Informationssystemet för fornminnen – lista med lämningstyper och antikvarisk praxis
Version 3.4

2007-08-28

Kunskapsavdelningen Malin Blomqvist

Förord Lämningstypslistan består av en förteckning över de lämningstyper som används för olika kulturhistoriska lämningar i informationssystemet för fornminnen (FMIS). Förteckningen innehåller benämningar, definitioner samt ev. egenskapstyper och egenskapsvärden som kan knytas till lämningstypen. I listan presenteras de sammansatta lämningstyperna sist (sid. 4751). Huvuddelen av aktuell version av listan fastställdes den 24 mars 2003, därefter gjordes smärre justeringar (rättning av stavfel o.dyl.) och våren 2007 togs den enkla lämningstypen Boplats bort och den sammansatta lämningstypen Boplatsområde ändrades till Boplats. Lämningstypen Boplats kan, till skillnad från alla andra lämningstyper, både ha egenskapsvärden och ingående lämningstyper. Lagen om kulturminnen m.m. (KML 1988:950) 2 kap. 1§ anger vad som utgör fasta fornlämningar. Den närmare tolkningen av vad som ska bedömas som fast fornlämning utvecklas över tiden. I dokumentet redovisas den tillämpning av lagen (antikvarisk bedömning) som utvecklats vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar för den ekonomiska kartan. Riksantikvarieämbetet beslutade om den aktuella tillämpningen den 17 december 2002. Redovisningen reviderades efter kompletteringar i lämningstypslistan den 24 mars 2003. I bilaga 1 återfinns beslutstexten vilken även omfattar vissa utgångspunkter och definitioner. Den antikvariska bedömningen för lämningstypen Depåfynd, där ett fel insmugit sig, ändrades 28 augusti 2007. Den rekommenderade Antikvariska bedömningen skall vara: Registreras ej som fast fornlämning. Antalet lämningstyper är 162. Detta inkluderar fyra lämningstyper som berör stående byggnader och två lämningstyper som endast ska och har använts i samband med konverteringen av det befintliga digitala materialet.

2

Begreppsmodell för lämningstyper Begreppsmodellen för lämningstyper kan grafiskt presenteras så här:
Lämningstyp (benämning) Egenskapstyp (typnamn) Egenskapsvärde (värdenamn)

Benämning är namnet på en viss lämningstyp som kan registreras separat. Till lämningstypen kan föras vissa egenskapstyper. Dessa har i sin tur olika värden (egenskapsvärden). Ett exempel på strukturen är:
Lämningstyp = Stensättning Egenskapstyp = Form Egenskapsvärde = Rund

Exempel på egenskapstyper är form (rund, kvadratisk m.fl.), material (sten, stål, trä m.fl.), typ av färdväg (hålväg, vägbank m.fl.). Flertalet lämningstyper har inga sökbara egenskapstyper och ett litet fåtal har tre stycken. En del egenskapstyper är flervärda. Flervärd står för att en lämning har två (eller fler) karaktäristika av samma egenskapstyp – dvs. eftersom lämningstypen boplats har den flervärda egenskapstypen fyndmaterial kan man när man registrerar en boplats ange att man hittat flinta, grönsten och kvarts. Vissa typer av lämningar har av hävd kunnat registreras både enskilt och som grupper, både rumsligt och terminologiskt. Ett tydligt exempel är ensamliggande stensättningar kontra stensättningar på ett gravfält. Ofta har dessa grupper väl inarbetade namn, såsom ”stensträngssystem” och ”gravfält” vilka visar att lämningarna har en viss relation till varandra. Man har också velat hålla samman vissa kombinationer av olika lämningstyper för att visa att de har en relation till varandra, ofta en funktionell relation (t.ex. hyttområde och gruvområde). Lämningstypslistan ger fortsatt möjlighet att hålla information om enskilda lämningar såväl som grupper av lämningar. Vissa lämningstyper avser en lämningstyp medan andra avser grupper av lämningar av en eller flera lämningstyper. De senare kallas för sammansatta lämningstyper och används alltså för områden med flera lämningar som man bedömer hör samman funktionellt och kronologiskt.

3

Sammansatt lämningstyp = Gravfält Lämningstyp = Stensättning Egenskapstyp = Form Egenskapsvärde = Rund Lämningstyp = Stenkrets Egenskapstyp = Konstruktion Egenskapsvärde = Klumpstenar

4

Lämningstypslista Under Tidigare sakord återfinns de sakord som tidigare (fram till FMIS införande 2003) använts vid registrering. Avrättningsplats Definition: Plats där avrättningar verkställdes från medeltid fram till 1800-talets mitt. Kommentar: Rester efter särskilda anläggningar eller konstruktioner kan förekomma. Ofta har de avrättade begravts i omedelbar närhet av avrättningsplatsen. Jfr Begravningsplats enstaka. Tidigare sakord: Avrättningsplats Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Ballastplats Definition: Plats där ballast (barlast) lossats och ibland även lastats. Kommentar: Ballasten utgjordes av t.ex. sten, sandsäckar, järntackor, slagg, tegel eller flinta. Ballastplatserna är som regel belägna intill eller i närheten av hamnar. Tidigare sakord: Ballastplats Antikvarisk bedömning: Registreras vanligen som fast fornlämning. Plats där ballast dumpats vid enstaka tillfälle registreras inte som fast fornlämning. Begravningsplats Definition: Begravningsplats från historisk tid. Kommentar: Omfattar även kyrkogård som är öde och inte vårdas för sitt ändamål, även om det på kyrkogården finns en kyrka som är i bruk. Avser även enstaka pest-/koleragravar. Avser inte sommargravar från historisk tid. Dessa förs till lämningstypen Begravningsplats enstaka. Jfr även Grav övrig. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärden: Pest-/kolerakyrkogård Ödekyrkogård Övrig Tidigare sakord: Grav och gravplats, Pest-/kolerakyrkogård, Ödekyrkogård Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Begravningsplats enstaka Definition: Begravningsplats från historisk tid avsedd för en eller ett fåtal begravning/-ar. Kommentar: Hällgrav/stengrav består vanligen av ett rektangulärt utrymme omgivet av kantställda hällar och/eller naturliga block, som kan vara övertäckt med en eller flera flata hällar. Hällgrav/stengrav särskiljs från lämningstyperna Stenkistgrav och Stenkammargrav (hällkista) bl.a. genom den geografiska utbredningen. Jordgravar syns vanligen som en rektangulär nedgrävning i marken. Klippgravar/grottgravar är belägna i håligheter i klippor, mellan större block eller under utskjutande klippkanter och överhäng. Själva gravläggningen utgörs ofta av en träkista, ackja eller urgröpt stock, i vissa fall i kombination med upplagda stenar. Dessa gravtyper förekommer i fjällmiljöer, jordgravar förekommer dessutom även i Norrlands inland. Egenskapsvärdet Övrig används t.ex. för plats där avrättad person begravts, sjömansgravar samt andra platser där en eller ett fåtal personer begravts utanför kyrkogårdar och större begravningsplatser. Avser även de s.k. döingerösena på västkusten (gravrösen över ilandflutna drunknade) som ibland byggts på när förbipasserande slängt dit stenar. Jfr Runristning (i gravkontext) samt Grav övrig. Egenskapstyp: Användning

5

Egenskapsvärde: Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde:

Sommargrav Permanent

Hällgrav/stengrav Jordgrav Klippgrav/grottgrav Övrig Tidigare sakord: Grav och gravplats, Hällgrav/stengrav (Fälthandbok), Jordgrav (Fälthandbok), Klippgrav/grottgrav (Fälthandbok). Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Bengömma Definition: Bendeposition med oftast märgkluvna ben i skyddat utrymme, vanligen i skrevor eller mellan stenar. Kommentar: Bengömmor är främst kända i det samiska kulturlandskapet. Tidigare sakord: Bengömma Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Bergshistorisk lämning övrig Definition: Lämningar knutna till bergshantering som inte kan inlemmas under andra lämningstyper, t.ex. försvar, gråbergsvarp/skrotstenshög, handskrädningshögar, platser för vaskning, bokningsverk (krossning av malmen till lämplig storlek), skrädhus och anrikningsverk. Avser även vissa lämningar (hjulgravar, kolupplag, malmupplag) i de fall dessa inte kan knytas till specifik verksamhet (t.ex. blästplats, gruvdrift, hammare, hytta, kvarn, träindustri). Kommentar: Jfr Blästbrukslämning, Dammvall, Dike/ränna, Gruvhål, Hammare/smedja, Hyttlämning, Kolningslämning, Smideslämning, Träindustri, Uppfordringsanläggning samt Blästplats, Gruvområde, Hammarområde, Hytt- och Hammarområde, Hyttområde, Metallindustri/järnbruk. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Gråbergsvarp Hjulgrav Kolupplag Malmupplag Skrädnings- och anrikningsanläggning Övrig Tidigare sakord: Bergshistorisk lämning annan, Gruvlämning annan, Försvar, Hjulgrav, Hyttlämning annan, Järnbrukslämning/-ruin, Kolhuslämning, Malmtorg, Malmupplag, Skrotstenshög, Handskrädningshög, Vaskningshög Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning i de fall den bergshistoriska lämningen bedöms höra samman funktionellt och kronologiskt med annan anläggning, t.ex. ett gruvområde, som registreras som fast fornlämning. Bildristning Definition: Ristade, huggna, knackade eller slipade bilder av järnålderskaraktär eller medeltida karaktär. Kommentar: Omfattar bilder i fast häll, på rest sten eller block. Egenskapsvärdet Bildsten används för bildframställningar som huggits eller ristats på en sten, ofta kalksten, vanligen med en karaktäristisk svampliknande form. Normalt är endast den ena sidan ornerad, längs denna sidas kanter finns ofta en bård, vanligen i knutbandsornamentik. Motiven i övrigt

6

varierar, från enstaka geometriska figurer till sammansatta bildscener. Från sen vikingatid finns bildstenar med korsmärkta runslingor (minnesinskrifter). Bildstenar förekommer i huvudsak på Gotland men är även kända från andra landskap. Tidigmedeltida gravhällar med bilder samt s.k. eskilstunakistor registreras under lämningstypen Runristning (I gravkontext). Jfr även Hällristning, Ristning, medeltid/historisk tid. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Bildsten Bildsten runristad Övrig Tidigare sakord: Bildristning annan, Bildsten Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Björngrav Definition: Begravningsplats för björnben. Kommentar: Hela och/eller märgkluvna björnben. Tidigare sakord: Björngrav Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Blästbrukslämning Definition: Lämning efter blästbruk (lågteknisk järnframställning). Kommentar: Avser lämningar efter olika moment i järnframställningen. Egenskapsvärdet Blästerugn används för lämning efter ugn för framställning av järn främst ur sjö- och myrmalm men även ur rödjord. Fällsten används för sten använd som städ för primärsmide (avlägsnande av slagg) av järnlupp. Fällstenen har oftast en flat ovansida och bär spår av bearbetning och slagg. Malmupplag används för upplagsplats för malm eller rödjord. Rostningsplats används för yta för rostning av malm (upphettning för avlägsnande av föroreningar, framförallt svavel). Rostningsplatsen på en blästplats är oftast iakttagbar genom kraftigt rödfärgad jord. Den rostade malmen är magnetisk, till skillnad från den orostade. Blästslagg har ofta kallats primitiv slagg i äldre beskrivningar och senare i regel betecknats som lågteknisk slagg. Jfr Bergshistorisk lämning övrig samt Smideslämning. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Blästerugn Fällsten Malmupplag Rostningsplats Slagg/Slaggvarp Tidigare sakord: Blästerugn, Fällsten, Malmupplag, Rostgrop, Rostningsplats, Rostugn, Slaggförekomst, Slaggvarp Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Boplats Definition: Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken. Kommentar: Ibland bildas tjocka lager, med inblandning av sot och kol. För dessa lämningar används även egenskapsvärdet kulturlager. Jfr Fyndplats. De ingående lämningarna ska ha bedömts höra samman kronologiskt och funktionellt. Avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Egenskapstyp: Fyndmaterial (flervärd) Egenskapsvärden: Ben/horn Bränd lera/lerklining

7

Flinta Glas Grönsten Hälleflinta Keramik Kulturlager Kvarts Kvartsit Metall Skiffer Skärvsten Trä Övrig bergart/mineral Övrigt Ingående lämningstyper: Blästbrukslämning, Boplatsgrop, Boplatslämning övrig, Boplatsvall, Brunn/kallkälla, Brytningsyta, Husgrund förhistorisk/medeltida, Hägnad, Härd, Kokgrop, Smideslämning, Stenröjd yta, Stalotomt, Skärvstenshög, Terrassering, Tomtning. Tidigare sakord: Boplatslämning, Boplatslämning annan, Boplats utan synlig anläggning, Kulturlager övrigt, Skärvstensförekomst. Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. OBS! Lämningstypen Boplats kan, till skillnad från alla andra lämningstyper, både ha ingående lämningstyper och egenskapsvärden. Boplatsgrop Definition: Nedgrävning i marken. Det uppgrävda materialet återfinns vanligen som en vall kring gropen. Kommentar: Boplatsgropar skiljs från kokgropar genom att de saknar skärvstenspackning i eller under bottenplanet. Boplatsgroparnas funktion är inte entydigt känd. De kan ha nyttjats för förvaring, matberedning eller dylikt. En del gropar i klapper i maritim miljö har använts för framställning av sillolja/tran. Sådana gropar registreras under Kemisk industri (Sillsalteri/trankokeri). Jfr Boplatsvall, Fångstgrop, Förvaringsanläggning, Kokgrop. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärden: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig Egenskapstyp: Terräng Egenskapsvärde: I klapper Tidigare sakord: Boplatsgrop, Boplatsgrop i klapper Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Boplatslämning övrig Definition: Avser enstaka förhistoriska boplatslämningar som inte kan föras till andra lämningstyper. Kommentar: Används för t.ex. enstaka stolphål som inte ingår i andra lämningstyper, t.ex. husgrund eller förvaringsanläggning. Jfr Boplats, Boplatsgrop, Boplatsvall, Husgrund förhistorisk/medeltida, Härd, Kokgrop, Skärvstenshög, Terrassering. Tidigare sakord: Boplatslämning annan, Stolphål

8

Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Boplatsvall Definition:. Vall som helt eller delvis omger eller avgränsar en oftast försänkt yta. Kommentar: Används för olika vallformiga anläggningar. De kan ha varit bostadshus, förvaringsanläggningar m.m. Skärvsten och annat boplatsmaterial kan förekomma främst i vallen men även i bottenplanet. I arkeologisk litteratur förekommer olika beteckningar, t.ex. skärvstensvallar, hyddbottnar och hyddgrunder. Jfr Boplatsgrop, Kokgrop. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig Egenskapstyp: Terräng Egenskapsvärde: I klapper Tidigare sakord: Boplatsvall, Boplatsvall i klapper Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Borg Definition: Område avgränsat av olika kombinationer av murar, jordvallar, vallgravar, och/eller palissader samt innanför eller i anslutning till avgränsningarna, torn- och/eller husgrunder m.m. Kommentar: Avser lämningar som dateras till medeltid och 1500-tal (jfr Fästning/skans). Finns vanligen på näs, uddar, halvöar eller öar och omges på någon sida av vatten. Används även för kastaler samt lämningar efter befästa gårdar, där försvarselementen sannolikt har utgjorts av murar/vallar och/eller vallgrav och eventuellt ett torn. Tidigare sakord: Borgruin/område, Kastal-/ruin/grund, Vallgrav Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Bro Definition: Byggnadsverk som leder väg, järnväg, kanal eller vattenledning etc. över ett hinder, såsom korsande väg, järnväg, vattendrag eller ravin. Kommentar: Avser äldre stenvalvbroar men även större och äldre träbroar. Avser inte kavelbroar, dessa återfinns under Färdväg. Avser även viadukt och akvedukt. Broar som utgör byggnadsminnen nyregistreras inte. Egenskapstyp: Konstruktion Egenskapsvärde: Valv Övrig Egenskapstyp: Material (flervärd) Egenskapsvärde: Sten Stål Trä Övrig Tidigare sakord: Bro Antikvarisk bedömning: Stenvalvbroar registreras som fast fornlämning. Brott/täkt Definition: Fyndighet av råvara som utnyttjats för utvinning eller insamling.

