Rapport från Riksantikvarieämbetet Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 2010 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se riksant@raa.se Omslagsfoto: Åsens by 2 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Förord Milljömålsmyndigheterna ansvarar för att göra samhällsekonomiska konsekvensanalyser av olika åtgärdsförslag i syfte att ge allsidiga och tillförlitliga underlag för politiska beslut. Kraven på att redovisa såväl nytta med som kostnad för miljöförbättrande åtgärder har skärpts. Svårigheten med att mäta just nyttan gör dock att det finns en risk för att denna undervärderas. Värdering av kulturmiljön avser både mätbara värden och värden som inte direkt kan kvantifieras, exempelvis sådant som vår kulturmiljö kan erbjuda i termer av upplevelser, ökad kunskap, förståelse med mera. För dessa icke-marknadsvaror finns särskilda värderingsmetoder tillgängliga för att skatta förändringar i konsument- och producentöverskott. Sådana metoder ger en möjlighet att ta reda på de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för miljön. I rapporten redovisas två ekonomiska värderingsmetoder och deras användbarhet för en värdering av kulturmiljön; i det här fallet en värdering av kulturmiljön i två befintliga och ett blivande kulturreservat. Studierna är en fortsättning av rapporten ”Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys, Riksantikvarieämbetet 2008” i vilken två av de miljövärderingsmetoder som beskrivs i rapporten prövas. Studierna bidrar till diskussionen om hur vi kan värdera kvalitativa värden i kulturmiljön och de visar att de ekonomiska metoderna kan användas för att värdera kulturmiljön. Få eller inga värderingsstudier har gjorts tidigare för kulturmiljön. Föreliggande arbete bidrar förhoppningsvis till inledningen på arbetet med att på ett nytt sätt närma sig värderingar av kulturmiljöer. Studien har genomförts och författats av Tore Söderqvist och Åsa Soutukorva från Enveco Miljöekonomi AB. Författarna ansvarar för analysen och resultatet som presenteras i rapporten. Enkätfrågorna har tagits fram i dialog med Riksantikvarieämbetet, Boverket, Länsstyrelsen i Örebro, Länsstyrelsen i Jönköping, Stiftelsen kulturreservatet Åsens by och Örebro länsmuseum. Projektet har möjliggjorts genom projektmedel från miljömålsrådet. Stockholm februari 2010 Birgitta Johansen, avdelningschef 3 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Innehåll Förord ........................................................................................................................3 Sammanfattning.........................................................................................................5 1. 2 Inledning............................................................................................................7 Allmänt om värderingsmetoderna .....................................................................9 2.1 2.2 3 Scenariovärderingsmetoden ................................................................... 9 Resekostnadsmetoden.......................................................................... 10 Genomförandet av studierna ..........................................................................11 3.1 3.2 3.3 Val av kulturreservat samt formulering av enkätfrågor ......................... 11 Genomförande av scenariovärderingsstudien ...................................... 12 Genomförande av resekostnadsstudien .............................................. 15 4 Resultat ...........................................................................................................17 4.1 4.2 Scenariovärderingsstudien av Högarps by ........................................... 17 Resekostnadsstudien av Åsens by ....................................................... 23 5 Slutsatser samt avslutande diskussion ...........................................................34 5.1 5.2 5.3 Scenariovärderingsstudien .................................................................... 34 Resekostnadsstudien ............................................................................ 36 Avslutande diskussion .......................................................................... 38 Referenser ...............................................................................................................40 Bilaga 1: Orsak att inte betala för att Högarps by ska bli kulturreservat ................ 41 Bilaga 2: Orsaker att betala för att Högarps by ska bli kulturreservat? ...................45 Bilaga 3: Enkätfrågor för scenariovärderingsstudien av Högarps by ......................48 Bilaga 4: Enkätfrågor för resekostnadsstudien i Åsens by ......................................58 Bilaga 5: Resultat samtliga enkätfrågor för Högarps by ..........................................66 Bilaga 6: Resultat samtliga enkätfrågor för Åsens by..............................................73 Bilaga 7: Enkätfrågor för resekostnadsstudien i Pershyttan....................................87 Bilaga 8: Resultat samtliga enkätfrågor för Pershyttan ...........................................95 4 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Sammanfattning Denna rapport presenterar och diskuterar resultaten från två studier som genomförts under 2009 med syfte att testa etablerade miljövärderingsmetoder och deras användbarhet för ekonomisk värdering av kulturmiljön. En viktig del av detta syfte är att projektet ska bidra till förbättrade samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Två värderingsmetoder (scenariovärderingsmetoden och resekostnadsmetoden) har tillämpats på två småländska kulturreservat, ett planerat i Högarps by och ett befintligt i Åsens by. Data samlades in genom tre enkätundersökningar. Förutom för Högarps by och Åsens by genomfördes även en enkätundersökning i det befintliga kulturreservatet Pershyttans Bergmansby i Närke. Antalet observationer från Pershyttan blev dock för litet för att möjliggöra en tillämpning av resekostnadsmetoden. Resultaten indikerar att scenariovärderingsmetoden på ett tillfredsställande sätt kan tillämpas för värdering av kulturreservat. Den sammanlagda betalningsviljan för Högarps by har skattats till 2 Mkr/år. Slutsatsen av detta är alltså att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att inrätta kulturreservatet om kostnaderna för inrättandet skulle understiga 2 Mkr/år. Dock kan det konstateras att det är svårt att bedöma hur rimligt detta resultat är eftersom det knappt finns något att jämföra med. En jämförelse som låter sig göras är den med resultaten från resekostnadsstudien i Åsens by. Det ekonomiska värdet av Åsens by beräknas med hjälp av en zonal resekostnadsanalys till 3,6 Mkr/år. Att detta värde är högre än värdet för Högarps by är rimligt, eftersom i jämförelse med Åsens by måste Högarps by bedömas vara en mycket mindre besökt och mindre välkänd plats, vilket innebär att det ekonomiska värdet av Åsens by kan förväntas överstiga värdet av Högarps by med väsentliga belopp. Eftersom icke-besökares värdering av Åsens by inte fångas in av en resekostnadsstudie torde det totala ekonomiska värdet av Åsens by dessutom ligga betydligt över 3,6 Mkr/år. Vidare tyder resultaten av resekostnadsstudien på att metoden kan användas för att värdera kulturreservat ekonomiskt, men det finns ett antal empiriska utmaningar som genom denna studie blivit uppenbara. Definitionen av zoner är en sådan utmaning. I fallet Åsens by har över 70 procent av respondenterna rest från en och samma zon, nämligen Jönköpings län. Den geografiska spridningen av respondenter är alltså mycket låg vilket försvårar den statistiska analysen som ju bygger på en geografisk zonindelning. Före en framtida 5 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland tillämpning av metoden bör det noga utvärderas om en tillräcklig variation i datamaterialet beträffande resekostnader kan erhållas genom att dela ut enkäter till kulturreservatets besökare, eller om det är att föredra att använda sig av ett slumpmässigt urval av befolkningen i det område varifrån besökare i första hand kan förväntas komma ifrån. Om en plats kännetecknas av stort allmänintresse för hela nationen, så att besökare i hög grad kan förväntas komma från hela landet, torde det finnas en relativt hög sannolikhet för att den önskvärda variationen kan erhållas från enkäter som delas ut på plats. För att metoden att dela ut enkäter till besökare ska fungera tillfredsställande visar erfarenheterna från Åsens by respektive Pershyttans Bergmansby att det i alla händelser krävs särskilda insatser på själva platsen för att få tillräckligt många besökare att fylla i en enkät. Specialinsatserna i Åsens by där personal aktivt sökte upp besökare för att få dem att fylla i enkäter var exempelvis troligen av stor betydelse. Sammanfattningsvis har studierna bidragit till att väsentligt öka kunskapen om värderingsmetoderna och deras användbarhet för värdering av kulturmiljöer. En rad empiriska utmaningar har kunnat pekas ut vilket är lovande om fler studier på området genomförs i framtiden. Vidare är datamaterialet som samlats in rikt och erbjuder en stor potential för fördjupade analyser. 6 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 1 Inledning I den senaste fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen (2008) föreslog Riksantikvarieämbetet bland annat att drygt 70 kulturreservat inrättas fram till 2020. Skyddsinstrumentet kulturreservat infördes 1999 med miljöbalken. Avsikten med kulturreservat som skyddsinstrument är att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet har Miljömålsrådet i sina riktlinjer efterlyst samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Miljömålsmyndigheterna har ansvar för att göra samhällsekonomiska konsekvensanalyser av åtgärdsförslag i syfte att ge allsidiga och tillförlitliga underlag för politiska beslut. Kostnader och nyttor med ett åtgärdsförslag ska kunna vägas mot varandra och detta ställer krav på en bättre bedömning av miljönyttan. Det har vid flera tillfällen, bland annat i Riksantikvarieämbetet (2008), konstaterats att det idag finns en brist på tillämpningar av erkända och vedertagna metoder för samhällsekonomiska konsekvens- och kostnadseffektivitetsanalyser av förändringar som berör kulturmiljön, speciellt när det gäller kvalitativa konsekvenser. Kvantifiering och monetarisering av nyttor som kan kopplas till kulturmiljön är ett tämligen outforskat område. Viktigt att poängtera är dock att det endast i undantagsfall är möjligt i en samhällsekonomisk konsekvensanalys att uttrycka alla identifierade nyttor och kostnader i monetära termer. Svårigheter att beskriva kvalitativa värden för kulturmiljön i monetära termer gör ändå att det finns en stor risk att dessa undervärderas. Kulturmiljön kan erbjuda upplevelser, ökad kunskap, förståelse med mera. Det ekonomiska värdet (nyttan) av dessa s.k. icke-marknadsvaror kan skattas med hjälp av särskilda värderingsmetoder, trots att de inte är prissatta på någon marknad. Det finns alltså ett behov av att nya värderingsstudier genomförs och att dessa studier utformas i syfte att undersöka just kulturmiljöer. Detta är upprinnelsen till att två ekonomiska värderingsstudier av kulturreservat har genomförts av Enveco Miljöekonomi AB på uppdrag av Riksantikvarieämbetet under perioden maj–december 2009. Denna rapport presenterar och diskuterar resultaten från dessa två studier. 7 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Syftet med uppdraget var att testa etablerade miljövärderingsmetoder och deras användbarhet för ekonomisk värdering av kulturmiljön. Denna testning sker genom att två värderingsmetoder (scenariovärderingsmetoden och resekostnadsmetoden) tillämpas på två kulturreservat, ett befintligt och ett planerat. I förlängningen förväntas projektet som helhet, förutom att medverka till förbättrade samhällsekonomiska konsekvensanalyser, även bidra till utvecklingen av hur kvalitativa värden för kulturmiljön kan värderas i monetära termer. Resten av rapporten disponeras på följande sätt: avsnitt 2 ger en kortfattad genomgång av de värderingsmetoder som tillämpas i studierna, avsnitt 3 beskriver procedurerna för studiernas genomförande, avsnitt 4 presenterar de viktigaste resultaten och rapporten avslutas med avsnitt 5 som innehåller en analys och diskussion av resultaten. Deskriptiv statistik samt enkäter och följebrev presenteras i bilaga 1–8. 8 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 2 Allmänt om värderingsmetoderna Detta avsnitt ger en kortfattad presentation av de två värderingsmetoder som har tillämpats i projektet, nämligen scenariovärderingsmetoden och resekostnadsmetoden. För en mer ingående men översiktlig genomgång hänvisas till Söderqvist et al. (2004) och Brännlund och Kriström (1998). En detaljerad presentation finns i Freeman (2003). Vidare diskuteras i Riksantikvarieämbetet (2008) hur metoderna kan tillämpas vid värdering av kulturmiljöer. 2.1 Scenariovärderingsmetoden I en scenariovärderingsstudie beskrivs med hjälp av intervjuer eller enkäter en miljöförändring för ett (vanligen) slumpmässigt urval personer. 1 Sedan ställs i typfallet frågor om personernas betalningsvilja för ett förverkligande av förändringen. Ibland tillfrågas personer istället om sina kompensationskrav. Scenariometoder ställer stora krav på utformningen av text, bilder och annat som ska förmedla information om den tänkta miljöförändringen. En viktig fördel med scenariovärderingsmetoden är att den har potential att fånga upp existensvärden eller icke-användarvärden. Det är nämligen inte ovanligt att människor värdesätter själva existensen av en god miljö även om de aldrig personligen har tänkt sig att komma i närkontakt med den. Dessa värden kan inte uppskattas med hjälp av resekostnadsmetoden och andra metoder som bygger på observerbart beteende på marknader. En nackdel med metoden är att den bygger på en hypotetisk marknadssituation och alltså inte på data om människors faktiska beteende på existerande marknader. Scenariobaserade värderingsmetoder är i hög grad lämpade att anpassas så att de kan värdera även kulturmiljövärden (Riksantikvarieämbetet, 2008). Precis på samma sätt som att människor kan ha en betalningsvilja för en förbättrad vattenkvalitet i skärgården (även om de aldrig har för avsikt att besöka skärgården) kan de även ha en betalningsvilja för ett levande kust- och skärgårdssamhälle, det vill säga kulturmiljön. Vid genomförandet av en scenariovärderingsstudie är det viktigt att utreda vad som är en rimlig undersökningspopulation, till exempel hela riket eller en enskild kommun. 1 Metoden har framför allt använts för att värdera förändringar i den naturliga miljön/ekosystemtjänster, men kan alltså även användas för att värdera förändringar i kulturmiljön/kulturmiljötjänster. 9 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 2.2 Resekostnadsmetoden Det primära syftet med en resekostnadsstudie är att samla in information om hur mycket tid och pengar folk lägger ut för att ta sig till ett rekreationsområde. Utifrån denna information kan efterfrågan på besök härledas och slutsatser dras om platsens ekonomiska värde. Förutom tid och pengar påverkar även platsens kvalitet, till exempel miljön, efterfrågan på resor. I avancerade varianter av resekostnadsmetoden försöker man att isolera faktorn ”miljökvalitet” och dess effekt på efterfrågan på resor. I dessa metoder värderas oftast förändringar i miljökvalitet. I den ursprungliga formen av resekostnadsmetoden, den s.k. zonala resekostnadsmetoden, värderas istället tillträdet till en plats, till exempel en nationalpark. Det handlar då inte om värdering av förändringar i någon kvalitetsvariabel med koppling till miljön utan om en värdering av platsen i sig. En fördel med resekostnadsmetoden är att den bygger på observerbart marknadsbeteende. En nackdel är att den inte kan värdera existensvärden. Vid genomförandet av en resekostnadsstudie med syftet att värdera kulturmiljön är det nödvändigt att utöver data som kan kopplas till kulturmiljön även samla in data om resekostnad och andra kostnader i samband med resan, till exempel inträdesbiljetter. Dessutom bör data samlas in gällande respondenternas kön, ålder, inkomst samt sådant som har med platsen att göra, till exempel förekomst av caféer och restauranger, aktiviteter, logimöjligheter. En betydande svårighet vid genomförandet av en modern resekostnadsstudie är att operationalisera begreppet ”kulturmiljö” samt att isolera kulturmiljöns effekt på efterfrågan på besök. Det finns ju mycket annat som attraherar besökare, till exempel restauranger, tillgänglighet, logi m.m. Med anledning av dessa svårigheter kan det finnas skäl att tillämpa den zonala varianten av metoden. I denna studie tillämpas den traditionella zonala resekostnadsmetoden för att undvika ovanstående problem. Dessutom verkar det fullt rimligt att det är tillträdet till ett kulturreservat som är av intresse att värdera snarare än marginella förändringar av någon svårdefinierbar kulturmiljövariabel. I den zonala resekostnadsmetoden ingår 7 olika steg (Brännlund & Kriström, 1998). 2 Ett viktigt inledande moment efter att data har samlats in är att definiera geografiska zoner samt att beräkna de totala resekostnaderna från respektive zon. 2 1) Insamling av data. Antal besökare och information om varifrån de kommer etc. 2) Definition av koncentriska zoner (A, B, C) samt beräkning av de totala resekostnaderna från respektive zon. 3) 10 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 3 Genomförandet av studierna Två värderingsstudier har genomförts under perioden maj–december 2009: en scenariovärderingsstudie och en resekostnadsstudie. Det primära syftet med scenariovärderingsstudien var att ta reda på människors inställning till och betalningsvilja för ett planerat kulturreservat, Högarps by i Jönköpings län. Syftet med resekostnadsstudien var att samla in information bland annat om hur mycket tid och pengar folk har lagt ut för att besöka redan existerande kulturreservat för att kunna beräkna rekreationsvärdet av förekomsten av reservaten. Två befintliga kulturreservat valdes ut: Åsens by i Jönköpings län och Pershyttans Bergmansby i Örebro län. 3.1 Val av kulturreservat samt formulering av enkätfrågor Den inledande fasen av arbetet fokuserade till stor del på valet av lämpliga kulturreservat. När det gäller de befintliga kulturreservaten valdes ett välbesökt område (Åsens by) och ett något mindre välbesökt område (Pershyttans Bergmansby). Valet av det planerade kulturreservatet styrdes bland annat av en önskan att planerna skulle vara relativt långt gångna men inte helt och hållet fastslagna. Det kulturreservat som passade bäst in på detta var Högarps by i Jönköpings län. Valen av kulturreservat skedde i samråd med Riksantikvarieämbetet. Parallellt med valen av kulturreservat började även enkätfrågor att ta form. Denna process skedde inom en referensgrupp bestående av representanter för Riksantikvarieämbetet och Boverket samt författarna. Processen avslutades med genomförandet av pilotstudier i de tre valda kulturreservaten. Vidare besöktes samtliga tre utvalda kulturreservat. Utvärderingen av pilotstudierna föranledde vissa mindre revideringar av enkäterna men ingenting omfattande. I allmänhet kan sägas att enkäterna utformades efter gängse miljöekonomisk litteratur och i enlighet med Naturvårdsverket (2005). Insamling av data om befolkning, inkomst, utbildningsnivå etc för varje zon. 4) Beräkning av antalet besök för varje zon. 5) Skattning av sambandet mellan resekostnader per besök från varje zon och antalet besök per capita, inkomstnivå, utbildningsnivå etc. 6) Beräkning av efterfrågefunktioner för varje zon för specifika värden på bakgrundsvariablerna. 7) Beräkning av totalt konsumentöverskott genom att summera konsumentöverskotten från alla zoner. 11 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 3.2 Genomförande av scenariovärderingsstudien För scenariovärderingsstudien valdes alltså det planerade kulturreservatet Högarps by i Vetlanda kommun (Jönköpings län). Som undersökningsinstrument utvecklades ett frågeformulär att skickas ut per post tillsammans med ett följebrev. Undersökningspopulationen avgränsades till vuxna (18–75 år) boende i Vetlanda och Hultsfreds kommuner, vilket innebär en populationsstorlek på ungefär 28 000 personer, varav cirka 18 000 är boende i Vetlanda kommun. Det bedömdes att utanför dessa kommuner är det sannolikt mycket glesare med personer som kan tänkas sätta värde på inrättandet av kulturreservatet Högarps by. Att populationen inte avgränsades enbart till Vetlanda kommun beror på att Högarps by är beläget nära gränsen till Hultsfreds kommun. Avståndet från Högarps by till Virserum i Hultsfreds kommun är endast 5 km. Ur undersökningspopulationen gjordes två slumpmässiga stickprov bestående av 100 respektive 1 000 personer. Utvecklingen av enkäten och följebrevet och datainsamlingen skedde i följande tre steg: 1. Maj–juni 2009: Utformning av utkast som diskuterades i referensgruppen och som var föremål för småskaliga test bland bekanta, kollegor etc. Detaljerade synpunkter erhölls även från ansvarig handläggare vid Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2. Juli–augusti 2009: Genomförande av pilotstudie, i vilken enkäten och följebrevet skickades ut till personerna i det lilla stickprovet på 100 personer. De ifyllda frågeformulären granskades, vilket gav upphov till vissa mindre revideringar. 