Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2014 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Riksantikvarieämbetet 2015 Box 5405, 114 84 Stockholm Telefon 08-5191 8000 registrator@raa.se www.raa.se Bilder, framsida: Kulturkulör för linoljefärg. Barnverksamheten Glimmingehus. Foto: Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljöbild. Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY, erkännande 2.5 Sverige http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bilderna är beskurna. Form: Jupiter Reklam AB RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Förord Riksantikvarieämbetet har en central roll i kulturmiljö­ arbetet. Genom att leda och driva arbetet nationellt gör myndigheten så att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Under 2014 har interna organisations­ förändringar och verksamhetsutveckling genomförts för att stärka förutsättningarna för ett tydligare natio­ nellt kulturmiljöarbete. Förberedelser har skett för att från årsskiftet avskilja den arkeologiska uppdragsverk­ samheten och fastighetsförvaltningen, vilket ytterli­ gare kommer att tydliggöra myndighetens roll. Samtidigt är möjligheterna att ta tillvara och utveckla kulturminnen och kulturmiljöer i hög grad beroende av andra än Riksantikvarieämbetet. Under 2014 har arbetet präglats av införandet av de nya nationella målen för kultur­ miljöarbetet. I dialog med länsstyrelserna och andra statliga myndigheter har det delade ansvaret för kulturmiljöarbetet kommunicerats. I samverkan med många andra aktörer, såsom regioner, kommuner, museer och företrädare för näringslivet och civilsamhället har dialoger förts kring bevarande, användande och utveckling av kulturarvet. Det har varit stimu­ lerande möten. Det finns en stor insikt om att kulturarv handlar om grund­ läggande demokratiska rättigheter och skyldigheter. Förhoppningsvis ökar också insikten i olika delar av samhället om att bevarande inte bör sättas i motsats till utveckling, utan att bevarande tvärtom kan vara en framgångsrik strategi för utveckling. Lars Amréus Riksantikvarie RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Förkortningar Förkortningar BeBR DAP FMIS GIS HaV KML K-samsök PBL SBM SMT Unesco UV Bebyggelseregistret Digital arkeologisk process Fornminnesinformationssystem Geografiskt informationssystem Havs- och Vattenmyndigheten Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Informationsstruktur för digital kulturarvsinformation Plan- och bygglagen Statliga byggnadsminnen Svensk Museitjänst United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Ordlista Ordlista Co2ol Bricks Digisam FlickrCommons Fornsök Climate Change, Cultural Heritage & Energy Efficient Monuments Riksarkivets samordningssekretariat för digitalisering Social webbsida för bl.a. presentation av bilder Riksantikvarieämbetets, Statens maritima museers och Sjöfartsverkets data baser med fornlämningar Humanosteologiska Analys/bestämning av ben material från människa Riksantikvarieämbetets samsöksfunktion för kulturmiljöinformation Anslaget 7:2, bidrag till kulturmiljövård, KMV Läran om framställningen av metaller Osteologi är studiet av alla ryggradsdjurs skelett, såväl människans som de övriga djuren. Även andra delar av kroppen som tänder, naglar, horn med mera studeras i ämnet. Vetenskapen om förhistoriskt liv, samt organismers utveckling och interaktioner med varandra och deras miljö Riksantikvarieämbetets webbverktyg för att allmänheten ska kunna presentera en plats med historia i text, bild och med film Nätverk för alla som arbetar med samlingsförvaltning En stiftelse som står för driften av Wikipedia Ett gratis uppslagsverk på internet som skapas av användarna Kringla Kulturmiljövårdsanslaget Metallurgi Osteologi Paleontologi Platsr Samlingsforum Wikimedia Wikipedia RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisning Insatsområden...............................................6 Inriktning och samordning......................................6 Sektorforskning ...........................................................8 Kulturminnen............................................................. 12 Samhällsbyggnad..................................................... 18 Kulturmiljövårdsanslaget ...................................... 23 Kulturarvsförvaltning.............................................. 30 Svensk Museitjänst .................................................. 34 Fastigheter och besöksmål .................................. 35 Informationsförsörjning......................................... 39 Arkeologisk uppdragsverksamhet..................... 50 Övrig redovisning..................................................... 54 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter................................................ 63 Resultaträkning......................................................... 64 Balansräkning ............................................................ 65 Ansvarsförbindelser................................................. 66 Anslagsredovisning ................................................. 67 Redovisning av beställningsmyndiganden i årsredovisningen.................................................... 67 Villkor för anslag ....................................................... 68 Tilläggsupplysningar och noter .......................... 69 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Resultatredovisning RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Insatsområden Inriktning och samordning Detta görs inom Inriktning och samordning Sammanfattning och måluppfyllelse Insatsområdet tar fram underlag för myndighetens övergripande inriktning, samordnar vissa övergri­ pande frågor och driver samverkan. I området ingår två anslagsposter. Den ena består av anslag till forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (utgiftsområde 17, anslag 1:4, ap.10). Dessa insatser ska initiera och stödja tväroch mångvetenskaplig forskning och kunskapsupp­ byggnad av betydelse för kulturmiljöområdet. Den andra rör anslag för lönebidrag och administrativt stöd och liknande inom ramen för det arbetsmark­ nadspolitiska programmet Kulturarvslyftet (utgifts­ område 14, anslag 1:4, ap. 2). Syftet är att erbjuda utvecklande arbetsuppgifter inom kulturarvssektorn till personer som varit frånvarande från arbetsmark­ naden en längre tid. Kulturarvslyftet redovisas utför­ ligt i en separat rapport. Mål De strategiska ställningstaganden som utgör förutsättningar för myndighetens arbete har utvecklats, kommunicerats och tillämpats. Myn­ dighetens egen kunskapsuppbyggnad har rik­ tats mot strategiskt viktiga områden. Arbetet med projektet om värdering och urval har avslutats. Resultatet bör leda till en ökad synlighet för kulturhistoriska värden och ge förutsättningar för ett större genomslag av de nationella målen. Myndig­ heten har fortsatt arbetat för att utveckla samverkan med länsstyrelserna. Anslagsgivningen följer utstakad strategi och prioriteringar. Forskningen är behovsstyrd och kva­ litetssäkringen genomförs i en väl fungerande bered­ ningsprocess som ligger till grund för fördelningen av anslaget. Forskningskommunikation i form av publikationer och seminarier görs i många fall i sam­ verkan med andra myndigheter och organisationer. Detta underlättar spridningen, förmedlingen och förankringen av projektens resultat. Genomförda utvecklingsarbeten och utredningar har tillfört ny kunskap och nya erfarenheter. Måluppfyllelsen bedöms därmed vara god. Kulturhistorisk värdering och kulturhistoriskt urval Utvecklingsprojektet Värdering och urval har avslu­ tats och resulterat i Plattform Kulturhistorisk värde­ ring och urval – Grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet. 6 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Plattformen är ett stöd för ett arbetssätt där olika moment i värderings- och urvalsprocessen medve­ tandegörs och dokumenteras, aspekter som påverkar processen uppmärksammas och där begrepp förkla­ ras i sitt sammanhang. Detta gör det tydligare hur kulturarv och kulturmiljöer värderas och det skapar förutsättningar för en mera rättssäker tillämpning av lagstiftningen. Utvecklingsarbetet har varit öppet och samord­ nats med flera externa aktiviteter. Det i plattformen beskrivna förhållningssättet har presenterats för och diskuterats med cirka 900 personer utanför Riksan­ tikvarieämbetet. En referensgrupp med represen­ tanter för 20 organisationer har bidragit med värde­ fulla synpunkter under projekttiden. Resultaten från projektet har använts i myndighetens verksamhet, t.ex. i riksintresseprojektet, regeringsuppdragen om kulturhistorisk värdering av yngre fartygslämningar och översyn av regelverket om de kyrkliga kulturmin­ nena, verkställighetsföreskrifter och i framtagandet av publikationen Fria eller fälla – en vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer. Vidare har projektets resultat uppmärksammats internationellt, bland annat av Heritage Values Net­ work samt Norsk institutt for kulturminneforskning. Internationell samverkan Riksantikvarieämbetet deltar i och utvecklar sam­ arbetet med övriga länder i Östersjöregionen inom ramen för nätverket Monitoring Group on Cultural Heritage in the Baltic Sea State. Nätverket har haft möten i Schleswig-Holstein april och Kiel i oktober. Riksantikvarieämbetet fått uppdraget att vara ordförande för en sakkunnig arbetsgrupp, Working Group, kopplad till Monitoring Group, som samar­ betar och utvecklar frågan om 1900-talets byggda kulturmiljöer utifrån ett regionalt östersjöperspektiv, Working Group of the 20th Century Built Heritage. Arbetsgruppen ska utveckla kunskapen om moderna kulturarv för östersjöregionen och Sverige ska till­ sammans med Tyskland, ansvara för en internationell konferens på temat efterkrigstidens arkitektur som kommer hållas i Kiel 2016, Baltic Sea Region Cultural Heritage Forum VI. 7 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Sektorsforskning Mål Insatsområdet har bedrivit en forsknings- och utvecklingsverksamhet som förtydligat och stärkt de historiska och humanistiska perspek­ tiven i arbetet för en hållbar samhällsutveckling. Diagram 1. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 20,2 28,7 124,9 29,9 FoU-anslaget har stimulerat till forskning om kultur­ arv och kulturmiljö och bidragit till att forsknings­ området är levande i många akademiska miljöer. Genom bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt har kulturmiljöarbetet genererat relevant kunskaps­ utveckling i nära samverkan med forskarsamhället. Beviljade projekt har ingått i Riksantikvarieämbetets FoU-program 2012–2016 för kulturmiljöområdet. Strategier och prioriteringar FoU-anslaget används och fördelas utifrån de stra­ tegier och prioriteringar som formulerats i Riks­ antikvarieämbetets FoU-program 2012–2016 för kulturmiljöområdet . Programmet innehåller sex forskningsteman med behovsstyrd efterfrågan av tillämpad forskning för kulturmiljöområdet: 66,5 90,0 29,1 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet 1. Kulturarvets betydelse 2. Tillståndet för kulturarvet 3. Förutsättningar för kulturarvsarbetet 4. Samverkan och dialog med andra aktörer och civila samhället 5. Kulturarvsinformation 6. Styrmedel För 2014 var utrymmet för nya större FoU-projekt starkt begränsat eftersom anslaget bundits upp i pågående fleråriga projekt. Inför anslagsåret 2014 hade därför en begränsad utlysning av nya projekt begränsats till temana 3 – 6. Inom dessa efterfrågades särskilt ansökningar som behandlar frågor om: • Hållbar tillväxt och innovation (med betoning på hållbarhet), hållbar samhällsbyggnad, riskoch katastrofberedskap samt forskningsöver­ sikter av internationell forskning. • Mångfald samt forskning som utvecklar och ringar in utmaningar kring hur mångfaldsper­ spektiv kan omsättas i det praktiska kulturarvsarbetet. • Digital information med användarstudier. 8 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 En andra utlysningsomgång genomfördes också för ansökningar inom Naturvårdsverkets och Riksan­ tikvarieämbetets gemensamma forskningssatsning Integrerad natur- och kulturmiljövård för en levande fjällvärld. Parallellt planerades kommande anslagsfördel­ ning för 2015 genom utlysningen av programmets samtliga sex teman för årets ansökningar om nya projekt. Särskilt efterfrågades denna gång forskning för ökad tillgänglighet och funktionshindersfrågor fick stå i centrum för årets utlysning. Här efterlystes ansökningar om hur kulturmiljöer, platsbundna kulturarv och kulturarvsinformation kan bli mer tillgängliga. Anslagsfördelning till projekt och insatser 2014 2014 var FoU-programmets tredje år med anslags­ fördelning till 32 forsknings- och utvecklingsprojekt som stödjer kulturmiljöarbetet med metodutveckling och ny kunskap. Utrednings- och utvecklingsar­ beten utvecklade särskilda teman. Inom respektive programtema har projekt genomförts och avslutats. Tabell 1. Redovisning av projekt i relation till FoU-programmets teman, belopp i tkr 2014 Kategori Påbörjade projekt 2001–2005 Påbörjade projekt 2006–2011 1. Kulturarvets betydelse 2. Tillståndet för kulturarvet 3. Förutsättningar för kulturarvsarbetet 4. Samverkan och dialog 5. Kulturarvinformation 6. Styrmedel 7. Integrerad natur- och kulturmiljövård Summa projekt Kommunikation, utveckling, adm Anslaget totalt 2013 2012 Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp 0 0 4 7 7 4 4 3 3 32 0 0 1 968 2 155 3 923 1 403 2 090 1 368 500 13 407 1 801 15 208 1 1 5 8 5 2 5 5 1 33 59 180 3 527 2 964 1 822 965 972 2 007 500 12 996 1 700 14 696 1 7 6 10 5 0 4 2 0 35 0 54 3 152 3 268 3 144 1 240 0 897 1 336 0 13 091 1 960 15 051 Tabell 2. Fördelning till mottagare, belopp i tkr 2014 Mottagare Museer Länsstyrelser Universitet/högskolor Forskningsinstitut Stiftelser Byggnadsvårdsskolor Övriga RAÄ, extern medverkan* Kommunikation, utveckling, adm Totalt Kostnad tkr 32 2013 2012 Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp 3 0 22 0 0 0 2 5 480 0 11 145 0 0 0 1 084 698 1 801 15 208 1 469 2 2 15 2 0 0 3 9 500 1 414 7 813 219 0 0 1 911 1 139 1 700 33 14 696 2 044 1 2 15 5 0 0 2 10 0 70 500 8 981 420 0 0 1 186 1 934 1 960 35 15 051 2 280 * Projekt med externt rekryterad personal eller där hela eller delar av arbetet har lagts ut på en extern institution. Tabellerna 1 och 2 avser det femåriga programmet som omfattar perio­ den 2012–2016. 2012 var år 1 i programmet. Det förra FoU-programmet omfattade 2006–2010/11 och med en annan tematisk indelning och andra mål och prioriteringar. Den lägre kostnaden 2014 beror på att personal slutat och del av arbetet utförts av konsult. 9 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Nya projekt har beviljats och en eftersträvad fördel­ ning har uppnåtts för antalet projekt inom varje tema. Samtliga projekt från tidigare programperioder kunde också avslutas. De flesta projekten genomförs vid universitet och högskolor, ofta i nära kontakt med verksamheten i kulturmiljöarbetet. Ett litet antal projekt genomfördes vid Riksantikvarieämbetet med externa forskare och ytterligare några projekt genomfördes vid andra kulturinstitutioner. Utvecklingsarbete Omvärldsbevakning Omvärldsbevakningen på FoU-området har utveck­ lats genom bevakning av nyheter och andra forsk­ ningsfinansiärers verksamhet. Detta för att kunna informera myndighetens löpande FoU-verksamhet och ge underlag till utvecklingen av ett nytt FoU­ program. Uppdragsutbildningar/användning av genomförd forskning Det är viktigt att den forskning som finansieras förs ut och används praktiskt. Därför har uppdragsut­ bildningar som ett sätt att sprida resultat utretts. Ett utvecklingsarbete pågår med projektföljare/ följepraktiker från myndigheten till beviljade FoU­ projekt för ömsesidigt erfarenhetsutbyte mellan pågående forskning och verksamhet. Systemutveckling Under året har den första delen av en digital katalog och sökfunktion för beviljade FoU-projekt blivit klar. I katalogen presenteras samtliga projekt från år 2009 samt korta slutrapporter för genomförda projekt. Open access Målet är att publikationer och artiklar från den FoU­ finansierade forskningen kostnadsfritt ska finnas tillgänglig digitalt. Möjligheterna att skapa riktlinjer för FoU-projektens publiceringar i anslutning till vetenskapsrådets nationella uppdrag kring Open access håller på att utredas. Nätverket för forskande myndigheter Riksantikvarieämbetet deltar i nätverkets möten samt i den arbetsgrupp som förbereder nätverksträf­ farna. Erfarenhetsutbyte kring gemensamma fråge­ ställningar samt myndighetspresentationer bildar grunden för träffarna. EU:s forskningsfinansiering Riksantikvarieämbetet har deltagit i två referens­ grupper knutna till EU:s forskningsfinansiering inom Horisont 2020. JPI Myndighetens deltagande i den europeiska samver­ kan inom Joint Programming Initiative for Cultural Heritage and Global Change är viktigt för harmonise­ ringen av den forskning som drivs inom EU. Forsk­ ningsutlysningen Heritage Plus har genererat flera ansökningar där forskare i Sverige har varit attraktiva samarbetspartners för övriga deltagande länder. Forskningskommunikation Resultaten från genomförda FoU-projekt och övriga insatser publiceras och sprids för att bli kända och kunna användas av verksamma inom kulturmiljöom­ rådet. Under året har nio projekt lämnat forsknings­ rapporter. De finns tillgängliga på myndighetens hemsida. 10 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Seminarieverksamhet FoU-programmets teman, forskningsinriktningar och resultat från genomförda projekt har presen­ terats och diskuterats i konferenser och seminarier. Två större forskningskonferenser har genomförts av myndigheten, båda med internationella forskare. De är Internationell konferens om färgarkeolog och Riskhantering och kulturvård. Seminarieverksamheten har förmedlat genom­ förda projekt, diskuterat resultat, kunskapsläge och konsekvenserna för kulturmiljöarbetet. Nya fråge­ ställningar har undersökts kring den byggnads­ anknutna offentliga konsten som kulturarv. Statens konstråd har i redovisat resultatet av ett FoU-projekt i seminariet och boken med samma rubrik Offentlig konst – ett kulturarv. Seminariet genomfördes av Skissernas Museum i samverkan med Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet. Det nationella forskningsprogrammet Samord­ nad stadsutveckling - en förutsättning för hållbarhet som Formas, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket gemensamt beviljade medel till år 2010-2013 befinner sig i sin slutfas. I ett seminarium sammanfattades resultaten från de genomförda projekten. Det genomfördes i samarbete med Malmö kommun och de anslagsgi­ vande myndigheterna den 20 maj 2014. Ett angeläget område för utveckling av nya kun­ skaper, perspektiv och metoder är natur- och kultur­ miljövård. Riksantikvarieämbetet och de beviljade projekten från Naturvårdsverkets och Riksanti­ kvarieämbetets gemensamma forskningsutlysning Integrerad natur och kulturmiljövård för en levande fjällvärld medverkade i Naturvårdsverkets forsk­ ningskonferens Storslagen fjällmiljö 13–14 maj 2014. För att direkt inhämta kunskap till myndighetens arbete med mångfaldsfrågor bjöds tre genomförda FoU-projekt in till ett seminarium för personalen i Stockholm och ett i Visby med temat Från teori till praktik. Seminariet förmedlade resultat och erfaren­ heter från genomförda FoU-projekt som alla under­ sökt hur mångfald på olika sätt kan få genomslag i kulturmiljöarbetet. Nya frågeställningar kring kulturarvet undersöks i ett FoU-projekt som också anordnade Konferens om kompensationsåtgärder vid exploateringar i kultur- och naturmiljöer den 1–2 december 2014. Konferensens övergripande syfte är att inleda en nationell dialog och kunskapsutveckling om kompensation och dess roll i samhällsplaneringen. Konferensen anordnades av KTH och Göteborgs Stadsmuseum Genom FoU-anslaget gavs stöd till ett internatio­ nellt seminarium om Economics of conservation, Visby maj 2014 med presentationer från världsledande kulturekonomer kring kulturarv, turism och till­ växt. Konferensen anordnades av Campus Gotland, Uppsala universitet. 11 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Kulturminnen Detta görs inom Kulturminnen Arbetet inom insatsområdet inriktas på att valda kul­ turminnen och kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas. Det innebär att såväl det egna som andra aktörers kulturmiljöarbete utförs i enlighet med gällande rätt och syftar till en hållbar sam­ hällsutveckling. Insatserna utförs i samverkan med ett brett spektrum av aktörer – offentliga, privata och ideella. Mål Lagtillämpning, verksamhetsutveckling, sys­ temutveckling och utvärdering har bidragit till en effektiv och rättssäker tillämpning av Kultur­ miljölagen och Miljöbalken. Diagram 2. