SVERIGES 1\.YRKOR KONSTHISTORISKT INv'E~IUM MED-STÖDAYKYnT.~HISl! O.AN"P.AKÄJl UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL UPPLAND BAND I HÄFTE 2. DANDERYDSSKEPPSLAG ÖSTRA OCH VÅSTRA DELEN AV SVEN BRANDEL KYRKOR I DANDERYDS SKEPPSLAG KONSTHISTORISKT INVENTARIUM SENARE DELEN AV SVEN ERANDEL Ö. RYDS TAVELSAMLING AV TORD O:SON NORDBERG MED STÖD AV KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT . AKADEMIEN UTGIVET AV S. CURMAN OCH J. ROOSVAL S V ENSKA BOKHANDELsCENTRAL E N S T OC KH OL M A.-B . ~ CENTRAl!I' RYCKERTET, STOCKHOJ,M 19 2 8 FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA l DETTA HÄFTE. AFRITNINGAR = Afritningar af Kyrkor och Kyrko-vapen i Upland. 2 bd. Manuskri p t i Kgl. Bibi., Sthlm; märkt F l 3: a och b . Teckningarna utförda åren 1680- 1685 av Antikvitetskollegiets tecknare Johan Leitz och Petrus Helgonius. AN'riKVI'l'E'l'SBOKEN = Danderyds och Lidingö Antiquitetsbok 1772. A. T. A. =Antikvariskt-topografiska arkivet, omfattande en avbildningssamling och en skriftsamling. Förvaras i Statens Historiska Museum. Sth lm. DIPL. SvEC. =Diplomatarium Suecanum, collegit et edidit J . G. Liljegren, B. E . Hildebrand 1829--1865. K. B. = Kgl. Biblioteket i Stockholm. PERINGSKIÖLD, Manumenta = Manument a Sueo-Gothorum antiqua et recentia ­ Minningsmärken, gamla och nyare, uthi wårt Nordiske Attlant, Swea och Götha Riket. 10 bd. Manuskript i Kgl. Bibl. i Sthlm, märkt Fh, 1-10. SOCKNE·SKIUFWARE = Soclme·S krifware eller Swenske Rese-Samlingar. Manu­ skript i Kgl. Bibi. i Sthlm, författat av Daniel 'filas, 1751- 1764. LUNDSTRÖM = Rist. beskrivning över Solna kyrka 1808 i Kgl. Vitt. Rist. o. Ant. Akad :s arkiv. Sv. F. T. = Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift. 1870- 1905. U. B. = Uppsala Universitetsbibliotek. U. F . T.= Upplands Fornminnesförenings Tidskrift. 1871 o. följ . U PLANDIA SACRA = 5 bd manuskript i Kgl. Vitt. Rist. o. Ant. Akad :s arkiv innehållande avbildningar och beskrivningar av Upp lands kyrkor, upprättade på latin av Eric Ihrfors 1894- 1899. Ö. I. Ä.= Överintendentsämbetet i Stockholm . I föreni ng med måttuppgift : B = bredd; D = diameter ; H = höjd; L = längd. Foto i A. T. A. Fig. 202. Solna kyrka från nordost omkr. år 1872. Aussenansicht von Nordosten vor dem Jahre 1872. SOLNA KYRKA. UPPLAND, STOCKHOLMS LÄN, DANDERYDS SKEPPSLAG U PPSALA ÄRKESTIFT, ROSLAGS ÖSTRA KONTRAKT. Tryckta källor: DrPL. SuEc. i III, s. 428, n:r 2218 omtalas biskopsvisita­ tion år 1303 i eecles i a de Solnö; vidare nämnes ecclesia de Solnö i samband med sexårsgärden år 1314 i III, s. 148, n:r 1946; Sollnö nämnes 1337 i IV, s. 558, n:r 3295. - AMBROSIANI, S., i Sv. F. T. 1903: De Upp!. rundkyrkorna. - - BJÖRNSTRÖM, J. V., i Förr och Nu, 1873: Hist. beskr. öfver Solna kyrka. - EEN, T. G.: De templo Solna, gr. disp. 1827. - FRÖLBN, H. F.: Nprdens befästa Rundkyrkor, 1911, II, s. 131. - HILDEBllAND, H., i Sv. F. T.' 1893: Rundkyrkorna i Sverige, s. 239 samt i Sv. Medeltid, III, s. 180. - JANSE, 0., i UPPLAND I: 4. - KJELLBERG och Ås~mihr: Märkliga svenska kyrkor 1873. ­ 176 DAl' DERYDS RK E P PSLA G Fig. 203. Solna kyrkogånl. Detalj av karta fr. år 1701 i lantmäteri· styrelsens arkiv. - so = prästgården, 51 = kapell ansgården . Der Fricclhof. Ausschnitt cincr Kn,rte von 170 t. 50 = Pfarrhof, 5.! Kaplans . =--~ Amtswohnung des KLINGSl'OH , C. A., i U. F. T. IV, s. 50. - - lVIANDELUREN : Monuments Seandi­ naves du Mayen Age, Paris 1855- 62. - H ODLING, J.: Thet i flor stående Stockholm II, s. 643, 1740. - Svr.WAN, O., i ANT. 'l'IVSKR. XI\T: l: Kyrka· målningar i Uppland. Handskrivna källor och avbildningss:Jmlingm·: PEHI:\GRKIÖLD, K. n.: MO :KL· }lE:NTA III f. 263 ff., beskrivn. av inskriftstavla ovan västportalen, anteckn. om klackinskrift - SoCKNE-SKRIPWA RE.- A. T. A.: LtmDSTRÖM, J. (kyrkoherJe i Solna), Historisk beskrim. öfver Solna kyrka 1808. - UrJ,A:->byggm ästaren en l. dennes accord », samt till »murmästaren, som murat under stapeln, och gesellen Hans, som timrade densamma». Denna stapel fann s kvar ännu 1770. Klockorna flyttades under 1700-talet till kyrkans tornhuv. Om dessa se s. 269 . uRAVKAPBLL Å kyrkogården finnas trenne fristående gravkapell: ett stycke norr om kyrkans västgavel ett av grå, finhuggen granit under plåttak (tig. 208), up pfört omkr. 1850 åt godsägaren Joh. Wibom på Huvudsta, ett söder om västgaveln av putsat tegel under plåttak uppfört 1873 åt R Cardi.er, ett av gråröd granit (fig. 207 ) på norra delen av kyrko­ SOLNA KYHKA Ull Foto S . Erandel 1920 . Fig. 208. Solna kyrkogård. J. Wiboms gravkapell. Der Friedhof. Begräbniskapelle, gcba.ut um 1850. gården, uppfört 1909 åt generalkonsul Axel Johnson. -Om de med kyrkan sammanbyggda gravkapellen se s. 205. Om övriga gravmonu­ ment se s. 244. Ett båthus av granit uneler torvtäckt tak uppföreles år 1926 strax norr om den äldre kyrkogårdens östra ingång. Kyrkobyggnaden. Solna kyrkas plan framgår av fig. 21"0. Den äldsta delen av kyr- PLAN ocu kan - rundhuset - jämte kor och långhus, vilka t illbyggts i öster nuvuD­ SAKLIG Ul'l'. OCh väster, bilda numera det egentliga kyrkorummet, vars samtliga BYGGNAD murar till större delen äro uppförda av gråsten. Av tegel är rundhus­ murens krön (se fig. 211 ). Vidare äro södra oeh norra långhusmurarna utåt beklädda med tegel, med undantag av ett bågformat fält på vardera norra och södra sidan av långhusets västra del. ('L'egelformat ii långhuset 9 x 13-14 X 29 cm. Munkförband på östra delen.) MATERIAL Likaså har tegel anviints till västgavelns tinnar och kontreforter, till fönster- öch portalinfattningar samt till kyrkans valvsystem. - Ut­ vändigt äro de av tegel uppförda murdelarna slammade. För övrigt stå murarnas vackra gråstensytor ohöljda. A rundhuset borttogs den yttre putsen 1883, dessförinnan var dess mur åtminstone sedan senare hälften av 1700-talet putsad. Den ursprungliga fogstrykningen med kalkbruk ersattes tyvärr 1883 med cemfmtfogning. Någon sän:kild 182 UANDERYDS SKEPPSLAG Foto S. Branrlel 1.~20. Fig. 209. Solna kyrka från söder. Ausscnansieht von SUclcn, 1920. FÖNsTER sockel finnes ej. Upptill avslutas murarna överallt sedan 1883 under takfoten av en i puts dragen taklist. - Västgavelns röste krönes av trappformiga tinnar, vilka uppfördes 1872-187R i samband m ed värmeledningen (se s. 205). Rökröret från värmekammaren löpte näm ­ ligen intill år 1928 upp genom gavelns södra kontrefort , gick vidare längs röstet under tinnarna och utmynnade i den översta tinnen, vilken sålunda tjänstgjorde som skorsten. Västgavel ns förutvarande utseende framgår av fig. 221. Ovan västgavelns portal finnes ett cirkelrunt fönst e r (se tig. 219), vilket år 1928 försågs med en ornamental glasmålning komponerad av Oscar Brantberg. Det bekostades av Huvudsta gård. Kyrkorum­ mets övriga åtta fönster h a ungefär samma storlek och form, tilltryckt rundbågig, och äro alla i senare tid förstorade samt sitta ca 2 1/ 2 m från nuvarande golv. De försågos 1928 med nya karmar och dubbla bågar med spröjsar av trä och bly samt ha ofärgat glas. Den förutvarande fönsterindelningen med diagonalt gående spröjsar för­ skrev sig från 1800-talets sista fjärdedel. Dessförinnan hade fönster­ bågarna rektangulär, blyinfattad indelning. Korfönstret försågs 1928 med en glasmålning komponerad av Arne Hallen. Målningen är en minnesgärd åt J. O. Wallin. Dess innehåll, Jordevandraren och Kristus i himmelsk gestalt, symboliserar Wallin-psalmen 11 3 v. l. Medlemmar :w familjen Amundson på. Stora Frösunda ha bekostat o -l -G Bl 2 ~ ' ~ ~ -. - . 7 Fig. 210. Solna kyrka. Plan. Uppmätning 1920 av W. Jeftanowitch, justerad 1928 av E. Andren. Grundriss. 184 DANOJWYDS SKBPl'SJ,AG glasmålningen. Även sydöstra rundhusfönstret erhöll 1928 glasm ål­ ning. Denna, som komponerats av Oscar Brantberg, är uppsatt till minnet av Olans Petri. Den framställer den förlorade sonens hem­ komst, symbol för syndabekännelsen. Målningen har bekostats genom insamlade medel. Rundhusets norra och sydvästra fönster samt korets och lång­ husets f'ydfönster sitta på ursprunglig plats m en förstorades 1772. Rundhusets sydöstra fönster, som är något smalare än de övriga fönstren , upphöggs 1825, långhusets båda nordfönster 184 7. Under det nyssnämnda fönstret återöppnades 1928 en rektangulär nisch, vilken antagligen igenmurats vid fönstrets upptagande. I denna nisch, vilken ursprungligen varit högre, har troligen ett helgonskåp haft sin plats. PORTALE B Rundhusets ursprungliga sydportal är den nuvarande dörren från OCH vapenhuset. Den rektangulära dörröppningen har dörrposter av sand­ DÖRilAH sten m ed en granithäll som överliggare och omgives på ytter­ sidan av en ca 40 em djup, rundbågig nii3ch. Gångjärnskrokar och bomhål finnas ännu kvar i öppning, som numera saknar dön. Kyrko­ rummets nuvarande huvudingång, vä stpurtal e n, inramas av en ståtlig, oljemålad sandstensomfattning (fig. 225) med Gyllenhielmska och Ribbingska vapnen och årtalet 1637. Portalomfattningen, vilken beställts till Karlbergs slott av riksamiralen Carl Carlsson Gyllen­ hielm, uppsattes 1674 av Magnus G. de la Gardie (se s. 205), sedan denne blivit ägare av Karlberg. Dörrarna äro av ek och ha vackra ursprung-liga beslag och lås. Dörröppningen mellan kor och sakristia är rundbågig och slutes av en medeltida järnbandsbeslagen ekdörr med smidd dörring prydd med stiliserade djurhuvuden. Från sakristian leder en tegeltrappa genom en korgbågig öppning i rund­ husmuren upp till predikstolen . Öppningen tillslutes av en järn­ beslagen ekdörr. GOLV Go l ve t i bänkkvarteren utgöres av tegel, ovanpå vilket 1928 lagts golv av furuplank I gångarna och i koret är golvet lagt m ed gravhällar och kalksten. Detta golv, son1 i gångarna ligger 3 steg under va.penhusgolvet, framtogs och justerades 1928 och var förut från och med 1872 dolt. nv ett brådgol v lagt i . sam ma plan som vapenl1 usgol vet. I n re väggytor äro putsade. S:1.vä l rundhus, kor som långhus JN JW vÄGGAR ocn VALv äro täckta. m ecl putsade tegelvalv av olika typer. Den ursprungliga av medeltid a målningar prydda putsen framtogs vid kyrkans restau­ . rering 1928. Dessförinnan voro väggar och valv m:llade med gulgr;"1 U1 o > z t"' Fig 211. Solna kyrka. Längdskärning. Uppmätning 1920 av W. Jeftanowitch , justerad 1928 av E. Andren. Längenschnitt. 180 IJANDEHYDS SK El'P SLAG \\ \ .. . ~J Fig. 212. Solna kyrka. Trappan i rundhusmuren. ning i A. T. A. 'l'rep p e! i n Rirch enm n.ncl'. Teck­ SOLNA K YHKA 187 oljefärg, med undantag av korvalvet, som var målat i ljust blått och rundhusvalvet i vitt. Om kalkmålningarna se sid. 206.- Hundhus ets väldiga kupolvalv, som ej är ur:- ~1 9 x 14 a 15 x 29 iL 30 cm samt enstaka 6,5 x 14 x ? cm.) Strålarna slutade före år 1928 mot kono:oler, vilka anbringats där efter 1873. Koret täckes av ett kryssval v, vars kupor äro. slagna på sttck och svagt överhöjda med strålar av samma genom­ skärning som rundhusets. Valvet bäres av fyra spetsbågiga sköld­ bågar och dessa av tvåsprångiga väggpelare av tegel. Valvets tegel har små dimensioner 25 a 26 >~ 6,5 x 14 cm och är enelast halvsten tjockt. På översidan slarvigt avstrukna fogar. - Östra delen av l å nghuset är vii.h·t med ett kupolartat valY (se plan, fig. 210) med överhöjda på stick slagna kupor (tegelformat 28 it 29 x 6,5 a 7 x 14), mellan strålar av triangulär genomskärning, den västra av ett till­ tryckt t unnvalv. (Tegel 30 .>< 9 x 15 och 28,5 x 13 a 13,5 x 7). Båda vah·en stödja direkt på murarna utan sköldbågar. Rundhusets murar, vilka höja sig nära 3 m över kupolvalvets hjässa (se skärning fig. 2] 1), uppbära en karnisformad tornhuv, sedan år 1808 klädd med svartplåt, vilken krönes av en hög tambour täckt med lökformigt avslutad huv, vilkens spets bär ett krönt förgyllt klot med ett strålande kors överst. Rundhusets nuvarande huv liksom korets. och långhusets sedan J 883 med svartplåt, förut med tegel täckta sadeltak förskriva sig från åren närmast efter 1723, vilket år såviil den dåvarande tornhuven som kyrkans övriga tak förtärdes ä nda ned till murarna av eld, förorsakad av åskslag 1 Den efter branden uppförda huven reparerades 1770,1771 och 1772, varvid övredelen målades med olja och blyvitt, det undre med olja och rödfärg. Den år 1723 förstörda tornhuven var uppförd av Magnus Gabriel de la Gardie år 1674. Se nedan s. 203 och ersatte då en troligen från 11')00-talet stammande eller möj ligen medeltida huv. 1674 års tornhuv, av vilken elen nuvarande, med nndantag av tambomens lök­ Då långlnu;ets östra och västra del, vilka ha olika bredd, efter branden lades under gemensamt yttertak, ti llkom mo troligen de bågar (se fig. 218), som gör det möjligt för taklisten att liipa fram i obruten linje läng;:; hela långhusets takfot. Måhända ha dessa bå11:m· tillkommi1· ~nrlå tidigarP. 1 YTTERI'AK Fig. 213. Solna kyrka. Tvärsektion mot öster. ning 1920 av W. Jeftanowitch. Qucrschnitt gcgcn Osten . Uppmiit­ F ig. 214. Solna kyrka. Sektion mot yäster. Uppmätning 1920 av W. Jeft.anow itch. Querschnitt gcgcn " " C'sh·n. .Fig. 215. Solna kyrka. Uppmatnin g av västfasaden. Die Wcstfassadc. F ig. 216. Solna kyrka. Uppmätning a v östfasad en. Die Ostfassade. f 1-­ l l 111 il ( Fig. 217. Solna kyrka. Fasad mot norr. Nordfassadc . Fig. 218. Solna kyrka. Fasad mot söder. Uppmätning 1920 av W . Jeftanowitch. Slidfassade . 192 DAND ERYDS SKEPPSLA G l>BN UH· Sl'RUNGLIG A ](YRKAN formad e huv, troligen är en relativt trogen kopia, hade öppna tom­ gluggar, till vilka 1701 förfärdigad es luckor. Den ursprungliga kyrka, vars väsentligaste parti iir till största delen bevarat i det nuvarande »rundhuset» tillhörde en kyrkotyp med så gott som cirkelrund plan och tornlik uppbyggnad, vilken är sällsynt i det inre av Sverige, men bar ett flertal representanter längs kusterna Denna typ, rundkyrkornas, bar uppförts för att utom rent kyrkliga ändamål även tjäna försvarets. Kyrkorummet var förlagt i botten­ våningen, under det att de övre våningarna endast v.oro avsedda att utgöra fästning. I stockholmstrakten finnas ej mindre än tre sådana, säkerligen nära nog samtidigt byggda kyrkor bevarade : Solna, lYiunsö och Bromma, vilka samtliga i allt väsentligt visa sig vara uppgjorda efter samma schema: ett ptt yttersidan oputsat rundlu1s av gråsten i trenne våningar med ett korutbygge i två våningar på östsidan och med förbindels e mellan kyrkans olika d.ningar,förrncdlad av en i gråsteu murad trappa, vilken på sydsidan inuti sj~ilva rundhusmuren leder från koret upp till de övre våningarna. Kyrkorummet har i motsats till flertalet andra rundkyrkor, i vilka det redan frön början varit välvt med valv understödda av en mittpelare, i två av dessa kyrkor säkerligen varit tUckt med platt bj~ilktak. I Solna tinnas inga direkta bevis för ett ursprungligt platt tak bevarade. Diiremot kan både i Munsö och Bromma hål för takbjälkama konstateras på muren s innersida, 6 a 7 m över kyrkgolvet. T Solna finnes emellertid omkring 7 m från golvet - ungefär en halv meter ovan det nuvarande kupolvalvets anfang -tröskeln till den dörröppning som från rundhusets andra våning lett in till korets andra Yåning, och i samma höjd på södra sidan en num era igenmurad dörröppning ut till en podest i den n~imnda trappan i muren, vilket .visar, att ett golvplan funnits i denna höjd. Har detta golvplan utgjorts av ett bjälklag m åste upplaget för bjälkarna, vilka nödvändigtvis haft en betydande tjocklek, ha varit ungefär i samma höjd so m det nuva· rande valvets anfang. Möjligt är dock, att rundhuset i Solna ur­ sprungligen varit välvt med ett i cirkel gående, ptt överl:iidan plant avjämnat tunnvalv U]Jpburet i centmm av en pelare. Av tig. 213 framgår niimligen, att rundhusmurarna äro lik:'KE:I ' Pi:iL A C : Foto S . Bmndcl, 192U. Fig. 219. Solna kyrka från väster . ,:\usscna.ns iclit von \Vcsten 1920 1 SOLNA KYRKA 195 Foto S . B'l'(tndcl, 1.92U. Fig. 220. Solna kyrka från öster. von Osten 1020: .t\nssenan ~ieht 196 JJANDERYDS SKEPPSLAG att det haft myt:ket sm[t, rund!Jågiga, högt sittande fönster, vilket sätter gränsen uppåt till omkr. 1225 it 1 250. Av historiska skäl anser sig Frölen kunna datera Munsö kyrka till 11 OO-talets sista fjärdedel. Rl1dling och Lundström nämna (se s. 270) att kyrkans mellanklocka, enligt inskrift å densamma första gången blivit gjuten 1210. Den om­ ständigheten, att det nuvarande koret, vilket som nedan nämnes efterträtt ett äldre, troligen kan dateras till t iclen före 1225, drager dateringen av rundhuset . tillbaka till 11 OO-talets mitt eller börj an, då väl knappast det äldre koret haft en kortare livstid än omkr. 75 år. Av det ursprungliga kor e t äro inga rester säkert påvisbara . . Att DE'l' URSPJWNGLIGA det nuvarande är en senare tillbyggnad visas därav, att dess murar KORET stöta stumt mot rundhusmuren. Om existensen av ett äldre kor berätta dels elen omständigheten, att rundhusets plancirkel på östsidan är vä­ sentligt tillplattad för bättre anslutning till ett redan vid rundhusets uppförande åtminstone planerat eller samtidigt pågående korbygge dels det ursprungliga dörrhålet i rundhusets andra vånings östmur ut till en andra v;'i,ning i koret. Det äldre koret har troligen, såsom det bevisligen varit fallet i Munsö och Bromma, varit i plan nästan trekvartscirkelformigt, och uppfört i två våningar, samt har vidare ej legat m ed mittaxeln riitt i öster utan med denna vriden mot söder, vilket synes framgå av elen nämnda dörröppningens läge på sidan av det nuvarande korets riitt i öster pekande mittaxeL JH:T NUVAAv någon anledning revs det äldsta, runda koret och ersattes av det RANDE KORE'l' n u varan el e rektångulära, vilket har en i öster rakt avslutad, nisch­ artad och rundbågig absid och vilket liksom det äldsta är uppfört i tvenne Yåningar. Se plan 21 O och fig. 2 11. Absidens utformning och det rundbågiga sakristidörrhålet anger att koret är tillkommet före omkr. 12 2 5. Möjligen har korets första våning ursprungligen haft plant trätak i jämnhöjd med tröskeln till det ovannämnda dörrhålet i östra rundhusmuren. Att korets andra våning även ursprungligen på något sätt använts kan framgå av en glugg på sydsidan (40 x 60 > Victoria michifnulla» (= för mig finnes ingen seger). Fält 3. Vid den sjukes sida tvenne djävlar, vilka frestande peka på ett torn, i vilket man ser en pansarskjorta, tvenne kistor, samt nederst en häst i sin spilta. Vid huvudgärden stå tvenn e män, av vilka den ene pekar på ett barn (se foto hos Frölen). Språkband: »Provide as amicis » (= tänk på dina vänner), »Intende thesauro» (=giv akt på din skattkammare). F ä l t 4 (fig. 239). En ängel, som står tröstande vid den döendes bädd. Språkband: »No(n) sis avarus » (= var icke girig). »Ne inte(n)das amicis >> (=giv icke akt på dina vänner), och vid sidan flyr en djävul. Språkband: >> Qvid faciam?» (= Vad skall jag göra?). 214 w DANDElWDS HKEPPSLAG 8 2 3 4 Fig. 236. Solna kyrka. Kalkmålningar i vapenhuEet om· kring 1460. Schema efter Mandelgren. Kalkmalcreien in der Vorhallo um 1-lGO. Fält 5. (På syclväggen, öster om ingången.) Den retlige sjuke sparkar en bredvid stäen de man (förmodligen elen sjukes vårdare), som bär en kanna; bredvid stttr en kvinna. Språkband: »Ecce qvantam poenam patitur» (= se huru stort straff han lider). Fält 6. (På sydväggen, väster om ingången.) Nästan alldeles utplånat. Blott inskriften finnes kvar. »Qvam bene decepi eum» (=huru väl har jag ej bedragit honom). Troligen utsagt av en djävul, av vilken spår ännu synes. Anmär­ kas bör, att de bägge inskrifterna, som förekomma å 5:te och 6:te tavlorna, finnas hos Weigel på en och samma tavla. SOLN A KYRKA 215 Fi g. 237. Solna kyrka. Kalkmålningar i vapen· huset. Tunn val vet s syd västra hörn figur. Foto 1920. Kalkmalerden der Vorhallc . Fi gnr in der S Udwestcckc drs 'l'onlH'n gPwö lh r~ . Västra vägg e n: Fält 7 (fig. 238). Vid den sjukes bädd en ängel, som pekar på den bredvid stående Kristus, i lidandets tillstånd, med gissel i handen och törnekrona kring huvudet. En djävul synes taga sin tillflykt under sängen . För­ modligen syftar på honom den mindre tydliga devisen. Språkband: »Sum capincacus» (=j ag är en fånge). En annan djävul syn es vid fötterna, flyende. Språkband: »Labores amisi » ( = jag har förspillt min rnöcla). Fält 8 . Den sjuke, omgiven av trenne dj ävlar (två med långa åsneöron), vilka var och en bjuda honom en krona (se foto hos Frölen). Språk band: »Gloria(r)e tu es firmus in fide » (= yvs, du är stark i tron). »Ex altare ipsum » skall troligen vara: 216 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 238. Solna kyrka. Kalkmålningar vapenhuset. Fält 7 å fig. 236. Kall;malereien der Vorhallc. Feld 7 der Fig. 236. Fig. 239. Solna kyrka. Kalkmålningar vapenhuset. Fält 4 å fig. 236. Kalkmalereien der Vorhalle. Feld 4 der Fig. 236. SOLNA KYRKA 217 Fig. 240. Solna kyrka. Kalkmålningar i vapenhuset. Foto 1928. Kalkmaler eien der Vorh alle. Fig. 241. Solna kyrka. Kalkmålningar i vapenhuset. Foto 1920. Fält 2 å fig. 236 KallPSLAG Fig. 242. Solna kyrka. Scen ur ars moriendi efter facsimi li hos Weigel. Jämför ti g. 237. Ans »Ars Moriendi », nach WoigC'l. Vgl. F ig. 237 . SOLNA KYRKA 219 f_ ] l :Fig. 243. Solna kyrka. Uppmätning a v nischer i vapenhuset av G. Roilin 1928. Nisch en in der Vorhalle . »Exalta te ipsum » (= upphöj dig själv). »I(n) pacie(n)cia perseverasti » (=du har framhärdat i tålamod). »Corona(m) meruisti » ( =du h ar förtjänat kronan). Fäl t 9 o c h 10. Målningarna ut plånade. Öv e r ing å ng en till kyrkan (fig. 240). Endast rester av färg. l tympanonfältet över dörren: Kdstus i halvfigur. Språkband: »Venite omnes qui laboratis» (=kommen till mig I alle, som ar­ beten). Vapenhusmålningarna r estaurerades 1872 av artisten J. Blacksta­ dius, vilken då tog till hjälp en faksimilerad upplaga av Ars moriendi, varvid ett flertal utplånade inskrifter ånyo ditmålades. Denna restau­ rering har givet vis minskat m ålningarnas ursprunglighet och studie­ intresse. År 1928 avlägsnades påmålningarna i den mån dessa kunde konstateras. Samtliga målningar i Solna kyrka kunna med största sannolikhet sägas ha utförts av den P etrus,! vilken signerat Ösmo kyrkas mål­ ningar samt målat Tarshälla och Vadsbro kyrkor. Peter var verk­ sam omkr. 1450-1460 och anses h ava varit den berömde kyrko­ rnålaren Albertus Pietors lärare. SOL:KA­ MÅLNINGAR­ N AS D ATE ­ RING OCH lliÄS'l'ARE Inredning och lösa inventarier. Altar b orde t nymurades av tegel 1928 och försågs med skiva av kalksten. Ny altarring i fyllningar och i ramstycken utfördes 1928. l ALT A H!': J ämför s. wALLIN : studier i u ppl. Kyrkliga Konst, s. 132. 16. Sveriges kyrko>·. Dandcryds skepp s lag. 220 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 244-. Solna kyrka. Uppmätnin!l: av fönster i östra kormuren. G. Roilin 1928. Fonster in der Ostrnauer des Ch orcs. ALTAnr PPS ATS · Föregående altare och ring av trä, enkelt 1800-talsarbete i vitt och guld. Altarbordet omgav resterna av ett äldre, av sandsten och tegel murat altare. (Tegelformat 29 x 8,5 x 13,r; a 14 cm. Snett avstrukna fogar.) Troligen har detta altare uppbyggts vid anskaffandet av det nedannämnda altarskåpet omkr. 1500 och ombyggts, då De la Gardie uppsatte sin altaruppställning se nedan. Om ett ännu äldre medel­ tida altare se s. 196. Krucifix av silver med inskrift: »Till Solna Kyrka af Fru Emma Benedichs 1889». H. 60 cm. Modernt arbete. På altarbordet står en i trä snidad altaruppsats (fig. 245), vars arkitektur numera är gråmarmorerad med .förgyllda lister och orna­ ment. Kolonnerna målade i marmorimitation, svarta med gul­ bruna ådror. Arkitekturen inramar tvenne tavlor målade i olja på träpannåer, den övre (fig. 2l7) ett nederländskt 1500-talsarbete framställande Marias kyrkogång, den nedre också en nederländare (fig. 248) framställande herdarnas tillbedjan, signerad G K eller (C K) 1584. Uppsatsen krönes av en madonna (fig 255) snidad i trä. 67 cm. Madonnan, som på senare tid förgyllts, fick sin äldre färg fram· tagen år 1928. Den förskriver sig från 1500-talets mitt eller omkr. 1600. 1 Den nedre tavlan flankeras av tvenne förgyllda träskulp­ 1 Doktor W. Paatz, Lubeck, attribuerar madonnan till Benedikt Dreyer, bildhuggare i Liibeck verksam fr. omkr. 1510- omkr. 1555. SOLNA KYBKA 221 .Foto Faith-E lt 1928. Fig. 245. Solna kyrka. Altarnpps tälluing, s känkt 1666 av M. G. de la Gardie .. Altaraufsatz L GGG. 222 DA NDERYDS SKEPPSLAG F'oto F'aith-Ell 1928. Fig. 246. Solna kyrka. Predikstol, skänkt 1674 av M. G. de la Gardie. Kanzel 1G74. SOLNA KYRKA 223 Fig. 247. Solna kyrka. Marias kyrkogång. ningen fig. 245 Pannå i altaruppställ­ Tcmpclgang Marie. Niederlitndisch er Meister cles 16. Jhds. 'l'cil d er Altartafel Fig. 2!5. turer, den vänstra fram ställande Moses, den högra Johannes döparen. Piedestalerna till dessa statyer prydas av Magnus G. de la Gardies 1 och hans gemåls, Maria av Pfalz 2 porträtt, målade på kopparplåt. Porträtten äro troligen kopior efter Ehrenstrahl. 3 På uppsatsens sockel de la Gardieska och Pfalz-Zweibriickenska vapnen (fig. 250) och mellan dessa inskriften: »DJ TIJDEN WARD'r FULLKOMMEN SENDE GUD l SI N SON FÖDDAN AF QUINNO GJORDAN UNDER LAGE N: THEM SOM UNDER l PÅ THET HAN SKULLE FÖRLOSSA l LAGEN WORO: GALA. 4. \'. 4. 5.» Altaruppsatsen skänktes av Magnus Gabriel år 1666 (se Rudbecks anteckn. s. 205). Säkerligen är den ett verk av någon bland de konstnärer, som vid denna tid arbetade åt de la Gardie å Wenngarn, Jakobsdal och Karlberg. I de laGardieska räkenskaperna för år 1666 förekomm a utbetalningar till bildhuggaren Hans Jerling 1 Magnus Gabriel de la Gardie, f. 1622, greve, rikskansl er, lysande kultur­ personlighet, på sin tid Sveri ges störste byggherre, i" 1686. Maria Eufrosyne av Pfalz -Zweibriicken, f. 1625, t 1687, g. ~- M. G. de la Gardie 1647, dotter av Pfalzgreven Johan Kasimir och Karl IX:s dotter Katarina. 