SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTAiliUM MED3TÖD AVKMIT! HIS'& O.AN"P.AKAD UTGIVET AV-SIGURD CUR'MAN OCH JOHNNYROOSVAL BLEKINGE MEDELSTA HÄRAD UTARBET.AV BAND l HÄFT.2.. WILLIAM ANDER.SON KYRKOR I MEDELSTA Hi\RAD KONSTHISTORISKT INVENTARIUM Ut a rbetat av WILLIAM AND E RSO N Me d stöd av K U NGL. VITT. HIST. OCH ANT . AKADEMIEN utgivet av SIGURD CURMAN ocH JOHNNY ROOSVAL S v e n s k a B o k h a n d e l s c e n t r a l e n A. - B. STOCKHOLM C E N T R A L T R Y C K E R l E T, S T O C K H O L M 1 9 3 2 BLEKIN'GE MEDELSTA HÄRAD AV WILLIAM ANDERSON NÄTTRABY KYRKA 185 Fig. 197. Nättraby kyrka. Klockstapel. Belfry. Hölzerner Glockenturm. - NÄTTRABY KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT. TR YCKTA KÄLLOR: WILLIAl\1 ANDER80N, Den äldre kyrkliga konsten i Blekinge, Lund 1922, s. 16 ff och fig. 12. - KLING, M., s. 9. - O. och G. P ALME, Släkten Palme intill år 1815. Text. Uppsala 1917, Avbildning av kyrkan 1826, s. 504. - SJÖBORG, s. 287. HANDSKRIVN A KÄJ,LOR OCH AVBIL DNINGSSAllfLINGAR: I K. B.: CRONHOLllf, s. 422; ELERS. Landskyrkor. - I BL. M.: l bl. laverad avb. (kopia) av VITUS ANDERSSONS gamla gravsten ur >Samlade underrättelser om Carlskrona ifrån dess anläggning till nuvarande tid af JONAS WISEEN. Messingslagare Geseli anno 1810> . Hdskr. - I U. U. B.: W.ll53. - I B. St.; uppmätning (plan, två sektioner, två fasader) av L. HEJMER 1884; l ritning till träskärmar vid altaret av AR. JOHANSSON 1884; uppmätning (plan) samt ritning till ny orgelfasad av AXEL LINDEGREN 1909. 186 MEDELST A HÄRAD :~ f$ r:=~===< -----~ "'!""+'ifi+''!+f''.l--c,+-l--:1-,l.---:.l:-1.- -±;\;---: ,l:-1.--;t:,l---;,t-L-i;J,--;tJ."' Fig. 198. Nättraby kyrka. Situationsplan. Edv. Stenfors delin. 1915. Lageplan. Plan of situation. Förf:s ägo: l bl. akvarell av F. H. af Chapmans gravmonument på Skärfva, troligen av ELIAs MARTIN. KYRKA NS ARK IVALIER: RÄK. 1662-nu; PROT. vid besiktning av klockstapel 26/ 9 1796, Annotationsbok 1746-1888 ; plan av kyrkogården 1817 av I. M. LINDBOM; plan av dito, reno­ verad 1824 ; plan av dito 1900 av P. J. PIHL. A v intressanta kulturhistoriska uppgifter i RÄK. må nämnas, att 1703 betalas »för Kyrkians Maijning sampt Hallm om Jultiden, effter wanligheten 1 dir. 8 öre smt>. 1747 i april antecknas: »Om Siälringningen afgiordes at bör för Bonde och dess hustru betalas för Klåekan 8 S. Smt., men för andra, som siälringning åstunda, 4 S. Smt. Afskiedades, at med Klåekan ringes om aftonen wid Sohlens nedergång och om morgonen wid Solenes upgång h ela Sommaren igenom, begynnandes ifrån wårfrudagen och dermed continuerandes till Michaelis tiden, då sådant uphörer> . Numera förekommer •majringning » alla helgdagsaftnar om sommaren kl. 8 och om vintern vid solens nedgång. KYRKOGÅRDEN Kyrkan ligger idylliskt bäddad i grönska på östra strandsluttningen av Nättrabyån. Kyrkogården (fig. 198, 201), under 1900-talet ansenligt utvidgad mot söder, begränsas till sin äldre del i ö. och n. av en kraftig, mossbelupen, murgrönshöljd granitmur i (nu mest vittrat) bruk. Stora ekar beteckna även den gamla gränsen. En ingång, troligen av 1818 i östra längan infattas av vitputsade pelare, vars ursprungliga, stora inre grindar tyvärr ersatts med mindre, på utsidan av pelarna fästade järngrindar. I nv. hörnet stå grindarna inom granitstolpar. Ingången till utvidgningen är byggd i efterliknelse av den gamla sydingången. Den utvidgade delen omges f. ö. av liguster· NÄ TTRABY KYRK A 187 .-i . . 'l. H~ .. /(o/ .:Vd-r· Fig. 199. Nättraby kyrka. Portbus av ek. 1600-talets slut. Nils Grafström delin. 1920. Skala l : 300. F rie dhofs portal von Eichenholz. Ende des 17 . Jhds. Portal of the church yard. End of the 17th cent. häckar. I fonden av dess mittgång står ett rödfärgat porthus av knuttimrad ek (f-ig. 199), vars spånklädda, tjärade tak är försett med en spira m ed fyra drakar. Invän­ digt t egelgolv samt tvenne sittbräden. I söder en vitmålad trädörr med enkla järn ­ beslag samt dörring, klinka, rigel och en medeltida nyckelskylt, vilken ursprungligen . s uttit i långhusetR södra ingång. Luckhuset, som före kyrkogårdens utvidgning stod närmare kyrkan, är sannolikt icke något av de tre som nämnas 1665, ty 1684 »Upp· b;yggdes» tvenne luckhus och 1685 ytterligare ett dylikt i väster. År 17 46 låter man »stensättia ifrå Södra luckhuset til Prästgården». I k yrkogårdens nordvästra hörn ligger det R ay alinska g ravkoret (f-ig. 198), sedan G RAVKOR 1858 begagnat till bårhus. Det är av gråsten, gulputsat, med vitputsade hörn och omfattningar samt tak av galvaniserad plåt. I söder en gulmålad trädörr. Invändigt äro väggarna slätputsade . Golv av kullersten, varå 1926 (med vederbörligt tillstånd) lagts ytterligare ett golv av cementtegel(l). Utvändigt på var sin sida om dörren en inskriftsflisa av kalksten. Den vänstra: »THOMAS VON RAJALIN / VICE AMIRAL / FÖDD 1673 /DÖD 1741 PÅ DEN ÖRLOGSFLOTTA HAN FÖRDE j GRUNDELIG KUNDSKAP WIDSTRÄCJ{T ERFARENHET j OFÖRFÄRADT MOD j REDLIGT NIT j NYTTIGA TIENSTER j FÖRVÄRVADE HONOM j ÖFVERHETENS NÅD j MED­ BORGAREs FÖRTROENDE j FÄDERNESLANDET j BEVARAR HANS DYGD j UTI j TACKSAMT MINNE. Den högra: »HÄR HWILAR j IOHAN VON RAIALIN j FRIHERRE j VICE AMIRAL j LANDSHÖF­ DING ÖFVERCOMMENDANT / COMMENDEUR AF KONG. MAI:TS SVÄRDS ORDEN j HANS FARS j KUNDSKAPER OCK FÖRTIENSTER j BLEFVO GENOM DESS EGNE MERA KÄNDE j SINE BARN j UPPFOBTRADE HAN j AT TIENA KONUNG OCK FÖSTERLAND j - M Å TTE INGEN j AF DESS EF· TERKOMMANDE j LÄGGAS I DENNA GRIFT j UTAN AT j HAFVA LEFVAT SOM HAN» - . Platsen inköptes 1789 av änkan Barbara Leonora Rayalin för 5 rdl. specie. Å norra väggen invändigt en kalkstensplatta med inskrift som här ovan över Johan von Rayalin. l* 188 lVIEDELST A HÄRAD Fig. 200. Nättraby kyrka. Exteriör från söder med ån och hamnen. -Foto Alfr. Edle 1930. Aussenansicbt von SU.den. Exterior frotn the south. På två kullar bredvid ligga tvenne kalkstensflisor tillhörande det raserade Sjögrenska gravkoret. Inskrift å ena flisan: »ÅR HERR. 1788./ BYGGDES l DENNA. GRAF-WÅRD. / FÖR J{QNG~ AMIRALTER. LIEUTNANTEN . j l JONAS. SJÖGREEN. OCH. j DES. KÄRA. HVSTRV.j FRV. B. C. HAHN. l SAMT. j BARN. OCH. EFTERKOMMANDE. Inskrift å andra flisan: » ÅSKÅDARE./ DU. FRÅGAR. HWAD WJ. GÖRA. j WJ. MULTNA. / DU. WILL. WETA. HWILI{A WJ . ÄRO? j HWAD. WJ. WARIT./ HWILKA. NÖJEN. WJ. I. LIFSTJDEN . HAFT./ ARBETE. SMÄRTA. SJUKLIGHET. SORGER./ BLANDADE. DYGDEN./ AF. l MED. ALLA. DE. GÅFVOR. SOM. LYCKAN. KAN. FÅ./ BETRAKTAT. DE. MÄKTIGAS. INTET. DE. STORAS. FALL. ( MED. SINNS . LUGN. FÖRWÄNTE. WJ . l WÅRT. HOPPS. TILKOMANDE . FULLBORDAN. Varje flis a H. 110, B. 88. Inclusive de här nämnda två, funnos enligt SJÖBORG 12 gravkapell under sju tak, vilka tillhörde: l. amiral Rayalins familj, 2. överste F. Fust, 3. översten Grameen (från detta äro ännu två inskriftsflisor bevarade med årtal~m 1785 och 1787), 4. gre­ vinnan Horn, 5. ekipagemästaren, kapten Fischerström från 1787, 6. löjtnant J . Sjö­ gren, 7. löjtnant Svante Hjelm, 8. landshövdingen, baron Raab (nuvarande material­ NÄTTRABY KYRKA 189 Fig. 201. Nättraby kyrka. Exteriör från söder. - Foto William Anderson 1914. Aussenansicht von Siiden. - Exterior fro1n the south. boden), 9. löjtnant Solberg, 10. Kock, Kullenberg och Billing, 11. överstelöjtnant Hjelm och 12. inspektor Calysendorff. S. om kyrkan en gravsten av granit över den bekante siste Trossöbonden Vitus GRAVSTENAR Andersson, ägare av de öar, på vilka Karlskrona sedermera anlades, samt känd från sitt mellanhavande med Karl XI. Stenen är rest 1891 och dess inskrift hämtad från en förut på kyrkogården liggande och redan 1861 oläslig (?) sten. Inskriften lyder å åtsidan: »HÄR VNDER. HVILAR. ÄRLIGH. OCH. BESKE:DELIGH. DANNEMAND. VITVS. AN­ DERSON. SOM. BEGROVS. ANNO. 16 8 8. SAMT. HANS. KÄRA. HVSTRV. ELENA. HÅKANS:DOTTER. LEFVAT. TILSAMMAN. 38. ÅR. AFVLAT. 7. BARN. 5 S. OCH. 2 D. GVDH. GIFVE. THEM. OCH. OS. EN. FRÖGDEFVL. UPSTÅNDELSE». Å frånsidan: »CARLSKRONA OCH DESS OMNEJD RESTE STENEN 1 sfr9 1 ». Den äldre stenen låg 20 alnar från kyrkans södra mur. l 748 heter det att 21 / 11 ankom änkefru kaptenskan Cecilia Holtz brev, dat. 17 48 21/ 11 pretende­ rande på sin sal. farfaders, Vitus Anderssons grav på kyrkogården, »Hwilken så mycket mindre lärer henne kunna disputeras, som farfadren Wittus Andersson ej allenast ägdt för Trådzöö, nu Carlscrona, deel uti Bänckerum här i Kyrckian, utan har ock på sin graf uthuggen steen med dess namn uppå, såsom bewijs til pretensionen» . 190 l\IEDELSTA HÄRAD Den ursprungliga gravstenen av grå kalksten ligger nu enligt obestyrkt uppgift, såsom flisa vid södra långhusdörren i vapenhuset med inskriftssidan ned­ åtvänd. L. 200, B. 145 cm. Bland kyrkogårdens andra gravmonument märkes en empirgravvård av kalksten med inskrift: »TILL­ HÖR CAPI'l'AINEN IOH: OLDEVIG. 1820». Enligt ELERS fanns på kyrkogården en nu försvun­ nen gravsten som sades utmärka »den stora Poetissan Brenners Hwilorum», men inskriften var oläslig. År 17 4 7 beslutades att »Korsen, som på Kyrckio­ gården stå, utkastade warda; dock med thet tilstånd, att belägga sina grafwar med Grafwård af Eek eller stenar på grafwarne». 1 Följande må ytterligare anföras angå­ ende grafvarna: 1748 5/ 4 beslutades att kyrkogården borde >efter hemmanens stor­ VAPfNHtU' lek bytas, och hwar och en wårda sin dehl, at uen wiu Olofsmässatiden i godt stånd finnes; eljest drager Kyrckiorådet försorg om des upsättande på dess kostnad som dehlen tilhörer>. 1730 heter det i en skri­ velse från prosten Francke att invånarna på Aspö »ha lijka så sina Graf Ställen här på Nättrabye kyrckio-gård, och har jagh funnit och kan producera ett gammalt kors, som lär ha stådt öfwer thessa gårdars grif­ ter af Anno 1589•. Aren 1731 och 1748 Fig. 202. Nättraby kyrka. Plan. - Edv. Stenfors delin. 1915. fanns ingen förteckning över gravplatser Grundriss. - Plan. inom eller utom kyrkan, varför landshöv­ dingeämbetet kungjorde 1748 18/ 10 att grav­ ägare skulle bevisa sin äganderätt i prästgården den 21 / 11 . Eljest gingo de dem förlustige. Sam­ tidigt bestämdes att ingen fick avyttra grav till någon oskyld eller främmande utan att först ha erbjudit den åt någon i församlingen. 1757 beslutades att dika på östra och norra sidan om kyrkan, så att gravarna i kyrkan befriades från vatten »som eljest utj dem infaller och instiger.» Den vid södra sidan befintliga lufttrumman (tig. 207) torde måhända stamma från denna tid. 1748 omnämnes Sjöhjertas och Ankarlos murade gravar i kyrkan. En murad och välvd grav vid altaret ansågs ha uppbyggts av kyrkoherden J. Bering. Dåvarande kyrkoherden ansåg att den var en prästgrav, ty fem olika personer hade anspråk på den. Närvarande församlingsbor berättade att präst g ra ve n var belägen under preoikstolen, där både Bering och hans efterträ­ dare Samuel Neostadins låge begravda. Andra ansägo att graven borde vara kyrkans tillhörighet >hälst grafwen måtte med kyrckian upbygd wara; och skiönt Herr JonaBering skolat den uplaga, finnes han ther intet liggande". 1752 '/, upplystes att kyrkoherden Anders Kolding vilade i den 1 NÄTTRABY KYRKA 191 I l -';.J..+ ---f 0 1 2. f - l-i---"- --t---t + 5 10 7 -+---i--l-­ a ~ lo l , l 2s l l l l Jo l h Fig. 203. Nättraby kyrka. Längdsektion mot norr. Längsschnitt gegen Norden . - Edv. Stenfors delin. 1915. Longitudinal section towards the north. I kyrkogårdens nordöstra hörn stod förr en bod av trä, rödfärgad och tjärad. Den BOD uppfördes 1741 och revs under 1800-talet. På en backe på andra sidan om den öster om kyrkan löpande landsvägen står KLOCKsTAPEL klockstapeln av ek och furu (fig. 197), sluten, med tjärat spåntak och spira. Spiran krönes av en flöjel med tupp och inskrift: . »1796» eller det år, stapeln ombyggdes. Tidigast nämnes en stapel 1665. Den var av ek och omtalas 1666 som förfallen och stod på samma plats som den nuvarande. 1722 uppsättes en ny stapel Ö..5TRA·VÄGCf!V·A·KOR.VINLJEIV· Fig. 204. Nättraby kyrka. Sockelprofiler. Skala 1:20. Edv. Stenfors delin . 1915. Sockelprofile , Socles. Fig. 205. Nättraby kyrka. Takstolar från 1600-talet. De prickade linjerna angiva spår i gavelmuren efter medeltida takstolar. - Edv. Stenfors delin . 1915. Dachstiible aus dem 17 . Jhd. Die Spuren der Mittelalterlichen Dachstiihle an der Giebelmauer sichtbar . Roof-trusses from the 17th cent. 'l'he dotted lines showing tracks of the medioo val ones. välvda korgraven, varför det heter, att •alt utmärcker en owisshet om det rätta stället, hwarest Prästegrafwen tilförne förordnad warit». Slutligen heter det 1820, att alla i kyrkan »ännu be­ fintliga grafvar igenfyldes nya grofva Ekebalkar med nytt golf inlades>>. - 1893 8 / 10 förklarade sig Kungl. Vitterhets-Akademien ej ha något att erinra mot församlingens anhållan om tillstånd till gravransakning å kyrkogården. (Månadsbladet 1893, s. 60.) 192 MEDELSTA HÄRAD ENSKILD BEGRAV­ NINGs­ PLA'l'S av bräder, som tjäras. - Enligt muntlig tradition i orten (se ELERs) stod stapeln fordom i kyrko­ gårdens sydvästra hörn. I densamma funnas två klockor och vid något tillfälle ringdes det så kraf­ tigt, att den stora malmklockan föll i ån, varpå stapeln flyttades till sin nuvarande plats. Men mot detta står · ju INV. uppgift av 1665, enligt vilket stapeln stod på den nuvarande platsen och att den endast hyste en klocka. På egendomen Skärfva, vilken åren 1785-1806 ägdes av den berömde skeppsbyggmästaren F. H . af Chapman (f. 1731, d. 1808), lät Chapman Fig. 206. Nättraby kyrka. Tvärsektion åt sig uppföra ett gravmonument av granit­ mot öster. - Edv. Stenfors delin. 1915. .kvadrar, med fasad i form av en antikiserande Querschnitt gegen Osten . Cross seetian towards the east . tempelgavel med fronton. Den är anlagd mellan 1793-99, ty sistnämnda år tillät Kungl. Maj:t att Chapman finge använda den uppförda gravkammaren samt förordnade att den skulle invigas i vanlig ordning. Gravmonumentet torde närmast tillkommit i anled­ ning av att Chapman, liksom flertalet av de officerare från Karlskrona, vilka ägde lantgårdar i Nättraby och Karlskronatrakten, under inflytande av upplysningstidens filosofi var fritänkare och ofta stod i spänt förhållande till prästerskapet. 1 Sedan Chapman 1806 försålt Skärfva och flyttat till Karlskrona, förföll frågan om använd­ ning av gravkammaren, och efter sin död 1808 blev han lagd i tumban på Angerums kyrkogård (jfr ovan, s. 154, fig. 170). KYRKOBYGGNADEN Nättraby är en av Blekinges få bevarade medeltidsanläggningar: En absidkyrka av spritputsad granit med senare tillkommet vapenhus av tegel. Fönstren äro numera breda, stickbågiga; vita träspröjsar och smårutor, delvis med tegel i solbänken; endast absidens äro små, rundbågiga. De båda i söder belägna ingångarna från vapenhuset och å koret äro raktäckta, med dörrar i ekfärg. Märken efter en 1881 tillmurad nordportal, sannolikt med be­ varad omfattning, synes ännu. Genom framgrävning av sockeln (profil se fig. 204) å västra gaveln konstaterade författaren och uppmätaren att denna var avbruten (fig. 202). Här har tydligen funnits tvenne arkader (B. ca 190 cm) med en mittpelare, 1 WILLIAM ANDERSON, Svenskt stadslif under 1700-talet, Sthlm 1912, s. 113 ff. - Dens., Blekinge­ bilder från fordom, Sölvesborg 1926, s. 96 ff. INGÅNGAR NÄTTRABY KYRKA 193 l ~/lllllf/,t ID ~ o ll ~ l Fig. 207. Nättraby kyrka. Grundmur med av tegel och granithällar byggd kanal, antagligen för luftning av gravkammare under koret. (Jfr tig. 202). Skala 1 :50. - Edv. Stenfors delin. 1915. Grundrnauer Ini t von Backstein nnd Granit gemauerter Kanal, wahrscheinlich Luftgang eines Grabgewölbes unter dem Chore . Air-drain of brick and granite under the choir. öppnande sig mot ett planerat, men möjligen aldrig påbörjat brett västtorn av skånsk typ, i analogi med Stora Herrestadsgruppens, vilken i Blekinge även varit represen­ terad i Mjällby gamla kyrka i Listers härad. 1 Gol v e t i långhuset av trä, i koret ::tv trä och gravstenar (se s. 206), i absiden av en gravsten och kalkstensflis, i vapenhuset av tegel och kalkstensflis. Golvet synes ha undergått stora förändringar. 1672 inläggas furubräder, 1674 stenlägges korgolvet, 1792 och 1846 omlägges golvet vid altaret samt får väl då sitt nuvarande utseende. Slutligen restaureras kyrkan invändigt 1891 samt får sin nuvarande dekorering. Invändigt äro murarna slätputsade i kvaderimitation. Två nischer ha funnits i ab­ siden$ östra och södra mur men de fylldes 1881. Absidens hjälmvalv gråblått. I långhus och kor en målad fris i romansk imitation. På korets norra vägg målade epitafier (se s. 206). Tribun- och triumfbågar utvidgade och delvis murade med tegel. De platta innertaken äro spikade på en äldre stomme av bräder samt försedda med enkel dekorering i grått och brunt. Spår av valv äro icke iakttagna. Allt detta av 1891. År 1685 bestod innertaket av »Breder som ere festade under Bielkene~. Enligt ELERS var detta daterat med årtalet 1603 på flera punkter. 17 49 arbetas på takets panelning. Takstolarna (tig. 205) äro icke ursprungliga. Kanske av 1603. I lång­ husets och korets rösten äro dock tydliga märken efter äldre takstolar. Denna sorts takstol blev förmodligen bränd under 7-åriga kriget, såsom traditionen säger. Svärtade murar och kollämningar å vinden bestyrka i viss mån detta antagande. Enligt de erfarenheter, som Hjortsberga och Edestads kyrkor giva torde vi få före­ ställa oss dessa ursprungliga takstolar såsom öppna (jfr s. 251 och 287). 1710 synas takstolarna åtminstone delvis ombyggtt~, ty då inköpas sparrar. 1 PLANERAT VÄS'l"l'ORN GOLV INNER· VÄGGAR INNERTAK Jfr ANDERSON, Skånes romanska landskyrkor, s. 26 ff. 194 MEDELSTA HÄRAD YTTERTAK DEN UR­ SPRUNG­ LIGA KYRKAN VAPENHus Å röstet mellan långhus- och korvindarna en ca 170 cm hög genomgång, placerad något söder om längdaxeln. Yttertaket är å långhus, kor och vapen­ hus av tegel, å absiden av galvaniserad plåt (sedan 1886, tidigare av spån). Äldre tak­ täckningsmaterial delvis spån; 1665 var hela kyrkan utom vapenhuset täckt med tegel. Nättraby kyrka bestod alltså ursprung­ ligen av långhus, kor och absid, vilande på en skråkantad sockel. Portaler i korets och lång­ husets södra murar samt motsvarande den Fig. 208. Nättraby kyrka. Interiör mot öster. senare även en rundbågig port i norr. Västtorn Foto Alfr. Edle 1930. Innenansicht gegen Osten. - Interior looking east. har avsetts. Små fönster till okäntantaL Denna kyrka synes ha uppförts under 1100-talet. Västgaveln stödes nu av två ansenliga tegelmurade strävpelare, som möjligen byggts redan under medeltiden (fig. 209. Tidigast omtalade 1669, då de voro bristfälliga). 1739 hade den ena nedfallit, varför den ånyo uppmuras samt förses med järnankare. 1772 revs och uppbyggdes ånyo den nordvästra pelaren, »hwilken pelare med kyrkans gafwel woro rämnade på åtskilliga ställen». Den nordvästra är nu ihålig med ca 40 cm tjocka murar, den södra massiv. Det tegelbyggda vapenhuset bär ovan dörröppningen en inskription: REPARERAT ÅR 1796, & 1891. UPPVÄRMNING Ovisst när, men möjligen under 1500-talet tillbyggdes vid långhusets sydvästra del ett vapenhus, vilket 1665 beskrives vara av »Trm sammensat, med Stolper oc imellom muret med Tegelsteen, lagt med Loft af fyrre Breder, oc tacht med Spaan». Det var alltså av korsvirkeskonstruktion. Före 1796 torde det ha nybyggts i tegel enligt ovannämnda inskription. En materialbod är sammanbyggd med vapenhuset. Före 1881 var detta rum ett gravkor. Kyrkan uppvärmes av en i långhusets östra hörn sedan 1877 uppställd järnkamin. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTARE OCH AL'l'ARPRYDNAD Altaret, som är murat av gråsten och sammanhållet av ett järnband, är framtill klätt av en gravsten, ovantill av trä. Det ornmurades 1846. I öster en större nisch. Altarringen med i trä svarvade dockor, marmorerade, ifrån 1846. Altarprydnaden utgöres av en i ekfärg målad träskärm, krönt av en skulpterad och förgylld kalk inom strålande sol m. fl. emblem. Inom denna en på duk målad framställning av den törnkrönte Kristus, sign. »J: G: SANDBERG. 18 21 ~ . Enligt en NÄTTRABY KYRKA 195 inskrift på frånsidan är altarprydnaden skänkt av kommerserådet C. J . Humble samt uppsatt 24 / 5 1823. Från sidorna utgå träskärmar enligt ritning av Ar. Johansson 1884, varigenom ett sakristirum avskiljes i absiden. Tidigare ägde kyrkan (enligt ELERS och W.ll53) en altaruppsats av trä, visande framställningar av Nattvarden, Uppståndelsen och Himmelsfärden, flankerad troligen av trästatyer av Moses och Aron 1 samt inskriften: J. A. B., o. A. s., H. B. D. T. Möjligen höra de 12 st. statyetter (Kristus och 11 apostlar) av furu (fig. 213 a-b), som nu fin­ nas i Statens Historiska Museum, till denna altar­ prydnad. Smärta gestalter, som stå i mer eller mindre stark kontrapost på halvrunda fotplattor, klädda i livligt draperade fotsida dräkter med fladdrande mantlar. Endast en av figurerna är särskilt kamkteriserad genom tvenne musslor på mantelkragen: alltså Jacobus maior; de övriga sakna igenkänningstecken. Dräkterna växla i Fig. 209. Nättraby kyrka. Västgaveln med dess antagligen medeltida strävpelare. grönt, rött, gult, brunt, vitt; hår och skägg sepia­ Foto W. Anderson 1915. Die Westfassade mit wahrscheinlich mitteralter­ bruna. Ryggarna plana, men målade i anslut­ lichen Strebepfeilern . The west-front with the probably medirnval ning till framsidorna. 8 st. av figurerna ha ena butresses. eller båda händerna avslagna eller defekta. Polykromeringen delvis skadad. H. 15-16 cm. 1600-talets mitt eller kort dessförinnan. På en av figurerna är antecknat »Från Nättraby kyrka, Trossö» med stil från 1800-talets senare del. Inköpt från Åmells konsthandel, Stockholm till Statens Historiska Museum 1929. Kyrkan har emellertid ägt en ännu äldre altarprydnad, nämligen ett medeltida altarskåp, vilket 1665 beskrives som »en gammal Altare-Tafle med S:t Marire oc Apostlernis Billeder, paa hwilche err nogen gammal Forgylding». Enligt ELERS visade det även »de 3 wise män, stallet och krubban där Frälsaren föddes, m. m .». 1 Av detta är numera endast Moses-bilden i behåll och fyllande en egendomlig funktion. Strax nedom den närbelägna bron, i Nättrabyån, tronar Moses varje sommar i strömmen som ett slags vattengud. Detta hör till traktens sedvänjor och sevärdheter sedan väl hundra år tillbaka och förklaras så, att bilderna av Moses och Aron för mycket länge sedan lämnat kyrkan och förvär­ vats av en godsägare i närheten som använde dem som prydnader i sin park. Sedermera tycks Aron ha försvunnit, men Mo8es övergått till en från Skåne inflyttad mans ägo, som bebodde ett litet hus vid bron och som hittade på att ställa Moses i strömmen. Denne mans arvinge, fröken Ekberg, är nu Moses ägare och vårdare och har berättat historien. Bilden fästes medelst en järnten i åns klipp-botten var !'lommar, upptas på hösten och omskötes med nymålning vid behov, som en båt. 196 MEDELSTA HÄRAD Fig. 210. Nättraby kyrka. Muralmålning å norra korväggen. Omkr. 1600. Kalkmalerei an der Nordwand des Chores. Mural painting on the north wall of the choir. KRUCIFix Dessutom omtalas 1685 en skulpterad prydnad, av samma art som medeltidens triumfkrucifix på trabes. Man säger sig ha »uplagt een Bielke med några Figurer och Påster på mit i hwalfwet». Säkert har ett ännu bevarat krucifix haft sin plats här såsom centralfigur. DeFJs höjdmått, 270, passar fullkomligt in i utrymmet (tig. 212). Det är skulpterat i slutet av 1400-talet, i senare tid övermålat. År 1686 omtalas »6 krigs­ män medh dheras gewähre stående hos Christj kors>> och 1692likvideras målaren Christian de Gelliers »för det han hafwer skaffat Christi Crucifix med de hosstående Beläten på balcken» . - Detta bestyrkes av en anteckning från 1809 att >>å en målad tvärbalk uti hvalfbågen mellan Choret och kyrkan finnes Frälsarens bild af trä med prydnader i kropps­ storlek, samt på sidorna 3 st. mindre bilder med färg anstrukna>>. Dessa sex mindre bilder omtalas 1851 såsom uppsatta på altarskranket. Måhända ha de fem putti av trä, stående på postament och med skärröd karnationsfärg, H. 53, vilka nu ligga i vapen­ NÄTTRABY KYRKA 197 Fig. 211. Nättraby kyrka. Muralmålning å norra korväggen. Omkr. 1600. Kalkmalerei an der Nordwand des Chores. Mural painting on the north wall of the choir. huset, tillhört denna anordning, vilken alltså skulle ha upplösts senast 1851, men som nu när som helst skulle kunna återställas, då endast krigarfigurerna ju saknas. Predikstol av ek (fig. 214-215), skulpterad, målad och förgylld . Korgens bröstning indelas av pelare med förställda statuetter av de fyra Evangelisterna samt Paulus och Johannes Döparen. Pelarna uppbära ett entablement med bibliska inskriptioner. Mellan statuetterna reliefer med framställningar av Skapelsen - Syndafallet - Fö­ delsen - Korsfästelsen - Uppståndelsen. Därunder nedhänga guirlander och korgen avslutas nedtill av en fruktklase. Baldakinen krönes av en skulpterad framställning PREDIKSTOL 198 MEDELST A HÄRAD BÄNK· INREDNING av Himmelsfärden. Vi se Kristus och Gud Fader tronande i himlen, detta framställt som relief på en lodrätt ställd skiva som är fästad å baldakinens krön. Därunder stå tvenne änglar, vilka förmedla övergången till de i baldakinens kant placerade tio figurerna, varannan stående och varannan knäböjande, nio apost­ lar och jungfru Maria. På frisen bibliska inskriptioner, därunder nedhänga festoner och druvklasar. - Pre­ dikstolens bottenfärd är grågrönt, mot vilket stå guld, grönt, rött, blått och brunt. Till stolen leder en trappa med dörr. I dennas fyllningar målade framställ­ ningar av David och Tron. Upptill ett skulpterat över­ stycke (fig. 224). 1665 h ade kyrkan en predikstol »af gammel Snedker Arbed oc malet, hafwer en Himling af Billed Snider Werck oc W-malet». 1682 målas denna baldakin, vars krönande skulpturer torde bibe­ hållits och uppsatts på den nuvarande. Dessa på­ minna om Edestads baldakin (fig. 345) som var ny 1665. Den gamla predikstolen, som synes ha varit helt enkel och utan himmel, torde alltså fått en så­ dan kort före 1665, som, i väsentligaste delar åtmin­ stone, ännu är bibehållen. Den nuvarande predikstolen tillkom f. ö. 1693. Dess komposition är lik Edestads men figurskulpturen är av annat slag, med tyngre, mindre sirliga former. Möjligen var bildhuggaren 1693 densamme som näm­ Fig. 212. Nättraby kyrka. Triumf­ nes angående ett kompletteringsarbete å funten (se krucifix, slutet av 1400-talet. s. 199, också 1693), Åke Truet. - År 1699 blev Foto Alfr. Edle 1930. predikstolen målad, år 1787 ommålad. Triumphkruzifix. Ende des 15. Jhds. Trinrophal crucifix. E nd of the 15th cent. Enligt tradition i orten är predikstolen arbetad av en livstidsfånge, som hade den under händer i 15 år och därpå blev frigiven. (Jfr Edestad, s. 3 O7.) Bänkarna äro slutna, ekmålade. 1665 voro de »gamle oc helt förfaldne» . 1677 torde de nuvarande ha tillkommit, ty då inköptes 12 tolfter bräder och en snickare får i arbetslön för stolarna 97 dlr. De upphöjdes 1757. På södra sidan i koret är den främsta bänkens fyllningar försedda med målade framställningar av Andreas, Jakob och Thomas; sannolikt ha de tillkommit 1685, ty då göras två stolar i koret och 1692 utbetalas medel till målaren Christian de Gelliers »för Panelerna för de främste Stoler» . Målade framställningar av Johannes, Matthias och Bartolomeus äro försvunna. N Ä TTRABY KYRKA 199 I norr under triumfbågen en vitmålad prästbänk (fig. 216) mot väster försedd med tvenne uppståndare. Den norra är ornerad i beslagsornamentik, den södra med inskrift: »J A B 677».1 Dessutom målade fram­ ställningar av Kristus, profeter, Martin Luther m. m. och latinska citat ur Esaias, J eremias, Ezechiel m. m .. Målningarna äro utförda på svart grund, huvudfär­ gerna: brunt, rödbrunt och skärrött. Färg skymtar även under vitmålningen. En herrskapsbänk har funnits, ty 1674 utbetalas l dlr 8 sk. »För ett låas och hengsler till hans Excell:s Hr. Grefvens Stohl». 1699 målades en skriftstoL I väster en orgelläktare på kolonner och marmo­ ORGEL· LÄK 'l' ARE rerade träpelare. Läktarbröstningen indelas av vridna kolonnetter i tio fält med målade framställningar av profeterna. Över fyllningarna inskrift: »HOSEAS.- IOEL.- AMOS. - IONAS. - MICHA. - NAHUM. - HABACU. - HAGGAUS. Fig. 213. Nättraby kyrka. Moses. - ZACHARIAS. - MALACHIAS ». Träskulptur från en altaruppsats från 1600-talet. Under fyllningarna inskrifter ur dessa profeters böcker. Foto Alfr. Edle 1930. Från varje kolonnett utgår nedtill en konsol, uppbärande Moses, Holzstatue eines Altaraufsatzes des 17. Jhds. en prydnadspyramid; under dessa nedhänga druvklasar, Moses, wood sculptnre from an altar-piece, 17th cent. som sammanbindas av festoner av eklövsblad, frukter, blommor, rågax, ymnighetshorn, fåglar och egendomliga sinnebilder, såsom pärlsnören, kammar, varibland en instucken i böljande hårmassa, pilbåge med koger. Dessa festoner tyckas gjorda för ett världsligt ändamål. Läktarbröstningens huvudfärg är grå, kolonnetterna skärröda, figurerna på ljusblå fält. Dessutom rött, blått, grönt, guld etc. Läktaren tillkom 1686 samt målas 1699 av Jöns Ulf. Kanske var Åke Truet skulptören. (Jfr nedan o. s. 198.) Orgelfasad i ljusgrön marmorering och förgyllning från 1857. Dopfunt av trä (fig. 217), skulpterad och marmorerad, bestående av fyra kvinnliga DOPFUN'l' hermer, som uppbära en skål. H. 100, B. 53. 1692 utbetalas medel till målaren, mäster Christian de Gelliers för funtens anskaffande och 1693 utgives 3 dlr till >>Bild­ huggaren M:r Åke Truet för det han hafwer giordt nogra Mancherande Stycken på Cronan öfer Funten». Denna baldakin, som var väggfast, saknades 1851. 1665 om­ talas »En gammal Funt er der af Trrewerck udj Langhusit». Dopfat av mässing, i botten palmettkrans och utplånad inskrift, å brättet tvenne bårder av bågar och fieurons. Under brättet tvenne bomärken. 1600-talet. H. 5 cm, Diam. 40 cm. 1 Jöns Andersson Bering, komminister här 1676, d. 1711. Blekinge II. 2. Sveriges kyrkor. 200 MEDELSTA HÄRAD Fig. 213 a. Nättraby kyrka. Träskulpturer från 1600-talets mitt. - Foto A. T. A. Holzskulpturen des 17. Jhds , cinem sonst verschoUenen Altarschrank zugehörig. Apostles, wood sculptures from the 17th century, h elonging to a now lost altar-p.iece. Dopskål i terrinform av tenn. I graverade kartuscher L B. 1747 och M. B. 1747. Diam. (med greparna) 36. NAT'rVARDSKalk av silver, förgylld (fig. 218, 4). Å noden sex knappar med: ~f)efus och graKÄRL verat gotiskt masverk. Å foten ett fastnitat krucifix och inskriften: »lON SVENSEN ION BONDE»; {dessa bokstävers karaktär är 1500-talets början) och »TILLHÖR NETTRABY soCKEN ». I botten »38 LOD ». Stämpel: sNs- 1 Cuppan från 1700-talet, det övriga 1500-talets början. H. 22,5, Diam. 14. Oblatask av silver (fig. 218, 1), rund, ornerad på sargen m ed upphöjd blad­ ranka på punsad fond. Inskrift: »TILLHÖR NETTRABY SOCKEN ». I botten : »6 1/ 4 LOD » och stämpel med B C S (?) sammanflätade. H. 3, Diam. 7,5. 1731 köpes en nu försvunnen oblatask av trä. Paten av silver, förgylld. Inskrift: »TILLHÖR NETTRABY socKEN». I botten: »8 LOD». Stämplar : Åldermansranka - Karlskrona vapen - A K - E ( = 1728) (enligt räk­ ning omgjord 17 46) - fleuron. Diam. 13, 7. Oblatask av tenn (fig. 218, 5), oval, ornerad. Inskrift: »ANDERs JÖNs soN ANNA MÅNS DOTTER I AGDATORP 17.52». H. 11. Sockenbudstyg i skinnklätt träfodral, bestående av kalk av silver (fig. 218, 3), delvis förgylld. Å noden sex knappar. Inskrift : »TILLHÖR NETTRABY socKE >. I botten: »135fs LOD». H. 16, Diam. 7, 5. Paten av silver (fig. 218, 2), delvis förgylld. I mitten ingraverade lammet med 1 Samuel Nordsten, mästare i Karlskrona 22/ 4 1736. UPMARK, Karlskrona guld, s. 149. NÄTTRABY KYRKA 201 Fig. 213 b. Nättraby kyrka. Träskulpturer från 1600-talets mitt. 1 Foto A. T. A. Holzskulpturen des 17. Jhds einem sons t verschoUen en Altarschrank zugehörig. Apostles, wood scu1ptures from the 17th century, belonging to a now lost altar-piece. korsfanan. lnskr. å brättet: »TILLHÖR NETTRABY SOCKEN». l botten » 4 LOD» och ~~riP två gånger. Enligt räkning omgjord 1742. Diam. 10,2. Bland kyrkans förkomna inventarier må nämnas »It gamelt Kobber Rögelsse Kar at hente Ild udj» (INv. 1665). Rökelsekaret, som enligt ELERS hängde »bak om Altaret», har enligt GYNTHER hamnat i St. H. M., dit det skulle kommit med Moses Söderströms samlingar. Ljuskrona av glas för 5 ljus. '1800-talets början. H. omkr. 60. Skänkt 1825 LJUSREDSKAP av räntmästaren J. P. Renström i Greby. Två ljuskronor av glas för 6 ljus. Å den ena är ljusarmen avbruten. 1800­ talets början. H. omkr. 70 cm. Skänkta 1826 av änkefru Maria Kihlgren, f. Gahn, å Boråkra och amiralitetsapotekaren Moses Söderström. Tidigare funnos två ljuskronor av metall (mässing) för resp. 8 och 6 ljus, den ena (enl. ELERS) skänkt av O:ffe på, Trossö 1618. Båda försvunna. Ett par ljuslampetter av försilvrad koppar (fig. 220) för ett ljus med driven ornering av blommor. Å den ena genius, bärande ett fat med frukter, å den andra en genius på en örn, bärande båge och koger. Omkring 1700. H. 60. 1695 köpes en ljusplåt för 8 dlr. Ett par skulpterade gueridoner av trä, brunmålade vackra arbeten från omkr. 1700. H. 139. Fig. 219. Mässhake av vinröd silkesammet med granatäpplemönster (Italien 1500-1600- TEXTILIER talen?) fodrad med vitt och blått linne. Å ena sidan ett krucifix; korset stickat 202 MEDELST A HÄRAD Fig. 214. Nättraby kyrka. Detalj av predikstolens ornering. Syndafallet. FotoAlfr.Edlel930. Detail der Kanz el mit Darstellung des SUndenfalls. Detail of the Pulpet. Adam's fall. 1693. 1693. NÄTTRABY KYRKA 203 Fig. 215. Nättraby kyrka. Detalj av predikstolen . Korsfästelsen. -Foto Alfr. Edle 1930. Detail der Kanzel mit Darstellung der Kreuzigu ng. ;Dctail of the pulpet . The crucif\xion. 2* 204 MEDELSTA HÄRAD Fig. 216. Nättraby kyrka. Prästbänk. Foto William Anderson 1914. Priestergesttihl 1677. Stalls 1677. 1677. i guld på linne, kantat med guld- och sil vers pets. Vid korsets fot en dödskalle, därunder på grönt fält inskrift: »16 !9 N. K.». Kristus av vitt, upphöjt silke, broderad grön krona, gult h år och skägg samt brunt höftkläde med guldbroderi. H. 116, B. 89. Sannolikt densamma som omtalas i 1665 års inventarium av »liffordret Caffa med i t Crucifix paa». lVIä ssha ke av skarlakansröd sammet kantad med guldgalon. Framtill har suttit en sol, baktill finnes ett kors av broderad guldtråd samt inskrift: »N: L c: F» i silver· galon. Skänkt av en handelsman Lund och hustru. 1700-talet. Dep. i B. M. H. 125 cm, B. 75 cm. Kalk d u k, linne, hålsöm med guld· och silverbroderi, i hörnen adliga vapensköldar, utsökt arbete. 64 x 64. Kalkduk av vitt siden med guldspets 1847, m ed målade framställningar, varibland måttstock och passare med orden »PRÖl<'vE MENNISKAN siG SJELFVA ». 46 x 46 . N Ä TTRABY KYRKA 205 Fig. 217. Nättraby kyrka. Dopfunt av trä. 1692. - Foto W. Anderson, 1914. Die Flinte. Holz 1G92. Baptismal font. Wood 1G92. Håv av vitt siden, broderad med gröna blad och skärröda blommor i silke. Pungens H. 19 cm, Diam. 13 cm, stångens L. 130 cm. Håv av svart stoff, alldeles trasig. Pungens H . 20 cm, Diam. 12,5 cm, stångens L. 183 cm. Dessutom nämnes i 1665 års inventarium ett nu förkommet »gamelt grönt Altare Kläde, huor paa er it gamelt linkläde med knipling om». Stora klockan med inskrift å ena sidan: »SIVNGER • OM· HONOM· OCH· LOFWER · HONOM • TALER · OM • ALL · HANS • VNDER · PS · ME • FECIT · MARTIN = WTTERHOLDS · ANNO · 1713. Å andra sidan: »TACKER · HERRANOM ·OCH · PREDIKER • HNS · NAMPN • FORKVNNER · HANS · WARC ·BLAND · FOLCKEN = PS». H . och Diam. omkr. 100 cm. Lilla klockan saknar inskrift. H. 53 cm, Diam. omkring 55 cm. Sannolikt densamma som inköptes 1752 från Tyska församlingen i Karlskrona för 220 dlr 10 sk . Sprucken vid ringning l 915, förvarad i klockstapeln. En ny lillklocka tillkom 1920. KLOCKOR 206 MEDELST A HÄRAD Fig. 218. Näth·aby kyrka. l. Oblatask av silver, 1700-talet; 2. Paten av silver, 1742; 3. Sockenbudskalk av silver; 4. Kalk av silver, foten från början av 1500-talet, cuppan 1700-talet; 5. Oblatask av tenn, 1752. l. Si!berne Oblatenclose, 18. Jhcl; 2. Silberne Patene, 1742; 3. Bilberner Kelch; 4. Bilberner Kelcb, Fnss Anfang des 16. Jhds; 5. Zinnerne OUlatendose, 1752. l. ' Vafer·box of silver, 18th cent.; 2. Paten, silver, 17!2; 3 . Communion cup, silver; 4. Communion cup, silver, foot. Beginning of the lGth cent .; 5. Wafer-box, tin, 1152. GRAVsTENAR EPITAPIER Framför altaret ligger en defekt gravhäll, av röd kalksten. Nedre delen är av­ slagen. I övre hörnen Mattheus och Johannes symboler, i mitten ett bomärke samt en nästan utplånad inskrift på tyska. 1600-talets mitt. Övriga kalkstenshällar, som ligga nära altaret, stamma från omkr. 1700 (fig. 222). Å korets norra vägg äro på var sin sida om fönstret målat ett epitafium (fig. 210 -211 ), visande till vänster en präst med sina söner, till höger en hustru med sina döttrar. Färgerna äro rödbruna konturer på gul grund, sönernas dräkter blå, dött­ rarnas grå. Inskrift l t. v.: »ANNO CHR!STI 15 91 (FE RIA SECUNDA DOM!) SINCES MISERI­ CORDIJE VENER (ABILIS DIPAUL)US VITIOLEM PASTOR HUIUS ECCLESIJE TA{LICI)TER OBIIT MCHRISTO, HOCEP CONDITUR TIMULO». SALIG I (HERREN ERLIG OCH T. h.: »(ANNU l 602 PINGSTE UGE HEN) SOMNEDE SICILlA (ERICKSDAATTER MED 6 GUDFRY)A DANNEQUINDE SINE BÖR)N HUIS SIELE HUILE I CHRISTO». Epitafium av trä {fig. 221), skulpterat, målat och förgyllt över kaptenen vid Ami­ ralitetet Jonas Dufva, 1689, adlad Anckarklo, till Boråkra, i Nättl·aby sn. Nedtill fält m ed nu avnött inskrift. Med stång. H . (utan stång) 170, B. 130. Hängde förr på norra väggen . 1 De skadade inskrifterna äro kompletterade efter KLING. M. här 1584. Povell Vitussen var pastor N Ä TTRABY KYRKA 207 Fig. 219. Nättraby kyrka. Gueridon av trä. Omkr. 1700. Foto W. Anderson 1914. Standleuchter ans Holz. Um 1700. Wooden candlc·stick. About 1700. I klockstapeln ligga resterna av ett Fkulpterat och målat epitafium, vars färger nu äro nästan alldeles avfallna. Sannolikt det epitafium över kaptenen Anders Sjö­ hierta, f. 1634, d. 1701, som enligt ELERS hängde på norra väggen. H. 168 cm. Förkommen är en oljemålning, visande David spelande harpa, skänkt av bagaren C. G. Maudling i Karlskrona 1764. Två porträtt av konung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, oljemål­ ningar på duk inom samtida skulpterade och förgyllda ramar, krönta av kronor. Båda äro i kröningsskrud, färgerna mest gult och grått, karnationen skärröd. 1700-talet. Kollektbössa av brunmålad plåt, fästad å främsta bänken i södra kvarteret. Inskr. i drivna bokstäver: »G :A:R :B : M:C:A:L : ANNO 17.46:.>> H. 30 cm. MÅLNINGAR MÖBLER 208 MEDELST A H Ä RAD Fig. 220. Nättraby kyrka. Ljuslampett av försilvrad koppar. Omkr. 1700. Foto W. Anderson 1914. Wandleu chter aus versilbertem Kupfer. Um 1700. Sconce of silvred copper. About 1700. Fig. 221. Nättraby kyrka. Kaptenen Jonas Dufvas Anckarklos (1689) begravningsvapen. Begräbniswappen. Um 1689 . Funera1 arm . About 1689. Kista av trä, helt järnbeslagen med tre överfall. Å locket öppning för n edlägg­ ning av offergåvor. H. 53, L. 143. Liten kista av ek, uppåt vidgad form, med korsande järnbeslag och vapenformade järnbitar i mellanrummen. L. 61, B. 39, H. 36. Skrin av trä (fi~. 