Forum för klimat och kulturarv Konferensrapport 21–22 oktober 2015, Uppsala Riksantikvarieämbetet 2016 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Foto: Riksantikvarieämbetet, där inget annat anges. Upphovsrätt enligt Creative Commons licens CC BY. www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/ Innehåll Inledning 5 Lars Amréus, Kulturarv i dagens klimat 6 Markku Rummukainen, Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden 8 Åsa Sjöström, Data, fakta och scenarier – vad händer med klimatet? 9 Helen Simonsson & Per Lindqvist, Klimatförändringar och hotet mot kulturarvet 9 Therese Sonehag, Handlingsplaner för klimat och kulturarv 10 Karin Gustavsson, Regionala handlingsplaner för klimat anpassning – länsstyrelsernas 11 arbete Jan Melander, Kulturarv klimat och kommunalt ansvar 12 Suzanne Pluntke & Anna Gäderlund, Boverkets arbete med kulturarv respektive klimat 13 Dennis Axelsson, Bebyggelseinventering i Halland – ett kunskapsunderlag med många 14 användningsområden Vicky Wenander, Byggnadsvårdens utmaningar när klimatet förändras 15 Erica Bloom, Mikroorganismer och kulturarv – nya risker och förebyggande åtgärder 16 Eva Ernfridsson, Mikroorganismer på kulturhistorisk sten utomhus 16 Per Rosander, Kemikalier i byggsammanhang – ökat skydd eller hot mot kulturarvet? 17 Cecilia Alfredsson, Översvämningsdirektivet, vad är det? 18 Karl-Oskar Erlandsson & Samuel Karlström, Blekinges kulturmiljöer och översvämning 18 till följd av ett förändrat klimat – Identifiera, prioritera och skydda Marte Boro, Utveckling av god kulturmiljöförvaltning i ett förändrat klimat 19 Leif Sandahl, Hur påverkar skogsbrandsrisken kulturarvet? 20 Johan Stråhle, Skogsbranden i Västmanland och kyrkorna 21 Tomas Brandt & Henrik Zedig, Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige – Regional 22 översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet i Västra Götalands och Hal lands län, presentation av pågående arbete Gustav Wallheden, Kris, kulturmiljö och klimathot i Dalarna – detta har hänt 23 Sune Lindkvist, Anpassning till ett förändrat klimat i en snävare kostym 23 Kristian Schoning, Geologiska faktorer och klimatanpassning. Vad ska vi titta efter? 24 Philip Buckland, Paleoklimatforskning: metodik – med internationella utblickar och exem- 25 pel på databaser/nätverk Pär Jonsson, Historiska flygbilder – en tidsmaskin som hjälper oss att se bakåt i tiden! 25 Anna-Lena Nilsson, Arkivsamlingar, finns det något nytt i dem? Gammal information ger 26 nytt perspektiv på miljön Erik Glaas, Att visualisera klimateffekter och anpassningsalternativ för byggander 27 Bilaga 1: Program för konferensen Forum för klimat och kulturarv 28 Bilaga 2: Ett urval användbara länkar 31 ­ Förord Riksantikvarieämbetet har under de senaste åren arbetat med klimat och kulturarv och tog under 2015 fram en handlingsplan för klimatanpassning, energieffektivise­ ring och kulturarv. Från kulturarvssektorn har det funnits en önskan om att lära sig mer om klimatförändringar, samt att få tillgång till en arena för samarbete om dessa frågor. Under 2014 anordnades därför en workshop för länsstyrelsernas kulturmil­ jöhandläggare och klimatanpassningssamordnare. Deltagarna kom då med en rad förslag till aktiviter för att tillgodose deras behov. Ett av förslagen var ett årligt fo­ rum för klimat och kulturarv. 21-22 oktober 2015 anordnades Forum för klimat och kulturarv i Uppsala. Syftet med forumet var att skapa förståelse för klimatförändringar inom kulturvårdssek­ torn och vice versa. Målgruppen var yrkesverksamma som arbetar med kulturmiljö, klimatanpassning, samhällsbyggnad- och planering samt beredskapssamordning.Vi vände oss till så väl handläggare på myndigheter, länsstyrelser, kommuner och i privat sektor som fastighetsförvaltare av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som t.ex. Statens Fastighetsverk och Svenska kyrkan. Programmet för forumet utarbetades av en programgrupp med medlemmar från Boverket, Länsstyrelserna i Blekinge och Uppsala, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SMHI. Programmet för dagarna var brett, med många korta inlägg. Utvärderingen av forumet visade på att frågan är angelägen och att det finns ett behov av lära sig mer om konkreta åtgärder. Vi hoppas att seminariet har inspirerat till fortsatt arbete med klimat och kul­ turarv, samt att kontakter knöts för att lära av varandra. Denna rapport kan för­ hoppningsvis ge en bra tillbakablick på de presentationer som hölls under dagarna. Nedan följer en sammanställning av abstracts från presentationerna. Du hittar även presentationerna på Kulturvårdsforum (se länk i slutet av rapporten). Arbetsgruppen för Forum för klimat och kulturarv har bestått av: Erika Hed- hammar, Stefan Lindgren, Per Lindqvist, Helen Simonsson och Therese Sonehag från Riksantikvarieämbetet. Stort tack till de som har medverkat i referensgruppen för programmet. De har entusiastiskt bidragit med många goda idéer och kontakter för programmet, samt deltagit med egna presentationer under forumet. Dessa är: Anna Gäderlund och Suzanne Pluntke, Boverket Karin Gustavsson, Länsstyrelsen i Uppsala län Karl-Oskar Erlandsson, Länsstyrelsen i Blekinge Cecilia Alfredsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kerstin Konitzer, SMHI Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 5 Kulturarv i dagens klimat Lars Amréus, Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets övergripande mål är att arbeta för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas för att vara angeläget och tillgängligt för alla. Riks­ antikvarieämbetet verkar för att kulturvärden ska tas till vara och bidra till ett håll­ bart samhälle med goda livsmiljöer. Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan. Det handlar om exempelvis lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick och kunskaper. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Många olika myndigheter, organisationer och andra aktörer är verksamma inom kulturmiljöarbe­ tet; bland andra Riksantikvarieämbetet, länsstyrel­ ser, regionala och kommunala museer, kommuner, privata företag samt aktörer inom civilsamhället, till exempel hembygdsföreningar. Kulturmiljön avser hela den av människor på­ verkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och akti­ viteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgrän­ sas till att omfatta en enskild anläggning eller läm­ ning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kul­ turmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kultur­ arvet. Genom kulturmiljölagen skyddas i Sverige drygt 3 000 kyrkor och ca 2 200 en­ skilda byggnadsminnen (dessa består av anläggningar och miljöer med ca 13 000 byggnader). Dessutom tillkommer 260 statliga byggnadsminnen som skyddas ge­ nom förordningen för statliga byggnadsminnen. Detta är en liten del av det totala byggnadsbeståndet i Sverige. Kulturarvet skyddas även i plan- och bygglagen (PBL) och genom riksintressen för kulturmiljövården som regleras i miljöbalken, vilket gör att omfattningen av byggnader med någon form av kulturhistoriskt skydd är betydligt större. Till detta kommer alla fornlämningar som skyddas genom kultur­ miljölagen. I Sverige finns även femton världsarv. Genom att arbeta med bevarande och ta hand om det redan existerande bidrar kulturarvsarbetet till ett hållbart samhälle. Detta görs genom att till exempel hitta en ny användning för befintliga byggnader och anläggningar och genom återbruk av Foto: Jonas Widhe (CC BY-NC-SA) Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 6 föremål. Kulturarv är kunskapsbärare av vad som är hållbara material och som går att vårda och underhålla. Att använda sig av den kunskapen är att ta miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvar. Klimatet har alltid förändrats, men det går snabbare nu och får större konse­ kvenser. Många material slits och