SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTAilllTM MED.STÖDAVKYITf..:HJST! O.AN'P.AKAO UTGIVET AVSIGURD CURMAN ·OCH JOHNNYR.OOSVAL .5TOCKHOLMS KYilKO~ UTGIVNA MED BIDRAG AV SAMF. S: T ERIK BAND IV. HÄFTE. 3. JOHANNES KAPELL OCH KYRKA S:T STEFANS KAPELL , S. JOHANNES KYRKA O CH S. STEF ANS KAPELL I STOCKI-IOLM KONSTHISTOHISKT INVEN TAR! U M P Å UPPDRA G A V 8. JOHANNES FÖ 1"\SAML ING och med stöd av KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN ut g ivet av SIGUHD CURMAN ocH JOHNNY ROOSVAI.J I distribution: Generalstabens Litografiska Ansta l ts JTör l ag. E S S E L T E A B. STOCKHOL:\1 1 934 FÖHOHD Den beskrivning av S:t Johannes kyrka och S:t Stefans kapell, som härmed fram­ lägges, bildar tillsammans med den tidigare publicerade ski ldringen av S:t Jakobs kyrka fjärde bandet av STOCKHOLMS KYRKOR. Liksom fallet är beträffande den sist­ nämnda kyrkan har även ifråga om Johannes församlingshi storien ägnats en särskild avdelning. Så\-äl detta parti som den rent kon sthistoriska delen av publikationen h ar bekostats av Johannes församling. För denna stora frikostighet få utgivarna här­ med framföra uttrycken för sin varma tacksamhet_ Samtidigt vilja utgivarna tacka de olika kyrkornas befattningsh avare ävensom tjänstemännen vid arkiv och bibliotek, vilka städse med stor beredvillighet underlättat författarn as arbete. Det är utgivarnas förhoppning att inom en nära framtid kunna publicera beskri v­ ningar av ytterligare ett antal Stockholmskyrkor. Detta måste emellertid bli beroend e på det intresse och det ekonomiska stöd, som av resp. församlingar kan komma att lämnas. Utan tvivel vore det ur olika synpunkter värdefullt om offentliggörandet av det viktiga avsnitt av vår kyrkokonst, som bildas av huvudstadens kyrkor, kunde fullbordas inom en icke allt för avlägsen framtid. Stockholm i augusti 1934. SIGURD CURMAN. JOHNNY Ro osv AL SANKT JOHANNES KYRKA OCH SANKT STEFANS KAPELL AV .ALICE Q UENSEL och SAMUEL HEDLUND 2D . Sveriges kyrkor. Stockholm IV. Fig. 207. S. Johannes kapell (F) och stapel med närmaste omgivningar vid slutet av 1600-t. (Efter Suecia Antiqua). Die Holzkirche (F) mit Glockenturm und nächster Umgebung am Ende des 17. Jhds. St. Jone's chapel (F) with belfry and n earest environs at the close of the 17th cent. SANKT JOHANNES FÖRSAMLINGs HISTORIA När den lutherska s. Jakobs församling skapades år 1643, låg i dess nordligaste BRUNKE­ del, på det yttersta Brunkeberg i nordost en kyrkogård, som denna tid kallades BE~~SKYRKO. GARDEN Brunkebergskyrkogården eller Nya kyrkogården 1 . Denna de avlidnes vilostad är yttersta upphovet till den blivande S. Johannes församling. Brunkebergskyrkogården låg på den plats, som motsvarar den nuvarande Johannes kyrkogård. 2 Traditionen om en medeltida kyrkogård här torde vara svävande. I varje fall talar ju namnet »N'ya kyrkogården» för att den nu nyligen. var tagen i br~k. Som här. icke fanns någon kyrka,· kring vilken kyrkogården vuxit upp, ligger det nära till hands.. att tänka sig dess tillkomst i samband med någon farsot - det enda till­ fälle, då begravningsplatser arrlades oberoende av kyrkas närhet. Under det tidigare 1620-talet, särskilt 1623, hade också pesten · rasat i Stockholm, och det förefaller inga­ 1 Se bl. a. de särskilda räkenskaper, som från och med år i644 förås över denna kyrkogård i S. Jakobs räkenskaper. 2 Det nordöstra hörnet, där kyrkan nu ligger; hörde likväl ej dit. Se karta (fig. 211). 440 STOCKHOLM BEGRAV­ NINGS· KAPELLET lunda osannolikt, att den givit upphov till denna nya kyrkogård i Norrm alms avlägs­ naste trakt, ehuru dess traditioner kunna nå längre tillbaka till någon av 1500·talets.l Kyrkogården tyckes från början ha begagnats av icke blott alla Norrm almsbor, utan även av Södermalm s invånare, samt stått under Stockholms magistrats förvaltning. Det allmänna bruket tyder även på ovanstående ändamål. 1648 resolverar magistraten, att »uthi kyrkiogården på Brunckebärg måge så vell de på Vestre som de på Söder· mallmen begrafva sina döda, och vare sedan den eena försam blingen icke mehra under­ kastat än den andre. Den affgift som deraff går skall komma den församblingen till god ho, ifrån h vilken lijket kommit ähr. »2 Emellertid visa S. J akobs räkenskaper, att denna församling alltifrån dess tillkomst haft några närm are befogenheter beträffande den kyrkogård, som ju också syntes ligga inom dess territorium, bland annat upp­ förandet av kapellet därstädes.3 Ar 1653 framföra S. J akobs kyrkvärdar till magistraten församlingens klagan, att fastän S. Jakob blott h ar en liten kyrkogård och S. Klara däremot tvenne »vidtbegrepne» låter sistnämnda församling begrava sina lik på Brunke­ bergskyrkogården och h ar likväl icke på sju års tid med en penning bidragit till kostnader, vare sig för plank eller annan byggnad. Man anhåller, att de penningar, som »den långe tiden för bemälte kyrkiogård falne ähre, och af kyrkioverderne vedh St Clara församblingh anamm ede ähre, måtte der til nödigh bygningh användes, och att samm e Brunkebärgs kyrkiogård måtte här effter allene höra till Östremalms för­ samblingh, ty af Östremalmen och Ladugårdslandet begrafves månge lijk om åhret vedh St Clara, och ganska fåå av västre malmen vedh St. Jacob.» 4 Borgmästare och råd resolverade också, att detta var alldeles skäligt 5, och samma år lägger ett kungligt beslut kapellet på berget till S. Jacobs församling.6 Om i allmänhet kyrkogårdarna ha vuxit fram kring kyrkan, är här förhållandet omvänt. Det är det enkla begravningskapell, vilket av behovet påkallades på Brunke­ b ergskyrkogården, som småningom utvecklas till »J ohannis capelh eller »Johannis kyrka », slutligen blir gudstjänstlokal och samlar omkring sig en egen församling. Kyrkoherden i S. Jakob, Pontinus berättar, att det varit Claes Fleming, som först anbefallt byggandet av ett kapell att begagnas vid likfärder. 7 slottsbokhållaren seder­ m era rådmannen Johan Ericsson Fuhrubom skulle med stort nit ha utfört det, delvis på egen bekostnad. Därför skulle han skämtsamt kallat kapellet för S. Johan eller 1 G I brev 1557 'f. att alla begravningar skola ske på N. och S. Malm på de platser bäst tj äna kunna (de skola så byggas och tillpyntas, att svin o. a. kreatur utestängda vara). 2 Stockholms tänkebok 1648 11/ 8 Rå A. s Supplikanter vilja bestrida det och påstå kapellet ligga mitt emellan församlingarna (Kons . akter 1671). Kyrkoherde Pontinus anser, att k. gården genom delningen 1643 tillfölle S. J akob . • Inlaga till Stockholms Borgm. och råd, tr. i WITTING, S. Jacobs Minne bil. 39. Kopia finnes i Kons. akter 1655. R A. 6 Stockholms tänkebok 1653 4 / 2 Rå A. 2 6 R ÅDSPROT. 1653 '/o· R A. 7 Pontinus var kyrkoherde i S. Jacob 1662 - 1681 JOHANNES KYRKA 441 S. Johannes, för övrigt helt naturligt antydande broderskap med S. Jakob.l Bygg­ mästaren hette m . Anders Andersson. WrTTING och flere efter honom uppge, att kapellet byggts 1636. Av S. Jakobs räkenskaper framgår emellertid med full tydlighet, att det uppfördes åren 1649- 51, liksom att kyrkogården plankats 1647. Kapellet tim­ rades av trä, tjärades och försågs med två klockor. Dess egenskap av begravnings­ kapell fordrade tydligen klockor - men dessa åter fordrade ett torn, och så blev kapellet så pass ståtligt, att det tituleras omväxlande kyrka och kapell. Någon annan gudstjänst än begravning förekom dock icke - blott en och annan predikan för till staden tillfälligt inkommenderade trupper. 2 Det militära inslaget i gudstjänsten för­ blev en tradition i S. Johannes, varom mera nedan. Kapellets natur motsvarade dess förste kyrkobetjänte, dödgrävaren. Staffan Matsson bekom årligen 8 daler silvermynt av de medel, som föllo vid kapellet, för att han skulle »achta cappellet dageligen till och upsäter (:) lukorna och hålla dörerne upee för huart lijk sampt hålla upseende mädh torneet». 1652 voro villkoren redan för­ bättrade till 10 daler. 3 Kapellets enkla inventarier utgjordes också av den utrustning, som krävdes vid begravningar : bårkläden, ljusstake med tre pipor, klädespäll er och en samrnetspäll särskilt för barn. Dessutom funnos tre »underkläder» för offician­ terna. Något särskilt prästerskap fanns ännu icke - präster från den dödes försam­ ling, i de flesta fall S. Jakobs, torde fungerat. Brunkeberg&kyrkogården var en allmän begravningsplats för det fattigare folket, men blev genom frekvensen en god inkomstkälla för församling och prästerskap. 4 Den var dessutom oumbärlig, då S. Jakobs egen kyrkogård var alltför trång. Det var därför främst kyrkogården, som gjorde den nordligaste delen av församlingen omistlig och hänsynen till detta som motiverade den övriga församlingens motstånd mot de separa­ tionssträvanden, som på 1660- och 70-talen kommo till uttryck. 1 På 50-talet. lades en gråstensmur med huggen portal. Se RÄK. 1649-50, 1651, 1652, 1654, 1655. I RÄIC 1649-50, s. 146, kYitterar byggmästar Anders 260 daler k. mt, som han fått för att han >uphuggit capeilet på Brunkebärgzkyrkiogården» . 1651, s. 34. har han fått 32f> : 62/ 6 daler för att han upptimrat samma kapell. Samma år betalas portar, fönster och klockor till kapellet samt dessutom arbetskraft och diverse material för omkring 770 daler. 1652 betalas till inredningsartiklar o. dyl. 1173: 74 / 6 daler. Det kan ej vara tvivel om byggets fortgång under dessa år. Ett bårhus omtalas dock såsom befintligt »i» Nya kyrkogården i S. Jakobs RÄK. 1645-47. 2 WITT ING sid. 102-03. 3 S. Jak. RÄK . 1652- 53. Han var dödgrävare endast vid Brunkeberg - en annan fanns i S. Jakob. 4 För senare halvåret 1644 t . ex. gav Brunkebergskyrkogården 109 daler 26 4 / 6 för 279 försålda lägerställen. Samtidigt voro i S. Jakobs kyrka och kyrkogård tillsammans sålda blott ett 40-tal gravar. Som regel begrovs över ett 30-tal i månaden på Brunkeberg, och ej mer än högst hälften i S. Jakobs. Där såldes dock enskilda gravar till högre priser. 1655 gav Brunkebergskyrko­ gården 569: 19 dir. 29• 442 STOCKHOLM Redan 1657 hade kyrkoherden själv i konsistorium framfört sina åhörares begäran 16 oo·'l'ALETS SEPARATisM. om att få predikan i kapellet alla sön- och helgdagar. 1 »Mentes vara bäst, att han KUNGSBACKA­ FÖRSAM- hölle en kaplan, som där predikar, eljest taga de bort en del undan församlingen LINGEN och göra ett särdeles pastorat. 2 Mäster Samuel i S. Clara borde få del därav, efter saken kunde prejudicera även honom. Den 4/ 5 s. å. begärde »några af församlingen i S. Jakob och Clara» en säskild predikant i kapellet på berget. Konsistorium fann då, att daglig tjänst däruppe icke kunde låta sig göra, utan att de båda församling­ arnas intrader förminskades. Någon särskild kaplan fingo de icke, utan hade att fort­ farande hålla sig till S. Jakobs präster. Innehavaren av kaplansbeställningen var emellertid en man, som välvde stora planer för Johanneskapellets och därmed för egen räkning. De gingo ut på att av norra för­ samlingsdelen bilda ett eget pastorat. Denne man, som själv drömde sig som herde för det nya pastoratet, hette Anders Nortman. Hans planer framträdde icke i ljuset förrän efter kyrkoherde Skoghs död år 1661. 3 Hans efterträdare, Magnus Pontinus, har beskrivit hela förloppet i en särskild berättelse från år 1676. 4 Som naturligt är, ser han högst ogillande detta rebelleri hos en del av sin församling och tillskriver Nortman skulden att hos de andra ha väckt och underhållit detsamma. Bortsett från Pontinus' partiska syn, förefaller det också, som om bakom denna separatism legat mer ärelystnad än praktiska behov. 5 Pontinus berättar, att dittills hade hela försam­ lingen »af Östra Malmen och Ladugårdslandet, förutan Amiralitets- och artilleristaten, hållit sig endräkteligen till S. Jakob». Men herr Anders Nortman, ledsen vid kaplans­ tjänsten, »begynte hemligen göra sig förslag huru han måtte . . . . . få omsider vid Johannis kyrka sitta kyrkoherde och ega en del af församlingen deromkring». Han var van att dagligen gästa åhörare hemma och passade då på, att hos en del av dem, som bodde närmast omkring kapellet, kasta fram tankar på en självständig församling. 6 KONS. PRO'l'. 1657 29/ 4 och 4 / 6 R A. .Jfr diskussionen om Södermalms kapell på 1650-talet. KoNs. PROT. 1654 23/ 8 , 1 5f. m. fl . 3 Åtskilliga suppliker gjordes i >>Brunkebergsförsamlingens•• namn, än till överståthållaren, än till rikskanslern. Se AC'rA ECCL. R A. Man föreger, att kapellet byggts av de intrader, som där fallit. Detta är emellertid blott en indirekt sanning, då räkenskaperna icke visa någon särskild Johannesfond, utan att kyrkogårdens avkastning gått till en gemensam kyrkokassa, varur utgifter även för kapellet bestritts. Bl. suppli­ kanter är även kapellets byggmästare m. Anders. • Manuskriptet i K. B., cit. hos WITTING, s. 23 ff. Denna berättelse följes nedan, där ej annan källa angives. 6 T. o. m. supplikanterna måste framhålla, att trakten, som nu var nybyggd, nog skulle bli mer befolkad, om de finge gudstjänst. Deras uppgift om •flere tusende•, som nu saknade Guds ord, faller på sin egen orimlighet. 6 Att PONTINUS' skildring av hans osympatiska sätt att innästla sig hos församlingen icke är alldeles grundlös, betygas av den varning, som konsistorium tilldelar honom vid hans kaplans­ tillsättning för att han >löper omkring hos de förnämste i H.•Takobsförsamling, begärandes deras sufraiga till sacellanien, som där vacerar och sådant söker utan Cons:ii vetskap>. 1 2 JOHANNES KYRKA 443 Fig. 208. Plan över Brunkebergskyrkogården och den tillämnade sten­ kyrkan 1783. St. Jone's churchyard and plan of the stone church 17tl3. St. Johannes Friedhof mit Grund r isse der 1783 begonneuen Steinkirche. 444 STOCKHOLM Saken inleddes med en propos om egna kyrkvärdar för J ohannes. För denna frågas behandling sammanträdde kyrkoherden med justitieborgmästaren Johan Prytz jämte flere av S. Jakobs ledamötf\r. Man fann, att det för S. Jakob skulle bli stor avsaknad, »om en tract deruppe vid capellet avskures», helst emedan det nu var ifrågasatt, att Ladugårdslandet snart skulle avskiljas till egen församling. Möjligt är ju, att just detta senare förhållande kan ha influerat på Johannesborna och eggat dem att visa sig lika goda. De sam mankomna beslöto nu emellertid enhälligt, att Johannes skulle förvaltas av samma kyrkvärdar som S. Jakob och inkomsterna gå till en gemensam kassa. Johannesborna fortsatte emellertid att supplikera om egen predikant samt gudstjänst i kapellet och lyckades verkligen 1666 få en kunglig remiss till överståthållaren angå­ ende detta, 1 men >> utan något eftertryck», så att saken tystades ner som av sig självt. Nortman avled 1660, men h an hade lämnat separationssaken i arv åt sin måg, Olof Rundelius, karaktäriserad av PoNTINUS »såsom en fräck man och utan försyn, förmäten och bullersam, hvilken var väl i predikande tämmelig färdig, men något svag i mes­ saode för oböjeliga röstens skull, som hade föga behag med sig». H an strävade efter kaplanstjänsten efter sin svärfar och lyckades få »många de högas recommendationer» . Men när vid valet kronabetjänterna i församlingen och borgerskapet ej kunde komma överens, överläts avgörandet åt kyrkoherden, som valde herr Johan Gammal och herr Jöran West. 2 Detta retade naturligtvis upp RundeHus mot kyrkoherden och drev honom att ytterligare visa den »orolighet och bullersamma väsende », som just avhållit kyrkoherden från hans val. Nu grep h an »väldeligen an det gamla anslaget, att få blifva kyrkoherde vid St. Johannis capell och afskära St Jacobs församling samm a kyrkogårds intrader, och en stor tract av dess gränsor, såväl som och ifrån St Clara et väldigt stycke nedan för berget». Den största svårigheten var för honom härvidlag Johannesdelens ekonomiska svaghet. Den skulle dock förbättras, menade R., om till­ räckligt stycke av S. Clara ävenledes kunde förmås till separation och förening med den nya Johannesförsamlingen. De Klarabor, som kommo i fråga, voro de, som bodde närmast nedanför och på Brunkeberget i nordväst, de s. k. Kungsbackaborna. Vidare uppmuntrade R. sin blivande församling med att han, som ärvt mycket gott efter sin svärfar, bl. a. den välbyggda gården invid S. Johannes kyrkogårdsmur, ville skänka församlingen samma gård till kyrkoherdebostad samt på två år icke begära någon lön. Ytterligare lovade han av egna medel de två första åren hålla en kaplan. Dessa anslag böllos så hemliga, att ingen visste därav, förrän supplik till K. M:t var ingiven, under­ tecknad av 30 Jakobsbor och 12 Clarabor. 8 I denna anlägger man en så ömklig och fromt bevekande ton som möjligt. Man klagar, att man vid Johannes så sällan får K. brev till överståthållaren 1666 ' 6 / 9 • R R. Enligt WITTING, bil. 12, felaktigt ha supplikanterna uppfattat denna remiss som en befallning, se nedan s. 445. 9 Två komministrar skulle numera tillsättas, se nedan s. 453. s Tr. hos WrrTING, bil. 12. 1 16 / 9• Själva JOHANNES KYRKA 445 njuta gudstjänst. »Men som the till andra kyrkor icke komma, somlige för vägens besvärlighet och långhet, somlige för sin stora bräcklighet, somlige för then stora trängsel, ther är, somlige för oväder och annat, stor del therföre, at the säga sig icke kunna höra prästen så långt tillbakars i kyrkan; ty man vet the fattige måste stå efterst; mägta sig ock icke köpa några bänkerum för sin medellöshet, ligga alltså hemma i synd och säkerhet, Gud och menniskor till största förargelse, befruktandes att ock theres salighet genom sådant lider saknad och ohotelig skada.» Man begär egen predikant och regelbundna gudstjänster. »Om någon för timmetig nytto och fördel thetta vårt gudeliga upsåt förhindra ville, till vilken stora synd man för­ modar sig ingen gör delachtig» - man syftar naturligtvis på motståndet från präs­ terna i S. Jakob, som skulle mista en del av sina intrader - så förlitar man sig på K. M:t, att han anser »the mångas andeliga välfärd och eviga salighet». K. M:t, som förklarar sig behjärta supplikanternas önskan, men likväl vill ha utrett, huruvida något förfång skulle ske i S. Jakobs kyrka, remitterade saken 1 % 1671 till överståthållaren Axel Sparre, som den 10 oktober förordar suppliken,! trots det att konsistoriets inhämtade utlåtande gått ut därpå, att det vore bättre att söka inrymma folket i de redan uppbyggd a kyrkorna än att •flere skulle ofullkomligen multici­ pleras» och med besvär underhållas - just nu vore en ny kyrka byggd på Ladu­ gårdsland, och ännu en skulle uppföras på Munkelägret.2 Konsistorium hade gjort ett fåfängt förlikningsförsök, då såväl vederbörande kyrko­ herdar och kyrkvärdar som de sökande den 8 juni varit uppkallade, och det hade till överståthållaren ingivit ett sammandrag av skäl och motskäl i frågarl. 3 Först åberopades för »jus partieularis ecclesiae» k. brevet av 1666, men härpå svarades av S. Jakobs representanter, att det aldrig varit någon absolut befallning, vilket bäst syntes av K. M:ts nuvarande tvekande ståndpunkt. 4 . Vidare klagas, att »Brunkebergs kyrkia» länge stått ledig, varför man önskar få ordinarie gudstjänst där. Svaras, att den knappast någon dag står ledig - där hållas ju predikningar över lik från åt­ skilliga församlingar: »så at om der förmiddagen icke skier någon gudstjenst, likväl få de vist efter middagen höra predikan, stundom 3 eller 4, sig til vederqweckelse». Angående de sjuka, vanföra, förlamade och eländiga, som påstodos icke förmå att gå till S. Jakob eller S. Clara, undrade församlingarrres förespråkare om icke vägen upp­ för berget blev11 dem ännu svårare. Den föregivna trängseln i S. Jakob och S. Klara var redan eller blev snart upphävd genom de nya Ladugårdslands- och Munka­ lägerskyrkornas öppnande för gudstjänst, »så att om foteket stå nu i dörren, är det ' WIT'l'ING, bil. 13 och 16. I en särskild inlaga till Konsistorium framhålla separatister, att när 20 a 30 mantal på landet mäkta · hålla en predikant, förmodas borgerskapen, som flera äro, förmå detsamma. WITTING, bil. 15. 2 Kungsholmen. 3 KoNs. PRO'l'. 5/ 10 R. A. och WITTING, bil. 15. 4 Jfr ovan sid. 444 not. l. 446 STOCKHOLM af deras egen godtyckio~. Klagomålet, att de voro för f3:ttiga för att köpa bänk­ rum i de stora kyrkorna, föranleder upplysningen, att flere av supplikanterna inneha bänkrum i S. Jakob, samt undran hur de då kunna anse sig ha råd att underhålla egen kyrka med präster och betjänte. Man hade också begärt egen präst, som kunde finnas nära till hands vid ))hastige och oförmodelige tillfällen)). Men supplikanterna hade dock själva måst tillstå, att ännu ingen prästerlig tjänst, sent eller bittida, hade felats dem, när de önskat. Det vore omöjligt, att >>så sätta kyrkia allestädes mit i byn, at alle hafva präster lika til hands; sedan om olyckan slår till, så kan hinder och dröjsmål skie, fast prästen bodde i nästa vägg.>> S. Jakobs församling erbjöd nu, att dess prästerskap skulle i kapellet hålla gudstj änst varje söndag och dessutom en gång i veckan. Om detta icke bleve antaget, utan supplikanterna framhärdade i sitt yrkande om skilsmässa, ansåg sig S. Jakobs församling, som genom hävd och nedlagda kostnader på kapell och k yrkagårdshägnad hade rätt till Brunke­ bergskyrkogården, böra få ersättning för sina kostnader etc. etc. Resultatet blev emellertid, att K. M:ts brev om den önskade separationen utfär­ dades till överståthållaren den 3 november .l K . M:t anser icke tillräckligt starka skäl vara anförda mot supplikanternas kristliga uppsåt, 2 ))i synnerhet när thet noga be­ traktas, at stadsens staquetter nu så mycket mera äro utvidgade, 8 at til äfventyrs äntå thetta värket framdeles lärer nödigt och oumgängeligit pröfvas, hvilket nu lättare står att värkställa när man i tid the inkomster som af ofvan bemälte capells kyrko­ gård dageligen falla, till sjelfva kyrkones underhåll och thess nödvändiga requisiters förskaffande besparar.)) Avsikten är således, tydligt nog, att helt beröva S. Jakob dess indräkt från denna flitigt använda kyrkogård. Överståthållaren bemyndigas att till­ sammans med Norra förstadens församlingars föreståndare och prästerskap utstaka området för den nya församlingen samt bilägga de >>differentier», som kunna uppstå. 4 Herr Olof Rundelins avvaktade emellertid i sin iver icke denna församlingsdelning, innan han från ärkebiskopen förskaffade sig fullmakt på sin kyrkoherdebeställning före församlingens avvittring. 5 Någon introduktion ville dock icke Konsistorium gå in på. Häröver klagade Rundelins hos >>sin nådige ock särdeles bevågne herre>>, över­ ståthållaren som också gav S. Jakobs kyrkavärd befallning att utlämna S. Johannes kyrkonycklar. Rundelins lät strax, den 30 november, ringa till högmässa, då han R R. WITTING, bil. 17. PONTI NUS tror, att höga överheten veknat för välklingande 1alets skull: Låt dem få Guds ord!» 3 Reglering av stadsgränsen, se Stockholms tänkebok 1649 17 / 1 och Förrn. reg. brev 1670 27 / 10 , tr. i HILDEBRAND och BHA'l"l', Stockholms Priv. 4 1672 20/ 3 var ett sammanträde mellan överståthållaren och kyrkoherdarna i Klara och Jakob i och för församlingsdelning utlyst på Brunkeberg (se KoNs. PilOT. 1 "/. och 3 / 4). Borgmästare de la Vallee har avvittringen om hand. Frågan kom ju dock, som redan framgår, snart i annat läge, och någon dylik Kungsbackaförsamling kom aldrig till stånd. Jfr däremot S. Olofskapellets tillkomst, se SvEmGES KYRKOR, bd VI, h. l, s. 49 ff. ö K. befallning hade emellertid gått till ärkeLiskapen om introduktion. R.R. 1671 7/ 11 • 2 1 JOHANNES KYRKA 447 likväl, såsom ointroducerad, icke själv vågade predika, utan hade överlåtit det på sin hjälppräst, Petrus Muur.l Efter gudstjänsten framträdde en exekutionsbetjänt, som i överståthållarens namn befallde församlingen erkänna Rundelins såsom sin rätta själasörjare och kyrkoherde - däri bestod hela introduktionen, som ju är ett ganska egenartat exempel på ingrepp från profan myndighet i en ecklesiastik sak. Rundelins ansåg sig nu fått fria händer att beställa, om gudstjänst och församlings· vård i Johannes. Han lade beslag på inkomster, utfärdade upprop om hjälp till predikstol och altare, lyste för brudar, vägrade mottaga S. Jakobs kyrkvärdars sedlar för grav, bår, ringning o. s. v. Prreses i konsistorium, Svebilius, och kyrkoherden i S. Klara, Terserus, klagade hos överståthållaren, att kyrkoherdetillsättning denna tid på året ej vore enligt kyrkoordningen och att Rundelins före ordentligt försiggången församlingsdelning ej ägde befatta sig med kyrkotjänsten. »Men här gafs ingen akt­ ning h varken på det ena eller andra besväret>>. Då gav en oväntad och skandalös händelse en ny vändning åt saken. En prästman från Lindesberg; bärande även han namnet Nortman, som utan tjänst uppehöll sig i staden, insinuerade 13/ 12 i konsistorium en skrift från några, som bodde vid Brunke­ berg på Klarasidan, vari de begära att få honom till kyrkoherde i Brunkeberg, efter de hålla Rundelins oduglig. 2 Konsistorium ville dock icke befatta sig med saken, då ju Rundelins av överheten redan fått samma lägenhet. Då beslöt N. att »med predikande ställa sig in hos församlingen». Andra söndagen i Ad vent inställde han sig helt oförmodat tillsamm ans med sådana klarabor, som förordat honom, gick fram till bordet, där predikan brukade hållas, och fattade handboken. Rundelins gick fram och sökte förmå honom att icke befatta sig med gudstjänsten, eftersom en annan vore förordnad därtill. Men Nortman gav sig icke. Då vände sig R. till försam­ lingen och frågade, om icke han vore den, som skulle föranstalta om gudstjänsten, »då några gingo fram, begynnande med buller och munbruk träta på mag. Nortman». Rundelins tog då ljuset från bordet och bad, att man skulle flytta bordet längre bak i kyrkan för att där hålla predikan, >>men efter Nortman ändå i mörkret begynte läsa confession samt siunga, säijandes sigh vara vaan uthi fält predika uthan pre­ dikestool», kallade Rundelins folket ut ur kyrkan och lät hålla predikan på kyrko­ gården, >>sedan mycket buller vaar giordt i kyrkian, både af mans- och quinspersoner, med skrijkande och sväriande>>. Rädd att något ont kunde vederfaras honom smög då Nortman undan i mörkret. 3 Uppträdet blev naturligtvis draget inför konsistorium. 4 Nortman påstod sig vara ombedd att predika av de Brunkebergsbor, som ville ha honom till pastor samt att 1 2 Jfr även KONS. SKR. KONS. PROT. ' PONTINUS' UUB E V • till ärk.bisk., 1671. berättelse, KONS. P RO'l'. ULAEV 18 174 19 / 11 1671. S. / 12 KONS.AKTEN å. samt KONS.SKR. till ärk.bisk. 19 / 12 , 174. KO NS. ovannämnda protokoll. 448 STOCKHOLM han förut anhållit om tillstånd hos Pontinus, som emellertid sagt sig icke hava något med gudstjänsten i kapellet att skaffa. Förgäves hade han sedan sökt prreses i kon­ sistorium samt Terserus (nu biskop) och slutligen själv fattat sitt beslut. Själv be­ rättar han, att han, då folket på Rundeiii uppmaning strömmade ut ur kyrkan, sjungit: »0, du helge Ande, kom». Därpå hade någon viskat i hans öra, att han gjorde bäst i att försvinna, efter han eljest torde bli genomstungen av någon värja. Run­ delins förklarar denna relation vara osanning, samt att det vore betänkligt att inlåta sig med en, som icke blott vore en priverad präst utan också en desperat person. Konsistorii resolution blev, att både Rundelins och Nortman skulle för någon tid för­ bjudas förrätta sin tjänst, samt att med gudstjänsten i kapellet, som genom detta tumult vore oskärat, för en tid skulle innehållas.l Kort därefter avled Nortman. Hans uppträdande hade emellertid gjort så mycket, förklarar PoNTINUS, »att Höga Öfverheten, utan någons ansökning, genast företog sig den nya församlingens skilnad ifrån ~t. Clara och St. Jacob til ett nogare öfvervä­ gande, och fattade inom 3 dagar derefter det beslut», att J o hann e s kyrka och kyrkogård med de däromkring boende på malmens östra sida skulle hädanefter som hittills lyda under S- Jakob och dess kyrkoherde. Men Kungsbackaborna skulle bli en egen församling med Rundelins som kyrkoherde, och de skulle få till låns begagna Johannes kyrka, till dess de hunne att på något lämp­ ligt ställe uppföra en egen brädkyrka. Uti det k. brevet till överståthållaren 13/ 12 1671 anföres såsom motiv, att S. Jakobs kyrkogård »mycket liten och trång är», så att kyrkogården på Brunkeberg med träkapellet vore alldeles oroistbar för S. Jakobs församling, helst det gemena folket av 8amma församling till största delen hade sina lägerställen där. 2 S. Jakobs församling konfirmeras alltså i sin rätt till denna kyrko­ gård och därav fallande intrader. Under den tid Kungsbackaborna skulle få begagna Johannes kapell, borde noga iakttagas, att ingen oförrätt sker någon annan församling. Den nya församlingen råkade nämligen i konflikt med S. Jakobs, framför allt rörande förhållandet mellan de båda församlingarnas kyrkobetjänte samt inkomsterna av kyrkogården. Redan samma år klagade Staffan dödgrävare i konsistorium, att den nye klockaren på Brun­ keberg, Olaus Valman (Wallman) tog halva lönen ifrån honom. 3 I politikollegium anföras besvär av kyrkvärden i S. Jakob, Erik Bengtsson, att Rundelins tvärtemot k. brevet 1671 innehåller de medel, som falla för begravningar på Johannes kyrko­ gård.4 Då svarar Rundelins - han kallas nu alltid kyrkoherde - att överståt­ hållaren själv disponerat över Johannes kyrka och där insatt kyrko­ 1 Genom hänvändelse till rikskanslern vunno kapellborna tillåtelse att få gudstjänst under julhelgen. Se KONS.-AKTER 1672. Kons. hade därtill förordnat Barnhuspredikanten. • R. R. WITTING, bil. 18. Brunkebergsborna hade anfört, att storkyrkans och RiddarholmB­ kyrkans kyrkogårdar icke voro större än S. Jakobs ·- men hade likväl därav nog. s KONS. PROT. 1671 2 s/12 • 4 POL. KOLL. PROT. 1673 1/ Rå A. 1 JOHANNES KYRKA 449 värdar, klockare, dödgrävare och andra kyrkobetjänte. Brevet, som över­ ståthållaren därom utfärdat, visades i kollegiet den 8 / 7 av Johannes egna kyrk­ värdar, hökaren Anders Svensson och klensmeden Anders Nils::lon.l Politikollegium återförvisade emellertid ärendet till överståthållaren. Samma ::lak behandlas vid ett sammanträde i S. Jakobs kyrka mellan dess föreståndare, kyrkoherden, och »råd­ mannen uthi bem:te kyrckia» den 19 september s. å. 2 då Staffan Matssons, dödgrä­ varens, änka i en supplik andragit, att h ennes far, Sven Larsson, varit dödgrävare i Johannes i 18 års tid och efter honom hennes sal. man i 30 år, »effter Borgmästare och Rådz Hampt dess kyrckioverders bevillning» samt haft löfte att behålla denna tjänst, både i egen och hustruns livstid, om de försägo tjänsten med god man. Hennes man hade för ålderns skull överlåtit tjänsten på sin måg, Lars Persson. Trots löftena hade nu överståthållaren för två år sedan berövat henn e och mågen halva tjänsten och givit den åt den nye klockaren, Olof Wallman, och vid dennes död förliden midsommar, hade de mist även den andra halva tjänsten. Om ny dödgrävares tillsättande kom i fråga, begärde församlingens föreståndare, att det icke skulle ske utan kommunikation med dem. Klagomål kommo också från den andra parten. Rundelins anmäler, att »en oreeda skeer uthi hans försambling i dhet att S. Jacobs försambling tvingar månge sine lijk in at begrafvas för afftonsången, deraf kyrckiotiensten offta suspenderas till klåekan 2 eller 3 effter middagen, hvaraf församblingen blifver förargat och· till honom vrede fattar, lijka som han skulle der till vållande vara.» 3 Den 18/ 12 äro kyrkvärdarna i S. Jakob uppkallade att svara i denna sak. De förklara, att de ofta ha 5 a 6 lik att låta begrava på en dag. Om man ej började därmed i tid, skulle det icke med­ hinnas, »efftersom H. Rundelins eij vill tillåta att något af S:te Jakobs lijk skola under aftonsången begrafvas». Kollegium förmanar dem å ömse sidor till endräkt och att så ställa sina sysslor, att de med båda församlingarnas goda beröm och nöje bli förrättade . Det hade gått så långt, att kyrkoherde Porrtirrus förbjudit dödgräva­ ren Lars Persson, som hade »affektion» till S. Jakobs kyrka, att öppna en grav för ett lik, därför att sedel därtill givits av den nye klockaren i Johannes, och icke av S. Jakobs. Detta hade till följd, att exekutionshetjänte från överståthållaren blevo utsända att slå upp Johannes kyrkogårdsport och kyrkodörr samt öppna graven. Följden blev, att liket blev »med oordning» begravet och Lars Svensson avsatt för att han ställt till trasslet. Hos överståthållaren klagades vidare av S. Jakobs föreståndare, att förändringar vidtagits med Brunkebergskapellets inre, utan kommunikation med dem. 4 Kyrkogårds­ muren hade dessutom brutits upp och portar gjorts - det komme att bli S. Jakobs kostnad att laga muren igen och skaffa lås för portarna, om man ville ha kyrkogår­ den inhägnad. Liken från Kungsbacken låter Rundelins begrava utan S. Jakobs kyrk­ 1 2 POL. KOLL. PRO'!'. POL. KOLL. PRO'l'., POL. KOLL. PRO'l'., 8 / 7• 3 ' WITTING, sist i bandet 1673. 1673 16/ 12 • bil. 19. 450 STOCKHOLM värdars vetskap och inkomsten behåller han. Likaså tager han alla håvpengar, som falla i aftonsången, evad där då äro lik eller ej. För att kunna göra det utan påtal, hindrar han liken att införas till efter aftonsången, ibland tills det blir mörkt. S. Jakob får icke vidare ha sin egen dödgrävare. Det omtalas, att den gamle Staffan Matsson dött av sorg däröver. Kungsbackaförsamlingens förste klockare och egne dödgrävare, Wallman, var också död nu, och den nye, Erik Matsson, hade fått hela tjänsten genom fullmakt av överståthållaren. Man begär nu åter egen dödgrävare, samt att Kungsbackaförsamlingen måtte uppmanas att skynda på med eget kyrkbygge. Rundelius' gynnare hade nu efterträtts av Claes Rålamd, »Om hvilken alla hade den tanken, att han icke allenast i grund väl förstod hvad i hvarjehanda sak vore rätt och orätt, utan ville ock bifalla rättvisan utan afseende på någons person», säger Pontinus. Kungl. Maj:ts slutliga resolution i denna saken gavs den 12/ 3 1674 i brev till överståthållaren. 1 Häruti säges, att »såsom Vår intention intet hafver varit, till att igenom then resolution som Vi den tiden fattade (nämligen 13/ 12 1671) att för· minska S. Jacobs församlings rättigheter, så kommer Oss så mycket mera sällsamt före, at den nya församlingens ledamöter, emot Vår klara förordning, och S:t Jacobs föreståndares vettskap och vilja, hafva understått sig till att gjöra slike ingrepp emot theras rättigheter». N u re sol veras, att K ungs backaborna väl må komma tillsammans i träkapellet och hava gudstjänst, men de få icke hava jus partieularis ecclesiae, och det i betraktande av ovannämnda skäl samt därför att de själva givit tillkänna, att de för deras fattigdom .icke kunna uppbygga egen kyrka. »Och skall alt therföre härefter, den som gudstjensten förrättar, vara under S. Jacobs kyrka och af dess ordinario såsom en capelian lönas och underhållas. Det samma vilje Vi hafva för­ stått om klockaren, ringare och dödgrävaren, hvilke i slike motto skola höra under S. Jacobs församling, och derstädes härefter som förr hafva deras lön att upbära». Rundelins får förvänta någon annan lägenhet, som lovas honom, så snart tillfälle yppas. Han fick dock behålla sin titel och tillstaddes ensam sköta predikningarna i kapellet. Han dog emellertid redan 17 juli 1675, sedan han låtit bedja kyrkoherden Pontinus om förlåtelse. »Omsider stillades hela oväsendet med Rundeiii död», säger WrTTING. Därmed slutades också tills vidare storhetsdrömmen hos den rebelliska för­ samlingsdelen kring Brunkeberg. UPPGÖRELsE Episoden har icke varit utan betydelse. Det oansenliga begravningskapellet hade i ocn FÖLJDER rent yttre avseende förstorats och förskönats, och från denna tid förrättas här regel­ bundna . gudstjänster för de i trakten boende, som snart betrakta sig så~>om en sär­ skild församling, visserligen i gemenskap med S. Jakobs och utan att något visst om­ råde ännu blivit avskilt. 2 PoNTINUS berättar, att man ansåg försiktighetsmått tjänliga R. R. WITTING, bil. 21. Från denna tid talar man om •S. Johannes församling> - t. o. m. PONTINUS använder uttryc­ ket. Kungsbackaborna fingo en liknande ställning genom tillkomsten 'av S. Olovs kapell. Se SvEm­ GES KYRKOR. S'l'OCKHOLM, Bd. VI, h. l s. 49 ff. 1 2 JOHANNES KYRKA 451 för att hejda en alltför stor självständighetskänsla. Så skulle alla vidare kostnader på kapellet förbjudas - man hade redan hunnit få altare, predikstol och bänkar samt göra tillbyggen: »halfrundelen» och vapenhuset på södra sidan.l Vidare borde ingen särskild trakt höra till kapellet - församlingsborna hade rätt att inneha stolrum både där och i moderkyrkan, vars kaplaner även skulle tjäna skiftesvis i kapellet. Slut· ligen fick icke h eller gudstjänst hållas där >>alla ordinarie stunder». Kort efter Rundelius' död predikade Pontinus själv i kapellet och frågade efter slutad gudstjänst åhörarna vad deras tankar nu voro. Alla försäkrade sig vilja vara förenade med S. Jakob, nu som förr, men begärde få vissa gudstjänster i kapellet. Den 30 juli 1675 infunno sig några Johannesbor i S. Jakobs kyrkoråd med förslag till gudstjänstordning. 2 Den skulle medföra nära fördubblat arbete för S. Jakobs prästerskap, varför man önskar, att kyrkaföreståndarna ville göra deras »löningar» desto rundare, vartill församlingsborna förklarade sig villiga. skolmästaren vid s. Jakobs skola kunde ju åtaga sig ottesångerna mot det, som då fölle i håven. För att förbättra de ekonomiska möjligheterna syntes skäligt, att den trakt, som låge norr om k a pellet och . likväl på östra sidan om berget intill rännilen, borde höra till S. Jakobs församling. »Några har där begynt bygga och veta icke, vart de skola hålla sig och mycket flere skulle snart taga sig där tomter, om de spörja sig få den kommod i te ten till dess kristendom.» Detta lovade rådman J oel Hörner framlägga inför magistraten. 3 Vad skolmästarens lön angick, så ville S. Jakobs föreståndare ha därom bekymmer, så att icke något nytt måtte med håvgången i ottesångerna begynnas. 4 Den slutgiltigt fastställda tidegärden upplästes från S. Johannes predikstol den 5 september. 5 Ottesång skulle hållas alla söndagar, då katekesen predikas för ung· domen, samt på de tre stora högtidsdagarna och de tre solenna böndagarna, med så­ dana texter, »som med högtiden komma öfverens eller af Höga Öfverheten äro be­ skrifna». »Men på Apostlarlagarna h åller hela församlingen tillsammans sin ottesång i S. Jakobs kyrka allena, 6 och på det de må veta rätta tiden till ottesången ringes där en gång, nämligen första gången, till ett tecken att det är tid till att laga sig till ottesången. » Högmässapredikan skulle hållas alla sön- och helgdagar, men »messa in albis» med skriftermål och nattvard blott var fjärde söndag samt de stora högtids­ och böndagarna. Vanligen mässades »i egen kappa, vilket kallas gemenligen hålla s. 103. Se fig. 213 f . (ur WITTING.) bil. 22. 3 Denna del, som kallas •sanden•, blev också tillagd församlingen, se kyrkoherde Lysings skrift mot Johannesborna 1698, KoNs. AKTER. • Skolmästar Naesenius tjänstgjorde också i Johannes ett halvt år med 50 daler k.mts lön ur kyrkokassan, till dess den tredje kaplanen antogs, se nedan s. 453. 5 WITTING, bil. 23. 6 •Till en liten erinran, att de inte hade något jus partieularis ecclesiae, utan lydde alla till S. Jakob såsom moderkyrkan•, hade man förklarat för Johannesborna vid ovan omtalade möte i kyrkorådet. Wl'l"I'ING, 2 1 WITTING, 452 STOCKHOLM svartmessa». Aftonsång skulle hållas de stora högtids- och böndagarna. »Eljest äro mest likpredikningar under aftonsångstiden däruppe », och alltid aftonsång i S. Jakob. Veckapredikningar skulle man få tisdagar och torsdagar, »såsom och i Tyska kyrkan sker» , så att församlingen dessutom kunde gå i S. Jakobs onsdagar och fredagar! Texten för veckapredikan i Johannes borde vara någon av Davids psalm er, »undan­ tagandes om någon vore på en gång alltför vidlyftig», eftersom därmed vore begynt, och sedan ett kapitel av Bibliska böckerna igenom . »Sången uppehåll er Erik Mats­ son dödgräfvare såsom en versicularius, och måste af kyrkan därför njuta särdeles lön, som det ock sker i S. Jakobs kyrka m ed collegis i skolan.» De »ceremonier•>, som brukades i J ohannes, voro enligt PoNTINUS: l. 2. 3. 4. I ottesången: Kommer här och låter oss Herren etc. Versiculus ad suggestum (efter behag). Predikan, som slutar med välsignelsen på predikstolen. Versiculus ad suggestum. I h ögmässan: a. Då svartmässa hålles, det är när nattvarden icke utdelas och prästen går med sin kappa för altaret: 1. För altaret läses Confession: J ag fattig etc. med förtalet. 