Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 Riksantikvarieämbetet 2016 Box 5405, 114 84 Stockholm Telefon 08-5191 8000 registrator@raa.se www.raa.se Framsida: Fri kulturarvsdata och symbol för K-podd, Riksantikvarieämbetets poddradio. Baksida: Emil Schön spelar in ett avsnitt av Riksantikvarieämbetets poddradio. Foto: Riksantikvarieämbetet och Kulturmiljöbild. Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY, erkännande 2.5 Sverige http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bilderna är beskurna. Form: Grafisk form & Illustration, Helena Duveborg. Förord Frågor om identitet och kulturarv har kommit allt mer i fokus under senare tid. Globalt har kulturarv uppmärksammats som en måltavla i krig och kon­ flikter, i första hand i Syrien och Irak. Vid sidan av fruktansvärda skildringar av mänskligt lidande, har många också berörts av bilder på mångtusenåriga världsarvplatser som förstörts. Men det finns också en annan sida. Den handlar om kulturarv som ut­ gångspunkt i försoningsprocesser i områden med långvariga historiska kon­ flikter. Den handlar om hur nyanlända i vårt land kan känna att de kan göra anspråk på sin nya plats genom att lära känna den och bli en del av dess his­ toria och kulturmiljö. Den iranske flyktingen, filmaren och regimkritikern Roozbeh Janghorban ger uttryck för detta i en tv-intervju: Jag kunde se historien i alla byggnader: biograferna, butikerna, post­ kontoren. Det var som att jag blev rotad, som att jag skapade minnen och nostalgi där inga fanns. Och om det fungerade för mig, kanske det kan fungera för andra? För om det inte går att rota sig på nytt, måste du leva som en främling för resten av ditt liv. SVT Nyheter Kultur, 2016.02.02 Som en del i ett regeringsuppdrag att ta fram en samlande vision för hur kulturmiljöarbetet bör utvecklas har Riksantikvarieämbetet i samverkan med länsstyrelserna under det gångna året genomfört ett stort antal möten och dialoger med olika aktörer i kulturmiljöarbetet. Mycket i dialogerna har kommit att handla om kulturarv och kulturmiljö som förutsättningar för ett hållbart och inkluderande samhälle. Kulturarv är förvisso materiella och immateriella uttryck av mänsklig aktivitet genom tiderna. Samtidigt är det något vi medvetet eller omedve­ tet använder för att beskriva vilka vi är och hur vi hänger ihop. I den me­ ningen handlar Riksantikvarieämbetets uppdrag därför om att bidra till ett fritt, öppet, jämlikt och demokratiskt samhälle. Lars Amréus riksantikvarie Förkortningar ArkDes BeBR CAP CEN DAP EAA EAC FMIS FoU ICCROM JPI JÄMIX KMB KML K-samsök NKI OMC PBL SBM SIS SKL SMT Unesco Arkitektur- och designcentrum Bebyggelseregistret Common Agricultural Policy European Committee for Standardization Digital arkeologisk process European Association of Archaeologists European Archaeological Councils Fornminnesinformationssystem Forskning och utveckling International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property Joint Programming Initiatives Jämställdhetsindex Kulturmiljöbild Kulturmiljölag (1988:950) Informationsstruktur för digital kulturarvsinformation Nöjd Kund Index Open Method of Coordination Plan- och bygglagen Statliga byggnadsminnen Swedish Standards Institute Sveriges Kommuner och Landsting Svensk Museitjänst United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Ordlista App Digisam Europeana Flickr Commons Fornsök Program i mobiltelefon, surfplatta eller dator för digitala tjänster Riksarkivets samordningssekretariat för digitalisering Europeisk kulturdatabas Social webbsida för bland annat presentation av bilder Riksantikvarieämbetets, Statens maritima museers och Sjöfartsverkets data baser med fornlämningar och humanosteologisk analys/bestämning av benmaterial från människa Riksantikvarieämbetets samsöksfunktion för kulturmiljöinformation Riksantikvarieämbetets digitala radioprogram Teknisk plattform för att samla, tillgängliggöra och länka ihop kulturarv från museer och andra minnesinstitutioner Anslaget 7:2, bidrag till kulturmiljövård, KMV Riksantikvarieämbetets digitala mötesplats för verksamma inom kulturvård Riksantikvarieämbetets webbverktyg för att allmänheten ska kunna presentera en plats med historia i text, bild och med film En streckkod med information som bland annat används för att visa webbsidor i mobiltelefoner Riksantikvarieämbetets digitala, öppna arkiv Nätverk för alla som arbetar med samlingsförvaltning En stiftelse som står för driften av Wikipedia Ett gratis uppslagsverk på internet som skapas av användarna Digitalt sökregister till Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museers arkiv Digitalt sökregister till Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet Kringla K-podd K-samsök Kulturmiljövårdsanslaget Kulturvårdsforum Platsr QR-kod Samla Samlingsforum Wikimedia Wikipedia Visual Arkiv Vitalis Innehåll Resultatredovisning Insatsområden.................................................8 Inriktning och samordning ......................8 Sektorsforskning...........................................10 Kulturminnen ..................................................13 Samhällsbyggnad .........................................17 Kulturmiljövårdsanslaget.........................23 Kulturarvsförvaltning ..................................31 Svensk Museitjänst ......................................36 Fastigheter och besöksmål .................... 37 Informationsförsörjning ..........................40 Övrig redovisning ........................................52 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter ................................... 61 Resultaträkning .............................................62 Balansräkning .................................................63 Anslagsredovisning ................................... 65 Redovisning av beställnings­ myndiganden i årsredovisningen..... 65 Villkor för anslag...........................................66 Tilläggsupplysningar och noter ..........67 Resultatredovisning Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Insatsområden Insatsområde: Inriktning och samordning Detta görs inom inriktning och samordning Diagram 1. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 19,7 Insatsområdet tar fram underlag för myndighetens övergripande inriktning, samordnar vissa övergri­ pande frågor och driver samverkan. I området ingår anslaget Forsknings- och utveck­ lingsinsatser inom kulturområdet (utgiftsområde 17, anslag 1:4, ap.10). Anslaget ska initiera och stödja tvär- och mångvetenskaplig forskning och kunskaps­ uppbyggnad av betydelse för kulturmiljöområdet. Mål De strategiska ställningstaganden som utgör för­ utsättningar för myndighetens arbete utvecklas, kommuniceras och tillämpas. Myndighetens egen kunskapsuppbyggnad har riktats mot strategiskt viktiga områden. 30,6 93,9 28,8 16,4 61,8 Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Sammanfattning och måluppfyllelse Samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och läns­ styrelserna har utvecklats positivt. Den innebär bland annat verksamhetsutveckling hos båda par­ ter. Syftet är att öka den samlade nyttan för andra aktörer. Samverkan med andra statliga myndigheter har skapat en ökad samsyn om roller och ansvar, bland annat när det gäller miljömålssystemet. Detta i sin tur ökar möjligheterna att få genomslag för de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Anslagsgivningen följer FoU-programmets stra­ tegi och projekt har beviljats utifrån särskilda sats­ ningar i årets utlysning. Projekt, utvecklingsarbe­ ten och utredningar har genomförts enligt plan och anslaget har förbrukats i sin helhet. Resultat från FoU-projekt har publicerats fortlöpande. Konferen­ 8 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning ser och seminarier med förmedling av resultat från genomförda FoU-projekt har genomförts med stöd från anslaget. Fortsatt samverkan och utvecklings­ arbeten inom temat integrerad natur- och kultur­ miljövård och europeisk forskningssamverkan inom Joint Programming Initiatives har skapat ny kun­ skap och nya möjligheter för forskning och utveck­ ling av betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Måluppfyllnaden bedöms vara god. Vision för kulturmiljöarbetet Landskrona, Kramfors och Trollhättan utsågs till Årets kulturmiljökommun. Syftet var att uppmärk­ samma kommunernas breda kulturmiljöarbete. Initiativet blev enligt utvärderingen uppskattat. Kommunerna har fått ansöka om utmärkelsen och beskriva sitt kulturmiljöarbete utifrån de nationella kulturmiljömålen. Avsikten är att utlysa tävlingen för alla kommuner vartannat år från 2017. Nytt EU-samarbete EU-kommissionen har tillsatt en så kallad OMC- En delrapport i regeringsuppdraget Ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete lämnades i mars. Under 2015 har arbetet intensifierats och fokuserat på bred dialog utifrån de nationella målen för kulturmiljö­ arbetet. Dialogen har omfattat det civila samhället, museer och länsstyrelser samt de sju nationella för­ valtningsmyndigheter som har uppdrag i kulturmil­ jöarbetet. Utmaningar och möjligheter har identifie­ rats och diskuterats. Omvärldstrender med betydel­ se för framtidens kulturmiljöarbete har analyserats. Ett förslag till en vision med målbilder har tagits fram och diskuterats i bred samverkan, bland annat vid Riksantikvarieämbetets höstmöte. Regional utvecklingssamverkan grupp som ska arbeta med delaktighetsbaserad styr­ ning av kulturarvet. Open Method of Coordination (den öppna samordningsmetoden) är ett styrmedel där möjligheterna att harmonisera lagstiftningen är begränsade. Uppdraget är att kartlägga och jäm­ föra politiken på nationell och regional nivå och ska resultera i en handbok med goda exempel. Gruppen leds av en representant från Riksantikvarieämbetet. Östersjösamarbetet Inom den regionala utvecklingssamverkan mellan Riksantikvarieämbetet, regionerna/landstinget och länsstyrelserna i Skåne, Västernorrland och Västra Götaland har nya överenskommelser tecknats. I mars genomfördes konferensen En doldis i kul­ tursamverkan – kulturmiljö i regional kulturpolitik med närmare 100 deltagare från regioner, länssty­ relser och länsmuseer. Syftet var att genom kun­ skaps- och erfarenhetsutbyte inspirera den regionala politiken till nya tag i kulturmiljöarbetet. Myndigheten medverkar i kulturministrarnas Öst­ ersjösamarbete genom nätverket The Monitoring Group on Cultural Heritage in the Baltic Sea States. Från halvårsskiftet 2015 tog Sverige successivt över ordförandeskapet och leder från halvårsskiftet 2016 arbetet i två år. Riksantikvarieämbetet leder sedan 2015 en arbets­ grupp som samverkar och utvecklar kunskapsområ­ det 1900-talets byggda kulturmiljöer. En internatio­ nell konferens, Heritage Forum VI med temat From Postwar to Postmodern – 20th Century Built Cultur­ al Heritage, förbereds tillsammans med Tyskland. 9 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Sektorsforskning FoU-anslaget främjar forskning om kulturarv och kulturmiljö och bidrar till att forskningsområdet är levande i många akademiska miljöer. Genom bi­ drag till forsknings- och utvecklingsprojekt får kul­ turmiljöarbetet relevant kunskapsutveckling i nära samverkan med forskarsamhället. Mål Forsknings- och utvecklingsverksamheten förtyd­ ligar och stärker de historiska och humanistiska perspektiven i arbetet för en hållbar samhälls­ utveckling. Strategier och prioriteringar Anslaget används och fördelas utifrån Riksantik­ varieämbetets FoU-program 2012–2016 för kulturmiljö­ området där strategier och prioriteringar är fastställ­ da för femårsperioden. Programmet innehåller sex forskningsteman med behovsstyrd efterfrågan av tillämpad forskning för kulturmiljöområdet: 1. Kulturarvets betydelse 2. Tillståndet för kulturarvet 3. Förutsättningar för kulturarvsarbetet 4. Samverkan och dialog med andra aktörer och det civila samhället 5. Kulturarvsinformation 6. Styrmedel Ett kontinuerligt, långsiktigt och systematiskt kva­ litetsarbete görs för anslagsfördelningen och för att kvalitetssäkra beviljade projekt. Ansökningar­ na värderas genom externa vetenskapliga granskare och genom intern relevansgranskning för att säk­ ra att beviljade projekt både håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet och behövs i kulturmiljöarbe­ tet. Även genomförandet av forskningsprojekt och redovisningen av resultat granskas så att resultaten håller hög vetenskaplig kvalitet. 13,7 miljoner kronor fördelades till 30 projekt. För anslagsåret 2015 fanns särskilda prioriteringar. Sär­ skilt framlyfta i utlysningen var funktionshinderfrå­ gor och projektansökningar om hur kulturmiljöer, platsbundna kulturarv och kulturarvsinformation kan bli mer tillgängliga. Flera projekt kunde beviljas. Vidare stöddes kunskapsutveckling inom områden som mångfaldsarbete, mat och landskap, kulturarv i krigs- och konfliktområden, byggnadsvård, förmed­ ling och pedagogik, kulturmiljöarbete för barn och ungdom samt integrerad natur- och kulturmiljövård. I anslagsutlysningen för 2016 efterfrågades pro­ jekt på högst ett år för att de ska kunna genom­ föras inom programperioden. Prioriterade områden var kunskapsöversikter som sammanställer genom­ förd forskning och resultat som är viktiga för kul­ turmiljöområdet. Vidare efterfrågades projekt som utvecklar genomförd forskning till nya arbetsfor­ mer eller metoder för kulturmiljöarbetet. Dessutom lyftes funktionshinderfrågor och behovet av forsk­ ningsseminarier och konferenser som förmedlar re­ sultat från genomförda projekt. Utvecklingsarbete Nätverket för FoU-myndigheter Riksantikvarieämbetet har deltagit i nätverkets mö­ ten. Erfarenhetsutbyte kring gemensamma fråge­ ställningar samt myndighetspresentationer bildar grunden för träffarna. Utbytet är betydelsefullt för att utveckla anslaget strategiskt och för kvaliteten i rutiner och arbetssätt. 10 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 1. Redovisning av projekt per tema, belopp i tkr 2015 Kategori Påbörjade projekt 2001–2005 Påbörjade projekt 2006–2011 1. Kulturarvets betydelse 2. Tillståndet för kulturarvet 3. Förutsättningar för kulturarvsarbetet 4. Samverkan och dialog 5. Kulturarvsinformation 6. Styrmedel 7. Integrerad natur- och kulturmiljövård 8. JPI Heritage Plus Summa projekt Kommunikation, utveckling, adm Anslaget totalt 30 Antal 0 0 4 4 7 5 2 3 2 3 30 Belopp 0 0 1 472 619 4 379 1 460 2 697 1 170 500 1 377 13 674 2 249 15 923 Antal 0 0 4 7 7 4 4 3 3 0 32 2014 Belopp 0 0 1 968 2 155 3 923 1 403 2 090 1 368 500 0 13 407 1 801 15 208 Antal 1 1 5 8 5 2 5 5 1 0 33 2013 Belopp 59 180 3 527 2 964 1 822 965 972 2 007 500 0 12 996 1 700 14 696 Antal 1 7 6 10 5 0 4 2 0 0 35 0 2012 Belopp 54 3 152 3 268 3 144 1 240 0 897 1 336 0 0 13 091 1 960 15 051 Tabell 2. Fördelning till mottagare, belopp i tkr 2015 Mottagare Museer Länsstyrelser Universitet/högskolor Forskningsinstitut Stiftelser Byggnadsvårdsskolor Övriga RAÄ, extern medverkan* Kommunikation, utveckling, adm Totalt Kostnad tkr 30 Antal 4 1 21 0 0 0 0 4 Belopp 1 709 40 10 819 0 0 0 0 1 106 2 249 15 923 2 563 32 Antal 3 0 22 0 0 0 2 5 2014 Belopp 480 0 11 145 0 0 0 1 084 698 1 801 15 208 1 913 33 Antal 2 2 15 2 0 0 3 9 2013 Belopp 500 1 414 7 813 219 0 0 1 911 1 139 1 700 14 696 2 044 Antal 1 2 15 5 0 0 2 10 0 35 2012 Belopp 70 500 8 981 420 0 0 1 186 1 934 1 960 15 051 2 280 * Projekt med externt rekryterad personal eller där hela eller delar av arbetet har lagts ut på en extern institution. Tabellerna 1 och 2 presenterar fördelningen av anslaget för det femåriga av FoU-programmet där fyra år nu är genomförda. Den högre kostnaden 2015 beror på återinträde i tjänst efter föräldraledighet och konsultstöd. Kostnaden för 2014 har korrigerats för att inkludera konsultstöd och vissa lönemedel. 11 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning EU:s forskningsfinansiering Riksantikvarieämbetet har bidragit till regeringens arbete i det europeiska forskningsprogrammet Ho­ risont 2020 genom medverkan i två referensgrupper. JPI Den europeiska samverkan inom Joint Programming Initiative for Cultural Heritage and Global Change har vidareutvecklats. Stöd har erhållits från Horisont 2020 för harmonisering av kulturarvsforskningen i Europa. Riksantikvarieämbetet finansierar flera svenska forskare i tre av totalt sexton projekt inom forskningsutlysningen Heritage Plus. Forskningskommunikation Resultat från genomförda FoU-projekt har gett kul­ turarvsarbetet ny och fördjupad kunskap om kom­ pensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer, om hållbar stadsutveckling, om struk­ turella samhällsförändringars betydelse för kultur­ arvets värde och användning, om hur digital tekno­ logi medverkat till ny dynamik i mötet mellan med­ borgare och professioner inom kulturarvsområdet samt om restaureringen av Visby ringmur. Informa­ tion om projekten finns på myndighetens hemsida. Seminarier och konferenser FoU-programmets teman och inriktningar samt resultat från genomförda projekt har presenterats och diskuterats vid konferenser och seminarier. Konferensen Gröna museer och giftiga samlingar? behandlade frågor om hur museiverksamheten kan bli mer hållbar och miljösäker. Ohälsosamma ämnen och hälsorisker, energieffektivitet och inom­ husklimat var centrala teman. Konferensen Världsarv som resurs och möjlighet. Exemplet Visby ringmur presenterade resultaten från ett forsknings- och analysarbete kopplat till myn­ dighetens restaureringsarbete med det raserade par­ tiet i Visby ringmur. Konferensen Tillgängligt kulturarv? belyste ak­ tuella frågor i tillgänglighetsarbetet utifrån teman som tillgänglighet i äldre offentliga byggnader och digital tillgänglighet. Behov av mer forskning och utveckling och ökad samverkan mellan kulturmiljö­ institutioner och företrädare för funktionshinder­ rörelsen diskuterades. Integrerad natur- och kulturmiljövård presentera­ des utifrån tre projekt som Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket samfinansierat. Det skedde vid fjällforskningskonferensen som Naturvårdsver­ ket arrangerade i november. Konferensen Industrisamhällets landskap – kultur­ arv, miljö och hållbarhet genomfördes vid regionmu­ seet i Kristianstad med finansiering från FoU-ansla­ get. Den behandlade intressekonflikter i mötet mellan naturvård och kulturmiljövård och syftade till möten, erfarenhetsutbyten och konstruktiva lösningar. Konferensen Med historien som kompass presen­ terade resultat från ett flerårigt FoU-projekt med samma namn. Här diskuterades olika förhållnings­ sätt till förflutenhet, minne och historia i dagens samhälle i relief till den digitala utvecklingen och konsekvenserna för kulturarvsområdet. Bidrag har getts för delfinansiering och stöd till Byggnadsvårdens konvent, en nationell konferens för forskning och utveckling inom byggnadsvård. Projektet The Role of Food and Gastronomy for a Sustainable Landscape Heritage redovisade sina resultat om matens och matkulturens roll för ett hållbart landskapskulturarv. 12 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Insatsområde: Kulturminnen Detta görs inom kulturminnen Diagram 2. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 19,7 30,6 93,9 Arbetet inom insatsområdet inriktas på att valda kulturminnen och kulturmiljöer ska bevaras, an­ vändas och utvecklas. Det innebär att såväl det egna som andra aktörers kulturmiljöarbete utförs i enlig­ het med gällande rätt och syftar till en hållbar sam­ hällsutveckling. Aktiviteterna inom insatsområdet utförs i samverkan med ett brett spektrum av aktö­ rer – offentliga, privata och ideella. Mål Kunskapsuppbyggnad och lagtillämpning har vidareutvecklats mot ökad kvalitet, effektivitet, rättssäkerhet och demokrati så att kulturmiljöarbe­ tet fått en mer enhetlig och av helhetssyn präglad tillämpning av kulturmiljölagen och miljöbalken. 28,8 16,4 61,8 Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Sammanfattning och måluppfyllelse Under 2015 har insatserna inom insatsområdet rik­ tats mot att utveckla en enhetlig tillämpning av kul­ turmiljölagen (1998:950) och miljöbalken (1998:808). Det har framförallt handlat om att ta fram vägled­ ningar, handböcker och policys samt besvara re­ misser och utvärdera länsstyrelsernas kulturmiljö­ arbete. Arbetet med nya föreskrifter, vägledningar och handböcker har genomförts i samråd och sam­ verkan med berörda aktörer, främst länsstyrelserna. Länsstyrelserna är viktiga aktörer i det statliga kulturmiljöarbetet och ansvarar för tillämpningen av en stor del av kulturmiljölagen. Ett sätt att bidra till en nationellt enhetlig tillämpning av kulturmiljö­ lagen är att utvärdera länsstyrelsernas kulturmiljö- arbete. Syftet är att ge länsstyrelserna möjlighet att utveckla det egna arbetet genom jämförelser med andra länsstyrelser, och att ge regeringen underlag för styrning av länsstyrelsernas kulturmiljöarbete. Under 2015 har tre utvärderingar (överinseende) genomförts. Överinseendet visar på stora variationer i handläggningspraxis och att villkor ibland ställs utöver vad lagen medger. Beslut fattas inte alltid enligt kulturmiljölagen. Ansvarsbestämmelserna i form av föreläggande och polisanmälan nyttjas i mycket låg grad och tillsyn förekommer i ringa ut­ sträckning. Riksantikvarieämbetet har genom ut­ värderingarna även konstaterat att länsstyrelserna i flera fall hanterar bristande ansökningshandlingar samt att resurser och kompetens varierar mellan länsstyrelserna. Måluppfyllnaden bedöms vara god. 13 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 3. Ärenden och remisser Antal ärenden och remisser Ärenden 2 kap KML Ärenden 5 kap KML Ärenden SBM Regeringsremisser Övriga remisser Kostnad i tkr Kostnaderna för 2014 har korrigerats. 