3. September–oktober 2009: Genomförande av huvudstudie, i vilken slutversionen av enkäten och följebrevet sändes till personerna i det stora stickprovet på 1 000 personer. Den enkät och följebrev som användes för huvudstudien återfinns i sin helhet i bilaga 1. Enkäten är indelad i fyra delar med följande rubriker: 1. Vad är ett kulturreservat? Här ges en kortfattad information om kulturreservat, följt av frågor om respondentens kännedom om detta begrepp och hennes eventuella besök till närbelägna kulturreservat och en fråga om respondentens attityd till vikten av att satsa skattemedel på olika områden, däribland kulturreservat. 12 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 2. Din anknytning till Högarps by. I denna del ombeds respondenten att ange vad i Högarps by som hon eventuellt har hört talas om tidigare och eventuellt även besökt. 3. Högarps by som kulturreservat. Här redogörs för de troliga konsekvensera om Högarps by blir kulturreservat i förhållande till vad som troligen inträffar om kulturreservatet inte bildas. Sedan följer frågor om respondenten tycker att det är bra eller dåligt om Högarps by skulle bli ett kulturreservat, och vilka egenskaper hos kulturreservatet som i så fall är mer eller mindre viktiga. Efter detta följer själva värderingsscenariot och frågor om respondentens betalningsvilja. Eftersom scenariot och dessa frågor är centrala för studien återges de separat i box 1 nedan. Som framgår av appendix 4 inkluderades dock i enkäten även en ”pratbubbla” med text som syftar till att minimera förekomsten av så kallad hypotetisk bias. 4. Avslutande allmänna frågor. I denna del finns frågor om respondentens kön, ålder, födelseland, hushållsstorlek, utbildningsnivå och hushållsinkomst. I slutet av enkäten ges även möjlighet för respondenten att fylla i egna synpunkter och tillägg. 13 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Box 1. Värderingsscenariot och betalningsviljefrågorna i enkäten. Vad skulle du vara beredd att betala? Det krävs  resurser för att utveckla Högarps by på det sätt som  ska ske i  ett kulturreservat. Vi   ber dig nu att  tänka dig att det är en öppen fråga om  Högarps by skulle  bli ett kulturreservat  eller inte, och att pengafrågan är olöst.     Tänk  dig vidare följande:   Finansieringen skulle  ske genom en avgift som invånarna  i Kronobergs, Jönköpings och  Kalmar län betalar till  en regional fond  under åren  2010‐2029. (År  2029 skulle en  utvärdering av verksamheten ske.)   Avgiften  skulle öronmärkas så att  du kan vara säker på att den skulle finansiera just  kulturreservatet.   Kulturreservatet skulle  inrättas år 2010 om dess värde för befolkningen kan bedömas  vara  större än kostnaderna.    Vi  vill nu veta vad du under dessa  förutsättningar skulle vara beredd att betala för  att  Högarps by  skulle bli ett kulturreservat.     8. Skulle du vara  beredd att betala  en summa för  att Högarps by skulle bli ett  kulturreservat?       9. Varför svarade du Nej eller Vet ej i föregående fråga? Kryssa i  en eller flera rutor.   För mig skulle det  vara acceptabelt om  Högarps by inte skulle bli  ett kulturreservat   Gå  till fråga 12    Jag anser mig inte ha  råd   Gå till fråga 12  Annat motiv    Skriv på  raderna nedanför och gå sedan till fråga 12  ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________  ___________________________________________________________________    10.  Hur mycket skulle  du maximalt vara beredd att betala för  att  Högarps by skulle bli  ett  kulturreservat? Kryssa antingen för  en  av rutorna med  förtryckta belopp eller skriv  en egen  summa på översta raden. Betalningen ska  ske varje  månad under  åren 2010‐2029.  Innan du svarar, tänk på att din  privata budget  ska hålla, det vill säga att  du  får  avstå  från  något  annat  för att  kunna  betala det  här.    Egen  summa:  _________________________________  kr per månad           11.  Varför  kan  du  tänka  dig att betala för  att Högarps by  skulle  bli  ett  kulturreservat?  Svar: ___________________________________________________________________  ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________  1‐9  kr/mån  10‐19 kr/mån  20‐29 kr/mån  30‐49 kr/mån  50‐74 kr/mån  75‐99 kr/mån  100‐149 kr/mån  150‐199 kr/mån          200‐299  kr/mån  300‐399  kr/mån  400‐499  kr/mån  500‐749  kr/mån  750‐999  kr/mån  1000‐1499 kr/mån  1500‐1999 kr/mån  2000‐2999 kr/mån  Ja, jag skulle vara  beredd att betala en summa    Gå till fråga 10  Nej,  jag skulle inte  vara beredd att  betala någonting    Gå  till  fråga 9  Vet ej    Gå till fråga 9  14 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Svarsfrekvensen efter tre påminnelser blev 48,4 procent, vilket får anses som en förväntad svarsfrekvens för en scenariovärderingsstudie som handlar om ett ämne som knappast har en nära koppling till de flesta människors vardag. I de två sista påminnelserna introducerades en belöning i form av en tia-lott till alla som besvarade frågeformuläret fullständigt. Att gruppen icke-respondenter utgör 51,6 procent betyder att det är viktigt att göra antaganden om denna grupp närhelst resultat som gäller respondenterna ska generaliseras till hela undersökningspopulationen. Det är rimligt att anta att i genomsnitt är ickerespondenterna mindre intresserade av kulturreservat och Högarps by än respondenterna. Däremot är det inte sannolikt att alla icke-respondenter är helt ointresserade av kulturreservat och Högarps by. Av specialundersökningar av bortfallet i scenariovärderingsstudier har det nämligen visat sig att skälet för att inte svara varierar. Även om ointresse för den fråga som enkäten gäller är ett skäl för vissa att inte svara, finns även skäl som exempelvis tidsbrist och en princip att inte besvara enkäter. Hur det här ser ut för ickerespondenterna i just det här fallet går inte att besvara utan en särskild bortfallsundersökning, men ett inte oförsiktigt antagande skulle troligen vara att 25 procent av ickerespondenterna inte skiljer sig särskilt mycket åt från respondenterna, medan 75 procent kan antas vara ointresserade av kulturreservat och Högarps by. Vi kommer att använda just detta antagande längre fram i den här rapporten när vi aggregerar vissa resultat till populationsnivå, det vill säga till hela den vuxna (18–75 år) befolkningen i Hultsfreds och Vetlanda kommuner. 3.3 Genomförande av resekostnadsstudien Resekostnadsstudien genomfördes som en s.k. ”på-platsen-studie” vid Åsens by och Pershyttans Bergmansby. Att datainsamlingen skedde ”på-plats” innebär att enkäter under sommaren fanns tillgängliga att besvara för besökare till de valda kulturreservaten. Till skillnad från scenariovärderingsstudien bygger alltså inte resekostnadsstudien på ett slumpmässigt urval av befolkningen. I allmänhet är slumpmässiga urval att föredra, men i det här fallet skulle ett mycket stort stickprov vara nödvändigt för att få data från ett tillräckligt antal besökare från olika delar av landet. Av budgetskäl var ett sådant stickprov inte möjligt. 15 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Även resekostnadsstudien inkluderade pilotstudier (100 enkäter) vid respektive kulturreservat för att säkerställa enkätens kvalitet. Resultatet av pilotstudierna gav upphov endast till mindre justeringar av enkäten. I juli lämnades 400 slutgiltiga enkäter till Åsens by och Pershyttans Bergmansby. Dessa finns återgivna i bilaga 2 respektive 7. Enkäterna fick ligga kvar på kulturreservaten till slutet av sommaren. För att locka så många som möjligt att besvara enkäten belönades respondenter i Åsens by med en ”kaffe+kaka-biljett” medan svarande i Pershyttan fick en penna för besväret. En troligen viktig faktor för att få in svar var att personal vid Åsens by vid några tillfällen sökte upp besökare och bad dem att fylla i enkäten. Vidare exponerades enkäten i Åsens by på ett mycket tydligt sätt. Detta skedde inte på samma sätt i Pershyttan, vilket tillsammans med den mer anspråkslösa belöningen torde vara förklaringen till att antalet ifyllda enkäter blev mycket lägre i Pershyttan (81 stycken, inklusive pilotstudien) än i Åsens by (303 stycken, inklusive pilotstudien). Det lilla antalet observationer från Pershyttan gör att det inte är möjligt att göra någon resekostnadsanalys för Pershyttan. Vidare gör det lilla antalet observationer att risken är relativt stor att svaren inte är representativa för besökare till Pershyttan. Svaren rapporteras därför endast i form av deskriptiv statistik i bilaga 7. 16 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 4 Resultat I detta avsnitt presenteras resultaten från scenariovärderingsstudien av Högarps by och resekostnadsstudien av Åsens by. Tonvikten ligger på resultaten beträffande den ekonomiska värderingen. 4.1 Scenariovärderingsstudien av Högarps by Nedan sammanfattas resultat från enkätens olika frågor med fokus på betalningsviljedelen. För en detaljerad statistisk beskrivning av svaren på var och en av enkätens frågor hänvisas till bilaga 5. Allra först följer några resultat från de avslutande allmänna frågorna, så att det går att få en känsla för vad som kännetecknar den genomsnittliga respondenten. Det visar sig att män är överrepresenterade bland respondenterna, eftersom 68 procent av dem är män, jämfört med 52 procent i populationen. Vidare har respondenterna i genomsnitt en relativt hög ålder; deras medianålder är 59 år och medianåldern i populationen är 48 år. 10 procent av respondenterna är födda i något annat land än Sverige och medelantalet barn i respondenternas hushåll är 0,4 (median: 0) och medelantalet vuxna är 1,7 (median: 2). 31 procent av respondenterna har obligatorisk skola som högsta utbildningsnivå. Motsvarande procenttal för yrkesutbildning, gymnasieutbildning och universitet/högskola är 15, 33 respektive 21. Medianintervallet för respondenternas hushållsinkomst efter skatt är 20 000– 29 999 kr per månad. Svaren på frågorna i delen Vad är ett kulturreservat? visar att 75 procent av respondenterna hade hört talas om begreppet ”kulturreservat” innan de fick enkäten. Vidare hade 37 procent av respondenterna besökt åtminstone något av de närmast belägna befintliga kulturreservaten Linnés Råshult och Åsens by. I genomsnitt (median) menar respondenterna att det är ”ganska viktigt” att det satsas skattemedel på kulturreservat. Detsamma gäller naturreservat, idrottsevenemang, teatrar och bibliotek. Medianen för vägar och kollektivtrafik är däremot ”mycket viktigt”. Om de fem kategorierna ”inte alls viktigt”, ”inte särskilt viktigt”, ”ganska viktigt”, ”mycket viktigt” och ”helt centralt” tolkas som en 17 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland linjär skala från 1–5 kan följande medelvärden för ”viktighet” beräknas för de olika områdena:        Vägar Kollektivtrafik Bibliotek Naturreservat Kulturreservat Idrottsevenemang Teatrar 4,0 3,8 3,3 3,1 3,0 2,9 2,6 Vad beträffar delen Din anknytning till Högarps by visar det sig att 37 procent av respondenterna hade hört talas om Högarps by innan de fick enkäten. 20 procent av respondenterna svarade att de hade besökt byn åtminstone någon gång. För att dra slutsatser om hur detta ser ut på populationsnivå är det troligen nödvändigt att använda antagandet om att 25 procent av icke-respondenterna liknar respondenterna, medan 75 procent av ickerespondenterna är ointresserade av kulturreservat och Högarps by och därför varken hört talas om eller besökt byn tidigare. Detta skulle innebära att 23 procent är en rimlig skattning av hur stor andel av populationen som har hört talas om Högarps by, och att 12 procent av populationen har besökt byn åtminstone någon gång. 3 Av svaren på frågorna i delen Högarps by som kulturreservat framgår att de flesta respondenter tycker att det är positivt om byn skulle bli kulturreservat, se även figur 1. 69 procent av respondenterna gav svaret ”ganska bra” eller ”mycket bra” och endast drygt 1 procent tyckte att det skulle vara ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”. Om vi antar att 25 procent av icke-respondenterna i genomsnitt har samma åsikter som respondenterna, medan 75 procent är ointresserade av kulturreservat och därför skulle svara ”varken bra eller dåligt” blir resultatet för populationen att drygt 42 procent tycker att det skulle vara ”ganska bra” eller ”mycket bra” och knappt 1 procent att det skulle vara ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”. Det är uppenbart att det i alla fall är mycket få som har starka invändningar mot att Högarps by skulle bli kulturreservat. 3 23 % beräknades som 37 · 0,484 + 37 · 0,516 · 0,25 och 12 % beräknades som 20 · 0,484 + 20 · 0,516 · 0,25. 18 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Bra eller dåligt om byn skulle bli kulturreservat? Figur 1. Svar på fråga 6, ”Tycker du att det vore bra eller dåligt om Högarps by skulle bli ett naturreservat?”. Respondenternas åsikter kring vilka egenskaper hos kulturreservatet som skulle vara mer eller mindre viktiga sammanfattas nedan genom att anta en linjär skala 1–5 för svaren ”mycket oviktig”, ”ganska oviktig”, ”varken oviktig eller viktig”, ”ganska viktig” och ”mycket viktig” och beräkna medelvärdet för respektive egenskap:             Kulturlandskapet vårdas Biologiska värden tas om hand Bebyggelsen tas om hand Ökad kunskap om vårt förflutna och dåtidens levnadsvillkor Bibehållen kunskap om hur kulturhistoriska värden vårdas Fler besökare till bygden Ökat samarbete med bygdens föreningar och företag Byn görs mer tillgänglig genom att vandringsleder inrättas Förbättrad information i byn om dess natur- och kulturvärden Fler verksamheter som sprider kunskap om kulturarvet Bymuseet utvecklas Fler guidningar 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 4,0 3,9 3,8 3,8 3,8 3,7 3,5 Skillnaderna mellan medelvärdena är inte stora, men de verkar indikera att respondenterna tycker att aktiviteter som fler verksamheter, utveckling av bymuseet och fler guidningar inte är riktigt lika viktiga som själva bevarandet av kultur- och naturvärdena. Det kan tilläggas att om medianvärdena för egenskaperna istället beräknas framkommer att ”Fler 19 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland guidningar” har medianvärdet 3, medan alla andra egenskaper har medianvärdet 4. I ovanstående beräkning av medelvärden är ”vet ej”-svaren uteslutna. Det kan noteras att den egenskap som sågs som viktigast (”Kulturlandskapet vårdas”) fick den lägsta andelen ”vet ej”-svar (8 %) och den egenskap som sågs som minst viktig (”Fler guidningar”) fick den högsta andelen (14 %). Slutligen ska resultaten från betalningsviljefrågorna redovisas. Som illustreras av figur 2 svarade 22,5 procent av respondenterna svarade att de är villiga att betala en summa för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat. 51,5 procent svarade ”nej” och 26,0 procent svarade ”vet ej”. Det här är central information för att senare kunna beräkna en total betalningsvilja för undersökningspopulationen, så det är viktigt att fråga sig om det finns särskilda generaliseringssvårigheter för det här resultatet. Eftersom vi vet att respondenterna i högre grad är män och har en högre genomsnittlig ålder än populationen förefaller det särskilt viktigt att undersöka om män och kvinnor respektive olika åldersgrupper skiljer sig åt beträffande viljan att betala en summa. Av tabell 1 framgår att det finns vissa skillnader, till exempel att de yngsta och de äldsta tenderar att i mindre utsträckning vara villiga att betala en summa. Men skillnaderna är alltför små för att vara statistiskt signifikanta. För att aggregera resultatet till undersökningspopulationen använder vi därför samma procedur som tidigare och antar att 25 procent av icke-respondenterna i genomsnitt har samma inställning som respondenterna och 75 procent av ickerespondenterna inte skulle ha svarat ”ja”. Resultatet blir att 14 procent av undersökningspopulationen skulle vara beredd att betala en summa. Beredd att betala en summa Figur 2. Svar på fråga 8: ”Skulle du vara beredd att betala en summa för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat?”. 20 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Tabell 1. Andelen respondenter som svarade ”ja” till fråga 8, ”Skulle du vara beredd att betala en summa för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat?”. Kvinnor Procent ”ja” Standardfel 20,0 3,3 Män 23,6 2,4 18–34 år 19,6 5,9 35–44 år 26,7 5,8 45–54 år 22,2 4,6 55–64 år 25,6 4,1 65–75 år 19,0 3,1 Vad beträffar skäl för att svara ”nej” eller ”vet ej” uppgav 21 procent att det skulle vara acceptabelt för dem om Högarps by inte skulle bli ett kulturreservat och 52 procent menade att de inte ansåg sig ha råd. 31 procent av respondenterna uppgav att de hade ett annat motiv till att svara ”nej” eller ”vet ej”. De uppgivna motiven finns listade i bilaga 3, av vilken framgår att två vanliga motiv är att de föredrar skatt som betalningsinstrument i stället för den avgift som beskrevs i värderingsscenariot och att de har för liten kunskap om Högarp för att kunna ta ställning. De respondenter som förklarade sig beredda att betala en summa tillfrågades därefter i fråga 10 om sin maximala betalningsvilja för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat. Svaren till denna fråga sammanfattas i tabell 2. Betalningsviljan för de respondenter som valde att kryssa i en ruta för ett intervall kodades som beloppet i intervallets mitt. Tabellen visar att medelbeloppet är ungefär 43 kr/månad (median: 25). Ingen respondent angav ett högre belopp än intervallet 200–299 kr/månad trots att det var möjligt att kryssa för högre intervall. Även för svaren på denna fråga undersöktes om det finns några skillnader mellan män och kvinnor respektive mellan olika åldersgrupper. Som framgår av tabell 3 finns en tendens att kvinnor angav ett högre belopp än män och att den yngsta gruppen angav ett lägre belopp än de övriga åldersgrupperna. Skillnaderna är dock återigen för små för att vara statistiskt signifikanta. Tabell 2. Statistisk beskrivning av svaren på fråga 10, ”Hur mycket skulle du maximalt vara beredd att betala för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat?”. Belopp i kr/månad. Medelvärde Median Standardavvikelse 43,3 25 48,4 1 250 Minvärde Maxvärde Antal observationer 112 21 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Tabell 3. Medelbelopp som svar på fråga 10 för kvinnor och män respektive olika åldersgrupper. Kvinnor Kr/månad Standardfel 54,3 10,0 Män 38,9 5,0 18–34 år 32,9 13,7 35–44 år 48,6 14,8 45–54 år 41,1 10,1 55–64 år 43,2 7,1 65–75 år 45,2 9,8 De här resultaten gör det möjligt att beräkna en total betalningsvilja för populationen för att göra Högarps by till ett kulturreservat. Det bör observeras att den här betalningsviljan ska tolkas utifrån de förutsättningar som gavs i värderingsscenariot. Till att börja med kan konstateras att medelbetalningsviljan för respondenterna är 43,3 · 0,225 + 0 · 0,775 = 9,74 kr/månad, eftersom 22,5 av respondenterna svarade ”ja” på fråga 8 och 77,5 procent svarade ”nej” eller ”vet ej”. Både ”nej”- och ”vet ej”-svar på fråga 8 tolkas alltså här försiktigtvis som noll i betalningsvilja. Vidare är respondenternas medianbetalningsvilja lika med noll kr. Räknat per år blir respondenternas medelbetalningsvilja lika med cirka 117 kr/år. Vi antar nu som tidigare att 25 procent av icke-respondenterna i genomsnitt liknar respondenterna, medan 75 procent av icke-respondenterna kan antas vara ointresserade av kulturreservat och Högarp och därmed ha noll i betalningsvilja. Medelbetalningsviljan för undersökningspopulationen kan därmed skattas till 117 · 0,484 + 117 · 0,516 · 0,25 + 0 · 0,516 · 0,75 = 72 kr/år. Populationens storlek är 27 935 personer, vilket betyder att den totala årliga betalningsviljan är lika med 72 · 27935 = 2011320 kr/år, cirka 2 Mkr/år. Det här resultatet kan tolkas som en kvantifiering av den ekonomiska nyttan av att inrätta Högarps by som ett kulturreservat. Det följer att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att inrätta kulturreservatet om kostnaderna för inrättandet skulle understiga 2 Mkr/år. I en sådan kostnads-nyttoanalys bör dock hänsyn tas till värderingsscenariots tidsperspektiv. I detta anges att avgiftsbetalningarna ska ske under 20 års tid (2010–2029), varefter en utvärdering av kulturreservatets verksamhet skulle ske. Betalningar under 20 års tid innebär alltså en sammanlagd summa på 20 x 2 = 40 Mkr. I en kostnads-nyttoanalys bör diskontering av betalningar som infaller i framtiden ske, vare sig betalningarna gäller nyttor eller kostnader. En diskonteringsfaktor på 4 procent, som för närvarande tillämpas av 22 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Naturvårdsverket, ger ett nuvärde av de 40 Mkr som uppgår till 27,2 Mkr. 4 Om detta nuvärde ska jämföras med kostnader bör en motsvarande nuvärdesberäkning av kostnaderna ske. Det bör tilläggas att det finns åtminstone tre skäl att bedöma ovanstående totala betalningsvilja som en underskattning. För det första var undersökningspopulationen avgränsad till invånare i Hultsfreds och Vetlanda kommuner, men det finns med största sannolikhet även personer utanför dessa kommuner med en positiv betalningsvilja. För det andra har vissa personer svarat ”nej” eller ”vet ej” på grund av att de tycker att ett kulturreservat ska finansieras via skatten och inte via en särskild avgift. Dessa har räknats som de har noll i betalningsvilja, men det kan inte uteslutas att de skulle ha angett en positiv betalningsvilja om betalningsinstrumentet hade varit skatt. Vissa personers nyttoökningar till följd av inrättandet av ett kulturreservat är alltså inte inräknade ovan. För det tredje har personer som har svarat ”vet ej” på frågan om de är villiga att betala någonting antagits ha noll i betalningsvilja, vilket är ett försiktigt antagande. Avslutningsvis redovisar bilaga 4 respondenternas motiv för att ha en betalningsvilja större än noll. Som synes är det ett mycket vanligt motiv att man anser att det är värdefullt att bevara kulturarvet för framtiden. 