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 20,2 28,7 124,9 29,9 66,5 90,0 29,1 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanfattning och måluppfyllelse Under 2014 har insatserna präglats av förnyelse. Det gäller såväl arbetet med att utveckla de juridiska styr­ medlen i sig som att utveckla den kunskapsuppbygg­ nad som krävs för en mer enhetlig tillämpning av kulturmiljölagen (1988:950, KML) och miljöbalken (1998:808). Den 1 januari 2014 trädde KML i kraft i sin nya lydelse. Enligt ändringarna i kulturmiljöför­ ordningen (1988:1188) fick Riksantikvarieämbetet utökad föreskriftsrätt till att omfatta hela 2–5 kap. Förändringarna i KML som påverkar tillämpningen rör särskilt bestämmelserna i 2 kap. (fornminnen). Därför har Riksantikvarieämbetet under 2014 foku­ serat kring detta i arbetet med föreskrifter, vägled­ ningar och allmänna råd. Myndigheten har i första hand tagit ansvar för att driva på det nationella kulturmiljöarbetet genom att utveckla rättsligt stöd och vägledning till länsstyrel­ sernas kulturmiljöarbete. Insatserna har framförallt handlat om att ta fram vägledningar och handböcker, besvara remissvar samt genomföra utvärderingar av länsstyrelsernas kulturmiljöarbete. Arbetet med före­ skrifter, vägledningar och handböcker har genom­ förts i samråd och samverkan med berörda aktörer, framförallt länsstyrelserna. En fördjupad beskrivning av insatser i samband med lagändringarna redovisas nedan. Ett effektivt kulturmiljöarbete är beroende av en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen. Under 2012 initierades ett arbete angående överinseende 12 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 med syfte att klargöra Riksantikvarieämbetets över­ gripande ansvar enligt KML - överinseendeuppdra­ get. Arbetet slutfördes under 2013 med en rapport som anger inriktningen för Riksantikvarieämbetets fortsatta arbete med överinseende. Under 2014 har tre utvärderingar (överinseende) av länsstyrelsernas verksamhet genomförts. Syftet med rapporterna är dels att ge länsstyrelserna möjlighet att utveckla det egna kulturmiljöarbetet genom att jämföra sig med andra länsstyrelser, dels att ge regeringen underlag för styrning av länsstyrelsernas kulturmijöarbete. Målet bedöms uppnått. Arbetet med att öka rättsäkerheten och enhetlig tillämpning av kulturmiljölagen Fornlämningar Verkställighetsföreskrifter och allmänna råd för 2 kap. KML Tabell 3. Ärenden och remisser i antal Antal ärenden och remisser Ärenden 2 kap KML Ärenden 5 kap KML Ärenden SBM Regeringsremisser Övriga remisser Kostnad i tkr 2014 99 58 313 2 179 4601 2013 263 52 410 2 100 5278 2012 365 55 382 5 55 5652 Kostnaden är lägre på grund av omfördelning av resurser till ärenden och remisser i insatsområdet samhällsbyggnad. arkeologin. Förslag till reviderade föreskrifter med konsekvensutredning skickades ut på remiss i decem­ ber och remissvaren ska ha inkommit 31 mars 2015. Förslaget syftar till att effektivisera och förenkla den uppdragsarkeologiska processen samt stärka till­ gängligheten till resultaten från uppdragsarkeologins undersökningar. Skogens kulturarv Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har gemensamt identifierat att en alltför hög andel fornlämningar i skogen skadas. Under 2014 har myndigheterna samordnat sina insatser för att öka effektiviteten i arbetet med att bevara och utveckla skogens kulturarv. Skogsbrukets skador på kulturmiljön Riksantikvarieämbetet har bedrivit det gemensamma projektet Skogsbrukets skador på kulturmiljön – orsaks­ analys och förbättringsåtgärder tillsammans med Skogsstyrelsen, med anledning av den höga andelen fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som skadas i samband med avverkning. Arbetet har syftat till att såväl identifiera orsakerna bakom skador på fornlämningar i skogen, som att föreslå Den 1 januari 2014 trädde KML i kraft i sin nya lydelse. I samband med detta fick Riksantikvarieäm­ betet bemyndigande enligt kulturmiljöförordningen att meddela verkställighetsföreskrifter för hela 2 kap. KML. Arbetet med att ta fram verkställighets­ föreskrifter intensifierades under 2014. Föreskrif­ terna omfattar bestämmelser och allmänna råd inom områdena fornlämningsbegreppet, fornlämningsför­ klaring, kulturhistoriskt värde, fornlämningsområde, fornfynd, kostnadsansvar och ersättningar enligt 2 kap. 14 och 15 §§ KML samt om metallsökare. Före­ skrifter och allmänna råd med konsekvensutredning har skickats ut på remiss och remissvaren inkommer i mars 2015. Under 2014 påbörjade Riksantikvarieämbetet även framtagande av nya föreskrifter för uppdrags- 13 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING åtgärder som kan bidra till att öka incitamenten till att skogsbruket bedrivs på ett sådant sätt att ska­ dor på fornlämningar minskas. Överinseende skogsärenden Överinseende över skogsärenden har bedrivits paral­ lellt med projektet Skogsbrukets skador på kul­ turmiljön – orsaksanalys och förbättringsåtgärder. Syftet med överinseendeprojektet är att kartlägga länsstyrelsernas arbete med villkorsbeslut, åtgärder och uppföljning kring avverkningsanmälningar i skogsärenden. Kartläggningen har syftat till att för­ stå hur länsstyrelserna genomför sin tillsynsroll och de bakomliggande orsakerna till detta. Den visar att länsstyrelserna har mycket olika praxis avseende handläggning och tillsyn av skogsärenden. Projekten har tagit fram ett samlat förslag till åtgärder. Över­ inseendet av skogsärenden avrapporteras i januari 2015. Kvalitetssäkring skog och historia Under 2014 utfördes arbetet regionalt av länsmu­ seer, Skogsstyrelsen och länsstyrelser. Verksamhe­ ten finansierades via kulturmiljövårdsanslaget och Skogsstyrelsens ramanslag. Under året gjordes även en uppföljning av 2013 års arbete. Denna visade jämfört med året innan en jämnare prisbild och ett högre antal kvalitetssäkrade lämningar. De utma­ ningar som finns inom projektet rör främst kompe­ tensförsörjningen. Öka kulturmiljöfrågornas genomslag inom skogssektorn Riksantikvarieämbetet slutrapporterade projektet FURA (Fornlämningar under rationell adminis­ tration) som genomförts i samverkan med Skogs­ styrelsen och länsstyrelserna i Kronobergs, Västra Götalands och Jämtlands län. Projektet har prövat förenklade handläggningsrutiner kring avverkningar som berör fornlämningar. Informationen om hur skogsbruket bör bedrivas i anslutning till fornläm­ ningar har i högre grad förmedlats via Skogsstyrel­ sen i form av faktablad. Av dessa framgår att om instruktionerna följs vid avverkning av skog behövs inget ytterligare tillstånd från länsstyrelsen. Detta effektiviserar handläggningstiderna hos länsstyrel­ serna men ökar arbetsbördan hos Skogsstyrelsen. Resultatet av projektet är en rekommendation att utveckla samarbetet mellan länsstyrelser och Skogs­ styrelsen i frågor om kulturmiljövård. 2014 var det sista året i ett treårigt projekt där Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen i samver­ kan utvecklat Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning av skogsbrukets skador på kulturmiljöer (forn- och kulturlämningar). Skadeuppföljningen görs inom ramen för Skogsstyrelsens arbete med uppföljningar av skogsbrukets miljöhänsyn och resultaten kommer även att användas som indikator för miljökvalitets­ målet ”Levande skogar”. Riksantikvarieämbetet har ett kompetens- och kvalitetsansvar i projektet som ska utvärderas 2015. Marina kulturlämningar Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar Riksantikvarieämbetet har i samråd med bl.a. Statens maritima museer och länsstyrelserna tagit fram en vägledning för kulturhistorisk värdering av fartygs­ lämningar inför eventuell fornlämningsförklaring. Arbetet utfördes i enlighet med regeringens upp­ drag (Ku2013/1345/KA) inför ikraftträdandet av lagstiftningen rörande skydd av yngre fartygsläm­ ningar. Från och med 2014 är en fartygslämning 14 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 fornlämning om den kan antas har förlist före 1850, men länsstyrelsen kan fornlämningsförklara en yngre fartygslämning om det finns särskilda skäl avseende dess kulturhistoriska värde. Med stöd av vägled­ ningen har två län gått igenom befintliga register över fartygslämningar.Två beslut om fornlämnings­ förklaring har fattats. Uppdragsarkeologi och fyndfördelning Insatser för att främja effektivitet och konkurrens på det uppdragsarkeologiska området arkeologiska metoder anordnats. Vid konferensen samlades 150 deltagare från länsstyrelser, undersö­ kare, museer och universitet. Inom ramen för konfe­ rensen diskuterades olika metoder som används och kan komma att användas inom uppdragsarkeologin. Test av nytt fyndfördelningssystem Test av ett nytt fyndfördelningssystem påbörjades under 2013. Systemet innebär att det tidigt i den arkeologiska processen inleds en dialog kring fynden mellan länsstyrelsen, undersökaren och det fynd­ mottagande museet samt att ett förhandsbesked om fyndfördelningen lämnas. Det nya systemet syftar till effektivare hantering och därmed snabbare hand­ läggning. Tabell 4. Fyndfördelning och fyndinlösen Antal ärenden rörande fyndfördelning och fyndinlösen Beslutade ärenden KML 2:14 (ersättning) Beslutade ärenden KML 2:17 (fyndfördelning) Beslutade ärenden KML 2:16 (fyndinlösen) Kostnad i tkr 2014 8 107 15 1222 2013 1 257 1 1088 2012 3 316 5 937 I regleringsbrevet för budgetåret 2014 avseende Riksantikvarieämbetet (Ku2013/1914/KA) efter­ frågar regeringen att ”Riksantikvarieämbetet ska redovisa resultaten av myndighetens arbete för att främja effektivitet och konkurrens på det uppdrags­ arkeologiska området”. Parallellt med föreskrifts­ arbetet genomfördes därför ett överinseendepro­ jekt specifikt inriktat på konkurrens och effektivitet inom uppdragsarkeologin. Förväntad effekt av denna utredning var att både få ett resultat som kunde omsättas omgående i arbetet med en revidering av föreskrifterna och att hitta systemfel och saker som behöver utredas vidare eller utvecklas. Förväntade effekter när det gäller föreskriftsarbetet relaterade till konkurrens och effektivitet är effek­ tivisering av den uppdragsarkeologiska processen, framför allt när det gäller länsstyrelsernas handlägg­ ning. Förhoppningen är också att praxis ska bli mer enhetlig. Under 2013–2014 har ett utvecklingsarbete bedri­ vits i syfte att öka effektiviteten och stärka kvalite­ ten inom det uppdragsarkeologiska systemet. Detta arbete har sammanfattats i rapporten Förstudie inför revidering av föreskrifter för uppdragsarkeologi. Vidare har under 2014 en nationell konferens om Färre ärenden avseende fyndfördelning på grund av omprioriteringar. Underlaget är en delmängd ur tabell 3, ärenden och remisser. Kyrkliga kulturminnen, enskilda och statliga byggnadsminnen Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena Riksantikvarieämbetet fick 2013 i uppdrag av reger­ ingen att göra en översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena och dess tillämpning. Vid behov ska myndigheten även föreslå förändringar i lagstiftningen. 15 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Under 2014 har en kartläggning av tillämpningen av det nuvarande regelverket om kyrkliga kulturminnen genomförts. Vissa brister i såväl tillämpning som system har identifierats. I undersökningen har sju länsstyrelser intervjuats. Kartläggningen kommer att ligga till grund för förslag till lagändringar. Byggnadsminnen Riksantikvarieämbetet har under året fortsatt att följa upp hur Citybanans uppförande påverkar de statliga byggnadsminnena i Stockholm. De framtagna kon­ trollprogrammen har bidragit till att påverkan har kunnat minimeras. Samverkan har fortsatt med Tra­ fikverket, Ekerö kommun och Statens fastighetsverk om planering av Ekerövägen som passerar genom det statliga byggnadsminnet/världsarvet Drottningholm. Riksantikvarieämbetet har vidare fattat beslut om Nationalmuseets ombyggnad, putskulören på Stockholms slott samt samrått om ombyggnad av Operan och Adelcrantzska palatset. Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen Ny förordning om statliga byggnadsminnen infördes den 1 januari 2014 och förutsätter vissa nya rutiner för Riksantikvarieämbetets handläggning. Bland annat har vissa skyddsformer tagits bort och beslut om skyddsbestämmelser ska i fortsättningen fattas av Riksantikvarieämbetet och inte av regeringen. En handlingsplan för tillämpningen av de nya bestämmelserna har därför upprättats och kommuni­ cerats med de statliga fastighetsförvaltande myndig­ heterna. Arbete med att utreda den kulturhistoriska bakgrunden till begreppet kungsgård har påbörjats av en konsult. Världsarv Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har ett generellt uppdrag att hantera frågan om världsarv. Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets roller är bl.a. att följa utvecklingen i världsarvsområdena och vid behov stödja i första hand länsstyrelserna. Dessa myndigheter ansvarar också för att nominera objekt till Unescos Världsarvslista. Riksantikvarieämbetet driver ett projekt som syf­ tar till att söka klargöra roller, ansvar och mandat när det gäller arbetet som relaterar till världsarven i Sverige. Beslut som kan påverka förvaltning, beva­ rande och skydd av de svenska världsarven fattas enligt svensk lagstiftning till största delen på lokal och regional nivå. Därför undersöks närmare hur världsarven i praktiken skyddas enligt miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (2010:900). Vidare undersöks eventuella oklarheter i ansvar och roller mellan olika aktörer rörande bevarande och skydd av världsarv. Resultaten ska kommuniceras med berörda aktörer med målsättningen att beslut inte fattas som kan påverka världsarvens värde negativt. Utförsel och export av kulturföremål Riksantikvarieämbetet har fattat beslut om 52 till­ stånd till utförsel av äldre kulturföremål. Majorite­ ten av besluten rör tillfällig utförsel i samband med museers och kyrkliga församlingars utlån av föremål till olika tillfälliga utställningar utomlands. Riksan­ tikvarieämbetet har också fattat ett flertal beslut om ettåriga allmänna öppna utförseltillstånd för museer med mer frekvent utlåningsverksamhet. Riksantikvarieämbetet har fortsatt att representera 16 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Sverige i EU-kommissionens kommitté för export och återlämnande av kulturföremål (Committee on the export and return of cultural goods). Riksantik­ varieämbetet har även deltagit i EU-kommissionens under 2014 nyinrättade expertgrupp för återläm­ nande av kulturföremål (Expert Group Return of cultural objects). Expertgruppen har inrättats med anledning av att EU:s nya återlämnandedirektiv 2014/60/EU nu ska implementeras genom inrät­ tande av en särskild modul för kulturföremål i kom­ missionens så kallade IMI-system (Internal Market Information System). Tillsyn och överinseende över det nationella kulturmiljöarbetet Under 2012 och 2013 genomförde Riksantikva­ rieämbetet ett arbete för att definiera och klargöra den överinseenderoll som myndigheten har enligt KML. Överinseenderollen innebär att Riksantikva­ rieämbetet självständigt ska granska hur länsstyrelsen hanterar, bedömer och prövar bestämmelserna i lag KML med tillhörande förordning och föreskrifter samt utövar sin tillsyn enligt samma lag. Arbetet omfattar även tillsyn över Riksantikvarieämbetets eget beslutsfattande, uppsiktsansvar över riksintres­ sena samt tillsynsvägledning över kulturreservaten. Regelbundet överinseende och tillsyn förväntas resultera i en alltmer enhetlig lagtillämpning och ökad rättsäkerhet. Under 2014 genomfördes tre förstudier för överinseendeprojekt: Skogsbrukets skador på kul­ turmiljön – orsaksanalys och förbättringsåtgärder, Konkurrens och effektivitet inom uppdragsarkeo­ login samt Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena. Rapporterna visar att länsstyrelser­ nas tillämpning av KML skiljer sig åt och att de har olika förutsättningar att bedriva sitt kulturmiljöar­ bete. En närmare redovisning av rapporterna finns under respektive rubrik. 17 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Samhällsbyggnad Detta görs inom Samhällsbyggnad Insatsområdet syftar till att integrera kulturmiljö­ perspektivet i andra samhällssektorer i syfte att påvisa hur kulturarvet kan bidra till en hållbar sam­ hällsutveckling. Arbetet syftar också till att öka kul­ turmiljömålens genomslag i andra sektorer. Detta sker t.ex. vid planeringen av bebyggelse och infra­ struktur, i det regionala tillväxtarbetet, i landskapoch stadsutveckling eller vid främjande av kulturella och kreativa näringar. Eftersom kulturarvet är allas ansvar, utförs arbetet i samverkan med offentliga, privata och ideella aktörer. Mål Förutsättningarna för att kulturarvet har tagits tillvara som en resurs i en hållbar samhällsut­ veckling har stärkts och ett väl fungerande sam­ spel med andra sektorer har vidareutvecklats. Diagram 3. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 20,2 28,7 124,9 29,9 66,5 90,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 29,1 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanfattning och måluppfyllelse Insatser för att utveckla det nationella, regionala och kommunala kulturmiljöarbetet har genomförts under året. Syftet är att kulturmiljöaspekten ska finnas med i tillämpningen av andra myndigheters juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel, t.ex. att kulturmiljön beaktas tidigt i olika plane­ ringsprocesser som råder under miljöbalken och plan- och bygglagen. Kulturmiljöperspektivet har blivit tydligare i olika beslutsunderlag såväl på natio­ nell som lokal nivå. Det totala antalet ärenden och remisser har ökat under de senaste fyra åren. Trots detta har antalet regeringsremisser minskat  under innevarande år. Regeringsremisserna kulminerade under 2013 pga. den dåvarande regeringens ambition att åstad­ komma ett ökat bostadsbyggande. Antalet övriga remisser har ökat markant eftersom ärenden gällande ansökan om bidrag till arbetslivsmuseum har diarie­ förts vart och ett och inte på samma diarienummer. Trots en ökad inströmning av ärenden och remisser har resursåtgången för hanteringen av dessa varit relativt konstant. Det nationella, regionala och kommunala kultur­ miljöarbetet har utvärderats under året. Fokus har legat på kulturmiljöanslagets effekter och uppföljning 18 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 av det regionala och kommunala kulturmiljöarbetet. Riksantikvarieämbetet har tagit fram fyra rapporter som underlag till regeringsuppdraget att ta fram en samlande vision för hur kulturmiljöarbetet utvecklas till år 2030. En rapport beskriver det ideella arbete som organisationer inom kulturmiljöområdet utför och betydelsen av Riksantikvarieämbetets bidrag. Rapporten utgår bl.a. från en samhällsekonomisk analys. Mot bakgrund av de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet har en rapport inriktats mot att undersöka hur länsmuseerna och motsvarande museer arbetar med kulturmiljöfrågor och hur för­ utsättningarna ser ut för samverkan och verksam­ hetsutveckling på regional nivå. En kartläggning har gjorts av vad nationella myndigheter och läns­ styrelser har genomfört för verksamhet eller avser att göra mot bakgrund av de nya målen för kulturmiljö­ arbetet. I en annan studie görs en beskrivning av hur dessa aktörer bedriver främjande kulturmiljöarbete i relation till kommunerna. Målet bedöms uppnått. Tabell 5. Ärenden och remisser. Antal ärenden och remisser Ärenden Regeringsremisser Övriga remisser Kostnad i tkr 2014 292 6 285 3145 2013 241 41 71 2222 2012 216 27 87 2169 Finansiellt stöd till det nationella, regionala, kommunala och civila kulturmiljöarbetet Riksantikvarieämbetet fördelar årligen cirka 250 miljoner kronor i bidrag till kulturmiljövård. Från anslagspost 1 har 4.5 mnkr fördelats till 19 ideella organisationer inom kulturmiljöområdet av totalt 39 sökande organisationer. En ny förordning avseende statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet (2014:108) trädde i kraft den 1 juni 2014. 10 av de ideella organisationer, som fått bidrag under 2014, har berättat om sin organisation på RAÄ:s K-blogg. Arbetet med att främja nationella riksintressen för kulturmiljövården Under 2014 har ett nytt riksintresse pekats ut i Hohults by G36, Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Ett annat riksintresse, Gillberga D 9 i Eskilstuna kommun, Södermanlands län, har omprövats och bedöms inte längre vara riksintressant för kulturmil­ jövården. Riksantikvarieämbetet har därmed upp­ hävt det tidigare beslutet från 1996-08-27 avseende Gillberga D 9. Möjligheten att via kulturmiljövårdsanslaget finansiera framtagande av kunskapsunderlag för riksintressen har medfört fortsatta kontakter med länsstyrelserna. Ett ökat antal ärenden har lett till nya kunskapsunderlag och revidering av befintliga riksintressen för kulturmiljövården. Riksintresseprojektet har slutförts under 2014. Syftet med projektet har varit att underlätta länssty­ relsernas tillämpning av miljöbalkens intentioner för Antalet Övriga remisser har ökat markant eftersom ärenden gällande ansökan om bidrag till arbetslivsmuseum har diarieförts vart och ett. Tidigare år har dessa ansökningar diarieförts på ett och samma diarie­ nummer. Kostnaden är högre på grund av omfördelning av resurser från ärenden och remisser i insatsområdet kulturminnen. 19 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING riksintressen för kulturmiljövården. En handbok för arbete med riksintressen har färdigställts och publi­ cerats digitalt på Riksantikvarieämbetets webbsida. Ett utbildningsmaterial har tagits fram för vidare implementering av handboken. Stöd och samverkan inom ramen för samhällsplaneringsprocessen Under året har Riksantikvarieämbetet svarat på olika remisser vilket inneburit att kulturmiljö­ perspektivet har blivit tydligare i olika beslutsun­ derlag, efterfrågan på kompetens inom kultur­ miljöområdet har breddats och kulturmiljöfrågan kommit med tidigt i olika planeringsprocesser. Det är länsstyrelserna som företräder de statliga kulturmiljöintressena vid plan- och byggärenden. Därför avstår Riksantikvarieämbetet från att lämna synpunkter i enskilda ärenden om de inte berör statliga byggnadsminnen, världsarv eller fler än en länsstyrelse. Tillsammans med Boverket publicerades i februari 2014 en webbaserad vägledning för hur kulturvärden hanteras med stöd av plan- och bygglagen och annan lagstiftning. Vägledningen är ett av flera teman inom ramen för Boverkets vägledning PBL-kunskapsban­ ken. Syftet är att tydliggöra vilka styrmedel det finns för att tillvarata kulturvärden i den fysiska miljön och vilka krav plan- och bygglagen ställer på hanteringen av kulturvärden. Vägledningen vänder sig främst till kommunala planerare och bygglovhandläggare men även till länsstyrelser och konsulter som hanterar kulturvärden i den byggda miljön.Två webbsemina­ rier har sänts under hösten 2014 för att utbilda i väg­ ledningen och har fram till den 5 december laddats ner 3661 gånger. Jämfört med andra webbseminarier som Boverket har genomfört är det höga siffor. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten har fortsatt under 2014 inom ramen för arbetet med att ta fram havsplaner. Synpunkter på nulägesbeskriv­ ningen har framförts i syfte att tydliggöra inom vilka områden det idag saknas underlag och kunskaper om kulturmiljön till havs. Inom ramen för Havs- och vattenmyndighetens arbete med inriktningen på det fortsatta havsplanearbetet har Riksantikvarieämbetet bl.a. lyft fram de statliga målen för kulturmiljöarbetet som en viktig utgångspunkt. Hållbar stadsutveckling Riksantikvarieämbetet arrangerade tillsammans med Tillväxtverket av den europeiska konferensen The Impact of Culture – creative businesses for sustai­ nable cities som en del av kulturhuvudstadsåret i Umeå. Seminariet The Impact of Cultural Heritage – strategies for urban development, som myndigheten arrangerade, tog upp behovet i planeringsprocessen av att sätta mål för det urbana kulturarvet och vad det kan bidra till samt uppmärksamma utmaningarna för att nå dit. Seminariet visade på betydelsen av ett stra­ tegiskt förhållningssätt till kulturarv i stadsbyggande. Regionalt tillväxtarbete - främjande av kulturella och kreativa näringar Under 2014 har Riksantikvarieämbetet deltagit i det strategiska samverkansarbetet kring hållbar destina­ tionsutveckling. Arbetet har letts av Tillväxtverket och VisitSweden AB med syftet att stärka svensk turism och förutsättningar för svensk besöksnäring. Riksantikvarieämbetet har inom ramen för arbetet drivit ”Interpretation som en del i destinationsut­ veckling – ett pilotprojekt vid världsarvet Birka och 20 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Hovgården” som syftar till att öka den kulturarvspedagogiska kompetensen hos de lokala turismak­ törerna. Projektet kommer att avslutas under 2015 och det förväntade resultatet är en gemensam idé för interpretationen inom världsarvet där aktörerna har formulerat en pedagogisk strategi för sina verk­ samheter. EU:s sammanhållningspolitik 2014-2020 Riksantikvarieämbetet har under året bistått Reger­ ingskansliet genom medverkan i hearing och andra möten relaterade till uppdraget. De regionala aktörer som fick i uppdrag att utarbeta förslag till struk­ turprogram eller motsvarande inom ramen för för­ beredelserna inför EU:s sammanhållningspolitik 2014–2020 har fått stöd av Riksantikvarieämbetet. Myndigheten har även planerat en regional konfe­ rens tillsammans med länsstyrelsen i Västernorrland och Landstinget Västernorrland, vilken genomförs i januari 2015. Riksantikvarieämbetet har påbörjat arbetet med att ta fram en långsiktig strategi som ska vägleda myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik under perioden 2014–2020. Riksantikvarieämbetet har medverkat vid ett första möte med myndigheter med samma uppdrag, informerat länsstyrelserna om uppdraget samt hållit en workshop med chefer från länsmuseerna. Uppdraget rapporteras senast 31 mars 2015 Samverkan med Statens kulturråd Inom ramen för kultursamverkansmodellen har Riks­ antikvarieämbetet samverkat med Kulturrådet, dels i arbetsgruppen om riktlinjer avseende uppföljningen av kultursamverkansmodellen, dels i beredningsprocessen av regionernas kulturplaner 2014/15. I beredningen har de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet använts som utgångspunkt för en sammanställning av regionernas kulturplaner. Målen bedöms fungera som stöd och inspiration i utveck­ lingen av kulturmiljöarbetet i regionerna. CAP:s miljöeffekter Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Jord­ bruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket arbetat fram ett förslag till nytt program för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter. Programmet sträcker sig över åren 2015–2019. I programmet föreslås bl.a. en utvärdering av effek­ terna av att ersättningar för skötsel av kulturmiljöer i odlingslandskapet har prioriterats bort och att andra åtgärder för kulturmiljövård har prioriterats ned i det nya svenska landsbygdsprogrammet. Under den gångna programperioden 2010–2014 har Riksantikvarieämbetet medverkat i ett antal studier, bl.a. miljöekonomiska studier inom jord­ brukssektorn, auktioner som ett alternativt sätt till enhetliga och förutbestämda ersättningar för miljö­ åtgärder och förutsättningarna att använda ett land­ skapsperspektiv för styrningen av miljöersättningar. Den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen Riksantikvarieämbetet bidrar till den kommande för­ djupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen. Miljö­ kvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Nästa fördjupade utvärdering sker 2015. Inför detta arbete har Riksantikvarieämbetet 21 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING lämnat ett antal bidrag till målansvariga myndighe­ ter i de delar myndighetens verksamhet bidragit till måluppfyllelse. Bidrag har exempelvis lämnats till Naturvårdsverket angående målen om begränsad klimatpåverkan, till Skogsstyrelsen om målet levande skogar samt till Havs- och vattenmyndigheten om målet för levande sjöar och vattendrag och målet om Hav i balans samt levande kust och skärgård. Inom ramen för den fördjupade utvärderingen av miljökva­ litetsmålen har Naturvårdsverket valt ut tre särskilda fokusområden, bland annat hållbara städer/samhälls­ planering. Riksantikvarieämbetet deltar i arbetet med fokusområdet där myndigheten har lämnat under­ lag enligt Naturvårdsverkets specifikationer samt deltagit i arbetsgruppen för fokusområdet. Genom detta lämnar Riksantikvarieämbetet även bidrag till uppföljningen av målet om God bebyggd miljö samt övriga så kallade naturtypsmål som innefattas i planering för markanvändning och infrastruktur. Samverkan med andra nationella och internationella aktörer Riksantikvarieämbetet lämnar löpande stöd och ingår i diverse samverkansprojekt med andra aktö­ rer. Följande relevanta insatser kan nämnas i sam­ manhanget. Riksantikvarieämbetet har medverkat i European Association of Archaeologists (EAA) konferens i Istanbul med inlägg om rapportering och förmed­ ling av arkeologins resultat och bevarande av forn­ lämningar och fynd samt två inlägg om arbetet för att motverka skador på fornlämningar i skogs- och jordbruk. Vid möte om arkeologi i Helsingfors med hand­ läggare från de nordiska ländernas motsvarigheter till Riksantikvarieämbetet diskuterades den nya kultur­ miljölagen och behovet av föreskrifter och vägled­ ning för arkeologiområdet. Riksantikvarieämbetet medverkade också i ett möte om uppdragsarkeologi i de nordiska länderna som anordnades av Kultur­ styrelsen i Danmark. Den s.k. nationella samordningsgruppen för den europeiska landskapskonventionen gjorde en självutvärdering som resulterade i att gruppen lades ner, och att övergripande diskussioner om landskap utvecklas i andra former. För Riksantikvarieämbetets del har landskap som tema lyfts fram i myndighe­ tens överenskommelser med såväl Skogsstyrelsen, Naturhistoriska riksmuseet och Naturvårdsverket. Riksantikvarieämbetet har medverkat i Europarådets workshop 2014 för implementeringen av Europeiska landskapskonventionen. Riksantikvarieämbetet har lämnat stöd och sam­ verkat med andra myndigheter inom Energimyndig­ hetens webbportal Vindlov samt bidragit till utveck­ lingen av en förlängning av forskningsprogrammet VindVal. Riksantikvarieämbetet har deltagit i Naturvårds­ verkets regeringsuppdrag Strategi för storslagen fjällmiljö som syftar till att ta fram en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå miljö­ kvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. 22 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Kulturmiljövårdsanslaget Förutsättningar Användningen av anslaget 7:2, Bidrag till kultur­ miljövård, nedan kallat KMV-anslaget, regleras i förordningen (2010:1121) om bidrag till förvalt­ ning av värdefulla kulturmiljöer och förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer samt genom Riksantikvarieämbetets regleringsbrev för år 2014. Sammanfattande slutsatser Anslaget har en grundläggande betydelse för kul­ turmiljöarbetets måluppfyllelse och har under året bidragit till uppnådda effekter där en mångfald av kulturmiljöer bevarats, använts och utvecklats. Sam­ tidigt medför prioriteringar av objekt som är skyd­ dade enligt lag att det finns begränsade möjligheter att bedriva en verksamhet som bidrar till att uppfylla de nationella målen för kulturmiljöarbetet där bidra­ get fördelas till en mångfald och bredd av objekt och miljöer. En konsekvens av att anslaget inte ökar är bl.a. att oskyddade objekt och miljöer nedprioriteras. Möjligheten att förnya och utveckla kulturmiljöarbe­ tet för att fler medborgare på sikt ska kunna erbjudas en ökad delaktighet samt tillgång till en mångfald av kulturmiljöer är begränsad. Genomfört utvecklingsarbete för ökad effektivitet och ett mer strategiskt arbetssätt Under året har myndigheten tillämpat den nya för­ delningsmodellen. Länsstyrelsernas treårsplaner beskriver inriktningen för KMV-anslagets använd­ ning den kommande treårsperioden med kopp­ ling till de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Ramarnas storlek prognostiseras för tre år framåt vilket innebär att förutsättningarna för ett strategiskt och långsiktigt arbetssätt ökar. I syfte att bland annat förbättra länsstyrelsernas hantering av bidragsmed­ len har myndigheten haft fördjupade dialoger med tre länsstyrelser. Under våren hölls ett seminarium med samtliga länsstyrelser för att diskutera hur man kan utveckla arbetet med anslaget. Utbetalade medel Riksantikvarieämbetet har betalat ut totalt 253,7 mnkr. Årets tillgängliga medel har uppgått till 251,2 mnkr, med tillägg av återbetalning av medel från tidigare år, vilket innebär att en anslagskredit på närmare 2,5 mnkr har tagits i anspråk. Tabell 6. RAÄ:s och länsstyrelsernas beslut Utbetalade medel, mnkr För RAÄ:s och länsstyrelsernas beslut För länsstyrelsernas beslut varav kunskapsunderlag 9§ För RAÄ:s direkta beslut varav arbetslivsmuseer enligt ap 2 varav bidrag till kulturmiljövård ap 1 Summa Kostnad 2014 233,3 24,3 20,4 6 14,4 253,7 3 065 2013 233,9 24,9 17,7 6 11,7 251,6 5 142 2012 230,7 24,4 20,3 5,9 14,4 251,0 4 900 Medel beslutade direkt av Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har beslutat om 20,4 mnkr varav för anslagspost 1 Bidrag till kulturmiljövård 14,4 mnkr. Bland annat har 8,4 mnkr använts för DAP (Digital Arkeologisk Process), 2,3 mnkr för utveck­ ling av K-samsök och 1,7 mnkr för fyndinlösen. Under 2014 har sammanlagt 15 ärenden prövats för 23 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING inlösensersättning och i 9 fall har inlösen eller hit­ telön betalats. Två av dessa ärenden har ur ett kul­ turhistoriskt perspektiv varit mer speciella och den ekonomiska ersättningen hög. Det rör sig dels om en stor skatt av silvermynt från yngre järnåldern som påträffades i Bredsätra socken på Öland, dels om en romersk bronsmask från äldre järnåldern som påträf­ fades i en fornlämning i Hellvi socken på Gotland. Från anslagspost 2 har 6 mnkr fördelats till arbets­ livsmuseer för 73 olika projekt. Medel beslutade av länsstyrelserna Huvuddelen av medlen som fördelas till länsstyrel­ sen ingår i den s.k. planeringsramen, en mindre del fördelas enligt tilläggsramar för kostnadskrävande objekt och regionala satsningar. Till kostnadskrä­ vande objekt och regionala satsningar har Riksantik­ varieämbetet fördelat 22,4 mnkr till länsstyrelserna, varav 15,7 mnkr för kostnadskrävande och 6,7 mnkr för regionala satsningar. Exempel på kostnadskrävande projekt är bygg­ nadsminnet Muramaris beläget norr om Visby i Gotlands län. Insatserna under 2014 har koncen­ trerats på restaurering och murningsarbeten på Tabell 7. Länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder För länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder För länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder Kunskapsunderlag Varav 9§ Vård Information/ tillgängliggörande Arkeologi Ersättning enligt 2 kap 14§ (fr o m. 2014 direkt via Lst) Summa Muramaris brandskadade huvudbyggnad. Exempel på regionala satsningar är bevarande och utveckling av Glasrikets kulturmiljövärden som genomförts av länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar län. Andra större regionala satsningar är den treåriga satsningen Vårda vattendragens kulturarv, ett samarbete mellan nio län. Arbetet syftar bland annat till att ta fram ett informationsmaterial om det vattenanknutna kultur­ arvet samt genomföra vårdåtgärder av bebyggelse, lämningar och landskap vid vattendrag. Länsstyrelserna har utbetalat bidrag på 233,3 mnkr. Huvuddelen av medlen, 163,4 mnkr (70 %), har utbetalats till olika vårdåtgärder vilket är en ökning med 3,1 mnkr i jämförelse med 2013. Läns­ styrelserna har prioriterat objekt och miljöer som är skyddade enligt lag. Till objekt och miljöer som är skyddade enligt 3 kap. KML (byggnadsminnen) har totalt 80,4 mnkr utbetalats. Det är en ökning med 1,5 mnkr för byggnadsminnen i jämförelse med 2013.Till objekt och miljöer som är skyddade enligt 2 kap. KML (fornlämningar) har totalt 46 mnkr utbetalats, vilket är en ökning med nästan 8 mnkr i jämförelse med 2013. Ökningen består i huvudsak av fler vårdåtgärder av ruiner. Utbetalade medel, mnkr Totalt 2014 36 24,3 163,4 25,8 5,6 2,5 233,3 233,9 230,8 2013 36,4 24,9 160,3 33,5 3,7 2012 35,2 24,4 157,5 31,5 6,3 Utbetalade medel % Totalt 2014 15 10 70 11 2 1 100 100 100 2013 16 11 68 14 2 2012 15 11 68 14 3 Antal ärenden Totalt 2014 235 92 1030 268 98 8 1639 1699 1636 2013 237 83 1065 314 83 2012 203 78 1005 343 84 24 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Till objekt och miljöer som saknar formellt skydd har 12,2 mnkr utbetalts vilket är en ökning med 2 mnkr i jämförelse med 2013.Totalt sett har det skett en minskning under de senaste fem åren till objekt och miljöer som saknar formellt skydd. Det är mil­ jöer som ofta har en viktig funktion för landskapets karaktär och är betydelsefulla för länens kulturmiljö­ profiler. De som fått medel är framförallt lantbrukets ekonomibyggnader, landskapselement och byggnader i olika industrimiljöer. Projektet Hus med historia avslutades 2012. Flera län redovisar dock att de i samarbete med länsmuseer och lokala hembygdsgårdar även fortsättningsvis medverkat till att hembygdsgårdar uppmärksammats. Utöver konkreta vårdinsatser har ett antal vård- och underhållsplaner tagits fram som specialanpassats till hembygdsföreningarnas behov. Ett län har under 2014 avsatt medel till samarbetsprojektet ”Länsunika byggnader” i hembygdsföreningarnas ägo. Projektet syftar till att identifiera länsunika byggnader som ägs av hembygdsföreningar och sådana som hör till det tysta kulturarvet samt att skydda och skapa långsik­ tiga vårdavtal för dessa. De flesta av dessa byggnader hör till objekt och miljöer som saknar formellt skydd. Diagram 4. För länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder Tabell 8. Olika skyddsstatus för anläggningar och landskap* Alla objekttyper Utbetalade medel % 2014 77 11 17 42 9 3 6 2013 73 11 12 42 8 4 5 2012 72 10 15 39 6 4 9 Skyddsstatus (ett objekt kan ha flera skydd) 2% 11% 1% 15% Skydd enligt lag totalt Varav av Kulturreservat (MB) Skydd enligt 2 kap KML – Fornlämningar Skydd enligt 3 kap KML – Byggnadsminne Skydd enligt PBL Förslag till skydd utreds Saknar skydd enligt lag 70% Vård Ersättning enligt lag Arkeologi Information/tillgängligörande Kunskapsunderlag *Tabellen visar andelen av medel som utbetalats för anläggningar (bebyggelse) och landskap (fornlämningar) med olika skyddsstatus. Utöver dessa medel har medel utbetalats till arkeologiåtgärder. Beräkningsmetoden för tabellen har ändrats från föregående år. Statistik för år 2012 och 2013 har i årets tabell omräknats enligt den nya principen. För ett objekt kan flera skyddstyper anges. De olika delarna har i den nya beräkningsmetoden ställts i relation till faktiskt utbetalat till anläggningar och landskap i stället för i relation till den totala sum­ man av samtliga skydd. Observera att totalt utbetalad summa ej är samma som nedräknad summa av samtliga skydd eftersom flera skydd kan anges. 25 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Vård av bebyggelse Totalt har 108,3 mnkr, exklusive antikvarisk med­ verkan, utbetalats till vård av bebyggelse, vilket motsvarar 66 % av alla vårdåtgärder. Av de medel som utbetalts till vård av bebyggelse har 60 % (64,5 mnkr) utbetalts till vård av byggnadsminnen. Tabell 9. Olika huvudgrupper Vård av bebyggelse Huvudgrupp Hantverk/industri Areella näringar Slott/herrgårdar Övrig bostadsbebyggelse Offentlig bebyggelse Kultur och föreningsliv Övrigt Summa Utbetalade medel % 2014 23 18 17 19 9 4 10 100 2013 18 20 14 19 16 5 8 100 2012 18 25 12 18 12 7 8 100 Andel medel för vård av bebyggelse som utbetalats till objekt och mil­ jöer inom olika huvudgrupper. Det är framförallt inom huvudgrupperna Hantverk/ industri, Areella näringar och Slott och herrgårdar som medel utbetalats till olika byggnadsminnen. Totalt har 19,8 mnkr utbetalats till objekt och mil­ jöer inom Areella näringar, en minskning med drygt 2 mnkr i jämförelse med 2013. Dessa objekt och mil­ jöer saknar överlag lagskydd. 9,6 mnkr har utbetalts till offentlig bebyggelse vilket är en minskning med 8 mnkr sedan 2013. Totalt har 25,5 mnkr utbeta­ lats till huvudgruppen Hantverk och industri, vilket är en ökning med nästan 6 mnkr i jämförelse med 2013. Under 2014 är det fler objekt och miljöer inom huvudgruppen Hantverk och industri som har fått bidrag i jämförelse med 2013. Större utbetalningar har gjorts till bland annat Wira bruk i Stockholms län, Stripa gruva i Örebro län och Älvängens repsla­ garbana i Västergötlands län. Under året har 18,5 mnkr utbetalats till objekt och miljöer inom huvudgruppen Slott och herrgårdar, en ökning med 3,8 mnkr i jämförelse med 2013. Läns­ styrelserna har fortsatt att prioritera objekt och mil­ jöer som är skyddade enligt 3 kap. KML och som är tillgängliga för allmänheten. Ökningen under 2014 beror bland annat på att flera slott och herrgårdar tilldelats medel, bland annat Jaktslottet i Uppsala län, Tjolöholms slott i Hallands län och Trädgårds­ mästarbostaden på Tyresö slott i Stockholms län. Länsstyrelserna har beslutat om 4,4 mnkr för antikvarisk medverkan, vilket utgör ca 4 % av vad som utbetalats för vård av bebyggelsen. Genom anti­ kvarisk medverkan vid vårdinsatser har åtgärderna kunnat följas upp ur en kulturhistorisk synvinkel och det har kunnat säkerställas att bidragsmedel använts korrekt. Bidragen har lett till att komplicerade anti­ kvariska arbeten, som normalt inte är möjliga för en fastighetsägare att genomföra, har kunnat komma till stånd. Åtgärder har utförts med ändamålsenliga material och metoder under ledning av antikvarisk expertis. Vård av mark och landskapselement, fornlämning­ ar och ruiner Totalt har 50,7 mnkr utbetalats till vård av mark, landskapselement, fornlämningar och ruiner vilket är en ökning med 6 mnkr i jämförelse med 2013. Det motsvarar 31 % av de totala vårdåtgärderna. Sammanlagt har 7 mnkr utbetalats för vård av ruiner, vilket är en ökning med 4,4 mnkr i jämförelse med 2013. Större utbetalningar har gjorts till Månstorps Gavlar i Skåne län och Stegeborgs slottsruin i Öst­ ergötlands län. 26 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelserna har utbetalt 22,8 mnkr för vård av fornlämningar. För vård av mark och landskapsele­ ment har 20,9 mnkr utbetalats. Av dessa har nästan 12 mnkr utbetalats i vårdåtgärder till befintliga kul­ turreservat och till kulturreservat där fråga om reser­ vatsbildande väckts. Totalt har 21,6 mnkr utbetalts till kulturreservat och till kulturreservat där frågan om reservatsbildning väckts. Inom de befintliga kul­ turreservaten har till de byggnadsvårdande insatserna utbetalts 6,2 mnkr, vilket är en ökning med 2,2 mnkr i jämförelse med 2013. Till miljöer som utreds som nya kulturreservat har utbetalts 462 000 kr vilket är en minskning med drygt 1,3 mnkr i jämförelse med 2013, vilket indikerar att medlen inte räcker till nya kulturreservat. Information och tillgängliggörande, Kunskapsunderlag och Arkeologi Länsstyrelserna har fördelat 25,8 mnkr till olika insatser för att informera om och tillgängliggöra olika kulturmiljöer. Drygt 3,8 mnkr av detta har utbetalats för att tillgängliggöra miljöer fysiskt, en ökning med 0,8 mnkr.Totalt är det en minskning för information och tillgängliggörande med 7,7 mnkr i jämförelse med 2013. Minskningen beror på att det under 2011–2013 genomfördes större satsningar, bland annat informationsinsatser inom kulturreser­ vat samt inom Bergslagssatsningen. Under 2014 har ett kulturreservatet Fatomakke kyrkstad i Västerbottens län invigts. Bidrag har främst lämnats till informationsinsatser i samband med invigningen Totalt har 24,3 mnkr utbetalats för att ta fram regionala och kommunala kunskapsunderlag enligt 9 § bidragsförordningen. Exempelvis användes 4,5 mnkr till riksintressen för kulturmiljövården och 2,9 mnkr för kommunala kulturmiljöprogram, vil­ ket är en väsentlig ökning i jämförelse med 2013. 