bryts ner snabbare. Detta i kombination med eftersatt underhåll, tomma hus och kyrkor gör att kulturmiljöer blir extra utsatta för klimatpåverkan. Kulturmiljövården har en lång erfarenhet av traditionella material och tekniker för underhåll av byggnader. Det som kan komma att bli avgörande för byggnaders långsiktiga bevarande är goda vård- och underhållsplaner, regelbundna och tätare intervaller i observation, besiktning, underhåll och tillsyn. Beredskap måste finnas både för långsamma och snabba skadeförlopp. Regelbundet underhåll, beprövade material och metoder, som man vet fungerar väl ihop, är i många fall ändamålsenliga för att möta klimatförändringarna. Klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet är ett omfattande och komplext område. För att hantera de utmaningar som vi ställs inför krävs samverkan. Riksan­ tikvarieämbetet har tagit fram en handlingsplan för arbete med klimat och kulturarv. Handlingsplanen tar bland annat upp vikten av samarbete, fördelning av roller och ansvar för dessa frågor. Riksantikvarieämbetet arbetar med klimatanpassning till­ sammans med flera organisationer och myndigheter genom Klimatanpassningspor­ talen som drivs av SMHI. Samarbete mellan de nordiska länderna är viktigt, då vi har liknade förutsättningar, både vad gäller klimatutmaningar och kulturarv. Länsstyrelser och kommuner har ett stort ansvar för både kulturmiljö- och kli­ matanpassningsfrågor. Vid kommunal planering är det viktigt att båda dessa frågor finns med. Syftet med detta forum är att inspirera till samverkan om frågor som berör klimat och kulturarv. Regeringen förbereder nu en omfattande kulturarvsproposition, till vilken Riks­ antikvarieämbetet lämnar många olika underlag. Sannolikt kommer propositionen även att beröra frågor om klimat och kulturarv, där kulturmiljöarbetet både står inför stora utmaningar, men samtidigt kan bidra med lösningar, bland annat genom kunskap om hållbart byggande, material och hantverk. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 7 Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Markku Rummukainen, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Vilket klimat vi har spelar stor roll för samhället, och dess utveckling. Hur vi odlar, bor, klär oss, planerar och bygger påverkas av temperatur, nederbörd, torka, före­ komsten av olika typer av extrema väderhändelser, snötäcke och så vidare. Även om det moderna samhällets utveckling har minskat vår sårbarhet för vädrets och klimatets variationer och förändringar, kommer den globala uppvärmningens följder att utsätta oss för utmaningar, inklusive kulturarvet. Det befintliga kulturarvet kommer att utsättas för mildare vintrar och varmare somrar, generellt mer nederbörd och förändrad havsnivå. Det ställer krav på kunskap om eventuella konsekvenser, och agerande när det bedöms behövas. Samhällets omvandling till fossilfritt för att minska den mänskliga klimatpåverkan handlar bland annat om bioekonomi, sol och vindkraft, samt troligen koldioxidav­ skiljning och lagring. Det har följder för hur landskapet används, och för planering och utnyttjandet av den bebyggda miljön. Gamla lösningar avvecklas och nya kom­ mer till. Det historiska kulturarvet kan hamna i kläm samtidigt som nya – fram­ tidens – kulturarv uppstår längs kusterna, i den bebyggda miljön, jordbrukslandskapet, med mera. Jämfört med tidigare perioder har vi samtidigt möjligheten att mer genomgå­ ende än förr planera och förutse alternativa beslut, handlingsvägar och deras kon­ sekvenser inför framtiden. Vilka klimatambitioner vi sätter, vilka anpassningar till klimatförändringar vi genomför och hur vi omvandlar samhället till klimatneutralt har betydelse för förutsättningarna för att bevara kulturarvet genom tiderna. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 8 Data, fakta och scenarier – vad händer med klimatet? Åsa Sjöström, SMHI I Sverige beräknas årsmedeltemperaturen öka med mellan 2 och 7 grader fram till år 2100. Kraftiga skyfall kommer också att bli vanligare. Ett klimat i förändring gör oss såbara idag och i framtiden och påverkar hela samhället. Riskerna med ett för­ ändrat klimat kan vara både omedelbara och tydligt iakttagbara som t.ex. översväm­ ningar och ökad risk för rask och skred eller för skogsbränder, men även långsamma och svåra att identifiera som mögel och skadedjur. De långsamma effekterna kräver systematisk övervakning för att upptäckas i tid. Många av riskerna för kulturarvet med ett förändrat klimat finns redan i dag, men kan komma att bli mer vanliga eller få större konsekvenser, dessutom samverkar de med varandra. Förebyggande arbete som riskanalyser, övervakning och underhåll är viktigt för att undvika och mildra skador för kulturarv. Klimatförändringar och hotet mot kulturarvet Helen Simonsson & Per Lindqvist, Riksantikvarieämbetet Vi vet att vatten är den stora skadegöraren. SMHI förutspår bland annat mer fukt och fler skyfall än vad vi hitintills varit vana vid. Då bör vi underhålla och besiktiga våra kulturmiljöer och byggnader oftare så att de klarar väta i alla dess former. De klimatrelateradeskadorna är inte nya, vi har sett dem förr. Det nya är att ska­ detyperna kan bli mer frekventa och komma att förflytta sig inom landet. Skador som röta, mögel, påväxt, skadedjur, salt- och frostsprängningar, korrosion m.m. kan dyka upp på platser som inte har haft den typen av problem tidigare. Vi kan även komma att se fler indirekta skador på byggnader, fornlämningar, landskap och andra kulturmiljöer som en följd av andras klimatåtgärder om vi inte samarbetar över yrkes- och intresseområdena. Exempel på indirekta skador kan vara ökade körskador i skog och mark, ändrade växter i landskapet eller andra åtgär­ der som förvanskar kulturhistoriska värden i känsliga miljöer. Vi har ett rikt och omfattande kulturarv som är skyddat i lag, ca 15 000 skyddade byggnader och ungefär 7 procent av landets yta består av kulturlandskap och arkeo­ logiska lämningar. Utöver dessa kända eller dokumenterade kulturhistoriska objekt finns många fler miljöer av högt värde som ännu saknar skydd, är dåligt dokumen­ terade eller inte är utpekade i nationella register. Med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) och genom att kombinera digitala klimatdata och kulturarvsdata kan man hitta framtida problemområden och miljöer som antingen redan är eller som i framtiden kan komma att bli extra utsatta för t.ex. översvämningar, igenväxning eller ökad nederbörd. Genom att kombinera Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 9 datakällor får vi ett viktigt verktyg för resursplanering. De resurser vi har inom kulturmiljövården ska räcka till både planerat underhåll och till oförutsedda, akuta insatser. Vi behöver gå från att arbeta reaktivt till ett preventivt arbetssätt där kulturmiljövården ligger steget före, vilket sparar pengar i längden. Redan idag vet vi vad som behöver göras. Vi behöver sammanställa och digitali­ sera relevant material som visar var vi har värdefulla kulturmiljöer. Vi måste ha en nationell överblick som sedan kan brytas ned till regional och lokal nivå. Vi måste identifiera var de största riskerna och hoten finns och prioritera bland dessa kultur- arvsobjekt och bland åtgärderna. Vi måste synliggöra kulturarvet så att inte indirek­ ta skador uppstår från klimatanpassningsåtgärder som görs inom andra samhälls­ sektorer. Vi behöver arbeta tvärsektoriellt. Mer samverkan och samarbete behövs! Handlingsplaner för klimat och kulturarv Therese Sonehag, Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har, som nationell myndighet med ansvar för frågor kring kulturmiljö och kulturarv, tagit fram en handlingsplan 2015–2017 för arbetet med energieffektivisering och klimatanpassning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Handlingsplanen är en ambition att bidra till globala och nationella mål om klimat och kulturmiljö. I