Rädda Visby Ringmur! ·
Rapport från en kampanj 1989-1995 ·

·-....
(

Rädda Visby Ringmur!
R apport från e n k ampanj 1989- 1995 


D en na ra pport är- so m he la ka mpanje n - e tt lagarbete. l'•då nga har läm nat bidrag ti ll fle ra a vsni tt me n hu vud sa k­ li ge n har de författats på följan de sätt:

Jll mgare/a Biiimstarl, riksa ntikvarie 1988-93, ordförande i
Bestyre lsen för kampanj e n Rädda Visby Ringmur oc h so mma rgotlänn ing har skri vit Förord , Visby ringmurs hi s­ toria, Sponso rval och sponsoravta l oc h Samma nfattn ing.

E v a 11/brel:tson, pressekre terare vid Ri ksantikvarieäm­
be tet u nder ka mpa njeride n be rättar om Press resul ta tet.

Lars Cnrlllingi11s, avde lningsdi rektör vid ämbetets
Fasti ghe tsavdeln ing, ansva rig för vä rden av Visby ring­ mur och sekreterare i Besty re lse n skildra r AMS-periode n och O rga n isation oc h e ntrepre nörer. Han har oc kså gjort tabe lle rn a över D e t e konom iska res ultatet och Arbetskostnad er.

Nmtttrt Cnflllingi11s, in form ationsche f vid ä m be te t, medan
kampanje n pågic k, berättar o m Folkkampanjen 1989 och Kampanje n 1990-95.

Be11gt Er/gren, antikva ri e vid ä mbetets Fastighe ts­
avdelning var ansvarig för t ill kom ste n av murmodellen oc h den s. k. blida n. Han beskriver de m i avs nittet om Kam panje n 1990-95.

Wfllrlemar Frt!d, äm betets kulturh istoriske kontro ll a nt vid 

vårda rbete na på mure n och kampanj e ns assistent på 
 Gotl and har skri vit bildtexte rna i kapitl et Vård och 
 unde rh åll. 


Hans l .airlwrt VD för N&T Gotlandslinje n AB, 
 Gerr/l Ltmrlebetg informationsa nsvarig vid Cementa AB, 
 Tore !If fl lisson ut bild ningschef vid Ericsso n Telecom AB 

komm e nte rar kam panje n oc h sam arbetet med ku ltursi­
 dan i avs ni t tet Sponsore r oc h donatorer. 


Alf Pel/ersson, arki tekt vid äm be tets Fastighetsavdel n i ng, 

proje ktö r, p roje kteri ngs- och byggledare för murarbetena 
 har skri vit största d e le n av kap itle t Vård och un derh åll. 


Förord 


ä r kampanje n Räd d a Visby Rin gmur startade 1989 va r det ingen som kunde föreställa sig att de n skull e utvecklas till e tt så m ångsid igt proje kt som skett. Syftet var att sa m la in p e nga r nä r dc sä rs kil da sta tsa nslage n ti ll be re d ska p s­ arbeten plötsligt upph örde. Penga r har de t oc kså bl ivit ge nom må nga små och stora b idrag från e nski lda pe rso ne r, företag och före ninga r men framföra llt ge nom d c fyra före tag med gotlandsa nknytn ing som har stUlit u pp so m sponsore r. Kampa nj e n har skapat fö rutsättni nga r för e n sys te ma­ tisk öve rsyn av muren och d ess vårdbe hov. Insatse r har kunn at gö ras på dc mest proble mfyllda pa rti erna. Geno m studi e r oc h utveck lingsa rbe te har k unska pe n vuxit och e n biittrc grund lagts för hanter inge n av mure n i e tt lå ngt perspekti v. M e n m ed kampa nj e n har det oc kså v uxit fram e n ny medvete nh et om vad mure n betyd e r för upplevelsen av Visby, båd e för de m som bor hä r året om oc h för a lla so m kom me r hit på sin frit id. Sa mtid igt ha r fö rståe lse n ökat hos d c politiskt ansvariga för de proble m so m a ll tid är förknip­ pade me d un elerh åll av e tt månghundraå ri gt byggnads­ verk.

Efte r ha nd ä r det må nga som har var it e ngage rade i arbe tet med mure n och änn u fler som ha r ku n nat glädja sig åt all t som hä nt run tomkri ng själva insam lings kampanje n. D ärför har d et kä n ts naturligt att ge ut e n slutrapport och ge må nga t illfälle att ta d el av de e rfa re n heter som vu nnits. D e tta har bli vit m öjligt ge no m att spon so re rna, Cem e nta AB som hu vudsponsor sa mt Gotla ndsl injen AB, E ricsson T e lecom AB och Pe nninglotteriet /\B också i slut­ fasen har stä ll t upp på sam ma ge ne rösa sätt som tidigare. För d etta och för ett e ngage rat och uth åll ig t sa m a rbete und er alla år so m kampa njen p ågå tt vill jag framföra ett va rmt tack. Jag v ill också tacka bokens fö rfa ttare, Nan na Cna tting ius som varit redaktö r för rapporten, Gerdt Lund e be rg, Cem en ta oc h Torbj örn Lindgren, HLR& Co/BBDO Reklambyrå och Ann Win berg, Ideverkstaden för det arbete N i lagt ned på att göra slutrap porte n vacker och lätti llgänglig.

M{// goretn Biiimstnd
Ordförande i Bestyrelsen för insa m lingskampanje n Rädda Visby Ringmur

lSBN 91-87334- 13-5 
 D e nna rapport är prod ucerad av Riksa ntikva ri eä mbetet och Cementa AB 
 Redaktör: Nanna C natting ius 
 Formgivare: Ann Winberg 
 Fotografe r: Ulf Bruxe, O lof Erikson, Da ni el He rtzeli 
 Tryckeri: Almqvist & Wiksell Trycke ri , Uppsala 
 Augusti 1996 


Innehåll 


Visby ruin vård s historia AMS-perioden F o lkkampanjen 1989 Sponsorval och sponsoravta l Kampanjen 1990-95 Resultat Press Ekonomi Vård och underhåll Bakgrund och inriktn ing O rga ni sation och en trep re nöre r P rocesse n Restau re ringsarbete n 1990-1995 Arbetenas omfattn ing 1991- 1995 Arbetskostnader Problem oc h utveck lingsarbete Sammanfattand e slutsatser Sponsorer och donatorer Sammanfattn ing

7
 10 
 12 
 14 
 16 
 22 
 22 
 25 
 26 
 26 
 27 
 27 
 33 
 35 
 36 
 36 
 37 
 38 
 41 


Visby ruinvårds historia 


Vården av med e lt ids ruine rna i Visby är ett gammalt och kärt d iskussionsämne. Disku ssionen är intressa nt inte bara för va d den berätta r om syne n på ruin e rn a oc h deras vård utan oc kså m e r allmänt för att förstå byggnadsvårdens ställning i Sverige. Att det inte al ltid har va rit självkla rt att stad smure n oc h k y rko ruin e rn a i Visby skul le beva ras finn s det åtski lliga be lägg för. På 1730-talet väcktes rent av förslag om att sälja ruiner, i första hand k y rkoruinerna, för ri vnin g till "the n mästbiudande, så utom, som inom riket". Syfte t va r att skaffa me del ti ll ett planerat la nd shövd inge resid ens oc h att återanvända järn och murtegel från ru inern a. Förslage n fick inte stå oemotsagda. Magistraten i Visby skrev ti ll landshövdinge n att " detta archi tecten Ca rlbergs project är i sig sie lf så mycke t orimligare som dessa ky rck­ ior och gamla monumenten så wä l igenom Kongl. Maij: s n åd igste ptaear af d. 28 Novemb. 1666 som högst sa hlig Kong l. Maij:s konung Carl den eliofftes speciella ord res ti ll då warande landshöfdingen hä r i ohrten hr baro n von Sacke äro högt privilegierade oc h wid Kongl. Maij:s onåde förbudne att röras och rubbas" . Majistraten ansåg att det va r kronans skyld ighet att bekosta e tt residens och att det

mås te finnas a n d ra vägar ä n att "ruinera desse härl ige byggnad e r" . Magistratens ing ripa nd e hi ndrade inte a tt ruinerna åter bjöds u t på offe ntlig auktio n 1785. Att de t inte heller den­ na gång blev något a v är e n a nn a n sa k och berodde he lt enkelt på bristen p å spe ku lante r. Men de onda a nslage n had e det goda med sig att insikten ökade o m ruin e rnas betyd e lse oc h tjugo år sen a re frid lystes de ge no m e tt kungligt brev. Att skydda ru ine rna va r ba ra de n ena sidan av sake n. D c behövde också vå rd och statsmakterna fullföljde sitt frid­ lys nin gs beslut ge nom att 18 10 ställa ett ans lag på 666 riks­ daler 32 sk il lingbanko till länssty re lsens förfogande. De t so m sedan hände elle r rättare sagt inte hä nd e visa r att det änd å inte va r så enkelt att omsätta besl u ten i hand ling. Först fe mton år sena re, 1825, re kvire rad es de anslagna medlen och å ret d ärpå kopplades Vi tterhetsa kademie n in. Akademien so m till att börja med fic k i up pdrag att utta la sig o m " huru vida något ans lag fö r ä ndamålet vo re nödviin­ digt", tog lång tid på sig. Först åtta år senare var man färdi g med sitt utlåta nd e men då hade de t å and ra sida n fått for­ men av ett program för hanteringen av medelti dsmi nnena.

7

Akademien ansåg att alla lämninga r av medeltida bygg­ nade r i Visby bo rd e skydd as, båd e d c som låg innanför stads mure n och ruin e rn a uta nfö r sjä lva stadsområdct. I utl åta ndet fanns också riktlinje r för hu r man borde hantera rui nerna. l första hand borde man se till att de skyddades, röja bort ne dfal lna masso r, förse ruin e rna me d stiingse l och portar oc h fri lägga de ras inre. M a n borde oc kså förbjud a fortsatt upplåte lse av ruine rna och såda na arbeten " hvilka ge nom vå ldsa m skak ning påskynda de av sin ålde r försva­ gade murarnas e lle r hva lfbågarnas instö rtand e". Alla åtgärd e r som kunde innebä ra att ru inerna förlorade "sitt ursprungliga utsee nde och d;irm e d lifvcn sitt histori s­ ka vä rd e" borde und vikas. D äre mot kunde d e t finn as an ledning att "geno m jcrnankare, jcrnband e ller a ndra icke va npryd a nd e me d e l" förstä rka vissa de la r, " t.ex. de vackra pelarna me d sina h va ltbåga r i S :a C ath arin ae kyrko­ ruin ". H ur stort statsanslag so m behövd es lli mnad c man dock t ill Kungl. Maj:t att avgöra. Så små ningo m prese n terades e tt förs lag o m att ett e ngå ngs be lopp sk ul le beviljas oc h att år li ga belopp där­ efter skul le ans lås t ill vård av ruin e rn a. Förs laget gä llde i första hand kyrkoruine rn a, som ända sed a n 1532 ägdes av Visby hos pital. Stadsmu ren und e rhölls v id denna tid av stade ns magist rat. Beslu t fattades också 1836 att de av g i f­ ter som årligen beta lades in t ill hospitalet för utarrendera­ de tomte r skulle få anvii nd as till ruin e rnas vå rd. Ett ytte rligare steg mot e n sa mlad hante rin g av Visby­ ruinerna togs 1863 nli r Kung l. Maj:t beslöt att hospitalsdi­ re ktionen unde r Vitterhetsakadem ie ns överinsee nde skul­ le sva ra för vå rd en av Visby ruiner - nu även stadsm u re n. Samtid igt a nslog man me del ti ll underh å ll av muren, vars vå rd li ksom k yrkoru ine rn as i fortsättningen sku lle bekos­ tas av d e n s.k. ruinkassa n, dvs. de hyrcsmcdel, so m inflöt för tomter i staden so m ans lagits åt hos pitale t. De n nya ordnin ge n blev inte lå ng li va d. 1879 drogs näml ige n hos pitalsto mte rna in ti ll statsverk et oc h 1880 ställdes ruin e rn a form e llt und er Vitterhetsakademiens vå rd. u togs också ett a nslag u pp i riksstaten för "Visby ruin e rs vå rd och underhå ll ". Anslaget var på 4 50 kronor. l 904 höjdes det t ill l 000 kronor sedan d e parteme ntsche ­ fe n utta lat att de t utgåe nd e anslaget "syntes uppenbart o tillräck li gt". 1880 års beslut är e n milsto lpe i kulturminn esvå rdens historia. D et var näm lige n första gå nge n vå rd oc h under­ håll av ku lturhistoriskt vä rdefull bebyggelse överhu vu dta­ get til lde lades ordina rie statsa nslag. Det ä r också tänkvä rt att de t va r just Visby ruin e r som kunde moti ve ra regerin g oc h riksdag att ta e tt långs iktigt an sva r. Att medeltidsminn e na i Visby har haft e n sä rställning i politikernas medveta nde framgår också av ans lags be näm­ n in ge n. Lå ngt in på 1900-ta let när Vitterhetsakadem ie n

och sed e rmera Riksa nti kva rieämbetet fått ett mer allmä nt a nsvar för byggnadsminnesvården kvarstod anslagsbeteck­ ninge n "Vård och underhål l av Visby ruiner", doc k med tilhigget "och a nd ra byggnadsm innesmärken". Det intresse Vitterhetsakademien hade visat ge nom sitt utlåtande 1834 kom til l mer handfast uttryck nii r akad e mi­ e n frå n 1860-talct fick ett direkt ansvar för ruine rn as vård. Man sta rtad e med att låta e .o. arkitek ten vi d Överin ten ­ d en tsäm be te t F. G. A. Dahl göra e n plan fö r nöd vä ndiga arbeten , framförallt såda na som kun de hindra fortsatt för­ fa ll och olägenhe te r bl.a. orsakade av anslutande bcbygge lse. Pl ane n kom att ligga t ill grund fö r omfattande insatser under åren som följde. På vissa sträckor täcktes murkrönen me d ka lkstcnsskivo r, två hängtorn försågs med änn u beva­ rad e jiirnstöttor, man röjde upp och fri lade ruiner osv. Att d et fanns problem av allehanda slag framgår med öns kvä rd tyd lighet när D ahl i sit t förslag ti ll slut föreslår "Att kyrko r­ na befrias från dc int ill dem uppförda byggnaderna, vanli­ gen magazin e r, aftrlidcn , svin hu s och d ylikt, hvilkas inne ­ hå ll röta murarnc just vid marken, der de äro ö m tå ligast oc h hvilkas byggnader . .. omöjliggöra tillsyn och under­ håll ". Att omsorgen om Visby rui ner ble v e n vikt ig uppgift fö r Vitte rh etsa kademi en och ri ksa n tikvarien framgår med a ll önskvärd tyd lighet av årsredogö relserna. Ibland nöjer man sig med att kort konstatera, att a rbetena på staelsm ure n e ll er kyrkoruinerna har fortsatt e lle r att a rbetena har vari t mycket omfattan de . Men att det är fråga om kontin ue rliga arbe ten är fullt klart. l den nu mer än hundra åri ga historie n finn s sa mtidi gt perioder, niir mer spec ie lla insatser har gjorts e ll e r arbetena fått formen av större sa mm anhållna projekt. En såd an pe riod startar när en enskil d donator, profes­ so r Hjalmar Sjögren, 1898 gav Em il Eckhoff möjlighet att starta det g igan t iska arbetet med att mäta upp ri ngm uren. Som me dhjälpare anställdes arkitekte n K. A. 13erlin oc h ge no m ett tå lmodigt arbete under många å r genom fördes e tt uppm ätningsa rbete som sa kn ar motsvarighet i vå rt land. Den uppm ätnin g, de undersökningar och det forsk­ n in gsarbete som Eckhoff under ett par decennier ledde i Visby är fortfaran de elen självidara utgångspun kte n fö r alla som se nare har haft ansvar för m u rens vå rd och underhåll. U ppmätnin gen av muren och un de rsök nin ga r av fl era av ky rkoruinerna gav nya kun skaper oc h ökad e in tresset för vården. Tillsammans med byggmästare . Pettersso n i Visby gjorde Eckhoff up p kostnadsfö rslag för mer omfat­ tande arbeten än som k unde rym mas in om det å rliga stats­ a nslaget och 1899 bes löt riksdagen att ge ett extra ans lag på 18 050 kro nor. Ett vi llkor stä lldes, stade n skull e bid ra med 2 500 kronor, vilket också skedd e. ågra å r senare

8

beviljades ännu ett större anslag t ill mure ns konservering. Re d a n frå n bö rja n had e d et visat s ig a tt de ordin arie med len t ill vå rel e n av Visby ruin e r va r för knap pa. Frå n 1904 t ill 1924 låg an s laget kva r på l 000 k rono r. ä r d et höjd es till S 000 kro no r åre t d ärpå sk ull e p e ngarn a d ess­ uto m rac f<a tiff a ncfra byggnacfsminnes mii rke n. Olika vägar prövades för att spä på kassan. Från tid till a nnan beviljade sta te n också fortsättningsv is extra a nslag. Efte r hand ställ­ dc Visby stad upp med årliga bidrag som 19SS höjd es frå n 3 000 till 10 000 kronor. Under 1930-ta lct utn yttjade ma n möjlighete n a tt geno mföra und e rhållsåtgä rd e r som statliga be re d skapsarbe te n. Att situatione n ofta var be kymme rsam finns d e t må nga vittnesbörd om. Briste n på pe ngar för vård e n av ruine rna ä r e n stä ndi gt åte rkom ma nd e fråga i riksan tikvarie ns å rsre do­ gö re lse r oc h i fra mstä lln in ga r till sta tsm a k te rn a. Större a rbe te n fick h e la t id e n s kjutas på fra m t ide n oc h unde rh å ll scykl e rn a kunde bli lå ng a. Vid mitte n av 19SO­ ta le t konsta te rad e riksa ntikva rie n att in ga m e r genomg ri­ pa nd e arbe ten hade kunn at göras på ringmure n und e r de n se nas te 2S-å rspe riodc n. Båd e mure n och kyrkoruin e rna be fann sig uppe nbarli­ ge n i e n m yck e t svå r s ituation vid denna ti d. Liksom vid s lute t av 1800-talc t kom räddn inge n de nn a gå ng frå n e n intresserad privatpe rson. På höste n 1955 öve rlämnad e ban­ kire n Tage Ce rvin e n c heck på SO 000 kronor till landsa n­ tikva ri e Gre ta Arwicl sson för ruin e rnas unde rh åll. Det va r börja n t ill e n märkli g e nskild insats för beva ra nd e av ring­ mure n oc h ky rkoruine rna. Genom e n tidnin gsa rtike l hade T age Ce rvin uppmä rk­ sa mm at att d e t fanns ri ske r fö r att delar av muren kunde

förstöras om inte förstä rkni ngsa rbeten sattes in . Oom bedd, som d et stå r i ri ksa n tikva riens berättelse, gripe r Cervin in och den fö rsta c hecken fö ljs av Aer. Redan 196 1 hade dona­ ti o ne rna passerat ha lvm iljonstrcckec. D e fo rtsa t te decen­ ni et ut oc h uppgick till slu t till öve r en m iljon k ronor, e n be undra nsvärd in sa ts i svensk kul tu rminn esvård . G e no m att d e cervinska do nationerna fic k forme n av ett kontinue rli gt stöd över e n längre tidsperiod var det möjligt att göra e n större översyn.
~ l an

a rbe tade både med kyrko­

ruin e rna och med ringm ure n. Sankta Ca rin, Sank t Olof och Sankt Gö ra ns ruin e r b lev "gru nd lig t ko nse rve rade" so m de t står i riksa ntikvarie ns å rsberättelse. M an äg nade sig åt Sankt lians oc h Sankt Pe r som frilades oc h konserve rades. När d et gä llde muren tog ma n bl.a. itu med de la r, som inte hade ku n na t rym mas inom 1930-talets beredskapsa rbeten. Stora sa mm a nh ä nga nde d elar av sjömuren rustades up p me n ock så e n d e l starkt skad ad e pa rtier av "ele n ståtl iga norra mursträckni ngc n". M e n d e t ha ndl ade inte bara om ett succe ssivt u nd e r­ hå ll. 196 1 hade de t inträffat ett ras som blev up pta k ten till e n syste m a ti sk b esik tn ing av hela mure n. Som tek nisk ex pe rt anlitades ingenjör Gun na r Ha m marl u nd. Han kon­ sta te rad e a tt det fan ns ett anta l svaga pun kter, som berod­ d e d e ls på att det up pståt t hå lrum inne i m uren, de ls på att på b yggnad e r och hä ngto rn ökat t yn gd e rna på d en ursprun g liga k onstru ktio ne n . L ösninge n på p rob le me t blev att man för att fö rh indra ras tömde mu re ns innandö­ m c på "allt löst gru s oc h stens k ro t" oc h e rsatte det me d arme rad be tong. Såda na "plom be ringar" ge no mfö rd es under e n följd av å r utan d isku ssio n om, hur uvida åtgä rde r­ na kund e ha några nega tiva konse kve nser.

