Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård En handbok för länsstyrelsernas handläggning Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 2 Riksantikvarieämbetet 2014 Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se registrator@raa.se Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 3 VERSIONSHISTORIK Version 0 Datum 2005-01-24 Anmärkning Anslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård – kulturmiljövårdsanslaget – en handbok för länsstyrelsernas handläggning. Riksantikvarieämbetet 24 januari 2005. Anslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Ny titel. Form, disposition och språk har setts över och redigerats. Innehållet är förändrat framför allt när det gäller de delar som berörs av övergången till handläggningssystemet Källa. Därutöver mindre justeringar och förtydliganden. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Ny titel. Värdet av eget arbete reviderat med konsumentprisindex på sid. 21. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Listan på sid. 18 över användningsområden som kmv-medel inte kan nyttjas till har setts över för att överensstämma med årets fördelningsbeslut. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Beteckningen 28:25 har ersatts av den aktuella beteckningen 7:2 i dokumentet. Bilaga 1 - Datumet för länsstyrelsens information om anslagets förbrukning ändrat till 1 juni i enlighet med fördelningsbeslutet. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Ny skrivning på sid. 15 stycke 7.3 beträffande hur ersättningar vid byggnadsminnesförklaringar ska hanteras. Mening på sid. 16 borttagen då kmv-anslaget inte längre får nyttjas för att ta fram en strategi för anslagets nyttjande. Ny skrivning på sid. 24 stycke 9.7 beträffande särskilda skäl till förskottsutbetalning. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Ett större antal uppdateringar har utförts. Samtliga förändrade avsnitt är markerade med gult. Kapitel 13 om arkeologi har tillkommit. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Uppdatering har skett med anledning av den nya bidragsförordningen. Samtliga förändrade avsnitt är markerade med gult. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Stycket om flyttade byggnader på sid. 30 har reviderats. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Ett antal uppdateringar har utförts. Samtliga förändrade avsnitt är markerade med gult. Dessa uppdateringar berör bland annat antikvarisk medverkan. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Kapitel 7.4 har tillkommet med beskrivning av den nya fördelningsmodellen. Kapitel 11 har utvecklats avseende kulturhistoriskt motiverade kostnader. Samtliga förändrade avsnitt är markerade med gult. 1.0 2007-07-02 1.1 2009-02-27 1.2 2009-03-30 1.3 2009-05-27 1.4 2009-10-07 1.5 2010-05-07 1.6 2011-02-22 1.7 2011-06-20 1.8 2012-02-21 1.9 2012-06-28 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 4 1.10 2013-09-05 1.11 2014-04-29 1.12 2015-02-16 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Ett antal mindre förändringar och tillägg har gjorts i avsnitt 2, 5, 7, 8 och 10. Samtliga avsnitt har markerats med gult. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Avsnitt 8.8 ROT-avdrag och kapitel 12 Tillgängliggörande har tillkommit. Ett antal mindre förändringar och tillägg har gjorts i avsnitt 3, 4, 5, 7, 8, 10 och 13. Samtliga avsnitt har markerats med gult. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsens handläggning. Avsnitt 8.7 Egna arbetsinsatser och hantering av moms Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 5 Innehåll Inledning .............................................................................................................. 7   1.1  Syftet med handboken .................................................................................. 7  2  Kulturmiljövårdens övergripande mål ................................................................. 7  3  Lagar och förordningar ........................................................................................ 8   4  Handläggningssystemet Källa .............................................................................. 9  5  Grundläggande förutsättningar och begrepp........................................................ 9  5.1  Ramanslag, anslagssparande och anslagskredit ........................................... 9   5.2  Bemyndigande ........................................................................................... 10   5.3  Ramar för beslut och utbetalning ............................................................... 10   5.4  Hantering av bemyndigande, anslagssparande och anslagskredit............. 11   6  Gränsdragning mellan bidragsbeslut och avtal .................................................. 13  7  RAÄ:s fördelning av kulturmiljövårdsanslaget ................................................. 15  7.1  Delegation till länsstyrelserna .................................................................... 15   7.2  Omfördelning ............................................................................................. 15   7.3  Övriga beslut .............................................................................................. 15   7.4  Länsstyrelsens underlag och anslagets....................................................... 16  fördelningsprocess ................................................................................................. 16   8  Länsstyrelsens handläggning av kulturmiljövårdsanslaget ................................ 20  8.1  Övergripande om anslagets användning och hantering ............................ 20   8.2  Jäv .............................................................................................................. 23   8.3  Beslutsunderlag .......................................................................................... 23   8.4  Beslut ......................................................................................................... 24   8.5  Villkor i beslut ........................................................................................... 24   8.6  Förfarande vid utbetalning ......................................................................... 26   8.7  Egna arbetsinsatser och hantering av moms .............................................. 27  8.8  ROT-avdrag ............................................................................................... 32   8.9  Projekt som inte genomförs som planerat samt förskottsutbetalningar ..... 33   8.10  Samråd med RAÄ ...................................................................................... 34  9  Samfinansiering ................................................................................................. 35   9.1  Samfinansiering allmänt ............................................................................ 35  9.2  Begränsningar avseende landsbygds- ........................................................ 36   utvecklingsåtgärder ................................................................................................ 36  10  Redovisning av anslagets användning ............................................................... 37   10.1  Löpande uppföljning .................................................................................. 37  10.2  Redovisning i Källa.................................................................................... 37  10.3  Årlig redovisning ....................................................................................... 38  10.4  RAÄ:s prognoser........................................................................................ 38  11  Byggnadsvård..................................................................................................... 38   11.1  Generella prioriteringar och undantag ....................................................... 38  11.2  Allmänt om kulturhistoriskt motiverade kostnader.................................... 40  11.3  Exempel på kulturhistoriskt motiverade kostnader .................................... 41  12  Tillgängliggörande ............................................................................................. 47  12.1 Utångspunkter för tillgängliggörandeinsatser ................................................ 47  12.2 Former för tillgängliggörande ........................................................................ 47  12.3 Funktionshindersaspekten på tillgängliggörande.......................................... 48   13  Arkeologi ........................................................................................................... 48  13.1  Bidrag och ersättningar vid arkeologiska undersökningar ......................... 48  1  Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 6 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 7 1 Inledning Denna handbok riktar sig till länsstyrelserna i dessas arbete med att handlägga ansökningar om bidrag ur Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård (kulturmiljövårdsanslaget). Tanken är att handboken ska uppdateras regelbundet, så att den speglar aktuella förutsättningar och praxis när det gäller anslagets användning och handläggningen av ansökningar om bidrag. Som stöd i den dagliga handläggningen är även följande dokument viktiga:    Manual för Källa inklusive bilaga 1 Definitioner av begrepp i applikationen Källa. Det aktuella beslutet om att till länsstyrelserna delegera rätten att pröva frågor om bidrag till kulturmiljövård enligt anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 1.1 Syftet med handboken Syftet med handboken är att tydliggöra förutsättningarna för kulturmiljövårdsanslagets användning och underlätta länsstyrelsens handläggning. Handboken behandlar framför allt de administrativa rutinerna kring bidragsgivningen och är rådgivande, utom i de delar som regleras i lagar eller förordningar. 2     Kulturmiljövårdens övergripande mål ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderade samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen. Riksdagen har den 13 juni 2013 beslutat om nya nationella mål för kulturmiljöarbetet (prop.2012/13:96): Kulturmiljövårdsanslaget är ett viktigt verktyg i arbetet för att nå de övergripande målen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) förfogar över och fördelar anslaget till länsstyrelserna, som i sin tur fördelar det vidare i form av bidrag till olika organisationer, verksamhetsutövare och Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 8 privatpersoner. Syftet med anslagets användning är att åstadkomma största möjliga effekt och nytta för kulturmiljön med avseende på ovanstående övergripande mål. RAÄ ska till regeringen redovisa vilka prestationer som utförts med finansiering ur anslaget samt göra en bedömning av vilka effekter dessa haft.1 3         Lagar och förordningar Lagen (1996:1059) om statsbudgeten, Kulturmiljölagen (1988:950) Miljöbalken (1998:808),2 Anslagsförordningen (1996:1189), Förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (i det följande ”bidragsförordningen”), Förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer, Kulturmiljöförordningen (1988:1188) Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Beslut om bidrag och ersättning ur kulturmiljövårdsanslaget ska fattas med tillämpning av följande lagar och förordningar: En ny version av förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer har trätt i kraft per 2014-01-01. Den består av redaktionella ändringar till följd av den nya kulturmiljölagen. I denna version har det dessutom förtydligats att även bidrag till vård som lämnas med stöd av 5 § ska avse kulturhistoriskt motiverade kostnader. I RAÄ: s årliga regleringsbrev anges hur stort belopp kulturmiljövårdsanslaget uppgår till, vilka insatser som medlen får användas till och de finansiella villkor som regeringen föreskriver. Vissa av de insatser som regleringsbrevet beskriver finns inte i ovanstående lagar och förordningar utan enbart i regleringsbrevet. Regeringen bemyndigar även RAÄ att delegera till länsstyrelserna rätten att pröva frågor om bidrag till kulturmiljövård ur anslaget 7:2. Beslutet om delegation fattas som regel i januari. Det anger även hur stort belopp varje länsstyrelse får fatta beslut om samt de finansiella villkoren för anslagets användning. RAÄ:s beslut grundas på regleringsbrevet, RAÄ:s prioriteringar samt på bedömningar av länsstyrelsernas underlag.3 1 2 Riksantikvarieämbetets regleringsbrev kap. 1 Verksamhetsstyrning. 7 kap. 9 § miljöbalken om åtgärder för inrättande och skötsel av kulturreservat. 3 Se kap. 7.4. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 9 4 Handläggningssystemet Källa Handläggnings- och uppföljningssystemet Källa används för att administrera kulturmiljövårdsanslaget. I Källa sker registrering av beslutade ekonomiska ramar, registrering och hantering av ansökningar, beslut och utbetalningar samt uppföljning av anslaget. Registrering av avslagsärenden är frivillig. Systemet används i hanteringen av anslaget av både Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Länsstyrelsernas registrering av åtgärder i Källa sker i enlighet med gällande lag och förordning. Hänvisning till dessa ska sedan ske i det skriftliga beslut som skickas ut till sökanden. Uppföljningen av anslagets användning är viktig både för länsstyrelsen och RAÄ. Syftet är att se om anslaget används på ett sätt som leder till största möjliga nytta för kulturmiljön och om det finns behov av förbättring och effektivisering. Källa är här ett viktigt verktyg för att följa upp och utvärdera vilka resultat och effekter som uppnåtts. RAÄ använder Källa för att administrera anslaget och för uppföljning av anslagets resultat och effekter inför redovisning till regeringen och länsstyrelserna. Länsstyrelsen kan använda Källa i sin egen uppföljning och inför avrapportering till länsledningen. Hur man arbetar med handläggning, beslut, utbetalning och uppföljning i Källa finns beskrivet i ”Användarmanual för Källa”. 