samarbete och samverkan önskar myndigheten verka för att andra aktörer ska bidra till att de nationella målen för kulturmiljöarbetet uppfylls, att kulturmiljö­ perspektivet är integrerat i samhällsplaneringen och att förutsättningar finns för god förvaltning av kulturlandskap, kulturmiljöer och kulturföremål. Målgruppen för planen och aktiviteterna är myndigheter, professionella förvaltare och även kom­ muner ses som en viktig målgrupp. Planen innehåller ett 15-tal aktiviteter som kan grupperas utifrån: • Samordning och dialog – t.ex. ett årligt Forum för klimat och kulturarv som är en arena där föreläsare bjuds in och belyser temat både från kulturvården men också andra samhällsområden och lyfta goda exempel. Det finns också ett nätverk som samlas kring Forumet. • Regler och styrning – en utvärdering utifrån klimataspekten ska genomför­ as av myndighetens egna styrmedel i form av riktlinjer och bidrag. I dialog med andra myndigheter diskuteras styrmedel inom andra samhällsområden för att identifiera målkonflikter och hitta lösningar och anpassningar för att överbygga dessa hinder. Utvärderingen kan leda till informationsblad, väg­ ledningar o. dyl. • Forskning och utveckling – det behövs mer kunskap om klimatanpass­ ning och energieffektivisering i kul¬turhistoriskt värdefull bebyggelse. Kulturarvsinformation behöver utvecklas men också medvetandet om kulturmiljöerna behöver stärkas i all fysisk planering och beredskapsarbete, inventeringar och andra tydliggöranden i planeringsunderlag. Forskning om att hitta effektiva styrmedel och hur målkonflikter kan hanteras, samt bättre underlag för förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är prioriterat. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 10 Som bakgrund till arbetet sedan 2010 fram till 2013, ligger det nordiska projek­ tet Climate Change and Cultural Heritage in the Nordic Countries samt ett antal förstudier. Under 2014 medverkade myndigheten i SMHI: s regeringsuppdrag – Kontroll­ station 2015 En färdplan mot klimatanpassning av samhället som innehåller ett 90-tal förslag på åtgärder från regeringsnivå till kommunal nivå. Förslagen som berör kulturmiljöarbetet handlar om att ta fram vägledning, ge stöd i beslutsproces­ ser och vidareutveckla metoder om riskbedömningar och om värdering och urval. Förebyggande förvaltning för att begränsa klimatpåverkan och anpassa kulturarv till ett förändrat klimat behöver utvecklas t.ex. genom vård- och underhållsplanering Regionala handlingsplaner för klimat anpassning – länsstyrelsernas arbete Karin Gustavsson, Länsstyrelsen Uppsala län De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till globala kli­ matförändringar. Dessa förändringar märks även i Sveriges klimat och det kommer att bli varmare under alla årstider, framförallt på vintern. Dessutom förväntas extre­ ma väderhändelser bli vanligare och mer omfattande. Detta gäller främst nederbörd där intensivare regn blir vanligare. Förändringarna i klimatet kommer att variera regionalt, men generellt kan man säga att det blir varmare, den nederbörd som kom­ mer faller oftare som regn och kraftigast uppvärmning sker i landets norra delar. Kulturmiljöer är starkt beroende av klimatologiska förutsättningar. Väder, vind och nederbörd påverkar byggnader på olika sätt. Kulturmiljöer kan påverkas av både klimatförändringen i sig men även av anpassningsåtgärder som genomförs med an­ ledning av det förändrade klimatet. Klimatförändringen kan komma att få en effekt på nedbrytningstakten av vårt kulturarv då kulturmiljöer är anpassade till dagens Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 11 klimatförhållanden kan bli svårare att bevara på samma sätt som tidigare. Det är viktigt att samverka kring hur ett klimatanpassningsarbete för att bevara kulturarvet kan utföras utan att kulturhistoriska värden går förlorade. Alla länssty­ relser tog under 2014 fram Regionala handlingsplaner för klimatanpassning. I Upp­ sala läns handlingsplan har vi valt att ha kulturmiljö som ett av fem fokusområden. Broschyren Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader – anpassning genom förebyggande underhåll är ett steg på vägen för att både öka och sprida kunskapen om klimatanpassning kopplat till kulturmiljö. Värmlands län tog fram förlagan till den broschyr som länsstyrelserna nu tillsammans tagit fram en nationell variant av. Broschyren kommer att offentliggöras i samband med konferensen. Kulturarv klimat och kommunalt ansvar Jan Melander, Västersås stad Klimatets påverkan på kulturarvet är generellt för Sveriges kommuner antagligen en ny frågeställning. Klimatdiskussionen har vanligen förts på ett mer övergripande plan och lokalt vanligen inriktats på mer handfasta pro­ blem såsom akuta översvämningar. Översvämningar är inte det enda scenario som kan innebära ett hot. Skyfall, ökad luftfuktighet, starka vindar, ändrad insektsfauna är exempel på andra faktorer som kan påverka kulturarvet negativt. I Västerås pågår ett arbete för att kartlägga vilka ris­ ker som klimatförändringar kan innebära för kommunen som helhet. Utredningen är en del av det löpande arbetet med att förverkliga stadens översiktsplan. Som ett steg i klimatarbetet är ett klimatanpassningsprogram framta­ get. Urspunget är att analysera klimatpåverkan på allt som kommunen enligt lagstiftning har ansvar för.Till detta har staden sedan lagt andra aspekter på klimatpåverkan, däri­ bland kulturarv. Till klimatanpassningsplanen finns en åtgärdslista där olika typer av utredningar, som är nödvändiga, förtecknats. Avsikten är att utredningarna ska leda till konkreta åtgär­ der där de olika nämnderna har ett huvudansvar. De ger även ett underlag för framtida budgethantering, då man kan förutsätta att åtgärderna kommer att medföra kostna­ der. Avsikten är dock att förebyggande kostnader ska vara avsevärt lägre än kostnader för räddningsaktioner efter in­ träffad händelse. Västerås Kulturnämnds fokus i klimatfrågan ligger på fyra huvudområden – stadsarkivet, biblioteket, friluftsmu­ seets byggnader och museernas föremålsbestånd. Vidare kommer tänkbara konsekvenser för kulturhistoriskt vär- Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 12 defulla byggnader och kulturmiljöer att analyseras. Staden kan redan se negativa förändringar i kulturarvet som med största san­ nolikhet är orsakade av klimatförändringen. Fukt medför alg och mögelangrepp på friluftsmuseets byggnader. Insekter som trivs i fuktigare miljöer angriper föremål och skyfall utgör en risk för skador på lokaler. Primärt ansvarar staden för sin egendom, men kommunen som organisation bör ha kunskaper som exempelvis ger möjlighet till råd om hur man kan förebygga ska­ dor på kulturarv ägt av andra. Boverkets arbete med kulturarv respektive klimat Suzanne Pluntke & Anna Gäderlund, Boverket Boverket har ansvar för Plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Ett av de viktigaste syftena med PBL är att främja en hållbar utveckling för såväl dagens som framti­ dens medborgare. Då lagen utgår från en kommuns geografiska avgränsning omfat­ tas både det vardagliga och det värdefulla, d.v.s. PBL är den lagstiftning som har störst påverkan på vad som planeras, byggs och förvaltas i vårt land. Boverkets kulturmiljöuppdrag är därför brett. Arbetet med PBL - exempelvis vägledningar, allmänna råd och uppföljning – är en viktig arbetsuppgift, men kul­ turmiljökopplingar finns även till miljömålsarbete, instruktion och skilda regerings­ uppdrag. Boverket ingår ofta i Riksantikvarieämbetets referensgrupper. Den externa samverkan är bred och omfattar en mängd frågor, exempelvis sociokulturella per­ spektiv i hållbar stadsutveckling och energieffektivisering. Även internationella ut­ blickar görs. Att anpassa samhället till förväntade klimatförändringar samt att minska vår kli­ matpåverkan är en stor utmaning. Klimataspekterna är en av många planeringsför­ utsättningar som kommunen vid sin planläggning enligt PBL ska ta hänsyn till. Då detta är en sektorsövergripande fråga jobbar Boverket ofta tillsammans med andra, bland annat genom att ingå i myndighetsnätverk och expertgrupper eller genom att delta i andra myndigheters regeringsuppdrag. Boverket tar just nu fram en digital utbildning om klimatanpassning utifrån PBL. Programpunkten vill ge en snabb inblick i Boverkets arbete med kulturarv res­ pektive klimat. Suzanne Pluntke arbetar som bebyggelseantikvarie på Boverket, ofta med fokus på stadsutvecklingsfrågor. Anna Gäderlund är planarkitekt och jobbar främst inom fältet hälsa och säkerhet kopplat till PBL, med fokus på buller och klimatanpassning. http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/ http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/ Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 13 Bebyggelseinventering i Halland – ett kunskapsunderlag med många användningsområden Dennis Axelsson, Kulturmiljö Halland Kulturmiljö Halland har tillsammans med Länsstyrelsen i Halland och de halländ­ ska kommunerna genomfört en inventering av all bebyggelse i länet i syfte att iden­ tifiera byggnadernas kulturhistoriska värden. Av länets cirka 130 000 byggnader har lite drygt 10 000 bedömts ha ett kulturhistoriskt värde. Denna inventering, vilken ursprungligen var tänkt som ett led i att uppfylla miljömålet God bebyggd miljö samt att användas som under­ lag i fysisk planering, har visat sig användbart också för en mängd andra ändamål. I arbetet med att ta fram en översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet i Västra Götalands och Hallands län har inven­ teringen ingått som ett användbart underlag. Vid analys av samhällskonsekvenser för kli­ matrelaterad miljöpåverkan kan monetär vär­ dering av kulturarvet vara intressant. Med hjälp av inventeringen har Kulturmiljö Halland un­ dersökt vilken effekt en byggnads kulturhisto­ riska värde har på dess ekonomiska värde. Ge­ nom att granska 43 000 överlåtelser av småhus har vi kommit fram till resultat som visar att människor faktiskt betalar mer för byggnader med kulturhistoriska kvaliteter. Vi har också undersökt hur människor ser på de kulturhistoriska värdena i sina byggnader. 1 000 personer ingick i studien och resultaten visar att de kulturhistoriska vär­ dena betraktas som en tillgång. En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de säger sig vara beredda att betala mer för en byggnad där dessa är bevarade. Undersökningarna visar att många människor anser att de kulturhistoriska vär­ dena är väldigt viktiga, och att de också går att översätta i pengar. Detta är intressant för enskilda fastighetsägare som vill bibehålla och öka värdet i sina byggnader, men framförallt är det en viktig signal till politiker och beslutsfattare om att arbeta för att kulturmiljöer tas tillvara och utnyttjas som den samhällsresurs de är. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 14 Byggnadsvårdens utmaningar när klimatet förändras Vicky Wenander, Svenska byggnadsvårdsföreningen Klimatet på jorden kommer enligt forskarna att förändras, i värsta fall radikalt. I Sverige innebär det att det blir varmare och fuktigare samt att havsnivån höjs, men bortsett från de områden som hamnar under vatten kommer landet fortfarande att vara beboeligt. I andra delar av världen kommer påverkan att bli betydligt mer omfattande. Stora områden riskerar att bli obeboeliga, vilket leder till folkomflytt­ ningar och kanske även till svåra konflikter. Det är hög tid att fundera över vad det kommer att innebära för byggnadsvården, i närtid och på sikt. Den höjda medeltemperaturen kommer att leda till att råvaror, som idag är själv­ klara för byggnadsvården, försvinner. Granen kan dra sig tillbaka från södra Sverige och det kan bli svårt att odla lin. Kanske blir det omöjligt att hålla delar av det gröna kulturarvet vid liv. De varmare vintrarna kommer att leda till att fler typer av skade­ insekter trivs allt bättre i allt större delar av landet. Är vi förberedda på termiternas intåg? Den ökande nederbörden och den höjda luftfuktigheten kommer att ge fler svamp- och mögelangrepp. För att motverka det behöver vi sörja för bättre luftom­ sättning i och intill byggnadskonstruktioner och kanske behöver vi byta ut alltför fuktkänsliga material. Hur ska vi lösa det på den befintliga bebyggelsens villkor? Kanske behöver vi, på grund av den höjda medeltemperaturen, samtidigt omvärdera vår syn på tätning och värmeisolering? Det myckna regnandet kommer att ge översvämningar och jordskred. Finns det realistiska metoder för att motverka skador på bebyggelsen eller ska vi flytta värde­ fulla byggnader i förebyggande syfte? Samma frågeställning gäller för områden där havsnivån kommer att stiga. Ska vi flytta några få objekt, i Artur Hazelius anda, och dokumentera och riva resten eller ska vi låta bebyggelsen stå kvar och invänta att havet successivt slukar det människan skapat? Med stora klimatförändringar följer konflikter mellan människor, inte sällan med tillhörande våldsyttringar. Hur värnar vi bebyggelsearvet i en krigssituation? Vilka åtgärder är realistiska och vad är viktigt att skydda? Är det ens etiskt korrekt att lägga resurser på att skydda hus när människor lider? Är den svenska byggnadsvården förberedd på klimatförändringarna? Har vi en plan? Ska vi kämpa emot eller ställa om? Ska vi bunkra granvirke eller gå över till plankgolv av cederträ. Ska vi förbereda för att odla lin i Norrland eller ska vi använda vallmoolja i färgen. Ska vi bygga fördämningsvallar eller upprätta evakueringsplaner för utvalda byggnader? Utmaningarna är stora, men framförallt är frågorna många. Vi måste vänja oss vid tanken att naturens krafter överrider människans vilja att kontrollera och vi måste acceptera att bebyggelsearvet kommer att förändras i takt med klimatet. Än så länge kan vi påverka utgången. Därför måste redan nu utarbeta en strategi för hur vi ska förhålla oss till bebyggelsearvet när klimatet förändras. Därefter kan vi arbeta aktivt med den omställning som, med största sannolikhet, ligger framför oss. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 15 Mikroorganismer och kulturarv – nya risker och förebyggande åtgärder Erica Bloom, IVL, Svenska miljöinstitutet För oss i Sverige innebär en kommande klimatförändring inte nödvändigtvis ökad nederbörd utan snarare ett förändrat nederbördsmönster. Regn förväntas falla i be­ tydligt större mängder under kortare perioder med risk för översvämningar. Vidare förväntas luftfuktigheten samt vattenståndet längs kusten att ligga högre än idag. Med andra ord kommer klimatförändringen för vår del att innebära mer fukt och fritt vatten att hantera på olika sätt. Vatten är generellt inte önskvärt i vår innemiljö. Dels ger vatten grundförutsätt­ ningen för att mikroorganismer skall växa till och dels katalyserar vatten kemiska reaktioner i olika byggnadsmaterial så att gasformiga ämnen avgår till inneluften. Att bibehålla en god innemiljö och en intakt byggnad bygger i stora drag på att hålla vatten borta. Det mest effektiva sättet att hantera skador orsakade av fukt och mikrobiell på­ växt är att säkerställa att de inte uppkommer! Preventiva åtgärder innefattar en kombination av modern teknik och det mänskliga ögats omtanke. Ett exempel är elektronisk övervakning av fukt i kyrkobyggnader med trådlösa loggrar som kan avläsas i realtid via internet. Dessa kan kopplas till olika styr- och regelersystem för temperatur och fukt och ger t.ex. ansvarig kyrkvaktmästare ett enkelt verktyg för att hålla den relativa fuktigheten under risknivån för tillväxt av mikroorganismer. När energieffektiviserande åtgärder genomförs bör alltid fuktförebyggande arbete ingå så att inte nya problem uppstår. IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med Svenska Kyrkan tagit fram en handbok som fokuserar