2. Sjunges: Allenast Gud etc. 3. Herren vare med Eder. 4. Kollekten för evangeliet. 5. Episteln. 6. Psalmus gradualis, 7. Evangelium. 8. Symb. Apostol. 9. Versiculus ad sugge~tum. 10. Predikan. 11. En psalm de suggestum (!) 12. För altaret: Herren vare med Eder. 13. Bönen efter evangel ium . 14. Herren vare med Eder. Tackom och lovom Herren. 15. Välsignelsen. 16. Sintas med en vers, som kommer överens med evangelium. a. När nattvarden utd elas, är lika ceremonier för predikan, efter predikan följer man h andboken. I aftonsång e n: En psalm. 2. En vers ad suggestum . 3. Predikan, so m slutas med välsignelsen på predikstolen. 4. En afton- eller h ögtidspsalm. l. l. I veckopredikan: En morgonpsalm eller annan. Versiculus ad suggestnm. Predikan, begynnes abrupte med morgonbönen och lyktas med välsignelsen på predikstolen. En vers de suggestu. 2. 3. 4. JOHANNES KYRKA 453 Redan 1670 hade en andra ordinarie kaplan med hänsyn till Johannes antagits, PRÄSTER ocn och 1679 antogs en tredje. Dessa tre tjänstgjorde omväxlande i båda kyrkorna. Kyrko- KYR~~::TJÄ­ herden predikade i S. Johannes, ~så ofta läglighet kan blifva och det efter den be­ römliga församlingens egen begäran och samtycke». 1699 hade S. Johannes fått aftonsånger i stället för ottesångerna. Detta ansågs vålla kaplanerna större besvär, varför håvpengarna anslogos åt predikanterna på högtids- och fjärdedagar, utom första dag vid jul, påsk och pingst. Klockaren, som förut haft denna inkomst, skulle i stället få håven Apastiadagarnas högmässa. 1 Året därpå fick S. Johannes aftonsång även dessa senare dagar, och håvmedlen gingo till predikanten - klockaren fick er­ sättning i högmässohåven.2 Dessa förmåner voro framtvungna genom en ny konflikt. Tydligen stimulerade av de större gudstjänsträttigheter, som S. Olofskapellet innehade, uppställde en del Jo­ hannesbor - man hade på en lista lyckats samla ett 100-tal namn - fordran på utvidgning även av deras egna. Särskilt önskade man aftonsånger och dopförrätt­ ningar. Striden fördes inför konsistorium och var synnerligen häftig. 3 Kyrkoherde Lysings retliga natur förmildrade den icke, men det förefaller sannolikt, att han hade rätt i att även detta buller mera orsakats av »egen ära, nyfikenhet och andlig hög­ färd • än av den fromhet, som av motparten åberopas. Lysing misstänker vissa agenter och uppviglare, särskilt en »sylthökare» Peter Broman, som lyckats samla ett möte på Castenhof, väl till 60 man, på aftonen före Mikaelisfest, »då fast tjänligare varit, att de berett sig till att betrakta de välgärningar, som Gud oss genom h. änglars tjänst bevisar och huru man bör vakta sig för förargelse» etc. Han misstänker fort­ farande separationstendens bakom alltsammans. Insinuationer från andra sidan gå också ut på, att J ohannes väl icke behövt vara så fattig, om man fått behålla dess kyrkamedel - man avser naturligen främst kyrkogårdens avkastning - för egen räkning. Då hade väl kyrkan nu kunnat vara lika fin och sirad som S. Olof! Kyrko­ herden har också rätt i att åberopa det kungl. brevet från 167 4 samt överens­ kommelsen av 167 5, vilka Brunkebergsborna nu helt enkelt påstå sig icke känna till - t. o. m. S. Jakobs föreståndare hade velat hänskjuta denna avgjorda sak till ma­ gistraten och ståthållaren; berättar Lysing indignerad för konsistorium, som ävenledes upprörs. Saken bilades emellertid på ovannämnda sätt genom en kompromiss . S. Johannes särskilda kyrkobetjäning, som från att ha bestått av en ensam död­ grävare under Rundelius' tid utökats med den tillämnade Kungsbackaförsamlingens, kom att efter försoningen utgöras av klockare, ringare, dödgrävare och snart nog en kyrkovaktare, vilka emellertid stodo på moderkyrkans stat och under dess styrelse. 4 1 K .-RÅDSPROT. 1699 2 vore att hit för­ vänta1 Också rådet avslår 1705 en supplik om kyrkbygge, 2 och bekräftar därm ed det betänkande det inhämtat av underståthållaren - under överståthållarevakansen ­ samt magistraten, som hade överlagt med »kyrkiones ledamöter och kyrkioherden» om saken, då det befunnits, att inga andra medel kunde anvisas än dem man kunde samla ihop med stamböcker. Att dylika under dessa »svåra och medellösa tijder» icke kunde ge mycket, visste mari genom exempel från de böcker, som kringburits för Uppsala domkyrka efter branden och för de fattiga. Själva Johannesborna voro ju också så fattiga, att de väl icke skulle kunna bidraga med annat än dagsverken. På mitten av 1700-talet inträffar ånyo en period av uppryckning inom Johannes, som medför en ökad självständighet. Början skedde, när församlingens fattighus för­ lades till närheten av S. Johannes kyrka, på den tomt, som nu innehaves av Brandkåren. Kyrkoherde Tollstadias väckte i konsistorium frågan om egen präst för fattig­ huset.3 Under överläggning härom framkom förslaget, att i stället en av kaplanerna skulle få bostad i Johannes - detta påstås t. o. m. varit kyrkoherde Arnelis avsikt, när han anlade fattighuset. Överhovpredikanten Troilius hade visserligen sina be­ tänkligheter mot en anordning, som kunde öka antalet av de redan nog många bikyrkorna i församlingarna - dylika inrättningar hava ofta tett sig oskyldiga från början, men sedan slagit ut i åtskilliga missbruk. Det blev heller intet av den gån­ gen. Men 1757 väcks förslaget ånyo - man tänker sig att möjligen i fattighuset inrymma en kaplan eller pastors hjälppräst. 4 Det vore önskligt, särskilt för sjukbuds skull. Fattighuskassören Lohman föreslog, att man skulle avvakta en kaplansledig­ het, .då den yngste kaplanen kunde förordnas att bo i Johannes. Detta blev också beslutat vid inträffad ledighet år 1760. 5 Innan man finge egen kaplansgård i Johan­ nes, skulle yngste kaplanen såsom hyresersättning få de medel, som vunnos genom att hyra ut de genom hans avflyttning lediga rummen i Jakobs kaplanshus. 6 1 Man syftade väl på den i Thorn tagna klockan, som ju emellertid hamnade i Uppsala dom­ kyrka, som nu stod under reparation efter branden. 2 R. PROT. 1705 9/ 12 IVITTING, bil. 37. 3 KONS. PRO'!'. 1748 28/ 3 l-t A. • K.-RÅDSPROT. 1757 16/ 11 1811 stadgas, att äldste kaplan har rätt att välja bostad i Jakob el. Johannes. K.-RÅDSPROT. 27 / 11 • ö K.-RÅ DSPROT. 1760 18/ 6. 6 1774 beviljades emellertid den äldste komministern efter egen önskan att få kvarstanna i Jo­ hannes - i anseende till de uppodlingar han där gjort med egna kostnader. K.-RÅDSPROT. 18/ 2 • En ordentlig uppdelning av gårdens lägenheter mellan honom och skolmästaren ägde rum 1775 8 /11' då komministern fick behålla de norra och västra, av honom uppodlade delarna av går­ den. 1781 fördelades emellertid uppodlingen - det var tobaksplantage - lika mellan kommi· nister och skolmästare. JOHANNES KYRKA 457 Att frågan om egen präst i Johannesdelen så lyckligt genomfördes, beroende till stor del på att man redan tidigare vunnit en annan förmån, särskild representation inom kyrkorådet. År 1756 begärde Johannesborna i ett memorial till kyrkorådet, att de skulle få utvälja två eller tre personer att såsom särskilda representanter för Johannes deltaga i kyrkorådets överläggningar och beslut. 1 Bakom detta ligger fort­ farand e drömmen om en ansenligare kyrka, och bakom denna kanske fortfarande separatismen. Kyrkorådet synes i varje fall vara på sin vakt. Man svarar, att S. Jakobs kyrkas nuvarande omständigheter icke kunde tillåta något bidrag till en sådan kyrkobyggnad - och därest Johannesborna skulle vara betänkta på att skilja sina kyrkainkomster ifrån S. Jakobs, så voro de icke dess mindre skyldiga att utom de kyrkoherden härstädes tillkommande rättigheter, även underhålla den ene av de här­ varande tre kaplanerna, eftersom deras antal endast för S. Johannes skull blivit till­ ökt, likaså att deltaga i kyrkoherde- och skolhus reparationer samt kyrkabetjäningens underhåll. På exellensen Löwenhielms förslag beslöts emellertid, att man utan att öka kyrkorådets antal skulle tillse, att. alltid någon vore medlem av Johannes -- nu kunde man tydligen redan särskilja ett visst geografiskt område för denna s. k. för­ samling med Brunnsgatan som gräns. Det synes dock vara en småningom inrotad vana och ingen officiell skillnad. 2 Valet tillgick så, att Johannesborna representerade ett förslag på sex personer, varav kyrkorådet utsåg tre, en slaktare, en bagare och mjölnaråldermannen.a Den 6 mars togo dessa sitt säte i kyrkorådet. Ytterligare några drag av större självständighet för S. Johannes församling fram­ träda ungefär samtidigt. 1751 valde Johannesområdets invånare klockare utan med­ verkan av Jakobsborna. 1753 upplades vissa särskilda böcker för Johannesdistriktets räkning, bänkbok, begravningsbok, förhörsböcker och kommunionsbok . Det var egent­ ligen dåvarande klockarens, Schillgrens, nit, som åstadkom detta. Han hade för egen kostnad köpt en bok, »den han på et ganska artigt sätt, stäld til 22 åhrs varelse, inrättat at hädanefter nyttias til bänkhyre bok vid S. Johannis kyrcka». Kyrkorådet beviljade honom för detta och för besväret med bänkhyrors indrivandP 220 daler nu och l 00 årligen. 4 Efter kyrkoherde Tollstadius död hävdade Johannesborna, att vid förestående kyrko­ herdeval provpredikan borde hållas även i Johannes, enligt gammalt bruk. 5 Man på­ stod, att Johannesborna icke fingo rum i S. Jakobs kyrka. Kyrkorådet fann det också 1 K.-RÅDSPRO'l'. 1756 12/ 2 • Jfr förhållandet i S. Klara och S. Olov, SVERIGES KYRKOR, STOCKHOLM, bd. VI. 2 Troligtvis har avgränsningen skett genom uppdelningen av församlingsborna komministrarna emellan, då man velat fastslå en bestämd rayon för den i Johannes bosatte. • K.-RKDSPRO'l'. 1756 28/ 2 och '/,. 4 K.-RKDSPROT. 1753 19 / 11 ­ 27 / 10 .KONS PROT. Vid klockarval i S. Jakob bestredo Johannesborna sin 5 K.-RÅDSPROT. 1759 rätt eller plikt att deltaga - kyrkorådet förklarade emellertid, att detta skulle »strida emot gamla inrättningen». K.-RÅDSPJWT. 1765 Sfo­ 30* 458 STOCKHOLM billigt, men erinrade, att flere kungl. förordningar om prästval ej kände provpredi­ kan annat än i moderkyrkan. Johannös kyrkorådsmedlemmar invände, att man så långt någon kunde minnas provpredikat i J ohannes vid alla prästval, även kapla­ nernas, samt att förhållandet mellan dessa församlingar ej vore detsamma som landsförsamlingars, där annexen kunde ligga på stort avstånd. Man beslöt anmäla saken i konsistorium och lät klockaren i Johannes uppsätta röstlista särskilt för den församlingen. Vad som ligger i ovanstående uttryck är ej gott att veta. Uppfattade man S. Johannes som annex? I så fall får begreppet ej fattas efter van­ lig terminologi. Den ekonomiska gemenskapen med S. Jakob var ju, som ovan be­ rörts, fasthållen. 1760 fick S. Johannes sin egen kaplansgård. Den inköptes från kapten von Bromeli för 18 000 daler kopparmynt, som man upplånade ur fattighusmedlen mot 4 % ränta, samt utgjordes av fastigheten 81 och 82 vid Tullportsgatan i kvarteret Oxehuvudet, mitt emot västra porten i Johannes kyrkogårdsmur.: Johannes kyrkoråd anhöllo nu, att en särskild »paedagogus» måtte få anställas i Johannes och få sin bostad i nya kaplanshuset. Men den saken måste man uppskjuta i brist på medel. Tillsvidare hyrdes nedersta våningen ut till den mjölnare, som arrenderat den på egendomen be­ lägna väderkvarnen. 2 skolfrågan dök emellertid åter upp 1762, då en skrift av tjugufyra Johannesbor inlämnades i kyrkorådet. 3 Kyrkoråden från J ohannes föreslogo överflyttande av första klassen i Jakobs skola. Riksrådet Löwenhielm åter ansåg, att Johannesborna borde förena sig om en pedagogs underhåll. Denne kunde få sin bostad i den nu uthyrda nedre våningen i kaplansgården. Någon mjölnare behövde icke vidare bo där, då både väderkvarnen och bästekvarnen på egendomen voro så förfallna, att de borde för­ säljas och rivas. Skolbetjänte i Jakob fingo yttra sig häröver - troligtvis gick deras yttrande i samma riktning som Löwenhielms. Nästa år upplätos också två rum i den omtalade lägenheten åt en prästman, magister Svensson, som skulle undervisa Johannesborna i svenska och kristendom emot den betalning, varom församlingens ledamöter överenskomma. Han fick spisa hos kaplanen mot att han vid behov hjälpte honom med predikande. 4 WITTING berättar emellertid, att detta skolverk snart nog avstannade, då magistern lyckades få en bättre anställning, och att det icke kom i gång igen, förrän konsistorium dit insatte magister FREDRIK vVITTING, d. v. s. sages­ K.·RÅDSPROT. 1760 10/ 10 och 21 / 11 • K.-nÅDSPIWT. 1762 20/ 1 , då process pågick med staden, som ville inlösa egendomen för att draga gata genom tomten i norr. Kyrkorådet ansåg, att den gatan aldrig skulle kunna brukas till körning för branthetens skull. Se K.·RÅDSPUOT. 1763 19/w 1764 17 / 3 , 1764 30/ 5 • År 1975 31 / 7 ingavs bevis, att samma egendom nu låge å fri grund och vore befriad från tomtören. 3 K.·RÅDSPROT. 1762 4/ 12 • 4 K.-RÅDSPUOT. 1763 26/ 9 och 5 / 8 • Kyrkoherden hade haft förhoppning på att för skolan få understöd av besparda bibeltrycksspannmålsmedel. Detta synes emellertid icke ha lyckats, var· för Johannes skola fortfor att vara av helt kommnal natur. 1 2 JOHANNES KYRKA 459 mannen själv, författaren till »S. Jakobs Minne»' 1 Utom fria husrum anslogos åt skolmästaren alla de kollektmedel, terminationspengar och andra förmåner, som bru­ kade åtfölja en sådan syssla. Slutligen fick man 1764 12/ 12 K. M:ts stadfästelse på skoleinrättningen. 2 Det var ju naturligt, att jämsides med dessa övriga yttringar av en viss själv- DEN GUSTA­ ständighet den gamla, alltid latenta förhoppningen på en större kyrka åter skulle VIANSKA · KYRKOBYGG· uppstå. S. Jakobs kyrkoherde, Celsius, ställde sig denna gång sympatiskt och lovade NADSPLANEN t. o. m. söka hos Riksens ständer utverka en beskattning av 2 öre s.mt från vart matlag i riket samt stambok i Stockholm för ändamålet. 3 Det var ej längre K. M:t, som var kyrkobyggenas patronus - nu är man inne på Frihetstiden och vet att vända sig till dem, som makten hava! Församlingsborna skulle själva medverka med dagsverken och körslor. Den nya och månghövdade patronus synes dock icke ha behjärtat saken. Tidens mentalitet var ej så mottaglig för den slags vädjan - man lät ej nu beveka sig så lätt, som en gång av Kungsbackaborna. WITTING kan emeller­ tid ej underlata att i sitt arbete rikta en maning till dem »innom Stockholms portar, som samla ägodelar och veta icke ho dem få skall: tänk om d esse med någon byg­ nings-hjelp ville ihogkomma vår 130-åriga träkyrcka, det vore christligt och hederli­ git: den penningedelen vore åtminstone väl använd, och man hade det nöje, at i lifstiden sj el f veta, til h vad den skulle användas». Men ständerväldet fick ett slut, och än en gång skulle en kunglig byggherre ingripa i församlingens historia. På det torftiga området ytterst på Brunkeberg få vi bevittna en gustaviansk praktscen, som tyckes ingiva de fattiga Johannesborna rika löften, men som i själva verket blev ett av tidens många skådespel utan varaktig följd. Med denna, den mest dramatiska episoden i J ohannes kyrkas tillkomsthistoria, förhöll det sig så, att den gamla kyrkan liksom ofta förut på 1770-talet åter befanns vara i brist­ fälligt skick. Den fick också en reparation, men i sparsamhetens tecken. Vid slutet av samma decennium ansåg emellertid dåvarande kyrkoherden, Wingård, tiden inne att söka uppnå ett resultat, som skulle göra slut på de ständiga halvmesyrerna. För­ modligen räknade han på ett större intresse av den nuvarande regimen, om icke för allmänhetens själavård, så åtminstone för ett företag, som kunde tjäna residensstaden till prydnad. En supplik till K.M:t fick också till följd k. resolutionen 1779 1/ 3 , varuti beviljas att de inkomster, som vid tullklareringar uppbäras till 3 runstycken för vart skålpund kaffebönor och som intill 1782 års slut tillfalla Adolf Fredriks kyrka, seder­ mera i tio år må komma Johannes kyrka till godo, i och för de::;s uppbyggande av sten. Kyrkorådet tackade sin kyrkoherde på det ömmaste för hans omsorg, och hov­ 1 WITTING, s. 149. K.-RÅDSPROT. 1764 31 /, 0 • Man framhåller i kyrkorådet, att de penningar, som barnens föräldrar givit åt den förste skolmästaren, givit honom så ringa existensmöjlighet, att han »bortfiytt> och hela skoleinrättningen avstannat. 2 WrrTING, bil. 41. 3 K.-RÅDSPRO'l'. 1760 21 / 11 • 460 STOCKHOLM intendenten J. E. Rehn anmodades att göra ritning till den nya kyrkan. 1 Året därpå visade Rehn sina ritningar för kyrkorådet, som fann dem »med mycken accuratesse författade>> och nu ville insända dem till K.M:ts approbation. På högsta ort synas de emellertid icke ha vunnit gillande. 1782 omtalas i kyrkorådet, att K.M:t utlyst en tävlan i Målareakademien med nya Johanneskyrkan som ämne. 2 Överståthållaren hade nu av kyrkorådet begärt uppgift om tillgängliga medel - kostnaden beräknades till 150 000 rd. I svarsskrivelsen, som Wingård uppsatt, anförde kyrkorådet, att det redan i början av 1780 överlämnat till K.M:t Rehns ritningar, vilka på k. remiss till överhovintendenten Adlercrantz blivit gillade av denne. Vidare framhöll man, att församlingen önskat genast av kyrkans medel få börja lägga grunden och förbjud a begravningar å den utsedda platsen. Kyrkorådet, som hoppats att kyrkan i sådant fall skulle vara färdig om 5 a G år, hade underlåtit att reparera träkyrkan. Av över· ståthållarens brev fann man sig nu vara långt ifrån att få börja något bygge. Nu ville man åtminstone begära att få vidmakthålla den gamla, »af våra förfäder upbyggda trädkyrckan, som, ehuru vanhederlig en sådan publique byggnad är för Rikets hufvud· stad, ändå likväl altid blifver en glad sammelplats för församlingens innevånare». »Om våre förfäder icke varit till religionen catholiquer», fortsätter man i tidens toleranta anda, »hade större delen av Sveriges innebyggare nu liknat oss, dymedelst at om icke under öppen himmel, åtminstone i trädkyrkor hålla sin Gudstjenst.» »Nu åter, sedan catholicismen uti fäderneslandet blivit afskaffad, har aldrig någon enda kyrka av värde eller storlek blifvit uppbyggd, utan publique medel och sammanskott.» Man hoppades därför på offentligt understöd för fortsättningen, om man ock lyckades börja arbetet för egna medel och driva det ett par år. Man spelar på ännu en av de strängar, som borde vara vederbörande behagliga: Om K.M:t i nåder förunnar medel - man avser närmast förlängning av kaffeavgiftens njutande - »så skall snart en prydelig kyrka, på ett högt och vackert ställe, blifva ett talande bevis af tidehvarfvets goda smak uti byggnadskonsten». Om dessa fraser varit mer eller mindre in· direkt adresserade till Majestätet själv, vädjar man också till överståthållaren Sparre, genom att rekommendera Baken till honom, som redan grundat •så många lysande inrättningar, hvilka skola föreviga minnet af Eders Excell:s ämbetstid». Underhållet av den nya kyrkan hoppades man prestera genom de vanliga kyrkoinkomsterna, bänk­ hyror, håvpengar, gravställen, ringningar, likvagnar, bårkläden etc. Man kunde ej bedöma en kyrkas förmögenhet efter församlingsbornas, eftersom »de aldra rikaste uti en för­ samling sällan mera bidraga till kyrckans bestånd än den fattige, om icke mindre». Elj es borde väl aldrig, tillägger man, Storkyrkan eller S. Clara konunit i den ömkliga belägenhet, att de icke en gång kunna betala intresset å sina skulder! 1779 12 / 6 • 1182 '%- Tävlingen vann ingen större tillslutning och måste för andra gången utlysas 1782 23/10' Resultatet blev en silvermedalj åt bästa desseinens författare, Petter Seren. Målarakad. dagbok för åren 17R1- 83. Akad. för de fria konsternas arkiv. 1 K.-RÅDSPRO'l'. 2 K.-RÅDSPROT. JOHANNES KYRKA 461 Att saken Janeeras så kraftigt av S. Jakobs kyrkoherde och kyrkoråd tyder väl på, att kyrkobygget denna gång icke direkt sammanhängt med planer på församlingsdelning. Hur det gått i praktiken, om man viii fått sin kyrka, är en annan sak. 1 1783 hade man ännu icke fått någon resolution. 2 Då beslutar kyrkorådet ånyo underdånig ansökan om Johannes nybyggnad. Såsom drivande orsaker uppger man först, att den lämpligaste platsen för bygget var den, där nu de flesta begravningarna ske. Ju längre man fördröjde bygget, dess större blev kostnaden för att bortföra alla lik, kistor och ben. Vidare var nu den gamla träkyrkan så bofällig, att den varken gav skydd för regn eller blåst, och kunde icke lagas, då byggnadsordr:tingen förbjöd nytt brädtak. Alla medel sparades ju också med tanke på nybygget. Man anhöll, att sedan de till Målarakademien givna ritningarna ej kunnat antagas, K.M:t måtte befalla överhovintendentsämbetet att inkomma med ritningar och kostnadsförslag och glömmer fortfarande icke att vädja till den gustavianska fåfängan; man hoppas på ett nådigt befrämjande av ett företag, som ökade »de offentelige minnesmäreken som Eders Kongl. Maij:t till den goda smakens och konsternas heder i detta tidehvarf redan innom hufvudstaden upprest». 1783 på hösten hade K.M:t äntligen genom påskrift gillat Rehns ritningar till Johannes stenkyrka samt yttrat, att han före anträdandet av sin utländska resa ville lägga grund­ stenen.3 Rehn hade därför låtit slottsmurmästaren och slottsbyggmästaren utstaka om· kretsen för den nya kyrkan, börja med grundens grävande och stensprängning samt låtit beställa själva grundstenen och dessutom hammare och slev av silver med elfen· bensskaft och en starkt förgylld kopparplåt, där lämplig inskription efter kyrkorådets mening skulle graveras, för att denna plåt jämte åtskilliga av de under Gustaf III:s tid slagna medaljer och gångbara mynt skulle nedläggas i grunden. Kyrkoherden och Rehn fingo förtroendet att till konungen framföra kyrkorådets tack för resolutionen samt utbe sig viss dag utaatt för grundstensläggningen. Man beslöt vidare att ur fattighuskassan upptaga ett lån på l 000 rd. mot G % ränta för att kunna sätta igång arbetet. 4 Räkenskaperna över bygget skulle föras särskilt, utan sammanblandning med de båda kyrkornas övriga. Gravägare, vars gravar måste rubbas, skulle få andra platser på kyrkogården som ersättning. Det var sålunda en ganska vidlyftig apparat, som nu sattes i gång, när Johannesbornas gamla önskan tycktes så nära att nå sin fullbordan. 1 Det heter dock i K. brev 1787 27 / 3 med tillstånd för förs. att få behålla den uppburna kaffe. avgiften, att Johannes förs. må nöjas med sitt gamla kapell och förbli "odeld >. 2 K.·RÅDSPRO'l'. 1783 18/G. 3 K.·RÅDSPRO'l'. 1783 "/,. • Såsom tillsyningsman över arbetet anställdes traktören Red berg, som bodde så nära vid Tull­ portsgatan - det var ju en betänklig omständighet, att han drev krogrörelse och kunde ha intresse att låta arbetsfolket uppmuntra densamma. Arvodet han begärde var också väl högt - 24 sk. om dagen - men någon lämpligare person stod f. t. icke att finna! 462 STOCKHOLM Stor var också den pomp, som utvecklades vid själva grundstensläggningen. 1 Kyrko­ h erden hade själv författat ceremonielet efter mönster av grundstensläggningen vid Adolf Fredriks kyrka, och överkammarherren baron Ridderstolpe hade översett detsamma. Konungen själv hade lovat bestå medaljerna, mynten, hammaren ocl. sleven. Redan kl. 8 på morgonen söndagen den 14 september besattes kyrkogården av Livgardet och Artilleriet med 16 kanoner. Platsen för den tillämnade kyrkan var mitt emot stora ingången till kyrkogården, d. v. s. mitt för Malmskillnadsgatan, Från denna södra portal och upp till gamla kyrkan formerades strax före kl. 11 häck av 500 man av Livgardet, kl. 11 började sammanringning i församlingens båda kyrkor, och kl. 12 anlände konungen själv, ledsagad av hertigarna av Södermanland och Östergötland, hovsvit och militäreskort av adjutanter, pager, drabanter och dragoner. Själv åkte konungen i sin stora statvagn. Vid kyrkporten mötte överståthållaren, kyrkoherden Murray samt församlingens övriga prästerskap, kyrkoråd och kyrkvärdar. Under instru­ mentalmusik inträdde processionen i bestämd ordning i kyrkan. Inne i kyrkan mötte riksråden Hjärne, Falkenberg och Bunge. Kyrkoherden predikade över Guds ord genom Nathan till David om Salomo i 2 Sam. bok 7: 13: »Han skall bygga minom manne ett hus ». I tillämpningen betraktades i olika satser de plikter, som härvid åligga envar, att tacka och prisa Gud, som oupphörligen vårdar sig om sin dyrköpta församling, att vörda den bäste konung, som nitälskar för Guds ära och religionens vård och att så vårda sig om Guds hus på jorden, att vi ock omsider kunna få ingå i Guds härlighets hus i himmelen. Efter slutad gudstjänst begav sig processionen ut på kyrkagårLien under stark musik från en där särskilt uppbyggd läktare till platsen för grundläggningen, där läktare runt omkring uppförts för åskådare. Kyrkvärden Richnau frambar i silverfat medaljerna och mynten samt plåten med inskription, kyrkvärden Rung mursleven, kyrkorådet Wier hammaren, kyrkorådet Norström en portfölj med ritningarna till kyrkan, vilka Rehn tog och överlämnade till konungen. Denne nedsteg nu på en kronläderprydd trappa till grundstensplatsen, dit stenen medelst en kran nedhissades och blev liggande, där altaret skulle stå. Ovanpå stenen var en fyrkantig öppning m ed en fästad låda av koppar, där konungen lade ned alla gångbara mynt, från dukat till runstycke, samt medaljerna, stora krönings­ medaljen, medaljen över regeringsförbättringen 1772 samt den över kronprinsens födelse. 2 Plåtens inskription upplyste, att konung Gustaf III denna dag lagt kyrkans grundsten, samt upprälmade namnen på dåvarande överståthållare, kyrkoherde i församlingen, K.-RADSPROT. 20 / 9 innehåller beskrivningen. Lådan med mynten och medaljerna återfanns år 1813 vid uppgrävning av grunden. Kyrko­ rådet ingick till K.M:t med förfrågan, hur man med dem borde förfara, och K.M:t donerade allt­ sammans till Johannes församlings fattiga. Kyrkorådet, som emellertid ville bevara detta minne av den historiska tilldragelsen, inlöste förem ålen m ed en summa. som motsvarade deras värde, eller 30 rd, enligt guldsmeden Lampas uppskattning. De skulle förvaras i kyrkans kassakista. Se K.-RÅDSPHO'l'. 1813 %. 11/ 8 , 6 / 10, 10 / 11 ock 1814- 16/ 2 . 2 1 JOHANNES KYRKA 463 kyrkoråd och kyrkvärdar samt arkitekten. Därpå slöt konungen lådans lock och murade igen det med trenne slevar, varefter han med hammaren slog tre slag på locket, medan kyrkoherden med hög röst sade: »I namn Faders och Sons och Den Helige Andes, Amen •, och 64 kanonskott dånade. Ä ven hertigarna murade och hamrade, varpå hammaren bortskänktes åt byggmästare Robsahm och sleven till murmästare Uhr, vilka av konungen utnämndes till direktörer. Som avslutning läste kyrkoherden över alla de talrikt församlade Välsignelsen, och de kungliga avreste vid pass kl. 1/ 2 2, då åter 64 skott lossades. Denna lysande tablå, så typisk för den gustavianska teatern, för en gång spelad på Jo­ hannes församlings enkla scen, blev emellertid endast en prunkande inledning till ett­ intet. Den fattiga stadsdel, som för ett ögonblick blivit belyst av den kungliga väl­ bevågenhetens strålar, skulle snart få känna obeständigheten i nådens sken. Sparre ingriper i april 1785 såsom medlare mellan kungens patriotiska och konst­ SPARRES närliga fåfänga och den fattiga förs amlingens möjligheter och kommer med ett nytt DELNINGB­ PLAN 1 förslag. Han vet, att kungen nu icke kan förmås att gilla någon kyrkobyggnad, som vore »mindre prydelig för residenset » än det De Fourniska projektet, men h an känner också försam lingens oförmåga. Han föreslår därför, att Johannes förs am­ ling alldeles skulle upphävas, k y rkogården där inrätta s till en allmän begr a vningsplats för de norra församlingarna och blott ett särskilt begravnings­ kapell för solenna begravningar uppföras - en återgång således till situationen före 1670-talet. Själva församlingsterritoriet borde uppdelas mellan S, Jakobs och Adolf Fredriks församlingar, kanske också Ladugårdslands. I maj bevistar Sparre själv ett kyrkorådssammanträde för att utreda saken. 2 Han säger sig ha gjort allt för att motarbeta De Fourniska förslaget, som han genast insett skulle bli för dyrbart. Efter beräkning skulle det gå till 150 000 eller 200 000 i stället för att det Rehnska skulle kunna stanna vid 90 000 a 120 000. Mot hans förslag om Johannes församlings delning anför kyrkorådet, att Johannes kyrka och kyrkogård aldrig varit annat än S. J a kobs egendom . År 1454 fick S. Jakob till begravningsplats en del av Johannes kyrkogård såsom vederlag för förlorad mark utav sin egen, som lagts till Kungsträdgården. Det övriga hade församlingen själv köpt. Man syftar här på Karl Knutssons bytesbrev 1454, bekant genom Wittings bok. På 1600-talet hade man emellertid haft uppfattningen, att det kungliga vederlaget skett på Kristinas tid. 3 Man kan ju också anföra borgmästare och råds brev av 1653 och kungl. brevet 1671 4 13 Vidare framhålles församlingsbornas kärlek till den kyrka, dit de gått sedan / 12 . ungdomen, att Johannes församling torde vara den »mäst kyrkesamma i hela Kongl K.-R;\.DSPROT. 1785 23 / 4 • K.·RÅDSPROT. 1785 26/ 6 • Liknande plan tidigare diskuterad i S. Klara. se SVERIGES KYRKOR, STOCKHOLM, bd VI, h. l, s. 57. 3 PONTINus ' berättelse och S. Jakobs kyrkvärdar i KoNs. AK'rER 1671. • Jfr. ovan ss. 440 oeh 475. 2 1 464 STOCKHOLM Residenset», att utom Johannes egna 2 000 medlemmar l 000 från S. Jakob för vägens längd plägat gå i Johannes. De fattiga skulle antingen aldrig få höra Guds ord, eller skulle man bli tvungen bygga särskild fattigkyrka. S. Jakobs liksom Adolf Fredriks och Ladugårdslands kyrkor vore för trånga för en sådan påökning som den tilltänkta. Kyrkogården behövdes mer än väl för den nuvarande församlingen. Redan nu upp· stoclo olägenheter genom begravning av gardets och övriga regementens samt de s. k. politiliken. Dessutom bleve det en förlust i inkomster för S. Jakob. Den del, som skulle avsöndras, vore just den yttersta, som är elen betydligar e , medan hopen av uslare och fattigare skulle stanna kvar. Vidare framhålles gemenskap i skola. och fattigvård. Ännu en gång lyckades också S. Jakobs församling attr hävda sin rätt till Johannesdelen med dess kyrka och kyrkogård. Men för församlingen återstod nu efter alla planer, påbegynta arbeten och unelerhandlingar intet ann at än att repa· rera sin gamla träkyrka - Sparre ansåg elen icke kunna stå mera än 2 a 3 år till, och likväl kom elen att göra tjänst ännu i över hundra! En bild från 1770-talets interiör i Johannes kyrka ger oss WrTTING i sitt arbete.! Över Johannes kyrkas tillhörigheter upprättades alltid särskilda inventarier. Den gamla Drottninghusläktaren intogs 1794 av Livregementets lätta infanteri· bataljon, som med vissa villkor fick rätt att deltaga i gudstjänsterna i S. Johannes. 2 Bataljonen fick ej lägga beslag på något annat rum i kyrkan eller mänga sig med församlingsborna, måste infinna sig i rätt tid vid sammanringningen och ej störa andakten vid uppmarschen, iakttaga ordning och snygghet, svara för renhållning och snöskottning vid läktareingången, till vilken klockaren skulle ha nyckeln. Regementets präster borde tura med församlingens i predikandet -- på lika sätt som skett i Hedvig Eleonora - men likväl icke blanda sig i församlingens vård eller gudstjänstens all· männa styrelse m. m. Detta militära inslag fortfor till reparationen 1828. 3 Någon orgel i S. Johannes höra vi talas om först så sent som 1821, då ett »po­ sitiv» beviljades för 233 rd. 16 sk. banko.4 Samtidigt antogs en yngling att spela för ett årsarvode av 33 rd. 16 sk., samt en orgeltrampare på exspektans. 5 Ett helt nytt orgelverk bestods på 1850-talet, då medel inbragtes dels genom subskription, dels genom en konsert i Jakobs kyrka, till ett belopp av l 847 rd., men de 560 rd . som ytterligare behövdes, togos ur kyrkokassan. Arbetet anförtroddes åt orgelhyggar Lind­ Se nedan s. 484 ff. I sammanhang med nybyggnadspla nerna årtiondet förut h ade över­ ståthållare Sparre föreslagit att Livgardet och S. Johanne~borna gemensamt skulle begagna den nya kyrkan . Kyrkorådet hade likväl bestämt avstyrkt, åberopande båda för8amlingarnas storlek. Chefsämbetet för Livgardet hade likaså avstyrkt. Se K. R ÅDSPRO'r. 1782 H'/6. 8 K.-RÅDSPROT. 1828 15/10" Vid ovan omtaida arkitekttävlan i Målarakademien är den blivande Johanneskyrkan tänkt som garnisonskyrka. 4 K.-RÅDSPROT . 1821 8/ . Detta orgelverk iståndsattes av orgelhyggar Strand år 1834, se K 1 R ÅDSPROT. 9 / 4, men måste åter repareras 1846, se K. rådsprot. 10/ 7 • 6 K.·RÅDSPHOT. 1821 Bfs, 20/ 10 , 1822 19/ 1 • 1 WI'I"l'ING, s. 105 ff. 2 K.-RÅDSPROT. 1794 4 / 7• JOHANNES KYRKA 465 gren, och 1852 avsynades det såsom färdigt. 1 Bland dem, som bidragit till orgeln, var den kungliga familjen. Vad S. Johannes ' inventarier och utrustning beträffar, var det brukligt, att gamla saker, mässkläder eller kärl, som icke längre begagnades av S. Jakob, rustades upp och »ärvdes» av S. Johannes. 2 Den gamla Johanneskyrkan lever ännu i minnet hos många. Trakten runtom var JOHANNES­ fattig och oansenlig. Den befolkades mest av hantverkare, knektar o. a. enklare folk, 'l'RAK'l"EN varav dock många hade sina egna små gårdar. I sydost låg liksom än i dag Drott­ ninghuset, södernt begränsades kyrkogården av församlingens fattiggård, i väster vid Tullportsgatan låg, som ovan nämnts, skol- och kaplanshuset jämte andra enskilda gårdar, norrut var mest kala berget. WrTTING berättar, att »ända up til St Johannis är församlingen tämmeliga väl och starkt bebygd, men sedan upstiga sådane bergs­ ryggar, dem man ej ännu förmått aldeles jämna eller undanrödja; åtskillige förmögna hafva likväl tid efter annan, til upodling emellan och uppå desse bergskullar användt mycken kostnad, så at man norr om St Johannis kyrka, i synnerhet ned åt Tullports­ gatan, omkring Surbrunn och fram åt tullen, nu räknar flere nyttige plantager, prydelige lust- och trädgårdar, jämte vackra hus och orangerien. 8 Han uppräknar Gyllenborgska malmgården näst intill Surbrunn, 4 bergsrådet Sandels egendom, Ingemarshof, 5 direktör Lundbergs vackra trädgård och orangeri, framlidne hovintendenten (målaren) Paschs kost­ bara lustgård, som nu vårdas av hovintendenten Rehn, 6 spannmålshandlaren Lindbergs lilla, men ganska täcka och behagliga lustgård, bankokommissarien Egerströms trädgår­ dar och tobaksplantager etc. Längst ute vid Roslagstull låg det gamla gula värdshuset »Clas på hörnet». Denna bild från 1700-talets senare del visar oss Johannes kyrka i ett läge på gränsen mellan den egentliga stadsbebyggelsen och den mera lantliga idyllen. 7 1 K. -RADSPROT. 1S51 14/ 2 , %, 2/w 1852 20/ 10 , 29/ 12 , 1853 '%, 1854 ' 8/ 1 • Tillsynen över bygget be­ sörjdes av bröderna Manckell, som vid avsyningen särskilt berömde fugaren såsom mjuk och behaglig, principalen för den fasta och trumpeten för dess stadiga och ovanligt litet sprakande ton samt bordunarr för dess fyllighet. De förenade registren gjorde god verkan, trots lokalens bristfällighet. K.-RADSPlWT. 1851 6 / 2 bil. - Läktaren måste sänkas, trots professor Krafts far­ hågor, att >längre personer icke skulle kunna upprätta ingå i kyrkan>. Den gamla orgeln såldes för 200 rd. till Borgviks församling. K.-RADSPRO'l'. 1852 4 / 6 • 2 Bl. gåvor, som S. Johannes denna tid fick mottaga, var en tavla, föreställande Kristi födelse, som kyrkoherden inköpt på auktion och låtit restaurera. Den skulle förr ha tillhört S. Jakob, som fått den av drottning Christina. Den finns nu i S. Jakob. 3 WIT'l'ING, ss. 41 och 42. 4 Namnet kvar i Surbrunnsgatan. • Namnet kvar i Ingemarsgatan, efter källarmästaren Ingemar Frodbom på Castenhof. 6 Bellevue, d. v. s. udden mellan Raslags- och NorrtulL . 7 Själva stadsgränsen gick emellertid till Ruslagstull, liksom nu. Den första norra gränsen drogs medelst ett staket år 1622, då stadstullen inrättades, och gick ungefär vid nuvarande Barnhusgatan och bort till Träsket (vid nuvarande Roslagsgatan). 1649 hade K. M:t unnat staden flytta gränsen längre ut till stadens vidgande, och 1652 blev tullen förlagd ungefär i höjd med Karlbergsvägen. 1673 hade staden nått sin nuvarande gräns. 466 STOCKHOLM KYRKOGÅR­ DEN Det blev emellertid den allt starkare bebyggelsen på just dessa norra trakter utåt Roslagstull, som under det följande skedet skulle göra Johannesdelen till den folk­ rikaste inom församlingen och slutligen bidraga till separationen. S. Johannes betecknar fortfarande för församlingen i dess helhet framför allt dess allmänna kyrkogård . Det var en dyster, inhägnad plats, dit man ej gick annat än i direkta ärenden, till gudstjänsten, till begravning eller för att hämta vatten ur den gamla brunnen, som sedan urminnes tid försett trakten.! l stenmuren funnos por­ taler i söder, väster och öster, en enkel träport i norr. Utom kyrkan och klocksta­ peln funnos även bårhus och andra bodar. Inga ordnade kvarter funnos för gravarna, inga träd eller breda gångar, ingen belysning. Traditionen talar om spökerier och kusliga tilldragelser häruppe - man kan förstå, att intrycket måste ha varit beklämmande. Utom de allmänna gravarna, hade emellertid också enskilda försålts - deras antal ökades alltmer under kyrkogårdens sista skede som begravningsplats. Bland grav­ ägarue voro också korporationer, såsom det s. k. »Skevikssällskapet», som hade sin särskilda begravningsplats i nordvästra del en av kyrkogården. 2 Gardets »bussar» hade också sin vilostad vid S. Johannes. Gardet var också till stor del förlagt i trakten. De hade rätt till fria lägerplatser, som först togos var det föll sig, men senare förlades till bestämt område. När p esten 1708-9 förvandlade dess särskilda begravningsplats till pestkyrkogård och långt framåt förekommo tvister angående gardets rätt. 3 Gardet åberopar rådets brev 1914 9/ 6 för de Livgardets bataljoner, som äro förlagda på Non·malm, däruti de skulle fått rätt till plats på Johannes kyrko­ gård såsom ett »surrogatum» för den kyrkogård de förr haft, men som inrymts åt andra under pesttiden. 4 Detta måste ha inneburit fri begravning, ty mot avgift fick man ju plats var som helst. 1767 resolverar kyrkorådet, att som k. brevet 1714 ej direkt förbjuder avgift till kyrkan och som dess inkomster på senare tiden minskats betydligt genom att åtskilliga societeter, ämbeten och garnisonsregementen, som bruka begrava här, skaffat sig egna bårar och kläden samt t. o. m. de förmögnaste ha för Denna brunn, vars plats fortfarande kan ses, blev 1762 rensad och försedd med järnstaket. WITTING berättar, s. 117, att detta sällskap söndrat sig från församlingens gemenskap, flyttat ur riket och återkommit 1745, slagit sig ner på Skeviks egendom på Värmdön, tillhöri g f. d. handlanden från Linköping, Almquist, för att där öva sin enskilcia andakt. Begravningsplatsen på Johannes inköptes 1759 av löjtnanten Joh. Conr. Cedersparre. Där nedsatte de i all tysthet, bittida om morgnarna, sina döda. Se även K. rådsprot. 1765 3 1/ 8 • Denna gravplats hemföll åt kyrkan på grund av bristande bevakning 1850. 3 K.-RÅDSPROT. 1714 21 / , '!w 1715 14/ • 1728 % hade översten greve Posse begärt plats för 2 8 gardet på Johannes k. gård. K. rådet hade svårt att avslå detta, >althenstund Kong!. Guardiet sammansköt en ansenlig su mma til kyrckjans reparation , tå branden skedde (a vses S. J akobs brand 1723) men som g um·d es liken äro mänga och kyrckjogården väl behöfves för församblingen, måste dock saken dras i betänkande. Se vida re 1728 26/ 6 , 1767 29/ 10 . 4 Man har här kastat om förhållandena - som J ohannes kyrkogård år 1714 var överfull , fick gardet då i stället plats på den nya kyrkogård, som ytter~t p å Badstugatan 1710 uppl åtits åt S. Jakobs och S. Klara församlingar. 2 1 JOHANNES KYRKA 467 sed att ej bruka klockor, fattighuset består de fattigas begravning etc., så borde gardessoldaterna betala, så mycket mera som denna avgift vore deras enda bidrag till församlingen, där likväl deras änkor, ibland de själ va, efter sitt avsked, få bli intagna på fattighuset. 1 Gardet hade ock sitt särskilda bårhus. 2 1799 fann kyrko­ rådet elutligen, att >>i anseende til den trängsel som nu mera inträffar på Johannis kyrkogård, hvars grund til större delen består af berg, hvilken trängsel egenteligen ordsakas af det större antal lik som gardesregementerue derstädes nedsätta och äfven har den fölgd at församlingen saknar nödigt utrymme för sina egna dödas jordande, faststältes at regementerue från denna rättighet hädanefter skall med så mycket större skäl upsägas, som ej sällan händt, at regementemas prästerskap äfven haft omsorg at jordfästa flera af fön;amlingarnes döde hvarigenom kyrkans inkomster blifvit min skade ». 