Färgforum 2011 Rapport © 2011 Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Förord Rapporten sammanfattar presentationer och diskussioner som ägde rum vid Färgforum 2011, den 15-16 september i Mariestad. Fotografier från seminariet togs av Niclas Fredrikson och Maria Rossipal. Övriga bilder i rapporten kommer från föredragshållarnas presentationer. Rapporten har sammanställts av projektgruppen Färgforum. Layout: Maria Rossipal, Kathrin Hinrichs Degerblad Seminariet har presenterats i artiklar i REALIA och IIC- newsletter av Karin Calissendorf/Lisa Nilsen Vi har valt att bifoga följande i rapporten: Program Föredragshållarnas sammanfattning av inlägg, länk till presentationen Slutdiskussion Deltagarförteckning Projektgrupp Färgforum Kathrin Hinrichs Degerblad Tom Sandström Stefan Lindgren Riksantikvarieämbetet Visby maj 2012 Sammanfattning av Färgforum Temat för 2011 års Färgforum var Färgundersökning – erfarenheter och användning och arrangerades av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet och Statens Fastighetsverk. Seminariet ägde rum i Hantverkslaboratoriets lokaler i Mariestad den 15 och 16 september. Föreläsningarna var tänkta att belysa hela färgundersöknings- processen – från beställning och utförande av själva undersökning till rapportering och användandet av resultaten. En frågeställning var hur undersökningsresultat kan bli en användbar del av dokumentationsinsatser och underlag för konservering, vård eller rekonstruktion. Christian Runeby från Riksantikvarieämbetet välkomnade deltagarna och inledde seminariet. Kathrin Hinrichs Degerblad var moderator under dagarna. Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad 3 Göran Andersson, Tom Granath och Linda Lindblad från Hantverkslaboratoriet inledde med en kort presentation av utbildningen generellt, samt genomgång av vissa färgspecifika projekt och kurser. De berättade även om en kommande utbyggnad av universitetsparken med det planerade murhuset och trädgårdsmästeriet. Det gavs också möjlighet till rundvandring i deras kurslokaler. Seminariet var välbesökt med 46 deltagare från Sverige, Norge, Danmark och Finland som kom till Mariestad för att utbyta erfarenheter och diskutera färgfrågor. Hélène Hanes och Catharina Nordenstedt berättade om färgundersökningar ur Statens Fastighetsverks perspektiv och illustrerade detta genom ett antal exempel. De beskrev olika aspekter att ta hänsyn till för att nå ett slutresultat som överensstämmer med hur man vill gestalta och även bruka en interiör. Ett arbete där tolkningen av äldre färgskikt och analys av pigment blir en viktig grund för beslut. Jon Brenne från NIKU i Norge, gästprofessor vid Göteborgs universitet och Line Bregnhöj från Nationalmuseum i Danmark gav seminariedeltagarna en inblick i hur man arbetar med färgundersökningar i våra grannländer. Ett flertal kortare presentationer under rubriken ”öppet forum” delade med sig av erfarenheter på färgundersökningar och användande av deras resultat. Seminariet avslutades med en diskussion om behov och utveckling inom området färg. Här framkom bland annat att nätverket behöver utveckla bättre kontakt och samarbete med yrkesgruppen målare – kanske ett inbjudande tema nästa år som lockar just denna grupp att delta i Färgforum? Det framfördes även önskemål om tillgängliga referensbibliotek för färgprover och en nationell -eller varför inte - nordisk resurs för analysuppdrag. Man ser gärna att Riksantikvarieämbetet fortsätter att driva färgforum och organiserar återkommande mötestillfällen. Några förslag på platser för nästa Färgforum 2012 som kom upp i diskussionen var Karlsborgs fästning och Skansen. Det uppskattas att Färgforum kan genomföras på olika orter i landet. Det internationella nätverket Architectural Paint Research (APR) togs upp som ytterligare ett forum för erfarenhetsutbyte. Riksantikvarieämbetet söker nu samarbetspartners för att arrangera nästa internationella APR konferens 2013 i Sverige. 