5 Grundläggande förutsättningar och begrepp Ramanslag, anslagssparande och anslagskredit 5.1 Kulturmiljövårdsanslaget är ett ramanslag. De anslagstekniska villkor som gäller för olika anslag regleras i lag.4 Riksdagen anvisar anslag till regeringen, medan regeringen tilldelar anslag till myndigheterna i form av dispositionsrätter. Medel tilldelas årligen och tilldelat belopp framgår av RAÄ:s regleringsbrev. Till anslaget finns en anslagskredit kopplad vilken innebär att det årliga beloppet får överskridas inom en angiven kreditgräns. Ett sådant överskridande minskar följande års disponibla anslagsmedel. För kulturmiljövårdsanslaget är något anslagssparande inte möjligt att föra till nästkommande budgetår. 4 Lagen (1996:1059) om statsbudgeten och Anslagsförordning (1996:1189). Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 10 5.2 Bemyndigande Det anslag som riksdagen har anvisat ska användas under det år som anslaget avser. Beslut om bidrag kan således inte fattas för mer än ett år i taget om inte ett så kallat bemyndigande beviljats. Bemyndigande innebär i det här sammanhanget ett tillstånd att bevilja medel till framtida utgifter, som ska täckas med anslag som ännu inte tilldelats. Det är riksdagen som beslutar om bemyndigande och det gäller endast juridiskt bindande åtaganden, t.ex. offentliggjorda bidragsbeslut och avtal om leverans av varor och tjänster. Regeringen ger i budgetpropositionen förslag till riksdagen om bemyndigandets storlek under budgetåret. Storleken på bemyndigandet anges sedan i regleringsbrevet till respektive myndighet. En statlig myndighet kan göra åtaganden på uppdrag av en annan myndighet som tilldelats bemyndigande. I sådana fall måste det säkerställas att de åtaganden som görs på uppdrag ligger inom ramen för bemyndigandet. Den myndighet som tilldelats bemyndigandet måste kunna redovisa att angivna ramar har hållits. För denna redovisning krävs att nödvändiga uppgifter utbyts mellan den myndighet som tilldelats bemyndigandet och den som gjort åtaganden på uppdrag. Ett bemyndigande innebär i detta sammanhang att länsstyrelsen, på uppdrag av RAÄ, har rätt att besluta om bidrag ur kulturmiljövårdsanslaget, som ska betalas ut under kommande budgetår och som kommer att belasta anslag som ännu inte tilldelats. Åtaganden gjorda mot bemyndigandet ska avräknas mot anslaget för det år bidraget ska betalas ut. Länsstyrelserna måste också lämna uppgifter till RAÄ om hur bemyndigandet har utnyttjats, så att RAÄ i sin tur kan redovisa detta till regeringen. 5.3 Ramar för beslut och utbetalning En ram är det maximala belopp som länsstyrelsen får betala ut eller fatta beslut om under ett budgetår. Nedan ges kortfattade förklaringar av de två huvudtyperna anslagsram och beslutsram. Fördjupade förklaringar av de olika ramar som kan förekomma finns i manualen till Källa.5 Anslagsramen är det totala belopp som länsstyrelsen får betala ut under det aktuella budgetåret. Beloppet ska täcka utgifter för beslut fattade mot:  5 det aktuella årets ramar för beslut och utbetalning, Användarmanual för Källa, inklusive bilaga 1 Definitioner för begrepp i applikationen Källa. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 11  tidigare års bemyndiganderamar och som ska betalas ut under det aktuella året. Länsstyrelsen tilldelas en anslagsram av RAÄ i beslutet om delegation som fattas i januari.6 Det finns olika beslutsramar. Ett exempel är beslutsramen på årets bemyndigande (bemyndiganderamen). Det är det belopp som länsstyrelsen får fatta beslut om mot ännu ej tilldelade anslag under de tre kommande budgetåren. Det är alltså ett framtida åtagande som länsstyrelsen får göra på uppdrag av RAÄ. Övriga beslutsramar kan variera något beroende på aktuellt regleringsbrev och RAÄ:s prioriteringar. Gällande beslutsramar framgår av RAÄ:s beslut om delegation.7 5.4 Hantering av bemyndigande, anslagssparande och anslagskredit I RAÄ:s beslut om att till länsstyrelserna delegera rätten att pröva frågor om bidrag till kulturmiljövård ur anslaget 7:28 framgår hur stor bemyndiganderamen är. När länsstyrelsen fattar beslut med stöd av ett bemyndigande ska medlen noteras på ett sätt som säkerställer god intern kontroll. Det ska vara möjligt att verifiera åtagandet mot aktuellt års bemyndiganderam, med avseende på ändamål och belopp. Detta görs i länsstyrelsens beslut och genom registrering i Källa. Beslut mot aktuellt års bemyndiganderam ska fattas senast den 31/12. Utbetalningen belastar sedan anslagsramen för det år då utbetalning sker. Inför RAÄ:s beslut om delegation9 ska Länsstyrelsen tillhandahålla ett underlag som redovisar utestående åtaganden. Utifrån detta underlag gör RAÄ en beräkning av hur mycket bemyndigandemedel som länsstyrelsen kan tilldelas för nya beslut under nästkommande budgetår.10 RAÄ:s målsättning är att hela kulturmiljövårdsanslaget ska utnyttjas under budgetåret. RAÄ ansvarar i samverkan med länsstyrelsen för att målsättningen uppfylls. Länsstyrelsen bör använda hela sin anslagsram. Om anslagsramen inte kommer att nyttjas måste länsstyrelsen 6 7 Se kap. 7.1. Se kap. 7.1. 8 Se kap. 7.1. 9 Se kap. 7.1. 10 Se exempel i kap. 5.4.1. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 12 meddela detta till RAÄ.11 Länsstyrelsen får dock inte begära utbetalning av större belopp än vad RAÄ har angivit i anslagsramen. 5.4.1 figur 1. Exempel på hantering av bemyndigandet Följande exempel utgår från begreppsförklaringen i kapitel 5.3 och illustreras i År 1. RAÄ får en bemyndiganderam på 100 mnkr. Medlen fördelas till länsstyrelserna som fattar beslut för 100 mnkr. 65 mnkr ska utbetalas år 2 och 35 mnkr år 3. År 2. RAÄ får en fortsatt bemyndiganderam på 100 mnkr. Utestående beslut för kommande år får uppgå till högst 100 mnkr. Genom att 65 mnkr som beslutades år 1 betalas ut under år 2 frigörs lika mycket för beslut för kommande år. Länsstyrelserna kan därför besluta om utbetalning av 45 mnkr för år 3 och 20 mnkr för år 4. Tillsammans med beslutet år 1 om utbetalning av 35 mnkr år tre uppgår den totala summan för utestående beslut till 100 mnkr. Utbetalningen av de 65 mnkr som beslutades år 1 innebär också att beslutsutrymmet på anslagsramen år 2 minskar med motsvarande belopp.12 År 3. RAÄ får åter en bemyndiganderam på 100 mnkr. Under året utbetalas 35 mnkr som beslutades år 1 och 45 mnkr som beslutades år 2. Därigenom frigörs 80 mnkr att fatta nya bemyndigandebeslut för kommande år. 20 mnkr är bundna genom beslut år 2 om utbetalning år fyra. 11 12 Se kap. 7.2. Se kap. 5.3. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 13 Figur 1. Exempel på hantering av bemyndigandet. Exemplet förutsätter att RAÄ enligt regleringsbrev får en bemyndiganderam om 100 mnkr/år. 6 Gränsdragning mellan bidragsbeslut och avtal Det är viktigt att skilja mellan de avtal som myndigheten kan sluta med företag eller enskilda och de bidragsbeslut som myndigheten fattar som ett led i sin myndighetsutövning. Ibland kan det uppstå problem med gränsdragningen mellan de olika företeelserna. Vad som kännetecknar ett avtal i motsats till ett bidragsbeslut är bland annat följande:     avtal kännetecknas av parternas frivilliga och ömsesidiga bundenhet, avtalet innebär ofta någon slags uppdragsförhållande mellan myndigheten och den enskilde, avtalet innehåller ett krav på motprestation från avtalsparten, avtal mellan myndighet och enskild reglerar verksamhetsområden där myndigheten normalt inte ägnar sig åt myndighetsutövning. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 14 Exempel: länsstyrelsen sluter avtal med städfirman Klockrent om att firman ska städa läns­ styrelsens lokaler. Både länsstyrelsen och Klockrent ingår avtalet frivilligt och båda blir bundna av det. Klockrent ska städa lokalerna som motprestation mot att länsstyrelsen betalar det i avtalet överenskomna arvodet. Länsstyrelsen ägnar sig inte åt myndighetsutövning på städområdet utan uppträder som enskild part. Beslut om beviljande av bidrag är en del av myndighetens myndighetsutövning. Det finns ingen legaldefinition av myndighetsutövning, men en vanlig definition är att den är en i en i lag eller annan författning grundad rätt för en myndighet att fatta beslut som får rättsliga konsekvenser för den enskilde. Kännetecknande för myndighetsutövning är bland annat att:   beslutet fattas ensidigt av myndigheten, och samtycke från den enskilde är ingen förutsättning för att han eller hon ska bli bunden av beslutet, beslutet inte får innefatta något direkt krav på motprestation från den enskilde, men däremot kan beslutet vara villkorat. Exempel: länsstyrelsen beslutar att bevilja en enskild person bidrag för materialkostnader och egen arbetsinsats för att restaurera en byggnad inom den egna fastigheten. Beslutet fattas ensidigt och med stöd i lag eller annan författning. Bidragsbeslut faller inom ramen för det område där myndigheten utövar sin myndighetsutövning. Ett villkor för beslutet kan vara t.ex. att fastighetsägaren vid renoveringen ska använda sig av vissa material eller metoder. Men länsstyrelsen kan inte kräva en motprestation av den enskilde, t.ex. att han eller hon i utbyte mot bidraget städar länsstyrelsens kontor en gång i veckan. I de fall anslagsmedel ska användas i ett avtalsförhållande måste lagen om offentlig upphandling13 (LOU) beaktas. Om medlens utbetalning är förenad med krav på motprestationer i form av utförande av åtgärder, leveranser eller underlag för myndighetens räkning är det sannolikt att det rör sig om ett avtalsförhållande som innebär att LOU ska följas. Aktuell information om LOU finns tillgänglig på Konkurrensverkets hemsida.14 13 14 Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. www.kkv.se Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 15 7 RAÄ:s fördelning av kulturmiljövårdsanslaget Delegation till länsstyrelserna 7.1 I januari varje år beslutar RAÄ om att till länsstyrelserna delegera rätten att fatta beslut om bidrag ur kulturmiljövårdsanslaget. Beslutet kallas i dagligt tal fördelningsbeslutet och förutsätter att riksdagen har ställt anslagsmedel till förfogande. RAÄ:s fördelningsbeslut grundas på riksdagens och regeringens prioriteringar samt de prioriteringar som RAÄ gör på grundval av dessa. 7.2 Omfördelning Vid halvårsskiftet fattar RAÄ beslut om omfördelning av medel för innevarande budgetår som inte har utnyttjats. Ytterligare omfördelning kan ske under året om behov uppstår. Beslutet om omfördelning grundar sig på de uppgifter om beslut som länsstyrelserna har fört in i Källa och andra redovisningar som RAÄ har begärt i särskild ordning. Medel som RAÄ fördelat till specifika insatser i ett län, till exempel arkeologiska undersökningar vid bostadsbyggande, kan inte omfördelas av länsstyrelsen. Sådana medel kan endast omfördelas av RAÄ, vilket också framgår av RAÄ:s fördelningsbeslut.15 Länsstyrelsen bör kontinuerligt informera RAÄ om avvikelser från tilldelad anslagsram. Detta är en förutsättning för att omfördelning av anslaget ska kunna göras så tidigt som möjligt under året. En mer detaljerad beskrivning avseende omfördelningar återfinns under avsnitt 7.4.5. 7.3 Övriga beslut Vissa typer av beslut om bidrag och ersättning delegeras inte till länsstyrelserna utan beslutas direkt av RAÄ. Det är bland annat beslut om:     ersättning vid fyndinlösen,16 bidrag till kostnader för att ta till vara fornfynd,17 runstensvård, bidrag till arbetslivsmuseer.18 15 Se kap. 7.1 2 kap. 16 § kulturmiljölagen (1988:950). 17 13 § tredje stycket förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 18 Förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer. 16 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 16 Vid beslut som kan medföra ersättningsskyldighet, t.ex. byggnadsminnesförklaringar samt vid bildande av kulturreservat, ska länsstyrelsen samråda med RAÄ innan något beslut som kan få ersättningskonsekvenser fattas.19, 20 7.4 Länsstyrelsens underlag och anslagets fördelningsprocess Fördelningen av anslaget sker i treårscykler. Under förutsättning att anslagets storlek inte förändras kan länsstyrelserna räkna med samma anslagsnivå varje år under treårsperioden. I budgetpropositionen ges en prognos för anslagets nivå de kommande tre åren. I det årliga regleringsbrevet till RAÄ anger regeringen den beslutade storleken på anslaget och om det är några särskilda villkor som gäller för anslaget under kommande år. På grund av anslagets årliga konstruktion måste alltså ett formellt fördelningsbeslut fattas varje år trots den nya fördelningsmodellens treårscykel. Fördelningen av anslaget till respektive län baseras på tre delar:    årlig ram (ingår i fördelningsbeslutet i huvudramen eller som särskild ram), planeringsram (består av fria ramen och ramen för utbetalning av bemyndigandebeslut), tilläggsram (specificeras i fördelningsbeslutet men ingår i huvudramen) Vad som ingår i respektive ram utvecklas ytterligare i kommande avsnitt. Inför varje treårsperiod behöver andelarna för de olika delarna fastställas. Det kan t.ex. vara aktuellt att höja tilläggsramen om planer finns för omfattande satsningar. När andelarna fastställts informerar RAÄ länsstyrelserna om den indikativa planeringsramen21 samt tilläggsramens storlek. Därefter upprättar länsstyrelserna treårsplaner. Av treårsplanerna framgår hur respektive länsstyrelse vill inrikta användningen av anslaget avseende planeringsramen och vilka medel som äskas inom tilläggsramen. 7.4.1 Årlig ram Ansökningar inför den årliga tilldelningen ska inkomma till RAÄ till den 1 december och avser dels sådana medel som RAÄ beslutar om och utbetalar, dels sådana medel som RAÄ fördelar i särskild ordning. De medel som berörs är dels de medel som RAÄ beslutar om och utbetalar: 19 20 Kulturmiljöförordningen(1988:1188). 