Kulturmiljön som kraft i regionalt tillväxtarbete Erfarenheter från regeringsuppdraget att främja attraktiva kulturmiljöer i gruvsamhällen (Gruvuppdraget) RIKSANTIKVARIEÄMBETET Kulturmiljön som kraft i regionalt tillväxtarbete Erfarenheter från regeringsuppdraget att främja attraktiva kulturmiljöer i gruvsamhällen (Gruvuppdraget) Riksantikvarieämbetet Box 5405 SE-114 84 Stockholm Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet 2017 Kulturmiljön som kraft i regionalt tillväxtarbete. Erfarenheter från regeringsuppdraget att främja attraktiva kulturmiljöer i gruvsamhällen (Gruvuppdraget). Författare: Peter Kempinsky, Tomas Källberg. Omslag: Chargering (insättning) av skrot vid ljusbågsugnen, skrotkorgen på väg att öppna och släppa ned 70 ton skrot. Ovako Sweden AB. Hofors, Gästrikland, 2015. Foto: Pia & Hans Nordlander/Jernkontorets bildbank. Tryck: Publit.se Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/ ISBN 978-91-7209-779-7 (tryck) ISBN 978-91-7209-778-0 (PDF) Innehåll Förord | 5 VAD ÄR GRUVUPPDRAGET? | 7 Inledning | 7 Gruvuppdraget | 10 VAD HAR MAN GJORT INOM GRUVUPPDRAGET? | 15 Planering av interpretation | 15 Strategi för hållbar turism | 20 Etablering nyanlända | 24 Varumärke och kommunikation | 28 VAD KAN VI LÄRA AV GRUVUPPDRAGET? | 33 Från tvärsektoriella möten till tvärsektoriella kontrakt | 33 Metoder och arbetssätt för integrerat kulturmiljöarbete | 40 Kulturmiljöarbetet som del i regional utveckling och tillväxt | 45 SWOT-analys och framgångsfaktorer | 53 Slutsatser och lärdomar | 59 BILAGA – Intervjupersoner | 62 Förord Riksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturmiljön kan tas till vara och bli en viktig resurs i nya och befintliga gruvsam­ hällen i Bergslagen (Gruvuppdraget). Regeringen framhöll i uppdraget, som är en del av Sveriges Mineralstrategi, att de historiska spåren efter gruvnäringen är värdefulla delar av kulturlandskapet och av grundläggande betydelse för många människors livsmiljöer. Miljöerna är också viktiga för besöksnäringen. När både aktiva och historiska gruvor finns i samma område leder det till ökat intresse hos både boende och besö­ kare. Att det finns historisk förankring är också positivt för möjligheterna att utveckla dagens gruvnäring. Det handlar dels om att kulturarvet är en viktig del av varumärket för Sveriges gruv­ näring, dels om att det i bygder som under lång tid präglats av bergsbruk finns stora kunskaper om gruvnäringen och stor förståelse för de vill­ kor som gäller vid hantering och bearbetning av metaller och mineraler. Gruv- och mineral­ näringen, liksom samhället i stort, har mycket att vinna på att ta tillvara det kulturarv som byggts upp under århundraden. Uppdraget har genomförts under 2014–2016 och organiserades i ett projekt bestående av flera olika delar. Dessa har genomförts i samverkan med andra intressenter och aktörer som på olika sätt verkar i Bergslagen. Varierande utgångs punkter och olika lokala, regionala, nationella och internationella förutsättningar har bidragit till goda exempel för att skapa attraktivitet; för att vistas, verka och växa i. Samverkansformerna har också vidareutvecklat de tvärsektoriella arbetssätt och arenor där kulturmiljöarbetet befinner sig. Genom den här skriften vill Riksantikvarie ämbetet inspirera till att använda kulturmiljö och kulturarv i arbetet med att skapa en hållbar sam hällsutveckling. Lars Amréus riksantikvarie ­ ­ ­ Motstående sida: Operatörer vid Ovako Sweden AB, Hällefors, Västmanland, 2015. Foto: Pia och Hans Nordlander/Jernkontoret bildbank. 5 Vad är gruvuppdraget? 6 7 Vad är gruvuppdraget? VAD ÄR GRUVUPPDRAGET? Inledning Uppdraget Riksantikvarieämbetet har i Gruvuppdraget, ett regeringsuppdrag inom ramen för mineralstrate­ gin, fått i uppdrag att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturmiljön kan bli en viktig resurs i nya och befintliga gruvsamhällen i Bergslagen. Som en del av Gruvuppdraget utgör denna studie en samlad bedömning (metaanalys) och presentation av erfarenheter och goda exempel från de delprojekt som formar Gruvuppdraget. Studien ska lyfta generella lärdomar och fungera som inspiration för tvärsektoriellt utvecklings­ arbete på lokal, regional och nationell nivå – särskilt med avseende på arbete i gränslandet mellan kulturmiljöarbete och regional utveckling. Följande perspektiv är viktiga för studien: • Hur fungerar tvärsektoriella möten vad gäller samverkansformer, roller och kompetenser? • Hur uppfattas och påverkas synen på kultur miljö- och kulturmiljöarbete när det möter andra verksamhets- /politikområden kopplade till regional utveckling och tillväxt? • Hur levererar projektet och insatserna r esultat som leder till att regeringsuppdraget kan fullföljas? • Hur kan resultaten kategoriseras i generaliser bara styrkor, svagheter, möjligheter, hot och framgångsfaktorer? Studien har genomförts av konsultföretaget Kontigo. ­ ­ Motstående sida: Insättning av råstål i en AOD-konverter i Hofors, Gästrikland 2015. Foto: Pia Nordlander och Hans Nordlander/Jernkontorets bildbank. 8 Vad är gruvuppdraget? Vy över Hyttan i västmanländska Kloten där man framställde järn. Bilden är tagen 1904. Foto: Anna Cassel/Jernkontorets bildbank. 9 Vad är gruvuppdraget? Vad är gruvuppdraget? Genomförande av studien Studien baseras på följande underlag: • Desk Research – underlagsmaterial som projekt­ planer och projektbeskrivningar samt regionala utvecklingsstrategier och strategier för smart specialisering. • Intervjuer – dessa har genomförts i två om­ gångar våren 2016 och sommaren 2016 med nyckelpersoner i Gruvuppdraget, i delprojekten och bland externa intressenter. I urvalet ingår projektledare och medarbetare i delprojekten, strategiskt ansvariga för Gruvuppdraget, regi­ onalt tillväxtansvariga samt även andra externa representanter med särskild sakkunskap eller erfarenhet. Intervjuerna har genomförts som semistrukturerade intervjuer. Totalt genomför­ des cirka 30 intervjuer. I bilaga 1 redovisas de personer som intervjuats. • Lärseminarium – har genomförts vid två till­ fällen, i april och september 2016, med repre­ sentanter för Riksantikvarieämbetets styr­ grupp, projektledare för delprojekten samt ett urval övriga ansvariga för delprojekten. Lärseminarierna har varit viktiga för material­ insamling, lärande och analys i uppdraget. Studien har fokus på den utveckling av kunskap och lärdomar som skett i Gruvuppdraget. Därför har vi granskat de fyra utvecklingsprojekt inom Gruvuppdraget där man har utvecklat metoder, arbetssätt och erfarenheter för att främja regional attraktivitet. De delprojekt inom Gruvuppdraget som har fokus på att samla in goda exempel och att sprida goda exempel behandlas inte i studien. 10 Vad är gruvuppdraget? Gruvuppdraget Idetta kapitel redovisas en kort bakgrund till Gruvuppdraget samt hur arbetet med upp­ draget har organiserats. Sveriges mineralstrategi ger grund för Gruvuppdraget Den mineralstrategi som beslutades av regeringen 2013 utgör utgångspunkten för Riksantikvarie­ ämbetets regeringsuppdrag, det så kallade Gruvuppdraget. Visionen för mineralstrategin var att öka konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring och bidra till ökad sysselsättning. Utgångspunkten var den potential och tillväxt­ möjlighet som vid denna tidpunkt identifierades för svensk gruv- och mineralnäring där man vid strategins antagande såg en möjlighet att öka antalet aktiva gruvor från 16 stycken 2012 till närmare 50 stycken 2030 samt åstadkomma en kraftig ökning av malmproduktionen. En sådan utveckling krävde en strategi för att Sveriges mineraltillgångar skulle användas på ett långsiktigt hållbart sätt som beaktar ekologiska, sociala och kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas. Detta utifrån svenska styrkeområden som goda geo­ logiska förutsättningar, gott investeringsklimat med goda institutionella villkor samt ett starkt innovationsklimat i form av starka forsknings- och innovationsmiljöer. Mineralstrategin adresserar ett antal utmaningar för att förverkliga visionen om en hållbar och konkurrenskraftig gruvnäring genom insatser inom fem strategiska områden: • En gruv- och mineralnäring i samklang med miljö, kultur och andra näringar. • Dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt. • Ramvillkor och infrastruktur för konkurrens­ kraft och tillväxt. • En innovativ gruv- och mineralnäring med en excellent kunskapsbas. • En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruv- och mineralnäring. Uppdraget till Riksantikvarieämbetet ingår i det första av mineralstrategins områden, åtgärd 4. Mineralstrategin framhåller här, med utgångs­ punkt i Bergslagens långa tradition av gruvbryt­ ning, natur- och kulturvärden som en tillgång vid nyetablering och utveckling av gruvsamhällen inom framförallt tre områden: 11 Vad är gruvuppdraget? Vad är gruvuppdraget? • Skapandet av attraktiva miljöer där innova­ tionsförmåga för både företag och individer bibehålls och utvecklas. • Besöksnäringens utveckling genom använ­ dande och bevarande av värdefulla miljöer. • Gruvnäringens utveckling genom kraften i det befintliga kulturarvet. Gruvuppdraget och Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets insatser inom ramen för Gruvuppdraget syftar till att utifrån de nationella målen för kulturmiljöarbetet utveckla, men också att samla och sprida goda exempel på hur kultur­ miljö i gruvsamhällen kan vara: • Attraktivt för att besöka. • Attraktivt för att leva och bo. • Attraktivt för att verka. Uppdraget att främja attraktiva natur- och kultur­ miljöer i nya och befintliga gruvsamhällen befin­ ner sig i skärningspunkten mellan olika intresse­ områden där flera politikområden är involverade. I ett arbete för att utveckla/samla/sprida goda exempel på hur kulturmiljö kan vara en hållbar resurs i arbetet för regional attraktivitet och till­ växt har därför representanter för olika sektorer på nationell, regional och lokal nivå arbetat tillsam­ mans i Gruvuppdragets utvecklingsprojekt. En viktig utgångspunkt för Riksantikvarie­ ämbetet har varit att man inte ska ta över initia­ tiv, aktiviteter eller delprojekt. Myndigheten ska heller inte peka ut eller ange attraktiva värden/ platser – snarare bidra genom att inspirera och stödja utvecklingsprojekten med kunskap, erfaren­ heter och metoder. Det lokala och/eller regionala ägarskapet är centralt för att säkerställa långsik­ tiga resultat och effekter. Detta gäller särskilt möj­ ligheten att tillvarata kompetens och få nya sam­ verkanskonstellationer att fungera som tillgångar även efter det att Gruvuppdraget har avslutats. Gruvuppdraget har sträckt sig över perioden 2014–2016 och ska slutredovisas till Regerings­ kansliet senast den 1 mars 2017. Uppdraget har organiserats i ett särskilt projekt bestående av sju delprojekt. Fyra av dessa delprojekt har fokus på utveckling av ny kunskap och erfarenheter: Hållbar Turism, Planering av interpretation, Eta­ blering nyanlända samt Varumärken och kommuni­ kation. Dessa utvecklingsprojekt presenteras när­ mare i kommande avsnitt. Följeforskningen (som presenteras i denna rap­ port) utgör ett av delprojekten med fokus på en samlad analys av Gruvuppdraget och generella lärdomar från de fyra utvecklingsprojekten. Ett av delprojekten sammanställer befintliga goda exem­ pel på hur kulturmiljön kan vara en resurs för nya och befintliga gruvsamhällen. Tre Bergslags- konferenser med teman som stödjer uppdragets övergripande inriktning och projektets fort­ löpande aktiviteter genomförs som ett särskilt delprojekt inom ramen för Gruvuppdraget. I figur 1 presenteras strukturen för Gruvuppdraget. 12 Vad är gruvuppdraget? Genomför tre Bergslagskonferenser Uppdrag Bakgrund Inriktning Syfte och mål Attraktiv kulturmiljö Attraktiv kulturmiljö Attraktiv kulturmiljö att besöka för att leva och bo för att verka Hållbar turism och Etablering Varumärke och interpretation nyanlända kommunkation Utveckla Utveckla Följeforskning En skrift med befintliga ”goda exempel”. Spramla id SpramlaHur kulturmiljöer kan vara en resurs för nya och befintliga gruvsamhällen id Genomför tre Bergslagskonferenser Sprida Sprida Metodhandledningar och resultat från följeforskning. Slutsatser Rapportering Figur 1. Gruvuppdragets struktur och uppbyggnad. Källa: Riksantikvarieämbetet. 13 Vad är gruvuppdraget? Vad är gruvuppdraget? Satsningen finansieras av EU samt regioner/ regionförbund och länsstyrelser i de fem län som omfattas av Bergs lagen. I ntresseföreningen Bergs laget är projektägare och samordnar det operativa arbetet inom Bergslagssatsningen. Intresseföreningen Bergs laget är en ideell fören ing med 27 medlemmar i de fem länen Dalarna, Värmland, Västmanland, Gävleborg och Örebro. Medlemmarna är kommuner, regioner/regionför bund och landsting. ­ ­ Oljemålning från 1908 föreställande smedjan i Ängelsberg, Västmanland. Målning av Ernst Lundström. Bilden är beskuren. Jernkontorets bildbank. Ett par av utvecklingsprojekten inom Gruv­ uppdraget har en koppling till Bergslagssats­ ningen. Bergslagssatsningen syftar till att lyfta fram Bergslagen som kulturhistoriskt och turis­ tiskt område och tillvarata och utveckla natur- och kulturarv av nationellt och internationellt intresse. Bergslagssatsningen är en tioårig sats­ ning med målet att stärka och utveckla besöks­ näringen i Bergslagen med utgångspunkt i 14 utvalda industrihistoriska kulturmiljöer. Vad har man gjort inom gruvuppdraget? 