2 1 ' Jfr R iddarhusporträttet av Magnus Gabriel. Se HAHR: Konst och Konst­ närer vid M. G. de la G:s hof, s. 142. 4 Hans Jerling arbetar 1661 på De laGardiegraven i Veckholm, 1669-1670 på Drottningholm, utförde 1680 altaruppsats i Västra Vingåker. 1691 altare i Kolbäcks kyrka (se Romdahl och Roosval, s. 294). 1 224 DAKDERYDS SKEPPSLAG Fig. 248. Solna ky rka. Herdarnas tillbedjan, s ignerad 1684. Pannå i altarnppställningen. NieclcrliincliRchcr l\1:ci s tcr, löSJ:. Anbctung (lC'r HirtCl. rrcil des Altanmfsitzcs Fig. 2iö . och bildhuggaren Baptista. I \Venngarns slottskapell, vars inred­ ning delvi s förskriver sig från år l 665, finnes en altaruppsats av liknande typ som den i Solna. Ä ven Bromma kyrka har en altar­ uppsats skänkt av de la Gardie. - År 1750 renoverade och mar­ morei·ad e bildhuggaren Johan Liung 1 och målaren Carl H. Hawer­ hatt Solnauppsatsen. 1 Johan Liung, f. 1717, hoybildhuggare, död liR7 . SOLNA KYRKA 225 Fig. 249. Solna kyrka. M. G. de laGardies och Maria av Pfalz' porträtt, 1666. Detalj av altamppställningen . Bildnisse M. G. dc la Gardic und Maria von Pfalr., 16G6, am Altaraufsatzc. Fig. 250. Solna kyrka. De la Gardies och Pfalz-Zweibriickens vapen å altaruppställningen. Am Altaraufsatz Fig. 24ö. MEDELTIDA Al .' I'ABSlC~P "\Vapp en De la Gardic und Pfalz·Zweibrlickcn. En anteckning av riksantikvarien M. Aschaneus 1 bevarar minnet 1 Aschaneii • Wapna-Book», s. 25, R. A. geneal. 63. - M. Aschanens var fältpredikant i Gustaf II Adolfs ryska fälttåg, blev kyrkoherde i Fredstada och Hammarby, riksantikvarie 1630, hävdasökare och författare, i" 1636. 226 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 251. Solna kyrka. Madonna, träskulptur från 1400­ talets !-'lut. Madonna, Ende des 15. Jhds. SOLNA KYRKA 227 Fig. 252. Solna kyrka. S:t Martin. Hol z. Träskulptur . 1400-talets slut. S:t MartilL E nde des lö. Jhds. 228 DANDERYDS SKEPP SLAG Fig. 253. Solna kyrka.. S: t Martin. S:t Martin. Detalj uv för eg. fig. Ausschnitt d er . Fig 252. SOLNA KYRKA 229 Fig. 254. Solna k yrka. S:t Martin . S:t Martin, vom R Uekon gcschcn. 230 DANDERYDS SKEPPSLAG 3!EOE LTIIH av ett medeltida altarskåp, vilket stod på altaret ännu under 1600-talet, men år 1666 ersattes av den ovan beskrivna altar­ uppsatsen. Aschanens omtalar att på pre­ dellan (»in pede tabulre altaris») funnos kyrkofädernas »sijmbola et signa», vilka han antecknat sålunda: »L S. Ambrosij Sijmbolum: Nolite tantum amittere benifi­ cium» (=kasta icke bort en så stor väl­ gärning). Därbredvid har A. tecknat en kräkla. »II S. Gregorij Sij m b: Passio chri ad memoriam revocandam» (=Kristi pina bör återkallas till minnet). Därbredvid ett clubhelarmat kors. »In medio Passionis Christi torturre» (=i mitten Kristi pino­ redskap). Därunder har A. tecknat en lans, en svamp på stång, ett gissel och ett ris. »III S. Jeronymi Sijmb.: Passio tua dne singulare est remediU» ( = din pina, o Herre, ar det enastående läkemed­ let). Därbredvid en kräkla. »IV. S. Augus­ tini Sijmb.: Nostra salus redemtoris» (= vår välfärd återlösarens). »På altargaveln. l. På högra sijdan om fönstret: signum Eccle et gestamen » Fig. 255. Solna kyrka. Ma­ ( == kyrkans tecken och vapen). Därbred­ donna å altaruppsatsen fr. vid har A. tecknat en fyrdelad sköld. 1500-talets slut. 3Iaclonna. E nd e cles 15. Jhcls. Auf 2. På vänstra sijclan Archiepiscopi uppsa. dmn Altaraufsatz. dn. Jacobi Ulphonis cliipeus. Jacobus Örnefot» (= Uppsala ärkebiskopen herr Jakob Ulfssons vapen. Jakob Örnefot). Härbredvid ett vapen med en örnfot, tecknad av A. ­ Denna uppgift att altarskåpets predella bar kyrkofädernas deviser och tecken synes ange, att skåpet hört till elen grupp av senmedeltida altarskåp, vilkas förebild är Storkyrkoskåpetl, nu förvarat i Stat. Rist. Museum. Detta förfärdigades i Lybeck 1461) och har sin predella prydd av kyrkofädernas bröstbilder. - Solnaskåpet har tydligen till­ kommit under Jakob Ulfssons ärkebiskopstid 1469-1514. Madonna med barnet (fig. 251), träskulptur, krederad och målad, Om Storkyrkoskåpet, se: ANDREAs LINDBLmr: Nordtysk Skulptur och Måleri i Sverige, samt SvERIGEs KYRKOR, Uppland, R. 1, H. l, s. 105. 1 'l'RÄSKliLI'­ 'l' URER SOLNA KYRKA 231 Fig. 256. Solna kyrka. Lucas. Detalj av predikstolen. Der Eva:1gelist Lucas. Dctail der Kanzel. 232 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 257. Solna kyrka. S:t Johannes. Detalj av predikstolen. Der E vangelist Johannes. Tcil der Kanzel. Fig. 258. Solna kyrka. S:t Mattheus. Detalj av predikstolen. Der Evangelist 1\'Iatthiius . Tcil der Ka.nzt··L stående i trekantigt skåp, vars ena dörr är bevarad. -- Rödlätt karna­ tion. Kristi och madonnans hår förgyllt. Madonnaris mantel förgylld med blått foder; underklädningen röd, mönstrad. Skåpets botten röd med schablonerade förgyllda rosor. - Målningarna å dörrens inner­ sida framställa: Tre konungars tillbedjan, frambärandet i templet, flykten till Egypten. Å yttersidan profeterna Esajas och Daniel i ha1vfigur med språkband. Å det övre bandet: »Ecce · v[ir]go ·[con) cipiet · et · pariet . . . filiu[m)· I sa vii:» (= se en jungfru skall bliva havande och föda en son. J es. VII). Det nedre bandet oläsligt ­ enligt 1829 års inv. »te daniel •. - Målningen i synnerhet dörrytter­ sidans målningar skadad. - Madonnans H. 168, skåpets H. 198 cm. Svenskt arbete från 1400-talets senare del. Madonnan beskrives av Lundström 1808 och i INV. 1829. Hon var då och intill 1842 upp­ ställd i vapenhuset.. Överlämnades efter 1M2 till St. Rist. Museum, varifrån den år 1928 åter fördes till kyrkan, där den uppställdes i vapenhuset, sedan den konserverats av Anton Hällström. St. Martin (fig. 252), träskulptur, krederad och målad. Solna kyrkas skyddshelgon. Röd mantel, med nejlikmönster i guld och med herme­ linsfoder. Livdräkten i mönstrat guld. Hästen grå med röd sadel. En SO LNA K YRKA 233 Fig. 259. Solna k yrka. Dopfunt av J . Liung 1750. 'l'aufc von J . Liung 17ö0. del av manteln är bortskuren. Om S. Martin berättar nämligen le­ genden, att han, sedan han bortskänkt sina penningar åt de fattiga, en dag skar sönder sin mantel med svärdet och gav den åt en frusen man. Nästa natt fick han se Vår Herre iförd denna allmosa, talande till sina änglar: »Martin klädde mig medan han ännu var katekumen och odöpt. » Riddarens händer, vänstra underarm och större delen av dess fötter saknas; likaså hästens ena öra och nedre delen av svansen. Huvudbonaden är en mössa med uppvikt, mörkt grönblått bräm. Kullen däremot visar endast spår av kredering. Statyns to­ tala höjd 130 cm. Träskulpturen är sannolikt ett svenskt arbete från 23 ± DANDERYDS SKEPI'SLAG PREDJK· STOI~EN , 'l'IMGLAS DOPFUNT ÄLDRE DOPFUNT ORGET, OCH L i\KTARE slutet av 1400-talet. Den har under 1800-talet haft samma öden som madonnan. Predikstolen (fig. 246) är snidad i trä och var intill 1928 till större delen målad i gråvit färg med förgyllda ornament. Dess ur­ sprungliga polykromi i gråvitt, rött, blått och guld framtogs detta år. I korgens nischer stå statyetter, framställande Kristus och de fyra evangelisterna (fig. 256). Å listverket är psalm 67, v. 4, 5, återgiven. Ljudtaket, som krönes av Kristus med segerfana, bär de la Gardies, Pfalz', Gyllenhielms 1 och Ribbings vapen samt inskrifterna: »Anno 167 4» å en kartusch och J esaia, Kap. 49, v. 13 å listverket. - Predik­ stolen är troligen skänkt av Magnus Gabriel år 1674 och är möjligen utförd av Hans Jerling. Möjligt är att predikstolen är något äldre och endast reparerad och kompletterad genom De la Gm·dies försorg. År 1750 kompletterades och lagades predikstolens ornament av Johan Liung och av målarPn C. H. Hawerhatt. 1883 sänktes predikstolens korg genom avkortande av stödet under densamma. Predikstolen om­ målades och ett blått draperi på muren bakom densamma övermålades. Timglas på predikstolen med förgylld, i trä snidad ståndare och fyra glas (se fig. 246). Skänkt 1698 av inspektoren H. Reinboth. H. 100 cm. Dopfunt (fig. 259), skulpterad i trä, gråmarmorerad med förgyllda detaljer och grön marmorerad sockel. På baksidan inskr.: AN~ 1750. H. 162 cm. Dopfunten utfördes år 1750 av bildhuggaren Johan Liung. 2 Dopskål (fig. 262) av silver, inuti och delvis utanpå förgylld. Stämplar: St. Eriks bild n, Weste. Inköpt 1750. L. 38,5, B. 30 cm . Av en äldre dopfunt (fig. 260) finnas tvenne delar av foten be­ varade. Fotens övre del stod intill 1928 till hälften nedgrävd utan­ för västportalen, och skall enligt sägen ha tjänat som trappsteg för Magnus Gabriel, när denne steg till häst. Nedre delen låg före 1928 som stöd under predikstolen. Foten har till­ hört en funt från omkr. 1300. Orgelfasad e n och orgelläk tar e n (se fig. 224), vilka utfördes 1892 efter ritningar av arkitekt A. Lindegren äro gråmålade med för­ gyllda ornament. Läktaren framflyttades omkr. 2 m 1928. Det nuvarande orgelverket insattes 1899 och ombyggdes och förstorades 1928. Fig. 260. Solna kyrka. Fot till dopfunt om­ kring 1300. Fuss eines Taufsteins um 1300. Se s. 224, not l. Se C. R. AF UGGLAS i Kult och Konst år 1926, s. 203. 1 2 SOLNA KYRKA 235 Fig. 261. Solna kyrka. Karl X:s och Hedvig Eleonoras vapen. Wappen Karls X. und der Königin Hedvig E leon ora. År 1670 omtalas att »anno 1667 till Iwlehögtiden Haffwer then ÄLDRE ORGEL Wälb. herren Baron Melchior von schlangenfält förährat til Solna Kyrkios hedher ett orgewerk aff sex stemmor; som uppsatt är mit uti Kyrkian . » Denna orgel »förbättrades » 1726 av orgelbyggaren S. Strömbeck, •förnyades » 1739 på drottning Ulrica Eleonoras bekostnad och reparerades 1775 av orgelbyggaren Jonas-Ekengren samt försål­ des slutligen 1841. På den gamla läktarens framsida var schlangen­ fältska vapnet uppsatt. Kyrkans nuvarande slutna bänkar utfördes 1928. De äro målade BÄNKAR i grå och brun färg. De förutvarande, öppna, brunmålade bänkarna förskreva sig från 187:2- -1873. - Bänkarna dessförinnan, vilka voro slutna, tillkomma efter branden 1723. Bänkarna före branden voro skänkta av Magnus Gabriel de la Gardie 1673-1674. År 1750 omtalas att två bänkar målades i grön marmor och grå inuti samt att >> Kgl. bänkarna » -- de två främsta- »målades berlinerblå m ed gula lister ». På de Kgl. bänkarna voro konungens och drottningens vapen anbragta. Karl X: s och H edvi g Eleonora s v ape n (= Pfalziska ättens KUNGLIGA VA P.EN konungavapen fig. 261 och dubbelvapnet Pfalz-Holstein-Gottorp, fig. 17. Sveriges ky,-kor. Dande1·yds skeppslag . ~36 DANDERYDS SKEPPSLA G NUMMER­ TAVLOR NAT'l'VARDS KÄRL 261 ) snidade i trä, krede1·ade och målade. H. 76 cm. Dessa vapen voro ursprungligen upp­ satta på de två främsta bän­ karna, vilka disponerades av . 262 s 1 ·k k D f t ·1 . o na yr a. op un av s1 ver, konungafamilJ"en på Ulriksdal. F1g. Vapn en hänga numera i triumfinköpt 1750. Silbernes • raufbecken, 1700. bågen. Nummertavla (fig. 263) med förgylld rokokoram hänger i rund­ huset. Denna tavla förfärdigades 1750 av bildhuggaren Johan Liung och bar nedtill årtalet 1750, vilket borttogs då tavlan omkr. 1883 förstorades på längden. Mässingssiffror. H. 195 cm. Nummertavla med förgylld gustaviansk ram, krönt sköld med tre kronor som överstycke. H. 97 cm. Kalk (fig. 264) av silver, helt förgylld . På kuppan är drottning Hedvig El eonoras monogram H . E. R. S. under kungl. krona samt årtalet 1708 ingraverat. Stämplar: St. Eriks bild, åldermanranka, A. T. inom sköld (=Abraham Trautzell), stort T ( = J 707). H. 23 cm . Paten till ovanstående, av silver, helt förgylld med ingraverat kors, monogram och stämplar som å kalken . D. 17 cm. Oblatask (fig. 264) av silver, förgylld, oval. Monogram och stämplar som å kalken. L . 13,5, B. 11, H. 5 cm. Vinkanna (fig. 264) av silver, förgylld. Monogram och stämplar som kalken. H. 26 cm. Samtliga ovanstående kärl äro skänkta av drottning Hedvig Eleonora. V i n k ann a (fig. 265) av silver, inom och delvis utanpå förgylld. Två ingra­ verade vapen under samma adliga krona. Vid sidan av dessa inskriften: »Polus­ Nolanvähr11708 SolnaKyrka» . Stämplar: St. Eriks bild, tre kronor, A. FLC(?) Berg stort Z ( = 1712). H. 27,5 cm. 1 Johan Nohlanwähr, f. i Östergötland. assessor i Bergkollegium, adlad 1682, lagman Fig. 263. Solna kyrka. i Närke 1690, död 1707, g. m. Maria Beata Nummertavla av Johan Polus, f. 1678, dotter av greve Tohma;; Polus, Liung 1750. Versta.fd von J. Linn g 17ö0 . död 1711, se s. 205, not 2. SOLNA KYRKA 237 Fig. 264. Solna kyrka. Vinkanna, oblatask och kalk av sih·er, skänkta 1708 av drottning Hedvig Eleonora. 'Vcinkanne , Oblatendos e und Kel ch v on Silber 170S. Vinsked av silver, förgylld. Långt skaft med sked i båda ändar. Stämplar: St. Eriks bild, tre kronor, @J ( = Simson Ryberg), Z (= 1782). L. 23 cm. Sockenbudstyg av silver skänkt av Hedvig Eleonora. Ljuskrona av malm (se fig. 267) med 24 armar fördelade i tre rader. Snäckformade manschetter. Profilerad mittstång slutande nedtill i stor kula med inskriften: »Förfärdigad av Johan F ahlsten A0 1749». H. 108 cm. Ljuskronor av malm, 3 stycken (fig. 266)av samma typ som föregående, alla med 12 armar, fördelade i två rader. På kulorna inskriften: »A~ 1749». H. 77 cm. Äldre ljuskronor (se s. 243). M. G. de la Gardie skänkte år 1666 en krona med 8 pipor, år 1667 en krona med 12 pipor i två rader, 1674 en krona med 12 pipor i två rader Fig. ~65 . Solna kyrka. Vinkanna skänkt 1708 till minne och mellan 1674--85 en kronfl med av silver, av Johan Nohlanwähr. 15 pipor. Dessa kronor erhöll ovanSilbern e \V cinkanne 1708 . LJUS­ ltEDSKAP 238 UANDEIO'))S f'KEPPi:iL AG Fig. 266. Solna kyrka. Ljuskrona av malm , utförd 1749. Kronlenchtcr von Erz 1749. Fig. 267. Solna kyrka. Ljuskrona, ut­ förd 1749. Kl'Oll ] PllChto•t'. nämnde Johan Fahlsten såsom del i likvid för de kronor han utförde 1749. Kri s tallkrona (fig. 268) med 8 ljuspipor. Prismor i form av ekblad och stjärnor. Rikt pro­ fiJerad mittstång av kristall slu­ tande nedtill i stor kristallkula. Ställning av mässing. Hänger i koret. Tidigt1700-tal.'H.125 cm. Kristallkrona med 8 pipor. Prismor i form av ekblad och stjärnor. Profilerad mittstång slutande nedtill i kristallkula. Mellersta delen av stången sak­ nas. Ställning av massmg. Hänger i sakristian. Tidigt 1700­ tal. H. l 15 cm . Ljusarmar, ett par av dri­ ven, punsad mässing med tre armar. Sköld framtill utan in­ skription på den ena. 1600­ talets slut. L. 52 cm. Ljusarmar, ett par av dri­ ven punsad mässing med en pipa. Hake till sköld framtill. Skänkta 1698. L. 46 cm. Ljusarmar, ett par, som föregående av driven, men icke punsad mässing. Skänkta 1698. L. 40 cm. Ljusarmar, ett par av mäs­ sing med fyra pipor. Omkr. 1700. L. 33 cm. Lju ssta kar, ett par av sil­ ver med 3 armar. Inskrift: »Till Solna Kyrka af Sophia Giesecke 13/ 5 1880». Stämplar: Tre kro­ nor. s. B. z 5 ( = 1878). Mo­ rlernt arbete. H. 56 cm. 1749. SOLNA KYHKA 239 L j u s s takar, ett par av ny­ silver, med 3 armar. Inskrift: »Till Solna Kyrka af fru Emma Benedicks». Stämplar: H. G. Dufva, N S. F. Modern rokoko­ imitation. H . 58 cm. Ljusstake (fig. 270) med två pipor. Armarna, piporna och bottenplattan av mässing. Fot­ armarna, mittpartiet och kvinno­ figuren av silver. 1700-talets · förra hälft. H. 43 cm. Ljusstakar (fig. 269), ett par, med två pipor. Armar och ben av silver. Mittpartiets nedre del och fotplattan av mässing. Mitt­ partiets övre del av silver. Å detsamma nedtill en silverkar­ tusch med blå emalj i mitten. 1700-talets förra hälft. H. 40 cm. Lju sstakar, ett par av driven punsad mässing med en ljuspipa. Spiralvriden ståndare. 1600-tals­ form. På den gamla ljuspipan Fig. 268. Solna kyrka. Ljuskrona, 1700­ talets förra hälft. är fästad en ny stor mässings­ Kronlcuchter. Erstc HiL!fte cles 18. Jhd•. manschett med stor ljuspipa. H. 27 cm. - Magnus G. de la Gardie förärade 1667 två försilvrade ljusstakar till altaret. I 1698 års inv. upptagas 2 st. ljusstakar av driven försilvrad mässing. Möjligen ha de nuvarande drivna stakarna varit försilvrade och skulle sålunda kunna vara de av Magnus Gabriel skänkta stakarna. Ljusstakar, ett par av malm med tre pipor. Modern imitation av romanska former. Al tard u k av linne med knypplade spetsar. Förfärdigad av Licium 1928. Kalkklä de (fig. 271) av ljusröd bleknad atlas med rika guld-, silver­ och silkesbroderier. Ornamentiken å bården längs ..sidorna i Berains anda. Upptaget i INV. 1695 L. 50, B. 51 cm . Kalkkläde av svart sammet med silverspets längs kanterna. I mitten I. H. S. i hörnen ax och druvklasar broderade i silver. TEXTILIER 240 DANDERYDS SKE PPSLAG 1800-talets början. L. 4 7, B. 47 cm. Ant e pendierna av svart klä ­ de med silvergalon i övre kanten och i silver sytt J. H. S. fram ­ till och därunder två palmkvis­ tar. Skänkt av Karl XV. L. 397, H. 105 cm. Ant e p e ndiu m av vitt siden broderat med guld och blått silke. Utfört av Licium 1928, skänkt ·av Axel och H elge A:son Johnson. Mässhake av svart sammet med silvergaloner längs kanterna, . på ryggsidan kors av brett silver­ hand med silversydd törnekrona, på bröstsidan silversytt Gudsöga. Fig. 269. Solna kyrka. Ljusstake av Tidig 1800-talstyp, uppgives i sil ver, 1700-talets förra hälft. INV. 1829 såsom skänkt av Com­ S i!bcrncr L eu chter. Erstc Hiilfte des 18. Jhds. merserådet Brandenburg. Mäs shake av s vart sammet som föregående men med kors av silvergarn. 1800-talstyp. Mäss h a kar, 2 stycken, av röd sammet , kors av guldgalon på ryggsidan samt I. H. S. av guldband på bröstsidan . 1800­ talstyp. Mä ss h akar, en grön, en grå­ vit. 1925. Mäss h a ke av vitt siden med kors i guld. Utförd av Licium 1928, skänkt av H. K. H . Kron ­ prinsen. Pulp e tkläd e för predikstolen av grönt siden med broderi. Licium 1928. M att a innanför altarringen av Fig. 270. Solna kyrka. Ljusstake av fiossavävnad, komponerad av s ilver, 1700-talets förra h ä lft. Laijla Wallin. Silbe1 ;n cr L cu ch tcr. Rrste Hiilftc des 18. J hds . SOLNA KYRKA 241 Fig. 271. Bolna kyrka. Kalkkläde från 1600­ talets slut. Kclchtuch . Ende des 17. Jhds . Inventarium som Kyrkioherden Herr Magister GAmHEL HINKEL mottager (år 1709). Kyrkans äldsta bevarade inventarieförteckningar äro de från i\ren 1695 och 1709 med tillägg. Det senare återgives till större del här nedan. **) utmärk er att föremålen äro upptagna även i 1695 års mv. Inom parentes insatta anteckningar förskriva sig från 1695 års inv. BÖCKER. l Bibel Konung Gustavi in Folio **). l Bibel in Folio Gustavi Adolphi med Sammetz Band och Silfwer Beslag. Den nya Bibeln Caroli XII , in folio. 3 H and Böcker **). l Psalmbook - in quarto Kong Carl XII ts. l Psalmbok in Octavo. l Sång Book **). l K);rckio ordning **) gifwen av konung Carl XI. l Psal mbok in Svo Köpt åt Klockaren. SILFWER . l Kalk och Paten förgylt **). l st. liten innan förgylt **). 242 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 272. Solna kyrka. Gravkarta. Uppmätning 1928 av E. Fant. Lageplan HÄR LlGGJm BEGRAFVEN EDEL OCH MANNHAFTIGH ANDERS ERICHSSON, FORDOM CAPITEN OCH WfADHS MAYOR I KOLBERG, HVILKEN I HERRANOM BALIGEN AFSOMNADE I STOKHOLM DEN XVI MAY ANNO MDCLV. GUD HANS SIÄÄL HUGSVALE OCH FÖRLÅTE HONOM EN FRÖJDEFULL UPP­ STÅNDELSE. AM EN>> . Ligger nr 2 från väster i mittgången. L. 170, B. 94 cm . G r avhä ll av kalk sten m ed inskriften >>CHRIS'rus ÄR Ml'r'r l LIV OCH DÖDEN ÄR j MIN WIN NING l HÄR UNDER HUILAR l DEN EHREBORNE OCH l HÖGLÄRDE H. PE'l'IWS ROSEMlUS MEDECINE l DOCTOR, HUILKEN AF/ SOMNADE DEN 27 DECEM. l ANNO 1674 >> . L. 190, B. 110 cm. Om Roshemius se s. 253. I mittgången nr 5 från väster. Grav häll av kalk s ten m ed initialerna s · E· M. eller M· E· s. inom sköld omgiven av palmkvifl tar, därunder M· H· s. och J~ · H. L. 160, B. 100 cm . I mittgången närmast koret. 246 DANDE.KYDS SKEPPSLA G Gravhä ll av k alksten med inskrift mellan tvenne linjer längs kanterna: »HJ;;R ·LIGGER· BEGRAFVEN · SALIGE · MATZ · BENGTSON · SAMPT · HANS · KÄRE· SON · MATZ · MA'fZON ·OCH· AVSOFNAD · 'fHEN» (årtalet icke utsatt) En sliten 1600-talssköld i mitten och därunder: »VITA HOMINIS EVASI . . . ». L. 200, B. 124 cm. Ligger nr l från väster räknat på mittgången. Gravhäll av kal ks ten med inskriften, upptill : »HÄR LIGGER BEGRAF l VEN SAL. ERICH S'l'APHAN l SON .!<'ÖD 15 9 G DÖD 16 9 8 l MED SIN K. HUS'l'RO BRITA I MA'l'Z DOTTER FÖD 1620 »; nedtill: »DENNA GHAF HÖRÄR MURGESE l LEN ERICK LUND OCH DÄS HUSTRU MARGARETA LARS l DOTTER OCH DÄS ARFWJNGAR l ANNO l 7 4 7 ». I mitten inom en lagerkrans Psalm 40, v. l samt 1703. Angla­ huvud i de båda övre hörnen, dödskalle och timglas i de nedre. L. 192, B. 115 cm. Ligger sedan 1928 i koret, förut strax innanför rundhusets sydportaL Gravhäll av ka l ksten med nästan oläslig inskrift av vilken orden HERU ANmms kunna tydas. Mittgången nr 4 från väster. L. 190, B. 135 cm. Gravhäll av kalksten med lägerhuggen ram och inskriften : »HÄn HWILAH j CAMMARERAREN j SAL: Lars Breant FÖDD 16 6 8 D. 31 OC'l'OB. j DÖD l 7 2 9 DEN l! FEBRUARI l MED DESS K. MAKA j Elisabeth Drager FÖDD 1676 D. 12 DECEMB. /DÖD 1745 D. 23 APRIL / . » - L. 208, B. 140 cm. Sedan 1928 nr 3 från väster i mittgången, förut i vapen­ huset utanför portalen intill rundhuset. Gravhäll av kalksten med ram av bibelspråk (fig. 273) m ellan tvenne linjer samt med cirklar i hörnen, i de två övre rosor, i det nedre till vänster timglas, till höger dödskalle. I mitten en solros och l 744 i en med lagerkrans omgiven oval. Inskrift : » DENA STEN ocH LAGERS'fAD HÖRER / KONS'r 'l'RÄDGÅRDSMÄSTAREN / Swen Brehmer / SAMT DESS HUSTRU OCH BARN TILL och j LIGGER HÄRUNDER BEGRAFWEN HANS SWÄR j FADER KONS'l' TRÄDGÅRDSMÄS'l'AUEN Johan Ahlig. » - H. 210, B. 150 cm. Sedan 1928 i koret, förut i vapenhusets mitt. G ravhäll av kalksten med inskriften: ~DENNA S'l'EN HÖRER WAKT­ l'IIÄS'l'AREN WID KONGSGÅRDEN CARLBERG l LIFS'l'lDEN NUMERA HOS GUD SALIG ANDREAS SÖDERMARCK OCH DESS K. HUS'J'RU ANNA M ARGARETA CADEE ANNO 1 7 3 9. » I vapenhuset Gr a vh ä ll av kalksten, stympad, med inskrift: »HÄR HVVILAR FRU GREFWINNAN DOH[NA] FÖDD 1752, DÖD 181 [3].» l vapenhuset. Dess­ utom finnes i vapenhuset ett antal gravhällar med oläsliga inskrifter. SOLNA KYHKA 247 Fig. 273. Solna kyrka. Gravhäll av kalksten över trädgårdsmästaren Sven Brehmer. Grallstein des Gärtners Sven Brelaner. 1744. En gravförteckning i A: 2 omtalar bl. andra följande gravar: »Herr Reenstiernas graf i sakristian. 1 Herr Mag. Abel Kooks graf i sakristian. Ulriksdals Kungsgård äger gravarna under quinfolksbänkarna. Carlbergs Kungsgård äger grav på gången. Sal. Doct. Speets enka fru Barbara Roswick äger grav på gången, donerad av Magnus Gabriel de la Gardie. Doktor Huswedel äger grav under manfolksbänkarna. Hr Canuer Skraggenschiölds arfwingar äga grav mellan Dokt. Hus­ wedel och insp. Goldberg. Insp. Hans Goldbergs arfwingar. » Enl. J. Lundström lydde inskriften å Dr. Speets gravsten: »HIC QUIESCIT l NOB. DOM. PETRUS SPEET MED. DOCTOR l OLIM S. R. M. BRITANN. l FIDUS MINIS'l'ER IN ADVERSIS, POSTEA URDIS AMSTELODAM. PER IX ANNOS / År 1926 anträffades tvenne murade gravar i sakristian. I funnas tvenne kistor med iitten Oronströms vapPn. Å den ena vilken i huvudsak hade samma lydelse som inskriften å Johan t 1685) begravningsvapen. Se s. 263. J. Oronström var son av Abe l Krook. Se plan tig. 272 och 21 O. 1 den västra en inskrift, Oronströms kyrkoherde 248 DANDE!iYDS SKEPPSLAG DEHINC GOTHOBURG, MEDICUS ORD.IMOX HEGNI SUEC . MAGNI CANCELLARIOI PERGRATA MINISTE!iiA PROBATUS l ET AB JLLO l S. REGIA MAJ. COMMEN l DATUS l MEDICUS REGIUS FUIT ANN. VI. VIXlT ANNOS LIII l OBII'r ANN. MD<.CLXXVI KAL. JAN. l HIC SEPULTTJS EODEM ANNO l SIT ILLl TERRA LAEVIS. (=Här vilar den adlige herren Per Speet, medecine doctor, fordom H. K. Majestäts trogne minister i England, sedan under 9 år i Amsterdam, sedermera utnämnd till läkare i Göteborg, därefter gjorde han Sveriges rikskansler stora tjänster och blev av honom utnämnd till h ennes majestät drottningens livmedicus, vilket ämbete han innehade i 6 år. Ran levde i 53 år. Dog år 1676 i Januari, här begraven samma år. Må jorden vara honom lätt. » Gravstenen låg mitt i koret. n RAVSTENAR Gravsten av röd kalksten med inskrift: »JUSTIJI<: BOJ.WMESTARENS l ~·ASTMURADE IFRÅN NYEN l HERR GABRIEL HINNEJ,S l OCH DESS K. ]I{AKAS l FRU ANNA l YT'rER­ iiWRARNA ZWILLINGS l SA]I{PT l K. BARNS OCH ARFWINGARS GRAV. APOCAL. 14 WERS 13. A~ 1712.» Fastmurad i långhusets södra yttermur. Gravsten av röd kalksten med inskrift: »C . c. GJÖRWELL l NAT. ]I{DCCXXXI DEN . MDCCCXI l SIBI ET SUJS ». Fastmurad i långhusets södra yttermur. Inskriftstav la av röd kalksten med namnförteckning å de per­ soner, vilkas griftevårdar Solna kyrka unelerhåller: v. Franeken A. Sjolander L. Cassel Ph. J . Marius J . Wibom h. Exc. E. Lyons Choneus C. C. Gjörwell A. Broman A. von Wegesack C. J. Nordenstrahl M. C. Retzius C. H. Kreuger F. A. von Troil B . von Beskm· v C. E. Piper Sophia Giesecke I. E. Leiionhufvud J. Falkenholm Anders Carlsson C. A. Scharp H. W. Hulphers S. Wigert A. Wigert W. Brinkert G. G. von Rosen H. L. Broman A. C. Liljenstolpe H. H. C. Beckman K. H. Kreuger L. Pettersson A. W. Lundin B. Crusell C. Uneans Schurer von Waldheim C. Benedick:s E. Å kerman H. J. Giers A. F . von Holten G . Bildt B. Simeliu s A. w. Laven E. Ribbing A. F. Palmer Johan Hazelius G. W. Siöstrancl J akob SjuRtedt J . A. Farnqvist Regis Cadier Oscar Nilsson S(>J,NA KYHKA 249 Fig. 274. Solna kyrka. Gravvård av sand· sten över Justegårdsmästaren Hans Jahn t 1705. Grabstcin des Gicrtncrs Hans Jahn j- 1705. Av kyrkogårdens stora antal gravvårdar äro flertalet från 1800-talet GRAVMONU­ Å och utan egentligt konsthistorisld intresse. Följande värdefulla vårdar MENT KYRKOmå nämn as : GÅRDEN Gravhäll av kalksten med inskriften: »D. IOHANNES ALBERTUS HUs­ WEDEL & CA'l'HARINA EBELlNG UXOR, VOR SICH. IHRE ERBEN UND ERB­ NEH:l\IEN ERBLICH.. ANNO 16 74- AD. PHILIPP. KAP- l. » - l mitten ett nött vapen, i de fyra hörnen järnringar. Ligger strax väster om västportalen. Troligen utfl yttad från Huswedelska graven i kyrkan. Se s. 24 7. Gravvård (fig_ 274) av sandsten inmurad i bogård smuren på västra G RAvv,\.RDAR sidan. H_ 180 cm. l stenen är inhugget ett palmträd och följ ande inskrift: »WEDH THENNAI GRIJF'.rEW.