SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED STÖD AV K. VITT.• HIST.O. ANT.-AKADEMIEN UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL SMÅLAND JÖNKÖPING och HUSKVARNA BAND I SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED STÖD $9.9,77 +,67O.ANT.AKAD. UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL SMÅLAND BAND I JÖNKÖPINGS OCH HUSKV ARNA KYRKOR AV ERIK o. JOHANSON OCH GOTTHARD JOHANSSON UTGIVET A1ED BIDRAG AV HUMANISTISKA FO N DE N Centraltryckeriet Esselte ab. Stockholm 1940 697293 BA ND I JÖNKÖPINGS OCH HUSKV ARNA KYRKOR 1. Kristine kyrka 2. Öst fra kapellet 3. Ljungarumskyrka 4. Sanna församlingshem .5. Sofia N\UND 6. Västrakapellet 7 Sofia församlingshem 8. Ceciliakapellet 9. Dunkehalla !=::""'o==='f==='z==·'"=Y===".Y.KI-1 10. Huskvarna kyrka Karta över Jönköping och I-l uskva rna. FÖRORD Verket SVERIGES KY R KOR framlägger härmed sin första volym beskrivningar över Smålands kyrkor, omfattande kyrkorna inom Jönköpings stadsområde samt Huskvarna. Materialinsamlingen till här föreliggande arbete påbörjades redan omkr. 1918 av numera intendenten fil. dr Sigurd Wallin och skriftställaren Gotthard Johansson. Arbetet ledde till att manuskript, författade av den senare, färdigställdes för vissa av kyrkorna -· vilka dessa äro framgår närmare av t exten. På grund av ekonomiska skäl måste arlJetet emellertid avbrytas, innan det hann göras fullt färdigt. Först sedan .Jönköpings stad år 1931 beviljat ett anslag om 4 000 kronor såsom bidrag till utgivande av beskrivningen av Jönköpings kyrkor, kunde arbetet återupptagas. Då de tidigare båda medarbetarna vid detta tillfälle av andra uppdrag voro förhindrade att fullfölja arbetet, kom uppgiften att överlämnas åt fil. lic. Erik O . .Johanson. Denne har sovrat och bearbetat det insamlade materialet, på vissa punkter utvidgat undersökningarna samt slutligen omarbetat manuskripten i enlighet med den numera inom detta verk tillämpade anordningen. D e i föreliggande volym reproducerade fotografierna äro till stor del tagna speciellt för SvERIGEs KYRKOR av fil. kand. Nils Åzelius, skriftst ällaren Gotthard .Johansson m. fl. Till .Jönköpings stad, som genom sitt anslag möjliggjort arbetets avslutande, framföra utgivarue härmed sin vördsamma tacksamhet. Till d e tre medarbetarna, intendenten Sigurd Wallin, skriftställaren Gotthard .Joh ansson samt fil. lic. Erik O . .Johanson uttala vi likaledes vårt varma t ack. Vi önska vidare betyga vår tacksamhet mot alla dem, såväl institutioner som enskilda, vilka på olika sätt varit utgivarne och medarbetarue behjälpliga i arbetet. Särskilt vända vi oss till majoren S. E. Engdahl, Kinna, som skänkt verket sitt goda stöd. stadsarkitekten i Jönköping, G. Pauli, tacka vi för bistånd vid uppmätningsritningarnas komplettering, ävensom landsantikvarien Egil Lönnberg, .Jönköping, för lämnad hjälp. Inom avdelningen >>Små l a n d s K y r k o r>> föreligga f. n. fullt färdiga manuskript till beskrivning av kyrkorna i Ös s t b o och V ä s t b o samt S u n n e r b o härad, d. v. s. VI det gamla Finnveden. Dessa beskrivningar komma att uppdelas på tvänne band. Arbete har tidigare även pågått inom Uppvidinge härad, ehuru det på grund av ekonomiska skäl t. v. måst nedläggas. Det är vår förhoppning att kunna utan onödig tidsutdräkt av trycket utgiva de redan färdiga manuskripten ävensom att fortsätta fältarbetet inom ännu ej bearbetade områden. Ekonomiskt stöd från landskapets sida är emellertid en nödvändig förutsättning för att denna förhoppning skall kunna uppfyllas. Stockholm i febr. 1940. SIGURD CuRMAN JoHNNY RoosvAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sicl. Förord v Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... .. VIII JÖNKÖPINGS KYRKOR . •• . . . . . . . . . • . . . . . . •• . . . . . . . . . . . . . . . . , , . . Översikt av stade n s och församlingarnas historia Försvunna kyrkor och kapell..... Ga1nla stadskyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . Kloster - och slottsk yrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medeltida kapell och ho sp italsk yrkan l( r i s t i n e k y r k a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 7 7 12 16 20 22 Kyrkogård, klocksta pel, skola och prästgård . . . Träkyrkan . . . . . . . . . . . . stenkyrkan Byggnadshistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inredning och lö sa inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o o o o o o o o o o o o o o 26 27 39 48 72 90 Östra kapellet..... L j u n ga r u m s k y rk a . Sanna församlingsh e m Sanna försvunna k yrka Sofia k y r k a . . . . . Västra kapellet. . Sofia f ö r s a m l i n g s h c m Kyrkogården på Dunkehalla . . . . . . . . HUSKVARNA KYRKA . • • . , . . • . . . . . . . . . . . . , • 115 117 120 130 147 155 157 165 168 C e ciliakapellet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ... 151 TILLÄGG o o o o o o o o o ORTSREGISTER • • • . . . • . . . PERSONREGISTER SAKREGISTERo o • 172 178 FÖRKORTNINGAR A. T. A: Antikvariskt-topografiska arkivet. AVD.SAML.: Avbildningssamlingar. B. St.: Byggnadsstyrelsens arkiv. F. A.: Fortifikationsarkivet (har numera uppgått i Krigsarkivet). INv.: Inventarium. J. H .: Jönköpings historia, på uppdrag af . stadsfullmäktige i Jönköping utgifvcn af en den 27 september Hl13 tillsatt kommitte. Del 1- 4. Jönköping 1917-21. K. A.: Kammararkivet. K. Bibl.: Kungl. Biblioteket. L. K.: J önköpings län s lantmäterikontors arkiv. L. St.: Lantmäteristyrelsens arkiv. N. S. F.: Norra Smålands fornminnesförenings samlingar (saml.) och ark iv (ark.), Jönköping. PnoT.: Protokoll. R. A.: Riksarkivet. Ritn .: Ritning. RoGBERG: Samuel Rogbcrg, Historisk Beskrifning om Småland, Karlskron a 1770. RÄK.: Räkenskaper. SsT. PnoT.: Sockenstämmoprotokoll. St. A.: Jönköpings stadsarkiv. St. K.: Jönköpings stadsingeniörskontors arkiv. ST. PROT.: Stämmoprotokoll. Sv. Dipl.: Svenskt Diplomatarium. V. D. A.: Växjö Domkapitels arkiv. WIBOHM Beskrivning över Kristine kyrka i Jönköping före branden 1790; förvarad i kyrkans arkiv. WIESELGREN: P. Wieselgren Ny Smålands Beskrifning inskränkt till Wexiö Stift, 1--2, Växiö 1844- 46. VIS. PROT.: Visitationsprotokoll . Ö. I. Ä.: Överintendentsämbetet (nuv. B. St.). H. =Höjd, B. = Bredd, L. = Längd, då ej annat angives. Diam. = Diam e ter, Dj. = Djup. Alla mått centimeter, N.= Norr, S. = Söder, Ö. = Öster, V. = Väster. JÖNKÖPINGS KYRKOR AV ERIK O. JOHANSON OCH GOTTHARD JOHANSSON Fig. 1. Jönköpings slott med förborgen 1605. Efter J. H. II, fig. 3. Das Sehloss zu Jönköping. 1605. The castle of Jönköping. 1605. ÖVERSIKT AV STADENS OCH FORSAMLINGARNAs HISTORIA Jönköping, Ljungarum och Sanna nämnas första gången i en bevarad urkund 1278: ett brev om jordbyte med Linköpings domkyrka, utfärdat av Magnus Ladulås >>in castro Junakopung>>. Sex år senare medger samme konung borgarna att årligen hålla två marknader samt lyser frid över dessas besökare under dit- och hemresan och under vistelsen i staden. Ett brev från 1288 talar om lönköpings inbyggares gamla statuter och privilegier rör. edgång. Genom dessa dokument träder Jönköping och dess närmaste grannsocknar i ö. in i historiens ljus, varjämte vi få en antydan om att staden existerat redan före Magnus Ladulås' tid. En gammal marknadsplats på denna punkt förefaller naturlig, ty ur handelssynpunkt är läget synnerligen gynnsamt: de viktigaste vägarna från de danska sjöstäderna i söder stötte här samman med vägar till de stora slättbygderna i Österoch Västergötland. Men ej endast köpmän nyttjade dessa kommunikationsmöjligheter utan tyvärr också krigshärar, och lönköpings plats i en så viktig vägknut, en nyckelpunkt i förbindelselinjerna mellan Småland-Danmark och landets centralare delar, lät 4 JÖNKÖPINGS STAD också staden upprepade gånger svårt lida under krigens härjningar. 1380 avbrändes staden av danskarna, 1452 fick man betala brandskatt till danske riksmarsken för att undgå samma öde; 1567 och 1612 antändes staden av svenskarna själva för att ej vara den antågande fienden till något gagn. Befästningsanordningar måste växa fram på denna strategiskt värdefulla plats, och redan 1278 höra vi mycket riktigt talas om dylika. Huruvida Magnus Ladulås' >>eastrum>> betecknar ett fäste i själva staden eller Rumlaborg vid Huskvarnaåns mynning är ovisst. Under senare medeltid spelar i varje fall Rumlaborg en viktig roll. Vid 1500-t:s början förlorar borgen sin betydelse, och kronan överflyttar på staden hela sitt fortifikatoriska intresse, kulminerande under årtiondet närmast efter 1612.1 Det under Gustaf Vasa sekulariserade franciskanklostret, alltsedan 1549- bostad för innehavaren av Jönköpings län, omvandlas strax efter år 1600 till befäst slott, vars försvarsanordningar sedermera ytterligare utbyggas och förbättras; hela stadsbebyggelsen flyttas efter 1612 från sitt utsatta och för slottet hindersamma läge nv. om Munksjön till Sanden, den svårerövrade strandremsan ö. därom, skyddad i n. av Vättern, i s. av småsjöar och kärr. Arbetena på slottet och med den nya stadens planerande och uppbyggande voro anförtrodda åt Hans Fleming (d. 1623), en redan av Johan III inkallad nederländare, som hos oss varit verksam även i Vadstena, Göteborg och Alvsborg, Kalmar och Borgholm.2 Förnämsta byggnadsverket i den nya staden var efterträdaren till den gamla bykyrkan, vilken senare spolierats 1612 men ännu stod kvar ett par årtionden som ruin och stenbrott. 3 Fleming uppgjorde c:a 1613 ritningar till staden och dess befästningar, nya ritningar 1620. Det ligger därför nära till hands att anta hans medverkan även vid planerandet av stadskyrkan (jfr s. 41 f.!), till vilken grunden dock lades först ett par årtionden efter hans död; fullbordad stod den ej förrän vid århundradets slut. Kyrkobyggets långsamma förlopp, dröjsmålet med dess igångsättande, de många och långa pauserna i arbetet berodde på oavbrutna svårigheter med anskaftandet av de nödiga penningmedlen. Om man under medeltiden haft god hjälp av biskoparnas avlatsbrev (jfr s. 8, 16!), fick man nu en liknande extraordinär hjälp genom erhållandel av vissa utdömda bötesbelopp. År 1616 slogo bönderna i Västbo ihjäl sin häradsskrivare: böterna för dråpet skulle komma Jönköpings stadskyrka till godo; 1665 måste vissa hovrättsledamöter utbetala 1000 dir smt som straff för ett felaktigt domslut: pengarna gingo till stadskyrkan. Bland kyrkans enskilda donatorer under 1600-ts senare del förtjäna redan på denna plats nämnas handelsmannen och kommissarien i kommerskollegiet Peder Håkansson- den främste bland dem alla, hovrättspresidenten Gustaf Posse och rådmannen Håkan Månsson Ståhle; vi skola nedan i många sammanhang möta dessa namn. O. JoHANSON i Medd. fr. N. Små!. Fornm. fören. X (1932). Jfr även s. 41! 2 Se uppsats av S. KABLING i Tidskr. för Konstvetenskap 1938. 3 Ända till den provisoriska träkyrkans färdigställande c:a 1620 (jfr s. 26!) hölls gudstjänsten inom de gamla murarna; 1639 beslöts omsider att stenen skulle fullständigt uppbrytas och läggas i förvar. 1 ERIK FÖRSAMLINGSHISTOR IA 5 stadens ekonomiska ställning vid 1600-ts mitt förefaller gynnsam: 1647-48 ett inkomstöverskott av omkr. 1000 dlr smt på en folkmängd om c:a 1300 själar (vid århundradets slut c:a 2600). Kyrkans penningsvårigheter berodde säkerligen till stor del på att större delen av medlen voro utlånade bland borgerskapet. Den kyrkliga ekonomien låg som vanligt under borgmästare och råd; 1656 tillsatte emellertid landshövdingen (!) en kassör för alla kyrkans inkomster, uppbörd och utgifter. Redan tre år tidigare hade i magistraten beslut fattats om inrättandet av en särskild nämnd för kyrkobygget med kyrkoherden som preses, borgmästaren Johan Håkansson, rådmannen Jöns Persson samt tio av >>gemenheten>> som medlemmar. Nämnden, som någon gång kallas kyrkoråd, upphörde 1663. En viktig roll för stadsbildens utformande spelar mot 1600-talets slut den byggnadskunnige fortifikationsgeneralen och landshövdingen Erik Dahlberg. Han utarbetade ritningar till Västra kapellet, som i sin tur korn att bestämrna Östra kapellets utseende, han ritade rådhus och skola, han bestämde formen på stadskyrkans tornspira och intresserade sig även för kyrkorummets inredning. Med honom vinner en klassisk anda insteg inom stadens ditintills i stort sett på medeltida tradition återgående kyrkliga byggnadsskick. Efter 1612 har Jönköping aldrig hotats av någon fientlig krigshär, men de ödeläggande brandkatastroferna upphörde fördenskull ej. Bebyggelsen utgjordes ju i största utsträckning av lättantändliga trähus. En lång rad förhärjande eldsvådor ha inträffat, varibland slottets brand 1737, stadskyrkans 1790 och Östra kapellets 1935 svårast ha gått ut över de kyrkliga monumenten. Jönköpings stad består sedan 1923 i kyrkligt hänseende av två regala pastorat: Jönköpings Kristina och Ljungarums församling samt Jönköpings Sofia församling. Under medeltiden och Vasatidens första del räknades Jönköping till Linköpings stift. Gustaf Vasa, som önskade minska biskoparnas makt genom de stora stiftens klyvning, uppdelade emellertid 1557 det område som av ålder legat under den östgötska biskopsstolen i tre stift: Linköpings, Jönköpings och Kalmar. Jönköping blev allstå detta år stiftstad och stadskyrkan domkyrka. Kyrkoherden, Andreas Torchilli, erhöll namn av ordinarius. Det nya stiftet omfattade Jönköpings län d. v. s. Vista, Tveta, Norra Vedbo, Västra, Östbo och Mo härader, vartill komrno Mark och Kind i Västergötland. Norra Vedbo omtalas dock redan 1562 som ånyo hörande under Linköping. Efter Johan III:s regeringstillträde 1568 och före 1571 lades Jönköping samt åtminstone Tveta och Vista härader på nytt under Linköping. Under hertig Karls tid skildes emellertid dessa områden definitivt från Linköpings stift och fördes till Växjö stift. Jönköpings korta tillvaro som stiftstad återspeglas bl. a. i stadsprästens titulatur: under årtiondet efter 1557 kallas Andreas Torchilli ömsom biskop och ordinarius, 1569 domprost och 1571 ånyo kyrkoherde. 1. 6 J ÖNKÖP INGS STAD stadsförsamlingens omfattning har under nyare tid undergått åtskilliga förändringar. För· att öka prästens och kyrkans inkomster sammanslogos 1555 Ljungarum, Sanna och Järstorp socknar med Jönköping, en utvidgning som måhända bör ses i samband med stadens två år senare skeende upphöjelse till stiftstad. Samtidigt bestämdes att Barnarp och Månsarp socknar liksom tillförene skulle bli liggande under J önköpings pastorat; de voro av ålder (möjligen från 1516) skolmästarens prebende och förblevo det till 1859. Järstorp skildes 1587 från Jönköping; Sanna delades redan 1556 upp på Hakarp, Rogberga och Ljungarum och försvann som självständig socken. Vad Ljungarum beträffar fullbordades sammansmältningsprocessen 1910 genom socknens fullständiga inkorporering med staden. Som vi ovan sett, tog kronan 1549 klosterkomplexet i anspråk för sina syften, det utbyggdes och befästes och ståthållaren över länet fick där sitt residens; säkra underrättelser om ett slottskapell föreligga från 1635, utvidgning 1687. Angående slottsförsamlingens äldsta öden är ingenting känt. Den omtalas första gången 1648; genom en kommunionsbok från 1718 få vi ett begrepp om medlemsbeståndet: landshövdingen, slottsstaten, artilleristaten, rustkammarstaten, avskedade och änkor, slottstorpare. Intill 1781 tillsattes slottspastorstjänsten av domkapitlet, senare av landshqvdingen. Hedan 1654 hade kyrkoherden vid stadsförsamlingen sökt göra slottspredikanten till sin kaplan, ett liknande förslag var uppe 1762; först 1851 upphörde dock slottsförsamlingen som särskilt pastorat och blev annex till stadsförsamlingen under namn av lönköpings västra stadsförsamling. Nio år senare beslöts uppförande av ny kyrka åt denna församling; 1888 invigdes Sofiakyrkan (jfr s. 121 !). Förslag om klyvning av det 1851 skapade stora pastoratet i två framställdes 1902 och 18; 1923 företogs denna delning, och man återgick sålunda till äldre tiders kyrkliga indelning av staden i två pastorat. Fig. 2. Jönköpings fästning med gamla klostret. Efter J. H. I, fig. 47. Die Festung zu Jönköping mit dem alten Kloster. The fortress of Jönköping with the old cloister. FÖRSVUNNA KYRKOR OCH KAPELL AV l ERIK O. JOHANSON ocH GOTTHARD JOHANSSON GAMLA STADSKYRKAN Kyrkans läge omedelbart utanför slottsbefästningens nv. del framgår av en i K. A. förvarad kartskiss av 1652 (fig. 3), där området i fråga betecknas som >>en deel aff kyrkiegårdem; härmed kan jämföras en plan för stadens återuppbyggande tillkommen strax efter branden 1612 (fig. 4 a; nu i F. A. ). Kyrkogården var omgiven av mur med port mot huvudgatan i s.; användes även efter branden som begravningsplats alltintill >>träkyrkans>> färdigställande (föregångaren till nuv. stadskyrkan, se därom s. 26) och nya ö. kyrkogårdens ordnande (s. 73). f\_ edan vid tiden för stadens första omnämnande 1278 fanns där naturligtvis en k yr k a, men om denna veta vi endast, att den nedbrändes vid det danska härjningståget 1 KYHI<~O­ BYGG~TADE:-.J Skildringen i huyudsak utförd efter R. BJÖHIOIAXS uppgifter i J. H. 8 JÖNKÖPINGS STAD t'O IOO )cSa~ ~nart;_li1 Fig. 3. Gamla stadskyrkans läge enligt kart a 1652. Die Lage der alten Stadtkirche na ch einer Karte von 1652. The situation of the old town church on a plan of 1652. 