9

Kommentar: Avser såväl förhistoriska täkter och stenbrott som historiska. Eventuella anläggningar och konstruktioner, t.ex. torkställningar för torv, beskrivs under denna lämningstyp men registreras inte separat. Jfr Brytningsyta, Flintgruva, Gruvhål. Egenskapstyp: Material Egenskapsvärde: Fältspat Granit Kalksten Kvarts Lera Märgelgrav Sand/grus Sandsten Skalgrus Torv Övrigt Tidigare sakord: Brott/täkt Antikvarisk bedömning: Förhistoriska och medeltida brott och täkter registreras som fast fornlämning. Yngre brott/täkter registreras som fast fornlämning om de har tillkommit genom äldre teknik, främst tillmakning, eller om de ingår i ett område med högt bevarandevärde, t.ex. ett välbevarat kalkbruk eller ett område med kvarnstensbrott. Brunn/kallkälla Definition: Grävt hål i marken för åtkomst till färskvatten eller ställe där grundvatten naturligt tränger fram ur jorden. Kommentar: Brunnar har vanligen väggkonstruktioner av sten eller flätverk av trädgrenar för att förhindra att brunnen slammar igen eller rasar samman. Brunnar påträffas bl.a. vid markarbeten, t.ex. arkeologiska undersökningar. Naturliga kallkällor har ibland fördjupats, rensats eller förstärkts vid kanten. Kallkälla avser främst sådana som nyttjats vid viste, boplats eller bebyggelse. Avser inte kallkällor med tradition om källkult (jfr Källa med tradition). Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Brunn Kallkälla Tidigare sakord: Antikvarisk bedömning: Förhistoriska och medeltida brunnslämningar registreras som fast fornlämning. Brunnar från senare perioder registreras undantagsvis som fast fornlämning om de anses ålderdomliga och bevarandevärda ur kulturhistorisk eller vetenskaplig synvinkel. Kallkällor registreras i regel inte som fast fornlämning. I de fall de bedöms höra samman funktionellt, kronologiskt och rumsligt med annan anläggning, t.ex. ett övergivet viste, som registrerats som fornlämning, registreras även kallkällan som fast fornlämning. Brytningsyta Definition: Spår efter ytlig brytning av bergart eller mineral för tillverkning av redskap m.m. under förhistorisk tid. Kommentar: Avser inte mer omfattande brytning av flinta. Sådana lämningar förs till lämningstypen Flintgruva. Jfr även Brott/täkt. Egenskapstyp: Material Egenskapsvärde: Kvarts/kvartsit Övrig Tidigare sakord: Brott/täkt Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning.

10

Bytomt/gårdstomt Definition: Lämningar efter skattlagd eller mantalssatt bebyggelseenhet. Kommentar: Indikeras av kulturlager, husgrunder eller andra lämningar. Avser även lämningar efter nybyggen, kolonat och kronolägenheter som skattlagts. Jfr Fäbod, Husgrund, historisk tid, Lägenhetsbebyggelse. Tidigare sakord: By/gårdstomt, Kulturlager övrigt Antikvarisk bedömning: Bytomt eller gårdstomt som är varaktigt övergiven, dvs. inte längre bebyggd, och har ingått som ett led i en primär, agrar kolonisations- och uppodlingsprocess registreras som fast fornlämning. Bedömningen av huruvida tomten är övergiven eller ej kan variera beroende på om bebyggelsen har utgjorts av ensamgård, reglerad by, agglomererad by eller s.k. spridd bybildning. Består den övergivna tomten av en ensamgård registreras den alltid som fast fornlämning. För en reglerad by, där gårdstomterna ligger intill varandra på en gemensam sammanhållen bytomt, måste hela den sammanhållna bytomten vara övergiven för att de enskilda tomterna skall registreras som fornlämning. En agglomererad bybebyggelse innebär att vissa gårdar ligger intill varandra medan andra ligger spridda inom den forna inägomarken utan direkt kontakt med övriga gårdar. För de tomter som ligger intill varandra gäller att samtliga måste vara övergivna för att de ska kunna registreras som fornlämningar. Övriga gårdstomter som ligger spridda bedöms som övergivna oavsett om de andra tomterna är övergivna eller ej. En by med spridd bebyggelse innebär att samtliga gårdstomter ligger utspridda utan direktkontakt med någon av de andra tomterna. I dessa fall registreras en övergiven gårdstomt som fast fornlämning oavsett om de andra är övergivna eller ej. Detta innebär alltså att det är det sammanhängande kulturlagret inkl. synliga lämningar som registreras som fast fornlämning. Båtlänning Definition: Stenröjd uppdragningsplats för båt, på långsidorna oftast begränsad av stenrader eller stenvallar. Kommentar: Ibland kan båtlänningen utgöras av en urgrävning i stranden. Avser även s.k. naust, lämningar efter förhistoriska båthus. De är oftast större än båtlänningarna och har legat på land. Tidigare sakord: Båtlänning Antikvarisk bedömning: Uppgrundad båtlänning och s.k. naust registreras som fast fornlämning. Dammvall Definition: Vall uppförd i avsikt att kunna ansamla eller magasinera vatten i en grävd damm eller naturlig sänka. Kommentar: Avser vallar uppförda i samband med t.ex. metallframställningsplatser, kvarnlämningar eller annan industriell verksamhet men även för flottning och till översilningsmarker. Tidigare sakord: Fördämningsvall Antikvarisk bedömning: Registreras vanligen ej som fast fornlämning. I de fall dammvallen bedöms höra samman funktionellt och kronologiskt med annan anläggning, t.ex. ett hyttområde, registreras även dammvallen som fast fornlämning.

11

Depåfynd Definition: Fyndplats för ett eller flera föremål som kan antas ha medvetet lagts ned på platsen. Kommentar: Gäller inte sentida fynd. Jfr Fyndsamling, Fyndplats. Tidigare sakord: Depåfynd Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Dike/ränna Definition: Grävd ränna eller dike. Kommentar: Omfattar t.ex. grävda rännor för vatten till eller ifrån en kraftstation, samt diken för torrläggning eller bevattning. Avser även mer omfattande bevattningskanaler. Vissa diken/rännor ingår som konstruktioner i andra lämningstyper, t.ex. vattenrännor i anslutning till hyttlämningar och kvarnar och skall då inte registreras separat. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Bevattning Dränering Kraftutvinning Övrig Tidigare sakord: Vattenränna Antikvarisk bedömning: Registreras vanligen ej som fast fornlämning. I de fall diket/rännan bedöms höra samman funktionellt, kronologiskt och rumsligt med annan anläggning som registreras som fornlämning, registreras även diket/rännan som fast fornlämning. Drag Definition: Transportsträcka på land mellan två farbara vatten, över vilken båtar har dragits eller burits förbi forsar eller andra hinder. Kommentar: Ett drag kan synas som t.ex. en hålvägsliknande ränna med infodringar i sten eller trä. Tidigare sakord: Drag Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Fartygs-/båtlämning Definition: Farkost som förolyckats, övergivits eller sänkts. Kommentar: Avser alla farkoster (även stockbåtar), oavsett storlek, som kan användas för transporter på vatten. Tidigare sakord: Vrak/vrakplats Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om fartygs-/båtlämningen blev vrak för mer än 100 år sedan. Flatmarksgrav Definition: Förhistorisk grav utan idag synlig markering ovan jord. Kommentar: Jfr Begravningsplats enstaka (Jordgrav). Tidigare sakord: Flatmarksgrav Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Flintgruva Definition: Plats för brytning av flinta under förhistorisk tid. Kommentar: Flintgruvorna har i regel inga synliga spår ovan mark utan påträffas vid markarbeten, t.ex. arkeologiska undersökningar. Jfr Brytningsyta, Brott/täkt. Tidigare sakord: Brott/täkt

12

Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Flottningsanläggning Definition: Lämningar och spår efter timmerflottning i vattendrag och på land. Kommentar: En stor mängd olika lämningar hör samman med flottningen, t.ex. dykdalber (förankringsanordning med hjälp av vilken timmersläp spelades hem över öppet vatten), flottningsrännor, vattenledare (också kallade ledarmar och ledare), stenkistor, styrkistor, buntverk, strandskoningar, dammar och kanaler, sorteringsverk/skiljen, rensningar, länsar/timmerbommar, timmeravlägg, spel, sjunktimmer, båthus och kojor m.m. Sådana typer av lämningar som även förekommer i andra sammanhang än flottning och som har egen lämningstyp registreras alltid under denna. Jfr Husgrund, historisk tid (flottning), Dammvall, Förtöjningsanordning (varpring/moring) samt Område med flottningsanläggningar. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Ränna Stenkista Strandskoning Vattenledare Övrig Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin annan, Strandskoning, Övrigt Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Fornborg Definition: Befäst anläggning från förhistorisk tid och tidig medeltid. Kommentar: Avser dels en terränganpassad sten- eller jordvall jämte naturliga avspärrningar i krönläge vilka helt avgränsar ett område, dels en vanligen rundad eller oval sten- och/eller jordvall (ringvall), ibland kombinerad med vallgrav, anlagd på plan eller flack mark, vilken helt avgränsar ett område. Jfr Vallanläggning. Egenskapstyp: Terräng Egenskapsvärde: Krönläge Lågland Tidigare sakord: Fornborg Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Fornlämningsliknande bildning Definition: Naturbildning med fornlämningsliknande utseende. Kommentar: Bildningar är formade av naturen. Tidigare sakord: Fornlämningsliknande bildning Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Fornlämningsliknande lämning Definition: Lämning med fornlämningsliknande utseende. Kommentar: Lämningar är skapade av människan. Tidigare sakord: Fornlämningsliknande lämning Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Fossil åker Definition: Varaktigt övergiven åkermark, formad genom äldre tiders brukningsmetoder. Kommentar: Med ”fossil” avses en i terrängen synlig övergiven fas i odlingslandskapets framväxt. Åkermarken kan begränsas av t.ex. hak, terrasskanter eller diken. En svedja är ett specialfall av fossil åker i och med att inga (tydliga) former uppstår. Svedjor är normalt

13

omöjliga att se med blotta ögat. Avgränsningar kan oftast ske endast med hjälp av en äldre lantmäterikarta eller efter en arkeologisk undersökning. Omfattar även åkermark som fortfarande används om spåren efter äldre tiders bruk är mycket tydliga. Enstaka röjningsrösen registreras under lämningstypen Röjningsröse. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Bandformig Blockformig Oregelbunden Övrig Egenskapstyp: Profil Egenskapsvärde: Plan Ryggad/välvd Skålad Övrig Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Röjningsröseområde Svedja Tidigare sakord: Fossil åker, Röjningsröse/-område Antikvarisk bedömning: Fossil åker bestående av bandparceller med plan eller svagt konkav profil som avgränsas av terrasskanter, stensträngar eller vallar registreras i regel som fast fornlämning. Sentida varianter av lämningstypen där stensträngarna har karaktär av stenmurar eller som är avgränsade av diken eller slutfåror registreras inte som fast fornlämning. Bandparceller med regelbundet välvd profil representerar i allmänhet en ålderdomlig och utdöd teknik, även om den ibland har varit i bruk in på 1900-talet. Som fast fornlämning registreras de av dessa som är avgränsningsbara, har särskilt kvalitativa värden eller kan anses vara unika. Bandparceller med oregelbundet välvda parceller är sannolikt generellt uppkomna i sen tid, 1800- och 1900-talet, och registreras inte som fast fornlämning. Om sådana åkrar har kunnat beläggas vara av betydande ålder har de registrerats som fast fornlämning om de har haft avgränsningsbara former, särskilt kvalitativa värden eller har ansetts unika. Ryggade åkrar registreras som fast fornlämning. Blockformiga och oregelbundna parceller med plan eller konkav profil som avgränsas av terrasskanter, stensträngar eller vallar (celtic fields) registreras generellt som fast fornlämning. Blockformiga och oregelbundna parceller med plan profil och som avgränsas av terrasskanter dateras från bronsålder till nutid. Bedöms dessa åkrar funktionellt och kronologiskt vara av äldre slag, som ödesbölen eller åkrar av bronsålderstyp, registreras de generellt som fast fornlämning. Om åkrarna antas härröra från senare tid har de registrerats som fast fornlämning om de har haft avgränsningsbara former, särskilda kvalitativa värden eller om de har ansetts vara unika. Blockformiga och oregelbundna parceller med plan profil och avgränsade av diken eller slutfåror representerar en modern teknik och har inte registrerats som fast fornlämning. Röjningsröseområden av ”hackerörstyp”, dvs. med handplockade, regelbundna röjningsrösen, registreras generellt som fast fornlämning. Likaså om röjningsröseområdet antas vara av medeltida ursprung registreras det som fast fornlämning. Om området däremot antas vara uppkommet genom senare tiders röjningar registreras det inte som fast fornlämning. Svedjor registreras i regel inte som fast fornlämning. I undantagsfall har dock svedjor registrerats som fasta fornlämningar om de bedömts avgränsningsbara och säkert belagda, oftast med hjälp av en äldre lantmäterikarta, eller om de har konstaterats vid en arkeologisk

