Vårda väl

Riksantikvarieämbetet september 2013

Vård av kyrkliga textilier
En av de viktigaste förutsättningarna för att kyrkliga textilier ska bevaras och hålla länge är att de förvaras och vårdas väl. Detta rådgivningsblad presenterar några råd om hur man kan åstadkomma bra förvaring och vård. Målgruppen är textilansvariga, kyrkvärdar, vaktmästare, präster med flera som hanterar och brukar textilierna i församlingen.
extilierna är en del av den kyrkliga liturgin och en del av vårt kulturarv. Därför är de och andra inventarier skyddade genom kulturminnes­ lagen. Textilierna i kyrkan har genom tiderna vårdats väl och på så sätt bevarats.
Städning och hantering

T

–	 tvätta händerna innan hantering av textilierna, –	 använda engångshandskar eller rena, vita bom­ ullsvantar om riktigt gamla eller nedbrutna och sköra textilier måste hanteras. För att hanteringen ska blir så varsam som möjligt när textilierna används bör man –	 använda halslin för att skydda mässhaken, –	 vara försiktig med smink och hårprodukter som kan smutsa ner textilierna, –	 hjälpa prästen att klä sig. Efter gudstjänsten –	 Mässhakar, korkåpor, albor och röcklin hängs luftigt så att fukt kan vädras ur innan de hängs eller läggs in i förvaringen. –	 Albor och röcklin bör tvättas regelbundet. En krok och/eller ställning för mässhaksgalgen är till stor hjälp utanför förvaringen.
Ljus och belysning

Ordning och reda, samt att hålla rent och fint i textilförvaringen är betydelsefullt för bevarandet och respekten för textilierna. Många skador på textilier kan undvikas genom varsam hantering och regelbunden städning i och runt förvaringen. Städning Inför rutiner och avsätt personal för att –	 städa hela kyrkan regelbundet, en ren kyrka minskar även risken för smuts, skadedjur och mögel i textilförvaringen, –	 rengöra och städa i textilförvaringen regelbundet (se checklista sidan 5). Se till att ordna med annan förvaring, skild från textilierna, för stearinljus, oblater, vinflaskor och psalmböcker. Stearin och oblater drar till sig skade­ insekter och gnagare. Hantering Vid hantering av de kyrkliga textilierna är det lätt att händerna tillför smuts och fett. Ta därför som vana att

Textilier bleks och bryts ner av solljus och ljus från lampor. Ljusexponeringen minskas genom att –	 antependier som hänger uppe skyddas med ett lakan när kyrkan inte används, –	 kormattor kan skyddas med lakan, –	 släcka lampor när kyrkan inte har besökare eller personal på plats, –	 gardiner dras för fönster när kyrkan inte an­ vänds.

1

Ställning för mässhaksgalge. Foto: Peter Ahlberg, SVK.

Kormatta och antependium skyddas mot ljus med lakan. Foto: Ingeborg Skaar.

Kontrollera regelbundet

Ju tidigare skador upptäcks, desto större är chansen att de går att åtgärda. Därför bör man ta för vana att re­ gelbundet kontrollera och hålla utkik efter fukt, mögel och skadedjur. En ficklampa kan vara till god hjälp för att se i mörka utrymmen, som hörn i lådor och skåp. Dra ut lådorna regelbundet och kontrollera, det gör även att luften kan cirkulera i förvaringen.
När bör man söka akut hjälp?

Vid till exempel brand och översvämning är det bråttom att flytta föremål och inte lämpligt att invänta tillstånd från länsstyrelsen, men glöm inte bort att informera och söka tillstånd efteråt.
Mögel

Om man misstänker eller observerar något av följande ska konservator, stift, länsstyrelse eller länsmuseum kontaktas: –	 Mögel. –	 Insektsangrepp och skadedjur. –	 Vatten- och fuktskador. –	 Spillt nattvardsvin eller andra fläckar. Att flytta föremål från kyrkan kräver tillstånd från länsstyrelsen. Det är därför lämpligt att be en kon­ servator komma till kyrkan och titta på föremålet för en bedömning av skador och åtgärder.

Mögel är ett vanligt problem i kyrkor. Mögelsporer finns överallt, men för att bli aktivt behövs: –	 fuktigt och varmt klimat, –	 tillgång till näring, vilket kan vara fläckar och smuts. Därför bör man –	 kontrollera luftfuktigheten i textilförvaringen, den bör inte överstiga 65 % RH, –	 se till att textilierna är rena. Lukta, titta och känn på textilierna regelbundet för tidig upptäckt av mögel. Vita, grå eller svarta prickar, vitt ludd eller dålig lukt kan vara tecken på mögel.