14 15 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? VAD HAR MAN GJORT INOM GRUVUPPDRAGET? Planering av interpretation Delprojektet Planering av interpretation är en del i genomförandet av Gruvuppdragets insatser för att utveckla exempel på hur kultur­ miljöns värden kan bidra till attraktivitet för besökare och för besöksnäringen. Delprojektet genomförs av Centrum för naturvägledning (CNV) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som agerar processledare för projektgenom­ förandet, i nära samarbete med Riksantikvarie­ ämbetet. Utvecklingsprojektet syftar till att, utifrån en metod för interpretationsplanering, genomföra och dokumentera en process för kva­ litets- och produktutveckling vid fem besöks- noder i Bergslagen. Dokumentationen ska ges ut i form av en metodhandledning som syftar till att motivera och inspirera andra aktörer till liknande arbete men också tillhandahåller praktisk vägled­ ning kring metod och arbetssätt. Motstående sida: Ståltillverkning i ljusbågsugn vid bruket vid Hofors i Gästrikland 2015. Foto: Pia Nordlander och Hans Nordlander/Jernkontorets bildbank. Interpretation är ett förhållningssätt till kom­ munikation och en praktik som används interna­ tionellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala kompo­ nenten i upplevelsen av platsen och dess attrak­ tivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimu­ lera människor att reflektera över platsens berät­ telser och utveckla sin egen relation till platsen. Meningsskapandet, i motsats till ”faktaförmed­ landet”, är centralt och interpretationsplanering används ofta som ett verktyg i strategisk kom­ munikation – även om begreppets innebörd och användningsområde är bredare än så. Arbetet med interpretationsplanering har bedrivits vid fem besöksnoder, som valts ut av Bergslagssatsningen. Varje nod har fått erbju­ dande om att ta fram interpretationsplaner – ett strategidokument som ska vägleda arbetet med att genomföra interpretation i verksamheten och i kommunikationen om platsen. Noderna har också fått i möjlighet att använda sig av idén om Centrum förNaturvägledning(CNV) Högbo bruk Långban Husbyringen Avestaverket Stripa gruva Interpretationsplaner Interpretationsprodukter Metodhandledningar Interpretation är ett förhållningssätt tillkommuniinternationellt för vägledning inatur- och kulturmiljöer. Den tar sinutgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centralakomponenten i upplevelsen av platsen ochdess attraktivitet. Interpretation är ett sätt atttematisera och organisera kommunikationför att stimulera människor att reflekteraInterpretation är ett förhållningssätt tillkommunikation och en praktik som användsinternationellt för vägledning i natur- ochkulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idénatt besökarens meningsskapande är denmest centrala komponenten i upplevelsen avplatsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organiserakommunikation för att stimulera människoratt reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt tillkommuniinternationellt för vägledning inatur- och kulturmiljöer. Den tar sinutgångspunkt i idén att besökarensmeningsskapande är den mest centralakomponenten i upplevelsen av platsen ochdess attraktivitet. Interpretation är ett sätt atttematisera och organisera kommunikationför att stimulera människor att reflekteraInterpretation är ett förhållningssätt tillkommunikation och en praktik som användsinternationellt för vägledning i natur- ochkulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idénatt besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen avplatsen och dess attraktivitet. Interpretationär ett sätt att tematisera och organiserakommunikation för att stimulera människoratt reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt tillkommuniinternationellt för vägledning inatur- och kulturmiljöer. Den tar sinutgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centralakomponenten i upplevelsen av platsen ochdess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikationför att stimulera människor att reflekteraInterpretation är ett förhållningssätt tillkommunikation och en praktik som användsinternationellt för vägledning i natur- ochkulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idénatt besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretationär ett sätt att tematisera och organiserakommunikation för att stimulera människoratt reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt tillkommuniinternationellt för vägledning inatur- och kulturmiljöer. Den tar sinutgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centralakomponenten i upplevelsen av platsen ochdess attraktivitet. Interpretation är ett sätt atttematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflekteraInterpretation är ett förhållningssätt tillkommunikation och en praktik som användsinternationellt för vägledning i natur- ochkulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idénatt besökarens meningsskapande är denmest centrala komponenten i upplevelsen avplatsen och dess attraktivitet. Interpretationär ett sätt att tematisera och organiserakommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt tillkommuniinternationellt för vägledning inatur- och kulturmiljöer. Den tar sinutgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centralakomponenten i upplevelsen av platsen ochdess attraktivitet. Interpretation är ett sätt atttematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflekteraInterpretation är ett förhållningssätt tillkommunikation och en praktik som användsinternationellt för vägledning i natur- ochkulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idénatt besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen avplatsen och dess attraktivitet. Interpretationär ett sätt att tematisera och organiserakommunikation för att stimulera människoratt reflektera änniskor att reflektera Centrum för Naturvägledning (CNV) Högbo bruk Långban Husbyringen Avestaverket Stripa gruva Interpretationsplaner Interpretationsprodukter Metodhandledning Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Centrum för Naturvägledning (CNV) Högbo bruk Långban Husbyringen Avestaverket Stripa gruva Interpretationsplaner Interpretationsprodukter Metodhandledning Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommuniinternationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation och en praktik som används internationellt för vägledning i natur- och kulturmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i idén att besökarens meningsskapande är den mest centrala komponenten i upplevelsen av platsen och dess attraktivitet. Interpretation är ett sätt att tematisera och organisera kommunikation för att stimulera människor att reflektera änniskor att reflektera Figur 2. Struktur för delprojektet Planering av interpretation. Källa: Kontigo. 16 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? 17 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? interpretation i framtagandet av en produkt/tjänst som, i enlighet med den framtagna planen, kan användas för att stimulera besökarens menings­ skapande och upplevelse av platsen. Varje nod har arrangerat det operativa arbetet med att ta fram en interpretationsplan i en arbetsgrupp där plat­ sens intressenter varit representerade. Personerna i arbetsgrupperna har representerat såväl aktörer som finns på platsen såsom kommersiella verk­ samheter, offentligt förvaltade kulturorganisa­ tioner och ideella kultur- och turismföreningar men också kommuner och regionala strateger som har ett intresse av platsen ur ett bredare, mindre platscentrerat perspektiv. För att stödja arbetet samt säkerställa kvali­ teten i processer och resultat har Centrum för naturvägledning (CNV) fått i uppdrag att designa och leda processen med att ta fram planer och produkter/tjänster. Rent operativt har CNV utbil­ dat noderna i interpretation som teoretiskt kon­ cept och praktisk metod och initierat processen i noderna. Genom en strukturerad process för att samla in och ge feedback på planer under själva processen har man agerat bollplank och helpdesk för noderna i arbetet. Av samtliga delprojekt är Planering av Inter­ pretation det projekt som tydligast formulerat en både operativ och strategisk dimension. Strategier ska tas fram men också – till viss del – genom­ föras i ett produktframtagande inom ramen för projektet. Genom den strategiska nivån finns potential för långsiktig förändring genom projek­ tet medan den operativa nivån gör det möjligt att omedelbart testa strategierna. Därmed kan man uppnå effekter genom själva projektet eller få en omedelbar feedback på komponenter i strategi­ erna som inte fungerar. Planering av interpretation är det mest lokala utvecklingsprojektet i Gruvuppdraget i bemär­ kelsen att delprojektet är tydligt platsbundet och huvudsakligen drivs av personer med en direkt anknytning till platsen snarare än personer på kommunal eller regional nivå. Samtidigt har representanter för kommun och region funnits med i arbetsgrupperna för att säkerställa att arbe­ tet bedrivs på ett sätt som bidrar till kulturmiljö­ arbetet och besöksmålsutvecklingen på en högre aggregeringsnivå. För att delprojektet ska bli mer än ett lokalt utvecklingsprojekt och få en system­ påverkan på regional nivå krävs dock ett struktu­ rerat arbete med spridning av metod och resultat. Interpretationsplaneringen har en tydlig skalbar- het och potential att användas för kvalitets- och metodutveckling i en bred uppsättning miljöer som arbetar med besökarupplevelser, men behö­ ver anpassas för att kunna fungera på olika nivåer. Genom den platscentrerade grundsynen är Planering av interpretation redan vid initieringen ett tvärsektoriellt projekt med flera aktörer som möts i ett gemensamt intresse kring en plats. Det tvärsektoriella mötet i platsen har varit enk­ lare än i flera andra delprojekt då flera av aktö­ 18 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Malmbanan i västmanländska Stripa, en av noderna i Planering av interpretation, på 1870-talet. Foto: August Wahlström/Jernkontorets bildbank. rerna f örenas av tydliga intressen i en avgränsad plats och en ömsesidig kännedom på personnivå. Samtidigt är aktörernas begränsade resurser för strategiskt arbete på platserna en utmaning där strategierna, planerna, ska hållas levande i organi- sationer med en ovana att arbeta strategiskt. Utma- ningen består i att bygga upp en strategisk dimen sion i arbetet bland aktörer som traditionellt haft ett operativt fokus. Förankringen och långsiktig- heten i ett s trategiarbete på platsnivå med många m indre aktörer är en central utmaning om man vill att interpretationsarbetet ska bli långsiktigt. ­ 19 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Lärdom – Att bygga en gemensam begrepps- och metodförståelse mellan aktörer på olika nivåer är kritiskt i projekt där abstrakta metoder ska landa i ett konkret utvecklingsarbete Processen att få noderna att landa i en teoretisk förståelse för interpretation som koncept och en praktisk förståelse för interpretationsplanering som metod har varit en central utmaning i pro jektet, en av deltagarna i arbetsgruppen formule rar utmaningen: Sen när vi bollade med CNV fick vi många röda bockar och mycket jobb, vi hade svårt att förstå hur det här skulle se ut. Vi förstod inte upplägget. Det blev för omfattande, [jag är] frågande till hur mindre aktörer kunnat skriva den här planen. Det h andlade om hur vi formulerade oss under olika r ubriker, det kändes väldigt komplicerat. Vi fick dåligt självförtroende. Medan man på processledarnivå försökt bygga en djupare förståelse för interpretation som begrepp och metod har noderna sökt insikter om dess potential som konkret verktyg i besöksmålsut vecklingen. I vissa fall har begrepp skapat avstånd mellan processledare och operativ nivå och förstå elsen för interpretation som tar sig uttryck i planer och produkter har ibland landat i en mer affärs mässig tolkning av interpretationsplanering som ett verktyg för affärsutveckling eller marknadsfö ring. I andra fall framgår att begränsad tid och teo retisk förförståelse gjort att vissa noder inte kun nat nyttja interpretation som verktyg fullt ut. Samtidigt menar Kontigo att nodernas för flyttning genom projektet är betydande, mot bakgrund av att processledare och arbetsgrupper ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ i noderna vid projektinitieringen stod långt ifrån varandra när det gällde teoretisk förförståelse och förståelse för platsernas utmaningar. Även de noder som gjort en mer marknadsförings­ orienterad tolkning av metoden har samlats kring ett gemensamt strategiskt och operativt utveck­ lingsarbete för platsen snarare än enbart i sina respektive verksamheter. Kontigo menar att förutsättningarna för att använda en komplex metod i ett platsorienterat utvecklingsarbete varierar beroende på aktörer­ nas vana att jobba strategiskt och arbeta med på förhand definierade metoder i sitt utvecklingsar­ bete. Det är centralt att vara medveten om dessa skiftande förutsättningar och värdera vilken för­ flyttning som har åstadkommits genom projektet när det gäller förståelse för metoden och strategi­ arbete generellt snarare än att värdera den absoluta kvaliteten på strategier eller produkter/tjänster. Vi ser i projektet Planering av interpretation att komplexa metoder kan leda till att ett föränd­ ringsarbete initieras även på de platser som inte gjort en tolkning av konceptet interpretation som helt överensstämmer med det teoretiska begrep­ pet eller med processledarens tolkning. Kontigo menar dock att en viktig lärdom är att ett gemen­ samt språkbruk och en ambition som anpassas till det tidsmässiga utrymmet och målgruppens förutsättningar underlättar arbetet i projekt där komplexa metoder ska genomföras av personer som saknas en förförståelse för metoden. 20 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Strategi för hållbar turism Strategi för hållbar turism är ett av utvecklings­projekten i Gruvuppdraget med mål att utveckla exempel på hur kulturmiljöer kan vara attraktiva att besöka. Delprojektet är ett strategiprojekt som syftar till att pröva en befintlig metod och process- leds av Riksantikvarieämbetet. Dokumentationen ska ges ut i form av en metodhandledning. Genom att testa Unescos metod för arbete med hållbar turism inom världsarvsdestinationer vill man också ta fram en strategi för hållbar turism i Bergslagen – en kontext som i jämförelse med världsarven inte består av lika avgränsade beskriv­ ningar av de kulturhistoriska värdena. För att göra arbetet hanterligt utgår man från fem noder Sala silvergruva, en av noderna i Strategi för hållbar turism, vid 1920-talets mitt. Foto: K. Johansson/Jernkontorets bildbank. 