4 Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad Program FÄRGFORUM 2011 torsdag 15 september 11.00 12.00 Samling och lätt lunch (sallad) Välkommen Presentation av Hantverkslaboratoriet Presentation av Institutionen för kulturvård och utbildningen i traditionellt byggnadsmåleri 13.00 Farge- og bygningsarkeologiske undersøkelser- et eget fag? Så det virkelig sådan ud? Farvekarkæologiske undersøgelser og deres anvendelse Kaffe Öppet Forum: Edwin Verweij, Å bestille en fargeundersøkelsen å bruk for den likevel, eller ’Takk, men nei takk’ for fargeundersøkelsen... Hélène Svahn Garreau, Att skapa berättelser med hjälp av historiska färgundersökningar Helena Grundberg, Vikten av källkritik – en självkritisk reflektion Karin Hermerén, Återupptäckt väggmålning dokumentation, rekonstruktion och förvaltning Ingalill Nyström, Färganalyser i fält och i labb 16.45 17.00 18.30 Presentation av de nya anläggningarna och besöksmål Mariestad Visning av måleriutbildningens lokaler Kvällsmingel och middagsbuffé på Hantverkslaboratoriet Riksantikvarieämbetet Linda Lindblad Göran Andersson Tom Granath Jon Brænne Line Bregnhøj 14.30 15.00 Korta presentationer fredag 16 september 09.00 09.45 10.15 Exempel på färgundersökningar och förhållningssätt i historiska byggnader Kaffe Öppet Forum: Karin Calissendorff, En monumental färgundersökning Anna Henningsson, Färg som ytskydd för sten i utomhusmiljö Fokus på Färg Reflektioner - paneldiskussion Hélène Hanes Catharina Nordenstedt Korta presentationer 10.50 11.20 Tom Sandström Margareta Ekroth Edebo Tom Granath Hélène Hanes 11.40 12.00 Sammanfattning av seminariet – nästa steg Avslutning, lunch Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad 5 Föredragagshållarnas sammanfattning av inlägg Farge- og bygningsarkeologiske undersøkelser – en egen profesjon? Jon Brænne Forelesningen vil se nærmere på hva som kreves av kunnskaper, og hvordan disse koordineres for å gjennomføre metodiske farge- og bygningsarkeologiske undersøkelser. Det vil bli diskutert om dette er spesifikke kunnskaper som er knyttet opp mot farge- og bygningsarkeologi. Metoder og begrepsapparatet knyttet til denne typen undersøkelser vil bli diskutert. Videre vil det bli sett nærmere på hvilke faggrupper det er naturlig å samarbeide med i forbindelse med denne typen undersøkelser. Resultatforståelse og kvalitetskriteriene for rapportering vil bli belyst. 6 Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad Så det virkelig sådan ud? Farvearkæologiske undersøgelser og deres anvendelse Line Bregnhøi Farvearkæologiske undersøgelser bruger vi generelt set til tre ting. 1. Det enkelte hus´ historie. Et bestemt hus, hvordan er det bemalet gennem tiderne? En undersøgelse kan bruges, når man vil kende husets historie. Til en beskrivelse, før nedrivning eller andet. Hvad er det vi har foran os? Den opnåede viden er helt essentiel som grundlag, inden man bestemmer sig for, hvad man vil gøre og opnå med en restaurering. Man er nødt til at vide hvad man har, før man kan beslutte, hvad man vil gøre. Her er samarbejdet med restaureringsarkitekter og historikere vigtig, da de bygningsarkæologiske og de arkivalske undersøgelser er nødvendige at koble sammen med farveundersøgelserne, for at opnå det mest dækkende resultat. Til undersøgelser bruger vi forskellige arbejds- og analysemetoder. Eksempel: Eremitagen. 