10

a

1eckning (Blod 32) av Emil E ckhoffsom v isar hb"mtornel Ko mes (9a) och 11ordviistm genomgrlngstomel (J J) med tillstötm/de mil/ lir(JO, /Oa, J2).
9

AMS-perioden 


•


David Simanr/er (t .h.) och ingmjör Ho/ger Ericsson inspehemr om/liggningen av tohl ptl Km!tomet i mars
/ 967. Om J 960-ta lct har gått ti ll eftervärlden som d e n ce rvinska e ran så präglas dc följ ande två decenni e rna i stä lle t av sa m­ arbetet med Arbets markn adsve rket e ll e r AMS, so m man säge r i dagli gt tal. Det var inte någon nyhet, att kombinera olika slag av sysselsättningsskapand e åtgä rder med be ho­ vet av vå rd av fornlämnin gar och kulturhistoriskt värd efull bebyggelse. Det hade ske tt und e r kri så re n på J930-tal e t. U nde r andra världskri get hade vapenfria tjänste pliktiga på sa mma sätt sysselsa tts i vård e n av Visby ruine r. är arbets­ lös he te n ökad e dramatiskt i slu tet av 1960-tale t, var d et därfö r natur ligt att åte ri ge n sta rta e tt sa marbe te me llan ku ltu rmin nesvå rden och AMS. PROBLEM POSITIVA EFFEKTE R Sama rbe te t kom efte r hand att få e n specie ll karaktär Und e r tjugo å r va nd e v i oss v id b e red sk ap sm ede l som n ågot att räkna m ed för kultu rm innesvå rden . De ordinarie ge nom att d e t pågic k så länge och därmed fi ck e n fas tare orga nisation än tidi gare. E n särs kild a rbets pla ts för AMs­ arbetena etablerades i Visby unde r le dning av byggm ästare David S ima nd e r. Härifrå n leddes omfattand e arbe te n både på Visby ruin e r oc h p å kyrk or oc h a ndra b yggnade r runt om på G otland . För Ri ksantikvarieä mbetet, som 1975 fått d et totala a nsvaret för ringmuren och kyrkoruine rna, inne­ ba r de hun draprocentiga AMS-bidragen e n lös ning på de ekonomiska proble me n, åtminstone för tillf å lle t. En ann an positiv e ffekt var till ve rknin gen av gotlands­ kalk, som inleddes und e r 1980-ta lct.

lO

anslagen räckte inte ens till att planera fö r bere dska psarbe­ te na ! Visst var A !S-be rocnde t besvä rli gt - av närma re tio planerade projekt utfördes ofta bara ett. Det va r ett resurss löseri, so m dock Al\ IS länge betalade för.
/:;' (c...:.-:.um Mb<.;c,;/U,;Itccc n b la n d

Dag bladet tog tn artikeln på debattplats u nd er rubrike n " l\ l ål tav lan". GOTLANDSLi t H a ns L a iclwa, och vittnade om sitt be k ymm e r för d en p rekära situ ationen. H a n tyckte, att man sku lle starta e n landsinsamling och infor­ mat ionsdri ve och stä lld e upp me d s ina båtar oc h ter­ mi na le r so m affisch pe lare. I niti at ivet dryftades länge ino m RAA och testades på ansvarig departe me ntschef, som inte gjorde några in vänd ­ n ingar. Fö r att di sk u te ra uppläggn ing oc h a nsvarsförde lning m ö ttes re prese nta n te r för RAA, Gotla n d sli nj e n och Fo rnsale n i Vis by. En bred info rmationskampa nj me d affi­ sc her, fö rsäljningsa rt iklar samt bössor p å strateg iska platser på ö n oc h p latser med a nkn ytning t ill G o tla nd borde dri­ vas. RAA, Fo rnsale n, Gotlands kommun och lä nsstyrelsen bo rd e stå bakom kampanj e n, som sk u lle drivas av loka la kra fter med adm inistrativt stöd från RAA och en fö rsträck­ n in g om 50 000 k ro no r från Gotland slinjen för att k lara de första kost naderna fö r att formge oc h prod uce ra e tt först­ klass igt material.
K..C.~ J.~rJJ)t t.'"-k L UUil
lt~ .......~n~• ct..n

JE

SI

IT IATIV

byggnadsa rbe tare

D agen därp å ringde c hefe n fö r

&T Gotlandslinje n AB,

natu rligt är störst un ele r d e n kalla årstiden , har det va rit e tt krav att be d ri va bereds ka psarbete n på vin te rn. Mu rning m e d k a lkbruk, so m vi num e ra kräver för äldre murve rk, måste ske i vä rme . Ruin vå rd b lir därför olämplig för vinte r­ arbete. D e tta parerad es pe ri odi skt ge no m att murverket byggdes in me d dukar och presen ningar, varefter byggtor­ kar ska pad e torrt so mm a rklimat - t ill prise t av en enorm oljeförbruk ning! Ett annat prob le m var att rege ring oc h riksdag utan sa m vetsbe tä nkli gheter kund e fortsätta att hå lla a nslagen ti ll vå rd och unel e rh å ll bl.a. av Vis by ruiner på e n m yck e t låg nivå. På g run d av hög sysselsättning och e n o mp röv nin g av n ytta n med be redska psarbeten ströps AMS-med lcn. Vid säsonge ns början 1989 hade inte länsarbetsniim nd e n bevil­ jat några pe nga r fö r vård av ruin e r e ller ringmur i Vis b y. Sakens a ll var di sk uterades inom RAA - inge n alternativ finansiering fan ns att ti llg ripa - sä rskilt inte mitt i budget­ året! Det beslöts, att m e d hj iilp av en la rma rtike l i pressen peka på d e n u tomorde ntligt allvarliga situa t io ne n fö r la n­ dets ruiner i allmänhet oc h Visbys i sy nnerhet. Sve nska
JLADET l'rU.nd~tn den) aprd 1919

tritt $(tklfl fl ,. , \
IINVI U~

må ltavla n

Av

i...AK~

l.NA t

E11 rlebfltfmtil.'e! flV l ,fl/:S C!/{//li11gius i Sv r11siM Dflgblflrlet blt'V upptrtl:tellti/1 1'{//11/Jfllljell fijr all vtirrlr1 ri11gmuren. Pressen följr/e
Il/JjJIIIiirJ., S fl III f

ruinerna!

i>t/ III/J fl11}fl/

genom åren. Ringmurelis
Vi•by ~mw

Dflg rlrog till sig r/el slö"!"Sia iiitresset men liven fmmsteg odt motgå11gar i vrlrdarbetel speglflrles v ii/.

hotorolt

lo®~ .. .

11

Folkkampanjen 1989 


Nä r Riksantikvarieäm betet tagit fasta p å Go tl and s linje ns initiativ ti ll rin g murskam­ panje n stod vi inför en informa ti onsi nsa ts av helt nytt fo rmat och inne hå ll. Syftet med kampa njen va r dels att ge en hotbild av murens kond it ion, de ls att ge en positi v bild av möj li ghete n att rädda muren och vik ten av att samla in medel för räddn in gsa rbe tet. Info rmatio nschefe n Na nn a C nattin gius tog fra m t re bas­ texte r - Muren uneler me de ltid, nutid och framtid - so m anvä nd es i mediaa rbete oc h so m und e rl ag fö r kampanj ­ material. Texter me d fa kta om murens historia oc h om res­ taure ringstekn iska proble m utarbetades av Olof Antell och La rs Cna tting ius, de tjän ste män, som hade a nsvare t fö r vården av ri ngmure n. Dessa texte r an vä ndes också flitigt i kampanj arbetet. Kampanjen la n se rades ge no m en press ko n fe re ns. P å tre veckor me llan äm betets beslut och kam panjstarten pro­ duce rades e n logo typ och diverse kampanjm ateriaL Offe rte r inhämtades frå n tre re kl ambyråer. T vå av des­ sa offe re rade a rbete för l S0-200 000 kro nor. Be fi ntliga me de l va r Gotl ands linje ns b idrag på SO 000 kro nor. D e n tre dj e firman, där e n av de lägarna, 'l o rbj örn Lindgre n, är gotl änning, åtog sig arbetet utan e rsättnin g och knöts där­ för tac ksa m t t ill ka m panjen . HLR&Co/BBDO m e d 'l o rbj örn Lindgren och O le Söde rbl om ha r sed an d ess skött ma rknadsföringe n. Byrån har va lt att e nelast i unel an­ tagsfall ex pon e ra s itt na mn i samba n d med ka mpa nj en. D äre mot ha r ma n m e d sto r framgå ng de ltagit med kam ­ panjens p rod u kte r i tävlinga r oc h likna nd e sammanh a ng ino m reklam branschen. Som logotyp användes e n gravyr av Visby ringm ur pro­ du ce rad fö r ett frimärke 196S. T eckn are n Stig Ås bcrgs änka upplät vä lvilligt rätten att anvä nd a motivet kostnad s­ fritt un ele r hel a kampanjen. Ämbete t fri köpte för SO 000 kronor rätte n till e n serie färgbilde r av rin gmure n. Fotogra f O lof E rik son, M a lm ö hade und er samtli ga årsticl e r d okum en te rat mure n oc h resultatet har bli vit bilder me d m yc ket hög kva litet. D etta bildmate rial har komm it till a n vänd ning uneler h e la kam­ pa nj e n. Bro lin s tryckeri oc h M agna Rep roa nsta lt, båda m e d go tlä nd sk ankn ytnin g, anl itad es fö r produk tio n av affische r och vykort. Fö lja nde ka mpanjmaterial skaffa des:

i stort form at med fyra o li ka motiv.

Diplom med texte n "Jag stötta r l m2 av Visby
Ri ngm ur" med plats för na mn på givare som skän k t m inst 100 k r.

Tre ttlltllor skänkta av Vin & S pritce ntrale n
a pterades t ill jä t tesparbössor av Byggnads­ hyttan på G otla nd.

Sky /tarmecl texten " Rädda Visby Ri ngmur" avsed ela att
dra uppm ärksam het till tunn orna.

i 11samli11gsbiissor som stä ll eles ti ll förfoga nde av Röda
Korset.

Dekaler me d kampa nje ns logotype oc h s. k. passbitar för
presse ns an nonssidor.

Jlffischll!stiillllillgar fann s i G otla ndslinjens termi naler i
ynäshamn och Oskarshamn, i Hi sto riska m useet, reseby rå n G otla nd Ci ty, M edelt ids musee t och h os Svenska Turistföre n inge n, Stockhol m. För a nvändn ing under somma ren leve rerades S 600 vykort, ställ ti ll dessa, 3SO dekaler, 3SO diplom och ca 300 affischer till läns- och lanelsantikva rier samt kom munala musee r. Ett 30-tal insam lingsbössor p lace rades ur i Visby och på övri ga G otland. 14 togs om hand av bu ti ke r, två fa nns hos Linje fl yg, fyra på m usee r, två i se mes terbyar. Vida re fanns d e på Gotland sli nje ns båtar, i sparbank, på t u ristbyrå och i se rve rin ga r. Affische r fan ns på sam ma ställen sa mt i ko m­ munbib lioteket i Visby. En första press konfe re ns hölls tis dag elen 4 j uli för att få största e ffe kt un eler semesterpe rioden (se sidan 22). EFFEKTER AV FÖRST A ÅR E T S I SAMLI G Res ulta tet av d et första insamli ngsåret blev inte någo n stor eko no mis k fra mgå ng men desto m e r e n opinio nsmåssig man ifes tation. D et största värdet av första å rets insa ts var att k a mp anj e n framför a ll t lyckades s prida kunska p o m ringmure ns d åli ga ko nd ition. De flesta, såväl insti tutione r so m p ress oc h pri vatpe rsone r, upp skattade ka mpanje n s må lsättning a tt räd da Visby ri ngmu r. Men e n a nna n upp­ fattni ng ko m också t ill uttryck, nämligen att staten själv ­ kla rt b ör stå fö r vårde n av kulturm innen av ring m uren s dignitet. D et pos it iva resultatet fö rstä rktes av e n enkä t , som gjo rdes bla nd G otlandslinje ns persona l. D en visade att persona le n var positivt instä lld till kampan je n. Ma n klaga­ de dock över brist på plats om bord på båtarna för att skyl ta tydligt för ka m panjen. Insa mlings- oc h fö rsäljningsres ulta­

Jlffischer me d fem oli ka motiv och fyndiga texte r. Vykort
12

Visby Kultur Maraton. 

Vandra 700 år 
 på en eftermiddag. 


,

D en har anfallits fra n alla håll. 
 ~len dagens angrepp 
 är d et alh-arligaste hittills. 

-~------

... _.,...._.. . -­ _,_.._._ .......,..,.... --'-- ............. ._..,._ ...... ..,. __ ....... _ ..
 ..... ... _,..... .. -....... _ ==::-:.::.!..- -::~ .. :--~·-- ..
_ _ _4 ....._ . _ _
~-----·-·~-------

____ ____ - - --___ 
 ___ --...------· _ -­
Ringmurens Dag 
 S juli kiii- I8Aimcd.1lcn. \ 'ISby. 

~

Tvti av r/e mtinga a.ffisr!ter som producerats av HLR &Co/BBDO. Dfll viinstm lirför f.>amprmjm Riirlrltt Visby R ingm u r or/t r/en högra annonset<ll. Ringm1t rflls Dag / 992.

- .. -----· --- •a-----• ...... ,... .....,

ter varierad e me ll an oli ka båta r och terminale r. Upptakten med presskonfe rens blev mycke t lyck ad. Särskilt tillfre d s­ stä ll ande var att ku lturmi ljövårdens e konomiska situation i a llmä nhet och problemen krin g ringm ure ns beva ra nd e i sy nn e rhet ställ des i fokus i massme di a. Viss kritik riktades mo t Got la nd s linj e n so m sponsor. M a n pekade på att samtidi gt so m före t age t tag it initiariv till mure ns renovering li gger de stora passagerarbåtarna vi d kaj och slä ppe r ut avgase r, so m pås ky nd a r mure ns förstö­ rin g. D e nn a kri t ik dog snabbt ut, då det blev känt att re d e ­ rie t va ri t bland dc fö rsta som utn yttjat den lågsvavliga olj an

me d minim ala svavelu rsHipp t ill sk illnad från m ånga andra fårje re derier oc h kryss nings fartyg. Under det fö rst a året inträ ffade de n ena av endast rvå nega ti va händelse r und e r he la ka mpanj e n. Som erkänsla för d e 100 000 kr Åhl e ns va ruhu s done rar t ill kampanjen t illäts fl aggnin g med Åhlc ns fl aggo r på rin g muren un der e n va rd ag. Tidningsa rtiklar och radio in tervju uppm ä rk­ sa mm ade detta och många visbybor va r uppbragta. D enna hä nd e lse b e lyser hur känsli g re lationen ku ltur/ nä rings li v kan vara. f•. tt företag vill ex pone ra sig och ha utbyte för sar­ sade penga r. F laggn ingen blev e n e ngå ngsföre tee lse.

13

Sponsorval och sponsoravtal 


D en försm sommarens insamlin gskampanj va r e n folkkam ­ panj i ordets ege ntli ga b e m ärkelse. G o tl and s linje n hade g ivit e tt in itialstöd men i övrigt kom bidragen nästan ute­ s lutand e
fr ~ n

sty re lse n , Gotlanels kommun oc h F ö re ningen Gotl anel s Fornvänner att geme nsa mt o rga nisera ele n fortsatta insa m­ lin gs ka mpa nj e n, so m sk ull e va ra riktad ti ll a llm änh e t e n , fö re t ag oc h a ndra. Ka mpanje n s kull e le d as av e n Bes ty­ re lse me d ri ksan t ikvarie n som ordförande oc h med repre­ se n tante r för lä nss tyre lse n , ko mmun e n och före ninge n . Bestyrelsen sku lle också utse e n kampanjledare . T illle da­ möte r förutom rik sa ntik var ie n utsågs länsrå de t Ja n Björklund , kommun styre lse ns ord fö rande Eric C arlsso n, la nelsa nt ikvar ie Sve n-Olof Lindq uist oc h me d Lars C natting ius frå n Riksan tikvarieämbetet so m sekretera re. H ans l aj: t Konun gen fö rkl arad e sig be re dd a tt ge sitt skydel ti ll ka mpanje n och marke rade dli rm ccl den natione l­ la ka ra ktä ren. Inn an Kunge n svarade ja på fråga n om han vill e bli ka mpanje ns bes kyddare, info rmerade han s ig noga o m u ppläggningen och vad det fa n ns för pla ner på eve ne­ man g för att skapa intresse kri ng mure n oc h insam li nge n. D e t sa mtal e t b lev upprinn e lse n till Mure ns dag som fira­ d es första gå nge n åre t d ärpå. Önske måle t om e n stark gotl and sa n kn ytnin g fi ck också be tyde lse fö r vale t av s ponsore r. le n vilka före tag kund e tänkas va ra intresserade och hur skull e man närma sig före­ tage n ? H ä r kom e rfarenheterna av m å ng a års ar bete på Go tl a nd till hj ä lp. Re dan inna n Bestyre lst:n had e bildats b eslö t Riksa ntikvarie ämbe te t att sö ka hj ä lp. Fråga n g ic k till E rik Sjöberg, so m j ust had e lä mn at le dnin ge n för Pe nning lotteriet, om ha n ville bli kam panje ns talesman. D e t visade sig va ra e tt klokt b eslut so m se na re oc kså konfirme rades av Bestyre lse n. ågon lämpliga n.: ta lesman kan kna ppast tänkas. Som Erik Sjö berg själv uttryck te det: "Jag ha r ju s uttit på and ra s id a n skr ivbo rd t:t oc h in se r att ele n e rfare nh e te n ka n va ra nyt­ t ig". Men d e t hand lade inte bara o m yrk eserfare n he t oc h kuns kap o m fö retagsvärlde n. Lika betyd e lsefullt för de t för­ hand lin gsa rbete so m Er ik Sjöberg åtog s ig, var hans star­ ka kiins la fö r gotl ä nd s k kultur och kravet på kva li tet oc kså när det gU ller s po nsorve rksam ­ he t inte minst fö r e tt objekt so m Vis by rin gm ur. " Ska ll res ultatet b li lyc ka t måst e

e ns kilda perso ner, tu ri ste r på besök p å ö n
~ rct

och go tl linningar. Me d tanke på att det var första inte d å ligt - t 40 500 kronor. Men d e t räckte inte måle t va r t milj on per år und e r en fe m års period.

oc h nlir

kampanjen hade kommit igå ng ganska se nt va r resu ltatet
l ~ngt

I j anuar i t 990 träffades re prese nta nter för Riksan ti ­ kvari eä mbetet, Byggnadshyttan på G o tl and oc h Gotland s­ linje n för e n utvärd e rin g oc h diskussio n o m det fortsatta kam panjarbetct. t\ lan var öve re ns om att d e t be hövdes e n fasta re o rga nisa ti o n för insamlingsverksa mh ete n oc h pe r­ sonell a res urser fö r att sköta marktjänste n i Visby. t\ le n de n v iktigaste punk ten på dagordni ngen var frågan om s pon ­ so rstöd
fr~ n

före tag och h ur m an skull e närma sig tän kbara

s ponsorer. Don at io ner och bidrag från e nskilda personer oc h fon­ der har lå ng trad ition inom k ulturm iljövå rd e n oc h har haft stor betydelse in te mi nst när d e t gäller att rädda och stlill a i ordning vik t iga kul turminn e n och ku lturmilj öer. Men att bygga upp ett så stort projekt so m det här va r fråga o m och base ra hu vudd e le n av projekte t på s pon sorstöd var
n ~got

nytt för Riksa ntikvarieä mbe tet. Dagens s ponsorverksa m­ het är också litet annorlund a än ä ldre tid e rs mecenatskap. N u ha nd lar de t om regelrätta avtal so m ska ll ge ömsesid igt utbyte. Frågorna va r
m~ nga.