21 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? inom Bergslagssatsningen. Besöksmålen för­ enas av sin geografiska närhet till varandra och sin utgångspunkt i bergsbruk för järn, koppar och silver. Delprojektet prövar de första fyra stegen i Unescos tiostegsmetod, som syftar till att bygga en strategisk grund för hållbar destinationsut­ veckling. En central komponent i arbetet med att utveckla en strategi är att genom delaktighet uppnå ett ”ägandeskap”, varför såväl analysarbete som skrivande utförs av de aktörer som har behov av strategin. Det operativa arbetet har bedrivits i en gemensam arbetsgrupp med representanter för de företag och organisationer som jobbar med de respektive besöksmålen: kommuner, stiftelser, regionala turistorgan, regioner, myndig­ heter, kommunförbund och länsstyrelsernas kulturmiljöfunktion. Den breda representationen syftar, förutom att bidra till ett brett deltagande och en bred förankring, till att tillföra olika kun­ skaper och perspektiv i strategiarbetet. Projektet har synliggjort utmaningar i att arbeta tvärsektoriellt, med aktörer av olika stor­ lek som arbetar med olika sakområden. Det går att urskilja en skiljelinje mellan vissa av de personer som i sitt dagliga arbete arbetar med Bergslagen och besöksmålen ur ett turism- eller besöks- näringsperspektiv och personer som arbetar uti­ från ett kulturmiljöperspektiv. För kulturmiljö­ erna upplevs projektet som en möjlighet att delta i en typ av strategiarbete kring regional attraktivitet Riksantikvarieämbetet Arbetsgrupp strategiarbete Myndig­ heter Regioner Kommun­ förbund Läns­ styrelser Regionala turistorgan Stiftelser Kommuner Figur 3. Struktur för delprojektet Strategi för hållbar turism. Källa: Kontigo. och besöksnäring som vanligtvis är förbehål­ let aktörer som arbetar med regional tillväxt. På den andra sidan – bland representanter för besöks­ näring eller tillväxt – uttrycks i Kontigos inter­ vjuer utmaningar i mötet mellan tillväxtperspek­ tiv och kulturmiljöperspektiv. Här uttrycker man 22 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Lärdom – Tvärsektoriella kontrakt kräver ett mandat på personnivå för att skapa ägandeskap i organisationerna Strategi för hållbar turism har skapat tvärsekto­ riella möten, dels mellan besöksnäring och kul­ turmiljö men också mellan aktörer på flera olika nivåer – mikro (platsbunden), lokal, regional och nationell nivå – samtidigt som arbetet har utgått från en internationell metod där även internatio­ nella aktörer funnits representerade i arbetet. Projektet har delvis lyckats med att skapa tvär­ sektoriella kontrakt av de tvärsektoriella mötena och skapa en trovärdighet och långsiktighet i strategins tvärsektoriella förankring. Att kontinu­ erligt pröva beslut tillsammans med många olika sakägare är centralt i Unescos metod. Här ser Kontigo att delaktighet på aktörsnivå är en kritisk faktor i den här typen av breda strategiprojekt. I Strategi för hållbar turism har det personliga enga­ gemanget varit starkt medan det formella orga­ nisatoriska mandatet inte alltid funnits på samma sätt. Det är därför centralt att aktörerna represen­ teras av strategiska nyckelpersoner med ett man­ dat och en vana att skapa ägande och genom­ föra strategier i den egna organisationen. Genom att involvera personer som förfogar över resur­ ser och har mandat att fatta strategiska beslut i den egna organisationen kan strategiarbe­ tet direkt omsättas i organisationerna som är ägare till strategin. En av Kontigos intervjuper­ soner pekar på utmaningarna kring ägarskap i hemorganisationen: Det behövs processer inom varje medverkande organisation för att skapa det här ägarskapet. Ser man sig själv som en representant för sin organisation eller för sig själv? … Är ganska övertygad om att det inte räcker med att nå praktikerna, vi behöver nå politikerna, beslutsfattarna, strategerna, få dem att känna att det här är givet och jättebra. Så att frågorna hamnar på deras bord, få det tydliga ägarskapet och engagemanget som också kan påverka finansiering och satsningar. Samtidigt är det informella mandatet av stor vikt för att säkerställa en bred delaktighet och hand­ lingsutrymmen över avdelningsgränser och tra­ ditionella stuprör i representanternas hemorga­ nisationer. Här behöver man säkerställa att varje person i arbetsgruppen representerar sin egen organisation i strategimötena. En generell framgångsfaktor i tvärsektoriella strategiprojekt där flera organisationer arbetar tillsammans är att personer i arbetsgrupperna sitter på ett informellt och ett formellt mandat från sina hemorganisationer. För att säkerställa att arbetet med och samtalet om strategin pågår även i de organisationer som ska använda sig av strategin behöver tid och resurser avsättas även mellan arbetsgruppens möten och även för per­ soner i organisationerna som inte sitter i de tvär­ sektoriella arbetsgrupperna. En risk i strategipro­ jekt är att strategin saknar långsiktigt ägarskap och finansiering i hemorganisationerna, trots en bra process i arbetsgrupperna som resulterat i en välformulerad strategi. 23 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? att representanterna för kulturmiljöerna ibland har ett bevarandeperspektiv medan representanterna för besöksnäring och tillväxt betonar besöksmå­ lens utvecklingspotential och förmåga att bidra till en växande besöksnäring. Det är svårt att säga om dessa invändningar är ett uttryck för förutfattade meningar om en part som man har begränsade erfarenheter av samarbete med eller om de grun­ dar sig i praktiska erfarenheter. Samtidigt är bilden att projektet har bidragit till att avståndet minskats mellan ”de två sidorna” – kulturmiljö och besöksnäring. Särskilt diskus­ sioner kring bevarande kontra utveckling kopplat till idén om kulturmiljön som en kostnad eller en resurs har lett till en ökad medvetenhet och i vissa fall förståelse för det andra perspektivet. Även besöksnäringens fokus på att använda kultur­ miljön som resurs för att attrahera besökare med betalningsförmåga har på ett konstruktivt sätt kontrasterats mot kulturpersonernas fokus på kul­ turmiljöerna som resurs för det lokala samhället och miljöernas roll som lokal meningsskapare. 24 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Etablering nyanlända tablering nyanlända är ett utvecklingsprojekt som exemplifierar hur kulturmiljö kan bidra till attraktivitet för att leva och bo. Delprojektet har varit koncentrerat till Långban, ett gruvsam­ hälle i Filipstads kommun i den västligaste, värm­ E ländska delen av Bergslagen. Syftet vid projek­tinitieringen var att pröva hur kulturmiljöarbete kan bidra till samhällsdeltagande och bättre livs­ miljö genom att engagera sig inom en högaktuell social fråga – mottagandet av nyanlända i Sverige. Utsikt från bruket i Långban som utgör nav för aktiviteterna i delprojektet Etablering nyanlända. Oljemålning från 1860-talet. Målning av Karl Jansson/Jernkontorets bildbank. 25 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Värmlands Museum (projektledare) Filipstads kommun Översättning Utbildning Landskapsvård Utbildning Guidning på av material i språk & byggnadsvård i historia arabiska för vägledning Samhällsdeltagande Kulturmiljöutveckling Arbetsmarknadsetablering Metodhandledning Figur 4. Struktur för delprojektet Etablering nyanlända. Källa: Kontigo. Filipstad har tagit emot många flyktingar och till­ sammans med Värmlands Museum, som bedriver verksamhet vid Långbans gruv- och kulturby, identifierades platsen som lämplig för ett metod­ utvecklingsprojekt. Delprojektledaren har varit kopplad till museet men har arbetat i nära sam­ arbete med kommunens integrationskoordina­ tor. Projektet har även medfinansierats av Region Värmland. Värmlands Museum hade under en tid innan projektet identifierat behov i förvaltningen av Långban, där såväl byggnadsvård som landskaps­ vård var eftersatt och påverkade upplevelsen av platsen och besöksmålets tillgänglighet. Man hade även identifierat ett behov av att finna nya arbetssätt för att nå fler målgrupper för sin verk­ samhet. Kommunen såg samtidigt ett behov av att skapa sysselsättningsmöjligheter för de många 26 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? nyanlända som strax innan projektets start anlänt till Filipstad under relativt kort tid. En arbets­ plats skapades med utgångspunkt i Långbans upprustningsbehov där nyanlända bidrar med sin kompetens för att röja landskap och underhålla byggnader i Långban samtidigt som man arbetar med besöksmålsutveckling och att tillgängliggöra platsen genom att ta fram skyltar och guidning på flera språk. Delprojektet innehåller också ett sam­ hällsdeltagandeperspektiv. Utifrån platsen och dess historiska betydelse för Bergslagen och Sve­ rige skapas en möjlighet till interkulturell dialog med utgångspunkt i existentiella värden. Möjlig­ heten till yrkespraktik, validering av kompetens, kompetensutveckling och matchning till andra jobb har också blivit en central del av delprojektet. Delprojektet har alltså ett bredare anslag än som tillfälligt sysselsättningsprojekt då det syftar till att uppnå mer långsiktiga effekter på deltagarnas deltagande i arbetsmarknad och samhälle. Projektets sätt att adressera integrationsut­ maningar genom att använda kulturmiljöer som en resurs har även väckt ett omvärldsintresse. Representanter för länsstyrelsen i Värmlands län och Örebro län, Värmlands regionråd och kul­ turchef samt Riksantikvarieämbetets insyns­ råd har besökt projektet under genomförandet och det finns ett intresse från andra kommuner. För Kontigo är det inte självklart vad i arbetet som kan betraktas som generellt. Delprojektet är ett utpräglat behovsstyrt utvecklingsprojekt utan en på förhand utarbetad metod som testas, vil­ ket kräver arbete med paketering för en effektiv spridning där mottagaren kan urskilja hur de kan genomföra hela eller delar av metoden i sin kon­ text och använda sig av lärdomar från projektet. Man behöver i projektet identifiera generaliser­ bara metoder som har en skalbarhet och kan användas i andra kontexter samt identifiera mål­ gruppen för spridningsaktiviteter utifrån meto­ dens skalbarhet. Kontigo menar att värdet för en kulturmiljö­ aktör av att arbeta med en fråga som adresserar en omedelbar samhällsutmaning och ligger rätt i tiden i samarbeten med kommuner är svårt att överskatta. Kommuner, i synnerhet mindre kom­ muner, har ett begränsat utrymme att arbeta med kulturmiljö utöver det kulturarbete som faller inom ramen för kärnuppdraget. Men mycket som en följd av projektets fokus på att använda en kul­ turmiljö som resurs för att adressera en kritisk utmaning för kommunen har man uppnått en stark kommunal förankring för projektet och det finns planer på en mer långsiktig finansiering av verksamheten. 27 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Lärdom – Förankring i organisationerna vid projektinitiering nyckel till framgång i projekt med flera projektägare Redan tidigt i projektgenomförandet var Etablering nyanlända förankrat på en strategisk nivå i såväl Värmlands Museum som Filipstads kommun. Detta skedde vid projektinitieringen genom gemensamma strategimöten där led­ ningen för Värmlands Museum arbetade tillsam­ mans med kommunala tjänstemän och ledande politiker som kommunstyrelsens ordförande. I Kontigos intervjumaterial lyfts betydelsen av att en nationell myndighet som Riksantikvarieäm­ betet står bakom ett projekt för att skapa status och uppmärksamhet kring projektet – en kraft som bland projektansvariga anses ha under­ lättat genomförandeprocessen och det initiala arbetet med att sprida lärdomar och resultat från projektet. Kontigo menar vidare att en nyckel till att man lyckats skapa förankring är att projektet adresserat ett behov som båda huvudintressen­ terna upplever som centrala utmaningar som till­ hör deras kärnverksamhet. En representant för projektägarna uttrycker det som att: Högsta ledningen i museet och i kommunen har varit med från början och [vi har] bestämt oss för det här. Tidigt suttit vid samma bord, vi känner varandra sedan tidigare, båda parter är väl införstådda med problemen, har en gemensam nulägesanalys och en gemensam bild av vart vi vill komma med Långban… Båda två kunde se att här kunde vi mötas – hur kan man använda kulturmiljö som plattform i ett integrationsprojekt. En generell lärdom från Etablering nyanlända är betydelsen av att hitta kulturmiljöns roll i högak­ tuella samhällsutmaningar där kulturmiljön inte bara blir ett verktyg utan även bidrar till synergi­ effekter. I arbetsmarknads- och etableringspro­ jekt används inte sällan befintliga utvecklingsbe­ hov som en resurs för att sysselsätta och, i vissa fall, bidra med kompetensutveckling för indivi­ der som står långt från arbetsmarknaden. Men Etablering nyanlända visar att kulturmiljöer och utvecklingsbehov i kulturmiljöer genom sina kul­ turella och historiska värden kan bidra till en bre­ dare och mer komplex typ av process för sam­ hällsdeltagande där projektets deltagare bidrar till berättelsen om platsen. 