ELEKTRISKA VATTENKRAFTVERK Elektriska vattenkraftverk Kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 1891-1950 LASSE BRUNNSTRÖM & BENGT SPADE 38 Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Rapport RAÄ och SHMM 1995:1 Karta: Typoform . Underlag Rune Kjelsson Omslagslayout: Typoform. Ide och foton Lasse Brunnström Omslagsbilder: Kraftstationerna Hovermo, Bjurfors övre, Bassalt, Karsefors, Finnfors, Lilla Edet och Hammarforsen Redaktör: Agneta Modig © 1995 Riksantikvarieämbetet 1:1 ISSN 0348-6826 ISBN 91-7192-963-0 ISBN 978-91-7209-722-3 (PDF) 2015 Tryck: Kristianstads Boktryckeri AB 1995 Förord D enna publikation utgör den samman­ ställda rapporten från Riksantikvarie­ ämbetets inventering av svenska vat­ tenkraftverk, utförd åren 1989-93. Som framgår av rapportens inledning har projektet genomförts i nära samarbete mellan Vattenfall (nu­ mera Vattenfall AB), Svenska Kraftverksföreningen samt Riksantikvarieämbetet, vilka finansierat in­ venteringen med vardera 1/3 av kostnaden. Jag vill framföra ett varmt tack till kraftindustrin för dess betydande ekonomiska stöd och för det stora in­ tresse som den från början visat för projektet. Kraftverksinventeringen är Riksantikvarieämbe­ tets hittills största enskilda insats inom det stora och problemfyllda fält som utgörs av industrimin­ nesvården - ett område där Ämbetet nu har rege­ ringens uppdrag att utarbeta ett nationellt hand­ lingsprogram. Tack vare det redan nämnda stödet från branschen, men även tack vare inventerarnas- Lasse Brunnström och Bengt Spade - kompetens och administrativa förmåga har inventeringen kun­ nat genomföras som ett mönsterprojekt. Tidsplan och budget har kunnat följas i detalj och beslutsun­ derlaget för framtida säkerställande av ett repre­ sentativt urval anläggningar är nu det bästa tänk­ bara. Jag vill begagna tillfället att här tacka Lasse Brunnström och Bengt Spade för deras beundrans­ värda sätt att utföra uppdraget. Riksantikvarieämbetet forcerar under 1995 ut­ arbetandet av en nationell handlingsplan för indu­ striminnesvården. I det sammanhanget är det min förhoppning att den nu publicerade rapporten skall kunna tjäna som inspirationskälla för de skilda ak­ törer som skall ansvara för det fortsatta arbetet ­ stat, kommun, föreningar, museer och enskilda. ERIK WEGRlEUS Interiör från Klabbö/e kraftverk med maskinisten Johannes Bäckman omkring 1905. Till vänster en genera­ tor och regulator. Jfr bild på sidan 35. Västerbottens museums bildarkiv. Innehåll VATTENKRAFTVERK SOM KULTURHISTORIA _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ KRITERIER VID BEDÖMNING AV VATTENKRAFTVERKs BEVARANDEVÄRDE__ DE INVENTERADE KRAFTVERKEN 9 15 18 BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN I VARJE GRUPP 26 Grupp l. Kraftverk av 1890-talstyp Grupp 2. Grupp Grupp Grupp Grupp 3. Grupp Grupp Grupp "Äldre lågtrycksverk", 1900-1920 2A. Effekt< l 000 kW 2B. Effekt 1 000- 10 000 kW 2C. Effekt> 10 000 kW "Äldre mellantrycksverk", 1900- 1920 3A. Effekt < 1 000 kW 3B. Effekt 1 000- 10 000 kW 3C. Effekt> 10 000 kW 27 43 43 53 69 83 83 97 114 124 132 132 142 143 171 Grupp 4. "Kristidsverk" 1915- 1920 Grupp 5. Moderna låg- och mellantrycksverk över mark Grupp 5A. Effekt< 3 000 kW 1 Grupp 5A • Ombyggda från grupp 1 och 2 Grupp 5B. Effekt > 3 000 kW Grupp 6. Stora mellan- och högtrycksverk under mark Grupp 7. Övriga verk Grupp 8. Kraftstationer, tömda på maskinell utrustning REGISTER ÖVER BESKRIVNA KRAFTVERK BILAGA. Inventeringsblankett 185 198 201 203 Bassalt i Laganär en kraftstation som inte lämnar betraktaren oberörd. Hög och väldig reser sig den medel­ tidsinspirerade tegelborgen . Arkitekt var Frans Fredriksson, utbildad i Tyskland som så många andra av de sydsvenska kollegorna i början av seklet. LB 1989. Vattenkraftverk sotn kulturhistoria V attenkraftverken tillhör de tekniska an­ läggningar som längst stått emot det dynamiska industrisamhällets föränd­ ringsvågor. Detta har sin grund i att branschens teknik snabbt nådde en optimal nivå. Dess anläggningar fick tidigt ett driftsäkert och stort utbyte i växlingen mellan tillförd naturenergi och utgående elenergi. Utbytet har också skett med en ringa personalinsats. Vattenkraftsbyggandet har alltid representerat stora investeringar. Kvaliteten har därför varit ge­ nomgående hög i både tekniskt och estetiskt hänse­ ende. Drifttiden för ett vattenkraftaggregat är t.ex. mycket lång jämförd med andra maskiner och ap­ parater i samhället. Med tidigt optimerade former och lång livslängd har vattenkraftverken fått en nästintill statisk framtoning; de har blivit själva arketypen för svensk elkraftproduktion. I mer än en bemärkelse har de utgjort motorn i den svenska välståndsut­ vecklingen. Det finns knappast någon bättre identi­ fikationssymbol för 1900-talets svenska industri­ samhälle än just vattenkraftverken. Därför bör de inte bara betraktas som en viktig del av vårt indu­ striella kulturarv utan också som kulturhistoriska minnesmärken i paritet med andra, mer etablerade kulturbyggnader. Vattenkraftverken tillhör en kategori industrian­ läggningar där teknik och arkitektur ofta har ingått en lycklig förening. I en lång rad kraftverksbyggna­ der finns en oslagbar kombination av teknik och konst; av rå, potent maskinkraft parad med raffi­ nemang och monumentalitet. Ofta är vattenkraft­ verken dessutom belägna i sköna omgivningar vil­ ket ytterligare höjer anläggningarnas upplevelse­ värde. Bevarande av vattenkraftverk Den förändringsiver som följde i spåren av 1980­ talets storvulenhet drabbade även kraftindustrin. Flera av landets äldsta vattenkraftverk ansågs ha tjänat ut och ersattes med nya. Det handlade här om nästan hundraåriga anläggningar, en ansenlig ålder i ett industrihistoriskt perspektiv. Men, stra­ tegier saknades för kulturhistoriska bedömningar inför frågan om bevarande eller rivning av något så till synes prosaiskt som ett vattenkraftverk. Det var mer tillfälligheter som avgjorde om ett obehövligt kraftverk skulle bevaras eller rivas eller om en riv­ ning kunde accepteras under förutsättning att en noggrann dokumentation gjordes dessförinnan. Alla tre varianterna har tillämpats. Motiven för va­ len har dock varit mycket diffusa. Det har saknats både riksöverblick och normer för att kunna bedö­ ma ett vattenkraftverks kulturhistoriska värde. Landets allra äldsta kraftverk börjar nu bli för­ hållandevis tungarbetade och är i regel också hårt slitna. Deras kapacitet är dessutom vanligtvis otill­ räcklig för att de ska kunna användas vid den in­ termittenta drift som dagens ojämnheter i elbelast­ ningen för med sig och som åars och älvars reglera­ de vattenflöden numera möjliggör. Normalt finns det således en acceptabel grund för genomförda och kommande förändringar. På några platser har de gamla verken kunnat behållas som komplement eller reserv för de nya. Ytterligare några har blivit museer. I de allra flesta fallen har de ersatta kraft­ verken emellertid fått göra en stillsam sorti utan större protester. Mot slutet av 1980-talet började situationen kring frågor som rörde hanteringen av överblivna vattenkraftverk bli besvärande för regionala kul­ -9­ VATTENKRAFTVERK SOM KULTURHISTORIA turbevakande organ på länsstyrelser och länsmu­ seer. Vid besluten om kraftverkens rivning eller be­ varande grundades dessa oftast på lokala bedöm­ ningar med utgångspunkt från anläggningarnas ål­ der och bebyggelsemässiga miljövärde. Enhetliga normer och ett riksperspektiv för bedömning av verkens kulturhistoriska värde saknades eftersom frågan om bevarande dittills inte aktualiserats inom branschen. Förhållandet betraktades av både kulturbevarande myndigheter och kraftverksindu­ strin som otillfredsställande. Inte minst framträdde problemet med handläg­ garnas ovana vid att hantera frågor inom framför allt det teknikhistoriska området; naturligtvis en följd av antikvariernas traditionellt renodlade hu­ manistiska utbildning. Uppkomna frågor om beva­ rande hänsköts därför allt oftare till den centrala myndigheten Riksantikvarieämbetet. Svenska Kraftverksföreningen; den sistnämnda som företrädare för den kommunala och privata kraftindustrin. Sedan Vattenfall ombildats till aktiebolag 1992 och vunnit inträde i Kraftverks­ föreningen 1993 har föreningen företrätt hela kraftindustrin. Arbetet med att genomföra etapperna ett och två skedde under Riksantikvarieämbetets ledning. För själva inventeringsarbetet anlitades två utomståen­ de sakkunniga, docent Lasse Brunnström vid Insti­ tutionen för konstvetenskap på Umeå Universitet och ingenjör Bengt Spade, Industriminnesbyrån, Skövde. Ett intressant samarbete kom därmed till stånd mellan en humanist med arkitekturhistoria som en av sina specialiteter och en tekniker med kraftteknikens historia som ett särskilt skötebarn. Samarbetet, som under inventeringsåren 1989­ 1993 varit mycket intensivt och fruktbärande, har också inspirerat till nya ideer och andra gemen­ samma projekt. Myndigheter och kraftindustri tar ett gemensamt grepp På Riksantikvarieämbetet insåg man snart proble­ mets vidd, inte minst mot bakgrund av att frågor om kulturhistoriskt bevarande aktualiserades även inom flera andra näringsgrenar. Ämbetet tog där­ för kontakt med kraftindustrin, företrädd av Vattenfall och Svenska Kraftverksföreningen. På Kraftverksföreningen intresserade sig särskilt Tom­ my Hoberg för frågan och på hans initiativ nåddes 1989 en överenskommelse om att på central nivå söka en utväg. En handlingsplan i tre steg gjordes upp. I en för­ sta etapp skulle en riksomfattande förteckning upprättas över alla landets vattenkraftverk. Däref­ ter skulle i en andra etapp ett urval göras av de verk som kunde tänkas vara värda att bevara från kul­ turhistorisk synpunkt. Dessa skulle därefter besö­ kas och studeras varefter ett begränsat och noga ut­ valt antal kraftverk skulle föreslås till bevarande. I en tredje och slutlig etapp skulle förhandlingar tas upp med de utvalda verkens ägare för att förmå dessa att på frivillig väg ta ansvaret för att behålla och vårda de aktuella verken för framtiden. Kost­ naderna för etapp ett och två skulle fördelas lika mellan Riksantikvarieämbetet, Vattenfall och Referensgrupp Arbetet med inventeringen har följts av en referens­ grupp från uppdragsgivarna, bestående av avdel­ ningsdirektör Robert Bennett, Riksantikvarieäm­ betet, direktör Lars-Olov Blomqvist, Vattenfall AB och pol. mag. Tommy Hoberg, Svenska Kraftverks­ föreningen. Inför varje inventeringsresa har en res­ plan tillställts referensgruppen. Avrapportering har vidare skett en gång per år då inventeringsläget och årets kostnader redovisats. Vid några tillfällen har samrådsmöten skett mellan inventerare och refe­ rensgrupp. Inventeringsarbetet I den första inventeringsetappen gjordes en sam­ manställning av landets samtliga vattenkraftverk, ett arbete som påbörjades redan 1989. Eftersom det av sekretesskäl inte föreligger någon officiell förteckning i vårt land sedan slutet av 1920-talet blev det nödvändigt att söka de aktuella uppgifter­ na på annat sätt. Av tids- och kostnadsskäl kunde förteckningen naturligtvis inte heller grundas på en -10­ VATTENKRAFTV ERK SOM KULTURHISTORIA heltäckande fältinventering. Sammanställningen fick istället baseras på olika typer av redan känt material. Detta kombinerades dessutom med an­ teckningar som inventerarna gjort vid egna resor under 1970- och 80-talen samt kontakter med fö­ retag och institutioner ute i landet. Ganska snart visade det sig att det rådde stor osäkerhet om antalet och belägenheten av de allra minsta kraftverken. Inventerarna tvingades därför med något undantag begränsa förteckningens om­ fattning till enbart kraftverk med en effekt högre än 50 kW. När dessa väl lokaliserats, sammanställ­ des de i tabellform med uppgifter om verkens namn, vattendrag, län, effekt och byggnadsår. Sam­ manställningen, De svenska vattenkraftverken. Förteckning över svenska vattenkraftverk med en effekt överstigande 50 k W, som gjordes under någ­ ra månader 1989 kunde således i stort sett utföras vid inventerarnas skrivbord och resulterade i 1 499 kraftverk. Därmed var den första etappen avkla­ rad. Nästa etapp blev besvärligare. Nu gällde det att bland 1 499 kraftverk välja ut de verk som eventu­ ellt skulle kunna komma ifråga för ett bevarande. Vid detta första urval kom inventerarnas samlade kunskaper väl till pass med kännedom om de flesta av landets kraftverk från tidigare resor och från lit­ teratur- och arkivstudier. Ca 240 anläggningar be­ dömdes ha sådana kvaliteter att de på ett eller an­ nat sätt skulle kunna vara värda att bevara. Efter denna uppsortering vidtog 1990-1993 den allra trevligaste men arbetsammaste delen av uppdraget, nämligen att besöka de aktuella verken, från Porjus i norr till Knäred i söder. De inventerade verken framgår av avsnittet "Förteckning över inventerade kraftverk". Vid planeringen av inventeringsarbetet antogs att en veckas fältarbete i taget skulle vara lagom för att man dels kunna utföra en acceptabel arbetsvo­ lym, dels orka hålla ett högt tempo. För att under­ lätta arbetet och hålla kostnaderna nere delades landet in i ett antal regioner med 15-25 kraftverk i varje eller så många verk som bedömdes vara möj­ liga att besöka på en vecka . I praktiken visade det sig emellertid att det ibland blev väl knappt med tid vid besöken på de enskilda anläggningarna. En oväntat besvärlig del av arbetet blev dessutom var­ je resveckas planläggning i detalj eftersom de an­ svariga inom kraftföretagen ofta var mycket svåra att få tag på. Vid besöken utnyttjades en inventeringsblankett där uppgifter av olika slag fylldes i för att tjäna som underlag vid det slutliga urvalet. Blanketten utvidgades och förbättrades i ett par olika etapper; dess utformning framgår av bilagan. En stor mängd bilder togs dessutom vid besöken och att det gamla kinesiska ordspråket "en bild säger mer än tusen ord" har sin riktighet bekräftades i allra högsta grad under inventeringens slutarbete. Bevarandeurval Sedan inventeringens fältarbete avslutats våren 1993 skulle de kulturhistoriskt mest intressanta kraftverken väljas ut. För att överhuvudtaget kun­ na bearbeta den stora mängden inventerade an­ läggningar insågs på ett tidigt stadium att det var nödvändigt att rangordna kraftverken med avseen­ de på angelägenhetsgraden av ett framtida beva­ rande. En förutsättning för en sådan rangordning var att enhetliga, poängsatta kriterier kunde an­ vändas. Eftersom kriterier i stor utsträckning saknades fick en avsevärd tid ägnas åt att utforma sådana; förhållandet gäller för övrigt för så gott som samt­ liga industrins näringsgrenar. Kulturminneslagens formuleringar lämnar exempelvis ett ringa stöd vid bevarandebedömningar. Av lagens kapitel 3 fram­ går endast att för att en byggnad eller anläggning skall kunna komma ifråga för en byggnadsminnes­ förklaring skall den betraktas som "synnerligen märklig." Med hänsyn till inventerarnas bakgrund kom de utarbetade kriterierna och framförallt de­ ras viktning huvudsakligen att grunda sig på vär­ den av arkitektonisk, teknisk och upplevelsernässig art. De olika kriterierna redovisas i ett särskilt av­ snitt nedan. Med de framtagna kriterierna och deras poäng­ system gjordes 1992 några försök att rangordna re­ dan inventerat material. Utslagen blev emellertid inte tillfredsställande; framför allt blev resultatet en överrepresentation av äldre verk. Detta kunde inte accepteras eftersom uppdraget omfattar en inven­ -11­ VAJTENKRAFTVERK SOM KULTURHISTORIA tering av kraftverk byggda ända fram till 1950. I och med detta anser inventerarna att de kraftverk som föres lås till bevarande inte bara skall ha en­ skilda kvaliteter utan även bör spegla branschens utveckling från begynnelsen fram till 1950, d.v.s. under en tid av ca 60 år. I det uppkomna läget visade sig lösningen vara att dela upp kraftverken i typ- eller generations­ grupper. Med de tidigare omtalade kriterierna app­ licerade på åtta huvudgrupper (sex generations­ grupper, en grupp "övriga" samt en grupp "tomma skal", d.v.s. nedlagda kraftverk med tomma ma­ skinhus) nåddes ett tillfredsställande resultat. Sty­ rande för gruppindelningen har den maskinella ut­ rustningen varit. De traditionella stilhistoriska kri­ terierna för byggnadskategoriseringar har här inte primärt varit tillämpliga. Vid sorteringen av kraftverken efter grupptillhö­ righet kom några av grupperna ändå att rymma ett olämpligt stort antal anläggningar. En uppdelning gjordes då i undergrupper med fördelning efter an­ läggningarnas storlek (effekt) . Härigenom kom de inventerade kraftverken slutligen att delas upp 1 sammanlagt 14 grupper enligt följande: Grupp l 2A 2B 2C 3A 3B 3C 4 5A 1 5A 5B 6 7 8 Typ av kraftverk Kraftverk av 1890-talstyp Lågtrycksverk byggda 1900-20, effekt< l 000 kW " " " , -"- l 000-10 000 kW " " " , -"- >lOOOOkW Mellantrycksverk byggda 1900-20, effekt < l 000 kW " " " " l 000-1 o 000 kw -"- > 10 000 kW Kristidsverk byggda 1915-20 Moderna låg- och mellantrycksverk, effekt< 3 000 kW , ombyggda från grupp 1+2 " " , effekt> 3 000 kW Stora mellan- och högtrycksverk under mark Övriga verk Kraftstationer tömda på maskinell utrustning Sedan normer för kriterier och grupper väl utarbe­ tats kunde utvärderingen ske förhållandevis snabbt med hjälp av främst inventeringsprotokoll och bil­ der. I sammanhanget skall framhållas att de inven­ terade anläggningarna har bedömts i det skick de hade vid besökstillfällena. Erfarenheterna från inventeringen har visat att ett förhållandevis stort bestånd av äldre vatten­ kraftverk fortfarande finns kvar. Som väntat är det egentligen endast den allra första generationen som har decimerats och med enstaka undantag saknas här originalkraftverk. Framför allt har förnyelser av maskinerierna medfört ombyggnader. Nära nog intakta maskinhus från tiden före sekelskiftet 1900 är däremot inte alls ovanliga. Situationen i landet beträffande beståndet av alla slags vattenkraftverk måste således anses som tämligen gynnsam. Detta gör att ett urval för bevarande mycket väl kan grundas på att säkra en eller ett par av de främsta anläggningarna ur var och en av de grupper som in­ venterarna utarbetat. Ett sådant urval bör medföra största möjliga framtida förståelse för branschens hittillsvarande historia. -12 ­ VATTENKRAFTVERK SOM KULTURHISTORIA Viforsen i Ljungan var en av de genuina kraftverksinteriörer som gick förlorade under 1980-talet. Den ål­ derdomliga maskinhallen dominerades av stora långsamgående generatorer, ett öppet högspänningsställ­ verk och en grov takstolskonstruktion. Kraftverket togs i drift 1900 och ersattes 82 år senare av en ny an­ läggning. Men innan dess hade det gjorts en dokumentation av det gamla verket genom Sundsvalls muse­ ums försorg. BS 1978. -13­ Beskrivningar av grupper och enskilda verk I avsnittet "Beskrivning av kraftverksgrupperna och de främsta verken i varje grupp" beskrivs grup­ perna var för sig och en redovisning görs av de kraftverk som tillförts gruppen. Därefter lämnas närmare uppgifter med allmänna data samt en kommentar till, normalt, de fem främsta verken (de verk som fått högsta kriteriepoängen) inom varje grupp. För ytterligare några kraftverk med enstaka framträdande kvaliteter av arkitektonisk, bygg­ nadsmässig eller teknisk art lämnas kortfattade be­ skrivningar. Begreppet kraftverk Vid inventeringen och i urvalet menas med kraft­ verk, elproduktionsenhetens samtliga anläggnings­ och byggnadsdelar enligt följande: Intags- och regleringsdammar. Dämmer in verkets övre vattenyta. Hit hör även utrust­ ning och byggnader för dammarnas manövre­ nng. Vattenvägar. Leder drivvattnet till och från turbinerna i kanaler, tuber, tunnlar, rännor. Kraftstation. Byggnader över eller under mark med mekanisk och elektrisk utrustning samt med serviceutrymmen. Hit räknas även even­ tuella omlastningsbyggnader ovan mark vid bergrumsanläggningar. Ovan mark utgörs äld­ re kraftstationer av maskinhus och ställverk i en eller flera byggnader. Den elektriska utrust­ ningen för kontroll och skydd samlades till en början inne i maskinrummet eller uppe på centralt placerade balkonger. Så småningom inreddes särskilda rum för utrustningen, sär­ skilt sedan långa överföringar börjat kräva högre spänningar. Nyare stationer har i regel ställverk utomhus. Maskinhus består normalt av en förhållandevis komplicerad underbygg­ nad med delar av vattenvägarna och en över­ byggnad som skydd för maskinell utrustning och personal. Kraftstationer under mark be­ står normalt endast av utrymmen för meka­ nisk utrustning som turbiner och generatorer, mera sällan av ställverk. En kraftstations me­ kaniska utrustning är uppställd i utrymmen som benämns maskinrum om utrymmet ende­ ra är litet eller byggnaden har ett plant, lågt innertak; maskinhall om utrymmet är stort samt maskinsal om utrymmet består av ett bergrum. Stundom står turbiner och generato­ rer i skilda utrymmen, dessa benämns då tur­ binrum, generatorhall o.s.v. Avstängnings­ luckor till turbinernas vattenintag kan vara inbyggda i luckhus eller intagshus. Mekanisk utrustning. Turbiner, ventiler, regu­ latorer, generatorer och kontrollutrustning för dessa. Elektrisk utrustning. Högspänningsutrust­ ning, ställverksutrustning samt kontroll- och skyddsutrustning för dessa. Övriga byggnader. Fristående kontorsbyggna­ der, verkstäder, förråd, personalbostäder m.m. -14­ l(riterier vid bedötnning av vattenkraftverk s bevarandevärde F ör att underlätta rangordningen av kraft­ verken inom varje generation har en detal­ jerad lista med aktuella kriterier upprät­ tats. Kriterierna har dels utkristalliserats vid diskussioner med antikvarisk personal, dels vuxit fram under inventeringsarbetets gång. Vid bedömningen inom varje typ- eller genera­ tionsgrupp har tolv kriterier använts, med två un­ dantag värderade i en skala 0-1-2. Kriterierna har därutöver multiplicerats med en viktningsfaktor l, 2 eller 3, beroende på vilken betydelse kriteriet till­ mätts. Vid bedömningen har detta inneburit att ju högre sammanlagd poäng ett kraftverk fått, desto större får dess bevarandevärde anses vara. De an­ vända kriterierna och viktningsfaktorerna framgår av det följande. Vid träsliperier och liknande som byggts om till elektriska kraftverk, har verket åsatts årtalet mitt emellan byggnadens och kraftverksmaskineriets. 2. Pionjär - byggteknik Vid flera kraftverk har konstruktörerna prövat nya vägar för att förbättra eller förenkla verken. Ibland har dessa nyheter lett till att byggnadstekniskt be­ tydelsefulla steg har tagits vid utformning av dam­ mar, vattenvägar eller maskinhus. Ett kraftverks betydelse när det gäller byggnads­ tekniska utvecklingssteg har premierats vid beva­ randebedömning enligt skalan 0-1-2. Om en vä­ sentlig del av verket representerar ett nytt bygg­ nadsätt har det därvid åsatts värdet 2 vid "först­ lingsverk". Vid de fem första verken med en sådan nyhet eller då nyheten avser en mindre väsentlig del har värdet l åsatts. Värdet har viktats med 2 om byggnadsdelen fortfarande finns kvar. 1. Ålder Med avseende på såväl den tekniska som arkitek­ toniska nivån samt den relativt sett mindre mäng­ den äldre anläggningar är ett kraftverks ålder en viktig faktor vid bevarandebedömningar. Utan av­ seende på generationsindelningen har därför en ge­ nerell poängskala enligt nedanstående tabell an­ vänts . Period -1895 1896-1900 1901-1905 1906-1910 1911-1920 1921-1930 1931-1940 1941-1950 Poäng 10 8 6 5 4 3 2 1 3. Pionjär- el/maskinteknik I likhet med byggnadstekniken har det vid flera kraftverk även introducerats viktiga nyheter inom maskin- (särskilt turbin-) och eltekniken, vilka in­ lett nya epoker inom facken. Ett kraftverks betydelse avseende maskin- och eltekniska utvecklingssteg har premierats vid be­ dömning enligt skalan 0-1-2. Om en väsentlig del av verket representerar ny el- eller maskinteknik har det åsatts värdet 2 vid "förstlingsverk". Vid de fem första verken med en sådan nyhet eller då ny­ heten avser en mindre väsentlig del har värdet l -15­ KRITERIER VID BEDÖMNING AV VATTENKRAFTVERKs BEVARANDEVÄRDE åsatts. Värdet har viktats med 2 om maskin- eller elutrustningen fortfarande finns kvar. 4. Arkitekturhistoriskt värde Ur arkitekturhistorisk synvinkel riktas särskild uppmärksamhet mot kraftverk som uppfyller nå­ got eller några av följande kriterier: - ett pionjärarbete inom svensk arkitektur, dvs. ett kraftverk som gott och väl fyller sin plats i den svenska arkitekturhistorien, - ett representativt exempel för en speciell arkitek­ turstil!epok, - ett kraftverk utformat av en betydande arkitekt (dvs . en arkitekt som tillhör den svenska arkitek­ turhistorien), - ett representativt arbete för en arkitekt som sva­ rat för utformningen av ett större antal vatten­ kraftverk. Värdering har skett enligt skalan 0-1-2 och vikt­ ning med faktorn 3. teriört och interiört. Under denna punkt kan också ingå större fasta konstnärliga utsmyckningar av kraftverken av skulptural eller mural karaktär. Värdering har skett efter skalan 0-1-2 och vikt­ ning med faktorn 2. 7. Ursprunglighet Om ett kraftverk har genomgått få eller inga förän­ dringar sedan det byggdes, underlättar detta för den framtida betraktaren att se och förstå den tek­ niska och arkitektoniska nivå som rådde vid bygg­ nadstillfället. Ett kraftverks grad av ursprunglighet har premi­ erats enligt skalan 0-1-2. Om maskinhus, damm och hela eller större delen av maskineriet är ur­ sprungliga har värdet 2 använts. Vid ursprunglig byggnad/damm men nytt maskineri eller vice versa har värdet 1 använts. Viktning har skett med fak­ torn 2. 8. Kontinuitet 5. Upplevelsevärde Även om upplevelsevärdet kan vara svårt att defi­ niera är det något som oftast är lätt att uppfatta, även för en lekman. Det kan vara många delar som samspelar i en helhetsupplevelse. Den omedelbara, hisnande känslan av att stå inför ett märkvärdigt monument eller mötet med en speciell förtätad rna­ skinhusatmosfär är två upplevelseaspekter som måste beaktas i detta sammanhang. Upplevelsevärdet har premierats efter skalan 0­ 1-2-3 och viktats med faktorn 2. I några fall har kraftverk blivit om- och tillbyggda på ett sådant sätt att utvecklingen inom både tekni­ ken och arkitekturen tydligt framgår. Förändring­ arna kan således medföra att ett verk i sig tydligt avspeglar flera epoker och att dessa på ett påtagligt sätt kan jämföras med varandra. Kraftverk där förändringar skett som inte stör ti­ digare ut- och tillbyggnader och där kontinuiteten framträder tydligt har premierats efter skalan 0-1­ 2 samt viktats med faktorn 2. Kriterierna 7 och 8 står normalt mot varandra. Vid vissa verk måste dock båda tillmätas betydelse. Summan av dem har därvid begränsats till 6. 6. Arkitektoniska detaljer och konstnärlig utsmyckning Utan att på något sätt vara ett arkitekturhistoriskt pionjärarbete kan ett kraftverk vara rikt och extra­ vagant utformat med olika arkitektoniska detaljer och utsmyckningar. Det kan gälla dammar och in­ tagsbyggnader men framför allt maskinhusen, ex­ 9. Sällsynthet Om endast ett eller ett fåtal kraftverk återstår av en typ som tidigare varit vanlig eller om ett verk i nå­ got väsentligt avseende starkt skiljer sig från övriga verk, ökar detta bevarandevärdet till följd av ver­ kets sällsynthet. -16­ KRITERIER VID BEDÖMNING AV VATTENKRAFTVERK$ BEVARANDEVÄR D E Ett kraftverks grad av sällsynthet har premierats vid bevarandebedömning enligt skalan 0-1-2. Om det av en kraftverkstyp endast återstår l - 2 verk har värdet 2 åsatts, om 3 - 5 verk återstår har ver­ ket värderats med l. Viktning har skett med fak­ torn 2. stå antingen en byggnadsmiljö eller naturmiljö. Ett kraftverks betydelse för miljön har premie­ rats vid bevarandebedömning enligt skalan 0-1-2. Kraftverk som har stor betydelse för bebyggelse­ miljön på platsen har värderats med 2 medan kraft­ verk som betraktas som "ett vackert inslag" i den naturliga miljön eller har viss betydelse för bygg­ nadsmiljön värderats med l. 10. Representativitet Om det fortfarande finns ett förhållandevis stort bestånd av en viss kraftverkstyp är det lämpligt att de verk som är bäst bevarade och underhållna, in­ går i bevarandeurvalet. Ett kraftverks grad av representativitet har pre­ mierats vid bevarandebedömning enligt skalan 0-1­ 2 samt viktats med faktorn 2. 12. Tillgänglighet för besökare Om ett kraftverk ligger i eller förhållandevis nära tätbefolkade områden eller utmed större trafik­ stråk är det lättare för en besökande allmänhet att nå verket. Vid ett bevarande kan ett sådant verk förväntas få fler besökare än ett motsvarande som ligger mer svårtillgängligt. Ett kraftverks lättillgänglighet premieras vid be­ varandebedömningar enligt skalan 0-1-2. Om kraftverket ligger i eller mycket nära tätbebyggelse, större väg eller turistområde och turistguider eller ägarens driftcentral finns i närheten har detta vär­ derats med 2. Om endera av de nämnda förhållan­ dena råder har detta värderats med l. 11. Miljö Ett kraftverk kan med tiden ha kommit att utgöra ett svårmistligt inslag i miljön. Detta innebär att verket från miljösynpunkt successivt har kommit att bli en del av en odelbar helhet; i förlängningen således en nödvändighet för att bibehålla eller för­ -17­ De inventerade kraftverken D e inventerade kraftverken har sam­ manställts i en förteckning där även några allmänna uppgifter tagits med. Förteckningen kräver några förkla­ nngar. Löpnummer Förteckningens löpnummer uppger det nummer kraftverket få tt i den sammanställning som gjordes 1989 över samtliga kraftverk med en effekt översti­ gande 50 kW. Löpnumren har ingen officiell status utan har endast använts som ett hjälpmedel vid in­ venteringen. Anvisningar Anläggningarnas namn Kraftverkens namn har redovisats med modern stavning. I de fall då flera verk finns eller har fun­ nits på platsen har dessa numrerats med romerska siffror i den ordning de tillkommit, exempelvis Semla I, Semla II, Semla III osv. Särskilt bevaraos­ värda kraftverk är markerade med fet stil. Kraft­ verk med enstaka bevarandemotiv har markerats med en asterisk('.). Län Geografiskt har endast kraftverkens länstillhörig­ het angivits. Därvid har länens gamla bokstavs­ symboler använts enligt följande: A B C D E F G H I K L N Vattendrag Kraftverken är förtecknade i vattendragsordning varvid samma principer har använts som SMHI tillämpar i den officiella vattendragsförteckningen. Detta innebär att vattendragen redovisas i den ord­ ning som de fa ller ut i havet alltifrån Torneälv vid finska gränsen till flödena mot norska gränsen i Bohuslän, Dalsland och Värmland. Härtill kom­ mer Öland och Gotland. Vattendrag som faller ut i havet samt i de stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren betecknas som huvudflöden och har mar­ kerats med normal stil. Övriga vattendrag betrak­ tas som biflöden. De redovisas efter huvudflödena i den ordning som de faller ut i dessa, från höger till vänster sett i huvudflödets riktning och har marke­ rats med kursiverad stil i tabellen. I de fall då ett bi­ flöde är angivet utan att huvudflödet framgår har biflödet markerats med klammer []. Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Sörmlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Ha llands län O P R S T U W X Y Z AC BD Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Effekt Kraftverkens angtvna effekt motsvarar generato­ rernas sammanlagda effekt enligt tillverkarens märkplåtar. Generatorer för hjälpkraft (omformare eller turbindrivna magnetiseringsmaskiner) har inte räknats in i stationseffekten. Effekten har angi­ vits i kilowatt (kW) för att få ett enhetligt system. När märkeffekten har haft en annan enhet har den­ na omräknats. Vid kilovoltampere (kVA) har där­ vid värdet på cos cp antagits vara 0,85 i de fall då detta inte framgått . -18­ DE INVENTERADE KRAFTVERKEN Förteckning Löpnr 13 30 31 33 57 57 a 59 74 76 96 130 131 143 145 164 166 189 212 213 222 238 241 242 243 247 253 265 280 281 283 316 328 337 339 342 364 366 367 367a 368a 369 384 Anläggning Porjus II Forsbacken Ljuså Sikfors P Finnfors I Finnfors II Krångfors Fredriksfors I Bruksforsen I Klabböle I Gideå bruk Gideåbacka Brynge Fors I Nämforsen Forsmo Hjälta'' Bruket'' Högforsen I Gådeå nedre Midskog Krångede II Gamruelänge Hammarforsen I Stadsforsen III" Långfors Hovermo övre Sillre''. Nilsböle Rundbacken Torpshammar Forsa övre Lundströmmen Pa ppersfallet Järnfallet Arbrå Broddlägret Landafors I Landafors II Bergviks östra Höljebro I Bergforsen nedre Vattendrag Stora Luleälv Bodån Piteälv Skellefteälv Län BD Eff. kW 136 000 120 480 4 800 7 500 8 750 58 000 320 400 630 2 100 7 800 3 200 700 114 600 162 000 194 400 900 l 400 150 143 000 178 500 67 000 54 600 123 000 360 35 11 700 160 2 320 105 000 l 600 60 l 350 2 500 4 000 l 500 300 500 l 700 13 600 125 År 1915 1918 1905 1912 1908 1935 1928 1910 1900 1899 1914 1918 1924 1906 1947 1948 1949 1906 1922 1888 1944 1936 1944 1928 1940 1918 1918 1933 1918 1917 1943 1906 1917? 1915 1907 1909 1932 1913 1926 1915 1932 1903 Grupp 6 4 3A 3B 3B 5B 5B 2A 2A l AC Rickleån Gideälv Nätraån Ångermanälven Faxälven Bruksån Högforsån Gådeån In dalsälven y , z Långan Högån Oxsjöån Nilsbölebäcken Laxån Girnån Harmångersån Delångersån z y x Ljusnarr Galvån 3B 3B 3B 3A 5B 6 6 3A 7 3A 5B 6 5B 5B 5B 4 4 7 4 7 6 3B 4 2B 3B 8 8 2A 5A 8 5B 4 -19­ DE I NVENT ERAD E KRAFTVERK EN • Krattverk som är "bevarandekandidater", dvs krattverk som räknas bland de 3-6 främsta inom sin grupp . .Å. Kraftverk med enstaka framträdande bevarandekvaliteter. • Inventerade kraftverk. 57/5 a 1J-11·5 Karta över inventerade kraftverk, norra delen av Sverige. -20­ DE INVENTERADE KRAFTVERKEN Karta över inventerade kraftverk, södra delen av Sverige . - 21 DE INVENTERADE KRAFTVERK EN 394 401 416 416a 417 423 430 435 443 444 446 448 450 451 454 458 459 460 469 517 529 533 534 536 537 557 571 572 579 586 589 590 601 606 607 613 616 618 620 622 629 635 670 674 675 678a 678b Sunnerstaholm Forsby Forsbacka I Forsbacka II Mackmyra bruk Tolvforsen Dammfallet Berg nedre Forshuvudforsen I Kvarnsveden I,,. Bullerforsen I Långhag ''. Månsbo II Avesta Storfors lP Näs I Untra Lanforsen '' Älvkarleby P Mockfjärd I D ormsveden Tänger Linghed vänster Linghed höger Sundbom Korsnäs Nom Åkers krutbruk Åkers styckebruk Hasselfors Karlslund I skogstorp,, Tunafors Kungsfors Bångbro'' Flögfors Ringaby I Jäder I Arboga''. Högfors Högbergsforsen '' Guldsmedshyttan Kopparhyttan Gisslar bo Ludvika Lernbo Semla II Semla III Voxnan Testeboån Gavleån Korsån , Dalälven , w c Västerdalälven Tunaån Svärdsjöån w Lustån Rockstaån D T D T Eskilstunaån , Arbogaån u H ögforsälven Guldsmedsh .ån Dyltaån [Gisslarboån] Kolbäcksån T u w u 5 600 400 150 450 300 l 800 l 000 200 16 500 10 200 19 000 44 000 13 600 20 500 4 850 40 000 42 600 70 000 11 550 400 3 400 100 90 l 800 300 250 140 165 1100 600 1225 l 400 160 l 300 1100 l 000 400 66 200 500 700 185 l 000 3 000 4 600 600 l 900 1941 1926 1899 1942 1905 1927 1895 1903 1921 1900 1910 1938 1931 1931 1898 1918 1930 1915 1911 1913 1931 1918 1918 1903 1909 1913 1904 1901 1910 1900 1908 1914 1899 1874 1896 1914 1914 1899 1908 1920 1906 1914 1914 1901 1944 1902 1910 5B 5A 8 2A 8 5A 3B 3A 5B 2C 2C 5B 2C 5B l 2C 5B 2C 6 3A 3B 4 4 2B 2A 3A 3A 3A 2B 3A 2B 2B 3A 3B 3B 2A 8 l 3A 3A 7 4 3B 3B 3B 8 3B - 22­ DE I N VENT E RADE KRA FTV ERKEN 681 682 686 688 691 699 706 713 717 718 734 737 742 752 753 753a 755 761 76la 767 776 777 778 784 787 788 789 790 791 796 804 806 807 808 809 810 820a 821 822 829 836 837 862 864 867 870 873 Västanfors I Västanfors III Surahammar Trångfors Bultfallet Hällsjön Västerås Högsjö Forssjö Djulfors ' . Dvardala Röttle Eb bes Hällstorp övre Hällstorp nedre Röret Hulebo Häldeholm I Häldeholm IF Forsvik II" Motala''. Borensberg F Malfors ' . Fiskeby II Grytiii Drag Berg Ström övre Bergsbro Bergsbron-Havet Mjölby Knutsbro F Öjebro ''. Vågforsen I Odensfors ,,. Svartåtors Kvarntorp Hovetorp I Sturefors I Sjösäter Rämninge Finspång Åtvidaberg Forsaström nedre Melby''. Överum nedre''. Ankarsrum Haggån Svartån Nyköpingsån w u D Åbyån Röttleån Huskvarnaån Ta bergsån Kallbäcken Domneån Holmån E F R Forsviksån Motala ström E " Svartån Stångån Hallstaån Finspångsån Storån Lerrnanån Loftaån Botorpsströmmen H 300 1200 l 030 l 500 760 2 100 100 340 80 75 82 6 000 2 300 260 265 15 525 120 250 150 12 600 l 500 19 600 l 000 1400 600 700 520 900 15 000 2 030 500 4 200 800 3 800 5 500 30 l 530 100 520 700 l 200 450 800 480 100 900 1900 194° 192 . 