Hur skulle männi skor i a llmlinh c t

re age ra infö r en spo nso rstödd kampa nj och vilka re aktio­ ner kund e m a n vä n ta frå n politike rhå ll ? M e n oc kså vale t av s po nsore r var kä nsli gt. D e t handlad e ju om e tt a v lan­ dets viktigaste kulturm inn e n. Att idce rn a måste va ra o rde nt­ li gt fö rankra de på Gotl and kän­ d es v iktig t men ock så att pro­ jek te t fic k stöd på na tio ne ll nivå. Så föddt:s ta nke n på e n särskild Bestyre lse fö r kampan­ je n Rä dd a Vis by Ring mur oc h e tt k u ngligt beskydd arskap. Efter e n he l de l disku ssio­ ne r und e r vå ren 1990 träffades e n öve rens kommelse me ll an Riksa n t ik varieä mbe te t so m fö rva lta nd e my nd ig het, lä ns14

Eril: Sjiiberg

s po nso rn ha el e n rätta instä ll­

ninge n til l den sak som ska ll stödjas", påpeka r Erik Sjöbe rg vida re och beronar att avta lers u tformni ng ä r viktigt. Spon­ so rn å sin s ida mås te inse, a tt ha n binder sig för e n avta lad rid och att chefsbyte och konjunk­ rursvä ng ningar kan försvå ra sa marbetet. Re d an när insa mlingen star­ tade 1989 hade målet angivi ts till 5 miljon e r kronor. För a tt nå upp till e tt så pass högt belopp sk ulle det utöve r de m ede l so m fo lk ka mp a nje n k unde väntas inbringa be hövas ett sponsorstöd krin g 4 miljoner kronor. Stödet sk ulle kunna ges form e n av å rli ga b idrag ti ll det p lanerade fem å riga uppru st ni ngsarbetet på muren. E rfa ren he ter från an nan sponsorverksamh et visade att det var bra om det fanns en hu vudspo nsor, som va r beredd att fö rutom e n större e ko nomisk in sats ställa upp som samtals­ part och samordn are av olika a ktivite te r. Att Gotlands linj e n AB sku lle kunna bli en av sponso­ rerna va r ganska självk la rt. D e t va r ju H a ns Laidwa som had e väckt fråga n om en in saml ing. Gotla nds linje n hade också under he la det fö rsta å re t akti vt stött insa mli ngsarbe­ te t oc h d e ltagit i vin t e rn s d is ku ssioner o m e n e tapp 2. O ckså öv ri ga sponsorer borde sö kas b la nd företag me d ve rksam het p å Gotland. Frå n dc b liva nd e spo nsore rn as sy npu n kt borde man sam t id igt försöka und vika att vä nda sig till flera före tag ino m sa mm a bra nsch. E rik Sjöbe rg inle dde si na sonderinga r unde r vå ren 1990 och ku nde vid e tt möte med Bestyrelsen d en 3 ju li infor­ me ra om konta k te r med e n cven ru e ll hu vu d spo nso r. P å Riksantik varieä mbetet fanns d ock e n oro öve r a tt det rog så lång tid inna n några definitiva resultat kunde rappo rte­ ras. D ärför blev glädje n sror när sonde ringarna överg ick t ill regelrätta förh and lin ga r som res u lte rade i fo rme lla av tal, undertecknade de n 14 nove mbe r 1990. Som h uvud spo n­ sor inträdde Ce me nta AB. Go tlandslinje n AB, E ricsso n ' le leco m AB och Pe nninglotterie t AB blev mcdsponsore r. Avta le n ga ra n terad e Riksa ntikvari eä mbetet 3,8 mi ljo­ ne r kronor varav Ce me nta sva rade för 2,5. Bidragen skull e
IU<Id.J\i,JJ)
RinJtmur!

fördelas över åren 199 1-95 vil­ ket gav nii rmarc 800 000 kr per år. D ä rme d had e en e k ono­ misk b as s kapa ts för en p lan­ mässig översy n och vå rdin sats på ringm u ren.
~ l en

Riksantikvarieämbetet
ren.,. cm \i,b) Ringmur med >töd fr.! n

vad fic k

Cementa AB
Eria""' Telerom AB, N&T Gorland<linjcn All.
Svenskol Penninglonerier 1 \B,

sponsore rna i utbyte? Varke n företagen e lle r Riksa ntikvarie­ ämbe te t h ad e någo n större va na vid avta l m ed ett ku lru r­ m •nne som föremå l. Det be hövd es där för e n he l del resonema ng i n n a n sponso rav­

Folklumponjcn.

talets rättig he tsparagraf ku nd e formul e ras. Att förerage n sk ulle få använda kampanjens logot yp i sin m arkn ad sföring var det in te svå rt att k omm a öve ren s om. Inte he ll e r a tt sponsorerna sku ll e få a nn onse ra sin medverkan i kampanjen ge nom art sätta upp skylra r bl.a. vid in- och utfarterna i mure n. F yra företag stä llde a ll tså upp so m s ponsore r ti ll ka m­ pa njen Rädda Vis by Ringmur ge n om särs k ild a, forme ll t bindande avta l. Förutom dessa har ett a ntal a nd ra fö retag lämnar stö rre bidrag. Inna n disku ssione n om sponsorer ege n t li ge n hade börjat öve rl äm nade Skand ia sitt bidrag. Också Ahl 6ns var tidigt ute. ågra amb it io ne r att vidga kretsen av spo nsorer har dä re m ot inte funnits frå n Besty re lse ns sida även om vissa so nderingar förekommit frå n något e lle r några företag. Det har kä nts a nge läget att i stället vårda sa rn ar be t er med de spo n so re r som va r me d från början. D äremot gjo rdes unde r kampanjens tidigare del e n he l de l an sträng nin gar att få ti ll gå ng till ett s. k. kultu rlo ttc ri. Tanke n va r a tt m a n m e d vinste n frå n ett såda nt lotte ri sk u lle liigga g runden t ill e n fo nd vars avkastning sk ulle kunn a a nvä ndas till vå rd och leva ndegö ra nd e av Visby rui­ ne r. Som Bestyrelse ns ordförand e respektive ka mpanj­ leda re uppvaktade M argare ta Biörnstad och Erik Sjö berg dåvarand e statsråd et Erik Asbrink. D e t positiva mottaga n­ det uppmuntrade till e n ansökan 1990, dock med negative resultat. E n ny ansökan plane rades åre t därpå me n sä nd es a ld rig in e fte rsom d iskuss ione r had e in le tts inom fina nsde­ parte m e n tet om e n ny ordni ng för kulturl otterie rn a.

15

Kampanjen 1990-1995 


Unde r kam pa nj e ns fö rsta år nådd e info rmatione n mass me­ d ia oc h a llmänh e te ns intresse väcktes. Unde r 1990 knöts två lo kala företräda re på ön t ill kam­ pa nj e n. Dire ktör Erik Sjöbe rg sva rad e fö r ko nta kte rn a med spo nsore rna. G unill a Ha ll in L awe rgre n fick som b e re ds ka psarbe ta nd e assiste nt uppg ifte n a tt spri da infor­ mation om ka mpanjens syfte oc h ge all mänhete n möj lig­ he t att e kono mi skt bidra till att räd da m ure n . D e av tal som knöts förs t m e d Ce m enta AB, därefte r m e d N&T Go tl a nds linje n AB, E ricsson Telecom AB och Pe nni nglotterie t AB gav sponsore rn a fö ljande rättighete r i samband me d kampanjen:
n/1

jats. S ponsorern a övergav successivt sina planer på försä lj­ ning. D etta skedde i god sämja, då båda pa rter var lyhörda för va ra ndras argument. Dä remot ha r en a nn a n bestäm­ me lse fått e n betydelse som inge n fö ru tsåg: att sponsorer­ na fortlöpande sku lle få följa kampanja rbetet och inbjudas t ill kam panje ns eve ne mang. Ansva ret för marknadsföring låg n u hos en professionell re kl a mbyrå som gav a n no nser och kampa njprod u kte r en sob er formgivning. D etta b idrog t ill att samarbetet mel­ lan de tre parterna gick smidigt. Ma rknadsföringens höga kva li tet har väckt uppmärksam het b åde i Sverige oc h in ternatio ne llt. Kam pa nj en fick nu också en he lt an nan karaktä r. De n in riktades på ge me nsamma sats n in ga r, som pedagogis k und e rh å llning oc h informa ti on med kunskaps inri ktning. Detta kom att inn ebära höjd goodwill fö r såväl aktörer som spo nso re r frå n allmän he tens sida. l och med att dc stora bid ragen infa nn sig rann det även ti ll bidrag frå n all män he­ te n i ökad u tsträck ni ng. Det b lev e n glad överras kni ng, att ka mpanj e ns postgirokonto kom att ut nyttjas Aitigt för gra­ t ulatio ne r och kondoleanse r. Det största b id rage t i de n na ge nre kom frå n insam lingen till e n svensk ambassadörs 90­ å rsdag, so m inbringade 25 000 kro nor. D e t eko no m iska resultatet redovisas på sidan 25. KAMPA J E BE L Ö AD

använda kam pa nj ens logotyp tillsa mm ans med sina up p skyltar med sitt nam n vid mure n där re no­

egna varu kä nn e tcc ke n
n/1 sä tta

ve ring pågå r oc h vid d et fö rsä ljningsstä lle ka m pa njen ska ll tillha ndahålla
n/1

p rod uce ra oc h fö rsä lja art ik la r so m ha r an k nytning företage n inbjuds till de eve n ema ng so m ordn as i

till mure n och därvid använda ka mpanje ns logotyp
n/1

sa mba nd me d kam panj e n EF FEKTE R AV KAMPA .!ARBETET 1990- 1995 S tämde sponsore rnas up pfattni ng om ka m pa nje ns mål och ka rak tär me d Riksa nt ikva ri eä mbetets? D et visad e sig ga n­ ska sna rt att u tgå ngs punk ter oc h föreställninga r ski lde sig åt o m hu r man skull e nå publi ken och vil ka effe kter d etta skulle få. E tt önske m ål från Ceme nta att få till ve rka oc h sälja artiklar me d a nkn ytning t ill mure n gav a nled ­ ning t ill e n he l de l d is ku ss ion. F öretaget var instä ll t på att sälja a rt ikl ar, so m sku lle rendera de t egn a företaget inkomste r. Frå n kultu rm iljövårde ns synpun k t va r det ju viktig t, att kampanje n inre utveck lad es ti ll ett komme rsie llt j ippo . Lös n inge n b lev, a tt e n såda n rättig het skrevs in i avta le t me n att utfo rmninge n av artikl ar­ na i förväg skulle godkän nas av ka m pa nj e n. just d e nna de l av avta let ä r in tressa nt, e ftersom de n ege n tl ige n aldrig har utn yt t­

Ett fö rsta pris som 1991 års bästa ku ltu rspons rings p rojekt gick till Riksanrik va ri eäm be tet t illsa m­ mans med hu vudsponsorn Sveriges Cementa . .Juryn

I nformat ionsfö re n ing gav bl.a. mo t iveri nge n att" ... exp loate­ ri ngen har skett med god smak och exponerat företaget oc h dess produk t, som för många framstår som e n a ll dagli g sta pe lva ra, m e d en positiv oc h a k t iv framtoni ng i ett sam ma n hang med lå ng tids ut­ dräkt och ti ll rim liga kostnader". Sveri ges Re k la mförbund de lar å rligen ut G u ld-, S il verägg och dip lom fö r bästa rek la m kam panj. 1992 lämnades samma nlagt 2 500 bi drag in ti ll täv li ngen. I apri l fick

16

kam pa nj en Rädda Visby Ring mu r denna utmärke lse. Av fyra S ilverägg g ick e tt till en vackert utförd konstmapp med akva reller i facsimil, som tagits fra m för sponsorerna. Bo ke n En Va ndri ng run t Visby Rin gmur oc h he lsidesan­ nonsen " D etta har hä nt" fick dessutom diplom i konkur­ re ns med 800 a ndra b idrag. I december 1993 var det åte r dags för kampa nj e n att skörda lagrar för väl genomförd a marknadsföringsinsatser. l• ör första gånge n de lade d å Svenska D agb ladet ti llsa m­ mans med Föreningen Kultur och ä rin gsliv ut e tt pris fö r bästa ku lturspon srin gsp rojekt. Cementa va nn fö rsta pris för sitt e ngage ma ng i kam pa njen Rädda Visby Ring mur tillsamma ns med Ri ksantikva rieä mbetet. Priset de lades ut av prinsessan C hristi na fru Magnusson vid en bankett på G ra nd Hotel med framståe nd e företrädare för näringsli vet b la nd gästerna. Femtio tidn inga r rapporterade om utd e lnin gen. Gerdt Lunde be rg, Cementa, fram hävde i kommme nta re rna, att företaget rönt stort mass med ialt intresse tack va re e ngage­ ma nget i Rädda Visby Ringmu r inte minst på Gotland, d är lokalpressens fö rhållande ti ll S licefabriken förä ndrats i e n för Cementa positiv rikt ning. KAMPANJENS
l~ ORTSATTA

kronor och sponsorerna från näringslivet bidrag it med 4,5 mnkr. För att uppm ärksamma kampanjen och alla som stöttat insamli nge n ordnades en fest i Österg ravar, s trax norr om Österport i Visby. Den kom seda n att kallas " Kun gadagen", eftersom kampanjens höge beskydda re kun g Carl XVI Gustaf hedrade dage n me d sin n ärva ro. I stråla nd e sommarväder an lände kungaparet i vagn d rage n av gotlandsruss tillsammans med prinsessan Madeleine och prins Carl Philip. Efter tornerspel och a ndra muntra­ tione r gavs et t historiskt spel, skrivet av lektor Åke G. Sjöbe rg. Däre fte r mottog ku ngen de fyra huvudsponso rer­ nas tribu t till mu re ns framtida underhåll. RI GMURENS DAG 1992-95 Ring murens D ag b lev seda n ett åte rkommande evene­ mang, ett alltmer uppska ttat ins lag i kampa njen och en del av sommare ns p ubli ka program i Visby. D e n har också spe­ lat e n viktig roll för sponsorern a, so m kunnat expone ra sig fö r en större publik.

Visby Kulturmamto11, Sjttli /992
"Ku ngadage n" följdes följande år av en folkets fe st med m uren i centrum. "Visby kulturmaraton, vandra 700 å r på e n efte rmidd ag", lockade affisc her oc h anno nser. Aktiviteter ordnad es, så att fo lk rörde sig runt hela m uren, va r ak ti va själva, lärde sig något oc h spen de rade en s lant till fö rmån fö r mure n. Vid to lv stationer runt muren visade sj utto n sponso re r, and ra företag och fö re ningar fram sina tjä nster oc h produkter. I e n tipsprome nad, där ca 2 000 pe rsone r de ltog, ställdes intrika ta frågor om muren oc h dess historia. P ri sern a som skä nktes av sponsorern a va r påkostade. Gotlandslinje n, Estline och Viking Line skänk­

I NE H ÅLL

"Ku11godnge11 " J99J
Ringm urens Dag fira­ des för första gå ngen d en 5 juli 199 1. F o lkkampa njen hade 199 1 sa ml at in 934 000

Pri11sessa11 Jl1ndelei11e !nr emot e11 blomster­ l·mils nv tomeri11gens y11gste riddare vid "Ku11godagen" 199J.

17

te bå tresor till E stl and oc h Åbo och Linje fl yg resor Stockho lm-Visby. Penn in g lotte riet gav lottkon vo lu t, Er icsso n tele foner och Gotlands kommun flaggor.

Angrepp och jö"rsvr11; l Oj11li 1994
lVIurens fun ktion som fö rsvarsa nläggning blev tema 1994. Armemuse um g ick in som entusiastisk och oumbärl ig sa m­ arb ets partner. Vid sex stat ioner run t muren demonstrera­ d es kri gskon st, vape n och de skador dessa åstadko m. En

Ruinemo i ceJJ/rtiiJJ, 4juli 1993
R ingmurens D ag 1992 blev en såda n succ6, att den fick stå modell även för komman de år. 1993 de ltog e n stor publ ik i rund va ndringa r kring muren, d emonstrationer av murning, kalktill verkning och renove rin g. Vid åtta station e r run t m ure n gavs vis nin ga r varje ha lvt imm a kring följand e äm ne n:

motviktsslunga i trli, e n s. k. blida i ska la 1:5, provsköts av des s ko nstruk törer l'VIagnus Sjöho lm och Torgny H ede rsted t. Allt vi rke är hand bilat oc h modellen har satts sa mman med tidstrogna verktyg. I stället för sten i sl ungan an vändes tenn isbolla r. Svärd , sköld och ru stning de mons trerades liksom arm­ borstskytte och pilbågsskytte. En osteolog visade skele tt­ skador på medel tida ben mate ri aL D agen startade med invign inge n av en modell av mur­ partiet S ilverhättan- $ näckgä rdsporten med torn och port i ska la 1:25.
Ko nstn~ir

Koli'bml.:, tel.'llik orh historia; Utstiillning ommtllt!IIS hislotia och öden; R11iner- vad-m och l.:riivonde. Om minvrlrd; Ringmtllt!ll som Jö"rsvarsrlllliiggning; Forsl.'lling om mtllt!IIS ll?tderhrlll, RAÅ. v isar provytor prlmtll-en; Medeltida bygg­ nadshylla, m11ming orh limmerbilning; Konslen i minema­ ruinema i !eons/en, vandting med i'onsthislotiket~· \liixlemo i minemtt, v andting med botanist.

Reinhard t Roth h ade gjort fö rlagan, Iodelle n bekostades av

so m göts i väder beständ ig betong med ursprungliga trä­ konstruktioner i gj utjärn . Cementa AB och öve rl ämnades som gåva till komm unen.

Slmlptömt Reinhardt Roth (nlisl längst till viinslet) v id sin 1/UIImor/ell tillsall/filtills med i·omprllljens rmsvmiga från Gemen/o och Riha11 Iii'Votielimbetel.

18

Visby tillförd es härige nom ett uppskattat konstverk och e n ökad kunskap om rin gmure n. Boke n Visbys Stadsmur, e n pop ul ärvete nskaplig skild­ ring av m urens ti llkomst och historia utkom lagom till Ri ngm urens Dag. Författare var Wa ldemar Falck och nya teckningar av L e nnart Runow illustre rade texte n. Ett stort antal fr ivi ll iga ställde upp mot ersättni ng av e nd ast resor och logi:

Flinmingen Styresholmsspelets armborstskyttar under Mats Ohlsson Society ofCreative Anachtvnism, Gotlandsav delningenunder Sofia Hoas Pilbågsskyttarna Vildkaninemu tmder Sven Olof Lundgren Peter L ittdbom, bågskytt och pilsmed Berit Sigvalli11s, Hist01iska 11111seet, osteolog Per Olin, Kalmar 11lttsettm, smed
Publikmässigt blev dagen, äte r i gassa nde sol, e n stor suc­ ce. Drygt 5 000 personer gick run t m ure n. Dagens behåll­ ning blev 74 000 kr, varav 44 000 kr frän insamlinge n. mask in, b li dan, placerades inom räckh äll vid stranden. Den avsköts varje halvtimme med 25 kilos betongprojekti­ ler och ZOO me ters säke rhetsavstå nd. Ute p å havet ku nde man se Kal ma r l , e n vacker, medeltida kogg, segla fra m och tillbaka. Tornamentums riddare gjorde vapenexercis. Dess utom kunde man studera smide, timmerbiln ing, kalk­ släckni ng oc h lyss na till osteologens skild ringar av skade­ verkningar frän medeltida vapen. Progra m met presentera­ des av kampanjens formgivare och marknadsförare Torbjörn Lindgre n, på ha ns omisskännl iga gotlä ndska tungomål. H öjdpunkte n på dagen blev en iscensättning av en 19

Kampe11 om Muren, 8jttli /995
Efter Ringmurens D ag 1994 stod d et ge nast k lart att Riksantikvarieä mbetet och Armemuse um ville fortsätta samarbetet under det kommande året. Temat mure n s för­ sva rsfunktion va r alltför stort och givande för att betas av på ett är. Programme t för dagen koncen trerades i både tid och rum. Ett " härläger" upprättades norr om Nord ergravar, där riddare, bågskyttar och and ra solda ter förberedd e sig för en stormn ing av muren. E n reko nstruktion i full sk ala av föregående å rs kast­

sto rmning av muren so m ge no m fö rd es un der led nin g av c hefen för Staren s förs va rs historiska museer L e if T ö rnq vist. So m konfere nc ie r gav ha n en pedagogisk sk il­ d ri ng av hu r e n sto rm n in g te k n iskt ge nomförde s under mede ltiden. Fö re ninga rn a Styringh e im , T orname ntum , Vi Id kan in c rna och S ty res ho lmss pe len u tgjorde basstyrka, förstä rkta med ett femtiota l vä rnpli kt iga från lilitär­ kommando Gotland. Specialtill verkade bli ndor, stegar, fas­ c ine r oc h srormbock bidrog t ill rea lis me n i attacken. D e n följdes av prisutdel nin g för de n traditio ne lla tipspromena­ d en som förriittades av gene ral G ö ran d e Geer. D et b lev e n murd ag utan t idigare motstycke, en gra nd e finale i strå lan­ dc viid er med allmiin flaggn ing runt he la mu ren. En utstiillning, Vis b ys försva r, visades på Gotlands Fornsa l. På biograferna H ansa och R öda Kva rn visades fi l­ mer med a nkn ytning t illmedeltid och där halva behå ll ­ ningen g ick t ill kampanje n. V IKT IGA

texter, producerad av HLR 199 1.

Seviil'fl!tetsskyltning, 30 skyltar runt muren på sve nska, e ng­
e ls ka och rys ka, bekostade av Cementa AB 199 1.

SJ:yltfll'o m pågående restau reri ngsarbeten från 199 1. Norrfish Semi11arium om rui nvård för byggnadsvårdare 7-9
septembe r 1993.

Presentation av kampa11je11 vid symposier Save Media Arr i
Rom 1993 ( . & L. C natting ius), vid mässa om ideell . C nattingius) och v id spons ring i Amsterdam 1994 (

Sollen tunamässa n 1994 (Gerdt Lundeberg).

tl/u rmode/1 i skala l :25 bekostad av Cementa AB och
Riksantikva rieämbetet, överlämnad ti ll Visby kommun 199-t..

tl/or/e/1 av blir/a, medeltida kastmaski n, i skala l : 5, bekos­
tad av P e n ninglotterier AB 1994; nu i Gotlands Fornsal.

Blida i full s/ca/a, bekostad av Ce me n ta A B och Gotla nels
kommun t ill Ringm urens Dag 1995, överlämnad som gåva t ill Gotla nels Fornsal sam ma å r.

r

T FORMATIO SI

SAT S ER

Visbys S tarlsm111; bok om m uren av \Valde mar Falck, bekos­
tad av Cemen ta AB, DB \V, Visby kom m un och RAÄ 1994, ny upplaga 1995.

U D ER 5-ÅRSPERIODE Utstiillning o m murens hi storia och vård framstiill d av RAÄ,
visat! i kommu nbibli oteket och nu permanent i Kruttornet i F ornsalens regi.

Die Starltmauer Visbys, ovanståend i tysk översättn ing, 1995. Pop-lconset1 16 j uli 1995 med över l 000 besökare, arrange­
rad av Sophia Radhe. Behållningen till muren.

Utstiillning om kalkbruk och murrenovering arrangerad av
Byggnads h yttan vid H ushå ll ningssä llskapets j ubileums­ mässa och nu också i Kru ttorn e t i F ornsalens regi.

lfisbysjö'rsvm; utställni ng om ringmuren i Gotlands Fornsal
maj-september 1995.
F~vguppstigningar

!ljjisdl!t!stiillning i Got la nd slinjens te rmin a l i Visby, pro­
du ce rad 1989av I ILR.

med Malmö Aviation uneler aprilmånad

1995. Be hålln ingen til l muren.

Konstmrtpp. F em a k va re lle r i facsimi l av Jacob Gerss frå n
Antikvarisk · l b pografiska Arkivet, 1989.

Km11pmtjavslut11i11g 15 augusti 1995 i närva ro av k unga paret
och med Gotlanels landshövding Tbrsren Andersson so m vii r d.