2015 110 50 380 0 190 4 525 2014 99 58 313 2 179 3 945 2013 263 52 410 2 100 5 278 Tabell 4. Fyndfördelning och fyndinlösen Antal ärenden rörande fyndfördelning och fyndinlösen Beslutade ärenden KML 2:14 (ersättning) Beslutade ärenden KML 2:17 (fyndfördelning) Beslutade ärenden KML 2:16 (fyndinlösen) Kostnad i tkr 2015 14 141 5 877 2014 8 107 15 1 052 2013 1 257 1 1 088 Ärendena är en delmängd ur tabell 3, ärenden och remisser. Kostnaderna för 2014 har korrigerats. Arbetet med att öka rättssäkerheten och enhetlig tillämpning av kulturmiljölagen Uppdragsarkeologi och fyndhantering Verkställighetsföreskrifter och allmänna råd för 2 kap. KML Under 2015 har Riksantikvarieämbetet tagit fram nya verkställighetsföreskrifter för uppdragsarkeo­ login (KRFS 2015:1) som trädde i kraft vid halvårs­ skiftet. Det huvudsakliga syftet är att förenkla läns­ styrelsens handläggning av små undersökningar, att implementera arkeologisk förmedling enligt kultur­ miljölagen och att anpassa föreskrifterna till ett digitalt arbetssätt. Tre avsnitt i vägledningen om uppdragsarkeo­ logi har reviderats och publicerats: Det uppdrags­ arkeologiska systemet, Förfrågningsunderlag och un­ dersökningsplan samt Rapportering, förmedling och arkeologiskt dokumentationsmaterial. En revidering har gjorts av vägledningen för metallsökare. I samband med ikraftträdandet har Riksantikvarie­ ämbetet anordnat tre utbildningsseminarier med sammanlagt 111 deltagare från länsstyrelser och arkeologiska undersökare. Hanteringen av arkeologiska fynd Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Sta­ tens historiska museer utrett hur hanteringen av fyn­ den från arkeologiska undersökningar kan utveck­ las och effektiviseras. Uppdraget redovisades till re­ geringen i maj. Skogens kulturarv Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har ge­ mensamt konstaterat att alltför många fornlämningar i skogen skadas. Under 2015 har insatser skett i sam­ verkan för att öka effektiviteten i arbetet med att be­ vara och utveckla skogens kulturarv. Kulturarv i skogen (KIS) Regeringsuppdraget Kulturarv i skogen (KIS) har fortsatt bedrivits tillsammans med Skogsstyrel­ sen och i samråd med länsstyrelserna och berörda aktörer. Uppdraget omfattar redovisning av vilka åt­ gärder som vidtagits för att förhindra skador på kul­ turmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder. Pro­ jektet omfattar dels sammanställning av tidigare ar­ bete, dels genomförande av åtgärder som föreslogs i ett gemensamt projekt mellan Riksantikvarieämbe­ tet och Skogsstyrelsen 2013. Regeringsuppdraget ska rapporteras till Näringsdepartementet i april 2016. 14 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Öka kulturmiljöfrågornas genomslag inom skogssektorn Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har fort­ satt att utveckla Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning av skogsbrukets skador på kulturmiljöer (forn- och kulturlämningar). Skadeuppföljningen görs inom ramen för Skogsstyrelsens arbete med uppföljningar av skogsbrukets miljöhänsyn. Resultat från ett tidi­ gare projekt används nu som indikator för miljökva­ litetsmålet Levande skogar. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Skogsstyrelsen avrapporterat kontrollinventeringen och kalibrerat detta instru­ ment för att utveckla hänsynsuppföljningen. Av­ sikten är att skadorna på skogliga kulturlämningar ska minska. Överinseende skogsärenden Ett överinseende över länsstyrelsernas arbete med villkorsbeslut, åtgärder och tillsyn av avverknings­ anmälningar i skogsärenden färdigställdes under året. Kartläggningen visar att länsstyrelserna har mycket olika praxis i handläggningen och tillsynen. Tillsyn av avverkningsanmälningar bedrivs i mycket låg ut­ sträckning. Riksantikvarieämbetet arbetar tillsam­ mans med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen med att se över vägledningen på området. Syftet är att effek­ tivisera länsstyrelsernas hantering av skogsärenden för att minska skadorna på fornlämningar i skogen. Kvalitetssäkring Skog och historia Projektet Kvalitetssäkring Skog och historia har drivits av Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen sedan 2012. Syftet är att kvalitetssäkra, det vill säga gran­ ska och registrera i nationella fornminnesinforma­ tionssystem (FMIS), ett antal av de lämningar som framkom genom ett tidigare arbetsmarknadsprojekt. Under 2015 utfördes arbetet regionalt av läns­ museer, Skogsstyrelsen och länsstyrelser. Verksam­ heten finansierades via kulturmiljövårdsanslaget och Skogsstyrelsens ramanslag. Under året gjordes även en uppföljning av 2014 års arbete. Den visa­ de ett lägre antal kvalitetssäkrade lämningar jäm­ fört med året innan. Det kan antas bero på tids­ gränsen 1850 som infördes i kulturmiljölagen den 1 januari 2014. Övrig samverkan med Skogsstyrelsen Myndigheten har deltagit i Skogsstyrelsens ar­ betsgrupper inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Arbetet har resulterat i en konferens och i infor­ mationsmaterial. Riksantikvarieämbetet medverkar även i Skogsstyrelsens och länsstyrelsens uppdrag att skapa en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare, för att underlätta och ensa hanteringen av avverkningsanmälningar. Riksantikvarieämbetet deltog i SkogsElmia till­ sammans med bland andra länsstyrelsen i Jönkö­ pings län. Under mässan gavs information om sko­ gens kulturmiljö till ett betydande antal besökare från främst skogsnäringen. Marina kulturlämningar Riksantikvarieämbetet har fortsatt verka för en överenskommelse med Kustbevakningen om över­ vakning av vissa kulturhistoriskt värdefulla fartygs­ lämningar. Syftet är att skapa en säkrare och bättre övervakning av kulturlämningar i havet. Myndigheten har genom Marinarkeologiska rådet haft möte om kulturarvet under vatten och vind­ kraftsetableringar i havet. Ett seminarium om riks­ intressen till havs har hållits med representanter för Havs och vattenmyndigheten, vattenmyndigheterna 15 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning och länsstyrelserna. Syftet var att öka kunskapen och intresset för förvaltningsfrågor som berör kul­ turmiljöer under vatten, för att i förlängningen minska skadorna på marina kulturlämningar. Kyrkliga kulturminnen, enskilda och statliga byggnadsminnen inspektion/besiktning vid platsbesök har genom­ förts vid fyra byggnadsminnen. Resultaten har åter­ kopplats till de förvaltande myndigheterna och an­ vänts internt inom Riksantikvarieämbetet för att utveckla arbetet med att bevara, använda och ut­ veckla statliga byggnadsminnen. Tillgängligt kulturarv Samverkan med Svenska kyrkan om kyrkoantikvarisk ersättning Enligt 4 kap. § 16 kulturmiljölagen ska Riksan­ tikvarieämbetet ges tillfälle att yttra sig till Svens­ ka kyrkan över förslaget på fördelning av kyrko­ antikvarisk ersättning. Svenska kyrkan remitterade 2015 totalsummorna per stift, utan analyser eller när­ mare underlag. Riksantikvarieämbetet har därför inte kunnat lämna några synpunkter på själva för­ delningen. Myndigheten lämnade dock svar på det material som Svenska kyrkan remitterat. Riksantikvarieämbetet har lämnat synpunkter på Svenska kyrkans remiss angående ny fördelnings­ modell för kyrkoantikvarisk ersättning. Modellen förväntas komma till rätta med hittillsvarande oba­ lanser i fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning. Tillsyn av statliga byggnadsminnen Riksantikvarieämbetets tillsynsuppdrag av statliga byggnadsminnen har klarlagts och tydliggjorts i rapporten Tillsyn av statliga byggnadsminnen. Under 2015 har fokus varit på att kartlägga vil­ ka byggnadsminnen som inte haft några tillstånds­ ärenden de senaste decennierna. Tillsyn i form av En utvärdering av hur tillgängliga byggnadsmin­ nen, statligt förvaltade kulturreservat och fornvårds­ områden är för personer med funktionsnedsättning har påbörjats. Det handlar om såväl fysiska som in­ formativa och kommunikativa aspekter av tillgäng­ lighet. Utvärderingen undersöker orsakerna till att så få tillgänglighetsåtgärder genomförts och om kul­ turmiljövårdsanslaget och informationsinsatser på­ verkat tillgängligheten. Utvärderingen kommer att utgöra ett underlag i myndighetens slutrapport om funktionshinderspolitikens genomförande inom kulturmiljöområdet för åren 2011–2016. Plattform Kulturhistorisk värdering och urval Riksantikvarieämbetet har fortsatt att införa myn­ dighetens plattform för kulturhistorisk värdering och urval i verksamheten. Tillämpningen har även fortsatt externt, bland annat i gemensamma aktiviteter med Boverket om Kunskapsbanken och allmänna råd om varsamhet i Boverkets byggregler samt med Havs-och vatten­ myndigheten om att ta fram prioriteringskriterier för kulturmiljö. Utbildningar har genomförts vid vissa universitet och hos konsulter. 16 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Insatsområde: Samhällsbyggnad Detta görs inom samhällsbyggnad Diagram 3. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 19,7 30,6 93,9 Insatsområdet syftar till att integrera kulturmiljö­ perspektivet i andra samhällssektorer eftersom mål­ uppfyllelsen av de nationella kulturmiljömålen är beroende av många aktörers insatser. Detta sker till exempel vid planeringen av bebyggelse och infra­ struktur, i det regionala tillväxtarbetet, i landskapsoch stadsutveckling och vid främjande av kulturella och kreativa näringar. Eftersom kulturarvet är al­ las ansvar utförs arbetet i samverkan med offentliga, privata och ideella aktörer. Mål Kulturmiljöperspektivet har integrerats i andra samhällssektorer och måluppfyllelsen för de nationella kulturmiljömålen har ökat. 28,8 16,4 61,8 Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Sammanfattning och måluppfyllelse Flera insatser har gjorts under året för att utveckla det nationella, regionala och kommunala kulturmil­ jöarbetet. Dessa har syftat till att kulturmiljöaspek­ ten ska finns med i tillämpningen av andra myndig­ heters juridiska, ekonomiska och informativa styr­ medel, till exempel genom att kulturmiljön beaktas tidigt i olika planeringsprocesser som råder under miljöbalken och plan- och bygglagen. Det nationella och regionala kulturmiljöarbetet har följts upp och utvärderats i tre rapporter. Fokus har legat på kulturmiljövårdsanslagets effekter på arbetsmarknad och tillväxt samt på de nationella kulturmiljömålens genomslag i kultursamverkans- modellen och i länsstyrelsernas verksamhet. Rap­ porten om kulturmiljövårdsanslagets effekter visar att medlen har en positiv inverkan på arbetsmark­ nad och tillväxt. Bland annat möjliggör bidraget satsningar från andra aktörer. Rapporterna om de nationella kulturmiljömålen visar att målen haft ett begränsat genomslag i kultursamverkansmodellen och att länsstyrelsernas arbete med att implemen­ tera målen varierar i hög grad. Kulturmiljöperspektivet har förtydligats i miljö­ målsarbetet. Måluppfyllnaden bedöms vara god. 17 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 5. Ärenden och remisser Antal ärenden och remisser Ärenden Regeringsremisser Övriga remisser Kostnad i tkr 2015 360 8 268 2 935 2014 292 6 285 2 717 2013 241 41 71 2 222 kulturmiljöarbete är framtagande av kulturmiljö­ program. Det finns behov av att utveckla metodik för att löpande följa länsstyrelsernas arbete med kul­ turmiljömålen. Helhetssyn på landskap Av antalet övriga remisser utgör 261 ansökningar om bidrag till arbetslivsmuseer. Sedan 2014 diarieförs ansökningarna vart och ett. Kostnaderna för 2014 har korrigerats. Finansiellt stöd till det nationella, regionala, kommunala och civila kulturmiljöarbetet Av Riksantikvarieämbetets anslag för bidrag till kulturmiljövård på drygt 251 miljoner kronor har 6 miljoner kronor utbetalats till arbetslivsmuseer. Totalt inkom 261 ansökningar från museer och or­ ganisationer. Det sökta beloppet uppgick till drygt 36 miljoner kronor. Från ramanslaget har 4,5 miljoner kronor bevil­ jats till ideella organisationer inom kulturmiljöom­ rådet. Av 31 sökande organisationer fick 20 dela på summan. Den största enskilda mottagaren var Sve­ riges Hembygdsförbund som fick 2 miljoner kronor. Uppföljning av de nationella kulturmiljömålen Insatser har gjorts för att stödja implementeringen av målet för det statliga kulturmiljöarbetet om hel­ hetssyn på förvaltningen av landskapet. Riksantikvarieämbetet och Naturhistoriska riks­ museet har genomfört en konferens om stadsnära landskap med fokus på konkurrerande anspråk i gränslandet mellan stad och land. Konferensen lockade cirka 160 personer. Riksantikvarieämbetet ansvarar för den svens­ ka återrapporteringen av implementeringen av den europeiska landskapskonventionen. Återrapporte­ ringen gjordes vid ett möte vid Europarådet i mars. Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen Riksantikvarieämbetet har följt upp hur länsstyrel­ serna arbetar med de nationella målen för kulturmil­ jöarbetet och hur de främjar kommunernas kultur­ miljöarbete. Uppföljningen gjordes mot bakgrund av länsstyrelsernas uppdrag 72 och 73 i reglerings­ brevet för 2015. Den visar att länsstyrelsernas för­ hållningssätt och arbete med kulturmiljömålen va­ rierar i hög grad. Några länsstyrelser anger att må­ len vägleder verksamheten, andra bedömer dem vara så breda att de rymmer det kulturmiljöarbete som bedrivs. Exempel på främjande av kommunernas Riksantikvarieämbetet har bidragit till den fördju­ pade utvärderingen av miljökvalitetsmålen. Utvär­ deringen redovisades i flera rapporter. Riksantik­ varieämbetet har bidragit med synpunkter på kul­ turmiljöarbetet genom remisser och deltagande i samråd med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Boverket. Myndigheten bedömer att kulturmiljö­ arbetet i miljömålssystemet kan utvecklas genom konkreta åtgärder med koppling till relevanta mål, till uppföljningen och utvärderingen av insatser samt till rollfördelningen mellan ansvariga myndigheter. Inför den fördjupade utvärderingen analyserade Riksantikvarieämbetet myndighetens olika roller inom miljömålssystemet i en rapport till regeringen. Rapporten redovisar konkreta åtgärder som myn­ digheten gjort för att bidra till generationsmålet 18 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning och till miljökvalitetsmålen. Den lämnar även för­ slag på hur kulturmiljöarbetet i miljömålssystemet kan bli effektivare. Rapportens analys och förslag har fått genomslag i regeringens budgetproposition för 2016. Samverkan med andra berörda statliga myndigheter Riksantikvarieämbetets svar på remisser från de­ partement, centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer har inneburit att kulturmiljöperspektivet blivit tydligare i besluts­ underlagen. Länsstyrelserna företräder de statliga kulturmiljöintressena vid plan- och byggärenden i länet, vilket gör att Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i enskilda ärenden om de inte berör statliga byggnadsminnen, världsarv eller fler än en länsstyrelse. Samverkan med Boverket har fortsatt om förvalt­ ning och kommunikation av vägledningen om han­ teringen av kulturvärden i plan- och bygglagen som ingår i Boverkets vägledning PBL kunskapsbanken. Ett webbseminarium om varsamhet, förvanskning och begreppet ”särskilt värdefull byggnad” har getts under hösten 2015. Syftet var att tydliggöra vilka styrmedel som finns för att tillvarata kulturvärden i den fysiska miljön och vilka krav plan- och bygg­ lagen ställer på hanteringen av kulturvärden. Väg­ ledningen och seminarieverksamheten vänder sig främst till kommunala planerare och bygglovhand­ läggare men även till länsstyrelser och konsulter. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten har fortsatt under 2015 inom ramen för arbetet med havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen. Riksantikvarieämbetet ingår i den tematiska arbetsgruppen för regional tillväxt och har under 2015 deltagit i samråds- och arbets­ gruppsmöten i syfte att föra in kulturmiljöfrågorna i inriktningsarbetet. Riksantikvarieämbetet har samverkat med Energi­ myndigheten om webbportalen Vindlov och har deltagit i en referensgrupp för forskningsprogram­ met VindVal. I enlighet med ett regeringsuppdrag har Riks­ antikvarieämbetet samverkat inom Naturvårds­ verkets kommunikationssatsning om ekosystem­ tjänster. Riksantikvarieämbetet har även deltagit i Naturvårdsverkets referensgrupp för framtagan­ det av riktlinjer för regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur (GI), samt ingått i den arbets­ grupp som ska stödja länsstyrelserna i framtagan­ det av planerna. Arbetet med att främja riksintressen för kulturmiljövården Riksintressen för kulturmiljövården är ett viktigt verktyg för att kulturmiljöer bevaras, används och utvecklas varsamt vid samhällsplanering. Under 2015 har nio riksintressen omprövats i Kal­ mar län och bedöms inte längre som riksintressanta för kulturmiljövården. Möjligheten att via kulturmiljövårdsanslaget finansiera nya kunskapsunderlag för riksintressen har medfört revideringar av cirka 200 befintliga riksintressen. Två seminarier har genomförts utifrån handboken om kulturmiljövårdens riksintressen. Syftet har varit att föra ut handboken för att på sikt få till stånd en mer likvärdig och förbättrad tillämpning över lan­ det av miljöbalkens bestämmelse om riksintressen. Myndighetens uppsikt enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vatten­ områden har bedrivits genom löpande inhämtning, 19 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning utveckling och kommunikation av kunskap om främst kulturmiljövårdens riksintressen. Det har skett i anslutning till riksintresseärenden, i sam­ band med utbildningarna utifrån handboken för riksintressen samt genom riktade insatser i form av dialoger och samarbeten med bland andra Bover­ ket (möten och seminarier), Havs- och vattenmyn­ digheten (havsplaneringen) och Naturvårdsverket (översynen av riksintressen för friluftslivet). Riksantikvarieämbetet har bistått med expertstöd i Riksintresseutredningen. Metoder för kulturmiljö i planeringsprocesser vara och skapa nya urbanmorfologiska värden i en befintlig stadsdel vid infogandet av ny bebyggel­ se i anslutning till nya tunnelbanestationer samt att undersöka samverkansprocesser mellan aktörer med både bevarande- och utvecklingsperspektiv. En rapport presenterades i oktober. Samverkan med Statens kulturråd Riksantikvarieämbetet arrangerade i november, till­ sammans med Boverket, ArkDes (Arkitektur- och designcentrum), SKL och Stockholm stad, semina­ riet Metoder för kulturmiljö i planeringsprocesser. Syf­ tet var att diskutera metoder och tillvägagångssätt för att integrera kulturmiljö i plan- och prövnings­ processer. 