på fuktproblem i kyrkor. Handbokens syfte är att den ska fungera som stöd att införa rutiner som förebygger fuktproblem. Den ska också ge råd om hur man upptäcker risker och vad man bör göra när en fuktskada eller lik­ nande konstaterats. Strategin i handboken är relevant även för andra byggnader och kan vara en tillgång för kulturhistorisk bebyggelse. Mikroorganismer på kulturhistorisk sten utomhus Eva Ernfridsson, Litobiome AB Mellan 2010-2015 har forskning bedrivits inom projekten RenSten och RenPuts. Arbetet har finansierats av Riksantikvarieämbetet, Svenska Kyrkan, Länsstyrelsen för Västra Götalands Län och Carl Jacob Lindebergs fornminnesfond. Arbetet har huvudsakligen bedrivits vid Microbial Analytics Sweden AB, (www.micans.se). Syftet har bland annat varit att öka medvetenheten inom kulturmiljövården för frå­ gor som rör biologi och sten. Föredraget kommer att belysa vilka typer av mikroor- Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 16 ganismer som växer på kulturhistorisk sten utomhus i nordiskt klimat och hur dessa ser ut makroskopiskt (med ögat) och mikroskopiskt (i mikroskop). Olika problem som påväxt kan leda till tas upp samt hur problemen kan hanteras. Nedbrytning av sten börjar genom upplösning i regn (kemisk vittring). Med ti­ den bildas ett yttre porösare skikt (vittringshud) som är mer tillgänglig för kemisk attack och som har minskad hållfasthet. I vittringshuden trivs mikroorganismer som får bra fäste och tillgång till fukt och näring. Mikroorganismer påverkar vitt­ ringen på flera sätt. De kan bland annat utsöndra sura eller kelatbildande ämnen. Beroende på hur de växer kan de också ha en mekanisk inverkan till exempel genom att bilda hygroskopiska hinnor som sväller och torkar. Många är pigmenterade och stör genom att dölja ornamentik eller ge stenen ett smutsigt och fläckigt uttryck. Rengöring från påväxt ingår i alla konserverings och restaureringsprojekt av sten­ monument utomhus. Problemen med påväxt väntas öka framöver som ett resultat av att klimatet blir varmare och fuktigare. En annan viktig utgångspunkt för RenSten och RenPuts har varit Riksdagens nationella miljömål att miljön inom en generation ska vara fritt från skadliga utsläpp av kemikalier. Kemikalier i byggsammanhang – ökat skydd eller hot mot kulturarvet? Per Rosander, Ecoplan AB Kemikalier har en mängd funktioner i byggmaterial. Varje epok har haft sina mil­ jöskandaler, från blymönjan, eterniten, via PCB och lösningsmedelsbaserade färger, till vinylplast och ftalater. Nu lanseras nya kemikalielösningar som ett sätt att mot­ verka klimatpåverkan. Effektivare isolering, tätare och mer hållbara ytskikt, med mera. Samtidigt innebär kemikalieproduktionen i sig en klimatpåverkan; globalt beräknas kemiindustrin stå för runt 10 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. Målarfärg är ett exempel där kemikalieanvändning sätts i samband med klimat­ påverkan. Folksam, som under lång tid gjort flerårstester på utomhusfärg rappor­ terar allt mer problem med att få färger att fungera på träfasader. Fler än hälften av utomhusfärgerna har efter två år så mycket påväxt av mögel, alger eller andra problem att Folksam helt avråder från köp. Vissa skyller detta på att dagens färger är vattenbaserade och därför mindre motståndskraftiga än de gamla lösningsmedels­ färgerna. Folksam själva lutar mer mot att det är de pågående klimatförändringarna som skapar tuffare förhållanden för fasader. Koppartak är en annan fråga som både har stor betydelse i bevarandet av kulturarvet, men som samtidigt leder till utsläpp av giftiga ämnen till våra vattendrag. Så hur giftfritt är det vi som vi bygger och renoverar med idag? Främjandet av målen Giftfri miljö och God bebyggd miljö, men också skyddet av kulturarvet i ti­ der av klimatförändringar, skapar olika målkonflikter. I presentationen ges exempel på detta. Men också på hur strategin Grön och Hållbar Kemi försöker utveckla ke­ mikalieproduktionen till att i högre grad underkasta sig naturens lagar så att ämnen Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 17 inte blir lika långlivade och giftiga för hälsa och miljö. Svaret på om vi lyckas ser vi först om många år. Översvämningsdirektivet, vad är det? Cecilia Alfredsson, MSB Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direk­ tiv för översvämningsrisker som reglerar hanteringen av översvämningar. Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. I Sverige genomförs översvämningsdirektivet genom förordning om översväm­ ningsrisker (SFS 2009:956) och MSBFS 2013:1 föreskrifter om riskhanterings­ planer. MSB är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i cykler på 6 år. MSB pekade under 2011 ut 18 områden i Sverige som anses ha betydande över­ svämningsrisk. För dessa områden har MSB tagit fram hotkartor med utbrednings­ områden och vattendjup för olika flöden. De berörda länsstyrelserna har tagit fram riskkartor för utbredningsområdena. Riskkartorna visar information om bland annat befolkning, ekonomisk verksamhet, skyddade områden och föroreningskällor samt kulturarvsintressen. Under 2015 pågår ett arbete med att ta fram riskhanterings­ planer för respektive område. Det övergripande syftet med planerna är att skapa förutsättningar för att minska riskerna med och konsekvenserna av översvämningar. I arbetet enligt förordningen om översvämningsrisker ska även utredningar ge­ nomföras av inträffade översvämningar som haft en allvarlig ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. MSB har tagit fram en vägledning för sådana utredningar som stöder olycksutredning både enligt lag om skydd mot olyckor och enligt förordningen om översvämningsrisker. Blekinges kulturmiljöer och översvämning till följd av ett förändrat klimat – Identifiera, prioritera och skydda Karl-Oskar Erlandsson & Samuel Karlström, Länsstyrelsen Blekinge län Syftet med projektet har varit att få en överblick över vilka kulturmiljöer i Blekinge som hotas av översvämning i ett framtida klimat och av ras och skred och erosion samt visa på vad som kan göras för att förhindra skador på kulturarvet. För att bidra till att uppnå målet om att minska översvämningars ogynnsamma följder för länets kulturmiljöer har vi i projektet arbetat för att nå följande tre resultat. 1. Identifiera och analysera kulturmiljöer i Blekinge som hotas av översvämning, Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 18 ras, skred och erosion. Med hjälp av GIS (Geografiskt informationssystem) har det gjorts en analys av vilka typer av kulturmiljöer i Blekinge som riskerar att översvämmas vid olika återkomsttider för havsvattenstånd och höga vattenflöden i vattendrag. Även områden med förutsättningar för ras och skred och erosion har undersökts. 2. Ge förslag på skyddsåtgärder. I projektet har det getts förslag på hur olika typer av kulturmiljöer kan skyddas mot översvämning, ras, skred och erosion. 3. Ge förslag på prioriteringsmetod. Inom kulturmiljövården arbetar man utifrån synsättet att kulturmiljön ska be­ varas, användas och utvecklas (de kulturpolitiska målen). De ökade översväm­ ningsriskerna som klimatförändringarna medför kommer innebära ökad ska­ derisk för vissa kulturmiljöer där en del riskerar att förstöras helt. Behovet att prioritera skyddsinsatser ökar därför med ett förändrat klimat. I projektet har det utarbetats ett förslag på prioriteringsmetod som kan användas för att få en överblick över vilka kulturmiljöer som är i störst behov av skyddsinsatser. Utveckling av god kulturmiljöförvaltning i ett förändrat klimat Marte Boro, Riksantikvaren, Norge Vi ser i Norge, som i Sverige, en økning i både langs­ omme og brå klimarelaterte belastninger og skader på kulturminner og kulturmiljøer. Et hovedmål for Riksantikvarens arbeid er derfor å • utvikle kunnskap om klimaendringenes konse­ kvenser for kulturminner og kulturmiljøer • utvikle arbeidsmåter for vurdering av risiko for skader og tiltak for å redusere skader • utvikle god forvaltning og beredskap på de ulike forvaltningsnivåene Riksantikvaren har i 2015 gjennomført et pilotpro­ sjekt med utgangspunkt i Aurland kommune for å opparbeide erfaring og kunnskap i hvordan regional kulturminneforvaltning og kommunene bør utvikle sin forvaltning av kulturminner og kulturmiljøer i et endra klima. Kulturminneforvaltningen mangler dels oversikter som kan brukes som grunnlag for priori­ teringer, nødvendige tiltak, forebyggende arbeid mm. Eksempler på dette er • Hvilke kulturminner er det viktigst å følge/gjen­ nomføre tiltak på? • Hva er konsekvensene og risiko for ulike kultur­ minnetyper? Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 19 • Kunnskap om tiltak og gjennomføring. I Aurlandsprosjektet har vi sett på arbeidsmetoder, oppfølging av planer, ressurs­ bruk, oppfølging etter brå klimabelastninger med mer og vurdert løsningen på uli­ ke problemstillinger knyttet til arbeidet med bevaring av kulturminner i et endra klima. I tillegg til Aurlandsprosjektet presenteres også Riksantikvarens forslag til videre arbeid på feltet. Hur påverkar skogsbrandsrisken kulturarvet? Leif Sandahl, MSB Skogsbranden i Västmanland var en extrem händelse i avgiven effektutvecklingen måndagen den 4 augusti 2014 och motsvarar 50–150 svenska kärnreaktorers effekt. En sådan brand går inte att stoppa. Branden var förutsägbar och riskerna nämndes i klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60). Nu har vi fått bevis för vilken potential den svenska skogen har i snabbt brandförlopp när många av de kritiska riskfaktorerna är mot oss. På motsvarande sätt medför också klimatförändringen att även kulturarvet står inför en ny hotbild vad gäller brand som delvis samvarierar med risken för brand i vegetation. MSB försöker ta fram underlag och fakta om bränder i vegetation. Ett exempel är ta fram skogsbrandriskprognoser i syfte att kunna ge vägledning om bland annat behov av förebyggande åtgärder för att undvika onödiga bränder. MSB har också beställt av SMHI att de utifrån olika klimatscenarier ska ta fram hur brandrisken kan antas bli i framtiden. Resultaten är ganska tydliga att det blir längre säsong och längre period med hög risk eller extremt hög risk främst i sydöstra Sverige. Den vegetation som brinner och hur den brinner är mycket styrt av historiskt väder och aktuellt väder. Mång äldre byggnader består av trä eller annat fibröst eller organiskt material som kan antändas och som ur brandrisk har många likheter med brandegenskaperna för vegetation. Det är här som vi nu måste bli mer vaksamma på vad en klimatförändring kan innebära med fler dagar med högre brandrisk och att material som tidigare inte brunnit kan bli alltmer brandbenäget på grund av mer uttorkning. Jag ska i min presentation försöka beskriva de fenomen som styr brandrisken såväl för skog, gräs, torv, etc men också kopplingar till hur samma riskfaktorer också kan påverka kulturarvet. Och försöka väcka frågan om vilka riksanalysmetoder och verktyg som behövs i framtiden samt behovet av att vidta förebyggande åtgärder. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 20 Skogsbranden i Västmanland och kyrkorna Johan Stråhle, Västerås stift Den stora skogsbranden påverkade ett antal kyrkor i närområdet. Några hamnade innanför avspärrningarna innan några förberedelser hann göras, andra var i riskzo­ nen för brandens utbredning och alla var under lång tid fullständigt insvepta i rök. Vad gjordes för att skydda det som kunde skyddas och hur hanterades den akuta situationen, när ingen information fanns och samhällets resurser var upptagna med att släcka eld. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 21 Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige – Regional översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet i Västra Götalands och Hallands län, presentation av pågående arbete Tomas Brandt, Bohusläns museum & Henrik Zedig, Länsstyrelsen Västra Götalands län Vad händer med kulturarvet i ett förändrat klimat? Kulturarv och Klimatförändringar i Västsverige genomförs 2014–2016 för att analysera klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet inom Västra Götalands och Hallands län. Det är ett samverkansprojekt med Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hal­ lands län, Västarvet, och Kulturmiljö Halland. Det sker som en del av länens kli­ matanpassningsarbete, i samverkan med länens klimat­ samordnare. De båda länen omfattar tillsammans 55 kommuner och har en sammanlagd befolkning på om­ kring 1,9 miljoner invånare. Målet är att få ett underlag för att kunna gå vidare i frågan om att hantera de förändringar som kan hota, skada eller på annat sätt påverka kulturarvet. Kulturmiljöarbetet får en ny dimension Klimatförändringarna är en realitet och kommer att leda till bl a förändrade väderleks- och temperaturför­ hållanden, förhöjda vattennivåer m m. Det kommer inte bara att förändra framtiden, de kommer också att på­ verka vår historia. Historiska lämningar och miljöer är viktiga inte bara för förståelsen av vår samtid, utan också en viktig peda­ gogisk resurs, och en viktig tillgång för turism och be­ söksnäring. Det kontinuerliga vård- och förmedlingsar­ bete som sker ges nu en ytterligare en dimension. Projektet kommer att gå igenom länets kulturarv i form av.utvalda och skyddade historiska miljöer och objekt och undersöka hur de påverkas av de klimatför­ ändringar som kommer att ske under de kommande 100 åren. Resultatet blir underlag för en handlingsplan för kulturarvssektorna hantering av klimatanpassningsarbe­ tet under de kommande åren. Tomas Brandt. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 22 Kris, kulturmiljö och klimathot i Dalarna – detta har hänt Gustav Wallheden, Länsstyrelsen Dalarnas län I vårt arbete med klimatanpassning på Länsstyrelsen Dalarna har vi bland annat fokuserat på beredskapsåtgärder i samband med klimatförändringar och då bland annat på kulturmiljöer och kulturarv. Av den anledningen har vi i Dalarnas län startat ett projekt med finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och bered­ skap som handlar om hur klimatförändringarna kan påverka vårt kulturarv och vår kulturmiljö. Detta med fokus på snabba förlopp så som exempelvis skogsbränder, skyfall och översvämningar. Under projektet upptäckte vi att det fanns tydliga murar och stuprör mellan olika funktioner och yrkesgrupper som arbetar i kriser som rör kulturarv och kulturmil­ jöer. En konkret åtgärd blev av denna anledning att skapa en grupp som består av intendenter från museer, kommunantikvarier, byggnadsvårdshandläggare, arkeolo­ ger beredskapssamordnare och personal från räddningstjänsterna. Syftet med grup­ pen är att skapa en dialog mellan de olika sakområdena samt att lära av varandra. Just nu kallar vi det för Riskforum för kulturmiljö och kulturarv. Fortsatt arbetar vi nu vidare från denna plattform för att skapa rutiner och möj­ ligheter till övningar och samverkan mellan de organisationer som finns med i fo­ rumet. Anpassning till ett förändrat klimat i en snävare kostym Sune Lindkvist, Uppsala stift Svenska kyrkan befinner sig i en tid som präglas av minskat medlemsantal vilket medför minskat nyttjande av kyrkans byggnader. Samtidigt ökar förvaltningskost­ naderna generellt och pågående klimatförändringar kommer framöver att medföra ökade kostnader i skötsel och underhåll av fastigheterna. De samlade kostnaderna för fastighetsförvaltningen ligger på omkring 3,7 mil­ jarder kronor årligen. Under tioårsperioden 2002–2012 har de totala fastighets­ kostnaderna ökat med knappt 50 procent. Med hänsyn till den medlemsminskning som samtidigt skett innebär detta en kostnadsökning per medlem med omkring 65 procent. Kyrkan som fastighetsförvaltare blir bättre på att samordna insatser, t.ex. ge­ mensam upphandling, samla och sprida kunskap om