223), utvändigt klätt med (numera) brun sammet samt med sirligt järnbeslag, 1500-talet. H. 14, B. 21, L. 31. Skrin av lövträ, rektangulärt, kupigt lock, inlagt med halm. L. 29,5. Votivskepp av trä, målat och briggtacklat. Skänkt 1815 av kvartersman Fiskare i Karlskrona. L. omkring 80. SAMMANFATTNING AV NÄTTRABY KYRKAS KONSTHISTORIA I. Under 1100-talet uppfördes Nättraby kyrka av gråsten, bestående av ett rektan gulärt lång­ hus, ett lägre och smalare kor samt absid. Ett brett västtorn troligen planerat, men ej uppfört. Il. Möjligen under medeltidens senare skede, i varje fall före 1665, byggas i väster tvenne strävpelare. Troligen under 1500-talet uppfördes ett vapenhus i korsvirkeskonstruktion vid lång­ husets sydvästra del. Korets norra vägg försågs med tvenne målade epitafier. NÄTTRABY KYRKA 209 f71J.10 0 l iJI-1. Fig. 222. Nättraby kyrka. Skepparen Jöns Hvitlocks (d. 1713) gravsten. A. Ruben delin. 1920. Grabstein . Um 1713. Grave slab. About 1713. III. IV. V. VI. Under 1600-talets senare hälft ny predikstol, bänkinredning, läktare och flera inventarier. Flera gravhällar över bönder, omkring 1700. Gravkapell och epitafier över sjöofficerare, senare 1700-talet. År 1891 restaureras kyrkan invändigt samt får sitt nuvarande utseende. ZUSAMMENFASSUNG Die Kirche zu Nättraby ist im 12. Jhd von FeJdstein erbaut. Sie besteht, wie Fig. 202 zeigt, aus Langhaus nebst niedrigerem und schmälerem Chor mit Apsis. Im Westen war wahrschein · !ich ein Turm mit rektangulärem Grundriss geplant, der indessen niemals ausgefiihrt wurde. Lang­ haus und Chor hatten offenen Dachstuhl. Der westliche Giebel wird von zwei Strebepfeilern (siehe Fig. 209) gestiitzt, mutmasslich bereits im Mitteialter, jedenfalls vor 1665 errichtet. Im 16. Jhd wurde an der Siidseite eine V01·halle, in Fachwerkskonstruktion, erbaut. Ihr jetziges Aussehen erhielt die Kirche durch die Wiederherstellung 1891 (siehe Fig. 208). Es sind keine Inventarien oder Zierate aus dem Mittelalter erhalten geblieben. An der Nordwand des Chors befinden sich zwei gemalte Epitaphien (Fig. 210 und 211) vom Ende des 16. und Anfang des 17. 210 MEDELST A HÄRAD -1-t_JIL.L!_!_LI__!l_L!.J.I_L_j_l_ 'fLl1_L...L.Jl~'.J..f_IL...J.___,__,_I-1,0 cm.. · Fig. 223. Nättraby kyrka. Järnbeslaget träskrin från 1500-talet. Skala 1 : 4. - N. Grafström delin. 1920. Holzkasten mit Eisenbesehliigen . 16. Jhd. Wood coffer with iron linen. 16th cent. Jhds. In der zweiten H älfte des 17. Jhds kam der grössere Teil der Einrichtung der Kirche zur Ausfi.ihrung, Kruzifix 1685 (Fig. 212), Kanzel mit reichen Holzschnitzereien 1693 (Fig. 214 und 215), Gesttihleinrichtung 1677 und 1685 (siehe Fig. 216), hölzernes Tauffass 1693 (Fig. 217). Im 18. Jhd kamen mehrere verzierte Grabsteine und Epitaphien iiber Bauern und Seeoffiziere hinzu . SUMMARY Nättl·aby church is erected of stone during the 12th century. As figm·e shows it is composed of nave and lawer and more narrow choir with apsis. Westwards a tower was probably projected, but was never executed. Nave and choir had open roof-truss. The Western gable is suppor NÄTTRABY KYRKA 211 ted by two buttresses (see fig. 209) probably erected already during the Middle Age, in each case before 1665. During the 16th century a porch on the Southern side was built in half·timber construction. The church got its actual appearance through the restoration 1891 (see fig. 208). No furuitures or ornaments have been preserved from the Middle Age. On the northern wall of the choir there are two painted epitaphs (fig. 210 and 211) from the end of the 16th century and the beginning of the 17th. During the latter half of the 17the century the greatest part of the interior of the church, was brought, crucifix 1685 (fig. 212) pulpit with rich wooden engrav­ ings 1693 (fig. 214 and 215) pew arrangements 1677 and 1685 (see fig. 216) baptismal font of wood 1693 (fig. 217). During the 18th centm-y several ornated grave stones and epitaphs over peasants and marine officers were added. Fig. 224. Nättraby kyrka. Predikstol­ trappans krön. Foto W. Anderson 1914. Aufsatz der Kanzeltrepp e. Crown ornament from the pulpit. 212 MEDELSTA HÄRAD Fig. 225. Aspö kyrka. Exteriör från sydost. - Foto W. Anderson 1915. Aussenansicht von Siidosten. - Exterior from the south-east. ASPÖ KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT ANNEX TILL NÄTTRABY TRYCKTA KÄLLOR: WILLIAM ANDERSON, Aspö, i ldun 80/ 8 1914. - ERNST HOLMBERG, Karls­ krona Kungliga Amiralitetsförsamling. En historik (1680-1880). Sthlm 1914. HANDSKRIVN A KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: l B. ST.: Byggnadsritningar, gillade 1889; ritning till glasfönster, gillad 1906. Enligt K. brev socken. 3 / 12 1886 bildades Aspö annexförsamling, därvid Aspö utbröts från Nättraby ASPÖ GAMLA KYRKOGÅRD På nordvästra delen av den söder om Karlskrona liggande ön Aspö är belägen en kyrkogård, ursprungligen avsedd för den på sjökastellen Drottningskär och Kungs­ holmen förlagda garnisonen, men som från 1700-talets början (i synnerhet under ASPÖ KYRKA 213 Fig. 226. Aspö kyrka. Interiör mot väster. - Foto W. Anderson 1914. Innenansicht gegen Westen. - Interior Jooking west. peståren 1710-11) och intill 1800-talets senare hälft synes allmänt ha tagits i anspråk vid begravningar inom Karlskrona Amiralitetsförsamling. Sedan vid 1800-talets mitt, ha begravningarna på Aspö gamla kyrkogård nästan upphört (Medd. enl. HoLMBERG). Kyrkogården, som är mycket vackert belägen vid stranden, strax norr om sjöka­ stellet Drottningskär, är bevuxen med gamla ekar och buskar samt inhägnas i NV och S av en kyrkogårdsmur i kallmur. Genom denna leda tvenne trägrindar. Bland kyrkogårdens gravstenar- de flesta övervuxna av gräs och osynliga - må nämnas, som ett dokument från pestepidemien, en gravsten av röd kalksten (fig. 229) med inskrift Över: »MÄSTER KNECHTEN WYDH. KONGL. SKEPSBYGGERYET. I. CARLSCRONA. SALIG. JONAS. KÅHRE MEDH SYNA. 5. BARN SOM MEDH DÖDEN. AFGÅTT. A:O l 711 OCH. 1712,>. (Se även fig. 228.) Strax SO om Aspö kyrka, belägen på öns västra strand, ligger Aspö nya kyrko­ ASPÖ NYA gård, begränsad i väster av en stenmur i kallmur med trägrind, i övriga väderstreck KYRKOGÅRD av trådstängseL Kyrkan (fig. 225-227), som är anlagd med kor i väster och torn i öster, uppfördes KYRKAN år 1890 efter ritningar, stadfästa genom Kungl. brev 1889, av tegel med tak av galva­ nism·ad plåt. Invändigt slätputsade murar. Taket av trä, brutet och brunmålat; i koret i form av kryssvalv och blåmålat. - Golv av trä. - Fönster med träspröjsar, i väster katedralglas med blyinfattning. 214 MEDELSTA HÄRAD __L.__j_ '' " .., " If Fig. 227. Aspö kyrka. Plan. Grundriss. - Edv. Stenfors delin. 1915. Plan . l-!A~UNDE R HWU 111 1111111/DUUUIIIIIIIIIliiUJif 'l/lll-!llll/1111! 1l.j(jl/!ll!l !ll' '::!IliJ:IIW1Ilf1lili1llDJ!Illl l!!l!!j! lfi!!!J!!!!!i 'ii ii!IJII 1'111tll•lil 'l[;lr"IIIli!I!!Ilili'1'117ll!J!D IJi!WMI"2!ill!fi!!JIIJjlliD: i1I!IJ!I!I!Olllilllf1Wf!Jl1JTI) !l!ll'! .q. :I . J! ,, / ,!1: . 11111.1 I!IITIET!l!III ~ III!!WIIf!hJlllJl 'll!ill'llltllll!JlllJD fllillUJTIIIIIliiT!Il'ITII· Ii i!!. .! f!JIIli!!IHI!III!!!!I! IIIIffilTJT!III II!ill: ,!l!i!lllllll/rU (• lO Fig. 228. Aspö gamla kyrkogård. Gravsten över konstapeln E . Ahl­ rot, d. 1711. Grabstein um 1711. Grave-slab about 1711 . Fig. 229. Aspö gamla kyrkogård . Gravsten över Mäster J. Kåhre och hans 5 barn, d. 1711 och 1712. Grabstein. Anfang des 18. Jhds. Grave-ston e . Beginning of the 18th cent . ASPÖ KYRKA 215 Uppvärmning genom en järnkamin. All inredning är enkelt snickeriarbete och brunmålat. - Altarprydnad ett förgyllt träkors. Bland inventarierna märkas ett briggtacklat votivskepp med bleckkrans, i vilken sitta ljuspipor för 9 ljus samt en enkel oljemålad framställning av Korsfäs· telsen, signerad: »C. IVIREEN» med inskriften: »SKÄNKT AV ASPÖ LOTSAit». INREDNING ZUSAMMENFASSUNG Die Kirche zu Aspö ist von Backstein 1890 erbaut, gelegen auf der Inse! gleichen Namens siidlich von Karlskrona. (Grundriss Fig. 227. A ussenansicht Fig. 225, Innenanaicht Fig. 226). Alle Einrichtung einfache Tischlerarbeit. Auf dem nordwestlichen Teil der Inse! liegt der alte Friedhof, urspr. ein Garnisonfriedhof. Mehrere Grabsteine vom Anfang des 18. Jhds. (Fig. 228 und 229). SUMMARY Aspö church is erected of brick 1890, situated on an island with same name south of Karls­ krona. (Plan fig. 227. Exterior fig. 225, interior fig. 226). All furnitures simple earpentry work. On the north-western part of the island the old churchyard is situated, originally a military church yard. Several grave stones from the beginning of 18th century (fig. 228 and 229). 3. Sveriges kyrkor. Blekinge II. 216 MEDELSTA HÄRAD Fig. :l30. Hasslö kyrka från sydväst. Aussenansicht von Siidwesten. - Foto W. Anderson 1915. Exterior from the south-west. HASSLÖ KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT ANNEX TILL NÄTTRABY HANDSKRIVN A KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLIN GAR: l B. S•r. : 5 blad ritningar till ny kyrka, gillade 1888. KYRKA NS ARKIV ALlER förvaras i prästgården på Aspö. K. brev 3/ 12 1886' föreskriver bildandet av Hasslö annexförsamling, därvid Hasslö utbröts från Förkärla socken. KYRKOGÅRD KYRKA Kyrkan, belägen på Hasslö-öns östra strand, omgives av en kyrkogård med gråstensmur och smidda järngrindar inom stenstolpar i sydväst och söder. - I nord­ östra hörnet en bod av trä , rödfärgad, med vitmålad dörr samt papptak. Kyrkan (fig. 230-232) uppfördes år 1890 av tegel med putsade fogar. På tornet en takryttare, brunmålad. Tak av tjärad papp. Invändigt äro murarna slätput­ sade. - Taket, av panelat, gulmålat trä, är brutet. I koret ett vitputsat kryssvalv HASSLÖ KYRKA av trä. - Golvet i koret av trä, i övrigt av cement. - Kyrkan upp· värmes av en järnkamin. All inredning gulmålad eller i ek­ färg och samtida med kyrkan. ­ Bland inventarierna märkas kalk, en ljuskrona av glas och mässing för 9 ljus av gustaviansk typ, H. omkring 80 cm, samt votivskepp av trä m ed 10 ljushållare, märkt »1911» och skänkt av kyrkavärden Sven Larsson, som själv gjort arbetet. 217 IN· REDNING ZUSAMMENFASSUNG Di e Kirche zu Hasslö, gelegen auf der Inse! gleichen Namens, wurde 1890 von Backstein erbaut (Fig. 230-232). Unter den Inventarien ist ein Kronleuchter aus der zweiten Hälfte des 18. Jhds zu be­ merken. Die iibrige Einrichtung einfach. Fig. 231. Hasslö kyrka. Interiör mot öster. Foto W . Anderson 1915. Interior looking east. Innenansicht gegen Osten . - SUMMARY Hasslö church, situated on the island with same name, was erected 1890 of brick (fig. 230-232). Amongst th e furuitures must be observed a chandelier from the latter half of the 18th century. The other fittings are simple. o Fig. 232. Hasslö kyrka. 5 Plan. - 1011T72 Edl'. Stenfors delin. 1915. Plan. Grundriss. - 218 MEDELST A H ÄRAD Fi g. 233. Listerby kyrka . Exteriör från sydost. Exterior from the south·east. Aussenansicht von SUdosten. - LISTERBY KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, L UNDS STIFT, MEDELST ADS KONTRAKT TRY CKTA K ~~LLOR: PEHR JonNSSON, Listerby. En sockenbeskrivning av Otto Emanuel Öd­ manu, i Bl ekin ge-Bygder 1925, s. 27-45.- KLING, M., s. 21 (med avb. av runinsk rift). - SJÖBORG, s. 280. HA NDSKRIV NA KÄLLOR OCH AVBILDNIN GSSAML I NGA R: I B. 8'1'.: laverad ritnin g till för­ ändr. och tillbyggn ad av J . F. ÅBOM 1843; ritnin g till tornbyggnad av J. A. E. HAWERMAN (oda­ terad); ritning till ny orgelfasad, gillad 1882. - CRONHOLM, s. 414. - I K. B. K.: Monumenta Sca­ nensia Hallendensia et Blekingica. Figuras delineavit. S. Magunsen Holm, Handskr. nr 369.­ LANDsKYRKOR. - I R. A.: Kgl. bref 21/ 1 1737. Riksreg. - I U. B.: W . 1153. KY RKAN S ARKIVALIER: RÄK. 1673-nu; INV. i N JII; VIS.PROT. 1769-nu. Anteckningar ur arkivalierna av allm ä nt int resse: I VIS.·PRO'l'. 1822 heter det om kyrkotagning att >Annan Bön e pall till denna förrättning än dörrtrös keln tinnes ej >, hvarför tröskeln borde beläggas med ett tjänli gt täcke vid dessa ceremonier. Så skedde med resultat att detsamma - ett blått vadmalstäcke - bortstals 1829. - 1843 uppmanar visi­ tatorn pastorn på stället tillse, att ingen >köpmanskap> måtte ske vid kyrk an om söndagarna. > barnaqvinnors » LISTERBY KYRKA 219 Fig. 234. Listerby kyrka. Interiör mot öster. - Foto D. F. Källman i A. T. A. Innenansicht gegen Osten . - Interior looking east. Enligt benäget meddelande av kyrkoherde T. Å. Wahlström i Ramdala 1921 9 / 1 iakttog denne år 1886 att några av byns pojkar julafton i dagningen gingo upp i kyrkans torn, där de med medhavda ris piskade kyrkklockorna under en halv timmes tid. Denna sed, som kallades att •kjimma>, lärer fortleva ännu. KYRKOGÅRD OCH KYRKOBYGGNAD Kyrkogården (fig. 237) inhägnas av en gråstensmur i kallmur med ett par gjutna KYRKOGÅRD järngrindar inom stenstolpar i väster. I sydväst en trägrind. Tidigare omtalas ett luckhus i norr. - Söder om kyrkan stod en nu nedriven klockstapel av trä, enligt tradition i orten av Edestadstypen (jfr s. 281 och fig. 304), tidigast omtalad i R.~K. 1673. l kyrkogårdens nordöstra hörn ligger kyrkans bod av trä, gråmålad och med tjärat BoD papptak. På egendomen Gjöholm ligger på en kull e ett gravkapell, uppfört 1817 i ny- GJÖHOLMS klassisk stil, över generalamiralen greve Johan Puke (f. 1751, d. 1816). GRAVKAPELL Kyrkan (fig. 233-236 och 238) är uppförd av gråsten med tegel till omfattningar NUVARANDE etc. Utvändigt äro murarna spritputsade med slätputsade fönster- och dörromfatt- KYRKAN ningar. Profilerad, dragen list. Yttertaket av tjärad spån å långhusets norra sida, eternit å södra, å absiden och sakristian av tj~rad papp, å tornet'3 lanternin av galvaniserad plåt. Ingångarna äro raktäckta, till tornet målad i eldärg B* 220 MEDELST A HÄRAD D EN UR· SPRUNG­ LIGA KYRKAN och till absiden gråmålad.- Fönstren stora, rundbågiga, i senare tid utvidgade, med vitmå­ lade träspröjsar. I solbänkarna svartmålad plåt. Invändigt äro murarna slätputsade. I ab­ siden en väggmålning, framställande Golgata. - Innertaket täckes av ett vitputsat välvt trätak, absiden av hjälmvalv. Golvet av trä, i vapenhuset av kalkstens­ flisor. Denna kyrkas utseende beror väsentligen på en ombyggnad av 1847, vilken jämte andra delar av äldre kyrkan bibehållit dess sakristia. Härtill kom ett 1871 tillbyggt v ä sttorn. Uppvärmning genom två järnkaminer. Den äldre kyrkans utseende framgår av J. F. Åboms utvidgningsförslag av år 1843 (fig. 235). Den bestod av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt absid. Vid kyrkans ombyggnad gällde det »utvidg­ ning», »murens rättning invändigt på Norra wäggen» och "genombrytning af Sacrestimmen till uppgång på Predikstolen». Dessa ord tyda på att dock kyrkans mur i norr i det stora hela bevarades. Vad avser »rättningen»? En anteckning av 1843 säger, att »koret var byggdt o på sned, ty stora gången var icke midt för altaret». Tyvärr få vi icke reda på vari sned­ heten bestod. Till en viss grad var den väl betingad utav att norra kormuren och norra långhusmuren icke voro parallella. Detta upp­ Fig. 235. Listerby ky:rka. Ombyggnadsplan hJ'älptes väl genom en avhyvling av muren i av J. F. Åbom 1843. koret »invändigt på Norra väggen». Den om­ talade utvidgningen betyder, att såväl korets som långhusets sydmurar utflyttades åt söder. Kormuren byggdes därvid så tjock, att dess yttre liv kom att ligga i samma linje som långhusfasaden, under det att det inre livet, motsvarande den gamla, bibehållna nord­ muren ligger betydligt innanför långhusets innervägg. Triumfbågen spärrades samtidigt upp till största möjliga bredd och höjd. Dessutom förlängdes hela långhuset mot väster omkring 16 alnar. Korets tjocka sydmur avsåg att vinna enhetligt takfall för hela sydsidan. Samma förenkling erhölls på nordsidan genom att förlänga övre delen Grundrias und Umbauentwurf von J . F . Åbom 1843. Plan and project for enlargement of the church 1813. LISTERBY KYRKA 221 av långhusfasaden ovan sakristian fram till kyrkans östlinje. Denna murade an­ ordning uppbäres av en på sakristians vind synlig träbock. Absiden torde samtidigt helt nybyggts. Den ursprungliga kyrkan hade tro­ ligen samma utseende som Fridlefstad och Nättraby. Huruvida något eller några torn varit planerade eller uppförda, veta vi ej. Byggnadsdatum 1100-talet. År 1688 uppföres till förstärkning en s trä v p e la re vid kyrkans nordvästra del av »mursten» (tegel) och följande år om­ talas fyra dörrar, som »panelas». ­ 1686 upptages ett stort fönst e r vid predikstolen och 1833 omnämnes södra korfönstret. Likväl betecknas interiören ännu 1843 såsom ovanligt mörk. Inner­ taket bestod åtminstone under 1600­ talet av ett platt, målat trätak. 1682 lägges ~stora kyrkoloftet» med bräder. Enligt S. Magnusen Holms anteck­ ningar från 1700-talet fanns >'paa itt Trailerverk som er giort under lufftitt » en runinskrift. Enligt KLING, fanns även följande inskrift i koret: »Bertell Påhl­ son, Bonne Birgeson Kirkewärd lod tecke dette chor ock legge dette loft 1623 ». 1730 målas koret. Ett va pen h u s av gråsten raseras sannolikt samtidigt med att tornet byggdes 1871. Möjligen var detta vapenhus medeltida (tidigast omtalat i RiK.1692). År 1738 uppföres vid korets norra vägg sakristian av gråsten. Å taknocken en väderflöjel av Fig. 236. Listerby kyrka. Plan. järn med inskrift: »1738 B G». Invändigt äro muN. Grafström delin. 1920. Grundriss 1920. - Plan 1920. rarna vitputsade. Inuti ett platt trätak, spikat på undersidan av bjälkarna. Taket är målat (huvud­ färgen blått) samt visar i mitten Kristus i strålglansen , vid kanterna akantusslingor. Inskrift : »KIURKIO: HERDEN BENGT : GUNERUS O CH KIYRKIO WERDEN PÅLDA NILSON SENARE FÖRÄND­ RINGAR VAPENHus SAKRISTIA 222 MEDEL S T A H Ä R A D HAFWER LÅ'fiT = BYGGA: DENA SAKERS'riA TIL GUDS NAMNS ÄRO » samt »BYGD ÅR ANNO 1 7 3 8 OCH MÅLAT ÅR ANNO 1 7 4 o». Å dörren mellan sakristia och kor vackert smidda j·ärnbeslag. I sakristians västra mur en ingång med järnbeslagen dörr (fig. 239). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTARE Altarbord ' av trä. -- Altarring med vitmålade dockor. A lt a rpry d nad e n be­ står av ett förgyllt träkors m ed svepduk (uppsatt 1848). - Tidigare fanns en nu försvunnen altarupp s ats av trä, skulpterad och målad. Den förfärdigades 1701 av amiralitetsbildhuggaren i K arh;krona J. Jacob Waldau för 150 dir smt. Om dess ut · Fig. 237. Listerby kyrk a. s ituationsplan . - N. Grafström delin. 1920. Situationsplan. Plan of situation. seende sakna vi kännedom . Den målades 1702 av målaren Anders Frost i Karls­ krona och försågs m ed inskrift, såsom Nattyardens instiftelseord och · »Anno 1702 Petrus Svahn ». Ett nu försvunnet mataltare uppsattes 1700. · Enligt VISIT. PROT. 1822 var »öfver korsvalvet » (därmed menas förmodligen över KRUC IPIX triumfbågen) uppsatt ett krucifix »så illa gjordt och vanställdt, att dess åskådande ej allenast gör ett vidrigt intryck hos hvem som hälst, utan äfven kan medföra skad­ liga följder för hafvande qvinnor», varför visitatorn förklarade att det borde borttagas. :b'örsamlingen ·förklarade sig villig att i stället för det »usla » krucifixet anskaffa »en vacker målning, som föreställer Frälsaren på korset, eller och ett kors af sten Por­ cellaine med en törnekrona, att på samma ställe uppsättas ». Krucifix et omtalas ti­ digast 1693, då det repareras. Nu försvunnet. LISTERBY KYRKA 223 PREDIKST OL Predikstol av ek (fig. 240), skulpterad, ny målning i grått, svart och guld. Den femsicliga korgen är nedtill försedd med en nyare, draperiliknande förlängning. I hörnen kolonnetter, mellan dem i fyllningarna pilastrar under bågar och målade kyrk­ liga emblem. Å frisen latinska inskrifter som på ett förvirrat sätt återgiva omkas­ tade stycken ur nattvardens instiftelseord, »Så älskade Gud verlden» o. s. v. Om­ kring 1600. Predikstolen har ursprungligen haft en baldakin. Denna, sjusidig, med en rad tandsnitt samt målad i grönt och rött, förvaras nu i tornet. Från baldakinen ned­ hängde en duva, vilken reparerades 1693. Samtidigt torde hela predikstolen ha målats, enär den bar inskriften: »Anno 1693 Petrus Svahn» (W. 1153). Bänkar; vitmålade, från senare tid. I väster en orgelläktare, marmorerad. Bröstningen ind elas av kanellerade pi- B1\NKINREDNING ORGEL­ J,ÄK'l'ARE Fig. 238. Listerby kyrka. Tvärsektion mot öster. Nils Grafström delin. 1920. Cross-section towards the east. Querschnitt gegen Osten. - lastrar i tolv fält, vilka äro målade apostlarna i livfulla, väl tecknade ställningar. I den tolvte dock endast ett bord, varpå ligga de trettio silverpengarna, symbolise­ rande Judas. Läktaren målades 1700 av Jöns Åkesson Wulf. Orgelfasad i vitt och guld, enl. ritning gillad 1882. Lyrformad nummertavla å hörnbord med volutformade ben. Nu i tornet, grå marmorering, guldbrons. Total H. 343. 1800-talets början. Dopfunt av trä, vitmålad och förgylld. Skänkt 1866. H. 90. Dopfat av mässing. Diam. 40. I tornet ligger en dopfuntsbaldakin av trä, 7-kantig. Å entable­ mentet skulpterade änglahuvuden. Spår av grå målning och förgyllning synes. Slutet av 1600-talet. Diam. 72. I VJSIT . PROT. 1822 heter det: »Till Dop vattnet får ej nyttjas Ten eller koppar kärl utan bör dertill anskaffas sådana af Porcellain ». DOPJ<'UN'l' 224 NA'l'TVARDS­ KÄRL MEDELST A HÄRAD Kalk av silver, invändigt förgylld. Å foten ett fastnitat ·krucifix och inskrift: »FÖR ANDRA GÅK· GEN LISTERBY KYRKA 'riLLHÖRIG. OMGJORD l 7 9 5 ». Å cuppan inskr. ur I Cor: lO, 16, i botten: »50 Lod». Stämplar: Karlskrona vapen - tre kronor lscHVART l - 2 N ( = 1795) - halv­ måne. H. 23,7. Diam. 12,6. Paten av silver, ovantill förgylld. Å brättet o inskr . ur I Cor. 10, 16 . I botten »12 7/ 8 LOD .» Stämplar som å kalken : Diam. 16, 2. Kanna av silver. Inskr.å foten: »I: B: K: B: M:K. 50 LOD. ÅTERSKÄNKT TILL LISTERBY KYRKA AV : ÅKE JÖNSSON I KUGGABODA 18 9 3 ». Stämplar: Karlskrona vapen - t re kronor- l FAGERBERG l - P 2 ( = 1797) halvmåne. H. 28,5. ­ Skänkt till kyrkan 1797 av borgmästaren i Karls­ krona J ohan Berndt Kleman (vrsrr .PRO'r . 1799); sedermera bortstulen och återskänkt till k yrkan. Oblatask av silver, på lock et lammet med DN· to en nu försvunnen korsfana. Inskr. »WÄGER 92 ORT». Stämplar: [!] -Karlskrona vapen - Tre kronor l NEUENDORF & c;o l· Skänkt 1859 av drängen Ola Olsson på Torkö. H. 12. Fig. 239. Listerby kyrka. Järnbeslagen Sked av silver, förgylld med perforerat blad. medeltida dörr till sakristian. Skala l: 20. ­ N. Grafström delin. 1920. Inskr.: » 2 LOD». Stämplar: Karlskrona vapen Mittelalterliche Sakristei·Tiir mit Eisenbeschlag. Medireval Sacristy d oor with iron linen . tre kronor ~ 2 N (= 1795) - halvmåne. L. 14,4 . . Socken bud s tyg i skinnfodral, äges av Listerby i förening med annexförsamlingen Förkärla, bestående av: Kalk av silver; å cuppan inskr.: »TAGEN OCH DRICKER: DETTA ÄR MITT BLOD•, å foten: »TILHÖRIG LISTERBY OCH FÖRKÄRLA KYRKA. 12 1 / 4 LOD: FÖRFÄR­ DIGAD UNDER KYRKOHERDEN C: F: ÖDMANS EMBETSTID ÅR 18 2 ~ ». Stämplar: Karlskrona vapen - tre kronor ~ (?) R ( = 1823) - fleuron. H. 14. Diam. 6,6. Paten av silver. Inskr.: »TILHÖRIG LIS'rERBY ocH FÖRKÄRLA KYHKA. FÖRFÄRDIGAD UNDER KYRKOHERDEN C: F: ÖDMAMS EMBETSTID ÅR 1823. TAGER OCH ÄTER: DETTA ÄR MIN LEKAMEN». Stämplar: Karlskrona vapen .- tre kronor - l HOLMBE R G l R ( = 1823) -fleuron. Diam. 9,8. Oblata s k av tenn, avlång. H . 2 cm, L. 8, 3 cm. Sked, förgylld, av nysilver, med perforerat blad. Stämplar: Ett lejon l BOL l ?. L. 17,8. LJUSREDSKAP Två lju s kronor av glas och mässing för resp. 16 och 12 ljus. 1800-talet. Den 0 ­ LISTERBY KYRKA 225 närmast altaret upphängda skänkt av hemmansägaren Måns Persson i Lunnatorp (INV. 1907). An t ep e n di u m av svart sammet med sol och kors med törnekrans i silvergalon. ·mxTILIER 1800-talet. Enl. INV. skänkt av drängen Ola Olsson på Torkö. H. 120, B. 80. Om kyrkans kork åpa se Torkö (s. 242). Två h å v ar av brun sammet med guldbroderi. Stora klockan med inskr. på ena sidan ur Es. 113 v. 2 samt »PETRVS · SVAHN · KLOCKOR PASTOR ME· FECIT MÅRTEN· WETTER HOJ.S ANNO. 1704». Å andra sidan Karl Xll:s namnchiffer. H . 80. Diam. 88. Lilla klockan med inskr. runt övre kanten: »GLORIA IN EXCEL srs DEO»; å ena sidan ur Phil. 2, v. 12 o. Ps. 118, v. 24; å andra sidan ur Ps. 95, v. 6 samt: »PASTOR LOCI BENE DICTUS GUNNEUS ; GUTEN AF ANDREA WETTER HOL'rZ KONGL. PRIVIL. :S'rYCK· ocH KLOCKGIU'rARE ANNO 17 46 NO 172». H. omkr. 70, Diam. 78. Oljemålniug på duk inom svartmålad ram, framställande ett bord, å vilket äro, ·rAVLOR placerade ljnsstake, blomvas, en uppslagen bok, dödskalle och timglas. l bakgrunden en sol. Inskr.: »ÄNDAN KRÖNER WÄHKE'r». Färger: brunt och grått. H. 100, B. 90. Enl. vrsrT.PROT. 1822 har kyrkan ägt porträtter av drottning Ulrika Eleonora samt kyrkoherdarna Svan, Brun och Hellberg, samtliga med hustrur, ävensom ett epitafium över överste Cedersparre, vilka samtliga »sönderföllo» vid kyrkobyggets avslutande (INV. 1849). Gustaf III:s tal 21 / 8 1772 inom förgylld träram med krona. H. 70, B. 51. TAL Sigill av mässing med träskaft. lnskr.: LISTERBY SOCKENs SIGILL. l mitten ett SIGILL L, däröver strålande sol. H. 7, 6. Stol av ek på ryggen ornerad med karvsnitt i gotiserande stil samt vitmålad. MÖBLER (Jfr Förkärla, s. 235). H. 108, B. 55. Ett par svartmålade stolar, förut använda till pallar vid jordfästning. Spår av grön färg under nuvarande målning. Omkr. 1700. H. 46, B. 48,5. Golvur av björk, polerat. 1800-talet. Kista av koppar. H. 25,5, Diam. 32. SAMMANFATTNING AV LISTERBY KYRKAS - KONSTHISTORIA I. Under 1100-talet uppfördes troligen Listerby kyrka, bestående av ett rektangulärt långhus med kor och absid, allt av gråsten. II. Möjligen under medeltiden tillbyggdes ett vapenhus (tidigast omtalat 1692). III. År 1738 tillbyggdes en sakristia vid korets norra vägg. IV. Åren 1847-49 ombyggdes kyrkan, varvid norra kormuren förtunnas på södra sidan, triumfbågen utvidgas, ny absid, ny~ sydmurar i kor och långhus uppföras, varjämte långhuset förlänges mot väster. Tunnvalv av trä överallt. V. Ett torn tillbygges i väster 1871, samtidigt raseras troligen vapenhuset. 226 MEDELST A HÄRAD Fig. 240. Listerby kyrka. Predikstol av ek. Omkr. 1600. -Foto W. Anderson 1915. Kanzel. Um 1600. Pulpit. About 1600. ZUSAMMENFASSUNG Die Kirche zu Listerby diirfte aus dem 12 Jhd. stammen und bestand urspr. aus einem recht­ eckigen Langhaus mit Chor und Apsis (Fig. 235), Material Feldstein. Fruhestens um 1692, aber möglicherweise schon im Mittelalter wurde eine Vorhalle erbaut. 1738 wurde an der Nordseite des Chors eine Sakristei angebaut. Ihr jetziges Aussehen (siehe Fig. 233, 234 und 236) erhielt die Kirche durch einen Umbau 1847- 49, wobei die Nordmaner des Chores verjlingt, der Triumphbogen LISTERBY KYRKA 227 erweitert, neue Apsis und neue Siidmauer aufgefiihrt wurden; ansserdem wurde das Langhans im Westen verlängert. 1871 wurde der Turm erbaut, wobei die VorhaJle im Siiden rasiert wurde. Unter den Inventarien ist die Kanzel (Fig. 241) um 1600 zu bemerken. SUMMARY Listerby church ought to originate from the 12th century and was originaJly composed of a rectangular nave with choir (fig. 235). The material is stone. Earliest about 1692, but possibly already during the Middle Age a porch was erected. The church got its actual appearance (see fig. 233, 234 and 236) through a reconstruction 1847- 49, whereby the northern choir waJI was m ade thinner, the chancel arch was enlarged, a new apsis and a new southern wall was erected and further the nave was extended to the west. 1871 the tower was erected and the porch in the south was demolished. Amongst the fittings, the pulpit can be observed (tig. 241) about 1600. 228 MEDELST A HÄRAD Fig. 241. Förkärla kyrka från söder. Aussenansicht von SUden. - Foto W. Anderson 1912. Exterior from the south. FÖRKÄRLA KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT MEDELSTADS KONTRAKT ANNEX TILL LISTERBY SJÖBORG, s. 284· s. 416.- LANDS· KYRKOR. I B. ST.: ritning å torn och tillbyggnad, gillad 1863; ritning till orgelfasad »i närmaste öfverensstämmelse med den från orten inlemnade ritning affattad af J. W. HAWERMAN•, gillad 2865. - I U. B.: W 1153. - I FÖm'. ÄGO: I teckning, ext. av gamla kyrkan från nordväst, av N. L. SÖDERHOLM, 1858. KYRKANS ARKIV ALlER: RÄK. 1662-nu; VIS.-PIWT. 1769 -nu. . TRYCKT-A KÄLLOR: ANDERSON, HELGONKULT, OCH KLING, HANDSKRIVNA KÄLLOR AVBILDNINGSSAMLINGAR: CRONHOLM, s. 14. -'- M., s. 29. - KYRKOGÅRD OCH KYRKOBYGGNAD KYRKOGÅRD Kyrkogården (fig. 244) kringgärdas av en gråstensmur (kallmur). I väster ett par gjutna järngrindar från 1861 inom stenstolpar. - 1665 ledde genom muren en trä­ lucka i norr och ett luckhus av trä, täckt med bräder, i söder (mv.). FÖRKÄRLA KYRKA 229 På kyrkogården stod 1665 och till 1863-65, då tornet uppfördes, söder om kyrkan KLOC KsTAPEL en kl oc k s tapel av trä (fig. 242). Kyrkan (fig. 241-243 och 245) är uppförd av gråsten och tegel och vilar till lång· NUVARANDE hus och kor på en enkel, skråkantad sockel. Den h ar tillkommit 1863-65 genom ra- BYGGNADEN KYRKO­ elikal ombyggnad av en äldre kyrka, såsom här nedan omtalas. - Murarna äro utvän ­ digt spritputsade med slätputsade hörn och omfattningar. Profilerad, dragen list samt rundbågsfris, allt av t egel och vitputsat. - Yttert a k et av tegel å långhus och kor, å torn och absid av plåt. På tornet en vit trälanternin. - Ing å ng a rna i väster och öster äro raktäckta, med gråmålade dörrar. - Fön s tren äro stora, rundtäckta. I solbänkarna plåt. I absidens östra fönster äro färgglas (!) insatta. - Invändigt äro murarna slätputsade. - Inn er t a k e t består av ett vitputsat trävalv i segment­ form. Absiden som fungerar såsom sakristia täckes av ett hjälmvalv. -Golvet är av bräder, i vapenhuset av cement och en gravsten. - Kyrkan uppvärmes av järn­ kamin. Den ursprungliga kyrkan kan rekonstrueras med tillhjälp av inventariet från 1665 DEN UR· SPRUNGLIGA och N. L. Söderholms teckning från 1758, som visar en liten gråstensbyggnad med KYRKAN rektangulärt långhus samt lägre och smalare rakt avslutat km· 1 på en enkel sockel. Ursprungliga innertaksformer okända. Kyrkan torde ha uppförts under 1200-talets senare hälft eller omkr. 1300 att döma av västgavelns blinderade röste, vari tegel t orde ha ingått (fig. 242). Liknande blinderingar ses å bl. a. Ysane och Bölvesborgs kyrkor. Ovisst när, men sannolikt under medeltiden tillbyggdes ett vapenhus av gråRten FORA~D­ (tidigast nämnt 1665). - Senare tillbygges även vid långhusets nordöstra del en mN~~:~ADEN sa kristia. - 1665 var kyrkan ut- och invändigt putsad med yttertak av »flat tegell- KYRKAN · steen» och sannolikt platt innertak av trä, ty 1700 panelades under t aket. MANDEL­ GREN skriver, att kyrkan hade »målningar i taket från 1704. Ornaterna äro med talang utförde ». (MANDELGREN.) Fyra fönster funnos, tre på den södra och ett på den norra sidan. - Åren 1864- 65 undergick kyrkan en genomgripande restaurering och tillbyggdes enligt ritning, gillad 1863. Vapenhuset och sakristian nedrivas jämte långhusets västra och korets östra gavlar. I väster tillades ett torn varvid långhuset även förlängdes och till det ovanligt lilla kvadratiska koret lades eri absid. Därjämte påbyggdes murkrönen med tegel och hela kyrkan fick sitt nuvarande yttre och inre utseende, INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER A l t are av trä i ekfärg, framsidan klädd med ett antemensale i vars fyllningar äro insatta fjälliga pilastrar, bärande bågar i bandflätemönster. Upptill en rad tand­ 1 Detta styrkes av .MANDELGREN, som skriver att kyrkan > har twär Chorgafvel» . (.MANDEL· GRENS SA:ML.). Jfr även 1810 års rapport i A. T. A. med måttuppgifter. ALTARE 230 MEDELSTA HÄRAD KRUCIFix snitt. 1600-talets första årtionden. - Altarring i ekfärg, 1865. - Altarprydnad bestående av ett vitmålat och förgyllt träkors med svepduk och törnekrona, nu på sidoväggen samt altarskrank i gotiserande stil, ekmålat och förgyllt; allt modernt. Den ä l d st a al tarprydnaden torde ha bestått av en arkitektoniskt indelad uppsats av trä, samtida med antemensalet; att döma av tvenne i B. M. dep. kolonnetter ornerade med beslagsornament samt spår av vitt, blått och förgyllning. 1600-talet. H. 137 cm. Omkr. 1700 tillkom ett krucifix (fig. 247), som senare, väl 1864-65 förpassades till kyrkovinden; det var skuret av mästaren till Hjortsberga- och Edestads-krucifixen (Christian de Gelliers?) från 1700-talets början och samtida med dessa. Ett förträffligt arbete som nu vid denna beskrivnings tryckläggning fått sin plats över altaret. Fig. 243. Förkärla kyrka. Plan. - N. Grafström delin. Plan. 1920~ Grundriss. - FÖRKÄRLA KYRKA 231 Predikstol av ek (fig. 246), målad i PREDIK­ STOL (ny) ekfärg och förgylld. I den fyrsidiga korgens fyllningar äro insatta reliefartade trästatyer av evangelisterna. I hörnen ko­ lonnetter med ornering i beslagsornamen­ tik å konsoler med änglahuvuden. Nedtill nedhänga guirlander på i senare tid dit­ satta bakstycken; på den kupformiga bot­ ten gå fjälliga lister ned i voluter på en stock. - Baldakinen är sexsidig, upptill avslutad av en rad tandsnitt samt en i se­ nare tid tillsatt list i gotiserande stil med korsblommor. Undersidan ornerad med beslagsornament. 1600-talets första år­ tionden. Till trappan ledde ursprungligen Fig. 244. Förkärla kyrka. Situationsplan. en målad dörr (DIV. 1665). N. Grafström delin. 1920. situationsplan. - Plan of situation. Slutna bänkar i ekfärg, delvis samtida BÄNK­ IN­ med kyrkans tillbyggnad 1863-65(i koret REDNING äro de nämligen i gotiserande stil eller med dylika tillsatser). I långhuset med spår av pilastrar, med utskjutande gångjärn och under nuvarande färgen spår av rött, sä­ kerligen rester av de gamla bänkarna, vilka enl. INV. f665 hade målade dörrar. Orgelläktare i ekfärg med förgylld orgelfasad »i närmaste överensstämmelse ORGEL­ med den från orten inlämnade ritning affattad af J. W. Hawerman» gillad av Ö.I.Ä. LÄKTARE 1865. Läktaren utvidgad framåt 1929. Orgeln tillbakafiyttad. - En läktare nämnes 1822 (VISIT. PROT.). Dopfunt av gjutet järn i gotiserande stil. Enl. INV. 1907 av brons samt inköpt DOPFUNT 1866 från Berlin. H. 135. - 1830 inköptes ny dopskål (i spillkumform) och tallrik (RÄK.). - Kyrkans gamla nu försvunna funt beskrives 1665 såsom av »wakker Snid­ kerwerk, och er temmelig well formaledt». INv. 1700 omtalar ett nu förkommet dopfat av mässing. Kalk av silver, invändigt förgylld. Å foten ett fastnitat krucifix och inskr.: »THENNA. NA'l"fVARDS­ KÄRL KALCK. TIL.HÖRER. FORKIERLA. KYRKTA. BLEF. IGENOM. HERR KVRCKIO.HERDEN. APPEL­ QVISTS. FÖRSORG. OMGIORD. ÅHR. 17 71 ». Stämplar: Tre kronor - Lejon med ankare? ·- ~ - N (=1771). H. 26,5, Diam. 13. Paten av silver, ovantill förgylld. Inskr.: »FORKJÄRLA KYKRA TILLHÖRIG 9 1/ 2 LOD». Stämplar: Karlskrona vapen - tre kronor - l~;cHVART 1 1 - C 3 ( = 1809)- halvmåne. Diam. 16,5. Oblatask av silver, å locket lammet med korsfanan. Inskr.: •TILLHÖR FöRKÄRLA KYRKA W ÄGER 104 ORT». stämplar: Karlskrona vapen -tre kronor -l~ (?=1865) 1 Johan Henrik Schwart, mästare i Karlskrona Blekinge II. 3 /8 1781. UPMARK, Karlskrona guld, s. 152. 4. Svet·iges kyrkor. 232 MEDELST A HÄRAD Fig. 245. Förkärla kyrka. Interiör mot· öster. Foto W. Anderson 1915. Interior Jooking east. Innenansieht gegen Osten. - s JOHANSON 1 . H. 15, Diam. 12. - 1783 köptes en nu försvunnen kanna av silver, vägande 64 1/ 2 lod. LJUSREDSKAP Ljuskrona av malm för 20 ljus, krönt av en örn, som utbreder sina vingar, ned­ till avslutad av en kula med inskrift: »t OLA OLSON ·X- INGER ANDERS: D: ANNO 16 8 O». H. 65. Ljuskrona av glas och mässing för 9 ljus med fem kransar. Omkring 1800. H. 80. Ljuskrona av glas för 6 ljus. 1900-talets början. H. 90 cm. - Enligt INV. 1907 är en glaskrona skänkt av kyrkavärden Nils Olsson i Tromtösunda, den andra inköpt 1897. :Försvunna äro: »Missing-liuffsestager, ett stort pahr och en anden liden Missing­ stage med tre piber» (INV. 1665). TEXTILIER Antependium av svart sammet med bård, kors och inskr. I. H. S. i silvergalon. Skänkt 1865. L. 355. FÖRKÄRLA KYRKA 233 Fig. 246. Die Kanze!. Förkärla kyrka. Predikstol. Början av 1600·talet. Foto Alfr. Edle 1930. Anfang des 17. Jhds. Pulpit. Beginning of the 17th cent. År 1665 fanns enl. INV. en nu försvunnen vacker mässhake av »rött Flöjell med guldkniplinger omkring». I tornet hänga tvenne klockor. Den ena med inskrift runt övre kanten: »GLORIA IN EXCELSIS DEO». Å ena sidan inskr. Ur Ps. 26, V. 8, och »PETRVS SVAHN PASTOR» . Å andra sidan inskr. ur I Thess. 5, v. 14 och »MARTIN WE'l"l'ERHALST ANNO 1712 ». H. 70, Diam. 70. Den andra klockan med inskrift runt övre kanten: »GLORIA IN EXCELSIS DEO», runt nedre kanten: »FÖRKIÄRl',A KYRCKIAS KLÅCKA GlUTEN AF M:S:T ANDREA WETTERHOLTZ KLOeKon 234 MEDELST A HÄRAD Fig. 247. Förkärla kyrka. Kruzifix. Krucifix av trä. Um 1700. Crucifix. Omkr. 1700. About 1700. Foto A. T. A. FRÅN MALMÖ ANNO 1732 N:o 59». Å 2 sidorna Wachtmeisters 1 och von Metschs vapen samt inskr.: »HÖG WÄLBORNA HERR GREFWE CARL HANS WACHTMEISTER HÖG WÄLBORNA 1 Amiral Carl Hans Wachtmeister, ·r. 2. 1717 med Sofia Dorotea von Metsch. /, 1689, d. 7 /3 1736; g. m. l. Ulrika Magdalena stenbock, FÖRKÄRLA KYRKA 235 FRU GREFWINNAN HENRIETTA PHILIPPINA METSCH MIG BEKOSTAT HUT SÅ REEN AT'l' RÖRAS SKULL MIN TUNGA SOM FÖR WAR MYKET KLEEN OCH EY KUNDE SÅ UTSIUNGA FÖR ÄN WACHTMEISTERS MILDA HAND FÖRMERAT MIT AT KUNNA I RÄTTAN 'fiiD OCH GODAN FRIID I S'fELLET FÖR BASUNERS ROP FOLCKET KALLA OCH SAMBLA HOOP TILL KYRCKIO GÅNG T1LL BÖÖN OCH SÅNG AT .~HRA GUDH FADER SON OCH AND». H. 70, Diam. 72. Begravningsvapen (fig. 248), bestående av Lillienanckars vapen skuret i trä, målat i GHAVKONST grönt, blått, rött och förgyllt. Med stång och namnplåt av tenn med tidstypisk inskrift: »ÄDELT . HJERTA. ÄDLA. DYGDER. GRUNDA. DYGDER. GRUNDA. FÖR'rJENSTEN. FÖRVERFVA. ÄHRAN. TRON. SEGRAR. BEHÅLLER. LÖNEN . DETTA. FÖRVARAR. MINNET. AF. KONG. MAIJ:'rS HÖGT. BETRODDE MAN . VICE. AMIRAL. CHEF. FÖR. KONG. AM:TS. 2 DRA. VOL. REGIMENTE . OCH. RIDDARE . AF. KONGL. MAJ:TS. SVÄRDS·ORDEN. WÄLBORNE HERR MATTHIAS. LILLIEN· ANCKAR. FÖDD. D. 6. OC'fOB. 1721. DYGD. FLI'f. REDELIGHET. TAPPERHET. LADE. GRUND. TILL. FÖRTJENS'fEN. LEDSAGADE. TILL ÄHRAN GENOM. TVENNE. STORE. MONARCHERS. UT· MERKTA NÅD. RE'fTA. FÖRTROENDE. 'fROFASTHET. FÖRTJENTE. ÄLSKVÄRD. MAKA. DEN. 29. JUNII. 1762. UTI. NU. SÖRGANDE. VÄLBORNA. FRU. HEDVIG APOLLONIA . LOFVENSKIÖLD. ÄLSKAD. LYDD. VÖRDAD. AF DYGDENS. TAPPERHETENs VÄNNER. ALLMENT. SÖRGD. SAKNAD. DEN . l. NOVEMBER. 1786. DÅ. TRON. SEGRADE. BEHÖLL. LÖNEN. VAPNET . BRÄCKES. SCHÖL· DEN. KROSSAS. MINNET. FÖRVARAS». Begravningsvapen av tenn, med inskrift: MAN (fig. 249) H. (utan stång) 155. i polykrom träskulptur, med stång och namnplåt »HÄR FÖRVARAs JORDISKA QVARLEI<'VOR AF KONG: MAIJ:Ts TRO AF NORDST:ORDEN WÄLBORNE HERR HIND: AMIRALI'fETS KAlliAR RÅDET OCK RID: AND: LÖFVENSKIÖLD, FÖDD PÅ EGGEBY HERREGÅRD. D: 5. SEPT: 1699 . I ETT LYCKELIGIT ÄGTENSKAP FÖRENAD, D. 4 . IULIJ 1728. D. 25 MAIJ. 1765. EFTERDÖMEN». I vapenhuset »Anders Nilsson EFTERWÄRLD. EFTER ÄHROFULL WANDEL DÖD I CARLSCRONA. GLÖM EIJ DEN, HVARS EGE~SKAPER BÖRA BLIVA DINA H. (utan stång) 160 cm. som golvflisa en gravhäll av kalksten enl. inskr. lagd a v ligger paa Trunto» och h. h. över en son, d. 1624. H. 140, B. 75. - Trunto är sannolikt identiskt med den nuvarande Wachtmeisterska egendomen Tromtö, belägen inom socknen. Under altaret har funnits en grav, vari enligt SJöBoRG »förvaras ryttmästaren Krä· genfelts O<~h hans hustrus lik, balsamerade. Den omnämnes även PROT. 1799). Votivskepp med ett lag kanoner, 1800·talet. Sits av bast (jfr Listerby, s. 225). Fattigböss a av koppar, rund. Sigill mitten ett av L. 110. Denna grav är fideikomiss till Tromtö» . 