1899 1923 1913 1891 1908 1899 1910 1899 1922 1903 1915 1932 1918 1919 1915 1948 1922 1921 1904 1936 1911 1936 1912 1912 1914 1908 1923 1927 1916 1910 1922 1914 1919 1895 1890 1913 1919 1921 1902 1906 1901 1922 1917 1938 5A 5A 3B l 7 l 2A l l 8 7 7 4 3A 4 7 8 7 5A 2C 5B 5B l 5A 2A l 2A 2A 2C 2B 8 3B 2A 2B 2B 8 8 2A 3A 2A 3B 3A 3A 3A 8 5A -23­ DE INVENTERADE KRAFTVERKEN 874 876 877 884 885 887 888a 889 892 893 895 898 929 955 956 976 977 979 984 985 992 1023 1025 1026 1031 1033 1034 1035 1036 1037 1038 1047 1075 1105 1108 1108a 1109 1138 1140 1142 1143 1144 1146 1149 1150 1154 1155 Svarteström Bruns ö Tovehult Klinte Brunnshult '' Bruksgården I Ädelfors II Turefors Blankeström Högs by Finsjö nedre Emsfors''. Hornsö•· Värperyd Brantafors Å hyfors Räppe Os Hemsjö övre Hemsjö nedre Olovström Höde Bro Ljungby I och II Majenfors I Bassalt Knäred övre Knäred nedre Skogaby Karsefors* Laholm'' Å by Oskarström skogsforsen I och II Ätrafors I Ätrafors II Herting I Rydboholm Viskafors Rydal Stämmemad Kinna Kungsfors Häggårda ,,. Fritsia Haby Hu!ta Emån F " H Alsterån Ronneby ån Mörrumsån K G K Skräboån Lagan F G " N N " Skålån Nissan Ätran G N " Viskan p " Häggån Slottsån " 720 425 l 000 dammen 1200 270 700 1100 l 900 3 500 l 500 440 940 l 000 700 240 135 550 2 300 l 800 500 400 l 800 2 000 4 000 7 000 6 100 5 300 11 500 30 400 8 400 800 l 100 7 600 2 000 11 200 2 050 540 3 750 600 l 000 3 600 2 850 l 500 600 5 400 2 000 1901 1906 1906 1909 1910 1907 1942 1934 1917 1920 1904 1907 1919 1922 1922 1927 1936 1900 1908 1917 1900 1923 1927 1910 1909 1910 1910 1910 1922 1929 1932 1916 1906 1939 1918 1930 1903 1945 1919 1916 1934 1939 1899 1908 1910 1915 1917 3A 2A 51 7 2B 8 5A 5A 2B 2B 2B l 2B 3B 3A 2A 5A l 3B 2B 7 5A 5A 2B 2B 2B 2B 2B 2C 5B 5B 2A l 5B 8 3C 1 5A 5A 3B 1 5A 5A 3B 3B 3B 3A 3B 2B -24­ DE INVENTERADE KRAFTVERKEN 1182 1184 1186 1187 1191 1236 1242 1244 1247 1267 1289 1292 1303 1304 1305 1310 1340 1343 1344 1345 1347 1348 1349 1350 1351 1352 1354 1355 1381 1384 1395 1413 1423 1423a 1425 1425a 1431 1444 1447 1450 1451 1463 1467 1469 1491 Töcksmark tennartsfors I Bengtsfors Billingsfors Håverud''­ Sälboda Perserud Knap pstadElagan Fors Frykfors I Forshult I Dejefors I Nain Malta Hagfors Knon Älvsjöhyttan Silvergruvan II Hällefors I Hammarn Rockesholm Blankafors Västgöthyttefors II Brattforsen II Skråmforsen I Karåsforsen Åtorp Gullspång I och IF Filipstad Björkhorn Nykroppa II Karthagen II Lunne I Lunne II Nykvarn I Nykvarn II Sörbylund Vargön I Trollhättan/O liclan Trollhättan/Hojum Lilla Edet I Floda Jonsered Tollered övre Munkedal Upperudsälven s p 200 l 720 l 000 l 900 [Vaggeälvenj [Alkebäcken) [G lasälven j s Norsälven Klarälven Uvån Knonån Gullspångsälven T " R Timsälven s T " Hättälven Tida n s R " Ösan Göta älv p " Säveån Tallereds ström Valboån o 3 770 800 480 1100 850 2 400 10 700 5 700 7 000 5 600 7 800 5 600 525 600 780 400 l 500 1400 l 800 10 000 3 000 11200 8 800 dammen 320 2 600 110 230 160 240 250 450 65 19 200 130 000 180 000 30 000 360 2 400 l 200 2 300 1927 1943 1896 1899 1907 1899 1908 1915 1907 1907 1911 1906 1916 1914 1931 1916 1910 1930 1914 1902 1913 1914 1923 1941 1899 1937 1933 1908 1914 1928 1896 1942 1914 1921 1918 1939 1913 1934 1910 1942 1926 1931 1903 1909 1905 5A 7 l 2B 2B l 7 8 8 l 2C 2B 3B 3B 3B 3B 2A 5A 2B 1 5A 2B 2B 2B 5B 8 5B 5B 6 3A 5A 8 5A 8 1 5A 8 5A 1 5A 5B 3C 6 5B 5A 2B 7 7 -25­ Beskrivning av kraftverks­ grupperna och de främsta verken i varje grupp B eskrivningarna har gjorts med kraftver­ ken ordnade efter grupptillhörighet. Var­ je grupp introduceras med en kortfattad karaktäristik samt uppgift om vilka kraft­ verk som tillförts gruppen. Därefter lämnas en ka­ talogartad presentation av de normalt fem främsta verken inom varje grupp. Utöver dessa tillkommer förenklade beskrivningar av ett antal kraftverk med enstaka kvaliteter. Det rör sig här om kraft­ verk som bör uppmärksammas även om de inte kvalificerat sig för en position bland de främsta inom gruppen. I gruppförteckningarna har dessa verk under rubriken ABM markerats med ett A, B eller M som står för arkitektur, byggnadsteknik re­ spektive maskinteknik. Beskrivningarna inleds med allmänna uppgifter om geografiskt läge, ägare, data och prestanda. Därefter följer byggnadsdata och uppgifter om ut­ förandet samt en kommentar som framför allt tar fasta på anläggningarnas tekniska och arkitekto­ niska status. Beskrivningarna avslutas med en kro­ nologiskt uppställd litteratursammanställning. Varje anläggning illustreras med bilder tagna vid inventeringsbesöken. I några fall har det inte varit möjligt att ta godtagbara bilder, exempelvis vid då­ ligt väder, ombyggnad/revision eller då ridån av träd och buskar varit alltför tät och svårforcerad. Äldre bilder tagna vid tidigare besök har då nästan genomgående kunnat användas . Vid bilderna framgår fotografens namn med inititialerna LB för Lasse Brunnström och BS för Bengt Spade. Vid ofta återkommande namn, begrepp och en­ heter i den starkt koncentrerade texten under "Byggnadsdata" och "Utförande" har följande gängse förkortningar använts . Förkortningar i katalogtexten AEG ASEA BECO Brefvens Bruk Elektromekano ELPA FEA Finshyttan Gl, G2 ... GWh kVA Luth & Rosen Magnet Maier NFEA NOHAB Nässjö Turbin Allgemeine Elektricitäts-Gesell­ schaft, Berlin, Tyskland Allmänna Svenska Elektriska AB, Västerås Bergman & Co, Stockholm Brefvens Bruk, Kilsmo Svenska Elektromekaniska AB, Helsingborg Elektriska Prövningsanstalten, Stockholm Förenade Elektriska AB, Ludvika AB Finshyttan, AB Finshyttans Bruk, Finnshyttan, Filipstad Maskinaggregatens nummer Gigawatt-timmar (energienhet) l GWh =l 000 000 kWh Kilovoltampere (elektrisk effekt­ enhet för växelström) Kilowatt (elektrisk effektenhet) Kubikmeter per sekund (vatten­ flöde) Luth & Rosens Elektriska AB, Stockholm Elektriska AB Magnet, Ludvika Maschinenfabrik B. Maier, Brackwede, Westfalen, Tyskland Nya Förenade Elektriska AB, Ludvika Nydqvist & Holm AB, Trollhättan Nässjö Turbin AB, Nässjö -26­ BESKRIVNI NG AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Oerlikon Qvist & Gjers Siemens VBB Verkstaden Voith Maschinenfabrik Oerlikon, Ziirich, Schweiz Qvist & Gjers Konstruktionsby­ rå för Bruks- och Vattenverks­ Byggnader, Arboga Siemens-Schuckertwerke AG, Berlin, Tyskland Vattenbyggnadsbyrån, Stock­ holm Karlstads Mekaniska Werkstad, Verkstaden i Kristinehamn J.M. Voith, Heidenheim, Tysk­ land Förkottning Fullständigt namn ASEA:s (Egen) Tidning Svenska Vattenkraftföreningens/ Svenska Kraftverksföreningens Publikationer Svenska Vattenkraftföreningens/ Svenska Kraftverksföreningens Meddelanden Teknisk Tidskrift, Allmänna avdelningen Teknisk tidskrift, Avd. för Arkitektur Teknisk Tidskrift, Avd. för Elektroteknik Teknisk Tidskrift, Avd. för Mekanik Teknisk Tidskrift, Avd. för Mekanik och Elektroteknik Teknisk Tidskrift, Avd. för Väg­ och Vattenbyggnadskonst Teknisk Tidskrift, Veckaupp­ lagan AT SVKP SVKM TT, AA TT, Ark TT, E Även i litteraturhänvisningarna har förkortningar använts på de mest frekventa tidskrifterna och pu­ blikationerna. TT, M TT, MaE TT, VoV TT, vu Grupp 1. Kraftverk av 1890-talstyp. "Urtypen" Till denna grupp räknas kraftverk som huvudsaklig­ en byggts före sekelskiftet 1900. Gruppens anlägg­ ningar måste betraktas som urtypen för det sven­ ska vattenkraftverket. Utmärkande för gruppen är verk av lågtryckstyp (fallhöjd högst lO m) med ver­ tikalaxlade maskinaggregat. Kraftverken har ofta flera, ganska små långsamlöpande francisturbiner med ett eller flera löphjul på samma axel. Turbi­ nerna är uppställda i öppna sumpar med maskin­ husen byggda över sumparna . Maskinhusen är med några få undantag rena in­ genjörsprodukter med standardiserade former. Denna urtyp kom därför i form, material och pro­ portionering att likna verksbyggnader uppförda för andra ändamål. Nästan alltid användes rödte­ gel som byggnadsmaterial i form av tvåstens oput­ sade murar och byggnaderna är täckta av relativt flacka, plåtklädda sadeltak. Ornamentiken är en­ kel, i huvudsak består den av en standardiserad, profilerad kornisch. I det enda långsmala rektangulära rummet inryms både maskineri, rna­ näverutrustning och ställverk. Ljusföringen är bristfällig och okomplicerad och mängden smala, högsträckta fönster indikerar oftast antalet uppra­ dade maskinaggregat. Vid inventeringen har sammanlagt 16 kraftverk i grupp l besökts. De är placerade i den bevaran­ deordning de fått vid utvärderingen. -27­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPP ERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Löpnr Kraftverk Byggn. år Plac. Anm. ABM 681 454 96 706 1075 784 1186 718 618 979 717 1267 1236 789 91 898 VÄSTANFORS NÄSI KLABBÖLEI VÄSTERÅS OSKARSTRÖM FISKEBY II BENGTSFORS DJULFORS ARBOGA os FORSSJÖ FRYKFORS SÄLBODA BERG BULTFALLET EMSFORS 1900 1898 1899 1891 1906 1911 1896 1910 1899 1900 1899 1907 1899 1912 1923 1907 1 2 3 4 5 6 7 8 9 lO 11 12 13 14 15 16 Museum Museum Museum Drift/Museum Drift Rivet 1992 Drift Ur drift Förråd Drift Ur drift Drift Drift Ur drift Demont. 1992 Ur drift (A) M M M VÄSTANFORS I 1900- (1949) Utförande Grupp: l. Dammtyp: massivdamm av sten och be­ tong. Utskov: spettluckor. Vattenvägar: kort in­ tagskanal- öppna sumpar- stenklädd utloppska­ naL Antal maskinaggregat: 2 kraftaggregat, 2 hjälpaggregat. Maskinarrangemang: vertikalaxlar. Turbintyp: francis; kraftturbinerna 3-hjuliga, hjälpturbinerna 5-hjuliga, alla med galleripådrag och separata sugrör. Generatortyp: 3-fas, synkro­ na, öppna, uppställda på fundament, bärlager un­ der rotor. Ställverksplacering: i maskinhall bakom kontrollpaneL Maskinhus, form: rektangulärt rum med plant innertak. Maskinhus, byggnad: under­ byggnad av sten och betong, överbyggnad av tegel, plåtklätt sadeltak. Kommentar Kraftverket uppfördes inför planerade utvidgning­ ar av bruksrörelsen. Med ett maskineri av 1890­ talstyp är verket ett av de sista i landet som utförts efter äldre principer i en tid då horisontalaxlade ag­ gregat av kontinental/amerikansk typ börjat vinna Ort: Fagersta. Kommun: Fagersta. Län: Västman­ land. Ägare: Fagersta kommun. Vattendrag: Kol­ bäcksån. Fallhöjd: ca 4,5 meter. Drivvattenföring: okänd. Märkeffekt: 360 kVA. Arsproduktion: ca 2,5 GWh. Anmärkning Driften nedlagd och tilloppskanalen av misstag igenfylld 1949 då det nuvarande VÄSTANFORS III tillkom. Till följd av sin ålderdomliga prägel be­ varades dock kraftstationen av bruksledningen för framtida museiändamål. Anläggningen visas sedan 1991 som kraftverksmuseum med en av turbin­ sumparna tillgänglig. Byggnadsdata Byggnadsår: 1899-1900. Ombyggnad: turbinregu­ latorer insatta 1905. Byggherre: Fagersta Bruks AB. Projektör: Qvist & Gjers. Arkitekt: tro!. byggd efter Qvist & Gjers typritningar. Byggnadsentre­ prenör: tro!. egen regi. Turbintillverkare: Brefvens Bruk. Generatortillverkare: ASEA. -28­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O CH D E FRÄMSTA VERKEN Nedströmsvy över Västanfors l:s kraftstation med den svagt slingrande stenskodda utloppskanalen. BS 1992. terrä ng. På plat~n byggdes 1910 ytterligare ett verk, VÄSTANFORS II (1910-1949), med maski­ neriet från brukets längre upp i ån belägna kraft­ station Semla II (1902-1910) vilken tillsammans med Semla I (1897-1910) ersattes 1910 av det nu ­ varande kraftverket Semla III. VÄSTANFORS I är idag landets minst förändra­ de verk i grupp l och har därför ett mycket stort musealt värde. Det är dock angeläget att medel kan anslås för konservering av de numera unika turbi­ nerna och för reparation av turbinsumparna. Litteratur Attman, Artur. Fagerstabrukens historia, del II. Adertonhundratalet. Fagersta 1958. Interiör från det nästan helt orörda maskinrummet i Västanfors I:s kraftstation med generatorer, man­ övertavla samt en kamin i bortre hörnet. BS 1991. -29­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERK SG RUI'PERNA O C H DE FRÄMSTA VERKEN Exteriör av Näs kraftstation med den imponerande raden av intag till inte mindre än 15 turbinsumpar (13 huvudaggregat, 2 hjälpaggregat), i anta l endast överträffat av Kvarnsveden I. Byggnadens vänstra lägre del tillhör 1898 års byggnadsetapp. BS 1992. NÄSI 1898- (1980) Ort: Näs, 18 km ONO om Avesta. Kommun: Ave­ Arkitekt: trol. ej anlitad . Byggnadsentreprenör: sta. Län: Kopparberg. Ägare: Vattenfall AB. Vat­ trol. byggt i egen regi . Turbintillverkare : AB Arbo­ tendrag: Dalälven. Fallh öjd: 5,0 m. Drivvattenfö­ ga Mekaniska Werkstad (G1, G2), Söderhamns 3 Werkstads & Warfs AB (G3-G5), Verkstaden (G6­ ring: 170m /s. Effekt: 6 650 kVA. Arsproduktion: G13). Generatortillverkare: ASEA. 54 GWh. Anmärkning Stationen nedlagd 1980 och ersatt av NÄS II. NÄS I har därefter visats som kraftverksmuseum. Byggnadsdata Byggnadsår: 1897- 98 (G1,G2), 1902-03 (G3- G8), 1911-13 (G6- G13) . Ombyggnad: G6- G8 om­ byggda 1911- 1913 . Byggherre: Horndals Jern­ verks AB. Projektör: Qvist & Gjers (första etap­ pen), VBB (andra och trol. även tredje etappen) . Utförande Grupp: l. Dammtyp: massivdamm av sten, ersatt 1979 av betongdamm. Utskov: tidigare spettluckor och nålar ersatta 1979 av tre segmentluckor. Vattenvägar: intagskanal 420 m, kraftigt avkortad 1979- öppna sumpar under maskinhus - utl opps­ kanal 2 70 m. Antal maskinaggregat: 13 huvudag­ gregat, 2 hjälpaggregat, 2 omformare. Maskinar­ rangemang: vertikalaxlar; G1- G5 med två turbiner i varje sump, förenade med gemensam generator - 30 ­ BES KRIV N ING AV KRAFTVERKsGRUPP ERNA O C H D E FRÄM STA VE RK EN via rak, öppen kuggväxel; övriga aggregat med di­ rekt kopplade generatorer. Turbintyp : francis; en­ hjuliga; G1-G5 med galleripådrag. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna, G1-G5 med "paraplyupp­ ställning", övriga med överliggande bärlager. Ställ­ verksplacering: transformatorer i nischer utmed uppströmsväggen, utomhusställverk. Maskinhus, form: en kortare och en längre hall, sammanbygg­ da i linj e. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av natursten, överbyggnad av tegel, sadeltak, täckt av korrugerad plåt. Kommentar Ett för sin tid mycket stort kraftverk som beredde ägaren långvariga bekymmer med avsättning av kraften. Den ursprungliga dammen var den första i landet som överbryggade en av landets stora älvar. Kraftstationens hela underbyggnad med turbin­ sumparna utfördes redan 1898, installationen av maskinaggregaten pågick därefter under inte min­ dre än 15 år. Med hänsyn till de redan färdigbygg­ da turbinsumparna tvingades man därvid använda 1890-talets ålderdomliga maskinteknik med verti­ kalaxlade aggregat, en teknik som övergivits redan vid sekelskiftet. Maskinarrangemanget avspeglar väl dåtidens svårigheter att erhålla önskvärda höga generatorvarvtaL Det långa, mäktiga, maskinhuset förkroppsligar föreställningen om en upprepning­ ens estetik. Intrycket förstärks i den smala maskin­ salen med en lång rad paraderande generatorer. Kraftverket inköptes av Vattenfall 1936 när an­ läggningens tidigare kraftkonsumenter fick tillgång till Krångedekraft. Idag visas NÄS I som en av lan­ dets främsta museikraftstationer. Av särskilt intres­ se är att en av turbinsumparna gjorts lätt tillgäng­ lig. Litteratur Bedoire, Fredric (red). Med Dalälven fr ån Avesta till havet. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1979:4. Stockholm 1979. Näs kraftstation. Populärbroschyrer 1979, 1980. Smith, O. & Wallin, K. Horndals Järnverks Aktie­ bolags kraftstation vid Näs . IT, MoE, 1904, sid. 1-8. Söderlund, E. & Wretb lad, P. E. Fagerstabrukens historia, del III. 1900-talet. Fagersta 1958 . Il Mellanplan för öppna kuggväxlar mellan turbiner och generatorer vid aggregaten G l och G2 i Näs kraftstation. Växlarna som förde ett förfärligt oväsen finns innanför plåtkåporna. BS 1979. -31­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Generator till aggregat G2 i Näs kraftstations första maskinuppsättning från 1898. BS 1979. Generator i aggregat G3 från 1903 års maskinuppsättning i Näs kraftstation. I för­ grunden till vänster turbinregleringens servomotor med tryckklockan till höger, ag­ gregatet saknar pendelregulator. Under den kupolformade maskindelen bakom ser­ vomotorn finns bärlagret till den ena av aggregatets två turbiner. BS 1979. -32­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Vy över maskinha llen i Näs kraftstation med aggregaten G4 -G13 samt till vänster manöverbalkongen. På ömse sidor om G 5 :s generator syns bärlagren till aggregatets båda turbiner. Generatorns kraftigt upp­ svängda nav möjliggör att den korta axeln kan lagras i rotorp lanet. BS 1979. - 33 ­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN KLABBÖLEI 1899- (1958) Ort: Klabböle, 8 km V om Umeå. Kommun: Umeå. Kommentar Kraftverk, uppfört för överföring av distributions­ Län: Västerbotten. Ägare: Umeå Energi AB. Vat­ tendrag: Umeälven. Fallhöjd: 8-10m. Drivvatten­ kraft till Umeå stad. Landets näst nordligaste kraft­ 3 föring: ca 12 m /s. Effekt: 850 kVA. Årsproduk­ verk 1899 och då utnyttjande blott en bråkdel av älvens väldiga vattenmassor. I likhet med övriga tion: ca 5 GWh. verk i de större vattendragen vid denna tid ej för­ sett med överbryggande damm. Lågtrycksverk, ur­ Anmärkning Driften inställd 1958 då Stornorrfors kraftverk sprungligen försett med maskineri av Qvist & togs i bruk. Det strax intill belägna KLABBÖLE II Gjers 1890-tals standardtyp med flera turbinhjul samt Baggböle kraftverk på motsatta älvstranden på varje axel. Maskinhuset är en särling inom revs därefter medan KLABBÖLE I behölls som mu­ svenskt kraftstationsbyggande, en timrad, panelad, rödmålad stuga med vita snickerier, bönhusfönster seum. Av KLABBÖLE II återstår endast de osköna och utledningstorn, tronande på en pyramidliknan­ turbinsumparna av betong. de naturstenssockel (turbinsumparna). Anlägg­ ningen kompletterad 1910 med KLABBÖLE Il. Byggnadsdata KLABBÖLE I är idag ett förnämligt kraftverks­ Byggnadsår: 1898-99 (G1, G2), 1904 (G3). Om­ museum, arrangerat så att tillträde även kan ske till byggnad: G1, G2 turbiner utbytta 1920. Byggher­ re: Umeå Stads Elverk. Projektör: Qvist & Gjers. turbinsumparna. Intrycket störs dock något av att elverksföremål som inte har rried kraftverksdriften Arkitekt: trol. ej anlitad. Byggnadsentreprenör: byggherren under ledning av VVK-majoren F. att göra ställs ut i maskinhallen. Wijnbladh. Turbintillverkare: Finshyttan (G1, G2), Litteratur Verkstaden (G3). Generatortillverkare: ASEA. Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Klabböle kraftverk. Elkraft & kraftverk i Västerbotten Utförande 1892-1992. Tidskriften Västerbotten nr 3, Grupp: l. Dammtyp: massivdamm av sten, över­ bryggar ej älven utan fungerar endast som fång­ 1992. Egefalk, Lennart & Cederberg, Torsten. Elkraften i och ledarm på älvens högra sida. Utskov: skibord Umeå 1892-1899-1959. Umeå 1960. utmed ledarmen, luckor vid f.d. KLABBÖLE Il. Fredholm, John. Umeå stads nya elektricitetsverk. Vattenvägar: ledarm/tilloppskanal 300m- öppna TT, MoE, 1900, sid. 132-136. sumpar under maskinhus - utloppskanal 350 m. Fredrikson, Robert. Umeå Stads Elektricitetsverk Antal maskinaggregat: 3 huvudaggregat, 2 hjälpag­ 1892-1899-1929. Umeå 1929. gregat. Maskinarrangemang: vertikalaxlar. Turbin­ Olson, Bertil. Klabböle kraftverksmuseum. Umeå typ: francis; enhjuliga (G1, G2 ursprungligen tre­ hjuliga). Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna, 1960. uppställda på fundament, G1, G2 med "paraply­ uppställning". Ställverksplacering: ursprungligen inne i maskinhallen, senare överflyttat till KLAB­ BÖLE Il. Maskinhus, form: nästan kvadratiskt med avskilda utrymmen för intagsluckor, verkstad och vaktkontor. Maskinhus, byggnad: mäktig un­ derbyggnad av huggen sten med trappstegsliknan­ de avsatser för varje skift, överbyggnad av trä, sa­ deltak täckt av falsad plåt. -34­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPP E RNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Det enkla maskinhuset till Klabbö/e I, tronande uppe på den mäktiga turbinsumpen av granit. BS 1992. Maskinhallen med generator G3 i Klabbö/e I:s kraftstation. D en lilla generatorn till höger är en av statio­ nens två likströmsmaskiner. BS 1992. -35­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Mitt inne i Västerås ligger det lilla kraftverket med sitt smakfullt utformade maskinhus. I dammöpp­ ningen omedelbart till höger om maskinhuset döljer sig den ålderdomliga klaffluckan. BS 1990. VÄSTERÅS 1891 Ort: Västerås. Kommun: Västerås. Län: Väst­ manland. Ägare: Västerås kommun. Vattendrag: 3 Svartån. Fallhöjd: 3, 7 m. Drivvattenföring: 6 m Is (1910). Effekt: 120 kW (1910). Arsproduktion: ca 0,3 GWh. Anmärkning Driften nedlagd på 1950-talet varefter verket stod öde till1974 då det byggdes om(!} till körbart mu­ seikraftverk. 1991 installerades mycket diskret ett modernt minikraftverk i kraftstationen. Byggnadsdata Byggnadsår: 1891. Ombyggnad: 1910 nytt maski­ neri, 1974 ombyggt till museum, 1991 minikraft­ aggregat installerat. Byggherre: Westerås Stads Dambyggnadskomite. Projektör: Qvist & Gjers. Arkitekt: Victor Adler, Stockholm. Byggnadsentre­ prenörer: Johan Mattsson, Västerås och Carl E. Janson, Lindesberg. Turbintillverkare: Verkstaden (G1), okänd (G3). Generatortillverkare: ASEA (G1, G2), okänd (G3). Utförande Grupp: 1. Dammtyp: massiv stendamm. Utskov: klafflucka (ursprunglig) samt modern planlucka; spettluckor i turbinsumpens nedströmsgavel, man­ övrerade inifrån maskinhallen. Vattenvägar: intag i damm - öppna sumpar under maskinhuset - ut­ lopp till ån. Antal maskinaggregat: 3. Maskinar­ rangemang: G1 vertikalaxlad och direktdriven; G2 horisontalaxlad generator, driven med rem från -36­ BEsKRIVNING AV KRA FTVERKsGRU PPERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN G1; G3 okänd. Turbintyp: G1 francis, tvillingmon­ tage; G3 okänd. Generatortyp: G1, G2 likström, öppna; G1 sköldlagrad; G2 stålagrad; G3 växel­ ström, asynkron. Ställverksplacering: ställverk sak­ nas. Maskinhus, form: rektangulärt maskinrum. Maskinhus, byggnad: underbyggnad troligtvis av sten, överbyggnad av tegel, valmat tak täckt av fal­ sad plåt. Kommentar Kraftverket uppfördes av staden som ett led i dess strävan att få det 1890 nybildade ASEA att etable­ ra sig i Västerås. Den elektriska utrustningen för de ursprungliga tre aggregaten tillverkades och äg­ des av ASEA samt utfördes för likström som över­ fördes några hundra meter till de nybyggda verk­ städerna. Första tiden var tillgången på elkraft så stor att man också kunde sälja kraft till några in­ dustriidkare och hantverkare i närheten vilket in­ nebar landets första abonnentdistribution av el­ kraft från ett vattenkraftverk. Västeråsverkets tek­ niska utformning kom att bli urtypen för 1890-ta­ lets lågtrycksverk med vertikal maskinuppställ- ning. Av intresse är även den ålderdomliga klaff­ luckan i dammen. Maskinhuset är ett av de få som under 1800-ta­ let ritades av en arkitekt. Det är en mycket prydlig liten paviljongartad byggnad med drag av medelti­ da försvarsanläggning; en omöjlig blandning kan det tyckas, men i detta fall en nödvändig kompro­ miss med tanke på det känsliga läget intill slottet. Det är frisen i form av s.k. lombardiska band och de kopplade rundbågiga små fönstergluggarna som ger medeltidskaraktären. Det tunna, flacka valmta­ ket däremot, är det nödvändiga komplement som ger byggnaden den elegans den behöver för att inte likna vilken annan kommunalteknisk anläggning som helst. Elegansen förstärks av den smäckra tak­ ryttaren. Ombyggnaden 1974 är märklig och har ett nå­ got tveksamt historiskt värde. Litteratur Spade, Bengt & Brunnström, Lasse. Kraftöverfö­ ringen Hellsjön-Grängesberg. Ludvika 1992. OSKARSTRÖM 1906 utloppskanal100 m. Antal maskinaggregat: 4 hu­ Ort: Oskarström. Kommun: Halmstad. Län: Hal­ vudaggregat, 1 hjälpaggregat. Maskinarrange­ land. Ägare: Trilieholms Kraft AB, Falun. Vatten­ mang: vertikalaxlat. Turbintyp G1-G3 francis i drag: Nissan. Fallhöjd: 3,5 m. Drivvattenföring: 40 3 trillingmontage med enkelhjul överst och tvilling­ m /s. Effekt: 1 290 kVA. Arsproduktion: 4 GWh. hjul nederst samt horisontella sugrörsutgångar; G4 Byggnadsdata kaplan. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna, Byggnadsår: 1905-06 (G1-G3), 1950-talet (G4). överliggande bärlager. Ställverksplacering: i ma­ Byggherre: Oskarströms Sulfit AB. Projektör: VBB skinhall. Maskinhus, form: rektangulärt med mitt­ på grundval av förslag uppgjort av ingenjör W E risaliter på både upp- och nedströmssidorna. Ma­ Gagner J:r. Arkitekt: okänd. Byggnadsentreprenör: skinhus, byggnad: underbyggnad av betong med Skånska Cementgjuteriet AB. Turbintillverkar: gjutna sugrör, överbyggnad av tegel, platt tak täckt okänd (G1-G3), Maier, Tyskland (G4). Generator­ av falsad plåt. tillverkare: ASEA (G1-G3), Siemens, Tyskland Kommentar (G4). Ett utpräglat lågtryckskraftverk, anlagt för ägarens Utförande närbelägna sulfitfabrik. Ålderdomligt turbinar­ Grupp: l. Dammtyp: massivdamm av sten och be­ rangemang av 1890-talstyp i en tid då de horison­ tong. Utskov: spettluckor, skibord. Vattenvägar: talaxlade verken var ala mode. Förvärvat av nuva­ intag i damm - öppna sumpar under maskinhus ­ rande ägare 1991. o -37­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Oskarströms kraftstation från nedströmssidan med utloppen från de fyra turbinerna. BS 1989. Maskinrummet i Oskarströms kraftstation med G 1 och i fon­ den det vackert välvda entre­ partiet. LE 1989. - 38 ­ B Es KRIV N ING AV KRAFTVERKsGRUPP ERNA O CH DE FRÄMSTA VERKEN Djulfors kraftstation och kvarn från nedströmssidan. Turbinsumpens vägg är bortriven och de två turbinerna frilagda. BS 1993. DJULFORS 1910- (ca 1970) FORS kraftverk som delvis utnyttjar en väldig kvarnbyggnad från 1782 är byggt efter maskintek­ niskt ålderdomliga principer. Två enhjuliga verti­ kala långsamgående turbiner har kopplats samman och deras varvtal har växlats upp med träkuggade vinkelväxlar och en stor remtransmission. Kon­ struktionsprincipen härrör från det sena 1800-ta­ lets kontinentala och nordamerikanska lågtrycks­ verk. Endast ett fåtal svenska verk har utformats som Djulfors, bl.a. Arboga i Arbogaån (maskineri­ et till större delen utrivet), Åkfors ,i Nyköpingsån (rivet), Emsfors i Emån (ombyggt), Bergs (om­ byggt), Gryt I (rivet) och Långåsen (rivet) i Norr­ köping samt Hovmansbygd i Mörrumsån (ned­ lagt). Ort: Eriksberg, 12 km SO om Katrineholm. Kom­ mun: Katrineholm. Län: Sörmland. Ägare: Erics­ bergs fideikommiss. Vattendrag: Nyköpingsån. Fallhöjd: 1,5 m. Effekt: 75 kVA. Grupp: l. Bygg­ nadsår: 1910. Byggherre: Ericsbergs fideikommiss . Anmärkning Driften inställd ca 1970. Verket står dock fortfa­ rande kvar i alla sina delar. Kommentar Ett litet kraftverk avsett för belysning och motor­ drift inom fideikommissets expanderande distribu­ tionsområde. Områdets uppbyggnad hade påbör­ jats redan 1899 i samband med att det uppströms belägna Forssjö bruks kraftverk togs i drift. DJUL­ -39­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Öppen vinkelkuggväxel i Djulfors kraftstation. Det stora kugghjulet (kronhjulet) med sina träkuggar sitter på den långsamgående turbinens axel medan det lilla hjulet (stjärnhjulet) sitter på axeln som förenar de bäg­ ge turbinerna och leder vidare till generatorhallen. BS 1993. ARBOGA 1899- (okänt) Bruks- och Vattenverks-Byggnader", landets mest välrenommerade ingenjörsbyrå under senare delen av 1800-talet. Kraftverket var avsett för likströms­ distribution i staden och utfört som ett kombinerat vatten- och ångdrivet verk i en tid då elnäten fort­ farande var lokala och självförsörjande. De båda vertikalt ordnade turbinerna drev via varvtalsuppväxlande, öppna, träkuggade vinkel­ växlar en gemensam horisontell axel som ledde från turbinhusdelen in i ångmaskins- och genera­ tordelen. Här fanns fyra generatorer drivna med remmar från huvudaxeln samt två ångmaskiner som vid behov antingen kunde ersätta eller förstär­ ka vattenkraften. De bägge francisturbinerna hade Ort: Arboga. Kommun: Arboga . Län: Västman­ land. Ägare: Arboga kommun. Vattendrag: Arbo­ gaån. Fallhöjd: 1,0 m. Effekt: 66 kW. Grupp: l. Byggnadsår: 1897- 99. Byggherre: Arboga stad. Anmärkning Driften nedlagd för länge sedan. All mekanisk ut­ rustning utom turbinerna utriven. Lokalerna hyrs ut till småföretag. Kommentar Ett vattenkraftverk med extremt låg fallhöjd. An­ läggningen utformad av den i Arboga sedan 1876 verksamma "Qvist & Gjers Konstruktionsbyrå för - 40 ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Arboga kraftstation. Ångmaskiner och generatorer fanns i den vänstra byggnadsdelen med det ståtliga ut­ ledningstornet. Den högra delen är turbinhuset och till höger om detta skymtar den kombinerade dammen och gatubron . BS 1989. den efter dåtida förh ållanden enorma diametern 3,0 meter samt löpte med endast 17 varv/min, ett vartal som inte underträffats sedan dess! Anmärk­ ningsvärt är det eleganta utledningstornet med be­ varade isolatorer och smidesjärnsdekorationer som pryder maskinhusets taknock. Litteratur Elektrisk vattenkraftanläggning i Arboga. TT, MoE, 1900, sid. l, 2. Hjalmarsson, Conny. Qvist & Gjers konstruk­ tionsbyrå. Banbrytare i ny tid. Hembygdsföre­ nmgen Arboga Minnes årsbok 1991. Arboga 1991. -41­ BESKRIVNI NG AV KRA FTVERK s GRUPP E RN A OCH DE FRÄMSTA VERKE N EMSFORS 1907- (1974) nerna var ursprungligen förenade via öppna vinkel­ växlar till en gemensam horisontell axel som ledde in i massafabriken. Verket byggdes om 1924 till elektrisk drift. Två av de enhjuliga och mycket långsamgående turbinerna kopplades då till verti­ kala generatorer, sammanbyggda med moderna , kapslade kuggväxlar som växlade upp varvtalet. Tillverkare av dessa var Luth & Rosen i Stockholm som specialiserat sig på kuggväxlar. Konceptet blev föregångare till många senare utförda mindre kraftverk med låg fallhöjd där man av ekonomiska skäl inte kunde acceptera dyrbara direktkopplade, långsamgående genera t orer. Ort: Emsfors, 14 km S om Oskarshamn. Kommun: Oskarshamn. Län: Kalmar. Ägare: Dejefors Bruk AB, Deje. Vattendrag: Emån. Fallhöjd: 2,7-3,0 m. Effekt: 546 kVA. Grupp: l. Byggnadsår: 1907. Ombyggnad: 1924. Byggherre: AB Emsfors Bruk. Anmärkning Driften inställd 1974. Kraftverket står dock kvar i alla sina delar men börjar förfalla. Kommentar En lågtrycksanläggning, ursprungligen utförd för direkt drift av brukets massafabrik vägg i vägg med kraftstationen. De tre vertikalaxlade francisturbi­ Interiör från maskinrummet i Emsfors kraftstation med den ena av de två kuggväxlade, vertikalaxlade generato­ rerna. BS 1980. -42­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Grupp 2. Kraftverk byggda 1900-1920. "Äldre lågtrycksverk" Till denna grupp som har tre undergrupper räknas kraftverk huvudsakligen utförda under perioden 1900-1920. Fallhöjden är med enstaka undantag högst 10 m och verken räknas därför som låg­ trycksverk. Gruppen utmärks av horisontalaxlade maskiner, till vilka man gick över vid tiden kring se­ kelskiftet 1900 när maskinstorlekarna ökade. Ver­ ken är vanligtvis utrustade med flera aggregat med 2-8 turbinlöphjul av francistyp per aggregat. Turbi­ nerna är placerade i öppna sumpar som oftast an­ sluter direkt mot maskinhusens uppströmsväggar. Denna generation kraftverk ligger företrädesvis i bebyggda områden vilket är en av anledningarna till att åtminstone de större verken många gånger är påkostade, extravaganta och arkitektritade. Kontroll- och ställverksutrustningar inryms ofta i särskilda risalit- eller tornutbyggnader. Dessutom blir det här allt vanligare med avbalkade betjä­ ningsutrymmen. Till följd av det stora antalet verk i gruppen har en uppdelning skett i tre undergrupper enligt föl­ jande: Grupp 2A Verk med effekt <1 000 kW " 2B " 1 000-10 000 kW 2C >10 000 kW Undergrupp 2A. Kraftverk med effekt <1 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 18 kraftverk i grupp 2A besökts. De är placerade i den bevaran­ deordning de fått vid utvärderingen. Löpnr 713 537 788 791 808 790 1047 876 76 367 822 579 1340 976 613 74 836 416a Kraftverk HÖGSJÖ KORSNÄS DRAG BERGSBRO VÅGFORSEN I STRÖMÖVRE ÅBY BRUNSÖ BRUKSPORSEN I LANDAFORSI STUREFORS I HASSELFORS ÄLVSJÖHYTTAN ÅBYFORS RINGABY I FREDRIKSFORS I RÄMNINGEII FORSBACKA II Byggn.år 1908 1909 1912 1907 1921 1913 1916 1906 1900 1913 1913 1910 1910 1927 1914 1910 1921 1942 Plac. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Anm. Drift Drift Ur drift -90 Ur drift -90 Drift Ur drift -90 Drift Drift Drift Ur drift -76 Ur drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift -43­ B ES KRIV N I NG AV KRA FTVERKsGRUPPER NA O C H D E FRÄMS TA VE RK EN Högsjö kraftstation ligger väl inbäddad i grönskan. BS 1979. HÖGSJÖ 1908 Ort: Högsjö, 14 km V om Vingåker. Kommun: Utförande Grupp: 2A. Dammtyp: massivdamm av sten och Vingåker. Län: Sörmland. Ägare: Scandiafelt AB. betong. Utskov: spettluckor. Vattenvägar: tillopps­ Vattendrag: Nyköpingsån. Fallhöjd: 8,0 m. Driv­ 3 kanal 50 m- öppna sumpar- utloppskanal 150m. vattenföring: 6,7 m /s. Effekt: 420 kVA. Arspro­ Antal maskinaggregat: 2. Maskinarrangemang: ho­ duktion: ca 2 GWh. risontalaxlat. Turbintyp: francis; tvillingmontage. Generatortyp: trefas, synkrona, öppna, stålagrade, Byggnadsdata matare. Ställverksplacering: all manöverutrustning Byggnadsår: 1907-1908 (G1), 1910 (G2). Bygg­ i maskinhallen (lågspänning). Maskinhus, form: herre: schullström & Sjöströms Fabriks AB (Scan­ rektangulär hall med förråd och kontor under bal­ diafelt AB). Projektör: okänd. Arkitekt: okänd. kong. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av be­ Byggnadsentreprenör: okänd . Turbintillverkare: tong, överbyggnad av tegel, sadeltak täckt med fal­ Brefvens Bruk. Generatortillverkare FEA (G1), sad plåt. NFEA (G2). -44­ B ES KR IVN I NG AV KRAFTVERK SGRUI'PERNA O C H D E FRÄMSTA V ERKEN Maskinhallsinteriör från Högsjö kraftstation . BS 1979. Kommentar Litet, välbyggt, väl sammanhållet kraftverk, till­ kommet för att förse ägarens närbelägna textilfa­ brik för maskinfilt med elektrisk kraft. Den vackert belägna och fortfarande mycket välhållna kraftsta­ tionen har genomgått få förändringar sedan 1910 och är en av de mest utsökta representanterna för gruppen. Litteratur Hansson, Sven A. Hundra år 1962. Högsjö. Högsjö -45­ BESKRIVNING AV KRA FTV E RK SGRUPP ERNA O C H DE FRÄMSTA VERKEN Korsnäs kraftstation från nedströmssidan med turbinsumpar på båda sidor om maskinhuset. BS 1993. Utförande Grupp: 2A. Dammtyp: massivdamm av sten och Ort: Korsnäs, 7 km OSO om Falun. Kommun: Fa­ betong. Utskov : spettluckor. Vattenvägar: tillopps­ lun . Län: Kopparberg. Ägare: AB Falu Elverk . kanal - öppna sumpar på båda sidor om maskin­ Vattendrag: Svärdsjövattendraget. Fallhöjd: 2,6­ huset- utlopp direkt mot sjön. Antal maskinaggre­ 3 3,0 m. Drivvattenföring: 30m /s. Effekt: 357 kVA. gat: l. Maskinarrangemang: horisonta laxlat med Arsproduktion: ca 2 GWh. genomgående axel för generatorn som placerats mellan de två sumparna. Turbintyp : francis, två Anmärkning tv illingmontage i varje sump, tota lt således åtta F.n. kan endast halva maskineffekten utnyttas efter löphj ul på axeln . Generatortyp : 3-fas, synkron, öp­ ett turbinhaveri. pen, stålagrad. Ställverksplacering: inomhus på övre plan. Maskinhus, form: rektangulärt i två plan med det övre för hjälputrustning och det nedre för Byggnadsdata Byggnadsår: 1908-09. Byggherre: Korsnäs Såg­ generatorn. Maskinhus, byggnad: underbyggnad verks AB. Projektör: okänd. Arkitekt: okänd. Bygg­ av betong, överbyggnad av tegel, sadeltak täckt av nadsentreprenör: okänd. Turbintillverkare: Verk­ falsad plåt, gavlarna försedda med uppdragna pa­ rapetmurar. staden. Generatortillverkare: ASEA. KORSNÄS 1909 - 46­ B ESKRIVNING AV KRA FTVERKSGRUPPERNA O C H D E FRÄM STA VERKEN Kommentar Vackert beläget kraftverk, uppfört för Korsnäsbo­ lagets stora sågverk vid sjön Runn. Anläggningen förvärvades av nuvarande ägare 1950. Maskinhu­ set är välkomponerat och harmoniskt proportione­ rat. De uppdragna och vackert avrundade gavlar­ na, med avslutande tinnar, krönta av klotformade plåtdekorationer, ger byggnaden dess karakteristis- ka uttryck. Det unika maskinarrangemanget med generatorn i mitten gör att maskinhuset ser ut att stå på en ö i vattenvägen med turbinsumparna på ömse sidor. Med hela åtta turbinlöphjul har rna­ skinaggregatet landets f.n. största antallöphjul per enhet. Lika många löphjul per axel fanns för övrigt i de nu rivna kraftstationerna Fiskeby III i Motala ström, Risforsen i Svartälven och Lekvad i Viskan. DRAG 1912- (1990) Anmärkning Driften inställd 1990 när det nya Holmens kraft­ verk togs i bruk. Diskussion pågår om att eventu­ ellt låta DRAG bli museum. Ort: Norrköping. Kommun: Norrköping. Län: Ös­ tergötland. Ägare: okänd (tid . Holmen Kraft AB) . Vattendrag: Motala ström. Fallh öjd: 2, 7 m. Driv­ 3 vattenföring: 40 m /s. Effekt: 900 kVA. Arspro­ duktion: ca 4,5 GWh. Drags kraftverk. Maskinhallen är belägen i nedre delen av industribyggnaden (rundbågefönstren). Till vän­ ster skymtar Grytkomplexet med Gryt Il:s kraftstation. Mellan Drag och Gryt finns den gemensamma U-formade dammen. BS 1989. -47­ BESKRIVNING AV KRAFTV ERKsGRU PPER NA O C H DE FRÄMSTA VERK EN Byggnadsdata Byggnadsår: 1908-12. Byggherre: Drags AB. Pro­ jektör: ingenjör K.E. Appelqvist, Drags AB. Arki­ tekt: okänd. Byggnadsentreprenör: okänd. Turbin­ tillverkare: Verkstaden. Generatortillverkare: Luth & Rosen. Utförande Grupp: 2A. Dammtyp: massivdamm av sten och betong med U-formad plan. Utskov: skibord, låga luckor. Vattenvägar: tre intagskanaler under indu­ stribyggnad - öppna sumpar - utlopp mot Ström­ men. Antal maskinaggregat: 3. Maskinarrange­ mang: horisontalaxlat. Turbintyp: francis; G1 två tvillingmontage, G2, G3 tre tvillingmontage. Gene­ ratortyp: 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade, ma­ tarförsedda . Ställverksplacering: på balkong i ma­ skinhall. Maskinhus, form: rektangulär maskinhall i nedersta delen av industribyggnad . Maskinhus, byggnad: underbyggna d av betong, överbyggnad av tegel, brutet sadeltak täckt av falsad plåt. Kommentar Utpräglad lågtrycksanläggning utförd för Drags AB:s textilfabriker. Dammen gemensam med kraft­ verken vid Gryt på andra sidan Strömmen. I DRAGS kraftstation finns inte mindre än 16 turb­ inlöphjuL Utvecklingen inom turbintekniken illus­ treras utmärkt väl av fallhöjdsgrannen Gryt III från 1935 vars två enhjuliga kaplanturbiner slukade mer vatten än DRAGS alla turbiner. DRAGS kraft­ verk är i likhet med det strax nedströms liggande Bergsbro kraftverk även ett utmärkt exempel på den trängsel som uppkommit utmed Strömmens stränder vid industriutbyggnaderna; verket vid DRAG är således inte utformat som en fristående anläggning utan sammanbyggt med "Nya kam­ garnsspinneriet". Litteratur Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Vattenkraft­ verken vid Strömmen i Norrköping. Dokumen­ tation av de befintliga anläggningarna och för­ slag till ett museikraftverk. Umeå 1990. Carlgren, Wilhelm. Drags 1642-1942. Stockholm 1942. Maskinhallen i Drags kraft­ station med tre stora, lång­ samgående generatorer samt manöverbalkong. BS 1989. - 48 ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN F.d. Bergsbro yllefabrik och kraftstation vid den för tillfället torrlagda Strömmen i Norrköping. Byggnaden grundlades på en mäktig granitmur som inrymde själva kraftstationen. I fonden f.d. Drags fabriker. LB 1991 . BERGSBRO 1908- (1990) genjör Arvid Helander, fasaden bearbetad av arki­ tekt Verner Northun, båda Norrköping. Byggnads­ entreprenör: Beton-Bolaget Arcus, Stockholm. Tur­ bintillverkare: Verkstaden. Generatortillverkare: ASEA. Utförande Grupp: 2A. Dammtyp: massivdamm av sten och betong med U-formad plan. Utskov: skibord . Vattenvägar : kanal under industribyggnad100m­ öppna sumpar under industribyggnad - utlopp till Strömmen. Antal maskinaggregat: 3. Maskinar­ rangemang: horisontalaxlat. Turbintyp: francis; två tvillingmontage per aggregat. Generatortyp : 3­ fas, synkrona, öppna, stålagrade, kilrepsdrivna Ort: Norrköping. Kommun: Norrköping. Län: Ös­ tergötland. Ägare: okänd (tid. Holmen Kraft AB). Vattendrag: Motala ström. Fallhöjd: 3,2- 3,6 m. 3 Drivvattenföring: 36m /s. Effekt: l 000 kVA. Ars­ produktion: ca 5,5 GWh. Anmärkning. Driften inställd 1990 när det nya Holmens kraft­ verk togs i bruk. Byggnadsdata Byggnadsår: 1907-08. Byggherre: Bergsbro AB (1913: AB Förenade Yllefabrikerna, YFA) . Projek­ tör: turbinleveratören tillsammans med ingenjör Arvid Helander, allt granskat av VBB. Arkitekt: in­ -49­ BESKRIVNING AV KRAFTV ERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN matare. Ställverksplacering: på balkong i maskin­ vid vattendraget behövde expandera. Anläggning­ hall. Maskinhus, form: rektangulär maskinhall i ens närvaro avslöjas exteriört endast av vattenväg­ nedersta delen av textilindustribyggnad. Maskin­ arnas in- och utgångar, nedpressad och inklämd hus, byggnad: underbyggnad av sten och betong, som den ligger innanför de stabila grundmurarna överbyggnad av tegel. av sten till en fyra våningars industribyggnad. Det var för övrigt kraftstationens utformning och läge i Kommentar östra gavelns sockelvåning som styrde hela denna Lågtrycksanläggning med likartad utformning som monumentala fabriksbyggnads konstruktiva upp­ det strax uppströms belägna Drags kraftverk. byggnad. Exteriören är utformad i en s.k. branden­ Dammen gemensam med Bergs och Ströms kraft­ burgsk tegelgotik efter förebilder från tyska ång­ verk på motsatta stranden. Utfört i en tid då man kraftverk och järnvägsstationer. vid låga fallhöjder och stora vattenmängder ofta monterade flera aggregat med många turbinlöphjul Litteratur per axel för att få ett godtagbart generatorvarvtaL Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Vattenkraft­ I BERGSBRO kraftstation finns hela 12 löphjul, en verken vid Strömmen i Norrköping. Dokumen­ ansamling som med tiden blev tungrodd både be­ tation av de befintliga anläggningarna och för­ träffande drift och underhåll. Ursprungligen byggt slag till ett museikraftverk. Umeå 1990. för frekvensen 60 per/s. Jonson, Fredrik. Die Wasserhäfte Schwedens. Kraftverket representerar kanske allra tydligast Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Medd. nr 2, 1910, av verken vid Strömmen i Norrköping den trång­ sid. 49. boddhet som successivt uppkom när industrierna VÅGFORSEN I 1921 Ort: Normlösa, 15 km NNO om Mjölby. Kom­ nör: egen regi samt byggmästare Sköld, Mjölby. mun: Mjölby. Län: Östergötland. Ägare: Mjölby­ Turbintillverkare: Verkstaden. Generatortillverka­ Svartådalens Energi AB. Vattendrag: Svartån. Fall­ re: Luth & Rosen. 