F. n v andring m n! Visby Ringmto; fotobok med fy ll iga bi Id ­
20

MOTVI KTSS LU GA I VID S ÄCKGÄRDS PO RTE D en mest spe ktaku lä ra av rnedclride ns belägringsrnaski­ ne r är rnotviktss lunga n, även kallad blida. Sådana har fu n­ nits i E uropa från t id ig medeltid fram t ill 1500-ra lct. Kun skaper från vikin ga t iden om avance rad e kastmaski­ ner finns i källo r so m b es kri vc r be lägr ingaravA nge rs år

873 och Paris 856. l Saxos k rö ni ka beskrivs en motviktsslunga på Själland
vid e n belägring å r 1134. Slungo r omn ämns i med e lt ida källor och mede lt ida avbi ld ni nga r ger e n up pfattning om konstruktionspri nci­ pe r och u tseen de. Inte någon avb ildning ä r så de talj erad, att de n di re kt går att använda för e n rekon stru ktion. Landmuren i Visby byggdes und er 1200-ta let och sam­ manfa ll e r med den period som kan b eteck nas so m mot­ vi k tss lunga ns sto rh etstid. M iljön kring Visby stadsmur är den bästa möjliga om man vill illustrera m edeltide ns kast­ maskine r. Wa lde m ar F alck har uppm ärksammat en slungste n, so m sitter fast i en sky ttes pringa på fjä rde vå ningen i S:t Göranstorn et. D enna sten kan va ra d e t e nd a beviset för att kastmaskiner förekommit und e r svensk mede lt id. T an ke n att rekonstruera e n fu ngera nde slunga väcktes u nder planeringe n av Ringm ure ns D ag 1994. Ticle n med­ gav studie r i äm net oc h byggandet av en modell i ska la
l :5, lagom stor att skj uta ten nisbollar med.

1 iii Ringmurens D ag 1995 ti llverkades en fullska lig
rekon struktion. M ålsäctn ingen var att få fram en slu nga med högre prestanda än de redan utförda so m vi stude rat. Arbetet m ed att bygga slungan påbörjades vå re n 1995. Torgny I-l ede rstedt oc h Magnus Sjö ho lm , sni c ka re frå n Gotland med stora kunskaper om medeltida hantverk och ve rk tyg, fick uppdraget act utfö ra reko nstrukt ionen. Arb ete t utfördes med mede ltid a verktygskop ior oc h a rbets m etod er. D et tog fem m an två må nade r act bygga slu nga n. Den färdiga slunga n fungera r på följande sätt. är mask inen laddas, vinschas hävsrå ngen ned och låses med avfyringsmekanisme n. S linga ns lösa ä n de träs på kasr­ a rm e ns böjda järndu bb. E n rund ste nproje k t il läggs i slun gkorge n. Slungan av fyras geno m a tt kastarmen fri­ gö rs. Tyngden av d e n fa ll a nde mot v ikte n gö r att ste ne n slungas iväg.l\tl as kin e ns kastlängd är ca 250meter med en motv ikt på fyra ton och e n p rojektil som väger 16 kilo. D er är e n förh opp nin g act slungan v id Snäckgärds­ portcn i Visby genom demo nstrationsskjutni nga r ka n b li en viktig påminnelse om krigets b ru ta la ve rklighet u nd er t idig me de ltid . Den blir sa m t id igt en de l av fö rkla ri nge n til l att Visby ring mur e n gå ng byggdes som ett nödvän digt försva r av staden. 21

Resultat 


RÄDDA VIS BYRI GMUR-IPRESSEN All tih op börj ade ju faktiskt med e n tidningsa rti ­ ke l. D e n 3 apri l 1989 p u b lice rades nödropet " Rädda ruine rna!" på Svenska Dagbl ade ts kul­ turs ida under vinjette n M åltavlan. Kampanj e n föddes, spo nsore r trädde in och sex å rs kampan­ jarbe te har däre fter speglats i medie rna.
Fr~imst

ka ns ke i Gotla ndsm ed ierna men även i sto r utsträckning i ri kspress, regionalpress oc h ete r­ media. En viss debatt har oc kså förts på de lokala tidnin gs­ sidorna, om res taure rings principe r och o m ka lkbrukets ingredie nser och ege nskape r då och nu. Riksa ntikva rieä mbetet lanserade kam panjen den 4 ju li 1989 i Gotlands li nj ens terminal i Visby. Riksant ikvarie n, Gotlandslinj e n s c hef H a ns Laidwa, kommun alråd et E ric Ca rl sso n och Byggnad shyttan s vice o rdfö ra nd e Åke G. Sjöberg lade d e fö rsta s la ntarna i insa ml ingstunn a n. Invigni nge n komp le tterades med e n press konferens so m resul terade i ett inslag i T V-Aktue llt, fyra i rad io, 17 dags­ pressa rtiklar s pridda över land et sa m t så små ningo m fyra omn äm nande n i fackpress - ma n ka n alltså med fog säga att nyh e ten om kampanje n nådde allmänhe ten. Förutom d e rent re fe re ra nde tidningsa rtikla rna va r tre st yck e n leda re och t re andra insä nd are e lle r d e battinlägg, e n ova nl igt lyckad press ka mpanj. D e t väckte uppsee nd e, att en statlig myndighe t för första gå ngen vä nde sig ti ll all­ mä nh e te n för att få med e l till und e rh åll, so m ege ntli gen ankommer på statsmakte rn a att svara för. D e nna inst äll­ ning präglade d e lvis äve n kulturmilj övå rdens företrädare på Gotland. R iksantikvarieä mbe tet har däre fte r kontinu e rli gt unde r ka mpa nje n aktivt b ea rbetat m ed ie rn a i sa mband m ed nyhe te r och evene mang. Litet längre fram i juli 1989 skrev mi ljöpa rtiste n H a ns D a hl ström e n d e b atta rtike l som publice rades i både Gotla nds Tid nin ga r och Gotl a nds Alle hand a. Han tog utgångsp unkt i rin gmursinsa mlinge n i e n p ole mik som främst rik tad e sig mot bilförbud e ts b riste r i inne rstad e n och fårjetrafiken s utsläpp, både från b ilar och båra r. De t är gott och vä l med e n insa mling me n gör något åt orsa kerna i stället, tyck te H ans D ahlströ m. 22

Spo11sorer och kungabeskydd
En stor hä nd e lse var, när kampa njen fic k e n h uvud spo nsor, d e tta b lev klart i november 1990 och avslöjades v id e n press k onfe rens i Visby. Ny heten fick sto r täc kning . Got landspresse n ra pporterade i omfattande artikl ar, att Ceme nta sa tsar 2,5 milj oner kro no r på ring murskampan ­ je n. Vida re kund e ka mpa nje n be rätta o m plane rna på e n Rin gmu re ns D ag påföljand e som mar i närvaro av kungafa­ miljen. T T:s artike l publice rades i över trettio ridnin ga r från Ystads All e hand a till Norrbo ttens-K urire n. Rap po rr­ eri ngen redovisade RAÄ:s och Cementas beve ke lsegrun­ der, få kri tiska frågo r stä lldes. är sedan " kungadage n", dvs. den första Ringmurens Dag, gick av stapeln var medi ai ntresset på topp. Förutom loka la och regio nala m orgo ntidn inga r Ja nd e t rum sä llad e sig T V, da mridninga r och kvä llspress t ill rapportöre rna, vis­ sa intresserade av insamlings res ultat och mede ltida kröni­ kespel kring ringm uren, and ra mer av kungaglans och Iiii­ prinsessa ns förl ägna mottaga nde av ridd arens krans .. . Att rin gmure ns höge beskyddare I-IM Kon un gen mottog fe m m iljoner kro nor frå n kampanje n till restau re ring av mure n behövde i alla fall ingen int resserad missa, he la landet rap­ porterade frå n mede ltidsfes ren i Visby de n 5 juli 1991 . T ill Ringmurens D ag 1992 kom den fö rsta tipsp rom e­ nad e n , ett populä rt inslag ku nde Ri ksantikvarieä m betet meddela, då vi i e rt pressmedde lande noterade, att ca 3 000 pe rsoner g ic k ru nt m u re n. D etta blev sed an tradition .

"111111"(!11 rasar!" 

I börj a n av maj 1992 startar en debatt om hur det egentli­ 
 gen ligger till med restaureringsarbete na. D c nya fogarnas 


J~!argareta

Biömstad

ytsk ikt faller ned på ett begränsat avsnitt på Ö stermur, bruket har inte torkat. Riksan tikvarieämbetet intervjuas i Gotlands Allehanda (GA), den tidni ng so m slå r larm. Något är uppe nbarligen fel, men d et är svårt att säga exakt vad. Senare i maj åte rkom me r kritike n, nu direkt uttalad av byggmäs tare Knut Åkesso n i Krylbo. I ett p ar artiklar publice rar GA Åkessons omfattande och inte alltid und e r­ byggda kritik av Riksantikvarieämbetet i allmänhet och ringmursarbeten a i synnerhet. Rik sa n tikva rieämbete t ges till få lle att bemöta kritike n direkt i tidninge n och beskriver d å de problem so m finns inbyggda i e tt arbete av denna art. TT sänder också ut e n artike l med rubriken " Miss lyc kad renovering av Visb y Ringmur", föranl e dd av GA:s artiklar. D en publiceras av 15 fastla ndstidningar. Ämbetet svarar med ett pressmed­ de la n de som beskriver under v ilka premisser restaure­ ringsa rbetet har c hans att lyckas och understryke r karaktä­ ren av forskn ingsve rksamhet. Nästa ins lag b lir att Knu t Åkesson i brev till riksantikvarien, citerat i GA, ställe r frå­ gan: " Be ror spektaklet med bondfångade sponsore r på att ämbetet inte våga t be departmentet om penga r till nöd­ vändiga å tgärd e r?" largareta Biörnstad svarar, kortfattat i GA och sedan i direkt brev till Knut Åkesson. Förenade L andsortstidningar tar till sist upp tråde n, ämbetet bekräftar proble men men avvisar ta let om skan­ dal. Åtta fa stlandstidn ingar publicerar detta. Radio Got­ la nd intervjuar också Euroc Research, som forskar kring kalkbruket på ä mbetets uppdrag. Vädret är boven säge r Euroc och visa r på res tau re rad e partier av mure n som mår bra, dvs. alla utom det vid Österport som debatten gälle r. Även Gotlands Tidninga r rapporte rar detta ti ll läsa rna.

I sa mma veva uppm ärksa mmas Cemen ta i b åd a lokal­ tidninga rna, utan hä nvisning till ova nstående, för att före­ tage t ti ll sammans med Ri ksantikvarieämbetet få tt ett sponsorpris. Vid Ringmurens Dag samma å r poä ngtera r ri ksantikva­ rien hur svå rt det är, att veta exa kt h ur kalkbruket fu ngerar oc h hur d et var sammansatt på medeltiden. Ämbetets byggnadsvå rdsenhet informerar om restau reringsarbetena vid Ö ste rport. Stora reportage i både GA och GT redovisa r vid detta tillfålle endas t i positiva ordalag Ringmurens D ag oc h det a rbete som pågår. Ett å r efter den första de batten, i maj 1993, åte rkommer G otlands Alleha nda med in tervj ue r av Knut Åkesson och upprepad kritik mot ä mbe tet, so m bemöts av både riks­ antikvarie n och Byggnads hyttans styrelse. Ringmurens D ag 1993 redov isas utan e tt mo ln på him­ len. I se pte mber samma å r gö r äm betet sin inspe ktion av murarbetena i närva ro av reporter oc h fotog raf från Gotlands Allehanda. Ett stort, posi tivt re portage som fram­ häver hur lyckad årets restaure ring är, bli r resu ltatet. In te me d ett o rd berörs de batte n från våren. Polemiken i presse n om restaureringsmetoderna har haft en långsiktig effekt som inte skall underskattas. Det s tå r nu klart för allmänheten att rui nrestaurering ä r en komplicerad verksa mhe t och att utvecklingsarbetet är en viktig del i projektet kring ringmuren . En ensidig informa­ tion frå n ämbetet hade inte fått samma genomslag. Cementa ha r också i viss omfattning själva producerat press material i samband med kampanjen, riktat ti ll branschp ress och mottaga re som in te nå tts ge nom ämbe­ tets pressregister.

23

Kmftsam/ing sista tiret
Unde r kampa nj e ns sista år gö rs en utökad press- oc h m ark­ nads förings insa ts, för att ge d e n s is ta rin gm ursdagen ordentli gt eko. Redan i mars presenterar vi å re ts tema för pressen i Visby och sprid e r också e n re lease me d bakgrund och fra mtidspl ane r för ka mpanjen. De g ratisutde lad e turisttidningarn a förses unde r vå re n med textund e rlag, bil­ der oc h konta ktp e rsone r oc h tre styc ken gö r reklam för Ring mure n s D ag och den stora stormninge n ordergrava r de n 9 juli 1995. Efterso m stormnin ge n krä vde m å nga sta ti ster gå r kampa nj e n ut me d e n inbjudan till allm änheten att delta ­ detta sprid s också via tidn inga rna och radion. Uneler ge ne­
\ Jr med p-1 en rö.J 
 tilltl.llJ tillm.:tkhu.kn 


ralrepeti ti one n före Rin gmurens Dag är också lokalme d ia på plats, liksom sedan und er sjä lva dagen. Färgre portagen fylle r he la upps lag med ridd are och bågs k yttar i aktion i m å nd agst iclningarna. En v iss besv ike lse över a tt sto rm­

Ringmun.:ns Dag den 8 juli ki.I2.00-16.oo

ninge n gick så fort kan skö njas. E n lite n insä nd a rstorm uts pe la r s ig dagarna krin g Rin gmure ns D ag 1995 i Gotl ands Al le hand a. E n tillsky n­ dare av Stångasp e le n ä r g ram se öve r, att ringmursdage n sammanfa lle r med spe le n och å be ropar löften, man anser sig fått från ämbetet. Tidningens le darre d aktion hakar på och fö rd ö m e r kollisionen i starka ord a lag- d c fre d liga
idrottS m~innen

borde ha föret räde framför en gå ng li vs fa rli ­

ga kastm as kin e r. Ämbetet genm[iler kort, att man fl yttat Rin gmure ns D ag från sed va nlig sö ndag till lörd ag av ett e nd a skä l: " Att d e n inte s kulle sa mma n fa lla med Stångaspele ns fin al".

Ny symbol fiir kmnpen mot nerlbl)l/11i11ge11
leel ie intresset krin g Visby ringmur ha r också fört me d sig

\ arren

spr~inger den.

att ringmuren använ ts so m genrebild när man tala r allmänt om luftfö roreninga rn as in verk an på byggn ad er. In sikten a tt hög ålder inte är det enda hotet mot rui nerad e ringmu ­ ra r har fått stor spridning oc h skapa t förståelse för d e t d yra, o upphörliga oc h oundgäng liga arbetet på Visby ri ngmur.

Luft smular sönder den.
Pengar räddar den.

- ----- ---­ ----·­ ..... ------~-

.__

24

EKO OM I

m ed ordinari e medel ge nom hela ka mpanjtide n. Dä remot stipul e rade ett sa marbetsavta l me ll an huvudmännen, ä mbetet, länsstyre lsen, kommu nen och Fornvännerna, att högst S % av insaml ade medel fick användas för kampanj­ kostn ad er, d vs. tryc ksaker oc h a n d ra kostnader för Ri ng mure ns Dag .

f11S0111Ii11g
S pa rbössor sam lades in och tömdes regelbundet av kam­ pa nj ass iste nte n (G unilla L awe rg re n res pe ktive So p hia Rad he), so m levere rad e in p engarna t ill ka mpanjko ntot, d it äve n spo nta na dona tion e r g ire rad es. F ö ru to m gåvor krin g tusenla ppe n har större pe rso nli ga bi d rag lämn ats av e n rådman, som tid igare tjänstgjort i Visby. H on öve rläm­ nad e aktie r till ett vä rd e av ca SO 000 k ronor. Vä nn e r till e n före detta ambassadö r överlä mn ade 26 SOO kronor vid den­ nes 90-årsdag och två bröder m ed Visby-anknytn ing v ill hed ra sin bortgångne brors minne med e n gåva på 60 000.

1abell 2 . Kampm1J'I <osttwr!er 1989-/995.
1989 1990 199 1 1992 1993 1994 199S Summ a 16 525 16 834 11 9 682 208 68 1 10 SS3 4S 087

Spo11sormerlel
Sponsorern as avta lade bidrag, sa mm an lagt 4,3 m n kr, rekvi­ rerades pe ri od iskt av Bestyrelsens sekreterare. Det samla­ des på kampanjens räntebäran de ban k- och postgi rokon to, som förva ltades av Byggnadshyttan .

Trtbe/1 3. Spo11soremos av talar/e bidrog.
Ceme nta AB Penninglotteri e t AB Gotla ndslinjen AB E ricsson Te lecom AB Summa Kungen är överbeskyddare. S rä llupp med e n krona du också. 2,S m nkr 1,0 O,S 0,3 4,3 mnkr

Riksrllltih;arieämbetets anslag
Inna n spo nso rbidrage n hade börjat strö m ma in på allvar, kunde Riksa nt ikvarieäm betet 1990 avsätta 200 000 kronor. Tillsa mma ns med an dra frivilliga bidrag resulterade detta i vårda rbeten för drygt 400 000 krono r. Und er de fyra sista

Gotlands G ille n i fl e ra städe r har sa ml at in su mmor på upp till 24 100 kro nor. lVIånga orga nisatione r och företag skänk­ te överraska nde va rd e ra l 00 000 kronor!

åre n kund e ämbe te t t ill följd av ri kl ig t illgång på sä rskilda sysselsättni ngs mede l satsa l mnkr/år för m ure ns vå rd, fö r­ utom in sa mlin gs- oc h sponsorm e d eL Samma nlagt har e nskild a givit ca 788 279 kro nor, fö retag oc h större givare

Tabell l. Bidrog och i11somli11g.
Ar 1989 1990 199 1 1992 1993 1994 199S S umma Större bidrag 9S 262 373 168 57 622 15 9 10 10 1 333 29 8 1S 11 5 169 788 279 Insa mlin g 45 262 2SS 40 1 47 563 95 93 1 6S S3 1 171 437 l 02 66 1 783 786 S umm a 140 S24 628 S69 165 185 11 8 84 1 166 864 20 1 2S2 217 830 l 572 065

ca 783 786 krono r, spo nsorerna enligt avta l 4,3 mnkr och ämbetet 4 ,2 mn kr. D essa summo r gäller vå rdarbetena. Kostnaderna för kam pa njen ligger utanför.

Tabell 4. RAÄ:s o11slag och spo11sorbirlmg.
RAÄ 1989 1990 199 1 1992 1993 1994 199S Summa 200 000 300 000 1 000 000 l 000 000 l 000 000 l 000 000 4 601 000 300 000 7SO 000 78 1 000 S70 000 l 500 000 700 000 4 soo 000 l 500 000 Sponsorer S ponsorer och RAÄ

oso 000

1 781 000 l S70 000 2 soo 000 l 700 000 9 101 000 25

Ko 111JHt!IJ'i>os111arler
E nligt en ge ntlemen's agrcem e nt skull e insaml ade mede l inte be lastas m e d kostnad e r för proje kte ring, uppfö ljning e lle r utveck ling. Dessa beta lad e Riksa ntik va rieä mbe tet

Vård och underhåll 


BAKGRUND OCH INRIKTNING Begreppet restaurering inne bär ett återupprättande eller återstä lla nd e av ett byggnadsverk ti ll dess ursprung liga skick e lle r ti llstånd. Det nu råd ande synsättet är att all res­ taurering av ku lturhistoriskt värdefulla b yggnadsverk ska ll utföras ant ik vari skt vilket bland annat innebä r att bygg­ nadsve rket självt dikterar villkoren utifrån sina byggnads­ och mate ri altekni ska fö rutsättninga r. Ingrep pe n skall minimeras oc h re parationer skall om möj ligt utföras med de metoder oc h material som användes när byggnadsver­ ket uppfördes. Grundföru tsättn inge n för en lyckad restau­ rering är således att lä ra känna bygg nadsverke t genom en så kallad historisk-te knisk fö rundersökning. Den na syftar ti ll a tt ta fram u ppgifter om det histo ri ska skeendet, dä r äve n reparationshistorie n ska ll b e lysas, sa mt det tekn iska tillstå ndet. Ge­ nom arkivstudier, besikt­ ningar och u tredninga r samlas kunskap som lig­ ger ti ll grund för ana lyse r för rimlig a åtgärder ur såväl kulturhistorisk som tek n isk och e konomisk syn vinkel. En på så sätt sam lad information om ett byggnadsverk u tgö r ett viktigt u nderlag både vad gäller det inledande p laneringsa rbetet och för den e fte rföljande proje kteringen av resta urerin gs­ å tgärderna. Varje resta urerin g utgår från sin tids k unskap oc h res­ taurerings ideologiska värderinga r. Nä r det gäller Visby ringm ur ha r restaureringsarbetena under de se naste sex åren varit mer nya nse rad e vad gä ller omfattning, arbetsme­ tod ik och material ha ntering ä n unde r tidigare skeden. Den största skillnade n är fognings materialets sa mmansättning li ksom ge nomförande t so m skett på mure ns egna vi llkor. E tt fogbruk som så mycket som möj ligt övere nsstämme r med det ursp rungliga har a nvä nts. Arbetsmetode rn a har anpassats till murens i många stycken mycket skadade och sköra stenm ate riaL Medeltida frag ment av p uts- oc h fog­ bruk har konsoliderats för att värna om murens patina, arkite kton iska materialuttryck och auten ticitet.