~RDH l I.IGGER BEGRAFWEN l HENNESKONGL. MAIJ:TZ RlJCKZ l ENCKIE-DRO'l"l'NINGENS TROTJENARE /OCH LUS'l'EGÅRDZ­ MÄS'l'ARE WIDH ULLRICHZDAHJ, , l EHREBORNE OCH KONSTEI-IR B'ARNE l Me sta r Hans J ah n, FÖDH l ÅR 1 643 DEN 24 JUNII, DÖDH ÅHR 1 705 IlEN l 6 SEPT. 250 Fig. 275. Solna kyrka. Gravvårdar över majoren Gustaf Erandel i· 1820, generalkonsuln Henrik Brandel t 1828 och ministern Genserric Erandel t 1833. Grabstcinc des Majors G. Brandcl t 1820, d es Generalkon suls H. B. t 1828 nud des Minister s G. l~. t 1830. SOM P ALMETRÄDE'l' W AR HANS L EFWARNE PÅ JORDEN SÅ ÄR OCH NU HANS SIÄL MEDH PAI,MER KRÖNTER WORDEN HANS EHREWÄRDE NAMPN SOM P ALM I BLOMMA STÅR OCH KROPPENS TORRA ST.JÄLCK FÖRWÄNTAR HÄR SIN WÅHR. » G r a v häll a v kalksten med inskrift: »Under denna ste en l H wilar sina Been l Christus är mitt lif l och döden är min winning. » Inom en oval lagerkrans Pn nästan utnött inskrift slutande med årtalet 1752. - Ligger i h örnet mellan långhuset och Langeska gravkoret. Trenne s tå e nd e g rav vårdar (fig. 275) av röd kalksten över M AJOREN ALGlER GUS'l'AF HJoNRIK BRANDEL, BRANDEL, F. F. l 7 7 6, D. 18 2 0; GENERALKONSUf,N I l 7 :J 9 , D. 18 2 8 ; SVENSKA MJNJS'l'ERN I BERLIN GENSERIC B RANDEL, F. 1 7 82, D. l 8 3 3. Vårdarna äro omgivna äv ett enkelt smidesjärnsstaket. Gravvård av grå granit över And. Joh. Retzius, f. 1742, d. 1821. Grav vård av grå kalksten med porträttmedaljong och ornament av brons. Inskrift : HÄR HWILAR l S'l'ATSRÅDET M. M. l GRl<::FVE l GUSTAF SOLNA KYRKA 251 Fig. 276. Solna kyrka. Gravvård över Ernst Axel Key t 1901 och hans hustru och barn. Grabstcin E . A. Key s + 1~•0 l und scincr Gattin und Kind er. FREDRIC WIRSEN l FÖDD PÅ SVEABORG D. 21 OCTOBER l 7 7 9 l DÖD I STOCKHOLM D. 9 DECEMBER l 8 2 7. Medaljongen är signerad Göthe, s: 1831. Graven är omgiven av gjutjärnsstaket. Gravvård av grå granit över Generalen Peter Suchtelen, d. 183G. Om dennes begravningsvapen se s. 265. Gravvård (fig. 2i6) av grå marmor på granitsockeL Inskrift: HÄll HVILA / ERNST AXEL HENRIK KEY/* 2ö-10-1832 t 27 - 12-190 l / SELMA CHARLOTTA KEY/FÖDD GODENlUS/ * 26-2-!843 t 7-11­ 1916/DAGN Y ASTHI MARIA* 23-8-1887 "f 10-6-l!JOO. Rest av minnestavla av sandsten inmurat i västgavelns norra sidostöd. Tavelfragmentet - H. 115, B. 116 cm är en del av en stor inskriptionstavla, vilken 1674 uppsattes ovan västgavelns rund· fönster. Den var infattad i ekram och fastmurad. Dess fullständiga inskrift återgives här nedan enl. Peringskiöld: »DETTA GUDZ Huus HÅLLES FÖRE WARA DE'l' FÖRSTA, SOM BYGT ÄR UTI UPLANDH, SEDAN CHRISTEN 'l'RO INPLANTADEs; DESS SKAPNADT UTWIJSAR, AT DET ÄR I•'ÖRSTONE BYGD'l' SOM E'l"l' RUJ'\DT TORN AF BARA GHÅ STEN, SÅSOM I 18. Sveriges kyr·kor. Dcmderyds skeppslag. DANDERYDS SKEPPSLAG ÄLDSTA TIJDERNE HAB'WER BHUKELIGIT WARIT. SEDAN ÄR DE'l' FORDOJ\•[ ÅTHSKILLIGE GÅNGER TILÖKT OCH FÖRWIDGAT WORDE'l', SÅSOM DESS FÖR ­ SAMBLING INNAN HAFWER VID STOCKHOLM OCH PÅ NORRE MALM 'l'ILTAGIT, TY DENNA DER KYRKIOH BYGDES EFTER STADZENS FUNDA'l'ION; SOCKN HAFWER I F'ÖRTIJDEN STRECKT SIG MITT INPÅ STOCKHOLMS STOORA TORGH OCH SÅ ÖSTER UTH ÅTH BLÅCKHUUSUDDEN , SÅ AT STOCKHOLM, SLOTT, STOORE. KYRKIAN, NORRE MALM OCH LADUGÅIWZLANDET ALT r.\. DENNE SOCKNS FORNA BOTN FUNDEHADE ÄRE. DOCK HAFWER DENNE MEN P.:t THE'l' KYRKIA IN'riLL ÅH!{ 1673 WARIT EN GEMEN BVGGNADT. OCH NÄSTFÖLJANDE ÅHRE'l' MYCKIT FÖRBÄTTRADT, SÅ INNAN TILL SITT HWALF OCH ANNAN PRYDNAT SOM SERDELES MEDH TORNET, PORTALEN, GAFLAR OCH ALL SIIRLIGHET; HWILKET SKEDDE AF DEN HÖGWELBOR.NE. HERRE HER JJ:IAGUS GABRIEL DE LA . GARD/E, OCH GREFWE TIL LÄCKÖÖ ARENSBORGH FRIJHERRE TILL EEKHOLMEN , HERRE TILL HAPSAHL, WENNEGARN OCH CARLBERGH, SVERIGEs R.IJKZ CANTU-ER HÖIJENTOR.P, OCH LAGHMAN ÖFWER. WÄSTERGÖTHLAND OCH DAHL, HVILKEN MED EGEN OMKÅSTNAD DE:>.:NA KYRICIA LÄT SÅLUNDA FÖRFÄRDIGA, GUDZ HELIGA NAMPN TILL ÄRRA, GUDZ FÖRSAMBLING TILL NYTTA OCH HUGNADT OCR SIGH TILL TACKNEMBLIGH ÅMINNELSE. ANNO 16 7!. » Tavlan nedföll och krossades 1818. Den bevarade delen fastmurades senare å ovan angiven plats. Minnestavla (fig. 277) över Carl Gyllenhie lm, t 1650, ay sandsten med omgivande stuck:okulpturer. Ovanför tavlan Gyllen­ hielmska och Ribbingska vapnen. Inskrift: •THENNE STE!!:N ÄR R.EEST 'l'ILL ÅMINELSE THEN HÄGWÄLLBORNE HERRE HERR CARL GYLLENHIELM 1 / FRI- EPITAFIER l l HERRE 'l'ILL BERGHWARA, HERHE TILL SUND-/ BYHOLM, CASSBY OCH CARLBERG, SVER.IGES / RIJKES RÅD, RIJKS AMIRAL OCH LAGMAN ÖFWER TJJO HÄRADB LAGSAGA I SMÅLAND, SÅ l l OCH DES HUUSFRU, THE!\ HÖGWÄLBORNA FIW, /FRU CHRISTINA RIBBING ETC. SOM AV GUDFRUCHTIGSERDELES l HWILKA BÄGGE SÅ· l HET, DYGD OCH ETT HEDEELIGET LEFVER· AF l NE: BERÖMWÄRDE HAFVA l EFFTERKOMMANDE FÖRTJÄNT AT HÅLLAS I ETT WYRDIGT OCH ÄREFULL'l' MINNE, 'l'IDEN FÖRST l THE BEBODDE I UFZ­ BOO· / TOMTE E',l'T GAMMAL'!' RIBBINGESÄTE ;, HÄR INTILL OCH/ SEDAN DE FLVTTE PÅ DET STELLET /DER NU KYHKAN BELÄGET, CARLB/RGS HUUS ÄR, DENNE l KYRKJAN BESÖKTE DE SOM ÅFTAS'l', l DER­ FÖRE KYRKJOPORTALEN, SOM FÖRR W AR WED j CARLBERG Z HUUS ÄR GIFWEN WORDEN DEM 'l'If-L ÅMINNELSE TILL DE'l'TA RUM AF NU/ PÅ CARLBERG t Carl Carlsson Gyllenhielm, f. 1574, g. 1615 meu Kristina Ribbing, 1650. 1 SOJ,:\'A KYRKA 253 Fig. 277. Solna kyrka. MinnestaYla över Carl Carlsson Gyllenhielm t 1650. Tavlan uppsatt 1674. Dcnktafc! C. C.son Gyllcnhiclms, IGIJ. BOENDE HERRSKAP 1 SOM TROGET HIERTELAG IHUGICOMMELSE; HVARS s1 I DET'rA j FALLET, SOM I ALLA ANDRA AF STRENGNÄS DOMKYlUnA I GÄR )IA WYRDER DESSE AVSOMNADES .~R.li:WYRDIGE KROPPAR HVILA I cm. DERAs GRAFF A:O 1674.- Epitafiet har utförts av honom n ärs tående konstnär. Epitafium (fig. N . Millich 1 eller skulpterat II. 350 278) över PETRus ]{osHEMlUs, t 1674, trä krederat och målat i svart och vitt. Inskrift: »Memorire j Viri 1 NICOLAES MILLICH, f. troligen 1633 i Antwerpen, skulptör, yerksam i Sverige, från 166\J till omkr. 1687, und er 1671- 1673 verk sam hos M. G. de la Gardie på Carl berg. Se BÖTTIGER, Drottninghoi m, s. i33; JOSEPHSSOX, Borgar hus i Stockholm I, s. 210, och CAm:. R M' UGGLAs, Svensk Konsthistoria a\' RmmAI-IL och HOOSVAL 1 s. 289 f. f. 264 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 278. Solna kyrka. Epitafium över Peter Roshemius Epitaph Peter Roshemius' t lG/4. i' 1674. SOLNA KYRKA 255 Fig. 279. Rolna kyrka. Epitafium över Antonius Friderich Epitaph A. Frideri chs j- 1690. Wahrscheinlich von der Schule Burchardt Prcchts. t 1690. 256 DANDERYDS SKEPPSJ,AG Fig. 280. Solna kyrka. Epitafium, uppsatt 1695 över Hans Goldberg. Epitaph H. Goldbergs 169ö, mit Malerei von H. Miiclich lö43. Eximii l Pietate, Doctrina Insignisl Ac Morum Probitatel PETRI ROSHEMI 1 DOC'r. MEDICINA<; l Oui natus erat anno 16- l denatus Anno 167- l Posuit Gratus Et Benevolus Patronusl Comes Magnus Gabriel De la Gardie l S":. R":. M':" Regnique Suecire Senator l Et Magnus Can­ cellarius. » l (=Åt minnet av den genom Gudsfruktan, lärdom och seder utmärkte Peter Roshenius Med. Doktor, född år 16--, död år 16 7 4 restes vården av hans tacksamme och väl villige beskyddare, ~1agnus G. de la Gardie, Sveriges rikes råd och rikskansler.) Epitafiet är sannolikt utfört av Nicolaes Millich eller honom när­ stående konstnär (se ovan). H. 245 cm. Peter Roshemius född i Angermanland, studerade i Uppsala och Leijden, hovmedikus hos M. G. de la Gardie. Begravd i Solna kyrka. Se J. F. SACKLEN, Sveriges Läkarehistoria, del I, s. 10. 1 SOLNA KYRKA 257 Fig. 281. Solna kyrka. Törnekröningen. Målning å baksidan av målningen tig. 282. Samma mästare. Dornenkrönung. Ölgemälde an der Rllckseite der Tafel Fig. 282 von demselben Meister. Epitafium (fig. 279) över ANTONJUs FRIDERICHs, 1 t 1690, skulp­ terat i trä, krederat och målat i svart och vitt. Inskrift: »ARTE PO­ TENs MEDIGA , FAMA POST FATA SUPERSTES / ANTONIUS FRIDERlGHS CONDITUR HOC 'l'UMULO l AUuA EJUS MORTEM DOLUIT, TOTA HOLMIA LUXI'I'I SOLUS EUM REPETENS LJETUS ODYMPUS ERAT l NATUS HAM­ B URG/ 17 NOVEMB: 1642 1 DENATUS HOLMIJE 15 JULIJ 1690 l ANNUM A GE'NS QUADRAGESIMUM OC'I'A VUM j (= Mäktig i läkarekonsten, genom ryktet överlevande sin bortgång, vilar Antonius Friedrichs i denna grav; hovet sörjde, hela Stockholm beklagade hans död; endast himlen var glad att mottaga honom i sitt sköte. Född i Hamburg d. 17 nov. 1642, död i Stockholm d . 15 juli 1690)». Epitafiet troligen ett arbete av en Burchardt Precht 2 närstående konstnär. H. 26 0 cm. Antonius Friederichs, studerade i Lejden, kom 1672 till Stockholm, blev där livmedikus 1674. Se ovan anförda läkarehistoria, del I, s. 23. ~ Burchardt Precht, bildhuggare, f. i Bremen 1651, d. i Stockholm 1738. ­ Epitafium av liknande art, se SVERIGEs KYRKOR, Stockholms Kyrkor: Kungs· holms Kyrka, s. 95. 1 Fig. 282. Solna kyrka. Kristi gravläggning. Oljemålning på trä av Hans Miielich 1543. Ingår i Goldbergs epitafium, fig. 280. Hrnbl rgung Ch ri ~ti. Öl g<'mlilcl<' a.nf Hol r. von H . l\'IUelich auf dem Epitaph Fig. 280, SOLNA KYRKA 259 Epitafium (fig. 280) överHANs GoLD­ BERG, skulpterat i trä, krederat och må­ lat i svart och vitt. Inskrift: »SIJ THENNA GRIFTERVÅRD SKALL STÅ TILL EVIG'l' MINNE l INSPECTORN HALNS GOLDBERG OCH JUDITH MAKAN SÅT, l HON HVILAR HEDAN SÖTT, HAN VÄNTAR ÄN HÄRINNE l AT 'l'HE FÖH­ EN'l'E ETT EJ SKOLE SKILJAS ÅT l NU FROM­ OCH ÄHRBARHE'r 'l'ILL SKIFTES OMBEVAKA l OCH HELGA DETTA STDFT, AT'l' INGEN HAND OSKJÄR, l 'l'HE'l' NÅNSIN RÖRA SKALL ELLER VRÅNGVISF,!ET OMAKA l MEN HO SOM THETTA SER MED WYHDNADT STAJJNAR HÄR. A:O 1695. P. G. L.» H. 225 cm. Arbete av Precht närRtående konstnär. I detta Fig. 283. Solna kyrka. epitafium är en värdefull oljemålning på Epitafium över Peter Alberg t 1728. trä infattad, framställande »Efter kors­ Epitaph P. Albergs t 1728. »Ex"rER KORs­ nedtagningen» (fig. 282). Huvudfärgerna äro purpur och andra varma färger omväxlande med gult, blått och NEDTAG­ NINGEN>, grönt. Tavlan är starkt beskuren, troligen vid infattandet i epitafiet. oLJEMÅLNING Konstnären är Hans Miielich (Mielich) 1 , vilket framgår av signaturen PÅ TRÄ å den även målade baksidan: H. M. 1543. Baksidans målning (fig. 281) framställer Törnekröningen, denna i ännu högre grad heskuren. Tavlan har tillhört hertig Albrecht V:s av Bayern konstkammare i Miinchen. Den är troligen hemförd som krigsrov från Bayern 16~2 och har säkerligen ingått i drottning Kristinas tavelsamling. 2 Epitafium av oljernålad sandsten (fig. 283) över komministern i Solna, Petrus Ahlberg, fastmurat utanpå kyrkans västra gavel med följande inskrift: »EPITAPHIUM. SIG PETRI AHLBERGS TRÖTTA BEN, HÄR HWILA UNDER DENNA STEN. I SOLLENA OCH I ULRICSDAHL HAN MED SITT MUNTRA LIUD OCH TAL. HAR TIWGIT BETAT CHIUI::\TI FÅHR. I RUNDA TWÅ OCH TIUGU ÅHR. Hans Mtielich (Mielich), född i Mtinchen 1516, målare av Ponauskolan, hovmålare hos Albrecht V av Bayern, död 1573. 2 Om denna tavla, se närmare GRANBERG, O. i Tidskriften Konst, årg. Il, nr 4. och Uppsala Utställningens katalog n:r 708. 1 260 DAJ\"DEIIYDS SKEPPSLAG Fig. 284-287. Solna kyrka. Begravningsvapen över Johan Reenstierna t 1692, Gustaf Lohrman t 1694, Peter Trotzenfelt ·j· 1670 och Peter Suchtelen t 1836. Funeralwappen aus dem Ende des 17. Jhds. SOLNA KYRKA 261 Fig. 288. Solna kyrka. Begravnings· vapen över BArtold Gyllenerona (överst) t 1677 och Johan Chronström t 1685. Funcralwappcn aus dem Ende des 17. Jhds. TY HAR HANS SIÄL EN EWIG RO. OCH F1R HOS ÖFWERHERDEN llO: FÖDD I STOCKHOLM ÅHR 1668 D: 28 l JUNI DÖD JJ: 2 0. 17 JUU 1728./ HIOBS XVI CAPITEL V: l 9, I HÖJDENE. MINJ<~ WENNER ÄRO MINE 'l'ÅRAR 'riLL GUD.» OCH SI NU MITT WITTNE ÄR I Hlli1ELEN, OCH THEN MIG l KÄNNER ÄR FÖRKOMNA EPITAFIER l BEGABBARE ME :\f MITT ÖGA FELLER I-l. 200 cm. Epitafium över MELCHIOR WoLGER, "!" 1592. Enligt Lundström fanns en »tavla föreställand e Christi Uppståndelse. Derunder ses en 262 DANDEHYDS SKEPPSLAG Fig. 289. Solna kyrka. Kri~ti uppståndelse. Oljemålning på väv från omkr. 1700. Auferstehung Christi. Ölgemälde um 1700. BEGRAV­ ~INGSVAPE:-< Moder med 7 Söner och 4 Döttrar i Sorgedräkt. N edanför läses: ANNO DOMINO l ii 8 8 THEN l 7 NUVEJ\IBHIS AFSOJ\INADE UTHI HEHHANO~I HEDEH­ LIG, GUDFHUCHTIG OCH VÄLACHTE'f 1\IANN 1\IELCHIOH WOLGER, GUD GIFVE HONOM OCH ALLOM CHRISTTROGNOJ\f EN FRÖGDEFULL OCH SALIG UPPSTÅN­ DELSE. OBIT ANNO JETATIS 73. CONJU l\ X - - - - - - LIBEHI M> H. 73, D. !i3 cm. År 188B funnos utom den ovan­ nämnda ryska klockan följ ande klockor enl. uppgift från dåvarande pastor: stork l ockan med följ ande inskrif­ ter; . å k lockans övre kant : »GU'fEN FÖRSTA GÅNGEN ANNO 1583 . ME Om denna klocka se närmare ARNE, Fig. 297. Solna kyrka. Klocka av T. J.: Det stora t:lvitjod, Stockh uilu 1!:117 DJalm 111ed rys k inskrift. s . 93. Gjuten 1567. 1 ;i.LDRE OMGJUTNA KLOCKOR 270 DANDERYDS SKEPPSLAG FACIT HOLMilE ERICO NÄSMAN », å klockans mittparti under bröstbil­ der av Fredrik I och Ulrica Eleonora: FRED . I R. ULR. ELEON. R. ANNO MDCCXXIV. FRUCKTER GUD OCH ÄHHEN KONUNGE N » , å klockans nedre kant: KALLEH TII~LHOPA MENIGHETEN TILL HÄRHANS EDERS GUD7, HUUS OCH HOPER TILL HERHAN. JOEL v : 14. » Lundström och I NV. 1820 angiva årtalen 1573 och 1723. Klockan omgöts 1889. Pering­ sköld har tecknat inskriften på klockan innan den omgjorts 1724 : + HIELP · GUDH · ANNO · DOJ\UKI · MD +LXXIII · A · B · J IH'l' • NAMPN · EltH · (?) · E RL · 'l'ENNE ·KLOCKA· IMG j ande inskrifter; å Övre kanten: 'l'ERHA · PAX · »; å nedre kanten : 'l'G · K E RL? ?. Mellanklo ck a n med föl­ » GLORIA· IN · EXCELSIS · DEO · ET· I N · LAUDA'l'E · DOJ\HNUM · IN· CYJ\fBAL ifi . BENE· SONANTIBUS. HOLMilE ME FUDE B AT ·JOHAN· MEYEH · ANNO 1669. » - Enligt Rudling fanns år 1"740 å klockan även en inskrift som nä mnde att den göts första gången år 1210. Inskriften lydde enl. R. ANNO CHRIS'l'I 121 o. 1829 års IN V . säger att mellanklockan göts första gången 1210. - Den omgöts ånyo 1883. Kyrkans klockor h ängde ännu år 1723 uti en särskild klockstapel, men flyttades efter branden detta år till tornet. Sammanfattning av Solna kyrkas konsthistoria. I. 1100-talets mitt eller t idig-are. Rundkyrka (fi g. 298 A) av gr åsten i tre våningar förbundna genom trappa i sydmuren . P latt trätak eller möjligen cirkelrunt tunnval v över kyrkorummet i bot­ tenvåning-en. I plan trekvartscirkelformat kor i två våningar. Små, rundbå giga, högt sittande fönster. Murarna utåt ovutsade. Rund­ A husets · övre del tjänar som fästning. IL 1200-talet. Troligen und er dess första fjärdedel rives det . halvrunda koret och tillbygl!es ett nytt kor med r ektangulär plan (fig. 298 B). Det nya koret hade troligen platt innertak. HL Omkring 1300 välvdes koret med ett kryssvalv av tegel med klöver- bladsformade strålar (fig. 2!l8 C). Inventarium: Fot B av dopfunt (fig. 260). IV. Under 1300-talet väh·des rundkyrkan med ett kupollik­ nande valv, vars strålar äro av samma typ som korets. Ungefär samtidigt tillbygges ett långhus i väster av gråsten medstrålvalv med ribbor av triungular genomskäming (fig. 298 D). V. 1400-talet. Omkring seklets mitt tillbyggdes ett tunnvälvt c vapenhus av gråsten (fig. 298 E) med valv och röste av tegel. Fig. 298 Kyrkan förlängdes åt väster med ett tunnvälvt parti av grå,ten. A-C Hela kyrkorummet och vapenhuset pryddes av målningar omkr. Solna kyrka. Sch ematisk 1450. - Under seklets senare hälft tillbyggdes sakristia (fig. utveckling. 298 F ) av gråsten med kupolliknande kryssval v med fernkantiga 8 Il 8 o SOLNA KYRKA 271 ribbor. Inventarier: Altarskåp, Madonnaskåp (tig. 251), S. Mar· tin till häst (tig. 252), de senare från seklets senare del. VI. 1500-talets sista del. Triumfbågen och bågen mella n rund· och långhus förstorades till sin nuvarande form och stor­ lek. Möjligen utfördes dessa arbeten först under nästa period. VIi. 1600-talet. Magnus G. de la Gardie blir kyrkans me­ cenat. Han skänker 1666 altaruppsatsen (fig. 245), reparerar kyrkan 1673- 74 och uppför en tornhuv å rundhuset, insätter västportal, och skänker 1674 prediks tolen (fig. 246) och bänkar. Baron M. Schlangenfelt skänker 1667 en orgel. Övriga inven­ tarier: Minnestavlor, epitafier, ljusredskap. VIII. 1700-ta let. (tig. 298 G). 1701 utvidgades kyrkogården. Drottning Ulrica Eleonora låter uppföra bogårds mur. 1708 bygger Ulrica E leonora det p oluska gravkoret. 1723 bri nna tornhuven och kyrktaken ned till murarna. 1724 testamen­ terar Ulrica Eleonora 12,000 d al. kmt till kyrkan , vilken re· pareras, varvid den nuvarande tornhuven uppföres. Troligen putsas rundhusmuren under 1700 tal et. Omkr. 1780 tillbygges Johan Langes gra vkor. Inventarier: Kyrksilver, ljusredskap, gravstenar och begravningsvapen . IX. 1800-talet. Kyrkogården utvidgas 1867 och 1877. 1872 reparerades kyrkans inre, nytt golv, nya öppna bänkar, värme­ ledning med skorsten i nyuppförd trappgavel å viistgaveln. 1883 borttages putsen å rundhusets yttermur. Långhusets tegeltak utbytes mot plåt. Kyrkans inre repareras. En n y orgelfasad utfördes 1892 och ny orgelläktare. Nytt orgelverk 1899. Kyrkogården utvidgas 1898. X . År 1928 restaurerades kyrkan en!. förslag uppgjort a v och under ledning ttv arkitekten E. Fant. De viktigaste åt­ gärderna voro: Ny värmeledning anordnades. Golvet i k yrko· rumm et sänktes till sin ursprungliga nivå och justerades. Kyrkorummets medeltida kalkmålningar framtogos av k onser­ vator A. Hällström. Helt ny bänkinredning och nya fönster utfördes. Läktaren förlängdes mot öster. Predikstolens äldre färger framtogos. Långhusets yttre puts avknackades och fasadernas tegelytor slammades. - Kyrkogården utvidgas 1908, 1919 och 1920. D E F Zusammenfassung. Der erste Kirchenbau im Kirch spiel Solna wurde lVIitie des 12. Jhds oder vielleicht etwas fri.iher aufgefi.ihrt. Dieser war eine Rundkirche ans FeJdstein (Fig. 212) von drei, durch eine Treppe in der Si.idmauer vereinigten, Stockwerken. Vielleicht war das untere Stockwerk tonnengewölbt. Die oberen Teile dienten vermutlieb als Befestigung. Im Osten Chor mit runder G Fig. 298 D-G. Schematisk utveckling. 272 DANDERYDS SKEPPSLAG Absch liessung. Im ersten Viertel des 13. Jhds wurde das Ohor niedergebrochen und ein neues, viereckige!:! wu• de aufgefiihrt. U m 1300 wird dieses, urspriinglich wahrscheinlich mit Holzdecke versehene Obor mit Kreuzgewölben aus Ziegel iiberwölbt. Aus dieser Zeit stamm t d ,e'fllufe,deren F uss beibehalten ist (Fig. 260). Später imselben Jahrhundert wurde das Rundhans mit einem kuppelartigen Gewölbe versehm tFig. 221, 222), dessen Rippen denselben Quersnitt haben wie die des Ohores. Etwa gleichzeitig wurde auch das westliche LanghanA von FeJdstein gebaut mit Strahlengewölben. Um die Mitte des 15. Jhds wurde eine tonnengewölbte Vorballe au~ FeJdstein mit Gewölben und Giebel ans Ziegel gebaut, die g:mze Kirehe wird im vVesten mit .einer tonnengewölbten Partie aus FeJdstein erweitert und das Innere mit der Vorballe mit Kalkmalereien (Fig. 230-241) verzim·t (wahrscheinlich von Mei-ter Peter um 1450). In der zweiten Hälfte des Jahrhunderts wird die Sakristei, aus Feldsteiri, mit kuppel. artigen Kreuzgewölben gebaut. In diese Periode gehören ein Flitgelaltar (S. 225), eine Madonne (Fig. 251), St. Martin zu Pferde (Ende des 15..Thds). Ende des Hi. Jhds wurden der 'friumphbogen und der Bogen zwi"chen Rund· und Langhause vergrösse' t und bekamen ihre heutige Form. Im 17. J hd. wo der Feldmareschall M. G. de la Gardie der Mäcenas der Kirche war, kamen 1666 Altartafel, mit einem Gemälde von H . Mileli ch, (Fig. 245, 247 - 249), 1674 Kanzel (Fig. 246), 1667 Orgt>l , Gabe von einem anderen Mäcenas, Gedenk· 'fafeln, Epitaphien (Fig. 278- 282), hinzu. 1673- 74 wurde eine Turmkappe iiber das Rundhans gebaut. 1701 wurde der Friedhof erweitert und die Kö· nigin Ulrika Eleonora bekostete die Auffiihrung der Friedhofsmauer und liess die polu'sche Begräbniskapelle 1708 auffiihren. Nach einem Brande 1724 wurde die Kirche wiederhergestellt; jetzt wurde auch die noch beibehaltene 'furm. kappe gebaut (Fig. 219). Silbernes Altargerät (Fig. 264- 265), Leuchter (Fig. 266-267), Grabsteine u. a. gehören in diese Periode. lm 19. Jhd. erfolgt Erweiterung des Friedhofs 1867, 1877 und 1898. Die. Kirche wird 1872 re· pariert, wobei Fussboden und Gestiihl ernt>uert und Oimtralheissung hinein· gefiihrt worden. Im Jahre 1928 wurde die Kirche wieder restauriert, wobei u. a. der Fussboden bis auf St>inurspriingliches Nieveau gesenkt wurde. Die Kalkmalereien wurden blossgelegt und konserviert. ÖS'fR.A R.YDS KYfiKA 273 Fig. 298. Östra Ryds kyrka. Exteriör från nordost. Aussenansicht von Nordost en. ÖSTRA RYDS KYRKA UPPLAND, STOCKHOLMS LÄN, DANDERYDS SKEPPSLAG UPPSALA ÄRKESTIFT, ROSLAGS ÖSTRA KONTRAKT Tryckta källor: DIPL. SUEU., III, s. 428 och 430 n:r 2218 nämnes biskops­ visitation i Riudh åren 1303 och 1319; s. 148 n:r 1946 nämnes parrochia rydh i samband med sexårsgärden år 1314; s. 220 n:r 2022, år 1315 omnämnes en överenskommelse mellan Ryds kyrka och Jagman BIRGER P ERSSON ang. gemPn­ samma besittningar å öarna Skaftholmen, Odensholmen m. fl., i IV s. 1912, n :r 2819, år 1331 nämne~ ecclesia riwdh. SVENSKT DIPL., n:r 1166, år 1409 nämner Rydhbo kirkia. V. DAHLGREN : Beskrivning över Ryds socken. Stock­ holm 1851. C. A. KLINGSPOR i U. F. T., II, s. 55 beskrivning av kyrkan, inventarier och klockor. - S YL w AN, O. i An t. Tidskr. XIV:1: Kyrkomåln. i Uppl., s. 71, 73, 151. - UPPLAND I, s. 381. - S.· WALLIN i :Fataburen 1921, H. 1-4, s. 160. Uppsats om ljuskrona av trä från Ö. Ryd. 274 DANDERYDS SKEPPSLAG Handskrivna källor och avbildningssamlingar: K. B.: AVRITNINGAR II, s. 101, år 1682 teckn. ext. av kyrkan fr. S. 0., samt teckn. av vapen i valv­ måln. och å kalkar. - PERINGSKIÖLD, Mon. III, fol. 42 och 304, inskrifter å väggar oeh å altarskåp m. m.- SO CKNE-SKRIFWARE Il, s. 414; uppgifter om inventarier år 1764. - A. T. A: PEHINGSKIÖLD: Ett blad anteckningar ang_ kyrksilver m. m. 1716. - N. J . EKDAHL, beskrivning av målningar i kyrkan. - Inv. 1829. UPPLANDIA SACRA, pars Il, s. 449 plan av kyrkan , teckn. ext. beskrivning av kyrkan och inventarier samt utdrag ur sockenstämmoprot. ­ B. ST. Plan av Östra Ryds J,yrkogård och förslag till utvidgning, gillad 13 mars 1914. Förslag till kyrkans restaurering uppgjort. av arkitekten Sven Eran­ del, gillat den 20 febr. 1924- Urrs. DOMKAP.: E:V, 109- 110. Kyrkainven­ tarier från åren omkr. 1726, 1773,1796. KY RKANS ARKIVALIER: I Lands­ arkivet i Uppsala: Konsthistoriskt intressanta uppgifter förekomma i L:I, n:r l innehåll ande kyrkaräkenskaper 1715-1743; L:I, n:r 2 innehållande räkensk a­ per 1743- 1801 (inga invent.) K L, n:r l innehållande sockenstämmoprot. 1769 - 1830 och visitationsprot. 1783, 1786, 1796. C. n:r l, dop- och döds;ängde1· 1696-1753, inv. 1707, 1800-talets arkivalier förvaras i kyrkan. Kyrkogård, klockstapel och bod. Invid landsvägen, som från Stockholm leder till Bogesund, några stenkast från en fjärd, vilken med ett smalt sund står i förbindelse med Stora Värtan, ligger Östra Ryds kyrka och kyrkogård på södra sluttningen av en av åkerfält omgiven bergkulle. Intill 1914 omfat­ tade kyrkogården ett nästan kvadratiskt område -- se fig. 299 inhäg­ nat med bogårdsmur av gråsten utan spår av murbruk mellan ste­ rmrna. H . 110-160 B. 115 cm. Detta år tillades ett rektangulärt område norr om bogården, uppe på krönet av kullen, varvid en ca ~ m bred öppning gjordes i kyrkogårdsmuren mitt emot kyrkans norra korsarm. Den nya delen av kyrkogården, som invigdes 1924, omgives av en granhäck. Kyrkogård e n har tvenne ingångar, en i söder (fig. 301) och en i nordväst (fig. 300). Båda försedda med i tegel murade stolpar, gul­ putsade med vita lister och täckta av pyramidaliska huvar av svart­ plåt. De ha smidda grindar fr. 1800-talet. Den äldsta kyrkogården hade säkerligen, före kyrkans tillbyggande på lti90-talet (se. s: 288), avsevärt mindre utsträckning åt väster och söder. I Suecia antiqua å ett stick av Rydboholms slott synes även Ö. Ryds kyrka och kyrkogård. Se fig. 314, som återgiver hand­ teckningen till denna del av sticket. Observera ingången till kyrko­ gården på södra sidan genom en täckt stiglucka. Troligen skedde utvidgningen av kyrkogården delvis år 1727, då »dalkarlar arbetade KYH KO­ G.~RDS­ PUH 'l' AR _ Ä.LJJ!:;'L\ K YllKU­ G "\ RJJE::-.1 ÖSTRA RYDS K YRKA 275 på kyrkogårdsmurens uppbyggande och U'J'\"JDG Nl NG 1 7 2 7 lagande ~. Kyrkogården fick då den storlek den sedan haft intill 1914, med undantag av att det sydvästra hörnet av kyrkogården ännu ej tillagts det· samma. Samma år utbetalades arbets­ lön för »Södra stigluckans förfärdigande». :>ÖD R !l. STIGMellan stigluckan och punkt A liro ringar L UCK A); för· hästar fästade i muren, sannolikt till­ 1 12 7 komna år 1727. »T vå stora hänglås till kyrkogårdsportarna » inköpas 1729. Plu­ Fig. 299. Östra Ryds kyrka. Plan a v kyrkogård en, u pp­ ralisformen kan tyda på att en port funnits mätn. av 8. Erandel 1921. s ituationspl an. även i väster. Emellertid säges Erik Roos uppm urat en »ny steglucka » år 1751, sä­ kerligen den nuvarande västra porten. Aven denna har senare för­ ändrats. Vid grindarnas fästen å stolparna synas nämligen spår a v borthuggna partim·. »År 1756 beslås söder och norrporten m ed J·ärn- v 1i.STHA S'l'IG J~ UCKA?\ plåtar» och bägge luckorna förses med dubbla ekträportar. 