3 höjd: 5,0 m. Drivvattenföring: 24 m /s. Effekt: l 100 kVA. Årsproduktion: 5 GWh. Utförande Grupp: 2A. Dammtyp: massivdamm av betong. Ut­ Anmärkning skov: spettluckor, planlucka. Vattenvägar: intag i Ett kompletterande verk, VÅGFORSEN II, uppfört damm- öppna sumpar- utloppskanal 75 m. Antal 1983-84 intill det gamla. maskinaggregat: 2. Maskinarrangemang: horison­ talaxlat. Turbintyp: francis; tvillingmontage. Ge­ Byggnadsdata neratortyp: 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade, Byggnadsår: 1919-21. Byggherre: Svartådalens matarförsedda. Ställverksplacering: inomhus. Ma­ Elektriska Kraft- & Distributionsförening. Projektö­ skinhus, form: rektangulärt, vidbyggt ställverks­ rer: byggnader: Ing. Samuelsson, el: BECO, maskin: torn. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av be­ prof. A. Rosborg, samtliga Stockholm. Arkitekt: tong, överbyggnad av tegel, sadeltak täckt av be­ Cyrillus Johansson, Stockholm. Byggnadsentrepre­ tongpannor, ställverkstorn med valmat tak. -50­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Vågforsen I:s kraftstation från nedströmssidan. BS 1989. Kommentar Kraftverket tillkommet för allmän distribution av elkraft till den omgivande landsbygden. En arkitek­ toniskt helgjuten kraftstation med ett välstuderat ställverkstorn där de orientaliskt svängda takfallen är mycket typiska för arkitekten. Maskinhallens omsorgsfullt panelade innertak i kassettmönster har inte någon motsvarighet i svensk kraftstations ­ arkitektur. Litteratur Magnell, Per & Th oren, Helm er. Svartådalens Elektriska Kraft- & Distributionsförening u.p.a. 1918-1948 . Normlösa 1949. Gunnar Rörby (red). Svartådalens Kraftförening ek. för. 1918-1968. Skänninge 1968 . -51­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Maskinhallsinteriör från Vågforsen I med två stora långsamgående öppna generatorer. BS 1989. Innertak av trä i Vågforsen I:s kraftstation. Det tveklöst vackraste innertaket i svenskt kraft­ stations byggande. BS 1989. - 52 ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Undergrupp 2B. Kraftverk med effekt 1 000-1O 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 27 kraftverk i grupp 2B besökts. De är placerade i den bevaran­ deordning de fått vid utvärderingen. Löpnr Kraftverk · Byggn.år Plac. Anm. ABM 1467 1034 1292 1033 810 536 1191 590 589 929 1031 1155 1026 809 1187 339 1035 893 895 . 1344 985 804 892 1347 885 1348 1349 JONSERED KNÄREDÖVRE DEJEFORSI BASSALT SVARTÅFORS SUNDBORN HÅVERUD TUNAFORS · SKOGSTORP HORNSÖ MAJENFORSI HULTA LJUNGBY ODENSFORS BILLINGSFORS PAPPERSFALLET KNÄRED NEDRE HÖGSBY FINSJÖ NEDRE HÄLLEFORs I HEMSJÖ NEDRE MJÖLBY BLANKESTRÖM ROCKESHOLM BRUNNSHULT BLANKAFORs VÄSTGÖTHYTTEFORS II 1903 1910 1906 1910 1919 1902 1907 1914 1908 1919 1910 1917 1910 1914 1899 1915 1910 1920 1904 1914 1917 1927 1917 1913 1910 1914 1921 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Ur drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift A A B B JONSERED 1903 Byggnadsdata Byggnadsår: 1900-1903 (G1-G3), 1934 (G4). Ombyggnad: maskinerna ombyggda 1933-1956. Byggherre: Jonsereds Fabrikers AB (James Gib­ Ort: Jonsered. Kommun: Partille. Län: Göteborgs och Bohus. Ägare: Vattenfall. Vattendrag: Säveån. 3 Fallhöjd: 8,5 m. Drivvattenföring: 34m /s. Effekt: 3 040 kVA. Årsproduktion: 7 GWh. -53­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Jonsereds kraftstation från nedströmssidan. BS 1978. Interiör från J ansereds kraftstation med de fyra maskinaggregaten. BS 1991 . -54­ B ES KRIVNIN G AV KRAFTVERKSGRUPP E RNA O C H D E FRÄMSTA VE RK E N hus, form: rektangulärt. Maskinhus, byggnad: un­ son) . Projektör: tro!. överingen jö r James Gibson, Jonsered. Arkitekt: Hans Hedlund, Göteborg. derbyggnad av betong, överbyggnad av tegel och Byggnadsentreprenör: AB Skånska Cementgj uteri­ granit, svagt lutande valmat tak täckt av koppar­ et. Turbintillverkare: Maier (Gl), J M Voith (G2), plåt och papp. Finshyttan (G3), NOHAB (G4) . Generatortillver­ kare: Siemens-Schuckert (Gl), Oerlikon (G2), Kommentar ASEA (G3,G4) . Kraftverket som är uppfört för ägarens närbelägna fabriker var vid dess tillkomst ett av Västsveriges Utförande största. Det tillhör en av pionjärerna inom sin Grupp: 2B. Dammtyp: massivdamm av betong (er­ gr upp , dvs. verk med horisontella maskinaggregat. satte 1990 äldre damm av sten och gjutjärn) . Ut­ Kraftstationen var ursprungligen utrustad med skov: planluckor. Vattenvägar: intagskanal, delvis i Voith-turbiner och Oerlikon-generatorer samt av­ bergtunnel, 750 m- öppna sumpar - utlopp till ån. sedd för frekvensen 45 p/s, övergång till 50 p/s Antal maskinaggregat: 4. Maskinarrangemang: ho­ skedde 1928. Kraftverket har landets elegantaste risontalaxlat. Turbintyp: francis; tvillingmontage. och mest bearbetade maskinhus av granit med slä­ G eneratortyp: 3-fas, synkrona, stålagrade, öppna, ta listverk och mångskiftande gu lt tegel som kon­ matarförsedda. Ställverksplacering: generatorställ­ trasterar mot de råhuggna brottytorna. Anlägg­ verk i maskinhall, linjeställverk utomhus. Maskin- ningen övertogs av Vattenfall1981. KNÄREDÖVRE 1910 3 Ort: Knäred, 17 km O om Laholm. Kommun: La­ m /s. Effekt: ca 7 500 kVA. Arsproduktion: 34 holm. Län: Halland. Ägare: Sydkraft AB. Vatten­ GWh. drag: Laga n. Fallh öjd: l O m. Drivvattenföring: 90 Knäreds övre kraftverk från nedströmssidan. Vattenytan på bilden är inte åfåran utan den kanal som binder samman utloppet från övre kraftstationen med intaget till Knäred nedre. BS 1989. -55­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Knäreds övre kraftverk vars storslagna stenklädda betongdamm är gemensam för både Knäred övre och nedre. BS 1989. -56­ B EsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VE RKE N synligt från marken p.g.a. uppskjutande s.k. para­ Byggnadsdata Byggnadsår: 1907-10 (Gl), 1911-12 (G2, G3). petmurar. Ombyggnad: G2, G3 ombyggda på 1980-talet. Byggherre: Sydsvenska Kraft AB (Sydkraft). Pro­ Kommentar jektörer: Bygg och maskin: VBB, el: ELPA. Arki ­ Centralanläggning för Sydkrafts fyra äldsta, myc­ tekt: Hans Thyselius, Malmö. Byggnadsentrepre­ ket snarlika kraftverk i Lagan med bl.a. högspän­ nör: AB Skånska Cementgjuteriet. Turbintillverka­ ningsutrustningen för linjen till Skåne. Ställverket re: Verkstaden och Finshyttan i samarbete. Genera­ utflyttat 1930 till nuvarande plats mellan de båda tortillverkare: ASEA (Gl), Oy Strömberg, Finland Knäredsverken. Jorddammen var 1910 Skandina­ (G2, G3). viens största . Den stora kraftstationen är en mäktig medeltidsinspirerad tegelborg med anslående res­ Utförande ning. Fallhöjden i Knäred är delad på två lika stora Grupp: 2B. Dammtyp: stenklädd massivdamm av anläggningar för att erhålla samma maskinstorlek betong, jorddammar. Utskov: planluckor. Vatten­ för de fyra första Lagaverken. Utloppskanalen från vägar: intag i damm - öppna sumpar- utloppska­ KNÄRED ÖVRE är därför intagskanal för Knäred nal/intagskanal till Knäred Nedre l 000 m. Antal Nedre, ett ovanligt arrangemang. maskinaggregat: 3. Maskinarrangemang: horison­ talaxlat; G2, G3 med växellåda mellan turbin och generator. Turbintyp: francis; Gl med tvilling- och Litteratur G2, G3 med trillingmontage. Generatortyp: Gl 3­ Bjurling, Oscar. SYDKRAFT-samhälle. Malmö fas, synkron, öppen, stålagrad, matarförsedd; G2, 1982. G3 3-fas, asynkrona, slutna. Ställverksplacering: Lagan och Lagaverken. Sydkraft 1966. utomhus, gemensamt med Knäred Nedre. Maskin­ Lubeck, Sven. Sydsvenska Kraftaktiebolagets vat­ hus, form: rektangulärt i tre plan med maskinhall tenkraftanläggningar i Lagan . SVKP nr 16, 1911. nederst och f.d. ställverk däröver. Maskinhus, Sydsvenska Kraftaktiebolaget 191 O. Minnesskrift, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad september 1910. Malmö 1910. av tegel, papptäckt välvt betongtak på takstolar av Aberg, Alf. Sydkraft 1906-1956. Malmö 1956. stålfackverk. Yttertaket skyddat av singel och ej DEJEFORS I 1906-(1992) Ort: Deje, 9 km N om Forshaga. Kommun: Fors­ pågår om att låta verket bli museum. Vid Dejefors haga. Län: Värmland. Ägare: Gullspångs Kraft AB finns också verken II och III fr å n 1935 resp. 1953. (f.d. Uddeholm Kraft AB). Vattendrag: Klarälven. 3 Fallhöjd: 10,5 m. Drivvattenföring: ca 90m /s. Ef­ Byggnadsdata fekt: 7 150 kVA. Arsproduktion: ca 30 GWh . Byggnadsår: 1905-06 (G6-G10), 1913-14 (G4­ G5). Ombyggnader: maskinerna har genomgått flera ombyggnader, ställverket påbyggt 1913. Anmärkning Med DEJEFORS I menas den kraftstation som togs Byggherre: Dejefors Kraft- och Fabriks AB. Projek­ i drift 1906 med fem maskinaggregat på samman­ törer: Bygg o. maskin: ing. C.J. Nilsson på Hög­ åsen, el: ELPA. Arkitekt: ev. Sigge Cronstedt, lagt 2 250 hk samt två hjälpaggregat och som ut­ vidgades 1914 med ytterligare två aggregat. DEJE­ Stockholm. Byggnadsentreprenör: okänd. Turbin­ FORS I ersatt 1992 av DEJEFORs IV och driften tillverkare: Verkstaden (G4-G6), Finshyttan (G7). inställd. Av verkets ursprungliga sju aggregat G4­ Generatortillverkare: ASEA. G10 är G8-G10 sedan länge utrivna. Diskussion -57­ BESKRIVN ING AV KRAFTV E RKsGRUPP ERNA O CH DE FRÄMSTA VERKEN Den ena av de två stora sköldvalsarna i kraftverks­ dammen vid Dejefors . Vals­ arna manövreras med grova kedjor från spelbocken med dess karaktäristiska spelhus. BS 1991 . Utförande Grupp: 2B. Dammtyp: massivdamm av sten och betong. Utskov: två stora valsar (32 m) , segment­ lucka, nåldamm. Vattenvägar: komplicerade vat­ tenvägar till följd av utrymmesbrist vid utbyggnad 1914. Intag till G6- G10 genom två bergtunnlar 60 m; till G4, GS i kort kanal/ränna - G6- G10 svall­ bassäng och trycksumpar i berg; G4, GS öppna sumpar - två utloppstunnlar i berg. Antal maskin­ aggrega t: 4 . Maskinarrangemang: horisontalax­ lat. Turbintyp: francis; G4, GS med trilling- och G7 med tvillingmontage, G6 enhjulig. Generator- typ: 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade, matarför­ sedda . Ställverksplacering: utomhus samt i sär­ skild, högrest byggnad vägg i vägg med maskinhu ­ set. Maskinhus, form : rektangulärt skepp, tillbygg­ naden 1914 något vinklad; instrumentbalkong i maskinhall. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad av tegel, plåtklätt sadel­ tak. Kommentar Det första större kraftverket i Klarälven, byggt för leverans av elkraft till Karlstad m.fl. orter i södra -58­ BES KRIVN IN G AV KRAFTV E RKsGRUPP E RN A O CH DE FRÄM STA VE RKEN Dejefors kraftverk bildar ett konglomerat av byggnader från olika tidsepoker. I förgrunden det högsträckta inomhusställverket som delvis skymmer de långa, vink lade maskinhallarna. Notera skiffertaket som skym­ tar fram under det okänsligt lagda, skarpkantade trapetskorrugerade plåttaket. LB 1988. Värmland. Ett av pionjärverken med vattenvägar i bergtunnlar, förebådande den helt underjordiska kraftstationen. Kraftverket "utmärkte sig till det yttre genom frånvaron af synliga till- och aflopps­ ledningar" . Landets första valsdamm och alltjämt den största. Landets första cellställverk, av säker­ hetsskäl framtvingat av den 1906 rekordhöga lin­ jespänningen 34 000 volt. Livfulla maskinhus- och ställverksexteriörer med jugendinslag i form av svängda frontespiser och gavelkrön, delvis vågmönstrade blinderingar (s.k. kammad puts) och återkommande små kvad­ ratiska, glaserade plattor. Flera senare utbyggnader kring intagsbassängen skapar en unik och förtätad kraftverksmiljö som gör att hela anläggningen har en kontinuitet som är ovanlig i svenskt kraftverks­ sammanhang. DEJEFORS övertogs av nuvarande ägare 1967. Litteratur Holmgren, Torsten. Det värmländska kraftdistri­ butionssystemet. TT, E, 1907, sid. 51-62. Håkanson, Harald. Dejefors kraftstation . TT, E, 1907, sid. 71-74. -59­ B ESKRIVNING AV KRA FTVERKsGRUPP ERNA O CH D E FRÄM STA VERKEN Bassalts kraftstation från ned­ strömssidan. Ställverket har tidigare funnits i den förhöj ­ da byggnadsdelen. BS 1989. BASSALT 191 0 Vattenvägar: stationen ligger i vänstra ågrenen vid Ort: Bassalt, 22 km O om Laholm . Kommun: La­ holm. Län: Halland. Ägare: Sydkraft AB. Vatten ­ Bassaltön. Intag i stationsdammen - öppna sumpar drag: Lagan. Fallhöjd: 10m. Drivvattenföring: 100 - utlopp till ån. Antal maskinaggregat: 4. Maskin­ 3 m /s. Effekt: 8 280 kVA. Arsproduktion: 40 GWh . arrangemang: horisontalaxlat. Turbintyp : francis; G1-G3 med tvilling- och G4 med fyrlingmontage. Byggnadsdata Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade, Byggnadsår: 1907-10. Tillbyggnad: maskinhallen matarförsedda . Ställverksplacering: utomhus (ur­ tillbyggd 1921 för G4. Byggherre: Sydsvenska sprungligen inomhus) . Maskinhus, form: rektangu­ Kraft AB. Projektörer: bygg o. maskin: VBB, el: lärt med maskinhall i nedre plan, däröver två f.d. ställverksplan varav det övre i byggnadens förhöj­ ELPA. Arkitekt: Frans Fredrik Oskar Fredriksson, Malmö. Byggnadsentreprenör: AB Skånska Ce­ da södra del. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad av tegel, svagt välvt tak av mentgjuteriet. Turbintillverkare: Verkstaden och Finshyttan i samarbete (G1-G3), Verkstaden (G4) . betong, ej synligt från marken. Generatortillverkare: ASEA (G1 - G3); AEG (G4) . Kommentar Utförande Ett av de fyra snarlika kraftverk (de mer förändra­ Grupp: 2B. Dammtyp: stenklädd massivdamm av de Knäred nedre och Majenfors I behandlas ej i betong i högra ågrenen . Utskov: planluckor. detta sammanhang) som uppfördes av Sydkraft i -60­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O CH D E FRÄMSTA VERKEN Regleringsdammen vid Bassalts kraftverk är en mäktig stenklädd betongdamm i Lagans högra gren vid Bas­ sa/tön. BS 1989. -61­ B ESK RIVN I NG AV KRAFTVE RKs GRUPP E RN A OC H DE FRÄM ST A VE RKEN Kontrollpulpet och instrumenttavla av marmor i Bassa lts kraftstation. BS 1989. Lagan 1907-10 . Imponerande, något välvd regle­ ringsdamm i högra ågrenen. Maskinhus med sam­ ma arkitektoniska uttryck som det större Knäred övre trots annan arkitekt. Stort runt gavelfönster (konsekvens av en väggförstärkning) ger en något avvikande exteriör. Till föl jd av goda möjligheter till dygnsreglering av vattenföringen fick BASSALT ett fjärde aggregat 1921. Litteratur Bjurling, Oscar. SYDKRAFT-samhälle . Malmö 1982. Lagan och Lagaverken. Sydkraft 1966 . Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Lubeck, Sven. Sydsvenska Kraftaktiebolagets vattenkraftanläggningar i Lagan. SVKP nr 16, 1911. Sydsvenska Kraftaktiebolaget 191 O. Minnes­ skrift, september 1910. Malmö 1910. A berg, Alf Sydkraft 1906-1956. Malmö 1956. - 62 ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE F RÄMSTA VERKEN Svartåfors kraftverk med den höga och branta Ambursendammen till vänster och maskinhuset till höger, del­ vis skymt bakom ledmuren . BS 1979. SVARTÅFORS 1919 Ort: Svartåfors, 10 km NY om Linköping. Kom­ Utförande Grupp: 2B. Dammtyp: Ambursendamm av betong. mun: Linköping. Län: Östergötland. Ägare: Tek­ Utskov: Stoneylucka, spettluckor, sä ttar. Vattenvä­ niska Verken AB i Linköping. Vattendrag: Svartån. 3 gar: intag i damm- G2 öppen sump, G1, G3 tryck­ Fallhöjd: 12,5 m. Drivvattenföring: 57 m /s. Ef­ sumpar - utloppskanal 900 m. Antal maskinaggre­ fekt: 6 900 kVA. Arsproduktion: 15 GWh. gat: 3. Maskinarrangemang: G2 horisontalaxlat; Byggnadsdata G1, G3 vertikalaxlat. Turbintyp: G2 francis, tvil­ lingmontage; G1, G3 kaplan. Generatortyp: 3-fas, Byggnadsår: 1917- 19 (G2), 1924 (G1), 1949 (G3). synkrona, öppna, matarförsedda; G2 stålagrad; Ombyggnad: G1 utbytt 1951. Byggherre: bank­ G1, G3 övre bärlager. Ställverksplacering: utomhus direktör Jonn O . Nilson, Linköping. Projektör: (ursprungligen inomhus i tornbyggnad) . Maskin­ ingenjörsfirman Unander & Jonson, Stockholm. hus, form : rektangulärt med ställverkstorn . Ma­ Arkitekt: Axel V. Brunskog, Linköping. Byggnads­ entreprenör: AB Skånska Cementgjuteriet. Turbin­ skinhus, byggnad: underbyggnad av betong, över­ byggnad av tegel (?), utvändigt klädd med natur­ tillverkare: Verkstaden (G2), NOHAB (G1, G3). Generatortillverkare: ASEA (G2), Elektromekano sten, pulpettak täckt av plåt. (G1, G3). -63­ B ES KRIVN ING AV KRAFTVERK s GRUPPERNA O CH D E FRÄMSTA VE RKE N Interiör från maskinhallen i Svartåfors kraftstation. Det horisontalaxlade mittaggregatet flankeras av två vertikala kaplanaggregat. BS 1989 . Kommentar Kraftverket uppfört för elleverans till Linköping med omnejd. En av landets få Ambursendammar, den första byggdes i Porjus 1915. Ambursendam­ men är en ihålig och lätt betongdamm (med oarme­ rade mellanpelare och armerade "flöbord") upp­ funnen av norrmannen Ambursen i USA vid sekel­ skiftet 1900 och föregångare till den moderna la­ melldammen. I skuggan av dammen ruvar det sug­ gestiva maskinhuset i klassicerande stil. Materialbe­ handlingen är rustik med nedströmsfasad i rödbrun nubbstensmur och det f.d. ställverkstornet (numera förråd) i brunt tegel dekorerat med utstickande storgatstenar. Kraftstationen har en intressant kom­ bination av francis-och kaplanturbiner. SVARTÅ­ FORs förvärvades av nuvarande ägare 1921. Litteratur Aktiebolaget Linköpings E/verk 1903- 1953 . Lin­ köping 1953. Noren, A.E. & Lindman, G. & Andersson, A. Lin­ köpings Elektriska Kraft- och Belysnings AB. Minnesskrift 1904-1929 . Linköping 1929. -64­ B ESKR IV N IN G AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Håveruds kraftstation med den okänsligt ombyggda ställverksdelen. Tuben under gångbron har fört driv­ vatten till pappersbrukets turbiner på andra sidan älven. BS 1981. HÅVERUD 1907 trånga dalgång. Den långsträckta, luftiga kraftsta­ tionen har tidigare även inrymt ett ångkraftverk och därefter två dieselgeneratorer. Byggnaden ritad av arkitekten Axel R. Bergman och är den första kraftstation som uppförts efter hans ritningar. För­ sedd med pulpettak och skengavlar. Maskinhallen får ljus genom en svit breda, rundbågiga radial­ spröjsade fönster på fasaden mot älven. Rödtegel­ fasaderna har ljusputsade partier som subtilt deko­ rerats med oputsade kvadratiska ytor. Kraftverket förvärvat av Vattenfall1981. Ort: Håverud, 14 km NNV om Mellerud. Kom­ mun: Bengstfors. Län: Älvsborg. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Upperudsälven. Fallhöjd: 10,0 m. Effekt: 4 400 kVA. Grupp: 2B. Byggnadsår: 1906­ 07. Byggherre: Håfreströms AB. Kommentar Kraftverk som tidigare varit navet i ett omfattande skogsindustrikomplex. Har fått en komplicerad vattenväg med tilloppskanal i en 230 m lång berg­ tunnel {påminner om Jonsered) eftersom plats ock­ så tagits i anspråk för Dalslands kanal i älvens -65­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Litteratur Jonson, Fredrik . Die Wasserkräfte Schwedens. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Medd . nr 2, 1910. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Nisser, Marie & Sjunnesson, H elene . H åfreströms Bruk. Massafabriker i Värmland och Dalsland. Inventeringsrapport 1973. SPCI-medd. nr 19 . Stockholm 1973. SKOGSTORP 1908 en av få bevarade representanter för det tidiga 1900-talets standardstationer med en väl tilltagen framspringande mittrisalit för det ursprungliga ställverket. Byggnaden är putsad i ljusgult med in­ ramande tandsnittsfris i rödtegeL Litteratur Jonson, Fredrik. Die Wasserkräfte Schwedens. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Medd. nr 2, 1910. Ort: Skogstorp, 4 km S om Eskilstuna . Kommun: Eskilstuna. Län: Sörmland. Ägare: Alfa Laval AB. Vattendrag: Eskilstunaån. Fallhöjd 5,2 m. Effekt: l 600 kVA. Grupp: 2B. Byggnadsår: 1906-08. Byggherre: Eskilstuna Stålpressnings AB. Kommentar Kraftverk, uppfört för ägarens närbelägna verk­ stadsindustri. Maskinhuset prydligt och välhållet, skogstorps kraftstation från nedströmssidan. BS 1979. -66­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O CH DE FRÄMSTA VERK EN Kraftverket vid Hornsö. Till höger damm med intag och turbinschakt. I den lägre byggnadsdelen med venti­ lationshuvarna står generatorn och i den högre finns ställverket. BS 1990. HORNSÖ 1919 dammen samt med en 150 m lång tunnel för ut­ loppsvattnet. Anläggningen som är utförd för två aggregat, av vilka endast det ena installerats, tillhör en av pionjärerna för kraftstationer som delvis lig­ ger under mark. HORNSÖ kraftverk fick för öv­ rigt en utformning som påminde om kraftverket Gullspång I i Gullspångsälven (byggt 1908 och ri­ vet 1972). Några år efter HORNSÖ utfördes Krångfors i Skellefteälven (1928) efter liknande pnne1per. Litteratur Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Ort: Hornsö, 15 km VSV om Mönsterås . Kom­ mun: Mönsterås. Län: Kalmar. Ägare: Sydkraft AB Vattendrag: Alsterån. Fallhöjd: 15,5 m. Effekt: 1 250 kVA. Grupp : 2B. Byggnadsår: 1918-19. Byggherre: Finsjö Kraft AB (till Sydkraft 1921) . Kommentar Kraftverk, uppfört för leverans av elkraft till bl.a. Kalmar och Oskarshamn. Istället för att samla den långsträckta forsens fallhöjd med tuber och kana­ ler, på ett för dåtida förhållanden konventionellt sätt, har vattenvägarna helt förlagts under mark­ ytan. Turbinen och generatorhallen är sålunda pla­ cerade i varsitt öppet bergschakt vid den höga -67­ B EsKRIVN I NG AV KRAFTVE RK sG RU PPE RNA O CH D E F RÄMSTA VERKEN ODENSFORS 1919 BRUNNSHULT 1910 Ort: Brunnshult, 7 km NO om Vetlanda . Kom­ Ort: Odensfors, 10 km VNV om Linköping. Kom­ mun: Vetlanda . Län: Jönköping. Ägare: Smålands mun: Linköping. Län: Östergötland . Ägare: Tek­ Kraft AB. Vattendrag: Emån, norra grenen. Fall­ niska Verken AB i Linköping. Vattendrag: Svartån. höjd: 13m. Effekt: l 500 kVA. Grupp: 2B. Bygg­ Fallhöjd: 12,5 m. Effekt: 5 370 kVA. Grupp : 2B. nadsår: 1909-10. Byggherre: Stenkvill-Klinte Kraft Byggnadsår: 1912-14. Byggherre: bankdirektör AB (till Smålands Kraft 1918). Jonn O. Nilsson, Linköping. Kommentar Kraftverk uppfört samtidigt med Svartåfors i sam­ ma vattendrag och för samma ändamål. Kraftsta­ tion ritad av arkitekten Axel R. Bergman i dennes karakteristiska landsortskyrkostil från 1910-talet. Stora ellipsformade, tätspröjsade fönster och tre mäktiga skengavlar ger byggnaden dess speciella karaktär. Kraftverket förvärvat av nuvarande äga­ re 1916. Litteratur Noren, A .E., Lindman, Gösta & Andersson, And. Linköpings Elektriska Kraft- och Belysnings AB. Minnesskrift 1904-1929. Linköping 1929. Aktiebolaget Linköpings E/verk 1903- 19 53 . Lin­ köping 1953 . Anmärkning N ytt maskineri installerat 1930 . Kommentar BRUNNSHULT, byggt för försörjning av ett tät­ och landsortsnät, tillkommet 1909 samtidigt med det längre upp i ån belägna Klinte kraftverk. Den tredje valvdammen som byggdes i landet och fort­ farande vid god vigör. Landets första valvdammar byggdes 1908 resp . 1909 för kraftverken vid Gull­ spång och Klinte; även dessa dammar står kvar i sin ursprungliga form . Litteratur Staaf, Torsten & Smedinger, Helge. Smålands Kraft AB 1907-1957. Nässjö 1958. Valvdammen vid Brunnshults kraftverk. BS 1990. - 68­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O C H DE FRÄMSTA VERKEN Undergrupp 2C. Kraftverk med effekt >10 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 9 kraftverk grupp 2C besökts. De är placerade i den bevaran­ deordning de fått vid utvärderingen. Löpnr 446 458 796 776 444 460 1036 1289 450 Kra ftverk BULLERFORSEN I UNTRA BERGSBRON-HAVET MOTALA KVARNSVEDEN I ÄLVKARLEBY I SKOGABY FORSHULT MÅNSBO II Byggn. år 191 0 1918 1923 1921 1900 1915 1922 1911 1931 Plac. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Anm . Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Ur drift Drift ABM A M A BULLERFORSEN I 1910 Utföran de Grupp : 2C. Dammtyp: ny massivdamm av betong 1991, gemensam för båda verken. Utskov: seg­ mentluckor. Vattenvägar: intag i damm - öppna sumpar- utloppskanal 200 m. Antal maskinaggre­ gat: 6 huvudaggregat, 2 hjälpaggregat. Maskinar­ rangemang: horisontalaxlat. Turbintyp : francis; fyrlingmontage . Generatortyp : 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade. Ställverksplacering: i maskinhus och utomhus . Maskinhus, form: rektangulär ma­ skinhall, hjälpmaskineri i utbyggnad på upp­ strömssidan, ställverk i utbyggt mittparti på ned­ strömssidan. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad av tegel, pappklätt pulpet­ tak av betong. Kommentar BULLERFORSEN I tillkom som Bergslagets tredje kraftverk i Tunaforsarna när verksamheten skulle utvidgas med bl. a. elektrisk masugnsdrift i det ned­ ströms belägna Domoarvets järnverk. Kraftverket som utfördes på ett tidstypiskt sätt med stora hori­ Ort: Borlänge. Kommun: Borlänge. Län: Koppar­ berg. Ägare: Bullerforsens Kraft AB. Vattendrag: Dalälven. Fallhöjd: 12,2 m. Drivvattenföring: 220 3 m /s. Effekt 24 000 kVA. Arsproduktion: 160 GWh. Anmärkning. Ett nytt verk, BULLERFORSEN II, som delvis er­ sätter det gamla, byggt på motsatta älvsidan och taget i bruk 1991. I det gamla verket kommer i framtiden endast tre aggregat att vara driftdugliga. Byggnadsdata Byggnadsår: 1907- 10 (G1-G3), 1911-13 (G4­ G5) . Ombyggnad: nya turbiner monterade 1928­ 29 vid varvtalssänkning för frekvensomläggning från 60 till 50 p/s. Byggherre: Stora Kopparbergs Bergslags AB. Projektörer: damm: Bergslaget, bygg och maskin: VBB, el: BECO . Arkitekt: Klas Bo­ man, Falun. Byggnadsentreprenör: AB Skånska Cementgjuteriet. Turbintillverkare : Verkstaden Ge­ neratortillverkare: ASEA. - 69 ­ B ESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O C H D E FRÄMSTA VERKEN I utkanten av Borlänge ligger Bullerforsen I med nya dammen i förgrunden. Kraftstationen är rikt artikule­ rad med friser, kreneleringar och en mängd små fönster; onek ligen ett pampigt lås över Dalälven. LB 1992 . sontalaxlade aggregat med flerhjuliga turbiner var 1910 med sina 12 000 kVA det tredje största i lan­ det efter Trollhättan och Gullspång. Ett utmärkt, välbevarat typkraftverk från det ti­ diga 1900-talet med ställverket inrymt i en kraftig mittrisalit. Kraftstationen är grovhuggen och rikt dekorerad i gulputsad daladräkt; det nästan platta innertaket är kassettgjutet i en tidig betongkon­ struktion . Mitt i maskinsalen leder pampigt barocksvängda trappor upp till en läktare för in­ strument- och manöverpaneler. Härifrån kunde maskinisterna överblicka de uppradade aggregaten och med rejäla reglage och ställverket bakom ryg­ gen manövrera de kraftfulla maskinerna . Den ursprungliga Z-formade dammen av Am­ bursentyp med en stor mängd tungarbetade manu­ ella luckor ersattes när det nya kraftverket bygg­ des. Vid sidan av Älvkarleby och Untra kraftverk i samma älv är BULLERFORSEN I ur alla aspekter det mest imposanta av kategorin äldre svenska låg­ tryckskraftverk. Litteratur Berg, B.G . Den elektriska utrustningen i Bullerfor­ sens kraftstation. TT, E, 1910, sid . 133-136. Carlsson, Eva & Norling, Olle. Bullerforsen och Forshuvuds kraftverk. Dalarnas museums byggn . antikv. rapporter 1990:1. Hildebrand, K. G. Erik Johan Ljungberg och Stora Kopparberg. Uppsala 1970. -70­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Maskinhallen med de sex hu­ vudaggregaten i Bullerforsens gamla kraftstation. Turbin­ sumparna ansluter till den högra väggen och axlarna leds genom denna med tätan­ de packboxar. Till vänster den magnifika manöverbal­ kongen med tillträde från två håll via svängda trappor. Bakom balkongen finns ut­ byggnaden för ställverket. BS 1992 . Reglerutrustning för en av huvudturbinerna i Bullerfor­ sen I. Från höger till vänster: tryckklocka, varvtalsregulator med centrifugalpendel samt under turbinaxeln, reglercy­ linder (servomotor). BS 1992. -71­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Ett av de två likströmsaggregaten i Bullerforsen I. BS 1981 . UNTRA 1918 Utförande Grupp: 2C. Dammtyp: massivdammar av betong, ett omfattande system av jorddammar. Utskov : ut­ skov finns vid åtta dammar. Huvudutskov är Stor­ gysingedammen med två Stoneyluckor och två seg­ mentluckor. Vattenvägar: intagskanal 3,5 km ­ öppna sumpar - utloppskanal 300m. Antal maski ­ Anmärkning naggregat: 5 huvudaggregat, l hjälpaggregat (av­ Ett minikraftverk som tillgodogör sig föreskriven ställt) . Maskinarrangemang: horisontalaxlat. Tur­ minimitappning togs i drift 1993 vid Storgysinge­ bintyp : francis; tvi ll ingmontage. Generatortyp : 3­ dammen . fas , synkrona, stålagrade; Gl-G3 halvkapslade, G4, G5 helkapslade. Ställverksplacering: utomhus Byggnadsdata (ursprungligen inomhus) . Mas kinhus, form: stor Byggnadsår: 1912- 18 (Gl-G4), 1935 (G5). Bygg­ vinklad byggnad med maskineriet i det ena skeppet herre: Stockholrns Gas- och Elektricitetsverk. Pro­ och det numera utrymda ställverket i det andra. jektör: VBB. Arkitekt: Gustaf de Frumerie, Stock­ Entre i vinkeln. Maskinhus, byggnad: underbygg­ holm . Byggnadsentreprenör: egen regi. Turbintill­ nad av betong, överbyggnad av tegel, koppar- och verkare: Verkstaden . Generatortillverkare: ASEA. tegeltäckt sadeltak med entretorn. Ort: Untra, 16 km NV om Tierp . Kommun: Tierp. Län: Uppsala. Ägare: Stockholm Energi Produk­ tion AB. Vattendrag: Dalälven. Fallhöjd: 13,5 m. 3 Drivvattenföring: 390 m /s. Effekt: 47 000 kVA. Arsproduktion: 310 GWh . -72­ BEsKRIVNING AV KRA FTVERKsGRUPPERNA O CH D E FRÄMSTA VERKEN Avstängningsluckor av segmenttyp i intagskanalen till Untra kraftverk . Luckorna är sannolikt landets fn. äldsta segmentluckor. BS 1992 . Kommentar Ett efter dåtida förhållanden mycket stort kraft­ verk, bygg t för att försörja Stockholm med elkraft. Ett "vattenslott" mitt ute i den uppländska stor­ skogen. Finans- och industrimannen K.A. Wallen­ berg stod fadder för anläggningen som rakt igenom andas lyx med påkostade tekniska anordningar och en extravagant kraftstationsbyggnad fullt i pa­ ritet med de förnämsta kontinentala anläggningar­ na . Komplicerat och svårbemästrat vattensystem i älven vid kraftverket med flera älvgrenar och "tyl­ ler" (vatten endast vid höga flöden) har fört med sig en stor mängd dammbyggnader. Avstängnings­ luckorna vid intaget till den långa tilloppskanalen är utförda som segmentluckor, en lucktyp som in­ troducerades i Kvarnsveden 1900 men som fick sitt genombrott här. Maskinaggregaten konstruerades Huvudentren till Untra kraftstation. Till vänster det höga och smala luckhuset för avstängnings­ luckorna till turbinsumparna. BS 1992. -73­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA O C H DE FRÄMSTA VERKE N efter ett åldrande koncept med horisontalaxlade maskiner, den sist levererade turbinen (G5) anses vara världens största tvillingturbin. Ursprungligen fanns tre hjälpaggregat för stationens likströmsför­ sörjning. UNTRA var en av de sista större anlägg­ ningarna med inomhusställverk. Den 132 km långa överföringslinjen till Stockholm hade 1918 den re­ kordhöga spänningen 100 000 volt. Sveriges mest unika och genomarbetade portal och entrehall i kraftstationsammanhang. Trappan ner till maskinhallen är i pompös barockstil; mer ägnad åt att ta andan ur potentiella besökare än praktisk kommunikationsled. Under trappsystemet har arrangerats en vackert utsirad brunn med fon­ tän och munstycke i form av lejongap . Den överdådiga konstnärliga gestaltningen, in­ begripet väggutsmyckningar med olika typer av ka­ kel, stänk- och kurbitsmåleri, kräver kontinuerligt underhåll. Tyvärr finns det tecken som tyder på att dagens kraftverksförvaltare inte tillräckligt förmår uppskatta grannlåten och finesserna. På den tidigare öde platsen vid Untra växte ett ännu beståe nde kraftverkssamhälle upp. En egen, numera uppriven, järnväg anlades under byggnads­ tiden för materiel- och persontransporter till och från Orrskog på Uppsala-Gävlelinjen. Litteratur Bedoire, Fredric (red) . Med Dalälven från Ave­ sta till havet. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1979:4. Stockholm 1979. Dahl, Hjalmar O. Untraverkets turbiner och deras provning. TT, M, 1919, sid . 153-159. Ekerot, Gunnar. Stockholms Elektricitetsverk. Un­ traverket. Svenska industriella verk och anlägg­ ningar. Stockholm 1918-21. Hallerdt, Björn (red). Ljus kraft värme. 100 år med el i Stockholm. Stockholm 1992. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte . Berlin 1930. Malmström, Birgit. Stockholms Elektricitetsverk 1892-1942. Stockholm 1942 . Untra kraftverk . Populärbroschyr 1987. Ingalunda ett turkiskt bad­ hus utan fastmer landets ståt­ ligaste maskinhallsentre bju­ des besökaren vid inträdet i Untra kraftstation. BS 1992. -74­ B ESKRIVNING AV KRA FTVE RKs G RUPP ERNA O CH D E FRÄMSTA VER KE N Maskinhallen i Untra kraftstation. BS 1992. BERGSBRON - HAVET 1923 Utförande Grupp : 2C. Dammtyp: massivdamm av betong (in­ tagskanalens ena sida). Utskov : långt skibord och stor lucka i intagskanalen, luckor vid Stordammen. Vattenvägar: intagskanal byggd som betongränna i Strömmens huvudfåra200m- G1-G3 öppna sum­ par, G4 spiralformad trycksump av betong - ut­ Anmärkning lopp mot Strömmen. Antal maskinaggregat: 4. Ma­ Alla sex kraftverken i Norrköping ersatta 1990 av Holmens kraftverk . Ett aggregat (G4) i BERGs­ skinarrangemang: G1-G3 horisontalaxlade, G4 vertikalaxlad. Turbintyp: G1-G3 francis, dubbel­ BRON-HAVET används dock för att utnyttja den montage (skilda sugrör); G4 kaplan. Generatortyp: föreskrivna minimitappningen i Strömmen, de öv­ riga utrivna (G1-G3) . 