Visby ringmur är i sin helhet uppm urad med kalkbruk. Om det va rit ett rent luft kalkb ruk e ller h ydrauliskt b ruk har inte kun nat faststä llas i de undersökningar som gjorts. Det med e ltida putsbru ke t som finns på vissa områden, företrädesvis på den östra murens utsida, ä r mycket h årt. D e t har e n ljusgu l fårg och in nehåller li ksom det medeltida fogbruket mycket hög ha lt av kalk. Det har e n relativt g rov ballast med inslag av stora runda kalkkulor. Dessa ege n­ ska per kan tyda på att bruket haft hyd rauliska egenskaper. Hur murens och fogbrukets kondition ka n ha utveck­ lats över tiden vet vi ganska litet om. Intressanta ia kttagel ­ ser ha r emellertid kunnat göras under senare år. Planerade inredningsa rbeten i vindsvåningen i fastigheten Atterdag nr 6 besiktigades i september 1994. Vinden var i stort sett o inredd och begränsades mot öste r av stadsm uren med tornet nr 53 och mot väster av takkonstruktio­ nen. Yttertaket vila r di­ rekt p å stadsm ure n och mot tornet. Rester av ett bjälklag samt puts- och fogni ngsarbetet i tornet liksom de mycket kraf­ tigt v ittrade fogarna i muren vittnar om att inga repara ti on er gjorts efter det att d e n a ns luta n de b yggnaden uppförts. Detta innebär att murens ti llstånd vid slu tet av 1700-ta let finns d oku mente rat h är och att forskningen förfogar över ett referensområde, orört seda n 200 år tillbaka. Det mest p åfa llande var graden av nedbrytning av fogmate ri alet. Murens gesta lt ning har karaktär av kallmur e fterso m fogmateria l sa knas in till ett djup av en halv meter eller mer över hela yta n. Så torde det ha va rit, då de första underh ållsarbetena på muren utfördes under slutet av 1800-tale t och i börja n av vårt se kel. D et främsta problemet vid resta ureringe n och und er­ hå llet av ringmuren har hela tiden varit fogningsmaterialet med tanke på dc stora mängd e r b ru k som behövdes för att fylla de djupa fogarna. Luftkalkbruk med inbland ning av portlandceme nt hade börjat att användas och fått visst fo t­ fåsee inom byggnadsindustrin men fortfarande dominera­ de kalkbruket u nd er 1900-tale ts första hä lft. Däre mot

26

va nn betongmaterialen terräng ganska snabbt unde r 1920­ och 30-tale n . .M öjli ge n har försö k m e d luftkalkbase rat bruk gjorcs unel e r ett t idigt skede av mure ns re parationshi storia vilket dock inte finns dokumenterat. D e t ur k limatsynpunkt helt öve rl ägs n a cc m c ntfö rs tii rk ta luftkalkbruket kom ga n ska snabbt att ersätta rent luftka lkbruk av a rbetspra ktiska skäl. Sam bandet mella n cementstarka fogmaterial oc h de ska­ dor vi idag kan ko nstarera kunde säkerlige n ej överblickas i de t tidi gas te skede t av mure ns re p a rati ons histori a m en bord e möjli ge n fått någo n at t reage ra m ot d e nn a anvä nd­ nin g und e r 1970- oc h 80- ta le n. Visby ring mur ä r inte en ruin so m s kall årc rsriillas till sitt ursprung li ga skick. Man ka n cliirför se åtgiirdc rn a som normal t underh å ll, a tt konso­ lide ra mure n i sitt aktu e ll a tillstånd. M e n trots att mure n är re lati v t viil bcva rad, ha r den d e lvis fått förfa lla och ha r und e r 1900-talc t kriivt e tt und e rh åll utöver de t van liga. Vården bör därför vara inriktad på åtgä rd er som på lång s ikt skapar föru tsättninga r för ett ratio nellt löpande unde r­ hå ll so m säkrar mure n för fra mt id e n. ORGA ISA riO OC H E TREPRE Ö RER

plcx skaclcsituation d är flera av dc ovan beskrivna skador­ na förekommit.

Projeh- och byggledning
Äm be tets fastighetsförval tning har svarat fö r p rojekt- och byggle dning ge nom Lars C nattingius respektive Alf Pettersson. 1989-90 låg ansva ret hos O lof Antc ll. För den ant ikvar iska k ontrollen och so m Ri ksantikvarieämbetets represe nra n t på platsen h ar \Vald e mar Fa lc k va rit engage­ rad, m eda n dokume ntationen av arbetena har utfö rts av ii mbc tcts und e rsö knin gsverksa m he t på Gotland ge nom Ragnar Engeström res pe ktive Eri k Svanström. Vid regel­ b u nd na oc h protokollförda byggmö ten har utförda arbeten gåtts ige no m, ko mmand e arbeten har disku terats oc h ned­ lagda kosrnad e r ra pporterats.

Upphr111dling
Fram till 1995 års säsong va r Byggnad shyttan e nsam entre­ prenör - den skapades just för kva lificerade arbeten av det­ ta s lag! ~ l ed den nya lagen om offen tli g up phandling tvingades ä mbetet emellertid att upp handla a rbetena ute på ma rknade n, va rför en rad e ntrepre nörer inbjöds att läm­ na a nbud fö r 1995 års a rb e te n. F ö ljd en av en noggrann utvä rd e ring bl ev, att fyra uppd rag g ic k till H yttan oc h två t ill Skanska AB. D etta visade b l. a. att H ytta n kostna d s­ mäss igt kan hävda sig på mark naden men också, att bygg­ nads- oc h ruin vård är en intressan t uppgift fö r elen öpp na ma rkn ade n och a tt de privata fö retage n har skaffat sig kompetens för detta o mråde - något som knappast gä llde för några år seda n. PROCESSE

Pinnering och projeh ering
Ri ksant ik va ri eäm betet ansva rar genom s in fastig hetsför­ va ltning för ringmurens vå rd. Den ansva rige för vå rd e n ha r und e r kampanjperioden va rit L ars Cnatting ius, so m sa mti­ di gt va r sekretcra re i kampa nj e ns Besty re lse. Ämb etets bygg nadsvå rdse nhet ha r i sa mve rkan me d representanter för länsstyrelse och F o rnsa len å te rko m­ ma nd e utfört skad e besiktn in gar. Efter sa mta l med d essa berö rda och m ed Byggnadsh yttan om vil ka avsn itt, so m bör vårdas, har ämbe tet på uppdrag p rojekterat insatserna genom Alf Pettersson och Rob e rt Gare llick. Ha ndlingarna ha r, fra m t ill 1995, öve rl ämn ats ti ll Byggnads hyttan för beriiknin g av kost nad e rn a. Däre fter ha r ä mb etet skri vit avta l med H ytta n om arbe te nas utförande med fast pris för v issa de lar e ll er me d löpande räkning, d.v.s. ve rifi e rade kostnade r.

Si·ndebesihning
Besiktningar bekräftar att ruine n har vari t föremål för repa­ ratio ne r vid olika till fä lle n unde r 1900- talct. Tidp unkte rna för o lika restaure ringa r ä r svå ra att fas tstiil la då till fredss täl ­ lande dokumentation sakn as. En o mfattand e skad ebesiktnin g av ringmurens til l­ stå nd utfördes av S-0 Lindquist oc h \Va ldema r F a lck 1985. De nn a besiktning har va ri t utgångsp unkt för de e fte rföljande årliga b esik tnin ga r vilka lega t ti ll grund för vård- oc h u nderhå llsprogra m men. Förbesiktningar av aktuella murpartie r har inför va rje arbe tssäsong utförts av Riksa ntikvarieä mbetet ti ll sam­ mans me d Byggnadshyttan på Gotland. Besiktninga r har äve n utförts i sa mråd med förste a nti kvarie \Valdemar Fa lc k i egen ska p av antikvarisk kontrollant. Besik tni nga r har gjorts från ma rken. Omfatt ninge n och arten av skador oc h brister har exa kt de finiera ts, så s na rt bes iktning från ställ nin g har va rit möjli g att gö ra. Detta giillc r framföra ll t områden so m är svåra att se frå n marken , exe mpelvis krö­ 27

Urvrtlshiterier
Som unel e rlag för den å rliga p la neringe n för å tgärder på ringmuren ligger de övergripa nde besiktninga rn a ko mp ­ le tte rade med e n årlig översyn. Dc murpartie r som i första han d va lts ut har va rit i ak ut be hov av åtgä rd er. Områden so m på grund av kraftig vittring e lle r av stabilitetss kä l har varit e n säkerh etsrisk har haft högsta prioritet. Ytor som på grund av mate ria lskador i form av vittrat fogbruk e ller ska­ dat täckmateria l le der in va tte n i muren ha r ii ve n de betra ktats som högt priorite rade områden. Murkrönen lik­ so m övriga hå rt regnb e lastade ytor ti ll hör också d e nn a katego ri. I m ånga fa ll har muravs nitte n uppvisa t e n k orn­

Uppe på Kli111e11 , ovanför Rackarbncken, kn11ma11 se mtl/1!11 i sitt fulla prakt, sri som de11 såg 111 i sill slutliga skick. Del som fallos är de11 v iihargring av !Iii som lb'ple IIIefter 111111-kröllel och bjölk­ /agell i srtdeltomel, som vii/ nvviigt bokmserarpri mtl!'kröllef.
n e n. Vid ko mple tte ra nd e besikt n ingar e ller und er arbetets gå ng ha r d oc k s kado r oc h briste r upptäc kts so m ej fa nn s redovisad e i beskrivning e ll e r på ritn inga r. S kadebilden ha r därm ed i må nga fa ll förä ndrats. D e tta har in ne burit avv ike lser frå n givna föru tsä ttninga r i arbets hand li nga rna. Mätstationer för avläsn ing av rörel ser i murverket har satts upp och kontro ll a v d essa har ingått i den å rli ga skadebe ­ sikt ninge n. mure ns skyttegå ng. E n svaghet i konstruktionen är att m ure n och arkadbåga rna byggd es i t vå de lar utan s ins­ e me llan fasta murförband. Sprickbild ninga r har därför uppstått mellan d e båda mu rde larna på grund av belast­ ningen från sten materialet på skyttegå ngen. Efter fö rhöj­ ninge n då hel a m ure n stod färdi g har de n san nolikt s lev­ putsats för a tt d ölja lagn in ga r och svag hete r konstruktione n. Gammalt fogbruk har vinrat och stora sam lade murpar­ t ic r, frtimst på mure ns utsida , saknar idag helt sy nl igt fog­ bruk och ha r dä rfö r karaktär av kall mur. Förvå nansvärt m ycke t u rspru ngligt fog- och putsbru k finn s dock fortfa­ ra nd e kva r på murens utsid a som inte har omfogats i sam­ m a omfatt ning som dess in sid a. D e tta gam la bru k har en varmgul få rgton sam t är m yc ket ka lkhaltigt och hå rt. D essa rester av ursprung ligt fog- och pu tsbruk ska ll konsolide ras oc h få r på inga villkor avlägs nas e ller dö ljas b akom nya putslagn ingar. Mure n u p pvisar e n provkarta på olika t illstå nd so m är mer e ller mindre påtagliga e ller tyd liga. Arte n av de skador so m h ar konstaterats bero r främst på bristande k ontinu­

Allmätt sl'rtdebi/d. He la mure n är uppförd av bru tna, grovt
t illhuggna kalkste nshä llar. I rege l ha r m an inte varit så noga me d att lägga ste ne n i regelbundna skift vil ket möj li­ gen kan tyd a på brådska vid uppföra nde t. f.'rån markytan upp till mure ns övre, fiaskform ade parti bestå r d e n av två skal med e n mell an liggande fy llning (kärna) av avfa llssten i ka lkb ru k. Förhöjningen utfördes flaskformig, det vill säga mjukt avs malnande från d e n ä ld re mure ns skyttegå ng och uppåt. fe llan den äldre och yngre mure n skulle ett stabili­ serande för band be hövts. På d e nna till synes bräckliga för­ höjning byggdes hängtorne n, äve n kallade sade l torn. Arkadbåga rna på mu rens insida bar upp den ä ld sta

28

e rligt und erhåll. Vittra nd e fogmateria l medför att loss nat s te nm ateri a l fa lle r ned och utgör e n sä ker hets ri sk. Skadorna ka n va ra syn liga och m öjliga att note ra vid e n oku lärbes ikt nin g e ll e r dol da bakom ce m e n t b ru ket e lle r inne i mure n. I d et sen are falle t ä r skadan svå r att avgöra och bedö ma. M ure n är trots det se naste århundradets ingrepp i re la­ t ivt god kond it io n. D e n all va rl igaste hotb ilden är vatten oc h fu kt som t rä nge r in i mure n. T idigare re parationer av skador har utförts med e tt ce mentstarkt fog- och murbru k. D e tta är re lativt stabilt mot me ka niska påfrestni ngar men sa kn a r d e t ursprung liga kalkbru ke ts goda egens ka per d. v.s. e lasticitet och fuk tgenoms läpplig het. I de fall där de t ce m e ntha ltiga fogbruket har separe rat från ste nm aterialet oc h spric ko r uppstått trä nger vatte n in i murve rket. Cementfogarna ä r täta och stänger in ne fu kten. Ce me ntbase rad e fogmater ial kan t ill skillnad mot ka lk base rade inte and as, det vill säga att de in te ka n avge de n fukt som på olika sätt trän ge r in och samlas i mure n. Kalken i ga mm alt kalkbase ra t fog­ bruk urlakas av fukten bak om d e täta ce me ntfogarna. Fukt är så ledes den primära orsaken t ill d e fl esta skadorn a på murve rke n. Analys av skadeo rsa­ kern a visa r äve n att skadorna i hög g rad sa mm a nh ä nge r m ed tidigare lagninga r m ed ceme ntstarka bruks­ blandninga r. Resta ure ringsåtgä rd­ e rna skall d ärför på sikt omfatta av lägsna nd e av dessa se n­ tida fogningar med ceme ntstarka bruksb landningar vil ket är e n antikvarisk likso m e n tekn isk och gestalrningmässig angelägen het. Öppna foga r, h ålrum oc h spric kor ger möjlig het för väx­ te r att e tablera sig. D etta ka n ses so m ett ti llskott till upp ­ levelse n av mure ns skön h et i d e fa ll där väx t ligh e te n utgörs av örter. M e n vedartad växtli ghet i form av murgrö­ nor och fläde r h ota r me d si n sprängverkan i g re n- oc h rot­ sys te m att a ll va rligt skad a muren.

-separation me lla n oli ka m u rdel ar - lösa oc h vittrad e krönavtäckni ngar - krustb ildningar och nedsm utsni ng

V anliga dolda skador och brister lir:
-vittrat kalkbruk bakom löst sitta nd e cementstark fog - stora rotsystem från vedartade växter - fukt oc h va tte n inne i murverket -separation me lla n olika mu rde lar - förändringar av marke ns b ärighet

Metoder och material R enst1i11g av växtlighet. I samba nd m ed fog bil ning oc h
fog rens nin g har all växtlighe t inklus ive rotsystem sam t humusmaterial avlägsna ts. Veda rtade växters rotsystem har o m möjligt av lägs nats he lt uta n att skada m uren. Där detta inte varit möj ligt har delar av rotsys­ temen lä mn ats kvar unde r observa­ tion. Stora murgrönor har bes kurits i samråd me d trädgå rds mästa re . Lavar oc h mossor ha r borttagits genom bo rstning i sådan o mfa tt­ n ing att fogningsbruke t kan fästa mot s te ne n. Kemiska me d e l ha r e nd as t i undantagsfall använts.

Säkring av originalbnd·. Stabilt s it­
ta nd e o rig in albruk har ej rö rts. Origi n alputs so m loss nat frå n underl age t ha r konsoliderats med ett fe tt kal kbruk som lagts in i sepa­ ratione n och runt kante n. Re ns ning av öpp na fogar har utförts fö rsikt ig t med hä n­ sy n ti ll m ur verkets mate rial och s tat iska kond ition . Vid djupvittrade fogar ha r min d re ytor re nsats. Lösa sten ar har ki lats m ed träkilar varefter omfogning skett. Fogarna har rensats från rester av ceme nthalti gt bruk, vi ttrat kalkbruk, orga niska föro re nin gar och even tu e lla växter. Jord och ann at humu sm ate rial ha r avlägsnats ur fogarna gen om ha nd k ratsning så långt detta varit möjligt. Tryckluft har ej använts på grund av risken att h um usmaterialet trycks in i mure n. D e u pp huggna och rensade fogarna ha r d ärefter getts t id att torka ut om kvarva rande fogni ngs bru k visat sig va ra blött. Up phuggna fogar har före fogni ngsa rbetet skyd­ dats mot ned e rbö rd.

Generella skador och brister 
 Va111igtjö"rekomma11desy11liga skador och brister är: 

-växtlighet - löst och vittra t fogb ruk -avsaknad av fogbruk -sprickor me lla n kalksten och ce mentfog - löst sittande e ller saknat ste nmaterial -erodera t sten material - skolste n och k ilsten som loss nat e lle r saknas

Bil11i11g av skarlade cementjog01: Bakom cementfoga r fö re­
ko mme r ofta reste r av gamm alt ka lkb ruk som är he lt urla­ ka t oc h sö nd erfruse t. Det är därför te k niskt önskvä rt att av lägs na alla se ntid a foga r av ce me n tsta rka b ruksb land ­ ningar so m har se pa rerat frå n ste nmate riale t. L agningar 29

oc h om fogningar me d ceme ntstarka bruksblandningar som u tförts unde r senare år har e mel le rtid bilats bort e nd ast d å de t varit m öjligt utan att sa mtidig t s kad a sten en e lle r even tue ll t und e rli gga nd e fo g bruk. Ce m e ntfoga rn a har bilats bort med hand verktyg e fterso m arbetsmetoden skall va ra så s ko nsa m so m möjli gt mot stc nmatc ria let. Rengö rin g frå n bako mli gga n de, e roderat ka lkbruk har utförts med torr metod (tryc kluft oc h borstning). Foga r m e d cementha ttigt bruk som ä r oskadda har i regel läm nats.

dokum e ntat ion av s te nar utförs i dc fa ll dessa skall ned ­ monteras. Dä r skol ste n och kilsten har lossnat e lle r sa kn as skall dessa fästas oc h där så bedöms nöd vändigt kom ple t­ teras med li kvä rd igt ste nmate rial som säkras med mur- och fogbru k. Stenar i mure n som fl yttas för att und e rl ätta fog­ ningsa rbetet e ll er lösa ste nar läggs t illbaka i sa mma läge. Vid om fog ni ng insätts sam ma ste n so m före fogrens ningc n. Ett antikvariskt krav är att till ägg till monum e nte t ej få r göras. Dock ka n tillägg i form av kil ste n oc h skolsten i vissa fa ll va ra statiskt be tin gat och har av de tta skäl tillåtits. Alla åtgä rder som kan betraktas som tillägg till m uren ha r noga dis kutera t s och i va rje e nski lt fa ll godktints av antikvarisk kontrollant och projektör.

L ös/ odt v illm!fogbnd. Alla fogar har kon trolle rats avsee nd e
bruke ts sta bilitet. Bomfoga r och lös t sittande fogb ruk ha r avlägsnats. l\tlu rytor med ga mmalt, vittrat fogbruk ha r före o mfogn in g rengjorts från löst sitta nd e fogmateria l till fast botten e lle r t ill e tt djup av högs t l O cm.

Eror/era/ och villroi slelllllfllerirt!. Skad or beståe nd e av vitt­
ri ng, spjä lkn ing och sprickbildning i ste nm ateriale t va r e tt stort proble m på det övre parti e t av Mynthusct. c dfall av mindre stenar hade sk va llrat om att muryto rn a had e ett in stabi lt sten material. Men det var fö rst frå n ställni ng so m d e t konstaterades att ytorn a va r m ycket g ravt skadade och utgjorde e n säk e rhets ri sk för dem som vistades inne i rui­ ne n . En bidraga nde orsak till skadorna kan va ra de n brand so m härjade huset i början av 1700-ta let. I detta fall beslu­ tades att utföra skrotning av a ll t löst sittande sten materi al såväl p å d e n östra som på den västra mure n . D e tta inne bar att praktiskt tage t a ll t ytli gt ste nmate ri a l re nsad es bo rt. O iirc fte r omfogades och sä krades ytorna med ett hydrau­ liskt bla ndbruk. Arbete t utförd es i nä ra sa m a rbete m e d och under överinsee nde av antikvarisk kontrollant.

Sid·ring flV lllllt/Jtll1ier mer/ msrisJ:. Muren ä r trolige n på dc
fl es ta sträcko r grundl agd på berg m e n även osta b ila re m a rkfö rh å lla nd e n fö re kommer. Marke ns b ä rig he t har undersökts geno m marksond e ring p å fe m platse r vid mure n bla nd a nn at vid Li.ibec ke rbräsc hen, Söd c rgrava r och Visborgs slott. Undersökninge n har utförts av Jacobson

& \Vid mark AB år 199 1. Åtgärde r med a nle dning av d e nna
undersö kn ing har inte varit aktu e lla. Röre lse rn a i mure n är sm å och trolig t vis å rstidsb e roe nde och någ ra a llva rli ga spric kor k a n in te p åv isas. Separati o ner mel la n den ursprungliga mure n och skyttegå nge ns va lvkonstruktioner förekommer dock. Föränd ringa r av dessa spric kor hå ll s un der obse rvatio n bland a nn at ge nom spric kkontro ll med s. k. "gipsspioner" som sätts över spric kan. Störrc om råden där ri sk för ras sku lle före li gga kan idag inte urskilj as men d et fö rekom me r om råd e n dä r m in dre ras s kull e kunna inträffa. Ett sådant områd e är mur 64 vid Visbo rgs slott. Förstlirkni ngsmure n till slottet byggdes på insidan och m e ll a nrumm et fyll d es m e d osorterat, rundform a t sten­ materia l lag t i ka lkbruk. De nna kärna iir om vänt fias kfor­ mad mot ytte rmuren. är dela r av ytte rmure n förstördes stod kärnmure n m ed sitt ostabi la ste nm ateri a l he lt oskyd­ dad för väd er och vind . Scenm at e ri a le t har in ge n ege n konstruktiv stab ilitet. Partiet med sitt överhäng har e n låg sä ke rhet mot partiella ras. U n d er somma ren 1995 sä krades murytan ge nom omfogning oc h sla mning med e tt svagt hyd rau lis kt kalkb ru k. Ytte rli gare sä k erhe tsåtgärder mot främst ne dfalla nde ste nar skall vidtagas unde r 1996.

Rellgb"rillgrtvslell. Kru stbild ni ngcr, det vil l säga förg ipsning­
ar av d et ga ml a ka lk fogb ruke t , förekommer i va ri e rande omfattning . Proble met är specie llt påtaglig t på regnsk ug­ gade partie r av m uren exe mpe lvis i M yn thuset och i va lv­ nischerna på murens in sida. D essa parti e r är även s tarkt nedsmutsade av lu ft föro re nin gar. Re ngöring frå n kru sto r oc h n e d smutsni ng utfördes 1993 på e n provyta inom M yn thuset m ed e n b lästringste knik som benäm nes JOS­ metoden. Metoden är mycke t skonsam för und e rli gga nd e oskad at mate rial. Re n göring u tförd es öve r he la d e n e dre murpartiern a eftersom omfognin g på e tt teknisk t tillfre d s­ ställa nd e sätt i a nnat fa ll ha de va rit omöjligt på d essa ytor. En viss åte rhå llsa mh e t me d re ngöri ng av detta slag är d oc k att re kom me nd e ra me d tanke på ytornas patina.