4.2 Resekostnadsstudien av Åsens by Nedan sammanfattas några viktiga resultat från olika frågor i enkäten. För en detaljerad statistisk beskrivning av svaren på var och en av enkätens frågor hänvisas till appendix 2. För att få en bild av den genomsnittliga respondenten följer några resultat från de allmänna frågorna. 57 procent av respondenterna är kvinnor. Medianåldern är 44 år. 10 procent av respondenterna är födda i något annat land än Sverige och 49 procent av respondenterna har universitet/högskola som högsta utbildningsnivå. Motsvarande procenttal för obligatorisk skola, yrkesutbildning och gymnasieutbildning är 11, 12 respektive 28. Den typiska besökaren verkar alltså vara en högutbildad kvinna i 40-årsåldern. Medianintervallet för respondenternas inkomst efter skatt är 15 000–19 999 kr per månad. 4  Beräknat som 2 ∙ 13,590, där 13,590 är nuvärdesfaktorn för 4 % och årliga belopp under  20 år.  23 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland När det gäller frågorna i delen Ditt besök i Åsens by framgår bland annat att respondenterna förväntade sig att deras besök i genomsnitt skulle vara i 2 timmar (medianvärde). De vanligaste huvudsakliga syftena med såväl det aktuella som tidigare besök var kultur- och naturupplevelser. Ungefär 80 procent av respondenterna har kryssat för dessa alternativ (se figur 3 och 4 nedan). Att besöka arrangemang knutna till den kulturhistoriska verksamheten har 13 procent kryssat i medan besök av arrangemang som inte är knutna till den kulturhistoriska verksamheten kryssades i endast av 2 procent. Slutligen har 29 procent uppgivit andra syften, till exempel att visa Åsens by för barn och barnbarn eller att bo på vandrarhemmet. För knappt 53 procent är besöket inte det första vid Åsens by och det vanligaste sättet som respondenterna har fått reda på att Åsens by finns är genom bekanta (53 procent har kryssat i detta alternativ i enkäten, figur 5). Kulturupplevelser Figur 3. Svar på fråga 3, ”Vilka är dina huvudsakliga syften med ditt besök i Åsens by?” Naturupplevelser Figur 4. Svar på fråga 3, ”Vilka är dina huvudsakliga syften med ditt besök i Åsens by?” 24 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Genom bekanta Figur 5. Vanligaste svaret på fråga 7, ”Hur fick du reda på att Åsens by finns?”. Vidare fick respondenterna lämna sina synpunkter om ett flertal egenskaper hos Åsens by. Det kan konstateras att de överlag är mycket positivt inställda. Figur 6–8 illustrerar detta. Arrangemang knutna till kulturhistoriska verksamheten Figur 6. Svar på fråga 7, ”Vad anser du om följande egenskaper hos Åsens by?” 25 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Informationen i byn om Åsens by Figur 7. Svar på fråga 7, ”Vad anser du om följande egenskaper hos Åsens by? Åsens by motsvarade mina förväntningar Figur 8. Svar på fråga 9, ”I vilken grad instämmer du med följande påståenden? 26 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Figur 9 presenterar respondenternas synpunkter gällande tillgängligheten för personer med funktionshinder. De allra flesta (50 procent) har svarat ”vet ej” på denna fråga, vilket sannolikt beror på att om man själv inte är funktionshindrad (eller inte besöker Åsens by tillsammans med någon som är det) så är det svårt att bedöma denna typ av tillgänglighet. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Figur 9. Svar på fråga 8, ”Vad anser du om följande egenskaper hos Åsens by?” Praktiska detaljer kring genomförande Definition av zoner Ett viktigt steg i en zonal resekostnadsstudie är att definiera zonerna som ska ingå i analysen. Detta kan göras på olika sätt men sker ofta praktiskt, till exempel genom användning av länsgränserna. Detta är också tillvägagångssättet i denna studie, det vill säga zonerna utgörs av län. Det är dock inte självklart om/hur vissa zoner bör slås ihop till större zoner, samt vilka kriterier som bör vara styrande för hur en eventuell hopslagning ska gå till. Rent generellt är det dock rimligt att före en hopslagning beakta den genomsnittliga resekostnaden i de olika zonerna. Man bör försöka undvika att slå ihop två zoner med vitt skilda resekostnader och/eller befolkningsmängd till en större zon. Ett annat viktigt kriterium gäller antalet besök från de olika zonerna. Zoner med mycket varierande besöksfrekvenser bör i möjligaste mån inte heller slås ihop. Det kommer att visa sig senare att dessa kriterier kan vara nog så svåra att uppfylla. 27 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland En snabb analys av datamaterialet visar att det är en mycket stor dominans av besökare från Jönköpings län där Åsens by är belägen. 208 av de sammanlagt 282 observationer som används i analysen har rest ifrån Jönköpings län, alltså drygt 70 procent. Övriga besökare kommer till största delen från Östergötland och Västra Götaland medan endast enstaka respondenter har rest från andra delar av landet (se tabell 6). Respondenter från andra länder (sammanlagt 8 respondenter från Danmark och Tyskland) kommer inte med i resekostnadsanalysen. I en zonal resekostnadsanalys är en viss spridning av besöken mellan zonerna önskvärd, så att inte en zon dominerar stort när det gäller antalet besök. Detta är alltså ett potentiellt problem i denna studie eftersom spridningen är så låg. En tolkning är naturligtvis att Åsens by främst är av lokalt intresse. Hade området varit en nationell angelägenhet hade datamaterialet sannolikt uppvisat en större spridning. Men nu är det inte fallet och analysen måste på något vis ta hänsyn till detta. För att komma fram till en bra och rimlig zonindelning med kriterierna ovan i åtanke, har olika hopslagningar testats. Ett försök har även gjorts att inte slå ihop några län. Om samtliga län med åtminstone två besökare räknas resulterar det i totalt 9 län. Det testades att göra en resekostnadsanalys med dessa nio län som grund men resultaten blev mycket instabila, sannolikt på grund av det faktum att Jönköping dominerar så kraftigt bland besökarnas avreseorter. Tabell 6 samt figur 10 presenterar en mycket grov hopslagning där Jönköpings län utgör zon 1 och resterade 8 län utgör zon 2. Resekostnadsanalysen bygger på denna indelning. 28 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Tabell 4. Zonindelning, antal invånare (P), antal besökare (B) samt besök per capita (B/P). Zon Län Antal invånare (18–75 år) Zon 1 Zon 2 Jönköping Östergötland Västra Götaland Kronoberg Halland Stockholm Örebro Skåne Dalarna 233 352 300 863 1 111 508 128 234 205 161 1 423 718 196 662 866 413 194 843 (P) Antal besökare urvalet 208 31 14 5 2 8 6 4 4 i Antal besök totalt för Åsens by 5 (B) 36 879 13 121 Besök/capita (B/P) 0,16 0,003 Tot: 4 427 402 Tot: 282 Tot: 50 000 Det antas att antalet besökare är lika med antalet besök (B), alltså att varje respondent gör ett besök. Det kan naturligtvis vara så att vissa respondenter har gjort fler än ett besök men vid en summering spelar detta ingen roll eftersom vi känner till det totala besöksantalet för Åsens by, det vill säga ungefär 50 000 per år. Notera dock att en förenkling sker eftersom inga antaganden görs gällande besökare från andra platser än de som vi har identifierat i tabell 6.         5  Samma andel som i urvalet men uppräknat till det totala antalet besök vid Åsens by, dvs ca 50 000.   29 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Figur 10. Grafisk illustration av zonindelning. Resekostnadsvariabeln I detta avsnitt beskrivs ett annat centralt steg i genomförandet av en resekostnadsanalys, nämligen konstruktionen av resekostnadsvariabeln. Vår resekostnadsvariabel utgörs av två delar: 1) Själva resekostnaden (medelvärde per zon), 2) Tidskostnaden (värdet av restid uppskattas schablonmässigt till 30 procent av lönen (Cesario, 1976)). Ibland rekommenderas att de som besvarat resekostnadsfrågan i enkäten med ”0 kr” ska tas bort från analysen. Tabell 7 nedan illustrerar resekostnaden med och utan ”nollor”. Resekostnadsanalysen utgår sedan från RK utan nollor. Vidare har hänsyn tagits till i vilken grad syftet med respondenternas resa var att besöka just Åsens by. Om syftet var 100 procent så har hela resekostnaden allokerats till resan. Om respondenten däremot uppgivit att syftet endast var 50 procent så har resekostnaden justerats ned med hälften. Om denna justering inte sker riskerar man att överskatta 30 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland resekostnaden som folk är beredda att lägga ut för att besöka Åsens by. Detta skulle i slutänden leda till en överskattning av Åsens bys ekonomiska värde. Tabell 5. Resekostnader (kr). Zon Genomsnittlig från zonen resekostnad inklusive värdet (RK) av Genomsnittlig resekostnad (RK) från zonen inklusive värdet av restid (utan ”nollor”) 92 283 restid (med ”nollor”) Zon 1 Zon 2 77 160 Notera alltså att den konstruerade resekostnadsvariabeln bygger på faktiska, insamlade data om människors beteende. Ett annat vanligt tillvägagångssätt är att schablonmässigt med hjälp av uppgifter om resavstånd samt kilometerkostnader för olika färdsätt beräkna en resekostnadsvariabel. När respondenterna själva får uppge sina resekostnader ökar vanligtvis bortfallet men samtidigt ges en mer nyanserad bild av vad de verkliga resekostnaderna är. En efterfrågefunktion för resor till Åsens by Utifrån den zonindelning som beskrivits samt information om den tid och de pengar som respondenterna har lagt ut, kan nu en efterfrågefunktion för resor till Åsens by presenteras. Utifrån denna efterfrågefunktion kan sedan konsumentöverskottet eller det ekonomiska värdet av Åsens by beräknas. För en genomgång av konsument- och producentöverskott hänvisas till Riksantikvarieämbetet (2008). Sambandet mellan resekostnad (RK) och besöksfrekvens (B/P) antas vara linjärt och ges av: RK = a + b · (B/P) där b är lutningen och a är konstanten som visar vid vilken resekostnad besöken upphör. Eftersom analysen utgår från endast två zoner kan storleken på a och b beräknas numeriskt på följande sätt utifrån den information vi har gällande zon 1 och zon 2.   Zon 1: RK= 92, B= 36 879 och B/P= 0,16 Zon 2: RK= 283, B=13 121 och B/P=0,003 31 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland b = (283-92) / (0,003-0,16) = -1217 a = 283 + 0,003·1217 = 287 Med hjälp av denna information kan sedan efterfrågefunktioner formuleras enligt tabell 6. Tabell 6. Efterfrågefunktioner för zon 1 och 2. Zon 1 Zon 2 RK zon1 = 287 – 0,0052 · B RK zon2 = 287 – 0,00027 · B Figur 11 visar efterfrågekurvan för resor till Åsens by från zon 1, Jönköpings län. Vid priset 287 kr går efterfrågan ner till 0 medan det pris som faktiskt betalas för resor är 92 kr (se tabell 7). Konsumentöverskottet, eller det ekonomiska värdet av besök från Jönköpings län, är lika med den skuggade ytan. Storleken på konsumentöverskottet är alltså (287-92) · (36 879/2) = 3 595 703 kr. På samma sätt beräknas konsumentöverskottet för zon 2 till (287-283) · (13 121/2) = 26 242 kr. Det beräknade sammanlagda konsumentöverskottet är alltså cirka 3,6 Mkr/år. Detta kan tolkas som det ekonomiska värde som skulle försvinna om Åsens by inte fanns som besöksmål och skall inte förväxlas med utgifterna för resan, som ju faktiskt är en minuspost när konsumentöverskottet beräknas. Figur 11. Efterfrågefunktion samt konsumentöverskott zon 1. 32 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Ovanstående beräkning bygger endast på två zoner och det kan förstås finnas stora variationer inom datamaterialet som inte kommer fram genom denna analys. Ett flertal regressionsanalyser har genomförts utifrån olika zonindelningar och med olika förklarande variabler, förutom RK har även genomsnittlig inkomstnivå (INK) testats, där e är en slumpterm: B/P = f [RK, INK, e] Inkomstvariabeln var inte statistiskt signifikant i någon av regressionerna och en möjlig förklaring till det är att inkomstspridningen är så pass låg i Sverige. Om zon 2 istället delas upp i två separata zoner (zon 2 och zon 3) och zon 1 kvarstår kan a skattas till 310 och b till -1380 med sammanlagd förklaringskraft (R2)=0,61. Tyvärr blir dock signifikansnivån på de skattade variablerna oacceptabelt låg och konstanten (a=310 kr) blir lägre än den genomsnittliga resekostnaden i zon 3 (406 kr), dvs den RK som driver efterfrågan på resor till noll är lägre än den genomsnittliga resekostnaden i en av zonerna. Detta är ett orimligt resultat och beräkningen av konsumentöverskottet bygger inte vidare på detta. Återigen, en trolig förklaring till att regressionerna inte fungerar bättre är den låga spridningsgraden i datamaterialet, med mycket stor dominans av respondenter från zon 1. 33 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 5 Slutsatser samt avslutande diskussion 5.1 Scenariovärderingsstudien Resultaten av scenariovärderingsstudien tyder på att scenariovärderingsmetoden är möjlig att använda för att värdera kulturreservat ekonomiskt på ett tillfredsställande sätt. Vi baserar denna slutsats på följande observationer:  Svarsfrekvensen blev inte lägre än vad som är vanligt för scenariovärderingsstudier som genomförs som en postenkät. Det är ändå önskvärt att få ett mindre bortfall och nedan kommenterar vi hur detta troligen skulle kunna åstadkommas.  Skälen till att inte vilja betala någonting för att göra Högarps by till ett kulturreservat har bara i enstaka fall att göra med att respondenten motsätter sig själva tanken att värdera i pengar. Istället har de skäl som angivits av respondenterna framför allt att göra med: o att inte ha råd o att tycka att det är acceptabelt om Högarps by inte blir kulturreservat o att skatt föredras framför avgift som betalningsinstrument o att man har andra prioriteringar  Trots att det i betalningsviljefrågan gick att antingen kryssa för relativt höga beloppsintervall (upp till 2 000–2 999 kr/månad) eller ange ett eget belopp blev intervallet 200–299 kr/månad den högsta angivna betalningsviljan. Detta intervall valdes av 1 respondent. 6 Den näst högsta angivna betalningsviljan var intervallet 150–199 kr/månad, som valdes av 5 respondenter. Betalningsviljefrågan förefaller således ha fungerat väl, eftersom den inte gav upphov till extremvärden som direkt kan bedömas vara orealistiskt höga. 6 Denna respondent var en man (67 år, född i Sverige) som tyckte att det är ”mycket bra” om Högarps by skulle bli kulturreservat och som bor i ett hushåll bestående av 2 vuxna med en sammanlagd inkomst på 45 000 kr/månad efter skatt. 34 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Det finns rika möjligheter att göra ytterligare utvärderingar av rimligheten i respondenternas svar genom att till exempel skatta värderingsfunktioner där betalningsviljan relateras till inkomst och andra potentiella förklarande variabler. Sådana fördjupade analyser har dock inte varit möjliga att genomföra inom tidsramen för projektet. Det är svårt att bedöma rimligheten i skattningen av den totala betalningsviljan för undersökningspopulationen (2 Mkr/år), eftersom det inte finns så mycket att jämföra med. Vi finner det dock intuitivt tilltalande att den totala betalningsviljan för att inrätta Högarps by som kulturreservat är lägre än det värde som resekostnadsstudien gav för Åsens by (3,6 Mkr/år). I jämförelse med Åsens by måste Högarps by bedömas vara en mycket mindre besökt och mindre välkänd plats, vilket innebär att det ekonomiska värdet av Åsens by bör överstiga värdet av Högarps by med väsentliga belopp. Eftersom icke-besökares värdering av Åsens by inte fångas in av en resekostnadsstudie torde det totala ekonomiska värdet av Åsens by dessutom ligga väsentligt över 3,6 Mkr/år. Att scenariovärderingsstudien fungerade tillfredsställande betyder inte att den hade kunnat genomföras på ett bättre sätt. Här följer några förslag som bör beaktas vid framtida tillämpningar:  Enkäten utvecklades under 2 månader, vilket är relativt kort tid. I allmänhet är det önskvärt att det finns mer tid och resurser för utveckling och testning av en scenariovärderingsenkät, exempelvis med hjälp av fokusgrupper till vilka personer ur allmänheten rekryteras.  Ett bortfall på drygt 50 procent är inte ovanligt för scenariovärderingsstudier som genomförs som en postenkät. Det är ändå viktigt att försöka åstadkomma ett mindre bortfall. Troligen hade bortfallet minskat om en större belöning än en tialott hade kunnat erbjudas de utvalda personerna. Detta bör beaktas i budgeten för en scenariovärderingsstudie.  Ett annat sätt att minska bortfallet kan vara att välja en annan datainsamlingsmetod än en postenkät. Några för- och nackdelar med tre möjliga alternativa metoder är följande: 35 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland o Besöksintervjuer: Ger rika möjligheter att kommunicera olika typer av information och följa upp respondentens svar, men är mycket tids- och kostnadskrävande. o Telefonintervjuer: Kan ge data relativt snabbt och till relativt låg kostnad, men mängden och typen av information som kan kommuniceras är mycket begränsad. Scenariovärderingsstudier kräver vanligen att information förmedlas med hjälp av illustrationer, varför telefonintervjuer oftast är en olämplig datainsamlingsmetod om de inte kombineras med att material görs tillgängligt i förväg för de utvalda personerna. Detta medför en kostnadsökning jämfört med rena telefonintervjuer. Materialet kan sändas per e-post, vanlig post eller finnas tillgängligt på webben. o Webbenkät: Enkäter som respondenterna fyller i via webben blir allt vanligare som datainsamlingsmetod, även för scenariovärderingsstudier. Denna metod kan sänka kostnaderna i jämförelse med postenkäter, särskilt om komplex information i färg måste förmedlas. Denna metod bygger vanligen på att webbpaneler rekryterade av undersökningsföretag får enkäten, vilket kan förväntas leda till en hög svarsfrekvens. Det finns dock en risk att webbpanelen har en sammansättning som inte gör den representativ för den population man vill dra slutsatser om. 5.2 Resekostnadsstudien Resultaten av resekostnadsstudien tyder på att metoden kan användas för att värdera kulturreservat ekonomiskt, men det finns ett antal empiriska utmaningar som genom denna studie blivit uppenbara:  I denna studie har analysen utgått från ett datamaterial med å ena sidan relativt mycket information om respondenter som representerar en liten population (zon 1), och å andra sidan lite information om respondenter som representerar en stor population (zon 2). Ett mer omfattande datamaterial skulle ge ett större underlag av respondenter och förhoppningsvis också större spridning geografiskt, vilket i sin tur borde gynna den statistiska analysen. Man kan tänka sig en brevenkät till ett slumpmässigt urval av befolkningen men eftersom Åsens by (och sannolikt även andra kulturreservat) främst är av lokalt intresse är det inte rimligt med ett slumpmässigt urval bland hela Sveriges befolkning utan det skulle i så fall ske mer 36 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland lokalt. Dock skulle det krävas ett relativt stort urval för att komma upp i önskvärd storlek och spridning av datamaterialet och detta är kostsamt både vad gäller tid och pengar.  