28 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Varumärke och kommunikation Idelprojektet Varumärke och kommunikation vill man utveckla exempel på hur kulturmiljöer kan bidra till att göra en plats attraktiv att verka i. Delprojektet gör detta genom att använda kul­ turmiljöer som en resurs i företags- och närings­ livsutveckling. Riksantikvarieämbetets ursprung­ liga idé var att försöka genomföra ett delprojekt tillsammans med gruvnäringen och små och medelstora bolag verksamma i gruvsamhäl­ len men det visade sig vara svårt att hitta rätt ingångar. Istället valde man att ta kontakt med Business Sweden som var i en avslutande fas av ett parallellt uppdrag inom ramen för mineralstra­ tegin. Vid projektinitieringen planerade man att ta fram en metodhandledning men delprojektet ansågs vara alltför litet för att ta fram en sådan så denna idé ströks senare i genomförandeprocessen. Business Sweden gjorde 2013 en förstudie av näringslivets efterfrågan på en gemensam mark­ nadsföringsplattform för den svenska gruvindu­ strin. Efter att studien visat på ett intresse fick Business Sweden i uppdrag av regeringen att ta fram en plattform med syfte att dels mark­ nadsföra gruvindustrins produkter för utländ­ ska köpare och dels marknadsföra investeringar i den svenska gruvindustrin mot utländska inves­ terare. Innehållet i plattformen Mining For Generations tas fram av en kommunikations­ byrå på uppdrag av Business Sweden och innehål­ ler moduler med teman som prospekteringsmöj­ ligheter, mineralforskning och hållbarhetsfrågor inom gruvindustrin. Projektet Varumärke och kom­ munikation har bidragit till plattformens historie­ modul där man marknadsför den svenska gruv­ industrin genom att framhålla dess historiska roll som innovatör och samhällsnyttogörare. Här har Riksantikvarieämbetets roll hittills (vid föl­ jeforskningens avslutning i september 2016) varit som bollplank till texter och som leverantör av bildmaterial till historiemodulen. Även om Riksantikvarieämbetet har haft sam­ arbeten med Business Sweden tidigare är projektet Varumärke och kommunikation det första struktu­ rerade samarbetet mellan de båda myndigheterna inom ramen för myndighetens kulturmiljöupp­ drag. Mot bakgrund av att både Business Sweden och Riksantikvarieämbetet jobbat med Mining For Generations utifrån samma strategi – Sveri­ ges Mineralstrategi – var samarbetet en naturlig möjlighet att lära känna varandra. Samtidigt har det operativa arbetet med plattformen mestadels hittills bedrivits som en samverkan mellan Riks­ antikvarieämbetet och kommunikationsbyrån. 29 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Riksantikvarieämbetet Business Sweden U p p drag Innehåll Feedb ack Futurniture (kommunikationsbyrå) Innehåll Mining for Generations: Historiemodulen Figur 5. Arbetssätt för delprojektet Varumärke och kommunikation. Källa: Kontigo. Det är för tidigt att dra några definitiva slutsat- ser om kulturmiljöernas potential i varumärkes- och kommunikationsarbete mot bakgrund av den relativa småskaligheten i delprojektet Varumärke och kommunikation samt den begränsade samver- kan som bedrivits i delprojektet. En lärdom är dock att det krävs en tydlig strategi och tid för att hitta strategiska samarbeten med näringslivet. Här krävs dock ytterligare arbete med att kart- lägga vilken roll Riksantikvarieämbetet och andra kulturmiljöaktörer kan spela i kommunikations- arbete samt utifrån det identifiera ingångar som kan vara strategiskt intressanta. Det är också cen tralt att identifiera på vilken nivå man bör söka samverkan för att delta i kommunikations- och varumärkesarbete – där kulturmiljöer kan vara en resurs för enskilda företag, för gruvnäringen generellt eller för gruvnationen Sverige. ­ 30 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Lärdom – Att identifiera sin roll som kulturmiljöaktör och bygga nätverk med näringslivet för att bli en resurs i varumärkesarbete kräver ett långsiktigt strategiskt arbete Delprojektet Varumärke och kommunikation har visat att Business Sweden är en potenti­ ellt intressant ingång till näringslivet där man genom en halvstatlig aktör med befintliga företagsnätverk kan prospektera företagens efterfrågan och behov. En annan intressant ingång är de nätverk som finns på lokal och regional nivå mellan näringsliv och kulturmil­ jöer – här kan även den samverkan som finns mellan kulturmiljöaktörer och gruvföretag inom ramen för exploateringen i Kiruna och Malmberget vara intressant. Även om denna samverkan skiljer sig från den samverkan som finns i Bergslagen kan nätverken vara intres­ santa ingångar för en kulturmiljöaktör som vill hitta en roll som nyttiggörare och möjliggörare för nya näringslivssatsningar. Delprojektet har visat att de nätverk som finns mellan Riksantikvarieämbetet och gruv­ näringen är begränsade. Samtidigt har del­ projektet och Gruvuppdraget som helhet visat på de nätverk som finns och kan byggas lokalt och regionalt mellan kulturmiljöaktörer och företag. Delprojektets tid och resurser räckte inte för att skapa nya nätverk och hitta ingångar till företagen innan projektets ope­ rativa fas inleddes. Här behöver myndigheten hitta sätt att presentera sig som en strategisk partner för näringslivet och hitta vägar in till företagen för att bli en resurs i hållbar närings­ livsutveckling. En viktig lärdom är alltså att det krävs stra­ tegiska resurser och tid för att bygga nät­ verk med näringslivet och som kulturmiljö­ aktör identifiera sin roll i ett konkret arbete för näringslivsutveckling. En av de personer Kon­ tigo pratat med formulerar de svenska kultur­ miljöernas roll i näringslivsutveckling som: Vi är ganska svaga på det [att använda kulturmiljöer som resurs i näringslivsutveckling] när vi kommer till Sverige, ligger en stor outnyttjad potential i marknadsföring, höjande av värde genom att tillföra kulturmiljökomponenter. Det är tidvis väldigt segt att få till det. Andra länder har använt det [kulturmiljöer som resurs i marknadsföringsarbete] mycket mer medvetet, till exempel Storbritannien i bilindustrin – [man jobbar med att] ta in historiskt och kulturellt kapital i produkterna. Medan delprojektet Varumärke och kommuni­ kation främst handlat om varumärkesarbete på nationell nivå för att marknadsföra gruvna­ tionen Sverige och den svenska gruvnäringen pekar man i Kontigos intervjuer alltså även på kulturmiljöernas roll i varumärkesarbete och produktutveckling för enskilda företag. Här finns en potential på lokal och regional nivå, där Riksantikvarieämbetet kan hitta en roll i att skapa arenor för samverkan mellan företa­ gande och kulturmiljöer för att hitta berörings­ punkter och gemensamma projekt. 31 Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Vad har man gjort inom gruvuppdraget? Arbete i Falu gruva som är en av noderna i Strategi för hållbar turism, bilden är tagen 1898. Foto: Alfred Dahlgren/Jernkontorets bildbank. Vad kan vi lära av gruvuppdraget? 32 33 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? VAD KAN VI LÄRA AV GRUVUPPDRAGET? Från tvärsektoriella möten till tvärsektoriella kontrakt En viktig aspekt av Gruvuppdraget rör frågorkring ett tvärsektoriellt arbetssätt och flerni­ våsamverkan – något som är avgörande för om och hur arbetet med kulturmiljö kan möta och skapa mervärden i arbetet med lokal och regional utveck­ ling. Det tvärsektoriella arbetssättet syftar till såväl en utveckling av besöksnäringen som en utveck­ ling av lokal och regional attraktionskraft för livs- och boendemiljöer, besökande och företagare. Utvecklingen mot ett tvärsektoriellt arbetssätt är inget som är specifikt för kulturmiljöarbetet. Vi ser att ett tvärsektoriellt arbetssätt som integrerar olika politik- eller verksamhetsområden och olika nivåer i samhället får genomslag inom snart sagt samtliga samhällssektorer. Det gäller inte minst arbetet med regional utveckling där tvärsektoriell samverkan och flernivåsamverkan kännetecknar arbetet inom vitt skilda områden som folkhälsa, integration och kompetensförsörjning1. Motstående sida: Tapphålet i skänken rengörs med syrgas vid Hofors i Gästrikland 2015. Foto: Pia Nordlander och Hans Nordlander/Jernkontorets bildbank. Kompetensen att driva och medverka i pro­ cesser baserat på tvärsektoriell- och flernivåsam­ verkan är därför viktig för att göra kulturmiljö­ arbetet till en integrerad del av det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Samtidigt finns möjligheter till lärande mellan olika sakområden då ett tvärsektoriellt arbetssätt och flernivåsam­ verkan tillämpas generellt i arbetet med lokal och regional utveckling. Vilka är då lärdomarna och slutsatserna från arbetet i de fyra utvecklingsprojekten inom Gruv­ uppdraget kring ett tvärsektoriellt arbetssätt? I detta kapitel summerar vi erfarenheterna som finns i utvecklingsprojekten under några centrala teman och aspekter. Steg på vägen mot tvärsektoriella kontrakt – och ett hållbart utvecklingsarbete En viktig utgångspunkt för utvecklingsprojek­ ten har varit att de ska leda till hållbara resul­ tat, där satsningen leder till verksamheter som kan leva vidare på egna meriter. Riksantikvarie­ 1. Något som illustreras av att det finns flera begrepp för detta arbetssätt som exempelvis multilevel governance, samhandling och triple helix. 34 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? ämbetet betonar bland annat att ett lokalt och/ eller regionalt ägandeskap är viktigt för projektets resultat och dess långsiktiga effekter. Detta inte minst vad gäller möjligheten att tillvarata kompe­ tens och få nya samverkansformer att fungera som tillgångar även efter det att Gruvuppdraget har avslutats. Ser vi till de utvecklingsprojekt som har genomförts har de på olika sätt kommit en bit på väg mot genomförandet och i olika grad etablerat tvärsektoriella kontrakt. I Planering av interpretation kan vi se framväx­ ten av ett tvärsektoriellt kontrakt i form av den interpretationsplan som har tagits fram. Planen utgör ett strategidokument baserat på ett tvär­ sektoriellt samarbete där aktörer på platsen till­ sammans arbetar med ett gemensamt tema för att stärka besökarnas upplevelse av platsen. Vi kan också se ett framväxande samspel mellan de lokala noder som ingår i delprojektet. En utma­ ning rör det fortsatta arbetet, alltså hur interpreta­ tionsplanerna ska genomföras och få genomslag. En viktig del i denna långsiktighet handlar om vilka åtaganden som har gjorts kring genomför­ andet och vilka resurser som finns för ett genom­ förande. Om inte dessa aspekter blir tydliga finns det risk att det tvärsektoriella kontrakt som inter­ pretationsprojektet trots allt resulterat i riskerar att brytas och att planen inte omsätt i praktisk handling. Även i Strategi för hållbar turism kan vi se en utveckling från tvärsektoriella möten till ett tvär­ sektoriellt kontrakt. Projektet har samlat en bred krets aktörer med olika inriktning och förut­ sättningar i ett utvecklingsarbete kring håll­ bar turism där Unescos metod för hållbar desti­ nationsutveckling har gett struktur åt arbetet. Vi kan här se betydelsen av strukturerade tvärsekto­ riella möten för att etablera ett gemensamt synsätt kring arbetet med hållbar turism. Ett sådant synsätt behöver inte innebära att man alltid tycker lika, utan kan handla om en gemensam förståelse för helheten och varandras förutsättningar och villkor. Arbetet har inriktas på en gemensam strategi ”Järn, koppar och silver” som förenar aktörerna och som skär över de läns­ gränser som finns i regionen. Den gemensamma strategin kan ses som en första del av ett gemen­ samt kontrakt som pekar ut en gemensam viljein­ riktning och ambition i riktning mot ett bredare destinationsutveckling. Den stora utmaningen för det tvärsektoriella kontraktet handlar här om att skapa ägandeskap i hemorganisationerna för stra­ tegin, där vissa representanter i projektgruppen inte sitter på ett eget mandat eller förfogar över finansiella resurser för att genomföra strategin. Etablering nyanlända skiljer sig från övriga projekt genom att vara mindre metodstyrt och ha mindre fokus på att utveckla planer och strategier. Syftet har snarare varit att utveckla ett arbetssätt och metoder som del ett utvecklingsarbete kring en konkret gemensam utmaning, en utmaning som gav förutsättningar för ett tvärsektoriellt 35 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Porträttgrupp i Hofors järnbruk, Gästrikland. Bild tagen 1901. Fotograf okänd/Jernkontorets bildbank. 36 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? kontrakt redan från början. Kontraktet grunda­ des i en förståelse för varandras (olika) förutsätt­ ningar och behov hos Filipstads kommun och Värmlands Museum där samarbetet varit väl för­ ankrat på högsta nivå i respektive organisation. Då projektet upplevs som framgångsrikt – inte minst av aktörerna som står bakom projektet – skapas förutsättningar för fortsatt samverkan där det tvärsektoriella kontraktet kan leva vidare. Varumärke och kommunikation har genomförts genom ett tvärsektoriellt arbetssätt med fokus på näringslivs- och företagsutveckling i samarbete med Business Sweden. Det är svårt att se i vilken utsträckning delprojektet innebär ett mer lång­ varigt samarbete eller åtagande som gör att man kan tala om ett tvärsektoriellt kontrakt. Riksan­ tikvarieämbetets insats har varit relativt begrän­ sad, man har deltagit främst som bollplank och partner i ett projekt som redan var långt framskri­ det då man gick in i samarbetet. Man har i arbe­ tet hittills inte haft direkt dialog med näringsliv och företag utan med den kommunikationsbyrå som svarat för arbetet med hemsidan. Kontigos bedömning är att Riksantikvarieämbetet skulle behöva ta en tydligare strategisk roll tidigt i pro­ jektinitieringen och bidra med kompetens redan i utformningen av projektet för att kunna gå från operativt stöd till strategisk partner och resurs i varumärkes- och kommunikationsarbete. Förståelse och tydlighet kring varandras förutsättningar Tvärsektoriell samverkan innebär med automatik samarbete mellan aktörer med skilda förutsätt­ ningar (på många plan) och drivkrafter. En vik­ tig del i arbetet handlar därför om en insikt och förståelse för de skilda förutsättningar som aktö­ rerna har och vad det innebär för genomförandet av utvecklingsarbetet. Ett sådant arbete under­ lättas av naturliga skäl om arbetet endast invol­ verar få aktörer eller är bilateralt till sin karaktär som i Etablering nyanlända där det framförallt är två aktörer som är involverade i utvecklingsarbe­ tet. Ändå menar vi att en framgångsfaktor i pro­ jektet har varit tydligheten som har funnits i pro­ jektet mellan Filipstads kommun och Värmlands Museum kring varför man går in i samarbetet, vad man vill ha ut av samarbetet och hur respek­ tive part kan bidra i genomförandet. I arbetet med Strategi för hållbar turism kan vi se att en viktig del i genomförandet av projektet har handlat om att skapa en samsyn inte bara kring projektidé och syfte utan även kring varan­ dras förutsättningar och villkor. Detta har inte enbart handlat om bygga en samsyn mellan aktö­ rer med bakgrund i besöksnäringen och aktörer med bakgrund i kulturmiljöerna. Det har också handlat om en förståelse om de skillnader som finns mellan olika aktörer som sammanhänger med skillnader i organisation, ägande och storlek – faktorer som har stor betydelse för aktörernas möjlighet att genomföra strategiarbetet. 