3 Detta hindrar icke, att Svea livgarde eller Första gardet in på 1800-talet fortfar med sina fria begravningar, alltjämt grundade på brevet 1714 samt på >>gam­ mal vana ». 4 De övriga gamisonsförsamlingarna tyckas ha erlagt betalning. Sedan alla begravningar på Riddarholmens kyrkogård 1806 förbjudits, upplätos J ohannes och Katarina kyrkogårdar för hovförsamlingen. 5 När så k. brevet 1808 17/ 12 förbjudit begravningar på S. Nicolai och S. Jakobs kyrkogårdar, blev S. Johannes h elt naturligt än mer anlitad både av församlingen och utomstående. 6 Emellertid synes, i och med att S. Johannes kyrkogård blir för­ samlingens enda, intresset alltmer ha vaknat för att göra denna plats estetiskt mer tilltal ande. Man började planera kyrkogården, röja bort gamla gravstenar, lade torv på muren och lät Sundvall rita ett gravkapell för att ersätta den gamla boden, som använts. 7 Samtidigt rödfärgades också kyrkan och klockstapeln. 8 Enskilda gravar 2 K.-RÅDSPIWT. 1767 29 / 10 • K.-HÅDSPROT. 1777 8/'"' 1790 5/ 11 och 1809 19/,. l kyrkorådet talas 1790 16/ 11 om att Mariebergs armesjukhus ville begrava sina döda på Johannes kyrkogård. Kyrkorådet fann, att detta måste avvärjas genom skrivelse till överståt­ hållaren, eftersom redan, utom flere •politi-lik> från alla församlingar (d. v, s. av PoL. KOLL. hän­ visade), 2:ne bataljoner av K. M:ts livgarde, Änkedrottningens reg:te, samt Lätta dragonkåren ha begravningsplats där, och nu därtill det nyinrättade Armens sjukhus inom församlingen. 4 Åtskilliga missbruk förekomma under prretext av gardets rätt. Redan 1769 18/ 8 beslöt k. rådet, att stora kyrkogårdsporten (den södra) skulle hållas stängd, utom när gudstjänst pågick, och ej öppnas för lik av gardet annat än mot attest av prästerskapet, att de verkligen hörde dit. Om frågan ang. gardets rätt se K.-RÅDSPROT. 1776 25/ 1 , 1810 21 / 6 , 1811 6 /s, s/5 , 14/ 6 , 1812 20/ 5 , 1814 22/10. 5 6 K.-RÅDSPROT. 1807 20/ 2 • K.-RÅDSPRO'l'. 1811 6/ 3 . 7 1812 25/ 11 förordar komminister Renström i kyrkorådet ett gravkapell - en procession kom ofta fram •trött och varm» till kyrkogården, och prästerna hade ådragit sig sjukdomar vid aktens förrättande ute. K. rådet vill ~e till om icke den gamla likboden kunde förbättras till dylikt bruk, att »vid inträffande kallt och stormigt väder med vederbörlig anständighet begagnas>. 1813 22 5 / 10 beslöt man anmoda Sundvall göra rit­ / 6 beslöt man uppförandet av en ny bod, och 1814 21 ningar. Detta hade han också gjort 1815 / 4 , då anmälan skulle göras till K. M:t. Ang. plane­ ringsarbetena, se K.·RÅDSPROT. 1814 11 / 9 , 1815 14/ 6 och 16/ 11 . 8 K. -RÅDSPRO'l'. 1813 %, 1815 25/ 2 • Komplettering 182n 8 / 10 • 1 3 468 STO CKHOLM fingo inköpas, där m an helst ville, men allmänna gravar skulle upptagas efter raka linjer. 1 Slutligen biföll kyrkorådet, att träd finge planteras, »liksom de senare åren skett på andra stadens begrafningsplatser ». Man förordade lind, lönn, alm och kas­ tanj e.2 1817 var detta första ordnande färdi gt.3 Vid mitten av århundradet företogs en ny planläggning samt utvid gning av kyrkogården m ed ett stycke i söder, som dit­ tills begagnats såsom trädgård av fattighusets kam rerare. Sedan kyrkogården blivit fridlyst 1842, 4 ålades kyrkvaktaren att hålla ordning där, sköta gångarnas renhållning m. m . 5 Muren reparerades, och ordentlig gravrannsakan hölls. 6 I samband med den senare indelades kyrkogården i vissa kvadratiska gravdistrikt, och slutligen utarbetades en grav karta. 7 Kyrkan blev ommålad i gul färg i stället för den gamla röda. 8 Sedan församlingen efter process med fattighuset lyckats vinna ovannämnda trädgårdstomt, såsom hörande till kyrkogården, användes detta utrymme blott till prydn ad, ej till gravar. 9 Utom denna utvidgning, som ju ej ökade gravutrymmet, sökte man genom spräng­ ningar i norra delen av kyrkogården skaffa ökad areal. Det visade sig dock , att denna bergiga del ej lämpade sig för gravar. 1 ° Från och m ed 1855 ställer man kyrkogården under en trädgårdsmästares vård, ehuru den ännu icke upplåtits såsom allmän pro­ menadplats.11 Uppfattningen var ännu den, att »kyrkogårdar aldeles icke äro ämnade till promenadplatser ». 12 Trots all prydlighet, fanns tydligen ännu en »skräpvrå » kvar K.-RÅDSPROT. 1814 22 /10' K.-RÅDSPR01'. 1815 14/ 0 • " K.-RÅDSPROT. 1817 6/ 12 • Kostnaden för planeringsarb etet steg till 708 ni. riksgälds, utom de 158 rd. 16 sk. banko, som åtgått till stenmur på östra sidan. Dalkarlarne, som utförde plane­ rin gsarbetet, förplä gades dagligen med 3 / 8 kanna brännvin och 1 /, fat dricka var 14 dag. 4 K. :RÅDSPROT. 1842 2 / 9 • 6 K .-RÅDSPRO'r. 1845 20/ 10 . 6 K.-RÅDSPROT. 1846 10/ 1 • 7 K.-RÅDSPR01'. 1847 4 / 11 , 1853 1 3 / 6 , 2 4/ 8 , 2ö/10 , 1854 10/ , . Ingenjör Oscar Kruse fick 150 rd. för 2 kartor över Joh annes kyrkogård 18/ 1 • 8 K.-RÅDSPROT. 1841 29 / 7 , 20/ 9 • K ostnaden steg till mer än 300 rd. 9 K.-RÅDSPRO'r. 1845 20/ 10 , 27 / 11 , 1849 13 / 0 , 1850 16/ 1 , 1 7/ 12 , 26/ 6 , 21 / , 1852 2/ 6 , 1854 22/ 5 , 10/ 4 , 28 / 6 , 11 / 6 bil. Rådhusrättens dom 1854 27 / 3 • 28 10 / 6 , då dir. Godlund erbjöd en gåva av 2 000 nl. till sprängniugsarbetet, · Sn..stämma 1854 vilken dock återtogs, då svårighe ter gjordes ang. villkoren. Jfr K.-RÅDSPROT. 22 / 5 • Mindre inskränk· nin gar i kyrkogårdens område hade flera gånger skett. Redan 1760 hade avträtts ett litet om­ r åde i s. o. åt .kassör Roos för l 800 dir kmt. Se K.-RÅDSPROT. 1758 13/v 18/v 26/ 2 , 1759 '%, 1760 1 2 18 /s, 21 / 11 · För gatureglering blev muren ett par gån ger något indragen , se K.rådsprot. 1724 l sönd . e. Påsk, 1738 14/ . , 1814 2 7/o. Vid det Fenaste tillfället intogs muren 3 a 4 alnar till förm ån för Tull­ portsgatan. 11 K·RÅDSPRO'l'. 1855 95/ ,. 12 I sn.stämma 1854 28/ 6 anfördes mot detta, att Nya kyrkogården utom Norrtull brukades så­ som allmän promenad pl ats. JOHANNES KYRKA 469 - åtminstone måste man 1847 draga ett staket från kyrkans n. v. hörn till norra kyrkogårdsmuren »till kyrkobesökarenas fredande från åsynen af orenlighet». 1 Det dröjde ock mycket länge, innan en nyare kyrkogårdshygien trängde igenom. Ännu så . sent som 1882, sedan Brandkåren blivit kyrkogårdens närmaste granne i söder, klagar kårens chef över en förpestande stank från likboden. Först genom ingripande av myndigheterna blev denna undanröjd. När planerna på allmänna begravningsplatser för huvudstaden småningom ta form och sättas i verket, får detta en genomgripande betydelse för förhållandet mellan S. Jakobs församling och dess JohannesdeL K. M:t biföll 1815 18/ 10 överståthållarens underdåniga ansökan, att ett utstakat område, hörande till Karlbergs slotts ägor, utom Norrtull och mellan Solna och stora landsvägen, finge upptagas till allmän begrav­ ningsplats för Stockholms församlingar. 2 Man hade åberopat exemplet från de mindre städerna i riket. Överståthållaren hade anfört, att numera blott Katarina och Johan­ nes kyrkogårdar voro i bruk och att dessas utrymme alltmera inkräktades. Anled­ ningen till dåvarande sockenstämma var, att överståthållaren haft en sammankomst med några deputerade från var församling samt pastorerna, varvid man beslutat för­ orda en allmän subskription i Stockholm för att täcka kostnaderna, som beräknades till 50 ~\ 60 000 rd. banko. i:3ockenstämman erinrade sig emellertid, hette det, att denna församling i Johannes kyrkogård, nu planerad och ordnad, ägde en ganska rym­ lig »fri och högländt local» med djup och torr sandjord och alla tider öppen för vä­ derväxlingar. Med den ordning, som 1814 vidtagits för gravöppningar, torde dess utrymme kunna räcka ä.-mu i 40 a 50 år för församlingen. Man hade således ingen orsak att nu bifalla förändrad begravningsplats, och ansåg, att Jakob och Johannes för­ samling, liksom Katarina, härvidlag borde intaga en särställning. Det nya förslaget inne­ bure dessutom en avvikelse från det urminnes bruket att anse begravningsplatsen helgad genom närheten av en kyrka. Församlingens önskan var enhällig att förbli orubbad i sina gamla kyrkogårds- och gravrättigheter, men man tvivlade icke på att frivilliga bi­ drag även härifrån kunde komma att stödja den allmänna insamlingen. 3 Subskrip­ 1 2 K.-RÅDSPROT. 1 "/.. Se sn stämma 1816 16/ 6 • 3 Prot.sekr. L. Hammarskjöld · rasar i ett särsk. anförande mot den s. k. >Upplysningen>, vars huvudändamål vore att förstöra allt vördnadsvärt och heligt och som nu hittat på att det var en vidskepelse att begrava de döda kring kyrkorna, ,emedan de sjukeliga förklemade barnen in­ billade sig att alt deras kropslidande härrörde från dunsterna af deras friska fäders lik>. Sve­ riges flesta städer hade nu placerat sina kyrkogårdar så avlägset >för att icke för nära inpå sig hafva den besvärliga påminnelsen att man dö måste>. Flera >betänksammare> utlänningar hade bosatt sig i Stockholm, just för att man här visat större pietet och hade hopp att få vila i kriste~ jord. Han fortsätter: >Hvem önskar icke att af sina vänner följas till grafven, men huru kan man bedja dem sätta sig ut för den kostnad som uppkommer deraf att åka i hyrvagn t. ex. ned ifrån Gustaf Adolphs torg eller Biasieholmen ut till Hagalund?> 81. Sveriges kyrkor . Slackholm lV. 470 STOCKHOLM tionen, som övervakades av kyrkorådets medlemmar, försiggick också på regelbundna tider. 1 Frågan om begravningsplatsers förläggande utom staden kom åter på tal 1853 i sockenstämma 22/ 5 , föranledd av överståthållarens skrivelse härom till konsistorium. Man ansåg sig nu i utlandet ha konstaterat hälsovådligheten av kyrkogårdar i staden. Mot detta framhåller en församlingsbo, att de invid Johannes kyrkogård boende fat­ tighushjonen ju ofta nå hög ålder! Professor Retzius förde hygienens talan, men för­ samlingen förklarade sig f. n. sakna anledning att gå i författning om ny begravnings­ plats. 1866 2 % avgav församlingen det yttrande, att som man icke för de allmänna gravarue på Johannes kyrkogård kunde ge några föreskrifter om balsamering m . m. vore det icke lönt att göra det med de enskilda; lika litet kunde man, enligt Sund­ hetsnämndens förslag, gräva 5 alnar djupt - det tillät icke jordmånen. I detta sam­ manhang uttalas nu första gången från församlingens sida den förmodan, att man snart måste utbyta Johannes kyrkogård emot begravningsplats utom staden. 1868 22 / 6 gillade kyrkostämman principen om förbud för allmänna gravar inom staden, trots att man alltjämt framhöll, att »aldrig försports klagan öfver osunda och vidriga ångors uppstigande» från Johannes kyrkogård. 1869 8/ 3 biföll kyrkostämman för sin del att en gemensam begravningsplats för samtliga församlingar anordnades utanför Norrtull, och 187 4 2 5fg utfärdades slutligen den hälsovårdsstadga, som förbjöd begravning inom stad med undantag på vissa villkor för redan försålda och bevakade enskilda gravar. Härigenom var Johannesdelens förhållande till S. Jakob väsentligen förändrat. Från att ha varit församlingens allmänna kyrkogård, övergick denna att bliva en allmän promenadplats, en park med den mer idylliska prägel, som vi numera vant oss att finna hos våra stadskyrkogårdar. De sista dragen av den forna dysterheten försvunno, då kyrkogården försågs med upplysning och ställdes under stadens polismyndighet. 2 Att den upphört att vara en avskild plats markerades, när man 1875 borttog den gamla stenmuren. Året därpå igenfylldes den gamla brunnen, då i stället en »vatten­ utkastare» anbragtes på Brandstationens hus. Slutligen beslöt man 1890 på stads­ trädgårdsmästaren överlåta att vårda kyrkogården, vartill församlingen anslog 7 000 kr. för en gång och beräknade c:a 900 om året. Kyrkogården som inkomstkälla hade alltmera mist sin betydelse, sedan kommunalbeskattningen ordnats. Innan vi hinna fram till församlingsdelningen, se vi huru den i stället innebär ett tämligen betungande utgiftskonto. 1816 6/ 11 • 1875 / 5 anslog församlingen högst 12 000 kr. för belysning m. fl. arbeten på kyrkogården. Ännu 1874 skildrar komminister Leopold den fara för liv och lemmar man var utsatt för i m0rk­ ret, särdeles på vintern. Om sommaren stördes kyrkogårdens frid av >okynniga pojkars skrän och rusiga karlars oljud•. Församlingen anslog sedan årligen viss ersättning åt en extra polis­ vakt under sommarmånaderna. K.-RÅDSPROT. 24 2 1 JOHANNES KYRKA 471 FÖRSAM­ LINGSDEL­ NINGEN Om den norra församlingsdelen, Johannesområdet, tidigare haft sin största för för­ samlingen gemensamma betydelse genom de avlidnes viloplats, hade nu tiden för­ ändrat dess beskaffenhet därhän, att denna utkant mellan stad och land förvandlats till församlingens befolkningscentrum_ På den del, som norr om berget tillagts församlingen efter 1670-talets strider, hade en allt tärare bebyggelse vuxit. 1 Den starka utvecklingen av stadens folkmängd påkallade redan vid 1800-talets mitt åtgärder för en förbättrad själavård. Riksens ständer gjorde 1851 vissa förslag i detta hänseende. De avsågo bl. a. utökning av prästernas antal och reglering av deras lö­ ner samt en uppdelning av deras arbetsområden. I huvudsak enligt dessa grundlinjer framkommo därefter tid efter annan olika förslag till lösning av den alltmer brännande frågan. 2 De rönte till en början opposition inom Jakob och Johannes församling, där man bl. a. uttalade, att ökad prästavlöning och förbättrad själavård ingalunda vore ett och detsamma. 3 Mot ett förslag om uppförande av nya kapell framhölls, att i församlingen funnes, utom två kyrkor, änkhusets och de evangeliska brödernas kyrk­ salar, varför någon ny gudetjänstlokal ansågs överflödig, såvida den icke bleve gemen­ sam för Johannes, Adolf Fredrik och Ladugårdsland. 4 1866 kunde man framhålla befintligheten av ännu två dylika, Baptistkyrkan och Blasieholmskyrkan. Det dröjde emellertid icke länge, förrän frågan pressades i annat läge. På slutet av 1870-talet börja röster höjas för utdömandet av Johannes gamla kyrka. 5 Vid den fest, som 1880 11 / 3 gavs av församlingsbor för kyrkoherde Lundberg i anledning av hans åttioårsdag, donerade jubilar~tn 10 000 kr. såsom en grundplåt till en ny Johan­ neskyrka. Ytterligare belopp antecknades av de närvarande, och genom kyrkorådets beslut 1 7/ 3 bildades av dessa bidrag en fond för det nya kyrkbygget. I samband med denna byggnadsplan framkastas också frågan om separation. Sedan kyrkoherde Lundberg samma vår avlidit, biföll K. M:t församlingens begäran om upp­ skov med kyrkoherdetillsättningen till l maj 1881 i och för utredning dessförinnan om separation, och 4/ 10 bemyndigade kyrkstämman kyrkorådet att uppgöra förslag där­ Folkökningen inom Johannesområdet var 1850- 90 nära tre halfva själasörjare» - kyrkoherden vore icke tjänstgörande och de övriga hade befattningar även på annat håll. En annan församlingsbo fruktade att genom distrikts­ indelning husä garna skulle bli »liksom drängar åt prästerskapet>. 4 Kyrkostämma 1865 26/ 11 • 6 Brandkontoret meddelade 1878, att det icke längre ville ansvara för försäkringen, därest icke kyrkan bleve reparerad. Församlingen anslog därför 1879 medel för ändamålet, ehuru besikt­ ningsmännen funno, att kyrkan, såsom >låg och vanprydlig>, icke vore värd reparation. 1 472 STOCKHOLM till. Att första villkoret för skilsmässa var en ny kyrkas uppförande, stod fullt klart.l Samma höst 14/ 12 fattades också församlingens beslut angående det senare. Pingstdagen 1800 var Johannes gotiska stentempel färdigt att invigas. 2 Högtids­ kantaten var författad av C. D. af Wirsen och musiken därtill komponerad av Emil Sjögren, som följande år skulle bli den nya kyrkans förste orgelnist. Invigningstalet hölls av ärkebiskop Sundberg. De medel kyrkstämman anslagit för invigningen bru­ kades utom till sången och musiken till en middag, där byggmästare Bang, som full­ bragt verket, fick av församlingen mottaga en hedersgåva. Samma vår antogos kyrkobetjänte vid Johannes kyrka en kyrkvaktare, tre kyrkdrängar och en orgeltrampare. Den nya kyrkan ansågs nu, efter flere ökningar av det ursprungliga anslaget, värd 700 000 kr., till vilket värde den ock blev brand­ försäkrad. På nyåret 1891 förelad1· 'cyrkstämman åter frågan om skilsmässa - undanskjuten hittills i avvaktan på ky ns fullbordande. Man förordade emellertid nu i stället för delning en reglering av församlingarnas förhållande i samband med allmän dylik för huvudstaden. Kyrkorådet hade vid den förberedande diskussionen ansett försam­ lingens geografiska figur hinderlig för en delning mellan norra och södra delarna. Johannesområdets långsmala sträckning mellan tvenne av huvudstadens största för­ samlingar gjorde detta område ur territoriell synpunkt olämpligt såsom självständig församling. I oktober 1891 avstyrkte kyrkstämman konsistoriets förslag, att en av församlingens präster borde på eget ansvar förestå pastoralvården i Johannesområdet - kyrkorådet fann det vara ett steg mot skilsmässa; pastor primarius Febr, som reoerverat sig, kallade det en halvmesyr. 1892 avslog församlingen likaledes det vidlyftiga förslag, som framkommit genom särskilda kommitterades verksamhet, gående ut på att Stock­ holm skulle bilda ett enda ecklesiastikt samhälle med gemensam styrelse och ekonomisk förvaltning. Vidkommande en blivande Johannesförsamling, hade man här föreslagit Engelbrektsgatan såsom dess östra gräns. Sedan alla dessa olika förslag strandat, finner man den slutliga lösningen i den upp­ delning av Stockholms större församlingar, som äger rum i början av 1900-talet och vari Jakobs och Johannes skilsmässa utgör ett led. Innan skilsmässafrågan där mognat, hade församlingen emellertid måst tillgripa de tidigare påtänkta utvägarna för en förbättrad själavård. Förutsägelsen att kyrkbygget skulle ytterligare stimulera folktillväxten i den norra församlingsdelen tycktes synbar­ 1 Ett fragment av statsrådet Thyselius' hand-koncept till den und. anhållan om uppskov med kyrkoherdetillsättningen, framhåller ännu det gamla 1600-talsargumentet, att uppförandet av en tillräckligt stor kyrka skulle komma att befordra den ännu glesa bebyggelsen i vissa trakter norrut. 2 Kyrkan borde kontraktsenligt varit färdig 1888, men dels en konkurs, dels strävan efter svenskt material i största utsträckning - sålunda bl. a. skånskt tegel - hade vållat dröjsmålet. Plikten efterskänktes av församlingen. JOHANNES KYRKA 473 ligen slå in befolkningssiffran steg under nästa decennium till ca. 19 000. De verkliga orsakerna torde dock vara de, som redan tidigare verkat i samma riktning: arbetarbefolkningens ökade tillopp till staden samt den allmänna utflyttningen ur dess centrala, alltmer citybildande delar. Särskilt blev den 21 roten, norr om Rådmans­ gatan, överfylld. Blott i ett kvarter voro här 3 000 människor hopade, i en egendom 300. Denna nya stadsdel kallades på grund av sin avlägsenhet och sin nöd av in­ vånarna själva för »Sibirien». Det stora sedliga förfallet ~ i hög grad beroende på krogarnas mångfald krävde allt mera trängande en bättre själavård . De första botemedlen försöktes genom Sällskapet för främjande av kyrklig själavård, som fr .' o. m. 1897 insatte diakonverksamhet i dessa trakter. Den kämpade emellertid med alltför stora svårigheter - brist på personal och lokaler - för att nå större effektivitet. Medan ännu delningsförslagen dryftades, blev slutligen församlingen tvungen att här ingripa och förverkliga två tidig:tre avvisade botemedel: kapellbyggnad och ökat antal präster. Sedan man år 1900 av stadsfullmäktige utverkat fri upplåtelse av tomt i Vanadis: lundens södra del - mot det att församlingen avträdde sin tomt Lutternsgatan 14 i och för nya Kungsgatans framdragande beviljade kyrkostämman 1901 25/ 11 150 000 kr. till uppförandet av ett kapell efter Möllers ritning. Medan man i 200 år funderat över Johannes stenkyrkobygge, sågo nu inom tiondedelen av denna tid­ rymd två kyrkobyggnader i församlingen dagen! Kristi himmelsfärdsdag 1904 in­ vigdes det nya gudstjänsthuset under namn av Stefanskapellet. Det utrustades av församlingen med klockor, orgelharmonium och andra inventarier samt försågs med orgelnist och kyrkobetj äning. Redan 1890 hade prästernas antal utökats med ett ordinarie, av församlingen lönat prästerligt biträde. 1900 beslöt församlingen, på petition av enskilda församlingsbor, anställande av en särskild pastoratsadjunkt, uteslutande för själavården i 21 roten, och Hl04 förordnades för samma område och gudstjänsterna i det nya kapellet ytterligare ett prästerligt biträde samt en diakon. Ett hinder för åstadkommande av en självständig Johannesförsamling var dess svagare ekonomiska bärkraft. Vid en utredning av år 1897 utröntes, att de före­ gående år influtna avgifterna till folkskola, kyrka och prästerskap - med undantag för den personliga avgiften till prästavlöningsfonden - tillsammans utgjort 187 748 kr., varav 147 416 kr. kommo på Jakobsdelen och endast 39 332 på Johannesdelen. På denna grund ansågs också delningen då icke möjlig. En lättnad bereddes emeller­ tid, då fr. o. m. 1904 kommunen övertog församlingens plikt att hålla folkskolhus och därmed även skuldbördan för dylika. Samtidigt hade församlingen försett Jo­ hannes med ett nytt församlingshus i kvarteret Hägerberget nr 38, vid Kammakare­ gatan 12. Inköpet för 250 000 kr. bifölls 1902 26 / 5 av kyrkstämman. En expedi­ tionslokal hade förut varit inrymd i församlingens lägenheter vid Malmskillnadsgatan 56. Ett nytt gravkapell efter Möllers ritning uppsattes slutligen 1906 å Johannes kyrkogård för l 7 000 kr. 31* 474 STOCKHOLM Sålunda väl rustad genom den odelade församlingens försorg, därvid den övervägande ekonomiska insatsen gjorts av den blivande broderförsamlingen, stod Johannesdelen omsider färdig att nå det jus partieularis ecclesire, som tidigast hägrat två och ett halvt sekel tillbaka. l 903 tillsatte kyrkorådet en kommitte av representanter för olika läger inom de båda blivande församlingarna i och för utredning av skilsmässofrågan. 1 Dess förslag till delning antogs enhälligt av kyrkstämman 1904 7/w med den av kyrkorådet gjorda ändringen, att Lutternsgatan (nuv. Kungsgatan) i stället för Brunns­ gatan bleve gräns. Detta skulle bereda Johannes ännu en ekonomisk fördel samt dessutom ena församlings- och rotegränserna. Prästerskapets löner i vardera församlingen skulle intill l maj 1925, då konventionen utginge, bestämmas efter grunderna i k. förordn. 1872 1 / 11 . Den befintliga skuldbördan skulle ensamt övertagas av Jakobs församling, som ävenledes skulle bilda en fond av 400 000 kr. att med 20 000 i 20 år utbetalas till Johannes för kyrkliga nybyggnadsföretag eller större reparationsarbeten. Beträffande donationer och fonder beslöt man den fördelning därav som kommitterade föreslagit, dock med förbehåll för vardera församlingen, att såvitt donationsbreven icke lägga hinder i vägen, använda avkastningen till förmån även för medlemmar i den andra församlingen. De åligganden, som rörande donationer eller fonder, vilkas kapital för­ valtades av särskild styrelse eller tillhöra Grevesmuhlska skolan, tillkomma kyrkorådet eller pastor i Jakobs och Johannes församling, borde framgent fullgöras av kyrkorådet och pastor i Jakobs församling. Den areal, som föll på Jakobs församling, var 457,256,7 kvm och på Johannes 500 189,9. Folkmängden var vid skilsmässan i .Jakobs församling mellan 8 och 9 000, i Johannes omkr. 19 000. 1905 % medgav K. M:t delningen efter de av församlingen antagna grunder, 2 sedan konsistorium och kammarkollegium yttrat sig tillstyrkande samt församlingens alla ordinarie präster förklarat sig villiga underkasta sig den för­ ändrade tjänstgöring, som kunde bli en följd. K. M:t föreskrev samtidigt tillsättandet av en kommitte för reglering av prär,;terskapets avlöning i de båda församlingarna intill l maj 19~5, då den gamla konventionen skulle utgå. 3 Dess förslag bifölls av de blivande församlingarna var för sig l och l O april 1906. 190;) 9/ 10 uppdrog den blivande Jakobs församling åt sina sex representanter inom kyrkorådet att å församlingens vägnar till den nya Johannes församling utfärda för­ bindelser å den odelade församlingens hela skuldbörda samt det utfästade beloppet av 400 000 kr. Dagen därefter lämnade den blivande Johannes församling motsva­ 1 För Jakobsdelen: kyrkoherde Bergman, hovapotekare Sebardt, överdirektör Sidenbladh, v. häradshövding Schönmeyer, råilman Hammarborg och grosshandlare Wallin. För Johannesdelen: justitierådet Herslow, bruksägaren Alexandersson, kamrer Granholm, bergsingenjören Wahlberg, förste läraren Thun och direktör O. Jansson. Sekreterare blev dåv. kammarrådet Thulin. 2 Fördelningen av donationer och fonder enl. förslaget bifölls av K. M:t 1905 2 "/s. Fördelningen verkställdes genom särskilt deputerade från församlingarna. 3 Ordf. var överståthållaren G. Tamm. En ledamot valdes av konsistorium, en av stadsfull­ mäktige. Församlingarna representerades av två tillfälliga ledamöter från vardera. JOHANNES KYRKA 475 rande uppdrag att mottaga dessa förbindelser åt sina två kyrkorådsmedlemmar. K. brev 1907 22/ 2 beslutade äntligen, att delningen skulle träda i kraft från och med l maj 1907. Den odelade församlingens sista kyrkstämma hölls 1907 29 / 4 • På respektive de blivande församlingarna överlätos de fastigheter, som borde komma på vardera av dem. Så lades bl. a. stefanskapellet till Johannes församling. Vidare bestämdes grunderna för fördelning församlingarna emellan av de redan påförda utskylder för 1906 och 1907. Till sist höll justitierådet Herslow ett avskeds· och tacksamhetstal till vice pastor Althin, nu utnämnd kyrkoherde i Glemminge. Denne svarade och gav med ledning av porträtten i kyrksalen en karaktäristik av församlingens olika pastorer genom tiderna, Därefter nedkallade han Guds välsignelse över de båda församling­ arna, och psalmen 500: 7 sjöngs . Alexandersson tackade å Johannes församlings vägnar för Jakobs församlings frikostighet, som ju i sanning varit broderlig, varpå slutligen hovapotekare Sebardt tackade Johannes församling för gott samarbete. 1 Den mer än 200-åriga skilsmässoprocessen var fullbordad. Om den i sina tidigare stadier företett strid och osämja, utvecklades den alltmer till samförstånd och sam­ verkan på praktiskt tvingande grunder, som förr saknats. Dess sista kapitel är på samma gång ett av de vackraste i S. Jakobs församlings historia. 1 Av den gamla förbind elsen mellan församlingarna finnas ännu rester, i det att Jakob och Johannes församlingar alltjämt utgöra ett folkskaleområde samt ett faltigvårdsdistrikt. Befatt­ ningen med Norra frivilliga Arbetshuset är också gemensam, liksom barnkrubba. SANKT JOHANNES KYRKA OCH DESS FÖREGÅNGARE AV SAMUEL HEDLUND. KÄLLOR: TRYCK 'l'A KÄLLOR OCH AV BILDNIN GSSA MLIN GA R: Wl'l''l'ING, s. 93 - 118. - J . G. ROD­ LING, Det i flor stående Stockholm, Sthlm 1731, suppl. 1740.- >Förr och Nu, Illustrerad läsning för hemmet>, 1876, s. 101. - Svenska Familje Journalen. Il!. månadsskrift. 1883, s. 77. - Ny illustrerad Tidning, 1885, s. 202. - »Kronan, Sveriges illustrerade tidning för nytta och nöje.> 1890, N:o 11. - Aftonbladet d. 17 maj 1890, ang. kyrkogården. - SiGURD CURMAN, Den gusta­ vianska tidens och 1800-talets byggnadskonst, i Svensk Konsthistoria, utg. av Axel L. Romdahl och Johnny Roosval, Sthltll 1913, s. 577 f. - CLAES LUNDTN, Nya Stockholm, 1890, s. 193 ff. ­ Stockholm 1897, II, s. 114 f. - Samfundet Sankt Eriks Årsbok, kronologisk översikt, 1903, s. 139; 1904, s. 140; 1905 s. 114; 1909, s. 129, 132; 1910, s. 135, 138. - Sveriges Städer I, s. 197 AURELIUS OCH H. SECHER, Stockholms kyrkor, s. 27 ff. - Nya Dagligt Allehanda 2 / 6 1911. ~ Dagens Nyheter 23/ 2 1912. - Svenska Dagbladet 2 / 4 1913. - Stockholms Dagblad 21 /4 1913.­ Aftonbladet 28/ 4 1913. - Dagens Nyheter 8 /r. 1913, '% 1913, 1/ 7 1913. -Aftonbladet 8 / 6 1914. Dagen 25/ 5 1915. - I. G. CLASON, Överblick över byggnadsverksamheten i Sverige under de sista 25 åren. i Tekn. Tidskr. 1896. Extra häfte (särtryck s. 22). HANDSKRIVNA KÄLLOR: l. K. B: PONTINS Berättelse om Johannis Kapell. - Kyrkans arkiv i Rådhuset: lNv. 1724, 1752, 1806, 1818 och 1830; Beskrivning av Johannes Kyrka, bilaga till 1830 års INV; RÄK., PROT. o. a. handlingar, se .Tacolos kyrkas beskrivning. KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL Johannes kyrkogård, vilken är den största inom Stockholm, begränsas nu av Kam­ makaregatan i norr, Döbelnsgatan i väster, Johannesgatan i öster och av Johannesplan och Johannes brandstations komplex i söder. Dess utsträckning är ungefär densamma, den hade redan då Johannes träkapell 1651 uppfördes. Den plats, där den nuvarande kyrkan ligger, alltså nordöstra hörnet, avskars dock ursprungligen av Norra Kyrko­ gatan. Som av kyrkogårdsplanen av år 1779 framgår, lågo på området närmast kyrkogården i öster, söder och väster idel publika eller församlingen tillhörande, resp. av dess tjänstemän bebodda byggnader: Skola och klockargård på västra sidan av Tullportsgatan, fattighuset med tillhörande tomt på sydöstra sidan av kyrkogården, Drottninghuset och kyrkavaktmästarens tomt i öster; endast i norr låg en fullt privat tomt, Egerströms ägor. JOHANNES KYRK A 477 ........... ' .. j / l .l .... _,.,·· ' ! \\. ··..-::.J !.// ,. i i l/ l / Fig. 2 11 . Plan av Johannes kyrkogård bö rj an av ISOO·talet. Plan of th o church-yard. Early 19th cen t. Gr u ndriss des F riedhofs. Anfang des 19. Jhds. 478 STOCKHOLM Området kallades på 1600-talet än Brunkebergskyrkogården, än Nya Kyrkogården . EnL WITTING o. a. äldre författare skall denna kyrkogl\rd ha funnits till redan på medeltiden och den skulle stå i samband med det St. Örjans hospital, som grundades av Magnus Ladulås 1288. Dettas läge har emellertid av FRANS DE BRuN 1 bestämts till nedre delen av Jakobs församling, i närheten av nuvarande Bkandinaviska Kredit A.-B:s tomt. Då Brunkebergskyrkogården så att säga var den kärna, omkring vilken Johannes församling, ofta under hård strid med moderförsamlingen framväxte, tillhör dess skildring församlingshistorien, vartill hänvisas. En del detaljer av mera platshistorisk art omtalas emellertid här. Enligt WITTING inhägnades kyrkogården av ett plank, vilket 1657-58 ersattes av en stenmur. I början av 1670-talet var denna emellertid på flera ställen ned­ fallen och måste resas på nytt_2 Den 12 april 1671 kvitterar Stephan Mattsson 137 D:r kmt för 900 stenar, som upplagts på muren (RÄK.) och i jan. samma år får Botvid Månsson betalt för stenleverans för muren (RÄIC.). Murreparationen fortsättes året därpå av klockaren, bL a. på södra sidan vid »stora porten » (RÄIC.) - År 1724 var muren åter så nedfallen, att den hindrade trafiken på gatan (förmodligen Döbelns­ gatan)- Då den ånyo upprestes, borde den emellertid indragas ett gott stycke på kyrkogården, så att vagnar utan hinder kunde mötas på gatan. Detta var fullföljt 1738. »Linjen går icke helt lika med den gamla utan går på halva vägen mot den­ samma eftersom gatan på det stället är bred nog, så att vagnar kunna komma om varandra, och samma bredd får gatan, när muren nu är inflyttad» (PROT.). Då grunden till den tillämnade stenkyrkan 1784 borttogs, lades en del av stenen på östra sidan åt Drottninghuset, där mur förut saknats. Norra murlängan ombyggdes 1B25, och hela muren täcktes med torv; 1846 omtalas ånyo reparation, 1875 borttogs muren helt och hållet. Till kyrkogården förde tre portar av sten. Den södra var huvudingången och uppsattes 17 40. Den var försedd med järngrindar, bekostade av byggmästaren Gerde, vars namn stod i förgyllda järnbokstäver över ingången. De två andra murade por­ talerna lågo i väster och öster, i norr fanns blott en träport, som ersattes av en ny 1819 (PROT.). I västporten insattes järngallergrindar, köpta från Ersta 1817 (PROT.). I en handskriven skildring av kyrkan 1830 säges, att kyrkogården hade 4 portar, den norra av trä, den östra, västra och södra av järn, varmed menas järngaller­ grindar. En femte port, av små dimensioner, var belägen i nordvästra hörnet. I RÄIC. 1731 (ver. N:o 706), kallas en port (norra) »sandporten »,3 som detta år fått ny grind av järn. 1 FRANS DE BRuN, En vandring genom det medeltida Stockholm, Samfundet S:t Eriks års­ bok 1912. 2 Jfr ovan s. 449. s Se ovan s. 451, not 3, ang. >Sanden» . .JOHANNES KYRKA 479 Planering av kyrkogården omtalas först i början av 1800-talet, då även träd planterades. Detta skedde 1817. Vid 1800-talets mitt företogs ny planering, särskilt av gravkvarteren (1847, 1854). 1874 fanns vid klockstapeln en brunn, vilken 1762 upprensades, stensattes och omgärdades med järnstaket. 1890 restaurerades kyrko­ gården, varvid den gamla kullerstensmuren åt Kammakargatan ersattes av en mur av huggen granit. Omkring kyrkan (den nuvarande) planterades smärre träd, och buskar, de gamla gravarna upprustades, och de dem omgivande staketen målades och reparerades, gräsmattorna jämnades och nysåddes. 1 Bland gravstenar på kyrkogården omtalar WITTING J o han Dufven bergs, som fanns ännu på 1730-talet, men synes ha varit försvunnen på Wittings tid. Den hade inskr: »DENNA. LÄGEl~STAD HÖRER JOH. OLOFSSON DUFVENBERG, BRITA TORSTENS DOTTER. TIL. OM DET VORE ALLER SÅ MÖRKT SADE JOHAN OLOFSSON DU. FVENBERG, lliAEDAN HAN LEFDE, I WEIWEN STYRE GUD, SÅ GÅR DET WÄL. FÖDE l\HG GUD TILL EVIG TIJD. AER DET ICKE SANT JAG TROR DET VARA SÅ SA. JOHAN OLOJ<'SSON DUFVENBERG, NÄR HAN LEVDE. GUD VARE MEN SIEHL l WEIWEN NÅDIG PÅ DEN SISTA STUNDEN OCH PÅ DEN YTTERSTA DAGEN OCH HUSTRU KAIUN ERICSDOTTER. Samt vidare: Skevikbornas gravsten, upprest på nordvästra sidan av kyrkogården OCh med inskr.: >lBEGRAFNINGS-PLATS FÖR l<'RÄliiLINGARNE PÅ SKEVIK. 10 1/ 2 ALN I QUADRAT>l. 2 Bland ännu bevarade gravstenar är ingen av framträdande konstnärlig kvalitet. Söder om nuvarande kyrkan ligga en hel del stenar av det slag som var modernt i slutet av 1700­ och början av 1800-talet. Dessas enda ornering består av en ned­ sänkt, refflad bård med musslor i hörnen (jfr ovan s. 383) t. ex. sidenfabrikören Daniel Cedermareks (f. 1713, d. 1791) och hans makas (d. 1813) eller medicinalrådet Eric Carl Travenfelts (d. 1835). Det enda minnet av 1600-talets tillstånd är klockstapeln (fig. 212) som uppfördes 1692 av mäster Anders Folckersson, varvid klockorna, som förut hängde i kapellets torn flyttades över dit (PROT.). stapeln är i våra dagar rödmålad. Vid kyrkoråds­ sammanträde 1724 påmintes, att stapeln måste tjäras och rödfärgas samt somliga bjälkar förbättras, vilket allt befanns nödigt och beslutades; l 729 är detta arbete fullföljt (PROT.). 1830 var stapeln tjärad (nESKR.). I stapeln fanns fordom ett urverk, vartill1702 donerats 200 D:r kmt av en hustru kallad Mätarmargareta . Det blev uppsatt 1703 (PIWT.) och såldes 1815 till Huddinge kyrka. Redan 1696 hade frågan om urverk varit uppe. Därtill borde pengar sam­ manskjutas av församlingsmedlemmarna, >>något kunde nog också tagas ·ur kyrkans pengar» (Prw•r.) Ja, redan i kontraktet med Falckersson ingår en bestämmelse, att plats skulle beredas i stapeln för ett urverk (PIWT. 1692). 1 sTAPEL URVERK 2 Om kyrkogårdens tilltänkta planering a v J. E. Reh n 1783 talas nedan s. 494. Om »skevikssällskapet» se ovan s. 466, där ytterligare upplysningar om begravning lämnas. 480 nÅRnus STOCKHOLl\1 Ett bårhus omtalas i ett kyrkorådsprotokoll 1723. Det heter där, att detta är alldeles förfallet, så att bårarna och andra redskap blevo alldeles »förskämde» , varför 5 a 6 tolfter bräder borde anslås till dess lagande , vilket beviljades. Med bårhus förstås där tydligen endast ett förvaringshus för bårar och annan attiralj för begrav­ ningar och gravgrävning. Denna bod fanns ännu kvar i början av 1800-talet och kallas då likbod (1812 PROT.). En ny bod eller snarare ett nytt bårhus beslöt byggas 1813 och ritningar levererades 1814 av Sundvall (PIWT.). Av 1779 års plan av kyrko­ gården framgår, att bårhuset var beläget invid östra murlängan strax söder om östra porten. Detta bårhus omnämnes även i 1830 års beskrivning; trähuset inrymde grav· kor, vagnslider och redskapsbod. S:t JOHANNES KAPELL Föregångaren till den nuvarande Johanneskyrkan var det träkapell, vars exteriör och plan synas å fig. 213 och 214. Ursprungligen var kapellet endast avsett att tjäna som kyrkogårdskapell; i undan­ tagsfall användes det dock som gudstjänstlokal för till Stockholm inkommenderad militär (se ovan Församlingshistoria s. 441). WIT'riNG och efter honom ELERS uppgiver att kapellet byggdes 1636. Förmodligen avses därmed det bårhus, ~;om omtalas i Jakobs kyrkas RÄ.JC. 1645 - 1647, under det att det kapell, som sedermera användes även som kyrka, uppfördes 1649-1651 (RÄ.IC. ). Kapellet, i det skick fig. 213 visar, är resultatet av flera tillbyggnader (se nedan s. 482 ff.). Ursprungligen var dess plan ett likarmat kors med samtliga korsarmar rakt avslutade. Över korsmitten höjde sig ett torn . Såväl Sueciaverkets stick 1: B3 av år 1700 fig. 207 som avb. på Tillaei karta visar en smal takryttare med spetsig huv, så ock på A. Wijkmans stockholmsbild omkr. 1701 1. På ett an nat stick i Suecia synes emellertid ett fyrkantigt torn med kupolartad huv. Enl. WITTING nedtogs tornet 1692 i samband med klockstapeln s uppbyggnad. Emellertid stodo en tid torn och klockstapel sida vid sida, vilket ju även framgår av kopparsticket. Först år 17:30 blev »tornet alldeles nedertaget», emedan det förorsakade så mycket läck (PROT.). Ingångar >Jynas från början ha funnits i gavlarna i norr, söder och väster; fram­ för de båda förra byggdes senare vapenhus. Ursprungligen hade varje arm ett fönster å varje sida; de övriga tillkomma, alltefter som tillbyggnader gjordes. Fönstren voro 1 SVEJUGES KYRKOR, Stockholm, Bd 5, tig. 16. JOHANNES KYRKA 481 Fig. 212. Johannes kyrkas klockstapel. Foto Faith-Ell 1932. The b e!fry; built 1602. Der 1GD2 gebaute hölzerne Glockenturm. fyrkantiga och låga samt försedua med luckor (fig. 213). Enkla och utan all ornering voro också dörrarna. 1674 målade mäster John Lang alla luckor och karmar »så väl up i tornet som nädan i Kyrkan• med grå oljefärg. Tak e n, vilka hade ganska brant resning, voro från början spåntäckta (år 1671 pålades nya spån. RÄK. omtala detta år inköp av spån, Rpik, tjära samt en granstock 482 STOCKHOLM till kroppås), men 1730 ersattes spånen med bräder (RÄK. PROT.) Reparationen synes ha varit mycket nödvändig, enär taket var så bristfälligt, att det flerstädes droppade m. Magistraten var emellertid emot kyrkans reparation och yttrade, att det vore bättre att helt nedriva kapellet och sedermera uppbygga en stenkyrka, men som det låg på en öppen plats och ej hade eldstad i sakristian, varför eldfara ej kunde anses föreligga, gavs tillstånd till brädtäckningen. På taket funnos vindskupor, liksom förhåll andet var på St. Olofskapellet. Dessa uppfördes sannolikt 1731, då flera arbetare utkvittera arvode för »arbete med vinds­ kuporna», varjämte flera fönster göras nya med alla tillbehör (RÄK.). År 1671 utbetaltes också material· och arbetskostnad för uppsättande av »knop och flögh och en dubbel stjerna däröfver» (RÄK.). På bilderna i Suecia-verket äro såväl tornspetsen som samtliga gavlar prydda med spiror. Byggnadsmaterialet var bräder med panelning. År 1674 den 12 aug. utbetalas till en rödfärgare R u ut för rödfärgning av »torn och tak och weggar» 30 dr; 1813 om­ talas ånyo rödfärgning, men 1841 målades kapellet gult. Vid den stora reparationen 1822 hade väggarna, enl. beskrivningen av 1830, målats pärlfärgade och taket täckts med »papper ». Samma beskrivning meddelar även byggnadens mått: Längden var i norr och söder 38 aln. 8/ 4 tum, från öster till väster 29 aln. 15 tum; höjden var 9 aln. och 2 tum; kordelen var 9 aln. 5 tum i längd. Enkelt som exteriören var också kapellets inre. Då byggnaden var uppförd som bisättningskapell och dessutom i en utkant av staden, huvudsakligen bebodd av fattigt folk, behövdes icke heller stor inredning. Hela interiören var målad i ljus pärlgrå färg. KAPELLETS UTVIDGNING Allteftersom tanken på bildandet av en från S:t J akob skild församling växte sig stark (se ovan Församlingshistoria s. 442 ff.), begynte även planen på kapellets för­ skönande, ev. ersättande av en stenkyrka att uppstå. Av det kungl. brevet av den 12 mars 1674 synes framgå, att det även var de högsta myndigheternas vilja, att »den nya kyrkan skulle bekomma en annan beqvämlighet hvarest ny kyrka av bräder kunde upprättas, till dess de .. . en annan av sten mägtade uppbygga». I samband med tillståndet att hålla gudstjänster i kapellet (se ovan s. 450 ff.) måste först och främst det inre göras passeligt. År 1672 inlades alltså golv och tillkomma fasta bänkar. Även begynte själva kyrkorummet utvidgas genom tillbyggen. Först förlängdes den södra korsarmen och fick polygon avslutning samt ingång, framför vilken sam­ tidigt byggdes ett litet vapenhus. Södra korsarmens förlängning kallas i allmänhet »rundeln» . WITTING uppgiver, att denna tillbyggnad skedde 1676; i I~ÄK. 1671, ver. 147 läses, att stadstimmermännen Lindros, Olufsson och Michel Ericksson överens­ JOHANNES KYRKA 483 Fig. 213. Die Holzkirche von Stiden. J o hannes kapell från söder. Efter Um 1771. WITTI NG 1771. The wood chapel from the south. About 1771. kommit med kyrkavärdarna i St. Jacob om att med kyrkans materialier, d. v. s. spik, stockar och bräder, »kyrkan en del större tillhyggt med allt behöfligt byggande m ed try knutar, wäggar, golfsten, trapper, bänkar på båda siidor om gången til falckens nytta, taken med dess spånad och serat, på gafveln en stor dörr samt karmar och fönsterbågar såsom och en liten dörr på södergafveln effter samma scamplun såsom för ögon står». Av detta synes framgå, att det är fråga om ett polygont ut­ bygge, vilken gavel som skulle få den stora dörren är oklart, kanske den norra. Nästa förändring var nedtagandet av takryttaren (se ovan). Genom denna åtgärd förlo­ rade kapellet givetvis en stor del av sin kyrkliga prägel. Det gick t. o. m. bland gemene man i slutet av 1800-talet den sägnen, att kyrkan ursprungligen varit en bondgård. 