KYRKOR 

I

ÖSTRA HÄRAD 

KONSTHISTOR ISKT INVENTARIUM 

Utarbetat av 

\\~ I L L I A ) l

A :\

D E R S O X


Med s töd av 
 KUNGL. YIT'l'. III ST. OC.II AN T. AKADEMIEN 
 utgivet av 


SIGURD CURMAK ocu JOHKKY ROOSVAL

Sv c n s k a

B o k h a n d c l s c c n t r a l c n A.-B. 


STOC KliOL l\1 


STOCKHOLM 10 2 6
VICTOR PETTERSONs ROKINDUSTRIAKTIEBOLAG

FÖRORD
Med detta häfte inledes publiceringen i verket SvERIGEs KYRKOR av Blekinge kyrkliga minnesmärken, vilka i sin helhet bearbetats av fil. lic. William Anderson, för vars omsorgsfulla undersökningar utgivarna äro honom skyldiga stor tack. Här föreliggande beskrivningar över kyrkorna i Östra Härad äro utarbetade åren 1913- 15. Författaren har erhållit värdefulla upplysningar angående silver av dr G. Upmark , varjämte professor E. Wrangel välvilligt ställt materialet i Mandelgrenska Samlingen vid ]~unds universitet till förfogande. Här liksom vid andra tillfällen ha vi alltså att uttrycka vår tacksamhet för det värde­ fulla stöd som av ovannämnda personer givits SvERIGEs KYRKOR. Till prästerskapet inom Östra härad riktas ett varmt tack för den välvilja och det in­ tresse författaren rönt vid sina undersökningsresor. Då samtliga lantkyrkors och de flesta stadskyrkors beskrivningar redan föreligga i tryckfärdigt skick, kan här nedan en efter allt att döma definitiv utgivningsplan för land­ skapet meddelas. BAND I. Östra härad och Medelsta härad. II. Bräkne härad och Listers härad. >> III. Blekinge städers kyrkor. Sammanfattning av landskapets kyrkliga konsthistoria. Utgivarna erinra om att första villkoret för en snabb publicering av manuskripten är ett stödj ande intresse för arbetet inom landskapet. Mest effektivt blir detta intresse, om det framträder i form av anslag från vederbörande kommuner och korporationer inom landskapet samt genom teckning av subskription på verket i största möjliga utsträck­ ning. Om alla för landskapets minnen intresserade i god tid anmäla sig som subskribenter, skulle kanske Blekinge först bland alla svenska landskap kunna framstå med en hel och avslutad bandserie inom verket SvEIUGES KYRKOR. Utan dylikt stöd från landskapets sida är emellertid en publicering i snabb takt icke möjlig, huru önskvärd den än vore. Utgivarna våga därför rikta en varm vädjan till alla intresserade blekingar att var på sitt sätt verksamt stödja detta arbetes snabba fullbordan. Stockholm i juni 1926.
SIGURD CURMAN. JOHNNY

Roosv AL.

FÖRTECKNING ÖVER I DETTA HÄFTE ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR 


= C. D . ,\ ll h l rö m, CJ!I ·i;clia no pch Hi stor ia oc h Bcsl(['ifnin g i \V. C y nlil cr : S 8 1 nl i n ~ :u · rö­ rn nd c Bl l'l;i ngc !>in V. :\[;" . i K . 13 . ,\ :-; QI;:Hso:-; J-I Et.. GO:'-: KULT = \\' illi a nl .-\n d c r·son , H elgo nkult i Ble kinge i Anli l; va r isk T id.- kri f'l ru r
Sver- ige 22 , 3.

A II LS T H Ö~ I

'' " '" : " sox, l\ y r kk loc k or = \V illi a m .-\ nd crso n , N ordtyska K y t·Jdd oc kor i Blekinge, i Syd ,; \·rn sk:r UDg i.Jiad cl 28/1 1920. A. 	 T. J\ . = Anl ik\·a r i!" k L o pog r·a l'i sl; a :J I'kivc t, omfa tta n de e n a Ybild nings- oc h en sl; rif l.samlin g : för­ e ns Hi stm iska Muse um . \'UI'as i SLa L HA GI·: n = Bagc,·:; B ok , :\h. fr ön 1GOO- L a lct ov k yrkoh et·dcn i F r id lcf. ta d o. Hödcb y, .- \ n d r r·:; B:r,., .,.. u l!;. a\· :J. P. Kj äll rp ·isL i ~ y a r c Blek in ge U \n s Ti d n ing 1876. B 1 ·: ~ ""' "~ ' -"G = B es kl'i fn in g ö l\ ·c ,· Soc l;n a r h B le kin gska la nd s bygd en af J. 1'. I\.jLillq \·i.-1. i :\ yD rr 1 3lck inge L in s T id n ing 18 7-l fr . o. m. -1/G. B 1.. .\ l . == 111 eJ ;i nge i\lu se um i 1\: a l'i skro na . Bn u s u; s = C. l ;. Bruniu s, '1\ ui'L a a n tec kninga r p:\ en ge no mresa a f B le kin ge Lill ! ~a l m a r 185,1, Lu nd 1859 . B. ST. = l(g l. B yggna d sst yrelsens ar ki v, Stoc kh olm . 
 CA \\'ALLl '< = S. Cawalli n, L und s St ill s H e rd a m inne, V. Lun d 1858. 
 CHO XII OU I = C. L . Cronh olm , B cskr·ifn ing om Ble kinge. :\I s. i J<. B. 
 ELEn s = J . E lc1 'S Samlin g:1 r·. :\ fs. i 1\ . B. 
 ·\a rbk ron :1 J:'G3 . 
 FAGI·: n LUX D= Edw. Fagcrlund , B cs k1· ifnin g o m L ösen s oc h A uge r um s soc kn a r, J E . l X . = E ngc;; Lröm ska Sa m lin ge n JX , l. 2 7. 1\Is. i 1\ . B. F o nT EG .'\ I·: LSI·: = F ortcg nclsc pa a h ii'Ckcm is Ca pil ale r wd i Ösl erh c n ·iL i Chr-i sli a no!Jcls Lrl' n fra l' il ili ppi J nco bi d ag JG35 , l.i l A::u·sdage n nest cfftc r 1U3G. :\ l ~ . i S\·c m: ka J ord ciJogc r -1l: n, G. H ig,n rl(i,·ct. h i.i penh u mn . ·, B le kin gs Fo r·n min nen. :\ b . i 1\. 13. 
 C Y S TII I·: n = S . \ \' . G ynLhc1 K 13 . = '1 \gl. B ibli ot eke t i S L oc k holm . 
 1 \ .. B. F. = D e L 1\.ongcli ge Bibli. ot hck i 1\.öp enh a mn. 
 1\. BnE \'11 : = l\ a ncclli cL s Brcvboge 1 ·, ulg. a v E rslev , :\lollcr up m. fl. , fl' iin 1535. 
 hu x c =.-\ . J. JO ing. Dc No rn are bi a Or ic nLali ( Östra-H ä rad) D iss. L un d 17-1G. 
 :\lAi\' DELGHI·::-.:, c;A~ IL. . "i. :\ 1. \ fandc lg i'C ns i L und s uni\·c rsitct fö r·\·umd e sa mlin ga 1 ' a\ L cc kn in g:Ir m. m . 
 :\!s . = J\l a nu ;; kri p l. 
 L A N n~K Y H K On = 1 hi k c n s k ap c ' · fö1 · B le kin ge L ä n: L and sky r kor : 1700- 02, 17 10, 17·2.0 , 1730, 17GO , 
 1770, 1783, 1790 , 1800 , 18 10, 1820, 1830, 18-!0 , 1850, 185G, 18G2 i 1\am ma ,·ark i\·e L , Sloc k il olrn. :\'. 2 = :\' aLio na lmu see L s 2 A\·d elin g, l( ö pcnh am n. Pn o T. = \ 'cd r r bö 1 ·a n Je ky rka s stl\mm o pro L okoll. H. ,\ . = H iJ; sa r k i\·ct i St oc kh ol m. 
 H. A. 1\ . = H igsa rk iH l i I\ö pc nh amn. 
 R\ K. = Vede r bö ra nde ky rkas r iik cn sk ap cr. 
 SJ ö Bon c = N . .J. Sj öborg, U tka st li l B lek ings H ist or ia oc h B csk ri fning . L und 1792- 93. 


VIII

ST. H. M.= S t3tcns Histori s ka Mu sc um i S tockho lm . SvERIGE = s ,·crige, Geografi sk topogra fi sk statistisk bcskri,·nin g, ulg. av I<. Ahl eniu s m. fl. Slack ­ holm 1908. STYFFE = C. G. Slyffe, Sk an clinavicn under U nionsliclcn, 3:c up pl. SLack holm 19 11. SYLVE:\' = Carl Sylv6n , Besk rifning öf,·er Christianapels Soc ken uli Blekin ge Län och ö stra Il ä rad, författad ~u'cn 1854- 1855, Carls krona 1857. U. B. = U ppsa la U nivers ilets Bibli otek. · UPMARK, 	 KAHLSK HO NA GU LD = Gustaf Up m ark , K arl skrona guld sm edsä mb clc 1695- 18 12 i FaLH­ buren 19 14. V. H. A. A. = K gl. Vitterh ets Hi stori e och Antik vite l s Akademien. 
 ö. I. Ä. = Kgl. Öv cr inlend enlsämb et els a rkiv i St ockholm. Nu Kgl. Byggnadsstyrelsen s ar!< iv (B. S·J. ). 


BLEKINGE
ÖSTRA HÄRAD
AV

WILLIAM ANDERSON

Fig. l. KristianopeL Plan av staden med befästning. Omkr. 1650 av C. I-Ieer. 

Plan der befestigten Stadt um 1650. Plan of the fortified town; c. 1650. 


AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS 
 KYRKOR 

BLEKINGE, BLEKINGE LÅN, ÖSTRA HÄRAD 
 LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT 

T R Y C K T A K Ä L L O R: ANDERSON, Helgonkult, s. 16. - ANDERSON, Kyrkklockor. - WILLIAM ANDERsoN, Svensken och dansken i samma grav i Stockholms Dagblad 1918 10/ll. - D:o, Från en liten garnison i Hela Världen 1919, s. 723 ff. - D :o, Kristianopel i Tidskr. för Konstvetenslmp 1923 -­ 24. - FR. BECKETT, Frederigsborg II, S. 256 ff.- BRUNIUS, S. 9 ff. - CAWALLIN V, S. 195. - WILLIAM CHHISTENSEN, Missiver fra Kongerne Christian I:s og Hans' Tid 2, s. 295. - Con. DIPLOM. LUBECENSIS II, s. 906. - DANSim MAGAZIN 4 R. 4, S. 4 ff. - DE LATOCNAYE, Promenade d'un Franc;ais en Suede et en Norvege II, Brunswiclc 1801, s. 289. - Kn. EnsLEv, Repertorium III, s. 752. - F. R. Fnns, Bidrag til Dansk Kunsthistorie, Kbhvn 1890- 1901, s. 5. -RICHARD HAUPT, Ein königlicher Städtegriinder und seine Stadt ChristianopeL Deutsche Eauzeitung 1925, sid . 14 - 16 o. 30. - K. BREVB. - KLING, s. 13. - A. OLIVECRONA, Vägledning genom en del af de nordiska farvattnen, 5, Sthlm 1851, s. 85 ff. - SJöBORG, s. 210. -C. G. STYFFE, Bidrag till Skandinaviens historia II, s. 320. - SvERIGE I, s. 755 . - SYLVEN. - UPMARK, Karlskrona guld. HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: I BL. M.: l kopia av karta över Kristianopel 1778, upprättad av J. BLOMSTEDT. - I K. B.: AHLSTRÖM; CRONHOLM, S. 594 'ff.; ELEns; E. IX. - GYNTHER.- LANDsKYRKOR. - I N2: 3 foto: ext. fr. N, int. mot Ö, herrskapsbänk:

4

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Z uppmätningar av grav stena r o. kort beskriv ning av kyrkan av AAG E MATTHIESEN 1897. - I R. A. K: Fo rtegnelsc ; Kristianopcl : Befestningsregnskaber, Byrogedregnskabcr , Bygningsregnskaber, L en Hegn­ s kabcr med Kvittansiariumbilag og Inventarielis ter, Toldregnskaber; Simarrske Hegister 161 5- 1630; Skaanskc Tcgne1szer 1613-16 32; TegneJsser Paa alle Landene 1552-1555; Topografisk samlin g paa papir : 3 blad ritningar till pred ikstol, herrskapsbänk o. bänkar ; Sölvitsborg (og Kristianopel): Len Kvil­ L a nsiariumbilag og InventarielisLer 1604-1658.- I U. B.: Avb. i PALMSKIÖLD nr 304, p. 647 o. 653.­ B. ST.: Hitning till n y orgel, gill. 1896 10/8. - I K B. K.: C. I-l EER, Monumentorum eastellorumqu c Labcllae ichnogra phicac ad Fred. III. Pap. 17 Aarh: s Miclte G!. Kg!. Sml. Fol. 716 ; I-l mscH , Fortegnelse over danske og norske Officerer fra 1648- 18 14; J. MEJEnus, Des igna tio der Tabulen , Von den Län­ dem Sehonen, Halland und Blecking, elen Festun gen, Stätten un d Insulen Borringholm und Golh­ land t. Gl. Kg!. Sam!. N o 71 2. l(YHKANS ARK IV ALI EH: I L a nd sa rkiv et, Lu nd : Håk enskaper 1647- 1787, L. I. med inventarier från 1647, 1663, 1675 o. 1787. 1 I k yr lp n s a r k i v : Håkenskaper fr ån 1788 o. Visita tionsprotokoll från 1770 tills nu; St ä mmoprotokoll o. andra handlingar fr ån se nare tid. ANTECKNINGAR Ull KYRKOADK IVE T M . M. Unde r stadstiden synes mu sik ha Ulförts i kyrkan pil dc stora helgdagarna. 1674 utbetalas till »M usicem 24 öre smt. P å 1670-talet var anst älld som organi st rådmannen J acob Parup mot ett arvode av 25 dir sm l för halva året. - På 1660-talel och n ttgra åt·tionden framåt får Idoekaren 8 dlr smt fu:i igen »for sit umag at iVI aya I\:ircken ». Majen s kedde pingst- och mid so mmarda gen. 1704 s trös !<yrk a n m ed halm t ill julen . - 1676 bevilja d es Id oeka ren P ehr Ma t sson av magistraten ett årligt a rvode av l: 16 dir smt för att ringa kl. 4 f . m . v inLer och sommar. - Som svar på biskop ens fr åga om försa mlingen var nöjd med klockaren Lind­ IJct·g a nförde amiralen , greve E. Sparre vid visitationen 1770 14/6, att »d å Bönderna begärade at ha n wille giöra bön fö r dem under Kyrckans p åst ående R eparation wägrade han detta, a t han alldeles undcrlittit a t ringa morgon och afton, hwarom Bönd erne honom på det högsta anmodat, i synnerh et det d c warit ute i sitt arb et e på marcken». »Wiclare p ålade H er Biskopen honom at ringa morgon och a fton , såsom p å a ndra ställen brukeligt ä r, och för hwil cken ordsak han kallas Klockare.» Som >>sc holemästare>> tjänstgjorde on f. d . student, »som går omkrin g rotncwis och giör sin sysla ganska wi\ 1. Lön bestu s honom a f de m , hwars barn und erwisas>> (Visit.-prot.) . - Vi sit.-prot. 18 12 14/7 om­ tal ar, »a lt nära wie\ K yrkan , Vä stgölhen, I-Iancl­ N land en Backelin h åller olaglig krog, som ä r mycl<eL f1·equenterad, serdcles H elgedagarne, samt alt oo rd­

v

+o
s

t

t

Fig. 2. Ava skär. P lan av · gamla kyrkogård en. B. Kjells tröm delin. 1914.
Lageplan eines Friedhofes au f dem Platz der abgebro­ 
 chenen mittelalterlichen Kirche. 
 Churchyard on the si te of t he former medioov-al church. 


1 Ar 1646 bcfallclc K ri slian IV, att r egelm ässiga kyrkoböcker skulle föras; en tidigare befallnin g i samma riktning hade även utfärdats. I Kris li ano­ pols räk. 1648 omtalas också >>clend gamle Kirkc­ sto el». I brev fr ån' Billesholm 1663 28/8 gav ge ­ n eralguv ernören, fältma rskalken G. O. stenbock förn yad befallning om a tt kyrk oböcker skulle fö ras vid d c blekin gska k y rk orn a. Från d enna lid äro även r i\k enska per i r egel bevarade; end as t Kristia­ nopel, Ha md ala och Honneby besitta äldre hand­ lin gar. - P å d et hela taget ä ro källorn a till Bl e­ kin ges äldre histori a mycket få, trol. beroonde p å aU ä mbetsmannen p å Lyckå slott 1594 hade fö rt länets gamla handlingar till sin gård Torup i Sk åne, varför konungen m åst e sända Gabri el Sparre dit att uppsöka dem. Det är obekant, om något återfanns.

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

5

o

'G/01 ONNV 'V'I

o
;7
-~-;_.---~ _.
J

o "'
_.
"\;)

f1· 1 ·81 .'D:
(Ö)

~f

(

,;,,,,.,?

f

1 X Y :{ l

]D~.

ö

o

Fig. 3. Avaskär. Gravsten, möjligen 
 medeltida, märkt 1612. 
 N. Grafst röm delin. 192 1. 

Grabstein, bezeichnet 1612. 
 Gravestone, dated 1fll2. 


Fig. 4. Avaskä r. Gravsten 1787. B. Kjellström delin. 1914.
Grabstein aus d. J. 1787. 
 Gravestuno from 1787. 


ning och förargelse i märkelig måtto deraf uppstå •>.· 1753 inköpas ett par skodon och •>en ny r åck w· Spögubben» (RÄK.).- Nära det raserade gränsfästet Brömsehus, beläget på en holme i den Blekinge och Smiiland skiljande Brömsebäck, •>skall fordom hafva funnits en begrafningsplats, m ed sina grafvårdar, men af denna finnes nu m era icke n ågon lemning •> (GYNnmn.). - Om Kristianapels k yrka fanns 1822 en sägen, att den, en gång full med åhörare, skall sjunka (AHLSTHÖM). Kyrlmn åtnjöt 1663 11 / 2 pund ål uriigen frun •>to kirckebro er•> (elen ena kallades 1569 »S. Karins bro•> och l&g invid "Muncheholmind•>) samt >>Fiire Skepper korn aff en Aager i vVinbi erge (Ramdala sn) som 1. L egeros Aager, so m huer t aar sc hall crlcg­ kaldis Igesl) (INV.) .

A V ASKÄRS KYRKA
Strax norr om nuvarande Kristianapels kö­ ping och på fasta landet låg under medeltiden en stad kallad Avaskär, vilken omtalas som
Fig. 5. Avaskär. Gravsten 1784. B. Kjellström de1in. 1914 .
Grabstein aus d. J. 1784. 
 Gravestune from 178• 1. 


6

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

stad redan vid medlet av 14:e seklet och lärer under den senare unionstiden varit befästad (STYFFE, s. 94). Under sjuåriga kriget brändes Avaskär av svenskarna och 1600 lät Kristian IV nedlägga staden. Om dess kyrka är intet bekant, men ännu återstår

KYRKOGÅRDEN
Väster om den nära kusten löpande landsvägen ligger kyrkogården (se situations­ planen fig. 2), av befolkningen kallad >>Gamle kyrkogård>>. Den omgives av en gråstensmur i kallmur med ett par moderna järngrindar i nordost och en trägrind i väster. 1673 9/9 anmodades magistraten att i samråd med prästen i staden och socknemännen på bygden ombestyra, att »kyrkogården utanför porten, som nu ligger alldeles för fäfot och för­ orsakar stor förargelse>>, på något sätt bleve inhägnad och )>för oskäliga kreatur frigjord>>. 1804 skulle muren repareras. I muren förekomma ett flertal huggna kvadrar, L. 80- 90, H. 40- 50 cm. Dessa behöva icke ha ingått i Avaskärs kyrka, utan torde tagits från de Kristianopel omgivande fästningsmurarna. I söder intill muren står ett gravkape ll av trä, vitmålat, med papptak. Ursprung­ GllAVKAP ELL ligen har det varit en bod, stående vid kyrkogårdens norra ände och som 1909 flyttades till sin nuvarande plats.
J;YHKOG..\ RD

; r ;
Fig. 6. KrisLianopeL Plan av platsen för 1600 års kyrka. Situationsplan der friiheren Kircho v. J. 1600. -

,,.

._
......

l

Aage Mathiesen delin. 1897.

Plan of a former church from the y ear 1600.

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

7

Då Kristianopels kyrkogård århundraden efter den nya kyrkans uppförande (se s. 11) var vattensjuk och oländig, höllo sockenborna ännu under 1800-talets förra hälft segt fast vid att begrava sina anhöriga på >>Gamle kyrkogård>>, trots att den dels var för trång samt dels att den bestod av en stenbacke, så att man knappast kunde komma ned med spaden till 2 alnars djup och trots att de, på grund av sockenkyrkans avstånd, gingo miste om den högtidliga klockringningen vid jordfästningarna (SYLVEN). - Kyrkogården användes ännu av de utom Kristianopels köping bosatta sockenborna.

KYRKOBYGGNADEN
Av Avaskärs gamla kyrka finnes nu ovan jord intet spår. Ännu år 1778 återstodo emelPLAN lertid så tydliga grundmurar, att man av en bevarad lantmätarekarta över dem kan sluta sig till kyrkans form - sannolikt ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt absid. Kyrkans mate ria l är okänt (inga grävningar äro företagna). Sannolikt var den upp- MATEHIAL förd av gråsten och täckt med munktegel, att döma av rester i l{yrkogårdsmuren. Avaskär nämnes bland de kyrkor, som på 1400-talet bidrogo med en årlig avgift till ms1om" ocH Ronneby skola. Av ett brev från konungen till borgmästare och råd i Avaskär år 1554 DATErU N G framgår, att dessa gjort en framställning om att, enär sockenkyrkan var >>mögit bygg­ fatte>>, konungen måtte tilldela dem sin och kronans andel av tionden från denna socken (Tegnelsser Paa alle Landene). Då staden under sjuåriga kriget lades i aska, torde även kyrkan blivit förstörd eller ock fick den förfalla, sedan den nya staden Kristianopel tagits i besittning. Sannolikt hade Avaskärs kyrka uppförts vid 1100-talets slut eller förra hälften av 1200-talet.

LÖSA INVENTARIER
På kyrkogården funnos ännu under 1700-talet en del gravstenar med inskrifter på tyska (KLING). Enligt Ahlström voro dessa försvunna redan 1822. De i Kristianopels kyrka liggande tvenne medeltida gravstenarna (jfr s. 40) ha dock med all säkerhet tillhört Avaskärs kyrka. Nu ligga som golvflisor i gravkapellet bl. a. följande gravstenar: l. Gravsten av kalksten (fig. 3), avsmalnande mot fotändan. Inskr. vid nedre kanten >>l A S ANNO 1612.>> Vid övre delen en cirkel. Möjligen en medeltida gravsten, som ännu tagits i anspråk 1612. H. 163 cm., B. överst 98 cm., nederst 86 cm. ~. Gravsten av kalksten med inskrift: O. N X S X R X O x D x N x O x S ­ I X O X D X ANNO 165 X 5. Under inskriften ett bomärke (fig. 7). H. 152 cm., B. 88 cm.
GHAVSTEI'An

8

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

TENN FAT

3. Gravsten av kalksten (fig. 4). I hörnen cirklar, i mitten inskr.: O. M. S: M. N. D: 1787. H. 167 cm., B. 121 cm. 4. G r a v s t e n av kalksten, skulpterad, i övre hörnen tvenne ansikten inom cirklar (fig. 5), i mitten bladkrans och tvenne ansikten; däröver timglas och inskr.: MDCCL XXXIV. H. 187 cm., B. 147 cm. 5. Gravsten av kalksten, defekt, med bomärke och inskriften HR inom ensköld. 1600-talets förra del. H. 76 cm., B. 58 cm. F a t av tenn till förvaring av sand vid jordfästningar. H. 3. 5 cm., diam. 34.5 cm. ­ Har möjligen tillhört Kristianapels kyrka.

KRISTIANOPELS GAMLA KYRKA
Samma dag beslutet fattades om att Avaskär skulle nedläggas (1600 31/1), utfärdade konungen privilegier för dem som ville bosätta sig i den nya köpstaden vid den befästade platsen vid Avaskär. Denna anlades på det långsträckta Korsaskär, strax söder om den gamla staden. Dagen för anläggningen har icke kunnat fastställas. Troligen i början av 1599 och senast i mars torde beslutet fattats, ty den 29/3 samma år fick lensmanden Knud Grubbe order om att byggnaden vid Korsesker skulle påbörjas. Ett flertal för­ fattare, bland dem BRUNIUs och SYLVEN, framhålla, att staden med befästningar anlades och att kyrkan byggts av den bekante riksbyggmästaren HANS VAN STENWINKEL n·. i\. , även kallad Hans van Emden. Detta kan vara riktigt så till vida, som att S. skulle'ha uppgjort planerna till stad, kyrka och befästningar. 1 Utförandet av verket har S. dock aldrig kunnat leda, eftersom han avled redan 1601 10/5. För uppförandet av kyrkan finnes ett kontrakt av 5/5 1600 mellan konungen och bygg­ mästaren HANS voN FREIBERG eller FREIBURGEN. 2 I detta heter det, att F. skulle med det snaraste börja arbetet med uppförande av >>Aweskior>> kyrka och torn till en längd av 84 alnar, bredd 20 alnar, höjd 14 alnar, tornet 6 alnar över taket. För detta arbete skulle F. ha ett arvode av 1,000 riksdaler, ävensom kalle, sten, timmer, järn och redskap. Tornspetsen skulle han dock bekosta själv (Tilloog til Svenske locale Diplomer, R. A. K). ­ Materialet var troligen gråsten. Av måtten framgår, att det måste ha varit en enkel salbyggnad, ett rektangulärt långhus med ett torn på (vid? ) gaveln, vilket också framgår av kontraktets uttryck: >>-·- - , also Das diesselbige Kirche in die Lenge (den Thurn
1 Jfr ordalagen å S:s gravsten, nu i H almstads k yrkas va penhu s : ,,_ - - hwilken oc efter l(on ­ ning Christians IV angifvelse i H a ns. Ma t. egen nerver else d et n y Ausse r i Bleging fund eret, - - --. • Se: Kunstnerfamilj en STENWINKEL s. 5 i Bidrag til Da nsk Kunst hi storie ved P. R. Friis. Köbcnhavn 1890- 1901. 2 Redan den 30 /4 1600 fin· I-l ans von Freiberg, b yggmiistar·e och invånare i I-Ielsingör, ZOO dir i av­ räkning på den kyrka han åta git sig a Ll uppföra i Au sl; icr enligt del ],onlrakl konungen had e träffa t med honom (BECK ETT, F redcrigsborg ).

A VASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

9

mit eingerechnet) vier und achtzig Elln habe - - -.>> - Grundstenen lades av da­ varande lensmanden Knud Grubbe. 1 Aren 1607-DS synes särskilt ha arbetats pa tornet. Da svenskarna under Prins Gustaf Adolf midsommartiden 1611 inträngde i fästningen, stacks kyrkan i brand. Med största sannolikhet lag denna kyrka i stadens sydvästra del, omedelbart intill Väderkvarnens bastion. Pa Meijers karta från omkring 1647 är platsen betecknad > >Alter kirchstette>>. I vara dagar kallas de bevarade resterna >>Käringkullem>. Den bestar av en med gräs och buskar bevuxen rektangulär hög, orien,terad öster- väster. Dess högsta höjd är nu c:a 3 m. I norr och söder finnas tämligen väl bevarade grundmurar av gråsten i murbruk (se situationsplanen, fig. 6). Stenarnas plana sidor äro lagda utåt. I murarna, vilka äro c:a 1.5 m. tjocka, påträffas även spridda tegelstenar. Det dröjde nu till 1618, innan det vidtogs några åtgärder för uppförandet av

Fig. 7. Avaskär. Bomärke på gravsten. N. Grafström delin. 1921.
Namenszeichen auf einem Grabstein. Idiograph on a gravestone.

KRISTIANOPELS NUVARANDE

~YRKA
HI ST O niK

Under mellantiden var det illa beställt i staden. Prästen hade ingen prästgard och sa ringa inkomster, att han ej kunde försörja sig och sin familj. Vid biskopsvi~itationen 1614 begagnades till gudstjänstlokal >>en underjordisk håla>> (CAwALLIN). Ar 1618 3/2 uppgjorde slutligen konungen kontrakt med murmästaren 0LLUFF l\L\DSEN 2
Enligt Sivert Grubbas dagbok : »1600, Juni 2. Var jeg med Kongen i Bleking hos mine kj::erc Svig-e r­ for::eldre. Slottet Lyeka a blev 0delagt og Byen Avs.!cj::er misteda sine Hettighcder. Indbyggerne bleve nodte til at flytte til den ny By, som kaldes Christianop eL Min Svigerfader, Knud Grubbe, lagde Gm nll­ stenen til K irken sammesteds» (Danske Magazin). 2 Sa mme man å t vilken år 1620 anförtroddes ledningen v id uppförand et av Trefaldig~·wtskyrl~an i Kris tianstad. Se GusTAF UPMARK, Svensk byggnadskonst 1530- 1760. sthlm 1904, s. 108. -- l(o n­ traldet är av följand e lydelse: Fortagning g iortt emellom Kong: Maytt och 01\uff Madsen Murornester om en IZirchc att opb yggc ij Christianopell. c. 4. F OL·t egning giortt m ett Olluff Madsen Murornes ter om en Kirche hand vdj Christianopcll skall bygge och opmure, efftcr d enn Affridzning h and d er paa bekommit haffuer. Skall sa me I\irche werre 60
1

lO

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

F ig . 8. I<ris liano pels n ya kyrka. E x t eriör fr un nord väst . Di e K irchc Yo n Nordwesten. -

Foto William Anders on 191 3. 


The church, f.rom the north-west. 


om uppförandet av en ny kyrka. Med anledning härav befallde konungen lensmanden tillse arbetet, att detta blev som det borde samt att i rätt tid låta hugga timmer till bj älkar och andra materialier som erfordrades (Skaanske Tegnelszer i R. A. K.).
;; iell a nd sk c Aline v d j Lcngcl enn , 2.0 Alne vd j Bredd en, oc h I 2 Aln e vd j Hö yd en m ett L vende Ga ffl e en paa h uer E n de, och sk all !\'luren a ll e Veyn e werre thou All en thych, der skall och werre et Th aa rn paa den nörTc Sicle som sk all werre 14 Aln e v dj firre Bantt och 4 re Aln e hö yere end Speru erchiLt paa 1\irchen e l,·, och skall Muren a ff sa m e Th aa rn werre thycht n ed en vdj in d till K irc hemuren slipper h alffthredie i\ln c th ych och siden op ad t Lh oe Alne, m ett tuende Gauler opp aa, paa d en ene Side a ff Kirchen thu ett o ff uer fra Ta arnitl cfft.er Si, ab clon en s V elvisning skall opm u ris li ge so m ijtt Va a benhu s lige sa a hö y tt som h i rch cmuren ehr och en Gau ell der p aa . F orschreffne Olluff Ma dsen sk all sel[[ la de graffue Grunde n lhill F und a m en te tt a ff forsc hreffne ];: irch e huilkett forsc hreffn e Ar db eyd h and m et t ald Flijclt och Vidskib ellighedt skall ferdig göre, saa h i r·ch en endellig bliffu er fo rferd igi t t i j de t te Aa ar, och T aa rnitt m ett Va ab cnhu sitt v d j n es t efft.er­ kumen d is Aa r selff skall h a nd lön e F alehett som m ett ha nnom sk ull e ar beyd e och der thill behöffu er : 'l en hui s :M ateri e som skall b ru gis lhill Ar beyde Lt skall han om forskuffi s paa Plad zcn . Oc h er h an om IJ cuilli tt for s r~m e Kirche saa led is a tt op mure och ford erd ige ell erru e hunde r Rixd all ci', huil che h an om cf' llcrh a nclen skall did t op fo rska fri s oc h a ff L ensm a nd en cle rsa m es tcclz thillstill is offt ersom Arb cycle lt ga nger for sig, hu oreff ter h a nd sig nu ga nd skc och alld ellis skull haffu c all r et.te och J'orh oll e. Ac t.um Chroneborg den 3 F ebruurij Ano 16 18. (S kaan ske H cgist.cr 161 5- 1630, H . A. K )

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

11

Att döma av detta brev samt inskriften på altarprydnaden (se s. 20) har lensmanden Falk Lykke haft överinseendet å kyrkobyggnaden. År 1624 togs kyrkan i bruk under namnet Helig Trefaldighets kyrka. Emellertid var den då långt ifrån färdig, ty 1632 stadgades i kgl. brev till lensmanden i Blekinge och biskopen i Skåne att varje kyrka i deras områden skulle bidraga med l rdr. till Kristianapels kyrkas fullbordande. År 1676 var kyrkan i stor fara. Amiral Tromp med sin flotta låg utanför och besköt staden och 1677 belägrades den av svenskarna från landsidan. Vid reparationen 1792 kunde man också högt uppe å murarna samt i sparrverket se åtskilliga inskjutna grova järnkulor (AHLSTRÖM) . Sedan fästningen kapitulerat 1677 22/2, förlorade staden sina pri­ vilegier och fästningsverken raserades. Kyrkan gick nu tillmötes en period av stor fattig­ dom, underhållet försummades och år 1704 var det så illa ställt, att kyrkan ej kunde be­ tala ett ur, som anskaffats i stället för det 1681 till Karlskrona bortförda tornuret, och av den mängd vackra och värdefulla inventarier, som kyrkan ägde under stadstiden, gick så sakta en hel del förlorat. Redan vid inventeringen 1733 saknades det mesta. Här lik­ som nästan överallt annorstädes i Blekinge betecknas den första perioden av det svenska Yäldet av djup kulturell nedgång och allmänt ekonomiskt förfall.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården (se situationsplanen, fig. 9) omgives av en gråstensmur i kallmur, H. 130- 140 cm. med tvenne grindpar av smidesjärn i öster åt den forna stadsgatan (fig. 10). Inskrift å södra grindparet: BESTÄLDA. AF , HER. P . KARLSSON. FOGELMAR _.\R. 1873 1/6 och skänkta FöRFÄRDIGADE. AF. M. THORNQWIST. RUNTORP. - 1635 saknades inhägnad kring kyrko­ gården (FORTEGNELSE); dylik uppfördes 1651 \ -' ~t\t:.f'\-r - 54 samt försågs med tjärat trätak. 1663 \ --·'r.f'l ~ '-<(\~ funnos tre portar i muren, därav två i \~ , .,J . .. söder och senare igenmurade. 1770 14/6 omtalas muren som helt och hållet omlagd. r---"i.-1.-!--;_· Q Amiralen greve E. Sparre lovade att för., -<--+--.>- 19 ·kottera medel till portar. Samtidigt be­ stämdes, att ingen finge bygga gärdesgård så nära intill muren, att denna hindrade reparationen, och klockaren Lindberg lo­ vade att flytta sin hönsgård, vilk~n även gränsade intill muren och varöver försam­ lingen klagat (VISIT.-PROT. ). Kyrkogården Pig. 9. KristianopeL Nuvarande kyrkans situa­ tionsplan . - B. Kjellström delin. 1914. låg ända till 1800-talets mitt obegagnad situationsplan d er jetzigen Kirchc. av bönderna, vilka som nämnts föredroga Plan o( the present church and churchyard.
;;.!,;,.~()~)

KYI\J,n GA. •-a>

-"i\~

'-O

iO

$0

<J•

IGe M .

12

BLEKINGE ÖSTRA HARAD

att begrava sina anhöriga på >>Gamle kyrko­ gård>> eller i Avaskär. Öster om muren på den forna stadsgatan samt kring kyrkan synas spår av stenlägg­ ning. Detta arbete utfördes sommaren 1674 omkring kyrkogården, kyrkan och prästgår­ den. Inalles åtgingo 52 lass sand och 149 las;; sten; de tvenne broläggarna från ~almar likviderades med 8 dlr 16 sk. smt. Fig. 10. KristianopeL Port till kyrkogården. N. Grafström delin. 192 1. På kyrkogårdens södra sida fanns 1647 ett. Kirchhofspforte.- Gate to the churchyard. stort >>kalkhus>>, vilket 1666 tillbyggdes med ett benhus (RÄK.). Redan 1822 voro dessa båda byggnader försvunna (AHLSTRÖM). Söder om kyrkan låg även stadens skola, upp­ förd 1653 på bekostnad av kyrkans medel (INV. 1663). 1665- 66 flyttas skolan in i ett annat hus. Troligen blev denna byggnad raserad 1677.

KYRKOBYGGNADEN
l'LA:"

~IATE RIAL

Kristianapels nuvarande kyrkas plan (fig. 12) utvisar ett brett, parallelogramformat långhus med korsarmar i norr och söder. Over den norra korsarmen höjer sig ett torn , i nordvästra hörnet mellan detta och långhuset står ett lägre trapptorn. Långhusets östra och västra gavlar äro i plan snedvinkliga med hänsyn till de fordom utmed dessa löpande stadsgatorna (jfr stadsplanen, s. 3). Materia let är huvudsakligen gråsten i murbruk. Röst ena å långhusochkorsarma1· jämte trapptornet äro helt och hållet av tegel, tornet är starkt tegelblandat. Tegelmått 25 X 12.5 X 6- 7 cm. - U tvändigt äro murarna spritputsade. Ar 1635 var putsen avfallen både på gavlarna och sidorna samt teglet på gavlarna nästan förvittrat, >>fordi samme Stene haffuer icke verit ret dyctige, och ere b ren de her i Bleginde ved N etterbye·> ( = Nättraby. FoRTEGNELSE). Over norra ingången en nu överputsad inskrift i järn: >>A. R. 1766>>, syftande på kyrkoherden Appolonius Rödin och tornets reparation nämnda år. Av f ö n s t r e n, som äro stora, rundbågiga, i nischer med starkt skrånande smygar, tyckas de flesta ha kvar sin ursprungliga form: en bred nisch med fönsterkarm av sten. Röd­ bruna träspröjsar och blyinfattade grönaktiga glas. - 1635 voro nästan alla fönster brist ­ fälliga på grund av >>det suare Guds weder her haffuer verit op i denne Effterhöst, och continuerer Endnu nesten dagligen>> (FoRTEGNELSE). Då kyrkan under 1600-talets sista årtionden blivit landskyrka och hade ringa inkomster, lät kyrkoherden Gabriel RoseliuR. pastor här 1685- 1705, tillmura flera av kyrkans 14 par fönster (CAWALLIN). 1706 igen­ murades också enl. räk. 3 fönster, möjligen desamma som upptogos 1787. Fönstren, som

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

13

Fig. 11. KristianopeL Exteriör av kyrkan från söder. Die Kirche von Siiden. -

Folo William Anderson 191 3. 


The church from the south. 


1707 åtminstone delvis voro försedda med järngaller, äro senare försedda med större rutor. I de tre gavelröstena sitta sannolikt ursprungliga små ljusöppningar. Till kyrkan leda fyra raktäckta ingångar med brunmålade dörrar samt karmar och t rösklar av trä. Dörrarna från 1700-talet eller yngre. Huvudingången i väster samt ingångarna i norra och södra korsarmen äro ursprungliga, den östra till sakristian upp­ tagen 1837. - I väster inkommer man i ett förrum under läktaren, varifrån en dörr leder in till långhuset. G o l v e t i långhuset utgöres i gångarna av kalkstenshällar, varav ett flertal g r a v­ s tenar (se s. 36 o. f.) under bänkarna samt i kor och sakristia av trä. I gången till pre­ dikstolen tegel (mått 29 X 14.5 X G cm.). Golvets gravstenar upphöjdes och omlades ofta. 1757 inlades nya bräder och ölandssten >>där och h var>>; 1747 höjdes golvet i koret. I n v ä n d i g t äro murarna vitputsade. I norra korsarmen synes över ingången monogram­ met: E. L. H. jämte P: L: 1758 1 i järn (fig. 15). Innertaket består nu av vitmålade bräder, spikade på undersidan av furubjälkar. ­ Den ursprungliga takanordningen kan ännu observeras genom att sakristian (se nedan) är så låg, att mellan denna och taket bildas ett rum , vari det äldre tillståndet är synligt.
1

1\:yrkoherdcn EmK

LAUnENTIUS li ALLEN,

f. 1700, pastor här 1729, d. 1760, jfr s. 27 o. 38.

14

BLEK I NGE ÖS TR A HÄRAD

F ig . 12. Kris tianopeL P la n . Skala l : 300. Grundriss der Kirche . -

B. Kjellstr öm delin. 1914. 


P lan of t he church . 


A VASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

15

___ f
_ _l
__l

L_ _

_ _j

l

l

Fig. 13. KristianopeL Längdsektion mot norr. Längsschnitt gegen Norden. -

B . Kj ellström delin. 191 4.

Longitudinal seetian towards the north .

Bjälkarna äro nedifrån synliga, vitmenade, och ovanpå dem äro spikade vitmenade bräder. Utmed de vitputsade längdmurarnas övre kant äro bräder ställda i mellanrummen mellan bjälkarna i svagt sluttande ställning, bildande en övergång mellan muren och brädtaket. - 163.5 var taket mycket bristfälligt, flera bräder lågo lösa och voro >>icke bedre end Wragdeler>> (FoRTEGNELSE). 1666 köpes ett stort tråg att uppsätta på loftet över predikstolen för att förhindra takdropp. 1792 ombygges innertaket (jämte takstolen) och 1882 repareras det ånyo samt får sitt nuvarande utseende. Det ommålades 1675 och överströks med krita 1819 (AHLSTRÖM). Taktäckningen l!ctgöres av tegel såväl på tornet som kyrkans övriga delar, utom trapptornet, som har tak av galvaniserad plåt. Se i övrigt fig. 8 o. 11. Utrymmet i koret togs förut i anspråk genom den under 1600-talets senare hälft tillkomna, höga och välvda Granatenlodska graven (se s. 33) samt genom de många skrank­ anordningarna och bänkarna (se s. 19 ff.). Sedan det mesta av detta borttagits, uppsattes 1837 bakom altaret en vitmålad trävägg, dekorerad med målade, å var sin sida om altaret stående lummiga ekar, på vars stam synes t . v. Karl XIV Johans krönta namnchiffer, t. h. tre kronor ( = Blekinges vapen).
Kon

16

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

l
I'ig. 14. Kri slianopeL Tvärsektion moL öst er. Querschnitt g-egen Osten. -

B. Kjellström delin . 1914.

Scction tO\\"ards the east.

SA T <R I STIA

TI1APPT011f'

TOH:>;

~

..· ,.
:

~

.. . '

1.

, w 'i
· \\ •,

5
..

(3)
:

\,:
•l

J

'~\;, ~.

/f 	

,.

..

l

Fig. 15. KristianopeL In8krift i norra korsarmen. - B. Kjellström delin.
Inschrift im närdlichen Querschif!e. Inscription in the north transept.

Genom ovannämnda anordning uppstod mellan altaret och östra gaveln en mindre sakristia, till vilken leda tvenne ingångar från koret. T o r n e t. En rundbågig ingång leder utifrån till en spiraltrappa, förande till det på norra kors­ armen uppbyggda tornets första våning. Denna har höga, spetsbågiga och tvådelade, 1708 igen­ murade ljusöppningar i öster, väster och norr. I söder leder en spetsbågig ingång till långhusvinden. Från första tornvåningen leder en trätrappa upp till klockan (se s. 44). Den nya ldockstolen från 1807 är uppställd på golvet, under det den gamla klockan hängt i ett ännu existerande bj älklag, inlagt högre upp murarna. Även denna våning har ljusöppningar av liknande utseende och med läge som de i första vå­ ningen. Ursprungligen synes den dock haft en öpp­ ning även mot söder. Tornet avslutas av ett sadeltak med trappgavelrösten i norr och söder. - Söndagen

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

17

Pig. 16. I<ristianopel. Kyrkan i landskapet från nordväst. Die Kirche von Nordwesten. -

Foto J. Roosval 1915. 


The church from the north-west. 


den 8 september 1671, just under predikan, föll >>ett stycke>> av tornet ned och krossade teglet på kyrkotaket (AHLSTRÖM). På grund av sitt läge och sin höjd är tornet ett långt till sjöss synligt sjömärke, och då en betydande reparation verkställdes å detsamma 1766 av den även i Ramdala verksamme rommästaren J. A. W~ll, varvid bl. a. tegeltaket synes ha omlagts och blyrännorna lagats, erhölls bidrag till dennas bekostande m >>Lots Cassam> i Karlskrona (CAwALLIN o. K. brev 1766 7/3). Denna förmån upphörde troligen under 1780-talet, sedan Ölands' södra fyr >>Långe Jam> uppbyggts. 1821 befallde dock lands­ hövdingeämbetet i Karlskrona, att ingen ombyggnad fick företagas på kyrka eller torn, utan att ämbetet blev uriderrättat därom (AHLSTRÖM). Fastän den år 1628 fullbordade Trefaldighetskyrkan i Kristianstad är en långt mera storartad anläggning, har docl{ denna lurkas 'grundplan stor likhet med Kris,tianopels. Båda ansluta sig till den tys~a salkyrkatypen med ett brett långhus med tvärskepps­ liknande utbyggnader i n~rr och söder, i öster rakt avslutat kor samt torn. Att Kristianopel icke, liksom Kristianstads kyrka, fick sitt torn i väster, utan i norr, berodde på de rent lokala förhållandena, då ju stadsgatan gick fram omedelbart utanför den snedvinkliga västra gaveln. Vad som mest frapperar i Kristianopel, är den totala frånvaron av all yttre och inre arkitektonisk utsmyckning i skarp motsats till övriga under Kristian IV:s tid uppförda stadskyrkor i Danmark. Detta berodde kanske på att konungen hade fullt bestyr med sina många byggnadsföretag på närmare håll, så att det blev föga över för denna kyrka i rikets utkant. Emellertid är det ett och annat, som ger intryck av provi­ sorium, t. ex. ingångarna, vilka fullkomligt sakna stenomfattning. Möjligen ha dessa
2. Sveriges kyrkor. Blek-inge I.

18

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 17. KrislianopeL Interiör mot öster.- Foto William Anderson 1913.
Inneres gegen Osten. - ·Interior towards the east.

G PPVÄRMNING

varit ämnade att förses med stenportaler-en plan som av okänd anledning dock aldrig blivit utförd. Hans Steenwinkel d. y. skall ha utfört ritningarna till den år 1617 påbörjade Trefaldighetskyrkan i Kristianstad - enligt A. Hahr i Svensk konsthistoria, s. 224. Möj­ ligen har densamnie även uppgjort ritningarna till den påföljande år påbörjade Kristiana­ pels nuvarande kyrka. Kyrkan uppvärmes genom en i södra korsarmen uppställd järnkamin.

A V ASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

19

Fig. 18. KristianopeL Interiör mot v äster. Foto William Anderson 1914.
Inneres gegen W esten. Interior towa rds t he west.

Fig. 19. KristianopeL Predikstol med korskrank se tt från öster. Foto J. Roosva1 1915.
Kanzel mit d er von illrem ursprung ­ lichen Platzc ontfernten Cllorschranke. Pulpit and screen; the latter removed from its proper place.

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER
Långhuset var ursprungligen uppdelat genom höga träskrank eller > >sprinkelverk>> 1647) > >Stafferid med Sölff, Guld och åtskillig slags farffuer>>. År 1647 omtalas ett nytt stort >>sprinkelverk» för k o r e t med tre dörrar och ett lås för > >de thou döre som staar tilhaabe> > . En rest av detta skrank är möjligen det balusterskrank (fig. 19) ,somnuär uppställt vid norra korväggen från koret till predikstolstrappan, målat i grått och brunt samt längst österut avslutat av ett massivt fält, liknande övre delen av en dörr, en fyll­ ning mellan tvenne pilastrar; därå inskriften: >>Loffuer Herren i Himle I"offuer Hannen i Det Hoije P S A.>> Därunder med inbundna bokstäver: I H S. - 1663 fanns ett gam­ malt, svartmålat likhus med ep. lås för. Detta torde ha varit detsamma som det av Ahl­ ström år 1822 omtalade f ö r h u s e t, beläget under läktaren i väster samt använt till för­ varing av likbårar etc. Det avskildes från långhuset genom ett målat träskrank, krönt av ett galler samt försett med dörr och lås. Detta liksom korskranket borttogs före 1822, enär de inkräktade på utrymmet. - Därjämte fanns ett d o p f u n t s k r a n k, se nedan. Hela den övriga inredningen var även i det närmaste samtidig med kyrkobygget. Det fristående a l t a r e t av tegel, vitputsat, har en nisch i norr och en i söder. Altarringen av mårmorerade balustrar är troligen identisk med ett 1662 uppfört
(INV.
s r,RANKA N ­ onoNI NG AR

ALTAR

20

DLEKIKGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 20. KristianopeL Altaruppsats från 1624. Altaraufsatz um 1624. -

Foto J. Roosval 1915. 


Altar -piece 1624. 


>>Galleriwerk om alterit>>. Innan altarringen 1819 målades, kläddes den vid högtider och nattvardsgång med ett vitt lärftskläde (AHLSTRÖM). Al tarprydnaden (fig. 20) utgöres av en i trä skulpterad, arkitektoniskt indelad, målad och förgylld uppsats. På understycket tvenne inskriptionsfält med inskrift: >>TA­ GER och ÄTER>> och >>TAGER och DRICKER>>. Mellan inskriptionsfälten Lykkes och Rantzaus målade dubbelvapen samt initialerna: F: L, F: K: R. 1 Däröver inskriften: >>After den Stormechtigste oc h0gborne F0rste oc Herre Koning Christian den 4 med Guds naade Dannemarkis, Norriges, Gottes ~c Wendes Koning etc. Hans Majsts be­ fallning er denne Kirke met Thaffele och andere ornamenter bleffwen bygtt giordt oc fuldendt wed Hans May. Throe plicktige Thiener Erlig oc W el b. Mand Faleke Loeck til
1 FALK LYKKE til Skovgaard och Bolderup, deltog i E almarkriget, 1612 lensmand över Kristianapels lä n. I oktober 1625 blev han överste för det skånska rege mentet samt utbytte s. å. sitt län mot Gotland, blev riddare 1648 och avled 1650. G. m. KmsTINE RANTZAU, 'f. 1593, d. 1665, dotter av Frans R. och Anne Rosenkrantz (Bricka). Hon bodde senare på Gärsnäs i Skåne och blev en midnatt 1661 över­ fallen av ryttare, som höggo in dörren med yxor och rövade silver, guld , pengar, klenoder, kläder och en kyrkokalk. Vid sin död efterlämnade hon likväl en stor förmögenhet. ·

AVASKÄRS OCH KRIST I ANOPELS KYRKOR

21

Bolderup, Hoffvitzmand paa Christianopel 1624.>> Från ull­ derstycket höja sig fyra joniska kolonner, uppbärande ett entablement. Mellan de utspringande kolonnerna i mitten en · målad scen: nattvarden; vid· sidorna i med musslor prydda nischer trästatyer av Moses och .T ohannes Döparen. På sidorna flygelstycken eller vingar i genombrutet arbete, upptill slutande i ett fågelhuvud och nedtill i en lejontass. Under mittscenen latinsk inslnift ur l Corinth. 11. Entablementet består av en flerdelad arkitrav, en fris med triglyfer, däröver ett tandsnitt ocli en äggstav och slutligen överst en framspringande gesims. P å frisen inskrift: >>EGO SVM RESURRECTIO ET VITA QVI CREDIT IN ME ETIAM SI MORTVVS FVERIT VIVET>> ( = jag är uppst åndelsen och livet. Vilken som tror på mig han skall leva, om han än död vore). Därifrån höj er sig mellan två voluter en övre kolonnupp­ ställning med en målad scen: Uppståndelsen, flankerad av kolonnetter och mindre flygelstycken. Under Uppståndelsen inskrift ur Math. 8, 6. P å entablementets fris inskriften: > >ANNO 1624>>. Krönet utgöres av ett brutet gavelparti, krönt Fig. ZL Kristianop eL Kru­ 
 cifix av trä, 1776. 
 av en ängel med kors på en konsol. Foto W. Anderson 1914. 
 Hölzernes Kruzifix 1776. 
 · Mörkbrunt, svartochmörkblått ärotavlanshuvudfärger. Mot Wooden crucifix 1776. 
 dessa stå vitt, guld, grönt och rött. Den krönande ängeln har blå kjortel, draperi i guld och rött, ljusröda händer och ansikte, förgyllt hår och vingar samt brunt kors. Altaruppsatsens huvuddelar äro uppbyggda med de klassiska proportioner, som ut­ märka den nordiska 1500-tals-renässansen. Ornamentiken står på övergången mellan beslagsornamentiken och den fullt utbildade broskstilen samt utmärker sig särskilt genom i kalligrafiska bukter lagda, plattsnidade band. Figurskulpturerna utgöra mera tre-. vande försök än fullt utbildad stil och höra icke till de bättre konstverken. Då altaruppsatsen målades 1624, troligen av samme man som samtidigt målade upp­ satsen i Ramdala kyrka (jmfr s. 71 ), förskotterade denna kyrka det nödvändiga pen­ ningebeloppet, varom det heter : >>saa well som forstrachtt Christiannopell Kiercke, som Vdi ligemaade ehr paa alltertafflen der sammestedz att staffere> >(Ramdala kyrkas räk. ). Altaruppsatsen bär spår av en senare övermålning. Krucifix av trä ·(fig. 21 ), målat och förgyllt, stående på altaret. Enligt inskrift KnuciF i x skänkt 1776 av bagaren ~ch borgaren i Karlskrona Magnus Smitt, vilken 1772 bodde i Abrahamsäng, Kristianopels socken. Gul karnationsfärg, brunsvart hår och skägg, för­ gyllt ländkläde. 1830 omtalas det som försilvrat. H . 99 cm. Vid sidan om huvudaltaret fanns 1663 ett litet al t a r e av trä för a l tarm a t . På detta s i oOA L TAnE brukade barnsängskvinnorna lägga den altarmat de medförde vid sin kyrkotagning.

