1998 års fornminnesinventering i Kronobergs län o::t' ,.. a: ca ... o Q. Q. O) Q) Q) .. Alvesta och Växjö kommuner c G) c c C) ·.:: G) ·G) ~ UJ c c LL c ... o E d'O Riksantikvarieämbetet Q f) 1998 års fornminnesinventering i Kronobergs län Alvesta och Växjö kommuner Sune Jönsson och Alexandra Nylen Q.f) (J\) Riksantikvarieämbetet Omslagsbild: Gravröse av klassisk typ. Runda rösen utgör den i särklass vanligaste röseformen, såväl i Kronobergs län som i resten av landet, där rösegravar uppträder. Rösen är företrädelsevis uppförda under bronsåldern, men kan även vara anlagda senare, under järnåldern. Teckning: Wivianne Bondesson. Produktion: Riksantikvarieämbetet och Smålands museum Distribution: Riksantikvarieämbetets förlag, Box 5405, 114 84 Stockholm, tel.: 08-5191 8000 Redaktör och layout: Ronnie Jensen © 1999 Riksantikvarieämbetet 1:1 ISSN 1403-5308 Tryck: Arkitektkopia ColorCenter, Stockholm 1999 Innehåll l. Sammanfattning 5 5 2. Arbetsområdet 2.1. Tidigare andragångsinventeringar 2.2. 1998 års arbetsområde 2.3. Landskapet 2.3.1. Naturgeografisk karaktär 2.3 .2. Kulturgeografisk karaktär 3. Tidigare arkeologisk dokumentation 3. l . Dokumentation före förstagångsinventeringen 3 .2. Förstagångsinventeringen 3.3. Dokumentation efter förstagångsinventeringen 4. 1998 års fornminnesinventering 4.1. Fältförberedelser 4.2. Organisation 4.3. Fältarbete 4.3.1. Inriktning 4.3.2. Resultat Allmänt Förhistoriska gravar Förhistoriska boplatser 5 6 8 8 8 8 8 10 10 11 11 11 12 12 13 13 15 16 Bebyggelselämningar Agrara lämningar Fångstlämningar Kommunikationslämningar Kult- och offerlämningar Industriella lämningar Ovrigt 4.4. Utåtriktad verksamhet 4.4.1. Utbildning 4.4.2. Information 16 17 17 17 18 19 19 20 20 20 20 20 21 21 21 22 22 24 24 5. Utvärdering 5.1. Fältförberedelser 5.2. Organisation 5.3. Fältarbete 5.3.1. Inriktning 5.3.2. Resultat och kvarstående kompletteringsbehov 5.3.3. Särskilt bevarandevärda lokaler och miljöer 5.3.4. Skador och hotbilder 5.4. Utåtriktad verksamhet 6. Referenser 6. 1. Litteratur 6.2. Övriga källor Bilaga statistik, tabe11erna la- 3n 24 24 25 l. Sammanfattning Fornminnesinventeringen inom Kronobergs län sker sedan år 1996 som ett nära samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Smålands museum, Växjö. Under 1998 inventerades 450 k.m2 landareal i de nordöstra och norra delarna av länet, inom Alvesta och Växjö kommuner, i områden som inventerades första gången år 1950. Socknarna Aneboda, Aringsås, Drev, Homaryd, Härlöv, Lekaryd, Ormesberga, Sjösås, Tolg och Ör revideras i sin helhet, medan de norra delarna av Asa socken inventerades. Sammanlagt berördes 41 ekonomiska kartblad. Inventeringstakten varierade från 2,1 k.m2/arbetsdag till 3,1 km2/arbetsdag i framförallt de mer perifera områdena. Under 1998 registrerades sammanlagt l 165 lokaler, att jämföras med 1950 års inventerings totalt 436 lokaler. A v de registrerade lokalerna 1998 är 783 lagskyddade fomlämningslokaler, av vilka hela 561 är nyfynd, dvs. en ökning med drygt 250 % i ett område som redan var känt som en fornlämningstät bygd. Under 1998 prioriterades registreringen av den förhistoriska fossila åkermarken. Sammanlagt registrerades 279 sådana områden, vilka i sin största omfattning sammanhängande täcker flera hundra hektar. Merparten av dessa arealer utgörs idag av skogsmark, varför det är av största vikt för både markägare och kulturmiljövårdens instanser att känna till var de är belägna. Av de inom arbetsområdet rikligt förekommande förhistoriska gravarna kan särskilt framhållas nyregistrering av inte mindre än 106 rösen och 17 hällkistor. Av områdets sammanlagt 25 gravfält är dock endast tre stycken nyfynd. Detta beror på att dessa gravkoncentrationer tidigt har uppmärksammats och registrerats. Ett av de nyfunna gravfälten, i Sjösås socken, består emellertid av 70 gravar och ligger inom ett stort område med fossil åkermark. En systematisk genomgång har, såsom under tidigare år, skett av de äldsta byoch gårdslägena. A v de sammanlagt 160 gårdarna eller byarna från historisk tid inom arbetsområdet har det i 28 fall kunnat beläggas ett övergivande av det äldre bebyggelseläget Härutöver har det även kunnat beläggas åtta bebyggelselägen för torp, som finns angivna på lantmäterikartor från omkring år 1700. Av lämningar från historisk tid kan ett flertal offerkällor inom Sjösås socken framhållas, varav några finns belagda redan på 1600-talskartor. Inom Aneboda socken har inte mindre än l O väghållningsstenar registrerats, som fortfarande står kvar på sin ursprungliga plats utmed det gamla vägnätet. 2. Arbetsområdet 2.1. Tidigare andragångsinventeringar Före 1993 har gränsområden mot andra län blivit föremål för Riksantikvarieämbetets så kallade fullständiga andragångsinventering: mot Kalmar län 1977 och 1980, mot lönköpings län 1983, 1984, 1986 och 1987, samt mot Hallands län 1983, 1985 och 1986. 5 Fornminnesinventeringen i Kronobergs län fortsatte i liten skala 1993-1994, då 4 ekonomiska kartblad inventerades inom Växjö kommun. Området låg i direkt anslutning till Växjö tätort och arbetet bekostades delvis av Växjö kommun. Inventeringstakten var ca 1,0 km2/arbetsdag, dvs. 0,7 km2/anställningsdag. I arbetet ingick en redovisning av preliminära fornlärnningsområden, samt det som då benämndes risk-/utredningsområden. År 1995 inventerades ett område som berörde 55 ekonomiska kartblad i sydöstra delen av Ljungby kommun, mellersta delen av Alvesta kommun samt sydvästra delen av Växjö kommun. Inventeringstakten var detta år ca 1,8 km2 per anställningsdag. År 1996 inventerades ett område som berörde 51 ekonomiska kartblad i västra delen av Tingsryds kommun samt södra delen av Växjö kommun. Täckningsgraden varierade mellan 1,0 och 1,5 km 2/anställningsdag. År 1997 inventerades ett område som berörde 53 ekonomiska kartblad i de centrala och östra delarna av Växjö kommun. Arbetstakten låg under detta år mellan 1,9 och 3,9 km 2 per anställningsdag. 2.2. 1998 års arbetsområde 1998 års arbetsområde ligger inom Alvesta och Växjö kommuner och omfattar socknarna Aringsås, Härlöv och Lekaryd (Alvesta kommun), Aneboda, Hornaryd, Ormesberga, Sjösås, Drev, Tolg och Ör (Växjö kommun) i sin helhet. Delar av Asa socken i Växjö kommun har också inventerats (fig. 1-3). Arbetsområdet omfattar totalt en yta av 450 km2 landareal och berör 9 ekonomiska kartblad i sin helhet och delar av ytterligare 32 kartblad. Området ansluter delvis till 1997 års arbetsområde inom Växjö kommun. Socken Aneboda Aringsås Asa Drev Homaryd Härlöv Lekaryd Onnesberga Sjösås Tolg Areal i km2 57 Anmärkning 43 122 30 22 13 34 19 67 Norra halvan ör Summa 73 30 510 Fig. l. Arbetsområdets areella omfattning sockenvis inom Alvesta och Växjö kommuner, Kronobergs liin, 1998. 6 Fig. 2. 1998 års arbetsområde inom Alvesta och Växjö kommun utifrån den ekonomiska kartans bladindelning. SE Sf-i SE 7e-i SE6e-j SE Sfi 5E 4f-h SF ?a-b SF 6a-b 5F sa-b 5F 4a-b SE 3e-h SE 2e-g 5E 1d.f 5E Oe.f Fig.3. Socknar i Alvesta och Växjö kommuner, Kronobergs län, som blivit föremål för fornminnesinventering 1998. 7 2.3. Landskapet 2.3.1. Naturgeografisk karaktär Kronobergs län kan sägas ligga inom sydsvenska höglandets södra sluttning. Arbetsområdet 1998 består till största delen av en småkuperad terräng, genomskuren av en mängd mindre våtmarker och vattendrag. En del av arbetsområdets södra del utgörs av ett sjöslättsområde, medan den nordligaste delen sammanfaller med länets norra delar, där terrängen är förhållandevis mer kuperad än i övriga delar av länet. Grundläggande för hela området är dess läge över höga kustlinjen, vilket medfört att jordarterna till största delen utgörs av osorterad morän. Inom området finns även isälvsavsättningar i form av åsar, t.ex. Braåsen i Drevs socken. Till de större sjöarna som berörs av arbetsområdet hör Tolgasjön, Asasjön och Örken, samt delar av Salen och Helgasjön. 2.3.2. Kulturgeografask karaktär Området domineras av moränbunden skogsmark, främst barrskog. Moränen tillåter odling även på krönpartier, vilket i sin tur haft betydelse för lokaliseringen av en tidig bebyggelse. Vattenleden från Helgasjön till Tolgasjön-Asasjön, liksom Mörrumsåns vattensystem med sina källflöden i sjöarna Örken och Madkroken, har haft stor kulturhistorisk betydelse för området. Vattenlederna och sjösystemen har erbjudit stora utkomstmöjligheter och fårdvägar, inte minst under förhistorisk tid. De mest omfattande odlingsmarkerna inom årets arbetsområde återfinns i de västra och sydvästra delarna, intill sjöarna Salen och Helgasjön. Kulturhistoriskt tillhör detta område centralbygden i folklandet Värend, som uppvisar en bebyggelsekontinuitet från stenålder och framåt. Byarna är här i allmänhet relativt stora. Övriga delar av området uppvisar ett mer varierat bebyggelsemönster med mindre byar och gårdar samt ett småskaligt jordbruk. Till de större orterna hör Alvesta i sydväst och Braås i nordöst. Socknarna inom arbetsområdet har tillhört tre olika härader: Allbo (Aringsås, Härlöv, Lekaryd och Ör), Uppvidinge (Drev, Hornaryd och Sjösås) samt Norrvidinge härad (Aneboda, Asa, Ormesberga och Tolg). 