3 kap. 10 § kulturmiljölagen (1988:950), samt 26 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 21 Begreppet förklaras i avsnitt 7.4.4. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 17   konservering av arkeologiskt fyndmaterial, övrigt såsom t.ex. licensavgifter och medel till fyndinlösen. dels de medel som RAÄ fördelar i särskild ordning:     extraordinära kostnader, arkeologi vid bostadsbyggande, arkeologiska undersökningar för vilka staten i enlighet med 2 kap. 14 § andra stycket 1-4 KML är betalningsansvarig, ersättningar t.ex. intrångsersättningar vid bildande av kulturreservat eller byggnadsminnen och ersättningar enligt 2 kap. 15 § KML, Med extraordinära kostnader avses oväntade kostnader som inte kunnat planeras in i treårsplanerna och som inte kan delas upp i hanterliga etapper. Insatserna ska vara akuta och nödvändiga för objektets fortlevnad. Insatsen får inte avse pågående arbete som länsstyrelsen redan berett utrymme för. Insatserna ska uppgå till minst 2 mnkr för ett enskilt objekt. 7.4.2 Treårsplaner Varje ny treårsperiod inleds med att RAÄ tillsammans med länsstyrelserna genomför ett seminarium där kommande planperiod diskuteras. Under våren och sommaren arbetar sedan länsstyrelserna med att utarbeta sina respektive treårsplaner. Dessa ska vara RAÄ tillhanda 1 september inför kommande treårsperiod. Treårsplanerna ska vara koncisa och ”ordsnåla” och har en struktur så att RAÄ kan jämföra olika länsstyrelser och enkelt sammanställa olika uppgifter. Treårsplanen inleds med att RAÄ formulerar ett avsnitt om de nationella förutsättningarna kring kulturmiljövårdsanslaget. Länsstyrelsens övergripande prioriteringar för planeringsramen ska framgå av planen och ta sin utgångspunkt i de nationella målen för kulturmiljövården och länets kulturmiljöprofil. Vidare ska det av ansökningen för tilläggsramen framgå vilka nationella/regionala satsningar som länsstyrelsen vill prioritera samt vilka kostnadskrävande insatser som planeras. 7.4.3 Tilläggsram Ansökningar om medel för tilläggsramen görs inom ramen för treårsplanen. Tilläggsramen består av medel till    särskilt kostnadskrävande insatser som inte i sin helhet ryms inom planeringsramen, regionala satsningar, nationella satsningar. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 18 Med kostnadskrävande insatser avses åtgärder på enskilda objekt där kostnaderna uppgår till minst 750 tkr för ett enskilt år. 30 % av den totala kostnaden för de kostnadskrävande objekten ska finansieras inom länsstyrelsens planeringsram. Exempel på sådana insatser kan vara restaurering av ruiner och omfattade byggnadsrestaureringar. Satsningar initieras av länsstyrelsen, RAÄ eller regeringen. Satsningar kan genomföras i ett eller flera län. Gäller satsningen endast ett län bör satsningen antingen avse ett ur riksperspektiv unikt objekt/miljö/tema eller vara av intresse för fler län av andra skäl. I en satsning genomförs oftast olika åtgärder, t.ex. vård och information. Insatserna ska uppgå till minst 350 tkr för ett enskilt år. Exempel på satsningar kan vara marina miljöer, det gröna kulturarvet, Kalejdoskop och det moderna samhällets kulturarv. RAÄ bedömer vilka insatser som ska beviljas medel. Bedömningen sker mot bakgrund av om objektet tidigare år erhållit motsvarande medel och om länsstyrelsens planeringsram anses rymma hela det sökta beloppet. Den totala storleken på tilläggsramen kan variera mellan treårsperioderna och bestäms inför varje treårsperiod av RAÄ. RAÄ och länsstyrelserna har bedömt att behovet för tilläggsramen uppgår till cirka 20-30 mnkr per år. Den slutliga tilläggsramen att fördela till respektive länsstyrelse beslutas av RAÄ när länsstyrelsernas treårsplaner analyserats. Om medel återstår på ramen för den årliga tilldelningen kan dessa medel antingen fördelas till planeringsramen eller till tilläggsramen om stora behov föreligger där. 7.4.4 Planeringsram Genom att lägga fast planeringsramen för tre år framåt ges länsstyrelserna bättre planeringsförutsättningar för den kommande treårsperioden. Planeringsramens storlek kan variera mellan treårsperioderna och bestäms inför varje ny treårsplan (i feb/mars) av RAÄ i form av en indikativ ram. Den indikativa planeringsramens storlek är ett framräknat belopp med utgångspunkt från det totala anslagets storlek i enlighet med budgetpropositionen. Från det totala anslaget avräknas ett uppskattat årligt medelsbehov samt de medel som RAÄ avsätter för tilläggsramen. När den totala indikativa planeringsramen framräknats kan RAÄ, med hjälp av en Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 19 fördelningsnyckel, fördela anslaget till respektive länsstyrelse. Detta görs i februari inför kommande treårsperiod. När anslagets storlek fastställts i regleringsbrevet (dec) beslutar RAÄ om den slutliga planeringsramen. Den slutliga totala planeringsramen är ett framräknat belopp som är beroende av behovet av medel för tilläggsramen och för den årliga ramen. Den totala planeringsramen fördelar RAÄ, med hjälp av fördelningsnyckeln, till respektive länsstyrelse. Det slutliga fördelningsbeslutet fattas av RAÄ i slutet av januari då samtliga ramar fastställs i sedvanlig ordning. Länsstyrelsens tilldelning uttrycks som en procentuell andel av den totala planeringsramen och som ett absolut belopp. Under förutsättning att anslagets storlek inte förändras mellan åren erhåller respektive länsstyrelse således samma belopp under hela treårsperioden 7.4.5 Bidragsprocess Av bilaga 1 framgår handläggningsprocessen för anslaget. Avseende olika omfördelningar under året gäller nedanstående. Grundregeln är att medel som fördelats till särskilda ramar och ej åtgår till avsett ändamål återlämnas till RAÄ. Detta gäller alltid för projekt på tilläggsramen som inte startats. Under året kan länsstyrelsen dock löpande, efter överenskommelse med RAÄ, omfördela medel mellan olika ändamål inom tilläggsramen enligt nedanstående:  om insatser som ingår i tilläggsramen (olika satsningar och kostnadskrävande objekt) blir dyrare än beräknat så får länsstyrelsen täcka de utökade kostnaderna genom de medel som tilldelats på planeringsramen,  det är tillåtet att fördela medel mellan de olika objekten och satsningarna i respektive länsstyrelses tilläggsram. Det är dock inte tillåtet att fördela medel från projekt som inte påbörjats,  Om beviljade kostnadskrävande objekt genomförs på kortare tid och därigenom med större insats från planeringsramen kan ytterligare kostnadskrävande objekt finansieras inom tilläggsramen under kvarvarande år.  i sedvanlig ordning kan medel omfördelas inom planeringsramen mellan fria ramen och ramen för utbetalning av tidigare års bemyndigandebeslut. I samband med prognoser i juni och oktober informerar länsstyrelserna RAÄ om hur medel på de olika ramarna kommer att utnyttjas och vilka behov av ytterligare medel som finns. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 20 Dessa rapporteringar utgör ett underlag för omfördelningen av medel mellan olika ramar och/eller mellan olika länsstyrelser. Nedanstående riktlinjer gäller: Om medel kvarstår på tilläggsramen så kan dessa medel    fördelas till tilläggsramen till de länsstyrelser som arbetar inom samma satsning och som har behov av utökade medel, fördelas till pågående projekt som blivit dyrare än beräknat. Det kan vara kostnadskrävande objekt, satsningar eller projekt på planeringsramen, fördelas till länsstyrelsernas planeringsram för eventuella nya insatser. Om medel kvarstår på planeringsramen och behov inte finns av medel på länets tilläggsram så sker omfördelning till de län som äskat ytterligare medel. Länsstyrelserna kan fortsatt äska medel till samtliga ramar vid omfördelningarna i juni och oktober. RAÄ begär årligen att länsstyrelserna ska redovisa hur de olika ramarna utnyttjats i jämförelse med vad som angavs i treårsplanen. 8 Länsstyrelsens handläggning av kulturmiljövårdsanslaget Övergripande om anslagets användning och hantering 8.1 När RAÄ fattar beslut om delegation i januari bör länsstyrelsen ha så många färdigberedda ärenden att beslut om bidrag kan fattas under perioden februari - april om huvuddelen av de tilldelade medlen. Samtidigt bör länsstyrelsen löpande bereda ärenden som rör projekt med kortare tid för genomförande, och som kan beslutas senare under året. Ett bidragsbeslut är inte en ekonomisk händelse som ska bokföras.22 Det ska dock kunna verifieras med ett expedierat beslut om bidrag, som i huvudsak uppfyller samma krav som en verifikation till en ekonomisk händelse.23 22 23 5 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. 14 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 21 Länsstyrelsens beslut om bidrag mot aktuellt års anslagsram och bidragsmottagarens rekvisition av medel ska ske under samma budgetår. För bidrag till projekt som löper under flera år ska bemyndiganderamen användas för den del av projektet som inte utbetalas under innevarande budgetår. Projekt som beviljas bidrag enbart mot bemyndiganderamen ska genomföras under de närmast kommande tre åren. Inom denna tid ska även bidragsmottagaren rekvirera beslutade bidragsmedel enligt uppgjord utbetalningsplan. Såväl kulturmiljölagen som miljöbalken kan i vissa situationer ge en part rätt till ersättning. Det kan till exempel gälla intrångsersättningar för kulturreservat eller ersättning vid byggnadsminnesförklaringar och ersättningar enligt 2 kap. 15 § KML.24 För det fall avtal om sådan ersättning träffats eller domstol fastställt ersättning, så är staten skyldig att betala ut dessa belopp. I de fall RAÄ inte behåller medel för sådana ändamål, enligt länsstyrelsens årliga underlag, måste denna typ av ersättningar rymmas inom ramen för länsstyrelsens tilldelade beslutsoch bemyndiganderam. Sådana ersättningar ska prioriteras före bidrag enligt bidragsförordningen, eftersom bidrag endast lämnas i mån av tillgång på medel.25 Det föreligger ingen rättighet för den som ansöker om bidrag att erhålla detta. Bidrag prövas i varje enskilt fall mot bakgrund av gällande regler, angelägenhetsgrad och tillgång på bidragsmedel. Länsstyrelsen får inte använda medel ur kulturmiljövårdsanslaget för annat än vad som framgår av bidragsförordningen, RAÄ:s årliga regleringsbrev och fördelningsbeslut.26 Länsstyrelsen får inte utan regeringens tillstånd använda medel ur anslaget för ordinarie verksamhet eller administrativa ändamål (myndighetsuppgifter). Det är inte heller tillåtet att göra schabloniserade avdrag för att täcka kostnader för den allmänna handläggningen av anslaget, till exempel kostnader för handläggande personal och för besiktningsresor i samband med prövning av ärenden. Bakgrunden till detta är att myndigheter enligt 10 § anslagsförordningen (2011:223) har rätt att använda anslag för de ändamål anslaget avser. ESV:s föreskrifter till denna paragraf anger att ”om regeringen inte beslutat annat, ska en myndighets samtliga utgifter för verksamheten, inklusive utgifter för hantering av utbetalning av transfereringar, belasta myndighetens anslag för förvaltning”. Grundprincipen är alltså att de utgifter som uppstår i hanteringen av en myndighets sakanslag ska belasta 24 25 Se kap. 3 och 7.3. 1 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 26 Se kap. 7.1. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 22 förvaltningsanslaget. Det är inte heller möjligt att belasta kulturmiljövårdsanslaget med OHpåslag då man på länsstyrelsen finansierar ett särskilt projekt med detta anslag. Endast direkta projektanknutna kostnader som uppkommer kan belasta kulturmiljövårdsanslaget. Länsstyrelsen får heller inte använda medel ur anslaget för att finansiera:        uppföljning och utvärdering, kulturmiljöövervakning, FoU-insatser, utställningsverksamhet av generell karaktär som inte är kopplad till kulturmiljöer som kan få medel från kmv-anslaget, teknikutveckling av webbsidor, åtgärder som kan erhålla kyrkoantikvarisk ersättning, bidrag till statlig myndighet i egenskap av fastighetsförvaltare. Länsstyrelsen bör i övrigt beakta anslagets användning i förhållande till länsstyrelsens myndighetsuppgifter och tillämpa Lagen om offentlig upphandling27 i de fall kulturmiljövårdsanslagets användning inte avser ett bidragsbeslut.28 För att förtydliga gränsdragningen mellan vad som kan finansieras med kulturmiljövårdsanslaget och vad som är att betrakta som länsstyrelsens uppgifter ges följande exempel, främst utifrån fornvårdens område: Insatser som kan finansieras med kulturmiljövårdsanslaget:      Göra vårdplaner och dokumentationer inför vård och BM-förklaringar Byta ut skyltar Stängsla, röja, klippa Skriva texter och göra layout Informera om kulturmiljöer och förståelsen av dessa samt om vården av dessa gentemot allmänheten (kan vara BM-ägare, skogsägare, entreprenörer, civila samhället)  Framställa kunskapsunderlag 9 §, t.ex. en fördjupad riksintressebeskrivning Insatser som finansieras med länsstyrelsens förvaltningsanslag:    27 28 Planera och budgetera årliga arbeten, ansvara för budget Följa upp utförda arbeten och utöva tillsyn Initiera, upphandla och beställa vård och information Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Se kap. 6. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 23        Söka samarbetspartners, förmedla uppdrag Följa upp årets arbete och skriva verksamhetsberättelse Planering och möten som följer av beställarrollen Val av byggnadsminne och handläggningsprocessen vid bildande Information inom kmv-sektorn, kommun, region, statliga myndigheter Information om lagar och regler Planera för, upphandla och följa upp en konsults arbetsinsats 8.2 Jäv Om det uppkommer en jävssituation inför prövningen av en bidragsansökan bör den jäviga tjänstemannen inte handlägga det aktuella ärendet. I vissa fall är det lämpligare att en annan länsstyrelse prövar ansökan. I vilka situationer jäv kan uppkomma framgår av förvaltningslagen (1986:223) 11-12 § §. 