2. Restaurering / rekonstruktion. Når man kender husets historie, kan man beslutte hvordan man vil restaurere. F. x. hvilken tidsperiode, man vil tilbage til, eller lade være med at gå tilbage til. Hvis man vælger at gå tilbage, er undersøgelserne helt essentielle for at vide, med hvilke malinger og med hvilke kulører man skal male. Og hvilke teknikker man skal bruge. Her er samarbejdet med malere særdeles vigtigt, da arbejdet kun kan udføres af dem, der forstår teknikken der er brugt. Eksempler: Landbohøjskolen, Odense adelige jomfrukloster, Eremitagen. 3. Forskning / overordnet historisk viden. Endelig bruges undersøgelser til at opnå viden, som kan sættes ind i en større sammenhæng. Som historikere og arkæologer bruger vi de farvearkæologiske undersøgelser til at skabe historisk viden og sammenhæng. Vi må vide hvad man malede med til hvilke tider, hvilke maleteknikker man brugte, hvilke pigmenter og hvilke bindemidler. Jo mere vi ved om brug af maling i forskellige perioder, jo mere kan vi sætte den enkelte undersøgelse ind i en sammenhæng. Nye materialer er med til at skabe nye moder, og nye moder betinger udvikling af nye materialer. Sådanne sammenhænge er vi med til at afdække i fælleskab med andre fagområder. Hvert enkelt hus er brikker i puslespillet. Nogle gange får vi bekræftet den eksisterende viden, og nogen gange bliver vi overraskede, og må revidere vores viden. Sammenlagt får vi med tiden et mere helt, og et større, puslespil. Denne således opnåede viden, kan vi alle bruge, i samarbejdet mellem konservatorer, historikere, malere og arkitekter. Således at vores samarbejder hele tiden bliver optimerede. Eksempler: publicerede materiale ( Jon Brænne, Ian Bristow og Line Bregnhøi). Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad 7 Å bestille en fargeundersøkelse uten å bruk for den likevel, eller ’Takk, men nei takk’ for fargeundersøkelsen… Edwin Verweij Ved en fargeundersøkelse er det mulig å inkludere forskjellige aspekter som setter de obligatoriske avdekkinger av malingslag i et større historisk perspektiv. På forskjellige måter kunne for eksempel arkivsøk, digitale rekonstruksjoner, pigment- og bindemiddelanalyser osv. ha en betydning for bygningsfargehistorikk og gi en bedre forståelse av objektet. Hvor stort en undersøkelse ideelt sett bør være er uklart. Men, spørsmålet er også hvem ’bestiller’ undersøkelsen og hvorfor ? I Norge er det ikke et krav, ved planlagte vedlikeholdsarbeider, å gjøre en fargeundersøkelse når man maler opp overflater i den samme fargen. Foredraget fokuserer på (offentlige) oppdragsgivere, brukere, eiere og Riksantikvaren som har forskjellige tanker om hvordan man bør bruke ressurser. Å bruke penger på en fargeundersøkelse bare for ‘å ha gjort det’ og uten at resultatene blir brukt vil bli diskutert og visualisert med både interiør og eksteriør prosjekter. Att skapa berättelser med hjälp av historiska färgundersökningar Hélène Svahn Garreau, NIRAS Sweden AB, Stockholm 2010 genomfördes en färgundersökning av snickerierna och tapeterna i galleriet i byggnadsminnet Säby gård i Järfälla. Syftet med färgundersökningen var förstå rummets historia och dess olika gestaltningar. Undersökningen ledde till en fördjupad förståelse av rummets historia och nya berättelser om rummets historiska användning. Resultatet skulle sedan användas som underlag inför en framtida restaurering. Säby gårds huvudbyggnad uppfördes ursprungligen 1654-56. Byggherre var riksrådet Schering Rosenhane, ämbetsman och diplomat vid drottning Kristinas hov. 8 Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad Galleriet, vars namn härleds till de bemålade tapeterna, har förändrats ett flertal gånger. Idag vittnar rummets inredning om husets historia – den fasta inredningen präglas främst av två perioder: 1700-talet och någon gång under andra hälften av 1800-talet. Men även 1900-talet har lämnat sina spår. Vikten av källkritik – en självkritisk reflektion Helena Grundberg Hur tillförlitliga