SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTAiliUM MED3TÖDAVKYITf.:;HISI! O.AN~AfV:\D UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL GOTLAND BAND I. HÄFTE. 5. KYRKOR I DEDE TING UTGIVNA MED BIDRAG AV GOTLAND5FONDEN ~ KYRKOR I DEDE TING KONSTHISTORISKT INVENTARIUM AV EFRAIM LUNDMARK MED STOD AV KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN UTGIVET AV S. CURMAN OCH J. ROOSVAL SVENSKA BOKHANDELsCENTRAL EN A .•B. STOCKHOLM CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1931. Fig. 593. Follingbo kyrka. Kyrkogården. Ansicht des l!.,riedhofcs . FOLLINGBO KYRKA. GOTLAND, GOTLANDS LÄN, NORRA BEFALLNINGEN, NORRA TREDINGEN, BRO SETTING, DEDE TING, VISBY STIFT, NORRA KONTRAKTET. Tryckta källor: BUUNIUS II. - ROOSVAL, Kirchen. - AMBUOSIANI. Handskrivna källor och avbildningssamlingar: K. B. : HILFELING, Fm. 57:10 och Fm 57:11. - A. T . A.: 14 fot.; 8 teckningar -av C. G. BRUNIUS m . fl. -- B. St.: l blad uppmätn. ritn. 1900; ritn. till orgelfasad 1856. Kyrkans arkivalier: Arkivdepån: RÄJc. från 1736. - Pn.O'l'. från 1689. Kyrkogården. Kyrkogården begränsas av en 80-120 cm hög terrassmur; i KYRKOGÅRDs­ nordväst är på terrassmuren uppbyggd en 125-150 cm hög friståMUR ende mur; materialet kalkstensflis utan bruk. Frånvaron av mur, med det nämnda undantaget, är ej så störande märkbar tack vare en hagtornshäck runtom kyrkogården (fig. 593). 512 DEDE TING ~KOHE.Qti[N) TllAD611RD 1 ~0==~ 0~=1 ~ 0-~ 2~ 0 ==~ ~0~~ 4~0==~ 5~ 0 ==============~ 100~ . Fig. fl94. Follingbo kyrka. Lageplan. situationsplan . KYRKOGÅRDs- I n g ån g ar till kyrkogården äro i söder och väster. INGÅNGAR ' På det välvårdade området är det särskilt tvenne gravmonument väster om kyrkan, som bidraga till kyrkogårdens karaktär : En tumba av kalksten med bronsringar på locket - »G. lVI. DONNER, DÖD DEN s JANUARI 18 6 s (?)», det enda läsbara - , sam t en med järnsmi­ desstaket inhängnad gravplats med gjutjärnsurna i empire; all me­ tall svartmålad utom de fyra hörnkulorna, som äro vitmålade : »HÄR HVILAR FRU ASSESSORSKAN ANNA DUBBE. FÖDD TORSMAN DEN 13 SEP· 'rE MEJ<~ R l i71. DÖD DEN 11 NOVEMRER 18 S 7 ». På smidet (två ggr) stämplat P . N. F. Kyrkobyggnaden. Kyrkans kor och långhus, som tydligtvis äro av olika ålder, (lång­ huset har rundbågiga, koret spetsbågiga mm·öppningar), bilda i plan en enda rektangel. Tornet, samtidigt med långhuset, är smalare än detta. sakristian är uppförd 1820-1821 (fig. 595). Korets, långhusets och tornets fasader äro klädda med finhuggen, ytterst omsorgsfullt infogad kalksten, i torn och långhus med några få undantag - i tornets nederdel - - i regelbundna skift, i koret m era oregelbundet. Sakristibyggnaden är putsad. Sockelprofilen är densamma på långhus och torn (fig . 605). På koret är den något rikare (fig. 605). Långhus- och tornmurarna krönas av rundbågsfris med släta bågstenar (fig . 604) ; kormurarna h a också rundbågsfris FOLLINGBO KYH.KA 513 ImD A ITillSlliirl c Fig. 595. Follingbo kyrka. Grundriss. P lan. Jfr fig. 619. (fig. 604), men denna är sammansatt av profilerade bågstenar. Lång­ huset har lisener i hÖrnen och en mitt på syd- och nordmurarna, koret har endast hörnlisener (fig. 601). Yttertaket å sakristian samt tornspiran äro spånade; på koret och långh\lset ligger tegeltak, en­ kupigt rött tegel. Takstolarnas konstruktion framgår av fig . 596, 597. I koret och långhuset är golvet lagt av rätvinkligt skurna, grovt huggna kalkstenshällar i växlande storlek, i tornet består golvet av oregelbundna kalkstensflisor; i bänkrummen och sakristian finns trä­ golv. Långhuset har platt innertak av bräder, tornets nedersta vå­ ning har tunnvalv, koret kryssvalv med spetsbågiga vägglinjer (fig. 598). Vid långhusets portal (fig . 606), på sydsidan, som är rundbågig, viker sockeln med hålkäl och vulst om hörn; de båda kolonnetterna äro nedtill 18 cm; upptill 14 cm i diam.; tärningskapitäl med enkel bladliknande ornering i platt relief. Invändigt rundbågig avtäck­ ning; ingen huggen stenomfattning; bomränna ej synlig, möjligen sitter nuvarande låsanordning · i rännans mynning; gulbrunmålad trä­ dörr. I en sten i yttermuren, väster om långhusportalen, är inhug­ get: »ANNO DOMINI l 607 PEDER DEE PEDER S'l'ORVED OLVF VNGEBO­ TEIS». I sydmuren finnas tvenne rundbågiga, ursprungliga fönster (fig. 598) samt öster om dessa ett 1700-talsfönster; i nordmuren ett rundbågigt ursprungligt mellan tvenne 1700-tals; det västra av dessa PORTALER 514 llEDE TING )(KTION (j[N QI'\ KO R_V IND[N tiOT VAC>TU{ VI&ANDf GAfVfl L-.9 ~Ö<>HT 1 9 L 4 i r, 7d ii[L Fig. 599. Follingbo kyrka. Triumfbågsröstet, byggt av korsvi rke och kalk­ stensflis, sett från kor- vinden. Giebel o berhal u des Triumphbo­ gens, Fachwerkskonstruktion mit Kalkstei n, vom Charboden au s gt\1~· 1 '1 ~ 't l f. z 8 MR. Fig. 600. Follingbo k yrka. Korvalvets plan. • Gcwölbeplan des Chores . Fig. 598. Follingbo kyrka. Längdsektion mot söder. Längsschnitt gegen Sliclen , 516 DEDE 'riNG Fig. 601. Follingbo kyrk:t:_ Exteriör från öster. Aussena.nsicht von Osten. har brutits upp på den plats där ursprungligen fanns ett rundbå­ gigt fönster; halva övertäckningen till ett dylikt sitter som övre »hörn » i väster (i detta västra fönster). I fönstren ofärgat glas, delvis i blyinfattning. De ursprungliga fönsteröppningarna i kor och lång­ hus ha utvändigt huggen omfattning, invändigt äro smygar och bän­ kar putsade. Tornet har ursprungligen haft rundbågig portal i väster; denna är nu delvis igenmurad, en spetsbågig ljusöppning har lämnats kvar, FOLLINGBO KYRKA 517 Fig. 602. Follingbo kyrka. Interiör mot väster. Das Innere gegen Westen . förmodligen en anordning samtida med uppförandet av mursträvorna vid tornets västra och södra murar . Tornbågen är rundbågig. Torn· trappan, som till valvhöjd går i sydmuren, börjar inne i kyrkan. Trappans övre mynning har huggen omfattning - nu mycket defekt -- och i dennas östra post finns ett fyrkantigt hål för stängselan­ ordning. Ovan det rundbågiga tunnvalvet finns en rundbågig öpp­ 518 DEDE TING Fig. 603. Follingbo kyrka. Interiör mot öster. Das Innere gegen Osten. ning inåt långhuset, nu igensatt med bräder. Överst i tornet äro åtta ljudöppningar, två i var mur, vardera med två rundbågar och mittkolonn på attisk bas med hörnbladsämnen och m ed tärnings­ kapitäl. Kolonnerna stå i murens ytterli v. Korets portal, på sydsidan (fig. 607, 608), är rikt perspektivisk; på ömse sidor stå fyra kolonnetter; de trenn e hörnen mellan dessa äro huggna som h alvkolonnetter med (i plansektion) framåt spetsig båge; kapitälsviterna äro prydda med bladstjälkar, som äro lagda i om­ växlande palmettformer (tig. 609, 610) ; baserna, som ha attisk profil, ha hörnblad för varj e kolonnett; tympanonkonturen är klöverblads­ formad; utanpå denna ligger som mantel en rundbågfris, som löper ända ned till tröskelstenen; bågkonturen liknar bågfrisen på korets yttermurar. Invändigt har portalen triangelbåge; ingen hörnskoning; bomränna, gulbrunmålad bräddörr. Korets båda fönster ha spröjs­ verk av sten, det i östmuren rikare (tig. 601). Här finnas rester av medeltida glasmå lni n g, bröstbild av ängel i gul och vit dräkt med röda vingar och blå fond, i fyra svicklar bladornament. I syd­ FOLLINGBO KYRKA 519 fönstret äro åtta rutor bevarade med blyinfattning i mönster, i mit­ ten av en av dessa är en oval skiva med målning i blått och röd­ brunt, aposteln Petrus i landskap samt inskrift »PE DER HAWERS (?) 1588». Glaset för övrigt är ofärgat, i blyfalsar. - Korets kryss­ valv är spetsbågigt, skiften parallella med hjässlinjerna (fig. 600). Långhusets platta bräcltak har målad dekoration, som är lik tak­ målningen i Ralla kyrka, vilken är daterad 1697 (fig. 602, 612); 1 Figurerna äru gråblå-, tegelröd- och ärggrönkläelda på blekgul grund, framställande Treenigheten i skyn samt konung David, Petrus, m. fl . Omramningen är · i grisaille med rödlätta amoriner och vit akantus på porslinsblå botten. Före inläggningen av det nuvarande trätaket har långhuset en tid haft delvis grönmålade väggar, vilket framgår av på vinden synliga rester. Kyrkans innerväggar äro vitputsade, likaså kor- och tornvalven. Den spetsbågiga triumfbågen än gråmålad . På triumfbågsmurens västsida är målat Karl XIV JohanR namnchiffer och »1842» ; i bågens hj ässa, öster, står »1910». Sakristibyggnaclen, som nämnt en tillbyggnad från 1820-1821, sAKRisTIA har inre papptak på bräder och gråputsade innerväggar . . Tidigare nyttjades en avskrankning i koret som sakristia. Enligt INV. 1G95 fanns »Een sacristia af paneelwerke utan låås» vilken (enl. s. k. Anteckningsbok bland kyrkans arkivalier) var byggd 1684. HILFELING omtalar en »afskrankad sacristi» i koret, 2 vars mål­ ning enligt inskrift var utförd 1706. I Anteckningsbok står: »A:o 1706 blef choret i Follingbo kyrkia, sacristian och skrifftestolen och något af muren målat av Abraham Beck ~ - -». l RÄK . 1771 omtalas, att bl. a. sakristian och sångkoret målades det året av Johan W eller. Kyrkans uppvärmning sker genom en kamin i långhuset. Byggnadshistoria. Till långhuset och tornet, vilka synas ha tillkommit samtidigt, har ursprungligen hört ett annat kor än det nuvarande. Om detta haft absid kan icke nu sägas. Men Follingbo är i mycket lik grann­ kyrkan Vall, som har absid. Dessa kyrkors långhusportal visa stor överensstämmelse. De kunna stilistiskt sammanställas med norra tvärskeppsportalen i domkyrkan i Visby. Båda kyrkornas brist på arkitektonisk skulptur tyder också på sammanhang med domkyrkan 1 2 LUNDMARK, Kyrklig konst, s. 25. HILPELING, Fm. 57: 10, s. 79. 520 DEDE TING H D ETALI AV F ~o Å Lll.NGr-N.StT 1 o l ? 3 4 5­ 6l:t\. Fig. 604. Follingbo kyrka. Detaljer av rundbågsfriser på kor och långhus. Teile der Rundbogenfriese des Choros und des Langhauses. och med cisterciensarkitekturen i Roma. Fol­ lingbo, en av landsbygdens bäst bevarade »iko­ noldastiska» (d. v. s. bildlösa) kyrkor dateras av RoasVAL till strax efter 1200. Detta kan möjligen preciseras till 1222,1 ett på 1600-talet antecknat årtal i Visby domkyrkas inventarium 1585. - Follingbos nuvarande kor byggdes av den till namnet okände mästaren »Rouensis » omkr. 1260. 2 Bågfrisen och triumfbågens pro­ filering erinra om detaljer å Skara domkyrkas kor, vid vars bygge kanske den gotländska konstnären varit verksam, och varifrån han i så fall medfört impulser till hemön. LUNDMARK, Bilefeld, Strelow etc., s. 16.3 o. f . RoosVAJ,, Ciceronen, s. 95, ·skriver ca 1275 men är nu böjd för en datering till ca 1260 (jfr den lik­ artade innerteckningen å Roma sockenkyrkas huvud­ portal). Jfr ROMDAHL och DAHLGREN, Skaradomkyrkas byggnadshistoria, Uppsala 1928, avb. s. 16 av korets Fig. 605. Follingbo kyrka. väggfris, som är nästan identisk med Follingbos. Sockel profiler. Märk att ROMDAHI, (s. 25) daterar Skara kor till mellan Sockelprofile des Chores (oben) und des Langhanses (unten). 1250 och 1277! 2 1 FOLI.lNGBO KYRKA 521 Fig. 606. Follingbo kyrka. Långh usportalen . Das LanghansportaL Inredning och lösa inventarier. Det fristående a l taret, murat, vitputsat, med furuskiva, synes ej vara ursprungligt. Altaruppsatsen (fig. 603) är av furu och björk, rikt skulpterad och målad i flera färger: En kolonnställning som omramning till en krucifixus, vid korsets fot J ohannes och Maria, på sidorna om kolonnerna stå änglar med passionsverktygen, på sidorna om upp­ ALTARUPP· SATS 522 DEDE TING Fig. 607. Follingbo kyrka. Das Ch01·portal. Korportalen . FOLLINGBO KYRKA 523 Fig. 608. Follingbo kyrka. Korportalen sedd från sidan och i sektion. Seitenansicht und Qucrschnitt des Chorportal s. satsens överstycke, som krönes med en guds-lammframställning, stå basunblåsande änglar. Kolonnerna äro svartmålade och dekorerade med blommor målade i guld och silverfärg; Kristus-figuren är målad vitgrå, korset rödbrunt, bakgrunden blågrön, molnen på himlen röd­ kantade; ramen är målad i smutsgul färg, entablementet är marmo­ 524 DEDE TING Fig. 609. Korportalens västra kapitälrad. Westliche Kapitälreihe des Chorportals. rerat i blåvitt, listerna äro röda; amorinerna äro ljusröda; profilö­ rerna äro iklädda försilvrade dräkter med förgyllt foder; ovanför och nedanför krucifixus-framställningen äro bibelspråk målade. Uppsatsen, som skänktes 1744, blev färdig 1746.1 Såväl uppsatsens allmänna karaktär som detaljernas utförande tala för, att det är målaren och bildhuggaren Johan Hernell, som utfört densamma. En snarlik upp­ sats finns i Hejdeby kyrka, också den utförd av Hernell. Enligt INV. 1695 har funnits en äldre altaruppsats, som beskrives sålunda: »Itt altare med altartatie af trää och 2 träpelare uppå hwilcken är skrihvin femb catechio;mi parter på danska språket simpl., fordom förährat af sal. hr Christopher, som crantzen af samma altartatie uthwisar af anno 1618.» På auktion 1763 såldes »något gam­ malt träskräp af gamla altartatian» (RÄK.), tydligen resterna av altar­ tavlan 1618. Altarringen, balustrad med vitmålade dockor och i brandrött målad täckplatta, är av trä, troligen från 1740-talet. Krucifix (fig. 611), bensniderier uppsatta på träkors; defekt. Trol. 1400-talet. H. 57,5 cm. PREDIKS'l'OL Predikstolen (fig. 603), snickeri med skulptur och målning. l korgens fyra fyllningar de fyra evangelisterna. På ljudtaket finns Fredrik l:s namnchiffer samt »RUFFE GETROST, SCH(mE NICHT DEINE STIMME, WIE EINE POSAUNE. VERKUNDIGE JACOB SEIN liBERTRETUNG UND DEM HAUSE ISRAEL IHRE SUNDE». Predikstolen är ombyggd 1744 i samband med tillkomsten av en ny trappa. På duvan i taket är målat »GLAs KLENTE A:o 1744», en 1910 förnyad inskrift. Från sistnämnda år härstammar den vanställande övermålningen, ·marinEnligt uppgifter i RÄK. och i HILFELING, Fm. 57:10, s. 78; i sistnämnda källa omtalas att på nedre listen på uppsatsen funnits målat: "ANNO- CARL H. J,ANGE. CATHARINA LANGE 1744» . 1 FOLLINGBO KYRKA 525 Fig. 610. Follingbo kyrka. Korportalens östra kapitälrad. östlicile Kapitälreihe des Chorportals. blått, guld, rött, silver och brunt. De fyra målade evangelistfigu­ rerna på korgen, vilka >>påbättrats» vid olika tillfällen, äro troligen ursprungligen målade av Abraham Beck 1706. Själva korgen har med all sannolikhet tillhört den predikstol som uppsattes 1684, då den enligt traditionen kom från Visborgs slottskyrka; predikstolen är också äldre än nämnda år, från 1610-talet. Ljudtaket är förändrat 17 50; det året fick målaren Johan Hernell betalt för fem förgyllda och försilvrade »Tafior af bildhuggarearbete», d. v. s. kartuscherna på ljudtaket, samt för fem svarvade, försilvrade »stora knoppar, satte öfwer himmelen på predikstolen til prydnad>> (RÄK.). 1771 målade Johan Weller en »gardin>>, ett draperi på muren bakom predikstolen (RÄK.). Innan 1600-talets predikstol sattes upp fanns en annan, vilket framgår av mv. 1695: >>ltt sidastycke af den förra gam bla predikestolen ». Timglas på predikstolen, fyra glas i ställ av massmg på arm av järn med smidda rankornament, bronserat(!); glasen sönder. Total H. 46 cm. Anskaffat 1685. (RÄK.). Slutna bänkar (fig. 603), ornerade med pilastrar och arkader, de flesta från 1600-talets senare hälft, övermålade med vanställande mörkbrun färg, genom vilken på en del ställen skymtar äldre målning. På de mot altaret vända främsta bänkskärmarna finnes äldre mål­ ning i behåll (fig. 613), ehuru starkt renoverad. I fyllningarna figur­ 34. Sveriges kyrkor . BÄNKAR Gotland I. 526 DEDE TING ORGEL­ LÄKTARE målning, på ramverket blåa, gula, röda och gröna lister o. a. på blågrön botten . De naivt målade figurerna, i mörka bruna, gröna och röda toner äro iförda dräkter från 1600-talets senare hälft. De torde dock vara utförda 1706, av Abraham Beck enligt följande, ovan citerade utdrag ur prot.: »A:o 1706 blef choret i Follingbo kyrkia, sacristian och skrifftestolen och något af muren målat af Abrabarn Beck - - - . Samma åhr benkerne på soknemennernes egen kostnad, hvar sin benk a 16 öre. » Valet a v figurmotiv ­ »FIDES », >CHARITAS», »S. CYRII.LUS», »S. AUGUSTINUS» och »S. BERN­ HARDUS», de två första på kvinnosidan, de tre senare på manssidan - kan måhända beträffande helgonen förklaras genom att målaren följt några ännu i kyrkan befintliga medeltida helgonframställningar. I S. Augustinus uppslagna bok en inskrift varav kan läsas »- ­ WERLDENES FRELSARE». Personifikationer av troheten (» Fides») och kärleken ( » Charitas» ), voro vid tiden för målningarnas tillkomst mycket vanliga. - På bänkskärmen vid (väster om) långhusdörren är inskuret »LAVRENTI[u)s CHRISTIERNI W» . I det nyss gjorda citatet ur 1706 års prot. omtalas bl. a., att sakristian målades av Abraham Beck det året. Denna sakristia, som enligt PROT. »gjordes» 1684, bestod otvivelaktigt av en skärmanord­ ning i koret. I INV. 1695 förteclmas: »Choret af furuträ med benc­ kar omkring» jämte »Een sacristia af paneelwerke utan låås» (som redan omtalats ovan). Av korbänken och sakristian återstå numera endast de på norra korväggen uppsatta skärmarna, vilka äro målade i stil med de främsta bänkskärmarna. Figurerna föreställa Luther, Melanchton, en präst och nio gammal­ testamentliga profeter. Såväl figur- som ramverksmålning är förvan­ skad genom senare påbättringar av bl. a. Johan Weller 1771. Orgelläktaren (fig. 602), med orgelfasad i gotiserande stil, enligt RÄK. ombyggd 1857, är troligen uppförd under 1700-talets förra hälft. Från sistnämnda tidrymd kan nämligen den fyllningsdekorering, som lyser igenom den mörkbruna bakgrunden för bröstningens nio evan­ gelister, antagas vara. Evangelisterna äro målade av J ohan W eller 1771-1772, i mörkröda och gräsgröna dräkter, klumpigt maner. Frånsett fyllningarna är bröstningen vitmålad. Den på läktaren stå­ ende orgeln anskaffades 1858. 1801 omtalar HrLFELING, att »Ett i obestånd kommit orgel-positiv stod vid altaret.! Nummertavla, svart ram med förgyllda och försilvrade i trä skurna mussel-, solros· och bladornament. Ehuru i stil med de av Johan 1 HILFELING , Fm. 57: 10, s. 78. FOLLINGBO KYRKA 527 Fig. 611. Follingbo kyrka. Krucifix av ben. Krnzifix aus Knoehen. H ernell säkert utförda numm ertavlorna, är dock snideriet så konst­ löst, att man icke kan tillskriva Hernell själv tavlan; möjligen har Glas Klente, som skurit duvan och annat till predikRtolen, snidat den. Tavlan är förlängd i nyare tid. H. l 61 cm. 528 DEDE TING Fig. 612 . Follingbo kyrka. Långhusets innertak med målad dekoration från l 600-talets slut. . Die De eke · des Langhauses mit gem ah! ter Dekoration, Ende des 17. Jhds . DOPFUNT NATTVARDs­ KÄRL Dopfunt (fig. 614) av kalksten, halvklotformad skål på en unge­ fär konisk fot, gråmålad, marmorerad. H. 88,5 cm. 1200-talets senare hälft. Till funten hör en dopskål av mässing, invändigt förtent; från nyare tid, märkt »Skultuna». En hink av mässing, av äldre form, kan möjligen ha använts till att bära varmt dop­ vatten i. H. 28 cm. Nattvardskalk av silver, delvis förgylld; skaftknappen och foten med graverade och punsade ornament; på foten är fastnitat ett för­ gyllt krucifix. Stämplar: B F ( = B. Falckengren) - w ( = W is by). Graverat: »w: 38: 1:». Skaftet med knappen samt foten är från 1600-talets slut, Falekengrens stämplar gälla skålen, som enligt RÄK. gjordes 1741. H. 20 cm. Paten till dito, av silver, med likarmat kors i mitten. Stämpel : B F ( = B. Falckengren). Sockenbudskalk med tillhörande paten och oblatask av tenn, i 1600-talsformer. Tvenne vinkannor av tennkomposition, bukiga, med långt ned­ dragen snås, kraftig grep, lamm Jiggande på locket. Stämplar: EKESIÖ - D5 (= 1858); daterade 1859. H. 34,5 cm . Oblatskål av tenn, oval skål med ringformade öron på rombisk fot med lagergirland; på locket liggande lamm med fana. I botten: FOLL!!\GBO KYRKA 529 Fig. 613. Follingbo kyrka. Bänk från 1600-talets slut med målning av Abraham Beck 1706. Gestiihl, Ende des 17. Jhds. Maleri von A. Beck 1706. »SUPER FIN COMPOSITION». Samma fabrikat som föregående. H. 19 cm. Daterad 1859. Ljuskrona av mässing, 12 pipor i två kransar; stammen slutar BELYSNINGS­ nedtill med ett lejonhuvud med ring, upptill med en krigare i dräkt från REDsKAP 1500-talets slut. Graverad inskrift: »JOHAN LIJTHBERG 17 6 6 ». H. 68 cm. Ljuskrona, mässingsstomme med glaskläppar, 5 pipor. H. ca 70 cm. Empire. Ljuskrona, ampelform, skålen av koppar, de sex armarna och orneringen av mässing. H. ca 60 cm. Empire. Ljuskrona · av mässing, 16 pipor i två kransar; stammen slutar nedtill med kula (av mässingsplåt), på vilken finnes en inskrift om att kronan är skänkt 1910. H . ca 105 cm. 1700-talsform. 530 DEDE 'riNG Fig. 614-. Follingbo kyrka. 'l'aufstein. Dopfunt. 1200-talets senare hälft. Zweite Hälfte des 13. Jhds. 'l'EX'l'ILIER Ett par ljusstakar av massmg; spiralvriden pipa på rund fot med drivna och punsade blad, blommor och frukter. H. 20 cm. 1600-talet. Ett par ljusstakar av mässing, lika föregående. H. 30 cm. 1600-talet. Ett par ljusstakar av tenn, åttasidig ståndare i balusterform på åttasidig, profilerad fot. H. 17 cm. Anskaffades 1762 (RÄK.). Ett par ljusstakar av trä, svarvad ståndare på rund fot; bron­ serade. H. 35 cm. 1800-talets förra hälft(?). Ett par ljusstakar (fig. 615), en uppåt riktad spets på tre fötter av järn, på spetsen en större och en mindre kula av mässingsplåt. H . 61 cm. Ovanlig form anslutande sig till senmedeltida typ. 1600­ talet(?) Fornsalen (Dep. C. 33). Ett par ljusstakar av nysilver, försilvrade, tre armar på en rund fot med pressade ornament. H . 46 cm. 1800-talets slut. Mässhake, blommigt rött siden med kors och gudsnamn FOLLINGBO KYRKA 531 av silvergaloner, på axlarna knytsnören av silversnodd med tofsar. 1700-talets slut. Kalkduk av vitt siden med broderier i silke; utefter kanterna törnkvistar, i hörnen brödets och vinets symboler, i mittfältet lamm på bok med sju insegel; kantad med Hilver· trådsfrans. 5li x 38 em. Daterad 1855. Tvenne håvar, svart sammet med silver­ galoner, svarvade skaft. Anskaffade 1790 (RÄK.). Fragment av gravsten med inskrift i minuskler: »OBIIT DOMINUS OLAWS CURATUS - - AUVE», fanns kvar på Hilfelings tid men var försvunnet vid Lindströms be­ sök.l Fig. 615. Follingbo kyrka. Ljusstake av järn och mäsEn medeltida gravsten med latinskt kors sing. 1600-talet(?) Aus dem 17. Jhd.(?), (ligger längst västerut i långhuset) har se- Leuchter Eisen und Messing. kundär inskrift från nyare tid. Gravyr, Karl XIV Johan, »F. Gerard pinxt- C. Forssell sculpt.». H. 74,5 cm. B. 52,5 cm. Slät ekram. Tavla, oljemålning på trä, Kristus, bröstbild, profil; smutsgul karnation, cinnoberröda läppar, brunt hår och skägg, grönbrun under­ klädnad, cinnoberröd mantel, blågrön botten; nedtill blågrå kartusch på gulbrun botten med svarta bokstäver: » 1 54 7 m s CONTERFET IST ABGEMALT WIE CHRISTVS IN MENSCHLICHER GESTAIJr. EIGEN'rLICH GE­ SEREN VND GEWANDELT HAT. WIES GESCHICK'r IST DEM SENATT GEN ROM 6 VON IERVSALEM. DURCH LEN'rULUM GESTALT UND LENG. NIM DISSE LINIE ZEN MAHL. SO HASTV DIE LENG VBERAL ». (1547 är detta porträtt målat såsom Kristus verkligen såg ut då han vandrade om­ kring i mänsklig gestalt och såsom det står i brevet, som skickades till senaten i Rom från Jerusalem genom Lentulus. Tag denna linje (målad 18,5 cm lång) tio gånger, så har du hela längden; ungefärlig över­ 1 HILFELING, Fm. 57: 11, tab. 27; LINDSTRÖM, Il, s. 75. - En!. LINDSTRÖM, anf. arb. s. 127, ligger en från 8. Hans' ruin i Visby bortförd gravsten från 1340 på >den värste grafstensplundrarens i S:t Hans, assessor Dubbes, graf på Jacobsberg i Follingbo». En!. SÄVE, I Sägner 719, III Sägner 418, flyttade assessor J. Dubbe nämnda gravsten omkr. 1820 till Jakobsberg, där den lades över den grav i vilken hans trenne döttrar begrovos. Hustrun Anna, f. Tors­ man, ligger begraven på Follingbo kyrkogård (jfr ovan s. 512). Dubbe själv är jordad i Stockholm. TAVLOR 532 DEDE TING Fig. 616. Follingbo kyrka. Kristus begråtes. Oljemålning, kopia efter original från 1600-talets senare hälft. Ölgemälde , Kopie nach einem französischcn(?) Gemlilde des 17 . Jhds. Be weinung Christi. sättning).! På det gulbruna fältet är målat: »GECOPIIRET A: 1697 ». H . (med ram) 58 cm. B. 52,5 cm. På baksidan skrivet med bläck: » SKÄNKT A V ENKEFRU E. J\'L EHINGER. » Tavla (fig. 616), oljemålning på duk, kvinnorna med Kristi döda kropp vid graven; röda, blåa och mossgröna dräkter; karnationen gulgrå; landskap i brunt och mossgrönt. H. 129 cm. B. 194 cm. Kopia efter målning från 1600-talets senare hälft, fransk(?) skola. Tavla (fig. 617), oljemålning på duk, herdarnas tillbedjan; Maria i röd dräkt, blågrön mantel, gråbrunt huvudkläde; figurerna runt om i kopparbruna toner. H. (inklusive den förgyllda ramen från 1800­ talets mitt) 129 cm. B. 174 cm. Kopia efter italiensk(?) 