Vårda väl Riksantikvarieämbetet augusti 2015 Bekämpa skadeinsekter med frysning Skadedjur är ett hot mot våra samlingar på museer, i kyrkor och hembygdsgårdar. För att sanera föremål utsatta för skadeinsekter används ofta frysning. Frysning är en miljövänlig, giftfri och effek­ tiv metod. Många använder frysning som en förebyggande metod genom att frysa alla nya objekt innan de tas in i en samling eller utställning. Vilka objekt kan frysas och hur gör man? Detta råd­ givningsblad riktar sig till alla som har samlingar som kan bli utsatta för skadeinsekter. SKADEINSEKTER � � � � � � Att insekter finns på museer beror oftast på att de: � kommit in genom ett öppet fönster eller öppen dörr � följt med in- eller utlån mellan museer � följt med varuleveranser till museets butik eller café � följt med besökare eller museets egen personal. Det förebyggande skadedjursarbetet är viktigt. Bra policyer, riktlinjer och rutiner tydliggör hur arbetet ska utföras och vem som är ansvarig. IPM (Integrated Pest Management), eller Samordnad skadedjurskontroll på svenska, är en metod för detta arbete. Metoden bygger på en helhetssyn i skadedjursarbetet där tyngdpunkten ligger på det förebyggande arbetet och giftfria metoder. Många av de insekter som vi ser som skade­ insekter kommer ursprungligen från varmare delar av världen och är inte anpassade till vårt klimat. Insekter kan inte alstra sin egen värme i någon större utsträckning och blir vid låga temperatu­ rer inaktiva eller väldigt långsamma. Vid ett akut skadedjursutbrott kan temperaturen, om möjligt, tillfälligt sänkas till under 15 grader. Då kan ett flertal skadeinsekter inte längre föröka sig. METOD FÖR FRYSNING Objektbeskrivning. Accessionsnummer. Vilket datum frysningen påbörjas. Vilket datum frysningen avslutades. Namn på ansvarig person. Vilken skadeinsekt som återfanns på objektet, om identifikation utförts. Ändamålsenliga utrymmen För att undvika spridning av skadeinsekter bör objekt alltid plastas in innan de flyttas. För att undvika spridning bör de objekt som är angripna av skadeinsekter hållas isolerade. De utrymmen som kan behövas är: � ett utrymme där objekten plastas in – här kan det dock förekomma insekter – alternativt en mobil station så att man lätt kan plasta in objekten där utbrottet ägt rum � ett utrymme där frysen finns – här ska bara inplastade objekt finnas � ett utrymme för att förvara sanerade objekt i tills förvaringsutrymmet är sanerat från skadedjur och objekten kan återföras � ett utrymme för karantän av objekt som, av olika anledningar, inte kan frysas. Observera: När objekt plockas ut ur magasinet, tas in för karantän eller plastas in inför frys­ ning ökar risken för att insekter smiter ut och sprids inom byggnaden. En rutin kring frysning bör innehålla alla åtgärder som ska utföras. Följande information ska skrivas in i en rapport som ska följa objektet genom frys­ processen: 1 I alla valda utrymmen bör det finnas kontroll­ stationer för att hitta eventuella skadedjur. Använd klisterfällor och arbeta förebyggande på andra sätt för att snabbt upptäcka eventuella skadeinsekter. Läs om hur du använder klisterfällor i Att an­ vända klisterfällor för skadedjurskontroll. 2014. Vårda väl-blad från Riksantikvarieämbetet, Visby. Se http://www.raa.se/vardaval. Skyddsutrustning Det pågår försök att frysa objekt utan att först försluta dem i plast och det verkar vara möjligt för vissa objekt och material. Det underlättar arbetet och spar pengar och miljö. För att undvika kon­ densbildning på objekten har i dessa fall frysen stängts av efter avslutad behandling och inte öpp­ nats igen förrän rumstemperatur uppnåtts. Vilken frys ska användas? Utgå alltid ifrån att objektet kan ha varit utsatt för tidigare skadedjursbekämpning och att någon typ av gift kan ha använts. Använd alltid skyddshand­ skar, munskydd för partiklar och lämpliga skydds­ kläder. Är det kända kemikalier som använts, ta reda på vilka skydd som ska användas och hur dessa används från de olika tillverkarna. Släng engångs­ handskar efter varje tillfälle. Var försiktigt med vita bomullshandskar om de används under ett flertal tillfällen då de kan innehålla rester från kemikalier från objekten. Undvik hantering av sköra frysta objekt. Om du ändå måste hantera kylda objekt, använd handskar avsedda för kylarbete vid hantering av frysta objekt för att undvika köldskador på händer. En vanlig hushållsfrys går ofta ner emot - 30 °C och det är ofta tillräckligt för att sanera ett