8.3 Beslutsunderlag Innan ett beslut fattas i ett ärende ska länsstyrelsen ha tillräckligt beslutsunderlag. Vad som är tillräckligt beslutsunderlag avgörs i det enskilda fallet. För att bidrag ska kunna lämnas får åtgärderna inte ha påbörjats före länsstyrelsens beslut. Denna rutin krävs för att villkor ska kunna ställas om såväl bidragets användning som antikvarisk medverkan och dokumentation. Länsstyrelsen kan kräva att sökanden gör förtydliganden eller kompletteringar i ansökan. Det kan t.ex. gälla alternativa kostnadsförslag för de åtgärder som länsstyrelsen finner lämpliga eller att tidplan specificeras om detta saknas i den ursprungliga ansökan. I handläggningssystemet Källa finns mallar för begäran om komplettering av ansökan.29 Då ansökan om bidrag inkommer från annan part än fastighetsägaren ska den sökande bifoga en fullmakt, som visar att denne har rätt att företräda fastighetsägaren. Då en förening ansöker om bidrag ska utdrag ur protokoll som styrker undertecknares firmateckningsrätt bifogas. Om projektets genomförande är beroende av tillstånd eller andra ekonomiska bidrag bör beslut om detta vara fattat, eller positivt förhandsbesked lämnat, innan länsstyrelsen fattar beslut om att bevilja bidrag ur kulturmiljövårdsanslaget. Ställer medfinansiärer liknande krav är det dock nödvändigt att vara flexibel så att länsstyrelsen och medfinansiären inte blockerar varandras beslut. 29 Se kap. 4. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 24 8.4 Beslut Länsstyrelen kan nyttja kulturmiljövårdsanslaget på två olika sätt. Dels kan man genom att fatta ett bidragsbeslut bevilja en ansökan från en sökande. Därutöver kan länsstyrelsen besluta att avsätta medel för ett visst ändamål som t.ex. att vårda en fornlämning eller ta fram ett kunskapsunderlag. Detta kan ske i länsstyrelsens regi eller med hjälp av en konsult. I det senare fallet kan lagen (2007:1091) om offentlig upphandling bli tillämplig. Se vidare avsnitt 6 beträffande skillnader mellan bidrag och avtal. Av länsstyrelsens beslut ska, utöver en redogörelse av ärendet, framgå:         med vilket stöd i bidragsförordningen30 och RAÄ:s fördelningsbeslut31 som beslutet har fattats, det beslutade beloppet, hur många procent bidraget utgör av de kulturhistoriska kostnaderna (avser vårdåtgärder), vilket budgetår beloppet ska utbetalas samt senaste rekvisitionsdatum, till vilka åtgärder medlen får användas, vilka villkor som är förenade med beslutet,32 att beslutet inte får överklagas,33 Vilken åtgärdstyp/typer ärendet avser.34 Mallar för beslut (bifall alternativt avslag) finns i Källa. Projekt som sträcker sig över mer än ett kalenderår bör alltid etappindelas. Länsstyrelsen ska till RAÄ skicka kopior på beslut för de ärenden RAÄ efterfrågar. Vilka beslut som ska insändas framgår dels av fördelningsbeslutet och dels genom meddelande som lämnas i särskild ordning. 8.5 Villkor i beslut För att länsstyrelsen ska kunna ställa krav på de insatser som görs med bidrag ur kulturmiljövårdsanslaget fordras att kraven uttryckligen angivits som villkor i beslut om beviljande. För att ett villkor ska vara meningsfullt krävs att det är tydligt formulerat, så att 30 31 Förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Se kap. 7.1. 32 Se kap. 8.5. 33 23 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 34 Se Användarmanual för Källa version 1.3. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 25 mottagaren vet vad han eller hon har att rätta sig efter. Kravet på tydlighet är särskilt viktigt om det senare blir fråga om att upphäva ett beslut. För att ett villkor ska vara ändamålsenligt måste det vara möjligt att bedöma om villkoret är uppfyllt vid tidpunkten för bidragets utbetalning. Det är därmed inte möjligt att villkora ett bidragsbeslut med mer allmänna uppmaningar såsom att löpande underhåll ska utföras så att det kulturhistoriska värdet inte minskar eller att byggnadens kulturhistoriska värden bevaras och ges ett långsiktigt skydd. Denna typ av önskemål kan istället uttryckas under övriga upplysningar eller som bakgrund till beslutet. Länsstyrelsen kan enligt 16 § bidragsförordningen ställa villkor om bidragets användning, antikvarisk medverkan, dokumentation, besiktning och annan redovisning samt bevarande och tillgängliggörande. Länsstyrelsen kan ställa villkor om:         vilka tider som ska gälla för projektet, t.ex. påbörjande, avstämningstidpunkter, slutförande samt sista rekvisitionsdatum, att en viss åtgärd bör utföras före eller efter en viss tidpunkt på året, att utfästelser i ansökan om medfinansiering från andra parter ska vara uppfyllda innan bidrag betalas ut, former för redovisning av bidragets användning när bidraget rekvireras samt länsstyrelsens slutbesiktning, vilken kompetens, vilka material och vilka metoder som ska användas vid den åtgärd för vilken bidrag beviljats, antikvarisk medverkan under utförande av åtgärderna, dokumentation, former för rapportering och arkivering, eventuell övrig redovisning samt vilket format redovisningen ska ha (t.ex. pdf-format),  att RAÄ och länsstyrelsen ska ha rätt att göra redovisningen t.ex. den antikvariska rapporten tillgänglig för allmänheten inom ramen för de respektive myndigheternas verksamhet. Det bör också tydligt framgå av bidragsbeslutet att länsstyrelsen kan vägra att betala ut beviljat bidrag respektive återkräva utbetalat bidrag om sådana omständigheter som anges i 19 § respektive 20 § bidragsförordningen föreligger.35 I samband med bidragsgivning är det inte möjligt att villkora en åtgärd med en annan åtgärd. Om t.ex. bidrag för byggnadsvård lämnas till en privatperson kan villkor om 35 Förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 26 tillgängliggörande inte ställas. I de fall bidrag lämnas till en juridisk person som inom ramen för sin verksamhet bedriver publikt arbete är det enligt vår bedömning möjligt att ställa villkor om att informationsinsatser ska genomföras i samband med vårdinsatserna. I samband med bidrag till byggnadsvård rekommenderar RAÄ att frivilliga överenskommelser träffas med bidragsmottagaren om att byggnaden, åtminstone vid något tillfälle i samband med att åtgärderna genomförs, tillgängliggörs för allmänheten. Detta för att de statliga medel som privatpersoner åtnjuter i form av bidrag ska komma fler till del och bidra till allas förståelse och delaktighet. Då denna form av motprestation inte kan villkoras vid bidrags­ givning får den istället läggas in som en övrig upplysning i beslutet i de fall en frivillig överenskommelse slutits. I de fall ett särskilt bidrag beviljats fastighetsägaren för att genomföra informationsverksamhet i samband med byggnadsvårdsåtgärden kan detta givetvis omfattas av villkor. 8.6 Förfarande vid utbetalning Enligt bidragsförordningen får bidraget utbetalas sedan de åtgärder och kostnader som bidraget avser slutligen har godkänts av den beslutande myndigheten. Huvudregeln är att utbetalning av bidragsmedel ska ske i efterskott, vilket innebär att arbetet ska vara färdigställt innan utbetalning görs36. Även när en åtgärd genomförs i länsstyrelsens regi ska kostnaderna upparbetas på länsstyrelsen innan utbetalning görs från Källa. Det är också möjligt att löpande, t.ex. kvartalsvis, rekvirera medel i takt med att kostnaderna upparbetas. Åtgärderna ska, om det är behövligt, besiktigas av den beslutande myndigheten. I enlighet med 18 § bidragsförordningen får länsstyrelsen uppdra åt annan att utföra besiktning av åtgärden som bidraget beviljats till. Då detta är ett myndighetsarbete får finansiering inte ske med kulturmiljövårdsanslaget. På grund av risken för jäv är det ofta olämpligt att denne person är identisk med den som stått för den antikvariska medverkan i projektet. Se vidare RAÄ:s vägledning om antikvarisk medverkan som återfinns på RAÄ:s hemsida. RAÄ ombesörjer länsstyrelsens utbetalningar av beslutade bidrag. Förfarandet vid utbetalning ska motsvara det som normalt gäller för vidimering och attestering vid fakturahantering. Vid utbetalning från anslaget ska beaktas att:   det finns olika typer av behörigheter i handläggningssystemet Källa,37 utbetalningen bör godkännas av den som normalt skulle ha attesterat utbetalning mot faktura vid en vanlig betalning via ekonomisystemet, 36 37 För undantag från huvudregeln se avsnitt 8.9. Användarmanual till Källa version 1.3 kap 2.2. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 27  den person som senast registrerat utbetalningsuppgifter i ett ärende får inte också godkänna utbetalningen. RAÄ har två utbetalningsdagar i veckan, måndag och torsdag, då betalningsfiler går till post och bank för betalning till leverantör. För att möjliggöra detta skickas natten till onsdag respektive natten till fredag en utbetalningsfil från Källa till Agresso. Detta innebär att betalningar i Källa måste godkännas och beställas senast tisdag respektive torsdag. 8.7 Egna arbetsinsatser och hantering av moms När det gäller ersättning för sökandens eller bidragsmottagarens egna arbetsinsatser och hanteringen av moms kan tre väsentliga frågor ställas, nämligen om sökanden/bidragsmottagaren:    har F-skattsedel eller A-skattsedel, bedriver momspliktig verksamhet och är momsregistrerad, har rätt att dra av moms för den åtgärd som bidraget avser. De tre frågorna hänger inte alltid ihop. Vissa verksamheter är inte momspliktiga, t.ex. bostadsuthyrning och viss utbildningsverksamhet. För frågor i enskilda ärenden avseende skatter, avgifter och anställningsförhållanden hänvisas till Skatteverket. Nedan ges en allmän orientering i frågorna. 8.7.1 Egna arbetsinsatser Sökandens och/eller bidragsmottagarens egna arbetsinsatser är bidragsberättigade. Det är vanligt att sökandens arbetsinsats utgör en del av dennes egen insats och att bidraget används till exempelvis materialkostnader. I de fall där sökanden har den kompetens som krävs kan bidrag lämnas för dennes egen arbetsinsats istället för att en entreprenör anlitas. Om bidragsmottagaren har F-skattsedel svarar denne själv för sociala avgifter. Om bidragsmottagaren inte har Fskattsedel blir det fråga om en anställning och det är utbetalaren av bidraget som svarar för de sociala avgifterna. RAÄ tar inte på sig arbetsgivaransvaret utan respektive länsstyrelse får svara för det, inklusive lönekostnad, källskatt och sociala avgifter, och sedan rekvirera medlen från RAÄ via Källa. Värdet av det egna arbetet kan till exempel beräknas med utgångspunkt i samma norm som gäller för ideellt arbete i projekt som finansieras genom EU:s strukturfonder (för närvarande 180 kr/tim – rev. 2015-02-10 med KPI). Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 28 8.7.2 Bidrag, uppdrag eller anställning För en generell beskrivning av gränsdragningen mellan bidragsbeslut och avtal hänvisas till kapitel 6. I många fall, särskilt inom kulturlandskapsvård och fornvård, görs insatser på länsstyrelsens initiativ. Insatserna regleras då i regel genom avtal med markägaren eller brukaren. I sådana fall handlar det inte om bidragsgivning.38 Att välja mellan bidrag eller köp av tjänst och därmed avtalsskrivning kan i enstaka fall vara komplicerat men bör göras utifrån vad som är lämpligt enligt rådande omständigheter. Man bör då beakta vilka möjligheterna är att ställa villkor för bidraget samt ställa krav på genomförande av åtgärderna. Vilka villkor som kan ställas vid bidragsgivning begränsas av 16 § bidragsförordningen39. När staten lämnar bidrag kan det aldrig säkerställas att de aktuella åtgärderna verkligen utförs. Den enda åtgärd som den bidragsgivande myndigheten kan vidta om åtgärderna inte utförs är att inte utbetala det beviljade bidraget. När länsstyrelsen avtalar om köp av en tjänst är det viktigt att notera den gränsdragningsproblematik som finns mellan uppdragsförhållanden och anställningsförhållanden. Anställningsavtal och uppdragsavtal liknar varandra på så sätt att det i båda fallen handlar om att någon utför arbete för någon annan och får en ersättning för detta. Den avgörande punkten är om den som gör jobbet är tillräckligt självständig för att räknas som en egen aktör, alltså som en uppdragstagare, eller om han eller hon är så styrd i arbetet att det handlar om en anställning. Det finns inte någon klar definition av de båda begreppen i svensk lagstiftning. En så kallad helhetsbedömning måste göras i det enskilda fallet för att avgöra om ett anställnings- eller ett uppdragsförhållande ska anses föreligga. Det avgörande vid denna bedömning är hur samarbetet faktiskt ser ut, inte vad parterna har kallat det. I tveksamma fall gör domstolarna oftast bedömningen att en person är arbetstagare i stället för uppdragstagare. Detta beror på att arbetsrätten är en tvingande skyddslagstiftning som inte ska kunna kringgås. Det avgörande för om avtalet ska räknas som en anställning eller som ett uppdrag är, som nämnts ovan, hur självständigt arbetet utförs. Bland annat påverkas bedömningen av om den som utför arbete står en ekonomisk risk, om arbetet är avgränsat i tiden, hur ersättningen beräknas, om den som utför arbetet har flera uppdrag, om den som utför arbetet har fskattsedel. 38 Se kap. 6. 39 Se avsnitt 8.5 Villkor i beslut. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 29 8.7.3 Hantering av moms Hanteringen av moms regleras i lag.40 En bidragsmottagare som bedriver momspliktig verksamhet, och har avdragsrätt för moms för åtgärder som bidraget avser, ska inte belasta bidraget med moms utan dra av denna på sin ordinarie verksamhet. Principen är alltså att bidraget endast ska täcka bidragsmottagarens faktiska kostnader för köpta varor eller tjänster inklusive moms. Om bidragsmottagaren däremot inte har avdragsrätt för moms ingår ersättning för moms i det bidragsgrundande beloppet. Moms får alltså i sådana fall belasta 7:2-anslaget. Om länsstyrelsen på eget initiativ köper en tjänst, där syftet är samhällsnyttigt men förbättringen formellt inte tillfaller staten utan ägaren, ska momsen rekvireras av länsstyrelsen enligt egna rutiner. Momsen belastar alltså inte anslaget. Exempel på åtgärder när detta kan komma ifråga är vård av fornlämningar och kulturlandskap. Länsstyrelsen är den part som ingår avtal, köper varor och tjänster och betalar priset för detta inklusive moms. Länsstyrelsen rekvirerar sedan medel för att täcka kostnaderna från RAÄ (exklusive moms). Betalningen görs via Källa. Momsen rekvireras separat enligt länsstyrelsens egna rutiner. Rätt till avdrag för ingående moms måste styrkas med en faktura.41 Det är bara den som fakturan är utställd på som kan rekvirera ingående moms, i det här fallet länsstyrelsen. RAÄ kan inte rekvirera ingående moms, eftersom RAÄ enbart verkställer utbetalningen till mottagaren på länsstyrelsens begäran. 8.7.4 Typfall Här följer exempel på vad som gäller i vissa typfall. Typfall 1 På länsstyrelsens initiativ sluts avtal med en markägare för vård av fornlämning eller skötsel av kulturlandskap. I avtalet framgår vad som ska utföras, hur mycket tid som ska läggas ned (vid ersättning baserad på timtaxa) samt kostnadsersättning. I detta typfall ska moms och sociala avgifter hanteras på olika sätt beroende på om markägaren: 1. innehar F-skattesedel, 2. är momsregistrerad. Om markägaren( är privatperson och) inte har F-skattsedel och det enligt avtalet utgår ersättning för arbete är det fråga om ett anställningsförhållande och länsstyrelsen måste 40 41 Mervärdesskattelagen (1994:200) Fakturans utformning styrs av Skatteverkets regler. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 30 betala källskatt och sociala avgifter samt skicka kontrolluppgift. Hela beloppet utbetalas sedan via Källa från RAÄ till länsstyrelsen. Om markägaren har F-skattsedel svarar han/hon själv för skatt och sociala avgifter. Länsstyrelsen betalar fakturan och rekvirerar fakturabeloppet från RAÄ. Om markägaren är momsregistrerad och utför arbetet inom denna verksamhet innehåller fakturan också moms. Länsstyrelsen betalar fakturan och rekvirerar fakturabeloppet exklusive moms från RAÄ. Länsstyrelsen rekvirerar sedan den ingående momsen enligt egna rutiner. Typfall 2 På länsstyrelsens initiativ sluts avtal med kommunen för vård av fornlämning eller skötsel av kulturlandskap. Vården sker inom ramen för kommunens arbetsmarknadsverksamhet. I avtalet framgår vad som ska utföras, hur mycket tid som ska läggas ned samt kostnadsersättning. Ersättning gäller omkostnader i samband med vården, materialkostnader och bidrag till lön för arbetsledare. I detta typfall gäller följande för moms och sociala avgifter. Avtalet med kommunen måste reglera om den ersättning som utgår för arbetet är med eller utan moms. Om kommunen debiterar moms betalar länsstyrelsen ersättning för arbetet inklusive moms. Medel för att täcka ersättning för arbetet exkl. moms rekvireras sedan från RAÄ. Medel för att täcka utlägg för moms rekvireras enligt länsstyrelsens egna rutiner. Kommunen ansvarar för sociala avgifter för de personer som anställts för att utföra arbetet. Typfall 3 En fastighetsägare får bidrag till materialkostnader och egen arbetsinsats för att restaurera en byggnad inom den egna fastigheten. I detta typfall ska moms och sociala avgifter hanteras på olika sätt beroende på om fastighetsägaren: 1. innehar F-skattesedel, 2. är momsregistrerad samt har avdragsrätt för moms för de åtgärder bidraget avser. Om fastighetsägaren inte är momsregistrerad har han eller hon rätt att få ersättning för moms på materialkostnader. Kostnaden belastar anslaget. Om fastighetsägaren inte innehar Fskattsedel måste Länsstyrelsen betala fastighetsägarens egna arbetsinsatser, inklusive Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 31 källskatt och sociala avgifter (ett anställningsförhållande). Medlen utbetalas sedan via Källa från RAÄ till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen skickar även kontrolluppgift. Om fastighetsägaren har F-skattsedel och avdragsrätt för moms för de åtgärder bidraget avser svarar denne själv för moms och sociala avgifter. RAÄ kan betala ut bidraget direkt till mottagaren. Typfall 4 Länsstyrelsen avsätter medel för genomförande av en kulturhistorisk utredning som inte ingår i länsstyrelsens ordinarie verksamhet. Anslaget används till att täcka lön och omkostnader för en person som anställts för att genomföra utredningen. I detta typfall gäller följande för moms och sociala avgifter. Länsstyrelsen betalar källskatt och sociala avgifter samt skickar kontrolluppgift. Medlen utbetalas sedan via Källa från RAÄ till Länsstyrelsen. Moms är inte aktuellt om personen är anställd. 8.7.5 KMV-anslaget och bidragstagarens beskattningsunderlag Riksantikvarieämbetet har ställt frågor till Skatteverket42 för att utreda om KMV-bidrag ska ingå i beskattningsunderlaget hos mottagaren och Skatteverket har nu lämnat följande bedömning43. Om ett bidrag ges till en företagare, myndighet, kommuner, associationer som bedriver ekonomisk verksamhet och som tillhandahåller skattepliktiga varor och tjänster gäller det att avgöra om bidraget utgör ersättning för en överlåten vara eller tillhandahållen tjänst. En förutsättning för att en verksamhet ska anses som ekonomisk är att den innefattar beskattningsbara transaktioner, d.v.s. försäljning av varor och tjänster. En verksamhet som utgör näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen anses i de flesta fall som en ekonomisk verksamhet under förutsättning att det förekommer beskattningsbara transaktioner. Om bidraget utgör ersättning för en skattepliktig motprestation av något slag följer generellt en skyldighet att redovisa mervärdesskatt för mottagaren av bidraget. För att det ska vara fråga om en omsättning krävs också att det finns någon som kan konsumera varan eller tjänsten som har tillhandahållits, d.v.s. en identifierbar mottagare av denna. Om en enskild näringsidkare ansöker om ett bidrag för att ta fram ett kunskapsunderlag där denne inte har något eget intresse av den aktuella rapporten bedömer Skatteverket att det är ett beroende bidrag som det ska utgå mervärdesskatt på. Det kan t.ex. röra sig om ett 42 43 RAÄ dnr 3.4.1-749-2014 Skatteverket dnr 131-131818-14/1152 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 32 kunskapsunderlag som ska användas inom ramen för den bidragsutbetalande myndighetens verksamhet. Den bidragsutbetalande myndigheten får då en tjänst utförd för sig där resultatet ska nyttjas i verksamheten. I de fall bidragsmottagaren får bidraget utan att ha överlåtit en vara eller tillhandahållit en tjänst till bidragsgivaren är det inte fråga om en omsättning. Det är istället fråga om ett oberoende bidrag då bidragsgivaren inte får någon motprestation från bidragsmottagaren. Detta kan anses vara fallet när bidragsmottagaren har ett eget intresse av den produkt som tas fram och den kommer att användas i mottagarens verksamhet. I dessa fall ska inte någon mervärdesskatt tas ut på bidraget. Detta kan t.ex. vara fallet när en näringsidkare får bidrag till att ta fram ett kunskapsunderlag som beskriver en miljö och dess kulturvärden och då underlaget ska användas i näringsidkarens egen verksamhet som t.ex. guideverksamhet i det aktuella området. Det kan också vara fallet när en kommun ansöker om bidrag för att ta fram ett kunskapsunderlag som nyttjas i kommunens arbete med kulturmiljöfrågor. Det spelar i detta sammanhang ingen roll att länsstyrelsen villkorar hur rapporten ska göras och utformas. 8.8 ROT-avdrag Den 13 maj 2009 fattade riksdagen beslut om att skatteavdraget för hushållstjänster även ska gälla det s.k. ROT-avdraget. I regeringens proposition 2008/09:178 framgår följande: "Det finns skäl att närmare redogöra för hur rätten till skattereduktion för ROT-arbete ska hanteras i de fall annat bidrag har betalats ut för arbetet. Förutsättningarna är här desamma som för hushållsarbete, dvs. den som har fått bidrag eller annat stöd från stat, kommun eller landsting för en åtgärd som utgör ROT-arbete kan inte få skattereduktion för samma åtgärd. Samma villkor gäller den som har fått försäkringsersättning för en åtgärd. Skattereduktionen för ROT-arbete avser endast arbetskostnaden. Det är alltså bidrag, stöd eller försäkringsersättning för ett visst arbete som utgör hinder för att arbetet i fråga också ska kunna ge rätt till skattereduktion. I den mån t.ex. ett bidrag särskilt anger att det endast avser kostnad för material finns det således utrymme att räkna arbetet som ROT-arbete. Regeringen anser däremot att om annat bidrag, stöd eller försäkringsersättning lämnats för en del av arbetskostnaden bör inte någon del av arbetet räknas som ROT-arbete". Riksantikvarieämbetet bedömer att om man i bidragsbeslutet särskilt anger att bidraget avser material och inte arbetskostnad så räknas arbetet som ROT-arbete. Detta kan tillämpas när den antikvariska överkostnaden endast utgörs av utökade materialkostnader. Om bidraget Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 33 helt eller delvis avser arbetskostnaden räknas ingen del av arbetet som ROT-arbete. För närmare besked i skattefrågan bör länsstyrelsen hänvisa den bidragssökande till Skatteverket. 8.9 Projekt som inte genomförs som planerat samt förskottsutbetalningar Huvudregeln är att utbetalning av bidragsmedel ska ske i efterskott. Det framgår av 17 § första stycket i bidragsförordningen. Om ett projekt blir försenat så att slutlig utbetalning inte kan ske under året kan länsstyrelsen betala ut det belopp som förbrukats av projektet fram till rekvisitionsdatum. Storleken på det utbetalda beloppet ska framgå av bidragsmottagarens rekvisition. Därefter kan projektet hanteras enligt något av nedanstående alternativ: Alternativ 1 För resterande del av projektet kan länsstyrelsen fatta ett nytt beslut mot bemyndiganderamen eller när nya medel tilldelats kommande budgetår. Alternativ 2 Länsstyrelsen kan också välja att inte ge fortsatt stöd till projektet. Detta förutsätter dock att tidplan och sista rekvisitionsdatum har varit tydligt uttryckta villkor i beslutet om bidrag. Här ska också tydligt ha angivits att ett bidragsbeslut förfaller automatiskt senaste rekvisitionsdatum, om inte rekvisitionen då har inkommit till länsstyrelsen. Alternativ 3 När det gäller den del av bidragsbeloppet som inte förbrukats av projektet kan denna betalas ut i förskott om det finns skäl till det vilket framgår av 17 § andra stycket i bidragsförordningen. En förutsättning för att en sådan utbetalning ska kunna ske är att det finns en projektplan/tidplan av vilken framgår att det funnits en realistisk ambition att genomföra projektet inom den utsatta tiden. Ett skäl till att betala ut bidraget i förskott kan vara att projektet blivit försenat av skäl som ligger utanför bidragstagarens (eller länsstyrelsens) kontroll, till exempel att för projektet nödvändig kompetens inte funnits att tillgå. Observera att skälet ska ligga på bidragstagarens sida och inte hos t.ex. länsstyrelsen. Andra situationer där en förskottsutbetalning kan vara motiverad är när för projektet nödvändiga beslut ännu inte fattats av annan myndighet eller av EU i projekt där medfinansieringsintyg utfärdats. Ytterligare skäl till förskottsutbetalning kan vara att projektet annars inte kan sättas igång på grund av att sökanden saknar likvida medel. Förskottsutbetalningar ska som huvudregel göras till länsstyrelsens konto i avvaktan på att projektet färdigställs. I vissa speciella fall kan det även vara motiverat att göra en utbetalning direkt till bidragstagaren. Ett exempel på en situation där det senare kan vara lämpligt är när Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 34 projektet inte kan startas utan att bidragsmedel tillförs, antingen för att det saknas likvida medel eller för att utbetalningen är en förutsättning för att rekvirera andra medel, t.ex. från EU. En sammanställning över årets förskottsutbetalningar ska sändas till RAÄ senast 15 december. Länsstyrelsen bör ha beredskap för att hantera försenade projekt så att de medel som beslutats för projektet kan omfördelas till andra projekt där utbetalning kan ske före budgetårets slut. Om en sådan omfördelning inte kan göras inom länet ska länsstyrelsen omgående meddela RAÄ. RAÄ kan då omfördela dem till annat län. Så ska också alltid ske när RAÄ har fördelat medel till ett särskilt ändamål som inte förbrukas enligt plan. Oavsett vilket av de ovanstående alternativen som har valts så förutsätter en effektiv bidragsgivning att länsstyrelsen har en god projektuppföljning och att rimliga avstämningstidpunkter anges som villkor i besluten. Länsstyrelsen ska meddela RAÄ senast den 1 juni om överblivna medel, så att dessa kan tas med i det beslut om omfördelning som RAÄ fattar vid halvårsskiftet. I undantagsfall kan meddelande lämnas senare, dock allra senast den 1 oktober. 8.10 Samråd med RAÄ Länsstyrelsen ska samråda med RAÄ inför beslut om kulturminnen som kan medföra ersättningsskyldighet eller på annat sätt är av större vikt.44 Detta gäller även innan åtgärder vidtas för att skydda, vårda eller undersöka en fornlämning.45 Länsstyrelsen ska också samråda med RAÄ innan beslut fattas om områdesskydd, om beslutet kan leda till ersättning, inlösen eller annan ekonomisk förpliktelse för staten. Detta kan avse långsiktiga ekonomiska åtaganden i fråga om vård och skötsel som bekostas av kulturmiljövårdsanslaget. 46 Detta innebär att länsstyrelsen ska samråda med RAÄ inför bildande av kulturreservat. Samråd ska inledas i ett så tidigt skede av processen som möjligt för att RAÄ ska ha möjlighet att lämna synpunkter och eventuellt reservera de medel som behövs. En samrådshandling ska upprättas som innehåller en beskrivning av det blivande reservatets avgränsning, en uppskattning av kostnader och finansiering samt eventuella särskilda frågeställningar. I det årliga äskandet ansöks om intrångsersättningar som beräknas utbetalas det kommande budgetåret. 