1600­ talsmålning: På baksidan av duken : »MÅLAT AF MARIA EBERHARD'l' (ÅR 18 3 2 )». Enligt uppgift å på baksidan fastklistrat papper är tavlan skänkt av prinsessan Eugenie 1861. Epitafium i form av oljemålning på trä, Kristus på korset, vid korsfoten en kvinna; pä ett språkband är målat : »CHRISTUS ÄR MIT LIF, DÖDEN ÄR MIN WINNING>> och under detta: »HÄR WILAR PASTOR­ 1 En del föreställningar om en viss Kristu~·typ sammanfattas i det s. k. Lentulusbrevet, första gången omtalat i ll:e årh., vilket skall ha avsänts till romerska senaten av en viss Publins Lentulus, Pontius Pilatus' förmente före­ trädare. - Dylika Lentulus-bilder finnas på flera ställen, bl. a. även i Nykö­ pings Nikolaikyrka. FOLLINGBO KYRKA 533 Fig. 617. Follingbo kyrka. Herdarnas tillbedJan. Oljemålning (kopia) av Maria Eberhardt 1832. Anbetung der Hirte. Ölgemälde Kopie, von Maria Eberhardt 1832. SKAN, DYGDÄDLA FRU ---LENA MARIA STOCKMAN, KYRKIOHERDEN HERR CARL AD: WE[LLE]RS HUSTRU, FÖDD 1728, AFSOMNAD I HERRANOM 1767, TIL WÄLFÖR [TIÄN'r] ÄREMINNE ÄR 'rAFLAN UPSATT 1771, DÅ 2DRA GÅNGEN INGICKS ÄCKT (ENSK] AP MED DYGDERIKA JUNGFRU ELLA CH[A­ TA]RINA BARR. I. N. WELLER» . . Obetydligt arbete av samma målare Weller som dekorerat läktarefasaden i kyrkan med figurer (ovan s. 526). H. (med ram) 108,5 cm. B. 86 cm. Kista (fig. 618)av ek med tätt sittande järnbeslag, gråmålad . H. 54 cm. L. 129 cm. B. 69 cm . Från medeltiden. Nu i sakristian. Till sakristians utrustning hör en vitmålad länstol, 1700-talets mitt, ett bord och två stolar, de sistnämnda möblerna av enkel 1800-talstyp, svartmålade. Tornklocka med gjuten inskription: »ME FECIT - HOLMilE ­ 1 GERHART MEYER 1699 ••. H. ca 75 Cm. Hos Spegel finns följande »Inventarium uti Follingbo Kyrckio (1682): Een altarbook Een kalck oc disck af sölfwer borte Een kalck och disk af then Twå liustakar af then altarkläde opå altaret Twå messehakar däraf een gammal 1 Utförligt om denna klockas tillkomst i HILFELING, Fm. 57: 10, s. 80. 534 DEDE TING Fig. 618. Follingbo kyrka. Medeltida kista i sakristian. Mittelalterliche Kiste in der Sakristei. Een röklijn borte Een then-flaska It skrijn af koppar at gömma kyrckians penningar utj A~ 1660 d. 2 septemb~ hafwer befallningsmannen ehreborne och wälachtad Peder Larsson Fougdt, Gudi til ähr'o och hans kyrckio till beprydelse förärat till Follingbo kyrckia een messehaka utaff silfwer moer med silfwer spitzar ett hwit altarkläde stickat med röt silke ett flor stickat med gull oc silke, at brukas öfwer kalken ett grönt dammesk altarkläde med röda silkes fransen Av tullnären Sven Orre skänkt 1681: »6 stykken tafflor som skall uphängias på muren til kyrckians prydnat». Sammanfattning av Follingbo kyrkas konsthistoria. I. Absidkyrka, varav nuvarande långhus och torn återstå (fig. 619 A). Strax efter 1200 eller möjligen år 1222. II. Nuvarande kor uppbygges av mästaren »Ronensis>> omkr. 1260 (fig. 619 B). Dopfunt (fig. 614) 1200-talets senare hälft. Kista i sakristian, medeltida. III. En avskrankning uppföres i koret för att tjäna till sakristia . Lång­ husets tak målas med figurer och ornament. Predikstol, bänkinredning, Kristus­ porträtt. Senare hälften av 1600-talet (fig. 602, 612, 613). IV. Altaruppsats, ombyggnad av predikstol, orgelläktare, målning av bänkar och sakristiavskrankning (fig. 603, 613), 1700-talets förra hälft. V. Sakristia av sten bygges norr om koret 1820- 21. Orgelfasad i goti­ serande stil 1858. POLLINGBO KYRKA 535 Zusammenfassung. I. Kirch e mit West­ turm und Apsischore, mit A Fassade aus Kalksteinkva­ dern. Mit Ausnahme des Chores noch beibehalten (Fig. 606). Gehört zu der­ selben Gruppe wie der älteste Teil, der Wisbyer Marienkirche (das Quer­ schiff mit dem Nordpor­ B tale) und die Kirche Wall. Um 1200, vielleicht 1222 (laut einer schriftlichen Da­ tierung von 1585). II. Der alte Chor wird abgerissen, ein neuer gotischer, rektangularen Grundrissesgebaut(Fig.607 - 610). U m 1260. DasPortal gehört in das Werk des 9, 9 .D/..,.,.: anonymen Meisters >Ro­ nensis» . Der Ronensis ist Fig. 619. Follingbo kyrka. Schematisk utveckling. wahrscheinlich verantwortJfr plan, fig. 595. OKT• !ich fiir den ga11Zen Chor­ bau. Der Bogenfries (Fig. 604) zeugt von seinen Studien am Chorbi:m der Domkirche zu Skara (vgl. Rom­ dahl u . Dahlgren, Skara domkyrkas byggnadshistoria, wo ein Bogenfries S. 16 abgebildet wird, welcher mit demjenigen in Follingbo beinahe identisch ist. Der Chor in Skara wird ca 1250-77 datiert). Einfacher Taufstein, 2:e Hälfte des 13. Jhs. Geldtruhe in der Sacristei, Mittelalter (tig. 618). III. Eine Schranke wird 1684 im Chorraume als Sacristei aufgebaut. Die hölzerne Decke des Langhanses wird mit Figuren und Ornament ansgemalt in der Art der Plafonds Nicodemm3 Tessins d. ä. (z. B. Drottningholm). Der alte Kanzel der Schlosskirche von Wisborg (bei Wisby), angefertigt in den 1610:er Jahren, wurde 1684 nach bier gebracht (Fig. 602, urspritnglich ohne die Schall­ deckej. Gestithl, all erlei Beleuchtungsgeräte. Christusportrait, eine Nachbildung des sog. Lentulus-bildes. Zweite Hälfte des 17. Jhs. IV . Altaraufsatz, Urubau des Kanzels, dessen neoe Schalldecke den Namens­ zug Königs Fredrik I. trägt, Orgelempore. Bemahlung des Chorgestithls und der Sacristeis chranke durch Meister Abrah a m Beck. Erste Hälfte des 18. Jhs. V. Steinerne Sacristei wird am itblichen Platze aufgefithrt 1820-21. Orgel­ fassade im neugotischem Stil 1858 (Fig. 602). Schcmatische Entwi cklung. Slehe auch Grundriss, Fig. 59ö. 536 DEDE 'l'ING Fig. 620. Akebäcks kyrka. Exteriör från sydost. Aussenansicht von Si.idosten. AKEBÄCKS KYRKA 537, ÄKEBÄCKS KYRKA. GOTLAND, GOTLANDS LÄN, NORRA BE FALLN INGEN NORRA TREDINGEN, BRO SETTING, D EDE TIN G, VISBY STIFT, NORRA KONTRAKTET, ANNEX TILL FOLLINGBO. Tryckta källor: BRUNIUS Il. - ROOSVAL, Kircben. - AMBROSIANI. Handskrivna källor och avbildningssamlingar: K . B. : HILFELJNG, Fm . 57: 10, Fm. 57: 11.- A. T. A.: 5 fot. - B. St. : l blad uppmätn.-ritn. 1909, N. PET'l'ERSON. Kyrkans arkivalier äro gemensamma m ed Follingbo kyrkas. Kyrkogården. Kyrkog å rden (fig. 621), ungefär kvadratisk, är omgiven av mur av kalkstensflisor i bruk; denna är ut- och invändigt styckevis bruk­ beslagen. Muren är avtäckt med kalkstenshällar. H . ca 100-130 cm . B. ca 55 cm. Ingånga r: En i nordväst, en i väster, båda med järngrindar mellan svartmålade trästolpar med vitmålade träkulor. Norr om kyrkan ligger en timrad, brädbeslagen bod (med »bul­ väggar») på stenfot; brädtak. I väster och söder kantas kyrkogården av lindar, på de båda andra sidorna enstaka dylika. Kyrkobyggnaden. Kyrkobyggnad en består av rektangulärt långhus med lika brett västtorn, smalare kor samt absid. Plan fig. 622. Sektioner, fig. 623, 624. Material e t är kalksten, troligen tuktad, vitputsad. Huggna hörnskoningar (fig. 628). I långhusets nordmur, utvändigt, är en häll i formen liknande en bildsten (Stenkyrka-stenens typ, Gotlands Forn­ sal) inmurad; c:a 350 x 170 cm. Sock e ln på långhuset, koret och absiden, har smal skråfas (fig. 628). Den är ojämnt satt, utan för­ band i vinklarna. Sockeln på tornet, på hög finhuggen stenfot, är bredare skråfasad (fig. 628). Yttertaken äro täckta med spån. Torn­ spira om(?)byggdes 1758 (RÄK.). Långhusets sadeltak, som nu är spets­ vinkligt, var ursprungligen nästari rätvinkligt. Avtryck av det äldsta takfallet finns i tornets östmur (fig. 623 b). Takstolar fig. 623. MATERIAL .538 DEDE '.riNG KOR Altarförhöjningen har stengolv (Ölandssten inköptes 1763; RÄK.); i övrigt trägolv i kyrkan. Absiden har hjälmvalv av kalksten, koret tunnvalv av lika material (med tre ljudklockor, c:a 30 cm diam., av lergods, inmurade i hjässan; synliga å fig. 623 c, 624), långhuset platt brädtak, tornet har kryss­ valv av sten, spetsbågigt (fig. 624). Särskilt absiden är illa byggd. Sockelstenarna passa . ej riktigt samman och ligga på dålig grundmur (översta skiftet ovan jord); . ytterväggen är ojämn; saknar fönster. Koret har ett rundbågigt fönster på sydsidan; träkarm, järngaller; det synes vara förstorat i nyare tid. Portalen (fig. 634) på sydsidan har murhörn, post och förkroppad sockel samt illa lagd rundbåge, vilande på murhörnen, av huggen sten; överliggaren är rak; gulmålad nutida bräddörr. På den östra posten är en stenskulptur från 1100­ talets mitt, en figur i relief, liggande man med hammare (fig. 636). För HrLFELING berättades, »att denna bilden skall förvara minnet af en man, som under kyrkobyggnaden, genom ett olyckligt fall blifvit i h j elslagen ». Det är möjligt, att traditionen har rätt och att figuren framställer en arbetare vid kyrkobygget, som kanthugger ett stenblock (ham­ maren träffar just fogen). Figuren, som ligger på knä, är nu placerad med rygg­ sidan nedåt. Kanske är blocket hugget för att nytt­ jas i det västra murhörnet, men då det icke passade där, måste det vändas och läggas i det östra. Bilder av stenhuggare äro icke )KOLG$.~0. ovanliga i 1100-talets kyrk­ liga arkitektur och på dopfuntar, t. ex. Ottrava­ funten .1 Långhuset har ett föns­ RoosvAr,, Stenhuggaren i Akebäck , i G. A. 24 aug. 1929. Ottravafunten beskrives samme förf:s Dopfuntar i Sta­ tens Historiska Mnsenm . 1 =mri==1 IO :=::::J ~:= o = :i:: oo=='o==:'] ''e: 5o/1k. Fig. 621. Akebäcks kyrka. situationspl an. Lageplan. AKEBÄ.CKS KYRKA 539 ter i söder, säkerligen vidgat i nyare tid, med träkarm i spetsbåge; järn­ galler. På nordsidan ett fönster, vars träkarm är rektangulär ; järn­ galler. Samtliga fönster ha ofärgat glas, kvadratiska rutor i blyspröjsar. Tornet har portal av huggen sten på södersidan (fig. 632), rundbågig, med murhörn, hörn och post; trifolieformat tympanon vilar på posterna; gulmålad, inåt gående b räddörr med medeltida beslag; en gulmålad, nutida bräddörr med glas går utåt. I östra smygen är inmurat en vigvattensskål av kalksten (jfr nedan bland inventarierna angående kollektbössa). På tornets nordsida finnas spår av en igensatt portal (fig. 631), rundbågig, med huggen, nu överputsad omfattning. Tornets stenfot har putsgränslinje, 18 cm från kant; putsgränslinjen i tornets hörn ovanför sockeln ligger 23 cm från kant (fig. 628). Västra hälften av nedre tornvåningen är genom en vitlimmad brädvägg av­ delad till skräprum. Härifrån går passagen på trätrappa och stegar till vinden. Tornet har +formigt dagerhål i väster (fig. 629) och ovan detta ett runt, båda med huggen omfattning. På sydsidan finns ett rekt­ angulärt hål, med huggen omfattning. I vart väderstreck äro två ljudöppningar (fig. 630), rundbågiga, med mittkolonett med bägarformat kapitäl samt baser utan hörnblad. I söder äro kolonettema borta och ersatta med trästolpar. I ljudgluggarnas bågar finnas tegelstenar (nu vitlimmade) i regelbunden, dekorativ omväxling med kalkstenen. Tribun- och triumfbågarna äro rundbågiga, tornbågen svagt spetsbågig; den sistnämnda har listanfang av kalksten; anfangen i triumfbågen äro av trä resp, bruk, den ursprungliga bågen har varit trängre (jfr s. 543) och muren tjockare. Kyrkan är invändigt vitlimmad. Enligt Hn"FELING fanns vid hans besök i kyrkan 1801 följande inskrift på muren i koret: »TIL GUDs ÄHRA, GUDS HUS 'l'ILL PRYDNAT, ÄHR ALTARETAFLAN, DESKEN, KORET 'l'ORN INTERIÖR Fig. 622. Akebäcks kyrka. Plan. Jfr fig. 638. Grundriss . 540 DEDE TING ·f\OT OjT[ !t l · /'\OU V>.j T< OI_· o -i ·" J t~ o l ' , . . t\OJ. 'Oj1Ut 7~ b.8- ! 1 l ..t J III. a b c Fig. 623. Akebäcks kyrka. Tvärsektioner : a genom långhuset mot öster ; b genom långhuset mot väster ; c genom koret mot öster. Quers chnitt : a dm·ch das Langhans gegcn Osten ; b gegen Westen ; c durch d en Chor gegen Osten. Enligt RÄK . reparerades kyrkan vändigt 1840-41. l långhusets nordöstra hörn står en g j u t j ärnskamin. LOFTET MÅRLAT ANNO 1739». 1 In­ Byggnadshistoria. Sockeln anger i detta fall tydlig tidsskillnad mellan tornet och kyrkans övriga delar; de tenare äro slarvigare byggda än tornet. 1 HILFELING, Fm. 57: 10, s. 81. AKEB.~CKS KYRKA 541 o l 2 3 4 5 6 "t1~ Fig. 625. Akebäcks kyrka. P lan av torn­ valvet. Schema des Tunn­ gewölbes. Fig. 624. Akebäcks kyrka. Längdsektion mot söder. LHngsschnitt gcgen Si.icleu. Absiden, koret och långhuset äro byggda samtidigt. Enligt en upp­ gift från 1600-talet i Visby domkyrkas inventarium 1585 är kyrkan byggd 1149_1 stenreliefens karaktär, portalens enkla typ och korets tunnvalv motsäga icke en datering till 11 OO-talet. Långhuset har nu ej någon portal. Troligtvis har elen igenmurade portalen i tornets nordmur ursprungligen tillhört långhuset. Då tornet 1 LUNDMARK, Bilefeld, Strelow etc., s. 176, fig. 84: "Acubech Svm·iges /cy,·kor. Gotland I. - 1149.» 35. 542 DEDE TING Fig. 626. Akebäcks kyrka. Interiör mot öster. Das Inncre gegen Osten . byggdes, vid 1200-talets mitt flyttades den enkla långhusportalen till tornets nordsida. 1 Inredning och lösa inventarier. A l t aret, murat, putsat, har nödtorftigt huggen skiva av kalksten, korsmärkt; i skivan, mitt på, finns relikgömma, en femsidig för­ djupning, c:a 8 x 8 x 5 cm, tydligen avsedd för blykapsel eller annat mindre skrymmande föremål. I baksidan en nisch med nutida trädörr. Altaruppsatsen (fig. 626) är av trä, snickeriarbete med skulptur och målning. I mittfältet en krucifixus, 1400-tals träskulptur (se nedan), på målat kors. Däromkring ram med hopplister, på sidorna tvenne kolonnetter, som uppbära entablement med överstycke ; på listverk och konturer vitt med rött, grönt, gult, brunt och svart. 1600-talets slut. Altartavlan målades 1739 (RÄK.). I tornkammaren ligga rester av gotiskt altarskåp (fig. 637), två sammanhörande vimperger med masverk, snidad ek med spår av målning. H . 41 cm. B. 39 cm. 1400-talets början . Möjligen har den skurna bilden av den korsfäste på nuvarande altaruppsats hört hit (se ovan). 1 AL'l'AR­ UPPSATS AL'l'ARSKÅP Ang. tornets datering: RoosvAL, Ciceronen, s. 75. AKEBÄCKS KYRKA 543 Fig. 627. Akebäcks kyrka. Interiör mot väster. Das Inncrc gegcn ·westen. Altarringen är av trä, kontursågade dockor, gulbrunmålad. Bekännelsepall, nu på orgelläktaren, grönmålad, med röda och blåa lister kring vitmålat mittfält med bibelspråk, daterad 1739. Uppgången till predikstolen leder genom korets västra vägg, PREDIKS'l'OL söder om triumfbågen. Väggen här är byggd av trä; säkerligen har den ursprungliga stenmuren brutits bort för predikstolstrappans skull. Predikstolen (tig. 626) har enkelt smyckad korg, listverk kring släta fyllningar; ljudtaket har likaledes enkla lister; det hela målat i mörk rödbrun färg . 1600-talets slut. Enligt RÄK. målades predikstolen 174$. Ett timglas fanns 1801 men är nu försvunn et: »Öfwer timme­ glaset på predikstolen lästes: PETTER · P · SON ·T · D · FÖRÄHRA'l' DETTA 'l'IMMEGLAS TILL GUDS ÄHRA ANNO 1757». 1 »I'l' TJMEGLAAS KÖPT A:~ 16 8 o» (Spegels in v.); nu borta. Bänkarna (fig. 626, 627) äro slutna, enkelt snickeriarbete, gulbrun- BÄNKAR målade. 1700-talets första årtionden . Större delen av korbänken utmed korets norra vägg, byggd i stil med övriga bänkar i kyrkan, är med en skärm avdelad till »sakristia ». På den nu gulbruna korbänken, som troligen är samtida m ed långhusets bänkar, fanns 1801 en inskrift om dess målning 1739 : »PÅ PRESTESTOLEN, SOM VAR I 1 Enligt HILFELIN ll, Fm. 57: 10, s. 81. 544 DEDE TING D ·. :~· .·. l i.:... ' :.-·_ _j :.: ::.· ··.·•··· ..· TORNET. fl[D RI TJ Fig. 628. Sockelprofile des Turmes KOHT. UT!\N RITJ Sockelprofiler. ( linl~~) Akebäcks kyrka. nnd des Chores (reehts). l fww /y ·-:: FÖNJT FK TORN1:-T ------~--------7MQ Fig. 629 . Akebäcks kyrka. Uppmätning av fönster i tornet Abmessung eines 1Turmfensters. AKEBÄCKS KYRKA 545 ·LJVDODDNING 10 0 TOQNET 'crcrciriiii~~i=~~ '"====='"D~. Fig. 630. Akebäcks kyrka. Uppmätning av tornglnggarna. Alnnnssung der Schallöchcr cles 'l'nrmcs. l / /\.~"' Y ·/' : . ·--c 0 ~1o~,==::is~~.~,==1===~ ui1 1 Fig. 631. Akebäcks kyrka. Igenmurad portal på tornets nordsida. Nordportal d es 'l'urmes. 546 DEDE TING 0:::.::==rri===±===::5:~===::J:3t\~ Fig. 632. Akebäcks kyrka. Tornets sydportaL Siidportal des 'l'urmes. STÄLLE'L' FÖR SACHISTI LÄSTES: BEKOS'rA'L' DENNA MÅHLNING AV KJÖRKJO­ MA'r'L'JAS ALSCKOVIUS 1739.1 Enligt RÄK. målades två »fri bänkar» och tre »fattig bänkar» 17 43. I väster, i nedersta tornrummet, är en läktare (fig. 627) insatt. Den i ljusgrönt, vitt och guld .målade bröstningen med halva svarvade dockor mellan släta fyllningar, enkelt arbete, synes vara från 1800­ talets sista årtionden; möjligen är den samtida med det orgel­ harmonium, som står på läktaren, och vars ryggstycke är helt synligt från kyrkan, enär bröstningen är borta till orgelns bredd. ­ HERDEN HERR ' HILFELING, Fm. 57: 10, s. 81. AKEBÄCKS KYRKA 547 - J ( Fig. 633. Akebäcks kyrka. 'l'aufstcin. Dopfunt. 1200-talets senare hälft. Zweite Hälfte des 13. Jhds. 1786 byggdes enligt RÄK . en läktare i ringkammaren . Möjligen har den på tornvalvet liggande, nu illa medfarna balustraden med kontur­ sågade balustrar och enkelt profilerad täckplatta hört till 1786 års läktare. - Målaren Nils fick 1752 betalt för målning av »ett skrank el. panelwärck nedan i kyrkjan» (RÄK.). Nummertavla, förgylld listram kring det svartmålade fältet. 1800­ talet. H. 125 cm. Dopfunt (fig. 633) av kalksten, kalkform. Den 16-sidiga skålen är ornerad med nedsänkta bladformiga fält och, ovanför dessa, en diamantstav utmed kanten. Funten är nu gråmålad men genom DOP~'UNT 548 DIWE TING _) L l l r . ! l \! Fig. 634. Akebäcks kyrka. Korportalen meJ. stenreliefens nuvarande (höger) och sannolikt avsedda läge (vänster). Das Charportal mit dorn sli:ulpticrtcn Stcin in der gogcnwärtigen (rcchts) und wahrscbeinlich bcabsichtigteu Lage ~links). N A'l''l'VARDS­ Ki\RL denna färg lyser rött och blått, troligen färger från 1752, då funten målades av målaren Nils. H. 97,5 cm. 1200-talets senare hälft. »Een messingskittel til funten» fanns 1682 (Spegels inv.). Strax utanför kyrkan, på sydsidan, ligger ett fyrsidigt kalkstens­ block med huggen överyta, i vilken är en grund skålformig försänk· ning med avloppsränna; detta block torde ursprungligen ha legat som fotsten till funten (vilken saknar uttömningshål) (fig. 635). - Till funten hör en förnicklad dopskål, nutida, obetydligt fabriksarbete. Nattvardskalk av silver, delvis förgylld; nästan cylindrisk skål, päronformad skaftknapp, konisk fot med lagergirland samt punsade och graverade ornament. Stämplar: QFG ( = Q. B. FalkenGren) ­ A2 ( = 1783) - tre kronor. Graverad inskrift: »SKIENGT AF M. SCHILDER & LARS LANGE 17 8 3 ». H. 22,5 cm . P a ten av silver med stämplar som på kalken. Diam. 13,5 cm. Oblatask av tenn; rund, med sittande lejon på locket. Stämplar : AKEBÄCKS KYRKA 549 a ( = l 742) tre kronor i sköld ML p a omse sidor om träd (=M. Leffler) - w med krona (= Visby). H . 12,5 cm. Tvenne vinkannor av tenn med graverade ornament. Nutida, simpelt arbete . H . 30 cm . Ljuskrona (fig. 626) av mässing; 4 ar mar; stammen slutar nedtill . h uvu d , upptr "]l me d ett srttan .· d e JeJOn. . H . 30 cm . med ett leJOn 1500-talet; det krönande lejonet återgår i stilen på medeltida akva­ maniler. L j u s krona (fig. 627) av mässing. 16 armar i två kransar, graverad inskrift på kulan : »SNICKAREMÄSTAREN JOHAN PETTERSSON, FÖDD I GLAMANS, HAR AF TACKSAM­ HET TILL FÖRSYNEN, SOM I 5 T EN Vl D 5TOJ A POR Tfl L ( N. FREJVIJVIANDE LAND SKYDDAT OCH LEDSAGA'l' HONOM UNDER l 4 ÅRS FHÅNVARO FRÅN FÄDER­ NESLANDET, SKÄNKT DENNA LJUSKRONA 'l'ILL AKEBÄCKS KYRKA DEN 3 NOVElVIBER 18 50, HVILKEN DAG FÖR 4 4 ÅR SE­ DAN ÄR DEN, DÅ HAN I NÄMN­ DA FÖRSAMLING FÖR FÖRS'fA GÅNGEN SÅG DAGENS LJUS» . »FÖRFÄRDIGAD I OCTOBER Fig. 635. Akebäcks kyrka. Sten framför tornets sydportaL Ursprungligen fotsten för l 85O AF GELBGJUTAREN JO­ dopfunten. SEPH KULLMANI NORRKÖPING» . UrsprUnglicher Sockelstein des Taufsteins, jetzt vor dem Hauptportal liegend. H. c:a 175 cm. Ovanligt ståtligt arbete i 1700-talsstil. Ett par l jusstakar av mässing, fyrsidig, profilerad fot, ståndare i balusterform med tvenne, påträdda, lösa ringar. H. 20 cm. 1600­ talets senare hälft. Ett par ljusstakar av massmg, 3-pipiga, 2-armade; rund fot, vriden ståndare. Enligt graverad inskrift skänkta 1915. H. 36 cm. Ett par ljusstakar av tenn, rund fot, balusterformad ståndare. Stämplar: ML på ömse sidor om stake ( = M. Leffler) - krona ­ B(= 1760) . Enligt räk. inköpta 1762. H. 21,5 cm. En ljusstake av tenn, rund fot, enkel ståndare. H. 9 cm. 1700­ talets början. Två håvar med klädsel av blågrön sammet med guldgaloner; svarvade skaft med klockor av mässing. 1700-talet. I södra tornportalens östra smyg är som ovan nämnts ett vigvattens­ BELYSNINGS· REDSKAl' 550 DEDE TING Fig. 636. Akebäcks kyrka. Relief i korportalens omfattning. Jfr fig. 634. Relief in der U1nfassung des Chorportals; wahrschcinlich einen Steinmetzer darstellend. Vgl. Fig. 684. bäcken av huggen kalksten inmurat, vilket genom ett påsatt trälock omändrats till kollektbössa. På en bräda vid locket är målat : »GIFUER THEN F ATIGA. MÖBJ,ER ANNO 1739». Kista av ek med delvis medeltida järnbeslag, vilka troligen tagits från en dörr. H. 60 cm. L. 103 cm. B. 55 cm. Kistan är från 1700-talet . Ovalt bord på ståndare med tre fötter; skivan grönmålad, fötterna blåmålade. På skivan är målat: »K: w : P: s: och D :H :C:L: D: F:• Klock a i tornet, som enligt inskrift är omgjuten 1830 av Samuel Ch. Grön­ wall i Stockholm. H . 63 cm. Enligt Spegels inventarium fanns 1682 följande : »Een altarbook Een kalk oc disck af then Ett altarkläde på altaret Een messehake och een röckljn E en messingskittel til funten Ett brudsäte och een stool Ett rökelsekäril Fig. 637. Akebäcks kyrka. Delar av ett gotiskt altarskåp. Bruchstiickeines gotischenRetabels . Anfang des 15. Jhds. Een thenflaska Een kista m edh 2 h ängelåås It tjmeglaas köpt ao 1680. AKEBÄCKS KYRKA 551 A B Fig. 638. Akebäcks kyrka. Schematisk utveck· ling. Jfr plan, tig. ()22. Schcruatische Entwicklung. Siebc auch Grundriss, Fig. 622 . Sammanfattning av Akebäcks kyrkas konsthistoria. I. Den nuvarande kyrkan utom tornet (tig. 638A). 1100-talet, mö)Iigen 1149. 1 Il. Långhusets västgavel rives och det nuvarande tornet. bygges (fig. 624, 638 B). Dopfunt (tig. 633). 1200-talets mitt. III. Altarskåp (tig. 637). 1400-talet. IV. Nuvarande inredning huvudsakligen från slutet av 1600· och början av 1700· talet. Zusammenfassung. l. Die jetzige Kirche wurde mit Ausnahme des Turmes wahrscheinlich während des 12. Jhds gebant (Fig. 638 A), möglicherweise 1149 1 wenn wir einer im Inventarverzeichniss der W is by Domkirche von 1585 im Lanfe des 17 . Jhts eingetragenen Notiz Glanben schenken diirfen. Man bemerke die am Charportale befindliche Reliefdarstellnng eines Mannes, welcher einen Hammer hält (Fig. 634,636). Das Block muss wahrscheinlich in verkehrtE'r Lage gedacht werden , so dass der Mann in halb liegender Stellung, auf dem !inken Knie gestiitzt, den Stein worauf er liegt mit dem Hammer bearbeitet. Ähnliche Steinmetz.figuren sind im 12. Jhd. nicht so seJten. Vgl. den Taufstein von Ottrava, abgeb. bei RooSVAL, Dopfuntar i Statens Historiska Museum! Es ist zwar hoffnungslos eine so grobe Arbeit stilistisch zu bestimmen. Trotzdem fällt es auf, dass in dem Vorrate von gotländischen Taufsteinskulpturen einige biermit ähnliche Figuren sich an dem Taufstein von Endre befinden. Dieser scheint ans der Mitte des 12. Jhds stammen (RoosvAL, Steinmeister S. 71 , Fig. 88, 105, 106, 118 und 1 LUNDMARK, Bilefeld, Strelow etc., S. 176. 552 DEDE 'l'ING Fig. 639. Akebäcks kyrka. Exteriör frän söder. Aussenansicht von SUden . Idem, Revision, in Fornvännen 1925). Somit bekäme die oben genannte Baudatierung, 1149, eine wenn auch schwache Stiit;,e. II. Der Turm wird angefiigt. Ein einfacher Taufstein. Mitte des 13. Jhds (fig. 633). III. Schnitzaltar, 15. Jhd. Wenige Reste bewahrt (Fig. 637). IV. Jetzige Einrichtung, h auptsächlich vom Schluss des 17. und Anfang des 18. Jhds. ROMA KYRKA 553 Fig. 640. Roma kyrka . Kyrkogården. Ansicht d es Fri edhofs. ROMA KYRKA. GOTLAND, GOTLANDS LÄN, NORRA BEFALLNINGEN, MELLERSTA TREDINGEN , BRO SETTING , DEDE TING , VISBY STIFT, NORRA KONTRAKTET. Tryckta källor: BRUNIUS II. -- ROOSVAL, Kirchen. - Ailm!WSIANI. Handskrivna källor och avbildningssamlingar : K. B.: HILFELING, F m. 57: 4. - A. 