2

Skadedjur

Mal, ängrar och silverfiskar är exempel på skade­ djur som angriper textilier, men även möss och andra gnagare kan göra åverkan på textilt material. Vid skadedjursangrepp: –	 Kontakta en firma som arbetar med skadedjurs­ sanering, många församlingar har avtal genom sin försäkring. –	 Förvaringsmöbeln och delar av byggnaden kan behöva saneras och rengöras. –	 Tänk på att kemikalier för skadedjurssanering kan påverka textilier på ett negativt sätt. Den skonsammaste metoden att bekämpa skade­ insekter i textilier är därför att frysa dem. –	 För möss och andra gnagare rekommenderas mekaniska fällor. För att tidigt upptäcka skadeinsekter i kyrkan kan man placera ut klisterfällor, men detta är inte en bekämpningsmetod i sig.
Vattenskador

–	 Gnugga inte. –	 Använd inte salt och potatismjöl, det kan göra skadan värre. –	 Försök inte tvätta själv. –	 Rådfråga en konservator så fort som möjligt så att fläcken inte fixeras i tyget.
Tvätt och kemtvätt

Tänk på att tvätt är ett stort ingrepp och krä­ ver tillstånd från länsstyrelsen. Enklare textilier, som albor, röcklin, konfirmationskåpor, servetter och dukar utan spets och broderier kan tvättas av församlingen (se boken ”Att vårda en kyrka”). Kemtvätt av kyrkliga textilier rekommenderas inte. Kom ihåg att ta bort och släng skyddsplast från tvätteriet innan textilierna läggs in i förvaringen.
FÖRVARING

Om textilierna av någon anledning har blivit våta, är det viktigt att de torkas kontrollerat. Efter 48 timmar finns det risk för att blöta textilier möglar. Kontakta därför snabbt en konservator för hjälp med åtgärder. Textilier som är våta kan dessutom efter torkning få skador i form av –	 smutsränder, –	 fläckar från färgblödning, –	 krympning och deformation.
Fukt

Textilier kan förvaras liggande eller hängande. Vad som är bäst är beroende av flera olika omständigheter som vikt, storlek och hur ofta de används. Stora textilier måste ibland rullas eller vikas för att få plats. Här följer några råd om hur du kan göra det på ett skonsamt sätt.
Rullade textilier

Hög luftfuktighet kan visa sig genom –	 att textilierna känns fuktiga, –	 färgblödning på textilier, –	 fuktringar, –	 att klimatmätning visar på över 65 % RH. Fukt gynnar mögel och skadedjur. Det kan också vara ett tecken på läckage eller vattenskada i kyrkan. Man bör därför regelbundet mäta och kontrollera klimatet, samt vidta åtgärder när det blir för fuktigt.
Vinfläckar och andra fläckar

Stora textilier som t.ex. dukar och andra ofodrade textilier, samt mattor kan förvaras rullade. –	 Rulla med textilens rätsida utåt. –	 Rullens diameter bör anpassas efter textilens storlek och kvalitet. Ju längre, större och kraftigare textil, desto större diameter behövs på rullen. –	 Rullen bör vara några centimeter längre än bredden på textilien. –	 Rullen kläs med tubgas, bomullstyg eller syra­ fritt silkespapper. Skydda mot damm och smuts med ett skyddsöverdrag av bomullstyg eller syra­ fritt silkespapper. –	 Knyt bomullsband löst runt rullen för att hålla textilen på plats.
Vikta textilier

Textilier som viks riskerar att få skador i vecken. Vik textilföremålen med rätsidan utåt. Undvik om möjligt att vika i broderade partier. I vikningen placeras en rulle av antingen –	 tubgas som fyllts med polyestervadd, –	 syrafritt silkespapper, –	 papprör klätt med tubgas eller bomullstyg. Det gör att vecken blir mjukare.
3

Har olyckan varit framme och vin eller annat spillts ut på textilierna, gör så här: –	 Sug upp så mycket vätska som möjligt med ofärgat hushållspapper eller servetter.

Papprör i vikt textil. Foto: Erika Hedhammar Riksantikvarieämbetet.

Hängande förvaring

Mässhakar som är i gott skick och som används för­ varas bäst på en för mässhaken anpassad galge. Äldre mässhakar, kåpor och antependier som används sällan eller inte alls mår bäst av att förvaras liggande plant. Antependier som används kan förvaras hängande, men se till att vikten fördelas jämt över hela bred­ den genom en bra upphängning.
Märkning

Varje hängande textil bör ha sin egen måttanpas­ sade galge för att undvika deformationsskador. Ax­ larna på mässhakar har ibland olika vinklar. Man bör därför färgmärka galgen och markera vilken sida som är fram. Exempel: ”grön mässhake, fram”.
Mattor

För ordningens skull bör man märka sina textilier. Märkningen är också bra om textilierna skulle bli stulna eller på annat sätt kommer på avvägar. –	 Skriv kyrkans namn och eventuellt inventarie nummer med vattenfast penna på ett bomulls­ band. –	 Bomullsbandet sys fast på textilens foder eller avigsida. Märk aldrig genom att skriva direkt på textilen. Märk lådor så blir det lättare att hitta och lägga tillbaka på rätt plats.