1 § kulturmiljöförordningen (1988:1188). 6 § kulturmiljöförordningen (1988:1188) med hänvisning till 2 kap. 7-8 §§ och 15 § kulturmiljölagen (1988:950). 46 26 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 45 44 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 35 9 9.1 Samfinansiering Samfinansiering allmänt Kulturarvet tillmäts en allt större betydelse som resurs för lokal och regional utveckling. Länsstyrelsen bör därför verka för att stödja eller driva projekt där kulturmiljövårdens bidragsmedel kan användas tillsammans med ekonomiska medel från annat håll. Det kan till exempel vara medel från:        EG:s strukturfonder och andra EU-program såsom landsbygdsprogrammet, andra centrala myndigheter, kommuner, andra typer av länsstyrelseanslag, arbetsförmedlingen, näringslivet, ideella föreningar. RAÄ:s regleringsbrev medger också att bidrag kan beviljas för insatser inom ramen för länens och regionernas regionala utvecklingsprogram (RUP). Det går att teckna fleråriga47 åtaganden för projekt inom ramen för dessa program - förutsatt att medel finns tillgängliga inom länsstyrelsens bemyndiganderam. Alternativt kan besluts- eller avsiktsförklaringar villkoras med att medel ställs till länsstyrelsens förfogande. En rekommendation är dock att i första hand använda sig av bemyndiganden48 för sådana fleråriga projekt. En bred och effektiv samfinansiering av kulturmiljövårdsanslaget ökar dess nytta. Samtidigt kan ömsesidiga fördelar uppnås. Kulturmiljö- eller kulturarvsprojekten bidrar inte bara till att bevara och utveckla kulturmiljön. De stärker också lokal och regional utveckling genom sitt positiva mervärde. 47 48 Årets tilldelade medel plus bemyndigande. Se kap. 5.2 och 5.3. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 36 9.2 Begränsningar avseende landsbygdsutvecklingsåtgärder Regeringen har aviserat att miljöersättningar till landskapselement och utvald miljö inom landsbygdsprogrammet inte kommer att lämnas under kommande programperiod 2014­ 2020. Detta kan komma att ändra nedanstående regelverk och förutsättningar. Bidrag från kulturmiljövårdsanslaget får inte avse åtgärder för vilka ersättning har lämnats enligt 2 kap. förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.49 Enligt 2 kapitlet i ovan nämnda förordning (2007:481) lämnas:    kompensationsbidrag, miljöersättningar, miljöinvesteringar. Dessa stöd kan till exempel gälla skötsel av betesmarker och slåtterängar, skötsel av fäbod-, alvar- och skogsbeten, skötsel av våtmarker, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet, anläggning och restaurering av överloppsbyggnader, trägärdesgårdar, stenmurar, alléer och bevarandevärda eller svårbrukade åkermarker. Miljöersättningar utgår enligt 5-åriga åtaganden, där mottagaren åtar sig att till exempel sköta samtliga landskapselement inom åtagandeenheten. De landskapselement som ingår i åtagandet finns specificerade i beslutet. Ersättning för miljöinvesteringar ges i samband med restaurering och liknande av överloppsbyggnader och vissa landskapselement. Medel från kulturmiljövårdsanslaget får inte ges för några åtgärder som samtidigt får stöd enligt 2.kap förordningen (2007:481) om landsbygdsutvecklingsåtgärder. Det är dock möjligt att genom välformulerade beslut stödja insatser på objekt som samtidigt får ersättning ur landsbygdsprogrammet, om ersättningen/bidragen avser olika och klart separata åtgärder. Det är alltså i teorin möjligt att en renovering av t.ex. en ängslada sker genom att landsbygdsprogrammet lämnar ersättning för grundarbeten och bidrag från kulturmiljövårdsanslaget utgår för takarbeten. Om anslaget används på detta sätt är det av yttersta vikt att besluten är så formulerade och villkorade att det inte råder något tvivel om att de olika ersättningarna eller bidragen stödjer separata insatser på respektive objekt. Detta dels för att följa författningarna, och dels för att undvika att mottagaren blir återbetalningsskyldig vid revision. 49 14 § andra stycket förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 37 RAÄ anser att länsstyrelsen i hanteringen av de olika bidragen bör samverka både på en konkret ärendenivå, för att kvalitetssäkra bidragsgivningen, och på en övergripande nivå, så att de olika stödformerna kan samverka på ett sätt som leder till största möjliga nytta för de rurala kulturmiljöerna. 10 10.1 Redovisning av anslagets användning Löpande uppföljning Uppföljning av kulturmiljövårdsanslaget är av stor betydelse för att rätt insatser ska kunna prioriteras så att anslagsanvändningen kan styras dit de ger största möjliga effekt och nytta. Vilka insatser som genomförts under tidigare år utgör ett viktigt underlag för såväl RAÄ som länsstyrelserna när insatserna i kommande treårsplan ska prioriteras. Årlig uppföljning av kulturmiljövårdsanslaget är nödvändig för att RAÄ i enlighet med regleringsbrevet ska kunna rapportera till regeringen hur anslaget använts och vilka effekter som uppstått. En årlig uppföljning innebär också att länsstyrelserna får kunskap om att de insatser som planerats blivit av samt vilka effekter som uppnåtts. Den årliga uppföljningen utgör därmed ett viktigt underlag för styrning av verksamheten under pågående treårsperiod samt inför planering av kommande 3-årsperiod. RAÄ för en kontinuerlig dialog med länsstyrelserna om anslagets användning för att öka möjligheten till ett effektivt nyttjande av anslaget och för att förbättra uppföljningen av anslagets resultat och effekter. Dialogen äger bland annat rum vid uppföljningsmöten och fördjupade dialoger om anslagets användning. Bedömningen av hur verksamheten fungerat tidigare år grundar sig på dessa möten, på skriftliga redovisningar av anslagets användning samt uppgifter från handläggningssystemet Källa.50 10.2 Redovisning i Källa Registrering i systemet Källa ska göras löpande för att länsstyrelsen och RAÄ ska kunna följa hur ramarna utnyttjas. Viktiga uppgifter som bör registreras så snart som möjligt är     50 nya ärenden och åtgärder beslut om bifall utbetalningar samfinansiering Se kap. 4. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 38  nulägesbeskrivning och effekter (endast för vårdåtgärder) Alla uppgifter i Källa är inte obligatoriska att fylla i, men för att statistik från systemet ska kunna användas är det viktigt att alla uppgifter fylls i. Hela systemet för prognoser och uppföljning av anslagets användning bygger på att rätt uppgifter är registrerade i tid. Inkomna ärenden som avslås behöver inte längre registreras i Källa. Glöm inte avsluta ärendet även i Källa. För ytterligare vägledning i arbetet med Källa hänvisas till Användarmanual till Källa. 10.3 Årlig redovisning Länsstyrelsen ska enligt RAÄ:s begäran redovisa hur årets medel har använts, vilka prioriteringar som gjorts och vilka effekter som uppnåtts. Redovisningen används som underlag för RAÄ:s årsredovisning. Länsstyrelsens redovisning behöver inte innehålla uppgifter som RAÄ kan hämta från Källa. Senast den 31 december ska samtliga uppgifter som är obligatoriska att registrera i Källa vara ifyllda. Efter detta datum får inga förändringar göras av aktuellt års uppgifter. Den myndighet som fattar beslut om bidrag får villkora bidragsgivningen bland annat med krav på antikvarisk medverkan och dokumentation. Sökanden ska skicka den antikvariska rapporten till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska i sin tur skicka ett exemplar av rapporten till Riksantikvarieämbetets Avdelning för arkiv och bibliotek om bidrag lämnats till åtgärder på ett byggnadsminne (3 kap. kulturmiljölagen) eller en ruin (2 kap. kulturmiljölagen). 10.4 RAÄ:s prognoser RAÄ ska till regeringen lämna utgiftsprognoser för kulturmiljövårdsanslaget under det pågående budgetåret. Detta ska för närvarande göras tre gånger per år. Inför varje prognos hämtar RAÄ uppgifter från Källa. Därutöver kan RAÄ begära in ytterligare uppgifter av länsstyrelsen om det behövs för prognoserna. Vilka dessa ytterligare uppgifter är beror av aktuellt regleringsbrev och RAÄ:s delegationsbeslut.51 11 11.1 vård av:  51 Byggnadsvård Generella prioriteringar och undantag Enligt bidragsförordningen kan bidrag lämnas till kulturhistoriskt motiverade kostnader vid byggnadsminnen, Se kap. 7.1. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 39   bebyggelse i kulturreservat, bebyggelse som är av riksintresse för kulturmiljövården. Bebyggelse kan utgöras av bebyggelsemiljöer, byggnader och andra anläggningar. Bidrag får även lämnas till vård av andra värdefulla kulturmiljöer som har särskild betydelse för förståelsen av historiska sammanhang eller som har särskild lokal eller regional betydelse. Bidrag får bara lämnas om det kan antas att miljöns kulturhistoriska värden kommer att bevaras för framtiden. Vid bidragsgivningen ska även beaktas om miljön och dess kulturhistoriska värden är eller kommer att bli tillgängliga för allmänheten. Fastighetsägarens egen insats samt möjlighet att långsiktigt upprätthålla en ändamålsenlig förvaltning av de kulturhistoriska värdena ska även beaktas vid bidragsgivningen. Då den nya förordningen inte föreskriver hur många procent som maximalt får lämnas i bidrag utav de kulturhistoriskt motiverade kostnaderna är det nu länsstyrelsens uppgift att bedöma hur stort bidrag som kan lämnas i varje enskilt ärende. I RAÄ:s fördelningsbeslut52 kan även andra prioriteringar anges, till exempel att hotad bebyggelse eller bebyggelse som pekas ut i länets kulturmiljöprofil är prioriterad. Precisering av prioriteringsgrunder bör ske på regional nivå utifrån de regionala strategierna för anslagets användning. I länsstyrelsens prioriteringar inför bidragsgivningen bör en sammanvägd bedömning göras av alla de faktorer som påverkar ett objekts/miljös kulturhistoriska värde. Nedmontering och flytt av en byggnad av museala skäl kan t.ex. innebära att den på ett avgörande sätt förlorar en del av sitt kulturhistoriska värde, eftersom det ofta ligger ett värde i att en byggnad ligger just på den plats där den en gång uppfördes. För att en flyttad byggnad ska komma i fråga vid bidragsgivning krävs därför att andra värdekriterier väger desto tyngre. En flyttad byggnad som är skyddad enligt KML,53 eller äger ett så stort kulturhistoriskt värde att den kan komma att skyddas enligt denna lag, kan givetvis komma i fråga för bidragsgivning. Vissa typer av byggnader, till exempel härbren och lador, har också varit avsedda att kunna flyttas, och förmedlar därigenom kunskaper om äldre tiders brukningsmetoder. 52 53 Se kap. 7.1. Kulturmiljölagen (1988:950). Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 40 I enlighet med 14 § i bidragsförordningen får bidrag inte utgå till:    åtgärder som kan erhålla kyrkoantikvarisk ersättning, sådana specifika åtgärder för vilka ersättning enligt 2 kap. förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdutvecklingsåtgärder har utgått,54 en statlig myndighet i egenskap av fastighetsförvaltare.55 11.2 11.2.1 Allmänt om kulturhistoriskt motiverade kostnader Att beräkna den kulturhistoriskt motiverade kostnaden Den bidragssökande ska till bidragsansökan bifoga bl.a. en offert/kostnadsberäkning som visar kostnaden för att genomföra den önskade kulturhistoriskt lämpliga åtgärden. Länsstyrelsen ska bedöma hur stor del av kostnaden som är kulturhistoriskt motiverad. För detta krävs att kostnaden uppskattas för att endast erhålla den nödvändiga funktionen, utan att särskilda kulturhistoriska hänsyn har tagits, t.ex. tätt tak eller hela fönster. Denna standardkostnad kan i regel inte avse den billigaste lösningen. Som riktlinje för standardutförande kan länsstyrelsen utgå från den nivå som skulle kunna krävas med stöd av plan- och bygglagen. Vid osäkerhet i bedömningen av den kulturhistoriskt motiverade kostnaden kan det vara lämpligt att länsstyrelsen låter den bidragssökande komplettera ansökan med en offert/kostnadsberäkning för standardutförandet. Vid omfattande och antikvariskt komplicerade åtgärder kan det finnas anledning till att en alternativ offert finansieras med kulturmiljövårdsanslaget, då det annars kan vara svårt att få en entreprenör/konsult att lämna pris på ett utförande som inte kommer till stånd. Utgångspunkten vid bidragsgivning bör vara att önskat kulturhistoriskt utförande genomförs till bästa pris. Om möjligt bör därför offerter från fler entreprenörer bifogas bidragsansökan. Detta är dock inte alltid möjligt eller nödvändigt, t.ex. på grund av att det endast finns en aktör med efterfrågad kompetens eller om åtgärden inte kräver det med hänsyn till dess art eller omfattning. För vägledning i denna fråga se handbokens avsnitt 10.2. Däremot kan länsstyrelsen utföra vård på fornlämning som ligger på en fastighet som staten (utom Statens Fastighetsverk eller Riksantikvarieämbetet) förvaltar. Det beror på att det, medan det finns krav på en fastighetsägare att vårda de byggnader som finns på fastigheten, inte finns något krav på att en fastighetsägare ska vårda en fornlämning som finns på hans eller hennes fastighet. 55 54 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 41 11.2.2 Livslängd och underhållscykler Bidragets storlek bör inte påverkas av den valda lösningens livslängd eller av underhållscykler. Vid en bidragsprövning kan hänsyn endast tas till den kostnadsbild som just då föreligger. Att försöka uppskatta framtida kostnader och underhållscykler blir alltför komplicerat. Material och metoder som har en kortare hållbarhet ger möjlighet att söka bidrag vid kommande underhållstillfällen. Möjligen kan det finnas anledning att lämna en högre procentsats för material med särskilt korta underhållsintervall. Detta kan ibland vara en förutsättning för att få till stånd en antikvariskt angelägen lösning. 