När det gäller bristen på spridning i datamaterialet kan en slutsats vara att vissa platser helt enkelt lämpar sig bättre än andra för värdering med hjälp av den zonala resekostnadsmetoden. Om en plats med stort allmänintresse för hela nationen värderas enligt ”på-platsen-metoden” är det möjligt att den önskvärda spridningen i datamaterialet skulle finnas där även utan en stor, omfattande brevenkät. T.ex. behöver alltså inte en studie på plats vid Ale stenar nödvändigtvis resultera i en kraftig majoritet av besökare från Skåne. Platsens allmänintresse bör i möjligaste mån undersökas i förväg.  För att ”på-platsen-metoden” ska fungera tillfredsställande visar erfarenheterna från Åsens by respektive Pershyttan att det i alla händelser krävs särskilda insatser på själva platsen för att få tillräckligt många besökare att fylla i en enkät. Specialinsatserna i Åsens by där personal aktivt sökte upp besökare för att få dem att fylla i enkäter var exempelvis troligen av stor betydelse.  Resekostnadsvariabeln i denna studie bygger på subjektiv information från respondenterna vad gäller resekostnad och restid. Det finns stora fördelar med detta eftersom analysen bygger på verkligt beteende hos respondenterna. Nackdelen är att enskilda observationer i zoner med få respondenter kan få orimligt stor vikt när den genomsnittliga resekostnaden beräknas. I många fall är det enklare att endast fråga respondenterna hur långt de har rest och sedan utifrån schablonvärden beräkna genomsnittliga resekostnader.  Trots de empiriska utmaningarna i denna studie verkar storleken på det beräknade konsumentöverskottet (3,6 Mkr/år) intuitivt rimlig, särskilt i relation till den skattade betalningsviljan för Högarps by (2 Mkr/år). 37 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 5.3 Avslutande diskussion Syftet med studien vars resultat presenteras i denna rapport var att: 1) testa etablerade miljövärderingsmetoder och deras användbarhet för ekonomisk värdering av kulturmiljön. Denna testning har genomförts genom en tillämpning av scenariovärderingsmetoden i Högarps by och resekostnadsmetoden i Åsens by. I förlängningen fanns även en förväntan att: 2) projektet skulle medverka till förbättrade samhällsekonomiska konsekvensanalyser och: 3) bidra till utvecklingen av hur kvalitativa värden för kulturmiljön kan värderas i monetära termer. Utifrån vår analys kan konstateras att punkt 1 ovan kan uppfyllas, det vill säga såväl scenariovärderingsmetoden som resekostnadsmetoden är användbara för att värdera kulturmiljön, i det här fallet kulturreservat. Storleken på de skattade ekonomiska värdena har inte varit möjliga att validera eftersom värdering av kulturmiljöer är så pass outforskat men det är ett rimligt och intuitivt tilltalande resultat att Åsens by värderas högre än Högarps by, eftersom Åsens by är ett mer välkänt och välbesökt område. Samtidigt ligger de skattade värdena inte alltför långt ifrån varandra. Naturligtvis finns det saker som kan förbättras och göras annorlunda vid framtida liknande studier. För scenariovärderingsstudier skulle till exempel mer tid till enkätutveckling samt en mer generös belöning till respondenter vara gynnsam. För framtida resekostnadsstudier är det till exempel klokt att i förväg försöka ta reda på om en plats lämpar sig för en ”på-platsen-analys” eller om det finns skäl att samla in data på något annat sätt. Utöver de rent ekonomiska resultaten har genomförandet av studierna bidragit till ökad kunskap om vilka respondenterna är, varifrån de kommer och varför de besöker kulturreservat. Punkt 2, det vill säga syftet att medverka till förbättrade framtida konsekvensanalyser, kan vi inte säga något om idag men det är åtminstone helt klart att denna studie bidrar med nyttoskattningar som bör kunna komma till användning även för detta syfte. I slutänden kan därigenom förhoppningsvis en fördjupad förståelse för och värdesättande av kulturmiljöerna främjas. När det gäller att bidra till utvecklingen av hur kvalitativa värden för kulturmiljön kan värderas ekonomiskt (punkt 3) bidrar denna rapport med tydliga exempel på hur detta i praktiken kan gå till. Precis som vid värdering av naturmiljöer finns det såväl styrkor som svagheter hos metoderna som även gäller vid värdering av kulturmiljöer. Dessa styrkor och 38 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland svagheter är dock mer kopplade till metoderna som sådana snarare än det faktum att det just är kulturmiljöer som värderas. Sammanfattningsvis kan styrkorna och svagheterna med de genomförda studierna summeras:  Enkätundersökningarna för Åsens by och Högarps by fungerade väl och gav efterfrågad information, inte minst tack vare ett stort lokalt engagemang bland personalen.       Normal svarsfrekvens i scenariovärderingsstudien (men det vore i och för sig önskvärt med en högre svarsfrekvens). Rimlig storlek på de skattade ekonomiska värdena. Ökad kunskap om både befintliga och potentiella besökare av kulturreservat, t.ex. om deras skäl för att göra ett besök. Låg svarsfrekvens vid Pershyttan, vilket gjorde att en resekostnadsanalys inte kunde genomföras. Svårt hitta rimlig zonindelning i resekostnadsstudien för Åsens by. Knappt med tid att utveckla enkäterna och förankra genomförandet av datainsamlingen. Om Riksantikvarieämbetet, går vidare med fördjupade studier inom området är erfarenheterna och de empiriska utmaningar som denna studie pekar ut av stor användning. Det insamlade datamaterialet är rikt och erbjuder en stor potential för fördjupade analyser utöver de ekonomiska aspekterna bla: Kännedom om kulturreservat, allmänhetens inställning, besökarnas synpunkter, information om besökare, vilka informationskanaler som används och aktuella målgrupper. 39 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Referenser Brännlund, R., Kriström, B., 1988. Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund. Cesario, F. J., 1976. Value of time in recreation benefits studies. Land Economics 52(1), 32–41. Freeman III, A. M., 2003. The Measurement of Environmental and Resource Values: Theory and Methods. Resources for the Future, Washington, DC. Naturvårdsverket, 2005. Kvalitetskriterier för ekonomiska miljövärderingsstudier. Rapport, Naturvårdsverket, Stockholm. Riksantikvarieämbetet, 2008. Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys: Kulturmiljön i miljömålsarbetet. Rapport 2008:2, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Söderqvist, T., Hammer, M., Gren, I-M., 2004. Samverkan för människa och natur: En introduktion till ekologisk ekonomi. Studentlitteratur, Lund. 40 Bilaga 1 Orsak att inte betala för att Högarps by ska bli kulturreservat Andra motiv än ”För mig skulle det vara acceptabelt om Högarps by inte skulle bli ett kulturreservat” eller ”Jag anser mig inte ha råd” till att svara ”nej” eller ”vet ej” på fråga 8, ”Skulle du vara beredd att betala en summa för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat?”. Allemansrätten tillåter mig att gå och titta om jag inte förstör!! Anser att finansiering bör skötas genom staten, t.ex. Naturvårdsverket. Anser att vi har finansiella medel genom skatter. Betalar till fadderbarn just nu. Betalar vid besöket och genom skatt. Betalas av skatten vi redan betalar. Betalas med skattemedel. Bor i Skinnskälla by. Här är det mycket gammalt att ta vara på. Borde finansieras genom skattepengar. Bör redan finnas täckning i den skatt man betalar. Det allmänna ska betala. Däremot kan det ge utkomstmöjligheter för människor i bygden. Det bör finnas möjlighet att finansiera genom våra skatter. Det finns andra områden som är i större behov av finansiering. Det finns nog pengar hos Naturvårdsverket och liknande. Tycker att de skattepengar man betalar mycket väl kunde gå till sådan här verksamhet! Det finns så många områden i Sverige som är värda att bevara som kulturreservat. Detta skall styras centralt (inom riket). Det får tas via skattsedeln, inte betala extra för just ett projekt, då finns för min del intressantare projekt att betala till. Det kanske räcker med det vi har, nästa generation bryr sig nog inte. Det ligger i Vetlanda kommun så egentligen intresserar det inte mig som bor i Hultsfreds kommun. Det ligger inte tillräckligt nära. Det måste finnas finansiering inom regionala medel (Länsstyrelsen m.fl.) till sådana här viktiga saker för att få en bra turistnäring och ett kulturarv. Det ska ske genom skattepengar. Det ska tas av våra skattepengar. Det skall vara självfinansierat om det skall vara berättigat. Det är ingen som betalar mitt hus. Varför ska jag betala för en hel by då? Detta måste vara en sak som finansieras av skattemedel så att alla får vara med och betala oavsett var man bor. Eftersom jag inte har någon kunskap om eller något förhållande till Högarps by (detta är första gången jag hör talas om den) så känns det omöjligt att svara på dessa frågor på ett meningsfullt 41 sätt. Gäller även för fråga 7! Eftersom jag inte vet något om platsen eller har anknytning till den är det lite svårt att ta ställning. Dock tycker jag det är viktigt att bevara kulturarvet. I vilken form och till vilken kostnad är svårt att avgöra. Det handlar som alltid om prioriteringar. Eftersom jag inte vet så mycket om det skulle jag vilja ha mer information innan jag vill vara med och betala. Egoistiskt sett hur jag kunskapen om hur ett sådant område fungerar och det finns liknande inom rimliga bilavstånd (Stensjö by (Oskarshamn) och Åsens by). Blir det fler minskas underlaget för redan befintliga (som har det svårt ekonomiskt redan). Ekonomi löses genom Riksantikvarieämbetet som kan förslagsvis begära statliga medel. En kostnadsfråga beroende på om Hultsfreds kommun måste höja skatten beroende på ev. nedläggningar av skolor i ytterområden. Finansiering av natur- och kulturreservat bör alltid ske via skattsedeln. Höjd skatt har jag inget emot. Finns många saker att betala för, vet ej om detta skulle vara en av dem jag skulle ge pengar till. För att jag inte bryr mig om det och är därför inte intresserad av att betala. För långsiktigt åtagande. Förväntar mig att man förvaltar skattemedel på ett sådant sätt att man löser detta. Genom den skatt som redan betalas. Genom skattefinansiering. Statsbidrag, EU-bidrag, kommunalt, landsting. För att bibehålla kulturarvet. Har ingen relation till ämnet. Har inte det intresset. Har inte funderat på hur det skulle finansieras, finns det EU-pengar att söka? Inträde, betalning till guidning osv. Budget krävs för att svara. Helst finansieras utav skattemedel. Högst tveksam till om det lämpliga i att öronmärka skattemedel till ett visst syfte under så lång tid. I första hand bör det finansieras med skattemedel eller EU-bidrag. Inte intresserad. Jag anser att det ska tas av skatten till detta, eftersom det är så pass viktigt. Jag anser att det är samhällets uppgift att sköta detta via skatten. Jag betalar 20 000 kr i skatt per månad. Det ska täcka viktiga kulturella och naturmässiga satsningar. Jag betalar genom skatten, det går att söka kulturbidrag. Jag betalar skatt till stat och kommun. Jag betalar skatt. Jag har drygt 4,5 mil till Högarps by så jag kommer förmodligen aldrig att åka dit. Jag har en egen gård med kulturella värden jag i 1:a hand värnar. Jag har för lite kunskap om Högarps by och projektet runt omkring. 42 Jag har så mycket mer som står mig varmare om hjärtat. Jag lägger mina pengar på att renovera, vårda och bevara gamla motorfordon. Jag tror att man måste ha varit i Högarps by och sett det för att vara beredd att betala för det. Jag tycker att det ligger på stat och kommuns ansvar för så helvetes mycket skatt som man betalar. Jag tycker att kostnaderna skulle betalas på ett annat sätt, t.ex. skattepengar, sponsring, sälja produkter som tillverkas där såsom ekologisk frukt/grönsaker, saft, must etc., museiverksamhet. Jag är född i Skåne, min tanke är att flytta tillbaks dit. Kan inget om detta. Kan inte uttala mig om det. Är ej något insatt i det. Sorry. Kanske kan finansieringen ske via skatten. Kostnaden ska tas via skattsedeln, dock ej på kommunalskatten. Kostnader till naturreservatet/kulturreservatet bör finansieras genom det allmänna skatteuttaget. Kultur är en riksangelägenhet, därför bör ersättning ske med statliga medel. Kulturbyar är alltid bra för turistnäringen. Kulturreservat bör finansieras helt genom offentlig finansiering med stöd av EU-fondmedel. Kompletterande privat finansiering kan vara önskvärd genom olika intresseföreningar. Med offentlig finansiering menas: Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelse/Regionförbund etc, dock ej kommunal finansiering. Kulturreservat ska inte betalas av privatpersoner. Känner inte till Högarps by. Känner inte till området och vill då inte betala för något jag inte känner till. Känns ganska långt ifrån mina egna intressen eller mina prioriteringar. Läste samtliga frågor först. Kan tänka mig ett engångsbelopp, men inte månatligt. Viktigt att bevara kulturarvet men inte på bekostnad av annan utveckling. Medel tas över skattsedeln. Min uppfattning är att det ska finnas statliga medel för detta. Måste sätta mig in bättre i frågan. Ni har väl massor av hål att lägga de pengarna i. Är det inte på tiden att satsa lite pengar på våra barn när det i skolorna bara talas om besparingar och nedskärningar? När det kommer till sån här skit verkar det finnas hur mycket pengar som helst. Sånt här kan ni ta EU-pengar till så kommer de till lite nytta också! Omprioritering av de som idag redan tas ut av skattebetalarna. Pengar kan tas från allmänna skattemedel. Reservat ska inte finansieras lokalt utan resurser måste komma från statligt håll. Detta för att värdet finns för alla inklusive turister. Ska bekostas med skattemedel. Ska det behövas några allmosor? Går det inte att finansiera kulturreservatet på något annat sätt? Ska finansieras av staten. Skall betalas via skattsedeln. Viktigt att bevara och sprida kunskap om vårt kulturarv. 43 Skall finansieras av skattemedel. Skall finansieras genom skatten. Skall vara skattefinansierat. Skattemedel = EU-medel = som jordbruket får för att hålla öppna landskap och liknande. Skattemedel skall bekosta detta. Skattemedel skulle tagas! Skola och äldrevård går före. Skulle bero på hur stor summan att betala skulle bli. Staten eller EU. Statliga anslag får bära kostnaden. Svårt att värdera i pengar. Så högt skattetryck som vi har, så måste det gå att inrymma i ordinarie kulturbudget Ta av skattemedel. Ta det via skatten. Tycker det är bra att kulturreservat ska finnas, men om de blir flera stycken, vad skulle det då kosta oss som privatpersoner? Skulle kunna tänka mig att betala men då till fler kulturreservat och inte bara till ett enda. Tycker ej privatpersoner skall gå in och betala sånt här. Inte i denna kris. Verksamheten bör i princip finansieras med offentliga medel, ev. entréavgifter. Betalar gärna lite skatt för att förverkliga projektet. Vet ej. Vet för lite om byn. Vet inte tillräckligt mycket. Vi som inte är idrottsintresserade vill ha något av kommunen, för det är inne hur det var förr i tiden på landsbygden, bostad, kök, slåtter, ladugård. Vill i så fall veta att pengarna verkligen kommer till byns bevarande. Ålderspensionär. Är ej insatt i det här så jag kan ta ställning till det. Är ej intresserad av detta. Är inte intresserad. Satsa pengarna på ungdomsverksamhet för att få färre ligister i framtiden. Är väl egentligen inte så insatt för att t.ex. betala. 44 Bilaga 2 Orsaker att betala för att Högarps by ska bli kulturreservat? Svar på fråga 11, ”Varför kan du tänka dig att betala för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat?”. Att bevaras för framtiden. Bara om det drar turister. Betalas genom kommun eller landsting. Viktigt för samhällets fortsatta verksamhet att veta sin historia. Bevara kulturarvet och kunskapen om hur man skötte landskapet förr. Bevara kulturhistoria för framtidens generationer, inte bara på pappers- och digitalmedia. Upplev i "verkligheten". Bevara kulturlandskapet. Bibehållet kulturarv. Biologiska värden tas om hand, ökad kunskap om vårt kulturarv framför allt för ungdomar. Bra att bevara från gamla tider och bibehålla kunskaper. Ger möjligen ett antal besökare. Får inte bli för dyrt! Bra att ha intressanta utflyktsmål som är kulturellt neutrala och fri från kommersiella intressen och påtryckning. Bra för bygden. Bra idé under förutsättning att alla betalar, vilket nog är svårt att genomföra. Det behövs kulturreservat. Det finns ett värde i att bevara kulturhistoriskt och biologiskt viktiga miljöer. Det är mycket viktigt att bevara vårt kulturarv för framtiden, så att kommande generationer vet var vi har vårt ursprung. Det är viktigt att bevara gammalt så vi kan lära av detta och förstå hur man levde. Vi har mycket att lära och kunna efterleva som de gjorde från förr. En liten summa av många så tror jag att det går. Det är viktigt att vi tar tillvara vår historia. Det är viktigt för alla, man behöver bevara vissa saker som ju är ovärderliga. Det är vår historia. Visad live! Det är väl bra. Det är värdefullt att bevara en gammal miljö åt kommande generationer. Drar människor till bygden, det är bra. En vacker plats, som är värd att vårdas. Fler besökare, kulturlandskapet vårdas och bebyggelse. Framtida ungdomars kulturarv. För att bevara de biologiska värdena. För att bevara den gamla byn till eftervärlden. För att bevara en del av kulturarvet. För att bevara ett gammalt landskap. För att bevara kulturen där. 45 För att bevara kulturmiljöer. För att bevara kulturreservatet i framtiden och ta hand om de biologiska värdena. Låta bebyggelsen vara kvar. Öka kunskapen om kulturarvet. För att bevara kunskapen om vårt förflutna och ge ungdomar påtaglig information om levnadsvillkoren för deras förfäder. För att jag känner till byn ganska väl. För att kunna bidra med att bevara något vackert och intressant. För att kunna bidra till att utveckla en bygd. För att visa framtida generationer hur man levde på landsbygden i äldre tider. För de efterkommande släktena. För mig är det nostalgi -- men jag tror också att utvecklingen för oss nu har gått så svindlande fort att vi blivit rotlösa -- vi behöver "se våra rötter". Hellre skattepengar till kultur än till militärutgifter. Historien är viktig. Högarps by påminner mej om min lyckliga barndom i Småland. Intresse för kulturarv. Investering för framtiden. Jag betalar om avgift ej tages ut vid besök. Om betalning för besök [betalar jag] ej månadsbetalning. Jag bor i en liknande by som invaderas av sta[ds]bor som bygger nya hus och jordbruket försvinner. Jag har stort intresse av att vårt kultur/naturarv förs vidare till kommande generationer och vistas så ofta jag kan ute med barn i grupper. Jag tycker att det är viktigt att bevara vårt kulturarv. Jag tycker att det är viktigt för framtiden att bevara gammalt kulturarv. Lycka till! Jag är inte jätteintresserad, men som gammal Virserumsbo kan jag tänka mig att sponsra med en mindre summa. Jag är lantbrukarson och tycker om naturen. Jo för att det är vackert och sevärt. Kulturlandskapet vårdas. Kulturlandskapet vårdas. Kunskap om vårt arv och tidigare leverne. Känns bra att hjälpa till på något som kan vara bra för många. Lära mig mer om kulturarvet. Bevara och utveckla dessa unika miljöer. Kommer själv från landet. Möjligheten att besöka och själv ta del och uppleva ett kulturlandskap från tidigare generationer. Närheten till där jag bor plus att jag vill bevara det gamla för det får inte glömmas bort. Om det gamla försvinner kan vi aldrig återställa det. Om man vet att pengarna går till det man vill är man beredd att betala. Många bäckar små blir en stor å. Omvårdnaden om natur och kultur. Platsen är lämplig. På grund av att det finns så få sådana skyddade ställen och det är oerhört viktigt att spara dem, både för samhället och naturen. Rekreation och kulturlandskap blir viktiga för framtida turism och naturupplevelser. 46 Se svar på fråga 7. Skattepengar räcker inte till allt, det finns viktigare saker som behöver skattepengar. Så att inte allt försvinner av det gamla kulturlandskapet såsom blommor. Så våra barn kan se hur deras förfäder levde. Tycker att det är viktigt att värna om natur/kulturvärden. Men tycker att jag bor för långt bort för att betala en större summa. Tycker det är viktigt att bevara miljöer och naturområden. För att göra det krävs att pengar kommer in för att få folk att hjälpa till och bidra med sin kunskap. Även för att få upp informationstavlor och vandringsleder. Vet ej om just Högarp är rätt att göra till reservat, men en andel av skattemedel bör gå till att bevara vårt kulturarv till framtida generationer. Vet ej. Vet ej. Vetskapen om det förflutna ger förståelse för nuet. Viktig för kommande generationer. Viktigt att bevara det som varit en gång. Viktigt att bevara gammal kultur. Viktigt att bevara och känna till vårt kulturarv och våra rötter (historia). Viktigt att bevara. Viktigt bevara bymiljön. Viktigt att slå slåtterängarna med lie för att bevara sällsynta växter. Vår historia måste leva vidare in i framtiden. Våra arv till framtida generationer. Värdefullt för kommunens turism. Är intresserad av hembygd och natur. 