1380. Återuppbyggnadsarbetet sattes genast igång, underhjälpt av en av linköpingsbiskopen Nicolaus meddelad avlat, och om denna nya kyrkobyggnad - i vilken sannolikt delar av den gamla ingingo - äro vi något bättre underrättade. Den synes ha varit uppförd av natursten1) och utgjorts av en spåntäckt långhusanläggning, raksluten i ö., utan särskild korbyggnad (fig. 4 a). 2 Under 1400-ts andra fjärdedel tillbyggdes ett Själakapell eller Själakor. En avlat till dess förmån meddelas 1425 av ärkebiskopen Johannes Haquini. Två år senare besluta råd och borgerskap dess inrättande, 1438 omtalas det som nyss uppbyggt. Huruvida det är detta kapell eller ett vapenhus av vanlig beskaffenhet, som å stadsplanen av 1612 markeras vid kyrkans s. mur är ovisst. På en kartskiss från 1611 (i F. A.) ser man kyrkan prydd av ett torn med hög, spetsig spira; det synes ha ridit på långhusets v. del eller i varje fall varit indraget i kyrkans rektangulära byggnadskropp, åtminstone framträder det ej som fristående byggnadsdel på planen av 1612 (fig. 4 b). Det är obekant om kyrkan redan från början varit försedd med västtorn; det 1611 antydda 1 I rådhusrättens prot. 1651, 15 febr. meddelas, hur av det gamla kyrkamaterialet tagits både sten och tegel till bl. a. slottets reparation: teglet kan härröra från tornet, som bevisligen varit uppfört i detta material (se nedan !). I RÄK. 1624-26 (K. A.) talas om stenkörsel fr. gamla kyrkan till den nya, man >>bryter>> även tegel till prästgården. 2 Ett flertal avlatsbrev etc. rör. stadskyrkan upptagas i Svenska medeltidsregester 1434--1441, utg. av S. TUNBERG, Stockholm 1937. GAMLA STADSKYRKAN g v;.:rrERN Fig. 4 a. Gamla stadskyrkan ä en stadsplan 1612. The old town church on a town plat of 1612. Fig. 4 b. Gamla stadskyrkan kartskiss 1611. å en Die alte Stadtkirclw auf einem Stadtplan 1612. Die a lte Starllldrche auf einer Kartenskizzc 1611. The old town church on a map-sketch of 1611. tillkom i varj e fall först vid 1500-ts slut, fullbordande de ombyggnads- och reparationsarbeten, som följde på branden 1567. 1588 skänker konungen 6000 tegel, 1590 beslutes arbetets igångsättande, 1594 var det ännu ej fullbordat att döma av Sigismunds donation detta år till förmån för tornbygget. En klockstapel eller annan anordning för klockans upphängning fanns före tornets fullbordande helt visst vid kyrkan. Redan kort efter branden 1567 gav nämligen kung Johan 12 tnr spannmål till en klocka. Kyrkan var helgad Jungfru Maria och S. Nicolaus, och dessa hedrades genom särskilda altaren. En gård skänktes 1421 till Helga Lekamens altare, troligenidentiskt med det >>Frälsarens altare>>, som omtalas i ett avlatsbrev1419. Isjälakapellet funnos två altaren med daglig mässa. 1501 meddelar ett biskopsmöte i Strängnäs avlat till förmån för Femton förenade h e lgons altare; i det ännu bevarade avlatsbrevet äro följande namn läsliga: S. Georg, S. Blasius, S. Pantaleon, S. Vitus, S. Kristoffer, S. Egidius, S. Eustachius, S. Magnus, S. Margareta, S. Barbara, S. Katarina. 1 Ett lybskt a l t a r s k å p synes ha funnits i kyrkan, ty 1455 pantsättes en gård för 4lybska mark, som Björn Gunnesson lagt ut i Lybeck för en >>tavla>>, som kommit till bykyrkan. Bland heliga bilder bör f. ö. främst nämnas den Kristus-bild, som hade sin plats på >>Frälsarens altare>>. På jungfruns altare var sannolikt den Maria-bild placerad, vars silverkrona, agathalsband och halskläde med förgyllda maljor 1525 bortstulos av två förfallna munkar från klostret; bilden omtalas i ett avlatsbrev av 1489. En bild av S. Erasmus invigdes 1461 av biskop Kettil från Linköping, och 1513 vigde Hans Brask bilder av S. Martin och S. Rocchus. S. Nicolaus' beläte stod på det åt honom helgade altaret. Alla försvunna . En orgel skänktes 1596 till kyrkan av greve Axel Leijonhufvud. Dopfunt, se s. 54! 1 Av dessa höra alla utom S. Magnus till Dc 14 nödhjälparna, en vid slutet av medeltiden, särskilt i Tyskland, ofta uppträdande grupp av helgon. INH.ED:\I~G OCH 1"VENTARIEH 10 JÖNKÖPINGS STAD En silverkalk med paten skänktes 1428 till Själakapellet av Peder Fleming och hans hustru Ingrid Karlsdotter; kärlen voro tillverkade av Azzor guldsmed. Ett begrepp om den silvermängd, som vid reformationens inbrott fanns i kyrkans ägo, erhålla vi genom de bevarade räkenskaperna för de silverskatter Gustaf V asa pålade kyrkor och kloster: 1523 avkrävdes sålunda J önköpings kyrka l, 5 mark penningar och 12 lödiga mark silver, 1541 bortfördes av kronans uppbördsman 18,5 lödiga mark 6 lod förgyllt och l lödig mark 2,5 lod oförgyllt silver (5 lödiga mark l, 5 lod förgyllt silver kvarlämnades). Ett rökelsekar (fig. 5) av malm, som urspr. sannolikt tillhört stadskyrkan, förvaras nu i N. S. F:s sam!. (D. 53), dit det kommit närmast från Kristine kyrka, H. 18. Tro!. 1200-t. Delar av besättningen på en mässsk j ort a, 3 st., nu hopsydda i och för någon Fig. 5. Rökelsekar, senromanskt. Dep. i Jönk. oviss sekundär användning. 1 Brun (urspr. Mus. Från gamla stadskyrkan? - Foto mörkröd) sammet med applikationsbrodeGottbard Johansson. rier i guld och silke (fig. 6); bitarna urspr. Hauchfass, spätromaCenser of late romanesnischer Typns. Von der quc type. From the old kantade med guldspetsar eller -galoner. H. alten Stadtkirche? town church? 53, B. 42. N. S. F:s saml. (inv. 6893). Mässskjortan skänkt till stadskyrkan av Axel Nilsson Baner (el. 1554 som hövitsman på slottet). Vapnen som flankera frälsarmonogrammet äro Axel Baners och hans maka Marg. Bjelkes, de nedre vapnen Nils Eskilsson Baners (d. 1520) och Ingeborg Totts (Axel Nilssons föräldrar). Kristine kyrkas mv. 1712 upptar, förutom själva >>kåpan>>, tre lösa stycken av brun sammet, broderade på somliga ställen, samt två gamla bruna band. Besättningarna på en alba voro i allmänhet 4 st.: 2 kantade ärmarna, 2 sutto nedtill å fram- och ryggstycke. Härtill kommo gördeln och besättningen på halslinet, vilka väl ofta tillhörde en viss alba och voro utförda samtidigt och i samma material som 1 Har hittills gått under namnet korkåpa; nya bestämningen efter benägen undersökning av prof. A. Lindblom. Ett altarbrun d a lerat till 1480-talet med liknande vapenbroderier (även här Tott-vapnet) fr. Ödeby k:a i Närke förvaras nu i Örebro läns mus. Jfr även besättning till mäss-skjorta fr. Ludgo k:a i Södermanland, avb. av AGNES BnA:<~TI:<~G i Textil skrud i svenska kyrkor, Uppsala 1920, fig. GG. ?viaterial även här galonkantad sammet. GAMLA STADSKYRKAN 11 Fig. 6. Delar av besättning å mässkjorta, skänkt vid mitten av 1500-talet. Parts of the orphreys o[ an alb, presentcd to the church in the mi>Copia af Herr Grefwe Dahlbergs Stoohl-lndehlning 1688) och L I nr 1 (RÄK. fr. 1711). l Jfr S. GARDELL, Gravmonument från Sveriges medeltid, Göteborg 1937. KLQSTER- OCH SLOTTSKYRKAN 13 Fig. 8. Gr avs ten, nu försvunn en, en!. tecknin g i A. T. A. Från gamla stadskyrkan. Gra bstein, jetzt verschwunden, nach eincr Zeichnung. Gravesla h, now disappeared, Iron1 a drawing. Fra n ciskanklo stret, grundat 12831 , var beläget ungefär där allmänna läroverket nu ligger; kyrkogården låg strax s. därom, att döma av de skelettfynd, som gjordes vid grundgrävningen för Vaggerydsbanans stationshus. Om klosterkyrkans utseende få vi en föreställning genom avbildningar från 1600-ts b. (F. A.; fig. l, 2, 9). En för exteriören viktig del saknas dock här: det 1566 rivna torn et av t egel, vilket säkerligen haft sin plats i v. En plan av slottsbyggnaderna med utsatta måttsuppgifter- även den från 1600-ts b. - visar märklig överensstämmelse med den något tidigare Riddarholmskyrkans i Stockholm: huvudskepp med sidoskepp endast i norr och långt utskjutande kor (fig. 10). Siffrorna å denna ritning överensstämma i stort sett med dem som ingå i en förteckning från 1635 (i K. A.) över vad som behöves t ill gamla kyrkans reparation: L. 78 alnar, B. 20, L. på > mtskåfveb> vid kyrkan (=norra Första gån gen omtalat 1286 (Sv. D IPL. nr 910), då K arl Es tridsson testamenterar åt » fratribu s Iunecopie •> . Årt alet 1283 ur den danske franciskanbrod ern Peter Olais krönika från 1550-ts m. 1 KLOsTER - KYRKAN 14 JÖNKÖPINGS STAD i ! l l M \. \ \ Grnndriss det· Schlosses. Anfang des 17. Jalu·h. Fig. 9. Plan av slottskomplcxc t. Från 1600-ts börjar1. Plan of the castle. Early 17th centmy. skeppet) 46, B. 10; bredden anges dock här som något större i förhållande tilllängden än å den tidigare planen. Måtten böra tolkas så som bifogade skiss (fig. 10) visar. Murarna voro uppförda av gråsten med beklädnad av tegel. Fönstren ha varit stora; deras urspr. form återges dock ej på 1600-talsteckningen. Efter slottsbranden 1737 syntes i byggnaden >>tecken av höga arkader, som förmenas hava varit fönster, löpande upp igenom 2 etager, men på några ställen helt små>>. Bland dessa >>arkaden> kunna även blindnischer ha ingått (jfr Riddarholmskyrkan!) 1 . - I murverket till en gravkammare under Ö. kapellets golv (jfr s. 78) hittades 1935 ett m edeltida formtegel, som möjligen kan härröra från klosterarkitekturen (gamla bykyrkan eller något av de medeltida kapellen äro givetvis också tänkbara); nu i N. S. F:s saml. Kyrkans silverförråd framgår av skattelängderna 1523 och 1541: första gången avkrävdes klostret 13 lödiga mark silver, andra gången uppbars 14,5 lödiga mark l lod förgyllt, l lödig mark 7 lod oförgyllt silver och kvarlämnades 0,5 lödig mark 3 lod oförgyllt. Mässkläder testamenterade~ 1301 tillidostret av biskop Laurentius II i Linköping. En tapet skänktes 1411 av Gunna J ohansdotter. 1 SvERIGEs KYRKOR , Stockholms k y rkor, II, Hiddarholmskyrkan av M. Olsso n, Sthlm 1928 . KLOSTER- OCH SLOTTSKYRKAN 15 Såsom tillhöriga det gamla klosterkomplexet, ehuru ej själva kyrkan, förtjäna vissa medeltida vägg- och valvmålningar att här nämnas. De befunna sig enligt RooBERG allt intill branden 1737 i dåvarande landskansliets rum i bottenvåningen av södra flygelns västra del: >>S. Maria mitt uti, Sibylle bilder runt Fig. 10. Planskiss i enlighet med de bevarade omkring, och de fyra evangelisterna över dörrarna>>. - Klost- måttsuppgifterna (angivna i alnar). rets sigillstamp av koppar med inskrift: SIGILLUM GARDIANI JUNACOPESIS ( =' gardianens i Jönköping sigill), funnen vid Planskizze nach den bewahrten Massangaben. grundgrävning för läroverkets gymnastikhus, förvaras i St. H. M. Plan-sketch from old measures. (in v. 11051; fig. 11). Före 1544 hade klostret upphört att existera. 1600-1602 ombyggdes anläggningen SLOTTSKYRKA.N efter kronans behov av Hans Fleming. 1 Den gamla munkkyrkan uppdelades 1635 i två våningar- med kyrka i den övre - och fick hädanefter göra tjänst både som tyghus och gudstjänstlokal. 1687 hade kyrkan blivit för trång och utvidgades på bekostnad av vissa utrymmen som rustkammaren disponerade i övre våningen. Ledare av arbetet var Mattias Schröder. Två stolar gjordes för konungen och drottningen, och Kihlman (s. 48) utförde en trappa till dem. Målningen i kyrkan utfördes av Kristoffer Ramberg och Fabritius (s. 50), smidesarbetet av Mattis Mårtensson. Bland utgifter vid reparationen märkas: för stora listerna kring hela kyrkan och små listerna framme i koret under taket, för rutegolv kring altaret och 36 nya bänkar. Denna slottskyrkans utvidgning synes ha utgjort ett allvarligt intrång i rustkammarens utrymmen, ty redan 1690 föreslår Erik Dahlberg inbyggande av ännu en våning inom gamla klosterkyrkans murar; ett arbete som utfördes omkring 1695. En reparation omtalas 1683 på tornet och stora knoppen till slottskyrkospiran. Det rör sig här sannolikt om ett mindre torn, vilket måhända 1635 anbragtes ridande på slottskyrkolängan; en ersättning för det rivna medeltidstornet. I varje fall var dess uppgift endast att ange slottskapellets läge: klockorna hängde i en spåntäckt stapel, i vilken också ett urverk hade sin plats. storklockanomgöts 1685 av Arvid Larsson. En ny, mindre klocka, anskaffades 1730. Nytt urverk förfärdigades 1726 av Anders Forsman, och Petter Svan uppbar ersättning för visaretavlornas anstrykning och förgyllning. Vid Karl XI:s besök i staden 1692 fattades beslut om ny predikstol; närmare om denna s. 147 f. lNv. 1732 (i sin helhet anfört i ,J. H. 3, s. 51- 52) ger en god bild av kyrkans lösa inven- INvENTAHiu'I 1 732 tarier strax före branden; följande föremål förtjäna omnämnas: Ny mässhake av röd sammet med silvergaloner. Den var förfärdigad av mäster Nielas Herch och inköpt 1721. - Gammal d:o. - Förgylld kalk med paten, närmare s. 124. - Förgylld d:o till sockenbud. - Silverask till oblater, närmare s. 125. - Ej l Ovan omtalade ritningar äro utan tvivel tillkomna i samband med eller strax efter denna ombyggnad. Tvärväggarna i mittskeppet visa att klosterkyrkan redan nu uppdelades i flera rum. 16 JÖNKÖPINGS STAD upptagen i INv. är en silverkanna, skänkt 1727, varom närmare s. 125.- Ett rött altartäcke. Det pryddes av vapen, initialer och årtalet 1714; skänkt angivna år av Jean Otto von Vicken och hans maka Anna Margareta von Giinthersberg. 1 - Ny ljuskrona av mässing. Gåva 1721 av mäster Carl Froste. INV. 1733 antecknar två ljuskronor, av vilka den ena skall bytas bort mot ljusstakar på altaret. - Positiv från Visingsborg. Försåldes 1771. - Kista. - Fattigbössa vid kyrktrappan. MEDELTIDA KAPELL OCH HOSPITALSKYHKAN Vid medeltidens slut funnos i Jönköping fyra mindre kapell. En förteckning i Linköpings bibliotek,2 tillkommen under Hans Brasks biskopstid, upptar: Jeorgii Jenecopia:, Sancti Spiritus ibidem, Beati Petri ibidem. Räkenskaperna för Gustaf Vasas silverskatt 1523 uppta utom stadskyrkan och klostret: S. Peder, S. Gertrud, S. Göran. S. Peder och S. Göran förekomma i båda längderna; Helgeandskapellet (Sancti Spiritus) saknas i den senare, antagligen beroende på att det varit befriat från skatt såsom hörande under en from stiftelse; S. Gertrud är ej medtaget i den kyrkliga förteckningen, möjligen på den grund att det tillhörde ett gille och ej löd direkt under biskopen; kan också ha stiftats efter den braskska förteckningens uppsättande. S. Görans kapelllåg ö. om den medeltida staden på den s. k. Sanden och var möjligen uppfört i samband med ett spetälskehospital; det hörde närmast under stadskyrkan. Det synes ha uppförts eller undergått en genomgripande reparation 1459-80, att döma av de talrika avlatsbrev, som under denna tid utfärdades till dess förmån. I kapellet fanns uppställd en bild av S. Göran. Silverskatten 1523 inskränkte sig till1lod. Vid början av 1490-t. hotades kapellets existens genom åtgärder från klostrets sida: gardianen hade nämligen uppfört ett konkurrerande kapell >>inne mot klostret» och berövade S. Göran avlatsbrev, kalk o. a. klenoder. Detta meddelas i ett brev från biskop Henrik i Linköping (22.4 1493), vari också föreskrives, att herr Jöns, stadens kyrkoherde, hädanefter även skall förestå gudstjänsten i kapellet. Rörande >>klosterkapellets>> läge veta vi intet; HALL förmodar att det varit beläget i den länga, som vi å fig. 9 se sträcka sig åt söder från klosterkyrkans östra del; troligare är dock att denna flygel inrymt kapitelsal och dormitorium. Förmodligen till detta kapell kan Spegels uppgift hänföras om en kyrka kallad Sacellum Patronorum, som 1479 funderades intill klostret; 3 1 J. 0. v. VICKEN f. i Reva] 1653, d. som generalmajor 1747; g. 1685 med A. M. V. GUNTHERSBERG, f. 1663, d. 1743, dotter till generalmajor Kristofer v. G. och Brita Sofia Strömberg. 2 Capelire Et Monasteria Diocesis Lincopensis. Tr. i Scriptores rerum svecicarum 3: 2 (sid. 295) Uppsala 1871; även i Link. bibl. hand!. 1, s. 91, 99. 