11.2.3 Kan bidrag utgå till lösningar som inte är antikvariskt lämpliga? För skyddad bebyggelse ska lösningar väljas som är i överstämmelse med aktuella skyddsbestämmelser e.d. För den oskyddade bebyggelsen kan bristen på medel medföra att det antikvariska utförandet i undantagsfall inte går att prioritera. Bidrag har av kostnadsskäl t.ex. utgått till pannplåt som ersättning för stickspån, trots att stickspån i detta fall var det kulturhistoriskt lämpliga utförandet. En samling ängslador kan ha ett stort miljöskapande värde, vilket kan bevaras även med det enklare taket. Största möjliga kulturmiljönytta bör eftersträvas i förhållande till det kulturhistoriska värdet. 11.3 Exempel på kulturhistoriskt motiverade kostnader Nedan ges några konkreta exempel på vad som kan räknas som kulturhistoriskt motiverade kostnader. Exemplen bygger på RAÄ:s och länsstyrelsernas erfarenheter och den praxis som utvecklats genom åren. Exempelsamlingen är övergripande men inte heltäckande. Länsstyrelsen bör prioritera och förtydliga utifrån regionala förutsättningar och behov. 11.3.1 Antikvarisk medverkan Vid restaureringsarbeten är medverkan av antikvariskt sakkunniga personer av stor betydelse, både för valet av utgångspunkter och för de resultat som uppnås. Det är också en förutsättning för att det lämnade bidraget ska göra största möjliga nytta för kulturmiljön. Som kulturhistoriskt motiverade kostnader räknas den merkostnad som uppstår vid:      förundersökning och projekteringsarbete med antikvarisk inriktning, särskilda byggnadshistoriska undersökningar, antikvarisk dokumentation i övrigt som utförs av särskilt sakkunniga, arbeten som kräver medverkan av exempelvis konservator och andra särskilt sakkunniga, antikvarisk medverkan och dokumentation under byggprocessen. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 42 Den antikvariska experten anlitas av den bidragssökande. Kostnadsansvaret regleras därmed också i avtal mellan dessa parter. Eftersom antikvarisk medverkan är kulturhistoriskt motiverad kan bidrag beviljas som helt eller delvis täcker kostnaden. Avseende antikvarisk medverkan hänvisas till RAÄ:s vägledning.56 Vilka krav som i dessa sammanhang kan ställas på antikvariskt sakkunnig framgår också av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2006:6) om certifiering av sakkunniga kontrollanter av kulturvärden vid ändring av byggnadsverk.57 Boverket kan också lämna information om behöriga personer, som är certifierade som sakkunniga kontrollanter av kulturvärden. 11.3.2 Överloppsbebyggelse Överloppsbebyggelse är i detta sammanhang byggnader och anläggningar som förlorat sin funktion och saknar användning. Bedömning av om en byggnad kan anses vara av överloppskaraktär får göras utifrån den situation som för närvarande råder. Att ett objekt någon gång efter bidragsgivning och vårdinsats får ett varsamt brukande bör uppmuntras, då det minskar byggnadens framtida bidragsbehov. Samhällets förändringar skapar ständigt nya överloppsbyggnader. Samtidigt är dessa byggnader viktiga för förståelsen av samhälls­ historien. Vård och underhåll av överloppsbebyggelse innebär i många fall en ekonomisk belastning för ägaren. Därför kan man betrakta huvuddelen av kostnaderna för överloppsbyggnader som en kulturhistorisk kostnad. Exempel på överloppsbebyggelse är ekonomibyggnader inom lantbruket som inte längre fyller någon funktion på grund av nedläggning eller ändrad inriktning av driften. Hit kan höra äldre ladugårdar, logar, vagnslider, härbren, väder- och vattenkvarnar, sågar, smedjor samt andra byggnader och anläggningar som står kvar som minnen från äldre tiders lantbruk. I äldre bruks- och industrimiljöer finns hyttor, hammarsmedjor och fabriksbyggnader som i dag kan sakna användning. Även kulturhistoriskt värdefulla bostadshus kan betraktas som överloppsbyggnader om de inte nyttjas. Det kan till exempel vara fallet i regioner som präglas av agrar bebyggelse med två eller flera bostadshus på samma gård eller i slotts- och herrgårdsmiljöer. Det finns även byggnader som inte helt kan sägas vara överloppsbyggnader men ändå tangerar detta begrepp, såsom kyrkstugor och samevisten. Nyttovärdet för ägaren är i dessa fall lågt då nyttjandet är reglerat till viss tid och behovet av den ursprungliga användningen 56 57 Vägledning Antikvarisk medverkan, http://www.raa.se/publicerat/varia2012_4.pdf Se Boverkets författningssamling på www.boverket.se Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 43 är begränsat. Det smidigaste sättet att hantera dessa miljöer är att i bedömningen av den kulturhistoriskt motiverade kostnaden klassificera dem som överloppsbyggnader. På detta bidragsgrundande belopp kan en förhållandevis låg bidragsprocent beräknas, då det ändå finns ett mindre nyttovärde för ägaren. 11.3.3 Överstora ytor Byggnader med överstora ytor utgör en speciell kategori av överloppsbyggnader. Äldre tiders byggnader ter sig inte sällan överväldigande stora i förhållande till de behov som finns i dagens samhälle. Det kan till exempel vara bostadshus som bara nyttjas till en ringa del. Sådana bostadshus är framförallt representerade i högreståndsmiljöer. Det kan också röra sig om ekonomibyggnader med överstora ytor. Vid länsstyrelsens bedömning av kulturhistoriskt motiverade kostnader för byggnader med överstora ytor bör utgångspunkten vara byggnadens nyttjandegrad. Om t.ex. 60 % av en byggnad inte nyttjas, utan är att betrakta som en överstor yta, är denna del av den totala underhållskostnaden till sin helhet bidragsgrundande. Kostnaden för den nyttjade delen, dvs. 40 % av totalkostnaden, är därmed endast bidragsgrundande om fördyrning uppstår på grund av kulturhistoriska skäl, t.ex. att särskilda material och metoder ska användas. Denna beräkningsmetod kan med fördel användas vid åtgärder på tak och fasader. När det gäller underhåll av fönster på en byggnad med överstora ytor kan på motsvarande sätt kostnaden för underhållet i de oanvända rummen i sin helhet betraktas som en kulturhistorisk kostnad. För de övriga fönstren i den nyttjade delen av byggnaden utgörs den bidragsberättigade kostnaden av den fördyrning som uppstår på grund av kulturhistoriska skäl. 11.3.4 Byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som saknar funktion Vård av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som saknar funktion för byggnadens nyttjande, men som är värdefulla från kulturmiljösynpunkt, kan betraktas som kulturhistoriskt motiverade kostnader. Det kan till exempel vara torn, skorstenar, snickarglädje, verandor, blindfönster, balustrader, trappor, bakugnar, paneler, dekorationsmåleri och skulptural utsmyckning. Förutom vården av själva byggnaden kan bidrag även utgå till vård och underhåll av byggnadstillbehör, dvs. fast inredning och annat som byggnaden blivit försedd med för stadigvarande bruk enligt jordabalken och som därmed kan skyddas enligt KML. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 44 11.3.5 Bibehållande av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar Vid reparation av skadade byggnadsdelar kan bidrag lämnas under förutsättning att reparation är ett dyrare alternativ än att byta ut byggnadsdelarna. Utgångspunkten är att reparera istället för att byta ut. Detta gäller såväl grund, stomme, takstol, panel, dörrblad som fönsterbågar. Om det inte är möjligt att bibehålla kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnadsdelar bör man dokumentera och analysera dem, eftersom dessa kan vara en viktig källa till kunskap. Kostnader för denna typ av åtgärder kan vara bidragsgrundande. När en del av en byggnad måste ersättas bör denna i första hand ersättas med antikvariskt lämpliga material och i enlighet med tidigare gestaltning. Det är möjligt att bidrag utgår till att ersätta en skadad byggnadsdel med en kopia. Bidraget kan då avse den högre kostnaden för att ge byggnadsdelen den kulturhistoriskt lämpliga utformningen. Det kan förekomma att aktuellt material inte längre finns att tillgå, inte är ekonomiskt försvarbart att prioritera eller inte uppfyller dagens normer. Om t.ex. en icke synlig stomdel måste bytas ut kan det finnas tillfällen när ett billigare modernt material ger största kulturmiljönytta totalt sett. En bedömning måste dock göras från fall till fall beträffande objektets skyddsform, kulturhistoriska värde och tekniska förutsättningar. 11.3.6 Antikvariskt lämplig teknik och särskild ytbehandling Krav på antikvariskt lämplig teknik eller detaljutformning kan medföra att bidragsberättigade kulturhistoriska kostnader uppstår. Det kan t.ex. gälla:           understrykning av taktegel på öppen läkt, takplåtar med viss typ av falsning, platsblandad puts, för hand påförd puts, särskild ytbehandling såsom kalkavfärgning, ommålning av äldre plåttak med traditionella oljefärger, penselstrykning istället för rollning, olika slag av dekorativt måleri, handbearbetad yta såsom bilning och hyvling, ramsågad yta istället för cirkelsågad yta. 11.3.7 Antikvariskt felaktiga material och metoder Det är inte ovanligt att från antikvarisk synpunkt felaktiga material eller metoder har använts i samband med arbeten på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det kan t.ex. gälla olika slag av plastfärger eller en olämpligt sammansatt puts, vilka kan förorsaka skada på Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 45 underliggande material. Maskinellt påförd puts eller en modern målningsteknik kan ha använts istället för en traditionell hantverksteknik. Om antikvariskt felaktiga material eller metoder har förorsakat58 eller riskerar att förorsaka skada på byggnader av högt kulturhistoriskt värde bör dessa ersättas med något som är mera lämpligt. En beräkning av den kulturhistoriskt motiverade kostnaden bör då ligga till grund för bidragsgivningen, eftersom det är i fastighetsägarens intresse att byggnaden fortlever. När en felaktigt utförd tilläggsisolering har medfört att skador av hussvamp har uppstått kan bidrag lämnas till projektering av ett byggnadstekniskt och kulturhistoriskt korrekt utförande samt till de kulturhistoriskt motiverade kostnader som ett återställande medför. I de fall felaktiga material/metoder inte utgör något hot mot byggnadens fortlevnad men det felaktiga materialets livslängd är slut kan bidrag lämnas till kulturhistoriskt motiverade kostnader. Bidrag till ett återställande till antikvariskt lämpliga material eller metoder kan också lämnas vid andra tillfällen om det t.ex. rör sig om en publik miljö med höga kulturhistoriska värden där upplevelsevärden eller pedagogiska värden talar för detta. Ibland kan det finnas skäl att lämna bidrag till ett återställande i samband med att andra åtgärder vidtas. Det kan ibland behövas byggnadsarkeologiska eller byggnadshistoriska undersökningar för att ta reda på mer om byggnadens ursprungliga material och metoder, vilket kan betraktas som en kulturhistoriskt motiverad kostnad. 11.3.8 Arbetsinsatser gällande eldstäder/kakelugnar Enligt den praxis som utvecklats är underhåll och reparationer av en ursprunglig/äldre eldstad i särskilt kulturhistoriskt värdefulla eller publika miljöer bidragsberättigad. Det kan till exempel röra sig om omsättning eller andra genomgripande insatser. Motivet för detta är att eldstaden utgör en betydelsefull del av byggnaden, som berättar något om förhållandena när den uppfördes. Den kulturhistoriskt motiverade kostnaden utgörs av skillnaden mellan vad det kostar att sätta om en kakelugn och vad det kostar att installera en modern kamin. Om en eldstad kan anses vara av överloppskaraktär kan hela kostnaden vara bi­ dragsgrundande. En eldstad som krävs för byggnadens uppvärmning kan naturligtvis inte anses vara av överloppskaraktär. Eventuellt kan en fastighetsförsäkring täcka kostnader för vissa typer av skador, vilket bör beaktas i samband med bidragsgivning. 58 Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 46 Att återinstallera en magasinerad, till byggnaden hörande, originalkakelugn kan räknas som en kulturhistoriskt motiverad kostnad. Det är däremot mera tveksamt om bidrag kan lämnas för att ersätta en tidigare utriven originalkakelugn med en annan. Frågan bör avvägas i varje enskilt fall. 11.3.9 Inköp av speciella maskiner eller verktyg Vid restaurering kan det finnas behov av att anskaffa speciella verktyg eller maskiner för att åstadkomma ett för byggnaden unikt detaljutförande. Det är då rimligt att betrakta inköp eller tillverkning av specialverktyg eller dito maskiner som en kulturhistoriskt motiverad kostnad. Dessa specialverktyg kan t.ex vara spånhyvlar, stål/hyvlar för profilerade lister, putsslädar, mur- och fogslevar. Det är lämpligt att för objektet speciellt framtagna verktyg följer byggnaden för att underlätta framtida vårdinsatser. Det bör inte lämnas bidrag till stan­ dardverktyg som en fastighetsägare har ett normalt behov av, men en överloppsbyggnad som förvaltas av en ideell förening bör kunna få bidrag även till standardverktyg. 11.3.10 Anpassade installationer Installationer kan behöva dras fram på ett för byggnaden skonsamt sätt för att minimera ingrepp i byggnaden och specialutformas/placeras för att harmoniera med den kulturhistoriska miljön. Till exempel kan el- och vvs-installationer behöva anpassas för att undvika genomborrning av äldre murverk eller andra konstruktioner av betydelse för det kulturhistoriska värdet. De extra kostnader som den anpassade installationen innebär i form av merarbete och större materialåtgång kan då anses vara kulturhistoriskt motiverade. 