37 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? En tydlig win-win-situation ger grund för samverkan En viktig aspekt av en förståelse och tydlighet kring varandras roller och förutsättning handlar om att identifiera en win-win-situation för par­ terna i delprojekten. Detta handlar i stor utsträck­ ning om att synliggöra nyttan för respektive part i samverkan. Win-win-perspektivet är särskilt framträdande i delprojektet Etablering nyanlända där nyttan för Filipstads kommun och Värmlands kommun är konkret och närvarande i projektets genomförande. Ser vi till exempelvis Strategi för hållbar turism är nyttan för respektive part en viktig drivkraft, något som bland annat handlar om möjligheten att vara med i ett sammanhang där man skapar en tydlig profil kring hållbarhet – en av besöks­ näringens största utmaningar. Samtidigt får vi intrycket att denna möjlighet försvåras av att del­ tagarna har olika förutsättningar, vilket tenderar att hämma arbetet. Inte minst för delaktigheten och ägarskapet från hemmaorganisationens sida är det viktigt med en tydlig win-win-situation för att kunna visa på nyttan och värdet av det tvär­ sektoriella samarbetet. Här finns skillnader mel­ lan aktörerna i Strategi för hållbar turism, något som är en utmaning för det fortsatta arbetet när strategin ska omsättas i konkreta insatser Delaktighet och ägarskap avgörande för tvärsektoriella kontrakt För att tvärsektoriella möten ska leda till tvär­ sektoriella kontrakt är det av avgörande betydelse att aktörerna som deltar i samverkansprocessen äger frågan, det vill säga att man har mandat att fatta beslut och göra åtaganden. Detta för att de överenskommelser som görs kan omsättas i kon­ kreta åtgärder och insatser som respektive aktör ska kunna svara för. Detta förutsätter att det finns delaktighet och ägarskap kring frågan i hemma­ organisationen. I Planering av interpretation menar vi att detta i en mening inte har varit ett problem – de aktö­ rer som deltagit i delprojektet äger frågan och kan fatta beslut om den egna verksamheten. Proble­ met här är snarare att vissa aktörer driver mindre och resursmässigt relativt svaga verksamheter, något som i sig är en utmaning för genomförande och genomslag för de planer som tagits fram. I Etablering nyanlända är det tydligt att det finns en stark förankring i de organisationer som driver delprojektet där det finns ett starkt besluts­ mandat på ledningsnivå för projektet. Denna för­ ankring menar vi har underlättats av att projektet är tydligt utmanings-/behovsdrivet och involverar endast två aktörer. Delprojektets starka förank­ ring menar vi är en framgångsfaktor i genom­ förandet. Delprojektet Strategi för hållbar turism sam­ lar aktörer med inriktning på såväl kulturmiljö 38 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? som besöksnäring. Vi har tidigare pekat på att det har funnits skillnader mellan aktörerna vad gäller förutsättningar och villkor. Även vad gäller del­ aktigheten och ägarskapet till arbetet med hållbar turism kan vi se skillnader mellan aktörerna. Falu Koppargruva är ett exempel på en aktör som äger frågan om hur man vill driva arbetet med hållbar turism och vilka åtaganden man kan göra. Sam­ tidigt är andra aktörer på ett annat sättberoende av delaktighet och ägarskap för frågan i hemma­ organisationen eller hos finansiärer för att kunna göra åtaganden kring genomförandet av strategin. Man kan säga att det finns två olika logiker kring det ägarskap och beslutsfattande som ska förenas i projektet Strategi för hållbar turism. Den bild vi får är att detta inte har varit oproblematisk och att det bidragit till att processen inte kunnat drivas framåt med det tempo som hade varit önskvärt för några av aktörerna. Kontigo menar att dessa skilda logiker kvarstår som en utmaning när arbetet nu ska gå över från strategiutveckling till genomförande där det kommer att ställas krav på åtaganden i genomförandet av olika aktiviteter och insatser. Vikten av kritisk storlek och sammanhang för att få genomslag Lokala och regionala utvecklingsprojekt hand­ lar ytterst om att få till stånd en bestående för­ ändring, en förändring som får genomslag på lokal och regional nivå. I det perspektivet blir frå­ gor kring delprojektens – och aktörernas – stor­ lek och sammanhang på lokal och regional nivå viktig. Ser vi till Planering av interpretation kan vi se att arbetet har lett till interpretationsplaner som kan ses som del i ett tvärsektoriellt kontrakt. Samtidigt är de aktörer som varit involverade i arbetet relativt resurssvaga och kan ha svårt att göra åtaganden och genomföra strategiska åtgär­ der. Detta gör att man kan ha frågetecken kring i vilken utsträckning arbetet kommer att leda till reell förändring. Även när det gäller delprojektet Strategi för hållbar turism finns frågetecken kring i vilken utsträckning den strategi som tas fram kommer att kunna genomföras och få genomslag i regio­ nen. Något som inte främst sammanhänger med aktörernas kritiska massa utan mer handlar om att man i hemmaorganisationen måste stärka del­ aktigheten och ägandeskapet för att genomföra strategin. Givet den utmaning som formulerats har Etablering nyanlända den kritiska massa som krävts för genomförandet av delprojektet. Den mänskliga dimensionen är viktig för samverkansprocessen En viktig del i utvecklingsprojekt av det slag som genomförts inom ramen för Gruvuppdraget rör vad man kan kalla den mänskliga dimensio­ nen. Detta blir särskilt betydelsefullt i tvärsek­ toriella samverkansprocesser där samverkan inte främst sker för att man måste utan för att man ser 39 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? en möjlighet och nytta i ett gemensamt agerande. Arbetet i utvecklingsprojekten handlar i stor utsträckning om att etablera nya arbetssätt och skapa nya strukturer för arbetet med kulturmiljö i lokal och regional utveckling – en form av per­ spektivförskjutning. Det är viktigt att se att arbe­ tet med tvärsektoriell samverkan också handlar om att involvera människor och skapa nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte. Detta är särskilt tydligt i delprojektet Strategi för hållbar turism. Flera av de intervjuade framhåller vikten av erfa­ renhetsutbytet mellan kollegor och utvecklingen av ett professionellt nätverk för arbetet med håll­ bar turism. Även i Planering av interpretation kan vi se hur nätverk har etablerats, inte enbart mellan de indi­ vider som deltagit i arbetet för respektive nod, utan också mellan de noder som medverkat i projektet. Samtidigt har startpunkten varit olika bland aktörerna som arbetat operativt i inter­ pretationsprojektet. I många fall känner perso­ nerna varandra eller åtminstone känner till var­ andra sedan innan och har en förförståelse för varandras perspektiv. Samtidigt saknas de skilda utgångspunkter för syftet med delprojektet och kulturmiljöarbete i stort som finns bland aktö­ rerna i Strategi för hållbar turism där den olikhet och mångfald som ligger i skilda utgångspunkter innebär en utmaning för projektet men också innebär en potential för lärande. Ledarskap som mobiliserar och involverar aktörerna En viktig framgångsfaktor i tvärsektoriella sam­ verkansprojekt handlar om det ledarskap som krävs för att leda och driva den här typen av pro­ cesser. Detta ledarskap skiljer sig från traditionell projektledning och har mer fokus på att driva en process som mobiliserar och involverar aktö­ rerna – vilket bland annat handlar om att välja och anpassa metoder och arbetssätt till uppdraget och deltagarnas förutsättningar (detta utvecklas vidare i efterföljande kapitel). Här vill vi betona frågan om ledarskapet i sig för att driva lokala och regionala samverkansprocesser. Vår bild är att detta har fungerat väl i utvecklingsprojekten, även om Planering för interpretation enligt vår bedöm­ ning har hämmats av att deltagarna främst inled­ ningsvis hade svårt att förstå processledningens syn på interpretation och hur konceptet kan till- lämpas i det egna sammanhanget. Sammanfattningsvis vill vi betona vikten av processledarskapets generella betydelse för insatser av det slag som har genomförts inom Gruvuppdra­ gets ram. På regional nivå finns idag kvalificerade erfarenheter av processledning av komplexa och tvärsektoriella frågor (som exempelvis de regionala utvecklingsplanerna) – erfarenheter som man kan dra nytta av inom kulturmiljöområdet. Dessa lär­ domar kan användas på samma sätt som erfaren­ heterna från Gruvuppdraget kan vara till nytta i arbetet med tvärsektoriella möten även inom andra samhällssektorer och politikområden. 40 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Metoder och arbetssätt för integrerat kulturmiljöarbete En viktig del i de delprojekt som genom­förts inom ramen för Gruvuppdraget har rört utveckling och tillämpning av metoder och arbetssätt för att ta tillvara kulturmiljöns potential i arbetet med näringslivs- och regional utveckling. I detta kapitel redovisas mer generella erfarenhe­ ter och slutsatser av detta arbete, erfarenheter som kan ha bäring på ett fortsatt arbete för att göra kulturmiljöarbetet till en mer integrerad del av arbetet med lokal och regional utveckling. Att använda befintlig metod eller hitta sin egen Bland Gruvuppdragets fyra utvecklingsprojekt går en skiljelinje mellan de delprojekt som tagit sitt avstamp i en befintlig metod – metoddrivna delprojekt – och de som haft sin utgångspunkt i en utmaning – utmaningsdrivna delprojekt. Den första gruppen, där Planering för interpretation och Strategi för hållbar turism ingår, har utgått från platser eller aktörer i Bergslagen som piloter för att testa och anpassa befintliga metoder i ett utvecklingsprojekt. Metoden och tolkningen av metoden har haft en stark roll i dessa delprojekt. Den andra gruppen, där Etablering nyanlända och Varumärke och kommunikation ingår, har istäl­ let identifierat en möjlighet för kulturmiljön som resurs i Bergslagen och utarbetat egna arbetssätt eller metoder för att nyttja denna. I dessa delpro­ jekt har alltså metoden snarare utarbetats ad hoc som ett svar på en specifik utmaning. Det innebär inte att den förra gruppen inte haft ett utvecklingsperspektiv eller varit utma­ ningsdrivet eller att den senare gruppen inte använt sig av etablerade metoder eller verktyg. Men de båda grupperna har vid initieringen haft delvis olika utgångspunkter. Det gör också att de metoddrivna delprojektens främsta utmaning varit att pröva och anpassa metoderna samt hitta ett arbetssätt för att genomföra dem på ett sätt så att de bidrar till den regionala attraktiviteten. För de utmaningsdrivna delprojekten består utma­ ningen istället i att hitta metoder och verktyg som gör att man kan adressera utmaningen. Skalbarhet i metoden central för spridningen De utmaningsdrivna delprojekten behöver hitta det generella och skalbara i den metod man använder för att kunna genomföra en pakete­ ring som gör metoden möjlig att sprida och att­ raktiv att ta till sig. I en sådan process är den stora utmaningen att hitta generaliserbara komponen­ ter i sin metod som samtidigt är framgångsfakto­ rer med en spets som gör dem intressanta i andra sammanhang. 41 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Ståltillverkning i degelverket vid Wikmanshyttan i Dalarna 1929. Foto: Erik Walldow/Jernkontorets bildbank. 