484 STOCKHOLM Genom uppförandet av sakristian i öster 1727 och förlängning av den västra korsarmen 1731 fick kapellet slutligen den utsträckning, det ännu hade vid dess ned­ rivning. I samband med den nämnda sakristians uppförande kunde altaret, som förut stått mitt i östra korsarmen, (områd_ e t bakom altaret h ade nyttjats som sak­ ristia) framflyttas till östra väggen, varigenom ytterliggare utrymme vanns för stol­ platser. I samma syfte uppfördes även läktare, varom mera nedan. Mot slutet av sin tillvaro förlorade kapellet sin kyrkliga bestämmelse och användes som verkstad för arbetena på den nya kyrkan. Bl. a. var en filial av Skånska Cement­ gjuteriet förlagt dit i och för stenkyrkans byggande. Kapellets planläggning och uppbyggnad erinrar icke så litet om det något yngre St. Olofskapelletl. Det senares plan är dock med sitt 8-kantiga centralrum i jäm ­ förelse med St. J ohanneskapellets mera avancerad, men planenR grundkaraktär är emellertid det likarmade korset. Därtill kommer i båda kapellen den kupolartade tornbyggnaden, vilken i St. Johannes ej behövde några inre stöd, då den vilade direkt på väggarnas knutpunkter. Kapellens dimensioner voro även ungefär desamma. KAPELLETS INREDNING Före 1671, då gudstjänster började hållas i kapellet, var dess inr ed nin g den enklaste möjliga. Som a ltare och predikstol fungerade ett vanligt träbord, och fasta bänkar saknadef:l. Det första, som i en protestantisk gudstjänstlokal fordras, är bänkar och predikstol, och anskaffande av dylika var också de styrandes första åtgärd. Bänkar byggdes 1672 i samband med golvets omläggning (se ovan s. 482). Samtliga inventarier voro liksom väggarna målade ljusgrå, vilket tillstånd förblev så till kapellets rivande. A ltar e omtalas först 1685. Det h ade då sin plats mitt i koret (se ovan s. 447). Det var prytt av en tavla med framställning av Treenigheten. Enl. WITTING var den m ålad 1682, »men sedan renoverad och till Altartafia i wår Kyrka skänkt af Guldslagaren Reimer». År 1822 undansattes denna tavla tillsamm ans med en del andra, »såsom af intet artistiskt värde » (1830 års beskrivning) på sakristivinden. I stället anskaffades ett förgyllt träkors. Bland övriga tavlor med religiöst innehåll nä,mner WITTING: Bredvid altartavlan på norra sidan en tavla med framställning av »J akobs kamp med ängeln» och inskr. ur Gen. 32: 26 samt initialerna T.M.S.B.P.D. och »Anno 1683 >>. I koret hängde vidare en stor tavla i svart ram. Målningen föreställde Kristi himmelsfärd, »wäl målade m ed undertecknade Initialer : A.A.S.C.A.D.H. » Mitt för predikstolen > > åt västra gaveln » hängde åtskilliga smärre tavlor utan namn 1 ALTARPRYD­ NAD SVERIGEs KYRKOR, Stockholm, Bd 5, s. 6 ff och 34 ff samt fig. 15. JOHANNES KYRKA 485 .e. SlO Fig. 214. Grundriss der Holzkirche. Um 1771. Johannes kapell. Plan enl. WrrTING. Plan of the wood ch apel. About 1771. och årtal, »tecknadr- med bibliske historier», däribland: Den yttersta domen, »tycktes wara en Mästerlig Copia af det Original, som Hof-Målaren David Klöcker v. Ehren­ strahl, målat År 1694: och finnes uppsatt i denna Stads Storkyrka wid Norra Chor­ wäggen ». En målning med framställning av »syndafallet» hade följande inskr.: »Till Guds ähra och Kyrkans beprydelse hafver jag Andreas Lorents, Målargeseli thenna Tafla hit förärat d . 3 jun År 1656 ». Invid predikstolen, »på tvärgaveln mellan söder och öster», som WITTINGH säger, fanns en tavla med svart ram och framställning av Kristi födelse. »Öfverst sjunga Änglarna i en ljus sky: Gloria in excelsis Deo» . På tavlans nedre del stod med för­ 32. Sveriges kyrkor. S tockholm IV. 486 STOCKHOLM gyllda bokstäver: Ciamat Stabulum Poenitentiam Ciamat Praesepe, Clamant Lacymae, Clamant Panni in Christi N ativitate. »På samma gavel hängde även en »väl målad» tavla, framställande Kristus och lärjungarna från Emaus, utan namn eller årtal. Över sakristidörren fanns en »teckning» av Kristi himmelsfärd, daterad 1672, och inne i sakristian en tavla föreställande Johannes Döparens avhuggna hu vu d. Inskr.: »En Rättsinnig Predikares Lön.» Tavlan var en gåva av klockaren Eric Skillgren. Bilden finnes ännu i nuv. kyrkans ägo och hänger nu i pastorsexpeditionen (fig. 241). Målad i mörka, men v~rma färger. Sannolikt fransk eller flamsk konstnär, 1700-talets början. År 1674 omtalas den första predikstolen. Förut hade endast använts ett vanligt bord (jfr ovan församlingshistorien, s. 447). Ny predikstol skänktes 1712 av slaktaren Olof Söderman och hans hustru. Den var sirad av förgyllda ornament samt på framsidan av aposteln Petri bild. På sidorna av denna bild stodo givarnas namn till höger och årtalet 1712 till vänster. - Den var ännu 1830 pärlgrå med förgyllda ornament (BESKR.). Ett st. TimglaR med 4 »fierdedelar, ofärdigt», nämnes i INV. 1724. Det låg 1830 i sakristian (BESKR. ). I en senare tillskriven anteckning i 1752 års INV. nämnas tio st. nya förgyllda num­ mertavlor medll7 förgyllda, gjutna siffror, skänkta till pingsten 1754 av bildhuggarna Jacob Klerck, Gustaf Johan Fast och Peter Juling, samt vidare en mindre, även den förgylld och försedd med 30 förgyllda siffror. Den hade sin plats vid »sångstolen '' och var en gåva av klockaren Eric Sam. Schillgren. lNv. 1724 nämner »2 st. Taflor att hänga Ziffrår uppå». KORSKRANK Ett korskrank omtalas i Beskrivningen 1830. BÄNKINBED­ Bänkar fick kapellet, som ovan s. 482 o. 484 nämnts, först 1672. I ver. 147 i NING 1671 års RÄIC. bestämmes, att stadstimmermännen, som skola tillbygga kyrkan, skola göra bänkar på båda sidor om gången. Sedan omtalas ej bänkar förrän 17 30 och 1731. Det sistnämnda året tillverkade snickaren Erich Westerwik 23 bänkar, och en annan snickare uppbär 400 D:r Rmt för »nygjorda» bänkar. Dessa bänkar tillhörde dock de dessa år uppförda norra och västra läktarna. Bänkarna voro slutna och hade dörrar med lås (HÄlL 1730). Bänkbok för bänkhyror upprättades 1773 (PROT.). För beredande av mera stolrum uppfördes läktare i östra, norra och västra kors­ LÄKTARE armarnas ändar. De vilade på trästolpar, se planen fig. 214. Äldst var Östra läktaren (WrTTING) även kallad drottninghusläktaren, eftersom Drottninghusets pensionärer där hade sig platser anvisade. Den uppfördes 1687. Norra och västra läktarna tillkommo 1730 (PROT. »Västra korset något utbyggt och i kyrkan tvenne nya läktare byggde»). Samtliga läktarbröstningar voro sirade med bilder av apostlar och evangelister: 1 1 PREDIKS'l'O­ LAR Anförda efter WITTING. JOHANNES KYRKA Östra läktaren : 487 l. Matteus med bok och svärd. Inskr. »För thet jag Jesu Wittne var Til döds j ag slogs Vid GUDZ Altar Anno Chr. 69.» 2. Thomas med ett blodigt spjut i högra h anden. Inskr.: , För thet jag Christi Lära dref Med Spi ut jag genomstungen blef. Anno Chr. 64. » 3. Jacobus minor med en sten i handen. Inskr.: »För trogen Lära, ifrig Bön Mig werlden Stenar gaf till Lön. Anno Chr. 62. » 4. Simon Cananaeus med ett kors på ryggen . Inskr.: »För thet jag genom verlden gick Med Jesu Namn, jag Korset fick . Anno Chr. 107». 5. Judas Thaddeaeus, med ett svärd. Inskr.: »För thet jag lärde Ordet Titt Min JESU! blef jag Hufvud Qvitt. Anno Chr. 110». 6. Matthias wid en trädstubbe med en yxa i handen. Inskr.: »För Christi trogna Witnesbörd Blef jag til Stupe-Stocken förd. Anno Chr. 93». Norra läktaren. 7. Stefanus vid en stenhög med en krona i handen. Inskr.: »Med Btenar blef jag här belönt, Med Cronan ther i Himlen Krönt. Anno 9hr. 44». 8. Mattheus med inskr.: »Jag var Apostel och til-lik Evangelist; Jag talte, lärd' och skref om Herrarr JESU Christ». 9. Marcus med inskr.: »Jag ock uti min Tid var intet heller stum Ty jag om Christo skref ett Evangelium». 10. Lucas med inskr.: »Jag äfven i min Tid, mot Mennskor gjorde väl. Med Ört j ag läkte Kropp med Ord jag läkte Sjä.l». 11. Johannes med inskr.: »Jag har med högre Styl doch efter Andans Lag, up­ skrifvit: Hvad som sker til JESU Domedag ». 12. Paulus med bok i högra handen och svärd i den vänstra. Inskr.: »För thet jag förde Andans-Svärd, blef Bödels-Svärd min hädanfärd. Anno Chr. 67». Västra läktaren: 13. Petrus med kors och 2 nycklar. Inskr.: »För Christi Namn mig thetta sker, at jag korssfästes up och ner. Anno Chr. 67 •. 14. Andreas med kors och inskr.: »För Christi skull min arma kropp, På korset äfven hänges opp. Anno Chr. 80 ». 15. J acobus Maior med svärd och inskr.: »För Christi skull, min Hädanfärd Jag fick igenom blodigt Svärd. Anno Chr. 45 >>. 16. Johannes vid en stor kittel, med bok i h anden och inskr.: »I kokhet Kettel ingen nöd Jag led av Eld; men blef sotdöd. Anno Chr. 100». 17. Filippus, med ett kors i högra och en bok i vänstra handen . Inskr.: »Först blef jag spikad vid ett Träd Och sen på Korsset stenad med. Anno Chr. 54». 488 STOCKHOLM 18. Bartolomeus. Med en människohand i högra och ett svärd i vänstra handen. Inskr.: »Mig lefvand flåddes Huden af Sen halshöggs jag och lads i Graf. Anno Chr. 80>>. På kyrkorådssammanträde den 17 mars 17G4 meddelades, att kapellet blivit erbjudet ett orgelverk värt 2,000 dr. kmt, om 900 dito mynt betalades, men då Johannis Kapell just blivit fritt från sin gäld och St. Jakob ej nu kunde åstadkomma så stort belopp, kunde detta anbud ej antagas. Först 1821 inköptes ett »positiv>> för 233 rd. 16 sk. banko och hade enligt beskrivningen 1830 6 halva stämmor; det motsvarade enligt samma källa dock föga sitt ändamål. Det renoverades av orgelbyggaren Strand J 834 (PROT.) samt ånyo 1846 (PROT.). Ny orgel byggdes av orgelbyggaren Lindgren 1852, då den gamla orgeln såldes till Borgviks kyrka i Värmland för 200 rd. Inventarieförteckningen av år 1724 upptar under rubrikerna» Sölfwer »och »Tehn » följande kärl, vilka även upptagas i INV. 17 52, 1806, 1818 och 1830. >> Sölfwer: Een Kalck, innan och utan förgyldt och der til Een Pateen hel för­ gyldt, wäga tillsammans 44 lod. - Förährad af Hustru Anna Matsdotter Anno 1611. Een Pateen ofwer förgyldt wäger 10 1/ 2 lod. förährad af Besökaren Samuel Ander­ son Anno 1710. Een Kalck, innan och utan förgyld wäger 34. - Förärad af Notario Publ. Carl Hierzell Anno 1714. (Se nedan nya kyrkan, s. 514). Een Sölf Kanna innan förgyld, wäger 63 3/ 4 . - Förärad af Bagaren Mäst:r Nils Anderson A:o 1698. (Denna finnes nu i den nya kyrkan, se nedan s. 517). Ett Sölfwer Obblat Skrjn wäger 17 1 / 2. - 8'örärad af Gull Smeds Ålderman Mäst:r Henrich Pheif A:o 1691. (Finnes ännu kvar, se nedan s. 517). Ett st. försilfrat Mässings o b bl a task något gammal. Senare tillagt: En Sölfwer Kanna, innan förgyld med Kung Carl den nyondes riksdaler på låcket. -- Anno 17 49 d. l. Januari förärdt af Slåtsklockaren Theodor Flumeni änka, som inscription på latin finnes på kannan . (I nuvarande kyrkan, se nedan s. 517). Tehn: Een tehn flaska om 2 Kannrum med pråpp. Een Dito, om een Kanna rum. Twenne höga Thenstakar med trekantiga fotter, Förärade af Mester Melcher Beck Anno 1699. Twenne St. Tehnstakar med Hattar och wridna pipor. Förärade af-- Christopher Gåse A:o 1672. » Ljusredskapen anföras här enligt 1724 års INV.: »6 st. i Kyrkan hängande Ljus­ kronor, hwardera med åtta pipor och armar, warandes Kronan mitt i Kårssgången renoverat och förbättradt af Gehlgutaråldermann Sebast. Otter. A:o 1715. l st. Dito med 9 pipor och armar, förbättradt åhr l 724. ORGEL NATTVARDS­ KÄRL LJUSREDSKAP JOHANNES KYRKA 489 Twå Stycken Sölfwer Stakar med fyrkantiga räfflade pipor och hattar wäga till­ sammans 84. - Sahl. Olof Södermans Enka förärat Anno 1710. ­ l st. Mässings Ljusstake med 4 pipor, som står på altaret. l st. Mässing Stake med Bleck och 6 pipor, som står på Predikstolen- är ofärdig på en pipa. ­ 4 st. Lius armar hvardera 3 pipor - den som Bryggaren Zado skiänkt en arm ofärdig. l st. Dito Li u s plåt med 2 pipor. 6 st. Mässing L i u s arm ar med en pipa h vardera. l st. Dito plåt med Linssax brukad i Sacristian. l st. Dito Lius Sax. - tillökt 1715. gådt sönder. l st. liten Linsplåt med en pipa för Siungaren». Senare tillskrivet: 2 st. Linsplåtar som sitter på wästra sidan med l pippa til­ kommit A:o 1735. -» WrTTING uppgiver liksom mv . sj "Q ljuskronor, varav den ena med följande in­ skrift : »Dena Krona är af mig Peter Widberg och Kristin Kiempe S. Johannis Körkia til prydna förährt den 23 April A. 1698. >> Den var enl. W . förgylld med bladguld och hängde i koret. Den upptages även i INV. År 1830 heter det, att den ej längre brukas. En annan krona med inskr. hänger nu i .Johannes pastorsexp. Den är skänkt av Jacob BertilHson Berg. (Se nedan s. 518). Enl. INV. 1724: »l st. mässhaka av hvitt Blommerat sydentyg med Gullbiomor och röda ränder, Gull gallon omkring och Gull Gallons Korss samt rödt Läreftsfoder Föräradt af Slacktaren Sahl. Olof Söderman Åhr 1699. l st. gammal Mässehaka af Gyllenduk med 3 dubbelt Korss och under fordrat af gult Läreft. l st. Mässehake af swart Sammet med en hwit Sölfwerdukswåd uti, underfordrat af swart» (senare anteckn.: »oduglig skall nu lagas med gamble sammetz Bår Kläde i St Jacob»). l st. Mässhake af violet Atlask med spundna Gull och Silchesblommor, derpå Kors och infattning runt omkring af breda Gullgaloner underfordrad med blått Lareft. Förärad åhr 1720 af Möhlnaren Erland Bergs Enka. l st. Altare Kläde ef rödt syden tyg med spundna Gullbiomor och Gullspetsar och dito uddar samt rödt lärvftfoder. l st. Dyna af samma slag med gulluddar. - Båda förährade af Sahl. Södermans Enka. l st. Altare Kläde af rödt Tubin ock Silckesfrantzar med Bokstafwer l, H, S. C. M. S. A. W. och B. underfordrat med rödt Lereft. - Till Kyrkan för ährat åhr 1672. ­ l st. Dyna af atlask öfweralt med Gull- och Sölfwer Broderie och uphögt arbete, underfordrat med violet Tubin. - Förärad af Borgaren Mest. Jacob Horn Åhr 1714. 32* TEXTILIER 490 STOCKHOLM l st. Stort Kaleke Kläde med Sölfwer och all ehanda Silckes Blomor och en ros mitt uti med Bokstäfwer l. H. S. Förärad af Bryggaren Bergs Enka (senare anteck­ ning: sönder.) l st. Kalck-Kläd e af rödt Dammast med oäckta Spetsar omkring samt bokstäfwer L S. S. B. O. D. och Åh rtal 1680 (senare anteckning: Borta). l st. Gammalt Dito af Hårduk med oäckta spetsar omkring. l st. Dito Liusblått, Blommerat med Silchesband, Bokstäfwer K. K D. fyrkantigt. (senare anteckning: synes nu som grådt). l st. Dito rödt med en Krants påsydt O. O, S, :B', C, I, D. l st. Dito af hwit Skirduk, Silckesfrantsar i hörnen, Korss mitt på och sydda Bilekes Rosor i Hörnen (Borta). l st. Större Dito af hwitt Lereft. Bilekesrosor i Hörnen. l st. Dito af hwitt Flor, sydt med röda silkesrosor i alla hörn. - Förärat af Notario Publ. Carl Hierzell A:o 1714. l st. Kal ck -Kläde af rödt flor inwäfwit med Gull i alla Kanter. - förärat af Flur (?) Bytaren Johan Flinck Åhr 1714 ». Dessutom upptagas 2 altardukar, 4 diskkläden, 5 mässkjortor, 2 st. livband, l st. »Aurora» och grönt >> Silcheslifband, 5 alnar långt med Knutar och Tofsar», 7 st. håvar sam t vidare bårkläden och kläden till bänkar och predikstol. 1752 upptager INV. 8 håvar, varav 3 äro obrukliga. INv. 1752 nämner utöver de i 1724 års upptagna ytterligare följande textilier: En dyna av rött sidentyg med gulluddar utbyttes 1755 med en annan, tillverkad av det gamla sammetsbårklädet (se ovan s. 489). En röd sammetsdyna med gullspetsar omkring - förärad af Gullslagaren Rei­ mers Enka år l 746. Beskrivningen av år lt330 nämner följande tavlor: l. Frälsaren törnekrönt, TAVLOR OCH DIVERSE 2. Kristi korsfästelse, 3. Jacobs kamp med ängeln, 4. Gamla altartavlan, Treenigheten, 5. Förklaringen, 6. Kristi begravning, 7. Det andliga och världsliga livet, 8 och 9. Den moderliga kärleken, 10. Kristi förklaring, 11. En kvinna med tre barn, 12. Giss­ landet, 13. En trätavla med inskr.: Ps. 73: 25, 14. »Maria träffar Frälsaren», 15. Kristus bunden inför Pila tus, 16. Adam och Eva, 17 . Kristus och lärjungarna från Emaus, l 8. Kristi födelse, 19. Helvetet, 20. Gustaf II Adolf. Därjämte 2 jubelfest­ tavlor, porträtt av Tollstadins och Hedren, Gustaf III:s tal till ständerna 1772. Johannes Döparens huvud på ett fat. Av dessa voro alla de 20 upplagda på sakristi­ vinden. Bland möbler nämndes bl. a. i INV. 1752 ett väggfast bord i inre sakristian, l st. furubord i yttre, 2 st. järnbeslagna penningkistor, 2 st. läderstolar samt en länstol. MINNES'l'AVPå norra korväggen hängde en minnestavla, varpå var målad en framställning LOR ocn EPI- av Kristus på korset, Inskr.: »Thenna Tafula hafuer H. Helena Bärtäls Doter låtit 'l' Al' lER ställa öfuer tvänna sina S. Män, Den första war S. J. E. S. Den andra war S. N. E. S. JOHANNES KYRKA 491 Fig. 215. Johannes kapell, kyrkogård och kyrkogårdsmur en!. teckning av Elias Martin. Die Holzkirche mit Friedhof. Ende des 18. Jhds. The chapel with church-yard. Late 18th cent. fordom Trumpetare under dädh Koninslige Amiralitetet . . . . sina 3 . . . 2 Dötrar oc en Son. GUDH förläne them en Saligh Upståndelse. 1658». På norra korvägen bredvid nyssnämnda, men på andra sidan fönstret ett ep i t af i u m över taffeltäckaren Nils Hult och hans hustru. Inskr.: »Es. 60. V. 20. Ps. 73: 25. Här nedan under ligger begrafven, för detta Hennes Maj:ts Enkie-Drottnings Taffel­ täckare Wälachtat Her Nils Hult, Hvilken aft~omnade d. 8 Junij 1711 på des Ålder 73 år och 3 Månader; Så och des Kähra Hustru, Hust. Maria Böök». Vid södra korväggen och predikstolstrappan minnestavla över fänrik Svensk: »Här ligger begraffuen Manhaftigh Petter Jacobson Suensk, fordum Fänderik under Dala- Regimente, Hvilken afsomnade i Stockholm d. 17 Januarii 1652. och begroffs d. 21. när Han i 76 år lefvadt hadhe». På tvärgaveln mellan söder och öster (sic.) en minnestavla över livdraban­ ten Jöns Tornson med inskr.: »Hennes Kongl. Maj:ts wår Aldranådigste Regerande Drottnings Drabant, den Ehrebohren och Manhaftig nu rnehra hos GUDH Sahlig Jöns Tomson Hoppmans . . .. här under hvilken uthi 56 år, här uthi denna jemmerdahl lefvat har. . . . . Wid Begrafnings·Acten nedsatt ähr. GUDH hans Siähl hoos Sich evinnerligen frögda, och på Siedsta Dag, honom bland skaren sin högda. Stockholm Anno 1689 Den 14 April:>. Ett epitafium av trä med »utarbetad och förgyld Ram», med avbildning av Kristi himmelsfärd. Inskr.: »!. Thess. 4: 14. Ragvald Bengtsson, Birgitta Johans Dotter, Brigitta Bengts Dotter. Anno C. 16,)9». På södra gaveln epitafium över guldslagaren Reimer. Inskr.: »Fordom /Guld­ slagaren I. Stockholm. /Herr. Chrispopher Reimer. /Och/ Des. Kiära. Hustru /Hedvig. von. Kemphen./ Tillika. Med. Deras. /afsomnade. Siutton. Barn.; Af. Hvilka. Tre. Sin. Faders. HandaRlögd. Lärt./ Inneslutas. /Uti. Thenna. Kyrkas. Tysta. Stoft./ Wand­ 492 ~,,,,/1 STOCKHOLM Fig. 216. Förslag till ny kyrka i Johannes av .T. E. Rehn, antaget 1783. Huvudfasad. Der 1783 approbierte Vorschlag zu einem neuen Kircbenbau von J . E . Rehn. Hauptfassade. Proj ect for a new cburcb by the arcbitect J. E . Rebn. 1783. Main front. ringsman. / Kom. Ihog.j Själens. Odödlighet./ Lifvets. Korthet. /Dödens. Visshet./ Domens. Oumgängelighet. / Och Låt./ Din. Stadiga. Åtanka. Vara. / I Christo jag lefver, I Christo jag dör, Christus är mitt lif, och Döden är min vinning ». Minnestavla över löjtnanten Jöns Nielson Örn vid Kungl. Livregementet till häst, död 1680 d. 10 jan. »teknad med dess Wapn eller Sigill». Epitafium med målad framställning illustrerande Mat. 11. Inskr. : •Ich liege und schlaffe gants mit frieden: Dan allein Hu Herr hilfE> 497 6 st. pilaster av gotlandssten, 5 alnar höga. 6 st. sandstenssocklar under pilastbaserna. 6 st. baser till pelast av gotlandssten. 6 st. fönster med sina ornamenter. Den stora kyrkaporten av 12 alnars höjd. 24 alnar Cord on list, en aln hög.~ 1/ av arbetet skulle vara slutfört i slutet av mars, den andra tredjedelen i slutet 3 av maj och resten i slutet av juni. Alltsammans skulle betalas med 1331: 26: 8. Gustav III hade emellertid på hösten 1783 anträtt den romresa, som skulle bliva så skickelsediger för Sveriges konst och för J ohannes kyrkobygge i synnerhet. Konungen skrev från Rom den 24 jan. 1784; att han ännu en gång ville granska Rehns ritningar för att däri göra en del ändringar, och den 26 aug. samma år med­ delade överståthållare Sparre, att konungen i Rom funnit en kyrka, som konungen funnit till planen ganska mycket likna Johannes nya kyrka . Detta är i upprinnelsen till novantikens erövrande av den svenska smaken. Bygget måste nu avstanna, och de därvid bundna mästarna, slottsmurmäst. Uhr, slottsbyggmäst. Robsahm och slotts­ stenhuggaren Joh. Göthe uppmanas att omedelbart inställa allt arbete tills vidare. I juni 1784 ankomma nya ritningar utförda av den franske arkitekten Leon Du­ fourny,1 som konungen sammanträffat med i Rom. Dufournys förslag, som synes å fig. 225-226 är av helt annan stil än Rehns. Var Rehns kyrka klassicistisk, så är Dufournys novantik. »Det är närmast en rekonstruktion av en av den romerska kejsartidens basilika, som här afse s till omklädnad åt en nordisk kyrka». 2 Det svåraste med det nya förslaget var, att det blev för dyrt. Enl. Rehns förslag skulle kyrkan kosta 90 000 a 120 000 rdr, enl. det nya förslaget 150 000 a 200 000, och summan komme ytterligare att stiga, som det nu bleve nödvändigt att riva när­ liggande byggnader. Sparre hade delgivit konungen dessa siffror, men majestätet ansåg, att 20 000 kunde sparas genom att göra en del sirater av billigare material. Den för den rehnska kyrkan utstakade platsen var ej lämplig som grund för denna stora byggnad, men som det var konungens vilja, att huvudportalen skulle ligga mitt för Malmskillnadsgatan, kunde den ej dragas vare sig längre väster- eller österut, än den redan grävda grunden låg. En ny plats hade emellertid utsetts av Rehn och Adel­ crantz längre österut, då emellertid klockstapeln, brunnen och fattighuset bl. a. måste offras. Grunden till det Rehnska bygget var redan till 1/ 3 lagd, men det var enl. Adelcrantz mening möjligt att använda det färdighuggna materialet utan större änd­ ringar för den nya planen. En tids ofruktbar skriftväxling följde. Överståthållaren Sparre var tydligen mycket verksam att hindra arbetets fortgång, vilket synes i ett i kyrkorådet den 11 mars 1786 uppläst brev ställt till konungen, vari han uppräknar församlingens alla ekonomiska svårigheter samt vädjar till konungens estetiska sinne 1 2 L~;QN DUFOURNY, f. 1754-, d. 1818. CuRMAN i ROMDAHL-ROOSVAL, Svensk Konsthistoria s. 578. 498 STOCKHOLM / "','? . • '. , "..~~., .__,.~ l l ' Fig. 219 a, b. Sydfasad och plan av J ..E. Rehns första förs lag till ny kyrka i St.Johannes 1780. Erster Vorschlag zu einer neuen Kircbe in St. Johan ­ n es von J. E . Rebn 1780. sudfassad e und Grunclriss. J. E. Rehn 's first proj ect for a new church in St. Johan­ n es 1780. Plain, front and plan. JOHANNES KYRKA 499 Fig. 220a, b. Sydfasad av J.E. Rehns andra och tredje förslag till ny kyrka för St. Johannes 1780. Zweite und dritte Zeichnung fUr Pine neue Kirche in St. Johannes 1780. seeond and third project for a new church in St. Johan­ nes 1780. 500 STOCKHOLM Fig. 221. J. E. Rehns förslag till- altarväggens anordning. Antaget 1783. Drawing for the arrangement of the north wall and the altar of th e new· church, By J. E. Rehn 1783. J . E , Rehns Zeichnung zur Gestaltung der Altanvand der neuen Kirche. Approbiert 1780. och föreslår, att det varken bör byggas en »tidevarvet vanhedrande • byggnad eller att ett kapell bör bibehållas, som kan undvaras. Slntligen föreslår Sparre, att för· samlingsdelen upplöses och lägges till närgränsande. Till sist förföllo all a planer på byggande av stenkyrka, och det gamla kapellet måste åter iståndsättas. (Jfr ovan s. 463.) DEN NUVARANDE KYRKAN BYGGNAD sDen nya kyrkan är belägen i nordöstra och högsta delen av den gamla Brunke­ BESKRIVNING bergs-kyrkogården, synlig vida omkring. Byggnadens längdaxel är inriktad ungefär i norr och söder. Från söder ter sig kyrkan mycket monumental. En bred granit­ trappa för här upp till kyrkan från kyrkogården, som sänker sig mot söder, upp mot JOHANNES KYRKA 501 Fig. 222. J. E. Hehns förslag till orgel. Antaget 17tl3. J. E. Rehns Orgelvorsch lag 1783. Project for an organ in the n ew church . By J. E. Rehn 1783. den stenskodda terrassen, varpå byggnaden ligger. På båda sidorna av trappan äro i terrassen inbyggda gravkapell med sandstensklädda fasader. Trappans och kyrko· terrassens balustradräcken äro gjutna i cement. Materialet är rött tegel, sockeln av granit, alla figurer, ornament och profiler äro av cement. 33. Sveriges kyrko r. Slackholm IV. 502 STOCKHOLM Fig. 223. J. E. Rehns generalplan av Johannes kyrka och kyrkogård 1783. Plan of site of the n ew cburch. By J. E. Rehn 1783. J. E . Rebus Gen eralplan der n euen Kircbe und ihrer Umgcbung 1783. Kyrkan är en treskeppig basilika med transept och polygont kor i norr. Planen är tämligen doktrinärt gotisk. Tornspetsen är av granit med en järnstång igenom. Stången krönes av kors med förgyllda ornament. Tornets åttkantiga spira är byggd av rött, gult och brunt tegel, det senare saltglaserat. De olika tegelfärgerna bilda ett geometriskt mönster. I hörnen mellan transept armarna och den övriga kyrkan JOHANNES KYRKA 503 Fig. 224. Leon Dufourny's projekt till kyrka och kyrkogård 1784. L ~on Vorschlag des franzö sischen Architekten J.Jeon Dnfourny zur Kirche und Gestaltung des Fried­ Dufourny's project for church and church­ yarcl 1184. hafs 178J. 504 STOCKHOLM Fig. 225 a, b. Plan och sydfasad av Dufourny's kyrkaförslag 1784. Plan and main front of the church as projectccl by Dufourny 1784. Grundrissund Haupt{slid-)fassade. Von Dufourny 1784. synas polygona trapptorn. sakristian är belägen i korets norra del. Över korsnings­ punkten reser sig en takryttare. Långhusets taknock prydes av ett mer än l meter högt galler av smidesjärn. Taket är täckt av skiffer. Valvtrycket i det inre motväges av strävpelare och strävbågar, de senare krönta av fialer. Vattenkastare i form av groteska djur sticka ut från varje strävpelare. JOHANNES KYRKA 505 J. Ll., ,. Fig. 226 a-c. Västfasad, tvär- och längdsektion en!. Dufourny's förslag 1784. 'V est front, cross- and lpngitudinal seetian of the church as projected by Dufourny 1784. Westfassade, Quer- und Längsschnitt von Dufournys Kir­ chenvorschlag 178!. 33* 506 STOCKHOLM Sidoskepp och kleristorium h ava på vardera sidan fem stora, spetsbågiga fönster med målade glasrutor infattade i spröjsar av cement. Glasmålningarna äro utförda hos F . X. Zettler i Miinchen. Koret upplyses av 5 Janeettlika fönster. I långhusfönstren är glasmålningen ornamental, i blå, röda, gula och gröna färger. I det västra transeptfönstret framställes den heliga födelsen i mitten, på vardera sidan en profet. Det motsatta fönstrets målning behandlar Uppståndelsen, flankerad av två profeter. Figurscenerna äro överbyggda med gotiska baldakiner. Färgerna äro starka; rött, blått och gult äro övervägande. I det mittersta korfönstret fram ställes kors­ fästelsen med Johannes och Maria under korset. De fyra sidofönstren upptagas av apostlarnas bilder, tre i varje: Mattias, Johannes och Judas, Andreas, Petrus och .Takob d. ä. på västra sidan; Bartholomeus, Paulus och Simon ivraren, J akob d. y., Filippus och Thomas på den östra, var och en med sitt attribut. Samma färgskala är här använd som i transeptfönstren. De under huvudfönstren placerade mindre fönstren hava enbart ornamental målning, vart och ett m ed sin särskilda huvudfärg, violett, grönt, blått o. a., alltsammans i kraftiga färgmotsättningar. De i mycket ringa grad ljusgenomsläppande fönstren giva åt den redan genom sin dunkla tegelfärg mörka interiören en illusion av medeltid. Portaler finnas å sydfasaden samt på transeptarmarnas fasader mot öster och väster. Sydportalen är huvudingång. Dess tympanon prydes av en tronande Kristus i relief, omgiven av A och Q. På de fl ankerande strävorna synes Petrus t. v. och Paulus t. h., · r undfigurer stående på polygona postament, som vila på kolonnettlikn ande konsoler burna av människohuvuden. Portalens kolonnetter och statyer äro av betong och modellerade av Theodor Lundberg_! Över portalen ett stort rosettfönster. Transeptarmarnas portaler äro varandra lika. De flankeras av små spetsiga fönster. Tym­ panet prydes av en reliefframställning av pelikanen, som föder sina ungar med sitt eget blod samt av växtornamentik. På framsidan av de flankerande strävpelarna synes ett nedåtkrypande, naturalietiskt lejon. Ovanför vardera portalen ett stort, spetsbågigt fönster. Dörrarna äro tillverkade av brunbetsad ek med dekorativa järnbeslag i gotiska for:rner. Pelare (deras form se interiören tig. 229 och 230) lisener och valvribbor äro utförda i blågrått och rött tegel, valvkuporna av en porösare tegelsort, ,sågspåns­ tegel». Valven äro av putsade i gult med dekorationer i rött . F. ö. äro väggarna av fogstruket tegel. Mellan li senern a finnas under varje fönster tre spetsbågiga blind­ nischer m ed målat draperi med brokadmönster i svart, brunt. grönt och guld. Dessa målningar liksom valvens äro utförda av Agi Lind egren. l korvalvet fram­ ställes Kristus tronande omgiven av änglar, Petrus och Paulus, i transeptets mittvalv evangelistsym boler, f. ö. ornamental målning (se tig. 235). Johannes kyrka, uppförd efter ritningar av Carl Möller, 2 betecknar ett nytt skede 1 THEODOR LUNDBERG, CARL MÖLLER, 2 f. i Stockholm 1852, d. i Rom 1926. arkitekt, överintendent och chef för överintendentsämbetet, f. 1857, d. 1934. JOHANNES KYRKA 507 -~ Fig. 227. St. J ohannes kyrka från söder. Foto Faith-Ell 1932. Built 1883-90. Siidansicht der 1883-90 gebauten Kirche. The present church seen from the south. 508 STOCKHOLM 'l'ILLKOMS'l'· HISTORIA i 1800-talsgotiken, vars främste representant före Möller var Helgo Zettervall. Möllm·s kyrka är i jämförelse med Zettervalls mera dogmatiskt gotisk. Den senare arkitekten sökte tydligen att utbilda sin gotik till en friare arkitekturform, men genom vissa de­ taljers överdrivna utformning kom helheten att lida. I Johannes kyrka äro däremot detaljerna så väl vägda mot varandra, att det är själva byggnaden som helhet som framträder, dominerad av det smäckra tornet. I huru hög _ grad grammatikalisk go­ tiken är uppfattad, visas av kyrkans interiör jämförd med domen i Köln, fig. 229 och 230. Det torde också snarast vara den franska höggotikens katedraler - dit väl Kölner­ domen bör räknas - som stått modell åt Möller. Sålunda är själva systemet det­ samma som t. ex. i Köln eller Tournay, ehuru reducerat, liksom de små rundnischerna i arkadernas svicklar även hava franska förebilder, t. ex. katedralen i Tournay Hösten 1881 inbjöd Jakobs och Johannes församling arkitekter till tävling om för­ slag till ny kyrkobyggnad. Den 31 december hade 6 tävlingsförslag insänts. I pris­ nämnden sutto bl. a. Helgo Zettervall och slottsintendenten E. Jacobsson. Carl Möller erhöll första priset, Ludvig Pettersson det andra. Möller fick redan året därpå uppdrag att utarbeta ritningar, och den 14 september 1883 på 100-årsdagen av 1700-talskyrkans grundläggande stadfästes förslaget. I mars 1884 antogs byggmästaren C. A. Olssons anbud om utförande av grundläggningsarbete, läggande av sockel samt utbyggnad av terrassen med begravningskapellen med den däremellan liggande trappan. Den 29 maj 1884 ägde grundläggningen rum. Föl­ jande år kunde arbetet taga sin början. Pingstdagen 1890 invigdes kyrkan. Byggnadens utseende var då i stort sett det­ samma som nu. Det är endast det inre som omskapats under senare reparationer (1914), huvudsakligen bänkinredningen, se nedan s. 513. I samband med öppnande av mittgången förändrades även tornentr{m. Pingstdagen 1915 firades 25-årsjubileum av kyrkans invigning. INREDNING Al tar et är gjutet. Skivans främre, utskjutande kant vilar på 4 gröna kolonnetter. Altarbordets fasad är mellan kolonnetterna dekorerad med I. H S. i mittfältet samt vinkvist t. v. och ett axknippe t. h. framställda i låg relief i fyrpassfält (guld och vitt på blå botten). Ovanför altarbordet befinner sig en liten baldakin, bestående av 2 gröna kolon­ netter, vilka uppbära en gotisk gavel. I väggen under baldakinen en nisch. Altartavlan, ett neogotiskt retabel med av Kristus på korset, omgiven av Abel, Melchisedec, Aron och Isac, är levererad av Josef Leja. Materialet är ek. Den gamla altartavlan förvaras nu i Jakobs kyrka. Den framställer i oljemålning JOHANNES KYRKA 509 .. Fig. 228. St. Johann es kyrka från väster. Foto Faith-Ell 1932. The clmrch from the west . Westansicht der J ohannes Kirch e. 510 STOCKHOLM Fig. 229. St. Johannes kyrka. Interiör mot norr. Foto Faith-Ell 1932. The interior looking north. Innenansicht gegen Norden. JOHANNES KYRKA 511 Fig. 230. St. Johannes kyrka. Interiör mot sydväst. Foto Faith-Ell 1932. The interior looking s outh-wcs t. Innenansicht gegcn SUdwcs t. 512 STOCKHOLM Fig. 231. St. Johannes kyrka. Syuportalen. Foto Faith-Ell 1932. South portal with sculptures by Th. Lund- b erg. Haupt(siid-)portal mit Skulpturen von Th. Lundberg. Kristi födelse. Ursprungligen skänkt av drottning Christina till Jakobs kyrka, såld på auktion 1849. Skänkt till Johannes kyrka 1851 av prosten Fröst. (Ses. 357 o. tig. 147.) Predikstolen har sin plats på mittskeppets högra sida. Den är liksom all annan inredning i nygotisk stil efter Möllers förslag. På korgens sidor fyra bilder ur pas­ sionshistorien (Getsemane, vandringen till Golgata, Kristus på korset, uppståndelsen) samt Petrus och Paulus. Huven tillkom 1914. JOHANNES KYRKA 513 Fig. 232. NordportaL St. Johannes kyrka. NordportaL Foto Faith-Ell 1932. North portal. Före 1914 upptog bänkinredningen hela mittskeppet. En i södra förhallens mitt placerad pelare skulle antyda, att de i kyrkan inträdande skulle vika av åt sidorna för att från sidoskeppen inkomma i bänkrummen. Då förslaget om mittgång först väcktes, gjordes en undersökning, som visade, att genom denna nya anordning icke blott antalet sittplatser skulle bliva mindre, utan altaret och predikstolen skulle även 514 STOCKHOLM av pelarna bortskymmas för en stor procent av åhörareantalet. Det förlorade antalet sittplatser ersattes emellertid genom anorduandet av bänkar i sidoskeppen. Kyrka­ interiören kommer utan gensägelse mera till sin rätt genom den längdriktningen be­ tonande mittgången, än vad fallet var då mittskeppet var upptaget av de långa bänkarna. Nummertavlor, 6 st. m ed ramar av ek. Dopfunt av marmor, prydd av änglahuvuden i moln. Omgivande smitt skrank, svartmålat och förgyllt. Lock till dopfunten, av brons. Prydd m ed Johannes döparens bild samt därunder i medaljongen de fyra evangelisterna. Inskr. : »Alla Ni som äro döpta till Christus J esus äro döpta till hans död.» Ciselerat arbete. Kalk av förgyllt silver (fig. 238 a). Päronformad nod. Inskrift på foten: >Förährat af Notarien Wälb. Carl Hierzeel och dess Hustru Maria Spitz den 19 Martii A:o 1714. Stämplar l B. S. Erik (IH)jl vikt 41 lod (715 gr.). Tillökt 1831. H. 25,9. Diam. 13,5. (Cuppan). Paten: förgyllt silver. På brättet ett inskrivet kors. (?) Tre kr. På nndersidan står S A S. Diam. 16,2. K. l. D. Stämpel. l IGÅ St. Erik. Z 3.1 (,= 1830). 2 Kalk med paten till oblatbehållare. blad. Inskrift på »23 Lod» ( = 360 av förgyllt silver (fig. 238 b). Cylindrisk, oornerad nod, anordnad H alsen är nedanför noden 6-kantig. Rund fot med graverade fotens undersida: »Tilhör St. Jacobi kyrka. Wäger 23 3/ 8 lod ». gr.). Inga stämplar. H. 18,2. Diam. (Cuppan) 8,7 (Foten) 11,5. I (el. F) R ? 1.3 Diam. 11. Patenens stämplar: ~(el. P) tre kr. S. Erik. Kalk och paten av förgyllt silver, för sockenbud. Inskrift på kalken: »FÖI{ARA'l' TIL ST. JoHANNIB KYRKA. BRANDVAGTs RoTlliÄSTAR ENeKAN lxGEBOR CEDERBOll'r. ÅR · 1762. » 3/ 4• Stämpel lN tre kr. S. Erik. ÅKERJ\UN.I 4 Vidare står rist at i botten »17 31. » Väger 2;{0 gr. H. 12,:! (tig. 238 c). Patenen är kombinerad m ed oblatbehållare. Samma stämpel som kalken samt siffran 5 1/ 4 . Diam. (patenens) 7,8 (behållarens) 5,3. Överlämnad från Jakobs för­ samling i oktober 184.4. Kalken renoverad den 19 mars 1902. K a l k och p a t e n av förgyllt silver, för sockenbud. Noden är anordnad som i kal­ ken N:o 2. Inskr.: »TIJ,LHÖRIG JACOBI KYRKA. GJorm 1808. 19 1/ 8 LO D. Stämplar J I H L 1 J 5 tre kr. S. Erik 1!2]. H . 14. Diam. (Cuppan) 6, 8. (Foten) 8,8. 2 8 4 ö Johan Jönsson Holm , mästare i Stockhol m 1713. UP~lARK, Silver, s. 95. Möjl. I. G. Å. = J. G. Åkerman, mästare i Stockholm 1818. UPMAHK, Sih-er, s. 197. F örmodligen J. Thomasson Rosand e r 1749- 1781. Petter Åkerman, 1754 - 1792, U P MARK, Silver, s. 130. Johan Henrik Lampa, 1806-1822. UPM ARK, Silver, s. 180. JOHANNES KYRKA 515 Fig. 233. St. Johannes kyrka. Aposteln Paulus, flankfigur på sydportalen. Foto Faith-Eil1932. St. Paulus, Statue von Th. Lundberg am Sydportal. St. Paul, statne by Th. L undberg. Fig. 234. St. Johannes kyrka. Kristi upp· ståndelse. Glasmålning 1890. Foto Faith· Eli 1932. Auferstehung Christi, Glasgemälde 1890. Resurrection. Glass painting 1890. 516 STOCKHOLM Fig. 235. St. Johannes kyrka. Korvalvets målningar. Foto Faith·Ell1932. Gewölbemalereien des Chores. r~indegren. Von Agi Fresco in the vault of the choir, Lindegren. By Agi Patenen har samma stämpel. Diam. 8,9 . Vinflaska av glas med silverbeslagen kork, tillhörande nyssnämnda sockenbuds­ tyg. l Silverbeslagets stämpel. 1891. l G A B l S. Erik. ~~. 1 H. 8,5. JOHANNES KYRKA 517 Fig. 236. Das Retabel. St. Johannes kyrka. Retablet. Foto Faith-Ell 1932. Retablo by Josef Leja. Ausgcflihrt von Josef Leja. Oblatask av silver. 8-kantig, något avlång form. På locket graverat lamm med fana. Inskr.: »H ENRIK Tu.J<' l<' OCH ANNA SALmroNs Do'l"J;'Elt 1691. 17 1/ 2 lod » (väger 230 gr). Stämpel lS. Erik. B. l\1]. 1 (Fig. 239 c). L. 10,6. B. 10,4. Vinkanna av silver, inuti förgylld (fig. 239 a). Locket prydes av graverade blom· stermönster samt Karl IX:s mynt. Cylindriskt liv. Inskrift: I ME1110JUA111 SEli'IPI· TEimAllf UTJUUSQUE MAmTr. An. EccLES. AuLu REG. AmTuomciuM QUONDAlii, DuoDUlli VEIW PIE DEFUNCTORUJII INGUE CoEMITEmo JoHA NNEO UNA Cu111 DECEllf LI· BEJUS SEPULTORUJ\I NICOLAS ScHARPFII A:o 1712. THEonom FLUJIIENTI A:o 17 41, V AS HANC AlWENTEUJII IN Usus SACRAS EccLESIA>AR A v ARE STAD THO, l O CHmsTus, ÄRAxs KoNuNG. Kol\:r MED FRID, l l Du ÄR SÄLL SOJ\t DENNA KONUNG 1<';\R TILL GAST , l I DIG F I NNS KÄRLEK, DYGD OCH OCH l T Y CHJUSTUS SJEJ,V VILL HOS DIG BO , j HA!'