Unescokonventionen om skydd för världens kultur- och naturarv Laponia, Lappland Laponia är en av Västeuropas sista stora vildmarker. Fyra nationalparker och två naturreservat bildar tillsammans det 9 400 km2 stora området. Laponia är beläget inom Gällivare och Jokkmokks kommuner. Det består av höga fjäll och öppna fjällplatåer, gränslösa skogar och vidsträckta myr­ marker. Området är också samernas kulturlandskap. Laponia skrevs in på världsarvslistan 1996. Ur världsarvskommitténs motivering: Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska föränd­ ringar sker i dag. Här finns även enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda den biologiska mångfalden. Området, som alltsedan förhistorisk tid har varit befolkat av samerna, är ett av de bäst bevarade exemplen på nomadområden i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som går tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling. Gammelstads kyrkstad, Luleå En kyrkstad är en samling stugor och stallar vid en norrländsk sockenkyrka där långväga sockenbor hade sin fasta punkt vid kyrko­ besöken. Gammelstad, som i början av 1600­talet utvecklats till en kyrkstad, är ensamt om att förena nordens två typer av trästäder: kyrkstaden och borgarstaden. Gammelstads kyrkstad skrevs in på världsarvslistan 1996. Ur världsarvskommitténs motivering: Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den tradi­ tionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illus­ trerar på ett utomordenligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö. Vad har Grand Canyon, Galapagosöarna, Citadellet på Haiti och Engelsbergs bruk gemensamt? Jo, de är alla skatter i vårt gemensamma världsarv. De bär på ett unikt vittnesbörd om jordens och människans historia. För att skydda de mest värdefulla kultur­ och naturhistoriska miljöerna mot förfall och förstörelse tillkom Unesco­ konventionen om skydd för världens kultur­ och naturarv vid Fn­organets generalkonferens 1972. Sedan dess har denna viktiga internationella överenskom­ melse undertecknats av 190 stater som alla därmed har förbundit sig att uppfylla konventionens krav och förplikt­ elser. Genom att underteckna Unescokonventionen åtar sig länderna att vårda och bevara viktiga kultur­ och naturarv inom det egna territoriet och att stödja andra länder i deras ansträngningar att bevara vårt gemensamma världsarv. Det internationella arbetet leds av Unescos världsarv­ kommitté, som består av 21 länder. I Sverige ansvarar Riks­ antikvarieämbetet och naturvårdsverket tillsammans med berörda länsstyrelser och kommuner för förvaltningen och vården av världsarven i Sverige. De ansvarar även för att nominera lämpliga kultur­ och naturmiljöer till Unescos världsarvslista. Sommaren 2013 omfattar världsarvslistan 962 platser i 157 länder. I Sverige finns 15 världsarv. Vill Du veta mer? För mer allmän information om de svenska världsarven, kontakta Riksantikvarieämbetet eller naturvårdsverket. Se även www.raa.se och www.naturvardsverket.se. För mer information om konventionen och övriga världsarvsobjekt, se Unesco: whc.unesco.org nordiska Världsarvsstiftelsen: www.nwhf.no Svenska Unescorådet: www.unesco.se Struves meridianbåge, Norrbotten Tack vare astronomen Wilhelm Struves triangelmätning längs en meridian kunde ett välbestämt värde på hur mycket jorden är tillplattad vid polerna fastslås. Mätningarna som var bland de första i sitt slag pågick mellan 1816 och 1855. Det fanns 265 mätpunkter från norra Ishavet ner till Svarta havet. 34 av dem ingår i världsarvet som omfattar tio länder och fyra världsarvspunkter ligger i Sverige. De är Perävaara i Haparanda kommun, Tynnyrilaki i Kiruna kommun, Pullinki i Övertorneå kommun och Jupukka i Pajala kom­ mun. Struves mätpunkter skrevs in på världsarvslistan 2005. Ur världsarvskommitténs motivering: Riksantikvarieämbetet 2013. Tryck: E-print AB 2013. Foto: Riksantikvarieämbetet, KMB. Layout: Hedh & Franke / Helena Duveborg. Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY. Se villkor på http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv. Struves triangelmätning av ett långt segment av en meridian har medverkat till att fastställa den exakta storleken och formen på jordklotet. Mätningen var ett stort steg framåt för veten­ skapen. Mätningen av Struves meridianbåge är också ett gott exempel på samarbete mellan forskare i olika länder. 1. Laponia Länsstyrelsen i Norrbottens län, tel. 0920-960 00. Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, tel. 0971-170 70. Gällivare turistbyrå, tel. 0970-166 60. www.laponia.nu, www.laponia.info. 2. Struves meridianbåge Länsstyrelsen i Norrbottens län, tel. 0920-960 00. Pajala kommun, tel. 0978-120 00. Pajala turism och evenemang, tel. 0978-100 15. www.heartoflapland.com. 3. Gammelstads kyrkstad Länsstyrelsen i Norrbottens län, tel. 0920-960 00. Världsarvskontoret/Luleå kommun, tel. 0920-45 51 11. Gammelstads Visitor Centre, tel. 0920-45 70 10. www.lulea.se/gammelstad. Riksantikvarieämbetet Tel. 08-519 180 00. www.raa.se. Naturvårdsverket Tel. 08-698 10 00. www.naturvardsverket.se. Hälsingegårdar Hälsingegårdar utgörs av sju gårdar från 1800­talet. De visar hur oberoende bönder som byggt sin rikedom på skog och linproduktion uppförde nya hus med särskilda rum eller egna byggnader för fester. Gårdarna med tillhörande ekonomi­ byggnader utgör höjdpunkten i en byggnadstradition som går tillbaka till medeltiden. Rumssviterna och byggna­ derna är rikt utsmyckade med målningar. För uppgiften anlitade ägarna kringvandrande och lokala målare. Det finns idag cirka 1000 hälsingegårdar kvar. Av dessa har sju gårdar valts ut: Kristofers i Stene, Gästgivars i Vallsta Jon­ Lars i Långhed, Pallars i Långhed, Fågelsjö gammelgård (Bortomåa), Bommars i Letsbo, samt Erik­Anders i Asta. Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan 2012. Ur världsarvskommitténs motivering: De stora, imponerande Hälsingegårdarna med de rikt utsmyck­ ade rummen för fest reflekterar en enastående kombination av timmerbyggande och folkkonsttradition, det välstånd och den sociala statusen hos de oberoende bönder som byggde dem och utgör höjdpunkten i en lång tradition i Hälsingland. Engelsbergs bruk, Fagersta Engelsberg är ett välbevarat järnbruk med bebyggelse och industrianläggningar intakta från 1700­ och 1800­talen. Det var denna typ av järnbruk som gjorde Sverige till en världsledande järnproducent. Bruket är en del av Ekomuseum Bergslagen. Engelsbergs bruk skrevs in på världsarvslistan 1993. Ur världsarvskommitténs motivering: Engelsbergs bruk är ett enastående exempel på ett industri­ komplex från 1600- till 1800-talen med viktiga tekniska läm­ ningar liksom intakta administrativa byggnader och bostadshus. Höga Kusten/Kvarkens skärgård, Ångermanland Höga Kusten är den enda kuperade kuststräckan längst Östersjön. Området ger en tydlig och koncentrerad bild av de geologiska former och den utveckling av vegetationsför­ hållanden och kulturhistoria som präglar landområden som höjts ur havet efter den senaste istiden. Höga Kusten skrevs in på världsarvslistan 2000. År 2006 utökades området med Kvarkens skärgård i Finland – ett flackt och stenigt landskap med spår av istid och pågående landhöjning. De båda område­ na utgör tillsammans en geologisk helhet där högt möter lågt. Ur världsarvskommitténs motivering: Höga Kusten är en av de platser på jorden där landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets särprägel är omfattningen av land­ höjningen, 285 meter, som överträffar andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen som först bevisats och studerats här. 4. Höga Kusten/Kvarkens skärgård Länsstyrelsen i Västernorrlands län, tel. 0611-34 90 00. www.hogakusten.com, www.highcoast.net, www.naturumhogakusten.se. Falun och Kopparbergslagen Från koppargruvan i Falun skeppades den rödglänsande metallen i väg för att bli tak på kyrkor och palats över hela Europa. I dag är Stora Kopparberget och landskapet runt­ omkring ett unikt minne över Sveriges tidigaste historia som industrination. Stora Kopparberget och Falun skrevs in på världsarvslistan 2001. Ur