1798 såsom tillhörig Tromtö säteri samt repareras s. å. (vis. Stol av e k, å ryggen ornerad med karvsnitt i gotiserande mönster samt vitmålad. H. 114, B . 53. 1800-talet. H. 24,5. »FORKIELE KIRICKESNI*». I koppar (fig. 250) med träskaft. Inskrift: F. H. 6,5. 4* 236 MEDELST A HÄRAD Fig. 248. Förkärla kyrka. Begravnings­ vapen av trä över vice-amiralen Matthias Lillienanckar, d. 1786. Foto W. Anderson 1915. Begräbniswappen des Admirals M. Lillienanckar, gest. 1786. Funeral arm of wood over th e admiral M. Lillien­ anckar, d. 1786. SAMMANFATTNING AV FÖRKÄRLA KYRKAS KONSTHISTORIA I. Under 1200-talets senare hälft eller omkring 1300 uppföres Förkärla kyrkas äldsta del, bestående av ett rektangulärt långhus, med blinderad västgavel samt rakslutet kor i öster. II. Möjligen under medeltiden tillbygges ett vapenhus och en sakristia. III. Altaruppsats, antemensale, predikstol: början av 1600-talet. IV. Klockor, silver och andra inventarier under 1700-talet, framförallt ett vackert stort krucifix. 1700-talets början. V. Åren 1864- 65 raseras vapenhuset och sakristian jämte klockstapeln, långhuset tillbygges mot väster, västtorn och absid tillkomma och kyrkan får sitt nuvarande utseende. ZUSAMMENFASSUNG Die alte, nun veränderle Kirche von Förkärla bestand aus einem rechteckigen Langhaus mit nischenverziertem Westgiebel und gerade abschliessendem. Chor (siehe Fig. 242), mutmasslich in FÖRKÄRL A KYRKA 237 Fig. 249. Förkärla kyrka. Begravnings­ vapen över kammarrådet H. A. Löfven­ skiöld, d. 1765. Foto W . Anderson 1915. Begräbniswappen aus Holz. Um 1/Gö. F u neral arm of wood . About 1765. der zweiten Hälfte des 13. Jhds erbaut. Später wurden Vorballe (mittelalterlich, vor 1665) und Sakristei erbaut. 1864- 65 wurde die Kirche teilweise abgebrochen und erhielt darauf ihr jetziges Aussehen (Fig. 241, 243, 245). Unter den Inventarien ist die Kanzel mit Holzschnitzereien zu bemerken (Fig. 246), erste Hälfte des 17. Jhds. Ein grosses hölzernes Kruzifix (Fig. 247) wurde um 1700 von einem Bildhauer ausgefiihrt, von dessen Hand ähnliche in den Kirchen von Hjorts­ berga und Edestad zu finden sind, mutmassl. Christian de Gelliers. Ans dem Ende desselben Jahrhunderts stammen die Epitaphien Fig. 248 und 249. SUMMARY The old church of Förkärla, which is now altered, was cotnposed of a rectangular nave with a western gable ornated with niehes and a choir ending straight (see fig . 242) most probably erected during the latter half of the 13th century. Later the porch (medireval, before 1665) and the sacristy was erected. 1864- 65 the church was partly d"1molished and got then its actual 238 MEDELSTA HÄRAD appearance (tig. 241, 243, 24.5). Amongst the furnitures might be observed the pulpit with wood earvings (tig. 246) from first half of the 17th century. A big crucitix of wood (tig. 247) was mad·e about 1700. Similar are to be found in Hjortsberga and Edestad churches, probably the sculptor was Christian de Gelliers. From the end of same century the wall tablets (fig. 248 and 249) originate. Fig. 250. Förkärla sockensigilL - Delin. E. Andren 1931. Siegel des Kirchspiels Förkärla. - Scal from Förkärla parish. TORKÖ KAPELL 239 To..tic' to.pdi. Fig. 261. Torkö kapellruin under 1700-talets senare hälft. The ruin of the chapel. End of the 18th cent. Die Kapellenruine . Ende des 18. Jhds. - S. CLARAS KAPELL OCH FRANCISKANERKLOSTRET PÅ TORKÖ INOM LISTERBY SOCKEN BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT TRY CKTA K:i.LLOR: ACTA PON'l'IF'ICUM DANICA V, s. 183 o. VJ, s. 235.- ANDERSON, HELGON­ KULT, s. 6 f. o. 19. - WILLIAM ANDERSON, Torkö franciskanerkloster, i Sv. Dagbl. 1915 tö/8 ­ En dyrbar korkåpa, i Karlskr. Tidn . 1924 16/ 8 • - Den äldre kyrkliga konsten i Blekinge, Lund 1922, s. 24 f. - Blekingebilder från fordom, Sölvesborg 1926, s. 108 f. - J. B. DAUGAARD, Om de danske Klostre i Middelalderen, Kbvn 1830, s . 170. - CAWALUN V., s. 246. - HANDLINGAR rörande Skandinaviens historia 25. Sthlm 18[i4, s. 481. - KLIN G, M., s. 22. - JOHS. LINDBJEK, De danske Franciskanerklostre, Khvn 1914, s. 215. - SJÖBORG, s. 281. - 81'YFFE, s. 79.- SvE­ RIGE I, s. 772. O. WALDE, Blekingebilder i Uppsala Universitetsbiblioteks planschsamling. Blekingebygder 1923, s . 122 f. HANDSKRIVNA K ;~LLOR OCH AVBILDNINGSSA~fLINGAU: l K . B.: BROOCMAN I: Aflat för S. Ciaras kapell 1467. - CRONHOLM, s . 415. - ENC: ESTRÖ.MSKA SAML. IX, I. 27.- I U. B.: Avb. i Topogr. planschsam l. Bleking nr 42546. - I BL. M. : l exteriör av ruinen från omkr. 1819, teckn. av komm. kapt. C. E. ENGELHART, f. 1803, d . 1886. 240 HISTORIK MEDELSTA HÄRAD ÖVER KAPELL· I ett ärkebiskop Jöns Bengtssons avlatsbrev av år 1467 omtalas ett S. Ciaras kapell på Torkö såsom nyss uppbyggt. 40 dagars avlat gavs då åt dem som på vissa dagar i året besökte ka­ OCH Kl-OSTER· pellet gingo runt på kvrkogården för att bedja för de avlidna eller gåv o pengar till anskaffanile STIFTELSEN ' • . . . av böcker, kalkar, klockor, prästdräkter o. s. v. Sannolikt var ett kloster tillämnat redan nu, enär S. Clara var franciskanernas kvinnliga skyddspatron. - I ett avlatsbrev från Kristian I:s Romresa 1474 berättas att man på ön funnit en undergörande alabasterbild av den heliga Clara och att det nu strömmade en mängd människor dit; konungen fick nu beviljad avlat på 15 år, som kapellet kunde utdela under två festdagar om året. - År 1485 var man i färd med stora och dyrbara byggnadsföretag på ön och ärkebiskop Jens Brostrup i Lund riktade därför en varm vädjan för kapellet till traktens befolkning och kringliggande bygder samt beviljade avlat på 40 dagar. - År 1489 skänkte hr Ture Turesson Bjelke ön och kapellet till fran ciskanerna; gåvan bekräftades efter hans död s. å. av hans änka Ingerd och 1495 stadfästade konung Hans gåvan i ett från Sölvesborg utgivet brev samt tillät franciskanerna att uppföra ett kloster på ön, dock icke någon fast byggnad med murar och torn. Genom ett annat gåvobrev skänkte konungen munkarna den bredvidliggande ön Helgö emot att de varje år skulle skänka en tunna torsk till Bölvesborgs slott. Denna ö har enligt traditionen ansetts för så helig att även de största för­ brytare, som där hade sökt sin tillflykt, icke skulle kunna gripas. - Påven gav 1497 20/ 6 sitt samtycke till stiftelsen samt befallde ärkebiskopen, prosten i Lund samt ärkedjäknen i Viborg tillse, att det verkligen blev uppfört ett kloster med därtill hörande byggnader på ön. - Klost­ ret omtalas senast i ett intyg från 1524, utfärdat av Bräkne häradsrätt. Den bekante Claus Denne hade nyligen låtit uppföra ett S:ta Annas Hospital i Åhus och troligen hade de äldre klostren i Blekinge - i Torkö och Sölvesborg - fruktat den nya konkurrensen, ty han klagade över att munkarna på dessa orter, dels genom lögnaktiga påfund samt dels genom våld ville fördriva S:ta Annas bröder från Blekinge. Bl. a. hade munkarna utspritt att Claus Denne låg i hor med en av sina pigor, ehuru ingen av tolvmännen och allmogen visste annat än hon var en ren jungfru. Vidare hade S:ta Annas bud blivit plundrat och fängslat på allmän väg, ehuru det hade rest i Blekinge i många år. Detta lände alla landets invånare till försmädelse och häradsmännen intygade att de icke ville ha S:ta Anna fördriven ur Blekinge, ej heller hade de något emot Claus Denne, så mycket mer som han överenskommit med dem om att komma dit för att draga försorg om de fattiga. - Munkarna måste ha försvunnit från ön och klostret upp· hört omkring år 1530 och senast 1537. KAPELL· RUINEN På ön Torkö i blekingska skärgården ligger inom Listerby socken och nära öns östra strand ruinen av ett kapell, helgat åt S. Clara, uppfört såsom historiken här­ ovan visat, omkr. 1467. Kapellet som synes ha bestått av ett rektangulärt långhus, är uppfört av gråsten i murbruk. Tegel har använts till omfattningar att döma av de bevarade kring en ingång på västra gaveln. Om kapellets utseende i övrigt erhålla vi kännedom genom den i U. B. förvarade teckningen från 1700-talets senare hälft (fig. 251). Det är okänt när kapellet lades öde och när det blev ruin.1 I kapellruinen var senare inrättat ett provisoriskt bränneri och en liten svinbod. Numera återstå av detsamrna endast några obetydliga rester av det nordvästra hörnet (fig. 252), sedan ett större ras in­ ORONHOLM skriver vid 1700-talets mitt, att ön >wisar än Murar af Kyrka och Kyrkogård, den man menar att en dansk Riksråd, som med fru och Barn varit hit fönvist i Landsflykt, skall hawa bygdt». 1 TORKÖ KAPELL 241 Fig. 252. Torkö kapellruin 1906. The ruin of the chapel in 1906. Die Kapellenruine 1906. - träffat våren 1915 och ett ytterligare ras 1924. De kvarstående resterna blevo 1925 konserverade genom riksantikvariens försorg. Numera kvarstår av V. muren c:a 4 m och av N. muren c:a 3, 5 m L. Sommaren 1915 påträffades omkring 30 meter söder om ovannämnda S. Ciaras kapellruiner under jorden resterna av det under medeltiden på ön uppförda franci­ skanerklostret. Den avtäckta delen visar att murarna varit uppförda av gråsten i murbruk. Mot öster finnes en mindre nisch av tegel. Mått 27 x 12 X 9 cm. Enär några grävningar hittills icke äro företagna på platsen, vet man intet om klostrets ursprungliga form i övrigt. Byggnaderna blevo väl efter reformationen nedrivna efter hand. KLING omtalar att på hans tid fanns där en mur stående av 13 alnars längd och 8 alnars höjd samt en sägen om ett kloster. Ännu år 1862 visade emellertid stensättningarna på jordytan en areal av 425 kvadratalnar, som utgjort planen till byggnaderna. I jorden vid kapellruinen är funnet ett smitt järnföremål, defekt, vilket antagligen suttit på en taknock eller som ankarslut. Nu i Bl. M. L. 60 cm. KLOSTER­ RUINEN JORDFYND 242 MEDELST A HÄRAD KORKÅPA För c:a 50 år sedan påträffade torparen Petter Åkesson på Galta, då Torkö, vid grävning av en källare omedelbart väster om kapellruinen ungefär »2 lass delar av människoskelett», vilka nedgrävdes :.på maden» (uppl. av hemmansägaren H. J. Nilsson, Torkö, 1915). I Blekinge Museum förvaras »clipeus» (skölden) till en korkåpa (fig. 253) av linne, broderad med guldtråd samt blått, rött och gult silke, kantad med guldgalon och fodrad med grovt linne. Kompositionen framställer Jungfru Marie Kröning. T. v. Kristus i ädel hållning, iklädd röd mantel och vit underklädnad. I glorian röda strålar. T. h. Gud Fader i grågul, blekt klädnad och vit underklädnad; båda sittande på högkarmade tronstolar. I mitten Maria i grågul underklädnad, blå mantel och guldkrona. Över henne svävar den Helige Andes duva. Scenen är tänkt i en kyrka med rundbågiga valv. Dyrbart flandriskt arbete från 1400-talets slut. Dep. i BL M. av Eringsboda församling, där den senast använts till kalkduk (INV. 1889). H. 46, B. 41. - Huru detta föremål kommit att hamna i Eringsboda är svårt att säga; möjligen har det skett i samband med en från Listerby avflyttad prästman, enär det icke nämnes bland moderkyrkans, Tvings inventarier. I Listerby omtalas emellertid, tidigast under kyrkoherde Bertil Poulssöns tid (nämnd som pastor här 1610 och 1633) en »mycket herrlig chorkåpa av röd t flöjel», vilken brukades som mässhake (CAw AL­ LIN). I INV. 1700-02 omtalas den som »l Röd sametz Coor Kåpa med bordering». Senare under 1700-talet beskrives den så: »Ett bakstycke på en muneke-kåpa ännu förvaras på altaret, uppå dhet står Gud Fader på ena sidan. Gud son på andra och den h . ande mitt öfwer hufwudet på Jungfru Maria, den de hålla på att sättta en krona på». (ENGESTRÖM). Det råder icke något tvivel om att denna sköld är den samma som ovan beskrivits. Men även Listerby har näppeligen varit dess ursprung­ liga plats. Då Torkö är beläget inom Listerby socken synes det vara naturligare att antaga, att korkåpan ursprungligen tillhört det på ön vid 1400-talets slut uppförda kapellet och klostret. Härpå tyder även föremålets dyrbarhet och datering. Kanske det utgjort en gåva av klostrets stiftare, Ture Turesson Bjelke. Efter reformationen och sedan klosterstiftelsen upphört, böra väl några av dess inventarier hamnat i den närbelägna Listerby kyrka. SAMMANFATTNING AV KAPELLETS OCH FRANCISKANERKLOSTRETS KONSTHISTORiA Omkring år 1467 uppföres på Torkö ett S. Ciaras kapell. I slutet av 1400.talet tillkommer ett franciskanerkloster. Omkring 1530 eller senast 1537 övergives detta och anläggningen får förfalla. En sköld till en korkåpa från 1400-talets slut är det enda bevarade inventariet. ZUSAMMENFASSUNG Auf der Inse! Torkö im Kirchspiel Listerby wurde um 1467 eine der Hl. Clara geweihte Kapelle von FeJdstein erbaut. Später im 15. Jalu·hundert wurde ein Franziskanerkloster angelegt, TORKÖ KAPELL 243 Fig. 253. Clipeus från en korkåpa, som säkerligen tillhört S. Ciaras kloster på Torkö. Nu i Blekinge museum i Karls­ krona. Flandriskt arbete fr. 1400-talets slut. Clipeus von einem Chormantel, de r mutmasslich dem Kloster auf Torkö gehört hat. Jetzt im Museum in Karlskrona . Vlämische Arbeit vom Ende des 15. Jhds. Clipeus of a Choir Cope, probably originating from the abbey of St . Clara on the Torkö . Now in the museum of Karlskrona. Flemish work from the end of the 15th cent. das 1530 oder 1537 niedergelegt wurde. Von der Kapelle ist jetzt nur noch eine ·Ruine iibrig (Fig. 251, 252). Clipeus zu einem Chormantel von Leinen und Brokat mit Goldfaden und mehr­ farbiger Seide (Fig. 253) stamrot wahrscheinlich von Torkö. Flandrische Arbeit vom Ende des 15. Jahrhunderts. SUMMARY On the island Torkö of Listerby parish about 1467 a chapel of stone was erected, dedicated to S. Clara. Later during the 15th century a Franciscan monastery was built, which was laid down 1530 or 1537. From the chapel only a ruin remains (fig. 251 and 252). Clipeus to a choir cope of linen and brocade with gold filaments and many-coloured silk (fig. 253) comes probably from Torkö. Flemish work from the end of the 15th century. 244 MEDELSTA HÄRAD Fig. 254. Hjortsberga kyrka. Exteriör från sydost. - Foto William Anderson 1915. Aussenansicht von siidosten. - Exterior from the south·east. HJORTSBERGA KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELST ADS KONTRAKT TRYCK'!' A KÄLLOR: ANDERSON, HELGONKULT, s. 14.- Den äldre kyrkliga konsten i Blekinge, Lund 1922, s. 18 f. o. 33 ff o. fig. 13-15, 39-40, 45, 50. - Skånes romanska landskyrkor, Lund 1926, s. 80 f. - Antependiet från Hjortsberga, i Karlskrona Tidn. 1916 14 / 9 • -- Blekingebilder från fordom, Sölvesborg 1926, s. 122 f. - Norddeutsche Kirchenglocken in Blekinge, Stralsun­ dische Zeitung 1920, 26/ 7 • - KLING, M. s. 16. - ANDREAS LINDBLOM, Tidig kristen konst i Sve­ rige. statens Historiska Museum. Tillfällig utställning 1916, s. 20 f. -- SJÖBORG, 266. -CARL R. AF UGGLAs, studier i svensk medeltidsskulptur, i Tidskrift för Konstvetenskap 1919, s. 76. HANDSKRIV NA KÄLLOR OCH AVBIJ,DNINGSSAMLINGAR: I BL. M. : I teckning exteriör av klockstapeln samt kyrkan från nordväst av A. AAE 1899. Anteckningar om kyrkan m. m. från HJORTSBERGA KYRKA 245 1820-talet av prosten och kyrkoherden i förs. And. O. W. CEDERSTRAND.- I U. B.: Avb. i topogr. planschsaml. Bleking nr 42307; W. 1153. - LANDSKYRKOR. K YRKAN B ARKIV ALlER: RÄK. 1662- nu; VIS.-PROT. fr. O. m. 1775; ST.-PROT. 1808-nu. Den nuvarande kyrkan kan icke ha varit den första på platsen, enär denna på fornminnen rika nejd måst hysa en talrik befolkning redan under vikingatiden. Gravfälten ligga å åsen, som stryker fram från norr till söder, omedelbart intill klockstapelsbacken väster om kyrkan. Parallellt med denna löper även landsvägen. Därtill kommer, att Hjortsberga varit tingsplats, och under senare medeltiden hölls här landstinget. Lokaliteterna tyda således på att här funnits en tidigt kristnad bygd, en motsvarighet till Hoby i Bräkne härad . I INV. 1665 heter det också, att Hjorts­ berga >skal vmre den mldste kirche i Blegind>. Den nuvarande kyrkobyggnaden visar dock icke på högre ålder än tidigast 1100-talets slut, och några spår av äldre träkyrka äro icke bevarade. Ur handlingarna har antecknats, att 1707 utgives för kyrkans >Majning samt halm om Jule­ tiden> 24 sk., 1682 uppköpes 8 svenska katekeser, och 1672 utgives 5 dir 2 öre för>> Wax Liusen med Arbetslön>. KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL Kyrkogården (fig. 255) kringgärdas av en i kallmur uppförd gråstensmur med KYRKOGÅRD två par gjutna järngrindar från 1860. Muren omtalas tidigast 1665 samt var enl. PROT. 1833, då den omlades till 218 famnars L, av en »oformlig tjocklek» . 1665 omtalas två luckhus »med tag aff bordved». Det västra flyttades 1834 till kyrko­ gårdens nordvästra hörn, användes senare till bod och brann 1918, det södra, som synes på en teckning från 1700-talet (tig. 268), försåldes på auktion. - Kyrkogårdens SQ hörn upptages av den Wachtmeisterska begravningsplat~en, en stor rektangel, hägnad av gotiserande järnräcke och höga thujor. 1 På en backe NV om kyrkan utanför kyrkogårdsmuren står klockstapeln (fig. 256) KLOCKsTAPEL inklädd i skiftesverk samt tjärad. Konstruktionens stomme av ek har ursprungligen stått naken. Den är av Edestadstypen (fig. 304) och omtalas tidigast 1665. KYRKOBYGGNADEN Kyrkan (fig. 254), med senare tillbyggd sakristia och vapenhus (fig. 257) är huvud­ PLAN OCH sakligen uppförd av kluven(?) gråsten; tegel i sakristian, vapenhusets taklist, i pre­ EXTERIÖR dikstolens trappa samt i fönsteromfattningarna från nyare tid. I korets östgavel före­ MATERIAL komma huggna sandstens- och granitblock. Långhus och kor vila på en enkel skrå­ fasad sockel. På korets östmur skjuta grundstenar fram. Korets sockel fortsätter in sakristian; långhusets in i vapenhuset. Å såväl norra som södra långhusmuren (i 1 Det Wachtmeisterska fideikommissets huvudgård Johannishus är delvis belägen inom socknen. 246 BoD -- MEDELST A HÄRAD vapenhuset) slutar sockeln tvärt; i norr c:a l m från nordvästra hörnet. Långhusets västmur sakriar sockel (se fig. 258). Under fasadernas spritputs skymtar äldre, gul puts. På lång­ husets norra och södra samt korets södra sidor en profilerad, vitmålad trälist. - Yttertak av tjärad ekspån (från omläggningen 1843 ?) utom å sakristian, som har papptak. sakristian täcktes 1770 med tegel. 1872 omnämnes tegel, som »upplägges på kyrkan» (sannolikt sakri­ stian). Fönstren äro stora, stickbågiga, med träspröjsar och grönaktiga glas. Del vis samt i synnerhet på sakristian med vackra smidda järnbeslag. I solbänkarna svartmålad plåt. I korets östra och norra mur finnas dock ur­ sprungliga, små rundbågiga fönster (fig. 265 och 266). Det östra med solbänk av taktegel, bly­ spröjsar samt smårutiga grönaktiga glas . In­ vändigt med djup, skrånande smyg samt järn­ kors med ring. Det norra fönstret,! som nu 1 Ofta vid visitationerna, bl. a. 1866, påfordras att detta fönster borde iståndsättas »eller alldeles bort­ tagas> (VISIT.PROT. ). Lyckligtvis har så icke skett. 0 10 20 :!O "fO 50 60 70 80 /vl. Fig. 255. Hjortsberga kyrka. Sitnations­ plan. situationsplan. Plan of situation. '0-->_.. .~ ~ i'F=1F==#==j ~ JL ~-·"' Hjortsberga kyrka. Klockstapeln . - Edv. Stenfors delin. 1915. Section, facade and plan of the b elfry. Der hölzerne Glockenturm (Schnitt, Fassade und Grundriss). - HJORTSBERGA KYRKA 247 Fig. 257. Hjortsberga kyrka. Plan. Plan. E. Stenfors delin. 1915. Grundriss. - utvändigt döljes av sakristians vind och vattentak, har i smygen huggen stenom­ fattning, synlig under putsen. Vid dagöppningen huggen granit. Fönsterkarmen är här av trä med fals, av allt att döma ursprunglig. I båda fönstrens utvändiga smygar synes rödbrun målning under den nuvarande putsen (någon ornering icke observerad). Då sakristian tillkom 1770, måste åtminstone norra korfönstrets målning (vilket ju Fig. 258. Hjortsberga kyrka. Längdsektion mot norr. E. Stenfors delin. 1915. Longitudinal seetian towards the north. Längsschnitt gegen Norden. - ö. Sveriges kyrkor. Blekinge I. 248 MEDELSTA HÄRAD Di,';..HÖ 1 1. 3 'r ~ -+-+-t-----T- - - - + , - - - - - 1 -- -- ---1 M. G 7 B 9 10 15 2o 25" 30 Fig. 259. Hjortsberga kyrka. Tvärsektion mot öster och väster. - E. stenfors delin . 1915. Querschnitte gegen ? sten und "'esten. Cross-sections towards the ea-st and west. är täckt med puts liksom det östra fönstret) tillkommit avsevärt före denna tid. sakristians fönster ha invändigt järngaller med ringar i kryssen (fig . 271). - 1665 omtalas 5 fönster, »de 3 synden til, oc 2 norden til alla meget smaa, saa at kirchen derudaff er meget mörch ». Spår av dessa högt sittande fönster äro synliga utvändigt genom märken i putsen samt från långhusvinden genom stora, fyllda urgröpningar i muren, två i söder och ett i norr. Huvudsakligen skedde utvidgningen 1836, då tre fönster på södra väggen •nedsänkas» . 1673 upptages ett stort fönster vid predik· stolen (i söder), bekostat av landsdomaren Niklas Skunck. Då emellertid räkenska· perna icke tydligen skilja på när ett nytt fönster upptages eller det endast är fråga om insättning av fönsterglas, är det omöjligt att närmare avgöra när de olika föränd· · ringarna skett. (Då det östra korfön stret icke omnämnes 1665, är det möjligt att detta då varit igenmurat eller att det av glömska icke upptagits i beskrivningen. 1673 heter det dock, att då insättes ett »nytt litet fönster bak altaret »). Ingångarna äro nu stickbågiga med i ekfärg målade dörrar (senaste målning från 1908). sakristidörren är dock tjärad med nyckelskylt och beslag av järn. Dessutom äro synliga i putsen: en rundbågig portal vid långhusets nordvästra del (fig. 267 a) vid vars omfattning sockeln slutar och skrånar, varjämte tröskelstenarna här skjuta fram; den blev igenmurad 1673; en mindre rundbågig portal i korets södra m ur (tig. 267 b) utdömdes till igenmurning 1866 (vis.). Att den nuvarande ingången från va· penhuset genom långhusets södra mur, som motsvarar den igenmurade nordportalen företrätts av en rundb~gig ingång är troligt. Om den norra portalen vet man, att 1673 blev »Nom·e Kyrckiodören som war obrukeligh och förderfwat ähr worden, bort­ tagin och Hol et igenmurat der til, - - - ». HJORTSBERGA KYRKA 249 ' l O l l l } l !' l l l 10 l l l l !'JDM· Fig. 260. Hjortsberga kyrka. Ornerad takås å korvinden, omkr. 1200-talets mitt. Skala 1:50. N. Grafström delin. 1920. Ornamentim·tes Dachgebälk auf dem Ch01·boden. l\'ledheval roof-construction. Å sakristians norra gavelröste inskription av nu överputsat järn: »1770 ». Å lång· husets västra gavelnock en väderflöjel av järn med inskrift: »1665», i öster en av samma typ med inskrift N M s samt å koret en med inskrift: »ANo 1726 A F E>>. Golvet utgöres av trä, utom i vapenhuset, där det sedan 1875 består av gamla gravstenar (se s. 272). 1665 var golvet »lagt med bredder halffparten, oc den öff­ uerste halffue Deel er lagt med Lybske muurRteen, som Sl. H . Peder Haffr ladit be­ kaaste». 175() höjes golvet (RÄK.). Fig. 261. Hjortsberga kyrka. Perspektivskiss av takkonstruktionen föreg. fig. N. Grafström delin. 1920. Perspcktivskizze der Dachkonstruktion, Fig. 2GO. Mcdi::eval roof-construetion (see fig. 260). 250 MEDELST A HÄRAD Fig. 262. Hjortsberga kyrka. Långhusets och korets takstolar. E. stenfors delin. 1915. Dachstiihle des LanghanRes und des Chores. Roof-trusses of the nave and the choir. Fig. 263. Hjortsberga kyrka. Litit till ett äldre plant trätak Skala 1 :20. Liste zu einem älteren flachen Holzdach. 1\'loulding to an old flat wood roof. Mellan kor och långhus en triumfbåge (H. c. 4, s o, B. 2, 9 o) med anfangsavsats. I dennas norra vederlag en grov järndubb med hullingliknande hack och spets utåt, i södra vederlaget en liknande, avbruten, vilka väl tjänat som fäste för ett korskrank Absidens tribunbåge har huggna anfangslister. I absidens södra mur nära golvet en liten raktäckt nisch och i dess norra mur, c. 1,5 över golvet, spår av en igenmurad, rund­ bågig nisch (vid visitation 1866 påpekas ett skåp i absiden, som ansågs böra igenmuras) . Invändigt äro murarna slätputsade. Ursprungligen stodo de utan puts med vitmålat förband, imiterande kvadrar. Långhuset har förut haft en målad fris, varav rester nu äro synliga å vinden (fig. 264). Den utgöres huvudsakligen av akantus, målad i röd­ brunt och grått med svarta konturer. I norr förekommer även grönt. Däröver i svart inskrift av vilken är synligt: »MELLAN HIMME L OCH lORD LUC 2». 1600- eller 1700-talet. l 745 utbetalas medel till målaren Peter Dahl för korets och en del av kyrkans målning. Kyrkan täckes i långhuset och koret av ett svagt välvt gipsat trätak, absiden av hjälmvalv, sakristian ?ch vapenhuset av ett vitmålat platt trätak, spikat på synliga vitmenade bjälkar. Långhusets och korets tak tillkommo 1843, förut fanns här troligen platt trätak, ty 1731 lagas och målas »panelningen i stora kyrko­ taket». En rest av detta är möjligen de tidigare i kyrkans bod förvarade, numera genom eld för­ störda, trenne vridna listerna (fig. 263), målade i gult och rött på grå grund. Med sina inspikade Fig. 264. Hjortsberga kyrka. Rest av dekorativ väggmålning, synliga å långhus­ grova järndubbar visade de tydligt att deras vinden. 1700-talets början. Skala 1 : 20. plana sidor varit fästade i något likaledes plant E. stenfors delin. 1915. Uberbleibsel der Wandmalereien des Langbauses, föremål, troligen takbräderna. Detta tyder på oberhalb der jetzigen Decke sichtbar. Anfang des · d el at tak, troligen från ett p l att, av rep1· 1ster m 18 . Jhds . Rest of the painted decoration of the nave, visible d 1 ·d D ld d over the present roof. Beginning of the 18th cent. senare me e ti . en ä sta anor · ningen av inner­ HJORTSBERGA KYRKA 251 " ·1/Vf/A!IIJ/GT s o P!fjllll,lll/1 0 /0 l, Ostfonster d er Apsis . - Fig. 265. Hjortsberga kyrka. Absidens öAtfönster. E. stenfors delin. 1915. '~ Skala l : 60. The eastern window of the apsis. taket framgår genom vår undersökning av takstolarna. De äro delvis av nyare kon· struktion (se fig. 262), men i långhusets röste mot öster är inbakat ett skift av den gamla takstolen, vars konstruktion även är synlig genom urtagningar i nuvarande takstolens bjälkar. På korets vind mot väster är också den gamla takstolen synlig genom urgröpning i muren (en del av en hanbjälke sitter ännu kvar). I en av de nuvarande hanbjälkarna sitter ett hissblock, väl för primklockan. Takåsen (fig. 260 -261) i koret är delvis snidad, visande att den varit avsedd att synas nedifrån, ett synnerligen värdefullt arkitektoniskt dokument. Liknande ha iakttagits i Edestad (s. ~87). Koret har alltså ursprungligen haft öppen takstol. N. M. MANDELGREN berättar från sitt besök här 1872 21 / 7 att vid västra gaveln synes spår av att kyrkan haft »afiångt torn, och muren efter öppningen som en stor dörrhvalf. Man berättade att här varit dörr men en prest hade en gång stått på predikstolen och sett en syndare som varit steglad uti galgen midtför, och då hade han svimmadt h varpå han lät igenmura dörren och bygga vapen· huset» (MANDELGREN SAML.). Denna Mandelgrens iakttagelse bekräftas på AT-KOREr flera sätt: Den nuvarande västfasa· P/of . 1-H++i++-+-1-t------t,..------+.->- - - - j }f den saknar sockel och å denna fin­ nes en nu igenmurad öppning (B. Fig. 266. Hjortsberga kyrka. Fönster i norra kormuren . Skala l: 60. 2, s o), vilken icke kan ha vari t en Fenster in der Nordrnauer des Chores. portal, utan genomgångsarkad till ett Window in the north wall of the choir. 5* VÄST'l'OHN 252 MEDELSTA HÄRAD VAPB)IIIUS S AKIUSTlA UPP­ v :\IUI )IING utanför liggande rum, vars norra och södra grundmurar ännu finnas kvar under jorden (fig. 257). Den södra av dessa är lagd i murbruk. Här har alltså funnits eller åt­ minstone avsetts ett brett västtorn kommunicerande med långhuset genom den breda arkaden. Tornet skulle haft något större bredd än långhuset och gripit om detta som en tång eller kanske lika brett. Har det kanske över absiden rest sig ett torn såsom i Ramdala ? Man kan svår­ ligen bejaka denna fråga, enär takstolen för hela koret är av så ålderdomlig typ att vi måste anse den för ursprunglig och enär nuvarande östra röstet från begynnelsen är byggt ihop med takstolen och är allt för klent för att ha ingått i en tornmur-nedtill l, 2 o tjockt, upptill endast 0,70-0,so. I cke heller synes i murverket något tecken på att en tjockare torn­ mur en gång funnits, men raserats. Å andra sidan finnes i korets södra mur spår av en 75 cm B. trappa med putsade väggar, samt i korets öströste huggna sandstenar, vilka tyda på särskilda ända­ m ål (omfattningar till fönster och dörröppningar etc.); däribland en portalartad nisch med rak över­ liggare, vilken på den nuvarande höjden icke kunnat t j äna något praktiskt ändamål (l, 7 o rn a b över det nuvarande brädvalvet). Detta tyder på Fig. 267. Hjortsberga kyrka. Igen­ att planerade byggnadsdelar, kanske ett östtorn, murade romanska portaler i norra lång­ kanske även västtornet, aldrig kommit till ut­ husmuren och södra kormuren. Skala l: 60. förande och att deras material använts var det E. stenfors delin. 1915. bäst lämpade sig. Zngcmauertc, roman iseho Portale: a. in der Nord~ maner des Langhauses, b. in der Siidmauer Denna kyrkas plan med den blott invändigt des Chores. Romanesque porches, now wallcd up: a. in the synliga absiden synes vara en - åtminstone i northern of the nave, b. in the souther·n wall of the choir . sydöstra Sverige iakttagen - typologisk övergångs­ form m ellan den vanliga enkla absidkyrkan och de, som hava vanligt rektangulärt kor.! Data för kyrkor med sådan inre absid växla från omkring 1200-omkr. 1230. Ovisst när, möjligen under medeltidens senare skede, tillbyggdes ett v a pen h u s. Det omtalas tidigast 1665, då det var »gandske brijstfeldig fornden lofft, er teet med Spaan». 1667 omlägges därför yttertaket. Invändigt i dess östra mur en raktäckt nisch. Genom korets norra mur leder en rundbågig ingång till sakristian, uppförd 1770. Mot öster en stickbågig utgång. Kyrkan uppvärmes av en i långhusets sydöstra hörn stående järnkamin, sakristian av en kakelugn. 1 Jfr Ramdala (ovan s. 59), Storehedinge, flera kyrkor på Öland, Öja, Stenkyrka och Visby Helgeandskyrka på Gotland, RoosvAL, Die Kirchen Gotlands. HJORTSBERGA KYRKA 253 INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altaret är murat av gråsten, vitputsat, ovan och fram med antemensale (fig. 273) ALTARE av trä i arkitektonisk anprdning. Överst en fris med tandsnitt, därunder tre fält ANTEMEN­ med kanelerade pilastrar under rundbågar. I fälten från vänster målningar: l. SALE blommor och nästan utplånad inskrift: »Anno . . . . . lu. . . . . », 2. Maria stående iklädd fladdrande mantel och krona; bakom henne strålande sol. Därovan inskrift i svart: ~MICERIC . . D . . », 3. Den uppståndne Kristus med gloria, bakom honom en fladdrande mantel, hållande ett kors i vänstra handen. Huvud­ färgen är gulrött, dessutom före­ komma rödbrunt, grönt, lila, svart och vitt. Målningen mycket ska­ dad; en del pilastrar och tredje fyllningens båge saknas. Slutet av 1500-talet. Antemensal av denna typ är sällsynt och för­ tjänade en omsorgsfull konserve­ ring. -- Altarbalustrad, gråmålad från 1848. Altarprydnaden av skulpterat och målat trä (fig. 272) enl. inskrift målad och skulpterad Fig. 268. Hjortsbergs kyrka från söder omkr. 1800. l 745 av Sven segerwall (påvisad Siidansicht der Kirche um 1800. -The exterior from the south about 1800. i södra Småland 1714-49). Nuv. målning icke ursprunglig. Den gamla altarpryd­ naden utgjordes 1665 av »en gammel Altertaffie slet oc ret giort, oc ustofferet». Fyra statyetter av ek (fig. 274-277), som kunna ha tillhört ett och samma altar- MEDELTIDA skåp: Nådastolen (d. v. s. Fadern med den döde Sonen); Faderns h. arm, Sonens huvud sKULPTURER löst, hans armar saknas, Faderns krona lös, H. 68; den helige Olof, armarna skadade, kronans övre del saknas, i plugghålet å hjässan ha små benbitar !akttagits, H. 70; Johannes Döparen, h. underarmen saknas, H . 71; S. Laurentius, v. armen saknas, H. 71. Alla ryggsidor djupt urholkade. Obetydliga rester av rött, blått och förgyllning. Baltisknordiskt arbete från början av 1500-taletl. Dep. i Bl. M. under nr 1654-56 o. 1660. Den heliga Anna »sjä lv-tredje • (fig. 278) med Maria och Jesusbarnet. Av polykromien endast spår av rött å Annas dräkt och svart å manteln. Vackert balanserad grupp av baltisk-nordisk skola. 1400-talets slut eller omkring 1500. Dep. i Bl. M. under nr 1657. · H. 75. Pieta (fig. 279), Maria med den döde Kristus, vars ansikte avslagits. Kristus är 1 Hjortsbergaskulpturerna och en statyett av Jacobus Maior i Hasslöf, Halland, jämte flera skulpturer i Stralsund äro troligen utförda av en där omkr. 1500 verksam, inhemsk (?) mästare. ANDERSON, Baltische Kustenkunst des 15. Jahrhunderts, i Nordelbingen Bd. 7 1929, s. 43 ff. 254 MEDELST A HÄRAD Fig. 269. Hjortsberg-a kyrka. Interiör mot öster. - Foto W. Anderson 1915. Innenansicht gegen Osten. The interior Iooking east . Fig. 270. vä~ter. Hjortsberga kyrka. Interiör mot - Foto W. Anderson 1915. Innenansicht gegen 'Vesten. -1'he interior Jooking west. lika som ett barn. Maria har en pelarlikt lugn hållning. All polykromien borta. Inhemskt arbete. 1400-talets slut. I Marias huvud ett stoffliknande ämne och en benbit i den här å hjässan på sedvanlig plats befintliga cylindriska fördjupningen; den plugg som ursprungligen tillslutit relikgömman saknas. Dep. i Bl. M. nr 1658. H. 88 cm. Helig biskop (S. Nicolaus?) (fig. 280 a och b), staty av björk. Har sannolikt suttit i ett skåp att döma av ett till bilden passande, med inskuret rutmönster or­ nerat bräde, som vid inventeringen påträffades å korvinden (nu i St. H. M. inv. nr 15568). Den värdiga, raka hållningen, det fina ansiktet, den finstrimmiga veck­ behandlingen erinra om den berömda skulpturskolan vid Chartres-katedralens väst­ portaler, Frankrike. Bilden torde vara arbetad omkr. 1150-70 av en ur denna skola utgången skulptör. Av polykromeringen endast synligt vitt å alban samt rödbrunt å bänken. Nu i St. H. M. inv. nr 15662. H. 87. Kristusbild till processionskrucifix av ek. Korset saknas. Törnekrona, huvudet lutar starkt åt höger, kraftigt markerad, av mustascher överskuggad mun, den rikt veckade gördeln går ned i en snett fallande flik vid högra sidan, armarna saknas, h. fot avslagen. 1400-talets slut. Dep. i BL M. under nr 1659. H. 61. HJORTSBERGA KYRKA 255 Fig. 271. Hjortsberga kyrka. Interiör av sakristian 1772. Foto Willian Anderson 1915. Interior of the sacrlsty . Das Inncre der Sakristei. - Kristusbild av ek (fig. 281 ), armarna saknas, fötternas främre delar avslagna, de äro skurna i ett stycke med ett stödblock; håret har gått ned på axlarna. All poly­ kromi förstörd. Omkring 1200. Dep. i Bl. M. nr 1646. H. 121. Krucifix, skulpterat av björk, av målningen återstår knappast mer än kl·ederingen, (fig. 282), på svartmålat kors. Av samme mästare som arbetat Edestad- och Förkärla­ krucifixen och från samma tid. Enligt RÄK. inköpt 1717-19 för 120 dlr smt, var­ jämte betaltes »för måhlning på wäggen omkring Crucifixet» 34 dlr smt. Dep. i Bl. M. Korsets H. 301 cm. Predikstol (fig. 283 -289) av skulpterad och (i senare tid) gråmålad ek. Bröstningens statyetter framställa Andreas, Petrus, Kristus och Johannes Evangelisten. Fyllning­ arnas reliefer: Syndafallet - Syndafloden - Födelsen - Korsfästelsen - Himmels­ färden. Å väggen över predikstolen tvenne reliefer: Skapelsen och Yttersta domen samt 8 statyetter av apostlar eller profeter. Denna väggbeklädnad avslutas å ömse sidor av tvenne vingar i broskbarock, slutande i kvinnohuvuden, dessa torde ha till­ hört den ursprungliga predikstolstrappdörren. - Den nu stympade baldakinen är i hörnen ornerad med änglahuvuden och nedhängande druvklasar. l kyrkans bod på­ 256 MEDELST A HÄRAD Fig. 2i2. Hjortsberga kyrka. Altaruppsats. Av Sv. Segenmll 1i45. Foto Alfr. Edle 1930. Altaraufsatz. Holz. 1745. Altar pieco . Woocl. 1745. HJORTSBERGA KYRKA 257 Fig. 273. Hjortsberga kyrka. Antemensale från slutet av 1500-talet. Foto W. Anderson 1915. Ende des 16. Jhcls. Wooden antemensale. End of the 16th cent. Hölzern c Antemensale. träffades vid inventeringen ett överstycke till predikstolen med en nu oläslig inskrift, visande den ursprungliga målningen i grönt, rött, svart och guld. Dessutom dep. i Bl. M. tre överstycken; det ena i form av ätterna Skyttes och Ulfelts dubbelvapen. L. 76, H . 46 (fig. 300) i blått, rött och brunt, varem ot stå svart och guld; de två andra, lika formade, med inskr.: »SKYTTEN SICHTER 1 TH ENDASTE MJHL, THENS HÖGAS'rES ÄHRA». J.... 79, H . 53 och »ULFELD'f SAMJVIA LAGH HAR: THEM GUDH SITT GODHA BESKIÄRA» . Detta överstycke stympat å högra sidan. L. 71, H. 53. Dessutom har 1 funnits ytterligare en inskrift å predikstolen: »Sum ut videos talis, ficta anno 1684 et ficta 1690 Nicolas Albino» (=jag är, sådan som du ser mig gjord 1684 och målad 1690 Nicolaus Albin). Från baldakinens tak nedhänger en förgylld duva. Möjligen har till predikstolstaket även hört en i Bl. M. dep., av tvenne putti uppburen kartusch med inskr.: »LYFTEN EDOR HÄNDER UP I HELGEDOMEN OCH LOFWER . . HERREN. Ps 134 V 2.» L. 44. - Från sakristian leder en rundvälvd tegeltrap pa upp till predikstolen. Till vänster i trappan en liten nisch. Säkert har en trätrappa med dörr varit anbringad vid pre­ En!. ett band anteckningar från 1820-talet i Bl. M. av prosten och kyrkoherden i Hjorts· berga och Edestad O. C. Cederstrand. Inskriften är troligen missförstådd: >- ficta - - ficta -» bör vara » - facta - - picta - >. 1 258 MEDELSTA HÄRAD Fig. 274. Hjortsberga kyrka. Nåda­ stolen. - Träskulptur från ett altar­ skåp. Början av 1500-talet. Nu i Blekinge Museum i Karlskrona. Foto Alfr. Edle 1931. Hlg. Dreifaltigheit. Holzskulptur vom Fliigelaltar. Um 1500. Throne of grace. YVaoden sculpture from an altar wing. About 1500. Fig. 275. Hjortsberga kyrka. Jo­ hannes Döparen. Träskulptur, till­ hörande samma altarskåp som fig. 274. Foto Alfr. Edle 1931. Johannes der Täufer. Holzskulptur zu dem­ selben Filigelaltar wie Fig. 274 gehörig. John the Baptist. Wooden sculpture from same altar wing as fig. 274. dikstolen före dess senaste förflyttning (se nedan), ty över uppgången är nu fästat å väggen ytterligare ett överstycke, som måste tillhört en dylik dörr. Vid flyttningarna ha dessutom underredet till korgen och överredet till baldakinen förlorats, så när som på ovan nämnda kartuscher. Predikstolens tillverkningstid, 1684, angives även av allians­ vapnet: Överste Carl Gustaf Skytte, g. m. Anna Catharina Ulfelt, var 1679-84 herre till egendomen Skunckenberg, som sedermera under namn av Johannishus blivit Wacht­ HJORTSBERGA KYRKA 259 Fig. 276. Hjortsberga kyrka. Den helige Laurentius. Träskulptur, till­ hörande samma altarskåp som föreg. Foto Alfr. Edle 1931. Der heilige Laurentius. Holzskulptur. St . Laurentius. 