14

undersökning. Eftersom det är mycket svårt att särskilja svedjekol från skogsbrandlager grundas bedömningarna inte enbart på kolförekomst i markskiktet. Fyndplats Definition: Fyndplats för enstaka eller fåtal föremål/artefakter från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid. Kommentar: Avser plats för fynd som man kan anta inte medvetet deponerats på platsen och/eller där det påträffats för få fynd för att området ska kunna bedömas som boplats. Avser inte sentida fynd. Platsen bör kunna bestämmas till gård eller by. Jfr Boplats, Depåfynd, Fyndsamling. Egenskapstyp: Fyndmaterial (flervärd) Egenskapsvärde: Ben/horn Bränd lera/lerklining Flinta Glas Grönsten Hälleflinta Keramik Kvarts Kvartsit Metall Skiffer Skärvsten Slagg Övrig bergart/mineral Övrigt Tidigare sakord: Lösfynd, Lösfynd med art Fyndplats/område, Fyndplats annan, Malsten, Boplatslämning annan, Slaggförekomst. Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Fyndsamling Definition: Föremål/artefakter från förhistorisk eller historisk tid. Kommentar: Avser ett eller flera föremål utan tillräckliga uppgifter om fyndplats. Jfr Fyndplats och Depåfynd. Avser samlingar hos privatpersoner såväl som samlingar på hembygdsgårdar. Tidigare sakord: Fyndsamling Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Fyr Definition: Lämning efter anordning för att vägleda sjöfarten genom att markera t.ex. inlopp och skärgårdsleder med olika ljuskällor eller andra signaler. Kommentar: Fyrar som utgör byggnadsminnen nyregistreras inte. Tidigare sakord: Fyrlämning/fyrplats Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om fyrlämningen är av ålderdomlig typ och konstruktion. Lämning efter sentida typ av fyr registreras inte som fast fornlämning. Fångstanläggning övrig Definition: Lämning efter anläggning för fångst av djur och insamling av ägg. Kommentar: Avser fångstanläggningar som inte kan registreras under andra lämningstyper. Jfr Fångstgrop, Fångstgård. Fasta fisken (fasta fiskeanläggningar) är i de flesta fall en

15

anläggning byggd som en spärr med ledarmar, som leder fisken in i ”fångstsäckar” eller fasta ”fångstrum”. Byggnadsmaterial kan exempelvis vara timmer, pålar/störar, ris, stenar eller en kombination av dessa material. Ibland är fiskeanläggningar svåra att skilja från lämningar efter spärranordningar och broar. Byggnadsmaterialet i en fiskeanläggning bör dock generellt vara av klenare dimensioner än det i en spärranordning eller bro. Fågelfångstanläggning avser vanligen lämningar efter fångst av skogsfågel. Fågelfångstanläggningar kan utgöras av en eller flera rader av stenar i ett eller flera skikt med öppningar för snaror eller av på rad liggande eller spridda stenrösen i vilka störar med fångstnät eller snaror varit placerade. Egenskapsvärdet övrig används för t.ex. giller, anläggning för självskott, snarstig, flak, tana samt även anläggning för äggtäkt, såsom äggningsholk och värphåla. Avser även t.ex. äldre notvarp eller andra platser som utifrån skriftligt källmaterial eller muntlig tradition utpekas som plats för återkommande fiske. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Fast fiske Fågelfångstanläggning Övrig Tidigare sakord: Fiskeanläggning, Fångstanläggning annan Antikvarisk bedömning: Lämning efter fiskeanläggning registreras som fast fornlämning om den är av ålderdomlig typ och konstruktion. Även fågelfångstanläggning i form av stenrader i ett eller flera skikt registreras som fast fornlämning. Plats där det tidigare funnits stängsel eller snaror för fågelfångst och plats med spridda rösen efter störar för fångstnät registreras inte som fast fornlämning, ej heller övriga anläggningar av typen giller, holkar, flak, tanor m.fl. Fångstgrop Definition: Grävd fallgrop för fångst av varg, älg och ren samt, i undantagsfall, för räv och björn. Kommentar: Jfr Boplatsgrop, Fångstanläggning övrig, Kokgrop. Egenskapstyp: Bytesdjur Egenskapsvärde: Varg Älg/ren Övrig Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig Tidigare sakord: Fångstgrop, Fångstgrop varg Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Fångstgård Definition: Sluten anläggning, dvs. en inhägnad gård, för fångst av vilda djur. Kommentar: Vanligen för fångst av varg. Uttrycket ”älggård” förekommer på vissa håll i landet, men då avses i allmänhet fångstgropssystem, som förs till annan lämningstyp. Jfr Fångstanläggning övrig. Egenskapstyp: Bytesdjur Egenskapsvärde: Varg Övrig Tidigare sakord: Fångstanläggning annan

16

Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Fäbod Definition: Lämning efter utmarksbebyggelse till gård eller by avsedd för säsongsvis utnyttjande av sommarbete och ibland även för odling. Kommentar: Lämningar efter en fäbod kan bestå av husgrunder inklusive en öppen yta (en fäbodvall), som i vissa fall har varit ett inhägnat område. Även övergivna åkrar, röjningsrösen och stenröjda ytor kan ingå eller ansluta till fäboden. Jfr Bytomt/gårdstomt, Husgrund, historisk tid. Tidigare sakord: Fäbodlämning Antikvarisk bedömning: Fäbod tillkommen under 1700-talet eller tidigare registreras som fast fornlämning. Färdväg Definition: Äldre stig, väg och järnväg. Kommentar: Avser t.ex. pilgrimsvägar, kyrkvägar och fäbodvägar/-stigar (buvägar) men även hålvägar, kavelbroar samt äldre vägbankar och banvallar. Avser inte brukningsväg/markväg, inte heller färdvägar till sjöss. Hålvägar har uppstått genom att en ”ränna” nötts upp genom användning och vattenerosion. Hålvägar är vanligast i lätteroderad och sluttande mark. Kavelbro utgörs av en rad runda eller kluvna slanor/stockar lagda intill varandra tvärs över vägen/stigen för att uppnå bärighet för transport över t.ex. sank mark. Ibland är kavelbrons slanor lagda på underliggande stockar i vägens riktning. Vägbank används för äldre vägsträckning som är uppbyggd till en bank av sand, ris, slanor, grus, sten etc. Markerad led används för övergiven led markerad med t.ex. stenrösen eller bleckade träd. Jfr Bro. Egenskapstyp: Typ (flervärd) Egenskapsvärde: Hålväg Järnväg/banvall Kavelbro Markerad led Vägbank Övrig Egenskapstyp: Användning Egenskapsvärde: Fäbodväg/-stig Fägata Kyrkväg/-stig Landsväg Pilgrimsled/-väg Övrig Tidigare sakord: Färdväg annan, Hålväg, Kavelbro/spång, Vägbank Antikvarisk bedömning: Färdvägar av ålderdomlig typ och konstruktion som har utgjort del av det allmänna vägnätet registreras som fast fornlämning. Vägar som inte utgjort allmänna landsvägar, t.ex. kyrk- och kvarnvägar, registreras undantagsvis som fast fornlämning och då endast om de har ålderdomliga särdrag, är förknippade med historiska minnen eller om de på annat sätt anses ha ett särskilt vetenskapligt eller kulturhistoriskt värde. För förhistoriska och medeltida vägar kan det vara omöjligt att avgöra huruvida de varit allmänna landsvägar eller ej. Då är vägsträckningen mellan bygder, förbi runstenar och

17

gravmonument osv. avgörande för om lämningen ska registreras som fast fornlämning eller ej. Järnvägar och banvallar registreras vanligen inte som fast fornlämning. I undantagsfall har dock sådan lämning registrerats som fast fornlämning om den ansetts unik och mycket bevarandevärd. Fästning/skans Definition: System av bastioner, murar, jordvallar, vallgravar, byggnader etc., både permanent och tillfälligt besatta. Kommentar: Avser lämningar som huvudsakligen dateras till 1600–1900-tal (jfr Borg). Innefattar förutom fästningar och skansar, även fältläger och härläger. Fältläger används för en enkel vall som lagts upp av trupp, som slagit läger i krigs- eller fredstid. Även mer omfattande härläger som upprättats i krigstid återfinns i denna lämningstyp, även om de inte förefaller ha varit befästa. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Fästning Skans Övrig Tidigare sakord: Fästnings-/skanslämning, Skanslämning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Förtöjningsanordning Definition: Markfast sten eller anordning, på land eller i vatten, vid vilken båtar har förtöjts. Kommentar: En förtöjningssten består av en obearbetad sten. Förtöjningsstenar förekommer ofta vid båtlänningar. Varpringar och moringar är en i fast berg, eller i ett grovt block, islagen ringbult med järnring. Varpringar förekommer oftast utmed svårframkomliga sund och moringar vid naturhamnar. Jfr även Flottningsanläggning. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Förtöjningssten Varpring/moring Övrig Tidigare sakord: Förtöjningssten, Varpring/moring Antikvarisk bedömning: En förtöjningssten registreras som fast fornlämning om den bedöms höra samman funktionellt och rumsligt med annan fornlämning, i första hand en båtlänning. I annat fall eller om stenens funktion är alltför oklar, registreras den inte som fast fornlämning. En varpring/moring registreras ej som fast fornlämning. Förvaringsanläggning Definition: Anordning från främst historisk tid med förvaringsfunktion. Kommentar: Förekommer företrädesvis i det samiska området. Avser förvaring av livsmedel, redskap m.m. och innefattar källargropar i anslutning till visten, utrymmen mellan stenar och under block, upphängningsanordningar, njallor (stolphål för), stensatta gropar, gropar med täckhällar eller kantställda hällar i väggarna. Gropar som inte använts för förvaring eller där funktionen är osäker registreras som boplatsgropar. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Förvaringsgrop Övrig Tidigare sakord: Förvaringsanläggning

18

Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om förvaringsanläggningen är av ålderdomlig typ och konstruktion. Gistgård Definition: Lämningar efter anordning för torkning av fisknät. Kommentar: Lämningarna är ofta synliga som rösen eller vallar, som stöttat nu försvunna stolpar. Ibland syns fortfarande hål efter stolparna. Ibland har näten istället lagts att torka på flata klipphällar. Synliga spår efter sådana gistgårdar är spridda stenar, som hållit näten på plats. Tidigare sakord: Gistgård Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om gistgården är av hög ålder eller om gistgården är en del av ett övergivet fiskeläge som registreras som fast fornlämning. Gjuteri Definition: Plats där gjutning av metall förekommit. Kommentar: Avser gjuteriplatser av husbehovs- eller hantverkskaraktär. Spår efter gjutning kan bestå av härdrester, ugnslämningar samt degelfragment och slagg. Gjuterier i städer ingår i lämningstypen Stadslager och registreras inte separat. Egenskapstyp: Material (flervärd) Egenskapsvärde: Järn Kopparlegering Ädelmetall Övrig Tidigare sakord: Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Glasindustri Definition: Lämning efter glashytta och/eller andra spår efter glastillverkning. Kommentar: Lämningarna kan bestå av husgrunder, ugnsrester, glasslagg och avfallshögar. Tidigare sakord: Glasbrukslämning/-ruin Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om anläggningen är av ålderdomlig typ och konstruktion. I de fall endast smärre rester återstår eller lämningen är kraftigt störd av annan verksamhet registreras sådan anläggning vanligen inte som fast fornlämning. Grav markerad av sten/block Definition: Förhistorisk gravanläggning markerad av en sten eller ett block. Kommentar: Avser inte konstruktionsdetalj på grav (mittblock). Egenskapsvärdet blockgrav används för gravanläggning i anslutning till större stenblock, oftast markfast. En stenpackning eller enstaka mindre stenar förekommer ibland intill blocket. Blocken är vanligen 1,5 m stora eller större. Blockgravar förekommer ibland i grupp men mer sällan tillsammans med andra gravtyper. Klumpsten används för gravanläggning markerad av en rundad sten, vanligen 0,51,5 m stor. Rest sten används för gravanläggning markerad av en avlång, vertikalt ställd eller kantställd sten. Uppallad sten används för sten eller block, avsiktligt uppallad på mindre stenar. Uppallade stenar kallas ofta ”offersten” eller ”liggande höna”. Klumpstenar, resta stenar och uppallade stenar förekommer vanligen tillsammans med andra gravtyper, ofta på gravfält, och kan utgöra rester efter stenkretsar. Om detta är säkerställt, t.ex. via skriftliga källor, skall lämningen registreras som Stenkrets. Jfr Stenkrets, Stensättning. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Blockgrav Klumpsten

19

Rest sten Uppallad sten Tidigare sakord: Klumpsten, Rest sten, Uppallad sten Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Grav - uppgift om typ saknas Definition: Förhistorisk gravanläggning av okänd typ. Kommentar: Används oftast byråmässigt. Gäller t.ex. fall då informationen enbart hämtats från excerpter eller då små mängder av mänskligt benmaterial påträffas och gravtypen inte kan fastställas. Jfr Flatmarksgrav, Grav markerad av sten/block, Hög, Järnåldersdös, Röse, Stenkammargrav, Stenkistgrav, Stenkrets, Stensättning. Tidigare sakord: Gravanläggning okänd typ Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Grav övrig Definition: Gravanläggning eller gravplats från förhistorisk tid eller medeltid som inte kan registreras under andra gravtyper. Kommentar: Jfr Flatmarksgrav, Grav markerad av sten/block, Grav – uppgift om typ saknas, Hög, Järnåldersdös, Röse, Stenkammargrav, Stenkistgrav, Stenkrets, Stensättning. Jfr även Begravningsplats, Begravningsplats enstaka. Tidigare sakord: Grav och gravplats, Grav övrig (Förslag till fälthandbok) Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Gravhägnad Definition: Avgränsande konstruktion av jord eller sten kring förhistoriska gravar. Kommentar: Gravhägnader kan utgöras av sten- och/eller jordvallar eller av resta eller lagda stenar. Egenskapstyp: Material (flervärd) Egenskapsvärde: Jord Sten Tidigare sakord: Gravhägnad Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Gravklot Definition: Avsiktligt formad eller utvald naturformad sten som varit centralt placerad på förhistorisk grav. Kommentar: Avser endast ensamt liggande klot, dvs. flyttat, och inte ett gravklot som utgör konstruktionsdetalj i en grav. Gravklot har runt eller ovalt tvärsnitt. Det förekommer att gravklot har ornamentik och skålgropar. Tidigare sakord: Gravklot Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Gravvård Definition: Gravmarkering från historisk tid som flyttats från ursprunglig plats och därmed förlorat sin funktion. Kommentar: Jfr Runristning (I gravkontext). Tidigare sakord: Gravvård äldre Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning.