världsarvskommitténs motivering: Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa. Birka och Hovgården, Ekerö Birka och Hovgården är en vikingatida stad och kungsgård på öarna Björkö och Adelsö i Mälaren. Kulturlandskapet, fornlämningarna och museet med modeller och arkeologiska föremål ger en bild av platsens utseende och liv. Birka och Hovgården skrevs in på världsarvslistan 1993. Ur världsarvskommitténs motivering: Området som omfattar Birka och Hovgården är ett exceptionellt välbevarat vittnesbörd om de omfattande handelsförbindelser som vikingarna etablerade under två århundraden och som vitt­ nar om en anmärkningsvärd ekonomisk och politisk expansion. Birka är ett unikt, komplett och oförstört exempel på en vikinga­ tida handelsstad från tiden 700–900 e.Kr. 5. Hälsingegårdar Länsstyrelsen Gävleborg, tel. 026-17 10 00. www.lansstyrelsen.se/gavleborg, www.halsingegardar.se. 6. Falun och Kopparbergslagen Länsstyrelsen i Dalarna, tel. 023-810 00. Falu gruva, tel. 023-78 20 30. Falu kommun, tel. 023-830 00. Dalarnas museum, tel. 023-76 55 00. Visit Södra Dalarna AB, tel. 0771-62 62 62. www.varldsarvetfalun.se. 7. Engelsbergs bruk Länsstyrelsen i Västmanlands län, tel. 021-19 50 00. Fagersta kommun, tel. 0223-440 00. Fagersta Turism, tel. 0223-131 00. www.fagersta.se, www.ekomuseum.se. 8. Birka och Hovgården Birkamuseet, tel. 08-560 515 40. www.stromma.se, www.ekero.se, www.raa.se/birka. Skogskyrkogården, Stockholm På Skogskyrkogården har landskap och arkitektur fått en sammanhållen utformning. Kyrkogården är ett framstå­ ende objekt från 1900­talets första hälft och har fungerat som förebild för skogskyrkogårdar över hela världen. Skogskyrkogården skrevs in på världsarvslistan 1994. Ur världsarvskommitténs motivering: Skogskyrkogården, skapad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz mellan 1914 och 1940, är ett framstående exempel på hur arkitektur och ett gestaltat kulturlandskap från vårt århundrade sammansmälts till en kyrkogård. Denna skapelse har haft stort inflytande på utformningen av begravningsplatser i hela världen. Hansestaden Visby, Gotland Visby är en karaktäristisk hansestad med ringmur, kyrko­ ruiner, välbevarat gatunät och småskalig bebyggelse från medeltiden och framåt. Hansestaden Visby skrevs in på världsarvslistan 1995. Ur världsarvskommitténs motivering: Visby är ett synnerligen framstående exempel på en nordeuropeisk muromgärdad hansestad som på ett unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse, som till sin form och funktion klart uttrycker denna betydande mänskliga bosättning. Världsarv i Sverige Femton platser som upptagits på Unescos lista över platser omistliga för mänskligheten Drottningholm, Ekerö Drottningholms slottsområde är en utomordentligt väl­ bevarad slottsanläggning från 1600­ och 1700­talen anlagd efter franska förebilder. Särskilt värdefulla är Kina Slott och den världsunika slottsteatern. Teatersalongen är oförändrad sedan den färdigställdes 1766. Drottningholm blev Sveriges första världsarv 1991. Ur världsarvskommitténs motivering: Anläggningen Drottningholm – slottet, teatern, Kina slott och parken – är det bästa exemplet i Sverige på ett kungligt 1700-talsresidens, representativt för all europeisk arkitektur från denna tid. Drottningholms slott är påverkat av franske kungens Versailles liksom många andra slott i Europa under denna tid. Hällristningsområdet i Tanum Tanum ingår i ett hällristningsområde från bronsåldern med hittills 1500 kända ristningar. Det är en innehållsrik och säregen förhistorisk bildskatt som huggits in på landskapets släta berghällar. Hällristningsområdet i Tanum skrevs in på världsarvslistan 1994. Ur världsarvskommitténs motivering: Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och markan­ vändningen, såsom det avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet, gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år. 10. Skogskyrkogården Länsstyrelsen i Stockholms län, tel. 08-785 40 00. Stockholms kyrkogårdsförvaltning, tel. 08-508 301 00. Stockholms Stadsmuseum, tel. 