genomförda goda exempel på underhållsåtgärder, energieffektivisering och klimatanpassning. Men potentialen är fortfarande mycket stor för förbättringar. En genomtänkt och praktiskt prövad Vård- och underhållsplan, tillsammans med ett utvecklat system för ronderingar, är kanske de viktigaste verktygen för att arbeta på ett förebyggande och långsiktigt Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 23 hållbart vis. Fokus i utveckling av kyrkans fastighetsförvaltning ligger idag på klimatstyrning, alternativa uppvärmningsstrategier och val av digitala underhållsprogram. De skyddade kyrkomiljöerna kommer framöver att kräva kortare underhållsin­ tervaller och vi kommer att få se ett ökande antal kyrkor som inte används men som kräver fortsatt skötsel och underhåll på en nivå som inte minskar kulturvärdena. Geologiska faktorer och klimatanpassning. Vad ska vi titta efter? Kristian Schoning, Sveriges geologiska undersökningar Vi lever i ett gammalt geologiskt landskap där de geologiska processer som varit aktiva och gett grunden till det landskap som vi har runt omkring oss idag i mångt och mycket har avstannat eller upphört att verka. Idag kan man säga att vi befinner oss i ett slags lugnt jämviktstillstånd. En klimatförändring med förändrade neder­ bördsmönster och höjd temperatur kan leda till att dessa geologiska förlopp ökar i intensitet eller att nya idag overksamma processer får effekt på vår omgivning. Aktiviteten hos dessa processer kommer främst att öka i anslutning till vattendrag, kustnära och i låglänta områden. Här där de största effekterna förväntas ske och där de geologiska förutsättningarna är mer komplicerade finns stora delar av vår bebyg­ gelse och infrastruktur. De huvudsakliga förändringarna som kan antas är förändrade grundvattennivåer och grundvattenkemi samt stabilitetsförhållanden i finkorniga jordarter intill vat­ tendrag. Förändrade grundvattennivåer har effekt på markens stabilitet och bärighet och även på vegetationen. Grundvattenkemin kan bli ogynnsam och göra grund­ vatten olämpligt som dricksvatten eller att metaller och andra ämnen tillförs sjöar och vattendrag. Intill vattendrag är det en uppenbar risk att det kommer bli en ökad aktivitet med ras och skred i finkorniga jordarter. Detta på grund av föränd­ rade erosionsförhållanden och eventuellt höjda grundvattennivåer vilket minskar stabiliteten i dessa sluttningar. Andra branta sluttningar kan också de få en ökad erosionsproblematik om klimatförändringarna leder till att kraftiga nederbördstill­ fällen blir fler. I låglänta kustnära områden skyddar en landhöjning vi har idag oss till viss del mot en höjd havsytenivå men i vissa områden kan en höjning av havsytenivån leda till ökad stranderosion där jordarterna är erosionskänsliga. I andra låglänta områden är det möjligt att översvämningsproblematiken kommer öka. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 24 Paleoklimatforskning: metodik – med internationella utblickar och exempel på databaser/nätverk Dr. Philip Buckland, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet Paleoklimatiska data är de största och mest pålitliga informationskällorna som vi har för att informera om hur klimatet kan utvecklas i framtiden. Utifrån vad som har hänt under forntiden kan vi försöka förutse vad som kommer att hända framöver. Informationen finns lagrat i paleoekologiska arkiven, d.v.s. mossar, sjösediment, is, trädringar och andra källor. Tidsomfattningen kan variera vara från de senaste de­ cennierna till en och halv million år tillbaka, och analysmetoderna sträcker sig från uppräkningar och artbestämningar gört av specialister till avancerade isotopanalyser gjörde av maskiner. Data från dessa källorna visar förändringar på olika skalar från de lokala till de globala och med allt från säsongsmässig till tusenårig upplösning. Med dessa data finns också det enda möjligheten att verifiera klimatmodeller. Denna presentationen kommer att ge en översikt över paleoeklimatforskningens källor, metoder, data och tolkningar. Specifika exempel kommer att ges från pågående forskning där bland annat Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå samarbete med ett flertal internationella forskargrupper inom arkeologi och kvartärvetenskap. Tonvikten kommer också att ligger på open access till paleoklimatdata genom on­ line databaser. Historiska flygbilder – en tidsmaskin som hjälper oss att se bakåt i tiden! Pär Jonsson, Riksantikvarieämbetet Inom Lantmäteriet pågår ett digitaliseringsprojekt av det analoga flygbildsarkivet. Arkivet innehåller ca 1,2 miljon negativ/microfilm från 30-talet och framåt, främst framtaget för den allmänna kartläggningen av landet. Målet med digitaliseringen är ett förbättrat bevarande, ökad tillgänglighet och an­ vändning. Dessa bilder kommer göra det enklare att se Sveriges landskapsförändring de senaste 80 åren och i kombination med nyare kartor och bilder utgöra ett nytt vär­ defullt kunskapsunderlag inom kulturmiljöarbetet. Bl.a. kan bilderna vara till stor hjälp för förståelsen och visualiseringen av hur vår kulturmiljö förändrats över tid. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 25 Arkivsamlingar, finns det något nytt i dem? Gammal information ger nytt perspektiv på miljön Anna-Lena Nilsson, Hallands kulturhistoriska museum Hallands kulturhistoriska museum ligger inrymt i Fästningen i Varberg. Älds­ ta byggnaden är från 1300-talet och byggdes som försvarsanläggning. Arkiv och museum inrymdes för 100 år sedan då Varbergs museum grundades. Lokalerna är charmiga, men dessvärre inte inredda enligt gällande standarder för arkivlokaler. De har stått emot både jordskalv och orkanvindar, men murarna klarar inte att hålla vare sig skadedjur eller fukt ute. Och sommaren 2014 var ett förödande år med hög luftfuktighet vilket blev en grogrund för mögel i arkivlokalen. Museets arkiv representerar den stora del av privatarkiv, eller enskilda arkiv som finns ute i landet. I denna grupp ingår också t.ex. Förenings- eller folkrörelsearkiv, Näringslivsarkiv, hembygdsarkiv och gårdsarkiv. Arkiven förvaras ofta i enkla loka­ ler och uppfyller oftast inte de krav som Riksarkivet förespråkar för myndighetsar­ kiven. Den enskilda arkivsektorn är många gånger en bortglömd resurs. Min erfarenhet är att det oftast är släktforskare, journalister och författare som utnyttjar dessa arkiv. När det kommer till professionella forskare eller tjänstemän är det sämre. Innehållet i enskilda arkiv är naturligtvis skiftande, men kan innehålla handlingar från ca 1700-tal till idag. Några kategorier som kan vara intressanta för miljöforsk­ ning är • Fotografier. Både landsbygdsfotografer och ateljéfotografer finns represente­ rade. Ofta har hela negativsamlingar lämnats till arkivet. • Dagböcker. Särskilt bondedagböcker, som ofta noggrant beskriver vädret vid en viss plats under en längre tid, kan vara av intresse för klimatforskare. • Brevsamlingar. • Tidningar från närområdet. • Föreningsarkiv. Inom lantbruket var det tidigt vanligt med föreningsverk­ samhet och här hittar man information om t.ex. lokala skördar, mjölkkvalitet och sjukdomar – ibland med kopplingar till klimat. Vad finns det då i dessa arkiv som kan vara intressant och som inte redan finns på Landsarkiv eller andra myndighetsarkiv? Kortfattat skulle man kunna säga att det är den vanliga människans liv som finns bevarat med nära kopplingar till den miljö där arkivet idag finns. Miljöbeskrivningar gjorda av människor som levt och verkat på plats. I Halland har de enskilda arkiven och kulturmiljövården i länet ett bra sam­ arbete. Vid bevarandeplaner och bebyggelseinventeringar används ofta historiska handlingar från enskilda arkiv. Samarbetet är positivt då en av arkivets viktigaste uppgifter idag är att se till att arkivinformationen används. https://sok.riksarkivet.se/nad (Nationella arkivdatabasen) www.digitaltmuseum.se (fotografier