3 H. SPEGEL, Then swenska kyrkio historian 2. Linköping 1707, s. 223. s . GÖRAN MEDELTIDA KAPELL 17 källan för notisen anges ej, men är den riktig, torde sålunda kapellet ha uppförts c:a ett årtionde före tvisten med S. Göran. S. Peders kapell uppgives ha legat ungefär där Västra kapellet nu står; ännu s. PEDER långt e fter reformationen kallades gärderna här omkring >>Helige Peders>>. 1523 avkrävdes kapellet 5 lod silver. S. Gertrud var förmodligen ett gilleskapell; dess läge obekant. Omnämnes eJ 1 s. aEnTHun Tänkeboken, däremot gillesgården 1466, sista gången 1534. - Silverskatten 1523 belöpte sig till 2 lod. Helgeandshus byggt efter 1445, omtalat 1461 och 81; verksamheten förlägges efter HELGEANDsreformationen till klostret och synes ha fortgått där till 1540-ts si. (jfr s. 4!). Senast OCH KAPELLET HOSPI1549 har flyttning skett, möjligen till gamla helgeandshuset, för så vitt detta ännu TALsKYRKAN fanns kvar; i samband med denna förflyttning synes inrättningens namn ha ändrats till lönköpings hospital. Detta brinner 1567, återuppbygges tre år senare på den kyrkan tillhöriga själagårdstomten strax ö. om Junebäck; 1 av denna anläggning kvarstår ännu ett stenhus (J. H. l, fig. 55) snett emot Gamla tändsticksfabriken. Vid stadens brand 1612 eldhärjades hospitalet på nytt, reparation och återuppbyggnad 1614. Själavården bland hjonen ombesörjdes efter reformationen av en kapellan, som tillika intill 1769 var kyrkoherde i Sandseryd (S. omtalas som annex till hospitalet redan 1566). Sysslan indrogs 1791 och de därmed förenade åliggandena överflyttades på stadens prästerskap. Om det med el tida helgeandskapellet är intet känt utöver det urkundliga konstaterandet av dess existens. Såsom hörande till hospitalet omtalas 1644 en liten kyrka med stapel och begravningskapell. Kyrkan synes ha undergått en grundlig omdaning mot 1600-ts slut att döma av en uppgift i en tilllandshövdingen 1771 riktad skrivelse från dåvarande hospitalspredikanten Nils Sellin, enligt vilken· hospitalskyrkan vore uppbyggd på Erik Dahlbergs tid; kyrkan nedlades 1791; något närmare om dess läge och utseende är f. n. ej bekant, måhända har den varit inredd i någon sal i hospitalshuset. 2 En ringklocka anskaffas omkr. 1600. INV. 1644 upptar: altarsten och -tavla, kalk och paten om 8 lod, altarkläde och -duk, mässhake, kalk-kläde, 3 bårtäcken, klocka och 2 >>armbysson> ( =fattigbössor). I INV. 1716 saknas altartavlan men tillkomma tennflaska och bibel >>med leydiskt tryck>>, varjämte kalk och paten nu väga 29,5 lod. SAMMANFATTNING Jönköping nämnes första gången 1278. Aldsta stadskyrkan brändes 1380. Den återuppbyggda kyrkan synes ha varit en i öster raksluten långhusanläggning, helt eller delvis uppförd av Området tillhör numera Jönköpings gamla tändsticksfabrik. Hospitalets RÄK. förvaras i K. A. RÄK. för hospitalskyrkan 1658-1757 samt förvaras vidare i V. D. A. 1 2 VIS.PROT. 1652 2 . Sveriaes kyrkor. Jönköping. 18 JÖNKÖPINGS STAD natursten, »själakor» tillkom under 1400-t:s andra fjärdedel, om framträdande i exteriören eller ej är ovisst. Kyrkan brinner 1567; på 1590-t. bygges ett torn av tegel, möjligen ridande på långhusets västdeL Ny brand 1612, varefter återuppbyggnad ej sker, ruinen nedbrytes 1639. Plan och exteriör omkr. 1600, se fig. 4. - Ett rökelsekar från 1200-t. (tig. 5) och en gravsten (fig. 7) med årtalet 1527 härröra sannolikt från gamla stadskyrkan, likaså möjligen en 1744 nedsmält bronsfunt, måhända ett nordtyskt arbete från 1400-t. och frände till funten i Linköpings domkyrka. Ett Franciskankloster grundades i Jönköping 1283; kyrkan (tig. 10) hade liksom franciskankyrkan i Stockholm ett huvudskepp med sidoskepp endast i norr, långt utskjutande kor och västtorn; murar av tegel med kärna av gråsten. Under 1500-t. hemföll klostret till kronan. Efter en ombyggnad 1635 tjänstgjorde gamla kyrkan både som gudstjänstlokal och tyghus. Den brann 1737. Fyra mindre kapell tunnos vid medeltidens slut i staden: S. Görans, S. Peders, S. Gertruds och Helgcandskapellet. Det sistnämnda återuppstår senare i Hospilalskyrkan, nedlagd 1791. ZUSAMMENFASSUNG Jönköping wire! zum erstenmaJe 1278 urkundlich erwähnt. Die älteste Stadtkirche brannte 131:10 nieder. Die cianach neu erbaute Kirche scheint eine Langschiffanlage mit rechtcckigem Grundriss gewesen zu sein und war ganz oder teilweise aus Naturstein errichtet. Im zweiten Viertel des 15. Jahrhunderts kam eine Allerseelenkapelle hinzu; es ist ungewiss, ob sie von anssen sichtbar war oder nicht. Die Kirche braante 1567. In den 1590-er Jahren wurde ein Ziegelturm errichtet, der vielleicht auf dem Westteil des Langschiffs ruhte. Im Jahre 1612 branntc die Kirche wiederum. Danach wurde sie nicht wieder aufgebaut; die Ruine wurde 1639 abgebrochen. Grundriss und Aussenansicht etwa um 1600 zeigt Fig. 4. - Ein Rauchfass aus dem 13. Jahrh. (Fig. 5) und ein Grabstein (Fig. 7) mit der Jahreszahl 1527 stammen wahrscheinlich von der alten Stadtkirche, ebenso vielleicht ein 1744 eingeschmolzenes bronzenes Taufbecken, möglicherweise norddeutsche Arbeit nuc dem 15. Jahrhundert und verwandt mit dem Taufbecken in der Domkirche zu Linköping. Ein Franziskanerkloster wurde 1283 in Jönköping gegriindet. Die Kirche (Fig. 10) hatte wie die Franziskanerkirche in Stockholm ein Hauptschiff mit einem Seitenschiff n ur an der Nordseite, einen weit vorspringenden Chor und einen Turm im Westen. Die Mauern waren aus Ziegel mit einem Kern aus Feldstein. In 16. Jaluhundert wurde das Kloster von der Krone eingezogen. Nach einem Umbau im Jahre 1635 dieute die alte Kirche sowohl als Gottesdienstlokal wie als Zeughaus. Sie brannte 1737 nieder. Gegen Ende des Mittelalters gab es vier kleinere Kapellen in der Stadt: die St. Görans-, St. Pcders-, St. Gertrud- und die Heiligen-Geistkapelle. Diese letztgenaunte erstand später wieder in der Hospitalskirche, die 1791 abgerissen wurde. SUMMARY The town of Jönköping is first mentioned in official documents in 1278. The oldest paris h church was burnt in 1380. The ehureh when rebuilt appears to have been a nave editice, square-ended to the east, and quite or partly erected of natural stone. During the seeond quarter of the 15th century a Chapel of All Soul was added. It is uncertain whether or not it was visible from the outside. In 1567 the church took fire. In the tiftecn-nineties a brick tower was built, possibly resting on the western part of the nave. In 1612 the ehurch again took fire. After that it was not rebuilt, and the ruin was pulled down in 1639. (Plan and exterior from about 1600, see fig. 4). -- A censer from the 13th centm·y (fig. 5) and a gravestone (tig. 7) from 1527 probably originate from the old parish church; possibly, ÄLDRE KYRKOR 19 too, a bronze font melted down in 1744, perhaps of north German workmanship from the 15th centm·y and similar to the font in Linköping Cathedra!. In 1283 a Franciscan monastery was founded at Jönköping. The church (fig. 10) had, like the Franciscan Church in Stockholm, a nave with an aisle only to the north, a projecting choir and a tower to the west. The walls were of brick with a core of greystone. During the 16th century the monastm·y reverted to the Crown. After an alteration (in 1635) the old church served both as a place of worship and an armoury. It was burnt down in 1737. At the end of the Middle Ages there were four smaller eli ape l s in the town, viz. the Chapels of St. George, St. Gertrude, St. Peter, and the Chapel of the Holy Ghost. The latter was suceeeded by the Hospital Chnrch, pulled down in 1791. Fi g. 11. Klostergardianens i Jönköping sigill. Stampen i Sl. H. M. Das Sicgel des Klostervorstehers. The prior's sea!. Fig. 12. Kristine kyrka. Foto N. Åzelius 1936. Kristina Kirche. Christina church. KRISTINE KYRKA AV ERIK O. JOHANSON ocH GOTTBARD JOHANSSON TRYCKTA KÄLLOR: ROGBERG. - WIEsELGREN.- BRUNIUs, C. G., Konstanteckningar under en resa år 1849. Lund 1851. - J. H. HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: K. A.: serien »kyrkor, skolor etC.>> innehåller RÄK . 1624-1626, 1650-1654, 1689; i serien >>Städernas acta•> RÄK. för 1640-50 f. - A. T. A.: IN v. 1829. Redogörelser rör. gravrannsakning 1919.- B. St.: I serien •>avgjorda mål före 181h koncept till konstitutorial för T. Wennberg att undersöka kyrkan och uppgöra ritn. till dess återställelse. Dessein till kyrkans iståndsättande efter branden av T. WENNBERG 1793, 3 bl.; 1 bl. dessein tilllist under valvet, odat. och osign.; 1 bl. ritn. till predikstol av C. F. SuNDVALL 1814; 1 bl. ritn. till altardekoration av I. \V. KRISTINE KYRKA 21 Lagcplan. Fig. 13. Situationsplan. Plan of situation. GERSs (?) 1825; 1 bl. ritn. till orgelfasad av C. G. BLOM-CARLssoN 1849; l bl. förslag till glasmålning 1908, sign. LINNEMANN, Frankfurt ajl\1.; l bl. ritn. till dopfunt av AuG. ATTERSTRÖM 1909; 4 bl. ritn. av 0. HÖKERBERG 1914, 19 bl. ritn. till inre restaurering av AXEL LINDEGREN 1918-20; 10 bl. uppmätningsritn. av 'vV. JEFTANOWITCH 1919 (före rest.); - L. K.: Karta över Jönk. 1658 av HECTOR LOFFMAN; karta över Jönk. från 1600-t:s slut (fol. 10) med utsatta mått å kyrkobyggnaden.- St. A.: Rådh.-prot.: viktigaste källa för tiden före 1673. - St. K.: Karta över Jönk. 1745 av C. M. EDBORG. - V. D. A.: RÄK. 1733-1735. - KYRKANS ARKIVALIER: SST. PROT. 1673 -nu; RÄK. 1665- nu (RÄK. för enstaka år dessförinnan bevarade alltifrån 1620-21); vrs. PROT. 1733- nu; INV. från 1700-t:s början (då inv. årligen upprättades och bifogades räk.); bland samlingsband märkas hand!. rör. kyrkobyggnaden 179394, hand!. om kyrka och kyrkogård m. m., fascikeln >>Kristinakyrkam, fasciklar om glasmålningar och värmeapparater m . fl.; beskrivning av kyrkan 1785 och berättelse om branden 1790 av prosten S. F. \Viboh m; ritningar: WENNDERGSKA ritn. 1793, se B. St.; dessein tilllist under valvet, sign. av överintendentskontoret 1793; detaljritn. av altardisken, osign.; skiss till predikstol, osign.; ritn. till bänkin· redn., osign., påskrift: Företedd d: 31. januarii 1794; plan över bänkinredn., odat.; ritn. till restaurering och tillbyggnad av kyrkan av \V. WITTING 1872, 8 bl.; »Jönköpings Stor-kyrka. Förslag till utvidgning och fulländning•> av H. ZETTERWALL 1874, 8 bl.; förslag till skorstenskonstruktion av F. SuNDBÄRG 1895, ritn. till glasmåln., se B . ST.; ritn. av AXEL LINDEGREN och W. JEFTANOWITCH, se B. ST.- Dessein till kyrkogårdsmur åt gatan, osign. (Kugelberg), påskrift: upvist i sochne stäman d. 2 julii 1799; ritn. 2* 22 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 14. Kyrkan å Hector Loffmans karta över .Jönköping. 1658. Die Kirche auf einer Karte von Hector Loffman, 1658. The church on a plan by Hector Loffman, 1658. till portstolpar och bodar 1798, osign., projekt till bisättningsgravar vid .Jönk. stadskyrka i dess nordöstra hörn av P. G. SALviN; 2 bl. ritn. till gravkor, det ena sign. C. R. PALMEn, det andra osign. med Yidhäftat kostnadsförslag dat. 1830; plan till parkanläggning kring kyrkan 1866 av A. G. SvENSSOK. KYRKOGÅRD, KLOCKSTAPEL, SKOLA ocn PRASTGÅRD Kyrkogården (fig. 13) omges i s. och sö. av en låg mur av rullsten täckt av kalkhällar, uppförd 1922, från vilket år även den nuv. indelningen av området härrör. Huvudgången i v. stensatt; runt kyrkfoten täckning med cement, inom ram av kalksten (1884). Kyrkogården är bevuxen med lövträd, huvudsakligen alm, lönn och lind. Den fullständiga frånvaron av synliga gravar jämte otillräcklig avgränsning mot kringliggande gator förlänar den karaktär av profan parkanläggning. Kyrkans nya område efter branden 1612 och stadens flyttning hade ej samma utsträckning som den nuv. kyrkogården, jfr fig. 14. Strandlinjen i n. hade ett betydligt sydligare läge än nu, i ö. och v. trängde stadsbebyggelsen tätt inpå den nya kyrkans grundmurar, endast i s. hade gränsen sitt nuvarande förlopp. Omedelbart efter stenkyrkans färdigställande, blev en utvidgning av kyrkogården nödvändig. Gamla prästgårdstomten införlivades sannolikt under 1670-talet, enär ny tomt till kyrkoherdegård inköptes 1673. >>Sal. Herr Bengts gård>> sammanslås 1693 i ö. och »Sal. Nils Skrufs gård>> 1691 i sv. (den senare för att bereda plats åt skolan) med kyrkogårdsområdet. Planering sker 1696, varvid borgerskapet verkställer utfyllningsarbetet. Den form kyrkogården KRISTINE KYRKA 23 Fig. 15 Kyrkotomten en!. Edborgs karta 1745. Lageplan. ::-lach Edborg 1745. Plan of situation. According to Edborg, 17,15. har omkring 1700 bibehålles intill 1869, då utvidgning företas åt n., där mark vunnits genom sjöns utfyllande för järnvägen. Efter utvidgningarna vid 1600-t:s slut omgavs kyrkogården med en 1,8 m. hög rappad }tun ocu Ponsandstensmur, upptill krönt med en list och täckt med en rödtjärad brädhuv. Murens TAn sträckning framgår av Edborgs karta 1745, vilken nära överensstämmer med en äldre osign. karta förmodligen från 1696.1 Muren uppfördes i etapper 1689-99 med början i s. och avslutning i n.; 1689 lämnar stadsbyggmästaren Lars Kruse begärt förslag till >>värnbrygga>> av timmer och sten mot sjön, ett förslag som dock ej synes ha kommit till utförande. 2 Fem portar ledde urspr. genom muren: två i s., nämnda efter donatorerna, rådman Zachris Jönssons mitt för s. kyrkdörren och Liborius Baumgardts längre åt ö., en i ö. nära n. hörnet kallad Ö. sjöporten, en i n. kallad N. sjöporten, en i v. framför kyrkans huvudingång. Huvudporten i v. var dubbelt så bred som de övriga, 4,2 m, och försågs 1698 med en portal av huggen, sannolikt skulpterad sten, för 25 dlr smt J. H. III, fig. 72. Byggandet av en värnbrygga mot sjön bör dock ha varit väl behövligt. Ännu 1840 berättar M. J. Crusenstolpe i Morianen etc. I, s. 126, >>huru vid storm Vätterns vågor skölja stranden ända upp till boningshusens bakgårdar och brottas med kyrkmuren>> (= kyrkogårdsmuren). l 2 24 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 16. Förslag till kyrkogårdsmur åt Storgatan, 1799. Foto Rylander. Vorschlag zu ciner Kirchhofsmauer, 1799. Project for a cemetery wall, 1799. INDELNING ocH GRAVAR utförd av stenhuggarna Gabriel Persson, Bengt Kornmålare och Sven Månsson. Samtliga ingångar stängdes av rödfärgade träportar; ingångarna i s. och v. voro täckta av brädtak. I v. och sö. utbyttes träportarna 1772 och 1773 mot grönmålade järngrindar, vilka >>med lövverk och siraten> utförts av hammarsmeden Dahlbom till en kostnad av 500 dlr kmt; grindarna i v. pryddes av konungens, de i sö. av drottningens förgyllda namnchiffer. På sommaren 1790 efter branden erhöllo mur och portar provisorisk tegeltäckning. Grundligare reparation tarvades dock, men då denna fördes på tal, uppstod frågan om murens fullständiga rivande. Den avböjdes emellertid denna gång under motivering, att området i så fall måste stensättas >>till förekommande av svinkreaturens rotande>> och vidare att det på grund av torgets närhet >>snart skulle bliva förvandlat till en marknadsplats såväl med lantmannavaror som öl och brännvins salu m. m.>> Rivningspartiet växte emellertid, och 1801 nedtogs muren i s. och ersattes av järnstaket med pelare av sandsten (fig. 16): blott en ingång bibehölls, försedd med nya järngrindar. Dylika förfärdigades ock till v. portalen 1803. Öppningen i n. muren igenmurades 1818. År 1865 beslöts murens rivning på de tre återstående sidorna, 1868 borttogs även staketet i s. Äldsta uppgiften om kyrkogårdens indelning är av 1698, då huvudgångarna i v. och s. stensattes. Uppgifter om kyrkogårdens träd föreligga alltifrån 1715, då 10 lindar planterades. 