22

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

PR ED IK STOL

När det borttogs är ovisst; det användes dock under 1700-talets början (AHLSTRÖM). I hörnet av norra korsarmen och lång­ huset står predikstolen av ek (fig. 22), skulpterad och målad, vilande på en år 1810 murad pelare. I den av balustrar indelade bröstningens . nischer stå trästatyer av de fyra evangelisterna. Till vänster om dem en kvinna i annan stil än de andra vilken ditsatts i stället för den till serien vanligen hörande Kristusfiguren, som bortkommit före Ahlströms tid. - Baldakinen är ått­ kantig. På taket genombrutna gavelkrön och G-formade voluter, som uppbära en peli- · kan. Från innertaket nedhänger en duva med solfjädersformigt hopsatta, tunna trävingar. Den nuvarande baldakinen tillkom först 1787 och målas samma år av målaren Hagman (RÄK.). Trappa med i bröstningens fyllningar målade framställningar av Justitia med svärd och vågskål samt Caritas i skepnad av en kvinna med tvenne barn. Målningarna kunna möjligen vara ursprungliga, men trappans övre och undre delar ha senare blivit deformerade (möjligen vid repara­ tionerna 1710 eller 1780, då nya trappor omtalas). Predikstolens huvudfärg är brunt, vita Fig. 22. KristianopeL Predikstol, 1621. 
 kolonner, svarta dräkter, förgyllda händer, Foto J. Roosval 1915. 
 ansikten och delvis attribut på evange­ Kanzel 1621. - Pulpit, 1621. 
 . listerna, på entablementets list blåttmed vita ornament, vidare vitt, guld, blått och något rött. Målningen synes vara ursprunglig. Till predikstolen, vilken å bröstningen är daterad 1621 och som möjligen är ett tidigare arbete av den okände mästaren till altaruppsatsen från 1624, har ursprungligen före­ legat ett annat projekt i samma stil. I R. A. K. förvaras nämligen tre teckningar till predikstol, herrskapsbänk och vanliga bänkar, sannolikt bilagör till en skrivelse till konungen från lensmanden Falk Lykke (1612- -1625) samt med påteckning >>Falch Lyckis Indlagde paa nogle Stole vdi Christianapels Kirche att forschaffe besheem>. 1 Projektet
1 -

Enligt ~näget medd elande av assistente~ i R. A. K. 1-Ienry Bruun, vilken också lyckats finna

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

23

Fig. 23. KristianopeL Projekt till predikstol. Teckning i R. A. K.
Entwurf einer Kanzel. Design for a pulpit.

till predikstolen, litt. E. (fig. 23), visar en med broskornamentik rikt prydd korg, trappa och dörr. - Predikstolen synes tidigare varit placerad något längre in i norra korsarmen vid dess östra vägg, där en urtagning i muren för uppbärande av en bärbjälke ännu är synlig. Bänkarna äro slutna, vit- och gråmålade, av enkel form samt med utskjutande gångjärn. De ombyggdes 1810 på socknens bekostnad, sedan kyrkokassan tömts några år tidigare vid uppförandet av den nya orgelläktaren samt >>stapelverket>> ( = klockstolen) i tornet. De målades i blått 1819. - De gamla bänkarnavoro av ek samt breda (AHLSTRÖM). Till dem föreligga trenne projekt i R. A. K., teckningen litt. C. (fig. 24). Det är ovisst om 11ågot av dessa tre alternativ kommit till utförande. - 1647 omtalas, att fyra nya stolar uppsatts >>öfverst i kyrkam> samt >>Klapper och thou lange Bencke, Vdi gangen forbedrid til Huem som denem haffuer fornöden att sidde paa>>. 1663 hade kyrkan förbättrats för­ lidet år >>med 22 klapper, och 2 langebeneke at side paa, noch en folie benck». De översta bänkarna närmast koret tillhörde magistraten (dessa reparerades 1672); utefter stora gången
lockningurna i Topografisk Samling paa Papir, sedan de förgäves av förf. blivit eftersökta i Svenske J ordehoger samt Sölvesborgs och Kristianapels läns räkenskaper.

BÄNKAR

BLEKINGE Ö S TRA HÄRAD 


F ig. 24. 	 KristianopeL Projekt till bänkar. Teckning i R. A . K . Entwurf droier Gestiihle. - Design8 for p ew gables.

funnos lösa bänkar för fattigt folk (AHLSTRÖM). - Enligt magistratens överenskommelse år 1663 17/3 med prästen betalad~s en plats för livstiden i de översta bänkrummen med l dlr, för andra platser erlades blott 3 mark eller 12 öre. För enskilda stolstånd skulle erläggas 3 dlr. Det heter också att >>der som nogen vegrer sig dette at erlegge, da hafver sig Kirkevergeren myndighed en anden som kunde disse penge erlegge i Stoelen att indvise oc den anden da sig enten paa gulfvit eller pulpetuit at behielpe> >, samt >>blef oc paa same tid saaledes sluted, at dersom nogen ej noijedes med detta som :Magistraten hafde gjort men ofvede våld i Kierken sig bedresteder at tiltrenge, schulle strax mulcteris paa To Rdr. förste gang oc dersom saadant videri 0fvedis schulle Kirkewergeren den for Borgemestere oc Raad paa den modvilliges omkostning stefne oc da at lide efter Borgmester oc Raads Kjendelse>>. 1786 och 1813 företogos nya stoldelningar. Den senare blev emellertid över­ klagad och 1786 års bibehölls .åtminstone ännu 1822 (AHLSTRÖM). H EHH S KAPS­ I korets nordöstra hörn står en h er r ska p s b ä nk av ek (fig. 26), skulpterad, målad och DXNK förgylld. Vid g~vlarna resa sig två uppståndare, på de västra pilastrar med plattskär­ ning och inskrift": >>ERICK KRABBE F. MAREN KRVSE ANNO 1635.>/ Däröver Krabbes
EnrK KRAB BE till Strandbjrerggaard, lensmand i Kristianopel 1633, utbytte 1642 detta län mot Stj::ernholm, g. m. MAnEN MoGENsDATTEn Knu sE.
1

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR .

25

och Kruses skulpterade vapen. Invändjgt å östra gaveln inskriften: >>H. •JACOB RAFW Sogne Prrest, i CHRISTIANOPEL och Pro­ vist i Öster Hreritt: 18 Julii 1636.>> Å fasaden mot altaret tre fyllningar, omgivna av platt­ skärningsornament. . I den vänstra Kristian IV :s krönta namnchiffer, i mitten Kristus med ett världsklot i vanstra handen och den högra pekande uppåt, till höger Johannes Döparen bärande en bok i vänstra handen och med den högra lagd på bröstet. Båda figurerna stå på konsoler, vilande på maskaroner. Vid golvet de år 1892 skulpterade inskrifterna: >>1635>> och >>1892>>. Stolen, som nedtogs under 1800-talets förra del, låg länge i spillror samt renoverades och uppsattes 1892. Illa hopsatt av rester från flera äldre bänkar och annan inredning. I beskrivningen 1830 säges, att stolen är flyttbar och står över ett gravvalv. Det är därför möjligt, att den f~rut varit place­ erad på annan plats i koret. Enligt ÅHLsTRÖM Fig. 25. KristianopeL Pro jekt till bänk. 
 fanns under 1600-talet, innan den s. k- Gra­ Teckning i R. A. K. 
 natenlodska graven uppfördes, en p r ä s t­ Entwurf eines Gestlihls. - Design for pews . b ä nk i korets sydöstra hörn. Möjligen är 
 detta samma bänk som den ovannämnda, till vilken kanske Falk Lykkes proj ekt, litt. 
 D. (fig. 25), är ett icke utfört alternativ. Ehuru den senare i räkenskaperna ibland kallas >>Kongl. Maijestetens Stoeh, är någon herrskapsbänk icke nämnd i inv. 1647. År 1647 fanns en ny skriftstol av ek för prästen, målad, förgylld och försilvrad, en sKR IF r ­ 1 omålad skriftsto l för kaplanen, sk änkt av sal. Jacob Woyes arvingar, samt i koret en STOLA 1 gammal sto l av furu, >>som skolemester staar Vdi>> (INv.). Samtliga dessa stolar äro nu försvunna. I väster finnes en vitmålad l äktare med orgelfasad i vitt och brunt från 1897, en- r.XInARE ocu ligt ritning, gillad 10/8 1896. - 1647 fanns här ett >)Postiue paa femb heele Stemmer som onGEL er Wbrugeligt>> {INv.). 2 Detta positiv, som 1665- 66 genomgick en grundlig reparation, flyttades 1681 till Karlskrona, där det uppsattes i gamla stadskyrkan (SJÖBORG).- Den gamla läktaren i väster var 1807 så fallfärdig, att den måste rivas. Intet virke kunde användas vid uppförandet a~ den nya, ännu använda och 1819 målade läktaren, vilken ,
l JACOB CHRISTENSSON RAFFN, pastor här !620, nämnes SOm prost 163 1 O. 1635, d. omkring 1638 (jfr porträttet s. 42 o. gravstenarna s. 37 o. 39). 2 Positi vet iståndsattes 1665 genom för sorg av Truid Nielsön Bcrillus, pastor här 1655, d. 1674.

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD 


Fig. 26. KristianopeL Herrskapsbänk i koret. Foto E. Zetterberg 1916. Privatstuhl im Chore. - Private pew in the choir.

SLOTTS­ IIERR ENS LÄKTARE

sedan kallades >>båtsmansläktareh>, emedan inga andra än båtsmän där togo plats. På gamla läktarbröstningens fris lästes ur Davids 150 psalm: >>Loffver Gud i Hans Helligdorn» etc.; i fyllningarna voro målade inskrifter med lensmanden Erik Krabbes och Maren Kruses namn samt årtalet 1637. (AHLSTRÖM). I södr~ korsarmen, mitt för predikstolen, fanns en år 1838 från inventariet avskriven läktare med två trånga bänkrum, avsedd för slottsherren eller kommendanten i fäst­ ningen. 1647 omtalas den i inv. såsom >>Itt Nytt Popeltur, som woris goede Her Slodtz­ herre, D end Erligh och Welbiurdig Mand Niels Krabbe 1 till Skiellinge Haffuer ladet fundere och bekoste till Slodtzherrens Stol Herepter Att schal were>>. Den ombyggdes 1710. Ännu på 1800-talet kallades den >>herreläktaren>> (AHLSTRÖM). - I bröstningens fyllningarvoro (trol. målade) framställningar av Skapelsen, Jacobsstegen, Abrahams- offer, Moses samt >>Raphael och Tobias med Hunden>>. Figurerna beskrivas 1830 såsom >>mindre väl utar­
1 NILs KRABBE till Skjellinge och Breltebj::erg, f. 4 /11 1603, lensmand i Kristianope l 1646­ 48 , i Sölvesborg 1648­ 58, då han överlämnade länet till svenskarna, d. 16/4 1663; g . m. l) LIS BET CORFITZDATTER RuD (d. 30 /8 1649), 2) METTE ANDERSDATTER BILLE (d. 27 /9 1657) OCh 3) METTE ROSENK RANTZ (d. 14/2 1683).

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR betade>> (BEsKRIVNING). Därunder en i vitt målad inskrift: >>Devs qui fecit mundum et omnia, qum in · eo sunt, non longe absit ab uno quoq nostrum, per ipsum enim vivimus, move­ mur et sumus. Act. XVII d. 24- 27 Anno 1752>> (Beskrivningen 1830). - Målningen >>be­ sörjdes>> av kyrkoherden Erik Laurentius Hallen (f. 1700, pastor här 1729, d. !'760). - 1647 fanns »Itt Nytt Sandhus Vnder Slodtzherrens popeltur med 'laas fore , som Kloekern och haffuer hans werkt0ig indre>> (Inv.) . - Ytter­ ligare en läktare omtalas i inv. 1647 som ny : den torde stått vid södra korväggen över funten, ty i INv. omkr. 1662 heter det: >>Ett 
 Pulpitu offuer Funten med farffve Stafferet.>> 
 Om dess utseende i övrigt och när det nedtogs ha vi ingen kännedom.

27

Fig. 27. KristianopeL Dopfunt, kalkslen 1633. 
 B. Kj ellström delin. 1914.
Taufstein 1633. -- Baptismal font 1633. NUMMERTAVLO R

Fyra svartmålade nummertavlor av ·trä med enkla, förgyllda ramar. 1700-talets slut (?). H. 69 cm., B. 74 cm. 1771 utbetalas till Petter Ågren i Kristianopel för två nya nummertavlor 3 dlr smt och till kronabåts­ mannen Petter Spanko å Milasten l dlr smt för deras målning. Dopfunt av grön marmor och öländsk kalksten (fig. 27). Den sjukantiga skålen uppbäres av en 8-kantig pelare med joniskt kapitäl och attisk bas, vilken vilar på en sjukantig granitsockeL Funten, vilken skänktes till kyrkan 163,3 av lensmanden Henrik Gyldenstjerne och maka (E. IX, jfr s. 40), står nu liksom 1830 i korets södra del. Sanno­ likt är denna den ursprungliga platsen. H. 105 cm., Diam. 60 cm. - Över funten hängde en baldakin av trä, snidad och målad. Det hela omgavs av ett målat träskrank (>>sprinkel­ verk») med två dörrar och lås. På skrankets fris fanns inskriften: >>Lader B0rneP.- komme til mig•>, på dörrarna syntes i relief Krabbes och Kruses vapen samt inskriften: >>Erik Krabbe F. Maren Kruse 1635>>. Rester av skranket funnos kvar 1822, baldakinen av­ skrevs från inventariet 1838 (AHLSTRÖM). Dopfat av tenn. Inskrift på brättet: HER NELS STERM. * OLVF. MANSON. HEIENS 16 * 51. 1 Diam. 49 cm., H . 7 cm. - Ovannämnde Gyldenstjerne och hustru skänkte 1633 4/3 ett stort tennfat till den nya funten. - En tennkanna på 2 pott, använd att hämta vatten i till barndop, fanns 1647, ett porslinsfat på funten 1830 (INv.), båda nu försvunna . Kalk av silver (fig. 28, B), delvis förgylld, å skålen ingraverade Juels och Rammels dubbelvapen, samt inskriften : >>MI FAR 1625>>.2 Nyare inskrift: >>Åhr 1815 utvidgad
1 2

ooPFUNT

NATTvAno s·
KÄRL

NILS NIELSEN STIRM från Kallundborg, pastor här 1644, nämnes 1654 (CAWALLIN). M ALTE Ju u L til Gjessingegaard, riksråd, f. 1594 23/4, lensmand i Kristianopel 1625-32, d. 1648

5/6; g. m . 1625 4/9 ANNA 1 -l ENRIKSDOTT.ER RAMMEL, d. 1661 16/6. F =

Fru.

28

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

A

B

A

B

Fig. 28. KrislianopeL A. Sockenbudslmlk av silver med inskrift 1654. B. Kalk av silver 1625. Foto W . Anderson 1917.
A. Silberner K elch 1654. B. Silberner Kelch 1625. Silver chalice, 1654. Silver cha lice, 1625.

Fig. 29. KrislianopeL A. Oblata sk av silve1· , 167 3. B. Kanna av silver, 174 7. - Foto W. Anderson 1917 .
A. Silberner IIostienbehälter aus d . J. 1673. Silver wafer-box from 1673. B . Silberne vVeinkanne aus d. J . 1747. Silver can from 17<17.

med 19 lod Silvers tillökning på då varande Kyrkoherde Carl Ahlströms föranstaltande.>> Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor - BERGENDORFF - J3 (= 1815). H. 24,5 cm., Diam. 13,3 cm. - Därtill hörande paten av silver, förgylld. Inskrift i botten : >>LAVRIS: IENSON:: MEDELFAR:: SITSEL: HANS:D: Kalckken medhalt des Til behör är omarbetat vthi Pastoren Her Mattias Ablins Tidh: Anno: 1720.>/ Diam. 14,5 cm. Sockenbudstyg, bestående av kalk, paten och oblatask. Kalk av silver, förgylld (fig. 28, A). Å skålen Grubbes och Daas vapen samt inskriften: >>L G. H. D. M + I. D: 1654 H + NIEL + STIRM + SOGNEPREST + I + CRISTI.ANOPEL + .>> Inskrift i bottnen: >>Divinis et Coelestibus E polis CORPORE et Sangvin e Jesu Christi, Sub Pane et vino Pascitur fidelis Ani (forts. otydl.)>>. Å foten ingraverat: I H S, i bottnen: W 26lod - -ål­ dermansranka. Otydliga stämplitr. 2 H. 15 cm., diam. 9.2 cm. - Paten av silver, förgylld , å brättet ett hjulkors. Inskrift i bottnen: >>HENDRIC HAAN + SOLDAT - KALKEN
LAURITS JENSEN MEDELFAR (= Middelfart, eller Lauriez Medelfardt som han själv skriver ) före­ kommer redan å Kristianapels hyllningsadress 1608 4/4 . Hari innehade byfogdetjänsten 1621 1/5-1631 l /5 och levde ännu 1638 16/12. 1648 omtalas ]oräemodern Z w s E MEDELFAHRS, tydligen clen å patenen nämnda Sitsel, hans hustru. 2 Enligt UPMARK, KARLSimONA GULD från 1721 = X och av Gert Oluffsson Smid t, mästare i K a rls ­ krona 1706 10/7. Tydligen omarbetad och ursprungligen skänkt av JACOB GRU BBE till Rögle, L 1610 21/5, lensmand i Kristianapels län 1651- 58, vilket han avlämnade 1658 15/3, d. 1687 28/4; g. m. IJILLE BORG D AA , d. 1662 7 /12. Betydelsen av M. l. D. ej klar möjligen M ETT E J AKO BSD OTT Er< .
1

A V ASKÄRS .OCH KRISTIANOPELf:) KYRKOR -

29

MED DENS - TILLHÖR - FÖRJERIT- TIL + KIRKEN + ERICH GYSE 1 + RAAD. MAND +B. P. D. PATENEN.19 R>> Stämplar: (otydl.) - åldermansranka ­ {otydl.). 1640-talet. Diam. 11,3 cm. - 1 inv. 1647 omtalas både 'kalken och patenen som nya. Båda ha senare starkt omarbetats och det t. o. m. så tidigt som 165~ , ty enligt AHLSTRÖM hade kalken följande inskrift: > > 1654, då Jacob Grubbe var Landshöfding och Xils Stirm Sogneprest i Christianopel, blef denna Kalck och disch fornedred och forgyldt baade inden oc vden.>> Oblatask av silver, å locket gravering. Inskrift i botten: >>1758 den 15 Januarij Gud Till ähra För äres denna Lilla Silfwer Dosa Till Christian Nobels Kyr Kia Af Amiralitets Crono Bagaren Mester J ohan Aspegren och Sonen Petter Aspegren Soli Deo Gloria.>> Stämplar: Karlskronas vapen - NOVISADI - d( = 1752) --- trädstam - åldermans­ ranka. 2 H. 4 cm., diam. 8,1 cm. Ob l a t a s k av silver, delvis förgylld (fig. 29, A), med driven orp.ering, vilande på fyra lejon. Inskrift å locket: >>P. F. W. M. K. 1673.> > I botten tvenne runda stämplar, inom den ena ett S med lodrätt streck över, i den andra fyra små sköldar. H . 8 cm. , diam. 14,8 cm. - 1675 omtalas den väga 42 lod samt förärad till kyrkan av Pe er Folquart ( 1~v.). Initialerna M. K. beteckna sannolikt hustruns namn. Oblatask av trä, svarvad, nämnd å inv. 1663. H. 6.5 cm., diam. 14 cm. K a nna av silver (fig. 29, B), delvis förgylld, å locket ett krucifix. Med von Krusen­ .stiernas och von Gerdtens vapen samt inskrift: >>Mauritz Adolf von Krusenstierna Anna ::\1aria von Gertten. Detta Stop är till Guds Namns ähra gifwit till Christianobels Kyrkia och åminnelse af Min Saliga Kiära Hustru Som war Född den 3 Novemb ~1715 Och afled med döden den 25 Septemb~ l747 och Ligger Begrafwen här i Kyrkan uti Coret.>> (Jfr s. 32 , not 1). Stämplar: (otydl.) - W - H - åldermansranka. H. 32 cm., diam. 8.2 cm. ­ Ar 1663 omtalas en kanna av silver > > til Altarit foraerit med löfver unden foden, som hver holler en kugle; item en löfve offuen paa greben i samme form; paa logit findes dette ~. B. VrvmA PAx CHRISTI SERvET Nos TEMPORE TRISTI, och Mesterens stempel unden bodden> > . (INv. ) Den saknades 1822. 3 L j uslerona av malm (fig. 30) för 8 + 7 ljus, profilerad mittstång, krönt av en vild- LJUSREDSK AP man, nedtill avslutad av ett dubbelt lejonhuvud med en nu försvunnen ring. Armarna sluta i skäggiga manshuvuden. Reparerad 1819 (RÄK.). 1500-talet. H. omkring 84 cm.
R ådmannen ERIK GISE omtalas ofta i Kristianopels tullräkenskaper. H an drev stor export av oxar oc h hästa r på de nordtyska sUiderna under 1630--o50-talen. e SIGISMU NDUS NoVOSADI (Novisadi ) d. y ., mästare i Karlskrona 17 ~4 1/12. UPMARK, KARLs ­ KR ONA GULD S. 149. 3 Att medeltida si lver salmas vid d enn a och övriga blekingska kyrkor bero~ icke enbart på att de~ blivit omarbetat. 1563 befalldes n ämligen stiftslensmanden sammankalla präster och kyrkoherdar 5amt göra sig underrä ttad om vilka klenoder , guld, silver och penningar kyrkor.na ,äga samt taga allt utom »e n ka lk og disk (= paten )» för kronans räkning. 1556 6/ ll får också Vincentius L unge kvittens på en förgylld ka lk och en förgy lld monstrans, vägande 9 lödiga mark - l kvintin, v ilka hade tillhört •C n kyrk a i Blekinge och som nu levererades konungen själv i hans egen kammare (K. Brevb.).
1

30

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 30. KristianopeL Ljuskrona av malm, 1500-talet. Foto J. Roosval 1915.
Kronleuchter aus Erz, 16. Jhd. Brass chaudelier, 16th ceutury.

Fig. 31. KristianopeL Ljusarm av malm, 1628. B. Kjellström delin. 1914.
vVa.ndarm aus Ei·z, 1628. Brass sconce, 1628.

Ljuskrona av malm för 8 + 8ljus, profilerad mittstång, krönt av en dubbelörn, ned­
 till avslutad av en kula. Reparerad 1819 (RÄK.). Skänkt av borgmästaren Daniel Leppin 
 och hans hustru Maren 1671 (AHLSTRÖM). H. omkring 75 cm. 
 Ljuskrona av glas för 8 ljus. 1700-talets slut. Skänkt 
 1834 av änkefru majorskan Fåhr::eus på Fågelmara gård (inv. 
 1836). H. omkring 100 cm. Vid predikstolen är fästad i mu1:en en vridbar ljusarm av malm (fig. 31), rikt ornerad. Väggplattan än·und; från denna u~­ går en hand, hållande den ornerade armen. Denna har en tvär­ arm med två pipor samt i mitten en man i rustning, bärande en hillebard. A väggplattan inskriften: )>OLE REF LARES LARSEN ANNO 1628.)>1 H. 46 cm., L. 45 cm. En ljusplåt av driven mässing (fig. 32) för lljus.l6- 1700­ talet. H. 60 cm. Två ljusplåtar av driven mässing för l ljus. 1700-talet. H. 30 cm. Ett parljusstakar av malm (fig. 33). Inskrift å fotplattan Fig. 32. KristianopeL på den ena: )>ANDREAS MARCKWARDT. V. STRALSONDT. Ljusplåt av malm, 1600­ 1700-talet. HAT.GOD.VND.DER.KIRCHEN.ZVNEHREN.GEBROCH
B. Kjellström delin. 1914. ·
vVandleuchter aus Messing. Bras~ sconce.
1

f\·

Skepparen OLLE R EFF nämnes ännu 1643 17/7 (Byfogedregnskaber, A. K.).

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

31

Fig. 33. KristianopeL Ljusstake av malm, 1625. B. 	 K~ellström delin. 1914.
Erzleuchter aus d. J. 1625 . 
 Brass candlestick from 1625. 


Fig. 34 . KristianopeL Ljuskrona av trä . 
 Foto Ateljer Marino 1915. 

Hölzerner Kronleuchter. 
 Wooden cl1andelier. 


VND. GEDECHTENVS. DISE. GEGEBEN. 1612.>> 1 Den andra staken har liknande inskrift, men årtalet >>1625>>. 166~ funnos till dem två nu förkomna >>smaa tindfad, offuen paa>> (INv.). H. 46 cm. Ett par ljusstakar av malm med pipor av koppar. 1700-talet. H. 33 cm.2 En lju sstake av driven mässing, 2-pipig, 2-armad. Inskrift: >>0. M. S. G. O. S. 1760>>, H. 	27 cm. En ljusstake av driven mässing, 2-pipig, 2-armad. Inskrift:' >>1809.>> H. 29 cm. Ljusstake eller krona av trä (fig. 34), mittstången ornerad, med 4 armar i form av hästar uppbärande ryttare (en ryttare saknas nu). I hästhuvudena ljushåL Målad i brunt och svart. Dep. i BL M. 1700-talets slut (?). H. 25 cm., diam. 33 cm. Bland nu förkomna ljusredskap nämnas 'i inventarierna: 1647 en ljuskrona av mässing, 4-armad, vägande 14 marker och då söndrig och >)SOm Sl. Jacob Worg (Wayen? se s. 41) och hans Arffvingar til kirken forrnrede>>. Den var.)822 försvunnen sedan länge. Sam­ tidigt saknades två drejade ljusarmar, skänkta omkring år 1666 av Jurgen Zellerman och piacerade i koret: en vid borgmästarens och rådets stol å södra samt den andra mitt emot på norra väggen (AHLSTRÖM) samt en 1667 tillkommen ny ljusarm av mässing, utbytt mot en gammal ljuskrona av samma material. Antependium och bokstöd av rött tyg samt altarduk av linne "äro skänkta 1893.
1 Räkenskapsåret 1607-08 inköpes l lisp. bly av ANDEns i'IIARQWARDT i Stralsund för fästnings­ byggnadens räkning (Befästningsregnskaber, R. A. K.). 2	 Sannolikt de, som skänkts av kyrkoherden ERIK LAURENTJUs HALLEN, (se s. 13, not l o. s. 38).

TEXTILIER

32

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Antependium av svart sammet med silvergaloner och kors samt tvennerundaplåtar av försilvrad koppar (fig. 35), med von Gerdtens och von Otters vapen samt inskrift: >>Sin­ cerus et Fidelis. Gustaf Wilhelm von Gerdtem>, resp. >>Anna Maria von Otter>>. 1 Skänkt till kyrkan under 1700-talets förra del. - 1785 beskrives det ha guldgaloner. Mässhake av brunsvart sammet med kors och sol i silvergalon. Skänkt 1882 av J. Nicklasson och hans broder i F ågelmara. Mässhake av svart sammet med guldgaloner och kors samt spännen av silver. In­ köpt 1818 (AHLSTRÖM). Kalkkläde av gult siden med silkebroderi, skänkt av kyTkovärden Måns Olsson i Olsäng omkring år 1820 (AHLSTRÖM). H. 76 cm., B. G1 cm. Håv av svart sammet med ringklocka och stång samt broderat årtal: >>1841». Pungens H. 20 cm., Diam. 13.5 cm., stångens L. 158 cm. Av antependier fanns 1647 ett gammalt av lärft, >>med mange Huller paa>>, samt ett av blå damast' med fransar. 1663 fanns ett svart altarkläde av flöj el, >>som welacht Daniel Leppin, 2 formrede förige aar>> (INv.) . Enligt AHLSTRÖM voro å detta påfästade stora silver­ bokstäver, bildande inskriften: >>D. L. F. M. H. D. Anno 1662>> ( = Daniel Leppin och Fru Maren Hans- eller HenriksDotter, Leppins hustru). Bokstäverna nedsmältes 1757 till en primklocka (se s. 45) och antependiet var försvunnet 1822 (AHLSTRÖM). 1663 nämnes liven ett altarkläde av lärft, förärat av Gerdt Ludvig (se s. 36), ett nytt altarkläde av lärft, som >>Hans Hinrichsz0n och hans hustru Kristen Mollers hafr forrerit i forige aar till det Stoere Alter>>, samt ett altarkläde av lärft >>till det lille Alter, som altermaden settes paa, forrerit i f0rige aar af Birtte H1nrich Jacobszens, NB. blef bortstullen, och i steden igien af den tredie Meszeserk it andet forferdiget igiem>. Av mässhakar funnos 1647 en rödblommig av flöjel, som länge hade varit i bruk, och en uppsliten mässkjorta. 1663 fmmos tre mässkjortor, 1666 en svart, fin mässhake av flöj el >>under fordrad med findt rödt Tafft med Guldh och Sollffränser orobing och. it förgyldt Crusifix paa ryggen, som välacht. H endric Jacobsson och hans k. Hustru haffueT til Kirken forreredh>>. 1811 såldes denna på auktion jämte andra avskrivna inventarier. Det förgyllda bucifixet, som blev avbrutet, användes 1815 till utvidgning av den stora kalken. - 1647 funnos två håvar av flöjel, på den enas botten fanns >>en Sölffpuckell med thou lövf vdi>>, på den andra en silverbjällra på skaftet. Vid 1700-talets början voro dessa försvunna o~h ersatta med två håvar av röd sammet samt med silverbjällror. 1785 fanns bl. a. en håv av brokad på en gammal stång med silverklocka; brokaden skänkt
1 Gus TAF \VILH ELM voN GERDTEN, f. 1679 19 /1 i Narva, vice a miral 1736, kommendant i K arl skrona 1737, a miral 1738, d . 1754 21 / l i Kailskrona, g. 1707 17/12 m. friherrinnan ANNA MARIA voN 0TTER, f. 1686 20/3, d. 1754 17/7 i K~rlskrona (jfr gravsten 24, s: 39, huvudba n eret s. 41 o. värj an s. 42). Dot­ t ern ANNA .MARIA, f . 1715 3/11, d. 1747 25. /9, blev gift 1737 16/12 m ed amiralen MA UR ITZ ADOLPH VO:< KRUS ENSTJ ERNA i han s 1:a gifte, f. 1707, d. 1794 (jfr gravsten 27, S. 39). 2 DANIEL L EPPIN var Krislianopels siste borgmästare (jfr fi g. 37 o. s. 37). Tydligen är det denne, so m år 1684 vann burska p som borgare i Karlskrona (jfr IVILT.TAM AKD EnsoN, Svenskt stadslif under 1700-lalet, Sthlm 1912, s. 19).

A V ASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

33

Fig. 35. KristianopeL Vapensköldar å antependium, 1700-talet. - - B. Kjell ström delin.
w ·appenschilde eines Antependiums, 18. Jhd. -

1914. 


Armorial shields on an Antependium, 18th century. 


av kommendör Gyllenskruf. 1830 två håvar av svart sammet med var sin silv~rklocka. - 1647 funnos två likkläden för stora och små lik. De utlåntes ofta till Ramdala m. fl. kyrkor samt voro försvunna 1822 (AHLSTRÖM:). - 1663 omtalas en altarduk, som kyrka­ värden Påfvel Schönfeldt (jfr s. 38, not l) förärade till det stora altaret, två handkläden vid funten och fyra silkessydda torkkläden, 1785 ett diskkläde av svart silke, broderat med guld och silver. - Allt nu försvunnet. Den förnämsta graven i kyrkan torde varit den. i korets sydöstra hörn, invid altaret, troligen av kalksten uppmurade och välvda gravtumban över kommendanteniKristia­ nopel, majoren ANDERs GRANATL0. 1 Änkan betalte 1673 50 dlr smt för gravplatsen (RÄK.). CronhJlm omtalar vid 1700-talets mitt graven, >>i hwilken 2:ne lik äro till finandes, båda balsamerade; det ena Comendant Granatenlods, som till kyrkan gifwit Weimariska Bi­ belen, en stor Psalmbok, och en swart Samets Mässehake, samt ett Krusifix af smidt Silfver fÖrgylt. Det andra liket en dansk Lieutnant Lindbergs, som i krigen blefwit på parti slagen wid Brömsebro>>. 1801 berättar De Latocnaye, att >>l kyrkan fanns ett stort, tort skelett, som man påstår vara kvarlefvor efter stadens guvernör>>. Ahlström omtalar, att bland gravarna i kyrkan väcker Granatlos >>til mer än 2 alnars högd upmurade, särdeles upmärksamhet. Härinne förvaras 2:ne balsamerade lik i sina kistor - - - . Öfwer grafven hänga på väggen 2:ne med Sorgeflor betäckta värjor jemte Granatenlods vapen - - - det är detta monument som alla främande efterfråga, men snart är ej

.

GRAVTUMBA

ANDERS SIGFRIDSSON VÅGHALS, adlad 1661 6/11 till GRANATLO, f. 1610, blev kommendant i Kris­ tianapel 1660, erhöll avsked 1671 och avled 1673, då änkan fick hjälp till hans begravning. Hans hustru MAGDALENA CATHARINA TRANSEHE VON ROSE:'ECK var g. m. l) Lars Laurelius, nobil. Lagersköld, 2) ovannämnde Granatlo, 3) överstelöjtnanten Casper Göes (se Rödebykyrkas beskrivning, s. 167, not l), 4 ) överkrigskommissarien Henric Schultz, nobil. Örnfelt, i hans 2:a gifte. (Om Granatlos huvudbaner och värja se s. 41 f\
3. S-.:eriaes kyrkor. Blekinae I.

1

34

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

~
(()
f(")

N)ERliCCfR.BEGR.f F

l

c f\
VI\ 45

R.

1. D
-;:;

\3 -..

o

!G38 \TATIS

<;(

~

)>

8 :=

Fig. 36. KristianopeL Häll fr ån 1638 
 över Jacob Christenson Ravn. 
 N. Grafström delin. 1921. 

Grabsteirr 1638. Gravestorre 1638. 


Fig. 37. KristianopeL Häll från 1655 över Daniel Leppin. N. Grafström delin. 1921.
Grabsteirr 1655 Gravestorre 1655.

mera öfrigt af liken at skåda än blotta benranglen; grafven är dessutom förfallen och för­ orsakar et farligt drag genom öpningarna. Af sådan orsak, och som ingen af de dödas arf­ vingar på kallelse uti Inrikes Tidningen för år 1804 låtit höra af sig ärnar man - - ­ så snart kyrkans Cassa och andra omständigheter det tillåter, låta taga den bristfälliga grafven bort och upföra öfver liken en Sacristia, som behöfves i dena kalla kyrka, men aldrig varit här>>. År 1836 24/7 fattades beslut om att graven skulle jämnas med golvet, >>helst de derinne nu mera förmultnade twenne balsamerade lik - - nu gerna kunna undangömas och blandas med jordens stoft>>. (Visit.-prot. 1836 10/8.) Beslutet gick i verkställighet 1837, >>då grafchoret såsom vanprydande och upptagande rum, genom socknestämmobeslut, borttogs och liken nedlades i kyrkogården>> (SYLVEN). Att den andra kistan skulle inneslutit kvarlevorna av en dansk löjtnant Lindberg beror troligen på någon namnförväxling. Den förste danske officer med detta namn', 'som om­ talas hos HIRSCH, är Adam Levin Lindberg, proviantskrivare vid armen i Skåne 1709- 10. Det ligger därför närmare tillhands att tänka på kaptenen Hans Lange, f. 1616 16/8, kapten för ett utskrivet kompani från Blekinge 1644, sårad vid Brömsebro 1644 31/7, d. s. å. 6/8 i Kristianopel och jordfäst i kyrkan 28/8. 1646 18/7 har lensmanden i 'Kristia­ nopel Henrik Below till Spött~up >>paa dend Salige Mands Wegne Welb: Hans Lange

A V ASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

35

Captein, for hans Liig som i Kirken bleff Nedersatt, formrit til Kirken penge- 20 Rixdailer>> (RÄK.). Lange och Below voro kusiner, båda tillhÖrde J yllands för­ nämsta ätter; det synes därför vara rimligt, att grav­ monumentet uppsatts över Hans Lange och sedermera 1673 sålts till Granatlos änka. Den möjligheten är dock icke utesluten, att monumentet tillkommit _ ursprung­ ligen över Granatio och att den andra kistan satts ned i graven vid någon av de många omändringar, som företagits i kyrkan. 1 Under 1600-talet synas alla Kristianopels mera väl­ mående borgare köpt gravplatser inne i kyrkan. Många av de talrika 1600-talsstenarna vittna dock om, att de omplacerats under tidernas lopp vid reparationer och 1700­ talsbegravningar. 1770 upphöjdes t. ex. de stora grav­ stenar, som lågo nedsjunkna och ojämna. Sedan Kristiano­ pel sjunkit ned till köping, såldes också en del gravplatser Fig. 38. KristianopeL Gravsten 
 av de forna ägarue eller övertransporterades på inom över Gerdt Ludevigh, 1655. 
 B. Kjellström delin. 1914. 
 socknen boende anförvanter. Vid 1800-ta:lets början fram­ Grabstein 1655.- Gravestona 1655. 
 trädde även utom det forna stadsområ.det boende bönder med anspråk på gravplatser i kyrkan, men dessa kunde icke uppvisa säkra åtkomst­ handlingar (AHLSTRÖM). Redan före 1822 hade man, enligt Ahlström, igenfyllt och övertäckt med bräder i stället för sten >>en hvälfder graf öfverst på stora gångem>, omedelbart intill koret, tillhörande excellensen och amiralen, greve ANTON JoHAN WRANGEL AF SAUSS, 2 f. 1724 14/1, d. 1799 23/4 i Karlskrona och hans grevinna CHARLOTTA REGINA SPARRE af Söfdeborg, f. 1737 2/7, d. 1805 27/1 i Karlskrona. - Enligt beskrivningen 1830 täcktes graven då av en sten utan inskrift. På kyrkogården och i dess sydöstra hörn fanns 1822 en hög, murad grav av gråsten, täckt med tege1, tillhörande amiralitetskaptenen BROOME OCH HUSTRU, f. Liebenr~th (AHLSTRÖM). Graven, som omnämnes 1836, torde raserats kort ~ä:refter.
1663 17/3 beslöts, att >>en h vers Leijerstedh i Kirchen som louffligh ha fde betalt efter den paabudne udgift v ::ei:e urört 16 aar». Avgdterna utgjorde »for Leij ers tederne uden for' Choret, for et stort lig 11 Dhl. Smt ' oc for et lidet 5 Dhl. 2 sk. Smt». En gravplats i koret kostade 12 dir. På kyrkogården 'voro gravplatserna betydligt billigare. 1666 betalas »for LeiJerstedet paa Kirckegården till Ingebor bastl}ff­ • kieringh» l öre smt. 2 W. var 1767-1798 ägare till den inom socknen belägna Fågelmara gård, där mangårdsbyggnaden är ett gott prov på tidig 1700-talsarkitektur. Ett lusthus på gårdeil. är mest intressant därigenom, att med detta förknippas traditionen om att vice amiralen greve C. O. Cronstedt, Sveaborgs kom­ mendant, där lärer stått brudgum. 1794 31/8 vigdes C. vid ovannämnde Wrangels dotter Beata Sophia W., f. 1762 6/5, d. 1840 9/12 i Hälsil).gfors.
1

GRAVSTE~AH

36

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 39. Kristianop eL ·Gravsten över kom­ 
 mendören G. von Gerdten, 1727. Ursprung­ 
 ligen från mitten av 1600-talet. 
 B. Kjellström delin. 1914. 

Grabstein "um 1650. Gravestone about 1650. 


Fig. 40.

KristianopeL Gr avsten, M. A. 
 von Krusenstierna. 
 N. Grafström delin. l 921. 


Grabstein 17. Jhd. - Gravestone, 17th ccntury. 


Långhusets golv är ännu i gångarna täckt med gravstenar, av vilka många redan 1822 voro sönderslagna, nötta o~h oläsliga. Enligt ÅHLSTRÖM voro de flesta stenarna hämtade från Liibeck, en del från Öland och Skåne. På gravstenarna liksom i sina sigill använde Kristianopels borgare under 1600-talet till bomärke oftast en figur, som man kallat Mer­ kuriestaven, därför att den oftast påträffats hos köpmän och ännu påträffas på fat, balar, över butiksdörrar o. s. v. 1 Den användes redan 1290 i Liibeck. Här uppträder den mer eller mindre omvandlad. Följande gravstenar ligga nu i kyrkan (parenteserna betyda felande bokstäver eller kompletteringar). Materialet kalksten, om icke annorlunda angives. I mittgången: l. GERDT LVDEVIGH ANNO 1655 (fig. 38). Ornerad med en yxa, symbolen fö~ livs­ trådens avskärande, jfr fig. 41 o. 42. J;.. 175, B. 103.
2.
DIESER STEIN (- - - ) STEDE GEHORE GERDT. LVDEVICK. VNDT. SEINIE LIEBEN.

1655 - . Därunder ett bomärke. Jfr nr l. L. 179, B. 108. 3. Fig. 36. I hörnen rosor av palmetter, i mitten kalk inom eklövskrans. Inskrift
FRAVVEN. ANN. KIEKEBVS. VNDT. VNSREN. ERBEN ANNO
1 1-!0MEYER,

Die 1 -Iaus- und Hofmarken, Berlin 1870, s. 145.

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

37

Fig. 41. KristianopeL Gravsten, medeltiden, s tora gången. A. Mathiesen delin. 1897.
Mittelalterlicher Grab st ein. Mediooval gr a vest one.

Fig. 42. KristianopeL Gravsten, medeltiden, Södra korsa rmen. A . Mathiese n delin. 1897.
Mittelalterlich er Grabstein. 
 Mediooval gr a vestone. 


kring kanten: ( .. . )

D ER. LIGGER BE GRAFEN. HEDERLIG. OC VELLAERT (MA)ND. H . IACOB

CHRISTEN SON RAFN . SOGNE P RAEST I CHRISTIANOPEL. OC ( .. . . . . . . ) ANNO. 1638. l mitten inom en rektangel inskr. : 1: G: R. K . 1: D. 1638 AETATIS ( . .. ) WAL: 45: - . L. 196; B. 128. 4. Defekt, sannolikt stympad vid inläggningen av golvet, då de " nya bänkarna upp­ sattes 1810. Inskrift: (D)ANip; L LEPPI:l{, Jfr s. 32, not 2. Därunder bomärke. L. 138, B. 58. 5. Fig. 37. DANIEL LEPPIN VND SINENERBEN 1655 HIR VNTER LIGET BEGRABEN K~~RIN DANIELSDOCHTER DOCHTER . ELSA DANIELSDOCHTER ELSA DANIELSDOCHTER MARGRETA DANIELs ­

Jfr nr 4. L. 174, B. 96. 6. Defekt med bomärke inom en kartusch samt inskriften: s w-. 1600talet. L. 46, B. 72. 7. DIESER. STEN. VNDT . STED. GEHORET . JON NILSEN. RAB}3E VNDT SEINER. LIBEN. HAVSFRAVWEN BARBOR. STYFEN. VNDT. VNSERN ERB~N ANNO 1655-. L. 182, B. 125. 8. Änglahuvuden i hörnen. ( . .. ) ND . HYlLAR. PROFVIANT ( . . . ) AREN . WEDH. KONGL.
AMMIRALITET ( • . . ) CRONA . DEN. EHREBORNE OCH ( .. . ) GVSTAF. SCHA;&P. ( • •. ) FODDER.

..\R. ( , .. )
1

AFSOMNADE. DEN ( , • . ) SEPTEMBER. ÅHR ( ; . . ) .
(AnLSTRÖM ) .

1

L. 201 , B. 138.

F. 24 ju'1i 1642, d. 20 se ptember 1694

38

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD 9.
DENNA STEN OCH GRAF HORER KYRCKIO HERDEN

HER. ERIC LAVR: HALLEN MED DES

K: H:

ANNA M ABE­

LIN OCH ARFWINGAR TILL JTA MORS I:t:TTERVENTU ( ... ), OMNIA FINIT (jfr s. 13, not l). L. 201, B. 103. Stenen låg på Ahlströms tid i koret. 10. Defekt med ornering lik sten nr 13. ( ... ) GNIT MED PIGER ERE OC DODE ( . . . ) NR MED KIRSTEN TY­ GISDATER OC ( . . . ) BEGRAFVIT MED EN SON OC EEN ( . • . ) ER SOM OC ERE I LIFVE: DODE ( ... ) D. ADERS.

1650

SIT

80.

AAR. OC ( . •. ) ENT EREN GLJEDELIG . OP .

( . • . ) ANDELSE MED ALLE TROENDE -

L. 60, B. 78.
ERLIG.

ll.
SOM. DOD

HER.

VNDER.

DENNE.

STEHN.

HVILLE.

D( ..• )DIGE OC. GVDFRVTIGE PIGE INGE~ORG. BOTSAV. HERREN HEDEN. KALDE VEDT. 'DEN TIMMLIGE

Fig. 43. KristianopeL Begrav­ ningsvapen över kommendanten Anders Granatio t 1673. B. Kjellström delin. 1914.
Funeralwappen aus d . J. 1673. Funeral arms from 1673.

16 . AR Bomärke. L. 174, B. 100. 12. Dödskalle, korslagda benknotor och timglas. Överst oläslig inskrift inom rektangel. I mitten å en sköld inom cirkel inskr.: HER VND ER LIGER SALIGE. DORTIA IOCR IM LAMBER. ANNO 1651. L. 168, B. 98. 	 ·~ .,_.. - DEN OCTOBRIS HENNIS ALDER HENDis SIEL GVD HAFVER.

1654.

25

13. Evangelisterna i hörnen. Överst vid kanten oläs­ lig 	 inskrift. 1600-talet. L. 173, B. 92. I norra sidogången: 14. Pilastrar, järnringar i hörnen. ALBRECHT ALBRECHTSON CHRESTEN LLIND DOROT. HEA. TOLLESDOTER 1699. L. 198, B. 157. 15. DIESER. STE!W GEHÖRET. PAGEL. SCHÖNEFELT. VNT. MARIA GER-LAVVS. VND: VNSERN ERBEN ANNO 1656. Därunder bomärke. 1 L. 188, B. 101. , - ~ 16. Inskrift ur Cor. 15 K. Därunder bomärke och: HÄR wNDER LIGER BEGRAFVE SALIG IACKOP HARFVART HVILKN AFSOMNADE· THEN 12 IVNI 1602. L. 191, B. 88. 17. Defekt. Fronton. Inskriften oläslig. Omkring 1600. L. 78, B. 92. 18. Defekt, möjligen tillhörande föregående MICKEL ( . . . ) ELSE. HANBEDATER ( . . . ) (16)43. L. 58, B. 92. 19. Timglas, dödskalle och ben. Inskrift: DENNE. STEN. OCH. GRAF HÖRER. SCKOG­ WACKTAREN PETTER SÖDERGREN. DES. HUSTRU. OCH ARFWINGAR TILL DEN (otydbart) SEPT. 1737. L. 180, B. 101. 20. Med cirklar i hörnen. L. 134, B. 79. 
 I södra sidogången: 

1 P Å FY EL ScnöNEFELDT, rådman i Kristianopel, levde ännu 1670. Bomärket överensstämmer med det han tecknat i kyrkoräkenskaperna.

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

39

21. :HER. LIGGER. BEGRAFVIT. ERLIG. OC. GVD. FRYCTIG. PIGE. S. MARGRETE. CHRISTENS. DATTER SOM. DODT. DEN. 13. OCTOBER. ANN! 1620. GVD. GIFFVE. HINDER. EN. GLJEDELIG. OPSTANTELSE DENNE . STEN. HORER. H. IACOB. CHRISTEN. SON. RAFN TIL. Därunder en sköld. Jfr nr 3 och s. 42. L. 136, B. 93. 22. Bomärke: OLLVF ANDERSON ANNO 1651. L. 195, B. 118. 23. Defekt med ornering lik nr 13, evan­ gelister i de två översta hörnen. Därunder en kartusch med G P S (?) och otydligt bo­ märke. 1600-talets förra del. L. 106, B. 100. 24. (Fig. 39.) Järnringar i hörnen. Runt kanten inskrift ur Phil. l K. v. 21, 23. Överst: DENNA STEEN OCH. GRAF. HÖRER COMMEN­ DEUREN. WID KONGL: AMMIRALITETET WÄL­ BORNE. HERR. GUSTAF WILHELM. VON GERTEN DES. FRU. OCH. ARFVINGAR TILL ANNO 1727. Nedtill: Härunder Hwilar fordom Kong. Maijst = Högt betrodde Man Amiralen ock Amiralitets Rådet Samt Gomendeuren af K: Fig. 44 . KristianopeL Aminnelsetavla, 1750­ talet. 
 svärdsorden wälborne Herr Gustav Willhelm Foto W . Anderson 1914 . 
 Epitaph Mitte d. 18. Jhds. 
 von Gertten född i Narwa stad d 19 Janu­ Epitaph. Middle of the 18th century . 
 arij åhr 1675 ock död i Carlserona d 21 Jan: åhr 1754. L. 190, B. 145. Stenen är från 1600-talet och inskriften sekundär. 1 25. :HÄR. VNDER. HWILAR SALIG. KYRCKIO HERDEN HER. MATTHIAS. JOH. ABELIN. SOM r. HERRANOM. AFLED Den 13 Jan. )72.~. Text Fun: (otydb.) c3 vl4. L. 213, B . 123. ,s tenen låg ursprungligen i koret >~vid ingången till predikstolen>> (AHLSTRÖM). 26 . Defekt. Av inskriften endast synligt: ( ... ) ME MENTO. MORI ( ... ) NO . 1650. DEN. 2 FEBRV. ( . .. ) L. STARB. SEELIG. IACOB. ( ... ). L. 26, B. 76. 27. Fig. 40. Malmringar och de fyra evangelistsymbolerna i hörnen. Runt kanterna inskrift ur Gen. 32, V. 30. Överst inskriften: DENNE. STEN. OCH. GRAF. HÖRER COMEN­ DEUR. CAPITAINEN. WID. KONGL: AMIRALITETET OCH. RIDDAREN . AF. KONGL. MAIJS:TS. ,SWÄRDS. ORDEN. WÄLBORNE. HERR. MAVRITZ. ADOLPH. VON. KRVSENSTIERNA. SAMT. DES. BARN. OCH. ARFWINGAR. TILL. ANNO. 1742. Därunder: HÄR. VNDER HWILAR. COMCAPIT, OCH. RIDD. SALIGA FRV. VÄLBORNA ANNA MARIA VON. GERTTEN SOM. I. HERRANOM. AFLED. DEN. 25 SEPTEMBER. A:o 1747 PÅ SIN. ALDERS. 32. ÅHR. L. 196, B. 134. - Denna sten jämte nr 24 lågo förr över en murad grav i koret, mitt för altaret (Beskrivningen H330).
1

Enligt Anrep var von Ger tten född

1679. Jfr huvudbaneret s. 41.

40

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

- l

Fig. 45. KristianopeL Värja, tillhört G. W. von Gerdten, 1741. B. Kjellstäm delin. 1914.
Degen 1741. 
 Sword 1741.

Fig. 46.

KristianopeL Svärd från 1600-talet. 
 B. Kjellström delin. 1914. 

Sword, 17th century. 