270 personer deltog från myndigheter och näringsliv. Sju exempel har spridits på PBL kun­ skapsbanken och portalen hallbarstad.se. Insatsen har stärkt förutsättningarna för kulturmiljöarbetet genom ökat genomslag inom planering, gestaltning och byggande. Seminariet var en del i den etablera­ de myndighetssamverkan kring hållbar stadsutveck­ ling och gestaltning av offentliga miljöer. I december var Riksantikvarieämbetet medarrang­ ör av Boverkets plattformsdagar och höll tre semi­ narier. Seminarierna handlade om metoder för kul­ turmiljö i planeringsprocesser, energieffektivisering i byggnader med kulturhistoriska värden och hur riks­ intressena kan bli en del av kommunens vision. Myndigheten har medverkat i Swecos forsknings­ projekt Tunnelbanestationssamhället 2030, och framåt. Syftet har varit att undersöka möjligheten att be­ Riksantikvarieämbetet har deltagit i arbetsgruppen om riktlinjer för uppföljningen av kultursamverkansmodellen och i beredningen av regionernas kultur­ planer 2015/16. I beredningen har målen för kultur­ miljöarbetet använts som utgångspunkt för en sam­ manställning av planerna. Målen bedöms fungera som stöd och inspiration i utvecklingen av kulturmil­ jöarbetet i regionerna. Beredningsarbetet ger Riks­ antikvarieämbetet även ny kunskap om genomslaget för de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet. En utvärdering har gjorts om kulturmiljöarbe­ tet i kultursamverkansmodellen. Utvärderingen vi­ sar att kulturmiljöarbetet är otydligt, att samverkan mellan region och länsstyrelsen är en framgångs­ faktor och att det regionala kulturmiljöarbetet be­ höver följas upp bättre. Resultatet förväntas bidra till att kulturmiljöarbetet i modellen kan vidareut­ vecklas och förtydligas. EU:s sammanhållningspolitik 2014–2020 – Intern strategi för regional tillväxt Genomförandet av myndighetens strategi för med­ verkan i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sam­ manhållningspolitik 2014–2020 har påbörjats. Stra­ tegin lämnades till regeringen i mars. I början av året genomfördes en regional kon­ ferens i samverkan med Länsstyrelsen Västernorr­ land, Landstinget Västernorrland och Murberget 20 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Länsmuseet Västernorrland. Temat var Kulturarv som stimulans för regional utveckling – företagande och besöksnäring i fokus! Regionalt tillväxtarbete – främjande av kulturella och kreativa näringar Guider för hållbar turism och interpretation Riksantikvarieämbetet har deltagit i det strategiska samverkansarbete som Tillväxtverket och VisitSwe­ den AB leder för att stärka svensk turism och för­ utsättningarna för svensk besöksnäring. En strate­ gisk plattform har utvecklats där roll, inriktning och insatser för myndighetsgruppen för besöksnäringsfrågor har preciserats. Tillsammans med bland andra Tillväxtverket har myndigheten stöttat projektet Entreprenörskap och företagande inom byggnadsvården – en branschunder­ sökning. Syftet var att undersöka och beskriva före­ tagandet inom byggnadsvårdsbranschen. Attraktiva natur- och kulturmiljöer i gruvsamhällen Tillsammans med lokala och regionala aktörer, och med stöd av Unescos världsarvscenter, har en strate­ gi för hållbar turism inom Destination Bergslagen påbörjats. Världsarvscentret har tagit fram en an­ vändbar vägledning för hur världsarv kan förstå och arbeta med hållbarhet med utgångspunkt i världs­ arvens värden. Vägledningen överensstämmer med de behov av kvalitets- och produktutveckling som identifierats. En skrift om interpretation för utveckling av kul­ turmiljö har tagits fram. Bakgrunden är ett interpre­ tationsprojekt som Riksantikvarieämbetet genom­ förde tillsammans med Statens fastighetsverk och Centrum för naturvägledning vid världsarvet Birka och Hovgården. I projektet prövades om interpre­ tation kan fungera som mötesplats mellan besöks­ näring och kulturmiljövård, utifrån ett gemensamt mål att bevara, använda och utveckla kulturarvet. En viktig utgångspunkt var lokal delaktighet. CAP:s miljöeffekter Riksantikvarieämbetets har fortsatt arbetet med regeringsuppdraget att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturarvet kan främja gruv­ turismen. Exempel har analyserats utifrån aktuell kunskap och forskning om attraktivitet och håll­ bar utveckling. Generaliserbara styrkor, svagheter, möjligheter och hot har lyfts fram tillsammans med framgångsfaktorer. Resultaten sprids digitalt, i skrift, vid seminarier och i nätverk. Materialet ska kunna fungera som inspiration för tvärsektoriellt utvecklingsarbete på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 mars 2017. Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till nytt program för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspoliti­ kens miljöeffekter för åren 2015–2019. Under 2015 startades en utvärdering för att under­ söka om miljöersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer och ersättningar för utvald miljö un­ der perioden 2007–2013 bidrog till miljökvalitets­ målet om ett rikt odlingslandskap. Ett syfte var även att undersöka hur ersättningarna påverkade jordbrukarnas incitament och attityder till att sköta kulturmiljöer, och av hur utfallet av ersättningar kan förbättras samt belysa konsekvenser om kul­ 21 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning turmiljöerna inte sköts. Utvärderingens resultat för­ väntas bidra till en påbyggnadsstudie under 2016 om hur miljöersättningar kan utformas för att bli mer träffsäkra och ge effekter som bidrar till målet om ett rikt odlingslandskap. Samverkan med andra nationella och internationella aktörer Riksantikvarieämbetet lämnar löpande stöd och in­ går i olika samverkansprojekt med andra aktörer. Föl­ jande relevanta insatser kan nämnas i sammanhanget. På European Association of Archaeologists (EAA) konferens i Glasgow arrangerade Riksantik­ varieämbetet ett rundabordssamtal om arkeologiska rapporter och förmedling av arkeologins resultat. Riksantikvarieämbetet var värd för årets nordis­ ka arkeologihandläggarmöte med 13 deltagare från motsvarande myndigheter i Norge, Danmark, Fin­ land och Island. Bland annat diskuterades frågor om plantering av energiskog på fornlämningar, an­ passning för funktionshindrade, digitala system, uppdragsarkeologi och arkeologiska rapporter. Myndigheten har deltagit i ett nordiskt projekt om ekosystemtjänster som letts av Riksantikvaren i Norge med stöd från Nordiska ministerrådet. En slutrapport med titeln Kulturarv og økosystemtjenester har publicerats. Rapporten har fått god spridning och citeras i nya publikationer om ekosystemtjäns­ ter. 22 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Kulturmiljövårdsanslaget Förutsättningar Genomfört utvecklingsarbete för ökad effektivitet och ett mer strategiskt arbetssätt Användningen av anslaget 7:2, Bidrag till kulturmil­ jövård, nedan kallat KMV-anslaget, regleras i för­ ordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, i förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer, i Laponiaförord­ ningen (2011:840) och genom Riksantikvarieämbe­ tets regleringsbrev för år 2015. Sammanfattande slutsatser Kulturmiljövårdsanslaget har en grundläggande be­ tydelse för kulturmiljöarbetets måluppfyllelse och är i många fall en förutsättning för enskildas och det civila samhällets möjlighet att bevara, använda och utveckla objekt och miljöer med kulturhisto­ riskt innehåll. Under året har anslaget bidragit till uppnådda effekter där en mångfald av kulturmiljöer bevarats, använts och utvecklats. Samtidigt medför prioriteringar av objekt, som är skyddade enligt lag (främst KML och MB) i länsstyrelsernas bidrags­ givning, att det finns begränsade möjligheter att be­ driva en verksamhet som bidrar till att uppfylla de nationella målen för kulturmiljöarbetet där bidra­ get fördelas till en mångfald och bredd av objekt och miljöer. En konsekvens av att anslaget inte ökar är att bidraget till oskyddade objekt och miljöer ned­ prioriteras. Möjligheten att förnya och utveckla kul­ turmiljöarbetet i den omfattning som är nödvändig för att fler medborgare på sikt ska kunna erbjudas en ökad delaktighet samt tillgång till en mångfald av kulturmiljöer är begränsad. 2015 har varit det sista året i första omgången av den nya fördelningsmodellen. Efter den första perioden med nyckeltalsfördelning 2013–2015 har myndig­ heten tagit fram underlag till nya treårsplaner. Dessa anger inriktningen för KMV-anslagets användning de kommande tre åren med koppling till de natio­ nella målen för kulturmiljöarbetet. Ramarnas stor­ lek prognostiseras för tre år framåt vilket innebär att förutsättningarna för ett strategiskt och lång­ siktigt arbetssätt för länsstyrelserna ökar. I syfte att bland annat förbättra länsstyrelsernas hantering av bidragsmedlen har myndigheten haft fördjupade dialoger med tre länsstyrelser som även innefattade stickprovskontroller av ärenden och granskning av beslut. Under våren hölls ett seminarium för samtli­ ga länsstyrelser för att diskutera gemensamma sats­ ningar inför den nya treårsperioden. Arbetet för en ny lösning av anslagets hantering har påbörjats. Riksantikvarieämbetet har på uppdrag av reger­ ingen utvärderat hur medel som avsätts för att vårda eller tillgängliggöra kulturmiljön kan stärka arbets­ marknaden och bidra till hållbar tillväxt. Utvärde­ ringen konstaterade att KMV-anslaget stärker ar­ betsmarknaden och bidrar till hållbar tillväxt på flera olika sätt. Förutom köp av varor och tjänster samt ökad sysselsättning, besöksnäring och försälj­ ning skänkte medlen även legitimitet och trovärdig­ het vilket i sin tur inverkade positivt på möjlighe­ terna till ytterligare medel från andra finansiärer. Starkast samband påvisades när medlen tilldelats tillgängliggörande insatser vid besöksmål. Ett vik­ tigt resultat inför fortsatt arbete är att det saknas kvantifierbara data inom området. Det finns behov 23 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning av att utveckla uppföljningen av medlen. Utvärde­ ringens resultat fick vidare spridning genom en de­ battartikel i Dagens Samhälle. Utbetalade medel Riksantikvarieämbetet har betalat ut totalt 249 mnkr. Årets tillgängliga medel har uppgått till 249,5 mnkr, med tillägg av återbetalning av medel från tidigare år. Det innebär att drygt 0,5 mnkr lämnas tillbaka. Medel beslutade direkt av Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har beslutat om 27,1 mnkr varav för anslagspost 1 Bidrag till kulturmiljövård 19,1 mnkr. Bland annat har 15 mnkr använts för DAP (Digi­ tal arkeologisk process), en ökning från föregående år med 6,6 mnkr. 2,4 mnkr har använts för utveck­ ling av K-samsök och 2 mnkr till Laponia, som är en ny post i enlighet regleringsbrevet för 2015. Från anslagspost 2 har 6 mnkr fördelats till arbetslivs­ museer för 76 olika projekt. Tabell 6. RAÄ:s och länsstyrelsernas beslut Utbetalade medel, mnkr 2015 2014 2013 221,9 233,3 233,9 27,1 20,4 17,7 19,1 14,4 11,7 2 6 6 6 249 2 830 253,7 3 065 251,6 5 142 För RAÄ:s och länsstyrelsernas beslut För länsstyrelsernas beslut För RAÄ:s direkta beslut varav bidrag till kulturmiljövård ap 1 varav bidrag till Laponia ap 1 varav arbetslivsmuseer enligt ap 2 Summa Kostnad i tkr Medel beslutade av länsstyrelserna Huvuddelen av medlen som fördelas till länsstyrel­ sen ingår i den så kallade planeringsramen. En min­ dre del fördelas enligt tilläggsramar för kostnads­ krävande objekt och regionala satsningar. Till kost­ nadskrävande objekt och regionala satsningar har Riksantikvarieämbetet fördelat 24,6 mnkr till läns­ styrelserna, varav 14,4 mnkr för kostnadskrävande och 10,2 mnkr för regionala satsningar. Som exempel kan nämnas den regionala satsning­ en 2013–2015 för att bevara och utveckla glasrikets kulturmiljövärden. Satsningen genomförs av läns­ styrelserna i Kronobergs län och Kalmar län. En annan större regional satsning är Vårda vattendra­ gens kulturarv som genomförts i nio län under pe­ rioden 2013–2015. Arbetet syftade bland annat till att ta fram informationsmaterial om det vatten­ anknutna kulturarvet och innehöll vårdåtgärder av bebyggelse, lämningar och landskap vid vattendrag. Länsstyrelserna har utbetalat bidrag på 221,9 mnkr. Huvuddelen av medlen 147,3 mnkr (66 pro­ cent) har utbetalats till olika vårdåtgärder vilket är en minskning med 16 mnkr jämfört med 2014. Även procentuellt sett har mindre medel utbetalats till vårdåtgärder. Länsstyrelserna har prioriterat objekt och miljöer som är skyddade enligt lag (främst 2 och 3 kap. KML samt 7 kap. MB). Till objekt och miljöer som är skyddade enligt 3 kap. KML (bygg­ nadsminnen) har totalt 62 mnkr utbetalats. Det är en minskning från föregående år med 18 mnkr. Till objekt och miljöer som är skyddade enligt 2 kap. KML (fornlämningar) har totalt 46,8 mnkr utbeta­ lats, vilket är något lägre än föregående år. Till objekt och miljöer som saknar formellt skydd har 11,6 mnkr utbetalts vilket är en minskning från föregående år med cirka en halv miljon kronor. 24 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 7. Länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder För länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder Utbetalade medel, mnkr Totalt 2015 Kunskapsunderlag Vård Information/ tillgängliggörande Arkeologi Ersättning enligt 2 kap 14§ (from. 2014 utbet via Lst) Summa 40,2 147,3 23,2 8,6 2,6 2014 36 163,4 25,8 5,6 2,5 2013 36,4 160,3 33,5 3,7 2015 18 66 10 4 1 100 Utbetalade medel % Totalt 2014 15 70 11 2 1 100 100 2013 16 68 14 2 2015 278 1066 251 102 15 1712 Antal åtgärder Totalt 2014 235 1030 268 98 8 1639 1699 2013 237 1065 314 83 221,9 233,3 233,9 Summan följer dock en trend de senaste tre åren med en minskad andel medel till oskyddade objekt och miljöer. En minskning från 17,8 mnkr till 11,6 mnkr har skett under de senaste fem åren. Det är miljöer som ofta har en viktig funktion för land­ skapets karaktär och är betydelsefulla för länens kulturmiljöprofiler. Medel har framför allt gått till lantbrukets ekonomibyggnader, landskapselement och byggnader i olika industrimiljöer. Flera län delar ut så kallade uppmuntransbidrag till vård av bebyggelse. Syftet är att nå en bredare målgrupp och fler byggnadskategorier än vad som täcktes med de tidigare ekonomibyggnadsbidragen. Denna typ av uppmuntransbidrag till vård av be­ byggelse som har betydelse för kulturmiljöer men som i sig inte har stora kulturhistoriska värden in­ verkar gynnsamt på kulturmiljön i vid bemärkelse. Bidraget gör det möjligt att stötta och uppmunt­ ra lokalt engagemang kring enskilda kulturmiljöer. Bidragsformen har en positiv verkan genom att ob­ jekt som är värdefulla för kulturlandskapets karak­ tär räddas. Bidragen bidrar även till ökad kunskap om traditionella material och metoder samt till en­ gagemang för bebyggelsens kulturvärden bland äga­ re och förvaltare. Diagram 4. Länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder 4% 1% 11% 18% 66% Kunskapsunderlag Vård Information/tillgängliggörande Arkeologi Ersättning 2:14 25 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 8. Olika skyddsstatus för anläggningar och landskap Alla objekttyper Skyddsstatus (ett objekt kan ha flera skydd) Skydd enligt lag totalt Varav Kulturreservat (MB) skydd enligt 2 kap KML - Fornlämningar skydd enligt 3 kap KML – Byggnadsminne skydd enligt PBL Förslag till skydd utreds Saknar skydd enligt lag Utbetalade medel % 2015 2014 2013 81 12 27 36 6 4 7 77 11 17 42 9 3 6 73 11 12 42 8 4 5 Tabell 9. Olika huvudgrupper Vård av bebyggelse Huvudgrupp Handel/hantverk/industri Areella näringar Slott/herrgårdar Bostadsbebyggelse Offentlig bebyggelse Kultur och föreningsliv Stadsrum/park/rekreation Övrigt Summa Utbetalade medel, % 2015 20 23 14 19 11 8 4 0 100 10 100 8 100 2014 23 18 17 19 9 4 2013 18 20 14 19 16 5 Tabellen visar andelen av medel som utbetalats för anläggningar (bebyggelse) och landskap (fornlämningar) med olika skyddsstatus. Utöver dessa medel har medel utbetalats till arkeologiåtgärder. Andel medel för vård av bebyggelse som utbetalats till objekt och miljöer inom olika huvudgrupper. Vård av bebyggelse Totalt har 95,7 mnkr, exklusive antikvarisk medver­ kan, utbetalats till vård av bebyggelse vilket motsva­ rar 65 procent av alla vårdåtgärder. Av de medel som utbetalts till vård av bebyggelse har 51 procent (49,2 mnkr) utbetalts till vård av byggnadsminnen. Det är framför allt inom huvudgrupperna Handel, hantverk och industri, Areella näringar och Slott och herrgårdar som medel utbetalats till olika byggnadsminnen. De tre grupper som fortfarande erhåller mest bi­ dragsmedel är Areella näringar, Handel, hantverk och industri samt Bostadsbebyggelse. Totalt har 21,5 mnkr utbetalats till objekt och miljöer inom areella näring­ ar, en ökning med 1,7 mnkr i jämförelse med 2014. Dessa objekt och miljöer saknar överlag lagskydd. 10,9 mnkr har utbetalts till offentlig bebyggelse. To­ talt har 19,2 mnkr utbetalats till huvudgruppen han­ del, hantverk och industri, vilket är en minskning med 6,3 mnkr jämförelse med 2014. Under året har drygt 13 mnkr utbetalats till objekt och miljöer inom huvudgruppen slott och herrgårdar, en minskning med 5,5 mnkr i jämförelse med 2014. Bebyggelsen inom areella näringar saknar oftast skydd, men har stor betydelse för kulturmiljön och landskapet. Ett exempel är ett projekt på Gotland där länsstyrelsen prioriterat täckatingar (läggning av traditionella agtak) för att traditionerna och kun­ skapen om takmaterialet ska hållas vid liv. Täck­ atingarna har även ett stort publikt intresse. Själva läggningen av agtaket genomförs som ideell arbets­ insats. Agtak är underhållsintensivt och det är an­ geläget att kontinuerligt reparera lokala skador och svagheter. En kategori som ökar är byggnader för religions­ utövning inom kategorin Kultur- och föreningsliv. Den har ökat från 2 till 5 mkr från 2012 till 2015. I Västernorrlands län har bidragsmedel gått till reno­ vering av golv i Kustens hus. Sundsvalls ortodoxa församling S:t Mikael med medlemmar huvudsak­ ligen från Eritrea har övertagit lokalerna som nu 26 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning används som kyrka och samlingslokal. Församling­ ens mål är även att ordna kulturaftnar och att bjuda in utomstående föreningar och skolklasser. Länsstyrelserna har beslutat om 4,4 mnkr för antikvarisk medverkan, vilket utgör cirka 4 pro­ cent av vad som utbetalats för vård av bebyggel­ sen. Genom antikvarisk medverkan vid vårdinsatser har åtgärderna kunnat följas upp ur kulturhistorisk synvinkel och det har säkerställts att bidragsmedel nyttjats korrekt. Bidragen har lett till att kompli­ cerade antikvariska arbeten, som normalt inte är möjliga för en fastighetsägare att genomföra, har kunnat komma till stånd. Åtgärder har utförts med ändamålsenliga material och metoder under led­ ning av antikvarisk expertis. Vård av mark och landskapselement, fornlämningar och ruiner Totalt har 47,3 mnkr utbetalats till vård av mark, landskapselement, fornlämningar och ruiner vilket är en minskning med 3,4 mnkr i jämförelse med 2014. Totalt har 8 mnkr utbetalats för vård av ruiner, vilket är en ökning med 1 mnkr i jämförelse med 2014. Större utbetalningar på 1–3 mnkr har gjorts till Stegeborgs slottsruin i Östergötlands län, Månstorps Gavlar i Skåne län, Varnhems gamla kyrka i Västra Götalands län och Trummelbergs bruk i Västmanlands län inom projektet Bergslagens ruinlandskap. Länsstyrelserna har utbetalt 19 mnkr för vård av fornlämningar. I Västra Götalands län omfattar fornvården över 400 fornlämningar och kulturhis­ toriska miljöer. Drygt 300 av dessa har en särskilt framtagen vård- och skötselplan. Kommunernas vilja att bedriva fornvård är inte sällan helt avgö­ rande för hur länsstyrelserna ska lyckas med vår­ den av fornlämningar. Särskilt kan nämnas världs­ arvet Tanums hällristningar med en unik samling fornlämningar som årligen fordrar omfattande in­ satser i form av löpande skötsel och underhåll. Den sista delsträckan av utbyggnaden av E6 till motor­ väg invigdes den 6 juli 2015. Vägdragningen med tillhörande rast- och informationsplats kommer att gynna upplevelsen för alla som besöker världsarvet. Informationen på rastplatsen fokuserar på världs­ arvet och dess landskap samt på landskapets för­ ändring och förvandling under 8 000 år. Kulturmiljövårdsanslaget har samfinansierat såväl den omfattande informationsinsatsen som nya kultur­ stigar i anslutning till informationsanläggningen. För vård av mark och landskapselement har 20,2 mnkr utbetalats. Av dessa har nästan 14 mnkr ut­ betalats i vårdåtgärder till befintliga kulturreser­ vat och till kulturreservat där fråga om reservatsbildande väckts. Kulturreservat Totalt har 20 mnkr utbetalts till kulturreservat och miljöer där fråga om reservatsbildning väckts. Till miljöer som utreds har 204 500 kr utbetalts, vilket är en minskning med 50 procent jämfört med 2014. Inom de befintliga kulturreservaten har 3,9 mnkr ut­ betalts till byggnadsvård. Kostnaderna för kultur­ reservat har under de senaste åren legat relativt kon­ stant. Kulturreservat är till sin karaktär ett långsik­ tigt åtagande och ligger förmodligen idag på en nivå som i förhållande till anslagets storlek anses rimlig av länsstyrelserna. Kulturreservaten har oftast flera syften och ger goda samordningsvinster. Här kan nämnas arbetet med kulturreservaten i Hallands län där insatserna utförs i samverkan med fastighetsägarna och kom­ 27 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning munens kulturförvaltning där turistbyrån är en ak­ tiv samarbetspart. Ett flertal privata entreprenörer är verksamma kring byggnads- och landskapsvår­ den. Därtill kommer ett väl fungerande tvärsekto­ riellt samarbete med länsstyrelsens landsbygds- och naturvårdsenheter. Ett annat exempel är kultur­ reservatet Åsens by i Jönköpings län som är ett av länets främsta exempel på hur en kulturmiljö kan bevaras, användas och utvecklas. Kulturreservatet har över 30 000 besökare per år, en pedagogisk verksamhet och från 2015 en kulturturistisk stra­ tegisk plan. Ett ytterligare exempel av helt annan karaktär är kulturreservatet Atoklimpen som möj­ liggör berättelser om samisk kultur. Reservatet är det mest besökta turistmålet i Storumans kommun. Information, tillgängliggörande och kunskapsunderlag Länsstyrelserna har fördelat 23 mnkr till olika in­ satser för att informera om och tillgängliggöra kul­ turmiljöer. Det är en minskning med 3 mnkr jäm­ fört med 2014. Drygt 1,5 mnkr av medlen har ut­ betalats för att tillgängliggöra miljöer fysiskt, en klar minskning av dessa insatser. Att tillgänglig­ göra miljöer handlar inte enbart om fysisk tillgäng­ lighet utan i lika hög grad om informationsinsatser. Länsstyrelserna har i sina planer inför komman­ de treårsperiod räknat med en stor ökning av till­ gänglighetsinsatserna för personer med funktions­ hinder. Här kan nämnas Länsstyrelsen i Blekinge som har tagit fram en broschyr över länets samtli­ ga byggnadsminnen. I broschyren framgår det vil­ ka byggnadsminnen som är öppna för allmänheten och vilka som är tillgänglighetsanpassade för män­ niskor med funktionsnedsättningar. Det finns fle­ ra exempel på informationsportaler om länens kul­ turarv som bidragit till ökad tillgänglighet för flera grupper i samhället. Särskilt kan nämnas ett pro­ jekt i Örebro för att förbättra informationen kring staden som kulturmiljö för personer med nedsatt hörsel. En förstudie har genomförts för att ta fram en app om miljöer som varit viktiga för barn som kommit till Örebro. Skolor för personer med hör­ selnedsättning har funnits i staden sedan 1800­ talets senare del. Totalt har 24,4 mnkr utbetalats för regionala och kommunala kunskapsunderlag enligt 9 § bidrags­ förordningen. Möjligheten att använda anslaget till kunskapsunderlag har bidragit till fortsatt arbete med länens riksintressen, aktualisering av kom­ munernas kulturmiljöprogram och vattenanknutna miljöer. Exempelvis nyttjades 4,1 mnkr till riksin­ tressen för kulturmiljövården, 5,1 mnkr för kommu­ nala kulturmiljöprogram, vilket är en ökning med 2,2 mkr i jämförelse med 2014. 