20

Gruvhål Definition: Öppning i markytan, vilken är ett resultat av malmbrytning. Kommentar: Brytningsriktningen kan vara både horisontell och vertikal. Brytningen följer huvudsakligen malmkroppen varför öppningens form kan vara mycket oregelbunden. Skärpningar (mindre provbrytningar) och jordrymningar (ställe där jordmassor tagits bort) hör till denna lämningstyp. Dessa kan vara svåra att på morfologiska grunder skilja från ett litet gruvhål. Omfattar även gruvöppning/gång som anlagts mellan jordyta och gruva för uppfordring (transport) av malm, gråberg, vatten eller personal. Facktermerna för dessa är schakt (lodrätt eller brant lutande) och stoll (vågrätt eller svagt lutande). Avser även upplagsplats för malm invid gruvan. Jfr Brott/täkt. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Gruvhål Malmupplag Övrig Egenskapstyp: Material (flervärd) Egenskapsvärde: Bly/silvermalm Järnmalm Kopparmalm Övrig Egenskapstyp: Teknik (flervärd) Egenskapsvärde: Krutsprängning Sprängning Tillmakning Tidigare sakord: Gruvhål, Skärpning, Malmtorg, Malmupplag, Stoll Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning i de fall gruvhålet tillkommit genom äldre teknik, främst tillmakning. Gruvan får inte vara utmålslagd. Gränsbestämt område Definition: Till alla fasta fornlämningar hör ett så stort område (fornlämningsområde) på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Begränsningen för vissa fornlämningsområden har fastställts av länsstyrelse, eller, i vissa fall, genom fastighetsbildningsbeslut. Alla fornlämningsområden skyddas enligt bestämmelserna i 2 kap lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Gränsmärke Definition: Markering som utmärker gräns. Kommentar: Avser t.ex. markeringar för gränser mellan fastigheter, byar, socknar eller länder. Gränsmärken kan bl.a. bestå av enstaka stenar med eller utan postament, av större block, av rösen med eller utan mittsten och visarstenar, av gjutjärnstavlor. Ibland kan gränsmarkeringen ha inskriptioner med t.ex. kungamonogram, länsnamn, länsvapen, ägonamn, årtal. Tidigare sakord: Gränsmärke Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om gränsmärket är av hög ålder och markerar en gräns som inte längre har en administrativ funktion. I de fall gränsmärket utgörs av en enkel rest stenhäll utan inskription, som är vanligt vid bygränser och skiftesgränser, registreras gränsmärket inte som fast fornlämning. Hammare/smedja Definition: Lämning efter vattendriven anläggning (hammare) för bearbetning och utsmidning av metall (till t.ex. stångjärn) samt lämning efter storskalig smidesverksamhet.

21

Kommentar: Jfr även Hammarområde och Smideslämning. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Hammare Slagg/slaggvarp Smedja Övrig Egenskapstyp: Material (flervärd) Egenskapsvärde: Järn Koppar Ädelmetall Övrig Tidigare sakord: Hammarruin, Hjulgrav, Slaggförekomst, Slaggvarp, Smideslämning Antikvarisk bedömning: Lämningar efter hammare och förekomst av hammarslagg registreras generellt som fast fornlämning. Även lämning efter ålderdomlig smidesverksamhet registreras som fast fornlämning. Hamnanläggning Definition: Anläggning som använts i samband med ankring och förtöjning för att t.ex. lasta eller lossa fartyg, liksom konstruktion för att skydda de förtöjda fartygen. Kommentar: Avser ensamliggande konstruktion vilken inte alltid ingår i en större hamn liksom naturligt skyddat område som använts i samband med ankring och förtöjning. Jfr Förtöjningsanordning, Varv/slip samt Hamnområde. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärden: Brygga Kaj Lastageplats Naturhamn Pir/vågbrytare Strandskoning Övrig Tidigare sakord: Hamnanläggning, Strandskoning Antikvarisk bedömning: Ensamliggande anläggning, t.ex. brygga, kaj eller pir, registreras vanligen inte som fast fornlämning. Undantagsvis registreras ensamliggande anläggning som fast fornlämning i de fall anläggningen är av hög ålder eller bedöms höra samman funktionellt och kronologiskt med annan fornlämning och/eller bedöms ha ett högt kulturhistoriskt eller vetenskapligt värde. Hornsamling Definition: Deposition av horn. Kommentar: Företrädesvis horn från renar. Tidigare sakord: Hornsamling Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om hornsamlingen bedöms höra samman funktionellt, kronologiskt och rumsligt med t.ex. ett övergivet viste som registreras som fast fornlämning. Husgrund, förhistorisk/medeltida Definition: Lämning efter förhistoriskt eller medeltida hus. Kommentar: Avser främst husgrunder i agrara miljöer. En husgrundsterrass består av en terrassanläggning i sluttning begränsad av minst en terrasskant, ofta stensatt, och ibland en ränna i övre kanten. Husgrund med vallformig begränsning omfattar förhistoriska husgrunder

22

vars yttre begränsning utgörs av en stenvall eller en sten- och jordblandad vall. Kämpgrav är en specialterm för denna typ av husgrund. Egenskapsvärdet Husplatå används för uppbyggda husgrundsplatåer vilka ofta begränsas av stenpackningar. Ibland har en naturlig höjd använts som grund för platån. Syllstenshus används för huslämningar där de synliga resterna efter husets bärande konstruktion utgörs av syllsten. Stolphus används för olika typer av långhus eller mindre bodar där stolphål utgör de synliga resterna efter den bärande konstruktionen. Grophus används för huskonstruktioner med nedgrävt golvplan. Stolphål ingår ofta i de synliga resterna efter den bärande konstruktionen men det kan också finnas syllsten. Lämningar efter stolphus och grophus påträffas vanligen vid markarbeten, t.ex. arkeologiska undersökningar. Stenhus används för grunder eller ruiner efter medeltida boningshus och ekonomibyggnader av sten. Jfr Bytomt/gårdstomt, Fäbod, Husgrund, historisk tid, Lägenhetsbebyggelse, Tomtning, Terrassering. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Grophus Husgrund med vallformig begränsning Husgrundsterrass Husplatå Stenhus Stolphus Syllstenshus Övrig Tidigare sakord: Husgrund annan, Husgrund med vallformig begränsning, Husgrundsterrass, Ruin annan/ruinkulle, Stenhusgrund Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Husgrund, historisk tid Definition: Lämning eller ruin efter enstaka byggnad från historisk tid. Kommentar: Används för bebyggelselämningar som inte kan föras till andra lämningstyper (jfr t.ex. Lägenhetsbebyggelse, Kåta, Industri övrig, Kemisk industri, Textilindustri, Tomtning). Avser t.ex. ängslador, uthus, sommarladugårdar, rester efter byggnader på fiskelägen och stugor på övergivna visten. Jfr även Bytomt/gårdstomt, Fäbod, Husgrund, förhistorisk/medeltida. Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärden: Bergsbruk Fiske/sjöfart Flottning Industri Jakt Jordbruk Kolning Krog/gästgiveri Militär Renskötsel Skogsbruk Övrig Tidigare sakord: Bebyggelselämning annan, Fiskelägestomt, Bergshistorisk lämning annan, Gruvlämning annan, Hyttlämning annan, Järnbrukslämning/-ruin, Ruin annan/ruinkulle Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning i de fall lämningen bedöms höra samman funktionellt, kronologiskt och rumsligt med t.ex. ett hyttområde, ett gruvområde eller annat område som registreras som fast fornlämning. I annat fall registreras enstaka husgrunder

23

endast undantagsvis som fast fornlämning. Undantaget utgörs då av t.ex. lämning efter viktigare krog/gästgiveri, tillkommen under 1700-talet eller tidigare, eller annan särskilt märklig, ålderdomlig, välkänd och/eller bevarandevärd husgrund. Hyttlämning Definition: Lämning efter framställning av metaller. Kommentar: Avser lämningar efter olika moment av metallframställningen. Färskningsplats/härd används för plats för färskning av järn (sänkning av kolhalten i tackjärn). Hytta/ugn används för ruin eller lämning efter ugn för framställning av metall. Ugnen har haft vattendriven bläster. Malmupplag används för upplagsplats för malm eller rödjord. Rostningsplats används för ugn eller grop för rostning av malm (upphettning för avlägsnande av föroreningar, framförallt svavel). Den rostade malmen är magnetisk, till skillnad från den orostade. Platser där efterföljande utsmidning med hammare har skett registreras under lämningstypen Hammare/smedja (Hammare). Jfr Hyttområde. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Färskningsplats/-härd Hytta/ugn Kolupplag Malmupplag Rostningsplats Slagg/Slaggvarp Övrig Egenskapstyp: Material (flervärd) Egenskapsvärde: Bly/silver Järn Koppar Övrig Tidigare sakord: Hjulgrav, Hyttruin, Hyttlämning annan, Kolhuslämning, Malmtorg, Malmupplag, Rostgrop, Rostningsplats, Rostugn, Ruin annan/ruinkulle, Slaggförekomst, Slaggvarp Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Hägnad Definition: Anordning för att hägna in och avskilja ett område eller för att binda samman det med andra. Kommentar: Avser hägnader med praktisk eller symbolisk funktion såväl som en kombination av dessa. Den praktiska funktionen kan avse att stänga inne/ute djur (att hindra eller styra deras tillträde till olika marktyper) medan det symboliska syftet kan ha avsett att separera eller binda samman olika landskapsrum. Omfattar hägnader från förhistorisk tid och historisk tid. Hägnader förekommer vid t.ex. markslagsgränser och fastighetsgränser, och kan bilda fägator. Stensträngar är utrasade hägnadsmurar och syns som en enkel eller flerradig, ibland flerskiktad, långsmal rad av stenar på marken. Hägnadsvallar har större höjd och bredd och kan vara uppförda i skalmursteknik. De kan även utgöras av annat material, som timmer och jord. Stensträngar av mer symbolisk karaktär förekommer ofta i anslutning till bronsålderns gravmiljöer och i traditionella fornborgslägen. Avgränsningar i anslutning till gravar registreras under lämningstypen Gravhägnad. Jfr Rengärda. Egenskapstyp: Typ (flervärd) Egenskapsvärde: Hägnadsvall Stenmur Stensträng

24

Övrig Egenskapstyp: Användning Egenskapsvärde: Fägata Tidigare sakord: Hägnadsvall av jord och sten, Stensträng Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om hägnaden utgörs av en hägnadsvall eller en stensträng av förhistorisk eller medeltida karaktär. Hägnader från senare tid registreras endast undantagsvis som fast fornlämning. Dessa är då unika och har ett särskilt kulturhistoriskt och/eller vetenskapligt värde. Hällbild Definition: Ristade, huggna, knackade, slipade eller målade figurer och linjer samt färgfält. Kommentar: Används även för knackade, slipade eller huggna fördjupningar. S.k. svärdslipningsstenar och -hällar registreras under egenskapsvärdet Slipränna. Jfr Bildristning, Ristning, medeltid/historisk tid, Runristning. OBS! Hällbild får endast användas tillsammans med den sammansatta lämningstypen Hällmålning eller Hällristning. Detta gäller oavsett antal ristningar/målningar, dvs. även för FMI-enheter bestående av en enstaka skålgrop eller en cirkelfigur. Egenskapstyp: Figurtyp Egenskapsvärde: Avlång fördjupning Cirkelfigur Djurfigur Fiskfigur Fotsula Fågelfigur Färgfält Människofigur Obestämbar figur Plöjare/årderfigur Ramfigur Redskapsfigur Rännformig fördjupning Skeppsfigur Skålgrop/älvkvarn Slipränna Slipyta Slipad, oval fördjupning Spårstämpel Trädfigur Vagnsfigur Vapenfigur Övrig bestämbar figur Tidigare sakord: Avlång fördjupning, Cirkelfigur, Djurfigur, Fiskfigur, Fotsula, Fågelfigur, Färgfält, Helt uthuggna, Hjulkors, Konturristade, Människofigur, Obestämbar figur, Ramfigur, Redskapsfigur, Rännformig fördjupning, Scener, Skeppsfigur, Slipränna, Spårstämpel, Trädfigur, Vagnfigur, Vapenfigur, Yxfigur, Älvkvarn/skålgrop, Övrig bestämbar figur. Samtliga med arterna Hällmålning eller Hällristning. Slipytesten/häll, Svärdslipningssten/häll. Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning.

25

Härd Definition: Avgränsad eldplats. Kommentar: Härdarna har anlagts utomhus eller inne i en kåta, hydda eller hus. Innefattar även s.k. rökhärdar. Härd med härdarmar registreras under lämningstypen Kåta. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig Egenskapstyp: Fyllning Egenskapsvärde: Ofylld Stenfylld Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Eldpall/härdpall Grophärd Härd med stenskoning Skärvstenspackning (utan stenskoning) Övrig Tidigare sakord: Härd Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Sentida härdar registreras ej som fast fornlämning. Hög Definition: Förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil och övertorvad yta som till större delen är uppbyggd av sand eller jord. Kommentar: Enstaka till talrika stenar kan synas i ytan. Formen är oftast rund. När anläggningens längd utgör minst dubbla bredden och dess långsidor är parallella, eller närmast parallella, används egenskapsvärdet långhög. Jfr Röse. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Långhög Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig Tidigare sakord: Hög, Långhög Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Industri övrig Definition: Lämning efter mindre tillverknings- och produktionsanläggning. Kommentar: Omfattar olika husgrunder, avfallshögar, gropar, bryggor, ugnsrester m.m. Avser lämningar som inte omfattas av andra lämningstyper, t.ex. Kemisk industri, Livsmedelsindustri, Stenindustri, Textilindustri. Jfr även Dammvall, Dike/ränna, Glasindustri, Kalkugn, Kolningsanläggning, Kraftindustri, Pappersindustri, Tegelindustri, Träindustri. Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin övrig

26

Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om industrilämningen är av ålderdomlig typ och karaktär. I de fall endast smärre rester återstår eller lämningen är kraftigt störd av annan verksamhet registreras industrilämningen vanligen inte som fast fornlämning. Järnåldersdös Definition: Förhistorisk gravanläggning av mindre storlek (jfr Stenkammargrav), bestående av resta hällar eller block som bildar ett rum. Kommentar: Vanligen bestående av tre hällar med en sida öppen. Takhäll kan förekomma. Förekommer huvudsakligen i Sydsverige (Götaland). Tidigare sakord: Järnåldersdös Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Kalkugn Definition: Ugnslämning efter kalkbränning. Kommentar: Vanligen rest efter t.ex. uppmurad ugnspipa eller fältugn. Ibland förekommer slagghögar intill ugnsresterna. Kalkbrott registreras under Brott/täkt. Tidigare sakord: Kalkugnslämning/-ruin Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om kalkugnen är av ålderdomlig typ och karaktär. Även sentida, särskilt välbevarade, kalkugnslämningar registreras som fast fornlämning. Också lämningar efter bruksområden med kalkugnar, kalkbrott och andra tillhörande anläggningar av särskilt stort kulturhistoriskt och/eller vetenskapligt värde registreras som fast fornlämning. Kanal Definition: Lämning efter anlagd farled. Kommentar: Avser konstgjorda farleder som grävts mellan naturliga vattenvägar eller förbi svåra vattenpassager. Jfr Dike/ränna. Tidigare sakord: Kanallämning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Kanalmärke Definition: Avståndsmarkering utmed anlagd farled. Kommentar: Kanalmärken består av en rest sten med en avståndsangivelse inhuggen. Tidigare sakord: Kanalmärke Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om kanalmärket står kvar på ursprunglig plats. Kemisk industri Definition: Lämning efter anläggning som använts för framställning av kemiska produkter. Kommentar: Trankokerilämningar registreras under Livsmedelsindustri eftersom sillsalterier och trankokerier ofta varit samlade på en plats och det kan vara svårt att särskilja spåren efter de olika momenten i hanteringen av sillen. Beckgrytor består av en kallmurad stenkonstruktion att ställa en järngryta i. Tjära kokades upp i järngrytan och därigenom fick man ner vattenhalten. Lämningar efter alunbruk, benstampar, krutstampar, pottasketillverkning och salpetersjuderier kan bl.a. bestå av husgrunder, ugnar/eldstäder, avfallshögar, hjulgravar. Tjärdalen och tjärgropen är i princip uppbyggda på samma sätt och består av en konisk tratt uppbyggd av timmer, stenblock och i sen tid av plåt. Skillnaden är att tjärgropen är nedgrävd i marken och tjärdalen är anlagd ovan mark. Tjärhällen består av en berghäll med ristade rännor för tjärans transport till ett uppsamlingskar. Tjärstenen är en flat sten med ristade rännor och centralt på stenen finns ett hål genom vilket tjäran rinner till