'l'. A.: 26 fot.; l~l teckn. av väggskåp, dörrbeslag m. m. - B. St. 4 b lad uppmätn. ritn.; 4 blad invent.; 3 blad förslag. Kyrkans arkivaliet·: Arkivdepån: R~i.K. från 1724. - PilOT. · från 1797. Kyrkogården. De alleer av lövträd, mest lönnar, som från flera håll leda till kyrkan och prästgården, anlades enligt HrLFELING 1 av landshövdingen S. M. von Rajalin på 1790-talet. Begravningsplatsen har rektangulär form med största utsträck­ ning i öster-väster, fig. 641. Ungefär halva området, öster om kyrkan, 1 HILFELING, Fm. 57: 4, s. 66. 554 DEDE 'f!NG w o 10 ~o ;:>o 40 so Fig. 641. Roma kyrka. Lageplan . Situationsplan. är nyordnat 1916-1917. Det äldre partiet, som är inramat av lum­ miga lövträd, vilka ge området en värdig karaktär, har på sydsidan en c:a 130 cm hög terrassmur, kallmur av kalksten; västsidan mar­ keras delvis av terrassmur lik sydsidans, delvis av m ur, kallmur av kalksten. H . c:a l 00 cm, B. c:a 80 cm; på nordsidan finns ett staket av bräder. Det nya området har på tre sidor terrassmur. Nuvarande södra ingång e n till kyrkogården går över ett järngaller genom häcken på denna sida; från väster leder en stentrappa (från prästgårdens om­ råde) upp på kyrkogården. Utom i söder finns häck styckevis på västra sidan.l - 1924 borttogs järngallret, och diket på denna sida (söder) igenfylldes. Angående terrassmuren och ingången över >rister eller jerngaller> gör (II, s. 387) följande tidstypiska reflexion : »Detta helt nya sätt att omhägna de hädangångnes hviloplatser har onekligen stora företräden. Ett 1 BRUNIUs ROMA KYRKA 555 ~m ~ A ~ ~ t--~ ~l) -==-----_ :Fig. 642. C Plan. Jfr fig. 679 . Grundriss. 10 Roma kyrka. Prästgården väster om kyrkan bär i sitt nuvarande skick prägel av byggnad från 1800-talets mitt; möjligen ingår äldre murverk i husets jord· och bottenvåningar.1 Med undantag för ett par liggande gravhällar, Klingwalls och sådant stängsel kostar jemförelsevis föga i anläggning och underhåll, lemnar fri öfverblick af ett tempel och väl behöfiig luftvexling öfver grafvar och förekommer fukt och afieder vatten . Fastän forntidens grofva ringmurar och fasta portar äro mindre passande, så synes det vara rätt, att de gamle väl bibehållna hägnaderne få qvarstå, emedan de äro af intresse för medeltidens både konst· och krigshistoria.» 1 BRUNIUS ger (II, s. 388) en intressant skildring av prästgårdens trädgård på 1860-talet: >På norra sidan (om boningshuset) utbreder sig en temligen stor trädgård, som är indelad i väl ordnade qvarter emellan breda gångar. Der finnes en skuggrik alle af högväxta almar, små bersåer o. s. v. Här och der framskymtar en och annan landtlig figur af utsk urna bräder och målad med oljefärg. Det saknade ej intresse att se den ålderstigne mannen (prosten J . G. Klingwall) vandra under de stora träd, hvilka han planterat, och mellan de lustiga figurer, hvilka han målat. Med bjertlig fägnad visades oss flere bikupor. Anblicken af de rastlösa små varelsernas idoghet var upplifvande, men väl hågkommande Virgilii Georgica låto vi ingalunda en barnslig ny­ fikenhet locka oss till någon obetänksam närgångenhet» . 556 DEDE TING Appellöfs från 1800-talets senare hälft, samt en liggande häll från 1800-talets förra hälft, Gröndahls, och en stående gravsten från 1850­ talet, Malmborgs (sam tliga dessa på det äldre kyrkogårdspartiets västra del), saknar Roma kyrkogård gravstenar som genom utseende eller placering äga konstnärligt värde. Kyrkobyggnaden. »Kyrkan är vacker, med sköna huggne grå marmor stenpelare, samt höga hvalf, glad och rymlig ; och har man här framför hvad mångenstädes händer vid sista reparation sökt bibeholla pelarnes och hvalfbågarnes gamla vördiga utseende, att ej kalkbruk fått be­ täcka huggne stenarbetet - för detta, som mera, h ar man baron Rayalins goda smak och nit att tacka - Som äfven för den dubbla förenämde aleen till kyrkan» . (HILFELING, Fm. 57: 4, s. 66). Plan fig. 642, Sektioner fig. 647-649. Västfasad fig. 646. Anläggningen består af kor med rak östvägg, treskeppigt, tre­ traveigt långhus med takryttare i väster, samt sakristia norr om koret. Långhusets exteriör (fig. 643, 651) är basilikans, interiören (fig. 647, 652) är den treskeppiga hallkyrkan s. Materialet är kalksten. Ytterväggarna, av tuktad sten, äro sprit­ putsade. Murhörnen äro slätputsade; på några ställen har putskakan fallit av, varigenom huggen kantskoning blivit synlig. Fönsteröpp­ ningarna syn~ts också ha huggen kantskoning, som nu är överputsad. Alla byggnadsdelarna ha lika sockel (bred) skråkantad (fig. 654). I väster saknas sockel till största delen; ett par ur muren fram skju­ tande förhoppade sockelstenar och murens ojämnhet tyda på, att torn planerats; den med finhuggen sten k antade, nu igensatta spets­ bågiga tornbågen är tydligt synlig på utsidan (fig. 646). Koret har på sydsidan rundbågsfris (fig. 643). På koret ligger enkupigt tegel, likaså på sakristian; långhuset har svartmålat plåttak. Spiran är av trä, svarttjärad. Takstolarnas konstruktion framgår av fig. 647, 648. Valvschema fig. 653 b. Golvet i koret är lagt av gravstenar och kalkstenshällar, i långhuset av röda och gråa kalkstenskvadrar, i sakristian av bräder, i värmekammaren med cement. Koret har i öster tre och i söder ett rundbågigt fönster, vilka alla ha invändig huggen kantskoning; det mellersta östfönstret som är högre än de båda andra har kantskoningens båge lagd av omväxlande brunröda och gråa stenar. I korets öströste finns en korsformig dageröppning, i vilken är inmurad en gravsten med runor (vidare MATERIAL t>ÖNSTER ROMA KYRKA 557 Fig. 643. Roma kyrka. Exteriör från sydväst. Aussenansicht von Siidwesten. nedan bland inventarierna). Ovanför denna öppning en vatten­ kastare av kalksten, skulpterad i form av ett gapande odjur (fig. 650). Långhuset har två rundbågiga fönster lika dem i koret, ett i södra och ett i norra sidoskeppet, östra traven. I västra muren av södra sidoskeppet, och i norra muren, västra traven finns spetsbågiga fönster av ungefär samma storlek som de rundbågiga fönstren. I sydmuren, mellersta traven finns ett tredelat spetsbågigt fönster med masverk av sten. Västmuren, i mellersta skeppet, är genombruten för ett 36. Sveriges ky1·kor. Gotland I . 558 DEDE TING Fig. 644. Roma kyrka. Interiör mot öster före restaureringen. Das Innere gegen Osten vor der Restaurierung. PORTALER rundfönster med masverk av sten, vilket senare är tillkommet vid restaurering under 1800-talets sista årtionden, likaså detta fönsters yttre steninklädnad. I långhusets östmur, södra sidoskeppet, finns en fyr­ passformad öppning. Samtliga fönster ha färgat glas i blyinfattning. Korportalen (fig. 654) har murhörn av finhugget material, som fortsätter i rundbåge samt poster på vilka en trifolieflisa vilar. Dörren är ny med delvis medeltida beslag. Invändigt låg triangel­ båge. En dörröppning med rak överliggare i korets norra mur leder in till sakristian; denna har i öster ett rundbågigt fönster, som synes ha nyhuggen omfattning. Det ursprungliga sakristiutrymmet är för några år sedan tudelat i norr-söder och den västra hälften tjänstgör som värmekammare; båda rummen ha gemensamt kryss­ valv med spetsbågiga sköldbågslinjer. Från värmekammaren leder en nyupptagen dörr ut i norr. Vid 1800-talets mitt fanns en upp­ gång till predikstolen genom den då odelade sakristians västra mur; troligtvis gjordes denna genombrytning samtidigt med nuvarande predikstolens tillkomst 1737. 1 I sakristians öströste är en dörröpp­ 1 BRUNIUS Il, s. 386. ROMA KYRKA 559 Fig. 645. Roma kyrka. Interiör mot öster efter restaureringen . Das Innere gegen Osten nach der Rcstaurierung. ning, antagligen tillkommen 1737, till vilken leder en trätrappa; från sakristians vind går vägen till kor- och långhusvindarna samt till takryttaren. Långhuset har fyra portaler, på sydsidan en, i västra traven, på västsidan två, en i mellersta och en i norra skeppet, och på nordsidan en, i mellersta traven. Den spetsbågiga portalen på syd­ sidan (fig. 655, 656, 658) är byggd enligt följande schema: Post, fyra kolonnetter mellan hörn, pilaster. Posterna bära en fyrpassutskuren tympanonflisa; hörnen närmast posterna bära en dylik - även den i ett stycke - med taggbågekontur. Baserna ha attisk profil. Ka­ pitälen äro prydda med skulpterade treflikiga, parställda blad med diamantnerver; ytterst på östra kapitälsviten är i låg relief uthug­ get en lejonmask, ur vars mun växa bladslingor. Sju av de åtta kolonnetterna äro nyhuggna; kolonnettbaserna ha hörnblad. På por­ talen finns spår av röd målning. Invändigt triangelbåge, vilken lik­ som de vertikala invändiga hörnen har kantskoning. Dörrarna äro nya, beslagen delvis medeltida. Dörröppningen mitt på långhusets västsida (fig. 661) har rundbågig, huggen omfattning; dörren har till 560 DEDE TING Fig. 646. Roma kyrka. Die Westfassadc. Västfasaden. största delen medeltida beslag; nu igenbommad. Långhusets nord­ västportal (fig. 662) består av murhörn och poster. På dessa sist­ nämnda vilar en trifolieflisa, från murhörnen uppgå tvenne bågar, den inre rundbågig, överputsad, den yttre spetsbågig med kantsko­ ningen delvis överputsact Den nygjorda dörren har delvis medel­ lWMA KYRKA 561 tida beslag. Invändigt låg triangel båge, vilken saknar kantskoning; sådan finns däremot på de vertikala inre murhörnen. Den yttre omfattningen till de båda västportalerna består tydligen av material från äldre byggnad; de flesta stenarna ha putsgräns inristad c:a 20 cm från kanten, andra, det yngre materialet, sakna dylik putsgräns. N ordportalen (fig. 663, 664) har ursprungligen haft två kolonnetter på var sida mellan post och pilaster, vilka nu äro borta. Posterna bära en spetsbågig trifolieflisa, de fyra bågarna utanför denna äro likaledes spetsbågiga. Tydligt är dock, att bågstenarna härstamma Fig. 647 . Roma kyrka. Tvärsnitt genom långhuset mot öster. Querschnitt clurch das Langhans gcgen Osten. från en rundbågig portal. Basbanden ha attisk profil och hörnblad. Kapitälen ha bladskulptur, lika sydportalens; ytterst på östra kapitäl­ räckan finns ett krönt människoansikte. Dörrarna ha till största delen ursprungliga beslag. Invändigt låg triangelbåge; kantskoning endast i de vertikala hörnen. 562 DEDE TING ~~~-L~~~~~~IOfom F ig. 648. Roma kyrka. L>Lngsschnitt. Längdsektion. VALV Samtliga val v äro kryssvalv med i puts upplagda krysslinjer; av valvschemat tig. 653 b framgår, att skiften icke äro lagda på samma sätt (mera därom i byggnadshistorien). Korvalvet har rundbågiga sköldbågslinjer i norr och söder samt spetsbågiga i öster och väster ; övriga valv ha spetsbågiga sköld- och gördelbågslinjer. Triumfbågen och andra bågar, av finhuggen sten, äro spetsbågiga. Invändigt är kyrkan putsad i gulvit ton . 1631 blev kyrkan, »som stod nere paa fald», restaurerad synner­ ligen grundligt (jfr minnestavlan härom bland inventarierna). 1851 ROMA KYRKA 563 samt omkring 1900 restaurerades kyrkan ånyo; fTE.Nr!GVRE.N DA KOR.­ GAIVE LN vid sista restaureringen tillkom en del nya in­ ventarier, · för vilka redogöres nedan. Kyrkan har centraluppvärmning, med pannrum i östra hälften av sakristian. Byggnadshistoria. En ingående granskning av kyrkobyggnaden visar, att den tillkommit i tre repriser. Äldst är sakristian, yngst långhusets västligaste parti. Ovan sakristivalvet, som till typen är äldre än kyrkans övriga valv (se stenskiftens riktning på fig. 653 b) kan man i putsen, materialbe­ NEDirRAN handlingen etc. på korets norra och långhusets västra murar avläsa följande: sakristian har haft ett närmare 4 m lägre liggande pulpettak Fig. 650. Roma kyrka. Vattenkastare på östra än nu (räknat från hjässa till hjässa); strax korgaveln. v.,rasserspeier an dem Ost­ gi ebel des Chores . .51\/llA Fig. 649. Roma kyrka. Längdsektion genom norra sidoskeppet. Litngsschnitt durcb das nördlichc Nebenschiff. ovan detta äldre pulpettaks högst liggande linje finns en skarv i kormuren som visar, att denna icke är uppförd i ett, utan att en äldre kormur byggts på. I korets öströste, synligt från korvinden, finnas flera stenar med böjd framsida, absidstenar. På några av dessa finhuggna stenar finnas små putskakor kvar. Det äldre kor, som - enligt undersökningen ovan sakristivalvet -·funnits före det nuvarande har således haft absid, vilken utvändigt varit putsad. Innerväggarna (väl ej blott i absidkoret, utan även i det till detta l~or hörande långhuset, om vars plan etc, vi tcke veta nå(Sot f . n.) 564 D EDE TING Fig. 651. - Roma kyrka. E x teriör från nordost. Aussenansicht von Nordosten . ROMA KYRKA 565 Fig. 652. Roma kyrka. Interiör mot väster. Das Innere gegen Westen. 566 DEDE TIKG Il C:ODXQ a ~0~1~2~3~4~ 5 _&~7~8_9 ~ 10 ________L ' 5 ______~20 M JNITT ·GtNOM MIDTHtPPtlS J ODR 1 \ MUR. H[Mi\TI5K MVi\Lf­ SKIS5. l/fl b Fig. 653. Roma kyrka. a mittskeppets södra mur. b Gewölbeplan. b val vplan. a Siidmaucr cles Hauptschiffcs. ha varit finslammade, vita, med rankbårder (?) i klart rött och mörk­ brunt på grön botten; i murarna ovan valven finnas nämligen på flera ställen stenar från äldre byggnad, som .h a vetemjölsvit puts­ kaka, några med rester av kalkmålning, rankor. De båda västporta­ lerna på nuvarande långhus härstamma från absidkyrkan; spetsbågen och tympanon på nordvästportalen äro givetvis senare. Vid tidsbe­ stämningen av absidkyrkan har man att tillgå följ ande daterbara ROMA KYRKA 567 . ·. ·.: 2 LLL--'--L..LL.L.LLL-------l-----' METER. Fig. 654. Roma kyrka. Korportalen. Portal des Chores . detaljer : En bit av en absidSockelsten med konvext böjd framsida, som är i kanten profilerad snarliknande sockeln på Bro kyrkas torn; en kolonnettbas av samma typ som de i Endre torns rundbågiga ljud­ gluggar; en dopfuntsbas av Bestiarius-typ (vidare nedan bland in­ ventarierna); rundbågsfrisen på nuvarande korets sydsida, vilken till­ hört äldre byggnad. Dopfuntsbasen dateras av RoosvAL till 1100­ talets mitt. I sakristians sydvästra hörn (d. v. s. nuvarande värme­ kammarens) sitter en konsol av kalksten inmurad (fig. 659), som är prydd med lansettlika blad; konsolen har motsvarigheter i Roma kloster. Dettas byggnadshistoria är ännu ej klarlagd, men troligtvis ha de konsoler med lansettlika blad, som burit upp gördelbågarna i 568 DEDE TING l===mo===±===:i:9.====;)i':::::===:J "t\Q Fig. Gfi5 . Roma kyrka. Långhusets sydportaL Siidportal des Langhauses . klosterkyrkans mittskepp, huggits något årtionde efter 1164, klostrets grundläggningsår. Konsolen i Roma sockenkyrka är sannolikt från ungefär samma tid, alltså omkr. 117 5. Detta visar, att sakristian byggdes senare än absidkoret ; härför tala ock andra detaljer, valvets teknik och förening med kormuren bl. a. ROMA KYRKA 569 .SU\TION 1 0 51DO F A0AD occu~~~~~III~II========i=====~==~t.====~==~======~ L ~ i~Q Långhusets sydportal sedd i sektion och från sidan. Querschnitt uncl Scitenansicht des SUdportals des Langhauses. Fig. 656. Rorna kyrka. Då det nuvarande koret byggdes, revos endast syd- och östmu­ rarna på absidkoret; nordmuren påbyggdes och förlängdes. Nytt långhus påbörjades samtidigt, av detta fullbordades emellertid en­ dast östra traven i båda sidoskeppen. Bevisen för detta äro : Nord­ östra och sydöstra valven i långhuset h a valv som äro slagn a på 570 DEDE TING samma sätt som valvet i koret, skiften vinkelräta mot diago­ nalerna; dessa valv äro också . lägre (plattare) än sidoskeppens fyra övriga valv, vilka äro slagna som mittskeppets tre valv, ku­ polliknande kryssvalv . I valvens 4 7 DM mellersta del (i höjdled räknat) äro skiften vinkelrätt lagda mot Fig. 657. Roma kyrka. Kapitäl (nu på kyrkogården). 1300-talets början. diagonalerna, men överst äro de KalksteinkapitäL Anfang des 14. Jhds. ringformiga, bilda alltså en kupol. Fönsteröppningarna äro rundbågiga i östligaste traven, i de övriga spetsbågiga (fig. 646-649). Det finns även andra detaljer som visa, att de västra delarna tillhöra en senare period. Det östra pelarparet har andra sockel- och listprofiler än det västra (fig. 665); de östra pelarna. ha samma profil på sockel och list som pilastrarna norr och söder om dem och som triumfbågens pilastrar. Den list på de östra pelarna, från vilken gördelbågen mellan östra och mellersta mittskeppsvalven springer, är lika motsvarande lister på västra pelar­ paret (fig. 665). Ungefär 140 cm nedanför gördelbågslisten på östra pelarna inåt mittskeppet finns en runtom löpande list (fig. 665), o ~IrDaiiO C=======r=======~ I=======± ö======~ 4/IQ Fig. 658. Roma kyrka. Plan av långhusets sydportaL Grundriss des Siidportals des Langllauses. ROMA KYRKA 571 som åt sidoskeppen till bildar utgångsläge för gördelbågar, men som åt mittskeppet till ej har någon funktion. På motsvarande plats på de västra pelarne, mittskeppssidan, finns in gen list. Om kyrkans byggnads­ historia råda olika meningar. Enl. RoosvAL, som skrivit s. 571-573, har det tillgått så: Hur övergången mellan de två perioderna i långhusbygget skett är svårt att fastställa. Troligen lämnades det äldsta lilla lång­ HÖIINKON§Ol husets västparti kvar, under det att ny­ l VA~MEiWi11AI~JF_N bygget börjades i hela sin bredd omedelbart öster mil triumfbågen. Sedan en trave av Fig. 659. Roma kyrka. nybygget gjorts färdig, med valv i · sido­ Konsol i värmekammaren skeppen men förmodligen blott provisoriskt (eu del av sakristian). Kon s ole i u der Sakri stei. U m trätak i mittskeppet, bör kyrkans exteriör 1175. haft en viss likhet med den Källunge nu har: eri mycket liten, äldre kyrkas västra partier bildande en förhall till den påbörjade stora nya kyrkan. Då senare gamla lång­ huset blev helt rivet och det nya utbyggdes till normal storlek, kommo de gamla rund­ bågiga portalerna till gagns som västingångar, delvis med ändringar. De båda stora por­ talerna i norr och söder höggos däremot helt nya. Ett torn planerades som sagt redan då långhuset byggdes, men kom icke då till utförande. Senare igångsattes stenhuggar­ arbete för tornet. På det sättet får ett kraf­ tigt kapitälbandsblock förklaras, som nu ligger å kyrkogården. Det dekoreras av en liggande skäggig mansfigur (fig. 660), en om Mäster Egypticus' portal i Hablingbo samt om Rone torns nordportal erinrande kompo­ ========• OM sition. Tiden för detta arbete, som dock aldrig förde till verkligt utförande av tornet, Fig. 660. Roma kyrka. Skulpterat kapitäl på torde vara början av 1300-talet. kyrkogården. 1300­ talets början. Som datum för det nuvarande koret och Skulptiertes Kalksteinkapitäl auf det långhus som bestod av östtraven, kan dem l!'riedhof. Anfang des 14. Jhds. 572 DEDE 'l'ING Fig. 661. Roma kyrka. Portal mitt på långhusets västfasad. Porta l in der Mitte der Westfassade. Vgl. l!'ig. 646 . man sätta omkring 1240; sockeltypen kan näppeligen vara yngre. Korportalens karaktär tyder också på årtiondet före 1200-talets mitt. Den »falska basilikan », kyrkan i sitt nuvarande skick, blev färdig omkr. 1255.1 RoosvAL betecknar dess sydportal som den första på Gotland med taggbåge-smyckat tympanon. 2 Såväl denna som valv­ typen och tryckmurarna ovan valven tyda på westfalisk inverkan. Sådan gjorde sig även gällande på det tidiga stadium, då koret byggdes. I äldsta skedet har Roma kyrka säkerligen fått arbetskraft av såväl enklare som mera konstnärlig kvalitet från det ett par km åt RoosvAL, Ciceronen, s. 124 skriver »1250 - 70-talen» för kor och långhus, men är nu benägen för tidigare data. 2 RoosvAL, Kirchen, s. 163; i Kirchen dateras hela kyrkan 1276 - 1280. 1 ROMA KYRKA 573 OIDILIT========C======C=====~ ~~ Fig. 662. Roma kyrka. Långhusets nordvästportaL Vgl. Fig, 646 . Das Nordwestpo rtal des Langhauses . 2 öster liggande klostret; bl. a. vittnar konsolen med lansett-bladen (i sakristian) därom. För en m era exakt byggnadshistoria fordras också grävningar icke bara i sockenkyrkan utan även i klosterruinen. Inredning och lösa inventarier. Al t aret är murat av kalksten med putsade sidaytor och huggen ALTARI] hörnskoning; på sydsidan av altaret är fastmurat en skålformig ut- VÄG GsKÅP tömningssten för sköljvattnet från de heliga kärlen, således en s. k. piscina. I korets sydmur finns en nisch med nygjorda dörrar, i korets nordmur, väster om sakristidörren, finns en annan nisch; öster om sakristidörren är ett väggskåp (fig. 666), invändigt beklätt med ek, yttre infattning och dörrar av ek, med inskuren ornamentik; 37 . Sveriges kyrka>-. Gotland l. 574 DEDE TING _}j l Fig. 663. Roma kyrka. Långhusets nordportaL Das N ordportal des Langhauses. övre hälften finns en medeltida gallerdörr av järn; röda färgspår orneringen. Beslagen äro delvis nya. I långhusets nordmur, nära östmuren, finns en nisch och i syd­ muren, mitt emot, likaledes en nisch; detta tyder på att kyrkan haft tvenne si doaltar en . ROMA KYRKA 575 ~~-LL-LL--'--L_ _ _ _ L , _ _ _ _ _j__ _ _ _ _ _ j_ _ _ _____L_ _ _ ____js MR. Fig. 664. Roma kyrka. Norra långhusportalen sedd i sektion och från s idan. Querschnitt nncl Seitenansicht des Portals, l!, ig . 663. Alt ar ringen av fernissad ek, tillkom vid 1902 års restaurering. En bekänn e lsepall, släta fyllningar och inramningar, kastanje­ brun, ligger på sakristivinden; troligtvis anskaffad 1752 (RÄK.). Den nuvarande altartavlan av ek med på väv målade bibliska figurer, är från 1902 och liksom andra inredningsföremål från denna restaurering i en smaklös gotiserande stil. En äldre altartavla (fig. 667) från 1656, snickeri och målning, är numera undanhängd på östmuren i norra skeppet. Ovan det kvadratiska huvudpartiet med en framställning av nattvarden målad i mittfältet, garderat av kolon­ ner, är ett mindre parti med en målning av Kristi uppståndelse, AL'rARTAVLA 576 DEDE 'J'ING vilket krönes av ett triangelfält med Kristus som världsdomaren. Nedan­ för nattvardsscenen är målat: >>STU­ DIO ET CURA, PASTORIS MAG: MAG: MAJALANDRI, H h:C TEMPLI ECCLESL!l,Q. TABULA SUMPTU A NOVO FACTA E'J' PIC'J'A . ANNO 16 56. JOHAN BAR'J'SCH PICTOR. RENOV ATA, CURA ET IM· PENSIS PASTORIS MAR'riNI BAR'J'HOI-DI BERG, l 7 3 6. JOH. HERNELL. PICT: » PREDIKSTOL Färgerna äro: Mörka röda, gröna och gulbruna dräkter på svart och svartbrun botten; inramningens båda kolonner i silver, i övrigt rött, rödbrunt, gråvitt, grönt och svart. H . c:a 6 m. Tavlan, som enligt inskriften är målad 1656 av Johan /: Bartsch samt renoverad 1736 av Johan Hernell, är lika den altar­ PROFIL[R l\ f P[LARN[ N'! l.U.• li1 2 3 4 6 DFCI o tavla som tillhör Björke kyrka, t. l H\ vilken är första gången målad 1665. Fig. 665. Roma kyrka. Profiler av Predikstol (fig . 668) på norra pelare (numrering enligt fig. 642). sidan i triumfbågen har med akantus­ Profile der Pfeiler I-III . Vgl. Fig. G42. motiv och strålar skulpterade fyll· ningar samt nedtill på korgen en skulpterad girland. Ljudtaket är prytt med träskulptur, akantusblad, urneliknande knoppar, gudslamm. Då predikstolen 1737 uppsattes (se Grönhagens minnestavla nedan), anordnades uppgång från sakristian genom dennas västra mur; senare har trappan byggts om och lagts inåt koret. 1906 restaurerades predikstolen mycket klumpigt och målades med skrikande ljusblå färg, silver och guld utan någon som h elst patinering; lyckligtvis är dock den ursprungliga målningen bevarad på en fyllning som bort­ tagits av någon anledning och nu förvaras i sakristian: Blågrå botten, rödskimrande guld, oxiderat silver - de vackra färgerna framhäva ännu mer det ypperliga konsthantverket; fyllningen är av furu, 64 x 41 cm. - Enligt Hn-FELING 1 stod 17!H kvar »i ett hörn på nona sidan» en predikstol från 1656; på denna fanns målat de fyra evangelisterna, Paulus, Johan Hus, Luther och Melanchton. Timglas med fyra glas i mässingsställ på trästativ med kunglig J lo....u....L_-L.____t___.~---'--'-___J ~l 1 HILFELING, Fm . 