och föremål från många av Sveriges museer) Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 26 Att visualisera klimateffekter och anpassningsalternativ för byggander Erik Glaas, Linköpings universitet Erik Glaas forskar om anpassning till klimatförändringar vid Centrum för Kli­ matpolitisk Forskning (CSPR), Linköpings Universitet. Fokus i forskningen är hur organisationers och individers beslutsprocesser kring implementering av klimatan­ passning kan stödjas. Erik leder utvecklingen av visualiseringsverktyget VisAdapt riktat till husägare i Norden. I två nya projekt undersöker han även hur kommunal krisledning av extermväderhändelser kan förbättras, samt hur medborgare och före­ tag kan involveras i ett proaktivt klimatanpassningsarbete. I sin presentation kommer Erik att diskutera viktiga aspekter att ta i beaktande för att kommunicera kring klimatrisker och åtgärder med olika grupper i samhället, samt att presentera tre specifika klimatvisualiseringar som just nu utvecklas. VisAdapt (www.visadapt.info) lanserades under hösten 2014 och riktar sig till husägare. Verktyget visualiserar förväntade klimateffekter och risker i Norden, samt presenterar åtgärdsalternativ för olika typer av hus sorterat efter förväntade föränd­ ringar i regionen. Verktyget har hittills testats av ca 20 000 användare i Norden. Cityplanner och Urban Vision är två plattformar för att involvera medborgare i hållbar stadsplanering. Hur sådana visualiseringsverktyg kan utvecklas ytterligare för att skapa en tvåvägskommunikation mellan medborgare och kommunala plane­ rare i klimatfrågor testas i Norrköping. Visapp är ett visualiseringsverktyg som utvecklas av forskare på Linköpings uni­ versitet på uppdrag av MSB. Hur detta verktyg kan vidareutvecklas för att stödja kommunal krishantering av extrema väderhändelser testas i Norrköping som fall. I projektet inbjuds diverse centrala aktörer till Norrköpings Beslutsarena för att diskutera förutsättningar för en effektiv kommunal krishantering och för att testa preliminära versioner av verktyget. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 27 ur r i   Bilaga 1 FORUM FÖR KLIMAT OCH KULTURARV PROGRAM 21 o ktober 10.00 KAFFE OCH REGISTRERING VAD ÄR KULTURARV? OCH VAD HÄNDER MED KLIMATET? 10.30 Kulturarv i dagens kli mat. Lars Amréus, Riksantikvarieämbetet Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden. Markku R mmukainen, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Data, fakta och scena rier – vad händer med klimatet? Åsa Sjöström, SMHI Klimatförändringar och hotet mot kulturarvet. Helen Simonsson och Per Lindqvist, Riksantikvarieämbetet 12.30 LUNCH HANDLINGSPLANER OCH STRATEGIER FÖR KULTURMILJÖ OCH KLIMATANPASSNING 13.30 Handlingsplan för klimat och kulturarv. Therese Sonehag Riks antikvarieämbetet Regionala handlingsplaner för klimatanpassning – länsstyrelsens arbete. Karin Gustavsson, Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturarv, klimat och kommunalt ansvar. Jan Melander, Västerås stad Boverkets arbete med kulturarv och klimat. Suzanne Pluntke och Anna Gäderlund, Boverket Bebyggelseinventering i Halland – ett kunskapsunderlag med många användningsområden. Dennis Axelsson, Kulturmiljö Halland 15.25 KAFFE DE SMÅ KEMIKA UTMANING LIER I BYG ARNA SOM GNADSVÅR FÅR STOR DEN BETYDELSE – MIKROORGANISMER OCH 15.55 Byggnads vårdens utmaning när klimatet fö ändras. Vicki Wenander, Svenska byggnadsvårdsfören ngen Mikroorganismer och kulturarv – nya risker och förebyggande åtgärder. Erica Bloom, IVL Svenska miljöinstitutet Mikroorganismer på kulturhistorisk sten utomhus. Eva Ernfridsson, Litobiome AB Kemikalier i byggsammanhang – ökat skydd eller hot mot kulturarvet? Per Rosander, Miljöby ån Ecoplan AB 18.30 MIDDAG Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 28 PROGRAM 22 oktober ELD OCH VATTEN I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 08.30 Översvämningsdirektivet, vad är det? Cecilia Alfredsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Blekinges kulturmiljöer och översvämning till följd av ett förändrat klimat – identifiera, prioritera och skydda. Samuel Karlström och Karl-Oskar Erlandsson, Länsstyrelsen Blekinge Utveckling av god kulturmiljöförvaltning i ett ändrat klimat. Marte Boro, Riksantikvaren Norge Hur påverkar skogsbrandrisken kulturarvet? Leif Sandahl, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 10.05 KAFFE 10.35 Skogsbranden i Västmanland och kyrkorna. Johan Stråhle, Västerås stift EXEMPEL PÅ PÅGÅENDE ARBETEN OM KLIMAT OCH KULTURARV 11.00 Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige – Regional översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet i Västra Götalands och Hallands län, presentation av pågående arbete. Tomas Brandt, Bohusläns museum och Henrik Zedig, Länsstyrelsen Västra Götaland Kris, kulturmiljö och klimathot i Dalarna – detta har hänt. Gustav Wallheden, Länsstyrelsen Dalarnas län Anpassning till ett förändrat klimat i en snävare kostym. Sune Lindkvist, Uppsala stift 12.30 LUNCH KÄLLOR TILL KUNSKAP I NUTID OCH FORNTID 13.30 Geologiska faktorer och klimatanpassning. Vad ska vi titta efter? Kristian Schoning, Sveriges geologiska undersökningar Paleoklimatforskningens metodik – med internationella utblickar och exempel på databaser/nätverk. Philip Buckland, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet Historiska flygbilder – en tidsmaskin som hjälper oss se bakåt i tiden! Pär Jonsson, Riksantikvarieämbetet Arkivsamlingar, finns det något nytt i dem? Gammal information ger nytt perspektiv på miljön. Anna-Lena Nilsson, Hallands kulturhistoriska museum 15.10 KAFFE 15.40 Att visualisera klimateffekter och anpassningsalternativ för byggnader. Erik Glaas, Linköpings universitet 16.00 Panelsamtal Therese Sonehag, Riksantikvarieämbetet Karin Gustavsson, Länsstyrelsen i Uppsala Sune Lindkvist, Uppsala stift Markku Rummukainen, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Vicki Wenander, Svenska Byggnadsvårdsföreningen 16.30 KONFERENSEN SLUTAR Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 29 Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 30 Bilaga 2 Ett urval av användbara länkar Presentationerna från Forum för klimat och kulturarv: http://www.kulturvardsforum.se/group/natverket-klimat-och-kulturarv/page/forum-for-klimat­ och-kulturarv-2015 Riksantikvarieämbetets arbeten om klimat och kulturarv: http://www.raa.se/kulturarvet/klimat-och-miljo/ Klimatanpassningsportalen: http://www.klimatanpassning.se/ Kulturvårdsforums grupp för klimat och kulturarv: http://www.kulturvardsforum.se/group/natverket-klimat-och-kulturarv Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll: http://www.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och­ energi/Klimatanpassning%20och%20kulturhistorisk%20bebyggelse.pdf Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Delrapport 1: Klimatscena­ rier för Sverige – beräkningar från SMHI. 2014. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/ samla/html/7676. Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Delrapport 2: Vilken på­ verkan får klimatförändringarna? 2014. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/ html/7677. Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Delrapport 4: Långsamma skadeförlopp – god förvaltning för att förebyggafukt- och andra klimatrelaterade skador i byggnader. 2014. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7678. Klimatanpassning och energieffektivisering – en handlingsplan för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 2015–2017. 2015. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/8452. Konferensen Forum för klimat och kulturarv, 21–22 oktober 2015 i Uppsala 31 a..e SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD V RIKSANTIKVARIEÄMBETETd • ! •• Myndigheten för samhöllsskydd LÄNSSTYRELSEN och beredskap UPPSALA LÄN Boverket ffl mtll• LÄNSSTYRELSEN  BLEKINGE LÄN