'Vooden sculpture from same altar wing as fig. 274. Fig. 277. Hjortsberga kyrka. S:t Olof. Träskulptur tillhörande sam· ma altarskåp som föreg. Foto Alfr. Edle 1931. S:t Olof. Holzflgur zu demselben Filigel­ altar wie Fig. 274 gehör:g. St. Olaf. Wooden figure belonging to s ame altar wing as fig. 274. meisterskt fideikommiss. Mästaren är säkerligen Åke Truedsson (jfr predikstolarna i Nättraby s. 198 o. Fridlevstad s. 326, samt altaruppsatsen i Rödeby s. 169). År 1690 utbetalas 80 dlr smt till mr Christian Drycliers (de Gelliers, jfr s. 199 och 230) för predikstolens »illumination». 1758 flyttas den »som förr stod fram för choret», till det nya fönstret på långhusets södra vägg och målas s. å., varpå den 1838 flyttas till den nuvarande platsen i långhusets nordöstra hörn och trappan upptages genom triumfbågen. Sannolikt blev den då eller möjligen vid reparationen l 848 övermålad med den nu av­ 260 .MEDELST A HÄRAD Fig. 278. Hjortsberga kyrka. S:t Anna själv tredje. Träskulptur omkr. 1500. Nu i Blekinge Mu­ seum. - Foto Maja Johansson. St. Anna selbdritt. Holzskulptur um 1500. St. Anne self third. Wooden sculpture about 1500. Fig. 279. Hjortsberga kyrka. Pieta. Träskulptur. 1400­ talets slut. Foto Alfr. Edle 1931. Pieti.t. Holzskulptur. Ende des 15. Jhds. Picta. Woodcn sculpturc. End of 15th ccntury. lä.gsnade grå och intetsägande färgen. På predikstolen var förut placerat ett timglas (rNv. 1662). Detta återförvärvades 1930 å en auktion i socknen genom grevinnan Carola BÄNK­ INREDNING Wachtmeisters försorg och uppsättes nu på sin plats. Den gamla predikstolen, av vilken nu icke återstår något spår, omtalas 1665 »uden Dechel megit gammel oc slet»_ Bänkarna (tig. 292) äro slutna, gråmålade. Å gavlarna pilastrar med beslagsorna­ mentik (varje pilasters ornering är olik den andra); å dörrarna vackra, nu övermålade järnbeslag. Överst en list med tandsnitt. Hål i listen visa tydligt att bänkarna haft gavelkrön eller uppståndare och detta bestyrkes av sockenstämmoprot. 1836, vari det HJORTSBERGA KYRKA 261 Fig. 2 O . Hjortsbergs kyrka. Helig biskop ( t. L Jikolaus). u i St. H. M . Omkr. 1150- 70. Foto A. T. A. H eiliger Bischof (St. Ni colaus) . Holzskul ptnr um 1150 his 1170. Holy bishop (St. Nicol as). Wooden sculpture about 1150 to 1170. Fig. 2 l. Hjortsberga kyrka. Kristusbild fr. ett krucifix. Om­ kr. l200. Ju i Blekinge 1useum i Karlskrona. Foto Alfr. Edle 1931. Crucifixus. Holzskulpturen um 1200. Crucifix. Wooden sculpture about 1200 . heter att »De prydnader, som öfverskjuta bänkarna, bortskäras ». Detta om grov okunnighet vittnande beslut verkställdes 1838. Målningen skedde 1843. Bänkarna, vilka 1665 omtalas som »gode oc formalede~, torde ha tillkommit vid 1600-tal ets mitt eller något tidigare. Då denna beskrivning 1930 slutredigeras har övermålningen bort­ tagits , å varje bänkdörr framträder i stor dekorativ frakturstil bänkinnehavarens namn . I koret några bänkar med hög ryggsida och av enklare typ. I nordväst ha de tandsnitt och beslag liknande långhusbänkarnas. H är är även bibehållen en snett avskuren uppståndare med inskrift i plattskärning : »E R ». Spår i träet visa, att gav­ larna varit försedda med pilastrar. - 1673 omtalas att >> W ällborne Hr Landzdom ­ KORBÄ!\KAR 262 MEDELSTA HÄRAD Fig. 282. Hjortsberga kyrka. Krucifix av trä. 1717. - Foto Alfr. Edle 1930. Kruzifix. Holz. 1717. CrucifixWood. 1717. ÄLDRE BÄNK­ ANORD­ NINGAR maren• (Håkan Skytte) •låtit på dess bekostning förferdiga Skrifftestolen wid Altaret>. 17 45 uppsättes »gallerijwärb kring skrift- och präststolarna och 1778 uppsättes vid altaret en ny präststoL 1673 omtalas degnestolen och 1756 klockarestolen. Under läktaren i väster äro spår bevarade av en äldre bänkanordning. Golvet be­ står här i dessa bänkar av tjocka, 41-45 cm breda ekplankor, lagda direkt på marken. Till fotramar åt bänkgavlarna äro använda grova ekstockar. Till andra bänken i nordväst en hög dörr med kanelerade pilastrar inom ramverk av samma typ som å antemem~alet (jfr ovan), men utan båge_ Smidda gångjärn som å de andra långhus­ bänkarna. Denna dörranordning torde alltså tillkommit samtidigt med antemensalet eller vid 1500-talets slut. Till motsvarande bänkar i sydväst leder en liknande, hög dörr, men utan pilastrar. Inkommen i bänken ser man här den ursprungliga anord­ ningen. Sittbrädet här är av ek, 25 cm brett och 4,5 cm tjockt samt fästat endast HJORTSBERGA KYRKA 263 Fig. 283. Hjortsberga kyrka. Predikstol, sannolikt av Åke Truedsson. 1684. - Foto Alfr. Edle 1930. Die Kanz el. lGS!. Pulpit. 1684. 6. Sveriges kyrkor. Blekinge I. 264 MEDELST A HÄRAD Fig. 284. Hjortsberga kyrka. Predikstolen: Golgata och Uppståndelsen. Foto Alfr. Edle 1930. Die Kanzel. Zwei Seiten des Pultes: Kreuzigung und Auferstehung Christi. Pulpit. '!'wo sides of the leetern: Crucifixion and the resurrection of Christ. 56 cm över golvet. I söder tvenne 5 cm tjocka och 144 cm höga gavlar (fig. 291), endast sammanhållna av en enkel slå. Detta tyder på att de ursprungligen varit utan dörrar och kompletterats genom de tvenne bänkgavlarna av liknande typ som vid inventeringen påträffades i materialboden (fig. 297). Av ek och furu synas de förut ha varit målade i någon ljusgrå färg. Den sammanhållande mittdelen är infalsad och fästad med trätappar. På denna en skåra för sittbrädet. I ena ståndaren ett rek­ tangulärt hål för den slå, som väl sammanhållit denna del med motsvarande gavel. HJORTSBERGA KYRKA 265 Fig. 285. Hjortsberga kyrka. Detalj av predikstolens väggbeklädnad : Skapelsen. Foto Alfr. Edle 1930. Detail of the wall decoration abov e th e pulpit. Detail der Wandbekleidung oberhalb der Kanzel. - I ståndarnas överkant, men endast å ena sidan små urtappningar, liknande tandsnitt samt hål, i vilka möjligen suttit uppståndare. I långhusbänken vid koret är även fästat ett stycke av en dylik bänkgaveL I denna är nu fästad en fattigbössa. Denna enkla bänktyp, utan dörrar, torde höra till de äldsta protestantiska inom landet och har sannolikt tillkommit vid 1500-talets mitt. I väster en gråmålad läktare med framspringande barriär, vilande på blåmålade LÄKTAlm oca kolonner och mångkantade, vitmenade och gråmålade pelare, allt av trä. Sannolikt ORGEL har denna läktare tillkommit på 1750-talet, ty 1758 omnämnas i räkenskaperna »7 svarfvade pelare till trappan». 1756 målas och 1929 utvidgas läktaren. - Org el med fasad i vitt och guld, skänkt 1834 av grevinnan A. Wachtmeister. - Under läktarna äro i pelarna uppspikade hatthängare av primitiv form, tillyxade av ene­ stammar, därav en med enkel ornering, samt av järn. 266 MEDELSTA HÄRAD Fig. 286. Hjortsberga kyrka. Detalj av predikstolen. Kristi födelsP . På sidorna Petrus (t. v.) och Kristus (t . h .). - Foto Alfr. Edle 1930. Detail der Kanzel. Die Geburt Christi. An den Ecken: Petrus (!.) und Chri stus (r.). Details of the pulpit. The birth of Christ. On the corners: Peter (!.) and Christ (r.). HJORTSBERGA KYRKA 267 Fig. 287. Hjortsberga kyrka. Detalj av predikstolen. Syndafloden. På sidorna Andreas (t. v.) och Petrus (t. h. ). Foto Alfr. Edle 1930. Dctail der Kanz el. Die Stindflut. An den Ecken : Andreas (i.) und Petrus (r.) . Details of the pulpit . The deluge. On the corner s : Andrew (i.) and P et er (r.). 6* 268 lVIEDELSTA HÄRAD NmDCER· '1'.\VLO.R :'l A'l''l'V ARDS­ K;\RT. Dop ställ med ängel som karyatid, skulp­ terad i trä med nyare målning i rött, grönt och blått. H. 88. Enl. RÄK. inköpt 1763. 1807 omtalas en nu försvunnen» änglabild öfver funten». Denna återfanns på en auk­ tion i bygden 1930 av grevinnan Carola Wachtmeister på Johannishus som skänkte den till kyrkan . Skall nu återuppsättas i sitt samband med funten (fig. 290). 1665 Fig. 288. Hjortsberga kyrka. Krönornament omtalas »Funten gammel aff trreverch». till . predikstolen. Nu i B lekinge Museum. Dopfat av mässing med inskr. å brättet Foto Alfr. Edle 1930. FR samt spår av utplånad ornering. H . 7,5, Aufsatz zur Kanzel. - Crown ornament of the pulpit. Diam. 45. 1817 anser man sig böra försälj a en kanna och en dopskål av tenn (VISIT.PROT.). Ett par nummertavlor av trä, svartmålade med gråmålade ramar. Tillkomna 1820. H. 107, B. 73. Bakom altaret en svartmålad nummertavla med brunmålad, enkel ram. På frånsidan målad inskrift: »NOVEMBER. 1820. B.••. H. 61, B. 50. Kalk av silver delvis förgylld . På cuppan fastnitade reliefer, visande de fyra evangelisterna med sina symboler. lnskr.: »'l'ILJ, HÖR HIORTSBERGA KYRKA. OCH FÖR­ SAMLING». Stämplar: Karlskrona vapen -tre kronor -l AGESTBERG 1- U 3 (= 1826). I botten: » 60 lod ». H. 24, Diam. 12. ­ Pat en av silver, förgylld. Inskr. och stämp­ lar som å kalken. Diam. 16,3. -Allt i ett polerat björkfodraL H . 29, Diam. 19,7. Vid visit. 1872 heter det, att kyrkan äger intet silver, utan användes i st. kalk och paten av glas (se nedan). Sockenbudstyg (tillsammans med Ede­ stad) i ett svarvat brunmålat träfodral, be­ stående av: Kalk av silver, delvis förgylld. H . 11,5, Diam. 7. Paten av silver, ovantill förgylld. Stämplar : Karlskrona Fig. 289. Hjortsberga kyrka. Krönornament vapen - tre kronor ~1 G 3 till predikstolen. Nu i Blekinge Museum. Foto Alfr. Edle 1930. ( = 1813) - halvmåne. Diam. 8, 8. Oblat­ Aufsatz zur Kanzel. - Crown ornament of the pulpit. ask av silver. stämplar som å patenen H . 2,5, D. 4,6. År 1662 hade den gamla kalken och patenen jämte flera andra »ornamenter » blivit bortstulna, _varför Oluff guldsmed i Ronneby erhöll i uppdrag, att göra nya sådana. 1 Diedrich Schwart, mästare i Karlskrona 28 /5 1789. UPMARK, Silver, s. 151. HJORTSBERGA KYRKA 269 S. å. ägde kyrkan dessutom en liten kalk och paten för sockenbud . 1714 omgöres den stora kalken och tillökas med 6 lod silver. 1731 köpes en oblatask av silver it 16 1/ 8 lod och 1734 hade inventarierna tillökats med en förgylld silversked . Där· efter blev kyrkokistan flera gånger upp­ bruten och silvret utom sockenbudstyget bortstulet, varför man år 1814 köpte en kalk och paten av glas. Lju s krona (s. k. venetiansk) av gjutet glas för 6 ljus. Skänkt till kyrkan 1808. H. 120. Ljuskrona av gjutet glas för 8 ljus. H. 120. Ljuskrona av försilvrad mässing för 6 ljus. H. 65. - Skänkt jämte föregående år 1834 av grevinnan A. Wachtmeister på Johannishus. Ett par kandela b rar av malm för 3ljus. Profilerad mittstång. Ar~arna ornerade med djurhuvuden. 1600-talets förra del. H. 58. Lju sst ake av malm med l pigg. In­ skrift å fotplattan: » ANDREVS: KATTE: 16 0 2 ». H. 53. Antependium av blå sammet med kors och kanter av silvergalon. 1800- talet. H. 113, L. 213. Antepend iu m (fig. 293) av vinröd, blommerad sidenbrokad med granatäpple­ mönster i guldtråd, kantad med påsydd Fig. 290. Hjortsberga kyrka. Dopfunt och dop­ guldspets, vilken även delar duken i trenne ängel av trä. 1763. Taufstein mit Engel. Holz. 1768 angekauft. delar. Mittstycket utgöres av ett turkiskt Baptismal font with angel. Wood. Bought 1763. mönster av geometriska figurer med vinröda kanter på grå botten; omgivna av skärröda, konturtecknade blad på gulbrun guldbotten. Mittstycket från 1500-talet, sidorna av italienskt 1600-talstyg. Sannolikt ha delarna tillhört en äldre mässhake. H. 107, L. 176 . Dep. i St. H . M. Inv. 15662. Bokdyna av vitt ylle med stramaljbroderi (fig. 294): Madonnan med Kristus­ barnet samt den lille Johannes med kors och inskriftsband. 1800-talets mitt. H. 28, B. 35. LJ USRED· SKA P TBXTU.mR 270 MEDELST A HÄRAD Fig. 292. Hjortsberga kyrka. Bänkgavel i norra kvar­ teret. Efter restaureringen . Foto A. T. A. Dcposiertes Gesttihl auf der Nordseite . Mitte ·des 17. Jhds. G a b le of p ew on the northern side. Middle of 17th ceutury. KLOCKOR Kalk d u k av ljusbrunt siden med påsydda blad och blom­ mor i vitt och mossgrönt silke. I mitten: Lammet m ed kors­ fan an och in skrift: »SI GUDS LAME SOM BORTTAGER WERLDENS SYNDER B. M. S. I. B. K. ANNO 1779. DEN 9 MAil». B. 42 cm. Fig. 29~.· Hjortsberga Ett par håvar av svart sammet m ed silverbroderi. Pungens kyrka. Aldre bänktyp i södra kvarteret under H. 16, Diam. 12, stångens L. 136. - 1662 omtalas en ny läktaren . mässhake av brunt blommerat flöjel och en gammal, obruklig Foto W . Anderson 1915. Reste vom interen Gcsttihl. d :o, 1702 en mässhake av gyllenduk med röda blommor och E nde d es lö. Jhds. Remnants of older pews. en gammal altarduk samt 1819 en »utstyrd röd Communions­ End of l öth century. duk med guldspetsar». I stapeln hänga tvenne klockor. Den stora (fig. 299) med inskrift: »DYSSE. KLOCKE. HEF'l'. PETER. HOLM. GEI'l'EN. LATEN. BI. HANS. TVH.llfAN. '!'OM. STRAL. SVNT. 1 ANNO. M. v. L. xxxv. » Överst ett band av slingornament, dessutom reliefer, visande Getse­ m ane, Syndafallet, Madonnan i strålglansen och Korsfästelsen samt inskr. trol. bomärket HT och pilspetsen, Stralsunds vapen. Vidare påsatt runt märke, visande en höna samt otydlig omskrift: (. . . .) LVBECEN MONEN. (Mon et?). Punkteringen i den stora inskrif­ ten utgöres av stämplar, visande bomärken. Öglorna ornerade med skäggiga m ans­ huvuden i relief. H. 96, Diam. 100. Lilla klockan med in skrift runt Övre kanten: »SOLI DEO GLORI A ME FECIT LARS ÖFWERS'l'RÖ lVI CAH.LSCRONJE ANNO l 7 8 2 •. Å ena sidan: >l ME FORNAX RENOVAT RAVCAM CAROL! CORONA, UT HIORTZBERGENSES AD SACRA RITE VOCEM. STRALSUNDA ENIXA ES'l' ME SECLIS AN'fE. DUOBUS, DEME DUOS ANNOS E'l' '!'RIA J.USTRA MODO » ( = »Då j ag var sprucken 1 Hans Turman i Stralsund har även gjutit en klocka i Torhamn, se ovan s. 101. HJORTSBERGA KYRKA 271 Fig. 293. Hjortsberga kyrka. Antependium av sidenbrokad. Mittstycket fr ån 1500-talet, sidoväderna italienskt arbete fr. HiOO-talet. Nu i Statens Historiska Museum . Antepen dium aus Brokat. Mittel stuck aus dem 16. Jhd ; Seitenstlick e italienisch e Arbeit d es 17. Jhds . Antependium of s ilk brocade. Central pie ce ftom 16th centnry. Sidc pi cces Italian work from 17th century . .Fig. 294. Hjortsberga kyrka. Broderad bokdyna. Mitten av 1800-talet. - Foto Alf r. Edle 1931. Gesticktes Buchki sscn . Embroidered book cushion . 272 l\'IEDELSTA HÄRAD GRAV­ S'l'ENAlt 'l'AVLO!t förnyade mig Carlskl·onas gjuteri, Stralsund frambragte mig för 2 sekler sedan, om du fråndrager 2 år och tre lustrer», d. v. s. klockan är ursprungligen gjuten i Stralsund 1599. Å andra sidan: .» ANNO MDCCLXXXII TERTIUS IN SVECOS GUSTAVUS CUM DOMINATUR ET BLEKINGORU:M RAJALIM EST SATRAPES; CUMQUE GERIT MITRAM LUNDENSEM C ELCIUS; ATQUE SANTESSON PASTOR PRlEPOSITUSQUE LOCI EST», d. v. s. att konungen, landshöv­ dingens och prostens namn uppräknas. H. 7 9, Diam. 84. - 1662 funnos två klockor samt en »liden haandklocke, som Prresten haffr brug oc efter vurdering vil betale ~. Utanför ingångsdörren till vapenhuset, i vapenhuset, innanför södra dörren i lång­ huset samt i koret ligga 14 gravhällar av kalksten från 1700-talet, de flesta med in­ skriptioner, några med enkla ornament. Bland personnamnen märkas Kronabefall­ ningsman Jonas Israel Tall, d . 1782, Ma­ terialförvaltaren Carl Holmströms hustrur Elisabet Tall, d . 1 754 och Anna Margareta Wickman, d. 1762, Befallningsman Per Larson Höök, d. 1702. En av vapenhusets hällar är ursprung­ ligen medeltida och visar (fig. 298) vid kan­ terna en delvis oläslig inskrift i majuskler: Fig. 295. Hjortsberga kyrka. Prästporträtt. »O TERTIO QUARTO: MVS OC'l'OBRIE HOR 1600-talet. - Foto Alfr. Edle 1930. OUR'l'US EST OIO R QVA IOVltA. Bildnis eine• P farrers. 17. Jhd. På kyrkogården finnas .2 resta gravstenar Portl·ait of a rector. 17th cent. av kalksten, 1700-talet. P ort r ä t t av en präst från 1600-talet (fig. 295), iklädd pipkrage och mössa, stödjande vänstra handen på en bok. Oljemålning (mycket skadad) på trä inom målad ram. I övre kanten inskriften: »IN ADAM !O MORS IN CHIRIS'l'O NOBIS VITA E'l'ERNA DATUR » ( = i Adam gives oss Döden, i Kristus Evigt Liv), grått skägg, svart dräkt med brunt bräm och vit krage, på boken rött, svart, grått och vitt. Under dessa färger synas spår av äldre samt i svart målade inskrifter. Ramen innerst röd, därpå svart, vit och svart. Under dessa synas spår av förgyllning. 1600-talets förra del. Dep. i Bl. M. H. 101, B. 52. HJORTSBERGA KYRKA 273 Porträtt av en kvinna (prästens hustru, fig. 296), oljemålning på trä inom ram som ovanstående. Pälsbräm, spetsmanschetter, det spetsbesatta förklädet och huvan äro vita, under den senare skym tar rött. Kring halsen tvenne kedjor i gulrött med nedtill hängande skådepenning, vari äro fästade tvenne löv, på vänstra handens ringfinger tvenne släta ringar. Ramen behandlad som föregående. Av den mycket sk adade in­ skriften är endast läsligt: »UNICA SPES » (=enda hopp). Även på detta porträtt skymtar under den nuvarande färgen spår av äldre målning samt inskr. i svart. På båda porträttens ramar synas spår av gångjärn, visande att de ursprungligen tjä­ nat ett annat ändamål. Detta framgår också, utom av spåren av äldre målning å porträtten, även av dessas frånsidor, vilka visa: å prästporträtte t en kvinna i vid kjortel, som i vänstra h anden håller en stång med fana, vit, brun och skär i hori­ sontala avdelningar. Konturerna äro svarta, dräkten röd, på huvudet spår av brunt. - Å kvinnoporträttets frånsida en skäggig man, sittande på en tronstol. Därunder en vit krans, över figuren svävar en med vita konturer tecknad duva. - Försvunna äro: Portr~tt av Karl XI till häst, olje· målning, vilket 1866 ansågs kunna reno­ Fig. 296. Hjortsberga kyrka. Porträtt av obe­ veras och t. ex. uppsättas i sockenstugan, kant dam, sannolikt hustru till prästen fig. 295. Foto Alfr. Edle 1930. ·ubelårstavlan samt åminnelsetavlorna över Bildnis einer Unbelranntcn , wahrsch einlich der Gemahlin J Karl XI:s begravning och Narva slag samt c l es Pfarrcrs Fig. 295. Portrait of an unknown, probably the wife of the 2 K. M:ts Tal inom förgyllda ramar med r ec tor fig. 295. kronor (tillkomna 1776). Vidare omtalas porträtt av kyrkoherden Hallander och hustru Catharina Trolin (W . 1153). Korsfästelsen, färglagt kopparstick inom förgylld och svartmålad träram, signerat: )!OH: CHRISTOPH HAFVER SC: EXCUD. AUG. VIND.» KIORCKIO». Kollektskopa av trä, målad i grönt och rött. H. 10, B. 18, L. 29,5. H. 59, B. 48. Inskr.: »HIORTZ BERGA. ANNO 1728 KOLLEKT· SKOPA 274 MEDELSTA HÄRAD .5E/07CJIY A-B SElfT/ON C-.D • al i Fig. 297. Hjortsberga kyrka. Rest av äldre bänkanordning. Skala 1:20. - E. Stenfors del in. 1915. R.cste von iiltcren Gestiihlen. ~lJ/'\01 16. Jhd . Remnants from older pew arrangmneuts . 16th ccntury . Vf!O <1 0 o .S.!lN Ar 0Rl'li3TORF: tr1 OOVE 16J1t JEN S Ol.GIE!t :i t; 1'!'. ;r: o KIS'l'A Fig. 298. Hjortsberga kyrka. Medeltida gravsten. Skala 1:20. E. Stenfors delin. Mitteralterlich er Gr ab­ stcin . \'Iediroval grave stone. 1 Offerstock av trä, kvadratisk, järnbeslagen, med vidhängande lås. H. 105, B. ~1. Offerstock av trä med järnbeslag, fästad vid en 7 cm tjock planka av nästan liknande form som de nu förlorade gam la bänkgavlarna (fig. 297) och uppsatt i södra bänkkvarteret. stoc­ kens H. 49, plankans H. 82, B. 26. - Inskriftstavla av trä i vinkelform, svartmålad, med knäböjande figur i svart med rött dok framför en i blå dräkt klädd man. Därunder inskrift : » TÄCK GIFVARE ÄLSKAR GUD » . H ar ursprungligen varit uppsatt vid offer­ stocken . Dep. i Bl. M. H. 62 . - I kyrkans materialbod fanns intill branden 1918 en liknande tavla med nästan förstörd målning. - Av offerstockarna har den ena varit uppe i kyrkan, den andra vid landsvägen utanför. Kista av trä, rödmålad, med ursprungligen grönmålade järn­ beslag och dekorativt anbragta spikhuvuden. H. 65, B. 64, L. 122. ­ 1662 omtalas en »gammel firrekiste, som kirches kh.eder, saa oc t::ellelysene forvaris 1:1di». Den förses med järnbeslag 1729. 17 55 köpes en ny kista som uppbrytes och repareras därpå åren 1788, 1796, 1798 och 1813. sakristian (fig. 271) har bevarat sin inredning från 1700-talet: HJORTSBERGA KYRKA 275 gulbrun glaserad kakelugn med smidd järnlucka, väggfasta sittbänkar, bord med svart­ målad skiva, länstol med armstöd, samt skåp med smidd nyckelskylt, allt gråmålat och tillkommet 1772 samt målat 1773. - 1722--26 tillkomma tvenne nu förkomna brudstolar och 1778 en ny pliktstock av ek. SAMMANFATTNING AV HJORTSBERGA KYRKAS KONSTHISTORIA I. Till en ursprunglig kyrka, som förmodligen var av trä, men om vars utseende intet ä r bekant, lades under 1100-talet ett brett västtorn av sten utav östskånsk typ. Biskopss taty av trä, omkr. 1150-60, av utmärkt nordfranskt skulpturarbete. II. Under 1200-talets förra hälft ersattes träkyrkan av en stenkyrka - den nuvarande ­ med rektangulärt långhus samt rakt avslutat kor med blott till det inre synlig absid. Öppen takstol i koret. III. Från 1400-talet äro ett flertal träskulpturer bevarade. IV. Under 1600-talet tillkomma ny bänkinredning, predikstol och flera inventarier. Under 1700-talet altaruppsats och sakristia (1770). V. Långhus och kor få ett välvt innertak av trä (1843) och under 1800-talet tillmuras norra långhus- och södra korportalen. ZUSAMMENFASSUNG Die älteste Kirche in Hjortsberga war mutmasslich ans Holz. Von derselben ist nichts bekannt· Im 12. Jhd wurde an derselhen im Westen ein breiter Steinturm angebaut, von dessen Grund· mauern Spuren gefunden worden sind. Die jetzige turmlose Feldsteinkirche wurde um die Mitte des 13. Jhds erbaut (Grundriss Fig. 25 7). Die nur nach innen sichtbare Ap sis schein t eine Ubergangsform zwischen der gewöhnlichen halbrunden Apsis und geradem Chorabschluss zu sein. Wenigstens der Chor hatte offfenen Dachstuhl mit interessanten Ornamenten (Fig. 260 und 261) von einer Art, die von anderen Kirchen sowohl in Blekinge als auch in Schonen und Östergötland bekannt ist. In der letzten Periode des Mittelalters wurde eine Vorballe im Siiden und 1770 eine Sakristei an der Nordseite des Chors angebaut. Unter Inventarien ans dem ältesten Stadium der Kirche ist eine Bischofsstatuette von Holz (Fig. 280 a, b), nordfranzösiche Arbeit um 1150/60, zu beme rken. Ein Christusbild von Eichen­ holz (Fig. 281) diirfte um 1200 an gefertigt sein. Von einem spätgotischen Fliigelaltar stammen vier hölzerne Statuetten (Fig. 274-277), baltische Arbeit um 1f>00. TJngefähr gleichzeitig sind die zwei Figuren (Fig. 278 und 279). Beide baltische oder einheimische Arbeiten. Die Kanzel mit ihrer reichen ornamentale n uad figuralen Ausschmiickung ist wahr.:lCheinlich ein Werk von Åke Truedsson vom Ende des 17. Jhds., 1684 und 1690 gemalt von Chr. de Gelliers (siehe Fig. 283-289). Aus demselben Jahrhundert stammen die Gestiihle_. von deren gemalten und geschnitz. ten Ornamenten Fig. 292 eine Probe abgibt. Ein älterer Gestiihlzierat (Ende des 16. Jhds) ist in Fig. 291 und 297 zu sehen. Eine Antemensale ans derselben Zeit zeigt Fig. 273. Die iibrige Einrichtung, wie Orgelempore (Fig. 270) und Altarschmuck (Fig. 271) sind Arbeiten aus dem 18. Jhd, letzterer hergestelit 1745 von dem Bildbauer Sven Segervall. Die grosse Gloeke (Fig. 299) wurJe von Hans Turman in Stralsund i. J. 1585 gegossen . SOMMARY The most ancient church in Hjortsberga was probably of wood. About the same notbing is known. During the 12th century a stone tower with rectangular plan was built westwards, 276 MEDELSTA HÄRAD Fig. 299. Hjortsberga kyrka. Detalj av storklockan av Hans Turman 1585. Foto A. T. A. Relief an der grossen Glocke. Stralsuncler Arbeit von 1585. Nach Gipsabguss. Relief on the big bel!. Work f rom Stralsuncl about löSö . According to plaster- east . HJORTSBERGA KYRKA 277 from which ground walls traces have been found . The existing stone church without tower was erected about the middle of the 13th century (plan fig. 257). Th e apsis, only visible inwards, seems to be a transition form between the usual half round apsis and the straight choir end. At !east the choir had open roof-truss with interesting ornaments (fig . 260 and 261 ) of a kind known from other church in Blekinge as weil as in th e provinces Skåne and Östergötland . During the last period of th e Middle Age a porch in the north was added and 1772 the sacristy on the northern side of the choir. Amongst the fittings from the oldest period of the church must be obsenred a bishop statuett of wood (fig. 280 a, b). Nort French work about 1150/60. A Chri~t image of oak might have been manufactored about 1200. From an altar screen of late Gothi c fourwood statuetts originate (fi g. 274-277) Baltic work about 1500. About simultaneons are the two figm·es (fig. 278 and 279). Both Baltic or Swedish works. The pulpit with ils rich ornamental and figurative adorn­ ments is a work from the end of the 17th century, 1684 and 1690, painled by C. de Gelliers see fig. 283-289). From same century come the pews, fig. 292 gives a sample of their painled and engraved adorment. An older pew ornament (end of 16th century) can be seen on fig. 291 and 297. An antemensale from same time is showed in fig. 273. The other fittings, as organ loft (fig. 270) and altar ornament (fig. 271) are works from the 18th century, the latter made 1745 by the sculptor Sven Segervall. Fig. 300. Hjortsberga kyrka. Krönornament ti ll predikstolen . 1684. Aufsatz zur Kanzel. 1684 , Crown orna.m cnt of the p ulpit. 278 MEDELST A HÄRAD Fig. 301. Edestads kyrka från sydost. Foto W. Anderson 1927. Aussenansicht von Stidosten. - Exterior f rom the south-east. EDESTADS KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT TRYCKTA KÄLLOR: WILLIAM ANDERSON, Den äldre kyrkliga konsten i Blekinge, Lund 1922, s. 23 f, 33, 37 och fig. 24- - 26, 38, 41, 49. - Kyrkor i Blekinge, i Svenska Turistföreningens Års· skrift 1925, s. 119--136. - ANDERSON, HELGONKUL'l', s. 13 ff. - KLING, M., s. 16. - SJÖBORG, s.269. HA ND SKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: I BL. M.: 2 blad avb. av klock­ stapel och sigill av A. AAE 1899. - I B. ST. : ritning till orgel och ny läktare, gillade 1874 och 1872. KYRKANS ARKIVALIER: RÄK. 1662-nu; VIS.·PROT. 1775- ti!l nu; SOCKENST.·PROT. 1808-21 och 1831-nu; KR.-PROT. 1852- nu . Kyrkan med dess offerkälla, förr en av södra Sveriges berömdaste vallfartsorter, var troligen vigd åt Heliga korset. Änn u under 1500-talet och senare dyrkades här »det h eliga korset», varmed torde avses triumfkrucifixet fig. 337. Detta kallades >Kornguden> och fördes på vanligt medeltida sätt i procession kring åkrarna för att främja årsväxten (ANDERSON, HELGONKULT). Till­ strömningen av vallfarare och rikligt influtna offer förklarar kyrkans rikedom på medeltida trä· skulptur. Om kyrkans tillkomst berättas i orten flera sägner såsom att >kyrkan hade sjunkit två steg ned i jorden samt stått före syndafloden», eller att den var byggd på 300-talet. Det fanns inga fler kyrkor i dessa trakter mer än Edestads, varför man red hit ända från Öland för att kristna sina barn>. Om offerkällan berättas följande: EDEST ADS KYRKA 279 Fig. 302. Edestads kyrka. Klockstapel. Foto A. T. A. Hölzerner Glockenturm, vielleicht aus dem 16. Jhd. Belfry of wood, probably from the ltith cent. »Det var under hednatiden och hungersnöd i landet. En kvinna i Edestad hade ingen mat att ge sin man, som väntades hem, hvarför hon tog sitt barn och kokte. När mannen kom hem var soppan färdig och han fick då se barnafingrarna sticka upp ur kitteln. Han tog då soppan och slog ut den bakom altaret i kyrkan, varvid det uppsprang en källa. Den murades igen och sprang då ånyo upp vid långhusets nordöstra fönster. Återigen blev källan tillmurad, varefter den sprang upp på den nuvarande platsen och blev då murad sådan den nu är>. Omkring /~ km söder om kyrkan finnes ytterligare en källa i en tidigare åker kallad »Killyckorna>>. På nya kyrkogården stå tvenne tidigare kullfallna, men år 1927 åter uppresta bautastenar. Av intressanta kulturhistoriska uppgifter i kyrkaräkenskaperna må nämnas att bl. a. 1707 ut­ gives 12 sk. ,,För Kyrkians Majning och halm om Juletiden». 1 KYRKOGÅRD, BOD OCH KLOCKSTAPEL Edestads kyrkogård (fig. 303) har numera, efter utvidgningar 1893-94 och 1927 KYRKOGÅRD sin största utbredning i öster. Den omgives av häck och trästaket samt i väster av en rest av den gamla gråstensmuren. I söder tvenne par ingångsgrindar av gjutet järn inom stenstolpar. På den västra av dessa inskr: »EDESTAD 1865». - Den gamla inhägnaden utgjordes av en gråstensmur i kallmur. I muren funnos 1665 trenne luckhus av trä (i S, V och N). Av dessa är ett numera använt som vedbod vid den nära intill liggande folkskolan; ett annat till kyrkans b o d. Denna, uppsatt noD 7. Sveriges kyrkor. Blekinge I. 280 MEDELST A HÄRAD t~, ~ · KU:X..K·uSTAPEL · n Fig. 303. Edestads kyrka. SituationRplan . - N. Grafström delin. 1920. Lageplan. - Plan of situation. Fig. 304. Edestads kyrka. Snitt, fasad och plan av klockstapeln. N. Grafström delin . 1920. Schnitt, Fassade und Grundrias des Glockenturms. Section, facade and plan of the belfry. EDEST ADS KYRKA 281 1899 öster om den utvidgade kyrkogården, är av trä, rödfärgad, med vita fönster­ karmar, tjärad dörr och papptak. På en backe söder om kyrkogården står klockstapeln (fig. 302 o. 304), byggd i skiftesverk av ek, rödfärgad och tjärad, mittspiran har nederst fyra utskjutan de prydnadsarmar, •drakar», av vilka 1915 endast en återstod (jfr Nättraby porthus, s. 187). På gavelröstena ornerade vindskivor, av vilka de södra nedtill sluta i gapande drak­ huvuden: på östra röstet i trärelief en otydlig inskrift, som författaren l 915 läste: »15 11» . Tecknen kunna även läsas som rester av initialer, (t. ex. AH B L(?), möj­ ligen från reparationen 1665. Enligt räkning reparerades stapeln grundligt 1665, och sedan ha under tidernas lopp företagits en del reparationer, t. ex. 1707, då av det gamla timret uppbyggdes ett stall »att brukas till probstens och sockenmännens hästar». Huvudformen och flera detaljer ha emellertid bibehållits. 1924 reparerades stapeln på nytt och tjärades och stenfoten putsades med cement (!). Tre av stommens strävor samt en del av spiran och alla dess drakar äro nya. Samtidigt ändrades ringsättet och klockorna hängdes i en svängel på kullager. Utanför häcken på kyrkans norra sida en offer käll a vid vars botten funnos 1911 fyra nu (1924) försvunna, mnrade nischer, i vilka då voro inställda blomp l KLOCKSTAPEL OFFERKÄLr,A l o l Fig. 305. Edestads kyrka. Plan. - N. Grafström delin. 1920. Plan . Grundriss. - 282 MEDELST A HÄRAD B Fig. 306. Edestads kyrka. A. Längdsnitt mot norr; B. Kyrkans sydfasad med sektion av vapenhuset. A. Längsschnitt gegen Norden. B. Blidfassade der Kirche mit Querschnitt der Vorhal!e. A. Longitudinal seetian towards the north . B. South facade of the church with cross seetian of the porch. stervaser av glaserat lergods. Källan försågs 1924 med nytt trätak. Här har bedrivits en livlig offerkult ända in i senare tider, fastän ett visitationsprotokoll från 1775 omtalar, att offrandet vid källan då hade upphört 1 . KYRKOBYGGNADEN är av den vanliga senmedeltida plantypen med rakslutet kor och tillagda vapenhus samt sakristia, allt av gråsten med något tegel, utvändigt spritputsad med släta hörnband och 1 Jfr ANDERSON, HELGONKULT. EDEST ADS KYRKA 283 Fig. 307. Edestads kyrka. Tvärsektion mot öster. - N. Grafström delin. 1920. Querschnitt gegen Osten. Cross·section towards the eas t . Fig. 308. Edestads kyrka. Tvärsektion mot väster. -N. Grafström delin. 1920. Querscbnitt gegen Westen. Cross section towards the west. omfattningar. På långhuset en taklist av putsat tegel (format 28-29 X 13 x 8-8,5). Från vapenhusvinden visar det sig, att långhusfasaden i äldre tid täckts av slät puts, men att tegellisten troligen framträtt i sin egen materialfärg (liksom . ock portalens omfattning). Över · sakristivinden synes en väl bibehållen del av korets nordfasad, med vit, slät puts, vilken under takskägget är dekorerad med en triangelfris (fig. 309). Mönstrets diagonaler äro ristade i putsen och de på avb . mörka trianglarna äro röda. Ingen sockel har iakttagits. Kanske döljes en dylik under kyrkogårdens påfyllning? - Yttertaket är belagt med tjärade ekspån, utom å sakristian som är tegeltäckt. Korets spån äro 45 L, 14 B. På åtminstone någon del av kyrkan har munktegel funnits. Två dylika äro nämligen tillvaratagna, nu i Bl. M., L. 46, B. överst 9, ne· derst 13. 1665 var kyrkan överallt täckt med spån. På långhusets tvenne gavelhörn väderflöjlar av järn med inskrift ~1825 » ; på korets östra gavelhörn en dito med inskrift: »ANO 1718 MKB» Fig. 309. Edestads kyrka. Målad dekore· samt på vapenhuset en med liknande utstyrsel ring på kormurens yttersida, synlig frän sakristians vind. Skala l : 20. och inskrift; nyligen (före 1915) uppsatt och J . Roosval delin. 1931. kopierande den förra (l) Gemalter Fries an der Nordfassade des Ch01·es, vom Fönstren äro stickbågiga med gråmålade Oberboden der Sakristei sichtbar. Painted friez e on the northern facade of the choir träkarmar, blyspröjsar och grönaktiga glas. I visible from the garret of the sacristy. solbänkarna svartmålad järnplåt (från 1853) utom vid sakristian, vars fönster ha gråmålade träluckor med järnöverslag samt fönstergaller. I vapenhusets södra röste ett litet rektangulärt fönster med träkarm, blyspröjsar, grönaktiga rutfönster och tvenne järnribbor. I långhusets västra röste överst en liten rektangulär vindsglugg; därunder 7• FÖNS'l'ER 284 MEDELST A HÄRAD ett utvändigt rundtäckt fönster av samma material som vapenhusfönstret. Från vin­ den visar det sig att gluggen har rak överliggare av granit med tegelomfattning vid dageröppningen. Det har invändigt kunnat avstängas m ed en lucka och bom, ty i smygen finnes ett bomhål i vardera norra och södra muren och i den sistnämnda kvarsitter ännu en del av träbommen. 1665 hade kyrkan följande fönster: »it lidet i Sachristiet, it stort i Sanghuset Synden til, jt Synden til ved Predichestolen, jt norden til derimod er i t stort Ves tentil paa Gaulen». l 748 upptages fönstret Fig. 310. Edestads kyrka. Korets sydportal. Foto W. Anderson 1915. Siidportal des Chores. Southern port of the choir. vid predikstolen, 1763 vidgas det södra korfönstret, 1852 upptagas två fönster i norr och det gamla utvidgas, varjämte den »gamla fönstergluggen» i söder utvidgas. - Enligt SJÖBORG fanns på ett fönster inbränt ett krucifix. Nu förkomm et. INGÅNGAR Ingångarna: till vapenhuset en stickbågig ingång med tvådelad dörr, målad i ekfärg. Härifrån leder till långhuset en liknande ingång, vilken ursprungligen varit spetsbågig med tegelomfattning (bågen synlig från vapenhusvinden fig. 306). De två ursprungliga dörrarna ligga nu (1930) på vapenhusvinden. Den mindre har troligen suttit inne i vapenhuset, den större har varit kyrkans egentliga ytterdörr (d. v. s. vapenhusets). Den är invändigt försedd med en järnbeslagen offerstock, vilket står i EDESTADS KYRKA 285 Fig. 311 . Edestads kyrka. Interiör mot öster. - Foto J. Roosval 1915. Jnnenansi cht gegen Osten n1it der Kan zel. - The interior l ooking east with the pulpit. 286 MEDELST A HÄRAD Fig. 312. Edestads kyrka. Kortaket med målningar av Lundberg 1730. - Foto Alfr. Edle 1930. Die Chordecke mit Malereien von 1730. - The roof of the choir painted 1730. förbindelse med offerkällan, »for hvis skyld paa kirchedörren er en Bloch med tre laase for, i hvilchen gifvis Penge, som indföris i kirchestolen till Blockepenge» (INv. 1665). I korets södra mur en vitputsad tegelportal (fig. 310). Nischen innanför ytterdör­ ren har på 1800-talet blivit avstängd med en inre dörr och bildar ett vindfång, vilket som tak har en märklig korstecknad gravhäll (jfr s. 312). sakristian har åt öster en gammal ytterdörr. Dessutom synes å långhusets norra vägg en igenmurad portal. När putsen var bortfallen observerades, att den haft tegelomfattning. Den igenmurades 1675 (RÄK.). EDEST ADS KYRKA 287 Invändigt äro murarna slätputsade. I långhuset segmentvalv av vitputsat trä från 1852, i koret ett platt trätak, spikat på bjälkarnas undersidor. Å detta målning: i mitten inom en cirkel Kristus med korsfanan, i fälten omkring symboliska figurer och ytterst akantusmotiv (fig. 312). I hörnen änglar, blåsande i basuner. I väster inskrift: »DENA:PANELNING OCH:MÅLNING:ÄR:BESTÄLT:UT :AF:ÄRWÖRDIGE OCH WELÄRDE:HERR:MAGIS: TEREN :OCH:PASTORI:GUSTAF:ADOLPH:FULT:CHRISTI:BORD:AKO l 7 3 0: ». Fig. 313. Edestads kyrka. Altaruppsats från 176a. - Foto Alfr. Edle 1930. Altaraufsatz mit Gemälde von I. I. Limnell 1763. Altarpieee with painting by I. I. Limnell 1763. 1729 omtalas )>nya panelningen» i koret och 1730 »Målaren Lundberg för nya panelningens öfwerstrykande med oljefärg i Cortaket bekommit» 60 dlr. smt (RÄK). Några spår av valv äro icke iakttagna, men de medeltida takstolarna i koret äro helt bevarade och deras vårdade utförande tyder på att de varit synliga nedifrån kyrkan. De äro nämligen av samma typ som i Hjortsberga långhus, med åsen fasad mellan takstolarna och i mitten av varje dylik fasning tvenne kuber sparade i »diamant»­ form. Också Edestads långhus har samma ålderdomliga takstolstyp, dock grövre ar­ betad än korets och utan dekorativ snidning av åsbjälken. Skurna märken i spar­ rarna synas gjorda för att fixera takstolarnas inbördes ordning, då de sattes upp. 288 MEDELSTA HÄRAD Fig. 314. Edestads kyrka. Johannes och kvinnorna under korset, vänstra delen av corpus i ett altarskåp. Slutet av 1400-talet. Foto Alfr. Edle 1931. J ohannes und die beiden Mari en unter dem Kreuze. Link e Hälfte des Corpus . eines FlUgelaltars. Ende des 15. Jhds. st. John and the both 1\'[aries under tho cross. The left half of the cm·pus in an altar screen. End of 15th century. Här torde det ursprungliga innertaket varit spikat på tvärbjälkarnas undersidor. Dessa bjälkar avsågades 1852. »Himlingen udaf bielcher og bredder» omtalas 1665. Från korvinden observeras i det östra långhusröstet en med sten igenfylld rundbågig EDESTADS KYRKA 289 Fig. 315. Edestads kyrka. Hövitsmannen och krigsknektarna under korset. Högra delen av corpus i altarskåpet. Foto Alfr. Edle 1931. Der Hauptmann u nd die Kriegsknechte unter d em Kreu zc. R echte Hälfte des Cor p u s des ] 'liigelaltars. (Vgl. Fig. 3U .) '!'be Cen turi 011 and the soldiers under th e cross. The right half of the earpus in t h e altar scr een. (Comp. Jig. 314.) öppning med omfattning av tegel och gråsten (H. c. 150, B. c. 80 cm). Den sitter under nuvarande långhusvalvet och kan från långhuset svagt skönjas å putsen över triumfbågen. Genom denna öppning kunde man medels stege från koret gå upp till långhusets vind. 290 MEDELST A HÄRAD Fig. 316. Edestads kyrka. Detalj av fig. 315. - Foto Alfr. Edle 1931. Vergrösserter Ausschnitt der Flg. 31ö. TRIUMFBÅGE Enlarged detail of fig. 315. GOLV Triumfbågen är bred samt har vid bänkarnas övre del en smal anfangslist. Bå­ gen blev restaurerad 1778, då det heter ,Hwalfvet af gammal mursten oeh gråsten förlagt, måtte såsom nedsunkit och ojämnt rifwas och uphöjas.» I korets östra vägg en stor, rundbågig nisch med anfangsavsats, säkert ett igenmu· rat fönster. Norr om denna på samma vägg tre grova, delvis överputsade järnhakar, väl för nummertavla. Därunder en rektangulär nisch med murhörn och vars bot­ ten är träbeklädd. Dessutom i sydväst tvenne mindre nischer på var sin sida om hörnet. I norra muren en rundbågig ingång till sakristian. Öster i smygen ett litet hål (för bom?). Vitmålad 1700-tals dörr med beslag och ring av järn. Gol vet av bräder. I koret. under det nuvarande trägolvet ligga flisor av kalk- och gråsten. 1665 var golvet »mestendeel offuer alt lagt med muursten ». 