27

uppsamlingskaret. Tjärbränningen gjordes i en uppochnervänd gjutjärnsgryta. Tjärmilan är en stenkonstruktion med underliggande håla för uppsamlingskar. På stenkonstruktionen restes tjärmilan. Tjärmyrmilan anlades på en botten av plankor ute i en myr. Under plankorna fanns en näverklädd grop för uppsamling av tjäran. Tjärrännan är anlagd i en sluttning och består av en ränna med omgivande vallar samt en grop för uppsamling av tjära. Tjärugnen består av ett inre stensatt rum i vilket törveden staplas, omgivet av ett stensatt yttre rum där eldningen sker. Från senare delen av 1800-talet och första delen av 1900-talet finns exempel på omfattande tjärframställning i s.k. tjärfabriker. Lämningarna kan t.ex. bestå av husgrunder, ugnsrester, stubbupplag och järnvägsräls. Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Alunbruk Beckgryta Benstamp Krutstamp Pottasketillverkning Salpetersjuderi Tjärdal/tjärgrop Tjärfabrik Tjärhäll/tjärsten Tjärmila Tjärmyrmila Tjärränna Tjärugn Övrig Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin övrig, Tjärdal Antikvarisk bedömning: Lämningar efter alunbruk och pottaskeugnar registreras i regel som fast fornlämning. Övriga registreras vanligen inte som fast fornlämning. Dock har lämningar efter tjärframställning, belägna i områden som sedan medeltiden utgjort viktiga produktionsområden för tjära, registrerats som fast fornlämning. Lämningar som t.ex. genom arkeologisk undersökning konstaterats vara av hög ålder, registreras som fast fornlämning. Kloster Definition: En eller flera lämningar eller ruiner efter bl.a. klosterkyrka, bostads- eller ekonomibyggnader, dammar m.m. Kommentar: Ett kloster utgörs av en eller flera byggnader för en från omvärlden avskild religiös gemenskap av munkar eller nunnor. Klostren hade varierande utformning, från en klosterkyrka omgiven av enklare byggnader till muromgärdade större byggnadskomplex som fungerade som ett självförsörjande samhälle. Tidigare sakord: Klosterruin/område Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Även plats för kloster där kulturlager eller andra icke synliga lämningar bedöms kvarligga registreras som fast fornlämning. Kokgrop Definition: Grop med tät stenpackning av företrädesvis skörbränd sten. Kommentar: I norra Sverige används termen för gropar med sot och kol mellan och under stenarna. Det uppgrävda materialet återfinns ofta som en vall vid eller omkring gropkanten. Ibland finns skörbränd sten även i vallen. I södra Sverige och vid arkeologiska

28

undersökningar används termen ofta för gropar med tät packning av skörbränd sten men utan sot och kol. Dock förekommer ibland en tunn sotlins mot botten av gropen. Jfr Boplatsgrop, Boplatsvall, Fångstgrop. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig Tidigare sakord: Kokgrop Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Kolningsanläggning Definition: Lämning efter framställning av träkol. Kommentar: Avser lämning efter framställning av träkol i grävd grop (kolningsgrop), i kolmilor (resmila och liggmila) och i ugnar för industriell kolning av trä. Kolningsgropar kan vara fångstgropsliknade, vid provstick påträffas dock kol- eller sotlager. Kolbottnens form är rund om den utgör en lämning efter resmila och rektangulär eller kvadratisk om den utgör en lämning efter liggmila. Lämning efter kolarkoja registreras under Husgrund, historisk tid (kolning). Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Kolbotten liggmila Kolbotten resmila Kolbotten obestämd Kolningsgrop Kolugn Övrig Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin annan, Kolbotten, Kolningsgrop Antikvarisk bedömning: Kolbotten efter liggmila samt kolningsgrop registreras generellt som fast fornlämning. Övriga registreras inte som fast fornlämning. Kompassros/väderstreckspil Definition: Ristad figur eller lagda stenrader, som anger väderstreck. Kommentar: Väderstreckspilar är ofta av enklare utförande och utgör oftast norrpilar av i rad lagda stenar. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Ristad Stenlagd Tidigare sakord: Kompassros Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning.

29

Kraftindustri Definition: Lämning efter anläggning för omvandling av primärenergi till elektricitet. Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin övrig Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Kvarn Definition: Lämning efter anläggning för malning av (främst) säd. Kommentar: Avser lämningar efter vattendrivna kvarnar och väderkvarnar, och innefattar grunder, vattenrännor, kvarnstenar m.m. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Hjulkvarn Skvaltkvarn Väderkvarn Övrig Tidigare sakord: Hjulgrav, Kvarnlämning/-ruin Antikvarisk bedömning: Kvarnar av ålderdomlig typ och konstruktion, främst sådana med 1600-talsbelägg eller äldre, registreras som fast fornlämning. Kyrka/kapell Definition: Ruin eller grund efter kyrka eller kapell. Kommentar: Övergiven kyrkobyggnad eller kapell med alltjämt stående väggar och tak skall inte registreras i Fornminnesregistret. Tidigare sakord: Kyrka/kyrkplats, Kyrkogrund/Kapellgrund, Kyrkoruin/Kapellruin, Ödekyrka Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Även platser för kyrkor och kapell där kulturlager eller andra icke synliga lämningar bedöms kvarligga registreras som fast fornlämning. Kyrkstad Definition: Lämningar efter bebyggelse som använts vid regelbundet återkommande gudstjänstbesök och för handel i samband med detta. Kommentar: Kyrkstäder förekommer i Norrland och byggdes av sockenborna i anslutning till en kyrka eller ett kapell för att nyttjas vid kyrkobesök, marknader, sockenstämmor, ting eller skatteuppbörd. Bebyggelsen var ofta tät och bestod av stugor och/eller kåtor för övernattning samt bodar och stall. Kan indikeras av kulturlager, husgrunder eller andra lämningar. Jfr Samlingsplats. Tidigare sakord: Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Kåta Definition: Lämning efter traditionell samisk byggnad eller avgränsad golvyta för sådan byggnad. Kommentar: Avser förfallna byggnader eller ”grund” efter byggnad, där golvytans storlek antingen kan ses med hjälp av en begränsande vall eller stenring, eller uppskattas med hjälp av en eller två härdarmars längd. Omfattar olika typer av kåtor, bl.a. klykstångskåta och bågstångskåta men även skogssamernas timrade kåtor. Vanligen har kåtorna en härd i mitten. Kåtor utan härd har sannolikt nyttjats som förråd eller för djurhållning (vanligen getter). Jfr Stalotomt. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Härd med härdarm

30

Tidigare sakord: Kåtatomt Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Källa med tradition Definition: Källa med tradition om källkult eller källa till vilken sägen eller namn är knutet. Kommentar: Man har druckit ur, tvättat sig eller offrat i källan. Offren bestod vanligen av metallbitar, mynt eller nålar. Samma källa kan ha använts i olika syften under lång tid. En speciell grupp är pilgrimskällorna, främst s.k. Sankt Olofskällor, som bl.a. återfinns längs pilgrimslederna till Nidaros (Trondheim). Jfr Brunn/kallkälla. Egenskapstyp: Typ (flervärd) Egenskapsvärde: Hälso Midsommar/trefaldighet Offer Pilgrim Tidigare sakord: Hälso-/pilgrimskälla, Offerkälla, Trefaldighets-/midsommarkälla Antikvarisk bedömning: Offer- och pilgrimskällor registreras som fast fornlämning. Hälso-, midsommar- och trefaldighetskällor registreras som fast fornlämning om de är välbevarade, har ålderdomliga konstruktioner och traditionen/bruket är eller har varit välkänt i trakten. Labyrint Definition: Enskiktade stenrader lagda i spiral eller i system utgående från en oftast korsformig grundplan. Kommentar: Flertalet labyrinter är kustbundna och har möjligen koppling till säsongsfiskeplatser. Enstaka labyrinter återfinns i förhistoriska miljöer. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Korsformig Spiralformig Övrig Tidigare sakord: Labyrint Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Livsmedelsindustri Definition: Lämning efter anläggning för livsmedelsförädling. Kommentar: Avser även trankokerilämningar eftersom sillsalterier och trankokerier ofta varit samlade på en plats och det kan vara svårt att särskilja spåren efter de olika momenten i hanteringen av sillen. Exempel på lämningar är olika husgrunder, grumsdammar, avfallshögar, gropar och bryggor. Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Saltsjuderi Sillsalteri/Trankokeri Övrig Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin övrig

Kvadratisk Mångkantig Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Övrig

31

Antikvarisk bedömning: Lämningar efter saltsjuderier, sillsalterier och trankokerier registreras som fast fornlämning. Lägenhetsbebyggelse Definition: Lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts. Kommentar: Lämningarna kan bestå av husgrunder, kulturlager eller andra anläggningar. Egenskapsvärdet torp används för bebyggelseenhet på enskilt ägd mark där nyttjanderätten upplåtits till torparen som avlöning mot fullgörande av vissa arbetsuppgifter. Många enheter som ursprungligen anlades som torp utvecklades och skattlades senare som självständiga fastigheter. Lämningar efter sådana bebyggelseenheter registreras inte under lämningstypen Lägenhetsbebyggelse utan skall föras till Bytomt/gårdstomt. Egenskapsvärdet Backstuga används för lämningar efter enkel bebyggelse på allmän mark. Egenskapsvärdet Övrig används bl.a. för malm- och tåbebyggelse. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Backstuga Torp Övrig Tidigare sakord: Torplämning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om lägenhetsbebyggelsen är tillkommen under 1700-talet eller tidigare. Vid äldre inventeringar har i undantagsfall även sentida torplämningar med en märklig historia eller bakgrund registrerats som fasta fornlämningar. Militär anläggning övrig Definition: Sentida militär anläggning som inte kan föras till andra lämningstyper. Kommentar: Avser t.ex. stridsvagnshinder, lämning efter luftvärnstorn o.dyl. Jfr Stridsvärn. Tidigare sakord: Befästningsanläggning annan Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Militär mötesplats Definition: Plats där den indelta armén, beväringarna och de värvade förbanden regelbundet träffades för övningar. Kommentar: Avser t.ex. exercisplats, lägerplats, kampementsplats, vapensynsplats. Tidigare sakord: Militär mötesplats Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om platsen är välbevarad och välkänd och bedöms som mycket bevarandevärd. Minnesmärke Definition: Minnesmärke i trä, sten eller metall eller minnesinskrift efter historisk person eller särskild händelse. Kommentar: Avser minnesstenar, träkors, stenkors eller ringkors, med minnesinskrift. Avser även vattenståndsmärken med angivet årtal samt vissa stenrösen/rösningar. Det fåtal vattenståndsmärken som utgörs av inslagna dubbar hör också till denna lämningstyp. Avser även t.ex. ordensmärke, ringarsten, gårdssten. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Minnessten Minnestavla Minneskors Stenröse/rösning Vattenståndsmärke

32

Övrig Tidigare sakord: Minnesinskrift annan, Minneskors, Minnesmärke annat, Minnessten, Ristning annan Antikvarisk bedömning: Medeltida ring- och stenkors registreras som fast fornlämning liksom även äldre vattenståndsmärken (äldre än hundra år). Övriga registreras vanligen inte som fast fornlämning. Undantagsvis registreras minnesstenar av hög ålder, i regel äldre än hundra år, och resta på platsen för timad händelse, som fast fornlämning. I sällsynta fall har tidigare även särskilt märkliga och välkända minnesmärken registrerats som fast fornlämning. Naturföremål/-bildning med tradition Definition: Naturföremål eller naturbildning till vilket ålderdomligt bruk, sägen, tradition, namn eller märkligt historiskt minne är knutet. Kommentar: Jfr Källa med tradition, Plats med tradition, Offerplats, Offerkast. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Barktäkt Bläckning Grotta Jättegryta Jättekast/flyttblock Tandvärkstall Ättestupa Övrigt Tidigare sakord: Naturföremål med bruk/tradition/namn Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om naturföremålet/-bildningen bedöms som särskilt märklig och bevarandevärd ur kulturhistorisk och/eller vetenskaplig synvinkel. Offerkast Definition: Samling av sten eller ris och kvistar som tillkommit efter hand vid platsen för en särskild händelse, t.ex. platsen för ett påstått brott eller för en olycka. Kommentar: Den förbipasserande kastade en sten eller pinne på platsen för sin välgång och för att blidka gengångare. De s.k. döingerösena på västkusten registreras under lämningstypen Begravningsplats enstaka (övrig). Egenskapstyp: Material Egenskapsvärde: Ris Sten Tidigare sakord: Offerkast ris, Offerkast sten Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Offerplats Definition: Plats för offer. Kommentar: T.ex. samiska offerplatser med ben-, metall- och andra depositioner samt sejtar. Avser även förhistoriska offerplatser. Här ingår inte sådana som är inordnade under Källa med tradition eller Offerkast. Jfr även Plats med tradition. Tidigare sakord: Offerplats Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Pappersindustri Definition: Lämning efter anläggning som använts vid pappersframställning. Kommentar: Kan utgöras av husgrunder, dammvallar, vattenrännor m.m.