Degen 17. Jhd. -

Den är huggen på 1600-talet och den nuvarande inskriften är sekundär. Innanför västra ingången: 28. Halvcirklar i hörnen, i mitten en cirkel. L. 177, B. 98. 	 Fig. 4 7. KristianopeL : Svärd\ från 1600-talet. Inom altarskranket funnos 1822 tvenne stora gravB. Kjell ström delin. 1914. stenar >>med inhuggna stjärnor i midten och kanterna>>, D egen 17. Jhd. Sword, 17th century. vilka Ahlström förmodar voro lagda över någon medlem av familjen Henrik Gyldenstjerne till Svanholm och Skovsbo, lensmand över Kristianapels län 1632 och-som 1633 utbytte detta län mot Warberg; g. m. 1618 2/8 Lisbet Clausdaater Podebusk. Dessa stenar kunna icke gärna vara andra än nedannämnda, vilka förr måste ha legat i Avaskärs kyrka och icke ha något med Gyldenstjerne att skaffa. I mittgången: 29. Fig. 41. Ornerad med ett ringkors på fot, fem små kors samt två stjärnor. TilL vänster under korsarmen en yxa, symbolen för livstrådens avskärande. 1300-talet (?). L. 	222, B. 129. Stenen torde ursprungligen - ovisst var - tjänstgjort såsom altarskiva. Innanför södra ingångsdörren: 30,. :Fig. 42. 1 Avsmalnande mot fotändan samt ornerad med ett ringkors på fot och

--- .­
1	

Uppmätningarna av dessa tvenne stenar reproduceras med benäget tillstånd av direktören för

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

41

tvenne stjärnor. Till vänster under korsarmen en yxa (se ovan). 1300-talet (? ). L. 197, B. 	 överst 106, nedtill 84. Utanför västra ingångsdörren: 31. Otydligt bomärke: I. H. W. ( ... ) D WILLOM JACKOPS(ON) HANS IACKOPSON CARIN IACKOP-8 DOTER MARGRETA IACKOPSDOTER ELISABJET IACKOPS. DOTER. 1600-talet. L. 170, B. 140. Utanför södra ingångsdörren: 32. Bomärke inom en sköld. DISSE STEN VND STEDE IACOP WAYEN VNDE SINEN ERVEN HIR VNDER LIGEN DAVIDT FRISSEN SELIGE KINDER VDIT DAVIDT SARE MARIA IVDIT VND CATHRINA (w?)AYE IN GODT DEM HERREN ENT SCHLAPEN DI GODTER WECKE HIOP 19 ANNO 1623. L. 180, B. 127. Utanför norra ingångsdörren: 33. Bomärke inom en sköld samt inskriften: , ( ... ) VND STE( ... ) ORT MICHEL ( ... ) RCKE VND SINEN ( ... )EN( ... ) KNDER HT BEGRAVEN ( ... ) NE SALIGE FRAVWE ( ... )R BAR(BER?). IT( ... ) EN HERREN ANNO 162( .. ). L. 163, B. 74. 34. Defekt. - Bomärke inom sköld. 1600-talet. Ligger nu som trappflisa till varm­ badhuset, nordost om kyrkan. L. 109, B. ·92. Huvudbaner med stång av skulpterat trä, målat och förgyllt, över amiralen G. W . BEGRAv­ von Gerdten (jfr s. 39) jämte tillhörande namnplåt av försilvrad mässing. Färgerna N INGsvAP E N blått, svart, silver och guld. - lnskr. å namnplåten: >>Kongl:e Maijtts Fordom Högtbetrodde Man. Ammiral och Ammiralitets Råd, samt Commendeur af Kongl:e Maijtts Sverds Orden Then vVälborne Herren Herr GvsTAV WILLHELM von GERTTEN. Född i Narva Stad, den 19 ·Jan: år 1679. Död i Carlserona den 21 Jan: år 1754.>> Nedtill vapen och inskr.: . >>SINCERVS ET FmELIS>> (= uppriktig och trofast). - Nedtill å baneret in­ skriptionsfält med nästan liknande inskrift. - H. (med stång) omkr. 3 m., B. 130 cm., namnplåten H. 29 cm. ,'B. 36 cm. - Till baneret, som nu, liksom år 1785, hänger å norra korväggen, hörde ett par nu försvunna förgyllda sporrar (ännu omtalade 1820 12/2) samt en med svart flor överdragen v är j a (se s. 42). Begravningsvapen av trä (fig. 43) med stång, skulpterat, menmed nu bortfallen målning över kommendanten Anders Granatio (se s. 33, not l). Ännu 1830 hängde ba­ neret, å vilket synes en defekt inskrift med bl. a.: 1673, över Granatloska graven. Nu i sakristian. H. omkr. 100 cm., B. 65 cm. Epitafium (fig. 44) i form av oljemålning över tvenne unga flickor; den ena flickan EPITAFIUM bär en blomma, den andra ett kors. Ovanför svävar en ängel. Oljemålning på duk inom samtida, skulpterad och bronserad ram. I tavlans nedre kant inskriften: >>Blomstret Forwissnar, ty Herrens Ande blaas ther in. Tu låterthem gå sin Koos, såsom en ström. - Han Hafwer taget mig wid halsen och sönderslitit mig. J ach arme menniskia, ho skalllösa mig från thenna dödsens krop?>> Å ramen inom en kartusch inskriften: >>Sinom
Nationalmuseet i Köpenhamn dr M. Mackeprang, till vilken härmed framföres ett mötesgåend e i såväl detta som andra fall.
ta~.k

för visat till ­

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD 
 Dottrom Lisa B. född d. 17 Febr. 1750 död d. 12 Juny. Anna S. född d. 30 ia 1752 död d. 23 maij 1753. Upsatt af M. Abel M. Zelb.)> Å ramens frånsida med bläck: )>Michael Abe­ lin, d. v. Rector Scholce i Carlskrona och dess Hustru Maria Zelbell.)> H. 133 cm., B. 87 cm. V ä r j a (fig. 45) med vidhängande, stympat sorgflor, tillhörande von Gerdtens baner (se ovan). Å klingan inskriften: )>1741.» L. 93 cm. Svärd (fig. 46), avbrutet, å parerstången graverad ornering. 1600-talets början. L. 45 cm. Svärd (fig. 47) med graverad parerstång. Å klingan, som slutar i en lång, rappirlik­ nande spets, otydl. inskrift med bl. a. )>ANNO 1634)>. L. 130 cm. - År 1785 Fig. 48. KristianopeL Porträtt av kyrkoherden 
 och förmodligen till1837 hängde dessa svärd, J. C. Rafn ' 1625. 
 Foto William Anderson 1914. 
 överdragna med sorgflor, över Granatloska Bildnis eines Pfarrers 1625. 
 graven i koret. De torde därför ha tillhört Portrait of a rector, 1625. 
 resp. kapten Lange (se s. 34) och kom­ mendant Granatlo. Därjämte fanns 1785 och ännu 1820 en nu försvunnen )>gammal rostig wärja wid södra läktaret)> (Herreläktaret). Porträtt (fig. 48) av kyrkoherden i Kristianopel Jacob Christensson Rafn1 visande en präst iklädd kalott och pipkrage, med långt skägg och trint ansikte. Han står invid ett bord samt har händerna sammanknäppta om en bok. På bordet ligger en bibel med in­ skriften )>1625)>. Till höger på tavlan inskriften: )>Aetatis anno 33.)> Rafn var alltså då han avbildades 32 år gammal och född 1593 (jfr s. 37). - Oljemålning på duk inom svart ram. Svart dräkt, bord med röd duk, mörkrött draperi, allt mot skärgrå fond. Under 1800-talets första årtiond~ var "det avskrivet från inventariet och borttaget, men blev senare renoverat och upphängdes ånyo 1819 (AHLSTRÖM). H. 88 cm., <B. 87 cm. 1790 omnämnes i inv. ett nu försvunnet )>Målat Crucifix)>. 
 Ett Karl XIII:s Tal på riksdagen 2 maj 1810 inom samtida, förgylld ram. 
 1830 fanns ett Gustaf III:s Tal inom svart ram, samt åtta mindre )>Tableauer>>; 
 1696 köpes jubelårstavlan och förses med ram 1700, 1705 tavlorna över Karl XI:s be­ gravning och Narva slag; senare tavlan över religionsfreden i Schlesien, samtliga nu för­ svunna. Därmed avses A. Hedengrans bekanta kopparstuckna åminnelsetavlor. 1855 omtalas en nu försvunnen inskriptionstavla, blåmålad och med vita bokstäver samt inskriften:

VÄHJA

SV Än. D

~IÅL~I N GATI

Å!vii N N ELSE­ TAVLOR

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR CARL XIV JOHAN 
 til ära 
 vid dess höga fart igenom Christianapels Socken den 21 Julij 1819. 
 UNDERDÅNIGST. Solen lyser öfver alt i verlden och bestrålar ända till de små Kungen hugnar genom denna färden äfven Nopelens ödseliga vrå. Må han lefva! Lefva Länge! Denne Hjelte Vän och Far som en Nådig Himmel sände til at lugna våra dar. C. D. AHLSTRÖM. 1 L. P. (SYLVEN).

43

Karl XII :s B i b e l i skinnband. - 1647 ägde kyrkan en ny .dansk bibel, folio, altarbok, psalmbok i oktav, gradual i folio, ett gammalt gradual >>som Skolmeste,rn och Skole­ börnen bruger att .siunge Vdi>>, Johannis Spanbergi danska . postilla, kvart, en latinsk postilla (>>Carens principio et fine>>) oktav (INV.), 1663 en foliant, skänkt av rådman Hans Halder o. >>Limerit med rent Pappir>>, samtliga nu förkomna. En av kommendanten A. Granatio (se s. 33) skänkt Biblia Ernstirra sive Norbergica, folio, fanns 1666 (inv.) och ännu 1822 (AHLSTRÖM), men saknas nu. ·· Pall av trä, stoppad och målad, förr använd av kyrkogångskvinnor, skänkt omkring 1820 av logarvaren i Kristianopel A. Söderberg och hustru. L. 80 cm., H. 26 cm. I tornet förvaras en bänk eller pliktpall ay gråmålad furu. H. 91 cm., L. 119 cm. och å orgelläktaren en smal bänk av trä, vit och gråmålad. Ryggsidan krönes av sned­ ställda spjälor. H. 141 cm. , B. 30 cm., L. 168 cm. Skrin av ek, ornerat med karvsnitt å sidor och lock i goticerande mönster (fig. 49). Invändigt å locket inristat: MDCXXXI ( = 1631). Restaurerat under senare tid. Har enligt uppgift förr_tillhört Kristianapels kyrka. Nu i privat ägo. H. 7 cm., B. 21 cm.
1 CARL DIEDRICHSSON AHLSTRÖM, f. 1757 i Sliminge SOCken, Vemmenhögs härad, prästvigd 1783, pastor här 180 1, prost över egen församling 1824, d. 1830; gift 3 gånger. Författare till >>Christianopels Historia och Beskrifning», >>den han vid lediga sommarstunder rogat sig at samla». I denna skriver han vidare om sig själv, att >>l-Ian hade en klen och bräcklig kropp me.d en stedse vacklande hälsa, svåra Eckten­ skapliga och husliga misöden som nedslogo och ruinerade honom>>. Han önskade bli begraven på kyrko­ gården >>utmed muren midt emot Tornet och norra ingången i Kyrkan samt Klockaren sjunga vid hans graf Psalmen 387 i den gamla P salmboken; ville någon plantera en kastanj eller något annat spirande träd på vore det väl - - - Han lefver ännu på sin Födelseda g den 19 Sept. 1824, 67 år ga ma!; men dör hvar dag. l Cor. 15: 31».

nöcKEn

oivEnsE

44

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

K L OCK:\

Kista av trä, järnbe­ slagen. Ofta uppbruten och plundrad,, t. ex. år 1810. Troligen densamma som inköptes 1705 från Sölves­ borg för 32 dlr smt. L. 68 cm., B. 43 cm., H. 42 cm. - 1647 fanns en gammal svart kista av furu att lägga >>Kirkens Zierat Vdi> >. 1663 hade tillkommit en ny, stor ekkista (INv.) . Av dessa hade den ena försvunnit 1830 (Beskriv­ ningen). Fattigbössa av ek (fig. 50), järnbeslagen, stå­ ende utanför nordöstra kyrkogårdsgrinden; således vid den forna östra stads­ gatan. H. (från marken) Fig. 49. KristianopeL Ekrin av ek 163 1. 
 . 54 cm., B. 28 cm. - Under Eichener Kasten 1631. - Oak box, 1631. 
 1600-talet funnos ytter­ ligare, utom ovannämnda för de fattiga, tvenne >>penninge stockar>>, en för kyrkan, skänkt år 1661 av rådman Hans Halder, samt en för organisten, tillkommen 1674 (INv.) , båda nu försvunnf,L. I tornet hänger kyrkans klocka. Inskr. runt övre kanten: > >0MGIUTEN AF I . P. FoRSSBERG I CALMAR.>> Å ena sidan inom kartusch: > >0HRISTIANOPEL 1864.> > Å andra: >>JAG SAMLAR EDER TILL GUDS HUS. OcH NEDER UTI JORDENs GRUS. NÄR SISTA KLANGEN AF MITT LJUD, DÅ DU STÄLLS FRAM FÖR HERREN GuD, FÖRSOMMA EJ EN NÅDENs DAG DÅ DÖMs DU MED GuDs VREDEs LAG.>> Däröver en relief. H. 72 cm. , diam. omkring 75 cm. 1635 fattades klockor, >>thi her er icke i Festningen wden en eniste liden 1docke, som brugtis til Plitsfaleket (!), der Byen bleff bygt, men nu brugis den til alt det som kloeker pleyer at brugis til. Item til Ting och Raadhus>> (FoRTEGNELSE). 1647 funnos två klockor, en stor och ny samt en liten och gammal, troligen den ovannämnda. Med dessa >>ringdes 4> >både vinter och sommar. 1681 flyttades den ena klockan till Karlskrona, där den upp­ sattes i den dåvarande stadskyrkan H edvig Eleonora. Den var ornerad med tvenne vapen (sannolikt Kruses o. Krabbes) samt följande in­ ~krift: >>Frue = X = Maren X Kruses X >>, å andra sidan : >>Erick x Krabbe>> samt

AVASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

45

omskriften: >>M X Arent X Kleiman X aus X Lybeck X hatt X mich X Gegossen X aus X den X feur X Bin X Ch (!) Geelossen X anno x 1641 x (ELERS o. ANDERsoN, Kyrkklockor). 1 - Den lilla klockan blev orogjuten 1726 i Ronneby av Anders Wetterholtz från Malmö och då tillökad med 1 / 2 skeppund. År 1632 hade Kristianopels borgare anmält till konungen, att de nedlagt stor kostnad på ett >>segerwerck» ( = tornur) i den nya kyrkan och nu behövde några klockor, vartill de dock ej hade råd med mindre de fingo hjälp Fig. 50. Kristia nop eL Fattigbössa av ek. av kringliggande kyrkor, varför konungen be­ B. I<j ell slröm d elin. 1914. fallde kyrkorna i Blekinge att giva mer eller Eichcne Armenbt\chse. - Oaken alms-box. mindre, allt efter förmåga, för detta ändamål (Skaanske Tegnelszer R. A. K.). Enligt inventariet 1647 hade det stora segerverket tvenne solskivor, en utvändigt mot norr och en- inomhus på den norra väggen. Även detta segerverk flyttades 1681 till Karlskrona och uppsattes i den gamlat stadskyrkan {AHLSTRÖM). Genom k. brev 1689 21/3 bestämdes, att klockan jämte tornuret och orgeln, vilka enligt k resol. 1681 4/8 flyttats till Karlskrona, skulle där kvarstanna, men allmogen i Kristianopel skulle förnöjas med så mycket som ~nsågs skäligt. Beloppet ~kulle sammanskjutas av Karlskrona borgerskap. Av andra kyrkan tillhöriga, nu försvunna inventarier må nämnas: röns Yur>r>A Votivskepp, tacklat -och bestyckat, omtalat såsom gammalt i 1733 års inventarium. I NVE:" TARIE R Reparerat 1819 och avskrivet 1838 (RÄK.). - En blomsterkrona av vax ochsilkean­ vänd vid begravning, då denlades >>på pigors lilO>, fanns 1673 (INv.). Den var försvunnen 1822 (AHLSTRÖM). - Av silverbokstäverna och siffrorna å det år 1662 av Daniel Leppin t ill kyrkan skänkta antependiet gjordes 1757 en liten primklocka, vägande 4 lod och som hängde över altaret. Sedan menigheten var församlad, gavs tecken med densamma, a tt gudstj änsten skulle börja. Försvunnen 1822 (AHLSTRÖM). - Ett oblatjärn, ett tim­ glas på predikstolen, kyrkoväktarekäpp och en kyrkokäpp av rör >>at br\].ka under guds­ tjänsten», ett »målat krusifix på wäggew> (INv.) 1785. Troligen var det detta krucifix, som reparerades 1773.
1 Arend (I ) Kleyman, tillhöra nd e d en berömda klockgjutarcfa milj en K. i Lub cck, bl ev borgare dä r 1596 och n ä mn es ä nnu 1646 (AN DERs ON, Kyrkklockor ).

46

BLEKINGE ÖSTRA HARAD SAMMANFATTNING A V AV ASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKORS KONSTHISTORIA

I. Under äldre medeltiden - sannolikt under 1100-talet eller i förra h älften av 1200-talet - upp­ fö res A vaskärs kyrka, norr om nuvarande Kristianopels köping, troligen en absidkyrka av gråsten. In­ tet av denna kyrka är bevarat, utom tvenne medeltida gravstenar, nu i Kristianopels nuvarande kyrka . Il. År 1600 påbörjas uppförandet av Kristianopels gamla kyrka inom befästningen på Korsaskär. Troligen bestod den av ett r ektangulärt långhus med ett torn på gaveln, allt sannolikt av gråsten. Den uppbrännes 1611. Rester av denna äro synliga invid södra fästningsmuren å den s. k. K äringkullen. III. År 1618 p åbörjas uppförandet av Kristian opels nuvarande kyrka, som erhöll en så gott som enhetlig inredn ing i Kristian IV:s stil. Av denna återstå nu predikstolen från 1621, altaruppsatsen från 1624, herrskapsbänk från 1635 samt dopfunten. Under de följande årtiondena t illkomma ett stort antal praktfulla inventarier. IV. Under 1830-tale t uppföres bakom altaret en trävägg, varigenom kyrkan får en sakristia i öster. Samtidigt borttages »Herreläktaret>> i södra kor sa rmen, den välvda Granatloska graven i koret, korskranket m. m .

ZUSAMMENFASSUNG
Nördlich von dem Marktfleckcn Kristianopellag im Mittelaltereine Stadt, Avaskär genannt, deren älteste Erwähnung in der Mitte des X IV. Jhds. geschieht, in einem Brief, den die BOrgerschaH der Stadt an den Rat . in Liibeck sandte, Die Kirche der Stadt war wahrscheinlich a us FeJd stein geba ut , hatte absidialen Grundrissund diirfte am Ende des XII. oder in der ersten Hälfte des XIII. Jhds. entstanden sein. Avaskärs Privilegien wurden 1600 aufgehoben, und man liess die Kirche verfallen. Au s ihrer Zeit -sind in der j etzigen Kirche Krlstianopels zwei mittelalterliche Grabsteine bewahrt (Fig. 4 1 u. 42). Siidlich von Avaskär grundetc König Christian IV. von Dänemark 1599 die Stadt Kristianopel, wa hrscheinlich die ers te n ordische Stadt, welche nach dem rechtwinkligen regelmässigen Schema a ngeleg t wurde. Der dänische R eichsba umeist er I-l ans v on St eenwinkel, auch H ans von Emden gen ann t, en twarf den Stadtgrundriss. D ie von Hans von Freiberg (Freibiirgen ) 1600 erbaute Kirche - ein rektanguläres Gebäude mit Turm au f {oder an?.) dem Giebel - wurde von den Schweden , als sie unter Kronprinz Gustav Adolfs Befehl 16 11 Kristianopel einnahmen, in Brand gestecld. 1 Im Jahre 1618 bega nn der Ba u der heutigen Kirche, geleitet v on Maurermeister Olluff Madsen . Sie wurde 1624 in Gebrauch genommen, besteht a us einem grossen, rcktangulären Langschiff mit Kreuzarmen im Norden und Slidcn und cinem Turm mit angren zendem Treppenturm iiber dem nördlici;len Kreuzarme. Material verputzter F eldst ein, t eilweise B ackst ein. Im Innern nunmehr cine flache Holzdecke. Fruher waren die Balken sichtbar, oberhalb derselben lagen weiss gestrichene Bret­ t er. Ziegeldach. Beachtenswert sind die nunmehr vermauertcn go tisch gerormten Schallöcher des Turmes. Wenn auch einfacher, so sc hlicsst sich die K irche in ihrem Grund plan doch an di e 1628 fertigge­ stellte Dreifaltigkeitskirche in Kristianstad an. Von der ursprungliclien einheiUichen E inrichtung der Kirche find et m an noch den Altara ufsa t z von 1624 (Fig. 20), die K anzel von 1621 (Fig. 22), einen Stuhl von 1635 (Fig. 26), ein T a ufbeck en aus gronem Marmor und öländischem K alkstein, geschenkl 1633 (Fig. 2 7), ein P aar m cssingne Leuchter, geschenld 1612 und 1625 v on Andreas Marckwardt in Stralsund (Fig. 33), viele Grab­ steine mit plattdeutschen lnschriften aus dem XVII. Jhd. (Kristianopel trieb einen lebhaften Handel mit d en norddeutschen Ostseest äd ten ), ein Porträt des Pfa rrers J . C. R afn (geb. 1593 gest. 1638),
1 Die Provinz B lekinge, welche in ältcrer Zeit mit Schwcden v erb unelen wa t". gehörte sei t dem Anfang ihrer christlichen Ära zum Reiche Dänemark. Durch den Friedensschluss in R oskilde 1658 wurde B lekinge a n Schwcden endgoltig a bgetret en .

A V ASKÄRS OCH KRISTIANOPELS KYRKOR

47

(Fig. 48). Die 1681 nach Karlskrona ilberfilhrte Gloeke der Kirche war 1641 in Lil beck von Arend Kley­ man gegossen worden. Arend Kleyman gehörte der d ort wohnhaften gleichnamigen Glockengiesserfamilie an. Von dieser gibt es auch eine Gloeke von 1637 in der Stadtkirche zu Ronneby (Ronneby liegt im mittieren Blekinge).

SUMMARY
During the Middle Ages there was situated north of the parisil of Kristianopel, a town called Avaskär, the earliest mention of which is made in a letter, from the middle of the 14th century, from the citi­ zens of the place to the Council of Lilbeck. Its church was probably of graystone, with an absidal plan, and, consequently, dated, most likely, from the twelfth, or the beginning of the thirteenth century. The municipal charter of Avaskär was repealedin 1600, and the church probably allowed to fall into decay. Of the inventories there are to be seen in the existing church at Kristianopel, two medimval gravestorres (Fig. 41 and 42). South of Avaskär, Christian IV, king of Denmark, then including the southern provinces of Sweden, founded the town of Kristianopel, probably the earliest town in seandinavia Iaid out according to a rect­ angular plan. The one who drew up this plan was Hans van Steenwinkel, the eld er, architect to the King. He was also called H ans van Emden. The church erected in 1600 by Hans von Freiberg (Freibilrgen), a rectangular building with a tower or, perhaps, a ridge-turret was burned down by the Swedes, when Crown prince Gustavus Adolphus) 1 took the town in 1611. In 1618 the existing church was begun by Olluff Madsen. This building, which was opened for ser­ vice in 1624, consists of a !arge, rectangular nave with north and south transepts, and, above the north transept, a tower to which has been added a stair tower. The building stuff is plaster-dressed graystone with some little brick. The interna! roof, which, to-day, is a flat wooden one, Ilad, originally, bea ms (visible from below) to which were nailed whitewashed planks. The outer roof is of tiles. Noteworthy are the now walled-up gothic belfrey-windows of the tower. Although of plainer construction, thi s church resembles in its ground-plan, the Church of the Holy Trinity at Kristianstad (finished 1628). Of the original filtings of the church notice should be paid to the altar-pieec from 1624 (fig. 20); the 'pulpit, 1621 (fig. 22); a »squire's peW>), in the choir, from 1635 (fig. 26), the font "(a gift to the church) dating from 1633 (fig. 27). This is of green marble and Öland limestone. A couple of bell­ meta! candiesticks (Fig. 33), given by Andreas Marckwardt, of Stralsund, in 1612 and 1625, a !arge number of 17th-century gravestorres of the citizens of the town. These stones have inscriptions in Low German (Kristianopel did a Iively trade with the North German Baltic ports), a portrait of J. C. Rafn, vicar here (1593-1633; the year of his death) (fig. 48). The church-bell, which wa s removed to Karlskrona in 1681, was east in Lilbeck in 1641 byArend Kleyman , belonging to the celebraled family of bell-founders of the same name. There is another bel! by this m aster (dated 1637) in the town church of Ronneby, in central Blekinge. - 1 'fhe -·province Blekinge, which, in olelen times, was in connexion with Sweden, belonged from the beginning of its Christian ::era to the kingdom of Denmarie By the Peace of Roskilde in 1658 Sweden acquired the province definilively.

Fig. 51. KristianopeL stadssigilL 

Sicgel der Stadt KristianopeL Town seal, KristianopeL 


Fig. 52. Jämjö. Exteriör fr ån sydost. Die Kirche von Siidosten. -

Foto William Anderson 1914. 


The church from the south-east. 


JÄMJÖ KYRKOR 

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD 
 LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT 
 ANNEX TILL RAMDALA 

TRYCKTA KÄLLOR: BRUNIUS, S. 7 . - CAWALLIN, S. 176. - Carlskrona Weckoblad 19/ 1 1828 ang. en inbrottsstöld i kyrkan. -· SJÖBORG, s. 226. l-IANDSKR!VNA KÄLLOR OCH AVBILDN!NGSSAMLINGAR: CRONHOLM, S. 206.- Lands­ kyrkor. - B. ST.: l blad plan, sektion 1812; l blad ritning till orgel 1822. KYRKANS ARKIVALIER: I Landsarkivet, Lund: Sockenstämmoprotokol!l792, 97-1806, K. I. ; räkenskaper 1790- 1889 , L. I 1-3, i vol: s början kyrkans inventarium. - Vid k yr k a n för­ varas: l blad ritn. till ny kyrkobyggnad av I. W. Gerss, stadf. 14 /6 1825, l blad skiss till lanternin , odat., samt p rot. o. räk. för nya kyrkans byggnadsnämnd.- I R a m d a l a p r ä s t g å r d: Stämmoproto­ koll o. hand!. 1862-1905 K. II., Visitationsprotokoll m. m.- Jämjö och Ramdala lydde fordom under superintendenten i Karlskrona, d är kyrkans äldre handlingar förvarades och förstördes vid Karlskronas brand 1790.

J ÄMJÖ KYRKOR

49

JÄMJÖ GAMLA 
 KYRKA 

Då alla arkivalier, som kunde bi­ draga till att rekonstruera Jämjö gamla, under början av 1820-talet (senast före visitationen i maj 1824) nedrivna kyrka, i:iro härjade av eld, veta vi icke mer om densamma, än att den troligen låg på platsen för den nuvarande kyrkan samt att den var en gråstensbyggnad (SJÖBORG). Enligt Kling framvisade den intet minnesvärt eller, som han skriver: >>Icke heller kyrkan Jämjö närer be­ Fig. 53. J ämj ö. s ituations plan. traktarens ögon med större vällust.>> situationsplan der Kirche. Taket täcktes 1730 åtminstone delvis Plan of t h e church and the churchyard. med bräder. - I den nya kyrkans 
 takstol ingå 5 4-sidiga bjälkar med avfasade hörn och spikhål på undersidan, 
 som troligen haft sin plats i gamla kyrkan, var kan f. n. icke med säkerhet 
 sägas. 
 Sjöborg omtalar, att kyrkan hade ett torn. Troligen avses dock härmed den klock­ stapel av trä, som reparerades 1701 och 1730 och som nämnes ännu 1794, alltså efter det Sjöborg skrev, då den tjäras och rödfärgas. Då Jämjö omnämnes bland de kyrkor, som under 1400-talet ' idrogo till underhåll av Ronneby skola, är det sannolikt, att Jämjö gamla kyrka uppförts under medeltiden.

JÄl\1JÖ NY A KYRKA
KYRKOGÅRDEN
Jämjö nya kyrka ligger på en kulle omedelbart intill järnvägslinjen Karlshona­ Torsås samt är vitt synlig i terrängen. Den omgives av en kyrkogård (plan fig. 53), som nyligen blivit utvidgad och planterad med häck (arbetet avslutat 1913). I öster finnes en port med murade stenstolpar och moderna järngrindar. Enligt Brunius omgavs kyrkogården förr av en hög ringmur av okänd ålder, nedriven år 1913.
4. Sveriges kyrkor. Blekinae I .

50

BLEKINGE ÖSTRA . HÄRAD

i, i t, r,

1 ,

i i ; r r .,. .... 


Y, 1 , 1 , 1 , 1 , 1 . 1 . r , 1 , 1 , 'P , 'l , 'r

.'r , 1 CJ "'" 


Fig. 54. J ämjö. Tvärsektion mot väster. 
 S. Samuelson delin. 1914.
Querschnitt gegen W esten. - Section towards the west.

Fig. 55. Jämjö. Plan. Skala 1:300. ­ S. Samuelso n delin. 1914. 

Grundrias der Kirche. Plan of the church. 


J ÄMJÖ KYRKOR

51

Fig. 56. Jämjö. Längdsektion mot norr.
Längsschnitt gegen Norden. -

S. Samuelson delin. 1914.

Longitudinal seetian towards the north .

KYRKOBYGGNADEN
Kyrkan (plan fig. 55) började uppföras 1820 och invigdes 1826. 1 1821 31/10 fattades beslut att hos k. m:t anhålla få kalla kyrkan Prins Oscar, vartill konungen senare gav sitt bifall. -Murarna äro uppförda av tuktad gråsten i omsorgsfullt förband samt sprit­ putsade. Gesimser, gavelrösten och omfattningar äro av tegel samt slätputsade. --Lång­
1 Ritningarna synas icke ha följts till alla delar. Sålunda visar ritningen av 1825 av I. W. Gerss (fig. 57) nakna kvadermurar från sockeln till fönstrens solbänkar och tornet har lanternin, omgiven av räcke, medan det nu täckes av en enkel huv. Även interiören blev icke såsom tänkts. Gerss första, av Ö. I. Ä. 1818 10/11 gillade plan, visar ett av 6 6 träkolonner uppburet, bredare mittskepp och smalare sidoskepp. Altaranordningen överensstämmer dock med kyrkans nuvarande. Den 26/2 1822 framkom Gerss med ett nytt projekt. Här ha kolonnerna bortfallit och interiören överensstämmer med den nuvarande utom däri, att altaret är lägre och den predikstolen krönande frontonen saknas. - I. W. GERss, f. "! 784, d. 1844, arkitekt, efterträdde 1816 Tempelman såsom Konstakademiens sekre­ terare; 1837 major mekanikus. Han har även uppgjort ritningar till Augerums nya kyrka (jfr s. 144) samt till K. Flottans högvakt och Sjömanskårens kasern i Karlskrona. Se WILLIAM AN DERSON. Karlskrona i Gamla Svenska Städer V.

PLAN OCH EXTERIÖR

+

52

BLEKINGE ÖSTRA HÄ"RAD

l,.; { ... /.

.

c_/')""

... /).d/

-----­
\
)

///./t.

y

.4..//f/ •

..~.,.~..~~-./.:....
/

, ... ~~ /1/J.

/

j(/.!;;r-.&:,J,...

. $.

Fig. 57. Jämjö. Projekt till ny kyrka 1825 av I. W. Gerss.
Entwurf der neuen Kirche 1825. Design for the new church, 1825.

MINNEssTEN

huset täckes av tegel, tornet, som tidigast var spånklätt, fick i slutet av 1890-talet en taktäckning av galvaniserad plåt (se i övrigt fig. 52). Över östra ingången är uppsatt en porfyr s k i v a. Inskriften, som enl. r äk. ombestyrdes 1825 av professor E. G. Göthe/ lyder : >>l CARL XIV loHANS VI RE­
GERINGs. ÅR BYGDES 0SCARS KYRKA AF lEMJÖ FöRsAMLING.>>
1 ERIK GusTAF GöTHE, skulptör, f. 1779 i Stockholm, d. är 26/11 1838; 1827 professor vid Konstakademien.

J ÄMJÖ KYRKOR

53

Fig. 58. Jämjö.

Interiör mot ~äster. -

Foto J. Roosval 1915.

Das Innere der Kirche gegen W esten. -

Interior of the church towards the west.

Invändigt äro murarna slätputsade. - Innertaket av trä, panelat och vitt, har INTERiön formen av ett segmentvalv. -Gol v e t av trä. -- Fönstren med sina rundbågsställ­ ningar fingo år 1882 blyspröjsarna utbytta mot sådana av trä. - I tornet hänga tvenne klockor (se s. 57) . Kyrkan uppvärme s av tvenne i långhusets mitt uppställda järnkaminer. uPPvÄnM·
NI NG

INREDNING
Inom absiden äro altare och predikstol sammanbyggda (fig. 60); den senare i formALTARE ocu av en antikiserande tempelfasad av toskansk ordning med hög stylobat, mot vilken det PREDIKsToL lilla, enkla altarbordet sluter sig. Alltsammans är av trä, marmorerat samt delvis förgyllt. Den genombrutna a l t a r r i n g e n är marmorerad och sammetsldädd. Denna kyrkans ursprungliga anordning klandras skarpt av Brunius, som finner planen >>idevidrig>>. Kyrkans inre måste emellertid bedömas i samband medsin enhetliga inredning. H ela det inre med sina vita, höga bänkar, väggar och vida valv, sammanhållet genom den starkt framspringande listen, med den tempelartade altaranordningen i absidens skugga, de höga proportionerna på läktaren, allt ger med enkla medel ett gott uttryck för empirestilens strävan mot lugn och högtidlig stämning.

54

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD Samtida med kyrkar{ äro även de i blågrått målade bänkarna med slutna dörrar åt mittgången och öppna åt yttersidorna samt den i öster å fyra kolonner vilande, vitmålade o r g e l­ l ä ktaren (fig. 59). Orgelfa sa d · i vitt och guld, inköpt 1882. Två nummerta'vlor av trä, svartmålade, förgyllda, krönta av lyror. 1800-talet. H. 153 cm. , B. 56 cm. - A vinden två nummertavlor av trä, svart­ målade och förgyllda.1700-talets slut(?). 1800 inköpes enl. räk. en nummertavla jämte trappa. H. 92 cm., B. 51.5 cm.

LÄICTARE OCH O RGE L

NUM M E H­ TAVLOH

F ig. 59. Jämjö. Interiör mot öster. 
 F oto W. Anderson 1914. 

Inneres gegen Osten. Interior towards the east. 


LÖSA INVENTARIER
(från gamla och nya kyrkan)
K nuciF ix

DOPFUJST

NATTVARDSKÄ RL

På altaret står ett krucifix av trä, förgyllt, å svartmålad träfot. 1700-talet. H. 64.5 cm. - 1882 nämnes ett krucifix av mässing, troligen samma som härovan om­ talade (visit.). Dopfunt (s. k. dopängel) av trä (fig. 61), skulpterad, svartmålad, förut bronserad, hållande ett språkband: >>TRoN PÅ GuD GÖR oss SALIGE I DOPET.>> Omtalad som ny i inv. 1710. H. 106 cm. - Dopfat av tenn; å brättet nästan utplånade tvenne bårder sköld- och bladstämplar. 1600-talet. H. 6.5 cm., diam. 40 cm. ­ Botten till dopfat av mässing med Be­ bådelsen i relief. 1500-talets slut eller 1600-talets början. Dep. i BL M. Diam. 21 cm. Möjligen är detta detsamma, som det nu försvunna dopfat av mäs­ sing, som 1863 beskrives försett >>med Ohris~i dop i upphöjt arbete>> (INV.). Kalk av silver, invändigt förgylld. Inskrift å skålen: »Förfärdigad År 1816. 
 Fig. 60. J ämjö. Koret med altare och predikstol sammanbyggda. - Fo t o W. Anderson 1914. Tillhörig Jemjö Kyrka.>> Stämplar i 
 Das Chor mit Altar und Kanzel zusammengebaut. The choir, with altar and pulpit combined. bottnen: Karlskrona stads vapen- tre 


J ÄMJÖ KYRKOR

55

1 kronor - -l G B 1 K 3 ( = 1816). Inskrift: >>41 Lod.>> H. 23.2 cm., diam. 14.8 cm.­ Paten av silver, förgylld. Samma stämplar som å kalken och alltså tillverkad 1816. Inskrift i bottnen: >>7 . 1/4 Lod.>> Diam. 14.5 cm. - 1702 utvidgas kalk o. paten av guld­ smeden Samuel Phalen i Karlskrona. Två vinkannor av nysilver, å locket lammet med korsfanan, enligt inskrift båda från 1871. H. 37 cm. Vinkanna av tenn. Inskrift: >>Tillhör Jämiö Kyrka. År. 1817. Den. 6. Novämber.>> Deponerad i Bl. M. - H. 22,5 cm., diam. 12 cm. O b l a t a s k a v rödlackera t bleck, oval, å tre fötter. Inskrift i botten: >>Till Hör Jemjö Kjörka>>, 1800-talets början. H. 12 cm. ­ 1702 inköpes en nu försvunnen oblatask av trä. Brudkrona av silver (fig. 62), förgylld, BRUDKRONA besatt med stenar; i kront~ggarna hänga >>löf>>. Inskrift krir>rr nedre ringen: >>Denna Crona Förähra~ors_tens hustru i Hammarby, til J emgiö Kiyrckia, för sin Andel af sin Egendomb i löst och Fast, som är skiedt igenom handell, af Olaf Anderson i Kråkerum och hans Hustru. Och hwad Fig. 61. Jämjö. Dopängel av trä, omkr. 1710. Foto W. Anderson 1914. denna Crona förtienar scha de Fattige ha Hölzernes Taufbecken um 1710. Wooden baptismal font; c. 1710. sin dehl i alla ewerdeliga Tider. Anno 1737. Sigismund Novisadi Fecit Weger 59 1/4 Lod.>> Stämplar: otydligt - Karlskronas vapen - N. I. ( = 1737). 2 H. 10.5 cm., diam. 19 cm. - Till kronan hör en silverkedja, L. 158 cm., och ett fodral av koppar med drivna ornament å locket. H. 15 cm., diam. 23.5 cm., allt dep. i Bl. M. Ljuskrona av mässing för 6 ljus, profilerad mittstång, krönt av fläckt örn, ned- LJusnEDsKAP till avslutad av en kula med inskrift: >>Andreas: Liineiis: Elsa: Schlyter: Anno 1724: » H. 57 cm., diam. 50 cm. Två ljuskronor av kristall för 18 ljus. 1800-talets början eller möjligen något tidi­ · gare. H. 122 cm., diam. 90 cm.

1 GUSTAF BERG,ENDORFF, mästare i Karlskrona 29/10 1803, UPMARK, KARLKRONA GULD, s. 145. 
 2 SIGISMUND NOVOSADI d. y., mästare i Karlskrona 1/12 1724. UPMARK, KARLKRONA GULD, s. 149. 


56

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Ett par l j u ss tak ar av malm, profile­ rade. 1600-talet. H. ,44,5. cm. En lju sarm av mässing (fig. 64), 2­ armad, 3-pipig. 1600-talets slut. L. om­ kring 40 cm. Ett par ljusplåtar av mässing, l­ pipiga, med punsad bladornering. 1600­ talets slut. H. 29 cm., B. 17 cm. TEXTILIER Antependium av svart sammet med silvergaloner och sol. 1700-talet (?) . H. om­ kring 100 cm., L. 274 cm. Fig. 62. Jämjö. Brudkrona av silver, 1736. Antependium av blå sammet med Silberne Brautkrone 1736. silvergalon och kors. 1800-talets början. Bridal crown of silver, 1736. H . omkring l 00 cm., L. 274 cm. Mässhake av svart sammet med silvergalon, samt å ena sidan törnekrönt kors och )>1871», å den andra strålande sol. Sannolikt gåva av hemmansägaren Holger Nilsson. H. 119 cm., B. 66 cm. Håv av vaxduk med stång. Ringen av mässing(?), ornerad med änglahuvud; å skaftet inskriften: )>P: Holm 1761 B: C: Lunneus)>. Pungens H. 16 cm., diam. 17 cm., skaftets L. 174 cm. GRAvsTEN På kyrkogården, söder om kyrkan, ligger en g r a v s t e n från 1711 med inskrift inom en skulpterad eklövskrans över Olof Andersson i Kettelsboda och tvenne hans döttrar. Sannolikt avledo alla tre i pesten nämnda år. (1710 köpes för 24 öre smt )>Rökelse till Kyrkian utj siuldige tideru>) . L. 196 cm., B. 115 cm. MINN ESTA v LA U n der orgelläktaren hänger en textad m i n n e s t a v l a inom svart träram (se fig. 64) Inskrift: OSCARS KYRKA Bygd År 1824. Invigd af Biskopen Faxe år 1826. Färdig Målad år 1837. Ommålad 1882 af C. F. Bergström Vallby.
PORTRÄTT

Ännu 1863 fanns i kyrkan ett söndrigt porträtt av superintendenten L. Muhrbeck, f. 1700, d. 1769. - Möjligen är detta det defekta porträtt, målat på papper och fästat på två bräder, som förvaras på vinden. Det visar en präst i peruk. Av inskriften i nedra högra hörnet kan läsas: )) - - -R- - -K. 1786.)> På frånsidan målat i svart: )>Pinsitt E. Limnelb - Ett nu förkommet ep it afium över Samuel Kingren och Barbara Myrlin omtalas i Inv. 1790.

J ÄMJÖ KYRKOR

57
TAL

Ett Gustaf III ~ Tal21 /8 1772 i samtida brunmålad ram, krönt av en snidad kartusch med ett målat >>G 3>> å blått fält. Inskrift å tavlan: >>Skiänkt af Sven Wahlbeck>>. H . 73 cm., B. 49.5 cm. Karl XII :s B i b e l i skinnband med spännen. Två län st ol a r av ek (fig. 63) med hög, rak, fyrsidig och helstoppad rygg, klädsel av svart vaxduk (? ); fotställ av balustersvarvade delar. 1600-talets slut. H. 127 cm., B. 63 cm. - Omkring 1814 funnos tre länstolar (INV.). Kista av ek, järnbeslagen. 1700-talet (?). H. 68 cm., L. 142 cm., B. 73 cm. Pliktpall av furu. Dep. i Bl. M. - H. llO cm., L. 94 cm. En liten s pegel av trä med låda, brunmålad. Tryckt inskrift å locket: >>SKÄNKT till JEMJÖ KYRKA af A. L. 1885>>. H. 6.5 cm., B. 16.5 cm., L. 24.5 cm. I tornet hänga tvenne klockor; den stora gjuten 1859 av Joh . A. Beckman i Stock­ holm. H. 102 cm., diam. ll3 cm.; den lilla gjuten 1815 av Lars Öhman i Karlskrona. H. 71 cm., diam. 84 cm. - Två klockor om­ talas i inv. 1700- 02. 1702 omgjutes den gamla klockan. SAMMANFATTNING A V JÄMJÖ 
 KYRKORS KONSTHISTORIA 

I. Den ga mla kyrkan up pfördes förm odligen unel er m edeltiden av gråsten. P lanen okänd. Av inventarier fr ån denna tid fi nnas inga kvar. II. Uneler 1600-talet tillkomma flera inventa ­ rier, såsom brudstolar, dopfat, ljuss t aka r samt un­ der 1700-talet dopfunt, ljuskr ona, br udkrona et c. III. Aren 1820-26 uppföres den nya kyrkan , den gamla rasera s. Inredningen göres ny och fl era inventari er, såsom -silver, ljuskronor etc. , tillkomma .

DI BEL
STO LATI

KI S TA

SP EGEL

KLOCKOn

ZUSAMMENF ASSUNG
.lämjös al te, wahrscheinlich mittelalter!ich e Gra ­ nitkirche wurd e abgerissen, als die jet zt bes tehende Kirche 1820- :1 826 erbaut wurde. Diese, welchc ein g utes Beispiel des Landkirchentypus der Em­ pirezeit bildet, w urde nach Zeichnungen des Arehi­ teklen I. vV. Gerss (geb. 1784, gest. 1844) CI'ba ut, der auch u . a. die Kirch e Augerums, die I-Iaupt­ wache der Kg!. Mari ne sowie die Kaserne des Matrosenkorps im nahe gelegenen Karlskrona, d amals dem grö ss ten K riegshafen Schwedens, en t­ worfen hat. Die Ma uern sind aus verputztem

Fig. 6·3. J äm ,i ö. Uinsto l av ck . 1600-Lalels slut. Fo to W illiam And erso n 1914.
Richener Leh nBtuhl. E nde d. 17. Jhds. Oaken a rm·chair. End of t.he 17th cen t nr;-.

58

.BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Granit aufgefiihrt. Dber dem Inneren, wo der Altar und die Kanzel zusammengebaut sind (Fig. 60), wölbt sich eine weissgemalle segmentförmige Holzdecke. Von älteren Einrichtungsstiicken sind zu bemerken: ein Taufbecken (sogenannter ~Taufengei») aus Holz vom Anfang des XVIII. Jhds. (Fig. 61); eine Brautkrone aus v ergoldetem Silber (Fig. 62) mit dazu gehöriger Silberkette, von dem Goldschmied Sigismund Novosadi in Karlskrona 1737 ausgc­ flihrt, zwei Kronleuchter aus Kristall vom Anfang des 19. Jhd s. (Fig. 58).

SUMMARY
The old ch~rch at J ämjö, built of graystone, was probably erec ted during the Middle Ages. It wa s pulled down when the present edifice was built, 1820-26. The existing church, which is a good specimen of the Empire style of country church, was built from the plans of I. W. Gerss (b. 1784; d. 1844), who was also the architect of Augerum church (see p. 156 ) and the guard-house and Naval Barracks at the neighbouring town of Karlskrona, at th a t time the largest naval port of Sweden. The walls are of plaster-dressed graystone. The interior, where the altar and pulpit are built into one (Fig. 60), is covered by a white-painted timber roof, of segmenled form . Among the inventories should be noticed a wooden font (the base co ns isting of the figur e of an angel) from the beginning of the 18 tll century (Fig. 61 ); a brictal crown of silver gill (1737) the work of Sigis­ mund Novosadi, a go ldsmith of Karlskrona; two chandeliers of crystal, from t.he beginning of the 19th ce nt ury.

Fig. 64. Jämjö. Minnestavla över kyrkobyggnaden fr ån 1837 och ljusarm fr ån 1600-talets slut. - Foto W. Anderson 1914.
W a ndleuchter . Ende d. 17.> .Jhds. Sconce. End of t h e 17th ccntury.

Fig. 65. Ramdala. Kyrkan i landskapet frän nordost. Die Kirche von Nordosten. -

Foto Bl. M. u . å. 


The church from the north·east. 


RAMDALA KYRKA

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD 
 LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT · 

T R Y C K T A KÄL L O R: Acta Pontificum D anica I, S. 20.- WILLIAM ANDERSON, D en äldre kyrk­ l iga konsten i B lekinge, Lund 1922. ·- D:o, Ramdala kyrkas restaurering, i Blekinge Läns Tidnin g 19}1 1924.- D:o, Östergötlands tornkyrkor i Meddela nden frän Östergötlands Fornmi nnes- och Musei­ fö rening 1925 - 26, s. 5, 26 o. fi g. 4. - D:o, Skänes romanska landskyrkor, Lund 1926, s. 8 1 o. fi g . 6 3. - CAWALLIN, s. 176. Handlingar rörande Skandinaviens Historia 20, s. 98. - KLING s. 25. - SJönORG, s. 224.- SvERIGE II, s. 760 (ex t. fr ån NY). · HANDSKR I VNA KÄLLOR OCH AVBILDN I NGSSAML I NGAR: CRONHOLM, S.590.-ELERS.­ FORTEGNELSE. - LANDSKYRKOR. - MANDELGREN, Sam!. - F. ULDALL Kortfattel Indberetning om forsk jellige Enkeltheder i Landsbykirker i Skaane og B leking, der fortjen e en nöiere Undersögelse . 1897. i\I s I N 2: - R. A. K.: Simarrske T egn eJser 16 13-1622. - B . ST.: ritning till orgelfasad. KYRKANs ARK I VALIER: I Landsarkivet, Lund : Kyrkaräkenskaper 161 2-1658, 1664-· 1739. Stämmoprotokoll en före 1790 samt troligen även räken skap erna för 1739-1790 bleve förstörda Y id Karlskronas brand 1790 (jfr J ä mjö, s. 48) . I p r ä s t g ä r d e n: Stämmoprotokoll frän 179 1 och räkenskaper frä n 1790 intill nu . Visitationsprotokoll 1791-1836 N. Prot: vid biskopsvisitation 1824 16/5. Inventariefört eckningar 1884 o. 1899 N. 3 o. 4. Karta med beskrivning över Ramda la kyrkogå rd 1823 O. Il. Beskrivni ng ä Ramdala kyrka 1830 23 /10 O. l. Ramdala pastorat blev 1683 prebende å t a miralitetssuperintend enten i Karlskrona. Genom k . brev 1837 1/9 bestämdes, att Ramda la o. Jämjö församlingar, sedan superintendentsämbetet upph ört, åt Pr ·skulle utgöra ett särskil t pastorat.

60

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

KYRKOGÅRD, KLOCKSTAPEL OCH BOD
Ramdala kyrka är belägen på en ås, som dominerar den omgivande bördiga slätten. Kyrkogården (fig. 66) kringgärdas av en i kallmur uppförd gråstens­ mur i norr och öster, i söder av häck samt är i detta väderstreck såväl som i väster skodd med en delvis i bruk uppförd granitmur. I öster ett par järngrindar inom stolpar av sten, dessa senare från år 1877. Sannolikt tillkomma grindarna 1864. I nordost, söder och väster finnas stentrappor från senare tid. - 1626 täckes muren med brädtak. 1635--36 fanns mot norr och väster en förfallen mur (FORTEGNELSE). Denna. upplägges 1695 - 96. 1739 anskaffas bräder, sparrar och kalk för murens >>betäckande) > och reparation. 1800 var denna mur förfallen, den gamla avtäckningen skulle bortauk­ tioneras och istället skulle uppföras en mur om två alnars bredd i botten, en aln ÖYerst. samt två och en halv aln hög på utsidan, >>Utan murbruk ochallslags betäckning)> (PROT .) . 1864 utflyttas muren i öster till den där löpande, landsvägen och åren 1904 samt HJ12 utvidgas kyrkogården ansenligt, i ·synnerhet mot väster, där ett storartat stenskonings­ arbete företages. - Utom >>Stora Kyrkioporten, Östan tilh funnos vid 1600-talets slut tvenne mindre portar, troligen de >>stettehus)>, som omtalas 1624 och 1629, till vilka 1692 anskaffas bl. a. bräder, sparrvirke och svarvade knappar, som målas. 1800 anskaffas nya portar. 1804 b~slutas uppsätta en port i öster med två luckor och en i väster med en lucka . Samtliga borttogas 1864. Samtidigt beslutas, att kyrkogården skall planteras med träd och buskar samt omgrävas. 1797 uppsättas åtta säten >>att nyttja på gården för kyrkofolket». nocKsTAPEL En klockstapel torde ha stått på kyrkogården, ty 1631 betalas en )>Thömmermand for Klockerhuusett att hiellpe)>. Den förbättras bl. a. 1738 med bräder, spiror etc. När den nedrevs är okänt, likaså dess utseende. I kyrkogårdens sydvästra hörn stod ett 1876 uppfört, men nu rivet son r e d s k a p s h u s, uppfört av gråsten samt rappat och försettmed papptak.
KYnKoG,tno

KYRKOBYGGNADEN
MATERIAL

P ig. 66. Ramdala . Situalionsplan. S. Samuelsson delin. 1914.
Situationsplan der Kirche. Plan of the church and the churchyard .

Ramdala kyrka, byggd av gråsten· samt delvis a v tegel och ölands­ sten, består i sin nuvarande form

RAMDALA KYRKA

61

i 1 j

l l j 1 i

r r .. 't r ·· '"·

Fig. 68. Ramdala. Plan. Skala l :3DO. S. Samuelsson delin. 1914.
Grundriss der Kirche. 
 Plan of the church . 


Fig. 67. Ramdala kyrkas plan utveckling.
Hauptetappen in der ba.uge­
 schichtlichen Entwicklung der 
 Kirche. 
 Principal il evelopment estates 
 of th e church. 


62

BLEKINGE ÖSTRA HÅRAD

av ett brett, rektangulärt långhus, ett smalare kor, vars murar äro högre än lång­ husets, samt en blott till det inre synlig absid, vilken utgör bottenvåning till ett östtom. - Murarna äro utvändigt spritputsade med slätputsade hörn etc. samt slätputsad fris under taklisten, vilken är dragen och profilerad. Senaste puts från 1911. - Fönstren äro stora, rundbågiga, utvidgade under senare tid, med träspröjsar och vitmålade trä­ ramar, grönaktiga glas. Solbänkar av cement från 1877. Fönstret i korets södra mur, över dörren, omtalas i räkenskaperna tidigast 1737, då det utslagits av tjuvar. 1710 om­ nämnas två fönster på västra långhusmuren och 1800 upptagas två fönster på långhusets norra mur, närmast koret. Samtidigt utvidgas de två södra långhusfönstren. Mellan 1824- 36 upptages ånyo (det ursprungliga men senare utvidgade?) fönstret i absiden och 1877 två fönster i långhusets västra del (säkerligen norra och södra murens västligaste fönster). Härav framgår, att av långhusets ljusöppningar endast de två östligare på syd­ sidan kunna göra anspråk på ursprunglighet. Men dessutom synes här ha funnits små gluggar tätt under taklisten samt på västra gavelröstet. Spår av dylika ha iakttagits dels på 1870-talet, dels under restaureringen 1911. 1 Huru denna >>andra våning> > skall förklaras se s. 69. H u vudingången ligger nu i väster. Denna, raktäckt och stor, är icke ursprunglig, sannolikt upptagen under
Av fil. kand. Sven Hellerström, som händelsevis passerade kyr­ kan och lämnat meddelande därom. Tyvärr skedde denna res tau­ rering utan vetenskaplig kontroll, varför inga mätningar ha gjorts av gluggarna.
1

·­

B

A~- ·

Fig. 69. Ramdala. Längdsektion mot norr. Längsschnitt gegen Norden. -

Uppmätt av

s.

Samuelsson 1914. 


Longitudinal section towards the north. 


RAMDALA KYRKA
1800-talet. I korets södra mur en stor, rundbågig och utvidgad ingång, tidigast omtalad 1800, men möjligen ursprunglig. Sannolikt är det denna som avses, då det i räkenskaperna 1800 talas om >>en öpp­ nings igänmurande med dess putsning>>. Dessutom fanns i långhusets sydvästra del innanför ett vapenhus en nu igen­ murad portal (se nedan). I södra muren, långt åt väster, fanns en sannolikt rundbågig portal, igenmurad 1873, då ett fönster upp~ogs över den­ samma. Vid avknackning 1914 av putsell: på det ställe av långhusmuren, där por­ talen stått, visade det sig, att endast en del av nedre omfattningen fanns kvar. Den bestod av kluvna; ~ liggande block med fint bruk i fogarna. Omfattnings­ stenarna voro avfasade och växlade fasens bredd från 8~12 cm. En vitgul, tunn puts fanns ännu kvar på de blottade stenarna. Några karmstenar kunde icke iakttagas i fyllningen.

63

l 1

Put.c

J

L .

Fig. 70. Ramdala. Uppmätning och rekonstruk­ 
 tion av igenmurad långhusportaL 
 S. Samuelsson delin. 1914. 

Spuren des älteren Langhauseingan gcs . 
 Marks of form er doorway of nave. 


Fig. 71. Ramdala. Tvärsektioner. Querschnitte gegen Osten und Westen. -

Uppmätt av S. Samuelsson 1914. 