42 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Delprojektet Etablering nyanlända är ett intres­ sant exempel där flera delar skulle kunna vara generella men där identifieringen av de skalbara framgångsfaktorerna är centrala för spridningen. Är det samverkansmodellen där en kulturak­ tör samarbetar med kommunen kring en speci­ fik kulturmiljö som resurs i ett integrations- eller arbetsmarknadsprojekt? Eller är istället proces­ serna i genomförandet såsom arbetsuppgifterna som erbjudits i kulturmiljön och valideringen av de nyanländas kunskaper centralt? Naturligt­ vis finns olika sätt att skära dessa skalbara fram­ gångsfaktorer på för att skapa ett paket som är intressant att sprida. Kontigos bedömning är att användandet av ett upprustningsbehov i en kulturmiljö som resurs i ett arbetsmarknadsprojekt med kompetensva­ lidering och samhällsdeltagande som centrala inslag är projektets generaliserbara komponen­ ter. I spridningen är det viktigt att inte formu­ lera metoden för smalt för att den ska kunna app­ liceras i andra sammanhang. Vi tror till exempel inte att samverkansmodellen är en central gene­ rell komponent – det går att tänka sig andra sam­ verkansmodeller där andra typer av aktörer än kommunen (tex Arbetsförmedlingen eller Migra­ tionsverket) samverkar med andra aktörer än kul­ turaktörer (tex en fastighetsförvaltare) i ett pro­ jekt med liknande syfte. Inte heller målgruppen nyanlända är en generell komponent – i andra sammanhang kan man tänka sig att andra grup­ per som står långt från arbetsmarknaden kan vara intressanta målgrupper. Samtidigt bör man vara tillräckligt specifik och identifiera särskilda karakteristika som utgör framgångsfaktorer som i någon mening gör meto­ den unik. Vi menar att det är centralt att projek­ tet utgår från ett på förhand identifierat behov för att projektet ska bli intressant för den som driver eller förvaltar kulturmiljön. Kulturmiljön är en central komponent för att projektet ska bli mer än ett arbetsmarknadsprojekt och även skapa samtal om historia och kulturarv som startar processer och leder till nya kunskaper och en känsla av sam­ hällsdeltagande hos deltagarna. Vi menar också att kompetensvalidering genom utfört arbete är centralt för att projektet inte ska bli ett tillfälligt sysselsättningsprojekt utan få långsiktiga etable­ ringseffekter för deltagarna. Anpassa metodimplementeringen och arbeta inkluderande För delprojekten som vi kallar metoddrivna pro­ jekt, där en befintlig metod ska genomföras i en ny kontext, är anpassningen av metoden efter kontexten centralt. I båda de metoddrivna del­ projekten har utmaningarna varit liknande där ett inkluderande arbetssätt betonats samtidigt som begrepp ibland skapat onödiga avstånd mellan aktörerna. I Planering av interpretation har den teoretiska förståelsen av interpretation som begrepp och 43 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? metod varit central, en tendens som återfinns även i Strategi för hållbar turism även om förståelsen här handlar om ett arbetssätt snarare än ett teoretiskt begrepp. Framgången i det operativa arbete som genomförs i noderna kräver en såväl konceptuell som konkret förståelse för metoden och de tankar som ligger som grund för metoden. Personer i arbetsgrupper som Kontigo pratat med betonar vikten av att inte börja samtalet för långt ifrån verkligheten, utan att redan innan projektinitiering påbörja en konkretiseringspro­ cess där man vaskar fram de centrala delar i meto­ den som har mest bäring på besöksmålsutveck­ lingen. En risk är annars att material och metoder inte tas tillvara fullt ut i genomförandet utan att man använder de komponenter i metoderna som man förstår sig på vilket resulterar i ett förenklat genomförande av metoden. Här är en viktig lär­ dom att aktörers vana vid den här typen av arbete skiljer sig åt liksom förutsättningarna för att gå från en vag teoretisk förståelse till en djupare som möjliggör en framgångsrik användning av kon­ ceptet i en kulturmiljö. I en del noder har detta arbete därför varit mer framgångsrikt än i andra och hos en del aktörer har metod- och begrepps­ förankringen varit en mer komplicerad process. I komplexa modeller och metoder finns en risk att de aktörer som ska anamma och genomföra metoden i sitt arbete ger upp om ambitionsnivån inte läggs på rätt nivå. Då krävs att man antingen anpassar ambitionsnivån till målgruppen eller har den tid och ömsesidiga förståelse som krävs för att bygga en gemensam bild av hur metoden ska användas. Detta är en viktig lärdom från de metoddrivna delprojekten där båda är intres­ santa case som lyckats delvis men inte helt med att skapa en gemensam bild av metoden och dess arbetssätt mellan processledare och projektgrupp och mellan aktörer i projektgruppen. Långsiktigt arbete att gå från traditionellt kulturmiljöarbete till att bli en tillväxtresurs Varumärke och kommunikation och plattformen Mining For Generations ger en fingervisning om hur kulturmiljön kan bli en resurs i näringslivets varumärkesarbete. I plattformen används kultur­ miljöer och industrihistoria som en integrerad del av marknadsföringen av gruvnationen Sve­ rige som innovatör, producent och exploaterings­ partner. Om kulturmiljöer kan visa hur man kan utgöra en resurs i näringslivets varumärkesarbete har man dessutom nått en lång väg mot att eta­ blera kulturmiljöerna som en resurs för det regio­ nala tillväxtarbetet genom att visa inte bara på ett vad och ett varför utan också på det kritiska hur. Här kan Business Sweden vara en tänkbar länk mellan kulturmiljöaktörer och näringslivet. Sam­ tidigt är det viktigt att inte underskatta utma­ ningen i att som myndighet eller offentlig kultur­ miljöaktör bli en partner till ett näringsliv som vill använda kulturmiljöer som resurs i sitt varu­ märkesarbete. 44 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Gruvuppdragets delprojekt lyfter även andra intressanta vägar in för kulturmiljöarbetet i den regionala tillväxtsfären. I Strategi för håll­ bar turism är det kanske mest konkreta exem­ plet där personer från båda världarna möts för att jobba med kulturmiljöer som resurs i det lokala och regionala besöksnäringsarbetet. I Etablering nyanlända blir kulturmiljön en resurs i ett etable­ ringsprojekt som i sin utformning saknat direkta kopplingar till regional tillväxt men som genom sina resultat fått genomslag bland personer som arbetar med regional tillväxt. I Planering för inter­ pretation exemplifierar man hur teorier och kon­ cept som hör hemma i en humanistisk tradition kan användas för att utveckla marknadsplaner och produkter/tjänster som tydliggör berättelsen och värdet av platsen samt ökar deras attrakti­ vitet för besökare. Om arbetet får en långsiktig effekt i nodernas attraktivitet kan de också använ­ das som ett konkret sätt att visa hur kulturmiljön kan användas som resurs inom besöksnäring och arbete med social hållbarhet. 45 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Kulturmiljöarbetet som del i regional utveckling och tillväxt Vår granskning har främst rört de fyra utveck­lingsprojekten inom Gruvuppdraget med fokus på erfarenheter och generella lärdomar från genomförandet. Som en del av uppdraget har vi även granskat vilket genomslag arbetet med kulturmiljö och kultur får i arbetet med regio­ nal utveckling mer generellt. Denna granskning redovisas i detta kapitel.2 Innovation en viktig del i attraktiviteten Den regionala tillväxtpolitiken har idag i stor utsträckning fokus på utveckling av regionala styrkeområden, s.k. smart specialisering. Detta sätter agendan för arbete såväl på EU- som natio­ nell och regional nivå. Parallellt med detta – och som en del av arbetet med smart specialisering – präglas tillväxtarbetet av ett fokus på innovation och förnyelse som en grundläggande förutsätt­ ning för hållbar tillväxt – både i näringslivet och i regionen i stort. Synen på innovation har vidgats från att omfatta enbart nya produkter och tjäns­ ter för en marknad, till att även inkludera social innovation och innovation av offentlig verksam­ het som kan bidra till förnyelse av samhället i stort. En viktig förutsättning här är att identifiera områden eller utmaningar där det finns potential för innovation som kan bidra till skapande av nya värden. En utgångspunkt för Riksantikvarieämbetet i arbetet med Gruvuppdraget har varit begrep­ pet attraktion. I kapitel 3 presenterades kort den modell för attraktivitet som Riksantikvarieäm­ betet använt sig av i uppdraget där man talar om tre olika typer av attraktivitet. Det är också en modell som används mer generellt i arbetet med lokal och regional utveckling för att urskilja olika dimensioner – och målgrupper – för arbetet med att stärka attraktiviteten. För att markera den centrala roll som inn­ ovation har i arbetet med regional utveckling och tillväxt idag har vi valt att komplettera den modell för attraktivitet som Riksantikvarieämbe­ tet använder sig av. Jämte de tre typerna av attrak­ tivitet vill vi lägga till ytterligare en typ av attrak­ tivitet som rör innovationsförmågan kopplat till kulturmiljöerna så modellen kommer att omfatta följande typer av attraktivitet: • Attraktivt för att besöka. • Attraktivt för att bo och leva. • Attraktivt för att verka. • Attraktivt för att innovera. 2. Som en del av detta uppdrag har vi granskat policydokument som regionala utvecklingsstrategier samt strategier för smart specialisering (i den mån sådan strategi finns) i de fem län som omfattas av Bergslagssatsningen och dit Gruvuppdraget lokaliserats. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter för regionalt tillväxtansvarig organisation i dessa län. 46 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? För arbetet med kulturmiljöer som del i regional utveckling och tillväxt blir det då viktigt att se kul­ turmiljöer som grund för innovation och värdeska­ pande. Detta inte minst kopplat till den vidare syn på innovation som beskrivits ovan som också inbe­ griper nya former av värdeskapande som social inn­ ovation och innovation i offentlig sektor. Kulturens roll i regionala strategier Utifrån den syn på attraktivitet som vi beskrivit ovan har vi kartlagt innehållet i regionala utveck­ lingsstrategier samt regionala strategier för smart specialisering (i den mån man har en sådan stra­ tegi) för de län som omfattas av Bergslagssats­ ningen. Det är slående i vilken omfattning som kultur i vid bemärkelse lyfts fram som en viktig tillgång och förutsättning för attraktionskraft för att besöka, leva och bo och att verka i de regionala strategierna. Kulturmiljöer och kulturarv fram­ hålls explicit i flera fall, men främst talar man om kultur (och kanske främst den skapande kulturen). I den regionala utvecklingsstrategin för Örebro län beskrivs kulturmiljöernas och kul­ turarvets betydelse för regional utveckling på föl­ jande sätt, främst med betoning på betydelsen för självbilden och framtidstron i regionen: Berättelserna, minnena och kulturarvet ger Örebroregionen en positiv självbild och framtidstro. Vi vill ta tillvara regionens unika kulturmiljöer, särdrag och de kulturella uttrycken, så att vi får en tydligare regional identitet och ett starkare varumärke. I detta ingår spännande former av kulturturism. Nya samverkansformer är en väg för att stimulera berättelsen. Förutom formerna för kulturen är berättelsernas själva innehåll viktigt att synliggöra och utveckla. Marknadsföringen av kulturutbudet inom och utom länet ska också stimuleras. Kulturmiljö och kulturarv framhålls inte minst när det gäller attraktivitet för att leva och bo och att besöka där kulturmiljöerna ses som cen­ trala för en attraktiv livsmiljö. Kulturmiljöerna ses också som en självklar förutsättning för en utveckling av besöksnäringen. Figur 6 ger några exempel på skrivningar i de regionala utvecklingsstrategierna där man fram­ håller kultur och kulturmiljöer som en viktig för­ utsättning för utvecklingen av regionens attrak­ tionskraft ur olika aspekter. Även när det gäller attraktivitet att innovera kan vi finna exempel där kultur (i vid bemärkelse) är en viktig förutsättning för utveckling av regi­ onala styrkeområden. Det är främst Dalarna och Värmland som i sina strategier för smart specia­ lisering identifierat regionala styrkeområden där kulturen är en viktig förutsättning för innova­ 47 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Attraktivt att besöka ”Västmanland har potential för en utvecklad besöks­ näring. De riksintressanta natur- och kulturmiljö­ värden som finns i länet är en viktig resurs för besöksnäringen. Värdena behöver bevaras, vårdas och utvecklas på ett väl planerat sätt och i bred sam­ verkan för att ge förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.” (Länsstyrelsen Västmanland) Attraktivt att bo och leva ”Att skapa förutsättningar för goda livs- och boende­ miljöer är därför en central del i arbetet att stärka Dalarnas attraktionskraft. Där människor och kompetens väljer att samlas, där sker också utveckling och framsteg … Kulturmiljön bidrar då i hög grad till upplevelsen av den fysiska miljön och bidrar till öppenhet och förståelse för historiska sammanhang och för platsens själ. Allt detta utgör positiva särdrag för Dalarna som region och utgör då samtidigt en motkraft till urbaniseringen.” (Region Dalarna) Figur 6. Kultur och kulturmiljö som del i regional utveckling. Källa: Kontigo, efter regionala utvecklingsstrategier. Attraktivt att verka ”Kulturen har även ett viktigt värde i sig själv, genom sin betydelse för individerna och samhället. Med fler skapande individer i befolkningen och ett stort utbud av kultur så ökar möjligheterna för en plats att växa och locka till sig kreativa människor, nya företag och investeringar.” (Region Värmland) Attraktivt att innovera ”NATUREN, KULTUREN OCH PLATSENS DIGITALISERADE UPPLEVELSER. Vi iscensätter platsens kunskaper, berättelser och naturvärden med digital teknik och media som hjälp för att skapa unika upplevelser för besökare.” (Region Värmland) ”INNOVATIV UPPLEVELSEPRODUKTION. Dalarnas kunskaps­ miljöer inom stål och metall, besöksnäring, kultur och kreativa näringar samt energieffektivisering har potential att vidareutvecklas till öppna innovationsmiljöer”. (Region Dalarna) 48 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? tion och utveckling av styrkeområden. Dalarna har identifierat ”Innovativ upplevelseproduktion” som regionalt styrkeområde medan Värmland har identifierat ”Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser”. Inom dessa regionala styrkeområden är kulturmiljön, som en del av ett vidare kulturbegrepp och kopplat till besöksnä­ ring och kulturella och kreativa näringar, en del i arbetet med innovation och utveckling. Sammantaget finns det i de regionala strategi­ erna en betydande mängd skrivningar som beto­ nar kulturens betydelse för regional utveckling och tillväxt. Strategierna uttrycker på många sätt en insikt om vilken roll som kulturen och kultur­ miljöer har för den regionala attraktionskraften. Det gäller främst attraktivitet för att leva och bo samt attraktivitet för att besöka men även attrakti­ vitet att verka i samt i viss utsträckning attraktivitet att innovera. Med tanke på den centrala roll som innovation har för arbetet med regional utveckling och tillväxt menar vi att en viktig uppgift är att i ökad utsträckning kunna exemplifiera och synlig­ göra kulturmiljön som en viktig grund för inno­ vation och smart specialisering. Där skulle man kunna bygga vidare på erfarenheterna från utveck­ lingsprojekten inom ramen för Gruvuppdraget. Svårare att integrera i praktiken I föregående avsnitt kunde vi se att kultur, och även kulturmiljö, i stor utsträckning framhålls som en tillgång och förutsättning för arbetet med attraktivitet i de regionala strategierna. Samtidigt tycker vi oss se ett visst gap mellan den insikt om kulturen och kulturmiljöns betydelse som formu­ leras i de regionala strategierna och det synsätt som framkommer i intervjumaterialet. En av de intervjuade tillväxtansvariga menar att: I strategidokumenten … så är det mycket kring kultur, men det är mer att vi använt ordet utan att vi har en tydlig strategi. Det kan komma att ändras genom det arbete vi gör med smart specialisering. Ytterligare en av de intervjuade tillväxtansvariga framhåller vikten av att arbetet med kulturmiljöer sätts i ett sammanhang för att kulturmiljön ska bli en tillgång i arbetet med regional utveckling: Det måste komma in i ett sammanhang. De har ju ett egenvärde som kulturmiljöer/-arv, men ska de bli en aktiv tillgång så måste den ingå i ett sammanhang, en berättelse, ett erbjudande. Att bara göra miljön tillgänglig är ju bra men det räcker ju inte att det ska bli en aktiv tillgång. Vi har egentligen inte lyft kulturmiljöerna på detta sätt. Två utvecklingstendenser lyfts fram i intervjuerna med regionalt tillväxtansvariga som sätter kultur­ miljöarbetet i ett delvis annat sammanhang. Det rör dels en ökad koppling mellan arbetet med regional tillväxt och fysisk och rumslig planering och dels utvecklingen mot en cirkulär ekonomi: 49 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Gruvdal vid Starks gruvor i Norberg, som utgör en av noderna i Strategi för hållbar turism. Bilden är tagen 1923. Foto: O. Bladh/Jernkontorets bildbank. 