3. Tidigare dokumentation 3.1. Dokumentation fdre forstagångsinventeringen Den äldsta dokumentation om fornlämningar i denna del av Småland utgörs av de så kallade prästrelationerna från 1667 (Ståhle & Stahre 1992). Prästerskapet fick vid denna tid en konungslig uppmaning att rannsaka sina respektive socknar efter 8 antikviteter och gamla monument. Prästernas redovisningar är överlag mycket knapphändiga och från vissa socknar saknas de helt. Från 1600-talet finns ytterligare några manuskript som behandlar fornlämningar inom årets arbetsområde. En text berör Tolgs pastorat och är författad av kyrkoherden Nicholaus Lundebergius omkring år 1692 (Kronobergsboken 1940). Manuskriptet innehåller en text, som tillsammans med en enkel skiss, berör både fornfynd och gravar inom socknen. Texten är ställd till Erik Dahlberg inför hans arbete med Sueciaverket I ATA förvaras en reseberättelse från 1878- 79 insänd av dåvarande komministern i Tannåker, Ludvig Fritiof Palmgren, och ställd till Vitterhetsakademien i Stockholm. Berättelsen berör bland annat socknarna Tolg, Sjösås och Drev, där ett antal fornlämningar beskrivs. På uppdrag av Kungliga Vitterhets-, Historieoch Antiqvitets-Akademien företog Palmgren även vissa arkeologiska undersökningar i Uppvidinge härad under samma år. Enligt hans insända berättelser framgår att han åtminstone kartlagt hällkistor i socknarna utmed sjöarna Örken och Madkroken. Utifrån sina resultat hävdar han att stenåldersbefolkningen i dessa trakter måste varit mer utbredd än vad man tidigare trott. Den största och utförligaste dokumentationen av länets fornlämningar har utförts av Knut Kjellmark (1866-1944), som var verksam i länet under en stor del av sitt liv. ÅI 1932 började Kjellmark publicera en artikelserie i Smålandsposten, som kom att kallas "Värends fornminnen" (Kjellmark 1932-44). Verket redovisar fornlämningsbestånd och påträffade jordfynd sockenvis och används än idag som en huvudkälla till information och jämförelser kring fornlämningar i Värend. Två andra standardverk för länet är "Kronobergs läns herrgårdar" (Vejde 1928) och "Småländsk bebyggelsehistoria" (Larsson 1980, 1981). Vejde gör en översikt över herrgårdarna med beskrivningar jämte ägarlängder fram till 1920-talet. Larsson å sin sida behandlar bebyggelsens omfattning och förändring från vikingatid fram till 1800-talets slut. Inte minst finns här flera uppgifter om äldsta ortnamnsbelägg, som icke är redovisade hos Ortnamnsarkivet i Uppsala (OAU). Knut Kjellmark har i sitt arbete med länets fornlämningar även utfört en mängd mindre arkeologiska undersökningar. Bland annat har han undersökt företrädelsevig hällkistor i näst intill samtliga de socknar, som berördes av 1998 års inventeringar. Åien 192~26 utförde Kjellmark dessutom ett antal så kallade snabbinventeringar, bl.a. i socknarna Ormesberga, Tolg och Aneboda (Norrvidinge härad). Arbetet bekostades delvis av Riksantikvarieämbetet. Inventeringarna fördes sockenvis och med löpande nummerordning. Beskrivningarna gjordes på förtryckta blanketter och redovisades på Generalstabskartan, skala 1:100 000. Motsvarande snabbinventering gjordes i Aringsås socken 1929, i Lekaryds socken 1930 och i Sjösås socken 1933, med kompletteringar 1938 och 1941. Inventeringarna utfördes i de två förstnämnda socknarna av Tage Berggren och i den senare av Erik Bellander på uppdrag av Riksantikvarieämbetet (Berggren 1931). Under 1930- och 1940-talet genomförde Riksantikvarieämbetet ett flertal arkeologiska undersökningar kring Alvesta och som till största delen hade samband med tätortens expansion. Två gravfålt i Sjösås socken, vid Sandreda och Mästreda, specialkarterades under åren 1934 respektive 1941. Arbetet utfördes troligen på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. Karteringar från denna tid kan vara till stor hjälp vid besök på 9 gravfålten idag. Vid tiden för karteringen var markanvändningen ofta av ett annat slag och många av gravfälten betades, vilket fick till följd att anläggningarna framträdde betydligt tydligare än vad som är fallet idag. 3.2. Förstagångsinventeringen Socknarna inom det aktuella området var föremål för Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering under år 1950. Som platsledare och granskare verkade då Carl-Otto Rosell, Gustav Adolf Hellman, Gunnar Ekelund och Harry Thålin. Inventeringstakten kan uppskattas till mellan 0,6 och 1,4 k:m 2/anställningsdag. I de flesta fall ligger takten strax under 1,0 km 2/anställningsdag. Totalt registrerades 410 lokaler inom området, varav 211 bedömdes som lagskyddade fornlämningslokaler. Bland dessa fanns ett antal gravfält och det sammanlagda antalet registrerade fornlämningar uppgick därför till 634. Fornlämningstätheten utifrån förstagångsinventeringen var störst i Ormesberga och Ör socknar med i snitt 1,9 respektive 1,1 lokaler/k:m2 . Tätheten var minst i 2 Härlöv och Aneboda socknar med 0,08 respektive 0,1lokaler!km . övriga 5% Gravar 95% Fig. 4. Registrerade fornlämningslokaler vid förstag/J.ngsinventeringen 1950. Procentuell fördelning mellan kategorier. 3.3. Dokumentation efter forslagångsinventeringen År 1954 gjordes en kartering av gravfåltet i Dansjö i Lekaryds socken. Arbetet utfördes i Riksantikvarieämbetets regi. Under 1980 utförde Riksantikvarieämbetet en partiell revideringsinventering, en så kallad E2- revidering, i delar av Kronobergs län. Arbetet skedde till största delen byråmässigt. Vissa fornlämningskategorier fick nu en förändrad redovisningsform på den ekonomiska kartan. Som exempel kan nämnas milstolpar och slaggvarp efter lågteknisk järnframställning, som nu fick status som fast fornlämning. I området som helhet har relativt få arkeologiska undersökningar genomförts efter förstagångsinventeringama. Mellan åren 1950 och 1980 genomfördes ett 10 knappt tiotal arkeologiska undersökningar inom arbetsområdet (socknarna Lekaryd, Aringsås och Aneboda). Under 1980- och 1990-talet har motsvarande antal arkeologiska utredningar och undersökningar utförts i området, med en koncentration till trakterna kring Alvesta och Braås. I Rödje nära Braås genomfördes exempelvis en förundersökning intill ett större röse 1994 (Skoglund 1994). Inför byggandet av väg 902 genom Braås genomfördes under åren 1995-96 en utredning i två etapper ( Högrell & Wilander 1996, Nylen 1996). Intill Volvos anläggning i Braås undersöktes under 1996 även boplatslämningar från mesolitikum (Stark 1996, Nylen & Gustavsson i manus). 4. 1998 års fornminnesinventering 4.1. Fältförberedelser Inför fältarbetet hölls planeringsmöten den 26 januari och 12 februari 1998 med representanter för Smålands museum, Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion i Kronobergs län och Riksantikvarieämbetet. Vid dessa möten behandlades erfarenheterna från 1997 års fåltverksamhet, vilka låg till grund för prioriteringar och avgränsning av 1998 års fåltarbetsområde. En gemensam exkursion gjordes dessutom den 25 mars till intressanta lokaler inom 1997 års arbetsområde. Excerpering utfördes under vintern av Jonas Nordin, Riksantikvarieämbetet, av aktuellt arkivmaterial vid Antikvarisk-topografiska arkivet på Riksantikvarieämbetet, Stockholm, och Ortnamnsarkivet i Uppsala. Genomgång av facklitteratur och hembygdslitteratur utfördes av Sune Jönsson. Excerpering av äldre lantmäterikartor vid Lantmäterienheten, Växjö, samt genomgång av sockenmappar i arkivet på Smålands museum genomfördes av berörd fältpersonal för sina respektive socknar. 4.2. Organisation Från och med 1996 ges de regionala instanserna, i första hand länsmuseerna, möjlighet att delta i planering, inriktning och utformning av fornminnesinventeringen. Riksantikvarieämbetet svarar för att de regionala instanserna får ekonomisk ersättning för sitt arbete och har även det övergripande ansvaret avseende planering, utförande och antikvarisk bedömning. Inför 1998 års inventering var ursprungligen ett större område för arbetsinsatserna inplanerat än det som kom att genomföras. Med anledning av minskade resurser inom Riksantikvarieämbetet, med personalnedskärningar som följd, fick en omprioritering av arbetsområdet göras. Arbetet med att fårdigställa Växjö kommun prioriterades, varför ett antal socknar, främst inom Alvesta kommun, inte kom att inventeras. Prioriteringen gjordes med utgångspunkt från den överenskommelse med Växjö kommun, som gjordes i samband med invent- 11 eringen av Växjö stad i bötjan av 1990-talet. Kommunen fick då löfte om en fortsatt prioritering i arbetet med revideringsinventeringen. Fältrekognosceringen i Kronobergs län påhöljades den 27 april och avslutades den 27 november. Under perioden l september-27 november deltog personal från Smålands museum under totalt fem personmånader. Peter Skoglund inventerade Aneboda socken och Alexandra Nylen inventerade Drevs socken. Anna Ulfhielm inventerade socknarna Ör, Tolg och Ormesberga, i nämnd ordning. För ledning och samordning svarade Sune Jönsson, Riksantikvarieämbetet, som förutom handledning och granskning av ovanstående socknar även genomförde fältrekognoscering i socknarna Aringsås, Lekaryd och Härlöv, samt till en stor del av socknarna Sjösås och Hornaryd. Från Riksantikvarieämbetet i övrigt svarade i böljan av säsongen Brita Tronde för inventering i delar av Sjösås socken samt Per Holmgren för delar av Hornaryds socken. Riksantikvarieämbetets förordade inventeringstakt för Kronobergs län är 2 km2 landareal per anställningsdag. Med erfarenhet av tidigare års inventeringar har man i samråd mellan Riksantikvarieämbetet och länsmuseet fördelat rekognosceringstakten till 2,2 km2/anställningsdag för Riksantikvarieämbetets personal samt 1,5 km2/anställningsdag för museets personal. I praktiken innebär detta en arbetstakt för museets personal på drygt 2 km2/arbetsdag och för ämbetets personal kring 3 km2/ arbetsdag. För handledning av länsmuseets personal samt för granskning av dessa socknar avsattes 1-1,5 vecka per socken. Socken Aringsås Aneboda Landareal km2 43 57 Km2/ad 1950 0,7 1,2 2,2 1,5 Km2/arb.dag 1998 3,1 2,1 3,1 2,1 3,1 3,1 3,1 2,1 3,1 2,1 2,1 Asa Drev Hornaryd Härlöv Lekaryd 122 30 2,2 0,7 0,8 0,9 0,5 0,6 1,4 1,1 1,5 22 13 34 19 2,2 2,2 2,2 1,5 2,2 1,5 1,5 Onnesberga Sjösås Tolg Ör 67 73 30 0,7 Fig. 5. Arbetstakten vid förstagångsinventeringen respektive andragångsinventeringen, redovisad sockenvis och fördelad på anställningsdagar (ad) respektive arbetsdagar. 4.3. Fältarbete 4.3.1. Inriktning Genom tidigare års inventeringar i angränsande områden var det känt att delar av 1998 års område skulle innehålla ett stort antal områden med fossil åkermark, förutom en mängd sedvanliga fornlämningar. Efter samråd mellan berörda parter har hanteringen av den fossila åkermarken fortgått på samma sätt som under 1997 års arbete. Detta har inneburit att registreringen av lokaler med fornlämnings12 status, och då i synnerhet den fossila åkermarken, har prioriterats. Eftersom arbetet med fossila åkermarksområden är tidskrävande har sökandet efter andra lämningar inom dessa områden fått stå tiUbaka. För att få största möjliga regi-strering av antalet fornlämningslokaler även av annan art har inprickningen av den fossila åkermarkens begränsning gjorts något grövre än vad som annars är brukligt. Prioriteringarna vad gäller fornlämningslokaler och metoder för inpric-kning har gjorts bland annat utifrån vetskapen om det aktiva skogsbruk som bedrivs inom stora delar av länet och för att försöka underlätta hanteringen av skogsvårdsärenden. Den stora mängden tidskrävande fornlämningar inom arbetsområdet gjorde dessutom att sökandet efter boplatslämningar, liksom den i andra fall viktiga kontakten med lantbrukare och andra markägare, tyvärr fick en fortsatt låg prioritet under 1998. 