57: 4, s. 67- 68 . ROMA KYRKA 577 Fig. 666. Roma kyrka. Väggskåp i norra kormuren . Bekleidung einer \Va.ndnischo in der Nordrnauer des Chorcs. krona av trä ; mässingsstället har en punsad, d . v. s. inslagen vindruvs­ klase och »G L» med en rosknopp (?) mellan de båda bokstäverna; på fyra ställen finns ett punsat riksäpple. H. 61 cm . Omkring 1800. Bänkinredningen (fig. 645, ö52) är nygjord i »renässansstil», av ek (gavlarna) och furu, fernissade . - På sakristivinden ligger en bänk­ skärm från 1600-talet; en fot. från 1890-talet (fig. 644) visar slutna bänkrum med målning, rankar(?), i speglarna; de främsta bänk­ skärmarna äro förhöjda med galler av trä i rutverk, tydligen 1631 års bänkinredning (se nedan s. 584). Enligt RÄK. 1732 gjordes nya bänkar; de förutvarande byggdes om och ställdes vid sidorna. Samt­ liga bänkar (46 st.) målades av Johan Hernell 1736. Längst i väster i mittskeppet står en orgel med gotikimiterande BÄNKAR 578 DEDE 'riNG fasad, målad i gulbrunt och prydd med bronserade lister. - Till 1902 fanns i väster en läktare, på vi lken orgelverket stod. Två obetydliga nummertavlor i gula listramar äro uppsatta i kyrkan. Här har dock funnits en nummertavla med skulpterad ram, tillverkad av Johan Hernell 1740 ( u ~i.K.); tavlan var uppsatt på en pelare och omgiven av målade ''gardiner». DOPFUN'l' Dopfunt (fig. 669) av rödflammig kalksten, slipad; uttömnings­ hål. H. 110 cm. Den halvklotformiga skålen är prydd med buckel­ liknande uthuggna blad, hals och fot äro släta; fotstenen har en rakhuggen kant som visar att funten stått intill vägg eller pelare ursprungligen. 1200-talets mitt. 1 På kyrkogården ligger foten till en dopfunt (fig. 670) som är or­ nerad med rankor och i hörnen med lejon. RoosvAL för denna funtfot till Bestiarius-gruppen; mitten av 1100-talet. 1 Dopfat av mässing (tig. 671) med bebådelsescen i botten, drivet arbete, runt om en otydlig minuskelinskrift; utanför denna senare och på brättet punsade ornament. H. 6 cm. Diam. 37 cm. 1500­ talet, troligen tyskt arbete. En dopskål av nysilver daterad 1890, har intet konstvärde. Kalk av silver delvis förgylld, cylindrisk skål, skaftknapp i platt NATTVARDS­ KÄRL kulform, enkelt profilerad fot. Stämplar: tl ( = 1737) -- huvud ( = Stockholms vapen) PL ( = Petter Erson Lund). H. 18,5 cm. Paten till kalken av silver, förgylld. Stämplar som å kalken. Diam, 12,5 cm. Kalk av silver, delvis förgylld, cylindrisk skål, päronformad skaft­ knapp, slät rund fot. Stämplar: M2 ( = 1794) - tre kronor - huvud (= Stockholms vapen) -- A. FLOBERG. Graverad inskrift runt foten: »GIFVEN AF LANDSHÖFDINGEN M: M: FRJHERRE S: ·M: VON RAJALIN OCH DESS FRU FRJHERHINNA FÖDD JEGERSCHÖLD, TILL ROMA KYRCKA ÅR 1794». H. 29,5 cm. Tillhörande paten, av silver, förgylld, har samma stämplar. Diam. 16,3 cm. Vinkanna av tenn; nästan cylindrisk kanna med grund snås, platt lock samt grepe. 1700-talets slut. H. 25,7 cm. Oblatask av silver, oval, med kupigt lock och på detta en svan. Stämplar : s3 (= 1824)- tre kronor - w( = Visby)- AML (= A. M. Lundström). H . 14 cm. Till nattvardsservisen höra dessutom en p a ten av mässing, försilvrad, Diam. 15,5 cm, samt tvenne vinkannor av tenn, H. 41 cm, vilka tre pjäser äro att beteckna som nutida fabriksgods av simplaste slag. 1 ROOSVAL, Ciceronen, s. 124. ROMA KYRKA 579 Fig. 667. Roma kyrka. Altaruppsats 1656. 'frä. Altartafel 1656. Holz. 580 BEl~ YSNINGS­ DEDE TING REDSKAP Ljuskrona av massmg, ~O pipor i två kransar, med följande graverade inskrift: »ÅR 177 G DÅ GENERALLIEUTNAN'f M. M:. HÖGVÄL· BORNE FlnHERRE HERl~ CARL OTTO VON SEGEBADEN WAR LÄNE'fS HÖF­ DINGE HÖGVÖRD. DOCTOR HEHR GABRIEL TIM LU.TKEMAN STIFTSBISKOP OCH HERR JACOB BOLIN ROi\'lA FÖRSAMLINGs KYRKOHERDE, BLEV DEI\NA LIUSKRONA TILL EN PRYD. FÖR GUDS. HUS OCH FÖRSAMLINGENs 'flENST FÖR KYRCKANS MEDEL KIÖP'f. GJORD V. SKULTUNA l\IESS. BRUK N:O 3 l . M:A1"fH. HORNNAFWER. >> H. c:a 136 cm. Två ljuskronor av miissing, l G pipor i två kransar. Kopior av 1700-talskronor. H. c:a 90 cm. Ljuskrona av mässing, 20 pipor två luansar, H. c:a 105 cm. Skänkt 1806. Ljuskrona av massmg, 24 pipor två luansar, H. c:a 135 cm. 1700-talsformer, skänkt 1900. Ett par ljusstakar (fig. 672) av mässing. Rikt svarvprofilerad ståndare på profilerad, rund fot på trenne kulor; spets för ljuseti'l fastsättande. Uppstucken inskrift på foten: »ANNO l 6 4 2 DEN l 7 lUNIJ IIAFVER HOLGER HOSENKRANDZ 'l'IL FROLLING· KONG. MAJJSTS BEFALTNGSMAND OEVJ<::H. GVDLAND SAMME TID Mim SIN KIEHE FRVE FHV WIEICKE TOTT FORJERIDT DISSE STAGElt TIL ROMME KIERCE:E» Ramt på ståndaren givarnas initialer, »Ir. R. IL B. w. T.>>, samt deras vapen. H. (utom spetsen) 50 cm. Ett par lju sstakar av mässing; balusterformad ståndare på hög rund fot H. 22,5 cm. 1600-tals. Ett par l j u ss takar av tenn; balusterformad ståndare på rund fot. Stämplar: w med krona över ( = Visby) - ML på ömse sidor om träd ( = M. Leffler) - (P = 1732). H. 21 cm. Ett par ljusstakar av tenn liknande föregående. H. 18 cm. 1700-talets slut. Ett par lju sstakar av tenn; refflad ståndare på fyrsidig fot på kulfötter. Stämplar: Rikskrona (= Visby) - NL - G3 (= 1813). H. 22 cm. Ett par ljusstakar av tenn; refflad ståndare på rund fot. Stämplar: Tre kronor i sköld- NL och stake(?) - w med krona över ( = Visby) - A4 ( = 1831). H . 20,5 cm. Ett par tvåarmade, trepipiga l j u s s takar av nysilver, försil vracle. H. 40 cm. Skänkta 1891. Enkelt arbete. Mässhake av svart sammet med kors och sol av påsydda silver­ galoner. 1800-talets mitt. Kalk d u k av benfärgat siclen med broderi av silke i färger: Efter ROMA KYRKA 581 Fig. 668. Roma kyrka. Kanzel. Predikstol 1737. 1737. kanterna törnkvistar, i hörnen brödets och vinets symboler; mitt på ett troligtvis yngre broderi, Guds lamm liggande på boken med de sju inseglen. Duken är kantad med spets av förgylld silvertråd. På baksidan: »MARIA - ELISABETH DANQVARD'f LILJIESTRÖM 1788» RENOVERAD 18 9 6 'fiLL ROMA KYRKA». 63 X 64 cm. Tvenne kollekthåvar klädda med gul sammet med silvergaloner. Omkring 1800. En kollektskål av mässing med lock. Nutida arbete. Under inventariseringen påträffades en gravsten med runor (fig. 675) inmurad i ena sidan till den korsformiga gluggen i öströstet; stenen har sedan flyttats till Fornsalen. Den lockformiga hällen har GRAVS'fENAR 58:? DEDE TING DOPFUNTEN . fi\5/\D . Pli\N OOI . HKTION Fig. 669. Ro]))a kyrka. Taufstein. Dopfunt. 1200-talets mitt. Mitte des 13. Jhds . på översidan ett kors, vars armar hänga samman med kantorne­ ringen; kanten är svagt hålkälad; på ena ändan är ett likarmat kors; på ena långsidans kant stå följande runor: 1 hailui j lit giera stain ok botulfr yftir olof ok bot (mund ? - - - ). Gravsten (fig. 677) med majuskelinskrift efter kanterna inom lin­ jer; utanför dessa· och i det omhuggna, försänkta mittfältet 1700 talsinskrift: »HIC ES'l' SEPVLTUS EYKO CARNIFEX CUM UXORE ANNO DO!IHNL M CCC XLIII XI KALENDAS AUGUSTI», »Här ligger Eyko slak­ tare begraven med sin hustru, Herrens år 1343 den 22 juli•. 2 1700-talsinskriften berättar att kyrkoherden J . Bolin, död 1786, har köpt stenen för sin och sin hustrus gravrum. I koret. - Slaktaren Eykos sten har ursprungligen legat vid S. Görans ruin utanför Visby. Gr a v sten (fig. 676) med majuskelinskrift efter kanterna och i tre rader på mittfältet: i hörnen rundlar: »ANNO DOMINI M eec LXXXVII OBII'l' JOHANNES BVGGE YMAGINA'l'OR DIE BEATE AGA'l'E VIRGINIS IN PAROCIHA RUMA MARGARETA FILIA EIUS HIC IACET REQVIESCAN'l' IN PACE», »Herren!> år 1387 dog Johannes Bugge, bildsnidare, på den heliga jungfru Agatas dag (den 5 februari) i Roma socken. Marga­ reta hans dotter ligger här. Må de vila i fred." 3 På samma sten finns en inskrift, som omtalar, att en präst Nils Peders0n Balle, död 1624, ligger begraven under densamma. I koret. 1 2 Meddelat av professor O. v. Friesen. LINDSTRÖM, II, s. 122. • Anf. arb., s. 99. ROMA KYRKA 583 Gr a vs t en (fig. 678) med en relief av den uppståndne i kartusch i mittfältet samt evangelistsymboler i rundlar i hörnen; ut­ efter kanterna och på mittfältet en grav­ skrift över kyrkoherden M. M. Majalander och hans hustru, båda döda 1661. I koret. Gravsten med inskriptioner från 1579, 1683 och 1720. Mycket nött. I koret. Gravsten över pastor Gregorius Lyth, död 1723. I koret. Epitafietavla (fig. 673) av trä, med figurmålning i mörka färger, man, hustru och sex söner. Vid mannens huvud: »AE'l'A'l'IS SVJE 45 . ANNO 165h. Vid hus­ truns huvud: »lETATIS SVJE 3 8 . ANNO 16 54». Nedtill på den släta listramen är målat: »TRENNE TAFFLA HAFFUER MAGNUS MAGNI MAJALANDER SMOL: PAST: I ROME OCH BIERCE SOCNER, SAMPT HANS K : HUS'l'RU ELIZABETHA EPITAFlER Fig. 670. Roma kyrka. Dopfuntsfot från mitten av 1100-talet. Fuss cines 'l'aufsteins. Mitte c1es 12. Jhcls. LARTZD: YXELL GUDI 'l'ILL ÄRA OCH HERRANS HUUS TILL EN PRYDELSJ<~, SIGH OCH SINOM TILL EN ÅMINNELSE, BEKOS'l'A LÅTET. RENOVERA'!' GENOM PAS'l': MÅRT EN B : BERGS FÖRSORG, A~ 1741 ». I RÄK. 1742 upp­ ges att epitafiet renoverades av konterfejaren Karl Tielström. H . 205 cm. B. 165 cm. Uppsatt på södra långhusväggen. ·Epitafietavla (fig. 674) av trä; mittfältet med figurmålning, hustru med sina båda män och åtta barn, omgivet av ram i brokiga färger; beslagsornamentiken på ramen är målad. Upptill är ett bibelspråk målat, nedtill följande inskription målad: »ANNO 16 6 4 LOD ERLIG OC VERNUFFTIG MAND BENDT RASMUSSON KARBY, MED SIN KIORE HUSTRU METTE COBSON, NIELS DA'l''l'ER, EFFTER HENNES SALIG HOSBONDE, STAFFEN J A­ OC 8 DEiUS SALIG BARN, 6. SONNER OC 2. DOTTER. BEKOSTE DENNE TAFFLE, GUD 'l'IL JERE KllWKEN TILL ZIERADT, OC DENNEM TILL Detta epitafium, som synbarligen är hårt restaure­ rat, är sämre målat än föregående. H. 330 cm. B. 225 cm. Lång­ husets södra vägg. Epitafietavla av trä, målad, mycket förstörd, 1600-talets slut, ligger på sakristivinden. 100 x 100 cm. Minnestavla av trä, svartmålad med gulmålade bokstäver och gulmålad ram; inskriften är som framgår av följande icke ursprung­ lig: »ANNO 16 2 7 HAFVER KONNING CHRISTIAN DEN FJERDE NAADIGS'l' EN IHUKOMMELSE. » MINNEB­ TAVLOR 584 FORLENDT ERLIG DEDE TING OCH WELBJYRDIG MAND JENS HOEG TIL WANG GYL· ANNO 16 31 HAFVER HANS WELBJYRDIGHED LAND MED WISBORGS SLOT . DENNE OCH OCH KJERCKE, SOM STOD NERE PAA FALD, LADET RENOVERE UDEN INDEN, SAA BAADE 'rORN OCH TAG SOM NYE STOLLE I KJERCKEN, DYNICKEN UNDER H\'ELI.NGEN. ANNO 16 3 3 HAFVER HANS WEL­ WERE HANS LON OCH BJYRDIGHED HANNOM PAA IGJEN RESIGNERIT LENIT. GUD ALLE HANS WEIJE LEDSAGE». Å en på baksidan fast­ klistrad papperslapp läses följande : »DEN PÅ ANDRA SIDAN STÅENDE INSCRIPTIONEN VAR MÅLAD PÅ MUREN ÖFVER D[ÖRR]EN TI[LL] SACRI[STJAN] MEN UTSKRAPADES ÅR 18 51 DÅ KYRKAN HVITLIMMADES OCH H[ÄR] PÅ DENNA TAFLA AF UNDERTECKNAD MÅLAD o[cH] UPPSATT PÅ PELASTERN MID'r EMOT PRE DIKS'r [OLE N]. namn. ROMA D. J MA .T 18 52» s am t ett oläsligt HrLFELING, vars avskrift av originalmålningen 1 är i det när­ maste lika med ovanstående, omtalar, att över inskriften p å kormuren funnos Jens Hoegs och Margrete Halchs .vapen målade (som Hilfeling avbildar) samt namnen, förmodligen barnens: Ebbe, Hendrik, Stygge, 1 HILFELIN G, Fm. 57: 4, s. 67. Fig. 671. Roma kyrka. Dopfat av mässing. 16. Jhd . 1500-talet. Taufbecken von Mcssing. ROMA KYRKA Fig. 672. Roma kyrka . Ljusstake av mässing 1642. Leneliter von Messing. 1642. Karen, Anne Maria, Christian H0eg samt »målat 1633 ». Trätavlan, som ligger i sakristian, är 104 x 71 cm. Minnestavla av trä, förgyllda bokstäver på svart botten, skulp­ terad, förgylld träram: »'l'IL GIJDS ÄHIW OCH KYRKIONES PRYDNO HAF­ WER HÖGWÄLBORNE OCH BARON OCH LANDSHÖFDING HERR JOHAN DIED. GRÖNHAGEN HAGEN HÖGWÄLB.ORNA OCH SKIÄNKT FHIHERINNA FRU MAGDALENA GHÖN­ 1732 EN NY FÖRGYLD SILFWER­ GIFWI'f ÅHR 586 DEDE TING Fig. 673. Roma kyrka. Epitafium över kyrkoherden Magnus Magni Majalander, 1654. Trä. Holz. Epitaph eines Pfarrers 1651. PATEN och KALK, ÅHR 173 3 NYTT ALTAREKLÄDE OCH DUK, MÄSSE­ HAKEL OCH SKIORTA SAMT HÅFWOR~ BARA PREDIKOSTOL, SOM THEM OCH H~MWÄL ÅHR 17 3 7 '!'HENNA KOS'r­ THERAS FÖRNÄMA FAMILLE TIL WÄRDIGT BERÖM OCH TACKSAMT ÅMINNE HÄR WPSA'rT WORDET ÄR . ­ PREDIKSTOLEN BLEF RES'rAURERAD ÅR 1906 . » 103 X 71,5 cm. _ Hänger i triumfbågen, vid predikstolen. I sakristian ligger en i träram infattad sandstensplatta med in­ huggen text: »PRELUM HIANTES CODICES PRJECLUDENS MUSCIS CURAN'rE ROMA KYRKA 587 Fig. 674. Roma kyrka. Epitafium 1664. Trä. Holz. Rpitaph 1664. 588 DEDE TING IG!RAHTEN. ~N ~ ·MVII{AD ~ DH IKOll(JfORM~GA !FON fl!RlEl lPA ~OJRGA1FVH_N lo /t, 1,-1m Fig. 675. Roma kyrka. Gravsten med runinskrift. Grabstein 1nit Runenschrift. MART . B . BERG, »en tyngd att hålla igen gapande böcker, så att ej flugor komma åt dem, anskaffad av Mart. B. Berg». 29 x 25,5 cm (inklus. träram). Tj . 4,3 cm. Omkring 1750. Gravyr, porträtt av Karl XIV Johan, av C. Forssell efter Gerards målning ; hålkälad valnötsram. H. 78 cm. I sakristian. Järnbeslagen kista, daterad 1786. H. 61 cm. L. 90 cm. B. 61 cm. I sakristian. Stol av furu, omålad; snidat krön med kunglig krona. Omkring 1700. I sakristian, där också ett enkelt gråmålat bord står. I sakristian finns uppsatt en ta v la med uppklistrade fotografier, porträtt av följande : Lektorn m. m. doktor Pehr Säve f. 1765, d . lWMA KYRKA 589 Fig. 676. Roma kyrka. Bildsnidaren Johannes Bugges gravsten. 1387. Grabstein d es Bildschnitzers Johannes Bugge. 1387. 1837·; kyrkoherden doktor Johan Adolf Säve, f. 1800, d . 1873; pro· fessom doktor Carl Säve, f. 1812, d. 1876 ; handlanden konsul Gustaf Vilhelm Säve, f. 1803 ; intendenten Pehr Arvid Säv e, f. 1811; Lo· visa Fr. Säve, f. 1801; överst står: »MINNESBI,AD OM sÄVE·SLÄG'rEN ROMA, MED TACKSAMH.E'L' EGNADT ÄLSKADE PASTORATSBOAR (1 8 7 6)»; nedtill litteraturhänvisningar angående Säve·släkten. Snidad valnöts­ ram. 55 X 37 cm . Svartmålad likbår från omkring 1800, står på långhusets vind. I spiran hänger en klocka som är gjuten 1914 av K. G. Berg­ holtz & Co. H. 90 cm. Den klocka som nedtogs 1914 saknade inskrifter. Enligt uppgifter med fotografi i A. T. A.: H. 90 cm. Diam. 74 cm. I St. H. M. förvaras ett »stängsel» av bly med Kristus på korset I 39 . S ve>·iges kyrkor. Golland I. 590 DEDE 'l'ING J . Fig. 677. Roma kyrka. Gravsten över Eyko slaktare, 1343. Grabstein. · 1343. mellan Maria och Johannes, vilket hittats vid grävning å kyrkogår­ den (Inv. n:r 9313). På kyrkogården ligga: Dopfuntsfot, omnämnd ovan sid. 578, ett basbandsstycke, tresprångigt, ett kapitäl (fig. 660), skulpterat, med liggande, skäggig man och ett kapitäl för trenne kolonnetter (fig. 65 7) skulpterat med flerflikiga blad; samtliga dessa av kalksten. Dop­ funtsfoten är från omkring 1150, de övriga skulpterade stenarna från omkring 1300-1350. 1682 fanns följande enligt »Inventarium uti Ruhma kyrckio» hos Spegel: »Kalck och clisck af silfwer wäger 30 loocl l qwintin Kalck och clisck af Teen at besökja siuk folck meclh Een Messehake af gröönt trijp ROMA KYRKA 591 Fig. 678. Roma kyrka. Gravsten över kyrko­ herden Majalander och hans hustru. 1661. Grabstein ein es Pfarrers. 1661. E en m essesärk (een annan ny messesärk) Twå stykken stoore linstakar af messingh Ett rödt altarkläde medh lnvijt damaskduck öfwerlagt Ett litet kläde medh guldspissar hänger framföre (är forslittet) Ett stykke båårkläde a 4 alnar långt Twå stykken altarbööcker Een swensk psalm book. Ett handlakan gammalt. Ett stykke gammalt brudhsäte Een beslagen kista till kyrckioness penningar 592 DEDE TING Ett gammalt mässingz-bäcken till doopstäden Een ny teenflaeka på itt kannerum - - -» . Sammanfattning av Roma kyrkas konsthistoria. I. En liten absidkyrka, varav få rester iakttagits. Troligen 1100-talefs Då tillkom en dopfunt, vars bas bevarats (fig. 670). II. Den nuvarande sakristian bygges i anslutni ng till absidkyrkans kor, dock lägre än nu (se fig. 679 A ). Omkr. 1175. III. Nuvarande kor samt östligaste traven av långhuset, valv i koret och sidoskeppen (fig. 679 A ). Omkr. 1240. IV. Långhuset fullbordas (fig. 679 B), torn planeras men utföres icke. Om­ kr. 1255 . Dopfunt, 1200-talets mitt (fig. 669). V. Portal för det planerade tornet hugges åtminstone delvis, men utföres icke, 1300-talets början . VI. Genomgripande restaurering 1631. Altartavla och predikstol 1656. Mässingsljusstakar 1642. Epitafietavlar av 1654 och 1664 (fig. 667, 673, 674). VII. Ny predikstol 1737 (fig. 668) . Bänkar med målning 1730-talet. VIII. Restaurering, ny inredning, värmeledning 1902. mitt. Zusammenfassung. I. lm Ostgiebel des Ch ores sind einige krum m gehauene · werksteine, welche beweh;en, dass eine kleinere Kirche mit absidialem Chore hier frUher existierte. Diese Kirche war mit dem Rundbogenfries ansgestattet, welcher später an der Siidseite des jetzigen Chores wieder verwandt wurde. Wahr­ scheinli ch Mitte der 12. Jhds. Hierzu gehörte ein Taufstein vom Typus des AnonymuR > Bestiarima 1 (Fig. 670) . II. Die noch befindliche Sacristei wurde zugebaut, deren Gewölbekonsole Ähnlichkeit zeigen mit denjenigen der nahen Klosterkirchenruine Roma. Die Sacristei muss also nach 1164 datiert werden, das Gri.lnd ungsjahr des Klosters (Fig. 659). Wahrscheinlich um 1175. III. Das alte Chor wird mit Ausnahme der Sacristei abgebrochen, ein neues rektanguläres Chor wird gebaut und ein dreischiffiges Langhans an­ gefangen. Hierbei wurde wenigstens ein Teil des alten Langhans beibehalten. (Fig. 654 a. a.). Alle Maueröffnungen rundbogig. Um 1240. IV. Das Langhans wird zu Ende gefiihrt, doch mit meistenteils spitz­ bogigen Maueröffnungen. Um 1255. Bei den kleinen Eingängen der West­ seite wurden rundbogige Portaleinfassungen benutzt, die zweifellos vom alten 1 Vgl RoosvAL. Steinmeister. S. 139, 140, 141 mit Abbildungen. ROMA KYRKA 593 ,:tr;, ....•..~.;;.~ ..••.• >& [ =r . ···~~ ' ' A B :__-1_ _ _ .• _ _ •·· · o •• ''l ' ~ El\ , Fig. 679. Roma kyrka. Schematisk utveckling. Jfr plan, flg. 642. Siehc auch Grundriss, l!-.ig. GJ:2. Schcmatischo Entw ic1dung. Langhause genommen wm·den. Ein 'L'urm wird geplant aber ni cht ausgefiihrt. Der 'l'urmbogen ist in der Westfassade teilweise sichtbar (Fig. 646). Neuer 'L'aufstein (Fig. 669). V. Werkstlicke fiir ein grosses gotir::ches Turm-Portal liege n auf dem Kirchhof, sie sc heinen doch erst im Anfang des 14. Jhds angefertigt (Fig. 660). Auch nicht diesmal wurde der Tunnban verwirklicht. Vl. Restaurierung 1631. Altaraufsatz und Kanzel1656. Leuchter von Mes­ sing 1642. Grosse Epitaphiengemälde 1654 und 161)4 (Fig. 667, 672-674). VII. Neuer Kanr,e l 1737 (Fig. 668). Gestli hl mit Malerei 1730:er Jahre. VIII. Restaur ierung. Neues Gestlihl, Centralheizung 1902. 594 DEDE TING BJÖRKE KYRKA. GOTLAND, GOTLANDS LÄN, NORRA BEFALLNINGEN, MELLERSTA TREDINGEN, BRO SETTING , DEDE TING, VISBY STIFT, NORRA KONTRAKTET, ANNEX TILL ROMA. Tt·yckta källor: BRUNIUS II. - RoosvAL, Kirchen. - N. Lrl'HBERG, S. Ka­ tharinagillet i Björke, G. A. 1907, nr 115, 116. - AMBROSIANI. Handskl'ivna källor och avbildningssamlingar : K . B. : HILFELING, F m . 57:4, Fm . 57:6. - A. T. A. ett 15-tal fot. ; teckn. av väggskåp och gravstenar. - B. St. : 11 blad uppmätn.-ritn. och ritn . till inredn. omkr. 1900; 4 blad för ­ slag till orgelfasad 1907-09 av IVAR TENGBOM och E. KJELLIN. Kyrkans arkivalier: Arkivdepån : Räk. från 1724. - Prot. från 1797. - I kyrkan en beskrivning av kyrkoherden J . G. KLINGVALL i Roma över 1860 års restaurering med teckning av kyrkans sydfasad, inlagd i glasflaska och rälåda, i sakristian, daterad 6 okt. 1860. Kyrkogården. Den vid huvudvägarna söder- och västerifrån belägna kyrkan är omgiven av en i senare tid förstorad begravningsplats. Visserligen är denna välordnad, men frånvaron av gravvårdar av någon betyden­ het och fattigdomen på träd gör att området verkar ödsligt. In­ hägnaden, en klippt häck, samt lönnar o. a. lövträd innanför denna, beteckna kyrkogårdens gränser. Tillträdet till kyrkogården sker från söder. Ännu på 1890-talet låg gräsmattan ända fram till kyrkans murar (fig. 687). Nu löper en sandgång runt byggnaden. Ingången till kyrkogården gick då över ett järngaller, nu stentrappa i den låga terrassmur av tuktad sten, som löper utmed landsvägen (fig. 681). Kyrkobyggnaden. Plan fig. 682 . Sektioner fig. 683-685 . Kyrkan består av kor, långhus och sakristia jämte värmekammare norr om koret. Materialet, kalksten, är utvändigt spritputsat. Hörn och omfattningar kring dörr~ och fönsteröppningar äro av finhuggen sten. Sockeln utgöres av skråkant med överliggande vulst på koret och skråkant på långhuset (fig. 689). På långhusets västmur saknas BJÖHKE KYRKA 595 Fig. 680. Björke kyrka. Interiör mot öster. Das Innere gcgen Osten. sockel utom vid hörnen. Mellanpartiet på västmuren, som springer något utanför den övriga murytan, är byggt som början till ett pla­ nerat men aldrig uppfört torn; den igenmurade spetsbågiga tornbågen synes på de ställen, där putsen fallit bort (fig. 687). De tre ytter­ taken äro av enkupigt tegel. Takryttaren på långhuset, i väster, är helt brådbetäckt och tjärad. I Fornsalen finns en vindflöjel av järn­ plåt med årtalet 1624 (Fornsalen 2935). Takstolarnas konstruk­ tion framgår av fig. 683-685. Valvschema fig. 686. Golven äro lagda med kalkstenshällar. Framme i koret ligga några medeltida gravstenar (s. 623 o. följ.). Det äldsta partiet i kyrkan är det nuvarande korets västra trave, den östra är senare tillkommen (vidare i avdelningen Byggnads­ historia). Korets portal är rundbågig, med trepassformad tympa­ nonkontur, murhörn, kolonn och post (fig. 693). Kolonnerna, som stå på attiska baser med hörnblad och ha kapitäl med skulpterade POWrALER 596 DEDE TING .FÖNSTER blad i låg relief (fig. 694, överst) bära en rundstav i båge, som nyhöggs 1910 (originalet förvaras i skollärarens trädgård). Nygjord, fernissad bräddörr med nya järnbeslag. Dörrens tätlister, vilkas övre parti är behandlat som tympanon och ornerat med en »fransk lilja>> i låg relief, synas härstamma från den ursprungliga dörren. Invändigt triangelbåge; bomränna. Långhuset har två portaler, en på sydsidan och en på nord· sidan. sydportalen (fig. 695) är spetsbågig och har fyrpassformad tympanonkontur. Dörrar och vindfång med olikfärgat glas (från 1910). Låg triangelbåge invändigt. Nordportalen är rundbågig rried nedtill rak tympanonflisa; (fig. 696). Invändigt triangelbåge. Portalen an­ vändes ej nu, och är på insidan förspikad med bräder. Den ur· sprungliga bomrännan är tilltäppt och överputsad . Samtliga fönster i kyrkan äro spetsbågiga, alla dock icke ur­ sprungligen. Korets östfönster är tredelat av masverk; glaset är nytt, med målningar i imiterat »medeltida» maner (från 191 0). Korets båda G WIIIu::ur:=:=t:=_~ ~ O N ~ 00 ~ m _ ______r:::::=: ! =r:=:J ~ Fi~ . 