är de källmaterial vi utgår ifrån? Att en enskild källa kan vara felaktig får man kanske räkna med, men om flera källor säger samma sak är det väl rimligt att anta att källmaterialet är tillförlitligt? Nej, inte nödvändigtvis. Det fick jag själv erfara när jag skulle utföra en studie av färgförändrat ådringsmåleri i en 1800-talsbyggnad och plötsligt stod utan undersökningsobjekt. I ett tidigare projektarbete utförde jag en byggnadsdokumentation av samma hus. I ett inledande skede fick jag ta del av förundersökningar och muntlig information om objektet. Byggnadens interiör beskrevs som unik, rikt dekorerad med marmoreringar och ådringar i originalutförande. Två år senare återvände jag för min studie, och den färgundersökning jag då utförde i ett av husets rum visade på partier med flera övermålningar. Byggnadens interiör var inte på alla ställen så orörd som källorna vittnat om. Att min studie tog en annan riktning än den tänkta blev en konsekvens av att jag blint förlitat mig på källorna. Allvarligare är det som händelsen belyste ur kulturvårdssynpunkt: att otillräckliga handlingar som underlag för ett åtgärdsprogram inte bara kan utgöra en risk för att budgeten spricker; i värsta fall kan de utgöra en risk för att oersättliga värden kan gå förlorade. Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad 9 Återupptäckt väggmålning – dokumentation, rekonstruktion och förvaltning Karin Hermerén, Statens konstråd Länge trodde man att ett av konstnärinnan Randi Fishers tidigaste verk i monumental skala, ”Förslag” på Seminarieskolan i Landskrona, var förstört. Inför den retrospektiva utställningen på Skissernas museum i Lund våren 2011 gjordes en efterspaning och man fann överraskande nog att verket fanns kvar. Visserligen bakom en rödmålad vävtapet och med en påbyggd städskrubb, men färgerna var ändå så intakta att verket, tillsammans med museets omfattande skissmaterial, kunde återskapas inför utställningen av konstnär Ylva Westerlund. Verket är centralt i såväl Randis produktion som i svensk konsthistoria och gestaltning av offentligmiljö.Verket har därför valts som en fallstudie av tjugotre vilka ingår i det pågående FoU‐projektet ”Förvaltning av byggnadsanknutenoffenligkonst” i samverkan med Statens konstråd. I Landskrona har nu olika krafter börjat verka för att frilägga konstverket. Ett första steg är en förundersökning (trolig start hösten 2011). Svar förväntas på frågor kring färgtyp, hur mycket av färgen som skadats samt om/hur en konservering och restaurering kan/bör ske. Verkets nuvarande status och historia väcker frågor om dokumentationens betydelse för förvaltning, skissmaterialets/dokumentationens/arkivens betydelse över tid, upphovsrätt – men också övergripande frågor om den offentliga konstens förvaltning och vad dessa kan få för konsekvenser för det närliggande beslutet om framplockning av den återupptäckta målningen. Färganalyser i fält och i labb Ingalill Nyström, doktorand, Institutionen för Kulturvård I forskningsstudien ”Materialanalyser av sydsvenskt bonadsmåleri”, utförs tekniska analyser direkt ute i fält som sedan kompletteras med andra kemiska analysmetoder i forskningslabbet. Studien är tvärvetenskaplig, där konstteknologisk källforskning kombineras med naturvetenskapliga spektroskopiska analysmetoder såsom; multispektralteknik, FTIR-spektroskopi, Ramanspektroskopi och Svepelektronmikroskopi med grundämnes analys. Studieobjektet är sydsvenska bonadsmålningar som finns vid olika svenska museer. Syftet med studien är att med hjälp av spektroskopisk teknik analysera bonadsmålningars materialinnehåll, uppbyggnad och tillverkningsteknik. Detta för att kunna kartlägga materialanvändningen för respektive bonadsskola/-tradition samt bonadsmålare och på så vis få en förståelse för bonadsmåleriets materialutveckling under 1700 och 1800-talet. 