4.3.2. Resultat Allmänt Under 1998 års fornminnesinventering inom Alvesta och Växjö kommuner registrerades totalt l 165 lokaler. Sedan tidigare fanns 436 lokaler registrerade, vilket har inneburit en ökning med närmare 170 %, en siffra som motsvarar 1997 års resultat av andragångsinventeringen i länet. A v de registrerade lokalerna bedömdes 783 (65 %) vara fast fornlämning, vilka erhöll den antikvariska beteckningen R eller (R). Tabellen i fig. 6 ger en uppfattning om fornlämningslokalernas täthet i respektive socken. Det bör påpekas att en fornlämningslokal kan variera kraftigt i utsträckning/omfång. Den procentuella fördelningen mellan olika fornlämningskategorier efter andragångsinventeringen framgår av cirkeldiagrammet fig.7. Socken Aringsås Aneboda Asa Drev Hornaryd Härlöv Lekaryd Ormesberga Sjösås Tolg Fornlämningslokalerlkm2 Varav nyfynd i % Nyregistrerade fornläroningslokaler/arb.dag Antal fornlämnin&slokaler 1,6 0,9 1,2 2,4 1,1 1,4 ör 1,8 3,4 1,2 2,4 2,9 43 89 85 70 67 94 65 45 83 83 63 2,0 1,7 2,7 2,9 2,0 3,4 3,4 3,0 3,0 4,1 3,7 70 53 72 71 24 18 63 66 84 173 89 Fig. 6. Resultatredovisning avseende nyfunnafornlämningslokaler i Kronobergs län 1998. 13 Övriga 18% Gravar 42 % Bebyggelse 4% Fig. 7. Totalt antal registrerade fornlämningslokaler efter andragångsinventeringen inom 1998 års arbetsområde i KroMbergs län. Procentuellfördelning mellan kategorier. lokaler 350 300 250 200 150 100 50 O Förstagångsinventeringen Il Andragångsinventeringen o Gravar Bebyggelse • Agrara J 14 Fig. 8. Antalet registrerade fornlämningslokaler med avseende på olika kategorier vid förstarespektive andragångsinventeringen inom 1998 års arbetsområde i Kronobergs län 11kl 100 140 100 Fig. 9. Antal registrerade lokaler med fasta fornlämningar vid första- respeklive andragångsinventeringen redovisade sockenvis inom 1998 års arbetsområde i Kronobergs län. Förhistoriska gravar Efter andragångsinventeringen är totalt 332 gravlokaler registrerade, med tillsammans 864 gravar. Detta innebär en ökning med ca 60 % av antalet gravlokaler inom 1998 års arbetsområde, i jämförelse med förstagångsinventeringen. Den största ökningen har skett i socknarna Härlöv, Tolg och Sjösås. Den vanligaste gravtypen inom 1998 års arbetsområde är det runda röset. Från förstagångsinventeringen var 179 rösen registrerade på 135 lokaler. 1998 års inventeringar har resulterat i att ytterligare 106 rösen registrerats på 59 nya lokaler. Det innebär en ökning med ungefår 50 % av denna fomlämningstyp. Av de nyregistrerade rösena har knappt hälften påträffats i Sjösås socken. Det stora antalet beror till stor del på ett nyfunnet gravfält med bland annat 40 rösen i storlek 6-16 meter i diameter och en genomsnittlig höjd på l meter (RAÄ 91). Den andra dominerande gravtypen är den runda stensättningen med kal stenfyllning. Vid förstagångsinventeringen registrerades 133 stensättningar av denna typ på 27 lokaler inom arbetsområdet. Antalet har nu reviderats till 232 anläggningar på sammanlagt 82 lokaler. Den runda övertorvade stensättningen är också den förhållandevis vanlig inom 1998 års arbetsområde. Efter 1998 års inventeringar är sammanlagt 100 dylika gravar registrerade på 34 lokaler. Efter 1950 års inventering var motsvarande siffror 85 anläggningar på 18 lokaler. Under 1998 registrerades 54 högar på tio lokaler, främst inom socknarna Aringsås och Drev. Ökningen av antalet högar är högst marginell, vilket avspeglar det faktum att högar främst förekommer inom gravfält, och därför är förhållandevis väl kända från tidigare uppteckningar. 15 Sammanlagt 79 ovala stensättningar, ofyllda eller med kal stenfyllning, har registrerats på åtta lokaler, främst gravfålt. Inom gravf~iltet i Mästreda i Sjösås socken finns exempelvis 27 ovala stensättningar (RAÄ 102). Antalet registrerade hällkistor har under 1998 ökat med ca 50 % och uppgår till 45 anläggningar på 42 lokaler. I flertalet av årets socknar har enstaka nyfynd av hällkistor förekommit, de flesta dock i socknarna Tolg och Aringsås. I den östra delen av Aringsås påträffades exempelvis två hällkistor belägna knappt80m från varandra (RAÄ 83 och 84). Andra gravtyper som förekommer i viss omfattning är resta stenar, skeppssättningar, domarringar och treuddar. Sammanlagt 44 resta stenar har antecknats på elva lokaler. Det i särklass största antalet har Aringsås socken med 29 stycken. skeppssättningar finns på fem lokaler inom arbetsområdet; i Asa, Lekaryd och Ormesberga socknar. Treuddar har antecknats på sex lokaler med tillsammans sju anläggningar. De förekommer såväl övertorvade som med kal stenfyllning. Antalet gravfält inom arbetsområdet uppgår till 25 stycken, av vilka tre är nyfynd. De största gravfålten återfinns i Talgs socken (RAÄ 50) och vid Lidbobolm i Sjösås socken (RAÄ 91), med ca 50 respektive 70 anläggningar, det sistnämnda ett nyfynd. Förhistoriska boplatser Efter 1998 års inventering är sammanlagt 11 förhistoriska boplatser registrerade som fasta fornlämningar. Av dessa är nio stycken nyfynd, de flesta i socknarna Ör och A.ringsås. En skärvstenshög har registrerats i Tolgs socken (RAÄ 114). Denna är 8 m i diameter och 0,3 m hög. Halva anläggningen har förstörts av en väg och i den kvarvarande profilkanten syns skörbrända stenar. Fyndplatser för förhistoriska föremål har kunnat betstämmas i 60 fall, i de flesta fall med hjälp av Knut Kjellmarks dokumentation. Merparten av fyndplatserna har registrerats inom socknarna Tolg och Sjösås. Ytterligare 71 förhistoriska föremål har kunnat knytas till en gård eller ett torp, dock utan närmare fyndplats. Bebyggelselämningar Sammanlagt har 218 bebyggelselämningar registrerats, av vilka 44 (ca 40 %) har bedömts som fast fornlämning. I de flesta fall utgörs dessa lämningar av äldre gårds- eller bytomter, som för att markeras med R eller (R) skall vara helt övergivna. I de fall där tomtema fortfarande är bebyggda har lämningarna fått den antikvariska statusen "bevakas". Merparten av årets socknar har mellan 4-7 stycken bebyggelselämningar som har markerats med R eller (R). Ett antal bebyggelselägen efter torp med belägg från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal har också registrerats. I Sjösås socken finns uppgifter om sju torp under säteriet Lidboholm, alla med belägg från år 1697 (RAÄ 162, 166-171). Inom 1998 års arbetsområde har sammanlagt ett drygt tiotal torpställen registrerats, var16 av fyra är övergivna och fått status som fast fornlämning. Övriga lokaler har fått statusen "bevakas". · I Härlövs socken finns ett borgområde kallat Folkomsö (RAÄ 1). Platsen är belägen på en före detta ö eller halvö i den numera sänkta sjön Furen. A v den sannolikt medeltida anläggningen finns endast ett dike och en jordvall kvar idag. Agrara lämningar Inom 1998 års arbetsområde registrerades 279 områden medfossil åkennark såsom fast fornlämning med R-markering. Områdena består i huvudsak av röjningsrösen, vanligen 4-7 m i diameter och 0,3-0,5 m höga. Storleken på röjningsröseområdena varierar lokalt, men ligger ofta kring 300-500 m i diameter. Till de största områdena med fossil åkermark som registrerades under 1998 hör RAÄ 95 i Östenhaga, Tolgs socken. Området sträcker sig över ett cirka 1,5x1 km stort område och innehåller uppskattningsvis runt 3 000 röjningsrösen. Inom röjningsröseområdena har 73 hägnadsvallar/stensträngar registrerats. De är mellan 2 och 5 m breda och intill 0,4 m höga Längden har i de flesta fall inte uppmätts. I vissa fall utgör hägnadsvallarna den fossila åkermarkens yttre begränsning. I Tolgs socken finns dock ett exempel på ett röjningsröseområde med ett system av hägnadsvallar, som i vissa fall tycks rama in små åkerlyckor (RAÄ 95). I socknarna Tolg och ör har även fem lokaler med oregelbundna åkerparceller kunnat iakttagas i den fossila åkermarken. Inom en lokal i Ör socken ligger de oregelbundna parcellerna på olika nivåer i en västsluttning. Parcellernas västra kanter är terrasserade och mellan 0,2 och 2 m höga (RAÄ 56). I Lunden i Drevs socken finns ett fossilt åkermarksområde som innehåller minst fyra terrasserade odlingsytor i en sydsluttning. Röjningsrösenas utseende, tillsammans med de terrasserade ytorna, pekar på att delar av området sannolikt är av medeltida ursprung (RAÄ 101). Fångstlämningar Fångstlämningar har registrerats på sammanlagt sju platser i socknarna Asa, Drev, Sjösås, Tolg och Aneboda. I samtliga fall rör det sig om fångstgropar avsedda för varg. I Tolgs socken finns en varggrop anlagd i mitten av ett stenröse, 8 m i diameter och 1,5 m högt. Själva gropen är 2 m i diameter och 2 m djup med kallmurade väggar (RAÄ 22). Kommunikationslämningar Av de 15 stenvalvsbroarna i arbetsområdet har åtta varit tagna ur trafik och därmed kunnat erhålla status som fast fornlämning. I området har 27 milstolpar kunnat markeras som fast fornlämning. Ett antal av de milstolpar som registrerades vid förstagångsinventeringen har förstörts, vilket t.ex. är fallet med två milstolpar av trä i Drevs socken, som var i dålig kondition redan vid inventerarens 17 besök 1950 ( RAÄ 3 och 9). Genom kontroll av Generalstabskartan från 1880talet har flera platser för nu försvunna milstolpar kunnat identifieras. Det gäller bland annat för sju lokaler i Sjösås socken. Från förstagångsinventeringen var fyra stycken väghållningsstenar markerade inom arbetsområdet, varav endast en sten, i Aneboda socken, fanns på ursprunglig plats. Efter 1998 års inventering är 20 väghållningsstenar registrerade på ursprunglig plats och därmed bedömda som fast fornlämning. Hälften av dessa har registrerats i Aneboda socken, till stor del med hjälp av hembygdsföreningen. En trästolpe med väghållningsfunktion, och försedd med inskription, finns bevarad i Aringsås socken (RAÄ 87). Tre stycken vägvisarstenar/vägvisannärken är registrerade i området, en i vardera socknarna Tolg, Ormesberga och