{ J<'RÄi\IJAl{ DINA VÄJU' l 1\"",\ D AR DIG NAR 1 R ;\D ocH D ;\D. EJ AR SKILD. l J Dw VAHE Pms o JEsu MILD, / So11r FRXN DE TROGNA l l VA J{ GuD AH oss Andra k l oc k an bär in s krifte n : >> MENNISKOHNA EN GOD vn.JA . EN VALDIG BORG. l KOMMEN AI.J,E SOM AHBETEN OCH iUm" BETUNGADE, l JESUS Crnn­ STU S VILL VEDERQVICKA EDER. Tre dj e GuD l l K o ll1liiEK TY AJ.J,TIXG AR Jmn o o cH 1\;\ns ocH VISDOllfS GuD. kl oc k an : >> FRID P Å JORDEN. l HEJ,IG AR l A LL VERLDExs GuD ALL KRAFTs / kl ockan: Å l Femte t i msl ag. Uppflyttades f r ån k l ock s t apeln 1804. Till kännagi\·e r tornurets På ena siclan: bande t r u nt övre k ant en s tår: >>SOI.I DEO GLOm A >> . JOHANNES KYRKA 521 Fig. 239 . t . Johanne kyrka. a) Silver­ kanna, skänkt 174-l:J ; b) vinkanna, skl\ nkt 1698; c) oblatask, 1691. a) • llb~ rn Kann c. 1749; b\ . ilbcrn c Kann c, u m 1698; c) Oblat~ ncl osc JUDl. (l) W i no v~ sel of s ilfvcr 1749 ; b) Winc vc••rl o f s ilver abont 1698; c) Wafor -b ox of sllvc•· about 169 l. c »ANNO 1707, TÅ CAMMAR RÅD BrLLINGSCHÖLD. JVIÄST. THESJ\iAR H. KRIGsRÅD FAHLSTRÖM H. BoRG­ H. KrYKlOHERDEN MAG. ANDREAs LYSING. H. ÅLDEmfANNEN 0LO.F BENGTS SoN, woRo KYRKIO RÅD ocH S. JACOB! OCH S. JOHANNIS. GELI STYCKGIUTAREN REx CAROLUS XII.» H. ANDERs LARssoN BANK KYRKIOVÄRD. \Vm BLE.F THENNA Kr,ÅKA OMGUTEN I STOCICHOLJ\f AP KON­ H. GERHAIWT MEYER». Och å den andra sidan i den halvcirkel över Karl XII:s ryttarbild: »VrvANT OvANS Under ryttarbilden: ~GLORIA · IN · Excrs · ET • IN · TERRA. PAx • H oMNIBus 3i* · BoNA · VOLUNTAS. ( = Ära / vare Gud / i höj den! j. 522 STOCKHOLM b Fig. 240. St. Johannes kyrka. Mässhakar. 1904 och 1905. Foto Faith-Ell 1932. a) Kase! 1904; b) Kasel 1D05. a) Cllasublc 1904; b) Chasuble 1905. Sjätte klockan Uppflyttades i oktober 1894 från klockstapeln. Tillkännagiver tornurets kvartsslag. Inskription: »ÅR l 7 54 BLE.l<' DENNA KLOCKA OJIWJUTEN UTAF TVENNE ANDRA KLOCKOR SOM BLIFVIT SPRÄCKTA, HVARAF DEN ENA VAR GJUTEN 1623 OCH DEN ANDRA ÅR 1650. GJUTEN OCH TILJ,ÖKT I 8TOCKHOLJII A. F JoH FAHLS'l"EN.» SAMMANFATTNING AV S:T JOHANNES KYRKORS KONST­ HISTORIA l. En kyrkogård, benämnd Brunkebergs· eller Nya Kyrkogården, existerade på den plats, där kyrkan nu ligger, sedan obekant tid, enl. traditionen tillkommen redan under medeltiden, men sannolikt först på 1500- eller 1600-talet (dess plan se fig. 208 o. 211). JOHANNES KYRKA 523 2. År 1649-51 uppföres på denna kyrkogårds nordöstra del ett träkapell med plan av ett likarmat kors, på vars mitt en takryttare eller ett torn (se fig. 207). Detta kapell skulle endast användas vid begravningar och saknade egentlig kyrklig inredning. 3. Då år 1671 även andra gudstjänster begynte hållas i kapellet, utvidgades först södra korsarmen och gavs tresidig avslutning 1671, skaffades fasta bänkar 1672, predikstol 1674 samt altare 1685 med altartavla, målad 1682. Vidare skänktes flera tavlor till kyrkans prydande. En läktare uppfördes i öster över sakristian, vartill området bakom altaret tjänade, 1687. Bland övriga, inventarier från epoken märkas vinkanna 1698, Johannes döparens huvud, oljemålning omkr. 1700, fig. 241 samt epitafier och minnestavlor samt textilier och ljusredskap. År 1692 uppfördes på kyrkogårdens nordöstra del en klockstapel av trä (fig. 212), vari de tre klockorna upphängdes. 4. sakristian uppfördes 1727 i öster, varvid altaret flyttades intill östra väggen. l 7 30 nedtogs tornet, varpå taket förbättrades och belades med bräder. Året därpå uppfördes 8 st. vindskupor med fönster, varjämte västra korsarmen förlängdes och läktare uppfördes i norra och västra korsarmarna. Alla läktarbröstningar målades med bilder av apostlar och evangelister. Genom dessa tillbyggnader fick kyrkan det utseende den har i fig. 214. Av inventarier från denna tid m ärkas predikstolen 1712, nya bänkar å läktarna, kalk 1714, ljuskrona 1715 och textilier. 5. 1780 inlämnade arkitekten och K. hovintendenten J. E. Rehn förslagsritningar, till en ny kyrka av sten (fig. 219), som emellertid ej vunno Gustav III:s gillande. Tävlan om förslagsritningar till ny kyrka utlystes då i Målarakademien, varpå slut­ ligen Rehn inkom m ed nya ritningar, vilka 1783 godkändes av Konungen (fig. 216). Grundstensläggning den 14 sept. 1783. Förslaget omfattade även nypJanering av kyrkogården (fig. 223), på vars södra del kyrkan skulle ligga med huvudfasaden åt söder. 6. Året därpå, 1784, inställdes de redan påbörjade arbetena, och ett nytt förslag sändes från Rom, författat av den franske arkitekten Dufourny (fig. 225 f.). Då den däri tillämnade kyrkan skulle bli för stor och för dyr inställdes arbetet helt och hållet. 7. Därpå r estaurerades den gamla träkyrkan, som åter togs i bruk. 8. I början av 1800-talet planerades kyrkogården, träd planterades 1817. Kyrkan restaurerades 1822 och m ålades gul 1841. På altaret uppsattes ett enkelt, förgyllt kors och de gamla tavlorna undanskaffades. 9. Hösten 188 1 utlystes tävlan om förslag till ny kyrka. Det av arkitekten Carl Möller inlämnade förslaget stadfästes 1883 d . 14 sept., varpå 1884 arbetena med den nya kyrkan begynte. Kyrkan invigdes pingstdagen 1890. Den nya gotiska kyrkan av rött, skånskt tegel med inre beklädnad av gult tyskt, synes å fig. 227 ff. Portalskulpturer av cement modellerade av Theodor Lundberg, glasmålningar från firman Zettler Munchen och Bayerische H ofglasmalerei därsammastädes. Inredningen i neogotik. 10. Restaurering och förändring av bänkanordning 1914 (se pi. II). 524 8TOCKHOLM Fig. 241. St. Johannes kyrka. Johanne~ döparens huvud. Oljemålning från början av 1700-talet. Foto Faith-Ell 1932. ZUSAMMENFASSUNG L Wo die gegenwärti ge S:t Johanniskirehe liegt, existierte, wahrseheinlieh sehon im 16. oder Anfang des 17. Jahrhunderts ein Friedhof (Plan Fig. 208 u. 211). IL Im NO Teil di eses Friedhofes .wurde 1649- 1651 eine hö17.erne Kapelle gebaut, mit kreu7. ­ förm . Grundriss und einem Daehreiter (Fig. 207). Da die Kapelle nur flir Beerdigungs1.weeke gebaut war, erhielt sie vom Anfang an keine eigentliehe kirchliehe Ausstattung. III. 1671 wurde die Kapelle aueh fiir Gottesdienat in Ansprueh genommen und wurde dann erweitert. Zuerst der S. Kreuzarm 1671. Gestiihl wurde 1672 angeschafft, Kanzel 1674 und Altar 1685. Altartafel wurde 1682 gemalt. Als Sakristei diente der Raum hinter dem Altar, und oberhalb derselben wurde 1687 eine Empore gebaut. Derselben Epoehe gehört das Gemälde Fig. 241 (um 1700). Der höl7.erne Gloekentunn (Fig. 212) wurde 1692 gebaut. IV. Eine Sakristei wurde 1727 hinter dem Altarraum gebaut. 1730 wurde der Dachreiter abgenommen (die Gloeken waren sehon 1692 in dem neuen Holzturm aufgehängt). 1731 wurde der W. Kreuzarm verlängert, und Emporen wurden daselbst und im N. Kreuzarm gebaut, deren Barriere mit Apostel- und Prophetenbildern gesehmliekt wUI·den. Dureh diese Veränderungen bekam die Kapelle die im Fig. 214 abgebildete Gestalt. Neue Kanzel 1712, Kelch 1714, Kron­ leuehter 1715. V. 1780 lieftere der Arehitekt J. E. Rehn Entwi.irfe zu einer neuen steinernen Kirehe (Fig. 219), die aber die Genehmigung des Königs nieht gewannen . Rehn lieferte aber neue, und 1783 JOHANNES KYRKA 525 wurde der Fig. 216 dargestellte Entwurf approbiert. Der Grundstein wurde am 14. Sept. 1783 gelegt. Der Entwurf umfasste auch neue Planierung des Friedhofs, in dessen S. Teil die neue Kirche liegen sollte (Fig. 223). Ein Holzmodel wurde angefertigt und Sockelsteine wurden gehauen. VI. 1784 wurden die schon begonnenen Arbeiten auf könig!. Befehl unterbrochen, denn Gustaf III. hatte inzwischen in Rom dm·ch den französischen Architekten Leon Dufourny neue Entwiirfe angeschafft (Fig. 225, 226). Diese Kirche hätte aber der armen Gemeinde zu gross und kostbar werden sollen, weshalb alles Bauunternehmen abgebrochen wurde und die alte Kapelle wieder im Stande gesetzt wurde. VII. Im Anfang des 10. Jahrhunderts wurde der Friedhof neu planiert, und 1817 mit Bäumen gepflanzt, die Kirche wurde 1822 repariert und 1841 neu gemalt. VIII. Im Herbst 1883 wurden Entwiirfe zu einer neugotischen Kirche vom Architekten Carl Möller verfasst. Der Grundstein wurde 1884 gelegt und Pfingsten 1890 wurde die Kirche gewiehen. Eaumaterial ist roter Backstein, Portalstatuen, Sockel und Leisten sind in Cement gegossen. Glasmalereien von Zettler und Bayr. Hofglasmalerei in Miinchen. Alle Ansstattung neugotisch. Deckenmalereien von Agi Lindegren. IX. Restaurierung und Veränderung des Gestlihls, der Kanzel und des Hauptportals 1914. SUMMARY I. A cemetery called Brunkebergs or New Cemetery existed at the spot where the church now ~;;tands from unknown ages, according to tradition erected as far back as ihe Middle Ages, but probably not before the 16th or 17th century (for its older plan see fig. 208, 211). IL In the years 1649 -16fi1 there was erected in the northeastern part of this cemetery a wooden chapel with a groundplan in the form of an equibranchiate cross, with a turretor tower in the centre (see fig. 207, 214). This chapel was only to be used for funerals, and was devoid of church fittings in the ordinary sense of the term. III. When, in the year 1671, even other divine services were begun to be heJd in the chapel, the southern arm of the cross was first enlarged and finished in a triangle in 1671: fixed pews were erected in 1672; a pulpit in 1674; and an altar with reredos, painted in 1682, in 1685. Furthermore, several paintings were presenled for decarating the church. A gallery was erected in 1687 to the east, above the vestry, the space behind the altar being used for the purpose. Amongst other chattels from the epoch we notice a wine-jug, 1698, John the Baptist's head, an oil painting, c:a 1700, fig. 241, as weil as epitaphs and memorial tablets, textiles and lighting fittings. In the year 1692 there was erected in the north-eastern part of the churchyard a wooden steeple (fig. 212), in which the three bells were hung. IV. The vestry was erected in 1727, in the eastern part, the altar being removed close to the eastern wall; the tower was pulled down in 1730, after which the roof was repaired and covered with deals. In the following year were erected 8 dormerwindo\vs, besides which the western arm of the cross was prolonged and a gallery erected in the northern and western arms of the cross. All gallery-parapets were painted with effigies of the apostles and evangelists. Through this addition the church assumed the appearance it has in fig. 213. From the chattels dating back to this period we notice the pulpit, 1712, new seats in the galleries, challice in 1714, chandelier in 1715, and textiles. V. In the year 1780 the architect J . G. Rehn submitted preliminary drawings for a new stone-built church (fig. 219) but these did not meet with the approval of King Gustavus III. 526 STOCKHOLM A competition for drawings for a new church was advertised then at the Academy of Arts, whereupon Rehn submitted new drawings, which, in 1783, were approved of by the King (fig. 216-218). The foundation stone was laid on September 14th, 1783. The scheme also embraced a new plan of the churchyard (fig. 223), on whose eastern side the church was to stand, its rn ain fa~ade facing south. VI. In the following year, 1784, the work, which ha.d already been commenced, was stopped, and a new proposal was sent from Rome, drawn up by the French architect, Dufourny (fig. 224 - 226). As the church planned in the same would have been too !arge and expensive, the work was stopped altogether. VII. Thereupon the old wooden church was restored, and once more used. VIII. In the beginning of the 19th century the churchyard was laid out., trees being planted in 1817. The church was restored in 1322 and painted a yellow colour in 1841. On the altar was set up a simple, gilt cross, and the old paintings were removed. IX. In the autumn of 1881 a cornpetition for a plan of a new church was ad vertised. The plans submitled by the architect, Carl 1\'löller, were passed on September 14th, 1883, and in 1884 the work on the new church was started. The church was consecrated on Whit Sunday, 1890. The new Gothic edifice, built of red Seanian brick, with the interior lined with yellow German, is seen from fig. 228. The portal sculptures in cement are modelied by Theodor Lundberg, the stained glass windows from Zettler, in Munich, and the Bavarian Court Stained Glass Purveyor there. The interior fittings are neo-Gothic. Fig. 229- 237. X Restoration and alteration in the placing of pews in 1914 (see plan PI. IL). Fig. 242. St. Stefans kapell. Interiör mot norr. Foto Faith·Ell 1932. Die Kap olle St. Stephan. Innen an sicht gegcn Norden. Int erior of the chapel st. Step h anlooking north. SANKT STEFANS KAPELL TJtY CK'l'A KÄLLOR: Sverige IV, s. 918. Samfundet SanktEriks årsbok 1905, s. 114; 1906, s. 104, 105; 1909, s. 129. AuRELIUs och SECHER, Stockholms Kyrkor, s. 31. På storstadens gränsmarker, utg. av Säll· skapet för främjande av kyrklig själavård, Uppsala & Stockholm 1918 s. 5 (avb. av det gamla stefanskapellet på Thulegatan), s. 62 ff. Dagens Nyheter 28/ 3 1924 orh 9/ 8 1924. Stockholms T idningen 24/ 8 1924, Svenska Dagbladet 17/ 12 1924, Dagens Nyheter 2 ' / • 1925, Svenska Dagbladet 26 13 18 16 / 11 1925, Stockholms Dagblad / 1 1926, Dagens Nyheter / 2 1926, / 1 1926, Svenska Dagbladet 28 14 21 Nya Dagligt Allehanda / 2 1926, Hvar 8 Dag / 2 1926, Husmodern / 3 1926. HA NDSKRIV NA KÄLLOR: I B:sT 12 blad, kopior av CARL MöLLERS förslag till kapell i Vauadislunden, 1901. GusTAF CLASON, 6 blad: Förslag till invändiga förändringar 24/ 3 1924. GusTAF CLASON, Skrivelse av den % 1926 angående restaurering av Stefanskapellet. Skrivelse från P . Ä. i Johannes För· samling till B. S. an gående värmeledning och omordning av bänkinredningen i stefanskapellet 19 / 6 1924. 528 STOCKHOLM TRÄKAPELLET VID TULEGATAN År 1899 förhyrde Sällskapet för främjande av kyrklig själavård på en tid av 3 år en tomt i hörnet av Frej- och Thulegatorna. Här uppfördes ett kapell av trä, som invigdes Kristi himmelsfärdsdag (24 maj) 1900 och fick namnet St. Stefanskapellet. Ritningarna voro uppgjorda av arkitekten E . O. Ulrich. På grund av dess proviao­ riska karaktär voro interiören och anordningarna enklast möjliga. Kapellet bestod av förhall, rektangulärt långhus samt polygont kor. Altarfönstrets glasmålning föreställande Guds Lamm med segerfana, omgivet av den frälsta hjorden vid livets strömmar tillhör ännu kapellet på dess nya plats i Liljeholmen. Av inredningsföremål märkas vidare a ltarskåp med framställning av korsfästelsen, predikstol, dopfunt, nattvardskärl, antependium samt klocka. Såväl bygg­ naden som dess inredningsföremål voro tillkomna på initiativ av Föreningen för främ ­ jande av kyrklig själavård och medlen skänkta av föreningens medlemmar eller vänner. Då kontraktstiden för tomtens förhyrning utgått, var den nuvarande stenkyrkan i Vanadislunden redan färdig. Träkapellet nedrevs då och flyttades till Liljeholmen, där det i förändrat och utvidgat skick uppbyggdes sommaren 1904 och fick namnet S:t Sigfrids kapell. ST. STEFANSKAPELLET I VANADISLUNDEN BYGGNADENs BESKRIVNING OCH HISTORIA Då träkapellet revs, var som sagt det nya av sten redan färdigt, uppfört efter rit­ ningar av Carl Möller och invigt Kristi himmelsfärdsdag 1904. Kapellet ligger på Vanadislundens södra sluttning mitt för Thulegatans mynning vid Frejgatan. Intet egentligt kyrkogårdsområde finnes. Kyrkans längdriktning är nord-sydlig. Materialet är tuktad vit närkessandsten på granitsockel, som i söder är tämligen hög på grund av terrängens lutning. Koret är beläget i norr, i sydvästra hörnet höjer sig klocktornet och anslutet till dettas sydsida ett polygont trapptorn. Till kyrkans östra sida ansluter sig kyrksalen. Murarna stödjas av av­ trappade contreforter. Sydgavelns röste prydes av en krucifixframställning i sten, ut­ förd av Carl Eld. Taken skiffertäckta. Huvudingången är belägen på västra sidan av tornet, vars nedre del bildar förhall till kyrkan . En trappa av granit för från parken upp till en framför portalen ut­ byggd halvcirkelformad plattform, omgiven av stenräcke. På detta står ett krucifix med genombrutet kors av smidesjärn i form av ett gallerverk med klängande rosor. Kristus är av trä och målad i järnets färg. Smidet är utfört av konst- och ornaments­ smeden G. A. Allstrin. Kristusfiguren är en replik av den ovannämnda gavel­ S:T STEFANS KAPELL 529 prydnaden och prydde förr altaret. (Se fig. 246.) Portalens omfattning är huggen, övre delen och tympanet ornerat av n aturalistiska rosor samt pelikanen, födande sina ungar med sitt hjärteblod. Över porten står: PATEH- FILIUS. SP:s SANTus (Fadern, Sonen och Den Heliga Anden) triangelformat ordnat omkring ett rosenknippe. Ingång finn es även på östsidan, mitt för den västra, försedd med en i ex trriören framträdand e förhall m ed korsvirkeslik konstruktion, sa mt på kyrksalens nordsida. Dörr a rn a äro av gråsyrebetsad ek. Västmuren har tre stora fön ster samt nio sma i kleristoriet, de sistnämnda ordnade tre grupper med stapl ad ordning. Östsidan har två och öydgaveln ett stort fönster upptill och tre små rektangulära n edtill. be sex större fönstren äro upptill lågt spetsbågiga samt hava bågar av kalksten. Rutorna i större delen av fönstren av katedralglas i oregelbundna fo rm er, innefattade i blybågar. Upptill, där k alkstens· bågarna övergå i masverk äro de av m ålat glas (viol ett, rött, blått och grönt). Det mellersta av sydgaveln s små fön ster har en figural fram ställnin g; grå flygande duv a i blått och gult, cirkelfält in om röd ram. Interiören (fig. 242) består av huvudskepp, lägre sidoskepp i väster samt polygont kor, skilt från den övriga kyrkan genom en hög korbåge. Huvud skepp och sidoskepp förenas av en arkad av tre spetsbågar, vilande på två polygona, oputsade sandstens­ pelare. Väggarna äro hållna i en grågrön ton. Takresningen är öppen och vilar på fyra dekorativa takstolar (se fig. 242) all t av laserad furu . Dess färg överensstämmer med väggarnas. Där de två m ellersta takstolarna träffa östm uren och kleristoriemuren äro änglar, skurna i trä av Anna Petrus 1926, placerade (fig. 247). De h ava röd fotsid dräkt och bära i händerna språkband (»Ordet vardt kött», »Hyll en Sonen», »H ören evan gelium », »Gud s rik e är nära»). I koret och över orgelläktaren tunnvalv av samma material so m det övriga taket. I nordost står kyrk an g~nom en av mittkolonn med eklövssirat kapitäl del ad portal i förbindelse med kyrksa len. Go l v et är överallt av trä. Sitt nuvarande utseende fick interiören gel).om restaureringen 1926, företagen efter ritningar av arkite kten Gustaf Clason. Interiörens utseend e före res,taureringen skilda sig från nuvarande tillstånd huvudsakligen genom att det stora korfön stret igenmurades samt att trätaket fick sin mörka färg. Den yttre restaurerin gen omfattade huvud­ sakli gen stenars ersättande med nya. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER All trä inredning (utom bänkarna) är av syrebetsad ek, tillkommen under restau­ r eri ngen 1926 . Ptt a lt a r e t, efter ritnin gar av Gustaf Clason, står ett r e t abe l av ek med två dörrar. (Fi g. 245). 530 STOCKHOLM Fig. 243. St. Stefans kapell från väster. Foto Faith-Ell 1932. Chapel St. stephan from th e west. Westansicht der St. Stephan-Kapelle. S:T STEF ANS KAPELL 531 Fig. 244. St. Stefans kapell från söder. F oto F aith-Ell 1932. Chap el St . stephan from the south. Siidansi cht d er St. Stephans Kap elle. 532 STOCKHOLM Fig. 245. St. Stefans kapell. Altarskåp av Einar Forseth 1926. Foto Faith­ Ell 1932. Altar piece b y E inar F orseth 1926. Filigelaltar von Einar F orseth 192G. S:T STEFANS KAPELL 533 (Fig. 245 ). Corpus och dörrarnas insidor bära oljemålningar, utförda av Einar Forseth 1926 och behandla Jesu uppståndelse i corpus, samt Jesu lidandes historia. på dörrarna.. På vänstra dörren framställes: I lunetten Jesu intåg i Jerusalem, därunder Nattvardens instiftelse, Jesus i Getsemane samt Judas kyss. Högra dörren har nederst två scener från förhöret samt Golgata. och Pietä; i cm·pus' lun ett framställes Jesu himmelsfärd. Målningarna äro utförda. i matta färger, bland vilka en varm, men tunn ljusgrön ton är övervägande. Övriga färger äro blått, rött, violett m. fl. Målningarna omgivas av rött ramverk med förgyllda. ornament. På corpus ram sitter på vardera siclan en liten förgylld ängel, skuren i trä 1926 av Anna Petrus. Förut pryddes altaret av det ovan (s. 528) nämnda. krucifixet av C. Eld. Al tarringen hel, med dyna a.v röd schagg. Före 1926 fanns en halvcirkelformad altarring med balustrer, varjämte koret avskildes från kyrkan genom ett genombrutet metallskrank (se interiören fig. 242). Predikstolen har sin plats i huvudskeppets nordvästra. hörn, är polygon, framtill prydd med ett skulpterat änglahuvud . Huven prydes på undersidan av skulpterad duva. Skulpturerna utförda i trä av Brita N ehrman 1926. Uppgången till preelik­ stol en befinner sig väster om altaret i muren. Den gamla predikstolen hade sin plats på samma ställe och var försedd med yttre trappa. Framsidan h ade en burspråklik utbuktning. Den salmade från början huv. Bänkarna, till färgen bruna, äro sedan 1926 ordnade i två rader i huvudskeppet och en i sidoskeppet. Förut upptogs hela huvudskeppet av bänkar, utan mittgång. Orgelläktaren, som utvidgades under sista restaureringen, befinner sig i söder. Orgeln, levererad 1926 av Åkerman och Lund, har tre manualer och ekoverk, det senare placerat en trappa upp i tornet. Över orgeln äro placerade två basunblåsande änglar, skulpterade i trä av Anna Petrus. Enkel kalkformad dopfunt av ek med dopfat av mässing står t. h. i koret. Nattvardsservisen är av förgyllt silver och skänkt av hovjuvelerare K. Anderson 1904. Alla pjäserna prydas av pelikanmotivet i drivet arbete. Servisen består av: Kalk, H. 24,1, Paten på fot, H. 6,4, Kanna, H, 33,4, Oblatask, H. 12,4. Dessutom finnes en liten skål av silver, under botten försedd med en stämpel be­ stående av springande struts över WMF. (Import). Diam. 8,6. Belysningen ombesörjes nu av fyra kronor (synliga i interiören fig. 242) i huvud­ skeppet och tre mindre, men av samma konstruktion i sidoskeppet, alla av trä och i den för kyrkans övriga inredning karakteristiska färgen m ed något förgyllning. Ritade av G. Ciason 1926. Kronan under läktaren prydes av en liten skulpterad ängel av förgyllt trä, av Anna Petrus. På altaret stå dessutom två sju-pipiga kandelabrar av mässing med genombruten ornering av vinrankor och ryttare. Inskrift: 3 Mos. 6: 12 samt 29 /n 1908, H. 72,s. På vardera sidan av altaret stå fyra ljusstakar av förgyllt trä, H. 76,3. 35. Sve1·igcs kyrkor. Stockhotm IV. LJUS­ REDSKAP 534 STOCKHOLlV[ Fig. 246. St. Stefans kapell. Krucifix vid hu­ vudingången. Foto Faith-Ell1932. Kruzifix von Carl Eld. Christ on tlte cross. Scnlp turc b y Carl Eld. Fig. 247. St. Stefans kapell. ;~nge l , träskulp­ tur av Anna Petrus 1926. Holzskulptur von Anna Petrus 1936 . 'Vood-figure by Anna Petrus L 926. TEXTILER Antependium av röd sidenrips med broderade änglahuvuden, festoner, blad m. m. guld, blått och grönt samt I. H. S. på violett brokadsiden. Komponerat av Sofia Widen och utfört av Licium 1926. L. 220,5. Två mässhakar av violett sammet. På bröstet Jahves namn i hebreiska bok­ stäver inom strålomgiven triangel. På ryggen silverkors, varunder på det ena årtalet 1782, på den andra korslagda kvistar. Bårder och alla andra prydnader av fasonerade silvergaloner och silverbroderi, delvis nya, samm eten ny. L. 118. Två mässhakar av röd sammet, på bröstet prydda av broderat öga inom strål­ omgiven triangel av guldbroderi; på ryggen brett guldkors, vars podium är framställt i reliefbroderi i guld. På båda sidor breda guldbårder. Såväl sammet som guld delvis från 1700-talets slut, resten förnyat. L 108,5. S:T STEF ANS KAPELL 535 Alla dessa mässhakar tillhöra Johannes kyrka, men överflyttades 1926 efter att först ha genomgått restaurering. Stor-Klockan är den 31 okt. 1903 flyttad från Johannes kyrka. Den bär inskriften: 1743 »Då mognade Sveriges olycka. Ty missämja, illstriick och krig lät sig se. Att vilja vårt rike förtrycka_ Just då blev jag gjord med milt gällande ljud Att framkalla syndare lede Med böner och tårar att vända till Gud Och sakta Hans brinnande vrede. O. Kjörring. S:Th:D: & Past:adj. i S:t Jak. & Johannes. Kyrkowärdar voro då förtiden Petter Broman och Anders Suntlöf. Omguten och tillökad I Stockholm af Joh: Fahlsten. För övrigt prydd av akantusornam ent. Lilla klockan är gjuten 1904 av K. G. Bergholz och pryd es av Oscar II:s medaljong samt akantusornament. SAMMANFATTNING Ett kapell av trä uppfördes 1899-1900 i hörnet av Thule- och Frejgatorna efter ritningar av E. O. Ulrich. Det fly ttades 1904 till Liljeholmen. Den nuvarande 2-skeppiga kyrkan av sandsten, byggd efter ritningar av CarllVIöller, invigdes 1904. Den restaurerades 1925-26 av Gustaf Clason, varvid tillkom den nuvarande inredningen av laserad furu och syrebetsad ek. Mässhakar och storklocka äro hämtade från Johannes kyrka. ZUSAMMENFASSUNG Eine Hölzerne Kapelle wurde 1899-1900 von Architekten E. O. Ulrich gebaut. Diese wurde 1904 abgebrochen und in die Vorstad t Liljeholmen wieder aufgebant, heisst jetzt St. 1::\igfrids Kapell e. Die heutige steinerne zweischiffige Kirche oder Kapelle wurde 1904 gebaut, Architekt war Carl Möller. 1925-29 Restaarierun g dll!·eh Areh. Gustaf Clason, wo die gege nwärtig innere Anssta ttung hinzukam. Messgewänder und Gloeke haben uro;pr. St. Johannes zugehört. SUMMARY A wooden chapel was erected between the yearo 1899 and 1900 at the earner of Thule and Frej Streets, from the drawings by E. O. Ulrich. This was removed to Liljeholmen, in 1904. The present twin-nave ehureh of sandstone was lmilt after the drawings by Carl Möller, and eonseerated in 1904. It was restared 1925- 1926 by Gustaf Clason, when present interior fitting up of freneh-p olished pine and furned oak was put in. Surpliees and big bel! are from St. John's Cl1ureh. 536 STOCKHOLM ORTSREGISTER. 159 Kalmar, Collegium Carolo-Gnstavianum .. . 196 A msterdam, 313; fatti gvård .. ... .. ..... . 410 Karl bergs slott . . . . . . 469 Arnö, Ståhlarmsgods ... ... . 336, 337 Karl skrona, säte för amiralitetet.. . . . . . . . . . . . . 33 Augsburg, vapen Kexh ol m, k: a.. . . ... ...... .. .. . 21 Kopparberget, gåvor till Jakobskyrkans Bautzen, k:a .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 bygge. ............ 25 Bergunda, bidrag till kyrkobygget i S. Jakob 21 Kristianstad, H eliga Trefaldighets k:a, 312, 313 410 Boo, Flemingsgods .. .. .. .. .. . .. . .. .. .. Köl n, dom .. ... .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 508 278 Borgholm, 275, elott 465 Borgviks k: a, 488; orgel . .. 196 L eufsta, gods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . ......... ... 67 Brogärde, Nyble s:n, Småland... 81 Liljeholmen, S. Sigfrids kapell Bromma .. 528 301 Linköpings stift, insa mling för Jakobs kyrko­ Brännkyrka k:a, åskskadad . bygge ................ . . 21 , Ljung, Fl em ~n gsgods .......... .... .. .... ..... ... 410f 272 Drottningholm .. 271 .. .. .. 20 L ondon,.. fattigvård..... . .. .. .. .. .. .. 159 Dänningelanda Lund, faltslag 1676 .. . 189 Läck ö slott, De la Gardies gods ..... . . .. 334 Ekeby, Gyldenklousgods .. 405 Elfdalen ...... . . 371 Mariebergs armesjukhus 467 Eskilstuna . 77 Markims s:n .... .. 27 Munktorps s:n ... . 81 Falun, Krisline k:a. 294, 312, 315, 319 l N ederländerna, torntyper .... ...... .... ... .. .... . Gannarby, Flemingsgods ................... .... 411 Norbergs k: a, ljuskrona .......... .... .. ..... ..... Gävle, gymnasium, 130; prästavlöning .. . 86 Nyköping, vapen.. .. .. .. . .... .. . Göteborg, Kristine k:a, 312; prästavlöning 86 Niirnberg, Frauenkirch e .... ... ... ....... *274, Nystads k:a ....... . .. . .. . .. .. . .. .. Ny sätra k: a, å sk skadad ..... .... .. .... ... ... ..... Helgurna k:a, altartavla.... 319 He rm!l.nsarii, Flemingsgods 410 O snabrucks stift, kyrkobygge . Holm k:a, åskskadad .. .. . 301 Ovanmalm, Flemingsgods Horn:; tegelbruk .. ....... .. . 278 Huddinge k: a, urverk ........ .. ....... . 479 Paris, fatti gvård .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . Hulterslad, Gy ldenklonsgods .. ..... .. .. .... .. . 405 Penningby, slott .. .. .... ... .... ....... . H ylinge, Gyldenklousgods.......... .. .... ... .. 405 Saarits, Flemingsgods ... ............ .. .......... .. .. S. •Jago di Compostell a, Jakobskult .. .. .. .. 11 Sjösa, Ståhlarmsgods .. Jäders k:a, Axel Oxenstiernas begravning. 57 Skeviks gård , Värmdön.. . Jönköping, Kristine k:a ........... . 312 Skokloster, spisomfattningar........ ... .. ...... * framför sHfra angi vP-r avbildning. 312 346 347 277 21 301 21 411 159 266 411 410 466 298 JOHANNES KYRKA 537 Skånela, Gyldenklousgods .... .... ............... 405 Stockholm, Brunkeberg (Brunkebergsåsen), 11, 27, 29, Solna, 12, 14, 30, 267, 268, 271, 340, 469; k:a 36, 217, 220, 234, 271, 299, 439, 440, åskskadad . . . . . 301 444, 447, 459; fattigstuga, 157; sj uk­ Sondershausen, kyrkobygge.. ..... . . .. . . . ...... 21 sorunda fön•., 31, 33; förhållande ti ll ami­ stuga, 157; skola, 131; vårdtorn, 125f, 132, 180 ralitetet . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Brunkebergs förs .. ........ ... ................ ..... 442 Spå nga k:a, åskskadad ... ........ ..... 301 Brunkebergs kapellet (se Johannes kapell). Stockholm, Brunkebergs k:a (se Johannes kapell). Adolf Fredriks förs ., 28, 463; fatti gvård, kyrkogård, 57, 299, 439ff, 172; folkmängd, 4 71; skolbyggnad, 156; 441, *443, 444, 448, 478; gravförsäljk:a, 2H, 459, 464, 471, 494, bänkupplåtel­ ni ng, 441; inh ägnad, 446; murar . . . . .. 54 se, 187, grundstensläggning 462 Brunkebergstorg........................... 180, 181! All m. begravningsplats ... ........ .. . . 72 · Brunnsgatan, 175, 457, 474; skolhus .... .. Allmänningsgatan . 175 .. . .. . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . .. . 150, 153, 155 Amiralitetet, 75; förhållande till Jakobs 28 Brunnsviken .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . . förs., 32; rätt till Sornnda pastorat .. . 33 Bödelsbacken . . . . .. . . . .. .. . . . .. . 175 Amiralitetsförs., 23, 442; förhållan de till Castenhof, k ällare ...... 68, 178, 187, 453, 465 Jakobs förs., 30, 32, 33, 34, 35, 36, 37; Clas på hörnet, värdshus ... ......... ... 187, 465 förhå ll ande till Ladugårdslandsförs., 33, Danviken, 9!), 157; fattigmild el, 168; må­ 3!; förh. ti ll övriga förs ., 34; intresse nadspengar till fatti ga, 159; pastorat... 92 för Jakobs kyrkobygge, 22, 31; kyrko­ David Bagares gata..... ..... ....... .. .... ... ... 175 råd, 49; område, 29, 30, 34, 36; skol­ De Geerska egendomarna . . . . . . .. . . . . 142f, 181 väsende .. .... ..... . .. ....... .... ... . 133 Djurgården .. .. .. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . .. . 29 Amiralitetshuset . . . . ............... . 31 Dramatiska teatern, eldsvåda 1825, 178, *181 Amiralitetskyrkan .... ..... ... . 31, 32, 36, 177 Drottninggatan ......... ............ ... . ........... 182 Arsenalen ..... . .. .. .... .... ... 315 Drottninghuset 90, 98, 100, 157, 454f, 465 Arsenalsgatan ... .. ... .... ......... *179, 235, 275 476, 478 Artilleri förs .... . .. ....... .. ... .. ... .. ........... . 442 Döbelnsgatan .. ............. .. 28, 175, 4 76, 478 Artill erikyrkan ........... .... ..... ...... . 34 Dödgrävaregränd ....... .. ......... ... ...... 148, 175 Arvfurstens palats . . . . .. .. .. .. .. . 176 Engelska k: an . . .. . . . . . .. . . .. .. .. .. .. .... .. . . . . . . . 20 Backegatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Fersenska palatset . . .. . .. .. .. . . . . . . .. .. . . .. . . . . 176 Badstugatan, begravningsplats ..... .... ...... 466 Finska förs. . ..... ... 23, 27, 67, 137, 281, 285 Baptistkyrka ....... ... ... ........... ... .. .. .... .. 471 Fiskartorpet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . 20 Barnhusgatan . . . . . . .. . . . . . . . . .. .. . . . . . 465 Fisktorget . . . . . . .. . . . .. . . . . .. . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . 182 Begravningsplats utanför Norrtull . 470 Fredsgatan ... .. ... ................. . ....... ... . .... 182 Bellevue . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 465 Frejgatan .. .. .. .. ........... .. ................... .. 51!8 Berzelii park . . . . . . .. .... ...... 132, 175, 182 >Gamla skeppsholmen> ...... ...... ... . . :...... 30 Biblioteksgatan......... . .. .. 182 Gardesföi·samlingen ... ............ 67 Birge r Jarlsgatan ...... .. 28, 35, 175, 217, 220 Generaladjutantexpeditionen .. ... .... ...... 178 Blasieholmen, 90, 176, 181, 182, 186, St. Gertrud ... ...... ...... ..................... 281 188, 235; bebyggelse, 32; karta, "177; Grevesmiiblska skolan, 146, *147ff, 150, namnet, 30; palats, 176f ; sillhov, 177; 474; förhållande ti ll förs., 150 ; lokal, skeppsvarv, 177; väderkvarn ... . ........ 177 ........... 148f 150; reglementen . . . . . .. .. . . Blasieholmskyrkan ... .. ....... ... ......... 176, 471 Gustav Adolfs torg ......... 178, 180, 266, 315 >Biaskehol men> (Blasieholmen) . . . . . . . . . . . . 30 Gyllenborgska malmgården .... .......... .... 465 "Blocksjöholmen » (Blasieholmen) .. . . ..... 30 Gymnasium Borgarskol an ... ..................... 148, 150, *151 26 Borgerskapets Änkehus ............. ..... ...... 180 Hamngatan ......... ...... .......... .. ... ....... .. 175 35* 538 STOCKHOLM Stockholm, Stockholm, Jan, 138, 144, för skolmästaren, 145; Hedvig Eleonora förs., 33; förhållande till kommin istrar, 444; kyrkobetjäning, 117; Jakob, 29; skolbyggnad, 156; kyrka, kyrkobetjänter, 472, lön, 4f>3; kyrkoböc­ 304, 464, predikstol ... ......... .. ...... . ... 496 ker, 457; kyrkoherdebostad, 444; kyrko­ Helgeandsholmen .. ................ 29, 179, 281 råd, 458; kyrkosång, 115; kyrkovärdar, Helgeandshuset 11 444, 449; kyrksko la, 149; kyrkvaktare, Helsingegatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 121f, lön, 123; lärarebostad, 144; lärare, Herkulesbacken .............. ..... .... 143 lön, 144; omri\de, 29, 474; organist, 120; Holmarna, ecclesiastiska förhållanden . . . 30 prästerskap, 453f, 471; representanter Holmkyrkan ........... . .... .. .............. 33f, 37 i kyrkorådet, 457; ringare, 124, 125; Ho te l R0yal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17G separationssträvanden, 442, 446, 450f, Ho te! Rydberg ....... .... ... . .. .... ... ...... 179 453, 457, 466, 472; sjuk- och fattigstu­ Hovför;;.... ............. .... ......... ... ............ 67 gan, 90; självständighet, ökad, 456; Ingemarsgatan .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 465 skilsmässa från Jakob, 4 75; skola, 144f, Ingemarshof ..... ..... ... ................... 68, 465 464; skolbetjäntes ti llsättning, 141; skol­ S. Jakobs förs., 7-195, 463; folkmängd, byggnadens kostnader, 154; skolfråga, 471; utsträckning ... ........... ....... ..... .... 474 458; skolhus, 148, 154, 465, 476; ~kol ­ S. Jakobs Gille . . . . . . . . ....... .. .. .. ....... .. ... 12 mästare, 458f; skol- och kap lansgård, S. Jakobs kapell . . . . .. ...... .. ... . .. . . .. ..... .. . 10 146; sot'kenbibliotek, 150; tornväktare, k:a, 10ff, 16, 229-436; altar­ 125f; utdeb itering .... . .. . . .. . . . .. .. ... . . . .. . 87 tavla, 508; antependium, 518; invig­ Johannes kapell, 28, 56, 60, 114, 116, 155, ning, 17; konsert till förmån för orgel 182, 218, 221, 440ff, 445, 449, '''454ff, 476, i Johannes .... ....... ............ ............... 464 480ff; altare, 447, 451; bänkar, 451; bänk­ Jakobs kyrkogård, 441, 467; begravningar, 449 hyresuppbörd, 107; bänkupplålelse, 187; Jakobs läroverk ................... ........ ..... . 114 Jakobsbergsgatan ............ ..... ........ 175 Drottninghusläktaren, 454, 464; fattig­ bössa, 158; gudstjänster, 442, 444ff, 448, Jakobsgatan ..... 248, 250ff, 266, 423 Jakobstorg ....... ..... ............. 235, 313, 328 450ff, 484; inventarier, 441; kyrkokista, 159; kyrkosång, 114; orgel, 120, 194, 464f; Johannes förs., 28, 41f, 71, 99, 101ff, 182, orgeltrampare, 464; >positiv,, 112; pre­ 309, 439ff; arbetshus, 165f; arbetsstuga. 174; barnkrubba, 173; delningsp lan, dikstol, 447, 451; provpredikan, 457f; torn, 441; urverk, 121; utvidgning ... 450f 463f; delningsförslag, 474; dödgrävare, 11Sf, 441, 449; Egerströms tomt, 4 76; Johannes klockstapel ... 126, 466f, 4 79, *481 fattiggård, 465; fattighjon, 160; fattig­ Johannes kyrka, 299, 472f, 500ff; altar­ hus, 144, 165, 456, 476; fattighusavgift, tavla, 357; grundstensläggning, 462f, 171; fattighus- och fattigvårdsd irektion, 496; Gustav III:s byggnadsprojekt, 4~3ff; mässhakar, 533; silverkalk, 340; socken­ 170; faltighus präst, 456; fattigvård, 162, 464; fattigvårdsförvaltning, 168, 170; budstyg, 339; stenbyggnad .. .. ........ .. . 459ff Johannes kyrkogård, 67, 157, 448, 463ff, folkmängd, 183, 471, 473; församlings­ 476ff; begravningar, 448, 450, 467f; be­ hus, 473; försörjningshus, 172; gränser, 474; kantors! ön, 114f; kantorsyss la, 112; gravningstaxa, 119; belysning, 470; bodar, 466; brunn, 466, 470, 479; bår­ kantors val, 115; kaplaner, 442, hyreser­ sättning, 456, bostad, 92; kaplansgård, hus, 466, 480; gravkapell, 467, 473; gravkarta, 468; gravrannsakan, 468; in­ 456, 458, 465; kaplanstjänst, 90, 91; hägnad, 441; mur, 444, 449, 467f, 470; klockare, 104, 449, 457, -lön, 107f, -och planering, 496; p laneringsförslag, 502, dödgrävaresysslor, 106; klockm·egård, *503; plantering, 119, 468; portar, 441, 454, 476; klockarestuga, 106; kollekt för läraren i söndagsskola, 149, för sko449, 467; Skeviksgraven,479; utvidgning, 448 JOHANNES KYRKA Stockholm, Johannes södra kyrkagata .................. Johannesgatan ...... .. ... ..... ...... ........ .... . Johannesplan ... ... .............. 165f, 174, S. Jörans gård, 13; hospital, 10, 11, 266, 267, 268, 269, 270; hus, 12; spetälske hospital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kammakaregatan, 473, 476; arbetsinrätt­ ning ................ .. ....... ....... .... .. ...... . Karl XII:s staty .............. .. ..... . ..... .... .. Karl XII:s torg . .... ...... ....... .. ....... 177, Karlbergsvägen ......................... ....... Kastellholmen, ecclesiastiskt förhållande, Katarina förs ., fattighus, 161; fattigme· del, 168; lärarlön . . . . .... .. . Katarina kyrka, 21, 26, 47, 51:i; fattig­ bössa, 108; tornur .... ........ ........... . ... Katarina kyrkogård .... ... .. . ........ ... 467, Katthave t .................. ..... ....... ...... 175, Kettilsgränd ... ........ ........................... 539 494 476 494 157 167 334 315 465 30 135 415 469 182 175 S. Klara förs., 17, 20, 23, 27, 29, 30, 42, 75, 182, 444, 448, 463; begravnings­ plats, 466; begravningstaxa, 59; fattig­ utdelning, 159; befolkningsförh., 33, 471; kaplaner, 98; klockaretjänst, 101; kyrka· herdars lön, 81; Järarlön, 135, 137; skulder, 460; tornväktare ............ .. .... 126 S. Klara kloster ............ 10, 13, 17, 30, 270 S. Kl ara kyrka, 16f, 217, 220, 271, 275, 276, 312, 445; altare, 496; eldsvåda 1751, 186; fattigbössa, 158; provpredikan, 457; tornur ........ ..... .. .. ......................... 415 Klara kyrkogård... .. .. .. . .. . .. .. 189, K lara skola, 130, 131, 134; likgång, 139; organisation, 152; privilegier 1649, 137, Klosterkyrkan (Riddarholmsk:an) medel­ 22, anvisn. för Jakobs kyrkobygge... Kristinas Triumfbåge .. .. .. .. .. .. .. .......... Kungl Operan .. .. .. .. .. .. . .. 178, Kungl. Teatern, (se Kungl. Operan). Kungl. stallet. . ... 132, 178, 10, 313, Kungsbackaförsaml. ........ .... 446, 450, Kungsbacken ............. .. .................. 28, Kungsgatan .. . .. .... ..... .... . 28, 175, 473, Kungsholmen, 445; för~örj ningshus ...... Kun gsholmens förs., befolkning, 36, 37 ; fattigvårdsförvaltning ..... .... .. .......... ... 440 138 23 179 313 315 453 449 474 172 168 Stockholm, Kungsholms kyrka 21; fattigbössa ......... 158 K ungsträdgården .. .. .. .. .. .. .. . .. .. . .. .. 176, 177, 180, 182, 235, 237, 246, 301, 310, 463 Kungsträdgårdsgatan ........ ......... . ... 132, 182 Kungsträdgårdsmuren, riYes .. ..... .......... . 236 Kvarteret Kråkvi lan, skolhus .. ... .. .. 155, 156 Kåkenhusen, 150; skolhus, 154, 156 Åskslaget, s kolhus ............... 152 Kyrkholmen ........................ 30, 33, 34, 177 Käpplingeholmen.. ....... 30 Ladugårdsbron ................... ... ........ 31, 35 Ladugårdsgärdet, försälj n. av tomter...... 30 Ladugårdslandet, 27, 30f, 34, 35, 36, 175, 176, 183, 217. 220, 235, 299, 440, 442, 444; bidrag till pastorslön, 82, 83; g~rdar, 20; skola, 35, 133, 153ff; tomtför· sälj ni ng .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . .. . .. .. .. ... ... .. . 32 Ladugårdslands för~., 29, 34f, 463; fat­ tigbössa, 158; fo lkmängd. 