10 Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad Icke förstörande och portabla analysmetoder prioriteras i studien, vilket ibland kan medföra vissa praktiska problem. Vidare finns det problem med att analysera ett omfattande studiematerial. Hur gör man exempelvis materialanalyserna på ett så rationellt vis som möjligt, utan att tumma på kvalitén? Vilka problem man kan stöta på i den verkliga arbetssituationen? En kort beskrivning av analysmetoder, arbetet ute i fält och i labbet kommer att presenteras. Vidare kommer lite om för- och nackdelar med respektive analysmetod att i korthet nämnas. Exempel på färgundersökningar och förhållningssätt i historiska byggnader Hélène Hanes och Catharina Nordenstedt Förutom arbetet med att beställa undersökningar och analys av olika färgskikt ingår också att ta ställning till helheten, gestaltning av interiörer. Vilket slutresultat vill vi uppnå i en byggnad med kulturhistoriskt värdefulla miljöer? Vilken tidsepok vill vi lyfta fram och varför? Framtagande av äldre färgskikt kan skapa en viss förvirring kring hur interiörerna en gång har sett ut med väggar, tak och snickerier. Äldre interiörer har vanligtvis från början haft en annan typ av belysning vilket också påverkar hur vi uppfattar en restaurerad interiör. Andra saker som påverkat färgerna är ljus och luft. Smuts och sot dämpar också färgen. Många färgskikt har varit betydligt starkare än vad vi ser i dag och haft en färgställning som vi inte är vana vid och som kan uppfattas som alltför mörk, jämfört med dagens ljusa, moderna interiörer. I diskussionen om helheten måste vi även ta ställning till om miljön är att betrakta som representativ eller mer enkel kontorsmiljö. Då måste vi vara öppna för olika ambitionsnivåer även om båda typer av miljöer är skyddade. En blivande hyresgäst kan ha en önskan om hur lokalerna ska utformas och då är det viktigt som beställare att ha en klar uppfattning om ambitionen och vad det kan innebära fört slutresultatet. Tolkning av äldre färgskikt och analys av pigment blir då en viktig grund för beslut. Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad 11 En monumental färgundersökning Karin Calissendorff Mitt inlägg på Färgforum den 15 september kommer att beskriva mitt examensprojekt på masternivå på Institutionen för kulturvård på GU. Projektet är en färgundersökning av Västra trapphuset i Stockholms slott, en trapphall som löper över tre våningar. Trappan är ritad av Nicodemus Tessin d.y. och har fram till idag ändrat utseende genom en rad omdekorationer. Jag vill i min undersökning kartlägga omdekorationerna med hjälp av färgarkeologisk undersökning och arkivstudier. Mitt mål är att genom materialstudier och arkivstudier undersöka materialet men också studera beslutsprocessen bakom de förändringarna som gjorts i miljön för att få förståelse för vilka värden som var viktiga i restureringsfaserna. På Färgforums seminarium kommer jag att presentera mina förstudier och tala om följande frågor: • Hur kan ett helt trapphus kartläggas med hjälp av färgsnitt och färgtrappor på ett par veckor? • Hur många snitt måste tas på materialet innan resultatet kan anses som statistiskt försvarbart? • Hur kan man gestalta de omdekorationer som gjorts i miljön på ett talande sätt? Skulle man kunna göra en rekonstruktion i trapphallen? Mitt mål är att presentera uppsatsen vid nästa Färgforum (2012) och berätta hur jag löst de ovan formulerade frågeställningarna och presentera resultaten jag fått. Bemålad sten inom svensk kulturmiljövård Anna Henningson Inlägget presenterar resultat från FoU projektet Bemålad sten inom svensk kulturmiljövård – En studie av färg som ytskydd och kulturhistoria inom svensk