33

Tidigare sakord: Pappersbrukslämning/-ruin Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om lämningen är av ålderdomlig typ och konstruktion. I de fall endast smärre rester har bevarats eller lämningen varit kraftigt störd av annan verksamhet registreras lämningen vanligen inte som fast fornlämning. Park-/trädgårdsanläggning Definition: Medvetet utformat område avsett för promenader och rekreation eller enskilda anläggningar som ingår i ett sådant område. Kommentar: Avser parker och trädgårdar som inte längre är i bruk och som inte vårdas för sitt ursprungliga ändamål. Bland lämningarna kan ingå skulpturer samt rester efter gång- och körvägar, kanaler, dammar, rabatter, fontäner, paviljonger m.m. Tidigare sakord: Antikvarisk bedömning: Registreras vanligen ej som fast fornlämning. Undantagsvis registreras dock park-/trädgårdsanläggningar som anses särskilt välbevarade och unika som fast fornlämning. Plats med tradition Definition: Plats till vilken ålderdomligt bruk, sägen, tradition, namn eller märkligt historiskt minne är knutet. Kommentar: Är bruket, traditionen, namnet etc. knutet till en naturbildning på platsen, används i stället Naturföremål/-bildning med tradition. Jfr även Offerplats, Källa med tradition. Tidigare sakord: Plats med tradition/namn Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Rengärda Definition: Rund, eller närmast rund, inhägnad (hage), avsedd för skiljning, mjölkning, kalvmärkning och slakt inom renskötsel. Kommentar: Ibland förekommer öppningar mot mindre sidobås på utsidan (s.k. kontor). Träd med märken efter rep, bindpinnar m.m. kan ingå. Jfr Hägnad. Tidigare sakord: Rengärda Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om rengärdan är av ålderdomlig typ och konstruktion. Renvall Definition: Yta med tydlig påverkan av renskötsel. Kommentar: Inom ytan har renar samlats för mjölkning m.m. Kan synas som en vegetationsförändring, framkallad av intensiv trampning och gödsling, men har sällan tydlig avgränsning. Träd med spår efter rep och bindningar kan finnas. Tidigare sakord: Renvall, Lappvall Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om renvallen bedöms höra samman funktionellt, kronologiskt och rumsligt med visteplats eller område med härdar, stalotomter och/eller kåtatomter, som registreras som fast fornlämning. Ristning, medeltid/historisk tid Definition: Ristningar från historisk tid, bl.a. i träd, på hus, i berghällar och på stenar. Kommentar: Avser huvudsakligen fäbodristningar samt ristningar vid torp och gårdar, på bodar eller kåtor samt ristningar i klippor, vid gamla hamnlägen eller i annan maritim miljö. Enstaka ristningar av dessa typer, t.ex. en del fäbodristningar, kan dateras till medeltid. Ristningar med runor registreras under Runristning. Ristningar med kompassros eller

34

väderstreckspil registreras under lämningstyp Kompassros/väderstreckspil. Jfr även Bildristning, Hällristning. Egenskapstyp: Belägenhet Egenskapsvärde: På block/fast häll På trä På träd Egenskapstyp: Typ (flervärd) Egenskapsvärde: Bild/symbol Text Årtal Övrig Tidigare sakord: Ristning annan Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om ristningen är av hög ålder eller om lokalen består av ristningar som är utförda över en längre tidsperiod. Ristningar med endast enstaka årtal, initialer eller namn och ristningar som bedöms vara sentida (yngre än hundra år) registreras inte som fast fornlämning. Runristning Definition: Runristning i sten eller annat material. Kommentar: Avser såväl förhistorisk som medeltida runristning i rest sten eller på block, på berghäll, tidigmedeltida gravhällar och eskilstunakistor, runristning i annat material än i sten, t.ex. i puts på kyrkor, samt historiska och sentida runristningar. Vikingatida runristningar är ofta minnesinskrifter, vanligen efter döda anförvanter. Runinskriften har som regel ordnats i band, vilka ofta formats som utdragna djurkroppar med huvud, fötter och svans. Ristningsytan pryds ofta av kors och djurornamentik. Ibland har runristningarna också utsmyckats med mer komplicerade bildframställningar. Äldre, urnordiska, runristade stenar saknar oftast ornamentik och har texten ordnad i vågräta eller lodräta rader. Tidigmedeltida gravhällar med runor och eskilstunakistor ges egenskapsvärdet ”I gravkontext”. Eskilstunakistor registreras som runristning även om runor saknas. Jfr Bildristning, Ristning, medeltid/historisk tid, Gravvård. Egenskapstyp: Belägenhet Egenskapsvärde: På block/fast häll I gravkontext Runsten Övrig Tidigare sakord: Runristning annan, Runristning i gravmonument, Runristning i häll, Runsten Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Röjningsröse Definition: Stensamling som uppkommit genom röjning, i regel för odling men ibland även för annan verksamhet. Kommentar: Röjningsröseområden (på vissa håll kallade hackerörsområden) registreras under lämningstypen Fossil åker (Röjningsröseområde). Tidigare sakord: Odlings-/röjningsröse, Röjningsröse/röjningsområde Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning i de fall röjningsröset ingår i område med fossil åker eller i annat stenröjt område, t. ex. en boplats, som registreras som fast fornlämning.

35

Röse Definition: Förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil, uppbyggd av stenar utan synlig inblandning av sand eller jord. Kommentar: Ytan är inte övertorvad men kan ha en naturlig moss-, ris- eller örtvegetation. När anläggningens längd utgör minst dubbla bredden och långsidorna är parallella eller närmast parallella används egenskapsvärdet långröse. Jfr Hög. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Långröse Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Skeppsformig Övrig Egenskapstyp: Fyllning Egenskapsvärde: Med rödockra Tidigare sakord: Långröse, Röse Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Rösning Definition: En eller flera uppresta eller upplagda stenar som kan ha fungerat som riktmärke eller liknande. Kommentar: Vissa rösningar kan ha haft flera funktioner. De är vanligt förekommande i fjällområdet, i samiska miljöer, men finns även i andra delar av landet. Avser t.ex. topprösen, markeringar för gömmor, gravplatser och heliga platser. Avser inte lämningar som hör till lämningstyperna Gränsmärke, Färdväg eller Minnesmärke, inte heller markeringar som kan antas ha lagts upp av turister i senare tid. Tidigare sakord: Rösning (Fälthandbok) Antikvarisk bedömning: Registreras vanligen ej som fast fornlämning. I undantagsfall registreras rösningar, som utifrån lavtillväxt och annat bedöms vara av hög ålder, som fast fornlämning. Samlingsplats Definition: Plats där människor har samlats för gemensamma aktiviteter. Kommentar: Avser plats för sammankomst för lagstiftning och rättsskipning, plats för regelbundet återkommande handel, samt t.ex. dans- och lekarplatser. Avser inte stående tingshus. Jfr Kyrkstad, Militär mötesplats. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Marknadsplats Tingsplats Övrig Tidigare sakord: Marknadsplats, Samlingsplats annan, Tingsplats Antikvarisk bedömning: Marknadsplats resp. tingsplats registreras som fast fornlämning om den har varit av viss betydelse och är säkert belagd genom skriftliga källor och/eller muntliga traditioner. Övriga samlingsplatser, t.ex. dans- och lekarplatser, registreras inte som fast fornlämning. Sjömärke Definition: Anläggning eller markering för vägledning av sjöfart, riktmärken för fiske etc.

36

Kommentar: T.ex. stensamlingar efter raserade båkar, kummel (s.k. stenkärringar eller vardar/valar) eller målade markeringar på bergvägg. Fyrlämningar och fyrplatser hör till en separat lämningstyp. Tidigare sakord: Sjömärke Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om sjömärket är av hög ålder. Skåre/jaktvärn Definition: Skydd som använts att gömma sig i vid jakt på främst fågel eller säl. Kommentar: En skåre är vanligen konstruerad som en ”skärm” av sten och/eller ris och är ibland även kallmurad. Den är vanligen utformad som en helt eller delvis sluten cirkel, men kan också vara bågformig och har ofta en försänkning innanför skyddet. Tidigare sakord: Skåre Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Skärvstenshög Definition: Anhopning av skärvig och skörbränd sten, sotig jord och avfall av olika slag (keramikfragment, ben, kol etc.). Kommentar: Förekommer framförallt i bronsåldersmiljöer. Då skärvstenen förekommer som flacka anhopningar på marken (som ”mattor”) eller som utspridda förekomster registreras dessa som Boplats (Skärvsten). Kokstenshög är en äldre term för skärvstenshög. Tidigare sakord: Skärvstenshög Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Slagfält Definition: Plats där slag utkämpats. Kommentar: Avser t.ex. platsen för slaget vid Visby 1361, slaget vid Stångebro 1598 m.fl. Tidigare sakord: Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om slagfältet är väl belagt i källmaterialet, genom fynd på platsen och/eller genom arkeologisk undersökning. Slott/herresäte Definition: Lämning efter större huvudbyggnad med kringanläggningar. Avser kungliga eller (mera vanligt) frälseägda byggnader men även större karaktärsbyggnader som inte ägts av kung eller frälse. Kommentar: Avser lämningar efter bl.a. slott och herresäten med flygelbyggnader m.m. Ytterligare exempel är säterier, herrgårdar och kungsgårdar. Tidigare sakord: Slottsruin/-område Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om slottet eller herresätet är tillkommet under 1700-talet eller tidigare. Dock registreras lämningar efter slott/herresäten som tillkommit senare som fast fornlämning om de är särskilt märkliga och/eller bevarandevärda ur vetenskaplig eller kulturhistorisk synvinkel. Smideslämning Definition: Lämning efter småskalig smidesverksamhet. Jfr Hammare/smedja. Kommentar: T.ex. smidesgrop, smideshärd eller gårdssmedja. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Grund/ässja Smidesgrop/smideshärd Slagg/slaggvarp Övrig

37

Tidigare sakord: Smideslämning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om smideslämningen är av ålderdomlig typ och konstruktion. Lämningar efter sentida smedjor av ”husbehovstyp” registreras vanligen inte som fast fornlämning. Undantagsvis registreras sådana smedjor som fast fornlämning i de fall de har ett särskilt stort kulturhistoriskt och/eller vetenskapligt värde. Spärranordning Definition: Spärr uppförd under vatten. Kommentar: Spärranordningen har blockerat och skyddat farleder och hamnar/handelsplatser samt utgjort komplement till befästa anläggningar. Kan utgöras av palissader eller pålverk, sammanhängande kistkonstruktioner, stenvallar eller stenfyllda båtar som sänkts på rad i vattendrag. Ibland har spärranordningen kombinerats med en s.k. flytbom på vattenytan, dvs. hopkedjade timmerstockar på rad. Jfr Fångstanläggning övrig. Tidigare sakord: Pålverk, Spärranordning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stadsbefästning Definition: System av bastioner, murar, jordvallar och vallgravar som omger ett stadsområde. Kommentar: Avser lämningar från 1500-talet till 1700-talets slut. (Jfr Stadsvall/stadsmur). Tidigare sakord: Stadsbefästning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stadslager Definition: Kulturlager i miljöer av stadskaraktär (städer, köpingar, vissa handelsplatser). Kommentar: Lagren innehåller avfall från hantverk, matberedning, rester efter övergiven bebyggelse och andra aktiviteter. Kulturlager på förhistoriska boplatser registreras under lämningstypen Boplats (Kulturlager). Tidigare sakord: Kulturlager stad, Kulturlager övrigt Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om staden anlagts under medeltiden eller 1500–1600-talet, oavsett om stadslagren är helt övergivna eller kontinuerligt bebyggda. Stadsvall/stadsmur Definition: En sten- och/eller jordvall, stenmur eller ett dike/vallgrav som omger ett stadsområde, handelsplats eller annan miljö av stadskaraktär. Kommentar: Avser förhistoriska och medeltida lämningar. (Jfr Stadsbefästning.) Tidigare sakord: Stadsvall/mur Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stalotomt Definition: Byggnadslämning oftast med försänkt golvyta och med omgivande uppbyggd vall. Kommentar: Förekommer i fjällområdet. Stalotomter är ofta ovala (eller rektangulära med svagt utsvängda sidor) och har oftast en härd i mitten. Förekommer ofta flera på rad och ibland med gemensam vall. Vanligen kan stalotomten skiljas från kåtatomten genom sin tydligt försänkta golvyta. Stalotomter har ingen markerad ingång i den omgivande vallen. Jfr Kåta. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär

38

Tidigare sakord: Kåtatomt Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stenindustri Definition: Lämning efter industriell framställning av stenprodukter. Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Makadamslagningsplats/-sten Skurvandring/Skurverk Stenhuggeri Övrig Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin annan Antikvarisk bedömning: Registreras vanligen ej som fast fornlämning. Dock registreras särskilt välbevarade och ålderdomliga stenhuggerier, t.ex. sådana för huggning av kvarnstenar, som fast fornlämning. Stenkammargrav Definition: Förhistorisk gravanläggning (megalitgrav) bestående av en gravkammare med väggar och tak av hällar eller block. Kommentar: Dösens öppning flankeras ibland av två ingångsstenar som bildar en kort, ej övertäckt, gång. Gånggriftens kammare är avlång och en täckt gång ansluter till kammaren. Med hällkista avses en större, rektangulär gravkammare av senneolitisk typ avsedd som kollektivgrav, inte mindre kistor i rösen eller stensättningar. Ibland förekommer indelning i två eller tre rum. Hällkistan särskiljs från lämningstypen Begravningsplats enstaka (Hällgrav/stengrav) bl.a. genom sin storlek och genom den geografiska utbredningen. Gravarna kan omges eller täckas av en överbyggnad bestående av en hög, ett röse eller en stensättning. Jfr Järnåldersdös, Stenkistgrav. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Dös Gånggrift Hällkista Egenskapstyp: Belägenhet Egenskapsvärde: Friliggande I hög I röse I stensättning Övrig Tidigare sakord: Dös, Gånggrift, Hällkista Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stenkistgrav Definition: Förhistorisk gravanläggning av oftast kantställda stenar/hällar som bildar ett rektangulärt rum av mansstorlek eller mindre. Kommentar: Täckhällar kan förekomma. Gravtypen saknar omgivande anläggning och är helt eller delvis nedgrävd i marken. Avser inte hällkistor, kistor i rösen eller hällgravar/stengravar. Jfr Begravningsplats enstaka, Runristning (i gravkontext), Stenkammargrav. Tidigare sakord: Stenkista Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning.