17 57 17 51 målas stigluckorna. Mellan l 7 51- 58 reparerades och spåntäcktes muren. År 1771 uppbyggdes 24 famnar ny stenmur och reparerades 6 famnar. Säkerligen avser detta m uren kring det sydvästra kyrko­ gårdshörnet. Av en i kyrkan förvarad kyrkogårdsplan av år 1771 UTvmo:smo l 7 71 framgår nämligen, att hörnet då ej tillagts, under det att en karta av år 1799 i lantmäteristyrelsens arkiv visar kyrkogården sådan den förblev intill 1914. · Såväl å kartan 1771 och 1779 synes en bod i det nordvästra hörnet, r.mnou där en sådan ännu finnes. Den är uppförd så, att den med tegel påmurade bogårdsmuren bildar västra och norra väggarna. Södra och östra väggarna äro uppförcla ·u heslutande av tegel i ·kryssför band (format 29-30 x 14 x 7-8). Sydöstra hörnet av den rektangulära byggna­ den är avfasad, så att plats där beredes för ingångsdörr. Boden (fig. 300) är utvändigt gulputsad och täckt m ed pyramidaliskt plåt­ tak. - .År 1924 försågs den med enkel inklädnad av bräder, vilken vitlimmades. Dörren gjordes bredare. En kl oc k s tap e l fanns före t orntillbyggnaden 1690 (se s. 288). K L OCKS'I'APEJ, Om stapelns utseende och läge berättar den nämnda teckningen till Suecia-sticket (se fig. 31 ~). t 276 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 300. Östra Ryds kyrka. Västra kyrkogård~porten . ·'Yes tportal des Fricclhofs . Kyrkobyggnaden. PLAK OCH MA'l'ERIAL FÖKSTER Kyrkan, vars grundplan fig. 304 visar, bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus men har genom tillbyggnad 1690-93 med tvenne armar utbildats till en korskyrka. Vid samma tillfälle tillbyggdes ett gravkor i öster och ett torn i väster. -Långhuset är helt och hållet uppfört av tegel på en grundmur av gråstensblock, vilken utan bestämd gränslinje övergår i tegelmurarna. En del av de nedersta granitblocken skjuta rätt långt utanför murlivet utan att dock bilda en arkitektonisk sockel. Å kyrkvinden och å den del av långhusets yttervägg, som synes å sakriRtivinden, kan iakttagas, att teglet ligger i munkförband med omsorgsfull fogstrykning. Fogarna äro snett avstrukna. Tegelformat 30 X 13-14 x 8,5~9 cm. Lång­ husets väggar liksom kyrkobyggnadens alla övriga delar äro (sedan 1773) på utsidan spritputsade i gulvit ton med slätputsade, vita fönster- och dörromfattningar. Murarna avslutas sedan 1693 upptill av en flersprångig, slätputsad, vitfärgad taklist, (se fig. 307) vilken löper runt såväl länghuset som kor,;armarna och gravkoret. Av långhusets trenne fönster sitta de södra på sina ursprung­ liga platser men förstorades och erhöllo sin nuvarande rektangulära form 1690-93 i anslutning till fönsterna i de då tillbyggda kors­ armarna; Samtliga fönster i hela kyrkobyggnaden med undantag av sakristians -- se nedan -- ha ungefär samma storlek och form med svagt böjda, raka valv och ha karmar och innerbågar av trä och ytter­ ÖSTRA RYDS KYRKA 277 Fig. 301. Östra Ryds kyrka. Södra kyrkogårdsportalen. Siiclportal d es Fricclhofs . bågar av järn från åren 1690-93 med blyinfattade rutor av vackert patinerat, grönaktigt glas. Dörröppningen mellan kor och sakristia är tryckt rundbågig. Smy- LÅNGHUSE'l'S gen är omramad med trenne innanför varandra liggande vulster (se DÖRR­ ÖPPNINGAR fig. 304). Dörren är beslagen med smidda järnplåtar och försedd med ett stort, smidt hänglås. På östra sidan om dörren har funnits en liten, nu igenmurad stickbågig nisch för sakramentskåp (se fig. 320). Dörröppningen mellan långhus och tornrum -vapenhuset­ har troligen uppbrutits vid tornets tillbyggnad men fått sina nuYarande dörrar fö rst 1781 (se s. 318). Långhuset och korsarmarna ha golv av furuplank. Under detaorx samma firines ett äldre golv av tegel. Korgolvet ligger två trappsteg högre. Det täckes av kalkstensflisor, vilka framtogas vid kyrkare­ staureringen 1924. Under årtiondena dessförinnan låg ovanpå sten­ golvet ett golv av furuplank. Vapenhuset hade intill 1924 cement­ golv. Detta år framtogs det gamla golvet av kalk- och sandsten. Kyrkans invändiga väggytor äro överallt sedan år 1895-96 vit- INNERvii..G­ putsade. Under elen nuvarande vitkalkningen finnas medeltida mål- GARNAS BE­ HANDUNG ning a r. Om dessa närmare å s. 294. Långhuset täckes av fyra kryssvalv med en sten breda ribbor av LÅNGHUSE'l':-> rektangulär genomskärning. Kapporna äro slagna på stick, halvsten VAIN tjocka samt svagt bomberade. Tegelformatet detsamma som väggar­ nas. Fogstrykningen av samma art. Valven bäras av breda spets­ 278 DANDERYDS SKEPPSLAG \ . t F ig. 302. Östra Ryds kyrka. Exteriör frå n norr. Ansscnansicht von Norden. YTTER'l'AK bågiga görde l- och s k öldbåg a r, stödda av väggpe l a r e av rektan­ gulär genomskärning. Av dessa äro de, som bära triumfbågen, vä­ sentligt bredare än de övriga. Strålarna stanna mot hörnen av vägg­ pelarna och avslutas där med en klumpig tillspetsning. Långhusets valvsystem är samtida med väggarna. Bevisen för detta lämnas i samband med byggnadshistorien å s. 283. Samtliga valven äro putsad e och voro sedan 1835 avfärgade i svagt rödaktig ton. Ar 1924 kal­ kades i varmt gråaktig kalkton. Korets valv prydas av kalkmålnin ­ gar. Dessa påmålades 1835, men befriades från övermålning år 1924 av artisten C. Wilhelm Pettersson från Stocksund . Valven i lång­ huset ha även målningar, ehuru numera sedan 1835 överkalkade. Å ribbor och bågar framtogos målningarna dock 1924. Om målningar (se s. 292). Yttertaket är ej ursprungligt, utan utfört åren 1690- 93 i ett ge­ mensamt system över långhus, korsarmar och gravkor. Det täckes med svartplåt med undantag för gravkoret, eom är täckt med kop­ pm·plåt. ÖSTRA RYDS KYRKA 279 Fig. 303. Östra Ryds kyrka. Exteriör från väster. Anssenansikt von \Vesten. sakristian är byggd i förband med korets nordmur. Väggarna äro utförda av samma material och ut- och invändigt putsad på samma sätt som långhuset. Sakristian har emellertid ej sin ursprung­ liga storlek. Ungefär en femtedel av densamma avskars nämligen i väster vid uppförandet av den norra korsarmen. Dess västvägg nedrevs då och ersattes av korsarmens östvägg. En rest av västväggens av gråsten murade bottenmur synes ännu inne i korsarnien vid dennas nordvägg (se plan fig. 304). Bakristian täckes av ett halvstens kryss­ valv, även det avskuret av korsarmsväggen i väster. Tegelformat 30 x? x 8,5-9. Strålar med klöverbladformig genomskärning. Valvet prydes av kalkmålade växtslingor, vilka framtogas år 1924 av C. W. Pettersson. Å sakristivinden kan iakttagas, att i långhusets yttermur anfang för valvet gjorts i muren i form av en insättning, ovan om vilken löper ett skikt av tegelstenar, lagda på kant. sakristians fönster är stickbågigt, har träkarm med dubbla träbågar. På yttersidan ett grovt järngaller och på insidan järnlucka från år 1773. Nisch med skåp finnes i nordväggen. Spis uppmurades 1730. I väggen mellan SAK1Wfl'IA 1\ 280 DANDERYDS SKEPPSLAG B Fig. 304. Östra Rydo< kyrka. Plan. t:l. RrandPI 1921. Grundriss . Uppmätn. av Fig. 305. Östra Ryds kyrka. Längdsektion mot norr. Längensschnitt gcgen ~ - ord en . Uppmätn. av S. Grandel 1921. 282 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 306. Östra Ryds kyrka. Tvärsektion mot öster. Uppmätn. av S. Erandel 1921. Quorschnitt gagen Osten. JJI~K (J]{­ SPRUNGLIGA KYRKAN sakristia och korsarm finnes en rektangulär dörröppning med_ en furudörr. Det nuvarande yttertaket är ett plåttäckt pulpettak med fall i öster och gavel i norr, försedd med en tryckt rundbågig glugg. Ursprungligen har sakristian haft sadeltak med gavel i norr, av vilken den nuvarande gaveln är en del. Möjligt är att sakristian och de nedre delarna av korets nordmur äro kyrkans äldsta partier. Sakri­ stivalvets klöverbladsformade strålar gör det möjligt att sakristian byggts redan så tidigt som: omkr. 1300 och jämte en del av 'körets nordmur utgör resterna av den äldsta stenkyrkan i Ö. Ryd. Biskops­ visitation i Ryd nämnes redan 1303. Även en bevarad bild av den heliga Margareta (se :;:. 314) från omkring 1300 vittnar, att en kyrka vid denna tid fanns på platsen. Om sakristian stammar från 1300­ talet eller hör till nästkommande byggnadsskede kan endast avgöras genom en avknackning av putsen å korets nordmur. Den nuvarande kyrkan bestod ursprungligen endast av det nuva­ rande långhuset och sakristian. Den var, möjligen från början, även försedd med vapenhus i söder förlagt mitt för långhusets andra travee från väster räknat. En teckning i Afritningar från 1682 (fig. 312) samt ovannämnda Suecia-bild (fig. 313) ger kyrkans utseende före dess tillbyggnad 1690: en oputsad rektangulär tegelkyrka (ett stycke av den ursprnngliga oputsade tegelmuren synes å sakristivinden) med ÖSTRA RYDS KYRKA 283 Fig. 307. Östra Ryds kyrka. T\'ärsektion mot väster. av S. Erandel 1921. Querscbnitt gegen Westen. Uppmätn. rakt avslutat kor och trappgavlar i öster och väster och täckt av ett brant sadeltak. Två eller möjligen tre relativt stora och breda rundbågiga fönster på sydfasaden och ett fönster å vardera gavel­ fasaden. Ett vapenhus med rundbågig portal i söder. Som ovan nämnts är långhusets valv samtida med väggarna, trots att valven bäras av ovanligt breda sköldbågar och väggpelare. Detta framgår bland annat av att å långhusväggarna ovan valven inga som helst spår finnas av att dessa varit avsedda att synas inifrån kyrkan, vilket skulle blivit fallet, om den ursprungligen haft ett högre innertak av trä eller en öppen takstol. Murarna ovan valven ha inga rester av puts och äro slarvigt fogstrukna med ojämn kant å fogarna, en fogstrykning, som under medeltiden aldrig användes på synligt 20. Sve~·i,qes kyrkor. Dnnderyds s!·eppslag. Fig. 308. Östra Ryds kyrka. Interiör mot öster. 192!1.. 1924. Das Innm·e gegcn Osten. er. H c: > i .Fig. 309. Östra Ryds kyrka. Interiör mot väster. 1924. 1924. Das Inncre gegen " resten. 286 DANDERYDS SKEPI'::iLAG Fig. 310. Östra Ryds kyrka. Interiör mot öster före restaureringen 1924. Das Innere gegen Osten vor der Restaurierung 192.!. TRAPPA uRsPRUNGLIG ställe inne i ett kyrkorum. Ett ytterligare bevis för att val ven äro TILL ursprungliga har man i vindstrappan i långhusets nordvästra hörn. VINDEN Denna trappa är delvis inbyggd i ytterväggen (se fig. 304) och delvis i hörnpelaren, vilkens tegelformat är detsamma som väggens, och vilken är byggd i förband med denna. Denna trappa är nu igen­ murad nedtill i kyrkan. Som nedan visas, är kyrkan uppförd omkr. 1430, en tid då de flesta gamla kyrkor i Uppland, som förut haft inre trätak, välvdes, varvid sköldbågar och väggpelare uppburo valven. - Denna kyrkas byggmästare har använt sig av dessa hjälpmedel för valvens bärande, vilka voro nödvändiga vid inslående av valv i gamla kyrkor, ehuru de kunde undvikas i en ny kyrka. Väggpelarna tjänstgöra här som inre strävpelare. I sakristian har däremot valvet byggts direkt på murarna. Huruvida det å fig. 312 synliga vapenhuset är ursprungligt eller ej kan ej nu med säkerhet avgöras, enär det rivits vid tillbyggnaden av korsarmen, i vilken dock måhända dess västvägg ingår. DA'mmNG En inskription i kyrkan (se s. 293), omtalar, att kyrkan må­ lades 1449 av Johannes Iwan. En lärjunge till denne, Anders Eriks son, målade 1468 Öster Lövsta kyrka, vilken invigdes 1451 el. 54. ÖSTRA RYDS KYRK A 287 Fig. 311. Östra Ryds kyrka. Interiör mot väster före r estaureringen 1924. Das Inncre gegen 'Vesten vo.r der Restauricrnng 1924. Denna kyrka är i avseende på plan och byggnadssätt en systerkyrka till Ö. Ryd med valv av samma typ och samma breda sköldbågar och k lumpiga väggpelare utförda samtidigt med kyrkan.1 Detaljer såsom sakristidörrens tilltryckt rundbågiga omramning överensstämma även med Ö. Ryd. Om teckningen (fig. 312) i •Afrit ningar» ej är missvisande, skulle även fönsterna i ö. Ryd varit rundbågiga, vilket ej behöver ange, att kyrkan tillkommit i romansk tid, enär mot 1400­ talets mitt rundbågen började återupptagas - ett tecken på att hög­ gotikens period slutat och att renaissancen är i antågande. Jfr Värmdö kyrka. De rundbågiga fönsterna äro under denna tid väsentligt större och bredare än under romansic Likheten mellan Ö. Ryds och Ö. Lövsta kyrkor är så stor, att man med bestämdhet kan antaga, att de haft samme byggmästare. Ö. Ryds kyrka målades 1449 och kan knappast vara uppförd tidigare än omkring 1430, om den byggts av samme man som uppförde Ö. Lövsta. En inskription i korvalvet i Ö. Ryd (se s. 298) invid Anund Stures, '!' 1434, vapen, synes ange denne såsom kyrkans byggherre. - Om denna tydning är riktig, har !'-?'~!'n sålunda troligen omkring 1430 uppförts av Anund Sture, vil· 1 En!. välvilligt muntligt meddelande av doktor G 1 muA Bol':TIII uS. 288 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 312. Östra Hyds kyrka. Kyrkan från sydost. Teckning från 1682. Zeichnnng von 1682. Die Kirche von SUdosten. 'l'ILL­ BYGGNADEN 1690-93 KORs­ ARMARNA ken då innehade Rydboholms gård, på vars mark kyrkan ligger. Rturesläkten och Vasasläk ten, i vilkens ägo Rydboholm genom gifte övergick, utrustade kyrkan med dess första inventarier. I korvalvet finnas också utom Anund Stures och andra Sturm·s vapen och namn även Johan Christerssons (Vasa), konung Göstas farfader, vapen och namn målade. Johan Vasa har jämte sin hustru Birgitta Sture be­ kostat de år 1449 utförda målningarna i kyrkan och skänkt den­ samma dess altarskåp och två dyrbara kalkarr (se s. 323). År 1515 övergick Rydboholm genom gifte till Brahesläkten, vilken tillbyggde kyrkan och som under århundradens lopp tillfört densamma större delen av övriga inventarier och konstskatter. Åren omkring 1690 intill 1693 lät greve Nils N:son Brahe 1 till­ bygga kyrkan med de å s. 276 nämnda korsarmarna i norr och söder, med ett gravkor för Brahesläkten i öster och ett torn i vtLster. Samtliga tillbyggnader äro uppförda av tegel av formatet 30 x 14 x 7,5 cm i kryssförband. Samtidigt fick kyrkan, som ovan nämnts, sina fönster förstorade och av enhetlig typ och erhöll helt nytt yttertak. De av byggnadsarbetena skadade målningarna kompletterades. Vid tillbyggnaden av korsarmarna (fig. 304) öppnades kyrkan mot dessa genom bortbrytande av sköldmurarna i långhusets andra och 1 Om denne se bil. T. ÖS'J'RA RYDS KYRK A 289 Fig. 313. Östra Ryds kyrka omkr. 1670. Kyrka och klock­ stapel från sydväst. Stark förstoring efter Suecia Antiqua. Die Kirchc mit de~ Glockentur1n von Slidwesten gesehen , 1.7. Jhd. tredje traveer från väster räknat. Va penhuset revs - antagligen dock med bibehållande av dess västvägg, och delar av dess sydvägg, vilka troligen ingå i södra armens väst- och sydmur. Västmuren går i förlängning av gördelbågen mellan första och andra traveen. Armens östmur går däremot lä ngre åt öster än triumfbågen (se plan 304). Byggmästaren har tydligen eftersträvat att förlägga tillbyggnaden sym­ metriskt på kyrkans fasad, trots att han för att få motsvarande sym­ metri på norelsielan blev tvungen att avskära en del av elen gamla sakristian. Armarnas valv äro något lägre än långhusets men ansluta sig till dessas typ med undantag att sköldbågarna gjorts mycket sma­ lare, att väggpelarna krympt ihop till tunna lisener och att kapporna bomberats kraftigare. Ytterväggarnas ytor äro i likhet med lång­ husets utan annan artikulering än användandet av slätputs till fönster­ omramning. Kyrkans ytterväggar putsades dock ej förr än år 1773, intill vilken tid troligen även tillbyggnaderna stått oputsade. Kors­ armarna ha vardera tvenne fönster samt en stickbågig portal med dörr av tjärade furuplankor. Des~a portaler försågos 1924 med vind­ fångsdörrar på inre sidan. Armarna ha respektive mot söder och norr avvalmade sadeltak, täckta av svartplåt. I skärningen mellan de tre takfallen en liten pot :'t feu av plåt. Vid Brahekorets tillbyggnad bortbröts hela kyrkans östvägg med B RAliEKORET 290 DANDERYDS SKEPPSLAG TORNET bibehållande av sköldbågen. Korets nord- och sydmur gå i förläng­ ningen av långhusväggarna. Utåt äro det polygona korets väggar artikulerade med G cm springande lisener (se fig. 298). Sockel av sandsten~kvadror i tre skikt. Invändigt har varje polygonsida en rund­ bågig insättning, i vilken fönsteröppningen inkomponerats med undan­ tag av den östliga där ett rikt epitafium fyller insättnitigen (se sid. 34i). Runt väggarna i panelhöjd löper en målad fris av röda och gula guirlander. Dessa kalkmålningar voro sedan 1835 intill l 924 överkalkade men framtogas detta år. Valvet - se pl an - h ar ribbor och kappor av samma typ som korsarmarna. Sköldbågar saknas. Gravkoret, som avskiljes från högkoret genom en altaruppsats - se s. 306 - och av vackert, smidda järngaller (se fig. 315) har kalk­ stensgolv, vilket höjer sig trenne steg ovan högkorets golv. Ytter­ taket är täckt med kopparplåt och krönes av en kopparklädd tak­ ryttare (se fig. 31G). Under gravkoret befinner sig en stor välvd gravkällare, i vilken flertalet av Braheättens medlemmar efter 1693 äro begravda, se s. 347. Före 1693 h ade Braheätten sin grav under högkorets golv. - 1784 omtalas att en gammal prästgrav i »östra korskyrkan framför sakristidörren >> igenfylldes. Tornet är uppfört på en grundmur av gråsten. Dess östmur vilar delvis på långhusets västmur, vars gavelröste dock nedrivits ända ned till ungefär en meter över långhusmurarnas taklist. Tornet h ar en stickbågig portal mot väster, vilken under 1800-talet försågs med gulmålade enkla dörrar, vilka nymålades i grönbrun ton 1924. Å den ena dörrhalvan är ett rikt utformat, smitt dörringsbeslag (fig. 3!l5) från 1400-talets mitt uppsatt. Detta förskriver sig sannolikt från dörren till kyrkans tidigare vapenhus. Från det till vapenhus an­ vända nedre tornrummet, vilket på senare tider fått cementgolv, leder tvenne trätrappor upp till andra tornvåningen. Det under cementen liggande gamla kalk- och sandstensgolvet framtogs 1924. Andra våningen belyses genom ett rundbågigt fönster på västväggen. Tor­ nets östvägg är h är genombruten av en öppning, som följer den väst­ ligaste gördelbågen i kyrkan. Denna öppning begränsas mot torn­ rummet av en tunn vägg. I nästa tornvåning finnes en fyrkantig glugg i östmuren, som leder in till kyrkvinden. I våningen i jämn­ höjd med klockorna, vilken har stupgolv av tjärade furuplankor, öppnar sig tornet åt vardera av de fyra väderstrecken med en stor, rundbågig ljudport med tjärade furudörrar. Tornmurarna avslutas upptill av en slätputsad, vitfärgad, kraftig taklist. Ovan denna täckes tornet av ett ganska flackt tak med fall åt de fyra väderstrecken, ÖSTRA RYDS KYRKA 291 Fig. 314. Östra Ryds kyrka. Interiör mot öster på 1890-talet. Das Innere gogon Osten, 1890:er Jahro. 292 DANDERYDS SKEPPSLAG över vilket reser sig en 8-kantig tambour. Denna och taket täckes av svartplåt. Tambouren uppbär en elegant och rikt ut­ formad kopparklädd spira (se fig. 307) avslutad av ett kors, krönt av en förgylld tupp. Tornets nuvarande yttertrappa tillkom först 17 3 7-3 9 _ 16 9 0­ Vilken arkitekt Nils Brahe 'l'AJ,ETS anlitat vid sin stora om- och KYRKO­ U'l'VIDG­ tillbyggnad av Ö. Ryds kyrka NINGS är icke känt. Troligt är dock ARKITEKT att Jean De la Valh)e 1 eller någon honom närstående upp­ gjort ritningarn a. Såväl gravFig. 315. Östra Ryds kyrka. Järngaller i Brahekoret.. korets som korsarmarnas inre Gitter aus Schmiedceiscn in der Brahe-Kap ellc, 17. Jhd. arkitektur ansluter sig visser­ ligen så nära som möjligt till kyrkans medeltida former, men gravkorets yttre för i viss mån tanken till De la Vallee och det av honom proj ekterade De la Gardieska gravkoret i Veckholms kyrka. Se HAHR: Konst och konstnärer vid M. G. De la Gardies hov s. 24. År 1924 genomgick kyrkan en genomgripande restaurering enligt RESTAURE­ lUNG 1924 förslag uppgjort av och under ledning av arkitekten Sven ErandeL De viktigaste åtgärderna voro: Behandling och framtagning av vissa av valvens kalkmålningar. Orokalkning av väggar och valv. Insät­ tande av nya bänkgavlar, bänkskärmar och vindfångsdörrar. Fram­ tagande av äldre kalkstensgolv i kor och vapenhus. Konservering av medeltida inventarier, begravningsvapen m. m. Ommålning av bänkarna m. fl. inventarier. Målnings- och konserveringsarbetena ut­ fördes av C. W. Pettersson, Stocksund. Kyrkan uppvärmes sedan restaurering 1924 av elektrisk värmeled­ UPP­ VÄRl\[NlNG ning, dessförinnan av en järnkamin uppställd i södra korsarmen. Kalkmålningar_ I långhusets västligaste travee under fönstret på nordsidan finnes en inskrift, mycket förvanskad genom påmålning, vilken bevarats i ' Jean De la Valhje, arkitekt., f. lfi20, t 1696, var p:"t. HiHO-t9let verksam Brahesläktens tj änst bland annat på Skokloster. ÖSTRA RYDS KYRKA 293 avskrift hos Peringskiöld, i 1829 års INV., i Ekdahls be­ skrivning 1835, ehuru något olika uppfattad. Enligt Pe­ ringskiölds version lyder den : »est: opus: ho c : factum : per: iohannem: iwan: - -- ­ egredietur: virgo: de : radice: jesse: - anno: dni: millesimo: quadragente­ si mo : quadragesimo: no no: est: ecclesia: picta : in: hono­ rem: beatae: - - ­ - -- et: trinitatis: et beati: epis: m artini: et: ol avi: patro­ nis ecclesiae: (en l. Ekdahl: beate Martini: Nicolai. H an anser att: et: olavi: är en fel­ Fig. 316. Östra Ryds kyrka. Braliekorets takryttare. läsning för Nicolaui) et: hoc: Dacllreiter ·yrls skep]Js/a_q. 300 DANDEll YD s SKEPPSL AG -: i-­ ~ 1--­ ' : J -­ l ' -- Fig. 321. Östra Ryds kyrka. Kalkmålningar från 1449 å väst· ligaste travens södra vägg. Efter akvarell 1835. Ralkmalcreicn von 1449 an der Siidmauer der westliebsten rrravee. Nach Aquarelle 1835. dock ej ha tillkommit förr än efter 1459, då Kettil K:son blev biskop, således 10 år efter kyrkans målande. Att en del av vapnen målats senare än ornamentiken framgår även därav, att de på flera ställen del vis täcka denna. i\!K r,NINGA R 1 Enligt Ekdahl äro samtliga långhusets valv prydda av samma orna­ övmG A VALv mentik som korvalvet men utan vapenmålningar. Långhusets mål­ ningar överkalkades 1835 och 1836. VÄGGDe numera överkalkade väggmålningarna äro såsom ovan nämnts M ,\ LNINGAR endast kända genom 1835 års akvareller och beskrivning, vars inne­ håll här delvis återgives. Fonelen i målningarna är dekorerad med röda, schablonerade stjärnor. De olika fälten skiljas genom schablo­ nerade bårder, av vilka dock flera tydligen äro senare tillmålade, ÖSTRA RYDS KYRKA 3bl lfig. 322. Östra Ryds kyrka. Kalkmålningar från 1449, å väst­ ligaste travens norra vägg. Efter akvarell 1835. Kalkmaler eien von 144G an der Nordmaner der westliebsten Travee. Nach Aquarelle 1835. förmodligen år 1693. ställen in i bårderna. med bladslingor. Figurframställningarna gå nämligen på flera Under fälten synes ha löpt en bredare bård Korets norra vägg (se fig. 320). Nedre raden från höger: l. Ett fält fyllt med blommor oeh ornament. 2. S. Barbara med torn i handen. Inskrift: Sta Barbara. 3. S. Göran till häst. Till höger om honom en bedjande prin­ Hessa, till vänster en kvinna med utslaget hår. I vänstra övre hörnet en muromgiven stad med åskådare. ~pråkband med inskription: »O ste georgi ore pro me.» ( = O helige Georg bed för mig). 302 JJANDEUYJJS SKEl'l'SLAl: Ovre raden från vänster: 4. Två vitkl ädda helgon, den ene med bok i handen. 5. Tvenne manliga h elgon. 6. Trenne helgon utan attribut och ett otydligt monstrum. På pelaren under trium f­ b åge n, östra sidan: Evangelisten Lukas' symbol: en vingad oxe (fig. 326). Inskrift: Lucas. På västra sidan: profeten He­ zekiel i helfigur iförd blå mantel. Insk. Ezekiel: Enigilabt (enl. akva­ rell Enigi lailt) os ..... ad mortem. På södra sidan: Lövverk. P å östra pelaren finnes blott lövverk, ehuru evange listen Mar­ ci symbol, lejonet, där haft !'lin plats. , Kor e ts sö dr a vägg. Här voro målningarna år 1835 nästan alldeles förstörda genom fönsternas förstorande och uppsatta minnestavlor (se s. 342). På östra p elaren: En grön örh med in­ skriften: St. J ohannes. Pelaren und e r triumfbågen; Fig. 323. Östra Ryds kyrka. Kalk­ östra sidan: bröstbilden av en man. målning från 1449 å södra fristående Insk.: Mateus. Västra sidan: en pelaren. Efter akvarell 1835. Kalkmal crei von 1449 an d em sUdlich en grönklädd figur. Insk. : filius m ... Pfeiler. Nach Aquarelle 183ö. På norra sidan enda st lövverk. Fristå en de södra pelaren; östra sidan: l. en krigare med va­ penhuva och långt svärd. Blå livrock med gult bräm. Fig. 323. In­ skrift: ... .. h: vi l : till: rgha: liff: fors: ..... Skraedhara . ... . g: Knif. 2. Adam och Eva utdrivas ur paradiset (fig. 32-l), vardera med en stor lövknippa i vänstra handen. Eva skjuter ett väldigt äpple över till Adam. På västra sidan; en otydlig grön figur med gloria. Inskrift: Zacharias. Sydpelar e n mellan första och andra västra traveen. På östra sidan en grönklädd figur med gloria. På norra sidan tvenne större ÖS'l'RA RYDS KYRKA 303 Fig. 324. Östra Ryds kyrka. Kalkmålning från 1449 å södra fristående pelaren. Adam och Eva. Efter akvarell 1835. Adam und Eva, Kalkma!orei von 1449 am sUdlichen Pfeiler . Nach Aquarelle 1835. figurer med glorior och inskriften : Thomas, Amos. Thomas i brun­ violett mantel och grågrön underklädnad. Kodex i hölster i högra handen. Amos i grön kjortel. På västra sidan en man med gloria och brunviolett kjortel räckande ut handen till förmaning. Västligast e trav ee n (fig. 321), södra vä g en, nedre raden från vänster. En man med gloria i grön mantel och brun kjortel hållande i vänstra handen en sluteu kodex. En kvinna med vitt kläde över huvudet och brun kjortel fyll ande en bägare ur en vinkanna; bakom henne en man. 3. En kvinna med högra tummen under bältet och en grytformig huvudbonad samt tvenne män med hattar och vida kappor trädande fram till kvinnan (skökan Raheb?). 4. En man i kjortel och kappa med stav i handen. 5. En man i kjortel och kappa m ell stav i ena handen. 