50 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Utvidgningen av synen på regional utveckling och tillväxt som inbegriper fysisk och rumslig planering kommer att betyda att frågorna om kulturmiljöerna får en annan betydelse och vikt. Idag är vi inte särskilt aktiva när det gäller frågor kring rumslig planering, till exempel bostadsplanering. Det blir annorlunda vid regionbildning och när vi får ett tydligt regionalt uppdrag. Kan de här miljöerna beskrivas utifrån den cirkulära ekonomin, snarare än kring bevarande som kostar pengar, skulle det kunna ge annat sammanhang för frågor som rör kulturmiljöer. En ökad integrering av kulturmiljöarbetet i det lokala och regionala utvecklings- och tillväxt­ arbetet kan försvåras av flera skäl. En del i detta handlar om skillnader i synsätt mellan å ena sidan kulturmiljö och å andra sidan regional tillväxt. Skillnader som får betydelse för hur man i praktiken ser på kulturmiljöns möjlig­ het att bidra till arbetet med regional utveckling. Det kan exempelvis handla om att man från näringslivssidan upplever bevarandeperspektivet som alltför dominerande och som ett hinder eller en utmaning för ett arbete med fokus på förnyelse och affärsutveckling. Samtidigt är bristen på håll­ bara affärsmodeller kring utvecklingen av kultur­ miljöer en utmaning för att kulturmiljöerna fullt ut ska bli en integrerad del av utvecklingen av en attraktiv besöksnäring. I vilken utsträckning dessa skillnader beror på bristande dialog och samverkan eller är grundat i erfarenheter av prak­ tisk samverkan är svårt att säga. Vi får dock bil­ den av dessa skillnader i synsätt kan vara en häm­ sko för att kulturmiljöerna i praktiken ska få en mer aktiv och integrerad roll i arbetet med regio­ nal tillväxt. En annan aspekt av detta rör de modeller och teorier som används som grund för arbetet med regional utveckling. De modeller och teorier som används i arbetet med regional utveckling och tillväxt berör i begränsad utsträckning frågor kring kultur (inklusive kulturmiljö). Något som vi menar kan försvåra ett tvärsektoriellt samarbete då den ”brygga” till gemensam förståelse som modeller och teorier kan utgöra i stor utsträck­ ning saknas. Richard Floridas tankar kring den kreativa klassens betydelse för innovation och tillväxt och dess koppling till kreativa miljöer där kultur (men kanske främst den skapande kulturen) är en viktig del är en av få teorier som sätter fokus på kulturen och dess betydelse för innovation och tillväxt. Även om Floridas teorier var som mest aktuella för 10–15 år sedan kan man se hans tankegångar i flera av de skrivningar om kulturens betydelse för attraktionskraft och regional utveckling som finns i regionernas strategidokument. Något som kommer till uttryck i citaten nedan från den regi­ onala utvecklingsstrategin för Dalarna respektive Örebro. 51 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? På platser där människor möts sker utveckling och framsteg. Sådana platser präglas av mångfald, ett levande kulturutbud, ett mångfacetterat näringsliv, tillgång till livslångt lärande och goda kommunikationer. Att skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer är därför centrala delar i arbetet med att stärka Dalarnas attraktionskraft. En region som upplevs som dynamisk och attraktiv för människor och företag fylls av kreativitet, kultur, möten, kunskap och spännande utvecklingsprocesser. Pier Luigi Sacco är en italiensk forskare som talar om kulturdriven utveckling. Sacco betonar kul­ turen och kulturmiljön som central för såväl inn­ ovation och entreprenörskap som för lokal och regional utveckling mer generellt. Detta genom kulturens förmåga att attrahera människor, före­ tag och externa investeringar. Denna nya och utvecklade roll för kulturen och kulturmiljöerna kallar han Kultur 3.0 där kulturen är viktig för att skapa en socialt gynnsam miljö för produktion och spridning av information, idéer och positiva attityder till förändring. Saccos tankegångar har fått genomslag inom kultur och kulturmiljösektorn, men är enligt vår uppfattning mer okänd bland personer som arbe­ tar med regional utveckling och tillväxt. En del i utmaningen att integrera kulturmiljö i arbetet med regional utveckling och tillväxt menar vi därför handlar om att gemensamma begrepp och modeller i stor utsträckning saknas, begrepp och modeller som skulle kunna bidra till att knyta samman de två områdena. Det kanske viktigaste skälet till varför det i praktiken upplevs vara svårt att integrera kultur­ miljön i arbetet med regional utveckling och till­ växt menar vi är avsaknaden av konkreta erfaren­ heter och goda exempel på hur ett sådant arbete kan ske. De regionala strategierna ger svar på frågorna varför och vad när det gäller kultur­ miljö som del av arbetet med regional utveckling och tillväxt. Däremot får vi bilden av att det stor utsträckning saknas svar på hur detta kan ske. Här finns ett behov av metoder och arbetssätt lik­ som goda exempel som visar hur kulturmiljöns potential kan omsättas till ekonomiskt hållbara produkter och tjänster och där fungerande affärs­ modeller är en viktig del. Vår bild är att det gap som vi tycker oss se mel­ lan de synsätt på kulturens roll i regional tillväxt som formuleras i de regionala strategierna och den syn som framkommer i intervjumaterialet i stor utsträckning handlar om hur-frågan. Detta gör att det är svårt att omsätta den potential som spelas upp i strategier i konkreta satsningar och projekt. Mot denna bakgrund är de utvecklingsprojekt som genomförts inom ramen för Gruvuppdraget särskilt intressanta. Det handlar om att metoder 52 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? och arbetssätt som används kan få en vidare spridning och visa hur man kan arbeta för att ta tillvara den potential som kulturmiljöerna utgör för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Sådana metoder kan ge svar på frågan hur man kan arbeta för att aktivera kulturmiljön som del i arbetet med regional utveckling. I det samman­ hanget är det också angeläget med metoder och arbetssätt som kan visa hur man kan arbeta med kulturmiljö som en integrerad del av arbetet med innovation och förnyelse (och arbetet med smart specialisering) på regional nivå. 53 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? SWOT-analys och framgångsfaktorer Idetta kapitel sammanfattar vi vår granskning av Gruvuppdraget med fokus på de fyra utvecklingsprojekt som genomförts inom ramen för uppdraget. Summeringen presenteras i form av en SWOT3 och med fokus på vad man har uppnått i de fyra delprojekten. I kapitlet disku­ teras även de generella framgångsfaktorer som identifierats i granskningen av Gruvuppdraget. Gruvuppdraget – en sammanfattande SWOT-analys Utvecklingsprojekten inom Gruvuppdraget visar på flera styrkor som är viktiga att ta tillvara och förvalta i ett fortsatt arbete med kulturmiljön som del i regional utveckling. En styrka är projektets utgångspunkt i en syn där kulturmiljöer ses som en tillgång för en utveckling av attraktivitet lokalt och regionalt. Gruvuppdraget har inneburit en satsning på flera projekt med innovativ inriktning med potential att utveckla arbetet med kulturmil­ jöer. Delprojekten har potential till uppskalning och vidare spridning, något som bland annat möjliggörs av en systematisk dokumentation av metoder och arbetssätt som sker inom projektet. Projekten har också lett till ett brett deltagande av olika aktörer i ett tvärsektoriellt sammanhang. Projektet har bidragit till utvecklingen av nätverk och relationer för lärande och erfarenhetsutbyte mellan aktörer, både inom respektive sektor, men också tvärsektoriellt. Riksantikvarieämbetet ger projekten tyngd och legitimitet lokalt samtidigt som det breda deltagandet gör att man kan nyttja olika aktörers kanaler för spridning vilket är en viktig styrka för projektet. Gruvuppdraget innebär också betydande möj­ ligheter och potential. Det handlar dels om möj­ ligheten att erfarenheterna från projektet kan bidra till utvecklingen av synen på kulturmiljö som resurs för attraktivitet samt lokal och regio­ nal utveckling. Detta genom en vidare tillämp­ ning av metoder och arbetssätt som utvecklats och anpassats i de projekt som genomförts inom ramen för Gruvuppdraget. Detta förutsätter en förpackning och även en konceptualisering av erfarenheter och arbetssätt från Gruvuppdraget. Något som enligt vår bedömning kan kräva resur­ ser och fortsatta insatser från Riksantikvarie­ ämbetet. Resultaten från utvecklingsprojekten är i stora delar skalbara och kan efter ett sådant arbete tillämpas även i andra sammanhang och på andra områden. Kontakter med besöksnäringen liksom regionala turismstrateger och kommunala 3. SWOT står för Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. 54 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? näringslivskontor utgör nya vägar in i tillväxt­ arbetet för kulturmiljöerna Vi kan även se svagheter kopplat till Gruv­ uppdraget. Gruvuppdraget hade en lång upp­ start, något som försenat genomförandet och också påverkat tidsramen för utvecklingsprojek­ ten. En utmaning kopplat till genomförandet av utvecklingsprojekten har handlat om hur man på ett effektivt sätt förenar aktörer med olika roller och mandat, perspektiv och förutsättningar – här finns viktiga lärdomar för fortsatta utvecklings­ projekt inom kulturområdet och med inrikt­ ning på tvärsektoriell samverkan. I vissa fall har personer på ”rätt” position med ett brett man­ dat från den egna organisationen saknats, något som försvårar och försenar arbetet då förankring i hemmaorganisationen kan vara tidskrävande. Vår granskning pekar även på hot mot den här typen av satsningar inom kulturmiljöområdet. En utmaning rör finansiering och engagemang för ett genomförande som kräver åtaganden och resur­ ser från parter som inte har varit direkt involve­ rade i projektet. Vi kan också se att olika synsätt i olika sektorer (som exempelvis kulturmiljö­ området och besöksnäringen) fortfarande kan vara en utmaning som måste överkommas. Detta för att kunna etablera satsningar som baseras på samsyn och en förståelse och insikt om skillna­ der i förutsättningar mellan olika aktörer och sek­ torer. Det är i praktiken inte alltid självklart att se kulturmiljöerna som en tillgång för arbetet med lokal och regional utveckling – trots att kul­ tur i vid bemärkelse framhålls som en viktig del i regionens attraktivitet (för boende, besökare och företagare). Ett hot mot genomförandet av de strategier och planer som har tagits fram i utveck­ lingsprojekten rör ett bristande arbetssätt för samskapande och delaktighet bland aktörerna. Vidare kan olika förståelse och syn på strategiers och planers praktiska betydelse bland olika aktö­ rer utgöra ett hot mot långsiktigheten. Framgångsfaktorer i genomförandet I granskningen av de fyra utvecklingsprojekten inom Gruvuppdraget kan vi också identifiera framgångsfaktorer av betydelse för genomföran­ det av utvecklingsprojekt och arbetet med att eta­ blera mer långsiktigt hållbara verksamheter på basis av kulturmiljöer. Det är i stor utsträckning faktorer som är gemensamma för den här typen av utvecklingsprocesser som ska involvera aktörer brett från olika sektorer i samhället. Framgångs­ faktorerna sammanfattas nedan. • Gemensamt synsätt – ett gemensamt synsätt vad gäller arbetets inriktning, syfte och förutsätt­ ningar är en viktig grund för projektet. Ett synsätt som är viktigt att etablera redan i förarbetena till insatserna och som kontinuer­ ligt måste underhållas och befästas. 