471; område 35 Ladugårdslands kun gsgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Ladugårdslands kyrka, 22, 31, 32, 33, 35, 445, 464, 471; präster.... .. .................. 33 Ladugårdsviken .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 35 Lan tmäterikontoret, *229, 240, 243, 244, 275 Lill a Trädgårdsgatan, 182; skolgård .. .... 132 Lillies hus . .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. 132 Lusthol men .. . .. .. .. .. . .. .. . .. .. . .. .. 30 Lutternsg., 28, 175, 473, 474; skola, 151, 154 Lästmakaregatan .. . .. . . . . .. .. .. . . .. .. . .. .. . . . .. .. 17 5 Makalös, 178, *229, 234, 313, 334; brand, *181, 236 Malmarnas planering, 17i'i; utveck!. .. .. . 27 Malmskillnadsgatan, 27, 148, 150, 165, 462, 473; sko lhus ...................... .. ....... .. *151 Malmtorget .............. ...... ............. 178, 187 Malmtorgsgatan ................. .... ............ 266 Maria förs., fattighus, 161; fattigskola för flickor, 146; fattighusförvaltn., 53; fat­ tigvårdsförvaltning, 1C3; lärarlön, 1.35; skola .. .. .. .. .. . . .. ....... 134, 154 Maria kyrka, 16, 21, 270, 275f. 281 ; fat· 113 tig bössa , 158; organist .. .. . .. . .. .. .. Maria kyrkogård .................... .. .. ........ 189 Mellangatan ...................... .. ....... . .... .. 175 Munkelägret, 27; kyrka.... .. .... .. ............ 445 Mynthuset ............................. .. .. .. .... .. 180 540 STOCKHOLM Stockholm, Packartorgshamn en ............................ . 175 Petersenska huset .. .......... ...... ... ..... .. . 298 Regeringsgatan, 143, 175, 180, 182, 186, 235, 266, 267; hovbageriet ... .. ......... . 152 101 Reparebanan . .. .. .......... ... ........... ........ . 31 12 Riddarholmsförs., avskilj. fr. Storkyrko· 467 förs. 43; klockaretjänst, 101; kyrkogård 180 189, 448, 467 385 Riddarholmsk yrkan, 137, 195, 281, 340, 475 414; fattig bössa, 158; fanor ....... ........ 195 Roslagsgatan 465; fo lkskolehus ... .. . l 54, 15 39 Roslagslull ......... ... .. ..... . 28, 187, 465, 466 476 Ryning·Bergstrah lska huset ....... ........ .. 315 152 Rådmansgatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . .. . .. 473 465 Sabbatsbergs fattighus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 307 Skeppsholmen, 24, 37, 99, 176, 183, 191; 23;) förhållande till Jakob, 32; gamla, 176; namnet ......... ...... ........... .. . ....... . ... 30 Skeppsholmskyrkan, ombyggn . . ........... 202 skogsinstitutets tomt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Skärkarlsgatan.. ... ... . . . .. . ... .. ... .. . . 175, 182 Slakthusbron .. ................................... . 305 Stockholms slott, leveranser till Jakobs kyrkobygge, 26; medelanvisning för Jakobs kyrkobygge 22; tre kronor, ur· verk........................ .... ......... .... 415 Slottsbacken .............................. .. .. .. ... 387 Slottskyrkan, fattigbössa .... .. ... ...... ...... 158 Slottsomgivn . . ........ ..... . ....... .. ... ........ . 315 Smedjegatan 235; skolhus .... ........ ...... ... 113 175 Smålandsgatan .. . ..... ..................... 175, 182 t\målandsgränden ..... .. ... .. .... ................ . 143 180 Snickaregatan . . .. . . . . .. .. .. .. .. .. ... . .. 175 82 Soopska fattighuset .. . ... ......... ......... 90, 100 469 Sparreska palatset ................. .. .. ...... .. . 180 522 Spetsens backe ...... ................. ... ......... 175 stadsgränser . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . .. . .. . . . . . 28 220 182 stadskyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 stadsmur . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . . 28 28 stakens gränd .. .. .............. ... ............. .. 17f> 22 Statens Historiska Museum ....... .. ... 337, 422 125 Stefanskapellet, 120, 473, 475, 518, 527ff; klocka ... .... .................. ...... ............. 492 126 Stora Nygatan .............................. ... ... 313 182 Stora Trädgårdsgatan ... .... ........... ..... .... 181 Storkyrkan, 17, 41, 42, 269, 278, 307, 414; 182 464 175 356 Stockholm, Målarakademien ... .. ..... .. ............ 460f, Mäster Sam.gatan ...... ... .. ... .... ... ... .... .. Nat. Mus ...... ........ .... .. .. ..... ... 323, 353, St. Ni kol ai förs., 75, 218, 220, 221; fattig­ hus, 160; klockaretjänst ....... ... ....... ... St. Nikolai kyrka, 267, 268; gilleskapell St. Nikolai kyrkogård ........ .. .............. No rdiska Kompaniet .. .... ............. . ....... Nord. Mus ....... 246, 252, 319, 354f, 376, Norra fri villiga arbetshuset ........... . 166, Norra förstaden, 16, 17, 19, 42, 446; priv. 1624..................... .... ......... ········. . .. .. Norra Kyrkogatan ..... .......... ... ........ .... Norra Smedjegatan, skolhus ........ ... ...... . Norra stadsgränsen ....... .. ...... .... ........... Norrbro ............ ... ...... ...... .. .... .. . ... 10, Norrlandsgatan .... .. ..... .. .. ... ... ........... .... Norrmalm ....... . .... .. .. ...... .......... . ... 10, 11 , 12, 13, 14, 17, 18, 2 1. 26, 30, 75, 180, 220, 239, 264, 266, 268, 269, 271, 273, 275, 277, 279, 280, 281, 299, 432, 440; arbetshus, 165; avsöndrat fr. Stor­ kyrkoförs., 27; egen stad, 19, 178, 279f; folkmängd, 20, 32, 182; försörj­ ningshus, 172 ; gatureglering, 175; hos­ pital, 157; högre apologistskola, 152; inkorporering med staden, 26, 63; lm· peJl, 217; kyrkogård, 189; reglering, 20; rådhus, 276; skola, 129; stadshus, 178; stadskälla re, 178; stadsprivilegier 1624, 63, 75, 129, 182 ; surbr unn, 90; teater, 187; ut veck l. ....... .... . .... .. .............. ... . Norrmalmstorg (gamla), 175, 178, 179, 180, 189, 235; (nu v) ................ .............. Non ·ström, 29, 178, 307, 315; fiske. . ...... NorrtulL ... ...... .. ............... 28, 465, 468, Nya kyrkogården ......... 468, 439ff, 478, Nybrovi ke_ n ... ................. 10, 132, 217, Näckströmmen ....... ...... ........ 176, 177, Odengatan...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . S. Olai kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . S. Olofs förs. . .. ........ .... .. : ....... ... .. ...... S. Olofs kapell, 446, 450, 480, 484; fattig­ bössa, 15S; gudstjänsträttighet er, 4f>3; provpredikan, 457; tornväktare . . . . . . . . . Packaregatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Packart0rget ...... .. .. .. ... ... ...... 132. 180, JOHANNES KYRKA 541 Stockholm, Stockholm, fanor, 195; klämtning, 123; kyrkogård, Östermalm, 1Gf, 24, 28, 36, 76, 175, 217, 387, 448; ljuskrona, 350; orgel, 108; 220, 249, 2H1, 285, 299, 440, 442; bi­ predikn., 188; själakoret ...... .... ........ 11 drag till pastors lön, 82, 83; eccl. för­ hållanden, 30; folkmängd, 183; gårdar, Storkyrkoförsaml., 17, 27; fattigbössa, 158; 20; likgån g, 139; skola ................... . 131 fattigsko la för flickor, 146; folkmängd, Östermalms förs. . .. . . . . .. .. .. . . . . . . . .. .. . .. . .. . .. 29 471; kyrkoherdens lön, 81; musi kan­ kyrka, bänkupplåtelse ..... .. . 187 ters privilegier, 110; område, 29; skul­ der, 460; sö ndagsskola för hantverks­ Stora Tuna .................................. 371 gesäller ................................ .. ....... 146 Stralsund, s igill .. .. .. ... ........ ..... ....... ..... .. 266 Strängnäs ... ..................... ..................... 196 Strömmen (se Norrström). Strängnäs stift, insaml. för Jakobs kyrko­ Styckgjutarbacken ............ .................. 175 bygge... .. ... . .. ........ ... ................ .... ...... 21 Surbrunn .... ................ ....... ... ..... ....... 465 Sånga .................. ..... ..... .... . .. ... ...... . ... .. . 81 Surbrunnsgatan ........ ... . ...... ....... ... .... . 465 Södertälje ........ ... .. .. ........................... .. 196 Svartbrödraklostret ........ ...... ..... ......... . . 11 Svea Garde ...... .... .. .. ....... .... ... . 178 Sveasalen ... 180 Thorn (Posen), klocka ........................... 456 Sveateatern .......... ..... ........ .... .. ....... .. 180 Timurtasch .......................... .... .. ......... 78 SveaYägen .......... .. ...... .................... .. 28 Tournay, katedral .. ...... .... .. .. .... .......... ... 508 Södermalm, 26, 43, 281, 2115, 440 ; arbets­ TorveEund (Drottningholm) .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. 271 hus, 165; försörjningshus, 172; kapell, Trosa kyrka .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 21 42, 275, 276, 442 ; kaplanslön, 98; kloc­ Tuna, Flemingsgods ........................ ..... 410 karetj änst, 101; kyrka, 22; kyrkobygge, Turin, Madonnadella Superga ............... 304 21; kyrkogård, 23, 189; kyrkor ......... 27 Tynningö, Flemingsgods ................... .... . 410f Söndagsallmosan .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. .. .. .. . .. . 11 Tyresö kyrka ....... . ..... ... ............... .. ... 294 Sörenska palatset ....... .. .. .. .. ............... 176 Tyskland, torntyper ...... . ....................... 312 Thulegatan ................... .... ....... . 527, 528 Trefaldighetskyrkan ................. .......... 276ff Trumpetargatan ................................. 175 Uppsala, 10, 17, 277; domkyrka, 17, klocka, Trädgårdsgatan .. .. .. .. .. .. .. . .. .. 180, 184, 235 456, orgel, 111, stamböcker .................. 456 Trädgårdsgränd .. . .. . .. . .. . . .. . .. .. . .. .. .. .. . .. . 182 Uppsala, S. Jakobs gille ; slott, plan, 312; Träsket ...................................... 169, 465 slottskyrka, 311, läktare ....... .... . ......... 312 Träskrännilen ...... .............. ... ... ... ...... 28 Uppsala stift, insaml. för Jakobs kyrkobygge, 21 Tullgränsen ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 28 Tullportsgatan, 28, 92, 144, 175, 458, :461, 465, 476 Tyska församl., 22, 27, 42; faltigvård ... 161 Tyska kyrkan, 298, 452; dopfat ...... .... .. 336 Ulr. E leon. förs., faltighus .......... .... .... 162 Vangsön .. .... .. .... ... .... .............. ....... .... . 30 Vanadislunden, f>28; kapell .................. 473 Vasa Läroverk .................. .. ....... 139, 152 Västermalm ................................ 235, 299 V. Trädgårdsgalån .......... ............ . 68, 180, 182, 237, 248, 251, 275, 423 Änkehusgriinden ................................. 175 S. Örjans hospital ........ ...... ... .... ......... 478 Vadstena ......... .. .. ... . ..... .... ................... Vederslöv ................... .. ...................... .. Visby, S. Jakobs kapell, 12 ; S. Jakobs gille, 12; S. Nicolaus .... ... . : ........... ....... ....... Wolfenbiittel, S. Marien ..... .... ............... Väderslöv .......... .......... .................. .. .. .. Västerås, riksdag, 13, 17, 270, 340; riks­ dagsbeslut.............. ...... .......... ........... Västerås stift, insaml. för Jakobs kyrko­ bygge ... .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. . . .. .. .. Växiö stift, insaml. till Jakobs kyrko­ bygge ................................... .. ............ 271 20 269 312 20 17 21 21 542 Yttergrans k: a ....... . . .. . STOCKHOLM 301 Älgh ults k:a, altartavla . .... .... ...... .. .. .. ... ... 320 Åkerö .... . ......... ... . . .. . . ........ . . .. .. .. ... ...... 81 Åratad, Ståhlarmsgods ..... .... . ....... .... .. .... 410 Öland ..... . . .. ........... .. .. . ... .. ... . ... .... ... .... .. . 253 PERSONREGISTER. ADELCRAN'l'Z, G. J. ark, överl!ovint. 302, 315, 316, ANDERSSON, SIGRID CnARL. g. m. k y rkoh. 423, 460, 4!17 Eskil Andrre ........ .................. 216 ADLERBERG, HELENA, g. m. kyrkoherde Jo­ ANDR1E, ANDERS JoH., kyrkoherde .... 2 16 nas Arne ll ... 199 STEN EsKn, JonANNES, kyrkoh erde, 80, ADLERMARCK, E...... .................. 371 216 ,, LAns, hovrättråd , 52, epitafium ANDREAS (JOJ-IANNlS NYCOPENSTS), kyrko­ *369, 870f............... """"""" 390 herde 35, 36, 47, 75, 81, 82, 190, 193, 1.96, 414 ADOLF, barberare 25 ANDREN, vVJCKE, konstnär .. .. .. .. .. .. 455 109 ANNA EmmA, g. m. Anders Gyldensbloms 320 kyrkomusiker ......... ... ... . . .. . .. . . 8, 136 AKTANDER . . . HANSDOTTER, g. m. Anders Bohrn . . 352 246 AHLBERG, HAJCON MATSDOTTER, donation .... .. 4H8 82 AI-ILSTEDT, JOACHIM, arrendator PERSDOTTER . . . . . . 82 AHNLUND, N., professor.......... 264 SALOMONSDOTTER, g. m. Henrik Feiff AHRBOM, N., arkitekt ......... 232, 256, 257-259 348; gåva .. 517 AHRELIUS, FR., kopparsti ckare... 282 W ALLEJUA, g. m. Magnus Pontinus .. . 196 ALATAGIUUS, kaplan .. .. .. .. .. .. .. 91, 92, 95, 96 ANNIKA, ANDERSDOTTER, gåva .............. .. . 517 ALDEGREVER, målare 315 ANUND, biskop i Strängnäs . . . 264 ALEXANDESSON, bruksägare 474, 475 APELBLAD, CHARLOTTA SOPHIA, g. m. Magnus ALLSTHIN, G. A., konstsmed 528 Lehnberg . .. ........ .. .... 210 ALM, AXEL, byggmäst. .. .. . .. .. . .. .. .. . 309 APEI.ROTJ1, JOHAN BERNHARDSSON, slotts­ ALMQVIST L. T., kyrkoråd .. 68, 148 fogde, begravn .-vapen... ...... 407 VICTOR, .. .. .. .. 150 APELROTH, J OI-IAN J OI-IANSSON, löjtn., begravn.­ 307 ALSTRÖMER, P .. vapen. .. .. 407f. 315 ARNELL, JONAS, kyrkoherde ALTDOm'ER, ALB., målare . 199 475 ALTHIN, V. pastor LARS, kyrkoherde 61, AMBJÖRNSSON, A~mJÖRN, karduansmakare, 79, 142, 161, 199f., 456 ; porträtt, *201, 861 25 kyrkovärd, 73; grav 376 ARNOD, pappersmakare ... ANKARGRONA, amiral .. .. .. . .. .. .. .. .. .. . 185 ARVEDSON, ANDERS, gravsten 381 ANCKARClWNA, TEODOR, landshövding, ep i­ 73 AsK(ER), OLOF, kyrkavärd 78 tafium, 390; minnesvård *368 369 AsP, prost i Norrköping ...... 192 ANDEns, byggmästare, (se Andersson , AsPLUND ...... . 476, 527 Anders). AURELIUS . 49, 133 ..... 387 AUSTRELL, borgmäst. stenhuggare ...... .. ... .. .. 73 AVEELEN, J . VA:-! DEN, kopparstickare, 229, ANDERSIN, J. Z....... .. .. ........ .. *229 ANDERSSON, ANDERS, byggmästare .. .. . 441, 442 295, 300; Stockholmsvy 533 K., hovjuvelerare .. 94 517 BAA ZHIS, JOHANNES, ärkebiskop ANDERSSON NILS, bagare .... . ........ .. .. .. 55, 73 BALDAUl' , CHmSTOFFER, kyrkovärd ... 488 ANDERSON, VILH. bagarmästare . 93 ANDEllSON, SAMUEL, besökare, gåva ... .. .. .. 488 BALINGIUS, PÄR, präst ..... JOHANNES KYRKA BANCK, AKDERS LARSSON, kyrkavärd ... 73, 521 BANER, AxEL 24 ... 435 JOHAN .............. . 183 PEDER, gård .. 185, 328 SvANTE, riksråd . 472 BANG, byggmästare. .. .... 488 BECK, MELCHER, gåva .......... . 181 BEIJER, JoHAN, postgeneral .... . BELITZ, MARIA, g. m . målarmästaren Johan Lundberg .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ...... .... ... 215 BELLMAN, K. M., skald . . . . . . . . . . . . . . . 113 BENGT BmGERSSON, biskop i Linköping ... 265 BENGTSSON, BENGT, klockare ........ ... .... 23, 108 55, 73, 448 ERICH, kyrkavärd . . OLOP, kyrkoråd......... 521 PEDER, kyrkavärd .... .. ...... 58, 73 PER ............ ........... 391 RAGVALD, epitafium .. .. ........... 491 BENNE'l', generalmajor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. 60 BENTHIN, GABRIEL, bildhu~g . .. ................ 322 BERENTZ, gördelmakare, 168, testamente till Iärarne ............................................. 146 BERCH, C. R., kansliråd .... ." ...... ...... ....... 373 BERCHEM, E. V. .. ...... .. .... ...... ...... .. ........ 266 BERELIUS, präst .. . .. .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. 77 BERG, ELISABE'l' JÖRANSDOTTER, g. m. M. de Neff ..... .... .. ....... . .. . ....................... 377 BERG, ERLAND, mjölnare ...................... . . 489f. BERG, JACOB BER'l'ILSSON, gåva ......... 489, 518 BERGENHIELM, Kungl. sekreterare .. .. . 44 BERGLIN, G., urmakare ......................... . . 415 BERGMAN, ANDERS EVALD, kyrkoherde 80, 215, 101, 474, 520; porträtt *213, 367f. BERGMAN, EUPHROSYNE, fru, gåva ............ 518 J. P ., sparbankskamrer ....... .. ... 215 BERGQUIST, ANDREAS, klockare ....... ....... . 108 BERGQVIST, C., kopparstickare ..... ............. 362 BERG STRÖM, CAHL OsCAR, klockare ........ . 108 BERNHARD AV WEIMAR, h ertig . .............. 435 BER'l'ILL, finsk kyrkoherde . .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . 23 BERZELIUS, J. J., professor, staty ............ 182 BEZOLD, G. VON, konsthistoriker..... ...... .... 311 BmLim, SrGmD ......................... . .... 337, 351 SIGmD, g. m. Gust. Horn ............ 411 STEN, riksråd, 1iksskattmästare, 43, 185, 328 BILLINGSCHÖLD, kyrkavärd .............. . .. . . .. 521 BIRGERSSON, J. F., kyrkavärd .. .. . .. .. .. . .. .. .. 73 543 BIRGITTA, den heliga, pilgrimsfärd .. .... .. . 11 » JOI-IANSDO'l"l'ER, epitafium ........ 491 BJÖRLING ........................ 131, 135, 137f, 138 BJÖRN, CATHARINA, g. m. kyrkoherde Lysing 198 BJÖRNSTJERNA, J. M., kyrkoråd ............... 68 BLIXENCRONA, MÅR'l'EN, kommissarie, be· gravn.·vapen 403; huvudbaner .. .... 396, *398 BLOM, DIDRIK, stenhuggare ............ . . ....... 239 GESKA, g. m. Tobias Renner ........ 393 HENJUK, stenhuggare, 26, ~n, 249, 250f, 295, 280f, 280, 313, 385; kon· trakt 431; sluträkning.................. 434 » C. G. C:SON, ark................... 319, 324f. BomN, EMELIA KAROLINA, g. m. kamrer J. P. Bergman . .. .. .. .. .. . . .. .. .. .. .. . .. ..... 215 BOGELS, ELISAilET, g. m. Christian Hårle­ man ............ ................ ............ ....... . . 392 BOHL, FRANS, orgelbyggare ............... 108, 333 BOHM, ANDERS, kamrerare ..... . .. . ... .. . 352, 356 BoLL, (se BOJ:rL, FRANs). BOANDER, SvEN, amiralitetspred., epitafium 391 BONDE, ELEON. CHARL., grevinna, g. m . W. L. Taube .... ............... .. ........ ... 390 GusTAV, riksskattrnä$tare .. .... 185, 196 BORG, ANDERS, . kyrkoherde 210f; porträtt *208, 364 AnoN, bruksinspektor .................. 210 BoY, vVILLEM, arkitekt och målare 264, 277, 311, 312, 423 BRAHE, ABRAHAM ........... . .. . .... ........... ... 202 NILS, riksråd .. .. .. .. . .. .. .. .... .. .. .. .. . .. 43 PER, greve, riksdrots .. .. .. .. . .. 180, 190 BRAMBECK, AXEL EDVARD, bildhuggare ... 334 BRANDEL, ANNA l\IARIA, fru .... .. .. ........ ..... 165 S., ark ................................. 312 BRANDT, kapellmästare ........................... 112 BRATT, .. .. .. . .. .. ................... 8, 75, 158, 446 BRElliSKIÖLD, DmmK GEORG, kapten, begrav.­ vapen ..... . .... .. ... ..... . ... .... .......... ... . ... .. . 409 BIRGITTA BENGTSDOTTER, epitafium ... . ..... 491 BmLIOTH, Y., professor .......... .. ...... 266, 267 BlUTA TORSTENSDO'l"l'ER, gravsten ............ 479 BrnTTA, Anders Perssons hustru, gård...... 82 BROMAN, ERLAND, president . ..... ............... 162 PETTER, hökare, kyrkoråd 55, 68, 73, 139, 162, 453 VON BIWMELL, kapten .............................. 458 DE BRUN, FRANS, lektor, 265, 266, 267, 268, 478 544 STOCKHOLM CED!o:RSTRÖM, CHRIS'l'INE CHARLOTTE, f. Mörner, teck n ., ......... ...... ...... *291 MARGARETA, g. m. kyrkoh. Sternell ......... ... ...... .. ....... 199 RUDOL~', fri h . .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 300 CELSIUS, OLoF, kyrkoh ., 80, 14<1, 177, 184, 192, 203f, 459, 493; porträtt, *204, 362 » professor, domprost . 203 0HAUVAUX, R. , bildhuggare .. .. .. .. .. . 189 OLARANDER, rek tor . . . . . . .. .. .. .. . . . .. .. . .. 134 CLAESON, expeditionschef ..... .. •. ._. . . . . . . . . ..... 187 CLABSON, NILS, kyrkoråd .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 68 CLASON, G usTAF, a rkitekt .. ....... 527, 529, 51:!3 I. G., arkitekt .. .. .. .. .. . 476 SAM, ky rkofnllm äk ti g. .. . . . ... ... ... .. 72 CLAUSEN, STEEN, gård ............... ........... 183 CLEMENS II, påve .... .. .. .. .. . .. ...... .. .... .. . .. 12 0LERCKER, a miral, hus .. .. .. . . . . . . . . . ... . . . . .. . 183 CLERICI-1 (se CLERCKER). CRAFOORD, J oACI-IlNE, f . Gy llenkrok, friherr­ ~nn ..... . ... ..... ... .... ..... BRUN, GuS'l'AF, klockare, kyrkav ärd . .. 73, 108 BRUUN, gravsten ...... ..... . ............ ... ... ..... . BRÄMSKIÖLD, JoNAS, kamrer, begravn.-vap 408 B UDDE, mjölnarålderman, testamente . ... .. ... 163 BUHRE, J . G., fabr., kyrkovärd .. .......... 74, 520 BuNGE, J ACOB, borgmästare ......... .. .. .. 60, 143 SvEN, greve .... ....... ...... . 166, 168, 462 B m ucus, A ND . ..... .. ..... .. .. .. . .. ... .. . . . .. ..... . . 23 BuRE, JoHAN (se BuREUS JoHANNNES) . Bum:;us, JoHANNEs .. ..... .. ......... .... . . .. . 274, 275 OLm', gård .. . .. . .. ...... ....... ... ... .. . 183 BURMAN, CATHARINA, g. m . prosten Sternelius 198 OLOF, .. .. . ..... .... ... .................. ... 340 B YGDBN, A. L. biblioteksman .. ... .. .... ....... 129 BYRELIUS, CATHAR... .. .... ...... .. .. ........ .... .. . 202 BvSTRÖM, A., professor ....... .. ... . . ...... ....... 194 BÅLD, prost .... .. ... ... ........ .. . ................... 79 BXNG, J ONAS, ................................... .. .. 274 BÅÅ'l', SEVED, riksskattmästare, palats .. .... 176 BttÅTH, L. M., arkivarie ... ... 28, 82, 180, 239f BÄCK, F. M., arkitekt 230, 240, 244, 246, 247, 308 BÖCKE, MIKAEL, guldsmed, 337, 340, 346, 348, 350, 351 BÖR'l'ZELL, ALGERNON, hovintendent . . . . . . . . 74 kyrkavärd ... .. ...... .... ......... 156 BööK, MARIA, g. m . Nils Hult .............. . 491 ....... .. .. . ~ C.<\HMAN, orgelbyggare ................ ... . .... .. . HERMAN, orgelbyggare ............... JOHAN, orgelbyggare .. . ... ...... JoHAN, d . y., orgelbyggare .. ....... N.IKLAS, orgelbyggare ........ ...... . CAMAEN, borgmästare.. ... . ... .... .. . ... .. . .. . .. . . . CARIN ERICSDO'l'TER, inskr.... ..... . . . .. . ....... CARLBN, 0 C1'AVIA, förf... .. ... .. ........... 178, 0ARLMAN, CARL FREDRIK, guldsmed ......... CASPAR, apotekare .. ...................... ... ...... 0ATHARINA, 01-IARL. CHYRONIA, g. m. kyr­ k oherde Olof Celsius .. .. .. .. .... .. . ... CAUTELL, K. , sek r ......... .. .............. .. . 161, CEDERBOM, I NGEBORG, gåva .... .. .. .... .. .. CEDERCREUTZ, HEIU!AN, riksråd, 67, 161f; begravn. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0EDERHIELM, riksråd . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. CEDERMAlWK, DANIEL, sidenfabr., gravsten 0EDERSPARRE, JOH. CONR., löjtnant ...... . .. GROLL, organist _ .. .......... .. .. .. .. .. . . . . . . . . .. 112 0RONHIELM, huvudbaner .. .. .. .. .. .. .. . 414 CHRISTOFFER, huvudbaner 398, 402 POLYCARPUS, landsh övdin g, be­ gra vn.-vap. 402; huvudba­ n er.............. ...... .. .. .. . 298, *403 CRONSTEDT, exc. .. .. .. .. . . .. . . . . . . . . . . . . .. . 161 CRONSTRÖM, envoye .. . ....... ....... . . . .... .. .. .. ... 199 288 111 CmrLmN, J. P., målare.............. .. .. ... 476, 497 334 CURMAN, SIGURD, riksantikvarie .. 333 334 D AHLMAN, skolmästare .. .... .... ... ........ .. ... 137 334 DARELLI, FREDRIKA AF, g. rn. kyrkoh. Jo­ hannes Wingård .................. .. ............. 205 49 339 D'AmrANCOURT, B. R. .. .... .. .. .... .... .. .. .... 373 309 DECKER, organist .. . . . . . . .. . . . .. . .. .. . . . . . . . . . . . . . . . . 111 338 DE GEER, CARL, greve . ............ .. 67, 142f, 169 hovmarskalk ............ 161, 173 25 CATHARINA CHARLO'r'l'A ........ . . .. 164 CnARLES, kamm arherre, 67, *167, 203 208 ; gåva till fattigvården, 1116 165f ; gåvor .. .. .. .. ... . 168f 514 CHARLEs, landshövdin g . . . 67 407 DE LA GARDIE, AXEL, r iksråd ...... .. .. .. .. .... 185 GABRIEL, gård .......... .. ... 183 188 J AKOB, riksmarsk, 24f, 178, 479 183 18 l , 295, 350 ; hus 466 JOHANNES KYRKA DE LA GAIWIE, JAKOB, PON'l'USSON ......... 334 MAGNUS GABRIEL, rikskans· ler, 178, 184f, 190, 193, 328, 334, 336f MAGNUS J uLius, excellens 185, 328 » PONTUS, riksråd ............... 185 DE LA WALLEE, JEAN, arkitekt, borgmästare, 23,44, 176,250,299, 446 SIMON, arkitekt, grav .. .... 385 DIDRIK, skinnare. . ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 DINlANDER, ANDERS, kyrkovärd .. . .. , . . . . . . . . . 73 DIJKMAN, LYDERT, organist .. .......... . .. . . . ... 112 DIRCHSOON, ADRIAN .. .. ........... . ......... .. . . 300 D UFOURNY, LEON, arkitekt, 463, 497, 503ff, 523 DUFVA, kyrkorådsled.,.... ..... ... . . . ... . . .... ...... 68 DUFVENBERG, JoHAN, gravsten .................. 479 DUNDEE, BLASIUS, köpman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 VON DOBEN, GusTAF, överkapellmästare, psalmdiktare ....................... . 1U, 194, 387 DORER, ALBRECHT, målare . .... . .... ... .. . . .... 315 DöTEBER, CumsTIAN JuLIUs, bildhuggare 298 EGERSTRÖM, bankokommissarie 465 EGGERT, EVA HERM ANSDO'l"l'ER, g. m. Hen­ rik Wulf .......................................... 337 EHNKVIST, KARL,.kyrkvaktmästare ... 326, 375 Er-IRENSTRAHL, DAVID KLÖCKER VON, målare 485 EHRLANDSON, PEDER, gård ............ .'.. .. .... 183 EICHIIORN, C., konsthistorik er ...... . . . ........ . 234 EISEN, Dmmcn VON, överstelöjtnant, begravn.­ vapen, 403; huvudbaner ............ 400f, *410 E1mmr, gravsten ..................... .. .... ........ 382 EKEBLAD, CHRISTIAN, överste . . . ... .. . ... . ..... 190 J. , kammarherre .. 190 » KLAS, riksråd . ...... . 162 EKENDAHL, Jon., komminister...... .... ........ 78 EKETRÄ, Gus'l'AE' SvJmSSON, gård .. . ......... 183 EKEOLM DAVID, kaplan .... .......... .... . .... ... 91ff EKLUND, A.NDERS, målare .......... .. ........... 363 EKMAN, H ÅKAN JoNSSON, kyrkoföreståndare 44 EKMARCK, A., arkitekt ............... 230, 243, 245 EKROTH, MARIA SOFIA, gåva ... ...... ........ 518 EKSTRÖM, HENRIK, grosshandlare, grav... . . 376 ELBFAS, JACOB, HENRIK, konterfejare.. 317, 319 ELD, CARL, bildhuggare .................. 528, 534 ELERS, JoHAN, förf........... .. ............... 182, 480 ELIN ANDERSDOTTER, g. m. Jöns Månsson 196 545 ELISABE'r JönGENSDOTTER, g, m. Mathias de Neff ...... ..... ........................... 348, 377 EMANUELSSON, ELIN AUGUSTA, g. m. kyrkoh. Fr. Hammarsten ................ .... ... . ......... 215 EMPORAGRIUS, ERIK, kyrkoh.......... 76, 92, 435 ENBLOM, ANDERS, kyrkovärd .. .. .. .. .. .. .. .. .. 73 ENBORG, GUSTAVUS, kollega .................... 140 ENGEL, ABRAHAM, kyrkovärd .................. 73 ERICKSSON, JOHAN, rådman, kyrkovärd, 23; gravbrev, 42, 73, 82; epita· fium . .............. . .......... 390 OLOF. ... .. .............................. 73 PER, tjärbrännare, arv.... 41 » MICHEL, stadstimmerman .... . . 483 Emcus OLAI ........ ...... ............................ 194 ERIK, BJÖRNSSON, 17, 271, 273f; fullmakt för 17 EmKSSON, ANDERs, ståthållare i Riga 25 urmakare .. . .............. 415 EsKIL JöNssoN 17, räk... . .......... .. .. .. .. ...... 279 EUGEN, IV, påve .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . 11, 12 EVA HERRMANSDOTTER, inskrift . . . . . . . . . . . 337 FAGET, lSAK, bagare, epitafium, 373, *:174, 411 SoFIA, epitafium .. .. .. .. .. .. .. .. 373f, 411 FAHLCRANTZ, AXEL, bildhuggare .............. 331 FAHLSTEN, JOH., styckgjutare 522 FAHLSTRÖM, LUDVIG, friherre ...... 53, 185, 521 F AITH-ELL, H. , tecknare .................. ... ... 232 FALER, EvA, g. m. Henrik Wulf .......... .. ... 337 FALKE, 0'1''1'0 voN, konsthistoriker ..... .. ..... 353 FALKENBERG, G. .... ....... .. ... .. .................. 78 462 riksråd .......... . FErm, pastor primarius ............... .. .. ...... 472 73 FEIF, liiNDRICH, kyrkovärd . . FEIFF, HENRIK, guldsmed .... . ..... .... . 338, 348 FEILI'l'ZEN, C. VON, löjtnant, kyrkovärd .. . 74 FERLIN, P . R., administr. förf. 23, 30, 40, 16(1, 183 FERSEN, AXEL VON, testamente efter, 146, 209 G. H. VON ............ .. ........ . .... .... . 171 FISCHER, Th . A............... .... .. .. .. .. .... .. .... 377 FJELLSTEDT, P., präst ... ......... .. ... ...... .... 194 FLEETWOOD, HARALD, friherre .. .. . . . ........ 394 FLEMING, adlig ätt, vapensköld ...... 400, ''407 CAm,, friherre, begravn.·vapen ... 410f CLAES, riksråd, begravn .·vapen 410,440 CLAS, amiral 18f, 24ff, 31f, 56, 115,175, 176,180,217,220,290, 294f, 340, 386ff; hus, 183; kon­ 546 STOCKHOLM FöHSTER, HANS, murmästare, 26, 255, 280f, 290, 294f, 313, 319; grav, 386; k ostnads­ anbud ............ ................ . .... .. ....1634, 432 74 GAHN, HENRIK, läkare, a~sessor ............ 371f 50 HENUlK KLASSON, lantmarskalk 298 GALLERIUS, kyrkoherde.. .. ......... 444 HERMAN, riksr å d ........ . ...... 185, 328 GAMMAL, JOHAN, komminister.... ... ..... .. 304 KARL GusTAV, begravning.. . 91 GARDY, MICHELLE, modellör .. .. .. .. .. .. .. GAREL, ABEL, gravsten.... . . ... .. .. ... ....... 379 KLAS (se FLEMIIW, CLAS) . ELISABE'l', gravsten .. . .. .. .. .. .. .. .. . .. 379 LARS, riksråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 GEDDA, J ou., gravplan .. .... .. .. .. .......... .... . 58 MAGNUS, överstelöjtnant . . ..... 96 president.... .. .. .. .. .. .. .. 162 FLOBERG, ARVID, guldsmed... ............ 338, 349 G t·:FLHEKREJ, H ., g. m. Pehr Bengtsson, FLUMENIUS, THIWDOR, slottsklockare. 488 epitafium .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .......... 391 60 FLönE it, kryddkrämare .. . .. .. ....... ... . GEIWE, byggmästare . . . . . . . . . . . . . . .. ....... 4 78 FOGELKLOU, E)riLIA .. 13 GEREKIX BENEKINJ, kyrkoherde ........ 12, 267 Fons, J., b ildhuggare. . 304 GEIUNGIUS, ERIK, komt11inister, porträtt, 361, *367 F OLCKER, gravsten .. 382 GElWER, ANDERS, borgmästare........ . .. . ... ... 44 F OLCKERSSON, ANDERS, byggmästare ...... 479 GEZELIUS, biskop i Åbo ...... . .. .... ............. 185 Forums, grevinna, begravning .. .. .. .. .. .. .. .. . 85 GILLBERG, J . A., a rkitekt, ritning t ill pre­ FORSBERG, KLAS, förgyllare ..... ...... .. . ...... 332 dikstol .......................... 321, 323, 329 FORSELL, CARL AI' .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. . .. .. .. . 172 GILLIS, LO UIS, slottsbyggmästare .......... 294 FORSETII, EINAR, konstnär ..... ............... 532f GJÖRWELL, C. C., arkitekt, 240; krönika, 307, FORSSLU)ID, F., målare .. .. .. . .. .. ...... 207 308, 370f J ONAs, målare ........... .. ..... .. 363f GODLUND, direktör .................. 125, 170, 468 FOUGDT, VOGDT, VOIKT, VOUGT, se Foget, I sak. GOLDSCIB!IDT, HANs, stenhuggare . . ...... .... 300 FRA NCK, GREGER, guldsmed ...... ..... 348, 353 GOLITZ, J OHAl\NA KRIS1'INA, g. m. pastorn , FRANs, vinskänk ................................. .. 25 Anders Murray . .. .. .. .. .. . 206 FRAN7.BN, F. M., biskop ...... .. .......... .. .. .. .. so GOT'l'MAN, LORENs, målare .......... .. 362 FREDRIK AV BADlm, storhertig . .. .. . 520 GRAAK, r ektor .. . .. .. .. .. .. .. . .. . .. .. . .. 129 Fm:DR!K I., porträtt å klocka ... . . . 416, *419 GRANGlmN, JOHAN P ETEH, klockare 108 FREDUIKA, drottning ................ .. 184 GRANHOL)I, kamrer.. .... .. .. .. .. .. . .. .. . 474 FRTS'l'EDT, CATJ-IARINA, epitafium .. 371 GRANLUND .. .. .. .. .. . .. . ..... ...... 276f .TONAS, s lottsmurmästare, kyrko­ GRAVANDER, JONAS, kyrkoherde .. .. ..... 36 värd, 303 ; epitafium ...... 238, '''340, 371, 373 GREGERSSON, borgmästare .. . .. ..... 277f, 279 FRTTSCH, K. E. 0., konsthistoriker.... 311 . GRELS, bagare .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. . .. . .. .. .. 25 FRODBOM, lNGE)!AR, källarmästare, 60, 68, 465 l GRF-LSSON (se GnEGERSSON). Fnmf, Prm, fabrikör, kyrkovärd 74 GnEVESMii iiL, C. A., gros~handlare 16\J ; skol · FRÖLICIr, g reve 60 donation .. .. .. .. .. . .. .. 71 , 146f FRÖST, N., kronolänsman 215 Gm P, EBBA, fru .. . .. .................. 183 PER AXEL, kyrkoherde, 80, 214f; por­ GmSSEACH, G usTAV FREDRIK, löjtnant, beträtt . .. .. .. . .. .. .. .. ....... ...... .......... *211, 366 gravn .-vapen, 403; huvudbaner ... 401f, *413 F u m w nmr, J ou. ERICHSSON, rådman.. 47, 440 GRUNDEL, JAKOB, borgmästare... . .. 25, 340 GRYSELIUS, PETER, kopparstickare. ... 238, 371 THOMAs JOHAN, skeppare, be­ gravtl.-vapen...................... . .... 407 GunERTZ, HANS, 419, gåva . .. .. .. .. .... .. . 281 F ucHs, RuTGER, överståthållare ......... 162, 186 GuLLSTRAND . .. . . . .. . .. . . .. . . . . . . . . . .. . .. . .. .. .. .. . . . . 41 trakt med Blom 431; kontrakt med Förster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 432 FLEMING, FRGDRIK, kapten, begravn.-vapen 411 Hm·miK, generalmajor, 299, 321, 352; anträd 400, *408f, begravn.­ vapen 403; gåvor 1644, 433; huvudbaner .... ..... .... *399f, *406 G AGGE, L. G., kyrlwvärd........................ JOHANNES KYRKA 547 GUSTAF VASA, 13, 16, 18, 19, 157,~17,220, HA~D!ARBORG, rådman ... .. . ... . . . 474 HAMMARINUS, SAMUEL, kyrkoherde 76 270f, 288; förordning om stenhus, 19; ned­ bryter kyrkor på malmarna, 13; porträtt, HA~IMARLUND, E., riksdagsman 155 318; p rivilegium 1529 .......... .. 49 HAMi\!ARSKJÖLD, L., prot.sekr...... 469 HAMMARSTEN, FREDR., kyrkoherde, 2.l5f; GUSTAx' II ADOLF, 18, 19, '20, 21, 24, 30, 138, 217, 220, 285, 435; förordning om porträtt . .......... *214, 368f S01·unda, 31 ; kungsringning, 123; porträtt, P ER WILH.,skeppsbyggmäst. 215 HA3!::\!AHS'l'RÖ3!, L., kyrkavärd. . . 74 490; privilegium för Norra förstaden 1624, 39, 63; privilegieutkast för Norrmalm 1624, HAKNIJ3AL, MAR'l'IN, m ålare . ...... . ... ... 197, 359 75; ryttarstatyett 337; skolförslag 1620 ... 131 HANS, bokbindare ... .. . .. . ... ... ... . .. . . . . . . 56 GUS'l'A~· III, 113, 178, 192, 218, 221' 384, HANS 0LSSON ... ... .. . . . . . . ... . .. .. . .. .. .. .. .... .. . 17 419, 461, 497, 523; tal 1772. . 490 HAKSEN, LARS, målare . . ..... 210, 365f 109 GUS'l'AV IV ADOLF .. 4.19 HARNISCHER, J OHANN J AKOB, organist 31 HARNESK (se HARNISCHER, J. J.) GUS'l'AF~'SSON, GRELS GUSTAFSSON, AXDERS MAGNUS, klockare, 108, HARTMANN, K. 0 ., konsthistoriker. 277 320 HASSBLGREN, G. E., målare . . 319 142 HAUPT, A., konsthistoriker . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 GuTIIERMUTH, fru, donation till skola . . GYLDEXKT,OU, ANmms, president, vapensköl­ JöRGEN, snickare . ... ....... . .... . . .. 327 dar, 395f, 239f; begravn.­ H EDAR, S., arkivforskare .... ................... 279 vapen ... 405 HEDLUND, OLOF, orgelbyggare ..... . ... 333, 334 ANDERS GIDION, generalmajor, HEDREN, ANDERS, prost. ...... ................... 211 begravn.-vapen ...... "'396f, 406 J OHAN JAKOB, kyrkoherde, 80, 129, AXEL, begravn.-vapen . . .. .. ... 405 146, 147, 152, 168, 170, 189, 211 GIDEON, löjtnant, begravn.-va­ -213, 307, 323, 490; porträtt pen . ..... . . . 406 *209, .'365; premiedonation .... . . 146 GIDION, kaptenlöjtnant, huvud­ HEDVIG ELEONOJIA, drottning .......... . 190, 196 ban er . . . . ....... . . . . . ..... .. . 395f HEDVIG SOFIA AV HOT,STEIN, hertiginna ... 455 MAGNus, begravn.-vapen ...... 405 HELAND, M. R., gravö r . . . . . . . . . . . . *289 GYLLENHIELM, KARL KARL. 'SON, riksamiral 24f HELEXA BER'l'ELSDOT'l'ER, minnestavla 490 GYT,LENSPAAK, ANDERS, arnirallöjtnant, be­ H ELIN, PETER, kyrkavärd .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 gravn.-vapen . .. 409 P. J:SON, gravsten . . .. .......... 382, *387 d. y., begravn.­ HELLDEN, D., arkitekt, 232, 256, 257, 258, 259 vapen 409 HELLING, EMMA CHARLO'l''l'A, g. m. kyrko­ GYLLI,NS'l'U:RNA, CARL, excellens 37, 202 herden J . J. Hedren . . . . . . . . . . . . . . ..... 212 N ......... . . 78 HELSING, J OHAN JÖNSSON, kyrkavärd 73 Gi.iN'rfiER, J uu us, sångare ... . ..... .. . . 194 HELLSTRÖM, G. . . . . . . . . . . 67, 165, 170, 173 230, GÅsE, CnRISTOPHER, gåva .. . 488 HEMING, ärkebiskop, pallium . . . 12 321, 384, 391 HENRIK, Herr, i Solna . GöTHE, E. G., bildhuggare ... .. . . . . . . . . . . . . . . . 12, 340 J OH., stenhuggare . ..... .. .... 496f HERLITil, N., professor . . . 62 HERMAXSSON, ELISA"BETH MARGAHETA, g. m . kyrkoherde Olof Kiörning.... . ..... ...... 201 HAAGEL, CnRISTIAN, k irurg, gravsten, 238, 383 H BRSLOW, justitieråd...... ..... 474, 475 HAAGEL-PLÖHN, gravsten .. 238, 382, *388 HESSELGREN, EDV., medaljgravör 309 HAAK, OsCAR, dir., kyrkavärd 74 HESSELMAN, B.......... . .. 309 HAEFFNER, G. A., organist .... 112 HIERONnrus, bagare, kyrkavärd ... . .. ... .. . . .. 73 HAHR, A uG., professor ..... . ........ 272, 2"77, 312 HIERl'A, L ARS, s tiftelse . . . . . 174 191 HIERZELL, CA llL, notarius pub!., 490, 514; HALLER ........ ... HA~HSCHER (se HARNISCHEJt, J. J .) gåva .. 488 548 STOCKHOLM HILDEBRAND, H. R. T. E., 7, 8, 75, 80, 158, 184, HöGH, KARL, konterfejare .............. .. .... 333 190, 192, 446 HÖGLUND, Jor-r. HENR., kyrkavärd .. 74 BEKGT, sekr. .. .. .. . . . . 307 HÖGJ\!AN, NILS, kyrkovärd.. 73 315 HÖGSTRÖM, gravsten .. .......... . ................ 382 HILLMAN, A. INGRID, g. m. kyrkoherde Lysing 198 HöJER, KARL, se Högh, Karl. 73 H öre, ANDEltS, klockare..... HINDEUSSON, OLOF, rådman, kyrkovärd. 108 110 HÖPKEK, VON, riksråd...... .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. HINTZ, CARL, kyrko~ångare, 111; lön ... 205 340 A. J. VON greve.. .. ........... 384 Hmscu, J., d:r phil. .... .. . . HÖRNER, JOEL, rådman .. . 48, 49, 94, 133, 451 HmSCHENSTIERNA, 8TEPHAN, geheimeråd, be- 404 gravn.·vapen .............. . 4.62 HJÄRNE, riksråd . 496 96, 188 IFVERSSON, GO'l"l'LICB, hovsnickare URBAN, läkare ..... ...... . 265 104 l KGEBOUG , hertiginna .......... . HO CHSCHILD, lagman . 178 H ENJUKSDOTTER, g. m. Matts Mår­ HoF, CASTEN, källarmästare ... tensson J äger . . . 347 HOGENJ3ERC, FRANTZ, kopparsti ckare, 268, *16 l NSULANDEll, MARGAHETA, g. m. professor 269; Stockholmsvy .. 76 Olof Celsius .. .. 20i3 HOHN, ERIK, borgmästare . 73 IsEn, preses i konsistorium .. . 82 JOHAN, kyrkavärd .. 514 lVARSSON, ARVID , hovrättspresident.. 197 .JOHAN JÖNSSON, guldsmed 76 HOLM, E., borgmästare . 73 J., kyrkvärd ...... 508 23 JACOJ3SSOK, E., slottsintendent. .. HORDELIUS, BAR'l'H., pastor . 11 8. JAKOB ALEMANUS, helgon 197 HORN, AGNETA, fru ... 11 apostel.. ...... . EvERT, greve, begravn.-vapen.. 412 11 martyr, helgon . G usTAF, fältmar skalk 24, 25, 251, 11 AV T ARANTAISE, helgon . .. .. 411f 337; epitafium .. . 474 J ANSSOK, 0., direktör .. CARLSSON, fältmarskalk, grav­ kor. .... 434-36 .T OHAN III, 13, 17, 18, 19, 23, 24, 30, 32, 41,217, CARL, greve, epitafium ...... 412 HEDVIG LovrsA, g. m. Ture Sparre 353 J ACOB, borgare . . . . . . 489 HULT, NILS, taffeltäckare, minnestavla . ... 491 Husrus, NICOLAUS, komminister . . . 89 HUWEN, H ENRIK VAN, byggmästare 278, 280, 312 HAKAN, kyrkoherde på Norrmalm ...... 17, 27 K NUTSSON, testamente ..... ......... 264 H AKAKSSON, H.JALMAR EMANUEL, kantor .. . 115 H APH , JOHAN, penninginsaml. för Jakobs kyrka .... . ........ ... ............. 23 185 HAnn, riksråd ......... . . H AnLEMAN, CARL, ark., 302, 304, 316, 333, 334, 335, 368f., 423 CHmSTIAN, trädgårdsmäst., epi­ tafium .......................... . 392 JOHAN, trtidgårdsmäst., begravn.­ vapen, 407; huvud-baner 414 HÄS'l'ESKO, kaplan .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 95 Hö G, I NGA , g. m. Jöran Kiörning 200 220, 270, 272, 273, 274, 275, 276, 277, 278, 279, 280, 281, 288, 30\l, 311, 312, 316, 385; full m. f. borgare & råd 1573, 17; förordn. om stenmurar kring kyrkogården 239; krö­ ningsartiklar 75; Nova ordinanta ecclesia­ stica 271; porträtt 318; privilegier 1578, 49 J OHAKSSON, CORNELIVS, orgelnist 108, 109 DANIEL, bryggare . . 44 73 kyrkoyärd 108 ELIAS, klockare 25 JoNATlO, bokhindare .. 340 JORDAN, byssegjutare ...... . 295, 315 .TOSEPHSON, RAGNAR, professor ... .. . . ... 486 JULIN G, PETER, bildhuggare .... .. 304 J UVARA, FILLIPPO, arkitekt .... . ... 108 JÄGARE, EmK, klockare .... JÄGER, J., guldsmed i Augsburg, 314, 336, 339, 341ff MATTS MARTENSSON, karduansmakare 34 7 i\'L\.RTEN HINDERS OK, karduansmakare 347 JOHANNES KYRKA 549 J ÖNS, ärkebiskop . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . 13 KORNER, ANNA PEDERSDOTTER, g. m. Tobias JÖRANSSON, JOHAN, conterfejare .... . ......... . 249 Renner ............................................. 393 JÖRGEN, ULRIK, målare .................... 358, 3fi6 KHAFFT, DAVID v., målare .............. . 200, 361 KRAP'l', SAL., docent .. .............. .. ...... 266, 264 l{AHN, handlande 169 professor ......... .. ............. .. ..... 4.65 KALLING, assessor ....... .. .. ... . . .. . .... . 9t) SmGER'l', munskänk, epitaf.......... 390 KALM.iETER, HANs, Tådman .. .. ....... . 352 KRISTINA, drottning, 18, 32, 175, 178, 179, K ANTZOW, ELSA, målarinn a 2'l5, 463. 465, 512; porträtt 318; pri vile­ 214, 3o8f KARIN, EmcsDOTTER, gr:hsten 479 gium 1636 .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. ... .. .. .. .. 49 M,\RTEN TRÖT z' ........... . 25 KmSTLEn, H ANS JAKOB, ark. .. .. .. .. . 313 KARL IX, 17ff, 27, 217, 220, 279ff, 294, 312; KROK, LARS ANDEHSSON, kyrkavärd ... 73, 392 sexmannainstruktion .. .. .. .. . 41 KRO:s'BEilG, J ULIUS, målare ......... • . ........... 519 X GuSTAPS likfärd ............ 313 KIWSE, ERNST, ståthållare........................ 