304 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 325. Östra Ryds kyrka. Kalkm ålning från 1449 å västgaveln. Efter akvarell 1835. Kalkmalerei von 1449 am der 'Vestmaner. Nach Aquarc!le 1835. Pelaren i sydvästra hörnet. På östra sidan en k vinna med gloria och hopknäppta händer, kittelformig mössa, grön kjortel. På norra sidan en man med gloria. Västra gavelväggen (fig. 325). l. Ett fält med sju personer av olika åldrar och kön. 2. Kristi uppstånd else. En fem alnar lång sarkofag, ur vilken Kristus stiger upp hållande en segerfana. »De kullfallande krigsknektarna kunna ej rätt ses mer, sedan orgel­ läktaren blivit byggd över dem. » 3. Kristus och lärjungarna i Emaus? »Tre personer stående mycket andäktige bakom ett brunt såglikt förhänge eller bord.» 4. Kristi b e gravning. Inskrift: sepilio: i(n): terra: mortuos: Två personer nedlägga den döde i kistan, en slår sig för sitt bröst, en spelar på ett instrument och en sjunger med en uppslagen bok i handen. Ovan personerna en utbredd seger­ ÖSTRA RYDS KYRKA 305 fana. 5. Ett fält, i vilken enelast synas tvenne nakna ben med tårna vända mot varandra samt krönet av ett hus. 6. Kristi himmelsfärd. På marken tvenne liggande personer. Ovan dem nedre delen av Kristi klädnad samt hans fötter. Tvenne par fotspår ses nedom Kristus. På nordvästra pelaren: åt söder en halvt utnött figur. Åt öster en man och en kvinna med glorior, elen ene med grön mantel och ljusa underkläder, elen andra i röd kjortel. Norra väggen (fig. 322), 6 figurer ur en J esse-rot framställning, som delvis för- störts genom fönstrets uppbrytande. De Symbol des hl. Lucas. Kalkmalerci tre personerna till vänster ärO nedifrån von 1449. Nach Aquarellc 18Hö. räknat: Abraham, Isak och Jakob. Av inskrifterna under de tre på östra sidan kan endast en del av inskriften under den mellersta figuren läsas ..... ahias. Under fönstret finnes den å s. 293 angivna inskriften. N ord pelaren mellan första och andra västra traveen. På västra sidan endast lövverk, på södra sidan två stora figurer med glorior, den ena klädd i grön mantel med överskrift Noach. Den andra i brun kjortel: Malachias ppta Deripiet do .. . o(mne)s iniquitates nostras. På östra sidan en lång man med gloria och grön mantel, hållande i vänstra handen en kodex i sitt foder. Överskrift: Judas Th(addeus). Vid hans sida: Carnis resurectionem. Av denna strof, som utgör slutet av den apostoliska tron framgår, att säkerligen även vid var och en av de övriga apostlarna funnits delar av denna be­ kännelse, ehuru numera utplånade. På den norra fristående pelaren på västra sidan en lång man med gloria iförd grön kjortel. På södra sidan ses endast tvenne ben. »Det övriga är dels täckt a.v predikstolen dels utnött.>> På östra siclan en man med gloria och grön klädnad. Fig. 326. östra Rydskyrka. Kalkmålning fr. 1449. Lucas' symbol. Efter akvarell1835. Inredning och lösa inventarier. ALTARE Altarbord av ohyvlade bräder, avsett att alltid täckas av duk och antipendium. Ovan detta en uppsats (fig. 327) av joniska kolonner och pilastrar bärande ett entablement med en bruten gavel och tvenne putti samt i mitten ett krönande krucifix. Uppsatsen var 1924 må­ aoG JJANJJJ<;RYDS SKEPPSLAG Fig. 327. Östra Ryds kyrka. Altarprydnad, troligen av Andreas Heysing 1690-1700. von Andrc:ts Heysing. j\lta.ra.ufsat;r.~ wa.hrsch ei ~11ic~ lG\)0·- 1700. ÖS'fRA RYDS KYRKA 6 7 307 12 13 14. 8 2 Fig. 328. Östra Ryds kyrka. Altarskåp av Johannes Snickare 1488. F!Ugelaltar von Johannes dem Tisehler . 1488. lad i vitt och guld. Detta år målades den i sin ursprungliga ljust pärlgrå färg. - Den har i mittfältet en oljefärgstavla framställande korsnedtagningen, (s. 369). Ramen kring tavlan är genombruten med spegelglas i botten. På understycket inskriptionen: »Kommer till migh i alle, som arbeten och ären betungade, jagh wil wederquechia eder, och I skollen finna Roo til edra Siälar. Matheij Cap: II. V: 28: 29. » Uppsatsens hela utförande och överensstämmelser i detaljerna tyda på, att den har samma mästare som predikstolen: Andreas Heysig -- se sid. 316. Den är utförd efter Brahekorets tillbyggnad l 693, troligen uneler något av de närmaste åren. Altarring (se fig. 327) i guld och pärlgrått, utförd 1791. Altarskåp (fig. 328) av ek med tvenne flyglar, stående på en låg predella. Skåpets form och indelning framgår av fig. 328. I skåpets inre är fonden förgylld med enkla glorior bakom figurernas huvuden inpressade i kl·ederingen. Arkitekturen är målad i blått och rött och sparsamt förgylld. Figurernas mantlar förgyllda med grönt eller blått foder. All målning är tekniskt taget medelmåttigt utförd . Altarskåpets figurer framställa följande personer, här nedan för­ tecknade under numrering, som hänvisar till schemat, fig. 328. l. · Nedtagningen från korset. 2. S. Barbara pekande på sitt torn. 3. S. Erik med ciborium i högra handen. Attributet i den vänstra bortfallet (ett J(tngt svärd enligt Ekdahl). 4. S. Botvid, sittande, med ~n. fisk i vänstra httnden. 5. l~ n sittande biskop, troligen den helige AL'l'AHIUNG )I{EDELTIDA AL'l'ARSKilP 308 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 329. Östra Ryds kyrka. Der F!Ugelaltar. Altarskåpet. Detalj av predellan. Teil der Predella. Henrik. 6-17. De tolv apostlarna, av vilka alla mist sina attribut utom S. Bartolomeus (8) med kniven, S. Paulus (l l) med svärdet, S. Thomas (12) med spjutet, S. Jakob d. ä. (13) med mussla i hatten, S. Johannes (15) med kalken. Predellan har på röd botten en målad framställning av Kristus samt de visa och fåvitska jungfrurna (fig. 329). Jungfrurna ha gult hår och gröna eller röda dräkter.l Fig. 330. Östra Ryds kyrka. Tavla vid altarskåpet uppsatt av Nils Brahe. Die Einschriftstafel bei dem F!Ugelaltars. Flyglarnas yttersidor äro försedda med målningar (fig. 333). Ekdahl lämnar år 183') en utförlig beskrivning av desamma, vilken följer nedan: »På högra sidodörren finnes målad en stm altare ta fia föreställande en byggnad med uppslagena portar (betecknar himmelen). Nedanför 1 Jfr Törnevallaskåpets predella i statens historiska museum. ÖS'l'RA RYDS KYRKA 309 Fig. 331. Östra Ryds kyrka. Altarskåpets corpus. Corpus des F!Uge!altars. byggnadens trappa finnes ett altare, hvarpå Christus står med gloria och gördel, upplyftade händer och en kalk framför sig, i hvilken fem blodsströmmar, en från hvart af de stora såren, samla sig. En hög, bestående af fem små bröd, finnes vid Frälsarens högra fot och ett större vid den venstra. En monstrans står äfwen vid wänstra foten, samt en segerfana, en stor. ljusstake med ljus, en vinkanna och något annat otydligt (törnekronan). Dtanom högra foten står äfven en stake med ett brinnande ljus, hvarjemte ligger en notbok, ur hvilken en med gloria och Påfvekrona prydd man sjunger, biträdd af 3:ne andra Helgon. (Målningen återgiver S. Hironimi mässa. Jfr Värmdö altar­ 310 DANDERYDS SKEPPSLA(< Fig. 332. Östra Rytls kyrka. Altarskåpet av 1488. Detalj av corpus. 'l'cil > - Skåpet kon­ serverades 1924 av C. W. Pettersson, var­ efter det uppsattes vid östra väggen i södra korsarmen på ett nytt altare av tegel. Å altaret lades den stenskiva, vilken förut täckt altaret i den medeltida kyrkan, men vilken intill 1924 legat som tröskel i väst­ portalen. Då Johan Christersson dog 1477 Fig. 335. Östra Ryds kyrka. Krucifix av silver 1701. och Britta Sture redan 1472 har skåpet Silbernes Krucifix. 1701. blivit utfört efter bådas död, men säker­ ligen av dem bekostats. - Skåpet har efter uppställandet av 1690­ talets altare intill de sista decennierna haft sin plats i Brahekoret bakom högaltaret. Triumfkrucifix (fig. 334), snidat i trä, krederat och målat. Kor­ set grönt med röda kanter. De fyra evangelisttecknena målade å de runda med förgyllda krabbor prydda plattor, som avsluta korsarmarna. Onaturligt stor lös glorieskiva, möjligen icke hörande till korset utan till ett invigningstecken, som hängt på någon av kyrkans väggar. Kristusfiguren har stora likheter med Kristusframställningen i altar­ skåpet. Möjligen är även krucifixet ett arbete av Johannes Sculptor. Krucifixet är uppsatt ovan altarskåpet å södra korsarmens östvägg. 1400 talets slut. H. 260. Det konserverades 1924. 314 DANDJ• :ltYD S SK]<;J'Pi:(L AU SKULP· TURER Kruc(fix av förgyllt silver 335 ). Vid korsets fot sör· jande Maria och J ohannes. In­ skrift på sockelns framsida : »Ecce Creatm·em Pro Peccatis Tuis Pendentern ». (Se Blmparen hängande för dina synders skull.) På baksidan »D. O. M. Abra· h am Brahe Comes et Eva Bielke Comes. Summa cum amm1 Veneratioe. D. D. D. 1701» . H. 37 cm. Augsburgerarbetc av okänd mästare (L. M.) 1600­ talet. S. Marg a ret a (?), träskulp· tur av lövträd (fig. 336). För­ gylld livklädnad, cinoberröd mantel med svart bälte. Färgen mycket avflagrad. H elgonet står på en man, vars huvud avslagits. Hennes högra underarm saknas. I den vänstra handen, som täckes av manteln, finnes hål efter ett bortfallet at tri bu t. Märke efter krona å huvudet. Mycket vackert arbete från omkr. 1300. H. 115 cm. In­ köpt av s tatens historiska m u ­ seum år 1887 . Inv. nr 8056. Helig Biskop (fig. 340) möj ­ ligen S. Martin, ett av kyrkans skyddshelgon. Denna hild har länge stått i Rydboholms park, .. men har av grevinnan Anna Fig. 336. Ostra Ryds kyrka. S. Margareta. Träskulptur omkr. 1300. Brahe förvarats i Vasatornet Die h eilige Margareta. H olz nm 1300. till år 1924, då grevinnan åter· förde bilden till kyrkan, där den uppsattes på en plint i södra kors­ armen. Träskulptur, omkr. 1430. H. 109 cm. Pi e tabild, träskulptur av ek (fig. 338). Maria sittande på en grön k li pp a iförd ljusröd livklädnad och förgylld mantel med blått foder. ( fig~ ÖS'l'HA HYDS KYRKA 315 Fig. 337. Östra Ryds kyrka. Huvudet av S. Mar­ gareta, fig. 336. Der Kopf der Margareta, Fig. 336. Endast svaga färgspår . Kristusfigurens ben avslagna. H. 88 cm. Troligen svenskt arbete från omkr. 1430. I nköpt av Statens histo­ riska museum år 1887. Inv. nr 8056. S. Birgitta, träskulptur av ek (fig. 341). Birgitta i vit livklädnad och svart, guldbrämad mantel med blått foder. Hon sitter på en med grön dyna belagd, röd bänk. I knät en uppslagen rödpärmad bok. Högra underarmen och vänstra handen avslagna. På den sist­ nämndas handled finnas spår av hängremmarna till ett pennfodral (?) Rester av färg. H. 72 cm . Sannolikt svenskt arbete. Omkring 1430. Inköpt av statens historiska museum år 1887 . Inv. nr 8056. En avgjutning av densamma utförd i polykromerad gips skänktes 1924 22 . Sre>·f.qes k1frkor. D andery r/s skeppslag. 316 Fig. 338. Östra Ryds kyrka. Pieta, träskulptur omkring 1430. Piet,i., Holz. Um 1430. PRBDIKSTOJ, av grevinnan Anna Brahe och uppsattes på en konsol i södra korsarmen. Pieta- och Birgittabilderna förete så stora stilistiska likheter, att man har skäl att antaga, att de ha samma mästare. S. Stefan, träskulptur av ek (fig. 349). Målningen rätt väl bibe­ hållen. Röd dalmatica med turkiskt mönster i guld; halvmånar och stjärnor. Blått foder. Alba. Från omkring 1500. H. 68 cm. Inköpt av Statens historiska museum år 1887. Inv. nr 8056. Pr edik s tol (fig. 341), vitmillad 1924 i ljust pärlgrå marmorering ÖSTRA HYDS KYlU{A 317 Fig. 339. Östra Ryds kyrka. Detalj av pieta­ bilden, fig. 338. Kopf der Maria des Pietäbilcles, Fig. 338. med bronserade ornam ent. Före 1924 vitmålad, dessförinnan pärlgrå. Ljudtaket krönes av en liten ängel med bok i handen. Från under­ sidan nedsvävar en duva. Korgen och taket fyrkantiga i plan. På dörröverstyckets insida inskriften: »fecit Andreas Heysig Å: 1696.» Den brutna gaveln över predikstolsdörren krönes av ett kors med refflade armar, slutande i ovaler, dekorerade med blommor. Samma uppställning och detalj er återfinnas å altaruppsatsens krön. Predik­ stolen är skänkt av greve Nils Nilsson Brahe och grevinnan Margareta Juliana Wrangel. Timglas (se fig. 344) m ed 4 glas och förgylld snidad ståndare, anskaffat 1789 av Nils N:son Brahe. H. 73 cm . Dopfunt med halvsfärisk kuppa utan uttömningshål, med hög fot. Dopfunten har i senare tider helt och hållet översmetats m ed cement från vilken den befriats 1924. 1300-talet. Lock av trä från 1800-talets början. En dopskål av silver skänkt av Christina Brahe bortstals 1843 jämte en brudkrona. - Dopfat av driven mässingsplåt. I mitten en framställning av Adam och Eva. 1600-talet. Skänkt 1924 av Magnus och Anna Brahe Invid långhusets västgavel finnes en liten orgelläktare. Såväl läktarbröstvärnet som orgelfasaden äro målade i pärlgrått med förgyllda ornament (se fig. 345). Orgelns sidapartier krönas vardera TIMGLAs DOPFUN'l' OUGEL OCH L AK'l'AUE 318 av en druvklase, mittpar­ tiet av en blomsterkorg. Ar 178 1 omtalas, att orgeln utfördes av orgelbyggaren Jonas Ekengren1 i Stock ­ holm, alltsammans jämte ornamentet betalt av kyr­ kans samlade medel mecl 300 daler kopparmynt. Rit­ ningarna till orgeln och läktarn uppgjordesav »Herr Stads Architecten Palm­ stedt».2 Bildhuggaren S. Ljung utförde ornamentet å läktarens bröstvärn . Frän samma tid daterar sig sä­ kerligen även dörren i öpp­ ningen mellan långhus och vapenhus. - Nytt orgel­ verk utförd2s år 1841 av orgelbyggaren Zacharias Strand. -- Ar 175(3 om­ talas : »Nya Posetivets be­ kläd ande och strykande med färg. » - I södra kors­ armen fann s en på 1890­ talet borttagen läktare, kal­ lad Braheläktaren. Kyrkans nuvarande öppna bänkar, vilka ommålades 1924, för­ skriva sig från 1800-talets slut. Dessförinnan funnos slutna bänkar, av vilka Fig. 340. Östra Ryds kyrka. Helig biskop. Träskulptur omkr. 1430. trenne skärmfyllningar äro Hciligcr. Holzskulptur um 1430. bevarade (fig. 346.) De nuvarande gavlarna utförd es 1924 som ersättning för de föregående oroliga gavlarna. Nummertavlor, 3 st. med förgyllda snidade ramar krönta av änglahuvud från år 1819. H. 98 cm. t NYT'l' ORGEL­ VERK 1 84 1 ÄLDRE ORGEL nXNKAR NUMMER· TAVLOR 2 Jonas Ekengren t 1793. Erik Palmstedt., f. 174-l, t 1803_. framstående arkitekt. ÖSTRA RYDS KYRKA 319 Fig. 341, 342. Östra H.yds kyrka. Den heliga Birgitta. Träskulptur omkr. 1430. Die hcilige Brigitta von Vadstena. Holzskulptur um 1430. Kalk av förgyllt silver med emalj. Vackert medeltida arbete (fig. 349 och 351). Kring den runda foten löper inskrift i majuskler. ELVENSTADENSI PRELA'l'O CRISS'fE JOHANNi jHUNC CALICEM DAN'l'I, REQUIEM DA LUCJ<, MJLE i:' TZE J\DL1 N(US) (Helige Georg 322 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 345. Östra Ryds kyrka. Orgelfasad och orgelläktare, utförda 17ti1 efter ritningar av E. Palmstedt. Orgel und Orgel empore, l'i'8L. Nach Entwilrfen von E. Palmstedt ausgefilhrt. - Helige Georg bed för oss, riddar Georg Tzendlinus.) På kanten: Georius miles dietus tzendlinus ( = riddar Georg kallad Tzendlinus.) Samtliga språkband ha majuskler, kantinskrifterna däremot minuskler. Inskrifterna synas angiva att en munk Stefan Tzendlinus och en riddar Georg Tzendlinus skänkt kalken. Knappen har sex fyrpassformade utsprång med blå emalj. I mitten av vart fyrpass en bokstav : Santor + . I svicldarne infattade röda och blå stenar. På skaftets ÖSTRA RYDS KYRKA 323 Fig. 346. Östra Ryds kyrka. Äldre bänkdörrar. Alte Gestlihlstllren. Fig. 347. Östra Ryds kyrka. Detalj av predikstolens ljud tak. Gipfelfigur d er Kanzel , Fig. 344. övre ring Ieus. På undre ringen + Mrisu. Skaftets grund är blå emalj med figurer i guld: Kristushuvud, A gnus Dei, de . fyra evan­ gelistsyrnbolerna, ordet crist samt gotiska bågar och fyrpass i gj utet arbete. Cuppan trattformig. Under foten de Brahe- och Bielkeska vapnen, inskrift: Nicolaus Brahe C. Wisingsburg, Anna Margareta Bielke C. Wisingsburg samt Anno Domini 1633. Möjligen krigsbyte och skänkt detta år till kyrkan. H. 22 cm. Uppsala utställn. 1918 nr 421. Paten av förgyllt silver utan ornering. D. 15,5 crn. Kalk (fig. 355) av förgyllt silver med emalj. Fot åttpassformig stiger brant upp mot det åttkantiga skaftet. Genombruten fotkant. Två graverade helgonbilder i två av fotens fält. De övriga täckta av graverade växtslingor. Fastnitat krucifix utan kors och märken eftP.r bortfallna vapen. Runt foten löper en tre rader lång svårläst inskrift, vilken enligt Peringskiöld lyder : »ite herr gostaff karlso ok häs fr fu birgta. ite herre iohä cristiers ok häs Fig. 348. Östra Ryds kyrka. fr birgitta och herre mtthis kirkio­ Ornament å predikstolen . herre, rnagnus i vigli , iaps i vndbru. Detail der Vcrz;iernng tl t'l' Kan~u l . 324 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 349. Östra Ryds kyrka. Kalk av silver med emalj. 1300·talet. Kelch YOll Silbrr mit Email , 14 ..Jlul. ÖSTRA RYDS K YHKA 325 Fig. 350. Östra Jlyds kyrka. Kalk av förgyllt silver med transincent emalj och ädla stenar. 1345. Silbcner Kdeh n1it Email mHl ELlclsteincn, ans drm Jaluc 1345. 326 DANDERYDS SKEPPSLA G Fig. 351. Östra l'tyds kyrka. Fot av kalken, fig. 349. Fuss des Kel ches, Fig. 3H). (=Item herr Gustaf Karlsson (Gumsehuvud)l och hans fru Birgitta (Bjelke)2, item herre Johan Christersson (Vase)3 och hans fru Birgitta (Sture) och herr Matthis kyrkoherde, Magnus i Vigli och Jakabus i Undbru. ~ Enl. Ekdahl funnas Vasa- och sturevapen å kalken. Troligen ha då även Gumsehuvuds- och Bielkevapnen funnits å den· samma, vilken tydligen är en skänk av Johan Christersson och hans hustru samt hennes nior Birgitta Bielke och styvfader Gustaf Karls­ son. Se även Afritningar: teckningar av vapen å kalkar i Östra Ryd (fig. 356). Av knappens 8 utsprång ha fyra form av rosor, fyra äro runda med vardera en minuskel i blå emalj: »ave M»(aria). Kuppa liten, skålformig. Formens kant något sönderbruten. Troligen svenskt arbete från 1400-talets senaste del. H. 18 cm . 1 Gustaf Karlsson (Gumsehuvud) till Ekholm, riddare, riksråd, t 1486. Han var broder till fru Katarina, konung Karl Knutssons andra hustru. 2 Birgitta Stensdotter (Bjelke), t före 1460, gift 1:o med Gustaf Sture, ·i· 1444, 2:o med Gustaf Karlsson (Gumsehuvud), moder till fru Birgitta Sture och till Sten Sture d. ä. '·' Se Tab. I. ÖSTltA ltYDS KYltKA 327 Fig. i352. Östra Ryds kyrka. Fot av kalken, fig. 350. Fnss des K(· ' lches, Fig. 330. Paten av förgyllt silver, tillhörande föreg. kalk. Botten i två plan; det inre i form av fyrpass, bär bokstäverna INRI (senare ditsatta). Å brädden signaculum. 1400-talets senaste del. D. 14 cm. Kalk (fig. 354) av silver, delvis förgylld. Den sexpassformiga foten bär trenne fastlödda vapen: Gumsehuvud, Sture (tre sjöblad), Bielke. Knapp med sex rombistiska utsprång, på den ena inskriften med minuskler: »Ihesus», ovan knappen på skaftet: »Iheusus», under knappen: »crictu». Liten skålformig kuppa. Enligt Ekdahl gjordes foten och skålen ny på ärkebiskop v. Rosensteins befallning. Vapnen säkerligen flyttade från den äldre foten. Den ursprungliga kalken var möjligen en gåva av Birgitta Bielke, först gift med Gustaf Sture, ·i· 1444, sedan med Gösta Karlsson Gumsehuvud. Skaft och vapen från 1400-talets mitt. Fot och kuppa från omkr. 1830. H. 16 cm. Paten av silver till föreg. kalle Brädden prydes av signaculum. Samtidig med kalken. D. 14 cm. Kalk (fig. 353) av förgyllt silver. Fot sexpassformig, på genom· bruten kant. Märke efter förlorat krucifix. Knapp med sex rom b­ fonniga utsprång bärande minusklerna: »Ihesus ». Arkitektoniska, delvis 328 DAKDEHYDf:\ f:! K E PI'SLAU Fik . 353. Östra Ryds kyrka. Kalk av förgyllt silver. 1400-talet. Silberner K0lch , v e r ~ol d c t. l ö . Jh cl. genombrutna ornament. Skaft sexsidigt med minuskelinskrift: Jhecus crictu. Cuppa liten, trattformig. 1400-talets senare del. Under foten grave­ rat: Joachim Brahe : G. T. Wisingzborg. Brahevapnet. 1G30. - H . l 7 cm. ÖS'l 'RA lWDS KYRI!:A 32!:) Fig. 354. Östra Ryds kyrka. Kalk av silver, 1400-talets mitt eller senare del. Si!bern cr Kel ch. 1\fittc odcr zweitc Hillfte d es 15 . Jhds. Paten av förgyllt silver, tillhörande föreg. kalle Dei framför en kalle Tämligen otympligt arbete. 11 cm. I mitten Agnus 1400-talet. D. 330 DANDEl{YDS SKEPPSLAG Fig. 355. Östra Ryds kyrka. Kalk av förgyllt silYer, 1400-talets senare hälft. Zweite Hälfte clcS lö. ~Jhds. Rilbrner Kel ch, vcrgolclet. ÖS'J.'HA HYIJS KYRKA 331 Kalk av silver, innan och delvis utan förgylld, slät, med paten, . båda med Brahe- och Bielkevapnet och årtalet 1701 ingraverade. I botten Ö. Ryds kyrka, ål­ dermansranka. H. 23 1/ 2 cm. Given av Abraham Brahe och Eva Bielk.e. Oblatask av silver, in­ nan och delvis utan förgylld, rund, på locket står inom en sirad ram : » THET · BRÖDH - ET · SOM .· WIJ · BRY'J.'E · ÄHR · IKCE · THE 'l' • CHRISTI - LEKA­ MENS · DEELACH.TIGETS l COH. 10 . 15. 16.17.ANNODOMINI. 1630». Fig. 356. Östra Ryds kyrka. Vapen å kalkar. Efter Afritningar. " 'appenbilder an d en Kelchen. Nach Zei chnung a.us d em 17. Jhcl. H. 65, D. 12 cm. Oblatask av silver, fyrkantig. På locket Kristus på korset och I. H . S. På framsidan Brahe- och Bjelkevapnen, årtalet 1633 samt omkring: NICOLAUS BRAHE, GREVE TILL WISSINGSBURG, FRIJHERRE TILL RIDBOHOLM; ANNA MARGARETA BJELKE, GREFVINNA WISSINGSBUR G , FRIJ­ HERINA 'l' . R. L, 11 ,5, B. 9, H . 7,5 cm. Fig. 357. Östra Ryds kyrka. Paten av silver till kalken fig. 349. Ril berner Hosticntf'll<'r . Fig. 358. . Östra Ryds kyrka. Oblatask av silver, skänkt av Nils Brahe 1633. Silbcrnc Hostienlacle. 1633. Oblatask som föregående med samma vapen och årtalet 1701. Given av Abr. Brahe och Eva Bielke. D. 12, B. 9,5 H. 51 / 2 cm. Stämplar: S. Eriks bild. Ålderdomsranka. 2:J. Soeriycs kyrl.:or . I.Ja nduyds . ';ikeppslag. 332 DANDERYDS SKEPPSLAG Vinflaska, (fig. 359) av silver, fyrkantig med påskruvat lock. På en sida Kristus på korset och Maria och Johannes. Därunder I. H. S. 1630. Nästa sida. JESU · CHRTSTI • GUDS · SONS • BLODH • RENAH · OSS • AF ·ALLA • SYK­ DER. l Joh. l· 5, 7. VELSIGNELSENS · KAI,K • 'l'HEN • WJJ · WELSIGNE ·ÄRR· ICKE · HAN· CHRISTI • BLODJ · DEELACH­ TIGHEES inom kartusch. Tredje si­ dan. Krucifix som å första sidan. Brahe- och Gyllenstieruska vapnena och bokstäverna A. G. (sic) E. G. = Abraham Brahe Elsa Gyllenstierna. Fjärde sidan en kartusch med: JESU · CHRTS'l'I • GUDZ · SONS · BLODH • RENAR • OSS·AV·ALLA·SYNDER. l Joh. 5, 7. Fig. 359. Östra Ryds kyrka. Vinflaska av silver, skänkt av Abr. H. 24 cm. Stämpl. St. Eriklll'><.l N. Brahe 1630. Vinflaska, av tenn, fyrkantig med påskruvat lock. Stämplar: ))Tre kro­ nor inom sköld, en krona inom sköld. S. W. G. inom sköld.)) Har tillhört kyrkan men försålts och slut­ ligen återköpts och skänkts till Östra Ryd av grevinnan Anna Brahe, där den nu finnes. H. 23 cm. Vinkanna, av silver, inuti förgylld med Brahe- och Bjelkevapnen. 1701. Given år 1701 av Abr. Brahe och Eva Bielke. Sockenbuds kalk, av silver, med stenbockska vapnet under Kungl. krona ingraverat. Ovan kronan C el G, på vänstra sidan om kronan B, på högra D. Vid sidan om vapnet 1578. C. kan betyda Catharina (Stenbock, -j- 1621, g. m. Gustaf Vasa). Bokstäverna B och D bliva då svårtydda. - Är den översta bokstaven G, är måhända B. G. D. =Beata Gustafsdotter (Stenbock), Catharinas syster, -j- 1583, g. m. Per Brahe den äldre. Den Kungl. kronan blir då svårförklarlig. Läderfodral, H. l O cm. Paten, av silver, förgylld, ornerad. D. 6,6 cm. LJUSREDSKAP Ljuskrona av malm (fig. 360) med 12 armar, profilerad mitt­ stång, cylindriskt ansvälld vid armarnas fästen, slutande i ett lejon­ huvud med ring i gapet och krönt av ett sittande lejon hållande tvenne sköldar med Brahe- och Bielkevapnen ingraverade. 1500-tals­ Silberne Flaschc, 1630. ÖS'fRA RYDS KYRKA 333 Fig. 360. ÖstraRyds kyrka. Ljuskrona av malm , 1500· talstyp. Skänkt av Nils Abrahamson Brahet 1632. Kronleuchter ans Erz, wahrscheinlich 16'. Jhd. Fig. 361. Östra Ryds kyrka. Ljuskrona av malm, 1600·talets mitt. Skäokt av Nils N:son Brahe. Kronlenchter ans Erz, Mitte des 17. Jhds . 334 DA NDEUYDS SKEPPSLAG Fig. 362. Östra Ryds kyrka. Ljuskrona av malm, 1600­ talets senare hälft. Skänkt av Nils N:son I3rahe. Kronl cu chtcr au s Erz. Zwcitc Hiilfte des 17. Jhcls. typ.l H. 130 cm . Skänkt av Nils Abrahamsson Brahe och Anna Margareta Bielke. Ljuskrona av malm (fig. 361) med 8 armar, profilerad mittstång slutande i stor kula och krönt av en naken man ridande på en örn. Snäckformade manschetter. 1600-talets mitt. H. 1.1 O cm. Skänkt av Nils Nilsson Brahe. Jfr medeltida ljuskrona i Värmdö. SvERIGEs KYRKOR, manus. Observera mittstångens blandning av medeltida och renaissanceprofiler samt ljuspipor· nas raka form. Kronor av denna form äro direkta avkomlingar av den sen· gotiska malmkronan av Värmdökronans typ. 1 ÖSTRA HYDS KYHKA 335 Fig. 363. Östra Ryds kyrka. Ljuskrona av förgyllt trä med beslag av tenn. Omkr. 1680-1700. Kronleuchtcr aus vergoldetcm Holz mit Zinnbeschlägern. Um 1680- 1700. Ljuskrona av malm (fig. 362) med 24 armar i tre rader, profilerad mittstång slutande i stor kula och krönt av en stående Herkules. Armarna i den nedersta raden prydas var och en av Mikael stående på en drake. Mikaelsbilclen har ett svärd i ena hanelen - bortfallet å flera av bilderna - och en kedja i den andra. Armarna i andra raden prydas av urnor. 1600-talets senare hälft. H. 200 cm. Skänkt av Nils Nilsson Brahe. Ljuskrona av malm med 6 armar, profileradmittstång slutande i stor kula och krönt av en dubbel örn . Inslu.: J. A. S. H. A. E. T. H. 45 cm. Skänkt av Alma Trazst från Skogsjö. 1600-talct. 336 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 364. Östra Ryds kyrka. Ljusplåtav mässing,skänkt av Nils Nilsson Brahe. 'Vandlcuchter aus Messing, 17. Jhd. Fig. 365. Östra I-tyds kyrka. Ljusstake av malm. 1845. L euchtcr :ms Erz. 1845. Ljuskrona (fig. 363) av förgyllt trä med infällda spegelglas och beslag av försilvrat tenn med 8 ljusarmar. Från tiden 1680- omkr. 1700. Är ej upptagen i inv. 1829.1 H. 85 cm. Inköpt 1.887 av Nord. Museet. Inv. nr 54737. Ljusplåtar, 6 st. (fig. 364) av mässings­ plåt. 1600-talets senare hälft. H. 70 cm. Skänkta av Nils Nilsson Brahe. Ljusarmar, 5 st., av malm, gjutna efter samma modell som andra radens armar i ljus­ kronan (fig. 362). 1600-talets senare hälft. L. 68 cm. Skänkta av Nils Nilsson Brahe. Ljusarmar, 2 st., av malm med en ljus­ pipa. 1600-talets senare hälft. L. 44 cm. Skänkta av Nils Nilsson Brahe. Ljusarm, av malm med två ljuspipor. 