Kormattor är ofta värdefulla. Dammsug mattorna ofta. Rulla dem med rätsidan utåt för att få ut grus och dammsug därefter med mattmunstycket. Glöm inte att dammsuga under mattorna. Vrid och flytta om möjligt mattorna då och då för att fördela slita­ get. Vid rengöring och lagning av mattor kontakta en specialist på vård av mattor. Mattor som inte används förvaras bäst rullade på en stabil rulle som förvaras horisontellt och inte direkt på golvet. Se till att de är rena innan de läggs undan.
Lär dig mer

Vill du lära dig mer om hantering och förvaring av kyrkliga textilier? Länsmuseerna, stiften och konser­ vatorer ordnar kurser för kyrkans personal. Kontakta ditt stift eller länsmuseum för information.

4

Litteratur

Svalin Gunnarsson, Elisabeth (red.), 2004. Att vårda en kyrka. Stockholm: Verbum. www.raa.se/publicerat/9152630110.pdf Nilsen, Lisa (red.), 2011. Handbok i katastrofbered­ skap och restvärdesräddning (RVR) [Elektronisk resurs] : för konst- och kulturhistoriska samling­ ar, byggnader och miljöer. Version 1.3 Stockholm: Riksantikvarieämbetet. www.raa.se/publicerat/9789172095199.pdf www.raa.se/rvr Berggrén, Gunnel, 2002. Prästens kläder och kyrkans textilier. Stockholm: Verbum. Ewing, Annica & Wannberg, Maria, 2003. En liten bok om mögel. 1. uppl. Stockholm: Skansen byggnadsvård.

Åkerlund, Monika, 1991. Ängrar – finns dom?: om skadeinsekter i museer och magasin. Stockholm: Svenska museifören. i samarbete med Naturhisto­ riska riksmuseet. Åkerlund, Monika, Flato, Sylwia & Hellekant, Anna, 1998. Från silverfisk till hälsorisk: skade­ djur och åtgärder i samlingar. Stockholm: LT. Christensson, Pia & Overland, Viveka (red.), 2012. Textilkonservering: att vårda ett kulturarv. Uddevalla: Bohusläns museums förlag.
Länkar

Riksantikvarieämbetet www.raa.se Vårda väl-blad från Riksantikvarieämbetet www.raa.se/vardaval Skadedjursgruppen Premal, Naturhistoriska riksmuseet www.nrm.se/premal

CHECKLISTOR Storstädning i textilförvaringen: (minst 1 gång/år)
	

Bra material för förvaring och märkning
	 	 	

Bomullsband. Vattenfast märkpenna (använd bara på bomullsband). Bomullstyg (tvättat och krympt). Tubgas.

Lyft ut föremålen ur förvaringen och låt dem ligga slätt på exempelvis ett bord. Gå igenom textilierna för att se efter eventuella skador. Sy till brustna sömmar i textilier som används. Titta också efter fläckar, skadedjurs­ angrepp och mögel. Använd om möjligt ficklampa så att även de mörkaste hörnen blir inspekterade.	 Dammsug och torka med en torr trasa ur skåp och lådor. Fläckar kan tas bort med en lätt fuk­ tad trasa. Undvik i övrigt kemikalier och vatten. Låt skåpet vädra ordentligt innan textilierna läggs tillbaka. Tvätta lösa skynken och skyddsfodral och byt ut silkespapper vid behov. 	 Rensa textilförvaringen från allt som inte hör hemma där, så som oblater, vin, ljus och om­ slagspapper. Sådant drar lätt till sig skadedjur.

	

	

Polyestervadd. Syrafritt silkespapper (vitt). Syrafri kartong.

	

	 	

Papprör. Klisterfällor – från firmor för skadedjurssanering.

	

Använd aldrig i textilförvaringen Gem Gummisnoddar Tejp
	 	 	 	

	

	

Knappnålar Säkerhetsnålar Plastpåsar Byggplast

5

Studio Västsvensk Konservering ingeborg skaar textilvård ab
Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet. Bladet är utarbetat i samarbete med Studio Västsvensk Konservering, Lotti Benjaminson och Ingeborg Skaar Textilvård AB. Artikeln är licensierad med CC BY där inget annat anges. www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/ RIksantikvarieämbetet Box 1114, 621 22 Visby Tel: 08-5191 8000. Fax 08-66 07 284 E-post: vardaval@raa.se www.raa.se

6