3-fas, synkrona, matarförsedda; G1- G3 öppna, stålagrade; G4 kapslad, bärlager under rotor. Ställ­ verksplacering: i den närbelägna S:t Andreas Byggnadsdata Kvarn, ombyggd 1923. Maskinhus, form : rek­ Byggnadsår: 1920-23. Tillbyggnad: 1947 för G4. tangulärt; G4 med maskinrum i f.d. turbinsump, Byggherre : Holmens Bruks- och Fabriks AB. Pro­ ursprungligen avsedd för ett fjärde aggregat med jektörer: egen regi samt bygg o. maskin: VBB, el: samma utförande som G1-G3. Maskinhus, bygg­ ELPA. Arkitekt: professor Ivar Tengbom. Bygg­ nad: underbyggnad av betong, överbyggnad av te­ nadsentreprenör: AB Armerad Betong. Turbintill­ gel, kopparklätt (urspr. skiffertäckt) valmat tak. verkare: Escher, Wyss & Co, Schweiz (G1-G3), NOHAB (G4). Generatortillverkare: ASEA. Ort: Norrköping. Kommun: Norrköping. Län: Ös­ tergötland. Ägare: MoDo Kraft AB. Vattendrag: Motala ström. Fallhöjd: 11,5 m. Drivvattenföring: 3 175m /s. Effekt: 16 950 kVA. Arsproduktion: 76 GWh. -75­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Bergsbron-Havets kraftstation från nedströmssidan med ställverksbyggnaden till höger; en sällsynt vacker ensemble i Norrköpings stadsbild. Fasaderna är putsade i lejongult med omsvängda kornischer och lisener i en kontrasterande mörk grågrön ton. LB 1988. - 76 ­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUI'PERNA O C H D E FRÄMSTA VERK EN Interiör från Bergsbron-Havets maskinhall med aggregaten G2 och G3. BS 1989. Kommentar Kraftverk tillkommet under stor rättslig och prak­ tisk möda mitt ute i Strömmen bland den av hävd vildvuxna industribebyggelsen; idag ett omistligt inslag i stadsbilden. Byggandet möjliggjordes av att Holmens Bruk i sin hand lyckats samla all vatten­ rätt mellan Bergsbron och Järnbron. BERGs­ BRON-HAVET ersatte inte mindre än nio äldre kraftverk, inkluderande några ej elektrifierade: Malcolms, Holmens alla direktdrivna verk, Smedje­ holmen, Södergren & Sons, Stålboms, Gam la Bro, S:t Andreas Kvarn, Långåsen och Knäppingsborg. Ett sällsynt vä lproportionerligt maskinhus i en­ kel men värdig 20-talsklassicism. Det flacka valma ­ de taket, de harmoniskt avvägda proportionerna och ytmässigheten i form av slätputs, fönster i liv och endast svagt förkroppade lisener ger byggna­ den dess karaktär. Det klassicerande draget för­ stärks ytterligare av rytmiskt återkommande lisen­ liknande fönsterarrangemang som balanserar mot byggnadens horisontella utsträckning. Allt är lo­ giskt uppbyggt med en fönstersättning och exteri­ örbehandling som direkt svarar mot maskinhallens funktionella krav och pelar-balkkonstruktion. Led­ stänger, räcken och barriär i smidesjärn. Detta, lik­ som fönsterbänkar och all armatur till både kraft­ station och ställverk, specialritades av Tengbom. Damm i egentlig mening saknas. Den långa in­ tagsrännan ute i Strömmens huvudfåra har istället ena sidan formad som ett skibord. Ett av de sista stora kraftverken i landet som byggdes med hori­ sontalaxlade aggregat. Senare var endast M ånsbo 1931, Hissrnafors 1939, Viggeby 1950, Bällforsen 1956 och Lottefors 1958 . Litteratur Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Vattenkraft­ verken vid Strömmen i Norrköping. Dokumen­ tation av de befintliga anläggningarna och för­ slag till ett museikraftverk. Umeå 1990. Grewin, Fredrik. Holmens Bruks- och Fabriks AB:s nya kraftverk Bergsbron- Havet. SVKP nr 163, 1924. Loos, Vigga {red.). Ur Norrköpings näringsliv. Norrköping 1921. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. -77­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Motala kraftverks ställverksbyggnad och maskinhus. BS 1979. M O TALA 1921 fattande maskinhus, ställverk/kontor och ett stycke därifrån maskinistbostäder. Ort: Motala . Kommun: Motala . Län: Östergöt­ land. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Motala ström. Fallhöjd: 15,0 m. Effekt: 18 000 kVA. Grupp: 2C. Byggnadsår: 1919-21. Byggherre: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Kommentar Det minsta av våra nationalkraftverk. Beläget mel­ lan de stora sjöarna Vättern och Boren med bästa tänkbara driftförutsättningar. Förberett men inte utfört som toppeffektverk med återpumpning un­ der låglasttid till Vättern. Maskinellt utformat efter ett åldrande mönster i en tid då ny teknik stod för dörren. Starens första kraftverk byggt på lösa jord­ arter. Arkitekten Erik Josephson svarade för ge­ staltningen av kraftverkets eleganta, genomarbeta­ de och en aning pompösa byggnadsensemble om­ Litteratur Borgqvist, Waldemar & Löfroth, Axel. Beskriv­ ning över Motala kraftverk samt planer för vattenhushållning. TT, AA, 1923 samt SVKP nr 146, 1923. Castensson, Reinhold & Hillmo, Thomas & Kols­ gård, Svante. Kraften ur Motala ström. Motala 1992. Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Redogörelse för arbetena med Motala kraftverks första utbyggnad. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Tekn. medd. Ser. B nr 15, 1928. -78­ BESKRIVNING AV KRAFTV E RKsGRU PPERNA OCH D E F RÄMSTA VE RKE N I älvravinen nedanför pappersbruket ligger Kvarnsveden I:s kraftverk, en gång i tiden mäktigast i landet, idag en avglorifierad anläggning. BS 1978. KVARNSVEDEN I 1900 Kommentar En för sin tid mycket stor och tekniskt mycket avancerad vattenkraftanläggning, uppförd i sam­ band med att Bergslaget byggde det stora pappers­ bruket vid Kvarnsveden. Vattenkraften i forsen ut­ nyttjades här med 15 turbiner i samma byggnad för drift av såväl slipstolar som elektriska generatorer. Full kapacitet nåddes först 1929 när den sista tur­ binen monterades. Två av de sju generatoraggrega­ ten är försedda med dubbelgeneratorer och tre har även drivit slipstolar. Kraftanläggningen var vid sin tillkomst störst i landet och är en av de många pionjäranläggningar som Bergslaget utfört. Den väldiga dammen, byggd i det då tämligen okända materialet betong, hade en Z-formad plan för att få plats med tillräckligt Ort: Kvarnsveden, Borlänge. Kommun: Borlänge. Län: Kopparberg. Ägare: STORA Feldmiihle Kvarnsveden AB. Vattendrag: Dalälven. Fallhöjd: 12,5 m. Effekt: 13 800 kVA. Grupp: 2C. Bygg­ nadsår: 1897-1900. Byggherre: Stora Kopparbergs Bergslags AB. Anmärkning Anläggningens massasliperi nedlagt 1992 som lan ­ dets sista av vattenkraft direktdrivna sliperi (slip­ stolarna är direktkopplade till vattenturbinerna) . Elproduktionen fortsätter dock tills vidare i befint­ liga sju generatoraggregat. På motsatta stranden togs ett kompletterande kraftverk i drift 1975, KVARNSVEDEN Il. Dammen nybyggdes samti­ digt, varefter den gamla dammen överdämdes. -79­ B EsKRIVNING AV KRAFTV ERKsGRUPP E RNA O C H D E FRÄM STA VE RK EN En syn som få har sett. Dubbelgeneratorerna i Kvarnsveden I:s kraftstation. Generatorerna i det vänstra ag­ gregatet är tillverkade av Oerlikon i Schweiz 1899 respektive 1904, den inre var vid fotograferingstillfället landets äldsta generator i drift! BS 1992 . antal lucköppningar. Den var vid sin tillkomst lan­ dets andra damm som överbryggade en av de stör­ re älvarna (Näs längre ner i älven var först) . I dam­ men fanns även tre sektorluckor ("svängluckor"), en amerikansk lucktyp som introducerades i landet just i KVARNSVEDEN och som idag är mycket vanlig. Vidare inledde de amerikansktillverkade turbinernas uppställning och utformning en ny era i landet. De var horisontellt monterade, flerhjuliga turbiner av francistyp i öppna sumpar efter ameri­ kanskt och schweiziskt mönster. Turbinarrange­ mangen gjorde det möjligt att tillverka betydligt större och kraftfullare turbiner än tidigare och ma­ skinerna till KVARNSVEDEN I blev med sina l 250 hk de näst starkaste i landet (Albys turbiner på l 650 hk starkast) . Även de tillkopplade schwei· zisktillverkade generatorerna var en nyhet. I likhet med turbinerna var de näst störst i landet vid sekel­ skiftet (l 140 hk) . Generatorerna var för första gången i landet försedda med matarmaskiner, mon­ terade direkt på den fria axeländen. Två av de älds­ ta generatorerna (Oerlikon 1899 och 1904) är fort­ farande i drift. De är efter en ombyggnad i början av 1900-talet förenade i ett imposant dubbelmon­ tage. Kraftstationen bildar tillsammans med mas­ sasliperiet en fyrskeppig byggnadskropp enligt mönster från samtida flerskeppiga såghusbyggna­ der; själva kraftstationsskeppet utmärker sig ge­ nom det bastanta utledningstornet. Den originella taknocksprofilen med integrerad glaslanternin fö­ rekom även på andra av Bergslagets byggnader, t.ex. delar av Domnarvers järnverk. Litteratur Heilborn, August. Den elektriska kraftöfverfö ­ ringsanläggningen vid Kvarnsveden-Domnarf­ vet. TI, MoE, 1901, sid. 52-62. Yngström, Lars. Om dammbyggnaden vid Kvarn­ sveden för Domnarfvets pappersbruk. TI, VoV, 1901, sid . 16- 20,27,28, 33-36. -80­ BESKRIVNING AV KRAFTV ERKsGRUPP ERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Tillverkningsskylten på 1899 års generator i Kvarnsveden I. BS 1992. ÄLVKARLEBY I 1915 Olga Lanner. En imponerande anläggning i en minst lika imponerande och anrik miljö med stor­ slaget fallkomplex. Helhetsintrycket störs dock av en okänsligt genomförd om- och tillbyggnad 1987­ 92 . Litteratur Bedoire, Fredric (red.). Med Dalälven från Avesta till havet. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1979:4. Stockholm 1979. Delin, B. & Hökerberg, T. & Borgqvist, W. & Cronvall, E. Älvkarleby kraftverk. TT, VU, 1915, sid. 389-411 och SVKP nr 75, 1916. Lange, Ulrich . Älvkarleby. Kulturhistorisk bebyg­ gelseinventering. Upplandsmuseet. Rapport 5. Uppsala 1984. Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Redogörelse för arbetena med Ä lvkarleby kraft­ verksbyggnad 1911-1917. Kungl. Vattenfalls­ styrelsen. Medd. nr 17, 1919. Ort: Älvkarleby. Kommun: Älvkarleby. Län: Upp­ sala . Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Dalälven Fallhöjd: 22,5 m . Effekt: 87 500 kVA. Grupp : 2C. Byggnadsår: 1911-15 . Byggherre: Kungl. Vatten­ fallsstyrelsen. Anmärkning En kompletterande anläggning, ÄLVKARLEBY II, byggd 1988-92 på landsidan av den gamla kraft­ stationen. Ny damm i Storfallsgrenen byggd samti­ digt som ÄLVKARLEBY Il. Kommentar Det sista kraftverket i Dalälven före mynningen i havet. Landets största kraftverk i grupp 2. Trots den avsevärda fallhöjden byggt med turbiner i öpp­ na sumpar (konceptet fallhöjdsmässigt endast överträffat av Gullspång I och Mackfjärds kraft­ verk). Ännu ett av våra nationalkraftverk ritat av arkitekten Erik Josephson . Många vackra detaljer, framför allt i form av armaturer och smiden av -81­ B ESKR IVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Nedströmsvy över Älvkarleby I. Till vänster skymtar Älvkarleby II och till höger Karl XIII:s bro. BS 1992. Det stora ställverkshuset vid Älvkarleby I:s kraftverk. I byggnadens hitre del finns k ontrollrum och kontors­ utrymmen. BS 1992 . -82­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Grupp 3. Kraftverk byggda 1900-1920. " Äldre mellantrycksverk " Till gruppen räknas kraftverk huvudsakligen upp­ förda under perioden 1900-1920 och avsedda för 10-40 meters fallhöjd, mellantrycksverk. Gruppen utmärks som vid grupp 2 av horisontalaxlade ma­ skiner. Till följd av verkens högre fallhöjd är turbi­ nerna här placerade i tubmatade tryckskåp upp ­ ställda inne i maskinhallarna eller i vidbyggda tur ­ binrum. De högre fallhöj derna medför att dessa verk mer hör samman med perifera lägen. De slutna turbin­ uppställningarna ger också andra förutsättningar för byggnadsvolymernas disponering med kom­ pakta, närmast kvadratiska kraftstationer. När det dessutom inte är ovanligt att öppet vatten saknas i stationens omedelbara närhet kan det ibland vara svårt att associera vissa av dessa verk med det egentliga ändamålet. Det bör noteras att några av gruppens allra äldsta kraftverk har maskinhus som utformats i enlighet med grupp l, den s.k. Urtypen. I gruppen ingår ett stort antal verk och en upp­ delning i tre undergrupper har därför gjorts även här. Grupp 3A Verk med effekt d 000 kW " 3B " " " l 000- 10 000 kW -" ­ 3C - " ­ -" ­ >10 000 kW Undergrupp 3A. Kr aftverk med effekt <1 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 22 kraftverk i grupp 3A besökts. Verken är placerade i den rang­ ordning de fått vid bevarandebedömningen. Löpnr Kraftverk Byggn.år Plac. Anm. ABM 586 557 145 115 0 862 222 601 829 622 867 31 212 1381 435 620 864 517 956 572 753 874 571 KARLSLUND I N ORN FORSI FRITSLA ÅTVIDABERG GÅDEÅNEDRE KUNGSFORS (T) SJÖSÄTER HÖGBERGSFORSEN MELBY L]USÅ BRUKET FILIPSTAD BERGSNEDRE HÖGFORS FORSASTRÖM NEDRE D ORMSVEDEN BRANTAFORs ÅKERSSTYCKEBRUK HELLSTO RPS NED RE SVARTESTRÖM ÅKERSKRUTBRUK 1900 1913 1906 191 0 1906 1888 1899 1919 1920 1922 1905 1906 1914 1903 1908 1901 1913 1921 1901 1932 1901 1904 1 2 3 4 5 6 7 8 9 lO 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Drift Drift Ur drift Drift Drift Rivet -92 Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Ur drift Drift Drift Drift (A) A B M - 83 ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Karlslunds kraftstation med dess karakteristiska 1890-talsutseende. Byggnaden har utvidgats åt båda håll. BS 1981. KARLSLUND I 1900 Ort: Karlslund, västlig förort till Örebro . Kom­ Byggherre: häradshövding Theodor Dieden, Carls­ lund. Projektör: Qvist & Gjers. Arkitekt: byggd ef­ mun: Örebro. Län: Örebro. Ägare: Örebro Energi AB. Vattendrag: Närkes Svartå. Fallhöjd: 10,5 m . ter Qvist & Gjers typritningar. Byggnadsentrepre­ 3 Drivvattenföring: 6 m /s. Effekt: vatten 725 och nör: okänd; 1906-07 Tekniska Byggnadsbyrån. diesel200 kVA. Arsproduktion: okänd. Turbintillverkare: Verkstaden (ursprunglig upp­ sättning Brefvens Bruk). Generatortillverkare: Anmärkning ASEA. Ett nytt kraftverk, KARLSLUND II, togs i bruk 1982. KARLSLUND I är dock med undantag av Utförande dieselaggregatet fortfarande fullt driftdugligt och Grupp: 3A. Dammtyp: massivdamm av sten . Ut­ körs vid riklig vattentillgång. Verket visas som mu­ skov: spettluckor. Vattenvägar: intagskanal 650 m -två trätuber ca 100m- turbiner i tryckskåp- ut­ seum. loppskanal. Antal maskinaggregat: 3 kraftaggre­ gat, 2 hjälpaggregat, l dieselaggregat. Maskinar­ Byggnadsdata Byggnadsår: 1899-1900. Om- och tillbyggnader: rangemang: horisontalaxlat. Turbintyp : francis i cylindriska tryckskåp av plåt; Gl, G2 med tvilling­ 1906-07 (G3), 1912 (diesel), 1931 (G2 ombyggd). -84­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Interiör från vattenkraftdelen i Karlslunds kraftstation. Maskinerna till höger är utställda som museiföremål. BS 1991. montage och radiell vattentillförsel från gemensam tubförlängning; G3 med enkelhjul och axiell vat­ tentillförsel från egen tub. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna; Gl,G3 stålagrade; G4 sköldlag­ rad. Ställverksplacering: vid maskinrummets ena gavel (numera spänningslöst). Maskinhus, form: rektangulärt med avskilt utrymme vid entren för dieselgeneratorn. Maskinhus, byggnad: underbygg­ nad okänd (troligen sten och betong), överbyggnad av tegel, pl åtklätt sadeltak. Kommentar Ett ålderdomligt men ännu välhållet och funktions­ dugligt kraftverk, uppfört på enskilt initiativ för distribution av elkraft till Örebro med omnejd. Ef­ ter om- och tillbyggnader har den maskinella ut­ rustningen blivit tämligen heterogen men ger ändå ett värdigt intryck. En av landets få återstående äldre dieselgeneratorer med motorn (tyvärr med frostsprängt stativ) till verkad vid det legendariska AB Diesels Motorer i Sickla utanför Nacka. Id ag utgör maskinutrustningen en mycket lätt över­ blickbar och intressant expose över kraftteknikens ståndpunkt åren närmast efter sekelskiftet. -85­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Magnetiseringsaggregatets handreglerade turbin med galleripådrag i Karlslunds kraftstation. BS 1991 . Maskinaggregaten G1 och G2 i Karlslunds kraft­ station. Mellan turbinerna syns den gemensamma tuben för aggregatens drivvatten. BS 1993. Dieselgeneratorn i Karlslunds kraftstation. Till vänster om motorn står tryckluftsbehållarna för motorns start. BS 1993. -86­ BESKRIVNING AV KRAFTVE RKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Norns kraftstation från nedströmssidan. BS 1978. NORN 1913 betong. Utskov: spettluckor. Vattenvägar: intags­ Ort: Norn, 14 km SV om Hedemora. Kommun: kanal 250 m- trä/ståltub 50 m- turbiner i tryck­ Hedemora. Län: Kopparberg. Ägare: Hans Johans­ son, Turbo, Hedemora. Vattendrag: Lustån . Fall­ skåp - utlopp till Stora Sundsjön. Antal maskinag ­ 3 gregat: 2. Maskinarrangemang: horisontalaxlat. höjd: 15,0 m . Drivvattenföring: 2,0 m /s. Effekt: Turbintyp: francis; enhjuliga i päronformade tryck­ 300 kVA. Årsproduktion: Ca 0,6 GWh. skåp av plåt. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öpp­ na, sköldlagrade, matarförsedda. Ställverksp lace­ Byggnadsdata ring: inomhus i vidbyggt torn samt utomhus i plåt­ Byggnadsår: 1912-13 (G1), 191 7 (G2) . Byggherre: Larsbo-Noms AB, Vikmanshyttan. Projektör: tro!. kiosk. Maskinhus, form : rektangulärt maskinrum, kvadratiskt ställverkstorn. Maskinhus, byggnad: byggherren. Arkitekt: tro!. byggherren . Byggnads­ underbyggnad av betong, överbyggnad av oputsat entreprenör: okänd . Turbintillverkare: Verkstaden. slaggtegel, sadeltak över maskinhall, valmtak över Generatortillverkare: ASEA. ställverk, båda plåttäckta. Utförande Grupp: 3A. Dammtyp: massivdamm av sten och -87­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Kommentar Skönt beläget mindre kraftverk vid Stora Sundsjön, uppfört för att förse Vikmanshyttans järnverk med elkraft. Den maskinella utrustningen av tidsty­ piskt utförande och obetydligt förändrad. Maskinhus och ställverkstorn sammanbyggda till en harmonisk helhet. Med murverk i skimrande slaggtegel och branta plåttak kunde detta ha varit en ganska ordinär brukskraftstation. Men bygg­ herren ville uppenbarligen något annorlunda. Ge­ nom enkla medel (en mängd smala, tättställda, gluggliknande fönster och uppdragna murpartier till tinnar och skorstensattrapper) har nämligen skapats en medeltidsinspirerad sagoborg i anglo­ sachsisk stil, den enda i sitt slag i landet. Extrabre­ da fogar ger slaggteglet en naturstensliknande, ål­ derdomlig karaktär. Kraftverket utgör idag en omistlig del av bruks­ miljön vid det forna Norns järnbruk. Litteratur Rabenius, Lars. Wikmanshytte Bruksegendomar och deras ägare genom tiderna. 1945. FORSI 1906- (1991) Ort: Fors, 10 km SV om Örnsköldsvik Kommun: Örnsköldsvik. Län: Västernorrland. Ägare: Gra­ ningeverken AB. Vattendrag: Nätraån. Fallhöjd: 3 12 m. Drivvattenföring: Ca 9 m /s. Effekt: 850 kVA. Arsproduktion: Ca 4 GWh. Anmärkning Hela kraftverket nedlagt 1991 och ersatt av ett nytt verk, Fors II, med ny damm, nya vattenvägar och nytt maskinhus. Den gamla dammen och tuben bortrivna. Diskussion pågår om musealt bevaran­ de. till det ena återstår). Maskinarrangemang: horison­ talaxlat. Turbintyp: francis; tvillingmontage i cylin­ driska plåtskåp med axiell vattentillförsel. Genera­ tortyp: 3-fas, synkrona, öppna, sköldlagrade. Ställ­ verksplacering: i maskinhallen. Maskinhus, form: rektangulärt med tubingång och byxrör vid ena ga­ veln. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av sten och betong, överbyggnad av tegel, plåtklätt sadel­ tak. Kommentar Kraftverket anlagt för att försörja Forss AB:s såg­ verk i Köpmanholmen (landets första elektrifiera­ de exportsågverk) och företagets sulfitfabrik som Byggnadsdata byggdes 1907 med elkraft. Ett förvånansvärt välbe­ Byggnadsår: 1906. Ombyggnad: hjälpaggregaten varat, tidigt mellantrycksverk med en numera säl­ ersatta av kilrepsdrivna likströmsmaskiner. Bygg­ herre: Forss AB, Köpmanholmen. Projektör: lan förekommande utformning av maskinhus och maskin uppställning. Stilmässigt ansluter kraftsta­ okänd. Arkitekt: trol. Sigge Cronstedt, Stockholm. tiansbyggnaden till den sulfitfabrik den var tänkt Byggnadsentreprenör: okänd. Turbintillverkare: att tjäna; det är samma karaktärsfulla gavlar med Finshyttan. Generatortillverkare: Adolf Ungers In­ dustri AB, Arbrå (Clayton-Unger). uppdragna murdekorationer som på fabriken, vil­ ken ritades av arkitekten Sigge Cronstedt. Förtätad maskinrumsinteriör där fokuseringen ligger på den Utförande Grupp: 3A. Dammtyp: f.d. massivdamm av sten. centralt placerade kontrolltavlan i marmor med dess stilfulla krön i trä. Utskov: - f.d. spettluckor. Vattenvägar: f.d. intag i damm - f.d. trätub 50 m - byxrör - turbiner i Litteratur tryckskåp-utlopp till ån i sneda sugrör som myn­ nar utanför byggnaden. Antal maskinaggregat: 2 Viksten, Albert. Timmerland. Forss AB 1877­ huvudaggregat, 2 hjälpaggregat (endast turbinen 1952. Köpmanholmen 1952. -88­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPP ERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Maskinhuset till det nedlagda kraftverket Fors I. Av tuben med byxrör återstår endast delen i ventilhuset på maskinhusets högra gavel. De sneda turbinsugrören syns under det högra fönstret. BS 1992 . Den suggestiva interiören i Fors I:s kraft­ station med huvudaggregaten flankeran ­ de kontrolltavla och ställverk. BS 1992. -89­ B ES KRIVNING AV KRAFTVE RKsGRUPP ERNA O C H D E FRÄM STA VE RK EN Kraftstationen vid Frits/a . Närmast den ursprungliga byggnadskroppen med utledningstorn. 1917 års till­ byggnad ligger i vinkel mot denna . BS 1979. FRITSLA (HJÄLLTORPSFALLET) 1910 Ort: Fritsla. Kommun: Mark. Län: Älvsborg. Äga­ ska Cementgjuteriet. Turbintillverkare: Verkstaden re: Jarl Anden, Fritsla . Vattendrag: Häggån. Fall­ (G1, G2), Finshyttan (G3). Generatortillverkare: 3 höjd: 12,6 m. Drivvattenföring: 7 m /s. Effekt: ASEA. vatten 755 och diesel 650 kVA. Arsproduktion: ca 3 GWh. Utförande Grupp : 3A. Dammtyp: massivdamm av betong. Byggnadsdata Utskov: spettluckor, skibord . Vattenvägar: intag i Byggnadsår: 1909- 10 (G1,G2). Om- och tillbygg­ damm- ståltub med 2 grenrör 50 m- turbiner i nader: 1916-17 (tillbyggnad för G3 samt första die­ tryckskåp-utloppskanaL Antal maskinaggregat: 3 selgeneratorn), 1935 (nuv. dieselgenerator) . Bygg­ samt dieselgenerator. Maskinarrangemang: hori­ herre: Fritsla Mekaniska Väveri med Spinnerier sontalaxlat. Turbintyp: francis; G1, G2 enhjuliga i (L.J.Wingqvists). Projektör: VBB. Arkitekt: okänd . päronformade skåp; G3 tvillingmontage i cylind­ Byggnadsentreprenör: 1910 okänd, 1917 AB Skån­ riskt skåp med axiell vattentillförsel. Generatortyp: -90­ BESKRIVNING AV KRAFIVERKSGRUPPERNA OCH D E F RÄMSTA VE RKEN Interiör från Frits/a kraftstation. I fonden den stora fyrcylindriga dieselmotorn med generator. BS 1979. 3-fas, synkrona, sköldlagrade, öppna. Ställverks­ placering: i maskinhusets äldre del. Maskinhus, form : vinkelbyggnad som erhållits genom att ma­ skinrummet i verkets äldre rektangulära del till­ byggts på ena sidan . Maskinhus, byggnad: under­ byggnad av betong, överbyggnad av tegel, plåt­ täckta sadeltak med utledningstorn på den äldre byggnadsdelen. behållande av äldre utrustning och hyser idag en mångsidig maskinpark från tiden 1910 till 1935, lättöverskådligt uppställd i ett luftigt maskinrum. Av särskilt intresse är dieselgeneratorn liksom ut­ ledningstornet med kvarsittande isolatorer. Kommentar Kraftverket uppfört för Wingqvists närbelägna tex­ tilfabriker. Anläggningen hukar sig diskret vid fo­ ten av Hjälltorpsfallet. Successivt utvidgad med bi­ Litteratur Svenska Industrier. Västergötland, Göteborgs och Bohus län. Göteborgs Industriförlag. Sid. 207­ 208. Göteborg 1945. -91­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN TA L v Atvidabergs kraftstation har fått en utformning som ingen annan svensk kraftstation, varken förr eller sena­ re. Den står, liks om flera andra samtida byggnader i omgivningen, som en symbol för byggherrens strävan att skapa ett mönstersamhälle i Atvidaberg. BS 1989. ÅTVIDABERG 1906 Utförande Grupp: 3A. Dammtyp: massivdamm av betong. Utskov: spettluckor, skibord . Vattenvägar: ån ka­ naliserad från Bysjön - intag i damm - trä/ståltub delvis nedgrävd350m-svetsat spiralformat tryck­ skåp - utlopp till ån. Antal maskinaggregat: l. Maskinarrangemang: horisontalaxlat. Turbintyp: Byggnadsdata francis; enhjulig. Generatortyp: 3-fas, synkron, Byggnadsår: 1904-06. Ombyggnad: ursprungligt öppen, stålagrad, matarförsedd. Ställverksplace­ maskineri utbytt 1938. Byggherre: Åtvidabergs ring: på övre plan i maskinhus. Maskinhus, form: Kopparverk (Baron Theodor Adelswärd} . Projek­ rektangulärt, två plan med maskinsal nederst. Ma­ tör: VBB. Arkitekt: professor I. G. Clason, Stock­ skinhus, byggnad: underbyggnad av betong, över­ holm. Byggnadsentreprenör: Elektriska AB Hol­ byggnad av tegel, plant papptäckt betongtak, torn mia, Stockholm. Turbintillverkare: Verkstaden. med plåttäckt kupolformat tak. Generatortillverkare: Elektromekano. Ort: Åtvidaberg. Kommun: Åtvidaberg. Län: Ös­ tergötland. Ägare: Forskraft AB. Vattendrag: Stor­ 3 ån Fallhöjd: 20m. Drivvattenföring: 4m /s. Effekt: 560 kVA. Arsproduktion: 0,8 GWh. -92­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Interiör från Åtvidabergs kraftstation med 1938 års maskineri, vilket ersatte tre ursprungliga aggregat. BS 1989. Kommentar Kraftverket anlades för att i första hand överföra kraft till de Adelswärdska koppargruvorna vid Bersbo. I slutet av 1930-talet var det ursprungliga maskineriet utslitet (tre aggregat på 520 kVA med turbiner från Verkstaden och generatorer från A. Ungers Industri AB, Arbrå) och byttes till nuvaran­ de. Det nya snäckformade turbinskåpet torde ha varit ett av de första som inte göts utan istället svet­ sades samman . En nyckelanläggning för förståelsen av utveck­ lingen mot en självständig kraftverksarkitektur. Det platta taket i tidig Hennebique-konstruktion var ursprungligen försett med räcken och ett galg­ system med isolatorer för utgående linjer. Den säll­ synt välstuderade och välbyggda kraftstationen är ritad av svensk sekelskiftesarkitekturs nestor, Isak Gustaf Ciason och framstår än idag som ett arki­ tektoniskt mästerstycke i gulvit spritputs och kon­ trasterande omfattningar i s.k. bäckafallsten, häm­ tad på platsen. Arvida bergsstationen förtjänar utan tvekan att exponeras på ett betydligt bättre sätt än för närvarande. Litteratur Adelswärd, Gösta. En historia om Forskraft. Arvi­ daberg 1963. Adelswärd, Gösta. Forskraft 1911-1986. Arvida­ berg 1986 . -93­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Högbergsforsens kraftstation från uppströmssidan. BS 1979. HÖGBERGSFORSEN 1920 Ort: Högfors, 8 km N om Kopparberg. Kommun: Ljusnarsberg. Län: Örebro. Ägare: Ljusnarsbergs Energiverk AB. Vattendrag: Högforsälven. Fall­ höjd: 26,5 m. Effekt: 500 kW. Grupp: 3A. Bygg­ nadsår: 1918-20. Byggherre: Högfors AB. Kommentar En märklig kraftstation, helt allena, mitt ute Bergslagens djupa, kuperade skogslandskap. Bygg­ naden ritad av arkitekten Axel R. Bergman, Stock­ holm. Med sin höjd och samlade byggnadsvolym tillsammans med det branta, valmade taket har den en nästan fortifikatorisk karaktär. -94­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Serievalvdamm och trätub vid Melby kraftverk . Två av de små valven syns på ömse sidor om tubintaget. BS 1979. MELBY 192 2 där den kallades för "Multiple-arch-dam" eller Eastwooddamm efter konstruktören John S. East­ wood. I Sverige har serievalvdammar även utförts vid Sourva 1922-23 (2 st., numera överdämda), Norrfors 1924- 26 (numera överdämd) och Häll s­ torp Nedre 1932. Litteratur Adelswärd, Gösta. En historia om Forskraft. Arvi­ daberg 1963. H ellström, Bo . Serievalvdamm vid Melby. TT, VoV, 1923, sid . 13-19 . Sande, Theodor A. Industrial Archeology. Brattle­ boi:o, Vermont, USA, 1976. Ort: Melby, Ukna, 22 km SO om Åtvidaberg. Kommun: Åtvidaberg. Län: Östergötland. Ägare: Forskraft AB. Vattendrag: Lermonån. Fallhöjd: 38,0 m. Effekt: 600 kVA. Grupp: 3A. Byggnadsår: 1921-22. Byggherre: Forsaströms Kraft AB (Fors­ kraft) . Kommentar Till följd av de goda regleringsmöjligheterna i Ler­ monån byggdes MELBY kraftverk för att användas vid toppbelastning i ägarens distributionsnät. Vid MELBY utfördes landets för sta serievalvdamm, en lätt dammtyp av betong, lämplig vid mindre goda grundförhållanden . Dammtypen kom från USA -95­ B E sKR IVNING AV KRAFfVERKSGRUPPERNA O C H DE FRÄMSTA VERKEN Dieselgeneratorn i Brukets kraftstation. Till vänster om motorn står tryckkärlen för igångsättningen. På väggen är dagtanken för bränslet monterad så högt att oljan kan rinna fram med själv­ try ck till motorn . BS 1992. BRUKET 1906 nämnvärt ändrats sedan den installerades. Motorn, en 250 hk fyrcylindrig fyrtaktsmotor med luftin­ sprutning av bränslet, är tillverkad vid det legenda­ riska AB Diesels Motorer i Nacka, idag med nam­ net Atlas Copco . Aggregatet är ett av de bäst beva­ rade i landet och har ett stort teknikhistoriskt vär­ de . Ort: Sollefteå. Kommun: Sollefteå . Län: Vä ster­ norrland . Vattendrag: Bruksån. Fallhöjd: 44,0 m. Effek t: va ttenkraft 920 kW, dieselkraft 225 kW. Grupp: 3A. Byggnads år: 1906, dieselgenerator 1915. Byggherre: Sollefteå Stads Elverk. Anmärkning Vattenkraftverkets aggregat förn yade 1933 (G2) och 1984 (G1). Kommentar Ett mindre kraftverk avsett för distribution i Sollef­ teå. Verket utökat 1915 med en dieselgenerator för att användas som hjälpkraftaggregat vid hög nät­ belastning eller vattenbrist. Dieselgeneratorn är placerad i ett särskilt ma skinrum och har inte -96­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Undergrupp 3B. Kraftverk med effekt 1 000-10 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 28 kraftverk i grupp 3B besökts. Verken är placerade i den rang­ ordning de fått vid bevarandebedömningen. Löpnr Kraftverk Byggn.år Plac. Anm. ABM 430 115 4 688 131 837 607 1140 678a 807 606 1149 674 342 675 670 328 984 33 143 1305 1144 1310 1303 955 529 1304 130 1146 DAMMFALLET HABY TRÅNGFORs GIDEÅBACKA FINSPÅNG FLÖGFORS VISKAFORS SEMLA III ÖJEBRO BÅNGBRO HÄGGÅRDA LUDVIKA JÄRNFALLET LERNBO GISSLARBO FORSA ÖVRE HEMSJÖ ÖVRE SIKFORS I BRYN GE HAGFORS KINNA KNON NAIN VÄRPERYD TÄNGER MALTA GIDEÅBRUK KUNGSFORS (P) 1895 1915 1899 1918 1902 1896 1919 1910 1910 1872 1908 1901 1906 1941 1914 1906 1908 1912 1924 1931 1939 1916 1916 1921 1931 1914 1914 1899 l 2 3 4 5 6 7 8 9 lO 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Drift, museum Drift M useum Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Nedlagt Nedlagt Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Nedlagt Drift A B A B DAMMFALLET 1895 Anmärkning Nytt maskineri installerades 1986 vilket utgjorde verkets tredje (III ) maskingeneration. Den nya rna ­ skinuppsättningen (G1 nya) ersatte fem äldre ag­ gregat som tillhörde den andra (Il) generationen. Ort: Hofors. Kommun: Hofors. Län: Gävleborg. Ägare: loves t ment AB Develop/Skanska AB. Vattendrag: Hoån. Fallhöjd: 29,7 m. Drivvattenfö­ 3 ring: 3,8 m /s. Effekt: l 200 kVA. Arsproduktion: 1,6 GWh. - 97­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Dammfallets kraftstation. Tubingång vid högra gaveln och drivvattenutlopp vid vänstra. Mittutbyggnaden tillkom 1916 vid ombyggnad av ställverket. BS 1993 . Ett av de kvarvarande aggregaten från 191 O års maskinuppsättning i Dammfallets kraftstation med turbin, svänghjul och generator. BS 1993. -98­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O CH DE FRÄMSTA VERKEN Roterande omformare i Dammfallets kraftstation, avsedd för stationens likströmsförsörjning. Drivmotor av trefastyp till höger och likströmsgenerator till vänster. BS 1993. Manövertavla av plåt i Dammfallets kraftstation. Tavlan är av en typ som ASEA ofta använde under 1910- och 20­ talen. BS 1993 . -99­ B EsKR IVNING AV KRA FTVERKsGRUPPERNA O CH D E FRÄMSTA VERKEN Av dessa finns G3 och G4 kvar i sin helhet, G5 sak­ nar generator och G l och G2 är helt borttagna . Av verkets ursprungliga maskinuppsättning (l) finns inget kvar. Verket visas som museum. önskade effekten, ca l 000 kW, på den 2,4 km långa sträckan mellan Dammfallet och valsverket. Anläggningen i Hofors blev landets och troligtvis även världens första, avsedd för valsverksdrift med uteslutande elektrisk kraft. Kraftstationens ur­ Byggnadsdata sprungliga maskinella utrustning byttes 1910. ställ­ Byggnadsår: 1894- 95 . Om- och tillbyggnader: nytt verkstillbyggnaden 1916 skedde i form av en tvåvå ­ maskineri (Il) 1910, tillbyggnad för ställverk 1916, nings mittrisalit. ånyo nytt maskineri (III) 1986. Byggherre: Hofors Kraftstationens oputsade murar av slaggtegel i AB. Projektör: Qvist & Gjers. Arkitekt: bruksmil­ kombination med friser och fönsteröverstycken i jöanpassning av Qvist & Gjers typritningar. Bygg­ rödtegel ger byggnaden en pregnant och uttrycks­ nadsentreprenör: tro!. byggt i egen regi. Turbintill­ full karaktär. Den potenta utstrålningen gör den till verkare: AB Unclenäs Mekaniska Verkstad (III), synes mer ägnad för sitt ändamål än de stationer Finshyttan (Il), AB Arboga Mekaniska Werkstad som uppfördes i enlighet med 1910-talets borgro ­ (1). Generatortillverkare: ASEA (l-III) . mantiska slaggtegelideaL Möjligen är detta också landets första kraftstation i slaggtegel (eventuellt är Utförande Bångbro tidigare); andra kvarstående kraftstatio­ Grupp : 3B. Dammtyp: sten och betong. Utskov: ner av slaggtegel är t.ex. Svabensverk, Ulvshyttan, spettluckor. Vattenvägar: intag vid damm - trä/ Norn, Hällefors I, Dormsveden, Bredsjö övre. ståltub800m-turbiner i tryckskåp - utloppskanal 400 m. Antal maskinaggregat: l driftaggregat (III), Litteratur 3 avställda huvudaggregat (Il), l avställt hjälpag­ Danielson, Ernst. Hofors järnverks elektriska ar­ gregat (II). Maskinarrangemang: horisontalaxlat. betsöfverföringar. IT, MoE, 1899, sid. 78-84. Turbintyp : francis; G l nya, dubbelmontage i cylin­ Spade, Bengt & Brunnström, Lasse. Kraftöverfö ­ driskt skåp med radiell vattentillförsel; G3-G5 en­ ringen Hellsjön- Grängesberg. Ludvika 1993. hjuliga i spiralformade gjutna skåp. Generatortyp: Steckzen, Birger. Hofors Bruks historia. Hofors 3-fas, sköldlagrade; Gl nya, asynkron, kapslad, 1957. lådformad; G3, G4 synkrona, öppna. Ställverks­ placering: Gl :s ställverk vid aggregatet och utom­ hus; gamla ställverket i utbyggt mittparti i två plan utmed ena långsidan . Maskinhus, form: rektangu­ lärt med tubingång på gavel och ställverksutbygg­ nad . Maskinhus, byggnad: underbyggnad av sten och betong, överbyggnad av slaggtegel, papptäckt sadeltak. Kommentar Ett av landets första kraftverk för generering av trefas växelström, primärt avsedd för elektrisk drift av valsverken i det närbelägna Hofors järnverk. Vid en utvidgning av bruksrörelsen som gjordes i början av 1890-talet önskade man koncentrera den tidigare utspridda verksamheten till en enda plats, något som dock inte var möjligt med mindre än att en kraftöverföring kunde ske från ett avsides belä­ get vattenfall till det planerade valsverket. ASEA erbjöd sig därvid att på elektrisk väg överföra den - 100 ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Haby kraftstation från nedströmssidan. BS 1981. HABY 1915 Utförande Grupp: 3B. Dammtyp: massivdamm av betong. Utskov: spettluckor, skibord. Vattenvägar: intag i damm - tilloppskanal i berg 200 m - nivåtub 630 m- svalltorn-trycktub 110m - turbiner i tryck­ skåp - utloppskanal160 m. Antal maskinaggregat: Byggnadsdata 2. Maskinarrangemang: horisontalaxlat. Turbin­ Byggnadsår: 1913-15. Ombyggnad: nya turbiner typ: francis; tvillingmontage i cylindriska tryck­ och generatorer 1953. Byggherre: Borås stad . Pro­ skåp med axiell vattentillförsel. Generatortyp: 3­ jektörer: Bygg och maskin: VBB, el: BECO i sam­ fas, synkrona, halvkapslade, stålagrade, matarför­ råd med ingenjör Ph. Spade, Borås Elverk. Arki­ sedda. Ställverksplacering: sammanbyggt med ma­ tekt: Herman Göranson, Borås. Byggnadsentrepre­ skinhall. Maskinhus, form: rektangulärt med tvär­ nör: egen regi och byggmästare Oscar Ohlson, ställt ställverkstorn i flera plan. Maskinhus, bygg­ Borås (maskinhus). Turbintillverkare: NOHAB nad: underbyggnad av betong, överbyggnad av te­ (urspr. turbiner Borås Mekaniska Verkstad). Gene­ gel, papptäckt sadeltak över maskinhall och välvt ratortillverkare: Elektromekano (urs pr. generatorer tak över ställverk. Luth & Rosen). Ort: Haby, 3 km S om Skene. Kommun: Mark. Län: Älvsborg. Ägare : Borås Energi. Vattendrag: Slottsån. Fallhöjd: 27,8 m. Drivvattenföring: 24 3 m /s. Effekt: 7 000 kVA. Arsproduktion: 12 GWh. -101­ B ESKR IVN ING AV KRAFTVERKsGRU PP ERNA OC H DE FRÄ M STA VERKEN . ,~ - J.,...,..,.._J l ~ .-.~ Svalltorn, trycktub och maskinhusgavel vid Haby kraftverk . BS 1980. Interiör från maskinhallen i Haby kraftstation. BS 1989. -102 _ · ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VE RKEN Kommentar Kraftverket som byggdes för överföring av elkraft till Borås elverk var ett av landets första större "ef­ fektverk", avsett för korttidsbelastning. Med ut­ 3 nyttjande av drivvattenmängden20m /s (tre gång­ er åns medelvattenföring) erhölls en fulleffekttid av endast ca 3 000 timmar per år, en driftform som var möjlig tack vare de mycket goda regleringsmöj ­ ligheter som den omedelbart uppströms liggande Öresjön erbjöd. Kraftstationen är stor och mäktig, maskinhalls­ interiören luftig. Rik tegelornamentik med många genomarbetade detaljer och fönsterarrangemang . De synliga, nitade stålfackverks-takstolarna har en imponerande spännvidd och är på brobyggnads­ maner fritt upplagda på led och rulle som i sin tur är fästa vid granitblock, inmurade i tegelväggarna . Med hänsyn till platsens topografiska och geolo­ giska förhållanden förlades kraftverkets vattenvä­ gar huvudsakligen ovan mark i en mycket grov ståltub med diametern 4,0 meter, i landet endast överträffad av den numera rivna 5-meterstuben vid Ljungaverk i Medelpad . I vattenvägen monterades även ett svalltorn, en nödvändig anordning vid långa vattenvägar under tryck . Samtidigt med det strax nedströms liggande Hulta kraftverk utrusta­ des HABY redan 1922 som ett av de första verken i landet med anordningar för halvautomatisk drift. Litteratur Berg, Gottfried. Haby vattenkraftverk. SVKP nr 68, 1916. Borås stads byggnadsberättelser. Borås Stads Kraft­ anläggningar vid Haby och Hulta. Borås 1919. Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Från Elektra till Axelfors. På tal om energi. Ett sekel med energi i Borås. Borås 1994. Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Spade, Philip. Borås stads kraftförsörjning. Teknis­ ka Förbundets minnesskrift "Borås 1908­ 1933." Borås 1933. Svensson, Nils. Borås Stads Elektricitetsverk 1894­ 1944. Borås 1944. TRÅNGFORS 1899- (1990) Byggnadsdata Byggnadsår: 1898-99 (Gl-G4), 1900 (GS, G6). Om- och tillbyggnad: nya turbiner med skåp, nytt ställverk med byggnad samt ny kontrollutrustning 1912. Byggherre: Trångfors Kraft AB (ASEA och Nordiska Metall AB i Västerås samt Hallstaham­ mars AB) . Projektör: Qvist & Gjers. Arkitekt: tro!. byggd efter Qvist & Gjers typritningar. Byggnads­ entreprenör: ingenjör J. Mattsson, Västerås . Tur­ bintillverkare: Verkstaden (urspr. turbiner AB Ar­ boga Mekaniska Werkstad). Generatortillverkare: ASEA. Ort: Hallstahammar. Kommun: Hallstahammar. Län: Västmanland. Ägare: AB Bergslagens Gemen­ samma Kraftförvaltning (Vattenfall). Vattendrag: Kolbäcksån. Fallhöjd: l O, 7 m. Drivvattenföring: 3 24 m /s. Effekt: 2 200 kVA. Arsproduktion: 9 GWh. Anmärkning Stationen nedlagd 1990 samtidigt med övriga kraftstationer i Hallstahammar (Trångfors smedja, Bruksfallet, Bultfallet och Norrkvarn) och ersatt av Hallstahammars kraftverk . TRÅNGFORS visas se­ dan 1991 som museum . -103­ BESKRIVN!NG AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Trångfors kraftstation från nedströmssidan. Ställverkstornet till höger uppfördes vid om­ byggnaden 1912. BS 1980. Interiör från Trångfors kraftstation med de sex maskinaggregaten i rad. Observera taktra­ versen som endast bestryker maskinhallens generatordeL BS 1991. -104­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O C H DE FRÄMSTA VERKEN Utförande Grupp: 3B. Dammtyp: massivdamm av sten. Ut­ skov: planluckor, spettluckor, skibord. Vattenvä­ gar: intag i damm - intagskanal 340 m - 3 korta ståltuber-turbiner i tryckskåp-utlopp till ån. An­ tal maskinaggregat: 6 huvudaggregat, l hjälpag­ gregat, l omformare. Maskinarrangemang: hori­ sontalaxlat. Turbintyp: francis; tvillingmontage i cylindriska skåp med radiell vattentillförsel, skå­ pen monterade på ömse sidor om de tre tubför­ längningarna. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öpp­ na, stålagrade. Ställverksplacering: i tillbyggnad. Maskinhus, form: rektangulär maskinhall med pe­ larrad i mitten för tak och traversbana, vidbyggt ställverkstorn. Maskinhus, byggnad: underbygg­ nad av sten och betong, överbyggnad av tegel, plåt­ täckt sadeltak, rundat tak på ställverk. Kommentar Ett för sin tid stort kraftverk, byggt för överföring av elkraft till ASEA och det nyetablerade Metall­ verken i Västerås. Anläggningen maskinellt utfor­ mad enligt Qvist & Gjers standardkoncept för mel­ lantrycksverk och ursprungligen även försedd med turbiner av byråns konstruktion, i TRÅNGFORS monterade med två tvillingturbiner för varje aggre­ gat med endast ledskeneapparaterna av gallerityp inneslutna i tryckskåp. Turbinerna, med en effekt av 300 hk, byttes dock redan 1912 till nuvarande 400 hk maskiner med vridbara ledskenor. En gene­ rator och en turbin "exponerades" på världsut­ ställningen i Paris 1900; båda blev prisbelönta. Trång, nästan överlastad maskinhusinteriör i ty­ pisk 1890-talsanda. Raden av likadana aggregat, gjutjärnspelarna för traversen och den bevarade kontrolltavlan av marmor hjälper till att förstärka genuiteten. Tyvärr restaurerat på överambitiöst 80­ talsmaner med moderna material och metoder. Re­ sultatet har blivit alltför kliniskt och en del av au­ tenciteten har gått förlorad. Litteratur Bengtsson, Kenneth. Qvist & Gjers, den svenska elektrifieringens första arkitekter. Hembygdsför­ eningen Arboga Minnes årsbok 1991. Arboga 1991. Elektrisk vattenkraftanläggning vid Trångfors. TT, AA, 1900, sid 183-184. Sörensson, Ulf. I vattenkraften föddes vår industri. Bergslagen och dess kraftverk. Västerås 1987. GIDEÅBACKA 1918 Utförande Grupp: 3B. Dammtyp: valvdamm av betong. Ut­ skov: planluckor. Vattenvägar: intag i damm - ni­ våtunnel i berg 475 m- öppen kanall85m -luck­ hus och markförlagd nivåtub av betong, 4,0 m dia­ meter, 375 m - svalltorn av stål med byxrör ­ trycktuber av stål45 m- turbiner i tryckskåp- ut­ lopp till älven. Antal maskinaggregat: 2. Maskinar­ rangemang: horisontalaxlat. Turbintyp: francis; tvillingmontage i cylindriska plåtskåp med axiell vattentillförsel. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade, matarförsedda. Ställverksplace­ ring: utomhus (ursprungligen inomhus). Maskin­ hus, form: rektangulärt med tvärställt ställverks­ torn. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av be­ tong, överbyggnad av tegel, papptäckt sadeltak över maskinhall, plant tak över ställverk. Ort: Gideåbacka, 22 km ONO om Örnsköldsvik. Kommun: Örnsköldsvik. Län: Västernorrland. Ägare: GirleKraft AB. Vattendrag: Gide älv. Fall­ 3 höjd: 33 m. Drivvattenföring: 35 m /s. Effekt: 11100 kVA. Arsproduktion: 40 GWh. Byggnadsdata Byggnadsår: 1916-18 (Gl), 1921-22 (G2). Om­ byggnad: damm nybyggd 1954-55 på nedströmssi­ dan av den gamla, nya generatorer 1951 och 1961. Byggherre: Gideå & Husums AB. Projektörer: in­ genjör Harald Larsson, Husum tillsammans med entreprenören; för dammen VBB. Arkitekt: Otar Hökerberg. Byggnadsentreprenör: AB Skånska Cementgjuteriet. Turbintillverkare: Verkstaden. Generatortillverkare: ASEA (även första uppsätt­ ningen) . -105­ BESKRIVNING AV KRAITVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Valvdamm och fisktrappa vid Gideåbacka kraftverk. BS 1992. Gideåbacka kraftverks sval/torn. I förgrunden de övertäckta trycktuberna som leder ner till kraftsta­ tionen . BS 1992 . - 106 ­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Gideåbacka kraftstation. BS 1992. Maskinhallen i Gideåbacka kraftstation. BS 1992. - 1 07 ­ BESKRIVNING AV KRAFTV E RKsGRUPPE RNA O CH D E F RÄMSTA VERK E N Kommentar Kraftverket byggt för att tillgodose kraftbehovet hos byggherrens skogsindustrier vid Husum, Hör­ nefors och Domsjö. Anläggningens vattenvägar bjuder på en osedvanlig mångfald. Dammen var 1918 högst i landet samt den fjärde valvdammen som byggts och nivåtuben var den dittills grövsta av betong. Vid dammen finns dessutom landets för­ modligen största fisktrappa, en gigantisk konstruk­ tion av trä. Arkitekten Otar Hökerberg har gett kraftstatio­ nen drag av stram, blocklik medeltidskyrka där ställverkstornet motsvarar förhallen och maskin- hallen själva långskeppet. Nedströmsfasadens strävpelare och en invändig läktare ger ytterligare medeltidsassociationer. Den uttrycksfulla byggna­ den, belägen strax intill E4, drar ofelbart till sig blickarna från förbipasserande bilister. Litteratur Adner, G.E. Gideå & Husums AB:s kraftstationer i Gide älv. SVKP nr 114, 1919. Hellström, Bo. Valvdamm av armerad betong vid Gideåbacka. TT, VoV, 1919, sid. 45-58. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. FINSPÅNG 1902 överbyggnad av tegel, plåttäckt sadeltak med skärmfasa der. Kommentar Kraftverk avsett för byggherrens närbelägna bruks­ rörelse. Ett av de första och bäst bevarade kraftver­ Byggnadsdata Byggnadsår: 1900-02. Ombyggnad: turbiner om­ ken inom gruppen äldre mellantrycksverk. Troligt­ vis landets andra kraftverk med tubmatade tvilling­ byggda 1922; ångturbin utriven och G3 inmonte­ turbiner, helt inneslutna i tryckskåp (det nu rivna rad 1982. Byggherre: AB Finspångs Styckebruk. Alby i Ljungan var sannolikt först), en utförande­ Projektör: okänd. Arkitekt: okänd. Byggnadsentre­ form för mellantrycksverk som stod sig i 30 år och prenör: AB Skånska Cementgjuteriet. Turbintill­ som storleksmässigt kulminerade 1910 i Trollhät­ verkare: Verkstaden. Generatortillverkare: Magnet tan (Olidan). (Gl, G2), NFEA (G3). En ganska liten kraftstation men med en impo­ nerande resning, åstadkommen av de otvetydigt Utförande högsta och mest komplexa blindgavlarna i svenskt Grupp: 3B. Dammtyp: massivdamm av sten och kraftstationssammanhang. Friser och fönsteröver­ betong. Utskov: spettluckor. Vattenvägar: intag i stycken i rödtegel kontrasterar på ett smakfullt sätt damm - intagskanal 600 m - trätub av ek i mark mot den gula putsen. De igenmurade fönstren bör 80 m - byxrör av stål - turbiner i tryckskåp - ut­ dock återställas. loppskanal 150 m. Antal maskinaggregat: 3. Kraftstationen kompletterades 1909 med ett Maskinarrangemang: horisontalaxlat. Turbintyp: ångkraftverk. Ett separat pannhus byggdes strax francis i cylindriska skåp; Gl, G2 i tvillingmontage intill i samma stil. Ångturbingeneratorn placerades med axiell vattentillförsel, G3 enhjulig med radiell emellertid i vattenkraftverket på den plats som för­ vattentillförsel. Generatortyp: 3-fas, öppna, stålag­ beretts för en tredje vattenturbin. Ångkraftverket rade; Gl, G2 synkrona, G3 asynkron. ställverks­ revs i början av 1980-talet. På ångturbinens plats placering: i separat byggnad (ursprungligen i ma­ monterades nuvarande G3 som köpts begagnad skinhuset). Maskinhus, form: rektangulärt med från Skåpafors i Dalsland. Kraftverket förvärvat av mittutbyggnad på nedströmssidan för ställverk. nuvarande ägare 1969. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, Ort: Finspång. Kommun: Finspång. Län: Östergöt­ land. Ägare: Gränges Essem AB. Vattendrag: Fin­ spångsån. Fallhöjd: 16,5 m. Drivvattenföring: 11 3 m /s . Effekt: l 750 kVA. Arsproduktion: 5 GWh. -108­ BESKRIVNING AV KRAFIVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Nedströmsfasaden till Finspångs kraftstation med de magnifika trappstegsgavlarna. De igenmurade fönstren kommer förhoppningsvis snart åter att öppnas. LB 1991 . ÖJEBRO 1910 obligatoriska ställverksbyggnaden som dåförtiden byggdes i flera plan och därför blev högre. Maskin­ hallens vitputsade, välvda innertak förstärker den sakrala karaktären. Byggnaden är välhållen och nästan i originalskick. Den har ritats av arkitekten Axel R. Bergman. Ort: Öjebro. Kommun: Mjölby. Län: Östergöt­ land. Ägare: Mjölby-Svartådalen Energiverk AB. Vattendrag: Svartån. Fallhöjd: 15,4 m. Effekt: 5 250 kVA. Grupp: 3B. Byggnadsår: 1909- 10. Byggh erre: Knutsbro Kraft AB, Mjölby. Kommentar Kraftverk byggt för överföring av kraft till om­ kringliggande östgötastäder. Ett av de tidigaste ex­ emplen på en kraftstation utformad som en gam­ mal svensk landsortskyrka . Motivet var vanligt un­ der 1910-talet då kraftstationerna hade en maskin­ hall i ett plan som skulle kopplas ihop med den Litteratur Grönquist, Anna. AB Knutsbro kraftstation 1902­ 1952. Stencilerad minnesskrift från februari 1951. Affärsverken genom tiderna. Norrköpings kom­ munala affärsverk . Norrköping 1979. -109­ BESKRIVNING AV KRAFrVE RKSGRUPP ERNA O C H D E FRÄMSTA VERK EN Ojebro kraftstation från nedströmssidan med omisskännlig påverkan av kyrkoarkitektur. BS 1991. Interiör från Bångbro kraftstation med 1914 års aggregat. Kraftstationen är svåråtkomlig för ex­ teriör fotografering. BS 1981. -110­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN BÅNGBRO 1874 ända in på 1930-talet. Tyvärr blev maskinhuset, som är uppfört av slaggsten, starkt förändrat i bör­ jan av 1960-talet då det tidigare sadeltaket lades om till pulpettak. Verkets maskinella utrustning har dessutom helt förnyats vid ombyggnaderna 1914 och 1929, vattenvägarna är dock i stort sett oförändrade sedan byggnadstiden, bl.a. ligger de ursprungliga vattentuberna kvar. Litteratur Malmberg, Bertil. Bångbroverken. En historisk re­ dogörelse för tiden 1871-1986. Liten, privat upplaga. Falun 1989. Wallrna och Bångbro på "storhetstiden." Bergs­ lagsposten 28 november 1984. Angström, Carl A. Bångbro Jernförädlings Verk. Ingeniörs-Föreningens förhandlingar 1874. Stockholm 1874. Ort: Bångbro, Kopparberg. Kommun: Ljusnars­ berg. Län: Örebro. Ägare: Bångbro Kraft HB. Vattendrag: Arbogaån. Fallhöjd: 32,0 m. Effekt: l 800 kVA. Grupp: 3B. Byggnadsår: 1872-74; om­ byggt 1914 och 1929. Byggherre: Bångbro AB. Kommentar Kraftverket är uppfört för direkt drift av det stor­ slagna järnverk som byggdes vid Bångbroforsarna i början av 1870-talet. BÅNGBRO kraftverk måste idag betraktas som landets och kanske ett av värl­ dens äldsta vattenkraftverk som fortfarande är i drift, även om produktionen av elektrisk kraft inte kom igång förrän strax före sekelskiftet och verket i sin helhet inte levererade elkraft förrän 1929. Kraftverkets allmänna arrangemang med nivåka­ nal, ståltuber, vattenturbiner och utloppskanal var redan från början så tekniskt avancerat att koncep­ tet skulle komma att användas vid nybyggnader HÄGGÅRDA 1908 Byggnaden ritad av arkitekten Herman Göranson, Borås. Litteratur Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Från Elektra till Axelfors. På tal om energi. Ett sekel med energi i Borås. Borås 1994. Kraftanläggningen Häggårda-Borås. Byggnadsbe­ rättelse. Borås 1908. Lubeck, Sven. De svenska städernas kraftfråga. En preliminär studie med särskild redogörelse för Borås stads kraftpolitik. SVKP nr 37, 1913 . Spade, Philip. Borås stads fjärrstyrda kraftstation vid Häggårda. SVKM nr 25, 1932. Spade, Philip. Borås stads kraftförsörjning. Teknis­ ka Förbundets i Borås minnesskrift 1908-1933. Borås 1933. Svensson, Nils. Borås Stads Elektricitetsverk 1894-1944. Borås 1944. Ort: Häggårda, 12 km S om Borås. Kommun: Borås. Län: Älvsborg. Ägare: Borås Energi. Vatten­ drag: Häggån. Fallhöjd: 28,3 m. Effekt: 2 350 kVA. Grupp: 3B. Byggnadsår: 1906-08. Byggher­ re: Borås Stads Elektricitetsverk. Anmärkning Det ursprungliga maskineriet bestående av tre lika­ dana aggregat byttes 1931 ut mot det nuvarande. Ett kompletterande aggregat installerades 1957. Kommentar Kraftverk byggt för överföring till Borås och distri­ bution där. Troligtvis landets första kommunala vattenkraftverk avsett för kort drifttid ("effekt­ verk"), utnyttjande Frisjön som regleringsmagasin. En märklig men elegant kraftstation i gnejs, bak­ murad mot armerade betongväggar. Formspråket är avancerat för sin tid med platta betongtak och ett flertal mycket stora, raka maskinhallsfönster. -111­ B Es KRIVNING AV KRAFTVE RKsGRUPP ERNA O CH D E FRÄM STA VERKEN Häggårda kraftstation med ståltub. Taket är omlagt på den förhöjda ställverksdelen där även några fönster murats igen. Krokarna över maskinhusets fönster är avsedda för upphängning av splitterskydd i händelse av krig. BS 1989. SIKFORS I 1912- (1990) tillkomst 1915. Anläggningens drivvattentillförsel skedde genom en tubledning över mark med två trätuber med 420 m längd och diametern 3,2 m. Tubledningen var 1912 den näst största i landet ef­ ter Ljungaverks som byggdes samtidigt. I likhet med Ljungaverk försågs även SIKFORS I med svalltorn, en nödvändighet för att minska störande tryckförändringar i de långa, svagt lutande tuberna vid tillfällen då större belastningsvariationer inträf­ fade . Endast ett fåtal större svenska vattenkraft­ verk hann i likhet med SIKFORS I utföras med tub­ ledningar över mark innan framstegen i byggnads­ tekniken gjorde att det blev billigare att istället ut­ forma vattenvägarna med bergtunnlar. Utformningen av SIKFORS I är sannolikt inspi­ Ort: Sikfors, 26 km NV om Piteå . Kommun: Piteå. Län: Norrbotten . Ägare: Vattenfall AB. Vatten­ drag: Piteälven. Fallhöjd: 16,0 m. Effekt: 6 000 kVA. Grupp: 3B. Byggnadsår: 1911- 12. Byggher­ re: Sikfors Kraft AB. Anmärkning Kraftverket nedlagt 1990 och ersatt av en helt ny anläggning, SIKFORS IL Av det gamla verket åter­ står endast svalltorn och maskinhus . Kommentar Kraftverk anlagt för överföring av elkraft till bl.a . en nyetablerad massaindustri vid Luleå . SIKFORS I var Norrbottens största kraftverk före Porjus -112­ B ESKR IVN I NG AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Sikfors kraftverk med maskinhuset till vänster och det stora svalltornet till höger. Tuberna m ellan svalltornet och kraftstationen ligger under mark. BS 1992. rerad av amerikanska förebilder och kraftstationen med dess motställda pulpettak är också en före­ gångare till Osvald Almqvists koncept för Ham­ marforsens och Krångforsens kraftstationer. Litteratur Holm, Hans T. Turbinanläggningar utförda och le­ vererade af Karlstads Mek. Verkstads filial, Kris­ tinehamn . TT, M , 1912, sid. 92-96. Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Stoor, Christer & Wästerby, Rune. Sikfors kraftsta ­ tion. Om elproduktion i Piteälven 1907-1985. Luleå 1987. -113­ BEs KRIVNING AV KRAFTVERKs G RUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Undergrupp 3C. Kraftverk med effekt över 10 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 3 kraftverk i grupp 3C besökts. Verken är placerade i den rang­ ordning de fått vid bevarandebedömningen. Löpnr 1447 57,57a 1108a Kraftverk TROLLH./OLIDAN FINNFORS I och ll ÄTRAFORSll Byggn.år 1910 1908,1935 1930 Plac. 1 2 3 Anm. Drift !:Museum ll:Drift Drift TROLLHÄTTAN- OLIDAN 1910 Utförande Grupp : 3C. Dammtyp: massivdamm av betong med stenklädd yta. Utskov: två valsar, planluckor. Vattenvägar: två intagskanaler 1,4 km - fördel­ ningsbassäng-intagshus för 13 trycktuber av stål i bergtunnlar-turbiner i tryckskåp-utlopp till äl­ ven. Antal maskinaggregat: 13 huvudaggregat, 3 hjälpaggregat (slop) och 1 omformare. Maskinar­ rangemang: horisontalaxlat. Turbintyp: francis; tvillingmontage i cylindriska tryckskåp av plåt med axiell vattentillförsel. Generatortyp: 3-fas, synkro­ na, kapslade, stålagrade, matarförsedda. ställverks­ placering: i särskild byggnad uppe vid fördelnings­ bassängen samt utomhus. Maskinhus, form: rek­ tangulärt med betjäningsutrymmen i två plan på uppströmssidan. Maskinhus, byggnad: underbygg­ nad av betong, överbyggnad av tegel med fasad av röd granit, svagt lutande papptäckt sadeltak. Kommentar Vårt första och förnämsta nationalkraftverk. Suve­ ränen bland de svenska vattenkraftverken, tillika arketypen för ett storsvenskt vattenkraftverk. OU­ DAN kan utan tvekan mäta sig med världens mest uppmärksammade verk i Niagara Falls, Rjukan Ort: Trollhättan. Kommun: Trollhättan. Län: Älvsborg. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Göta 3 älv. Fallhöjd: 32,2 m. Drivvattenföring: 610 m /s. Effekt: 172 500 kVA. Arsproduktion: 1 000 GWh. Anmärkning OLIDAN kompletterad 1942 med Hojums kraft­ station som då fick två aggregat. Hojum utbyggd med ytterligare ett aggregat som togs i drift 1992, varefter till att börja med G2 och G7 i OLIDAN ställdes av. Ytterligare två aggregat kommer att ställas av i stationen. Byggnadsdata Byggnadsår: 1906-1910 (G1-G4), 1910-1914 (G5-G8), 1914-1921 (G9-G13). Ombyggnader: den maskinella utrustningen successivt ombyggd med bl. a. nya turbiner och omlindade/nya genera­ torer. Byggherre: Kungliga Trollhätte Kanal- och Vattenverk (från 1909 Kungl. Vattenfallsstyrelsen). Projektör: byggherren och BECO. Arkitekt: Erik Josephson, Stockholm. Byggnadsentreprenör: byggherren. Turbintillverkare: Verkstaden (G3, G4, G8, G12, G13); NOHAB (övriga). Generator­ tillverkare: ASEA. -114­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA O CH DE FRÄM STA VERKE N O/idans kraftstation i Trollhättan fotograferad från Kopparklinten. På taket syns skarvar efter 5 :e och 9:e fasadsektionerna, vilka markerar de tre byggnadsetapperna. BS 1993 . Interiör från O/idans kraft­ station i Trollhättan med de 13 huvudaggregaten. Mellan G4 och G5 står de tre nume­ ra avställda lik strömsaggre­ gaten under ett bombskyd­ dande betongtak. BS 1977. -115­ B EsKRIVNING AV KRAFTV ERKsGRUPPERNA O C H D E FRÄMSTA VERKEN O lidans kraftstations ställverksbyggnad i Trollhättan . Sedan bilden togs har ett utvändigt hisschakt tillkom­ mit vid det hitre tornet. BS 1991 . och Rhendalen. Verket ingår i en miljö som är ut­ omordentligt skyddsvärd, t.o.m. i ett internatio­ nellt perspektiv. Ett av landets bästa exempel på vattenbyggnads­ och maskinteknikens oerhört snabba utveckling åren strax efter sekelskiftet 1900 . När man slutli­ gen ansåg att tiden var mogen för att ge sig i kast med en utbyggnad av de väldiga Trollhättefallen innebar detta en så gigantisk insats att den bedöm­ des endast kunna genomföras av staten. Situatio­ nen påminner om byggnaden av Göta kanal och stambanorna under 1800-talet. Starens utbyggnad av Trollhättefallen innebar praktiskt ett flerfaldigande av tidigare svenska vattenkraftverks storlekar och effekter och den överträffades effektmässigt först 1944 av Krångede kraftverk i Indalsälven. Vattnets kraft omsattes i OLIDAN i svensktillverkade turbiner och genera­ torer av rekordstorlek, även internationellt sett. Landets vattenkraftutbyggnader enligt principerna i grupp 3 kulminerade dessutom i OLIDAN. Som följd av utbyggnaden i Trollhättan fick landets kraftverkskonstruktörer och maskintillverkare ett världsrenomme som hållit i sig långt in i vår tid. Maskinhuset är med dess utsträckning och maje­ stätiska dominans i omgivningen något av VästSve­ riges svar på Stockholms slott. Byggnaden har ett synnerligen påkostat och imponerande detaljarbe­ te. Ett crescendo i röd granit med en maskulin och kraftfull exteriör där de bärande, aggrega tavskil­ jande murförkroppningarna fått formen av egypti­ serande pyloner. En mäktig och ofta avbildad inte­ riör som bäst upplevs från den särskilt anordnade invändiga besöksbalkongen. Härifrån dominerar den långa raden av likadana grönmålade aggregat som vart och ett belyses genom de största och kan­ ske t.o.m. elegantaste maskinhusfönstren i svenskt kraftverks byggande . -116­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA O C H D E FRÄMSTA VE RKEN Även om maskinhuset är själva hjärtat i anlägg­ ningen måste den gamla kraftverksmiljön ses som en arkitektonisk helhet. Hit hör i första hand de långa nubbstensmurade intagshusen och den stora ställverksbyggnaden, men också andra konstnär­ ligt utformade partier som exempelvis reglerings­ dammen med spelhus och den berömda ström­ karlsskulpturen. Allt detta samverkar på ett ge­ nomtänkt och helgjutet sätt i färg, form och mate­ rialverkan. Sammantaget är detta en av Skandina­ viens märkvärdigaste industrimiljöer. Litteratur Hansson, Lars-Eric. Kungl. Trollhätte Kanal­ och Vattenverk. Trollhätte Kraftverk . Vattenfall Västsverige. Trollhättan 1992. Jos ephson, Erik . Starens kraftverk vid Trollhättan. TT, Ark, 1911, sid . 62-66 . Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Linn, Björn. Vattenfalls byggnader i Trollhättan. 27 arkitekters val ur svensk byggnadskonst. Stockholm 1965. Redogörelse för arbetena med Trollhätte kraft­ verks första, andra och tredje utbyggnader efter utgången av 191 O. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Tekn. medd. Ser. B nr 12, 1927. Trollhättan . Dess kanal- och kraftverk. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. 7 band. Stockholm 1911­ 1914. FINNFORS I och II 1:1908-(1955)1~ 1935 Ort: Finnfors, 30 km V om Skellefteå. Kommun: treprenör: 1: egen regi, Il: AB Bäckstrcim & Ström­ Skellefteå. Län: Västerbotten. Ägare: Skellefteå berg, Umeå. Turbintillverkare: Brefvens Bruk (G1­ Kraft AB. Vattendrag: Skellefteälven. Fallhöjd: 20 G4), Verkstaden (G5, G6) . Generatortillverkare: 3 m. Drivvattenföring: I och II 60 m /s vardera. Ef­ Luth & Rosen (G1-G5), ASEA (G6) . fekt: l: 9 100 och Il: 12 500 kVA. Anmärkning FINNFORs I (G1-G4) utvidgat 1912 med ett ag­ gregat (G5) . Ett nytt verk, FINNFORs II (G6), sammanbyggdes 1935 med det gamla. FINNFORS I ersattes 1955 med en helt ny anläggning, FINN­ FOR$ III, byggd uppe vid dammen. Det gamla kraftverket (G1-G5) avställdes då och har sedan dess varit kraftverksmuseum. Byggnadsminne se­ dan 1983. Byggnadsdata Byggnadsår: 1906-1908 (G1-G4) . Tillbyggnad: 1910-1912 (G5) , II 1934-35 (G6). Byggherre: Skellefteå stad. Projektörer: bygg. o maskin l: Unaoder & Jonson, Il: VBB, el 1: ELPA, Il: bygg­ herren. Arkitekt: 1: Axel R. Bergman, Stockholm, Il: trol. Osvald Almqvist, Stockholm. Byggnadsen- Utförande Grupp : FINNFORS 1: 3B, Il: 5B (l avgör inplace­ ringen). Dammtyp: massivdamm av betong (1955) . Utskov: sektorlucka, segmentluckor (1955). Vattenvägar: 2 bergtunnlar 90/100 m - 1: fördel­ ningsbassäng, Il: svallbassäng - 1: 5 ståltuber i mark 50 m, II: ståltub med 6 m diameter i mark 75 m - turbiner i tryckskåp av plåt- utlopp till älven. Antal maskinaggregat: 6 huvudaggregat, 2 hjälpag­ gregat, omformare. Maskinarrangemang: 1: hori­ sontalaxlat, II: vertikalaxlar. Turbintyp : francis; 1: tvillingmontage i cylindriska plåtskåp med axiell vattentillförsel, Il: enhjulig i plåtspiraL Generator­ typ: 3-fas, synkrona; 1: öppna, stålagrade, Il: kaps­ lad, överliggande bärlager på svetsat armkors, ma­ tarförsedd. Ställverksplacering: 1: inbyggt på bal­ kong med celler för 33 000 volt, Il: utomhus. Ma­ -117­ B ESKRIVNING AV KRAFTVE RK sG RUPP E RNA O C H DE F RÄM STA VERK EN Den mångfacetterade kraftstationen Finnfors I i förgrunden och den enklare Finnfors II i fonden; en ståtlig och välbevarad kraftverksensemble med få motsvarigheter i landet. LB 1992. skinhus, form: I: långsträckt hall med maskinag­ gregaten på bottenplanet samt ställverk och betjä­ ningsutrymmen på balkong, Il: kort rektangulär hall med golvplan i turbinhöjd och generatorn pla­ cerad ovanpå en inverterad, stympad betongkon. Maskinhus, byggnad: underbyggnader av betong, överbyggnader av tegel, plåtklädda sadeltak. Kommentar FINNFORS I var avsett för distribution i Skellefteå med omnejd . Det första större kraftverket i övre Norrland, utformat av den föga omtalade men skicklige teknikern Fredrik Jonson. Verket byggdes under svåra klimatiska förhållanden i en fullstän­ dig ödemark, faktorer som tidigare var okända för svenska kraftverksbyggare. Erfarenheterna från FINNFORS I kom särskilt för Vattenfall att ligga till grund för kommande utbyggnader i de stora Norrlandsälvarna, först och främst Porjus som också utformades av Jonson. Den ursprungliga dammen vid FINNFORS var försedd med sådana nymodigheter som luckor av stafflityp (Chanoine­ luckor) och en stor Beartrap-lucka, anordningar som övergavs när segmentluckorna slog igenom på 1920-talet. Turbinuppställningen var dessutom av den för landet nya typen med tvillingturbiner helt monterade inne i tryckskåp, ett arrangemang som introducerats några år tidigare i kraftverken vid Alby och Finspång. Kraftstationen utfördes i en geometrisk Wienju­ gendstil med raffinerad fasadbehandling; mjuka, plastiska murprofiler kontrasterar mot knivskarpa fönstervertikaler och tegelfrishorisontaler. De släta, vitputsade murpartierna förstärker känslan av att -118­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O CH D E FRÄMST A VE RK EN detta är den optimala arkitektoniska tolkningen av den elektriska vattenkraftstationen som förmedlare av ett närmast kliniskt rent energislag. FINNFORS I är dessutom den bäst bevarade kraftstationen i landet som byggts efter den ofta anlitade och skick­ lige arkitekten Axel R. Bergmans ritningar. Det vidbyggda FINNFORs II från 1935 uppför­ des efter de senaste tekniska landvinningarna med ett stort vertikalt maskinaggregat vars enhjuliga francisturbin tillförs sitt drivvatten från ett omgi­ vande spiralskåp. Som de står idag är kraftverken FINNFORS I och II en utmärkt illustration till kraftverkstekni­ kens utveckling under 1900-talets första decennier. Även som ett visuellt inslag i det västerbottniska landskapet är det en fullödig anläggning; tillbygg­ naden i asketisk 30-talsfunktionalism ansluter yp­ perligt till den gamla delens geometriska jugend­ formspråk. Litteratur Bredberg, Carl-David. Finnfors. Energikälla-kraft­ sta tion-kraftverksmuseum . Industriminnen Skelleftebygden. Meddelande XLV, 1983. Björnbom, Thor. Skellefteå stads kraftverk 1906­ 1936. SVKP nr 297, 1936. Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Finnfors kraft­ verk. Elkraft & kraftverk i Västerbotten 1892-1992. Tidskriften Västerbotten nr 3, 1992. Enström, Axel F. Skellefteå stads elektriska kraft­ anläggning. TT, E, 1909, sid. 70-74. Finnforsens kraftverk . SVKM nr 41, 1936. Holm, Hans T. Turbinanläggningar utförda och le­ vererade af Karlstads Mek. Verkstads filial, Kris­ tinehamn. TT, M , 1912, sid . 92-96. Jonson, Fredrik. Die Wasserhäfte Schwedens. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Medd. nr 2, 1910. Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte . Berlin 1930. Maskinhallen i Finnfors l:s kraftstation. De tre närmaste generatorerna hör till de äldsta aggregaten från 1908 medan den större ge­ neratorn längst bort ingår i 1912 års till­ byggnad. Turbinerna står i valven under balkongen. Uppe på balkongen finns några av transformatorfacken samt kontrolltav­ lan . BS 1992 . -119­ B EsKR IVN ING AV KRAFTVE RKsG R UP PERNA OCH D E FRÄM STA VER KEN En av turbinerna med varv­ ta lsregulator från första rna­ skinuppsättningen i Finn fors I:s kraftstation. BS 1992 . Kontrolltavla av marmor i Finnfors I:s kraftstation med visarinstrument samt manö­ verrattar och -handtag. BS 1992. -120­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Ätrafors II:s kraftstation från nedströmssidan. Byggnaderna uppe i slänten bakom maskinhallen är tubinta­ gen. Av bilden framgår omfattningen av 1947 års tillbyggnad (högra tubintaget och högra delen av maskin­ hallen). BS 1976. ÄTRAFORSII 1930 Byggnadsdata Ort: Ätrafors, 18 km NO om Falkenberg. Kom­ Byggnadsår: 1926-30 (G1, G2). Tillbyggnad: mun: Falkenberg. Län: Halland. Ägare: Sydkraft 1946--47 (G3). Byggherre: Yngeredsfors Kraft AB. AB (sedan1981). Vattendrag: Ätran. Fallhöjd: 25 3 Projektörer: bygg . och maskin: VBB, el: ASEA m. Drivvattenföring: 72m /s. Effekt: 14 700 kVA. och byggherren. Arkitekt: Erik Hahr, Stockholm. Arsproduktion: 57 GWh . Byggnadsentreprenör: egen regi. Turbintillverkare: Verkstaden. Generatortillverkare: ASEA. Anmärkning Vid Ätrafors hade ett kraftverk, ÄTRAFORS I, byggts redan 1918 av AB Heroults Elektriska Stål Utförande Grupp: 3C. Dammtyp: massivdamm av betong. för att förse ett sa mtidigt uppfört elektriskt smält­ Utskov: skibord, planlucka, spettluckor, nålar. verk med elkraft. Maskineriet från ÄTRAFORS I Vattenvägar: intag, skilt från damm - intagskanal i flyttades över till ÄTRAFORS II (G3) vid tillbygg­ berg290m-intagsbyggnad- 3 ståltuber 4,0 m dia­ naden 1947. Maskinhuset står dock fortfarande meter, 55 m - turbiner i tryckskåp - utloppskanal kvar. -121­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O CH D E FRÄMSTA VERKEN 110 m. Antal maskinaggregat: 3. Maskinarrange­ mang: horisontalaxlat. Turbintyp: francis; tvilling­ montage i cylindriska tryckskåp med axiell vatten­ tillförsel. Generatortyp: 3-fas, synkrona, stå­ lagrade, kapslade, matarförsedda . Ställverksplace­ ring: intill maskinhall samt utomhus. Maskinhus, form: rektangulärt med avskilt sidoskepp för turbi­ ner, vidbyggt ställverkstorn. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad av tegel, te­ geltäckta sadeltak med ventilationstorn över ma­ skinhall. Kommentar Ett ståtligt kraftverk med ett något föråldrat tek­ niskt utförande. Uppfört för att förse ägarens vid­ sträckta distributionsnät med elkraft. Dammen som byggdes redan 1918 har bl.a. en öppning som stängs av med nålar {stående träbjälkar), ett ålder­ domligt inslag som dessutom är ovanligt i södra Sverige. Kraftstationens maskinella arrangemang tillhör en typ som var passe i en tid då stora enhju­ liga, vertikala aggregat slagit igenom (exempelvis i de samtidigt byggda Hammarforsens och Krång­ forsens kraftverk). ÄTRAFORS II och Kinna (1939) var för övrigt de sista större verken i landet som fick en teknisk utformning enligt principerna i grupp 3. En kraftstation med många välhå llna arkitekto­ niska kvaliteter. Framför allt fascineras man av den intakta interiören i elegant, närmast preciös 20­ talsklassicism med ett flertal tidstypiska detaljer: den svart-vita färgskalan, de gracila armaturerna, den raffinerade och sirliga dekoren. Genom ett spröjsat mattglas belyses indirekt en absidformad manöverpanel i svart marmor. Litteratur Nilsson-Hiort, Axel. Ätrafors vattenkraftverk. SVKP nr 235, 1931. Yngeredsfors Kraft AB. Yngeredsfors Kraft AB 1899- 1959. Mölndal1959. Avstängning av dammöppning med nålar vid Ätrafors II:s kraftverk. BS 1989. -122­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Generatorhallen i Ätrafors II:s kraftstation. Det tredje aggregatet som installerades 1947 är skymt. BS 1989. Manövertavla av svart marmor kraftstation. BS 1989. Ätrafors II:s -123­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Grupp 4. Kraftverk byggda 1915-1920. "Kristidsverk" Gruppen omfattar huvudsakligen små och enkla anläggningar vilka uppfördes i ett mycket stort an­ tal under första världskriget till följd av att impor­ ten av lysfotogen avstannade. Verken var så gott som uteslutande avsedda för landsbygdselektrifie­ ring och många byggdes för likströmsdistribution. De är utförda som både låg- och mellantrycksverk, i något enstaka fall även som högtrycksverk. Ma­ skinhusen är enkla och nästan utan undantag uppförda i resvirkeskonstruktioner. Målade i falurött med vita snickerier och utledningstorn på taket var dessa verk en mycket spridd byggnadstyp på den svenska landsbygden, fungerande som en tidig sin­ nebild för det svenska välfärdssamhället. Vid inventeringen har sammanlagt 11 kraftverk i grupp 4 besökts. De är placerade i den bevarande­ ordning de fått vid utvärderingen. Löpnr Kraftverk Byggn.år Plac. Anm. 753a 752 635 265 533 534 281 253 384 30 337 RÖRET HÄLLSTORP ÖVRE KOPPARHYTTAN HOVERMO ÖVRE UNGHED vänster UNGHED höger NILSBÖLE LÅNGFORS BERGFORSEN NEDRE FORSBACKEN LUNDSTRÖMMEN II 1918 1915 1914 1918 1918 1918 1919 1918 1903 1918 1917? l 2 3 4 s 6 7 8 9 lO 11 Byggnadsminne 1993 Drift Drift Drift Drift Drift Ur drift Drift Drift Ur drift Ur drift RÖRET (ÄNGSFORS NEDRE) 1918- (ca 1965) Byggnadsdata Ort: Hovslätt, Jönköping. Kommun: Jönköping. Byggnadsår: 1918 . Byggherre: Ängfors Snickerifa­ Län: Jönköping. Ägare: Jönköpings kommun. brik. Projektör: okänd. Arkitekt: okänd. Bygg­ Vattendrag: Kallbäcken. Fallhöjd: 6,0 m. Drivvat­ 3 nadsentreprenör: okänd . Turbintillverkare: Fins­ tenföring: 0,4 m /s. Effekt: 15 kW. Årsproduktion: hyttan. Generatortillverkare: Elektriska AB Eck, ca 0,05 GWh. Partill e. Anmärkning Utförande Det lilla kraftverket lades ner ca 1965. Dammen Grupp: 4. Dammtyp: f.d. massivdamm av betong rasade i början av 1980-talet till följd av eftersatt med anslutande jorddammar. Utskov: f.d. spett­ underhåll. Den schaktades därefter bort samtidigt luckor, skibord . Vattenvägar: f.d. intag i damm ­ som tuben revs . Byggnadsminnesförklaring begärd f.d. kort trätub - turbin i tryckskåp - utlopp till 1992 och erhållen 1993 . -124­ BESKRJVNJNG AV KRAFTVERKSGRUPP ERNA OCH D E FRÄMSTA VE RK E N R örets oansenliga kraftsta­ tion döljer sig inne bland be­ byggelse och tät grönska Hovs/ätt. BS 1977. bäc ken. Antal maskinaggregat: l . Maskinarrange­ mang: horisontalaxlat. Turbintyp: francis; enhjulig i gjutet frontalskåp . Generatortyp: likström; öp­ pen, sköldlagrad. Maskinhus, form : rektangulärt. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad av kalksandtegel, tegeltäckt sadeltak. Kommentar En utsö kt representant för ett av de få kvarvarande små bygdekraftverken från första världskrigets krisår. Verket som uppfördes för överföring av kraft till ägarens snickerifabrik och ett litet distri­ butionsnät är särskilt intressant eftersom det är ut­ fört för likström; ytterst få likströmsverk finn s be­ varade här i landet. Maskinhuset är uppmurat av kalks andtegel, ett vid denna tid relativt nytt bygg­ nad smaterial av sammanpressad, ånghärda d kalk och sa nd . En mur av detta ljusgråa tegel var ett ra­ tionellt alternativ till den putsade eller slammade lertegelmuren; i detta fall också lämpad för bygg­ nadens traditionella dansk -skånska gavelarkitek­ tur. Trots att dammbyggnaden numera saknas är ver­ ket i övrigt så genuint att den nu erhållna byggnads­ minnesförklaringen får anses som väl motiverad . Litteratur Spade, Bengt. Elektriska kraftverk i Tabergsån och dess biflöden. Ta bergs Bergslag XIV. Taberg 1985. -125­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Interiör från Rörets kraftsta­ tion. Till vänster likströmsge­ nerator och svänghjul, till höger turbinregu lator och på väggen det enkla "ställver­ ket." BS 1977. HÄLLSTORP ÖVRE 1915 Utförande Grupp : 4. Dammtyp: massivdamm av betong. Ut­ skov: skibord. Vattenvägar: intag i damm - be­ tongtub 200 m - turbiner i tryckskåp - kort ut­ loppskanal. Antal maskinaggregat: 2 turbinaggre­ gat, l dieselgenerator. Maskinarrangemang: hori­ sontalaxlat. Turbintyp : francis; enhjuliga i cylind ­ riska tryckskåp med radiell vattentillförsel. Gene­ ratortyp: Gl, G2: 3-fas, asynkrona, sköldlagrade, kapslade (före 1984 synkrona); dieselgenerator: 3­ fas , synkron, stålagrad, öppen, matarförsedd. Ställ­ verksplacering: vidbyggt maskinhall och utomhus. Maskinhus, form: vinkelbyggnad med turbingene­ ratorerna i ena längan med en utbyggnad för G2, ställverket i vinkeln och dieselgeneratorn i andra längan. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av be­ tong, överbyggnad av trä i vattenkraftdelen, ställ­ verks- och dieselkraftdelen av tegel, sadeltak täck­ ta av betongpannor. Ort: Hällstorp. Kommun: Jönköping. Län: Jönkö­ ping. Ägare: Södra Vätterns Kraft AB (Jönköpings Energiverk). Vattendrag: Lillån. Fallhöjd: 28 m. 3 Drivvattenföring: 1,6 m /s. Effekt: 264 kW. Ars­ produktion: ca l GWh. Byggnadsdata Byggnadsår: 1914-15. Om- och tillbyggnader: 1920 (tillbyggnad för G2), 1929 (ställverk), 1932 (dieselgenerator), 1938 (ny dieselmotor), turbiner (ej skåpen) och generatorer successivt förnyade, senast 1984, 1987 (betongtub) . Byggherre: AB Norrahammars Elverk . Projektör: okänd. Arki­ tekt: knappast använd. Byggnadsentreprenör: AB Skånska Cementgjuteriet (trol. endast damm och tub). Turbintillverkare: Finshyttan. Generatortill­ verkare: Oy Strömberg, Finland (urspr. NFEA och ASEA) . -126­ BESKRIVNING AV KRAFTV E RKsGRUPP E RNA O C H DE FRÄMSTA VE RKE N Av Hällstorps övre kraftstations yttre framgår tydligt alla tillbyggnader. Vattenkraftdelen finns i träbyggna­ den, ställverket i tornet samt dieselgeneratorn i den låga byggnadsdelen av tegel med ljuddämpare och av­ gasrör på utsidan. BS 1974. Kommentar En liten kristidsanläggning byggd med hög fallhöjd och enkel utrustning samt avsedd för distribution av elkraft i Norrahammar. Idag ett mångsidigt och väl sammanhållet verk trots alla till- och ombygg­ nader. Dieselgeneratorn har högt teknikhistoriskt värde med ett maskinrum som inte har förändrats mycket under årens lopp. Litteratur Lindgren, Sigurd & Fredenvall, Erik . AB Norra­ hammars Elverk 1914-1964. Norrahammar 1964. Spade, Bengt. Elektriska kraftverk i Tabergsån och dess biflöden. Tabergs Bergslag XIV. Taberg 1985. Dieselmotorn i Hällstorps övre kraftstation. Mo­ torn av tvåtaktstyp får spotluft genom en roteran­ de slid på vänstra sidan av cylindrarna. BS 1975. -127­ B ESKRIV N IN G AV KRA ITVER KSGRU PP ERN A O CH D E FRÄMSTA VERKEN Kopparhyttans kraftverk med tub, kombinerad svallbassäng och turbinsump samt det enkla maskinhuset m ed utledningstorn . Tub och svallbassäng är nybyggda sedan de förstörts vid 1977 års svåra vårflod. BS 19 77. KOPPARHYTTAN 1914 Utförande Grupp : 4 . Dammtyp: massivdamm av sten och be­ tong, sammanbyggd med vägbro. Utskov: spett ­ luckor. Vattenvägar: intag i damm - trätub 30 m­ stor öppen rund svallbassäng/turbinsump av trä ­ utloppskanal under maskinhuset 100m. Antal ma ­ Byggnadsdata skinaggregat: l. Maskinarrangemang: horisontal­ Byggnadsår: 1912-14. Ombyggnad: 1945 (ny tur­ axlat. Turbintyp : francis; fyrlingmontage (ej del­ bin). Byggherre: Nora Bergslags Gemensamma bar) . Generatortyp : 3-fas, asynkron, stålagrad, öp­ pen. Ställverksplacering: inne i maskinrum. Ma­ Grufveförvaltning, Striberg. Projektör: okänd . Ar­ kitekt: knappast anlitad . Byggnadsentreprenör: skinhus, form: rektangulärt. M askinhus, byggnad: okänd . Turbintillverkare: Verkstaden. Generator­ underbyggnad av betong, överbyggnad av trä, te­ geltäckt sadeltak med utledningstorn. tillverkare: NFEA. Ort: Järnboås, 17 km NNV om Nora. Kommun: Nora . Län: Örebro. Ägare: Nora Bergslags Elek­ triska AB (Nora Energiverk). Vattendrag: Rastäl­ 3 ven . Fallhöjd: 5,8 m. Drivvattenföring: 4,0 m /s. Effekt: 185 kW. Arsproduktion: ca l GWh. -128­ BESKR!VN!NG AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Kommentar Ett i grönskan väl inbäddat litet kraftverk där få förändringar skett sedan det uppfördes som reserv för byggherrens andra och större kraftanläggning­ ar. Det enkelt byggda verket försågs bl.a. med en asynkrongenerator (kortsluten trefasmotor av standardtyp) och en enkel turbinstängare/varvtals­ vakt i stället för en konventionell regulator. Interiör från Kopparhyttans kraftstation med asynkron­ generator och förenklad reg­ lerutrustning. BS 1977. HOVERMO ÖVRE 1918 Ort: Hovermo, 15 km N om Svensta vik. Kommun: Utförande Berg. Län: Jämtland. Ägare: Bröderna Eriksson, Grupp : 4. Dammtyp: massivdamm av sten. Ut­ Hovermo. Vattendrag: Högån. Fallhöjd: 4,5 m. skov: spettluckor. Vattenvägar: intag i damm- trä­ 3 Drivvattenföring: l m /s. Effekt: 40 kVA. Arspro­ t ub - turbin i tryckskåp - utlopp till ån. Antal ma­ duktion: 0,05 GWh. skinaggregat: l. Maskinarrangemang: horisontal­ a xlat med kilrepsuppväxling. Turbintyp: francis; Byggnadsdata d ubbelmontage i cylindriskt plåtskåp med radiell Byggnadsår: 1918. Ombyggnad: Generatorn ut­ vattentillförsel. Generatortyp: 3-fas, synkron, öp­ bytt ca 1950 vid övergång till växelström. Bygg­ p en, sköldlagrad, matarförsedd. Ställverksplace­ herre: Johannes Andersson, Hovermo. Projektör: ring: ställverk saknas. Maskinhus, form: U-formad trol. byggherren. Arkitekt: trol. byggherren. Bygg­ byggnad med generatorrum i ena längan och rum nadsentreprenör: trol. byggherren. Turbintillverka­ för elkraft- och sågverksturbiner i den andra. re: Finshyttan. Generatortillverkare: ASEA. S nickarverkstad ovanpå generatorrummet. Ma­ 129 ­ B EsKR IVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN D et fantasifullt utformade maskinhuset vid Hovermo övre kraftverk. Lanternan uppe på utledningstornet informerar den närbo ende ägaren om drifttillståndet. BS 1992. skinhus, byggnad: underbyggnad av betong, över­ byggnad av resvirke, tegeltäckta sadeltak, utled­ ningstorn. Kommentar Kraftverk, beläget vid övre fallet i Hovermo och ursprungligen avsett för likströmsproduktion. Ett av få återstående norrländska bygdekraftverk från första världskrigets krisår. Maskinhuset har säker­ ligen också den mest extravaganta fasadgestalt­ ningen . Framförallt är det byggnadens buskiga fön­ steromfattningar i en folkloristisk tolkning av na­ tionalromantiken som drar till sig uppmärksamhe- ten. Vid fallet finns även en liten rams åg med en ål­ drig likströmsgenerator, enligt uppgift installerad 1904 och driven av sågens dåvarande vattenhjul. Det nedre fallet har tidigare utnyttjats för drift av en mjölkvarn och en liten kraftstation. Litteratur Andersson, Göran. Bygdens ingenjörer. Jämten 1990. Östersund 1989 . Lundström, Catarina. Bygdebolag och elförening­ ar. Av egen kraft. Jämtkraft 1889-1989. Öster­ sund 1989. -130­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Belysningsföreningens lilla kraftverk vid Linghed. Tur­ binen står i den öppna be­ tongsumpen till höger och i maskinhuset finns generator och kontrollutrustning. Led­ ningarna från stationen har tills helt nyligen letts ut från tornet. BS 1993. LINGHED (vänster) 19 18 3-fas, synkron, sköldlagrad, öppen, matarförsedd. Ställverksplacering: nätstation utomhus (inomhus 1952-1990) . Maskinhus, form : kvadratisk med remskivegrop samt avskilt utrymme för f.d. ställ­ verk. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av be­ tong, överbyggnad av trä, pyramidtak täckt av te­ gel och med utledningstorn på nocken. Ort: Linghed, 24 km NO om Falun. Kommun: Fa­ lun . Län: Kopparberg. Ägare: Lingheds Elektriska Belysningsförening u p a. Vattendrag: Svärdsjövat­ tendraget. Fallhöjd: 2,5 m. Drivvattenföring: 3 3 m /s. Effekt: 80 kVA. Årsproduktion: 0,5 GWh. Byggnadsdata Byggnadsår: 1918. Ombyggnad: 1952 (övergång till växelström). Byggherre: Lingheds Elektriska Kommentar Belysningsförening u p a (ev. Hans Johanssons Me­ Ett litet bygdekraftverk med en bläckhornsliknan ­ kaniska Verkstad, Linghed) . Projektör: Hans Jo ­ de maskinhusform som varit ganska vanlig i mel­ lersta delarna av Gästrikland och Dalarna; varian­ hansson, Linghed . Arkitekt: trol. Hans Johansson, Linghed. Byggnadsentreprenör: okänd . Turbintill­ ter i både trä och sten har förekommit . Detta är bygdekraftstationen i traditionell bergsmanstolk ­ verkare: trol. Verkstaden . Generatortillverkare: ning med utledningstorn i pyramidtakets nock ASEA. istället för skorsten. Fallhöjden utnyttjad med ge­ mensam damm för Kvarnbolagets, Hilding Johans ­ Utförande sons Mekaniska Verkstads, byns vattenverks, Tof­ Grupp: 4. Dammtyp: massivdamm av sten och be­ ta-Bengtshedens Elektriska Belysningsförenings tong, sammanbyggd med vägbro . Utskov: plan­ samt Lingheds Elektriska Belysningsförenings lucka, spettluckor. Vattenvägar: intag i damm ­ kraftstationer. Av dessa är numera bara de två sist­ kort inloppsränna - turbin i öppen betongsump ­ utlopp till ån . Antal maskinaggregat: l. Maskinar­ nämnda i drift. Den genuina vattenkraftmiljön vid dammen är unik och hela området är kulturhisto­ rangemang: horisontalaxlat, kilrepsuppväxling. riskt mycket intressant. Turbintyp: francis; fyrlingmontage. Generatortyp: -131­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Grupp 5. Moderna låg- och mellantrycksverk över mark En ny generation låg- och mellantrycksverk intro­ ducerades 1922 med Forshuvudforsens kraftverk i Dalälven. Kraftverken i denna grupp är utrustade med moderna snabblöpande vattenturbiner. De har maskinhusen och normalt även vattenvägarna för­ lagda över mark . Turbinerna är av francis-eller ka­ plantyp, de är enhjuliga och vertikalt uppställda i oftast spiralformade trycksumpar och -skåp av be­ tong eller stål i maskinhusens underbyggnader. Till gruppen räknas också Borensbergs kraftstation vil­ ken, trots att den byggdes redan 1904, i väsentliga avseenden måste anses tillhöra grupp 5. I gruppen ingår även långaxelstationer med maskinhus för generatorerna förlagda ovan mark samt kraftverk som ursprungligen tillhört grupp l eller 2, men som senare byggts om med modernare maskiner. Kraft­ verken i gruppen har maskinhus som är fullt utbil­ dade verksbyggnader. De större kraftstationerna är nästan undantagslöst arkitektritade och här åter­ finns en rad verkligt betydelsefulla anläggningar. Undergrupp SA. Kraftverk med effekt under 3 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 21 kraftverk i grupp 5A besökts . Verken är placerade i den rang­ ordning de fått vid bevarandebedömningen. Löpnr Kraftverk Byggn. år Plac. Anm. ABM 423 787 1343 889 1023 1182 767 977 367a 1413 1025 401 686 1463 1384 1138 682 873 1143 1425a 888a T O LVFORS GRYT SILVERGRUVAN ll TUREFO RS HÖRLE TÖCKSMARK FORSVIK II RÄPPE LANDAFORs II KARTHAGEN BRO FORSBY SURAHAMMAR FLOD A BJÖRKBORN RYDBOHOLM VÄSTANFORS III ANKARSRUM III STÄMMEMAD NYKVARNII ÄDELFORS II 1926 1936 1930 1934 1923 1927 1922 1936 1926 1942 1927 1926 1928 1930 1928 1945 1949 1938 1934 1939 1942 l 2 3 4 5 6 7 8 9 lO 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Drift Ur drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift M -132­ B Es KRIVNING AV KRA FTVERK s GRUPPERNA O C H D E F RÄM STA VE RKEN Tolvfors kraftverk i Gävle. I det utbyggda partiet finns de tre turbinernas intagsluckor. BS 1993. TOLVFORS 1926 tag i damm - tilloppskanal 60 m - koncentriska trycksumpar - utloppskanal 70 m. Antal maskin ­ aggregat: 3. Maskinarrangemang: Vertikalaxlar. Turbintyp: kaplan (G6, G7), propeller (G8). Gene­ ratortyp: 3-fas, synkrona, överliggande bärlager; Byggnadsdata G6, G7 matarförsedda, öppna; G8 kapslad . Ställ­ Byggnadsår: 1924-26 (G6), 1927 (G7), 1968 (G8). verksp lacering: utomhus, ursprungligen i maskin­ Byggherre: Gävle Stads Elektricitetsverk. Projek­ hallen. Maskinhus, form: rektangulär maskinhall tör: ing. G.A. Jernberg, Gävle. Arkitekt: Gunnar med balkong och serviceutrymmen vid ena gaveln, Wetterling, Gävle. Byggnadsentreprenör: trol. egen vidbyggt luckhus . Maskinhus, byggnad: under­ regi . Turbintillverkare: Verkstaden (G6,G7), Näs­ byggnad av betong, överbyggnad troligtvis av sjö Turbin (G8). Generatortillverkare: ASEA. slaggtegel, plåttäckta sadeltak. Utförande Grupp : SA. Dammtyp: massivdamm av betong. Utskov: planlucka, betongluckor. Vattenvägar: in­ Kommentar TOLVFORS kraftverk togs i drift för Gävle elverk den18mars 1926 som landets första verk med mer Ort: Gävle . Kommun: Gävle. Län: Gävleborg. Ägare: Gävle Energi AB. Vattendrag: Gavleån . 3 Fallhöjd: 7,0 m. Drivvattenföring: 52m /s. Effekt: 2 300 kVA. Arsproduktion: 6,3 GWh . -133­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN än en kaplanturbin. På elverket hade kaplanturbi­ nens fördelar tidigt uppmärksammats. Redan 1922 gjorde man den första beställningen i landet på en kaplanturbin för det längre nedströms belägna Strömsborgs kraftverk, vilket togs i drift den 31 ja­ nuari 1923 . TOLVFORs var från början förberett för montage av ett tredje aggregat, detta skedde dock inte förrän 1968 . Både TOLVFORS och Strömsborg var bland de första fjärrstyrda kraft­ verken i landet och de kunde redan 1926 övervakas och manövreras från Strömdalens kraftverk som hade ständig bemanning och som låg mittemellan de båda . Välbehållen kraftstation i genomarbetad 20-tals­ klassicism med omisskänliga drag av ett grekiskt tempel; här finns t.ex. tympanon, pilastrar, tand­ snittsfris och rikt profilerade kornischer. Den arki­ tektoniskt kanske mest genomarbetade uppströms­ fasaden i svenskt kraftverksbyggande . Litteratur Gävle Energi. En kraftfull100-åring. Gävle 1992. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930 . Maskinhallen i Tolvfors kraftstation. Närmast syns kaplanaggregaten G6 och G7, bakom dessa skym­ tar GB. BS 1993 . Axelbrunn mellan turbin och generator till aggregat G2 i Tolvfors kraftstation. BS 1993. -134­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Trots en modernistisk form smälter Gryt III:s kraftstation väl in i Grytområdets äldre industribebyggelse. BS 1981 . GRYTIII 1936- (1990) när: Betong- & Brobyggnads AB, Norrköping. Turbintillverkare : NOHAB. Generatortillverkare: ASEA. Utförande Grupp : SA. Dammtyp: massivdamm av sten och betong. Utskov: skibord, låga luckor. Vattenvägar: intag i damm - intagskanal under äldre spinneri­ byggnad 50 m - turbiner i spiralformade sugsum­ par av betong (hävertuppställning) - utlopp till Strömmen. Antal maskinaggregat: 2. Maskinar­ rangemang: vertikalaxlar. Turbintyp: kaplan. Ge­ neratortyp: 3-fas, synkrona, öppna, överliggande bärlager, matarförsedda. Ställverksplacering: ställ­ verk saknas, kraften överförd till ägarens intillig­ gande fabriker med generatorspänningen. Maskin­ hus, form : rektangulärt. Maskinhus, byggnad: un­ Ort: Norrköping. Kommun: Norrköping. Län: Östergötland. Ägare: okänd {tid. Holmen Kraft AB). Vattendrag: Motala ström. Fallhöjd: 2,7 m. 3 Drivvattenföring: 45m /s. Effekt: l 800 kVA. Ars­ produktion: 7,5 GWh. Anmärkning Driften inställd 1990 när det nya Holmens kraft­ verk togs i bruk. Maskineriet sålt och utrivet 1993. GRYT II i drift 1917-60 och GRYT I 1890-1935. GRYT III ersatte GRYT I. Byggnadsdata Byggnadsår: 1935-36. Byggherre: Norrköpings Bomullsväveri AB. Projektör: Svenska Kraftkonto­ ret (civ. ing. Sten Rudholm) . Arkitekt: Byggnadsrå­ det Ragnar Hjorth, Stockholm. Byggnadsentrepre­ -135­ B ES KRIV N I NG AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O C H D E FRÄM STA VERK EN derbyggnad av betong, överbyggnad med betong­ skelett och utfackningsväggar av glas i stålspröjs, igenbyggd takterrass med flackt tak. Kommentar Länge en hypermodern kraftstation, brutalt men skickligt inpassad i det känsliga industrilandskapet vid Strömmen mitt inne i Norrköping; idag en ar­ kitekturhistorisk klenod. Uppförd i vinkeln mellan två äldre spinneribyggnader för att förse byggher­ rens textilindustrier med kraft. Kraftstationens ut­ förande och form betingades i hög grad av några viktiga komplikationer, nämligen dels den allmän­ na trångboddheten vid Strömmen, dels att statio­ nen måste byggas så att omgivande industriell verksamhet inte stördes. För att inte riskera befint­ liga byggnaders stabilitet vid schaktning för sugrö­ ren placerades turbinerna högt (över övre vatten­ ytan) med hävertuppställning; hävertuppställning hade för övrigt tillämpats vid Vargöns kraftverk i Göta älv några år tidigare. Dessutom lämnades de motbyggda fabriksväggarna intakta, vilka alltså kom att utgöra delar av maskinrummets ytterväg­ gar. Resultatet blev en placering som knöt an till en gammal tradition i Norrköping att på ett närmast påklistrat sätt bygga samman de stora fabrikerna med små separata turbinhus. GRYT III:s kraftverk fick dock inget konventio­ nellt maskinhus utan en radikalt utformad högrest pelar-balkkonstruktion i betong. Utfackningsväg­ garna glasades helt och överst anordnades en tak­ terrass (sedermera inbyggd), täckt av en plan be­ tongskiva. Sällan hade väl en industribyggnad getts en sådan till ytterl ighet modernistisk form . Turbinerna till GRYT III var bland de första kaplanmaskiner som NOHAB tillverkade sedan Verkstadens ensamrätt löpt ut. NOHAB använde dock inte uttrycket kaplanturbiner utan kallade sina maskiner för "propellerturbiner med löphjuls­ reglering" . Maskinhallen i Gryt III med väldiga fönsterytor och högresta maskinaggregat. BS 1989. Edholm, Sten & Svala, Carl-Erik. Gryts kraftverks nybyggnad i Motala ström. SVKP nr 290, 1936. Hjort, Ragnar. Gryts kraftverk i Norrköping. Byggmästaren 1937:4. Wahlberg, Håkan. Den moderniserade generator­ stationen i Gryts kraftverk. AT 1939, sid 166­ 169. Lundmark, Efraim. En hundra årig bomullsindus­ tri. Stockholm 1952. Litteratur Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Vattenkraft­ verken vid Strömmen i Norrköping. Dokumen­ tation av de befintliga anläggningarna och för­ slag till ett museikraftverk. Umeå 1990. -136­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Silvergruvans kraftverk från nedströmssidan med det i kraftverkssammanhang ovanliga, strömlinjeformade maskinhuset. BS 1991. SILVERGRUVAN II 193 0 Ort: Silvergruvan, 9 km N om Hällefors. Kom­ aggregat: l huvudaggregat, l omformare. Maskin­ mun: Hällefors. Län: Örebro. Ägare: Gullspångs arrangemang: vertikalaxlat. Turbintyp : kaplan. Kraft AB. Vattendrag: Svartälven. Fallhöjd: 4,0 m. G eneratortyp: 3-fas, synkron, öppen, överliggande 3 Drivvattenföring: 22 m /s. Effekt: 700 kVA. Ars­ bärlager. Ställverksplacering: utomhus. Maskin­ produktion: 2,9 GWh. hus, form : rektangulärt med avfasade hörn på ned­ strömsgaveln. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad med betongstomme och Byggnadsdata Byggnadsår: 1929-30. Byggherre: Hellefors Bruks utfackningsväggar av betongsten, plåttäckt sadel­ AB (HBA). Projektör: okänd. Arkitekt: okänd. tak, avfasat/valmat mot nedströmssidan. Byggnadsentreprenör: okänd. Turbintillverkare: Verkstaden. Generatortillverkare: ASEA. Kommentar Ödsligt beläget kraftverk avsett för byggherrens bruksrörelse i Hällefors . En tidig och föga förän­ drad kaplananläggning. Stationen har ett från både Utförande teknisk och arkitektonisk synpunkt okonventio­ Grupp: SA. Dammtyp: massivdamm av sten och betong. Utskov: spettluckor. Vattenvägar: intag i nellt utförande, vilket antyder sökandet efter de nya former som introduktionen av kaplantekniken damm - kort intagskanal - spiralformad tryck­ sump av betong - utlopp till älven. Antal maskin­ förde med sig. Här antyder en avhuggen upp­ -137­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN strömsfasad uppbromsningen av vattenmassorna medan den närmast kapell-liknande, avfasade ned­ strömsfasaden klyver vattnet likt stäven på en båt. Interiört förstärks det marina intrycket av den smäckra, dekorativa takstolen i svartmålat stål. Kraftstationen har utvändigt kvar något av sin ca­ mouflagegröna färg, ett minne från andra världs­ kriget. Hellefors Bruks kraftchef, major Blomberg, lät då grönmåla brukets kraftstationer för att mins­ ka risken för upptäckt från luften. På platsen hade HBA redan 1896 taget i drift landets första elektriskt drivna massasliperi. Detta byggdes om till elektrisk kraftstation 1910 vilken i sin tur ersattes av nuvarande anläggning 1930. Interiör från Silvergruvans kraftstation m ed rna­ skinaggregatet centralt placerat i blickfånget. BS 1991. Turefors kraftverk med vattenintagets avstängningsluckor och maskinhuset. Till vänster skymtar den nume­ ra rivna personalbostaden. BS 1980. -138­ BESKRIVNING AV KRAFTVER KsGRUP PERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN TUREFORS 1933 hall helt ovan mark med låg tillbyggnad i vinkel för betjäningsutrymmen. Maskinhus, byggnad: under­ byggnad av betong, överbyggnad av tegel, sadeltak täckta av enkupigt lertegeL Kommentar En för sin tid avancerad kraftanläggning, avsedd för byggherrens skogsindustrier i Silverdalen. Kraftverket som redan från början utrustades för obemannad drift med antingen fjärrkontroll från Silverdalen eller automatisk vattennivåreglering, skulle rent principiellt inte utformats mycket an­ norlunda om det byggts idag. Anläggningens in­ ramning är dock mycket traditionalistisk, ett rna­ skinhus i form av en vitputsad, småländsk lands­ ortskyrka . Helgedomen/maskinhuset omges med grusgångar, järngrindar och en vackert huggen bo­ gårdsmur. Miljön ger illusionen av en plats för an­ dakt och stilla begrundan, snarare än tyglandet av 2 000 naturhästkrafter. Ort: Turefors, Kvillsfors, 25 km O om Vetlanda . Kommun: Vetlanda. Län: Jönköping. Ägare: Små ­ lands Kraft AB. Vattendrag: Emån. Fallhöjd: 9,8 3 m. Drivvattenföring: 15 m /s. Effekt: l 500 kVA. A rsproduktion: 5 GWh. Anmärkning Den intilliggande maskinistbostaden, som stilmäs­ sigt anknöt till kraftstationen, revs 1990. Byggnadsdata Byggnadsår: 1932-33. Byggherre: AB Brusafors­ Hällefors. Projektör: civ.ing. Carl Sundelin, Stock­ holm. Arkitekt: okänd. Byggnadsentreprenör: tro!. byggt i egen regi. Turbintillverkare: Verkstaden. Generatortillverkare: ASEA. Utförande Grupp: 5A. Dammtyp: massivdamm av betong. Utskov: spettluckor. Vattenvägar: intag skilt från damm - övertäckt tilloppskanal - turbin i tryck­ sump sprängd ur berget- utloppstunnel i berg. An ­ Litteratur Ahlen, H. En ny automatisk vattenkraftstation tal maskinaggregat: l. Maskinarrangemang: verti­ med fjärrmanövrering. AT 1934, sid 114-119. kalaxlat långaxelaggregat. Turbintyp : kaplan. Ge­ Bosaeus, Elis. Silverdalen. Historien om ett små­ neratortyp : 3-fas, synkron, öppen, svetsad, överlig­ ländskt pappersbruk. Silverdalen 1944. gande bärlager, matarförsedd. Ställverksplacering: utomhus. Maskinhus, form : rektangulär maskin- Maskinhallen i Turefors kraftstation . I förgrunden finns regleringsutrustning för kaplanturbinen . Den öppet ventilerade generatorn är placerad ovan golv samt är av svetsad typ liksom bocken som bär upp bärlagret. BS 1990. -139­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Det prydliga kraftverket vid Hör/e, numera landets äldsta kaplananläggning. BS 1978. HÖRLE 1923 Ort: Hörle, 9 km N om Värnamo. Kommun: Vär­ Utförande namo. Län: Jönköping. Ägare : AB Hörle Bruk. Grupp : 5A. Dammtyp: massivdamm av betong. Vattendrag: Lagan. Fallhöjd: 7,0 m. Drivvattenfö­ Utskov: skibord, spettluckor, planlucka. Vattenvä­ 3 ring: 6,5 m /s. Effekt: 500 kVA. Årsproduktion: ca gar: intag i damm- kort tilloppskanal- trycksump 1,5 GWh. av betong - utlopp till ån. Antal maskinaggregat: l. Maskinarrangemang: vertikalaxlat. Turbintyp : kaplan. Generatortyp: 3-fas, synkron, öppen, över­ Byggnadsdata Byggnadsår: 1922-23. Ombyggnad: 1946 (turbin­ liggande bärlager, matarförsedd. Ställverksplace­ sump ombyggd från öppen sump till trycksump) . ring: i maskinhall. Maskinhus, form: rektangulär. Byggherre : Hörle Bruk. Projektör: okänd; omb. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, 1946: P. Johansson Ing. byrå, Växjö. Arkitekt: tro!. överbyggnad av tegel, sadeltak täckt av korrugerad etern it. Karl Höie, Oslo. Byggnadsentreprenör: okänd. Turbintillverkare: Verkstaden. Generatortillverka­ re: Elektriska AB Eck, Partille. -140­ BESKRIVNING AV KRAFfV ERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Kommentar Ett litet, väl sammanhållet kraftverk uppfört för brukets eget behov. Maskinhuset är exempel på ett stycke högklassig svensk bruksarkitektur som väl speglar äga rens ambitioner. Ännu ett skäl till den värdiga klassicerande inramningen är kanske att kraftstationens turbin är den tredje beställda ka­ planturbinen i Sverige. Maskinen är numera lan­ dets äldsta kaplanturbin i drift och förmodligen även den äldsta i världen . I Sverige introducerades kaplantekniken 1922-1926 i de mindre anlägg­ ningarna Forsvik, Strömsborg (Gävle) och Hörle samt i statens stora kraftverk vid Lilla Edet. Litteratur Böhn, In grid. Hörle bruk 1659-1959. Värnarna 1959. Dahl, Hjalmar O. De första Kaplanturbinerna Sverige. IT, M, 1923, sid. 105-107. Den lilla kraftstationen i Forsvik med vackra fönster och prydlig trätub harmoni­ erar väl med de övriga indu­ stribyggnaderna. BS 1985. -141­ BESKRIVNING AV KRAFTVE RKsGRUPP ERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN FORSVIKIT 1922 elström. Med FORSVIK II togs landets och en av världens första kaplanturbiner i bruk. Denna var en ny epokgörande turbintyp som uppfunnits av österrikaren Viktor Kaplan och som anpassats för praktiskt bruk av den svenska turbintillverkaren Verkstaden. Kaplanturbinen fick sitt internationel­ la genombrott 1926 i svenska statens kraftverk vid Lilla Edet. Litteratur Dahl, Hjalmar O. De första Kaplanturbinerna i Sverige. TT, M, 1923, sid. 105-107. Molinder, Gustaf. Kaplan-turbinen. TT, 1922, sid. 593-601 samt SVKP nr 140, 1922. Spade, Bengt. Från Baskarp till Forsvik - några steg i vattenkraftteknikens utveckling i Vätter­ bygden. Uppsats i teknikhistoria. Chalmers Tek­ niska Högskola 1980. Julihn, Eric & Spade, Bengt. Industriminnen Karlsborgs kommun. Skövde 1982. Ort: Forsvik, 8 km NV om Karlsborg. Kommun: Karlsborg. Län: Skaraborg. Ägare: Gullspångs Kraft AB. Vattendrag: Forsviksån. Fallhöjd: 3,3 m. Effekt: 150 kW. Grupp: 5A. Byggnadsår: 1921-22. Byggherre: Forsviks AB. Anmärkning FORSVIK II avställdes efter generatorhaveri 1966. Driften återupptogs 1984 sedan ett nytt maskin­ aggregat installerats. FORSVIK I ("Elektricitets­ huset") som låg omedelbart intill, lades sannolikt ner på 1930-talet i samband med övergång till väx­ elström. De bägge verkens ursprungliga turbiner uppställda vid kraftverket. Kommentar Kraftverk uppfört för att förse bruksrörelsen (såg­ verk, kvarn, massasliperi, gjuteri, mekanisk verk­ stad) med elkraft. Den ursprungliga likströmspro­ duktionen lades i början av 1930-talet om till väx- Undergrupp SA . Ombyggda kraftverk från annan grupp Några äldre verk som ursprungligen tillhört grup­ perna l och 2 har byggts om med nya vattenvägar och nytt maskineri av kaplantyp. De har därför in­ 1 ordnats under huvudgrupp 5 i undergruppen 5A • Vid inventeringen har 6 kraftverk i grupp 5A be­ sökts. Ingen anläggning föreslås till bevarande; nå­ gon beskrivning har inte heller upprättats. Verken redovisas i löpnummerordning. 1 1 Löpnr 877 1109 1142 1345 1423a 1431 Kraftverk TOVEHULT HERTING I RYDAL HAMMARN LUNNE II SÖRBYLUND Byggn.år 1906 1903 1916 1902 1921 1916 Ombyggn. år 1949 1930, 1953 1928 1926 1934 1935 F.d. grupp 2 l l 2 2 -142­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Undergrupp SB. Kraftverk med effekt över 3 000 kW Vid inventeringen har sammanlagt 22 kraftverk i grupp 5B besökts. Verken är placerade i den rang­ ordning de fått vid bevarandebedömningen. Löpnr Kraftverk Byggn.år Plac. Anm. ABM 443 1451 243 59 1444 1105 1037 777 459 247 778 448 1038 1354 451 1350 238 369 1352 242 164 394 FORSHUVUDFORSEN I LILLAEDET I HAMMARFORSEN I KRÅNGFORS VARGÖNI SKOGSFORSEN I + ll KARSEFORS BORENSBERG I LANFORSEN STADSFORSEN III MALFORS LÅNGHAG LAHOLM ÅTORP AVESTA STORFORS II BRATTFORSEN II MIDSKOG HÖLJEBRO I KARÅSEN GAMMELÄNGE NÄMFORSEN SUNNERSTAHOLM 1922 1926 1928 1928 1934 1939 1929 1904 1930 1940 1936 1938 1932 1933 1931 1941 1944 1932 1936 1944 1947 1941 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Museum Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift A M A A B A A A FORsHUVUDFORSEN I 1922 Ort: Borlänge. Kommun: Borlänge. Län: Koppar­ berg. Ägare: Bullerforsens Kraft AB. Vattendrag: Dalälven. Fallhöjd: 10,7 m. Drivvattenföring: 220 m3/s. Effekt: 22 000 kVA. Arsproduktion: 160 GWh. Anmärkning Ett kompletterande verk, FORsHUVUDFORSEN II, togs i drift 1990 på motsatta älvstranden. Det nya verket är försett med ett maskinaggregat samt förberett för ytterligare ett. Byggnadsdata Byggnadsår: 1917-22 (G1, G2), 1928-29 (G3). Byggherre: Stora Kopparbergs Bergslags AB. Pro­ jektörer: Bygg o maskin: VBB, el: BECO och egen regi. Arkitekt: Osvald Almqvist, Stockholm. Bygg­ nadsentreprenör: Skånska Cementgjuteriet 191 7-18, därefter egen regi. Turbintillverkare: NOHAB (G1), Verkstaden (G2), Finshyttan (G3). Genera­ tortillverkare: AEG (G1, G2), ASEA (G3). -143­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPP ERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Nedströmsvy över Forshuvudforsen I:s kraftverk. Dammöppningarna stängs med valsar, på bilden syns två av dessa med tillhörande spelhus. BS 1978. Utförande Grupp: SB. Dammtyp: massivdamm av stenklädd betong. Utskov: 2 stora och 2 mindre sköldvalsar manövrerade från spelhus på betongbockar. Vattenvägar: intag i damm med 6 luckor per turbin - spiralformade trycksumpar av betong - utlopp till älven. Antal maskinaggregat: 3 huvudaggregat, flera hjälpaggregat. Maskinarrangemang: vertikal­ axlat. Turbintyp: francis (G1, G2), Lawaczeck (G3). Generatortyp: 3-fas, synkrona, kapslade, överliggande bärlager, placering över golv, G3 ma­ tarförsedd. Ställverksplacering: vidbyggt maskin­ hall. Originalutrustning nyligen ersatt men finns kvar. Maskinhus, form: rektangulär maskinhall med förhöjt avlastningsplan. Ställverks- och ser­ vicedel i flera plan, vidbyggd i vinkel. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad av tegel, valmade tak täckta med lertegeL Kommentar Kraftverket är primärt tillkommet för att förse Bergslagets järnverk vid Domnadvet med kraft. FORsHUVUDFORSEN I var det första moderna svenska storkraftverket för låg fallhöjd, konstrue ­ rat efter generella hydrodynamiska och maskintek­ niska principer som fortfarande gäller. Verket ut­ rustades efter amerikansk och schweizisk förebild med stora, vertikalaxlade maskinaggregat. De en­ hjuliga turbinerna med den då oerhörda sJukför­ 3 måga n 70 m /s per hjul, fick sin vattentillförsel strömningsriktigt ordnad i spiralformade tryck­ sumpar. Med moderna vattenvägar, stora enhjuliga turbiner med högt specifikt varvtal samt direkt­ kopplade, kapslade generatorer blev FORsHU­ VUDFORSEN I det fjärde svenska pionjärverket i Bergslagets regi efter Domnarvet 1878, Kvarnsve­ den 1900 och Mockfjärd 1911. Det första kraftverk som verkligen uppmärk­ -144­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Uppströmsvy över Forshuvudforsen I med intagsluckor och dammbro. Varje turbinintag stängs med tre övre och tre nedre luckor. BS 1981. sammades för dess arkitektoniska kvaliteter och tillika arkitekten Osvald Almqvists genombrotts ­ verk. Med det kvadratiska formspråket, det väldi­ ga valmtaket och spritputsens mörka, dova färg­ skala visar FORsHUVUDFORSEN I på en modern tolkning av Bergslagets traditionsrika byggnads­ kultur. Tung, sluten, kassaskåpssolid ruvar den över hemligheterna (dåtidens spjutspetsteknologi) i sitt inre. Både exteriör och interiör uppvisar många genomarbetade detaljer. Carlsson, Eva & Norling, Olle. Bullerforsen och Forshuvuds kraftverk. Dalarnas museums bygg­ nadsantikvariska rapporter 1990:1. Linn, Björn. Osvald Almqvist - en arkitekt och hans arbete, Stockholm 1967. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Serrander, Mauritz & Berg, Gottfried. Forshuvud­ forsens kraftverk . SVKP nr 152, 1923. Transport av större maskingods för elektriska ma­ skiner (G3 i Forshuvudforsen). AT 1929, sid. 124-129. Litteratur Ah /berg, Hakan. Arkitekternas avdelning på bygg­ nadsutställningen. Byggmästaren 1922, sid . 65. Almqvist, Osvald. Forshuvudforsens kraftverk. Byggmästaren, häfte 6, 1922. ASEA-generatorn i Forshuvudforsens kraftverk (G3) . AT 1929, sid. 122-123 . -145­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA O CH D E FRÄMSTA VERKEN Maskinhallen i Forshuvud­ forsen I. De stora vertikala generatorerna med sluten ventilation och övre bärlager är placerade över golvplanet. Magnetiseringsström erhålls från roterande omformare som står på golvet mellan ge­ neratorerna. Manöverbal­ kongen syns i fonden . BS 1992. Reglercylinder, -ring, -vevar och -länkar i axelbrunnen till aggregat G 1 vid Forshuvudforsen I:s kraftstation. BS 1992. -146­ BEsKRIVNING AV KRAFTV ERK sGRU PP ERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Manöverpulpet och synkro­ noskop i Forshuvudforsen I:s kraftstation med blanka rat­ tar, rejäla handtag och lätt­ överskådliga visarinstrument. BS 1992 . LILLA EDET I 1926 Ort: Lilla Edet. Kommun: Lilla Edet. Län: Älvs­ Utförande borg. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Göta älv . Grupp: SB. Dammtyp: massivdamm av stenklädd 3 betong. Utskov : segment- och vals luckor. Vatten­ Fallhöjd: 7,3 m. Drivvattenföring: 490 m /s. Ef­ fekt: 30 000 kW. Arsproduktion: 150 GWh . vägar: intag i damm - spiralformade trycks umpar av betong - utlopp till älven . Antal maskinaggre­ Anmärkning gat: 3. Maskinarrangemang: vertikalaxlar. Turbin­ Det ursprungliga kaplanaggregatet (G1) byttes ut typ : kaplan (G1), semikaplan (G2, ursprungligen 1984. Samtidigt ersattes en av Lawaczeckturbiner­ Lawaczeck), Lawaczeck (G3) . Generatortyp: 3-fas, na (G2) med en semikaplan-turbin. En komplette­ synkrona, kapslade, överliggande bärlager, matar­ rande utbyggnad, LILLA EDET II, skedde 1978­ försedda . Ställverksplacering: i maskinhuset och i tillbyggnad 1984. Maskinhus, form : central gene­ 1982 med ett stort rörturbinaggregat i en kraftsta­ tion helt under mark. ratorhall med sidoskepp för intag resp . ställverk, kontroll m.m. Maskinhus , byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad med betongskelett och ut­ Byggnadsdata Byggnadsår: 1918-1926. Ombyggnad: 1984. fackningsväggar av tegel, svagt välvt betongtak, dolt av uppdragna fasader. Byggherre: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Projektör: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Arkitekt: Erik Hahr, Västerås . Byggnadsentreprenör: byggherren under Kommentar ledning av G. Westerberg. Turbintillverkare: Verk­ Det andra av kraftverken inom Vattenfalls expan­ staden (G1, G2), Finshyttan (G3) . Generatortill­ derande Trollhättenät. Den nya epok i vattenkraft­ teknikens historia som hade in letts några år tidiga­ verkare: ASEA. -147­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Lilla Edet l:s kraftstation från höger strand med maskinhallen i det stora mittskeppet. I dammen finns två nytillkomna segmentluckor. LB 1989. -148­ B E SKRIVNING AV KRA FTV E RKsGRUPPERNA O C H D E FRÄM STA VE RKEN re med Forshuvudforsens kraftverk i Dalälven full­ komnades med LILLA EDET I som blev ett av de ryktbaraste a v alla vattenkraftverk. För första gången användes här en större kaplanturbin vars prestanda överträffade alla förväntningar och inne­ bar turbintypens genombrott. I och med detta hade man fått en länge eftersträvad teknik för att kunna tillgodogöra sig vattenkraften vid låga fallhöjder i flödesrika vattendrag. Den långa byggnadstiden för LILLA EDET I, åtta år, hade sin grund i efter­ krigsdepressionen; samtidigt gav det teknikerna en möjlighet att slutgiltigt testa och anpassa kaplan­ turbinen för praktisk drift i ett större vattenkraft­ verk . Kraftstationen, med dess höga mittskepp och lägre sidoskepp, har fått drag av romersk basilika i likhet med samtida amerikanska ångkraftverk. Mittskeppets framhävda gavelparti och alla små kleristorieliknande fönster förstärker denna karak­ tär. Byggnaden framstår som superrationell i dess skarpskurna, rektangulära former och den råa ma­ terialverkan; ännu mer så från början när det plat­ ta taket var fyllt med fästen för utgående linjer ef­ ter amerikanskt mönster. Samtidigt ett elegant ma­ nifest över den storskaliga vattenkrafttekniken; för att visa upp maskinhallen anordnades till exempel en särskild åskådarläktare med just denna benäm­ nmg. Litteratur Lilla Edet. Populärbroschyr, 1982 . Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte . Berlin 1930. Mil/en, E.]. & Munding, Hugo . Lilla Edets kraft­ verk och provning av dess turbiner. Kungl. Vattenfallsstyrelsen, Tekn. medd . Ser. B, nr 13 . 1927. Redogörelse för arbetena med Lilla Edets kraft­ verks första utbyggnad. Kungl. Vattenfallsstyrel­ sen. Tekn . medd . Ser. B, nr 18. 1932. Statens kraftverk vid Lilla Edet. Kungl. Vattenfalls­ styrelsen. Tekn. medd. Ser. B, nr 2, 1923. Dammöppningar vid Lilla Edet I:s kraftverk med två va lsar och gemensamt spelhus. BS 1981. -149­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Maskinhallsinteriör från Lil­ la Edet I:s kraftstation med alla tre generatorerna place­ rade över golvplanet. BS 1993. Interiör från gamla kontrollrummet i Lilla Edet I:s kraftstation. Genom den glasade väggen till maskinhal­ len skymtar generatortoppen till det starkt ombyggda kaplanaggregatet G1. BS 1993. -150­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSG RUI'PERNA OC H DE FRÄMSTA VERKEN Axelbrunn med ledhjulsreglering till aggregat G2 :s Lawack zec k-turbin i Lilla Edets kraftstation . BS 1993. -151­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Hammarforsen I:s kraftverk med frivattentappning. I kraftstationens högre uppströmsdel finns ställverket medan maskinhallen inryms i den lägre nedströmsdelen. Observera maskinhallsgavelns utsiktsbalkong mot dammen. BS 1992 . HAMMARFORSEN I 1928 Byggnadsentreprenör: Kreuger & Toll, Stockholm Ort: Hammarstrand. Kommun: Ragunda. Län: Jämtland . Ägare: Sydkraft AB (BÅKAB). Vatten­ (G1, G2), Hallström & Nisses, Sundsvall (G3, G4). Turbintillverkare : NOHAB (G1, G2), Verkstaden drag: Indalsälven. Fallhöjd: 19,5 m. Drivvattenfö­ (G3, G4) . Generatortillverkare: ASEA. ring: 326 m3/s. Effekt: 63 500 kVA. Arsproduk­ tion: 425 GWh. Utförande Grupp : 5B. Dammtyp: massivdamm av betong. Anmärkning Utskov : sektorlucka (35 m bred), segmentluckor. Ett kompletterande verk, HAMMARFORSEN II, togs i bruk 1950 på södra älvsidan. Vattenvägar: intag i damm med luckhus - betong­ tuber20m-spiralformade trycksumpar av betong - utlopp till älven. Antal maskinaggregat: 4. Ma­ Byggnadsdata skinarrangemang: vertikalaxlar. Turbintyp: G1, Byggnadsår: 1925-28 (G1, G2) . Tillbyggnad: G2 enhjuliga francis; G3, G4 kaplan. Generator­ 1939-41 (G3, G4) . Byggherre: Hammarforsens typ : 3-fas, synkrona, kapslade, matarförsedda; G1, Kraft AB. Projektörer: Bygg och maskin: VBB, el: G2 bärlager över rotor; G3, G4 bärlager under ro­ BECO. Arkitekt: Osvald Almqvist, Stockholm. -152­ BES KR IVNIN G AV KRAFTVERK sG RUPPE RNA O C H D E FRÄMSTA V ER KEN Överdelen av de betonggjutna och spiralformade vattentilloppen till en av turbinerna i Hammarforsen I:s kraftstation. Betongkonen ovanför spiralen omsluter axelbrunnen mellan turbin och generator. BS 1992. tor. Ställverksplacering: utomhus. Maskinhus, form: rektangulär maskinhall; f.d. inomhusställ­ verk i byggnadskropp över tuberna mellan intags­ huset och maskinhallen och sammanbyggt med dessa. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av be­ tong, överbyggnad av betong och tegel, plåt/papp­ täckta pulpettak. Kommentar HAMMARFORSEN I, tillkommet för överföring av elkraft till skogsindustrierna i Sundsvallsområ­ det. Bestyckat med stora enhjuliga, vertikala turbi­ ner med högt specifikt varvtal, monterade med spi­ ralformad vatteninledning. Tillhör pionjärverken för det moderna vattenkraftverket, introducerade med Forshuvudforsens och Lilla Edets kraftverk 1921 resp. 1926. Samtidigt med HAMMARFOR­ SEN I uppfördes även det snarlika Krångforsens kraftverk i Skellefteälven. I dessa båda placerades generatorerna nedsänkta under maskinsalsgolvet. Förfarandet introducerades 1926 i Norrfors kraft­ verk i Umeälven, en anläggning som dränktes 1958 då stornorrfors kraftverk togs i drift. Kraftstationen är en provkarta på funktionalis­ mens hela ide: funktionssepareringen (intag, rna­ skinsal och ställverk i separata byggnadskroppar), skivaktiga väggar och tak, bandfönster i liv med fa­ saden, släta ytor, ljusa färger och som kronan på verket en liten stålrörsomgärdad utsiktsbalkong mot dammen. Allt är utfört med en elegans och fi­ -153­ RB ESK RIV N IN G AV KRAFTVERK sG RUPP ERN A O C H D E FRÄM STA VE RK EN ness som skulle ha glatt den uppenbare inspiratö­ ren, Le Corbusier. Hammarforsen är, tillsammans med Gammel­ ängeforsen något uppströms i älven, landets yngsta vattenfall. Det bildades 1796 vid "Vildhussens" våldsamma torrläggning av Ragundasjön. Litteratur Almqvist, Osvald. Den arkitektoniska utformning­ en av några nyare kraftverksanläggningar. SVKP nr 217, 1929. Blomqvist, Erik . Indalsälven- en kraftkälla . Öster­ sund 1970 . Dahlgren, Karl. Hammarforsens turbiner. TI, M, 1928, sid. 38-41. Hammarforsen . Populärbroschyr 1981. Hydro-electric installation at Hammarforsen, Swe­ den . Engineering Aug. 23 and Sept. 26, 1929 . London. Linn, Björn. Osvald Almqvist - en arkitekt och hans arbete, Stockholm 1967. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Nors ell, Birger. Vattenmängdsmätningen vid prov­ ningen av turbinerna i Hammarforsens kraft­ verk. TI, M, 1929, sid. 131-132. Samsioe, Frey & Berg, Gottfried. Hammarforsens kraftverk . ERA 1929, häfte l, sid . 6 ff. Armkors och matarmaskin till G 1:s generatoröverdel breder ut sig som en jättelik bläckfisk av järn i den lju­ sa maskinhallen i Hammarfors en I:s kraftstation. BS 1992. -154­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Krångfors kraftverk med frivattentappning över sektorluckan. Kraftstationens tre byggnadskroppar med de eleganta pulpettaken framgår tydligt med luckhuset överst, därefter ställverksbyggnaden och längst ner ma­ skinhuset. Jämför m ed Hammarforsens kraftverk . BS 1992 . KRÅNGFORS 1928 Utförande Grupp: 5B. Dammtyp: Ambursendamm (lamell­ damm) av betong, påbyggd 6 m 1948. Utskov: seg ­ mentluckor, sektorlucka. Vattenvägar: intag i damm med luckhus- betong/ståltuber25m- spi­ ralformade trycksumpar av stål för G1, G2; av be­ tong för G3 - svallbassäng - 2 utloppstunnlar i Byggnadsdata berg 300 m. Antal maskinaggregat: 3. Maskinar­ Byggna dsår: 1926-28 (G1), 1948 (G2) . Om- och rangemang: vertikalaxlar. Turbintyp : francis (G1, tillbyggnader: 1947-48 (damm), 1972- 73 (G3) . G2), kaplan (G3) . Generatortyp : 3-fas, synkrona, Byggherre: Skellefteå Stads Elektricitetsverk. Pro­ jektörer: Bygg och maskin: VBB, el: Mell och Nor­ kapslade, överliggande bärlager; G1 och G2 matar­ försedda. Ställverksplacering: i huskropp över tu ­ ra Sveriges Ångpanneförening (1928). Arkitekt: berna (G1, G2), utomhus (G3) . Maskinhus, form: Osvald Almqvist, Stockholm (1928) . Byggnadsen­ rektangulär maskinhall sammanbyggd med ställ­ treprenör: Tekniska Byggnadsbyrån, Stockholm verkshus . Maskinhus, byggnad: underbyggnad av (1928). Turbintillverkare: Verkstaden. Generator­ betong, överbyggnad för maskinhall och ställverk tillverkare: ASEA. Ort: Krångfors, 25 km V om Skellefteå. Kommun: Skellefteå. Län: Västerbotten. Ägare: Skellefte å Kraft AB. Vattendrag: Skellefteälven. Fallhöjd: 3 29,9 m. Drivvattenföring: 240m /s. Effekt: 70 300 kVA. Arsproduktion: 320 GWh. -155­ BESKRIVNJNG AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN av tegel och för luckhus av trä, plåttäckta pulpet­ tak över varje byggnadskropp. Kommentar KRÅNGFORS kraftverk uppfördes inför en plane­ rad belastningsökning i ägarens distributionsnät (exploatering av Bolidens malmfält och nyetable­ ring av ett större träsliperi i Bureå). Kraftverket byggdes samtidigt som Hammarforsens kraftverk i Indalsälven och liknade detta i många avseenden. Bägge verken tillhör den moderna vattenkraft­ teknikens pionjäranläggningar. Det är verk med stora vertikalaxlade maskinaggregat vars enhjuliga snabblöparturbiner monterats i trycksumpar med spiralformad va tteninledning. För arkitekten Osvald Almqvist, som parallellt arbetade med ritningarna till både KRÅNGFORS och Hammarforsen, var visserligen förutsättning­ arna i mångt och mycket givna . Tre funktioner, tre byggnadsdelar (intag, maskinhus, ställverk) att samordna . Det normala hade varit att försöka sam­ la allt till en volym och ge det hela en slagkraftig, symbolisk form . Men Almqvist gjorde tvärt om. Han anammade den avskalade ingenjörsmässiga estetiken, gav den ett egenvärde, renodlade tredel­ ningen till en flerhusverkan och lät byggnadskrop­ parna snarare åskådliggöra vattnets rörelse och kraft. Detta hade ingen svensk arkitekt gjort tidi­ gare. Vid KRÅNGFORS återförs utloppsvattnet till älven genom bergtunnlar via ett stort öppet svall­ schakt. Härigenom har den branta, nedersta delen av forsen kunnat lämnas orörd. Vid frivattentapp­ ning ger detta kraftstationen en ytterligare drama­ tiserad framtoning. Konceptet med utloppstunnel hade tidigare tillämpats vid bl.a . Dejefors kraftverk i Klarälven 1906 och Hornsö kraftverk i Alsterån 1919 . KRÅNGFORS och det av staten samtidigt utförda Norrfors kraftverk i Umeälven var pionjär­ verken när det gällde vattenvägar i bergtunnlar vid större kraftverk med måttliga fallhöjder. Litteratur Björnbom, Thor. Skellefteå stads kraftverk 1906­ 1936. SVKP nr 297, 1936. Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Krångfors kraftverk. Elkraft & kraftverk i Västerbotten 1892- 1992. Tidskriften Västerbotten nr 3.92 . Umeå 1992. Krångfors kraftverk. SVKM nr 15, 1928. Liden, Mattias. Krångfors vattenkraftverk och ar­ kitekten Osvald Almqvist. Seminarieuppsats i konstvetenskap vid Umeå universitet, vt. 1990. Linn, Björn. Osvald Almqvist - en arkitekt och hans arbete . Stockholm 1967 Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Generatorernas överdelar vid aggregaten G l och G2 i Krångfors kraftstation. BS 1992 . -156­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Vargöns kraftverk från nedströmssidan. På byggnadens tak står de två generatorerna under respektive plåt­ huv. Till vänster bock-kranen med nedfällbara lämmar att användas som skydd vid underhålls- och repara­ tionsarbeten. Sedan fotografiet togs har stationen kompletterats med Vargön II som placerats i öppningen under kranen. Till höger Airco Alloys ferrolegeringsv erk. BS 1981 . VARGÖNI 1934 Ort: Vargön. Kommun: Vänersborg. Län: Älvs­ Utförande borg. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Göta älv. Grupp: 5B. Dammtyp: massivdamm av betong. Fallhöjd: 3,66- 5,95 m (medeltal 4,3 m). Drivvat ­ Utskov: vagglucka, planlucka, segmentluckor, alla 3 med spelhus. Vattenvägar: intag i damm - spiral­ tenföring: 600 m /s. Effekt: 24 000 kVA. Arspro­ formade sugsumpar av betong {hävertar) - utlopp duktion: 115 GWh. till älven. Antal maskinaggregat: 2. Maskinar­ rangemang: vertikalaxlar. Turbintyp: kaplan. Ge­ Anmärkning 1986-1989 byggdes ett kompletterande verk, neratortyp: 3-fas, synkrona, kapslade, underlig­ VARGÖN II, mellan den gamla stationen och hög­ gande bärlager, matarmaskiner drivna med vinkel­ växel fr ån turbinaxlar. Ställverksplacering: i rna ­ ra stranden . skinhus och utomhus. Maskinhus, form : rektangu­ lärt med turbiner helt och vattenvägar delvis över Byggnadsdata övre vattenytan i hävertuppställning. Serviceut­ Byggnadsår: 1930-34 (dammen påbörjad redan rymmen runt generatorerna. Maskinhus, byggnad: 1929). Ombyggnad: 1990-92 (renovering av ma­ skineri) . Byggherre: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. underbyggnad av betong, överbyggnad saknas, ge­ Projektör: Egen regi. Arkitekt: Erik Hahr, Stock­ neratorerna endast täckta av plåthuvar. Kraftsta­ holm. Byggnadsentreprenör: Egen regi. Turbintill­ tionen betjänad av en stor bockkran placerad ut­ omhus . verkare: Verkstaden (G1, löphjul G2), NOHAB (G2 ledhjulsapparat) . Generatortillverkare: ASEA. -157­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERK s GRUPP ERNA O CH DE F RÄM ST A VERKEN Tryckoljepump och diverse sekundär manöverutrustning vid östra aggregatet i Varg­ öns kraftstation. Pumpen drivs av samma axel som ma­ tarmaskinen på andra sidan väggen. BS 1991 . Kommentar VARGÖN I är ett utmärkt exempel på den djärv­ het och det nytänkande som kännetecknade lan­ dets och i synnerhet statens kraftverksteknik under de dynamiska 1920- och 30-talen . Anläggningen blev Trollhätteförvaltningens tredje kraftverk och landets genom tiderna mest extrema lågtrycksverk. Utbyggnaden av den låga fallhöjden vid Vargön kunde motiveras ekonomiskt först sedan beslut fat­ tats om reglering av Vänern med en reglerings­ damm vid Vargön, en damm som även skulle kun­ na utnyttjas för kraftproduktion. VARGÖN I skul­ le bli nyckeln till Vänern, Sveriges största vatten­ magasm . Med kaplanturbinen som introducerats några år tidigare hade man nu också möjlighet att tekniskt genomföra en utbyggnad av den låga fallhöjden med hjälp av endast två maskinaggregat. Därut­ över utnyttjades alla till buds stående medel för att byggnadstekniskt förenkla och förbilliga kraftsta­ tionen. Kraftstationen utfördes utan egentlig överbygg­ nad och turbinerna placerades i hävertuppställning för att undvika kostsamma intagsluckor och djupa sugrörsgropar. Överbyggnaden ersattes helt sonika av några enkla plåthuvar som skydd över generato­ rerna. Kraftstationen är således i princip bara en enda stor fundamentsliknande underbyggnad i be­ tong, potent och fullkomligt vibrerande av kraft. Rationellare än så här kan det inte bli. Med Varg­ öns kraftstation tar man definitivt död på föreställ­ ningen om kraftstationen som en statusbyggnad. Kaplantekniken kulminerade dessutom storleks­ mässigt här med löphjulsdiametern 8,0 m, något som gjorde att intagsgrindar inte ansågs nödvändi­ ga eftersom turbinerna förmodades kunna sluka allt förekommande vrakgods . Maskineriets varvtal blev till följd av de extrema förhållandena inte mer än 46,9 rpm, ett varvtal som endast underträffats av Arboga kraftverk med dess 17 rpm. Stationens två generatorer hade från början skilda frekvenser, 50 och 25 p/s. Först 1960 då hela Trollhättenätet omlagts till 50 p/s kunde 25 p/s-aggregatet byggas om. -158­ BEsKRIVNING AV KRAFTV ERKsG RUPPERNA O CH DE FRÄMSTA VERKEN Litteratur Björkman, G. & Jacobson, S. & Ström, S. Teknisk beskrivning av arbetena för Göta älvs veckare­ glering och Vargöns kraftstation. Kungl. Vatten­ fallsstyrelsen. Tekn. medd . Ser. B, nr 104. 1939. Björkman, G. & Jacobson, S. & Ström, S. Beskriv­ ning över arbetenas utförande för Göta älvs veckareglering och Vargöns kraftstation. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Tekn. medd. Ser. B, nr 105. 1939. Wittrock, Peder. Statens kraftstation vid Vargön och byggnadsarbetena vid Göta älv för Vänerns reglering. SVKP nr 271, 1934 samt TT VoV 1934, sid . 49-56, 64-66. SKOGSFORSEN I och II 1939, 1960 höjd: 14,5 m. Drivvattenföring: 45 + 30 m /s. Ef­ fekt: 5 400 + 4 250 kVA. Arsproduktion: 31 GWh. 3 Ort: Skogsforsen. Kommun: Falkenberg. Län: Hal­ land. Ägare: Sydkraft AB. Vattendrag: Ätran. Fall Kraftstationen för Skogsforsen I i gjuten råbetong reser sig majestätiskt, liksom blickande ut över omgiv­ ningarna. I förgrunden syns schakt för Skogsforsen II. LB 1989. -159­ B ES KRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPI'ERNA O C H D E FRÄMSTA VERKEN Den funktionella maskinhalls­ interiören i skogsforsen l:s kraftstation. LB 1989. Anmärkning Kraftverket tillbyggdes 1958-60 med ett komplet­ terande verk, SKOGSFORSEN II, vilket försågs med en rörturbin (G2) . Byggnadsdata Byggnadsår: 1937-39 (1). Tillbyggnad: 1958-60 (Il) . Byggherre: Yngeredsfors Kraft AB (till Syd­ kraft 1982). Projektörer: 1: Bygg o maskin: VBB, el: egen regi; Il: okänd. Arkitekt: l: Erik Hahr, Stock­ holm. Byggnadsentreprenörer: 1: Armerad Betong AB, Malmö; II: okänd. Turbintillverkare: Verksta­ den. G eneratortillverkare: ASEA. övre vattenytan . Il: horisontalaxlat med hela aggre­ gatet i bulb i vattenvägen. Turbintyp: kaplan. Ge­ neratortyp: 3-fas, synkrona, kapslade, matarför­ sedda; G1 med övre bärlager och G2 med slutet kylsystem. Ställverksplacering: utomhus. Maskin­ hus, form : 1: rektangulär, vinkelrät mot dammen. Il: maskinhus i egentlig mening saknas. Maskinhus, byggnad: 1: över- och underbyggnad av betong, mycket flackt, valmat sadeltak av betong (för att motstå ftygbrandbomber). II: maskinaggregatet placerat i betonginfodrat bergschakt med lock över. Kommentar Kraftverk tillkommet för att förse byggherrens dis­ Utförande tributionsrörelse i norra Halland med elkraft. En Grupp: 5B. Dammtyp: lamelldamm av betong, väl samlad anläggning. I god 1930-talsanda präg­ jorddammar. Utskov: planlucka, spettluckor, sät­ lad av förenklande drag som lättbyggd gravita­ tar. Vattenvägar: intag i damm - l: öppen sump tionsdamm av lamelltyp (en dammtyp som fann sin med bågformig nedströmsvägg och excentrisk form under just 1930-talet) och turbinplacering i turbinplacering; Il: vattenvägar och maskinaggre­ öppen sump med långaxeL Till detta skall läggas gat i betongtub iberg-utloppskanaler 400 m. An ­ ett maskinhus som helt byggdes i betong utan ut­ tal maskinaggregat: 2. Maskinarrangemang: 1: ver­ vändig ytbehandling. Så var det emellertid inte tikalaxlat långaxelaggregat med genera tor över -160­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN tänkt från början. Betongen kom snarare in efter önskemål om att förse byggnaden med bombsäkert tak . I oerfarna händer skulle resultatet ofelbart ha lett till en kraftstation i form av en brutalistisk be­ tongbunker. I arkitekten Hahrs händer förvandla­ des dock ett billigt och rationellt grepp till något som snarare liknar en optimal form och lju ssätt­ ning för en liten kaplanstation. Kraftverket kompletterades 1960 med land ets första rörturbinaggregat, ett koncept som represen­ terade den förenklade låg trycksteknik som utfor- mats i fransk a och tyska låglands- och tidvattenan­ läggningar under 1940- och 50-talen. Litteratur Almström, K. & Rönnevig, C. skogsforsens rörtur­ bingenerator. AT 1961, sid. 54- 58 . Furusk og, Valter. Byggnadstekniska särdrag hos några nya va ttenkraftverk . TT, VoV, 1939, sid. 153-163 . Olsson, Carl Erik . skogsforsens kraftverk. SVKP nr 329, 1939. KARSEFORS 1929 Grupp: 5B. Byggnadsår: 1928- 29. Byggherre: Syd­ svenska Kraft AB. Ort: Karsefors, 4 km O om Laholm. Kommun: La­ holm. Län: Halland. Ägare: Sydkraft AB. Vatten­ drag: Lagan. Fallh öjd: 26,2 m. Effekt: 38 000 kVA. Karsefors kraftstations mäktiga nedströmsfasad. BS 1989. -161­ B ESKRIV N I N G AV KRAFTVERK sG R U PPERN A O CH D E FRÄM STA VERKE N ;.: ·w · ~;.., ;\~ '.. j . ~···. ·~ Det storslagna entrepartiet till Karsefors kraftstation. BS 1989. Regleringsdamm och kanalin­ tag vid Karsefors kraftverk. Till vänster spelhuset för regle­ ringsdammens valsar. Till hö­ ger intagskanalens numera bortrivna avstängningsluckor och spelhus. BS 1989. Kommentar Landets största kraftverk söder om Trollhättan . En monumental helgedom, ett kraftverkstempel tilläg­ nat de jättelika maskinaggregaten . Sveriges svar på norska Såheim. Arkitekt Hans Thyselius, Malmö. Trots storleken utfört efter äldre principer med vattenvägar över mark (tuber nedgrävda) . Även regleringsdammen är av ålderdomlig typ med val­ sar och granitklätt spelhus. Maskineriet är dock av modernt slag med två enhjuliga vertikala maskin­ aggregat. KARSEFORS har tekniska likheter med Malfors i Motala ström, byggt några år senare. Litteratur Bjurling, Oscar. SYDKRAFT-sarnhälle. Malmö 1982. Åberg, Alf Sydkraft 1906-1956. Malmö 1956. Lagan och Lagaverken . Sydkraft 1966. -162­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Maskinhallen med aggregaten G2-G6 i Borensbergs gamla kraftstation. Stationen manövrerades från mar­ mortavlan på balkongen varifrån maskinisterna hade en utmärkt överblick. BS 1979. BORENSBERG I (NÄS) 1904- (1988) Ort: Näs, 2 km SO om Borensberg. Kommun: Motala. Län: Östergötland. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Motala ström. Fallhöjd: 6,8 m. Effekt: l 970 kVA. Grupp: 5B. Byggnadsår: 1903-1904. Byggherre: Motala Ströms Kraft AB. Anmärkning Kraftstationen togs ur drift och ersattes 1988 av BORENSBERG II men har bevarats som museum. Kommentar Kraftverket var avsett för tät- och landsortsdistri­ bution i västra delarna av Östergötland. BORENS­ BERG I var sannolikt landets första kraftverk med vertikalaxlade enhjuliga turbiner i trycksumpar. Arrangemanget var flera år före sin tid och åter­ kom först 1921 i Forshuvudforsens kraftverk i Dal­ älven, landets första "moderna" stor kraftverk. Litteratur Castensson, Reinhold & Hillmo, Thomas & Kols­ gård, Svante. Kraften ur Motala ström. Linkö­ ping 1992. Nääs kraftstation. AT (AET) 1918, sid. 105. Samzelius, Nils & Granqvist, Kurt. Motala Ströms Kraftaktiebolag 75 år. Motala 1978. -163­ BESKRIV N ING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN :-\ \. ~~ ~-:~:~. ' -·~ ' <, •• Lanforsens kraftstations ståtliga nedströmsfasad. BS 1992. LANFORSEN 1930 stationens utformning tillskrivs arkitekten Erik Hahr, men ritningarna baseras på ursprungliga ide­ er av Axel R. Bergman från 1918. De bägge regleringsdammarna vid Askön är för­ sedda med en imponerande mängd avstängnings ­ luckor av Stoneytyp . Litteratur Bedoire, Fredric (red.). Med Dalälven fr ån Ave­ sta till havet. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1979:4. Stockholm 1979. Hallerdt, Björn (red.). Ljus kraft värme. 100 år med el i Stockholm. Stockholm 1992. Hedin, Göran (red.). Ett svenskt järnverk. Sandvi­ ken 1862-1937. Sandviken 1938. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin Ort: Lanforsen, Älvkarleö, 4 km SSV om Älvkarle­ by. Kommun: Älvkarleby. Län: Uppsala. Ägare: Lanforsens Kraft AB. Vattendrag: Dalälven. Fall­ höjd: 9,5 m. Effekt: 54 000 kVA. Grupp : SB. Bygg­ nadsår: 1918-30. Byggherre: Lanforsens Kraft AB. Kommentar Kraftverk med landets längsta byggtid . Påbörjat av Sandvikens Järnverk 1918 under intryck av de goda krigskonjunkturerna men lågkonjunkturen efter kriget fördröjde färdigställandet . Den långa byggtiden ledde till att det ursprungligen planerade tekniska utförandet övergavs i likhet med vad som samtidigt skedde vid statens utbyggnad av Lilla Edet. I LANFORSEN installerades inte mindre än tre stora kaplanaggregat, ett fjärde kompletterande kom 1948. Genuin, mycket välbevarad kraftstation i 20­ talsklassicism. Vackra detaljarbeten med smiden, ekdörrar, marmoreringar, kalkstensgolv etc. Kraft­ 1930. Malmström, Birgit. Stockholms Elektricitetsverk 1892-1942. Stockholm 1942. -164­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUP PERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Maskinhallen i Lanforsens kraftstation med fyra kaplanaggregat i rad. BS 1992. Mängder av Stoneyluckor vid den ena av Lanforsens kraftverks bägge regleringsdammar. BS 1992. -165­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA O C H DE FRÄMSTA VERKEN l l l' l Med en ovanligt reslig, hyres­ husliknande nedströmsfasad under ett par meter tjockt tak i betong och granit utgör Stadsforsen III ett mäktigt inslag efter Indalsälven. BS 1992. STADSF O RSEN m 194 0 Byggnaden uppförd i betong, ursprungligen med en rå yta, nu utvändigt gulmålad. Ansenliga dimensio­ ner, 4 7 m höjdskillnad mellan tak och sugrörsbot­ ten. Bockkran i maskinhallen istället för travers för att kunna användas vid tunga montagelyft före överbyggnadens färdigställande. Kranbanan avlas­ tad med gigantiskt balksystem . Bygg naden kröns av ett 2,5 m tjockt tak av betong och granit; ett eko av den orostid under vilken anläggningen uppför­ des . Ort: Stadsforsen, 5 km S om Bispgården. Kom­ mun: Ragunda. Län: Jämtland. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Indalsälven. Fallhöjd: 28,5 m. Ef­ fekt: 145 000 kVA. Grupp : 5B. Byggnadsår: 1936­ 40. Byggherre: KungL Vattenfallsstyrelsen. Anmärkning STADSFORSEN I och II var små kraftverk som en­ dast utnyttjade en del av fallhöjden. De revs när III:an blev färdig . Kommentar Vattenfalls första Norrlandskraftverk, som var av­ sett för kraftöverföring till mellersta och södra Sverige. Mäktig damm med det centrala partiet av betong. Landets starkaste vattenkraftaggregat 1940. En brutal, monumental anläggning i bästa sov­ jetmodernism . Den rationella och strikt geometris­ ka kraftstationen är ritad av arkitekten Erik Hahr. Litteratur Johansson, Ture. Kring Bispgården och Stadsfor­ sen . Starens Vattenfallsverk 1979. Plass, John & Melkerson, J. & Lundholm, R. Stads­ forsens kraftstationsbyggnad . KungL Vattenfalls­ styrelsen. Tekn. medd. Ser. B, nr 122. 1943 . Stadsforsens kraftstationsbyggnad. Populärbro­ schyr 1937. -166­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Interiör från Stadsforsen III:s kraftstation med inglasad vägg till kontrollrummet, gallerier, bockkran samt un­ der denna toppen av ett av de stora kaplanaggregaten . BS 1992. MALFORS 1936 Litteratur Ekwall, A. & F/odin, H. Malfors kraftanläggning i Motala ström. SVKP nr 291, 1936 . F/odin, H . m.fl. Malfors kraftstationsbyggnad. Kungl. Vattenfallsstyrelsen . Tekn. medd. Ser. B, nr 120, 1943. Ort: Ljungsbro, 13 km NNV om Linköping. Kom­ mun: Linköping. Län: Östergötland. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Motala ström. Fallhöjd: 28,5 m. Effekt: 28 000 kVA. Grupp : 5B. Bygg­ nadsår: 1931- 1936. Byggherre: Kungl. Vattenfalls­ styrelsen. Kommentar Ett större kraftverk som trots den höga fallhöjden byggdes med alla vattenvägar över mark i en tid då övergång till bergtunnlar börjat ske. För att minska tilloppskanalens omfång samt för att åstadkomma ett lämpligt dammagasin för korttidsreglering krävdes ett omfattande system av dammbyggnader. Både huvuddamm och vallar utfördes som jord­ dammar, huvuddammen blev med sin längd 450 m och största höjd 15 m landets dittills största jord­ fyllnadsdamm. -167­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Malfors kraftstation från nedströmssidan. BS 199 3. , .• w' Långhags kraftverk i snöyra. BS 1992. - 168­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRU!'l'ERNA O C H D E FRÄMSTA VERKEN LÅNGHAG 1938 nämnvärt sedan dess. LÅNGHAG hade 1938 lan­ dets största kaplanturbiner och var Bergslagets största kraftverk. Välgjord kraftstation, ritad av arkitekten Nils Ahrbom, Stockholm. Imponerande ljusföring, t.o.m. "turbindäck" får ljus genom dageröppning­ ar på nedströmssidan. Litteratur Furuskog, Valter. Byggnadstekniska särdrag hos några nya vattenkraftverk. TT, VoV, 1939, sid. 153-155. Malmfors, Sam. Långhags kraftverk. SVKP nr 325, 1939. Ort: Långhag, Solvarbo, 6 km NNV om Säter. Kommun: Säter. Län: Kopparberg. Ägare: Stora Kraft AB. Vattendrag: Dalälven. Fallhöjd: 13,0 m. Effekt: 53 000 kVA. Grupp: SB. Byggnadsår: 1936- 38. Byggherre: Stora Kopparbergs Bergslags AB. Kommentar Utpräglat lågtrycksverk där Bergslaget åter marke­ rade sin tätposition inom vattenkrafttekniken med traditioner från Domnarvet, Kvarnsveden, Mack­ fjärd och Forshuvudforsen. Principerna för utbygg­ nad av låga men vattenrika fall fann vid LÅNG­ HAG sin optimala form och har inte ändrats LAHOLM 1932 Litteratur Bjurling, Oscar. SYDKRAFT-samhälle. Malmö 1982. Lagan och Lagaverken. Sydkraft 1966. Aberg, Alf. Sydkraft 1906- 1956. Malmö 1956. Ort: Laholm. Kommun: Laholm. Län: Halland. Ägare: Sydkraft AB. Vattendrag: Lagan. Fallhöjd: 8,5 m. Effekt: 12 000 kVA. Grupp: SB. Byggnads­ år: 1930-32. Byggherre : Sydsvenska Kraft AB. Kommentar Det sista kraftverket i Lagan före mynningen i ha­ vet. Ett mäktigt tempel i råhuggen granit helgat åt Europas på sin tid största kaplanaggregat. I likhet med det strax uppströms belägna Karseforsens kraftverk är det en blandning av nytt och gammalt. Anpassat i form och material till det näraliggande Lagaholms gamla bastioner och slottsruiner. En monumental portal i bästa slottstappning leder in till en illusorisk pelarhall där kaplanaggregatet tro­ nar under ett imponerande spegelvälvt innertak. Arkitekter Salomon Sörensen, Malmö och A. Salo­ mon-Sörensen, Helsingborg. Regleringsdammen är den sista i landet med valsar, byggd i en tid då ny teknik med segment- och sektorluckor redan intro­ ducerats. Laholms kraftstation från nedströmssidan. Förbe­ redelser pågår för turbinrevision m ed fångdamms­ bygge i utloppet. BS 1986. -169­ BESKRIVNING AV KRAFTV E RKSGRUPPERNA OC H DE FRÄMSTA V E RK EN AVESTA STORFORS II 1931 Kommentar Ett minnesmärke i Avestaforsens brus . Gedigen men lite dyster kraftstation ritad av arkitekten Tor­ ben Grut, Stockholm. Byggd i mörkbrunt, handsla­ get tegel under ett valmat koppartak. Nationalro­ mantikern Gruts tungsinta och smått obstinata tolkning av funktionalismens funktionsseparering. Litteratur Avesta och M ånsbo kraftverk. SVKM nr 27, 1932. Bedoire, Fredric (red .). Med Dalälven från Ave­ sta till havet. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1979:4. Stockholm 1979. Ort: Avesta. Kommun: Avesta. Län: Kopparberg. Ägare: Visentkraft AB (Stockholm Energi). Vatten­ drag: Dalälven. Fallhöjd: 11,5 m. Effekt: 28 800 kVA. Grupp: SB. Byggnadsår: 1929-31 (G1, G2), 1937 (G3). Byggherre: Avesta Jernverks AB. Anmärkning Kraftverket utbyggt i två etapper. Gemensam damm med Månsbo II på vänstra stranden. AVE­ STA STORFORS I uppfört 1916-18, ersattes 1937 av nuvarande anläggning, dess ombyggda maskin­ hus står fortfarande kvar. Uppströmsfasaden till Avesta Storfors II med ett av de stiligaste intagshusen i svenskt kraftverksbyggande. BS 1977. -170­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VE RKEN Grupp 6. Stora mellan- och högtrycksverk under mark Till gruppen hör stora modernt byggda mellan- och högtryckskraftverk med vattenvägar och maskin­ sa lar hel t förlagda under mark . Verken har vertika­ la enhjulsaggregat med en effekt av minst 10 000 kW per enhet och gruppen introducerades med Krångede kraftverk 1936. Till gruppen räknas ock­ så de båda underjordiska pionjärverken Mockfjärd och Porjus från 1911 resp . 1915. Kraftverkens eventuella byggnader ovan mark utnyttjas för ställ­ verk, driftcentraler, omlastning, verkstäder, kontor m m . I gruppen är det också dessa delar som får re­ presentera begreppet kraftstation. Exempel på det­ ta är Porjus med dess ställverk, Krångede och Har­ språnget med de stora omlastningshallarna och Hjälta med en hel byggnadsensemble. I gruppen kan man också bättre än i de övriga studera den estetiska utarmning som det svenska kraftstations­ byggandet har genomgått under senare decennier. Vid inventeringen har sammanlagt 8 kraftverk i grupp 6 besökts. Verken är placerade i den rang­ ordning de fått vid bevarandebedömningen. Löpnr Kraftverk Byggn. år Plac. 1 2 3 4 5 6 7 Anm . ABM 13 469 241 189 1450 316 166 1355 PORJUS II M OCKFJÄRDI KRÅNGEDEII H J ÄLTA TROLLHÄTTANIHOJUM TORPSHAMMAR FO RSMO GULLSPÅNG I och II 1915 1911 1936 1949 1942 1943 1948 1908 M useum M useum Drift Drift Drift Drift Drift Drift A Damm PORJUS II 1915- (1980) ett provisoriskt kraftverk som användes under byggnadstiden 1911-15. Ort: Porj us. Kommun: Jokkmokk. Län: Norrbot­ ten. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Stora Lule­ 3 älv. Fallhöjd: 58,1 m. Drivvattenföring: 340 m /s. Effekt: 151 000 kVA. Arsproduktion: 990 GWh. Anmärkning Den äldre delen (G1 - G7) av PORJUS II inklusive dammen ersattes 1975 av ett nytt verk, PORJUS III med ett aggregat. Sedan detta kompletterats 1980 med ytterligare en maskin nedlades driften helt i det gamla verket. PORJUS II kraftstation avses att behållas som museum, dammen har däremot över­ dämts. Byggnadsminne sedan 1986. PORJUS I var Byggnadsdata Byggnadsår: 1910-15 (G1-G3, G5), 1917- 20 (G4, G6), 1927- 31 (G7). Tillbyggnad: 1939-41 (G8), 1947-49 (G9). Ombyggnad: en successiv övergång till 50 p/s har skett varvid aggregaten G1- G7 bytts ut eller byggts om. Byggherre: Kungl. Vattenfalls­ styrelsen. Projektör: egen regi under ledning av Fredrik Jonson. Arkitekt: Erik Josephson, Stock­ holm. Byggnadsentreprenör: egen regi. Turbintill­ verkare: NOHAB. Generatortillverkare: ASEA. - 171­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Den mäktiga ställverks- och kontrollbyggnaden vid Porjus Il:s kraftverk. Statens närvaro i sammanhanget understryks av den kungliga kronan uppe på toppen av ventilationstornet. BS 1992 . -172­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKE Utförande Grupp: 6. Dammtyp: massivdamm av betong, jorddammar (gamla dammen : massivdammar av betong, Ambursendamm, jorddammar). Utskov: 2 segmentluckor (gamla dammen: skibord, va ls). Vattenvägar : intag strax intill damm - 3 tunnlar 525, 670, 745 m- svall/intagsbassänger- vertika­ la ståltuber i berg, ingjutna i betong - turbiner i tryckskåp av stål- 3 utloppstunnlar l 000-1 200 m. Antal maskinaggregat: 9 huvudaggregat (G l ge­ nerator skrotad), 2 hjälpaggregat. Maskinarrange­ mang: horisontalaxlat. Turbintyp : francis; tvilling­ montage i tryckskåp med radiell vattentillförsel; Gl-G7 med cylindriska skåp; G8, G9 med sfäriska skåp; enhjuliga hjälpturbiner i gjutna spiralskåp. Generatortyp: 3-fas, synkrona, kapslade, stålagra­ de, matare på axeltapp eller turbinaxeL Ställverks­ placering: i byggnad ovan mark, transformatorer i nischer i maskinhall. Maskinhus, form: rektangulär maskinsal sprängd ur berget med turbinerna i ni­ scher samt med lägre golvplan vid G8, G9 för att minska kavitationen. Stor byggnad ovan mark för ställverk m.m. Lyftschakt mellan maskinsal och ovanjordsbyggnad. Maskinhus, byggnad: maskin­ hall i berg med golv, väggar och tak inklädda med betong. Ovanjordsbyggnad med underbyggnad av betong och överbyggnad av tegel samt plåttäckt sa­ deltak med stort torn för ventilation. Kommentar Sveriges och troligtvis världens första storkraftverk norr om polcirkeln. Statens första och landets an­ dra kraftverk helt under mark och med avsevärd fallhöjd. I första hand byggt för att den tunga järn­ vägsdriften på malmbanan skulle kunna elektrifie­ ras . Uppfört i tidigare ödemark under stora umbä­ randen och svåra klimatiska förhållanden . Kraftverkets ursprungliga nu överdämda damm var landets största 1915. Den hade en avancerad konstruktion (Ambursen) med omfattande jord­ dammsans lutningar. Till skillnad fr ån landets för­ sta underjordiska kraftverk vid Mockfjärd, hade PORJUS II vattentillförsel i tuber (Mockfjärd hade tvillingturbiner i öppna bergschakt) till turbiner i tryckskåp nere i maskinhallen. Det mest ögonfägnande beviset på kraftverk­ sa mheten är den stora stä llverksbyggnaden ovan Maskinsalen i Porjus II:s kraftstation med åtta av de nio aggregaten. BS 1992 . mark, uppförd i mörkbrunt, hårdbränt tegel i skif­ tande toner. Ett imponerande nationalromantiskt bygge som andas representativitet, soliditet och permanens; de breda, rosafärgade murfogarna för­ stärker den muskulösa karaktären. Mängder av på­ kostade, gedigna och vackra detaljlösningar, sär­ skilt i samband med entreer och trapphus. Kon­ trollrumsinteriören är något utöver det vanliga med Olga Lanners armaturer och en magnifik, svängd manöverpulpet och instrumentpanel i mar­ mor som står likt en skulptur i rummet. Även den omgivande bebyggelsemiljön är stor­ slagen. Porjus är vårt enda riktiga kraftverkssam­ hälle. Stadsplan från 1917, karakteriserad av zone­ ring och tidstypiskt trädgårdstänkande. I direkt an ­ slutning till ställverksbyggnaden ligger ett omfat­ tande, sammanhängande och bevaransvä rt bo­ stadsområde för driftpersonalen. -173­ BE sKR IVN I NG AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Turbin till aggregat G4 i Por­ jus II:s kraftstation . I turbin­ nischen finns också aggrega ­ tets remdrivna pendelregula­ tor, tryckkärl samt matarma­ skin, här monterad på tur­ binaxeln. BS 1992 . Det yngre av de två likströmsaggregaten i Porjus II:s kraftstation. BS 1992 . -174­ BESKRIVN I N G AV KRA FTVERKsGRUPP ERNA O C H D E FRÄM STA VE RKEN Ledningsstolpe i Porjus för linjen till malmfälten. BS 1992. Eftersom PORJUS II ensamt betjänade ett distri­ butionsnät med olika slag av förbrukning, genere­ rades under en tid inte mindre än fyra olika ström­ arter: likström för lokalkraft och reservmatning av generatorerna, 15 p/s enfas växelström för malm­ banans drift samt 25 och 50 p/s trefaskraft för dis­ tribution till malmfälten och Norrbotten. Det stora nätet sammankopplades först 1936 med kustnäten i Luleå-Piteå-Umeå -områdena. Litteratur Forsgren, Nils . Porjus. Pionjärverket i ödemarken. Porjus 1982. Forsgren, Nils. Den effektfulla älven. Porjus 1989. Hansson, Staffan. Porjus. En vision för industriell utveckling i övre Norrland. Diss. Luleå 1994. Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. P lass, John m.fl. Porjus kraftverksbyggnad. Del IV. 1924-1947. Kungl. Vattenfallsstyrelsen . Tekn. medd. Ser. B, nr 114. 1947. Redogörelse för arbetena med Porjus kraftverks­ byggnad intill utgången af år 1911. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Medd . nr 8/Tekn. medd . Ser. B, nr 111 . 1913. Sundblad, N .K. Redogörelse för arbetena med Por­ jus kraftverksbyggnad. Del IL 1912-1915. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Tekn. medd . Ser. B, nr 112. 1938 . Sundblad, N.K. Redogörelse för arbetena med Porjus kraftverksbyggnad. Del III. 1916-1924. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Tekn. medd. Ser. B, nr 113 . 1940. -175­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Ovanjordsbyggnaden vid Mackfjärds kraftverk. Nedfart till maskinsalen sker på en lutande bana från den närmast belägna lägre delen av byggnaden. BS 1981 . MOCKFJÄRD I (STUPET) 1911- (1988) Ort: Mockfjärd, 16 km SV om Gagnef. Kommun: Gagnef. Län: Kopparberg. Ägare: Bullerforsens Kraft AB (sedan 1989). Vattendrag: Västerdaläl­ 3 ven. Fallhöjd: 23,8 m. Drivvattenföring: 80 m /s. Effekt: 15 000 kVA. Arsproduktion: 80 GWh . Anmärkning Ett kompletterande verk, MOCKFJÄRD II, med ett maskinaggregat togs i drift 1961 strax intill det gamla. Sedan det nya verket utvidgats med ytterli­ gare en maskin lades det gamla ner 1988 varefter turbinerna revs ut och turbinschakten fylldes igen . Den gamla stationen kommer eventuellt att beva­ ras som museum. Byggnadsdata Byggnadsår: 1907- 11. Ombyggnad: G4 generator bytt ca 1925. Byggherre: Vesterdalelfvens Kraft AB. Projektörer: Bygg och maskin : tro!. egen regi; el: ELPA. Arkitekt: tro!. Ragnar Blomberg, Djurs­ holm. Byggnadsentreprenör: Skånska Cementgju­ teriet AB. Turbintillverkare: Finshyttan. Genera­ tortillverkare: NFEA (G1-G3), ASEA (G4). Utförande Grupp: 6. Dammtyp: massivdamm av betong, byggd 1976. Utskov : segmentluckor. Vattenvägar: intag i damm - 4 vertikala schakt, ett för varje tur­ bin - turbiner i öppen uppställning - 2 utlopps­ -176­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPP E RNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Entrepartiet i maskinhallen från den lutande nedfartsba­ nan i Mackfjärds kraftsta­ tion. BS 1992. tunnlar l 500 m (används nu av MOCKFJÄRD Il). Antal maskinaggregat: 4. Maskinarrangemang: ho­ risontalaxlat. Turbintyp: francis i tvillingmontage {utrivna). Generatortyp: 3-fas, synkrona, stålagra­ de, halvkapslade, matarförsedda. Ställverksplace­ ring: i byggnad över mark. Maskinhus, form: gene­ ratorhall sprängd ur berget med tillträde via trans­ portbana i lutande schakt. Maskinhus, byggnad: byggnad över mark. Underbyggnad av betong, överbyggnad av tegel, plåttäckt sadeltak med stort utledningstorn. Kommentar Landets och förmodligen Europas första underjor­ diska kraftverk . Ett av världens första underjordis­ ka kraftverk var Snoqualmie Falls Cavity Genera­ ting Station i staten Washington, USA som togs i bruk redan 1899. MOCKFJÄRD I byggdes för överföring av kraft till Domnarfvets järnverk och gruvorna i Gränges­ berg. Byggherre var ett bolag som ägdes gemen­ samt av Grängesbolaget och Bergslaget. Anlägg­ ningen var Sveriges näst största kraftverk 1911 . Som underjordsstation har MOCKFJÄRD I fått många efterföljare i Sverige, närmast i tid kom Por­ jus i Norrbotten 1915 . I landet hade dessförinnan bl.a. kraftverken vid Domnarvet (1878) och Hiss­ mofors (1896) anlagts med vattenvägar och turbi­ ner under mark. Dessa verk var dock av långaxel­ typ med de drivna maskinerna monterade i bygg­ nader ovan mark. Turbinerna i MOCKFJÄRD I är egendomligt nog uppställda i öppna sumpar trots den avsevärda fallhöjden. Atmosfären i MOCKFJÄRD I:s underjordiska maskinsal är förtätad och suggestiv. Jämfört med dagens väldiga underjordsstationer är den upp­ seendeväckande liten och trång. satsningen på ut­ förande och detaljarbeten är desto större med vackra, konstruktivt betingade korgbågsmotiv och mycket kakel- och klinkerbeklädnader i olika fär­ ger. Begrepp om maskinsalens djupläge är lätt att få i MOCKFJÄRD I tack vare den lutande ned­ fartsbanans öppna persontransportvagn. Det ovan mark belägna ställverket som reser sig ute i skogen är en massiv tegelbyggnad med borgmotiv, skodd med granit. -177­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Litteratur Salwen, Anders E. Vesterdalelfvens Kraftaktiebo­ lags kraftverk vid Mockfjärd. TT, VoV, 1912. Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Schodek, Daniel L. Landmarks in American Civil Engineering. MIT, Cambridge, Mass., USA, 1987. Två av generatorerna i Mackfjärds kraftstation. Ge­ neratorerna ventileras nor­ malt utan medverkan av rna­ skinsalsluften (kapslade) . Vid behov kan dock den under­ jordiska salen värmas med generatorluften genom att skjutluckor öppnas på gene­ ratorernas sidor och en stor lucka fälls upp på överdelen. BS 1992. KRÅNGEDEII 1936 Ort: Krångede, 16 km V om Ragunda/Hammar­ strand. Kommun: Ragunda. Län: Jämtland. Ägare: Krångede AB. Vattendrag: Indalsälven. Fallhöjd: 3 59,8 m. Drivvattenföring: 500 m /s. Effekt: 252 000 kVA. Arsproduktion: 1 600 GWh . Anmärkning Under byggnadstiden användes ett provisoriskt kraftverk, KRÅNGEDE I, med en effekt av 1 000 k VA. Byggnadsdata Byggnadsår: 1931-36 (G1, G2), 1937- 38 (G3), 1940-43 (G4), 1944 (G5), 1946-47 (G6) . Bygg­ herre: Krångede Kraft AB. Projektörer: allmän planläggning: civ.ing . Carl Sundelin, Stockholm; bygg o maskin : VBB; el: egen regi. Arkitekt: Erik Hahr, Stockholm. Byggnadsentreprenör: egen regi under ledning av dir. Nils Forssblad och arbetschef Gustaf Berggren. Turbintillverkare: Verkstaden. Generatortillverkare: ASEA. -178­ BESKRIVNJNG AV KRAFfVERKSGRUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Krångede kraftverk med omlastningsbyggnaden mitt i bilden. Längan till höger inrymmer kontors- och kon­ trollrumsfunktioner. Bakom skymtar utomhusställverket. LB 1989. Utförande ger, kapslade, matarförsedda. Ställverksplacering: Grupp: 6. Dammtyp: lamelldamm av betong. Ut­ ovan mark, utomhus. Maskinhus, form : rektangu ­ skov: sektorlucka, segment!uckor. Vattenvägar: in­ lär maskinstation i berg med skilda turbin- och ge­ tag i damm med luckhus - 6 vertikala stålinfodra­ neratorplan. Lyftschakt mellan montagehall ovan de tuber i bergschakt, en för varje turbin - spiral­ mark och generatorhalL Servicebyggnad ovan formade tryckskåp av nitad stålplåt - 2 utlopps­ 3 mark i vinkel mot montagehalL Maskinhus, bygg­ tunnlar, 116m och l 400 m, i lutning och ej fyllda nad: maskinsalens golv, väggar och tak inklädda till tak. Antal maskinaggregat: 6. Maskinarrange­ med betong. Ovanjordsbyggnader med underbygg­ mang: vertikalaxlat. Turbintyp: francis, enhjuliga. nad av betong, överbyggnad av tegel, sa deltak. Generatortyp: 3-fas, synkrona, överliggande bärla­ -179­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Interiör från den väldiga underjordiska maskinsalen i Krångede ll:s kraftstation med sex vertikala maskin­ aggregat uppställda i en prydlig rad. BS 1992. Kommentar KRÅNGEDE II, byggt för den första överföringen av norrlandskraft till mellansvenska förbrukare, representerade av ägargruppen Stockholms stad, Korsnäsbolaget, Sandvikens Jernverk, Fagersta Bruk och Hofors Bruk. Ett för sin tid mycket avan­ cerat kraftverk där de konstruktiva principerna för byggandet av stora underjordiska kraftverk opti­ merades. Det stora antal underjordiska vatten­ kraftverk som sedermera byggdes i landet hade alla KRÅNGEDE II som förebild. Vid drifttagningen hade KRÅNGEDE II landets största vattenkraftaggregat. Från 1944 var det även landets till effekt och produktion största kraftverk och överträffades först 1952 av Har­ språnget. Kraften överförs till en fördelningspunkt vid Horndal i Dalarna på en 340 km lång linje som 1936 hade den världsrekordhöga spänningen 200 000 volt. Byggnaderna ovan jord är utförda i en sober och saklig klassicism. Det imponerande portikliknande gavelfönstret i omlastningsbyggnaden, krönt av en fronton, förlänar byggnaden ett drag av klassiskt tempel. Tillhörande ingenjörsbostad, verkmästar­ bostad samt fyra dubbelhus för maskinister är även de ritade av arkitekten Erik Hahr. Utbyggnaden av KRÅNGEDE II föregicks av många och långa processer om äganderätten till fallen samt flera ägarbyten i bolaget vilket bildats redan 1908. Dessutom kom Krångedebolagets pla­ ner på ett omfattande överföringsnät söderut snabbt på kollisionskurs med Kungliga Vattenfalls­ styrelsen som hade tänkt sig ensamrätt på ett så­ dant nät. Efter förslag från SJ:s generaldirektör Granholm ledde detta till utformningen av det se­ dermera internationellt mycket omtalade "svenska systemet" med statsägda stamlinjer på vilka även enskilda och kommunala kraftbolag tillåts transite­ ra kraft till valfria delar av landet. -180­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Axelbrunn i Krångede II:s kraftstation med nitad turbinspiral av stål, snedställda stöttor för överföring av aggregat- och vattenlast mot turbinfundamentet, reglerring samt turbinaxel. BS 1992. Litteratur Berg, Gottfried. Överföring av Norrlandskraft sö­ derut. SVKP nr 231, 1930. Berggren, Gustaf. N åg ra data från Krångede kraft­ verksbyggnader. TT, VoV, 1937, sid. 7-10. Blomqvist, Erik . Indalsälven- en kraftkälla. Öster­ sund 1970 Brunnström, Lasse. Krångede kraftverk . Jämten 1990. Östersund 1989. Edström, J. & Wah lberg, H. & Stenkvist, E. Kr ångede kraftanläggning. AT 1936, sid. 190-204. Edström, Johan . Kr ångede kraftverk och understa­ tionen i HorndaL AT 1936, sid. 190- 196 . En ny länk i kraftverkskedjan. TT, A, 1936, sid. 351 - 353. Forssblad, Nils. Kr ångede kraftverk och överfö­ ringssystem. TT, E, 1936, sid. 157-166. Granholm, Axel. Rationellt utformande av rikets elektriska stamnät. SVKP nr 300, 1937. Hallhagen, Frithiof. Krångede kraftverk, några byggnadstekniska data. SVKP nr 322, 1939. Krångede kraftverk . Populärbroschyr. Stenkvist, E. Huvudtransformatorerna i kraftverk och understationer. AT 1936, sid . 200-204. Wahlberg, H. Generatorerna i Krångede kraftverk. AT 1936, sid .197-199. Öhman, A lbert. Arbetsanordningar vid Kr ångede kraftverksbyggnad . SVKP nr 266, 1933 . -181­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O CH DE FRÄMSTA VERKEN En av de gigantiska turbinregulatorerna i Krångede II:s kraftstation. Maskinerna är förmodligen de största mekaniskt drivna pendelregulatorer som installerats i ett svenskt kraftverk. Senare utförda turbinregulatorer har oftast varit av elektrahydraulisk typ . BS 1992 . -182­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA O C H D E FRÄMSTA VE RKEN Entrepartiet till Hjälta kraftstation . BS 1992. HJÄLTA 1949 de arkitektur. lnteriört utsmyckad med verk av konstnären Hilding Linnqvist. Intagshuset avviker med en kraftig granitbeklädnad och ett massivt be­ tong- och granittak . HJÄLTA var ett av de kraftverk med vilka den omfattande utbyggnaden av de norrländska stor­ kraftverken började efter andra världskriget. An­ läggningarna byggdes med teknik som utvecklats och optimerats under 1920- och 30-talen. Litteratur Bjurling, Oscar. SYDKRAFT-samhälle. Malmö 1982. Hjälta kraftverk . En minnesskrift vid igångkör­ ningen 1949. Stockholm 1949. Hjälta kraftverk . En minnesskrift vid invigningen 2119 1950. Stockholm 1950. Nilsson-Stig, l. Hjälta kraftstation. AT 1951, sid. 3-24. Aberg, Alf Sydkraft 1906-1956. Malmö 1956. Ort: Hjälta, Långsele, 8 km VNV om Sollefteå. Kommun: Sollefteå. Län: Västernorrland. Ägare: Hjälta AB (Sydkraft). Vattendrag: Faxälven. Fall­ höjd: 86m. Effekt: 216 000 kVA. Grupp : 6. Bygg­ nadsår: 1944-52. Byggherre: Hjälta AB. Kommentar Kraftverk under jord, utfört samtidigt med Har­ språnget efter principer som tillämpats i 1930-tals­ anläggningen Krångede. Ett av Sveriges största kraftverk vid full utbyggnad 1952. Vid första ag­ gregatets igångsättning 1949 landets största vat­ tenkraftmaskin. Utloppstunneln är 6 133 m lång, en av världens till volymen största 1949. Ovanligt helgjuten och komplett anläggning med intilliggande kraftverksby. I stort sett intakt sedan byggnadstiden. Byggnaderna ovan jord i tunt gult tegel utgör ett vackert prov på arkitekten Sven Ivar Linds finlemmade och omsorgsfullt bearbeta­ -183­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPP ERNA O C H D E FRÄ MSTA VER KEN Gullspångs kraftverks valvdamm med mängder av små spettluckor. BS 1978. GULLSPÅNG I och II 1908 , 1972 garna i bergschakt och tunnlar, tillhörde en av pionjärerna för kraftanläggningar under mark. I kraftverket ingick även landets första valvdamm som står kvar än idag. Dammen utfördes av sten­ klädd betong på berggrund och med lucköppning­ ar i övre delen. Tekniken att bygga valvade dam­ mar kom från alpländerna och USA. Ort: Gullspång. Kommun: Gullspång. Län: Skara­ borg. Ägare: Gullspångs Kraft AB. Vattendrag: Gullspångsälven. Fallhöjd: 23 m. Effekt: 57 100 kVA. Grupp: 6. Byggnadsår: 1906-08. Byggherre: Kraft AB Gullspång-Munkfors. Anmärkning Den gamla kraftstationen ersattes 1972 av en ny, GULLSPÅNG II, byggd 1969-72, varefter GULL­ SPÅNG I revs . Regleringsdammen som ligger skild från drivvattenintaget behölls däremot i sin helhet. Kommentar GULLSPÅNGs kraftverk tillkom på enskilt initia­ tiv och var åren 1908-10 landets största. Kraften distribuerades över ett omfattande nät som sträck­ te sig fr ån Lidköping i söder till Örebro i norr. Det ursprungliga kraftverket, med delar av vattenvä­ Litteratur Bjurling, Oscar. Gullspångs Kraftaktiebolag 1906­ 1981. Örebro 1981. Gullspångs kraftverk . Populärbroschyr, 1973. Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors 1906­ 1956. Örebro 1956. Ludin, Adolf. Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Westerberg, Nils. Gullspångs vattenkraftanlägg­ ning. TT, VoV, 1908, sid. 126-133. -184­ BEsKRIVNING AV KRAF1VERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Grupp 7. Övriga kraftverk Till gruppen räknas kraftverk som inte kan inord­ nas under övriga grupper. Hit har bl.a. förts verk med mycket höga fallhöjder och med vattenvägar­ na över mark. Även verk med ovanliga maskinut­ rustningar har placerats i gruppen, liksom de få återstående verk som ursprungligen byggts som di­ rektdrivna trämassasliperier. Vid inventeringen har sammanlagt 15 kraftverk i grupp 7 besökts. Verken är placerade i den rang­ ordning de fått vid bevarandebedömningen. Löpnr Kraftverk Byggn.år Plac. Anm. ABM 742 1184 1469 283 1242 213 280 992 1491 761a 737 629 755 699 884 EBBES LENNARTSFORS TOLLERED ÖVRE RUNDBACKEN PERSER UD HÖGFORSEN SILLRE OLOFSTRÖM MUNKEDAL HÄLDEHOLM II RÖTILE GULDSMEDSHYTTAN HULEBO HELLSJÖN KLINTE I och II 1903 1886/1943 1909 1916 1908 1898/1922 1933 1900 1905 1947 1922 1907 1919 1893 1909 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Ur drift Drift Museum Drift Drift Ur drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift Drift, damm BM M EBBES 1903- (1969) Byggnadsdata Ort: Huskvarna. Kommun: Jönköping. Län: Jön­ Byggnadsår: 1902-03. Om- och tillbyggnader: köping. Ägare: Södra Vätterns Kraft AB (]ön­ 1916 (turbiner, regulatorer), 1946 (generatorer och köpings Energiverk) . Vattendrag: Huskvarnaån. 3 ställverk), 1947 (maskinhusets tidigare branta sa­ Fallhöjd: 42,5 meter. Vattenföring: 7 m /s. Effekt: deltak ombyggt). Byggherre: Munksjö AB. Projek­ 2 850 kVA (före omb. 1916, 1 950 kVA). Arspro ­ duktion: 1O GWh. tör: Elektriska AB AEG, Stockholm. Arkitekt: Ernst Stenhammar, Stockholm. Byggnadsentrepre­ nör: projektören. Turbintillverkare: Verkstaden. Anmärkning Kraftstationen nedlagd 1969 samtidigt med den Generatortillverkare: AEG. nedströms liggande Huskvarna III och fallhöjderna för dessa båda sammanslagna i Huskvarna IV. Utförande Grupp: 7. Dammtyp: massivdamm av sten och be­ Övre delen av vattenvägen för EBBES används i den nya stationen. Kraftstationen har rustats upp tong. Utskov: skibord, segmentlucka, spettluckor. under 1993-94 och kommer att bevaras som muVattenvägar: bergtunnel med hävert 320 m - stål­ tub 178 m (bortriven) - spiralformade gjutna seum. -185­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Ebbes kraftstation är belägen djupt ner i Huskvarnaåns natursköna ravin vid Å dalsvägen. BS 1994. Maskinhallsinteriör från Ebbes kraftstation med turbin, rembandskoppling och generator. BS 1977. -186­ BEs KRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE F RÄM STA VERK EN medeltidsromantiskt mästerstycke med branta tryckskåp-kort utloppskanaL Antal maskinaggre­ trappstegsgavlar och höga putsade blinderingar. gat: 3 huvudaggregat, 2 hjälpaggregat. Maskinar­ Trots stympningen har byggnaden behållit mycket rangemang: horisontalaxlat. Turbintyp: francis; av sekelskiftesmystiken. Till detta bidrar maskin­ enhjuliga i gjutna spiralskåp. Generatortyp: 3-fas, hallens rymd, de stora rundbågefönstren och den synkrona, öppna, stålagrade. Ställverksplacering: i interiöra färgskalan i framförallt grönt, engelskt mittrisalit vid ena långsidan. Maskinhus, form: rött och svart. rektangulär maskinhall med vidbyggda betjänings­ utrymmen. Maskinhus, byggnad: underbyggnad av betong, överbyggnad av tegel, nästan plant papp­ Litteratur Bebyggelse och kulturlandskap. Regionalt kultur­ täckt betongtak. minnesvårdsprogram för Jönköpings län, del l. Kommentar Sid. 126-127. Jönköping 1988 . Ett av landets första större vattenkraftverk, anlagt Bosaeus, Elis. Munksjö Bruks Minnen. Jönköping av Munksjö pappersbruk i Jönköping för brukets 1953. elförsörjning. Till följd av den höga fallhöjden, Ekerot, Gunnar. Munksjö Pappersbruk. En små­ ländsk storindustri. Svenska industriella verk som 1906 bara överträffades av kraftverken vid och anläggningar. Stockholm 1903. Hellsjön i Dalarna och Huskvarna Vapenfabrik, Ridderberg, Maria . Ebbes kraftstation vid Hus­ försågs stationen med landets dittills största enhju­ liga turbiner i tryckskåp av spiraltyp. Den ur­ kvarnaån. Jönköpings länsmuseum 1987. Spade, Bengt. Från Baskarp till Forsvik - några sprungliga generatorspänningen 10 500 volt an­ steg i vattenkraftteknikens utveckling i Vätter­ vändes till 1946 för direkt överföring på den 11 km långa linjen till Munksjö. bygden. Uppsatser i teknikhistoria. Chalmers Tekniska Högskola 1980. Kraftstationen var före 1947 års ombyggnad ett LENNARTSFORS I 1886/1943 Ort: Lennartsfors, 16 km SV om Årjäng. Kommun: Utförande Grupp: 7. Dammtyp: massivdamm av betong. Ut­ Årjäng. Län: Värmland. Ägare: Gullspångs Kraft skov: spettluckor. Vattenvägar: intag i damm - 5 AB. Vattendrag: Upperudsälven. Fallhöjd: 8,2 m. 3 korta ståltuber-tryckskåp-utlopp till sjön. Antal Drivvattenföring: 23m /s. Effekt: 2 150 kVA. Ars­ maskinaggregat: 5. Maskinarrangemang: vertikal­ produktion: ca 5 GWh. axlat (G1-G4), horisontalaxlat (G5), samtliga med växellåda. Turbintyp: francis; enhjuliga i cylindris­ Anmärkning ka plåtskåp med radiell vattentillförsel. Generator­ Till följd av de ovanligt goda reglerförhållanden typ: 3-fas, synkrona, matarförsedda; G1- G4 med som läget mellan sjöarna Foxen och Lelången er­ bjuder, uppfördes ett kompletterande verk, LEN­ överliggande bärlager, G5 sköldlagrad. Ställverks­ placering: inomhus. Maskinhus, form: maskinag­ NARTSFORS II, i början av 1950-talet. gregaten inrymda i tvärställt gavelskepp i f.d. slipe­ ribyggnad med turbinrum för G1-G4 i undervå­ Byggnadsdata ning samt däröver maskinhall med växellådor på Byggnadsår: 1886 (ursprunglig anläggning). Om ­ golvplan och generatorer på entresolplan. G5 upp­ byggnader: 1930 (nya turbiner), 1942-43 (om­ ställd i intilliggande lokal. Maskinhus, byggnad: byggnad till elektriskt kraftverk). Byggherre: Len­ narrsfors AB. Projektörer: okända. Arkitekt: underbyggnad av sten, överbyggnad av tegel, sadel­ tak täckta av korrugerad plåt. okänd. Byggnadsentreprenör: okänd. Turbintill­ verkare: Finshyttan. Generatortillverkare: ASEA. -187­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN De båda kraftstationerna i Lennartsfors, nr II till vänster och nr I till höger. BS 1981. Fyra av de fem ståltuberna vid Lennartsfors I:s kraft­ verk. Lennartsfors II till hö­ ger. BS 1991 . -188­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN ASEA-kuggväxlar mellan turbinrummet och generatorbalkongen i Lennartsfors I:s kraft­ station. BS 1991. Generatorbalkongen i Lennartsfors I:s kraftstation med en av de fyra vertikalaxlade generatorerna mellan två turbinregulatorer. BS 1991. -189­ BESKRJVNING AV KRAFfVERKSGRUPP ERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Kommentar LENNARTSPORs I, anlagt 1886 som trämassasli­ peri med vattenturbindrivna slipverk. Sliperiet om­ byggt 1930 med nya maskiner; slipmassaproduk­ tionen upphörde dock redan 1940. Sliperiet ändra­ des då till elektrisk kraftstation varvid slipverken ersattes av elektriska generatorer. Turbinerna från 1930 berördes dock inte, deras låga varvtal växla­ des däremot upp med kuggväxlar. LENNARTSPORs I är ett av de bäs ta exemplen på hur ett äldre, vattendrivet massasliperi byggts om till kraftverk sedan slipmassaproduktionen lagts ner. Under årens lopp har ett flertal av landets äldsta sliperier haft samma utveckling. De flesta har dock på senare tid ersatts av nya kraftstationer varefter de lagts ner även som kraftverk och oftast rivits. Idag återstår ett fåtal äldre sliperier som är ombyggda till kraftverk och LENNARTSPORs I måste betraktas som det kanske främsta av dessa . Litteratur Prydz, Alf. Slipmassaindustrins tekniska utveckling i Sverige. Stockholm 1952. Tallereds övre kraftstation ligger inne bland den övriga industribebyggelsen. I för­ grunden ståltuben upplagd på en vagga. I maskinhusets sockel mynnar de tre sned­ ställda sugrören i den nume­ ra tömda utloppsbassängen. BS 1982. -190­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERN A O CH D E FRÄMSTA VE RKEN TOLLERED ÖVRE 1909 kringliggande textilindustrier och lokaldistribution i Tallereds industrisamhälle. Det utmärkta läget mellan två sjöar medförde att kraftverket kunde byggas för ett stort effektuttag som kunde utnyttjas under industriernas förhållandevis korta drifttid. Den maximala drivvattenföringen i TOLLERED ÖVRE blev därför från början dubbelt och efter ombyggnaden på 1930-talet tre gånger så stor som åns medelvattenföring. TOLLERED ÖVRE blev därigenom ett av landets första "effektkraftverk". Litteratur Berg, Gunnar. Tollered - ett brukssamhälles upp­ komst och utveckling. Tollered 1978 . Nääs Fabrik 1833- 1933 . Minnesskrift. Göteborg 1933. Paterson, Sten Sture. Tallereds Öfvre Kraftstation. Lerum 1993. Ort: Tollered. Kommun: Lerum. Län: Älvsborg. Ägare: Lerums kn. Vattendrag: Tallereds ström. 3 Fallhöjd: 47 m. Drivvattenföring: 3,5 m /s. Effekt: l 800 kVA. Arsproduktion: 4,4 GWh. Anmärkning Kraftverken vid TOLLERED ÖVRE och NEDRE ersattes 1981 med ett nytt underjordiskt verk, TOLLERED, som utnyttjar hela fallhöjden på 60 m mellan sjöarna Torskabotten och Sävelången. TOLLERED ÖVRE är nu byggnadsminne (1991) och visas som museum. Byggnadsdata Byggnadsår: 1908-09. Ombyggnad: 1933-34 (ma­ skineri). Byggherre: Nääs Fabriks AB. Projektör: Bygg o maskin: Svante Lindström, el: Fredrik Lamm, båda lektorer vid CTI, Göteborg. Arkitekt: trol. ej anlitad. Byggnadsentreprenör: byggt i egen regi under ledning av civ.ing. Tor Sillen, Göteborg. Turbintillverkare: Borås Mekaniska Verkstad (Gl, G3 spiralskåp), NOHAB (G2 samt led- och löphjul Gl, G3). Generatortillverkare: FEA (G3), ASEA (Gl, G2). Utförande Grupp : 7. Dammtyp: massivdamm av sten och be­ tong. Utskov: spettluckor. Vattenvägar: intag, skilt från regi. damm- nivåkanal i berg380m (nu igen­ fylld)- nitad ståitu b, diameter 1,4 m, 335m (75 m av nedre delen återstår) - tryckskåp-utlopp till in­ tagsbassängen förTOLLERED NEDRE. Antal ma­ skinaggregat: 3. Maskinarrangemang: horisontal­ axlat. Turbintyp: francis; enhjuliga i gjutna spiral­ formade tryckskåp. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade, G2, G3 matarförsedda, Gl med remdriven matare. Ställverksplacering: i maskin­ hall, transformator utomhus. Maskinhus, form: rektangulärt, souterrängplan med tub, grenrör och ventiler, sneda sugrör med utgång genom maskin­ hussockel, maskinhall däröver. Maskinhus, bygg­ nad: underbyggnad av betong, överbyggnad av te­ gel, plåttäckt sadeltak. Kommentar Ett tidigt högtrycksverk avsett för ägarens om­ Interiör från Tallereds övre kraftstation med delar av aggregat G 3 och den långsträckta manövertav­ lan. BS 1982 . -191­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Maskinhuset vid Rundbackens kraftverk har inte förändrats mycket sedan det byggdes. Byggherrens namn kan fortfarande avläsas uppe på ställverkstornets gavel. BS 1992. RUNDBACKEN (FÖDSLEFORSEN) 1916 Ort: Rundbacken, 26 km NNV om Timrå. Kom­ damm - tilloppskanal 1 km - intagsbyggnad och mun: Timrå. Län: Västernorrland. Ägare: Sydkraft ståltub, diameter 1,3 m, 400 m - tryckskåp ­ (BÅKAB). Vattendrag: Laxån/Ljustorpsån. Fall­ utloppskanal 150 m. Antal maskinaggregat: 3. 3 höjd: 82,9 m. Drivvattenföring: 3,8 m /s. Effekt: Maskinarrangemang: horisontalaxlat. Turbintyp: 2 900 kVA. Arsproduktion: 7,0 GWh. francis; enhjuliga i gjutna spiralformade tryckskåp. Generatortyp: 3-fas, synkrona, öppna, stålagrade, Byggnadsdata matarförsedda. Stä llverksplacering: utomhus, tidi­ Byggnadsår: 1915-16 (G1, G2), 1924 (G3). Bygg­ gare inomhus i vidbyggt torn. Maskinhus, form: herre: Sunds AB, Söråker. Projektör: Ing. firma rektangulärt. Maskinhus, byggnad: underbyggnad Thuresson & Co, Sundsvall. Arkitekt: okänd. av betong, överbyggnad av tegel, plåttäckta sadel­ Byggnadsentreprenör: okänd. Turbintillverkare: tak. Verkstaden. Generatortillverkare: ASEA. Kommentar Utförande Ödsligt men vackert beläget kraftverk, tillkommet Grupp: 7. Dammtyp: massivdamm av betong. Ut­ för överföring av elkraft till byggherrens skogsin­ skov: spettluckor, sättbord. Vattenvägar: intag vid dustrier vid Sundsvall. RUNDBACKEN är i likhet - 19 2 ­ BESKR IVNI NG AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Interiör från maskinhallen i Rundbackens kraftstation med tre högvarviga, kompakta maskinaggregat. BS 1992. med flera andra verk i gruppen utbyggt med hög ef­ fekt och kort utnyttjandetid. Med de få förändring­ ar som skett sedan kraftverket byggdes är det ett ovanligt lättöverskådligt och utmärkt exempel på ett äldre högtryckskraftverk; dessutom en väl sam­ manhållen och ovanligt intakt kraftstationsbygg­ nad i tegel med puts och rundbågemotiv av bästa 1910-talsromantiska märke. -193­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKSG RUPPERNA OCH D E FRÄMSTA VERKEN Perseruds kraftstation från nedströmssidan. BS 1980. PERSERUD 1908 tub av stål 2 400 m- kort utloppskanaL Antal ma­ skinaggregat: l. Maskinarrangemang: horisontal­ axlat. Turbintyp: pelton; enhjulig med två strålar och avlänkare. Generatortyp : 3-fas, synkron, öp­ pen, sköldlagrad, matarförsedd. Ställverksplace­ ring: inomhus på övre plan. Maskinhus, form: rek­ tangulärt, maskinrum i souterrängplan med stor öppning till övre plan. Maskinhus, byggnad: un­ derbyggnad av sten (1908) och betong (1931), överbyggnad av tegel, plåttäckt pulpettak. Till­ byggnaden 19 31 har skett på båda sidor om den ursprungliga byggnaden. Kommentar Kraftverket som byggdes för att förse AB Arvika Verkstäder med elkraft hade med 144 m landets högsta fallhöjd till 1933 då Sillre kraftverk i Me­ delpad tog ledningen med 185 m. Med det gynn­ Ort: Perserud, 9 km NO om Arvika. Kommun: Ar­ vika. Län: Värmland. Ägare: Arvika Energi AB. Vattendrag: Alkebäcken. Fallhöjd: 144 m . Drivvat­ 3 tenföring: 0,4 m /s. Effekt: 600 kVA. Arsproduk­ tion: l GWh. Byggnadsdata Byggnadsår: 1908 . Om- och tillbyggnader: 1916 (nytt maskineri), 1931 {åter ett nytt maskineri samt tillbyggnad för detta). Byggherre: fabrikör Per An­ dersson för AB Arvika Verkstäder. Projektörer: okända. Arkitekt: okänd. Byggnadsentreprenörer: okända. Turbintillverkare: Verkstaden. Generator­ tillverkare: ASEA. Utförande Grupp: 7. Dammtyp: fyllnads damm av jord och sten. Utskov: skibord. Vattenvägar: intag i damm­ -194­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN samma läget mellan sjöarna Alken och Racken an­ passades PERSERUD till verkstädernas intermit­ tenta kraftbehov och byggdes därför som "effekt­ kraftverk" med en drivvattenföring som var nästan tre gånger så stor som medelvattenföringen. Verket samkörde med några äldre anläggningar i Arvika­ trakten och gick därför med det gemensamma nä­ tets frekvens, 45,3 p/s, ett ovanligt periodtal som gjorde att "Arvika-Jösseforsnätet" länge isolerades från sin omgivning. Övergång till dagens 50 p/s skedde under 1920-talet. Vid tillbyggnaden 1931 monterades ett nytt aggregat varefter det gamla (med turbin av Schwamkrugtyp) fick stå i reserv tills det så småningom revs ut. PERSERUD är idag ett av få svenska vattenkraftverk med en turbin av peltontyp. Den intakta lilla kraftstationen är väl­ hållen och elegant med uppdragna skärmfasader som skyler det platta taket. Litteratur Ludin, Adolf Die Nordischen Wasserkräfte. Berlin 1930. Serrander, Mauritz. Tillgodogörandet af vatten­ kraften i smärre vattendrag. TT, VoV, 1910, sid. 112- 115 . SILLRE 1933 Ort: Sillre, l O km NNV om Liden. Kommun: Sundsvall. Län: Västernorrland. Ägare: Vattenfall AB. Vattendrag: Kvarnån. Fallhöjd: 185,5-197,5 m. Effekt: 13 000 kVA. Grupp : 7. Byggnadsår: 1930-33. Byggherre: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Anmärkning De ursprungliga aggregaten Gl och G2 ersattes 1987 med ett nytt (G3) . Gl står kvar som museiag­ gregat medan G2 rivits ut. Kommentar En utpräglad högtrycksanläggning byggd som pumpkraftverk och avsedd att användas i Vatten­ falls norrlandsnät som expanderade starkt under 1930-talet. SILLRE var Sveriges första pumpkraft­ verk och hade vid tillkomsten också landets högsta fallhöjd. Verket byggdes efter förebild av tyska och schweiziska pumpkraftverk och med högtryckstek­ nik som utformats i framförallt Norge. Vid pump­ ning under låglasttid gick generatorn som motor och drev en tvåstegspump av centrifugaltyp, mon­ terad på gemensam axel under turbinen . Vatten pumpades då ur Indalsälven upp till Oxsjön och lagrades där som lägesenergi. Vid hög nätbelast­ ning vändes systemet och SILLRE kunde under Transportbanan i älvbrinken vid Sillre var den enda tillträdesvägen till kraftstationen innan en väg byggdes vid mitten av 1980-talet. BS 1992. -195­ B ES KRIVN I NG AV KRAFTV E RKsG RUPPER NA O CH D E F RÄ M ST A VE RK EN Interiör från Sillre kraftstation. Till vänster aggregat Gl :s utrustning för turbinregle­ ring och till höger manövertavlan för omkoppling mellan pump- och turbindrift. BS 1992. kortare perioder avge en välbehövlig hög effekt. SILLRES betydelse som kraftackumuleringsverk upphörde under 1980-talet och verket byggdes då om med ett nytt maskineri utan pumpmöjlighet. Tillträde till kraftstationen skedde fram till om­ byggnaden med en lutande spårbana i den branta älvslänten invid verket. Numera kan verket även nås via en nybyggd väg. Litteratur Johansson, Ture. Sillre. Sveriges första pumpkraft­ station 50 år 1983 . Statens Vattenfallsverk. Bisp­ gården 1983 . P/ass, John . Vattenkraftverket vid Sillre. TT, VoV, 1933, sid . 49-55, 69-72 samt Statens kraftsta­ tion vid Sillre. SVKP nr 263 , 1933 (samma upp­ sats) . P/ass, John. Redogörelse för arbetena med Sillre kraftstation. Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Tekn. medd. Ser. B, nr 110. 1937. Sillre kraftstation. Populärbroschyr, 1937. -196­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA O C H DE FRÄMSTA VERKEN Den avancerade pettonturbinen i Häldeholm II:s kraftstation. Med de högt sittande rattarna styrs två av de fyra munstyckenas nålar. Generatorn skymtar bakom svänghjulet. BS 1974. HÄLDEHOLMll 1947 des hela den tillgängliga fallhöjden mellan intags­ dammen och Vättern i en enda station. Till följd av den höga fallhöjden och låga utbyggnadsvattenfö­ ringen valdes en peltonturbin till det nya verket. Denna blev med sina två löphjul och fyra strålar den mest avancerade peltonturbin som kommit till användning i landet och kan köras med god verk­ ningsgrad ända ner till 15 a 20 kW effekt, ett för­ hållande som kan styrkas av författaren (BS) som skött anläggningen några år. Ort: Häldeholm, Brandstorp, 25 km S om Hjo. Kommun: Habo. Län: Skaraborg. Ägare: Per-Ivan Steen, Gårcia Textil, Göteborg. Vattendrag: Holm­ ån. Fallhöjd: 66 m. Effekt: 350 kVA Grupp : 7. Byggnadsår: 1946-47. Byggherre: Friherre Halvor von Essen, Häldeholm. Anmärkning Kraftverket ersatte en äldre anläggning från 1915, HÄLDEHOLM I, vilken endast utnyttjade halva fallhöjden. Den gamla kraftstationen används nu som ställverk och slaktbod. Kommentar Ett litet kraftverk avsett för ägarens dåvarande dis­ tributionsnät i Brandstorps socken. När nätbelast­ ningen ökade vid andra världskrigets slut utbygg­ Litteratur Lubeck, Sven. De små kraftkällornas betydelse för jordbrukets elektrifiering. SVKP nr 74, 1916 (Häldeholm I). ]ulihn, Eric & Spade, Bengt. Industriminnen Habo kommun. Skövde 1982. -197­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Grupp 8. Kraftstationer tömda på maskinell utrustning Till gruppen har förts kraftstationer som fått stå kvar sedan nya byggnader uppförts. Husen är töm­ da på ursprunglig mekanisk och elektrisk utrust­ ning och har ofta fått annan funktion. I några fall har de bytt ägare. Inget av dem föreslås till beva­ rande. En av de före detta kraftstationerna vill vi emellertid fästa uppmärksamheten på ur arkitekto­ nisk synvinkel, medan ytterligare en är byggnads­ tekniskt intressant . Vid inventeringen har sammanlagt 21 kraftverk i grupp 8 besökts. Verken är placerade i åldersord­ ning. Löp nr Kraftverk Byggn. år Anm. AB 821 734 820a 1395 416 1351 678a 417 887 1247 364 616 1423 368a 761 1244 806 870 1425 1108 366 HOVETORPI DVARDALA KVARNTORP NYKROPPA BELYSN.STN FORSBACKAI SKRÄMFORSEN I SEMLA II MACKMYRA BRUK BRUKSGÅRDEN I FORS (S) ARBRÅ JÄDERI LUNNE I BERGVIKS ÖSTRA HÄLDEHOLM I KNAPPSTADSFLAGAN KNUTSBROI ÖVERUM NEDRE NYKVARNI ÄTRAFORS I BRODDLÄGRET 1890,1920 1898 1895? 1896 1899 1900 1902 1905 1907 1907 1909 1914 1914 1915 1915 1915 1916 1917 1918 1918 1931 Tomt Fritidshus Bostad Garage Verkstad Kontor m.m. Förråd slaktbod Förråd Förråd Tomt Förråd Förråd s laktbod Pumpstation Tomt Tomt Förråd Förråd Förråd A B - 198 ­ BEsKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Den övergivna Knutsbro II:s kraftstation med ställverket närmast och maskinhallen i fonden. LB 1991. KNUTSBROI 1916-1958 Bergman, Stockholm. Den tunna rosafärgade put­ sen ger byggnaden en raffinerad och ålderdomlig karaktär. Ort: Knutsbro, 6 km NO om Mjölby. Kommun: Mjölby. Län: Östergötland. Ägare: Mjölby-Svartå­ dalens Energiverk AB. Vattendrag: Svartån. Fall­ höjd: 5,3 m. Effekt: l 260 kVA. Grupp : 8. Bygg­ nadsår: 1915-16. Byggherre: Knutsbro Kraft AB. Anmärkning Stationen nedlagd 1958 och ersatt av KNUTSBRO Il. All maskinell utrustning borttagen. Kommentar Kraftstation med något av den enkla, tornlösa me­ deltidskyrkans form, ritad av arkitekten Axel R. Litteratur Affärsverken genom tiderna. Norrköpings kom­ munala affärsverk Norrköping 1979. Grönquist, Anna. AB Knutsbro kraftstation 1902­ 1952. Stencilerad minnesskrift fr ån feb. 1951. -199­ BESKRIVNING AV KRAFTVERKsGRUPPERNA OCH DE FRÄMSTA VERKEN Överums nedre kraftverks maskinhus, helt av betong. BS 1979. ÖVERUM NEDRE 1917- ? ter och strama maskinhusfönster, omgivna av deko­ rativa geometriska murförkroppningar. Projektör och arkitekt är ingenjör John Gjers, Arboga. Ort: Överum. Kommun: Västervik. Län: Kalmar. Ägare: AB Överums Bruk. Vattendrag: Loftaån. Fallhöjd: 8,8 m. Effekt: 120 kVA. Grupp: 8. Bygg­ nadsår: 1916- 17. Byggh erre: AB Överums Bruk. Anmärkning Kraftverket är nedlagt för många år sedan. Tub och elektrisk utrustning bortrivna. Kommentar Liten, originellt utformad kraftstation, helgjuten i betong, till och med turbinens tryckskåp av betong. Sveriges enda kraftstation där den armerade be­ tongen använts för att ge maskinhuset en avance­ rad konstnärlig gestaltning. Fasadgjutningen är fascinerande med skengavlar i form av sirliga volu­ Litteratur Lindroos, Bengt. Ur den svenska byggnadskon­ stens magasin. Stockholm 1989. Lindroos, Bengt & Edblom, Mats. Betong det lyser om. Betong i kubik. Sid. 2-11. Svenska Fabriks­ betongföreningen 1990. -200­ Register över beskrivna kraftverk Alfabetisk förteckning över kraftverk som är be­ skrivna i texten. Verk med asterisk ( '' ) avser korta beskrivningar. Kraftverk Arboga '' Avesta Storfors lP Bassalt Bergsbro Bergsbron-Havet Borensberg l" Bruket'' BrunnshuJt•· Bullerforsen I Bångbro * Dammfallet Dejefors I Djulfors'' Drag Eb bes Emsfors '' Finnfors I och II Finspång Fors I Forshuvudforsen I Forsvik Il" Frits la Gideåbacka Gryt III Gullspång I och W Ha by Hammarforsen I Hjälta'' Hornsö * Hovermo övre Löpnummer 618 451 1033 791 796 777 212 885 446 606 430 1292 718 788 742 898 57,57a 837 145 443 767 1150 131 787 1355 1154 243 189 929 265 sidhänvisning 40 170 60 49 75 163 96 68 69 111 97 57 39 47 185 42 117 108 88 143 142 90 105 135 184 101 152 183 67 129 Kraftverk Håverud * Häggårda * Häldeholm II* Hällstorp övre Högbergsforsen * Högsjö Hör!e Jonsered Karlslund I Karsefors ,,. Klabböle I Knutsbro l" Knäred övre Kopparhyttan Korsnäs Krångede II Krångfors Kvarnsveden P Laholm * Lanforsen ,, . Lennartsfors I Lilla Edet I Linghed vänster Långhag''· Malfors •· Melby* Mackfjärd I Motala '' Nom Näs I Löpnummer 1191 1149 761a 752 622 713 1023 1467 586 1037 96 806 1034 635 537 241 59 444 1038 459 1184 1451 533 448 774 867 469 776 557 454 sidhänvisning 65 111 197 126 94 44 140 53 84 161 34 199 55 128 46 178 155 79 169 164 187 147 131 169 167 95 176 78 87 30 -201­ REGISTER Kraftverk Odensfors* Oskarström Perserud Porjus II Rundbacken Röret Sikfors I* Sillre * Silvergruvan II skogsforsen I och II skogstorp* Stadsforsen III * Svartåfors Tollered övre Tolvforsen Trollhä ttan/0lida n Trångfors Turefors Untra Vargön I Vågforsen I Västanfors I Västerås Åtvidaberg Älvkarleby l * Ätrafors II Öjebro * Överum nedre * Löpnummer 809 1075 1242 13 283 753a 33 280 1343 1105 589 247 810 1469 423 1447 688 889 458 1444 808 681 706 862 460 1108a 807 870 sidhänvisning 68 37 194 171 192 124 112 195 137 159 66 166 63 191 133 114 103 139 72 157 50 28 36 92 81 121 109 200 -202­ Bilaga INVENTERING AV SVENSKA VATTENKRAFTVERK Löp nr Bev.kategori _ _ _ __ Inventerare _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Besöksdatum _ _ _ _ _ __ ALLMÄNNA UPPGIFTER l. Kraftverkets namn 2. Nuv. ägare, te! 3. Kontaktpers. te! 4 . Vattendrag 5. Kommun 6. Län 7. Läge, topogr. kartan 8. Byggn.år el. -period 9. Omb.år el. -period 10. Nuv. status 11. Fallhöjd HB/HN, m 12. Utbyggnadsvattenföring, m /s 13. Märkeffekt 14. Normalårsprod . GWh 3 ~------------------------- TEKNISKA UPPGIFTER 21. Damm, typ 22. Damm, avbördn. anordn. 23. Vattenvägar (Aggregat nr) 24. Turbin, typ, färg 25. 26. , tillv. , tv. nr/år , effekt , varvtal , 27. , 28. , -203­ BILAGA (Aggregat nr) 29. Regulator, typ, färg 30. 31. , tillv. o. bet. , tillv. nr/år . " " 32. Generator, typ, färg 33. 34. 35 . 36. 37. 38 . 39 . 40. 42 . 43. 44. 45 . 46. " " " " , tillv. , tillv. år , tillv. nr , typbet. , effekt , spän. V , ström A , varvtal , tillv. o. bet. , tillv. nr/år , spän. V , ström A , effekt " " " " " 41. Matare, typ, färg " " " " 47. Kontrollutrustning 48 . Ställverksutrustning MASKINHUS, BYGGN ADSBESKRIVNING 51. Underbyggnad, konstruktion 52 . Överbyggnad, konstruktion 53 . Golv 54. Exteriör, ytskikt 55. 57. , färg , färg " " 56. Interiör, ytskikt 58. Yttertak, form 59 . 60 . " " , täckning , färg - 204­ BILAGA 61. Innertak, form 62 . 63 . 64 . 66. 67. 69. 70 . 71. " " " " " " " " , material , takstolar , färg , material , färg , material , färg utv. , färg inv. 65 . Fönster, form 68. Dörrar, form 72. Ställverkstorn 73 . Ut!edningstorn 74. Särsk . utsmyckn. o . spec. iakttagelser BYGGUPPGIFTER 81. Byggherre 82 . Huvudprojektör 83 . Arkitekt 84 . Byggn. entreprenör 85. Underleverantörer ARKNALUVDOKUMffiNTATION 91. Bevarade ritn., förv. 92 . Bevarade foton, brev 93. Litt. ref. 94. Övr. ref. 95. Foton, neg.nr ÖVRIGT 101. Komp!. bebyggn. 102. (An!. Kondition) 103 . Tekn./ark.hist. status 104. Komp!. upplysningar -205­ DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN utgörs inte bara av uppdämningsområden och maskinhus i råbetong. Nej, runt om i landet finns många okända kulturskatter i form av arkitektoniskt genomarbetade kraftstationer med fullt fungerande maskinutrustningar som har nära hundra år på nacken. Sammanlagt finns det idag omkring 1 500 vattenkraftverk med en effekt som överstiger 50 kW. De är spridda över hela landet, från Luleälvens käll­ flöden i norr, till Helge å i söder. Under 1989 påbörjades ett kombinerat inventerings- och forskningsprojekt som tog sikte på att öka kunskapen om de svenska vattenkraftverken. Projektet kom att samfinan­ sieras av kraftindustrin och Riksantikvarieämbetet och det här är första redovisningen. Inventeringen omfattar cirka 250 elektriska vattenkraftverk, anlagda under åren 1891-1950. Rapporten behandlar i katalogform de kultur­ historiskt mest värdefulla anläggningarna, men författarna redogör också för urvalsprinciperna och lämnar förslag på vad som är mest värt att bevara. Författare till rapporten är docent Lasse Brunnström, arkitektur- och designhistoriker vid Umeå universitet och ingenjör Bengt Spade, mångkunnig teknikhistoriker, verksam vid Industriminnesbyrån i Skövde. ISSN 0348-6826 ISBN 91-7192-963- 0 ISBN 978-91-7209-722-3 (PDF) 2015 3.g Riksantikvarieämbetet