4,4 mnkr användes för vattenanknutna miljöer. Ökningen av utbetala­ de medel till kommunala kulturmiljöprogram visar på kommunernas behov av uppdaterade kunskaps­ underlag. Kunskapsunderlagen förväntas underlätta arbetet med länens kulturmiljöer och förenkla kom­ munernas möjligheter att tillgodose riksintressena i den kommunala planeringen. De nya kulturmiljö­ programmen har stor betydelse för att sprida kun­ skap om länets särskilt värdefulla kulturmiljöer till invånarna. Programmen kopplas till de kommunala översiktsplanerna men utgör även underlag i sam­ band med detaljplanering och bygglovshantering. Förutsättningar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas KMV-anslaget gör stor kulturmiljönytta och är i många fall en förutsättning för enskildas och det civila samhällets möjlighet att bevara, använda och 28 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning utveckla objekt och miljöer med kulturhistoriskt innehåll. Insatser som genomförs med KMV-an­ slaget bidrar till att lyfta fram och tillgängliggöra kulturmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer. Länen redovisar att bidragsgivningen har bidragit till att den höga kvaliteten på det bebyggda och vår­ dade kulturarvet har kunnat bibehållas och att den fysiska tillgängligheten har ökat. En väsentlig ef­ fekt av bidragsgivningen är att näringslivet i form av lokalt och regionalt verksamma hantverkare behål­ ler och utvecklar sin kompetens inom traditionella materiella och metoder. Allmänheten får dessutom tillgång till en god och hållbar miljö. Länsstyrelserna har genom KMV-anslaget möj­ lighet att främja och stötta kulturmiljöer men också projekt för att tillgängliggöra kunskap, öka delaktig­ heten och bredda mångfalden av kulturmiljöer. Länsstyrelserna har samverkat med till exempel kommuner, hembygdsföreningar, länsmuseer, turist­ organisationer, ideella föreningar, fastighetsägare och olika funktioner på länsstyrelserna. Länssty­ relserna redovisar att öppna visningar, seminarier och kurser har arrangerats i anslutning till vård­ åtgärder och att allmänheten därigenom fått ökad kunskap. Samverkan leder till ökad förståelse och kunskap för kulturmiljövärden samt till förbättra­ de möjligheter till samfinansiering. Vården av fornlämningar sker oftast genom avtal med kommuner, fastighetsägare eller museer. De kommunala fornvårdslagens insatser består huvud­ sakligen av kontinuerlig skötsel i form av slåtter, slyröjning m.m. Länsstyrelserna har som regel inte möjlighet att lämna några större bidrag. De belopp som beviljas måste därför växlas upp med olika for­ mer av sysselsättningsmedel. Likafullt är det läns­ styrelsernas bidrag som ofta är den avgörande fak­ torn för att kommunerna ska behålla sina arbetslag. Utan dem skulle endast ett mycket begränsat antal fornlämningar och kulturmiljöer få sin årliga sköt­ sel. Fler län har avtal med enskilda markägare som får ta ansvar för ”sin egen fornlämning”. Det är ett utmärkt sätt att främja ett levande kulturarv och ger delaktighet. Skötsel av fornlämningar, restaurera­ de byggnader och miljöer väcker stort engagemang och kan bidra till att verksamheter utvecklas i byg­ den och till att attraktiva besöksmål skapas för det rörliga friluftslivet. Många av bidragsmottagarna är ideella förening­ ar som värnar kulturarvet, exempelvis genom att de vårdar bebyggelse, producerar skyltar, broschyrer, webbsidor och genomför kursverksamhet. Samver­ kansprojekten med bland andra ideella föreningar innebär ofta ökad delaktighet och ökat ansvarsta­ gande för kulturarvet. Bidragen kan stimulera fastighetsägare till att ut­ veckla ny publik verksamhet. Exempel på att den fysiska tillgängligheten har ökat är när privata bo­ städer öppnats upp eller när nya delar av en anlägg­ ning visats för allmänheten. Flera av länens bygg­ nadsminnen är viktiga besöksmål, särskilt dem med ett varierat utbud av aktiviteter. Det skapar ökad möjlighet för besökarna att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samtidigt som miljön används som källa till kunskap och upplevelser. Dessa besöksmål är värdefulla för den regionala utvecklingen och för en god livsmiljö där närheten till kulturmiljöupp­ levelser ger en känsla av sammanhang. Genom kurser, seminarier och nätverksträffar för förval­ tare och ägare till olika kulturmiljöer har kunskap om äldre byggnadstekniker lärts ut och kompeten­ sen höjts inom praktisk förvaltning av äldre bygg­ nader. Länsstyrelserna redovisar att vårdåtgärder på 29 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning länens byggnadsminnen är en förutsättning för att bevara, använda och utveckla den mångfald av kul­ turmiljöer som finns. Informationsinsatser bidrar till ökad kunskap och förståelse av olika platser och objekt i länen för flera grupper i samhället. De gör kulturmiljöer tillgäng­ liga och ökar människors deltagande i kulturmil­ jöarbetet. Under året har foldrar, böcker, hemsidor, vandringsslingor, skyltar, informationsportaler, appar och guider riktade till olika målgrupper pro­ ducerats. Förhoppningen är att nå en bredare publik och skapa engagemang och en ökad kunskap och delaktighet i kulturmiljöarbetet. Ett flertal projekt har under året även fokuserat på ökad delaktighet, mångfald och nationella iden­ titeter för barn och unga. Särskilt kan nämnas ett projekt på Gotland där länsstyrelsen i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen, Världs­ arvskontoret, Region Gotland, och Länsstyrelsen på Gotland genomfört Världsarvsdagen för barn och ungdomar på Gotland. Projektets grundtan­ ke var att uppmuntra och förstärka de gotländska skolelevernas intresse för världsarvsstaden Visbys historia, kulturarv och arkitektur och att öka med­ vetenheten om Visby som världsarv. Omkring 3 100 elever deltog. Riksantikvarieämbetet kan konstatera att KMVmedel ingår i samfinansieringsprojekt med bland annat medel från kommuner, bolag och stiftelser och EU:s fonder och program. Fastighetsägare och brukare står dessutom för en del av samfinansie­ ringen. Kulturarv och kulturmiljöer har betydelse för regional tillväxt och näringslivsutveckling och är viktiga komponenter i utveckling av besöksnä­ ring, attraktivitet och kulturella kreativa näring­ ar. Regional tillväxt och näringslivsutveckling har även stor betydelse för långsiktigt hållbar vård och förvaltning av kulturmiljön. Bergslagssatsningen är ett exempel som drivs i samverkan mellan länssty­ relserna i Örebro, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland, Riksantikvarieämbetet, Intresse­ föreningen Bergslaget samt företrädare för turis­ morganisationer i respektive län. För den sista etap­ pen fram till 2018 stöds Bergslagssatsningen även med medel från Regional utveckling, KMV-ansla­ get och med EU-medel. Målet för satsningen är att, med utgångspunkt i Bergslagens industriarv, bidra till ökat besöksantal i Bergslagen och främja regionens sysselsättning och tillväxt. Genom sats­ ningen finns goda möjligheter att skapa bättre för­ utsättningar för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kulturarvet i Bergslagen. De insatser som görs för bevarande och tillgäng­ liggörande innebär att bidragsgivningen på sikt kan skapa förutsättningar för ökad livskvalitet och en hållbar utveckling. Resultaten är dock svårmätbara då det oftast är de långa tidsperspektiven som är ak­ tuella för kulturarvet och de eventuella mätbara ef­ fekterna av olika insatser inom kulturmiljöarbetet syns på sikt. Möjligheten att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet, i den omfattning som är nöd­ vändig för att fler medborgare ska kunna erbjudas ökad delaktighet och tillgång till en mångfald av kulturmiljöer, är begränsad. För att möta behoven behöver anslaget öka och nya former för samfinan­ siering utvecklas. 30 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Insatsområde: Kulturarvsförvaltning Detta görs inom kulturarvsförvaltning Diagram 5. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 19,7 30,6 93,9 Området är inriktat på aktiv och förebyggande för­ valtning av kulturarvet så att en mångfald av kultur­ miljöer kan bevaras, användas och utvecklas. Verk­ samheten utgår från prioriterade behov inom be­ byggelse, landskap, föremålssamlingar och annat kulturhistoriskt material, vilka också lyfts fram i strategiska myndighetsprogram. Arbetsmetoder, råd och stöd tas fram i samarbete med aktörer på kul­ turmiljöområdet och strategiskt viktiga parter i an­ dra samhällsområden. Kulturvårdslaboratoriet är ett naturvetenskapligt stöd för tvärdisciplinära utveck­ lingsfrågor. Resultaten sprids genom utbildningar, rapporter och informationsblad i serien Vårda Väl. Verksamheten driver flera nationella nätverk och an­ ordnar konferenser. Arbetet omfattar även regerings­ uppdrag, remisser och engagemang i nordiska, euro­ peiska och internationella sammanhang. 28,8 16,4 61,8 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Mål Samordning, utveckling och tillgängliggöran­ de av kunskap som rör vård och konservering av byggnader, fornlämningar, föremål samt annat kulturhistoriskt material har ökat till nytta för om­ rådets målgrupper. Sammanfattning och måluppfyllelse De prioriterade förvaltningsfrågorna har fått ge­ nomslag nationellt och internationellt. Flera svens­ ka samarbeten har utvecklats, bland annat inom klimatanpassning och landskapsförvaltning. Verk- samheten har bidragit till de nationella målen för kulturmiljöarbetet, till Sveriges miljöarbete till 2020 samt till målen för funktionshinderspolitiken. 20 större nationella konferenser och seminarier har genomförts med närmare 1 300 deltagare. Ytterli­ gare åtta informationsblad har lanserats. Ett nytt program för kulturmiljöförvaltning har tagits fram. Myndigheten har representerat Sverige och före­ läst vid internationella arrangemang, exempelvis i ICCROM och vid FN:s möte i Japan, World Confe­ rence on Disaster Risk Reduction. Genom Byggnads­ vårdens konvent och Samlingsforum har priorite­ rade frågor för ett hållbart samhälle och en giftfri miljö lyfts fram. 31 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Riksantikvarieämbetet är en av myndigheterna med strategiskt ansvar för genomförande av funk­ tionshinderspolitiken. Uppdraget har lett till ett ökat engagemang på kulturmiljöområdet. Fler in­ satser för ökad tillgänglighet görs i länen. Utbild­ ningar om tillgänglighet i bebyggd miljö har ge­ nomförts. Forsknings- och utvecklingsbehov har belysts på en konferens. Som stöd för museerna och samlingsförvaltning­ en har metoder och internationella standarder lan­ serats. Flera nätverk har drivits. Kulturvårdslabora­ toriet har bidragit med naturvetenskapligt stöd och genomfört 13 samarbetsprojekt med museer inom konceptet för gästkollegor. Konflikterna i Mellanöstern påverkar kultur­ arv. Det förstörs, plundras och sprids illegalt. Ett svenskt samarbete har bildats tillsammans med bland andra Svenska Unescorådet, Polisen och Tull­ verket. Information har spridits om särskild akt­ samhet i handeln med kulturföremål. Tillsammans med Naturvårdsverket har Riks­ antikvarieämbetet arbetat med regeringsuppdra­ get om samverkan kring natur- och kulturreservat. Utbildningar har genomförts utifrån vägledningen Fria eller fälla. En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer. Det nationella och europeiska standardiserings­ arbetet genom SIS och CEN har prioriterats för ökad tillämpning och nytta av kvalitetssäkrade me­ toder inom kulturmiljöförvaltningen. Riksantikva­ rieämbetet leder arbetet genom ordförandeskapet i den svenska kommittén. Tre nya standarder har lan­ serats. Under myndighetens ledning har en ny eu­ ropeisk arbetsgrupp bildats. Riksantikvarieämbetet har bidragit till att nå de svenska miljömålen om begränsad klimatpåver­ kan, god bebyggd miljö och ett rikt odlingsland­ skap. En handlingsplan för klimatanpassning och energieffektivisering av kulturhistorisk bebyggelse har tagits fram. Ett arbete har även initierats uti­ från miljömålet Giftfri miljö och handlar om gröna museer och giftfria samlingar. Måluppfyllnaden bedöms vara god. Klimat, risk- och katastrofberedskap Klimatförändringarna är en av vår tids största ut­ maningar. Stigande havsnivåer och extremt väder utgör ett hot mot kulturarvet. Myndighetens arbe­ te syftar till att öka beredskapen så att skador kan begränsas och undvikas. Riksantikvarieämbetet representerade Sverige vid ICCROM:s generalförsamlingsmöte, där ett särskilt tema var klimatförändringar, katastrof och kultur­ arv. Myndigheten deltog också i den svenska dele­ gationen vid FN:s möte i Japan, World Conference on Disaster Risk Reduction. En internationell utbild­ ning, First Aid to Cultural Heritage in Times of Crisis, genomfördes i Amsterdam, där myndigheten del­ tog som föreläsare. En handlingsplan har tagits fram för klimat­ anpassning och energieffektivisering av kultur­ historisk bebyggelse. Underlag har levererats till SMHI som en del i deras regeringsuppdrag för kli­ matanpassning. En konferens, Forum för klimat och kulturarv, har genomförts tillsammans med Bover­ ket, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, SMHI och länsstyrelserna i Uppsala och Blekinge län. Därutöver har flera seminarier genomförts, bland annat vid Byggnadsvårdens konvent och vid Boverkets konvent för hållbar stadsutveckling. 32 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Riksantikvarieämbetet medverkar även i program­ rådet för Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara. För att stärka arbetet med förebyggande brand­ skydd driver Riksantikvarieämbetet ett nätverk. Där deltar myndigheter, centrala museer och fastig­ hetsförvaltare tillsammans med Brandskyddsfören­ ingen och Myndigheten för samhällskydd och be­ redskap. Arbetet syftar till färre bränder men också till utvecklad samverkan och bättre agerande under och efter brand, med utgångspunkt från bland an­ nat branden i Eksjö. Kulturarvsbrott Tillgängligt kulturarv Konflikterna i Mellanöstern omfattar även kultur­ arv. Kulturföremål säljs på den internationella mark­ naden och finansierar krigshandlingar. De nordiska kulturministrarna har träffats och uppmanat samla­ re, konsthandlare och museer att vara särskilt akt­ samma i handeln med föremål från Syrien och Irak. Detta följdes upp med ett nordiskt expertmöte i Oslo där det svenska deltagandet samordnades av Riksantikvarieämbetet. I samarbete med Svenska Unescorådet, Polisen och Tullverket har en grupp bildats för myndigheter som arbetar med kulturarv. Riktad information har gått ut till allmänhet, auk­ tionshus och antikhandlare om särskild aktsamhet i handeln med kulturföremål. Myndigheten driver ett nätverk om förebyggan­ de stöldskydd. Nätverket syftar till färre stölder och utvecklad samordning vid stöld i kyrkor, museer eller andra kulturinstitutioner. Brottsförebyggande rådet, Tullverket och Rikspolisstyrelsen ingår i nät­ verket tillsammans med Kungliga biblioteket, Sta­ tens fastighetsverk, Svenska kyrkan, Riksförbundet Sveriges museer, med flera. Riksantikvarieämbetet är strategisk myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken. Re­ sultatet av strategiperioden 2011–2016 rapporteras i mars 2016. Utvecklingen på kulturmiljöområdet är positiv. Länsstyrelser och länsmuseer redovisar att mer medel avsätts generellt och att fler insatser ge­ nomförs. Samråd är sedan tidigare upprättat med funktionshindersrörelsen. Tillsammans lanserades också en gemensam debattartikel. En konferens har genomförts för att belysa forsk­ nings- och utvecklingsbehov samt för att kny­ ta kulturmiljöns aktörer närmare forskningen och funktionshindersorganisationerna. Arrangemanget genomfördes i samarbete med Certec, Avdelningen för rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Hög­ skola och DHR, förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Inom kulturarvsförvaltningen har fem utbild­ ningstillfällen genomförts om tillgänglighet och kulturvärden i bebyggd miljö. Dessa genomfördes i samarbete med Boverket, Myndigheten för delak­ tighet och Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare. Vid årets Tankesmedja för friluftsliv 2015 genomfördes en workshop om tillgänglighet som genomfördes tillsammans med Örebro kom­ mun och flera funktionshindersorganisationer. Kulturmiljövård För att möta behoven inom kulturmiljöförvaltning­ en arbetar Riksantikvarieämbetet med att samordna berörda aktörer samt ta fram och sprida generella råd och riktlinjer. Webbforumet Kulturvårdsforum om­ fattar nu 1 660 medlemmar och 74 grupper, en ökning med över 150 medlemmar under året. Forumet ger förutsättningar för att digitalt bilda nätverk, diskutera aktuella frågor och sprida information. 33 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Standardisering har fått ett ökat fokus inom kul­ turmiljövården. Riksantikvarieämbetet är ordfö­ rande för den svenska kommittén inom det eu­ ropeiska standardiseringsarbetet Conservation of Cultural Heritage, CEN/TC 346. Tre nya stan­ darder har tagits fram. Informationssatsningar har gjorts för ökat deltagande i arbetet och ökad till­ lämpning av standarder. Under myndighetens led­ ning har även en ny europeisk arbetsgrupp bildats. Riksantikvarieämbetet var en av arrangörerna av Byggnadsvårdens konvent, som är den största mötes­ platsen för byggnadsvården i Sverige och Norden. Totalt deltog över 450 personer, representanter för såväl forskning, företag, föreningar och myndighe­ ter. Konventet arrangerades i samarbete med Väst­ arvet, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs univer­ sitet och Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har ett gemensamt uppdrag om samverkan kring naturoch kulturreservat. Myndigheterna ska redovisa hur samverkan mellan naturvård och kulturmiljöarbete fungerar rörande förvaltningen av natur- och kul­ turreservat. Uppdraget ska redovisas i mars 2016. Nätverket Svenska kulturlandskap har utökats till över 400 medlemmar. Nätverket drivs tillsammans med Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universi­ tet. Utöver det årliga mötet har tre fältworkshoppar genomförts. Nätverkets mål är att öka förståelsen för den historiska dimensionen i landskapet genom vård och bevarande av historiska miljöer. Myndig­ heten driver också ett nätverk för länsstyrelsernas arbete med kulturreservat. Nätverket fyller en vik­ tig funktion för samordning av aktuella frågor. En utbildning om hantering av träd i offentliga miljö­ er har genomförts vid två tillfällen i samarbete med Naturvårdsverket. Den baserades på vägledningen Fria eller fälla om avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer. Riksantikvarieämbetet har överfört den praktiska förvaltningen av Sveriges runstenar till länsstyrel­ serna, men stöttar fortsatt aktivt arbetet. Myndig­ heten har en löpande runforskning, nära kopplad till runstensförvaltningen. En konferens har genom­ förts tillsammans med Nämforsens hällristnings­ museum om metoder för rengöring och dokumen­ tation av hällristningar, bildstenar och runstenar. God samlingsförvaltning Riksantikvarieämbetets arbete syftar till att stärka museernas förutsättningar för en aktiv samlingsför­ valtning. Myndigheten samordnar aktuella frågor genom nätverk och driver en utveckling för stan­ dardiserade och tvärvetenskapliga arbetssätt. Kon­ takten med strategiska parter, bland andra Riksför­ bundet Sveriges museer har utvecklats. I samlingarna på våra museer finns föremål som innehåller ämnen som är ohälsosamma för män­ niskor och miljö. För att kunna hantera, förvara och använda dessa föremål på ett säkert sätt behövs kunskap och metoder. Riksantikvarieämbetet har därför startat ett nätverk om gift i samlingar. In­ formationsblad har tagits fram om hälsorisker och om kvicksilver. Ett återkommande arrangemang är Samlings­ forum. I år genomfördes konferensen under tre dagar, med över 170 deltagare, i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och med stöd av Riks­ utställningar, Riksförbundet Sveriges museer, med flera. Temat var Gröna museer och giftiga samling­ ar? Syftet var att belysa hållbar museiverksamhet. Särskilt uppmärksammades ohälsosamma ämnen i samlingarna. 