Sections towards the east and the west. 


64

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Gol vet är av trä i kor och absid, i långhuset av öländsk kalksten, in­ lagt 1835. Ursprungligen hade kor och långhus samma golvhöjd. Men år 1800 höjdes korgolvet. Samtidigt upptäckte man, att ingen av de i koret eller långhuset befintliga gravarna voro välvda, varför de igenmurades. Invändigt äro murarna slätputsade och vitkalkade. En vitlimning skedde 1714. År 1877 avjämnas och finputsas murar och valv. På södra väggen fanns >>midt öfver predik­ stolen>> (beskrivningen 1830) en i svart målad inskrift: >>1657 Krabb. Kruse>>. 1 Triumfbågen ärsedan1800ut­ vidgad. Då >>den öpning, som är mellan kyrkan och choret, hvilken öpning, Fig. 7Z. Ramdala . Exteriör från sydost. 
 icke allenast vanprydde, genom skef­ Foto W. Anderson 1914. 
 '\Ya och vinda väggar, samt ett derpå Die Kirche von Siidosten. - The church from the south-east. ställt snedt och i högsta måtto van­ skapeligt valf, uta.n ock varit så trång, at en stor del af församlingen icke kunnat se choret och altaret, och desutom befants tvenne alnar närmare kyrkans norra än södra sida>> (Sockenst.-prot. 1800 10/8), nedrevs den och välvdes ånyo med tegel, bredare, vitputsades samt försågs med anfangslister av samma material. Samtidigt flyttades predik­ stolen till långhusets' nordöstra hörn och en delvis tunnvälvd gång med tegeltrappa upptogs till detta från koret. Kore~ har en något osymmetrisk plan; norra delen, från absidens mittlinje räknat, är bredare - en anordning som gjorts för att få plats för ingången till torntrappan i kbtets nordöstra hörn. För att dölja denna oregelbundenhet har man vid okänd tidpunkt avplankat den symmetrien störande norra remsan utmed norra muren. NO och SO i absidens mur två höga och breda nischer. Vid dessas byg­ gande har man ytterst begagnat sig av stor täcksten, som når över hela öppningen. Längre in anpragtes en vågrät skålning av bräder, vilkas spår ännu synas, och på dem lades i bruk sten vid sten. Bakristia är anordnad genom avplankning av absiden. Det vitmålade träskranket har dörrar med genombrutna överstycken på vardera sidan om altaret, troligen från början av 1600-talet. Koret täckes av ett kryssvalv utan ribbor,
Inskriften är tydligen felläst. Erik Krabbe var lendsmand i Kristianopel 1633-1642 och då in­ skriften varit målad på väggen över predikstolen, avsåg den troligen denna och innehöll årtalet 1637 . . Ar 1639 omtalas nämligen predikstolen som ny.
1

RAMDALA KYRKA

65

med svagt stigande hj ässlinj er, slaget av öländsk kalksten med skiften parallella med hjässlin­ jerna. Absidens hjälmvalv är slaget av gråsten. Invändigt äro murarna slätputsade och vitkalkade. Inn ert aket utgöres i långhuset av ett putsat trätak i form av ett segmentvalv. F ör u t pl att trätak av omålade bräder, NivÅ B-B spikade under bjälkarna, buret av träpelare. 1800 beslutas att förbättra de >>trästöttor, som skola uppehålla taket i kyrkan, enär några nedtill voro afruttnade>> och 1877 nedtages >>det gamla, flata, uppruttnade brädtaket>> och det nuvarande uppsättes. sadeltaket, gemen­ samt för kor och långhus, är nu tyvärr täckt NivÅ c-c med galvaniserad plåt (utan Kungl. Maj :ts t illstånd 1911), förut med tegel. P å långhusets västra taknock en förgylld väderflöjel av kop­ Plan av första t ornvå­ par från 1795. Takstolen omhuggen 1877. Fig. 73. Ramdala. ningen med cellen. T aksidornas ovanligt lindriga sluttning beror S. Samuelsson delin. 1914. oberen Turmgeschosses . - Plan of på en uncl.er 1870-talet vidtagen förändring. Grundriss 	des the u pper story of t he to w er. Långhusets västra gavelröste nedrives då 7 fot, samtidigt som takstolen omhugges. Det synes, som om långhusets långmurar vid detta tillfälle icke rubbats. Detta måste dock ha skett, om icke då, så tidigare. Ty en kyrka med sma l a re kor och br e d a r e långhus kan väl ursprungligen knappast haft ~å abnorma höjdförhållanden som nu, nämligen med hö gre kor och l ägre skepp. Det synes nödvändigt att antaga., det långhuset ursprungligen varit högre eller åtminstone lika högt som koret; att vidare på vanligt sätt en stengavel skilt dem åt och bildat röste för å ena sidan ett högre, bredare långhustak: å andra sidan ett lägre, sinalare kortak Så skulle då vattentakens ursprungliga förhållande varit. To r n ets bottenvåning utgöres av absiden samt en obetydlig del av koret. Från dettas norra vägg, samt innanför den s. 64 omtalade avplankningen, finnes en dörr till torn­ trappan. Denna går härifrån, följ ande tornets norra mur, upp till östra :rp.uren. Från golv­ planet till vinkeln räknar trappan femton trappsteg, 82 cm. långa, omkring 32 cm. breda och 28.33, stundom ända till45 cm. höga. Från vinkeln följer trappan med nio steg östra muren upp till första våningen. Trappans mynning har ursprungligen varit en rundbågig ·Öppning, varav största delen borttagits under senare tid. Första tornvåningen, vars väggar bukta något inåt vid golvplanet i norr och söder {se nedan) , har i öster en raktäckt dageröppning, vilken i sin nuvarande form icke är ursprunglig. I västra muren en genom hela murtjockleken nående avlastningsbåge, i form av en trubbig vinkel. Inom vinlceln finnes en rundbågig öppning till korvinden. Möjligen
.5. Sveriges kyrkor. Blekinge I.

TORN

66

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

CELL

är denna identisk med den i räkenskaperna år 1716 omnämnda och då upptagna dörren på östra gaveln, 1723 försedd med dörr­ karm. Avlastningsbågen är nödvändig, eftersom tornets västmur bygger sig upp ­ icke på triumfbågen- utan på själva kor­ valvets östra anfang. I samma tornvåning mot söder samt omedelbart intill östra muren leda åtta st. 70 cm. långa trappsteg ned till en cell, täckt av ett tunnvalv med längdriktning öster- väster. Valvet är slaget av synner­ ligen tunna gråstensflisor, dels öländsk kalksten. I söder och öster finnas två dageröppningar, vilka vid restaureringen 1911 igenfylldes utvändigt. De äro rund­ Fig. 74. 	 Ramdala. Exteriör mot nordväst. 
 Foto W . Anderson 1915. 
 bågiga 	 med en egentlig ljusöppning av Die Kirche von Nordwesten. 
 omkring 10 cm. bredd. Vid murens innerliv The church from the north·west. 
 hålla de en bredd av resp. 67 och 70 cm. ­ Ännu finnas i cellens norra och södra väggar flera hål för de bjälkar, som uppburit trästommen, när valvet slogs. Från första våningen leder en trätrappa utefter västra muren upp till andra tornvå­ ningen, som vilar på bjällmr och har trägolv. I denna våning äro sex raktäckta ljud­ öppningar, vilka icke äro ursprungliga. 1795 2/3 heter det nämligen på tal om tornet, att >>l alla Gluggar hwaräst hvalfwen finnas remnade, rifwas och omsättas berörde hwalf, samt i underkant af alla Glugghålen göres planen sluttande utföre till wattnets afrinnande, och betäckes med taksten>> (Sockenst.-prot.). - Här hänger kyrkans klocka (se s. 81) i en ställning av ek. · Tornets gråstensmurar äro åtminstone nedtill vällagda, i jämna skift. Vid omfattningar och hörn äro använda kluvna stenar. Delvis i första samt i andra tornvåningen äro mu­ rarna stänkputsade med i fogarna inkilad småsten och tegelskärvor. I en av dessa tegel­ skärvor i andra våningens nordvästra hörn iakttages en urgröpning, liknande en nyckel. Utvändigt på tornet finnes i höjd med första våningen en av murbruk täckt indragning på muren av mellan 17- 20 cm. bredd. Mot väster motsvaras denna indragning av trenne avsatser på tillsammans 20 cm. bredd, synliga endast från korvinden. Redan 1695 före­ kommer en utgift i räkenskaperna för >>Stockarne at skiära som lades under tornet>>, vilken väl avser de utmed första tornvåningens norra och södra vägg invid golvplanet inlagda stockarne av furu, till en del täckta med bruk. 1701 inlades >>ankare i muren>> och 1728 företogos >>stora reparationen>; möjligen syfta dessa på tornet. 1760-61 var tyske muraren, verkmästaren J oh. Adam Wall, sysselsatt med tornets reparation under inalles 222 dagar.

RAMDALA KYRKA

67

År 1791 hade tornet flera rämnor, som reparerades 1795. Samma år visade tornets sydöstra hörn svår sättning, varför stenarna borde uttagas och åter uppmuras. Tornet täckes av ett svagt svängt tak av galvaniserad plåt från 1911, krönt av en plåtspira och avslutad av en tupp. Den föregående karnis­ svängda tornhuven (synlig å fig. 65), vars tillkomsttid är okänd, Fig. 75. Ramdala. Exteriör från sydväst. var klädd med tjärad ekspån, Teckning av S. Samuelsson 1914. (L. 44.5, B. 10 cm.), samt krönt Die Kirche von Siidwesten. - The church from the south-west. av en kopparspira (se s. 81). Enligt flera uppgifter har kyrkan även haft ett torn i väster, och i en anteckning från 1883 8/8 av dåvarande kyrkoherden på platsen A. L. C. Sjöberg heter det, att )>tornet å vestra gaflen är borta, men vid gräfningar finnas stenar af grundem>. I kyrkans räkenskaper omnämnes dock endast ett torn. Gent emot detta senare står dock kyrk­ vaktarens meddelande (1913), att han )>för cirka 22 ån> sedan påträffade utanför västra långhusgaveln på 5 fots djup ansenliga grundmurar av gråsten, av vilka upptogos c:a 40 lass. Det synes verkligen ha varit västra grundmuren till ett avlångfyrkantigt torn, som då bortfördes. Vid denna undersökning grävdes efter sydmurens grundvalar och de konstaterades även, så som planen fig. 93 B visar. På ungefär 60 cm. djup under sand­ gången anträffades en fast bädd av kullerstenar utan bruk. Genom spettning konstate­ rades tillvaro av liknande grundmur även å norra sidan. Läget för västmuren (där nu gravar finnas) är inritat på planen efter kyrkvaktarens uppgifter. Att denna grund avsåg ett torn och icke ett förhus göres troligt av kyrkans övriga för­ hållanden, som inbjuda till sammanställning med öländska två-tornade kyrkor (se längre fram). I sydväst byggdes, ovisst när, ett v a p en h u s av gråsten, omtalat i räkenskaperna tidigast 1624, då taket täckes med tegel, samt 1712, då det rappas. I söder en (rund­ bågig?)1 portal, som 1714 förses med ny dörr. Taket var även under senare tid av·tegel. - År 1873 raseras vapenhuset och den innanför, på långhusmuren varande portalen (se s. 63) tillmuras. Kyrkor med östtorn över absiden ha i vårt land förekommit på Öland, där "Föra och Persnäs haft denna anordning. En bevarad Ölandskyrka med östtorn, men där detta höjer sig över koret och där absiden saknas, är Ås, liggande nära den för kalkstensexport lätt tillgängliga västra landborgen och det invid Ölands södra udde fordom belägna Kyrko­
1

VÄSTTORN

VAPENHUs

En!. vad kyrkvaktaren tror sig minn as.

68

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

hamn, vilket åtminstone under senare medeltiden var flitigt besökt av fiskare från alla håll, som i farvattnet utanför hade en inkomstbringande näring. Genom sina mått, genom torntrappans anordning och den i första våningen belägna, tunnvälvda cellen har Ramdalas östtorn stark släktskap med de öländska fortifikatoriska kyrktornen. I Blekinge torde det ha varit en enastående typ. Så vitt man nu vet, är Ram­ dala jämte Hjortsbergaden enda landskyrka i Blekinge öster om Ronneby, som haft torn. Att detta är en i landskapet ovanlig anordning påpekas också på sitt sätt av Sjöborg, som skriver om Ramdala 1792 och alltså innan ombyggnadsraseriet börjat härja i Blekinge­ kyrkorna: >>Kyrkan är icke märkvärdig, om icke därföre at den har et torn, hvilket är sällsynt i Bleking.>> Västtornet är ett ytterligare bevis för dess samhörighet med den öländska kyrkoarkitekturen. Det var en verklig klövsadelskyrka. Att man vid valvslagningen i koret begagnat öländsk kalksten talar också för öländskt inflytande. Sedan det alltså är fastslaget, att byggnaden tillhör den öländska fortifikatoriska grup­ pen, bli vissa av dess egendomligheter förklarade. Vi ha ovan visat, att långhuset, redan nu rätt högt, måste varit ännu resligare i äldre tid. Långhus av dylika höga mått voro på Öland försedda med en övre, för försvaret helt avsedd våning, analogt med Bomholms kyrkor. På sydsidan ha ju iakttagits gluggar redan på den nu kvarstående muren. Då den forna reste sig betydligt över den nuvarande och då troligen efter vanligheten

Fig.• 76. Ramdala. Sockel å korets östgavel. Sockel der Ostgiebelmauer. -

Foto W. Anderson 1914. 


Socle of the east gable·wall. 


RAMDALA KYRKA

69

själva murkrönet var krenelerat, har här möjligen funnits tv å försvarsvåningar. Det är an­ tagligt, att dessa burits av stenpelare och stenvalv. Koret är ju välvt. Man har då utan tvivel även välvt långhuset och alltjämt med öländskt material och efter öländsk sed. Persnäs kyrka synes ju ha varit välvd, Källa säkert. Måhända ha Ramdala-kyrkans breda mått motiverat en tvåskeppig välvning, såsom i Aakirkeby på .Bornholm. Ramdala var alltså sannolikt en stark kyrkfästning. Dess läge var också skapat för en dylik: på en behärskande höjd nära kusten och invid den gamla landsväg, som följer den blekingska kusten från öster till väster och i vars närhet flertalet av de äldsta ble­ kingska kyrkorna äro belägna. Den var kanske också militäriskt en motsvarighet till de svenska försvarskyrkorna i Södra Möre (Hagby, Voxtorpm. fl.) under en tid, då Bräm­ sehus fäste oc4 staden Avaskär (jfr s. 5) voro utan större betydelse eller kanske icke funnos till. Att kyrkan verkligen tagits i anspråk för försvar och som tillflyktsort synes av ett brev från Svante Sture år 1507 rörande svenskarnas infall och härjningar i Blekinge, i vilket det heter: >>Prosten i Ramdala gaf sig in uppå kyrkone med något folk och tog till värjan, men blef gripen» (Handlingar rörande Skandinaviens Historia 20, s. 98). Byggnadens dat e ring är, bl. a. tillföljd av bristen på ornering, ytterst osäker. Endast såsom en förmodan kan här, med ledning av de godtagna dateringarna för flertalet sydskan-

D AT ER ING

Fig. 77. Ramdala.

Interiör mot absiden . -

Foto vV. Anderson 1914. 


Inneres gegon Osten. -

Interior towards the east. 


70

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

D EN UH ­

.SPRUN G Ll GA

KY RK AN

U PP V XRM N i l'\G

dinaviska fortifikationskyr kor, 1 såsom tid för kyrkans byggande nämnas slu­ tet av 1100- eller början av 1200-talet. Emellertid var detta icke Ramdala äldsta stenkyrka. En hittills icke nämnd enskildhet anger, att hon haft en föregångare. Från tornets östra och södra murar samt korets södra utskjuter en illa lagd, skråkantad socke l (fig. 76). En del stenar ha liten skråkant, andra ha större språng. Utmed tornets östra Fig. 78. Ramdala. Interiör mot sydost. 
 sida är a v sockelns 14 stenar l rak Foto J. Roosval 1916. 
 och l buktar svagt inåt. De övriga 12 Inneres gegen Siidosten. - Interior towards the south-east. 
 bukta utåt. Utlagda i ordning skulle dessa bilda ett cirkelsegment av 462 cm. radie. 2 Då det ju är möjligt att ytterligare några utåtbuktande sockelstenar finnas eller funnits , som nu kanske äro inmurade i tornväggarna, skulle alla dessa tillsammans kunna bilda en halvcirkel, med andra ord en regelrätt absidsockeL Alltså framträder för oss den gamla kyrkans ursprungliga, san­ nolika utseende åtminstone i dess östligaste del. För att bestämma denna byggnads plan, vore en utgrävning av nuvarande golvet nöd­ vändig, vilken på grund av det därunder varande lagret av igenfyllda gravar är svårt att utföra. Som en fö:rmodan kan uttalas, att denna absidkyrka hade samma plan som andra blekingska absidkyrkor, t. ex. Fridlevstad och Nättraby, och att den byggts på 1100-talet. K yrkan u p p v ä r m e s a v tvenne järnkaminer från 1899, stående i långh}lsets sydöstra och nordvästra · hörn.

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER
ALTAR E

A l t a r e t, murat av sten, är icke ursprungligt, då det ej har sitt läge i absidöppningen. Det flyttades till sin nuvarande plats 1800 >>istället för det att det förut stod öfver 2 alnar närmare åt kyrkans norra än södra sida>>. I öster finnes en 54 cm. djup nisch. På övriga sidor samt ovantill är det försett med en i marmorimitation målad träbeklädnad från 1800. Den gamla profilerade altarskivan ligger nu som flisa uta:Q.för kordörren. L. 230, B. 105, H. 18 cm. - Den genombrutna, marmorerade altarringen är sannolikt från 1800. ­
1 Till 1100-taleLs senare hälft föra s de befä stade rundkyrkorna av H. F. FnöLEEl", Nord ens befästa rundkyrkor, Sthlm 19 11. 2 Denna siffra är emellertid långt ifrån sä ker, då de fl es t a sockelblock en äro alltför korta oc h alltför grovt huggna för att till å ta en precis beräkning av den cirkcll in je, de tillhört.

RAMDALA KYRKA

'il

Al tarprydnaden utgöres av en i trä skuren, målad och förgylld, arki­ tektoniskt indelad uppsats (fig. 81). På understycket i mitten ett in­ skriptionsfält, vid sidorna Lykkes och Rantzaus målade vapen (jfr s. 20). Från understycket utskjuta fyra med beslagsornamentik prydda konsoler, uppbärande fyra kolonner, vilka i sin ordning bära ett entablement. Huvudfältet upptages av en målad framställning av Nattvarden. På Fig. 79. Ramdala. Interiör mot öster. sidorna inskriptionsfält med Natt­ Foto J. Roosva l 1916. vardens instiftelseord på danska. På Inneres gegcn Osten. - Interior towards the east. entablementets fris inskriften: VER­ BVM DEI MANET IN JETERNVM ( = Guds ord 'förbliver evinnerligen). Däröver ett .över­ stycke med en målad framställning av Döpelsen inom kolonnetter. Vid sidorna flygelstycken med målade akantusrankor. 'överstycket krönes av ett entablement, på vars fris inskriften: Hw EST FILIUS MEUS DILECTUS ( = Denne är min älskade son). Det hela krönes av ett förgyllt kors med en framför detta ställd målad tavla, framställande Korsfästelsen, inom skulpterad och förgylld ram från 1700-talets slut (jfr nedan). Altarprydnadens målning är icke ursprunglig, ty enligt räkenskaperna har den renoverats 1851 och 1899. Altarprydnaden är tillkommen under lensmanden i Kristianopel Falk Lykkes tjänste­ tid 1612- 1625, men visar renare oqh tidigare former än det av denne för Kristianapels kyrka ombestyrda altaret, vilket är målat och daterat 1624. Altaruppsatsen i R amdala målades (>>stafferes>>) även samma år, troligen av samme man som målade altaruppsatsen i Kristianopel, enär Ramdala försträckte denna kyrka nödiga permingemedel till detta arbete (jfr s. 21). All e g o r i a v G u d s fr u k t a n, oljemålning på duk, framvisande en kvinna, som håller högra handen på en uppslagen bok, på vilken läses: Tirnor Dei (Domini?) och i den vänstra håller ett krucifix. A tavlan lästes 1830 inskriften: >>Gudsfrugtan är största vishetem (BEsKRIVNING). Upptagen tidigast å INV. 1812. Kri st us på korset, oljemålning på trä inom samtida, skulpterad och förgylld, oval träram. Omnämnd tidigast i inv. 1790. H. 29 cm. Förkommen är >>en gammal tavla med tvenne figurer>>, enligt inv. 1790 visande >>Jungfru Marire bild med Barnet>>. Predik s tol av trä (fig. 82) skulpterad, målad och förgylld. Den sexsidiga korgens PREomsrot bröstning indelas i fem fält genom sex hermer, framställande dygder. Från höger: Måttlig­ heten - ståndaktigheten - Kärleken - Hoppet - Klokheten - den sjätte saknar attribut och kan icke bestämmas.

72

BLEKINGE] ÖSTRA HÄRAD

I fyllningarna reliefer med ur Johannes Uppenbarelse hämtade motiv, visande från vänster (fig. 83­ 87): l. Johannes ser sju gyllene ljusastakar samt människosonen, som i sin hand hade sju stjär­ nor (Joh. Upp. l kap., v. 12­ 20). 2. Johannes ser tronen, de sju lamporna, de 24 äldste, lammet och boken med insegel (Joh. Upp. 4 och 5 kap.). 3. Johannes ser ängeln, vars fötter voro så­ som eldpelare, och förtär boken; som ängeln giver honom (Joh. Upp. 10 kap.) . 4. Johannes som skådat det nya Jerusalem , kastar sig ned för Kristi fötter, en profet står vid dennes sida, en drake representerar troligen de i Upp. 22: 15 nämnda från det nya J erusa­ lem utestängda onda makterna >>hundar, troll­ karlar>> o. s. v. 5. Djävulen låses in i avgrunden (Joh. Upp. Fig. 80. Ramdala. Interiör mot väster, t agen 20 kap.). geno m sakristidörren. -Foto J. Roosvall916. Kompositionen i fälten 1- 3 och 5 återgår Inneres gegen W esten, aufgenommen von der Tiir der Sakristei. på Albrecht Durers träsnittsserie över Apoka­ Interior towards the west, photographed from the entry of the vestry. lypsen, som första gången utkom 1498. skulp­ tören har dock behandlat sina förebilder mycket fritt. Hermerna uppbära ett entablement, på vars fris inskrift ur 2 Pet. l v. 21 på danska, tydligt hänsyftande på uppenbarelsebokens nedanför illustrerade profetior. Postamenten stå på volut- och maskaronprydda konsoler. Under dessa nedhänga gir­ lander. De smala, fjälliga listerna på den kupformiga korgens undre del sluta i voluter och en fruktsmyckad knopp. Baldakinen är sexkantig. På taket överstycken med i hörnen uppställda putti. Mitt­ stycket utgöres av tvenne sköldhållare, uppbärande ett krönt nanmchiffer, vilket ur­ sprungligen torde varit C 4 ( = Kristian IV), men som vid predikstolens renovering under 1800-talets senare hälft i stället försågs med ett O II ( = Oscar. II!). På frisen inskrift ur 2 Pet. l: v. 19. Från taket nedhänga girlander och i mittfältet ett av putti buret Krabbes och Kruses dubbelvapen (jfr s. 24). Baldakinen krönes av en i trä skuren Gud Fader. Från korgen leder en av fjälliga pilastrar flankerad, skulpterad, målad och förgylld dörr (fig. 88) till trappan i muren. Pilastrarna uppbära ett entablement, på vars fris inskriften: >>Dit Ord.er mine F0ders L0cke, oc it Lius paa mine \Veye. Psål: 119.>> Dörren har förr sanno­ likt varit fristående och lett upp till en predikstolstrappa av trä, ty 1797 göres ny trappa till stolen, samtidigt som denna lagas. Detta är så mycket mer antagligt, som predikstolen

RAMDALA KYRKA 
 förr stod på södra väggen och flyttades till norra sidan först omkring 1800, i sam­ band med triumfbågens ombyggnad detta år. Predikstolen har tillkommit 1637 (jfr inskriften s. 64). 1639 8/4 omtalas den i räkenskaperna som ny och målad. N. M. Mandelgren, som besökte kyrkan 1850 1/7, omtalar, att >>Bpphöjningarna voro belagda med guld och Silfver några af Silfverorna~ terna voro öfverstrukna med en fin genom­ skinlig röd eller grön färg; det öfriga utaf arbetet hade den naturliga Eldärgen uti hvilket det var utfört. Några lister voro bestrukna. med blå färg, hvarå var anbragt hvita ornater>>. Nuvarande målning i svart, blått och guld är från 1800-talets senare hälft (jfr ovan om namnchiffret på balda­ kinen). Predikstolen är utan tvivel ett verk av samme mäst~re som snidat predikstolen i Lösens kyrka. Denna är signerad i målad skrift : PEDER CHRISTENSON, ovisst om detta avser skulptören eller mål'aren. Bänkarna, slutna, enkla, vitmålade, Fig. 81. Ramdala. Altaruppsats målad 1624. 
 härstamma troligen från 1600-talets slut. Foto W. Anderson 1914. 
 1635- 36 betecknas bänkarna såsom > >icke Altaraufsatz um 1624. - Altar-piece, about 162:1. 
 vden ringe> > (FORTEGNELSE). 1688- 89 är kanske just tillkomsttiden för de nya, ty då köpas gångjärn. De ändras flera gånger: 1797 , 1836 och 1887. 1830 voro de rödmålade (Beskrivningen) samt hade 1877 . vitmålats (Visit.-prot.) . År 1624 uppsättes en herrskapsbänk i kyrkan, tr?ligen i koret, vilken lensmanden Falk Lykke befallt kyrkavärdarna att låta förfärdiga till bekvämlighet åt >>Öffrighedem. - -· 1629 uppsättes en bänk till degn~ns hustru och en skriftstoL - Samtliga nu förkomna. I väster en läk t are, vilande på träpelare, möjligen uppförd vid 1600-talets slut att döma av de här varande slutna och pilasterprydda bänkarna (fig. 90). I senare tid har tillfogats ett framskjutan<le mittparti som rymmer orgeln från 1860. 1832 inköpes ett > >Musika­ liskt instrument> > för 3.16 (RÄK.). - Barriär med enkla fyllningar, vitmålad. Två nummertavlor av trä, svartmålade, med förgyllda ramar. Inköpta 1876 (R\.K.) , H. 	 89 cm., B. 44 cm. Dopfunt av trä, snidad och målad. Tydligen starkt restaurerad (1795 målas och 1797 lagas funten, RÄK.). 1600-talets förra del. H. 98 cm., diam. 79 cm. - Till funten hör en

HJo rtn S J( ,\1'>;

u ;\N K

L;\

~er,, n E

NU~J ~J En­
L\ V LOft DOPFUN T

74

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD baldakin av trä (fig. 89), skulpterad, målad och förgylld. 1600-talets mitt. Den repa­ reras 1857. Dep. i Bl. M. - H. llO cm., diam. 98 cm. - 1635 omtalas, att >>Flinten är ganske liden og duer saa got som slet intet>> (FORTEGNELSE). Detta torde avse den nuvarande funtens företrädare. - Ett dop­ f a t a v mässing nämnes 1790 och ännu 1907 (INv.), men är nu förkommet. Likaså en ny dopskål från 1857 (RÄK.). Kalk av silver invändigt förgylld. Inskrift: >>46 1/4 lod Ramdala KyrKa.>> Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor 1 U 2 ( = 1802) - halvmåne, H. 22.5 cm., diam. 13 cm. - Paten av

NA_ TTVAnDS­

KXRL

- !P01

silver, förgylld. Inskrift: »7fL.>> Diam. 15 cm. - År 1702 omarbetas och utvidgas >>den gamla kalkens>> övre del jämte patenen med 10 lod silver samt förgylles av Samuel Phallaen i Karlskrona (RÄK.). 1739 vägde dessa 42 1 / 2 lod, Sockenbudstyg i läderfodral (inköpt 1868 RÄK.), innehållande: Kalk av silver, delvis förgylld. Inskrift å skålen: >>9 {- L>>, 1600-talet. H. 12.8 cm., diam. 6.4 cm. - - Paten av silver, inskrift å brättet: >>2 L>>, 1600-talet. Diam. 7.8 cm. - Omtalas tidigast 1739 med samma Fig. 82. 	 Ramdala. Predikstol från 1637. 
 Foto J. Roo sval 1916. vikt (mv.). 
 Kanzel 1637. - Pulpit, 1637. O b l a t a s k av silver invändigt förgylld, graverat lock med inskrift inom en oval kartusch: >>Å. C. M.>> Stämplar: I'A ~Gr:. "L-'1 - tre kronor Karlskronas vapen ­ Q 4 (otydl. = 1846.) Diam. 5.5 cm. - År 1712 köpes en oblatask, sannolikt ovan­ stående, som senare (1846?) reparerats. - Förkommet är: en oblatask av mässing, ett tennstop samt ett sockenbudstyg av tenn, allt upptaget å inv. 1739. Kanna av nysilver(?), ornerad, å locket en vindruvsklase. Inskrift: >>Tillhör Ramdala församling 1867>> samt en vers ur Joh: 6, v. 54, jämte >>Wäger 109 1/ 2 Lod>>. Stämplar:
1

t

Pen

0HLIJ N,

mästare i 1\:ar\sk~ona 18 maj 1780,

U PMARK, KARLSICRO N A GULD , S.

150.

RAMDALA KYRKA

75

Fig. 83. Ramdala. Detalj av predikstolen. J oh. Upp. l. kap. Detail der Fig. 82, Buch der Offenbarung l. Kap. -

Foto W. Anderson 1915. 


Dctail of iii. 82, Apocalypse, Chap. 1.· 


B_LEKINGE' ÖSTRA HÄRAD

Fig. 84. Ramdala. Detalj av predikstolen. 
 Upp. 4, 5. - Foto W. Anderson 1915. 

Detail der Fig. 82, Offenbar. Kap. 4 u. 5. 
 Dctail of ill. 82, Apocalypse, Chapters 4 and 5.

Fig. 85. Ramdala. De lalj av predikstolen. Upp. 10. - Foto J . Roasval 1916.
Detail der Fig. 82, Offenbar. Kap . 10. Detail of ill. 82, Apocalypse, Chapter 10.

l NEUENDORF l - tre kronor -- Karlskronas vapen - N 5 ( = 1867). H. 33 cm., bottens diam. 12 cm. LJUS R E DSI(AP Ljuskrona av mässing för 6 6 ljus, profilerad mittstång, krönt av en >>vildmam>, avslutad av en kula, ornerade armar. 1600-talet. H. 66 cm. Ljuskrona av mässing för 8ljus, profilerad mittstång, avslutad av en stor kula. 1700­ talets förra del. H. 68 cm. Ljuskrona av gjutet glas för 6 ljus med inskrift: >>Skänkt av L. P. S. ( = kyrkovärden Lars Peterson) Winberga 1829>>. H. 65 cm. Ljuskrona av gjutet glas för 6 ljus, enl. INV. 1800 skänkt jämte ytterligare en dylik krona av major Lindberg på Hejetorp och några 'hemmansägare inom socknen. H. 00 cm. Ett par ljuskandelabrar av malm - 2-armade, 3-pipiga, foten prydd av tremän niskohuvuden, 1600-talet. H. 50 cm. · Ett par ljusstakar av driven mässing med spiralvridna skaft. 1700-talets senare 1el. H. 22 cm.

+

----------------------

RAMDALA KYRKA

77

F ig. 86. Ramdala. Detalj av predikstolen. Upp. I 21, 22. - Foto J . Roasval 1916.
Detail der F ig. 82, Offenbar. K a p. 21, 22. Dctail of ill. 82, Apocalypse, Chaptcrs 21, 22.

Fig. 87. Ramdala. Detalj av predikstolen. 
 Upp. 20. - Foto W. Anderson 1914. 

Detail der Fig . 82, Offenbar. Kap. 20. 
 Detail o·r il!. 82, Apoca lypse, Chapter 20. 


Ett par lj uskande l ab r ar av nysilver - 2-armade, 3-pipiga. Inköpta 1909 (RÄK.). H. 	-±2 cm. Antependium av brungrå sammet med .silvergalonerade kors. 1800-talet. L. 340 cm., H . 99 cm. H å v av brun sammet med broderi. Inskrift å stången : >>Ramdala. Kyrka. 1827.>> Ptmgens H . 17 cm., diam. 14.5 cm., stångens L. 185 cm. År 1635 heter det: >>Giöres en nu Messzeserk fornödem> (FORTEGNELSE). 1739 fanns en mässhake av >>caff>>, stofferad med guldgaloner (INv.), 1812 en mässhake av svart sam­ met med silverbroderi, omnämnd senast 1866, 1857 köpes en ny altarduk, 1715 inköpes altarkläde till sorgen efter änkedrottningen, sannolikt det 1739 omnämnda av >>svart och brunt blommerat Ca:&> (INv.). Det fanns ännu 1790 (INV.). 1739 omtalas ett litet silkes­ kläde >>at lägga öfwer Kalk och disk», 1812 ett broderat kalkkläde av siden, skänkt av mamsell S. Thelander på Ramdala, och som 1866 ansågs odugligt (INv.) . - Alltsammans nu försvunnet. I triumfbågsvalvet hänga tvenne epi t afier av svartmålat trä (fig. 91) med förgyllda

T>:xnuE R

EPITAFIEI\

78

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

inskrifter och skulpterade, förgyllda och grön­ målade ramar, krönta av förgyllda kronor ~p erintendenten, kyrkoherden i Karlskrona stadsförsamling samt därtill hörande annexen Ramdala och Jämjö, Johan Petersson, f. 1655, d. 1717 3/2, samt dennas hustru Sophia Engelholm, d. l ~/2. Inskrift : >>JOHANNES PETERSSON Honesto loco na­ tus alburgi cimbrorumA. MJ?CLV, dieXXVIII maij, in schola Patria Liberis imbutus ad A. MDCLXXI. quo civibus academicis adscriptus, in Regiffi Academiffi Hauniensi, ibidem per octennium bonis Literis incubuit, atque sedulo audivit. Bartholinos, Tossium, Noldium, Bir­ cherodium, Borrichium, Windingium, aliosque viros doctos. Ad. MDCLXXIX. peregrinatio­ nem instituit, atque Hamburgi audivit E sdram Edzardum, ac linguas orientales ductu summi viri hausit. Oxonii familiariter nous est Ed­ vardo Pokochio, Edvardo Bernhardo, Svisio. Marschallo, Shmith. In Patriam Redux A. MDCLXXXII. operam juventuti academicffi F ig. 88. Ramdala. Detalj av predikstolsdörren. 
 Publicis privatisqve Collegii habendis locavit, Foto W. Anderson 1915. 
 Detail der Kanzelti.ir. - Detail of the pulpit-door. 
 ubidum fructus studiorum exspectat ac nullos decerpit, Sveciam coelo consio meditatur, atqve illuc appellit A. MDCLXXXVII, ubi post fidelem illustri familiffi de Lode navatam operam gloriosissimffi memoriffi monarCl).ffi D. Carolo XI innotuit, a qvo Ecclesiffi Rysbyensis. A. MdcLXXXXV prieesse jussus, eidem per decennium prffifuit. A: Mdccv ab augustissimo monarcha Carolo ~II constitutus Regiffi Ammiralitatis Ecclesiastes Primariius & Adsessor Consistorii: Tandem abeadem sexenis ... nna Maiestate ad dignitatem Superintendentis Prffisidis Consistorii, & Pastoris Ecllesiffi Suecanffi Carolicoronffi, nec non _anex arum Ramdala & Iemiö. A. MdccXI. evectus denatus>>, resp. >mxor Ipsius SOPHIA ENGEL­ HOLM nata . honesto loco malmagiffi Scaronum A. MdcLXXVI sffimina omnibus animi corporisqve dolibus ornata, qvanthori Sociam, provido coelo Sibi copulavit, A: MdcLXXXXIV. ·uniceqve dilexit Frecundo thoroipripeperit Ernestinam Sophiam Carolum Blechardum Johannem ulricam Lovisam charlottam Christinam Gustavianam Jnfantem inpartu ex Hinetum In ipso ffitatis ac fortunffi flore exstincta, A: MdccXII. die XVI, Iulj, ingeuti maxiti luctu, omniumqve bonorum desiderio, ffitatis XXXVI; Corpus hic in choro tumulatum Resurrextionem mortuorum Spectat, A: MdccXVII .die 2 februarii>>. H. 113 cm.

RAMDALA KYRKA

79

Fig. 89. R a mdala. Balda kin till dopfunt ft•å n 1600-talets mitt. 
 Foto Atelj er Marino 1915. 

Taufsteinhaub e, Mitte d. 17..Jhd s. 
 Font-eover from the middle of the 17th century. 


Förkomna äro: ett epitafium inom ram, innehållande 83 lod silver, överkyrkoråds­ ledamoten Håkan Ohlssons i Granhult son Jonas Håkansson, skänkt till kyrkan 1823 (mv. 1824), ett epitafium av silver om 67 1 / 8 lod (mv. 1812). Enligt F. Uldalls anteckningar låg 1897 på kyrkogården en romansk gravsten, avsmalnande mot fotändan samt prydd med ett kors. Någon inskrift kunde icke ses. Den var funnen under en gravgrävning på 1890-talet, men är nu åter försvunnen. Enligt muntliga uppgifter av kyrkovaktaren har stenen troligen blivit inlagd i kyrkogårdsmuren i väster. Den hade en längd av omkring 1.20 m. - l en uppteckning från 1700-talet heter

GRAvsTEN

80

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

det, att >>Gamla grafwar och stenar t eclm synes wid randahla Kyrka>> (ELERS). Porträtt (fig. 92) av bondeståndets talman T AVLOR OLOF H ÅKANssoN i Lösen, oljemålning på duk av Lorens P asch d. y. i samtida skulpterad och för­ gylld träram. Rödlett ansikte, svart mössa, loc­ kigt hår, grå rock; bakgrunden brun. Inskrift på frånsidan: >> Olof H åkansson Swensk Odal Bonde i Lösens Soclm och By H i:j,rads Domare i Östra -Härad af Blekinge Län Herredagsman för all samma Läns Allmoge 12 Riksdagar å rad. Bonde­ F ig. 90. R amda la. Läktarbänk från 
 1600-talet. - S. Sa muelsson d elin. 1914. 
 ståndets Under Tale_ man vid en, och Taleman vid Gestiihl der Empore. 
 8 Riksdagar. Född i Lösens by mitt i Martii Gallery pew. 
 månad åhr 1695. död Taleman vid Riksdagen i Stockholm d. 18 November 1769, af målad samma åhr.» H. 89 cm., B. 62 cm. Utfört efter den på Gripsholm befintliga skissen kort före Håkanssons död. Förkomna äro: ett conterfait på Predikstolen (inv. 1790) samt en >>Tafla med l skepp>> fördärvad under kyrkoreparationen 1800 (RÄK.) . Porträttmedaljong i . gips (fig. 93) över landshövdingen i Blekinge län Friherre Anders af Håkansson (son av ovannämnde bondeståndets taleman Olof H åkansson). Framstående politiker, f. 1749 i Lösens socken, d. i Stockholm 1813 och begraven å Auge­ mms kyrkogård (se s. 154), av J. T. Sergel. Tidigast upptagen å inv. 1812. Dep. i Bl. M., diam. 64 cm. Förkomna äro: å m i n n el s e t a v l o r n a över Narva slag och religionens bibehållande i Schlesien (inköptes 1714), båd~ fördärvade under kyrkoreparationen 1800, 1693 års jubel­ b vla, vilken 1694 förses med målad ram med förgylld krona, samt ett Gustaf Ill:s T a l inom förgylld ram. Kyrkan ägde förr ett rök el sekar (av malm?) med inskrift: >>HEFETA>> samt vägande RÖK E. L SE I{A H 2 skålp. (Beskrivningen 1830). ·Det fanns ännu vid visitationen 1863 samt hängde även senare, enligt kyrievaktarens muntliga uppgift, i >>munkkamrriarem> ( = cellen i tornet), men blev senare (före visitationen 1877) överlämnat till något museum, ovisst vilket. Kyrkan ägde 1739 ett s igill av silver. Enligt Kling hade det inskriften >>Ramdahla S I GILL Kirke sigih och visade tvenne mänskliga ansikten (Paulus och P etrus? ). Det saknades redan 1806 (RÄK.) . Ett par brud s tolar av trä (fig. 94), skulpterade, svartmålade och förgyllda. Senaste STOLAH målning från 1903. 1600-talets slut. H. 140 cm. Ett par pall a r av ek, svartmålade i form av en rikt profilerad sockel med t venne rader tandsnitt. 1600-talet. Den större H. 22 cm. , L. 66 cm., B. 32 cm., den mindre H. 20 cm., L. 	 44 cm., B. 30 cm. KI ST A Kista av trä, järnbeslagen. 1800-talet. H. 46 cm., B. 48 cm., L. 100 cm. - 1731 köpes

RAMDALA KYRKA

81

en ny, järnbeslagen kyrkakista och å inv. 1800 nämnas två kistor, en såld och en avskriven. Karl XII :s B i b e l i skinnband med mässingsbeslag (bandet tro­ ligen från 1870-talet). Gamla Testamentet, Stock­ holm 1724, folio, i skinnband och mässingsbeslag, troligen från 1870-talet. A tornets södra mur är fästad en solvisare av sandsten med inskrift >>1796>>. - Den tillhugges och slipas 1795 för en kostnad av 4 rdr (RÄK.). Flöj el av järn och koppar, krönt av en tupp, omtalad ti­ digast 1790 (INV.). Den nedtogs 1913. H. 320 cm. Bland kyrkans förkomna in­ ventarier må ytterligare nämnas: 1790 omtalas en gammal >>Sorge w är j a>>, förkommen under kyrko­ reparationen 1800, ett litet Fig. 91. Ramdala. Epitafium över amiralitetssuperinten­ skepp, ett skepp sämre, ett denten J . Petersson t I 717. - Foto W. Anderson 1914. litet krucifix på altaret, vilket Epitaph 1717.- Epitaph, 1717. 1812 uppgives vara av trä och 1907 av mässing, en fattigstock med lås, 1708 göres en ny pliktstock och 1820 anskaffas en ny straffstock av ek med beslag, allt enligt inventarier och räken­ skaperna. I tornet hänger en klocka av malm med inskrift: DÅ GUSTAF ADOLPH REGlERADE
ÖFVER OCH JÄMIÖ SVEARIKE BARON OCH RIDDAREN CLAES JACOB RAAB STYRDE BLEKINGE LÄHN ANDERS lAG I LARS FAHNEHIELM VÅRDADE RAMDALA OCH AMTsSUPERINTENDENTEN FÖRSAMLINGAR OllfGÖTS

BÖCKE R

SOLYI SAI1: E

FLÖ JEL

FÖRKO:'\'INA
!:'(YEN TATIIE !t

K LOCK A

CARLSCRONA ÅR

1792 A MARTHA

CATHARINA

ÖFVERSTRÖM.

NÄR BÄSTA KUNG SOM FANTS PÅ lORDEN WÅR STORE GUSTAF LIFVET SLÖT NÄR ALMÄN lÄMMER FYLDE NORDEN, OCH SVERIGE UTI TÅRAR FLÖT
G. Sveriges kyrkor. Blekinge I.

82

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD
DÅ ÄFVEN lAG MIN BANE FICK SOM
J

SNART

TREHUNDRA

ÅR

HÖRTS LJUDA OCH CHRISTI FOLK TILL HÖG­ TID BIUDA NÄR

'

UPP

TILL HERRANS HUS

DE GICK MEN GUSTAF ADOLPH SVERI­

GES HOPP MITT FÖRRA OPP. VÄSEND LIFVAT

H. 84 cm., diam. 88 cm. ­ År 1704 omtalas en malmklocka i klockstapeln (RÄK.) . Att döma av inskriften här ovan å den nuvarande klockan, torde denna gamla klocka härstammat från tiden omkring år 1500.

ANTECKNINGAR UR KYRKOARKIVET M. M.
KULT U R­ ll l STOR!S l(A

Bl DRAG

Kyrkoherdarna i Ramdala synas under senare m edeltiden innehaft prostvärdighet. Delta framgår ej Fig. 92. R amdala. Porträtt av bondeståndets talman Olof 
 blott av Svante Stures brev om kyr­ H åkansson i Lösen. Oljem ålning av L. Pasch d. y. 1769. 
 k atornet s belägring 1507, då prosten Foto W. Anderson 1915. Bildnis, gemahlt von L . Pasch d. J. 1769. Jöns blev gripen, utan även av ett Portrait, painted b y L. Pasch junior, 1769. påvebrev, dat. Avignon 1320 3/4 . Enligt detta får Engelbert E nnikini sockenkallet i Ramdala, som prost en Holmger förut innehaft: »Engilberto Ennikini de Aos r eetori par­ rochialis ecelesie de Randalee ( !) Lundensis dioeesis•> (Acta Pontifieum Danica). - I R amdala hölls ofta Östra Härads landsting under senare m edeltiden och kyrkan bidrog under 1400-talet med en årlig avgift till Ronneby skola. - Bland kulturhistoriska bidrag i räkenskaperna m å n ämnas: peståret 1710 utbet alas dir 1.12 för »Rökelse i Kyrckian uti Påsktiden». Samtidigt inköpes en gryta för detta ändam ål. 1729 u tgives 16 sk . för •>Kyrkians löfjande och långhalmens beströende om juhlehög­ tiden », samt 1732 l dir för kyrkans •halmströende om Juhl med st akarnes och Cronans skurande•>. Ar 16 10 var J enns Erickssönn kyrkoherde i Ramdala. Vid biskopsvisitationen ber ättade prästens hustru Bodel för biskopen , att måndagen efter Philippi och Jacobi ·dag hade en per son för henne om­ talat, att herr J ens och Elline Mogens voro i kyrkan och drucko vin, varav han k änt lukten vid dörren.

RAMDALA KYRKA

83

f/ig. 93. Ramdala. Gipsmedaljong över landshövdingen, friherre Anders af Håkansson (t 1813) av J. T. Sergel. - Foto ,V. Anderson 1914.
Porträtrelief von J. T. Sergel, Gips.- Gypsum relief; by J. T. Sergel.

· Prästhustrun hade då tagit en dräng med sig och gått in i kyrkan och där funno de prästen och Elline , båda druckna. Omkring 1612 synes han ha blivit suspenderad, men 1613 skötte han äter ämbetet, fast hans tal ej kunde höras för heshet. 1614 ålades han hålla medhjälpare och senare blev han avsatt (CAWALLIN). År 1617 var han åter illa ute enligt vad som framgår av ett brev från konungen till lens­ manden f/alk Lycke i Kristianopel: >>Widtt eftersom Wi naadigst komme vVdi forfogning huorledis en prest der ud i ditt lehn W ed Naffn H. Jenns i Ram som for naagen tid sictenn forl eden n for horr sug er dömbt fra sitt kald, skall ogsaa were berychttett forr mord att haffue beganngelt, paa ett Quindfolk, som hannd selffer skall haffue beliggett; Tha befinnde Wi thett seldzamtt och vVunderligtt, att i same sag icke haffer ladett forföllge, och derudi louglig dom forshureffer, Ty thig hermed bydde och befalle, att ei endest same sag Med Hettene paa thett flittigeste mueligt er lader foorctage och Wdföre; - - - - o c h eliers ther effter haffue flittig tillseende att saadanne slemme och Wlidelige gierninger icke vVarder fortaugdr, dölgdr eller vVnderslager, der med etc. - - - - Datum I-laffnia 30 Augu. 1617» (Skaanske TegneJser 1613- 1622, R. A. K.).

84

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD TILLÄGG. 
 KYRKANS RESTAURERING 


1923-24 

Genom beslut på kyrkostämma den 24 juni 1923 har Ramdala församling antagit ett av professor M. Wernstedt utarbetat förslag till kyrkans restaure­ ring, vilket förslag sedermera stad­ fästats genom Kg!. byggnadsstyrelsens resolutioner d en 7 nov. 1923 och den 27 febr. 1924 (värmeledning). Kyrkan återtogs i bruk efter avslutad r estau ­ rering söndagen den ZO juli 1924. Restaureringsarbetet har omfattat i huv udsak följande åtgärder. Yttertaket har svartmålats. Västra ingången har försetts med ny, svart­ målad dörr; den hittillsvarande södra koringången har förändrats till fönster F ig. 93 A. Ramdala. Interiör-mot d et nyr estaurerade koret och den ursprungliga dörröppningen från SV. m ed skr anken framför predikstols- och torntrap­ (B. 100 cm.) har åter upptagits och porna, dopfunten m ed dess baldakin, brudstolarna, kyrko­ rådet s bä nkar samt t. v. i triumfbågen epitafiet över super­ försetts med vi tmålad dörr. - Under intendenten J . Petersson. - Foto William Anderson 1924. långhusets bänkar har trägolv inlagts Inneres nach dem 1923-24 wiederh ergestellten Chor hln. 
 och de där varande golvflisorna av Interior towards the choir after restoration, 1923- 24. 
 öländsk lcalksten äro nu inlagda till golv i kor och absid. - I torncellen äro de tvenne ljusgluggarna upptagna och försedda med fönster. Den östra har en enda täcksten och inat sig vidgande smyg. Vid murens ytterliv är dageröppningen H. 58, B. 19 cm. Den södra har utåt och inåt sig vidgande smyg. - Invändigt ha murarna vitkalkats. - De tvenne j ärnkaminerna ha borttagits och elektrisk uppvärmningsanordning med värmeelement under bänkarna inlagts. - Träinbyggnaden vid korets nordsida har borttagits, och i stället har den restaurerade dopfunten här u ppställts på ett stenpodium (fig. 93 A). Däröver hänger den från Bl. M. återhämtade, restaurerade baldakinen. Denna anordning fl ankeras av tvenne gråm ålade, delvis mar­ morerade och förgyllda skrank framför uppgångarna till predikstolen och till tornet. Å det västra inskr. : SI NITE PARVVLOS, å östra : AD ME VENIRE. (= Låten barnen komma till mig och förmen en dem icke.) - Altaruppsatsen har befriats från övermålning, överstycket krönes av tvenne pinaklar. Å över ­ styck ets fris har den ursprungliga inskr. : ECCE AGNVS DEl framtagits. Den krönande korsfästelse­ tavlan, som icke ursprungligen hört samman med altaruppsatsen, har nedtagits och ersatts med en nygjord, förgylld mussla. - Bänkarna, nu försedda med r eservgång v id väggarna (jfr fi g. 93 B), äro fortfarande dörrförsedda, , m en moderniserade, m ålade i grönt och ljusbrunt, speglarna marmorerade. Under triumfbågen tvenne öppna, nya bänkar m ed gavlar från de tidigare 1600-t alsbänkarna p å läk ­ taren. - Predikstolen är rengjord från påmålning, så att den naturliga eken framträder m ed förgyllda eller försilvrade fi gurer samt blå lister med förgyllda inskrifter, därav å korgens undersida: >>Kierke Werie - Lauritz P ederson . - Mogen OJ uffson i (BECKAREBODA?) - Trols Bram i VinBerge». På baldakinen framträder nu Gustaf IV Adolfs n'amnchiffer, 'troligen ditmålat vid reparationen 1797 eller l 00. -Orgelfasad o. orgelläktare nym ålade och förgyllda, med marmorerad bröstning och nya bänkar. lVl[llningsarbetet i kyrkan är utfört under ledning av a rtisten Yngve Lundström. Orgeln ombyggd av O. Hammarberg, Göteborg. - Krucifix av trä (lind), avsett för triumfbågen och skänkt av kyrk oherde

l~ XTER I Ö11

l .'\ TERIÖI1

, :-; nEDN I NG

RAMDALA KYRKA
T. A. ·wahlström. Modernt oberammergauarbete H. 130 cm. - Antependium och mässhake av röd sammet med guldgaloner, skärrida av kyrkligt intresse rade da­ mer inom försa mlingen. Altarduk av vitt linne med venetiansk spets, sydd och skänkt av tolv unga damer inom församlingen. - Två nummertavlor med bruna ramar. - Epitafi erna över superintendentenJ. Peters­ son och hans hustru ha restaurerats. ­ Kristus på korset, oljemålning på trä , H. 29 cm. (se ovan s. 71), har flyttats från altaruppsatsens krön till norra korväggen. - Allegori av gudsfruktan, olje­ målning på duk (s. 71) har restaurerats. Denna har därvid visat sig hava följande utseende : en kvinna i vitt m ed röd mantel mot ett mörkgrönt draperi har sin högra hand på ett bord och håller en uppslagen bok, et vilken inskriften »Timor Domini». Underst t. v . tvenne änglar som uppbära ett språkband med >>Älska Gudh, thet är then aldraskönaste wijshetem. Rött, brunt. grått och grönt äro tavl ans huvudfärger. H. 128, B. 100 cm. Tyvärr har denna restaurering påbörjats utan konst­ historisk kontroll på platsen; och inga grävningsunder­ sökningar hava företagits medan golvet var uppbrutet. Sålunda h ar e t t gynnsamt tillfälle till närmare känne­ dom om Ramdala märkliga kyrkas äldre utseende gått förlorat och därmed sannolikt även ett viktigt bidrag till kunskapen om de sydsvenska fästningskyrkorna. Här kan därför endast redogöras för de observationer, som gjorts av förf. under ett tillfälligt besök i kyrkan 15 sept. 1923. Vid detta tillfälle hade långhusets golv under bänkarna redan täckts. I kor och absid var det dittillsvarande trägolvet, som vilade på tvärsgående bjälkar, underpallade med gråsten, bortflyttat. Bland pallningen fanns en skråfasad sockelsten av granit, L. 56 cm. C:a 32 cm. under trägolvets nivå s\{öt fram i S och N en vällagd grund av stora stenar till c:a 26 cm. På samma nivå gick från N till S, 45 cm. fr amför altaret och tribunbågen en liknande grund. Omkr. 22 cm. under denna höjd påträffades i N och S stora delar av ett tegelgolv av rött t egel (mått 19 X 18,5 cm.) , ut­ fyllt i NO med tunna flisor av granit. Det ursprungliga korgolvet har alltså legat minst 54 cm., troligen mera, under det nuvarande. Triumfbågens påmurning med tegel visade sig i N uppgå till 4 7 cm., i S 48 cm. Pram­ för altaret låg en av gult tegel (24 X 11,5 X 5,5-6 cm.) murad grav (H. 217, B. 165 cm.) m ed 35 cm. tjock mur, fylld m ed smärre sten. Möjligen har denna till­ hört den ovannämnde superintendenten J . Petersson.