Aneboda. Alla dessa var kända från förstagångsinventeringen, men har först nu fått status som fast fornlämning. Kult- och offerlämningar Efter 1950 års inventering fanns tio lokaler med älvkvarnar/skålgropar registrerade i området; fem i Drev, en i Tolg, tre i Lekaryd och en i Aringsås. Under 1998 hittades ytterligare tio lokaler med älvkvarnar. Flest förekomster har Lekaryd med sju lokaler, följd av Tolg och Drev med vardera fyra lokaler. Fortfarande saknas kända förekomster av älvkvarnar i socknarna Härlöv, Hornaryd, Asa och Aneboda. I Drevs socken kunde två av lokalerna inte återfinnas under 1998. I bägge fallen gällde det jordfasta block i åkermark, vilka röjts bort till förmån för odling (RAÄ 40 och 41). Störst antal älvkvarnar, ca 350 stycken, har en lokal i Örs socken, som enligt äldre uppteckningar även omfattar en hällristning (RAÄ 21). Vid förstagångsinventeringen fanns två fotsulor och ett par solhjul i berghällen, dock mycket otydliga. Vid besöket 1998 kunde inte ristningarna urskiljas på grund av moss- och !avbildning. Däremot var ett 50-tal älvkvarnar synliga. Arbetsområdet har sammanlagt nio kända offerkällor, fördelade på socknarna Sjösås, Tolg, Ör, Aneboda och Asa. Samtliga källor är kända sedan tidigare, men har först nu fått fornlämningsstatus. I Lekaryds socken har en hälsokälla Rmarkerats som fast fornlämning. Det är den s.k. "Officerskällan" eller "Grennaforssa hälsobrunn", som den också kallas (RAÄ 13). De äldsta uppgifterna om att man druckit brunn vid Grennaforssa härrör från mitten av 1700-talet. Brunnens storhetstid inföll mellan 1880-talet och 1920. Fem uppgifter om offerkast finns registrerade inom arbetsområdet, fyra i Sjösås socken och ett i Aneboda socken. Den sistnämnda lokalen är den enda som tillkommit 1998, vilket kunde ske efter kontakt med ortsbefolkningen (RAÄ 77). Ingen av platserna har idag några synliga spår kvar. Till platsen för offerkastet i Aneboda finns en berättelse knuten om ett mord på en gesäll från Dalarna. Genom att kasta en grankvist på platsen för mordet hjälpte man den döde att få ro. Tre naturbildningar med namn/bruk/ tradition, som har erhållit fornlämningsstatus, har belagts i Sjösås och Lekaryds socknar. I Sjösås finns en oval naturbildning i en berghäll, som i enlighet med folktraditionen betraktas som en älvkvarn, som har smorts in med fett för att bringa tur på resor (RAÄ 19). I socknen finns också "Hete sten", en sten med en plan yta, där brudparen enligt tradition 18 steg upp när de kom ut från kyrkan (RAÄ 192). I Lekaryds socken finns en offersten, där man genom offer sökt bot för sjukdomar (RAÄ 5). Industriella lämningar Tio lokaler av industriell karaktär har erhållit fornlämningsstatus vid revideringen. Väster om Braås, intill sjön Örken i Drevs socken, ligger lämningarna efter Braås j'!:_rnbruk, som var i drift under 1700- och 1800-talet 25). Inom området finns slaggvarp av olika storlek, en masugnsruin samt rester av en hammare. I Homaryds socken finns ytterligare en hammarruin. Här rör det sig om lämningarna efter Holmafors spik- och manufaktursmedja från andra hälften av 1800-talet (RAÄ 44). Området ligger i en bäckravin och innehåller, förutom rester av en damm med fördämning svall, även husgrunder efter bland annat smedernas bostad. Totalt fem kvarnlämningar har registrerats som fasta fornlämningar: tre i Tolgs socken och en i vardera socknarna Drev och Lekaryd. K vamplatsema har kunnat beläggas på kartor från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. Endast två slaggforekomster efter blästbruk har registrerats, båda i Lekaryds socken, varav den ena påträffades först under 1998 (RAÄ 53 och 81). Då slaggen är svår att upptäcka krävs i de flesta fall att markägaren, med sin lokalkännedom i samband med jordbruks- eller skogsarbeten, kontaktas för lokalisering av eventuella förekomster. CRM !.--- ~ ÖVrigt Fyra runstenar finns registrerade inom arbetsområdet. Två stycken finns invid Aringsås kyrka, men står dock inte i ursprungligt läge (RAÄ 3). stenarna flyttades till sin nuvarande plats under 1960-talet. Övriga runstenar återfinns i socknarna Tolg och i Asa. I Sjösås socken finns två pestkyrkogårdar kända sedan förstagångsinventeringen (RAÄ 5 och 123). På bägge lokalerna finns tydliga lämningar i form av kvadratiska, stenmursinhägnade områden. Anläggningarna härrör sannolikt från pestens härjningar i trakten kring 1710 (Vejde 1938). I Lekaryds socken kunde en avrättningsplats registreras under 1998 (RAÄ 120). På en karta från år 1761 är platsen markerad med en cirkel och texten "Galga Backe". I socknarna Homaryd och Tolg finns gamla kyrkplatser med tillhörande begravningsplatser. Homaryds medeltida kyrka revs omkring 1870 och de enda synliga lämningarna av byggnaden utgörs idag av små diken eller stenrader (RAÄ 25). I Tolg revs kyrkan i samband med att den nya församlingskyrkan byggdes 1878-79. På platsen finns en terrassering samt enstaka grundstenar synliga (RAÄ 84). I båda fallen är omgivande kyrkogårdar fortfarande i biuk. En ovanlig lämning med anknytning till det militära övningsfältet Kronobergshed i Lekaryds socken påträffades under 1998 års arbeten. Inom ett ca 130x20 m stort område återfanns åtta militära friluftsmatsalar indelade som öpp19 na ytor, omgärdade av stenmurar (RAÄ 103). Matsalarna användes under ca 100 år fram tilll885, då den första mätsalsbyggnaden stod klar. I Sjösås socken finns två gränsmärken registrerade som fast fornlämning. En låstliknande formation i berget kallad "Arkekistan" har fungerat som gränsmärke mellan Sjösås och Dädesjö socknar (RAÄ 129). Det andra gränsmärket kallas "Blixhall" och utgörs av ett flyttblock (RAÄ 49). Båda märkena finns omnämnda under sent 1600-tal. Sammanlagt sex minnesstenar har erhållit fornlämningsstatus. I Drevs socken finns tre av dessa, varav två är placerade i den gamla herrgårdsparken kring Braås gård (RAÄ 27 och 28). Den tredje minnesstenen står vid infarten till Böksholms herrgård och är, enligt inskriptionen, "Uppförd av tacksamma arbetare 1856" till minne av den dåvarande ägaren, greve Gustav Hamilton (RAÄ 47). Övriga minnesstenar finns i socknarna Sjösås, Tolg och Lekaryd. En enda minnesinskrift, som således inte utgörs av en upprest sten som fallet är med de ovannämnda minnesstenarna, har registrerats inom arbetsområdet. Det är ett vattenståndsmärke, som ristats på en berghäll i Aneboda socken. Märket visar vattenståndet för år 1868, ett svårt torkår (RAÄ 113). 4.4. Utåtriktad verksamhet 4.4.1. Utbildning Antikvarierna från Smålands museum erhöll successiv information och utbildning i anslutning till fältarbetet och med särskild genomgång av sällsynt förekommande fornlämningstyper. 4.4.2. Information Under sommaren förekom ett par artiklar i tidningen Smålandsposten med anledning av fornminnesinventeringen. Även Radio Kronoberg P4 uppmärksammade arbetet under sommaren. Under fältarbetets gång togs kontakt med hembygdsföreningarna i socknarna Aneboda och Drev. För Aneboda hembygdsförening hölls ett informationsmöte i april1999 om inventeringsresultatet i socknen. 5. Utvärdering 5.1. Fältrörberedelser Avgränsningen av 1998 års fåltarbetsområde skedde i början av året. I jämförelse med tidigare år var detta en sen tidpunkt, vilket också medförde att en del av de omfattande förberedelserna fick utföras under stark tidspress. En förändring gent20 emot tidigare år blev utav denna anledning att fåttrekognoscörerna själva excerperade arkivet på Smålands museum och de äldre lantmäterikartorna för sina respektive socknar. Ser man till den totala tidsåtgången så är det helt uppenbart att det är rekommendabelt att återgå tilJ den tidigare modellen, där allt arkivarbete är utfört innan själva fåttarbetet påbörjas. Eftersom detta arbete till största delen kan utföras av personal inom den regionala kulturmiljövården är det ytterligare en fördel att återgå tilJ den tidigare modellen med tanke på erfarenhets- och kunskapsuppbyggnad inom länet. 5.2. Organisation De organisatoriska förändringar som under året skedde inom Riksantikvarieämbetet medförde att fåltarbetet fick genomföras med ett ovanligt stort mått av flexibilitet. Med tanke på detta har ändock det genomförda fåltarbetsåret kunnat präglas av mycket gott samarbete mellan deltagande personal från Smålands museum och Riksantikvarieämbetet. Diskussioner beträffande arbetstakt, prioriteringar, svårbedömbara objekt, antikvarisk status m.m. har hela tiden snabbt kunnat genomföras. Den regionala personalens kunskap om fornlämningar och andra kulturlämningar inom länet har genom samarbetet ytterligare utvecklats och breddats. Länets engagemang i fornminnesinventeringen är mycket påtaglig och förhoppningsvis kan 1998 års deltagande personal beredas möjlighet att erhålla ytterligare erfarenheter genom deltagande under kommande fältarbetsår. Täckningsgraden, kring 2,0 km2 per anställningsdag, var i de fornlämningstätaste områdena ej tillräcklig. En del områden inom Tolgs och Örs socknar fick lämnas utan någon terränggenomgång. Förekomsten av framförallt fossil åkermark var här så betydande att övriga genomförda prioriteringar ej räckte till. 5.3. Fältarbete 5.3.1. Inriktning Med den resursbas som står till förfogande vid revideringsinventeringen inom Kronobergs län är det mycket svårt att finna en effektivare inventeringsinriktning än den som har genomförts. Registrering av områden med fossil åkermark upptar normalt mertiden av den fåttverksamma arbetstiden. Med tanke på det intensiva skogsbruket inom länet är det av största vikt att den regionala kulturmiljövården har information om utbredningen av de lagskyddade fossila åkermarksområdena. Att redovisningen av andra fomlämningskategorier, framförallt gravar och älvkvamsförekomster, inom dessa områden blir bristfållig får under rådande omständigheter bedömas vara acceptabelt när det gäller bevarande- och skyddsaspekter. Däremot har arbetssättet naturligtvis vissa uppenbara brister om man tänker sig att vetenskapligt bearbeta inventeringsmaterialet Fördelningen av fåltresurserna mellan centralbygd och randbygd har visat sig vara riktig. Förekomsten av förhistorisk fossil åkermark var, relativt sett, av mycket liten omfattning i stora delar av Aneboda socken och i norra