47 Bilaga 3 27 juli 2009 Enkät till dig som bor i Hultsfreds eller Vetlanda kommun Du får här en enkät som är en del av ett projekt som syftar till att vi ska få bättre kunskap om allmänhetens inställning till så kallade kulturreservat och hur sådana värderas. I projektet studeras två befintliga kulturreservat (Åsens by i Jönköpings län och Pershyttans bergsmansby i Örebro län) och ett område som föreslås bli kulturreservat, nämligen Högarps by. På baksidan av det här brevet finns några fakta om Högarps by. Högarps by ligger i Stenberga församling i Vetlanda kommun, nära kommungränsen till Hultsfred. Höga natur- och kulturvärden gör att byn har föreslagits bli ett kulturreservat. Förslaget för detta kulturreservat Om du vill ge synpunkter på kommer i sommar att gå ut på remiss, men denna förslaget måste du därför göra enkät är helt fristående från remissförfarandet. detta inom ramen för det För att vi ska få veta allmänhetens inställning till Högarps by har du och cirka 1 000 andra slumpmässigt utvalda invånare i Hultsfreds och Vetlanda kommuner fått den här enkäten. Vi ser mycket fram emot att få dina svar på enkäten! Posta dina svar i det portofria svarskuvertet snarast möjligt. Stort tack på förhand! Enkätundersökningen genomförs av Enveco Miljöekonomi AB på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. Om du har några frågor kan du kontakta Åsa Soutukorva (e-post asa@enveco.se, tfn 070-7525610) eller Tore Söderqvist (e-post tore@enveco.se, tfn 070-4937473). Kontaktperson på Riksantikvarieämbetet är Eva Waldén Selin (e-post eva.walden.selin@raa.se). Med vänlig hälsning RIKSANTIKVARIEÄMBETET ordinarie remissförfarandet. Anonymitetsskydd Dina svar kommer att vara helt anonyma. De skyddas enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen (1980:100) samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta innebär bland annat att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. Numret på enkäten har bara med våra utskicksrutiner att göra. När vi får din enkät prickar vi av ditt namn från vår adresslista, så du slipper få påminnelser. Ditt namn kommer inte att kopplas ihop med dina svar. 48 Några fakta om Högarps by Högarps by består idag av Stora och Lilla Högarp och är en väl sammanhållen bymiljö med sammanlagt fem gårdar. Högarp har troligen etablerats under medeltiden, och byn har haft sitt nuvarande läge i närmare 200 år. De gamla fägatorna där djuren drevs i vall finns välbevarade med sina karaktäristiska gärdesgårdar löpande ut från gårdarna till bete i hagar och skog. Byns högsta punkt ligger 223 meter över havet. I klart väder har man milsvid utsikt. I byn finns ett stort antal hamlade träd – längs byvägen, fägator, i de gamla ängsmarkerna, vid odlingsrösen och på åkerholmar. Många av de hamlade träden har en ansenlig ålder, men nyhamling har också skett under senare år. Floran är mycket rik. 125 örter samsas här, varav många är beroende av människans skötsel. Slutar man slå gräset på ängarna och vägrenarna, försvinner eller minskar örter som slåtterfibbla, gullviva, rödklint och stor blåklocka. Den rika floran beror också på att ängarna aldrig gödslats med handelsgödsel. Gårdarna inom Stora Högarp är belägna längs en bygata i de lägen de tilldelades i samband med storskiftet 1816. Merparten av bebyggelsen har bevarat sin karaktär från 1700- och 1800-talen. I Lilla Högarp finns byns äldsta bostadshus, en enkelstuga från 1700-talet. Högarps höga kultur- och naturvärden har sin grund i att utvecklingen under 1900-talets senare hälft gått långsammare i Högarp än i de flesta andra skogsbyar. Delar av den gamla ängsmarken har varit föremål för slåtter under lång tid, delar av betesmarken har hållits öppna av betesdjur och de små åkrarna har odlats långt fram i tiden. Trots att vissa delar är igenväxande och har beskogats under de senaste 30 åren är landskapet påfallande lätt att läsa utifrån kartor från början av 1900-talet. En del av Högarps by är naturreservat sedan 1995, se kartan på s. 1 i enkäten. Alla är välkomna att besöka byn till fots. Besökare ombeds parkera vid P-platsen. I byn finns även ett bymuseum och dessutom finns en utställning i ”Gullis” hus i byn. 49 Blommande körsbärsträd i Högarps by. Foto: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Högarps by som kulturreservat: Vad tycker du? Vetlanda Här ligger Högarp Gräns för det föreslagna kulturreservatet Nye Virserum Avstånd Vetlanda-Högarp: 30 km Avstånd Virserum-Högarp: 5 km Det föreslagna kulturreservatets storlek: 58,6 hektar Gräns för det befintliga naturreservatet Läs följebrevet innan du börjar besvara enkäten! På baksidan av brevet finns fakta om Högarps by. 1 50 VAD ÄR ETT KULTURRESERVAT? Det finns 34 kulturreservat i Sverige Du kan läsa mer om kulturreservat på www.raa.se/kulturreservat. Det är på förslag att Högarps by ska bli ett kulturreservat. Att inrätta ett kulturreservat är ett sätt att skydda värdefulla kulturpräglade landskap. De kulturreservat som ligger närmast dig är Linnés Råshult i Älmhults kommun och Åsens by i Aneby kommun. Vad får besökarna? I ett kulturreservat ska det vara möjligt för besökare att uppleva bevarade äldre kulturlandskap. Med hjälp av t.ex. guidningar och vandringsleder görs naturen och kulturmiljön tillgänglig, så att besökarna kan ta in vad de ser och upplever. Besökarna ska få en uppfattning om hur historien har format landskapet och hur dagens moderna samhälle har vuxit fram. Vem brukar och äger ett kulturreservat? Många kulturreservat har privata ägare, brukare och boende som medverkar i förvaltningen av reservatet. Flera av reservaten förvaltas också i samarbete med länsmuseer, kommuner eller ideella organisationer. Ett kulturreservat innebär inte att staten köper marken, utan den befintliga ägoformen behålls. Kulturreservat inrättas i samförstånd med de som är berörda och i samtycke med alla markägare. Vad är skillnaden mellan kulturreservat och naturreservat? Till skillnad från ett naturreservat är syftet med ett kulturreservat att ge ett skydd som är tydligt anpassat efter vad som behövs för att vårda kulturmiljön. Inom ett kulturreservat ska det vara möjligt att bruka marken aktivt och det kan även finnas vårdande och pedagogisk verksamhet. Man kan säga att ett kulturreservat ger en levande kultur, som i sin tur gynnar de naturvärden som är beroende av hävd. Många blommor och fjärilar är t.ex. beroende av att ängar och hagar sköts på ett traditionellt sätt. 1. Hade du hört talas om begreppet ”kulturreservat” innan du fick den här enkäten?    Ja Nej Vet ej 2. Dina närmaste kulturreservat är Linnés Råshult i Älmhults kommun och Åsens by i Aneby kommun. Har du besökt något av dessa någon gång? Kryssa i en eller två rutor.    Ja, Linnés Råshult Ja, Åsens by Nej 2 51 3. Hur viktigt tycker du det är att det satsas skattemedel på följande saker? Kryssa i en ruta på varje rad. Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Helt centralt Vet ej Vägar Naturreservat Idrottsevenemang Teatrar Kulturreservat Bibliotek Kollektivtrafik Läs mer om Högarps by på baksidan av följebrevet! DIN ANKNYTNING TILL HÖGARPS BY Som du ser på kartan på s. 1 är en del av det föreslagna kulturreservatet idag naturreservat. I byn finns även ett bymuseum och dessutom finns en utställning i ”Gullis” hus. 4. Vad av följande i Högarps by hade du hört talats om innan du fick den här enkäten? Sätt ett eller flera kryss.     Naturreservatet Slåtterängen Bymuseet ”Gullis” hus   Annat  Ange vad: __________________________ __________________________ Jag hade inte hört talats om Högarps by 5. Vad av följande i Högarps by har du besökt åtminstone någon gång? Sätt ett eller flera kryss.     Naturreservatet Slåtterängen Bymuseet ”Gullis” hus   Annat  Ange vad: __________________________ __________________________ Jag har inte besökt Högarps by 3 52 HÖGARPS BY SOM KULTURRESERVAT Tabellen nedan visar vad som troligen händer om Högarps by blir ett kulturreservat (se kolumnen längst till höger). Om Högarps by inte blir ett kulturreservat består dagens naturreservat, och tabellen visar också vad detta troligen innebär (se kolumnen i mitten). Egenskap Byn blir inte kulturreservat, men dagens naturreservat består Ja Ja, delvis Nej Nej, inte med säkerhet Nej Nej, inte med säkerhet Nej Nej, inte med säkerhet Byn blir kulturreservat Kom ihåg att kulturreservatet skulle få en större yta än dagens naturreservat! Biologiska värden tas om hand (t.ex. sällsynta växter) Kulturlandskapet vårdas Bebyggelsen tas om hand Bymuseet finns kvar Bymuseet utvecklas Byn görs mer tillgänglig genom att vandringsleder inrättas Fler guidningar Förbättrad information i byn om dess natur- och kulturvärden Fler verksamheter som sprider kunskap om kulturarvet, t.ex. slåtter Ökat samarbete med bygdens föreningar och företag Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Om Högarps by blir kulturreservat kan man även förvänta sig att den blir mer känd, vilket troligen lockar fler besökare till byn och bygden. Om kulturreservatet inte bildas kan inga medel ges till vård av bebyggelsen eller skötsel av markerna på de övriga fastigheterna. Naturreservat vårdas nämligen med ett syfte med pengar från Naturvårdsverket och kulturreservat vårdas på ett annat sätt med pengar från Riksantikvarieämbetet. 6. Tycker du att det vore bra eller dåligt om Högarps by skulle bli ett kulturreservat? Kryssa i en ruta. Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet ej dåligt dåligt bra eller bra bra dåligt 4 53 7. Hur oviktiga eller viktiga tycker du att följande egenskaper hos kulturreservatet skulle vara? Kryssa i en ruta på varje rad. Mycket oviktig Ganska oviktig Varken oviktig eller viktig Ganska viktig Mycket viktig Vet ej Biologiska värden tas om hand Kulturlandskapet vårdas Bebyggelsen tas om hand Bymuseet utvecklas Byn görs mer tillgänglig genom att vandringsleder inrättas Fler guidningar Förbättrad information i byn om dess natur- och kulturvärden Fler verksamheter som sprider kunskap om kulturarvet Ökad kunskap om vårt förflutna och dåtidens levnadsvillkor Bibehållen kunskap om hur kulturhistoriska värden vårdas Ökat samarbete med bygdens föreningar och företag Fler besökare till bygden 5 54 Vad skulle du vara beredd att betala? Det krävs resurser för att utveckla Högarps by på det sätt som ska ske i ett kulturreservat. Vi ber dig nu att tänka dig att det är en öppen fråga om Högarps by skulle bli ett kulturreservat eller inte, och att pengafrågan är olöst. Tänk dig vidare följande: • Finansieringen skulle ske genom en avgift som invånarna i Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län betalar till en regional fond under åren 20102029. (År 2029 skulle en utvärdering av verksamheten ske.) • Avgiften skulle öronmärkas så att du kan vara säker på att den skulle finansiera just kulturreservatet. • Kulturreservatet skulle inrättas år 2010 om dess värde för befolkningen kan bedömas vara större än kostnaderna. Erfarenheter från liknande enkäter visar att man kan svara en sak, men i verkligheten göra något annat. Vissa kanske anger en lägre summa pengar än vad de egentligen vill betala. Detta kan bland annat bero på att de tycker att de har rätt till en levande kulturmiljö. Andra kanske svarar en högre summa än vad de egentligen vill betala. Vi vill inte att du tänker på detta sätt när du besvarar våra frågor, utan svara utifrån vad du faktiskt är beredd att betala. Det kan säkert finnas andra orsaker till att man svarar som man gör. Om du har några tankar kring detta så skriv gärna dessa i slutet av den här enkäten. Vi vill nu veta vad du under dessa förutsättningar skulle vara beredd att betala för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat. 8. Skulle du vara beredd att betala en summa för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat?    Ja, jag skulle vara beredd att betala en summa  Gå till fråga 10 Nej, jag skulle inte vara beredd att betala någonting  Gå till fråga 9 Vet ej  Gå till fråga 9 9. Varför svarade du Nej eller Vet ej i föregående fråga? Kryssa i en eller flera rutor.  För mig skulle det vara acceptabelt om Högarps by inte skulle bli ett kulturreservat  Gå till fråga 12   Jag anser mig inte ha råd  Gå till fråga 12 Annat motiv  Skriv på raderna nedanför och gå sedan till fråga 12 ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 6 55 10. Hur mycket skulle du maximalt vara beredd att betala för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat? Kryssa antingen för en av rutorna med förtryckta belopp eller skriv en egen summa på översta raden. Betalningen ska ske varje månad under åren 2010-2029. Innan du svarar, tänk på att din privata budget ska hålla, det vill säga att du får avstå från något annat för att kunna betala det här. Egen summa: _________________________________ kr per månad         1-9 kr/mån 10-19 kr/mån 20-29 kr/mån 30-49 kr/mån 50-74 kr/mån 75-99 kr/mån 100-149 kr/mån 150-199 kr/mån         200-299 kr/mån 300-399 kr/mån 400-499 kr/mån 500-749 kr/mån 750-999 kr/mån 1000-1499 kr/mån 1500-1999 kr/mån 2000-2999 kr/mån 11. Varför kan du tänka dig att betala för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat? Svar: ___________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ AVSLUTANDE ALLMÄNNA FRÅGOR 12. Vilket är ditt kön?   Kvinna Man Nu är det bara några få enkla frågor kvar. Tack på förhand för att du svarar på dem också! 13. Vilket år är du född? Svar: _____________________ 14. I vilket land föddes du?   Sverige Annat land  Ange land: ________________________________________ 7 56 15. Hur många personer bor det i ditt hushåll? Ange antal personer. Svar: _______ barn 0-17 år _______ vuxna 18 år eller äldre Glöm inte att räkna med dig själv! 16. Vilken är din högsta utbildningsnivå? Kryssa i den ruta som bäst överensstämmer med din högsta utbildningsnivå.     Obligatorisk skola (t.ex. grundskola, folkskola eller motsvarande) Yrkesutbildning (t.ex. yrkesskola, fackskola eller motsvarande) Gymnasieutbildning (även t.ex. realexamen, folkhögskola eller motsvarande) Universitet eller högskola 17. Ungefär hur stor är ditt HUSHÅLLS totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension, osv. Skriv in beloppet eller kryssa i en ruta nedan. Svar: _________________________________ kr per månad      Lägre än 10 000 kr 10 000 – 19 999 kr 20 000 – 29 999 kr 30 000 – 39 999 kr 40 000 – 49 999 kr     50 000 – 59 999 kr 60 000 – 69 999 kr 70 000 – 79 999 kr 80 000 kr eller mer Tack för din medverkan! Om du har några synpunkter och/eller tillägg, skriv dem här: ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ Skicka nu in frågeformuläret i svarskuvertet. Om svarskuvertet har kommit bort kan du använda ett eget kuvert. Adressen är: Enveco Miljöekonomi AB, SVARSPOST, 20544454, 127 20 Skärholmen. Du behöver inte sätta frimärken på detta kuvert. 8 57 Bilaga 4 Fyll i enkäten, så bjuder vi på kaffe/te med kaka som tack för hjälpen! Vad tycker du om kulturreservatet Åsens by? Vi vill veta mer om dig som besöker Åsens by, din resa hit och dina åsikter om detta kulturreservat! Dina svar på nedanstående frågor hjälper oss att värdera kulturmiljön och förbättra Åsens by. Vi är mycket tacksamma om du besvarar alla frågor. Lämna sedan in frågeformuläret i Handelsboden eller i Kaffestugan. Som tack för hjälpen får du en biljett som ger dig gratis kaffe/te med kaka i Kaffestugan. (Det går också bra att du skickar frågeformuläret till Enveco Miljöekonomi AB, Oxholmsgränd 3, 127 48 Skärholmen, men då måste du göra detta senast 31 augusti 2009.) Om du har några frågor kan du fråga personalen i Handelsboden. Ansvariga för undersökningen är Riksantikvarieämbetet (kontaktperson: Eva Waldén Selin, e-post eva.walden.selin@raa.se) och Enveco Miljöekonomi AB (kontaktpersoner: Åsa Soutukorva, e-post asa@enveco.se, tfn 070-7525610, och Tore Söderqvist, e-post tore@enveco.se, tfn 070-4937473). Teklas hus i Åsens by. Foto: Lennart Gustavsson, Tranås 58 1 DITT BESÖK I ÅSENS BY 1. Ange datumet för det här besöket i Åsens by: _____________________________ 2. Hur långt tror du ditt besök i Åsens by blir? Svar: Ungefär _______________ timmar 3. Vilka är dina huvudsakliga syften med ditt besök i Åsens by? Sätt ett eller flera kryss.    Kulturupplevelser Naturupplevelser Besöka ett arrangemang knutet till den kulturhistoriska verksamheten (t.ex. guidning)   Besöka ett arrangemang som inte är knutet till den kulturhistoriska verksamheten (t.ex. gudstjänst, konsert) Annat syfte  Ange vilket: __________________________ __________________________ 4. Är det här ditt första besök i Åsens by?   Ja  Gå till fråga 7 Nej  Gå till fråga 5 5. Ungefär hur många gånger har du besökt Åsens by tidigare? Svar: ___________ gånger 6. Vilka var dina huvudsakliga syften med dina tidigare besök i Åsens by? Sätt ett eller flera kryss.    Kulturupplevelser Naturupplevelser Besöka ett arrangemang knutet till den kulturhistoriska verksamheten (t.ex. guidning)   Besöka ett arrangemang som inte är knutet till den kulturhistoriska verksamheten (t.ex. gudstjänst, konsert) Annat syfte  Ange vilket: __________________________ __________________________ 2 59 7. Hur fick du reda på att Åsens by finns? Sätt ett eller flera kryss.        Genom bekanta Genom en förening Internet Radio/TV Artikel i tidning/tidskrift Annons/reklam Besök på turistbyrå     Vägskyltar Turist-/informationstavla Kom hit av en tillfällighet/impuls Annat sätt  Ange vilket: __________________________ __________________________ 8. Vad anser du om följande egenskaper hos Åsens by? Kryssa i en ruta på varje rad. Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Arrangemang knutna till den kulturhistoriska verksamheten Informationen i byn om Åsens by Tillgänglighet för personer med funktionshinder Parkeringsmöjligheter Sortimentet i Handelsboden 9. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Kryssa i en ruta på varje rad. Jag instämmer… Inte alls Det var lätt att hitta information om Åsens by före mitt besök Det var lätt att hitta till Åsens by Åsens by motsvarade mina förväntningar 3 60 Delvis Helt och hållet Vet ej Jag instämmer… Inte alls Redan innan jag kom hit visste jag att Åsens by är ett kulturreservat Jag känner till andra kulturreservat än Åsens by Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn för barn Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn i övrigt Jag är nöjd med förtäringen i Kaffestugan Jag kan tänka mig att besöka Åsens by igen Jag kan tänka mig att rekommendera andra att besöka Åsens by Delvis Helt och hållet Vet ej 10. Hur tycker du att Åsens by kan förbättras som besöksmål? Svar: ____________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ DIN RESA TILL ÅSENS BY I detta avsnitt vill vi veta lite om hur din resa till Åsens by har sett ut. 11. Har du rest till Åsens by tillsammans med någon annan?   Ja, jag deltar i en organiserad gruppresa Ja, men inte i en organiserad gruppresa  Ange antal vuxna respektive barn (under 18 år) som du har rest tillsammans med: Antal vuxna: _________ Antal barn: __________  Nej 4 61 (Räkna inte med dig själv.) 12. Gjorde du din resa till Åsens by på din fritid eller i tjänsten?   På fritiden  Gå till fråga 13 I tjänsten  Gå till fråga 21 Vi vill nu veta varifrån du startade din resa till Åsens by. Det var hemifrån, om du i alla fall hade någon liten tanke på att besöka Åsens by när du reste hemifrån. Men det kan givetvis också ha varit från någon annan plats – kanske är du på genomresa och fick veta om Åsens by när du t.ex. besökte turistbyrån i Jönköping, kanske var du på ditt lantställe och fick idén att besöka Åsens by, osv. 13. Var ligger platsen varifrån du startade din resa till Åsens by? Ha texten i rutan ovanför i åtanke när du svarar. Ange kommun eller närmaste större ort: ______________________________________ Ange även län eller landskap: _______________________________________________ 14. När du startade din resa från platsen du angav i fråga 13, i vilken grad var syftet med resan att besöka just Åsens by? Sätt ett kryss på linjen. I ganska liten grad I ganska hög grad Helt och hållet 0% 50 % 100 % 15. Hur många andra besöksmål har du under din resa?   Inga andra än Åsens by Ett eller flera andra  Ange vilket/vilka huvudsakliga besöksmål: ___________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ 5 62 Nu följer frågor som bl.a. gäller dina resekostnader. Du ska fylla i kostnaderna för dig och även räkna med kostnader för andra (t.ex. barn) om det är du som har betalat för dem och ska stå för deras kostnader. 16. Hur reste du till Åsens by? Fyll i nedanstående tabell. Om det behövs kan du dela in din resa i fler än en sträcka med olika färdsätt. Längst ned på sidan finns ett exempel på hur tabellen kan fyllas i. Färdsätt (t.ex. bil, buss, tåg) Dina ungefärliga Ungefärlig färdkostnader tidsåtgång i i kronor (för timmar t.ex. biljetter, och/eller bensin, hyrminuter bil) Börja här med att fylla i platsen du angav i fråga 13. Från Till Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Exempel på hur tabellen kan fyllas i för en resa från Göteborg till Åsens by: Sträcka 1 Sträcka 2           6 63 17. Hur många övernattningar ingick i resan till Åsens by, inklusive dina ev. övernattningar i byn?   