681. Björke:_':kyrka . Lageplan . Situationsplan , BJÖRKE KYRKA 597 sydfönster, långhusets syd- och nordfönster ha nyinsatt mångfärgat glas, även det från 1910. I korets nordmur finns en nisch, som troligen inrymt en korbänk (fig. 685 b). I denna nisch är nu ingången till sakristian. Gördelbågen mellan de båda kryssvalven i koret är rundbågig, nymurad 1910. Val vens sköldlinjer äro spetsbågiga. Då långhuset har särskild öst­ mur, som är byggd intill korets västmur, finnas tvenne triumfbågar. Den äldsta, som senare utvidgats, är den i korets västmur; den har endast båglister av huggen sten. Den yngsta triumfbågen har hel kant­ skoning av huggen sten; båda äro spetsbågiga. Mittkolonnen i lång­ huset och listliknande konsoler i väggarna uppbära spetsbågiga gördel­ bågar av huggen sten; kolonnens kapitäl är ornamentslöst; elen attiska basen har hörnblacl. Invändigt äro väggarna vitputsacle. På korets södra och långhusets norra mur finnas obetydliga rester av medeltida målning. I koret, grått i grått, ett ädelt tecknat manligt huvud med hakskägg och gloria i gotisk bågställning, troligen från senare hälften av 1200­ talet (fig. 704). Här skymtar också ett konsekrationskors samt blad­ ornament i rött av ett yngre målningsskikt. I långhuset rester av minst två lager målningar. Underst en grått i grått målad bågställning lik den i koret men med annan form på krabborna och namnet ST IGID i otydliga majuskler, troligen = Sanctus 1Egidius, vilket helgon alltså varit målat i bågställningen. Denna målning är troligen från senare hälften av 1200-talet. I ett övre skikt INTEmön KALKMÅLNINGAlt Fig. 682. Björke kyrka. Plan. Jfr fig. 710, g~·t~n~1ri ss. 598 DEDl~ TING Fig. 683. Björke kyrka. Tvär­ sektion av långhuset Jnot öster. QllOrschnitt durch clas La.ngbaus gcgen ORten. \' 10 1'13~5G7B9MR Fig. 684. Björke kyrka. Längdsektion mot söder. Längsschnitt gegcn SUdcn. BJÖRKE KYRKA 599 Fig. 686. Björke kyrka. Valvschema . Gewölbeschoma . VAL V.)KI.).J ; 12MR a 1 O 1 'l ' '3 b 4 l _ G. 7 8 9 MR. Fig. 685. Björke kyrka. Tvärsektioner mot väster. b genom koret. a genom långhuset, Querschnitte gegen Westen dm·ch das Langhaus, a, und den Chor, b. 600 DEDE TING ·; Fig. 687. Björke kyrka. Exteriör från sydväst. Omkr. 1:390, Anssenapsicht von SUclwesten , Um 1890. BJÖRKE KYRKA 601 finnas i rött målade stjärnor, röda rankor samt en otydlig kvinnofigur och bårder i grått; dessutom några grövre färgfläckar. Centraluppvärmning finnes. I värmekammaren bredvid sakristian är uppgång till vindarna. Byggnadshistoria. Enligt muntlig uppgift av skolläraren Hugo Lindström i Björke blottades vid sista restaureringen, 1912, grundmurarna till en absid i korets västra del. Då golvet i långhuset på 1890-talet lades om, genomgrävdes hela botten utan att man fann spår av äldre lång­ hus . Grävningen skedde emellertid tyvärr icke under sakkunnig ledning. Det kan dock anses E>äkert, att det funnits en kyrka före elen nuvarande. Utom resten av den lilla absiden, som omnämnts, torde från denna härstamma en på kyrkogården liggande huggen sten (fig. 694), troligen täcksten till en ljusöppning. Dekoreringen påmin­ ner något om fönsteromfattningar från 1100-tals-kyrkorna i Väte och Hogrän, inmurade i de nuvarande, gotiska kyrkornas fasader. Dessa 1100-talskyrkor tillskrivas mäster »Bysantios», verksam omkring 1130 -65 . Hit hör kanske också en bas till en engagerad kolonn som nu ligger i skollärarens trädgård, av herr Hugo Lindström tillvaratagen vid avvägen till Ovalels från elen stora landsvägen, där elen tjänst­ gjorde som gränssten. Kolonnbasen har kanske utgjort ena veder­ lagets bas i en triumfbåge men kan ju också ha tillhört en h elt annan byggnad, t. ex. ett profanhus; elen liknar en kolonnbas i Roma kloster­ kyrkas ruin, som sannolikt tillkommit efter 1164. Det av STRELOW 1 uppgivna årtalet 1182 kan därför passa som datum för Björke äldsta stenkyrka eller något parti därav. Det nuvarande korets västra h älft är, som ovan redan påpekats, det äldsta bevarade partiet av korets murar. På en teckning av kyrko­ herden Klingvall 1860 är fönstret närmast öster om koringången mindre än det andra i samma mur samt rundbågigt. Korportalens kapitäl äro förenklade efterbildningar av doinkyrkans kapitäl från det genom 1225 års invigning avslutade skedet. Korets västra valv, som är ur­ sprungligt, har samma teknik som de äldre valven i S. Nikolaus i Visby : något uppstigande hjässlinjer med stenskikten i det närmaste parallella med dessa. Allt detta tyder på, att i Björke ett rekiangulärt kor = det nuvarande korets västra del omkring 1230 uppbyggts som ersättning för det mindre och äldre absidkoret. Långhuset, vars valv ' Ang. tillförlitligheten av Strelows årtal se LUNDMARK, Bilefeld, Strelow etc. 602 DEDE 'l'ING o t 2 3 4 5 G 7 8 9 10Dtt Fig. 688. Björke kyrka. Långhusets kolonn (med hörnblad). Die SiLule des Langhans (mit Eckblätter). DVTj ·jOCKE.L B. 1\DQ[T· Fig. 689. Björke kyrka. Sockelprofiler. Sockelprofile des Chores, links, und des Langbauses, t•echts. BJÖRKE K YRKA · 603 K()~:'JOL l KC(fT. KON:'>Ol l L~N6HV0Ef a / ·o·--c - ·\ :, o / ~--~ -DODFVNT­ KO N .:JOL l l.ll.NoMV,XT e \, ·--~---------------- " ,/ __ . / 1 o l .2 3 4 KONJOL l LMGHVoET HOR_NK~~L ! LANl· HVolTJ 0 V HOQN · ' HV.)[T.) HOQNKONOOL l ll-N:i· .50· HOI(N • 1 b ~ d Fig. 690. Björke kyrka. o j. .2 ~ 4 J 6rt\. DQOfiL[Q AV li.)HQ l TQIVt'IPHMö[N ror NOQQ f a Dopfunt 1200-ta lets mitt. b- e konsoler. f listprofil er . a Taufst ein von Kalkst oiu, Mit te des 13. Jhds . b Konsol e in der SUdwest ecke des L an g­ h au ses. c Kon sol e in der Nordw est ecke des Langhauses . d Kon sole in Slidostcck e des L angh au ses. e Kon sol e der Gut-tb ogen i m Chore (di e oberst e Zeichnung) und im Lang­ h au se (di e dr ei unter en). f L eistenprofil e des 'l'rinmphb ogen s, !inks di ejenige des älter en westli ch en Bogen s , r echts di e in j linger er Zeit er weiterten östlich en Bogen s. · 604 DEDE 'l'ING Fig. 691. Björke kyrka. Interiör mot väster. Nuvarande tillstånd. Das Innere gegen 'Vesten. Gcgenwärtiger Zustand. äro slagna i yngre teknik, byggdes senare. Årtalet 1260, som an­ tecknats på 1620-talet i BILEFET"Ds Visby domkyrkas inventarium 1585, synes sannolikt som tidsbestämning för långhusbygget. Portalen på långhusets sydsida påminner om Lafrans' stil. 1 I väster planerades ett torn, som dock aldrig uppfördes. Senare utvidgades koret åt öster med ytterligare en valvkvadrat; samtidigt (?) utvidga_ 1 Ro osv AL, Kirchen, s. 207. B.JÖRKE KYHKA G05 Fig. G92. Björke kyrka. Interiör mot väster före restaureringen 1910. Das Innere gegen 'Vcsten vor der Restauration. des även den gamla triumfbågen. Troligen skedde denna korom­ byggnad vid 1300-talets mitt.! 181)0 reparerades kyrkan, då också en del förändringar beträffande inventariernas uppställning vidtogos. Dåvarande kyrkoherden, J. G. Klingvall, har i en i sakristian förvarad skrivelse (inlagd i glasbehålEnligt RoosVAL, Triumfkrucifixen i Björke, föredrag i Konsthistoriska sällskapet 1929. 1 39. Svor-iges kyrlor . Gotland I . 606 DEDE TING l t i l l -d u Fig. 693. :=± -==--' .'l ;--_ Björke kyrka. Korportalen . Das Chorportal. l are i trälåda) redogjort för 1860 års arbeten : »- - - Vatten­ taken, nästan uppruttnade, gjordes tre alnar lägre från takåsen och täcktes med tegel. Som östra delen af choret är en sednare tids tillbyggnad, hvars murar tagit en betydlig sjunkning, hvarigenom hvalfvet och gafvelmuren fått stora remnor, så blefvo murerna med ett jernankare sammanskrufvade. Chorvägerna uppfördes två och en half alen högre för att få en passande proportion mellan choret och skeppet. . Kyrkan, som var ganska litet upplyst, emedan den endast hade fyra mindre fönster på södra sidan, och ett större på östra gafveln, fick fyra gånger större fön ster på södra sidan, och dessutom tvänne sådana på den norra. I stället för sacristia var endast en BJÖRKE KYRKA 607 liten bänk i choret. Till predikstolen, som flyttades från det sydöstra hör­ net, gjordes trappa från den ny­ byggda sacristian, och derifrån äfven inom en särskild afpanelning en upp­ gång till kyrkans hvalf, till hvilka en brant trappa från lektaren och upp genom nordvestra hvalfvet, fordom ledde.» Gol vet omlades och murar och valv vitlimmades (ang. förändringar av inventarierna se nedan). Kyrkan fick således sakristia 1860 och förstorade fönster, de rundbågiga fönster som synas på Klingvalls teckning. Nästa större reparation utfördes 1910 (av byggmästaren Nils Pettersson). Då förändrades fönstren ånyo och fingo den gotiska form de nu ha jämte kant­ skoning och glasmålning. Portalerna restaurerades. Korportalens rundstavs­ båge ersattes med ny; de tre fullt an­ vändbara bitar som bildat den gamla bågen ligga i skolans trädgård 1 (från rundstaven, c:a 15 cm i diam., utgår en c:a 17 cm bred kam, som varit insatt i muren mellan tympanonflisan och den yttre bågens stenar). Den troligtvis 1860 på insidan igenmurade nordportalen återställdes nästan i sitt ursprungliga skick. sakristian om­ byggdes och värmekammare inrymdes i västra hälften av densamma. In­ redningen förändrades betydligt (vidare därom bland inventarierna). Förslag hade uppgjorts till fullständig dekore­ ' Där har skolläraren H. Lindström ord­ nat ett litet lapidarium med tillvaratagna stenar av arkeologiskt eller naturhistoriskt intresse, vilket nu överlåtits till Föreningen Gotlands Fornvänner. DlTALJ AV KOLONN rDll ! llli o l Fig. 694. Björke kyrka. Överst: kolonn i korportalen, fig. 693 . nederst: slutsten till båge; jfr s. 601' Oben: Teil von Abb. 693; unten : Schluss-­ stein einer Bogens. 608 DEDE TING SKALA Fig. 695. Björke kyrka. Långhusets sydportaL Siidportal des Langhauses. ring av alla väggar och valv(!), men man inskränkte sig lyckligtvis till framtagning av några medeltida målningsfragment. Inredning och lösa inventarier. Altare av sten, ommurat i senare tid. I långhusets nord· och sydöstra hörn finnas spetsbågiga nischer i triumfbågsmuren (synliga på fig. 682), vilka visa, att här stått sidoaltaren. Norr öm (huvud)altaret är ett väggskåp i kormuren. Det är in· vändigt träbeklätt och har snidade dörrar och omfattning, av ek; grenverket i dörrarna är genombrutet. Dörrar och omfattning äro i BJÖRKE KYRKA 609 o ~ M F ig. 69fi. Björke kyrka. Långhusets nordportaL Nordportal des Langhauses. träets färg, endast på omfattningens fialer finnas röda färgfyllningar. Största H . (utvändigt) 210 cm. Altart a vla (synlig på fig. 680) av trä; skulpterad och målad i gotiserande form er; enkelt, hantverksmässigt arbete 1909_____:.1913 . I kyrkan förvaras fyra i ek skurna manliga helgon (fig. 697, 698), vilka troligen tillhört ett al tar s k å p. Alla figurerna ha gloria, tre av dem bära böcker, en bär en kalk, Johannes evangelisten. Samtliga figurer äro ommålade i nyare tid, tre i brunt, en i vitt. H. 36-38 cm. Omkring 1260-95. 1 Till samma skåp hörde antagligen en skulpterad fotplatta av ek till tornbyggnad(?), i hörnen prydd med hundhuvuden med klot i munnen. 1 - På 1600-talet anskaffades ny altaruppsats, 1 RoosvAL, Medeltida skulptur pl. XXIV, XLV, XLVI förklara dateringen. A v samma verkstad äro apostlabilderna i Hejdeby, se ovan s. 377. AvrAHSJd. L· 610 DEDE TING Fig. 697. Björke kyrka. Två apostlar, figurer från ett altarskåp, omkr. 1260- 95. Un1 1260- 96. Zwei Apostel , Skulpturen eines verschwundencn Retabcls. en altartavla av trä, snickeri och målning. I mittfältet natt­ varden; figurerna med rödbrusiga ansikten, gröna, ljusblåa, gula och röda dräkter; målad inskrift: »S'l'UDIOSA PAS'l'OlUS BO'l'HUIDI WIJCHMANNI. KIRCKEVER: JENS STENSTUFFVE OCH JACOB UJCHMEDE. -- (På en ruta i golvet) PEDER SCHM'EDGG-(?)». Vitmålade kolonner bära överstycket med globbärande Kristus; smutsgrön och röd dräkt ; ljusblå glob, svart botten. Nedtill ett bibelspråk och »Anno 1665 ~ B.JÖRKE KYRKA 611 Fig. 698. Björke kyrka. Apostlar, jfr fig. 697. Apostelfiguren, vgl. Fig. GD7. i gula bokstäver och siffror på svart botten. Färger på ramen : Svart, brunt grått, gult, rött och guld. Målningen är av Johannes Bartsch.1 Tavlan, som nu finns i Fornssalen (A. 2931), är troligen renoverad av Johan Hernell i samband med annan målning i kyrkan av honom 17'4 6-1752; sistnämnda år målade Hernell en »gardin» kring altaret samt en samma år anskaffad skriftestol (nu borta). Enligt Hn,FEUNG 1 LUNDMARK, Kyrklig konst, s. 18, 31; bild pl. 6. 612 DEDE TING ;. Fig. 699. Björke kyrka. Triumfkrucifix. Um 1200. Omkr. 1200. 'l'riumphkrnzifix. fanns ovanför östfönstret Adolf Fredriks chiffer och valspråk, »SALUS PUBLICA SAJ"US MEA», .samt »Anno 1752» målat. 1 1860 slopades 1665 års altartavla och på altaret ställdes ett kors med lamm på bok vid ' HILl·'ELING, Fm. 57: 6, s. 192. BJÖRKE KYRKA 613 Fig. 700. Björke kyrka. Triumfkrucifix, 1300 talets mitt. Fornsal, Visby. Nu i Gotlands 'l'riumphkrmdtix, l\iitte · des 14. Jhds. Im Museum Gotlands Fornsal, Visby. foten; denna konstlösa uppsats undanflyttades 1910 och ersattes med nuvarande, också skäligen enkla altarprydnad. Altarring av ek i gotiserande stil. 1910. Triumfkrucifix (fig. 699), vanställt genom övermålning i vår tid, TRIU~H'­ KRUCIFIX 614 DEDE TING ~ Fig._ 701.,_,..Björke kyrka. Fattigbössa, ursprung!. piedestal till trinmfkrnci· !ih'''. ";''·:. ·;h,:-;:;-;; fixet fig. 699. Gotlands Fornsal, Visby. Armenbtichse, nrsprlinglich Piedestal des Triumphkruzifixes Fig. 690. 1\{useum Gotlands For nsal, Visby. U1u 1182. Jetzt iln BJÖRKE KYRKA 615 Fig. 702. Björke kyrka. Madonna med barnet. Omkr. 1270. Gotlands Forn· sal, Visby. Jetzt im :Museum Gotlands Fornsal, Visby. Madonna Ini t dClu Kinde , tun 1270. 616 DEDE TING Fig. 703. Björke kyrka. Predikstol, 1594, kompletterad 1745. Kanzcl. 1594 . 17-!ö crgänzt . med försilvrat ländkläde, bronsgrön krans, rödbrunt kors med grönt, rött och guld. Korsets H. 123 cm, figurens H . 89 cm . Hänger på korets norra vägg, ovan ingången till sakristian. Omkring 1200, möjligen gjort för den förmodade invigningen av 1182. Hit torde ursprungligen hört en piedestal i form av en drake, vilken senare tid gjort tjänst som fattigbössa (se nedan uneler denna rubrik), nu i Gotlands FornsaLl Korsändarna äro avsågade. Triumfkrucifix (fig. 700). Kristus har gulvit kropp, brunt skägg och hår, slutna ögon, grön krans, ländkläde i silver med guldbårder; korset grönt med vitkantade röda palmetter, ringen har lika blad; förgyllda evangelistsymboler på korsändarna. H. 333 cm, B. 214 cm, 1300-talets mitt. Krucifixet har troligen tillkommit i samband med korets utvidgning, och det är tack vare detta, som en datering av 1 AF UGGLAS1 Träskulptur, s. 308,314. ROOSVAL, Medeltida skulptur, s. 27, 28. BJÖRKE KYRKA 617 korets ombyggnad har vunnits. 1 1761 gjordes en »krans» till kruci­ fixet (huvudet ?), vilket flyttades till »kyrkomuren~; det hade antag­ ligen stått i triumfbågen till detta år (RÄK.). Nu i Fornsalen (2932). Vänsterarm med genomborrad hand, skulpterad i björk (?), rest av medeltida processionskrucifix eller av mittfiguren i det för­ svunna altarskåpet. Spår av laxröd färg på kl·edering. L. (utom tappen) 19,5 cm. Maria med b a rnet, ek (fig. 702), barnets huvud och båda under- MADOKNA armar borta ; Maria håller i vänstra handen ett äpple, på vilket barnetR vänstra hand ligger ; i högra handen har Maria antagligen hållit en spira (som nu är borta). Spår av blå färg på Marias un­ derklädnad och av guld på överklädnaden; bänken har varit grön med röd rygg. H. 98cm. Omkr. 1270. Fransk skola. 2 Fornsalen(2933). Piedestal till helgonbild (?), en på kyrkogården stående bas av kalksten i oregelbundet, stympat konisk form, har troligen utgjort piedestal för en på ett sidoaltare uppställd helgonbild. H . 4 7 cm . Predikstol (fig. 703) i långhusets sydöstra hörn, korgen har två PREDIKSTOL rader arkader med figurmålning, nutida liksom predikstolens hela målning i övrigt: Gulbrunt och mörkbrunt och som detaljfärger silver-, brons- och andra metallfårger, mycket oskönt. På den mot muren vända sidan är värdefull gammal m ålning väl bibehållen. På korgen en grekisk bibelinskrift. På taket, som krönes med fem knoppar och fem kartuscher (av Hernell), en med Fredrik I :s chiffer: »THENNE HIMMEL HAFVER ÄHRLIGE DANNEMAN TOMAS PÄDERSON, OPPENBY, KYRKIO­ WÄR(D) OCH HANS K. HUS'fRU MARGARE'fHA HANS D. I TRÄD·WÄRCKET MEDH EGEN OMKOSTNAD GIÖRA LÅ('flT) SAMP'l' · ÄHRLIGH DANNEMAN OLUFF JACOBSON OMUNS(?) OCH HANS K. HUSTRU ANNA MELCHJORS D. l MÅLN. BEKOSTAT» . Korgens viktigare delar äro sannolikt från 1594, vilket årtal enligt HrLFELING 3 fanns inskuret i predikstolen; årtalet passar till fält och kolonnetter. 4 Trappan med nu borttagen dörr (tillverkad av snickaren J . Enbjenne i Barlingbo) samt ljudtaket äro från 17 4 5. Året därpå målade Hemeli en »gardin» på väggen bakom predikstolen (RÄK.). 1860 flyttades densamma från sydöstra till nord­ östra hörnet och sattes i direkt förbindelse med den det året byggda sakristian. 1910 återflyttades predikstolen till sin ursprungliga plats. AF UGGLAs, Träskulptur, s. 509, 510. Medeltida skulptur, s. 104. AF UGGLAs, Träskulptur, s. 516, 517, 555. Medeltida skulptur, pi. XLV, 2, s . 62, 63 ; där tillskriven den anonyme »Hamra-mästaren>> . 8 HILFELING, Fm. 57: 6, fl. 192. 4 LUNDMARK, Kyrklig konst, s. 10. 2 1 618 DEDE TING BANKAR D OPFUN'r Timglas på predikstolen; stället, med fyra glas, av mässing med pressade ornament och fåglar, stativet av järn i form av tulpan. H. (total) 52 cm. 1700-talet. Korbänk fem fyllningar i skärmen med målade figurer: Kristus (på dörren), Mattens, Markus, Lukas och Johannes. Figurerna i röda, gula, blåa och gröna dräkter mot mörkbrun (terra) bakgrund. Båg­ ställningen, flätor, tandlist och äggstav äro röd- och vitmålade. 1600­ talet. Fornsalen (2934). En gosse bänk anskaffades 1738, två dylika 1764 (RÄK.); nu borta. Den nuvarande bänkinredningen är sedan 1895; gotiserande former, ek och furu, fernissat (synlig å fig . 691). - Förutvarande bänkrum voro slutna (fig. 692), troligtvis byggda 17 41. De målades 1746-1748 av Hernell (RÄK.). l741 byggdes ock en läktare (av J. Enbjenne i Barlingbo) i långhusets västra del, som målades sam­ tidigt med bänkarna av Hernell, »utanpå och undertill». På läktaren stod en orgel med fasad i empir. 1910 borttogs läktaren och nytt orgelverk anskaffades: Blindpiporna äro infattade i brunmålad fasad med guldbronssirater. Icke till fördel för kyrkans utseende. Jämför de båda avbildningarna 691 och 692! Nummertavlan har hopplistram, terrakottafärgad. Omkring 1700. H . 104 cm. Överstycke till äldre nummertav l a skulpterat arbete, av J. Her­ nell. Furu, gula bokstäver och siffror på svart botten, skulpturerna i silver och guld. Daterat 17 45. H. 48 cm. Dopfunten (fig. 690 a) av kalksten, fyra mänskliga hörnhuvuden på en i övrigt slät rund hals, slät skål. UttömningshåL H. 92 cm. Står nu i triumfbågen, norra sidan; före 191 O stod funten i sydöstra korhörnet. Omkr. 1230. Under funten två bashällar, den undre trol. ny, den övre profilerad med hålkäl, medeltida. Funtens sockel­ sten, som ligger som trampsten framför korportalen är 123 cm bred,. vilket alldeles stämmer med bredden på kolonnens bas i långhuset, mot vars västra sida funten väl en gång stått uppställd. Det är an­ märkningsvärt, att både denna sockel och nyssnämnda bashäll sakna uttömningshåL Därav synes framgå att funten ursprungligen gjort tjänst rned uttömningskål (vilket var bruk i äldre medeltid). Då nya långhuset byggdes (troligen 1260) flyttades funten till detta och ställ­ des på nytt podium. Då hade tydligen det för yngre medeltid karakteristiska skicket utan uttömningsshål blivit modernt (jfr Roos­ VAL, Steinmeister s. 203). Dopskål, mässing, H. 8,5 cm, Diam. 28 cm. 1600-talets senare hälft. BJÖRKE KYHKA 619 j: Delin. : Hjalmar Stråilt 1929 Fig. 704. Björke kyrka. Målningsrester i koret (se s. 597). Reste von 'Vandmalerei im Chm·e. Nattvardskalk av silver, delvis förgylld, med fot och skaft åtta- ~A'l"l'VAHDS· sidiga och skålen i det närmaste cylindrisk. stämplar: Tre kronor KÄRL - AML ( = A. M. Lundström) - W ( = Visby) - S 3 ( = 1824). H. 24 cm. Paten till d:o, av silver, delvis förgylld. Diam. 15,5 cm. Vinkanna av tenn, bukig med djupt neddragen snås; grepe. Stämplar (på bottens översida) : Fyra ekblad. H. 28 cm. 1700­ talets mitt. Vinkanna av tenn, cylindrisk med djupt neddragen snås, grepe, lamm med korsfana liggande på locket. Stämplar : F. Santesson -) PRIMA TENN nedanför ryttare inom sköld S. Erik ( = Stockholrn 620 DEDE TIN G Fig. 705. Björke kyrka. Gravsten över Olov och Botaydis. 1200-talet. Grabstein, 13. Jhd. - BELYSNINGS­ REDSKAP S'l'OCKHOLM H 6 ( = 1886). På sidan uppstucket bok, kors och kalk, palmkvistar och »Björke kyrka 1886~. H . 34,5 cm. Vinkärl av tenn, åttasidig med skruvlock. På locket stämplarna : M (träd) L ( = M. Leffler) -W med krona (= Visby) - P ( = 1773). På kärlets liv är uppstucket : »BIÖRKE--- IBL 1786» . H . 21 cm. Läderfodral, möjligen för en pyxis (dosa för oblatens förvarande), sexsidigt, pyramidformat lock, medeltida. H. 8, 5 cm. Luminarium, kalksten med urholkningar för olja, medeltida belysningsredskap. I skolhusträdgårdens lapidarium. L j uskronor (692, 711) av mässing, tvenne 6-pipiga, den ena kopia 11fter den andra. H. 52 cm. Upphängda i långhuset (i gördel­ bågarna). BJÖRKE KYRKA 621 6 " Fig. 706. Björke kyrka. Gravsten över kyrkoherden Buterus. 1382. 1382. Grabstein eines Pfarrers. Den i norra bågen (den lättaste) är kyrkans gamla (1500-talet), den i södra bågen en kopia. De sex C-formade siraterna upptill runt stammen äro nytillsatta på båda kronorna; ursprungligen fanns intet motsvarande på den garnla kronan, ej ens spår för dylika. En lju skro na, 8 + 8 pipor, mässing. På kulan uppstucken in­ skrift: SKÄNKT AV HUSB . OCH KYRKOVÄRDEN GÖRAN GÖRANSSON OCH DEss HuwrRu 1870»- »NORGÅHDA» . H. 110 cm. I långhuset. En ljuskrona i koret, 8 + 8 pipor. Nygjord, snarlik den i lång­ huset. H . 85 cm. 40. Sveriges kyrkor. Gotland J. 622 DEDE TING Fig. 707. Björke kyrka. Gravsten över Likmidus. Um 1400. Omkr. 1400. Grabstein. TEX'l'ILIER Åtta 3-arrnade (3-pipiga) lamp e tter, av mässing; s-formade armar med djurhuvuden . H . 30 cm. Nygjorda efter 1500-talsmönster (för­ minskade kopior av väggarmar i domkyrkan, Visby) . Uppsatta på väggarna i långhuset. Ett par ljusstakar av mässing, enpipiga, rund kupad fot med drivna och punsade ornament, rankor etc., vriden ståndare. H . 27 cm . 1600-talet. Ett par ljusstakar av mässing, fempipiga, nygjorda efter 1700· talsmönster. H . 44 cm. Ett par enpipiga ljusstakar av mässing ; svarvprofilerad ståndare på platt, rund fot. H . 12 cm. 1800-talet. Ett par enpipiga ljusstakar av massmg, svarvprofilerad ståndare på rund, kupad fot. Stämplar: SR - rikskrona (Ängelholm?) ­ N 49. H. 11,5 cm. 1800-talet. Ett par enpipiga ljusstakar av mässing, enkel, obetydlig form . H. 28 cm. 1800-talets slut. Predikstolsklädet är av lilafärgad sammet med körs och kvist samt fransar av guld. 1910. BJÖRKE KYRKA 623 Fig. 708. Björke kyrka. Gravsten över Ing(rid) och hennes man. 1440. Grabstein. 1440. A n t e p e n d i u m a v röd sammet med broderat Guds lam m och kors, silke och guld. Röd sammet på altarringen. 1910 . Gravsten med spår av runor och majuskler. Sönder; upprest mot kyrkans västra mur. Gravsten med inskrift i majuskler efter kanterna, hexagram mitt på (ej pentagram, som Lindström 1 uppger; (fig. 705): »IN HENGWID NATUS IACE'l' HIC OLAWS HUMA'l'US MUNDO SUBLATUS CHRIS'l'O CUM CON­ JUGE GRATUS SANCTIS JUNGA'l'UR QUE BO'l'AYDIS NOMINATUR. »Född i Hengvid ligger här Olov jordad med sin maka, som kallas Botaydi8, bortförd från världen, behaglig för Kristus, med helgonen må han förenas». 1 1200-talet. I koret. 1 nRAVSTENA~t LINDS'l'RÖM, Il, s. '56; jfr s. 47. G24 DEDJC TJJSG Fig. 709 . Björke kyrka. Gravsten över kyrkoherden Botulf. Grabstein eines Pfarrers. 1444. 1444. Gravsten med inskrift i majuskler efter k anterna, mitt på stenen präst hållande kalk med båda händerna, stående i gotisk bågställning (fig. 706) : »ANNO DOMINI M CCC LXXX SECUNDO QUIN'l'A FERIA INFRA OC'rAVA EPIPHANIE DOMIN[ OBIIT DOMINUS BU'l'HERUS NA'rUS IN PAROCHIA SANDIS HIC CURATUS ORATE PRO EO», »Herrens år 1382 den 17 januari dog herr Buterus, född i Sanda socken, här kyrkoherde. Bedjen för honom».! I koret, delvis dold av altarringen . Gravsten med inskrift i majuskler och minuskler efter en lång· och en kortsida, kors på trappstegsfot mitt på (fig. 707): »HJC JACET likmidus lundagardum orate pro eo», »Här vilar Likmidus från Lunda gård, bed j en för honom». 2 I koret, delvis dold av altarringen. Omkring 140 O . 1 2 LINDSTRÖM, JI, s. 56; jfr s. 4 7. Anf. arb., s. 57; jfr s. 59. BJÖRKE KYRKA 625 Gravsten i två delar med otydlig inskrift efter kanterna i mi­ nuskler, rundlar i hörnen, mitt på bomärke (fig. 708): »anno domini mccccxl - - ant virgi - - misicor - - - x uxor ei in g - --:- - ir», >>Herrens år 1440 - - - [dag] ­ barmhärtighet - - - och hans hustru Ing(rid?)>>. 1 Vid västra kyrkomuren, ute. Gravsten med inskrift i minuskler efter kanterna, evangelistsym­ boler i rundlar i hörnen, mitt på stenen präst hållande kalk med vänstra handen, högra handen är lyftad till välsignelse, vid prästens fötter ett bomärke (fig. 709): »anno domini m cd xliiii in die nati­ vitatis beati johannis baptiste obiit dominus botulphus quondam curatus hujus loci orate deum pro eo», >>Herrens år 1444 på den helige Johannes döparens födelsedag dog herr Botulf fordom, kyrko_ herde på detta ställe, bedj en Gud för honom>> .1 I koret. Porträtt av Karl XIV Johan, gravyr, >>F. Gerard pinxt - C. Forssell sculpt. », svart listram. Fattigstock av furu (fig. 701), i fonn av drake, huvudet avsågat (borta), vid halsen ett liggande djur med utsträckt tunga och band­ liknande svans. Två runda hål på vardera sidan, fyra på baksidan. Gammal rödmålning. H. 105 cm. Fornsalen (Dep. C. 166). Ur­ sprungligen gjord som stödpelare för triumfkrucifixet, 1182 (?; jfr byggnadsdateringen s. 601).2 I sakristian finns ett bord och två stolar, gulbrunmålade, nutida. En kyrktagningspall, svarvade björkben, stoppad och överklädd med gulvit sammet, varpå är broderat med svarta pärlor »AGH». Om­ kring 1800. K l ocka upphängd i takryttaren, omgjuten 1844 av F. Seipel och J . G. Liljendahl i Stockholm. H . 60 cm. I St H . .M:. förvaras en del fynd gjorda vid omläggning av kyr­ kans golv (Inv. 114-17, 10950): Pilgrimsmärke av bly, skållan till en rund bronsknapp (?), 23 Visby-brakteater, l brakteat av fastlands­ typ, med kors, fragment av glasmålningar, 95 + 9 silver- och kop­ parmynt från olika tider, fragment av silver- och bronsbeslag etc. >>Inventarium uti Börke kyrckio», 1682, finns hos Spegel: >>Een kalck och disck af teen Två stykken småå messings linstackar Een messehake Een messesärk forsliten 1 FA'rTIGSTOCK LINDSTRÖM, ROOSVAL, 2 II, s. 57. Medeltida skulptur Gotland I. s. 27, AF UGGLAS, Träskulptur, s. 487 , not . 5. 40''. Sveriges kyrkor. 