1600­ talets senare hälft.. L. 37 cm. Skänkt av Nils Fig. 366. Östra Ryds kyrka. Gueridon och Nilsson Brahe. ljuspyramid av för­ Ljusstake av malm (fig. 365) med 7 ljus­ gyllt trä, 1700 talets början. Gueridon aus vcrgoldetem Holz . Anfang des 18. Jhds. Närmare om denna krona se S. WALLIN i Fata­ buren 1921. H. 1-4. Jfr SvERIGEs KYRKOR. Upp· land IV. fig. 87. 1 ÖSTR.-1. RYDS KYRKA 337 pipor. Inskrift på foten: »Abraham Brahe Comes Ewa Bielke Comes Fiere Fecere A:o 1701». H . 106 cm. Denna gjordes 1845 av fyra malmstakar, vilka skänkts av Abr. Brahe och Eva Bielke. Ljusstakar, ett par av driven mässing, moderna. Skänkta 1924 av M. och A. Brahe. Ljusarm av malm på predikstolen med tre ljuspipor. Snäckfor­ miga manchetter. Inskrift på foten : Abraham Brahe Comes Ewa Bie~ke Co mes fieri fecere A:o 1701. L. 44 cm. Ljusstakar, 2 par, av tenn, med en ljuspipa. Facetterat skaft. Stämplar: S. Eriks bild, L. C. S. C (=1691). H. 30 cm. Gueridoner, ett par (fig. 36G), snidade i trä och förgyllda. Skänkta av Abraham N:son Brahe. Inv. 1704. H . 140 cm . Ljuspyramider, två st. (fig. 366), snidade i trä och förgyllda med vardera 6 ljusarmar av mässing. Skänkta av Abraham N:son Brahe. lnv. 1704. H. 63 cm. Antependium av silkesbrokad med tulpan- och nejlikebuketter i rader på vit botten invävd med silver. Blommorna i rött, lila, gult och grönt silke. 9 cm bred silverfrans längs kanterna. Slitet och blekt. L. 306, B. 115 cm . Skänkt mellan 1783-86 av Fredrik Brahe och Ulrika Cath. KoskulL Antep en dium av gulbrun - förut röd - sammet. l mitten ett med små glaspärlor broderat kol's, omgivet av slingornament i gult, grått och svart. Längs kanterna en bladbård sydd med vita pärlor. Omkring 1850. L. 300, B. 115 cm. Antependium (fig. 327) av mörk lilafärgad, stormönstrad silkes­ damast, ornerat med guld- och silverband i geometriska mönster samt broderat med bl01nmor och blad i gult och grönt silke. l mitten l. H. S. av guldband. Modernt arbete. Skänkt av grevinnan Anna Brahe. L. 300, B. 120 cm. Brudpäll (fig. 367) av numera beigefärgad sidenbrokad m ed in­ vävda silverränder, rikt broderad med silke i alla färger samt med guld och silver. Över hela ytan strödda orn ament, blommor, drakar, fjärilar. Under centrum en liten dansös och en man i orientalisk dräkt samt en apa. Guldfrans i kanten . Nytt foder av gulaktig cinnober­ röd atlas. Å en påsydd pergamentslapp å baksidan inskriften: »Detta Broderi, som af ålder tillhört Östra Ryds Kyrka, och der användts till l3rudpell, såldes tillika med en del andra Kyrkans tillhörigheter vid reparationen 1892 och kom då i H . K. H . Hertigens af Vester­ götlands ego. År 1902 återskänktes Broderiet af D. D. K. K. I-I. I-I. Hertigen och Hertiginnan af Vestergötland att till evärdliga tider för­ TEX'l'ILIEn 338 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 367. Östra Ryds kyrka. Trauhimmel. Brudpäll från 1700-talets mitt. lHitte des 18 . • Thds . varas å Rydboholms Slott. De Brudpar, hvilka vigas Östra Ryds kyrka ega att detsamma använda. Ryd boholm jan. 1923. Anna Brahe.» - 1700-talets mitt. H. 112, B. 150 cm. Altar d u k av handvävt lärft med knypplade skånska spetsar. In­ skrift på kanten. »Gifven till Östra Ryds Kyrka af Anna Brahe 1909». L. 208, B. 88 cm . Altarduk till södra altaret av norrlandslärft: På kortsidorna gamla knypplade spetsar samt infälld spets med Brahevingarna och broderi. ~känkt 1924 av Anna Brahe. Kalkkläde av grönt E>ilke i filetknytning (fig. 369), broderat. Bår­ den sydd på chiffon, i cerise, rosa, gulskärt, gulbrunt, flera nyanser blått och grönt, grått och gråbrunt samt i guld och silver. Mön­ stret har blomkorgar i hörnen samt därifrån utväxande rankverk med blommor. Bottnen mellan dem utfylld med nätsöm i grönt. Bården med hålsöm i guld. Mitten är ornerad med en i grevlig krona och korslagda palmkvistar inbunden kartusch av grönt ripssiden, brode­ rad med ,EwA BIELKE A : 1751. Förnyat 1768» . Broderierna äro utförda i guld, silver, silverpaljetter, sniljer samt silke i krapp, rosa, bliHt och flera färger grönt. Ä ven filetbottnen är strödd med korsfor­ ÖSTRA RYDS KYRKA 339 Fig. 368. Östra l-tyds kyrka. Detalj av fig. 367. Au,schnitt aus Fig. 367. miga guldbroderier. I yttre och inre kanten av bården virkning av grönt Bilke. 83 x 83 . Bården orientalisk. 17 51. Kalkkläde av vit atlas med guldfrans och guld- och silkesbro­ clerier. I mitten ett Guds lamm inom törnekrans, vindruvor och ax i hörnen. På baksidan inskriften: »Ulrica Fyrwald 1803 ». L. 53, B. 56 cm. Mäeshak a r, två stycken, av svart samrnet med silvergaloner i kanten och Guds öga samt kors i silver. Mässkjorta av linne med spetsar och skärp, skänkt 1924 av M. och A. Brahe. Hå v av svart sammet med galoner och fransar av silver. Läder­ fodral. Silverställning. H. 22 cm. H å v av grågrönt siden med röda blommor och grön a blad. Ga­ loner och fransar av guld. Läderfoder. Håvens beklädnad modern, skänkt av M. och A. Brahe. Gammal ställning av mässing med in­ skrift på skaftets beslag: »Abraham Brahe Comes Eva Bielke Comes A:o 1707». Bokmärke, rödviolett atlasband med gamla guldbroderier och A. B. (Ann a Brahe) Erahevapnet. Ö. Ryds kyrka 1924. 340 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 369. Östra Ryds kyrka. Kalkkläde av atlas, skänkt 1751 av Eva Bielke. Kelchtuch von Atlas, 1751. Brokadbit i blek rosa med guld. Skänkt till Birgittabilden av A. Brahe 1924. År 1842 försåldes de flesta äldre textilier. Bland sådana nämnas: ÄLDRE »Et altareförhänge af Swart sammet med 2 Sölfwerwapn och 'l'EX'l'ILIER, namn E. G. G. T. W. och I· H· S och 1650 af Sölfwer -Et dito NUFÖRKOMNA av ro ··at Damas t me a s·If 1 werk ors f.. orgy lit . r· a om1oppe t I · H · s af Silfwer förgyllt. Skänkt av Nils N:son Brahe. ~ Et kalkkläde givet af generalmajoren grefwe Abraham Brahe, Sydt i Turkiet och kostat 95 Rd. Specie 1716. » Runsten (fig. 371). Fastmurad i väggen väster om nordportalen. lWNS'l'ENAR Denna om talar Peringskiöld s ål und a: »Mitt uthi Rydz norra Kyrkedörr och under muren förvaras en liten nidlagder Runsten, som fordom warit på frya feltet under baran himmel uprester men wid Kyrkians första anläggning tagen til en tryskelsteen under Sacerstidörren, och nu yttermehra, då hans Exell:ce Kongl. Rådet grefwe NilE' Brahe låtit med sin stora omkostnad präch­ tigt förändra och förbättra hehla Kyrkian, är samma gambia Runesten flyttad till förbemelte Norra kyrkedörr, där han af alla ingående be­ ÖSTRA RYDS KYRKA 341 Fig. 370. Östra Ryds kyrka. Runsten, rest av Assur över Gunne, Gudlögs broder. Runenstein, von Assur zur Gcdächtnis Gunncs, des Bruders der Gudlög, crrichtet. Fig. 371. Östra Ryds kyrka. Runsten, rest av Gudlög över hennes son. Run enstein, von Gudlög zur Geditchtnis ihres Sons errichtet. skådas kan, hafwandes hoosfogade mynd och Runeskrifft, den iag förledne åhr afrytade. » Yl'\ · 1'11' · ~.f'l.f · Yl'\~l'.fl'\1' · W1't!. · '11'\i- ·. 't'II'\Y . i-1'\1'-fi- . 1'~1Y · 't'I~YI · ~l 'Il'\· .fi-..f-1'· '11*M'11'~. » =ku ·lit· rasa· kupblauh · iftir · sun · miuk · nutan · trik · mirki · pisu· anat . sihuastr · (Gudlög lät resa kumlet efter sin son, den mycket nyttiga hjälten. Detta märke gjorde Sigwaster.) - Litteratur : L. 640, D, II, 25. Runsten, :fig. 370, intill 1924 liggande som tröskel i sydportalen, är numera uppställd i södra korsarmen. · .f'll'\~ · 1'11' · Ul'l.f · '11'-fli- · .f1' · YI'\H · 't'.fr . 'IIi- . *"''~- M 'l . B k:t= 11 ~l!. . rl'\~l'.fl'\r.f!. . r:t=1'~ · ~1'11'1 · ~l'\H!. · ~.f 'Il · . = · asur · lit · raisa · stain · at · kuna · mag · sin · han · uas · bropir · kuplaukar · fotr · risti · runar · pasi · (Assur lät resa sten åt sin måg Gunne, han var Gudlögs broder. Fot ristade dessa runor.) 342 DANDERYDS SKEPPSLAG Gravsten av rödbrun sand­ sten över Nils Magnussonl, t 1484. Å stenen inristat rid­ dare iklädd rustning med hjälm på huvudet; snabelskor, under fötterna en vapensköld med tvenne nedvända vingar; i hör­ nen av stenen evangelisternas sinnebilder. De ställen av in­ skriften, som här nedan stå inom raka parenteser, äro nu oläsliga men återgivna efter en nedan omtalad målning. [Ano + dni +mQ+cdjj LXXXIIII + qvintus + novembr ~:>epults l est + hic + no bil + vi r l nicolavs + magnuss + ce aia + [rqiscat Fig. 3i2. östra Ryds kyrka. Oljemålning in x pace]. =År 1481 d . 5 no­ på väv från 1600-talet, framställande Nils vember begrovs här välbördig man Nils Magn usson, vilkens självile i frid. - På ett språk­ band i riddarens hand står med mindre stil: Miserere me i deus = Förbarma Dig över mig, o Gud! H. 254, B. 148 cm. Denna sten, · som förut legat i Åkers kyrkas kor på norra sidan, flyttades år 1835 till Brahekoret i Rydboholm. Stenen är sönder­ slagen. Några delar saknas. En oljemålning (fig. 372) på väv från 1600-talet, som är upphängd i högkoret på södra sidan, åter­ giver densamma i mycket fri efterbildning med dess inskrifter. Vid riddarens sida dessutom följande inskrift: »Denne war gamble herr Peder Brahe Broder på Terna åtte Smeby och Finnestad. Sådan ähr likstenen på hans grav i Åkers k,yrkia i åkers skeppslag.» Rikt snidad 1600-talsram. H. 100, B. 80 cm. Gravhäll av kalksten (fig. 373) över Jon Andersson, 'i- 1G57 Anna Erichzelotter l och Margareta Jonsdotter,-!- 1655. Inskrift: H ~i.R l UN DFR. d es Hitters Nils Magnusson, öig~~~cu:~~~~,~-j~~. ~1~~ !:~:~.~:~t~in 4 'l' 1484. HVILAS. MENNI l SKOR HVILKA I HERRANOnf j AFSOMNADE. ANNA. JON. ANDERs ­ SON. ANNo.!II657. DEN. 7. .TANUARJJ, H: ERICHZIDO'l'TER. 1 Nils Magnusson var broder till Peder M-n till Tärna, vilken efter sin moder upptog danska släkten Brahes namn oeh hlev RtamfaElWDS SKEPPSLAl: Fig. 376. Östra Ryds kyrka. Epitafium uppsatt 1693 av Nils Brahe. Epitaph Nils Brahes 1693. ÖS'l'P.A RYDS KYRKA 347 begravna: - 1630. Åt ·öster, det utmärkta riksrådet greve Abraham och 1650 Elsa Gyl­ lenstjerna av hög börd. ­ 1632. jämte den storsinte Nils, vilken såsom general tappert stred vid Liitzen vid ein dö­ ende konungs sida. - 1643. Och vila vid hans sida Anna Margareta Bjelkes ben. ­ 1630. Ävensom den lysande greven Herr Joakim Brahe, överste för Norrlands fotfolk, vilken stilla avled i lägret vid Stettin i Pommern.) Epitafium av år 1693 (fig. 376), över Nils Brahe och Margareta Juliana Wrangel, av svart och vit marmor. Monumentet krönes av en sit­ tande och nedom denne tvenne liggande änglar, och flankeras av två statyer, den högra framställande Veritas med en orm kring vänstra armen och skaftet till en nu avbruten spegel i högra handen samt Fig. 377. Östra Ryds kyrka. Detalj av Nils Brahes epitafium. » Veritas>. Constantia stödd på en kolonn. J> Veritas ~> , Statue dem Epitapb Fig. 376 zugchörig. Inskriften å monumentet lyder: HOC DEFUNC'l'ORUM DOMICILUM JUXTA VETEREM GENTILITIUM TYMULUM CUM RELIQVIS STRUCTURIS TEMPLO ANTIQUO ANEXIS, IN HO­ NOREM DOMINUS NICOLAUS BRAHE; COMES DE WISINGSBORG, L: BARO IN RYDBOHOLM ET LINDHOLM, NEC NON R. S. SENA'l'OR ET AMIRALS A:O 1693. E'l' IN HOC TUGURIOJ~O EPI­ TAFIUM POST FATA, DEO VOLENTE, COM CONSORTE SUA COMITISSA MARG: JULIAN A WRANGEL ET TRIBUS GNATIS MASCULIS, PRJE'l'ER RELIQVOS EX EODEM STEMATE ORIUNDOS PLACIDE REQVIJESCERE ET AD­ VENTUM SALVATORIS CU[Mj OMNIBUS VIDELIBUS SURGITE VOS MORTVI ET VENITE AD JUDICEM. EXPECTARE AVET­ (= Denna de dödas boning, belägen invid den gamla släktgraven, jämte övriga tillbyggnader till den gamla kyrkan har på egen be­ 21. Sveriges kyrkor. Danderyds skeppslag. 348 DANDERYDS SKEPPSLAU kostnad den namnkunnige herr Nils Brahe, greve till Visingsborg, fri­ herre till Rydboholm och Lindholm samt Svea rikes råd och amiral låtit färdig bygga år 1693. Han önskar att i denna hydda efter döden, om Gud vill, få med sin maka grevinnan Margareta Juliana Wrangel och sina tre söner jämte alla efterkommande av samma släkt lugnt uppstå och med alla trogna avvakta frälsarens ankomst. - Stigen upp I döda och kommen till domaren). Greve Nils Nilsson Brahes arrvapen finnas på ömse sidor om inskriptionstavlan. De på högra sidan utgöra hans 16 fäderne, på vänstra sidan hans 16 möderne an­ vapen . Vapnen sitta följande ordning : Brahe: Fäderne: Möderne: l. Brahe. 2. Svarte Skåning. 3. Vasa-släkten. 4. Eka-släkten. 5. Store (Stenbock). 6. Lake ( 1 /~ lilj a och en fågel). 7. Lejonhufvud. 8. V asa-släkten . l. Gyllenstjerna. 2. Vinstorpa-ätten. 3. Y.ngre Grip. 4. Troll e. 5. Bjelke. 6. Bese (en sparre och en pil). 7. Posse. 8. Vinstorpa-släkten. l. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Bjelke. Bjelke. Bjelke. Bjelke. Lejonhuvud. Lejonhuvud. Lejonhuvud. Lejonhuvud. Bjel ke: l. Lejonhuvud. 2. Blank sköld. 3. Körning. 4. Blank sköld . 5. Blank sköld. 6. Vasa-släkten. 7. Bjelke. s. Blank sköld. Tydligen har den, som förfärdigat monumentet, ej haft tillgång till de Bjelkeska anorna, utan endast för prydnadens skull ditsatt vapen­ sköldar efter behag. De rätta anorna finnas angivna i U. F. T. II, s. 67. - I Brahearkivets kassaräkningar 1689 angives att bildhug­ garen Peter Schultz för tvenne statyer till Rydboholm fått 300 daler kopparmynt. 1690 får bildhuggaren Hans Jerling 200 daler för tvenne bilder. Möjligen har någon av dessa båda bildhuggare utfört epitafiet, vars stil dock är väsentligt tidigare än 1 690-talets. Troligt är därför att epitafiet år 1693 redan länge stått färdigt i bildhuggarens verkstad och detta år försetts med inskrift möj ligen även med statyer. ÖSTRA RYD S KYRKA 349 Huvud baner. Över Nils Brahe t 1699, skulpterat i trä, krederat BEGRAVN INGsVAPEN och målat (fig. 378). Skölden omgiven av hjälmtäcke med fransar, hjälmprydnarna bortfallna. Å en av trofeer omgiven kartusch under skölden inskriften: »Illustriss ac generossiss Domins Dnus Nicolaus Brahe, Comes, Lib. Baro et Dnus de Rydboholm, Lindholm, Skog Kloster, Bogesund etc . Regis Sueciru Senator, Amiralis et Collegii Amiralitatis consiliarius, natus A:o 1633 d. 10 April. Denatus 1699 d. 25 Dec. • ( = Den namnkunnige och ädle herr Nils Brahe, greve, friherre och h erre till Rydboholm, Lindholm, Skokloster, Bogesund etc. svenskt kungligt råd, amiral och amiralitets kollegii råd, född år 1633 el. 10 april, död 1699 d. 25 december.) H. 160. I Brabe­ koret över epitafiet. Anpyramider, r-tt par, skulpterade i trä, krederade och målade med Nils Brahes, t 1699 anor. I Brahekoret på sidorna om epitafiet. Pyramiden med fäderneanorna är prydd med trofeer, den för möderne­ anorna med facklor. Överst å den förra sitter Brahevapnet under en krona och å den senare på samma sätt Bjelkevapnet. H . 188 cm . Här sitta anvapnen i följande ordning: Fäderne : 1. 3. 5. 7. Brahe. Store (Stenbock). Gyllenstjerna. Bjelke. 2. 4. 6. 8. Möderne : l. 3. 5 7. Vasa-släkten. Lejonhuvud (borta). Sparre till Vik Posse. Bjelke. Sture. Lejonhuvud. Liljehöök . 2. 4. (). 8. Yngre Grip. Lejonhuvud. Vasa-släkten. Roos av Ervalla. Huvudbaner (fig. 379), med Brahevapnet. Skölden omgiven av helt hjälmtäcke med fransar. Palmkvistar kring den vid vapnet fast­ vuxna inskriftskartuschen. lnskr. oläslig. Brahekoret. 1600-talets slut. Anträd, ett par, krederade och målade, skurna i trä (fig. 380) med Nils Brahes eller någon av hans bröders fäderne och möderne an­ vapen. l H . 123 cm. Huvudbaner, skuret i trä, kl·ederat och målat. Hjälmtäcket upp­ löst i akantusblad. Över Magnus Nilsson Brahe 2 död 1666. Inskrift 1 2 Om dessa vapens inbördes ordning, se U . F . T. II, s. 68. Son av Nils Nilsson Brahe, t 1699. 350 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 378. Östra Ryds kyrka. Huvudbaner över Nils Brahe t 1699. Funeral wappen ans dem Ende des 17. Jhd s. å kartusch: »Illustrissimus Dominus Magnus Brahe Comes in Wisings­ borgh L. B. in Caijana Dominus de Rijboholm et Seswägen. Nat. Anno 1666 7 Februarij Denatus 14 Ejusdem Mensis et Anni» ( = Den högättade greve . Magnus Brahe, greve till Visingsborg, friherre till Cajana, herre till Rydboholm och Seswägen, född 1666 den 7 Feb­ ruari, död den 14 i samma månad och år). I högkoret, södra sidan. H. 130 cm. Huvudbaner, skuret i trä, krederat och målat. Över Petrus Nils­ son Brahe, t 1679. 1 Hjälmtäcket upplöst i akantusblad. Hjälm­ prydnaderna i behåll. Inskrift: »Den högvälborne Grefve och Herre Herr Petrus Carolus Brahe, Grefve til Wisingsborg, Friherre till Cajana, · herre till Ridboholm, Skokloster och Sesvägen är född i Stockholm 1664, den 4 Junij och saligen av daga kommen i Flötsunds Färga ·d. 17 Decembris år 1679. » Uppsatt å norra väggen i Brahekoret. H. 160 cm. 1 Son av Nils Nilsson Brahe, ·j- 1699. ÖSTRA RYDS KYRKA 351 Fig. 379. Östra Ryds kyrka. Huvudbaner med Brahevapen. 1600-talets slut. Funcralwappen ans dom Ende des 17 . Jhds. Anvapen, 16 st. (tig. 383), skurna i trä, krederade och målade, hörande till någon av de närmast föregående huvudbaneren. För­ varas i Brahekoret. En del av sköldarna ha bärstängerna bevarade. H. 105 cm. Fäderne: Möderne: l. Brahe. 2. stenbock. l. Wrangel. 2. Anrcp. 3. Gyllenstjerna. 4. Bjelke. 5. Bjelke. 6. Sture. 7. Leijonhuvud. 8. Liljehöök. 3. Grip. 4. Lejonhuvud. 5. von Haugwitz. 6. von Miltitz. 7. von Weitheim. 8. von Rautenberg. Vasavapnet (tig. 384), målat på en plan träskiva med hjälm och hjälmprydnader utsågade ur plan skiva. På hjälmhalsen en fastspikad, snidad lilja. Gyllene vase över svart balk, nedre hörnfältet rött, övre blått. Högkorets södra sida. Omkr. 1600. H. 115 cm. Brahevapnet (tig. 384), förfärdigat som föregående~ På hjälmen äro trenne snidade liljor fastspikade. Högkorets södra sida. Omkr. 352 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 380. Östra Ryds kyrka. Anträd med Nils Brahes eller någon av .hans bröders anor. Stammbaum eines'Mitglieders der Dynastic Brahe, 17. Jhd. Fig. 381. Östra Ryds kyrka. Anträd med Nils Brahes eller någon av hans bröders anor. Stammbaum cincs Mitglieders der Dynastic Brahe , 17 Jhd. ÖSTRA RYDS . KYRKA 353 Fig. 382. Östra Rydt:~ kyrka. Anvapen. Möderne­ anor (Lejonhuvud) till någon av Nils Nilsson Bra­ hes söner. Funeralwappen aus dem 16. Jhd. 1600. H. 115 cm. De trenne fastspikade liljorna å dessa båda vapen äro säkerligen senare tillsatser. Möjligen äro dessa båda vapen .Per Brahe d. ä. första fäderne och möderne anor. Kartuscher (fig. 385), 3 st., utskurna ur plana träskivor, krönta av adliga kronor. Kartuschernas ovala mittpartier äro målade med var sitt fält ur Brahevapnet. Å bandet nedom de olika ovalerna en inskrift: l. Rrahevingarna och inskriften: »SERENA PETUNT » ( = de söka det ljusa och höga). 2. En pyramid med 5 liljor. Inskrift. »SEMPER ILLAESO CANDORE» (=" med alltid oskadd glans). 3. En riddare till häst med lans. Inskrift: »PUGNANDO TRIUMFAT» ( = genom strid segrar han). Kartuscherna uppgivas intill 1819 ha tjänat som nummertavlor. H. l 05 cm. I vapenhuset. 1700·talet. Begravningsfana, Nils Brahes, t 16H2, grevefana, tvåtungad av svart siden, målad med Brahevapnet inom en oval av dubbel lager- BEGRAV­ NINGSFANOR 354 DANDERYDS SKEPPSJ,AG Fig. 383. Östra Ryds kyrka. An vapen. Tre av anorna för någon av NiiA N:son Brahes söner. Funeralwappen ans dem 17. Jhd. Fig. 384. Östra Ryds kyrka. Vasa- och Brahe­ vapnen. Die Vasa- und Brahe-Wappen. ÖSTRA RYDS KYRKA 355 krans. Emellan dessa inskrift: >> Nicolaus Brahe Comes in Wisingsborg Aeques Auratus Regiae Cohortis Tribunus pro fide et patria fortiter cum Rege sno obiit in Pugna ad Liitzen Saxonae>> ( = Nils Brahe greve till Visingsborg - - överste för Kungl. livvakten stu­ pade tillsammans med sin konung i slaget vid Lutzen i Saxen tappert för tro och fosterland. Lansformig svart fanstång. H. 210, B. 120 cm. Begravningsfana (fig. 386), Per Brahes d. y., -j- 1680 (eller möjligen Petrus Nilsson Brahes, t 1679), greveFig. 385. Östra Ryds kyrkH. fana, tvåtungad, av svart siden, målad Kartusch med Brahe-vingarna. Kartusch mit dem Brahe-Wappen. med Brahevapnet inom en förgylld lagerkrans med trenne kungl. kronor - den ena på ett hyende. Duken för övrigt fylld av lagenankor sammanhållna av adliga kronor. Inskrift: >>Petrus Brahe Grefwe till Wissingsborg». Svart lansformad fanstång. En del av duken närmast stången borta. L. 240, B. 144 cm . Begravningsfana (fig. 386), Per Brahes, -j- 1680, friherrefana, två­ tungad, av · svart siden, mMad med Brahevapnet inom förgylld lager­ krans. Duken för övrigt fylld av lagerrankor, korsade svärd och våg­ skålar samt strödda friherrekronor. Inskrift: »Petrus Brahe Frijherre til Caj ana.>> Lansformig svart fanstång. L. 250, B. 144 cm. Begravningsfana (ryttarstandar), av vitt siden. Nils Brahes, -j­ 1699, grevefana. Kvadratisk, målad med Brahevapnet, omgivet av lager­ kvistar samt en bred bård längs kanterna av förgyllda akantusslingor. Inskrift: Nicolaus Brahe Comes denatus 1699. >> I hörnen : »N. B.» Vit fanstång med metallspets, omknuten av sorgflor. H. 100, B. 105 cm. Begravningsfana (fig. 387), Nils Brahes friherrefana, som före­ gående, ehuru vapnet ej omgives av lagerkvistar. l svicklarna mellan vapnet och bården små silverkartuscher. Språkband »Nicolaus Brahe Lib. Baro denatus 1699». H . 100, B. 105 cm. Samtliga dessa fanor, av vilka den tredje är mycket ramponerad, äro upphängda i Brahekoret och ha konserverats av grevinnan Anna Brahe på Rydboholm. An träd (se fig. 327), upptagande Petrus Brahes, -j-1680, anor, målat ANTRÄD med oljefärg på duk. Inskrift: »AREOR GENERALOGICA BRAHEA. l PETRUS MÅLADE p_t VÄV BRAHE COMES IN WISINGSBURG l LIBER BARO IN CAIANA DNUS IN l RUD­ 356 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 386. Östra Hyds kyrka. Begravningsfanor. friherrefanor. Per Brahe d. y:s greve· och Funeralfahnen ans dem 17. Jhd . BOHOHOLM, NATOR LINDHOLM BRAHAELINNA l ET BOGSUND . REGNI SUECIAE SE­ l DROTZETUS ETZ. » Svart ram. Högkorets norra vägg. H. 170, B. 144 cm. Anträd (fig. 388), upptagande Elsa Beata Brahes, f. 1629, t 1653, anor: Inskrift: »DOl\iiNA ELSA BEATA BRAHE 1 COMITISSA PALATINA 1 Elsa Brahe, dotter av Petrus B. d. y., gift med pfalzgreven av Zweibri.icken, hertig Adolf Johan till Stegeborg. ÖS'l'RA RYDS KYRKA 357 RENI ET DUCISSA BAVAIAE / ETZ. NATA COMITISSA IN WI· SINGSBORG.» Svart ram. Hög­ korets södra vägg. H. 170, B. 144 cm. A n t r ä d, upptagande A bra­ barn Nilsson Brahes 128 anor, målat med oljefärg på duk med inskriften: »DEN HÖGWEHLBORNE GREFWE OCH HERRE GREF ABRAHAM BH.AHE, HERRE TILL RIDHBOHOLM OCH SKOGHKLOSTER BLEF ÖFWER· STE A~' ETT SWENSKT REGE· MENTE TILL FOTH I GENERAL STATERNAS TJÄNST l 6 9 4 DEN 24 SEPTEMBER FÖDDER I .Fig. 387. Östra Ryds kyrka. Nils Brahes (T 1699) J'riberrefana. Funeralfahne aus dem 17. Jhd. STOCKHOLM A: o CHR. 16 6 9 DEN 25 AUGUSTI. DEN HÖGWÄLBORNE BRAHE FAMILIENS GENEALOGIE MED EFF~'ER VAPNAR OCH BESKRIFNINGH KONGL. ANTIQVITETS ARCHIVI ACTER OCH SANFÄRDIGE SLÄCHT REGISTER UTHARBETAD OCH UPSATTER AF JOHAN PERINGSSKIÖLLDH. ANNO 1702. I Brahekoret. H. 230, B. 415 cm. Svart ram. Stamträd över Brahesläkten (fig. 389), målat med olja på duk. Det börjar med stamfadern: »HERR ANDERS 'l'ILL MO HAMMAR HAR LEFWAT ÅHR E'l'T 'l'USEN 'l'W Å HUNDRA TRETTON OCH ÅR 12 3 8 BEGRAFWEN I SIGTUNA HOOS PREDIKARE BRÖDREN I S:T MARIAE KYRCKIA. » - I tavlans TILL nedra hörn inskriptionen: JUNY.» »'l'HEN GH.EFLIGE BRAHESLÄCHTEN ÄRROFYLLT MINNE UPPSA'l"l' AF JOHAN PERINGSKIÖLLD A·O l 7 I 5 D. I l H. 314, B. 195 cm. Pliktbänk (fig. 390), av furu, möjligen medeltida. L. 132 cm. Inköpt av Nord. Museet 1886. Inv. nr 51130. Kungl. tal: GuRtaf III:s tal till Ständerna 1771. Gustaf III:s tal till Ständerna 1772. Karl XIII:s tal till Ständerna 1810. Kungl. Maj:ts tal till Ständerna 1817. Samtliga Kungl. tal i glas och för­ gylld ram. Åminnelseskrifter: Fröjdekväde av år 1693 till minne av Uppsala möte 1593. Å~ninnelseskrift över Karl XI:s begravning 1697. Åminnelseskrift över slaget vid · Narva 1702. Fröjde­ kväde till minne av re~igionsfriheten i Schlesien 1707 . . Åminnelse­ 358 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 388. Östra Ryds kyrka. Anträd mea Elsa Beata Brahes (t 1653) anor. Stammbaum der Gräfin E, B. Brahe (i' 1653). skrift av år 1717 över reformationens införande i Tyskland 1521. Åminnelseskrift av år 1721 över reformationens införande i Sverige 1521. Samtliga minnesskrifter i enkla bruna ramar. Bibel av år 1618. I läderband med silverbeslag. Skänkt 1630 av Christina Brahe till minne av hennes bror Joachim t 1630. Bibel, Gustav V:s, i ·läderband. Kista helt järnbeslagen med 2 stora lås . . I sakristian. ÖS'fRA RYDS KYRKA 359 Fig. 389. Östra Ryds k yrka. Brahesläktens stamträd upprättat 1715 av J. Peringskiöld. Stammbaum der Dynastic Bra.he. Kista av furu, på locket inskuret: »Öster Ryd Kyrkas- och fattigas Penning-Gassa». På framsidan »Anno 1733». I sakristian. Skåp av furu för mässhakar, i sakristian. Bokskåp av furu, gråmålat. På innersidan av högra dörren AN· l 749 · AAB · NL · AB. I norra korsarmen. Bord med fällskivor och lådor, i sakristian. 1800-talet. Stol av furu, målad, läder i rygg och sits. Artalet 1710 inbränt. I sakristian : Stölar, 2 st., av furu, grönmålade. I sakristian. S to l av furu, grönmålad, spjälor i ryggen och låda i sitsen. I sakristian. Stolar, 2 st., snidade med rotting i ryggen och läderklädd sits .. l 700-talet. I sakristian. stolar, 2 st., i gravkoret. 