delarna av 21 socknarna Asa och SjÖsås, i de höglänta och blockrika gränstrakterna mot lönköpings län. 5.3.2. Resultat och kvarstående kompletteringsbehov Med avseende på de resurser som avsattes för fornminnesinventering i Kronobergs län under 1998 får resultatet anses vara mycket tillfredsställande. Med tidsresurser som klart understeg förstagångsinventeringens tilldelning å ena sidan, och ett betydligt bredare verksamhetsfält, inklusive den omfångsrika fossila åkermarken, å den andra sidan, uppnåddes resultat som innebar en nästan tredubbling av antalet lagskyddade fornlämningslokaler. Ett sådant resultat kan inte uppnås utan en skicklig och för saken mycket engagerad fältarbetspersonal. Inom delar av socknarna Tolg och Ör medhanns ej terränggenomgång på grund av den i övrigt mycket rikligt förekommande fossila åkermarken, såsom tidigare har omnämnts. Dessa områden har redovisats i det material som arkiveras. Kompletteringsbehov föreligger, såsom tidigare har nämnts, inom de stora områdena med förhistorisk fossil åkermark. Detta gäller förhistoriska gravar och älvkvamsförekomster, men även redovisning av åkerparcelleringar, terrasseringar och stensträngarlhägnadsvallar. På grund av de sporadiska kontaktema med lokalbefolkningen vet vi genom tidigare erfarenheter att vissa kategorier av lämningar blir klart underrepresenterade. Detta gäller fornlämningar och andra kulturlämningar från företrädesvis historisk tid såsom hälsokällor, offerkällor, offerkast, tandvärksträd, minnesstenar och minnesinskrifter, väghållningsstenar, slagg efter blästbruk (kan även vara förhistorisk) m.m. Registrering av lösfynd och fyndplatser för förhistoriska artefakter, som förvaras på gårdarna, blir också bristfållig, och därigenom blir också naturligtvis ett flertal boplatsområden tillsvidare okända för kulturmiljövården. För övrigt bör resurser skapas inom länets kulturmiljövård för att genomföra riktade inventeringsinsatser av boplatser inom utvalda landskapsavsnitt, som ett referensmaterial för framtida forskning och samhällsplanering. Resurserna inom reguljära fornminnesinventeringen i länet har ingen möjlighet att täcka upp detta stora arbetsfält. 5.3.3. Särskilt bevarandevärda lokaler och miljöer I Sjösås socken, vid Lidboholm, ligger i anslutning till fossil åkermark ett nyupptäckt gravfält med ca 70 anläggningar i fonn av rösen, runda stensättningar och en treudd (RAÄ 91). Området närmast gravfältet är närmast renplockat från sten. Strax nordöst om Lidbobolms herrgård finns välbevarade fossila åkermarksområden, som sannolikt är av medeltida ursprung (RAÄ 196). Röjningsrösena är här förhållandevis stora och ett flertal terrasseringar är synliga inom området. I Hornaryds socken kan nämnas ruinen efter Holmafors spik- och manufaktursmedja från 1800-talets mitt (RAÄ 44). Lämningen är belägen i en bäckravin och här finns resterna av bland annat stensatta vattenfåror och grunder efter smedernas bostadshus. 22 I södra delen av Drevs socken bör det vackra höggravfältet "Gullhögarna" framhållas (RAÄ 53). Gravfältet är väl synligt från vägen mellan Eke och Braås och består i sin helhet av ett femtontal högar, varav flertalet dock ligger i den angränsande Dädesjö socken. I och omkring byn Rödje i Drevs socken finns ett fornlämningskomplex med flera stora rösen (varav två med brätte), en älvkvarnsförekomst samt ett större sammanhängande område med fossil åkermark (RAÄ 72). I de centrala delarna av Lekaryds socken finns flera lokaler med älvkvarnar samlade (RAÄ 3, 78, 80, 84 och 87). På den förstnämnda lokalen, som var känd sedan tidigare, finns ett tjugotal älvkvarnar på rad. Dessutom kan näninas gravfältet i Dansjö med bland annat högar och en skeppssättning. Två av de största gravarna benämns "Kungshögen" och "Kungagraven". Omkring Aringsås kyrka, i samma socken, finns en samling lämningar som gör området särskilt bevarandevärt. På kyrkogården finns två runstenar (RAÄ 3) och strax nordöst om kyrkan ligger ett gravfält med ett 25-tal resta stenar. Sannolikt har gravfältet ursprungligen varit större och sträckt sig fram till kyrkogårdens norra del. Väster om kyrkan, intill Lekarydsån, låg enligt uppgift Allbo härads medeltida avrättningsplats. På höjdsträckningen öster om kyrkan finns, förutom ett antal rösen, även häradets medeltida tingsplats. Vid 1600-talets början flyttades tingsplatsen, då en tingslada byggdes strax norr om kyrkan. I byn Holkastorp i den sydvästra delen av Tolgs socken finns ett block med 22 älvkvarnar på rad. Stenblocket ligger i betesmark och strax norr därom vidtar ett område med fossil åkermark, som till stora delar är betat och därför lättillgängligt och tydligt. Inom den fossila åkermarken finns dessutom ytterligare älvkvarnsförekomster. Ä ven gravfältet i Tolg med en sammansättning av rösen, högar, stensättningar, en treudd och en domarring bör nämnas (RAÄ 50). Intill gamla väg 30 i Örs socken fmns en av länets mycket få hällristningar (RAÄ 21). På en berghäll finns ristningar i form av två fotsulor samt ett par solhjul, vilka i dagens läge dock är täckta av mossa. På sydsluttningen av Örhöjden, i vacker bokskog, ligger ett röse, drygt 30 meter i diameter, samt en mindre stensättning (RAÄ 16). Gravarna ligger inom ett stort område med fossil åkermark. Onnesberga socken uppvisar jämförelsevis många rösen i förhållande till socknens storlek. Längs med vägen förbi Svanås ligger exempelvis flera rösen och stensättningar väl synliga längs med vägen. "Skeppet" är ett mycket stort flyttblock, som ligger väl synligt i öppen jordbruksmark i socknens centrala del. På blocket finns ett flertal skålgropar, men namnet på blocket kan tyda på att man här även har sett hällristningar i form av skepp. Aneboda socken är rik på väganknutna lämningar, såsom väghållningsstenar, men även platser med traditioner knutna till vägar. Längs med landsvägen söderifrån, förbi Aneboda kyrka, finns en långsmal sten, "Vilosten", för en stunds vila på vägen mot kyrkan (RAÄ 92). Längre fram finns ytterligare en anhalt på vägen mot kyrkan i form av ett stenblock kallat "Klädessten". I skydd av det stora blocket kunde man byta om till finskor och lämplig klädsel (RAÄ 93). I Asa socken kan nämnas Sälleskogs gamla tomt, som finns belagd i kartmaterial från 1775. Platsen var bebodd fram till början av 1900-talet och här finns idag rester av husgrunder och brunnar (RAÄ 84). På inägomarken, som delvis vuxit igen, finns ett vårdträd, äldre träd med spår av hamling och något enstaka 23 bestånd av hasselbuskar. Med anknytning till gårdstomten finns en fångstgrop, som i kartmaterialet från 1700-talet är utmärkt som "Ulvagraven" (RAÄ 85). 5.3.4. Skador och hotbilder Med tanke på den redan vid förstagångsinventeringen år 1950 rikliga förekomsten av registrerade fomlämningslokaler, så är skadefrekvensen på lämningarna uppseendeväckande låg. Såsom tidigare har nämnts har ett par flyttblock med älvkvarnar borttagits vid jordbruksarbete. skadebilden i övrigt är den under senare år uppmärksammade åverkan som den skogliga markberedningen åsamkar, eller har åsamkat, på den fossila åkermarken. Den uppmärksamhet som detta har medfört har dock också lett fram till varierade och skonsammare markingrepp inom dessa fornlämningsområden. Hotbilden, och därmed också skadefrekvensen, har klart minskat under det senaste året, mycket tack vare ett stort engagemang i frågan från länets kulturmiljövårdande instanser. 5.4. Utåtriktad verksamhet Kontakten med alla berörda intressenter inom området kan förbättras. En klarare och kraftigare profilering innan fållarbetssäsongen påbörjas bör eftersträvas. Informationen till och kontakten med hembygdsföreningarna kan göras mer påtaglig än den som nu har skett vid pågående fåltverksamhet. Kontakten med massmedia under pågående fåltverksamhet har dock varit av god omfattning. Vad som kan, och bör, eftersträvas är också en kraftig satsning efter avslutat fåltarbete på att informera både lokalbefolkning, t.ex. genom hembygdsföreningarna, och yrkesverksam personal inom skogsnäringen på de resultat som har uppnåtts under året. 6. Referenser 6.1. Litteratur Berggren, T. 1931. Fasta fornlämningar i Lekaryds socken i Allbo härad. Norra Allbo Hembygdsförenings Årsbok. Växjö. - 1931. Fornfynd i Lekaryds socken i Allbo härad. Norra Allbo hembygdsforenings årsbok. Växjö. Gren, L. 1997. Fossil åkermark. (Fornlämningar i Sverige, l , andra, reviderade upplagan.) Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Jensen, R. (red.). 1997. Fornminnesinventeringen - nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Jönsson, S., Persson, E. & Roos, G. 1997. 1996 års fornminnesinventering i Kronobergs län. Tingsryds och Växjö kommuner. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 24 Jönsson, S., Holmgren, P. & Tronde, B. 1998. 1997 års fornminnesinventering i Kronobergs län. Växjö kommun. (Fomminnesinventeringen Rapport 1998:3.) Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Kjellmark, K. 1932-44. Värends fornminnen. Växjö. Klang, L. 1987. Småland. Kronobergs län. Med arkeologen Sverige runt (red. S. Janson & E. B. Lundberg). Stockholm. Larsson, L.-0. 1980. Småländsk bebyggelsehistoria. Acta Wexionensia, Serie l History & Geography l :2. Växjö. - 1981. Småländsk bebyggelsehistoria Acta Wexionensia, Serie l History & Geography 1:4. Växjö Ståhle, C. I. & Stahre, N-G. (red) 1992. Rannsakningar efter antikviteter. Stockholm. Vejde, P. G. 1929. Kronobergs läns herrgårdar. Växjö. - 1938. Om pestens häijningar i Småland 1710-11. Kronobergsboken. Växjö. Wilstadius, P. 1940. Kyrkoherden Nicholaus Lundebergius i Tolg som forn - och folkminnesforskare. Kronobergsboken. Växjö. 6.2. Övriga källor Högrell, L. & Wilander, L. Smålands museum rapport 1996:4. Växjö. Kjellmark, K. 1920-26. Snabbinventeringar av Aneboda, Tolg och Ormesberga socknar i Norrvidinge härad. Manuskript Riksantikvarieämbetet, Antikvarisktopografiska arkivet (ATA). Stockholm. Nylen, A. 1996. Smålands museum rapport 1996:16. Växjö. Palmgren, L. F. 1878. Reseberättelse (Brevserie 1). Manuskript Riksantikvarieämbetet, Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA). Stockholm. Skoglund, P. 1994. Smålands museum rapport 1994. Växjö. Stark, K. 1996. Smålands museum rapport 1996:11. Växjö. 