4 mnkr användes för vattenanknutna miljöer samt 3,4 mnkr för ofinansierade arkeologiska rapporter. Ökningen av utbetalade medel till kommunala kul­ turmiljöprogram visar på kommunernas behov av nya uppdaterade kunskapsunderlag. Sådana underlättar arbetet med länens kulturmiljöer och förenklar kom­ munernas möjligheter att tillgodose riksintressena i planeringen. I övrigt har länsstyrelserna utbetalt 11,7 mnkr till vård- och underhållsplaner samt underlag inför vård av olika objekt enligt 8 § bidragsförordningen. Totalt har 5,6 mnkr utbetalats till olika arkeologiska åtgärder som arkeologi vid bostadsbyggande, mindre arbetsföretag och länsstyrelsens egen verksamhet. Förutsättningar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas KMV-anslaget gör stor kulturmiljönytta och är i många fall en förutsättning både för enskildas och det civila samhällets möjlighet att bevara, använda och utveckla objekt och miljöer med kulturhistoriskt innehåll. De insatser som görs avseende bevarande och tillgängliggörande innebär att bidragsgivningen på sikt kan skapa förutsättningar för ökad livskvalitet och en hållbar utveckling. Resultat i form av ökad livskvalitet och en hållbar utveckling är däremot svåra att mäta på grund av de oftast långa tidsper­ spektiven för kulturarvet. Insatser som genomförs med KMV- anslaget bidrar till att lyfta fram och tillgängliggöra kul­ turmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer. Länsstyrelserna har möjlighet att främja och stötta konkreta kulturmiljöer, men också projekt för att till­ gängliggöra kunskap, öka delaktigheten och bredda 27 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING mångfalden av kulturmiljöer. Länsstyrelserna har samverkat med t.ex. kommuner, hembygdsföreningar, länsmuseer, turistorganisationer, ideella föreningar och fastighetsägare. Samverkan med kommuner i konkreta projekt har bidragit till att berörda aktörer har bättre förutsättningar att ta tillvara olika kul­ turmiljöfrågor i ett bredare perspektiv. Denna sam­ verkan leder till ökad förståelse och kunskap för kulturmiljövärden samt förbättrade möjligheter till samfinansiering. Skötsel av fornlämningar, restaurerade byggnader och miljöer väcker stort engagemang och kan bidra till att olika verksamheter utvecklas i bygden och utgöra attraktiva besöksmål för det rörliga friluftsli­ vet. Vården av fornlämningar sker genom avtal med kommuner, fastighetsägare eller museer. Enskilda fastighetsägares insatser och kunskaper har bety­ delse för att inspirera andra att bevara och bruka kulturmiljön. Samverkansprojekten med bland annat ideella föreningar innebär ofta en ökad delaktighet och ett ökat ansvarstagande för kulturarvet. Bidragen kan stimulera fastighetsägare till att utveckla ny publik verksamhet. Detta har också skett i flera fall och därmed har den fysiska tillgänglighe­ ten ökat när till exempel privata bostäder öppnats upp eller när nya delar av en anläggning visats för all­ mänheten. Ökat fokus på framtagandet av vård- och underhållsplaner har lett till ökade kunskaper hos fastighetsägare och den regionala kulturmiljövården. Detta har i sin tur möjliggjort bättre framförhållning och prioritering avseende olika åtgärder för vård och underhåll. Informationsinsatser bidrar till ökad kunskap och förståelse av olika platser och objekt i länen för flera grupper i samhället. Detta gör kulturmiljöer tillgäng­ liga och ökar människors deltagande i kulturmiljö­ arbetet. Under året har foldrar, böcker, hemsidor, vandringsslingor, skyltar, informationsportaler och guider riktade till olika målgrupper producerats. Ett exempel är informationsarbetet i form av skriftserier, bilder och informationsskyltar för att sprida kunskap kring länens fornlämningar och byggnadsminnen till allmänheten. Flera av projekten bidrar till att skapa förutsätt­ ningar för att fler ska känna delaktighet och förstå­ else för länens kulturmiljöer. Ett flertal genomförda insatser har bland annat bidragit till ökad tillgänglig­ het för personer med funktionsnedsättning. Många av miljöerna är publika och viktiga besöksmål som gör att fler får tillgång till en mångfald av kulturmil­ jöer. Länsstyrelserna redovisar att öppna visningar, seminarier och kurser har förekommit i anslutning till olika vårdåtgärder och att allmänheten därige­ nom fått en ökad kunskap om objekten och vår­ den. Genom kurser, seminarier och nätverksträffar för förvaltare och ägare till olika kulturmiljöer har kunskap om äldre byggnadstekniker lärts ut och kompetensen höjts inom praktisk förvaltning av äldre byggnader. Ett flertal projekt har under året även fokuserat på ökad delaktighet, mångfald och nationella iden­ titeter, barn och unga. Under året har flera projekt genomförts för att engagera och uppmuntra fören­ ingar eller liknande att arbeta och fördjupa sig i sitt lokala kulturarv. Projektet Tillgängliggöra kulturarvet – av unga, för unga, har genomförts tillsammans med Östergötlands museum och Kulturarv Östergötland, samt en högstadieskola i Kisa. 12 elever ur årskurs sju och åtta deltog i projektet och resultatet har blivit sex filmer. Projektets mål var att väcka nyfikenhet och intresse för hembygd och vårt kulturarv hos ungdomar mellan 13 och 18 år, genom att närma sig 28 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 kulturarvet via kreativt skapande av digitala bildbe­ rättelser. I dessa har platser i hembygden och berät­ telser därifrån använts som inspiration. Temat på filmerna är ”Plats där förändring skett”. Inom ramen för projektet Tysta Kulturarv har flera länsstyrelser lämnat bidrag till olika projekt. Syftet har varit att göra fler människor delaktiga i kulturmiljöarbetet och att lyfta fram fler berättelser som tidigare fått stå utanför den nationella historieskrivningen. Riksantikvarieämbetet bedömer att kulturmiljö är aktivt och efterfrågat i samband med samfinansiering av projekt. KMV-medel ingår i samfinansieringsprojekt med bland annat medel från kommuner, bolag och stiftelser och EU:s fonder och program, inklusive landsbygdsprogrammet. Fastighetsägare och bru­ kare står dessutom för en del av samfinansieringen. I syfte att nå en bredare målgrupp och fler byggnads­ kategorier än vad som täcktes av de tidigare ekonomibyggnadsbidragen har några län beviljat bidrag med 50 procent av totalkostnaden, dock maxi­ malt 25 000 kronor, för byggnadsvård. Denna typ av bidrag till vård av i många fall oskyddad bebyggelse inverkar gynnsamt på kulturmiljön i vid bemärkelse. Det bör särskilt framhållas att bidragsformen har en positiv verkan ur miljömålsperspektiv, och genom att en rad objekt som är värdefulla att bevara har vardagslandskapets karaktär kunnat räddas. Bidra­ gen bidrar också till att öka kunskapen om traditio­ nella material och metoder, liksom engagemanget för bebyggelsens kulturvärden bland ägare och för­ valtare. Bidragsgivningen till oskyddade objekt är viktiga ur ett delaktighetsperspektiv. Genom dessa bidrag ges möjlighet att stötta och uppmuntra lokalt engagemang kring enskilda kulturmiljöer. Samman­ taget har dessa åtgärder lett till att måluppfyllelsen bedöms vara god. 29 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Kulturarvsförvaltning Detta görs inom Kulturarvsförvaltning Riksantikvarieämbetet har ett samordningsuppdrag för vård och konserveringsfrågor för byggnader, forn­ lämningar, föremål och annat kulturhistoriskt mate­ rial. Målgruppen är främst professionella aktörer, t.ex. förvaltare och praktiska utförare samt länsstyrel­ ser och museer. Verksamheten omfattar råd och stöd samt utveckling av kunskap, styrmedel och metoder. En unik resurs är det nationella kulturvårdslaborato­ riet med metod- och analysstöd. Viktiga uppgifter är också att dels skapa arenor för informationsspridning och erfarenhetsutbyte, dels bevaka forskning och trender på regional, nationell och internationell nivå. Verksamheten tillhandahåller också säkra lokaler för föremålsförvaring till i första hand museer. Mål Insatser för att samordna och vidareutveckla frågor som rör vård och konservering av bygg­ nader, fornlämningar, föremål samt annat kul­ turhistoriskt material har genomförts. Diagram 5. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 20,2 28,7 124,9 29,9 66,5 90,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 29,1 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanfattning och måluppfyllelse Kulturvårdens aktörer står inför en rad utmaningar som också präglat verksamheten. Året har genomsy­ rats av arbete med klimatfrågor, klimatanpassnings­ åtgärder, risk- och katastrofberedskap. Det finns också ett generellt behov av kvalitetssäkrade metoder, rutiner och standarder inom kulturvården. Kulturar­ vet ska också bli mer tillgängligt, med särskilda krav på att personer med funktionsnedsättning får ökade möjligheter att ta del av kulturarvet. Utifrån sin samordnande roll för vård- och kon­ serveringsfrågor har myndigheten utvecklat flera strategiska samarbeten och nätverk. Genom interna­ tionella utblickar och samarbeten, ett genomgående kvalitetsarbete och tydligt målgruppsfokus har frå­ gorna fått ett ökat genomslag och en positiv respons. I samverkan med professionella aktörer har riktlinjer och kunskapsunderlag tagits fram. Ett ökat antal arrangemang har genomförts mot föregående år. Flera publikationer och informationsblad har givits ut. Totalt har 19 större konferenser och seminarier genomförts med över tusen deltagare. Ytterligare 10 informationsblad i serien VårdaVäl har tagits fram. 30 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Webbforumet Kulturvårdsforum omfattar nu över 1500 medlemmar och 70 grupper, en ökning med närmare 200 medlemmar under året. Forumet ger förutsättningar för branschens aktörer att digitalt bilda nätverk, diskutera aktuella frågor och sprida information. Ett antal uppskattade aktiviteter rörande klima­ tanpassning har genomförts och samarbeten med andra myndigheter, har fördjupats. Utifrån funk­ tionshindersuppdraget har flera utbildningar hållits. Genom engagemanget i det europeiska standardi­ seringsarbetet har nya standarder för kulturvården tagits fram. Kulturvårdslaboratoriet har lyft fram tillämpningen av tekniska och naturvetenskapliga metoder. Konserveringsvetenskapliga undersök­ ningar har genomförts tillsammans med gästkolle­ gor från museer, arkiv och bibliotek. Svensk Musei­ tjänst har tillhandahållit säker föremålsförvaring för museer i klimatanpassade arkiv och med ett ekono­ miskt överskott. Målet bedöms ha uppnåtts. Klimat och energi De pågående klimatförändringarna och behovet av klimatanpassningsåtgärder har hög prioritet även i kulturmiljöarbetet. Årets omfattande skogsbränder och skyfall har medfört ett tätare samarbete mellan berörda myndigheter och organisationer. Ett för­ ändrat klimat kommer att, både direkt och indirekt, påverka den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Under året har ett förslag till program och hand­ lingsplan för de tre kommande åren tagits fram. Dessa ska leda till att kulturmiljöperspektivet finns med i samhällsplaneringens insatser för riskbegräns­ ning samt att klimatanpassningsåtgärder utförs så att skador undviks på kulturhistoriskt värdefull bebyg­ gelse. Myndigheten ingår också i Nationell plattform för arbete med naturolyckor. Inom ramen för det samarbetet medverkade myndigheten i utgivning av en rapport om havsnivåhöjningars effekt på kul­ turarv. Riksantikvarieämbetet leder ett nätverk för brand och kulturarv där ett stort antal organisationer sam­ arbetat för att stärka beredskapen och underlätta arbetet. I nätverket ingår flera myndigheter, centrala museer och större fastighetsförvaltare. Ett semina­ rium för att belysa brandskyddsfrågan i kulturhisto­ riska byggnader genomfördes i maj och lockade drygt 120 deltagare. I december genomfördes en konfe­ rens om riskhantering inom kulturvården. Under tre dagar träffades närmare 180 personer för att dis­ kutera metoder, verktyg och modeller för värdering av kulturarv. Internationella forskare presenterade aktuell forskning om klimatförändringarnas påver­ kan, skadedjur och mögel. Tillsammans med bl.a. Rikspolisstyrelsen, Statens historiska museer och Kammarkollegiet driver Riks­ antikvarieämbetet också ett nätverk för stölder och kulturarv. Nätverket är en kontaktyta för långsiktig samverkan mellan olika myndigheter. Polisens nya organisation ger förutsättningar för bekämpning av kulturarvsbrott. Riksantikvarieämbetet deltog i det nordiska forsk­ ningsprojektet CERCMA (Cultural Environment as Resource in Climate change Mitigation and Adaptation) där möjliga scenarion togs fram för den nordiska kulturmiljön. Projektet var finansierat av Nordiska ministerrådet och de statliga klimat- och kulturarvsmyndigheterna i de nordiska länderna. Det resulterade i ett expertmöte i Finland med 20 deltagare samt en publikation. Behovet av forskning inom energieffektivisering 31 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING av kulturhistoriska byggnader lyftes vid ett seminarium i maj. Seminariet genomfördes tillsam­ mans med Uppsala universitet Campus Gotland. Resultatet från seminariet kommer att vara ett underlag för nästa programperiod i Energimyndig­ hetens forskningsprogram Spara och Bevara, där Riksantikvarieämbetet medverkar i programrådet. Ett arbete pågår också med att ta fram en ny europe­ isk standard. Standarden beskriver en beslutsprocess för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och syftar till att uppnå en hållbar förvalt­ ning med minskad energianvändning. Tillgängligt kulturarv Riksantikvarieämbetet är en av 22 strategiska myn­ digheter med ett särskilt ansvar för funktionshinders­ politiken genom ett regeringsuppdrag för perioden 2011 – 2016. Uppdraget rapporteras årligen i mars. Det sker en positiv utveckling på kulturområdet. Länsstyrelser och länsmuseer avsätter generellt mer medel och genomför fler insatser för att tillgänglig­ göra kulturarvet. Dialog förs kontinuerligt med Kulturrådet och funktionshindersrörelsen genom en etablerad form för samråd. Två samråd har genomförts under året för att belysa aktuella frågor och utveckla samarbe­ ten. Ytterligare två utbildningar har genomförts för länsstyrelserna tillsammans med Myndigheten för delaktighet och Naturvårdsverket.Tillsammans med andra utbildningsinsatser har i år närmare 200 per­ soner deltagit. Det kvarstår ett fortsatt behov av kompetensutveckling och resurser, i synnerhet avse­ ende tillgänglighet till kulturhistoriska byggnader. Tillsammans med Statens fastighetsverk planeras flera utbildningsinsatser under 2015. Kulturmiljöarbete Klimatanpassningsfrågorna berör i allra högsta grad kulturhistorisk bebyggelse och understryker behovet av långsiktig vård och förvaltning. Flera informa­ tionsblad i serien Vårda Väl har givits ut, bland annat om underhåll av fasader, hängrännor och stuprör. Riksantikvarieämbetet driver olika nätverk för förvaltning av kulturlandskap och kulturreservat inom landskapsvården. Informationsblad om park­ anläggningar och trädgårdsväxter har givits ut. En vägledning om hantering av träd i offentliga mil­ jöer, ”Fria eller fälla?”, togs fram tillsammans med Trafikverket, Svenska kyrkan, Naturvårdsverket, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Sveriges lant­ bruksuniversitet. Vägledningen tar upp hur olika värden kan synliggöras och hur intressekonflikter kan förebyggas. Den vänder sig främst till handläggare vid länsstyrelserna och kommuner men riktar sig även till Svenska kyrkan och andra berörda. Riksantikvarieämbetet har ordförandeskapet för det svenska engagemanget i det europeiska standar­ diseringsarbetet Conservation of cultural heritage, CEN/TC346. Totalt medverkar 16 svenska företag, myndigheter och universitet. Under året har tre stan­ darder utgivits, bl.a. rörande ljus i museiutställningar och rekommendationer för utställningsmontrar. Därutöver arbetar myndigheten för ett ökat antal svenska deltagare i arbetet samt en ökad tillämpning av standarder på kulturområdet. Myndigheten är också partner i det internationella initiativet Forum on Conservation Science, som leds av ICCROM. Målet är att ta fram en global agenda för konserve­ ringsvetenskapens framtid. Riksantikvarieämbetet driver två forsknings­ projekt om Sveriges runstenar. Tillsammans med 32 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Uppsala universitet arrangerade Riksantikvarieäm­ betet också det åttonde internationella runsymposiet. Arrangemanget äger rum vart fjärde år, denna gång i Sverige och Nyköping, med temat Reading Runes: Discovery, Decipherment, Documentation. Sympo­ siet hade ca 90 deltagare från hela världen. God samlingsförvaltning Det tematiska området God Samlingsförvaltning syftar till att stärka förutsättningarna för museernas samlingsförvaltning. Ett verktyg med stor interna­ tionell spridning, Benchmarks in Collection Care, har översatts till svenska och publicerats på myn­ dighetens hemsida. Ljus i museisamlingar har varit ett genomgående tema under året. En utredning om ljusets påverkan på kulturhistoriskt material har genomförts och en metod för långtidsövervakning av ljus i utställningar togs fram. Ett informationsblad med nya rekommendationer för ljusmätning har publicerats. Samlingsforum är ett nätverk för alla som arbetar med samlingsförvaltning. En gång per år arrangeras en konferens för erfarenhetsutbyten och aktuella ämnen. Årets Samlingsforum samlade 100 deltagare och genomfördes i Umeå, som en del av kulturhu­ vudstadsåret, i samarbete med Västerbottens museum och Riksutställningar. Temat var ljus i museer och ljusets påverkan på museisamlingar. Föredragen handlade bland annat om LED-teknik. Konferensen lyfte även ljussättning ur ett tillgänglighetsperspektiv. Bländning, ramper utan märkning och avsaknad av kontraster ställer ofta till problem för personer med nedsatt syn. I mars arrangerade Riksantikvarieämbetet den femte internationella konferensen kring Architec­ tural Paint Research (APR) eller arkitekturbunden färgarkeologi. Arrangemanget lockade drygt 140 konservatorer, arkitekter, kemister och fastighetsför­ valtare från 14 länder och genomfördes i samarbete med flera svenska och utländska partners. Kulturhis­ toriska byggnader, kyrkor, slott och herresäten bär på dolda hemligheter i form av lager på lager med färghistoria. APR används både i planerings- och i projekteringsskedet vid restaurering, liksom vid förvaltning och vård av byggnader, interiörer och föremål. Konferensen mynnade även ut i en publi­ kation samt ett förslag om att initiera ett europeiskt standardiseringsarbete inom CEN. Myndigheten leder flera nätverk, bland annat om arkeologiskt trä och arkeologisk kemi. Genom nät­ verket har ett forskarseminarium arrangerats och rekommendationer för vattendränkt trä tagits fram. Genom nätverket PRE-MAL hanteras frågor om skadedjur och mögel, i samarbete med bland andra Naturhistoriska riksmuseet. Myndigheten är också engagerad inom CEN i framtagandet av en standard för att motverka skadedjursangrepp. Ett seminarium om energieffektiva metoder för kontroll av inomhusklimat i museer och magasin genomfördes med närmare 50 deltagare i maj i sam­ arbete med Nationalmuseum. Problematiken kring gift i museisamlingar har också uppmärksammats. Ett seminarium med drygt 60 deltagare genomfördes i juni i samarbete med Nordiska museet och Medi­ cinhistoriska museet i Göteborg. Kulturvårdslaboratorium Genom Riksantikvarieämbetets Kulturvårdsla­ boratorium förses kulturvården med ett kraftfullt naturvetenskapligt och tekniskt stöd för analys och metodutveckling. Ett koncept för mottagande av gästkollegor har lanserats för utökade samarbeten 33 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING med offentliga institutioner t.ex. museer, bibliotek och arkiv. Gästkollegor kan utföra konserverings­ vetenskapliga tester och analyser i den avancerade instrumentparken, tillsammans med myndighetens specialister. Samarbetet med Riksantikvarieäm­ betet omfattar även utformning av projekt, resul­ tatbearbetning, publikationer samt utveckling av samarbeten med andra organisationer. De olika projekten bidrar med kunskap för god samlings­ förvaltning och konserveringsvetenskap för hela kulturvården. Under året har kulturvårdslaboratoriet uppgraderats och effektiviserats. Svensk Museitjänst Svensk Museitjänst tillhandahåller lokaler för främst föremålsförvaring till museer. Arbete med att energi­ effektivisera lokalerna och öka säkerheten har fortsatt under året. Alla lokaler är uthyrda och två större hyresavtal har omförhandlats. Resultatet fortsätter att förbättras tack vare ökade intäkter, kostnadsbe­ sparingar och ett gynnsamt ränteläge. Tabell 10. Resultat – Samordning av kulturvårdsfrågor Typ av aktivitet Antal genomförda konferenser/semina­ rier av Riksantikvarieämbetet Antal utgivna publikationer (handled­ ningar/ informationsskrifter/rapporter, etc.) Kostnad i tkr 2014 19 46 2013 17 31 2012 9 12 Tabell 12. SMT:s intäkter och volymer 2014 Hyres- och arrendeintäkter (tkr) Antal hyresgäster/kunder Antal sålda timmar för utförda tjänster, t.ex. föremålsvård, gallring, ordna och förteckna m.m. 23 758 52 927 2013 23 082 53 976 2012 22 773 62 2058 7 131 8 487 11 388 Antalet arrangemang har ökat genom fler utvecklade samarbeten och ett mer utåtriktat arbetssätt. Antalet publikationer har också ökat, främst genom en ökad utgivning av rapporter. Kostnaden har minskat genom högre grad av självfinansiering, effektivisering och ett ökat fokus på resultatförmedling. Under året har intäkterna ökat, främst genom uthyrning och omförhandling av hyresavtal. Tabell 11. Resultat – Analysarbete Typ av aktivitet Antal publicerade studier genom abst­ racts och ”reviewed papers” Antal avslutade analysförfrågningar Kostnad i tkr 2014 4 5 8 136 2013 10 12 12 740 2012 2 8 8 610 Tabell 13. Ekonomiska nyckeltal för SMT, tkr 2014 Intäkter Kostnader Resultat (intäkter – kostnader) Ackumulerat underskott 24 913 -23 857 1 056 17 170 2013 24 246 -23 556 689 18 226 2012 24 558 -24 195 362 18 915 Antalet analyser och publicerade studier har minskat främst på grund av att utvecklingen av Kulturvårdslaboratoriet har prioriterats. Det ekonomiska överskottet fortsätter att öka främst tack vare ökade intäkter, kostnadsbesparingar och ett gynnsamt ränteläge. 34 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Insatsområde: Fastigheter och besöksmål Detta görs inom Fastigheter och besöksmål Riksantikvarieämbetet förvaltar cirka 70 kultur­ fastigheter i Sverige, Förvaltningen innebär ett bevarande av de fysiska platserna och att utvalda platser görs tillgängliga genom samverkan med både offentliga och privata aktörer. Vid Gamla Uppsala och Glimmingehus bedriver Riksantikvarieämbetet publik verksamhet i egen regi. Till fastighetsförvaltningens huvudsakliga upp­ gifter hör vårdinsatser på byggnader och mark. Den publika verksamheten är i hög grad inriktad på barn och unga, tillgängligheten till platsen och allas del­ aktighet. Besöksmålens verksamhet har fortsatt legat på de prioriterade samhällsfrågorna Mångfald och social sammanhållning samt Hållbar tillväxt. Världs­ arvet Birka och Hovgården förvaltas av Riksantikva­ rieämbetet, som även ingår i förvaltningsrådet till­ sammans med Länsstyrelsen i Stockholm och Ekerö kommun. Förvaltningsrådet har ett övergripande ansvar för bevarande och utveckling av världsarvet och samverkan sker med de aktörer som bedriver verksamhet inom världsarvet. I verksamheten ingår även Birkamuseet som drivs av Strömma Turism & Sjöfart AB. Mål De kulturhistoriska värdena på de fastigheter som Riksantikvarieämbetet förvaltar har vid­ makthållits och den publika verksamhet som bedrivs vid besöksmålen har utvecklats. Diagram 6. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 20,2 28,7 124,9 29,9 66,5 90,0 29,1 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanfattning och måluppfyllelse Riksantikvarieämbetet har vårdat och bevarat de fast­ igheter som myndigheten förvaltar och därigenom vidmakthållit fastigheternas kulturhistoriska värden. Förvaltningen har skett genom egna insatser, avtal och samverkan. Främst har fastighetsförvaltningen fokuserat på forsknings- och utvecklingsprojektet Visby ringmur och EU-projektet Öppna portar. Utveckling och tillgängliggörande har prioriterats i Gamla Uppsala museum, Glimmingehus och världs­ arvet Birka och Hovgården. Förvaltningsansvaret för fastigheterna har från den1 januari 2015 gått över till Statens fastighetsverk. 