Ingen  Gå till fråga 19 En eller flera  Gå till fråga 18 18. Kostade övernattningarna något?   Ja  Ange dina ungefärliga totala logikostnader: ______________________ kr Nej 19. Ungefär hur stora har dina övriga kostnader varit under resan till Åsens by och under besöket i Åsens by (för t.ex. mat, dryck, böcker, souvenirer, inträden)? Räkna alltså inte med färdkostnader och eventuella logikostnader.      0 kr 1-99 kr 100-249 kr 250-999 kr 1 000-1 999 kr    2 000-4 999 kr 5 000-9 999 kr 10 000 kr eller mer 20. Tänk nu igen på platsen du startade din resa ifrån, dvs. platsen du angav i fråga 13. Finns det besöksmål som starkt liknar Åsens by och som ligger närmare din startplats än vad Åsens by gör?      Ja, det finns många sådana besöksmål Ja, det finns några sådana besöksmål Ja, det finns enstaka sådana besöksmål Nej, det finns inga sådana besöksmål Vet ej Nu är det bara några få enkla frågor kvar. Tack på förhand för att du svarar på dem också! NÅGRA AVSLUTANDE FRÅGOR OM DIG 21. Vilket är ditt kön?   Kvinna Man 7 64 22. Vilket år är du född? Svar: ________________________ 23. Vilken är din hemkommun? Svar: ______________________________________ 24. I vilket land föddes du?   Sverige Annat land  Ange land: ________________________________ 25. Vilken är din högsta utbildningsnivå? Kryssa i den ruta som bäst överensstämmer med din högsta utbildningsnivå.     Obligatorisk skola (t.ex. grundskola, folkskola eller motsvarande) Yrkesutbildning (t.ex. yrkesskola, fackskola eller motsvarande) Gymnasieutbildning (även t.ex. realexamen, folkhögskola eller motsvarande) Universitet eller högskola 26. Ungefär hur stor är din totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension, osv. Skriv in beloppet eller kryssa i en ruta nedan. Svar: _________________________________ kr per månad      Lägre än 5 000 kr 5 000 – 9 999 kr 10 000 – 14 999 kr 15 000 – 19 999 kr 20 000 – 24 999 kr      25 000 – 29 999 kr 30 000 – 34 999 kr 35 000 – 39 999 kr 40 000 – 49 999 kr 50 000 kr eller mer Tack för din medverkan! Om du har några synpunkter och/eller tillägg, skriv dem här: 8 65 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 2 Bilaga 5: Vägar: Svar Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Helt centralt Vet ej Summa Naturreservat: Svar Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Helt centralt Vet ej Summa Idrottsevenemang: Svar Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Helt centralt Frekvens 37 104 200 90 15 Vet ej Summa 18 464 Procent 8,0 22,4 43,1 19,4 3,2 3,9 100,0 Frekvens 17 63 220 132 16 20 468 Procent 3,6 13,5 47,0 28,2 3,4 4,3 100,0 470 10 100 293 62,3 21,3 2,1 100,0 55 11,7 6 1,3 6 1,3 Frekvens Procent Fråga 3. Hur viktigt tycker du det är att det satsas skattemedel på följande saker? Resultat samtliga enkätfrågor för Högarps by Fråga 1. Hade du hört talas om begreppet ”kulturreservat” innan du fick den här enkäten? Svar Frekvens Procent Ja 342 75,3 Nej 93 20,5 Vet ej 19 4,2 Summa 454 100 Fråga 2. Dina närmaste kulturreservat är Linnés Råshult i Älmhults kommun och Åsens by i Aneby kommun. Har du besökt något av dessa någon gång? Besökt Linnés Råshult: Svar Frekvens Procent Ej besökt 362 79,9 Besökt 91 20,1 Summa 453 100 Besökt Åsens by: Svar Frekvens Procent Ej besökt 335 74,0 Besökt 118 26,0 Summa 453 100,0 Varken besökt Linnés Råshult eller Åsens by: Procent 37,1 62,9 100,0 Svar Frekvens Besökt åtminstone R eller Å 168 Besökt varken R eller Å 285 Summa 453 66 Bilaga 5 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 3 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 4 Teatrar: Svar Inte alls viktigt Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Helt centralt Vet ej Summa 471 11 77 16,3 2,3 100,0 245 52,0 112 23,8 16 3,4 10 2,1 Frekvens Procent Kollektivtrafik: Svar Frekvens Procent Inte alls viktigt 46 10,0 Inte särskilt viktigt 161 34,8 Ganska viktigt 179 38,7 Mycket viktigt 53 11,5 Helt centralt 4 0,9 Vet ej 19 4,1 Summa 462 100,0 Kulturreservat: Fråga 4. Vad av följande i Högarps by hade du hört talas om innan du fick den här enkäten? Naturreservatet: Svar Ej hört talas om Hört talas om Summa Slåtterängen: Svar Ej hört talas om Hört talas om Summa Bymuseet: Svar Ej hört talas om Hört talas om Summa ”Gullis” hus: Svar Ej hört talas om Hört talas om Summa Frekvens 444 29 473 Procent 93,9 6,1 100,0 Frekvens 401 72 473 Procent 84,8 15,2 100,0 Frekvens 383 90 473 Procent 81,0 19,0 100,0 Frekvens 338 135 473 Procent 71,5 28,5 100,0 Svar Frekvens Procent Inte alls viktigt 23 4,9 Inte särskilt viktigt 84 18,0 Ganska viktigt 221 47,3 Mycket viktigt 107 22,9 Helt centralt 10 2,1 Vet ej 22 4,7 Summa 467 100,0 Bibliotek: Svar Frekvens Procent Inte alls viktigt 16 3,4 Inte särskilt viktigt 53 11,3 Ganska viktigt 182 38,8 Mycket viktigt 175 37,3 Helt centralt 29 6,2 Vet ej 14 3,0 Summa 469 100,0 67 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 5 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 6 Annat: kulturreservat? Svar Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej Summa 84 479 161 169 58 12,1 35,3 33,6 17,5 100,0 3 0,6 4 0,8 Frekvens Procent Fråga 6. Tycker du att det vore bra eller dåligt om Högarps by skulle bli ett Svar Frekvens Procent Ej hört talas om 461 97,5 Hört talas om 12 2,5 Summa 473 100,0 Fråga 5. Vad av följande i Högarps by har du besökt åtminstone någon gång? Naturreservatet: Svar Frekvens Procent Ej besökt 405 85,3 Fråga 7. Hur oviktiga eller viktiga tycker du att följande egenskaper hos kulturreservatet skulle vara? Biologiska värden tas om hand: Svar Mycket oviktig Ganska oviktig Varken oviktig eller viktig Ganska viktig Mycket viktig Vet ej Summa Kulturlandskapet vårdas: Svar Mycket oviktig Ganska oviktig Varken oviktig eller viktig Ganska viktig Mycket viktig Vet ej Summa Frekvens 5 7 33 201 189 39 474 Procent 1,1 1,5 7,0 42,4 39,9 8,2 100,0 Frekvens 6 8 49 201 161 47 472 Procent 1,3 1,7 10,4 42,6 34,1 10,0 100,0 Besökt 70 14,7 Summa 475 100,0 Slåtterängen: Svar Frekvens Procent Ej besökt 419 88,2 Besökt 56 11,8 Summa 475 100,0 Bymuseet: Svar Frekvens Procent Ej besökt 438 92,2 Besökt 37 7,8 Summa 475 100,0 ”Gullis” hus: Svar Frekvens Procent Ej besökt 463 97,5 Besökt 12 2,5 Summa 475 100,0 Annat: Svar Frekvens Procent Ej besökt 464 97,7 Besökt 11 2,3 68 Summa 475 100,0 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 7 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 8 Bebyggelsen tas om hand: Svar Mycket oviktig Ganska oviktig Varken oviktig eller viktig Ganska viktig Mycket viktig Vet ej Summa 473 66 47 153 154 32,6 32,3 9,9 14,0 100,0 44 9,3 9 1,9 Frekvens Procent 1,1 1,7 9,7 45,1 33,7 8,7 100,0 Fler guidningar: Svar Frekvens Procent Mycket oviktig 5 Ganska oviktig 8 Varken oviktig eller viktig 46 Ganska viktig 213 Mycket viktig 159 Vet ej 41 Summa 472 Bymuseet utvecklas: Svar Mycket oviktig Ganska oviktig Varken oviktig eller viktig Ganska viktig Mycket viktig Vet ej Summa 1,9 6,4 24,8 38,6 15,9 12,5 100,0 Förbättrad information i byn om dess natur- och kulturvärden: Frekvens 5 31 81 205 89 61 472 Procent 1,1 6,6 17,2 43,4 18,9 12,9 100,0 Fler verksamheter som sprider kunskap om kulturarvet: Svar Mycket oviktig Ganska oviktig Varken oviktig eller viktig Ganska viktig Mycket viktig Vet ej Summa Frekvens 4 25 100 212 79 55 475 Procent 0,8 5,3 21,1 44,6 16,6 11,6 100,0 Svar Frekvens Procent Mycket oviktig 9 Ganska oviktig 30 Varken oviktig eller viktig 117 Ganska viktig 182 Mycket viktig 75 Vet ej 59 Summa 472 Byn görs mer tillgänglig genom att vandringsleder inrättas: Procent 1,9 4,6 21,7 42,1 19,4 10,3 100,0 Svar Frekvens Mycket oviktig 9 Ganska oviktig 22 Varken oviktig eller viktig 103 Ganska viktig 200 Mycket viktig 92 Vet ej 49 Summa 475 69 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av 9 Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Ekonomisk värdering av kulturmiljön 10 kulturreservat i Småland Ökad kunskap om vårt förflutna och dåtidens levnadsvillkor: Fråga 8. Skulle du vara beredd att betala en summa för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat? Svar Ja Nej Vet ej Summa 476 100,0 124 26,1 245 51,5 107 22,5 Frekvens Procent Svar 0,8 1,9 11,2 45,7 31,6 8,8 100,0 Frekvens Procent Mycket oviktig Ganska oviktig 4 9 Varken oviktig eller viktig 53 Ganska viktig 217 Mycket viktig 150 Vet ej 42 Summa 475 Fråga 9. Varför svarade du ”nej” eller ”vet ej” i föregående fråga? För mig skulle det vara acceptabelt om Högarps by inte skulle bli ett kulturreservat: Svar Ej angivit detta motiv Acceptabelt Summa Jag anser mig inte ha råd: Svar Ej angivit detta motiv Har ej råd Summa Frekvens 174 190 364 Procent 47,8 52,2 100,0 Frekvens 287 77 364 Procent 78,8 21,2 100,0 Bibehållen kunskap om hur kulturhistoriska värden vårdas: 0,8 2,5 12,6 51,8 22,9 9,3 Svar Frekvens Procent Mycket oviktig Ganska oviktig 4 12 Varken oviktig eller viktig 60 Ganska viktig 246 Mycket viktig 109 Vet ej 44 Summa 475 100,0 Ökat samarbete med bygdens föreningar och företag: 1,5 3,2 17,5 46,5 21,3 10,1 100,0 Svar Frekvens Procent Mycket oviktig 7 Ganska oviktig 15 Varken oviktig eller viktig 83 Annat motiv (de angivna motiven finns listade i tabell 2): Svar Ej angivit "annat motiv" Annat motiv Summa Frekvens 250 114 364 Procent 68,7 31,3 100,0 Fråga 10. Hur mycket skulle du maximalt vara beredd att betala för att Högarps by skulle bli ett kulturreservat? Medelvärde Minimum Maximum Antal 43,3125 1 250 112 Ganska viktig 221 Mycket viktig 101 Vet ej 48 Summa 475 Fler besökare till bygden: 1,3 3,8 Svar Frekvens Procent Mycket oviktig 6 Ganska oviktig 18 Varken oviktig eller viktig 64 13,5 Ganska viktig 213 44,8 Mycket viktig 125 26,3 Vet ej 49 10,3 70 Summa 475 100,0 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 11 Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Ekonomisk värdering av kulturmiljön 12 Fråga 11. Varför kan du tänka dig att betala för att Högarps by skulle bli ett Fråga 15. Hur många personer bor det i ditt hushåll? Antal barn 0-17 år: Svar 0 1 2 3 4 5 Summa Antal vuxna 18 år eller äldre: Svar 1 2 3 4 Summa 175 268 28 6 477 Frekvens Procent 36,7 56,2 5,9 1,3 100,0 477 100,0 1 0,2 2 0,4 22 4,6 44 9,2 368 40 77,1 8,4 Frekvens Procent kulturreservat? Se tabell 5 för angivna motiv. Fråga 12. Vilket är ditt kön? Svar Frekvens Procent Kvinna 151 31,6 Man 327 68,4 Summa 478 100,0 Fråga 13. Vilket år är du född? Omkodat till ålder: Medelvärde 55,96368 Minimum 21 Maximum 80 Antal 468 Fråga 14. I vilket land föddes du? Svar Frekvens Procent Sverige 430 90,0 Fråga 16. Vilken är din högsta utbildningsnivå? Svar Obligatorisk skola Yrkesutbildning Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Summa Frekvens 146 73 156 101 476 Procent 30,7 15,3 32,8 21,2 100,0 Annat land 48 10,0 Summa 478 100,0 De andra länderna var följande: Bosnien (5 st) Finland (7 st) Fråga 17. Ungefär hus stor är ditt hushålls totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension, osv. Medelvärde Minimum Maximum Antal 23117,68 1150 110000 454 Jugoslavien (4 st) Nederländerna (2 st) Norge (2 st) Serbien (2 st) Tyskland (7 st) Österrike (2 st) 71 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 13 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 14 Synpunkter och/eller tillägg: Jag tycker mycket om det vackra Småland. Bor nära Vetlanda men vet ej var Högarps by ligger. Orkar ej med fler intressen än de jag redan har inom RPG Riksförbundet Pensionärsgemenskap, och svenska kyrkan. Jag tycker ni glömt att nämna att Pelle Näver föddes och levde här. Han är kanske inte så känd inom kultureliten, men här i Småland vet alla vem han var. Jag vill att man påverkar politiker att förstå hur viktigt det är med kulturreservat. Jag vill inte svara på fråga 17. Jag är byggare sedan 40 år och håller på med gammalt virke, golv och fönster på hus samt maskiner. Skall åka till Högarps by sommaren 2010. Känner ej till Högarps by. Därför kan jag ej svara på alla frågor. Känner inte till vad invånarna i Högarps by själva önskar. [I anslutning till svaret ”vet ej” på fråga 6.] Lite svårt att ge bra svar då jag kan för lite om kulturreservat och Högarp i synnerhet. Man bör intressera ungdomar mera för detta. Det finns knappt några unga människor med i hembygdsföreningar. Man ska fråga vad man tycker om detta i byn. Vad sedan Hultsfreds kommun tycker är oväsentligt! Naturen ska tas om hand på ett naturligt sätt. Markägaren bör få hjälp att hålla i ordning natur och kultur. Nästa generation måste informeras om vikten av ideellt arbete. Om sådana här saker skall finnas i framtiden. Myndigheter, t.ex. Länsstyrelsen, har ju inget ansvar p.g.a. ständiga personalbyten. Efter 45 år som mjölkproducent har jag sett en del hur myndigheter silar mygg och sväljer kameler. Om bara markägarna är villiga att vara med och driva sin mark som kulturreservat så är det ju en "guldgruva" för övriga utsocknes att få kunna hämta kunskap i. Om staten vill lägga pengar på detta är det okej men inte invånarna som bor i regionen. Platsen och husen skall bevaras och skötas så att ursprunget framträder utan överdrivna och alltför kostsamma åtgärder. Se till att berörda kommuner informerar kommuninvånare om närbelägna reservat och gärna tips om kollektiva resor och ev. övernattningsmöjligheter och matställen. Skattepengar ska användas till skola, sjukvård och åldringsvård och pensioner. Skola, omsorg måste skattemedel i första hand gå till. Kulturen får vänta på bättre tider. Med frivilligt arbete kan ev. reservat underhållas. Svaren på fråga 16 och 17 är mycket viktiga. Alltså ej relevanta frågor. Vem har satt ihop enkäten? Sådana här projekt ska vara skattefinansierade. Tyvärr -- ni valde fel person! Tyvärr har jag ingen erfarenhet av kulturreservat. Därför har jag kryssat mycket "vet ej". Vad jag tjänar har ingen med att göra. Vi har mycket liten (eller ingen) kulturlockelse i Stenbergatrakten. Hoppas vi får Högarps by som kulturreservat. Virserum ligger åt "fel håll" för oss. Vi åker "alltid" mot Jönköping. Vård, omsorg och skola måste prioriteras. Bra att visa hur det såg ut förr på någon eller några platser i varje län. Pengarna skall tas från annan onödig verksamhet som ämbetet bedriver, t.ex. bevarande och undersökning av gamla stenrösen och ev. gravrösen. De är undersökta tillräckligt. Gravplatser tillkommer hela tiden. Ska vi gräva ut dem om 200 år? Bättre kollektivtrafik kvällar och helger till och från tätort. Det skulle vara mycket positivt för bygden om Högarps by blir kulturreservat. Jag hoppas verkligen att det blir så. Det skulle vara roligt om skolklasser fick besöka byn, för då når det ut till fler människor. Det vore trevligt med ett kulturreservat men finansiering bör ske från t.ex. allmänna arvsfonden som erhållit sina medel från donationer eller dödsbon utan arvingar. Det är viktigt att förmedla denna kunskap till framtida generationer. Eftersom jag inte har så hög pension och dessutom har två ungdomar som går utbildning på universitetet och som jag hjälper ekonomiskt, så kan jag inte bidra med mer än 100 kr per månad. En förutsättning för bildande av natur- eller kulturreservat är att befolkningen i området är med. Om inte skall myndigheterna inte köra över innevånarna. Ett mycket bra och viktigt projekt. Men ej med dagens ekonomiska situation. Skolor, äldrevård o.dyl. bör ha kraftigt företräde. Fortsätt jobba på, landsbygden är viktig! Fråga 1: Oklart vad "helt centralt" har för innebörd och betydelse. För dagens barn skulle det vara obligatoriskt att via skolan besöka dessa miljöer under flera tillfällen. För mig tycks det som ett kulturreservat borde kunna finansiera sig själv. Besöksfrekvensen bör bli hög och genererar intäkter till markägare - P-platser, guidning, servering (?) etc. Glöm inte utomsvenska besökare - en växande potential. Lycka till. Det finns mycket att göra!!! För många frågor och alternativ! Hade undersökningen varit anonym hade jag svarat på fråga 17. Då ni verkar ha bra koll på att jag inte svarat, vet ni ju vem jag är och då kan ni kolla taxeringskalendern. Ha det kul. I en sådan här undersökning ser jag inte varför fråga 17 är med över huvud taget. Har aldrig tidigare hört talas om denna plats. Har pension 4900 kr/mån efter skatt! Behöver vi alla natur- och kulturreservat?! Hoppas att det blir kulturreservat. Jag bryr mig inte om vad som händer Högarpsbyn eller vad det nu hette!!! Jag har inte några synpunkter på Högarps by. Kulturreservat eller inte engagerar mig inte det ringaste. Jag tycker att det är svårt när man inte varit där, men man får väl åka dit någon gång. Det är säkert en fin by. Jag tycker inte om förfallet av fastigheter på landsbygden, men tycker att ägarna av fastigheterna skall sköta sina torp, hus, lador m.m. inom lantbruket. Fastighetsägarna har ansvar för förfallet. De har även utnyttjat och kan utnyttja de skattelättnader som redan finns eller funnits. Att sedan som skattebetalare gå in och finansiera dessa reparationer som ägarna själva skapat tycker jag inte låter relevant. 72 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 2 Bilaga 6. Resultat samtliga enkätfrågor för Åsens by Svar Ej kryssat Kryssat Summa Annat syfte: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Ange vilket: 301 87 214 Frekvens Procent 71,1 28,9 100,0 300 100 6 2 294 98 Frekvens Procent Besöka ett arrangemang som inte är knutet till den kulturhistoriska verksamheten: I detta appendix presenteras deskriptiv statistik för Åsens by. Fråga 1. Ange datumet för det här besöket i Åsens by. Svar Frekvens Procent Juni 27 9,2 Juli 168 57,5 Augusti 97 33,2 Summa 292 100,0 Fråga 2. Hur långt tror du att ditt besök i Åsens by blir? (timmar) Medelvärde 7,159246575 Antal 292 Fråga 3. Vilka är dina huvudsakliga syften med ditt besök i Åsens by? Sätt ett eller flera kryss. Kulturupplevelser: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 60 20 Kryssat 240 80 Summa 300 100 Naturupplevelser: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 83 27,7 Kryssat 217 72,3 Summa 300 100,0 Besöka ett arrangemang knutet till den kulturhistoriska verksamheten: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 261 86,7 Kryssat 40 13,3 Summa 301 100,0 73 Barn Barn upplevelse Barnbarnen Besöka prästgården Bjuden Bo på vandrarhem Bo på vandrarhem, koppla av Bo på vandrarhemmet Bo på vandrarhemmet. Mycket mysigt. Bo över på vandrarhemmet Boende vandrarhem Bra utflykt när vi är barnvakt Dagsutflykt från Jönköping Djuren Fika Fika Fika Fika Fika Fika i denna fina bevarande miljö Fika med barnen Fotografering Fotografering Få en liten utflykt med familjen För att min medpartner ville hit. Bilaga 6 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 3 4 utflykt och avkoppling Vandrarhem Vandrarhem, genomresa Vandrarhemmet Vi kommer varje år hit och tycker mycket om det här. Vila, lugn och ro Visa barnen landet Visning för släktingar Ägg och pepparrot Övernatta Övernatta Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning på vandrarhemmet Övernattning på väg till Stockholm, Bad i Brunnsjön Fråga 4. Är det här ditt första besök i Åsens by? Svar Ja Nej Summa Frekvens 141 158 299 Procent 47,2 52,8 100,0 Fråga 5. Hur många gånger har du besökt Åsens by tidigare? Medelvärde Antal 6,698718 156 Fråga 6. Vilka var dina huvudsakliga syften med dina tidigare besök i Åsens by? Sätt ett eller flera kryss. Kulturupplevelser: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Frekvens 32 125 157 Procent 20,4 79,6 100,0 74 För barnen Genomresa Genomresa och övernattning Handelsbod Handelsbod Har två norska familjer på besök. Vill visa vad Aneby har att erbjuda. Hungrig Hälsa på anställd personal. Hälsa på anställd personal. Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe bordet Kolla på djuren Konstutställning Konstutställning Lunch Lunch Låta mina barn uppleva Småland som det var för 100 år sedan Midsommar midsommar Min morfar är född här i Åsen. Minnas barndomen Minnas sin barndoms miljö Mysigt för barnen Picknick På genomresa På väg till Astrid Lindgrens värld Restaurang Samt lunch Se platser där mormor Maj Edrin föddes 1883 Semesterutflykt Släktkunskap min avfader har bott i Åsens by och verkat som komminist i trakten på slutet av 1800-talet. Sova på vandrarhem Sovplats Sysselsätta barnbarn Titta på djuren Titta på djuren Titta på djuren Utflykt Ekonomisk värdering av kulturmiljön Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 5 6 Naturupplevelser: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 34 21,7 Kryssat 123 78,3 Summa 157 100,0 Besöka ett arrangemang knutet till den kulturhistoriska verksamheten: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 126 80,3 Kryssat 31 19,7 Summa 157 100,0 Besöka ett arrangemang som inte är knutet till den kulturhistoriska verksamheten:? Svar Frekvens Procent Ej kryssat 145 92,4 Kryssat 12 7,6 Summa 157 100,0 Annat syfte: Svar Frekvens Frekvens Ej kryssat 103 65,6 Kryssat 54 34,4 Summa 157 100,0 Ange vilket: Hälsa på personal I tjänsten (länssv.) Jag var här på min möhippa Jobb Julbord Julbord Julmarknad Julmarknad, midsommar Julmiddag Kaffe Kaffe Kaffe bordet Kursverksamhet Med barn visa djuren och hur det såg ut förr midsommar Midsommar fest midsommar och bröllop Midsommar, jul Midsommarfirandet Minnas barndomen Mysigt utflyktsmål för barnen Naturen Nyfikenhet Picknick Se på djuren Semesterutflykt Släkt på besök Släktingar födda på gården Hungrig Utbildning av lärarkandidater Visa hur Sverige såg ut för vänner från Amerika (utvandringen) 100 år sedan Visa släkt och vänner Vän bodde här Äta god mat Övernattning Övernattning Övernattning Övernattning på semester resa där Åsens By har passat in som del i turen Övningskörde med mamma 75 2 dagars ridtur med övernattning i Åsens by Använda vandrarhemmet, äta Arbete Att få visa Åsens by för våra gäster Att visa barnen hur livet var förut Barn Besöka anställd personal Bo på vandrarhem Bo på vandrarhem Boende vandrarhem Djuren Fika Fotografering För barnens skull Haft med barnen Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 7 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 8 Fråga 7. Hur fick du reda på att Åsens by finns? Sätt ett eller flera kryss. Besök på turistbyrå: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Vägskyltar: Svar Ej kryssat Kryssat Summa 33 297 264 Frekvens Procent 88,9 11,1 100 299 100 11 3,7 288 96,3 Frekvens Procent Genom bekanta: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 133 44,6 Kryssat 165 55,4 Summa 298 100,0 Genom en förening: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 290 97,0 Kryssat 9 3,0 Summa 299 100,0 Internet: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Turist-/informationstavla? Frekvens 293 6 299 Kom hit av en tillfällighet/impuls: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Annat sätt: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Frekvens 257 41 298 Procent 86,2 13,8 100 Frekvens 287 12 299 Procent 96,0 4,0 100 Procent 98,0 2,0 100 Svar Frekvens Procent Ej kryssat 271 90,6 Kryssat 28 9,4 Summa 299 100,0 Radio/TV: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 294 98,3 Kryssat 5 1,7 Summa 299 100,0 Artikel i tidning/tidskrift: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 242 80,9 Kryssat 57 19,1 Summa 299 100 Annons/reklam: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 263 88,9 Kryssat 33 11,1 Summa 296 100 76 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 9 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 10 Ange vilket: Varit här tidigare, flera gånger Via arbetet Åsbo, hembyggsförening Vandrarhemsförteckning Bläddrade i Turistföreningens broschyr i samband med besök i STF-anläggning i Grövelsjön i vintras Bor i Aneby kommun Bor i Aneby kommun Bor i Havrida Fråga 8. Vad anser du om följande egenskaper hos Åsens by? Arrangemang knutna till den kulturhistoriska verksamheten: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Information i byn om Åsens by: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Frekvens 2 2 24 138 105 26 297 Procent 0,7 0,7 8,1 46,5 35,4 8,8 100 Tillgänglighet för personer med funktionshinder: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Frekvens 3 23 44 63 16 147 296 Procent 1,0 7,8 14,9 21,3 5,4 49,7 100 Frekvens 2 2 9 105 67 106 291 Procent 0,7 0,7 3,1 36,1 23,0 36,4 100,0 Bor i kommunen Bor i kommunen Bor i kommunen Bor i kommunen, minns ej Bor i närheten Ett prospekt i våran stugan (semester) Genom en kurs som en av oss gått. Genom min tjej Hade sommarstuga i närheten Info Framnäs, semesterhem Info Framnäs, semesterhem Kompis bodde här Min fru berättade om byn. Morfar Karl-Johan Karlssons barndomshem O-ringen + sökning av vandrarhem på internet Passerar till sommarstugan Slump för 15 år sedan Släktforskning Släktinfo själv, Gamla släktfoton STF STF för 7 år sen STF- katalog STF- katalog STF- katalog STF vandrarhem STF vandrarhemsboken STF vandrarhems förteckning STF:s vandrarhemsförteckning Sökt jobb här och jobbat Träffa en från Riksantikvarieämbetet Turist broschyr turistbroschyr 77 Uppvuxen i närheten Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 11 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 12 Parkeringsmöjligheter: Svar Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa 297 100 11 3,7 253 85,2 33 11,1 0 0,0 Frekvens Procent 0,0 1,7 9,0 Åsens by motsvarade mina förväntningar: Svar Frekvens Procent Mycket dåligt 0 Dåligt 5 Varken bra eller dåligt 27 Bra 2,3 100 Svar Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa 48 47 195 3 293 Frekvens 159 53,2 Mycket bra 101 33,8 Vet ej 7 Summa 299 Redan innan jag kom hit visste jag att Åsens by är ett kulturreservat: Procent 16,4 16,0 66,6 1,0 100 Sortimentet i Handelsboden: Svar Frekvens Procent Mycket dåligt 0 0,0 Dåligt 3 1,0 Varken bra eller dåligt 45 15,6 Bra 144 50,0 Jag känner till andra kulturreservat än Åsens by: Svar Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa Frekvens 59 92 116 23 290 Procent 20,3 31,7 40,0 7,9 100 Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn för barn: Svar Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa Frekvens 5 84 72 128 289 Procent 1,7 29,1 24,9 44,3 100 Mycket bra 59 20,5 Vet ej 37 12,8 Summa 288 100 Fråga 9. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Det var lätt att hitta information om Åsens by före mitt besök: Svar Frekvens Procent Inte alls 8 2,7 Delvis 59 19,9 Helt och hållet 144 48,5 Vet ej 86 29,0 Summa 297 100 Det var lätt att hitta till Åsens by: Svar Frekvens Procent Inte alls 5 1,9 Delvis 39 14,6 Helt och hållet 218 81,3 Vet ej 6 2,2 78 Summa 268 100 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 13 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 14 Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn i övrigt: Fråga 10. Hur tycker du att Åsens by kan förbättras som resmål? Svar Frekvens Procent Inte alls 3 1,1 Delvis 79 27,8 Helt och hållet 122 43,0 Vet ej 80 28,2 Summa 284 100 Jag är nöjd med förtäringen i Kaffestugan: Svar Frekvens Procent Inte alls 1 0,4 Delvis 42 15,1 Helt och hållet 158 56,6 Vet ej 78 28,0 Summa 279 100 Jag kan tänka mig att besöka Åsens by igen: Svar Frekvens Procent Inte alls 1 0,3 Delvis 25 8,5 Helt och hållet 258 87,8 Vet ej 10 3,4 Summa 294 100 Jag kan tänka mig att rekommendera andra att besöka Åsens by: Svar Frekvens Procent Inte alls 0 0,0 Delvis 24 8,1 Helt och hållet 269 91,2 Vet ej 2 0,7 Summa 295 100 79 Mer informationstavlor i byn, gärna också på främmande språk (engelska, tyska) Bättre rullgardiner Bättre mörkerläggningsmöjlighet i sovrummet. Fler dynor, fler dagliga aktiviteter Trädjuren i ladugården är mycket trevliga men lekmöjligheterna skulle kunna utvecklas ännu mer. T.ex. genom mera aktiviteter till djuren. Små kvastar att sopa golvet med. Hö/halm att mata djuren med. Små hinkar, stäxx(oläsligt), mjölkpall att "låtsas" ge djuren vatten, mjölka kossorna med. Mera belysning i lokalen skulle också vara bra. Trädjuren skulle kunna utvecklas till en ännu mera attraktiv lekmiljö med dessa små kompletteringar. Bättre städskåp (skaftet till sopskyffeln lossnade hela tiden) (brygghuset). Hittade ingen dammsugare, tycker att det blir renare med en sådan. Bättre städredskap för boende på vandrarhemmet (brygghuset) Kaffestugan kan öppnas tidigare för vandrarhemsgäster Rullgardin i rummet "Lennart" på vandrarhemmet. Har inga förslag Svår svara på Lite fler maträtter Det är bra som det är. Skyltar vid växterna i köksträdgården. Som glutenintolerant saknar jag en hemmabakad kaka som är anpassad till mina behov, men jag förstår att det kan vara svårt... (men maräng är enkelt!) Barnvänligare mat, typ köttbullar & kokt potatis. Fler vardagliga aktiviteter utomhus. Ponnyridning på sommaren Åsens By bör finnas på kort över Sverige. Lite bättre adgangsforold för gangxxx (oläsligt) Rullgardiner i rummet, två nycklar (fick bara en) Gärna mera aktiviteter som man kan göra själv. Mer djupgående guidningar Informationstavlor, också i främmande språk, om gamla djur och växter, gärna information om fruktträd direkt vid motsvarande träd. Det skulle vara bra om man kunde få förklaringar på dagens annonserade aktivitet: idag: hur man gör röd färg. Det fanns ingen på platsen. Mer djur & aktiviteter för barn Mjölkning av kor Se hur man tillverkar ost & smör Försäljning av barnkläder gjorda av ull & lin Försäljning av fler närproducerade produkter. Fler guidade turer... missade just en. Finns någon liten informationsskrift om byn? Bör finnas T.ex. en naturcamping nere vid sjön så kunde man på så vis utveckla restaurangverksamhet samt få in mer pengar till verksamheten. Vilket behövs. Lite fler större djur, ex vis kor, grisar och hästar. Bättre trädgårdsstolar (stabilare) De nuvarande tippar lätt när barn sitter på dem. Om möjligt se så många tamboskap (djur) som det går praktiskt på nära håll Schemalagda guide-turer. Ännu fler djur (bl.a. små kycklingar, ankor) Svensk flagga vid infarten + vid parkeringen Man skulle kunna ha ett litet skådespeleri om hur det var och leva förr i tiden i Åsens by. Lite mer p-platser. Handikappvänligt, lite mer jämna "gator". Mer sittplatser ute. Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 15 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 16 Detta kunde bli ett bra informativt utflyktsmål för skolbarn. En typisk lektion från sekelskiftet med rast, morgonbön och allt som tillhörde en skola. Jag vet att här bedrevs skola (1-2) under 1920-talet. Jag skulle kunna skapa detta åt Åsens by här! MVH: Elisabeth Thorfinn, f.d lärare, numera pensionär m.m. Tel: 036-54089, 036-710458, 0708284109 Hör av er! Inget särskilt Större anslag/vägvisare nere vid stora vägen. Arrangera "dramatiserade visningar" för de olika husen med medverkande klädda i tidstypiska dräkter som agerar som tidigare inbyggare. Hantverksdagar. Det är bra. Mer aktiviteter t.ex. inom jordbruk Fler aktiva inom jordbrukets skötsel. Fler djur Ännu mer information i de olika små husen. Fler aktiviteter åt barn Har ej varit här tidigare Info om Åsens by på informationstavlor vid större rastplatser i området. Mer sångkonsert- tillfällen. Fråga 11. Har du rest till Åsens by tillsammans med någon annan? Svar Ja, organiserat Ja, ej organiserat Nej Summa Antal vuxna: Medelvärde Antal Antal barn: Medelvärde Summa Antal 0,870722 229 263 Fråga 12. Gjorde du din resa till Åsens by på din fritid eller i tjänsten? Svar Fritiden Tjänsten Summa Frekvens 296 1 297 Procent 99,7 0,3 100,0 1,961977 263 Frekvens 2 267 27 296 Procent 0,7 90,2 9,1 100,0 80 Lite mer parkeringsmöjligheter, Lite mer uteplatser när man dricker kaffe. Fler hästar Vildsvin Turridning för barn Bryggeri + värdshus Kanske fler guidade turer i högsäsong. (Annars trevligt att bara strosa omkring) Mer djur. Mer djur. Bättre lunchutbud. Gärna lite mer information om floran och faunan som är väldigt speciella i den här miljön. Fantastiskt besöksmål! Vackert, roligt, intressant för hela familjen. Det hade varit trevligt med utökad lunchmeny om man ska önska sig något. Mer kontakt med djuren. Mer kontakt med djuren. Vet ej Miljön ska vara avkopplande och vacker som den är. Ev. några fler (små) djur eller andra små stationer där det händer något "småskaligt" Vet ej Pub Det är lagom lugn nivå idag! Mer närodlat i Handelsboden & fler prova på aktiviteter. Kortläsare Mer där barn får träffa djuren. Mer gå in hos t.ex. getter/lamm. Mer att barn får klappa/träffa djur. Vid vårt besök på julmarknaden 2007 blev vi besvikna över att man gjorde reklam för tomten. Det var lite av sådant. Vid jul kunde en "riktig" tomte finnas. Blev besvikna julen –07 då vi åkte hästskjuts & bara några med tomteluvor mötte oss ute i skogen. Mer aktiviteter för barn. Ett område där barn kan gå in och klappa djur. Servera ostkaka till kaffet, då kan man ta 70 kr för fikat. Torrt (?) fika och dyrt. 1fika (midsommar kostade det 70 kr) Bättre tillgängligt för funktionshindrade Allt perfekt i dagskenet solen det gör det hela ännu vackrare Kanske bättre med någon sorts avståndsangivelse på vägen, känns som om man åkt fel efter ett tag. Lite fler visningar av hur verksamheten gick till, även vardagar. sommartid Vet ej Det är bra som det är! Bor oftast på vandrarhemmet och har vid något tillfälle upplevt att det varit för få bord ute . En lina för tork av badkläder vore bra. Annars trivs jag gott på denna plats och vill inte att det ändras för mycket. Förresten djur är alltid intressant för barnen så fler sorters typiska djur. Bättre information vid P-platsen. Fler vägskyltar, fler krav(ekologiska)-produkter, det passar till stället Fler skyltar på vägen Man kan ha mer grejer i handelsboden. Mer blommor. Lekplats. Fler saker att titta på. Badplats. Mer smidig information i husen, med t.ex. böcker med foton, teckningar och info. Några fler skyltar, t.ex. i Vireda och i Haurida. Varför inte starta ett "klassrum" (t.ex. i "vävstugan"). Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 17 Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Ekonomisk värdering av kulturmiljön 18 Fråga 13. Var ligger platsen varifrån du startade din resa? Schwaikheim / Stuttgard 2st Skänninge 3st Stenungsund 2st Stockholm 3st Sundbyberg 2st T-by 1st Tenhult 2st Tingsryd 1st Torpa, Ljungby kommun 2st Tranås 14st Trehörna, Tranås, Sävedalen 2st Täby 1st Uddevalla 1st V. Ryd camping 1st Vadstena 2st Vaggeryd 8st Waxholmen, Skärstad 1st Vetlanda 3st Vimmerby 1st Vireda, Aneby kommun 2st Värnamo 3st Ydre 5st Åsbo, Mjölby 1st Ölmstad 4st Örebro 1st Örserum 1st Österbymo 5st 81 (Stenkullen) Lerum 1 st Alvesta kommun, Lönashult 1 st Aneby 25 st Baltaryd 1st Bankeryd 1st Berghem 1st Bodafors 2st Borensberg 1st Bunn 3st Båstad 2st Bälaryd 1st Danmark 1st Düsseldorf 2st Eksjö 5st Falkenberg 1st Gesunda 1st Gisebo, Huskvarna 1st Gnosjö 1st Gränna 17st Göteborg 5st Haurida 1st Hjo 1st Hok 1st Holstebro 2st Hullaryd 1st Huskvarna 14st Järsnäs 1st Jönköping 56st Knütstorp, Gränna 1st Kumla 2st Kvänum, Östansjö 1st Lekeberg 2st Lekeryd 6st Linköping 1st Lunds kommun 1st Mariefred 2st Mora 2st Mölndal 1st Nässjö 13st Ormaryd 2st Ottenby 1st Regna, Högsjö 2st Rimfors 1st Rimforsa 1st Rogberga 3st Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 19 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 20 Fråga 14. När du startade din resa från platsen du angav i fråga 13, i vilken grad var Blå jungfrun Bunn Bunn Bunn Bunn Bunn, kanske andra spontana stopp på vägen, tex loppisar Dalarna Eksjö (trähus) gamla kyrkor Eksjö, Lindberg museum,Enköping,Malmö Augustenberg En vecka i Dalarna En vecka i Dalarna, vägen hit besök på Mårbacka Ev. bad obs ingen info om möjligheter i närområdet Fallasskenen, Upphult geocaching Gamla Linköping Gamla Linköping Gränna Gränna Gränna Gränna Gränna Gränna Gränna Gränna Gränna Gränna Gränna stad Gränna, Alvastra, Tranås, Torpa, Malexander, Sommen (sjön) Gränna, Andrémuseet Gränna, Andrémuseet Gränna, Bunn Gränna, Bunnsjö Gränna, Jönköping Gränna, Motala, Göteborg Gränna, Norrköping, Göteborg Gränna, Norrköping, Göteborg Gränna, Visingsö, Eksjö, Linnés Råshult Gränna, Visingsö, Eksjö, Linnés Råshult Blå jungfrun syftet med resan att besöka just Åsens by? (anges i procent) Svar Frekvens Procent 0 10 3,4 10 3 1,0 20 2 0,7 30 18 6,2 40 3 1,0 50 10 3,4 60 8 2,7 70 33 11,3 80 5 1,7 90 16 5,5 100 183 62,9 Summa 291 100 Fråga 15. Hur många andra besöksmål har du under din resa? Svar Frekvens Procent Inga 163 55,1 Ett eller flera 133 44,9 Summa 296 100 Vilka: 60-års uppvaktning Ab Alta Andra vandrarhem i mellansverige Aneby (Vattenfallet), Tranås (kompisar). Aneby timber Aneby Timmer Bad Bunn, Gränna Bad Bunn, Gränna Barn och barnbarn i Huskvarna Besöka barnbarn i Huskvarna Besöka vänner i Sverige (Östergötland och Bohuslän) Björkenäs, sjön Bunn Björknäs mopedmuseét, Haurida, Vireda kyrka, Gränna 82 Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av 21 Ekonomisk värdering av kulturmiljön 22 Grännaberget Ska till landet Ska ut till ett hus på landet hos några bekanta. Skalpet Sommarstuga Sommarstuga Sommarstuga i Tranås Stallpet Stallpet Stalpet Stalpet Stalpet forsen Stalpet, Aneby Stalpet, Aneby Stannade hos mina föräldrar i Jönköping Stapet forsen Stockholm Stockholm, Riga Svärmor, svärfar i Jönköping och fina miljöer kring sjön Bunn Tranås golfbana Tur ridning i Haurida Två golfbanor Vadstena, Göta kanal Vattenfallet i Aneby Vetlanda Vimmerby Astrid Lindgrens värld Vireda kyrka och Haurida kyrka Vireda och Haurida kyrkor Vireda och Haurida kyrkor Visingsö Visingsö, Statsparken Jönköping, Ryfors gammalskog, Kanot Vår gård Västervik med omnejd Västervik, Valdemarsvik, Gryt Påskallavik Röttle by Göteborg, Tidaholm, Landskrona Haurida skogshästsafari Haurida Heda marknad, Ölmstad loppis, Bunnsjön Heda marknad, Ölmstad loppis, Bunnsjön Hugos livs i Örserum,Wiredaholms GK Hugos livs, Viredaholms gk, Örserum Idhult i Aneby kommun, Gränna Ikea, Bäckebol, Jönköping Ikea, Jönköping Jönköping Jönköping Jönköping, Astrid Lindgrens värld Jönköping, Astrid Lindgrens värld Jönköping, Gränna, Kyrkkvarn nära Mullsjö, statsparken i Jönköping, dumme mosse, Rosenlundsbaden Jönköping, Gränna, Visingsö Jönköping, Gränna, Visingsö Kolmårdens djurpark Kolmårdens djurpark Kyrkor och Hembygdsgårdar på vägen. Köpa röd färg i Aneby Landsjön Landsjön Lekeryd Lekeryd (glass) Steket (Aneby) Lekeryds hundpensionat Lövviken vid Bunn. Sentimental resa Mariefred Mariefred Motala, Gränna, Göteborg Mycket förskelligt bl.a. Astrid Lindgrens värld imorgon Norra öland Närheten Omberg, Kilsbergen, norra Öland (Skäftekärr) Zorn Morahemmet i Mora, Carl Larsson och Karin i Sundborn samt Selma Lagerlöf Öland, Glasriket, Gränna Örebro vandrar hem Överum, Ottenby Oplanerat Privat hos vänner i Skåne 83 På hemresan från semestern, där vi besökt flertalet andra resmål Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 23 Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Ekonomisk värdering av kulturmiljön 24 Fråga 16. Hur reste du till Åsens by? Fråga 19. Ungefär hur stora har dina övriga kostnader varit under resan till Åsens by och under besöket i Åsens by (för t.ex. mat, dryck, böcker, souvenirer, inträden)? Medelvärde Minimum Maximum Antal 276 3000 0 219,4565 Restid (minuter): Medelvärde 113,5167 Minimum 0 Maximum 3480 Antal 300 Resekostnad (kr): 0 Fråga 20. Tänk nu igen på platsen du startade din resa ifrån, dvs. platsen du angav i fråga 13. Finns det besöksmål som starkt liknar Åsens by och som ligger närmare din startplats än vad Åsens by gör? Svar Ja, många Ja, några Ja, enstaka Nej, inga Vet ej Summa Fråga 21. Vilket är ditt kön? Svar Kvinna Man Summa Frekvens 169 126 295 Procent 57,3 42,7 100 Fråga 22. Vilket år är du född? Medelvärde 1955,408 Fråga 23. Vilken är din hemkommun? Frekvens 9 34 50 112 79 284 Procent 3,2 12,0 17,6 39,4 27,8 100,0 Medelvärde 198,1533333 Minimum 300 Maximum 14150 Antal Fråga 17. Hur många övernattningar ingick i resan till Åsens by, inklusive dina ev. övernattningar i byn? Svar Frekvens Procent Ingen 235 82,5 En eller flera 50 17,5 Summa 285 100,0 Fråga 18. Kostade övernattningarna något? Svar Frekvens Procent Ja 35 51,5 Nej 33 48,5 Summa 68 100,0 Logikostnader: Medelvärde 1081,543 Minimum 2 Maximum 7000 Antal 35 84 Ale kommun Alingsås Alvesta Amersioork Aneby Bader-Würhemberg Bräcke, Jämtland Büchenbach Celle Danderyd Danmark Eakrabb 2st 1st 1st 1st 16st 2st 1st 2st 2st 1st 1st 1st Ekonomisk värdering av kulturmiljön Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 25 26 Sundbyberg Tingsryd Tranås Trelleborg Tyskland Täby Uddevalla Upplands Vadstena Vaggeryd Vetlanda Viby Värnamo Växjö Ydre Åre Århus Örebro Östergötland Österåker, Åkersberga 2st 1st 10st 3st 1st 2st 1st 1st 4st 9st 1st 1st 3st 4st 4st 2st 2st 2st 1st 3st Fråga 24. I vilket land föddes du? Svar Sverige Annat Summa Ange vilket: Danmark 12st England 1st Finland 1st Iran 2st Nederländerna 1st Norge 1st Polen 1st Sydkorea 1st Tyskland 10st Frekvens 266 31 297 Procent 89,6 10,4 100,0 85 Eidsberg Eksjö Esbjerg Eskvath Frankfurt/ Hessen Gnesta Gnosjö Gotland Gällivare Göteborg Halmstad Hjo Holstebro Huddviksvall Huskvarna Järfälla Jönköping Karlskoga Karlstad Korsholm Kristinehamn Kumla Kungälv Köpenhamn Laxå Lekeberg Lerum Linköping Ljungby Lund Lyon - Frankrike Malmö Mjölby kommun Modum, Norge Motala Mysen, Norge Mölndal Nacka kommun Nässjö Odde Partille Skänninge Skärstad Solna Stockholm Strömstad 1st 5st 1st 1st 1st 2st 1st 1st 2st 10st 1st 1st 2st 1st 4st 3st 65st 1s 1st 1st 1st 3st 1st 3st 1st 2st 1st 4st 2st 4st 1st 3st 1st 1st 4st 1st 1st 1st 15st 1st 2st 1st 1st 3st 21st 1st Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland 27 Fråga 25. Vilken är din högsta utbildningsnivå? Svar Frekvens Procent Obligatorisk skola 32 11,0 Yrkesutbildning 36 12,4 Gymnasieutbildning 80 27,5 Universitet/högskola 143 49,1 Summa 291 100,0 Fråga 26. Ungefär hur stor är din totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension osv. Medelvärde 20047,09 Minimum 0 Maximum 60000 Antal 268 86 Bilaga 7 Fyll i enkäten och ta med dig pennan som tack för hjälpen! Vad tycker du om kulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby? Vi vill veta mer om dig som besöker Gamla Pershyttans bergsmansby, din resa hit och dina åsikter om detta kulturreservat! Dina svar på nedanstående frågor hjälper oss att värdera kulturmiljön och förbättra Pershyttan. Vi är mycket tacksamma om du besvarar alla frågor. Lämna sedan in frågeformuläret på Våghuset. Ta med dig pennan som tack för hjälpen. (Det går också bra att du skickar frågeformuläret till Enveco Miljöekonomi AB, Oxholmsgränd 3, 127 48 Skärholmen, men då måste du göra detta senast 31 augusti 2009.) Ansvariga för undersökningen är Riksantikvarieämbetet (kontaktperson: Eva Waldén Selin, e-post eva.walden.selin@raa.se) och Enveco Miljöekonomi AB (kontaktpersoner: Åsa Soutukorva, e-post asa@enveco.se, tfn 070-7525610, och Tore Söderqvist, e-post tore@enveco.se, tfn 070-4937473). Gamla hyttan i Pershyttan i mitten av 1960-talet. Foto: Pål-Nils Nilsson 1 87 DITT BESÖK I PERSHYTTAN 1. Ange datumet för det här besöket i Pershyttan: _____________________________ 2. Hur långt tror du ditt besök i Pershyttan blir? Svar: Ungefär _______________ timmar 3. Vilka är dina huvudsakliga syften med ditt besök i Pershyttan? Sätt ett eller flera kryss.      