1778 synes man ha inlagt trägolv, ty då »muras pelare under balckar, hwarpå bräde golfwet hwilar». Slutligen 1853 lägges nytt brädgolv i långhus och kor, 6 tum högre än det gamla. Dessa golvhöjningar motsvaras av förut nämnda ändringar i högre belägna delar. 1778 års golvhöjning motsvarar bågens h öjning 1778 och 1853 års golvhöjning motsvarar den höjning som d. å. skedde med taket då dess mittparti buktades uppåt. EDEST ADS KYRK A 29 1 Fig. 317 och 318. Edes tads kyrka. Änglar från a ltarskåpets korsfästelsegrupp. Foto Alfr. Edle 1931. Blut sammclnde Engel von der Kreuzigungsgruppe des FlUgelaltars. (Vgl. Fig. 3 14. ) Crucifixion gr oup of the altar scr een. (Comp. fig. 314.) Angels from th e Den typ av byggnad vi sålunda funnit, med blandning av rund- och spetsbågar muröppningarna och med tegel använt i dekorativt syfte, tillhör övergångsstilen - omkr. 1220-60. Man järnföre Träkurnia kor, Tingstäde torn, Hangvar kor, Stenkumla torn, Fardhems torn på Gotland, Lösen (sid. 120), Rinkaby och Nymö i Villands h :d, Skåne samt Ronneby södra korsarm och kor, där de 1930 framtagna rund- och spetsbågiga tegelportalerna ursprunglingen stått i sin naturliga röda färg lysande mot de vitputsade, glättade murarna. Det är visserligen egendomligt, att en så gammal form som den öppna takstolen bibehålles långt in på 1200-talet, men vi ha andm exempel från svenska landskyrkor, som visa att denna luftiga takform icke innebar något motbjudande för dåtiden (jfr SVERIGEs KYRKOR, UPLAND, Åkers sk epps­ lag, Riala). Säkert har den unggotiska kyrkan haft föregångare. Härpå tyda både gravhällen fig. 347 och krucifixet fig. 334, och troligen var denna av trä. Ovisst när, men troligen under medeltiden tillbyggdes en sa kri s tia vid korets SAKRIS'l'IA norra mur. Den omtalas tidigast 1665 och då som »hualt inden i oc formalet». 1781 ombygges »den till undergång lut ande sakristian af gråsten» (Inskrift: s I s 17 81 292 MEDELST A HÄRAD Fig. 319. Edestads kyrka. Den korsfäste Kristus från altarskå· pets corpus. Foto Alfr. Edle 1930. Der Gekreuzigte. Vom Corpus des Flilgelaltars. The Crucified one . From the corpus of the altar screen. Fig. 320. Edestads kyrka. Ma· donna med barnet. 'l'rästatyett, sannolikt från en av altarskåpets flyglar. - Foto Alfr. Edle 1931. Madonna mit dem Kinde , wahrscheinli ch von cinom der AltarfiligeL l\fadonna with child, probably fro1u the wings of the altar-piece. VAPENHUs i ankarjärn å norra gaveln). Invändigt äro murarna slätputsade och oljemålade. Gol­ vet och taket av grova, breda ekplankor. I väster och norr finnas nischer. I öster en gråmålad dörr till ett vindfång. I dettas smygar hål för en bom, som invändigt förstärker ytterdörren. Möjligen tillbyggdes redan under medeltiden vid långhusets sydvästra del ett vapen­ EDEST ADS KYRK A 293 Fig. 321. Edestads kyrka. St. Olof, trästatyett, sanno· likt från en av altarskå­ pets flyglar. Foto Alfr. Edle 1931. Der h eilige Olof, Fliigelbil År 1778 är denna Kyrcka med Högw:bor Herr Grefvens Majorens ock Riddarens T: G : H: C: Wackt. mästers Samtycke ock Kyrckoherden Herr Mag:r Sante Johan Santecsons försorg samt öfverens kom.mande med Församlingen Reparerad till Gålf oc Stohlställen_, hvarvid Predikstolen blifvet uprest til ~ al:n, och gålfvet förlagdt m ed Furuplanckor, samt upphögdt till 11/ 4 al:n med murade Pelare under 6 längder Ekebolstrar, långs Kyrckan; och stohlställnen, samt Beklädningen Kring väggarna, äfven i Choret, med till­ hielp af det gamla, ånyo upprättades till 18 stohlstöd förmerade och med måhlning försedde. Detta alt på Kyrckans enskylta kåstnad, undantagne några få Dagevercken, them gårdfaleket uthgiorde, samt måhlningen, then Tyondegifvarna efter matlagen be­ kåstade». H. 88, B. 80. Ett K. Mts. T a l 28 / 11 1817 inom ekram. H. 60, B. 56,5. Fattigstock, profilerad fyrsidig pelare av ek med järnbeslag och järnlock. H. 76, Dep. i Bl. M. - 1744 uppsättes en ny stock vid landsvägen utanför kyrkan samt förses med tavla. EDEST ADS KYRKA 313 Kollektskopa av gråmålat trä med målning: å gavelns åtsida en tiggare i ett landskap, å frånsidan en rektangulär kyrka med klockstapel samt inskrift: »EDESTAD». På kanten förgylld inskrift: »INGEBORG AMBROSIUS I RUN 16 6 7 NABY CASPARS·DOTTER ». H. 22. B. 17,5, L. 27,5. Vid långhusets norra vägg står ett gråmålat förgyllt gol v nr av trä. Inskr. å tavlan: »A. S. RYDBERG CARLSKRONA. » H. omkr. 240, B. 106. I koret står ett gråmålat furu bord på kryssfot. 1700­ talet. H. 72, Diam. 40. I sakristian finnes bl. a. följande möbler: Väggskåp av gråmålat furu med smidd nyckelskylt och beslag av järn. H. 189, B. 58, L. 184. Ovalt bord av gråmålat trä. H. 80, L. 156, 5. J J Tre gråmålade sto lar av furu. H. 103, B. 44,5. Möj­ 3 ligen äro dessa möbler de som omtalas som nyinköpta i Fig. 347. Edestads kyrk a . RÄK. 1716. Gravsten av granit från 1100-talet. · 1706 köptes från Kristianstad en ny kyrkakista av tjocka N. Grafström delin. 1920. ekplankor, överdragen med järnplåtar samt försedd med Grabstein von Granit. 12. Jhd . Grave slab. 12th cent. beslag och tre låsar. På vapenhusets sydöstra vägg är fästad en gråmålad sol­ visare av trä med visare av järn. Enl. RÄK. inköpt 1724. H. omkr. 50 cm, B. 30 X 30. I stapeln hänga tvenne klockor. Den stora med inskrift: »I H s H:L:s. B:M:s :I.A.S.» samt kring nedre kanten: »IN DVRO MONTE, EX PVR.O I FONTE CREVI. SVECREVI, ET PRIMAM RI MAM SPREVI. DELEVI. NON TAMEN SPONTE CEV. PRIMA FRONTE. NEC lVIANV, LEVI FAC'fA SVMBR.EVI: ANNO 1688 C». H. 90, Diam. 90. Enl. RÄK. utgavs 1688 till klackgjutaren Bengt Mårtensson i arbetslön l dlr för varje skålp. »Till dhen största Klåckan, som Helga Treefaldigheedtzaffton i dhetta åhret lyckeligen och wähl ble f omstöpt.» Den lilla klockan har å ena sidan inskr. ur Marc. 7, 14, å andra: »ÅR 1813 UNDER KONUNG CARL XIII REGER.ING DÅ H: GUST. V BR.INKMAN VAR LANDSHÖFDING I BLEKINGE H: DOCTOR VILH. FAXE BISKOPP HANS THOR.N KYRKOHERDE I HIORTSBERGA OCH EDES'fAD BLEF DENNA KLOCKA GlUTEN PÅ EDESTAD FOR­ SAMLINGs BEKOSTNAD AF LARS ÖHMAN I CARLSCRONA» samt Fig. 34R. Edestads kyrka. tvenne reliefer, den ena visande Kristus med världsklotet, Sockensigill från 1500· talet. upplyftande högra handen till välsignelse, den andra en 1\iittelalter!iches Siegel des Kirch­ kvinna, bärande vågskål och svärd, personifikation af Rätt­ spiels Edestad. 16. Jhd. Mediroval seal from Ede stad' s visan. H. 75, Diam. 77 . J'arish. 16th cent. l MÖBLER KLOCKOR 314 MEDELSTA HÄRAD Enligt sockenstämmoprot. 1813 beslöts s. å. omgjuta två klockor och en gammal malmfunt till en klocka. 1665 fanns en »liten tincheklocke, som hos kircken er ubruglig. Prresten begierer den at faa for betalning efter Vurdering». Nu försvunnen, såvida icke härmed avses en i sakristian förvarad prim klocka av mässing(?). H. 4, Diam. 4. 1662 års inventarium omtalar tre klockor, varav tvenne små. SAMMANFATTNING AV EDESTADS KYRKAS KONSTHISTORIA I. Troligen under 1100-talet uppföres en träkyrka, från vilken intet spår är bevarat. A v in­ ventarier återstår en korstecknad gravsten och ett träkrucifix. II. Under perioden omkring 1220-70 uppföres den nuvarande kyrkan av gråsten och tegel, med målad yttre ornering på koret, öppen takstol i koret, platt trätak i långhuset. Bilder för sidoaltaren: J ungfru Maria, gotländskt arbete och en biskop, båda från omkring 1240. Senare, omkring 1300, tillkommer triumfkrucifix. III. Under senare medeltiden tillbyggdes sakristia och möjligen även vapenhus. En klock­ stapel uppföres; kyrkan får ett altarskåp m. fl. träskulpturer, malmkrona och malmljusstakar. IV. Under 1600-talet tillkommer predikstol, bänkinredning m. m. Nordportalen igenmuras (1675). V. Under 1700-talet ombygges sakristian, koret får platt trätak, ny altaruppsats tillkommer m . m. VI. · Under 1800-talet får långhuset ett välvt gipsat trätak. Kyrkogården utvidgas. ZUSAMMENFASSUNG Die älteste Kirche in Edestad war mutmasslich ein Holzbau. Sie ist jetzt verschwunden. Zu derselben gehörte das Kruzifix Fig. 334 (12. Jhd). Die jetzige Wallfahrtskirche zum heiligen Kreuz, aus FeJdstein und Ziegel, wurde ungefähr 1220- 1270 erbaut (siehe Fig. 302, 305-308). Sie hat noch erhaltene äussere gemalt e Verzierungen (weiss und rot) an der Nordseite des Chors (Fig. 309). Das Langhans hatte ein plattes inneres Holzdach, der Chor offenen Dachstuhl. In dieser Periode ist die sitzende Madonne Fig. 338 hinzugekommen, wahrscheinlich gotländische Arbeit um 1240. Um 1300 wurde das Triumphkruzifix Fig. 337 hergestellt. Im späteren Mittelalter wer­ den Sakristei und möglicherweise Vorballe und Glockenturm von Holz angehaut (Fig. 304). Im 18. Jhd wird der Chor mit plattem Holzdach (Fig. 312) versehen, das Langhans erhält im 19. Jhd ein fiaches Gipsgewölbe. Von dem reichen Inventar sind vor allem die Reste eines Altarschreins zu bemerken, baltische, vielleicht däniscbe oder schleswigsche Arbeit aus dem Anfang des 16. Jhds (Fig. 314- 25). Von einem etwas älteren Flli.gelaltar (gleich nach der Mitte des 15. Jhds) sind 4 Figuren iibrig, jetzt im Blekinge Museum (siehe Fig. 329-332). Diese Figuren erinnern an den Stil des Liibeckers Meister Stenrat (siehe die Anm. 1 auf S. 295). Eine hi.i.bsche Arbeit vom Ende des Hi. Jhds ist auch die stehende Madonna Fig. 333 in einem an denjenigen Hermann Rodes von Li.i.beck erinnernden Stil. - Das wichtigste Jnventar aus neuerer Zeit ist die Kanzel (Fig. 343-345) angefertigt 1665. Der Altaraufsatz (Fig. 313) ist aus dem Jahre 1763. SUMMARY The most ancient church in Edestad was probably of wood. This has now disappeared. To the same belonged the crucifix fig. 334. (12th century). The actual church of gray stone and brick was erected about 1220-1270 (see fig. 302, 305- 308). It has still the exterior painted EDEST ADS KYRKA 315 ornaments preserved (white and red) on the northern side of the choir (fig. 309). The nave had a flat interior wood ceiling and the choir an open roof·truss. Under this period the seated madonna fig. 338 has been brought, probably Gothlandic work from about 1240. About 1300 the triumph crucifix ftg. 337 has been made. During the latter Middle Age the sacristy was added and possibly porch and belfry of wood (fig. 304). During the 18th century the choir was furnished with a flat wood ceiling (fig. 312), the nave gets a plain plastered arch during the 19th century. From the rich furuitures must at first be observed the remnants of an altar screen, Baltic, perhaps Danish or Sleswick work from the beginning of the 16the century (fig. 314-325). From a somewhat more ancient altar screen (soon after the middle of the 15th century) there remains 4 figures, now in Blekinge museum (see fig. 329-332). These figures remind of the style of Master stenrat from Li.lbeck (see note l on page 295). A beautiful work from the end of the 15th century is also the standing madonna fig. 333, in a style reminding of Hermann Rode from Li.lbeck. - The foremost furniture from the modern time is the pulpit (fig. 343- 345), manufactured 1665. The altar piece (fig. 33) is from year 1763. Fig. 349. Edestads kyrka. Fingerring av guld med emaljinläggning. Omkr. 1500. Foto Atelje Marino 1915. (l'Tära 3 / 1 .) Goldener Fingerring mit Email. Auf dem Friedhof 1902 gefunden. Um 1ö00. Golden finger-ring with ena1nel inlay. Found on the church yard 1902. About 1500. 9* 316 MEDELST A HARAD FRIDLEFSTADS KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT TRY CK'!' A KALLOR: .WILLIAM ANDERSON, Den äldre kyrkliga konsten i Blekinge, Lund 1922, s. 16 f. o. fig. 10 b. o. 11. - Kyrkor i Blekinge i Svenska Turistföreningens Årsskrift 1925, s . 119-136. - .ANDERSON, HELGONKULT, s. 23. - BAGEn, S. 37 ff. - KJ"ING, M, s. 9. - SJÖBORG s. 293. - N. H. SJÖBORG, SAMLINGAR II, s. 76 ff. HANDSKRIVN A KÄLLOil OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: CnONHOLM, s. 417. - LANDs­ KYRKOR. - I U. B.: W. 1153. - I B. ST. : ritning (sydfasad o. plan) betecknad »Stockholm af Öfver Intendents Cont. d. 24 Juli 1779» (med vapenhus o. torn); ritnin g till ny orgelläktare, tro l. fr. 1800-talets början; ritning till ny orgelfasad 1847 ; planritning med utvidgningsförslag •I enlighet med från orten insänd ritning af A. Pettersson 1849», gillad av ämb. 1849 ; ritning till altarprydnad af Ludwig Hedin, gillad 1862; uppmätning med ändringsförslag af T h. Wåhlin 1912. KYRKA Ns ARKIVALIER: Ri~K . från 1662-nu; Handlingar rörande kyrkobyggnaden 1740, 1763 o. 1784; S'l'.-PRO'l'. 1740-66, -81 o. -92. I L. A. K. förvaras ms till BAGER, tidigast nämnd i INV. 1834. Om kyrkans uppkomst berättar BAGER en sägen, att kyrkan först skulle uppföras ONO om Ryds gård, men vad som uppbyggdes om dagen, nedrevs om natten. Omsider blev efter någons råd >BOm några mena en kvinnas~, »sammanbundit i ett ok tvenne unga och otamda etutar, och låtit dem med oket begifva sig hvart de ville, i det vissa hopp, att hvar de stannade sjelfvilligt, der skulle den plats vara, som Gnd hade beskickat till sockenkyrk a för folket. Ändtligen skola de tvenne stutar hafva stannat der prestgärdet nu är: mi d t i gärdet häller jorden sig nedåt en dal och höjer sig åter igen till en liten kulle, på hvilket rum kyrkan är uppbyggd». KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL KYRKOGÅim Kyrkogården (fig. 351) omgives av en i kallmur lagd gråstensmur med gjutna järn­ grindar inom stenstolpar i nordost och väster. 1665 var muren murad samt försedd med 4 luckhus med tak av »Bord Weed » (rNv.). KLOCKST.\PEL Å kyrkogårdens nordöstra hörn står klockstapeln (fig. 350) av resvirke p å en hög, spritputsad gråstensfot Karnisformad huv och däröver en avsmalnande spåntäckt spira, krönt av ett kors . Allt tjärat. Grå ljudluckor med vitmålade träOinfattningar. Kyrkans äldre stapel torde hört till Edestadstypen (se s. 281) och beskrives i 1665 års INV. sålunda: »Kloekehuset er Ottekantigt opbygt af Traewerk och Bord W eed, FRIDLEFST ADS KYRKA 317 ofwen til ere 4 kapper eller Qwister, paa hwer en liden Flöy. Midt paa er Spiret tagt med Spaan och en Flöy der ofwen paa.» Den stod en l. tradition (medd. av kyrkoherden) väster om kyrkan, på andra sidan vägen å en höjd som ännu kallas Klockbacken. Ett gravkapell av reveterat trä med spåntak är nyuppfört i sydöstra hörnet av kyrkogården. GI~AVKAPELL KYRKOBYGGNADEN Den tornlösa absidkyrkan (fig. 352-357) är en medeltida anläggning, som utvidgats och försetts ·med sakristia på 1700-talet. Materialet är gråsten med tegel i västra röstet samt delvis i omfattningar. Lång­ husets östra röste är byggt av trä och rappat. - Absid, kor och långhus ha en enkel skråkantad sockel. Fasaderna äro spritputsade med delvis slätputsade hörn och om­ fattningar. Yttertaket av spån, delvis lagt i mönster. Spån omtalas som tak­ täckningsmaterial tidigast 1665. - Fönstren äro stora, rundbågiga i sen tid utvidgade, 1665 funnos 5 fönster, ~det eena paa den östre gaufl det andet wed Degnestolen, Sönden til, Begge meget Smaa: Det tredie och fierde ere paa den Söre Side, midt j Kircken, och det femte er norden til paa W eggen mid t j !Greken». Det ursprungliga, rundbågiga fönstret i absiden med sin huggna omfattning [av sand­ sten (?)) blev igenmurat 1862, men upptogs ånyo vid restaureringen +·~ · ~ -~ ..o 1 -·---1--l-----+-- l - t - - 1 -l----1-l---+- Fig. 350. Fridlefstads kyrka. Klockstapel. Nils Grafström delin. 1920. Hölzern er Glockenturm. Belfry. Fig. 351. Fridlefstads kyrka. situationsplan. N. Grafström delin. 1920. Lageplan. Plan of situation. 318 MEDE LST A HÄRAD f Fig. 352; Fridlefstads kyrka. Plan. Plan. N. Grafström delin. 1920. Grundriss . - 1914. I södra korfönstret en liten rund, blyininfattad ruta med glasmålning med kyrko­ herde Bager och hans första hustrus vapen i gult och blått med svarta konturer. Inskrift: »H. ANDERS BAGER ANDERSON OCH HANS K. HUSTRO QICLE BAGES DACTE HAF­ VER TIL GUDZ JERE OCH HANS TEMPELS ZIRAT OCH PRYDELSE FORlERET DETTA FENSTER T FRIDLEsTED KIRKE. AAR 1667».- Enligt en anteckning i A. T. A. har kyrkan haft ytterligare en glasmålning, »en rund fenster glasruta. - - - - , 7 tum i diameter. Den är vackert målad med flera färger, föreställande en sköld med törnros uti och in­ skrift på danska att en Dygderik pige' Dorothea Mattes dotter skänkt något penningar till fenstret och att hennes lekamen ligger i denna kyrka begrafven. Tyvärr har denna piece blivit sönderslagen sedan jag erhöll den av Bonden Lars Andersson i Pålycke 1840, så att största delen av skriften nu saknas, men vapnet är i behåll». Nu i St. H. M. under inv. nr 1452. Ingångarna äro raktäckta, med gråmålade dörrar. Korets södra ingång troligen ursprunglig, men förändrad under senare tid. Märken efter en nu igenmurad rundbågig sydportal synas. En motsvarande nordportal kan skönjas å putsen. -- På långhusets västra och östra rösten krönande träspiror, den senare med en väderfföjel av järn med inskr.: »1781 •. På korröstet en träspira med kors. - Över . västra ingången flisa av kalksten med inskr.: »KONUNG GUSTAF III VAR SVERIGES REGENT OCH LANDETS FADER DÅ DENNA KYRCKA BYGDES .:\.HR 178" 1 PREDIK. BOK: 4. V. 17.» FRIDLEFST ADS KYRKA 319 Fig. 353. Fridlefstads kyrka. Längdsektion mot söder. - N. Grafström delin. 1920. Längsschnitt gegcn SUden. - Longitudinal seetian towards the south. Fig. 354. Fridlefstads kyrka. Tvärsektion av koret mot öster. N. Grafström delin. 1920. Quer schnitt des Chores ge g~n Osten . Cross-secti.on of the choir towards the east. Fig. 355. Fridlefstads kyrka. Tvärsektion genom långhuset mot öster. N. Grafström delin. 1920. Quersclmitt des Schiffes gegen Osten. Cross·section of the nave towards the east. 320 MEDELST A HÄRAD Invändigt äro murarna slätputsade. - Innertaket ett gråmålat segmentvalv av trä över långhus och kor från 1838. - 1665 hade kyrkan plant trätak, påspikat under bjälkarna (spikar ännu synliga). - Takstolar över långhuset av tvenne former; i korets takstol delar av en äldre (se tig. 355). På långhusvinden visar sig västra Fig. 356. Fridlefstads kyrka. Exteriör från sydost. - Foto W. Anderson 1915. Aussenansicllt von SUdostcn. - The exterior frmn the south-east. röstet vara spritputsat. Korets väggar äro över valvet slätputsade. I röstet mot öster skrovlig, putsad mur. I denna en portalliknande öppning eller fönster c. 1,40 m H., 0,50 m B. med rak smyg och omfattning av putsat tegel (28,5 x 8 x 13). Under den nuvarande putsen döljer sig en äldre, svagt gul puts. Däröver tvenne små rektangu­ lära öppningar, troligen bjälkhål. I korets norra murkrön mot väster en träskodd brunn-liknande öppning, som leder ned till en 70 cm bred trappa av granit, gående ned i långhusmuren belyst av en liten rektangulär ljusglugg. På mitten av trappan sitter en bränd träbjälke. Trappan, som kallas »munkgången» saknar utgång (spår av en rundbågig öppning skönjbar å murens puts). Sannolikt blev trappan avskuren 1837, då det nordöstra fönstret i långhuset upptogs. Belägenheten av trappschaktets övre mynning gör existensen av ett särskilt östligt röste av sten för långhuset så gott som omöjlig. Ett dylikt röste skulle ha täppt till mynningen. Översta delen av trappschaktet är möjligen en senare påbyggnad. Schaktet är nämligen i sin övre del fläckvis klätt med vitt bruk, under det att nedre FRIDLEFSTADS KYRKA 321 Fig. 357. Fridlefstads kyrka. Interiör mot öster. - Foto Alfr. Edle 1930. Innenansicht gegcn Osten. - The interior towards the east. delens bruk är brungrått som lera. Är denna iakttagelse riktig, så skulle den över­ sta delen av långhusmuren, så mycket som denna överstiger kormuren i höjd vara påbyggd. Trappstegen i schaktet sluta f. n. långt nedanför mynningen (fig. 355) och kan svårligen användas annat än genom insättning av en liten stege eller med hjälp av en i takstolen fastgjord lina. Tänkes övre delen av brunnen avtagen, så blir upp­ stigningen lättare, men alltjämt mycket omständlig. Trappstegen bli nämligen sma­ lare och smalare högre upp och sluta till sist med en bull-liknande sten mer än l meter nedanför den punkt, där vi föreställa oss den ursprungliga schaktmynningen ha legat. Emell an nämnda bull-sten och mynningen finns en utskjutande sten, lagom att sätta foten på för den som, med händerna vilande på mynningen, ville svinga sig upp ur schaktet. Kan denna anordning förklaras endast genom byggets primitivitet? Det ligger eljest nära till hands att häri se en försvarsanordning. Kyrkans vind skulle då varit en i ett plan liggande sammanhängande plattform, från vilken försvaret skedde. Här finnes en annan anordning, som talar om säkerhetsåtgärder. I långhusets södra 322 MEDELSTA HÄRAD murkrön är en avlång; gropliknande fördjupning, med grovt putsade ytor. Djup 100 cm, B. 80, L. 180. Detta får kanske förklaras som ett depositorium, ett gömställe för dyrbarheter i krigstid. Om detta täcktes över med gråsten skulle det vara svårt att skilja stället från övriga delar av murkrönet. Emellertid befinner sig denna grop i den del av långhusets mur som kanske är påbyggd. Under den ovan antagna för· svarskyrkans tid skulle gropen alltså icke funnits till. Triumfbåge saknas. Den ersättes av en högt upp sittande stickbågigt skuren vit­ målad träskärm, vilken fortsätter ovanför kyrkans nuvarande trätunnvalv. Från vinden synas där rester av målningar i limfärg med bruna konturer samt f . ö. gult, vitt och rött: i norr synes en Kristus med världsgloben (fig. 375), i söder ett manshuvud med röd mössa samt flera tält. Endast med tvekan kunna vi av de gjorda iakttagelserna samla en helhetsbild av den ursprungliga kyrkan. Det skulle varit en byggnad som förenat en kyrkas och en fästnings funktioner. De nedre delarna, med små rundbågiga fönster, portaler å långhusets båda långsidor och korets sydsida tedde sig som en kyrka och var en kyrka av 1100-talets vanliga plantyp. Kanske ingick i denna också ett västtorn. Långhus och kor täcktes av ett platt triitak. Absidvalvets ovanligt platta form visar att man överall t ville begagna taken som plattform för försvaret. Up p till denna plattform förde en lätt försvarad upptill brunnslik murtrappa. .Mellan absidvinden och stora vinden kommunicerade . man endast medelst stegar upp till en tegelomfattad muröpp­ ning. Från absidtaket kunde man genom en nu igenmurad glugg behärska själva kyrkorummet. På murkrönen bör krenelering ha funnits, varav nu intet som helst spår är bevarat. Om ett västtorn funnits var detta fästningens starkaste parti, men fortifikationskyrkor kunna tänkas även utan torn och sådana ha funnits, t. ex. Svenngarn i Uppland, Hossmo vid Kalmar, även Fridlefstad kan h a varit en fast plats ehuru tornlös. För förekomsten av västtorn tala de analogier som finnas mellan Fridlefstad och Nättraby (s. 192 f). Gemensamma drag äro grundplanen, sockeln, långhusportaler i norr och söder samt sydlig korportaL Därtill kommer att proportionerna äro helt eller nästan lika. Långhusets inre mått i Fridlefstad 16,70 m, L. X 9-9,70 m, B., svarar mot Nättrabys 16,70 x 9,10 m. Det ovanligt lilla koret i Nättraby, 4,80 m. L. x 6,50- 7 m B. svarar mot Fridlefstads 5,40 m L. X 6,70 m B. Emot antagandet om väst-torn tala nybyggnadsförslagen av 1779 (se nedan s. 323). Möjligt, att väst­ gaveln varit genombruten av arkader liksom i Nättraby; därom kunna vi icke få viss­ h et, ty den ursprungliga västra gaveln revs ju 1781. En skillnad mot Nättraby är absidens bredd. Dess diameter fyller nästan ut korets bredd. Detta kan tyda på en sen tillkomsttid för Fridlefstad, häri bestyrkas vi av teglets förekom st i röstet. Vi vinna således dateringen 1100-talets slut eller 1200­ talets början, dock med uttrycklig betoning av att grunderna för våra beräkningar i detta fall äro ytterst osäkra. FRIDLEFST AD:s KYRKA 323 Fig. 358. Fridlefstads kyrka. Altartavla från år 1653. - Foto Alfr. Edle 1930. Altartafel vom Jahre 16ö3. Altar piece . 16ö3. Enligt BAGER avbrände fienden (svenskarna) under SJUanga kriget kyrkans tak och allt trävirket, så att endast den kala muren återstod. Från denna tid torde träröstet mellan kor- och långhus förskriva sig med ett »tralleverk>>, vars ena tvär­ bjälke ännu ses, avsågad, nederst i nuv. triumfskärmen. En given följd därav var även, att kyrkan kort efter skulle få nytt ytter- och innertak. - 1779 uppkommer ett förslag att tillbygga kyrkan med ett torn i väster och enl. VISIT.·PROT. hade man även lagt grundmurar till ett dylikt. Planen blev emellertid övergiven, och istället tillbyggdes långhuset i väster till sin nuvarande längd, varvid den gamla västgaveln raserades (färdigt 1781). Senare raserades vapenhuset (se nedan) och den södra por­ talen igenmuras. Slutligen 1914 genomgår kyrkans inre en grundlig restaurering enl. Th. Wåhlins förslag av 1911. SENARE FÖR­ ÄNDRINGAR 324 MEDELSTA HÄRAD Fig. 359. Fridlefstads kyrka. Altarskåpets corpus. Antag!. svenskt arbete omkr. 1500, tillhörande Sillhövda kyrka. - Foto Alfr. Edle 1931. Corpus des Schnitzaltars. Schwedische Arbeit um 1500. Corpus of the altar-piece. Swedish work about 1500. vAPENHus Ovisst när tillbyggdes vid långhusets sydvästra del ett vapenhus av putsad gråsten, »Lagt med Loft och tegt med Spaan» . Tidigast omtalat 1665. Det rives under 1800-talet. SAKRISTIA År 1714 tillbyggdes vid korets norra del en sakristia av gråsten. Till denna leder från koret en rektangulär ingång med gråmålad dörr. Innertaket består av platt grå­ målat trätak Järngaller för fönstren. I väster en gråmålad, rektangulär dörr till ett FRIDLEFST ADS KYRKA vindfång med yttre, järnbeslagen dörr upptagen 1862. Under sakristians golv äro synliga putsade granitmurar, säkert :gravar (se planen fig. 354). Mot väster synes en tröskel av trä med vidsittande järnkrampa och golv av sten. Möjligen är detta rester av en äldre sakristia. Från korgolvet leder en trappa med tre steg ned till ett gravkor (se planen fig. 353) med putsade murar. Detta är genom en mur avdelat i tvenne kammare, förbundna genom en rundbågig glugg. I östra gravkammaren, i vilken förvaras sju lik­ kistor, en glugg mot norr och en mot öster. I västra gravkammaren förvaras tre kistor. Långhuset uppvärmes av två i dess mitt upp­ ställda järnkaminer. 325 GRAVKOll UPPV;~RiVI­ NI;<~G INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Under 1600-talet hade kyrkan ett korskrank, varom BAGER skriver: »Mellanverket i kyrkan som åtskiljer långhuset och kyrkan, var tillförene efter sjuåriga kriget bygdt med bräder från vinden till golfvet midtuti rundt som en båge, de två på si­ dorna, ned emot stolarna, på man- och kvinna­ raden var ett öppet rum att se igenom, hvari var satt några små svarfvade pelare» . 1675 uppsattes ett nytt korskrank av Anders Snickare i Ronneby, varpå det målas 1681 av mäster Petter Stark Rester av den ursprungliga målningen synas ännu Fig. 360. Fridlefstads kyrka. Flygel till altarskåpet fig. 359. Svenskt arbete ovan innertaket (se s. 322). omkr. 1500. - Foto Alfr. Edle 1931. Al t are av trä, framtill marmorerat och vitmålat Filigel des Schnitzaltars. Schwedische Arbeit um 1500. Wings of the altar-picce. Swedish work med inskr. »I H S». Det gamla altaret var 1665 about 1500. »opmuret wed Kirckgaulen». - Altarring av vit­ målad furu.- Altarprydnaden utgjordes ännu 1915 av ett vitmålat och förgyllt träkors med törnekrona och svepduk av linne, upp­ satt 1878. 1925 uppställdes ett förut i Bl. M. (sedan 1902) från Sillhövda deponerat altarskåp (fig. 359-361). Det är snidat av ek. I CorpuR Marie kröning omgiven av S. Lars och ett okänt helgon. I flyglarna 12 apostlar. Förmodligen inhemskt arbete KOR­ SKRANK ALTARE 326 MEDELSTA HÄRAD omkr. 1500. Den 1700-talsartade blå målningen på flyglarnas yttersida tyder på att a. sk. varit i bruk under detta sekel - kanske i Sillhöfda. Man har förmodat att altarskåpet ursprungligen tillhört FridleEstad och stött detta bl. a. på den namnlösa helgon­ bilden vilken blivit tydd som S. Martin, enligt BAGER Fridlefstad kyrkas patron. Emeller­ tid är skåpet, som ej nämnes av BAGER, troligen identiskt med den altarprydnad, vilken omnämnes i Sillhöfda RÄK. för september 1776 såsom inköpt från Torhamns kyrka, och som >>reparerades» 1778 av målaren Stendahl. Torhamns kyrka var ju vigd åt Magnus. Riddarhelgonet t. h. i skåpet skulle alltså vara Magnus, greve av Orkneyöarna, d. 1106, vilken å en kalkmålning i koromgången i Mariakyrkan i Hälsingborg är framställd i rust­ ning, hållande i vänstra handen en yxa och i den högra ett svärd . Hans festdag inföll den 16/ 4 . -Den gamla altarprydnaden, som nu hänger på södra långhusväggen, utgöres av en uppsats av trä, skulpterad och förgylld. Mittpartiet utgöres av en på trä målad framställning av Nattvarden, omgiven av kolonner med slingrande vinrankor och som uppbära ett entablement. På sidorna vingar samt trästatyer av Tron och Hoppet. Där­ över ett överstycke med tvenne änglar med palmkvistar; det hela krönt av en Kristus. Över N attvarelen inskriften: »s: HER lVIICHEL HANSSON COLDIG HAFWER PAA SIN OMKOST­ NING LADET. DENE ALTER TAFLE OPSETTE. A:O 1663. MAEN I BER ANDERS BAGERS TID ER DENNE ALTER TAFLE BLEFVEN STOFFERET OCH FÖRGYLDET A:O 1671 >>. Nedtill in­ skriptionsfält med Nattvardens instiftelseord. Enl. RÄK. fick 1671 »Mäster Daniel Måhlare aff Malmö för Alter Taften At Stofero och för Gylla 50 Rdr. >> (Fig. 358.) siDOALTARE Enligt BAGER fanns i början av hans tjänstetid ett mat-alta r e »af gråhall uppmuradt i rundelens mur•. 1665 fanns vid sidan av dopfunten i sånghuset >>et Ny Lidet Bord eller Mad Altere af Slet och ring e Snedkerwerk». mEDIKS'I'OL Predikstol av ek (fig. 363-365) skulpterad och förgylld. Korgen indelas av sex Karyatider - Petrus, aposteln Jakob d. ä. med pilgrimshatt, Paulus med väldigt svärd, Kristus med kort skägg och världsglob, Gud Fader med gubbaktigt skägg, om­ given av Uppenbarelsebokens 7 lampor, Johannes Evangelisten, och en munk med bibel (Luther.) - i 6 fält. I dessas fyllningar framställningar i relief av Sb.pelsen (fig. 364) - Syndafallet - Syndafloden - Födelsen - Korsfästeleen - Himmels­ färden. Å frisen inskr.: >>GUDI TIL ÄHRA ÄHR DENNA PREDIKESTOOL UTHI SL: HERR A:S B:S TIDH UPPSATT OCH UTHI HERR MATTHilE COCCIJ TIDH STOFFERAT OCH FÖRGYLT FÖR KIÖRCKIANS MEDELL = . » Baldakinen är sjusidig. Å överstyckena Karl XI: s namnchiffer samt inskr. : >>ANNO- 1694- d. 25 Maij». Från taket nedhänger en förgylld duva. Enl. RÄK. tillkorn predikstolen 1692 för en kostnad av 217 dlr 20 sk. och 1694 utgives till >> Måhlaren Mester Columbus för Prädikestohlens Måhlande effter Contract 119 Rdr>>. Predikstolens skulptör är samme· som för Nättraby predikstol av 1693, och Hjortsberga av 1684, att döma av de båda verkens överensstämmande stil. Hans namn var kanske Åke Truedsson (jfr s. 169), en bildhuggare, som redan år 1687 - även då i samverkan med målaren Colurnba- levererar ett arbete åt Fridlefstad kyrka, en nu förlorad brudstol. ­ Den gamla predikstolen stod enl. BAGER »på en stötta nedgrefvuet i jorden har förut stått FRIDLEFST ADS KYRKA 327 Fig. 361. Fridlefstads kyrka. Detalj av altarskåpet fig. 359, 360. Teilbild vom Schnitzaltar Fig. 359, 360. - Detail of the altar·piece fig. 359, 360. under lecteret fram neder i kirken». Den var försedd med en baldakin som hr Michel (se s. 334) lät nedtaga, enär den skymde »vid det smala fönstret som då var». 1668 flyttades . predikstolen upp mot sånghuset »paa den söre Side». 1671 målas predikstolen. År 1777 utlåntes den till Sillhöfda kapell. Därifrån har den nu dep. i Bl. M. ­ Det som nu återstår av predikstolen (fig. 362) är en bröstning av furu, till planen en halv åttahörning, vars fyra faser indelas genom listverk. I de övre fyllningarna målade 10. Sveriges ky1·ko1·. Bleking e I. 328 MEDELSTA HÄRAD BÄNK­ l::->Men salig herr Nils Åkesson, min förman, sockenprest efter salig hr Mickel, lät först yppsätta i sin. tid, stolar med dörrar till på mansraden, från stora kyrkadörren till mell'anverket vid sånghuset, såsom det nu befinnes». 1665 omtalas uti INV. alla bänkar såsom nya, både på mans- och kvinnoraden, arbetade av Jörgen snickare i Ronneby. - Dessutom fanns 1665 en degnestol i korets södra del samt en skriftestol, målad av Daniel Klud, målare i Malmö. En bänkgavel har nyligen från en bonde i sockne.n överlämnats till kyrkan, den är daterad 1671 och ornerad i plattrelief. H. 146. I väster en vitmålad orgelläktare (fig. 353), vilande på träkolonner, enl. ritning, trol. från 1800-talets början. Orgelfasad i vitt och guld.- 1665 omtalas en ny läktare eller skunk »med tuende Rad Stoler, den eena ophöijet ofwer den anden, Staar paa 8 Ottekantige Pillere och Hafwer et udskaaret Forstycke med Behörige Lister». FRIDLEFSTADS KYRKA 329 Fig. 363. Fridlefstads kyrkas nuvarande predikstol. Skulpterad 1692, målad 1694. - Foto Alfr. Edle 1930. Die jetzige Kanzel, skulptiert 1692, gemalt 1691. The present pulpit. Sculptured in 1692, painted in 169!. Dopfunt av ek (fig. 366), skulpterad och förgylld. Den sexsidiga skålen uppbäres av sju putti samt är ornerad med festoner och änglahuvuden. På frisen inskrift: »H:R ANDERS BAGER MED HANS I: HUSTRU CICELE BAGES DATER BEKOSTET DENE FONT 1682 OCH MED HANS ( = 2) HUSTRU CBRISTINA KNUDS DO TER LADET DEN STAFERE 16 8 7 »: DOPFUNT Skulpturen av bildhuggaren Åke Truedsson i Jämshög. H . 87 cm., Diam. 68 cm. Däröver en baldakin (fig. 367) krönt av en Kristus med världsldotet. På överstyckena Bagers och hans hustrus namn och initialer. Under baldakinens tak en relief av Kristi dop.­ Kyrkans äldre funt utlåntes l 777 till Sillhöfda kapell och står ännu i denna kyrka. Dopfunten (fig. 368) är av furu, betsad i ekfärg, mångkantig. Ovan och nedtill en tandsnittsfris, i mitten en rad fållverk. Fyllningarna begränsas ::tv enkla ramlister. Ovantill en urhålkning för dopskål. Enligt BAGER var den ursprungligen målad med 330 MEDEL8TA HÄRAD Fig. 364. FridleEstads kyrka. Detalj av predikstolen med framställning av syndafloden. I hörnen statyetter av Paulus och Kristus. - Foto Alfr. Edle 1930. Detail von den Schnitzer eien der Kanzel : Darstellung der SUndflut. An den Ecken Paulus (!inks) und Christus (rechts) . ~· Details of the wood earvings of the pulpit: The deluge. On the: corner s St . P aul (left) and Christ (ri ght). FRIDLEFST ADS KYRKA 331 Fig. 365. Fridlefstads kyrka. Detalj av predikstolen med framställning av Golgata. Till vänster Gud Fader, omgiven av Uppenbarelsebokens 7 lampor. - Foto Alfr. Edle 1930. Detail von den Schnitzereien der Kanz el. ReliefdarstellungTder Kreuzigung Christi. Links Gott Vater, von den sieben Lampen der Apocalypse umgcbcn. Details of the wood earvings of the pulpit. Relief r epresenting the crucifixion of Christ . To the left God the father surrounded by the sevcn lamps of the Apocalypse. lO* 332 1\'IEDELST A HÄRAD vit och röd vattenfärg. Därjämte tillkom vid en målning 1671 blått och guld. Funten är en av landets äldsta från protestantisk tid, sannolikt tillkommen vid 1500-talets mitt eller senare hälft. H. 106 cm, Diam. 52 cm. Dopfat av mässing. Å brättet en fris med akantus, hundar och hjortar. I botten en driven framställning av Syndafallet. Där­ under inskr.: »N- P - R A- C- D ». Skänkt av kyrkoherde A. Bager och hans hustru. Diam. 53 cm. Dopfat av mässing. Å brättet en rad blomknoppar och 8-or. I botten två ringar majuskler som icke giva någon mening samt en driven framställning av Bebådelsen. In­ skr.: 1~--;;1 inom sköld. Diam. 50 cm. Kalk av silver delvis förgylld. Foten sex­ passformig. lnskr.: »INRI 16.9 4 TILi.HÖR FRIDLEFSTADS KYRKA. 35 5/ 8 LOD>>, H. 21,3 cm, Diam. 11,2. - Paten av silver, ovan­ till förgylld. I botten: »TILLHÖR FRIDLEF­ STADS KYRKA. 10 3j 4 LOD. Diam. 15,4. Fig. 366. Fridlefstads kyrka. Dopfunt, skulp­ - 1665 omarbetas en kalk av Oluf Guld­ terad av Å.ke Truedsson i Jämshög 1682. smeden i Ronneby. 1685 förfärdigar Olle Foto William Anderson 1915. Hölzern er Taufstein, skulptiert vom Bildbauer Åke guldsmedh i Lyckeby en kalk och paten i Truedsson 1682. Wooden baptismal font sculptured by Åke Truedsson st. f. de som stulits. 1682. Sked av silver förgylld med perforerat blad. Inskr.: •FRIDLEFSTAD,, Stämplar: Karlskrona vapen - [Il - tre kronor ­ T ( = 1777) - fleuron. L. 13,2. Kanna av silver delvis förgylld, ornerad med akantusslingor. Locket krönes av en fruktsmyckad knopp. Inskrift: »COPWERDIE MANN ANDERS LAGOMSTOR OCH DES: K: HUSTRU FÖRÄRAT 52 LOD SILFWER TILL DENNA KANNA: ALT DET ÖFRIGA, SAMT FÖR­ GYLDNINGEN, HAFWER FRIDLEFSTAD KYRKIA BEKOSTAT: ANNO 1755». Stämplar: Karls­ kronas vapen-· tre kronor- IBr~!~K 1 -g(=1755) -fieuron. H . 32. Sock enb udstyg i skinnfodral, bestående av: kalk av silver, förgylld. Inskr.: »TILL­ HÖR FRIDLEFSTADS OCH RÖDEBY FÖRs ». Stämplar: Karlskrona vapen - tre kronor­ l AGE l A 4 ( = 1831). H. 13, Diam. 7,1. - P a t en av silver. Inskrift som å kalken samt »4 1/ 4 LOD». Diam. 10,5. 1 Jöns Björckman , mästare i Karlskrona 14 / 1, 1750, d. 1763. UPMARK, KARLSKRONA GULD, s. 145. FRIDLEFST ADS KYRKA Obl a task av pressat läder, rund. Diam. 9, 7 cm. Vinflaska av tenn, å proppen: Karlskronas vapen - MR - fleuron. H. 12. Brudkrona av silver, förgylld, av samma form som Rödebys (jfr s. 17 4) med två kransar samt besatt m ed röda, blå och gröna »stenar». Stämplar: Karlskrona vapen 333 -l ~~ri~ l LJUS­ REDSKAP - V ( = 1720) - flenron - ålder­ mansranka. Ljuskrona av mässing för 7 +7 ljus, krönt av en fläckt örn. 1700-talets början. H. 50 cm. 1770 lagas ljus­ kronan av Israel Zerl i Karlskrona. Ett par ljuskronor av mässing för 12 + 12 ljus. 1700-talet. H. 150 cm. Ljuskrona av glas för 8+8ljus. 1800-talet. H. 120 cm. Ett par ljuskandelabrar av tenn 2-armade, 3-pipiga, ornerade. lnskr.: »SUPER F IN COM POSITION AF \L W. L.\ l HALLRÄTT\ UTI NORRKÖPING 18 0 2. H. Fig. 367. Fridlefstads kyrka. Baldakin till dopfunten 47 cm. fig. 366. - Foto W. Anderson 1915. Tre ljusstakar av tenn, ornerade. Baldachin zum Taufstein Fig. 366. Canopy of the haptismal font fig. 366. I botten: »BERGMAN MALMÖ» . Omkr. 1800. H. 31 cm. En ljusstake av tenn, ornerad som ovanstående. I botten: »Tre kronor Berglund Malmö Vapen(?) - sl - T 3 (=1825). H. 3( cm. Mässhake av svart sammet med kors och »1775», i silvergalon. Defekt. H . 120, B. 83. H å v av svart sammet med silverbroderi och »18 s 29» i silke. Pungens H. 18,5, Diam. 15, Stångens L. 151. H å v av grön sammet med »1762, i silke. Pungens H. 18, Diam. 16. Stångens L . 149. I stapeln hänga trenne klockor. Den stora gjuten 1732 av Andreas Wetterholtz i Malmö. H . omkr. 100, Diam. 85. - Den mellersta gjuten av d:o 1715. H. 100, Diam. 90 - Den lilla gjuten 1761 av Magnus Bergstedt i Karlskrona. H . 70, Diam. 70. - Enl. Amiralitetskollegii resol. 1732 19/ 5 försåldes från Amiralitetskyrkan i KLOCKOR 334 MEDELSTA HÄRAD Fig. 368. Fridlefstads kyrka. Dopfunt från mitten av 1500-talet. Sedan 1777 i Sillhöfda kyrka. Foto Atelje Marino 1915. Hölzernes Tauffass. Mitte des 16. Jhds. Scit 1777 in Sillhöfda. Wo oden baptismal fon t. Middle of 16th century. Since 1777 in Sillhöfda. Fig. 369. Fridlefstads kyrka. Putto :\ epitafiet över A. Bager, d. 1691. Foto A. Edle 1930. Detail eines Epitaphium . Um 1691. Dctail of a wooden wall-table , about 1691. Karlskrona till denna församling två små klockor (W. 1153). En liten klocka, bikups· formad, vilken tidigare hängt i annexförsamlingen Sillhöfda, förvaras nu i Fridlefstads sockenmuseum. GRAVS'l'ENAR Bland gravhällarna av kalksten märkes Michel Hansen Coldin's, »fordum sognepräst til Friilesta ed och Rodeby sogne», d. 1654 (fig. 37 4, i koret) samt kyrko­ herden Carl Bohm's, d. 1713 (i koret). På kyrkogården låg enligt l\1. SönERSTRÖMs anteckningar i Bl M. 1833 en nu för­ svunnen gravsten (fig. 373) med avsmalnande fotända, visande ett stavkors på trapp· stegsformad bas, 3 aln. L., 3/ 4 aln B. 1100-talet. rou·rukrT Fyra porträtt, oljemålning på duk inom förgylld ram. l. Prosten och kyrkoherden Peter Muhrbeck (f. 1708, d. 1766), pekande i en psalmbok på Ebr. 3, v. l 2, 13. Sannolikt kopia av M:s porträtt i Rödeby (jfr s. 177 f. o. fig. 190). H. 100, B. 77. 