Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014 Materialval till förvaring av kyrkliga textilier Detta rådgivningsblad vänder sig till församlingar, stift, hantverkare, länsstyrelser med flera, som ska tillverka en ny förvaring för kyrkliga textilier. Här finns information om vad man bör tänka på vid val av material och exempel på vilka problem som kan uppstå. V id nytillverkning av förvaringsmöbler för kyrkliga textilier är det viktigt att välja bra material. Eftersom textilierna ska förvaras länge kan dåliga material ge skadliga konsekvenser. Tex­ tilier förvaras bäst mörkt, i rumsklimat och i en ren miljö. Det finns inga standardmöbler för förvaring av kyrkliga textilier, utan de måste utformas för respektive kyrka. Kyrkornas yttre förutsättningar, som läge och klimat, måste tas med i planeringen. Detta gäller även val av material. Foto: Gabriel Hildebrand, Riksantikvarieämbetet. Föroreningar som kan skada textilier Kyrkliga textilier påverkas av föroreningar i inom­ husluften. De kommer exempelvis från material som trä, färger, lacker och lim och gör att textil­ fibrer blir svagare och bryts ner. Detta är processer som tar tid och kan vara svåra att upptäcka. Åldrat textilt material är känsligare än nytt. Tecken på att ett förvaringsmaterial är skadligt kan vara att: 1 Foto: Riksantikvarieämbetet. – det luktar surt av ättika, – textilen har blivit missfärgad, – fibrerna har blivit torra och spröda. Trä och träskivor Färdiga metallskåp med lådor eller hyllor kan an­ vändas, förutsatt att måtten passar och att de inte har vassa detaljer. De kan placeras i ett ytterhölje av trä för att passa in i kyrkorummet. Lim, färg och lack Förvaringsmöbler i kyrkor har traditionellt tillverkats av trä. Fördelen med trä är att det jämnar ut sväng­ ningar i klimatet, genom att det lätt tar upp och av­ ger fukt. Nackdelen är att alla träslag innehåller mer eller mindre stora mängder organiska syror. Det går därför inte att rekommendera ett ”ofarligt träslag”. – Välj al, ask, furu eller gran. – Undvik sura träslag som ek, björk och bok. Barrträ avger terpener, som inte anses särskilt skadliga för textilier. Kåda, som finns i barrträd, kan dock ge fläckar. Använd därför väl torkat och kvistfritt trä. Lägg tyg under textilierna. Träskivor innehåller limmer som avger organiska syror. Innehållet i träskivor kan variera mycket. Ta därför reda på fakta om skivmaterialet. Undvik spånskivor och träskivor med mycket limämnen, samt skivor som innehåller björk, bok och ek. Alternativ till trä Limmer, färger och lacker avger ofta skadliga ämnen. Därför bör man tänka på följande: – Använd alternativa hopfogningstekniker som till exempel skruv och spik. – Måla eller olja inte insidan av möbeln. Putsa och slipa istället. – Låt möbeln torka minst en månad innan den tas i bruk. Många limmer och färger inne­ håller lösningsmedel som torkar och härdar med tiden. Tyger Skyddsöverdrag och textilunderlägg i lådor tillver­ kas lämpligast av – bomull, linne eller halvlinne som tvättats och sköljts ordentligt, – oblekta och ofärgade tyger. Undvik dessa tyger – Ylletyger, vilka innehåller svavel som kan missfärga metalltrådar. – Syntetmaterial, till exempel polyester, akryl och nylon, som kan dra till sig damm och smuts. – Färgade och mönstrade tyger, som kan innebära en risk för färgfällning. Papper Metall och glas avger inga organiska syror eller andra föroreningar. Se dock till att metallen inte rostar och att förvaringen har god ventilation, så att kondens inte uppstår. I en kallställd kyrka är förvaring tillver­ kad av metall inte att rekommendera. Material som kan användas till lådor och hyllplan är – brännlackerad, perforerad plåt, – aluminiumramar med spänt polyesternät, – kanalplastskivor av polykarbonat som klätts med tyg, – glasskivor. I vissa fall kan papper vara ett alternativ till ski­ vor och tyg. Syrafri kartong och syrafritt, ofärgat silkespapper kan vara användbart för förvaring av kyrkliga textilier. 2 Kontinuerliga kontroller Även om man har ansträngt sig för att hitta bra material kan något oförutsett hända. Se därför till att kontrollera föremålen regelbun­ det. Har de missfärgats eller på annat sätt förändrats, ta kontakt med en konservator eller länsmuseet för hjälp att kontrollera om något är fel i omgivningen. – Låt nya skåp vädras ur, minst en månad, innan de tas i bruk. Bättre material Träslag (möbeltorrt): Al, ask, furukärnved, gran. Metall: Brännlackerad plåt, aluminium. Papper: Syrafritt ofärgat silkespapper, syrafri kartong. Textil: Bomullstyg, linne, halvlinne, polyestervadd, tubgas. Undvik dessa material Luftcirkulation Träslag: Björk, ek och bok. Textil: Ylletyger och ull, jute, syntettyger, färgade och mönstrade tyger. Papper: Tidningspapper, färgat silkespapper. Övrigt : Gem, tejp, gummisnoddar, självhäftande lappar, häftstift, knappnålar, byggplast och plast­ påsar. Se även: Vårda väl blad om kyrkliga textilier. Litteratur och länkar Ju mer lufttät förvaringsmöbeln är, desto viktigare är det att materialen inte avger skadliga ämnen, då syrorna blir mer koncentrerade i slutna rum. Vädringshål eller ventilationsspalter är därför bra ur denna synvinkel, men kan bli en ingång för skade­ djur och smuts. Därför ska man sätta finmaskigt nät för hålen. Det är viktigt att ventilationshålen placeras så att luften kan röra sig genom möbeln och inte bara utmed en sida. En äldre förvaringsmöbel kan förbättras genom att – ventilationsspalter eller hål sågas eller borras upp, – hörnen i lådor kapas cirka 5 cm. Nya skåp ska vädras innan de tas i bruk. I vissa material sjunker halten av organiska syror som avges med tiden, men så är inte alltid fallet. Äldre skåp är därför inte en garanti för låga halter av organiska syror. Checklistor Åtgärder för att minimera påverkan från material: – Undvik direktkontakt mellan trä och textil. – Se till att förvaringen inte är helt tät. – Minimera användningen av lim, färger och lack, samt trä och träskivor. Att vårda en kyrka. 2004. Elisabeth Svalin (red.). Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan och Verbum Förlag AB, Stockholm. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/65 Bevarande inomhusmiljö? Neutrala material i museimiljö. 2010. M. Fjaestad (red.). Riksantikvarieämbetet, Stockholm. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/142 Tidens tand. 1999. M. Fjaestad (red.). Riksantikva­ rieämbetet, Stockholm. http://kulturarvsdata.se/ raa/samla/html/295 Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet. Bladet är utarbetat i samarbete med Studio Västsvensk Konservering, Lotti Benjaminson och Ingeborg Skaar Textilvård AB. Artikeln är licensierad med CC BY där inget annat anges. www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/ RIksantikvarieämbetet Box 1114, 621 22 Visby Tel: 08-5191 8000. Fax 08-66 07 284 E-post: vardaval@raa.se www.raa.se 3 Publicerat maj 2012. Första uppdatering april 2014.