objekt som blivit utsatt för ett skadeinsektsangrepp. En frysbox med invändig fläkt eller ett helt frysrum som blåser in kyld luft är dock att föredra då luften ständigt är i rörelse och kyleffekten blir jämnare. För att und­ vika kondens och isbildning är det bra att undvika att öppna frysen under pågående behandling. Vid tillfälliga saneringar finns fryscontainrar att hyra. De bör kunna hålla en temperatur på cirka - 29 °C. Nedfrysning till - 20 °C bör ske på fyra timmar, annars måste frystiden förlängas till minst en vecka. Objekten kan packas in i plast på en pall så att det går snabbt att lasta in. FRYSNING Observera: Använd aldrig munnen för att dra ur luften ur en plastpåse eller plastför­ packning. Objektet kan innehålla ohälsosamma kemikalier. En frysbehandling på - 30 °C i tre dygn dödar de flesta arter. Frysen ska ha uppnått rätt temperatur när objekten placeras i frysen. Anpassa därefter tiden för frysning efter antalet objekt som fryses, ju fler objekt desto längre tid i frysen. För att vara på säkra sidan kan man välja - 30 °C i fem dygn eller - 20 °C i sju dygn. Före och under behandling Förberedelser För att undvika kondens på objekten har man traditionsenligt förslutit det i plast innan frysning. Metoden för detta är att packa in objekten nog­ grant i plast och sedan försluta med en tejp som klarar temperaturen i frysen eller lägga objektet i en plastpåse i polyeten och därefter försluta den. Ta bort så mycket luft som möjligt för att undvika kondens på insidan av plasten. Använd till exempel en dammsugare med ett HEPA-filter med en hög filtreringsnivå och se till att damsugaren är tät. För att skydda inplastade möbler eller andra större trä­ föremål kan ett tunt lager textil eller annat hygro­ skopiskt material, som kan ta upp bildad kondens när de fryses, användas. Under frysning kyls plasten ner först och den fukt som finns kondenserar då på plasten och inte på själva objektet. Före en frysning av objekt, frys in provbitar och lär dig frysen. Var bildas det is och var finns riskerna? Se till att luftcirkulationen är tillräcklig under frysbehandlingen. Lägg inget direkt mot botten av en frys. Luften måste kunna cirkulera fritt runt objektet, detta för att minska risken för fickor där det blir för varmt och där insekter kan överleva. Använd nätbackar vid stora mängder föremål för att underlätta hanteringen. Det är viktigt att säkerställa att hela objektet har nått ner till önskad temperatur. Använd en termo­ meter med en extern sensor för att kontrollera tem­ peraturen under frysprocessen. Om det är möjligt utan att skada objektet bör sensorn placeras i mitten av objektet med högst densitet eller det objekt som bedöms vara svårast att frysa ner. Kontrollera 2 Inplastade föremål i frysrum. Foto: Riksantikvarieämbetet. Använd gärna ribbor av något slag i botten av frysen. Foto: Naturhistoriska riksmuseet, CC BY-NC-ND. temperaturen under frysningen. Dokumentera genom att dagligen avläsa temperaturen och genom att föra anteckningar om objekt, tid, datum och temperatur i en loggbok. Efter avslutad behandling I de fall frysen inte är självavfrostande och mycket is bildats måste objekten flyttas innan rumstempe­ ratur har uppnåtts och isen smälter. En självavfros­ tande frys med eller utan fläkt kan stängas av med objekten på plats tills rumstemperatur har uppnåtts. Har frysen en inbyggd fläkt kan den lämnas på för att uppnå en mer jämn relativ fuktighet i frysen under upptiningen. Om objekten uppnår rumstemperatur innan de flyttas ut ur frysen återupptar de i stort sett samma relativa fuktighet som innan frysning och ingen kondensering av fukt på den annars kalla ytan sker. Frysta objekt, som flyttas ut ur frysen frysta, bör behålla plasten minst ett dygn i rumstemperatur. Vid frysning av stora kompakta föremål bör minst 48 timmar gå innan plasten tas bort. Rengör och ta bort alla rester av skadedjur på objektet efter frysning. Detta är viktigt dels för att man ska kunna avgöra om det blir nya angrepp och dels för att insektsresterna inte ska utgöra föda åt andra insekter. Det är också viktigt att rengöring av objekt görs efter och inte före frysning, för att undvika onödig hantering och eventuell spridning av skadeinsekter, deras ägg och larver. Vilka objekt kan inte frysas? I tabell nedan redovisas en del av de rekommen­ dationer som finns vad gäller objekt som inte kan frysas. Vid minsta osäkerhet kontakta en konservator. 