1747, 54, 82, 1803 och 05 skedde nya planteringar, sistnämnda år av 32 almar. Några gravar ha, så när som på ett par undantag (se nedan s. 60) aldrig funnits på kyrkogården: 1747 beslöts visserligen, att gravar över jord skulle få byggas utmed kyrkogårdsmuren och avritning av liknande gravar vid Maria kyrka i Stockholm anskaffades KRISTINE KYRKA • 25 ~l t ~ fU'W~. /' ,,, , j ..... F ig. 17. Förslag till bisättningsgravar av P. G. Salvin. Foto R ylander. Vorschiag zu B egr·äbniska pellen von P. G. Sa lvin. Proj ect for mortua ry cha p els by P. G. Sa lvin. som ledning, men ingen synes ha begagnat sig av denna möjlighet. Uppförandet av ett gravkor å kyrkogården föreslogs 1821, och frågan var sedan uppe vid flera tillfällen, senast 1852, men resulterade ej i annat än några förslagsritningar (fig. 17, 18). Samtidigt med den provisoriska träkyrkan (s. 26) uppfördes å v. delen av kyrko- KLOCKsTAPEL gården en klockstapel, som kvarstod tills den nya kyrkans torn blivit färdigt 1686, ocH no n AR då klockorna överfördes dit. Efter branden 1790 byggdes på bekostnad av änkefru Cath. Sandahl en provisorisk stapel, vilken revs och såldes på auktion 1795, I samband med ringmursarbetet 1699 flyttades en äldre tydligen i nv. belägen ma terialbod och återuppfördes vid muren n. om kyrkan; vid 1700-talets mitt funnas där å ömse sidor om n. sjöporten tvenne vid muren fästade bodar; ett spruthus hade 1729 uppförts i kyrkogårdens sö. hörn (fig. 15). Förslag om uppförande av bodar av sten fram- 26 JÖNKÖPINGS STAD s1wLAN Pn ;\sTGÅnD kom efter branden 1790, men ledde ej till något resultat. De gamla materialhusen kvarstodo till 1825, då de användes till uppförandet av en ny likvagnsbod, vilken vid kyrkogårdens ordnande 1869 försåldes. Till byggnaderna på kyrkogården hör även gamla trivialskolan. Den tidigaste, före 1616, uppförda byggnaden ersattes 1632 av en ny, bekostad av kyrkan; liksom föregångaren var den av trä och synes ha legat i nv. hörnet av den utvidgade kyrkogården (RoGBERG uppger att den legat i nö. hörnet). Sedan även denna byggnad förfallit, uppfördes genom landshövding Erik Dahlbergs ingripande och efter av honom uppgjord ritning under förra delen av 1690-t. ett nytt skolhus av sten på den nuv., av kyrkan inköpta tomten (jfr s. 22); över porten åt Storgatan lyste Karl XI:s vapen i guld och silver. 1730 härjades skolan av eld. Flygeln utmed Skolgränd tillbyggdes på 1840-t. Sedan nytt läroverkshus 1867 färdigställts, har gamla skolhuset disponerats för olika ändamål; f. n. användes det som församlingshus och stadsbibliotek. I den helhet som kyrkan och skolan bilda, ingår i viss mån även prästgården, uppförd av trä i två våningar. Den första prästgården i den nya staden låg på det område, som under 1670-t. lades till kyrkogården. I dess ställe inköptes 1673 av rådman Jonas Nilsson en tomt, belägen på andra sidan Storgatan, mitt emot den senare uppförda skolan. Kyrkoherdegården nedbrann 1730 och 1790; för dess återuppförande efter den senare branden inköptes 1806 den nuv. tomten närmast ö. om kyrkogården. Ritningar uppgjordes av stadsbyggmästare P. G. Salvin men ogillades och nya begärdes i stället hos Ö. I. A. 1 Flygeln mot Prästgränd ombyggdes 1856- -58. TRÄKYRKAN Omedelbart efter stadens brand 1612 gick man i författning om uppförandet av eu provisorisk kyrka av trä, vilken förlades till den nya -- d. v. s. nuv. - l>. Om träkyrkans utseende äro vi endast sparsamt underrättade. På H. Thomes stadskarta 1625 är planen en kvadrat, kartan 1658 (fig. 14) visar rektangulärt långhus med v. torn och sakristia (l. utvidgningen fr. 1650) i n., tornet måhända identiskt merl den ovan nämnda klockstapeln; >>trätornet vid kyrkans gavel» omnämnt 1627, timklocka synes ha funnits i tornet (jfr s. 59!); 6 st. fönster omtalas 1638, n. dörren samma år. Orgelläktare och >>stora läktaren» omtalas, den senare utvidgad 1656; i en bestämd del av kyrkan, den s. k. tyska kyrkan, hade inflyttade utlänningar sina stolrum, en indelning som senare synes ha slopats. l salvins ritn. finnas i kyrkoarkivet. KRISTINE KYRKA Gravar funnos endast i ringa antal; en grav för tillfälligt nedsättande av lik omtalas; 1653 anskaffas tegel till murande av kyrkoherd e Nils Juringius' grav, samma år köper hovrättens meclicus Achatius H ager gravplats åt sin hustru. - Gravstenar se s. 65!. Baazius d. ä. berättar i sin kyrkohistoria (s. 821), hur en västanstorm juldagen 1638 skakade kyrkan, så att man fruktade att den skulle störta samman; fönster trycktes in och dörrarna kastades av sina hakar. 1 27 sTENKYRKAN Nu v. kyrkobyggnad, vackert belägen vid stranden av Vättern och dominerande elen omgivande stadsbebyggelsen, tillkom under 1600-t:s sen. del; 3-skeppig långhusanläggning med västtorn, men utan särskilt kor; mot n. väggen stöder en sakristia av 1794, nu använd som pannrum. Byggnaden tillhör som helhet den omkr. Gustav Il Adolfs tid tillkomna typ, varpå S. Jakobs kyrka i Stockholm är huvudexemplet. Här liksom där förråda plan, strävpe- Fig. 18. Förslag till gravkor av C. R. Palm er, 1 83~. Foto Rylander. lare och spetsbågsfönster en fortlevande go- E ntwurf zu cin cr Grab- Proj ec t for a m or tum·y C. R. Palmer, tisk tradition. I vissa delar skönjes dock det k a pc lle von C. R. Palmer, chapel by 18:lO . 18:l0. senare 1600-t:s art (huvudportalen). Tornhuven m. m. är av en annan tidskaraktär: klassicismen på 1790-t. N"uv. skick från rest. 1918- 20, då särskilt interiören befriades från det senare 1800-t:s tillsatser och i stort sett återgavs det utseende den hade vid århundradets början. Byggnadsrna terialet är sandsten och tegel. Sockeln (fig. 24) är i s. och ö. av sandsten, i n. och v. av cement; taklisten är utförd av slät, gråvit puts. Sydfasaden och långhusets strävpelare äro uppförda av huggen sandsten i 30 cm höga skift; stenarnas längd varierar mellan 20- 100 cm; i övr. äro murarna spritrappade och avfärgade i gräddgul ton med slät vit puts kring dörrar och fönster, å tornhörn och strävpelare. På ung. hälften av blocken i sydfasaden och lå nghusets strävpelare förekomma stenhuggarmärken. SträYpelarna äro täckta av plåt utom de vid tornet, som täckas av karnisprofilerade kalk1 E XTEnliil: B AAZi u s , Jon. S EN . , Invent arium ecclcsiae svcogothorum etc. Linköping 1642. ~8 JONKÖPINGs STAD stensplattor, urspr. betäckning av spånade brädtak. Huruvida östväggen från början varit rappad är ovisst; en undersökning 1869 visade, att den lika väl som n. muren består >>av diverse ämnen t. ex. tegelbitar och gråstem; röstet helt murat av tegel. Vad n. väggen beträffar, beslöts 1655, att den skulle uppmuras av >>grå och annan tjänlig sandsten(?), alldenstund med huggen sten faller allt för kostesamt.>>1 I fönsteromfattningarna saknas slutsten: spetsbågshalvorna mötas upptill i en skarv; detta är en teknisk egenhet för gotiken, som alltså bevarats in på 1650-t. Man järnföre ritn. av 1793 (fig. 30), där spetsbågen visserligen bibehållits men med markerad slutsten. Spröjsverk av järn. Mittskeppets båda fönster i ö. prydas av glasmålningar, framst. Kristi dop och himmelsfärd (fig. 35), utförda av prof. A. Linnemann i Frankfurt ajM., bekostade av guldsmeden J. A. Johansson och insatta 1909; ett större rundfönster, som 1877 upptogs över och mellan de två nämnda, försågs även med målning; vid en restaurering 1918-20 igenmurades rundfönstret och glasmålningen flyttades till Sofia församlingshus (s. 147). Vid kyrkans byggande skänktes vissa fönster av förmögna borgare: sålunda ett å s. fasaden av Håkan Månsson Ståhle, fönstren å ö. gaveln av Peder Håkansson; de senare synas ha varit målade, ty 1694 talas om fönstret uppe i gaveln, som solen är målad på, 1700 om fönstret, som månen är målad på. De gamla kyrkfönstren med sina blyinfattade rutor (i allmänhet från 1793) borttogas 1869-70 och gjutjärnsbågar med nytt glas insattes. Huvudingången i v. genom tornet, vars nedre våning tjänstgör som vapenhus, prydes av en skulpterad kalk stensportal (fig. 25): under gavellisten t. h. inhugget i stenen och målat med gul färg årtalet 1688, på motsvarande plats t. v. endast med färg: ÅR; å yttersta stenarna av entablementet spår av inskr.: t. v.: TILL G - - , t. h. - - sTÅ - - ; Wibohm ger inskriften följande lydelse: >>Gudi till Ähra bekostadt af Håken Månsson Ståhle. >> Portöppningen avslutas uppåt av en korgbåge, vars slutsten är formad som en mustaschprydd maskaran, i svicklarna bevingade änglahuvuden, på posterna fruktknippen; portalen omfattas av en pilasterställning, vars entablement krönes av ett riksvapen flankerat av lejon; ytterst gavelstycken, på vilka nakna basunblåsande änglar vila; i vinklarna under gavelstyckena broskornament, som göra intryck av att urspr. icke ha avsetts för denna plats; utanför pilastrarna rustikkedjor; allt utfört i mycket låg relief. Om man jämför Jakobs kyrkas i Stockholm portal av 1640 märker man att i Jönköping uppbyggnaden med dess betoning av horisontalerna är av en annan tids anda, betecknande för det senare 1600-t:s mera klassiska läggning. 1 Denna ekonomi med det finare, huggna materialet som sparas enbart eller nästan enbart för en södervänd skåde-yta utgör en märklig parallell till medeltida bruk i Sverige, särskilt iaidtaget i gotländska kyrkor (jfr Tingstäde k:a, SvERIGEs KYRKOR, Gotland, band I). '0 , 20 , Fig. 19. Plan G . Skala 1:300 rundriss. Plan. . w o Fig. 20. Sektion mot norr genom mittskeppet . Skala 1: 300. Section townrds the n orth thro ug h the middle nisle . Schnitt gegen Norden durch das :'lfiHelschil'f. Fig. 2 1. Sektion mot norr gen om s. sidoskeppet, visande till ståndet före restaureringen , skala l : 300. Section towards the north through, the southern latCI·aJ aisle. Sen le 1 : 300 . Schnitt gegen Norden durch d as siidliche Seitenschiff. i\Iassstab 1 : 300 l' :::0 C/l >-< >-< ~ 'h!l ' l~ ! r z >--3 trl > ~ :::0 -< ~ 32 J ÖNKÖP INGS STAD j ! l l lO l l l l l ~r , l , , r l l j l Fig. 22. Tvärsektion mot väster. Skala 1:300. Querschnitt gegen 'Westen. Cross section towards the west. Det är denna portal som omtalas i Viktor Rydbergs dikt Träsnittet i psalmboken: >>Bland åldriga trän står hög och sval med Sveas vapen och Götas i mejslad granit, stadskyrkans portal, där högtidsskarorna mötas.>>i Dörrar av brunbetsad furu (1600-t.), på insidan med vackert konstlås (1600-t., H. 32, B. 52). Den s. ingången, vars vindfång (fr. rest. 1918-20) krönes av en i trä skuren, förgylld blomsterkorg (jfr s. 53), hade urspr. en motsvarighet i n. Denna numera igenmurad (jfr s. 39). Under östligaste fönstret å n. sidan återupptogs vid rest. 1918-20 en mindre dörröppning, vilken för in till sakristian; den upptogs 1745, men blev senare, möjligen efter branden 1790, då sakristian erhöll annat läge (s. 39), igensatt. Genom sydmuren längst i ö. förde urspr. en liten dörr till koret; nu igenmurad. Yttertak skiffertäckt; en plåtflöjel i form av ett drakhuvud på ö. gaveln med årtalet 1825 anger påläggningsåret för skiffern, vilken inköptes i Åmål. Urspr. täckning 1 BRuNIUs, som under sin resa genom landet 1848 studerade portalen, förklarar att •>figurerna röja en usel hållning•> samt läser inskriften sålunda: Till Guds ähro bekostadt av Håkan Månsson Ståhlc. KRISTINE KYRKA 33 rödtjärad spån, efter branden 1790 svartstruken järnplåt. Tillträde till s. sidoskepps- och mittskeppsvinden genom dörröppningar från tornet, en dylik - nu igenmurad - har tidigare fört till n. sidoskeppsvinden; belysning erhålles genom ett större och två mindre rundfönster, det förra mitt i ö. gavelröstet, de senare å sidoskeppens västgavlar; brandspår flerstädes å gavlar och arkadmurar. Yttertakets urspr. utseende kan ej med full säkerhet rekonstrueras med ledning av de å vinden synliga gamla bjälkhålen i murarna, men framgår av äldre avbildn. (fig. 28, 135), som visa en pseudo-basiiikal uppbyggnad med låga pulpettak å sidoskeppen och mellan de båda takfallen en avsats med verkliga eller mera trol. - målade fönster; den mycket trubbiga vinkeln i ö. å >>högkyrkans>> silhuett kan möjl. tala för en avvalmning. Att Suecia-verkets framställning överensstämmer med verkligheten bekräftas av arkivalierna: 1692 talas om överstrykning av de båda övre taken och det s. nedre, 1772 om övre n. taket. Ett mellanstadium mellan pseudobasilikan och det nuv. sadeltaket visar måhända Linnerhielms akvarell från tiden strax före branden: sidoskeppens tak ha höjts, så att avsatsen försvunnit (fig. 28).1 Golvet utgöres i allmänhet av kalkstensplattor; i bänkkvarteren m. m. av trä; gravstenar i gångarna kring dopfuntsbarriären. stengolvet omlagt, delvis med ny sten, vid restaureringen. Urspr. golvtäckningen synes ha varit tegel, dock med trä under bänkarna; vid mitten av 1690-t. utbytes teglet åtminstone till en del .mot huggen sten, samtidigt som koret höjes; stengolvet förnyas efter branden, trägolvet under bänkarna utbytes 1802 mot tegel, nytt trägolv inom altarringen, under bänkarna och i sakristian samt kalkstensplattor i gångar och kor 1878. Väggar och tak äro putsade och avfärgade i vitt ~r. ~k±~~ --i:::::L1::::7f.Mr. liksom de tjocka rundpelarna; %-pelare i hörnen, Fig. 23. Sektion mot väster genom tornet. Anm. Det igensatta fönstret halvpelare vid gavlarna, de i v. avtunnade i sin nedre i bottenvåningen är numera uppSamma utveckling av takprofilen inom Stockholms storkyrkas byggnadshistoria, se SvERIGEs K YRKOH, Stockholms kyrkor, Bd. I. 1 INTERIÖ H taget. Jfr planen fig. 19. Schnitt gegen W esten. Section toward s the west. 3. Sveriges kyrkor . Jönköping. 34 JÖNKÖPINGS STAD del under läktaren. Mellan mittskepp och sidoskepp arkader med tryckta rundbågar. För dopkapell och sakristia avgränsas de östligaste delarna av sidoskeppen genom vid sista restaureringen uppmurade tvärbågar. Mittskeppet täckes av ett rundbågigt tunnvalv av putsat trä, sidoskeppen av platta, putsade trätak; från pelarna stiga dekorativa pilastrar - tillkomna O l O 2 O CM. 1877 - · upp mot taklisterna, av vilka mittskeppets konsolgesims sannolikt härrör från 1790-t., ehuru Ö. I. Ä:s ritning ej följts i deFig. 24. Profil av sockeln. talj (fig. 34). En jämförelse mellan fig. 33 och 26 visar i vad mån Profil des Profile of Sockels. the socle . den sista restaureringen 1918- 20 återställt interiören till dess äldre, 1877- 78 förvanskade, skick: pelarnas målade kannelering och akantuskapitäl av gips ha borttagits ävensom väggarnas banala målning och rundfönsterarkitekturen i ö.; gipskapitälen och fönsterarkitekturen nu i torn->>museet». Vid samma tillfälle markerades också genom en rundbågsnisch i s. mittskeppsmuren platsen för en tidigare öppning in mot sidoskeppsvinden. Spår inåt vinden av tillstötande murar å sidorna om den forna bågöppningen (fig. 21) synes visa att en mindre loggia här en gång funnits. 1 Några verkliga emporer med fortlöpande rader av öppningar kunna svårligen ha planerats att döma av övriga avlastningsbågars utseende (fig. 21); tvärsektionen genom kyrkan fig. 31 synes visa att man på 1790-t. tänkt sig cmporer över sidoskeppen (såvida det ej blott är fråga om en pendang i n. till >>Gertruds hål»); de kommo dock aldrig till utförande. I den med Krisline närbesläktade S. Jakobs kyrka i Stockholm saknas emporer, men utrymmena i de centraltornet mot n. och s. flankerande >>tvärskeppen» (tunnvälvda kammare med ingångar från vinden i ö. och v.) kommunicera med mittskeppet genom spetsbågiga öppningar. 2 Utgör >>Gertruds hål>> det fragmentariska minnet av en tidig fas i Kristine byggnadshistoria, då man räknade med >>tvärskepp>> liknande dem i S. Jakob? Med hjälp av WIEOHM och BRUNIUs (särskilt en interiörskiss - fig. 32; jfr fig . 30! av den senare i A. T. A., dat. 1848, är värdefull, enär den tillkommit innan ännu väggarnas halvkolonner huggits bort-- jfr s. 47!) kan man i stora drag rekonstruera den äldsta kyrkointeriören. Arkadpelarna med sina >>ofantliga>> 8-kantiga fotställningar (jfr S. Jakob!) och kapitälkransar bildade av kvartstav och hålkäl mellan plattor synas ha haft sandstensytan oputsad; korresponderande med dem funnos vid yttermurarna halvkolonner, kapitälen i höjd med fönsterbågarnas anfang, utan någon bärande uppgift. Taket var av trä, men med former som komma oss att tänka på de murade stjärnvalven i 1 Öppningen, som av vVmoHM kallas >>Gertruds hål», var före branden 1790 stängd av bräder så när som på en glugg >>av en kvarts alns höjd långsefter•>, varigenom en hermafrodit, >>vilken icke så länge sedan levat», kunde fö lja gudstjänsten. Om denna hermafrodit är intet bekant, utöver vad W. meddelar. Att den fick sin plats i denna vindsloggia berodde t y dligen på att den varken kunde placeras på manseller kvinnosidan nere i kyrkan. 2 SYERIGES KYRKOR , Stockholms k yrkor, Bd. 4: S. Jakobs kyrka av E. Lundmark, Sthlm 1928. KRISTINE KYRKA 35 F ig. 25. Tornportalen, 1688. Foto Rylandcr 1921. Turmportal , 1688. Tower portal, 1688. 36 JÖNK ÖP INGS ST AD Fig. 26. Interiör mot öster. Foto Azelius. Inneres gegen Osten. Interior towards the east. TonN S. Jakob i Stockholm: i varje skepp bildade det fem kupor, vitmålade med bruna lister >>och Bilthugge Busten>. Listerna avspegla tydligen stjärnvalvens ribbverk, bysterna utgjordes av anfa ngskonsoler i form av kerubhuvuden i spetsbågsarkadernas svicklar (fig. 135). Sictomurarnas halvkolonn er och arkadpelarnas grovlek tala för att man från hörjan planerat välvning i sten (jfr s. 43). Av kostnads- eller hållfasth etsskäl har man dock avstått härifrån och nöjt sig med träimitationen. Tornet erhöll sin nuv. exteriör 1793- 94 (fig. 12). Som ovan nämnts tjänstgör dess nedre våning som vapenhus, täckt av ett tunnvalv av tegel(?) med en fyrkantig öppning mitt i, täckt av en trälucka; i sydmuren en vid sista restaureringen återupptagen äldre rundbågig fönsteröppning. I n. väggen ingång till torntrappan, till vilken även en dörr utifrån å tornets nordmur. Trappan för genom n., ö. och s. muren med flera avsatser upp till tredj e tornvåningen. Genom tornets n.