08-508 316 20. www.skogskyrkogarden.se. 11. Hällristningsområdet i Tanum Länsstyrelsen i Västra Götaland, tel. 031-60 50 00. Tanums kommun, tel. 0525-180 00. Vitlycke Museum, tel. 0525-209 50. www.vitlyckemuseum.se, www.tanum.se. 12. Hansestaden Visby Länsstyrelsen i Gotlands län, tel. 0498-29 21 00. www.lansstyrelsen.se/gotland. Region Gotland, tel. 0498-26 90 00. www.gotland.se. Gotlands Turistförening, tel. 0498-20 17 00. www.gotland.info. 9. Drottningholm Länsstyrelsen i Stockholms län, tel. 08-785 40 00. Drottningholms slottsförvaltning, tel. 08-402 62 80. Drottningholms Slottsteater, tel. 08-556 931 00. www.royalcourt.se, www.dtm.se. Södra Ölands odlingslandskap Den medeltida markindelningen och brukandet av mar­ ken gör världsarvet Södra Ölands odlingslandskap unikt. Värdena finns i bondens landskap med radbyar, åkrar och betesmarker. Kalkberggrunden och betesdjuren ger för­ utsättningarna för stora biologiska värden på alvaret och sjömarkerna. Södra Ölands odlingslandskap skrevs in på världsarvslistan 2000. Ur världsarvskommitténs motivering: Dagens landskap på Södra Öland är präglat av sin långa kul­ turhistoria samt av de geologiska och topografiska förhållandena. Landskapet är ett enastående exempel på hur människan nyttjar öns mångformiga landskap på bästa möjliga sätt. Världsarv i Sverige 1. Laponia, Lappland Besökt datum 1 2 3 2. Struves meridianbåge, Norrbotten 3. Gammelstads kyrkstad, Norrbotten 4. Höga Kusten/Kvarkens skärgård, Ångermanland 5. The Decorated Farmhouses of Hälsingland, Varbergs radiostation i Grimeton Varbergs radiostation i Grimeton representerar ett avgörande steg i utvecklingen av den trådlösa telekommunikationen. Lång­ vågssändaren med den gigantiska multipelantennen är den enda i sitt slag som bevarats av det tiotal liknande anläggningar som uppför­ des på 1920­talet runt om i världen. Varbergs radiostation i Grimeton skrevs in på världsarvslistan 2004. Ur världsarvskommitténs motivering: Varbergs radiostation i Grimeton är ett unikt och enastående monument som representerar utvecklingsprocessen för kom­ munikationsteknologin under perioden efter första världskriget. Varbergs radiostation är ett exceptionellt välbevarat exempel på ett telekommunikationscentrum som representerar de tekniska landvinningarna vid början av 1920-talet, samtidigt som det dokumenterar den fortsatta utvecklingen under tre årtionden. 13. Varbergs radiostation i Grimeton Länsstyrelsen i Halland, tel. 035-13 20 00. Världsarvet Grimeton Radiostation, tel. 0340-67 41 90. www.grimeton.org. Örlogsstaden Karlskrona Under stormaktstiden på 1600­talet ökade behovet av en flottbas i Sydsverige för att hålla ihop landet. Tidens främsta fortifikationsexperter kallades till Karlskrona för att bygga den modernaste och mest effektiva flottbas Europa hade skådat. Staden grundades 1680 och dess skeppsbyggeri, arkitektur, stadsplanering samt anläggnings­ och försvars­ teknik fick stor uppmärksamhet i Europa under 1700­talet. Örlogsstaden Karlskrona skrevs in på världsarvslistan 1998. Ur världsarvskommitténs motivering: Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anlägg­ ningar med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är det bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar. Hälsingland 4 6. Falun och Kopparbergslagen, Dalarna 7. Engelsbergs bruk, Västmanland 5 6 7 8 9 10 8. Birka och Hovgården, Uppland 9. Drottningholm, Uppland 10. Skogskyrkogården, Södermanland 11. Hällristningsområdet i Tanum, Bohuslän 12. Hansestaden Visby, Gotland 11 13 15 14 12 13. Varbergs radiostation i Grimeton, Halland 14. Södra Ölands odlingslandskap, Öland 15. Örlogsstaden Karlskrona, Blekinge 14. Södra Ölands odlingslandskap Länsstyrelsen i Kalmar län, tel. 0480-820 00. Ölands turistbyrå, tel. 0485-890 00. www.morbylanga.se, www.olandsturist.se, www.lansstyrelsen.se/kalmar. 15. Örlogsstaden Karlskrona Länsstyrelsen i Blekinge län, tel. 010-224 00 00. Karlskrona kommun, tel. 0455-30 30 00. VisitKarlskrona, tel. 0455-30 34 90. www.visitkarlskrona.se, www.orlogsstadenkarlskrona.se.