85

''
)

l

l


l


l


l

l
 l


l


l


. l

l


l


l


L--- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - · - --..,- -­

(

t
-l

J:i ig. 93 B. Ram dala. Plan för restaurering 
 uppri\ttad av professor M. Wernstedt 1923. 
 Skala l : 300. 

Grundriss naeh der vVi ederherstcllung 1923-24. 
 Plan of the chnrch after restoration, 1923-24 .

8G

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD 

StraxVom d enna påträffades två ldsthandtag samt två mynt, det äldsta l sk. dansk från 1654. I ab­ siden låg c:a 4 7 cm. uneler trägolvet ett stampat lergolv p(r stenflisor. l\1urens här radierande stenar bestodo närmast go lvet av t venn e tukta de block om c:a ZZO cm. lilngcl.

SAMMANFATTNING AV RAMDALA KYRKAS KONSTHISTORIA
Jfr fig . 67. I. Sannolikt uneler 1100-talet uppför es en ab­ sidkyrka, av vilken nu enelast synes återstå ett antal i nuvarande );yrkans östtorn inmurade sockelstenar. II. Uneler slutet av 1100- eller början av l ZOO ­ talet rives denna kyrka och elen nuvara nde av gråsten uppföres. bestående av västtorn, långhu s sannolikt i två våningar, lägre och smalare kor med portal i söder samt östtorn med däri ut­ spara d absid. Troligen Läcktes långhusets botten­ våning av tvenne parallella, på en rad mittpelare vilande tunnvalv; koret av ett ribblöst l<ryssvalv. III. Senare, troligen under 1500-talet, rives västtornet, långhusets murar sänkas, stenvalven nedbrytas och i stället uppföres ett platt, på trä­ kolonner vilande trätak. Möjligen tillkommer även ett vapenhu s i söd er· uneler d enna period. Pig. 94. Ramdala. Länstol av ek, 1600-talels IV. Uneler 1600-talets förra hälft tillkomma slut. - Foto J. Roasval 1916. altaruppställning (omkr. 1625), predikstol (1637 ), Eichener r~ehnstuhl. Ende d. 17. Jhds . dopfunt, alla av snidat och målat trä. - Bänl; ­ Oaken arm ­chair. End of t h e 17th century. inredning från 1600- talets slu L. V . Vapenhuset raseras 1873 och sydportalen tillmuras. 1877 nedt ages det platta trätaket och det nuvarande vä lvda, uppföres, ävenledes av trä . VI. 19Z3- Z4 restaureras kyrkan, varvid bl. a . elen gamla korportalen upptages, ett dopkapell an­ ordnas vid korets norra del, altaruppsats och predikstol renoveras, bänkarna moderniseras m. m . enl. förslag av professor M. \Vernstedt, stadfäst 7 nov. 1923 och Z7 febr. 1924.

ZUSAMMENFASSUNG
Die ä! tes te I<irche von Ramelala ist aller \Vahrscheinlichkeit nach eine kleine Apsiskirchc au s dem XII. Jhcl. gewesen, von welcher nur einige Reste des Apsissockels, nunmehr in die Mauern d es jetzigen Ostturm es eingcfOgt, erha lten geblieben sind. In der später en Hälfte des XII. Jhcls - ocler am Anfange des XIII. - wurde wahrscheinlich d ie heutige I<irche aus Feld stein, auswendig vcrputzt, aufgefOhr t. In ihrer jetzigen Gestal t hat sie ein

RAMDALA KYRKA

87

breites rechteckiges Langschiff, ein schma­ Jeres, a ber höheres Chor und eine nur vom Inneren her sichtbare Apsis, die das Erdge­ HÅll H\.liLI\ KYR.k'OVÅ RDE N sc ho ss eines Ostturmes bildet. Inwendig weiss l-tE MMANSEGAD.EN OlDF HliKAN SON OLO> ÅKESSOI'J FR SrBROHÅLA ve rputzt mit Holzdach in segmentform ausscr ._ ' 0f51g0 7 t "% 1888 '%la6'2 _t'A.19"i5 im Chore, welches mit einem rippenlosen O<. H SO NEN HÅ KAN OLSSO N Kreuzgewölbe aus Kalkstein iiberd eckt ist. DFSS" HUS'TRV "')lo 1~0 t ,/sl'ii4' INGPJD MAR.IA E ine Treppe in der närdlichen Ma uerdes Ch or es FRÅN OQ..A.CGDA ve rmittelt d en Zugang zu m ersten Stockwerke des Turmes, wovon eine Treppe zu einer ton­ nengewölbten Zelle hinabfiihrt. Urspriinglich besass diese Kirche auch einen \Vestturm, das Langschiff erhob sich vermutlich in zwei ;:;tockwerken mit Schiessscharten im öboren Sto ckwerke. Der untere eigentliche Kirchen­ g:::.: ::::~:::: raum sc heint mit zwei parallelen, a uf einer Reihe von Mittelsäulen rubenden Tonnengc­ wölb cn bedcckt gewesen zu sein. Im Siiden befand sich ein rundbogigcs Portal. Diesc fes tungsartig gcbaute Kirchc bildet c mit den öländischen und Hornholmer F est ungskir­ c llen eine Gruppe. Sic ging später ihres westlichen Turmes v erlustig, die Mauern des Langsc hiffes wurden erniedrigt, seine Steinge­ wölbe abgebrochen und dureh eine fl ache, au f Holzsäulen ruhende Holzdecke ersetzt. So s tand die Kirche bis ungefähr 1800, wo ihr l. d as j etzige Aussehen verliehen wurde. Eine der Siidfassa de des Langschiffes vorgeleg t c Vorhalle wurde 1873 dem Boden gleich ge ­ macht. Der architektonisch eingeteilte Altarauf­ satz (Fig. 8 1), in dessen Zentrum sich eine ge ­ ma lte Ab endmahlsszene befind et , entstand um 1620 (Fi g. 82---88). Die Kanz el ist die bcdeutend ste dieser Provinz durch die in die Fullungen d es Korbes cingelassenen Heliefs mit den aus der Apokalypse stammenden Fig. 95. Ramdala. Gravstenar och kors. 1800-talet. N. Grafström delin. 1921. Motiven, die sich in den Feldorn 1-3 und Grabsteine und eiserncs Gra bkreuz. 19. Jhd . 
 .5 fre i an die I-Iolzschnitte Albrec ht Durers Gravestones and iron·cross . 19th century. 
 a nsc hliessen. Die I-Iaubc des Taufbeckens (rig. 89) sta mmt aus der Mitte d es XVII. Jhd s. Ein Porträt des Olof H åkansson, Fräsidenten des Ba uernstandes im Reichstage (geb . 1695, ges t. 1769), von Loren z Pasch d. J . gemalt (Fig. 92), sowie ein Porträtmedaillon in Gips von dem berOhmten sc hwedisc hen Bildhauer J . T. Sergel, das den So hn des vo rigcn , den Go uverneur Freiherrn And ers af H ~ k a n sso n (geb. 1749, gest. 18 13) darstellt (Fi g. 93), gellören zu den bemerkenswertesten Inventarien der Kirche. Die Kirchc wurde in elen J ahren 1923--24 im Inneren wi ederherges tellt.

t


>{

l

88

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

SUMMARY 

The oldest church at Ramdala was probably a small absidal church from the 12th century, of which there seem to be no remains with the exception of fragments of the socle of the abside, to be seen in the walls of the existing tower. The existing church was probably erected of plaster-dressed gray­ stone during the latter part of the twelfth century, or the beginning of the thirteenth. In its present form it has a long, rectangular nave, a narrower but loftier choir and an abside, which is visible only from the interior, and which forms the bottom story of an eastern tower. Interiorly, i t has w!lite, plaster­ ed walls, with a timber barre! roof, except in the choir, where it is of limestone, and cross vaulted, bu t without ribs. A staircase in the north wall of the choir gives access to the first story of the tower, . whence a staircase leads to a barrel-vaulted cell. Originally, this church also Ilad a west tower; the nave rose two storeys high. The ground-floor was covered by two paraHel barrel-vaults, resting on a central colonnade, while, in the south, there was a romanesque door. The upper story Ilad probably loopholes. This church, thus furnished for defensive purposes, and resembling the defensive churches in the islands of Öland and Bornholm, lost, later on, its western tower; the walls of the nave were made lower; the stone vaulting was broken away and replaced by a flat timber roof resting on wooden pillars. The church remained in this state until about 1800, when it was given its present appea­ rance. A porch erected at the south side of the nave was pulled down in 1873. The architectonically divided altar-piece (fig. 81), the midd1e field of which shows a painted repre­ sentation of the Last Supper, was put up about 1620. The pulpit, who was built in 1637 by Masler Peder Christenson, lmown from his work at Lösen, is one of the most noteworthy in the province. In the fields of the body of the pulpit there are placed reliefs (fig. 82 - 88), illustrating the Apocalypse, which, in fields 1- 3 and 5, are based on Albrecht Diirer's wood-cuts. The canopy of the font (fig. 89) is from the middle of the seventeenth century. A portrait (fig. 92) of Olof Håkansson (b. 1695, d. 1769), Speaker of the Estate of Peasants (in th e old Swedish Riksdag), pointed by Lorenz Pasch, the younger, and a plaster medallion (fig. 93), of 1-Ht­ kansson's son, Lord-Lieutenant of the province Blekinge, Baron Anders af Håkansson (b. 1749, d. 1813 ), by the farnous Swedish sculptor J. T. Sergel, are among the more remarkable inventories.

Fig. 96. Torhamn. Exteriör av gamla kyrkan. - K. Nilsson delin. u. å. Efter original h os folkskaleläraren K. Nilsson i Lyckeby.
Äusseres der alten, 1884 abgebrochenen Kirche. Exterior of the old church demolished in 1884.

TORHAMNS KYRKOR 

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT
TRYCKTA KX LLO R: ANDERSON, Helgonkult, S. 21.- ANDERSON, Kyrkklockor. - CAWALLIN , s. 203. - KLING, s. 20 (avb. av sigill) . - N. PALLAmus, De invocatione IV, W'ittenberg 1557, s. 7.­ SJÖBORG II, s. 217. 1-:IANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVB ILD N I NGSSAMLINGAR: CRONHOLM, S. 400 O. 607.­ FORTEGNELSE. - GYNTHER. -\V. 11 53. - B. ST.: l blad ritning till ny kyrka år 1875. KYRKA Ns ARK I VAL I ER: I Landsarkivet i Lund: Kyrkaräkenskaper 1662- 1832, L. I. 1- 2. I kyrkans arkiv: handlingar från nyare tid samt ett band avskrifter av brev cLc. ocll diverse anteckningar 1700-omkring 1750.

90

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

UR SOCKNENS HISTORIA
Torhamn omtalas som egen socken under senare medeltiden. Kyr­ kan var helgad åt den helige M agn u s. Detta bestyrkes såväl av det nu försvunna sigillet (se fig. 114) som andra belägg. Vid >>hellig Mogens kirke i Torum>> bedrevs stor vidskepelse mycket länge efter reformationen (CAWALLIN). Palladins omtalar, hur man drog i skaror till >>S. Magni in Thorrom>> (jfr om vallfärderna till Lösen s. 121) . Kyr­ kan lär även ägt en gammal kalk >>på hvilken syntes en menniskobild, med inskriften SANTE HANSmed mera; men huruvida Hans här ·ej F ig. 97· Torhamn. blifvit förblandad med Måns lemnas derhäm> (GYNTHER). Nära Skiva till medel­ tida altare. kyrkan ligger en enligt folktron undergör:1,nde offerkälla >>St Måns S. Samuelsson de­ källa>>, vari man ända in på 1800-talet offrade penningar för hälsa lin., 1914. Mittelalterliche och välgång. Bland de föremål, som upptagits ur källan märkes ett Medi!,~~fP~f{;;;tone. bokspänne av mässing och >>en skimrande stem> (bergkristall?); nu troligen i St. H. M. Vid källan hade man under 1700-talet >>mycket pikanteri med åffrande och annat>>. Detta upphörde dock under landshövding Adler­ stens tjänstetid (CRONHOLM).: I våra dagar har källan ånyo satts i stånd.

TORHAMNS GAMLA KYRKA
KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL
Torhamns gamla kyrka, som låg på platsen för den nuvarande, omgavs av en k yr kog å r d, vilken J 816 planterades med träd. Om kyrkogården förut var alldeles kal är okänt. Den omgavs av en stenmur, vilken redan 1635 var mycket fördärvad av regn, varjämte ett stort stycke hade ramlat ned på västra sidan, och murens träbeklädnad hade ruttnat. Dessutom saknades en port med luckor (FORTEGNELSE). 1771 reparerades de tre >>stätt­ husem>. 1792 omlades muren och 1793 lägges tak över kyrkaporten (RÄK.). 1816 får den två nya luckor och 1829 och 1831 omlägges stenmuren ånyo (RÄK.). KLocKsTAPEL Nordost om kyrkan stod en klockstapel av trä. Den var mycket förfallen 1635 (FoRTEGNELSE). 1731 9/1 besiktigas stapeln och 1748 omtalas en nybyggd stapel (INV.) . Den tjäras och rödfärgas 1761, förses med golv 1769 och får en dörr 1778 (RÄK.). Den var alltså täckt. Numera finnes intet spår av dessa staplar, men spiran av en dylik framträd er å fig. 96. uENHus År 1702 lägges grunden till ett benhus av okänd konstruktion. När det revs är obekant.
KYnKocÅno
1

J ÖRAN ADLERSTEN, landshöv ding i Blekinge län 170 3~ 1713.

TORHAMNS KYRKOR

\)]

KYRKOBYGGNADEN
Kyrkan (fig. 96) bestod av ett rektangu­ lärt långhus, samt lägre, rakt avslutat kor. Därjämte torde funnits, sannolikt i norr, en sakristia. Kyrkans mått angi · ves till L. 23 3/4 alnar, B. 18 1/2 alnar (W. 1153) . Murarna voro uppförda av gråsten. ­ U t v ä n d i g t voro de, åtminstone i senare t id, pl1tsade (Ri\.K. 1759 o. f.). - 1635 hade kyrkan rämnat >>i begge FJnder>> (FORTEG­ C>~ELSE ). 1635 framhålles behovet av att upptaga ett fönster med fyra stora bågar på västra gaveln (RÄK.). 1759 inköpes järn­ galler till stora fönstret; samma år insättes en fönsterkarm i koret och 1758 en ny fön­ sterkarm vid predikstolen. Kyrkan torde alltså hava haft ett fönster i korets södra samt ett i vardera av långbusets södra och västra murar. - Ing ången ledde i söder genom vapenhuset; dessutom fanns en till­ murad nordportal och sydlig koringång. - G o l v e t, som 1635 var till största delen uppruttet (FORTEGNELSE), bestod av i se­ nare tid inlagt trägolv, ty 1762 inköpas plankor till dylikt såväl i långhuset som vapenhuset. Invändigt voro murarna slätputsade, åtminstone under 1700-talet (RÄK. 1759 o. Fig. 98. Torhamn. Predikstol fr ån !633 - 35. Foto W. Anderson 19!3. 1791). 1635 omtalas interiören såsom mycKanzel 1633- 35. - Pulpit, 1633­ 35. ket mörk på grund av de gamla väggmål­ ningarna, >>som er storlig fornöden at udslettis och fördönickis>>. (FoRTEGNELSE.) - Åt­ minstone i senare tid utgjordes innertaket i långhuset av ett trävalv från 1756, vilket målas 1759 med krita och limfärg. Samma år omtalas nya valvet, sannolikt i koret, och 1779 lägges valv i vapenhuset, båda troligen av trä. Yttertaket var täckt med tegel (RÄK. 1789 o. f.) , åtminstone under senaretid lagt i mönster och visande ett kors (ANDERSON, Helgonkult). Denna enkla kyrka, utan aJla tillbyggen, synes ha utgjort den ursprungliga byggnadsformen och har förmodligen uppförts på 1200-talet. Den raserades 1884.
P L A:"

MAT E I1IAL

92

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 99. Torhamn. Detalj av predikstolen. -- Foto W. Anderson I 914.
Detail der Kanzel. Detail of pulpit.

V A P EN Hu s

sA Kni STIA

Vapenhusets tillkomsttid är okänd, troligen uppfördes det under medeltiden. År 1635 var det odugligt (FoRTEGNELSE); bl. a. 1783 och 1816 repareras det och får samtidigt ny dörr (RÄK.). Vid kyrkans rasering var vapenhuset av korsvirke. En sakristia tyckes ha funnits, men dess tillkomsttid såväl som tiden för dess riv­ ning äro okända. 1795 repareras golvet och 1810 omtalas, att sakristidörren målas (RÄK.).

TORHAMNS KYRKOR

93

Fig. 100. Torhamns nya kyrka. Exteriör från sydost. 
 Foto W . Anderson 1913. 

Die neue Kirche von Siidosten. The new church from the south-east. 


INREDNING
Av det medeltida altaret återstår nu endast altarskivan (fig. 97), vilkenligger som flisa utanför kordörren i nya kyrkan. Den visar fem inhuggna kors. L. 195 cm., B. 109 ·cm. -- Om kyrkans äldsta altarprydnad veta vi intet. Möjligen utgjordes den av det me­ ·deltida altarskåp, som senare tillhörde Sturkö kyrka (se s. 109). Under 1600-talets förra hälft synes ha tillkommit en ny altaruppsats, att döma av tvenne blåmålade träkolonner med beslagsornamentik och korintiska kapitäl, som nu äro dep. i BL M. - 1769 tillkom­ mer en ny a ltart av la, målad och med förgyllda bilder, för 250 rdr (RÄK.). Dennas mitt utgjordes av en Korsfästelsescen, oljemålning på duk från 1700-talet. Den högra rövar­ figuren återgår på Rubens bekanta >>Lansstötem> i Antwerpen. H. 153 cm., B. 100 cm. Dep. i Bl. M. - W. 1153 omtalar, att altartavlan framställde i två avdelningar Kors­ fästelsen och Nattvarden. - Sannolikt ha även de nu å altarskranket i nya kyrkan stående tvenne trästatyerna, Tron och Hoppet, tillhört denna altarprydnad. Ett sidoaltare, kallat mataltaret, nämnes 1748 (rNv.).
ALTA RE

siDOALTARE

94
PH ED T KSTOL

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

B ÄNKAR

SKRANK

Predikstolen (fig. 98 o. 99), som nu hänger i nya kyrkan på södra väggen, är av ek, snidad, målad och förgylld. Korgens fyllningar med insatta, i trä skulpterade bilder av de fyra evange­ listerna inramas av hermer på samma sätt som i Lösen. Hermerna utgöras av kvinnliga dygdsymboler: ståndaktigheten. - Tapperheten - Hoppet - Tron. En femte saknar attribut. Å entablementets fris målad inskrift: VERBVM - DOMINE ­ MANET IN - lETERNVM ( = Guds ord varar evinnerligen) samt Krabbes och Kruses skulpterade och målade dubbelvapen med överskrift: E. K. ( = Erik Krabbe) F. M. K. ( = Fru Maren Kruse). Å baldakinen, som är lik den i Lösen, men utan krönande figur, synes ett a v sköldhållare uppburet krönt Kristian IV : s namnchiffer och från taket ned­ hänger en i trä skulpterad duva. ­ Trappan är, möjligen med undantag av en utmed övra kanten löpande list med äggstav, tillkommen under 1800-talet. Predikstolen, som är dekorerad med en vanställande nymålning i vitt och guld samt gråbrunt och lju~?röd bronsering, lir tillkommen under l ensmanden i Kristia­ nopel Erik Krabbes tjänstetid 1633- 1642 (ses.24not1) samt avsammamästare som Lösens och Ramdala predikstolar, Peder Christenson. Torhamns är sannolikt äldst, troligen tillkommen före FoRTEGNELSE och alltså mellan åren 1633- 1635. Jfr s. 73 o. s. 128. Fig. 101. Torhamn. Plan. Skala 1:300. ­ Kyrkans bänkar betecknas 1635 så­ S. Samuelsson delin. I 914. 
 som )>icke ret synderlige)> (FoRTEGNELSE). Grundriss der neuen Kirche. - P lan of the new churoh. 
 De målas 1795 (RÄK.). År 1800 omtalas i räkenskaperna målning av ett skrank i kyrkan. Dettas plats är okänd, troligen har det skilt långhus och kor såsom i flera andra Blekingekyrkor under 1600-talet.

TORHAMNS KYRKOR

95

Fig. 102. Torhamn. Tvärsektion. Uppmätt av S. Samuelsson 1914.
Querschnitt. Section.

l 1

l

l

..

" "

, -,+r-+-:-r±--; "

Fig. 103. Torhamn. Längdsektion. Längsschnitt. -

Uppmätt av S. Samuelsson 1914.

Longitudinal section.

Vid kyrkans rivning funnos tvenne nu försvunna läktare, en å norra långhusväggen samt en i väster, varav åtminstone den ena hade en rikt snidad bröstning (muntlig uppg. av kyrkvaktaren). År 1757 uppbygges ny läktare, 1789 repareras tvenne läktare (RÄK.). Åtminstone den ena läktarfasaden var målad med bibliska scener (W. 1153). Rörande gamla kyrkans lösa inventarier, se under nya kyrkan (s. 96).

L ,\.KTARE

96

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

TORHAMNs NY A KYRKA
KYRKOBYGGNADEN
KYRKOG ,\no

Torhamns nya kyrka, som ligger på platsen för den gamla, omgives av en vid kyrkobyggetutvidgad k yr ko­ gård med stenmur. Två par gjutna järngrindar i väster och söder från 1800-talets senare hälft. Fig. 104. 	 Torhamn. Interiör mot väster. Kyrkan (plan fig. 101) beslutades PLAN OCH 	 Foto W. Anderson 1914. EXTER I ÖR redan 1865, då byggnadskomrnitte Inneres der neuen Kirche g-egen Westen. - Interior of the new clmrch t.owards the west. tillsattes. 1871 anmodades arkitekt H. Zettervall i Lund att uppgöra ritning och förslag. Denna godkändes 1875 med den förändring, att murarna skulle uppföras av tegel i stället för av gråsten (PROT.). Bygg­ naden uppfördes dock först 1885. 1 Murarna av tegel (och gråsten? ) äro utvändigt spritputsade med tegelfris under taklisten. Slätputsade murhörn samt synligt tegel till fönster- och dörromfattning. Tornets taktäckning utgöres av omålad, galvaniserad plåt(!), långhusets och korets av cementtegel(!!). - Se i övrigt fig. 100. INTERIÖR 	 Invändigt äro murarna slätputsade i vitt. - Inn ertaket ett tunnvalv av trä, vit­ putsat. - Golvet av trä. - I tornet hänga tvenne klockor (se s. 101). UPPVXHM­ Kyrkan uppvärmes av en i långhusets nordöstra hörn stående järnkamin.
N IN G

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER
(även från gamla kyrkan)
ALTARE

PREDIKSTOL NUMMER­ TAVLOR

Al t are och al tarring av furu, målade i grått och vitt. - Altarprydnaden utgöres av en på väv målad tavla, framställande Korsfästelsen. Signerad: C. Vireen 1885. Den omgives av en vitmålad bågställning med ett kors och tvenne trästatyer: Tron och Hoppet, rester från gamla kyrkans altarprydnad (se s. 93). Till altaret sluter sig ett skrank, som skilj er den bakomliggande sakristian från koret. Predikstol (se s. 94). Tvenne enkla nummertavlor, svartmålade, samtida med kyrkan. H. 143 cm., B. 67 cm. - I tornet stå tvenne nummertavlor av trä, gråmålade, något defekta, med skulpterade ramar (fig. 105). De förärades till kyrkan 1751 av kyrkoherde Thulin samt hade ursprungligen förgyllda ramar (INv. ). H. 78 cm., B. 82 cm.
1 Sedan V. H. A. A. efter förs a mlingens anmälan förklarat (1883 9/10) att från antikvar isk synpunkl intet hinder mötte för den gamla kyrkans rasering (Månadsb/adet 1883, s. 203).

TORHAMNS KYRKOR

97

RÄ!>KAR OCH B ä n k a r, slutna, med dörrar mot mittgången men ORGELL Ä K­ öppna mot två sidogångar, samt orgelläktare i väster, TAR E enkelt snickeriarbete, gråmålat och samtida med kyrkan. Orgeln, inköpt 1893 från Vissefjärda församling i Kalmar län, är - åtminstone fasaden - troligen från 1700­ talets slut. DOPrU!>TA R På kyrkogården ligger foten till en medeltida dop­ funt av gotländsk kalksten utan uttömningshål (fig. 107). H. 22 cm., diam. omkring 54 cm. - Skålen, som hade form av >>en gammal stenmorteh, blev år 1884 tro- Fig. 105. Torhamn. NummerIigen inlagd i nya kyrkans grund. Den stod förr på tavla av trä, skänkt 1751. B. Kjellström delin. 1914. kyrkogården med foten upp- och nedvänd i skålens ur­ Hölzernc verstafel.- Number board. hålkning. Folket i socknen trodde då, att det var en mortel, i vilken man stött sönder kall{en till murbruket, då den gamla kyrkan byggts (uppg. av kyrkovaktaren). Åtminstone 1790 och på 1820-talet torde funten ståttt inne i kyrkan. Dopställ av trä, i form av 6-kantig pelare, målad i vitt och brunt. Inskrift: >>LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG.>> 1914. H. 90 cm. Ett dopfat av mässing (fig. 106). Troligen från 1800-talets början. H. 8 cm., diam. 41.5 	cm. En dopskål av tenn. 1700-talet. H. 10 cm., diam. 22.5 cm.

Fig. F ig. 106. Torhamn. Dopfat omkring 1800 (?). S. Samuelsson delin. 1914. 


107. Torhamn. Fot till 
 medeltida dopfunt. 
 S. Samuelsson d elin. 1914. 


Taufbecken um

1800. -

Font basin, c. 1800. 


Fuss eines mittelalterlichen Taufsteins.
 Foot of a medireval font. 


7. 	 Sve>·iges kyrkor. Blek inge I.

98
1\"A T TV...\H DS­

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

K .Ä..RL

T E X TI L I ER

Kalk av silver invändigt förgylld. Inskrift å foten: >>Thor­ hamns Kyrka. Wilh. Cimmerdahl Kyrko Herde E C Aborre Gom­ minister 1813 56 lod.» Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor - l C. F. LILlA 1 - C 3 ( = 1809) - måne. H. 24.4 cm., diam. 13.3 cm. - Paten av silver ovantill rförgylld. Inskrift: >>11 l/2 lod>>. Stämplar som å kalken. Diam. 17.2 cm. Kalk och paten inköpta 1813 för 112 rdr 24 sk. bco. (RÄK.). - År1700 funnos en stor, för­ gylld kalk och paten, vilka renoverades 1748 (INv.). 1754 befanns kalken vara för liten, varför man beslöt avtaga 8 lod från socken­ budskalken och därmed öka den förra (visit.-prot.). Vid inbrottsstöld Fig. 108. Torhamn. Kalk av tenn, in­ i kyrkan natten mellan den 21 och 22 januari 1812 uppbröts kistan köpt 1754. och borttogs kalk, paten samt en o biatask av silver (RÄK.). Denna, B. Kj ellström delin. 1914. vägande 17 1/4 lod, hade gjorts 1754 av det överblivna silvret från Kelch aus Zinn. Pewter chalice. sockenbudskalken. 1815 nämnas tvenne oblataskar av trä, därav en svarvad (rNv.), nu försvunna. Sockenbudstyg i läderfodral, bestående av kalk av silver, helt förgylld, med driven orne­ ring å noden; på en av fotens sex utbuktningar ett fastnitat krucifix. Inskrift i bottnen : >>30 lod m. p.>> 1600-talet. H. 18.5 cm., diam. lO cm. En sockenbudskalk och paten av silver utan förgyllning omtalas 1700 (INv.). 1754 användes kalken till stora kalkens utökning och till en oblatask (se ovan). \ Sannolikt användes även patenen för detta ändamål, fastän det ej omtalas i handlingarna. 1804 in­ köpes ovanstående sockenbudskalk jämte paten för 16 rdr 32 sk. (RÄK.), ovisst var­ ifrån. Patenen nu försvunnen. Kalk av engelskt tenn, nu defekt (fig. 108). Inköpt 1754 för 3 rdr (RÄI~.). H. lO cm., diam. 6 cm. Sked av silver, förgylld. Inskrift: >>Torhamns Kyrka.>> Stämplar: Karlskro­ nas vapen - tre kronor - C. F. LILl A - H . 3 ( = 1814). Väger 5 1/8 lod (INv. 1815). L. 17.2 cm. Antependium av blå sammet med 	 Fig. 110. Torhamn. Ljusstake av tenn friin kors i silvergalon, mässhake av svart 1662. - B. Kj ellström Fig. 109. Torha mn. Ljus­ stake av tenn. 1500-talet( ?) , sammet kantad med silvergaloner; å den dolin. 191 4. S. Samuel sson delin. 191 4. L eu ch ter aus Zinn aus ena sidan ett kors, å den andra kalk, allt L euchter aus Zinn, 16. Jhd. d . J . 1662. P ewter candlesti ck, 16th from. i silvergalon. Inköpt 1862. Håv av röd Pm'lter canulestick century. 1662.

TORHAMNS KYRKOR

99

sammet med guldfransar sam t a l t a r­ d u k av vit bomullslärft med bred, sydd spets; samtliga från senare tid och modernt. Kyrkan har fordom ägt ett rikt förråd av textilier, samtliga nu för­ svunna. Al tar d u k en bestod 1635 av en gammal lärftsduk, som kasse­ rades (FORTEGNELSE). 1748 funnos två altardukar av slissing >>med gamla spetzor försedde odågelige>>, en av dessa nämnes ny 1700 samt en altar­ duk av dräll med breda spetsar, >>Ut­ sydd med en grön krants i hvilken infattat står Samuel Dures>> (rNv.). 1758 köpes en ny altarduk (RÄK.) och 1815 omtalas en av bomullslärft med vävda spetsar (rNv.). Ett nytt a l tar­ kläde av siden, blommerat och ett nytt av tyg, odugligt, omtalas 1700. 1748 ett grönt kläde på mataltaret, Fig. 111. Torhamn. Ljuskrona av glas från 1800­ talets början. - - Foto W. Anderson 191 4. 
 söndrigt. 1815 fanns ett smalt altar­ Gläscrner Kronlcuchter. - Glass chandcl ier. 
 kläde av guldbrokad med gula silkes­ fransar (INv.). Av kalkkläden funnos 1700 ett silkessytt kläde, ett av slissing samt ett som tillhörde sockenbudstygen. 1815 fanns en rödrutig silkesduk, ett vitt sidenkläde samt ett rött sidenkläde med oäkta guldspetsar, >>alla till kalkens täckande>> (rNv.). 1700 omtalas ett hyende, blommerat och gammalt. Samma år funnos en gammal blå mässhake, som 1748 var oduglig, och en mässhake av röd damast, blommerad samt med silvergaloner. 1784 anskaffades en ny mässhake av guldbrokad med äkta guldgaloner (RÄK.). Inv. 1700 upptager dessutom en ny mässkjorta av slissing. 1748 fanns utom denna en av holländsk lärft. 1758 inköpes en ny mässkjorta (RÄK.) . Av håvar funnos 1748 en av grön sammet, broderad, med klocka, samt tvenne odugliga. Till två håvar av svart manchester inköpas materialier 1804 (RÄK.). 1748 fanns ett gammalt, söndrigt, svart likkläde med >>Camelegarnsfrantzer>> samt ett >>något bättre>>, och 1815 nämnes bl. a. en prästkappa av flanell samt en handduk (rNv.). Ljuskrona av mässing för 8ljus, profilerad mittstång, avslutad av en kula. Inskrift:LJUSREDSKA P >>Denna Ljus: Krona. är. Tillhörig. THORHAMNS. Kyrcka. Herr. Johan. Christian. Wei­ bull. var. Nådårs Predicant. Kyrkowärdar. Mårten. Håkansson. Och. Nils. Nilsson. 178~ .>> Inköptes 1789, sedan förs. å stämma begärt >>en ordentlig ljuskrona för 9 ljus>> (PROT.). H . Gl cm.

100

BLEKINGE OSTRA HÅRAD

Ljuskrona av mässing för 15 ljus. Skänkt 1885. H . 90 cm. L j usleron a av gjutet glas för 6 ljus. 1800-talets förra del. H. 89 cm. L j u slerona av gjutet glas för 8 ljus (fig. 111). 1800-talet. H. 81 cm. Ett par lju sstakar av tenn (fig. 109) med piggar av järn. Övermålade med brun oljefärg. P å piggarna äro uppsatta vitmå­ lade prydnadsljus av trä. 1500 (?). H. 41 cm. Ett par ljusstakar av t enn (fig. 110) , defekta redan 1748 (INV.). Rikt profilerad fot. Inskrift å den ena: >>HANS HIN­ RICHI SON KIRSTIN INGADOTTER l. 6. G 2.>> Stämplar inom tre dzöldar. Å den ~ndra staken lika inskrift, utom att bomärket saknas. F ig. llZ. Torhamn. Klocka, gjulen 1578 av H ans Ettpar ljusstaka r av bleck. H. 33cm. Turman i Stralsund. - Foto \ V. Anderson 1914. Inv. 1815 upptager även en l j u slerona Glock c, 1578 von Hans Turman in Stralsund gegossen. Bell, 1578. av trä, nu försvunnen. S I C:ILL Gamla kyrkans s igill av koppar (fig. 114) framvisade en man med kors, omgiven av inskriften: > > S. M.>> (S:t Magnus). Till vänster syntes en stjärna. Runt kanten löpte en inskrift: TORRVME * KIRKE. SIGEL *. Nämnes redan 1748_ som gammalt. Troligen försvunnet före år 1815, då det salmas på inventariet. BÖCKEI1 Karl XII :s B i b el i skinnband med mässingsbeslag. En ki s ta av trä, järnbeslagen, med två hänglås. Nämnes tidigast 1700 och hade då KYRKOKI S TA t re lås (rNv.). H. 66 cm. , B. 74 cm., L. 139 cm. Samtidigt fanns en gammal järnbeslagen kista med lås och nyckel. Nu försvunnen. Vid västra kyrkogårdsgrinden ligger som flisa en gravsten (fig. 113), visande ett G nAvsT EN l.'ingkors. Medeltiden. H . J. G 1 cm., B. 122 cm. Av kyrkans gamla, nu förkomna inventarier nämnas 1700: en stor och en mindre te nnfla s k a; 1748: minn est av l orna över Karl XI:s begravning, Narva ,slag, jubel­ året 1693 samt religionsfriheten i Schl_ esien, en plikt p all, en li k b å r samt ett s k å p; 1815: ett Gustaf III :s Tal inom ram, ett skepp under t aket, skänkt av båtsmannen Paul Lo, en s töt av >>Spansk wass med klocka>> samt två l ikb årar (rNv.). Dessutom lärer kyrkan ha ägt två krucif i x av t rä, vilka brunno upp vid en eldsvåda i prästgården under nya kyrkans byggning (upplysn. av kyrkovaktaren). F örkomna äro även två vär j o r och två ringkragar, >>Upphängda på väggen» (W. 1153).

TORHAMNS KYRKOR I tornet hänga tvenne klockor. Den stora (fig. 112) har följande inskrift: ANNO. M. V. L. XXVIII. HEFT. HANS. TVRMAN. DISSE. KLOCKE. TOM. SVNDE. GATEN. lON. DVNCKER. ( = År 1578 har Hans Turman gjutit denna klocka vid Sundet ( = Stre­ lasund, Stralsund) lon Duncker.) Det sista är troligen dåvarande pastorns namn. 1 Däröver en flätning av smala stjälkar, avslutad av vindruvsliknande klot, under ett av tvenne kycklingar buret klockgjutare­ märke, dessutom reliefer: Jungfru Maria i strålglans, Kristus på korset mellan Maria och Johannes samt Adam och Eva. Avbildningar av dessa reliefer åter­ finnas i Hjortsberga kyrkas beskrivning, Medelstads härad, varest en klocka, gjuten av samme mästare, 2 är dekorerad på samma sätt som Torhamns. H . omkr. 74 cm., diam. 81 cm. - Den lilla klockan, som sak­ nar inskrift, . är troligen den som inköptes 1780. H. 38 cm., diam. 42 cm.

101
KLOCI< Ofi-;

Fig. 113. Torhamn. lVIedeltida grav­ s ten. - B. Kjellström delin. 19 14.
lliittelalterlicher Grabstein. l\iedimval gravestone.

SAMMANFATTNING A V TORHAMNS KYRKORS KONSTHISTORIA
l. Under äldre medeltiden - 1200-ta lets slut eller 1300-talets förra d el - uppfördes sannolikt Torhamns gamla kyrka med rektangulärt långhus sa mt lägre, rakt avslutat kor. Om den ursprung­ ligen varit eller senare bliv it välvd, vet man ej. - Möjligen tillbygges ett va penhus under denna period. Il. Ovisst när, men före 1635, uppföres en klockstapel. Under 1600-talet tillkommer predikstol och flera inventarier. III. Senare får kyrkan sakristia, ny stapel (1748), ny altartavla (1769) och andra inventarier. IV. Ar 1885 uppföres den nuvarande kyrkan och den gamla raseras.

ZUSAMMENF ASSUNG
Torhamns älteste bekannte, dem heil. i\Iagnus geweihte Kirche wurde wahrscheinlich am Ende des XIII. Jhds. oder in der ersten I-lälfte des XIV. Jhds. aufgeflihrt. Sic bestand aus Langschiff und Chor. Man fogte möglicherweise schon im Mittelalter eine Vorballe hinzu und später eine Jören Seurinsen nämnes som pastor här 1584 (CAWALLIN). Klackgjuta ren Hans Turman i Siralsund är känd tidigast 1575, d ä han göt den 1886 n edsmälta stundengloeke till S. Jacobikirche i samma stad. Hans verk äro säll synta; bevarade äro klockorna från 1581 och 1585 i Poseritz resp. Altefä hr på ROgen {WILLIAM ANDERS ON, Nordd eutsche Kirchen­ glocken in Blekinge, Stralsundische Zeitung 25 /7 1'920 o. ANDERs o N, Kyrkklockor ).
2 1

102

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Sakristei. Die alte Kirche wurde 1885 abgebrochen, die jetzt bestellende wurde dann aus verputztem Backstein aufgefuhrt. Die Kanzel der alten Kirche ist noch in Gebrauch (Fig. 98, 99). Sie wurde zwischen 1633-1635 von dem auch in Lösen (s. 128) und Ramdala (s. 73) tätigen Meister Peder Christensen geschnitzt. Bemerkenswert ist auch ein mittelalterlicher Grabstein (Fig. 11 3), sowie die mit Reliefs verzierte, im Jahre 1578 von dem in Stralsund tätigen Glockengiesser Hans Turman gegossene Gloeke (Fi g. 11 2). Von diesem ist noch eine Gloeke innerhalb der Provinz erhalten: in der Kirche von Hjortsberga. Die Wallfahrten nach der Kirche von Torhamn und der nahegelegenen »St. Måns» (Magnus)-Quelle hörten mit der Reformation nicht auf, und das Niederlegen von Opfergaben in der Quelle fuhr bis in .spätere Zeit fort.

SUMMARY
The oldest church at Torhamn, which was dedicated to S:t Magnus, and which was probably erected towards the close of the 13th, or t he beginning of the 14th century, Consisted of a nave with choir. To this were added, possibly already during the Middle Ages, a porch and, later on, a sacristy. This ancient church was pulled down in 1885, and the existing building was then built of plaster-dressed brick . Among the inventories, attention may be called to a pulpit (fig. 98, 99), earved (1633-35) by Master Peder Christensen- who also did work at Lösen (p. 128) and Ramdala (p. 73); a medimval gravestone ornamented with a ring-cross (fig, 113), and a !arge bel! (fig. 112), adorned with work in relief, east in 1578 by I-lans Turman, a bell-founder of Stralsund, from whose hand we have another bell in the province, at Hjortsberga. Pilgrimages to Torhamn Church and to the neighbouring »S:t Måns'•> (=Magnus) Weil, were made Iong after the Reformation, and offerings at the ·weil continued until q uite a late date.

Fig. 114. Torhamn. Kyrkosigill. 

Siegel der Kirche. Seal of the church. 


UTLÄNGANS KAPELL 

INOM TORHAMNS SOCKEN
BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT
TRYCKTA KÄLLOR: \VILLIAM ANDERSON, Ut!ängan ... i Idun 19141 2/7.-0 . NIELSEN, Kong Valdemar den andens Jordebog, Kbhvn 1873, s. 139. - Script. Rer. Dan. III, s. 280 o. V, s. 622 f.­ S.JÖBORG, s. 221. - Lunv. F. A. WIMMER, De danske Hunemindem::erker IV 2, Kbhvn 1908, LXXX. J-L~ N DSKRIVNA KÄLLOR: CRONHOLM , S. 612. Om den längst ut i havsbandet, utanför Blekinges sydostspets belägna lilla ön Utlångan berättar CrroNHOLM vid 1700-talets mitt, att där >>fins anlägning till en kyrka el :litet Cap,ell, lO air i fyrkant och en kyrkogård af 80 alnars omkrets. Sägs att hwad man byggt om dagen blefwit af okänd hand refwit om natten; män troligt att sådan byggnad i krigstiden blefwit fördärfwad». Utl::engju omtalas tidigast vid 10~0-talets mitt å en ~unsten på Bornholm (Ny-Larskerstenen I ), rest av Kåbe-Sven över sonen Bose, vilken föll i det från andra källor icke bekanta sjöslaget v id Ut­ längan. I den s. k. ölistan i konung Valdemars jordebol\ omtalas bl. a. »Storkö (= Sturkö) hus, Sin­ horn (= Senaren), hus, .'Enlang (= Inlängan), Utl::engi» såsom tillhörande konungalevet. Möjligen kunna dessa >>hus>> sättas i samband med de befästning~r, som konung Sven . 1 i 51 lät uppföra överallt pil de små öarna till värn mot de sjörövare, som då plågade Da~mark. Utlångan omtalas vidare p å 1200-talet i den gamla reserouten till Reval: »de utlengi, usque calmarne; processus de utlengi uersus arnholm>> samt i samband med Sprakaleggfamiljen: »Vtqluippe, qv::e et Vclippa, et Vtlenga - - ­ Hontbys ad Vtclippam, Helen::eholmia ad Vtlengam et Lucia. Est autem hoc territorium ut insula, in qva h::e Civilates nominatre Lucia, Helen::eholmia, et :t;l.ontbys.>> Slutligen angives Utklippan och Ut­ längan på talrika äldre sjökort (tidigast å Olaus Magnus' Carta marina 1539) och i ett brev, dat. Avaskär elen 15/8 1510, underrättar ämbetsmannen på Lyckå slott Jens .Munck konung Hans, att de skola »finna mig på Ut!ängan, när skeppen komma>. 1 På Utlängan, där alla skepp från Kalmarsund, från öster och väster skulle passera, måste ett rör­ ligt liv ha utvecklat sig under medeltiden, särskilt vnder dess förra del, då sillen mera än nu gick till vid öländska och blekingska kusten. Måh~nda var platsens betydelse i avtagande redan på 1300­ talet, ty 1346 heter det, att Ölands fiskare draga till Bornholm på sillfångst och 1442 7/5 varnas Stral­ sund för sjörövare mellan Öland och Bornholm. 2 Med tanke på det avlägsna läget i yttre skärgården och att någon bofast fiskarebefolkning icke existerade i Skandinavien under medeltiden, måste vi antaga, atL kapellet uppförts endast för fiskarna under fiskesäsongen samt för sjöfarande, vilka här sökt hamn i väntan på bättre väder. Det torde alltså icke, lik som övriga gudshus eller kyrkogårdar pit de blekingska öarna, stått i samband med begreppet församlingskyrka. Nu återstå endast rester av grundstenar på öns södra del. Frål)- vilk en t id dessa härröra kan icke sägas, enär inga grävningar äro företagna på platsen. Även på den längre ut i havet belägna ön Utklipparr finnas rester av en kyrkogård.
1

C. G. STYFFE, B idrag till Skandinaviens historia V, s. 406. 
 Bornholmske Samlinger VIII, s. 156 o. 161. 


104

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

ZUS~NFASSUNG

Auf der allen Seefahrern bekannten, vor der Sildostspitze von Blekinge gelegenen, kleinen Inse! Utlängan sol! es eine Kapene gegeben haben, die möglicherweise im Mittelalter erbaut wurde, um den Fischern in der Fangzeit zu dienen, sowie anderen Seefahrern, die dort Schutz suchten, während sie auf besseres Wetter warteten. Von dem Aussehen der Kirche ist nichts bekannt, da keine Ausgrabungen auf dem Platz vorgenommen sind.

SUMMARY
On the little island of Utlängan, weil lmown by all seamen, and lying off the south-eastern point of Blekinge, there is said to have been built, during the Middle Ages, a chapel for the use of fishermen during the fishing-season and for other seafaring people, who happened to seek shelter here during bad weather. Nothing is known respecting the appearance of the chapel, as no excavations hav e yct been made at the place.

Fig. 11 5. Sturkö. Exteriör av gamla kyrkan. - K. Nilsson delin. u. å. Äussercs der alten Kirche. - Exterior of ·the old church.

STURKÖ KYRKOR 

B L EK INGE, BLEKINGE LÄ N, ÖSTRA HÄRAD LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT
TR YCKTA KÄLLOR: ANDERSON, H elgonkult, S. 10. - ANDERSON, Kyrkklockor.-CAWALLIN, s. 192. - KLIN G, s. 21. - MANADSBLADET 1877, S. 41 8 - 4 19 OCh 421. - SJ ÖBORG, S. 222. I-IANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AV!l !L DNINGSSAMLI N GAR: K. B .: CRONHOLM, s. 607. ­ ELERS. - GYNTHER. -A. T . A.: l blad exteriör av gamla kyrkan, lavering från 1800-talet av skol­ lärare A. Elms tröm, 1 l foto av kista. - Bl. M.: l blad ritning (exteriör och plan) av gamla kyrkanav Carl Björksten, 1874. - FORTEGNELSE. - LANDSKYRKOR. - B. St . : l blad projekt till ny kyrka, g illa t 1875. - I n y a k y r k a n : Målning av gamla k y rkan. KYRKANS ARKIVALIEH: I Land s arkivet i Lund: Kyrkaräkenskaper 1662- 1832, L. I , l ­ II, Gåvomedel 170 1--61. 68- 71.. L . IV. - I kyrkans arkiv: Kyrkas tol 1833- 1869, Kyrkost äm­ maprotokoll 1844- 1883, Visitationsbok 1872- 1911, Inventarieförteckning 1902. - I T o r h a m n s prästg å rd: l band anteckningar från 1700- omkring 1750. inneh ållande avskrifter av avgångna brev, inventarier et c.
1

Ligger begraven å kyrkogård en. F. 183 1. d . 189!l_

106

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL
Sturkö gamla kyrka (fig. 115), belägen på platsen för den nuvarande, omgavs av en kyrkogårdsmur, vilken 1635 var upplagd av lösa stenar, så att den gjorde ringa nytta (FoRTEGNELSE). 1863 utvidgades kyrkogården, muren revs och uppsattes ånyo. Den då­ varande kyrkogårdsporten, som sannolikt var av trä - den tjäras 1728 (RÄK.) - revs då och istället uppsattes i norr inom murade stolpar ett par gjutna järngrindar (fig. 116), inköpta från Karlskrona, där de begagnats vid gamla stadskyrkogården (PROT.). Under nya kyrkobyggnadens tid har kyrkogården utvidgats mot norr, varvid även denna port flyttades. Kyrkogården var från äldre tider fördelad mellan släkterna (VISIT.-PROT. 1872). KLOcKsTAP EL Nordost om kyrkan stod en öppen klockstapel av enkel konstruktion. Den torde ha uppförts under 1650-talet, då kyrkan fick klocka. År 1635 fanns nämligen ingen stapel (FoRTEGNELSE). Den revs, då nya kyrkan uppfördes. - I stapeln hängde en klocka (se s. 116). s ocK Ei'\S T U GA Å kyrkogården står i sydväst det gamla vapenhuset av ek, panelat, rödfärgat och tegeltäckt, nu använt till sockenstuga samt invändigt moderniserat (jfr s. 107).
KYRKOGÅRD

STURKÖ GAMLA KYRKOBYGGNAD
Denna, som revs när nya kyrkan uppfördes 1878, kan med hj älp av bevarade av­ bildningar och plan (fig. 117) jämte arkivens upplysningar lätt rekonstrueras. Planen visade ett rektangulärt långhus med smalare och lägre vapenhus i väster. Långhusmurarna voro skalmurar, uppförda av gråsten, vapenhuset av \ ~~ --~i\'lill~·~·.-. -;:.~ ~ trä. Utvändigt . · - ·-­ ·· -­ --­ .. voro murarna sprit­ putsade, åtminstone i senare tid. 1635 fram­ hålles murarnas behov av att >>fordönickes>>, d. v. s. rappas eller vitmenas. Vid kyrkans rivning funnos f y r a fönster, två i norra och två i södra väggen. 1664 in­ Fig. 116. Stu rkö . Norra kyrkogårdsgrind en. - B. Kjellström delin. 1914. sättas tre nya fönster, K irchhofspforte. - Gate of the churchyard.
lr.UiiiO!Ir~J'Iilm:!J

PLAN MA T E RIAL

*l

STURKÖ KYRKOR

107

s annolikt rutor (RÄK.). 1696 göres ett nytt fönster >>i kyrkan på själva muren, uppmurat med tegel, bräder, ram av trä>> (RÄK.). 1855 beslutas insätta nya och större fönster, ·emedan de små rutorna voro >>af hög ålder och solen förbrända och större delen af bågarna fördärfvade>> (PROT.). Ingången till långhuset låg i väster genom vapenhuset. Det är väl troligt a tt kyrkan förr haft en ingång i söder, som vid vapenhusets tillkomst blev igensatt. Golvet var troligen av trä, 1848 beslutas att inlägga nytt golv i kyrkan (PROT.). Innertaket, vilket 1635 var alldeles odugligt (FoRTEGNELSE), utgjordes senare och intill kyrkans rivning av ett å bjälkarna undertill påspikat, platt trätak, dekorerat med en målad, naiv framställning av yttersta domen och bibelspråk Å listen voro i hörnen målade änglar, emellan dem stiliserade bladrankor. Dep. i BL M. Yttertaket var 1635 mycket bristfälligt, så det regnade in (FoRTEGNELSE). Sanno­ likt utgjordes det av tegel. 1662 omlägges södra taket. 1673 var det ytterligare reparation. 1694, då kyrkataket var avblåst, inköpas 200 taktegel. 1705 repareras det med 800 tegel för att 1731 ånyo repareras på båda sidor (räk.). - På långhusets östgavel satt en vind­ flöj el av järn med inskrift: >>A. I. K. I C G 1778>>. Dep. i BL M. Takstolen var under 1630-talet mycket bristfällig, många av bjälkarna och sparrarnavoro uppruttnade (FoR­ T EGNELSE). Kyrkans vid rivningen bevarade takstol (fig. 117) torde sannolikt ha till­ kommit under denna tid. Sannolikt under 1600­ talets senare hälft tillbyg­ ges i väster ett vapen­ h u s av ektimmer, först omtalat 1664 (RÄK.), vilket senare blev panelat, tro­ ligen 1731 (RÄK.). Sturkö nämnes icke som socken under medeltiden och åtminstone under ny­ are tid hade kyrkan länge ingen egen präst. Enligt k. brev 1564 12/6 skull~ pastor i Lyckeby betjäna Sturköborna. 1650 fingo de egen pastor; 1653 för­ enades socknen dock åter med Lyckeby (CAWAL­ LIN) samt lades därpå Fig. 117. Sturkö gamla kyrka. - Uppmätt av C. Björksten 1873. u nder Torhamn. Sedan Die alte Kirche 1873. - The old church, 1873.

l

l

.. 