Rund Övrig

39

Stenkrets Definition: Förhistorisk gravanläggning som utgörs av en krets av med jämna mellanrum resta/lagda häll- eller klumpformade stenar. Kommentar: Egenskapsvärdet skeppssättning används för stenkretsar med likformigt svängda sidor som möts i markerat spetsiga vinklar. Domarring används för en del runda och ovala stenkretsar. De resta/lagda stenarna är alltid dominerande men en låg stensättningsliknande fyllning kan finnas inom kretsen och ibland kan en sammanbindande rad med mindre stenar vara synlig mellan de större stenarna. I undantagsfall kan de större stenarna vara lagda på tre underliggande mindre stenar. Ibland finns även en centralt placerad sten. Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Domarring Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Skeppssättning Triangulär Övrig Egenskapstyp: Konstruktion (flervärd) Egenskapsvärde: Klumpstenar Resta stenar Uppallade stenar Övrig Tidigare sakord: Stenkrets, Domarring, Skeppssättning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stenring Definition: Rund eller oval ring av mer eller mindre tätt lagda stenar. Kommentar: Förekommer ofta parvis och i anslutning till äldre samiska vistemiljöer. Funktionen är inte helt klarlagd men en förklaring är att de använts inom offerriter. De förekommer inte bara i fjällen utan även på berg i övre Norrland ända ner mot kusten. Lämningarna kan likna härdar utan inre stenpackning. Skiljs från stenkrets bl.a. genom sin geografiska utbredning. Tidigare sakord: Stenring (Fälthandbok) Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stenröjd yta Definition: Markyta som omformats genom att stenar avlägsnats och ytan tilljämnats. Kommentar: Avser ytor som stenröjts under förhistorisk tid för, i första hand, andra ändamål än åker. Förekommer särskilt i anslutning till stensträngsområden och förhistoriska boplatser med skärvstenshögar. Avser inte röjda ytor som går att avgränsa till en åkerparcell eller som ingår i ett röjningsröseområde (Fossil åker). Tidigare sakord: Röjd yta Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stensättning Definition: Förhistorisk gravanläggning med flack eller svagt välvd profil. Kommentar: En stensättning är antingen uppbyggd av stenar utan större inblandning av jord och sand (stenfylld), till större delen uppbyggd av jord och sand (övertorvad) eller består den

40

synliga delen endast av en kantkedja el. dyl. (ofylld). På övertorvade stensättningar kan enstaka till talrika stenar synas i ytan. Skillnaden mellan en triangulär stensättning och en treudd är att treuddens sidor är konkava eller vinklade medan den triangulära stensättningen har raka sidor. Egenskapstyp: Konstruktion Egenskapsvärde: Ofylld Stenfylld Övertorvad Övrig Egenskapstyp: Form Egenskapsvärde: Kvadratisk Oregelbunden Oval Rektangulär Rund Skeppsformig Treudd Triangulär Övrig Egenskapstyp: Fyllning Egenskapsvärde: Rödockrafärgad sand Tidigare sakord: Stensättning, Treudd Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Stenugn Definition: Lämning efter kallmurad ugn, anlagd utomhus, avsedd för matlagning, brödbakning eller dylikt. Kommentar: Förekommer ofta vid kusten, men även bl.a. på fäbodar. (Avser inte ugn som byggts inne i en byggnad.) Stenugnar i kustmiljö kallas ofta ”ryssugnar”. Tidigare sakord: Ryssugn/stenugn, Stenugn Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om stenugnen är kustbunden eller maritimt belägen. Stenugnar i andra miljöer registreras vanligen inte som fast fornlämning. Dock registreras sådana stenugnar som fornlämning om de hör samman funktionellt, kronologiskt och rumsligt med annan fornlämning, t.ex. en fäbod. Stridsvärn Definition: En mindre befästning som skall skydda soldaterna vid eldgivning. Kommentar: Avser t.ex. pjäsvärn, skyttevärn, skyttegrav och bunker. Jfr Skåre/jaktvärn. Tidigare sakord: Stridsvärn Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om anläggningen kan knytas till en bestämd händelse eller ligger i ett system uppfört för att skydda t.ex. en hamn eller ett inlopp eller en större befästning. Tegelindustri Definition: Lämning efter anläggning som använts för eller i samband med tegelbränning. Kommentar: Avser t.ex. ruinkullar och avfallslager efter fältugnar eller grunder efter ugnshus, tegelslagerier, torklador, linbanor m.m.. Tidigare sakord: Tegelbrukslämning/-ruin

41

Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om anläggningen är av ålderdomlig typ och konstruktion. I de fall endast smärre rester återstår eller lämningen är kraftigt störd av annan verksamhet registreras anläggningen vanligen inte som fast fornlämning. Terrassering Definition: Anlagd avsats i sluttande eller ojämn terräng. Kommentar: Avser anläggning med, i jämförelse med husgrundsterrass, mindre distinkt form och sannolikt varierande funktion, ofta i anslutning till skärvstenshögar, men kan även ansluta till stenröjda ytor. Jfr Husgrund, förhistorisk/medeltida och Fossil åker. Tidigare sakord: Terrassering Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Textilindustri Definition: Lämning efter anläggning för textilframställning eller -bearbetning. Kommentar: Avser lämningar efter verksamhet av såväl större omfattning som för husbehov. Avser bl.a. olika husgrunder och gropar. Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Linberedning Vadmalsstamp Övrig Tidigare sakord: Industrilämning/bruksruin övrig Antikvarisk bedömning: Registreras ej som fast fornlämning. Tomtning Definition: Lämning efter byggnad i form av vallar eller murar kring golvyta i marknivå eller med försänkt golvyta. Kommentar: Avser lämningar efter strandnära byggnader av enklare karaktär i maritim miljö. Golvytan är stenröjd, flack eller skålformig och kan innehålla kulturlager och härd. Den kan också vara rumsindelad. Jordfasta block eller bergsavsatser kan ställvis utgöra tomtningens begränsning. Tidigare sakord: Tomtning Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Träindustri Definition: Lämning efter anläggning för förädling av trävaror. Kommentar: Avser rester efter både mindre sågar och större sågverk med lämningar efter byggnader, vattenrännor, stenkistor, hjulgravar m.m. Avser även spånhyvlar. Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Hyvel Såg/Sågverk Övrig Tidigare sakord: Hjulgrav, Sågverkslämning/-ruin Antikvarisk bedömning: Registreras vanligen ej som fast fornlämning. I undantagsfall registreras såglämning som fast fornlämning, om lämningen anses unik vad gäller storlek och/eller konstruktion. Uppfordringsanläggning Definition: Lämning efter anläggning för uppforsling av malm, bergart, vatten, gråberg och personal. Kommentar: Exempelvis hand- och hästvindar, där vandringen utgör en del av anläggningen, linspel och vattenkonster (anordning för länspumpning av gruva), där stånggångar utgör

42

karaktäristiska delar samt grunder och fundament efter gruvlavar och maskinhus. Lämningar efter stånggångar, vilka utgår från en hjulgrav, kan bestå av stenfundament i långa linjer och fundament efter vändbrott. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Hjulgrav Stånggång Vandring Övrig Tidigare sakord: Hjulgrav, Stånggångsfundament, Vandring Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning i de fall lämningen bedöms höra samman funktionellt, kronologiskt och rumsligt med gruvområde som registreras som fast fornlämning. Utgår Används för tidigare registrerad lämning som vid förnyad bedömning inte anses ska ingå i Fornminnesregistret. Tidigare sakord: Utgår Vad Definition: Passage genom vattendrag. Kommentar: Vadställen markeras ibland på land med t.ex. ett stenröse eller rest sten. För att förenkla överfarten är botten ibland stenröjd. Alternativt har man lagt dit stenar att gå på. Tidigare sakord: Vad Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning om vadet ingått som en del i en viktigare vägsträckning. Vallanläggning Definition: Förhistorisk sten- och/eller jordvall och/eller palissad, i vissa fall kombinerad med vallgrav, som helt eller delvis avgränsar ett område. Kommentar: Vallanläggningen har inte haft försvarsfunktion, utan har mer karaktären av att utmärka ett område. Palissader har i regel inga synliga spår ovan mark utan påträffas vid markarbeten, t.ex. arkeologiska undersökningar, i form av stolphål och/eller rännor. För denna typ av anläggningar används ibland begrepp som t.ex. sarupanläggning, kultisk anläggning och borgliknande hägnad. Jfr Fornborg. Tidigare sakord: Vallanläggning annan Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Varv/slip Definition: Lämning efter anläggning där båtar och fartyg byggts eller reparerats. Kommentar: En slip är en bädd där mindre fartyg och båtar kan dras upp och torrsättas för reparation eller förvaring. En slip kan ingå i ett varv eller ligga för sig. Jfr Hamnanläggning och Hamnområde. Tidigare sakord: Varvsplats Antikvarisk bedömning: Varv registreras som fast fornlämning. Sliplämningar registreras inte som fast fornlämning. Vårdkase Definition: Uppstaplad hög av timmer, ved eller ris som kunde antändas för att t.ex. varna för annalkande fiender.

43

Kommentar: Tydliga spår efter vårdkasar är sällsynta. De kan utgöras av bevarade vårdkasar, rester av en vårdkasebotten eller eldskadade hällar. Ibland har vårdkasen placerats på en stensamling. Som regel har vårdkasar placerats på, eller i anslutning till, bergskrön. Ibland kan även en grund efter bålvaktens stuga eller koja påträffas. Denna skall registreras under Husgrund, historisk tid (Militär). Tidigare sakord: Vårdkase/Vårdkaseplats Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Vägmärke Definition: Stenar, skyltar eller stolpar uppsatta vid allmän väg som avståndsmarkeringar eller med skriftliga uppgifter om bl.a. avstånd till en viss plats t.ex. om avståndet till närmaste gästgiveri, stad etc. Kommentar: Milstolpar markerade hel-, halv eller kvartsmil och har ofta aktuell regents krönta namnchiffer. Ibland finns även aktuell landshövdings initialer. Väghållningsstenarna markerade gräns mellan vägsträckor med olika väghållare. De är vanligen av sten, men även trätavlor kan förekomma. En inskrift kan innehålla väghållningsstenens ordningsnummer utmed vägen, by- eller gårdsnamn, gårdens mantal, vägsträckans längd i alnar eller meter, gårdsägarens initialer, årtal och/eller riktningspil. Milstolpar och vägmärken är vanligen uppställda i ett postament av sten. Om endast postamentet återfinns används egenskapsvärdet postament. Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Milstolpe Väghållningssten Övrig Egenskapstyp: Material Egenskapsvärde: Järn Sten Trä Postament Tidigare sakord: Milstolpe, Väghållningssten, Vägmärke annat Antikvarisk bedömning: Milstolpe registreras som fast fornlämning. Även postament till milstolpe där milstolpen saknas registreras som fast fornlämning. Väghållningssten registreras som fast fornlämning om den har någon form av målad eller ristad inskription av vilken funktionen framgår samt om den står kvar på ursprunglig plats. Även andra vägmärken av ålderdomlig typ och stående på ursprunglig plats registreras som fast fornlämning. Övrigt Används endast för företeelser som inte går att placera in under någon av övriga lämningstyper. Tidigare sakord: Övrigt, Ruin annan/ruinkulle

44

I det analoga Fornminnesregistret fanns ett antal stående och fortfarande använda byggnader registrerade. Under arbetet med lämningstyper, definitioner osv. har följande inte bearbetats. Byggnad annan Definition: Avser byggnad av stort kulturhistoriskt värde. Kommentar: Kan även avse tidigare registrerade byggnader. Byggnadsminne Definition: Lagskyddad märklig byggnad i privat ägo. Kommentar: Enligt beslut sker fr.o.m. säsongen 1996 ingen nyregistrering av byggnadsminnen i Fornminnesregistret. Hembygdsgård Definition: Område eller tomt med äldre gård/gårdar eller stuga/stugor, oftast med samlingar av möbler, redskap och andra föremål. Statligt byggnadsminne Definition: Lagskyddad märklig byggnad i statlig ägo. Kommentar: Tidigare benämnd byggnadsminnesmärke. Enligt beslut sker fr.o.m. säsongen 1996 ingen nyregistrering av statliga byggnadsminnen i Fornminnesregistret.

I samband med konverteringen från den äldre databasen till FMIS databas lades två lämningstyper till. Dessa lämningstyper har och skall enbart användas för det, vid FMIS införnade, befintliga digitala materialet. Obestämbar användes för de poster som inte gick att konvertera automatiskt utan som måste kontrolleras och föras till rätt lämningstyp manuellt. Exempel är t.ex. Kåtatomt. Det kan finnas stalotomter som sakordats som Kåtatomt. Sammanförd användes för sådana poster som hade flera olika sakord men som inte skulle konverteras till någon sammansatt lämningstyp, t.ex. kan man ha registrerat 1 härd, 1 strandskoning och 1 torplämning som ett område och inte gett de olika lämningarna egna undernummer (egna identiteter) så som man skulle ha gjort.

45

Sammansatta lämningstyper

De sammansatta lämningstyperna används för områden med flera lämningar av en eller flera lämningstyper som inte bara har ett rumsligt samband utan som också bedöms ha ett samband kronologiskt och funktionellt. Blästplats Definition: Lokal med minst två lämningar efter järnframställning. Kommentar: För att termen blästplats ska få användas måste blästbrukslämning ingå i området. Avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter (i undantagsfall mera om ett funktionellt och kronologiskt samband finns mellan lämningarna).. Ingående lämningstyper: Bergshistorisk lämning övrig, Blästbrukslämning, Husgrund, förhistorisk/medeltida, Kolningsanläggning, Smideslämning, Övrig Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Boplats Definition: Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken. Kommentar: Ibland bildas tjocka lager, med inblandning av sot och kol. För dessa lämningar används även egenskapsvärdet kulturlager. Jfr Fyndplats. De ingående lämningarna ska ha bedömts höra samman kronologiskt och funktionellt. Avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Egenskapstyp: Fyndmaterial (flervärd) Egenskapsvärden: Ben/horn Bränd lera/lerklining Flinta Glas Grönsten Hälleflinta Keramik Kulturlager Kvarts Kvartsit Metall Skiffer Skärvsten Trä Övrig bergart/mineral Övrigt Ingående lämningstyper: Blästbrukslämning, Boplatsgrop, Boplatslämning övrig, Boplatsvall, Brunn/kallkälla, Brytningsyta, Husgrund förhistorisk/medeltida, Hägnad, Härd, Kokgrop, Smideslämning, Stenröjd yta, Stalotomt, Skärvstenshög, Terrassering, Tomtning. Tidigare sakord: Boplatslämning, Boplatslämning annan, Boplats utan synlig anläggning, Kulturlager övrigt, Skärvstensförekomst. Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. OBS! Lämningstypen Boplats kan, till skillnad från alla andra lämningstyper, både ha ingående lämningstyper och egenskapsvärden. Fiskeläge Definition: Plats som utgjort bas för fiske, med lämningar efter anläggningar för båtar, fiskberedning m.m., ofta även husgrunder efter bostadshus och förråd. 46

Kommentar: För att termen Fiskeläge ska få användas måste Husgrund, historisk tid, Tomtning eller Gistgård ingå i området. Antalet lämningar måste vara minst två och avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Båtlänning, Förtöjningsanordning, Gistgård, Hamnanläggning, Husgrund förhistorisk/medeltida, Husgrund historisk tid, Hägnad, Labyrint, Ristning, medeltid/historisk tid, Stenugn, Tomtning. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Fångstgropssystem Definition: Lokal med minst fem fångstgropar där det av terrängförhållanden framgår att groparna bildar en funktionell enhet. Kommentar: I ett fångstgropssystem kan det inbördes avståndet mellan groparna överstiga 50 meter om det av topografin och sammanhanget framgår att groparna hör ihop. Ingående lämningstyp: Fångstgrop Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Färdvägssystem Definition: Lokal bestående av minst två färdvägar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter eller en färdväg med minst en förgrening. Ingående lämningstyp: Färdväg Antikvarisk bedömning: Se lämningstypen Färdväg. Gravfält Definition: Lokal med minst fem förhistoriska gravanläggningar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter. Ingående lämningstyper: Flatmarksgrav, Grav markerad av sten/block, Grav - uppgift om typ saknas, Grav övrig, Gravhägnad, Gravklot, Hög, Järnåldersdös, Röse, Stenkistgrav, Stenkammargrav, Stenkrets, Stensättning. Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Grav- och boplatsområde Definition: Lokal med minst fem lämningar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter vilka utgörs av förhistoriska gravar och lämningar av boplatskaraktär. Kommentar: Boplatslämningarna ska utgöra ett markant inslag för att termen Grav- och boplatsområde ska användas. Boplatslämningarna och gravarna ska också ha ett kronologiskt samband. Ingående lämningstyper: Boplats, Boplatsgrop, Boplatslämning övrig, Boplatsvall, Flatmarksgrav, Grav markerad av sten/block, Grav -uppgift om typ saknas, Grav övrig, Gravhägnad, Gravklot, Husgrund förhistorisk/medeltida, Hägnad, Härd, Hög, Järnåldersdös, Kokgrop, Röse, Skärvstenshög, Stalotomt, Stenkammargrav, Stenkistgrav, Stenkrets, Stenröjd yta, Stensättning, Terrassering. Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Gruvområde Definition: Lokal med minst två lämningar med anknytning till verksamhet kring gruva. Kommentar: Gruvhål måste ingå bland lämningarna för att termen Gruvområde ska få användas. Avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Bergshistorisk lämning övrig, Dammvall, Dike/ränna, Gruvhål, Husgrund, förhistorisk/medeltida, Husgrund, historisk, Uppfordringsanläggning. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp.