2. Okänd präst, kanske Gyllenskepp, kanske N. Åkesson? Prästen håller vänstra FRIDLEFSTADS KYRKA 335 handen på en bok, karnationsfärgen gulbrun, bakgrunden gulbrun. H . 90, B. 77 . 1687 utbetalas 6 dlr smt till målaren Johan Columba >för dhen förre Kyrkio H eerdens H:r Nills Åkessons Contrafactur ». 3. Kyrkoherde C. Bohm; håller en bok i vänstra han­ den ; ljusbrunt hår och skägg. Inskrift i högra hörnet: »H . CARL BOHM. NATUS A:o 16 63, Fig. 370. Fridlefstads kyrka. Kollekttavla. 1682. Foto Alfr. Edle 1930. Fig. 371. Fridlefstads kyrka. Kollekttavla med framställning av den fattige Lazarus. 1682. Foto Alfr. Edle 1930. Kollsktentafel Init Reliefdarstellung des armen Lazarus vor dem Hause des reichen Mannes. 1682. Collection bag representing i n relief the p o or Lazarus in front of th e rich man' s housc . 1682. Ko llektcntafcl mit R eli efdarst ellung eincr Kirch e mit freistehendem Glockcnturm. 1682. Collection bag with reli ef representing a church with isolatad b elfry. 1682. DE NATUS A:O 1713». H. 116, B. 90. 4. av den föregåendes hustru Elisabeth Rönnow. En ung kvinna håller i vänstra handen ett äggliknande föremål, den högra lekande med en liten hund. Svart dräkt med vita spetsar krin g h åls och armar, svart hatt med vit spets vid pannan, ringar på vänstra handen bl. a. på tumm en, skärröd kar­ nation; hunden vit med bruna fläckar. På innerramen är inbränt »E R». H. 115, B. 83,5. På norra långhusväggen hänger Bager s epitafium (fig. 369) av ek, skulpterat och förgyllt. Mittpartiet upptages av kyrkoherden Anders Bagers och hans tvenne hustrurs målade porträtt inom en skulpterad eklövskrans. Däruneler ett språkband med in­ skrift: vVIJ TRENE I ETT HIERTE STÅR, TWÅ W1 RE FÖRST ETT HIERTE , SOM BITTRE DÖDEN SKILDE ÅTH, MED HIERTES STORE SMERTE, TWÅ ÄRE BLEFNE ETT IGIEN: WIJ TRIJ MED uUDHI BLIFVA : ETT, I DET HIMELS PARADIS, SOM HERREN OSS WILL GIFVA:.» Vid sidorna trästatyer av t. v. Johannes Döparen, t. h. den törnekrönte Kristus. Däröver Bagers och h ans hustrus vapen samt inskrifterna: »A B. C B D » och =»C K D). Däröver inom .EPITAFIUM 336 MEDELST A HÄRAD ~ \_f$? Fig. 372. Fridlefstads kyrka. Kollektivtavla av trä, 1682. N. Grafström delin . 1920. Hölzern e Kollektentafel mit einer breunendcn Kirche . 1682. Woodcn col!ect table with a church on fire. 1682. Fig. 373. Fridlefstads kyrka. Gravsten från 1100-talet. Skala l: 20. M. Söderström delin. 1833. Grab stein . 12. Jhd. Grave s!ab from the 12th ccntnry. en .attika Kristus på korset, omgiven av Hoppet och Tron. Epitafiet krönes av den uppstånde Kristus, trampande på en orm. Vid sidorna pyramider. N ed till avslutas epitafiet av ett inskriptionsfält med Bagers biografi på latin.! Skulpturen är av samma hand som predikstolens, alltså kanske av Åke Truedson . Namnepitafium av vitmålat trä med svartmålad ram över Magnus Frodelius. H. 43, B. 29. N arunepitafium av bly inom glas och svartmålad träram över kyrko­ herden i Fridlefstad och Rödeby J. G. H eerrnan, f. 1761, d. 1842. H. 51, B. 36. Kollektskopa av grönmålat trä (fig. 372), å gaveln en skulpterad framställning av en brinnande kyrka. Målad inskr. å kanten: »A CB 1682 FRA ILD OCH BRAND FRE L S HERRE GVD HVVS oc LAND » . H. 17, B. 11, L. 35. 18 1 Andreas Andrre Bager, f. 23 / / 8 1691; 1660 k ~rkoh. i Fridief­ 10 1628 i Kj0ge på Själland, d. stad och Rödeby. G. m. : l. Cecilia Bages dotter, d. 29/ 4 1682; 2. Chris tina Knuts dotter Arbo. FRIDLEFSTADS KYRKA 337 Kollektskopa av blåmålat trä (fig. 370) framtill med en skulpterad framställning av en kyrka med långhus och kor samt klockstapel. Förgylld med inskr. : » 1682 HR ANDERS BAGER ANDERS SÖN CICEL BAGES DAATTER» . H. 19, L. 23,ö. Kollektskopa av trä, defekt (fig. 371). På baksidan röd målning och initialerna »ACB» och »l 682», framtill en relief, Lazarus, vars sår slickas av hundar. H. 18, L. 28. Samtliga målade av målaren Petter Starck. Mässbok, handskrift på papper i perga­ mentsband. 4:o. Enligt anteckning skriven 1631 av Budmus Petri, »degn uti Frille­ stedt oc Rödeby». I Bl. M. Sigill av koppar, visande en man (den hel. Martin) till häst, vilken håller ena han­ den i sidan sa1r1t vänder sig mot en tiggare som uppsträcker sin hand. Inskr.: »8 M» och inskr.: »SIGILLUM ECCLESilE FRILLESTE». - BAG ER förutsätter som troligt är, att kyr­ kan varit invigd åt Martin samt fortsätter: »På hvilken dag (Mårtensdagen) ännu, om den infaller på söndagen, årlig kyrkomässa hålles allena med offer på altaret, eller på Fig. 374. Fridlefstads kyrka. Gravsten över nästa söndag derefter, om Mårtensdagen kyrkoherden M. H. Co!ding, d. 1654. N. Grafström delin. 1920. faller in i veckan på någon annan dag Grabstein eines Pfarrers, gest. 1654. emellan söndagarna - -» Grave slab over a rector, d . 16ö4. SAMMANFATTNING AV FRIDLEFSTADS KYRKAS KONSTHISTORIA I. Under 1100-talets slut eller 1200-talets början uppföres Fridlefstads kyrka av gråsten, bestående av ett rektangulärt långhus, kor med ett åtminstone planerat torn och absid. II. Ovisst när tillbygges vid långhusets sydvästra del ett vapenhus av gråsten. III. Under 7-åriga kriget avbrändes ytter- och innertaket, varpå kyrkan under 1500-talets senare del får nya tak jämte inredning såsom predikstol och dopfunt. Under 1600-talets senare hälft tillkomma altaruppsats, ny predikstol och dopfunt m. fl. inventarier. IV. Under 1700-talet tillbygges kyrkan i väster samt förses med en sakristia vid korets norra del. Norra långhusportalen tillmuras 1781. V. Under 1800-talet rives vapenhuset och år 1914 genomgår kyrkan en inre restaurering. 338 MEDELSTA HÄRAD ZUSAMMENFASSUNG Die ältesten Teile der Kirche Fridlefstad, Apsis, Chor und der grössere Teil des jetzigen Langhanses (siehe Grundriss Fig. 352) wurden gegen Ende des 12. oder Anfang des 13. Jhds auf­ gefiihrt. Das Material ist Feldstein. Gewisse Einrichtungen, z. B. eine Treppe in der Nordrnauer (siehe den Grundriss Fig. 352) denten daraufhin, dass die Kirche auch zu Fortifikationszwecken angewandt wurde. Mutmasslich hat auch ein Westtunn existiert oder ist wenigstens geplant gewesen. - Eine Vorhalle wurde später an der Siidseite des Langhanses gebaut; sie wurde im 19. Jhd abgebrochen. Im 18. Jhd wurde die Kirche im Westen angebant und an der Nordseite des Chors mit einer Sakristei versehen (siehe Fig. 352). Von mittelalterlichen Inventarien ist ein Fliigelaltar (Fig. 359-361) zu bemerken, mutmasslich schwe­ dische Arbeit aus der Zeit um 1500. Aus der zweiten HälEte des 16. Jhdts ist ein hölzernes Tauffass vorhanden, Fig. 368. Das prachtvollste luventar aus neuerer Zeit ist die reich geschnitzte Kanzel (Fig. 363-372), und das Tauffass mit seinem Baldachin Fig. 366/67, verfertigt 1682). rw-'-'+'~+----t----1DM Fig. 375. Fridlefstads kyrka. Målning å långhusets östra vägg, sedd från vinden. N. Grafström delin. 1920. Mittelalterliche Maler ei an der Ost­ wand des Langhauses, vom Obm·boden sichtbar. l\iedireval painting on the oastern wall of the nave , seen from the garret. SUMMARY The most ancient parts of Fridlefstad church, apsis, choir and the greater part of the actual nave (see plan fig. 352) were erected at the end of the 12th century and in the beginning of the 13th. Material stone. Certain arrangements, f. i. a flight of stairs in the northern wall (see plan fig. 352) gives one the idea that the church has also been used for fortification purposes. Probably a western tower has also existed or at !east been projected. ­ A porch was built later on the southern side of the nave; i t was demolished du ring the 19th century. Under the 18th century, the church was enlarged westward and was provided with a sacristy on the northern side of the choir (see fig. 352). Amongst the medireval movables is noticed an altar screen (fig. 359- 361) probably Swedish work from the time about 1500. From the latter half of the 16th centm·y there is a baptismal font in wood, fig. 368. The most splendid things from the modern time are the richly earved pulpit (fig. 363-372) and the baptismal font with its canopy (fig. 366/67) manufactured 1682. SILLHÖFDA K YRKA 339 SILLHÖFDA KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT ANNEX TILL FRIDLEFSTAD TRY CKTA Ki\LLOR: BAGER. - KLING, M. s. II. - 8JÖBORG, s. 294 - SVERIGE l, s. 765. ­ HANDSKRIVN A K ~\LLO R OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: I B. St. ritning till orgel, gillad 2 "fo-1871. - I K. B.: GYNTHER. KYRKANS ARKIVALIER: u;iJ<. (med INV.) 1777-till nu. I Fridlefstads socken, som intill 1915 jämte Sillhöfda och Rödeby bildade ett regalt pastorat, hade de i skogarna upp mot SmålandAgränsen boende invånarna tidigast flera mil att rida eller gå utefter obanade vägar till sin församlingskyrka i Fridlefstad. BAGER skriver i sina anteck­ ningar från 1600-talets senare hälft, att i socknen hade fordom funnits två kapell av trä med kyrkogård inhägnad av gråsten, det ena vid Holmsjö, det andra vid Höryda. Enligt SJÖBOUG voro rester av dessa, som torde förstörts under sjuåriga kriget, ännu synliga under 1700-talets senare hälft. Om kapellet vid Holmsjö berättar GYNTHER att »Ruinerna äro få men de äro dock fridlysta 1846». Rester av murar äro ännu synliga på platsen, t. h. om vägen norrut från Holmsjö järnvägsstation. År 1766- 68 uppfördes därpå ett kapell vid Sillhöfda, vari tiJ.l en början predikades var fjärde söndag. Först 1R69 blev Sillhöfda egen församling och annex till Fridief­ stad och är så ännu, medan Rödeby sedan 1915 är eget pastorat. KYRKOGÅRDEN Kyrkogården (fig. 376) omgives av en jordtäckt gråstensmur i kallmur i senare tid fogad med cement, med ingångsgrindar av gjutet järn m ed inskrift 1883, inom stenstolpar i öster och söder. I kyrkogårdens nordvästra hörn står klockstap e ln (fig. 377) av rest trä (furu) från 1768, med spånklädd huv; allt tjärat. Vita ljudluckor och dörrar. Söder om kyrkogården invid vägen kyrkans bod med kyrkstallar av rödfärgat trä och tegeltak. Kyrkaplatsen upptages dessutom av sockenhuse t, en envåningsbygg­ nad av rödfärgat trä och tegeltak, i Carl-Johansstil, nu använt till småskola och kom­ munalsal, samt längst i SO, invid landsvägen folkskolan i två våningar, av gul­ m ålat trä. Norr om kyrkan invid landsvägen till Holmsjö två kyrkstallar av rödfärgad furu med spåntak för Elmtamåla och Furs byar. En gravsten av kalksten med årtalet: 1677, H. 212, B. 124, ligger som trappflisa utanför klockstapeln. Då kyrkan uppfördes först 1766-68, har denna sten troligen först legat vid det ovannämnda kapellet i Holmsjö. 340 MEDELST A HÄRAD Fig. 376. Sillhöfda kyrka. Situa· tionsplan. N. Grafström delin. 1920. Lageplan. P l an of situation. KYRKOBYGGNADEN Kyrkan (fig. 378-80) består av ett rektangulärt långhus med sakristia vid norra sidan samt i väster ett senare tillbyggt, lägre och smalare vapenhus. Materia l et är liggande furuplankor, fodrade :med resta bräder. Östra och västra gavelröstena äro klädda med spån. U t v ä n d i g t äro väggarna rödfärgade. Taket på långhusets norra sida samt vapenhusets lagt med tunn, modern spån, eljest överallt med handkluven ekspån, vid takbrättet lagd i mönster. l'""~ .l t 1 b r­ c Belfry: a. south fa.cade, b. section, c, plan. a Fig. 377. Sillhöfda kyrka. Klockstapel: a . sydfasad, b. sektion, c. plan. Hö lzerner Gl ockenturm: a . Stidfassade, b. Schnitt, c. Grundriss . - SILLHÖFDA KYRKA Ingångarna raktäckta med vit­ målade dörrar. Vapenhusets och lå~ghusets södra dörr med invän­ digt synliga, vackra järnbeslag (fig. 38~). I sakristian en dörr från senare tid. Fönstren äro rundbågiga, vit­ målade med träspröjsar. Invändigt äro väggarna vitmå­ lade. Taket vitmålat och svagt välvt. Go l ve t av trä. Långhuset uppvärmes av två järnkaminer, sakristian av en kakelugn med gul glasyr. 341 ·LÄ!'-IGD5EJ<.Tion A a r INREDNING OCH LÖSA INVEN­ TARIER Al t are och a l tarring av vit­ målad furu med dockor. Altartavla med en måladfram­ b ställning av Korsnedtagningen. Där­ under inskuret inskrifter: »GIFVEN B · .SEI> Stämplar: Karlskrona vapen - l NOVISADI l 1 - L (= 1769) - fleuron . Diam. 14,6 cm . Fig. 392. Tvings kyrka. Sydportalen. Foto Alfr. Edle 1930. 1761, då patenen blivit bortstulen, bru­ SUdportal. - South doorway. kades en nu försvunnen paten av tenn. Man beslöt då att en paten av silver skulle anskaffas (visrr. PROT.) Detta skedde 1770. Oblatask av silver. Åttsidig. Stämplar: K arlskrona vapen- (otydl.)- K ( = 1768) - åldermansranka - 19 lod. Kanna av silver (fig. 394), pipen i form av ett skäggigt manshuvud. Inskrift : ålder­ »70: l : LOD ». stämplar : Karlskrona vapen- tre kronor- K (= 1768) mansranka. H. 28. Sockenbudstyg i skinnfodral, bestående av kalk av silver (fig. 341, d), delvis förgylld. I botten inskr. : »13 lod» . H. 10,5, Diam. 6,8. Paten av silver förgylld. Inskr. i botten : »SOCKNEBUDS KALK ocH PATEN TILHÖRIG. TVINGS KYRKA. GJORD 15 9 6 I M ÅRTENS TID OMGJORD 16 9 3 I HINDRIK KOCKS TID· FÖRNYAD 1817 I SUNDII 'fiD». Diam. 8,8 cm. Oblatask av silver. stämplar : Karls­ krona vapen, - tre kronor l PRS l - P (3?) (= 1821) - >>3 LOD>>. H . 2,5, Diam. 4,6 . 1 Sigismundus Novosadi d. y. UPMARK, KARLSKRONA GULD, s. 149. TVINGS KYRKOR 357 BRUD Brudkrona av silver, delvis '. förgylld. Med kransar. I den översta äro löv fästade. Be­ satt med mångfärgade »stenar». Inskrift: GIFVEN AF GULDSMEDEN AXEL GABRIEL ESTBERG OCH DESS HUSTRU JOHANNA MARIA WAHLMAN I CARLSKRONA TILL TVINGS KYRKA D: 17 SEPTEM­ BER 1 s 4 3 ». Stämp l ar: Karlskrona vapen ­ tre kronor l AGs l - l c4 1 (?) ( = 1833). Med vidhängande silverlänk. H. 13,5, Diam. 22. 1761 bortstals en brudkrona (visit. prot.) Ljuskrona av mässing för 8 ljus. 1700­ talet. H. 60. Ett par ljuskronor av kristall för 6 ljus. 1800-talets början. H. 105 cm. Vid julfesten 1830 28/ 11 skänkte bonden Sven Mårtensson i Måstad och hustru en kristalljuskrona och jul­ dagen 1832 skänktes ännu en gemensamt av kyrkavärden Håkan Nilsson och nämndemannen Anders Abrahamsson i Tving samt nämnde­ mannen Peter Jönsson i Gunnetorp och Nils Svensson i Björkaryd. Ljuskrona av glas för 8 ljus. 1800-talet. H. omkr. 114 cm. Dessutom två par ljusstakar och två par ljuskandelabrar av mässing, moderna. Fig. 3!13. Tvings kyrka. Den uppståndne Kristus. Träskulptur från 1600-talets Bland textilier, en mässhake av svart sam· senare hälft. - A. Blom 1927. m et med guldgalon. H. 120 cm., B. 87 cm. Der Auferstandcne. Holzskulptur aus der späteren Hälfte des 17. Jhds . Troligen inköpt 1812. The resurrccted. Wooden sculpturc late 17th century. H åv av brun sammet m ed stång. Pungens H. 15 cm . Stora klockan med inskrift runt Övre kanten: »ANNO 1709 DEO GLORIA REGI HONOH PATRIAE PAX GREGI SALUS », å ena sidan: »ME FEC!'r MAR'l'IN WETTER HOLDS» (jfr Nätt­ raby s. 205), däröver Karl XII:s krönta namnchiffer inom eklövskvistar, å andra sidan ett vapen i relief med underskrift: »H. M. K.» varå blommor under fallande vatten· droppar - symbol för Guds välsignelse och nåd. H. omkr. 90, Diam. 100. Lilla klockan med inskrift å ena sidan : »GUTTEN I CARLSKRONA AF LARS ÖHMAN ÅR 1814 », å andra sidan i relief Kristus som världsdomare samt en genius. H. omkr. 70 cm, Diam. omkr. 80 cm. Innanför södra längans dörrar en g ra v häll av kalksten från 1720-talet, skulpterad med enkla emblem. KRONA wusREDSKAP KLOCKOR 358 MEDELSTA H A RAD Enligt M. SöDERSTRÖMS anteckningar i B. M. fanns 6/ 6 1833 till »fotsten i luckan öfver dörren » i Tvings gamla kyrka en gravsten av gråsten med inhugget »kors om· gifvet af en cirkel af 8 tums diameter », samt till fotsteg vid dörren till kyrkan en gravsten av granit ornerad med ett kors, därunder en sexuddig inskriven stjärna, 1100-talet. Båda nu försvunna. Norr om kyrkan inom kyrkogårdens i senare tid utvidgade område står en rest sten GUNNARGRÖ ­ l'ES S'l'EN av granit, som skulle kunna kallas Gunnar G röpe s st en. Om denna förmäler den lokala traditionen, att »för något tiotal år sedan påträffades ett stort kranium på denna plats och stenen skall ha rests över en småkonung Gunnar, efter vilken Gunnarstorp inom socknen fått sitt namn» (upplysning av kyrkvaktaren). Enligt en annan version heter det, att då kyrkogården utvidgades åt norr, hittades där en sten av märkligt utseende, utan alla inskriptioner. Denna sten som ansetts vara en gravsten över en landsflyktig prins (!) från Småland, vilken flytt därifrån för mord på någon av Små­ lands missionärer, är nu upprest å den nyintagna delen av kyrkogården. Tydligen är det samma sten som enligt W. 205 stod i ena hörnet av kyrkomuren, H. l 2/ 3 aln, B. l 7 tum och som ansågs vara en bautasten. Vidare m eddelas i en äldre upp­ teckning, att »uti Tving ligger Gunnar Grope eller Gropes begrafven, det var han som dräpte St. Sigfrids tvenne medhjälpare, som införde den kristna läran i Sverige och måtte derföre flykta till Bleking, som då låg under Danmark» (W 1153). - Om Gunnar Gröpe, den värendske stormannen och missdådaren, som skall ha varit ledare vid dråpet på St. Sigfrids systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman berättar LAGER­ BRING att. »Gunder Gruffeson bodde i Werinde, hand dref derudaf Kong Oluf, som S. Sigfred Christnede, och ligger Gunder Gruffeson begrafwit vid Tuing i Blegind i heden jord » ,. I korets östra sockel i domkyrkan i Växjö är inmurad en runsten med inskrift: »To be Viking reste stenen efter Gunnar Grims son. Gud jälpe hans själ ». Den dateras till 1000-talets senare hälft och anses av L . Larsson vara rest till minne av Gunnar Gröpe nära platsen för dennes ryktbara dåd.1 Rund off e r s to c k av trä, järnbeslagen. H. 80 cm, Diam . 17 cm. Offer s krin av ek med enkla järnbeslag. 1700-talet (?). Dep. i B. M . H. 31 cm, B. 33 cm, L. 41 cm. Ki s ta av trä, fullständigt järnbeslagen. H. 55 cm, L. 92 cm. Skåp av al, vitmålat. Inköpt 1812. H . ~26 cm , L. 169 cm. Gol vu r, vitmålat och förgyllt. I koret. Inskrift å urtavlan. »RINGlUs c:KRONA. N:R 266 ». Sigill av mässing med träskaft. Inskrift kring en blomma : »'rVINGS *' SOCKEN * siGILL * ». Inköpt 1787. H. 7,3 cm, Diam. 3,1 cm. Jfr. dock Hylten-Cavallius-Fören. Årsbok 1927, s. 127, där E. ELGQVIST förmodar att Gun­ nar Gröpe är namnet på virdafolkets stridsgudinna »Gunnr den (grymma) h årdhänta >. 1 TVINGS KYRKOR SAMMANFATTNING AV TVINGS KYRKORS KONSTHISTORIA. 359 I. Under medeltiden uppfördes Tvings gamla kyrka av gråsten, bestående av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare kor. Möjligen under medeltidens senare skede tillbyggdes ett vapenhus. Ett altarskåp från 1500-talet är bevarat. II. Åren 1841-43 uppfördes den nuvarande kyrkan och den gamla raseras. ZUSAMMENFASSUNG Die ältere, aus dem Mittelalter stammende Kirche in Tving bestand wahrscheilich aus recht­ eckigem Langhaus und Chor. Das Material war Feldstein. Von dieser Kirche stammt der Fliigelaltar Fig. 384-388, siidskandinavische Arbeit vom Anfang des 16. Jbds. Die neue Kirche wurde 1841-43 aus FeJdstein erbaut (siehe Fig. 389-392). Der grösste Teil der Inventarien stammt aus derselben Zeit. Von der älteren Kirche sind u. a. die Abendmahlsgeräte von Silber iibernommen worden (siehe Fig. 394, vom Jahre 1768). SOMMARY The older church in Tving originating from the middle age was probably composed of a rectangular nave and a choir. The material was stone. From this church comes the altar screen fig. 384o- 388, south Scandinavian work frow the beginning of the 16th century. The n ew church was built in gray stone 1841-43 (see fig. 389-392). Most of the fittings come from same time. From the older church amongst other things the communion silver has been taken over (see fig. 394 from year 1767). Fig. 394. Tvings kyrka. Kanna av silver. 1768. Foto W. Anderson 1915. Silberne Kanne . Karlskrona 1768. SilVf~r can, Karlskrona 1768. 12. Sveriges kyrkor. Blekinge I . 360 MEDELSTA HÄRAD :Fig. 395. Eringsboda kyrka. Exteriör från söder. :Foto W. Anderson 1915. Exterior from the south. Aussenansicb.t von Stidon. - ERINGSBODA KAPELL OCH KYRKA BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT TnYCKTA KÄLLOR: KLING, M., s. 13 - SJÖBORG, s. 272. - SvERIGE I, s. 776. HANDSKlUVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR : I B. 8'!'. : ritning(fasad, plan, sek· tion) av J. A. HAWEUMAN 1840; förslag till nytt orgelverk av F. R. EKBERG, gillat 1H74. KYRKANS ARKIVALIER: VIS.-PROT. från 1817 intill nu; INV. från 1808 intill nu; :Fullmakt av 3 / 2 1737 för Olof och Jonas Löf rörande kapellbyggnads uppförande ; gåvobrev av 2 • / 3 1775 av Olof Olofsson Löf, att han givit och planterat 15 st. lönnar på kyrkogården; Lunds domkapitels prot. av 17/ 4 1839 angående Eringsboda kapellags beslut att ombygga kyrkan; ritning till Eringsboda kyrka, gillad 23/ 11 1840. Under 1730-talets förra del anhöllo de i norra delen av Tvings socken bosatta invånarna hos K. Befallningshavande att åt sig få uppföra ett kapell. Ansökningen tillstyrktes 1734 2 % av konsistorium och 1735 2 "/8 gav K. bfhde sitt tillstånd till kapellets uppförande. (Detta påbörjades år 1736 och invigdes 1738 16/10') År 1870 resolverade K. Mt. (31 / 3 ) att E ringsboda skulle bilda egen församling. Från 1920 är Eringsboda eget pastorat. ERINGSBODA GAMLA KAPELL Nuvarande kyrkogården (fig. 397) tillhörde redan gamla kapellet. Där står i sydöst en klockstapel av trä (fig. 3H8 o. 400) rödfärgad, med profilerad, vitmålad gesims, upptill avslutad av en karniRformad huv, spånklädd och tjärad. Stapeln fick sin nu­ varande form 1788-89. ERINGSBODA KAPELL OCH KYRKA 361 Fig. 3\:!6. Eringsboda kyrka. Interiör mot öster. Foto W. Anderson 1915. 'l'he interi or looking east. Innenansicht gegen Osten. - Kapellet, som revs när den nuvarande kyrkan började uppföras 1847, bestod av ett rektangulärt långhus. - Materialet var furu. - Utvändigt voro väggar som tak klädda med ekspån. - Om den gamla inredningen sakna vi närmare kännedom. Byggnadstid 1736-'38. Rörande lösa inventarier, se under nuvarande kyrkan. ERINGSBODA NUVARANDE KYRKA Eringsboda nuvarande kyrka ligger sannolikt invid platsen för det gamla kapellet. Kyrkan (fig. 395-396 o. 399), som uppfördes 1847-49 enligt av .J. A. Hawerman 1840 uppgjord ritning, gillad 23/n s. å., består av ett brett, rektangulärt långhus med sakristia vid dess norra del. - Materialet är liggande timmer. - Utvändigt äro väg­ garna panelade, indelade i pilastrar och vitmålade. I söder en fronton med strålande, gulmålad sol. Det hela krönt av ett kors. - Taktäckningen av spån. -Ingångarna raktäckta med brunmålade dörrar. - Fönstren rundbågiga, med träspröjsar. Invändigt äro väggarna målade i skärt. - Innertaket, vitmålat i form av ett seg­ mentvalv.. - Golv av trä. Se i övrigt fig. 396. Kyrkan uppvärmes av en järnkamin, sakristian av en kakelugn. Altare av trä. Fönstret däröver omgives av en vitmålad rundbågsställning; på dennas pilastrar förgyllda grenar.- Altarprydnaden utgöres av ett förgyllt träkors · med törnekrona.- Vitmålad altarring.- Predikstolen, enkelt snickeriarbete, vitmålad och förgylld, samt slutna b ä nkar i ekfärg, allt samtida med kyrkan. - I väster en orgelläktare på marmorerade kolonner. Bröstningen vitmålad och förgylld. Orgel­ fasad i vitt och guld från 187 4 enligt förslag av F . R. Ekberg, gillat s. å. BYGGNADJ<:N INREDKING I OCH I NYENTAR ER 362 MEDELST A H AR A D :1"' " '" '. Fig. 397. Eringsboda kyrka. Lageplan . - Situationsplan. Plan of situ ation. Ett par nummertavlor, svartmålade, med förgyllda ramar, överst krönta av lyror. 1800-talets förra del. H. 120, B. 72,5 . - Nummertavla svartmålad, med blåmålad ram, varå överst tvenne målade änglar. Blekingskt allmogearbete från 1700-talet. H. 55, B. 35. Dopfunt av trä, vitmålad och förgylld. Aldre dopställning av trä i form av en marmorerad pelare. Förkommet är ett dopfat av tenn {INv. 1808). Kalk av silver, delvis förgylld. Å cuppan ett fastnitat krucifix. Stämplar i botten: Karlskrona vapen - tre kronor- jAGESTBERG j - A4 (=1831)- 46 1 / 4 lod». H. 25,5, Diam. 11,5. -Paten till d:o av silver, ovantill förgylld. Stämplar: Karlskrona vapen - tre kronor - l A u ESTBERG l - A 4 ( = 1831) - 10 1 / 2 lod» . Diam. 15,7. Sockenbudstyg i skinnfodral, bestående av: kalk av silver, invändigt förgylld. Stämplar: Tre kronor- H - PR- H 5 ( = 1862). H. 10,5, Diam. 5. Paten av silver, ovantill förgylld. Stämplar som å kalken. Diam. 6,8. -Dessutom vinkanna och oblatask av nysilver. -- INV. 1808 upptager kalk och paten av tenn, båda försvunna. Bland de många lju sredskapen märkas: Ljuskrona av glas och mässing för 6 ljus. 1800-talets början . H . 80. - En d:o fö r 4 ljus. 1800-talets mitt. H. 80. - Ljuskrona av trä för 6 ljus, med 6 prydnads­ armar med vidhängande »löv». Målad i gult, rött, grönt och blått. Allmogearbete från 1800-talets senare hälft av den bekante blekingske träsnidaren, målaren och näver­ blåsaren Håkan Holmberg (»Håkan Målare~) i Alfridsmåla, Tvings sn, nu 1915 över 80-årig och boende på Tvings fattiggård . H. 52. Antep e nd~um och .bokstöd av rött, broderat kläde samt mässhake av röd sammet med guldgalon, moderna. - Ett par håvar av brun sammet med guldgalon och stång. Pungens H. 16 cm. - Sköld till en korkåpa, se Torkö (s. 242). Stora klockan gjuten 1880. - Mellersta klockan med inskr. å ena sidan ur l Cor. 13., gjuten 1768 av Magnus Bergstedt i Karlskrona. H. 60 cm, Diam. 70 cm. ­ ERINGSBODA KAPELL OCH KYRKA 363 Fig. 398. Eringsboda kyrka. Klockstapeln: Snitt, plan fasad . N. Grafström delin. 1920. Hölzerner Glockenturm. Wooden belfry. Enligt INV. 1808 fanns i stapeln två klockor gjutna 1768 av ovannämnde Bergstedt, varför den största klockan tydligen är omgjuten. Minsta klockan saknar inskrift. Runt övre kanten löper stiliserad akantus, på den ena sidan synes i relief ett blad med fint grenverk, däröver ett otydligt (klockgjutare ?) märke, på andra sidan i relief en kvinna. H. 21,5 cm, Diam. 26 cm. Fig. 399. Eringsboua kyrka. Plan. Grundriss. - N. Grafström delin. 1920. Plan. 12* 364 MEDELSTA HÄRAD Klocka med ett inskriftsband kring halsen: CRISTINA: sTOLPE ANNO 16 6 5. Därunder en bård av nedåtvända, spetsiga vinklar, i vilka äro blad och blommor. H. 34 cm . Skänkt till Bl. M. 1927 under inv. nr 10419. Porträtt av hattfabrikör Carl Anders­ son i Karlskrona, f. d . 9fs 1802, en av o 10 2o -"' '-lo s-o ( T11.. . församlingens donatorer; akvarell inom förgylld ram. H . 4 7 cm, B. 39 cm. ­ Allmogemålning på väv inom ram av furu. T . h . synas tre män, Rom draga en kvinna iklädd röd kjortel, i ett rep; kring tavlan en bård av blommor. T. v. inskrift : »NÄR SATAN OCH KIÖTTET OCH WÄRLDE­ NES FLÄRD THE DRAGA FAST WAR PÅ SIN SIDA >l , etc. Fig. 400. E ringsboda kyrka. Detalj av klock­ Go l v ur, vitmålat och förgyllt, skänkt stapelns taklist. - N. Grafström delin. 1920. 1873. Detail von der Da.chleistc des Glockcnturm es . Dctail of cornicc from b elfry. Karmstol (s. k . trebenastol), svart­ målad. 1700-talet. H. 100 cm. - Kista av trä, järnbeslagen. Å framsidan järnet inskr.: »A:o 17 (. .)». (Det övriga dolt av beslag). L. 83 cm, H . 52 cm . SAMMANFATTNING AV ERINGSBODA KYRKORS KONSTHISTORIA I. År en 1736-38 up pfördes Eringsboda gamla kapell b estående av ett enkelt r ektangulärt långhus av trä. Under 1700-talets senare hälft tillkomma klockor och klockstapel av trä. II. Å.ren 1847-49 upp föres den nuvarande kyrkan av trä och det gamla kapellet rives, var· jämte kyrkan får sin sa mtida inredning ZUSAMMENFASSUNG Die alte Kap elle von Eringsboda wurde 1736-38 erbaut, einfaches, rechteckiges Gebäude von Holz. Die jetzige Kirche, auch von Holz (Fig. 395, 396, 399) ist 1847- 49 erbaut. Die Einrichtung stamrot aus derselben Zeit. Der aus der älteren Periode fortbestehende hölzerne Glockenturm (Fig. 398) erhielt sein jetziges Aussehen 1788/89. SUMMARY The old chapel of Eringsboda was erected 1736- 38, a simple r ectangular building of wood. The existing church, also of wood (fig. 395, 396, 399) is constructed 1847-49. The fittings come from same time. The belfry remaining from the older period (fig. 398) got its actual appearance 1788/89. BACKARYDS KYRKOR 365 Fig. 401. Backaryds kyrka. Exteriör från sydost. Foto 1918. Exterior from the south-east. A ussenansicht von Stidosten. - BACKARYDS KYRKOR BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELST ADS KONTRAKT TRYCKTA KÄLLOR: WILLIAM KARLSSON, Från flydda tider, Ronneby-Posten 1924 4 / 3 • ­ KLING, M., s. 41. - S.JÖBORG, s. 261. - SVERIGE I, s. 777. HANDSKRIV NA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: I K. B. CRONHOLM, s. 393.­ I B. ST.: Projekt till förändring, gillad 1885; ritning till predikstol och sakristigavel; laverad rit­ ning till nya k yrkan av E. G. HENSCHEN 1787; blåkopia av orgelfasad 1902. KYRKA NS ARKIVALIER: I Landsarkivet i Lund: RÄK. f. o. m . 1662- [jämte] Il\V. i L. I. 1-2; ST.-PROT. 1773- 1815; Handlingar ang. en brudkrona 1714; O. 6; Beskrivning av gamla kyrkan 28/ 8 1782 av E. R. PALME i O. 7; Handlingar rörande nya kyrkan 1798 i O. 8. Backaryd tillhörde ursprungligen Ronneby socken. 1630 lades, enligt SJÖBORG, grunden till Backaryds gamla kyrka eller kapell, som kallades Helga Trefaldighets kapell, sannolikt å samma plats, som nuvarande kyrkan. I detta predikades elva gånger om året, men likväl var >folket, som sällan eller aldrig hörde gudstjänst, värre än hedningar> (SJÖBORG). 16R2 blev Backaryd eget pastorat, men förenades enl. k. brev 1771 26/ 8 åter med Ronneby. År 1796 '/ 6 gav K. Mt. sitt tillstånd att församlingen finge skiljas från Ronneby, men avslog en framställning att den under byggnad varande nya kyrkan finge kallas Carls kyrka, enär den redan förut bar namnet Helga Trefaldighets kyrka. 366 MEDELST A HÄRAD BACKARYDS GAMLA KYRKA KYRKOG.I.UD Backaryds gamla kyrkogård inhägnades av en gärdesgård av furuplankor. Genom denna ledde tvenne luckhus, även av trä. Ett gravkors av smidesjärn (fig. 410) med inskrift: »I H s. P I s. L B D * ANNo+ 1707», är nu dep. i Bl. M. H . 132 cm. ­ Klockstapeln [av trä] (fig. 404) rödfärgad, med vitmålade hörn samt tjärade luckor och dörrar nämnes tidigast 1665. Det spånklädda takets fyra rösten krönas av enkla :järnfl.öjlar, mittspiran av en tupp . · Kapellet, som revs 1798 och flyttades till Ronneby brunn, kan m an med hjälp av inventariet från 1665 med sannolikhet rekonstruera. Ursprungligen uppfördes 1630 ett rektangulärt långhus av trä, l 8 aln L. och 12 aln B., vilket omkring 1683-90 utökades m ed en troligen korliknande byggnad åt öster. Tidigare tillbyggdes vid lång­ husets södra vägg ett vapenhus (omnämnt 1674); 1708-10 ett vapenhus i norr. Till koret fogades, okänt när, en sakristia i norr. Utvändigt voro väggarna omålade , in­ vändigt målade. Yttertaket täckt med spån, innertaket platt med bräder under bjäl­ karna. Golvet av trä. Ingångar genom norra och södra. vapenhuset samt södra kor­ väggen. Enligt SJÖBORG fanns vid östra. dörren följande inskrift: »Efter Hans Kongl. :Ma.j :ts nådiga förordning, är Backryd til et Pastorat, och skedde i fordum Högvyrdige H errens, salig Biskoppens Canuti Hahns tid, den förste Pastor var Herr Nils Cornerus, hvilken bestälte denne målning af Mester Johan Columbo, som skjedde Anno 1693». Altaret var av trä med en »liden traealtertafl.e och Crucifix». Av denne såväl som den snidade och målade predikstolen samt bänkar och läktare finnes nu intet spår. - Om gamla k,Yrkans lösa inventarier se under nuvarande kyrkans. K­ KJ,O C S'l'AP E L BACKARYDS NUVARANDE KYRKA KYRKOG1Tw Kyrkogården (plan fig. 403) är delad i tvenne hälfter, v. och ö. om landsvägen samt omgärdas till större delen av en i kallmur uppförd gråstensbogård med tre par gjutna, moderna järngrindar inom stenstolpar samt tvenne trägrindar. SO om kyrkan ett bårhus av gulmålat trä, med tjärat papptak, SV om kyrkan står klockstapeln (se ovan). Nuvarande kyrkan (plan fig. 405) uppfördes 1795-1799 enligt ritning av E. G. Henschen 1787, gillad 21 / 3 s. å. och invigdes 2 9fg 1799 av superintendenten i Karls­ krona A. Fahnehjelm. - Kyrkan (fig. 401 o. 406) är uppförd av liggande timmer, ut­ vändigt spritputsad (1833) med slätputsade hörn, pilastrar och lister. Ingångarna raktäckta med gråmålade pilasteromfattningar och brunmålade dörrar. Fönstren stora raktäckta med grönmålade träspröjsar. KYRKAN BACKARYDS KYRKOR 367 Fig. 402. Backaryds kyrka. Interiör mot. öster. - Foto W. Anderson 1915. Das Innere gegen Osten. - Interior looking east. Invändigt (fig. 402) äro väggarna grå- och vitmålade. Mittskeppets tak, som höjer sig över de platt-täckta sidoskeppen genom ett rikt profilerat listverk, är svagt välvt. Till den enkla, nyklassiska interiörens högtidlighet bidraga kolonnerna, vilka äro av toskansk form och vitmålade. Vid reparationen 1885-86 borttogos två kolonner, en i vardera korsarmens skärningspunkt. - Taktäckningen utgöres å långhuset av tjärad spån, å sakristian av tjärad papp. Bakristian tillbyggdes av spritputsat tegel 1886, då kyrkan genomgick en omdanande inre och yttre restaurering. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER (Från gamla och nya kyrkan). Al t are av trä. - Altarprydnaden utgöres av en enkel, marmorerad träomfattning kring en oljemålning på duk, Kristus Consolator, av L. Frid efter C. Bloch 1887 . Gamla altarprydnaden, som nu hänger i hörnet mellan långhuset och södra korsarmen, utgöres av en uppsats av trä, skulpterad, målad och förgylld . I mitten ett krucifix, AL'l'ARE 368 MEDELSTA HÄR A D Fig. 403. Backaryds kyrka. Situationsplan. N. Grafström delin. l 920. Lagepl an. Plan of situation . omgivet av en ängel och Moses; det h ela krönt av tvenne änglar och Karl XII:s n amnchiffer; allt skuret i trä. Nedtill inskriptionsfält med inskr: ur Matth. 26. v. 20 och »'!.' HENNA AJ~T ARTAFLA .~R GIORD ANNO 171 3 . PASTOR SAMUEL CORNERUS» . Nu· varande målning icke ursprunglig. Kristus på korset, vid korsets fot en bedjande man och inom en kartusch inskr. ur Joh . I. l. Oljemålning på duk inom svartmålad enkel träram. Krucifi x av gul metall, fästat på svartmålat träkors. 1700-talet. Omtalas 1800 som skänkt av fabrikör Morian. L. 29 cm. Det lilla korset återigen fästat på ett stort, förgyllt träkors, som nu hänger på norra långhusväggen vid predikstolen. 1859 omtalas det »upphängdt i fenstret vid altaret» . Alt ar rin g av furu med marmorerade balustrar; vitmålad och förgylld pr e dik stol ; ekmålade bänkar; marmorerad dopfunt samt ett par m ålade och förgyllda num­ BACK A RYDS KYRKOR 369 d •OMTR,. N PLANSEKTION · O/AN·GP..UNDEN· 5 DETAL-iAV·Li5T·ViD@ DE!N...J ·AVLiST ViD·ltli - / F ig. 404. Backaryds kyrka. Uppmätning av klockstapeln. N. Grafström delin. 1920. Der hölzerne Glockenturm. Schnitt, Fassade, Grundrisa und Details von den Leisten . Wooden belfry . 'l'ransversal of fa.cade, plan and detans of the corni ce. mertavlor, allt modernt. - Av föregående predikstol återstår nu en enkel, vitmålad och förgylld baldakin. - Vitmålad orgelläktare med orgelfasad i vitt, grönt och guld enl. ritning från 1902. 1842 fanns en orgel, tillhörig klockaren. 1885-86 bort· togs tvenne läktare, en i vardera korsarmen. Dopfunt av röd kalksten (fig. 407), bestående av skål och fot med spår av grå färg å skålen. Har ursprungligen sannolikt tillhört Ronneby kyrka, nu på skolhusets vind. D OPFUNT 370 MEDELST A HÄRAD • • • ( / • • • i l l l \ Fig. 405. Backaryds kyrka. Plan. - N. Grafström delin. 1920. Grundriss. - Plan. Kanske har ett mellanstycke - skaft - funnits, som nu förkommit. I så fall över­ ensstämmer den med en vanlig gotländsk typ från 1200-talets senare hälft. (Liknande funtfot i Torhamn i Östra härad, s. 97.) H. 54 cm, Diam. 56 cm. - Dopställning av trä vitmålad, modern. Dopfat av trä, målat rödbrunt med blomsterdekor. Möjligen från slutet av 1700-talet. Diam. 57 cm . - 1665 omtalas ett nu förkommet mässings­ bäcken i funten. Fat av tenn. Stämplar: N A s inom sköld - tre kronor - X 3 ( = 1828) - w inom sköld. Diam. 16 cm. Kalk av silver, invändigt förgylld. lnskr. å foten: »TILLHÖR BACKARYDS KYRKA 18 81. VÄG. ·132 OR'l'.» Stämplar: 3 - ~ - tre kronor- Karlskrona vapen. H. 23,5 cm, Diam. 12,1 cm. Paten av silver, förgylld. Inskr. som å kalken men »väg. 33 ort. » Stämplar l J w HULTGREN l - tre kronor - Karlskrona vapen - 1::!::1? Diam. 16,5 cm. Sked av silver, förgylld med perforerat, rektangulärt blad. Stämplar: ~ - Bölves­ borgs vapen - l~ (= 1815). L. 10,7 cm. - 1663, då kyrkans två kalkar sönder­ brutits av tjuvar, repareras de av Oluff guldsmedh i Ronneby. Å patenen fanns 1817 följande inskrift: »Gaf till Hellig Trefaldigheds Kirke på Rundeby Skove en kalk och disk wog 23 lod Hvid Sölf anno 1609 » (visrr. -PROT.). Oblatask av svarvat trä. H. 9 cm, Diam. 16,5 cm, oblatask av bleck. Dep. i Bl. M. H. 5 cm, Diam 6,5 cm. Dessutom en oblatask och två vinkannor av nysilver. BACK ARYDS KYRKOR 371 Fig. 406. Backaryds kyrka. Trämodell av kyrkan i Blekinge Museum. Foto Affr. Edle 1931. Fig. 407. Backaryds kyrka. Dopfunt av kalk­ sten. 1200-talets senare hälft. Foto W. Anderson 1915. Tau fs tein von Kalkstein, zweite Hälfte des 13. Jhds . Baptismal font in lim estone, seeond half of 13th century. Holzmodell der Kirche . Im : Museum zu Karlskron a. Wooden m ode! of the ch u r ch. In the Mu seum Karlskrona. So c k e nbudstyg i skinnfodral, b estående av kalk av silver. Inskr. å foten: »DENNE KALCH ER GIORT PAA BAGERY KIRK ES BEKOSTNING : AN NO 1669: » l botten: »IW» . H. 10,1 cm, Diam . 6,7. Dessutom oblatask av vit m etall och paten av silver. Diam. 8 cm. - År 1708 inköptes en brudkrona av silver, som blev stulen 1827. Samtidigt förlorades den gamla kalken och patenen. Bland ljusred s kap märkes ljuskrona av mässing för 8 ljus. Inskr.: ÅR 1757 ÄR DENNA LJUSCRONA . INKIÖPT. FÖR KYRKIANS MEDEJ,. TÅ ÄREVÖRDIGE OCH WÄJ,LÄRDE HERRN LARS SOMMAR WAR KYRKIOHERDE WID BAKARY FÖRSAMLING : GIORD I CARJ,S CRONA AF MÄST:R ISRAEL ZERJ,». H. 70. Ljuskrona av mässing för 8 ljus. lnskr.: >) ÅHR 1757 ÄR DENNA LIUSCRONA HIT TII,J. BAKARY KIY.RKIA FÖRÄRRAD AF DANNEMAN l ( . ... ) KAREMÅHLÅ. ÄRLIG. OCH BESCHEDELIG MATS PÄRSON OCK DS K:RA HUSTRU. SEGRI ABRAHAMS DÅTTER. » H. 60. Bland textilier märkas : Mässhake av vinröd sammet med guldgaloner nyinköpt 1863. H. 117, B. 97. Kalkduk av silke, broderad på stramalj i gult, blått, grönt, rött och brunt :dg­ zagmönster samt med virkad guldsp ets. Fodrad med grönt siden. Dep. i Bl. M. H. 55 . Håv av svart siden med påsytt blommönster i gult och rosa. 1700-talet. Med stång. Pungens H. 22. - Håv av röd sammet med broderi i guld och gult silke. 1800-talet. Med stång. Pungens H. 19. Stora klockan enl. inskr. »OMGIUTEN 1 lÖNKÖPING AF ~L A. RÖNNBLOM 1839». H. 65 , Diam. 70. 