Liisl sittflnr/e eller sohtrtl slellmolerirt!
Scenmate ri a l s ka ll, i likh et m e d omk ring li gga nd e mur­ d e la r, sä kras m e d m urbruk p å urs prung li g plats och i urs prung ligt läge. Vissa ste nar kan be höva av lägs nas he lt fö r att se nare å te rm on teras på p lats. M ä rknin g oc h läges­

Ste11. Sten t ill kom pletterin g har i första hand varit be fi ntli g
ste n som lossnat och ib land fallit ne d på marken e lle r so m följt med fogbr uke t vid urbilningen . I dc fa ll d e t sakn at s e rsättnin gss ten, har stenbrottet i H e jd c b y leve re rat ste n so m övere nsstä m mer me d murens ste nkvalitct.

30

På e11 slriid;a me/fall

My11ll111sel och el! av marl.·­ lomm i Ös1erm11r har rim Gmn/a IIIIII"fii lagils fmm fö"r all visa 11111/"fiiS 11rspnmg/iga

lllsee!lr!e. Al11ren iirfö"rserlrl merflitlilar som hanl.-ytle­ sprillgot: Avliid:11i11gar Torv. T o rv ha r a nvä nts so m täck mate ri al på mu rk rö n .
Eftersom torviir en bri stva ra på Gotla nd ha r de t varit pro­ bl e m att s ka ffa torv av godtagbar kva litet oc h till rimli g kostnad . Återanvändning av be fintlig torv ha r därför gä llt i första ha nd. Krite rie r för e n god torv är att den om möj ligt skall brytas i nlirområd ct oc h vara av ga mmal, vä l trampad ii ngsm ark, he lst ur e n torr, soli g, söde rviind back e där jor­ den är tätt ge nomvävd av rotverket oc h acklimatiserad för d en torra milj ö n på krön e n. Gräsväxten s ka ll vara härdig oc h fri frå n k vic krot oc h mosso r. Växte r som va lts för inplante ring i torven har va ri t kaukasiskt fe tblad, gul fe t­ kn opp sam t kärleksört. Befi ntl ig, delvis skadad torvtäckning ha r d e m onterats så att und e rli gga nde ytor fri lagts för bes iktning. Vid dc­ monteringe n ha r torven d e lats i bita r om ca 500 x 500 mm som för varats fuktiga und e r d e mo ntcringstide n. T o rve n har åte rlagts på trad itionell t vis i två lager d iir det undre lag ret läggs m e d g rässvå le n ned åt och den övre m ed s itt rotsyste m mot det und e rli gga nd e. Som sk ydd mot e rode­ rin g vid kra ft iga regn ha r ka ntzone n täc kts med e n g les juteväv i vilke n d e t påfö lja nd e vå r pla n teras ka n tväxter. ' l o rven har lagts på höste n fö r e n lyckad e ta blering. ning på ho ri son te lla hårt regnbelastade ytor i mu rnisc he r bla nd an na t i Mynthusct. U nd e rlage t har om m öjligt j uste rats med bruk så a tt e rfo rd e rli g lu t n ing för vatte nav rinning ås tadkommits. Plå te n har lag ts på underlag av papp och fogats sam man med nedslagna enkelfalsa r och flists med skru v i in borrade bl yp lugga r. s kruvska lla rna har täckts med pålödda bl yplå­ tar. På verti kala ytor har p låten vikts in i fog och kil ats fas t med blyk ilar, va refter fogen fyllts med bruk.

Slö"rlkollslmhioner 
 Trä och jiim. Skad ad e överliggare t ill öp pni nga r i mur e ller 

förstä rknin gsko nstrukti oner ti ll va lv har e rsa tts av nya i 
 furu virke av tätv uxen , kåd rik, vinterfälld kä rnkva litet. 
 Synli ga ytor har bilats med handyxa. I vissa fa ll har de sy n­
 liga t räytorna tjärstrukits med d albränd t rlitjiira. 
 Som stöd under e nstaka skadad e valvstenar där rasrisk fö re lega t, har bärjärn av rostfritt stål mo nterats. Skad ade bä rjärn liksom komp le ttera nd e stödko nstruktio ner ha r e rsatts med nya p la ttjärn i rostfritt stå l.

Fog11i11g
Före fog nin gsa rbetet gö rs e n noggra nn kontroll av att all humus och viixtlighe t ha r avlägsnats. Förutsättningarna för ett gott res ultat är att arbetsbeskri vningarnas arbetsmeto­ di k följes. D e t är viktigt att t illföra fu kt t ill d e n få rdigfoga­ d e ytan. D etta blir än mer avgöra nde för fogens kvalitet då ytorna ex pone ras fö r starkt solsken e lle r utsiitts fö r krafti ga regn. I det första fa llet t illförs fuk t och i det se nare skall fogmate ri alet sk ydd as m ot fukt. skydd stäck ning und e r och e fte r a rbe te t har utförts i d en omfattning so m varit pra kti skt möjlig. Applicering av fog ma terialet har skett i omgå nga r med påslag o m 20 t ill 30 mm när det gälle r luftka lkbru k.
31

Be1011 g. På ytor be lagda med e tt täckande be tongskikt och
som varit i dålig t skick, har betongen he lt avlägsna ts för att e rsättas m ed hydra uliskt bruk. Där skad orna begränsats till e nstaka spric kor ha r dessa bilats upp till ca 100 mm bred d oc h i lagats med hydrauliskt bruk.

Asfallisoleting. G ummiasfa lt har a n vänts so m fuktisole ring
på valvövers idor oftast i kom bination med torvtäckni ng

Blyplåt. Va lsad , 2 mm tjock b lyp låt har a nvänts so m täck-

D ii re ftc r har de t komprime rats och följande d ag har nästa bruksskikt påförts och ko mprime rats. Processe n åte rupp­ re pas tills foge n är he lt fylld . S ista skikte t har dragits ut till e n bre tt utstruke n fog so m ri vits med handske . D e n brett utstrukn a fo ge n inne bä r a tt fogbruke t äve n dras ut över de lar av ste n mate ri a le t. Syftet är att ås tadko mm a e tt re sul­ tat d ä r h e lh e ten pri o ri te ras framför de la rna. Efte rsom mure n tidigare varit täckt me d puts har de nna ges taltnin g bli vit m e r histo ri skt mo ti ve rad. Besiktningar av murfogar frå n åre n 1993 och 1994 då d e nn a te knik tillämpats, visar att ska dade fogar ä r mindre föreko mmand e än tidigare år då fogninge n utfö rd es me d tryekra fogar. Arbets processen me d hydrauliskt bruk fö lj e r i stort sett sa mma sche ma so m fö r luftka lkbruket me n me d d e n skilln ad e n a rt djupa re b ruks påslag, ca S0-80 mm , kan till åras vid va rje tillfälle. Ge me nsamt fö r båda brukstyperna är att fognin gsarb e te r skall slutfö ras i god tid innan d e t är risk för frost.

bruk. Erfa re nh e te n v isade d oc k att bruket int e kl ara d e påfrestn ingarna på vissa särskilt utsatta parti er. H ydrau lisk ka lk har därfö r unde r dc senas te åre n bla nd ats in i lu ftkal­ ke n fö r att åstadkomma e tt bruk, som bärtre motstår va tten oc h frost. Detta blandbruk ha r anvä nts på m uryto r som är hårt vind - och re g nbe lastad e till exempel på d c så ka llade flaskfo rmi ga partie rna på mure ns in sido r. F ölj a nd e m are­ ri at har a nvänts:

Lujl/.>ri/1.• bestående av jord släckt gotla nd skalk som leve­

re rats av Byggnad shytta n på G otland. 


Hydraulisk kalk har varit Jura hydra ulisk kal k so m leve­ 

rats av M ålarka lk AB i H e lsingborg. 


8 /rmr/materia/. Lu ftka lk och hy d ra ulisk k a lk i oli ka 

blandnings förhå l la nd en . 


Sa11d till kalkbruke t har tagits frå n lo ka lt sa nd tag; 

åssand som tvättats fri från humu ssyra och le ra. Sande n 
 lagras torrt sam t ska ll vara to rr vid blandnings rill fa llc t. 


Kal/.>s!ellshvss och /.·alhtellsmjöl har le ve rera ts av I-l ejde by 
 B m/.· och bmksrerejJI
Visby ring murs res taure ringshistoria handla r i hög grad om d c bla ndninga r av fogbruk som an vänts ge nom å ren. Frå n fyrri otalet och fram åt använd es ce me nth altiga fogbruk. Ett nyrt sy nsä rt på de n mycke t hå rda cementfoge ns skadl ig he t för mu rverket eta blerades under sjurtiotaler. Unde r årtio­ ral e t e rsattes cem e ntbruket av hydrauliskt kalkbruk. Båda d essa fogtype r ha r klarat påfrestninga rn a re lati vt bra oc h stor d e l av fog ma teria le t be dö ms idag va ra inta kt. Vi ka n d oc k ko n sratera art d e n mycket diffusion stä ra cem e ntfo­ ge n s tänger in stora män gder fukt vilket ås tadkommer frys- och urlaknings kador på der gam la ka lkbruke t. Ert seminarium o m d e r framtida res taureri ngsarbetet p å Vis by ring mur höll s i Vis by vå ren 1990. D ä r deltog re prese ntanter fö r Riksa ntikvari e ämbe te t, lä nss ty relsen, L änsmuseet, Byggnad shyrta ll samt i öv ri gt e rt anta l perso­ ne r so m t idigare varit a kti va i arbe te t på mure n. f.rån got­ länd skt hå ll a nsågs att anvä ndning av fo g bruk base rat p å cement oc h hydrauli sk ka lk inte var fö renli gt med de t fog­ mate ria l som histori skt an vänts. Rådand e uppfartning var att muren tidi gare va ri t fogstruken me d e tt luftkalkbruk. D e r b eslu tad es att fortsä ttningsv is an vä nda luftkalkbruk av jo rd släckt Gotland sk al k, e tt bes lut so m doc k inte var enhä ll igt. T veksamhe te r mot luftkalkbruke ts re s iste ns mor me kani sk påfrestning framfördes från flera d e ltagare. Der traditio ne ll a luftkalkbrukets förd e la r ä r a tt det a ndas, vil ket in ne bä r förm åga att transporre ra fukt i båda riktninga rna. D e t har e n viss elasticitet vid te rmi ska rörel­ se r i stcnmare ri a ler. D ess h årdh e tsgrad m o t m e kanis ka på fre stn in gar är mindre än c e mentbruke rs vilke t gör det mer re versibe lt. Detta kan tyckas vara en n ac kdel på kort sikt men är långs iktig t e fte rsträvansvärt. Unde r de första kampanjåre n använd es e nbart luftkalk­ ste nkross. 


Bm /.• och bm h recejJI. Sam mansä ttnin g av bruks bla nd ninga r
har va ri e rat något över t ide n. G e me nsam t fö r all a ha r varit b ind e me dlet, jordsläc kt luftkarbo na t iserande kalk, till ver­ kar på G o tland.

BmhrecejJI !iii mtll'lling orh jog11i11g J993-1995 Recep! l.
Luftkalkbruk; K-bru k l : 1/3 : 2/3 : 2 =l: 38 l vo lymde l jordsläckt G o t land sk a lk + 1/3 vo lymdel kalkstensmj öl + 2/3 vo lymdel kalkste nskross + 2 volym­ de la r mursand. Vatte nre du cerande me de l (di skmede l 3 mi per 100 lite r fa rdi gt bruk ) t illsätts.

Rerep! 2.
Blandbruk; KKh-bruk l : l : 1/3 : 2/3 : S = l : 3 l voly md e l Jura hydra ulisk kal k+ l volymdel jords läckt G otlands ka lk + 1/3 vo lymdel k a lks te nsmj öl + 2/3 vo­ lymdcl kalkstenskross + S vo lymde lar mursa nd. Vatte n­ reduc era nd e me d e l (disk m e d e l 3 mi per 100 li te r fär­ digt bruk) tillsätts. H ydra ul iskt ka lkb ruk b landas en ligt fö lja nde: H ydra uli skt torrbr uk av l voly md e l Jura hyd rauli sk kalk + 3 volymd e la r m ursand torrbl andas på fö rråd och levere ras i täta tun no r t ill arbe ts p lat se n. ä r b ru ke t s ka ll an vänd as b la nd as fö rst l vo lymde l hydra uli skt to rrbruk med va tten va refte r till sä tts l vo lym d e l av bruk e nlig t rece pt l

Recep! J.
H ydra uli skt ka lk bruk; Kh-br uk l : O,S : 2 = l : 2,S l vo lymdel J ura hydra ulis k kal k+ O,S vo lymd e la r ka lk­ ste nskross + 2 vo ly md e la r natu rsa nd. Vatte nreduce r­ a nd e me de l (d is kmedel 3 mi per 100 lite r få rdigt bruk) t i Ilsätts.

32

Tillrerl11i11g av bmk
Stor noggra nnh et vid uppmätning av ingred ienserna är e n förutsättn ing för framtida ana lyser av res ultatet. D et har därför vari t viktigt att anvä nda sta bila mätkärl och att bru­ ket blandats väl. Bruken har mestadels tillretts på arbets­ p latse n och bla nd ats med hjälp av tvångs blandare . Bruksvisp ha r ko mmi t t ill anvä ndn ing vid mindre m ä ng­ de r. Bruke n ska ll va r re la t ivt vattenfatt iga oc h styva . Kännetec kn ande för ett noggra n t bla nda t kalkbruk med lagom vattenti llsats är att det in te förrän efter lång tid vatt­ nar sig på yra n nä r d et står orört och att d et inte rinne r av sleve n när det lyfts upp. D et bör, slä ngt med sleven , bilda e n e nd a vä l sammanh ällen bruksk lick. D et hydrauliska bruket m åste använd as inom två timmar e fter bered ning . Bruk som inte anvä nts ino m denna tid skall kasse ras. RE s TAURERINGSA RBETE N 1990-95

frä n dubbe lportarna fram t ill Kruttornet. Vidare omfogades insidan på to rn et S ilverhätta n sa mt insidan av den norra mure n fram t ill L Libeckerbräschen, insidan av Österport sa mt mu rpartiet fram till Kvarntornct. Bruksreceptet som a n vän d es 199 1 ändrades. En del av sanden ersattes med kal kste nskross. Vidare t illsattes såpa som luftporbilda nde och vatten reduce rande m edel. Blan dningsförh ålla nd et i bruke t va r som tid igare, en delluftkalk och tre de lar sand. Erfare nhete rna efter påföljande vinter va r, att stora delar av bruket inte hö ll m åttet på de krafti gt regnbe lastade fi askformade partierna. Bruket va r här i stort sett okarbo­ natiscrat vilket även gällde stora de lar av de vertikala parti­ erna. D e n ytliga karbo natisering som skett, spjälkades bort av frosten och nedfalle t väckte under det kommande året stor uppmärksam het inte m inst hos al lmänheten men även hos expe rtise n. D etta gä lld e främst muren mellan Ös terport och Kva rn tornet. Tidigare miss tankar om lu ft ka lkbrukets begränsning på hårt kli matu tsatta områden fick ytterl igare näri ng.

1990
In nan kampanjen startade påbörjades omfogni ngsa rbe ten på Sjömure n mot Almedale n. H är använd es ett "fett" bruk som bestod av e n de lluftkalk och tre dela r sand. ågra ti ll­ satsmedel före kom ej. M u ren är här verti ka l och trots sitt utsatta läge får de n a nses mått ligt regnbe las tad. Karbo­ natiseringen va r ojä mn efter de n förs ta vinte rn oc h visst ytligt bru ksnedfa ll förekom. Sambandet me llan nedfallet och se n t utförda fog ningsa rbeten va r tydlig. Under d e påföljande åren har foga rna karbonatiserat och nedfallet i stort sett u pphört.

1992
Fogningsarbetet fortsatte u nder 1992 på insidan av m uren mella n S kolporten och torn 45. Bortbiln ing av allt cement­ bruk hade u tförts under hösten 1991 varefter m uren täckts med presen ning under vin tern. Förhoppningen var att mu ren sku ll e torka u t innan fogn ingsarbetet påbörjades. Unde r ju li månad utfördes 21 stycken provyror, tolv styck­ en från bräschen vid Skolporten och söderut och resteran­ de från Sadelto rn e t och söderut. Bredelen på provytorna är 1, 2 mete r och de sträck er sig från krönet t ill murens fot.

1991
Fogstrykn inge n fortsatte på resterande de l av Sjömure n

Sjömure11 var w:spnmgligm ca 5,5 m hög mer/låga ti1111ar och skyttesp1i11g01: På iii­ sic/cm har/e rle11 m halvmeter bred 11m ritlrlrag11i11g på vil­ kel/ e11 skyttegå11g av trä slät­ tar/på sliedställda strävor v ilade. Redall tmrler mer/el­ tirle/l byggdes hus mot mure11 som geuombriits av tege/sl~o­ ttadefö1!ster och gluggat: När tllll1'f!ll födtöjdes byggdes e// ny// 11clgot t11111tat'f! bröstvänt pcl r/et gamla krö11et. På bår/a sidor om mm'f!ll har markm fyllts upp, vilket idagger e11 missvisa11de biId av 111111'f!IIS och byggpottamas höjd.
33

På l.·ot1flll ovan lir de delflr fiV IIIIII 'fn, som nlimns; htpitlet Vr!rrl och ttllderhtlll, mfld:erade med sijfrot: 
 Hiir nedtill lir m förNflling till sijfromfl. Sijfror inom /)flrenles molsvomr 1!-"dhojfs uppmiitning fiV III/III'n. 

1. 	 Sjömu rcn 2. 	 Kruttornet 6.
orderport

11 . Sadcltorn 12. Ö ste rport 13. (mur 42) 14.
Kvarn tornet

18. (torn 53) 19. Södcrport 20. (m ur 58) 21. Skansen H avsfrun 22. (m u r 64)

7. 1\ lynch usc t
8. Rac karbacken 
 9.
Ka po njären 
 Smörasken (torn 27) 


3. 	 S il verh ätta n, äve n
kall ad Ka mes (to rn 9)

4. 	 Snäckgärdstorn c t
(to rn Il )

15. Skolportc n 16. (mur 44) 17. (torn 45)

10. Kapo nj ärc n 

Sparbössan (torn 35)

23. Visborgs slot t

5. 	

L i.i beckerbräsche n

O li ka b ruks b land ninga r oc h varierande arbets metodik har provats på dessa ytor. På övriga ytor fogs tröks med ett bruk
cl~i r

hydrau lisk ka lk. 13allastm arc rialet består av 5 d e lar sa nd , 2/3 ka lksre ns k ross sam t 1/3 kalkste ns mjöL D e tta ger ett h ydrau liskt ka lkb ru k i b la ndnin gsförhå llande t en del bindem edel oc h t re d e la r ba llast (l : 3). I luftka lk bruket ökades män gden ballas t till de t k lassiska blandni ngsförhål­ lande t e n de l bindemede l oc h tre delar ballast (1: 3) va rav rv11 tre dj e de lar utgjord es av sa nd och e n tredjedel av kal k ­ s tenskross uppb lanclat med li ka le cles e n tredjede l ka lk­ stens mj öL D e n mest regnbe lastade delen på he la mure n torde va ra krö nen va rför det frän början valdes e tt "starkt" hydra u liskt ka lkbruk till dessa yto r i blandn ings fö rhå l­ land e t en del hydrauli sk ka lk och t re de lar kalkstenskross ( l: 3). L uftporbilda nd e och vattenreduce rande med e l ingic k nu i alla bruksbland ningar. Arbete t med dessa bruksblandninga r diir de r t ill a ll a ve rtika la partie r använts luftka lkbru k oc h till regnu tsa tta der så kallade b la ndbruket har visa t sig fun gera t illfrc d s­ stiillande med e ndast mått ligt bruksnccl fa ll. En b idraga nd e orsak ti ll de t goda resultatet kan även sam manh änga med att arb ets me to diken m ed fogstry kn inge n fö rä n drad es. Geno m att fogma teria let ströks ut n ågot över stenen blev foge n bre dare, vilket möj lige n kan ha bidragit t ill e n snab­

fö rh ålla ndet ä r l de l lu ft ka l k, l de l ka lkste nsk ross och
=

l ,S de la r sa nd ( l : l : l ,S

l: 2,S) a ll tså ett något "fetare "

bru k ä n åre t före. Ett to lv mete r långt skyddstak byggeles öve r e n de l av de t no rm alfoga de murpa rt iet mellan pro v­ ytorn a och torne t. D e t kunde vid besiktn ing av d essa arbe ­ te n efte rfö ljand e vå r ko nstate ras att p raktiskt taget a ll a provytorna uppvisade frysskador i sa mma utstriickn ing och av sa mma art so m va ri t fal let vid omfogni nga rna u nder

J 99 1. Avv ike lse r giille r endast bruks bl andninga r me d
h ydrau lis ka till sa tsm e d e l sa m t no rma lbruke t und e r skyd ds ta ke t. D essa hade oskadat bru k äve n på d et fl ask­ fo rmiga partiet. A lla övri ga ytor hade vid de tta parti fog­ b ruk som på min de o m nyapplicerad bruksmassa.