626 DEDE 'riNG Två stykken altarbööker Ett handlakan Ett altarkläde E en liten rundh koppar kittel at förvara penningar utj Een teenfiaska på ett stooprum Ett messings bäcken brukas til doopet Een altarduck > >. Sammanfattning av Björke kyrkas konsthistoria. I . Absidkyrka, varav murrester påträffats, troligen från 1100-talet, kanske från 1182 (helt eller delvis). Triumfkrucifix med drakpiedestal (fig. 699, 701). II. Som ersättning för det äldre absidkoret bygges ett nytt rektangulärt kor = vä~tra delen av det nu befintliga (fig. 710 A). Samband med Visby dom ­ kyrkas korportal av 1225 och de äldre va lven i S. Nikolaus i Visby, till­ komsttid alltså omkr. 1230. Dopfunt (fig. 690). III. Det nu varande långhuset bygges, troligen 1260 (fig. 710 B). Portalen visar samband med mäster Lafrans' stil. Västtorn planerat men icke utfört. Figurmålning i koret och långhuset (fig . 70· 1). En madonnastaty (fig. 702) i en av de för sidoaltaren utsp arade nischerna. I samma period ett altarskåp av vilket rester återstå (fig. 697, 698). IV. Koret utvidgas vid mitten av 1300-talet åt öster (fig. 710 C) och i samband härmed breddas korets triumfbåge, i vilken ett nytt triumfkrucifix inpassas (fig. 700). V. Predikstol (fig. 703) 1594, himlen dock senare (1745). VI. Altaruppsats 1665. Korbänk vid samma tid, med figurmålning. 1746 -48 målar Johan Hernell bänkar och en 1741 uppförd läktare. VII. Sakristia uppmuras på vanlig plats, nya fönster. 1860. VIII. Bänkar i nygotisk "til 1895. Sakristian ersättes av nybyggnad jämte värmekammare (fig. 710 D). Ny orgel 1910. Glasmålningar i gotikimitation. Zusammenfassung. I. Kirche mit apsidial em Ch01·e, wovon unbedeutende Reste wahr­ genommen werden sind. Vielleicht aus dem Jahre 1182 (nach STRELow). Triumphkruzifix, wahrscheinlich gleichzeitig mit drachenförmigem Piedestal. (Fig. 699, 701) . II. Statt des obengenannten nunmehr abgerissenen k leinen Chores wurde ein grösserer, viereckigen Grundrisses, aufgefiihrt = der westliche Travee des BJÖRKE KYRKA 627 jetzigen Chorabteils (F ig. 710 A). A :i'.,...- Das Gewölbe ist im selbigen , •/' Technik gemauert wie die älteren Gewölbe von S. Nikolaus in W is by, das Portal (Fig. 693) ist, in sehr vereinfachter Form, m it dem sog. Brantportalder Wisbyer S. Marien­ kirche verwandt. Diese Bau­ periode von Björke kann somit ca 1230 datiert werden . Taufstein (Fig. 690) . III. Die ältesteKirche wurde vollständig abgerissen, ein neues Langhans aufgefiih rt (Fig. 710 B). Das Portal (Fig. 695) erinnert an die Art des Meisters Lafrans. Zu den friihgotischen Formen passt das Jahreszahl 1260, welches im Inventar der 'W isbyer Domkirche von 1585 wä h rend dererstenHälfte D ' des 17. J hds eingetragen wurde. Ein West-Turm wurde geplant, Fig. 710. Björke kyrka. Schematisk ut­ aber nicht ausgefilhrt. Figiirliche veckling. Jfr plan, :fig. 682. Wandmalerei (Fig. 704). Eine Sch e1natische Entwicldung. Sieh e auch Grunclriss, Fig. 682. Madonnenstatue vom Anonymus >Hamramästaren » (,Meister von Hamra ») wird fiir eine der beiden Seiten-Altarnischen zu beiden Sei ten des Triumphbogens angefertigt (Fig. 702). Zu derselben Periode gehörte ein H.etabulum, wovon einige Figuren u. a. beibehalten sind (Fig. 697, 698). IV. Das Chor wird nach Osten zu mit einem Travee verlängert (Fig. 702, dritte H.eihe von oben). Gleichzeitig wird der Triumphbogen des Chores breiter gemacht. Ein hier herei npassendes Kruzi:fixus (Fig. 700), kann in die l\'litte des 14. Jhds gesetzt werden, wodurch ein warscheinliches Datum fllr die Chorvergrösserung gefunden wird. V. Kanzel (Fig. 703) 1594, die Schalldecke jedoch später (1745). Leuchter­ krone (Fig. 711) 16. Jht. VI. Altaraufsatz 166fl. Gestli.hl im Chore mit eiufacher figurlicher Malerei 17. Jhd. (jetzt in Fornsalen, Visby). VII. Stein erne Sakristei wird am iiblichen P latze aufgefiihrt (Fig. 710 D ), neue Fenster 1860. VIII. Gestiihl in neugotischem Stil 1895. Neuer Orgel mit Fassade in ähnliche r Art u . a. Gotikimitationen 1910. ~B c ­ .. 628 DEDE 'riNG S. Katarina gilles hus. Vid Bössarve i Björke ligger en medeltida byggnad, uppförd av kalksten och spritputsad, som msprungligen byggts för S. Katarina gille, men nu användes som vagnslider och sädesmagasin. Byggna­ den har rektangulär grundplan och två våningar samt vindsvåning under plåttak. I nedersta våningen finnas tvenne rum, det i norr välvt med krysstunnvalv med rundbågiga sköldlinj er, av kalkstensflis i parallellskift ; till detta rum leder en rundbågig ingångsöppning i öster. I andra våningen finnas tvenne väggnischer i norra delen av det rektangulära rummet, som upptar hela denna våning. Kommunika­ tionen till denna våning, som nu sker medelst en invändig trätrappa i husets södra hälft, har ursprungligen försiggått med tillhjälp av en antagligen upphissbar trätrappa, vilken på östra sidan av huset, ut­ vändigt, lett upp till en rundbågig öppning. Ingen av de gluggar som nu finnas i våningarna eller inkörsporten i sydväst äro ursprung­ liga. En teckning av HrLFELING, 1 utförd 1799, visar, att på östsidan ursprungligen funnits tvenne rundbågiga ingångsöp pningar i nedersta våningen och tvenne dylika i våningen ovanför. S. Katarina gille instiftades på uppmaning av kyrkoherde Botulf 1443 av priorn i Roma kloster Johannes Schonese, vilken själv be­ rättar om detta i en på latin skriven strof. 2 Gillets statuter äro be­ varade; de äro troligtvis författade av prior Johannes.2 Gillesbygget igångsattes förmodligen omedelbart, d. v. s. av de bevarade partierna att döma (de i husets nona hälft) har ett boningshus från 1200-talet omändrats. Enligt en uppgift 3 revs södra hälften av huset 1853 på grund av en tvist mellan de båda bönder, som gemensamt ägde byggnaden. I trakten finnas fragment av baser och kapitäl etc., som måhända tillhört gilleshuset. Zusammenfassung. Im Kirchspiel Björke liegt ein mittelalterliches Gebäude, urspriinglich als Haus der S. Katari nagilde gebaut. Das Haus h at einen rektangulären Grund­ riss und enth ält zwei Stockwerke. Im Erdgeschoss zwei Zimmer, das nörd­ liche mit Kreuzgewölbe. Die Gilde wurde 1443 gestiftet, wahrsch einlich hat man aber einen Profanban des X III. Jhds zum Gildeshaus verändert. J etzt wieder als P ro fanban ven vendet. Fm. 57: 6, s. 191- 192. Avtryckt i O. V. vVennerstens edition av Spegels R udera go thl andica, s. 184-186. 3 N. LITHEERG, S. Katharinagillet i Björke, Got!. alleh . 1907, nr 115, 116 . 2 1 HrL~'ELING, R E GISTER Tl LL GOTLAN D, BAN D l. Br o sett i ng. Siffra med * betecknar avbildning. Ortsregist er. Sid. Sic!. Aakirkeby kyrka, Bornholm, dop­ funt................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Akebäcks kyrka ... ... .. .... .... .. 537-552 Anga kyrka, arkitektur ....... .... .... 370 Ardre, bildstenar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 462 Atlingbo kyrka ... ....... .......... .. .... 155 Botgöringscell .. .. .. ...... . . ... ...... 193 Runsten . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . . . . . 462 Ikonskulptur ... Kalkmålningar . . . . . . . . . . Ljudgluggar . . . . . Medeltida kalkmålning Sockel ... ... ........ ....... Väggmålning..... ... .. .... .. .... .. .. ... 302 248 567 440 303 519 Barlingbo kyrka....... ... ....... . 467-508 Barlingbo prästgård 468 Björke kyrka ... ... ...... .... .... 594- 627 Altaruppsats ....... .................... 576 Björke, S. Katarinas gilles hus ... 628 Bro kyrka ..................... .. 237- 285 Biskopsbänk . . . . . . . . . 210 Botgöringscell : ..... 63, 19fl, 405, 409 GammeJgarns kyrka, portalskulptur 75 Klo cka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 353, 505 Ganthems kyrka, kalkmålningar .. . 405 Läktare 210 Garde kyrka, takstolar ...... ... .... . . 337 22 Gjerdrum, kyrka, Norge, dopfat. 116 Reliefer Socklar ....... .. .... ........ .. .... 303, 567 Gothems kyrka, korbänk ... ... ..... . 32 Spänne ........................ .. .... 219 stolar ........... ............. .... . ... .. . 455 Torn .......... .......... ............... 441 Gu ldr·upe kyrka, torn ... . . 65 Bunge, p rästgård fr . medeltiden. 132 Burs kyrka, torn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Hablingbo kyrka, portal 571 Byzans, konstinflytelse från . . . . . . . . . 483 Halla kyrka , takm ålning ....... ..... 519 Bäls kyrka, kor . . . . . . . . . 65 Hejd e kyrka, torn ..... .... ...... ... 23, 65 Bössarve i Björke . . . . . . . . .. .. .. . . . . . 628 Hejdeby kyrka ....... ..... . ..... 361 - 382 Altarupp:;,ats . .. .. ........ . ............ 524 Dalhems kyrka , glasmålning.. 481, 483 Dopfuntsloclc . . . . . . . . . . . . 274 Sakramentskåp . . . . . . . . . . . . . 423 Ekeby kyrka ......... . .... ... .. . 430-466 Hejnum kyrka, hakstenar ... .. . . 251 Bestämmelser om försam lings­ Runinskrift .. ... 251, 256 sång ...... .. . 490 Sockel. ........... .... ..... .......... 251 Om kollektinsam­ Torn ........ ... .... .. ............ 251. 441 ling 500 Hogräns kyrka, fönster . . . . . . . . . . . . 601 Interiör ... ............. . . . . . . . . . 475 Hö lökyrka,Södm., Gust.·Ad.-porträtt 121 End re kyrka .. . 383-429 Hörsne kyrka, absid . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Dopfuntslock ... ........ 78, 86 Dopfuntslock .. .. ... .... .. .... .... 78, 86 155 Fardhems kyrka ........... ..... . . 6fl Torn F ol e kyrka .... .. ..... . .... ........ 286-321 Interiör ..... .. .... .. .......... ...... .... 411 Torn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...... ..... . 440 Väggmålningar i sakristian 334, 519 Follingbo kyrka .. ... ............. 511-536 Fönster .. ............. .. ..... .. ... ... · 336 f. -------------------- 630 ORTSREGISTEH. Sid. Sid. 520, 573 Långhus .... ......... .... ............... 75 Roma kloster, arkitektur Torn ............................ 56 f., 65 Kolonnbas.... ...... .. 601 Konsol .. . .. .. .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 567 Portal.. ............................ 369, 433 Käl! unge kyrka, exteriör ..... ....... 571 Roma, prästgård ........ ... ..... .. ...... 555 Sigillstamp ............................. 504 Roma sockenkyrka ............ 553-593 Tornuppgång .......................... 409 571 Kristianstads kyrka, bänkar . . . . . . . . 33 Ron e kyrka, torn portal . . . . Kulstede .............. .... ............ 21, 22 Lerbro, se Lärbro. Linköpings domkyrka, pelare ..... 303 r~o krume kyrka ................ .. 322-356 Klocka ................... ........ 282, 505 Korportal . . .. .. . .. .. . .. . . . . . . .. .. .. . .. . 23 Predikstol . .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 84 Lojsta kyrka, gravsten .. .. . . ... .. .. . . 47 Lummelnnda kyrka ... 19, 65, 96- 124 Dopfunt ................................ 168 Gossebänk ....................... .... ... 32 Kyrkogårdsplank .. .. .. .. .. . .. .. . . . . .. 54 Predikstol .. . .. .. .. . . . . . . . .. 29 Sockenbudstyg ...... ........ . .. ... .. . . 86 6 Torn .... .... ........ .. 4 Lunds domkyrka, dopbäcken ..... . 116 Tingstäde, lämningar av tingshus .. 132 Lye kyrka, korportal .......... .. 110 24 Tingstfide prästgård ........... 126, 128 Lärbro kyrka, konsoler ....... .. Tingstäde kyrka .. .......... 36, 125-180 Tornportal ..................... . 132 Interiör .. .. .. .. .. .. .. .... .. .. .. .. . 411 Långb ns . .. .. . .. . . .. . .. .. .. .. . . .. . . . .. .. . 24 Marburg, E lisabethskirche, glas­ Torn .......... ............... ... ..... 23 målningar . .. ........... .. ........... . 483 Tingstäde träsk, bu! verk .......... .. 132 Mar tebo kyrka .. .... 20, 53- 95, 97, 109 Träkumla kyrka. ... . ........... 23 f., 65 Ciborium ············· ··· ···· 116 Gravsten .. .. .. .. . .. .. . 43 Vall kyrka, valv ..................... 23, 24 Portaler .......................... 104, 110 Absid .......... .. ..... ............ 519 Portalskulptur ....... . .. .. .......... . 485 Klocka ........................ .. 282, 353 Timglastavla...... ... .. .. .. .. .. .. .. .. . 112 Vallstena kyrka, exteriör 300 ~orn ............. ... ............... .... 98 Visby, arkivdepå ......... 55 Norrlanda kyrka, portaler ............ Medeltida kalkmålning ...... 248, Nyköping, Nicolaikyrkan, Lentulns· bild ....................................... Visby domkyrka Brudportal ... 23, 147, 303, 342, 302, Inventarium 1585 ..... 541, Kapitäl ......................... 601, Torn portal .. . .. . . .. .. .. . . .. . . .. . . . .. . . .. Ottrava kyrka, Västergötland, dop­ Tvärskeppsportalen, norra......... funt ..... ........... ..... .............. .. . 538 Valv ............. . : .... .. .. .... .... Ovalds, Björke s:n, kolonnbas ..... . 601 Väggarmar ......... .. ...... ...... ..... . Sjonhem kyrka, viseirra...... ... ...... 158 Skara, domkyrka, kor .......... .... .... 520 Skultuna bruk, ljuskrona ............ 580 Sli te .................... ..................... . 133 stenkyrka kyrka ....... .. . .. ... 1-52, 97 Bildsten .................. .......... ; . 537 Bänkdörr .. .. .. .. 158 Interiör .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 411 Läktarfasad .... .... .. ... .......... 162 f. Portal............. .. ................ 58 Torn .............................. 64 f., 303 Stockholm, Statens Historiska Museum Gravsten ..................... ... .... .. 462 ~ tenlampa .. .. .. .. . . .... .. .. .. 464 Stånga kyrka, bildsten ......... 39, 462 110 405 532 355 520, 604 626 414 519 369 622 PERSONREGIS'l'ER Si d. 631 S id. Visby Gotlands Fornsal, deponerade före- mål ........ .... 5, 29, 41, 48, 49, 88, 93, 116, 117, 126, 158, 161, 166, 172, 173, 211, 222, 223, 234, 263, 266, 267, 269, 276, 319, 346, 349, 354, 372, 380, 4 14, 415, 421, 425, 464, 537, 595, 611, 6Hi- 618, 625. St. Görans ruin, Eykos gravsten 582 St. H ans ruin , gravsten..... ...... 531 Helgeandskyrkan , kor.. ..... ....... . 23 St. Klemens, Botrefs gravBten ... 3lii ~ffi~m .. .. ... l~MO Portaler . . . . . . . . . . ... 155 St. Lars, nordportal ......... ... ..... 140 Läroverk, altarbrun fr. Endre k:a 421 St. Nikolai ruin , nordportal ...... 140 Valv . ... .. ... ............. 601, 626 St. Olof, kolonnbas ....... ..... ...... 302 Visborgs slotLskyrka, predikstol 525 Vänge kyrka, dopfunt . . 39 Västergarns ],yrka ... ............ ... ...... 23 Portal .............. ....... .... .... 24 Västk inde kyrka ..... .... 55, 185-236 Altaruppsats ..... ...... .... .. ....... ... 2Gl Botgöringscell ..... ... ....... ... 63, 388 Dopfat ........ .. .......... .... .... ..... 458 Korportal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 355 Lj usstaka r ..................... .... .. .. 459 Väs tkinde prästgård, portal ...... ... 187 Väte kyrka, fönster .. .................. 601 Öja kyrka, kor.. .. 23 Långhus ..... ................... 303 Örebro, Nikolaikyrka, pelare . ... .. 303 Personregister. Alamästaren, anony m bildsnidare... 414 Allexsanderson, Aron . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Alsckovi us, Mattias, kyrkohe rde ... 546 Anna Göransdotter. Johannes Lyng- bys hustru, porträtt ......... 232, *233 Anna J ensdotter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304 Anna Melchiorselotter.. ......... .... . 617 Anna Rassmusdotter, gravsten ... ... 380 Anne Maria, Jens Högs dotter ... 584 A.pengheter, Lanrens Grave, !dock- gjutare .. ........... .. ......... ..... .. 282 Artelius, Martin .. . .......... .. 496 Atlingis, gravsten.............. '''455, 462 Bahr, Carl Anders, guldsmed 312 Babr, Ella Chatarina, fröken 533 Bahr, Johan, präst.... .... .... ....... 110 Balle. Nils Pedersen, p1•äst ....... .. 582 Barbara Maria P ehrselotter 118 Barthol d, Martin, kyrkoherde ... ... 576 Bartsch, Johan. målare 304, 321, 576, 611 Beck, Abraham, målare ...... 519, 525 f Beckman, Johan A., k lockgjutare.. 234 Berg, Mart. B.. ..... ... . . . .. .. .. . . . 583, 588 .Bergholtz, K. G. & Co., klackgjuteri 589 Bestiarius, anonym stenmästare ... 578 Bilefeld, David, kyrkoh erd e ... 93, 457 Birgitta, gravsten .. ............. *229, 231 B låss, Jacob, målare . . . . . . . . . . . . . . . . .. 77 Bolarve, Per . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 372 Bolin, Jacob, kyrkoherde ...... 580, 582 Botajr av Akebäck ..... ........ ... ..... 21 Botedis Helvigs, gravsten ... 316, '''319 Bothels, Thomas, präst, epitafium 90, 91, '''92 Botl·ef, gravsten ............... . ..... .. . 315 Bottel kyrkabyggare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Botulf Bardlings, gravsten ... *500, 501 Botulv, kyrkoherde .. ......... . 179, 628 Botulv, kyrkoh erde, gravsten *174, 175, . "624, 625 Botvi, Ganvids dotter, gravsten 89, *91 Botvid, byggmästare ..... .... ... 256, 284 Botvid, gravsten ... .... ..... ... 42 f., *44 Botvid, presbyter, gravs ten... 500, *501 Botvid Belsca, gravsten ... ... *222, 228 Brita Knutsdotter ... .. ................ 117 Brm;_, Erik......... .... ........... . ....... 233 632 PERSONREGISTE.R Sid. Sid. Brygger, Georg, kyrkoherde ......... 318 Bugge, Johannes, bildsnidare, grav­ sten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 582, *589 Bungemästaren, till namnet okänd bildsnidare ............... 266, 372, 415 Buterus, kyrkoherde, gravsten "-621, 624 Bysarrtios (Byzantios), anonym sten­ mästare ............ ... .. ......... 340, 601 Börgesön, Nils . . . . . 458 Calcarius ..................... 302, 310, Catharina, Jöransdotter .............. . Cattarina, Jacobsdotter ............... Christian, Jens Högs son ............ Christopher, herr, donation . Fogdömästaren, anonym bildsnidare 267 Forssa, Jacob, tornbyggare .. .. .. .. . 18 Forssell, C., gravör 234, 280, 531 , 588, 625 Fougdt, Peder Larsson, befallnings­ man, donation ........................ 534 Fries, S. P. L., donation .. .... .. .. :. 117 Fåhrreus, Lars ............ .. ........ .. ... 276 Gane, J., kyrkoherde .................. 270 321 Gautrings, Detlof, kyrkvärd ......... 461 458 Gellerstedt, A., teckning .. .......... 167 116 Gerard, F., målare 234, 280, 531, 588, 584 625 524 Gertrud Gel ungs, gravsten .. . *226, 231 Gervielus Lanks, gravsten ... . 351, *353 Dahlborg, Peter, donation ...... 156 f. Gierlach, Jyrgen ........................ 117 Dedekind, Jacob, kyrkoherde 204 Glad, Mauritius Christensen, super­ Dee, Peder... .... ...... .. ......... . .. .. .... 513 intendent ............................. 504 Dirichson, Dampe 161 Grönhagen, J. D., landshövding 576, 585 Donner, G. M., grav .............. .... 512 Grönhagen, Magdalena, friherrinna 585 Dubbe, Anna, fru, grav ...... 512, 531 Grönvall, Samuel Ch ., klackgjutare 465 Dubbe, J., assessor . . . . . . . . . 531 Gustafsson, Gabriel, professor . . . . . . 4 Göransson, Göran, kyrkovärd 621 Ebbe, Jens Högs son .................. 584 Eberhardt, Maria, målarinna 532, *533 Egypticus, anonym kyrkabyggare 110, Halch, Margrete, Jens Högs hustru 584 571 Halvidus, gravsten ......... 44, *45, 46 E hingers, E. M., änkefru, donation 532 Halvielus Boteri, gravsten *220, 224 ff E lasticus, anonym byggmästare, 201, Hamborger, Andreas, målare 204, 207 236, 341 , 355, 427, 442, 466 Hamner, W., apotekare ............ .. . 422 Elbfass, målare ........ .. .............. 121 Hamramästaren, anonym bildsni­ Elfcrona, Gustaf Adolf. styckjun­ dare ...... .. ...................... .. ....... 617 kare ................ . 120 Hanson, Dines, kyrkvärd .. ....... ... 157 Elfcrona, Jean, överste ........... 120 Hartwich, David, in Leipzig ... 84, 270 E lisabet, Christoffersdotter .. .. .. .. . 118 Hawers, Peder ........................... 519 Elisabet Larsdotter ................... .. 583 Hedengrahn, Ambrosius, koppar­ Enbjenne, Johan, snickare 490, 617, 618 stickare .............. 48, 92, 121, 176, 234, 280, 379 Eriksson, Johan, präst ........ .. .. ... 92 E ugen i e, prinsessa, donation... . . . . . . 532 Hegelsarve, Jacob, kyrkovärcl 457 E y ko slaktare, gravsten ...... 582, *590 Hegvald, stenmästare ................ .. 417 Helena Gane .............................. 491 Fabulator, anonym stenmästare 75, 372 Henclrik, J ens Högs son . . . . . . . . . . . . 584 Falckengren, Bernt, guldsmed 86, 168, Henrik Lejonet..... ... .. ... ....... .... ... 42 219, 275 ff., 528, 548 Herlitz, E lias, pastor .................. 216 Feldterman, snickare ........ ....... 71, 79 Herlitz, J oh., kyrkoherdar 306, 309, 349; gravstenar .............. . 304, 318, 319 Floberg, A, guldsmed ..... ............. 578 PERSONREGISTER 633 Sid . Sid. Hernell , Joh an , konsthantverkare 274, 308, 310, 321, 366, 371, 381, 417, 456, 491, 524, 525, 527, 576-578, 611, 617, 618, 626. Hexarfwe, Anders, kyrkvärd ...... 461 Hildebrand, Hans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Horner, Gerhard, klo ckgjutare ..... . 426 Hornnafver, M., mässingsgjutare .. . 580 Hägg, Charlotta Ch. .......... ........ 88 Hög (H0eg) til Wang, Jens .... .. 584 f. Ihre, Oatbarina 270 Jacob, gravsten .......... ..... ...... 42, *44 Jacobsson , O! uff .. . .... .. .. 617 Jacobs0n, Staffen, epitafium.. .. 583 Johanne Jensdotter, gravsten ...... 46 Johannes från V änge .. .......... .. . ... 462 Johannes, Petrus broder, gravs ten 501 f. Johannes Schonense, prior 628 Johanson L undbjers, Per ............ 116 Judikrer, Laurentius Nicolai, präst 49 porträtt .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . .. 48 Karen, Jens H ögs dotter ............ 584 Klen te, Glas, träsnidare ...... 524, 527 Klingvall, J. G., kyrkoherde 601, 605, 607 Krafft, David von, målare 121 Kull man, Joseph, gelbgjutare ... ... 549 Laetus, M. 0. , se Glad, Maurilius Christensen. Lafrans Botvidarson, arkitekt 246, 256, 284, 604, 626 Lange, Carl I-1. .... .. .............. .. ..... 524 Lange, Oatharina... .. .. ...... .. .... .... . 524 Lange, Lars, donation . . . . . . . . . . . . . . . 548 Lange, Schilder, donation ..... ..... .. 548 Larson, Bengt ........................... 458 Larsson Thomasse, Lar.s, grav .... .. 324 Lauks, Hans ....................... .... .. . 101 Laurentius, kyrkoherde, gravsten 423, *427 Laurentius, Butta, gravs ten ... 423, '''427 Lauritr-en, Dian is, byggmästare .. . 104 Leffler, M., kanugjutare 217, 218, 276 f, 350, 496, 549, 580, 620 Le kajr den vise ... ... 21, 22, 23, 25, 49 Licnatus 22, 23; g ravsten 42, '''43, 50 Lijchmede, Jacob, kyrkvärd . 610 Lijthberg, se Lithberg. Li kmidus, gravsten .. . .. .. . .. . *"622, 624 Liljendahl, J. G., klackgjutare 93, 380, 625 Liljeström, Maria E lisabeth Danq_­ vardt ......... .. ... .... ... ............... 581 Lindbom, Johan, guldsmed ... 86, 117 Lindenl ö f, 0., kyrkoherde .. .... ... ... 491 Lindlöf, Carol . .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 461 Lindlöf, Severin, kyrkoherde ... ... 461 Lindström, Hugo, lärara ...... 601, 607 Lith1erg, Johan .... ............... .. ... 529 Ljungby, Hans, seLyngby,Johannes. Lodström, E., målare 205, 261, 270 f, 414 f Lund, Per Ersson , guldsmed .. .... 578 Lundström , A. M., guldsmed 379, 578, 619 Lutkeman, G. T., biskop ..... ... .... 580 Lutteman, J., kyrkoherde . . . . . . . . . . 350 Lutteman, Ni ls Johansson, kyrko­ h erde, porträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Lutteman, Nils, prost ......... .. .... ... 157 Lyngby (Ljungby), Joh annes N., kyrkhoberde ... ... 217; porträtt *232 Lyth, G regorius, pastor............. 583 Magdalena, Thomas Botbelsons dotter .... ......... ... .. .... .. .. . .. .. .... 92 Magnus frå n Stava, gravs ten 502, *503 Majalander, M. M., kyrkoherde .... .. 576 epitafium 583, *586; gravsten 583, *591 Majestatis, ~nonym stenmästare 163, 216, 236, 347, 355, 457, 466 Malmberg, målare ... 211, 234, 271, 281 Manke!!, O. A., ritning till orgel... 163 Marc, Niklas, befallningsman .. .. .. 270 Marchuseus, Nie. Marc ..... .. .. . ...... 270 Margareta EndregårdR, gravsten 422, *424 Margareta H ansdotter, donati on ... 617 Margareta, Johannes Bugges dotter 582 634 PERSONREGI S'l'ER Sid . l Sid . Raine, Margareta van, gravsten 423, "426 R ajalin, S. M. von, landshövding 553, 556, 578 Rasmusson, Bend t ...... ....... .. .. . ... 5tl3 Reuser, G. Tb., kyrkoherde 18, 36, 38 »R onensis », anonym byggmästare 303, Neoiconicus, anonym b yggmästare 520, 534 och stenhuggare 246, 259, 284, 303, Rosted e, Olaus, k yrkovärd ... . .... 457 321, 405, 427 Rothstein, E., r itningar till orgel 455, Neumann, Christoffer , bruksägare 120, 490 122 Neumanns, Margareth a, fröken ... 116 Sali n, Nils, m ålare 101, 110, 112 Nikolaus frän Hedhusum, grav­ Sandberg, E li ..... .. ... ........ ......... 313 sten . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . '''228, 231 Santesson, S., tenngjutare .. ...... .... 619 Nikolaus från Hästnäs, gravsten *224, Schildes, M., donation .. ..... . ..... .. 548 230. 231 Scbonfeldt, Martin ..... .... ... .... .... 217 Nils, målare ...... ... .. ...... .... ... .. .... M7 Segebaden, Carl Otto von, general­ Niyman, Christoph er . . . ... . . . . . . . 11'7 580 löjtnant, landshövding . . . . . Noby, Per .. ... ... ..... ...... .. ..... ... ... 372 Seipel, Fr., klockgjutare... 93, 380, 625 Norby, C. N., smed.......... 435 Sighraf, stenmästare 39, 271, 274, 284 Norby, Hans Hansson .. 375, 378, 380 Hnovald, se Snyovaldus. Nordin, F., rektor .......... .. 4, 173, 223 Snyovaldus (Snovald), gravsten 88, 89, ':'90 Olaus, k yrkoherde i Follingbo, grav­ Stenstufve, Jens, kyrkvärd ... .. ... . 610 sten...... . ................... . 531 Stockman, Lena Maria, fru, epita­ Olaus, kyrkoherde i Västkinde, grav­ fium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 532, 535 sten . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . '-'230, 231 Storve(l, Peder ... ... ....... ... ..... . ... . 513 Olof Butta, k yrkoherde, gravsten 318, Strelow, Simon Hanson.. ............ . 304 *319 Stygge, J ens Högs son ......... ... .. . 584 Olof från Ekeby, gravsten ... 463, *464 Suderbys, Mäster, byggmästare .. . 104 Olofsson, Nils, k yrkovärd .. ........ .... 350 S un db!a d , Au g., p ros t.... ... ........... . 458 C Olofsson, Pehr, kyrkovardar 350, 446 S 589 ave, ar 1, pro 1essor ...... . ... .. . . , G l! 11 ... . Olov och Botayd1s, gravsten · 620, 623 1 S· 589 ave, us t a f V" 1 1., ,onsu Olov Stenstuvu, gravsten _502, 503, "504 Säve, Johan Adolf, kyrkoherde 589 Orre, Sven, tullare, donat ion .... .. 534 Säve, Lovisa.... . .. ..... ..... ......... 589 Ostrifte, Gottfrid ......... ... .. .... 275, 312 Säve, Pehr, lektor ....... ... ....... ... . 588 Ostrifte, Olof ... ..... .... ... ...... 275, 312 Säv e, Pehr Arvid, intendent... 488, 589 458 Söderberg, M., guldsmed 119, 217, 276, Palm, Johan Niklas, g uldsmed 348, 458, 493 446 Person , Detlov, kyrkovärd ..... . 157 Söderdahl, Olof, snickar e .. .... 450, 466 Person, P er, kyrkovärd . . . . . . . Petrus från Fole, gravsten ... 316, *318 Petrus Gelungs, grav~ten .. . ''225, 231 Thomson, Olof, . kyrkovärd ... .. ... . 44(1 Petrus, kyrkoherde, gravsten 501, *502 Tielström, Karl, konterfejare 583 Pettersson, Johan, s nickaremästare 549 Tijbles, Erick .................. ... .... . 372 P ettersson, Nils, byggmästare 76, 607 Tingstädemästaren, anonym bild­ Pettersson, Wilh., artist .... .. 399, 414 snidar e ..... ............. ... ...... 161, 487 Päderson, Tomas, kyrkovärd . . . . 617 Torsman, Barbara Elisabet, donation 276 Mette Nielsdotter, hustru ...... ..... . 583 Meyer, G., klockgjutare. . 49, 122, 533 Mårten, snickare ... .. ............. 208, 210 Möller, J. Gustaf, målare 81, 439, 446, 475, 491 SAKREGISTER Sid. 635 Sid. Trelborg, Jeremias Nie!son, präst, Wesbärg, Jöns Kaspersån ............ epitafium ....................... .. . *47, 48 Westphatz, Elisabet .. .... ...... . Westö, P. J., bruksä gare ...... Ungeboteis, Oluf .. ...................... 513 vVickman, Carl J ulius; pastor 157, Wijchmann, Botvid, pastor Wall in, G., biskop ... 127, 13:!, 133, 155 Wulf, Jöns, målare ..... 248, 270, Vatlings, Hans, kyrkovärd ......... 304 Weller, Johan N., målare 28, 33, 36, Yxell, Elisabeth Larsdotter, M. 1\1. Majalanders hustru.... 38, 77 ff., 156, 158, 162 f., 51!!, 525 f. , 533. Weller, Carl A., kyrkoherde ... 48, 533 Abom, J . F ., arkitekt ... vVenner sten, O. V .. arkivarie .... .. 422 211 83 Hi7 446 61O 274 583 310 sakregister. Adam och Eva ............ . ...... . 26, 74 Altarbrun 421. 428, 459, 466 Altardisk, se altarring. Altare 27, 77, 84, 110, 156, 202, 259 f, 303 f, 342, 370, 413, 442 f , 485, 521, 542, 573, 608. Altarkors ........... ......... ............ 612 Altarring 28, 77, *78, 81, 111, *157, 158, 179, 205, 261, 304, 345, 371, 414, 446, 486 f, 524, 543, 575, 613. Altarringsdyna ....... .. .. ...... 277, *280 Altarrum ..... ........................... 371 Altarskrank, se altarring. Altarskåp, medeltida 205, *412, 414,428, 542, *550, 551, 609 Altarprydnad, se altaruppsats. Altartavla, se altaruppsats. Altaruppsats *27, 28, 50, 77, 94, 110, *111, 123, 151, 156, *157, 158, 161 f, 179, 203, *206, 236, *259, 26 1, 284, 304, *309, 321, *342, 344 f, 355, 371, *374, 381, 439, 445 f, ''-448, 466, 486, 488, 507, 521, 523 f, 542, 575, *579, 609, 613, 626. 524 Amoriner Andreas ............................. 404 Ankarjärn ............ .. ...... .... ......... 432 Anna och Joakim ...... . ~ .. ..... 492, '''495 Anslagstavla ........... ........ .......... 177 Antependium ............... 422, 459, 623 Se även Textilier. "107, *108 Antonius ................ ..... Apa .. . .................. . .. ..... 505 Apostlar 37, 161, *267, 310, 372, 394, 396, *401, 404, 414, *610, *611 Ardrestenarna . . . . . . . . . . . . . . 462 .............. .. ......... .. .... *27 Aron Augustinus ............................. 526 Baldakinaltare ...... .. ............ 333, 342 S. Barbara.............. .. .... .. .. .. .. .. .. 421 Barnamorden i. Betlehem 37, *38, "419 Barnvärja .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. 121 Basband .. .. .... ...... .... ...... ............ 590 Bashäll ar till dopfunt...... ........ .. 618 Basilika, falsk ...................... .. . 572 Bebådelsen 36, *37, 78, 216, 246, *495 Bebådelsen för herdarna 37, *38, 216, 347 Bebådelseängel . . . 104, 106, 492, *495 Bekännelsepall 261, 371, 446, 447, 487, '''492, 543, 575 Berain-ornament .. .. .. ........ 414 St. Bernhard........ ...... .... ........... 526 *166 Beslag .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . Biktstol .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 487 Bildstenar 4, 5, 90, 172, 173, 222, 253, 277, 279, 287, 537 Birgitta........................... 78, 94, 421 Biskopsbild ... 372, 376, 483, 484, 505 Biskopsbänk 32, *78, 94, *112, 113, *258, 270 Bod .. .. .......... ...... .... 5, 287, 324, 430 636 SAKREG1STER Sid. Sid. 588 354 433 49 550, 625 Botgöringscell 63, 193, 242 f, 247, 388, 389, *392, 405, 409 f, 427 Brakteater ............. ..... ............. .. 625 Bruddörr ..... ..... .............. ... 140, 174 Brudstolar ... ... .. .. .. 455, 463, 465, 4()6 Budkavle .............. , .. .. .. .. . .. .. . . .. 93 Bu!verk .................. .. .. .. .... .. ...... 132 Bänk, medeltida 375, *378, *380, 415, *416, 451, 454, 488, *508 Bänkar *28, 32 f, 50, 81, 94, 113, *114, 115, 123, 161 f, 179, 208 ff, 236, 270, 308 f, 345 f, 375, 381, 415, 428, 454, 466, 488, 490, 525 f, 543, 577, 592, 618, 6:?6. Bänkmålning........... ...... ... .... ...... 461 Centralu ppvärmning 393, 411, 475, 563, 601 Charitas .................................... 526 Ciborium .................... *86, *87, 94 St. Cyrillus .. . .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . .. .. . .. 526 Dalhemsskola, sen .......... ....... .... 485 Dalhemsskola, tidig .. .. . . . . . .. . 4H3, 485 Datumvisarf\ ...................... .. .. .... 270 David ...................... .......... 26, 519 Dekoration, målad yttre............... 64 Dionysius .. .. .. .. .. .. ... ... .. .. .... *74, 75 Djävul .. ... .. .... ... . ..... ............. ... 161 Dopbäcken..................... 85, 211, 378 Dopfat *115, 116, 123, *215, 216, 457, 578, *584 Dopfunt *34 *f, 36, *37- *39, 50, 84, "'85, 86, 94, *102, 115, 123, 163-167, *168-*171, 179, 211, *212- *214, 236, *271-*273, 274, 284, 310, •313-'''315, 321, ?40, 346, *347 -*349, 355, 378, *379, 381, 416, *417-*419, 427, *452 - *454, 457, 466, 492, *494 *f, 507, 528, *530, 534, *547, 551, 578, *582, *603, 618, 626. Bokpress .............. .... ........ 587, Bokstöd ........... .. ........ .. ....... .. ... Bomhål ....... .. ........................... Bomärkessti ckor ........................ Bord "176, 319, 351, 425, 463, 504, Dopfunt, fotsten till.. .... 211, 548, *549 Dopfuntsbas ............................ 567 Dopfuntsfot ............... 578, 590, *670 Dopfuntslock 86, 115, 274, 417, *418, 427 Dopkapell 39, 167 f, *172, 179, 388, 415 f, *490 Dopskål 116, 168, *274, 310, 417, 457, 492, 528, 548, 578, 618 S. Dorotea ............... .... .............. 116 Drakskulptur .......... .... . 386, 391, 409 Draperimålning ...... 366, 381, 439, 466 Dropplister .. .. . .. .. ..... .. .. .. .. .. .. .. .. 64 Duva .................... .... .. ...... .. .. 78, 85 Dyna .......................... .. ........... 379 Dörrbeslag 12, 138, 140, 202, 244, 246, 293 ff., 414, 435, 443 f, 473 Elisabet, se Marias och E lisabets möte. S. E lisabet .......... .. ............ .. ....... 421 Epitafium *47, 48, 90 f, *92, 532, 583, *586, *587 Etimasia .. ................... ..... ......... 347 Evangelister 36, 111, 161 f, 345, 524 f. 526, 576, 618 Evangelistsymboler 216, 347, 487, 492, 493, *494, *495, *497 Evighetskalender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Fabeldjur ............. ..... .............. 274 Fasadskulpturer .................... .. .. 405 Fattigbänkar ......... .. .............. ..... 546 Fattigbössa, se Fattigstock. FaLtigklubba .. ............................ 320 Fattigstock 49, *93, 126, ''134, 172, *173, 234, 319, 352, 424, 463, *614, 616, 625 Fides ............. .. ....................... . 526 Flöjel .... .............. 15, *187, 243, 595 Forngravar ...... .. .......... .. .. .. ...... 469 Fotstycke för pisciva . .. .. .. .. . .. . .. *158 Fribänkar ....................... .... . ..... 546 Främlingsbänk .' ......... ... .............. 309 Funt, se Dopfunt. Fönster 6 f, 11-14, 56, 58, 61, 63, 75, l 76, 100, 101, 107, 109, 123, 137 f, SAKREGISTER Sid. 637 Sid. 146 ff, 191, *199, 245, 289, 294 ff, 300, 303, 328 f , 335 f, 339, 362, 365, 369, 381, 388 f, 391 f, 398, 439, 472, 477, 479, 507, 513, 517 ff, 538 f, *544, *545, 556 ff, 570, 596 f, 607, 626. Fönsteromfattning ..... ...... ...... .... 424 Gallerier 14, *26, 135, 195, 329, 339, 355, 365 GammeJgarns altarskåps krets, skulptörskola, ......... ...... .... ..... 372 Gjutarmärke ... ....... .. .... ..... 494, 505 Gjutjärnsrosetter ......... ........ ....... 432 Glasmålning 75, 76, 393 f, 396, 398, *400, '''401, ''402, *403, 440, '''441, 481, *482, *483, *484, 481), 507, 518, 519, 596, 626. Golv 8, 9, 57, 61, 98, 136, 189, 243, 292, 356, 362, 386, 411, 431, 472, 476, 556, 595, 601, 607. Gossebänk 32, 50, 79, *113, 123, 208, *211, *269, 270, 490, 618 Gravfynd .... .. ....... .... .. ........ .. ... . 422 Gravhällar ....................... . 380, 555 Gravkista ... ................ .. ... ......... 422 Gravpla tser .... .................... 461, 462 Gravstenar 42, *43, *44, *45, 46, 47, 88 f, *90, *91, '''120, 136, 173, *174, *175, 176, 188, *219, *220, *221, *222, *223, *224, *225, *226, *227, *228, *229, *230, 231, 279 f, *281, 315 f, *318, "319, 351, *353, 362, 422 f, *424, *425, *426, *427, 435, 442, 445, *455, *460, *461, 462, *463, *500, *501, *502, ~503, *504, *505, 531, 556, 582 f, 595, '''620, *621, *622, *623, *624, 625. Gravyrer ... .. .... 531, 588 Gud Fader ...... .. .. .. 447, 462 Guds Lamm ..... . ... 446, 493, *497, 523 Gutalagen ............... .. .. .. ...... 126, 155 Gutasagan ... ............... ....... .. ... 21, 23 Gärdesgård . .. . .. .. .. .. .. .. .. . .. .. . .. .. .. 4 »Helga kors •-kyrka.. .. .. . . . . . . 254 Helgon .... ....... ... . .. . .. ... ... ..... .. 483 Heliga tre konungar 37, *39, 104, ''l 06, ':'214, 216, 246, 346, 444 Herdarnas tillbedjan . . . . . . . . 532, *533 Hink ......... .. . ...................... .. .. . 528 Hissbom för dopfuntslock 166 f, *171, · 179 1 Hjälpkonstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . .. . 14 Håvar 48, 93, 172, 277, 496, 531, 549, . 581 Hästbindslen .. .... ........... .. . 126, 186 Hörnkedjor .. . ............ 56, 57, 61, 97 f Hörnskåp .. .... .......... 234 Ikoner . . . . . . . . . 249, 250, •:• 258, 302 Inskrift, medeltida, målad ... 298, *307 Inventarium, Bielefelds 77, 93, 405, 476 Inventarium, Spegels 49, 178, 235, 283 f, 320, 354 f, 380 f, 421, 426, 4()5, 550, 590, 625. Invignings kors, se konsekrationskors. Invigningsljus .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 150 1 Jakob ... ... . .. ... ... .. .. ... .. ... ... .. . . 78 1 St. Jakob d. ä............. 202, *205, 404 Joakim ................................... 492 l Johannes, apostel 28, *29, 74, 78, 86, ''262, 263, 366, 414, 444 Johannes döparen 74, 394, *403, 404, 421 Johannes evangelisten ............... 609 J osef.. ...... .. . .. ...... .. 36 f. J osefs dröm ...... .. .. . ..... .. .... ........ 347 Josefs uppenbarelse ................ .. 216 Jungfrur, 5 visa .... . .. .. .. .. .. .. .. .. .. 32 Jupiter ... .. ........ ....... .... ........... '117 Justitia .... .............. ............... .. . 216 Järngaller........ 41, 61 Järngrindar ....... ........ .. ..... .... 3, 430 Kalkduk (se ä ven textilier) ... 531, 580 Kalkmålning, medeltida 150, '''151, 179, 197, 236, 248, 284, 299, 366, 381, 393, 399, 404 f, ''406-*409, 411, 428, 440, Hedengranstavlor 48, 92, 121, 176, 234, 466, 507, 597, 608, *619. 280, 379 S. Helena ....................... .. ........ 116 Kalvariegrupp ..... ... ... . 25(1, *262, 263 638 SAKREGISTER Sid. Sid. Kamin . . . . . . . . . . . . . . . .......... ... 197, 540 Kammarorgel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Kapitäl 9 f, *11, 13 f, *62, 104, 139, *140- *142, *144, 145, *150, 179, 297, 302, *303, *306, 365, 479, 539, *570, *57], 590. Kassakista..... .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Kastal ................. ....... ... ... 132, *133 Katar ina av Alexandria 116, 202, '''204, 421 Katarina av Vadstena ........... ... 421 Kista 93, 176, *177, 281, 319, 352, 424, 533, '''534, 550, 588 St. K lemens ..... .......... _..... *265, 266 Klocka 49, 93, *122, 177, 234, 281 f, *283, '''320, 321, 353, '''354, 380, 42G, 465, 505, 533, 550, 589, 625. K lockarebänk ... ................... .. . 209 Klockh ål, se Ljudglugg. Kloc kstol .... ........ ... . 15, 64, 103 29, 83, 103 KlocK.valv ....... ...... . . Kollektbössa... .... . 539, 550 Kollektkista . 4G4 *267, 2ti9 Kollektskrin .... .. 581 Kollektskål Kollekttavla 48, 93, 219, 267 f, 352, 380, *381, *4l~ 42~ 496 Kolonn ............. ......... .. . '''602, *607 Ko lonn för helgonbild ........... .. 372 Kolonnbas ........ 202, *369, *411, GOl Kolonnett .... .. .... ........ *248, 293, '''295 Konfieteorpall, se BekännelsepalL Konsekrationskors 25, 27, 150, '''151, 167, 248, '''257, 299, 404, 597 Konsol '''25, *475, 565- 568, *571, 573, *G03 Korbänk 29, *30, *32, 36, 50, 78, *79, 81, 94, 111 ff, 208, *211, *269, 270, 308, *311, 345, 355, 374 f, *448, 454, 490, 526, 543, 618, 626. Korskrank ............ ... ..... ...... 160, 365 Korsvirke .......... .. ... ... ... ............ *514 Krigare .. ... . _ ....... ....... ...... ...... _.. *418 Kristoffer ................... .. ..... 404, 421 Kristus : .. .. .. .. .. .. .. .. .... 366, 531, 618 barndomshistoria ...... 70, '''72 bespottas .. .. .. .. .. .. .. .. .. . *419 Kristus: brudgummen...... .. .. .. . 52 bär sitt kors . . . . . . . . . 404, '''408 elen gode herden 112, 161, 504 döpes ... 37, *68, 74, 394, *403 flykten till Egypten .... .. 310 fra mbäres i templet 37, 104, *106, '''214, 216 frestas .. .. . . .. 37 föde lsen 37, '''38, 78, 104, '-'106, 163, ''214, 216, 246, 347, '''419 födelsehistorien 66, '''67, '''68, 69 förrådes ............... 404, *408 gisslas ...... ... .. .. .. *418, *419 globbärande ................. 610 gra vläggningen 86, '''87, 156, 404, *407, ····532 himmelsfärden 396, *402, 404 i dödsriket .. . 246, *272, *273, 274, 404 i Getsemane ... 156, 404, *406 i härligh et..... ..... 445 i maje~tät ...... 346, *347, 505 inför Pilatus .. ....... 404, *408 intåget i Jerusalem 394, *4tl3 korsfästes 404, *408, *418, 521, 523, 532 lärande i tem plet... 36 marteras . . . . . . . . . . . . . 404, '''408 nattvardens instiftelse 37, *39, 110, 156, 404, '''406, 486 nedtages från korset 404, '''407 passionshistorien .... .. '''69, 74 pieta........................ 81:i, *87 på korset *27, 37, 86, 156, 404, *408, 414, 444 f, 492, *494, 589, 590. smärtemannen .... . ........ . 344 som världsdomare 216, 493, *496, 576 tronande ............... 396, *402 tvår lärjungarnas fötter... 37 törnekrönes . . 233, 404, *408 uppenbarar sig för Maria 404 uppståndelsen 26, 86, '''87, '''110, 111, *253, 404, 481, 575, 583 vid tolv års ålder i templet 162 välsignande ............ _..... 485 SAKHEGISTER Sicl. 639 Sicl. Madonna, se Maria. Madonna med barnet, se Maria med barnet. Lampetter .. .... .. . ... ... . ... .. .... .. .. ... . 622 S. Lars (Laurentius) martyrium .. 457 Magasin ............... 55, 56, 61, 62, 97 S. Laurentius .... ... .. .... ............ .. 421 Majestas Domini .. ... . '''212, *213, 505 Len tulus, se Lentulusbrevet. l Maria 2S, *29, 74, S6, 161, *162, 372, Lentulusbrevet .. .. ... .. ........ 531, 532 *376, 3S1, 396, 414. 425, 492 Likbår ... ......... 4S, 122, 234, 503, 589 Maria, Mater dolorosa......... *262, 263 Likl ucka ..... .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. .. .. ... 3 Maria med barnet 37, '''39, *264, 266, Likport ............ ....................... 469 274, 2S4, 421, 444, 505, *615, 617, 626 Likvagn ........ .. ... .. .... . 5, 122 Marias och E lisabets möte *37, 7S, 104, Likvagnsskjul ................ 97 *106, '''214, 216, 347 Lisener ......... .. ........... 197 Marie kröning ............ 104, "'106, 248 Lister ........ 570, 571 Masverksrester ... ........... .......... *199 Livsträd ... ...... ........ .......... ........ . 445 Mattias ........................... .. .... .. 216 Ljudglugg 14, 15, 24, ''63, 64, 65, 98, Melanchtonframställning ... ... ...... 526 103, 110, 149, 293, 330, 339, 355, 365, Mikael i strid med draken .. . *273, 274 Minnestavla 92, 121, 456, 460 f, 583, 585 391 , 405, 433, 435, 442. Ljud klockor ......... ....... .. ........ ... . 538 Mjölkharar ... .... ......... .. ... .. .... .. ... . 404 Modell till tornspira .. ... .. ... .. .. ... . *326 Ljudöppning, se ljudglugg. Ljusarm ....... .... ..... .... .......... S8, *89 Moses ................................. *27, 111 Ljushållare .............................. 41 Murmålning, nyare tid 25 f, 50, 77, Ljuskronor 41, 86, 117 f, *119, 123, 171, 248, 2S4, 321, 334, 355 218, 276, *278, 313 f, *317, 350, 379, Murnischer ............... .... .......... 60S 421, 458, 494, 529, 549, 5SO, 620 f. Murpelare ................................. 393 00 0000 . 00 .... 00 .. .. ... 00 .. ....... .. Kristushuvud ..... .... ... .. ...... ...... . *263 Kristusporträtt .. .. ... .. .. . .. .. .. .. .. .. .. 534 Kristusrelief .. ............. 190, *196, 202 Krucifix 205, 2S4, 4f:JS, 5:24, "'527, 52S, 542 (Se även: Triumfkrucifix). Krucifixpiedestal '''160, 179, *614, 616, 625, 626 Kungaporträtt .... .. ... ... .... ........... *121 Kvinnligt helgon ... ...... 161, '''163, 179 Kyrkkista, se Kista. Kyrkobod ................. .. ... .......... 537 Kyrkogård 2, ''3, 4, 5, 54, *55, 94, *97, 125- 132, *1S6, 23S, *240, 2S7, '''289, 322, *324, *362, *3S3, 3S4, 430, *431, *46S, 469, 511, 537, 553, 594. Kyrkogårdsmur 3, 4, 54, 94, 97, 123, 125, 132, 1S6, 23S, 2S7, 322, 465, 46S f . Kyrkogårdsplank .... .. 54, 97, 123, 469 Ky rkogårdsportal '''2, 3, *4, ''5, 54 f, 125 f, '''127, *130*ff, "1S6- *1SS, *237. . 23S, '''241, 2S7, 322, 324, 330, *3S4, 430, *434, 46S. Kyrktagningspall ... 209, 37S, 425, 625 Ljuspigg ......... ... ..................... ... 334 Ljusstakar *40, *41, 50, SS, *S9, 11S, ''120, 123, 171. *216, 21S, 276 f, "'27S, *279, 314, *317, 350 f, *352, 379, 421, *45S, *459, 466, 494, 496, *499, 530, *531, 549, *5S5, 622. Ljusstavar ........................ 276, *277 Loge, medeltida .......... .. .... ..... .. . 2S9 Longinus .. ... .. .. ..... ......... .. ...... .. 74 Luminarium .............................. 620 Lutherframställning ...... ... .. .... ... 526 Lyckohjul ...... ......... ......... .... ..... 462 Lås .................. 62, '''95, *179 Läderfodral .. . .. .. ... .. .. ... 620 Läktare *33, 36, 50, *80, S2, 83, 94, 115, 123, 13S f, *167, 179, 210, 236, 271 f, 2S4, 310, 321, 346, 355, 378, *445, 455 f, 490, 507, 546, 547, 57S, 61S, 626. Läktarebalustrad ........................ 547 Länstol .. .. .. ... .. ... .. .. .. ... 533 oo 00 00 00 .... 00 00 00 0 0 . . . . oooo oooooo oo . . . . . . . . . . . . . 640 SAKREGISTER Sid. Sid. Målning, i väggskåp ... 371, *374, Målning, medeltida .................. ... Målning, å bänk .. .. ... .. .. .. ... .. .... ... Mässhake ....... .... . 421, 459, 530, Mässingskittel ... ... ............... ...... Piscinabas ............. .. ..... . ..... .... *158 Podium ...... ... .. ................... *77, 369 Porla! *8-*10, 12, *13, 23 f, 50, *51, *52, 56, 58, 59, 60, *66 -"73, 74, 75, 99, 100, 104, *105, *106, 107, 110, 122, 132 ff, 137 f, ''139, 140, "143-*147, 151, 153 f, 156, 17\1, 189 ff, "'194, 195, Nattvardskärl *40, *41, 50, '''86, '''116­ *196, * 197, *198, *199, 201, 244 ff, *118, 123, 168 f, 171, *215, 217, 218, *249- *253, 284, 292 f, *294, 295, 275, *276, "'279, 310, 312 f, *316, 321, ''296- *300, 303, 326, 328 f, *333­ 348 f, '''350, '''351, 355, 379, 420 f, *338, 340 f, 355, 362, 365 f, *368, "422, *456, *457, 458, 466, 493, *499, 369 f, 386, 389, 391, ''392, "'393-'''396, 528, 54R f, 578, 619. "'400, 405, 433, 435, *438-*440, ':'442, Nikolaus, Biskop ... 372, 376, 381, 421 *443, *466, 468, 472, 473, *474, *476 Nummertavla 33, 48, 81, "82, 163, 211, - *478, 479 f, 507, 513, 516, 518, *270, 274, 310, *312, ""346, 417, 421 , '521- *523, 538 f, 542, *545, *546, *449, 456 f, 461, 491, *508, 526 f, 547, *548, 558 f, 560 f, 566, *567, *568, 578, 618. *569, *570, 571, *572- *575, 595 f, Nummertavla, överstycke till 618 601, 604, *606, 607, *608, *609, *610. Oblatskål av kokosnöt ... ... ...... ... 458 Odjursreliefer .. ..... .... 492, *494, *495 Offerkälla ................................. 253 S. Olof *263, 266, 284, 372, 377, 38 1, 421 Orgel 36, 50, 115, 123, 139, 163, 179, 274, 346, 416, 490, 526, 577, 618, 626 Orgelfasad ................ .. ...... ....... .. 435 Orgelharmonium ....... . .............. .. 546 Orgelläktare ................ . 36, 375, 490 Orgel melodium .......... ..... 83, 115, 163 Portalornering ............ ... ... ..... .. .. 485 Portalreliefer................. ... ..... .... 392 Porta lskulptur ........... ......... . 190, 435 Portbeslag .. ............. . ...... ....... *187 Porträtt .. .... *121, *232, *233, 588, 625 Predikstol 28, 29, *31, 50, 78, ' '133, 84, 94, 111 f, 123, 137, 151, 161, '''164, 179, 207, ''209, 236, '"268, 270, 2&4, 306, '''311, 321, '''344, 345, 355, 372, *375, 378, 381, 415, 428, 439, 443, 450, *451, 460, 466, 487, *489, 507, 524 f, 527, 543, 558, 576, *581, 607, Pall .... .... ...... .... ...... .. .... 32, 205, 463 *616, 617, 626. Paulus 129, *131, 179, 203, *205, 421, Predikstolsduk .......................... 277 445, 493, *496 Predikstolsdörr .. . .. ................ .. . 112 Felarprofiler .. ..... ... .. ...... .. ....... *576 Processionskrucifix 206, '''208, 236, '''261, 415, 617 Penitenscell, se BotgöringscelL Penningväxling ..... .. .... .. ..... 499, 500 Profet ...... ..... ..... .. 261, 308, 396, 526 Petrus 37, 78, 129, *130, 179, 203, ·"205, Prästbänk ....... .. ....... .. ...... .. ... 345 f 274, *377, 3R1, 404, 421, 445, 483, >Prästestuga> .. ... ............... ..... . 97 *484, 493, *496, 519. Prästgård .. .. .. .. . .. 2-4, 54, 287, 321 Piedestal till helgonbild.............. . 617 Prästgård, lämnigar av ............... 324 Pik .............................. ........... 464 Prästgård, medeltida, byggnadsres­ Pilastrar .. .. ...... .. .. .... .. . .... .. ..... . .. 57 O ter från ................. .. .... . 287, *289 Pilgrimsmärke ... .............. ... ....... 625 Prästgårdsbyggnad, medeltida 128, 129 Pingstundret ..... ...... .................. 404 Prästgårdsportal 126, *128, *129, 179, 240, *241 Piscina 61, 107, 158, 202, 343, 369, 371, *411, 414,_ 443, *487, 573 l Prästporträtt. ............ ...... .... ...... *48 444 439 454 580 548 SA KREGISTJSockenstuga> .. . . .. . . . .. .. .. . .. . . .. . .. .. 97 Relikgömma ... 202, 260, 413, 443, 485 Solur ... . ................................... 287 Relikskrin ......... 