stenkonservering och restaurering som utfördes 2007-2008 i Riksantikvarieämbetets regi. Projektet bestod av två delar. Del ett, Bemålad sten inom samtida svensk kulturmiljövård och restaureringsdebatt, för en diskussion kring hur frågeställningarna och kunskapsläget inom färg på sten utvecklats och vilka behov av kunskap som i dag fortfarande kvarstår. Del två är en litteraturstudie som kartlägger publicerat material kring temat Färg som ytskydd för sten i utomhusmiljö i publikationer från de tyskspråkiga länderna Tyskland, Österrike och Schweiz. Litteraturstudien diskuterar vilka färgtyper (linoljefärg, silikonharts, silikatfärg samt kalkfärg) som kan komma i fråga för att skydda sten samt vilka metoder som kan användas för att komma fram till vilket färgsystem som är lämpligt för olika stensorter. 12 Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad Utöver resultat från FoU-projektet visas avslutningsvis exempel på hur några färgtyper från litteraturstudien omsatts i praktiken på stenbyggnader i Sverige under åren 2008–2011. Färgtyperna kalkfärg och silikonharts har applicerats för att förlänga underhållsintervallerna på Vadstena Slotts huvudportal, Våghustorgets Pumphus i Örebro, Ryningska palatset i Stockholm och Brahe kyrkans portal, Visingsö. Resultatet från FoU-projektet ges under hösten ut som pdf-publikation i Riksantikvarieämbetets internetbokhandel, www.raa.se. Fokus på Färg Tom Sandström Efter förra FÄRGFORUM har färg blivit ett prioriterat område för Förvaltningsavdelningen vid Riksantikvarieämbetet. En kort tillbakablick och resultat från den workshop som genomfördes år 2009 kommer att presenteras: De förslag som framkom gäller bland annat utbildning, fallstudier, dokumentation, referensdatabaser och tillgänglighet på webben. Aktiviteter som genomförts sedan dess redovisas och planer på fortsatt arbete, med färg i fokus, presenteras Samarbete med universitet och högskolor på området färg har inletts. Idag ser vi framväxten av konkreta kurser, men också samarbetsprojekt där möjlighet att nyttja Riksantikvarieämbetets analysutrustning och kompetens för mastersstudenter och doktorander betonas. Nu finns också Färgforum som egen grupp på Kulturvårdsforum, se http://www. kulturvardsforum.se/group/fargforum. Kartläggning av laboratorier och genomgång av Riksantikvarieämbetets provsamlingar, med hänsyn till deras potential som nationellt referensmaterial, har genomförts och projektarbete för uppordnande och tillgängliggörande av referensmaterial från tidigare genomförda forsknings- och utvecklingsprojekt har påbörjats. Uppdatering gällande standards för provtagning och hur processen med framtagning av ny linoljefärgslikare fortskrider kommer att presenteras. Sist men inte minst uppmärksammas möjligheten att söka medel för färgundersökningsprojekt från Riksantikvarieämbetets Forsknings- och Utvecklingsprogram. Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad 13 Slutdiskussioner Färgforum är en mötesplats för att skapa kontakter och tillfälle för diskussion. En viktig funktion är att fånga upp önskemål och möjliggöra för lösningar som kan leda till en vidareutveckling inom ämnet och svara mot olika behov inom sektorn. Under Färgforum 2011 framkom ett antal viktiga punkter och tre tydliga behov kunde definieras. Det ansågs angeläget att bygga upp en resurs för kemisk analys, funktioner för arkivering och tillgängliggörande av dokumentation och referenser, samt att skapa kontakt med yrkesmålare. Kemisk analys: Analys av olika färgskikt samt differentiering och identifiering av bland annat bindemedel och nerbrytningsprodukter kräver ämnesspecifik expertis och erfarenhet. Anpassad och kompletterande analysutrustning är ofta inte tillgänglig i ett laboratorium som inte är anpassat för