108

1923 är Sturkö jämte Tjurkö eget pasto­ rat. Kyrkan torde alltså ursprungligen ha tjänat \, \) \1\ [' som ett bönkapell för de fiskare, vilka här ute l. ililllll\ 1 mu 111111 11111'1iiiiiiiii IIIIII drevo sin näring, samt för de talrika sjöfarande, ' i'l!rli Jrlrtl\\lr,ilt\\ som i sunden intill sökte skydd och väntade på bättre vind och väder. Om Sturkö gamla kyrkas äldre funktioner fin­ nas följande underrättelser. Enligt Sjöborg var l ·lr:r jl' hon helgad åt St. Gertrud, en offerkyrka, till \\,Ii Il\' l r,, lrllli . . , vilken inflöt rikligt med offer från alla de sjö­ farande, vilka skulle passera den mängd av farliga Fig. 118. Sturkö. Kyrkmodell. skär, som från öns södra strand sträcka sig ut till Sannolikt tillhörande en Gertrudstaty. ­ B. Kjellström delin. 1914. havs. Ön och kyrkan torde tidigt varit kända, ty Hölzernes 	Kirchenmodell. de utanför belägna skären, Malkvarn och Utklip­ Model of a church. porna äro utprickade på 1500-talets kartor. Med förhoppning om en lycklig färd gåvo sjöfararna ett löfte att ihågkomma Sturkö kyrka med skänker. Dessa blevo också så betydande, att Sturkö nya kyrka uppfördes på be­ kostnad av dessa gåvor och offermedel, vilka 1878 vid tiden för byggnaden uppgingo till omkring 25,000 kr. 1 Dessa underrättelser äro icke tillräckliga för bestämmelsen av den gamla kyrkan& datering. Vi kunna endast förmoda, att hon troligen tillkom under medeltiden, eftersom hon redan 1635 nämnes som förfallen. En i orten gängse sägen berättar om, att Sturkö gamla kyrka först uppfördes på Linne­ slätt, men vad som byggdes upp om dagen, revs ned om natten. Då kom en liten trämod'ell av en kyrka flytande på vattnet utanför ön samt drev i land vid Killemon, straxt nedan­ för nuvarande kyrkan. Det beslöts, att tvenne tvillingoxar skulle draga upp den, och där modellen föll av, skulle kyrkan stå. Så skedde och denna plats blev samma, som där den gamla kyrkan därpå uppfördes. Modellen (av öborna kallad >>skolkem) har i mannaminne haft sin plats på altaret. (ELERS o. GYNTHERS Samlingar, muntlig upplysning av kyrkavärd J. Abrahamsson i Bredavik, f. 1842). Den är av ek (fig. 118), målad i svart och vitt samt visar en rektangulär kyrka med brant takfall och rundbågiga fönster. H. 11 cm., L. 6.5 cm., B. 5 cm. Då den emellertid har spår av vit färg på undersidan, kan man draga den slutsatsen, att det icke är någon modell, utan ett helgonattribut. Sannolikt har det tillhört en nu förkommen St. Gertrudsstaty, ty kyrkan var ju, vigd åt detta helgon (se ovan).

~ ; fiil !nlllii

1

1

-11:: Il
i!ili/j

1 Ännu i våra dagar bringas kyrkan offer, senast 1913; vanligtvis långväga ifrån, t . rx. från Kalmar­ trakten, och antagligen av sjöfarande. De sändas av annan person, vilken vid framkomsten förklarar,. att »det är en gåva till Sturkö kyrka från en onämnd•>, J trakten h än der det ännu, att man gör ut­ fästelser till Sturkö kyrka, då man Yill nå ett gott resultat, och fr ån smare år finna s exemp el på, att f> ersoner från Torhamn. Blekingelandets utlöpare i sydost, seglat enkom till Sturkö i det ärende, att offra 2 kr. till kyrkan. '

STURKÖ KYRKOR

109

F ig. 119. Sturkö. Corpus av altarskåp frun 1500-talets början. 
 Foto W . Anderson 1913. 

Schnitzaltar. Anfang d . 16. Jhds. Rer edos. Beginning: of the 16th ccntury . 


INREDNING I GAMLA KYRKAN
Al tarpry dn a d e n utgjordes av ett altarskåp av ek (fig. 119), av vilket nu endast återstår earpus med en relief av Kristi gravläggning. Skåpet har ursprungligen haft två flygeldörrar. Polykromeringen är delvis borta (spår av förgyllning samt blått och brunt synas) och reliefens övra del har blivit övermålad under nyare tid. Baltiskt arbete från
ALTARSKÅP OCH TAVLA

llO

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

P R E IJI KSTOL

BXNK ATI

LÄKTARE OCH 

O TI GE L 


C PPV)\H:\'fi~ I NG

1500-talets början, som ursprungligen mö j­ ligen tillhört Lyckeby eller Torhamns kyr: kor. Nu dep. i Bl. M. - H. 127 cm., B. 82 cm . - Under 1700-talet tillkom en på väY målad framställning av Korsnedtagningen, som synes åt ergå på en äldre komposition (tysk eller nederländsk från 1400-talets slut) . Dep. i Bl. M. -·- H.100 cm., B. 76 cm. Av pr e dikstolen (fig. 120), vilken var placerad vid södra långhusväggen, åter­ står en del av korgens bröstning, H. ll G cm., med arkitrav och bas, uppdelad aY tre vridna kolonnetter med korintiska ka­ pitäl. I den ena av de två delvis bevarad e fyllningarna sitter nu en skulpterad r elief av Johannes, H. 32 cm.; i den andra fanns F ig. l ZO. S turkö. R est av prediks tol från 1694. 
 till gamla kyrkans rivning en nu försvunnen Fo to W . Anderso n 1913. 
 relief av Paulus. Av baldakinenäro bevarade K a nze1 1694. - Pulpit, 1694. 
 fyra skulpterade överstycken, målade i rött, grönt, gult och blått. I den ena av dessa spår av Karl XI:s namnchiffer. Predikstolen var förfärdigad i Karlskrona 1694 för en kostnad av 104 dlr 4 öre smt (RÄK.). Nu dep. i Bl. M. Kyrkan hade två rader bänkar på ömse sidor av stora gången; därjämte funno s mindre bänkar framme vid altaret. Allt är nu försvunnet. I kyrkans västra del fanns en läktare. - 1708 köpes timmer och bräder till mya läktaren>>. 1728 förb ättras denna samt målas och stofferas (RÄK.). - P å läktaren fanns en liten orgel, ett s. k. symphonium, vilken nämnes som nyanskaffad 1872 (visrr.-PROT .). Någon spis eller kamin för uppv ä rmnin g fanns ej i gamla kyrkan och var icke heller erforderlig, då den genom sin ringa rymd snart blev fullsatt vid gudstjänsterna, vilket förhållande skapade en tillräcklig temperatur. Rörande gamla kyrkans lösa inventarier se under nya kyrkan (s. 111) .

STURKÖ NY A KYRKA
KYRKOBYGGNADEN
K yrkobygget beslöts å stämma 1873. Byggmästare C. Björksten i Listm·by erhöll uppdrag att uppgöra ritning. Av gamla kyrkan, som var 12 alnar bred, beslöts att 9 alnar skulle stå kvar och inredas till kor. Detta gick dock ej i verkställi ghet, ty ritningen vann icke K. M:ts gillande, varpå församlingen 1874 antog en av 1 :e arkitekt J. Haverman

STURKÖ KYRKOR

111

uppgjord förslagsritning, gillad 1875. 1878 stod den nya kyrkan färdig, och invigdes den 13/10 samma år, men vid avsyning befanns den i mångt och mycket avvika från rit­ ningen; bl. a. hade orgeln lagts 20 tum lägre än vad den bort vara (PROT.). Murarna äro uppförda av gråsten, EXTERIÖR gesimser, omfattningar och korvalv av tegel. Utvändigt äro murarna spritputsade med slätputsade mur­ hörn, fönster och dörromfattningar; fris och dragen, profilerad list. Lång­ husets och korets taktäckning utgöres av tegel, tornets och sak­ ristians av galvaniserad plåt. Torn­ huven krönes av ett kors. Se i öv­ Fig. 121. Sturkö nya kyrka. Exteriör från sydväst. 
 rigt fig. 121 och 125. Foto W. Anderson 1914. 
 1?\TEHIÖH Die Kirche von Siidwesten. 
 Invändigt äro murarna slät­ The church from the south-west. 
 putsade och vitmenade. - Inner­ taket består av vitmenade trävalv. Golvet är av trä, utom i tornets botten­ våning, där kalksten är använd, däribland gravstenar från gamla kyrkan. - I tornets översta våning hänga tvenne klockor (se s. 116) . 'UPPVXHT\'INING Kyrkan uppvärmes av en i långhusets nordöstra hörn stående järnkamin.

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER
(även ur gamla kyrkan) Altare och altarring av furu och marmorerade, enkelt snickeriarbete. Bakom ALTAnE altaret reser sig ett träskrank, krönt av ett marmorerat kors, tjänande till att avskilja koret från den längst i öster liggande sakristian. I skrankets mitt en bågställning, fram­ för denna en liten reproduktion av Thorvaldsens Kristus. Predikstol, slutna bänkar och i väster orgelläktare (fig. 127) med enkla fyll- PR EDIKsT oL ningar, allt av furu i eldärg och samtida med kyrkan. Orgelfasad i ekfärg, enkelt arbete 01~~~~~':~~~ från 1800-talets senare del. En nummertavla av trä, svartmålad, med förgyllning och 2 ljushållare. Inskrift l\UMMER­ å frånsidan: >>18 fo 68>>. H. 100 cm., B. 53 cm. - År 1662 inköpes en nummertavla (R.Ä.K.). TAVLOR Nu förkommen.

11 2
DOPFUNT

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

NATTVAUDS­

KÄHL

En vitmålad dopställning, modernt snickeriarbete. H. 75 cm. Har ursprungligen varit högre. -- I gamla kyrkan fanns 1635- 36 en numera förkommen dopfunt; däremot saknades bäcken, utan betjänade man sig av en gammallerskål (FoRTEGNELSE). - 1706 omtalas ett mässingsbäcken i funten (INV.). Det bortstals 1827 (INv. 1834). Kalk av silver, delvis förgylld. Inskrift å foten: >>Sturkö Kyrka. Kyrko Herde. W. Cimmerdahl. Gomminister N. Molin. Wärdar Måns Perö	 son. Sven Person 1813.)> Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor - l C. F. LILlA l - G 3 (1813) - en femuddig stjärna. - H. 20 cm., diam. 11 cm. P a t e n av silver, förgylld. Stämplar som å kalken. -- Diam. 13.2 cm. Sockenbudstyg, bestående av kalk av silver, invän­ digt förgylld. Inskrift å fotkanten: >>Tillhörig Sturkö Kyrka, inköpt 1845.>> Stämplar: l C. F. LILlA l - Tre kronor - l P. 41 (= 1845) - Karlskronas vapen. - H . 15.5 cm., diam. överst7 .5 cm., underst8.8 cm. - Paten av silver, ovantill förgylld. Stämplar som å kalken.

-'"'"~W! L, ' •-Ooooo~!
·''

M

'·:~'lP v -<1--+---t>- ö
:

./ &~~\ \:=~

.

:** *

.

"'
~" o
t:
~

~

e
(l 	 .

it
' t
: t

.J

t
t t
t

t

.

t
t

:t
:t

~:~··,
t t t

t

t

t t

t

t

t

t

t

t

t

MATE:R\f\LBOD

lO~

!.O

~o

1-fo

'>6

METt.R.. .

Fig. 122. Sturkö. Plan. 	 13. Kjellström delin. 1914. 	
Grundri ss der Kirche . Plan of the chureh .

Fig. 123. Sturkö. situationsplan. B. Kj ellström delin. 1914.
Situationsplan d er Kirche . Plan of the church and the_churchyard.

STURKÖ KYRKOR

113

Diam. 9 cm. - Fodra l härtill av trä, skinnklätt med guldpressning. H. 18 cm., diam. (J.8 	 cm. - Kalk med paten, vägande tillsammans 27 lod (INV. 1876). Oblatask av silver, invändigt förgylld. Inskrift: >>Tillhör Sturkö Kyrka. Pastor I . F. Steinhoff 1850 Wärdar P. S. S. - P. A. S.>> Stämplar: l A LILlA l ~ tre kronor ­ Karlskronas vapen. - H. 4 cm., diam. 12 cm. Oblat as k av bok, svarvad. Inskrift skuren å locket: >>N P S.>> 1800-talet. H. 8 cm., diam. 17 cm. Sockenbudska l k av tenn, 1600-talet. Dep. i BL M. - H. 15 cm. , diam. 7.5 cm. En liten förgylld silverkalk och paten nämnas 1700 (INV.). De lagas och förgyllas 1712 (RÄK. ). - 1700 omtalas även en stor och en mindre t ennflaska (INV.).

Fig. 124. Sturkö. Tvärsektion mot öster. Uppmätt av B. Kj ellström 191 4.
Querschnitt gegen Osten. Section towards the east.

......

~

.

~

~

'

..

"'

F ig. 125. Sturkii. Län gdse ktion mot norr. Längsselmitt gegen Norden. S.
8~:aiae s

Uppmätt av B. Ejellström 1914.

Longitudinal scction towards the north.

kyrko1-. Blekinge I.

114

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 126. Slurkö. Interiör mot öster. Foto W. Anderson 1914.
Inneres gegen Osten . Interior towards the east.

Fig. 127. Sturkö. Interiör mot v äs ter. 
 Foto W. Anderson 1914. 

Inner es gegen Westen. Interior towards the west. 


uusn EosKAP 	

TEXTILI E R

En ljuskrona av mässing för 6 ljus. 1700-talet. H. 27 cm. En lju skrona av mässing för 12 ljus. Modern. H. omkring 100 cm. En lju skrona av glas för 5 ljus. 1800-talets början. H. omkring 130 cm. En lju skrona av glas för 5 ljus. Modern. H. omkring 101 cm. Lju skrona av trä (fig. 128), gulmålad, profilerad mittstång med 4 armar, apterade till lyktor. 1700-talet. u tyvärr undangömd i tornet. - H. 63 cm., diam. 65 cm. Två ljusst aka r av malm (fig. 129), rikt profilerade. 1600-talet. H. 46 cm. Två ljusstakar av malm (fig. 130). 1600- 1700-talet. H. 25 cm. Två ljuskandela b rar av mässing, 2-pipiga, 2-armade. Moderna. H. 27 cm. År 1635 saknade kyrkan ljusstakar till vaxljus, däremot fanns en liten mässingsljus­ stake för talgljus (FoRTEGNELSE), sannolikt densamma som nämnes 1700 och som hade 2 pipor (INv.). Nu förkommen. Mässhake av röd sammet, kantad med guldgalon; å ena sidan kors av guldgalon; å den andra en strålande sol av silver, förgylld med inskrift: >>Jehova> >i hebreiska bok­ stäver. 1700-talets slut. Dep. i BL M. - H. 109 cm., B. 62 cm. -Mässhake saknades 1635 (FORTEGNELSE). 1668 köpes rött, blommerat kläde samt guldgaloner till en ny mässhake (RÄK.).

STURKÖ KYRKOR .

.

115

En mässkjorta av bomullslärft nämnes i inventarierna ända in på 1900-talet; då omtalad såsom dep. i Bl. M., dit den dock icke blivit överlämnad. Alltså förkommen. - 1635 nämnes en gammal mässkjorta (FORTEGNELSE); sannolikt den­ samma som den år 1706 omtalade av slissing (INV.). 1723 in­ \(, köpes 18 1/2 alnar lärft till en ny skjorta. \ Håv av brun sammet med ringklocka och stång. 1800­ talet. Pungens H. 30 cm., diam. 17 cm. :-l \ Hå v av skinn med ringklocka och stång. 1800-talet. Pung­ ens H. 19 cm., diam. 14.5 cm. Av nu förkomna textilier nämnas dessutom i räkenska­ perna: ett rött altarkläde, nytt, och en god altarduk av lärft, 1700; 1706 ett handkläde vid funten. Karl XII :s b i b e l i skinnband, söndrig. - År 1635 fanns varken gradual eller bibel. (FORTEGNELSE.) 1700 nämnas en handbok och en gammal evangeliebok, 1706 en psalmbok (mv.). 1720 utgives i bokbindarelön för >>Peringskiölds a~bete>> 2 dlr 16 öre smt (RÄK.). Exteriör från norr av Sturkö gamla kyrka, oljemålning på duk i ekram av folkskollärare K. Nilsson i Lösen, 1906. H. 93.5 cm., B. 	132 cm. Porträtt av komminister J . F. Steenhoff/ oljemålning på duk i förgylld ram av ovannämnde Nilsson, 1875. H . 73 Fig. 128. Sturkö. Ljuskrona cm., 	 B . 64 cm. av trä. Kyrkogångspall av furu, omålad. H. 30 cm., L. 94 B. Kjellström delin. 1914. Hölzerner Kronleuchter. cm. - Ännu på 1860-talet användes den vid kyrkotagning Wooden chandelier. och placerades då nedom tröskeln mellan vapenhuset och långhuset. Prästen gick ned från altaret till kvinnan, tog henne vid handen och under den vanliga hälsningen: >>Välsignad vare din ingång> >etc. ledde henne fram till altaret. I samma ögonblick kvinnan reste sig, passade kyrkgubben på att draga undan pallen. ­ Kvinna, som födde oäkta barn, kyrktogs direkt framme vid altaret. - 1690 köpes en pliktpall (RÄK.). 1708 göres en ny pliktstock Kis ta av trä, järnbeslagen, sannolikt den, som inköpes 1709- 11 för 2 dlr smt (RÄK.). L. 92 cm., B. 58 cm., H. 64 cm. - År 1827 bortfördes den från kyrkan och bröts upp, men anträffades och återfördes samt påsattes bättre beslag. Ännu en gång blev den emel­ lertid bortförd och uppbruten, men anträffades ånyo och fästades, som nu, i golvet samt försågs med full järnbeklädnad. Till densamma finnas fem nycklar, av vilka kyrkvär­ darna ansvara för vardera två och pastorn en. Nu förkomna äro 1693 års j u b el ta v la, till vilken år 1697 ombestyres ram, som målas;

\\

DÖCKER

OL J EMÅ L ­

N I NGA H

PA LL

Ki s T A

A mNNELsE-

1

F . 1803 2/2. d . 1873 24 /2 o. begraven på kyrkogårder•.

TAVLO R

116

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

GRAVSTEN

KLOCKOR

Karl Xl:s b e gravn in gs ta v la samt N arv a s l ag, för vilka år 1705 inköpas ramar, som målas och förgyllas (RÄK.). I tornets bottenvåning ligger som golvflisa en gravsten av kalksten med inskrift: >>HÄR. VNDER. HVILAR. SALIGH. HOS. GVDH. HÅKAN. BJÖRNSON. OCH. AFGICK. A:o 1703 .>> L. 152 cm., B. 72 cm. I tornet intill 1914 två k l o c k o r. Den lilla klockan hade intill nämnda år en inskrift runt övra ~anten: >>ANNO. 1655. ME. F:B1CIT. CLA­ VES. VAIN. DAM. IN.KOBENHAVEN>>. 1 Ar 1635 salmade kyrkan klocka, men snart Fig. 130. Sturkö. skulle denna brist bliva avhjälpt. Det hände Ljusstake av malm Fig. 12,9. Sturkö. Ljusstake av nämligen, om man får tro Sjöborg, att en dag 
 från 1600 - l 700-talet, B. Kjellström delin, malm från 1600­ omkring år 1649 svenska kaparefartyg, vilka 1914. talet. - B. Kjell­ 
 Ellerner Leuchter. 
 ström de lin. 1914. varit och rövat i Skåne och skulle segla hem, på Brass candlestick. Ellerner J,euchter återvägen landade vid Sturkö, anföllo öborna d . 17. ,Thds. 
 Brass candlestick, 
 samt ämnade plundra dem. Öborna försvarade sig dock tappert, till­ 17th cent,ury. fångatoga och halshöggo kaparue samt togo från dem allt deras gods, bl. a. en ringklocka. Då klockan var tagen i Skåne på Tage Totts lantgods, ville denne ha den tillbaka, men Sturköborna vägrade, saken kom för rätta och drogs inför Höje­ steret i Köpenhamn, där resultatet blev, att öborna fingo behålla sin klocka. Det är, trots tidsskillnaden av 6 år i Sjöborgs uppgift möjligt, att denna klocka är densamma, som till 1877 hängde i kyrkans stapel och sedan fick plats i tornet i den nya kyrkan. Under 1914 har denna klocka på grund av en mindre spricka sänts till firman M. & O. Olsson i Snårestad för reparation med resultat, att församlingen från firman erhållit nieddelande om att reparationen i Lubeck m~sslyckats, varpå klockan o m g j u t i t s med samma ornering och inskrift som förut(! ) Se ovan! Den stora klockan med inskrift å ena sidan: >>HÖR KLOCKTONEN LJUDER, >>DEN KALLAR DEN BJUDER >>TILL N ADEN DOCK ÄN, >>FÖRSUMMA EJ TIDEN >>SNART ÄR DEN FÖRLIDEN, >>SÅ TILLROP A DEN.>>
1 Claus von Dam, klocl<gjutorc i l( öpenhamn 1637- 1655. - Om honom se: C. NYnoP, Om Dan­ marl< s I<irkeklol<ker og d ercs Sl0bcrc, I{irkehistoriskc Sa mlinger 3 H. 4 B. Kbhvn 1882- 84. Claus \ ' On Dam h a r även gjutit en klocka fr än 1650 i , Åry d, Briiknc h:cl (AN DER SON, Kyrkklocl~o,·;.

STURKÖ KYRKOR

117

Å andra sidan: >>ÅR 1877 BLEF DENNA KLOCKA TILL STURKÖ FÖRSAMLING, GJUTEN I JÖNKÖPING AV C. A. NORLING.>> H. 68 cm., diam. 93 cm.

SAMMANFATTNING AV STURKÖ KYRKORS KONSTHISTORIA
I. Under medeltiden uppförel es SLurkö ga mla k yrka, besUtencle av ett rektangulärt långh uo. II. Senast uneler 1600-talets sena re hälft tillbygges i väster ett va penhu s av trä, samtid igt upp­ föres klockstapeln. III. Ar 1878 ri ves elen gamla och Ltppföt·es pet elen gam la grunden elen nu varande kyrkan.

ZUSAMMENFASSUNG
Die alte. im Jahre 1878 abgebrochene, der St. Gertt·ud geweihte Opferkirche, die wahrscheinlich im Mittelalter aufgefilhrt wurcl e, war ein Jd eines, r ektanguläres Gebäucle aus verputztem Granit mit einer wahrscheinlich im XVII. Jhcl. hinzugefogten hulzern en Vorhalle. Von der Einrichtung sincl erha lten gebli eben: da s Corpus eines Altarschrankes, a uf dem die Beweinung Christi dargestelit ist (Fig. ll9), baltische Arbeit vom Anfange des XVI. Jhcls.; Reste der Kamel­ brOstung von 1694 (Fig. 120), sowie ein hölzerner Kronleuchter vom XVIII. Jhd. (Fi g. 1Z8). Die alte, jetzt umgegossene Glocke, war 1655 vo n dem in Kapenhagen wohnhaft gewesenen, aber ur­ sprOnglich aus Hamburg stammenelen Glockengiesser Claus va n Dam gegossen. Eine seiner Gloeken (von 1650 ) ist in Aryd im westlichen Blekinge er halten. Die n eue, aus v erputztem Granit aufgefilhrte Kirche von Sturkö war 1878 fertiggestellt und erhi elt gleichzeitig ihre jetzige E inrichtung.

SUMMARY
The old Sturkö pilg-rimage Churcll, declicatccl to S :t Gertrucle, was pullecl down in 1878. Tbc church was probahly erected d u ring the Middle Ages; i t co nsisled of a small, rectangular nave of plaster-dressecl graystone, and a pm·ch of timber, aclclecl to the west side in the 17th century. Of t he filtings and inventories therc r emain the body of an altar-pieec showing the holy women weeping at Christ's sepulchre (fig. 119), BalLic work from th e beginning of the 16th century; the remains of the body of a pulpit, datecl 1694 (fig. 120), ana a wooclen candelabrum of th e 18th cen­ Lury (fig. 128). The old church bells, which have been re-ea st, were made in 1655 by Claud e von Dam, a b ell-founcler originally from Hamburg, but who l1acl settled in Copenhagen. Onc of hi s bells, from 1650, is to be seen at Årycl Church, in west Blekinge. The n ew church at Sturkö, of drcsseLl grayston e, was finished in 1878, when it obtained ils present fittings.

T JURKÖ KYRKA
BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT ANNEX TILL STURKÖ
KYRKANs ARKIVALIER: I pastorsarkivet å Sturkö: handlingar från församlingens tillkomst. Sedan ön Tjurkö, söder om Karlskrona, år 1888 1/5 blivit i kyrkligt och kommunalt hänseende skild från Augerum, utgjorde ön en egen församling, tillhörande Torhamns pastorat (kg!. brev 1887 26/5). Från 1tr 1923 äro Sturkö och Tjurkö avskilda från Torhamn och bilda eget pastorat.

KYRKOGÅRDEN
KYRKoGÅnD

Å södra änden av ön vid >>Västra gärda>> ligger församlingens kyrkogård, vartill

plan fastställdes av k. bfhde i länet och biskopsämbetet 1888 4/4. Kyrkogården, som invigdes i augusti samma år, omgives av en planterad häck. I södra ändan av kyrkogården står ett gravkapell av trä, gråmålat samt täckt med papp.

KYRKAN
KYRKAN

Till k yr k a användes en förhyrd lokal i en stenbyggnad vid den s. k. >>herrgårdeD!) å öns västra strand.

INVENTARIER
NATTVARDs­ KÄRL

Predikstol, inköpt från Hällaryd (se denna kyrkas beskrivning). Av inventarier äger församlingen endast n a t t v a r d s kärl, bestående av kalk, paten, vinkanna och oblatask, allt av nysilver, modernt.

Fig. 131. Lösen. Exteriör från sydost. Die Kirche von Siidosten. -

Foto O. Halldin 1904-06. 


The church from the south-east. 


LÖSENS KYRKOR 

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD 
 LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT 

TRYCK T A KÄL L O R: ANDERSON, Kyrkklockor. -WILLIAM ANDERSON, Den äldre kyrkliga kon s­ ten i Blekinge, Lund 1922 S. 8.- BAG ER . - BEsKRIVNING. - CAWALLIN, S. 180.- FAGERLUND, S. 50.­ KLING, s. 28 (m ed avbildning av tre runsten a r ) . - J. G . LILJEGR EN, Run-Urkunder, Stockholm 1833, s. 178 o. 209. -O. NmLSEN, Kong Valdemar den andens Jordebog, Kbhvn 1873, s. 44.- N. PALLADius, De invocatione IV, Wittenb erg 1557, s. 7.- SJöBORG, s. 227.- SvERIGE I, s. 761.- J. WoRSAAE: Ble" kingske Mindesmrerker fra Hedenold, Kjöbenhavn 1846. -Exteriör av nya kyrkan, träsnitt av A. E . Vesterberg; bil. till Nyare Blekinge Läns Tidning 1874 6/6. HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAH: BJ. M.: två uppmätningar av runstenar av M. Söderström, 1832. - CRONHOLM, s. 581. - O. W. EKLUND, Några spridda under­ rättelser om Lösens Sochen. Ms från 1800-talets senare hälft i p astorsa rkivet . - FoRTEGNELSE. ­ GYNTHER. - Ett band anteckningar från 1890-talet av kantor J. P. Kjällqvist.- LANDSKYRKOR. ­ N. M. Mandelgrens i Lunds universitet förvarad e samlingar av t eckningar m. m . - B. St. l b lad schematisk plan och flera laverade förslag av J. F. Åbom o. G. L. Westerling till ny kyrka fr ån 1800­ talets förra del. - l blad plan o. sektion av gamla kyrkan av O. E. Wallenstrand. KYHKANS ARKIVALIER: l Lands ar kiv e t i Lund: Stämmoprotokol! 1695-1812, .K. l, 1-2; räkenskaper samt inventarier 1662-1817, L . I; gåvor till kyrkan 1696-1700, L. IV, l . ­ I k y r k a n s a r k i v: Handlingar från senare tid.

120

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

LÖSENS GAMLA KYRKA
KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL
Lösens gamla kyrkas kyrkogård omgavs av en 1687 oiDlagd gråstensmur, till vilken 1665 ledde tvenne porthus, )>Stettehuse)> av trä, ett i öster och ett i väster. Det senare bygges nytt 1724. Båda äro nu försvunna. Oronholm omtalar, att kyrkogården var så stenig, att man måste spränga för att få plats till gravarna, sedan Lyckeby införlivats med församlingen. 1821 planterades tre lönnar istället för dem, som utgått. KLocKsTAPEL På kyrkogården stod en k l ockstape l av trä, vilken 1635 var så fördärvad,.att man hade nedtagit klockan från hennes plats och hängt henne vid marken av fruktan för att hon skulle falla ned under ringningen (FoRTEGNELSE). - Till1665 synes stapeln åter ha reparerats, ty den omtalas då vara försedd med fyra små gavlar och en spira (INv. ). Den torde alltså ha varit av den i Blekinge gängse typen under 1600-talet, ännu representerad vid Edestads och Hjortsberga kyrkor i Medelstads härad. ,
KYnKocAno

KYRKOBYGGNADEN
PLAN

MATEniA L

D

RUNI\ISTAD TEGELSTEN

Fig. 132. Löse ns gamla kyrka. Uppmätning av O. Wallenstrand.
Di e ehemalige Kirche. The former church.

Lösens gamla kyrka, som revs när den nya uppfördes 1858, be­ stod av .ett rektangulärt långhus. med lägre och smalare rakslutet kor samt ett vapenhus (fig. 132). Murarna voro skalmurar, upp­ förda av gråsten i tjockt mur­ bruk. Tegel fanns i korvalvet och säkert även i korportalen och andra omfattningar. Efter rivningen av korvalvet 1858 och sedan tegelstenarna upplagts på kyrkogården, fann dåvarande kantor J . P. Kjällqvist i denna hög en runri sta d t e­ ge l s t e n, nu i St. H. M., med

LÖSENS KYRKOR

121

L. 11 tum, B. 5 1/2 t., diam. 4 1/2 t. På ena sidan finnes en ristning tvärs över stenens längd med en tums höga runor: 1'f!~ ~l'l't' ~Btlt = antagligen de latinska orden 1>ego sum lapis1> ( = jag är en sten). (BEsKRIVNING.) Kyrkan hade tre fönster: ett i korets sydmur samt ett i vardera långhusets södra och norra mur. De omtalas 1665, men synas senare ha blivit utvidgade. 1635 omtalas det ena fönstret såsom 1>gandske skröbeligt1> (FORTEGNELSE). Under senare tid, troligen 1700, upptogs ett fönster i östra korgaveln, vilket ännu, fastän tillmurat, är bevarat i nuvarand e sakristians gavel (FAGERLUND). Invändigt voro murarna vitputsade. Enligt O. W. Eklunds anteckningar funnas vid kyrkans rivning några inskrifter under putsen i koret, på vardera sidan av valvet voro målade tvenne vapen samt följande:

Falk 	Lycko och F:Kjerstin Randww 1616. l På väggen över predikstolen syntes inskriften: Erik Krabbe Maren KRVSE. Anno 1637. 2 Golvet av trä och gravstenar. Invändigt täcktes långhuset samt troligen även vapenhuset av ett platt trätak, koret av ett tegelvalv av·okänd form och ålder. Teglet, som var handslaget, L. 45 cm., B. 13 cm., diam. 10 cm., är nu enligt muntlig tradition i trakten delvis bevarat i nya kyrkans östra långhusgaveL Yttertaket var sannolikt före sjuåriga kriget täckt med bly (BAGER); därefter med tegel å långhus och kor samt bräder å vapenhuset. 1635 heter det, att takehbehöffver hielp alle Hiörnefl>. (FoRTEGNELSE.) Kyrkan synes under medeltiden och även senare ha varit en talrikt besökt vallfartsort. Katolicismen fortlevde i mångt och mycket i Blekinge under hela 1500-talet. Också heter det från Blekinge 1564, att man där ännu fortfor med tillbedjan av de heliga bil­ derna, man tände ljus för den heliga jungfrun samt anropade henne i sin nöd och bringade henne gåvor; på många ställen buro män och kvinnor ännu sina rosenkransar och i skaror drog man till de berömda, undergörande helgonbilderna i Torhamn och Edestad samt till 1>det hellige Loselll) i Lösen, varest helgonbilderna, som man sade, icke lät6 sig bort­ föras ur kyrkorna. 3
1 Denna inskrift var ännu synlig på Cronholms tid v id 1700-talets mitt. Om FALK LY C K E jfr Kri stia­ nopel, s. 20. 2 Jfr Kristianop el, s. 24. 3 Danmarks Riges His torie, III :w A. H EISE og V . MoLLERUP, 1481- 1588. Kbhvn, s. 71 o. N. PALLADIUS , D e invocatione IV.

m srom''

122

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 133. Lösen . Krucifix av trä från 1300-ta1 et. Kruzifix 14. Jbd. -

Foto l\1. Sundström 1914. 


Rood cross, 14th century. 


LÖ.SENS KYRKOR

123

Under sjuåriga kriget blev kyrkan härjad liksom många andra Blekingekyrkor samt miste sitt blytak (BAGER). Vid kyrkans riv­ ning 1858 syntes också på flera ställen på murkrönen kolsamlingar efter avbrända bjäl­ kar m. m. , enligt vad kantor Kjällqvist be­ rättar i sina anteckningar. Detta bestyrker också Klings uppgift, att 1737 funnos stockar, som tydde på eldsvåda, uppe på murarna. I en förteckning på en del små prästkall i Skånestiftet, upprättad 1631 14/6 av biskop Mats Jenson i Lund, kallas kyrkan-välbyggd (FAGERLUND). 1736 reparerades östra ,och södra murarna, som företedde sprickor. Vid v isitationen 1813 avrådde biskopen försam­ lingen att utvidga kyrkan samt föreslog istället, att den borde flyttas till Augerum. Lösenborna bevektes dock ej av biskopens tal, utan fasthöllo med en hedrande envishet vid att få behålla sin gamla kyrka. Tyvärr voro de senare icke lika ståndaktiga. 1841 fattade församlingen beslut om kyrkans ut­ vidgning och detta fastställdes 1842 av k. m:t. Enligt den av k. m:t gillade rit­
 ningen av 1857 11 /12 var det meningen 
 att korets östra och södra samt långhusets 
 södra mur skulle bibehållas. Huruvida 
 mera än östra korgaveln ingår i nya kyr­
 k an, kan emellertid för närvarande icke av­
 F ig. 134. Predik stol från 1636. 
 göras. 1858 16/5 hölls den sista predikan i 
 Foto \V. Anderson 1913. 
 den gamla kyrkan, om vilken kantor Kjäll­
 Kanzel 1636. - Pnlpit, 1636. qvist skriver, att den hade en >>vacker arki­
 tektur>>. Enligt N. M. Mandelgrens anteckningar 1850 var den uppförd >>i rundbågsstil». 
 Kyrkan torde ha uppstått under 1200-talet. När valvslagningen skett, kan icke av­ DATERIN G göras. Möjligen har den ägt rum samtidigt med inmurningen av korportalen, vilkens former tyder på senare tid än det låga korfönstret. Men det är även tänkbart, att såväl valv som portal voro samtida med lilla korfönstret, med andra ord ursprungliga. I så fall skulle byggnaden stamma från senare tredjedelen av 1200-talet, i analogi med Trä­ kurnia kyrka på Gotland, jfr Roosval, die Kirchen Gotlands, s. 72. Det vid södra långhusmurens västra del liggande vapenhuset var en senare till- VAPENHUS

124

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. J35. Lösen. Gisslingen.

Detalj av predikstolen. -

Foto W. Anderson 1915. 


Detail der Fig. 13!, Geisselung Christi. -

Detail of iii. 134 ; scourging of Christ. 


LÖSENS KYRKOR

125

F ig. 136. Lösen. Getsemane. Detalj av predik­ stolen. - Fo to W. Anderson 1914.
D etail d er F ig. 134, Gethsem a n e. Detail of ill. 134; Gethsem ane.

F ig. 137. L ösen. Korsfästelsen. Detalj av pred ik­ stolen. - Foto \V. Anderson 1915.
Detail d er Fig. 134, K reu zigun g Chr isti. D etail of il!. 134; Crucifix ion of Christ.

byggnad. Det omnämnes 1674 i ordalag, såsom om det vore nyuppfört, kanske har det d ock efterträtt ett äldre, möjligen medeltida, vapenhus. Denna lilla kyrka var dock knappast den äldsta pa platsen. Den runrist ade, korsteck- ÄLDHE THÄ­ nade lo ck h ä ll e n (jfr s.l32 o.fig.147)tordevisa,atthärfunnitsen krist enbegravnings- KYnKA plats och kyrka redan under 1000-talet och t roligen vid mit ten av detta århundrade. Denna kyrka, av vilken inga spår nu äro bevarade, var säkerligen av trä. Om Lösens gamla kyrkas t illkomst berät tar en s ä g e n: En konung eller furste med s.:i. GEN son och följ e befann sig på ritt i den trakt, där Lösens kyrka nu står. Sonens häst blev skrämd och skenade i de obanade skogarna. F adern förskräcktes och bad t ill Gud samt utlovade för sin sons räddning en god gärning: att bygga H erren ett tempel. Bönen blev hörd, hästen förirrade sig in i täta hagtornssnår och måste stanna på kullen, där fadern återsåg sin son oskadad efter den äventyrliga rit ten. Löftet inlöstes och så uppstod Lösens kyrka på hälleberget (SJÖBORG m. fl.). Denna sägen vill t ydligen förklara, varför kyrkan byggts just på denna plats. Att en konung eller furste är med bör icke förvåna; Lösen t illhörde på 1200-talet konungalevet

126

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 138. Lösen. Uppståndelsen. Detalj av pre­ dikstolen. - Foto W. Anderson 1915.
Detail der Fig. 134, Auferstelmn!l" Christi. Detail of il!. 134; resurrection of Christ.

Fig. 139. Lösen. Vandringen till Emaus. Detalj av predikstolen. - Foto W. Anderson 1915.
Detail der Fig. 134, Wanderung nach Emaus. Detail of il!. 134; the wandering to Emaus.

och att Valdemar Seir besökt platsen är ingalunda otroligt. Valdemars son i förbindelsen med Esbern Snares unga änka Helene, Knut Valdemarson, (f. omkr. 1205, d. 1260) var hertig av Estland intill 1223, därefter fick han Blekinge såsom län och innehade detta till 1246. Lösen bör vid denna tid jämte de även i k. Valdema:r's Jordebog omnämnda Vamb­ åsa, Ronneby, Hoby och Mörrum ha varit en av Blekinges huvud,orter. Samtliga 'till­ hörde konungalevet och här bör ha funnits kungsgårdar, där konungen kunde taga in på sina resor.

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER
(Där ej annorlunda angives, förvaras dessa i nya kyrkan)
ALTAR­ PHYDNAD

Om altarprydnadens utseende ha vi ingen kännedom. 1635 heter det, att >>Alter­ tafflen duer saare lidet>> (FoRTEGNELSE) och 1665 beskrives den som >>Temmelig>> (INV .). 1689 renoveras den och förses med 8 stora, förgyllda knoppar samt >>ett gardiru> om­ kring tavlan.

LÖSENS KYRKOR

127
KRUCIFix

Ett mindre krucifix av trä (fig. 133), illa faret, huvudet avslaget, vänstra armen saknas, polykromeringen alldeles borta, värdefullt arbete från 1300-talet, gotländskt(?). H. 46 cm. - Härtill ett defekt kors med krabbor. H. 140 cm. - 1860 beslutar man för­ sälja en del i fortsättningen nämnda >>för kyrkan obrukbara och plats saknande (!), odug­ liga effecter» (PROT.), bland dem även krucifixet. Försäljningen synes dock ej ha gått i fullbordan, emedan krucifixet vid kyrkans beskrivning påträffades på skolhusets vind. Kyrkans förnämsta inredningsföremål torde bestått av den ännu bevarade, skulpterade, målade och förgyllda predikstolen av ek (fig. 134) med korg med 5-sidig, rik arkitek­ tonisk indelning och nedhängande underparti samt baldakin och trappa. Korgens bröst­ ning indelas i fem fält av fyra hermer, vilkas skidor äro rikt ornerade med änglahuvuden, maskaroner och broskornament. De egentliga hermerna - kvinnliga halvfigurer ­ som uppbära ett entablement, framställa dygder och äro från höger räknat: Måttlig­ heten - Styrkan - Klokheten - de två sista ha förlorat sina attribut och kunna icke bestämmas. - Fälten mellan hermerna innehålla följande reliefer (fig. 135- 139): Get­ semane - Gisslingen - Korsfästelsen - Uppståndelsen - Vandringen till Emaus. Hermerna stå på maskaronprydda voluter. Från understycket nedhänga sex kartuscher med skulpterade inskrifter: ANNO - 1636 - 4 i iUNiJ - H. I. P. H. - P. I. L. - Renov. 1860. - Korgens botten indelas av fjälliga lister, som utlöpa i voluter. Under dessa en druvklase. På korgens mot väggen vettande sida en i svart målad inskrift: >>Pe­ der Christens0n M E.>> I entablementet ovanför varje herm en ängel med ett Kristi pino­ redskap; på entablementets fris inskrift ur Esai. 55, v. 10 o. 11 på danska samt över Korsfästelsescenen det i trä skulpterade och av putti upphållna Krabbes och Kruses dubbel­ vapen (jfr inskriften s. 121 samt s. 24). Baldakinen är behandlad som ett i sex ornerade sidor brutet entablement med ned­ hängande festoner av genombrutna broskornament och dito gavlar. Den mellersta av dessa utgöres av tvenne sköldhållare, uppbärande Kristian IV:s krönta namnchiffer. Taket har elj est icke någon annan överbyggnad än en statyett av Johannes Döparen . I varje vinkel två änglafigurer (en fristående och en fästad framför en volut). Dessa synas samtliga ha förlorat sina attribut. På frisen inskrift på danska ur 5 Mosebok. Från taket nedhänger en i trä skulpterad, försilvrad duva. - Till predikstolen leder en trappa med genombruten balustrad med enkla ornament i G-former, målad i eldärg och delvis förgylld. Troligen från omkring 1700. Färgen inskränker sig till vapensköldarna, eljest förgyllning och ekens naturliga färg. Baldakinen delvis målad i ekfärg. - En i Bl. M. förvarad serie av sex hermer från okänd kyrka i Karlskronatrakten kompletterar kännedomen om predikstolens ursprungliga ut­ seende i Lösen. - H ermfigurerna utgöras där också av kvinnliga dygder; på skidorna växelvis maskaroner, änglahuvuden, vindruvsklasar eller beslagsornament. Själva skidan är vit, dräkterna svarta och bruna, karnationsfärgen skär, spelande i grönt med röda kinder, förgyllt hår, diverse ornament förgyllda, vindruvor överlaserade på förgyllning. Till dessa höra två konsoler med framtill fästade putti. Vid sidorna om dessa synes den

PH E nmsToL

128

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

ursprungliga dekoreringen av svart med guldränder samt grönt och silver­ grått. Dessa behagfulla hermer med rena anletsdrag och örnnäsor likna mycket det av Stadhius Otto från Luneburg skurna altaruppsatsens an­ temensale i Hörby från 1610. Figu­ rerna i Lösen äga i mycket samma karaktär, men äro grövre modellerade. Predikstolen är möjligen en gåva till kyrkan av lensmanden i Kristia­ nopel Eric Krabbe till Strandberga och hans hustru Maren Mogensdatter Kruse samt tillkommen under kyrko­ herden i Lösen och Augerum J ens Pedersen Haugaards 1 (se initialerna ovan!) tjänstetid. Möj ligen beteckna initialerna P. I. L. 2 Haugaards hustru, medan målaren och eventuellt även träskäraren är den eljest okände PEDER CHRISTENSON. Sannolikt har F ig. 140. Lösen. Dopfunt av trä. 1500-ta1ets slut. samme man skurit predikstolarna i Foto W. Anderson 1914. Torhamns och Ramdala kyrkor (jfr Hölzernes Taufbecken. Ende d. 16. Jhds. Vi'ooden font. End of the 16th century. s. 94 o. 73). - Nu i nya kyrkan. BXi'\KAH OC II Bänkarna, som 1635 voro brist­ L.:(KTAHE fälliga (FORTEGNELSE), nämnas 1665 såsom vackra och målade (INV.) . - 1747 bygges en läktare. DOPFU:'\T Dopfunt av trä (ek) (fig. 140) med sjusidig brunnskar-liknande cuppa stående på två ben med lejontassar och en stock, som maskeras av en bladformig prydnad. >>Brunnens>> fyllningar orneras med egenartade bladflätor. Målning i rött·, blått och grönt samt spår av guld. >>Brunnen>> är vid stocken platt och utan fyllning eller målning, visande att denna del varit ställd mot väggen samt osynlig för kyrkobesökaren. stocken har upp­ till en spetsig insänkning, som visar att däri varit infälld en fortsättning uppåt, kanske för att uppbära ett dopfuntslock eller en hissinrättning för ett dylikt. - Skålen stam­ mar från 1500-talets slut. - Fötterna äro möjligen tillkomna först under 1600-talet. Funten, som nu står på det närbelägna kantorsboställets vind, är i stort behov av konser­ vering. H. 100 cm. , diam. 67 cm. - 1635 omnämnes funten vara >>gandske forraadnet
1

Jlj .JS
2

Haugaard torde ha blivit pastor här 1630 sa mt innehade denna befallning till 1655. 1646 och nämnes han som häradsprost (CAWA LLIN ). Cronholm läst e dem G. J. L.

LÖSENS KYRKOR

129

och omfaldem> (FORTEGNELSE). - Dopbäck e n (?)av mässing, ovalt, med fyra små kulor till fötter. 1800-talet. H. 8.5 cm. - 1812 funnos ett bäcken och två fat av mäs­ sing (rNv.), 	nu förkomna . 1'\ .:\TT\- _ \H DS ­ Kalk av silver, delvis förgylld, med krucifix fastnitat E.;\n. L på foten. Noden från 1600-talet. Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor - l A. LILlA l - [Q!] (= 1861) . I bottnen: 43 1/8 samt en sköld med troligen: >>l S>>. H . 2'L5 cm., diam. 12.5 cm. Härtill hörande förgylld p a t e n med samma stämplar. Inskrift i bottnen: >>12 5/8>>. Diam. 16.5 cm. Oblatask av silver, oval, å fyra fötter; å locket Lammet med en nu avbruten korsfana. Stämplar: Karls­ Fig. 141. Lösen. I(andelaber av 
 malm. 1600- talets fö rra h älft. 
 kronas vapen - tre kronor - A. LILlA - G 5 ( = 1861). S. Samuelsson delin . 1914. 
 I bottnen: >>L 67.>> H . 11 cm., L. 16 cm. Ellerner L euchter. Anfang d. 17. 
 1665 funnos en gammal kalk och paten, något förgyllda Jhds. Brass candlestick. Firsthalfof the 17th century. (mv. ). Kalken omarbetas 1686 och 1716. Sedan inven­ tarierna blivit tillökade med de från Lyckeby kyrka efter denna församlings upplösning erhållna kalk, paten och oblatask (se sid. 162), beslöts 1860 att med dessa tillöka den gamla kalken och patenen samt av det överblivna silvret låta göra en oblatask (PROT.). Sockenbudstyg i polerat björkfodral, innehållande: kalk av silver, invändigt för­ gylld. I bottnen: 13: l: Z ( = 1723). Arbete av Gert Oluffsson Smidt, mästare i Karls­ krona 1706 10/7, omtalas 1717 såsom boende i Lydmby; änkan omtalad 1728 10/5. (UP­ iiiARK, Karlskrona guld, s. 152.) H . 13.2 cm., diam. 6.3 cm. Härtill hörande paten av silver. I bottnen: >>6 ort>>. Diam. 8.4 cm. - - O bl a task av silver, oval, å locket ett fastnitat krucifix samt inskriften: >>Anno 1722: Jöran. Håkansson. Sara. Månsdotter.>> I bott­ nen: >>10 3/8 l: väger 34 ort>>. H. 3.3 cm., L. 10 cm. Sked av silver, förgylld, å skaftet inskr. I H SV. Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor - l D. SC11VAWf l - J 3 ( = 1815). Inskr.: >>Gifvit af: Christer Ludvig Jeger­ schöld. Till Lösens Kyrka ; år 1815.>> Arbete av Diedrich Schwart, mästare i Karlskrona 1789 28/5. (UPMARK, Karlskrona guld, s. 151.) L. 21.5 cm. Skål av porslin med blå ornering till förvaring av oblater. 1700-talet. H. 11 cm. Två t ennflaskor, en gammal kista >>som kalck oc disch och klaviur fwaris udj>>, en liten sockenbudskalk och paten omtalas 1665 och en försilvrad oblatask av mässing 1812, in­ köpt 1794. 1697 gav kapten Thomas Gees ~nka till kyrkan i testamente en oblatask av silver, vägande 12 lod. Allt nu förkommet. Ljuskrona av malm för 8 ljus, profilerad mittstång, nedtill avslutad av en kula LJUSRED­ SE:AP med inskrift: >>DÅ NILS vVankij WAR Kyrkio Herde här blef denna CRONA Gifwen Lösens KYRKIO d. 23 october ÅHR 1749 AF Bonde Ståndets TALEMAN OLOF
9. 	 Sver·iaes ky1·k01'. Blekinoe I.

130

BLEKINGE ÖSTRA HÅRAD

T EXTILIER

HÅKANSON ock des Kära Hustru BRITA C. TI­
 MELV i LÖSEN.>> H. 75 cm. 
 Ljuskrona av malm för 6 ljus, profilerad mitt­ 
 stång, krönt av en dubbelörn, avslutad av en kula 
 med inskrift: >>DENNA LJUS CRONA ÅR TILL GUDS 
 NAMPNS ÄRRA OCH LYCKEBY KYRCKIAS PRYD­ 
 NAD FÖRÅHRT AV SAHL. INSPECTORENS 
 CHRISTOPHER MOBÅCKS ENCKA: CATHARINA 
 HENZIG:. ANNO:. 1722:.>> H. 57.5 cm. 
 Ljuskrona av glas för 6 X 8 ljus. Kronan, som 
 ursprungligen varit större, har sönderslagits och sedan 
 hopsatts, varvid ljusarmarna borttagits. De förvaras nu 
 Fig. 142. Lösen. Kandelaber av 
 malm från 1500-talet. 
 i sakristian. 1800-talets förra del. H. 76 cm. 
 Foto W. Anderson 1914. 
 Ljuskrona av mässing med glaskläppar för 6 + 20 Eherner Leuchter d. 16. Jhds. 
 Brass candlestick, 16th century. 
 + 10 ljus. Skänkt 1860 av fabrikör Gustaf Håkansson i 	Karlskrona (BEsKRIVNING). H. 103 cm. Ljuskrona av trä, förgylld under senare tid, för 6 ljus. 1700-talet. Dep. i Bl. JU. H. 	40 cm., diam. 65 cm. - En defekt träkrona ligger nu på skolhusets vind. Ett parljuskandelabrar av malm (fig. 141), 2-armade, 3-pipiga. 1600-talets förra hälft. H. 45 cm. En kandela ber av malm (fig. 142), 2-armad, 3-pipig. Möjligen 1500-talet . H. 34 cm. Ett par kandela b rar av bly, 3-pipiga. 1800-talets senare hälft. H. 34 cm. År 1700 skänker amiral Werner Rosenfelt och hans hustru Christina Gyllenstake till kyrkan tvenne ljuskronor av obekant material (RÄK.). Nu förkomna. 1812 furmos 31 st. ljuspipor av järn (INv.). 1860 beslutar man försälja de två söndriga ljuskronorna av trä samt en trearmad ljuskandelaber (PROT.). Detta synes dock ej ha verkställts, se ovan! Mässhake av blå sammet med silvergalon i invävt bandflätningsmönster och kors. Hopfästes med ett silverspänne (fig. 143) med inskr.: >>2 1 / 2 Ld.> >samt otydlig stämpel, möjligen J. B. eller J. F. (Johan Fagerberg? Se UPMARK, Karlskrona guld, s. 146). In­ köpt 1792. H. 121.5 cm., B. 81 cm., spännets L. 5.5 cm. Håv av brun sammet med silvergalon och stång. Omkring 1800. Pungens H. 15 cm., diam. 14.5 cm., stångens L. 153 cm. H å v av brun sammet med stång. 1800-talets förra hälft. Pungens H. 22 cm., diam. 13.5 cm., stångens L. 158 cm. År 1665 ägde kyrkan en ny mässhake av brun
Fig. 143. Lösen. Silverspänne till mäss­ hake. - S. Samuelsson delin. 1914.
Silberne Spange einer Kase!. 
 Silver c!asp of a chasuble. 


Bondest ände L s t a lma n Olof Håkansson var i sitt andra gifte sedan 1746 förmäld med Brigitta Ca t h. Timell, dotter av kyrkoherden i V:1ng av Skara stift Anders Time!!.

1

LÖSENS KYRKOR

131

l
Pig. 144. Lösen. Gravsten med runskrift. M. Söderström delin. 1832.
Mittelalterlicher Grabstein. - Mediooval gravestone.