1993
Med ledn ing av d essa erfa ren heter beslutades vid ett möte med ansvariga ino m Ri ksa nti kvarielimbetet att omfoga sä r­ skilt utsatta partie r me d e tt svagt hydraul iskt bruk, ett så ka llat b land bru k. f\ l c d ett svagt hydra ul iskt bruk avses i detta fa ll proportio ne rna l de l jo rdsläckt lu ftka lk och l de l 34

Av Lmtrlllllll't?IIS 22 sariel­

bare karbonatise ring och en stab ilare fog. Det mest ko m p­ lice rade fognin gs a rbe tet utfö rd es d e tta å r på och u ts id an av mur 58 vid Söde rport.
199 4

Iont ltar bam 9 bevamls. De ho r byggts soIIIIIItiii med 1111111!11 IIItiii exrmjörstiirl:­
}ler htmrl har belasr­ "i"g. ~ llillgell pt! 11111/'t?ll blivitför

ly n t h usct

Samm a bruksb la ndn inga r och samma a rbets metodik som 1993 användes med go tt resu ltat. Stora o mfogningsarbetcn de tta år gjo rdes b land a nn at inu t i torn 45, på uts idan av torn 27 samt på he la kaponjär 27.
1995

stor och rle11 har ptlmtl11ga lttlll svihal odt tome11 msar. Ptl 1860-trt!erjtllllllllall att rvtl sarieliont ptl Östermilr höll pti all m so. Professor

F W S choltmrler llrjOrtlltlrle dtl de hiir elegm1ta och mtlrr­
flllpassarlegj11rjlimstödett.

Sa mm a bruksbla ndnin gar oc h sa mm a arbetsmetod ik so m 1993 och 1994 me d go tt resu ltat. Stora om fogni ngsarbe te n gjo rdes b la nd a nn a t på h e la u ts id an a v mu r 44 ( me ll an Skolporten och torn 45), uts id an av mur 64 och på utan ver­ ke n (vid Visborgs slott), på u ts idan av torn 35 samt på he la kaponjär 35.

ARBET E AS O

I FA1~J'

l G 199 1- 1995

Visby ri ng mu r ä r ca sju ki lometer lång, nä r man räknar d ess bitgge sid or. Ca l km av d e nn a lä ngd e lle r ca 4 000 m Z muryta ha r resta u rera t s u n de r k ampanj t ide n . D ess u to m 35

Kaponjiiren Smömsl.•en upp­ förrles år 1556 som el/
jlf/Ilh J.yr/r/fiir Slfl r/s III!III!Il.

Get/0111 e/rlvapnms snabba 11/VecNing unrler 1500-ta/et blev 111/lt'fiiS merle/tir/a fb'r­ svarsvapen snabbt omor/er­ 1/(/. KrmonentfiS plarering i s./.'. /:aponjiit'fr möjliggjorde sl.j utning /iings /ångrt mur­ sirlirkor liJ.·som liven efji>hivt frontföt:'iVm: Kflponjiiremrt !tar av allt all döma !taft !vtl balle1irliid. Dfl! b'verslrt bal ­ tniv tlningfll når/r/e IIItiii lro/igtvisfrtln m uppbrutm dön·oppning i r/et intill­ ligganr/e marhomet. På m l.'fl!1afrtlll 1723 /.ort!las J.·apo11jiiren för Smömshn.
har sex to rn blivit reparerade: Ka mes 9, torn J J, kaponj är­ tornen 27 oc h 35, tO rn 45, sa mt porttorn e n Ö st e rport och Södcrport. S lutligcn rre kaponjärcr, Mynthuset och u ta n­ verke n vid Visborgs slott. Arbete na har utförts på 18 olika byggp latse r t ill e n kost nad av d rygt 8,6 mn kr oc h har sys­ selsa tt murare und e r ca 3 200 d agsve rken e lle r 25 600 a rbetstimmar. ARBET S KOST AD E R sig doc k sn art, a tt de n sk öra ka lk ste nen ris ke rad e att spräck as e lle r sp littras av de kraftiga vibration e rn a (so m inte he ller uppskattad es av personale n ). D ess utO m kund e det sentida ce mentbruket va ra så starkt vid häftand e, a tt de lar av ste ne n b rast, inna n foge n släppte. O lika type r av skonsamm are verktyg prövades, Byggfac k och Bygghälsan d isk uterad e. Äve n verktygst illverkare de ltog för a tt försö­ ka utveck la lämpliga hj älpmedel. Under d c sex åre n har 8,6 mnkr lagts ned på mu rarbc te na. De redovisade kostn aderna avser endast e ntre p renö re rnas kost nade r, d vs. a rbete, material, m ask iner oc h a rbetsled ­ nin g. (Kos tnad er fö r proje kte ri ng oc h uppföljn ing ligger dli rc mot utanfö r. )

Labom/orieunrlersöl:11 inga r
Pa rall e ll t me d murarbete na ha r äve n fors knings- oc h utveck lingsa rbe te pågå tt. E uroc Resea rc h AB:s laboratO ri­ um i Sli tc har gjort mikros koperingar av d e be fintliga lag­ ningsbruke n liksom av de medeltid a. Avs ikte n har varit att försök a fastställa bestånd sd elarn a i fog bruken och d e ra s recep tu r. Res ul ta t e n b e kräfta r b ilde n av e tt myck e t fe tt kalkbruk und er m ed e ltid e n. M e ra öve rraska nd e va r det, att mä ngel e r av osläckta kalkklumpar ingic k i bruke t som ballast, so m kanske bi drog t ill b rukets hållbarhet. Vida re innehöll de gam la fogbruke n små, finfördelade luftpore r. Dc ko m sig av att b ruke t ma nue ll t piskades länge och des­ sa minim ala luftbubb lor har gjort b ruke t lättare att applice­ ra oc h gjort det motstå ndskraftiga re mot frysni ng och kan­ ske äve n m ot luftförore nin ga r. 'T ör le k m a nn e n kan d et framstå som o m tek n ike n i världe ns näst äldsta yrke bord e va ra klarlagd , me n så är d e t inte. Laborativa insatser kom ­ mer att be hövas länge än. " ( P l om E uroc Resea rc h ' s undersök ningar, fe b ruari 1996/Bo N itz)

7'rtbe/15. Arbetslostnar/er 1990-1995.
1990 199 1 1992 1993 1994 1995 Summa 407 675 l 268 587
l 579 090

883 797 2 13 1 3 78 2 345 741

8 616 268

PRO BLE tvl OC H UTV E C KLI GSARBET E

Fogre1tsni11g
l bö rj an re nsades skadade oc h oläm pliga fogar m ed tryck­
luftsd ri vna re dskap - mejslar i olika storle ka r. D e t visade 36

Fiillprov11i11gar
1992 gjo rd es, som ti diga re redovisats, e n provserie m ed fog bruk på insidan av mur 44 söder om Sko lporten. U nele r ju l i må nad u t fö rd es 2 1 provyto r av l ,2 me te rs bredd. Provytorna sträck e r s ig frå n murkrön t ill mure n s fot. P å dessa yro r har olika bruksbla ndninga r oc h va ri e ra nd e a rbets teknik provats under tre år. Utifrå n e tt nor ma lbruk ha r någon var iabe l avv ikit på öv riga yto r. T o rm a lbruke t (prov l) har bindemede l av jords läckt kalk sa mt ballast av sa nd och ka lkste nskross i blandningsförhå llandet l : 3 ( l volym del ka lk och 3 vo lymde lar ballast). P å två pro vyto r
(t 7 A och 17 B) utgörs 1/3 av binde me delsvoly me n av Ju ra

bli ännu svagare. E nd ast d e två p rove n med ti llsats av ju ra ka lk ( 17 A och 17 B), ytorn a med ti llsats av mas ugns­ slagg (19 A och 19 B) sa mt d e n takade ytan (20) had e fast oskadat bruk på det Raskfo rmade partie t. All a övriga prov­ ytor hade, vid detta parti, stora skador och mjukt bruk. På d e ve rtikala ytarn a va r skadorn a genere ll t små och in o m ramen för det accep tab la. SAMivi A FATTA DE S L UTSATSE R

Arbete na på mure n ha r un der h e la ka mpanje n fö ljts av c ivilingenjör Kri ster Berggren, som har haft ämbetets upp­ d rag att löpande ge råd och att samm anfatta e rfare nheter­ na. Be rggre ns slu tsa tser är, att luftkalkbruk inte ka n anvä n­ das fö r fogstrykning på de fiaskfo rm ade murpartiern a o m d e t in te sa m t id igt sk ydelas m ot reg n. Av de t ta fö lj e r att m an på d essa partie r m åste anvä nd a ett hydrau liskt bruk e lle r förse m ure n med reg nskyd d unele r e n viss t id. På vertika la murpa rti e r ka n ma n , und e r gy nn sa mm a omständ ig he tc r, u t fö ra fogstrykn i n ge n me d l u f t ka l kbr u k äve n utan regns kydd. Men d e t gå r inte att ga ra nte ra att skador in te uppstår även om man a n vä nd e r e tt bra b ruk och arbe tet är vä l utfört. (En rapport daterad 14 sep tembe r 1995 har lämn ats ti ll Riksa ntikva ri eämbetet av Kri ste r Be rggren, Be rggre n & Stoekholm .) Ju sterin g av till vägagå ngssä ttet har gjo rts re da n un de r ka mpanjperioclen. l e d ledning av e rfarenhete rn a frå n " bruksne dfallet" på mur 4 2 och utvärderin gen av pro vyta rna p å mur 44 ä ndrad e ä mb e te t bru ksrece pture n . På d e fia skfo rmad e murpartiern a sa m t övriga hå rt reg nbe las tad e områd e n har frå n och med säsonge n 1993 e tt hyd rauli skt blandbruk anvä n ts. Binde me dlet består av li ka volymde lar Juraka lk oc h jords liic kt Gotl and ska lk. Res ul tatet m e d detta svaga, hydrauliska b la ndb ru k kan betraktas so m tillfredss täll a n­ de. På övri ga ytOr ha r e tt luftka lk b ruk a nvti nts, d är sa m ­ m a nsä ttnin ge n ge n e re ll t se tt öve re nss tämmer med no r­ malbruket i provseri en. Även i detta fall med e tt pos itivt resu lta t. E ngs trö m Byggko ns ult AB ,

hyd ra ulisk kalk och reste n av jo rdsläckt ka lk. På två prov­ ytor (19 A oc h 19 B) har an vänts jords läckt ka lk med till sats av finpulveri se rad mas ug nss lagg. D essa bruk blir hydrau­ liska. På övriga provytor har norma lbruket legat som bas i bland ni nga rn a. Provyta nr 20 försågs höste n 1992 med ett provisoriskt skydd stak so m togs bort under vå re n 1995. Utvärderin g av proven avseen de bru ke ns karbo natise­ rin g har gjorts vid t re ti ll fä lle n och deras slaghå rdh et har prova t s vid två t illfä llen. Res ultatet v id utvä rd e ringen i sep te mbe r 1992 visade li te t karbon at iseringsclj up sä rskilt på det Raskfo rm ade parti et. I april 1993 konsraterades lite t ka rbonatise rin gs djup på d et fi askform ad e partie t m e d unda ntag fö r ytorna med tillsats av mas ug nsslagg ( 19 A oc h 19 B) samt elen takade yta n (20). D e n se naste kon trollen i början av maj 1995 visade att karbonatiseringen fortsatt men medlite t djup på det Rask­ fo rm ade partie t. På d e vertikala ytarn a ve rkade karbona ti­ seri ngsdju pet va ra t i Il fre dsställ ande Ii ksom u n der skydds­ take t. Vid utvä rd e ring av slag hårdh e ten i april 1993 ko nsra te­ rades att e ndast ytorna me d till sa ts av masug nsslagg (1 9 A och 19 B) samt den rakade yta n (20) hade fast oskad at bruk på det Raskformade partie t. All a övriga hade, vid detta par­ ti, fogbru k som påm inde o m nyap pliceracl bru ksmassa. Vid se na ste ko ntrolltillfä llet i maj 1995 visad e d e t sig att dc tidiga re starka bruke n (19 A oc h 19 B) sa mt de takade hade fortsatt att bli ä nnu starkare medan dc svaga te nderade att

37

Sponsorer och donatorer 


&TGOTLA DSLINJ E

AB

il/rll orh syfte mer/ sjJollsrillgeJJ
Ce me nta ville, i egenskap av tun g processindu stri, visa att vi vä rn ar om mi ljön och d et ku lture lla a rve t geno m a tt stödja restaureringe n. Ak tiviteten tillhör bygg- och a nlägg­ nin gsse ktorn. Genom laboratoriet i S lice kunde Cement a bid ra med kunskaper inom området ceme nt och ka lkbruk. And ra orsaker ti ll att stödja proje kte t var, a tt mu re n ä r byggd av go t ländsk ka lksten, ur vilket mater ial äve n ce me nt till verkas.

Visby med dess rin gmur hö r till dc viktigaste minn e na från historisk tid so m vi har i Sveri ge. Själv m inns jag, nä r jag i mitte n av 50-talet kom p å skolresa til l G o tland, v ilk et kolossa lt intryc k Visby rin g mu r och bebyggelsen i Visby gjo rde på oss un gdo mar, so m kom frå n U ppsa la. Vi var än d å va na vid in t ressanta histo ri s ka byggn ader frå n vår he m stad, men jag tö rs säga, att domkyrka n oc h Gamla psala höga r ti llsa mm ans in te kund e mäta sig med vad vi såg på Gotla nd. Nä r jag sedan som re la tivt nyt iii träd d VD fö r &T

Fms11a rlfli()•rler
Att attityd e n til l Cemen ta va r ga nska negat iv för drygt sex år sedan framgi ck i gotlä ndsk press. Före taget anklagades bl. a. för att bryta kalksten i ett naturkä nsligt områd e uta n att tänka på milj ön. Vi utpe kades som mo nopolister på e n regle rad byggm arknad. Den kalkste n vi bröt för att till ve r­

Got la nd slinjen AB på våren 1989 läste Riksa ntikvarie­ ämbetets L ars Cnattingius de batta rtikel i Svenska D agbladet, föddes ide n att här måste något göras. De t kän­ d es att vi som idag har vetskap om proble met med u nder­ hållet även m ås te kä nn a plikt m ot fra m tid a ge nerationer. Vad göra? Vid min tid på S ilja Line var jag en av initiativta­ ga rn a till att til lsa mm ans med Världsnatu rfond e n (\V\V F) sta rta in sa ml ingskampa nj e n " Rädd a Östcrsjösä len". Något lik nande borde vi kunna åst adkom m a t illsa mm a ns med Riksa ntikvarieämbetet. Konta kt e tablerad es med iimbete t oc h på m ycket kort tid utformades kam panje n för att sta rta i jul i 1989. Det har känts ange läge t att detta ha r ge nomförts och nu har äntli­ gen Visby ham nat på Världsarvslista n, vil ket borde t rygga ett framtid a unelerhå ll av den na ovä rde rliga skatt.

ka ce ment av forslades bort från ön uta n att komm a gotl än­
ni ngarna t ill d e l.

Samarbetet Rihmttii.'Varieiimbetel och Ceme11ta l och med kontra kts kri v nin gen m e d Riksa n t ikvarie­
ämbete t startad e e tt sam arbete som und e r åre n h ar giv it båda parte r ökade ku ns kape r och goda relationer. Oc h inte minst viktigt - e konomiska föru tsä ttn inga r har skapats för renoveringen av mure n och våra kun skaper avseen de res­ tau re ring av d et hä r slage t h ar ökat. D ess utom ha r d et inn eb uri t ett ökat m e dveta n d e hos a llmä nheten, när det gä ll e r betydelse n av att bevara kulturbyggnader i vå rt land.

Ha11s ! .airiU!• a

CEME TAAB

Spo11sri11gsprojekle!s gel/omförrmr/e
är kontrakte t skrevs had e ka mpanj en pågått under e tt år. För att ku n na genomföra nödvänd iga aktiviteter be hövdes e tt ökat spons rings bidrag. Kontrakt skrevs m e d ytterliga re s po nso rer oc h en s po nsorg rupp bildades. Pla nerings­ arbe tet med renoverin ge n och dc kringliggande marknad s­ akti vite terna kund e börja på allvar. Då ka mpanje n st räckte sig över fem å r förstod vi att uppmärksam heten sku lle öka successivt och att det m aterial som togs fram skulle ha lång livs längd.

Fn11 t!rs sjJ011sri11ggav ii11rlmrle allityrln·
Visby Ringm u r är e tt vä lkä nt byggnadsverk, so m ligger a lla varm t om hj ärtat. D ärför gick Cementa AB de n 14 novem­ be r 1990 in i projektet Rädd a Visby Ring mur. Som hu vud­ sponsor sk u lle v i gara ntera kampanjen e t t kon tan t bidrag på 2,5 miljoner kronor förd e lade på fe m å r, el vs. drygt hälf­ ten av elen totala sponsrin gssumman. Cemen ta AB till verkar och marknad sför cement t ill d en svenska bygg- oc h anläggningsmarknacle n. F öretaget, so m tillhör Scancemkonccrne n, har också e n omfattande export till fra mför allt USA och Afrika. Rin gmure n li gge r p å Gotland , där vi ha r vå r stö rsta fabrik. Sponsrin ge n va r lå ngs iktig, fe m å r. De pla nerade akti vite terna sk u ll e a n vä ndas i vår ma rknadsföring h os anställd a och kund e r.

Pressbearbet11i11g
Ce menta fi ck stor publicitet e fter det att kont raktet s krevs med Riksa nt ik varieäm be te t. D rygt fe mtio tidni ngar skrev om sponsrings proje k tet oc h radio och TV uppmärksa mm a­ d c det he la. Proje kte t va r något nytt inom svensk spons­

38

ring. Fö r varje akti vite t e lle r hände lse av public istiskt vär­ de ha r vi på Cem enta utn yttj at tillfä lle t att sprida press­ me dd e land e n. Medvetet vill e vi nå ut me d informatio n , framfö r a ll t på Got land, för a tt öka uppmärksamheten kring ring m u rsarbe tet oc h på så slitt fö rbättra vårt ryk te. Under åre n so m gå tt har pu b li c iteten krin g rin gm urs­ proje ktet nått e n all t större målg rupp oc h känne dome n om Ceme nta har ökat. Vi har också noterat att re latione rna ti ll före taget marka n t fö rbättrats. J ournaliste r oc h med iafolk hö r n u av sig t ill S litc fabrike n för att fråga om det har hän t något trevli gt e ller om vi har nya projekt på gå ng.

ringmur har b livit något av ett typexempe l för ruin vå rd i Sverige. Vi har skapa t e n ö ppen debatt om byggna dsvårds­ teknik, material och s po nsring. Kun skap o m kamp a nje n har fått in te rna t io ne ll s prid ­ nin g ge nom de ltaga nd e i ESCO's uts tiilln in g i Ro m 1992 och Inte rnati o na l Fund Raising i Amsterdam 1993. Hansastaelen Visby med Vis by ringmur kom i decem be r 1995 me d på Viirldsarvslistan över världens främsta ku ltur­ arv. Ka mpanj e n oc h s pon sringe n av Visby rin g mu r har tro­ lige n b idragit ti ll detta. Vida re har sam arbetet b id ragit till positiva effekter för att leva ndegöra kulturmi nn en och för kulturt uris m en i Visby. Kunskapsn ivå n har höjts om Vis by ringmurs historia och om Riksantikva rieä m betets ve rksam het. Attityd e rn a gentemot kulturm inn esvård har förbättrats hos allmänhete n och näri ngs li vet på Gotland.

De allsiiilidas del av sotsnillgfll
Proj e ktet har s ka pat e tt g iva nd e sama rb ete m e llan dc a nstä llda v id S licefab ri ken oc h m arkn ad savdelningen på hu vudk o ntore t i D a nde ryd. Alla ha r
k ~int

me d a nsva r och

e ngage ma ng i proje ktet. Sjä lvklins lan ha r höjts och vi har kiint oss stolta över att vara anställda på Ce me nta och att få va ra m e d om ku ltu rsatsni ngen. Person altidningen har beva kat proje kte t unele r å re n. Boke n En van drin g runt Visby Ring mu r har de lats ut som julklapp. Tidn ingsa rtiklar har skrivits och placerats i bl. a. byggfack press. Ring mu rens Dag har e ngage rat både personal och kunder.

llrllfiir goll res11ltatP
Varför har sponsringe n av Visby ri ngmu r vari t e n så lyckad satsning både för R iksantikvarieämbetet och Cemen ta och va rför har vi uppnått så gott res ul tat? Spo nsri ngsproje ktet var he lt rätt för Ceme nta. Rätt projekt, på rätt ort och med riitt mate rial inom rätt byggområde. Att projektet b livit så lyckat beror frlims t på det positiva arbetsk li matet mellan Riksa ntikva rieäm betet oc h sponso­ re rna. Att projektet va r långsiktigt, över fem å r, ha r b id ragit till att vi uppnått så stor uppm~i r ksamhe t och att atti tydföränd ­ ringa r ha r kunnat åstadkommas. På ett tid igt stad ium e nades vi om e n geme nsa m sym ­ bol för kampanje n. Under åren har vi följt e n strikt och re n gra fisk profil för att öka upp märksam hetsvärdeL Att pro­ je kte t inte bara hand lat om renoveri ng utan också o m att leva nd egöra muren har haft stor betydelse. Alla kringakti­ vite te r, Rin gmurens Dag, produkter, böcker e tc. har varit viktiga för projekte t. D å kampa nj e n starta de 1989 inl e ddes oc kså e n insa m­ ling till förm ån för renoveringsarbetet. D enna insam ling har fortsatt u nd e r a ll a åren. D e n har va rit vi kt ig för att mä n­ niskor ge nom att skä n ka en slant sku lle kän na sig mer del­ a ktiga i kampanj e n och renoveringsarbete t. Va rj e år har vi a n nonserat i loka lpress på Gotla nd och i rikspress med sto­ ra PR-anno nse r. Att d e lta vid o lika tävlinga r har va rit framgångsrikt och givit extra pub lic ite t. Framgångarna kring sponsringska m­ panje n har under å re n va rit må nga.