ö. hörn ingång till läktaren, dit även en något högre belägen nu igenmurad dörr fört (se fig. 19!). I s.ö. hörnet förbindelse med s. sidoskeppsvinden. Andra våningen, ovanför vilken tornet är öppet m ed bjälklags- KRISTINE KYRKA 37 Fig. 27. Interiör mot vä ~ t er. Foto Åzelius. Inneres gegen vVcsten. Interior townrds the wcst. vå ningar och med för varj e våning avtagande murtjocklek, kommunicerar med trappan i ö. och har i v. ett igenmurat rundfönster, vars yttre mynning synes ha omöjliggjorts . redan vid den nuv. västportalens tillkomst; våningen användes nu som förvarings- . plats för rester av kyrkans äldre inredning m. m. I tredj e våningen c:a 3m. över golvet löper en horisontal skarv, synlig å samtliga murar, men särskilt tydlig å den ö. (jfr · sid. 44). Från fjärde våningen ingång till mittskeppsvinden; samma våning öppnar sig med en långsmal glugg åt v., i n. och s. igenmurade mindre gluggar. Femte våningen har · öppna gluggar i n. och s., igenmurade i ö. och v.; sjätte våningen, där ringklockorna (s. 59) hänga, har stora ljudgluggar, varav två åt ö. och v., en åt n. och s. Tornglug- . gama stängas med järnklädda, svartmålade träluckor. I lanterninvåningen urverk (s. 59) och tornväktarrum (s. 60); en lucka för ut i den kopparklädda lanterninen, som . krönes av kors och klot av förgylld koppar, och i vilken timklockorna, gjutna 1794 av J. M. Fries (?) hänga. Fig. 135 visar tornets urspr. utseende; jämf. även titelvinjettens sigillbild o. fig. 28 ~ . 3* 38 JÖNKÖPINGS STAD Fig 28 a- b. Kyrkan omkr. 1690 enl. kopparstick i Suecia ant. et. hod. (utfört av W. Swidde 1693) (a) och före branden 1790 enl. akvarell av Linnerhielm (b) . Die Kirche um 1690 nach einem Stich von W. Swidde 1693 (a) und vor dem Feuer 1790 nach einem Aquarelle von Linnerhielm (b). The church about 1690 from an engraving by W. Swidde 1693 (a) and before the fire 1790 after a watercolour painting, by Linnerhielm (b). sAKRisTIA att de stora ljudgluggarnas antal varit detsamma som nu, framgår möjl. av en notis från 1702, då trädörrar göras till sex stora gluggar; luckorna voro målade med blindfönster, svarta med vit omfattning. För snart sagt varje detalj å spiran, sådan den avbildas på Suecia-sticket, finnes arkivaliskt belägg. Översta kupan kläddes med koppar, i övr. spån; 1707 överdrogs altanen med järnplåt, struken med rödfärg; en 1687 uppsatt hane av järnplåt förärades av majoren Granatenhielm; enl. WmoHM pryddes spiran 1745 >>med en stor förgylld hane om en fjärdedels tunnas rymd inuti>> (kanske blott förgyllning av den äldre tuppen?). Blixten slog 1697 ned i tornet, men synes ej ha åstadkommit någon större skada. 1 Vid branden 1790 förlorade tornet sitt ståtliga krön, och sedan murhöjden något sänkts, uppsattes den nuv. lanterninen och kläddes med järnplåt utom själva lanternintaket, där koppar användes; globen och korset utfördes av bleckslagaren C. Fr. Unger; 1838 beslöts kopparklädnad åt hela torntaket. Nya sakristian, (1918-20) som är inbyggd i n. sidoskeppet och tekniskt kan betraktas såsom hörande till kyrkans fasta inredning, bör dock behandlas här och ses i sammanhang med sina föregångare . Den utgöres av en fyrkantig träbyggnad med platt tak inställd i n. korkvadraten (fig. 26). Väggarna äro utvändigt marmorerade i grått och brunt, invändigt i grått och blått. - Den äldsta sakristian hade sin plats på samma ställe som den nuv., den var murad och välvd av sten samt vitlimmad innan och utan; 1 A. O. RHYZELrus: Brontologia etc., Sthlm 1721. KRISTINE KYRKA 39 .Ausscres von Si.iden. Nach einer Zeichnun g von I111·fors. Um 1885. Fig. 29. Exteriör från söder . Efter teckning av Extcrior frmn the south. Frmn a dr:nving by IIHfors. About 1885. Ilu·fors från c: a 1885 . genom s. väggen förde en dörröppning till koret; på dess tak fanns en balustradomgiven läktare med bänkar; efter ett inbrott 1698 försågas .fönstren med luckor av järn; 1745 ordnades direkt ingång från kyrkogården (s. 32). - Efter branden uppfördes framför stora dörren i n. 1794 en sakristia av tegel, vilken 1796 försågs med järnbeslagna fönsterluckor och järndörr mot kyrkan. Den gjorde tjänst till1875, då den togs i an~pråk för kyrkans värmeanläggning och ersattes av en provisorisk anordning i koret, tills en annan sakristia under n. delen av orgelläktaren 1877 blev färdig. Kyrkan uppvärmes med varmluft. Före 1855, då en värmeapparat frå n England UPPvAmrNING inköptes, synas de enda värmeanordningarna i kyrkan ha utgjorts av en kakelugn i sakristian (uppsatt först 1742) och en spis på orgelläktaren (omtalad 1686); nya värmeanläggningar utfördes 1875, då sakristian förvandlades till värmekammare och dörren mot kyrkan igenmurades, och 1895. BYGGNADSHISTORIA Då Gustav Adolf efter stadens brand 1612 påbjöd dess flyttning, befallde han även, att den gamla, av branden skadade, men ej grusade stadskyrkan skulle rivas och en ny FLYTTNING- OCH KYRKOPLANER -40 JÖNKÖPINGS STAD • l• t ~+++.+1 -1• l·l ,J) vt.u~~ H ,• . ~ uf /,,,'J{ ~r ~ Jnttn~"'u,/.J /[., 177;, Fig. 30. Sydfasad och plan en!. T. vVcnnb ergs restaurerin gsritning 1793. :Stidfassade und Grundl'iss nach d er Resta uricrungszeichnung T. \ Vennbergs, 179a . South fa~ade a nd plan f rom a r estoration drawing b y T. \\'ennbc rg, 1793 . KRISTINE KYRKA 41 -~··t. ,) Fig. 31. Sektion m ot ö. och västfasad en!. T. Wennbcrgs restaureringsritning 1793 . Schnitt gegen Osten und Westfassade nach der Restau ri crungszcichnung T . \Vennbergs, 1793. Section towards the east a nd western fa~ade from a restoration drawing hy T. \Vennberg, 1793. uppföras på det nya stadsområdet; 1620 tillfrågas borgerskapet >>huru kyrkan och kyrkones hus skole byggas och eft er Alvastra kyrka är av skön huggen sten uppsatt >> föreslås dess nedbrytande och a nvändande för Jönköpings stadskyrka . Hans Fleming1 beordras till Alvastra för att bese klostret; hans utlåtande är ej bekant, men planen synes lyckligtvis ha lagts åsido; då staden senare (1647) själv anhåller om sten från Alvastra och Nydala, erhåller den avslag; K. M:t önskar bevara dessa kloster, >>vilka äro här i Sverige mycket namnkunniga och av gammalt renomm e>>. Kyrkans förläggand e avsågs alltifrån början säkerligen till den plats, där den provisoriska träkyrkan uppfördes. En episod i placeringshistorien betecknar den omkring 1620 aktuella centralkyrkan med fritt läge på stadens torg och med en för denna tid och breddgrad synnerligen avancerad planform; planen emanerar möjligen från den med stadens utstakning sysselsatte Arvid H and. 2 Bristen på penningar gjorde, att man ännu ej på ett par decennier kunde gripa sig Jfr s. 4. Centralkyrkan och de ä ldsta stadsplanerna behandlas av E tu K O. J OII ANso:-; i Några stadspl a n eprojcl>Knektkällans>> stenbrott vid Trånghalla, och Gottwaldt lovar att >>ställa in murmästarna och ... i Jesu namn låta gå fort med arbetet». Några större framsteg synes arbetet ej ha gjort under 50-talet; först vid början av nästa årtionde sätter den egentliga byggnadsverksamheten in; 1661 ingås kontrakt med stenhuggaren Michel Hake från Skänninge om tio stycken åttkantiga pelare av huggen ombergssten, genomskärning två alnar; följande år läggas pelarfundamenten, och man beslutar utbyta ombergsstenen i pelarna mot sandsten; 1665 är stenen till pelarna färdighuggen, och murmästaren Andreas Faster från Stockholm har uppfört kyrkomurarna. De nyuppsatta pelarna rasa 1666, och både Gottwaldt och Faster stånda till svars inför rådhusrätten, den förre hade tillrått utbytarrdet av kalkstenen mot sandsten, den senare hade t. o. m. försäkrat att pelarna kunde uppbära murade valv. Gottwaldt utfäster sig att som skadestånd betala 500 dir smt samt synes ha skilts från byggmästarebefattningen vid kyrkan; om dess fullbordande ingås 1667 kontrakt med murmästaren Jöns Olufsson; att döma av årtalet 1669, som enl. WmoHM stod att läsa på ö. kyrkagaveln (på flöjeln?), var arbetet då färdigt; invigning skedde den 20 april1673 av växjöbiskopen Johannes Baazius d. y. Underrättelser om tornets byggande visa sig 1676 då murmästaren Håkon Andersson från Vadstena nämnes; murarbetet avslutas 1686 och hade då fortgått under några TIDEN 1655-73 TORNBYGG- N ADEN 1676- 92 44 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 34. Förslag till list und er mittskeppsvalve t av T. \oVennberg, 1793. Foto Rylander. Vorschlag zu einen1 inn eren Dachgesin1s von T. Wennberg, 1793. P roj ec t for an inn er cornice h y '1'. \ Vennberg, 1793 . HESTAURERINGEN sommarmånader årligen, med undantag för vissa år, då man nöjt sig med samlande av byggnadsmaterial. Enligt WIEOHM stod årtalet 1686 med järnsiffror överst å muren. Trol. har mäster H åkon icke uppfört tornet från grunden. Någon fog mot lå nghusgaveln har ej kunnat iakttagas; däremot kan den ovannämnda horisontala skarven (s. 37) tala för att nedre delen av tornet uppförts samtidigt med långhuset och att endast det ovanför liggande partiet murats under tiden 1676- 86, jämför även rådh. prot. 21. l , 1666: >>Daniel för sin förseelse målar en visaretavla på nya kyrkotornet» (jfr s. 60!) Spiran restes 1686 av tornbyggaren Mattias Schröder från Stockholm men spånades ej förrän 1692, bl. a. på den grund att ett par av landshövdingen Erik Dahlberg önskade förändringar först måste vidtagas (utförda 1690 av Anders Schröder): utvidgning av den nedersta >>kupan» och placerandet av pyramider på altanhörnen. - Den rikt skulpterade tornportalen, som uppsattes 1688, betecknar i Kristine kyrkas byggnadshistoria korsningen mellan den redan påpekade från svensk medeltida kyrkaarkitektur nedärvda södervändningen och den normala västfasadsbetoningen. Måhända är denna i italiensk o. a. arkitektur regelmässiga tendens här direkt föranledd av Erik Dahlberg med hans kända romerska läggning (D. utnämndes dock ej tilllandshövding i Jönköping förrän 1687). Under loppet av 1700-t. undergick kyrkan ej några större förändringar. Så mycket mer omgestaltande blev restaureringsarbetet efter den stora branden 6 febr. 1790. 1793- 94 KRISTINE KYRKA 45 Fig. 35. A ltaret, 1920. Foto Rylandcr. Der Alta r, 1920. The altar, 1920. 46 JÖNKÖPINGS STAD F i g. Konungarnas tillbedjan. Sign.: Cazcs 1738. Foto N. Åzclius 1936. Altargemälde von Cazes 1738. Die Altar painting by Cazes 1738. The Anbctung der 1-{önige. actoration of the l\lagi. 36. Altartavla. Vid besiktning i juni detta år konstaterades, att n. och ö. murarnavoro i förhållandevis gott stånd, s. sidan syntes till hälften alldeles fördärvad, på pelarna inne i kyrkan med deras kärna av tegel var beklädnaden av huggen sandsten alldeles förbränd och merendels nedfallen, så att den måste förnyas antingen i samma material eller genom en mantel av nytt tegel, av tornet måste en tredjedel om icke hälften nedtagas. Kyrkan försågs med provisorisk täckning, och hos domkapitlet hemställdes om begärande av ritningar KRISTINE KYRKA 47 från ö. l. Ä.; en representant för detta, konduktören Ture Wennberg, infann sig 1792 i staden, och 1793 erhölls kunglig approbation på hans restaureringsförslag (fig. 30, 31, 34). Långhustak och torn ha förlorat sin höga resning, en sakristia har förlagts vid n. muren, {)Ch - märkligt nog - spetsbågen har mer konsekvent än tidigare (och även än i den restaurerade kyrkan) genomförts i ytterarkitekturen: tornportal med spetsbågigt tympanon, kopplade spetsbågiga ljudgluggar åt n. {)Ch s., de små rundbågiga fönstren ovan de likaledes rundbågiga långhusportalerna ha förvandlats till i samband med rätvinkliga dörrhål stående spetsbågsfönster. Ett klassicistiskt drag, om man så vill: strävan efter enhetlighet, även om arkitekten inspirerad av den begynnande neogotiken laborerar med gotiska element. Byggnadsarbetet utfördes av byggmästare A. Sundström från Nyköping; besiktning av arbetet i dec. 1794. En 1877-78 företagen restaurering berörde huvudsakligen interiören och utfördes av stadsbyggmästare W. Witting efter ritning av arkitekten C. F. Åbom; ett rundfönster uppFig. 37. Altaruppsatsen, S. Mikael av Olof togs i ö., halv- och kvartspelarna vid vägAhlberg, 1920. garna borthöggas (jfr fig. 30 OCh S. 34). Strax Der Altaraufsatz, St. The altar-piece, St. Michael von Olof Ah!Michael by Olof Ah! · dessförinnan (1874) hade H . Zettervallmlämberg, 1920. berg, 1920. nat begärt förslag till kyrkans >>Utvidgning och fulländning>>, i nygotisk stil, vilket kyrkorådet fann vackert och ändamålsenligt, men alltför kostsamt; Zetterwall vill med utgångspunkt från Suecia-sticket (fig. 28) och kanske även Brunius' åsikter(se nedan) höja mittskeppet, förse kyrkan med nytt kor och ny sakristia samt tornet med en högt uppåtsträvande åttkantig spira; det avsedda materialet i den rika gotiska floran framgår av kostnadsförslagets 600 tunnor Portlandcement.l Ny restaurering 1918- 20, främst omfattande kyrkans inre; ritningar av Axel Lindegren. 1 Med detta försla g bör lämpligen jämföras Brunius' r eflex ioner i Konstanteckningarna från resan 1849 (ovan anf. arb.): om denna kyrka skulle försättas i en r enare h ållning, borde högkor med omgång tilläggas och h ela byggnaden förses med stjärnvalv i senare spetsbågstil; västportalen ändras i överensstämmelse härmed; >>på sådant sätt skulle denna helgedom, vilken nu röjer den nyare tidens oförmåga i den k yrkliga byggnadskonst en, bli lika ansenlig som vördnadsbjudande•>. SENAHE REs- TAURERINGAR 48 JÖNKÖP INGS STAD INREDNING OCH LOSA INVENTAHIEH Altaranordning (fig. 35) av trä med målad marmorering i grått och brunt -~ uppsatsen i övervägande ljusröda och blågrå toner, förgyllda detaljer, den krönandesolen i guld; mässingslyktor med rött glas infällda i sidapilastrarnas mittparti. Uppsatsen har förgyllda träskulpturer av Olof Ahlberg: å sockeln nattvarden, flankerad av medaljonger med livets och dödens änglar, i halvcirkelfältet skapelsen, därovan himmelsfärden och som krön S. Mikael (fig. 37). Altaranordningen är ritad av A. Lindegren och utförd 1920; donatorer voro dir. John Sandwall och hans hustru Sigrid Ljungkvist. De ha även skänkt den av uppsatsen omslutna tavlan (217 x 148; fig. 36), sign.: Cazes . 1738;1 oljemålning på duk, framställande konungarnas tillbedjan; upptill rundbågigt avskurna hörn, kompletterade med träsvicklar; guldbrun helton, den stående konungens. mantel röd, madonnan i blekröd dräkt med blå mantel, mjölkblå himmel. Målaren ansluter sig i kompositionen till Tizian (Pesaro-madonnan i Frarikyrkan, Venedig), i ljusbehandlingen till Correggio ()>Natten)> i Dresden). 2 Altarets skick före restaureringen synes å fig. 33; korset, uppsatt 1825, nu i Ö. kapellet (s. 86). WIEOHM berättar om altaruppsatsen, som brann upp 1790, att den var )>hög upp till taket och överallt förgylld, uti mellersta avdelning föreställdes nattvarden, Kristi korsfästelse, begravning, uppståndelse och himmelsfärd.)> - Sedan man hört sig för hos.. bildh. Marcus Jäger i Göteborg och en bildh. i Lidköping, avslöts 1687 kontrakt m ed Gustaf Björnsson Kihlman såsom den billigaste - priset var l 400 dir smt, varav konungen 1675 skänkt l 000. Enligt kontraktet skulle tavlan vara 13 alnar i höjd frå n altaret och väl proportionerad efter arkitekturen, alla )>historien> skulle vara av upphöjt bildhuggarearbete, allt som på avritningen markerats med gul färg skulle förgyllas och det övriga marmoreras med vitt och svart. Till mars 1689 hade färdigställts 4 bilder, en liten bild, 11 stycken lövverk samt snickareverket till foten; i okt. beses tavlan av Eric Dahlberg, som visar )>bildhuggarna med cirkeln, att bilden icke efter rätta bildhuggarekonst vore proportionerad)>, och förbjuder dess uppsättande, tills kunglig approbation erhållits; följande år uppsättes och stofferas tavlan, bildernas hår och skägg förgyllas, men liv och ansikte med )>livfärga)>. Kihlman biträddes vid arbetet av bildh. Anders Svensson. Bakom altartavlan målades gardiner; använda färger: vattublått, svartebyssor, russgelb. Kihlman erhåller tillstånd att under dessas målning och tavlans uppsättande nedta änglen )>oppunder östra kyrkogavelm, och han skall, )>Om samma ängel sedan är nödig)>, åter sätta upp honom. Tydligen visade den sig ej behövlig utan flyttades senare till Ö. kapellet (s. 86). 