35 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Den publika verksamheten har utvecklats med fokus på mångfald, social sammanhållning och hållbar tillväxt. Perspektiv som barn och unga, tillgänglighet och delaktighet genomsyrar fortsatt verksamheten och är utgångspunkt för genomförande och utveck­ ling av all program- och arrangemangsverksamhet. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltningen prioriterade under året forsknings- och utvecklingsprojektet Visby ringmur och Öppna portar vid Eketorps borg. Forsknings- och utvecklingsprojektet Visby ring­ mur har lett till erfarenhetsutbyte mellan hantverkare och forskare och resulterat i metod- och materialut­ veckling. Den andra delen av projektet är återupp­ byggnaden av det rasade partiet, där muren har rests men visst arbete kvarstår under 2015. I projektet samarbetar forskare från Uppsala Universitet och Tyréns AB med Riksantikvarieämbetet UV Syd, Gotlands Museum, Hantverkslaboratoriet och Bygg­ nadshyttan. De senare utför även byggentreprenaden. Projekt Öppna portar, som är ett samarbetspro­ jekt med Statens fastighetsverk och Kalmar läns museum, avslutades under 2014. Eketorps borg på Öland har genom projektet fått en ny entrébyggnad och ett medeltida kök som förbättrar mottagan­ det och bidrar till utvecklingen av verksamheten. Underhåll av fastigheter och åtgärder för publik utveckling har genomförts på Björkö och markvård av fornlämningsmiljöer har skett. Särskilda vårdin­ satser har genomförts vid bland annat Trönö gamla kyrka i Hälsingland och Ismanstorps borg på Öland. Publik verksamhet Gamla Uppsala museum och Glimmingehus har ökat antalet besökare i enlighet med uppsatta mål. Antalet besök vid Gamla Uppsala museum har ökat med drygt 20 procent till 26 380 personer, vil­ ket beror på satsningen på återkommande helgoch lovaktiviteter, skolverksamhet och utveckling av programverksamheten. Museet har även varit en förmedlande länk mellan aktuell forskning och all­ mänhet. Det medialt uppmärksammade kremations­ experiment i samverkan med bland andra Uppsala universitet är ett exempel på detta. Glimmingehus har ökat antalet besökare med 5,5 procent till 43 205 personer. Resultatet stämmer väl överens med utfallet för turistnäringen på Österlen, där antalet gästnätter enligt Visit Ystad Österlen ökade med 6 procent. Satsningen på evenemang med tydligare koppling till kärnverksamheten har varit framgångsrik och är en viktig anledning till att antalet besökare ökat. Det bekräftas av att Stora Bågskyttedagen och Tornerspelet drog rekordpublik med 1 070 besökare. Högsäsongen på sommaren är intensiv och under den perioden kom 54 procent av besökarna till Glimmingehus. Höstaktiviteter som höstlovet och Borgen lever! – de dramatiserade borg­ vandringarna under Österlen lyser – har genomförts. Birkamuseet fick inför säsongen en ny utställning ”Plats för arkeologi” som tagits fram i samarbete merllan Riksantikvarieämbetet, Strömma Sjöfart och Turism AB, Statens Maritima Museer, Historiska museet, samt Ludwig Boltzman Institute. Barn och unga Barnperspektivet är centralt för den publika verk­ samheten. Gamla Uppsala har erbjudit avgiftsfri pedagogisk verksamhet på helger och skollov. Museet ska vara en självklar del av kulturlivet i Uppsala, en tillgänglig plats dit alla barn och unga, oavsett 36 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 förutsättningar, kan komma. Glimmingehus har satsat på barn och unga. Mål­ sättningen är att det ska finnas aktiviteter och verk­ samhet som passar alla åldrar, vilket Medeltidsakti­ viteter för hela familjen är ett exempel på. Skolverksamhet Skolverksamheten riktar sig till både elever och lärare. Målet är att besöket ska uppfylla delar i läro­ planen och samtidigt vara en spännande upplevelse för eleverna. Gamla Uppsala museum har genomfört skolpro­ gram inom ramen för det dialogprojekt som syftar till att möta barn och ungas behov av verksamhet i kulturmiljöer. Efterfrågan har varit stor och drygt 1 600 fler skolelever än 2013 deltog. Skolprogram­ men har även nått resurs- och särskolor. I samband med barnkonventionens 25-årsfirande genomfördes en så kallad Takeover Day, då årskurs 3 vid Gamla Uppsala skola tog över museet. Dagen planerades och genomfördes helt av de unga och under en månads tid kopplade skolan all undervisning till projektet. Samverkan har skett med Childrens Commissioner i England. Takeover Day var en framgång med 801 besökare. Glimmingehus har en bred och omfattande skol­ verksamhet. En nyhet för i år var ett heldagsprogram för stora elevgrupper som vill stanna under en längre tid. Antalet elever som besökte Glimmingehus mins­ kade med 6 procent jämfört med 2013. Den främsta orsaken är enligt skolorna transportkostnaderna till besöksmålet. Samtidigt ökade bokningarna av de praktiska verkstadsprogrammen, där eleverna är mer delaktiga och har större möjlighet till kunskapsutbyte än vid visning. Samverkan och hållbar tillväxt Regional och lokal samverkan är viktig för utveck­ lingen av verksamheten och hållbara besöksmål. Riksantikvarieämbetet har deltagit i konferensen Tourism, Cultural Heritage and Innovation som syftar till att hitta affärsutvecklande samarbeten mel­ lan besöksnäring, forskning, myndigheter och insti­ tutioner. Gamla Uppsala museum har arbetat med att förstärka redan befintliga samarbeten med bl.a. Uppsala universitet och Upplandsmuseet. Glimmingehus har ingått i Kultur Skånes sam­ verkansmodell och de regionala grupperna för Barn och unga och Tillgänglighet och i det lokala sam­ verkansprojektet Kulturhistorien. Världsarvet Birka och Hovgården har varit ett pilotprojekt i Nordic World Heritage Foundations projektet Towards a Nordic Baltic Pilot Region för World Heritage and Sustainable Tourism. Projektet har utvecklat ett ramverk och en tillämpande guide för hur världsarv kan utveckla strategier för hållbar turism. Målsättningen är att samtliga världsarv inom regionen år 2016 ska ha påbörjat en plan för hållbar turism. Tillgänglighet Tillgängligheten till Riksantikvarieämbetets besöks­ mål är prioriterad och sker från ett brett och inklu­ derande perspektiv där verksamheten är till för alla besökare. Tillgänglighetsplan för systematiskt till­ gänglighetsarbete vid Glimmingehus och pedago­ giskt verkstadsprogram och teaterföreställningar för besökare med intellektuella funktionsnedsättningar under Uppsalas kulturvecka är exempel på åtgärder och verksamheter som genomförts. 37 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisning Besöksstatistik och resultat är främst hämtade ur kassasystem, verksamhetsplan och dialog med plats­ ledare. Gamla Uppsala museum Glimmingehus Tabell 14. Antal besökare, Gamla Uppsala museum 2014 26 380 Kostnad i tkr 4 570 2013 21 825 4 314 2012 15 340 3 627 Tabell 16. Antal besökare, Glimmingehus 2014 43 205 Kostnad i tkr 6 549 2013 40 948 7 365 2012 45 359 7 011 Gamla Uppsala museum har jämfört med 2013 ökat med 4 175 besö­ kare (20 %) främst beroende på satsning på återkommande pedagogisk verksamhet under helger samt skolprojekt. Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2007–2009 GEL-kassa, 2010–2013 SoftOne, 2014 ES Kassa). Under 2014 ökade besöksmängden något efter flera år med fallande besökstal. Förklaringen är främst den fina sommaren som ledde till en ökning i antalet gästnätter på Österlen. Statistiken är hämtad ur kassa­ systemet (2011-2013 SoftOne, 2014 ES Kassa) Tabell 15. Antal besökande barn 2014 Antal besökande barn i målsmans sällskap Antal elever Totalt antal barn 4 946 5 570 10 516 2013 3 842 4 233 8 075 2012 2 838 1 813 4 651 Tabell 17. Antal besökande barn 2014 Antal besökande barn i målsmans sällskap Antal elever Totalt antal barn 10 169 5 198 15 367 2013 8 964 5 530 14 494 2012 10 130 5 362 15 492 Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2010-2013 SoftOne, 2014 ES Kassa). Antalet är delsummor av Tabell 14. Underlaget till tabellen är hämtat ur kassasystemet (2011-2013 SoftOne, 2014 ES Kassa) Antalet är delsummor i tabell 16. 38 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Insatsområde: Informationsförsörjning Detta görs inom Informationsförsörjning Diagram 7. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 25,1 30,8 För att bevara, utveckla och bruka kulturarvet krävs det att alla aktörer har tillgång till tillförlitlig infor­ mation. För att göra kulturarvsinformationen till­ gänglig och användbar erbjuder Riksantikvarieäm­ betet digitala och fysiska mötesplatser och tjänster. E-tjänsterna är idag dominerande och stödjer såväl det professionella kulturarvsarbetet som med­ borgarnas möjlighet att vara delaktiga genom att göra det lätt att söka, förstå, ladda hem och tillföra kulturmiljöinformation. En viktig bas för e-tjäns­ terna är myndighetens egna informationssystem och databaser. Myndigheten utvecklar vidare infor­ mationsförsörjningen i hela sektorn genom att verka för att information från olika källor blir lättillgänglig. Information tillhandhålls inte bara som tjänster utan även som programmeringsgränssnitt som gör det möjligt för offentliga och privata aktörer att själva exempelvis bygga appar för att sprida informationen. Parallellt med den digitala utvecklingen efter­ frågas det fysiska källmaterialet. Autenticitet och materialitet är begrepp som återkommer framför allt hos studenterna vid högskolor och universitet. Riksantikvarieämbetets unika sätt att organisera informationen efter geografisk indelning ger många möjligheter att hitta information och se samband. Arkivet och biblioteket förvaltar landets största fysiska samling inom kulturmiljöområdet. Denna är öppen och tillgänglig för alla. Information och forskarservice erbjuds både via webben och på plats i Stockholm. För större delen av samlingarna finns det digitala sökregister och ingångar och stor vikt läggs vid tillgänglighetsperspektivet. 159,0 39,2 70,5 28,3 72,5 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Mål Efterfrågad, kvalitetssäkrad och användbar information om kulturarvet, från såväl Riksan­ tikvarieämbetet som andra källor har funnits till­ gänglig. Det har funnits en känd och användbar infrastruktur för kulturarvsinformation. Kunskapen om kulturarvet har varit hög hos samhällets aktörer. Riksantikvarieämbetet har upplevts som tydligt, viktigt och aktivt av såväl egen personal som samhällets olika aktörer. 39 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Sammanfattning och måluppfyllelse Riksantikvarieämbetets upplevs som mycket trovär­ digt. Den SIFO-undersökning som gjordes under våren visar med all önskvärd tydlighet detta (se resul­ tatet av undersökningen på sida 58). Kännedomen om vad myndigheten gör är dock förhållandevis låg. Vårt varumärkesarbete fortsätter därför. Hög trovär­ dighet och kännedom om både kulturarv och myn­ dighetens arbete är avgörande för att nå framgång. Intresset för information om kulturarvet är fort­ satt mycket hög och användningen ökar. Allt fler hittar informationen via sociala medier och Riksan­ tikvarieämbetet strävar efter att vara där användarna är. För att öka användningen och nyttan krävs det att informationen blir mer känd och att Riksantikvarie­ ämbetets roll som informationsförsörjare är tydlig och känd utanför sektorn. Nyckeln är en bättre behovsanalys. Under året har detta arbete omfattat bland annat ett nytt arbets­ sätt i Digital Arkeologisk Process och användning av kund-nyttoanalys inom kyrkoantikvarisk information. Antal fysiska besök på evenemang och i arkiv och bibliotek är för 2014 oförändrat sedan i fjol. Över åren har de dock minskat som en konsekvens av informationsresursernas ökade digitala tillgänglighet. En ny generation med vana att snabbt söka och få information över nätet betyder nya sökmönster även för det analoga materialet. Framtagningstider och service i arkiv och bibliotek har därför trim­ mats för att möta efterfrågan. Tillgängligheten till samlingarna har också förbättrats genom omfattande förteckning och katalogisering, vilket gör materialet sökbart. Målet bedöms ha uppnåtts. Tabell 18. Översikt över informationssystem och e-tjänster Bebyggelseregistret BeBR Extern webb FMIS/Fornsök Katalog 74 Kringla Kringla.nu K-samsök webbservice Kulturmiljöbild KMB Platsr.se Ritningsregistret Samla Visual Arkiv/ATA Vitalis Information om det byggda kulturarvet i Sverige. www.bebyggelseregistret.raa.se Myndighetens externa webb. www.raa.se Information om fornlämningar i Sverige. www.fmis.raa.se Digitalt sökregister till den äldre delen av bibliotekssamlingen. http://katalog1974.raa.se Mobil söktjänst för telefoner med operativsystemet Android Söktjänst som samsöker i K-samsök, Europeana (cirka 30 miljoner föremål), Libris samt stödjer semantisk länkning med och presentation av ovanstående samt Wikipedia, Wikimedia Commons och Platsr.se. ww.kringla.nu En teknisk plattform som skördar och tillgängliggör information från RAÄ:s system samt från museer. Levererar data till Europeana. www.ksamsok.se Digital plattform för administration och presentation av bilder ur ett urval av RAÄ:s bildsamlingar. www.kmb.raa.se Öppen e-tjänst för alla att dela med sig egna berättelser och media om en plats. www.platsr.se Digitalt sökregister till ritningar i arkivsamlingen. www.ritreg.raa.se Digital förmedlingsplattform för fulltextmaterial. samla.raa.se Digitalt sökregister till arkivsamlingen. www.visualarkiv.se Digitalt sökregister till, samt administration av, bibliotekssamlingen. www.vitalis.raa.se 40 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunikation Varumärke Istället för en nöjdkund-undersökning deltog myn­ digheten i maj 2014 i SIFOs anseendeundersökning som mäter allmänhetens förtroende för myndighe­ ten. Denna visar att myndighetens anseende är högt (index 47 att jämföra med snittet 25), vilket är det fjärde högsta i undersökningen. Anseendet är störst hos dem som har hög kännedom om myndigheten. Det höga anseendet beror på förtroende, sju av tio svenskar litar på myndigheten. Kännedomen om myndigheten är dock låg hos allmänheten. Implementering och komplettering av varumärkes­ plattformen har drivits verksamhetsnära. Möten har genomförts med i stort sett samtliga medarbetare där myndighetens uppdrag har diskuterats och tydlig­ gjorts. Evenemang Det annars årligen återkommande Höstmötet ersat­ tes av ett gemensamt evenemang tillsammans med Riksförbundet Sveriges museer. Målet 400 deltagare överträffades då 479 personer deltog. Samverkan hade flera syften. Dels att visa hur frågor om kultur­ arv, museer, kulturmiljö och konst hör samman och kan befrukta varandra. Dels att visa för museerna vad Riksantikvarieämbetet gör som är av betydelse för deras såväl inre som yttre arbete. Programmet skapa­ des i samverkan och täckte flertalet av myndighetens kärnområden. Utvärderingen av helhetsintrycket gav bra siffror med 4,58 i snitt av 6 möjliga. Som ett led i att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer arrangerar Riks­ antikvarieämbetet årligen Kulturarvsdagen och Arkeologidagen för allmänheten. Evenemangen är en arena för lokala aktörer. Kulturmiljöer, kultur­ landskap, och kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar respektive utgrävningsplatser och fornlämningsmiljöer visas upp och historierna kring dessa berättas. Riksantikvarieämbetet står för central marknadsföring och publicering av alla arrangemang på en gemensam webbplats. Kulturarvsdagen, en del av European Heritage Days, arrangerades söndagen den 14 september i samarbete med Sveriges hembygdsförbund och ArbetSam.Temat var ”I krigens spår” och besöktes av dubbelt så många som 2013 års arrangemang. Arkeo­ logidagen 2014 genomfördes den 31 augusti. Båda evenemangen är mycket uppskattade av arrangörerna och 85 % respektive 97 % vill delta igen. Tabell 19. Kulturarvsdagen och arkeologidagen, antal arrangemang och besökare 2014 Kategori Kulturarvsdagen Arkeologidagen Arrangemang 197 45 Besökare 30 000 4 635 2013 Arrangemang 135 43 Besökare 15 255 5 160 2012 Arrangemang 150 49 Besökare 15 000 5 733 Antal besökare är beräknat utifrån de uppgifter som arrangörerna uppgivit i myndighetens utvärdering. Den stora ökningen av besökare på kulturarvsdagen beror på det intressanta temat ”I krigens spår”. 41 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Media Målet i mediearbetet har varit att öka närvaron i media för att tydliggöra Riksantikvarieämbetets uppdrag. Strategin har varit att driva utvalda frå­ gor samt att ha en hög aktivitetsnivå i mediearbetet med löpande frågor. Riksantikvarien har stått bakom tre debattartiklar som fått tio publiceringar. Sociala medier har kompletterat och förstärkt mediearbetet. Riksantikvarieämbetets nyhetsbrev har utkommit 10 gånger under 2014. Alla kan prenumerera på nyhetsbrevet som är gratis. Antalet prenumeranter ökade med 23 procent under året. Sociala medier är en stor del i myndighetens webbnärvaro och ett sätt att möta målgrupperna där de finns. Under 2014 har Riksantikvarieämbetet använt sig av Facebook,Twitter, YouTube, Instagram, Flickr och de internt drivna K-blogg, Kulturvårds­ forum, den arkeologiska uppdragsverksamhetens bloggar, Kringla och Platsr. Användningen av sociala medier ökar. Detta avspeglas i sociala hänvisningar; från 19 000 besök till 24 000 besök, en ökning med 26 procent. Troligen är detta resultatet av den gene­ rella trenden, i kombination med metodiskt ökande användning av sociala medier i Riksantikvarieämbe­ tets kommunikation. Informationsutveckling Digital arkeologisk process Information om fornminnen är viktig. Den behöver vara lätt att hitta och använda, då många samhälls­ aktörer är beroende av den i sitt arbete. För att höja kvaliteten krävs ett ordnat helhetsgrepp för informa­ tionen där vi utgår från aktörernas behov. Ett program har etablerats inom Riksantikvarie­ ämbetet: DAP-programmet (Digital Arkeologisk Process). En vision och ett uppdrag har utformats och brutits ned till konkreta mål och leveransfor­ muleringar. Programmet syftar till att ta ett hel­ hetsgrepp runt informationshanteringen inom arkeologin rörande kvalitetsfrågor, regelverk och handläggningsprocesser. Programmet ser över och moderniserar de digitala tjänster och verktyg som används för att tillgängliggöra fornminnesinforma­ tion i Sverige. DAP-programmet syftar även till att se över informationsinnehåll och öka användbarhe­ ten av den information som skapas inom arkeologin, främst för aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen. Samverkan med prioriterade aktörer har inletts. Programgruppen har initierat dialog om framtida behov med intressenter såväl inom samhällsbyggnad som med aktörer och informationsproducenter inom arkeologin. Förslag till processförändringar har tagits fram som effektiviserar informationsflödet, gör infor­ mationen mer transparent och lättillgänglig samt tydliggör ägarskap och informationsansvar. Ett tiotal konkreta projekt har startats inom pro­ grammet, bland annat kring kvalitetsförbättringar. En inventering har genomförts för att kartlägga kvalitetsbrister i informationen i fornminnesregistret, FMIS. Detta som en följd av ändringen av kulturmil­ jölagen med föreslagna korrigeringsåtgärder. Möj­ ligheten att använda så kallade fjärranalysmetoder för att kvalitetsförbättra fornminnesinformation har undersökts. Arbetet har påvisat en stor potential i bl.a. laserdata som underlag vid kvalitetsrättningar eller som underlag vid planering av fältinsatser. En ny teknisk plattformsarkitektur har arbetats fram. Denna kommer att ligga till grund för Riks­ antikvarieämbetets kommande register och tjäns­ teutbud. 