55 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? STYRKOR • Utvecklad syn på kulturmiljöer som tillgång för attraktivitet viktig utgångspunkt för projektet. • Innovativa delprojekt med potential att utveckla arbetet med kulturmiljöer. • Brett deltagande i delprojekten från olika parter • Bidragit till nätverk och relationer mellan aktö­ rer från olika sektorer. • Systematisk dokumentation av metoder och arbetssätt med potential till vidare användning. • Delprojekt med olika utgångspunkter och inbördes projektlogik. • Tydligt gemensamt syfte för delprojekten att använda kulturmiljön som resurs i arbete för lokal och regional attraktivitet. • Riksantikvarieämbetet ger delprojekten tyngd och status lokalt, det breda deltagandet gör att man kan nyttja olika aktörers kanaler för spridning. MÖJLIGHETER • Möjlighet att bidra till utvecklingen av synen på kulturmiljö som resurs för attraktivitet och lokal/regional utveckling. • Erfarenheterna från delprojekten kan förpackas och spridas, det kräver resurser och fortsatta insatser från Riksantikvarieämbetet eller annan aktör. • Delprojekten är i stora delar skalbara och kan, givet rätt förpackning, appliceras i andra kontexter. • Kontakter med besöksnäringen liksom regionala turismstrateger och kommunala näringslivs­ kontor utgör nya vägar in i tillväxtarbetet för kulturmiljöerna. SVAGHETER • Lång uppstart försvårat genomförandet. • Utmaning vad gäller genomförandet av respektive strategi/spridning – olika i olika delprojekt. • Utmaning att förena aktörer med olika roller, perspektiv och förutsättningar i ett projekt. • I vissa fall har personer på ”rätt” position med ett brett mandat från den egna organisationen saknats. HOT • Hur skapa finansiering och engagemang för genomförande från parter som inte direkt varit med i projektet. • Olika synsätt mellan olika sektorer fortfarande en utmaning. • Inte självklart att i praktiken se kulturmiljöerna som en tillgång för lokal/regional utveckling. • ”Ägandeskap” en utmaning i besöksmåls- organisationerna liksom hos kommuner och regioner. • Olika förståelser för strategiers och planers praktiska betydelse bland olika aktörer kan utgöra ett hot mot långsiktigheten. Figur 7. SWOT-analys för utvecklingsprojekten inom Gruvuppdraget. Källa: Kontigo. 56 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vy över bruket i Avesta som utgör en av noderna i Planering av interpretation. Fotografiet är från 1927. Foto: Almberg och Preinitz/Jernkontorets bildbank. 57 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? • Förståelse för aktörernas olika perspektiv och förutsättningar – deltagarna i tvärsektoriella samverkansprocesser har olika förutsättningar och roller, som har betydelse för hur man kan delta och bidra i genomförandet. Avgörande är att det finns en förståelse för de olika aktörernas förutsättningar och roller hos de olika aktörer som medverkar i processen. • Bred mobilisering, samverkan och förmåga att hantera olikheter (givet satsningens scope och förutsättningar) – är viktigt av flera skäl. Det handlar dels om förankringen av en tvärsek­ toriell satsning men också att skapa förutsätt­ ningar för ett bredare genomslag av satsningen. • Ledning av processen – framgångsrika tvär­ sektoriella samverkansprocesser ställer krav på ledarskap som förmår mobilisera, invol­ vera och formera aktörerna kring den gemen­ samma uppgiften. Forskning och olika typer av studier framhåller ledarskapet som en av mest kritiska framgångsfaktorerna för den här typen av processer. • Delaktighet, legitimitet och ägarskap – är av avgörande betydelse för att tvärsektoriella möten kan leda till tvärsektoriella kontrakt. Mobilisering och samverkan är viktiga för att få driv i en tvärsektoriell samverka. Men för att samverkan ska få genomslag måste samver­ kansarbetet vara förankrat och ha legitimitet i de organisationer som är involverade i samver­ kan och det måste finnas ett tydligt ägarskap (hos en eller flera aktörer) kring de frågor som behandlas i samverkansprocessen. • Resurser och mandat att genomföra utvecklings­ arbetet – detta kan tyckas självklart men det är ett problem om det finns en asymmetri mellan aktörerna vad gäller ägarskapet och resurser för åtagande och genomförande • Integrering av utveckling och genomförande – utvecklingsprojekt drivs traditionellt enligt en linjär logik där man först arbetar med utveck­ ling för att sedan gå över i en genomförandefas. Samtidigt kan vi se att framgångsrika insatser mer söker integrera utveckling och genomför­ ande. Detta för att få ett mer lärande och adap­ tivt arbetssätt men också för att tidigt kunna visa på resultat av insatserna. • Tydliga metoder och arbetssätt som grund för utvecklingsarbetet – en viktig framgångsfaktor är många gånger att det finns en tydlig struktur för hur arbetet ska bedrivas, med metoder och arbetssätt som bidrar till att fördjupa samver­ kansarbetet och driva processen framåt. Något som har varit en viktig del i flera av projekten inom Gruvuppdraget. 58 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? • Paketering och förståelse för det generaliserbara i den egna metoden – för att en satsning ska kunna skalas upp och skapa värde i ett vidare sam­ manhang är det av avgörande betydelse att arbetssätt, metoder och erfarenheter kan struk­ tureras och paketeras på ett sådant sätt att de kan tillämpas i andra liknande projekt. • Tydlig nytta och resultat – förmågan att kunna visa på nytta och resultat tidigt och kontinuer ligt i ett utvecklingsarbete är centralt för moti vation och engagemang, i synnerhet i satsningar där resultat och effekter är långsiktiga. Här har processledningen en viktig uppgift att synlig göra nytta och resultat för aktörerna även på kort sikt. ­ ­ ­ 59 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Slutsatser och lärdomar detta avslutande kapitel summerar vi lärdomar av mer generell karaktär som stöd för ett fort­ satt arbete med kulturmiljöer som en del i arbetet med lokal och regional utveckling. Gruvuppdraget har bidragit till att utveckla synen på kulturmiljö som del i ett regionalt till­ växtarbete som bygger på och för vidare erfaren­ heter från exempelvis Bergslagssatsningen. I stor utsträckning rör den utveckling av synsätt som Gruvuppdraget inneburit praktiskt orienterad kunskap kring hur kulturmiljö kan bli en aktiv del i ett utvecklings- och tillväxtarbete på lokal och regional nivå. Utveckling och spridning av kun­ skap om hur man arbetar med kulturmiljö i regio­ nal utveckling är kritiskt i detta sammanhang. Här finns värdefull kunskap och erfarenhet från Gruvuppdraget. Utvecklingsprojekten har genererat dokumen­ tation av goda exempel samt lärdomar om meto­ der och arbetssätt som kan paketeras och koncep­ tualiseras för vidare spridning och tillämpning. Spridningen av exempel och lärdomar är viktigt för att stärka arbetet med kulturmiljöer både regionalt och nationellt. Det förutsätter dock att den kunskap och de arbetssätt som genererats i delprojekten tas om hand och förvaltas efter att Gruvuppdraget avslutats. I Gruvuppdraget har också inneburit en metod­utveckling för kulturmiljöarbetet med ett tyd­ ligt lokalt och regionalt tillväxtperspektiv. Meto­ der som kan vara en del i en portfölj av metoder och arbetssätt som kan bidra till att underlätta och stärka möjligheterna att arbeta med kultur­ miljöer som del av arbetet med lokal och regional utveckling. Gruvuppdraget visar också metoder för hur en utveckling av kulturmiljöer blir en mer integrerad del av arbetet med besöksnäring på regional nivå. Detta genom att adressera hållbarhetsfrågan – en överlevnadsfråga för besöksnäringen. Något som kan bidra till att metoden efter anpassning har en potential att få en vidare spridning i arbetet med att utveckla besöksnäringen och att i ökad utsträckning integrera kulturmiljöerna i detta. Gruvuppdraget visar också lärdomar och erfarenhet kring tvärsektoriella samarbeten och kontrakt (eller flernivåstyrning) av generellt slag. Dessa erfarenheter kan vara en tillgång inte enbart för arbete med tvärsektoriellt samarbete där kulturmiljö är en del utan mer generellt för tvärsektoriella processer, ett arbetssätt som präg­ lar utvecklingsarbete på lokal och regional nivå inom i stort sett samtliga samhällssektorer och politikområden. 60 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Interiör av vallonsmedjan i uppländska Lövsta bruk omkring år 1900. Fotograf okänd/Jernkontorets bildbank. 61 Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget? För att ta tillvara den potential till lärande och kunskapsöverföring kring erfarenheter, arbetssätt och metoder från Gruvuppdraget som finns ser vi behov av insatser som gör det möjligt att sprida detta material. Vi ser följande som viktigt för att den potential till lärande och kunskapsöverföring som finns ska kunna tas tillvara: • Metoder och arbetssätt bör prövas ända till operativt genomförande och därefter utvärde­ ras. Av olika skäl ser vi en risk att testningen och anpassningen av metoder och arbetssätten inte görs fullt ut och avstannar efter utveck­ lingsfasen och att Gruvuppdraget avslutats • Metoder och arbetssätt måste anpassas till svenska förhållanden och konkretiseras på ett sådant sätt att metoderna och arbetssätten kan tillämpas av personer som inte varit involverade i Gruvuppdraget. • Metoder och arbetssätt måste förpackas och göras skalbara så att de kan få en vidare sprid­ ning. Slutkonferensen är en viktig del i sprid­ ningen av resultat från Gruvuppdraget, likaså de metodhandledningar och skrifter som kommer publiceras. Det är viktigt att ytterligare identi­ fiera kanaler för spridning av resultat, arbetssätt och metoder, till exempel sociala medier m.m. • Attraktivitet för att besöka, leva och bo och verka speglas i delprojekten. I mindre utsträck­ ning ser vi kulturmiljöerna som del av ett till­ växtarbete med fokus på innovation och smart specialisering. Exempel på detta finns i berörda regioner men inte som en direkt del av projekten. Här finns potential att stärka attrak­ tiviteten kring kulturmiljöerna, något som kan motivera utvecklingsinsatser från Riksantikva­ rieämbetets sida. Här har Riksantikvarieämbe­ tet en viktig roll för att lyfta insatser och sats­ ningar som visar hur kulturmiljöer kan bli en del i arbetet med innovation och förnyelse. • Det är viktigt att identifiera vad som gör erfa­ renheterna från Gruvuppdraget intressanta och attraktiva – något som kan variera för olika målgrupper – och att anpassa paketeringen. Tillväxt är inte centralt för alla aktörer, utan det kan vara mer specifika frågor som validering och yrkesutbildning som är centralt för en viss målgrupp. Detta ställer krav på att kunna rela­ tera och koppla arbetet med kulturmiljö till för­ utsättningarna i olika sektorer. • Gruppuppdraget hade bland annat fokus på lokalt/regionalt ägarskap för delprojekten och de verksamheter som utvecklas som följd av delprojekten. En viktig del i detta handlar om finansieringen av verksamheten och att hitta lösningar som säkrar en långsiktig hållbar­ het. Samtidigt kan vi konstatera att finansie­ ringsfrågan inte är löst. Här kan finnas behov av fortsatta insatser och stöd för att utveckla sådana modeller. Bilaga: Intervjupersoner Namn Organisation Titel Anna Björkman Falu Gruva Verksamhetschef, medlem projektgrupp Strategi för hållbar turism Anna Falkengren Ekomuseum Bergslagen Verksamhetschef, medlem projektgrupp Strategi för hållbar turism Bo-Josef Eriksson Region Värmland Biträdande avdelningschef, Avdelningen för regional tillväxt Cecilia Lagerfalk-Rooth Länsstyrelsen Västmanland Antikvarie Samhällsbyggnad och kulturmiljö, medlem projektgrupp Strategi för hållbar turism Daniel Nilsson Riksantikvarieämbetet Projektledare, Strategi för hållbar turism Elina Rantanen Business Sweden Projektledare, Mining for Generations Frida Eriksson Futurniture Projektledare för innehållsproduktion Mining for Generations Jan Stagenmark Kryddan i tillvaron Medlem projektgrupp Planering av interpretation Jim Frölander Filipstads kommun Integrationskoordinator, medlem projektgrupp Etablering nyanlända Katarina Karlsson Norbergs kommun Arkeolog, medlem projektgrupp Strategi för hållbar turism Kathrine Bergström Landstinget Västmanland Utvecklingsstrateg, Avdelningen för regional utveckling Kenneth Linder Verket – Avesta Enhetschef, medlem projektgrupp Planering av interpretation Leif Gren Riksantikvarieämbetet Projektledare för att ta fram skrift med goda exempel Lena Johansson Riksantikvarieämbetet Projektledare, Gruvuppdraget Lena Malmström Centrum för naturvägledning, Projektledare, Planering av interpretation Sveriges lantbruksuniversitet Lotta Magnusson Region Dalarna Strateg Besöksnäring, medlem projektgrupp Strategi för hållbar turism Marie Östblom Intresseföreningen Bergslaget Projektledare Bergslagssatsningen Mia Geijer Länsstyrelsen i Örebro län Antikvarie, enheten Plan och kultur; medlem projektgrupp Planering av interpretation 62 63 Bilaga Namn Organisation Titel Mikael Hjorth Landstinget Västmanland Utvecklingsledare Affärsplan Västmanland, Avdelningen för regional utveckling Monika Jönsson Region Dalarna Strateg näringsliv Ove Bengtsson Riksantikvarieämbetet Projektledare, Varumärke och kommunikation Rima Shams Al-Deen Värmlands Museum Projektassistent, Etablering nyanlända Sofia Schyllner Högbo bruk Kommunikatör, medlem projektgrupp Planering av interpretation Stina Höök Region Värmland Regionråd Susanne Berggren Värmlands Museum Projektledare, Etablering nyanlända Susanne Rosendahl Region Örebro län Projektledare för arbetet med att ta fram ny utvecklingsstrategi Ulf Hansson LKAB Samhällsomvandlare Ulf Nordström Region Värmland Kulturchef Ylva Blank Riksantikvarieämbetet Enhetschef, enheten för kulturmiljöintegrering Åsa Hallén Värmlands Museum Länsmuseichef - - Skriften är en del i Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturmiljö kan tas till vara och bli en viktig resurs i nya och befintliga gruvsamhällen i Bergslagen. I projektet ingår även skrifterna: Interpretation Kommunikation för utveckling av kulturmiljöer Hållbar turism Inspiration, erfarenhet och metodutveckling från arbetet med Unescos How to guider i Bergslagen Platsens berättelser Metodhandledning för interpretationsplanering Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande Långbans gruv- och kulturby som drivkraft för samverkan över gränser Kulturmiljöarbete för attraktivitet Goda exempel från bergsbruksmiljöer Riksantikvarieämbetet | 08-5191 80 00 | registrator@raa.se | www.raa.se