1 Pierre Jacques Cazcs f. i Paris 1676, d. därst. 1754, lärj. till K. A. Honassc och Bon Boullogne och förste lärare till J. B. S. Chardin; debuterade på salongen 1704, akademiens kansler 1746. 2 ERIK O. JoHANsoN: Heliga tre kungar i Jönköping, Nya Dagligt Allehanda 12. 7. 1931. KRISTINE KYRKA 49 Krucifix av elfenben på kors av ebenholts med inläggningar i valnöt och pärlemor och beslag av silver, enl. inskr. skänkt 1920 av änkefru Clara Hay; stämplar på inskriftsplattan; GAB- 3 kronor- Sthlms vapen -- T 7; krucifixet: H. 30, B. 19, korset: H. 132; på altaret; krucifixet franskt 1600-talsarbete(?), korset modernt.- Krucifix av tenn, se s. 116! - lNv. 1712 upptar >>ett gjutet silverkrucifix samt överskrift av silven>, placerat på altaret; det fanns kvar i kyrkan till 1843, då det smältes ned och användes i den nya kannan. Oljemålning på duk framställande korsfästelsen: enkel svart ram; å norra väggen; 190 x 82. Huvudfärger: rött och blått, därjämte olivgrönt, brunt och grått; den kompakta massan av figurer - delvis i tidskostym - samt det expressiva färgvalet erinrar i någon mån om bysantinsk konst; ett litet mysteriespel med dialog mellan ängel och djävul uppföres överst å tavlan. Urspr. avsedd som altartavla i Ö. kapellet och utförd av Edvard Orm 1722; 1 mönsterskrivaren Daniel G. Sager skänkte 30 dir smt, men även Orm själv var, som det står i det ännu bevarade kontraktet (bifogat RXK. 1722), participerad i tavlan; måhända finna vi i några mer realistiska ansikten porträtt av konstnär och donator. Tavlan har mestadels haft sin plats i Kristine, redan 1733 ger Sager sitt tillstånd till dess kvarblivande över sakristiedörren, >>där hon nu står», 1790 räddas den av Wibohm personligen, efter branden användes den som provisorisk altartavla. Oljemålning på duk i enkel, svart ram, s. väggen, 160x238, signerad G. PAULI, Roma 1881; framställer 2 musicerande änglar vid Kristi grav; brun helton, ur vilken den belysta sittande ängelns gulvita karnation och blågröna mantel samt gravens grå barriär framträda. Tavlan skänkt av konstnären 1904. Predikstol (fig. 26) i grått (tidigare vitt) och guld, trappans balustrar i guldtonat grönt, draperi i rött och guld; vid andra n. pelaren från ö.; byggd 1825. Provisorisk predikstol uppföres efter branden; 1796 tillskrives Wennberg om ritn., 1814 erhålles ny dylik av C. F. Sundvall (fig. 38); 1821 beslutes att ta nya predikstolen i Skärstad kyrka (ett par mil n. om Jönköping) som mönster, 2 och dir. Holmberg tillkallas att avge kostnadsförslag; den nya predikstolen byggdes till minne av lärftskramhandlaren i Sto'::kholm H. Fogelgrens donation till kyrkan. Predikstolen med himmel var före branden placerad vid 3:e pelaren i n. (fig. 135), den förärades 1674 av presidenten Gustaf Posse och hans maka Märta Berendtz och var under arbete 1676; stofferades 1686 av Kihlman och And. Svensson vaitill änkefru Berendtz skänkte försäljningssumman för den av henne tidigare innehavda läktaren l Om Orm jfr studie av JVI. HoFREN i Konstv. studier etc. tillägnade A. Hahr på 60-årsdagen, Sthlm 1928! 2 Likheten med den färdigställda Jönköpingspredikstolen synes ha inskränkt sig till färgbehand J ingen och den allmänna uppbyggnaden. 4. Sveriges kyrkor. Jönköping. 50 JÖNKÖPINGS STAD (jfr s. 52); guld, floreutiner lack och spanskgrönt komma bl. a . till användning; i trappans fyllningar målades de sju dygderna , på dörren Moses och Aran och å dörröverstycket bibelspråk; predikstolen bar donatorernas snidade och målade vapen. På Wibohms tid anges elen som >>vit till färgen och mycket förgylld>>. Bänkar öppna, med raka gavlar, de främsta, vinkelställda kvarteren slutna, utefter n. och s. muren långbänkar med panel till brösthöjd; grå och gråmarmorerade. Vid sista restaureringen erhöllo gavlarna sin n uv. form, varjämte skärmar uppställdes framför och bakom kvarteren, i övrigt härröra bänkarna från 1877- 78 (då de målades i ekfärg); de ersatte en tidigare bänkinredning från 1796 med dörrar och fasader av >>halvfransk modell - såsom redigare och mindre kostsam>> efter ritning av byggmästare Wennerholm. Före branden avgränsades högkoretgenom ett snidat och stofferat skrank med en större dörr åt v . och en mindre åt s. vid prästestolarna; det synes ha tillhört kyrkans allra tidigaste inredning, ty redan 1675 repareras det av Sven Torbjörnsson Röding; i hans Fig. 38. Ritning till predikstol 1814 , av instruktion föreskrives, att >>på ändan vid C. F. SundvalL sakristian ovanpå skall göras bilder, som akZcichnungflireineEanzel Drawing for a pulpit by von C. F. Sundvall, 1814. C. F. Sundvnll, 18H. kordera med de andra bilderna uppe på korbjälken».l Detta skrank vinner ej Erik Dahlbergs gillande och nedtages på den grund av snickaren Petter Hult 1694, vilken återuppsätter det förbättrat och med stöttor av järn; 1694--96 är bildhuggaren och konterfejaren Wilh. Chr. Fabritius 2 sysselsatt med skrankets prydande med färg och sniderier; >>2 huggna och 15 historiska bilder» omtalas, guld och silver, krita och blyvitt, 1 Ett intressant drag av kvarlevande medeltida vanor. En liknande anordning från sen tid (1685) omtalas i Nättraby kyrka i Blekinge, SvERIGEs Kv nKoR, Blekinge I, s. 196. Korbjälke synes här direkt motsvara den medeltida •>trabes • >-anordningcn, en tvärs över trium[b<\gcn Yilandc bjälke med krucifix och andra bilder. " F. avlade 1687 borgare-ed i Jönk. , d. 1711. KRISTINE KYRKA 51 cinnober, spanskgrönt, smalsblått, russgelb och ljusockra inköpas; 1699 stofferar målaren Conrad Banck. För fullständigande av bilden av den äldsta inredningen i kyrkans östparti jfr s. 38f. och 53f. - En ängel av trä, förgylld och m ålad, med hål för tapp, kan möjligen ha hört till det gamla korskranket; på inskriftsba ndet: J esus Christus ä r all Werdenes Ljus ; nu i sakristian; H. 28. N. och s. om altaret stodo präst es tolarn a , Fabritius stofferade 1697. Nils Svensson snickare uppsätter 1693 en stol för konungen, t enlikor, nålar och band köpas därtill1 ; 1747 beslutes anordna kungsstolar vid de två korpelarna, de klädas m ed blått kläde och överskyggas av >>gardinen>, färdiga 1753. Halva mansraden mella n första och andra pelarna från ö. ombyggdes 1702 och vändes mot predikstolen samt reserverades för hovrättsassessorernas fruar och a nhöriga; m åFig. 39. Dop kapell et , 1920. F oto A. E dl e. hända är det denna avdelnin g, som senare Di e Taufkapcll c, 1920. The b a ptism a l chapel, 1920. går under namnet >>a vd e l te fyrkanten >> eller > >g röna bänkarn a>>. N . delen av korsgången igenbyggdes 1685 m ed bänkar; särskilda långbänkar funna s under senare delen av 1700-t. för krigsfolket och bränneriets arbet are. stofferin g 1702 av Olof Pilou 2 och 1741 av P etter Svan. Om tidigaste förd elningen av stolarna, se J. H. III, s. 150- 53. Hyra betalades av ålder för stolrummen, växlande alltefter deras belägenh et, avskaffades 1862. Utmed västgaveln l ä kt a r e buren av träkolonner; bröstning och kolonner gråmarmorerade; en trävägg under läktaren avdelar i v. ett par mindre rum skilda av en vestibul. - Efter branden byggdes 1796 en orgelläktare med samma utsträckning i n-s. scm den nuv.; på konduktören W ennbergs ritning gick läktarbröstet i obruten rät linj e tangerande östsidan på det första pelarparet; ändrades så till vida att mittpartiet utbyggdes i halvrund; trappor, förlagda utmed n. och s. murarna, uppfördes 1799; 1852 skedde utvidgning till a ndra fönsterparet från v., 1877 uppsattes skilj eväggen under läktaren och sakristia ordnades i n., arkivrum i s., trapporna flyttades till vestibulen; vid sista restaureringen drogs denna skiljevägg tillbaka längre åt v. l I h s F. m . 54 i K. B ibi. in går en skriv. fr. landshövd. N ils Gyllenstierna 1695 till Kungl. iVIaj :t an g. uppsättande av kun gsstol ar eller -läktare i st a d sk yrkan; Kungl. Maj:t resolverar, att stolar skola b yggas främ st i k yrkan . 2 Fader till den bekante 1700-t alsmålaren Carl Gustaf P il o (f. 1712 ell er 13) . U tförli ga uppgifter om Olof Pilou i O. Srn:E:K, Carl Gustaf Pilo, Stockholm 1902. 52 JÖNKÖPINGS STAD Äldsta orgelläktaren hade sin plats i samma del av kyrkan som nu. Tidigast uppfördes dess n. del med uppgång genom tornet, vilket synes framgå av en notis från 1683, då det beslutes )>att själva orgelläktaren (d . v. s. mittpartiet) och s. läktaren med pelare, s om ligga i materialboden, skola åtskiljas)> - jämför härmed RÄK. 1699, där det talas om fönsterreparation på gamla och nya orgelläktaren; en trappa förde i sv. hörnet upp på den 1683 fullbordade läktaren, vilken stofferades av Sven Torbjörnsson. sekreteraren Lars Persson Riddermarckförärar 1733 200 dir smt till orgelläktarens stofferande. - Hovrättspresidenten Gustaf Posse erhöll 1675 tillstånd att bygga en läktare mitt för predikstolen vid tredje pelaren i södra raden; den var försedd med tak och fönster på tre sidor, prydd med sniderier, målning i blått och guld, och med plats för c:a tio personer; presidentens änka, fru lVIärta Berendtz försäljer den 1686 för 600 dir kmt - dock på villkor att vapnen få stå orubbade - till fru Britta Sophia Strömberg; kyrkorådet överväger 1708 att utmäta den för en hennes skuld till kyrkan, något som senare också verkställes. Läktaren går under 1700-t. mestadels under namnet »!rueläktaren)>, mot århundradets slut uthyrdes F · ~ ig. 40. S oc lmnbudskalk av silver. Foto Gottbard Johan sson. den (enl. WmoHJVI) ) >alla år av kyrkan till Silberncr Kelch. Chalicc or silver. landshövdingen)>. På rådm . Wilh. Lundborgs bekostnad försågs läktaren 1758 med målning och sirater. - Läktaren över sakristian, se s. 39! Orgelverket, vars fasad (fig. 27) är gråmarmorerad med förgyllda ornament, uppsattes 1912 - med bibehållande av den äldre fasaden från 1853 - och är utfört av firma Åkerman & Lund i Sundbyberg efter förslag av musikdir. G. Hägg; 42-stämmigt. Aldst nöjde man sig med det från träkyrkan överflyttade positivet, omtalat redan 1620; 1683 uppsattes en av Peder Håkansson skänkt orgel med 26 stämmor, utförd av mäster Johan Pettersson och stofferad av Torbjörnsson; åskslaget 1697 (jfr s. 38!) ramponerade ) >kung Davids bild ) >på orgeln. Efter branden 1790 byggdes ny orgel, fullbordad 1799, KRISTINE KYRKA 53 av orgelbyggaren Johan Eberhardt jr från Skara; ritning av E. med ändringar av Ö. I. Ä.; fasaden ströks med vit Jimfärg och hade dekorationer i guld. Ny orgel (fig. 113) 1853 av orgelbyggare G. Andersson från Stockholm, fasaden efter ritn. av C. G. BlomCarlsson; delar av gamla fasaden överflyttades till V. kapellet (s. 143); talrika fragment av snidat och förgyllt trä bevarade även i Kristine. I tornmuseet: lyra, änglahuvud, två rosenfestoner, akantusornament, rosetter, lister m. m.; i kyrkan: de två yttre ljushållarna på läktaren, två grupper blåsinstrument på pelarna under läktaren, blomsterkorgen över s. vindfånget (fig. 55), fotställningen till de vVernerska nummertavlorna, konsolerna i ö. delen av långhusmurarna (f. d. understycken till piputsprång), sannolikt även änglahuvudet under predikstolens bokställ och festonerna å den ena av de yngre nummertavlorna. Alla dessa fragment fingo vid sista restaureringen sin nuvarande uppställning. Nummertavlor, två par. 1)förgylldram, inskr.: H. H. (på den andra: A:S) WERNER 1758; fotställning från orgelfasad (se ovan), vid korpelarna å n. och s. väggen. - 2) förgylld ram; hålkäl med pärlstav i innerkanten, anskaffade 1826, H. 100, B. 65: Fig. 41. Kalk av silver, C. P. Tellander 1766. Foto Gotthm·d Johansson. gavlar, sidafestoner och nedre delen av tavSilberner Kelch, C. P. Chalice of silver, C. P . lorna tillfogade vid sista restaureringen, toTellander 1766. Tellander 1766. tal H. 200, B. 82; n. och s. väggen. - Två nummertavlor, förgyllda av Fabritius, placerades 1703 på korpelarna; två tavlor skänktes 1725 av snickaren Henrik Roback. Ett dopkapell (fig. 39) anordnades genom avskrankning 1918- 20 i kyrkans sö. hörn. Funten, av sandsten, utfördes 1910 efter ritning av ark. Aug. Atterström; det urspr. locket av hamrad koppar, H. 65, nu i tornmuseet. Över funten hänger nu en baldakin av trä i grått, brunt, rött och guld (ritn. av Lindegren, enl. inskr. skänkt 1920). - Äldsta dopkapellet hade samma läge som det nuv.; Sven Torbjörnsson uppför 1675 ett skrank, >>alldeles konformt» med det kring koret (jfr s. 50), >>mest förgyllb 4* .54 JÖNKÖPINGS STAD enl. WIBOHM. Funten, som efter k apellets försäljning till Mörnerska familjen (s. 61) fick sin plats strax s. om altaret, omtalas som gjuten av koppar; en stenfot höggs 1693 av Gabr. Persson och stofferades av Sam. Evertsson. Denna funt, nedsmält vid tirnklockornas gjutande 1744, var sannolikt ett arv från gamla stadskyrkan och kanske en frände till den n uv. i Linköpings domkyrka: ett nordtyskt bronsarbete fr. medeltidens slut. I nuv. funten dopskål av silver med drivna och graverade framställningar, skänkt 1923. Dopskålar av tenn , två stycken, H. 6, Diam. 20, nu i N. S. F:s saml. (D. 30 - 31); ålderman Artedius skänkte 1767 tre tennskålar. - I INV. 1712: en tennskål med två ringar, given av sal. Chr. Frost; mässingsslagare Werner gör 1734 ett nytt dopbäcken och erhåller som ersättning bl. a. ett gamFig. 42. Kanna av silver, A. Falk 1709. malt dylikt av mässing. Si1berne I<:omn1unionkanConlinunion ju g of silver, nc, A. Falk 1709. A. Falk 1709. Kalk av förgyllt silver (fig. 41), driven ornering, H. 26, enl. inskr. utförd 1766 av · Carl Peter Tellander utan arbetslön, silvret erhölls från den gamla kalken samt en av guldsmeden A. Falk 1716 gjord vinflaska; kring skålens kant: l J oh. l, 7; inga stämplar. - Paten av silver, på översidan förgylld, inskrift på brädden: l KoR . 11, 24; Diam. 17, 5; stämplar: 3 kronor - S P (möjligen = S. M. Pihlgren, verksam 1782- 1806). Kanna av silver (fig. 42), invändigt och delvis utvändigt förgylld; på livet graverat krucifix, vapen och inskrifter: å ena sidan Lillies till Ökna, Ulfsparreska och Månesköldska vapnen, de två senare under gemensamt hjälmtäcke, och därunder: ANNO 1655. 19 AUG. TILL TESTAMENTE EFFTER SAHL. WHEL. FRU MERTHA LILLJIA TILL ÖKNA HÖNGELÖÖ OCH HENDRIXHOLM i\R DENNA KANNA OM 70. LODH OFÖRGYLT SYLFR: AF UEHLB: H:R MAGNUS WLLSPARE OCH WEI-IL: FRU ELISABETHA M.:\HNSKIÖLD TILL lÖNEKÖPING KIÖRCKA FÖR.Ä.HRAT; å andra sidan under Ehrenpreusska och Hilltonska vapnen; ANNO 170!!. l !l AUG. HAR FACTOREN WEHLB: l-IR . JOCHUM EHRENPREYS OCH WEHLB: FRU ANNA HILLTHON TILL DEHNNA KANNAS FÖRB i\TTRI NG 50 DLR SILFF. MYNT GIFVIT OCH AF ÖFJ;RIGA KOSTNADEH KIÖHKAN 75 DLR SYLFR: MT TILLAGDT OCH BESTÅDT; inskrift i bottnen: W.Ä. GER l:Hö Looo; H. 32, stämplad A. F. ( = A. Falck). Kannan synes h elt nygjord 1709, möjl. med und a ntag av foten. KRISTINE KYRKA 55· Kanna av silver (fig. 43), invändigt förgylld, driven och ciselerad ornering, H. 33, stämplar: 3 kronor - Jönköpings vapen -E. NoRDGREN- N 4; utförd 1843. Oblatask av silver (fig. 44), invändigt och delvis utvändigt förgylld, graverade ornament, på locket Ulfsparres och Måneskölds vapen med överskrift MVS (= Magnus Ulfsparre) och EMS ( = Elisab. Månesköld), H. 8,5, L. 13, B. 9,5; stämpel: två blomsterstjälkar inom sköldformig rami; 1650-t. Sockenbudskalk av silver (fig. 40), invändigt och delvis utvändigt förgylld, graverad ornering, H . 20,5, stämplar: Smålands vapen - Jönköpings vapen - I. S. ( = Jöran Stammer, mästare i Jönk. 1729, d. 1753); i bottnen fastskruvad, rund oblatask av silver, invändigt förgylld, senare tillfogad. - Paten av silver, 6passformad, på översidan förgylld, i mitten graverat lamm i cirkel, Diam. 12, utan stämplar. Fodral av läder. Fig. 43. Kanna av silver, E. Nordgren 1843. Oblatask, rund , av mässing, invändigt Foto S. E . Engdahl. förtennt, H. 16, Diam. 19, stämpel: HHW Si1l1ernc l{.oinnlunionkannc, Cmnnutnion jug of silver,. E. Nordgren 184·3. E. :-.1 ordgren 1843. -- IKP; trol. ur det av mässingsslagare Werner 1753 förfärdigade sockenbudtygeL Brudkrona omtalas 1620; 1686 förklaras, att den ej längre användes, emedan den är mtur modell eb>, man skall söka avyttra den och använda pengarna till en >>pärlekrona>> eller något annat nyttigt >>inventarii-stycke>>. Kyrkan är alltsedan sista restaureringen försedd med elektriskt ljus; 1877 inleddes gas. - Efter branden renoverades - delvis nygjordes - armaturen 1794 av mässingsslagaren G. Sjödahl. Bland sex malmkronor fr. 1600- 1700-t. märkas följande: en västerut i s. sidoskeppet, enl. inskr. given 1674 av Liborius Baumgart och Maria Nicola, gjord i Tyskland; en västerut i mittskeppet, enl. inskr. skänkt 1744 av barnen till avlidne fänriken Joh. Ågren; en i mitten av mittskeppet, enl. inskr. skänkt 1744 av överdir. Fr. Ehrenpreuss samt pistol- och stockmakareämbetena vid kungl. gevärsfaktoriet i Jönköping 1 Enl. G. UPMAR K , Guld- och silversmeder i Sverige 1520-- 1850, Sthlm 1925: okänd mästare, 1730-t.; . stämpeln kan beteckna en reparation. 