Pig. 145. Lösen. Gravsten från 1311.
Grabstein 1311. Gravestone, 1311.

och svart >>kaff>> med guldgaloner, en mässkjorta, ett vitt altarkläde av lärft samt ett rött och blå t t altarkläde a v lärft (INV.). - 1700 skänkte amiral W. Rosenfelt och fru ett altarkläde av blommerat siden med äkta silverspets samt en broderad inskrift i silver: >>W. v. R. F. C. G. S.>> samt ett vitt slissingsdrällkläde med spets, >>som ligger på altaret>> (RÄK.). - 1812 fanns ett ljusblått, guldbroderat silkeskläde, en prästkappa av flanell, ett svart bårkläde och tvenne kyrkväktarerockar, därav en söndrig (INV.) . Allt nu förkommet. - 1860 beslutar man försälja ett grått och rött kalkkläde av siden, en gammal mässhake med silvergaloner samt två håvar (PROT.). Av dessa synas mässhaken och håvarna finnas kvar, se ovan! Gravhäll av granit med runskrift (fig. 144), under 1800-talet liggande vid östraGRAVsTENAR porten på kyrkogården under ett träd och tjänande till sittplats åt kyrkobesökare, innan högmässan började, nu rest på en kulle s. v. å kyrkogården. (Den fridlystes 1816.) Det är icke en runsten i vanlig bemärkelse, utan en gravhäll, som ursprungligen i liggande ställ­ ning täckt en grav på kyrkogården. Detta framgår också av stenens åtsida och kanter,

132

BLEKINGE OSTRA HÄRAD

Fig. 14G. Lösen. Ticst a v gmvs L en med t·unskrift frilll 1311. l\L S öders lröm clelin . 1832.,
Grnhstcin J:!ll. GmYcston c, 1311 .

som äro finhuggna, medan bak­ sidan är skrovlig. Inskriften lyder (J~unurkunder 1823): Oatmar: ok Rainmöt. Stenen synes nu vara mera utplånad, än då uppteck­ ningen gjordes. Omkring 1200. H. (över marken) 113 cm., B. överst75 F ig. 14 7. Lösen. Gravsten m ed runskrift, 1000-talet 
 cm.,nederst58cm., tjocklek33 cm. Grabst cin el. I l. Jhds.- Gravestone, 11th cen tury. 
 Enligt Cronholm och Sjöborg låg framför altaret en gravsten med runskrift och majuskler, avbildad hos Kling (fig. 145). Inskriften löd (Runurkunder 1822): t Ano pni Mccc XI a Siomi lot göra pini staan .. . iok R . .. pu sin au .. . s föpöir Rurkraiaeer. - Då M. Söderström besökte Lösen 1832 20/11, låg stenen ute på kyrkogården, men då återstod endast ett fTagment (fig: 146), nämligen övre delen. När Worsaae senare besökte Lösen, var även denna del för_.svunnen. Undre delen till stenen påträffades av författaren vid undersökning av kyrkan år 1913. Denna del låg då obeaktad och gömd bland jord och smuts utan­ för kyrkogårdens södra mur. Den är nu åter inflyttad på kyrkogården och rest nära kyrkans västra ingång på en kulle, där stenen tyvärr döljes av det täta lövverket. Stenen är av granit, H . 58 cm., B. överst 78 cm., nederst 65 cm., diam. 17 cm. En tredje gravsten med runskrift, avbildad hos Kling (fig. 147) och som enligt Sjöborg låg framför altaret i gamla kyrkan, hade följande inskrift: (Runurkunder 1576): Tuka: laat: risa steina . . .. .. Kuna: pan: gopa: Gurpar: arfa. 1050- 1100. - Enligt GY::.THER syntes stenen >>icke mera sedan kyrkagolfvet blifvit brädbelagt>>. Nu försvunnen och förgäves eftersökt vid kyrkan och i dess närhet.

LÖSENS KYRKOR

133

Söder om kyrkan Alex­ andersonska graven (fig. 148), bestående av ett_ gjutet järnkors på stenfot, omgivet av fyra resliga, lummiga kastanjer, omkring dem fyra gjutna järnkolonner med mellan dem hängande järn­ länkar. Inskrift å korset: >>PROSTEN ARON ALEX­ ANDERSON IOH. I EPIST. I CAP. 7 V. FÖDD D. \,4 1762 DÖD D. \ 6 1822.>> A andra sidan: >>PROSTIN­ NAN C M ALEXANDER­ SON PHILIPP. I CAP. 21 V. FÖDD D. f: 1773 DÖD D. f 1854>> (jfr Augerum, s. 151). Kastanjerna äro nu (1923) tyvärr borthuggna. ­ Ett stort antal äldre grav­ stenar från Lösen lärer vid den gamla kyrkans nedriv­ ning 1858 blivit spridda till Fig. 148. Lösen. Gravmonument över prosten A. Alexanderson gårdarna i socknen. t 1822. -Foto W. Anderson 1915. Du b bel va p en av trä Grabmal 1822. - Sepulcbral cross, 1822. (fig. 149), skulpterat, blå­ rnålat och förgyllt, bestående av amiral Johan von Utfalls, f. 1681, d. 1749, och hans hustru Maria Helena Göthenstjernas, f. 1690, d. 1765, vapensköldar å ett rikt veckat 1 draperi. Inskrift: >>1747 I: V: U:F. M.H:G:S.>> Dep. i Bl. M. -H. 67 cm., B. 65 cm. En minnestavla av trä, svartmålad, i enkel ram, upptagande församlingens kyrko­ herdar intill våra dagar. -1800-talet(?). H. 133 cm., B. 114 cm. · Förkomna äro: ett epitafium över pastorerna Jacob Hansen och Daniel Jacobsson (1860 beskrives det vara av trä och söndrigt samt över en pastor, död 163,0)\ ett konterfej av pastor Strandeli och ett d:o av prosten Brock, 2 en nummertavla med 31 st. mässings­
1 Sannolikt har epitafiet uppsatts till minne av Jacob Hansen. Denne blev pastor här 1600, ut­ nämndes 1613 till prost i Östra härad och torde h a avl idit 1630, enär Jens Pedersen Haugaard fanns här 1636 (se prediksto len, s. 127). Daniel Jacobsson föddes först 1620, d. 1690 (CAWALLI N). 2 Epitafium; totalt förstört under kyrkobygget 1858- 60 (BEsKRIVNING). Mal te Brock, kyrkoherde här 1716; häradsprost 1717.

EPITAFIUM

134

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

BÖC KER

STOL

KLOCKOR

siffror, samtliga upptagna till försäljning 
 1860, tavlorna över -Narva slag och Karl 
 XI:s begravning (inköpta 1704) samt två 
 jubelårstavlor, vilka alla utom en av de 
 sistnäm,n da beslutas försälj as 1860 (PROT.), 
 tvenne Tal samt en pliktpall och en kyrka­
 stöt eller väktarekäpp. 
 Karl XII :s B i b e l i skinnband med be­ slag. - 1635 omnämnes en gradual såsom 
 gammal och sönderriven (FORTEGNELSE). 
 Karmstol av björk och furu med sni­
 dade ekblad och sits av skinn. 1800-talet 
 H. 105 cm. F ig. 149. Lö se n. Dubbelva pen av trä. Amiral J . von Utfall och Maria Helena Götherstjerna, I kyrkans stapel hängde tvenne klockor. 1747. - Foto W. Anderson 1914. Den äldsta (fig. 150) från 1582, även kal­ Funeralwa.ppen 1747. - Funeral arms, 1747. lad >>Lilla klockarn>, har följande inskrift: >> + LORENS + MAENSEN + PETER + OFERSEN + ANDREAS-BAGGE + HIRLO­ RENS1 + VIHLOESEN .f. DINNIGES + DROVSE 2 + ME FEOIT + ANNO + MDL XXX II + Jv + .>> Därunder ett flätat band. Å vardera av de fyra öglorna synes ett la­ tinskt kors i relief, troligen symboliserande de fyra väderstrecken. H. 81 cm., diam. omkr. 80 cm. Den största klockan är enligt inskrift skänkt av nämndemannen i Lösens by Olof H åkansson, den bekante talmannen i bonde- _ ståndet, och dess hustru Brigitta Timell samt gjuten i Stockholm 1754 av Joh. Fahlsten. H. 90 cm., diam. 76 cm. Den lilla klockan, gjuten 1717, har till­ hört Lyckeby kyrka och blev först omkring 1858 flyttad till Lösen, där den uppsattes i nya kyrkans torn. (Se s. 164.)
1 Lanris Oluffssen var pastor h är 1584 (CA­ WALLI N). 2 Klockgjutaren Dinnies Droyse var verksam i Greifswa ld. Lösen-klockan ä r' d en äldst kända av hans bevarade verk; alla ha ns i Pommern be­ var ade klockor äro från 1600-talet. Han nämnes senast å en 1620 till Mörbylånga på Öland gjuten klocka {ANDERSON, Kyrkklockor O. WILLIAM AND ERSON, N orddeutsche Kirchenglocken in Ble­ 9 20). kinge, Stralsundische Zeitung 25/7 1-

Fig. 150. L ösen. Klocka gjuten 1582 av Dinnies Droyse i Greifswald. - Foto W. Anderson 1914.
Gloeke 1582. Bell, 158 2.

LÖSENS KYRKOR

135

LÖ SE NS NY A KYRKA
KYRKOGÅRDEN
Lösens nya kyrka är belägen på samma plats som den gamla: en i terrängen dominerande, bergig ås, varifrån man har en vid utsikt mot öster och söder över den bördiga nejden. Kyrkogården omgives på tre sidor av en i kallmur uppförd gråstensmur, till vilken leda i väster tvenne enkla, smidda järngrindar. I öster är kyrkogården skodd med gråstensmur. Kyrkogården (se situationsplanen, fig. 151) har en parkartad karaktär med sina sling­ ran~e gångar, stora kastanjer, guldregn och syrener. Det storartade terrasseringsarbete, som här utförts, började redan under 1870-talet, då den för kyrkans och traktens forn­ minnen intresserade kantor J. P. Kjällqvist1 verkade inom församlingen. Denne lät bl. a. omkring år 1870 på egen bekostnad uppresa framför en större stenklippa en huggen granit­ häll med uppbyggliga inskrifter angående döden och uppståndelsen samt en nisch med en liten Thorvaldsens Kristus i gips, skyddad av glas i järnram(!). Hällen krönes av tvenne järnurnor. Om kyrkogården skriver Kjällqvist 1874: >>Planen framför kyrkan har hittills
Ligger begraven pu kyrkogården . F. 1830, d . 1906, kantor och organist i Lösen och Augerum sedan 1858.
1

J(YRKOGÅRD

s

!G"
0

G

(b

"'
v
N

8

s,
Q)
G
~-

'::ITO~A

LP.NDC, VÄC. E"~

L""'t.~E~Y

_,...

-

Fig. 151. Lösen. ~ituationsp1 an . -B. Kje llström delin. 19 14. 
 Situationsplan der Kirche. - Plan of the church and the churchyard. 


136

BLEKINGE Ö S TR A HÄRAD 
 företett en ingenting mindre än fängslande an­ blick. Nu har dock församlingen börjat ett för­ sköningsarbete, som snart torde visa sig tacksamt, ehuru dyrt. Tusentals lass jord hafva blifvit fram­ förda, en bastant mur lagd utmed uppkörsvägen, med en sex steg hög, fem alnar bred trappa af hela granitstenar midt för ingången till kyrkan; några och trettio högstammiga lindar hafva plante­ rats . .. Omgifningarna kring kyrkan hafva börjat planteras . . .>> (BEsKRIVNING.) På kyrkogården stå ett antal gravkors aY trä (fig. 156) från senare tid, varav det äldsta med hjulring från 1885.

KYRKOBYGGNADEN
PLA:-<

oc rr

EX TEHlÖII

!X S K!UI'T S ­ I'L!S c \

Kyrkan (plan fig. 152) uppfördes åren 1858- 60 enligt ritning gillad 11 /12 1857. Murarna äro upp­ förda av gråsten, utvändigt spritputsade med slät­ putsade murhörn, fönster- och dörromfattningar samt profilerad, dragen taklist. Huruvida delar av gamla kyrkans murar ingå i den nya (se s. 121). Tornets taktäckning utgöres av målad plåt, långhusets och sakristians av skiffer. Se i övrigt fig. 131. Över västra ingången är infälld · i muren en stenflisa med inskrift: Uppförd Carl XV:s
F ig. 152. Lösen. P lan. 
 B . Kjellström delin. 1914. 

GrundrisA der Kirche. P lan of the church. 


F örsta R egeringsår.

INTERIÖR

UPP VXn,r­
~ I NG

Invändigt äro murarna slätputsade samt målade i gråblått. - Innertaket av trä, pa­ nelat och vitmenat, i form av ett segmentvalv i långhuset, platt i sakristian. - Golvet av trä. - I tornet hänga trenne klockor (se s. 134). Kyrkan uppv ä rm es av en i långhusets sydöstra hörn stående järnkamin.

LÖSENS KYRKOR

J37

Fig. 153. Lösen. Tvärsektion. . Uppmätt av B. Kjellström 1914.
Querschnitt gegen Osten. Section towards the east.

j ·~ "

Fig. 154. Lösen . Längdsektion. Län gsschnitt gegen Norden. -

U ppmält av B. Kjellström 1914.

Long it udinal sectiou towards the north.

INREDNING
Altare och altarring av furu, enkelt snickeriarbete, målat i ekfärg. - Altarprydnaden utgöres av ett förgyllt träkors med därpå hängande svepningsduk och törnekrans, samtida med kyrkan. Den från gamla kyrkan bevarade predik sto l e n (se s. 127) är placerad på norra väggen. Bänkarna äro slutna, av furu, målade i ekfärg samt samtida med kyrkan.
ALTARE

PREDI K s ToL

I3.:i.N KAR

138

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 155. 	 Lösen.

Interiör mot öst er. -- Fo lo W. Ande rson 1913.
Interior towards t he east.

Inneres gegen Osten. -

LÄKTA RE OCH ORGEL

I långhusets västra del en brunmålad orgelläktare av furu, vilande på marmo­ rerade pelare, samtida med kyrkan samt utvidgad år 1913. Orgelfasad i vitt och guld från 1862.

LÖ SA IN VENT ARIER
D o p s k å l a v mässingsbläck, modern. H. 41 cm. 
 Ett par numm er t av lor av trä, svartmålade, med förgyllda ramar. 1800-talets 
 TAVLOR senare hälft. H. 115 cm., B. 63 cm. VÄGGKLOCKA Väggklock a i nordöstra långhushörnet i gulmålat träfodraL Inskrift å urtavlan:
DOPSK ÅL NUMMER­

LÖSENS KYRKOR

139

> )Skänkt av Urfabrikören Herr O. C. Lundgren 1866.>> - At bildhuggaren K. A. Eriksson i Lösen uppdrogs 1866 att göra ett fodral (PROT.). Antependium av rött kläde med broderad inskrift och sinnebilder samt bokstöd TEXTILIER av rött kläde med broderi. Moderna. - Mässhake av svart siden med silvergaloner och kors samt inskriften: )>l. H. S.>> inom en sol. Modern. H. 120 cm., B. 83 cm. Porträtt av kyrkoherden O. W. H. Eklundh, f. 1808, kyrkoherde i Lösen och Auge­ Ponn:ÄTr rum 1850, d. 1866 18/1. Oljemålning på duk inom förgylld ram. H. 81 cm., B. 69 .5 cm.

SAMMANFATTNING AV LÖSENS KYRKORS KONSTHISTORIA
I. Möjligen vid JOOO-talets mitt uppföres här en träkyrka, av vilken nu inga spår äro bevarade. ­ ,\ ,. im·entarier från denna period återst år en gravhäll med runskrift. II. Uneler 1200-talel uppför.es Lösens gamla kyrka, ett r ektangulärt långhus med lägre och sma­ l::t re , rakslutet kor; allt av gråsten. - Möjligen skedde valvslagningen och insattes korportalen även 11ncler denna period. III. Under medelticlen tillkommer möjligen ett vapenhus . En defekt, runristacl gravslen fr:in 13 11 sam t ett krucifix från 1300-talet. IV. Uneler 1500-talets slut och 1600-talet tillkomma dopfunt, predikstol och övrig inredning. V. Ar l 85S ra seras elen gamla kyrkan och elen nya uppföres, förmodligen med bibehållande av <'lö n·e eller mindre del av gamla koret.

ZUSAMMENFASSUNG
In Lösen - ein bis in die zweite Hälfte des XVI. Jhds. fleissig besuehter Wallfahrtsort - stand eine wahrscheinlich in der Mitte des XI. Jhds. und wahrscheinlich aus Holz aufgefUhrte Kirche. Diesc \Hlrcle im XIII. Jhcl. ersetzt clurch eine Granitkirche mit rektangulärem Langschiff und kleinerern , ;,;·et·ade abgeschlossenem Chor mit spitzbogigem Suclportal. Das Chorgewölbe aus Backstein war lllöglicherweise gleichzeitig mit der Kirche. Ein Backstein biervon mit der Huneninschrift: >>Ich bin r·in Steim ist noch aufbewahrt. Später wurcle eine sudlieile Vorballe hinzugefOgt. 1858 wurde der Bau c\bgebrochen, wobei aber d er östliehe Chorgiebel stehen blieb, um der gleiehzeitig aufgefuhrten, jelzt noeh bestellenden Kirehe einverleibt zu werden. Ein wertvolles Kruzifix aus dem XIV. Jhd. ist möglieherweise gotl ~ nclische Arbeit (Fig. 133), die reieh gesehnitzte Kanzel von 1636 ist von Peder Christenson geschnitzt (Fig. 134-­139), ein Tauf­ becken au s Holz stammt vom Ende des XVI. Jhcls. (Fig. 140), eine mit Hunen versehene Grabstein­ platte und ein Fragment einer ähnlichen Platte scheinen beide der Zeit der alten Holzkirche an zuge­ hören, eine 1582 von dem in Greifswald tätigen Glockengiesser· Dinnies Droyse gegossene Gloeke (Fig. 150) ist als das älteste bekannte vVerk dieses Giessers bemerkenswert.

SUMMAR Y
The earliest church at Lösen - a place which, until the latter half of the 16th century,. was a popular resort of pilgrims - was probably a timber building from the middle of the 11th century. This, two centuries later, was replaced by a graystone ehureh, with rectangular nave and a small, rec­ l angular eneled choir, with a pointed arehed entranee in the wall. The brick vaulting of the choir was

140

BLEK I NGE ÖSTRA HÄRAD

possibly contcmporary with the church. Therc is still a brick from this vaul t , with a runic inscription : »1 am a s tonc.>> At a later date, possibl y durin g m ed i::cval t imes, th crc was adcled a south porch . 1n 1858, this bu ildin g was pulled down, the east wall of the choir b eing r ctained, howc\·cr, and n ow for·­ ming part of the cxisting church tha t was then buil t. Among~ the invcntories ther e may be m entionccl: a valu able crucifix from Lhc 14Lh ccnlury (possiiJ iy Golland work) (fi g. 133); the richly sculptured pulpit (1636 ), by Peder Christenson (fi g. 134 139); a woodcn font from the close of the 16th century (fig. 140) ; a rune-inscribed gravestone, and a fr·agme nt of another one; both from the period w h en there existed a timber church h ere; a hell ( 1582) east by Dinnies Droyse (fig. 150), a bell-foundcr of Greifswald, of whose work this bel! is the earlies t known.

l 1 i ~·"' 
 F ig. 15G. L ösen. Träkors frun 1800-talet. l

N. Grafström dcl in. 1921. 


Hölzorne Grabmälcr. 19. Jhd. - w ·oodcn orosses. 19th ocntury . 


F ig. 157. Augerum. E x teriör från sy dväSL Die Kirchc von Sildwesten. -

Foto W. Anderson 191 4. 


The church from the sout h ·west . 


AUGERUMS KYRKOR 

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT ANNEX TILL LÖSEN
TR YC KT A K ji.LLOR: CAWALLI N, S. 180. - FAGERLUN D. - KLI NG , S. 36. - SJÖBORG, S. 239 . ­ Sveri ge I , s. 762. Exteriör a v ky rk a n. - Vitt.- , h ist.- o. an l. a l<ad. hand!. ll , s. 360. HA NDS KRIV N A KÄLLOR OC H AVB I LD N I N GSSA MLI NG AR: A. T. A.: l foto av Chapmans och I-I å l<a n sons g ravar. - CnoNHOLM, s. 588. - F o r t e g n e l s e omtala r k y rkans och inventarierna s tills t ånd 1635- 36. - L ANDs KYRKO R. - U. B.: A vb. i Topogr. pla nseh sa ml. Bleking nr 42287, 42288. B. S t.: l bla d ritning till ny k y rk a av l. \V. Gerss 18 18 ; l blad ritn ing till torn av Alb. Törnqvisl 1857. KY R K ANS A RK IV ALI E R: I L a n ds ark i Ye t i Lund: Hiik cn ska per för kyrkan 1662- 18 17. L. J, i v ilken ii\·en finn a s inv entarier. ·- I L ö s c n s p r ä s t g i'.! r d: !Iancllingar fr å n nyare tid.

142

BLEKINGE OSTRA HÄRAD

AUGERUMS GAMLA KYRKA
KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL
KYRKoGAno

Augerums gamla kyrka, belägen på platsen för den nuvarande, omgavs av en kyrko­ gård med gråstensmur, vilken på 1630-talet var så bristfällig, att >>Qveg och Fre kand moxen löbe offver hour .de ville>> (FORTEGNELSE). - År 1665 hade den satts i stånd samt var försedd med tvenne pÖrthus (>>stette huuse>>), ett i söder och ett i norr, av vilka dock det ena var nedblåst och sönderslaget (rnv.) . Kyrkogårdsmuren omlades 1735.

KYRKOBYGGNADEN
Om Augerums gamla kyrka, som möjligen med undantag för södra långhusmuren revs när den nya uppfördes 1822, lämna Fortegnelse och räkenskaperna mycket knappa upp­ lysningar. PLAN OCH 
 Kyrkans plan utvisade sannolikt ett litet rektangulärt långhus med smalare, rakslutet MATERIAL 
 kor i öster samt tillbyggt klockhus av trä i väster. Någon absid omtalas ej. - Murarna voro uppförda av gråsten och vitputsade. (1662 inköpes kalk från Poul Bediker i Kristia­ nopel) yttertaket var täckt med spån. - Invändigt fanns troligen ett platt trätak, spikat på synliga bjälkar. - 1712 omtalas inre målning av kyrkan (KLING). HISTOniK OCH 
 År 1631 föreslog biskop Matz Jensön i Lund, att kyrkan skulle kasseras, då >>kirchener DATERI N G 
 icke vel bygt>> (CAWALLIN). - 1635- 36 betonas, att den saknar vapenhus och såväl taket på södra sidan som fönstren voro då mycket b;ristfälliga (FoRTEGNELSE). 1665 omtalas, att kyrkan endast hade två små fönster i söder (rnv.). 1687 upptages ett nytt, stort fönster, men 1733 igenmuras ett. Byggnaden synes förfallit allt mer, ty 1744 uppmuras västra långhusgaveln med tegel. 1787 omtalas stora reparationer och 1796 pågingo också större byggnadsarbeten, varvid grundmur lägges och balkar, bräder och ekspån inköpas. På grund av dessa uppgifter och då Augerum nämnes som egen socken under senal'e medeltiden, synes det vara berättigat att hänföra Augerums gamla kyrka till gruppen med rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor i öster, och uppfördes den alltså troligen under 1200-talet. KLO CKHUS 
 Enligt FoRTEGNELSE 1635- 36 var byggt, oviss när, i anslutning tilllånghusets västra mur ett !dockhus av trä, krönt av en spira. Här hängde en klocka (jfr s. 155). Genom klockhuset var ingång till långhuset och det gjorde alltså tjänst som förhall, ty kyrko­ gångskvinnor brukade söka lä där under regnväder. 1697- 98 uppföres en ny stapel, tro­ ligen i samband med ett vapenhus och 1763 uppbygges ånyo en stapel. INSKRIFTS­ 
 I kyrkans södra vägg var inmurad en nu försvunnen stenflisa med inskrift: >>År 1710 F LJS ,\ 
 d. 20 octob. yppades pestilentie uti Augerums socken, och innan sjukdomen 1711 stadnade, blefvo 368 menniskor i församlingen döde.>>

AUGERUMS KYRKOR

143

INREDNING
Av kyrkans altare återstår ännu al tars k i v an, en nött kalkstenshäll med ett ännu syn- ALTARE ocH ligt, likarmat kors vid ena kanten. Den ligger nu som trappflisa vid nya kyrkans huvud- PREDIKsToL ingång. L. 226 cm., B. 148 cm. -1665 omtalas ett gammalt, dåligt al t are samt en gam­ mal pr e dikstol (INv.). Möjligen ha de delar till en predikstol, som från okänd kyrka kommit till Bl. M., tillhört Angerums (se Lösen s. 127). 1709 uppbygges ett nytt matal t are av bräder. År 1665 voro b änkarna sönderbrutna, så >>at den ene falder om den anderu>. 1687 upp- DÄNKAR ocH förde snickaren Måns Larsson 35 nya bänkar. 1724 omtalas >>Ett nytt Staketwärck för- LÄKTARE färdigatomkring Prästestohleru>. Ett läktare fanns, sannolikt i väster (INV.). Det upp­ fördes 1708 samt hade följande inskrift: >>1712 har Ammiralitets och Stads Apothecaren Johan Eberhard Ferber bekostat målningen på Leckteret.>> (KLING.) Rörande gamla kyrkans lösa inventarier se under nya kyrkan (s. 150).
.
'

Fig. 158. Augcrum. situationsplan. - B . Kjellström d clin.
Situationsplan d er Kirche. -

1914. 


Plan of the church and the churchyanl. 


14±

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

AUGERUMS NYA KYRKA 

KYRKOGÅRD
KYR KOG An D

::

(.
•:

..

~

l

Angerums nya kyrka ligger på tln domi­ nerande höjd på Lyckebyåns östra strand. Denomgivande k yr ko gården (plan fig.15 8) är genom sin belägenhet, den tilltalande ut­ sikten därifrån över den långt nere förbifly­ tande, slingrande ån samt genom sina vackra planterade idegranar, lindar och andra löv­ träd och i varm grönska idylliskt inbäddade monumentala gravar, en bland de vackra~te i Blekinge. Ansenligt utvidgad under 1800­ talets senare del, omgives den av stenmur i nordväst och norr, i öster och söder av häck samt i väster av den stupande sluttningen mot ån 1 . Tre par enkla, gjutna järngrindar med murade, gula t egelstensstolpar leda från landsvägen i norr in till kyrkogården.

KYRKOBYGGNADEN
PLAl'\ OCII EXTEH!Ön

Kyrkan (plan fig. 159) uppfördes med sin längdriktning i norr och söder under 1800­ talet i två perioder: långhuset 1822 (enligt L W. Gerss' ritning av 1818) och tornet 1862 (ritning av 1857). Murarna, uppförda av gråsten med delvis tegel till fönsteromfatt­ ningar, äro utvändigt spritputsade med pro­
En sägen finnes, att Augerum s k yrka ,ska ll ra sa n er i å n och för cirka 70 å r tillbaka fick man skäl att tro p å sp iidomens fullbordan , t y vid e tt större vårfl öde ra sade ett gott styc k e a f k y rkogår­ d en vid k y rkan s sydvästra hörn , dervid m ånga lik­ kistor blefvo blottade och n ågra lära h afv a följt m ed i strömmen >>. AnL. av J. P. Kjä llq vist, 1899 (se s. 132) .
1

F ig. 159. Augerum. Plan. B. Kj ellström delin . 1914. 

Grundriss der Kirche. Pla n of the clmrch. 


..... p
~
~·

~

~ ?:"' c ...

"' "' ~

"'
~

~

~
;... q
>:;') t%j

:--­

q

~

~
[/).

~
~ ~ ~

Q

~

Fig. 160. Auger um. L ängdsektion mot väster. rJiingsschnitt. -

Uppmätt av B. Kj ellström 1914.

JJ ongitudinal section.

Fig. lGl. Augerum.

T v~ rse ktion

mot norr och söder. Qucrsch ni ttc. Scctions ,

Uppmätt av B. Kjellström 191 4.

AUGERUMS KYRKOR

147

Fig. 162. Augerum. Interiör mot norr. Inneres gegen Norden. -

Foto \V. Anderson 1914.

Interior towards the north.

filerad, dragen list och slätputsade murhörn, fÖnster- och dörromfattningar. I hörnen samt på norragaveln slätputsade pilastrar. - Taket, vars södra nock krönes av ett kors, täckes av vitmålad, den korskrönta lanterninen med vitmålad, galvaniserad plåt. Äldst var kyrkan täckt med spån. - Dörrarna till huvudingången i norr samt tvenne i söder till sakristia och materialbod äro raktäckta, gulmålade. - Muröpp­ ningarna äro i allmänhet rundbågiga, fönstren med träspröjsar och delvis gamla, iriserande glas. Över norra ingången är infälld en stenplatta med inskrift: KYRKAN UPPFÖRDEs 

1822, 


I '<S KRIFTsF LTSOR

TORNET 

1862. 


Utanför södra gaveln ligger på marken en stenplatta, vilken, innan tornet uppfördes, säkerligen suttit över västra ingången. Dess inskrift lyder: I CARL XIV .JOHANS FIERDE REGERINGSAR AF AUGERUMS FÖRSAMLING.

148

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 163. Augerum. Interiör mot söder. Inneres gegen Siiden. I N TERiö n

Foto W. Anderson 1914.

Interior towards the south.

Invändigt äro murarna slätputsade. Långhusväggarna indelas genom tunna pilastrar, som uppbära ett entablement, med starkt framspringande övre list (av trä). Rummet är genom 5 X 5 i grått och vitt marmo~erade träkolonner uppdelat i ett bredare mitt­ skepp och två smalare sidogångar, vartdera skeppet med sitt tunnvalv av trä, målat i vitt. - Golvet av trä. Angerum är en för empirestilens lantkyrkor sällsynt typ på konsekvent glmomförd, nykter formgivning, som dock förenar sig 'med sinne för konstnärliga proportioner. Av den övermåttan breda kyrkan är det dock endast sydfasaden, som till det yttre förmår gnra ett mera varaktigt intryck. Interiören är ståtlig genom de kraftiga pelarna, men

AUGERUMS KYRKOR skulle dock verkat vida starkare, om långhuset varit längre. Gerss rit­ ning av 1818 visar i huvudsak det nuvaran­ de tillståndet, men pro­ portionerna äro icke så goda som i den även av Gerss ' ritade J ämjö kyrka (jfr s. 51. ' Det där upprepade, sam­ manbyggda altaret och predikstolens tempel­ fasad verkar även här jämte övrig inredning harmoniskt till det höga, tunnvälvda mitt­ skeppet, Sambandet med Köpenhamns Vor Frue Kirke är iögon: fallande. Kyrkan upp vä rmes a v tvenne på södra sidan uppställd a järnkaminer.

149

vig. 164. Augerum. Dopställ av trii, 
 omkr. 1800. 
 Foto W. Anderson 1914. 

Säule fur T a ufbeck en um 1800. 
 Wooden column supporting a baptis­ 
 mal font . 


Fig. 165. Augerum . Dopfunt 
 av trä, 1648. 
 Foto W . Anderson 1914. 

Taufb eck en aus Holz 1648. 
 \, Vood en font from 1648. 


UPPVÄR~ l­

N ING

Fig. 166. Augerum. Dopskål a v kopp ar. 1600-talets senare hälft. 
 Foto 'N. Anderson 1914. 

Taufbecken aus Kupfer, 17. J hd. Capper font, 17th century. 


150

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

INREDNING
ALTABE OC il

PREDIKSTOL

A l t a r e och p r e d i k s t o l äro sammanbyggda. Den senare har formen av en antikiserande tem­ pelfasad av toskansk ordning med hög stylobat, till vilken det enkla altarbordet sluter sig. Allt av trä i blågrå · och grön marmorering utom kolonnerna, som äro vita med förgyllda kapitäl och baser. På liknande sätt är altarringen behandlad. Hela denna nyklas­ siska anordning såväl som kyrkans Fig. 167. Augerum. Paten och kalk av silver, 1811. 
 Foto W. Anderson 1914. 
 vitmålade och slutna b ä n k a r Hostienteller und Ketch aus Silber 1811. 
 utgöra kyrkans ursprungliga in­ Wafer-plate and chalice of silver 1811. 
 redning. I långhusets norra del en o r g e ll ä k t a r e med barriär i enkla fyllningar, vitmålad, upp­ LÄKT A R E OCH 
 ORGEL 
 förd 1860 samtidigt med orgelfasaden, vilken är vitmålad och förgylld. På ömse sidor om altaret hänger ett par n u m m e r t a v l or av trä med snidade, för­ NUMM ER­ 
 TAVLOR 
 gyllda ramar i sen empirestil samt å varje två små ljusarmar (av brons?). Å vardera tav­ lans kant en i vitt målad inskrift: >>Gifven till Angerums Kyrka af Petter Olsson i Bastasjö den 2 December 1859.>> H. 155 cm., B. 78 cm;

LÖSA INVENTARIER
(Från gamla och nya kyrkan)
ooP PUNT 


Ett vitmålat och förgyllt dopställ ·a v trä i form av en kanellerad kolonn (fig. 164). Omkring 1800. H . 75 cm., diam. 34 cm. -Någon dopfunt fanns ej 1635- 36, utan vid dop användes ett bäcken (FORTEGNELSE). Få år därefter tillkom den nu i en garderob i sakristian förvarade dopfunten av ek (fig. 165) med lock, skulpterad, å skålen fjälliga lister med spår av förgyllning samt bl. a. röd, svart och vit målning. Å locket inskrift i relief: >>ANNO 1648.>> Foten samt en del av locket äro rått reparerade under senare tid. H. 100 cm. Dopsldl.av koppar (fig. 166) med lock, å vilket vilar ett lejon med ett klot i tassarna. På lock och skål äro akantusblad graverade. Vackert renässansarbete från 1600-talets förra del? H. 18 cm. , diam. 26 cm. - Skålen har tydligen hört samman med dopfunten från 1648 och passar i dennas urholkning och lock.

AUGERUMS KYRKOR

151

Kalk av silver (fig. 167), förgylld, å foten ett krucifix. Inskrift i botten: >>36 1 / 2 NATTvAnvsIZod) (överstreckat) 40 3/4.>> Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor - ID. SCRVARTj 1 KÄHL - E 3 ( = 1811) - halvmåne. I botten otydlig stämpel. H . 23 cm., skålens diam. 11.5 cm., fotens 14 cm. Foten tillhör en äldre, 1730 omarbetad kalk. Härtill hörande förgylld . paten (fig. 167). Stämplar å brättet: lC:N.I - tre kronor - Karlskronas vapen - (otydligW. Diam. 15.5 cm. Oblatask av nysilver, graverad. Modern. H. 20 cm., diam. 15 cm. 1 Ett par vinkannor av silver, märkta 1875. H. 45.5 cm. Skål av mässing (för kollekt?), 1800-talet: H. 9 cm., diam. 27 cm. Ljuskrona av mässing; profilerad mittstång, krönt av en dubbelörn, avslutad av en kula; för 6 ljus. Inskrift: MAGNUS BÅTH. d. 14 IUNY. 1746. H. 70 cm. Ljuskrona av mässing; profilerad mittstång, slutande i en stor kula med bårder i klassicistisk stil; för lO ljus. Omkring 1800. H. 70 cm. . Ljuskrona av glas, för ll ljus, 1800-talets förra hälft. H. 135 cm. - Samtliga kro­ nors hängare äro omlindade med rött tyg, i övra delen en rosett. Troligen är detta e~ ur­ sprunglig anordning. Ett par lj ~sstakar av malm, rikt profilerade, med ljuspipor av mässing från senare tid. Inskrift å foten: >>DORTI: LARS: DOTTER:S. CRISTEN: PERSEN: EFTER­ LEFVERSKE: ANNO 1648.>> H. (utom piporna) 44.5 cm. - 1671 förfärdigas en nu för­ kommen ljusstake av mässing. Ett par ljus stakar av tenn, 2-armade, 3-pipiga, med inskrift å skaften: >>af Herr Prosten och Fru Prostinnan Alexandersson i Lösen Gifven Till Angerums Kyrcka år 1822>>. 3 Stämplar: Karlskronas vapen - l M H, 1 - P 3 ( = 1821) - ängel med vågskål inom en oval. H. 37.5 cm. TEXTILTEll Antependium av rött kläde med guldbroderat kors. Modernt. - 1665 hade kyrkan två altarkläden, ett av linne och ett av grönt kläde. i 700 köpes materialier till ett nytt. 1812 funnos tre altar­ dukar av lärft, därav två gamla, ett altarkläde av skarlakan, ett
l Diedrich schvart blev mästare i Karlskrona 28/5 1789. UPMARK, Karls­ krona guld, s. ·151. 2 Carl Abraham Neycndorff, mästare i Karlskrona 16/2 1805 (?). UPMARK, I\:arlskrona guld, s. 149. 3 Aron Alexandersson, f. 1762, kyrkoherde i Lösen o. Augerum 1809, här adspros t 1 8 14, el. 1822. G. m. Christina Margareta Furtenbach (jfr grav­ vården i Lösen, s. 133 ). - Då tyska församlingens i Karlskrona kyrkoherde, prosten J. B . lilfolff, år 182 1 jordfästes i därvarande Trefaldighetskyrka, var en stor människomassa sa mlad. Då processionen skred fram genom stora g:wgen, glömde åskådarna ståten v id anblicken av den som förde sorgestaven, set ärevö rdig såg han ut i sin svarta kalott och yviga tinningshår. Det var den i full ornat klädde prosten Alexandersson. En i kyrkan närvarande tysk professor,. L. Fehr, >>tecknade genast hans bild och utgav denna färglagd från litografiska pressen». Nya Blekings Posten 13/7 1875.

· · · · · ·, · · · ·,.

.. • r""

Fig. 16.8. Augerum. Timglas av trä. - B. Kjellström delin. 1914. Sanduhr. - Hour-glass.

152

BLEKINGE! ÖSTRA HÄRAD

BO KSTÖD O CH BOK

underlägg av grön vadmal samt ett gammalt )>rödrosigt Sidentygs omhäng kring altaret)>. (INV.). Allt nu försvunnet. Mässhake av svart sammet med bårder och annan dekoration av silvergalon; på ryggen ett kors , på bröstet en uppslagen bok. 1800-talet. H. 91 cm., B. 74 cm. -1635-36 omtalas en mässhake såsom alldeles uppsliten (FGRTEG­ NELSE). 1665 nämnes )>en gammal försliit Mäszehagel af Brunt kaff, en gammal Meszeshiorte)>. 1812 funnos två nu försvunna präst­ kapporr av flanell (INv.). Täcke av vit (ursprungl.san­ ~olikt av gul) vadderad siden­ duk, broderat i silke med tvenne blomguirlander m. m.. samt en blomsterkartusch med inskriften: ))C. L. P.)> under en krona. Möj­ ligen använt till bokstöd. Omkring år 1800. H. 50.5 cm., B. 35 cm. Fig. 169. Augerum . Porträtt av kyrkoherden Nicolaus P etri 
 Duk av svart siden med in­ Wankif, f . 1698, d. 176 7. - Foto W. Anderson 1914. 
 B ildnis des P farrers N. P. Wankif. 
 vävda blomsterkvistar i gult, Portrait of a rector ; N . P. Wankif. 
 blått och rött, kantad med guld­ spets. Troligen använd som betäckning på dopskålen. 1700-talet. H. 26 cm., B. 81 cm. Kalkkläde som ovanstående. 1800-talet. H. 50 cm., B. 49 cm. Två håvar, en endast med skaft med kvarsittande del av metall, L. 120 cm. , och en med söndrig pung, utan beklädnad. Pungens. H. 21 cm., diam. 14.5 cm., skaftets L. 130 cm. - Möjligen de år 1812 omnämnda tvenne håvarna av grön sammet med silver­ trådsfransar och klockor. År 1812 ägde kyrkan ett kalkkläde av grön sammet, broderat med silvertråd, ett kalkkläde av )>Utsydt lärft)>, ett svart bårkläde av vadmal samt en väktarerock - Samtliga dessa äro nu försvunna. Bokstö4 på altaret av trä, klätt med rött, guldpressat skinn. Inskrift: ))Augerums Kyrka 1868.)> L. 44 cm. Karl XII:s B i b e l i skinnband med mässingsbeslag. Ännu så sent som 1635-36 var kyrkan i saknad av bibel (FoRTEGNELSE).

AUGERUMS KYRKOR

153

Fig. 170. Augerum. Gravmonument över v ic e amiralen F. H. af Chapman, f. 1721, d. 1808. - B. Kjellström delin. 191 4.
Grab des Admirals af Chapman. •romb of Admiral af Chapman.
TIMGLA s

Å predikstolen står ett timglas av trä (fig. 168) för 3 glas, uppburet av järnstativ, krönt av ett kors. 1700-talet(?). H . 44 cm. Kista av trä med enkla järnbeslag. L. 140 cm., H. 68 cm., B. 70 cm. ~ 1665 omnämnes en >>Kijsta, som kyrkians kleder, Böger oc lius fwaris udj>>. 1692 anskaffas en kista, som 1693 klädes med plåt och förses med från Stockhoh~ hämtade >>Faste låås>>. I sakristian stå två karmstol ~ r s. k. puderstolar av björk(?), brunmålade med skinn­ dynor. 1700-talet. H. 84 cm.

KisTA

s TOLAR

AND[.R 5 Al' HÅilV\N50N
F'ÖllO 17':11 DÖD 181:3

CARiN n:HR\Ml.I'\IN
fÖ00175"1 DÖD 1BU.

'


Fig 171. Augerum. Gravmonument över landshöv.dingen frih. Anders af Håkanson, 
 f. 1741, d. 1813. - B. Kj ellström delin. 1914. 

Grab des Gouverneurs af Håkanson. Tomb of Governor af H åkanson. 


154

BLEKINGE ÖSTR-A HÄRAD

PORTRÄTT

GRAVVÅRDAR

Ett Karl XII:s Tal på Rikssalen den 2 maj 1810 i samtida förgylld ram. H. 56 cm., B. 48 cm. Porträ t t (fig. 169) av kyrkoherden Nikolaus Petri Wankif, oljemålning på duk i enkel, förgylld träram med inskrift å tavlans övre del: >>NICOLAUS PETRI W ANKIFV. Na tus 1698 d: 9 Januari, orbus Parentibus 1707. Studuit ruri ad an: 1714. Acad: Lond: ad ann: 1717. Inde Civis upsaliensis ad an: 1726. Tum Pastor aulicus, Pastor in Lösen 1729. Copulat d. 24 Februari. Prrnposi: Ferrit 1755. Denatus: ann: 1767 d: 24 ,Juli.>>;· d. ä. >>Nikolaus Petri Wankifv. Född 1698 den 9 januari. Föräldralös 1707. Studerade på lan­ det till 1714. Akademisk medborgare i Lund till 1717, i Uppsala till 1726. Därpå pastor i hemsocknen. Pastor i Lösen 1729. Gifte sig den 24 februari. Kontraktsprost 1755. Död 1627 den 24 juli.>> Å ramens baksida står antecknat med bläck: >>Restaurerad 1907 av Karl Nilsson i Lösen.>> (Grov övermålning.) H. 118 cm., B. 92 cm. - År 1812 ägde kyrkan en nu förkommen >>tavla om Kristi lidande>> (INV.). Bla" n d kyrkogårdens många gravvårdar kan man urskilja tvenne huvudtyper. Äldst äro de gustavianska av kalksten, den tidigaste från 1763, därefter komma ett flertal empire­ gravar med i hörnen uppställda låga granitstenar med initialer och årtal; mellan stenarna hänga järnkedjor. Den tidigast daterade är från 1813. Sist komma gjutna järnkors med reliefer, avbildande genier me,d nedåtvända facklor samt omgivna av gjutna järnstaket i Oscar I:s gotik; det äldsta från 1844, det senaste från 1866. Bland dessa märkes den Palanderska familjegraven över bl. a. Arvid Adolf Palander, f. 11/8 1798, d. 7/4 1848. ­ Av gravarna över mera kända blekingar äro i synnerhet två av större intresse: Chapmans och Anders af Håkansons (fig. 172). De äro byggda med halvcirkelformiga gavlar av granit samt jordtäckta. Å den Chapmanska gravens (fig. 170) västra gavel en inmurad flisa med inskrift: FREDR: HINDR: AF CHAPMAN FÖDD 1721 DOG 1808 1 samt det Chapmanska sköldmärket. - Även å Håkansonska graven (fig. 171) finnes å västra gav~ln en inmurad flisa med af Håkansonska sköldemärket samt inskriften: ANDERS FÖDD DÖD
AF

HÅKANSON 1741 1813

CARIN FEHRMAN FÖDD 1751 DÖD 1812 2
Varvsamiralen F. I-I. af Chapman, den namnkunnige skeppsbyggmästaren, vilkens ursprungliga mening hade varit att få vila i den av honom själv ombestyrda granitgraven å Skär{va . 2 Landshövdingen i Blekinge län, baron Anders af Håkanson, son till den und er frihetstiden be­ kante t almannen i bondeståndet Olof Håkanson (se s. 80 o. 130).
1

AUGERUMS KYRKOR

155
KLOCKOR

I tornet hänga tvenne klockor, båda omgjutna 1896. - 1665 fanns en klocka i klockhuset, vilken blev omgjuten 1704 i Listerby. Det är sannolikt den 1896 omgjutna, lilla klockan. 1861 inköptes från Karlskrona stadsförsamling den stora klocka, som tillhört därvarande Helga Trefaldighets- (Tyska) kyrkan och som blev skadad vid dennas brand under den stora eldsvådan i Karlskrona sommaren 1790. (FAGERLUND.) Inskriften lydde: >>Gloria in altissimis deo.

G III.
Im Kriege Unter der gransamsten Feuers Brunst 1790 Den 17 Junii Zerflossen Unserer Drey. Nach geschlössenem Frie4en Wurden aus unserem Fluss schon 1m October Zweij Man Deneke wenn man uns höret Ehre seij Gott In der Höhe, Friede auf Erden U n d den. Mensch en ein W ohlgefallen Das Metall hat Carolus XI Der Sch weden König Gegeben Gegossen in Carlserona beij Märta C: Öfwerström.>> SAMMANFATTNING A V AUGERUMS KYRKORS KONSTHISTORIA
I. Under äldre medeltiden uppfördes Augerums äldsta kyrka, sannolikt beståend e av ett rektan· gulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor. Materialet var gråsten. - Av inventarier frun denna period finnes intet kvar. II. Ovisst när kyrkan får ett !dockhus av trä, slutande intill västra långhusgaveln. III. Under 1600-talet får kyrkan flera inventarier, såsom dopfunt och dopskål, under 1700-talct tillkomma ljuskronor etc.; samtidigt målas läktaren och kyrkan invändigt. IV. År 1818 uppföres långhuset av den nya kyrkan; den gamla raseras. Inredning och flera inven­ 1 tarier tillkomma. V. Ar 1862 uppföres intill långhuset ett torn i norr.

ZUSAMMENFASSUNG
Augerums alte, in verputztem Granit aufgefilhrte Kirch e (wahrscheinlich mit Langschiff und gerade abgeschlossenem Chor) ist möglicherweise . im XIII. Jhd . erba ut worden. Späler wurde im W esten ein Glocl,cnhaus aus Holz hinzugefogt, das aucil als Vorilalie dientc. Im Jalue 1822 wurde diese alle Kirche ganz abgebrochen und das jetzige Langschiff in verputztem Granit nach Zeichnungen von J . W . Gerss (sie he S. 58) aufgefOhrt. Das weiss verputzte Innere mit seinem tonnengewölbten, auf 10 Säulen ruhenden hohen Mittelschiff und niedrigeren Seitenschiffen sowie die mit dem Ältar zusammengebaute Kanzel (l~i g. 163) zeichnen sich durch konsequent

156

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

durchgefilhrte, nilchtern klassizistische Forrngebung aus und stehen der >>Vor Frue Kirke» in Kapen­ hagen nahe. Der Turm wurde 1862 auf der närdlichen Seite hinzugefilgt. Von der Einrichtung sind erwähnenswert . das hölzerne Taufbecken von 1648 (Fig. 165), eine Taufschale aus Kupfer aus dem XVI. Jhd. (Fig. 166) und ein Porträt des Pfarrers N. P. \Vanl,if (geb . 1698, gest. 1767) (Fig. 169). Auf dem Kirchhofe zwei granitene Grabmäler: des berilhmten Schiffsbaumeisters F. lf. af Cha p­ man (geb. 1721, gest. 1808) und des Gouverneurs der Provinz Blekinge, A. a f Håkanson (geb. 1741 , gest. 18 13) (Fig. 170- 172), einige Grabmäler aus der gustavianischen und der Empirezeit und Eisen­ t;reuze in neugotischem Stil aus der Zeit 1844-66.

SUMMARY
The old church at Augerum, of dressed graystone, probably with a nave and a recLangulat' choir, was possib1y erected during the thirteenth century. There was added later on, to the west end of lhe church, a timber belfrey, also containing a pronaos, or porch. In 1822 this old church was pulled down and the present n ave of dressed graystone was ])lti!l fr om the designs of J. W. Gerss (see p. 58). The white plastered interior, with ils lofty n av e, LIJ c barre! vaul t of which r ests on t en pillars; ils lower aisles and th e altar and pulpit, built into one (fi g. 163), is d isting uished by a sober, con sistent style, which is near1y related to that adopted in Vor Frue Kirl; c (Copen hagen ). A tower wa s added to the north end of the building in 1862. Among the inventories should be noticed a wooden fo n t (fi g. 165) ; a font-dish of copper, from rcnai5­ 'a nce Limes (fig. 166 ), and a pot'lrait of N. P. Wankif (b. 1698, d. 1767 ) (fig . 169). In the churchyanl :lt'e t wo granite tomb s, above the graves of the celebraled shipbuild er F. H. af Chapman (b. 17'.1.1, d. 1808), and A. af Håkanson (b. 1741, u. 1813), Lord Lieuten ant of Blekinge, and his wife (fig: . 170 ­ 172). In addition, there ar e gravestones of Gustavian design, of limes tone; a numb er of »Emp irc -slyle » gr-avestones, and iron crosses, in Neogothic style, from 1844-66.

Fig. 172. Augerum. af Chapmans och af Håkansons gravar. 

Gräber Fig. 170 und 171.- Tombs- ill. 170 and 171. 


Fig. 173. Flymen. Exteriör från nordost. Die Kirche von Nordosten. -

Foto W. Anderson 191 4.

The church from th e nort h-east.

FLYMENS KAPELL
INOM AUGERUMS SOCKEN
BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT
HAKD S KRIV!'\A KÄLLOR OCH AVDILDN I NGSSAMLINGAR: B. St. 4 blad ritningar lil k apellbyggnad av Ludv. Petterson och Carl Johnson. 3 bl. ritn. till inredn. av Ludv. Petterson. KYRKANs ARKIVALIER: I kyrkans arkiv : Handlingar från kyrkans tillkomst. På stämma i Augerum 1856 23/8 beslutade\ , att en kapellförsamling skulle upprättas. Flymon s l;apellag bildades 1907 1/1 (en!. k. brev 1886 22/1).

KYRKOGÅRD
Omedelbart intill landsvägen Fjärdsjömåla by, Augerums socken, ligger Flymens K vRKoG ,i.nn kapell, vars kyrkogård (plan fig. 174) omgives av en gråstensmur (kallmur) i öster och söder och staket i norr och väster. Till kyrkogården leder i öster ett par gjutna järn­ grindar inom stenstolpar.

158

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

\

't

w.

t

f' t t t t .:;. "' ttttlttt t t t t t t

~o:;.

rtttit

.- ~~---·\
;,_;,
·~

... .

\

N

o -4---+--+- v

Fig. 174. Flymen. situationsplan. B. Kjellström delin. 1914.
5
S itua tion splan der Kirche. Plan of the church and the churchyard.

KYRKOBYGGNADEN
PLAN OCH EXTER IÖR

I N TERIÖR

UPPVÄRM­ N I NG 


Kyrkan (plan fig. 175), som invigdes 1906 23/9, uppfördes år 1905 efter ritningar av Ludv. Petterson o. Carl Johnson. Mutarna äro upp­ förda av granit med cementfogar. Tornets tak­ täckning utgöres av koppar, långhusets och ko­ Fig. 175. Flymen. Plan. rets av brunmålad järnplåt. Se i övrigt fig. 177. B. Kjellström delin. 1914. 
 Invändigt äro murarna slätputsade, deko­ Grundriss d er Kirche. - Plan of the chm·ch. 
 rerade med en målad fris. - Innertaket a v trä, vitmålat; över långhuset har taket ryggåsform med blå- och rödmålade strävor. Golv av trä. - Fönstren spetsbågiga med grönmålade järnspröjsar. Kyrkan uppvärmes genom järnkamin.
t __J
•

~

•

·'

l

•

..

INREDNING
ALTARE M. M. 


Altare och altarring, predikstol, öppna bänkar, nummertavlor samt orgelläktare i öster, allt snickeriarbete och samtida med kyrkan. På orgelläktaren är placerad en enkel kammarorgel.

FL YMENS KAPELL

159

LÖSA INVENTARIER
En brunmålad dopfunt av trä, modernt snickeriarbete. Kalk, paten och vinkanna av nysilver, moderna. Tvenne l j uskron'o r av mässing, en lju s­ krona av bleck, bestående av tre kransar, ett par ljusarmar av mässing, ett par lju s­ kandelabrar av mässing, 2-armade, 3-pipiga samt ettpar lju sstakar av mässing, 2-armade, Fig. 176. Flymen. Tvärsektion mot öster. 2-pipiga, samtliga moderna. Uppmätt av B. Kjellström 1914. Mässhake, antependium och a l tar d u k, Querschnitt gegen Osten. Section towards the east. moderna. I tornet hänga kyrkans två klockor, en större och en mindre, båda gjutna 1906 av K. G. Bergholtz Stockholm.
ZUSAMMENFASSUNG
Die Kapelle von Flymen innerhalb des Kirchspiels Au gerum wurd e 1905 aus Granit aufgefOhrt und erhielt gleichzeitig ihre jetzige Einrichtung.
DOPFUNT

N ATTVARDs­ KÄRL LJ USRE D SKAP

TEXTILIER

KLOCKOR

SUMMARY
Flymen Chapel, in the parish of Augerum, was built in 1905 of granite, receiving its fiLtings at the same tim e.

Il Il
Fig. 177. Flymen. Längdsektion mot norr. Längsselmitt gegen Norden. -

Uppmätt av B .. Kjellström 1914. 


Longitutlinal se!)tion towards the north. 


Fig. 178. Lyckeby.

situationsplan från 1779.

Bitnationsplan der Kirche an s d. J. 1779. 
 Plan of the church and the churchyard from 1779. 


LYCKEBY KYRKA 

INOM LÖSENS SOCKEN
BLEKINGE. BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD LUNDS STIFT, ÖSTRA KONTRAKT
T R Y c K T A K X L L o n : Acta Pontificum Danica IV, s. 95. - ANDErtSON, Helgonkult, s. 25. - Bt:­ SKitiVNING. - CAWALLIN, S. 192. - KR. ERSLEV, Repertorium III, S. 752. - FAGERLUND, S. 13.­ I(LI NG, s. 33. - SJÖBORG, s. 235. - SVEitiGE I, s. 761. l-IA N DSKRIVNA KXLLOR OCH .AVBILDNINGSSAMLINGAR: CRONHOLM, S. 578.-FORTEG­ Nt:LSE. - GYNTHER.- LANDsKYRKOR.- I R. A.: Kg!. brev 13/9 1732, Rii,sregistr.- I l a n t m ä t e r i­ s t y r e l s e n s a r k i v: Karta över Lyckeby Fläck, upprättad l 779 av Gabr. Wiekenberg. - I U. B.: w 1!53.