493, *496, *497, *498 Spänne 88, *89, 118 f, "120, 218, 277, Ringkammare ............... 147, 202, 388 *279 Ringklubba............ 282, 320, 353, 380 Stefans martyrium .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . 37 Rundbågsfris ............... 386, 512, 55G Stenhuggarmärken ..................... *57 Runskrift .... ...... ... ......... .......... 294 Stenlampa ........ .. . ............ ......... 464 Runstenar ............. .. ... 173, 581, 5S2 Stenrelief ........... .. .... 538, 540, *550 Runstensfragment .................... 462 Stol *17(), 319, 352, 37S, *415, 425, 463, Rökelsekar ..................... 86, •ss, 94 504, 625 straffstock ..... ". " ..... " "" ... ". ". " . 126 .......... .. .... 121 Sturkar ................ ...... .............. 104 Sabel .. . ......... .. 140 Sakristia 12, 55, 61, 109, 123, 136, 145, Sånghusdörr .. ...... ................... 155, 17!:!, 193, 208, 246, 252, 257, 295, 321, 337, 355, 374, 3S6, 391, 411, 425, 466, 473 f, 476 f, 507, 519, 526, 543, 558, 563, 601, 607, 626. Sakristibänk .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. 443, 454 Sakramentskåp ... 202, *203, *205, 423 S. Sebastian .......... ................ ... 421 Sibylla · ......................... .......... 161 Sidoaltare 62, 77, 156, 202, 260, 304, 310, 370, 414, 443, 450, 574, 60S Sigill, norra kontraktets ...... 504, *508 Sigillstamp .................... ............. 504 Silverkedja .............................. 450 Simson och lejonet .................... 104 SittbrädAr i kyrkogårdsmuren .. .... 126 sittnisch er 2, 322, *475, 47S, *479, 485, 4S6, 504, 507 Skallkor, se läktare. Skarnpall .... .... .. .. ............ .. ...... 122 skapelsehistorien ...... . ........ *452, 457 Skriftestol .. .. . 77, *7S, 111, *112, 611 Skålbräder........................ ........ . 64 Skåp ................................. 281, *2S2 Sköljsten ............. .. ........ .. ....... 485 Slutsten ........................... ...... *607 Sockel S, 9, 13, 57, 61, 99, *100, 104, 109, 122, 134 f, 136, 13S, 153, 155, 1S9, 197, 200; *202, 243, *244, 249 f. 252, *256, 289, "293, 295. 325, *329, 335, 337, 362, 3S5 f, *391, 431, 435, 440, 472, 47S, 537, 540, *544, 556, 570, 59! f, ~602 . Tak 8, 57, 61 f, 98 f, 101 f, 123, 135 f, 151 ff, 189, 243, 292, 325, 362, 386, 409, 472, 519, 595. Taklist ..... .. .... ................... 134, *136 Takmålning ..... .... ...... 519, *528, *529 Takryttare ..... .. ...... .... .......... .. ... f>95 Takrännor . .. . .. . .. . .. .. . .. .. .. .. . *352, 353 Takspån, medeltida .. .. . .. .. .. . .. .. .. *136 Takstolar 18, *61, *101, 109, 243, *245, 292, *293, 325, *329, 355, 431, 472, 537, 556. Tal, Kungl. ........................ 121, 280 Temperamålning, medeltida 440, 444 f, *447, 466 Textilier.. . 88, 118 f, 218 f, 314 f, 351 Textilskåp .. . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 456 Timglas 29, 84, 161, 270, 372, 415, 451 , 488, 525, 543, 576, 618 Timglashus .............................. 207 Timglastavla .............................. 112 Tingshus ........... .............. ... ..... 132 Torn 5- 8, 13-15, *16, *17, 18-21, 24, 50, 56 f, 63 -65, 94, 97 f, lOL - 104, 122 f, 133, 135- 137, *147, 148, *149, '-'150, 151, 153- 155, 179, 188, *191' 193, 200 f, 236, 244, 248-250, 256, 284, 292 f, 299 f, 321, 329 f, 333, 339 f, 355 f, 362, *365, 367, 381, 385 f, *390, 405, 410, 427, 430- 433, 435, 440- 442, 466, 468, *470, 472, 475 f, 478, 480, 507, 516-518, 539 f, 571, 595. l 642 SAKREGISTER Sid. Sid . Tornbåge 63, 102, 140, 155, 162, 196, 247, 297, 321, 333, 340, 393, 410 f, 439 f, 474, 517, 595. Torntrappa .. .. .. .. .. .. .. .. .. 475, 517, 539 Transportklubba .. .... .... ...... .. .. .... 320 Trapphus .. ... .... ........ . ...... .. . 389, 409 Treenigheten ................ ..... 404, 519 Tribunbåge .. ... .. .. .. . 474, 479, 486, 539 Triumfbåge 11, 12, 19, *20, 62, 140, *157, 158, 196, 247, 297, 333, 340, 343, 265, 367, 372, 393, 439, 459 f, 474, *475, 479, 519, 539, 562, 571, 597, 601, *603, 605, 626. Triumfkrucifix 28, "29, 50, 62, 158, *159, 160, 179, 205, *207, 236, 255, *260, 261, 306, *310, 321, *343, 345, 355, 372, *373, 381, *413, 415, 4-27, 447, 450, 466, 479, 487, *490, *491 , *612, *613, 616, 626. Trodertun .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. 4 Tryckmurar ..... .. .. .. .. .... .. .... .. ..... 572 345 Träbil der, medeltida .. .. . . Träkyrka .. .. . ... .. .. .. ... .. .. .. .. .. .. ... 22 Träplank .... .. .. .... .. ...... .. .. .... ... .. 3 ':l.'umba ...... .. .. .... .... .... .. .. .... ...... 512 >Törnntdragaren> .... .... ... .... 139, *142 Uppvärmning ... . ..... 26, 110, 151, 519 336 f, 362, 367 f, 369, 382, 386, 390, 409 ff, 432 f, 439, 4-73 f, 479, 513, *515, 517 , 519, 538, 556, 562, *566, 569, 570, 595, 5!:17, *599, 601, 628. . Vapenhus . ... ..... .... .............. ..... . 103 Vapentavla ... ..... . ........... ... *109, 120 Vattenkastare *352, 353, 355, 557, *563 Vattenränna ... ...... ......... .. .......... 251 Vigvattensbäcken ... 167, *275, 539, 549 Vigvattenskärl, se Vigvattensbäcken . Vigvattensskål, > Visbybrakteater .. .. .. ...... ........... 319 Votivskepp ...... .. .. .. 92, "234, 281, 380 Väggarm ... .... ... .. ...... .. .. .. ... 208, 218 Vägglampetter .... .. ...... .. ............ 459 Väggnisch 12, 61, 62, 193, 261, 370, 413, 443, 468, 597 l Väggskåp 61, 107, *109, *112, "124, 156, "258, 260 f, *341, 343, 371, *410, 413, 414, 440, 443, 444, *446, ···'447, 456, 466, *486, 496, 573, *577 , 608. Värja ............ ... ........ ... 120, 121, 281 Värmekammare 393, 422, 428, 466 , 473, 474, 558, 567, 601, 607, 626 Agidius ... .. .. .... .. .. .... .. .. .. .. .. .... .. 597 Änglar . *27, 38, 446, 447, 483, 485 Ärkeänglar . .. .. .. .. .... .. ... .... . 483, 485 Valv 13, 18, 24, 57, "62, *63, 64, 103, Örnkapitäl 137, *138, 179, 251, 284, 302, 321, *39>1, 405 J 08 f, 122, ''139, 143 f, 147 f, 153 f, 179, 187' 189, 196 f, *199, 201' 243 f, Överstepräster .. .... . .. .. . 204, 344, 446 *245, 246 f, *293, 296, 298, 329, 331, Rättelser till Sveriges kyrkor, Gotland, bd l. not l stdr: 57 : 8 skall vara: 57 : 9. l ~ 57 . 8 57: 9. 57:8 57 : 9. 2 rad 13 nedifrån stdr: 57: 7 skall vant: 57 : 8. not l står: 57: 8 skall vara: 57 : 9. not 2 stdr : Apen[g]heter skall vara: Apeng[h]eter. rad 4 stdr: Örebro domkyrkas slcall vara: Örebro Nikolai kyrkas. > 14 nedifrån slcall vara punkt och stor bokstav (A) efter notsiffran 3. stdr: JACET skall vara : JACEO . 7 not 2 stdr : 57 : 7 skall vara : 57 : 10. 4 skall lyda: HILFELING, Fm. 57 : 10, s. 17. Fig. 371, s. 318, är klicherad efter P . A. SÄVE, Atlas till berättelser 1854, nr 38. - LINDS'l'RÖM, s. 74, har läst lVI CCC XVI ( = 1316); han anmärker i en not, att han ob­ serverat HILFELINGS läsart 1306. » 318, underskriften till fig-. 371 stdr : 1316 skall vam: 1306. " :145, not 2 stå?· : 57 : 7 Rkall vam : 57: 10, s. 18. » 502, rad 5 nedifrån stdr: Borta skall vm·a: Sydost om långhusportal en. S. 227 , 231, 231, 255, 280, 282, 303, 316, 316, 3Hi, 316, GOTLAND BAND I BRO SETTING Skala 1,250000 5km '----'----'---......1...---l.___J ,/' ,/' -'f '---,, \~\, \_:---~ <~\~~äc '.-::,­ + A.·B. KAR TOGRAFL5KA INST1TUTE1 KARTA öVE R BRO SE TTlNG SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED STOD A V K. VITT. HIST. O. ANT. AKAD . UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL GOTLAND BAND I SVENSKA BOKHANDELsCENTRALEN A.,B. STOCKHOLM CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1931. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortnin ga r, använda i Band !. .... . ...... .... ..... .... .. .. .... .. ........... .. ... Förord .... .. ... ... ....... ........ ... ... .. ....... .... ... ... .. ..... ... .... ... ..... ... ... ... ...... Lummelunda ting: Stenkyrka kyrka av professor Johnny Roosval .. ..... .... . ... . ..... .... ..... i\1artebo kyrka av professor Johnny Roosval ......... ... ......... ....... ... .. Lummelunda kyrka av professor ,Johnny Itoosval ... . .... ..... .. .... .. . .. Tiugstäde kyrka av fil. lic. Efraim Lundmark .......... ......... .. ... ... ... B r o t i n g av fil. lic. Efraim Lundmark : Västkinde kyrka ........... ............ .... .... .... .. .... ....... .. ... ........ .. . .... . Bro kyrka ...... ... .. ......... ........ .... ... ....... .. ........ ...... .. ....... .. .... ........ Fole kyrka ........ .. ....... ... .................. .... .... ................. . ............ Lokrume kyrka .............. ......................................... .. .............. Endre ting av fil. lic. Efraim Lundmark : Hejdeby kyrka.. .......... .. .. .... ... .. .. ......... ...... ........... ............. ... ...... E nd re kyrka ............ .... ... ........ ..... ... ........ .... .... ..... ... ... ... ...... ... ... Ekeby kyrka...... ....... ........ .. .... ..... ... .. ....... .. .. .. . .... .... ............. ... Barlingbo kyrka ...... .... ............. .. .......... ... ............................. .. .. VI IX l 53 96 125 185 237 286 322 361 383 430 467 511 537 553 594 628 629 631 635 643 Dede ting av fil. lic. Efraim Lundmark: Follingbo kyrka .. .. . .. .. .. .. .. .. .. . .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. . .. .. . Akebäcks kyrka .................. ................... .... .. . ........... Roma kyrka ............ ...... .......... .. ...... . .. .. .. ...... .. ...................... ... Björke kyrka ... .... .. .... .. ...... .... .. ...... .. .. ...... .. . .. .. .. .. ...... . S. Katarina Kapell ............................. .. ......................... ..... ..... Registe r av fil. kand. S. H edlund: Ortsregister ... . .. . .. .. .. .. . . . . .. . . . . . . .. .. .. .. . . . .. . ... .. .. .. .. . .. .. .. .. . . . .. . .. .. .. .. . Personregister . . . . .. .. .... . .. .. . .. . . .. . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . sakregister ...... " .......... ... .. " ... ... .. .... .".. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... .. .. . . . . . Rättelser ... .. .................. ........ .. .. ..... ...................... .. ............... . F Ö R K O R T N I N G A R, A N V Ä N D A I D E T T A B A N D AMBROSIANI = Ambrosiani, Sune, Gotländska kyrkoinventarier, Sthlm 1912. ANT. TIDSKR. = Antikvarisk Tidskrift för Sverige, utg. av K g!. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm. A. T. A. = Antikvariskt-topografiska arkivet, omfattande en avbi ldnings- och en skriftsamling: förvaras i Statens Historiska Museum. BRUNIUS = Brunius, Gotlands Konsthistoria I-III, Lund 1864-66. CARL SÄVE, Urkunder = Carl Säve, Gutniska urkunder, Sthlm 1859. EKHO~'F , Clemens = Emil Ekhoff, S:t Clemens kyrka i Visby, Sthlm 1912. FORTEGNELSE = En viktig Fortegnelse offuer huis Beholdning som findes i alle Kiercber paa Gulland, Med theris brist feldigheder, opretted 1637 aff Hans Nielssen Strelow. Ms i Rigsarkivet Köpenhamn. G. A. = Gottlands Allehanda, Visby. GOTL. KYRKOR = Gotl ändska kyrkor i ord och bild , utg. av Gotlänningens redaktion (biträdd av O. Wennersten ), Visby 1897 ff. HILFELINGS JOURNAL 1800 = Journal hållen under en resa till Gottland år 1800 på Välborne.. P. Thams bekostnad av C. G. G. Hilfeling, text och atlas. Ms i K. B. HILFELINGS REISE = koncept till ovanstående under titeln Hilfelings antikva­ riske Reise paa Gulland og Öland 1790-1801 förvarad i Kg!. Bibi. Kö­ penhamn, ss. m 409 i Nya Kg!. Sam!. KIRKEREGNSKABER = Gulland, Kirkeregnskaber for aaren 1614, 1624- 25, 1630 - 31, 1633-35, 1636- 37, 1639-41; Rigsarkivet, Köpenhamn. Upptager i allmänhet endast slutsummor för hela års inkomster och utgifter, i un­ dantagsfall någon specifikation. K. B. = Kg!. Biblioteket i Stockh olm. LEMKE = O. W. Lemke, Visby stifts herdaminne, Örebro 1868. LILJEGREN, Runurkunder = J. G. Liljegren, Manumenta runica. Runurkunder. Tillägg till svenskt diplomatarium . L Stockholm 1834. LINDSTRÖM = Lindström, G., Anteckningar om Gotlands Medeltid, I, II, Sthlm 1892- 95. LUNDMARK, Bilefeld, Strelow etc. = E. Lundmark, Bilefeld, Strelow och de gotländska kyrkornas kronologi (i Fornvännen 1925). LUNDMARK, Kyrklig konst = E. Lundmark, Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands Fornsal. Gotlands fornsals handkataloger II, Sthlm 1925. MBL = Kg!. Vitterhets Historie- och Antikvitetsakademiens månadsblad, Sthlm 1872--1905. Ms = manuskript. PERINGSKIÖLD, Monumenta, = J. Peringskiöld, Monument:t Sveo Gothorum. Band 8. Ms i K. B. PROT. = vederbörande kyrkas stämmoprotokoll. VII P. A . SÄVES BERk l"l'. = Säves berättelser över sina resor på Gottland 1850 -56 och 1863- 64 i original (inbundna) i V. H . A. Akad:s Ark . och delvis i avskrift fördelade i den efter socknar ordnade skriftsamlingen i A. 'l'. A. RoosvAL, Ciceronen = J . Roosval, Den gotländske ciceronen, Sthlm 1926. RoasvAL KIRCHEN = Roosval, Die Kirchen Gotlands, Sthlm 1911. RooSVAL, Medeltida konst = J. Roosval, Medeltida konst i Gotlands Fornsal. Gotlands fornsals handkataloger I, Sthlm 1925. Ny uppl. 19:27. RoosvAL, Medeltida skulptur = J. Roosval, Medeltida skulptur i Gotlands fornsal, Sthlm 1925. RoosvAL, Revision = J. Roosval, Revision av gotländska dateringar (i Forn­ vännen, 1925, 1926) . RoosvAL, Steinmeister = J . Roosval, Die Steinmeister Gottlands, Sthlm 1918. RÄK. = vederbörande kyrkas räkenskaper. Då årgången icke särskilt citeras, framgår den tydligt ur sammanhanget. Volymens arkivnummer och för­ varingsort framgår av avdelningen »Kyrkans arkivalier» i inledningen till varje kyrka. SPEGELS INv. = Kyrkiornas inventarium påå Gothlandh såsom thet Anno 1680 in Septembri bl ef uti visitationen befunnit utaf Haquin Spegel. (Inne­ håller samtliga kyrkors och prästgårdars inventarier; södertredingen visi­ terades 1680, medeltredingen 1681 och 82, nordertreding 1682). l vol. in 4:o i Visby domkapitels arkiv. SPEGEL, Rudera = H . Spegel, Rudera Gothlandica - - Anno 1683. Ms. Växjö läroverks bibliotek, utg, av O. V . Wennersten, Visby 1901. STRELOW = Strelow, fL N:son, Chronica Guthilandorum, Köpenhamn 1663. U. B. = Uppsala Universitetsbibliotek. AF UGGLAS, Träskulptur = O. R. af Ugglas, Gotlands medeltida träskulptur till och med höggotikens inbrott, Sthlm 1915. u. å. = utan årtal. WALLINS ANALECTA = Superintendenten Georg Wallins (1686-1760) samlingar till gottländsk historia m. m. under titel Analecta gotlandensia. Ms i Kalmar läroverks bibliotek. ·WALLIN, Runographia = G. Wallin, Runographia Gothlandica. I Acta soc. reg. scient. Upsal., 1743 (vol. IV) s. 55-80, samt 1744- 1750 (vol. V) s. 120-158. FÖRORD Då det första avslutade bandet av Gotlands kyrkor nu föreligger, må erinras om huru arbetet börjat och fortgått, och i vilken mån de från början uppställda principerna kunnat följas . Beskrivningarna börjades av underteeknad Roosval med stenkyrka, Lummelunda och Martebo kyrkor, varefter hela settingen i övrigt fullföljdes av fil. lic. EFRAIM LuNDMARK. Uppmätpingsritningarna till detta band hava utförts av John Österlund, Arre Essen, Sten Anjon, Walter Gahn, G. Leche och K. M. Westerberg. Till dem uttrycka utgivarna sin tacksamhet. Utom de omedelbara bidragen till inventeringsverket har lic. Lund­ mark fullbordat specialundersökningar över gotländsk arkitektur, vilka anföras å resp. kyrkors källförteckningar. Genom alla dessa arbeten har lic. Lundmark givit högst betydande bidrag till gotlandsforsk­ ningen. Särskilt hava hans arkivaliska undersökningar ökat möj lig­ heten till exakta dateringar. I detta sammanhang vilja vi även erinra om andra detaljundersökningar inom den gotländska konstens område, vilka komma att bilda underlag för blivande kyrkobeskriv­ ningar. Bidrag till kännedomen om klosterarkitekturen har lämnats av docenten BENGT THORDEMAN i Korsbetningen och Solberga kloster utanför Visby, i Svenska Fornminnesplatser, utg. av K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. N:o 14, Sthlm 1930. Om skulptur och arkitektur har undertecknad RoosvAL skrivit i Tidskrift för Konstvete n skap 1927 och 1928 (Studier i Fin­ land) och i Hansische Geschichtsb l ätter, Bd 33, 1928. (West­ fälisch-gotländische Beziehungen in der Architektur des 13. J ahrhunderts). studier över den gotländska arkitekturen ha även publicerats av professor HELGE KJELLIN: Die Kirche zu Karris auf Ösel und ihre Beziehungen zu Got l and, Lund 1928 samt Die Hallenkirchen Estlands und Gotland, Lund 1928. Bidrag till Gotlands medeltida profanarkitektur hava meddelats av professor NrLs LI'rHBERG i Got l ändska minnesmärken, utg. av Gotlands­ fonden . I. 1929 (Gotländska Mede l tidsgårdar). Angående det fortsatta utgivandet av Gotlands kyrkor kan med­ x delas, att kyrkabeskrivningarna för Rute settings tre ting (Rute, Forsa och Bäl), bearbetade av fil. d:r N ILs G. W OLLIN och amanuens S. HED­ LUND, äro färdiga till tryckning. För Hejde settings tre ting, bear­ betade av konsthistoriska seminariet vid Stockholms Hög­ skola under ledning av J. RoosvAL, äro beskrivningarna likaledes tryckfärdiga. Dessutom är Kräklinge setting på samma sätt bear­ betad och till omkring hälften färdig . För de framdeles utkommande kyrkabeskrivningarna komma vissa nu pågående specialforskningar att få en särskild betydelse. Det gäller l. Gravstenar. 2. Glasmålningar. 3. Muralmålningar. 4. Märkligare medeltida skulpturer. Å alla dessa områden ha på senare tider särskilda forskningar igångsatts och delvis slutförts. Den av apotekare RAMNER organi­ serade stora corpus över Gotlands gravstenar är, vad landsbygden angår, till största delen färdig, ehuru ännu icke tryckt. Det är därför ur synpunkten av vetenskaplig ekonomi riktigt att helt befria verket Sveriges Kyrkor från ansvaret för gravstenarnas fullständiga publicering och undersökning. Men då gravstenarna spela en stor roll i en kyrkas konstnärliga ensemb le, komma de dock att noga beaktas. I första hand komma de med figural dekorering föreedda medeltida stenarna att upptagas och illustreras. För gravstenarnas texter begagna vi i regel Lindströms läsning och överlämna i stort sett all revidering av denna till Hamners kommande publikation. För runinskrifter torde vi i framtiden lik­ som hittills få räkna med förhandsmeddelanden från professor O·rTo voN FmESEN. Över glasmålningarna förbereder K. Vitterhets Historie och An­ tikvitetsakademien en publikation. De härmed förenade problemen kunna icke utredas inom en enskild kyrkas beskrivning, men i den mån forskningarna för en dylik publikation skrida framåt, kommer verket Sveriges kyrkor att få tillfälle referera de vunna resultaten. Det i akademiens ägo varande materialet för en sådan publikation är en så gott som fullständig serie av konstnärinnan fröken G u sTAVA MEUKOW gjorda akvarellkopior efter gotländska glasmålningar. Utförda med stor känslighet för färgspelet i 1200- och 1300-talets glasmål­ ningar, erbjuda de meukowska akvarellerna ett praktfullt underlag för färgreproduktioner. Genom att dessutom begagna direkta färg· XI fotografier, vilkas färger kontrolleras genom jämförelse med fröken Meukows akvareller, vinnes ett högt mått av trohet i återgivandet. En till Barlingbo kyrkas beskrivning fogad plansch utgör ett prov på det förfaringssätt, vilket förmodligen kommer att tillämpas i den blivande publikationen för de mest betydande glasmålningarna, näm­ ligen flerfärgstryck efter uvakromfotografi, korrigerad med hjälp av fröken Meukows akvarellkopia. Den jämförande historiska undersökningen av glasmålningarna anse vi alltså avlastad från Sveriges Kyrkor, som emellertid efter hand kommer att referera resultaten av und ersökningen och lämna täm­ ligen utförliga avbildningar. För det äldre muralmåleriets historia har J . RoosvAL förb erett ett arbete, för det yngre BENG T SöDERBERG, för medeltida träskulptur ävenledes RoosvAL. Rörande dessa arbetens tillgodogörande för kyrka­ beskrivningarna i Gotlands kyrkor gäller, vad som förut sagts rörande andra specialstudier. Arbetets ekonomi har f. o. m. Bro ting varit tillförsäkrad Gotlands­ Fondens starka hjälp . Vi erinra om detta ovärderliga stöd- vars make icke mött oss inom något annat landskap i Sverige - med känslor av varm tacksamhet mot Gotlandsfondens stiftarinna, den av­ lidna Grevinnan Wilhelmina von Hallwyl, samt mot Fondens styrelse och hoppas, att verket även i framtiden skall röna samma förstående uppmuntran från s tyrelsens sida. Trots denna mäktiga hjälp är tryckningen dock icke all deles säkerställd. Det behövs ett betydande antal abonnenter på arbetet, och det är förvånande, att så få gotlänningar hittills velat förvär va beskrivningar över sin ös kyrkor, då landskapets invånare eljest gälla såsom ovanligt starkt intressera de av sina fornminnen. Om någon abonnerat på landska­ pets kyrkor år 1914, då l :a häftet kom ut, så skulle hans utgifter för denna lyx till dato, fördelade på de år varunder utgivningen skett, hava belöpt sig till endast 3 kronor om året. I framtiden hoppas vi, att häftena skola lämna pressen med kortare mellanrum, men en abonnents åtagande skall säkerligen aldrig gå upp till mer än 20 kronor om året . I förhoppning om fortsatt och ökat samförstånd mellan den got­ ländska allmänheten och verkets utgivare, överlämna vi detta första band av Got l ands kyrkor. Stockholm i juni 1931. SrGURD CuRMAN. JOHN NY RoosvAL . KYRKOR I LUMMELUNDA TING KONSTHISTORISKT INVENTARIUM UTARBETAT AV JOHNNY ROOSVAL OCH EFRAIM LUNDMARK MED STöD AV KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT . AKADEMIEN UTGIVET AV S. CURMAN OCH J. ROOSVAL SVENSKA BOKHANDELsCENTRALEN A.,B . STOCKHOLM Foto ö . I . Ä. Fig. l. Stenkyrka kyrka från väster. Die Kirche von Wester. Av SVERIGES KYRKOR föreligga följande delar: (7) Band I, h. 1. Danderyds skeppslag, mellersta delen. Pris 6: 60. (29) Band I, h. 2. Danderyds skeppslag, västra delen. Pris 13 kr. (8) Band II, h. 1. Häverö och Väddö skeppslag. Pris 4: 40. (12) Band III, h. 1. Långhundra härad, norra delen. Pris 15 kr. (1) Band IV, h. 1. Erlinghundra härad. Pris 4: 50. (11) Band IV, h. 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris 17 kr. GOTLAND. (3) Band l, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. (21) Band I, h. 2. Lummelunda ting. (Tingstäde). Pris 5: 50. (31) Band I, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr. (33) Band I, h . 4. Endre ting. Pris 12 kr. (35) Band I, h. 5. Dede ting. Med register till Bd l. Pris 10 kr. VÄSTERGÖTLAND. (2) Band I, h. 1. Kållands härad, norra delen. Pris 5: 40. (4) Band I, h. 2. Kållands härad, sydöstra delen. Pris 4:50. (15) Band I, h. 3. Kållands härad, sydvästra delen. l. Pris 10 kr. (16) Band l, h. 4. Kållands härad, sydvästra delen. Il. Med register till Bd l. Pris 10 kr. STOCKHOLMS KYRKOR. (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr. (24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) Band l, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd l. Pris 20 kr. (28) Band Il, h . 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr. (26) Band IV, h .1. Jakobs k y r/ca. 1. Församlingshistoria. Pris 13 kr. (32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr. (20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50. (23) Band VI, h.l. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 12 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med register till Bd VI. Pris 12 kr. DALARNE. (6) Band l, h. 1. Leksands och Gagnets tingslag. Pris 4: 50. (9) Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. ÖSTERGÖTLAND. (13) Band I, h. 1. Bunkekinds härad. l. (Askeby, Svinstad). Pris 14 kr. (14) Band J, h. 2. Bunkekinds härad. 2. (Vårdsberg, Örtomta). Pris 13 kr. VÄRMLAND. (18) Band I, h . 1. Grums härad, norra delen. Pris 9: 50. (19) Band I, h . 2. Grums härad, södra delen. Pris 6: 50. BLEKINGE. (22) Band I, h. 1. Ostra härad. Pris 13 kr. MEDELPAD. (30) Band I, h. 1. Njarunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 10 kr. DALSLAND. (34) Band l, h . 1. Sundals härad. Pris 10 ·kr. UPPLAND. Under utgivning äro: BLEKINGE. Band l, h. 2. Medelstad härad. SMÅLAND. Band XIV. Jönköpings kyrkor. ÖSTERGÖTLAND. Band Il. Vreta Kloster. STOCKHOLM. Band IV, h. 3. Johannes kyrka och St. Stefans kapell. DALARNE. Band I, h . 3 och 4. Falu domsagas södra tingslag. SVERIGES KYRKOR GOTlAND HEJDE PUSUCERA.T ffim OMRÅDE ~ ; ,.) l • i "' ,. ' i ;N. ,. .. J !\..... 'i. '. ! '· UNDER U'P AR.BETNING IIIIII ......... l RAND 1. HÄFTE 5. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1931 / ;t) ? l