25 Bilaga Tabellerna la-3n Tabell la. Kronobergs län. Antikvarisk bedömning och antalet registrerade anläggningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andragångsinventeringen 1998 (A) respektive förstagångsinventeringen 1950 (F), redovisade kommunvis. Flera aviseringar kan förekomma på samma fornlämningslokal, t.ex. R med namn och/eller upplysningsskrift. l kolumnerna Vs (Upplysningsskrift) och Nq.mn är inte lokaler, som även är aviserade med R eller (R) redovisade. lnpr. e{i kolumnen Fast fornlämning betyder au fornlämningen inte skall sättas ut på tryckt karta. I kolumnen Övrigt avser lnpr. ej att objektet inte är klassat som fast fornlämning. Kommun Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej A Bevakas Ms A Us F A Namn F A Övrigt lnpr. ej F 4/4 A Summa A Skillnad F 239/63 395/159 A 19 115 F 30 114 F 107 329 Alvesta 3731151 1102/632 7/6 10/10 31/31 l/l 3/3 2/2 4/4 22/22 43 161 224 941 117 612 729 Växjö 919 16/15 25/24 29/28 Summa 1475ns3 634/222 134 41/41 4/4 2/2 26/26 204 144 1165 436 2 Tabell lb. Alvesta kommun, Kronobergs län. Antikvarisk bedömning och antalet registrerade anläggningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andragångsinventeringen 1998 (A) respektive förstagångsinventeringen 1950 (F), redovisade sockenvis. Flera aviseringar kan förekomma på samma fornlämningslokal, t.ex. R med namn och/eller upplysningsskrift. J kolumnerna Vs (Upplysningsskrift) och Namn är inte lokaler, som även är aviserade med R eller (R) redovisade. lnpr. ej i kolumnen Fast fornlämning betyder att fornlämningen inte skall sättas ut på tryckt karta. l kolumnen Övrigt avser Inpr. ej att objektet inte är klassat somfast fornlämning. Socken Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Ms Us F Namn Övrigt Summa F Skillnad Inpr. ej A A A - A Aringsås F F A F A A F 221no 167/40 20/1 52/22 239/63 5 4 lO 5/4 - 4/4 Härlöv 44/18 108/63 373/151 616 - 2/2 2/2 41 4 2/2 2/2 4/4 23 3 17 43 12 l 102 27 95 224 56 4 47 107 46 23 48 117 Lekaryd Summa 2/2 716 l/l 17 30 19 10/10 1/1 - 3 TabeU l e. Växjö kommun, Kronobergs län. Antikvarisk bedömning och antalet registrerade anläggningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andragångs-inventeringen 1998 (A) respektive förstagångsinventeringen 1950 (F). redovisade sockenvis. Flera aviseringar kan förekomma på samma fomlämningslokal, t.ex. R med namn och/eller upplysningsskrift. l kolunmema Us (Upplysningsskrift) och Namn är inte lokaler, som även är aviserade med R eller (R) redovisade. lnpr. ej i kolunmen Fastfornlämning betyder attfornlämningen inte skall sättas ut på tryckt karta. l kolumnen Övrigt avser bzpr. ej att objektet inte är klassat somfast fornlämning. Socken Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Ms A F Us Namn F Övrigt Summa Skillnad Inpr. ej A A A F A Aneboda Asa (del av) Drev Hornaryd Ormesberga F A F 11 A F 78/53 78/72 I25n1 61/24 87/66 253/84 265/173 155/89 1102/632 32/6 11/11 51122 44/8 53/36 67/14 84/29 53/33 395/159 15 l 111 2/2 2/2 2/2 515 919 3/3 - 6/6 3/2 1/1 1/1 - 27 11 102 91 108 46 75 170 228 121 941 19 26 56 17 41 64 58 83 65 52 29 34 106 170 73 612 - 2/2 111 1/1 8 24 9 2 29 20 11 114 8 12 7 32 23 17 115 4/4 3/3 111 8/8 313 31/31 Sjösås Tolg Ör Summa 91 9 3/3 2/2 26 9 2 39 32 15 161 11/11 19/18 1/1 1/1 25/24 2/2 22/22 48 329 4 Tabell2a. Kronobergs län. Kategori· och kommunvis redovisning av antalet registrerade fasta fornlämningar (anläggningar/lokaler) vid andragångsinventeringen 1998. Kommun Gravar, fOrhistoriska 294/95 570/237 Boplatser, förhistoriska 6/6 Bebyggelselämningar Agrara Fångstlämningar lä mningar 19/13 383/268 Kommunikalionslämningar 15/14 46/45 Kult-/offerlämningar 12/10 21121 Industriella lämningar 3/3 16/7 Övriga Summa Al ves ta Växjö Summa 11/8 33/26 7/7 13/5 17/17 373/151 1102/632 919 15/15 8641332 44134 402/281 1n 61/59 33131 19/10 30/22 1475n83 Tabell 2b. Alvesta kommun, Kronobergs län. Kategori- och sockenvis redovisning av antalet registrerade fasta fornlämningar (anläggningar/lokaler) vid andragångsinventeringen 1998. Socken Gravar, förhistoriska 196/53 36/12 62/30 Boplatser, förhistoriska 4/4 Bebyggelselämningar 6/3 1/1 4/4 Agrara Fångstlämningar lämningar 212 Kommunikatiorislämningar 7/6 212 6/6 Kult-/offerlämningar 4/2 Industriella lämningar - Övriga Summa Aringsås Härlöv 2/2 5/3 12/8 - 2/1 221170 44/18 108/63 8/8 3/3 11/4 Lekaryd Summa - 294/95 6/6 11/ 8 19/13 15/14 12/10 313 13/5 373/151 5 TabeU 2c. Växjö kommun, Kronobergs län. Kategori- och sockenvis redovisning av antalet registrerade fasta fornlämningar (anläggningar/lokaler) vid andragångsinventeringen 1998. Socken Gravar, rorhistoriska 32/7 16/14 58/25 46/10 67/46 152/27 129/62 70/46 Boplatser, rorhistoriska Bebyggelselämningar Agrara Fångstlämningar lämningar 29/29 46/44 34/24 12/11 13/13 79/39 102177 68/31 2/2 Kommunikalionslämningar 13113 7/6 Kult-/offerlämningar 1/1 1/1 4/4 Industriella lämningar Övriga Summa Aneboda Asa 1/1 1/1 514 7/6 l/l 1/1 11/2 1/1 111 l/l 3/3 1/1 78/53 78/72 125171 61124 87/66 253/84 2651173 155/89 Drev Hornaryd Ormesberga Sjösås Tolg 616 1/1 3/3 1/1 2/2 111 2/2 - 1/1 1/1 2/2 4/4 717 4/4 7/6 12112 515 515 4/4 6/6 6/2 Ör 3/3 1n 4/4 16n 17/17 Summa 570/237 919 33/26 383/268 46/45 21/21 1102/632 6 Tabell 3a. Kronobergs län, Alvesta och Växjö kommuner. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra-, respektive förstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. Antalet i specificeringen och i kategorisammanräkningen kan skilja p.g.a. att flera typer av lämningar kan finnas på samma lokaL Loka. lerna räknas vid sammanställningen endast en gång. lnpr. ej i kolumnen Fast fornlämning betyder att fornlämningen inte skall sättas ut på tryckt karta. l kolumnen Övrigt avser lnpr. ej att objektet inte är klassat som fast fornlänming. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt Inpr.ej 87/60 (23/3) 7/3 24/22 20/6 1/1 Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej 617/208 (400/22) 51/7 1791135 133/27 Övrigt Inpr. ej 75/62 Gravar, forhistoriska (Gravfält) Hög rund Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning stenfylld oval stensättning stenf. kvadratisk stensättning stenf. rektangulär stensättning övertorvad rund stensättning övertorvad oval stensättning övert. kvadratisk stensättning ofylld oval 8641332 (480/25) 54/10 2851194 232/82 111 2/2 1/1 - 6/2 27/25 7/5 l/1 - 2/2 1/1 80/18 1/1 111 77/6 212 100/34 l/1 1/1 77/6 - 111 2/2 - - - Treudd sstenfylld Treudd övertorvad Domarring klumptorrniga stenar Domarring resta stenar skeppssättning Rest sten Hällkista Flatmarksgrav Gravanläggning okänd typ 3/3 4/3 2/2 3/3 515 44/11 45/42 1/1 2/2 212 4/3 3/3 111 917 20/20 3/1 3/3 515 4118 30/30 11/9 19/19 2/2 - 1sn1 2/2 1/1 1/1 Boplatser, forhistoriska Boplatslämning skärvstenshög (Fyndplatslfyndområde) Lösfynd Fyndsamling (Forts. nästa sida) ! 15/15 11/11 1/1 1/1 1/1 19/19 - - (61/60) 75/74 1/1 - 212 (15/15) 16/16 - - - - 7 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt Inpr.ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Övrigt Inpr. ej (Forts. från föreg. sida) Offerplats Husgrund vallformig begränsn. Bebygge~länullngar 1/1 2/2 44/34 174/136 - l/l 111 4/3 6/5 - B ytomt/gårdstomt Torplämning stenhusgrund/stenhusruin Borgruin/borgområde Bebyggelselämning annan Agrara lämningar Röjningsröselröjningsröseomr. stensträng Hägnadsvall av jord och sten Terrassering Fossil åker oregelbunden Fångstlämningar Fångstgrop Kommunikationslämningar Bro Milstolpe Väghållningssten Vägmärke annat Vägbank Färdväg annan Kult-/offerlämningar (Hällristning) j 37/28 4/4 2/1 1/1 170/132 4/4 4/3 - - 2/2 13/10 2/1 1/1 1/l 17/12 - 402/281 - - 281/279 111 72/37 4/1 44/5 11/10 10/10 - - 7/2 2/2 - 3/3 1n 1n 61/59 1/1 30/30 3/3 50/50 13/13 - 8/8 27/27 20/18 111 717 12/12 717 2/2 111 1/1 15/14 - 26/26 4/4 515 1/1 1/1 16/16 515 1/1 - - 111 12/11 33/31 111 22/20 9/9 1/1 111 5/4 3/3 111 10/9 1/1 2/2 10/10 l/1 3/3 (Älvkvarnsförekornst) Offerkälla Hälsokälla Offerkast (Forts. nästa sida - 2/2 - 515 - 8 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt lnpr.ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Övrigt lnpr. ej (Forts. från föreg. sida) Industriella lämningar Hyttruin Hammarruin staggvarp staggförekomst Kvarnlämning/kvarnruin Industrilärnn.lbruksruin annan Övriga lämningar Runsten Minnessten Minnesinskrift annan Marknadsplats Tingsplats Avrättningsplats Militär mötesplats Gränsmärke Hembygdsgård Bebyggelselämning annan Kyrkogrund/kapellgrund Pestkyrkogård/kolerakyrkogård Stenugn Plats med bruk/tradition/namn Naturförem. m. bruk/trad./namn Fornlämningsliknande lämning Övrigt Summa 19/10 1/1 3/3 8/1 2/2 515 - 2/2 . 515 - 12/4 1/1 - l/1 8/1 212 - 4/4 l/l - 1/1 4/3 4/3 1/1 54/51 30/22 4/3 6/6 . . 65/61 1/1 13/12 3/3 1/1 111 2/2 12/12 1/1 . 111 1/1 8/1 2/2 . 1/1 - 2/2 2/2 111 - 1/1 212 - 212 212 313 144/120 111 l/l 17/17 12/12 8/5 2/2 214/199 - 1/1 111 3/3 11111 11/11 7/4 2/2 278/254 - 395/159 1102/632 9 Tabell 3b. Alvesta kommun, Kronobergs liin. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra-, respektive forstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare information, se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt lnpr.ej 53/28 Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej 234/59 Övrigt lnpr. ej 23/16 Gravar, förhistoriska (Gravfalt) Högrund Röserunt stensättning stenfylld rund stensättning stenf. kvadratisk s tensättning stenf. rektangulär stensättning övertorvad rund stensättning övert. kvadratisk stensättning ofylld oval Treudd övertorvad Domarring klumpform. stenar Domarring resta stenar skeppssättning Rest sten Hällkista Flatmarksgrav Gravanläggning okänd typ 294/95 (188/12) 45/6 - (23/3) 6/2 13/12 19/5 (181111) 43/4 45/34 62/10 l/l (5/1) 6/2 3/3 2/2 65152 85/26 1/1 1/1 47/19 1/1 111 1/1 - - 1/1 34/9 l/l 2/2 1/1 2/2 34/5 8/8 - 1/1 1/1 111 I/1 l/l - 5/3 5/5 2/2 34/5 4/4 4/2 2/2 5/5 - 515 3/1 - 1/1 1/1 41 4 - Boplatser, forhistoriska Boplatslämning (Fyndplats/fyndornråde) Lösfynd 515 . . - (4/4) 4/4 . - 111 34/21 . Bebyggelselämningar B ytomtlgårdstomt Torplämning ton 9/6 34/21 . 4/4 . - ; 111 19/13 Agrara lämningar Röjningsrösel-område Hägnadsvall (Forts. nästa sida) . - 5/5 . - 13/13 6/5 4/4 515 - - lO Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt Inpr.ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Övrigt lnpr. ej (Forts. från föreg. sida) Kommunikationslämningar Bro Milstolpe Väghållningssten Vägbank Kult-/offerlämningar ( Äl vkvarnsförekomst) Offerkälla Hälsokälla Offerplats Industriella lämningar S laggförekomst K varnlämning/kvamruin Industrilämn.lbruksruin annan Övriga lämningar Runsten Minnessten Minnesinskrift annan Tingsplats Avrättningsplats Borgruin/borgområde Militär mötesplats Pestkyrkogård/kolerakyrkogård Naturförem. m. bruk/trad./namn Plats med bruk/tradition/namn Fornlämningsliknande lämning Summa 15/14 2/2 1/1 2/2 - 10/10 1/1 111 1/1 2/2 l/l 6/6 1n 615 13/11 11/9 - 3/3 3/3 m l/l - 1/1 1/1 111 1/1 1/1 1/1 3/3 2/2 - 2/2 III l 2/2 - - 1/1 l/1 19/18 1/1 14/6 2/1 - 2/1 2/1 l/l 12/12 l/l 7/6 515 1/1 1/1 1/1 8/1 111 III - - 111 - l/l l/1 - 111 3/3 3/3 - 1/1 m 2/2 3731151 35/22 111 86/60 239/63 1/1 54/47 11 TabeU 3c. Växjö kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra-, respektive förstagångsinventering en, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare information, se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Gravar, ror historiska (Gravfält) Högrund Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning stenfylld oval stensättning stenf. kvadratisk stensättning stenf. rektangulär stensättning övertorvad rund Stensättning övertorvad oval stensättning ofylld oval Treudd stenfylld Treudd övertorvad Domarring klumpform. stenar Domarring resta stenar skeppssättning Rest sten Hällkista Boplatser, rorhistoriska Boplatslämning Skärvstensbög (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd Fyndsamling Husgrund vallform. begränsn. (Forts. nästa sida) 570/237 (292/13) 9/4 220/142 147/56 111 111 111 53/15 111 76/5 3/3 3/2 2/2 2/2 3/3 10/6 37/34 Bevakas Övrigt lnpr.ej 34/32 Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej 383/149 (219/11) 8/3 1341101 71117 Övrigt Inpr. ej 52/46 1/1 - 111 11/10 1/1 1/1 24/22 5/3 111 - 1/1 111 46/9 111 - - 111 - 7615 212 312 111 212 212 3/3 7/3 26/26 1/1 4/4 15/15 74n3 2/2 - 111 1/1 1/1 1n 14/14 18/18 111 919 6/6 1/1 - - - (57/56) (15/15) 16/16 111 11no l/l 2/2 1/1 - 12 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt Inpr.ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Övrigt Inpr. ej (Forts. från föreg. sida) Bebyggelselämningar B ytomt/gårdstomt Torplämning Stenbusgrund/stenbusruin Bebyggelselämning annan Agrara lämningar Röjningsröselröjningsröseomr. stensträng Hägnadsvall av jord och sten Terrassering Fossil åker oregelbunden Fångstlämningar Fångstgrop Kommunikation.Slämningar Bro Milstolpe Väghållningssten Vägmärke annat Vägbank Färdväg annan Kult-/offerlämningar (Hällristning) (Älvkvarnsförekomst) Offerkälla Hälsokälla Offerkast (Forts. nästa sida) ~ l' 33/26 28/22 3/3 2/1 140/115 136/111 4/4 6/5 - 3/2 4/3 - 2/1 1/1 - 212 9/6 7/6 - 383/268 268/266 1/ l 66/32 4/I 44/5 - - 12n 515 - 2/2 7/2 - 3/3 3/3 40/40 I2/I2 1n 717 46/45 6/6 - - - 28/28 - 717 20/20 14/13 12/12 6/6 212 20/20 212 515 1/1 21/21 1/1 11/11 111 - III 9/8 l/l 515 1/I 15/15 l3nz 5/4 212 l/l 7/6 III 919 - - 2/2 1/I 919 l/I 3/3 515 - 13 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt Inpr.ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Övrigt Inpr. 'ej (Forts. från föreg. sida) IndustrieDa lämningar Hyttruin Hammarruin Slaggvarp sJaggförekomst Kvarnlämninglkvarnruin Industrilämn./bruksruin annan Övriga lämningar Runsten Minnessten Minnesinskrift annan Marknadsplats Gränsmärke Hembygdsgård Bebyggelselämning annan Kyrkogrundlkapellgrund Pestkyrkogård/kolerakyrkogård Avrättningsplats Stenugn Plats med bruk/tradition/namn Naturförem. m. bruk/trad./namn Fornlämningsliknande lämning Övrigt t6n 2/2 3/3 - 111 3/3 1/1 - 10/2 1/1 8/1 4/4 3/3 - 8/1 1/1 1/1 17/17 46/43 2/2 43/40 - 2/2 515 III 616 2/2 - 1n 1/1 2/2 111 1/1 2/2 - - 2/2 2/2 - - - 2/2 1/1 - - 1/1 1/1 2/2 2/2 1/1 - 111 2/2 111 14/14 9/9 9/9 6/3 2/2 - - 9/9 7/4 1102/632 - 144/120 2/2 214/199 2/2 278/254 Summa 395/159 14 Tabell 3d. Aringsås socken, Alvesta kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra- respektive jörstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare information, se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt Inpr. ej 31/15 (13/1) Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej 164/38 (131n) Övrigt Inpr. ej 11/9 Gravar, förhistoriska (Gravfa.lt) Högrund Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning stenf. kvadratisk stensättning övertorvad rund stensättning ofylld oval Treudd övertorvad Domarring resta stenar Rest sten Hällkista Flatmarksgrav Gravanläggning okänd typ 196/53 (136/8) 44/5 29/25 56/14 111 - 6/5 16/4 43/4 22/18 47/8 1/1 16/5 l/l 2/2 2/2 - 26/12 1/1 1/1 1/1 29/3 - - 2/2 3/2 3/3 3/1 l/1 l/l . - 616 2/2 3/3 - 29/3 3/3 2/l 2/2 - 1/1 212 Boplatser, förbistoriska Boplatslämning (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd 3/3 14/6 14/6 - - (2/2) 2/2 6/3 6/3 2/2 - Bebyggelselämningar B ytomt/gårdstomt 1/1 - . - Agrara lämningar Röjningsröselröjningsröseområde . 1/1 212 Kommunikationslämningar Milstolpe Väghållningssten (Forts. nästa sida) 7/6 4/4 3/2 . - 5/5 3/3 212 1/1 111 - 15 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt lnpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Övrigt lnpr. ej (Forts. från föreg. sida) Kult-/offerlämningar Offerkälla ( Äl vkvarnsförekomst) Offerplats IndustrieDa lämningar Industrilämning/bruksruin annan Övriga lämningar Runsten Minnessten Minnesinskrift A vrättningsp1ats Tingsplats Naturförem. m. bruk/trad./namn Summa 4/2 - 111 111 1/1 1/1 l/1 - 4/2 111 111 111 1/1 - 1/1 l/l 2/1 - 2/1 2/1 - - 9/8 1/1 2/1 1/1 4/3 1/1 - 221no 1sn 1/1 1/1 1/1 - - 111 167140 19/17 45/28 16 Tabell3e. Härlövs socken, Alvesta kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämn./lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra- resp. förstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare info., se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt Inpr. ej 212 Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej 20/1 (20/1) Övrigt Inpr. Ej 1/1 Gravar, forhistoriska (Gravfält) Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning stenf. rektangulär Rest sten Hällkista 36/12 (2211) 1217 2 117 l/1 2/1 . - 1/1 4/l 14/1 - - - 111 211 l/1 - - Boplatser, forhistoriska (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd - 4/4 1/1 ( 111) 1/1 - - Bebyggelselämningar B ytomt/gårdstomt 5/3 3/3 2/2 - 4/4 . - . - Agrara lämninga r Röjningsröselröjningsröseomr. Hägnadsvall av jord och sten Kommunikationslämningar Väghållningssten 2/2 2/2 . . - . . 2/2 . . 2/2 . - Övriga lämningar Borgruin/område Pestkyrkogård/kolerakyrkogård Plats med bruk/tradition/namn Summa 1/1 4/4 - l/l 1/1 1/1 111 1/1 - 20/1 44/18 3/3 5/5 17 Tabell3f. Lekaryds socken, Alvesta kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra- resp. forstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare info., se tab.3a. K a tegorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlä mning R, (R), I npr. ej G ravar, förhistor iska (Gravfålt) Högrund Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning övertorvad rund stensättning övert. kvadratisk Domarring klumpforrn. stenar skeppssättning Rest sten Hällkista Boplatser, förhistoriska Boplatslämning (Fyndplats/fyndornråde) Lösfynd Bebyggelselämningar Bytorot/gårdstomt Torplämning Agrara lämninga r Röjningsröse/röjningsröseområde Hägnadsvall av jord och sten Kommunikationslämningar Bro Milstolpe Väghållningssten Vägbank K ult-/offerlämningar Hälsokälla (Älvkvarnsförekomst) (Forts. nästa sida) 62130 Bevakas Ö vrigt lnpr. ej 20111 Förstagångsinventer ingen Fast fornlämning R, (R ), l npr. ej 50/20 Ö vrigt l npr. ej 11/6 - (30/3) 1/1 24/20 8/5 21n 1/1 (10/2) 6/2 6/6 3/1 111 (30/3) (5/1) 6/2 l/l 19/15 111 18/4 1/1 III - - 1/l 212 3/1 2/2 212 2/2 - . 16/11 211 2/2 1/1 2/l l/l 1/1 2/2 3/1 1/1 . (1/1) 1/1 - 111 4/4 3/3 111 12/8 16111 4/4 . - . - . - 5/5 515 8/8 4/3 6/6 . - 4/4 111 - . - 515 2/2 3/3 1/1 111 3/3 1/1 1/1 818 . - 2/2 111 - 111 1/1 2/2 1n - - 18 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt lnpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Övrigt lnpr. ej (Forts. från föreg. sida) Industriella lämningar slaggförekomst 3/3 2/2 - 1/1 - 1/1 111 1/1 K varnlämninglkvarnruin Övriga lämningar Minnessten A vrätlningsplats Militär mötesplats Naturföremål m. bruk/trad./namn Plats med bruk/tradition/namn Fornlämningsliknande lämning 1/1 11/4 - 9/9 1/1 1/1 8/1 1/1 - 818 3/3 4/4 2/2 2/2 1/1 2/2 2/2 1/1 - 108/63 16/11 52/22 Summa 36/27 32/27 19 TabeU 3g. Aneboda socken, Växjö kom m un, Kronobergs län. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast Lokaler, vid andra- resp. forstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare info., se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventer ingen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Gravar , förhistoriska (Gravfält) Röse runt s tensättning stenfylld rund stensättning stenfylld oval stensättning stenfylld rektangulär Domarring klumpforrn. stenar Domarring resta stenar Rest sten Hällkista Bopla tser, förhistoriska (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd Fyndsamling Bebyggelselämningar Bytorot/gårdstomt Agrara lämninga r Röjningsröse/röjningsröseornråde Fångstlämningar Fångstgrop Kommunikationslämningar Bro Milstolpe Väghållningssten Vägmärke annat Kult-/offerlämningar Offerkast Offerkälla (Forts. nästa sida) ~ Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Övr igt I npr. ej Bevakas Övrigt Inpr. ej 32n . - 8n 32/6 6/6 (25/1) 2/1 22/4 - 211 111 111 (25/1) 412 20/2 - l/l 111 111 111 111 311 2/2 . - l/l l/l 111 3/3 111 3/3 8/8 (6/6) 7/7 1/1 3/1 2/2 . . 29129 21/15 . - - l/l - 212 - 21/15 . - - - - 29/29 2/2 2/2 - - 2/2 - ' 13/13 111 10/10 2/2 l /l . - 1n 2/2 - 515 2/2 1/l 1/1 1/l 515 - - 1/1 111 . - - 111 - - 20 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt Inpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlänming R, (R), lnpr. ej Övrigt Inpr. ej (Forts. frän föreg. sida) Övriga lämningar Minnessten Minnesinskrift annan Plats med bruk/tradition/namn Naturförem. m. bruk/tradJnarnn Övrigt 111 - 919 l/l l/l 51 5 2/2 32/6 2/2 l/1 l/l 13/13 - 78/53 21/15 l/1 35134 Summa 21 Tabell 3h. Asa socken (del av), Växjö kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämn.llokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra- resp. förstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i o .