56 JÖ r KÖPINGS STAD Fig. 44. Oblatask av silver, mitten av 1600-talet. Foto S. E . Engdahl. Silbemcr Hostienbehälter. i\'Iittc des 17. Jahrh. Silverbox for consecrated bread. Middlc of 17th century. genom åldermännen J. Engvall och J. Hultman, bisittarna S. Runberg, S. Åberg, J. Rosengren, A. Wettergren, Petter G. Ruut, J . Runquist och S. Dahlman; en i ö. delen av mittskeppet, nyare typ med akantusformiga droppskålar och solformiga ståndare, mellan armarna blomformiga ståndare, överst en rad solformiga ståndare; enl. inskr. given 1769 av mässingsslagaren H. Werner och hans hustru Anna Stenberg. - Härtill komma sju moderna malmkronor av 1600-tals-typ, de flesta skänlda 1920. Ljuskronor av trä, tre stycken, med 24 armar i tre rader, svarvad stock, spår av grå m ålning, H. 127; fragment i tornmuseet. Järnlänkar till kronor, dels spiralvridna, dels raka med kulor av mässingsplåt; tornmuseet. Bland 17 l j u s p l å t a r fr. 1600- 1700-t. märkas 4 st. ovala med likartad, något växlande ornering (fig. 45), enl. inskr. skänkta 1674 av Peder Håkansson och Marg. Jöransdotter (två stycken), Lars Billing och Kat. Persdotter (l st.) och And. Petri Wetterhamn (l st.); placerade inåt mittskeppet på första och tredje pelarparet från ö., H. 75; samt ett par, med inskr.: H.H.w : A.S.B. ( = H . Werner och hans hustru Anna Stenberg), mot mittskeppet å fjärde pelarparet fr. ö., H. 69; 1700-t:s mitt. Ljusplåt av förtennt järnbleck; tornmuseet; H. 18. I NV. 1817 upptar 4 st. blecklampetter >>att upplysa likrum>>. Bland ljusarmar märkas fyra stycken åt sidoskeppen, på andra uch tredje pelarparet från ö.; L. 48 och 40. Faktorn Lars Billiug och hans maka skänlde 1672 två ljusarmar; vid två av armarna äro också sköldar med donators namn fästa, om vid KRISTINE KYRKA 57 de rätta är ovisst, ty från början ha alla fyra varit försedda med dylika sköldar. I INV. 1712 upptas bl. a. två ljusplåtar )>av mässing inuti och träarbete utom förgyllt och försilvrat», gåva av rådm. sal. Håkan Månsson. Kandelabrar, ett par, av silver med fem armar; enl. inskr. givna 1924; användas vid bröllop och begravningar. Mässingsljusstakar (fig. 46), ett par, inskr. på foten: A : L : S. M: T: D. A: 1G7:1 (INV. 1712: ett par smidda mässingsstakar förärade av sal. kluckgjutaren mr Arvid Larsson); på altaret; H. 52. - Bland andra mässingsstakar fr. 1700-t., de flesta dep. i N. S. F., märkas en kandelaber för nio ljus (fig. 47), enl. · i nskr. skärrid 1738 d. 24 / 12 av H. W erner och hans maka, samt en för sju ljus (fig. 48), utförd 1740 av mässingsslagaren Werner. Ljuspipor av tenn, sju stycken, med fem droppskålar: H. 5, droppsk. Diam. 10: stplr å droppsk.: 3 kronor - Jönköpings vapen- M N (2 ggr)- E 4: tornmuseet. Vid bänkarna voro ljuspipor fästa: 1712 funnas 45 stycken, 1771 förärar tenngjutaren Lars Lundwall 18 st. ljuspipor av tenn med Fig. 45. Ljusplå t av Hcnr. Werner, mitten av 1700-talet. Foto Gottbard Johansson. skruvar; INV. 1817- 1846 upptaga )>ett von Henr. Sconce hy Henr. \Verner. stort antal ljuspipor af t enn, inskruvade på Wandleuchter Werner. Mitte des 18. Middle of the 18 th cenJahrh. tury. stolarna)>. Ljushållare av trä på läktaren, fyra st., uppsatta vid sista restaureringen, H. 135; de båda yttre från gammal orgelfasad (sid. 53). Antependium av flamskvävnad (fig. 49), botten svart, inom rocailleartat ramverk figurkompositioner med rött, blått och grönt som huvudfärger. H. 95, L. 446; nu i N. S. F:s saml. (D. 51); utfört vid 1700-t:s slut av Cath. Eckerman. Då hennes make, >Utprosten J. Eckerman, stod lik framför altaret (d. 1778), var en morgon kistgaveln ) sparkad)> och liket hade ändrat läge; händelsen föranledde änkan att som försoning och lindring i sin sorg väva detta antependium. 1 INV. 1712: Altarkläde av silverduk, varpå 1 HANNA FnrBERG: T E XT ILIE R Småländska prästgårdsvävnader, Fataburen 1931, Sthlm 19:H, s. 145 ff. Där 58 JÖNKÖPINGS STAD generalmajoren ErikDrakes namn och vapen broderat med silver, och gullknytning kring; d:o av svart sammet med silverbokstäver och silverknytning, givet av sal. Per Gudmundsson Strömberg; d:o av svart atlas med gullsnören och pärlverk på, given av sal. generallöjtnant H. G. Mörners hus. Kalkduk av vitt siden (fig. 50) med silkesbroderier, enl. inskr. skänkt 1757. INv. 1712: kalk-kläde av röd atlas, broderat med guld och silver, d:o stickat, av linne, givna av ass. Erland Broman och hans hustru Eva Mörner; d:o av gyllenduk, givet av sal. fru Anna Marg. Renschöld. En svart sammetsmässhake, trol. 1700-t., två dito fr. 1827, två av siden fr. 1921 (tillverkade i Wien). - INv. 1712 upptager 10 st. mässhakar, varibland: skön mässhake av gyllenduk, som sal. generallöjtnant Ridderhielm förärat; svart d: o av sammetskaff med oäkta snören, given av sal. generalmajor Erik Drake; d:o a.- svart atlas med gullsnören och pärleverk på, given av sal. generallöjtnant Mörners hus; d:o med Fig. 46. Ljusstake, skänkt 1673. Foto Gottbard Johansson. >>silvermoers>> botten och rosigt upphöjt Leuchter, geschenkt 1673. Candlestick, presented to plysch, given av ass. E. Broman och hans the church in 1673. hustru Eva Mörner. - En gammal mässhake av gyllenduk omgjordes 1767 till dopklänning. Dyn or, två stycken, av blåsvart sammet med vit silkesfrans, 34 x 37; d:o, två stycken av brunsvart sammet utan frans, 40 x 40 och 35 x 35. - INv. 1817 upptar två stycken svarta sammetsdynor med vita fransar, >>att nyttja vid kommendörers och riddares begravningan>. Kyrieväktaren erhöll ny rock 1699: >>av brunt kläde med röda kanter i sidorna och röda uppslag och kragar»; den 1714 nyanskaffade rocken synes ha varit av violett kläde med röda uppslag; under förra hälften av 1800-t. av mörkblå vadmal med försilvrade knappar. Bland h å v a r märkes: en med gråbrunbetsat skaft, pung av brun sammet med frans och broderade blommor samt inskr.: HW ASB 1765 (=H. Werner, Anna Stenberg), fäste behandlas hela gruppen av närbesläktade vävnader, vilken är representerad även utanför Småland, exempelvis genom ett antependium i Bjälbo kyrka, Ög. Jfr s. 86! KRISTINE KYRKA 59 och skaftbeslag av försilvrad mässing, L. 227 (sakristian), samt en i Bäckaby kyrka, pendang till föregående och med samma inskr. Kollektskål av koppar med gångjärn och ögla (för lock), H. 7, Diam. 22, gråmålat trästälL - lNv. 1817; penninge-bäcken med lock, stående på träfot. Kollektskålar, två stycken, av koppar, H. 9, Diam. 36, gråmålade träställ; omkr. 1840. 1830 beslöts avskaffande av den andaktstörande håvbärningen, som »redan blivit åtminstone i de flesta städer avskaffad>>; i stället skulle under ett år försök göras med två kollektbäcken vid varje kyrkodörr. storklockan - H. 120, B. 122 - enl. inskr. gjuten 1790 av J onas Magnus Fries med användande av den gamla klockmalmen och på bekostnad av handelsmannen Anders Damberg och hans hustru Ingeborg Sandberg. Fig. 47. K andela ber av mässing, Henr. W erner Lillklockan_ H. 95, B. 102 _ enl. in1738. Foto Gotthard Johansson, skr. (om)gjuten 1790 av J. M. Fries på be- ~~~~ ~~~~~~\~~~;1 ~!c;;~~~ ca~t~~~~\~r~":.nocrr~'?Sä.by kostnad av handelsmannen Petter Gylling. På båda klockorna versifierade fromma inskr. Sedan 1927 elektrisk ringning. Före branden hängde tre klockor i tornet. storklockan, gjuten 1665 av Arvid Larsson, .-\.nders Andersson och Jöns Larsson, omgöts 1730 av Lars Junbeck och Torbjörn Jönsson, 1748 av Samuel Wettersand, vilkens arbete ej godkändes, och 1750 av Anders Wetterholtz från Malmö. Mellanklockan, som skänkts 1679 (WIBOHM: 1685) av rådm. Håkan Månsson, omgöts 1708 av T. Jönsson och Lars Junbeck (andra gången efter förärandet) . WIEOHM redogör utförligt för klockornas inskriptioner. Lillklockan bar enl. WmoHM årtalet 1646. Två ringklockor funnos c:a 1625. I tornets lanterninvåning är urverket inbyggt med dess fyra transparenta visaretavlor, utfört 1902. Det äldsta urverket inköptes redan 1620, reparerades 1644 av urmakaren Per Larsson från Arena i Kalmar län; hans son Gudmund, urmakare i Jönköping lovar 1659 att till 1662 ha gjort ett nytt urverk gratis till kyrkan, om han blott · frias från dagverksskyldigheten; 1664 påmindes han om sitt löfte. Detta urverk hade mere vid jorden>> till en början sin plats relativt nära marken. Det omtalas som sittande > (PROT. 1692, 29 / 11) i klockaren Anders Magnussons tid; denne levde ännu 1687, varför 1 TORN UR, 60 JÖNKÖPINGS STAD urverkets plats näppeligen kan ha varit i träkyrkan (riven 1675) utan säkert i det delvis uppmurade stentornet; jfr den runda gluggen strax ovan tornportalen (sid. 37) samt uppgiften att visaretavlan målades 1666 på nya kyrkatornet (sid. 44). 1692 flyttades urverket upp till den undre >>kupan» samtidigt som det grundligt reparerades av Lars Svensson Hult. Visaretavlorna, fyra till antalet, voro klädda med svartmålad koppar, timvisare förgyllda (minutvisare synas ha tillkommit först 1902). Urverket var genom en ståttråd förbundet med en timklocka nere i kyrkan (det var denna tråd blixten följde vid åskslaget 1697, jfr s. 38, 52). Nytt slagur, som slår både timmar och kvarter, 1744 av Anders Forsman för 1000 dir smt; timklockorna gjutas av Wettersand. Båda dessa urverk voro medelst en järntråd förbundna med en liten klocka nere i kyrkan. Urfabrikören Barekman utför 1795 ett tornur, svartmålade visaretavlor av trä med förgyllda visare och mässingssiffror; nytt urverk 1844 av J. Barckman. I lanterninvåningen är tornväktarnas skrubb inbyggd; brits med ännu kvarliggande halmmadrass. Väktarna voro till antalet sex (åtm. under 1800-t.); sysslan indrogs sedan brandtelegraf 1898 inrättats i staden. I tornmuseet: signalflagga av rött tyg på lång trästång, lykta av plåt fästad på stång; i INV. omtalad lur av koppar ej bevarad. Till den personliga utrustningen bidrog kyrkan enligt INV. med stövlar och getskinnspälsar. GRAVAR Enstaka gravar ha tidigare funn its på kyrkogården. Håkan Månsson Ståhle erhöll 1674 tillstånd att bygga en grav >>Utanför det fönstret han haver givit till kyrkan>>, den revs och fylldes 1794; enligt WmoHM uppförd av huggen sten, 2 alnar hög och fyrkantig till formen, inskr. med utförliga personalia m. m., avskriven av Wibohm. Rådman ANDERs ERIKssoN RuDA beviljades 1696 en gravplats s. om Drakeska gravkoret (se nedan!). B IS.~TT::\INGS­ Såsom belägen framme i kyrkans kor omtalas 1667 en gr a v för tillfällig nedGRA.VAR sättning av lik.l En anspråksfullare bisättningsgrav byggdes 1687 i vinkeln mellan tornet och n. sidoskeppsgaveln, den murades av sten, rappades och spåntäcktes; två fönsteröppningar stängda med träluckor synas ha funnits; 1699 igenmurades det stora kyrkfönstret, som vette mot graven; 1756 erhöll taket tegeltäckning, vilken förnyades 1774. Om graven haft det utseende LINNERHIELMS akvarell visar (fig. 28 b) är tvivelaktigt,2 taket sträckte sig i varje fall 1737 ej så högt upp, utan lämnade vindsgluggen å sidoskeppets gavelröste fri. Bisättningsgraven gjorde under 1700-t. huvudsakligen tjänst som förvaringsplats för byggnadsmaterialier och allsköns bråte; den revs efter branden. Mot kyrkans s. vägg mellan fjärde och femte strävpelarna från v. lät generalguvernören ERIK DRAKE 1669 uppföra ett av huggen sten murat, välvt gravkor med spånat yttertak (fig. 15 och 135); enl. W mm-IM stod årtalet 1669 att läsa på koret (jfr fig. 135 !); I PROT. 1684 talas om kyrkans »publicque•> gravar i söder vid funlen. Akvarellen synes vara uttryck för en föga klar minnesbild av kyrkan; graven är sålunda förlagd söder om tornet! 1 2 KR ISTINE KYRKA 61 gravkoret var öppet mot kyrkan och avskilt därifrån genom ett med dubbelgrindar försett målat träskrank (RÄK. 1723); runt ö., s. och v. väggen löpte en latinsk inskrift: UBI SUNT, QUI ANTE NOS IN HOC MUNDO FUERE? l VENIAS .AD TUMULUM, SI VIS EOS VIDERE, l CINERES ET VERMES SUNT, POSTQUAM COMPUTRUERE. ( = Var äro de som före oss funnits i världen? Kom till graven, om du vill skåda dem. Stoft och mask äro de efter förgängelsen.)! På utsidan av graven fanns det Drakeska och Gärffeltska vapnet samt E. D. (= Erik Drake) och H. C. G. ( = Hanna Cat. Gärffelt); revs vid restaureFig. 48. Ljusstake, utförd av Werner 1740. ringen efter branden, varvid öppningen i Dep. i Jönk. mus. Foto Gotthard Johansson . kyrkmuren delvis igenmurades och ersattes Leuchter, von Werner, Candlestick, by Werner, 1740. 1740. med det nuv. fönstret. Så snart kyrkan stod färdig, började gravar anläggas under golvet i gångarna, 1673 beslutes att reservera koret för det andliga ståndet, 1684 taxeras gravplatserna, varvid de i stora gången - vilka väl fingo muras men ej förses med valv och trappa - voro dyrast: 60 dlr smt för första rummet näst koret, 40 dlr för platsen mitt i korsgången; gravarna fylldes 1793, ett arbete som dock ej fullgjordes så grundligt: sättningar i golvet skedde senare flera gånger, exempelvis 1830, då vid gudstjänsten på långfredagen golvet plötsligt rasade under skolungdomens stolar i sö. hörnet. Av murade gravar finnes nu föga kvar. I kyrkans sydösthörn den Mörnerska, 1685 av generallöjtn. Hans Georg Mörners efterlevande inköpta, vid sista restaureringen återställda och med täcksten försedda, graven; gravplatsen omfattade ursprungligen ett 10 alnar långt utrymme mellan koret och lilla södra kyrkdörren, omgivet av ett skrank, som redan före 1685 funnits på platsen, kring den där placerade funten (s. 53 f.); på muren funnos latinsk sentens, generallöjtnantens epitafium samt Mörnerska familjens anor på fädernet och mödernet; efter mitten av 1700-talet anordnades stolrum inom skranket. I kyrkans sv. hörn den Riddermarckska graven, under korgolvet de Junbeckska och Tilianderska (se nedan!). Gr a v s t e nar 2 av kalksten, vid sista restaureringen hitflyttade från Bäckaby kyrka Urspr. en medeltida botpsalm, belagd i denna form redan 1267; den gamla välkända studentsången >>Gaudeamus igitur - » (= Låtom oss alltså glädjas - ) återgår i stor utsträckning på denna psalm. Jfr C. H. BECKER i Aufsatze zur Kultur- und Sprachgesehichtc ... Ernst Kuhn zum 70. Geburtstage gewidmet (Miinchen 1916), s. 87 f. 2 I J. H. äro följ. av gravstenarna avbildade: nr 1 (Bd II I, s. 117), nr 2 (Bd l, s. 368), nr 3 (Bd I, s. 322), nr 5 (Bd III, s. 221) och nr 6 (Bd II, s. 46). 1 onAvsTE:>An 62 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 49. Antependium av flamskvävnad av prostinnan Calh. Eckerman, slutet av 1700-talct. Dep. i N. S. F . Antependium. Schwcdische Arbeit vom E nde des 18. Jahrh. Antependium. Swedish work from the end of the 18th century. (jfr s. 77): l) Vapenhuset. Förnäm ingraverad dekoration: kvinna i halvfigur under klassisk gavelarkitektur; den latinska inskr. lyder i översättning: en trogen hustru är en KR ISTINE KYRKA 63 F ig. 50. Kalkduk av vitt siden, 1757. Foto E. Engdahl. Seidenes Kelchtuch, 1757. Chalicc veil o[ silk, 1757. dyrbar sak; under figuren: HERRENSÅR l 56 3 UNDER JULNATTEN AVSOMNADE I HERRANOJ\f i.RBARA MATRONAN ANNA HÅKANSDOTTER, HUSTRU TILL JOHANNES GULDSMED, BORGARE I JÖNKÖPING; 191 x 102. -- 2) Dopkapellet. Framställning av syndafallet i låg relief, möjligen inspirerad av Durers kopparstick från 1504; stenen är utförd till minne av A ugustinus Hansson, d. 20 / 8 1602, och hans hustru Kirstin Törnsdotter, d. 29 / 4 1590; under figurerna: Syr. 51,27; 221 x 148. - 3) Dopkapellets golv. Över ståthållaren på lönköpings slott Lasse Christers on, d. 27 / 12 1611; runt kanten: Jes. 57, 1-2; 195 x 103. - 4) Dopkapellets golv (fig. 52). Över befallningsmannen på lönköpings slott Måns Jonss on och hans hustru Elin P edersdotter; runt kanten: Rom. 14, 8 -- Upp. 14, 13; stenen enl. inskr. huggen 1630; 203 x 123. - - 5) Dopkapellet. Över borgmästaren i Jönköping Peder Gudmundsson, d . 