360 DANDERYDS SKF. PPSLAG Fig. 390. Östra Ryds kyrka. Pliktpall. Möjl. medeltida; nu i Nordiska museet. Bussbank. KLOCKOR Klocka av malm: Inskrift kring övre kanten med minuskler: »ANNO . DOMINI . MILLESIMO . QUINGEN'rESIMO. SEXAGESIMO . SECUNDO . + . (=i blad. linjer samt Herrans år 1562). Över inskriften bård av uppåtriktade gotiska Klockan för övrigt endast ornerad med 11 smala upphöjda och mitt~ på klockan 4 små kors mellan linjerna mitt på klockan -l små rosor och en liten lilja. H. 80, D. 83 cm. Fig. 391. Östra Ryds kyrka. Skriftermålsklocka. Kommunionsglocke . Klocka av malm (fig. 393). Rikt ornerad med akantusbårder. På framsidan Brahe- och Bondevapnen och därunder denna inskrift: »GVDH TIL ÄRRA OCH DENNA ÖSTRA RYDZ KIÖRKIOS BRUCK OCH PRYDNAT: GIFWET OCH FÖRÄRRAD AV DEN HÖGWÄLBOHRNE GREFWE OCH HERRE HERR ABRA­ HAM BRAHE SAMT DESS GREFWINNA HÖGWÄLBORNE FRUU MARGARE'rHA FREDERICA BONDE. A o l 7 l 9. » Kring övre kanten står: »lAG ROPAR ÖSTRA RYDS KYRKA 361 Fig. 392. Östra Hyds kyrka. Klocka av malm från år 1693, omgjuten 1889. Gloeke 1693. Fig. 393. Östra Hyds kyrka. Klocka av rnalin från år 1719. Gloeke 1719. HÖGT OCH LIUT ÖFWER SKOG; SIÖ; BERG OCH DALAR. HUS OCH HÖREN HWAD HERREN GVD TALAR.» KOMMER I GUDS Kring nedre kanten: »MED GVDS HIELP ER DE,N NA KLÅCKA GUTEN AF KONGL. STYCKGIVTAREN SALIGH GERHARD MEYERS ENCKA OCH CA'fHARINA MEYER I S'l'OCKHOLM. • D. l 05 cm. Klocka av malm (fig. 392), rikt ornamenterad med bårder av akantus. Kristusbild på framsidan och Braheska och Wrangelska vapnen på andra sidan. Omkring Kristusbilden står: »SE DEN M~\N­ NISKAN, SOM BORTTAGER VÄRDENS SYNDHER.» Före omgjutning lydde inskriften: »ECCE HOMO QVI 'l'OLLIT PECCATA MUN DI . » Uppom­ kring klockan: "PRISOM LÅFFVER HERREN MÄDH CLARA SYMBALER. LÅFWER HONOM lVIED VÄÄLKLINGANDE SYMBALER. P: 150.» Under vapnen: »DENNA KLOCKA HAVER TILL GUDHS ÄRRA OCH RYDBOHOLMS 105, KYRKAS PRYDNAD DEN RYKTBARE NILS BRAHE RIKSRÅD OCH GREVE 'l'ILL WISINGZBORG OCH FRIHERRE TILL LINDHOLM PÅ EGEN BEKOSTNAD LÅ'l'IT GJUTA ÅR 1693, SAM'f HANS ÄTTLING HERR MAGNUS BRAHE RYT'f­ MÄSTARE KAMMARHERRE OCH GREFVE TILL RYDBOHOLM LÅTIT OMGJUTA ÅR 1889.» H. Förut lydde inskriften: »HANC CAMPANAM IN HONOREM DEl ET ORNAMENTUM AEDIS RYDBOHOLMENSIS ILLUSTRISSIMUS NICOLAUS BRAHE R. S. SENATOR ET COMES DE WIZINGSBORG NEC NON L. BARO IN LINDHOLM PROPRIIS IMPENSIS FVNDI CURAVIT ANNO MDCXCIII». Nedom­ kring: »IGENOM ELDEN HAR jAG LUPI'l' M. MARTEN DAN'f HAR MIG 362 WED DANDERYDS SKEPPSLAG RYDBOHOLM GJUTIT . ANNO l 6 9 3. OCH JOH. A. BECKMAN & C~ I s'rocKHOLM MIG OMGIUTE'l' ÅR 18 s 9.» H. 110, D. 147 cm. Skriftermålsklocka (fig. 391), av malm, »SOm suttit Över kors· valvet med sträng till klockarens bänk», senare förvarad i sakristian. Inskrift: »H: A: E: D: T.» H. 18, D. 21,5 cm. Inköpt av Nord. Museet år 1886. Inv. nr 51129. Fig. 394. Östra Ryds kyrka. tida dörrbeslag. Medel· Mittelaltcrlichcr Beschlag des Wcstportals. ÖSTHA RYDS KYRKA 363 Tav elsamiingen av ToRD O:soN NoRDBERG . Östra Ryds kyrka äger en för en svensk landskyrka ovanligt om­ fattande och värdefull samling oljemålningar. Största delen av dessa tavlor ha skänkts till kyrkan på 1690-talet och under 1700-talets första år av Nils Nilsson Brahe och hans son Abraham, herrar till Rydboholm och kyrkans patroni. I det äldsta bevarade inventariet över kyrkans lösegendom från prostvisitationen år 1686 1 nämnas en­ das t två stycken »store målade tafior »; i det följ ande inventariet från år 1690 2 och i protokollet vid ärkebiskop Swebilius' visitation elen 29 september 1691 3 redovisas samma egendom. Det i:lr först i sam­ band med och efter kyrkan s ombyggnad på Hi90-talet som en större samling tavlor doneras. . Abraham . Brahe har emellertid icke enelast genom talrika ghor av konstföremål- fo rtsatt sin faders verk med kyrkans prydande. I e tt av honom själv den 7 november 1705 upprättat inventarium över ·kyrkans tillhörigheter, vilket lämnar synnerligen viktiga uppgifter om l~'yrkan och tavelsamlingen, · har . han också ådagalagt ett på den tiden · ganska enastående konsthistoriskt intresse : och sörjt för att tavlornas historia och de därmed förknippade. Brabe-minnena bevarats åt efter­ ~~äi-fden . Inventariet från 1705, som icke · fil.mcs bevarat i original, utan i en vid prostvisitationen den 2 feb ru ari 1713 gjord r,vskrift, upptager nitton stycken oljemålningar. 4 1 Födelse-, döJs- och doplängd 1671- 1693, Östra Hyd C n:r 1 a, Landsar­ kivet i Uppsala. 2 Pastoratshandl ingarn a, Uppsala domkapite L E. V: 110 1) ; Landsarkivet i Uppsala. 3 Östra Ryd C N:r 1 a. 4 Födelse·, dop- och dödslängd 1696- 1753, Östra Ryd C n :r 1; Landsarkivet Uppsala. Inventm·iet å tergi \'es vad beträffar tavlorna av NORDBERG, Lebrun och Moeijaert i Östra Ryd i Konsthis toriska sällskapets publikation 1918, där även närmare uppgifter lämnas om följande inventarier under 1700-talet. Vid prostvisitationen 1713 företedde inspektoren på Rydboholm B. Wettersteen det av Abrah am Brah e upprättade inventariet. Visitator, prosten G. Hinn el , ålade pastor att avskriva inventariet och införa det i k yrkouo ken . Den bem­ rade avskriften är vidimerad av H inn e l. 2ö. Sveriges kyrkor . Dan deryds skeppsla,g. 364 DANDERYDS SKEPPSLAG · I nästa inventarium, vilket förrnodlingen är upprättat år 1751 och då insänt till domkapitlet/ äro sj utton stycken tavlor nytillkomnn , varibland tolv angivas vara »små italienska stycken» och fö rmodligen iLro att identifiera såsom de små holländska tavlorna m ed bibliskn, motiv, som nu finnas i kyrkan. Även större delen av dessa t avlor iiro förmodligen skänkta av Abraham Brahe. Under 1700-talets senare del tillkomm er egentligen endast en tavln, David med Goliats huvud, 2 och istället flyttas en annan föreställande Josef kyssande sin broder Benjamin tillbaka till Rydboholms slott, varifrån den seelermera överförts till Skokloster. En annan tavla »aposteln Petrus in Lebensgrösse>> försvann spårlöst vid 1700-talets slut och en tredje »dels sydd dels av måladt pergament>>, föreställande Niaria med barnet, >>omgifven af små siclendynor innehållande reliqier af h elgon h vilkas namn äro påtecknade, synes vara klosterarbete >> , bortstals i slutet av 1800-talet. De konstföremål och de tavlor med vilka stormännen uneler 1600­ talet prydde sina palats voro oftast tagna som god pris med krigets rätt i främmande länder. Åtskilliga eller kanske det stora flertalet av tavlorna i Östra Ryds kyrka äro troligen också ki:igsbyten från trettioåriga kriget och från Karl X Gustafs krig, tagna av Nils Brahe d. ä. oeh av Karl Gustaf ·wrangel och av deras efterkommande skänkta till kyrkan. Beträffande några av dem finnas samtida uppgifter om deras proveniens och andra torde med ganska stor säkerhet kunna visas vara krigs byte. s Tre av tavlorna, den i altaruppställningen infattade samt de båda stora målningarna av Mattias Kager (se nedan), angivas sålunda i Abraham Brahes inventarium från 1705 vara tagna från Wiirzburg av farfadern Nils Brahe. De båda Kagertavlorna blevo enligt inven­ 1 Liksom avskriften från år 1713 har detta inventarium endast dateringen 1705 efter Abraham Drahes ingress. Inventariet finnes bland pastoratshand­ lingarna Uppsala domkapitel E. V:llO 1). Vid prostvisitationen den l sept. 1751 ålades pastor insända en avskrift av inventariet till domkapitlet. (Östra Ryd C N:r 1.) 2 Inventarier finnas av den 5 maj 1773 (Östra Ryd C n:r 2, fö delse-, dop­ och dödslängd 1753- 1806. Landsarkivet i Uppsala), 7 sept. 1774 (Uppsala domkapitel. E. V:llO: 1), 19 maj 1776 (Östra Ryd C n:r 2) 20 maj 1796 vid ärke­ biskop Uno von Troils visitation (Östra Ryd C n:r 2) och den 10 aug. 1829 (Anti­ kvariskt-topografiska arkivet. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien). 3 Rörande StorhetRtidens krigsbyten se framför allt O. wALDE, s torhetstidens litterära krigsbyten I och II, Stockholm 1~16 o. 1920, med uttömmande käll­ oc h litteraturhänvisningar samt O. GRANBERG, Kejsar Rudolf II:s konstkam­ mare, Stockholm 1902. ÖSTRA RYDS KYRKA 3G5 Foto Ge neralstavens lilog,.. anstalt .1918. Fig. 395. Östra Ryds kyrka. Charles Lebrun, Johannes Evangelisten på l' atmos. Oljemålning på väv. Charles Lcbrun. Der Evangelist Johannes auf Patmos. Ölgemäldc. tariets uppgift sända från Wiirzburg »till denne kiörkias prydnad af Sahl. Hans Excell: ce grefwe Nills Brahe, som blef wid Liitzen, m en af dess son kongl. Rådet grefwe Nills Brahe upsat der det nu är då kiörckian blef af honom bracht i den form hon nu Gud ske 366 DANDERYDS SKEPPSLAG Foto Gene• ettstabens Wogr. anstalt 19.18 . Fig. 396. Östra Ryds kyrka. Samtida kopia efter Lebrun, Ecce Homo. Oljemålning på väv. Kopie nach Lebrun. ))Eccc Homo». Ölgcm~i1do. lof står». Det synes således troligt, att dessa båda tavlor direkt hemskickats med tanke på att pryda Östra Ryds kyrka, och för­ modligen kunna de i inventarierna från 1686 och 1690 före kyr· kans ombyggnad omnämnda två stora målade tavlorna identifieras som de båda Kagerclukarna. Altartavlan i.lr också tagen »ifrån Wiirtz­ burg och af sahl: hans Ex cell: ce grefwe Nills Brahe hit till Swerige sond t» . ÖSTRA RYDS KYRKA 367 Foto Generalstabens li togr. anstalt 1918 . Fig. 397. Östra Ryds kyrka. Altartavla. Kristi gravläggning. mästare. Oljemålning på väv. 1600-talets början. l"lamländsk AltartafeL Ölgemälde von einem ftämischen Meister au s dem Anfang des 17. Jhcls. Tre målningar har Karl Gustaf Wrangel fört med sig hem till Sverige från sina krigståg. Den stora Moeijaert-tavlan härstammar sålunda från Fredm·iksborgs slott i Danmark! och de båda Granach­ porträtten äro säkerligen med honom komna från Tyskland eller Danmarle 1 NmwnERG, a. a., sid. 67 ff. 368 DANDERYDS SKEPPSLAG Foto Gencmlstabens lilogr. anstalt 1918. Fig. 398. Östra Ryds kyrka. Gammal kopia efter Domenico Fetti, David med Goliats huvud. Oljemålning på väv. Ölgcmäldc. Altc Copic nach Domenico Fctti, David mit dem Kopf Goliatbs. När Gustaf III den 8 juni 1776 oväntat besökte Rydboholm, begav han sig också enligt en samtida anteckning 1 till Östra Ryds kyrka och besåg kyrkan och dess akatter under omkring en timmes tid. Säkerligen var det då minnena om storhetstidens bragder, som han framförallt dröjde vid, men han ägnade nog också konstverken sitt intresse. 1 Östra Ryd C n:r 2. * * * ÖSTRA RYDS KYRKA 369 F oto T. NoTdberg 1921. Fig. 399. Östra Ryds kyrka. Kopia (replik?) efter Jacob Jordaens, Her· darnas tillbedjan. Oljemålning på väv. Copic (Replik ?) nach Jordacn s, Anb etung der Hirtc. Ölgemäldc. I den följande förteckningen äro de äldre inventariernas benäm­ ningar i regel använda, såvida dessa icke varit direkt felaktiga. När någon väsentlig ändring skett, finnes den gamla benämningen angiven inom parentes eller i en not. l. Kristi gravläggning (se fig. 397) (i äl<.lrc inventarier kallad korsnedtagningen), oljemålning på duk infattad i altaruppställningen . 370 DANDERYDS SKEPPSLAG I' förgrunden Kristi döda kropp med blå karnation och vit svepning, lysande mot det blodiga såret och det mörka, hoptovade håret och skägget. Kroppen bäres under armarna. av en turbanprydd, rikt klädd man (gult stoff med rött granatäpplemönster). Till höger synes Jo­ hannes (i profil, framåtböjd, klädd i rött) bärande i benen. Bakom förgrundsfigurerna de tre bleka sörjande Mariorna (den knäböjand e i gu~ dräkt, den stående vid Kristi huvud blå, den tredje röd). I bakgrunden dessutom de skäggiga anletena av två äldre män. Tagen som krigsbyte i Wiirzburg 1631 av Nils Brahe d. ä. 1 och av h ans son Nils Nilsson Brahe skänkt till kyrkan och uppsatt på altaret vid kyrkans ombyggnad på 1690-talet. H . 180, B. 152,5 . Duken är troligen avskuren nedtill för att passa i altarbyggnaden. Måtten m ed de övervikta kanterna inberäknade äro 183 och 155,5 cm. F l am län d s k mästare från början av 1600-ta.let. 2 ~ . Johannes Evangelisten på ön Fatmos (tig. 395). Oljemål­ ning på duk av Charles Le brun. Evangelisten skrivande sina. uppenbarelser. I högra handen en stylus; vänstra foten och benet vila mot en örn. Han är iklädd vit tunika med blå skuggor och gulviolett mantel. Landskapsfond med brunsvarta bergformationer genomrunna av en liten bäck. På pergamentsrullen, som örnen håller med sin ena klo, finnes folj ande inskrift: » KaE rcji o-rrel.~v - - - ­ axxl.r;aEar; (i st. för ixxJ.-r;a!a r;) rprirpov - - - - - ezwv n7. brra nvsupaw 8sou - - -» (Johannes uppenbarelse III:1). Och i ljus­ blixtarna bland molnen står» 'Ev dpz[1] 1v Ii l.riror; xaE rl l.rir - ­ - - - - dw 8:dw, xo.[ 8er1r; 1v r! l.1irop (Johannes evangelium I : 1.) På baksidan av duken finnes en in skrift av följande lydelse: »Denne S:t Johannes Evangelista är et orginal af Le Brun den berömde fransöske målaren, och har hans Excellen ce Kongl. rådet och feltmar­ skalken och general gouverneuren i Pommern gref. Nils Bielke det J'fr NORDBERG, a. a ., sid. 52 och 71 ff. I museet i Bruxellas finnes en replik, nr 639, av samma tavla. I kata ­ logen (190G) är Bruxelles-tavlan - säkerligen felaktigt - tillskriven Cara­ vaggio. Typerna återfinnas å Rubens' och van Dycks målningar exempelvis den sistnämndes »Kristi begråtelse» och »Kristi gravläggning» . Johannesfiguren påminner starkt om de framställningar från den Rubenska ateljen, för vilka den unge van Dyck stått m odell. Kompositionen har vissa överensstämmel· ser med Rubens' »Kristi gravläggning> efter Caravaggio. Bruxelles tavlans mått äro H. 16G 13. 117 cm. Den har 1810 kommit i museets iigo. Rydtavlan har l.Jehandlats av ROMDAHL i Studier från utställningen av äldre kyrklig konst i Strängnäs I, sid. 262; GRANBERG i Svenska Dagbladet 1 juli 1913 och NORDBERG, a. a., sid. 71 ff. 2 1 ÖSTRA RYDS KYRKA 371 Foto T. Nordberg 11!21. Fig. 400. Östra Ryds kyrka. Nils Brah e på lit de parade. Oljemålning på väv. 1632. Nils Graf Brahc auf dem Paradebett. Ölgemäldc 1632. med sig i från Franckrucke fördt då han dädan kom och des Em­ bassade liikligen fulbordat. Sedan har hans Excellence till Guds namns ähra och denne Ru kiörkias priidnadt skiänckt och förährat detta ori­ ginal här till att wara och blii så länge· som kiörkian ståår och må sig ing!)n inbilla det någonsin att dedan taga under hwad ekeen det och kunde wara, ty derpå lärer Guds förbannel se wisserligen föllia 1695.» Samtida ram, snidad i trä, förgylld. H. 191, B. 150 cm. Tack vare de grekiska inskriptionerna å målningen och den efter Foto II. Faith-Ell 1928 . Fig. 401. Östra Ryds kyrka. Signaturen på Lutherporträttet fig. 403. Signatur auf dem Bildnis, Fig. 40.1. Fig. 402. Östra Ryds kyrka. Signaturen på Melanchtonporträttet fig. 404. Signatur auf dem Bildnis, Fig. 405. 372 DANDERYDS SKEPPSLAG Foto H. FaUh-Ell 1928. Fig. 403. Östra Ryds kyrka. Cranachs atelje; Lucas Cranach d. y. (?). Porträtt av Martin Luther. Oljemålning på trä. Lucas Cranachs Wcrkstatt. Martin Luther. Ölgcmilldc auf Holz. elensamma av Fr. Poilly utförda samtida gravyren, kan Östra Ryds­ tavlan, som är ett ståtligt och för sin mästare representativt arbete, identifieras som den målning Lebrun utfört på hertigens av Richelien beställning. 1 Den ungefär samtidigt av Lebrun utförda målningen 1 Se härom NORDBEIW, a. a., sid. 60 ff. O. GRANBERGs uppgift i >> Tresors d' art» (tome I, sid. 87 nr 396), att Östra Ryd-tavlan skulle vara en kopia av en Lebrun­ målning med samma motiv i museet i Montpeliier, är orimlig bl. a. av den orsaken att Montpelliertavlans mått äro 55 x 46 cm (Catalogue des peintures et sculpturs dans musee Fabre, Montpellier, n:r 360). Om Lebrun se HENRY Jomx, Charles Le Brun et les Arts sons Louis XIV, Paris 1889. ÖSTRA RYDS KYRKA 373 Foto H . Paith-El/1928. Fig. 404. Östra Ryds kyrka. Cranachs atelje; Luras Cranach d . y .. (?). Porträtt av Filip Melanchton. Oljemålning på trä. Lucas Cranachs "\Verkstatt. Philip Melanchton. Ölgemälc1e auf Holz. med samma motiv men med en del förändringar i komposition och detaljer för College de Beauvais i Paris, efter vilken Picart gjort en gravyr, finnes nu i Pinakotheket i Miinchen. 3. Ecce Homo. Oljemålning på duk (fig. 39G). Kopia efter Lebrun (enl. de äldre inventariernas uppgift.) Kristus i halvfigur, en face, blicken vänd uppåt. En blek skär mantel är hopknuten med ett rep, i vilket även händerna äro bundna. I vänstra handen en ros av samma färg som manteln. Brunsvart bakgrund. Skänkt av Abraham Brahe 1704 den 10 aug. H. 82, B. 68 cm. 4. David med Goliats hu vu el (fig. 398). Oljemålning på duk. 374 DANDERYDS SKEPPSLAG Samtida kopia efter Dom e nico FettiJ Originalet befinner sig i museet i Dresden (H. 160, B. 111,5 cm), dit det köptes år 17 42 från kejserliga galleriet i Prag. David håller i den utsträckta högra handen ett väldigt slagsvärd, i dE;ln vänstra Goliatsjättestora huvud, som på grund av tavlans svartnade nedre partier knappast kan identifieras. David har en röd barett på huvudet med bakåt svajande svarta fjädrar. Han är iklädd en gröngul tunika med mörk mantel. Omkring midjan några skära band med en påse. I elen svartnade landskapsfonden en kropp utsträckt på marken och en person ilande därifrån . Målningen är nu starkt svartnad. Skänkt till kyrkan mellan 177 4 och 1796. Samtida ram, rikt snidad i trä, förgylld. 2 H. l 60, B. 129 cm. 5. Herdarna tillbedjande elen nyfödde frälsar en (fig. 399). Oljemålning på duk. Kopia (replik?) av J a ko b J ordaen s: Herdarna tillbedjande Jesus, Nationalmuseum, Stockholm (124 x 93, signerad). Tavlan är troligen den i de äldre inventarierna omnämnda »Kristi födelse», som skänkts 1704 av Abraham Brahe till kyrkan . Möjligt är också, att det »italienska stycket varpå Jungfru Maria och Joseph äro avtagna» 3 är identiskt med denna. I fOå fall kan ske den ena av de båda dukarna, som i 1829 års inventarium kallas »Jungfru Maria m ed barnet» i de föregående inventarierna har kallats »Kristi födelse». Enkel profilerad svartmålad ram. H. 118, B. 89 cm. 6. Nil s Brah e på lit de par a d e (fi.g. 400). Oljemålning på duk. Nils Brahe, svept i svart och vitt med bruna handskar; vid fötterna trianglar i grått och blekrött. Svart bakgrund m ed ett grönt draperi till vänster. Nedtill inskription: Haec Effigies Domini Comitis Nicolai Brahe Qui In Memorabili Pugna Ad Lntzen Mun ere Praefecti Functus Fortiter Dimicans Occubuit Cum Rege Et Pro Rege Sno Gustavo Magno Cui Tanti Fuit Ut Illum Solum Parem Indicaverit Exercitui Regendo. Aetatis Suw Anno Vigesimo Septimo. (Porträtt av herr greve Nils Brahe, vilken såsom fältherre tappert kämpade i det minnesvärda slaget vid Lutzen och där sh1pade tillsammans med och för sin konung, Gustaf den store, vilken satte honom så högt, att han ansåg honom såsom den ende, som var vuxAn kallet att leda 1 DOMENICO FETTI, f . 1589 i Rom, d. i Venedig 1624. Om Fetti se l\1. ENDRES­ SOLTMANN, D. F etti, Mi.in chen 1914. I Uppland~ fornminnesförenings tidskri ft II (1877) uppgives målningen vara original av Caravaggio. GRANBERG, Konst­ historiska studier, anger den som elevarbete i Caravaggios stil. En annan knpia av samma målning finne s enligt uppgift av intendenten G. M. Silfyer­ stolpe på Strömsholms slott. 2 Å bilden återgives endast ramens inre del. 9 Jfr NORDBERG, a. a., sid. 57, XXII oc h sid . 59 ÖS'fRA RYDS KYRKA 375 Ji'oto T. Nordberg 1921. Fig. 405. Östra Ryds kyrka. Clas Moeijaert, Harald Blaatands dop. Oljemålning på väv. Clacs 1\iocijacrt, •raufc des Königs Harald Blåtand. Ölgcmälcle. krigshären. I det 27 året av sin ålder.) I Abraham Brahes mven­ tarium från år 1705 uppges tavlan vara »måhlat sedermehra straxt der effter (efter slaget vid Lutzen) i Leipzig.» 1 Om tavlan förtäljer inventariet vidare: »Detta stycket fans igen på Rydboholm, där ingen hade det skullat sökia och sedan i denna kiörckia opsatt af högwäll­ borne grefwen och öfwersten Abraham Brahe des kiäre farfader till en ewig åminnelse. Sahl. hans Excell:tz wärja som han brukat i kriget sitter och wid dess fötter i kiörckian ophängd, 2 men dess skiorta och kyller ligga i grafwen på dess kista.» Enkel profilerad svart­ m ålad ram. H. 115, B. 212 cm. 7. Martin Luther (se fig. 401 och 403). Oljemålning på trä. Sig­ nerad med en bevingad orm på vänstra sidan. Cranachs atelje, troligen Lucas Cran a ch d. y. Midjebild. Halvt vänd åt vän ster (för åskådaren höger). Gränat hår med lejonlocken ännu kvar; munnen med kraftiga muskelpartier. Svart kappa, öppen framtill i halsen, där en röd väst och ett vitt krås synas. I händerna håller han Nya Testamentet uppslaget. Gråblå bakgrund. Inskription (senare ditsatt) »Natus 1483. Denatus 1549 Aetatis 66 ». Framställningen av den åldrade Luther, vilkens anlete mera präglas av ålderdomens förståelse och frid än av Nils Brahe förde s efter slaget vid Liitzen svårt sårad till Naumburg, där han avled några dagar senare; Wallensteins arme drog sig till Leipzig. Mål­ ningen är sålunda troligen utförd i Naumburg. " Värjan finnes nu å Rydboholms slott. 1 376 DANDERYDS SKEPPSLAG Fig. 406. Östra Ryds kyrka. Detalj av fig. 405. Ausschnitt aus Fig. 406. ungdomsårens kamp och eld, överensstämmer nära med Luth erbilden på altartavlan i stadskyrkan i Weimar, utförd omkr. 1550 av Lukas Cranach d. y. Liksom på Weimartavlan håller Luther en bibel, upp­ slagen och vänd mot åskådaren. Östra Rydtavlan torde kunna da­ teras till omkr. 1550. H. 84, B. 64 cm. Profilerad svartmålad ram. 8. Phil i p Melanch ton (se fig. 402 och 404). Oljemålning på trä. Signeracl med en bevingad orm. Cranachs atelj e, troligen Lu c as eranach d. y. Micljebild, pendant till föregående. Vänd en smula åt höger. Svart, pälsbrämad rock, öppen i halsen, där en röd väst synes. I händerna Nya Testamentet på grekiska. Blågrå bakgrund. Inskription (senare ditskriven) »Natus 1497 Denatus 1560 Aetatis 63». De båda eranachporträtten äro synnerligen goda och värdefulla arbeten; särskilt .Melanchtons bild ~ir av hög kvalitet. 1 Enligt inventariet 1705, där de av misstag tillskrivas Durer, inköptes de av Nils Nilsson Brahe på auktionen, »då sahl. högwällborne fröken Augusta Aurora 1 Porträtten äro tidigare behandlade av GRANBERG, Tresors d"art, 'l'ome I n:o 471 och Tome III n:o 248 o. 24.8 n, Ram t HANS W ÅHLIN i Ord och Bild 1917. Rörande Cranachs atelje se framförallt .E. FLECHSIG, Tafelbilder L. Cra­ nachs d. ä. und seiner 'Verkstatt, 1900, och Crannchstudien, 1900. ÖSTRA RYDS KYRKA 377 Foto T. NordvenT 1921. Fig. 407. Östra Ryds kyrka. Kalvariegrupp. Oljemålning på väv. 'l'yskt arbete(?). 1600·talet. Golgatha, Ölgcmäldo von einem deutschen(?) Meister dos 17. Jhds. Wrangels saker och arf effter dess sahl. herr fader grefwe Carl Gustaf W rangel blefvo försålde., Nils Brah e skänkte dem sedermera till kyrkan. Profilerad svartmålad ram. H. 84, B. 6-! cm. 9. Harald Blaatands dop (fig. 405 och 406). Oljemålning på duk av Clas Moeijaert.l Scenen försiggår framför altaret i en kyrka. I mitten knäböjer konungen sedd en face i blå livklädnad, gul hermelinsbrämadmantel 1 CJ,AS MOEI.JAER'l', f. i Amsterdam kort före 1600, ·f· där i aug. 1655. 378 DANDERYDS SKEPPSLAG Foto Generalstabens litogr. anstalt 1918 . Fig. 408. Östra Ryds kyrka. M. Kager, Lucifers fall. Oljemålning på väv. l\f. Ragor, Sturz des Lucifer. Ölgmn~ndc. med rikt mönster och ordenskedja om halsen. Vid fötterna ligga krona och spira. Bakom honom elen dopförrättande biskopen i vit mössa och röd mantel. Till höger om honom en rödklädd prelat med ÖS'fRA RYDS KYRKA 379 Foto Generalstabens li tog>·. anstalt 1918. Fig. 40~. Östra Ryds kyrka. M. Kager, Apoteos över Leopold den helige av Osterrike som grundläggare av en kyrka. Oljemålning på väv. ::u. Kager, Apoteos Leopold des Hciligen von Östen·eich als GrUnder eincr Kirchc. Ölgemäldc. ett kyrkligt kärl (relikask?) i ena handen och rökelsekar i den andra. Till höger därom i bakgrunden en biskop med stav och mössa, i förgrunden en vitklädd korgosse med vaxljus och en med en skål samt 4 st. 3G. Sveriges lcyTI,or. Danderyds skepps/a,q. 380 DANDERYDS SKEPPSLAG .'~ ~~ N ~ • ~t 1 .M· Fig. 410. Östra Ryds kyrka. - -· et1 ~ 11 \MI\ Foto H. Faith-Ell 1928. Inskription å tavlan, fig. 411. Einschrift der Tafel, Fig. 411. krigare, av vilka den främste, sedd halvt bakifrån, är iklädd ljusgrön rock och gulaktiga byxor med knärosetter. Till vänster om kungen knäböjer en rödklädd prelat och håller skålen med dopvattnet. Till vänster därom i bakgrunden en vitklädd prelat med en uppslagen bok samt några äldre män, i förgrunden en korgosse med vaxljus samt några krigare, den främste i helt svart- och rödrandig dräkt. Tagen som krig8byte från Frederiksborgs slott (Själland) av Karl Gustaf WrangeJl (en pendant från samma ställe finnes på Skokloster) och skänkt av hans dotterson Abraham Brahe 1702 till kyrkan. Svart­ målad ram. Duken skadad. H. 168, B. 348 cm. 10. Kalvariegrupp (fig. 407). Oljemålning på duk. I mitten Kristi starkt förvridna kropp fästad på korset. Till vänster Maria i vit klädnad med blå mantel; till höger J ohannes i grön dräkt och röd mantel. Svart bakgrund. Tyskt arbete (?) 1600-talet. Skänkt :w Abraham Brahe 1726. 2 Svartmålad ram med en list av pressad papp. Såväl duk som ram skadade. H. 109, B. 75 cm. Il. Lucifers fall (fig. 408). Oljemålning på duk av Matthias Kager. 3 Kropparna blåaktigt vita mot helvetets skarpt röda flammor och Lucifers gröna vingar och mantel. Kager var under 1620-talet starkt påverkad av Rubens och har säkerligen i den icke långt från Augsburg belägna staden Neuburg sett Rubens' Engelsturz, inköpt på 1620-talet, vilken tydligen varit förebilden för Östra Ryd-tavlan. Tagen Se härom NORDBERG, a. a., sid. 67 ff. Tavlan har förut gått under namn av •Klodevigs döpelse» och tillskrivits en okänd mästare »Fr. Mogardi• . 2 NORDBERG, a. a ., sid 57, n:r XXVIII. Jfr även nedan sid. 396. 3 MA'l"l'HIAS KAGER, f. 1575, t 1634. Stadsmålare i Augsburg, där hans mest bekanta arbeten är målningarna i Elias Rolls rådhus. Kager, som tillhörde det katolska partiet, utsågs till borgmästare år 1631, när protestanterna på kejsarens maktbud avlägsnades från stadsstyrelsen, men blev redan påföljande år vid Gustaf Adolfs intåg i Augsburg avsatt från borgmästareämbetet. Rör. Kager se H . NASSE, M. KAGER, dissert. Miinchen 1924 (finnes endast i maskin­ skrivet exemplar). Avhandlingen ingår så gott som fullständigt i Zeitschrift des Historischen Vereins fiir Schwaben und Neuburg 1926 under titeln, Der Augsburger Stadtmaler Matthias Kager. 1 Foto T. Nordberg 1921 . Fig. 411. Östra Ryds kyrka. Frälsaren välsignande barnen; Familjeporträtt av tysk eller nederländsk mästare. 1633. Oljemålning på väv. Fam-ilienportrait von einem deutschen odcr niederliindischen Meister. 1633. Ölgemiildc. Der Heiland die Kinder segnencl. 