ämnesområdet. När samma prov lämnas till olika labboratorier som saknar kompetens inom området är det inte ovanligt att man får olika svar tillbaka Det finns ett fåtal laboratorier i Skandinavien som kan utföra analyser men alla bedriver inte uppdragsverksamhet och resurserna är ofta begränsade vilket betyder att enstaka analyser inte kan utföras eller prioriteras speciellt om de faller inom ramen av kommersiell verksamhet eller anses vara rutinmässiga. Ett nordiskt labboratorium som kan bedriva uppdragsverksamhet i kombination med någon form av finansiellt stöd efterfrågas därför. En sådan central resurs skulle även kunna bidra till att bygga länkar mellan olika länder i Norden vilket är viktigt för att främja samarbete och kunskapsutbyte. Arkiv/referensbibliotek: Det är viktigt att dokumentation om tidigare undersökningar och åtgärder sparas och finns tillgängliga. En stor del av arbetet när det gäller undersökningar och åtgärder utförs av privata aktörer. Det finns dock inget krav eller någon central instans för arkivering. Dokumentationen är därför inte alltid tillgänglig och det finns stor risk att informationen går förlorad. Detta gäller även för prov som är tagna för analys eller referens. Eftersom informationen är viktig ur ett historiskt perspektiv när det gäller användning av olika färger och material, samt när nya åtgärder ska genomföras på liknande eller samma objekt är det önskvärt att en central funktion för arkivering och tillgängliggörande av dokumentation, rapporter och referenssamlingar etableras. Kontakt med yrkesmålare: Yrkesmålare är en grupp som man inom konserveringssektorn och Färgforum fortfarande saknar kontakt med. Kommande Färgforum bör bjuda in och fokusera på frågor som främjar bättre kontakt. Man ser gärna att Riksantikvarieämbetet fortsätter att driva färgforum och organiserar återkommande mötestillfällen. Några förslag på platser för nästa Färgforum 2012 som kom upp i diskussionen var Karlsborgs fästning och Skansen. Det uppskattas att Färgforum kan genomföras på olika orter i landet. Det internationella nätverket Architectural Paint Research (APR) togs upp som ytterligare ett forum för erfarenhetsutbyte. Riksantikvarieämbetet söker nu samarbetspartners för att arrangera nästa internationella APR konferens 2013 i Sverige. 14 Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad Deltagarförteckning Färgforum i Mariestad, 15-16 september 2011 Organisation Stiftelsen Skansen Göteborgs universitet Östergötlands museum Nyréns Arkitektkontor Stockholms Målerikonservering AB NIKU/Göteborgs Universitet Nationalmuseet, Danmark Göteborgs Universitet Conservator J.T.F Petéus AB Statens fastighetsverk Linköpings universitet Göteborgs universitet Conservator AB Riksantikvarieämbetet Stockholms Målerikonservering AB Göteborgs universitet Göteborgs universitet Kulturmagasinet Målartradition Statens fastighetsverk Nationalmuseet, Danmark K-märkt Conservator AB KAH-Konservator Statens konstråd Riksantikvarieämbetet Statens fastighetsverk Pictor målerikonservering Lunds universitet Ullenius Ateljeer AB Murberget Länsmuseet Västernorrland Liljas Göteborgs universitet Statens fastighetsverk Göteborgs Universitet Deltagarförteckning Färgforum: seminarium om färgarkeologiska undersökningar, 15-16 september 2011 i Mariestad AIX Arkitekter AB Trollhättans Stad Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Museiverket NIRAS Sweden AB Alla tiders Wenanders NIKU Celander AB Sörmlands museum 431 22 611 26 Postnummer 115 93 542 30 581 02 116 92 103 56 105 2800 120 47 411 29 178 02 185 32 412 70 711 40 433 31 621 22 103 59 451 34 542 30 405 30 254 37 545 91 103 16 2800 111 27 542 30 116 42 112 28 104 30 621 22 103 16 749 60 220 00 686 94 871 21 451 34 540 16 542 30 103 16 405 30 533 91 