Vårda väl
 
Riksantikvarieämbetet november 2016 
Diatomacéjord i samlingar 
Diatomacéjord saluförs ofta som ett naturligt alternativ för insektsbekämpning,
men dammet är skadligt att andas in. 
Vad är diatomacéjord? 
Diatomacéjord är en mjuk sedimentär jordart som 
har bildats av fossiliserade kiselalger. Diatomacé
jorden smulas lätt sönder till ett fint ljust pulver och 
består i huvudsak av amorf kiseldioxid (80–90 %), 
aluminium (2–4 %) och järnoxid (0,5–2 %).  Diato
macéjord bryts på olika platser runt om i världen 
och kan ha variationer i innehåll därefter. Kornstor
leken varierar från 3 µm till 1 mm. När diatomacé
jord används som pesticid är den vanligtvis mald 
till runt 10 till 50 µm. Diatomacéjord finns i många 
varianter och i flera varumärken under olika namn 
och saluförs ofta som ett naturligt alternativ för 
insektsbekämpning. 
Diatomit används främst som filtermedel vid Diatoméer (kiselalger) i förstoring. Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-BY). 
rening och raffinering av vätskor och organiska 
produkter. Det har också använts i färg, papper, Hur och varför används 
gummi, tandkräm, som isolering i bland annat diatomacéjord i museisamlingar? 
brandsäkra skåp och som slipmedel. Tidigare var Produkter som baseras på diatomacéjord används 
det en viktig beståndsdel i dynamit. främst för att förebygga angrepp av skadeinsekter i 
till exempel museimagasin. Diatomacéjord ska inte 
Varför är diatomacéjord hälsoskadligt? appliceras direkt på föremål. 
Diatomacéjord är inte toxiskt i sig men kan lätt 
damma och då irritera i ögon, näsa och luftvägar 
samt orsaka hosta. Vid hudkontakt kan irritation, 
uttorkning och rodnad uppstå. Beroende på ur
sprung kan diatomacéjord innehålla spår av kristal- Synonymer till diatomacéjord: 
lin kiseldioxid, vilket är skadligt för lungvävnaden kiselgur, diatomit, celite, kiseljord, 
och kan orsaka stendammslunga. Framförallt är bergmjöl, trippel och terrakisel. 
det exponering över tid som orsakar lungskador. 
Många varumärken anger inte om produkten 
innehåller kristallin kiseldioxid och därför ska man 
alltid agera utifrån att det kan vara en beståndsdel. 
­
­
­
­
­
1 
  
 
 
 
 
  
 
  
 
 
 
 
 
 
  
 
 
  
 
Hur ska produkter baserade på
diatomacéjord hanteras? 
Produkter för insektsbekämpning som baseras 
på diatomacéjord, appliceras torrt och strös till 
exempel ut längst kanterna i ett rum. De kan även 
blandas med vatten och strykas eller sprayas vått. 
Våtapplicering är att föredra, men när produkten 
sedan torkar kan den spridas i det damm som bildas 
i lokalen. Använd alltid personlig skyddsutrustning 
vid applicering och övrig hantering. 
Vid städning är det viktigt att, om möjligt, våt­
torka för att undvika att partiklar sprids i luften. 
Tvätta trasor eller mopp separat efter användning. 
Vid användning av en dammsugare ska den 
åtminstone vara utrustad med ett HEPA-filter som 
tar de minsta partiklarna, men bäst är att använda 
en centraldammsugare där luften helt leds ut ur det 
rum man vistas i. För att förhindra att det dammar 
vid torrengöring med trasa kan man lätt fukta om­
rådet med en blomspruta för att binda partiklarna 
innan de torkas upp. 
Några hållpunkter för ett säkert arbete med 
rester av diatomacéjord: 
	 Läs ett säkerhetsdatablad för diatomacéjord 
och gör en riskbedömning. 
	 Utför arbetet i väl anpassad ventilation. 
	 Använd personlig skyddsutrustning såsom 
handskar (nitrilgummi), ögonskydd och 
andningskydd (minst en halvmask med P3-filter). 
	 Använd labbrock/arbetskläder och arbetsskor, 
som förvaras avskilda från vanliga kläder. 
	 Mat eller dryck ska aldrig intas i rum eller på 
arbetsbänkar där diatomacéjord hanteras. 
Om du har andats in eller fått på dig diatomacéjord 
är det bästa att försöka skölja bort det från expone­
rade områden. Använd ögondusch, tvätta händerna 
med tvål och vatten, drick vatten, snyt dig och 
andas frisk luft. 
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och ska
informera om de risker som finns och vilket skydd 
som behövs för arbetsuppgiften. Arbetstagaren ska 
följa givna instruktioner. Har du frågor kring din 
arbetsmiljö kontakta din arbetsgivare, skyddsom­
bud, företagshälsan eller Arbetsmiljöverket. 
Referenser och länkar 
Encyklopedi över råvaror och material. 1957. 
S. H-son. Tideström (red.). Nordisk Rotogravyr, 
Stockholm. 
Diatomaceous earth. Materialartikel i CAMEO _ 
Materials Database. Museum of Fine Arts Boston.
http://cameo.mfa.org/wiki/Diatomaceous_
earth#Hazards_and_Safety (2016-10-05).
Solving Museum Insect Problems: Chemical 
Control. 1992. Technical Bulletin 15. Canadian 
Conservation Institute (CCI).
https://www.cci-icc.gc.ca/resources-ressources/
publications/downloads/technicalbulletins/eng/
TB15-SolvingMuseumInsectProblemChemical­
Control.pdf (2016-10-05).
Vårda väl-blad om giftiga ämnen i samlingar: 
http://www.raa.se/vardaval (2016-10-05). 
Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet. 
Artikeln är licensierad med CC BY där inget annat anges. 
www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/ 
RIksantikvarieämbetet
Box 1114, 621 22 Visby 
Tel: 08-5191 8000. Fax 08-66 07 284 
E-post: vardaval@raa.se 
www.raa.se 
Pu
b
lic
er
at
 n
ov
em
b
er
 2
01
6