372 MEDELSTA HÄRAD Fig. 408. Backaryds kyrka. Porträtt av biskop Knut Hahn. Oljemålning från slutet av 1600-talet. Foto Alfr. Edle 1930. Bildnis d es Bischofs Kn. H ahn . (1633-1687 .) Ölgemälde auf L einwand . Portra.it of the bish op Knut Bahn . OH-painting. (1€ 3 3-1687.) L. OLSON. » PORTRÄTT Lill a klockan enl. inskr.: »GUT EN I C: CRONA ÅR 1794. IIOS M: ÖFVERSTRÖM AF H. 58, Diam. 64. Porträtt av kyrkoherden, sedermera biskopen Knut Hahn (fig. 408), oljemålning på duk inom förgylld träram, visande en man i svart prästdräkt hållande i högra han­ den en bok. lnskr.: »NATUS A:O 1633: SYMBOLUM IN SALUTEM TUAM EXPEC'fO IEHOVAM. GENI: 49. V . 18 . DENATUS A:O 1687. TEXT: TUNEB: IOB . 7. V. 2, 3. HAEC EFFIGIES REVERENDISSIMI EPISCOPI BEATI MAG: CANV'fi HAHN DENUO, CURA SOBRINI D:I IOHANNIS H . 113, B. 87. Portr ätt av ovannämnda Hahns hustru (fig. 409), oljemålning på duk inom för­ gylld träram, visande en kvinna hållande i högra handen ett föremål, som liknar en dosa. Svart dräkt, grå ärmar och krage, gult halsband, skärröd karnation. Inskrift i vänstra hörnet: »JE'rATIS SVAE 34. 1674.». H. 113 cm, B. 87 cm. CORNERI CIVITATIS CAROLlHAMNENSIS CONSILIARII, RENOVATA EST. A:O 17 32» . BACKARYDS KYRKOR 373 Fig. 409. Backaryds kyrka. Porträtt a v biskop Hahns gemål 1674. - Foto W. Anderson 19lf>. Bildni s der Gem ahlin Bischoffs Halm. ÖlgcmlL!de 1674. Portrait of th e wife of the bish op Hahn. OH-painting 167-1. Namnepitafium av tenn över gästgivaren Mans Tofvesson, f. 1751, el. 1799. H . 21 cm , B. 17,2 cm . Å minn el s etavl a över Karl XI:s begravning inom grön målad, kälad ram. Dep. i Bl. M. H. 104 cm, B. 74 cm. Åminne lsetavl a, »Klago Dickt Öfwer. Den Ährewörclige och Wällärde :· Herren:· H :r Nicolaus Comerus: » d. 17 06; handskrift på papper inom förgylld, skulpterad trä­ ram . Enligt anteckning vid nedre kanten författad av Abraham Hahn, broder till Joh . Corneer. H . 72 cm, B. 48 cm . Modell av furu (fig. 406), omålad, till Backaryds nuvarande kyrka. Dep. i Bl. M. H. 46. Sigill av mässing (fig. 410) med träskaft, visande ett träd, däröver en strålande sol. Inskrift »BACKARY socKENs SIGILJ, » . Dep. i Bl. M. H. 9, 3. 374 1\'IEDELSTA HÄRAD Fig. 410. Backaryds kyrka. SockensigilL Dep. i Blekinge Museum. E. Andren delin. 1931. Siegel des Kirchspiels Backaryd. Seal from Backaryd' s parish. Fig. 411. Backaryds kyrka. Sigill, dep. i Blekinge Museum. E. Andren delin. 1931. Siegel, der Kirche Backaryd zngehörig. Seal from Backaryd's parish. Sigill av mässing (fig. 411) med träskaft och Inskrift: :.SANC'fA. TRINITAS. MISERERE . NOsTRI ». Dep. i Bl. M. H. 9,3. Votivskepp av trä, målat, tacklat till fregatt. Inskrift: »FRÖCKTA GUD OCK ÄRA KONUNGEN ADAM JOH: BÄCK FÖRÄRT DÄTTA SKEPP REDLIGHETEN TIL BACKRYD KIÖRKA 1748. » Dep. i Bl. M. under nr. 4186. L. 118. Kista av trä, järnbeslagen. Ingraverat å locket i järn: »BAKARY ANNO 168(0?)». L. 132 cm, B. 65 cm, H. 70. Offerstock av ek, upptill järnbeslagen och locket av järn; med tre överfall. Dep. i Bl. M. H. 95 . + SAMMANFATTNING AV BACKARYDS KYRKORS KONSTHISTORIA L Ett rektangulärt långhus av trä uppfördes 1630. II. Senare på 1600-talet, men före 1674 tillbygges ett vapenhus vid långhusets södra del. Tvenne porträtt av sedermera bbkopen H. Hahn och hans hustru äro bevarade från denna period. III. Omkring l 683-90 utökas långhuset men en troligen korliknande utbyggnad åt öster. IV. Ett vapenhus tillbygges 1708-10 vid långhusets norra del. V. Till koret fogas, okänt när, en sakristia i norr, allt av trä. VI. Den gamla kyrkan rives och den nya uppföres 1795-99 av trä med ett rektangulärt långhus och korsarmar i norr och söder. VII . En sakristia tillbygges i öster 1886. ZUSAMMENFASSUNG Die alte, 1795 abgebrochene Kirche in Backaryd wurde 1630 von Holz erbaut und in der zweiten Hälfte desselben Jahrhunderts und zu Anfang des 18. Jhd erweitert. Die jetzige Holz­ kirche ist 1795/99 erbaut und 1886 mit einer Sakristei versehen worden (Fig. 401, 402, 405). Der hölzerne Glockenturm gehört der älteren Periode an, erbaut um 1665 (Fig. 404). BACKA:RYDS KYRKOR 37{) SUMMARY The old church in Backaryd, demolished 1795, was built of wood 1630 and enlarged during the latter half of same century and at the beginning of the 18th century. The existing wood church is erected 1795/99 and provided with sacristy 1886 (fig. 401, 402, 405). The belfry be­ longs to the earlier period, erected about 16G5 (fig. 404). Fig. 412. Backaryds kyrka. Gravkors av järn 1707. Skala l: 40. E. stenfors delin. 1915. Eisernes Grabkreuz 1707. Iron monumentaJ cross 1707. 13 . Sveriges kyrkor. Blekinge I. 376 MEDELSTA. HÄRAD TILLÄGG TILL SVERIGES KYRKOR, BLEKINGE. BAND I. (s. 11 ff.) Kristianvpel. Kyrkogården har 1924 utvidgats mot väster och den gamla västmuren (fig. 414), vilken följde den forna stadsgatan, har raserats. Ett å kyrkogården funnet bronsspjut förvaras i St. H. M. under inv. 10235. (s. 41.) Gravstenarna 31-33 äro upptagna och inflyttade i kyrkan. (s. 44.) Ny klockll, gjuten av M. & O. Ohlsson i Ystad, inköptes 1927. (s. 51 ff.) Jiim,iö. Kyrkan restau­ rerades 1926, varvid bl. a. ex- och in­ teriören vitades, innertak och bänkar, som ombyggts, målades, samt ny pre­ dikstol uppsattes vid södra väggen. (s. 57.) Ny klocka, gjuten av M. & O. Ohlsson i Ystad, inköptes 1927. (s. 80.) Rwndala. Till porträttet av talmannen Olof Håkansson i Lösen, vilken skänkt ljuskronan (s. 129) och den stora klockan i Lösen (s. 134) bör ~illäggas, att H. är begravd i Riddar­ Fig. 414. Kristianop eL Kyrkogårdens vä8tmur,nuiaserad. holmskyrkan i Stockholm. Foto W. Amlerson 1918. (s. 90.) Torhamn . S:t Måns (Magnn~) Westroauer desFriedhofs, im J ahre Part of the old walls of the church­ 1924 niedergebrochen. ( Vgl. S. 11. ) yard, demolished in 192!. (Cf. p. U .) källa. En!. meddelande av torparen Lars Olsson 1925, då 71 år, vilken är född i Gisslevik nära källan och som själv hämtat vatten från källan under sju veckorR tid samt blivit frisk, observerade han såsom nioåring (alltså omkr. 1863) att en h andelsman hatlade i källan samt offrade 2 kr. Invid källan stod förr en mycket gammal al, som ingen fi ck röra. Källan besöktes vanligtvis torsdagsmornar av kvinnor; vilka offrade pengar och hämtade vatten. Enligt sägnen var källan ursprungligen en grund håla; så kom en bräda, på vilken ESte Måns », drivande ifrån sjön och flöt i land vid GissleYik, och sedan kallades den S: t Måns källa. Liknande sägner berättas om triumfkrucifixet från Mjällby, vilket skulle drivit i land från havet (ANDEHSON, HELGONKUill'), om triumfkrucifixet i Öja på Gotland (0. R. AF UGGLAS: Gotlands medeltida träskulptur s. 420) samt från Frankrike o. s. v. (MEINANDER: Medeltida altarskåp s . 341.) (s. 93 ff. ) Om den äldre altarprydnaden, se Sillhöfda s. 341 o. Fridlevstad s. 325 f. Enligt meddelande av hemmansägare August Larsson 8/ 7 1925 hängde i långhuset ett votivskepp och i koret en skulpterad kvinnlig figur med »hästfot• , kallad >Drottning Gåsfot> (möjligen en såsom dopängel använd galjonsbild). Nu försvunna. (s. 105 ff.) Sturkö. Kyrkogården har 1931. utvidgats mot öster. Predikstolen, som återfått sin gamla natur­ (s. 118.) 1)'urkö. Ny kyrka uppfördes 1929- 30. liga färg, har kompletterats och bonats. TILLÄGG 377 (s. 127 ff.} Lösen. K,rucifixet (fig . . 133) och d~pfunten hava renoyerats o~h kompletterats. Resterna av ljuskronan av glas från 1800 talets början (s. 130) hava 1928 på 10 år deponerats i St. H. M. . . . ·, " . (s. 135 ff.) På kyrkogården upprestes 1928 en bautasten över h.embygdsförfattaren, folkskollä­ raren Karl Nilsson (d. 14 /n 1926), prydd med en- av Ivar Nilsson modellerad 'port'r ättmedaljong. (s. 144 och 154.) Au,qerwn Å kyr~ogården ~Ltt.: HJALM~R FALK : Blekingska kyrkogårdar r. Blekinge-Bygder 1925, s. 183 ff. ), utvidgad mot öster 1926, står en gravsten av röd kalksten övei· den franske aktören Johan von Blanc, ' vilken 177.9' upptr.ä dde· på Bollhuset i Stoekholm. Blanc blev sedermera teaterdirektör och källarmästare i Karlskrona, där han avled 22/ 1 1796. (s. 144 ff .) Kyrkan restaurerades 1930 (Litt.: G. GRÖNQVIST i Lunds stifts julbok 1931), varvid bl. a . interiören putsades, de tvenne ovala fönstren i S. tillmurades, värmeledning med värmekammare under SÖ. rummet inlades, bänkarna modernise­ rades och målades etc. Vid de undersökningar, som i samband härmed företogos av författaren under januari och februari 1930, konstaterades, att den gamla kyrkan bestått av en 19 m L. och 10,9o m B. (yttre mått) rektangel av gråsten med huggna hörn, utvändigt täckt av ett fint glättat och skärt färgat putslager, ca l cm tjockt. Väst­ portal med inåt skrånande smygar och huggen omfattning. De västra, södra och östra murarna äro inbakade i den nuva rande kyrkan till en höjd av 2,50 m över nuvarande golvet eller en total­ höjd av ca 3,1 o m. Invändigt var kyrkan p u tRad och dekorerad med en enkel målning. Rester av en b ladfris samt en 57 cm H. sakramentsnisch stå synliga å östra väggen. Nischen, som hade Fig. 415. Lyckeby kyrka. Plan. 1779. kalkstensomfattning, hade senare tillmurats med Grundri•s der alten Kirche Plan of the old chur ch of in Lyckeby . (Vgl. S. 160). Lyckeby. (Cf. p. 160.) tegel (27-26 x 17-16 x 10- 9,5 cm). Grunden till altaret invid östra väggen påträffades. (s. 151.) Vinkanna av tenn . Cylindrisk mantel, nedtill buki g å vulstformad fot. Profilerat, vertikalt handtag och rörformad tut. Högprofilerat lock med uppstående kors vid ledet vid hand­ taget. Enligt inskrift skänkt av prosten och prostinnan Alexandersson (jfr s. 133 och 151) i Lösen 1822. H. 28 cm. I Kulturhistoriska Museet i Lund under inventarienummer 19019. (s. 160.) Lyclceby. Till förtydligande av situatiousplanen fig. 178 bifogas här en detalj, visande den raserade kyrkans grundplan (fig. 415). (s. 181.) Rödeby. Kyrkan restaurerades 1927, val'vid innerväggar putsats och innertaket klätts med plywood och vitmålats, korgolvet utvidgats fram till triumfbågens början, ångpannerum inretts under koret och värmeledning med lågtrycksånga installerats. Antikglas har insatts i ko­ rets fönster. Den i B. M. deponerade altaruppsatsen (s. 169) av Åke Truedsson har renoverats och uppsatts på en ny predella på nuvarande altaret. Bänkarna ha moderniserats samt n ymålats jämte hela inredningen. Därjämte hava foten till gamla kyrkans dopfunt av kalksten samt dörrarna till huvudportalen och sakristian i gamla kyrkan påträffats. 378 (s. 212.) Aspö. MEDELSTA HÄRAD Rad 3 nedifrån står nordvästra, skall vara: nordöstra. Rad 16 uppifrån står 1758, skall vara: 1858. 1932 har kyrkan restaurerats. 1932 har beslutats om kyrkogårdens utvidgning, kyrkans restaurerin g 1932 har beslutats bygga nytt orgelverk. (s. 229.) Förlcärla. (s. 334 f.) Tving. (s. 360 ff.) ETingsboda. m. m . (s. 369 ff.) Baclcaryd. ORTSREGISTER 379 ORTSREGISTER. Sid. Sid . Aakirkeby, Bornholm, välvning . .. . ..... . 69 Abrahamsälig, Kristianapels socken . . ... . 21 Altefähr; Riigen, klocka ............ . ..... 101 Aspö kyrka .... .. .... .. . . .......... 212-215 Augerum, förslag om Lösens kyrkas flyttning till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Angerums kyrkor, 51, 141 - 156, 377; Chap­ mans grav, 192; textilier ...... 174 socken ........ . ............. 118 Avaskärs kyrka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3, 5- 8 Avaskär, stad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5, 69 Backaryds kyrkor ..... .. ........... 365-375 · Bergen op Z "on, fästmngar .... - . . . . . . . . . 161 . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Born h o l m, f örsvars k yr k or Brömseb äck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 . f b Brömseh us fästnmg, 69 ; örsvunnen egrav­ . 5 nmgsp 1ats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gjöholm, gravkapell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Grav, Hol!. befästningar ............ ... . 161 Hagby kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Halmstads kyrka, gravsten . . . . . . . . . . . . . . 8 Hangvar kyrka, kor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291 Hasslö kyrka . ....................... 216 f. Hasslöv kyrka, Jacobus Maior ...... . . . . . . 253 Hjortsberga kyrka, 244-277; bänkdörr, 307; klocka, 101; klockstapel, 120; krucifix , 230, 304 ; predikstol, 326 ; takstolar, 193, 287; torn, 68 k . d soc en, twn e ............ . . 162 H b o y . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 H . sJö, kapell ....................... . 339 o1m H ossrna kyrka ..•....................... 322 Hällaryd, p redikstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 32 : H l . b M . ä smg org, anakyrka, kalkmålning . . . . v Chartres, katedral, portalskulptur ... . .... 254 Hörby, altaruppsats · · · · · · · · · · · · . · · · · .... 128 Hörsne, madonn a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Drottningskär sjökastelL ....... . . .. .... 212 f. Höryda, kapell . . . ..... .. ................ 339 Edestad kyrka, 278- 315; baldakin, 198; klockstapel, 120; krucifix, 2i:l0, 255, predik­ stol 198, takstol ar .. .... . . .. .. . ... . . . . 193 Eds kyrka, altarskåp ...... . . . ... . .... . . . 352 Enlang se Inlängan . Eringsboda, kapell och kyrka, 360- 364 ; korkåpa ...... . .. . .... . .. . ....... ... . . 242 Fardhems kyrka, torn . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291 Fjärdsjömåla by, Augerums socken . ..... 157 Flymens kapell ..... . .. .. ....... . .. 157- 159 Fridlefstad kyrka, 70, 221, 316- 338; altar­ tavla, 341; dopfunt, 342; kollekt­ låda, 344; korskrank, 170; natt­ vardskärl, 174; predikstol, 259, 342 socken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 sockenmuseum, klocka. . . . . . . . 344 Fågelmara gård, ................. . 30, 32, 35 Föra kyrka, Östtorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Förkärla kyrka, 228- 238; krucifix. . . . 255, 304 socken .. ...... .. ....... . ...... 216 13* Inlängan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Jämjö kyrkor 48 - 58, 376 ; ritning ... . ... . 149 Kalmar .... . . ..... .......... . . . .. . .... . 12 Karlskrona, 11; amiralitetskyrka, klockor, 334; befästniugar, l 61; eldsvåda 1790, 155, 177; K. Flottans högvakt, 51; Hedvig Eleonara kyrka, klockor, 44 f.; Helga Trefaldighets kyrka, klocka, 155 ; jordfynd, 177 ;sjömans­ kårens kasern, 51 ; stadskyrka, 25; stads­ kyrkogår d, grindar, 106; Tyska förs ., klocka 205 Killemon, Sturkö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Korsaskär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Kristianopel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Kristianapels kyrka, 3 f., 7- 47 ; altaruppsats 71 kyrkogård 376; köping .. 5, 7, 35 stad, 4 f., 8; befästning, 6, 8, 11; privilegiers upphörande, 11; sigill . . "'47 Kristianstad, Trefaldighetskyrkan . . . . 9, 17 f. Kungsholmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 380 MEDELSTA HÄRAD Sid. Sid. Kyrkohamn, Öland . .... ............ .... . 67 f. Ronneby kyrka, 4, 291; avgift till, 169; dop­ funt, 369; skola, avgift till, 7, 49, 82; socken »Käringkullen» , lämningar av Kristianapels kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Rödeby kyrka, 165- 182, 377; socken .... Källa kyrka, välvning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Köpenhamn, Vor Frue Kirke .......... .. 149 Senoren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sillhövda kapell, 327; dopfunt, 329; kyrka, 339- il45; altarskåp . . . . . . . . . . . . 325 f., Ledja ............. . .... ..... ........... 165 Linneslätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Sinhorn hus ......... . .................. Listerby kyrka, 218-227; stol. . . . . . . . . . . . 235 Skärva, F. H. av Chapmans grav .... 154, socken, tionde ................. . 162 Stenkumla kyrka, torn . . . . . . . . . . . . . . . . . . Liibeck, St. Annenmuseum, altarskåp ... . 352 stenkyrka kyrka, absid Storehedinge, absid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lyckeby kyrka, 160-164, 377; altarprydnad , 110; klocka, 134; nattvardskärl .. 129 Storkö hus .... . . . ............ ....... .... källa ....... . ................. . 161 Stralsund, S. Jacobikirche, klocka, 101; me­ deltida skulptur .......... .. ...... .... socken, 107; annex till Lösen, 162; Sturkö 103; kyrkogård .. .......... ...... sammanslagning med Lösen . . . . . . . . . . . . *62 kyrkor, 105--117; altarskåp, 93, 109, Lyckov Bykirke, Se Lyckeby kyrka. Lyckå län, l 61; slott, 4, 9, 103, 161; stad 161 Svenngarns kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Långemåla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Sölvesborg, 44; kloster, 240; kyrka . . . . . . Lökaryd, Torhamns socken . . . . . . . . . . . . . . 167 Tingstäde kyrka, torn . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lösens kyrkor, 119-140, 291, 377; klocka, Tjurkö, 108; kyrka ................ 118, 161, 164; predikstol, 73, 94; sägen ..... . 125 Torhamns kyrkor, 89-102, 326, 376; altar­ o ••• o o •• o •• o • • • • • • 365 339 l 03 376 103 192 291 252 252 103 253 376 162 322 229 291 376 prydnad 110; dopfunt, 370; predikstol, 128; 108 pastorat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 376 Torkö kapell, 239-243; korkåpa, 225,242, *243, 362 134 Torups gård............................ 4 126 Träkumla kyrka, 123; kor. . . . . . . . . . . . . . . . 291 Norrby, Johannes Döparens huvud ........ 304 Tvings kyrkor, 346-359; socken, 360; tionde 162 Nymö kyrka ............................ 291 Utklippan ........ .. ...... . ......... 103, 108 Nättraby (Netterbye) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Utlängaml kapell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 f. kyrka, 70, 185-211,221, 322; port­ Utlaengi, se Utlängan hus, 281; predikstol . . 259, 307, 326 Vaksala kyrka, Transeheska familjegraven 167 Nättrabyån, Moses·bild i strömmen .. . ... 195 Vambåsa . .. .. ... . . ... ... .............. 126 Persnäs kyrka, välvning, 69; Östtorn . . . . 67 Visby Helgeandskyrka, absid . . . . . . . . . . . . 252 Poseritz, Riigen, klocka ........... . ... ... 101 Vissefjärda s:n, Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . 97 Vaxtorps kyrka, Kalmar län . . . . . . . . . . . . 69 Ramdala kyrka, 4, 17, 21, 33, 58- 88, 376; Växjö, domkyrka, runsten, 358; Smålands predikstol, 94, 128; restaurering, Museum, altarskåp ............. .... ... 353 Malkvarn .............................. Mjällby kyrka, torn 193; triumfkrucifix .. Mörbylånga kyrka, klocka .. .......... . .. . iVlörrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 ff.; torn · · · · ..... · ... · · · · · · · socken ...... ..... ... .. ....... . Riala kyrka, takkonstruktion .... . ...... . Rinkaby kyrka ........... . ............. . Ronneby ........ .... ........ .. ......... . brunn, kapell . . ......... ...... . St. Knuts gille .... .. ........... . 252 5 291 291 126 366 169 Ysane kyrka ........... . ...... . ...... . . . 229 Åhus, St. Annas hospital . .... .... ..... . . 240 Aryds · kyrka, klocka .. ......... . ....... . 116 Ås kyrka, östtorn ...... .. . .... ....... . . 67 Öja kyrka, absid 252; triumfkrucifix ..... . 376 Ölands södra fyr, »Långe Jan » ......... . 17 PERSONREGisTER PERSONREGISTER. Sid. 381 Sid. ABELIN, MATTHIAS ,TOH., kyrkoherde, 28; BERGENDORF~' , GUSTAF, guldsmed .. ... . 28, 55 gravsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 BERGHOLTZ, K. G. & C:o, klackgjuteri 159, 179 BERGSTEDT, MAGNUS, klockgjutare . . 333, 362 f . ANNA, M. E. L. HALLENS hustru, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 BERGSTRÖM, C. F., målare. . . . . . . . . . . . . . . . 56 MICHAEL, rector Scholae . . . . . . . . 42 BEIUNG, J ÖNS ANDERSSON, komminister 199; ABORRE, E. C., komminister. . . . . . . . . . . . . . 98 grav ........................... . .. . . .. 190 ABRAHAMSSON, ANDERS, nämndeman . . . . . . 357 BILLE, MET'l'E ANDERSD. g. m . Nils Krabbe 26 J., kyrkvärd . . . . . . . . . . . . . . 108 BIRGESON, BONNE, kyrkovärd, inskr... . ... 221 ADLERSTEN, JÖRAN, landshövding. . . . . . . . . 90 BJELKE, T URE TURESSON, 242; donation till franciskanerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 ADOLF FREDRIK, porträtt . . . . . . . . . . . . . . . . 207 BJÖnCKMAN, JöNs, guldsmed .. ........... . 332 AFERMO, BERNARDO MORANDO, entreprenör- arbete .......... .. ........... . 161 BJÖRKSTEN, C. byggmästare .......... .. .. 110 AnLROT, ERIK, konstapel, gravsten ...... *214 BJÖRNSON, HÅKAN, gravsten . . . . . . . . . . . . . . 116 AHLSTRÖM, CARL, kyrkoherde, prost .... 28, 43 BLANC, JOHAN VON, aktör, gravsten ...... 377 ALBIN, NICOLAUS, inskr. . . . . . . . . . . . . . . . . 257 BLOCC, C., målare . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . 367 ALBRECH'l'SON,' ALBRECHT, gravsten 38 Bor-n-r, C., kyrkoherde , gravsten 334; porträtt 335 BOISMAN, C. A. kapten, gåva .. . ... .. .... 355 ALEXANDERSOn,Aron,kyrkoherde,prost151; » ELISE DORO'l'HEA, gåva ........ 355 grav . ..... ....... ....... *133 C. M., prostinna, grav .... 133 BONDE, lON, iuskr...... . ............... . 200 ANCKARKLO, JONAS, se DUFVA, JONAS. BOSE, KÅBE-SVENS SON, runsten .. ........ 103 ANDERs, snickare, arbete . . . . . . • • . . . . . . . . 325 BOTSAV, INGEBORG, gravsten.............. 38 ANDERSSON CARL, hattfabrikör, porträtt . . 364 BRAM, .TRÖLS, kyrkovärd . . . . . . . . . . . . . . . . 84 LARS, bonde . . . . . . . . . . . . . . . . 318 BRAUNE, murmästare .. . ................. 169 OLLUF, gravsten . . . . . . . . . . . . 39 BmNKTh-!AN, GusT., landshövding ... . ...... 313 OLOF, i Kettelsbola, gravsten 56 BROCK, MALTE, kyrkoherde, porträtt ...... 133 OLOF, i Kråkerum . . . . . . . . . . 55 BROOMI~, amiralitetskapten, grav. . . . . . . . . . 35 S. målare, sign. . . . . . . . . . . . . . . 355 BRUN, kyrkoherde, porträtt ....... . . ... .. 225 VITUS, bonde, gravsten ... ... 189 BnuNIUS, C. G., professor, .............. 53 f. ANNA KIERKEBYS, Gerdt Ludevighs hustru 36 BÅTH, MAGNUS, gåva .................... 151 MÅNBDOTTER, inskr. . . . . . . . . . . . . . . 200 BÄCK, ADAM J oH., gåva ...... . ........... 374 ASPEGREN, JOHAN, bagaremästare . . . . . . . . 29 PETTER .. ............. .. ... .. 29 CARIN JACKOPSDO'l'TER, gravsten.......... 41 CECILIA BAGERSDOTTER, inskr............. 169 BACKELIN, handlande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 CEDERSPARRE, överste, epitafium, ........ 225 BAGER, ANDERS, kyrkoherde 166, 168, 318; CEDERSTRAND, O. G., kyrkoherde, anteck­ epitafium *334 f.; inskr. 177, 329, ningar . . ...... .. ........ ... ...... .. .. . 257 337; manuskript 176; vapen. . . . . . 169 CHAPMAN, F. H. af, grav "153, 154, *156, 192 CECILIA, gåva . ........... .. .... 175 CnmSTENSON, PEDER, bildhuggare och må­ BARBRO (BARBOR) STYI<'EN, lon Rabbes hustru, lare . _... . ..... . . ..... . ..... 73, 94, 127 f· gravsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 CIMMERDAI-IL, V/ILH., kyrkoherde, .... 98, 112 BECIUfAN, J orr. A., klockgjutare . . . . . . . . . . 57 CLERCQ, J . B. D. de, entreprenör ........ 161 BEDIKER, POUL, försäljning av byggnads­ 00LDIN, MICHEL HANSSON, sogneprest, dona­ material .... . ..... .. .................. 142 ~ion, 327; gravsten ........ .... . . 334, *337 BELOW, HENRIK, länsman . . . . . . . . . . . . . . 34 f. COLUMBUS,(Columba)JOI-IAN, målare 326, 335, 366 BENGT Snickare, arbete . . . . . • . . . . . . . . . . . . 170 CORNERUS, J., pastor ...... . . . ........... 374 382 MEDELSTA HÄRAD Sid. Sid . CORNERUS, NILS, pastor, klagodikt över 366, 374 FREIBERG, HANS van, byggmästare. . . . . . .. . 8 SAMUEL, pastor . . . . . . . . . . . . . . 368 FHEIBUHGER, se FREIBEHG, HANS VAN. CRONSTEDT, C. 0., amiral . . . . . . . . . . . . . . . . 35 FRID, LUDVIG, målare, .................. 367 FHODELIUS, MAGNUS, epitafium . . . . . . . . . . 306 DAA, HILLEBORG, g. m. Jakob Grubbe.... 28 FRODELL, MAGNUS, mag. inskr........... 169 DACKE, NILS, platsen för hans död . . . . . . 165 FROS'l', ANDERS, målare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 DAHL, PETTER, målare .. . ............ . .. 250 SvEN, inskr....... . . .............. 164 DAM, CLAUS von, klockgjutare ..... . . . .... 116 FuLT, GusTAF ADOLPH, pastor . . . . . . . . . . 287 DANIEL, målare, arb.. . ..... ...... .. . 326, 328 FURS'l'ENBACH, CHRISTINIA MARGARETA, h . DENNE, CLAUS, byggnadsföretag . . . . . . . . . . 240 till ARON ALEXANDERSSON. . . . . . . . . . . . . . 151 DOROTHEA MATTESDOTTER, donation ...... 318 F usT, F ., överste, g rav . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 TOI.LESDOT'l'ER, gravsten . . . . . . 38 FÅHRAEUS, majorska, gåva . . . . . . . . . . . . . . 30 DOR'l'I, LARSDOT'l'ER, gåva . ......... ... . . . 151 DROYSE, DINNIES, klackgjutare i Greifswald 134 Gn, THOMAS, silvergåva till Lösen . . . . . . 129 DRYCLIERS, CHRISTIAN, måla re, se Gelliers, de. GELLIERS, CHRISTIAN de, konstnär, arbete, DuFVA, JONAS, kapten, begravningsvapen, 196, 198 f., 230, 259 *208; epitafium. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 GERDTEN, G. W. von, amiral, 32; begravnings­ DUNCKER, lON, (kyrkoh erde?) ... ......... 101 vapen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 DORER, ALBRECHT, Apokalyps............ 72 G. von, kommendör, gravsten . . *36 EBBELTOF'l', ANDREAS, inskr. . . . . . . . . . . . . 164 EKB~RG, F. R., ritning till orgelfasad . . . . 361 EKLUND, O. W. H., kyrkoherde, porträtt.. . 139 ELENA H AKANSDO'l'TER, gravsten. . . . . . . . . . 189 ELISABET JACKOPSDOT'l'ER, gravsten . . . . . . 41 ELSA DANIELSDOTTER, gravsten . . . . . . . . . . 37 ELSE HANSEDO'l"l'ER, gravsten . . . . . . . . . . . . 38 En'IDEN, HANS van, se STENWINKEL, HANS van, d. ä. ENGELBERT ENNI!{INI, prost . . . . . . . . . . . . . . 82 ENGELI-IOLM, SOPHIA, kyrkoherde J. Peters- sons hustru, epitafi um . . . . . . . . . . . . . . . . 78 EmcKsson, J ENNS, kyrkoherde . • . . . . . . . . 82 ERIKSSON, K. A., bildhuggare . . . . . . . . . . . . 139 ESTBERG, A. G., guldsmed 174,268, 362; gåva 357 FAGERBERG, JOHAN, guldsmed ...... 1:30, FAHLSTEN, Jon., klackgjutare ~· . .. ........ FAI-INEHJELM, A., superintendent ...... 81, FAXE, VILH., biskop . ... .......... 56, 313 F EHR, L., professor, teckning ............ FERBER, JOHAN EBERHARD, stadsapotekare, donation ........ . . . ........ ...... ... .. FISCHERSTRÖM, kapten, grav.. . . . . . . . . . . . . FLYBERG, J., inskr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FLYBORG, C. G., kyrkoherde, porträtt . . . . FoLQUAR'l', PeTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FORSSBERG, l. P., klackgjutare . . . . . . . . . . GERSS. I. W., arkitekt, ritning, 51 f, 144, 149 GER'!''!'EN, ANNA MARIA von, fru, 29; gravsten 39 GusTAF WILHELM von, kommen­ dör, gravsten....... . .................. 39 GISE, ERIK, rådman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 GoES, CASPAR, kapten, 33; inskr......... 167 GRAMEEN, överste, grav. . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 GRANA'l'LO, ANDERS, kommendant, 43; be· gravningsvapen, *38, 41; gravtumba, 15, 33 ff ; svärd . . . . . . . .. . .. . . .. . . . . . . . . . . 42 GRUBBE, JACOB, länsman ................ 28 f. KNUD, länsman . . . . . . . . . . . . . . . . 8, 9 SIVERT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 GuNNAR GRÖBE, värendsk storman 358 GUNEJWS, BENGT, kyrkoherde, inskr. 221 GusTAF (Il) ADOLF, intager Avaskärs fästn ., 9 GYLDENSTJERNE, HENRIK, länsman, 27; grav­ sten..................... .... .. . ...... 40 GYLLENHAAL, CARL, landshövding, inskr. 343 GYLLENSKEPP, präst, porträtt . . . . . . . . . . . . 334 GYLLENSKRUF, kommendör . . . . . . . . . . . . . . 33 GYLLENSTAKE, CHRIS'l'INA, gåva .......... 130 GYSE, ERICH, se GISE, ERIK. GöTHE, E. G., skulptör . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 GöniENSTJERNA,MARIA HELENA, vapen, 133, *134 310 134 366 343 151 143 188 341 181 29 HAAN, HENDRIC, soldat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 HAGMAN, målare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 22 PERSONREGISTER Sid. 383 Sid. HAHN. , ABUAHAM, klagodikt över J. Comerus 374 KNUT, biskop 366; porträtt ... ... *372 f. HALDEn, HANS, rådman .... . ......... . . 43 f. HALLANDEU, kyrkoherde, porträtt . . . . . . . . 273 HALLEN, EmK LAUUENTIUS, kyrkohenle, 13, 27, 31; gravsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 HAMMARBimG, 0., orgelbyggare . . . . . . . . . . 84 HANSEN, JACOB, pastor, epitafium ...... .. 133 HANSSON, PET'l'ER, handelsman, gåva. . . . . . 175 HARFVART, IACKOP, gravsten .. , . . . . . . . . . 38 HAUGAAUDS, JENS PEDERSEN, kyrkoherde, prost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128, 133 HAWERMAN, J. A., arkitekt, ritn. 110, 231, 361 HEDENGilAN, A~1BROSIUS, kopparstickare, min­ nestavlor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42, 163 HEElli\lAN, J. G., kyrkoherde, 343, epitafium 336 HEIENS, 0LUF MANSEN, inskr. . . . . . . . . . . . . 27 H k f E b S ~ ELENE, än a e ter 'S ern nare .. · · · · · · 1 6 HELGESSON, A., kyrkoherde .. ...... ...... 307 HELLBEIW, kyrkoherde, porlrätt . . . . . . . . . . 225 HÅKANSSON, GusTAF, fabrikör ............ 130 JONAS, epitafium . . . . . . . . . . . . 79 JönAN, silvergåva till Lösen .. 129 MÅRTEN, kyrkovärd . . . . . . . . . . 99 HÖÖK, P.ER LAUSSON, befallningsman, grav­ sten .... .. ... ...... . .................. 272 31.3 A~lBROSIUS? inskr. BoTSAV, gravsten ..... . . . ..... . 38 .322 INGER, ANDEUSDO'l"l'EU, inskr. INGJUD HELLESDOTTER, gåva , .. , •• , , . , •. 175 INGEBORG JACOB, snickare, arbete.. . . . . . . . . . . . . 168, 172 JACOBSSON, DANIEL, pastor, epitafium . . • . 133 » HENDRIC . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . 32 JACKOPSON, liANS, gravsten . • . . . . . . . . . • . . 41 WILLOM, gravsten . . . . . . . . . . • • 41 J C ·· C L • 129 EGEUS HOLD, HRIS'l'ER ., gava ....... . JENS BROSTRUP, ärkebiskop ... , ..... , ... . 240 JENSON, MATS, biskop i Lund .... 123, 142, 162 J OHANSON, S ., gu Id sine d ...........• , ... 232 HENNING von der H EIDE, bildhuggare .... 304 JOHANSSON, AR., ritning , . , , .. , , . , , . , , . , 195 HENSCHEN, E. G., ritning ... ... . . ... . .... 366 Jo HN S 'ON, CAUL, n•t n ... , , .... , . , .. , .. , , .. 158 HENZIG 1 CATHARINA, gåva till Lösens kyrka 130 27 JUEL (JUUL) MALTE, riksråd ... .. ....... , , HINlUCHSZON, HANS, gå vor. . . . . . . . . . . . 32, 100 JUSTELIUS, NILS, tenngjntare . , ..... , .. , , .34.3 HJELM, SVANTE, löjtnant, grav ............ 188 J ÖNS, prost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . • . 82 överstelöjtnant, grav .. ...... .. .. 189 JöNS BENGTSSON, ärkebiskop . , , . , .. , , , .• 240 HOIJER, löjtnant-mekanikus, ritning ...... 169 JÖNSSON, ANDEUS, inskr. , • , ....... , . , , .. 200 HOLM, P., . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 PE'l"l'ER, nämndeman, gåva ....•• 357 PETEU, inskr. 270 ÅKE, gåva .............•.•.... 224 S. MAGNUSEN, anteckningar om Lis­ J ÖREN KANDESTÖPERE, arbete ....... , . , .. .310 terby ..................... .. ... , . 221 JöRGEN, snickare ........................ .328 HOLMBERG, HÅKAN, målare . . . . . . . . . . . . . . 362 HOL~!GER, prost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 KARIN DANIELSDOT'l'ER, gravsten , . , , , , , . 37 HOLMSTRÖM, CARL, materialförvaltare ... , 27~ KARL XI, porträtt , . , , . , , . , . , . . . . . . . . . . 27.3 Hourz, CECILIA, fru, krav på äganderätt till KARLSSON, P. 11 gravplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 KATTE, ANDREVS, inskr. , , , , ........... . 269 HORN, grevinna, grav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 KIHLGREN, MARIA, änkefru, gåva , . , , ... . 201 HULTGREN, J. W., guldsmed ......... , .... 370 KINGREN, SAMUEL, epitafium . , . .. . .. , , .. 56 HmmLE, C. J. , kommerseråd, gåva ...... 195 KJRS'l'IN INGADOTTER ..... , .... , ........ . 100 SVEN, gåva . .. ... .... . ... . ... .. 343 TYGISDO'l"l'ER, gravsten .. , ..... , . 38 HVITLOCK, JöNs, skeppare, gravsten ...... *209 KJÄLLQVIST, J. P., kantor, anteckningar 120, HÅKAN, MÅLARE, se HOLMBERG, HÅKAN. 123, 135, 144 HÅKANSON, ANDERS AF, landshövding, grav KLEMAN, JOHAN BlmNDT, borgmästare i *156; gravmonument *153 f; por­ Karlskrona. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 trätt 80, *83. KLEYMAN, AREND, klockgjutare .. , •...... 45 OLOF, bondeståndets talman, 130, KLUD, DANIEL, .målare ..... .. ... , ... , .. . 328 154, .376; gåva 134; porträtt 80, *82 KNUDSEN, AxEL, prästson, skrivelse ..... . 172 384 MEDELST A HÄRAD Sid. Sid. KNUT herti g, kyrkovigning åt . . . . . . 169, 176 f . LAVARD, se KNUT hertig. VALDEMAHSON, hertig av Estland ... 126 KOCK, HINDRIK, inskr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 356 KOLDING, ANDERS , kyrkoherde, grav .... 190 f. KRABBE; EmK, länsman, vapen 24, 26 f, 44, 64, 72, 94, 121, 127 f. NIELS, läns man .... . ... .... . . 26, 176 KRISTIAN IV, 6, 8, 20; befallning om kyrko­ böckers förande 1646 ...... . . ... .. .... . 4 KRUSE, MAREN MOGENSDOTTER, vapen 24, 26 f., 44, n4, 72, 94, 121, 127 f. KtWSENSTIERNA , MAURITZ ADOLE' VON, kom ­ mendörkapten, amiral 29, 32; gravsten *36, 39 KRÄGENF;"LT, ryttmästare, grav .. ... . .... 235 KÅBE-SVEN, runsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 KÅHim, .JONAS, knekt, gravsten ...... 213, *214 L UTHER, MARTIN, porträtt . ............... 199 LYKKE, FALK, länsman och militär 11, 20, 22, 25, 71, 73, 83, 121 LöFVENSKIÖLD, H. AND., kamm a rråd, begrav­ ningsvapen . . . . . . . . . . 235, *237 HEDVIG APOLLONIA, inskr. 235 MADSEN, 0LLUFF, byggmästare. . . . . . . . . . 9, 10 MAENSEN, LORENS, inskr. . . . . . . . . . . . . . . . . 134 MAGN us, g reve av Ockneyöarna ... .. .... . 326 den helige, kyrkovigning åt . . 90, 326 MANDELGREN, N. M. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 MANDLING, C. G., bagare, gåva . ......... 207 MARANDA, J. B., entreprenör . . . . . . . . . . . . 161 MARCKWARDT , ANDREAS, inskr.........•. 30 f. MAREN H ANSDOTTEH, D. Leppins hustru 30, 32 MARGARETA DANIELSDOTTER, gravsten . . . . 07 . JACKOPSDOT'l'Ell, gravsten . . . . 41 MARGRETE CHRIS'l'ENSDO'l''l'ER, gravsten.. .. 39 MARIA, PAOEL SCHÖNFEL'l'S hus tru, gravsten 38 MA'l'SSON, PEHR, klockare . . . . . . . . . . . . . . . . 4 MAY, HANS, bildhuggare . . . . . . . . . . . . . . . . 20 MEDELFAHRS, ZIDRE, jordemoder . . . . . . . . 28 MEDELFAR, LAURI'l'S JENSEN, byfogde • . . . 28 MEDELFARD'l', se MEDELFAR L. J:SEN ME'l'SCH, HENRIETTA PHILIPPA, grevinna, inskr. . ...... - .......... ..... . 234 SOFIA DOROTEA VON, grevinna vapen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 f. MIDDELFART, se MEDEL~'AR, L . J: SEN. MOBÄCK, CHRISTOPHER, inspektor . . . . . . . . 130 MOGENS, ELLINE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 den heli ge, se MAGNus den helige. MOLIN, N., komminister .... . ........... . . 112 MOLLERS, KRISTEN l NGADO'l'TER, Hans Hin­ richszons hustru . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32, 100 MOIUAN, fabrikör, donation . . . . . . . . . . . . . . 368 MUHRBECK, L., superintendent . ......... .. 56 PETEt<, kyrkoherde, prost, por­ trätt, ............ *175, 177 f., 334 M UNCK, JENS, ämbetsman på Lyckå . . .... 103 MYRLIN, BARBARA, epitafium . . . . . . . . . . . . 56 MÅRTENSSON, BENGT, klockgjutare ..... ... 313 >> SVEN, bonde, gåva .......... 357 L AGOMSTOR, ANDERS, gåva .. . ... ..... . .. 332 LANGE, HANS, kapten, grav, 34 f.; svärd . . 42 LARSEN, LARS . . ... ... .. . ....... .... ..... 30 LARSSON, A UGUS'I', hemmansägare . . . . . . . . 376 MÅNs, snickare, arbete . . ......• • 143 SVEN, kyrkovärd, arbete . . . . . . . . 217 LEPPIN, DANIEL, borgmästare i Kristianopel, 30, 32, 45; gravsten ..... . .......... *34, 37 LILIA, A., guldsmed . . . . . . . . . . . . . . . . 113, 129 C. F., guldsmed . . . . . . . . . . . . . . 98, 112 LILLIENANC~(AR, MATTHIAS, viceamiral, be­ gravningsvapen ........... . ... ... 235, *236 LIMNELL, E., målare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 LIND, CHRESTEN, gravsten . ..... ... .... . .. 38 LINDBERG, klockare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4, 11 major........... ... ........ . . 76 ADAM LEVIN, löjtnant, 33; grav 34 Lo, Po uL, båtsman . . ............. . ... .. . 100 LOECK, FALCKE, se L YKKE, FALK. LOVISA ULRIKA, porträtt . . . . . . . . . . . . . . . . 207 LUDVIG, GEimT, 32; gravsten . . . . . . . . . . . . 36 LUND, handelsman, gåva ........... . .... 204 L UNDBERG, målare, arbete ........ 169 f., 287 LUNDGREN, 0. C., urfabrikör, gåva ..... ... 139 L UNDQVIST, .E. och Rö::\NBLOM, klockgjuteri 344 LUNDSTRÖM, YNGVE, konstnär . . . . . . . . . . . . 84 LUNEUS, ANDREAS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 N EOS'l'ADIUS, SAMUEL, kyrkoherde, grav . .. 190 LUNNEUS, B. C. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 NEYENDORFF, CARL ABRAHAM, guldsmed 76, 151 LUNGE, VINCENTIUS, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 NICKLASON, J ., gåva .. . ... ......... .... . . . 32 PERSONREG ISTER Sid. 385 Sid. RAAB, CLAES, JACOB, landshövding 81; grav 188 356 RABBE, l ON, NILSEN, gravsten . . . . . . . . . . . . 37 201 RAFN, JACOB CHRISTENSON, sogneprest 25; 0ATMAR, ruinskrift ..... . ............. .. . 132 gravsten *34, 37, 39; porträtt .... . . .... *42 0FERSEN, PETER, inskr. .... , .. . . ... . ..... 134 RAINMOT, runinskrift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 OHLIJN, PER, guldsmed . . . .. ...... . . . 74, 174 RAMMEL, ANNA, g. m. Nils .Tuel . . ........ 27 0HLSSON, H ÅKAN, kyrkorådsledamot . . . . . . 79 RANDSOW, KJERS'l'IN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 0LDEVIG, J on., gravvård ... . ............ 190 RANTZAU, FRANS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 OLE, _ guldsmed i Konneby . . . . . . . . . . . . . . 310 KIRSTINE, vapen . . . . . . . . . . . . . . 20 OLLE, guldsmed i Lyckeby . ·'· ........... 332 RAVN, JACOB CHRISTENSON, se Rafn, J.Chr:son. 0LLUF~'SON, MOGENS, kyrkavärd . . . . . . . . . . 84 RAYALIN, landshövding ....... . .... . .. . .. 272 0LSON, ANDERS, skogvaktare, gåva . .. ..... 175 BARBARA LEONORA, Johan v .Raya· 0LSSON, CATHARINA, gåva ...... . . .... . .. . 343 lins gemål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 L., k lackgjutare .... . .. .. . ... . .. 372 JOHAN VON, amiral, grav .. . .. .. . 187 LARS, torpare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 376 THOMAs VON, amiral, grav . . . . . . 187 M. & O., klackgjutare .. . . . . 116, 376 REFF, OLLE, skeppare ... . . . . . . . .... ... ... 30 MÅNS, i Olsäng, kyrkavärd . . . . . . 32 RENSTRÖM i Greby, J. P., räntmästare, gåva 201 NILS, kyrkovärd, gåva . . . . . . . . . . 232 RINGIUS, urmakare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 358 OLA, dräng, gåva, 225; inskr. . . .. 232 RODE, H ERMEN, konstnär . . . . . . . . . . . . . . . . 301 P ETTER, gåva . .... . . . . . . ....... 150 RORUS, JOHAN, gåva .......... .... ... . .. 175 OLUFF, guldsmed. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332, 370 ROSELIUS, GABRIEL, kyrkoherde, reparations­ 0Lm'FSEN, LAURIS, pastor .. .. .... .. ... . .. 134 åtg. å Kristianapels kyrka.. .. .......... 12 0TT. ER, ANNA MARIA VON, friherrinna g. m . RoSENFELT, WERNER, amiral, gåva . . . . . . 130 f. G. W . v. Gerdten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 ROSENKRANTZ, ANNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 OTTO, STADHIUS, bildhuggare . . . . . . . . . . . . 128 ME'l'TE, g. m . Niels Krabbe 26 PALANDER, ARVID ADOLF, grav .... . . .. . . 154 RUBENS, P. P ., målare . ... . . .. ......... . 