Gotlandsmynt med Jens Billes vapen Hildebrand, Hans Fornvännen 1, 196-197 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_196 Ingår i: samla.raa.se

GOTLANDSMYNT MED JENS BILLES VAPEN
HANS HILDEBRAND.

'nder medeltiden försiggick på Gotland, i Visby, en ganska rik utmyntning. Mynten voro dels tvåsidiga s. k. götar, dels brakteater. De senare äro märkta med W, de förra hafva å de två sidorna bilder, lånade från de sigill, hvilka användes för de två folkelement, som funnos på Gotland — det gutniska [Guds lam] och det tyska [en buske med yppig växtlighet.] Det själfständighetsbegär, som karaktäriserade gotlänningarna och af hvilket än i dag ganska tydliga spår dröja kvar, röjer sig däri, att texten å dessa mynt icke omtalar annat än att de tillhöra staden Visby. Från medeltiden äro endast tvänne undantag kända: det ena är en gote, till utstyrsel lik de vanliga, som bar den pommerska konung Eriks namn, det andra är ett helt litet mynt, likt de danska korshviderne, slaget i Visby för K. Hans. Vid öfvergängen till den nyare tiden präglades små mynt med en tvärbjälke i stället för busken. Under åren 1523—1525 Jens Billcs vapen. präglades i Visby mynt med Severin Norrbys namn och vapen. År 1535 slogos 12-penningar med sköld förande en bjälke och lammet. År 1554 fick denna sköld vika för det danska riksvapnet och sattes då den danska konungens namn pä myntens åtsida.

Gotlandsmynt.

Ortnamnen i Alvsborgs län.

197 Pä

Slutligen p r ä g l a d e s år 1565 sexskillingar [se figuren]. ena sidan ses ätten Billes v a p e n s k ö l d , deröfver

ett krönt F

mellan årtalets siffror, på den a n d r a l a m m e t och de extra ins l a g n a bokstäfverna J B, s o m b e t e c k n a J e n s Bille, hvilken var ståthållare pä Gotland. Detta kända. mynt är funnet på Gotland, och förvaras nu i K. M y n t k a b i n e t t e t , inv. n:r 12902. Tidigare äro e n d a s t tvä e x e m p l a r

Ortnamnen i Älvsborgs län, pfi offentligt uppdrag utgivna av Kungl. Ortnamnskommlttén. De! XII; Väne härad. Del 111: BJärke härad. Stock h.ilm. AJrtlebolagei Qus, 1906, På Initiativ af riksantikvarien Hildebrand tillsatte Kungl. Maj:t år 1 tu »ii en kommitté, bestående af riksantikvarien, professor Noreen och kammarrådet Thulin, för au Igångsätta en systematisk undersökning af det för såväl var bebyggelsehistoria som var kulturhistoria i allmänhet sa viktiga materialet: värt lands ortnamn. Kommittén har la.uit sin uppgift med verkligt uttömmande grundlig het. För del län, hvarmed man förs! gripit sig an, har man dels hnii språkvetenskapligl utbildade studenter undersöka namnens uttal pa platsen sami tillika komplettera jordeböckemaa namnlistor, dels har man samla! alla namn, smn finnas i medeltida urkunder, och slutligen del icke mins! omfattande arbetet har man gjort utdrag ur den långa serien af |ordeböcker alltsedan midten af 1500-taiet. Så bar tiil sist all! detta, under kommitténs Inseende, redigerats af dess nitiske sekreterare, doktor Lampa, och nu liar utgifnlngen af de! stora verke! börjat: med några veckors mellanrum ha två häraden, Väne och BJärke, utkommit, och Flundre härad lär vara under tryckning. (Delslffröma XII oeh III bero därpå, at! verket genomgående iir uppställd! efter alfabetisk princip). Redan de två utgifna delarne gifva det fördelaktigaste Intryck al verkets uttömmande beskaffenhet, såväl i språkhistoriskt som i kameral! afseende. fiir hvarje socken siar förs! en liten utredning al sockennamnets historia (liksom delen Inledes med häradsnamnets), och S M komma alla gårdsnamn i bokstaisordning, med tillhörande uppgifter ordnade i sex kolumner. Den Första kolumnen "Nuvarande namn ocn mantal" innehål ler lin- hvarje gård den namnform, som nu enligl kommitténs Förslag blifvil af K. MaJ;i Fastställd som gällande, vidare namnets uttal i orten (skrifVet med "landsmålsalfabet") samt gårdens mantal och kamerala "na tur" äfvenaom iordeboksnumret, I de öfriga kolumnerna anföras "Namn Former Före 1550", "Namnformer enl. jordebokshandllngar Er. o, m. 1550", "övriga namnformer", "I orten brukliga binamn* samt "Avsöndringar, a) Fastställda, b) ej Fastställda, c) verk och Inrättningar". Neders! pa sidan upptagas sa för hvarje gård hufvuddragen al des-, "kamerala" historia, utredning af namnets betydelse samt korta uppgifter din pa dess ägor befintliga Fornlämningar. Deiia sisia vilja vi särskild! påpeka För denna tidskrifts läsare, ila man här efterhand kommer at! tå en verkligt, kortfattad! Inventarium pa vårt lands Förhistoriska Fornminnen, såvidl som de hittills äro kända. Anledningen all Fornminnena upptagits i arbetet, hvilket sked! pa riksantikvariens Föranstaltande, iir naturligtvis den. at! de! är genom samarbetande at ortnamnens och Fornminnenas vittnesbörd, som vari lands bebyggelsehistoria lill -i-i en ,u-.-in,u- skall kunna skrifvas i detalj. Del blir