113 30 461 83 621 22 621 22 621 22 PB 913, 00101 107 24 570 60 114 53 15 Namn Björn Göran Heléne Anna Ewa Jon Line Karin Lisa Marie Charlotta Margareta Jan Jessika Niclas Kristin Christoffer Tom Helena Christina Iréne Hélène Conny Staffan Christina Ingrid Anna Karin Kathrin Elisabet Eva Richard Reijo Lennart Maria Ywonne Linda Catharina Ingalill Maria Johan Mats Maria Christian Tom Ulla Hélène Britta Vicki Edwin Eva Eva Andersson Andersson Arthursson Birath Björdell Brænne Bregnhøi Calissendorff Edgren Edman Franzén Ekholm Ekroth Edebo Elfstedt Envall Fredriksson Fyrand Gabrielsson Granath Grundberg Gräbe Haglind Hanes Hansen Hansing Heberlein Hemgren Henningsson Hermerén Hinrichs Degerblad Jermsten Järnerot Kjellström Koskinen Kristiansson Lagerqvist Lilja Lindblad Nordenstedt Nyström Palm Rittsél Ronnevik Rossipal Runeby Sandström Setälä Svahn Garreau Tunberg Wenander Verweij Wilms Wockatz Adress Box 27 807 Magasinsgatan 4 Box 232 Box 4709 Box 3605 Postboks 736 Sentrum I.C. modewegsvej, Brede Odelbergsvägen 36 Landalabergen 29 Box 118 Trädgårdsgatan 3 Dybecksgatan 10 Länna Gård Paradisvägen 19A Box 1114 Box 3605 Tyggården 6F Magasinsgatan 4 Guldhedsgatan 5A /Box 130 Gisela Trapps väg 1 Boda Östergården 14 Box 2263 I.C.Modewegsvej Stora Gråmunkegränd 5 Silverkällan 1 Katarina Bangata 80 D Coldinutrappan 3 Box 45134 Box 1114 Box 2263 Enköpingsvägen 31 Box 188 ed11 Box 34 Dalgången 3 Bäckedalen 5 Magasinsgatan 4 Järntorget 84, Box 2263 Guldhedsgatan 5A, Box 130 Ågårdskvarn 10 Hudiksvallsgatan 8 Stadsbyggnadsförvaltningen Box 1114 Box 1114 Box 1114 Nervandersgatan 13 Box 70375 Gunnarsbo Grevgatan 28 Postboks 736 Aminogatan 4 Box 314 Ort Stockholm Mariestad Linköping Stockholm Stockholm Oslo Kgs. Lyngby Enskede Gård Göteborg Drottningholm Vaxholm Göteborg Länna Partille Visby Stockholm Uddevalla Mariestad Göteborg Helsingborg Töreboda Stockholm Lyngby Stockholm Göteborg Stockholm Stockholm Stockholm Visby Stockholm Örsundsbro Lund Rottneros Härnösand Uddevalla Timmersdala Mariestad Stockholm Göteborg Götene Stockholm Trollhättan Visby Visby Visby Helsingfors Stockholm Österbymo Stockholm Oslo Mölndal Nyköping Land Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Norge Danmark Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Danmark Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Finland Sverige Sverige Sverige Norge Sverige Sverige E-post bjorn.andersson@skansen.se goran.andersson@conservation.gu.se helene.arthursson@ostergotlandsmuseum.se anna.birath@nyrens.se ewa@konservering.se jon.brenne@niku.no line.bregnhoei@natmus.dk karin@enfantterrible.se lisa.edgren@conservatorab.se marie.edman-franzen@sfv.se charlotta.ekholm@liu.se margareta.ekroth@conservation.gu.se info@elfstedts.se jessika@conservatorab.se niclas.fredriksson@raa.se kristinfyrand@konservering.se christoffer@gabrielssons.se tom.granath@conservation.gu.se helena.grundberg@conservation.gu.se christina.grabe@helsingborg.se vici_10@hotmail.com helene.hanes@sfv.se conny.hansen@natmus.dk staffan@k-markt.se christina_heberlein@hotmail.com ingridehemgren@hotmail.com info@kah.se khermeren@statenskonstrad.se kathrin.degerblad@raa.se elisabet.jermsten@sfv.se eva.jarnerot@pictorkonservering.se richard.kjellstrom@byggark.lth.se urban.ullenius@ullenius-ateljeer.se lennart.kristiansson@murberget.se maria.lagerqvist@gmail.com ywonne.lilja@tele2.se linda.lindblad@conservation.gu.se catharina.nordenstedt@sfv.se ingalill.nystrom@conservation.gu.se mijamariadesign@hotmail.com johan.rittsel@aix.se mats.ronnevik@trollhattan.se maria.rossipal@raa.se christian.runeby@raa.se tom.sandstrom@raa.se ulla.setala@nba.fi helene.svahngarreau@niras.se britta@allatiders.nu vicki.wenander@wenanders.se edwin.verweij@niku.no eva.wilms@celander.se eva.wockatz@dll.se