25 XI.. ....................................... 26, 191 OscAil, ingeniör ........ .... .... .. .... ..... 468 XII, 78, 85. 455, 521; bildstod 177 PETEH, ståthållare.... . ......... .. .... . ... 25 XIII, bildstod . . . . . . . . . . . . . . 177 KR USEBJÖRN, FRA NS .. .. .. .. .. .. .. . . .. .. .. .. .. .. .. 25 XIV JoHAN, kungsringning 123 J. E . V. KRUSENSTIERNA, kyrkoråd.... .. ...... 68 CARL XV ...... ... .. ....... ··························· 309 Kurwu, BmTA, g. m. Gabr. Gabr:son Oxen­ KARL I, konun g av England ... ... .. . .... .. ... 435 stierna .......................... ...... . 352 hertig...... .. .................. .. .... .... ...... 27 KNUT, riksråd .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 43 hertig (Karl XIII) ..... .. ........... .. .. 164 KunTZEL, Smmn, g. m. Henrik Fleming ... 298 hertig, 274, 275; resol. 1602.. ......... 17 » JOHAN, kronprins (Karl XIV Joh. ) .. 184 L AGERBERG, riksråd 78 K NUTSON, konung .............. 11, 13, 463 LAGERI-IIELM , president ........................... 165 KARLSS ON, K. H., avskrifter ur vatikanar­ LAGEIUIAIWK, JOHAN, kammarråd, 387; be­ kivet ..................... 7, 11, 12, 230, 266, 267 gravn.-vapeu ................................... 404E KELDERUS, kyrkoherde ........................ 267 LAGERSTRÖ~I ................. 8, 55, 104, 158, 191 KELLGimN, JOI-I. HENR., skald, epitafium 1.: AILLIB- D' ARMANCOURT,MARIE·ANNE, skå­ *371-72; gravmonument .................. *238 despelerska, epitafium *373; epitafium 238; KELLNER, DAVID, organist., klockare i Tyska minnestavla .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .............. 245 kyrkan ... ............ . ................ .. ........... 112 L AMBERG, KRIS'l'INA MARGARETA, g. m. kyr· K EMPHEN, HEDVIG VON, g. m. Christ. Reimers 491 koherde Gustaf Murray ...................... 207 KERSTIN ERIKSDOTTER, gravsten ............... 380 LAiVIPA, JOHAN H ENRIK, guldsmed, 112, 239, 349, 462, 514 H,tKANSDO'l'TER, g. m. Ja cob B:son Berg .................................... 518 kyrkorådsled .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 68 KmPE, KmSTIN, g. m. Peter Widberg . ..... 489 prost i Arboga .. .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. . 78 KIÖRNING, JöRAN, 0LOPSSON, komminister 20C biskop .. .................. ...... .. .. .. .. .. .. 207 OLOF, kyrkoherde 79, 161, 200f; LANG, målarsläk t ... . . . .......... . .......... ... . ..... 359 porträtt .. .. .. .. .. .. .. .. . . *202, 361f JoCKIM, konterfejare ......... 21, 251, 325 KJELLIN, E., arkitekt .......... .. ................. 230 JOHAN, tenngjutare, grav~ten ........ . 380 KJÖHRING, 0., pastorsadj .......... .. ............. 533 JoHN, målarmästare ...... ...... ......... 481 KLERCK, JACOB, bildhugga re .................. 486 LAN GH, J oH. kommissarie .. ...................... 44 KLOS, JOHAN ANDREAS, klockgjutare ... 416, 419 LANTINGSHAUSEN, VON, greve ............ 176, 208 KNUTSSON, OLOF, klockare...... .. .............. 197 LARSSON, SVEN, dödgrävare ........ .... ......... 449 K ocH , A nEr., hovpredikant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 LASSE ERICSSON, borgmästare .. .. .. .. .. .. .. .. . 17 KocK, DANIEL, myntmästare, epitafium ... 390 LASSOTA V. STEBLAU, ERIK ..................... 279 KOLTHOFF, JOHANNA, g. m . kyrkoherde Lars LAURELIUS ... .. . .... . . ... ... .. .......... ... ... .. . .. .... 83 ArneiJ . ... .. ... .. . .................... .. ...... . ... ... . 200 LEPAUTRE, JEAN, kopparstickare ............... 313 36. Sveriges kyrkor. Stoc/cholrn IV. 550 STOCKHOLM LEHNHERG, OLOF, borgmästare ... ...... .. .... .. 209 LöwENIUELM, KARL GuS'r., riksrå d, 66, 67, 164, MAGN US, kyrkoherde, 67, 69, 80, 176, 457, 458 "'207, 363f LÖÖFMAN, skeppare ....... .... ...... . .. .... ..... . ... 347 192, 20.9f; porträtt............... LEIJONHUFVUD 0., a rkitekt ...... .. ....... 230, 426 A., ark. .......... .. ... . .. . 310 205 508 MACKLIER, J. D., baron .. .. .. LEJA, JOSEF " .............. .. LENMUS, JOHAKNNES, ärkebiskop .... .. ....... 188 MAGDALENA JOHANSDO'l''l'ER, g. m. Ni ls Jön­ son Norman................................. 374 LEOPOLD, komminister ........................... 470 LEUFVi;N ...... . ....................................... 192 YlAGNUs II, konung...................... ... 266 F~mKSSON, konung ............. 12 LIEHE, 0 '1''1'0 VAN DER, trumpetare, epitafium 398 LILLIE, greve, palats.................. .. . 132, 178 LADULAS, 10, 17; bytesbrev 1286, 17 LILLIENBERG ....................................... 8, 86 YlAL.MS'l'](ÖM, kolle ga .. .. .. .. . .. . .. ... .. ...... 140 LILLIEROO'l', NILS EOSANDER, kansler, beMAL'l'IH)W, ANDERS, guldsmed ......... 338, 347 gravn.-vapen, 403; huvudbaner .... .. 401, *412 MAKKHEL, organist .......................... . 465, 194 LIND, ABRAHAM, klockare..... . .. . .... .. 108 MAKKELL, ArmAHAJII, organist i Klara ...... 113 G USTAI-', organ ist.. .. 113, 114 » J ENNY .... .................... . . .... .. ...... 435 LINDBERG, spannmålshandlare................ 465 MARGARETA ANDERSDO'l"l'ER, g. m. Jonas LINDBLOM, ANDREAS, professor . . . . . . . . . . . . . 13 Skog .. ........ ..... .......... .... 196 rektor, 129, 131, 132, 135,142,143,152 ARosrA, g. m. kyrkoherden LINDEBERG, SVEN ELIMSSON, klockare 108 Erik Tollstadins ............... 202 LINDEGREN, AGI, ark. .. .. .. .. . 310, 506 BRÖMS, g . m. Olaus Skog ...... 196 LINDGREN, orgelbyggare . . . 464, 465, 488 JoNSDO'l''l'EH, gravsten . . . ... .. 377 LINDROS, stadstimmerman .......... .......... ... 482 YTARGIT'l'A, Gert Spekts hustru, gård.. ....... 82 Lrrr-IBERG, NrLS, professor ................. 11, 12 MARIA EUFROSYNE. prinsessa, g. m. Magn. LITSENIUS, PE'l'RUS, magister 78 Gabr. De Ja Gardie .................. 334 LOHMAN, fattighuskassör ....................... 456 82 HINDERSDO'l"l'ER ANDERS, kyrkovärd, 16, 55, 73, 161, 162ff MAROT, JEA N, kopparstickare ....... .. ... 279, 300 LOOS'l'RÖM, L................................. 336 MARTIN V, påve............ ....... 266 LOREN'l'S , ANDREAS, målargesäll .............. 485 ELTAS, målare ....... .. .. .. ............. 491 LossE, KOR'!', glasmästare....... 295 F. R, orientalist.......... .. .......... 353 LUMBE, GEORG, tenngjutare ...... .... ..... 348, 355 MASRELIEZ, Lo urs, konstnär ..... .. .. .. 189 , 320 L UNDBERG, direktör ................ 465 J1 ATSSON, EIUK, dödgrävare ..... ... ...... 450, 452 STAFFAN, dödgrävare, 441, 448, 449, GusTAl!', kyrkoherde, 87, 154, 188, 4 71, 215; porträtt •212, 866f 450 JOHAN, målarmästare 215 .\IATTSSON, STEPHAN .... ........ .... .. ... ...... .. 478 506, 523 l\IAYER, gravsten . . . . . .......... . 382 T EODOR, b ild huggare . . . L UNDEQUIST ....... , ........................ .. . 37, 180 1\IAXDORF, 0HRISTIAN, gravsten .'380 L UN DIN, CLAES, Stockholmianaförf., 126, 129, l\-IEIJER, J ENNY ... 173 178, 476 CASPEll, glasmästare ........... 109, 333 LUNDMARK, Em., konsthistoriker 16, 82, 229, 359 MEIN ICH, IN GRID, g . m . Daniel Roberg ...... 393 LU'l'HEH, MARTIN, porträtt..... 358f, *366 i\IELA NDE H, A. E ., a rk....... ............ .. 306, 310 LiiBKE, IV., konsthistoriker ....... . .. .......... 311 MERKELL, 0. H .................................... 352 LiiDEKE, J. A. A. ... ............ ...... 281 lVIESSENIUS, J ., krönika .. .. ..... 11, 12, 280, 289 METSCHER, urmakare ............ .. ............... 415 LYSING, ANDllEAS 0LAVI, kyrkoherde, 51f, 77, .\ I EWERDT. HANS, gravsten ....... .. ...... .'378, • 381 78, 85, 91, 96, 100, 102, 103, 110, 111, 135, 137, 140, 186, 197, 451, 453, 521, porträtt, *199, MEYER, styckgjutare ...... .. ....... .. ............. 175 GERHARDT, k]ockgjutare, 350, 415, 419, 860 521 LYTTING H, H ERMAN, testamente .. . . . .. . ....... 270 JOHANNES KYRKA MICHAL, kantor ... .. ........... .. . .............. 113 MICHELESSI, DOJI[ENICO , abbe, förf., monu­ ment .. .................. 238, 245, 382, 384, "3!10 MICRANDER, präst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 MODEE, R. G., förf...... 8, 64, 78f, 80, 103 MOLIN, domprost.... 97 MOSELI UR, 0. D., konsthistoriker 320 MURBECK, PETER, pastorsadjunkt . . 191 Mumus, kyrkomusiker . . . . . . 109 MURRAY, ANDERS, pastor i Tyska förs. 206 GusTAF, kyrkoherde, 67, 122, 165, 168, 192, 206-209, 462; ny skolordning, 145; porträtt .................... . ... "206, 363 MUUR, PETRUS, hjälppräst 447 160, 165, 166 MuLLER J., skolman . . . . . . . . . MÅNSSON, JöNs, skräddare. ...... 196 BOTVID ....................... . ......... 479 MÅRTENSSON, CARL, kyrkovärd. .... . . . . . 54, 73 MÅRTEN PERSSON, stenhuggare .... .. ... 278, 279 MÄTARJI[ARGARETA, donation ........ ... ....... . . 479 MÖLLER, HENRIK, målare ....................... . 322 CARL, ark., skolhus, 150, 155, 230,294, 303, 310, 3il4, 423, 473, 506f, 512, 518, 523, 527, 528 rådman ................. . .. . ........... . 161 MöRNER, STELLAN, hus ..... .. .. ... ... ... .. . ... . .. 183 551 NORJI[AN, NrLS JÖNSSON, handelsman, epita­ fium . .. .. . .................... 874f, 391 NORSTHÖJI[, kyrkovärd .. .... . ....... . . . . ... . ....... 462 NORTMAN, kaplan ......................... 444 NORTMAN, ANDERS, kaplan 89, 90, 442, 447, 448 NYCOPENSIS, ÅND., kyrkoherde, (se ANDREAS, k yr koherde). NYMAN, LAns, komminister ......... . . . ... 61, 161 ODEr., ANDERS, om Stockholm 1739 ... . ..... 234 OLAvu s PETHI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 0LDBERG, CLARA 0ATH., g. m. kronolänsm. N. Fröst .................... . ........... .. ..... . ... 215 0LLERS, EDv., konstnär ........................... 242 OLOF GREGERSSON, borgmästare, 17, 277, 278; medel till Jakobs kyrkas bygge.... 17 0LOFSSON, PER, löjtnant . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . 23 0LOFSSON, J., kyrkvärd (se 0LSSON, JOHAN). 0LSSON, 0. A., byggn. . .. . . . . .... .... .. ... 508 JoHAN, kyrkovärd ... .. . .. . ...... ... 73 0LUFSSON, stad~timmerman . . . . . . . . . . . . . 482 Omvr, GABRmr., målare ......... .. ...... . .... 304 OscAR I.. . ....... . .... ... ... . 184, 239 184 II ...... ········ ···· · ········ .. .. . .. . 0TTER, 8EBAST., gelbgjutare .............. . 488 OxENSTIEHNA, AXEL, 8, 24, 25, 83; likfärd, 57; porträtt . . 318 25 BENG T . ........ ······ ·· ········· 0HRISTINA, fru ... . ... ..... 337, 351 OnmSTINA, g. m. Gustaf Horn 411 ERIK ................................. 23 GABH. G:SON, riksdrot~ .. .... . .. 24 GABR. . .. .......... . ... .... . ..... 25, 183 GABH. G ABR:SON .. . ... ········· .. 352 OSTEHJI[AN, GusTAF BERNHARD, målare ... 367f N AESENIUS, skolmästare ......................... . 451 NA,SINIUS, ERICH, skolmä~tare. . . . . . . . . . . . . . . . 133 NE~'F, MATTIAS, kryddkrämare, 348, 377; gravsten ................................... 376f, ''378 NEHRJI[AN, ERIK, k]ockgjutare ............ 416, 418 NEIJI[ANS, ELISABETH, g. m. Sven Boander 391 NENSEN, HEDVIG MARGAHETA, g. m. kyrko· herde Anders Borg . . 211 NIKLAS, guldsmed . ....... ...... . 340 NILS, kyrkoherde...................... . . .. . . . .. . .... 21 NILSSON, ANDERS, kyrkovärd . . .. .. .. .. .. . . . . 449 OnmSTER, gård . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. . . . . 11 ERIK, kyrkvaktare............. ... ..... 116 IDA KAROLINA, g. m. kyrkoherde And. Joh. Andne..... . ................ . .......... 216 NORDANIUS, JONAS, ANDERSSON, klockare ... 108 NORDBERG, kyrkoherde ..... .. ..... ... . .. ... . .. .. 78 PETTER, bildhuggare .. . . .... .. . .... 333 Nm~li:N, JoH. ERIK, kansliråd ................. 169 NORLIND, 'fOBIAS, musikhistoriker ...... 109, 112f p AHR, FRANCISCUS, ark. . ....................... 311 PALM, FREDRIKA ULRIKA, g. m.skeppsbyggm. P. W. Hammarsten .. ... ...................... . .. 215 PALMCREUTZ, MARIA ELISABETH, g. m. Phi­ lip Rothlieb ..... . ... .... .......................... 376 PAUISTEDT, ERIK, ark ...................... 305, 316 PALMSTRÖM, Jor-r., assessor, begravn.-vapen 402 NIELS, begravn.-vapen 402; huvudbaner .. . .. .. . ...................... 397f, *401 PANTEN, 0ASPER VAN, ark. . . ...... ... .......... 313 P APE, HEINRICH, organist . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . 109 STOCKHOLM PASCH, DANCKWART, målare ........... ...... .... 251 QVILDAHL, INGA HELENA, g. m . rusthållare JoHAN, målare .. ....... .. .. . 304, 3::!7, 333 D. Wingård ............................. .. ....... 205 LORENS, målare 202, 204, 206, 361, 362, 363, 465 PAULI, grosshandlare ...................... ... .. . . . 166 RAFPVALSSON, BOTV., testamente till Jakobs kyrka ... ........ ........... ... ..... .. ....... . . . 31, 205 PAULINUS, LAUREN'l'IUS, ärkebiskop . .. . . . ... 82 P AMPEL, JOHAN, bildhuggare ..... . ...... ... .. 416 REDBERG, traktör.. .. . ......... .................... .. 461 PECHLIN, C. F ., general.. ....... ........... . .... . . 177 REENSTIERNA, JAKOB , K. råd .. . . . . . . . .. . . . . . . . 78 PEDER, kyrkoherde i Norra förstaden . . . . . . 17 REHN, J. E ., arkitekt., 68, 218, 221, 230, 307, PEDERSSON, JOEN, överste ... ... . .......... . . .. ... 25 316, 320, 323, 328, 330, 360f, 373, 384, PERINGSKIÖLD, 7; diarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 390, 414. 460ff, 465, 479, 493f, 495ff, 523; PERSSON, ANDERS, gårdsägare . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 minnestavla över Tolbtadius ... . ... . ....... 191 LARS, dödgrävare ....... ........ ..... 449 REIMER, CnmSTOFHER, guldslagare, 484,490; 0L0l''• kyrkavärd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 epitafium .... ... .. .......... ..... ... ...... .... ..... 491 PETRI, HENNING, guldsmed .. ..... .............. 347 REINER, FRIEDRICH, källarmästare, gravsten 238 PETIWS, ANNA, bildhuggarinna ........ . 533, 534 382f PETTER, guldsmed .......... .. ... .. .. .. ............ 340 RENBERG, 8. P., gravsten ............... 382, *387 PE'l"l'ERSSON, ABRAHAM ZACHARIAS, kyrko­ RENNER, ToBIAS, skomakare, epitafium ...... 393 herde .... . .. . .... . .. ....... .... 218f ABRAHAM, magistratsekr.. ..... 213 RENSTRÖM, komminister .... ......... . .......... . .. 467 RE·rzrus, professor ........ . ... ... ... .. . .. .... .. .... 470 ZACHARIAS, kyrko­ RHYZELIUS, AND R., biskop ........ .... . . . 199, 201 herde, porträtt ............... 365f RICHTER, DAVID, guldsmed . ... ........... 338, 349 LUDV, ark .. ..... . .. .... ........ . .. 508 IANNES, guldsmed ............ ... 338 JOIZACHARIAS, kyrkoherde, por­ RICHNAU, DANIEL, kyrkavärd ............ 73, 462 trätt ....... ............. ........ .. *210 RIDDERSPARRE, PETER, kapten .. . ..... ..... .... 338 PFEF~'ER, konduktör ....... .... . .. .. ....... ....... 165 RoBERG, DANIEL, hovapotekare, epitafium 393 P~'EIFF, rådman ................ .............. . ..... 140 ROBSAHM, byggmästare ...... . . .. ........... 463, 497 PI-IEIF, HEINRICH, guldsmed ..................... 488 RODERSKÖLD 1 JÖNS, vapensköld ............ '-'394f PHILIPSSON, grosshandlare, inrättning ...... 146 JONAS .......................... . ... 406 PIPPING, R. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 ROGGE, KURT, tomt 11 PLATEN, B. J. E. VON, kyrkoråd... ............ 68 ROMDAHL, AXEL L., professor .................. 476 PLÖHN, ANNA MAGDALEN A, gravsten ... 382, 382 RoNANDER, JONAs, guldsmed ........... 348, 354 Ponr,, D. Ä., MIKEL, guldsmed . ........... ...... 517 Roos, kassör....... . .. ................................ 468 PON'l'INUS, MAGNUS, kyrkoherde, 7, 25, 34, 35, ERIK, stadsmurmästare ... .. ... .. . ..... . . 251 36, 37, 49, 64, 76, 77, 81, 82, 83, 93, 94, RooSVAL, JOHNNY, professor ........... . 476, 494 96, 109, 110, 132, 133, 157, 190, 196f, 218, Ro on-r, C. A., klockare . .. .. . . . . . .. . . . .. . .. .. . . . . . 108 359, 440, 442, 444, 446, 447, 448, 449, 450, ROSANDER, J. THOMASSON, guldsmed .. .... . .. 514 451, -!63, 476; instruktion f. kyrkovärdar, Ros~:N, justitieråd ........................... .... . 113 M, 55; regel för kyrkorådet, 44, 45, 46, 4.7, 48, ROSENBAUM, LOREN Z, medaljgravör . ....... 340 51, 52 RosENBERG, MARCUS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. 336f PossE, överste . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . . 466 PoSSIETH, hovpredikant............ .. ... ...... .. .. 78 ROSENFELT, JAC. GUST. VON, kapten, begravn.- Yapen ... ..... .................. .............. ........ 407 PRECH'r, BuRCHARDT, bildhuggare .. .... .. .... 322 ROSENHOLM, PEHR, vice amiral, huvudbaner 401, PRIPP, Jon. G., grossh. kyrkavärd ............ 74 *411 , 406 PRYTZ, JOHN, justitieborgmästare ............ 444 PUPENDORF, S. VON .................... .. . .. .. ...... 315 RoSENS'l'IERNA, MÅRTEN, riksräntmästare . .. 25 QUENSEL, ALICE ...... .... ... ........ 264f, 270, 274 ROSENSTRÖM, HENRIK, kommissarie, be- QvARNSTRÖM, MARIA, g. m. Aron Borg ... 210 gravn.-vapen ..... ....... .............. .. ..... . .... 401 JOHANNES KYRKA Ross, MARGARE'l'HA, g. m. Mårten Hinderson J äger .. .. .. .. . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 34 7 ROTH, PET'!'ER, kyrkavärd ..... ...... ....... 54, 73 ROTHLIEB, 323, 331f; gravkor, järndörrar, *375 PHILIP Fn., president, grav ...... 376 ROTHS'l'EIN, AGNETA KRISTINA, g. m. kyr­ koh. Z. Pettersson .. ................... .. ....... 214 RuDBECK, OLOF, professor ..................... llOf RUDBECKIUS, JOHANNES, biskop ...... 24, 25, 288 RUNDEBEIW, r ektor ................................ 152 RUNDELIUS, OLOF, komminister, 93, 444, 454, RIJNDQUIST, AXEL, rådman, kyrkavärd RuNEBERG, president, kyrkoråd . . . . . . RUNG, FREDRIK, kyrkavärd ............... 7~, RYDELIUS, E~mRENTIA, g. m. kyrkoh. Ly­ sing ... . .......... .. ...... ... .................. . ...... RODLING, J. G. .. ........................... 389, RYSELIUS, CATHARINA , g. m. kyrkoh. Anders Tolls tad ins ........................... . ......... .. ... R ÅLAMB, KLAs, överståthållare, 25, 32, 43, 553 SCHULTZ, MARGARETA ........................... 390 PETER, stenhuggare ........ . ......... 391 SCHUMACHER, bageriidkare .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. . 68 SCHWAR'l'Z, DAVID, må lare, lärj. till David v. Krafft .................................... 360, 361 ScHiiCK, A., docent ..................... 12, 265, 267 SCHUTZ, Jo s-r, bildhuggare, 317, 319, 321ff, 326f, 333f SCHÖNMEYER, v. härad ~ hövding ............... 474 SEBALD'l', fru, testamente till stipendium ... 146 justitiekansl e r ..................... 67, 165 SEBARDT, WILHELM, hovapotekare, kyrk­ värd ....................... 74, 474f, 475, 520 SECHER, H ............. ................... ..... 476, 527 SEGROTH, kaplan .. .. .. .. .. .. . . .. . .. . . . .. .. . . .. . . . .. . 96f SEPPEN, gravsten .. .. . ...................... 238, 381 SERE~, PETTER, murarmästare, arkitekt .. . 460 SIDENBLADH, G., överdirektör ............ 415, 474 SIEGER'l', CHRISTIAN, hO\-~lagare, gravsten 380f, 416ff, 453, 455 74 68 462 198 476 *386 202 185, SIEVEN, BERNHARD VON, general, beg ravn.­ vapen ........... .............. . .... .. ........ 413 328, 450 RöHL, gravs ten .................... . ... . ............ 382 SIGISMUND, privilegium 1594, 49; stadsfäs­ tel se om religion 1594 .. . . . .. .. .. .. .. . . .. .. . .. 75 SILVIUS, KRISTI~A, g. m. Mathias Wagner 197 S ALVIUS, JOHAN ADLER, riksråd .... , .... ...... 176 SJMONSSON, Emm, kyrkovärd ... 33, 54, 57, 73 IvAR, arkivarie, 12, 27, 75, 41, 62; SAHLJN, JOHAN, klockare ........................ 108 298, 374 SALENIUS, .ERIK . . . .. . . . . . .. . .. . . . .. . .. . .. . . . . . .. . . . 34 SAMUEL, präst i Klara ..................... 101, 442 SJÖCRONA,EUFROSYNE ELISABETH KATARINA, g. m. kyrkoh. A. E. Bergman ............... 215 SANDEL, (SANDELS), S. bergsråd . . . . 465 SARRE, F., orientalist................... 353 SJÖ GREN, P. A., kyrkavärd .............. 68, 74 EMIL, organist, tonsättare ... 115, 472 SASSE, k opparstickare ... . . ... ...... .......... ...... 180 SAVELIN, kollega .................... .. :......... 140 SJÖSTEDT, MARIA SOFIA OTTILIANA, g. m. korkoh. P. A. F röst . . . .. . .. .. . .. . .. .. . . .. . 215 SAVENIUS, operasångare............ 111 492 SCHALLING E. H., kammarråd .. .. .. .. .. .. .. .. .. 22 SrmNINGH JoHAN, löjtnant .... ..... ...... ... SCIIE.~'FEL, J. H., målare ........................ 361 SrnLLGREN ERIK, klockare . .. .... ............. . 486 SCHEPFER, C. F., grevinna ........ . ..... . ...... 384 SKOG, JoNAS, kronofogde .. ............ .... ...... 196 OLAUS J ONAE, kyrkoherde (se SKOG, SCHEULZE, JAKOB, stenhuggare ........... .... 295 0LAUS JONL B) 36, 76, 81f, 131, 196, SeruLLGREN (SKILLGREN), ERIK, klockare, 457, 442; minnestavla ..................... *414 486 SCHOP, J. , tysk psalmdiktare .................. 194 SrmAGGE, ERIK, kyrkavärd .. .. . .. .. .. .. .. . .. .. 48 SKY'l"l'E, ANNA, fru . . . . . .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. . .. .. .. . 25 S C!-LO'l'ING, CATHARINA BEATA VON, g. m. .. .. 315, 337, 344f Teodor Ankarerona .............................. 369 8. M., silversmed..... 44 Scnuvrz kyrkorådsled. .. . .. . . . . . . . .. . . .. .. . .. .. .. 68 SNACK, assessor . .. ... .. .. .. . .. . . .. .. . .. .. .. justiti eborgmästa re . . 133 ANNA lVl. .......... . .... ........ . ......... 390 GEORG, kyrkovärd, 73; epitafium 390 kammarråd .. .. .. . . . .. .. .. .. .. .. . .. .. . .. . .. 51 JoHAN, huvuctbaner, 399, *404; be- JAKOB, stenhuggare, kyrkvärd, 55, 73, gravn.-vapen ........................... 406 142, 250, 338 36* 554 STOCKHOLM S-riERNSKYL, NmLS, gård .. ... 183 STIJ~'ERT, SIMON, amiral, gård .................. 183 STJÄRNFLYCHT, CHIUSTIAN, kommissarie, huvudbaner .............................. 347, *299 VON STOCKENSTRÖM, EniK, excellens .. . 66f, 176 STOLPE, MATTS, hökare .................. ....... 143 STRAND, P. Z., orgelbyggare . . . 334, 464, 488 STRANDBERG, major, gravsten... . .. 238, 382 R UDOLF, kyrkavärd 73 S•rnENG, gravsten . . . . .......................... 382 S-rniDSBEnG, rektor ............ .. ... 130, 135, 137 S-rmNDHEllG, AuGus-r, förf....... 126, 129, 178 8-rmNDLUND, NrLS, riksdagsman.. 86 STROKIRK, JOHAN VON, assessor, begravn.­ vapen .............................................. 408 S-rROPP, JoACHIM, kommissarie, begravn.­ vapen ............................................... 406f S·rnöM, ANTON, gravsten ......... 238, 382f, *389 STHÖMBERG, A. G. . ..... -.......................... 309 S-rnÖMFELT, ståthållare 78 STRÖMSKÖLD, H8LENA, g. m. Magnus Pon­ tinus ... 196 STUBENDORFF, GEORG, organist ............... 109 S•ruRE, STEN, d. ä., riksförest............. 13, 157 STYFFE, C. G., historiker ........ . .... .... ... 8, 39 STAHLAllM, AXEL, riksråd, begrav.-vapen ... 410 SUNDBERG, A. N., ärkebiskop .... 472 SUNDEN-CULLBERG, A. . .. .. .. . . . . . . 170 SUNDTLÖF, ANDERS, kyrkavärd . . . . . . . . 73 SuNDVALL, C. F., arkitekt, 230, 307, 319. 321, rektor .. . ................. .... ........... SVAN, OLOF HENRIKSSON, kämnär, grav­ sten ......................................... .. . ...... SvAnTz, H. MARIA .T oHANSDOTTER ............ SVEBILIUS, OLOF, ärkebiskop ........... 199, SvEDBEUG, JESPEU, biskop .. ...... ...... 188, SVENSK, PETTEll JACOBSSON, fänrik, minnes­ tavla ........ . ..................... ....... . ......... SVENSSON, präst ....................... .. .. .... ... ANDERS, kyrkavärd .. . .. . . . .. ..... LAns, dödgrävare............ . .... Mr\Ns, arbetare vid Jakobs kyrko­ bygge. .............................. MÅNS, rådman, kyrkavärd......... SWIDDE, W., kopparstickare ............ 278, SYLVAN, O. ...... ... ... ... .. .................. SöDERBERG, arkitekt .. ............ .. . .... ......... SNACK, PETTER, landshövding, huvudbaner, 399, *405; begravn.-vapen 406 SOFIA ALBERTINA, prinsessa............ .... ..... 176 MAGDALENA, prinsessa ......... .. .. .. ... 184 SOOP, ANNA MARIA, grevinna .... .. . .......... 161 GusTAf', riksråd ..................... 185, 328 SPAAK, PETRUS .. .. .. .. .... .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. . 20 SPAIUN, rådman .................................. 196 SPARRE, AXEL, överståthållare, 444, 460, 463[, 497, 500 185 KARL, riksråd .... .. ... . .. .. .. ..... . LARS ...................... .. .. . ....... ... . 23 l\Li.RTA, fru .... .. .. .... ............ 185, 328 PEDER ........ . ....... . ....... 24 TURE . . .... . ......... 24, 353 SPECHT, GERT, gårdsägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 SPEGEL, H., biskop , 136; poalmbok 1695. 188 SPIELER, MATTIAS, arkitekt . . . . . . . . . 250 SPITZ, MARIA, g. m. Carl Hierzell ........... 514 SPOFE', CnNrARINA, g. m. Jonas Torstens­ 381 son .. SPORRE, T H mm, överste, begravn.-vapen ... 413 SPRINCIlOrtN, hovapotekare .... _.. ....... 72 S·rAAF, T., målare .. . . . . . 211 STAAFF, CArtL TEODOH, målare . . 366 ST~\1<', NILS, ...... 12, 13, 16, 17, 27, 79, K3, 182 STAFFAN, skomakare .. .. .. .. . . . .. .. .. .. . . 25 STALI-IOPP, GERHARD, stockholmsskildrare 300 STAMi\f, '\VENDELL, stenhuggare ...... .... ..... 415 STAVENOW, Å......... .. _............... .. .. . 304, 323 STENBOCK, GusTAV OTTO, a miral ...... 185, 328 MAGNUS, fä] tinarskalk .... __ ... _. 176 STENHAMMAR, E., arkitekt, 280, 240f, 245f, 426 S·rENHOFF, I NGRID MARGARE'rA, g. m. Mag. Abraham Pettersson ........................... 218 S·mPHANSSON, RICH., kapten, epitafium ...... 891 STEHNELIUS, NILS, prost ....................... Hl8 kyrkoherde ....................... 417 STEHNELL, NICOLAUS, kyrkoherde, 78, 198f, 140, 142; porträtt ..................... *200, 360f S·rEUCHIUS, MATTHIAS, ärkebiskop ...... 199, 201 STIELER, kantor .................. . ............ .. 113 STIERNEFLYCHT, Cr-IRIST., kommissarie, be­ begravn.-vapen ............ 40G » ätten, begravn.-vapen. 406 S'!'IERNMAN, A. A. VON, historiker...... 8, 85, 93 ANDRIETTA CATHARINA VON, g. m. kyrkoh. Olof Celsius ..................... 203 323, 331, 467, 480 144 379 391 447 1!:18 401 4.58 449 449 22 7B 300 307 lfi4 JOHANNES KYRK A SöDERMAN, OLOF, slaktare SöDERMAllK, P., målare . .. SöRMAN, FRITZ, handlande 486. 489 212, 366f 68 TÖRNBOHM, skolmästare TÖRNELL » G., docent .. TöRNEll, borgmästare . 555 136, 140 114 264 49 474 T AMM, G., överståthållare Ur-m, slottsmurmästare .......... . .. . 463, 497 'l'ANDER, se, 'l'HA~-IER , HANS. UFVENKLOU, se Wulf, Henrik. TARAVAL, G. TH. R., konstnär.. . 189 UU'EVl', EBBE ............ .. .... . .... . 182 TAST, GusTAF JoHAN, bildhuggare... .. . 486 ULPVENKLOU, beg rav.-vapen........... .... "392ff 'l'AUBE, WJLH. LUDV., baron , epitafi um .. . . .. 390 ULFKLOU TILL HILJ\ELAX, LUDV. LA UR., be­ TERSEllUS, kyrl Brand vaktsrotmästare.. .. .... .. . . .. .. .. . .. . .. . 127 Dopfat .... .... ...... .. .. *314, 334, 336, *339, *341 Brandväsen ............ . . ..... ..... ... .. .. .. ...... 53 Dopfunt.. .. . .. .. .. .. .. . .. .. .. 193, Brud pall. ............. . ........ .. . .. ......... ........ .. 434 230, 310, 321, 384, 336, *337, 514, 528, 533 Brunnssalong .......... .... ... . .. . ........... .... ... 177 Dop funt sfot .......................... . 299, *323, 334 334 Bröllop, 193; föreskrift .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. 85 Dopfuntslock .... Byggnadsfond för elementarläroverken ...... 153 Dopkanna .. .. .. .. .. ... 315, 334, 386, '''342, *343 Bå rhus ......... .. ................... 243, 244, 466, 467 Duk pengar......... .. .. .. . .. . .. .. .... .. .. . .. . 84 Bår kläden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... .. ...... ... 102 Dödgrävare, 105, 116, 119, 120, 121, 122, Båthamn .. . ..... .......... ... ....... ...... ........ 11 123, 126, 128, 249, 449, 453, 454; lön, 42, Bäcken för fattigkollekten ............ . 165 116, 117, 118; taxa, 118; tillsättning, 102; Bänkar ..................... 184,185,186,187,243, åligganden .. .... .. .... .. . .. 118, 119 118 299, 307, 308, 310, 451, 482, 483, 484, 486, 513 Dödgrävareänka, pension . . . Bänkhyror, 57, 58, 61, 104, 112, 122, 184, Dörrar, 481, 483 ; ti ll läktartrapporna . . 328 187, 457; uppbörd .. ... .. ... .. ... .. .. ... .. .... 107 Bänkinredning .. .............. ..... ... 326, 327, 828 Eklärering av kyrkan ...... ... ...... ... ... 184, 194 Bänkköp ........ ....... .. .. ... ........... .. ......... 184 Ekoverk........... .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. 333 Bänkordning ......... .. .. ... .. .. .... ...... .. ... .. .. ... 58 Ekonomi, 69; Jakobs kyrkas .......... . 60, 61 Bänkregister .. .. .. . .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. . 58 Ekonomikyrkavärd .. .. .. . .. .... .. .. .. .. .. .. 54 Bänkrum, 34, 3:d7; inkomster av, 25; över­ E ldsvåda 1640, li:iO; 1652, 180; 1686, 83; läggning om... .. ............ .. .......... 48 1686, 98, 99, 107, 117, 134, 180; S. Jakob Bänktaxa ................ .. .......... ....... 58, 59, 67 1723, 51, 55, 60, 112, 125, 142, 178, 180, 194, 301f, 304, 315, 316, 334, 415, 416­ Bänkuthyrning.. . .. ....... ........ . 121, 126 Böcker .. .. .. ... .. .. .. .. . .... .. .... .... . ........ 519f 418, 423; i Makalös 1825 ...... ...... 178, ''181 Böndagskoll ekter..... .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . 59 E lementarl äroverk ................................ . 153 Böter till S. Jakobs kyrka .. .. .. .. . .. .. .. . .. . . 23 Epitafier .. ........... .. .. ................ 238, 309, Bötesförordning för rin gare .. ................. 124 316, *369-*374, *375, 890-393, 421, 491f Erikskrönikan .................... .. ...... .......... 264 Ersättning för prästerliga förrättningar .. .. .. 83 Castrum doloris ....... ... ... ... .... .... 193, 307, 414 Evangelistbi lder ................. ...... 322, 336, 487 Centraluppvär mn ...... . ..................... 309, 426 Examen . .... ... .............. .. ................. 140, 143 JOHANNES KYRKA Fabriksfattigkassa Fanor........ ......... Fattigbö~sor ... .. .............. ...... .. 158, 162, Fattigförsörjningsavg............................ Fattighus, 65, 161, Hi7, 168, 169, 172, 200, 467; fi nansiering, 160, 161, 162, 163; tomt, Fattighusavgift........ .. .... .. 71, 144, Fattighusdirektionen, 69, 162, 163, 16fl, lfi8; reglemente 177 4 .. .. . Fattighusförestånderska .... .. ......... .. .......... Fattighuskassör ..... . Fattighusmedel, 171; förvaltning ... 65, 163, Fattighåvar .. .. .. .. .. .. .. .. .. 59, 159, Fattigkassa .. . . . .. .. .. . . .. .. . .. .. .. .. .. . Fattigkista .. .. . .. .. .. .. . .. 159, Fattigläkare .. .. .. .. .. .. .. .. . Fattigmedel, 121; förvaltning 65, Fattigmedici . . . . . . . . . . . . . . . ..... Fattigsjukvård .. . .. . .. .. .. Fattigskatt...... Fattigskola för flickor . Fattigskolor ... 129, 134, 143, 145, 149, 152, Fattigstugor .................................. 157, Fattigtionde ........................... .. ........... Fattigvård, 53, 67, 69, 70, 72, 121, 146, 148, 157- 174; centralisation, 172; distrikts­ nämnd, 172; distriktsstyrelse, 172 ; eko­ nomi, 168, 169, 170, 171, 172; ordnande, 158; organisation .. .. ........ 171, 172, Fattigvårdsanstalt .. . . . . . .... .... .. .. .... .. .. .. Fattigvårdsavg............... . .. .. .. .. . ... . Fattigvårdscentral .. .. .. .. . . .. . .. ..... . l 68, Fattigvårdsdirektion .. .. . . .. ... .... .. . Fattigvårdsdistrikt .. .. .. .. .. . Fattigvårdsförordning 1871 .. . .. .. . .. .. . .. . .. . Fattigvårdsförslag 1724 .. ......................... Fattigvårdsförvaltning, 69, l 71; organisa­ tion .. . .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . . .. .. .. .. .. .. .. 170, Fattigvårdskassa, all m. . . . . . . . . . . . . . . Fattigvårdskassör....... .. ........... Fattigvårdskornmitte 1838... Fattigvårdsnämnden ........... .. .... ..... 172, Fattigvårdsskatt ................................... Fattigvårdsstadga 1642, 158; 1812, 169; 1843, 172; 1847 ................ Fattigvårdsstyrelse, 172, 173; central, 172; protokoll .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Fattigvårdsväsende, ordnande . . . . . . . . . . 166 194 171 170 164 148 164 162 162 164 192 158 162 171 66 166 171 158 146 169 159 157 559 173 168 172 167 172 172 173 160 171 171 163 172 173 169 172 44 61 Finansiering av byggen.. ... ... ... . . .......... ... 56 Fiolnister, lön ...................... . ............... 109f Flagga .... ..... .................... . ....... ... ... ........ 420 Flaskor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... . ......... 420 Flemings vapen ............. ... ........ .. .... ...... 322 Flemingska gravkoret..... ...... ....... ... ... .... .. 389 Flickskola .. ................. ...... ...... ..... ..... ... 169 Flöjel 1651 .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .... 300, 422, 482 Fodral till dopkanna, 386 ; till sockenbud styg :.J38f Folknöjen .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ...... 187 Folkskola .. .. ...... .. ......................... 473 Folkskola, byggnader, 154, 155, 156; bygg­ nadsekonomi en, 155; byggnadskostnader, 154; ekonomi, 155, 156; förhållande till kyrkstämman, 15f>; till skolfull mäktige, 155; till territorialförsamling, 154; inkomst, 152; lokal, 151, 152, 153f; terminsavgift, 152; överlåtelse på stadsfullm. .. 156 Folkskoleinspeldör, lön .. ... .. .. .. .. .. .. .. .. . 154 Folkskolereglemente 1847.. .... ...... ...... .. 1fl1 Folkskolestadga, 146; 1842, 150; föreskrift om kapita tionsavgift .......................... 152 Folkskolestadgar för Stockholms stad 1861, 154 Folkskolestat....................... 154 Folkskoleöverstyrelse för Stockholms stad, 154, 155 Folkunderviming .................... .. ... 129, 145 Fonder .... ... .............. ... .. .. ... .. .. . .. . 67 Fri- och fattigs kola ...... .. ...... ......... .. .. .. .... 154 Friskulptur .. ........... .. ....... .. ..... ... ........ . 313 Frubänkar .. .................... .. ......... .. .. .. ..... 185 »Fruntimmers Skyddsförening » 173 Funtfot (se Dopfuntsfot). Funtlock (se Dopfuntslock). Fönster ...... .. ............................ 241, 253, 255, 27n, 295, 305, 310, 317, 319, 480, 506 Föreningen för främj. av kyrkl. själavård, 528 Förhall ........................... .. .......... .. . 277, 310 Förordning för försäljn. av gravplatser 1640, 3R6f, 388; om sabbatsbrott 1687, 191; om sockenstämma och kyrkoråd 1817, 69, 70, 71; om socken· och kyrkostämma 1847, 115; om sockenstämma 184 7 och 1863 .. . 72 Församlingsdelning .................. 446, 448, 471 Församlingsfullmäktige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Församlingsgränser ............... 27-i:J7, 175, 439 Församlingshus ..... . ..................... . *246, *247, *248, *249, *250, *251, 414, 423 560 STOCKHOLM Handelstvång .. .. .. .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. .. . H antverkare ......... ............. ................... Helgdagsringningar ........................... ... . .. Helmfeltska testamentsmedlen ............... Herreläktaren .... ....................... 184, 185, Hjälppräster, 90, 95, 456; lön, 56, 98; till­ sättning, 92, 93; åligganden ... .. .... . .. .. .. .. Hornska graven, 308, 309, 434-B6; grav­ koret, 300, 316, 373, 388f, 411, 414; vap­ net ................................... .. ..... 320, Hospital .. .. ... ....... ........ ........ ......... 166, Hovpredikanter .. .. .. .. . .. ... .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. Hundraårsjubileum, Jakobs kyrkas, 1743 .. Huskollek t, 159; -predikanter ............ 93, Hyresuppbörd ...... .. ............................... Håvar ............................ 59, 165, 357, Håvgång, 106, 121, 122, 126, 192; -pengar, 58, 99, Hälsovårdsstadgar 1874.... ................... .. Högtidsgudstjänster ....... .. ..... .. ..... .. ....... Högtidskörer ...... .. .. .. ... .. ........ .. .. .... . ....... Hörare .......... .. ... ......... ......... .. ....... 133, Hörnkedj or . . . . . . . . . . . . . .. . .. . .. . . . . . . .. .. . . . . . . 15 128 116 161 328 89 Församlingsäldste, 40, 41, 43, 47, 48, 62; val av .......................... ........ ...... ..... .. . 46 Förslag om bestämmelse för kyrkoråd...... 71 Förstugor .......................... ............. 300, 328 Försäljning av gravar, 22, 23, 56, 57; av gravstenar ............... .. ........................ · 57 Försörjningshus ....... ..... ...... ..... 169, 171, 172 Förvaltning, 63, 65, 66; av fonder .. .. . .. .. . .. 67 Gallerverk .......... .......... .... .... ......... ........ 320 Gardesgudstjänst... ............... .. ................ 186 Gardespredikanter ........... ..... ................ . 186 Garnisonsbegravn..... ................. ............ 466f Gasbelysning .. ....... .. ... ....... .. ..... .. ... ... ... 310 Gatuförordning 1649 . .. .. .. .. .. .. . .. . .. .. . .. .. .. .. 180 Gaturegleringar .... .................. ..... 28, 32, 176 Gaturenhållning, 121, 128, 144; lön för .. . 118 Gilleskapell, St. Jakobs ........ . 12, 264, 265, 423 Gjutjärnskors . ..... .. ........... .................... 239 Glasmålningar ........................ 255, 506, *515 Godtemplarorden .................. .... .............. 194 Golv ...... 241, 255, 295, 308, 387, 482, 483, 484 Golvur ... ............... ......... ..................... *415 Gravar ...... . ............................. 385, 388, 466 Gravbok . .. .. ... . .. .................................... 58 Gravbrev .... .... .......... .... .. ..................... 42 Gravdonationer...... ... ... . . . . . . .. . .. .. . .. .. .. . .. .. .. 67 Gravkapell (se Begravningskapell). Gravkor .......... ........ 230, 241, *244, *245, 246, 247, 299, 308, 321, 375f, 385, 410, 414 Gravmonument .................. 237ff, *369-*398 Gravmått ................ .. ........................... 57 Gravplan .... ... ........ · ·· ··· · .... · ·. ·. ·. · ·. · · · · · · .. · 58 Gravplatser .............. .. .. .. ............... 281, 387 Gravrannsakning .. ..... .... . .................. 58, 229 Gravstenar .......... ..... 193, 243, 375-*389, 479 Gravtaxor .......... ................ ............. ... ... 67 . Gravöverbyggnader ................ ...... ........ 246f Grusning av kyrkogårdens gångar .. .. .. .. .. .. 71 Gudstjänster ................. .. . ............. 188, 451f Gudstjänstordning 1817 .... ....... ........ .... .... 122 Gustav Adolfsfesten ............... .. .......... ... 194 Gymnasium .................................... 130, 136 Gåvaböcker för Jakobs kyrkobygge 24 Gåvor till Jakobs kyrka .... ..... 24, 25, 32, 285 353 168 76 194 95 112 421 453 194 194 115 142 253 Illumination i tornet .................... ...... ... 184 Inkomster, Jakobs kyrkas, 25, 26, 56, 57, 65; av böter .. . .. .. .. .. .. .. . .. .. . . . .. . . . . .. . . .. . .. .. .. 59f Insamling av medel till läktare, 328; för, byggande av kyrkoherdegård, 56; för S. Jakobs kyrkobygge ......... ... 20, 22 f, 24, 25 Insamlingsböcker för kyrkobyggen, 20, 23, 288f, 290; för inv . ........ ........ .............. 317 Inskriftstavlor . . . . . . . . . . . .... .. . . .. .. . . . . . . . . . 298 Inspector proximus............... . 139 Inspectores ... .............. ....... 140, 141, 142, 145 Inspectores scholarum ............ ... 130, 136, 152 Instruktion för Amiralitets superintendenten 1672, 35; för konsistoriets preses 1650, 1666, 39; för kyrkobetjänte i Ladugårds· landsförs. Hi78, 35; för kyrkoråd, 51 ; för kyrko~krivare, 55; för kyrkavärdarue 1673, 54; för magistraten 1674, 39 ; för Pastor primarius 1668, 43; för sexmännen 1603, 41 Insyningsgubbar ............ .. ........... ........... 159 Interimspastor .. .. .. .. .. . .... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .... 78 Interimsreglementet för Stockholm 1730, be­ Handarbetets Vänner ....... ................, .... . 354 stämmeJser om val.. ............................ 64 Handbok, 25; 1614 ..................... .... ..... .. 188 Inventering ................................. 45, 60, 104 JOHANNES KYRKA Jakobsgillet ................. ..... .. 12, 265, 266, 267 Jordebok, Stockholms ...... ...... .. .. ... ..... 11, 12 Jordfästning ....... ...... ....... .. .. .. .... ....... .... . 193 Jubelfesttavlor ... .. .... .. .. ........... .. .. ........... 490 Jura stolae ..... ............. .... ............. .. .. 83, 88 .Järngrindar, 237; till Horns gravkor .. .... *309 Järnstaket ............................................ 240 Kaffeavgift för Johannes bygge ............ 459ff Kakelugn .. ... ...................................... . 301 Kalk ..... .... ... 25, 337, .'138, 340, *346, *347, 420 Kalk fot, medeltida ................................. 340 Kalkkläden .................... .. ... .. 