47

Hammarområde Definition: Lokal med minst två lämningar med anknytning till verksamhet kring hammare. Kommentar: För att termen Hammarområde ska få användas måste lämningar efter en hammare ingå i området. Avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Bergshistorisk lämning övrig, Dammvall, Dike/Ränna, Hammare/smedja, Husgrund, förhistorisk/medeltida, Husgrund, historisk. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Hamnområde Definition: Skyddat område med olika konstruktioner där fartyg och båtar har ankrat och förtöjt för t.ex. lastning och lossning och för att invänta lämplig väderlek. Kommentar: Hamnanläggning måste ingå i området för att termen Hamnområde ska få användas. Antalet lämningar måste vara minst två och avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Ballastplats, Förtöjningsanordning, Hamnanläggning, Husgrund, förhistorisk/medeltida, Husgrund, historisk tid Antikvarisk bedömning: Hamnområde som på grund av strandförskjutning är beläget ovanför nuvarande strandlinje registreras som fast fornlämning. Likaså registreras hamnområde med kulturlager eller konstruktioner under vatten som fast fornlämning. Hyttområde Definition: Lokal med minst två lämningar med anknytning till verksamhet kring ugn för framställnig av metall ur bergmalm. Kommentar: För att termen Hyttområde ska få användas måste lämningar efter en hytta ingå i området. Avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Bergshistorisk lämning övrig, Dammvall, Dike/Ränna, Husgrund, förhistorisk/medeltida, Husgrund, historisk, Hyttlämning. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Hytt- och hammarområde Definition: Lokal med minst två lämningar med anknytning till verksamhet kring hammare och ugn för framställning av metall ur bergmalm. Kommentar: För att termen Hytt- och hammarområde ska få användas måste lämningar efter en hytta och en hammare ingå. Avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Bergshistorisk lämning övrig, Dammvall, Dike/Ränna, Hammare/smedja, Husgrund, förhistorisk/medeltida, Husgrund, historisk, Hyttlämning. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Hägnadssystem Definition: Lokal med minst två hägnader med ett inbördes avstånd av mindre än 20 meter eller en hägnad med minst en förgrening. Kommentar: Termen används för områden där hägnader är den dominerande lämningstypen men inom dessa system förekommer ibland även t.ex. lämningar efter fossil åker. Ingående lämningstyper: Hägnad, Fossil åker, Röjningsröse Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Hällmålning Definition: Yta, på fast berg eller block, med en eller flera målade figurer eller färgfält.

48

Kommentar: Avser förhistoriska hällmålningar. OBS! Den sammansatta lämningstypen Hällmålning ska alltid användas, oavsett antal målningar, dvs. även för FMI-enheter bestående av ett enstaka färgfält eller en enstaka djurfigur. Ingående lämningstyp: Hällbild Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Hällristning Definition: Yta, på fast berg eller block, med en eller flera ristade, huggna, knackade eller slipade figurer eller obestämbara figurer och linjer. Kommentar: Avser förhistoriska hällristningar. Jfr Bildristning, Ristning, medeltid/historisk tid, Runristning. OBS! Den sammansatta lämningstypen Hällristning ska alltid användas, oavsett antal ristningar, dvs. även för FMI-enheter bestående av en enstaka skålgrop eller en cirkelfigur. Ingående lämningstyp: Hällbild Antikvarisk bedömning: Registreras som fast fornlämning. Metallindustri/järnbruk Definition: Lokal med lämningar efter industriell anläggning för metallframställning och/eller metallförädling. Kommentar: Avser lokaler där metallförädlingen varit det primära men där denna verksamhet kan ha dragit till sig annan verksamhet. Spår efter andra verksamheter kan t.ex. omfatta lämningar efter såg och kvarnlämningar. Ibland finns lämningar efter gemensamhetsbyggnader såsom skola och handelsbod. Avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter. Avser inte lämningar efter enbart verksamhet kring hammare (jfr Hammare/smedja, Hammarområde) eller kring ugn för framställning av metall (jfr Hyttlämning, Hyttområde). Jfr även Hytt- och Hammarområde. Ingående lämningstyper: Bergshistorisk lämning övrig, Dammvall, Dike/Ränna, Hammare/smedja, Husgrund, förhistorisk/medeltida, Husgrund, historisk tid, Hyttlämning, Industri övrig, Kvarn, Park-/trädgårdsanläggning, Slott/herrgård. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Område med flottningsanläggningar Definition: Område med lämningar och spår efter timmerflottning. Kommentar: För att termen Område med flottningsanläggningar ska få användas måste Flottningsanläggning ingå i området. Antalet lämningar måste vara minst två och avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Flottningsanläggning, Dammvall, Hamnanläggning, Husgrund, historisk tid Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Område med fossil åkermark Definition: Lokal med olika typer av åkerbrukets lämningar. Kommentar: Termen används för områden där lämningar av fossil åker är den dominerande lämningstypen men inom dessa områden kan även t.ex. lämningar efter hägnadssystem förekomma. Antalet lämningar måste vara minst två och avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Hägnad, Fossil åker, Röjningsröse Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp.

49

Område med militära anläggningar Definition: Område med minst två lämningar efter militär verksamhet. Kommentar: Avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Militär anläggning övrig, Militär mötesplats, Husgrund, historisk tid, Stridsvärn. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Område med skogsbrukslämningar Definition: Område med olika lämningar efter skogsbruk. Kommentar: Antalet lämningar måste vara minst två och avståndet mellan lämningarna bör inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Husgrund, historisk tid, Kemisk industri, Kolningsanläggning, Naturföremål/-bildning med tradition Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Smidesområde Definition: Område med minst två lämningar efter smidesverksamhet. Kommentar: Jfr Hammarområde. Avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Smideslämning, Kolningsanläggning Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Småindustriområde Definition: Område med olika lämningar efter småskalig industriell verksamhet. Kommentar: Avser lämningar efter verksamheter av lågteknologisk karaktär. Lokaliseringen har ofta styrts av tillgång till vattenkraft. Ett exempel är ett område med lämningar efter kvarn, såg och vadmalsstamp samt dammvallar och husgrunder. Ett annat exempel är ett område med kalkugnsrester, husgrunder och avfallshögar samt kalkbrott. Antalet lämningar måste vara minst två och avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter. Ingående lämningstyper: Brott/täkt, Dike/ränna, Kalkugn, Kolningsanläggning, Kraftindustri, Kvarn, Träindustri, Dammvall, Industri övrig, Textilindustri, Husgrund, historisk tid Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp. Viste Definition: Lokal med minst två lämningar vilka är ett resultat av bosättning. Avser lämningar i norra Sverige från främst medeltid och historisk tid. Kommentar: Någon av följande lämningstyper måste ingå för att termen Viste ska få användas: Kåta, Husgrund, historisk tid eller Härd (om den kan antas vara medeltida eller yngre). Avståndet mellan lämningarna ska inte överstiga 20 meter (i undantagsfall längre avstånd om ett funktionellt och kronologiskt samband finns mellan lämningarna). Ingående lämningstyper: Kåta, Härd, Förvaringsanläggning, Renvall, Brunn/kallkälla, Bengömma, Hornsamling, Husgrund, historisk tid, Boplatsgrop, Naturföremål/-bildning med tradition, Stenring, Rengärda, Övrigt. Antikvarisk bedömning: Se respektive lämningstyp.

50

Bilaga 1

Riksantikvarieämbetet har redovisat sin tillämpning av KML 2 kap 1§ i ett dokument som fastställdes den 17 december 2002. Bilaga 1 består av beslutstexten. Den antikvariska bedömningen för olika lämningstyper listas ovan. Den bilaga som det hänvisas till i beslutstexten är lämningstypslistan inklusive antikvariska bedömningar.

51

Riksantikvarieämbetet

BESLUT

2002-12-17

Dnr 320-3874-2002

Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Beslut Riksantikvarieämbetet beslutar att den antikvariska bedömningen som anges i bilaga (Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister 2002-12-17) skall tillämpas vid registreringen av fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Registrering av kända fasta fornlämningar får begränsas med utgångspunkt i de antikvariska bedömningar som anges i bilagan.

Bakgrund och motivering

I Riksantikvarieämbetets fornminnesregister har fasta fornlämningar registrerats enligt bilaga. I bilagan redovisas definitioner, eventuella kommentarer och eventuella egenskapsvärden för varje lämningstyp. Under rubriken Antikvarisk bedömning i bilagan redovisas antikvarisk status, dvs. om en lämning bör registreras som fast fornlämning eller ej, enligt Riksantikvarieämbetets tillämpning. Lagen om kulturminnen m.m. (KML 1988:950) 2 kap. 1§ anger vad som utgör fasta fornlämningar. Den närmare tolkningen av vad som skall hänföras till fast fornlämning förutsätts utvecklas över tiden och ett riktmärke i sammanhanget är den tillämpning som utvecklats ur Riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar för den ekonomiska kartan, en verksamhet som pågått sedan slutet av 1930-talet. Innehållet i inventeringarna har under årens lopp vidgats. Detta har inneburit att antalet registrerade kategorier av såväl fasta fornlämningar som övriga kulturlämningar har ökat, under senare decennier framför allt med många lämningar från historisk tid. Det gäller lämningar bl.a. efter småskalig industriell verksamhet, såsom tjärdalar, sågar, kvarnar m.m., kustanknutna eller maritima lämningar, såsom tomtningar och övergivna fiskelägen, den samiska kulturens lämningar, såsom kåtatomter och förvaringsanläggningar etc. Dessa senare tillkomna kategorier har alltså registrerats i fornminnesregistret men inte genomgående som fast fornlämning.

52

I 2 kap. 1§ anges att: Fasta fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. … Uttrycket forna tider är ett kronologiskt kriterium, som innebär att tidsdimensionen kan tolkas flexibelt och att någon åldersgräns (förutom 100 år för skeppsvrak) inte existerar. Äldre tiders bruk har setts som ett funktionskriterium och avser dels lämningar till vilka metoder, tekniker och brukningssätt som inte är aktuella idag kan knytas, dels naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna samt lämningar efter äldre folklig kult. Varaktigt övergivna är ett övergivenhetskriterium och gäller alla typer av lämningar och avser en lämnings ursprungliga funktion. Bedömningen kan dock ibland vara svår att göra när lämningar har snarlika eller sekundära funktioner, detta kan gälla för t.ex. lämningstyperna Bro och Färdväg. Eftersom fler och fler typer av lämningar har kommit att ingå i diskussionen om vad som bör registreras i fornminnesregistret har en selektion gjorts inom vissa lämningstyper. Detta innebär att alla kända fasta fornlämningar inte är registrerade i fornminnesregistret. Selektionen har gjorts utifrån ett antal värderingskriterier så att lämningstypen registrerats endast i de fall den klart uppfyllt något eller flera av dessa värderingskriterier. De två mest grundläggande värderingskriterierna är preparatsvärdet eller det vetenskapliga värdet och upplevelsevärdet eller det pedagogiska/sociala värdet. Av dessa anses preparatsvärdet vara den primära värderingsgrunden. En välbevarad eller orörd lämning har ett högt preparatsvärde, medan en skadad lämning kan sägas ha ett lågt eller åtminstone ett jämförelsevis lägre preparatsvärde. Preparatsvärdet kan också sägas stå i relation till det rådande kunskapsläget om lämningstypen i fråga, ju mindre vi vet om lämningen desto större är preparatsvärdet. Även upplevelsevärdet är beroende av om lämningen är välbevarad eller ej, då en välbevarad och tydlig lämning generellt sett kan anses ha ett större upplevelsevärde än en skadad. Förutom dessa preparats- och upplevelsevärden har andra kompletterande värderingskriterier, både av kvantitativ och kvalitativ art, använts vid bedömningarna. Ett värde som beaktats är förekomst eller frekvens, dvs. om lämningen är vanlig eller sällsynt. Är den vanligt eller mycket vanligt förekommande kan det vara ett skäl att inte registrera lämningen. Ett exempel på en lämning där förekomst eller frekvens beaktats är kolbotten efter resmila, en fornlämning som i huvudsak inte registrerats alls. Ytterligare ett värderingskriterium är förekomst av andra kompletterande källor rörande lämningstypen i fråga, förutom den kunskapskälla som lämningen i sig kan utgöra. Exempel på detta är sentida torplämningar och fäbodar från 1800- och 1900talet, där det i de flesta fall finns gott om kartor, arkivalier, litteratur, fotografier och

53

kanske muntliga uppgifter, som minskar värdet av lämningen i sig som kunskapskälla. Men kompletterande källor används även för att verifiera att en lämning utgör ett spår från forna tider och/eller har tillkommit genom äldre tiders bruk. Även miljösammanhanget kan utgöra ett kriterium, dvs. är lämningen utryckt ur sitt ursprungliga sammanhang eller har den något att berätta i relation till andra lämningar. Är lämningens miljöförankring stark eller svag? Relationen mellan delarna, de enskilda objekten, och helheten, kulturlandskapet, kan ofta vara viktig. Lämningstypen Gistgård är ett exempel där miljösammanhanget varit avgörande för bedömningen om registrering som fast fornlämning skall göras. I tämligen sällsynta fall har även ett märklighetskriterium beaktats, dvs. om en enstaka lämning som vid tillämpningen vanligtvis inte bedöms utgöra fast fornlämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion osv. har den ändå bedömts som fast fornlämning. ……………………….

Beslut i detta ärende har fattats av riksantikvarien Erik Wegraeus efter föredragning av antikvarien Anna-Lena Olsson. I den slutliga handläggningen har också deltagit överantikvarien Christina von Arbin, avdelningschefen Birgitta Johansen, biträdande avdelningschefen Ivar Eklöf, enhetschefen Peter Norman samt verksjuristen Kristina Lindskog.

Erik Wegraeus Anna-Lena Olsson

Bilaga Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister 2002-12-17.

54