93 PARUP, J ACOB, rådman , organist ... . . . ... . 4 RuD, LISBET CoR~'ITSD., g. m. Niels Krabbe 26 PASCH, L ORENZ, d. y., målare .. ... ... . . . . 80 RYDBERG, A. S., inskr. . ... ...... .. .... . . 313 PEDERSON, L AURITZ, kyrkavärd ......... . PEHRSSON, CARL, kapellföreståndare ..... . PERSEN, BENGT,iLyckeby, bildhuggare, arbete CRISTEN, gåva . . .. . . .. .. ....... . PERSON, MÅNS, kyrkavärd ..... . .. . ...... . . SvEN, kyrkavärd ........ . .... .. . NILSSON, ANDERS, gravsten . , . ........ ... HOLGER, hemman8ägare . . . . . . . . HÅKAN, kyrkovärd, gåva . . . . . . . . IVAR, porträttmedaljong av Karl N:son ............... ... ........ K., folkskollärar e , 115 ; gravsten 377; teckning av Torhamns gamla . kyrka * 89; restaurering av tavla NILS, kyrkavärd . . . . . . . . . . . . . . . . P ÅLDA, kyrkavärd ........ , ..... NORDSTEN, SAMUEL, guldsmed ... . ...... . . NORLING, C. A., klackgjutare . ........ . .. NOVOSADI, (NOVISADI) SIGISMUND, d. y., guld­ smed 29, 55, 174, 333, d . ä ., guldsmed. . . . . . 235 l PERSSON, M,tNs, hemmansägare ....... . . . 225 56 PETERSSON, J., superintendent, epitafium 78, 337 *81, 85 LARS, kyrkavärd . . . . . . . . . . . . 76 370 PETTERSSON, LUDV., ritn. . . . . . . . . . . . . . . . . 158 PHALEN, SAMUEL, guldsmed . . . . . ... .. .. 55, 74 154 99 221 200 117 PODEBUSK, LISBE'l' CLAUSDOTTER, g. m. Henrik GvLDENSTJERNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . POULSSON, BERTIL, kyrkoherde . . ..... .. . P UKE, J OHAN, generalamiral, gravkapell .. P ÅHLSON, BERTELL, inskr....... . . .... . .. . P ii.RSON, MATS, gåva . . . . ... . . . .... . ..... 40 242 219 221 371 84 344 172 151 112 112 RöDIN, APPOLONIUS,kyrkoherde, reparations­ åtg. å Kristianapels kyrka .. ..... ... ... . 12 RÖNNBLOM, l\1. A., k lackgjutare ......... . 371 RöNNOW, ELISABE'l'H, porträtt ........... . 335 SANDBERG, H ELENA, gåva . ... .. ... . . ... . . 175 J . G., målare, sign. . . . . . . . . . . 194 386 MEDELSTA HÄRAD Sid. Sid. SA N'l'ESSON, SAN'l'E JOHAN, kyrkoherde, inskr. 312 SARA MlNSDO'l'TER, silvergåva till Lösen 129 SCHARP, GUS'l'AF, g ravsten. . . . . . . . . . . . . . . . 37 SCHLYTER, ELSA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Scnuurz, HENRIC, överkrig~kommissarie . . 33 SCHVART, DIEDIUCH, guld~med .. 129, 151, 268 JOHAN H]<}NRJK, guldsmed .. 224, 231 ScHÖNFELD'l', Pl~'VEL, kyrkovärd, gåva 33; gravsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 SEGERWALL, SVEN, bildhuggare och målare 253 SEGRI ABRAHAMSDO'l''l'ER, gåva ............ 371 SEIR, Y ALDEMAR, besöker Lösen. . . . . . . . . . 126 SERGEL, J. T., bildhuggare . . . . . . . . . . . . . . 80 SEURINSEN, JÖREN, pastor ... .. . .... ... . . . 101 SIGFlUD, missionär och martyr . . . . . . . . . . 358 sw~n. runinskrift. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 SJÖBERG, A. L. C., kyrkoherde i Ramdala 67 SJÖGREEN, JONAS, löjtnant, grav .... .... .. 188 SJÖHJÄRTA, ANDERS, kapten, epitafium . . . . 207 SKUNCK, N:tKLAS, landsdomare, gåva . . . . . . 248 SKY'l"l'E, CARL GusTAF, överste, vapen . . 257 f. HlKAN, landsdomare, donation. . . . 262 SMIDT, GERT 0LUFFSEN, guldsmed .... 28, 129 SMITT, MAGNUS, bagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 SNARE, ESBERN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 SoLBERG, löjtnant, grav ....... . .... . ..... 189 SOMMAR, LARS, kyrkoherde . . . . . . . . . . . . . . 371 SoPPRA, CHo~m. entreprenör, arbete .. . ... 161 SPANBERG, JOHANNES, författare av postilla 43 8PANKO, PETTER, båtsman................ 27 SPAlmg, CHARLOTTA REGINA, grevinna, g. m . Anton Johan Wrangel af Sauss . . 35 E., greve, amiral .............. 4, 11 GABRIEL ... .... .... ............. 4 STARCK, PrmER, målarmästare, arbete 170, 172, 325 STEENWINKEL, HANS d. y., arkitekt........ 18 HANS d. ä. riksbyggmästare 8 STENBOCK, G. 0., generalguvernör ....... 4, 176 ULRIKA MAGDALENA, grevinna .. 234 STENDAHL, målare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 S'!'ENHOF~', J. F., komminister, 113; porträtt 115 8TENRAT, bildsnidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 STERN, NELS, inskr........ . . . . . . . . . . . . . . . 27 STimi, H. N., sogneprest ............... 28f. S·roLPE, CmsTINA, inskr. . . . . . . . . . . . . . . . . 364 STRANDELL, pastor, porträtt . . . . . . . . . . . . . . 133 STURE, SvANTE, brev om Ramdala kyrkas belägring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69, 82 STlHL, C., ritningar .................... 354 SVAHN, PETRUS, inskr. 222 f., 233; porträtt 225 SvENSEN, loN, inskr. . . . . • . . . . . . . . . . . . . . . 200 SVENSSON, NILS, gåva .. ... .. .. .• ... . .... . 357 PETER, kyrkovärd . . . . . . . . . . . . 343 SöDERBERG, A., logarvare . . . . . . . . . . . . . . . . 43 SöDERGREN, PETTER, skogvaktare, gravsten 38 SÖDERS'l'RÖM, MosEs, apotekare, anteckningar ocb samlingar .....•.............. 163, 201 TALL, ELISABE'l', gravsten ..•............. » JoNAS IsRAEL, kronobefallningsman, gravsten ......................•. 'l'EMPELMAN, 0., arkitekt . . . . . . . . . . . • . . . • TIIELANDER, 8., gåva till Ramdala kyrka.. THORN, HANS, kyrkoherde .... ....... .. ... THORVALDSBN, B., Kristusstaty, kopia efter 111, THULIN, kyrkoherde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . THÖRNQWIST, M., inskrift . • . . . . . . . . . . . . . . TnmLL, ANDERS, k yrkoherde i Vång. . . . . . BRIGIT'l'A, Olof Håkanssons hustru 130, ToFVESSON, MoNs, gästgivare, epitafium . . TORUSON, ELIAS FRIES, klockgjutare • . . • . • TRANSEHE von ROSENECK, MAGDALENA, g. m. Oaspar Goes ... ........... . . . ... . . 33, TROLIN, CATHARINA, porträtt . . . . . . . . . . . . TROl\iP, amiral, belägring av Kristianopel. . TRUEDSSON, ÅKE, bildhuggare .. 169, 198 f., 326, 329, 336, 353, TUKA, runinskrift .... ......... ... ........ T URMAN, HANS, klockgjutare . . . . . • • • 101, 272 272 51 77 313 135 96 11 130 134 373 179 167 273 11 259, 377 132 270 ULDALL, F., anteckningar om Ramdala.... 79 ULF, JöNs, målare ...............•...... 199 ULFELT, ANNA CATHARINA, vapen ...... 257 f. ULRIKA ELEONORA, porträtt.. • • . . . . . . . . . . 225 UTFALL, :rorrAN von, amiral, vapensköld 133, *134 W ACI-ITMEISTEll, A., grevinna. donation 265, 269 CARL H ANS, amiral, vapen 234 CAROLA, grevinna, donation 260, 268 T. G. H. C., major, inskr. 312 W AHLBECK, SVEN, gåva . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 SAKREGISTER Sid. 387 Sid. WAHLMAN, JOHANNA MARIA, gåva ........ 357 W AHLSTRÖ~f, T. Å., kyrkoherde ...... 84, 219 W ALDAU, J. JACOB, bildhuggare, altarprydnad 222 WALL, Jon. ADAM, murare ............ 17, 66 WANKIF, NICOLAUS PETRI, kyrkoherde, inskr. 129, porträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . *152, 154 W ANKIJ, NILS, se \-VANKU', NICOLAUS PETRI. WAYEN, lACOP, gravsten ................. . 41 WEIBULL, JOHAN CHRISTIAN, präst ....... . 99 WENNBRBERG, GUNNAR, landshövding ... . 353 WERNSTEDT, M., professor .......... . .. . 84 WETTERHOLST, MAR'l'IN, klockgjutare, se VVETTERHOLTZ, MARTIN. WETTERHOLTZ, ANDREA, klockgjutare 45, 225, 233, 333, 357 MARTIN, klockgjutare 164, 225, 233 MÅRTEN, klockgjutare, se WETTERHOLTZ, MARTIN. WICKMAN, ANNA MARGARE'!'A, gravsten. . . . 272 VIREEN, C., mit! are . . . . . . • • . . . . . . . . . . 96, 215 VITUSSEN, POVELL, pastor. epitafium . . . . . . 206 WOLPl• ', J. B., kyrkoherde i Tyska kyrkan i Karlskrona.·. ...•......•.••.......•...• 151 WOLTER, FRIEDRICH, inskr. •• ....•. .•••• . ] 74 VVORG, JACOB, gåva ..................... . 31 WoYE, JACOB, arvingar, gåva ..... ... ... . 25 WRANGEL af SAUSS, ANTON JOHAN, amiral, grav .... . .....••.......... . ··· 35 BEATA SOPHIA, g. m. C. 0. Cron­ stedt •.. . ......... ..... ...... 35 WULF, JÖNS ÅKESSON, målare ... . .. . .... . 223 VÅGHALS, A. S:SON, se GRANATLO, ANDERS. WÅHLIN, Tn., arkitekt ................. . 323 ZELBELL, MARIA, g. m . Michael Abelin .... 42 ZELLERMAN, JURGEN, gåva till Kristianopels kyrka .. ....••..•...•...... .. , .......• 31 ZERL, IsRAEL, mässingsgjutare . ..... 333, 371 ZE'l"l'ERWALL, HELGO, arkitekt..... . ...... 96 Ånmr, J . F., arkitekt, ritn ..........• 220, 356 ÅGREN, PETTER, snickare . • . • . . . • . . . . . . . . 27 ÅKESSON, NILS, pastor, 328; porträtt • . . . 334 f. PETTER, torpare, gjorda fynd. . . . 242 ÖmrAN, C. F ., kyrkoherde ................ ÖPVERSTRÖM, LARS, klockgjutare. . . . . . . . . . MÄRTA c.,klockgjuteri 81, 155, ÖHMAN, LARS, klockgjutare ........ 57, 313, ÖRNFELT, se SCHULTZ, HENRIC. 224 270 372 357 SAKREGISTER. Abrahams offer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Absid, 64; inre ...... .. . .. ...... . . . 251, 252 Adam och Eva ..................... .. ... 101 Altare ................. ... 15, 19, 53, 70, 93, 96, 111, 137, 143, 149 f., 158, 162, 169, 194, 222, 229, 253, 294, 325, 341, 355, 361, 366 f. Altarmat ........ .... ........ ... ..... 21, 170 Altarhall .. .. ............. . .............. 165 Altarprydnad . . . . *20 f, 71, *73, 93, 96, 109, 126, 137, 162, 170, 194 f, 215, 222, 230, 253, *256, *287, 294, *323, 326, 355, 361, 367 Altarring . . . . . . . . 19, *20, 53, 70, 96, 111, 137, 158, 170, 194, 222, 230, 294, 341, 3j5, 368 Altarskiva, 143; medeltida. . . . . . . . . . . . *90, 93 Altarskrank . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93, 170, 230 Altarskåp . . . . . . . • . . . • • , • 93, *109 f., 162, 195, 294 ff., *324, *f. *327, 341, *348-*353 Altarskåpsfigurer .... 253 f.,* 258 *f., *292-*:298 Altarskåpsreliefer . . ... ... . .. ... .... *288 "ff. Altartavla .. . ...................... . ... . 341 Altaruppsats . . . . . . . . . . . . *73, 84, *168 f., 353 Andreas, aposteln .. 199, 255, *267, *293, 295 St. Ånna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253, *260 Antemensaltl .. . .. .. . .. ..... . 229 f., 253, *257 Apostlar. . .......... 195, *200, *201, 223. 325 Arkad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 f. Aron ......... . ................... ..... 195 Avlat . ...... . .......... .. •....... ... ... 240 Avlatsbrev 1474 ........................ 162 Baldakin till dopfunt .. 74, *79, 84, 329, *333 S. Barbara ........................ 295, *298 Bartolomeus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198, 295 *f. Begravningsvapen .. ................ 41 f., 235 388 MEDELSTA HÄRAD Sid. Sid. Benhus ... , .. , . , . , , , . .. , .. ..... ........ 12, 90 S. Birgitta ... .· . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295, *297, Biskop ........ . ......... 254, *264, 302, *307 Bioekepengar . . ..... . ............... . .,. . . . . . . . . . . 2S6 Blomsterkrona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Bod ..... : 60, ,191, n6, ~19, 279, 293, 339, 354 Bogårdsp\aJ1k . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16~ Bokstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Bokstöd .... , . , , , , , , , , , ..... . ... , . . . ~39, 152 Bord ........ .. . . . . .................... 313 Bredtorn . . . .. : . . ....... ·..·. . . . . . . . . . . . . . . 193 Brudbänk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . *170, l 72; · -krona, 55 *f:, · 174; ·333·, ·3 57; -stol. 80; *86, 275 Bårhus . .. ... . . . . . ... .. .. ... ...... . . . . . 187 Bänkar . : . . :: ·13, 23, *24; *25, 37, 43, 51, 73, 84, 94, 97, 110 f., 128, 137, 143, 150, 158, 162, 172, 19'8, 223, 231, 260 "f., *270, *274, 307, *312, 328, 304 L 361, 366, 368 Böcker: Altarbok, 176; Bagers bok, 176; Bibel, Karl XII:s, 43, 57, 81 ,'100, 115, 134, 15~, . 176; . Weimarisk, . 33; , B iqlia Ernstina si ve Norbergiea, -;l3; G ra· dual, 134, 163, 176; Kyrkostol, 176; Mässl;ok, . 3.3. 7; Postilla, Johannis Spanbergi danska, 43; Psalmbok .. 176 Caritas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 S. Clara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 David, konung ...................... 198, 207 Degnes tol . . . ............. 176, 178, 317, 328 Dekorering, målad 158, 193, *250;yttre,målad*283 Djävulen bindes ... .. ·... . ·. ....... . .. 72, *77 Dopbäcken, ·.fat,. ·. .. . .·.·. . . 27, 54, 74, *97, · 112, 129, 162, 199, 223; 231, 268, 332, 370 Dopfunt, *27, 54, 73 f., 84, *97, 112, "'128, ''149 f., 159, 162, 172, 199,223, 231, 268,307, 329, 332, *334, 342; *344, 356,-362, 368 f. , *37i Dopfuntskrank .. .. . . .. . ...... ·.......·.. . . 19 Dopskål . .. ... ·. . .. ·.·.. . . .. .. . . . .. .. ·. . 97, 13S, *149 ·f.; 172, 200, 231; · 268; · 343, 356 Dopställ, ·97, 112; *149 f., ·268 ·* f:, 356 ; 362, 370 DopängeL .. ·... .. ·. -. ·. . ·.·. . .. ..·. 54 *f., 17:2, 376 Dubbelvapen . . . .. . . . . ... .. ....... . 133, *134 Dygderna .... .... .. . ............· . _, .... ; .. 94 Döpelsen ........................... ; l,,. 71 . Döi'rar ..... ............. ....... ... ..... ....... 66, 147, . ,, 284, 354; . järnbesillgna, . 222, .*224, 341, *3,45: S. Eli~apet .... . ... , .......•••....... 295, *297 Epitafier . ....... :.... 41, 56, 77 ff, *81, 85, .133, 178, 337, .$ 73; målade, 193, *196 *197, 206 Evangeliste.r .. , , . , , .. •• 94, 197, 30·<1;, *308, 328 Evangelistsymboler .... . .. . ..... . . . . . .... 206 Fattigbössa:, ~sto ck ...... 44, *45, 81, 235, 312 Fingerring ........ . ....... . ....... 312, *315. Fiskarek'apell · .. ·. .. . ~ . . . . . . . . . . . . . . . 103, 108 Flöjel 65, 81, 107, 191, 221, 249, 283, 318, 366 Fortifikationskyrkor , . . . . . . . . . . . . . 68 ff. , 322 Fröjdekväde, tillägnat Karl XI · . . . . . . . . . . 178 Fästningskyrkor ... . ............... , . . . . 85 Fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 f ., 5'3, 62, 91, 106 f., 121, 136, 142, 147, 158 161, 167, 192, 194; 213, 219 ff., 229, 246 ff ., *251 , 283 f., 290, 317, 322, 341, 347, 354 f., 361, 366 Förbundets ark ....... . ...... .. . . ... .. ... 353 Förhall ·............. ·. .... . ............. 142 Gamla Testamentet... . .......... . ...... . 81 Gapstock . , , .· ,, , , , ,., , , _. ., .. , . .... . .. . .. 163 St. G.ertt: q(~, kyrkoinvjgning till .. ... , ... . 108 Glasmålning .. . . .. . . . ........ . .... *167, 318 Golga,~a ..... ·.·.·.·. ·.· . ·.·.·.· . *288 *ff, 294, *331 Golv, 13,, ps, 6'!o, 8,5, 91, 96, 107, 111, 121, 136, 148, 158, 162, 167 f., 181 , 193,213, 217, 220, 229, 249, 290, 292 f., 341, 347, 355, 366 Golvur . . . . . . . . . . . . . . 225, 313, 344, 358, 364 Gnmithäll med inskr. om död och uppstån· delse .. . ....... .. .... . ...... . .. ... ... 135 Gravar .... : . . .. . . . ..... .. : . . . . . . ... .. . . . 15 Gravhäll ·........ .... ·.... . ........ . 291, 357 Gravkapell : : · 6, 118, 181; ·317; -kor 187 f., 3:l5 Gravkors . ..... . ... :. ~87, 136; *140, 366, "'375· Gravplatser, bestämmelser om ........ 35, 190 Gravstenar ..... . . . .... *5, 7-''9, 13, 35 *ff., 56, 79· f., '''87, 100 ·* {:, 116, *1-31 ff., 163,- 189 f., 206, 213, 235; 272·, *274; 3'12 *f.,.334, 339, 358, 376; med rumkrift, *131, *132 Gravtumbör .... . ..... . . .... . . . .......... :33 f. Gravvårdar .... . ........ . ..... . ..... ... 154 Grindar . .. . ...... .. , . ... ... 6,. l l f., .49, 60, 96 Grundmurar till försvunnen byggnad .... · 67 Gud Fader . ......... .. ~ : ...... .. ... .. 326 ~ 331 Gudsfruktan, alle.gari .av .............. .71, il5 Gueridon •. . . . ......... . ......... . . . :l01, *207. S.t Göran och draken· . : . ............ "'293, 2.95 .•:SAKREG ISTER 8id. 389 Sid . Hatthängare . .. .. .. .. . . . .. . . .. . . • . .. • . .. .. . . . . . . 342 Helga kors, kyrkvigning åt .. ...... ... ;,: .. • . 278 Helgonskåp ................... . .. ... 297, *305 Herreläktare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Herr.skapsbänk . . . . . . . . . . . . . . 24, *26, 73, 199 Hissinrättning för dopfuntslock . . .. . . . .. . . . 128 Hoppet, .allegorisk figur,. 71, 93 f. , 96, 326, *336 ',, Klockstapel .... .. .. .' . 49, 60, 90, 106, 120, 142, 161, 166, 191, 219, 229, 245, *280 f., 316 *f., 339 *f., 346, 360. *363, *364, 366, *369 Klo ckstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16, 23 Klokheten, allegorisk figur ........... . 71, 127 Klövsadelkyrka .. ...... ....... . ... . .. . . . . 68 Kollekt-bössa, -låda; -skopa, -skål, -tavla, ' ' . ' 151, 177, 207, 273, 313, *335, *336 f., 344 Ingångar ·.· ...... . .. .......·.·.. 13, 17 f., 62 Kopparstamp .. .- . . .... ..· . .-. . . . .. . . . . .. . . 176 *f., 107, p6, ;142, 167, 192, 2_ 19, 229, 248, Korngud .- . .- .- ..... . ......... .- . .· .- .... . . . ... -278 *252, *284 f., 318, 322 f., 341, 347, 3111, 366 Korbänkar , .. , ..... . . , ...... , , . ..... .. 261 f. Inskriftstavla ang: pesten 1710--11 .. .. .. i42 Korskrank . , , .. . , . . . . . . . . . *19, 170, 250, 325 Inskriptionstavla ...... .. .. 42 f .. 147, 3Hl, 355 Kristus: 199, 326, 329, 335 f. ; Bebådelse, 54, 304, 332; Consolator, 367; De vise Jakob d. ä ......·............... 198, 253, 326 männens tillbedjan, · 195; dömes, Jakobsstegen............ . . . . . . . . . . . . . . . . 86 350, *353 ; Födelsen; 168, 195, 197, Jele (läktare) ... . ... . . .. ................. 172 326; förrådes, 350, 255, *266, 304, Johannes ... ...... . . . 100, 110, 198, 294, 326 -*351; gisslas, *124, 127; gravlägg­ Johannes döparen . ... .. . . ... ..... .... 21, ning, *109, 304, 309, 351; Himmels­ 25, 127, 197, 253, "'258, 304, *308 *f., 335 färden, 195, 198, 255, 304; 326, 351; Johannes uppenbarelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 i Getsemane, *125, 127, 270, *349 f.; J ona, profet .......... ·.......... ·.. 304, *309 inför Pilatus, 350, *352; Korsf!istel­ Jord ebok, Valdemars .. . ..... ... ..... 103, 126 sen, 71, 93, *125, 127, 169, 197, Jordfynd ... .... .. .. . ........ .. .·.. ..... 241 f. 255, *264, 270, 273, 294, 30±, 309, Jubelårsta vla .. . ......... . ..... 134, 163, 178 326, 351, 368; Korsnedtagningen, Julhalm .. ... . ...... .. ............ .. .... 186 110. 341; Nattvardens instiftelse, 71, Justitia .................... ·.... . . . . . . . . 22 93, 195, 326, 355; Passionsbilder, Järn g rindar. . . . . . . . . . . . . . . . 135, 144, 157, 168; uppst åndet sen, *126, 127, 169, 180, 186, 216, 228, 245, 279, 316, 339, 354, 366 195, 197, *264, 304, 351; 353, *357; so m världsdomare, 357; tronande, Kakelugn ..... ...... .. .. ....... 275, 341, 361 *76 ;· Vandrin gen till Emaus, - '~'126, 127 Kalkhus................... . ............ 12 Kammarorgel .. .................. .... .. 158 Kristusstatyer . ... ...................... 169 Karmstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364 Krucifix ..... . . . . ..... .. . .. . "21 , 33, 42, , 127, 222, 230, 45, 54; 81, R4 f. , 100, *122Keruber ... ... . ........ ..... . . . ......... 353 *234, 255, *264, *265, 29 1, *299-*301, 304, 368 Kirckeloft .. ... ......... ·. . . . . . . . . . . . . . . . 162 Kirmässa ....... . . . ...... . .... ... . , . . . . 169 Kväde till Karl XII .... : ............... 178 >Kyrkfästning >... ... ............... .. ... 69 Kista ........... .. ..... 44, 57, 80 f. ,- 100, 115, 153, 178, 208, 225, 274, 313, 358, 364, 374 Kyrk-modell .. ·. , . ... , .. .. : . . *108, *371, 373 Kjämning .. , ........ . .. .... ..•. , , . . . . . . 219 Kyrkogångspall .... ... .· . .. . .·.. .. ..... .. . . 115 KlockarestoL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162, 172 Kyrkogå rd: 4, 6 f., 11 f. , 49 f., 60, 90, 96, 103, 106, 118, 120, 135, 142,144, 157, Klockerhus, se Klockstapel. 161, 166, ·180, 186, 212, 216, 219, Klockhus - . , ................. : . . ........ 142 228 f., 245, 279 f ., 316, 339, 346, Klockor ·· . .. ......... .. . .....·. . . . . . . 16, 354, 360, 366; inhä gn ad av trä , 44 f., 53, 57, 66,-81,- 96, ~'100 f., 106, 111, 161, 366; mur, 6 f.,-11 f., 60, 90. 116 f., *134, 137, 142, 155, 159, 163, 96, 106, 120, 135, 142, 144, 157, 179, . 205 f., 225, 233 ff ,; 270, 272, *276, 166; 180, 186, 21-3, 216, 219, 22R, 281, 313 f., 333 f., 343 f., 357; 362 ff., 371 f., 376 390 MEDELSTA HÄRAD Sid. Sid. 245, 279, 316, 339, 346, 354, 365 f.; tak över, 11, 60; torv­ täckning av, 166; portar 60, 90, *106, 120, Kyrkakäpp ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kyrkalogehus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kyrkamässa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kyrkosigill. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kyrkatallar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181, Kyrkstöt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100, Kyrktagning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115, Kärleken, allegorisk figur . . . . . . . . . . . . . . . . Milsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Milvisare .............................. 163 Minnessten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 166 Minnestavlor 42 f., 56, *58, 100, 163, 178, 312 45 Monogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 166 Moses . .. . ............ 21, 26, 195, *199, 368 167 Munktegel ............................ 7, 283 182 >Munkkammare> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 339 Murtrappa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 ff. 134 Myntfynd ........................ 815, 178 f., 218 St. Måns källa ........ ..... . .. ...... 90, 376 i l Måttligheten, allegorisk figur. . . . . . . . . . 71, 127 Nattvardskärl .. .............. 27, *28 ff., 54 f., 74, *98, 112, 118, 129, *150 f., 159, 162 f., .. 172 ff., 200, *206, 217' 224, 231 f. , 268 f., 310, 332 f., 341 f ., 356, *359, 362, 370 f . St. Nicolaus, biskop. . . . . . . . . . . . . . . . 254, *264 Nummertavlor, 27, 54, 73, 85, 96, *97, 111,133, 138, 150 158, 178, 223, 268, 342, 356, 362, 368 Nådastolen .............. 253, *258, *348, 350 Oblatjärn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Offerkyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Offerkälla . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90, 278 f., 281 f. Offerskrin : . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 358 Offerstock (Penningstock; se även Fattig­ bössa, -stock) ...... 163, 177, 274, 358, 374 St. Olof ................ 253, *259, *293, 295 Orgel, 25, 73, 84, 97, 110 f., 138, 150,265,307, 369 Orgelfasad, 25, 54, 199, 223. 231, 328, 342, 356, 3159 Orgelläktare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . *54, 97, 111, 158, 199, 223, 231, 328, 342, 361, 369 Lammet med segerfanan . . . . . . . . . . . . . . . . 353 St. Laurentius . . . . . . . . . . . . . . . . 253, *259, 350 Lazarus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 337 Likbårar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19, 100, 178 Likhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Likport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 346 Ljudgluggar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Ljudöppningar, se Ljudgluggar. Ljusredskap ...... 29, *30, *31, 55, 76 f., "'98, *99 f., 114, *115 *116. *129 f., 151, 159, 163, *173, *17 4 ff., 181, 201, *208. 217' 224 f., 232, 269, 310 f., 333, 343, 357, 362 L jusstakar, de sju gyllene, apokalyptisk scen, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72, *75 Lockhäll, runristad . . . . . . . . . . . . . . . . 125, *132 Longinus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Luckhus, 166, 187, 219, 228, 245, 279 346, 365 Lägte .. ........................••...... 172 Läktare .............. 13, 25-27, 53, 73, 84, 95, 110, 138, 143, 150, l 72, 265, 307, 366 Länstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . *57 Pallar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43, 80, 178 Madonna med barnet 7l, *292, 295, *298, Paulus .................. 110, 197, 326, *330 »Penningstock>, se Offerstock. 300 f., "302, ''303 Majning .................... 4, 186, 245, 279 Petrus ........ 255, *266, *267, 295, *296, 326 Majringning ....................... . .... 186 Piet~ . ..... .. . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . 253, *260 Maria, 198; i strålglans, 101; Marie kröning "'324 f. Plantering på kyrkogård 90, 120, 135, 144, 180 St. Martin . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 303 f., *306, 3215 Pliktpall ................ 43, 57, 100, 134, 163 Maria Magdalena . . . . . . . . . . • . . . . . 294 f., *297 Pliktstock .......... ; . . . . . . . . . . . . . . . 81, 275 Mataltare .................. 143, 170, 222, 326 Portaler .. ... ............•.......... 67, 123 Materialbod ............................ 181 Porthus .......................... 142, *187 Matthias . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Porträtt, 42, 56, 139, *175, 177 f., *274, *273, 334 f. Mellanverk 170 Porträttmedaljong , , .................. ,. • 80 Merkuriestav ..... .............. . . . ... .. . 36 Primklocka .. , . ............... .32, 45, 178, 314 SAKREG ISTER ~- 1 391 ~- Predikstol. .... . .. ... . . .. ... .. . . *19, *22, *23, 53, 71, *74, *75 f., 84. '''91, *92, 94, 96, •110 f., 118, "123-*126, 127 f., 137, 143, 150, 158, 162, 167, 170, 197 f., *202, *203. 223, *226, 231, *233, 255 ff., *263­ *268, *277, 304 f., *308, *309, *311, 326 f., *328- *330 f., 342, 354 f., 361, 366, 368 f. Predikstolsdörr . .. ... .... ... .. . ... . ... ... *78 Processionskrucifix . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Profeter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199, 255 Prästgård . .. . . . ... .. . . ... . . . . .... .... 12, 166 Prästbänk . . . . ....... ... . . .. . . 25, 198, *204 Prästgrav .... . . . . .. ... ... . . .. . .. . .. . . HJO f . Präststol . ..... . .. ... . ..... .. . .... . 143, 354 »Pulpituet » .. . . ..... . . .... . ...... .. .. .. 172 P utti . . . .. .. . .. . . . ... . . . ..... . ..... 127, 196 Påskmat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Skåp .. ... ... . . . .... . . ..... ... ... .. 100, 358 1 Sockel .. ... ... ............. . . . ..... *68 70, 85, *191 f., 194, 229, 245 f., 251, 283, 317 Sockenbus .... . ... . .. . . ... .............. 339 Solvisare ...... ... ........ . .... . . . ... 81, 313 Spegel. . ...... . . ... ...... ... . . .. ........ 57 Sporrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 >Sprinkelverk» .. ........ .. .. . . .... .. . . 19, 27 Spånklädnad å väggar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 361 Spögubbe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Staketwärck . . ... .. ...... . ... . ... .. ... . . 143 Stapelverk, se I<.lockstol. Stolar .. 134, 153, 225, 235, 313. (Se även Karmstol och Länstol). Straffstock ........... . . ........ ..... .. .. 178 Strävpelare ... . ... ....... . ....... .. 194, 221 Styrkan, allegorisk figur . . . . . . . . . . . . . . . . 127 ståndaktigheten, a llegorisk fi gur . . .. .. .. 71, 94 Svärd .. .. ... . ..... .. . . ... .. ........ *40, 42 Raphael och 'robias . .... . . . . . . . .... ... . 26 Symphonium, se orgel. Redskapsbod, se Bod . Syndafallet . .. ... 168 . 197, 255, 270, 326, 332 Red~kapshus , se Bod ,. Syndafloden . ... ... ..... 255, 0 267, 326, 330 Ringkragar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 R ingmur. . ....... . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 'l'ak .... . .. ..... 13, 15 ff., 49, 53, 65, 67, Runinskrifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 f. 91, 96, 107, 111, 121, 123, 136, 152, 147, Runsten, Kåbe· Svens över sonen Bose .. 103 158, 161, 166 ff. , 181, 194, 213 , 216, 219 Rökelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 ff., 229 . 246, 250 f. , 283,·287, 292 f., 317, Rökelsekar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80, 201 320, 322 f., 340 f., 346 f., 354 f., 361, 366 f . Rö varne på korse t ... : . . . . . . . . . . . . . . *294 ''f. Takkonstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13, 15 ! Taklister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •250 Takmålning . . .. .. 107, 229, *286 f., 322, *3i58 Sakristia . .... ..... .... . ... .. 13, 16, 34, 64, 92, 111, 221 L, 229, 252, 274, 291 324 f. , 367 Takstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15, •Segerverlo se Tornur. 65, 107, *191, 193, *249, ''250 ff., 287, 291 320 Sidoaltare . ... . ... . .... ... . .. . . . 21 f., 93, 170 Tal: Gustaf III:s, 42, 57, 80, 100, 178, 225; Karl XIII:s, 42, 154, 178; Kungl., 134; Sigill .. ... ... . ... . . . . 80. 100, *102, 163, Kungl. Maj : ts 1817 . . . . . . . . . . . . . . . . 312 176, 225, 235, "'238, 312, *313, 337, 358,373 f. Silverprydnader .. .. . ... . . ... .... .. . "'171, 178 Tap perheten, allegorisk figur . . . . . . . . . . . . 94 Silverring . .... .. .. . . . . . . .... . .... *172, 178 Tavlor . .......... . ........ 80, 115, 207, 225 Silverspänne .. ... . .... .... . .. . . ...... . *130 Tennflaska .. . .. . .. ............. . .. ...... 100 Själaringning, föreskrifter om ... . . .. .... . 186 Tennskål .. . ... . .. .. . .. . .. .. . .... .. . ... 177 Skapelsen ..... . ... . . ..... 26, 197, 255, *265 'l.'errassering å kyrkogård . . .... .. .. .. .... 135 Skolbus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Textilier . . ...... ...... .. .... .. 31 ff., 56, Skrank (se även korskrank och dopfuntl 77, 85, 98 f., 114 f ., 130, 139, 151 f., 159, skrank) .... . ... .. ... . ... ... . . . . .... 19, 94 163, *173 f., 181, 201, 234 f., 225, 232 Skrin ..... . .. . .. .... ... .. 43, *44, 208, *210 ! f., 269 f., "'271, 312, 333, 343, 357, 362, 371 Skriftstol . . 25, 162, 171 f., 199, 262, 307, 328 1 Thomas . . . . . .. . . ......... . . . ... . ...... 198 Skunck (läktare) .. . .. . ...... . . . ..... . . 172 i Timglas .............. 45, *151, 153, 163,307 U. &-eriges kyTkor. lile!cinge I . 392 MEDELST A HÄRAD Sid . >Tincheklocka• ... . . . .... . .. . ......... . .. 314 l Vapensköldar å Antependium ... .. . ... . .. *33 Tionde för Lyckeby kyrkas byggande . . .. 162 • Vi ldman> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Torn .......... . ...... .. . 16 f., 49, 65, 25 1 f. Votivskepp 45, 81,100,208,215,217,235,374,376 Torncell . . ......... . .. . .. ........ . . .. . 66, 84 Väderstrecken, sy mbol av .... . . .. .. . ... 134 Tornur .... . . . . . .... . . . .... . . . . . ..... 11, 45 Väggmålnin gar .. . .. ........ .. . !.Jl, 168 f., 220 T rabes . . .... .. . . . .... . . . ... .. .. .. ... .. . . 196 Väggn ischer . . . . . . . . . . . . ..... . ... . . 290, 294 »Tralleverk • ... ... ..... . .... .. . . ... . . ... 323 Väggskåp ....... ...... . . .. . . ........... 313 Trappor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Väggur ..... . ... ..... . ... . ... . .. .. . . . .. 138 Triumfbåge .... . ................ . . ... 64, 290 Väktarekäpp . ... .... .. .................. 134 Triumfkrucifix (se ä1·en Krucifi x) 196, *198, 278 Värjor ... . ... . . ... .... .. 33, *40, 42, 81, 100 Tron, allegor isk figur .. 93 f., 96, 198, 326, 336 Västtorn . .. . . ... .. .... . .. . ........ . ... 322 Trägrindar .......... . . . ......... 213, 219, 366 Yttersta domen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255, *311 Uppvärmning ...... .. .. .. . . ........ 18, 53, 70, 84, 96, 110 f., 136, 149, 158, 181, 194, 215, 217, 220, 229 , 294, 325, 355, 361 Åminnelsetav lor (se även Minnestavlor), *39, 42, 80, 115 f., 178, 273, 373 V allfart ............. . .............. . ... 278 Valv .. ... .... ... 64 f., 91, 148, 162, 193, 216 Än glar . . . . 21 72, *-76, 85, 127, l 98, *291 , 294 Vapenhus .. .. 67, 92, 106 f., 123, 142, 166, 169, 194, 221, 229, 252, 292 f., 323 f., 350, 366 Östtorn . .... ... . .. ... . ... . . .... 65 - 68, 252 i Sid. SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT IN'v'ENTAUIUM MED3TÖDAVKYJTf.:;HfSI! O.AN~AKAD. UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL BLEKINGE BAND I AV WILLIAM ANDERSON Sv e n s k a B ok h a n d el s cen t r al e n A.-B. STOCKHOLM C E N T R A L T R Y C K E R I E T, S T O C K H O L M 1 9 3 2. BLEKINGE BAND I ÖSTRA HÄRAD ocH MEDELSTA HÄRAD AV WILLJAM ANDERSON '-------'-----"10 km A..·B . KARTOGRAFISKA I NSTil'UT ET Karta över Östra och Medelsta häraden. Skala l: 500 000. - · -- · - · - Häradsgräns. - - - - - Sockengräns. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Sid. Förkortningar använda i band I... ...... v Förord ...... ... ....... .... . . ....... .. .......... ... . vu Östra h ä rad A vaskärs och Kristianopels kyrkor ... ... Jämjö kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ramdala kyrka .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Torhamns kyrkor ...... .... . . ..... .. . ... .. :. . . . Utiängans kapell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sturkö kyrkor .... . . ... ..... .................. ... . 'l'jurkö kyrka ......... .... . .... ................. Lösens kyrkor ....... ..... .. . .. ......... .... ... Augerums· kyrkor .. ......... . . . ........ . ...... Flymens kapell ...... .. ... ....... .... .. ......... Lyckeby kyrka ........ ... ........ . . ............ Rödeby kyrkor ....... ................ ..... .... 3 48 59 89 103 105 118 119 141 157 160 165 Aspö kyrka ...... .. . .. . . .. .. . ......... . . ... . . . . .. . Hasslö kyrka ...... .. . ..... ..... ..... .. .. .. ... . . . Listerby kyrka .. .... .... .... ..... .... ... ..... .. Förkärla kyrka ... ... ........ .. .......... . . . .... Torkö kapell ... ...... .... ... .... ....... ... . ..... Hjortsberga kyrka . ... . ... .. ....... .. ... .. ..... Edestads kyrka ... ... ......... .. ... .... ... ...... Fridlefstads kyrka ...... .. ........... . ... ... .... Sillhöfda kyrka ....... .. . ............. .. ....... Tvings kyrkor...... ..... ....... .. .. ...... .. ...... Eringsboda kapell och kyrka....... ..... ... Backaryds kyrkor . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . 212 216 218 228 239 244 278 316 339 346 360 365 Rättelser och tillägg .. ...... ... .. .. .... . . 376 Register av fil. lic. S. Hedlund ... ......... Ortsregister................................ .... ... Personregister ..... . .. . . ............ .. ............ sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 379 379 381 387 Medelsta härad Nättraby kyrka ... ...................... ........ 185 FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA !DETTA BAND AHLSTHÖM =C. D. Ahlström, Christianopels Historia och Beskrifning, i W. Gynther, Samlingar rörande Blekinge län V. Ms. i K.B. ANDEnSON HELGONKULT = William Anderson, Helgonkult i Blekinge, i Antikvarisk Tidskrift för Sverige 22, 3. ANDEHSON, Kyrkklockor= William Anderson, Nordtyska kyrkklockor i Blekinge, i Sydsvenska Dagbladet 28 / 1 1920. A. T. A. = Antikvariskt-topografiska arkivet, omfattande en avbildnings· och en skriftsamling; förvaras i Statens Historiska Museum . BAGER=Fridlefstad och Röeby Kalds Hofvet Jordebog ­ - - Anno 1666, Ms. i Landsarkivet i Lund av kyrkoherden i Fridlefstad och Rödeby, Anders Bager. Ä ven del vis tryckt i Nyare Blekinge Läns Tidning 1876. BESKRIVNING=Beskrifning öfver Socknar å Blekingska landsbygden af J. P. Kjällqvist, i Nyare Blekinge Läns Tidning 1874 f: o. m. 4 / 6 • BL. M=Blekinge Museum i Karlskrona. BnuNIUS = C. G. Brunius, Korta anteckningar på en genomresa af Blekinge till Kalmar 1854, Lund 1859. VI B. 8'1'. = Kg l. Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm. CAWALLIN=S. Cawallin, Lunds Stifts Herdaminne, V. Lund 1858. ORONHOLM =C. L. Oronhol m, Beskrifning om Blekinge. Ms. i K. B. ELERS = J. Elers Samlingar, Ms. i K. B. FAGERLUND = Edw. Fagerlund, Beskrifning om Lösens och Angerums socknar, Karlskronrt 1865· Dens. Beskrifning om Nettraby Socken i Blekinge, Karlskrona 1861. E. IX. = Engeströmska Samlingen I X, 1. 27. Ms. i K . B. FOR'l'EGNELSE = Fortegnelse paa Kirckernis Capitaler wid Österherrit i Christianobels Leen fra Philippi Jacobi dag 1635, til Aarsdagen nest effter 1636. Ms. i Svenska Jordehoger 41: a, 6. Rigsarkivet, Köpenhamn. GYN'l'I-IER =s. vV. Gynther, Blekings Fornminnen. Ms. i K. B. K. B.= Kg l. Biblioteket i Stockholm. K. B. K. = Det Kongelige Bibliothek i Köpenhamn. K. BREVB. = Kancelliets Brevb0ger, utg. av Ersle v, Mollerup m. fl., från 1535. KLING = A. J. Kling, De Nomarebia Orientali (Östra-Härad). Diss. Lund 1746. Dens. De N o marcbia Medelstadii (Medelsta H ärad). Lund 1748. LANDSK YitKOR "" Räkenskaper för Blekinge Län; Landskyrkor: 1700-02, 1710, 1720, 1730, 1760 1770, 1783, 1790, 1800, 1810, 1820, 1830, 1840, 1850, 1856, 1862, i Kammararkivet i Stock­ holm. MANDELGREN, SAML. = N. M. Mandelgrens i Lunds universitet förvarade samlingar av teckningar m. m. Ms. = Manuskript. N. 2=Nationalmuseets 2 Avdeling, Köpenhamn. PnO'r . = Vederbörande kyrkas stämmoprotokoll. R. A. = Riksarkivet i Stockholm. R. A. K. = Rigsarkivet i Köpenhamn. RÄK. =Vederbörande kyrkas räkenskaper. SJÖBORG = N. J. Sjöborg, Utkast til Blekings Historia och Beskrifning, Lund 1792- 93. ST. H. M. = Statens Historiska Museum i Stockholm. STYF'FE = C. G. Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 3:e upp!., Sthlm. 1911, SVERIGE= Sverige, Geografisk topografisk statistisk beskrifning, - - - utg. af Karl Ahlenius m. fl. Första delen, Sthlm 1908. SYLVEN = Carl Sylven, Beskrifning öfver Christianopels Socken uti Blekinge län och Östra Härad författad åren 1854-1855, Carlskrona 1857. U. B. = Uppsala Universitets Bibliotek. UPlVIARK, KARLSICRONA GULD=Gustaf Upmark, Karlskrona guldsmedsämbete 1695- 1812, Fata­ buren 1914. V. H. A. A. = Kg!. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. W . 1153 = 8. W. Gynther, Blekings Historia. Ms. i U. B. sign. W. 1145 a- 1153. Ö. I. Ä. = Kg!. Överintendentsämbetets arkiv i Stockholm. (Efter 1918 Kg!. Byggnadsstyrelsen, B. ST). FÖROHD Första bandet av Blekinges kyrkabeskrivningar inom verket SVERIGEs KYRKOR före­ ligger nu färdigt. Till författaren fil. lic. William Anderson, av vars hand manu­ skript även till samtliga övriga Blekingekyrkor sedan flera år föreligga färdiga, få utgivarna uttala ett varmt tack för hans tålmodiga och samvetsgranna arbete. Beskrivningarna över kyrkorna i Östra Härad utfördes redan åren 1913-15. Medel­ sta härads kyrkor beskrevas år 1915. Före tryckningen har givetvis justering gjorts beträffande sådant, som förändrats efter beskrivningarnas första författande. Till professor E. Wrangel, som välvilligt ställt materialet i Mandelgrenska Samlingen vid Lunds universitet till förfogande, uttala utgivarna sitt vördsamma tack liksom till alla de personer, som på olika sätt lämnat sin hjälp och sitt stöd åt författaren och utgivarna i deras arbete rörande Blekinges kyrkor. Såsom här ovan nämnts, föreligga tryckfärdiga manuskript till beskrivningar över samtliga kyrkor i Blekinge. Frågan om deras mer eller mindre snara utkommande av trycket är i huvudsak en ekonomisk fråga. Bäst och mest i verkets anda löses denna fråga, om det nu publicerade bandet vinner en verkligt stor spridning inom landskapet och lockar till subskription på de båda återstående banden rörande Blekinges kyrkor. Utan stöd från landskapets sida i form av subskription och anslag är en snabb publicering tyvärr icke möjlig, huru önskvärd den än må vara ur alla syn­ punkter. Band II är avsett att innehålla beskrivningarna över återstående landskyrkor i land­ skapet, fördelade på 2 häften, det första behandlande Bräkne härad, det andra Listers härad. Band III skall innehålla beskrivningarna över stadskyrkorna, fördelade på lämp­ ligt antal häften. En varm vädjan till alla blekingar att hjälpa utgivarna till en snabb publicering av hela landskapets kyrkor! Stockholm i juni 1932. SwuRD CuRMAN. JoHNNY RoosvAL.