Kulturupplevelser Naturupplevelser Delta i guidad visning Barnverksamhet Ströva omkring    Veta mer om teknikhistoria Mat Annat syfte  Ange vilket: __________________________ __________________________ 4. Är det här ditt första besök i Pershyttan?   Ja  Gå till fråga 7 Nej  Gå till fråga 5 5. Ungefär hur många gånger har du besökt Pershyttan tidigare? Svar: _________ gånger 6. Vilka var dina huvudsakliga syften med dina tidigare besök i Pershyttan? Sätt ett eller flera kryss.      Kulturupplevelser Naturupplevelser Delta i guidad visning Barnverksamhet Ströva omkring    Veta mer om teknikhistoria Mat Annat syfte  Ange vilket: __________________________ __________________________ 2 88 7. Hur fick du reda på att Pershyttan finns? Sätt ett eller flera kryss.        Genom bekanta Genom en förening Internet Radio/TV Artikel i tidning/tidskrift Annons/reklam Besök på turistbyrå     Vägskyltar Turist-/informationstavla Kom hit av en tillfällighet/impuls Annat sätt  Ange vilket: __________________________ __________________________ 8. Vad anser du om följande egenskaper hos Pershyttan? Kryssa i en ruta på varje rad. Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Guidad visning Informationen på plats om Pershyttan Tillgänglighet för personer med funktionshinder Parkeringsmöjligheter Tillgänglighet med cykel Tillgänglighet med veteranjärnvägen Tillgänglighet med kollektivtrafik i övrigt 9. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Kryssa i en ruta på varje rad. Jag instämmer… Inte alls Det var lätt att hitta information om Pershyttan före mitt besök Det var lätt att hitta till Pershyttan 3 89 Delvis Helt och hållet Vet ej Jag instämmer… Inte alls Pershyttan motsvarade mina förväntningar Redan innan jag kom hit visste jag att Pershyttan är ett kulturreservat Jag känner till andra kulturreservat än Pershyttan Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn för barn Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn i övrigt Jag är nöjd med utbudet av mat och fika Jag kan tänka mig att besöka Pershyttan igen Jag kan tänka mig att rekommendera andra att besöka Pershyttan Delvis Helt och hållet Vet ej 10. Hur tycker du att Pershyttan kan förbättras som besöksmål? Svar: ____________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ DIN RESA TILL PERSHYTTAN I detta avsnitt vill vi veta lite om hur din resa till Pershyttan har sett ut. 11. Har du rest till Pershyttan tillsammans med någon annan?   Ja, jag deltar i en organiserad gruppresa Ja, men inte i en organiserad gruppresa  Ange antal vuxna respektive barn (under 18 år) som du har rest tillsammans med: Antal vuxna: _________ Antal barn: __________  Nej 4 90 (Räkna inte med dig själv.) 12. Gjorde du din resa till Pershyttan på din fritid eller i tjänsten?   På fritiden  Gå till fråga 13 I tjänsten  Gå till fråga 21 Vi vill nu veta varifrån du startade din resa till Pershyttan. Det var hemifrån, om du i alla fall hade någon liten tanke på att besöka Pershyttan när du reste hemifrån. Men det kan givetvis också ha varit från någon annan plats – kanske är du på genomresa och fick veta om Pershyttan när du t.ex. besökte turistbyrån i Örebro, kanske var du på ditt lantställe och fick idén att besöka Pershyttan, osv. 13. Var ligger platsen varifrån du startade din resa till Pershyttan? Ha texten i rutan ovanför i åtanke när du svarar. Ange kommun eller närmaste större ort: ______________________________________ Ange även län eller landskap: _______________________________________________ 14. När du startade din resa från platsen du angav i fråga 13, i vilken grad var syftet med resan att besöka just Pershyttan? Sätt ett kryss på linjen. I ganska liten grad I ganska hög grad Helt och hållet 0% 50 % 100 % 15. Hur många andra besöksmål har du under din resa?   Inga andra än Pershyttan Ett eller flera andra  Ange vilket/vilka huvudsakliga besöksmål: ___________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ 5 91 Nu följer frågor som bl.a. gäller dina resekostnader. Du ska fylla i kostnaderna för dig och även räkna med kostnader för andra (t.ex. barn) om det är du som har betalat för dem och ska stå för deras kostnader. 16. Hur reste du till Pershyttan? Fyll i nedanstående tabell. Om det behövs kan du dela in din resa i fler än en sträcka med olika färdsätt. Längst ned på sidan finns ett exempel på hur tabellen kan fyllas i. Färdsätt (t.ex. bil, buss, tåg) Dina ungefärliga Ungefärlig färdkostnader tidsåtgång i i kronor (för timmar t.ex. biljetter, och/eller bensin, hyrminuter bil) Börja här med att fylla i platsen du angav i fråga 13. Från Till Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Exempel på hur tabellen kan fyllas i för en resa från Göteborg till Pershyttan: Sträcka 1 Sträcka 2           6 92 17. Hur många övernattningar ingick i resan till Pershyttan?   Ingen  Gå till fråga 19 En eller flera  Gå till fråga 18 18. Kostade övernattningarna något?   Ja  Ange dina ungefärliga totala logikostnader: ______________________ kr Nej 19. Ungefär hur stora har dina övriga kostnader varit under resan till Pershyttan och under besöket i Pershyttan (för t.ex. mat, dryck, böcker, souvenirer, inträden)? Räkna alltså inte med färdkostnader och eventuella logikostnader.      0 kr 1-99 kr 100-249 kr 250-999 kr 1 000-1 999 kr    2 000-4 999 kr 5 000-9 999 kr 10 000 kr eller mer 20. Tänk nu igen på platsen du startade din resa ifrån, dvs. platsen du angav i fråga 13. Finns det besöksmål som starkt liknar Pershyttan och som ligger närmare din startplats än vad Pershyttan gör?      Ja, det finns många sådana besöksmål Ja, det finns några sådana besöksmål Ja, det finns enstaka sådana besöksmål Nej, det finns inga sådana besöksmål Vet ej Nu är det bara några få enkla frågor kvar. Tack på förhand för att du svarar på dem också! NÅGRA AVSLUTANDE FRÅGOR OM DIG 21. Vilket är ditt kön?   Kvinna Man 7 93 22. Vilket år är du född? Svar: ________________________ 23. Vilken är din hemkommun? Svar: ______________________________________ 24. I vilket land föddes du?   Sverige Annat land  Ange land: ________________________________ 25. Vilken är din högsta utbildningsnivå? Kryssa i den ruta som bäst överensstämmer med din högsta utbildningsnivå.     Obligatorisk skola (t.ex. grundskola, folkskola eller motsvarande) Yrkesutbildning (t.ex. yrkesskola, fackskola eller motsvarande) Gymnasieutbildning (även t.ex. realexamen, folkhögskola eller motsvarande) Universitet eller högskola 26. Ungefär hur stor är din totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension, osv. Skriv in beloppet eller kryssa i en ruta nedan. Svar: _________________________________ kr per månad      Lägre än 5 000 kr 5 000 – 9 999 kr 10 000 – 14 999 kr 15 000 – 19 999 kr 20 000 – 24 999 kr      25 000 – 29 999 kr 30 000 – 34 999 kr 35 000 – 39 999 kr 40 000 – 49 999 kr 50 000 kr eller mer Tack för din medverkan! Om du har några synpunkter och/eller tillägg, skriv dem här: 8 94 Veta mer om teknikhistoria: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Mat: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Annat syfte: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Ange vilket: Fika Fika Fotografera för Wikipedia Fotografi Släktanknytning, arbetat bl. Skrikarhyttan, Nora, Rumshyttan, Kil Svärmors mors födelseort Titta på vattenhjulet Fråga 4. Är det här ditt första besök i Pershyttan? Svar Ja Nej Summa Frekvens 47 30 77 Procent 61,0 39,0 100,0 77 100,0 8 10,4 69 89,6 Frekvens Procent 77 100,0 23 29,9 54 70,1 Frekvens Procent 77 100,0 22 28,6 55 71,4 Frekvens Procent Bilaga 8: Resultat samtliga enkätfrågor för Pershyttan I detta appendix presenteras deskriptiv statistik för Pershyttans bergsmansby. Fråga 1. Ange datumet för det här besöket i Pershyttan. Svar Frekvens Procent Juni 16 21,3 Juli 38 50,7 Augusti 21 28,0 Summa 75 100,0 Fråga 2. Hur långt tror du att ditt besök i Pershyttan blir? (timmar ) Medelvärde 2,032468 Minimum 0,5 Maximum 7 Antal 77 Fråga 3. Vilka är dina huvudsakliga syften med ditt besök i Pershyttan? Sätt ett eller flera kryss. Kulturupplevelser: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 24 31,2 Kryssat 53 68,8 Summa 77 100,0 Naturupplevelser: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 46 59,7 Kryssat 31 40,3 Summa 77 100,0 Delta i guidad visning: Fråga 5. Ungefär hur många gånger har du besökt Pershyttan tidigare? Medelvärde Minimum Maximum Antal 56,73333 1 1000 30 Fråga 6. Vilka var dina huvudsakliga syften med dina tidigare besök i Pershyttan. Sätt ett eller flera kryss. Kulturupplevelser: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Naturupplevelser: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Frekvens 14 16 30 Procent 46,7 53,3 100,0 Frekvens 6 24 30 Procent 20 80 100 Svar Frekvens Procent Ej kryssat 69 89,6 Kryssat 8 10,4 Summa 77 100,0 Barnverksamhet: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 75 97,4 Kryssat 2 2,6 Summa 77 100,0 Ströva omkring: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 55 71,4 95 Kryssat 22 28,6 Bilaga 8 Summa 77 100,0 Delta i guidad visning: Svar Frekvens Procent Fråga 7. Hur fick du reda på att Pershyttan finns? Sätt ett eller flera kryss. Genom bekanta: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Genom en förening: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Internet: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Radio/TV: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Artikel i tidning/tidskrift: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Annons/reklam: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Besök på turistbyrå: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Vägskyltar: Svar Ej kryssat Kryssat Summa Frekvens 67 9 76 Procent 88,2 11,8 100,0 Frekvens 63 13 76 Procent 82,9 17,1 100,0 Frekvens 73 3 76 Procent 96,1 3,9 100,0 68 8 76 Frekvens Procent 89,5 10,5 100,0 76 100 0 0 76 100 Frekvens Procent 76 100,0 2 2,6 74 97,4 Frekvens Procent 76 100,0 1 1,3 75 98,7 Frekvens Procent 76 100,0 21 27,6 55 72,4 Frekvens Procent Ej kryssat 22 73,3 Kryssat 8 26,7 Summa 30 100,0 Barnverksamhet: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 27 90 Kryssat 3 10 Summa 30 100 Ströva omkring: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 21 70 Kryssat 9 30 Summa 30 100 Veta mer om teknikhistoria: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 20 66,7 Kryssat 10 33,3 Summa 30 100,0 Mat: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 16 53,3 Kryssat 14 46,7 Summa 30 100,0 Annat syfte: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 22 73,3 Kryssat 8 26,7 Summa 30 100,0 Ange vilket: Besök med släkten från Skåne Boende Fotboll, Midsommar Hälsa på goda vänner Midsommarfirande Midsommarfirande Midsommarfirandet Visa vänner 96 Turist-/informationstavla: Informationen på plats om Pershyttan: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Tillgänglighet för personer med funktionshinder: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Parkeringsmöjligheter: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Tillgänglighet med cykel: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Tillgänglighet med veteranjärnvägen: Svar Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej Summa Frekvens 1 1 2 19 7 40 70 Procent 1,4 1,4 2,9 27,1 10,0 57,1 100,0 Frekvens 0 0 0 19 18 32 69 Procent 0,0 0,0 0,0 27,5 26,1 46,4 100,0 0 1 1 37 33 3 75 Frekvens Procent 0,0 1,3 1,3 49,3 44,0 4,0 100,0 69 43 62,3 100,0 2 2,9 18 26,1 4 5,8 2 2,9 0 0,0 Frekvens Procent 75 100,0 4 5,3 24 32,0 46 61,3 1 1,3 0 0,0 0 0,0 Frekvens Procent Svar Frekvens Procent Ej kryssat 69 90,8 Kryssat 7 9,2 Summa 76 100,0 Kom hit av en tillfällighet/impuls: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 65 85,5 Kryssat 11 14,5 Summa 76 100,0 Annat sätt: Svar Frekvens Procent Ej kryssat 54 71,1 Kryssat 22 28,9 Summa 76 100,0 Ange vilket: Alltid vetat om Bergslags samarbete Boende Bor i Nora Bor i Nora Bor i Nora Bor i Nora Bor i Nora Bor i Nora = närheten Född i Norabo Genom arbetet Genomresa Historieintresse Mamma född här bredvid Nora som barn Planerat Rekommendation från butik i Nora att maten är suverän i restaurangen i Pershyttan Släktforskning Tipsad av naturskyddspersonerna i Kvistnaren Vapenaffären Vi är Norabor Via NBVS tåg från Nora Är mycket ute och åker omkring med bil och till fots Fråga 8. Vad anser du om följande egenskaper hos Pershyttan? Guidad visning: Procent 0,0 0,0 0,0 19,1 11,8 69,1 100,0 Svar 0 0 0 8 Frekvens Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra 13 Mycket bra Vet ej 47 Summa 68 97 Tillgänglighet med kollektivtrafik i övrigt: Procent 5 6 1 3 1 76,8 Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn i övrigt: Svar Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa Jag är nöjd med utbudet av mat och fika: Svar Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa 71 22 41 3 4,2 57,7 31,0 100,0 5 7,0 Frekvens Procent 70 100,0 50 71,4 11 15,7 6 8,6 3 4,3 Frekvens Procent 100,0 1,4 Summa 70 100,0 4,3 Vet ej 58 82,9 1,4 Helt och hållet 2 2,9 8,7 Delvis 7 10,0 7,2 Inte alls 3 4,3 Svar Frekvens Procent Det finns tillräckligt med aktiviteter i byn för barn: Svar Frekvens Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej 53 Summa 69 Fråga 9. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Det var lätt att hitta information om Pershyttan före mitt besök: Procent 2 19 31 17 69 100,0 24,6 44,9 27,5 2,9 Svar Frekvens Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa Det var lätt att hitta till Pershyttan: Svar 0,0 9,8 90,2 0,0 Svar Inte alls Delvis Procent 0,0 13,0 85,7 1,3 100,0 Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa Summa Vet ej Helt och hållet 100,0 Frekvens Procent Inte alls 0 Delvis 5 Helt och hållet 46 Jag kan tänka mig att besöka Pershyttan igen: Frekvens 1 10 60 6 77 Procent 1,3 13,0 77,9 7,8 100,0 Vet ej 0 Summa 51 Pershyttan motsvarade mina förväntningar: Svar Frekvens Inte alls 0 Delvis 10 Helt och hållet 66 Jag kan tänka mig att rekommendera andra att besöka Pershyttan: Svar Frekvens 2 5 71 1 79 Procent 2,5 6,3 89,9 1,3 100,0 Vet ej 1 Summa 77 Redan innan jag kom hit visste jag att Pershyttan är ett kulturreservat: Procent 28,9 17,1 50,0 3,9 100,0 Svar 22 13 38 3 76 Frekvens Inte alls Delvis Helt och hållet Vet ej Summa Jag känner till andra kulturreservat än Pershyttan: Procent 6 29 39 3 77 100,0 3,9 50,6 37,7 7,8 Svar Frekvens Inte alls Delvis 98 Helt och hållet Vet ej Summa Fråga 10. Hur tycker du att Pershyttan kan förbättras som resmål? Tillgång till info utanför öppettider Gärna något informationsmaterial tillgängligt om mer kommer när husen är stängda tex. broschyr om naturstigen. Mer info i press och olika media Bättre med gula pilar efter plats 28? En del pilar såg man knappt då det växer buskar och träd i vägen. Lite mer pilar Behöver det förbättras? Mer aktuell information på internet. Tex om varifrån guidningen till Lockgruvan utgår. Vi visste inte att det var från Våghuset. Det är en vacker bygd med genuint hus som är mycket fint bevarade. Bättre för rullstolar Information tillgänglig då våghuset inte är öppet. Allow entrance to masugn. Outside guided tours Fråga 11. Har du rest till Pershyttan tillsammans med någon annan? Procent Svar 5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 0,3 0 5 70 Svar Inga Ett eller flera Summa 74 56 75,7 100,0 18 24,3 Frekvens Procent Fråga 15. Hur många andra besöksmål har du under din resa? Summa 69 100,0 100 27 39,1 1 1,4 0 0,0 12 17,4 2 2,9 11 15,9 3 4,3 7 10,1 0 0,0 1 1,4 5 7,2 85 10 100 Frekvens Procent Fråga 14. När du startade din resa från platsen du angav i fråga 13, i vilken grad var syftet med resan att besöka just Pershyttan? (anges i procent) Svar Frekvens Ja, organiserat 4 Ja, ej organiserat 68 Nej 8 Summa 80 Antal vuxna: Medelvärde 2,633803 Minimum 0 Maximum 32 Antal 71 Antal barn: Medelvärde Minimum Maximum Antal Fråga 12. Gjorde du din resa till Pershyttan på din fritid eller i tjänsten? Svar Frekvens Procent Fritiden 77 95,1 Tjänsten 4 4,9 Summa 81 100,0 Fråga 13. Var ligger platsen varifrån du startade din resa till Pershyttan? Procent 5,0 5,0 10,0 1,7 5,0 5,0 6,7 26,7 5,0 23,3 5,0 1,7 100,0 Svar Frekvens Dalarna 3 Jönköping 3 Närke 6 Skåne 1 Stockholm 3 Södermanland 3 Värmland 4 Västmanland 16 Västra Götaland 3 Örebro 14 Östergötland 3 Nederländerna 1 Summa 60 99 Vilka: 4 dagar i Bergslagen inom Örebro län Allt som Nora har att erbjuda Bengtsfors Bruk och gruvor i Bergslagen Fäbod, Njupeskär vattenfall Grythyttan, Bofors Grythyttan, Veteranjärnvägen Hållefors, Wadköping, Nora, Örebro, Kilsbergen konferens & lodge Höga kusten Jävle, Nora Kullen besök o Bergslagen Loka brunn, Grythyttan, Wadköping Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora stad Nora stad, Parkfesten, Rusa Kullen, Bryggeriet, Nora, Örebro (open art) Nora, Askersund, Klässbol Nora, Boda kyrkby Fråga 19. Ungefär hur stora har dina övriga kostnader varit under resan till Pershyttan och under besöket i Pershyttan (för t.ex. mat, dryck, souvenirer, inträden)? Medelvärde Minimum Maximum Antal 64 7500 0 612,5 Fråga 20. Tänk nu igen på platsen du startade din resa ifrån, dvs platsen du angav i fråga 13. Finns det besöksmål som starkt liknar Pershyttan och som ligger närmare din startplats än vad Pershyttan gör? Svar Ja, många Ja, några Ja, enstaka Nej, inga Vet ej Summa Fråga 21. Vilket är ditt kön? 65 100,0 18 27,7 15 23,1 14 21,5 9 13,8 9 13,8 Frekvens Procent Nora, Gryttorp Nora, Gyttorp och Staksberg Nora, Karlskoga, Örebro Nora, Kilsberg Nora, Vigselakt i kyrkan Ramsjön Reser bara runt och upptäcker saker för tillfället Rosengården, Nora Sala silvergruva, Sigtuna, Mårbacka, Rottneros Se Gyttorp och Nora Sigtuna, Sala, Siljansbygden Sinnebohyttan, Nora, Falun Stråssa Vad vi hittar efter vägen Vidare över Nora, Järnboås, Kopparberg och Lindesberg Örebro och Nora Fråga 16. Hur reste du till Pershyttan? Restid (minuter): 92,3125 Svar Kvinna Man Summa Fråga 22. Vilket år är du född? Medelvärde Minimum Maximum Antal 1954,710526 1929 2003 76 74 100,0 31 41,9 43 58,1 Frekvens Procent Medelvärde 0 1680 80 Minimum Maximum Antal Resekostnad (kr): 115,375 0 2200 80 Medelvärde Minimum Maximum Antal Fråga 17. Hur många övernattningar ingick i resan till Pershyttan? Svar 61,5 38,5 100,0 Frekvens Procent Ingen 40 En eller flera 25 Summa 65 Fråga 18. Kostade övernattningarna något? Svar Frekvens Procent Ja 23 76,7 Nej 7 23,3 Summa 30 100,0 Logikostnader: 160 9000 19 Medelvärde 1584,737 Minimum Maximum Antal 100 Fråga 23. Vilken är din hemkommun? Askersund Avesta Borlänge Borås Borås Borås Danderyd Eskilstuna Fagersta Fagersta Falköping Finspång Finspång Gislaved Gråbro/ Lerum Grödinge, Botkyrka Halmstad Helsingborg Jönköping Karlskoga Karlstad Katrineholm Katrineholm Kil Fråga 24. I vilket land föddes du? Svar Sverige Annat land Summa Ange vilket: Danmark Danmark Finland Finland Finland Nederländerna Norge Norge Norge Schweiz Skottland Fråga 25: Vilken är din högsta utbildningsnivå? Svar Obligatorisk skola Yrkesutbildning Gymnasieutbildning Universitet/högskola Summa 3 9 27 36 75 Frekvens Procent 4 12 36 48 100 77 100,0 11 14,3 66 85,7 Frekvens Procent Fråga 26. Ungefär hur stor är din totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension osv. Medelvärde Minimum Maximum Antal 22 130,77 2500 60000 65 Kramfors Lerum Lidköping Linde Lindesberg Linköping Luzern Lysekil Lysekil Mariestad Motala Motala Motala kommun Nacka Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nora Nord Odal Nynäshamn Oxelösund Oxelösund Renkum Smedjebacken/ Ludvika Sore Stockholm Stockholm Stockholm Sörmland Tjörn Trelleborg Upplands- bro Vetlanda Vetlanda Vetlanda Vänersborg Västerås Västra Götaland, Göteborg Älvsjö Ängelholm Ödeshög Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro 101