11.3.11 Installation av brandskydd Betydande delar av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen är uppförd i lättantändliga material. Det förekommer därför frågor om installation av brandskydd kan räknas som en kulturhistoriskt motiverad kostnad. Normalt har fastighetsägaren både ett eget intresse och en skyldighet att sörja för förebyggande brandskydd, till exempel i form av brandvarnare. Detta bland annat genom de krav som ställs i lag59 och av försäkringsbolag avseende förebyggande brand- och stöldskydd. Installation av brandskydd kan därför normalt bara räknas som en kulturhistoriskt motiverad kostnad om det rör överloppsbyggnader,60 som är av kulturhistoriskt värde och där 59 60 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Se kap. 12.3.2. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 47 förebyggande brandskydd inte kan finansieras på annat sätt än genom kulturmiljövårdsanslaget. Dock kan kostnaden för ett anpassat utförande betraktas som kulturhistoriskt motiverad, se punkt 1.3.10. 12 Tillgängliggörande 12.1 Utångspunkter för tillgängliggörandeinsatser De nationella målen för kulturmiljöarbetet poängterar betydelsen av kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser så att ett inkluderande samhälle uppnås och människor får möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön. Bidragsförordningen tydliggör också att allmänhetens tillgång till kulturmiljöerna ska beaktas vid bidragsgivningen samt vikten av att kulturmiljöerna görs tillgängliga för alla. Medel kan enligt 7 § bidragsförordningen lämnas för tillgängliggörande insatser. För att bidragsgivningen ska vara förenlig med förordningen ska dessa tillgänglighetsinsatser avse värdefulla kulturmiljöer och målgruppen ska utgöras av allmänheten. Till allmänheten räknas t.ex. enskilda, fastighetsägare, entreprenörer och civila samhället men inte stat, kommun och landsting. I begreppet information om värdefulla kulturmiljöer kan även rymmas information om god byggnadsvård för kulturhistoriska miljöer. I handbokens avsnitt 8.5 framgår att ett bidrag till byggnadsvård normalt inte kan villkoras med att tillgängliggörandeinsatser ska genomföras av bidragsmottagaren. Det är däremot angeläget att länsstyrelen i kontakterna med en bidragsmottagare poängterar vikten av att bidragsobjektet görs tillgängligt för allmänheten. Kontakterna med fastighetsägaren i samband med ett vårdärende kan resultera i att bidrag också beviljas för att genomföra tillgänglighetsinsatser. Det är av stort värde att också kunna inspirera medfinansiärer till att lägga resurser på tillgängliggörande insatser då kulturmiljövårdsanslaget är begränsat i förhållande till de stora behov som föreligger. 12.2 Former för tillgängliggörande I begreppet tillgänglighet ryms såväl kunskapsförmedling genom att sprida information om kulturmiljöer och de historiska företeelser och händelseförlopp som de representerar som att genom olika fysiska åtgärder bereda allmänheten tillträde till miljöerna. Det är angeläget att den information som sprids regelbundet ses över så att den på ett rättvisande sätt förmedlar Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 48 även ny kunskap och ger ett brett perspektiv på kulturmiljöerna. Några begränsningar finns inte avseende i vilka former information ges och tillgänglighet uppnås. Tillgänglighet handlar om möjligheterna till förståelse och delaktighet i vid bemärkelse och formerna för tillgängliggörande får utgå från objektets förutsättningar. Insatserna utgörs idag inte bara av skyltar och broschyrer utan information kan spridas genom olika former av digitala medier. Genom nya tekniska möjligheter ökar sätten på vilka vi kan sprida kunskap om kulturmiljöerna. Medel får dock inte nyttjas för teknikutveckling, vilket framgår av avsnitt 8.1. I detta stycke framgår också att bidrag inte får lämnas till generell utställningsproduktion utan endast till utställningar om kulturmiljöer. Exempel på sätt att genomföra tillgänglighetsinsatser kan vara genom trycksaker, skyltar, modeller, information på digitala medier, guidningar, utställningar, stigar, ramper, stättor, räcken. Den gemensamma nämnaren utgörs av att kulturmiljöerna tillgängliggörs för allmänheten. 12.3 Funktionshindersaspekten på tillgängliggörande Bidragsförordningen uttrycker att tillgänglighetsinsatser ska genomföras så att kulturarvet så långt som möjligt görs tillgängligt och användbart för alla. Bidragsgivningen bör därför präglas av ett förhållningssätt som innebär att tillgänglighetsinsatser genomförs så att funktionshinder undanröjs i så stor utsträckning som möjligt. För vägledning i hur tillgänglighetsinsatser på bästa sätt kan utformas hänvisas till handboken ”Tillgängliga naturoch kulturområden” av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Handisam som återfinns på Riksantikvarieämbetets hemsida. 13 13.1 Arkeologi Bidrag och ersättningar vid arkeologiska undersökningar En översyn av de allmänna råden för bidrag och ersättningar vid arkeologiska undersökningar pågår för närvarande. När den nya vägledningen föreligger kommer detta avsnitt att omarbetas. Enligt bidragsförordningen61 får bidrag lämnas till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder enligt 2 kap. 13 § KML. Bidrag får lämnas till arkeologisk undersökning vid 61 10-13 §§ förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 49 bostadsbyggande,62 till arkeologisk undersökning vid mindre arbetsföretag och till kostnader för att ta till vara fornfynd om det finns särskilda skäl.63 Enligt KML kan även ersättning lämnas enligt 7-8 § § och 14-15 § §. För varje ändamål finns olika administrativa rutiner som beskrivs under respektive rubrik. Frågor om bidrag och ersättning prövas av länsstyrelsen efter bemyndigande av RAÄ. Länsstyrelsen äskar varje år medel från RAÄ inom ramen för kulturmiljövårdsanslaget. Beslut om bidrag och ersättningar sker efter ansökan från arbetsföretaget till länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör informera företag om möjligheterna att söka bidrag och ersättningar. För vidare information se Riksantikvarieämbetets allmänna råd, Bidrag och ersättning vid arkeologiska undersökningar.64 13.1.1 Bidrag till arkeologisk undersökning vid bostadsbyggande Bidrag till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder enligt 2 kap. 13 § KML får lämnas om fornlämningen finns i en äldre stadskärna och berörs av kompletteringsbebyggelse. Bidrag får endast lämnas om:     det finns ett betydande allmänt intresse av att bebyggelsen kommer till stånd, det inte finns möjligheter att anpassa bebyggelsen så att fornlämningar inte berörs, andra kulturhistoriska värden inte skadas av arbetsföretaget, och kostnaden är stor i förhållande till den totala kostnaden för arbetsföretaget. Bidraget får inte överstiga den kostnad som enligt 2 kap. 14 § KML ska betalas av företagaren. Som sådan kostnad räknas inte kostnader för maskintid och grovarbetskraft. Medel för detta ändamål reserveras efter äskande hos RAÄ. När man med säkerhet vet att arbetsföretaget kommer att genomföras fördelas aktuellt belopp till länsstyrelsens huvudram, från vilken utbetalning sker. Bemyndigandebeslut kan inte fattas för denna typ av bidrag. 13.1.2 Bidrag till arkeologisk undersökning vid mindre arbetsföretag Bidrag till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder får också lämnas om arbetsföretaget:   föranleds av en myndighets beslut eller någon annan tvingande omständighet, och innebär mindre förändringar i nyttjandet av en byggnad, en anläggning eller ett markområde och det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att företagaren avlastas kostnaderna för de arkeologiska åtgärderna.65 62 63 10-12 §§ förordningen (2010:1121) om bidrag tillförvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 13 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer . 64 Underrättelser från RAÄ och SHMM1994:2. 65 13 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 50 Bidrag får inte lämnas till ett statligt eller kommunalt organ.66 Bidrag till arkeologisk undersökning vid mindre arbetsföretag utbetalas från länsstyrelsens fria ram. Därmed kan även bemyndigandebeslut fattas för denna typ av bidrag. 13.1.3 Bidrag till konservering Även om arbetsföretaget inte är av sådant slag som anges i kapitel 13.1.2 får bidrag lämnas till kostnader för att ta till vara fornfynd enligt 2 kap. 13 § KML om det finns särskilda skäl.67 Bestämmelserna i 2 kap. 13 § KML innebär att företagaren ska bära kostnaden för viss fyndhantering och konservering. I den mån det uppkommer kostnadsökningar finns vissa möjligheter att genom bidrag kompensera detta. En sådan situation kan uppkomma om det vid en undersökning påträffas en oväntad stor fyndmängd eller fynd av exceptionell karaktär som kräver konservering för vilken kostnaden väsentligen överskrider undersökningsplanens kostnadsberäkning. Medel som inte används för konserveringsbidrag enligt ovan får användas för att bekosta konservering av fynd från äldre arkeologiska undersökningar. Ansökan görs i samband med länsstyrelsernas årliga äskande av bidrag till kulturmiljövård. Av kulturmiljövårdsanslaget får högst 2 mnkr användas till bidrag för dessa konserveringsinsatser.68 Beslut om bidrag till konservering fattas av RAÄ och utbetalas efter rekvisition till den länsstyrelse som ansökt om medel. 13.1.4 Ersättningar 2 kap. 7-8 §§ KML behandlar länsstyrelsens och RAÄ:s rätt att vidta åtgärder för att skydda och vårda en fornlämning, undersöka en fornlämning, bärga ett skeppsvrak som är en fornlämning samt undersöka en plats där fornfynd påträffats. Om åtgärder enligt 2 kap. 7-8 §§ KML medför kostnad eller skada för ägaren eller någon annan, har han eller hon rätt till skälig ersättning av allmänna medel (för exempel på sådana situationer se Bidrag och ersättning vid arkeologiska undersökningar m.m. 1994:2 s.19).69 Ersättningar av detta slag utbetalas från länsstyrelsens fria ram. Huvudregeln i 2 kap. 14 § KML är att det arbetsföretag som enligt 2 kap. 13 § föranleder en undersökning av en fornlämning eller en särskild åtgärd för att bevara den ska stå för 66 67 14 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 13 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 68 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksantikvarieämbetet. Villkor för anslaget 7:2 69 Underrättelser från RAÄ och SHMM 1994:2. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 51 kostnaderna. Det finns dock situationer där arbetsföretaget kan befrias från denna kostnad vilka anges i 2 kap. 14 § andra stycket KML. Beslut om kostnadsbefrielse enligt 2 kap. 14 § fattas av länsstyrelsen. Anslagsmedlen omfattas dock inte av delegering. Länsstyrelsen måste därför före beslut reservera medel hos RAÄ. Därefter fattar RAÄ ett omfördelningsbeslut till aktuell länsstyrelse utifrån reserverade medel. Först efter det att åtgärden är genomförd omfördelas de reserverade medlen till länsstyrelsen via Källa. Fakturan från undersökningsföretaget som staten ska betala sänds till länsstyrelsen och bokförs där som köp av tjänst varpå medel utbetalas från Källa till länsstyrelsen. Vägras någon tillstånd enligt 12 § beträffande fornlämning som när den påträffas var helt okänd och utan synligt märke ovan jord, är han enligt 2 kap. 15 § KML berättigad till skälig ersättning av allmänna medel, om fornlämningen vållar honom betydande hinder eller olägenhet. Ansökan om sådan ersättning görs hos länsstyrelsen. Ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen inom två år från det att fornlämningen påträffades genom grävning eller annat arbete annars är rätten till ersättning förlorad. Ersättning för hinder eller olägenhet skall deponeras hos länsstyrelsen. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 52 Kmv-anslagets handläggning Tid September/Oktober Årligen Riksantikvarieämbetet RAÄ begär underlag från länsstyrelserna för kommande års årliga ram. RAÄ begär också redovisning av innevarande års insatser. RAÄ begär prognos/avvikelserapportering avseende hur de olika ramarna utnyttjats. RAÄ fattar beslut om omfördelning av anslagsmedel som inte har förbrukats. RAÄ sammanställer treårsplanerna för år 1-3. RAÄ arrangerar seminarium där länsstyrelsernas treårsplaner presenteras November/December Årligen December Årligen Länsstyrelserna Länsstyrelserna ska senast den 1 oktober informera RAÄ om hur anslaget för aktuellt budgetår kommer att förbrukas. Detta avseende såväl årlig tilldelning som planerings/tilläggsram. Regeringen Regeringen presenterar budget­ propositionen. September/Oktober Vart tredje år Treårsplanerna skickas till RAÄ senast 1 sep. Länsstyrelserna deltar på seminariet som RAÄ arrangerat. Länsstyrelserna ansöker om medel till den årliga ramen Registrering av utbetalningar i Källa ska ske senast 10 december. Länsstyrelserna redovisar senast i mitten av december till RAÄ hur anslaget för aktuellt budgetår använts. Senast den 31 december ska samtliga obligatoriska uppgifter i Källa ha registrerats. Beredning av länsstyrelsernas underlag inför beslut om årlig ram. Regeringen fattar beslut om RAÄ:s regleringsbrev för näst­ kommande budgetår. Januari/Februari Årligen Februari/Mars Vart tredje år Beslut om fördelning av den årliga ramen, planeringsramen samt tillägget till länsstyrelserna avseende år 1. RAÄ arrangerar kreativt möte/dialog inför kommande treårsperiod. Beslut om indikativa planeringsramar och tilläggsramens storlek. Länsstyrelserna deltar. Mars-Augusti Vart tredje år April Årligen Juni/juli Årligen Treårsplaner tas fram för år 1-3. Beslut bör vara fattade för huvuddelen av årets anslag. Länsstyrelserna ska senast den 1 juni informera RAÄ om anslaget för aktuellt budgetår kommer att förbrukas. RAÄ begär prognos/avvikelserapportering avseende hur de olika ramarna utnyttjats. RAÄ fattar beslut om omfördelning av anslagsmedel som inte har förbrukats. Årligen löpande Länsstyrelsen registrerar uppgifter i Källa. Länsstyrelsen bereder inkomna ansökningar och tar egna initiativ till projekt. Länsstyrelsen ska omgående meddela RAÄ om tilldelade medel inte beräknas åtgå, så att RAÄ kan omfördela medel och på så sätt undvika ett anslagssparande. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 53