34 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Riksantikvarieämbetet driver PRE-MAL om ska­ dedjursbekämpning och mögelproblem. En utbild­ ning har genomförts för samlingsförvaltare, bygg­ nadsantikvarier och lokalansvariga. Den internationella standarden SPECTRUM har översatts och lanserats, i samarbete med Digisam och ett tiotal museer. Myndigheten har också tagit fram självskattningsverktyget SAK. Verktygen ger stöd för planering och prioritering inom samlings­ förvaltning och är fritt tillgängliga på Riksantik­ varieämbetets hemsida. På konferensen Färgforum, om färg och måleri i historiska miljöer, deltog närmare 100 personer. Den genomfördes i samarbete med Kungl. Konst­ högskolan, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och Statens fastighetsverk. Riksantik­ varieämbetet har även gjort en utredning av aktu­ ell praxis kring beställning och utförande av färg­ undersökningar. Kulturvårdslaboratoriet Tabell 10. Arrangemang och publikationer Typ av aktivitet Antal genomförda arrangemang (konferenser/seminarier/workshops, etc.) Antal utgivna publikationer (handledningar/ informationsskrifter/rapporter, etc.) Kostnad i tkr 2015 20 2014 19 2013 17 28 46 7 131 31 8 487 7 066 Totalt har 1 294 personer deltagit vid arrangemangen. Enkätuppföljning har skett vid fyra av dem genom ett nyttoindex. 92 % av de svarande ansåg att innehållet var till nytta för arbetet. 68 % uppgav att det var till stor eller mycket stor nytta. Riksantikvarieämbetets kulturvårdslaboratorium förser kulturmiljövården med naturvetenskapligt och tekniskt stöd för analys och metodutveckling. Syftet är att ta fram väl underbyggda beslutsunder­ lag för museerna och kulturmiljövården som stöd för en aktiv förvaltning. Konceptet med gästkollegor har utvecklats och resulterat i ett fördjupat samarbete med museerna. Tillsammans med myndighetens specialister ge­ nomförs projekt som kräver konserveringsve­ tenskapliga instrument och analyskompetens. Samarbetet omfattar även utformning av under­ sökningsplaner, resultatbearbetning, publikationer samt utveckling av samarbeten med andra organi­ sationer. Resultaten sprids vidare till nytta för hela kulturvården. Under året har 13 projekt tagits emot, bland andra två projekt med Ájtte, Svenskt Fjälloch Samemuseum samt Vasamuseet och Lunds uni­ versitets Historiska museum. 35 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Svensk Museitjänst Svensk Museitjänst tillhandahåller lokaler för före­ målsförvaring åt museer. Det fleråriga arbetet med att energieffektivisera lokalerna har fortsatt, vilket gett goda resultat i form av minskad energianvänd­ ning och lägre värmekostnader. Nya riskanalyser har utförts och säkerheten har förbättrats genom tek­ niska åtgärder. Verksamheten har ett ekonomiskt överskott till följd av att alla lokaler är uthyrda och att intäkterna ökar samtidigt som kostnadsbespa­ ringar genomförts. Tabell 11. SMT:s intäkter och volymer 2015 Hyres- och arrendeintäkter, tkr Antal kunder Antal sålda timmar för utförda tjänster, t.ex. föremålsvård, gallring, truckkörning osv. 23 704 53 2014 23 758 52 2013 23 082 53 945 927 976 Tabell 12. Ekonomiska nyckeltal för SMT, tkr 2015 Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat underskott 24 813 -22 459 2 355 14 817 2014 24 515 -23 460 1 056 17 171 2013 23 829 -23 139 689 18 226 Intäkter och sålda tjänster har ökat under året. Kostnaderna har minskat genom främst energieffektivisering och minskad personalstyrka. 36 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Insatsområde: Fastigheter och besöksmål Detta görs inom fastigheter och besöksmål Diagram 6. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 19,7 30,6 93,9 Riksantikvarieämbetet bedriver den publika verk­ samheten vid besöksmålen Glimmingehus och Gamla Uppsala museum med tillgänglighet och delaktighet som ledord och med barn och unga som särskild fokusgrupp. Riksantikvarieämbe­ tet har tidigare förvaltat cirka 70 kulturfastigheter med exempelvis skeppssättningar och kyrkoruiner. Den 1 januari 2015 övergick förvaltningen till Sta­ tens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet förval­ tar fortsatt Visby ringmur som i huvudsak ägs av Region Gotland. 28,8 61,8 16,4 Inriktning och samordning Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Mål Den publika verksamhet som bedrivs vid besöks­ målen har utvecklats. Kulturminnen Samhällsbyggnad Fastighetsförvaltning Sammanfattning och måluppfyllelse Riksantikvarieämbetet har genomfört och utveck­ lat aktiviteter och berättelser särskilt för barn och unga. Tillgänglighet och mångfald fortsätter for­ ma användningen och utvecklingen av de historis­ ka platserna för att därigenom göra dem angelägna för besökarna. Riksantikvarieämbetet har under året avslutat och överfört ärenden till Statens fastig­ hetsverk. Måluppfyllnaden bedöms vara god. Forsknings- och utvecklingsprojektet Visby ringmur har avslutats med gott resultat. Murpartiet är åter­ uppfört med nya kunskaper om konstruktion och bruk som kan användas i förvaltningen av Visby ringmur och andra murverk. Parallellt har löpande skötselinsatser genomförts. Publik verksamhet Besöksmålen har en bred publik verksamhet. Ut­ över visningar erbjuds arrangemang och aktivite­ ter, skolverksamhet och lovverksamhet med verkstä­ der för barn och unga. Gamla Uppsala och Glim­ mingehus har haft en positiv besökstrend och har 37 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning ökat med knappt 6 respektive 10 procent, vilket be­ ror på flera faktorer. Vädret och tillströmningen av turister till området påverkar besöksmålen liksom även erbjudandet till besökaren, programinnehål­ let och marknadsföringen. Glimmingehus höstpro­ gram har fått fler besökare genom marknadsföring via sociala medier. Samverkan, särskilt med lokala och regionala aktörer, har utvecklat verksamheten. Gamla Uppsala museum och Glimmingehus har aktiva nätverk, däribland inom turismutveckling­ en på Österlen och Kultur Skånes arbete med till­ gänglighet och med barn och unga. Barn och unga Det har skett i samverkan med Uppsala kommuns initiativ Fritid för alla. Glimmingehus ingår i det fleråriga projektet Vi hör det vi ser som är ett sam­ verkansprojekt mellan Skånes Dövas Distriktsför­ bund och museer i Sverige. Projektet syftar till att ge döva och hörselskadade ökad tillgång till konst och kultur. Bland de fysiska tillgänglighetsanpass­ ningarna på Glimmingehus kan nämnas sittbänkar, ny områdesskyltning och utprovning av belysning. Resultatredovisning Barnperspektivet har varit tydligt. Att verksamheten uppskattats av de unga besökarna syns både i aktivite­ ter och i verkstäder. Antalet barn som besöker Glim­ mingehus ökar för femte året i rad. 2015 var ökning­ en 13 procent. Denna grupp ökar dessutom mer än andra. Skolverksamheten har utvecklats. Vid Gamla Uppsala museum ökade antalet besökande elever med 45 procent och vid Glimmingehus med 16 procent. En bidragande orsak är utvecklingen av utbudet till skolor där skolprogrammen har en tydlig koppling till läroplanen och Skapande skola. En ”take over day” då elever från Fredrika Bremer-skolan i Uppsala var värdar i museet och genomförde visningar och ak­ tiviteter blev uppskattad och innebar nya besökare. Tillgänglighet Besöksstatistik och resultat är främst hämtade ur kassasystem, verksamhetsplan och dialog med plats­ ledare. Gamla Uppsala museum Tabell 13. Antal besökare, Gamla Uppsala museum 2015 27 890 Kostnad i tkr Procent jämfört med föregående år 5 064 +5,7% 2014 26 380 4 570 +20,9% 2013 21 825 4 314 +42,2% Gamla Uppsala museum har jämfört med 2014 ökat med 1 510 besökare (6 %) främst beroende på satsning på återkommande pedagogisk verksamhet under helger samt skolprojekt. Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2007–2009 GEL-kassa, 2010–2013 SoftOne, 2014-2015 ES Kassa). Tabell 14. Antal besökande barn 2015 Antal besökande barn i målsmans sällskap Antal elever Totalt antal barn 5 100 8 100 13 200 2014 4 946 5 570 10 516 2013 3 842 4 233 8 075 Alla besökare ska ha möjlighet att ta del av plat­ sen och den publika verksamheten utifrån sina för­ utsättningar. Tillgänglighetsarbetet är ett ständigt pågående arbete för fysisk tillgänglighet och för att möta besökares olika behov. Under året har Gamla Uppsala museum genomfört syntolkade visningar och haft besök av skolklasser med särskilda behov. Underlaget till tabellen är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2010–2013 SoftOne, 2014–2015 ES Kassa). Antalet är delsummor av tabell 13. 38 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Glimmingehus Tabell 15. Antal besökare, Glimmingehus 2015 47 423 Kostnad Procent jämfört med föregående år 7 661 +9,8% 2014 43 205 6 549 +5,5% 2013 40 948 7 365 -9,8% Antal besökande barn i målsmans sällskap Antal elever Totalt antal barn Tabell 16. Antal besökande barn 2015 11 574 6 041 17 615 2014 10 169 5 198 15 367 2013 8 964 5 530 14 494 Glimmingehus har jämfört med 2014 ökat med 4 218 (9,8 %) besökare främst beroende på varierande program med marknadsföring via so­ ciala medier. Anpassningen av skolprogram har lett till fler skolbesök. Statistiken är hämtad ur kassasystemet (2011–2013 SoftOne, 2014–2015 ES Kassa). Underlaget till tabellen är hämtat ur kassasystemet (2011–2013 SoftOne, 2014–2015 ES Kassa). Antalet är delsummor i tabell 15. 39 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Insatsområde: Informationsförsörjning Detta görs inom informationsförsörjning Diagram 7. Insatsområdets andel av det totala kostnadsutfallet 19,7 För att bevara, utveckla och bruka kulturarvet krävs att alla aktörer har tillgång till tillförlitlig informa­ tion. För att göra kulturarvsinformationen tillgäng­ lig och användbar erbjuder Riksantikvarieämbetet digitala och fysiska mötesplatser och tjänster. E-tjänsterna dominerar idag och stödjer det pro­ fessionella kulturarvsarbetet och medborgarnas möjlighet att vara delaktiga genom att göra det lätt att söka, förstå, ladda hem och tillföra kulturmil­ jöinformation. En viktig bas för tjänsterna är myn­ dighetens egna informationssystem och databaser. Myndigheten utvecklar informationsförsörjningen för kulturarvsarbetet genom att göra information från olika källor lättillgänglig. Information tillhandhålls även som programmeringsgränssnitt som gör det möjligt för offentliga och privata aktörer att exempelvis skapa appar för att sprida information. Parallellt med den digitala utvecklingen efterfrå­ gas det fysiska källmaterialet. Originaldokument kan exempelvis uppvisa spår av anteckningar. Riks­ antikvarieämbetets sätt att organisera den analoga arkivinformationen efter geografisk indelning ger många möjligheter att hitta information och se samband. Arkivet och biblioteket förvaltar landets största fysiska samling inom kulturmiljöområdet. Den är öppen och tillgänglig för alla. Information och fors­ karservice erbjuds via webben och på plats i loka­ lerna. För större delen av samlingarna finns digi­ tala sökregister och ingångar. Stor vikt läggs vid tillgänglighet. 30,6 93,9 28,8 16,4 61,8 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Mål Efterfrågad, kvalitetssäkrad och användbar infor­ mation om kulturarvet, från såväl Riksantikvarie­ ämbetet som andra källor finns tillgänglig. Det finns en känd och användbar infrastruktur för kulturarvsinformation. Kunskapen om kulturar­ vet är hög hos samhällets aktörer. Riksantikvarie­ ämbetet upplevs som tydligt, viktigt och aktivt av såväl egen personal som samhällets olika aktörer. 40 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Sammanfattning och måluppfyllelse Intresset för information om kulturarvet fortsätter att öka. Myndighetens förmåga att kommunicera om kulturarvet och föra ut och tillgängliggöra information har också ökat. Antalet besök på Riksantikvarieämbetets externa webbsidor steg med 16 procent och i det öppna arkivet med 12 procent. De traditionella webbtjänsterna ökar mindre jämfört med andra sätt att få information. Allt fler når information via datauttag, programmeringsgränssnitt och internettjänster som Flickr Commons och podd-sändningar. Nyckeln till att Riksantikvarieämbetet upplevs som aktivt, tydligt och viktigt är att myndigheten lyckas göra kulturarvet till en del i samhällsutvecklingen. Ett mått på det är att 80 procent av besökarna på Riksantikvarieämbetets höstmöte ansåg att mötet 2015 bidrog till att göra kulturarvets roll i samhällsutvecklingen tydligare. Tabell 17. Översikt över informationssystem och e-tjänster Aktuell arkeologi Bebyggelseregistret BeBR Extern webb FMIS/Fornsök Katalog 74 Kringla Kringla.nu K-samsök webbservice Kulturmiljöbild KMB Platsr.se Ritningsregistret Samla Visual Arkiv Vitalis Inom den arkeologiska undersökningsverksamheten skapas en helt ny digital process. En del av arbetet är att tillgängliggöra information som användarna idag har svårt att få tillgång till. Be­ hovet är stort. En kartläggning som myndigheten gjort visar att ungefär två tredjedelar av alla digi­ tala arkeologiska rapporter saknas i myndighetens öppna arkiv. Antal fysiska besök på evenemang och i arkiv och bibliotek är oförändrat jämfört med 2014. En ny generation med vana att snabbt söka och få information över nätet betyder nya sökmönster även för det analoga materialet. Utvecklingen av servicen i arkivet och biblioteket har därför fort­ satt. Tillgängligheten till samlingarna har förbätt­ rats genom förteckning och katalogisering, vilket gjort materialet sökbart. Måluppfyllnaden bedöms vara god. Information om pågående arkeologiska undersökningar. www.aktuellarkeologi.se Information om det byggda kulturarvet i Sverige. www.bebyggelseregistret.raa.se Myndighetens externa webbplats. www.raa.se Information om fornlämningar i Sverige. www.fmis.raa.se Digitalt sökregister till den äldre delen av bibliotekssamlingen. http://katalog1974.raa.se Mobil söktjänst för telefoner med operativsystemet Android Söktjänst som samsöker i K-samsök, Europeana (cirka 30 miljoner föremål), Libris samt stödjer semantisk länkning med och presentation av ovanstående samt Wikipedia, Wikimedia Commons och Platsr.se. ww.kringla.nu En teknisk plattform som skördar och tillgängliggör information från RAÄ:s system samt från museer. Levererar data till Europeana. www.ksamsok.se Digital plattform för administration och presentation av bilder ur ett urval av RAÄ:s bildsamlingar. www.kmb.raa.se Öppen e-tjänst för alla att dela med sig egna berättelser och media om en plats. www.platsr.se Digitalt sökregister till ritningar i arkivsamlingen. www.ritreg.raa.se Digital publiceringsplattform för fulltextmaterial. samla.raa.se Digitalt sökregister till arkivsamlingen. www.visualarkiv.se Digitalt sökregister till, samt administration av, bibliotekssamlingen. www.vitalis.raa.se 41 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Kommunikation Diagram 8. Arrangörer Kulturarvsdagen Evenemang Höstmötet 2015 hade temat Kampen om kulturarvet. Bland de 315 deltagarna fanns representanter från länsstyrelser, kommuner, andra statliga verk, lands­ ting, näringsliv och universitet. I utvärderingen an­ såg 80 procent av de som svarade att de kommer att rekommendera mötet till någon annan. Som ett led i att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer arrangerar Riksantik­ varieämbetet årligen Kulturarvsdagen och Arkeo­ logidagen för allmänheten. Evenemangen är en are­ na för lokala aktörer. Kulturmiljöer, kulturlandskap och kulturhistoriskt intressanta byggnader och an­ läggningar respektive utgrävningsplatser och forn­ lämningsmiljöer visas upp och historierna kring dem berättas. Riksantikvarieämbetet står för cen­ tral marknadsföring och publicering av alla arrang­ emang på en gemensam webbplats. Kulturarvsdagen, en del av European Heritage Days, arrangerades den 13 september. Nytt för i år var Lilla kulturarvsdagen den 11 och 12 september där fokus var barn och ungdomar. Temat var in­ dustri- och teknikhistoria. Det kom 17 000 perso­ ner till de 181 arrangemangen i 24 av Sveriges land­ skap. Arkeologidagen genomfördes den 30 augusti 28% 32% 5% 9% 1% 4% 14% 7% Hembygdsrörelsen Länsmuseum Arbetslivsmuseum Annat museum Kommun/Region Länsstyrelse Intresseförening Övriga med närmare 7 000 besökare på 46 arrangemang. Båda evenemangen var mycket uppskattade av ar­ rangörerna och på båda evenemangen vill 91 pro­ cent delta igen. Tabell 18. Kulturarvsdagen och Arkeologidagen, antal arrangemang och besökare 2015 Arrangemang Kulturarvsdagen Arkeologidagen 181 46 Besökare 17 014 6 946 Arrangemang 197 45 2014 Besökare 30 000 4 635 Arrangemang 135 43 2013 Besökare 15 255 5 160 Antal besökare är beräknat utifrån de uppgifter som arrangörerna uppgivit i myndighetens utvärdering. 42 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Diagram 9. Arrangörer Arkeologidagen 3% 26% 6% 9% 6% Varumärke Riksantikvarieämbetet verkar på arenan för en håll­ bar samhällsutveckling. Myndigheten ser till att kulturarvet är en del av samhällsutvecklingen. Att göra det tydligt har varit centralt i arbetet med po­ sitionering och verksamhetsutveckling under året. Under 2015 har en komplett varumärkesplattform arbetats fram. Besökarna på höstmötet ansåg att myndigheten lyckats. I utvärderingen angav 80 pro­ cent av de som svarade att mötet bidrog till att göra kulturarvets roll i samhällsutvecklingen tydligare. Media Målet i mediearbetet har varit att öka förståelsen för kulturarvet genom större närvaro i media. Vik­ tiga frågor har varit internationella kulturarvsbrott och tillgänglighet i kulturmiljöer. Riksantikvarien har stått bakom sju debattartik­ lar (38 unika varianter) som fått 109 publiceringar, en ökning med 1 000 procent sedan 2014. Nytt för i år är Riksantikvarieämbetets poddcast K-podd. Syftet med podden är att kunna fördjupa sig i myndighetsspecifika ämnen för att visa bred­ den i verksamheten. Fem avsnitt är publicerade och cirka 1 000 personer lyssnar på varje avsnitt. Den strategiska användningen av sociala medier har utvecklats och resulterat i ett ökat antal följare på framförallt Facebook och Instagram. Sociala medier är en stor del av myndighetens webbnärva­ ro och ett sätt att möta målgrupperna där de finns. Under 2015 har Riksantikvarieämbetet använt sig av Facebook, Twitter, YouTube, Instagram, Flickr och de internt drivna K-blogg, Kulturvårdsforum, Kringla och Platsr. 35% 18% Arkeologiorganisation Hembygdsrörelsen Statligt museum Länsmuseum Annat museum Kommun/Region Övriga Tabell 19. Höstmötet, antal deltagare 2015 Höstmöte Kostnad i tkr 315 1 917 2013 371 2 342 2012 218 2 474 År 2014 ersattes Höstmötet av ett gemensamt Vårmöte med Riks­ förbundet Sveriges museer. Den lägre kostnaden 2015 beror på lägre rörliga kostnader till följd av färre deltagare jämfört med 2014 och på att kostnadsbilden setts över inför 2015. 