K1111rlahiv iteter
U nde r åre n har vå ra kunde r bjudits in t ill olika aktivitete r bl.a. Ringm ure ns D ag. I sa mba nd m e d a tt kampa njen avs lu ta d es besöktes Visby i a ug ust i 1995 av kun g Carl G ustaf och drottni ng Sil via. All a tidiga re evene mang hade skett i strålande solsken. Denna gång inträffade årets värsta skyfall och bli xte n slog t.o.m. ner i det tä lt, där redogörel­ sen för fe m års renovering sku lle ske . Kun ge n fi c k ä nd å inspe kte ra arbetet och hö ra hu r spo nsringen hade fo rtlöpt. I nbjudna till eve ne ma nget va r också n ågra av C e me ntas kund e r. Tillsa mmans me d öv riga s po nsore r va r dc med vid d e n pamp iga avs lutningsce re m o n in och fick höra f.d. riksantikva rie n Ma rga re ta Biö rn stad tacka fö r fem års trevligt och giva nd e sa ma rbete. Efter högtide n kunde säll skape t närmare g ra nska m u re n, g uid ad av \Va ldemar Fa lck. Att b estiga d et öve r 20 m ete r h öga S näckgiird s­ tarnet, so m annars är strä ngelige n förbjudet, ingic k i g uid ­ n inge n likso m att skjuta med e n blida, som in te he lle r t ill­ hö r van li g he te rn a. T öjd a kund er avs lutad e kvä lle n på S li te fabr ike n och kalkb ru ke t i Bläse .

Resiiitalet av stllllorbetetmel/rm Ril.•stmtih ;arieiimbete/ och Cementa
D e t goda sa ma rbe tet me llan Riksa nt ikvarieä m betet och Ce me n ta har m e d fö rt att me d e l ti ll vå rd av Vis by ring mur har må ngd ubbl ats. U ppmärksa mhe te n i m assm e di a har va ri t sto r. Visby

PR-bo/:sl111
Ka mpanje n har kostat en he l d e l pengar. D e t iir in te bara själva sponsringskostnaden, som vi spo nsorer har bid ragit m ed, u ta n äve n k ri ngkostnad e r för att hå ll a kamp a nje n 39

/991 1992 1993 1994 /995 Utgifter 500' 500' 500' 500' 500' Sponsorkos tnade r Kostn. ru n t aktivitet. 220 ' 140' 210' 370' 545' 720' 640' 710' 870' l 045 ' Summa Stllllmfl koslilader tmderfem tir 3 985 ' !Jtl•omsler lfidl•olftmhsi:rivllingett
Tidningar, ca 50 st l 250 ' Eko, TV e tc. 600'
Ku~tgrifesl

igå ng exem pe lvis anno nse r, prod ukter, Ringm ure ns D ag etc. Kampanje n har gett utdelnin g i form av s kri vna artikl ar, inslag i radi o och T V sa mt PR-effekte r i fo rm av spridning av kampanjmateriaL T ill vänste r visas e n ta be ll öve r dc kostnader oc h intäkter, som Ceme nta har haft und er fem års spons ring av Visby ringmur. Inkomsterna är baserade på vad u trymmet i press, radio och T V skull e ha kostat om vi hade köpt motsvarande plats i form av an non­ se r oc h re klam.
Ge~dl

LtmdebeJg

Ri11gmure1ts Dflg
Tidningar TV, rad io

500 ' 400'

200' 60'

1i't! eveltemollg 50 ' 200' 600'
40' 50' 250'

ERICSSO

T

TELECOM AB

So m s ponsor har Ericsson en positiv sy n på kampanje n Rädda Visby Ring mu r. Ericsso n har genom sin medverkan bidragit med ekonom isk hjälp till restau reri ng oc h ku ltur­ minnesvå rd av d en unika ri ngmuren. Up pmärksam mas bör även Ring murens Dag som har lyft hela projektet och ska­ pat en fö rståelse hos allmänheten fö r murens kulturella vä rde. På minussidan för oss som sponsor är den knapphänd i­ ga informati one n o m hur arbe te t med restaureringe n fram­ skred under sponsorperioden samt avsa knaden av budget runtomkring aluivitetern a som t.ex. Rin gmurens D ag.

A11iNm· i sm11bmtd med t't!lloverillgsrtrbetet Fackpress, dags press 500 ' 100' 100' Uppmärksamhet i sombfl11d med tiiv lillgflr 250' 
 Sponsringen
Före ningen Kultur 
 och ärings liv 30 ' 3 250' 640'

100'

50'

500' 
 500' 20' 
 710 
 850' 10' 910'

Rek lam och 
 Guldäggstävling Summa

Summa PR -efleh er tlltderfem llr

6360'

Tore Jlfflllsso11

Techtillg (Blod64) av Emil Edhoffsom v isor del flV 11111rstriido v id Kvamlomet.
40

Sammanfattning 


Ka mpa nj e n Rä dda Visb y R ingmur k om success ivt att utveck las till e tt me r m ångs idigt proje k t ä n vad ma n från börja n fö resriillde sig. De r gä lle r inre minst d e n publi ka de le n. M e n ock så und e rh å lls insatse rn a ko m att bli me r kompl ice rade än be rä kn at. Kraven på flex ib ili tet och för­ måga t ill samve rkan me llan dc me d ve rkand e b lev d ärför srora. Vid e n sam man fa ttn ing av e rfa re nh e te r och res ultat är det dä rför tre frågor som särskilt förtjänar att u pp mä rk­ sa mmas, näm lige n -förh ållandet till allmä nhete n - u nd e rh ålls- oc h uppru st n ingsa rbe te t -sa marbe tet me llan ka mpanj e ns olika aktörer.
~i r

mycke t ambitiösa beva kni ng av sjä lva vå rda rbe te na oc h dc o li ka eve nema ngen, fra mfö rall t Ringm ure ns D ag.
l d e n in leda nd e p laneri ngen för kam panj e n och i dis­

ku ssione rna me d sponso re rna fa nns mycke t litet kon kre ta ra nkar kring p ubli ka evenema ng. 1 är Ri ngmu rens D ag första gången firad es 199 1 var det d ärför e tt he lt nytt inslag i ka m pa njen so m ha r gett de n e rr eget ansikte. Me n mure ns d ag ha r fun gera t inte utesl utan de som ett led i ka mpa nj e n. D e n ha r också ti ll fört Visby e n attraktion, so m har b livit uppskattad både av gotlänni ngar och turister. Vid ka mp anjsta rte n fra m fördes oron för att e n in sa m ­ lings- oc h sponsorverksam he t skulle minska d et po li tiska int resset fö r att förstä rka state n s a nslag ti ll vå rd av vå ra nationell a minn esm ärke n. De t ä r d ärfö r glädja nde att kun­ na kon sta te ra att reger ing oc h riksdag und e r ka m pa nj­ pe rioden mycket kraftigt har ökat d e statl iga in sa tse rna för vård och levandegöra nd e av kul t urmin nen och kul turm il­ jöe r. Insa mlin gs kamp a nje n för rin gmuren har inte he ll e r påverkat viljan att satsa på ru inerna i Visby. D c se naste å re ns stat liga a ns lag till rin g mure n oc h kyrkoruine rn a har ha ft forme n av e ngå ngsanslag kopplade t ill d e t svå ra sysselsä ttningsläge t. Änn u återstå r e tt poli­ ti skt s tä lln ings taga nd e till e n nö d vä ndi g höjning av d c o rd inarie a ns lage n. Geno m d c e rfare nh ete r som vunn its unde r ka mpanjpe rioden finn s nu e me lle rti d en bättre kun­ skap o m hur e n förd e lning me ll a n ordin ari e a ns lag oc h e ngå ngsanvisningar sk u lle k unna utfo rm as. Ka m pa nj e n har g ivit nya e rfa re nh eter o m kopp li n ge n m e llan å e na sida n vå rd och förva ltni ng av ruine rn a och å d e n a nd ra att gö ra medeltid sminn e na t illgä ng liga oc h leva nd e. Diskussione rn a om hur fi nansie ri ngen skall ku n­ na lösas i e tt mer lå ngs ikt ig t perspekri v har därmed också ko mmi t att ha ndl a om ansva rsförde ln inge n mellan samhä l­ let och p ri vata intresse nter och me ll an stat och kommun . Under ka mpanjpe ri oden ha r spo nsore rn a ga ra nterat en e ko nomisk bas för vå rd arbete na. Att bygga de t långsikti ga unde rh ållsarbe te t på insa m li ngs- oc h spo nsorstöd är dä r­ e mot inte möjligt. Sponso ri nsatse n skulle då förl ora i vä rd e för givaren. D et fö refalle r dä rför natu rli gt att sa mhä lle t och i fö rsta han d state n ra r a nsva r fö r bas u ppgifte n vå rd oc h und e rh åll me d an kommun, närin gs liv och e nskild a i större o mfa t t ning b idra r till in sa tser för a rr göra kulturminn en leva nde för d age ns mä nniskor. Såd ana insatse r kan oc kså lä ttare utformas som tid sbegränsade projekt. Ba kgrund e n t ill d e r fe m år iga p roje ktet Rä dd a Visb y
41

kampanjide n p rese nte rades för Be ngt Göransso n,

so m d å va r utbi ld ningsm inister och ansva rig för kulturfrå­ gorn a, va r hans komm en tar a tt ide n ku nde va ra in tressa nt om de n le dde till e tt ökat int resse för ring mure n oc h dess vå rd. På de n pu nkte n fi nns inte någon tvekan . Ka mpa nje n Rädd a Visby Rin gmur har verkli ge n le tt ti ll ett he lt n ytt in tresse in te ba ra för ri ngmure n uta n a llmä nt för d e n mede ltida bebyggelse n i Visby. Att kampanjen skull e sk apa e n mer positiv instä ll ni ng till vå rden av me d e lt idsruin e rna var in te sjä lv k la rt. Vid starte n före ko m de t n egativa utta la n de n so m ifrågasa tte he la id e n. Man m e nad e a tt d e t var samhä lle ts uppg ift a tt sva ra för mure ns och ruine rnas vå rd och unde rh åll . D et är också e n uppfat t ning so m idag ä r all mä nt o mfattad . Det ä r e me lle rtid t ydl igt arr ka mpanje n har lett ti ll e n ökad me d vete nh e t om vad d e tta an sva r konkre t inne bär. De t har också ge tt e n ny syn på e tt geme nsam t ansva r, som ger utrymm e för insatse r inte ba ra frå n poli tiska instanse r uta n också från and ra int resse nte r, e nskild a, ide ella orga ni­ sa ti oner och fö retag. i\ l a n m öt e r me d and ra ord idag e n lite t me r pragma tisk syn på ansva ret för kulturvä rde na och e n ö ka d be re d sk a p att e k onomiskt kom p lette ra stat liga och ko mmuna la insatse r. Kampanj e n har sa mtidigt me d verkat till att göra mure n synl ig på e tt nytt sätt både för gotlänningar och för besöka­ re utifrån. En de l visbybor har be rättat, att d e nu för första gå nge n ha r gå rr runt he la mure n. M e n fra mföra llt har intresset ökat för m u re n som byggnadsve rk och funktion i e tt histori skt sa mma nh a ng. Insa tse rn a rik ta de di re kt ti ll a ll mä n he te n som gjorts inom kampa nje ns ra m ha r na tur­ li gt vis haft stor b etyd e lse för att skapa e tt ök at intresse. D e t gä lle r båd e inform atio nsky ltningen i di rekt anslu tning ti ll mure n, utställ ninga r oc h p u b likationer oc h mass me di as

Ring mur var det p lötsliga borrfallet av statsa ns lag i form av sysselsättnin gsmedeL len det fa nn s också a ndra motiv för e n större insats. Unde rh ållet hade u nder en t id va rit re la­ ti vt begränsat. D e t fan ns också en oro för konsekvenserna på längre sikt av efterkrigs tid ens omfattande använ dni ng av cem e ntbruk liksom oro för n ya ras och för luftförore­ n in garnas skad liga in verkan. Det han d la de så le d es om att hämta in e ftersatt uncle r­ hå llme n också arr ra fram ny kunskap både om muren och om materi al och metoder fö r vård oc h u nderhå ll. De pro­ g ram som utarbetad es under 1990-9 1 drog upp riktlinje r båd e för sjä lva vård insatse n och för särs kilda fo rsknings­ och utvecklingsprojekt. Som e n utgångspunkt fö r pro­ g rama rbetet tjänade e n översiktlig in venter ing av hel a mu ren. Den följde elen indel n ing av mure n som etablera­ des i ele n hckhoff-Janses ka publikat ione n i början av seklet.
1

Ja, d e n a llra vik tigaste iir nog insikten om d et kontinuerl iga a rbetets be tyde lse och om vikten av att kopp la konkreta vå rdarbeten med utvecklings- och forsk nin gsarbete. E n fö ru tsättning fö r a ll restaurering ~i r att dc som är e ngagera­ d e har god kunsk ap om objektet, att ar betena d iskute ras fortlöpande och att ma n lär av dc e rfare nheter so m arbetet hela ticle n ger. Det innebär också att själva a rbetsorga n isa­ tionen har sto r betyd e lse för resu ltatet. Genom att kam­ panjen trygga de res u rser fö r e n längre tidsperi od blev det möjligt att b ygga upp ku n skap och u tveck la ett arbetssätt som kan ge en god bas för d en fortsatta verksamhe ten. Nä r man ska ll försöka su mmera för vå nas man över, hur må nga aktörer som efterh and kom att in gå i k a mpanjen Rädd a Visby Rin g mur men också över hur s midi gt sa m­ a rbetet kunde fun gera utan att man ska pade n ågon tung öve rbyggnad. De t h andlad e i stä llet om en so rts nätverks­ organ isation som i huvudsak rep lierade på befintliga myn­ digheter, företag och organ isatione r. Man kan urskilja flera konstellationer av sa marbeta nde organ m e d o lika ro ll er. Ib land iir det sa mma aktö re r som återfinns i d c olika konstellation e rna men d e t finn s också olikheter. Bestyrelsen för kampanjen hade e n ligt övere ns­ kommelse d er övergripa n de ansva ret för kampa njen och ansvaret fö r själva insam linge n. Riksan tikva ri eä mbe tet, som had e tag it p å sig sc k re­ tari atsfunktionen, hade hu vud ansvaret för beslutsund e rlag och up pföljni ng av beslu ten. Men också Gotl ands F ornsal och kommune n tog på sig u ppgifte r av ol ika slag. Ge nom att länsrådet Jan Björklund, föru tom art vara lä nsstyre lsens represe ntan t i Best yre lse n också ii r ordföra nde i sty re lsen för Byggnads hyttan på Gotla nd , fan ns e n sjä lvk lar fö rbin­ delse på styre lse ni vå med Byggnadshytta n, som har sva rat för hu vuddelen av sjä lva vårdarbetena. Utöver själva insamlingsarbetc t, där Erik Sjöb e rg som kampa njgene ra l svarade fö r för hand lin ga rn a och avta len med sponsore rna, kom Bestyre lse n främst att bl i ett forum för policydiskussioner. Anl ed ningen ti ll d etta va r framför­ a ll t utveckl ingen av elen pu bli ka verksam heten, som kräv­ de beslu t båd e om inriktn ing, ve rksa mhetens kva lite t och ambitionsnivå. Men också niir de t gällde insa ml ingsarbeter krävdes ibland regelrätta s tä llnings taga nd e n. Det gä llde t.ex. om större bid ragsgiva re s ku lle få ti llstå nd att hissa sina egna fl aggor på rin gmuren, om externa förslag till sär­ skilda insamli ngsaktiviteter skull e godkännas osv. Geno m att det publi ka arbetet kom att få så stor omfatt­ ning växte d e t sponta nt fram e n sä rski ld grupp för in forma­ tion och publi ka eve nemang. Kärn an i de n gruppe n bestod av Bestyrelsens sekre terare, Lars C nattin gius ti llika pro­ je ktled a re för arbetena på muren, riksa ntikva ri eä m betets informati onsc hef Nann a C natting iu s, Cem e ntas info rma­ t ionschef Gerd t Lundebc rg, Torbjörn Lindgre n från HLR

är 1995 å rs a rbeten avslu tas kan man k onstate ra att

stora d e la r av m ure n och inte mi ndre än sj u torn har varit föremå l för större e lle r mind re in sa tse r.

r huv u d sa k

ha r

m an ku nnat följa det uppgjorda progra mmet.

le n avvike l­

ser har också föreko mmit. Vissa a rbeten ha r blivit mer omfattand e ä n va d som kun de be rä kn as frå n början. Insatse r har också a ktua li se rats på murpartie r som in te fa nns med i det ursp rung liga programmet. Lika viktig so m själva vårdinsatserna är de n erfarenhet som d et kontinu erliga arbe te t har givit. Geno m att så stora delar av muren berörts och murdelar med o lika uppbygg­ nad och bevarin gsgrad har kunskapen om muren bli vit mycket bättre. i\tlan har också u nder arbetets gång kun nat omsätta nya e rfare nh eter och pröva olika lösningar på nya och gamla problem. En fråga som har fått stor uppmärksam het inte minst i mass me dia ha r va ri t prob le men med ka lkbru ket och fo g­ n in gen . Detta u ppmärksa m mades också i 1990 å rs progra m för forskn ing och utveckl ing. Att säga att problemet idag är löst en gång för alla sku lle va ra överd ri ver. i\ len kunskape n har ö kat b l. a. ge nom oli ka full skaleförsök . De ha r visat h ur viktigt det är att fogn in ge n och samm ansättn inge n av bru­ ket anpassas ti ll dc mycket olika vill kor som gälle r fö r skil­ da de lar av mu ren. And ra proble m som uppmärksam mats särskil t gälle r fuk tförhå llandena in uti muren oc h röre lser i m urverket. I båd a fa lle n ha ndl ar det o m tillstånd och för­ ändringar som d irekt kan påverka mu rens stabiii ter. En rad viktiga iakttage lser har kunnat gö ras i sa mband med vå rd­ a rbe te na. Prov oc h mätn ingar har geno mförts och p ågå r. Me n överraskni ngar inträffa r hela ticlen v ilke t visa r a tt kunskape rn a änn u inre är tillräck liga för att kun na förutse och förebygga sta bilitetsföränd ringa r me r generellt. Vad bl ir då slutsatse n när man ska ll försöka sa mma n fat­ ta resu ltaten av de fem årens vård- och underhållsa rbeten?

42

Rekl ambyrå och efter hand \Vald e mar Fa lck som ämbete ts platsansva rige i Visby. Till denna kärn a knöts a llte fter frå­ go rna s art re prese nta n te r för Fornsalen, komm une n , Medeltidsvcckan, Byggna ds hyttan osv. Sponsore rnas stora engagemang för det publika a rbetet och då framföra llt för Rin g murens D ag, e konomiskt och a rbets m ässigt, innebar att de fick e n a nnan ro ll än vad någon förestiillt sig frå n börja n. De blev inte bara pass iva bid ragsgivare utan stä llde upp so m aktiva medarbetare i he la kampanja rbetet. Cementa som hu vudsponsor sva rad e för samordnin ge n inom sponso rgruppen. D e t blev därför naturli gt att c h e fe n fö r Ce me ntas an läggnin g i Slice, Bo Ahlkvist, adjungerad es ti ll Bestyrelsen. T övri gt fungerade Cementas informationsc hef som sa mordna re. Viktig t inte minst för framtiden var na turligtvis sa m ­ arbetet me ll an olika in tressenter kring sjiilva vårdarbete na oc h det fo rs kn in g- oc h utveck lin gsarbe te som k nöts t ill detta. Här fanns när kampa njen startad e e tt existerande samarbete att bygga vidare på. Seclan Byggnadsh yttans till ­ komst har elen sva rat för vå rdarbe tena på mure n och kyrko­ rui ne rn a i Visby. Rik santikvarieämbetet ha r stått fö r projektering och proje ktlednin g och ge nom sitt gotlands­ kontor också för dokumenta tion oc h arkeologiska und e r­

sökninga r, nä r sådana kriivts. 1\ l ed kamp anje n s tä lldes nya krav på pla nering oc h samordning. Arbete na fic k en betydli gt stö rre om fatt ning än tidiga re. Till det bidrog t illskottet av sysselsättni ngsme­ de l, som und e r kampanjperi odens se nare del krafti gt ö ka­ de volyme n på arbetena. 1\ le n d e n me r medvetna satsn ing­ e n på forsknings- oc h utveckli ngsarbete inne bar oc kså a tt stö rre krav stä lld es på samo rdnin g och sa m verka n. Samtidi gt va r det viktigt att d is kussio nen krin g vårda rbe­ te na inte begränsades till en liten krets av experter. Vid en s umm e ring kan ma n ko nstatera att samspelet me llan o lika intressen te r har utvcck.lats under ka mp anj­ pe rioden oc h att byggmö tena har kommit att fungera som en bas för ett effektivare informationsutbyte in te minst m e llan Riksanti kva rieä mbetet, Byggnadshytta n, G otlands Fornsal, länsstyrelsen oc h G otla nds kom mun. H e lt vid sidan av det ege nt liga syfte t har kampanjen således på e tt myc ket positi vt sä tt medverkat ti ll en b redd­ ning och fördjupning av samarbe te t både mellan den ce nt­ rala myndig heten och företrädare för region och ko mmun och mellan olika myndigheter, institut ione r och företag på Gotland. Det är ett resultat so m det är viktig t att ta fasta på för framtid e n.

Rädda Visby Ringmur!
Åre n 1990-95 stödde d essa fyra fö retag 
 restaure ringen och informati onen o m muren 


Cementa AB 
 Svenska Pe nninglotte rie t AB 
 N&T Gotl andslinje n AB 
 Eri csson T e lecom AB 

i\ ven andra har lämnat stora bidrag: 


Franklin S Forsberg 
 Gotlands G ille 
 HLR/BBDO 
 Kungl. Vitterhetsakade m ie n 
 Barbro Lindqvist 
 Malmö Aviation AB 
 OK 
 Försäkrings AB Skand ia 
 Sparbanken Alfa 
 Ei nar Wikanders M inne 
 Åh l ens 

All miinh etcn ha r sk iinkt mer än 700 000 kronor

43