42 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Distriktsindelning Tillsammans med Lantmäteriet har myndigheten på uppdrag av regeringen tagit fram underlag till en ny distriktsindelning som ska ersätta församling i folkbokföringen från och med 2016. Indelningen baseras på församlingarna från 1999. Distrikten kommer att bli en stabil indelning av landet som inte påverkas av ändringar av andra administrativa gränser, vilket blir en stor fördel för framtidens forskning. Digitalisering Digisam är fortsatt en viktig samarbetspartner. Riksantikvarieämbetet har bidragit med underlag till Digisams rapport till regeringen inom uppdraget Digit@lt kulturarv - Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgänglig­ göra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation. Med delfinansiering av Vitterhetsakademien drivs ett projekt för att digitalisera bokverken Sveriges kyrkor – Konsthistoriskt inventarium och rappor­ terna från forskningsprojektet Sockenkyrkorna. De digitaliserade publikationerna publiceras i Riksan­ tikvarieämbetets öppna arkiv Samla. För att skapa en effektivare sökväg till bland annat äldre kulturmiljöärenden, internt och på sikt även för allmänheten, har myndighetens analoga diarium före 1995 digitaliserats. Europeana Genom K-samsök är myndigheten en av de största leverantörerna inom Europeana-samarbetet. Under 2014 ökade leveransen med 50 %, till 1,7 miljoner objekt. Riksantikvarieämbetet är den institution i Europa som levererar störst mängd öppna dataobjekt till Europeana. Riksantikvarieämbetet är partner i flera strategiska utvecklingsprojekt inom Europeana. Exempel på det är långsiktig utveckling av Europeanas infrastruktur, skapandet av ramverk för datakvalitet ur ett vidareanvändningsperspektiv samt storskalig uppladdning av fotografier till Wikimedia Commons. Projektet Europeana Awareness, som syftar till att skapa kännedom om Europeana, pågick under 2014. Riksantikvarieämbetet samarbetade med Wikimedia Sverige och arrangerade fem fotoworkshops i Sverige för att skapa kännedom om Europeana och locka till att bidra med bilder till Europeana. En jury valde ut vinnande bilder som ställdes ut på Västerbottens museum. Vi nådde Europeanas publicitetsmål. Myndigheten har även deltagit i ett pilotprojekt tillsammans med Europeana och Google för att visa kulturarvsinformation i Google Field Trip, en global mobilapplikation för främst turister. Informationsförvaltning Nationell infrastruktur för kulturmiljödata Kulturmiljödata utgör en del av en nationell infra­ struktur för geografiska data. Arbetet baseras på Sveriges internationella åtaganden, bland annat på regelverken i EG-direktiven Inspire (Infrastructure for Spatial Information in Europe) och PSI (Public Sector Information) samt regeringens handlingsplan för e-förvaltning och på användarkrav. Geodatasamverkan Tillsammans med ett trettiotal myndigheter och andra organisationer samt 195 kommuner deltar Riksantikvarieämbetet i Geodatasamverkan. Genom samarbetet bidrar parterna till att bygga en natio­ nell infrastruktur för geografiska data. Denna infra­ struktur ska långsiktigt gynna såväl åtkomst och 43 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING användning som vidareutnyttjande och medborgar­ inflytande. Fokus under året har varit att kontinuerligt aktua­ lisera metadata i geodataportalens metadatakata­ log och ta fram tjänster enligt Inspire-direktivets genomförandebestämmelser. Ärendehandläggning Informationssystemet för fornminnen (FMIS) omfattar information om nyupptäckta lämningar samt information som framkommit vid undersök­ ningar av redan kända lämningar. Huvuddelen av införandet av ny information görs av Riksantikva­ rieämbetete. Under 2014 inkom cirka 2 500 ärenden och cirka 2 200 ärenden handlades, vilket är fler än tidigare år. För att stoppa ökningen av ärendebalansen har extra resurser för handläggning tillförts och ett kortsiktigt arbete för att effektivisera handlägg­ ningen startats. Vidare ses hela flödet av information över som en del i DAP-programmet. Arkiv och bibliotek Arkivet och biblioteket, som en öppen fysisk mötes­ plats, är viktig. Detta tillsammans med god service och rimliga öppettider, är det som framhållts som uppskattat vid besökarundersökningar. De senaste årens trend mot ett minskat antal besök verkar ha brutits. Under året har struktur och innehåll på hem­ sidan setts över för att också skapa ett bättre digitalt möte med användarna. Användningen av arkivet och biblioteket präglas av att materialet i ökad utsträckning blivit digitalt tillgängligt och sökbart över nätet. Detta gäller särskilt på bibliotekssidan. Antalet fysiska lån ur biblioteket har minskat under ett antal år och fortsätter att göra så. Däremot ökar användandet av de elektroniska resurserna.Till­ gången till e-tidskrifter och databaser har under året förbättrats genom att registrerade låntagare nu har tillgång till materialet hemifrån. Antalet sökningar i Kulturmiljöbild, VisualArkiv och Samla visar på ett aktivt användande av arkiv- och biblioteksresurserna. En tidigare nedåtgående trend vad gäller utlåning av arkivmaterial och antalet inkomna ärenden/för­ frågningar har brutits. Ett ärendehanteringsstöd har införts vilket ökat servicen till användarna. Kunskapen om de historiska källorna har sjun­ kit bland grundutbildningens studenter, vilket gör information om arkivets och bibliotekets resurser och sökingångar vid besök viktig. Under året har forskarstödet utvecklats Samverkan inom biblioteksområdet är fortsatt stark. Riksantikvarieämbetet är representerad i olika grupper bland forskningsbiblioteken som arbetar med bland annat Open access och metadatafrågor. Tabell 20. Användning av arkiv och bibliotekssamlingar 2014 Inkomna ärenden (förfrågningar) till arkivet Nya låntagare registrerade i bibliotekssystemet Utlånade volymer varav arkivmaterial varav biblioteksmaterial Beställda kopior av fotografier via KMB och Informationstorget Tillväxt samlingarna Antal volymer bibliotek Periodica, antal häften Accession arkiv, antal hyllmeter 740 293 11 418 33 045 920 1 695 1 501 36 hm 2013 771 314 11 133 34 919 857 1 959 1 396 35 hm 2012 768 316 10 883 39 768 899 2 431 1 554 69 hm Antalet fysiska lån ur biblioteket minskar i jämn takt under åren men de digitala besöken ökar genom e-resurserna. Arkivet används i ungefär samma utsträckning som tidigare år. 44 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 21. Antal öppettimmar och besök på informationstorget 2014 Öppettimmar Besök Kostnad i tkr 1270 6300 18 996 2013 1 272 5 800 15 737 2012 1 278 6 600 17 784 ”Tack för den utmärkta möjligheten du gav oss att bidra med vårt sandkorn till folkhistoria. Nu känner jag mig som en riktig antikvitet!” (Kvinna, Latinamerika) ”Det är alltid roligt att få jobba med berättelser som vill bli berättade och som känns angelägna både för avsän­ dare och mottagare.” (Kursledare, Kulturskolan) Den andra insatsen har varit inriktad på släktforskare som användargrupp. Dessa har mycket lättare att ta till sig och använda öppna digitala plattformar. Bland släktforskare finns en jämförelsevis stor datormognad och en vana att dela med sig av innehåll på webben. Tabell 22. Platsr, registrerade platser och nyregistrerade användare Volym i antal Antal nyregistrerade platser Antal nyregistrerade användare Kostnad i tkr 2014 432 205 1 315 2013 913 229 1 508 2012 511 442 2 485 Östra stallets funktion som en öppen fysisk mötesplats är viktig. Denna funktion samt god service och rimliga öppettider är framförallt det som brukar framhållas som viktigt vid besökarundersökningar. Antalet besök räknats enligt en stickprovs- metod som tillämpas i Kungliga Bibliotekets officiella biblioteksstatistik. Exempel på system och e-tjänster Kringla Genom Kringla kan användarna söka bland 35 mil­ joner kulturarvsobjekt samt få presenterat objektens sammanhang i form av länkar till andra objekt, forsk­ ningspublikationer, media i Wikimedia Commons eller encyklopedisk information i Wikipedia. Använ­ darna kan även själva länka samman relaterade objekt. Näst efter Fornsök är Kringla Riksantikvarie­ ämbetets mest använda söktjänst och hade 2014 i genomsnitt ca 450 besök om dagen (en ökning med 40 % jämfört med 2013). Objekt som söks fram i Kringla delas i hög utsträckning på sociala nätverk som Facebook och Pinterest och når därigenom en större publik. Platsr När det gäller Platsr har två särskilda insatser skett under året. En har behandlat temat migration och skett i samarbete med Forum för levande historia och Sörmlands Museum. Tabellen visar antal registrerade användare och antal skapade platser. En förklaring till minskningen av nyregistrerade platser och användare kan vara att myndighetenhar arbetat mindre aktivt mot museerna. En annan förklaring är att de nytillkomna släktforskarna väljer att fylla på redan ska­ pade platser. Kostnaden omfattar förvaltning av Platsr samt del av kost­ nad för kartserver. ”Jag tänkte först vad vill ni på myndigheten oss invand­ rare? Sen förstod jag ni ville faktiskt lyssna” (Man, Rumänien) 45 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Kulturmiljöbild (KMB) och Flickr commons Efterfrågan på digitala sökingångar ökar. För att förbättra användbarheten har digitaliserat material märkts upp och licentierats. De restriktiva reglerna kring upphovsrätt till redan publicerade bilder i digitaliserade publikationer gör dock arbetet tidsö­ dande. Genom att KMB:s bilder ofta går att knyta till en specifik plats är de mycket användbara. Delar av bildsamlingarna tillgängliggörs även på Flickr Commons i syfte att nå nya användare och låta dem bidra med information. Aktiviteten på Flickr Com­ mons har resulterat i cirka 10,2 miljoner visningar/ sökträffar sedan starten, varav 4,6 miljoner under 2014. Riksantikvarieämbetet hade i mars 2014 varit på FlickrCommons i 5 år. Samla Publiceringsplattformen Samla var år 2014 inne på sitt andra år. Vid årets slut hade Samla haft 69 300 besökare, vilket är en kraftig höjning jämfört med före­ gående år. Därtill fanns 7 500 PDF-publikationer att tillgå, vilket var en ökning med 1 300 sedan föregående år. Merparten av ökningen utgjordes av uppdragsar­ keologiska rapporter. Under 2014 digitaliserades bok­ verket Sveriges kyrkor, vilket resulterade i 127 PDFpublikationer. BeBR, FMIS och Platsr En ny lösning för bakgrundskartan i Fornsök/FMIS, BeBR och Platsr har börjat användas under året. Via geodatasamverkan kan nu aktuell information hämtas direkt från Lantmäteriet, vilket har gjort att tidigare resurskrävande mellanlagringslösning för kartor har ersatts. Detta innebär att informationen får högre kva­ litet och blir mer enhetlig för användarna. I BeBR finns nu möjlighet att lägga in ytor på inven­ teringar och anläggningar. Det innebär bland annat att skyddsområden för byggnadsminnen kan visas upp i kartan på söksidan. Drygt 30 % av ytorna för statligt och enskilt ägda byggnadsminnen har hittills lagts in. Det är nu möjligt att upprätta länkar mellan poster i BeBR och andra websidor. Genom att använda de länkar som finns i K-samsöks databas för användar­ genererat innehåll, har det under året kunnat skapats länkar mellan ett antal objekt i BeBR (främst kyrkor och byggnadsminnen) och relevant artikel i Wikipedia, bilder i Wikimedia commons och/eller bilder i Riksan­ tikvarieämbetets databas Kulturmiljöbild. Besöksfrekvensen i FMIS fortsatte att öka med drygt 10 % samtidigt som många användare arbetar med datauttag. Vad gäller BeBR har antalet besök minskat marginellt i jämförelse med föregående års toppnote­ ring. Men det kan noteras att BeBR står för omkring 10 % av sidvisningarna i Kringla och 50 % av sidvis­ ningarna i det material som Riksantikvarieämbetet tillgängliggör via Kringla. Diagram 8. Antal besök i informationssystemen BeBR och FMIS 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2014 2013 2014 2013 BeBR FMIS 46 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 23. Antal registrerade objekt. Respektive år visar ackumulerade värden. Volym i tusental Fornlämningar Byggnader Bilder Kostnad i tkr 2014 673 97 188 14 415 2013 665 95 186 17 746 2012 657 84 98 19 673 Diagram 8. Antal besök i informationssystemen BeBR och FMIS Får ej användas 16% I kostnaden ingår även förvaltning av informationssystemen samt kart­ server till FMIS och BBR. Licenskostnad för FMIS, 585 tkr, ingår inte i beräkningen. Finansieras med anslag 7:2. Det finns ytterligare 24 000 objekt i BeBR, information om dessa är dock under arbete och därför är informationen inte tillgänglig publikt. Får användas fritt 32% Får användas med begränsningar 52% K-samsök K-samsök är en infrastruktur för kulturmiljö- och museiinformation som samlar, tillgängliggör och länkar ihop kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner. K-samsök gör det möjligt för museer att på ett effektivt sätt leverera kulturarvsdata till den europeiska kulturarvsportalen Europeana. Under 2014 anslöt sig sex nya institutioner till K-samsök, vilket innebär att 48 institutioner finns representerade med sammanlagt 5,6 miljoner kulturarvsobjekt. Trots mängden information utgör detta endast en bråkdel av den samlande museiinforma­ tionen i Sverige. En viktig del av K-samsökssamarbetet är att det ska vara enkelt för vem som helst att vidareanvända digital information. Det har gjorts på litet olika sätt. Vid utgången av 2014 fick bara 16 % av bilderna i K-samsök vidareanvändas, en andel som stadigt sjunker. Ett annat sätt att utveckla dataanvändning och datakvalitet är så kallade hackathons. Ett sådant genomfördes med deltagare från Kungliga biblio­ teket, Svensk Nationell Datatjänst, UmU/Miljöar­ keologiska laboratoriet, Trafikverket, HUMlab på UmU, Västerbottens museum och Riksantikvarieäm­ betet. Utöver att skapa helt nya kopplingar mellan olika datamängder, samt nya sätt att presentera data, resulterade det i nära 11 080 nya länkar i K-samsök. Länkarna kopplar runinskrifter från FMIS till litte­ ratur som beskriver dessa i den nationella bibliografin Libris på Kungliga biblioteket. Länkarna skapades automatiskt utifrån befintlig (ostrukturerade) data från olika håll. I K-samsöks databas för användargenererat innehåll finns länkar mellan olika kulturarvsobjekt 47 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING i K-samsök samt mellan K-samsök och Wikipedia­ artiklar, Wikimedia Commons och forskningspubli­ kationer i Libris. Att just dessa källor använts beror på att de är hållbara över tid, till skillnad från exem­ pelvis olika institutioners hemsidor. Ett exempel på länkad information är runstenar i FMIS som län­ kats till relevant forskningslitteratur i Libris och till Wikipediasidor som beskriver runstenarna. Denna digitala länksamling har gjorts öppen, tillgänglig för externa användare att vidareanvända fritt. Vid slutet av 2014 fanns närmare 70 000 länkar i databasen. Kulturarvs-IT Antalet institutioner och anställda Under året har Riksantikvarieämbetet fördelat 9 950 tkr till 19 regionala och kommunala kulturinstitu­ tioner som bidrag till lönekostnader för arbetsledare inom verksamheten kulturarvs-IT – en arbetsledare inom varje institution. Hela det disponibla beloppet blev fördelat. Vid institutionerna har 126 personer med löne­ bidrag varit anställda. I tabell 24 redovisas belopp, ändamål med mera för respektive bidragsmotta­ gande institution. En stor del av arbetet består, lik­ som tidigare år, av digitalisering och registrering av olika typer av fotografiskt material och föremål från samlingarna. Vårdinsatser sker ofta i samband med registrering av fotografiskt material eller föremål, och omfattningen varierar mellan institutionerna. Under året har drygt 330 070 poster hanterats, varav mer än hälften är fotografiskt materia. Antalet är en minsk­ ning jämfört med 2013 med ca 260 000. Bedömning av effekterna för kulturarvet och för de anställda Genom det registrerings- och digitaliseringsarbete som bidraget möjliggör har tillgängligheten till sam­ lingarna ökat. Åtkomsten till samlingarna har förenk­ lats och förbättrats avsevärt, inte minst tack vare att mycket av materialet nu finns tillgängligt via Internet eller interna databaser. Tillgängligheten har ökat och har därigenom skapat kunskap om och förståelse för kulturarvet. Insatserna har lett till en ökad kännedom om sam­ lingarnas innehåll hos museets egen personal genom att de nya databaserna ger helt nya sökmöjligheter. Samlingarna kan därför utnyttjas bättre i utställ­ ningsverksamheten. Genom att museerna tillgängliggör sitt material via Internet har allt fler människor börjat använda sig av museernas tjänster. Detta har visat sig.genom ökat antal besök till databaserna, ökat antal bildbe­ ställningar samt frågor och kommentarer. Att sam­ lingarna blivit mer kända har också fått den effekten att alltmer material lämnas in till museerna. Interak­ tionen med omvärlden/användarna har ökat markant. Institutioner framhåller att de lönebidragsanställda genom Kulturarvs-IT ges möjligheter att utföra ett meningsfullt och värdefullt arbete. Detta leder till ökad självkänsla, personlig utveckling och livskvali­ tet. De ingår i arbetsgemenskapen och har i många fall lämnat ett isolerat liv tack vare ett ökat socialt umgänge via arbetet. Sammanfattande bedömning Riksantikvarieämbetet bedömer att merparten av de insatser som möjliggörs via Kulturarvs-IT inte skulle komma till stånd utan dessa medel. Kulturarvs-IT har stor betydelse för museernas möjligheter att kunna registrera och digitalisera samlingarna i ökad utsträckning. För att det ska komma till så stor nytta som möjligt är det viktigt att det koordineras med K-samsök och den nationella strategin för digitali­ sering, digital tillgänglighet och digitalt bevarande. 48 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 24. Bidrag och verksamhet inom ramen för Kulturarvs-IT 2014 Institutioner Erhållet bidrag,tkr 498 451 520 554 489 Ändamål, åtgärder Arbets­ ledare 1 1 1 1 1 Antal anställda med lönebidrag Personer Tjänster 5 6 5 8 12 3,75 4 4,25 6 6 Jönköpings läns museum Kulturparken Småland AB Dalarnas museum Kalmar läns museum Stiftelsen Jamtli Registrering, digitalisering, skanning, bearbetning av utställningsma­ terial Fotografering, skanning, registrering och vård Rengöring av glasplåtar, kuvertering, registrering, skanning, vård av textilier, registervård av databasen, textinmatning Skanning, registrering, rengöring, ompackning av påsiktsbilder, nega­ tiv/glasplåtar/ dior/arkivalier Digitalisering, skanning, registrering i databasen Sofie, avfotografering, ompaketering och granskning av negativ, inventarieförteckningen har digitaliserats Inventering, uppordning av museiföremål och fotografier, Digital regist­ rering, skanning, fotografering Skanning, digital fotografering, dataregistrering Registrering, skanning, fotografering, ljuddigitalisering och vård av material Rengöring och ompackning, skanning, registrering i Primus. Registrering och rättning. Digitalisering, bildskanning, fotografering, ljudbandstranskribering och föremålskatalogisering Registrering, renskrift, skanning och OCR-behandling, komplettering av material, kontroller o publicering på internet Registrering, skanning, fotografering, vård, uppordning, bokregistre­ ring, katalogisering, rengöring, sortering Digitalisering, skanning, retuschering, bildinventering, fotografering, omkuvertering, rengöring av originalbilder, om- och nykatalogisering, märkning av föremål, tillståndsbedömning av konst Rengöring, numrering, registrering och skanning Fotografering, digitalisering, registrering o digitalisering av bilder och föremål till utställning, utbildning i den nya databasen Primus, nyre­ gistrering och omscanning, publicering på olika webbplatser, sociala medier och blogg Registrering i databas, digitalisering, skanning, fotografering, rengö­ ring, kuvertering, arkivering. Tillgängliggörande på Flick´r, History Pin, blogg och hemsida Skanning, registrering, vård samt deltagande vid framtagande av registreringsrutiner m.m. Registrering, skanning, bildbearbetningar, rättningar, kompletteringar, magasineringar och kontroll samt registrering och katalogisering av ett par mindre samlingar Vård, skanning och registrering av fotografier, föremål, kart- och arkiv­ material Östergötlands läns museum Hallands kulturhistoriska museum Murberget, Länsmuseet Västernorrland Stiftelsen Upplandsmuseet Norrbottens museum Sundsvalls kommunarkiv Länsmuseet på Gotland Västerbottens museum 533 433 496 495 641 507 568 577 1 1 1 1 1 1 2 1 5 5 5 7 9 5 7 8 3 3 3,75 6,5 7,25 3 6 5 Regionmuseet Kristianstad Mölndals stadsmuseum 547 465 1 1 7 5 4,2 3,75 Länsmuseet Gävleborg 597 1 8 6 Västmanlands läns museum Kulturen 499 468 1 1 6 5 4,25 3 Blekinge museum SUMMA 611 9 950 1 20 8 126 7,25 89,95 49 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Insatsområde: Arkeologisk uppdragsverksamhet Detta görs inom Arkeologisk uppdragsverksamhet Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverk­ samhet (UV ) utför arkeologiska utredningar och undersökningar i Sverige. På uppdrag utförs även analystjänster inom osteologi, paleontologi, metal­ lurgi samt arkeologisk prospektering med icke för­ störande metoder – georadar och magnetometer. UV arbetar med samtliga arkeologiska perioder, från äldre stenålder till sen historisk tid och ofta med tvärvetenskapligt arbetssätt. Förutom vanliga rap­ porter presenteras många resultat i olika populärve­ tenskapliga och vetenskapliga publikationer samt på seminarier och föreläsningar m.m. Den arkeologiska uppdragsverksamheten över­ fördes 1 januari 2015 till Statens historiska museer. Mål Arkeologiska uppdrag har genomförts med god antikvarisk och vetenskaplig kvalitet och kost­ nadseffektivitet. Verksamheten har genererat en vinst med 3 mnkr. Diagram 10. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 20,2 28,7 124,9 29,9 66,5 90,0 29,1 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Arkeologisk uppdragsverksamhet Sammanfattning och måluppfyllelse Fokus har fortsatt varit att arbeta för en ekonomi i balans och att nå full kostnadstäckning. De sista åter­ stående åtgärderna i den handlingsplan som framtogs i årsskiftet 2012–2013 har genomförts. Detta innebar nedläggning av bokhandeln och även vissa personal­ neddragningar Det gångna året har också präglats av förberedelser för övergången till ny huvudman, vilket i synnerhet mot slutet av året tagit resurser i anspråk. Överklagade eller uppskjutna uppdrag har tillsam­ mans med generellt låg efterfrågan inneburit att UV haft den lägsta uppdragsvolymen sedan 2009. Detta har gjort att resultatmålet inte kunnat nås. Antikvarisk och vetenskaplig kvalitet har inte i något fall ifrågasatts. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för UV 2014 blev en förlust med 1 mnkr inklusive omställningskostnader på cirka 1 mnkr. Huvudskälet till att UV visar ett underskott för 2014 är den låga uppdragsvolymen. Den motsvarade 116 000 debiterbara timmar, vilket 50 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 är ungefär 18 % under fjolårets volym. Detta med­ förde, trots ökad genomsnittstaxa, att intäkterna sjönk med cirka 17 mnkr jämfört med 2013. Utöver generellt låg nivå har uppdrag inte kunnat genom­ föras pga överklagaden eller att de av annan anled­ ning skjutits upp. Under andra halvan av 2014 har omkring 3 500 timmar lagts ned på förberedelser inför överflytt­ ning till ny huvudman. Av dessa har 1 700 timmar gällt debiterbar personal, vilket motsvarar 1,2 mnkr i uteblivna intäkter. Om årets verksamhet inte omfat­ tat överföring till Statens historiska museer hade resultatet således blivit en vinst med 1,2 mnkr. Årets debiterbara timmar ligger på samma nivå som 2009, som var ett utomordentligt dåligt år för UV. Det året visade UV en förlust på ca 20 mnkr att jämföra med årets preliminära nollresultat (båda åren exkl omställningskostnader). Att årets resul­ tat blev omkring 20 mnkr bättre än vid motsva­ rande uppdragsvolym 2009 visar att de åtgärder som genomförts haft stor effekt. De fasta kostna­ derna kan dock inte omedelbart anpassas till stora uppdragsfluktuationer. År 2015 och åren framöver förväntas bli gynnsammare, bland annat på grund av Ostlänken. Arkeologiska resultat 2014 blev ett svagt år vad gäller upphandlingar. UV lämnade 17 anbud och av dessa vanns 10, varav 4 överklagats och därför inte kommit igång. Några av de vunna anbuden har dessutom kommit att bli vilande. Utvecklingen från 2013, med mer över­ klagade och uppskjutna upphandlingar, har alltså fortsatt under 2014. I ett längre tidsperspektiv ser det dock ljust ut. Trafikverket har nu satt igång projekteringen av Ostlänken. Under året genomfördes en etapp 1-utredning i norra delen av Östergötland. Tan­ ken är att etapp 2-utredningarna ska vidta under 2015/2016, förundersökningar under 2016–2017 och Tabell 25. Nyckeltal arkeologisk uppdragsverksamhet. Nyckeltal Omsättning mnkr Omsättning tim debitering Resultat mnkr Debiterade timmar Fälttimmmar Snittaxa kr/tim Debiteringsgrad all personal Lönekostnad mnkr Lönekostnad andel av timintäkt 2014 128,3 84,2 -1,0 115 710 36 263 723 67% 64,9 77% 2013 169,5 101,5 5,2 143 472 69 912 707 70% 73,3 72% 2012 142 92,2 -6,9 135 773 68 087 679 64% 75,3 82% 2011 130,1 93,6 -2,9 142 388 74 602 657 64% 71,4 76% 2010 146,2 104,6 6,7 166 448 118 995 628 68% 75,5 72% 2009 104,9 74,9 -37,4 114 635 50 584 653 53% 70,6 94% Trenden från de senaste åren med vikande uppdragsvolym bröts 2013. Antalet debiterbara timmar minskade med 18 procent till 116 tusen timmar. De taxehöjningar som genomförts, i kombination med att flera äldre uppdrag med lägre timpris avslutats, har lett till att den genomsnittliga faktiska taxan ökat med cirka 30 kronor eller 5 procent jämfört med föregående år. 51 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING slutundersökningar 2017–2018. Beräkningar har visat att byggandet av Ostlänken kommer att resul­ tera i uppdragsarkeologiska undersökningar för 100–200 mnkr enbart i Östergötland, och 500–600 mnkr för hela sträckningen. Utveckling av arbetssätt metoder, utökat tjänsteutbud och service till uppdragsgivarna UV har under året aktivt sökt nya typer av upp­ drag. Detta har resulterat i flera uppdrag i form av kulturhistoriska planeringsunderlag och miljökon­ sekvensbeskrivningar. Likaså har nya affärsområden utvecklats, exempelvis trädgårdsarkeologi. Det fyraåriga projektet för Vetenskapsrådet ”Sam­ hällkrisens arkeologi och ekologi: social och agrar förändring i digerdödens spår”, avslutades vid års­ skiftet. UV har varit representerat i ett byggnads­ arkeologiskt projekt om Visby ringmur. Vidare har medarbetare från UV ingått i klimat-och miljöpro­ jekten BECC och MEGGE som drivs av bland andra flera universitet och SMHI. UV är samarbetspartner i LBI archpros (Ludwig Boltzmann Institute, Archaeological Prospection and Virtual Archaeology) och därigenom projekt­ ägare i de tre största prospekteringsuppdrag som utförts i Sverige, Birka och Hovgården, Uppåkra och Gamla Uppsala. Samarbetet med LBI har gjort det möjligt för UV att utföra och delta i storskaliga mätningar med motoriserad magnetometer- och georadarutrustning för att utveckla och testa nya metoder för landskapsanalys. UV har därmed ett bättre utgångsläge för att få ytterligare uppdrag av liknade art. Utvecklingen av Intrasis 3 slutfördes under våren och försäljningen av licenser till såväl befintliga som nya kunder går som planerat. För en trygg framtid måste dock nya marknader till. Under hösten har riktade marknadsföringsinsatser gjorts. Inför 2014 beslutades att några nya tjänsteom­ råden ska utvecklas, varav ”Trädgården som kul­ turhistorisk kunskapskälla” har kommit längst. En pilotstudie har identifierat lovande affärsmöjligheter. Arbetet fortsätter våren 2015 med produktutveckling och paketering av tjänsten. Tillgängliga resultat Under året har ett stort antal föredrag hållits, och UV har också förmedlat resultat vid konferenser och seminarier. I samband med kulturnatten i Lund 2014 berät­ tade arkeologer för 700–800 personer om resultaten från undersökningarna inför utbyggnaden av ESS och Science Village. Myntskatterna från de dansk-svenska krigen från sent 1600- till tidigt 1700-tal, från Todarps gamla bytomt, ställdes i februari ut på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Därefter kommer de att vara utställda på Lunds universitets historiska museumi Lund. Utställningar av andra resultat sker på flera olika platser i landet. 52 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Intäkter och kostnader per insatsområde Tabell 26. Redovisning av intäkter och kostnader per insatsområde 2014 Insatsområde Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning, exkl SMT Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Avgiftsbelagda verksamheter Arkeologisk uppdragsverksamhet Svensk Museitjänst Butiksförsäljning besöksmål Summa 0 123 961 0 0 24 515 1 249 -124 927 -23 460 -1 313 -389 382 -966 1 056 -64 -2 573 0 164 200 0 0 23 829 1 158 -159 032 -23 140 -1 385 -425 546 5 168 689 -227 3 103 0 140 936 0 0 24 191 1 272 -147 820 -23 828 -1 431 -408 384 -6 884 363 -159 -8 907 Anslag 20 210 30 056 29 958 36 152 19 214 82 801 Övriga Kostnader Summa intäkter 204 691 357 3 001 10 656 3 785 -20 226 -28 744 -29 879 -43 043 -27 813 -89 977 187 2 003 436 -3 890 2 056 -3 391 Anslag 26 445 32 792 38 599 39 793 20 916 61 946 2013 Övriga Kostnader Summa intäkter 814 985 1 448 3 145 7 808 4 770 -25 079 -30 775 -39 247 -47 417 -26 917 -72 555 2 181 3 003 800 -4 479 1 808 -5 840 Anslag 26 562 31 311 36 427 41 759 18 331 58 016 2012 Övriga Kostnader Summa intäkter 525 1 264 1 676 2 981 9 040 5 186 -25 315 -29 741 -37 711 -47 559 -25 559 -69 420 1 772 2 834 392 -2 819 1 812 -6 218 218 390 168 419 220 491 208 158 212 406 187 071 Avvikelser mellan ovanstående sammanställning och resultaträkningen i årsredovisningens finansiella del förklaras av intern kostnadsfördelning mellan anslagsfinansierad och avgiftsfinansierade verksamheter. Delar av verksamheten har full kostnadstäckning som ekonomiskt mål och ska bära delar av gemensam ledning och administation.Totala summeringsbelopp för respektive år motsvarar årets kapitalförändring. Anslag och kostnader kopplade till transfereringar återfinns inte i ovanstående uppställning. 53 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Övrig redovisning Kompetensutveckling Riksantikvarieämbetet arbetar för att säkerställa att kunskap och kompetens finns för att nå verk­ samhetens mål. För att lyckas med myndighetens uppdrag är förmågan att attrahera, rekrytera, be­ hålla, utveckla, ställa om och avveckla kompetens avgörande. Därför har flera insatser genomförts inom ramen för området kompetensförsörjning. Attrahera Under året har Riksantikvarieämbetet sett över rekryteringskedjan och uppdaterat rekryteringspo­ licyn, beslutat om ett nytt rekryteringsverktyg, sett över annonstexter och även sett över information om nya anställningar på hemsidan. För att säkerställa att rekryteringarna sker i linje med myndighetens kompetensbehov tas kravprofil fram i samverkan med personalenheten och de fackliga företrädarna. Kravanalysen bygger på en kompetensbaserad rekry­ tering och intervjumetodik. Centrala introduktionsutbildningar har genom­ förts för nya chefer och medarbetare. Femtio rekryteringar, varav sex chefsrekryteringar, har genomförts under 2014. Behålla – utveckla Riksantikvarieämbetet har under ett antal år satsat på ett chefs- och medarbetarskapsprogram där syftet har varit att stärka chefs- och medarbetar­ skapet. Syftet är att i högre utsträckning nå myn­ dighetens vision och mål i enlighet med den ge­ mensamma värdegrunden. Förtydligande av roller, mål och sammanhang, förståelse för grupprocesser och vad som kännetecknar bra kommunikation har varit hörnstenar. Nya chefer och medarbetare har introducerats efter hand. Myndighetens värdeord – samverkan, öppenhet och professionalism – har förtydligats och under 2014 har ett stort arbete med att levandegöra dem gjorts. Ett verktyg i form av en värderingsdialog har tagits fram och alla medarbetare inom hela myndig­ heten har genomfört dialog och diskussion kring hur myndighetens värdeord ska tolkas och följas. Det arbetet fortsätter under 2015. Myndigheten blev under 2014 uttagen att delta i programmet för statliga myndigheter ”Medarbetar­ skap i samverkan”. Myndigheter utbyter erfarenheter om ett aktivt medarbetarskap i syfte att utveckla detta område inom staten. Programmet påbörjades under 2014 och pågår under hela 2015. Omställa – avveckla Årligen avsätts särskilda partsöverenskomna medel för kompetensutvecklings- och kompetensväx­ lingsåtgärder, medel som ska användas i ett aktivt omställningsarbete. Under 2014 har 81 medarbetare beviljats sådana medel genom att delta i myndighe­ tens upphandlade utbildningar inom livs- och kar­ riärplanering eller klar kommunikation. Under året har medelantalet anställda varit 398, beräknat i årsarbetskrafter 348. 54 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och hälsa Riksantikvarieämbetets interna arbete med jäm­ ställdhet och mångfald sker bl.a. genom kontinuerlig utveckling och efterföljning av interna styrdoku­ ment. I samband med rekrytering och lönebildning tas alltid hänsyn till jämställdhets- och mångfalds­ perspektivet. Tillsammans med cirka 240 andra organisationer mäts Riksantikvarieämbetet varje år i vad som kall­ las JÄMIX. Detta jämställdhetsindex sammanfattar hur jämställdheten ser ut i den egna organisatio­ nen och gör det möjligt att jämföra sig med övriga medverkande organisationer. Indexet bygger på nio nyckeltal som är centrala aspekter av jämställdheten i en organisation. De nio nyckeltalen behandlar köns­ fördelning inom yrkesgrupper och högsta ledningen, karriärmöjligheter, lön, ohälsa, föräldraskap, arbets­ tider, anställningstrygghet och om det bedrivs ett aktivt arbete med jämställdhetsplanen. Med stöd av mätningen förs en kontinuerlig dialog om utveckling och uppföljning av myndighetens interna arbete med jämställdhet och mångfald. Mätningen genomförs av Nyckeltalsinstitutet. Riksantikvarieämbetet hade vid 2014 års mätning 113 poäng av maximalt 180. Organisationen med högst poäng hade 160. Medianvärdet var 121 poäng. Årets mätning indikerar att det finns skillnader mel­ lan kvinnor och män i ett antal av parametrarna. En analys av resultatet har påbörjats. Det är viktigt att få till en bra grund för fortsatt dialog om jämställdhet och mångfald med fokus på en verksamhetsutveck­ ling där alla medarbetares kompetens tas till vara på bästa sätt. Tabell 27. Sjukfrånvaro 2014 Total sjukfrånvaro i procent av tillgäng­ lig arbetstid Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Kvinnors sjukfrånvaro i procent av till­ gänglig arbetstid Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgäng­ lig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 2,9 32,0 3,2 2,5 4,2 3,0 2,5 2013 3,5 36,0 4,4 2,4 1,1 3,2 4,1 2012 2,7 19,6 3,4 1,8 0,9 2,7 2,8 2014 var sjukfrånvaron 2,9 procent av ordinarie arbetstid. Siffran för samma period 2013 var 3,5 procent. Långtidssjukfrånvaro står för en stor del av sjukfrånvaron. Myndigheten har under 2014 arbetat aktivt med långtidssjukskrivningar genom att tidigt i processen kalla till regel­ bundna rehabiliteringsmöten. Där har en aktiv dialog förts kring lös­ ningar och tidiga rehabiliteringsinsatser. 55 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Lokalkostnader Tabell 28. Hyreskostnader inklusive uppvärmning samt elkostnad och övrig skötsel av hyrda lokaler (tkr) 2014 Lokalhyror Elkostnad Reparationer och underhåll Övriga driftskostnader Summa 49 214 1 760 888 3 245 55 107 krävdes besparingar på ca 7 mnkr. En genomgång av arbetssätt, system och metoder har genomförts och åtgärder på både kort och lång sikt har vidta­ gits. Förutom personalminskningar så har vissa av ekonomiadministrationens uppgifter förts över till Statens servicecenter och delar av IT-supporten har upphandlats externt. Till följd av anpassningen av verksamheten till dessa nya förutsättningar har omställningskostnader belastat 2014 års anslagsutfall med 5,1 mnkr. Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamhetens (UV) lön­ samhet försämrades under 2000-talet. UV hade svårt att anpassa verksamheten till en ökad konkurrens och en tidvis sjunkande uppdragsvolym. Förutom känslighet för konjunktursvängningar präglas arkeo­ logiverksamheten av stora säsongsvariationer. Under vintersäsong kan inte de fasta kostnaderna täckas och endast med en uppdragsmässigt bra sommarsäsong kan detta tas igen. Under 2009 gjordes ett större för­ ändringsarbete i syfte att förbättra UV:s lönsamhet. Regionkontoret i Örebro stängdes och antalet chefer halverades. Det visade sig att dessa åtgärder inte var tillräckliga utan en ny handlingsplan togs fram som beslutades i december 2012. Handlings­ planens fokus var att minska kostnaderna på kort och lång sikt och att öka debiteringsgraden. Effek­ ten av handlingsplanen var ett positivt resultat för 2013. Uppdragsvolymen 2014 blev 20 procent lägre än 2013 och intäkterna för direkt tid i projekten blev totalt 17 mnkr lägre än 2014. Detta till trots redovisas endast ett mindre underskott för 2014. Utsikterna att uppnå en ekonomiskt stabil situation för UV bedöms vara goda. UV:s marknadsposition är stark. Arbetet enligt handlingsplanen fortgår och Tabell 29. Lokalkostnader fördelade per respektive hyresvärd (tkr) 2014 Statens Fastighetsverk RBS nordisk Renting AB Fastighetsbolaget Reglaget AB Realia Fastighets AB Väderholmen (Stockholm) KB Platzer Forsåker 1:196 (Mölndal) Cineasten AB (Lund) Klövern Ström AB (Linköping) Övriga Summa 17 906 13 982 7 431 6 622 2 311 1 235 2 221 1 685 1 714 55 107 Anpassningar av verksamheten till följd av uppdragsverksamhetens avskiljande Vid årsskiftet 2014/15 överfördes Riksantikvarie­ ämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV ) till Statens historiska museer och fastigheterna till Statens fastighetsverk. Särskilda åtgärder har vid­ tagits inom främst den administrativa verksamhe­ ten på Riksantikvarieämbetet för att hantera effek­ terna av detta. I samband med UV:s avskiljande 56 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 ekonomin står kontinuerligt i fokus. Det ackumule­ rade underskottet är dock så stort att det kommer att ta många år att eliminera det. UV har, enligt reger­ ingsbeslut, förts över till Statens historiska museer per den 1 januari 2015. Svensk Museitjänst överfördes från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet 2010. Verksamhetens acku­ mulerade underskott uppgick vid överföringstillfället till 19,7 mnkr. Trots att verksamheten delfinansie­ rades med anslagsmedel hade den sedan starten på 1990-talet inte visat positivt resultat något år. Ett arbete påbörjades omedelbart med att genomlysa verksamheten i syfte att vidta åtgärder för att uppnå det ekonomiska målet på kort och lång sikt. Hyres­ sättningen och verksamhetens kostnader har stått i fokus och sedan 2011 har resultaten varit positiva. Från och med 2012 är det inte möjligt att tillföra anslagsmedel. Bedömningen är att verksamheten är ekonomiskt stabil och att det finns goda möjligheter att höja hyrorna efter hand för att i ökande takt kunna minska det ackumulerade underskottet. Butiksförsäljningen vid Riksantikvarieämbetets besöksmål har redovisats som ett separat avgifts­ område sedan 2010. Verksamheten har sedan dess visat underskott. Besöksmålen är relativt små och det har varit svårt att anpassa verksamheten till det ekonomiska målet i kombination med vikande besöksantal. Vid flera tillfällen har genomlysning gjorts av butiksytor, bemanning och inköp. En ny handlingsplan har nu tagits fram där genom­ lysning av sortiment, målgrupp, inköpsrutiner, pris­ sättning, marknadsföring och försäljningsmetoder har genomförts. Målsättningen är att minska det ackumulerade underskottet med 200 tkr på tre år. De stora ackumulerade underskotten belastar myndighetens räntekonto. På räntekontot finns också myndighetens förutbetalda intäkter och oförbrukade bidrag varav de sistnämnda i allt väsentligt inte är hänförliga till den avgifts­ belagda verksamheten. Detta innebär att behovet av en räntekontokredit inte är så stort som de ackumulerade underskotten annars skulle kräva. Tabell 30. Avgiftsbelagd verksamhet, utfall (tkr) Verksamhet +/- t o m 2012 +/- 2013 Int. 2014 Kost. 2014 +/- 2014 Ack. +/- utgå. 2014 Avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning Arkeologisk uppdragsverksamhet Museitjänster Butiksförsäljning besöksmål Summa -57 822 -18 915 -776 -77 513 5 168 689 -227 5 630 123 961 24 913 1 249 150 123 124 927 23 857 1 313 150 097 -966 1 056 -64 26 -53 620 -17 170 -1 067 -71 857 57 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Kvalitativa aspekter Kvalitativa aspekter definieras utifrån i vilken grad insatsområdenas mål uppfyllts. Belägg för resultaten fås genom NKI (Nöjd Kund Index) som genomförs vart tredje år, liksom i form av årliga utmärkelser och liknande. 2014 ersattes planerad NKI-undersökning av SIFO:s undersökning av anseendeindex, i samband med myndighetens arbete med varumärket. Resul­ tatet visar att myndighetens anseende är högt (index 47 att jämföra med snittet 25), vilket är det fjärde högsta resultatet i undersökningen. Anseendet är störst hos dem som har hög kännedom om myn­ digheten. Det höga anseendet beror på förtroende, sju av tio svenskar litar på myndigheten. Kännedo­ men om myndigheten är dock låg hos allmänheten. Diagram 11. Anseendeindex för svenska myndigheter 2014 Analysen efter senaste NKI-undersökningen 2011 visade att det framförallt är informationsförmed­ lingen som behöver förbättras för att höja NKI. Analysen av anseendeindex gav samma slutsats: det som behöver förbättras är att leverera tydliga resultat från verksamheten. Tre styrkor att behålla och förstärka är att: • Hålla vad man lovar • Bidra positivt till och spela en viktig roll i samhället • Ha duktiga medarbetare Diagram 12. Kännedom för svenska myndigheter 2014. Siffrorna avser ”känner ganska/mycket bra till” i procent. Polisen Försäkringskassan Skatteverket Arbetsförmedlingen CSN Försvarsmakten Trafikverket 34 Livsmedelsverket Socialstyrelsen 34 34 Kronofogden Skolverket 33 32 Riksbanken 32 Konsumentverket Migrationsverket 32 31 Pensionsmyndigheten Naturvårdsverket 26 26 Skolinspektionen 24 Sveriges Domstolar 22 Lantmäteriet Åklagarmyndigheten 21 Diskrimineringsombudsmannen 21 19 Finansinspektionen 18 SIDA Folkhälsomyndigheten 15 Riksantikvarieämbetet 12 Statens Fastighetsverk 11 62 56 55 55 48 47 43 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 49 49 48 47 44 41 40 39 38 38 37 36 33 32 31 30 24 Genomsnitt alla myndigheter: 25 20 20 18 14 13 5 Konsumentverket Lantmäteriet Skatteverket Riksantikvarieämbetet Riksbanken Statens Fastighetsverk Naturvårdsverket Kronofogden Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Polisen Finansinspektionen CSN Trafikverket Åklagarmyndigheten Sveriges Domstolar Diskrimineringsombudsmannen Pensionsmyndigheten SIDA Skolinspektionen Försvarsmakten Socialstyrelsen Skolverket Försäkringskassan Migrationsverket Arbetsförmedlingen -8 -18 0 10 20 30 40 50 60 70 -32 58 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Övriga uppdrag Tabell 31. Särskilda uppdrag Regleringsbrevets uppdrag Farokonventionen EU:s strukturfonder Vidareutnyttjande av handlingar Uppdrag utöver regleringsbrevet Hur kulturarvet tas tillvara i nya och befintliga gruvmiljöer Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar Samverkan om gestaltning. Redovisat av Statens Konstråd. Storslagen fjällmiljö Redovisat 2014-03-31 2014-06-30 2014-08-01 Redovisat 2014-12-15 2014-03-24 2014-02-19 2014-10-27 3. leda och samordna arbetet med att bygga upp kunskapen om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål. Sid 45, tabell 22 Platsr. Sid 41, evenemang, vårmöte. 4. vårda och visa de kulturmiljöer som står under myndighetens förvaltning. Sid 38, tabeller besöksmål, 5. samordna frågor om konservering och vård av byggnader, föremål och annat kulturhistoriskt material. Sid 34, tabell 10 samordning av kulturvårds­ frågor. Sid 34, tabell 11 resultat av analysarbete. 6. utföra arkeologiska undersökningar. Sid 51, tabell 25 arkeologisk uppdragsverksamhet 7. besluta om förvaltning av fornfynd. Sid 15, tabell 4 fyndfördelning och fyndinlösen. 8. följa det regionala kulturmiljöarbetet samt stödja länsstyrelserna och de regionala museerna. Sid 23, tabell 6 kulturmiljövårdsanslaget. Sid 13, tabell 3 ärenden och remisser. 9. verka för ökad kunskap grundad på forsk­ ning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kun­ skap inom sitt verksamhetsområde. Förordning (2009:1564). Sid 9, tabell 2 forskning och utveckling Sid 45, tabell 22 Platsr. Sid 41, evenemang, vårmöte. Riksantikvarieämbetets instruktion och redovisning av prestationer 1 § Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. 2 § Myndigheten ska särskilt 1. verka för att kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet tas till vara samt bevaka kulturmiljö­ intresset vid samhällsplanering och byggande. Sid 13, tabell 3 ärenden och remisser kultur­ minnen. Sid 41, evenemang, vårmöte. 2. verka för ett försvarat och bevarat kulturarv samt ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer. Sid 19, tabell 5 ärenden och remisser samhälls­ byggnad. Sid 41, evenemang, vårmöte. 59 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING 3 § Myndigheten ska även 1. bedriva informations- och rådgivningsverk­ samhet samt främja utbildning om kulturmiljön, kulturminnen, kulturföremål och om vård av dessa. Sid 41, evenemang, vårmöte. 2. verka för att resultat från forsknings- och utvecklingsverksamhet utnyttjas inom kultur­ vården. Sid 9, tabell 2 forskning och utveckling. 3. verka för att kulturhistorisk värdering och urval utvecklas samt att kulturmiljöer, kultur­ minnen och kulturföremål av särskild betydelse skyddas och vårdas. Sid 13, tabell 3 ärenden och remisser Sid 41, evenemang, vårmöte. 4. verka för att det finns ändamålsenliga system och metoder för arbetet med kulturmiljön och kulturarvet. Sid 9, tabell 2 forskning och utveckling. 5. följa upp och utvärdera kulturmiljöområdets styrmedel och arbetssätt. Sid 23, tabell 6 kulturmiljövårdsanslaget. 6. förvalta nationella databaser för kulturhisto­ risk information. Sid 47, diagram FMIS, BeBR, tabell 23 FMIS, BBR. Sid 45, tabell 22 Platsr. 7. integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Förord­ ning (2009:746). Sid 38, tabeller besöksmålen. 4 § Utöver de uppgifter som myndigheten har enligt 1–3 §§ får den tillhandahålla varor samt åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra tjänster inom sitt verksamhetsområde. Sid 51, tabell 29 arkeologisk uppdragsverksamhet. Sid 34, tabell 12–13 SMT. 5 § Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås, och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Sid 21. Beskrivning av fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmål. 6 § Myndigheten har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor med anknytning till ämbe­ tets verksamhetsområde.Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Sid 38, tabell 17 + 20 besöksmålen. Redo­ visas därutöver årligen. Redovisning för 3013 ”Kulturarv för alla” med diarienummer 4813­ 2011 lämnades i mars. I årsredovisningen ingår två utbildningsinsatser avseende funktionshinder i tabell 10. 60 RESULTATREDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 7 § Riksantikvarieämbetet ska för myndigheter och andra som förvaltar kulturarv tillhandahålla vissa museitjänster som förvaring och förebyg­ gande föremålsvård. Förordning (2009:1564). Sid 34, tabell 12–13 SMT. 8 § Myndigheten ska ha ett specialbibliotek för forsk­ ning och utveckling inom områdena kulturmiljö, arkeologi, medeltidens konsthistoria och numis­ matik. Myndigheten förvaltar Kungl. Vitterhets Historie- och Antikvitets Akademiens arkiv från tiden före den 1 juli 1975 och dess bibliotek. Sid 44, tabell 20–21 bibliotekssamlingar och informationstorg. Transparens Redovisning av prestationer För beräkning av overheadkostnad för respektive prestation har personår använts som fördelnings­ nyckel. Antal personår per prestation är uppskattade. För beräkning av hyra per prestation har kostnaden fördelats utifrån faktiskt utnyttjad yta. De kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat redovisas genom bedömning av i vilken grad insatsområdenas mål uppfyllts. Här används Kulturdepartementets promemoria om kvalitet. Belägg för resultaten fås genom NKI eller någon liknande metod som genomförs vart tredje år, samt genom årliga utmärkelser och liknande. Resultatredovisningen indelning Resultatredovisningen indelas i kapitel per insats­ område. Insatsområde är den dimension som myn­ digheten valt som bas för redovisning av verksamhet och som är fast över tid. Varje kapitel inleds med en beskrivning av vilken verksamhet som genomförs inom insatsområdet, målet samt en sammanfattning med bedömd måluppfyllelse 61 Finansiell redovisning perioden januari till december 2014 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgäldskontoret - beviljad - utnyttjad Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret - beviljad - maximalt utnyttjad Räntekonto hos Riksgäldskontoret - räntekostnader - ränteintäkter Avgiftsintäkter och andra ersättningar - disponerar Arkeologisk uppdragsverksamhet - beräknade intäkter - verkliga intäkter Anslagskredit Anslag 17 01 004 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 1) - beviljad - utnyttjad Anslag 17 07 001 Riksantikvarieämbetet - beviljad - utnyttjad Anslag 17 07 002 Bidrag till kulturmiljövård - beviljad - utnyttjad Utgående överföringsbelopp 17 07 001 ap 1 och 2 Riksantikvarieämbetets, förvaltningskostnader (ram) 17 07 002 ap 1 och 2 Bidrag till kulturmiljövård (ram) 17 01 004 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) Bemyndiganden Tilldelade bemyndiganden Utestående bemyndiganden Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Personal Medeltal antal anställda Antal årsarbetskrafter Driftkostnad per årsarbetskraft 1) 2014 2013 2012 2011 2010 155 000 124 471 155 000 131 864 155 000 133 350 155 000 137 310 155 000 134 789 30 000 - 30 000 6 258 45 000 6 593 45 000 19 851 34 380 20 588 91 144 145 6 16 15 7 158 673 199 815 177 964 163 909 177 770 140 000 123 961 123 000 164 200 132 000 140 936 120 000 125 647 110 000 144 155 462 - 446 - 446 - 442 - 440 ­ 6 585 -1 426 6 457 -2 505 6 410 - 6 315 - 6 291 ­ 7 541 -2 425 7 552 -1 111 7 552 -1 704 7 552 -2 366 7 552 -1 089 -1 426 -2 425 438 -2 505 -1 111 247 3 479 -1 704 84 4 302 -2 366 278 1 764 -1 089 148 100 000 67 810 100 000 70 750 100 000 73 277 100 000 81 696 100 000 88 951 -2 573 -69 451 3 103 -74 194 -8 907 -66 643 -2 876 -65 082 3 321 -68 391 398 348 1 060 420 371 1 092 419 394 984 416 377 959 437 398 936 Tidigare 17 01 005 ap 10. 63 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo uppbördsverksamhet Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring Årets kapitalförändring SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 10 -2 573 -2 573 3 103 3 103 9 282 519 2 465 0 -284 984 0 283 194 0 0 -283 194 0 8 0 0 0 30 -30 0 6 7 5 -226 745 -55 107 -86 918 -683 -19 929 -389 382 -2 573 -234 792 -59 051 -111 645 -1 401 -18 656 -425 546 3 103 1 2 3 4 218 390 158 673 9 566 180 386 809 220 491 199 815 8 179 164 428 649 Not 2014 2013 64 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer mm Pågående nyanläggningar Summa Materiella anläggningstillgångar Varulager mm Varulager och förråd Summa Varulager mm Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Avsättningar 17 4 175 6 625 10 800 5 705 4 330 10 035 16 4 421 291 -69 451 -2 573 -67 312 6 036 290 -74 194 3 103 -64 764 15 24 434 26 24 460 207 377 24 647 11 24 658 236 841 14 4 992 4 992 7 854 7 854 13 11 708 603 19 513 31 824 13 495 1 105 20 771 35 370 6 836 10 894 787 18 517 17 876 10 009 377 28 262 456 456 812 812 12 30 821 63 351 18 149 91 112 412 30 477 66 868 21 902 0 119 247 11 11 639 3 077 14 716 15 751 4 887 20 638 Not 2014-12-31 2013-12-31 65 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning (tkr) Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Skulder mm Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 19 12 301 45 271 51 283 108 855 207 377 14 574 46 895 62 819 124 289 236 841 Not 18 124 471 12 882 14 016 3 665 155 034 131 864 11 892 19 975 3 551 167 282 2014-12-31 2013-12-31 Ansvarsförbindelser Myndigheten har inga utestående ansvarsförbindelser. 66 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Anslagsredovisning Anslag Ingående överförings­ belopp 103 789 247 Årets tilldelning Omdisponerat Indragning enligt reglerings­ anslagsbelopp brev 73 800 15 399 -103 789 Totalt disponibelt belopp 73 800 15 646 Utgifter Utgående överförings­ belopp 58 431 1) 438 184 UO 14 01 004 ap 2 Lönebidrag och samhall m.m. UO 17 01 004 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltnings­ kostnader (ram) UO 17 07 001 ap 2 Kulturarvs-IT (ram) UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård (ram) UO 17 07 002 ap 2 Bidrag till arbetslivsmuséer (ram) Summa 1) -15 369 -15 208 -2 639 209 560 206 921 -208 348 -1 426 133 -1 111 9 950 245 355 6 000 -133 9 950 244 244 6 000 -9 950 -246 694 -5 975 -501 544 0 -2 450 25 55 017 100 420 560 064 0 -103 923 556 562 Satsningen Kulturarvslyftet har inte fått det genomslag som förväntades. Antalet ansökningar och påbörjade projekt har inte svarat mot de medel som tilldelats. Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen Anslag UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Tilldelat bemyndigande (ram) 100 000 Ingående åtaganden 70 750 Utestående åtaganden 67 810 Utestående åtaganden fördelning per år 2015 2016 2017 61 451 4 903 1 457 67 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Villkor för anslag Anslag UO 17 07 001 Riksantikvarieämbetet (ram) ap 1 Riksantikvarieämbetet förvaltningskostnader Bidrag till organisationer inom kulturmiljövårdens område, högst UO 17 07 002 Bidrag till kulturmiljövård (ram) ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård enligt 2–5, 7–9 och 13 §§ enl förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av kulturmiljöer Arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande enl 10§ bidragsförordningen, högst Ersättning enl 3 kap 10§ lagen (1988:950) om kulturminnen mm Bidrag enl 2 kap 14§ samt 2 kap 7, 8 och 15 §§ lagen (1988:950) Konserveringsinsatser enl 13 § förordningen(2010:1121) Intrångsersättnng får betalas ut vid beslut om kulturreservat Utveckla fornminnesinformation DAP Förvaltning och utveckling av K-samsök UO 14 01 004 Lönebidrag och samhall m.m. (ram) ap 2 Kulturarvslyftet Bidrag enligt förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten Kulturarvslyftet Varav projekt som anordnas av Riksantikvarieämbetet Administration av Kulturarvslyftet 72 000 5 000 1 800 14 408 84 961 15 000 2 000 15 000 2 500 237 526 259 ­ 3 420 793 ­ 8 436 2 258 4 500 4 500 Finansiellt villkor Utfall 68 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad efter den uppställning som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdag för löpande redovisning har varit den 5 januari 2015. Fordringar har upptagits till belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. I de fall faktura eller motsva­ rande inkommit efter fastställd brytdag eller där fordringseller skuldbeloppet ej är känt vid brytdagen, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Som periodav­ gränsningsposter har belopp över 20 tkr bokförts. Skulderna har tagits upp till det nominella värdet på bokslutsdagen. Lagret består av souvenirer, böcker och linoljefärjs­ likaren ”Lino”. Lagren av souvenirer har värderats till beräknat inköpsvärde för kuranta varor. Lager av linoljefärjslikaren har beräknats till försäljningsvärdet. Materiella och immateriella anskaffningar med en beräk­ nad ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffnings­ värde på minst 20 tkr, eller immateriella anläggningstillgångar till ett värde av minst 100 tkr, har redovisats som anläggnings­ tillgångar. På anskaffningsvärdet har linjär avskrivning gjorts utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas Balanserad utveckling, rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Förbättringsutgifter på annans fastighet, SMT Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–5 år 20–40 år 3–10 år 3–30 år 3–7 år Övriga upplysningar Uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret redovisas i resultatredovisningen. Uppgifter om insynsråd och ledande befattningshavare enligt FÅB 7 kap2§ Ledning Ersättning utbetald under år 2014, tkr Lars Amréus 1 112 Knut Weibull 1 014 Ledamöter i insynsrådet Ersättningen fördelas enligt följande Siv Holma Gunnar Wetterberg Karin Perers Anders Ekegren Annika Sjöberg Robert Andrén Summa Styrelseuppdrag 2014 Lars Amréus Insynsrådet för Länsstyrelsen Gotland Länsförsäkringar Liv AB Ackum & Wetterberg AB Anders Ekegren 3 2 2 5 5 5 2 148 Ordförande för Filmregion Stockholm-Mälardalen AB Vice ordförande i Locum AB Suppleant i Söderhalls Renhållningsverk AB Annika Sjöberg Gullers Grupp AB Sveriges Kommunikatörer AB PRECIS Service AB Gunnar Wetterberg Sveriges Radio AB Riksantikvarieämbetet har under 2014 överskridit belopps­ gränsen för direktupphandling, enligt lagen (2007-1091) om offentlig upphandling (LOU), från 39 leverantörer till ett belopp om drygt 43 mnkr. De flesta anskaffningar har skett enligt LOU. De som avviker är de underkonsulter som enligt tidigare fleråriga överens­ kommelser anlitats i samband med KML-undersökningar.” 69 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård UO 14 01 004 ap 2 Lönebidrag och samhall m.m. UO 17 01 004 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Summa intäkter av anslag 2014 203 213 11 878 961 2 338 218 390 2013 206 330 9 791 1 644 2 726 220 491 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgiftsbelagd verksamhet Arkeologiska undersökningar - varav tjänstexport Övrig avgiftsbelagd verksamhet Svensk Museitjänst Entrémedel Transportavgifter Butiksförsäljning vid besöksmål Övriga avgifter avgiftsbelagd verksamhet Sponsring Intäkter av avgifter enligt avgiftsförordningen (1992:191) – enligt 4§ Publikationer Konferenser/kurser Hyresintäkter Resurssamodning Övrigt - enligt 15§ Fotostatkopior Andra ersättningar Andra ersättningar Summa Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat i jämförelse med 2013. Förklaringen är främst att intäk­ terna för den arkeologiska uppdragsverksamheten har minskat. Sponsring har mottagits från Cementa AB för renoveringen av Visby ringmur. 307 158 673 49 199 815 13 13 20 1 105 2 345 2 980 104 67 1 372 2 132 4 324 27 24 515 2 788 3 1 249 672 800 23 829 2 849 0 1 158 474 0 121 772 1 535 163 522 1 775 2014 2013 Not 3 Intäkter av bidrag Statliga myndigheter Mellanstatliga organ (EU projekt) Icke statliga bidrag Summa intäkter av bidrag 2014 2 468 23 7 075 9 566 2013 1 741 464 5 973 8 179 Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto hos RGK Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter De höga finansiella intäkterna 2014 kan hänföras till retroaktiv ränta som erhållits från Statens pensionsverk. 2014 91 89 180 2013 144 20 164 70 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Noter till resultaträkningen Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier mm Övrigt, arbetsgivaravgifter, pensionspremier m.m. Summa kostnad för personal 2014 149 463 77 282 226 745 2013 154 720 80 072 234 792 Not 6 Övriga driftkostnader 2014 86 918 Minskningen av de övriga driftkostnaderna 2014 relativt 2013 förklaras av den arkeologiska uppdrags­ verksamhetens lägre omsättning. 2013 111 645 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader lån hos RGK Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader 2014 621 62 683 2013 1 327 74 1 401 Not 8 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget för uppbördsverksamhet Saldo uppbördsverksamhet Beloppet 2013 avser en intäkt vid förrättning vid ett marksskifte. 2014 0 0 0 2013 30 -30 0 Not 9 Lämnade bidrag Bidrag har fördelats från följande anslag: UO 14 01 004 ap 2 Lönebidrag och samhall m.m. Avser arbetsmarknadssatsningen Kulturarvslyftet. Kulturarvslyftet redovisas utförligt i en separat rapport. UO 17 01 004 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Se ytterligare info om bidragsfördelningen i tabell 1 samt tabell 2 (sid 9). UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader Avser bidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet. UO 17 07 001 ap 2 Kulturarvs-IT Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturarvs-IT (sid 48). UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturmiljövårdsanslaget (sid 23-29). UO 17 07 002 ap 2 Bidrag till arbetslivsmuséer Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturmiljövårdsanslaget (sid 23-29). Summa lämnade bidrag 14 408 15 334 4 500 9 950 234 816 5 975 284 984 16 366 11 970 4 500 9 627 234 731 6 000 283 194 2014 2013 Not 10 Årets kapitalförändring Avskrivning av invärderaderade anläggningstillgångar Avskrivning av tidigare anslagsfinansierade tillgångar Resultat av arkeologisk uppdragsverksamhet Resultat av butiksförsäljning besöksmål Resultat Svensk Museitjänst Avsättning ränta donationskapital Årets kapitalförändring 2014 -871 -1 726 -966 -64 1 056 -2 -2 573 2013 -887 -1 640 5 168 -227 689 1 3 103 71 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Noter till balansräkningen Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Nedskrivning pågående anläggning Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Som ett resultat av arbetet med den Digitala Arkeologiska processen (DAP) bestlutades att vidare utveckling av verktyget för registering i FMIS skulle upphöra. Anläggningen skrevs därför ner med 194 tkr. I samband med överförandet av den arkeologiska uppdragsverksamheten till Statens historiska museer har behovet av licenser för datorprogram (Microsoft Office, Windows 8 och Qlickview) och nedskrivits med 485 tkr. I det bokförda vär­ det finns det pågående anläggningar med 522 tkr. 19 771 344 20 115 -14 884 -1 669 - 485 0 -17 038 3 077 14 716 19 093 1 055 -377 19 771 -13 420 -1 842 0 377 -14 884 4 887 20 638 45 587 582 -194 -6 090 39 885 -29 836 -4 501 6 090 -28 247 11 639 44 002 2 744 - -1 159 45 587 -27 330 -3 665 1 159 -29 835 15 751 2014-12-31 2013-12-31 Not 12 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar UB Summa byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar 85 787 506 -228 86 065 -18 918 -4 023 85 440 389 -42 85 787 -14 795 -4 165 64 948 2 622 67 570 -34 471 -2 278 -36 749 30 821 61 465 3 483 64 948 -32 061 -2 410 -34 471 30 477 2014-12-31 2013-12-31 72 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Noter till balansräkningen Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer mm Konst och andra ej avskrivningsbara tillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Avslutade inlösensärenden Anskaffningsvärde UB Bokfört värde Pågående nyanläggningar Arets anskaffning Anskaffningsvärde UB Bokfört värde Summa materiella anläggningstillgångar RAÄ ansvarar för ca 150 fastigheter och ett 70-tal kulturmiljöer. Fastighetsbeståndet består av ruiner, runstenar, forngravar och kyrkor m.m. Det finns fastighheter som inte är upptagna i balansräkningen som saknar anskaff­ ningsvärde. Något krav på invärdering av tillgångar som anskaffats tidigare än 2003 finns inte. RAÄ har därför inte invärderat dessa tillgångar vilka följdaktligen inte har något värde i bokföringen. Fastigheternas taxerings­ värde uppgår till 10 574 tkr. I det bokförda värdet finns det pågående anläggningar med 7 101 tkr. Riksantikvarieämbetet har lämnat lokaler i Visby plan 1. Inventarier som finns i dessa skrivs ner med 708 tkr. 91 91 91 112 412 0 0 0 119 247 180 76 -50 206 206 180 0 0 180 180 94 132 3 010 -6 809 9 033 -72 411 -6 080 -708 6 809 -72 390 17 943 92 715 5 103 -3 685 94 132 -69 521 -6 575 0 3 685 -72 411 21 722 228 -22 713 63 351 42 -18 918 66 868 Not 13 Periodavgränsningsposter – fordringar Förutbetalda kostnader Hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Fordringar projekt RAÄ exkl. UV Summa Upplupna intäkter Projektfordringar UV Övriga upplupna intäkter Summa Summa periodavgräningsposter – fordringar 19 513 0 19 513 31 824 20 463 307 20 771 35 370 603 603 1 105 1 105 10 175 1 533 11 708 11 647 1 847 13 495 2014-12-31 2013-12-31 73 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Noter till balansräkningen Not 14 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (bidrag) Medel hänförbara till transfereringar mm som betalts från icke räntebärande flöde (utbetalningar) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag utgifter Anslagsmedel som tillförs räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat under året enligt undantagsregeln Fordran avs semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Totalt avräkning med statsverket 0 1 992 -270 987 268 996 0 0 4 992 -432 1 306 -267 877 267 004 0 0 7 854 1 857 -635 1 222 2 360 -503 1 857 2 259 233 505 -234 909 133 989 -3 563 235 655 -230 099 266 2 259 3 739 268 039 -268 996 2 782 1 688 269 085 -267 034 3 739 0 0 0 0 0 -30 30 0 2014-12-31 2013-12-31 Not 15 Kassa och bank Behållning på Räntekonto Kassa Bank Summa 2014-12-31 24 434 26 24 460 2013-12-31 24 647 11 24 658 74 FINANSIELL REDOVISNING RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 Noter till balansräkningen Not 16 Myndighetskapital Balanserad kap- Balanserad kap­ italförändring, italförändring, avgiftsfinansi- anslagsfinansiDonationserad verksamerad verksamkapital het het 290 77 049 2 855 Kapitalförändringar enligt resulstaträkningen 3 104 Statskapital Föregående års UB Rättelser Ingående balans Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans -1 640 4 421 6 036 25 6 062 -1 640 Summa -64 764 26 290 1 77 049 6 681 2 855 -1 938 3 104 -3 104 -2 573 -64 738 0 -2 573 -2 573 -67 312 1 291 6 681 -70 868 -1 938 917 -5 677 -2 573 2013 års kapitalförändring har 2014 disponerats enligt följande: -1 640 tkr har förts mot statskapital avseende avskrivningar av anslagsfinansierade anläg­ gningstillgångar, 0,5 tkr har förts mot donationskapital avseende ränta som ska tillföras donationskapitalet och resterande, 4 743 tkr, som avser utfall i avgiftsfinansierade verksamheter samt avskrivning av invärderade anläggningstillgångar har förts mot den balanserade kaptalförändringen. Anslagsfinansierade anläggningstillgångar utgörs av informationssystemen Platser, K-samsök och Kringla vilka har finansierats med anslag 7:2, ap 1. Not 17 Avsättningar Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning - varav särskild löneskatt - kortfristig del av utgående avsättning Övriga avsättningar Avsättning lönekostnader avseende personal i omställning Ingående avsättning - årets förändring - utgående avsättning - kortfristig del av utgående avsättning Engångspremier särskild pensionsersättning - årets förändring - utgående avsättning - kortfristig del av utgående avsättning Avsättning för särskild kompetensutveckling Ingående avsättning - årets förändring - utgående avsättning - kortfristig del av utgående avsättning Summa 3 180 -1 371 -1 809 0 10 800 3 190 -10 3 180 0 10 035 1 864 1 864 0 0 0 0 1 150 1 802 2 952 2 584 2 176 -1 026 1 150 1 150 5 705 727 -2 257 4 175 815 1 530 5 314 2 967 -2 576 5 705 1 114 1 540 2014-12-31 2013-12-31 75 RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Noter till balansräkningen Not 18 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Låneram enligt 20§ lag (1996:1059) om statsbudgeten Ingående skuld Upptagna lån under året Amorteringar Utgående låneskuld Räntekontokredit i riksgäldskontoret Beviljad kreditram Utgående skuld Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskuld statliga Övriga skulder, statliga Summa kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskuld övriga Övriga kortfristiga skulder Summa skulder m.m. 6 921 5 962 12 882 14 016 3 665 155 034 5 968 5 924 11 892 19 975 3 551 167 282 30 000 0 30 000 0 155 000 131 864 8 296 -15 690 124 471 155 000 133 350 21 291 -22 777 131 864 2014-12-31 2013-12-31 Not 19 Periodavgränsningsposter – skulder Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter Upplupna löner inkl sociala avgifter Övrigt Summa Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag statliga Förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall: - inom tre månader - mer än tre månader till ett år - mer än ett år till tre år - mer än om tre år Oförbrukade bidrag utomstatliga - varav donationer Summa Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter UV:s projekt övriga projekt Förutbetalda intäkter UV:s projekt statl projekt Befarade projektunderskott UV Förutbetalda hyresintäkter statliga Förutbetalda hyresintäkter utomstatliga Summa Summa periodavgränsningsposter – skulder 7 917 37 080 559 3 382 2 345 51 283 108 855 12 790 44 257 306 3 275 2 192 62 819 124 289 367 100 38 112 6 692 5 184 45 271 0 2 089 6 38 112 6 688 3 306 46 895 38 579 40 208 10 347 575 1 379 12 301 12 924 1 018 632 14 574 2014-12-31 2013-12-31 76 Jag bedömer att Riksantikvarieämbetet utifrån givna resurser och genom att genomföra de prestationer som redovisas i huvudsak har nått målen för 2014. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm 2015-02-19 Lars Amréus Riksantikvarie 77 a.p 78 d"' RIKSANT l KVAR l El M BETET