3 Källa Strang, T. J. (1997) Material som inte kan frysas – Linoljefärg, akryl- och vinylfärg blir skört vid infrysning. – Måleri på canvas. Tidens tand (1999) Integrated Pest Management Working Group – Föremål sammansatta av olika material. – Akryl- och oljemålningar på canvas. – Växtdelar som inte är helt torra. Fotografiskt material: – Allt förutom acetatfilm och moderna fotografiska tryck. Ljud- och videomaterial: – Digital media (kasetter, disketter, optisk såsom CD och DVD). – Magnetisk media (band på spole, ljudkasetter, videoband). – Cylinderspeldosor och skivspeldosor. – Tidiga fototyper såsom glasplåtar eller järnplåtar av olika slag såsom ferrotyper och ambrotyper. Raphael, T. (1994) – Våta och sköra material. – Objekt som innehåller limmer eller känsliga ytbehandlingar (såsom harts eller färg). – Måleri på canvas och träpannå. – Målade eller träarbeten med inläggningar. – Ytbehandlade möbler. – Lackade träobjekt. – Objekt gjorda av elfenben eller tänder. – Spända objekt, t.ex. trummor. – Kompositobjekt som innehåller inorganiska material såsom glas, högbränd keramik och metall. Åkerlund, M., Flato, S. & Hellekant, A. (1998) – Olje- och akrylmåleri på duk. – Fuktiga föremål. – Träföremål med intarsia (inläggningar). Muntlig uppgift från Lars Björdal, PRE-MAL (2015) – Enstaka vattendränkta böcker torkas direkt. Vid stora mängder med böcker rekommenderas frysning för att förhindra mögel. Upptining och torkning görs därefter allteftersom i hanterbara portioner. Både frysnings- och torkningsförfarandet bör utföras på rätt sätt, särskilt när äldre böcker är inblandade, så att materialet inte i onödan far illa. Kontakta därför en konservator. 4 LITTERATUR OCH LÄNKAR Berg, J.-E., Jensen, K.-M. V., Åkerlund, M., Hansen, L. S. & Andrén, M. 2006. ”A Contribu­ tion to Standards for Freezing as a Pest Control Method for Museums”. I Collection Forum, 21 (1–2):117–125. http://www.spnhc.org/media/assets/ cofo_2006_V21N12.pdf (2015-06-15). Tidens tand. 1999. M. Fjaestad (red.). Riksantikva­ rieämbetet, Stockholm, s. 309–326. http://kultur­ arvsdata.se/raa/samla/html/295 (2015-06-15). Florian, M.-L. 1997. Heritage Eaters. Insects and Fungi in Heritage Collections. James & James, London. Kapitel 12. Lauder, D. Pinniger, D. & Harris, K. 2007. Freezing guidelines for controlling insect infestation. Ask the Conservators. English Heritage in asso­ ciation with Historic Royal Palaces. https://www. english-heritage.org.uk/content/imported-docs/f­ j/freezing-guidelines-approved.pdf (2015-06-15) Raphael, T. 1994. An Insect Pest Control Procedure: The Freezing Process. Conserve O Gram no. 3/6. National Park Service, Washington. http://www.nps.gov/museum/publications/con­ serveogram/03-06.pdf (2015-06-15). Strang, T. J. K. 1997. Controlling Insect Pests with Low Temperature. CCI Notes 3/3. Canadian Conservation Institute, Ottawa. https://www.cci­ icc.gc.ca/resources-ressources/ccinotesicc/3-3_e. pdf (2015-06-16). Strang, T. J. K. 1992. “A Review of Published Temperatures for the Control of Pest Insects in Museums”. I Collection Forum, 8(2):41–67. http://www.spnhc.org/media/assets/cofo_1992_ V8N2.pdf (2015-06-15). Strang, T. & Kigawa, R. 2009. Combatting pests of cultural property. Technical Bulletin 29. Canadian Conservation Institute, Ottawa. http://www.cci­ icc.gc.ca/resources-ressources/publications/down­ loads/technicalbulletins/eng/TB29-Combatting­ PestsofCulturalProperty.pdf (2015-06-16). Solutions – Low Temperature Treatment. Artikel på Museumpests.com, av Integrated Pest Mana­ gement Working Group, Treatment Subgroup (februari 2010, uppdaterad mars 2013). http:// museumpests.net/solutions-fact-sheets/solutions­ low-temperature-treatment/ (2015-06-15) Åkerlund, M., Flato, S. & Hellekant, A. 1998. Från Silverfisk till Hälsorisk. Skadedjur och åtgärder i samlingar. LT, Arlöv. Åkerlund, M. 1991. Ängrar finns dom…? Om skadeinsekter i museer och magasin. Svenska musei­ föreningen och Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. För mer information om IPM se: http://www.raa.se/kulturarvet/katastrofbered­ skap/skadedjur/ipm/ (2015-06-15). För mer information om frysning se: http://www.raa.se/kulturarvet/katastrofbered­ skap/skadedjur/publikationer/ (2015-06-15). Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet. Artikeln är licensierad med CC BY där inget annat anges. www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/ RIksantikvarieämbetet Box 1114, 621 22 Visby Tel: 08-5191 8000. Fax 08-66 07 284 E-post: vardaval@raa.se www.raa.se Publicerat augusti 2015 5