382 DANDERYDS SKEPPSLAG Foto T. Nm·dberg 1921. Fig. 412. Östra Ryds kyrka. Abraham och Sara till bords. Oljemålning på väv. 1600-talet. Abraham u n d Sara. Ölgemilldc , 17. Jhd. som krigsbyte i Wiirzburg av Nils Brahe och skänkt till kyrkan. Svart ram. H. 335, B. 217 cm. 12. Apoteos över Leopold den helige a v Österrike såsom grundläggare av en kyrka (fig. 409). Oljemålning på duk av Matthias Kager. Pendant till föregående. I mitten helgonet, som håller det blå standaret med gyllene örnar, Österrikes gamla vapen . ÖS'fRA RYDS KYRKA F oto T. Nordberg 19.?1. Fig. 413. Östra Ryds kyrka. Johannes döparens halshuggning. Flamländsk mästare (A. Diepenbeck?). 1600-talet. Hinrichtung Johannes des Täufers . Flämischer Meister des 17. Jhds. I förgrunden till höger står en ängel med kurfurstehatten och vapnet; till vänster knäböja två änglar, vilka jämte en svävande putto hålla en modell av en kyrka i armarna. Mellan förgrundsfigurernas ben ha molnen skingrats och en stad med en dominerande kyrka i mitten skymtar. »Ärkehärtigen» bär gyllene skinnets orden. Vapnet är delat i två fält med Österrikes senare och äldre vapen. Det vänstra (hm·al­ diskt) fältet rött och vitt; det högra är blåsvart och gult. Kyrkobyggnaden särskilt de båda tornen med sina hängtorn i översta våningen visar likheter med domkyrkan i Wiirzburg (Avbildning från 1493 i Schedels Weltchronik) och kan möjligen vara en på 1600­ 384 DANDERYDS SKEPPSLAG Fvto Gencmlstabcns litogr. anstalt 1918 . Fig. 414. Östra Ryds kyrka. David dansar framför arken. Oljemålning på trä. Holländsk mästare, senare delen av HiOU-talet. David vor der Bundcsladc tanzcnd. Ölgcmäldc auf Hol z von cincm holländischcn Meister des 17. Jhds. talet gjord rekonstruktion av dess tidigare utseende. Liksom före­ gående tagen i Wiirzburg. H. 335, B. 217 cm. 13. Frälsaren välsignande barnen (fig. 410 och 411). Olje­ m ålning på duk. Huvuddelen av tavlan utgöres av ett familj e­ porträtt: i mitten till vänster familj efadern, mörka m ustascher och skägg, blå kappa och gröna ärmar, stående. Framför honom tre söner; fadern lägger sin högra hand på den äldstas axel - denne i gul dräkt - och Kristus välsignar den minsta, som har röd dräkt m ed vita ärmar, den tredje grön med vita ärmar. Till höger om mitten står husfrun med sina tre flickor. Den minsta - främsta - grön underklädning med vit, blommig över; modern, brun under, gråviolett över; de båda flickorna som modern håller om : den vänstra grå blå underklädning, gul över, den högra gul under, grön över. Till höger Målningen har förnt uppgivits föreställa kejsar K a rl V avsägande sig kronan för alt ingå i klostret S . .Justi. I Abraham ·Brahes inventarium anges stadsbilden vara »Escurials kiörckia och kloster» . Det förtjänar kanske här omnämnas att Leopold den helige grundat Klosterneuburgs kloster, vanligen kallat >Österrikes Eskorial». 1 ÖSTRA HYDS KYRKA 385 Foto T. Nonlbe>·g 19.el. Fig. 415. Östra Ryds kyrka. Moses med lagens tavlor. Oljemålning på trä. Holländsk mästare. 1600-talets senare del. Ölgcmälde auf Holz von einem holländischen l\'lcister des 17. Jhds. l\'Ioses mit den Gesetztafcln. om gruppen i förgrunden en amma sittande med den yngsta vid bröstet. Mellan grupperna en hund. Ganska goda porträtthuvuden. På båda sidor om dessa mittgrupper - grupper av apostlar och Kristi följeslagare schablonmässigt gjorda efter italienska och andra förebilder. På vänstra sidan Kristus, samt apostlar och kvinnor, på högra sidan ett par stående apostlar och stadsbefolkning. Dräkterna i violett, gult, grönt, rött, grått. Scenen försiggår utanför stadsporten. I bakgrunden synas höga grå hus samt gröna träd och berg. Längst till vänster bakom förgrundsfigurerna synes nedre delen av en obelisk. Högst upp på denna alldeles i ramkanten synes en inskription, åter­ given å fig. 410. Inskriptionen torde betyda, Als man zählt (Zelt) tause~d (Dans Ent) sechshundert (Hund e(r)t) dreissig (drei Ziege) drei Jahr, och mål· ningen sålunda härröra från år 1633.1 Mäst.a ren torde vara att söka bland de nederländska romanisterna bland Maerten de V os elever eller efterföljare. De Vos' stora tavla i Mauritshuis i Haag, som Liknande rebusform för lirtal på 1600-talet förekom'mer exempelvis på flygbladet "Des Till y Fall in Kupfer gestochen 1632." 1 386 DANDERYDS SKEPPSLAG Fvto Genem/stnbcns litog•·. anstnlt JD/8 . Fig. 416. Östra Ryds kyrka. Tobias' hemkomst. Oljemålning på trä. Holländsk mästare. 1600-talets senare del. Ölgomtilde auf Holz. Holländischcr l\Icistor d es 17. Jhds. Riickkchr des 'l'obias. framställer Moses visande lagens tavlor för folket är i själva verket en bild av familjen Panhuys, vars olika medlemmar äro porträtterade bland tavlans myllrande figurer, och flera liknande framställningar finnas bevarade. Östra Rycl-tavlan, som givetvis kyalitativt är be­ tydligt underlägsen de Vos, erinrar icke enelast ifråga om själva iden om denne; åtskilliga av figurerna synas vara hämtade från honom. Av rebusen att döma skulle mästaren till Öi:ltra Rycl-tavlan vara en tysk de V os-efterföljare; enligt uppgifterna i de äldre inventarierna av en brabantisk mästare. Skänkt 1702 av Abraham Brahe till kyrkan. Svartmålad ram. H. 210, B. 308 cm. 14. Abraham och Sara till bords (fig. 412). Oljemålning på duk. Bordet i förgrunden med krus och tallrikar, kniv och sked och en brödkuse. På en tallrik revbenspjälL Vid vänstra sidan sitter Abraham i brunröd dräkt knäppande händerna om sin skinnmössa. Vid bordets frånsida sitter Sara i blå dräkt. Guds ande svävar över dem. Fond i gråblått med fruktbärande träd som skjuta fram sina grenar. Grå duvor. Illa medfaren. I kyrkans räkenskapsbok 1715 ÖSTRA RYDS KYRKA 387 Foto Gcncntlslabens Ntogr. anstalt 1918. Fig. 411. Östra Ryds kyrka. Josefs bägare hittas i Benjamins säck. Oljemålning på trä. Holländsk mästare. 1600-talets senare del. .Josephs Bccher wird bei Benjamin gofunden. Ölgcmlildc auf Hol?.. Holländischer Meister clos 17. ,Thds. -1743 1 finnes från år 1734 följande uppgift »Ifrån Bogesund och fröken Teckla är till kyrkian skiänkt l tafia hwaruppå står målat Patriarken Abraham, som spysar med sin hustru Sara uppå hvilken tafia är sedermera påkostat l ny Ram med förgyllning och derföre betalt 9-». 2 1600-talet. H. 137, B. 114 cm. 15. J o hannes Döparens halshuggning (fig. 413). Oljemål­ ning på duk. Salome i profil till vänster i röd klädnad och smuts­ gul mantel. Den gamla, som med ena handen håller fatet med Döparens huyud och med den andra rycker i hans tunga, har vitt huckle. Bödeln med blågrått tyg omkring länderna sticker just svär­ det i slidan. Längst till vänster en skäggig man med fjäder i hatten och röd dräkt. Barock bakgrundsarkitektur. Typerna rubenska, t. ex. Landsarkivet i Uppsala: Östra Hyd L. l: l. I bouppteckningen efter Abraham Brahe 1728 (Rydboholmssamlingen, Brahesläktens handlingar 11 A, Riksarkivet) finnes målningen upptagen i »sal. fru grewinnans cammare» på Bogesunds slott under benämningen, >Abraharn och Sara som läsa till bords>. 2 1 388 DANDERYDS SKEPPSLAG Foto 1'. Nonlberg 1.921. Fig. 418. ÖstraRyds kyrka. Ecce Homo. Oljemålning på koppar. Nederländsk mästare. 1600-talet. Ecce Hon1o. Ölgemäldc auf Kupfer. Nicdcrländischer Meister des 17. Jhds . Salome, bödeln, mannen med fjädern i hatten. Rubens' skola. I äldre inventarier uppgives den vara signerad av »Dyffenbeck» (identisk med Rubenslärjungen A. Diepenbeck?). Skänkt av Abraham Brahe 1704. Duken illa medfaren. Svartmålad ram. H. 15R, B. 143 cm. 16. Ecce Homo (fig. 418). Oljemålning på koppar. Kristus sitter naken med bundna händer och håller ett gissel. Kroppen en face, benen i . pr.ofil åt vänster. Rödaktig karnation. Ett vitt draperi omkring höften. Svart bakgrund. Nederländsk mästare, 1600-talet.l Skänkt av Abraham Brahe d. 10 aug. 1704 till kyrkan. H. 65, B. 56 cm. 17. Laza.ri uppväckelse. Oljemålning på trä. Klipphåla med tre öppningar i bakgrunden, genom vilka ett landskap i brunt med blå himmel synes. I mitten Kristus (en face), i vit dräkt och röd mantel omgiven av tre knäböjande kvinnor. I bakgrunden trängas Säges i äldre inventarier vara >Original>; av GRANBERG tillskriven någon Dilrer närstående. 1 ' ÖSTRA RYDS KYRKA 389 Foto T. Nordberg 1921. Fig. 419. Östra Ryds kyrka. Lazari uppväckelse. Oljemålning på trä. Holländsk mästare. 1600-talets slut. Aufcrweckung Lazari. Ölgemäldc auf Holz. HolHLnclischer Meister aus dem Ende des 17. Jhds. flera åskådare. Till vänster i förgrunden stiger Lazarus upp ur en murad grav. Till höger och i mitten i förgrunden några kvinnor och barn. Märkt »N:o l» i nedre högra hörnet. Holländsk. Senare delen av 1600-talet.l Svartmålad ram. H. 60, B. 83 cm. 18. Simei bannar David. Oljemålning på trä. I mitten en äldre man i turban. Till höger sitter en kvinna med ett barn i sitt 1 Denna tavla är liksom de följande tio tavlorna (nr 17-27) skänkta till kyrkan under förra hälften av 1700-talet. GRAKnERG har i Ny illustrerad tid­ ning 1895 attribuerat dem till .T. de Vet. 390 DANDERYDS SKEPPSLAG Foto T. Nm·dbcrg 19'!1. Fig. 420. Östra Ryds kyrka Interiör av en kyrka. Oljemålning på duk. Nederländsk mästare. 1600-talets senare del. Öl gf'mälde von eincrn nicclcrländi selH'n l\Tcistcr des 17. Jhcl~. Das Innerc cincr Kirchc . knä. En soldat höjer hotande hillebarden mot en man. Dräkternas huvudfärger. Rött, vitt, ljusgrönt, blått. Brunrött berglandskap. Märkt »N:o 6» . Holländsk. Senare delen av 1600-talet. Samtida svartmålad ram . H. 61, B. 8-l cm . 19. David dansar framför arken (fig. 414). Oljemålning på trä. David med harpa i vitgrön dräkt med röd bård. I förgrun ­ den ett par dansande kvinnor, i bakgrunden en procession med för­ bundsarken. Dräkternas huvudfärger: gult och mörkgrönt. Dåliga figurer. Landskap med byggnader i gulbrunt och grått. Märkt »N:o 10». Holländsk. Senare delen av 1600-talet, samtida svartmålad ram. H. 60, B. 84 cm. 20. Hedningarna, som vilja offr a åt Paulus och Silas. Olje­ målning på trä. Till vänster tempel med dörr och en mäktig kolonn­ bas, till höger ser m an ut i det brunskiftande landskapet. Vid ko­ lonnen (ung. mitt på tavlan) Paulus och Silas i vita dräkter. Fram ­ för och på sidorna om dem ett antal kvinnor och män i knäböjande ÖS'I.'RA RYDS KYRKA 391 Foto T. Nordberg 19. 21. Fig. 421. Östra H.yds kyrka. Madonna med barnet. Oljemålnin g på väv. Italiensk mästare. 1600-talets slut. l\fa.ria mit dem Kindc. Ölgf'mäldc. Italicni scher Meister des 17 . Jhcls. ställningar, sedda bakifrån och i profil, med allehanda gåvor. Märkt »N:o 3 ». H olländsk. Senare delen av 1600-talet. Samtida svart­ må lad ram. H. 60, B. 81 cm. 392 DANDERYDS SKEPPSLAG 21. Moses med lagens tavlor (fig. 415). Oljemålning på trä. Till höger Sinais bruna1 klippformationer, till vänster öppen äng med tälthyddor och blånande himmel. Moses träder ned från berget i röd mantel med högra handen höjd . Honom möter Aron, knäbö­ jande med framsträckta händer i tvåhornad mössa, vit underklädnad och gul mässhake. Framför dem äro lägrade ett tiotal kvinnor och män omkring ett stort gyllene kärl och andra dyrbarheter. Dräkter­ nas huvudfärger: vitt, blågrönt, smutsgult, brunrött. Märkt »N:o 9 ». Holländsk. Senare delen av 1600-talet. Samtida ram . H . 61 , B. 83 cm . 22. David s e r Batseba i badet. Oljemålning på trä. Batseba med blottade bröst och uppkavlade kjolar i gul dräkt med blå ärmar biträdd av två tjänarinnor, den ena i gul, den andra i röd dräkt, vid en bassäng. En budbärare med fladdrande röd mantel lämnar just fram ett brev. Från kungaborgens tak betraktar David scenen. Bakgrund i gulbrunt. Dåliga figurer. Sign. !J lJ f Märkt :.>N:o 2». Holländsk. Senare delen av 1600-talet. Samtida svart­ målad ram. H. 61, B. 84 cm. 23. Kristus predikar i båten. Oljemålning på trä. Kristus sitter i en snäcka vid en bergig strand, där en folkhop i bondedräk­ ter är samlad. Dräkternas huvudfärger: rött, vitt, gult och svart. Till vänster går en kvinna, med kjolarna uppskörtade till knäna i vattnet. Märkt »N:o 4 ». Holländsk, senare delen av 1600-talet. På baksidan står, målat med svart: >>Q- I. M. - W6>> Samtida svart­ målad ram. H. 40, B. 52 cm. 24. Tobias' hemkomst (fig. 416). Oljemålning på trä. I mitten en kvinna - mörkgrön dräkt med vita dagrar, hög hatt med röd fjäder - på en åsna. Till vänster om henne en ängel (ljusare grön). En man i röd rock ger åsnan att dricka. Till vänster ett hus med en port, i vilken ett äldre par står hälsande en ung man (Tobias), som knäböjer på trappan. Till höger ett par åsnor. Brun landskaps· fond med blå och gulvit himmel. Märkt »N:o 5>>. Holländsk, 1600­ talets senare del. På baksidan, målat i svart: >> 0. - I . M.- W6 >>, Samtida ram . H. 40, B. 52 cm . 25. J e f tas dotter offras. Oljemålning på trä. Till höger en öppen tempelhall med ett altare (mörkgrått). På altaret några per­ soner. Nedanför altaret till höger några musikanter och en kvinna med blottat bröst. Framför altaret knäböjer Jtftas dotter, blomster­ ÖSTRA RYDS KYRKA 393 Foto T. Nordberg 1921. Fig. 422. Östra Ryds kyrka. Korsnedtagningen. Omvänd kopia efter Rubens. Oljemålning på duk. Ölgemälde. Krcuzabnehmung, umgckchrtc Copie naeh Rub ens. kransad, i vit klädning med bruna ärmar och blått släp. Bakom henne synas några tärnor samt översteprästen i smutsbrun dräkt med. tvåhornad mössa. Till vänster träd och ett par figurer. Dräk­ ternas huvudfärger: smutsbrunt, rött, vitt, blått. Märkt »N:o 11» . Holländsk, 1600·talets senare del. Samtida ram . H. 61, B 83 cm. 26. Josef, en herre i Egypten. Oljemålning på trä. stads­ port med hus och kolonner. Från vänster kommer en praktvagn dragen av vita hästar. I denna sitter en rikt klädd person med her­ melinsmantel och spira. En stor kunglig krona pryder vagnen. Till vänster och bakom vagnen ryttare. l förgrunden på båda sidor 394 DANDERYDS SKEPPSLAG knäböjande par. I bakgrunden till höger folk. En rikt klädel tjänare leder hästarna. Färger som föregående. Märkt ,,N:o 7 ». Holländsk, senare delen av 1600-talet. Samtida ram . H. 61, B. 84 cm. 27. Josefs bägare hittas i Benjamins säck (fig. 417). Olje­ målning på trä. Hålväg med två öppningar mot en blåvit himmel. Bergen i brunt och svart. I fonden en man och en åsna. Till höger en man i brun rock med en åsna, en annan svartklädel man ligger framstupa över en säck. Huvudscenen utspelas i mitten i förgrun­ den: Josef i ljus turban, gul rock med vida ärmar, grönvit mantel omgiven av tre män - en med hillebard, en insvept i röd kappa. Framför Josef en öppnad säck och tre knäböjande män i gröna rocknr med uppsträckta händer samt en krigare i svart harnesk, med en bägare i handen. Märkt »N:o 1ih. Holländsk, senare delen av 1600­ talet. Samtida ram. På baksidan, målat i svart: , P. - L M. - W6. » H. 41, B. 51 cm. 28. Madonna med barnet (fig. 421 ). Oljemålning på duk. Madonnan - lmäfig. - - med huvudet vridet, lätt böjt, adorerande sitt barn. Hon har ljusblå slöja, rött liv med gröna ärmar. Det sovande barnet vilar på ett vitt draperi i madonnans knä. Skarpa svarta konturer. Svart bakgrund. Italiensk mästare; 1600-talets slut. Ram rikt snidad i trä, förgylld. Repstav, bladranka med druvkla­ sar. Överstycke med ängel med kors och bok. H. 91, B. 70 cm. Skänkt av Abraham Brahe 1704 till kyrkan. 29. Lazari uppväckelse (fig. 419). Oljemålning på trä. Grå klipphåla öppnar sig åt vänster i bakgrunden. Landskap med hus i grått. I mitten Kristus - grå dräkt, röd mantel - omgiven av en skara kvinnor och män. Den knäböjande kvinnan i blågrå kjol och ljusgul mantel; den stående bakom till vänster om denna i ljus­ grön kjol, mörkgrön mantel med grått foder. Lazarus i vit svepning. I förgrunden minutiöst utförda blommor. Holland. 1600-talet. Brun ram. Skänkt av Abraham Brahe den 22 okt. 1705 till kyrkan. Märkt »N:o 8>>. H. 90, B. 69 cm. 30. Interiör av en kyrka (fig. 420). Oljemålning på duk . En gotisk femskeppig kyrka med tvärskepp och kor i fonden. Vid pe­ larna helgonaltaren. Några personer i 1600-tals kostymer gå i mitt­ gången. På gravstenarna i golvet äro följande inskriptioner: a) Der woledle gestrenge Hans von Bi.ilowen starb 1592. b) Der edle gestrenge Caspar von Morttaige (?) starb 1648 alt 38. c) Der ed-le gel'l't renge Georg von Kronissdorff".starb 1610 alt 51 iahr. d) Der ehnvurdige, wohlgelährte herr Simon Schmit start A 0 1563. ÖSTRA RYDS KYRKA 395 Foto T. Fonlhe>·g .1.n1. Fig. 423. Östra Ryds kyrka. Caritas Ohristiana; kopia av D. K. Ehrenstrahl. Oljemålning på väv. Copie v on D . K. Ehrenstrahl. Anfang eks 18. Jhds . ölw'mälrl<•. Die christliche Liebc. Gravstenen b) avser förmodligen Gaspard-Corneille .Mortaigne, fält­ herre i svensk tjänst under 30-åriga kriget. Han blev sedermera över­ befälhavare för Hessen-Kassels trupper och stupade vid Rheinfels i juli 1647, 38 år gammal. H an begrovs emellertid i S:t Martinskyr­ kan i Kasselt, en treskeppig hallkyrka. Huvudfärger: grått, brunt, svart, vitt. .Märkt »N:o 12» i nedre vänstra hörnet. Nederländsk mästare närstående P. Neefs, 1600-talet. Skänkt av Abraham Brahe 1703 till kyrkan. H. 79, B. 93 cm. 31. Korsnedtagningen (fig. 422). Oljemålning på duk. Omvänd kopia av Rubens altartavla i Antwerpens katedral. Troligen gjord efter Vorstemans 2 gravyr. Färgerna överensstämma icke med originalets. 3 Troligen den i inventariet från 1705 omtalade »Christi korsfäHtning 1 2 3 ROMMEL, Neuere Geschichte von Hessen, 1843, IV:4 (8 bandet), sid. 713. LucAs VoRSTEMAN d. ä. lärjunge till Rubens, f . 1595, -;- efter 1675. MAx RoosEs, Rubens II, sid. 105 ff. Si:e riges !:yTI:oT. DandeTyr/s skeppslrtg. 27. 396 DA NDERYDS SKEPPSLAG är en kopia>>. Skänkt av Abraham Brahe 1'704.1 Svartmålad ram. H . 190, B. 146 cm. 32. Maclonnn. med barn et. Oljemålning på duk. Madonnan sittande, lmäfig. Huvud vridet, lätt böjt. Rött liv, över knät ett gråsvart draperi. Svart bakgrund. Jfr under N:o 5 ovan beträffande tidpunkten när den skänkts till kyrkan. 1600-talet. H. 53, B. 38 cm. På en påklistrad papperslapp bakpå är skrivet med bläck: »Maria mitt el[eJr Kindchen (?) Gräfin (?) Cartor af ... ». 33 . »Timor clomini» (Gudsfruktan). Allegorisk oljemålning på duk. En kvinna sittande- knäfig. - i gulröd djupt urringad klädnad med ett rött draperi över knän a. I högra b anelen en uppslagen bok med »Timor clomini» skrivet. En putto stödjer boken. Rött bakgrunds­ draperi. EnL inventariet 1705 »copia af Hr Ehrenstrahl>> och given till kyrkan av Abraham Brahe 1704. H. 113, B. 120 cm. 34. »Caritas Christiana:> (Den kristliga kärleken ; fig. 423). Alle­ gorisk oljemålning på duk. Kvinna, sittande, knäfig., med ett barn vid vänstra bröstet. Vit dräkt med ett rött draperi. På ett vitt draperi till vänster två lekande putti. Gråbrunt bakgrundsdraperi. Pendant till föregående, given 1704-. H. l l 3, B. 129 cm. Använd litteratur. Handskrifter: Kyrkans arkivalier i Landsarkivet i Uppsala. (C n:r l a, C n:r l och 2 samt L. l.) Pastoratshandlingarna i domkapitlets arkivalier, Landsarkivet i Uppsa la (E. V:llO 1 ) . Rydboholmssamlingen, RikEarkivet (Hand l. rör. Ni ls Drahe, Nils Nilsson Brahe och Abraham Nilsson Brahe): Östra Ryd i Antikvariskt-topografiska-arkivet. Vitterhets Historie och Anti­ kvitetsakademien. H. Nasse, Matthias Kager, dissert. MLincben 1924. (Endast i maskinskri­ vet exemplar) Universitetsbiblioteket, Miiuchen . Tryckt litteratur : V. DAHr~mn;N, Beskrivning över Ryds socken, Sthlm 1851. O. GRANBERG, Konsthistoriska studier, Sthlm 1885. - - , Östra Ryds kyrka i Ny ill ustrerad tidning 1895. 1 NORDBERG, a. a . sid. 54 och 60. Möjligt är ju också att denna uppgift avser den som nr lO i denna bok upptagna i all synnerhet som den omtalas sitta på en pelare. I så fall är nr 31 i stället skänkt 1726 (XXVIII i K. H. S. pub!.) ÖS'Ö{A RYDS K YRKA 397 O. GRANBERG, Tresors d'art en Snede I -III, Sthlm 1911- 12. - - , En ny Jordaens i Nationalmuseum, i Svenska Dagbladet l juli 1913. T. NORDBERG, Lebrun och Moeijaert i Östra Ryd, Konsthistoriska sällskapets publikation 1918. A. RmmAHL, Kristi gravläggning från Taxinge kyrka i studier från utställ­ ningen av ä ldre kyrklig konst i Strängnäs, 1913. Upplands fornminnesförenings tidskrift 1877. H. WÅHLIN, De senare Lutherbilderna i Ord och Bild 1917. Katalog över Nationalmusei målningssamling, Sthlm 1927. Katalog der Staatlichen Gemälde-galerie zu Dresden, 1920. Katalog der älteren Pinakothek zu Miinchen, 1920. Catalogue raissone du Milsee ruyal de la Haye, 1914. Catalogue du Musee de Bruxelles, 1906. Catalogue etc. Musee Fabre, Montpellier. F. BECKE'l', Frederiksborg II, Köpenhamn, 1914. M. ENDRES-SOLTMANN, D. Fetti, Miinchen l!:Jl4. E. FLECHSIG, Cranachstudien 191)0. - · , Tafelbilder 1900. O. GRANBERG, Kejsar Rudolf II:s konstkammare, Sthlm 1902. J. GUIPFREY och P. MARCEL, Inventaire general des dessins du Musee du Louvre et du Musee de Versailles, Ecole fran<;aise . H. JouTN, Charles Le Brun et les arts sous Louis XIV, Paris 1889. Kunstdenkmäler des Königreichs Bayern, Unter-Franken 12. Wi.irzburg. MADSEN, Kunstens historie i Danmarl{, H. NASSE, Der Augsburger Stadtmaler Matthias Kager, Zeitschrift des Hist. Vereins fur Schwaben u. Neuburg 1926. v. ltEBER, Die Gemälde der herzoglisch bayrischen Kunstkammer Sitzungs­ berichte der K. b. Al;:ademie der Wissenschaften 1892- 1890. ROMMEL, Neuere Geschichte von Hessen, Cassel 1820- 58. JVI. RoosES, L 'oeuvre de P. P. Rubens I - V, Antwerpen 1886- 92. o. vVALDE, storhetstidens litterära krigsbyten I, II, Sthlm 1916- 20. 398 DAN.DE!t Y DS SKEP.PSLAG Sammanfattning av Östra Ryds kyrkas konsthistoria. I. En eller Hera kyrkor, om vilkas utseende och material intet är med visshet bekant, har funnits i Ö. Ryd före den nuvarande. Biskopsvisitation i Riudh ägde rum redan 1303 och 1319 och år 1315 nämnes ecclesia rydh. Möjligen är den nuvarande sakristian upp­ förd redan omkr. 1300 och tillhör då den äldsta stenkyrkan. In­ ventarier: Dopfunt av kalksten, S. Margareta, träskulptur (fig. 336). H. 1.400-talets förra hälft: En rektangulär, trol. omkring 1430 av sturesläkten uppförd tegelkyrka (fig. 424 A) med ursprungliga v::;,lv. sakristi an möjligen stammaude från en äldre kyrka, ursprungligt ell er något senare tillbyggt vapenhus i söder. 1449 målades väggar och valv av Johannes lwan på bekostnad av Johan Kristersson (Vasa) och Britta Sture. lnvent.: Trästatyer av helig biskop, troligen S. Martin, S. Birgitta sam t en Pietabild (fig. 340, 341, 338). lll. 1400-talets senare hälft till omkring 1500: Johan Kristersson och Britta Sture föranstaltade om altarskåp (fig. 328), trol. även tri­ umfkrucifix (fig . 334). Övriga in v.: S. Stefansstaty (fig. 343), kalk av silver (fig. 354), d~ o (fig. 355). IV. Omkring 1690 tillbyggde Nils Nilsson Brahc kyrkan (fig. 424 B) med korsarmar i norr och söder, varvid det gamla vapen­ huset revs, samt med torn i väster och i öster ett gravkor åt Brahe­ släkten, i vilket ett ståtligt epitafium från 1693 är uppsatt och där sederm era de flesta medlemmar av Brahesläkten ha fått sitt vilo­ rum. Uneler åren 1693-96 försåg Nils Brahe kyrkan med ny altar· uppsats (fig. 327) och predikstol (fig. 344), och skänkte slutligen ljus­ redskap, altarsilver och tavlor. Begravningsvapen och fanor. V. 1700-talet. Kyrkogården utvidgades 1727 och 17 71. Stigluc­ kor byggeles 1729 och 1751. Positiv till kyrkan 1756. Ny orgel och läktare 1781. Kyrkan putsades utvändigt 1773. VI. 1800-talet. Målningarna överkalkas 1836, nya bänkar, Brabe­ läktare n borttages på 1890-talet. VII. Kyrkogården utvidgades åt norr 1914. VIII. Ar 1024 restaurerades kyrkan enl. förslag upprättat av ark. Sven Erandel och gillat av Kungl. Byggnadsstyrelsen 2 % 1924. Kalk­ målningarna i korvalvet befriades från påmålning, målningar å lång­ husvalvens ribbor och bågar framtogos, väggar och valv avfärgades, kalkstensgolvet i kor och vapenhus framtogs, ett nytt altare upp­ föreles i södra korsarmen, å vilket den medeltida altarskiva, som sedan 1606 legat som tröskel i västportalen, upplades. Bänkama erhöllo nya gavlar och ommålades. Altare, predikstol, orgel och läk­ tare ommålades. Kyrkan erhöll elektrisk uppvärmning. ÖS'l'HA RYDS KYHK A 399 A. B· .Fig. 424. Östra Ryds kyrka. Kyrkoplanens utveckling. Entwicld ung · des Kirch enplans . Zusammenfassung. Bischoffsvisitation in der Kirche Hiudh wird genannt 1303 und 1319. Von dieser Kirche wissen wir doch nichts. Vielleicht ist die heutige Sakristei schon um 1300 gebaut und gehört demgemäss der ältesten Kirche. Inven­ tarstiicke aus dieser Zeit sind eine Taufe aus Kalkstein und eine Holzskulptur, St. Margareta (.Fig. 336) darstellend. - Wahrscheinlich um 1430 wird eine neue urspriinglich gewölbte Ziegelkirche von rektangulärem Grundrisse und mit einer sudlichen Vorhalle gebaut. 1449 wird die Kirche mit Kalkmalereieh von Johannes Iwan verziert (Fig. 317 und 318). In diese Zeit gehören auch einige Holzskulptnren, St. Martin (.Fig. 340), di e heilige Birgitta (.Fig. 341), ein Pietäbild (Fig. 338). In der letzten Hälfte des 15. J alnhundert kommt. der Fliigelaltar von dem Tischler Johannes (Fig. 328 und 3ill) himm, \l'ahrsehein· !ich auch das Triumphkrucifix (Fig. 334), weiter ein St. Stephanus (Fig. 343) und ;~,we i silberne Kel ch e (.Fig. 355). - U m 1690 wurde di e Kirehe erweitert. Jhr Grundriss wurde nun kreuzförmig, Turm wnrde in \Vesten und die Be· gräbniskapelle der grätlichen Dynastie Brahe in Osten gebaut. Nils Graf Brahe schenkte 1693-96 der Kirehe den Altaraufsatz (Fig. 327) und die Km1Zel (Fig. 344). In der Begräbniskapelle wnrde das Epitaph (Fig. i376) errichtet. Altargerät, Gemälde, .Funeralwappen gehören weiter in diese Periode. - 1727 und 1771 wurde der .Friedhof erweitert, und neue Friedhofsportal e wurden 1729 und 1751 gebaut. Neue Orgel und Empore 1781. 1836 wurden die Kalk· malereien iibertlincht und neues Gesttihl gemacht. - 1924 fand eine durch­ greifende Restauderung statt, wo u. a. die Kalkmalerei en teilweise von der Ubertlinchung befreit wm·den.