354f, *360ff, 421 Kandelabrar ........ ...... ........ . ............ 352, 420 Kantor, 106, 110, 133, 134, 135, 136, 139, 188; avlöning, 111, 114f, 135, 137; bostad, 111, 143; ostiatimgång, 138; tillsättning, 111; tjänstgöring, 114; åliggande .. ....... 112 Kapitationsavgift... ...... ............ ... . . . . . . . . . . . . 89 Kapitäl.. ................ .. .. .... .... .. .... 255, 279, 313 Kapell ........ ... .. ... ....... .. .......... 12, 244, 275 Kaplaner, 89, 137, 267, 453; förhållande till pastorer, 90, 91; förhållningsorder, 90, 91; förmåner, 99; lön, 42, 92, 98, 99, 107; provpreri.ikan, 458; tillsättning, 43, 47, 111; tjänstgöring, 99; val, 48, 92, 94, 95, 96, 97, 98; åliggande............... ........ .......... 90 Kaplansbostad . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . .. ... . .. . . . . . 98 Kaplansbänk ............ ..... ... ... .... ... ....... .. 327 Kaplansgård .... ....... ... .................... ...... .. 249 Kaplanshus ............... 106, 251, 301, 456, 465 Karta över Jakobs församling 1733, *63; över Stockholm ................. .. ....... 280, 281 Kassanyckel . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . .. .. .. . .. . .. . . . . . . . . . . 49 Kassanycklar, handhavande................... .. 47 Katafalk ............ ... ....................... 242, 414 Katekesförhör .... ...... ..................... .. 90, 188 Kateketer, 174; arvode ...... ..... ............. ... 101 Kateketskolor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. 122, 154 Kistor ...... . .................. .. ........ *232, 415, 421 Klink, holländsk .... .. .......... .. .. ............ .. 295 Klockare, 50, 52, 54, 114, 116, 119, 121, 122, 123, 449, 453, 454, 457; avsättning, 102; bakungspengar, 99; bostad, 143; inkom­ ster, 108; kontributionsfrihet, 107; kvali­ fikationer, 104; lön, 106, 107, 108; till­ sättning, 40, 101, 102; val, 64, 102, 103; åliggande .............................. 104, 105, 106 561 Klockareeden ... ... ............. .. ........ .. .. .... 105 Klockareförordning, magistraten~, 1627 ...... 104 Klockaregård ... ... . ............. ....... .... .... 67, 249 Klockaregossar ............... .. ... ..... . ......... .. . 105 Klockareinstruktioner ......... ..... .... ........... . 105 Klockarekläder ................ .. ..... ... .. .. 103, 106 Klockareordning 1779 ........................... 107 Klockareuppbörd för de fattiga ... 159, 160, 162 Klockareänkor, nådår, 107; pension ......... 108 Klockor .... ........ ........ .... 53, 281, 299, 300, 302, 304, 416-"419, 420, 431, 492, 520ff, 533 Klockställare, 123, 125; lön ...... .. .... .. . 117, 125 Klämtning ............. .. ..... . ...... .... , . . . . . . . . .. . .. 123 Koleranämnder............... ... .... .............. ... 172 Kollegor, 133, 137; inkomster av termina­ tianspengar o. d., 138; lön, 134, 135; till­ sättning ....................................... 140, 141 Kollekter, 56, 60, 100, 107, 153, 192; extra, 59; för dödgrävare, 119; för fattiga, 160, 162, 165, 171; för kantor, 114, 135 ; för kaplanerna, 98, 99; för kyrkosångarne, 110; för ,kyrkosången, 111; för kyrk­ vaktare, 121; för lärarne, 134; för orga­ nisten, 115; för skola, 137; för skol be­ tjänte, 137; för skolhusbygge i Johannes, 148; för skollärare, 145; ordinarie, 59; till »Fruntimmers skyddsförenings» verksam­ het ........... .... ...... ...... ... ...... ........... ..... 173 Kollektbäcken ... .. ............................ 59, 122 Kollekthåvar...... .. .. .. .. .. ...................... .... 59 Kollektmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Kolonner, 255,261,277,279,280,298,312,321, 423 Komminister, lön, 56, 100; åliggande, 89, 90, 92, 100 Kommunallagar .... ...... ..... ...... ......... . .. 68, 72 Kommunalskatter .... .................... 64, 68, 86 Konferenser, kyrkliga ............................ .. 195 Konfirmationsundervisning ............... 145, 146 Konserter .......... .......... ................... 114, 194 Konsistorienotarie; avlöning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 56 Konsistorium i Stockholm, beroende av Upp­ sala domkapitel, 39; förhållande till Magi­ straten .. . . .. . . . . . .. . .. . . .. .. . .. . . . .. . . . . . .. . . . . .. . 39 Konsoler ... 255, 261, x280, 290, 294, 295, 328 Konventiklar ......... ........... .. ......... ....... ... 188 Kopparlikkistor .... .. .............................. 387 Kor .... .............. .. . 253, 255, 276, 277, 290, 294, 295, •296, 299, 300, 307, 308, 309, 310, 311, 312, 317, 320, 321, 327, 346, 350, 426, 432 562 S'l'OCKHOLM bostadsförmåner, 82; lön, 56, 81, 82, 83, 84, 85, 100; ställning till Magistraten, 43; åliggande om kyrkaekonomien .. . .. .. .. .. . 51 Kyrkoherdebänk, 327; -graven, 4 7, 85, 196, 198; -gård, 5G; -hus, 250, 251, 457; -val, 47, ·ni, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 97, 112; -val, föreskrifter om .. .... .. .... .. .. .. .. .. .. .. . 45 Kyrkainspektion .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ............... 46 Kyrkoka ssor, föreskrifter om 45 Kyrkakassör .............. .. .......... . ........ 44, 128 Kyrkakista ...... . .. ............................. .. 159 Kyrkakollegium för Stockholm, för:>lag .. .... 40 Kyrkokonserter ................. .. .. ..... .. . 113, 195 Kyrkokörer .. .. ..................................... 188 Kyrkolagen 1686, 49, 64, 95, 115, 188; före­ skrifter för kaplaner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 91 I\yrkomedel, handhavande . .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 50 Kyrkonotarier.. .. .......... ... ... ... . .. 52, 53, 128 Kyrkoorclniug, 93; 1571 , 75, 138, 158; 1572, 38f; 1575, 16; för Stockbolrn .. .......... 40, 43 Kyrkoplikt .... ...... .... .. . .. .. .. .. .. .. .. .. . ..... .. 192 Kyrkarevision . . . ... . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . ...... .. . 47 Kyrkorevisorer, tillsättn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Kyrkoråd, 41, 42, 48, 49, 102, 103, 116, 128; befogenheter, 45, 46, 47, 48, 52, 53, 63; förhållande till Konsistorium, 52; förhål­ lande till magistraten, 44; inflytande på sockenstämman, 72; -protokoll, 44, 50, 52; protokoll ist, 52; sammansättning, 44, 45, 50, 52; sammanträden , 50, 52; stadganden om, 49; t illkomst, 43, 44, 46, 50, 51, 54; t illsättning, 64; uppgifter, 65, 66, 67; val, 44, 51, 52, 72; åligganden ... 44, 45, 51, 52 Kyrkoräkenskaper, 39, 40, 41, 54; ansvar för, 51; förande, 55; kontroll över, 53; revis ion .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 53 Kyrkoskatter .... ... ........... . ........... ... . .... .. . 62 Kyrkostämma, 72; protokoll .. .. . .. .. ... .. .. . 44 Kyrkstöt...... .............. ............. ............... 121 Kyrkosång ........ . 110, 111, 114, 115, 136, 188 Kyrkosångare .................. .. ................. 115 Kyrkationde ............. ...... ............. ........ 135 Kyrkskola ........ .... ........ .. .. 129, 133, 152, 153 Kyrkskrivare, 44, 50, 52, 54, 106, 107, 112, 128, 168; avlöning, 55, 61, 108; instruk· tioner 1808, 128; åligganden .. .. .. .. .. .. .. . 55 Kyrktagning .......... ...... .......................... 192 Koralbok ..... .... .. . .... ... .. ....... .... ...... 112, 11 3 Korbalk . . . . . . . . .. .. . .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. . .. .. . 186 . ... ..... ........... 317 Korbänkar ............ . Korgång, 138; ordning, 138; korgångspen­ gar, .. ............................... .... ............ 137 Korkåpa ...... .. ... .................. 85.5, *356, *357 Korläktare . . . . . . . . . . . . . ..... .............. .... 186 .. ... 317 Kormöbler ....... .. .... .. ................ .. ......... .245, Korskrank 299, 308, 31 7, 320, 321, 327, 390, 404, 486 Korsvirkeskyrka ......... .. .. .. 271, 272, 274, 277 Kragstenar....... .... .. . .. ... . .. .. ........... .... 304 Kristusbild .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 319 Kristus, begravning, 317, 358, *364; döpes, 336; frambärande i tern pie t, 320; födelse, 31 7; förklaring, 320; Getsemane, 354; Herdarnas tillbedjan, 318, 3.57, *365; him­ melsfärd, 319; korsfästelse, 317, 319 ; med korsfana, 336; Nattvardens instiftelse, 318; nedtagande fr å n korset, 319; på korset, oljemåln., 8.58; som världshärskaren, 322; uppst., 319 ; väbignar barnen .............. . 336 Kronan, rättsanspråk pil. kyrkaegendom .. . 47 Kronolön ......................................... 82, 100 Kungsringning ...... .............. ................... 184 Kupol ....................... ............. .............. . 316 Kyrkobetjänte, 52, 101- 128, 453; avlöning, 40, 42, 4 7, 5G, 116f, 127; extra, 105, 128; förmåner, 99; lägre, 116; tillsättning, 47, 48, 64, 116 Kyrkböcker, 457; förande ................. 54-, 104 Kyrkoböner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. .. .. .. .. .. 186 Kyrkadisciplin . . . . ... ..... . . . .. . . .. ... .. . . . . . .. ... . . . 52 Kyrkadrängar ...... ............. ... ..... ..... .... ... 472 Kyrkofullmäktige...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Kyrkaförestån dare, 41f, 48, 53, 78, 93; till­ sättning, 48; åligganden .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. . 44 Kyrkogubbe, 186; lön ..................... 116, 117 Kyrkogård, 11, 14, 23, 67, 181, 182, 189, 230, *236, *237f-240, 243, 245, 246, 247, 265, 267, 270, 271, 273, 274, 275, 308, 371f, 375f, 381, 384f, 426, 439ff, 441, 446; inhägnad, 239 f, 271, 308, 444, 446, 449, 466, 478; mur (se -inhägnad); planering, 479; plank (se inhägnad); port .......... .. 230, *239, 240, 320, 449, 478 Kyrkoherdar, avlöningsplikt mot kaplaner, 99; befogenheter, 42, 43, 44, 46, 48, 50; JOHANNES KYRKA Kyrkvaktare, 105, 116, 120, 121, 126, 453, 472; förmåner, 122; instruktion 1890, 12.'3; lön, 117, 121, 122, 123; åligganden .. . .. . 121ff Kyrkvaktarrock ....... ... ......... ................. 121 Kyrkvaktaränka, nåd år ... ..... . ... .............. 122 Kyrkvärdar, 25, 41, 42, 43, 46, 48, 55, 61, 102, 116, 128, 449 ; antal, 53; avlöning, 55; extra lön, 47, 55; förh. till kyrkorådet, 44, 5.'3, 54, 55, 56, 64, 72; förh. till magistraten, 48, 53 ; förh. till sexmännen, 54; kontri­ bntionsfrihet, 54f, mottagningstider, 51:); tillsättning, 48, 53, 54 f, 64; tjänstetid, 54; vintribut, 55, 71; åligganden, 44, 51, 54, 56, 58, 66, 139 Källare .... ~ ............ ...... ...... . ........... 301, 309 Kärnnärstuga på Norrmalm ... 19 Kök, se Lyktor. Läktare, 58, 186, 192, 255, 299, 300, 307, 308, 310, 312, 323, 826- .'328, 831, 332, 352, 423, 484, 486ff; De la Gardieska, 178, Läk tartrappor .. .. ...... 000, Lärare, antal, 133 ; bostad, 153; lön, 131, 133, 145, 151, 152, 153, 154; pension ...... Lärare, biträdande .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. Lärarinnor, lön.. .. ........ Läroverk, 129; lokaler, 153; överlåtelse på kommunen ........... . Lönefond .... .. ......... .. Lönekonvention för prästerskapet 1874, 70, 89, 100, Lönekonventionsförslag 1852 Lösdrivare .... 159, 00 .......... 00.... 000 • •• •••• • .. • o .. o 00 .. o 563 185 308 152 151 153 15.'3 87 107 90 166 20 Ladugårdar, Kungl. .. .. .. .. .. ......... . Lampetter ... .. ................ . .. 290 Lamphus (~e Lyktor). Landshjälpsdeputationen 200 Lanternin .. .. .. .... 255 Lasarett... .. .. .......... . .. .. ..... · 162, 168 Likbjudare .... 106, 139 Likbodar, 467; -bärning, 126; -gång, 83, 110, 138; ·predikan, 91, 193, 452, honorar för, 83; -processioner, 134, 135, honorar för, 83, 84; -ringning, 118; -stol, 83, 91, 99; -sång, 136, 144, 152; -sångspengar, 137, 138; -vagn, 57, 244; -vagnshus, 240, 244; -vagns­ 67 hyra ................ Liturgi, 189 ; Johan III:s 311 Ljudöppningar 253 Ljusarmar, 242, *333, 346f, 350; -kronor, 25, 104, 242, 309, *332, 346, 350, 420, 422, 434, 436; -redskap, 488f, 518, 533; -stakar, 25, 104, 242, 321, 340, 347f, 350, *352, Nattvakt .... *353, *354, *355, 377, 420; -stöpning, 104, 194; -änglar . . .. . ... 321, *322 Nattvardskärl, 271, .'136 - 340, '''346-'''347, 422, 488, 514, 518, '''520, ''521, 52ö, Luciasång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Lur .... 419, *420 ~orra arbetshuset, reglemente....... Lusthus . 215 ·>~ummergossar» Lysning ...................... .. ... . 86 Nummertavlor ... ......... 242, 334, 421, 486, I~yktor 419-*421 ~y blåsare .. Lådor.... 422 Nycklar .. Lårar . ... .. ............... 421 Nådårspastor, 78; -predikanter .. ... oo oo . . . . . oo... . . . 00 .... 00 .......... 00 ............ 000 00... .. .. .. .. .. .. .. .... 00.00 00 ............ 00. 00 . . . . . . . . . . 00 00 00 . . 00 .. . . .. ..... 00. 00 ...... 00 00 00.... .. .. .... 00.00. 00 00 00 00 ..... .. 00 .... .. 00 .............. 00 ................ .. .. 00 .... .... 00 .. 00. 00 ... 00 ... 00 00 ... 00 00 ........ 00......... 00 ......... 00. 00 00 .......... 00 .00 . . . . 00 0000000000 00 00 00 ... .. 00 00 ... 00 .. ...... 00 ......... 000000000000 00 ........... 00..... ... .. .. .. .. .. .. • .. .. 00 00 00 . . . . . 00 00..... 00" .. .... .. ... Magistraten, befogenheter vis a vis kyrkor­ na, 39 -- 55; förhållande till församlingar­ na, 62, till konsistorium, 43, till skolorna, 130; förordning för kyrkoföresti\ndare, 46, 47; påbud om insaml. för böhmiska ex­ sulanter 1644, 158 ; utövande av den kom. munala förvaltn. .. . .. ... 157 :'lfalmfogdar, 19 ; -gårda r, 465; -skolor 138 :\Ianufakturfonden 200 Maskaraner 313, 315 Ministerhotell ...... 178 Minnesstenar, 385; -ta vlor . .. .. 414, 490ff Modell till Jakobs kyrka, '''252, '''292, '''293, 309 Monstrans . 340 Morgon- och aftonbön, 188; -ringning . ..... 128 Morgongudstjänster .... 191 Musik, 108-114, 188; fr ån Jakobs kyrk­ torn .. .... 109, 184, 186 Musikaliska Akademien . .................... 113 Musikanter, 188; lön. 109, 110 ~1ässhakar, 25, 102, 255, 356f, 421; -skjorta, 421 415, '''416f, 490 Möbler . .. . .. oo . . . . 00.00. ....... 125 533 166 105 514 125 328 96 oo . . . . oooo . oooooo . . . . . . . ,oo·oo .. o o . oo . . . . . . . . . . 000 ....... oooo . . . . 00 . . oo. . . . . • .... .. ... . . . . . . . . . . . oooo oo . . . . oo oo • oooooo . . . . oo . . . . . . . oo • • • 00 00 00 00 0 0 . . . 564 STOCKHOLM Prebende .. . . . .. ... .. ...... ....... .. ...... . . .. . . . . . . . Predikan ... .... ... .. ............... 189, 190, 191, Predikstol, 230, 245, 307, 308, 310, 311, 315, 316, 321-323, 321i, *328, *329, *330, *331, 350, 352, 407, 421, 422, 433, 436, 447, 451, 484, 48ti, 494, 496, 512, *519, 528; -trappa ................... ....... ............ Privatundervisning ......... ... ... ..... .... ...... .. Privilegium för Norra förstaden 1624, 19, 20, 43, 63; för prästerskapet 1647, 49; 1650, 39, 40, 42, 43, 44, 45, 48, 49, 63, 64, 75, 76, 131; 1723, 51, 62, 78; för 8thlins stad 1636, 26, 47, 75; för Tyska försam l., 42; ärkebiskopens och riks rådets 1436... ... ... Protokolljustering, 52; -utdrag...... ... ... ..... . Provpredikningar, 79, 457f ; beslut om, 1700, Provpredikanter .. . ....... ........... 66, 79, 80, Provspelning ............ . .. .... .. ............... .. Prästavlöningsfonden ............. ....... ... 89, Prästerskap, 75- 101; avlöning, 87, 88, 89; avlöning, K. förordning om, 1862, 88; 1872, 88; inkomster, 86; av begravningar, 105; åliggande n....... .. ............ .............. ... ... . Prästgård, 11, 61, 100, 248, 249, 265; -hus, 60, tiG, 67, 251; -konferenser, 194; -kon­ vention 1875, 108; -lönefrågan, 88; -löner, 36; -lönereglering, 100; -porträtt, 301 ; -val, 62, 63, 64, 65, 79; -val, rösträtt vid, 70, 71; -valsförordning 1739, 79; 1765, 64f, 80; 1843, 98; -valsreglemente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Psalmbok 169G, 188, 316; Wall inska, 188; -sång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pyramid .. ..... ........... ......... ...... 238, 245, Påskamål, se påskpengar. Påskpengar ...... 82, 83, 86, 87, 88, 99, 107, Påvlig bulla 1421 ..................... .. Rasp- och spinnhuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rationalismen .... .. ... ... .. ....... ......... .. 191, Rector cantus ... ............ ... ... .. ... . . .. . . . Heformationsjubelfester 1817 .......... ........ Reformerta, begravning ........................... Reglemente, a ng. röstetal, 64; för bänkrums­ försäljniug, 58; för kaplansval 1730 . . . . . . Rektor, 133 ; bostad, 153; inkomster av ter­ minatian o. d., 138; lön, 135; tillsyn över skolhus, 144; tillsättning .............. . 141, Rel igionsfrihet, kungörelse om, 1781 ......... 81 192 Oblatask, 338, 340, 420; -skrin ......... 338, "'349 Orangeri e ........................... .................. 177 Ordinantia för Stoekholms prästerskap. ..... 83 Organist, 107; kontributionsfrihet, 107 ; lön , 108, 109, 1 11, 112, 113, 115; pension, 112; tillsättning, 111, 113, 115; val, 115; ålig­ ganden .... .......... ........................ 112, 114 Orgel, 109, 111, 112, 113, 114, 120, 186, 194, 241, 262, 328, 488, 494f, 533; -fasad, 316, 333, 334, ''335, 496, "'501; -harmonium, 473; -läktare, 255, 308, 326, 331, 332, 333, 352; -reparation, 114; -verk, 53, 108, 185, 301, 317; 327' :!.'12- .'334, '''335 Orgeltrampare, 116, 119, 120, 121, 122, 125, 128, 472; lön , 118, 120; extra, lö n ..... . .. 120 Ostiatimgång, 137, 138; -pengar ... ...... 136, 139 Panel.. .... ..... .. .......... .... ......... 255, 317 Pastor primarius instruktion 1666 ......... ... 130 Paskalier, se pås kpen gar. Pastoralier ....... .. ... ...... ... ... 83, 87, SH, 99, 162 Pastorat, konsistoriella, 80, 97; regala . . . . . . 75, 76, 77, 78, 79, 80 Pastorsadjunkt, 100; lön, 100, 101; val, 100, 101; åliggande ..... ... .. ................ .. 100, 101 Pastorsboställe, 88; -h us, 82, 230, '''247, 248, 423 Paten ...... .. .... .. .. .. ............... ... 337, 340, 420 Patronat, Kungl , över Stockholrnskyrkor, 22, 21 Pedagog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131, 133, 134 P elare, 261,276,279,295, 311,312,313,423,432, 506 Pensionsfonder ............ ..... ......... ... 165, 173 Pestepidemier .. ..... .. ........ . ... ... .......... ..... 181 »Pestpräst• ...... ... ... .. ... ... .......... ... ... .. . .. 90 Piedestaler.... ..... ... .. .. ..... . ... ... .. ......... ...... 422 Pietismen .............. .... .. .. .. .. .... .. ....... ..... 188 Pietister ...................... ......... ..... . ......... . 191 Pinjekotte, Augsburgs vapen ... ... ... ... 336, 337 P lakat mot oljud i kyrkan .. . ... ....... .. ... ... 191 Portaler. '''195, ''233, 253, 255, '''284, '''285, '''286, '''287, 295, 298, 2.99, 300, 301, 305, 308, 310, 313, 315, 327, 328, 387, 400, 401, 423, 426, 431, 433, 434, 480, 506, *512, *513 Portalskulpturer ....... .... ..... . .. ......... . 298, 299 Portar . .. ............ .. ... ...... .... ......... ............ 237 Porträtt ... .......... ... .... ...... ......... .. . 858-.'169 Positiv, 112, 327, 333, 352; . -läktare ......... 331 Pneceptorer .... ... .. ..... . .. ............. 135, 136, 145 Praktgavlar ... ...... ..... .... ....... ..... 313, 315, 316 322 131 49 52 94 97 111 473 49 79 188 321 108 266 159 192 110 184 189 97 142 189 JOHANNES KYRKA Religionsplakat. .................. .. ... . ..... ....... . 189 Rengöring kring kyrkan ........... 119, 122, 123f Revision, 66, 71, 72; av skolförvaltningen, 154; över kyrkorådets fönaltning, 71; över Stockholms kyrkor ................. 39, 40 69 Revisorsval för fattigvård en ........ .... .. . Ringare, 53, 105, 116, 120, 123, 124, 127,453; antal, 124; lön, 116,117, 123ff; åligganden, 124, 125; ålderman ...................... . ...... . 123 Ringarordning 1712, 124; vid begravningar, 116 Ringning, olika F lag .. ; .................... 123, 184 Rotmästare .......................................... 158 Rådsbänk . .. ....... .. ......... ..... ........ ........... 327 Räknelärare ...... ..... ......... .......... ........ . .. 133 131 Räknetavla ....... Räkning över materialier .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . 60 Räntekammarbok .............. 12, 271, 279, 281 Röda boken .............. ........... ............. .... 311 Rökelse .................... ... ............ . 193 Röstlängd .......................................... . 65 Rösträtt, bestämmelser om, 64, 65, 87; vid kaplansval, 97; vid prästval en!. förordn. 1765 ..... .. .......... ............ ...... ... .... ... ..... . 64 sakristia ...................................... 230, 237, 255, 264, 272, 294, 299, 300, 301, 307 310, 346, 350, 358, 359, 415, 423, 482, 4H4 Sakören, för Jakobs kyrkobygge, 22; för kyrkobyggn-medel . . . . . . . . .. . . .. .. . .. .. . .. . . . . .. 23 Salkyrka ................................. 277, 312, 423 Salustånd vid Jakobs kyrka .................. ... 182 Sammanringning .. .................. .. .......... ... 188 Sammanskott, frivilliga, för Jakobs kyrkas reparation .. .. . .. .. . .. .. .. . .. . .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. . 60 Sebaldtska pensionsfonden .... .... .. .. .. .... ... 165 Serafimerordensgillet .............................. 168 Sexmannaed .... .. ... .. ..... ... .. .. .... ... ... 41 Sexmän, 48, 52, 64, 92, 109, 116, 117; be­ fogenheter, 41, 42; sammansättning, 50; ställning t i Il magistraten, 42, 46; tillsätt­ ning, 42, 64; val ...... .... ..... ...... 41, 42, 50 Sigill, St. Jakobs gilles, *265; Norrmalms, 275 Sigillstamp, S. Jakobs Gilles .... .. ........ .... 12 Silver .. ............................. .................... 301 Silverkanna ...... ............... .. .................. . 340 Silversked .... .. .............................. 838, *349 Sjukstugor .... .. .. .... ....-....... .. ........... 157, 159 »Sjungare> ............................. 106, 110, 112 37. 565 Själaringning, 57; föreskrifter om . . . . . . . . . . .. 81 Självstyrelse, kommunal . . . .. . . . . .. . .. . .. .. .. .. . 62 Sjöbodar, hyra ....................................... 110 Sjöjungfrur ...... .................... ....... ....... . . 315 Skarnpall . ........ ............ .......... ... . ......... 192 skattefrihet för s. Jakobs präster . . . . . . 83 skevikssällskapet ........................... 466, 4 79 Skola, 72. 464; donationer, 146; ekonomi, 134, 135, 133, 139, 142, 143; elevantal, 142, 145; förhållande till församlingen, 139, 142, till justitiekollegium, 130, till konsistorium , 130, 134, 136, 140, 141, till kyrkoherde, 130, 131, till kyrkorådet, 136, 140, 141, till magistraten, 130, 131, 132, 133, 134, 140, 141, 142, 143, till ärke­ biskopen, 130; inkomster av liksång, 138, 139; kartor, 144; lärartillsättning, 139; terminsavgifter ................................... . 145 skolavgifter för begravning .................... . 139 Skolbetjänte, flyttningshjälp, 144; löner, 145; tillsättning .............................. .. .......... 141 skolbyggnader ......................... .... .... 61, 71 skolbyggnadsavgifter .............................. 132 skolbyggnadsfond ....... .. .... ........ ............ 131 skolbänkar . .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 131 Skolböcker .. ...... .... .. ........ .............. 143, 144 Skoldirektion.... .... .. . .. .. . .. ......... 151 Skoleskrå (skolordning) .... .. ..................... 130 Skolexpenser .. ... ........... .'... ....... .. .. .. .. ... 138 Skolfullmäktige .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .... .. . .. 155 Sko!Eörordningar 1862 och 1863 ............... 154 Skolgossar, kyrkogång, 135, 136; kyrkosång, 136, 137, 133; liksång, 136, 138, 144; sång 144 skolgossebänkar .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. .. . .. . .. 186 Skolgården ..... .............................. ..... 142 Skolhus, 67, 106, 131, 139, 142, 143, 144, 145, 152, 457, 465; försäljning ............... 62, 69 Skolkök ................................................ 156 Skollokal ....... ........ .. .. .. ... .. .. .. . .. ...... 131, 132 Skollovskolonier .... ... ..... ............ ..... . 156, 173 Skolläktare ........................ 321, 328, 390, 4.06 Skolmästare, 133; bostad, 131; inkomster av terminationspengar o, d., 138; lön, 56, 134, 135; predikoskyldighet, 90; tillsättning, 47; åligganden . ................................... 137 Skolor, protestantiska ...................... ....... 129 Skolordning 1571 och 1620, 131; 16MI, 129f; 1693, 136, 140; 1649, 1693, 1724, 145; 1820, 153 St-eriges Kyrkor, Stockholm IV. 566 STOCKHOLM skolpenningar ...... . .... . .. . .. ... .... .. ... . 132, 133 »Stånderum » ... . ........ ..... ... ... .. ........ .... .. . . 327 Skolreform 1820 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 städselpengar för ri ngare ..... ...... .... .. . .. . .. . 125 Skolråd, 154, 155; protokoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Svartbok, Åbo domkyrkas ..... .. ... ....... . ... .. . 264 Skolstat, reglering ... ..... ............ ............. 135 Sv. Akademien ............... .. ..................... . 192 Skolstyrelse .. .... .. ....... 130, 131, 150, 151, 154 Sångare, 188; arvode ..... ... ........ . .. ........... 110 skolväsende ... ... 42, 47, 53, 67, 110, 129-156 Sångkörer.......................... ............. 114, 115 Skrin ................ ................... .. .. ............ 422 Sångstol. ............. .... ...... .... .... .. ........ 299, 317 Skrud ...... ... .. .. ........... ... ..... ........... .. ...... 301 Sällskapet för främjande av kyrklig själa­ skyddsföreningar ...... .. .. ............ .. .. .......... 156 vård, 473; för småbarns>okolor ....... .. ...... 153 Skåp .. .. ...... ........... .... ..... ..... ..... .... . 255, 301 Södra arbetshuset ................. ..... ........ .. 165 Skärp ....................... ....... .... .. 856, *363, 421 Söndagsskolan för hantverksgesäller, 14 6, Slagklockor till tornuret ............. .. ......... 415 148, 149; lokal, 149; lärarelön ...... ......... 149 Sintsten med Forsters namn . . . . . .... ........ . *281 Sintstenar ... ......... .... ........ .......... ........ ... 295 Småbarnsskola, byggn., 154; lokal ........ .. . 153 'l'acksägelse för slaget vid Lund 1676 ...... 189 Sockel .......... .. ... ................. .. ........ 253, 310 Tak ............... ......... 253, 308, 310, 481f, 483 Sockenbibliotek .. . ........·. . . . . . . . . . . . . . . . . ..... 150 Takryttare ......... .............. ... .. ... ...... 480, 483 Sockenbudstyg ......... ...... 338f, 340, *349, 420 Takstolar .............. ........ .. ........ .. ........... 294 Socknegäng ..... ........... ....... .. ... ....... 137, 138 Taktäckning .. .. .... ....... . ..... .. .... .......... .. .. . 294 Sockensjälvstyrelse ... ...... ... . .. ... ............. .. 41 Talgljus ............... ......... . .... ... ... .... ..... .... 194 Sockenstämma, 40, 46, 48, 65, 68, 69, 70. Tavlor ...... ..................... 357f, 421, 484ff, 490 n, 172; befogenheter, 72; förhållande ti ll Taxa för gravöppnin gar, 57; för lägerstad, kyrkorådet, 72; förord n. om, 1847, 87; pro­ 57; för begravning å Brunkebergskyrko­ tokoll . .. ........ ... . . . . .. ....... .. .. .. .... ... 44 gården ..... .. ... .. ... ...... .. ............. ...... .. 57 Sockenstämmonämnd ... . ... ... .... . 68, 71, 72, 172 Teater ......... ...... ... ..... ... ... ... . ................. . 178 Sommarkolonier ....... .. ....... .. .. .. . ........... 194 Tegel ............ .. .......... ... ..... ...... .. 25, ~oopska fattighuset .. ..... .. ............... 161, 176 26, 272, 274, 279, 280, 281, 295, 313, 319, 423 Sorgfanor ......... .... .......... 309, 389, 412, 414 Tegellada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 Sparbössor för skolgossarna ........·............. 138 Terminationspengar 88, 110, 135, 137, 138, 153 Sparre-vapen ....... .... ... ... ..... ... ....... *320, 353 Textilier ................ .. ...... !352-357, 489f, 518 Spinnhuset......... ... ... .............. . ...... ..... . .. . 166 Tigge ri ... ... ......... ........ ..... . ..... . .... .. 157, 158 Sportler . . . ... .. . ... . ........ ... .. . . 87, 88, 107, 108 Tiggeriplakatet 1698 ........ .... ... ....... 159 Spögubbar .... ...... .. ... ................... ........ .. . 117 Tillsyn över fattigvården .. ....... ... ............ 160 stadsfullmäktige, befattning med folksko­ Timglas ..... .. ... .............. .. .. ..... ... . ... 422, 486 lornas byggnadsekonomi . .. ..... ........... . 155 Timmerkonstruktion .. .. ... ............. . ... 272, 273 stadskapellmästare ............... .. ............... . 109 Timsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 415 stadsnämnden ..................... . ... ... .... 171, 172 Tionde ... ....... .... ........................ . 81, 82, 83 stallbyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Tiondeuppbördsmän .... ..... . 41 Stambok för medel insamling, 65; för om­ Tjänstetillsättningar, föreskrifter om... ..... . 45 bygge av pastorshuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Tobaksplantager ............... ... ... .. ..... ....... 465 stamboksmedel för de fattiga .... .'. ... .... . .... 160 Torn ......... .. . 230, 253, 264, 267, 276, 277, *279, 280, 281 , 290, 294, 300, *302, *303, Standar ........... ........ ... .......... .. ............. 42;? statsmaktens förh. till försam l. . . . . . . . . . . . . . . . 63 304, 308, 311, 312, 316, 415, 423, 432, 434 stenläggning å gator ... ........ .. ............ ... .. 180 Tornföreståndare, 116, 124; tjänst, lön ...... 128 Stola .......... ........ .. ...... ... ... ......... 356, *362 Torntupp ... ...... .... ... ... ... ....... ...... ... 304, 422 Stolar, 327; Y ägg fasta ..... ..... ... ...... ...... .. 326 Tornur .. . ..... .. ... ..... ................. 127, 415, 520 Stora Daldansen ............ ... ... .. .... ......... ... 179 Torn väktare, 61, 105, 116, 121, 125; ans täll · ning, 125, 126; antal, 126, 127 ; förmåner, strävpelare ..... ........ ..... .. ... . .... ........ 253, 305 JOHANNES KYRKA 126; kläder, 126, 127; lön, 126, 127, 128; pension, 127; plikter.............. 125, 127, 128 Tornväktareförordning 1800, 126; 1810 ...... 127 Tornväktarlur .... ................................... 125 Tornväktarlåt ...... ... .. ............ ... ... ......... 126 Trapphus ... .. .......... ........ . .... .. ............... 253 Trappor ........ .. .......... ...... ...... 255, 328, 483 Tritoner ........ .................... .......... ........ . 315 Trivalskola, 129, 130, 131, 136, 145; kor­ gångsrätt, 138; likgång ..................... .. . 138f Tvärskepp ...... ......................... ............ 276 Tyghus .. ...... .. .. ... .. .......................... .. .. 178 Tänkeböcker .................. ... ............... 17, 19, 22, 23, 39, 41, 85, 117, 270, 440, 273, 281 567 Understöd, kungl. till kyrkobygg. ...... 22, 27 Undervisningsämnen .. .. .. .. .. .. .. .. ... 133, 148 Uppbörd ....................................... 104, 105 Uppsyningsman (klockare) .............. ......... 106 Uppvärmning ... ........................... ... ...... 309f Ångpannerum ... .. ......... ... .. ....... .... ..... .... Urtavlor ................................. 300, 303, 304 Urverk ............ 104, 123, 128, 300, 317, 479 Äldste .. . . .. .. .. .. .. .. .. . .. ..... .. .. .. .. 92, Utflyttning från staden till malmarna . . . . . . 15 Ämbetsbok, Stockholm .......................... Änglar .. .. .... .. .......... 245, 301, 317, 319, Änkehuset.... .. ... ...... .. .. .. . . . .. .. .. .. .. .. . . .. . .. Vaccinationsdepåer . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Val, bestämmelser om ........ . ......... 64, 65, 70 Valrätt... ................. ...... ................... 45, 48 Överflödsförordningar ang. kyrkl. proces­ v~w ......... .. ... .... ....... ... ..... .......... sioner....... .... ..................................... Valv ..... .. ...................... 253, 255, Överstyrelsen för Stockholms stads folk­ 261, 262, *263, 264, 277, 279, 290, 294, skolor ... ........... .... ... ........... .... . ........... 295, 301, 303, 312, 313, 423, 431, 432, 434 Överståthållaren, befogenheter vis a vis Valvmålningar ...... .... ...... ............. 506, *516 lli~m~prna.......... . .. ... . ........ Vapenhus .. ..... 276, 308, 423, 480, 482 Vauxhall .......... .... ............................. 177 Veckopredikningar .................. ...... ........ 452 Versicularier, arvode ...... ........... ....... 112, 452 Vigsel ...... .... .................... ... .............. .. .. 192 Vindfång ... ........ ..... .. ...... .. ..... .. .. ...... .... 255 Vinflaska av glas .................... .. ..... 338, 339 Vinkanna, av mästaren S. M., 315, 336f, *344, *345; av M. Böcke, 337, *348; Ulfklons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 394 Vinsil .................................. .. ...... 338, *349 Violinister (se Fiolnister). Vokalister, lön ................. .... .. . ....... ...... .. 110 Väderkvarnar .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. . .. 177, 180 Vädersolstavlan ............ .. ................ *14, 269 Välgörenhet, enskild .. . .. . .. . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. 173 Värmeapparat ...... ........ ........ .. .............. 120 Värmekammare ...... ... .............. _............ 310 310 93 266 321 175 w 84 155 W PLANSCH l. o S- 10 · M~r. S:t Johannes kyrka. Grundriss der Johanneskirche. Plan. Skala 11:300. (E. Ullrich 1933). Plan of St. Johannes' church. PLANSCH II. S:t Johannes kyrka. Längdsektion mot öster. Efter Carl Möllers originalritning. Skala 1:400. Längsschnitt ~tegen Osten. Nach dem Originalentwurf C. Möllers. Longitudinal seetian of S t. Johannes' church. After the drawing b y Carl Möller. PLANSCH III. '---~--- --~ ---------------~ rt a Plan (a) och längdsektion (b) mot östEJ!r av B:t Stefans kapell. a Grundriss und b Längsschnitt gegen Osten der St. Stefans Kapelle. Skala 1:300. a Plan and b Longitudin al seetian looking east of St. stephan 's chapel. SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED3TÖDAVKYJIT.~HIST! O.AN~AKAD. UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL STOCKHOLM BAND IV I distribution: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag. E S S ELT E A B. STOCKHOLM 1934 STOCKHOLMS KYRKOR BAND IV s. JAKOBs ocH s. JOHANNEs KYRKOR SAMT S. STEFANS KAPELL STOCKHOLMS KYRKOR UTGIVASMED BIDRAG A V SAMFUNDET S:T ERIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Sid. förkortningar VII S. JAKOBS KYRKA F örsami in g sh is to r i a av ALICE QUENSEL Källor och litteratur..... .... .... ............ 7 Kap. I. Medeltiden.......................... . 10 IL A. Den lutherskaförsamlingens uppkomst .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 16 B. Församlingens avgränsning mot andra församlingar ... 27 III. Församlingens styrelse, förvalt­ 38 n ing, organisation . . . . IV.•~mbeten och tjänster A. Prästerskap .. .. .. .. .. .. . 75 B. Kyrkobetjänte .... .. .. 101 V. Skolväsen ...... .... .... .. .... .. .. ... 129 VI. Fattigvård .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 157 " VII. Församlingen utanför och i s in kyrka .... .. ......... ............... 175 Kyrkoherdar .. .. ........ .... .... .... .... ....... 196 Zusammenfassung ....... .... ...... . .. ... .. .... 217 Summary ... ....... ..................... ... ... .. .. 220 Kon s thist o ria av EFRAiiV! LUNDMARK Källor och litteratur .. ....... .... .. ........ ... . 229 Läge och omgivningar .. ..... .. ... .. .. .. .... .. 234 237 Kyrkogården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begravningskapell och gravkor ........... 241 Pastors- och församlingshus ............. ~48 Sankt Jakobs kyrkors arkitektur och byggnadshist-oria .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 253 Nuvarande kyrkas yttre och inre ...... .. . 253 Huvuddata i nuvarande kyrkas bygg­ nadshistoria ... ........... .. .. ....... ........ ... 261 Gilleskapellet och församlingskyrkan un­ der medeltiden .... .. .... .... 264 Johan III:s korskyrka .. .. .. .. .. .. .. 271 Johan III:s kvadratkyrka .. .. ..... ... .. ... Karl IX: s långkyrka .................... ....... Nuvarande kyrka färdigbygges ............ 1700-talets tornbyggnad och reparationer 1800- och 1900-talens restaureringar och ombyggnader ................. .. ........... . Kyrkans konsthistoriska inställning .. .... Inredninge ns och in ventariernas beskriv­ ning och historia. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. . Altare, altaruppsatser och korskrank Predikstolar, bänkinredningochorgelverk Dopfuntar och dopsilver . . . Nattvardssilver och annat Belysningsredskap.. . .. Textilier .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Religiösa målningar; porträtt... Gravmonument .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Begravningsvapen..... ........ Sakristimöbl er, tornklockor och annat... Inventarier försålda 1844 . . Sammanfattning....... Zusammenfassun g..... .. .. .. .. .. .. Summary .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . .. . 275 279 290 301 307 311 317 317 321 334 336 340 352 357 369 394 414 420 423 427 429 Bilagor l . Kontrakt med stenhuggaren Henrik Blom 1634 ........... ......... ............. 431 2. Murmästaren Hans Försters anbud omkr. 1634 ................................. 432 3. Kontrakt med murmästaren Hans För· ster 1635 .................................... 432 4. Räkningssammandrag 1644 angående Henrik Flemings gåva till Sankt Ja­ kobs kyrka ........ .. .. ..................... 433 5. stenhuggaren Henrik Bloms sinträk­ ning 1644 (utdrag) ........................ 434 6. >Om Horns af Björneborg graf i S:t Jakobs kyrka" ...... . ......... 434 VI Sid. Sid. SANK'!' JOIIANNES KYHKA OCH DESS FÖHE­ GÅNGAHE Försam lin gshistoria av ALICE QUENSEL ......... _.. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. . Konsthistoria av SAMUEL HEDLUND Källor .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. . Kyrkogård och kl ocks tapel .. .. .... .. .. . .... S:t Johannes kapell ............ ........ ....... Kapellets utvidgning.. ......... ... .. ... .. .. ... Kapell ets inredning ...... .............. .. .... . Planer på ny kyrkobyggnad, Gustav III:s byggnadsprojekt....... ....... .. .. .. ..... .... . Den nuvarande kyrkan .. .. ..... ........ .... Inrednin g . .... .. .... ............ .. .. ... .. .. ....... Sammanfattning.... ...... ...... ... ... .... ... .... 439 476 476 480 482 484 493 500 508 522 Zusammenfassung..... ... .. ..... ......... ... Summary...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8. STEFANS KAPELL av SAMUEL HEDLUND Källor ............ . .. . .. ..... . ... . .. ... . . . Kapellet vid Tu legatan .. .. Kapellet i Vanadislunden Byggnadens beskrivning och historia ... Inredning och lösa inventarier .. . Sammanfattning ... .. ................. ... ... .. Zusa mmenfassung .. Sommary .... 524 525 527 528 528 529 535 535 535 Ort sr e g ister ............... .... .......... ...... 536 Personregister.... ... .... .. .. .. .. ...... .. ... 542 BakregiRter.. ... .. .. .... .. ....... .. ..... 557 FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA DETTA BAND AcTA ECCL. =Acta Ecclesiastica. AMIR. KOLL. PRO'!'. ~' Amiralitetskollegiets protokoll. B. ST. =Kungl. Byggnadsstyrelsen. Cxv. PRO'!'.= Stockholms stads civila protokoll. D. S. =Diplomatarium Suecanum. ENSK. PRO'r. = Stockholms stads enskilda protokoll. H. H. = Historiska handlingar. Till try cket befordrade af Kongl. samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. Sthlm 1S61-1923. H. S. H.= Handlingar rörande Skandinaviens historia. Utg. af Kongl. Samfundet för utgifvande af hands krifter rörande Skandinaviens historia. Sthlm 1816-65. lN V. =Inventarieförteckning. J usT. KOLL. PROT. = Justitiekollegiets protokoll. K. A.= Kammararki,·et. KoNs. PRO'l'. = Stockholms Konsistorii protokoll. K. RÅDs PIWT. = KyrkorådsprotokolL K. ST. PRO'l'. = Kyrkostämmoprotokoll. NAT. l\1. = Nationalmuseum. PoL. KOLL. PRO'!'. = Pol itiekollegiets protokoll. P . Ä.= Pastorsämbetet. R. A. = Riksarkivet. R. R. = Riksregistratur. R Å. A.= Rådhusarkivet. RÄK. =Räkenskaper. S. D.= Svenskt diplomatarium . SL. A.= slottsarkivet. SN. s•r. PROT. = Sockenstämmoprotokoll. ST. A. = Stadens arkiv. U. L. A.= Uppsala Landsarkiv. U. U. B.= Uppsala universitetsbibliotek. Se f. ö. KälHörteckningar s. 7 f, 229 f, 232 och 476. I förening med måttuppgifter: B. = Bredd. H. = Höjd . L. = Längd. Dia m. = Diameter.