43 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Förvaltning och utveckling av information Nationell infrastruktur för kulturmiljödata Under året har Riksantikvarieämbetet arbetat med att driftsätta e-tjänster i enlighet med EU-direkti­ vet Inspires (Infrastructure for Spatial Information in Europe) krav och ta fram en automatisk rappor­ tering av anrop till Lantmäteriet. Andra institu­ tioner har visat intresse för lösningen. Myndighe­ ten har deltagit i Geodatasamverkan. Arbetet med infrastrukturen baseras bland annat på internatio­ nella åtaganden såsom de uttrycks i Inspire och PSI (Public Sector Information), svensk lagstiftning och regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Ärendehandläggning Informationssystemet för fornminnen (FMIS) kom­ pletteras kontinuerligt med information om nyfunn­ na och kända lämningar. Införandet av ny informa­ tion görs huvudsakligen av Riksantikvarieämbetet. Under 2015 handlades 1 660 ärenden. Cirka 1 990 ärenden inkom under året. Ett nytt webbformulär har utvecklats för inrap­ portering av ny information till FMIS. Det under­ lättar för de som levererar underlag för registrering och ökar kvaliteten på underlagen. Digitalisering En systematisk behovskartläggning har påbörjats för att göra myndighetens digitaliseringsverksam­ het mer transparent och målinriktad. Under året har kartläggningen riktats mot prioriterade mål­ grupper inom samhällsplanering. Det visar sig att en digitaliseringsinsats inte nödvändigtvis behöver innebära att internt material skannas. Effektivise­ ringar kan nås genom samarbete med andra infor­ mationsförvaltare. Myndighetens riktlinjer har justerats för att svara mot Digisams principer för digitalisering. Insatserna har utgått från regeringens digitalise­ ringsstrategi Digit@lt kulturarv. Tillgänglig information – Funktionshinderspolitik Seminarier och presentationer om digital tillgäng­ lighet har genomförts för att stödja arbetet för ökad tillgänglighet inom kulturarvsområdet. Myndig­ heten har i samverkan med funktionshinderorga­ nisationer sammanställt rekommendationer för ökad tillgänglighet till kulturmiljöer, med målet att föra ut informationen till kulturarvsarbetets aktörer. Synliggöra arkeologiskt fältarbete Genom e-tjänsten Aktuell arkeologi (aktuellarkeo­ logi.se) kan alla få reda på var det bedrivs arkeolo­ giskt fältarbete i landet. En första version av e-tjäns­ ten utvecklades och driftsattes till säsongen 2015. Syftet är att synliggöra den omfattande och varie­ rande arkeologiska praktiken i landet och underlätta för den som vill besöka undersökningsplatser. Målet att 75 procent av arkeologiutförarna bidrar till inne­ hållet nåddes dock inte, sannolikt på grund av osä­ kerhet om den nya e-tjänstens hållbarhet. Public Sector Information och Öppna data Under året publicerades en webbsida med en för­ teckning över myndighetens datakällor som kan vi­ dareutnyttjas av andra. Riksantikvarieämbetet har under flera år arbetat med att öppna upp datakäl­ lorna för fritt vidareutnyttjande. Syftet är att stödja kulturmiljöarbetet och kreativa kulturella näringar samt att främja digitaliseringen generellt. Det som återstår är att publicera datakällorna i enlighet med E-delegationens vägledning för öppna data. 44 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Effektivare bidragsprocess Processen för fördelning av kulturmiljövårdsan­ slaget har genomlysts. Nuvarande process, med till­ hörande system, kommer att fasas ut under 2016 och ersättas av processer och system som baseras på ett helt digitalt informationsflöde. Arbetet sker i nära samarbete med länsstyrelserna och innebär på sikt en effektivisering av hanteringen för Riksantikvarie­ ämbetet och länsstyrelserna. Digital arkeologisk process En samordnad och tillgänglig fornminnesinfor­ mation är nödvändig för samhällsbyggandet. Där­ för driver Riksantikvarieämbetet det femåriga pro­ grammet Digital arkeologisk process (DAP) till och med 2018. Programmet arbetar för att säkerställa att forn­ minnesinformationens kvalitet är tillräckligt hög och tydligt beskriven för samhällsbyggnadsproces­ sens behov. Ny IT-infrastruktur och digitala tjäns­ ter utvecklas för att informationen ska finns till­ gänglig, standardiserad och digital. Processer och arbetssätt förändras så att arbetet med informatio­ nen är samordnad, effektiv och reglerad. Under 2015 har bland annat utkast till principer för en effektiv informationshantering tagits fram baserade på Digisams principer. Stöd har getts i länsstyrelsernas gemensamma utveckling av arbets­ processerna. Kvaliteten på informationen i FMIS har kartlagts och ett projekt har planerats för att komma till rätta med en eftersläpning i registreringen av rapporter. En ny tjänst för registrering av information i FMIS har tagits fram som ett första steg mot en ny mo­ dell för registrering. Arkiv och bibliotek Riksantikvarieämbetet har tillgängliggjort och kommunicerat vetenskaplig kulturarvsinformation genom analoga och digitala informationsresurser, däribland myndighetens arkiv-, biblioteks- och bild­ samlingar. Informationstorget är en öppen mötes­ plats med service för såväl den breda allmänheten som forskare och yrkesverksamma. Utvecklingen att göra materialet tillgängligt och sökbart via nätet har fortsatt och leder till ökad digital användning av samlingarna. Det framgår bland annat av ökat antal sökningar i digitala tjänster som Samla och Kulturmiljöbild. Den digitala tillgängligheten till rapporter och tidskrifter har ökat samtidigt som de fysiska utlånen av dessa kategorier minskat, vilket påverkar lånestatistiken i sin helhet. Den minskan­ de kurvan för utlån har de senaste åren planats ut Tabell 20. Användning av arkiv- och bibliotekssamlingar 2015 Inkomna ärenden (förfrågningar) till arkivet Nya låntagare registrerade i bibliotekssystemet 753 237 2014 740 293 11 418 33 045 920 1 695 1 501 36 2013 771 314 11 133 34 919 857 1 959 1 396 35 Utlånade volymer varav arkiv material 12 504 Utlånade volymer varav biblioteksmaterial Beställda kopior Tillväxt samlingar Antal volymer periodica, antal häften Accession arkiv, antal hyllmeter (hm) 33 317 879 1 874 1 323 23 Antalet utlåningar, beställda kopior m.m. är i nivå med föregående år. Antalet nya låntagare i bibliotekssystemet minskar. 45 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 21. Antalet öppet timmar och besök på 2015 Öppet timmar Antal besök Kostnad i tkr 1 279 6 700 18 498 2014 1 270 6 300 18 996 2013 1 272 5 800 15 737 och laddade upp. Tre nya samlingar tillkom, två med anledning av Riksantikvarieämbetets ändra­ de föreskrifter för uppdragsarkeologin. Den tredje var Svenska fornminnesföreningens tidskrift åren 1871–1905. FMIS, BeBR och Platsr I början av året gjorde Lantmäteriet höjddata mer tillgängliga. Redan i juni tillgängliggjordes dessa data i FMIS/Fornsök, vilket ger användarna en bätt­ re uppfattning av topografin och en vidare förståel­ se för lämningarnas lokalisering. Sedan 2014 finns information från den så kallad Hallandsinventeringen i Bebyggelseregistret (BeBR). Det är en länstäckande bebyggelseinventering med syfte att få en översiktlig bild av byggnadsbestån­ det. I inventeringen dokumenterades cirka 10 000 byggnader. Under 2015 förbättrades informationen genom korrigering av byggnadernas positioner och genom att 23 000 fotografier lades till. Kunskapen om skyddade kyrkor har under den senaste tioårsperioden väsentligt förbättrats genom kyrkokarakteriseringar. Inventeringarna har gjorts i regi av stiften. Hälften av stiften har sedan tidi­ gare registrerat alla eller en del av sina karakterise­ ringar i BeBR. Svenska kyrkan initierade 2014 ett nationellt registreringsprojekt för att registrera alla karaktäriseringar i BeBR och nu är alla stift regis­ terförare i BeBR. Under 2015 har även länsstyrel­ serna i Blekinge och Dalarna, Dalarnas museum, Sotenäs kommun och Svenska kyrkans kansli an­ slutit sig som registerförare. Besöksfrekvensen i de tre tjänsterna har ökat något. I BeBR har antalet nedladdade datauttag nästan fördubblats. Andelen aktiva användare i Platsr har ökat till 11 procent. Bland bidragen un­ Östra stallets funktion som en öppen fysisk mötesplats är fortsatt viktig. Antalet besök räknats enligt en stickprovsmetod som tilläm­ pas i Kungliga Bibliotekets officiella biblioteksstatistik. och ligger nu relativt still. Det finns behov av sta­ tistik för den ökande digitala användningen. Under året har Primo, en söktjänst för elektroniskt mate­ rial, lanserats. Den kommer att ge myndigheten så­ dan information. Tillgängligheten och informationsförsörjnings­ stödet har utvecklats på flera sätt. Delar av de fria bildsamlingarna publiceras på Flickr Commons. Vidare kan registrerade låntagare få tillgång till eprenumerationer oavsett var de befinner sig. Bild­ upphovsrätten har utretts för att systematiskt kunna avgöra hur bilderna får användas med målsättning­ en att i möjligaste mån ge fri tillgång till bilderna. Samverkan med andra aktörer har inneburit utveck­ ling kring frågor om bland annat e-plikt, metadata, säkerhet och bevarande. Exempel på system och e-tjänster Samla Riksantikvarieämbetets öppna arkiv, var 2015 inne på sitt tredje år. 2015 hade Samla 77 700 besökare. 9 000 PDF-publikationer fanns att tillgå, en ökning med 1 400. Merparten av ökningen utgjordes av upp­ dragsarkeologiska rapporter, cirka 1 100, som de uppdragsarkeologiska aktörerna själva registrerade 46 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning der 2015 finns bland annat berättelser om kvinnoliv som skrivits ner inom projektet Dokumentera Malmberget. I Vaggeryd har informationsskyltar med QRkoder som går till Platsr satts upp i kulturlandska­ pet. Under året har flera projekt tagit kontakt med Riksantikvarieämbetet för att undersöka möjlig­ heten att använda Platsr i nya sammanhang, bland annat för medborgardialog och som bas för minnes­ träning. Diagram 10. Antal besök i informationssystemen BeBR och FMIS 500 000 400 000 300 000 200 000 Tabell 22. Platsr Volym i antal Antal nyregistrerade platser Antal nyregistrerade användare Kostnad i tkr 2015 352 187 800 2014 432 205 1 315 2013 913 229 1 508 100 000 0 BeBR 2015 2014 2013 FMIS Tabellen visar antal registrerade användare och antal skapade plat­ ser. En förklaring till minskningen av nyregistrerade platser och användare kan vara att myndigheten arbetat mindre aktivt med att marknadsföra tjänsten. Andelen aktiva användare ökar dock. Observera att sifforna anger antal platser, många väljer att lägga flera berättelser på en och samma plats. Tjänsten har upprätthållis under 2015 i väntan på utredning om dess framtid. Kostnaderna för förvalt­ ning och utveckling har därför varit lägre. Användarbesöken har ökat med 4 % jämfört med 2014. Tabell 23. Antal registrerade objekt. Respektive år visar ackumulerade värden Volym i tusental Fornlämningar Byggnader Bilder Kostnad i tkr 2015 681 99 200 14 687 2014 673 97 188 14 415 2013 665 95 186 17 746 I kostnaderna ingår förvaltning av informationssystemen samt kartserver till FMIS och BeBR. Kostnaderna delfinansieras med anslag 7:2. K-samsök K-samsök är en infrastruktur för kulturmiljö- och museiinformation som samlar, tillgängliggör och länkar ihop kulturarv från svenska museer och an­ dra minnesinstitutioner. K-samsök gör det möjligt för museer att på ett effektivt sätt leverera kulturarvsdata till den europeiska kulturarvsportalen Eu­ ropeana. En viktig del av K-samsökssamarbetet är att det ska vara enkelt för vem som helst att vidareanvän­ da digital information. Andelen bilder som inte får användas minskar kontinuerligt. År 2014 var ande­ len bilder utan licens och andelen bilder som inte får användas tillsammans 16 procent. År 2015 var de 10 procent. 47 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Diagram 11. Licensvillkor för användning av media i K-samsök Ouppmärkt media 9% Får ej användas 1% Får användas fritt 43% Får åter­ användas med begränsningar 47% från samlingarna. Vårdinsatser sker ofta i samband med registreringen. Omfattningen varierar mellan institutionerna. Under året har drygt 385 100 poster hanterats. 208 330 av dem är fotografiskt material medan resten är föremål av olika slag, handlingar, ljudband och arkivalier m.m. Antalet poster har ökat med cirka 55 060 jämfört med 2014. Bedömning av effekterna för kulturarvet och för de anställda Genom det arbete som bidraget möjliggör har till­ gängligheten till samlingarna ökat. Åtkomsten till dem har förenklats och förbättrats avsevärt, inte minst tack vare att mycket av materialet finns till­ gängligt via Internet eller databaser. Tillgängligheten har ökat såväl internt som ex­ ternt och därigenom skapat kunskap och förståelse för kulturarvet. Insatserna har lett till ökad känne­ dom om samlingarnas innehåll hos museets egen personal, bland annat genom att de databaser som har byggts upp ger helt nya sökmöjligheter. Sam­ lingarna kan därigenom utnyttjas bättre i bland an­ nat utställningsverksamheten. Genom att museerna tillgängliggör sitt material via internet har allt fler människor börjat använda museernas tjänster. Det visar sig bland annat ge­ nom ökat antal besök till databaserna, ökat antal bildbeställningar samt genom att frågor, kommen­ tarer och information kommer in från allmänheten om materialet. Att samlingarna blivit mer kända har även lett till att mer material som till exem­ pel fotosamlingar och vykortssamlingar lämnas in till museerna. Interaktionen med omvärlden och användarna har ökat markant, såväl vad det gäller mängden kontakter som bredden på målgruppen. Diagrammet visar andel bilder i K-samsök utifrån rättigheter för vidareanvändning. Även andel bilder som inte är märkta med licensvillkor anges. Målet är att alla bilder ska vara märkta. Kulturarvs-IT Antalet institutioner och anställda Under året har Riksantikvarieämbetet fördelat 9 783 tkr till 19 regionala och kommunala kulturinstitu­ tioner som bidrag till lönekostnader för arbetsleda­ re inom verksamheten kulturarvs-IT. Hela det dis­ ponibla beloppet har fördelats. Vid institutionerna har 116 personer med löne­ bidrag varit anställda. I tabell 24 redovisas belopp, ändamål m.m. för respektive bidragsmottagande institution. En stor del av arbetet består, liksom tidigare år, av digitalisering och registrering av olika typer av fotografiskt material och föremål 48 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 24. Bidrag och verksamhet inom ramen för Kulturarvs-IT 2015 Institutioner Erhållet bidrag Ändamål, åtgärder Antal anställda med lönebidrag Arbetsledare Personer Tjänster Jönköpings läns museum Kulturparken Småland AB Dalarnas museum 473 013 437 418 651 229 Registrering, digitalisering, skanning, konvertering av film och ljud Fotografering, skanning, registrering och vård Rengöring av glasplåtar, kuvertering, registrering, skanning, vård av textilier, registervård av databasen, textinmatning Skanning, registrering, nya gåvor har förts in, packats- och märkts Digitalisering, skanning, registrering i databasen Sofie, avfotografering, ompaketering och granskning av negativ, inventarieförteckningen har digitaliserats Uppordning av museiföremål, registrering, skanning och fotografering Skanning och registrering av bilder och föremål 1 1 1 5 6 5 3,25 4 4,25 Kalmar läns museum Stiftelsen Jamtli 537 358 479 260 1 1 9 5 6,5 2 Östergötlands läns museum Hallands kulturhistoriska museum Murberget, Länsmuseet Västernorrland Stiftelsen Upplandsmuseet Norrbottens museum Sundsvalls kommunarkiv 503 868 433 121 1 1 5 4 3 2 482 839 Registrering, skanning, fotografering och vård av material 1 5 3,75 469 641 620 966 493 762 Rengöring och ompackning, skanning, bildbehandling, registrering i Primus och rättning Digitalisering, bildskanning, fotografering, ljudbandstranskribering och katalogisering Registrering, renskrift, skanning och OCR-behandling, komplettering av material, kontroller och publicering på internet Registrering, skanning, fotografering, vård, uppordning, bokregistrering, katalogisering och sortering Digitalisering, skanning, bildbearbetning, registerrättning, retuschering, bildinventering, fotografering, omkuvertering, rengöring, om- och nykatalogisering, märkning av föremål, tillståndsbedömning av konst Bildvård, registrering och skanning Fotografering, digitalisering, registrering o digitalisering av bilder och föremål till utställning, utbildning i den nya databasen Primus, nyregistrering och omscanning, publicering på olika webbplatser, sociala medier och blogg Registrering i databas, digitalisering, skanning, fotografering, rengöring, kuvertering, arkivering. Föredrag om samlingarna, mottagande av studiebesök Skanning, registrering, vård samt deltagande vid framtagande av registreringsrutiner och processkartläggning Registrering, bildbearbetningar, identifiering av bilder ooch föremål, rättningar, kompletteringar, registrering och katalogisering. Mindre utställningar Vård, skanning och registrering av fotografier, föremål och arkivmaterial 1 1 1 7 9 6 6,5 7 3 Länsmuseet på Gotland 549 299 2 6 6,5 Västerbottens museum 548 816 1 7 4,25 Regionmuseet Kristianstad Mölndals stadsmuseum 526 758 458 863 1 1 7 5 4,2 3,75 Länsmuseet Gävleborg 501 532 1 8 6,3 Västmanlands läns museum 572 240 1 6 4,25 Kulturen 455 009 1 5 3 Blekinge museum 558 010 1 20 6 116 6,25 83,75 Summa 9 783 000 49 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Effekter för de lönebidragsanställda Institutionerna framhåller att de lönebidragsanställ­ da genom Kulturarvs-IT ges möjligheter att utföra ett meningsfullt och värdefullt arbete, vilket leder till ökad självkänsla, personlig utveckling och livs­ kvalitet. De ingår i arbetsgemenskapen och har i många fall lämnat ett isolerat liv. Att arbetet kom­ mer andra till del skapar mening och delaktighet, då alla arbetar mot samma mål. Nöjda medarbetare uttrycker sin glädje över allt det positiva som arbetet ger. Sammanfattande bedömning Riksantikvarieämbetet bedömer att merparten av de insatser som möjliggörs via Kulturarvs-IT inte skulle komma till stånd utan medlen. KulturarvsIT har stor betydelse för museernas möjligheter att i ökad utsträckning kunna registrera och digitalise­ ra samlingarna. För att bidraget ska komma till så stor nytta som möjligt är det viktigt att det koordi­ neras med K-Samsök och den nationella strategin för digitalisering, digital tillgänglighet och digitalt bevarande. 50 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Intäkter och kostnader per insatsområde Den 1 januari 2015 överfördes den arkeologiska upp­ dragsverksamheten, UV, till Statens historiska museer och fastighetsförvaltningen fördes över till Statens Tabell 25. Redovisning av intäkter och kostnader per insatsområde. fastighetsverk. I flertalet fall påverkas därför möj­ ligheten att göra analys av skillnader mellan årets och föregående års utfall. 2015 Insatsområde Övriga Anslag intäkter Kostnader Summa Anslag 2014 Övriga intäkter Kostnader Summa Anslag 2013 Övriga intäkter Kostnader Summa Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning, exkl SMT 18 897 31 831 27 891 177 512 1 309 -19 661 -30 569 -28 776 -588 1 773 424 20 210 30 056 29 958 204 691 357 -20 226 -28 744 -29 879 187 2 003 436 26 445 32 792 38 599 814 985 1 448 -25 079 -30 775 -39 247 2 181 3 003 800 37 697 1 701 -39 369 30 36 152 3 001 -43 043 -3 890 39 793 3 145 -47 417 -4 479 Fastigheter och besöksmål exkl butiksförsäljning 12 487 Informations­ försörjning 4 705 -15 452 1 740 19 214 10 656 -27 813 2 056 20 916 7 808 -26 917 1 808 84 381 4 470 -93 931 -5 080 82 801 3 785 -89 977 -3 391 61 946 4 770 -72 555 -5 840 Avgiftsbelagda verksamheter Arkeologisk upp­ dragsverksamhet Svensk Museitjänst Butiksförsäljning besöksmål Summa 0 0 0 24 813 0 -22 459 0 2 355 0 0 123 961 24 515 -124 927 -23 460 -966 1 056 0 164 200 0 23 829 -159 032 -23 140 5 168 689 0 1 314 -925 389 0 1 249 -1 313 -64 0 1 158 -1 385 -425 546 -227 3 103 213 184 39 000 -251 142 1 042 218 390 168 419 -389 382 -2 573 220 491 208 158 Avvikelser mellan ovanstående sammanställning och resultaträkningen i årsredovisningens finansiella del förklaras av intern kostnadsfördelning mellan anslagsfinansierad och avgiftsfinansierade verksamheter. Delar av verksamheten har full kostnadstäckning som ekonomiskt mål och ska bära delar av gemensam ledning och administration. Totala summeringsbelopp för respektive år motsvarar årets kapitalförändring. Anslag och kostnader kopplade till transfereringar återfinns inte i ovanstående uppställning. 51 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Övrig redovisning Kompetensförsörjning Riksantikvarieämbetet arbetar för att säkerställa att kunskap och kompetens finns för att nå verksam­ hetens mål. För att lyckas med myndighetens upp­ drag är förmågan att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla, omställa och avveckla kompetens avgö­ rande. Därför har flera insatser genomförts inom ramen för området kompetensförsörjning. Attrahera Under året har Riksantikvarieämbetet använt ett nytt rekryteringsverktyg för att bli mer användar­ vänlig för personer som söker anställning. För att säkerställa att rekryteringarna sker i linje med myn­ dighetens kompetensbehov tas kravprofil fram i samverkan med personalenheten och de fackliga företrädarna. Kravanalysen bygger på en kompe­ tensbaserad rekrytering och intervjumetodik. På chefstjänster och nyckelpositioner genomförs per­ sonlighetstest som komplettering för att säkerställa att rätt kompetens anställs. Ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi och plan har påbörjats under 2015. Centrala introduktionsutbildningar genomförs årligen för nya chefer och medarbetare. Under 2015 har 38 rekryteringar, varav tre chefs­ rekryteringar, genomförts. Behålla – utveckla ståelse för grupprocesser samt hur en bra kommu­ nikation ser ut har varit hörnstenarna. Nya chefer och medarbetare har introducerats efter hand. Ett aktivt chefs- och medarbetarskap är viktigt och en satsning över tid för att tydliggöra myndighetens ambition kring samverkan och partnerskap. Myndighetens har tagit fram en varumärkesplatt­ form under 2015 där värdeorden – samverkan, öppen­ het och professionalism är en viktig del. Ett stort ar­ bete med att levandegöra dessa värdeord har gjorts och arbetet med att medvetandegöra företagskul­ turen fortsätter. Myndigheten har under året haft utbildning för alla medarbetare kring hur myn­ dighetens samverkan kan användas som metod för verksamhetsutveckling. Samverkansavtalet har i samband med detta reviderats. Myndigheten blev under 2014 uttagen till att delta i programmet Medarbetarskap i samverkan för stat­ liga myndigheter. I programmet utbyts erfarenhe­ ter om ett aktivt medarbetarskap i syfte att utveckla detta område inom staten. Programmet påbörjades under 2014 och pågick under hela 2015. Omställa – avveckla Riksantikvarieämbetet har under ett antal år satsat på ett chefs- och medarbetarskapsprogram med syf­ tet att stärka chefs- och medarbetarskapet för att i högre utsträckning nå myndighetens vision och mål. Förtydligande av roller, mål och sammanhang, för­ Årligen avsätts särskilda partsöverenskomna medel för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder, medel som ska användas i ett aktivt om­ ställningsarbete. Under 2015 har 38 medarbetare beviljats sådana medel genom att delta i myndig­ hetens upphandlade utbildningar inom livs- och karriärplanering och klar kommunikation. Under 2015 har avtalet uppdaterats i enlighet med det cen­ trala avtalet. Under året har medelantalet anställda varit 241, beräknat i årsarbetskrafter 213. 52 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och hälsa Riksantikvarieämbetets interna arbete med jäm­ ställdhet och mångfald sker bland annat genom en kontinuerlig utveckling och efterföljning av interna styrdokument. I samband med rekrytering och löne­ bildning tas alltid hänsyn till jämställdhets- och mångfaldsperspektivet. 2015 genomfördes en lönekartläggning med till­ hörande handlingsplan för jämställda löner. Myn­ digheten identifierade inga osakliga löneskillnader på grund av kön. Tillsammans med cirka 240 andra organisationer mäts Riksantikvarieämbetet varje år i vad som kall­ las JÄMIX. Det är ett jämställdhetsindex som sam­ manfattar hur jämställdheten ser ut i den egna orga­ nisationen och gör det möjligt att jämföra sig med övriga medverkande organisationer. Indexet bygger på nio nyckeltal som är centrala aspekter av jäm­ ställdheten i en organisation. Med stöd av mätning­ en förs en kontinuerlig dialog om utveckling och uppföljning av myndighetens interna arbete med jämställdhet och mångfald. Mätningen genomförs av Nyckeltalsinstitutet. Riksantikvarieämbetet hade vid 2015 års mätning 145 poäng av maximalt 180. Organisationen med högst poäng hade 157. Medianvärdet var 115 poäng. Riksantikvarieämbetet hade placering 6 av 203 medverkande organisationer. Årets mätning indike­ rar att det finns skillnader mellan kvinnor och män främst i parametern om karriärmöjligheter inom myndigheten. En analys av resultatet har påbörjats. Arbetsmiljö och hälsa där fokus ligger på den efterföljande dialogen med att ta fram handlingsplaner utifrån resultatet så att cheferna tillsammans med berörda medarbetare kan få till en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skydds­ ombud genomförs årligen. Alla medarbetare er­ bjuds en friskvårdstimme per vecka eller ersättning med halva kostnaden för friskvårdsaktiviteter. Tabell 26. Sjukfrånvaro 2015 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 3,4 2014 2,9 2013 3,5 31,3 32,0 36,0 4,5 3,2 4,4 1,9 2,5 2,4 13,5 4,2 1,1 3,2 3,0 3,2 3,0 2,5 4,1 Riksantikvarieämbetet har etablerade rutiner för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Myndig­ heten genomför årligen en medarbetarundersökning 2015 uppgick antalet sjukfrånvarotimmar till 3,4 % av ordinarie arbetstid. Sjuktalet har därmed ökat med 0,5 procentenhet sedan 2014. Det är andelen korttidsfrånvaro bland kvinnor som till största del står för ökningen. Myndighetens långtidssjukfrånvaro, som står för en stor del av myndighetens sjukfrånvaro totalt, har sjunkit (det är dock en ökning inom åldersgrupp 29 eller yngre). Myndigheten har under 2015 arbetat aktivt med alla sjukskrivningar genom att tidigt i processen kalla till regelbundna rehabiliteringsmöten där dialogen om eventuella lösningar varit aktiv för att hitta tidiga rehabiliterings­ insatser. 53 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Lokalkostnader Tabell 27. Hyreskostnader inklusive uppvärmning samt elkostnad och övrig skötsel av hyrda lokaler (tkr) 2015 Lokalhyror Elkostnad Reparationer och underhåll Övriga driftskostnader Summa 41 038 2 218 1 090 2 564 46 910 Tabell 28. Lokalkostnader fördelade per respektive hyresvärd (tkr) 2015 Statens fastighetsverk RBS nordisk Renting AB Fastighetsbolaget Reglaget AB Cementhuset 6 AB* Övriga Summa * Tidigare Realia Fastighets AB 21 557 10 519 7 200 6 308 1 326 46 910 Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet Svensk Museitjänst överfördes från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet 2010. Verksamhetens acku­ mulerade underskott uppgick vid överföringstill­ fället till 19,7 mnkr. Trots att verksamheten delfi­ nansierades med anslagsmedel hade den sedan star­ ten på 1990-talet inte visat positivt resultat något år. Ett arbete påbörjades omedelbart med att ge­ nomlysa verksamheten i syfte att vidta åtgärder för att uppnå det ekonomiska målet på kort och lång sikt. Hyressättningen och verksamhetens kostna­ der har stått i fokus och sedan 2011 har resultaten varit positiva. Från och med 2012 har det inte varit möjligt att tillföra anslagsmedel. Bedömningen är att verksamheten är ekonomiskt stabil och att det finns goda möjligheter att höja hyrorna efter hand för att i ökande takt kunna minska det ackumulera­ de underskottet. Då verksamheten påverkas starkt av ränteläget ger låga räntor stor påverkan på resultatet. Om räntorna ligger på en relativt sett låg nivå även de närmaste åren kan hela det ekonomiska under­ skottet vara eliminerat inom en tioårsperiod. Butiksförsäljningen vid Riksantikvarieämbetets besöksmål har redovisats som ett separat avgifts­ område sedan 2010. Verksamheten har under åren 2010-2014 visat underskott. 2015 är det första året med ett positivt resultat. Besöksmålen är relativt små och det har varit svårt att anpassa verksamhe­ ten till det ekonomiska målet. Vid flera tillfällen har genomlysning gjorts av butiksytor, bemanning och inköp. En ny handlingsplan togs fram 2014 där genomlysning av sortiment, målgrupp, inköpsruti­ ner, prissättning, marknadsföring och försäljnings­ metoder har genomförts. 2015 års resultat visar att handlingsplanen gett resultat. Myndigheten bedö­ mer att det ackumulerade underskottet kan elimi­ neras på några års sikt. De stora ackumulerade underskotten belastar myndighetens räntekonto. På räntekontot finns också myndighetens oförbrukade bidrag som inte är hänförliga till den avgiftsbelagda verksamheten. Detta innebär att behovet av en räntekontokredit inte är så stort som de ackumulerade underskotten annars skulle kräva. 54 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Tabell 29. Avgiftsbelagd verksamhet, utfall (tkr) Verksamhet +/- t o m 2013 +/- 2014 Int. 2015 Kost. 2015 +/- 2015 Ack. +/- utgå. 2015 Avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning Museitjänster Butiksförsäljning besöksmål Summa -18 227 -1 004 -19 231 1 056 -64 991 24 813 1 314 26 128 22 459 925 23 384 2 355 389 2 744 -14 817 -679 -15 495 Kvalitativa aspekter Kvalitativa aspekter definieras utifrån i vilken grad insatsområdenas mål uppfyllts. Belägg för resulta­ ten fås genom NKI (Nöjd Kund Index) som genom­ förs vart tredje år, liksom i form av årliga utmärkel­ ser och liknande. 2014 ersattes planerad NKI-undersökning av SIFO:s undersökning av anseendeindex, i samband med myndighetens arbete med varumärket. Resul­ tatet visar att myndighetens anseende är högt (in­ dex 47 att jämföra med snittet 25), vilket är det fjär­ de högsta resultatet i undersökningen. Anseendet är störst hos dem som har hög kännedom om myn­ digheten. Det höga anseendet beror på förtroende, sju av tio svenskar litar på myndigheten. Kännedo­ men om myndigheten är dock låg hos allmänheten. Analysen av anseendeindex visar ett myndighe­ ten fortsatt behöver utveckla informationsförmed­ lingen och leverera tydliga resultat från verksam­ heten. Ett led i det arbetet har varit att ta fram en varumärkesplattsform för att stärka förutsättning­ arna att kommunicera om myndighetens uppgifter, verksamhet och resultat. Myndigheten undersöker målgruppers uppfatt­ ningar på fler sätt. Många av de evenemang i form av konferenser, workshops och seminarier som ar­ rangeras utvärderas genom enkäter. Som framgår av årsredovisningen följs exempelvis det årliga hös­ tetmötet upp med enkäter. Det gäller även Kulturarvsdagen och Arkeologidagen, där 91 procent av arrangörerna uppgav att de vill delta igen. Försök pågår att utveckla uppföljningen genom ett nytto­ index. Syftet är att undersöka om innehållet i ar­ rangemangen är till nytta i deltagarnas arbete. Fyra arrangemang har följts upp på detta sätt. 92 procent av de som svarade angav att innehållet var till nytta. 68 procent svarade att det var till stor eller myck­ et stor nytta. 55 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Diagram 12. Anseendeindex för svenska myndigheter 2014 50 49 49 48 47 44 40 41 40 39 38 38 37 36 33 32 31 30 24 20 20 20 18 14 13 10 5 0 Riksantikvarieämbetet Konsumentverket Lantmäteriet Skatteverket Statens Fastighetsverk Naturvårdsverket Finansinspektionen Riksbanken Livsmedelsverket Polisen CSN Trafikverket Pensionsmyndigheten Skolinspektionen Försvarsmakten Socialstyrelsen Sveriges Domstolar Skolverket SIDA Kronofogden Folkhälsomyndigheten Åklagarmyndigheten Diskrimineringsombudsmannen -8 -18 -32 Försäkringskassan Migrationsverket Arbetsförmedlingen 62 55 53 53 48 47 43 34 34 34 33 32 32 32 31 26 26 24 22 21 21 19 18 15 12 11 0 10 20 30 40 50 60 70 % Genomsnittligt index för myndigheterna 2014 = 25 30 -10 -20 -30 Källa: Sifo 2014, Anseendeindex för svenska myndigheter Diagram 13. Kännedom för svenska myndigheter 2014 Polisen Försäkringskassan Skatteverket Arbetsförmedlingen CSN Försvarsmakten Trafikverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Kronofogden Skolverket Riksbanken Konsumentverket Migrationsverket Pensionsmyndigheten Naturvårdsverket Skolinspektionen Sveriges Domstolar Lantmäteriet Åklagarmyndigheten Diskrimineringsombudsmannen Finansinspektionen SIDA Folkhälsomyndigheten Riksantikvarieämbetet Statens Fastighetsverk Källa: Sifo 2014, Anseendeindex för svenska myndigheter 56 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Övriga uppdrag Tabell 30. Särskilda uppdrag Regleringsbrevets uppdrag Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete, delrapport Traditionell småskalig matkultur, delrapport redovisad av Jordbruksverket Hållbar tillväxt Kulturarvslyftet – vårda, tillgängliggöra, utveckla EU:s strukturfonder Uppdrag utöver regleringsbrevet Överföring av den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten Strategier för medverkan i det regionala tillväxtarbetet Hanteringen av fynd från arkeologiska undersökningar Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena Översyn av regelverket om kulturföremål Attraktiva natur- och kulturmiljöer i gruvsamhällen Tabellen anger uppdrag som redovisats under året och som inte upptas i årsredovisningen. Redovisat 2015-02-16 2015-03-23 2015-05-07 2015-05-18 2015-05-18 2015-06-22 Redovisat 2015-02-25 2015-03-30 2015-05-25 2015-09-28 2015-10-05 2015-12-15 Riksantikvarieämbetets instruktion och redovisning av prestationer 1 § Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Ansvaret omfat­ tar i första hand frågor om kulturlandskap, kul­ turmiljöer och kulturföremål. Riksantikvarie­ ämbetet har till uppgift att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen och de na­ tionella målen för kulturmiljöarbetet vara på­ drivande och stödjande inom sitt verksamhets­ område. 2 § Myndigheten ska särskilt 1. verka för ett hållbart samhälle med en mång­ fald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Sid. 11, tabeller sektorsforskning. Sid. 14, tabell 3, ärende och remisser kulturminnen. Sid. 14, tabell 4, fyndfördelning och fyndinlösen. Sid. 18, tabell 5, ärenden och remisser samhällsbyggnad. Sid. 24, tabell 6, kulturmiljövårdsanslaget. Sid. 35, tabell 10, arrangemang och publikationer. Sid. 38–39, tabeller besöksmål. Sid. 43, tabell 19, Höstmötet. Sid. 45–46, tabeller arkiv- och bibliotek. Sid. 47, tabell 22, Platsr. Sid. 47, tabell 23, antal registrerade objekt. Sid. 47, diagram 10, informationssystem. Sid. 49, tabell 24, kulturarvs-IT. 2. verka för att kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet tas tillvara samt bevaka kulturmil­ jöintresset vid samhällsplanering och byggande. Sid. 14, tabell 3, ärende och remisser kulturminnen. Sid. 14, tabell 4, fyndfördelning och fyndinlösen. 57 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning Sid. 18, tabell 5, ärenden och remisser samhällsbyggnad. Sid. 35, tabell 10, arrangemang och publikationer. Sid. 43, tabell 19, Höstmötet. Sid. 47, tabell 23, antal registrerade objekt. Sid. 14, tabell 3, ärenden och remisser kulturminnen. Sid. 18, tabell 5, ärenden och remisser samhälls­ byggnad. Sid. 24, tabell 6, kulturmiljövårdsanslaget. 3. följa och stödja det regionala kulturmiljöarbetet. Sid. 47, tabell 22, Platsr. Sid. 47, tabell 23, antal registrerade objekt. Sid. 35, diagram 10, informationssystem. 7. förvalta nationella databaser för kulturhisto­ risk information. Sid. 24, tabell 6, kulturmiljövårdsanslaget. 4. följa upp och utvärdera kulturmiljöområdets styrmedel och arbetssätt och vid behov föreslå åtgärder för kulturmiljöarbetets utveckling. 5. verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universi­ tet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. Sid. 11, tabeller sektorsforskning. Sid. 35, tabell 10, arrangemang och publikationer. Sid. 43, tabell 19, Höstmötet. Sid. 45–46, tabeller arkiv och bibliotek. Sid. 47, tabell 22, Platsr. Sid. 9, beskrivning EU- och östersjösamarbete. Sid. 10, beskrivning strategier och prioriteringar. Sid. 10, beskrivning utvecklingsarbete. Sid. 22, beskrivning samverkan med nationella och internationella aktörer. Sid. 32 beskrivning klimat, risk och katastrof­ beredskap. Sid. 33, beskrivning kulturarvsbrott. Sid. 34, beskrivning kulturmiljövård. Sid. 34, beskrivning god samlingsförvaltning. Sid. 38–39, tabeller besöksmål. Sid. 53, beskrivning jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och hälsa. 8. integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. 3 § Myndigheten får även tillhandahålla varor och åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra tjänster inom sitt verksamhetsområde. Sid. 36, tabell 11, SMT. Sid. 11, tabeller sektorsforskning. Sid. 35, tabell 10, arrangemang och publikationer. Sid. 43, tabell 19, Höstmötet. Sid. 45–46, tabeller arkiv och bibliotek. 6. främja kunskapsförsörjning och metodutveck­ ling samt bedriva informations- och rådgivnings­ verksamhet inom sitt verksamhetsområde. 4§ Myndigheten ska verka för att det generations­ mål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov före­ slå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Myndig­ heten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera det till Naturvårdsverket. Myndigheterna ska samrå­ da om vilken rapportering som behövs. Sid. 18, beskrivning fördjupad utvärdering av miljö­ kvalitetsmålen. 58 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Resultatredovisning 5 § Myndigheten har ett samlat ansvar, sektors­ ansvar, för funktionshindersfrågor med anknyt­ ning till myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i för­ hållande till övriga parter. Sid. 11, beskrivning strategier och prioriteringar. Sid. 16, beskrivning tillgängligt kulturarv. Sid. 33, beskrivning tillgängligt kulturarv. Sid. 35 tabell 10, arrangemang och publikationer, innehåller arrangemang om funktionshinderfrågor. Sid. 44, beskrivning tillgänglig information. Transparens 6 § Riksantikvarieämbetet ska för myndigheter och andra som förvaltar kulturarv tillhanda­ hålla vissa museitjänster som förvaring och före­ byggande föremålsvård. Sid. 36, tabell 11 SMT. Redovisning av prestationer För beräkning av overheadkostnad för respektive prestation har personår använts som fördelnings­ nyckel. Antal personår per prestation är uppskattade. För beräkning av hyra per prestation har kostnaden fördelats utifrån faktiskt utnyttjad yta. De kvalitativa aspekterna av verksamhetens re­ sultat redovisas genom bedömning av i vilken grad insatsområdenas mål uppfyllts. Här används kul­ turdepartementets promemoria om kvalitet. Belägg för resultaten fås genom NKI eller någon liknande metod som genomförs vart tredje år, samt genom årliga utmärkelser och liknande. Resultatredovisningens indelning Resultatredovisningen indelas i kapitel per insats­ område. Insatsområde är den dimension som myn­ digheten valt som bas för redovisning av verksam­ het och som är fast över tid. Varje kapitel inleds med en beskrivning av vilken verksamhet som genom­ förs inom insatsområdet, målet samt en samman­ fattning med bedömd måluppfyllelse. 7 § Myndigheten ska ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom områdena kul­ turmiljö, arkeologi, medeltidens konsthistoria och numismatik. Myndigheten förvaltar Kungl. Vitterhets Historie- och Antikvitets Akade­ miens arkiv från tiden före den 1 juli 1975 och dess bibliotek. Sid. 45–46, tabeller arkiv och bibliotek. 8 § Myndigheten ska följa upp det regionala utfal­ let av sin verksamhet och rapportera det till Sta­ tens kulturråd. Myndigheterna ska samråda om vilken rapportering som behövs. 9 § Myndighetens samverkan med myndigheter och andra aktörer ska omfatta det civila samhället. Sid. 35, tabell 10, arrangemang och publikationer. Sid. 43, tabell 19, Höstmötet. Sid. 47, tabell 22, Platsr. 59 Finansiell redovisning perioden januari till december 2015 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgäldskontoret - beviljad - utnyttjad Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret - beviljad - maximalt utnyttjad Räntekonto hos Riksgäldskontoret - räntekostnader - ränteintäkter Avgiftsintäkter och andra ersättningar - disponerar Butiksförsäljning besöksmål - beräknade intäkter - verkliga intäkter Museitjänster - beräknade intäkter - verkliga intäkter Arkeologisk uppdragsverksamhet - beräknade intäkter - verkliga intäkter Anslagskredit Anslag 17 01 004 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet - beviljad - utnyttjad Anslag 17 07 001Riksantikvarieämbetet - beviljad - utnyttjad Anslag 17 07 002 Bidrag till kulturmiljövård - beviljad - utnyttjad Utgående överföringsbelopp 17 07 001 ap 1 och 2 Riksantikvarieämbetets, förvaltningskostnader (ram) 17 07 002 ap 1 och 2 Bidrag till kulturmiljövård (ram) 17 01 005 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) Bemyndiganden Tilldelade bemyndiganden Utestående bemyndiganden Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Personal Medeltal antal anställda Antal årsarbetskrafter Driftkostnad per årsarbetskraft 2015 2014 2013 2012 2011 137 000 73 879 155 000 124 471 155 000 131 864 155 000 133 350 155 000 137 310 45 000 - 30 000 - 30 000 6 258 45 000 6 593 45 000 19 851 125 - 91 144 145 6 16 33 874 1 200 1 314 24 500 24 813 - 158 673 1 400 1 249 24 500 24 913 140 000 123 961 199 815 1 400 1 158 24 000 23 829 123 000 164 200 177 964 1 272 24 300 24 191 132 000 140 936 163 909 ­ 1 305 25 500 24 808 120 000 124 315 466 6 475 7 534 - 462 6 585 -1 426 7 541 -2 425 446 6 457 -2 505 7 552 -1 111 446 6 410 7 552 -1 704 442 6 315 7 552 -2 366 2 736 506 54 -1 426 -2 425 438 -2 505 -1 111 247 3 479 -1 704 84 4 302 -2 366 278 80 000 71 814 100 000 67 810 100 000 70 750 100 000 73 277 100 000 81 696 1 042 -18 201 -2 573 -69 451 3 103 -74 194 -8 907 -66 643 -2 876 -65 082 241 213 1 120 398 348 1 060 420 371 1 092 419 394 984 416 377 959 61 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo uppbördsverksamhet Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring Årets kapitalförändring SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Not 2015 2014 1 2 3 4 213 184 33 874 4 880 246 252 184 218 390 158 673 9 566 181 386 809 5 6 7 -147 452 -46 910 -44 190 -136 -12 454 -251 142 1 042 -226 745 -55 107 -86 918 -683 -19 929 -389 382 -2 573 0 0 0 30 -30 0 256 762 1 842 0 8 -258 604 0 9 -1 042 -1 042 282 519 2 465 0 -284 984 0 2 573 2 573 62 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer mm Pågående nyanläggningar Summa Materiella anläggningstillgångar Varulager m.m. Varulager och förråd Summa Varulager m.m. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Not 2015-12-31 2014-12-31 10 9 207 2 482 11 689 11 0 60 438 9 746 13 70 198 12 269 269 456 456 30 820 63 352 18 149 91 112 412 11 639 3 077 14 716 1 366 6 432 5 7 803 13 12 093 29 224 12 346 14 -2 388 -2 388 15 54 592 34 54 626 154 543 6 836 10 894 786 18 517 11 708 603 19 513 31 824 4 992 4 992 24 434 26 24 460 207 378 63 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Balansräkning KAPITAL OCH SKULDER (tkr) Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Skulder m.m. Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 19 8 978 45 672 5 891 60 540 154 543 12 301 45 271 51 283 108 855 207 378 18 73 879 9 945 11 436 2 539 97 799 124 471 12 882 14 016 3 665 155 034 17 1 540 3 156 4 697 4 175 6 625 10 800 Not 16 8 378 288 -18 201 1 042 -8 493 4 422 291 -69 451 -2 573 -67 312 2015-12-31 2014-12-31 Ansvarsförbindelser Myndigheten har inga utestående ansvarsförbindelser. 64 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Anslagsredovisning Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överförings­ belopp UO 17 01 004 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader (ram) UO 17 07 001 ap 2 Kulturarvs-IT (ram) UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård (ram) UO 17 07 002 ap 2 Bidrag till arbetslivsmuseer (ram) Summa 438 15 538 15 976 -15 923 54 -1 426 206 039 204 613 -201 876 2 736 0 9 783 9 783 -9 783 0 -2 450 245 133 242 683 -242 324 359 25 -3 414 6 000 482 493 0 -25 -25 6 000 479 055 -5 853 -475 759 147 3 296 Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen Anslag Tilldelat bemyndigande (ram) Ingående åtaganden Utestående åtaganden Utestående åtaganden fördelning per år 2016 2017 2018 UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård 80 000 67 810 71 814 65 660 5 060 1 093 65 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Villkor för anslag Anslag UO 17 07 001 Riksantikvarieämbetet (ram) ap 1 Riksantikvarieämbetet förvaltningskostnader Bidrag till organisationer inom kulturmiljövårdens område, högst ap 2 Kulturarvs-IT Enl. förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader UO 17 07 002 Bidrag till kulturmiljövård (ram) ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård enligt 2–5, 7–9 och 13 §§ enl. förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av kulturmiljöer Arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostads­ byggande enl. 10§ bidragsförordningen, högst Ersättning enl. 3 kap 10§ lagen (1988:950) kulturmiljölagen Medel enl. 2 kap 14§ samt 2 kap 7, 8 och 15 §§ lagen (1988:950) Konserveringsinsatser enl. 13 § förordningen(2010:1121) Intrångsersättning får betalas ut vid beslut om kulturreservat Förvaltning och utveckling av K-samsök Utveckla fornminnesinformation DAP Bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus enligt Laponiförordningen (2011:840) ap 2 Bidrag till arbetslivsmuseer Enl. förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer UO 17 01 004 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) ap 10 Riksantikvarieämbetet Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Även för administration och genomförande. Finansiellt villkor Utfall 4 500 9 783 4 500 9 783 10 000 2 000 2 500 15 000 2 000 6 000 211 669 ­ 219 3 909 812 ­ 2 362 15 000 2 000 5 853 15 538 15 923 66 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Den 1 januari 2015 överfördes den arkeologiska uppdrag­ sverksamheten, UV, till Statens historiska museer och fast­ ighetsförvaltningen fördes över till Statens fastighetsverk. I flertalet fall påverkas därför möjligheten att göra analys av skillnader mellan årets och föregående års utfall. UV utgjorde en stor andel av Riksantikvarieämbetet. Verk­ samhetens omsättning uppgick 2014 till 124 mnkr. Fastighets­ förvaltningens omsättning uppgick 2014 till 7,6 mnkr. Många poster i såväl resultat- som balansräkning påverkas således av att dessa verksamheter nu förts över till annan huvudman. Större förändring i enskilda poster har kommenterats i not. Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad efter den uppställning som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och bud­ getunderlag Brytdag för löpande redovisning har varit den 5 januari 2016. Fordringar har upptagits till belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. I de fall faktura eller motsva­ rande inkommit efter fastställd brytdag eller där fordrings- eller skuldbeloppet ej är känt vid brytdagen, redovisas be­ loppen som periodavgränsningsposter. Som periodavgräns­ ningsposter har belopp över 20 tkr bokförts. Skulderna har ta­ gits upp till det nominella värdet på bokslutsdagen. Lagret består av souvenirer, böcker och linoljefärgslikaren ”Kulturkulör”. Lagren av souvenirer har värderats till beräknat inköpsvärde för kuranta varor. Lager av linoljefärgslikaren har beräknats till försäljningsvärdet. Materiella och immateriella anskaffningar med en beräknad ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr, eller immateriella anläggningstillgångar till ett värde av minst 100 tkr, har redovisats som anläggnings­ tillgångar. På anskaffningsvärdet har linjär avskrivning gjorts utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas: Balanserad utveckling, rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Förbättringsutgifter på annans fastighet, SMT Maskiner, inventarier, installationer mm 3–5 år 20–40 år 3–10 år 3–30 år 3–7 år Övriga upplysningar Uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret redovisas i resultatredovisningen. Uppgifter om insynsråd och ledande befattningshavare enligt FÅB 7 kap2§ Ledning Ersättning utbetald under år 2015, tk Lars Amréus Knut Weibull Ledamöter i insynsrådet Ersättningen fördelas enligt följande Siv Holma Gunnar Wetterberg Karin Perers Anders Ekegren Annika Sjöberg Rani Kasapi Summa Styrelseuppdrag 2015 Lars Amréus Insynsrådet för Länsstyrelsen Gotland Knut Weibull Kommittén Svenska Unescorådet Gunnar Wetterberg Sveriges Radio AB Länsförsäkringar Liv AB Ackum & Wetterberg AB KK-stiftelsen Anders Ekegren Filmregion Stockholm-Mälardalen AB Annika Sjöberg Gullers Grupp AB Gullers Grupp Syd AB Sveriges Kommunikatörer AB PRECIS Service AB Karin Perers Skogsägarnas virkes AB 1 136 1 026 5 6 8 6 6 2 32 67 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård UO 14 01 004 ap 2 Lönebidrag och samhall m.m. UO 17 01 004 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Summa intäkter av anslag 2015 197 214 12 602 0 3 367 213 184 2014 203 213 11 878 961 2 338 218 390 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgiftsbelagd verksamhet Arkeologiska undersökningar – varav tjänsteexport Övrig avgiftsbelagd verksamhet Svensk Museitjänst Entrémedel Transportavgifter Butiksförsäljning vid besöksmål Övriga avgifter avgiftsbelagd verksamhet Sponsring Intäkter av avgifter enligt avgiftsförordningen (1992:191) – enligt 4§ Publikationer Konferenser/kurser Hyresintäkter Resurssamordning Övrigt – enligt 15§ Fotostatkopior Andra ersättningar Andra ersättningar Summa Differensen mellan 2014 och 2015 förklars av att den arkeologiska uppdragsverksamheten och fastighetsförvaltningen per den 1 januari 2015 har förts över till Statens historiska museer respektive Statens fastighetsverk. Samtliga avgiftsintäkter disponeras. 2015 2014 0 0 121 772 1 535 24 813 3 665 0 1 314 279 0 24 515 2 788 3 1 249 672 800 36 1 186 52 2 174 0 16 20 1 105 2 345 2 980 104 13 340 33 874 307 158 673 Not 3 Intäkter av bidrag Statliga myndigheter Mellanstatliga organ (EU-projekt) Icke statliga bidrag Summa intäkter av bidrag 2015 774 13 4 093 4 880 2014 2 468 23 7 075 9 566 Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto hos RGK Ränteintäkter avistalån hos RGK Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Räntesatsen har under större delen av 2015 varit negativ vilket har inneburit att lån har genererat ränteintäkter och positivt saldo på räntekontot har inneburit räntekostnader. 2015 0 222 24 246 2014 91 0 89 181 68 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier m.m. Övrigt Summa kostnad för personal 2014 utgjorde den arkeologiska uppdragsverksamhetens andel av personalkostnaderna 67 mnkr. Personalkostnaderna har minskat ytterligare 2015 till följd av fastighetsförvaltningens avskiljande samt minskningar inom det administrativa området. 2015 98 892 48 560 147 452 2014 149 463 77 282 226 745 Not 6 Övriga driftkostnader 2015 44 190 Driftskostnaderna, bortsett från överförd verksamhet, har ökat från 38,4 mnkr 2014 till 44,2 mnkr 2015. Ökningen beror främst på konsultkostnader vilka till största delen kan hänföras till satsningen på digital arkeologisk process. 2014 86 918 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader lån hos RGK Räntekostnader räntekonto hos RGK Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Räntesatsen har under större delen av 2015 varit negativ vilket har inneburit att positivt saldo på räntekontot har genererat räntekostnader samtidigt som lån hos Riksgälden resulterat i ränteintäkter. 2015 0 125 11 136 2014 621 0 62 683 Not 8 Lämnade bidrag Bidrag har fördelats från följande anslag: UO 14 01 004 ap 2 Lönebidrag och samhall m.m. Avser arbetsmarknadssatsningen Kulturarvslyftet. Kulturarvslyftet redovisas utförligt i en separat rapport. UO 17 01 004 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Se ytterligare info om bidragsfördelningen i tabell 1 samt tabell 2 (sid. 11). UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader Avser bidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet. UO 17 07 001 ap 2 Kulturarvs-IT Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturarvs-IT (sid. 48). UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturmiljövårdsanslaget (sid. 23). UO 17 07 002 ap 2 Bidrag till arbetslivsmuséer Se ytterligare info om bidragsfördelningen i avsnitt Kulturmiljövårdsanslaget (sid. 23). Summa lämnade bidrag 2015 2014 -24 -14 374 -4 500 -9 783 -224 070 -5 853 -258 604 -14 408 -15 334 -4 500 -9 950 -234 816 -5 975 -284 984 Not 9 Årets kapitalförändring Avskrivning av invärderaderade anläggningstillgångar Avskrivning av tidigare anslagsfinansierade tillgångar Resultat av arkeologisk uppdragsverksamhet Resultat av butiksförsäljning besöksmål Resultat Svensk Museitjänst Avsättning ränta donationskapital Korrigering avsättning trygghetsmedel 2013 Årets kapitalförändring 2015 0 -1 726 0 389 2 355 7 17 1 042 2014 -871 -1 726 -966 -64 1 056 -2 0 -2 573 69 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Noter till balansräkningen Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Nedskrivning pågående anl. Årets utrangeringar Överfört till annan myndighet Anskaffningsvärde UB IB ack. avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Överfört till annan myndighet Ack. avskrivningar UB Bokfört värde balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Årets utrangeringar Ack. avskrivningar UB Bokfört värde rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar De immateriella anläggningstillgångarnas bokförda värde som hörde till den arkeologiska uppdrags­ verksamheten uppgick vid förra årsskiftet till ca 6,5 mnkr vilka har förts över till Statens historiska museer. Under 2015 har arbetet påbörjats med de informationssystem som utvecklas inom ramen för digital arkeologisk process. 2015-12-31 2014-12-31 40 079 7 025 0 0 -7 978 39 126 -28 441 -2 917 0 1 439 -29 919 9 207 45 780 582 -194 -6 090 0 40 079 -30 000 -4 501 6 090 0 -28 411 11 639 20 115 1 036 -7 918 13 233 -17 039 -1 515 7 802 -10 751 2 482 11 689 19 771 344 0 20 115 -14 884 -1 669 -485 0 -17 038 3 077 14 716 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överfört till annan myndighet Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Överfört till annan myndighet Ack avskrivningar UB Summa byggnader, mark och annan fast egendom Det bokförda värdet för samtliga anläggningstillgångar inom anläggningsgruppen har förts över till Statens fastighetsverk. 2015-12-31 2014-12-31 67 569 0 -67 569 0 -36 749 0 36 749 0 0 64 948 2 622 0 67 570 -34 471 -2 278 0 -36 749 30 821 70 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Överfört till annan myndighet Anskaffningsvärde UB IB ack. avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Överfört till annan myndighet Ack. avskrivningar UB Bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Överfört till annan myndighet Anskaffningsvärde UB IB ack. avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Överfört till annan myndighet Ack. avskrivningar UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer mm Pågående nyanläggningar IB anskaffningsvärde Arets anskaffning Överfört till annan myndighet Anskaffningsvärde UB Bokfört värde Summa materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar till ett bokfört värde om 35,6 mnkr kopplade till fastighets­ förvaltningen har förts över till Statens fastighetsverk. Till Statens historiska museer har materiella anläggningstillgångar till ett värde om ca 900 tkr kopplade till den arkeologiska uppdrags­ verksamheten förts över. 2015-12-31 2014-12-31 86 064 904 -437 -29 86 531 -22 713 -3 816 436 27 -26 093 60 438 86 570 506 0 0 86 064 -18 690 -4 023 -22 713 63 351 95 027 1 376 -18 309 -12 036 66 057 -76 878 -4 206 18 302 6 470 -56 311 9 746 98 864 3 086 -6 923 95 027 -70 090 -6 080 -708 0 -76 878 17 943 91 13 -91 13 13 70 198 0 91 0 91 91 112 412 Not 12 Varulager m.m. Varulager Varulagret består av varor till butiksförsäljningen vid besöksmålen Gamla Uppsala museum och Glimmingehus samt lager av linoljefärgslikaren ”Kulturkulör”. 2015-12-31 269 2014-12-31 456 71 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Not 13 Periodavgränsningsposter - fordringar Förutbetalda kostnader Förutbetalda kostnader Hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Fordringar projekt RAÄ exkl. UV Summa Upplupna intäkter Projektfordringar UV Övriga upplupna intäkter Summa Summa periodavgränsningsposter – fordringar Differensen mellan 2015 och 2014 utgörs av upplupna projektfordringar inom den arkeologiska uppdragsverksamheten. Dessa har överförts till Statens historiska museer. 2015-12-31 2014-12-31 10 319 1 774 12 093 10 175 1 533 11 708 29 29 603 603 0 224 224 12 346 19 513 0 19 513 31 824 Not 14 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (bidrag) Medel hänförbara till transfereringar mm som betalts från icke räntebärande flöde (utbetalningar) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag utgifter Anslagsmedel som tillförs räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat under året enligt undantagsregeln Fordran avs. semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Totalt avräkning med statsverket 2015-12-31 2014-12-31 0 0 0 0 0 0 0 0 2 782 248 177 -251 617 -658 3 739 268 039 -268 996 2 782 989 227 582 -231 360 0 -2 789 2 259 233 505 -234 909 133 989 1 222 -162 1 060 1 857 -635 1 222 0 508 -252 126 251 617 0 0 -2 388 0 1 992 -270 987 268 996 0 0 4 992 72 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Not 15 Kassa och bank Behållning på Räntekonto Kassa Bank Summa Den arkeologiska uppdragsverksamhetens ackumulerade underskott belastade innan överföringen till Statens historiska museer räntekontot. På räntekontot finns sedan många år stora oförbrukade bidragsintäkter vilka förklarar det stora positiva saldot. 2015-12-31 54 592 34 54 626 2014-12-31 24 434 26 24 460 Not 16 Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet Balanserad kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet Statskapital, utan avkastningskrav Donations­ kapital Kapital­ förändring enligt RR Summa Föregående års UB Rättelser Ingående balans Föregående års kapitalförändring Anskaffn./avyttr. kulturtillgångar Anskaffning anslagsfinansierade anl. Överföring av verksamhet Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans Specifikation av balanserad kaptialförändring 4 422 4 422 -1 726 30 5 651 291 291 -2 -71 884 -71 884 991 2 433 2 433 -8 71 -2 573 -2 573 2 573 52 654 -1 524 1 042 -67 311 0 -67 311 965 30 5 651 51 130 1 042 58 819 -8 493 3 956 8 378 -2 288 53 645 -18 239 -2 395 38 3 615 1 042 Föregående års Avgiftsfinansierad verksamhet Arkeologisk uppdragsverksamhet Museitjänster Butiksförsäljning besöksmål Totalt IB 2015 kaptialförändring -52 654 -18 227 -1 004 -71 884 1 056 -64 991 Justering 52 654 0 0 52 654 UB 2015 0 -17 171 -1 068 -18 239 Föregående års Anslagsfinansierad verksamhet Invärderade anläggningstillgångar Källströms donation, disponibel del Ej avräknade kompetensmedel 2013 Totalt IB 2015 kaptialförändring 2 395 55 -17 2 433 -871 0 0 -871 Justering -1 524 0 0 -1 524 UB 2015 0 55 -17 38 73 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Not 17 Avsättningar Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Ingående avsättning som förts över till Statens historiska museer Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning – Varav särskild löneskatt – Kortfristig del av utgående avsättning Övriga avsättningar Avsättning lönekostnader avseende personal i omställning Ingående avsättning Ingående avsättning som förts över till Statens historiska museer – årets förändring – utgående avsättning – Kortfristig del av utgående avsättning Engångspremier särskild pensionsersättning – årets förändring – utgående avsättning – Kortfristig del av utgående avsättning Avsättning för särskild kompetensutveckling Ingående avsättning Ingående avsättning som förts över till Statens historiska museer – årets förändring – utgående avsättning – Kortfristig del av utgående avsättning Summa 2015-12-31 2014-12-31 4 175 -1 924 -706 1 540 301 553 0 0 727 -2 257 4 175 815 1 530 2 952 -474 -1 948 531 531 130 1 993 1 993 1 809 -851 -326 632 0 4 697 1 150 0 1 802 2 952 2 584 1 864 1 864 0 3 180 -1 371 1 809 0 10 800 Not 18 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Låneram enligt 20§ lag (1996:1059) om statsbudgeten Ingående skuld Upptagna lån under året Amorteringar Överföring till annan myndighet vid verksamhetsövergång Utgående låneskuld Räntekontokredit i riksgäldskontoret Beviljad kreditram Utgående skuld Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskuld statliga Övriga skulder, statliga Summa kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskuld övriga Övriga kortfristiga skulder Summa skulder m.m. Lånebehovet hos Riksgäldskontoret har minskat till följd av att den arkeologiska uppdragsverksamheten samt fastighetsförvaltningen har förts över till Statens historiska museer samt Statens fastighetsverk. 2015-12-31 2014-12-31 147 000 124 471 3 301 -12 434 -41 458 73 879 155 000 131 864 8 296 -15 689 0 124 470 45 000 0 30 000 0 6 845 3 100 9 945 11 436 2 539 97 799 6 921 5 962 12 882 14 016 3 665 155 034 74 Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2015 | Finansiell redovisning Not 19 Periodavgränsningsposter - skulder Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter Upplupna löner inkl. sociala avgifter Övrigt Summa Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag statliga Förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall: - inom tre månader - mer än tre månader till ett år - mer än ett år till tre år - mer än om tre år Oförbrukade bidrag utomstatliga - varav donationer Summa Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter UV:s projekt övriga projekt Förutbetalda intäkter UV:s projekt statl. projekt Befarade projektunderskott UV Förutbetalda hyresintäkter statliga Förutbetalda hyresintäkter utomstatliga Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga Summa Summa periodavgränsningsposter - skulder Inom den arkeologiska uppdragsverksamheten fanns stora poster med förutbetalda intäkter vilka förts över till Statens historiska museer. Ökningen av upplupna löner hänförs till beslut om avgångsvederlag. 2015-12-31 2014-12-31 6 894 1 286 797 8 978 10 347 575 1 379 12 301 39 726 38 579 1 514 100 38 112 5 945 5 198 45 672 367 100 38 112 6 692 5 184 45 271 0 0 0 3 435 2 382 74 5 891 60 540 7 917 37 080 559 3 382 2 345 0 51 283 108 855 75 Jag bedömer att Riksantikvarieämbetet utifrån givna resurser och genom att genomföra de prestationer som redovisas i huvudsak har nått målen för 2015. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resul­ tat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm 2016-02-15 Lars Amréus riksantikvarie 76 Q. d.e SWEDISH NATIONAL HERl.!AGE BOARD \J RIKSANTIKVARIEAMBETET