LYCKEBY KYRKA

161

KYRKANS ARKIVALIER: I Landsarkivet Lund: Kyrkaräkenskaper 1662- 1733, L. l. I detta band påträffas även en och annan anteckning av kulturhistoriskt värde, t. ex. från år 1690, då det utbetalas 16 öre smt. "Till en Hustru som håller Kyrkian Reen om åhret med Sand och Maij.»­ Inventarieförteckning 12/5 1695, N. Nära Lyckobyåns utlopp i Östersjön låg under medeltiden ett slott, kallat Lyckå, vilket senare blev säte för Jensmanden över Lyckå län. Sedan slottet flera gånger intagits av sve~~karna, befallde I\:ristian IV 160 l , att det skulle nedbrytas. Nu återstår endast en obetydlig ruin. Invid slottet låg en stad, även kallad Lyokå och omtalad tidigast i ett skötebrev 1/2 1449. I detta omnämnas kyrkoherden, tvenne borgmästare, byfogcle och rådmän (EnsLEV, Repertorium). År 1600 upphävdes dess privilegier och inv imarna befalldes flytta till det nyanlagda KristianopeL Ännu 1779 syntes spnr efter staden (FAGEHLUND). Nära kyrkan ligger Lyckeby källa, vilken >>skall ej för så många år seelan börjat rinna ,, (C HONHOL\1).

KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL
Väster om Lyckebyån, på en plats omedelbart söder om det nuvarande Östra härads KYnKocÅno tingshus och å tomten Nr 19, låg Lyckeby kyrka. Den omgavs av en kyrkogård, som hade sin största utbredning i söder. Mellan åren 1663 och 1724 finnas i INV. och RÄK. upp­ gifter om att den haft en träinhägnad med åtminstone två ingångar. Några spår efter denna inhägnad, vilken 1697 kallas >>bogårdz Planket>>, äro nu icke synliga. På kyrkogården stod i söder en klockstapel av timmer, omtalad tidigast 1662 (1666 KLOcKsTAP EL får den nytt tak). År 1697 uppsättes en ny stapel på stenfot, möjligen densamma som stod kvar till 1858-60 och då nedrevs, sedan klockan flyttats till Lösens kyrka.

KYRKOBYGGNADEN
Lyckeby under 1730-talet instörtade kyrka kan man med hjälp av anteckningar i arkiven samt p l a n e n fig. 178 nödtorftigt rekonstruera. Kyrkans plan utvisade ett rektangulärt långhus med lägre, smalare och rakslutet kor. PLAN År 1656, men icke senare, omtalas >>vapenhuset>> (CAWALLIN). Murarna voro uppförda av gråsten och tegel. Vapenhusets material och utseende är MATERIAL o. dock okänt. - Utvändigt voro murarna, åtminstone i senare tid, putsade, ty 1635 var ExTERiön murbruket lossnat och nedfallet på södra v äggen (FORTEGNELSE ). 1 - Yttertaket, som 1635 var mycket bristfälligt på södra sidan, var å såvällånghus som kor täckt med tegel. 1709 repareras taket och nya sparrar läggas å gavelröstena (RÄK.). - År 1663 fanns på, troligen södra, långhusväggen tvenne stora fönster, i korets södra vägg även ett fönster mitt för altaret (INv.). 1693 upptages ett nytt fönster och de gamla lagas. 1720 undergå de ytter­ ligare reparation (RÄK.). - Tilllånghuset funnas ingångar i väster och söder. För kyrkans rappande samt invändig putsning utbetalas 90 dir smt. den 11 /9 1710 till Bernardo Morando Afermo och Chome Soppra (LANDSKYRiwn; kvittens 423). Troligen tillhörde dessa elen grupp av. entrei)renörer (Jean Baptiste Doubler de Clercq och Jean Baptiste Maranda), vilka 1700- 06 arbe­ tade på Karlskrona befästningar och som tidigare varit verksamma vid Bergen op Zorn, Grav och andra fästningar i Holland. Se: vVILLIAM AN DERSON, Karlskrona. Bidrag till dess byggnadshistoria. Ms.
1

11 . Svet·iges kyrkor. Blekinge J.

162
INTERIÖR 


BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Om golvet veta vi ej mer, än att 1697 inlägges brädgolv (RÄK.).- Väggarna målas 1687. - - Huruvida kyrkan under medeltiden haft stenvalv är obekant. 1635 nämnes Kircke­ lofftet (FORTEGNELSE). 1663 omtalas, att i kyrkan stodo tvenne träpelare, uppbärande bj äl­ lmrna, i vilka takbräderna voro fästade (INV.) . 1687 repareras taket (RÄK.). HI STORIK OCH 
 I ett påvebrev, daterat Rom 6/6 1474, får konung Kristian tillstånd om avlat åt dem, DA T E RI N G 
 som på bestämda dagar besöka >>Vor Frue Sognekirlm> i Lyckaa. Kyrkan var alltså helgad åt Maria eller V år Fru. Sannolikt blev den, liksom så många andra av Blekinge-kyrkorna, skadad och plundrad under 7-åriga kriget, ty 1576 utfärdade konungen ett öppet brev, att kyrkavärdarna för >>Lyckov Bykirke>> samma år måtte uppbära avgiften av kronans andel i tionden från Hjortsberga, Tvings och Listerby socknar till kyrkans byggning (K. BREVB.). - 1631 klagade sockenborna, att de voro så utarmade, att de icke kund e underhålla prästen, utan fruktade de, att han skulle övergiva dem för deras armods skull. Biskop Matz Jensön föreslog därför, att Lyckeby måtte bli annex till Lösen. Detta be­ slutades genom Kgl. brev av 18/6 1632, men föreningen gick dock ej i verkställighet förrän under 1690-talet. 1663 omtalas kyrkan såsom >>een temmelig gammell kirke och Ingen lefuer nu, soin weed, huem som hafuer ladet dend opbygge>> (INv.). Vid 1700-talets början började kyrkan förfalla, men en ifrågasatt större reparation synes icke hava kommit till stånd. Slutligen en söndag 1736 började kyrkan rämna och falla kull, så att den måste övergivas (SJÖBORG). 1740 nedtogs trävirket och västra gaveln raserades. År 1743 sam­ manslogs socknen med Lösen (CAWALLIN). - Av kyrkan återstår numera·icke mer än en liten rundel av upplagda stenar, en del med vidfästat murbruk De på platsen synliga, obetydliga spåren av en byggnadsgrund äro möjligen en rest av kyrkan. Kyrkan har tidigast uppförts under 1200-talet.

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER
Altaret var uppfört av sten, murat. Altarprydnaden utgjordes 1663 av en liten tavla >>med twende Lemme oc temmelig goed Malning> > (INv) . Möjligen avses härmed det altarskåp, som från Sturkö kommit till BL M. (jfr s. 109) . 1708 omtalas ett konterfej på altaret (INv.). PREDIKSTOL Predikstolen beskrives 1663 såsom gammal och obetydlig. - 1720 uppsättes och målas en >>pulpet>> på predikstolen (RÄK.). I kyrkan funnos tre rader bänkar (KLING). 1663 vorode gamla och obetydliga (INv.) . De lagas 1713 och numreras 1720 (RÄK). 1697 omtalas en ny bänk - >>Skrifftstolem> nämnes 1695 och > >Klockarstolem> 1706 (RÄK.). Dopfunten var 1635 oduglig (FoRTEGNELSE). 1663 fanns ingen funt utan en träholk, DOP F UN T O C H 
 DOP F A T 
 på vilken stod ett mässingsbäcken. 1695 fanns två dopfat av mässing (INv.). Kalk och paten av silver, förgyllda, omtalas tidigast 1695 (INV.). År 1708 blevo NA TTVAR DS ­
 KÄHL 
 båda lagade, troligen omarbetade. - År 1860 24/10 beslöts å kyrkostämma i Lösen att
ALT A RE

LYOKEBY KYRKA

163

med det denna kyrka tillfallna silvret från Lyckeby: en kalk å 33 3/4 lod, en paten å 8 lod samt en försliten o b l a t a s k, som vägt 11 1/4 lod, låta tillöka och omarbeta kyrkans kalk och paten samt av det som blev över låta förfärdiga en oblatask i stället för den tennask, som då användes (PROT., se s. 129). En gammal tennflaska >>af 2 potts rum>> omtalas 1663 och ännu 1708. Ljuskrona av smitt, vridet järn, att höja och sänka, för 2ljus. Sannolikt från medel- LJusnEDsKAP tiden. I Bl. M. H. 91 cm. Två stora ljusstakar av mässing (malm?) för vaxljus, en mindre ljus-stake av mässing för talgljus omtalas (INV. 1663). Antependiet var 1635 odugligt och mässhaken >>gammal och wnyttig>> (FoRTEG- mxnLmR NELSE).- 1695 fanns ett antependium av röd plysch med spets, troligen samma som det å inv. 1708 omnämnda av röd sammet med broderat vapen och initialerna >>E S B O R P>> i silver. 1695 fanns även en gammal al tar d u k och å INV. 1708 upptages en ny altarduk av >>Olosterlärefft». - En gammalmässhake av grön taft omtalas i INV. 1663, troligen samma som 1708 betecknas som halvnött. - En gammal m ä s s k j o r t a fanns 1663, 1708 fanns en ny av slissing. Övriga nämnda textilier äro två armkläden av silke, sydda, och en håv (INV. 1695). - 1715 köpes svart kläde att användas till sorgen efter högstsaliga änkedrottningen (Hedvig Eleonora). Ett timglas på predikstolen omtalas 1708. TniGLAs Av böcker omtalas i INV. 1663 bl. a. en gammal gradual, nu försvunnen. nöcKER År 1835 fanns i Lyckeby å, nära byn, ett sigill, visande inom en pärlring en hjärtswrLL formig sköld med t re i triangelform ställda halva liljor. Omskriften lyder: >>S. Olementis Petri Sacerdotis.>> N u i St. H . M. År 1663 nämnes en gammal penningstock 1687 inköpes järnbeslag till denna oFFERsTocK
(R.~K.).

En gapstock vid kyrkodörren uppsättes 1691. 1708 tillkommer en pliktpalL Liksom de flesta andra kyrkorna i häradet anskaffade även Lyckeby de vid tiden före och efter år 1700 utgivna minnestavlorna, graverade av Ambrosius Hedengran (jfr. SvERIGEs KYRKOR, Gottland, band l , h. l, s. 48). 1697 anskaffas >>j u b el års taflam, som kostade in­ alles 8 dlr 24 öre smt; 1708 utgivas 5 dlr lO öre smt för ramar, panel, målning och förgyll­ ning å tavlorna över >>salig konungens b~grafning>> och >>Narva slag>>; 1720 köpes och målas ram till tavlan över >>re ligionen i Schlesiem> (RÄK.). vV. Gynther och M. Söderström skriva i sina arkeologiska anteckningar från 1833 (Ms i Bl. M.) , att på Lyckebys kyrkogård >>finnes många grafstenar ingen likväl äldre än ifrån 1600-talet>>. Av dessa återstå nu endast några obetydliga fragment, upplagda i en liten rundel straxt norr om Tingshuset. Några av resterna äro enkelt skulpterade. Utom el\ milvisare av järn från 1700-talets slut, står här även en milsten, ornerad med Carl XI:s krönta namnchiffer, inskriften >>l M Y L>> samt årtalet 1671. I stapeln hängde en liten klocka av malm. 1662 omstöpes klockan för 61 dlr 5 öre smt.

cAPsTocK MINNEs­ TAvLoR

GRAVSTENAR

KLOCKA

164

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

År 1717 omgjutes gamla klockan i Karlskrona mot en klackgjutarelön av 60 dlr smt (RÄK.). Denna, nu spräckta, klocka, jämte ljuskronan (se ovan) det enda bevarade av kyrkans inventarier, hänger nu i Lösens kyrkas torn (se s. 134). Inskrift runt övra kanten: )> FRVOKTA X GUD x ÄRRA x KONUNGEN.)> Å ena sidan Karl XII:s namnchiffer, å den andra inskriften: )>DOMINE x CONSERVA x NOS x IN x PACE x SVEN x ]'ROST x ANDREAS EBBELTOFT x GIVTEN x AF x MARTIN WETTER­ HOLTs x I CARLBORONA x ANNO x 1717.» H. 71 cm., diam. 70 cm. - Den hängde till omkring 1858 kvar i den enkla stapeln i Lyckeby samt nyttjades )>vid tingstiderna att ge tillkänna tingspredikningarne och tingstimmarne>> (FAGERLUND).

SAMMANFATTNING AV LYCKEBY KYRKAS KONSTHISTORIA
I. 	 Kyrka m ed rektangulärt långhus, sannolikt lägre och smalare kor med rak avslutning i öster, uppförd 	a v gråsten och tegel tidigast under 1200-talet. Vapenhus och klockstapel tillkomma senare. I I. Ar 1736 instörta r kyrkan och övergives.

ZUSAMMENFASSUNG
In dem im späteren Mittelalter als Stadt erwähnten kleinen Orte Lyckeby (Lyckå) gab es eine Kirchc au s Granit und Backstein. Sie bestand au s einem Langschiff und einem gerade abgeschlossenen Ch or und stamrote fruhestens aus dem XIII. Jhd. Sie war »Unserer lieben Frau» geweiht. Die Stadtprivilegien wurden 1600 eingezogen, aber die Kirche stand bis 1736, wo sie einzustiirzen begann. 1743 wurde das Kirchspiel Lyckeby mit Lösen vereinigt, wobei ein Teil r;er Einrichtung nach dieser Kirche iiberfilhrt wurde.

SUMMARY
In the little town of Lyckeby (Lyckå) which, with its fortified castle, is mentioned during the la tter part of the Middle Ages, there lay a church of graystone and brick, consisting of nave and a rectangular choir, dating no earlier than from the close of the 13th century. It was dedicated to the Blessed Virgin. The town lost its municipal charter in 1600, bu t the church remained until 1736, w hen it began to fall into ruins. In 1743 the parish W8.s united to that of Lösen, when a numb er of the inventories were r c­ moved to the latter church.

Fig. 179.

Rödeby gamla kyrka. Exteriör. Die ehema!ige Kirche. -

K. Nilsson delin. u . å. 
 The former church. 


RÖDEBY KYRKOR 

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, ÖSTRA HÄRAD 
 LUNDS STIFT, ÖSTR A KONTRAKT 

T H YC K T A KÄL L O H: ANDEHSON, Helgonkult, S. 19. - BAG ER, S. 8 O. 105. -CAWALLIN, S. 249. KLIN G, s. 37 . - SJönona II, s. 243. - SvEHIGE, s. 764 med exteriör av nya kyrkan från söder. I-IANDSKHIVNA KÄLLOR OCH AVJ3ILDN I NGSSAML I NGAH: CHONHOLM, S. 364 O. 575.­ For tegnelse. - LANDSKYHKOH. - U. B.: vV 11 53. - B . St. 2 blad ritning till ny kyrka; l bl. ritn. till orgelfasad. - I hand!. C. A . Peterssons ägo, Karlskrona; en laverad t eckning från 1870-ta let av gamla kyrkan . - I nya kyrkan : Måln ing av gamla kyrkan. KYRKANs ARK IV ALIER: I Landsarkivet i Lund: Räkenskaper 1662-1849 L. I , l. I k y r k a n s a r k i v fö rvaras h andlingar från senare tid. Enligt räk . utbetalades 1713 >för Kyrckians maijning sa mpt mässeklädern es Reenhållande>> 2 dir smt, samt 1742 »fö r en n y Kyrkiowäktareråck in alles» 13 :8 d ir sm t. - N O om kyrkan, V om vägen till Skärfvaboda finnes i skogen ett stort, flatt stenblock , k allat >>A ltarhallem, där sockenborna enligt Cronholm höllo gudstj än st und er 7-:lriga kriget, »nu m äd ris och bråte betäckt t ill åminnelse härar.. - På Rödeby skogar mella n Ledja och Långemåla visades platsen för Nils Dackes död »i en rishög, -

166

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

antingen han då sjelf eller andra hulpit honom å daga. l-Ians hand,käpp förwaracl es länge af inbyggarna i orten, tills en hederlig man fick elen i sitt behåll>>. (CnoNHOLM.) Nu i hist. Museet, Lund.- CnoNHOLM berättar även en sägen, att socknen >>Har sitt namn af en fordomdags här boende J ä t te eller herre, så att Byn och Socknen heter så mycket som Röns-by. Till en sådan Jettes begrafning wisas än utan söder om Byn wid Lands- wägen, z~e stora Ättestenar och 3ne smä rre, dock utan Bokstäfwer:>>. ­

RÖDEBY GAMLA KYRKA
KYRKOGÅRDEN OCH KLOCKSTAPELN
Rödeby gamla kyrka omgavs av en med torv täckt gråstensmur, omtalad tidigast 1635, då den var nedriven och portarna fördärvade (FORTEGNELSE). 1666 synes den ha varit iståndsatt och var då 315 alnar lång. Å denna fanns tre portar (>>luckhus>>, >>kyrko­ logehuseru>): i väster, söder och öster, av vilka den västra var så bred, att man kunde köra igenom där. Två av dessa omtalas som nya 1668. De voro av trä med spåntak samt hade dörrar med klinkor (BAGER). KLOcKsTAPEL I sydväst på kyrkogården stod en klockstapel av trä, tidigast nämnd i Fortegnelse 1635, då den uppgives endast ha tak över klockan. Taket hade fyra sidorösten, varöver höjde sig en spåntäckt spira (BAGER). Stapeln synes ha ombyggts under 1700-talet, ty fig. 179 visar en karnisprofilerad huv. Den revs 1878. Kyrkogården omgavs år 1668 av prästgården i öster, sockenstuga i söder och uthus i norr. Sockenstugan bestod av förstuga och bokkammare, i vilken fanns spis och bord. Kammaren hade ett fönster i taket och två små i väggen, för vilka glasmästaren Peder i Ronneby fått 3 mark (BAGER) .
KYnKoGÅRD

KYRKOBYGGNADEN
Rödeby gamla kyrka, som revs 1875, kan rekonstrueras dels genom en bevarad teck­ ning från 1870-talet (fig. 179), dels genom kyrkoherden A. Bagers tämligen noggranna anteckningar från 1660-talet. (Då källan vid beskrivningen av gamla kyrkan här nedan icke särskilt angives, är denna alltid BAGER.) Kyrkan bestod av ett långhus med lägre och smalare, rakslutet kor ­ dessa delarvoro byggda av ut- och invändigt vitputsad (RÄK. 1667) gråsten ­ samt av ett 1630 i korsvirke och tegel uppfört vapenhus. Yttertaket var täckt med spån (RÄK. 1666), förut troligen med tegel och tidigare sanno­ likt med bly liksom flera andra Blekinge-kyrkor, som under 7-åriga kriget blevo härjade och delvis avbrända (BAGER). Takets behov av reparation framhålles 1635, ty >>wandet siager in d ved Alterit och Skriffterstolen naar det regnen> (FoRTEGJ'..'ELSE). -Den långhuset

PLAN OCH MATER I AL

RÖDEBY KYRKOR

167

och koret åtskiljande triumfbågen ( = långhusets östmur) höjde sig 1666 icke över korets taknock, utan röstet bestod därifrån och upp till taknocken av bräder och spån. De ursprungliga f ö n s t r e n s antal och utseende äro icke kända. 1635 voro fönstren > > i Stycker>> (FoRTEGNELSE). 1666 hade kyrkan fyra fönster: ett på östra gaveln, l 1/2 aln högt och 1/2 aln brett samt tre på södra sidan, ett vid klockare­ stolen. i >>sånghuset>> ( = koret), fordom mycket litet, nämligen en aln högt, l kvarter och 2/6 alnar brett, men utvid­ gat 1667, ett i långhuset vid predik­ stolen, som 1667 gjordes större och bredare, samt ett vid>>stora kyrkodörrem> Fig. 180. R ödeby. Glasmålning med överstelöjtnant (södra huvudingången). - 1725 upptogs Caspar Goes' vapen (t 1677).- E. stenfors delin. 1915. ett fönster på västra gaveln, ett i södra Glasmalerei. - Stained glass. långhusmuren samt ett på norra kormuren. Likväl beskrives interiören 1875 såsom mycket mörk (BAGER). 1735 inlägges taktegel i fönstrens solbänkar; 1756 förses norra korfönstret och västra gavelns fönster med järngaller. I fönstret vid predikstolen fanns infattat ett cirkelrunt fönster med blyomfattning .(fig. 180), visande ett målat oqh inbränt vapen med inskrift: >>CASPAR GOES, CAPITAIN ii.ber ein Compagnie Dragoner.>> 1 1600-talet. Nu dep. i B. M. Diam. 15 cm. Enligt teckningen av gamla kyrkan synes den ha ägt tvenne ingångar i' söder, en smal rundbågig med överliggare till koret samt en bredare till vapenhuset, vilken 1666 kallas >>stora kyrkodörrem> (BAGER). Golvet var av trä. 1667, då det var alldeles fördärvat, inlades nya bräder i hela kyr­

FöNsTER

GLAsM ÅLN ING

INGÅNGAR

1 Caspar Goes, f. 1632, kapten, natural. svensk adelsman 1672, major vid Bohus Läns Dragoner 
 1675, kommendant i Halmst_ad 1676, överstelöjtnant vid Skånska Dragonsqvadronen 1677, d. barnlös 
 s . >t. 4/ 7 i slaget vid Landskrona och begraven i Transehoska famil jegraven i Vaksala kyrka i Uppland (AN REP, Ättartavlor I, s. 942). G. m. Magdalena Catha~ina Transeho von B.oseneck i hennes 3:e gifte (se Kristianapels kyrkas beskrivning, s. 33). - Kapten _ Caspar Goes nämnes i 1671 års jordebok vid Lökaryd i Torhamns socken (1671 års Jord ebok, Landskontoret, Karlskrona ). Rödeby socken om­ fattade under 1700-talet 35 11/12 hemman, m enföre Roskildefreden 1658 40 hela hemman. Av dessa läror Kristian IV "pantsatt en stor del hos den rike bonden i 1 -Iålje (storbonden Olof Persson i Holje, bekant från snapphanestriden och för sin stora rikedom. Se Ysane' kyrkas beskriv ning i Lis ters. ~ärad), dem en överstelöjtnant Goes sig skall 1672 tillhandlat >> (CRONHOLM). 1676 betalas i Kristianopel 8 dir s mt för >>Öfverst Lieutnant Goos den Lilla Klåckam (RÄK.) .

168

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 181. Rödeby. Altaruppsats från 1673. Altaraufsatz 1673. -

Foto W. Anderson 1914.

Altarpiece, 1673.

v.:\ cc ,r Ar.:-<r i\' GAn o c n

I xs Knt r-T En

kan. Jacob snickare fick härför i arbetslön 4 dlr. 1782 inlades ånyo nytt golv. -Inner­ taket bestod av ett platt trätak, spikat under bjälkarna. I koret var det indelat genom lister i kvadrater, målat med limfärg, samt framvisande >>enkla ornamenter och figureD> (BAGER). Bager skriver: >>Några grofva beläten eller figurer af brunröd vattenfärg voro satta på väggen i koret om Adams fall, Kristi födelse, lidande, död och uppståndelse> >. På korväggen lästes också årtalet 1590, på långhusets norra vägg inskriften: >>D. O. M. J. I H S Anno 1598.>> A triumfbågens sidor funnos målade medaljonger, den ena fram­ visande en duva samt inskriften: >>DiviniaJ nuntia pacis>> och >>Ett budskap om Guds frid>>

RÖDEBY KYRKOR

169

de,n andra en fågel flygande met solen och inskriften: >>Non est mortale quod opto>>, lika­ ledes uttytt därunder med >>Var himmelskt sinnad>>; betyder egentligen >>det är icke timliga saker jag eftersträvar>>. Vid fönstret på västra gaveln fanns följande inskrift: >>Mag. Magnus Fr;delllåtet göra detta nya fönster samt reparera kyrkan anno 1725. - Soli Deo Gloria.>> 1784 målades kyrkan invändigt av målaren Lundberg. Till förstärkning av kormurarna fanns vid dess sydöstra hörn en strävpelare, sannolikt densamma som omtalas 1635 och >>som för nogle Aar siden bleff opsat>>, då man fruktade, att muren eljest skulle rasa. Pelaren var. då bristfällig (FORTEGNELSE). - 1667 omtalas, att kyrkan, >>som var bristfällig och med gaflarne stod på fall, igen blifvit fullkomligen för­ nyad och hulpen; murverket med starka jernankare och bjälkar befästade>>. Rödeby gamla kyrka var helgad åt Knut hertig eller KNUT LAVARD 1 (jfr sigillet, fig. 196) och SJÖBORG omtalar, (1tt man här fordom på S:t Knuts dag (7/13 januari) >>eller sön­ dagen därefter, årligen firat kyrkans invigning, och kallades denne fest Kirmässe eller Kyrkomässa>>. På 1400-talet nämnes Rödeby bland de kyrkor, som bidrogo med en årlig avgift till Ronneby kyrk~. Sannolikt var kyrkan uppförd under 1200-talet. Det 1630 i korsvirke och tegel uppförda v a p e n h u s e t nedrevs 1755, varpå ett nytt uppfördes av vitputsat t egel av murmästare Braunne. Troligen är det denna tillbyggnad som avses i RÄK. 1761, då löjtnant-mekanikus Höijer bekommer för besiktning av kyr­ kan och ritning till >>nybyggnaden>> 24 dlr smt.

DATERING

vAPENnus

INREDNI NG OCH LÖSA INVENTARIER
Al tar et var av gråsten, klätt med furubräder, mycket brett samt sammanmurat med korets östmur. 1667 gjordes det fristående. Altarprydnaden (fig. 181) utgjordes av en uppsats av ek, skulpterad, målad och förgylld. Huvudpartiet utgöres av en trärelief av nattvarden. Vid sidorna stå vridna kolon­ netter och två flankerande Kristusstatyer, som icke ursprungligen tillhört altartavlan. Där­ över höjer sig ett överstycke med liggande putti på gavelstycken. Mellan dem i en attika Kristus på korset. Uppsatsen krönes av en trästaty: den uppståndne Kristus, omgiven av två putti. På understycket i mitten ett inskriptionsfält, vid sidorna kyrkoherde Bagers och hustrus skulpterade vapen samt initialerna: A B A C B D ( = Anders Bager och Cecilia Bagersdotter). - Altarprydnaden utfördes 1673 av bildhuggaren Åke Trulsson i Karlshamn för 70 dlr smt samt transporterades sjöledes till I,yckeby. 1680­ 81 blev
Son av Erik Ejegod, f. 12/3 1096, mördad i skogen vid H araidsted norr om Ringsted 7/1 1131. Hans reliker skrinlades i Roskilde den 25 /6 1170 i närvaro av konung Valdemar och Danmarks alla biskopar och stormärL Han blev snart ett populärt helgon bland me!}ige man , konungahusets och Själlands speciella skyddshelgon. Till det i Haraldsteds skog till martyrens ära byggda k a pellet v all­ färdade ständigt en ström av pilgrimer.' Se : 1 -IANS OLRIK, Danske H elgeners Levned, s. 113 ff. I Ronneby omtalas 1387 e tt S:t ~ (ANDEHS,ON, , 1-Iclgo~kult) .
1

ALTARE

170

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

den målad och förgylld av målare­ mästare Peder Starck för en kostnad av 40 dlr smt. 1784 ommålas den av målaren Lundberg. Dep. i Bl. M. ­ Före denna hade kyrkan icke haft någon altarprydnad, såvitt någon 1673 i socknen boende då visste. 1662 omtalas också altaret i INV. >mden nogen Tafle>>. Altarskranket ( = altarringen) gick äldst i rak linje från norra till södra väggen, blev 1680 rundat och försett med spjälverk och dörrar samt målades 1681. År 1681 uppsattes ett >>mellan­ 1\: 0 RS KRA N K verk» eller korskrank under tri­ umfbågen efter modell i Fridlevstads kyrka. En bjälke uppsattes mellan norra och södra väggen, mellan denna och golvet ställdes >>panelade bjälkar>>, F ig. 182. Rödeby. Brudbänk från mitten av 1600-ta1et. i tomrummet mellan dessa insattes Foto W. Anderson 1914. spjälor. Skranket, som var arbetat av Bank fur Brautpaar, Mitte des 17. Jhds. Seat for bridal couple ; middle of the 17th century. Bengt Snickare i Kjestorp, målades 1681 av mäster Peder Starck för24 dlr. ~J AT ALT A m: Ett sidoaltare, kallat mataltaret, stod före år 1668 mellan huvudaltaret och norra väggen. Det bestod av en släthyvlad, lång bänk på fyra fötter. 1668 tillkom ett nytt mat­ altare av furu, försett med panelad dörr. Överst fanns två lådor till förvaring av ljus och altarkläde, därunder insattes när så erfordrades >>påskmatew> och ibland altarmaten, tills de avhämtades. - Altarmat (alteremad) var en avgift i natura till präst och degn; >>Om altheremad haffue wi saa samthycht, ath vdi Blegind och andenstedz vdi skowb0yden, ther f0ye kand saes, ther skulle the vdgiffue altheremad (1532); skall och huer sogneprest haffue iiij alther mad om aarit och till huer althermad en kage, j gaasz eller j faarlaar (1539)>>. 1 Pn E omsToL Predikstolen omtalas tidigast 1635_:36, då den >>duer icke megit>>. (FORTEGNELSE.) 1661 beskrives den vara av furu samt ett >>slätt snickeriarbete af gammalt mönster>>, vilande på en stötta i jorden. Samma år höjdes den upp mot fönstret i södra långhus­ väggen, så att man från stolen kunde se ut på kyrkogården. 1681 blev den målad och för­ gylld för en kostnad av 26 dlr och 1784 ommålas den av målaren Lundberg. Nu för­ svunnen.
1

O.

KALKAn ,

Ordbog til det lE!dre Danske Sprog I, s. 50.

RÖDEBY KYRKOR

171

Fig. .183. Rödeby. Silverprydnade r. Nu i Statens Historiska Museum.
Silberner Schmuck, beim Abbruch der alten Kirchc gefunden. Silver ornaments found on the demolishment of the old church.

Före 1668 stod skriftestol e n 1 på mataltarets plats, samma år byggdes en ny, som sJ,RJFTESTOL uppsattes vid norra väggen i koret. Den stod vänd mot altaret, med panelade bjälkar och lister, upptill avslutad av ett litet, tunt spjälverk, vars halva del kunde dragas fram och tillbaka. Ingången med dörr och >>uppståndare>> ( = gavelkrön) var vänd mot väster. På östra gaveln gjordes 1680 ett litet skåp med lås för, att inlägga böcker och annat. >>In­ nanför dörren på sidan mot altaret är (1668) fästadtett fyrkantigt stycke papper, af salig
1 Skrifta , tage til skrifte ; den stund presten schriffter fo1ckit i ehorit ( 1555); bekomme !mer for sig personlig affloszning, naar de eliers skriffte rot (1629). KALKAR, anf. arb. III, s. 819.

172

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

I'LOCKAilE­ 
 STOL 


B RU DBÄNK 


/
LX KT.Art E

DO PFUNT

:V A T T VARDS­

I{ ÄJlL

Axel Knudsen, en prestson och god skrif­ vare, barnfödd i Skåne, - ritadt som en solskifva på, som kan omdragas på talet efter som confitentis äro få eller många, till 80 talet.>> P å södra sidan av altaret uppsattes 1668 	 F ig. 185. Rödeby. Silverring, nu i en ny klockar es tol med plats för två statens historiska m useu m. personer. Dess gavel med dörr var vänd berner Hing, ge­ mot väster, fasaden mot altaret, innanför Sil fund en wie Fig. l 83. ring found a s denna fanns >>bokstoleru>, sannolikt endast Silverill. 183. en liten hylla, varpå sångböckerna lades. Brudb ä nk av trä (fig. 182), skulpterad och grönmålad. På gavlarna o;rnerad med änglahuvud, på baksidan med ett brinnande hjärta, i vilket en pil och en såg, därunder två sammanlagda händer. Mitten av 1600-talet . I Bl. M. ­ H. 103 cm., L. 123 cm., B. 30 cm. F ig. 184. R öd eby. Kalk av 
 Bänk ar n avoro 1635 så gott som odugliga (FoRTEGNELSE). silver, 1694. 
 1668 beskrives de som >>öppna och utan några balkar, på Foto W . Anderson 1914. 
 Kelch aus Silber lfl94. 
 enfaldigt vis, med li kten fästade i uppståndarna. Ned emot Silver chalice, l fl94. jorden voro ·stockar och tjocka träd lagda att sitta på i stolarna. Dock i några stolar voro inga säte, och de säten som voro där, föllo ofta ned och gjorde stort buller i kyrkan.>> S. å. ombyggdes alla 37 stolarna, på vilka syntes årtalet 1590, då >>Jacob Snrckare som sedandödde i K~nlshamn, gjorde med sin broder det hela arbetet färdigt>>. Nu försvunna. I väster uppfördes 1668 en l ä ktar e, även kallad (hos BAGER): pulpituet, skw1ck, jele, lägte. Till detta ledde en vindeltrappa. På barriärens fyllningar fanns följ ande inskrift: >>År 1668 hafver Röeby sognemänd gifvit bredder och tömmer til denne skunk hvilken i samme aar sampt paa deres och sognepnestens omkastning blifven opbygt, men siden paa sognemendenes egen omkastning denne stofferet Anno 1681 : Renoveret år 1784>> samt Davids ps. 27, v. 4. Intill 1682 hade kyrkan en d o p f u n t av trä, >>snickeriarbete efter gammal facon och skick>>, bred upp- och nedtill, avsmalnande i mitten samt målad i vit och röd vattenfärg med inskriften: 1596. Den stod mellan altaret och norra väggen, men flyttades 1668 under triumfbågen på >>södra sidan på 111ansradeiD>. - - 1682 inköptes en ny funt, skulpterad av >>beläthuggare> > Bengt P ersen i Lyckeby. Troligen en dopängeL Den målas 1683 av målaremästare P eder Starck för 13 dlr smt. Nu försvunnen. Dopskål av mässing, utan ornering. 1600-talet. H . 4.75 cm., diam. 34 cm. K a lk av silver (fig. 184), delvis förgylld. Inskrift å skålen: >>TILLHÖR RÖDEBY KYRKA.> > Noden försedd med fem knappar. P å dessa: >>ANNO 1694.> > I botten in­ skrift: >>Wäger 451 gram.>> H. 21 cm., skålens diam. 10.5 cm., fotens 13.8 cm. - Pa t en

RÖDEBY KYRKOR

113

Fig. 186. Rödeby. Ljuskrona av mässing, 1711. Foto W. Anderson 1914.
Kronleuchter aus Messing au s d . J. 1711. Brass cha.ndelier from 1711.

Fig. 187. Kalkduk av siden med silverbroderi från 1700-talet. - Foto W. Anderson 1914.
Kelchtuch d. 18. Jhds. Cup cloth from the 18th century.

av silver. Inskrift på brättet: >>Tillhör Rödeby Kyrka>>, i botten: >>Wäger 95 gram.>> 
 Sannolikt samtida med kalken. Diam. 14 cm. - Sked av silver. Inskrift å skaftet: >>Till­
 hör Rödeby Kyrka.>> Stämplar: Karls­
 kronas vapen - tre kronor - I ( = 1767). 
 Skeden, vars blad på sin främre del är 
 perforerat, användes till att uppfånga 
 smuts, som möjligen insmugit sig i vinet. 
 L. 13.5 cm. - Till förvaring av dessa en låda av trä, invändigt klädd med sammet, utvändigt med skinn. Inskrift å framsidan i guldtryck: >>RÖDEBY KYRKA.>> H. 15 cm., B. 16.5 cm., L. 23.5 cm. Sockenbudstyg i väska av svart skinn, omtalad som ny 1841 (rNv.). H. 15 cm., B. 20 cm., L. 20 cm., innehållande: g l as­ flaska för nattvardsvin, o bl a task av björk, svarvad, diam. 9.5 cm., kalk av silver, invändigt förgylld. Inskrift å foten: F ig. 188. Ljuskrona av mä ssing, 1729. Foto W . Anderson 1914. »Tilhör Fridlefstaqs och ~ödeby förs. 13 3/ 4 Kronleuchter aus Messing 1729. lod.>> Stämplar: Karlskronas vapen - tre Brass chandelier, 17 ~ 9.

17±

BLEKINGE ÖSTRA H]ÄRAD 


TEXT ILIER

kronor - P. 0. 1 - A 3 ( = 1807) - halvmåne. H. 13.5 cm., skålens diam. S cm., bottens 9 cm. - P a­ ten av silver. Inskrift under brättet: >>Tillhör Fridlevstads och Rödeby förs. 4 1 / 2 lod.>> Stämplar: Karlskronas vapen - tre kronor - A. G. ESTBERG - A(?) 4 ( = 1831 ?). Diam. 10.6 cm. Av väska. kalk och paten äger Fricl­ lefstads kyrka hälften; dess­ utom äger kyrkan hälften av ett 1841 som nytt om­ talat s ockenbudstyg å 20 lod, inköpt i förening med Fridlefstads kyrka. Ett äldre sockenbudstyg av tenn omtalas· då såsom förlorat. Brudkron a av silver, Fig. 189. Rödeby. Ljuskrona av mässing, 1742. förgylld. Ringen besatt med Foto W. And erso n 191 4. omväxlande färgade stenar Kronleuchter aus Messing 1742. - Brass chandclier, 1742. och änglahuvuden, där­ över en rad stenar i blått, brunt, rött m. fl. färger. Krontaggarna äro förenade med en ring, å denna sitta änglahuvuden. Väger 52 lod (INV. 1841t H. 10 cm. , diam. 13.5 cm. - Till kronan fanns förr ett fodral av koppar, vilket 1841 omtalas som bortstulet (INV.). Mässhake av svart sammet med silvergaloner; å ena sidan ett kors samt årtalet 1787, å den andra inom en sköld : I N R I . Kalk d u k av vitt siden (fig. 187). I mitten silversol med vita glasstenar; bård av blad och blomrankar i grönt silke med silverspets. Liknande arbete och broderi som kalk­ duken i Angerum (se s. 152). Dep. i Bl. M. - - H . 50 cm. Håv av brun sammet med gul silkesfrans. Beslag och kant av mässing med inskrift : >>Friedrich Wolter.» Omkring 1800. - Pungens H. 19 cm., diam. 13 cm., stångens L. J 36 cm. - Håv a;r svart sammet med: Anno 1745 under en krona i silverbroderi. Pungens
1 2

Per Ohlijn, mästa re i K a rlskrona (UPMARK, Karlskrona guld, s. 150). Av Sigismunclus Novosael i d. y. (UPMAHK, Karlskrona guld, s. 150.)

RÖDEBY KYRKOR

173

H. o. diam. 17 cm. ­ Båda dep. i Bl. M. Av kyrkans äldre textilier om­ nämnes 1635 en mässhake såsom oduglig (FORTEGNELSE), i inven­ tarierna omtalas 1666 en ny mäss­ hake, en ny och en gammal mäss­ skjorta, ett torkekläde, ett rött altarkläde. 1678 skänkte kyrko­ herde Anders Bagers hustru Ce­ cilia till kyrkan ett rött altarkläde av taft, en liten altarduk av fin lärft >>och knöpplings mellanverlo> samt ett smalt handkläde >>som lägges långs på altaret>>. 1755 skänkte handelsman P etter H ans­ son en mässhake med silvergalo­ ner och kors samt inskrift: L A. P. H. C B 1755, samt ett ante­ pendium av rött kläde med silver­ galoner och P. H. S. C. H. S. Lju s krona av malm (fig. 186), krönt av en dubbelörn, av­ slutad av en kula, för 6 X 6 ljus. Inskrift å kulan: >>DENNA: KRONA: HAR VISITEUREN: I: CARLSCRONA: JOHAN: RORÖS: OCH: DES: HUSTRU: INGRID: HELLES: DOTTER: Fig. 190. Rödeby. Porträtt av kyrkoherden Peter Muhrbeck. Fot o W. Anderson 19 13. FÖRÄHRAT : RÅBY: KYRC­ Bildnis des Pfarrers P eter Muhrbeck. KIA: GUDS: NAMPN: TILL : Portrait of rector P eter Mnhrbcck. ÄHRA: OCH: HERRANS: HUS: TILL: PRYDNAD A:O 1711 DEN l SEPTEMBER.>> - H. 66 cm. Lju s krona av mässing (fig. 188), krönt av en dubbelörn, avslutad av en kula, för Gx 6 ljus. Inskrift: >>C. D. OEMO: H~IJTORP: Den 5 AUGUSTI ANNO 1729 .>> H . 61 cm. Lju s kro n a av mässing (fig. 189), l~rönt av en dubbelörn, avslutad av en kula, för 8 X 8 X 8 ljus. Inskrift å kulan : >>Denna. Crona. Hafwer. Skogwackt aren. Wäl:d An­ ders. Olson. och. des. K:A. Hust. Helena Sandberg Til Rödeby Kyrcka F örärt: Anno : 1742 Den 14 F ebrvari>> samt >>1877- 29/10 J. E .>>, antagligen året för kronans renovering. H. 125 cm.

LJUSREDSKA P

176

BLEKINGE ÖSTRA HARAD

Fig. 191. Rödeby nya kyrka. Exteriör frän sydväst. 
 Foto W. Anderson 1913. 

Die neue Kirche von Siidwesten. The present church from the south·west. 


BÖ CKER

si GILL

Ett par ljuskronor av vridet smidesjärn för 3 ljus. H. resp. 103 o. 100 cm. 
 Ett par ljusstakar av mässing, ornerade, 3-pipiga, 2-armade. 1700-talet. H. 34 cm. 
 Ett parljusstakar av alabaster, den ena avbruten, 1800-talet. H. 29 cm. -- Samt­ liga här ovannämnda kronor och stakar förvaras i nya kyrkan. - 1666 fanns ett par ljus­ stakar med piggar samt tvenne armar för vaxljus. Nu förkomna. Karl XII:s Bibel av 1703 i guldpressat skinnband samt två knäppen av koppar, för­ silvrade med Karl XII:s krönta namnchiffer samt stämpel: bokstäverna G R under en krona inom en sköld. - 1635 omtalas, att kyrkan saknade bibel, att den danska psalm­ boken var sönder och gradualen oduglig (FoRTEGNELSE).- 1666 fanns en gammaldansk altarbok och en ny, en svensk altarbok och en psalmbok, alla förvarade i degnestolen (INv.). - 1647 blev en kyrkostol i 8:o av >>länsherren Nils Krabbe bortfordrad och hän­ tagen till att förvaras i stiftets kista eller på slottet Sölvesborg>>. 1663 28/8 hitsände gene­ ralguvernören G. O. Stenbock en ny kyrkostol. - Vid en reparation i koret 1837 fanns inmurad i väggen kyrkoherden A. Bagers manuskript Bagers Bok (nu i Landsarkivet). Sjöborg omtalar, att kyrkan ännu på 1790-talet ägde ett sigill (fig. 196), vilket enligt Oronholm visade den Helige Knut och inskriften: >>SVNC * TE KNVD.>> - Sannolikt är detta sigill, nu försvunnet från kyrkan, detsamma som den >>kopparstamp>>, som fanns

RÖDEBY KYRKOR

177

omkring år 1808 i en trädgård vid Vallgatan i Karlskrona och som antogs ha förlorats av ägaren vid Karlskronas brand 1790. Det visar Knut Lavard med sina attribut samt omskriften: SVNC *TE KNVD. Nu i St. H. M. under inv. nr 1453. En kollektskopa av trä, å gaveln en skulpterad brinnande kyrka. Inskrift : >>1682 A. B. ( = Anders Bager). Fra ild och brand fräls herre gud vårt hus.>> Dep. i B. M. B. 14 cm., L. 24 cm., H. 16 cm. - Kyrkan ägde 1666 en offerstock, >>blocken>>, av ek med järn­ beslag, fästad i den första bänken vid gången upp till predikstolen. 1875 funnos två järnbeslagna trästockar, stående innanför dörrarna i kyrkan. S kål av tenn, nu använd till förvaring av sand för jordfästningar. H. 10 cm., diam. 29 cm. Porträtt (fig. 190) av kyrkoherden i Fridlefstad och Rödeby Peter Muhrbe?k, den bekante botpredikanten, f. 1708, d. 1766. Oljemålning på duk i samtida, skulpterad och

KOLLEKT­ sKOPA

PORTRÄTT

l

....,.-JOI-IAMMISBt:R.G

/®
~
C>
()
(o

ssy~ -··· ..... ....'.
1
t

t­

-"":
:

o

0

t : t :

M

o o o

o

6

rn
'
''
hur! n •' " "

[]b
+

~=c=c=~~~~~~C3 Cc~~~~,!)
RÖOE:P.IY STg

•=-----+===!=

1~

1'1()

IS"O

Mr;T~R...

Fig. 192. Rödeby. Situationsplan. situationsplan der Kirche. ,12. Sveriges kyrkor. Blekinge I.

B. Kjellström delin.

1914.

Plan of the church and the churchyard.

178

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

F YND

förgylld ram. Å ramens krön är en svartmålad inskrift: >>Peter Murbeck Född År 1708 d. 25 april. Präst 1731 d. 3 Junj, Gomminister 1750, Kiörkoherde i Fridlefstad och Rödeby Församlingar 1761. Död i Fridlefstads Prästgård 1766 d. 8. December.> > Omnämnes i inv. 1788. H. 84 cm., B. 69 cm. En minnestavla av svartmålat trä med blåmålad, defekt ram, utvisande repara­ tioner i gamla kyrkan åren 172p- 1784. Omnämnd i inv. 1773. Dep. i Bl. M. - H. 119 cm., B. 83.5 cm. - Förkomna äro en mängd namnepitafier av tenn, som funnos vid gamla kyrkans rivning samt åminnelsetavlorna över Karl XI:s begravning, Narva slag, ett fröjdekväde tillägnat Karl XI (1693 års jubeltavla?), ett på tyska författat kväde för Karl XII (religionens bibehål­ lande i Schlesien?), ett Gustaf III :s och ett Karl XIII :s Tal. Bland försvunna inventarier må dessutom nämnas en prim­ klocka av malm i degnestolen (1666), en 1834 inköpt straff­ stock; 1841 omtalas en järn­ beslagen kista, två nummer­ tavlor, tre likbårar samt en större pall (INv.). Vid gamla kyrkans rivning 1875 påträffades inmurade i ena väggen två gotiska silverskedar, tre större, sexrefflade kulor av · förgyllt silver med löv, tre kulor med mindre löv, allt senmedel­ tida dräktutsmyclming, en fing­ erring av silver, ett kopparhal­ tigt mynt från danska borgar­ krigen i slutet av 1200- eller början av 1300-talet. Nu i St. H. M. under inv. nr 5638. ­ Möjligen rör det sig här om ett byggnadsoffer. Av 105 danska Fig. 193. Rödeby. Plan. 
 myntfynd från perioden 1146­ B. Kjellström och S. Samuelsson delin. 1914. 
 1241 äro 47 anknutna till kyrGrundriss der Kirche. - - Plan of the church. 


RÖDEBY KYRKOR

nu

Fig. 194. HiJclcby. Längclsek lion mot norr.- Uppmätt av B. Kj ellström och S. Samuelsson 1914.
Li\ngsschnitt g·egen Norden. Longi tudinal scction towards the north.

kor eller deras närmaste omgivningar. I 4 kyrkor påträffades mynten under eller vid altaret; i 3 voro de inmurade i väggarna. 1 (Fig. 183 A- F.) I stapeln hängde tvenne klockor, den ena gjuten i Liibeck under nyare tid, den mindre ursprungligen från medeltiden (BAGER). Sannolikt desamma som omgötos 1906 hos K . G. Bergholtz & Co. i Stockholm och som nu hänga i nya kyrkans torn. - Vid ringningen efter >>högstsal. H ans Majt>> 1753 sprack den gamla, lilla klockan, varför den fördes till Viixjö att omgjutas hos klackgjutaren Elias Fries Toruson.
1

HLocKo n

P.

liAUBERG,

Danmarks Myntvrosen i Tidsr umm et 11 46-124 1, D. Kg!. Danske Viel ensic Selsk.
fil. Afd. V3, s. 327.

S kl'.,

u R hi st. o.

180

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

Fig. 195. Rödeby. Interiör mot öster. Inneres gegen Osten. -

Foto W. Anderson 1913.

Interior towards the east.

RÖDEBY NYA KYRKA
KYRKOGARDEN
KYRKOGÅRD

o

Rödeby kyrkogård (se situationsplanen fig. 192), som utvidgades vid nya kyrkans tillkomst 1878, utbreder sig på vanligt sätt med största området mot söder. Den omgives av en gråstensmur med enkla gjutjärnsgrindar, samtida med kyrkan, i väster, söder och öster. Lövträd och cypresser omgiva kyrkan och kanta gångarna. Mot väster och söder

RÖDEBY KYRKOR

181

begränsas muren av landsväg med spridda hus, därav skolhus i sydost, i öster av kyrie­ stallar och tallskog, i norr av åker och skog. Genom sitt läge i terrängen, på backkrönet ovanför den nere i öster liggande järnvägsstationen och den längre ned i dalen förbifly­ tande Silleån, är kyrkan vitt synlig mot söder. I kyTkogårdens nOTdöstm delligga en mateTialbod av tTä, vitrappad och med papp- non ocn tak, samtida med kyrkan, samt ett gr a v k a p ell av trä, spritputsat och med papp- GR AVKAPELL tak, uppfört 1914.

KYRKOBYGGNADEN
Kyrkan (plan fig. 193) uppfördes åT 1878 i goticemnde stil. Murarna äm av gTåsten och spTitputsade. Taktäckningen av skiffeT. (Se i övTigt fig 191.) Invändigt äro mumrna slätputsade. I koret å bågen till absiden läses en målad inskrift UT J oh. l: 17. - Innertaket av tTä, panelat samt bmtet. - Golvet äT av tTä utom i tornets bottenvåning, där gmvhällar hån gamla kyrkan äro använda. (Se i öVTigt fig. 195.) Kyrkan uppvärmes av tre i långhuset stående järnkamineT. I sakTistian finnes en kakelugn.
PLA N OCR E XTER IÖR INTERIÖR

UPPVÄRM­

N ING

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER
Imedningen, i allmänhet samtidig med kyrkan, består av modern snickerivam i ek­ målad fmu. Bland inventarierna mäTkas den ovannämnda (s. 165) olj emålningen med exteriör av gamla kyTkan, ett pOTtTätt, oljemålning på duk, av kyrkoherden C. G. FlybOTg, kyTkoheTde häT 1866- 87, samt altartextilieT av röd sammet. LjuskTonOTna av pTessad mässing och av bronserat järn samt stakaT av mässing äTo modernt fabTiksaTbete. Dessutom äro i nya kyrkan vissa från den äldre kyrkan stammande inventarier an­ vända, vilka fömt beskrivits.

SAMMANFATTNING AV RÖDEBY KYRKORS KONSTHISTORIA
l. Troligen under 1200-talet uppföres Rödeby gamla kyrka med ett rektangulärt långhus samt lägre och smalare, r akslutet kor. Il. Under 1500-talets senare hälft förvandlas kyrkan till en protestantisk gudstj änstlokal. Då an­ skaffas troligen predikstolen, bänkarna 1590 och dopfunten 1596. Samtidigt dekoreras långhus och kor med väggmålningar. III. Vid långhusets sydvästra del tillbygges 1630 ett vapenhus i korsvirkeskonstruktion. Under 1600-talets sista årtionden genomgår kyrkan en omfattande inre omdaning: altarprydnad tillkommer 1673, nytt mataltare 1668, predikstolen målas och bänkarna ändras, ett korskrank uppföres 1681 etc. IV. År 1875 raseras den gamla kyrkan och den nya börj ar uppföras för att stå färdig 1878.

182

BLEKINGE ÖSTRA HÄRAD

ZUSAMMENF ASSUNG 

Die alte Kirche von Rödeby, die wahrscheinlich im XIII. J hd. erbaut wurde, bestand aus einem rek­ tangulären Langschiff mit niedrigerem und schmalerem, gerade abgeschlossenem Chor. Eine aus Holz und Ziegel erbaute Vorballe wurde 1630 hinzugefOgt. In der zweiten Hälfte des XVI. Jhds. erhielt die Kirche eine Kanzel, offene Bänke und ein hölzernes Taufbecken. Der noch erhaltene Altaraufsatz stammt aus der zweiten Hälfte des XVII. Jhds. (Fig. 181). Aus derselben Zeit ein neuer Seitenaltar fOr frommeGaben in Form von Esswaren und ein Chorschrank. Im Jahre 1875 wurde diese alte Kirche dem Erdboden gloich gemacht, und man begann mit dem Bau der gegenwärtigen. Beim Abbruch der Kirche fand man in der Mauer eine Anzahl silberner Gegenstiinde aus dem späteren Mittelalter. (Fig. 183.)

SUMMAR Y
Rödeby old church, which was probably built during the 13th century, consisted of a rectangular nave, and a lower and narrower rectangular choir. To this there was added in 1630 a porch of timber framework and brick. During the latter half of the 16th century, the church received a pulpit, open seats, and a wooden font. To this there were added, during the last half of the 17th century, the still cxisting altar-piece (Fig. 181), a new side altar for pious gifts (it was a custom to offer here comestibles for the household of the vicar), a screen, etc. In 1875 this old church was pulled down and the existing building was built and opened for service in 1878. On pulling down the old church a number of silver objects from the later Middle Ages were found hidden inside one of the walls. (Fig. 183 a- f.)

Fig. 196. Rödeby.

Kyrkosigill.

Sicgel der Kirclle Rödeby. 
 Scal of the church Hödeby.