• se tab.3a. vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare inf Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Gravar, förhistoriska Röserunt stensättning stenfylld rund stensättning övertorvad rund skeppssättning Hällkista Boplatser, förhistoriska Boplatslämning Husgrund vallformig begränsn. (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd Bebyggelselämningar B ytomt/gårdstomt Torplämning Agrara lämningar Röjningsröse/röj Dingsröseområde Fossil åker oregelbunden Fångstlämningar Fångstgrop Kommunikationslämningar Färdväg annan Milstolpe Vägmärke annan Väghållningssten ; l' Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej 9/9 Övrigt Inpr. ej Bevakas Övrigt lnpr. ej 16/14 616 - 1/1 111 - 4/4 4/3 2/1 l/l 111 111 - 111 3/3 1/1 1/1 1/1 l/l 3/3 4/4 - 4/4 l/l 5/4 4/3 1/1 - (4/4) l/l (3/3) 3/3 4/4 4/3 - 4/3 311 2/1 - - - 46/44 46/44 - - 1/1 111 - 111 - - 313 - 6/6 7/6 313 - - 1/1 111 3/3 1/1 111 111 1/1 4/3 111 111 111 1/1 Kult-/offerlämningar Offerkälla Industriella lämningar K vamlämninglkvarnruin - 111 1/1 - - - - (Forts. nästa sida) 22 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt lnpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Övrigt lnpr. ej (Forts. från föreg. sida) Övriga lämningar Runsten Minnessten Marknadsplats Hembygdsgård Naturförem. m. brukltrad./namn Fornlämningsliknande lämning Summa 111 - 1n 1/1 l/l 4/4 1/1 2/2 l/l - - - 111 l/l 111 2/2 23/20 ll/ll 1/1 1/1 1/1 15/15 - 1/1 1sn2 23 Tabell 3i Drevs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra- respektive forstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissafall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare info. , se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R , (R), Inpr . ej Gravar, forhistoriska (Gravfålt) Högrund Röserunt stensättning stenfylld rund stensättning stenf. kvadratisk stensättning övertorvad rund Treudd övertorvad Rest sten Hällkista Boplatser, forhistoriska Boplatslämning (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd Bebyggelselämningar B ytomt/gårdstomt Agr a r a lämningar Röjningsröse/röjningsröseområde Hägnadsvall av jord och sten Terrassering Fån gstlä mningar Fångstgrop Kommunikationslämninga r Bro Milstolpe (Forts. nästa sida) Bevakas Övrigt Inpr. ej 6/6 Förstagå ngsinventeringen Fast fornlämning R , (R), l npr. ej Övrigt Inpr. ej 11/11 58125 (30/3) - 45n.7 (25/2) 5/1 11/10 - - 5/1 17/15 11/6 111 17/2 3/2 3/1 1/1 1/1 - 2/2 6/6 - - 514 111 16/1 3/2 3/1 111 4/4 8/8 515 111 1/1 10/9 10/9 - 2/2 (6/6) 6/6 Il l 7/6 7/6 - - - - 34/24 24/24 615 - 4/1 1/1 l/l 5/5 1/1 - - 1n. - - 1/1 919 6/6 3/3 3/3 - - 4/4 515 - 4/4 24 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt Inpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Övrigt Inpr. ej (Forts. från föreg. sida) Kult-/offerlämningar ( Älvkvarnsförekornst) Hälsokälla Offerkälla Industriella lämningar Hyttruin Hanunarruin Slaggvarp K varnlärnninglkvarnruin Övriga lämningar Minnessten Minnesinskrift Plats med bruk/tradition/namn Fornlämningsliknande lämning Övrigt Summa 4/4 . - 5/4 6/5 6/5 2/2 4/4 3/2 1/1 11/2 - 1/1 1/1 1/1 1/1 8/1 1/1 3/3 3/3 125ni . . - - 111 9/1 - 1/1 8/1 11/8 - 13/10 2/2 4/4 4/1 1/1 35/29 10/9 51/22 3/3 1/1 4/4 4/1 III 46/35 25 Tabell3j. Hornaryds socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämn.Jlokaler, i vissafall endast lokaler, vid andra- resp. forstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare info., se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Gravar, forhistoriska (Gravfält) Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning övertorvad rund stensättning ofylld oval Rest sten Hällkista Boplatser, forhistoriska (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd Bebyggelselämningar B ytomt/gårdstomt Agrara lämningar Röjningsröse/röjningsröseområde Hägnadsvall av jord och sten Kommunikationslämningar Bro Milstolpe Kult-/offerlämninga r (Älvlcvamsförekomst) lndrustriella lämningar s laggförekomst Hammarruin Övriga lämningar Kyrkagrund/kapellgrund Naturföremål m. bruk/trad./namn Summa Bevakas Övrigt lnpr. ej 2/2 Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Övrigt lnpr. ej 3/3 46110 (39/3) - 44/8 (39/3) 111 1/1 1/1 17/4 6/3 2/2 17/4 5/2 2/2 16/2 1/1 4/4 - - 16/2 1/1 3/3 1/1 1/1 - . 12/10 12/10 515 (1/1) 515 . - - . 12/11 - . - . 1/1 1/1 - - 11/11 1/1 1/1 1/1 1/1 - 1/1 1/1 1/1 1/1 1/1 1/1 1/1 - • 1/1 1/1 1/1 1/1 111 - 1/1 1/1 111 - 1/1 1/1 14/12 212 1/1 1/1 61/24 . 44/8 1/1 1/1 9/9 10/10 26 TabeU 31. Sjösås socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissa fall endast lokaler, vid andra- respektive forstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall även arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare info., se tab.3a. Kategor ier och sakord Andragångsinventeringen FastfornJäD1Ding R, (R), I npr. ej Grava r, för historiska (Gravfält) Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning ofylld oval Treudd stenfylld Domarring klumpformiga stenar Rest sten Hällkista Bopla tser, förhistoriska Boplatslämning (Fynd plats/fyndområde) Lösfynd Husgrund vallformig 152/27 Bevakas Övrigt lnpr. ej 10/9 Förstagångsinventeringen Fast fornlätnning Övrigt R, (R), lnpr. ej Iopr. ej 66/13 15/12 1/1 (123/3) 54/11 50/8 37/2 111 - 4/4 (55/2) 8/6 15/1 37/2 615 - 1/1 212 3/3 14/14 3/3 7/6 212 Il l - 6/6 1/1 515 l 1/1 3/3 2/2 . - 1/1 (14/14) 14/14 111 7/6 - 1/1 (111) 212 37/31 1.12 3/2 Bebyggelselämningar Bytamt/gårdstomt Torplämning stenhusgrund/stenhusruin Bebyggelselämning annan Agrara lämningar Röjningsröse/röjningsröseområde Hägnadsvall av jord och sten Fångstlämningar Fångstgrop Kommunikationslämningar Bro Milstolpe Vägmärke annat (Forts. nästa sida) 3/3 2/2 2/1 33/27 4/4 - 79139 39/39 40112 1/1 . . - 2/2 1/1 . - - 2/1 111 9/4 . 1/1 - - 2/2 7/2 1/1 10/10 111 1/1 3/3 . - 212 - 717 1/1 - 2/2 l/l 28 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt Inpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning Övrigt R , (R), lnpr. ej Inpr. ej (Forts. från föreg. sida) Kult-/offerlämningar (Älvkvarnsförekomst) Offerkälla Offerkast ris Vägmärke annat Övriga lämningar Minnessten Pestkyrkogård/kolerakyrkogård Avrättningsplats Gränsmärke Hembygdsgård Naturföremål m. bruk/trad./namn Plats med bruk/tradition/namn Fornlämningsliknande lämning 5/5 - 6/6 1/1 111 1/1 4/4 - 9/9 111 515 3/3 1n 1/1 4/4 111 16/16 3/3 1/1 19/19 2/2 2/2 - - 1/1 1/1 1/1 2/2 111 212 2/2 67/14 2/2 1/1 4/4 515 515 1/1 61/50 253/84 515 1/1 59/57 38132 Sununa 29 Tabell 3m. Tolgs socken, Växjö kommun, Kronobergs liin. Antalet registrerade lämningar/lokaler, i vissafall endast lokaler, vid andra- respektive förstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter salwrd samt i vissa fall även arter, under vilka salwrd sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare info., se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Gravar, förhistoriska (Gravfält) Högrund Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning övertorvad rund stensättning ofylld oval Treudd stenfylld Domarring klumpfonniga stenar Hällkista Boplatser, förhistoriska skärvstenshög (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd Bebyggelselämningar Bytomtlgårdstomt Agrara lämningar Röjningsröselröjningsröseområde Hägnadsvall av jord och sten Fossil åker oregelbunden Fångstlämningar Fångstgrop Kommunikationslämningar Bro Milstolpe Vägmärke annat Vägbank (Forts. nästa sida) l Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej 82/27 (50/1) 2/1 21/18 4/2 23/3 23/1 Bevakas Övrigt Inpr. ej Övrigt Inpr. ej 5/3 129/62 (50/I) 3/2 38/34 23/19 26/6 23/1 U1 111 14/ 12 - 2/2 - 1/1 3/1 - - - 212 23/23 - l/l l/l 1n 111 11/11 - 1/1 1/1 26/23 26/23 (17117) 23/23 6/6 6/6 - (11/11) ll/11 3/2 2/2 2/2 2/2 102n1 75/75 18/13 9/2 - - 1/1 - 111 1/1 10/10 313 212 212 U /12 212 2/2 212 1n - - 212 111 - - 6/6 1/1 - - 30 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Bevakas Övrigt lnpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Övrigt Inpr. ej (Forts. från föreg. sida) Kult-/offerlämningar (Älvkvarnsförekomst) Offerkälla 515 4/4 l/l . 1/1 . 1/1 1/1 1/1 2/2 l/l - Industriella lämningar Hammarruin 4/4 . . - 1/1 3/3 K vamlänming/kvarnruin Industri Iänm./bruksruin annan 111 212 1/1 4/4 - 111 Övriga lämningar Runsten Minnesssten Kyrkogrundlkapellgrund Stenugn . - 111 111 l/l l/l 27/24 . 32/31 1/1 1/1 84/29 31/29 Summa 265/173 31 Tabell 3n. Örs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Antalet lämningar/lokaler, vid andra- respektive förstagångsinventeringen, redovisade kategorivis och efter sakord samt i vissa fall aven arter, under vilka sakord sorterar, redovisade inom parentes. För ytterligare information, se tab.3a. Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. ej Gravar, rörhistoriska (Gravfålt) Hög rund Röse runt stensättning stenfylld rund stensättning stenfylld oval stensättning övertorvad rund Rest sten Hällkista Boplatser, förhistoriska Boplatslämning (Fyndplats/fyndområde) Lösfynd Bebyggelselämningar B ytomtlgårdstomt Agrara lämningar Röjningsröse!röjningsröseområde stensträng Hägnadsvall av jord och sten Fossil åker oregelbunden ' Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), Inpr. Ej 52/33 (IS/1) Bevakas Övrigt lnpr. ej 4/4 Övrigt lnpr. ej 9/8 70/46 - (15/1) 111 2/2 - 42/34 19/9 111 4/3 - 33/26 14/5 - - sn - l/1 2/l l/l 4/4 3/3 3/3 - 9/9 - 3/3 6/2 23/19 (6/6) 9/9 - - - - 612 68/31 23/19 - - - 31131 111 111 35/3 4/4 4/4 4/4 - - - 3/3 Kommunikationslämningar Milstolpe Kult-/offerlämningar (Hällristning) (Älvkvamsförekornst) Offerkälla (Forts. nästa sida) 1 - 111 1/1 3/3 212 - 1/1 111 2/2 - 2/2 - - - 32 Kategorier och sakord Andragångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. ej Bevakas Övrigt lnpr. ej Förstagångsinventeringen Fast fornlämning R, (R), lnpr. Ej Övrigt lnpr. ej (Forts. från föreg. sida) Övriga lämningar Bebyggelselämning, annan Naturföremål m. bruk!trad./namn Summa 155/89 - 212 - 2/2 111 111 15115 53/33 111 l/l 24/20 t6n5 33 ISSN 1403-5308