11 / 8 1655, hans hustru Anna Månsdotter, d. 6/ 7 1630, samt deras son Martin Pederson, d. 30 / 11 1626; under skölden: woLL GELAGETT VNDT WOLL GEREDEN j EEN LAKEN VNDT 4 BREDER. ( = Väl bäddat OCh väl tillrett, ett lakan och fyra bräder); kring kanten: Jes. 57, 1- 2; 255 x 167. - 6) Dopkapellets golv. Över Hans Fischer, d. 22 / 4 1632, under 16 år byggmästare vid lönköpings slott, hans hustru Magdalena Philipsdotter samt deras barn Philip, Erik och Göran Hanssöner, Gertrud Debrach och Anna Hansdotter; 218 x 143. - 7) Vid kyrkväggen n. om sakristian; vapen (tre fiskar) med överskrift: IBK; under vapnet: IM JAHR 1 6 4 r; DEN 13 JVL Y IST ALLHIR BEGRABEN WORDEN DER EHRENTFESTE MANHAFTE JOHAN 64 JÖNKÖPINGS STAD BALTZAR KARUS LEITENAMPT; över vapnet: Rom. 14, 8 OCh FRISCH ERLICH VNDT WOLL GELEBET l NACH EHRE VNDT REPETlON GESTREBET l FRISCH VNDT MIT CORASIE GESTORBEN l SO HAT EIN CAVALlER SEINE EHRE WOLL ERWORBEN1 . ( = Friskt, redligt OCh väl levat, efter ära och rykte strävat, inött döden hurtigt och med kurage, så har en riddersman sin ära till fullo förvärvat); 218 x 177. - 8) Sakristiomgången vid n. väggen. Över rådmannen i Jönköping Gustaf Arfvedsson, d. 251 1 1659, hans hustru Margareta Hå13 kansdotter d. 1 4 1648 samt deras barn och barnbarn; under inskriften vapensköld med GAs och bomärke; 219 x 142. - 9) Vapenhuset (fig. 53). Over borgaren och handelsmannen Andreas Ewalt, 1663-17 .. , hans hustru Annika Jonsdotter, 1657-17 .. , samt fem söner och tre döttrar; under namnen: Rom. 8, 38- 39 och årtalet 1727; på övre inskriftsplattan; 2 Tim. 4, 7- 8; runt kanten: Job 19, 25-27; 269 x 190; en på 1700-t. usurperad häll från 1600-t:s början. - 10) Dopkapellets golv. Över M. Ist (?) rael, ålderman för snickare och stockmakare i Jönköping, d. 1690, hans hustru Anika Hansdotter Fisk, d. 301 11 1674, hans andra hustru Catarina Persdotter Stryf, deras barn samt M. Måns Felberedare, d. 2 / 2 1667; runt kanten: Ps. 16, 6. - 11) Dopkapellets golv. Över apotekaren Grapengiesser, död 1690; stenen härrör från restaureringen 1918- 20. Planen fig. 51 ger en föreställning om gravarnas läge i kyrkan före branden; GnAVARNAS LAGE FÖRE framhållas bör att uppgifterna av WmoHM, i RÄK. och PROT. i de flesta fall medge enBRANDEN dast en ungefärlig placering, vartill följande notiser om gravarnas historia må fogas. Faktorn Lars Bengtsson Billing köper 1669 H. Gottwaldts gravplats. - Ass. Carl Lundius köper gravpl. 1674; hans arvingar sälja den 1738 till v. presid. S. Adlerstiernas arvingar; ryttm. G. Adlersherna och ass. Lang. Lundius' sten hade personalia och sentenser på latin, en bibelvers i runskrift och i hörnen årtalen 1599 och 1675. - Ass. Wisii lik nedsättes 1680.- Borgm. Olof Jonssons grav säljes 1679 till ass. N. Sparrman. -Drottningens kammarherre E. F. Hoen begraves 1681; på graven lades en kalkhäll med vapen och namn: Ernest Fridrich Baron von dher Lippe genant Hoen. - Kom. Peder Håkansson beviljades gravpl. 1682; graven höjde sig över golvet och omgavs av skrank; pryddes av H:s och hans hustrus >>contrefaiten>. - 1684 kräves betalning för borgm. Alex. Haijocks grav. - Rådm. Zach. Jönsson köper gravpl. 1684. - Prosten Lars Mellin har murat sin grav 1684; arvingarna vilja sälja den 1769. - Mr Christian Oldeknechts grav omtalas 1684. - Rådm. Sven Persson köper gravpl. 1684. - Rådm .. Tore Perssons grav omtalas 1684. - Barberaren Daniel Sagers grav omtalas 1684. - Hådm. Håkon Olssons son köper gravpl. för sin fader 1686. - Rådm. Liborius Baumgardt får köpa gravpl. 1695; måhända kom köpet ej till stånd, ty gravstenen är bland dem som från Ö. kapellet kommit till Bäckaby kyrka (s. 78). - Rådm. Fredrik v. Eiten köper gravpl. 1699. - Kamr. Egidius Girs d:o 1704; får rätt att upphöja golvet och sätta skrank liksom på Håkanssons grav i motsatta hörnet. - Prosten Theod. Junbeck erSamma vers på David Dachsbergs och hans första hustru Regina von Kantens gravsten i Byarums kyrka (dödsår 1667 resp. 1656?). Avtryckt efter G. DJUHKLous uppteckning 1870 i Medd. fr. N .. Små!. Fornm. fören. X (1932), s. 47. 1 KRISTINE KYRKA 65 Fig..51. Gravarnas ungefärliga läge före branden 1790 (efter uppgifter i arkivalierna). Die ungefähre L a ge der Gräber vor d em Feuer 1790 (nach den Archivalien). 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. H. Dryselius-Junbeck. Prosten Carl Tiliander. Ass. Sam. Ansenius. Kammarh. E. F. Hoen. Mörnerska graven. Ass. Wisii grav. Apot. J. H. Grapengiesser. P rosten L. Mellin. Bisättningsgra v före 1687. Borgm. A. Haijock. Joh. Zimmer. Bernh. v. Tauben, d. 1680. V. borgm. Ga briel Bubb. Rådm. Fr. v. Eitcn. The approximate situation of the graves before the fire of 1790 (from old documents). 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. Rådm. Håkon Olsson. Ass. Carl Lundius, v. presid. Adlerstierna. Hådm. Tore Persson. Borgm. Olof Jonsson, ass . Sparrma n. Faktorn L. Bengtsson Billing. Christi a n Oldelmecht. Barberaren Daniel Sager. Hådm. Zach. Jönsson. Kom. Peder Håkansson. Hådm. Lib. Baumgardt ? Eamr. Egidius Girs. Insp. Sven Persson Drakenstcn. Prof. A. Hiddermark. Edenbergska graven. håller gravpl. i koret s. om altaret; platsen hade redan lovats hans svärfader prosten E. Dryselius 1707; en på ö. kyrkogården funnen sten över köpmannen Ulrik v. Bremen lägges 1732 på graven; enl. WrBOHM var denna belägen norr om altaret med sten över Dryselius och hans hustru Marg. Dryselia; måhända rör det sig om två skilda gravar. Prof. A. Riddermark begraves 1707. - V. presid. S. Adlerstierna begraves 1708. - V. borgm. Gabr. Bubb köper gravpl. 1724. - Ass. Sam. Ansenius d:o 1724. - Rådm. Edenbergs grav omtalas 1737; den var enl. WmoHM en motsvarighet i kyrkans nv. hörn till Peder Håkanssons i det sv.: )>av sten uppsatt)i och med ingång från kyrkan. - Oversten Isak Hedenstierna begraves 1741. -Apotekaren Jak. Henr. Grapengiesser köper gravpl. 1748. I korgolvet låg (enl. WmoHM) ett antal gravstenar, som via träkyrkan hitflyttats från gamla stadskyrkan: Nils Håkansson, kansliförvant, fallen i Danmark 1612; Sven Månsson, borgare, d. 6 / 1 1575; hustru Ingeborg Jonsdotter, d. 4 / 11 1581, med barnen 5. GRAVSTENAR: FRÅN GAMLA STADSKYR- KAN Sveriges kyrkor. Jönköping. 66 JÖNKÖPINGS STAD BEGRAV- NINGSVA PEN OCH E PITAFIER Jöns och Inger, >>Gudmund barn>>; Måns Jönsson, borgmästare, handelsman, d. 21 / 10 1603; Jöns Olsson, borgare, d. 2/ 4 1581; Nils Bengtsson, borgare och rådman, d. 10/ 4 1581, med hustrun Maria Nilsdotter, d. 16 / 5 1594. Begravningsvapen å n. väggen (fig. 54) av trä, förgyllt och målat; i skölden silversvan på grön mark mot blå botten; målningen förnyad vid sista restaureringen; över fältbarberaren Daniel Sager, f. i Arnswalde i brandenburgska Neumark, stupad i slaget vid Halmstad 1676, g. m. Marg. 01deknecht, f. i Stralsund; H. 165. Enligt WmoHMS förteckning funnos i kyrkan före branden följande begravningsvapen och epitafier: på pelarna s. om stora gången: 2. pel. v. presid. Sven Adlerstiernas huvudbaner (tillstånd till uppsättande erhölls 1738), 4. pel. kommendören H. D. Agrens epitafium (uppsatt 1744), 5. pel. kommissarie Peder Håkanssons och hans hustru Marg. Göransdotter Stormhatts epitafium (eller kanske snarare en minnestavla över deras förtjänster om den nya orgelns Fig. 52. Gravsten över befallningsmannen byggande och sirande - jfr s. 52!) med årMåns Jonsson. Stenen huggen 1630. Efter J. H. II. fig. 15. talet 1726.- På pelarna n. om stora gången: Grabstein des InspekGraveslab of Måns 4. pel. rådm. Håkan Månssor:s epitafium av tors Måns Jonsson. 1630. Jonsson, 1630. målat trä (uppsatt 1685), 5. pel. kom. Peder Håkanssons epitafium. - På n. väggen strax vid sakristian byggm. H. Gottwaldts och hans hustru Cath. Kockz' gravsten (huggen 1662 av Michel Hake - jfr s. 43); borgm. Jöns Nilssons epitafium (ovalt till formen), borgm. avbildad tillsammans med sina två hustrur, på sidorna om dem sju söner och sju döttrar, >>samt främst en hans tjänstekvinna med hennes son. Denna hans frilla skolat heta Kråka>>. - På s. väggen: pr~sten L. Mellins epitafium av svart sten med svart och förgylld ram, överstelöjtn . J. Ogilvies epitafium, ass. Nik. Sparrmanns epitafium av svart marmor (på ö. pelaren vid Drakes grav; begär tillstånd 1683), under Sparrmans epit. en tavla av målat trä med namnet Daniel Sparrskjöld och årtalet 1725, överste Isak Hedenstiemas huvudbaner (på v. pelaren vid Drakes grav; tillstånd 1734), faldorn Lars Billings epitafium av svart sten (tillstånd 1694), rådm. Z. Jönsson Rödings epitafium av sten (med bilder av en man och en kvinna; uppsatt 1699), prof. A. Riddermarks epitafium (med porträtt KRISTINE KYRKA 67 Fig. 53. Gravsten över Andreas Ewalt, 1727. Foto S. E. Engdahl. Grabstein Andreas Ewalts, 1727. Graveslab of Andreas Ewalt , 1727. av H. och hans hustru; sv. hörnet).- I Drakeska gravkoret: epitafier över generalguv. Erik Drake, d. 1673, schoutbynachten Joh. Bogeman, d. 1736, och F. D. Holmer, el. 1676. - I många fall utförliga inskrifter med personalia etc. (meddelade av WmoHM). Gipsbyst av Karl XIV Johan, H. 45, N. S. F:s saml. (D. 56), osign. Likvagn för två hästar, skänkt 1774 av riksr. Gabr. v. Seths sterbhus; skjul för vagnen uppfördes i nv. kyrkogårdshörnet. 68 JÖNKÖPINGS STAD Mässingsslagare H . Werner utförde 1751 jordfästningsspade och -fat av mässing. I äldre tid brukade vid begravningar en synbarligen ganska kraftig skottlossning ske från på kyrkogården uppställda >>styckem: vid översten Erik Slattes begravning 1673 skadades orgelverk och fönster, ochman beslutar följande år, att styckena ej få sättas vid östra gaveln utan väster om kyrkan utmed sjön; 1721 betalar grevinnan Mörner 25 dir smt för skador, som vid makens begravning åstadkommits på fönstren. ~I Ö ULEH ~L M. Kista av järnplåt med beslag och konstfullt lås, H. 45, L. 90, B. 50, 1700-talet; nu i r ådhuset å kyrkakassörens expedition; detta torde vara den kista som avses, då kyrkorådet 1878 hemställer hos magistraten om att för silvrets förvarande e· r hålla en i rå dhuset befintlig järnbeslagen kista. RÄK. 1624- 26: >>bekostat på kistan, som är satt på rådstugan att förvara kyrkans pengar i>>. - I INV. 1712 upptas tre kistor i sakristian Fig. 54. Epitafium över Daniel Sager, d. 1676. och en >meder i kyrkan>>. Foto Gotthard Johansson. Epitaphium, 1676. Epitaph, 1676. skrift : J. Lä n s t o l av björk, vitmålad och förgylld, klädd med röd schagg, H. 120, blyertsin- C. Åström 1884; sakristian. Sigillstamp av järn (se titelvignetten), omskrift: IÖNKIÖPINGS STADS KIÖRKAS SIGIL, prägeln starkt nött; pastorsexpeditionen; överkyrkavärden Carl Westman förärar 1737 ett sigill, kan dock ej vara det bevarade, enär detta är i bruk redan tidigare. Kyrkstötar l) Brunmålat träskaft och kronformig ändknapp av förgylld mässing (?) med lös kula, L. 246; N. S. F:s saml. (D. 38); upptagen i INV. 1817. - 2) Svarvad ändknapp, svart och rödmålad, skaftet blått, L. 193, N. S. F:s saml. (D. 39) . straffstock och skampall ha funnits vid kyrkan; den förra hade sin plats i vapenhuset utanför stora kyrkodörren, bortflyttades 1841. Ett v o t i v s k e p p synes före branden 1790 ha hängt i n. sidoskeppet (fig. 135). KRISTINE KYRKA 69 SAMMANFATTNING I. Efter stadens flyttning till nuvarande plats uppfördes omkr. 1620 en provisorisk kyrka av trii (fig. 14); 1655 kanna och oblatask av silver (fig. 44), 1665 storklocka. II. Omkr. 1620 projekterades en centralkyrka, förlagd till stadens torg. III. Den stadskyrka av sten och tegel, som verkligen uppfördes, möjligen efter ritning av slottsbyggmästaren Hans Fleming (d. 1623), tillhörde i huvudsak samma arkitekturgrupp som S. Jakobs kyrka i Stoekholm: en av kraftiga rundpelare i tre skepp delad hallkyrka med västtorn. Grunden lades 1649, långhuset och nedre delen av tornet uppfördes under 1660-t., invigningen skedde 1673. Ar 1669 uppfördes det Drakeska gravkoret vid sydmuren. Fig. 135. IV. 1670-t. ägnas huvudsakligen åt inredningsarbeter:: skrank kring kor och dopkapell, hovrättspresidenten G. Posses läktare, predikstol; skrud och belysningsredskap. - 1675 rives träkyrkan. V. Under 1680-t. fullbordas tornet , färdigt 1686, tornportal (fig. 25) 1688; orgelläktare och orgel 1683; 1687 bygges hisältningsgrav i vinkeln mellan tornet och norra sidoskeppet. VI. 1690-t.: inredningen fulländas: 1690 altaruppsats, 1693 kungsstol, 1694- 97 diverse skulptur och målning av \Vilh. Chr. FaiJritius; intet härav är bibehållet. VII. Under 1700-t. nyanskaffning av inventarier, huvudsakligen silver (fig. 40- 42), ljusredskap (fig. 45, 47, 48) och textilier (fig. 49, 50). VIII. Kyrkan brinner 1790, och restaureringen efter branden, utförd 1793- 94 efter ritningar (fig. 30, 31) av Ture \Vennberg, ger byggnaden dess nuvarande exteriör: spetsbågen blir härvid mera konsekvent genomförd, bisättningsgraven och Drakeska graven rivas, en sakristia av tegel tillfogas i norr, det gamla yttertaket med dess dubbla fall och den pompösa barockspiran förenidas till sadeltak och horisontellt avskuret torn med lanternin, 1600-t:sinredningen med sin rikedom på färg och sniderier ger plats för en nyktrare inredning i klassicistisk anda; 1796- 99 orgelläktare och orgel. IX. 1825 skiffertak, altarprydnad och predikstol (fig. 26), 1852- 53 utvidgning av orgelläktaren och ny orgel. X. 1877- 78 restaurering efter ritningar av C. F. Åbom, huvudsakligen omfattande interiören, bl. a. nya, öppna bänkar. Ett radikalt restaureringsförslag, inlämnat av H. Zetterwall 1874, kom lyckligtvis P-j till utförande. Det innebar en fullständig ombyggnad i nygotisk anda. XL 1904 oljemålning av Georg Pauli, 1909 glasmålningar i koret, 1912 ny orgel. XII. 1918-20 restaurering efter ritningar av Axel Lindegren, varvid interiören erhöll sitt nuvarande utseende (fig. 26, 27), i viss mån med återställande av tillståndet före 1870, i viss mån med helt nya former och färger. ZUSAMMENFASSUNG I. Nach der Verlegung der Stadt an den jetzigen Platz wurde um 1620 eine provisorische Kirche ans Holz errichtet (Fig. 14). Zu dieser Kirche gehört eine Kanne und eine Hoslienkapsel aus Silber vom Jahre 1655 (Fig. 44) und die grosse Gloeke vom Jahre 1665. II. Um 1620 wurde eine Zentralkirche geplant, die auf dem Marktplatz der Stadt liegen sollte. III. Die Stadtkirche aus Stein und Ziegel, die schliesslich wirklich errichtet wurde (vielleicht nach Entwurf des Schlossbaumeisters Hans Fleming, t 1623), gehörte in der Hauptsache zur selben Architekturgruppe wie die St. Jakobskireile in Stockholm: eine von kräftigen Rundpfeilern in drei Schiffe geteilte Hallenkirche mit Westturm. Der Grund wurde 16-19 gelegt, das Langschiff und der untere Teil des Turmes in den 60er Jahren errichtet. 1673 wurde die Kirche eingeweiht. Im Jahre 1669 wurde die Drakeseho Begräbniskapelle an der Siidmauer erbaut. Fig. 135. 5* 70 JÖNKÖPINGS STAD IV. In den 70er J allren des 17. Jahrhunderts wurden hauptsächlich Einrichtungsarbeiten vm·genommen. Eine Schranke um Chor und Taufkapelle, Kanzel und eine private Empore fiir die Familie des Oberlandesgerichtspräsidenten G. Posse wurden errichtet, Ornate und Beleuchtungskörper angeschafft. lm Jahre 1675 wurde die Holzkirche abgerissen. V. In den 1680-er Jahren wurde der Turm vollendet: er war 1686 fertig, das Turmportal (Fig. 25) 1688. Orgelempore und Orgel kamen 1683 hinzu. Im Jahre 1687 wurde ein Beisetzungsgrab im Winkel zwischen dem Turm und dem nördlichen Seitenschiff erbaut. VI. ·während des falgenden Jahrzehntes wurde die Einrichtung vollendet. Hinzu kamen 1690 der Altaraufsatz, 1693 der Königsstuhl, 1694- 97 verschiedcne Skulpturen und ein Gcmäldc von \Vilh. Chr. Fabritius. Nichts davon ist erhalten. VII. lm 18. Jahrhundert wurden verschiedenc Einrichtungsgegenstände angeschafft, hauptsächlich Silber (Fig. 40-42), Beleuchtungskörper (Fig. 45, 47, 48) und Textilien (Fig. 49, 50). VIII. Im Jahre 1790 brannte die Kirche. Die Restauricrung nach der Feucrsbrunst, 1793- 94 nach Entwiirfen (Fig. 30, 31) von Ture Wennberg ausgefi.ihrt, verlieh der Kirche ihr jetziges Äusseres. Dabei wurde der Spitzbogen konsequenter durchgefiihrt, das Beisetzungsgrab und die Drakesche Kapclle abgcrissen und eine Sakristei aus Ziegel an der Nordseite hinzugefiigt. Das altc Dach mit seiner doppelten Abseite und der pompösen Barockspitze wurde zu einem Satteldach und harizontal abgeschnittenem Turm mit Lanterninhelm vereinfacht. Die Einrichtung aus dem 17. Jahrhundert mit ihrem Reichtum an Farben und Schnitzereien wich einer niichterneren Ansstattung in klassizistischem Geiste. 1796-99 kamen Orgelempore und Orgel hinzu. IX. lm Jahre 1825 wurde ein Schieferdach errichtct, ferner Altaraufsatz und Kanzel (Fig. 26) . 1852- 53 wurde die Orgelempore crweitert und eine neuc Orgel angeschafft. X. Nach Entwurf von C. F. Äbom wurde die Kirche 1877- 78 rcstauriert, hauptsächlich im Inneren. U. a. wurden neue offene Bänke angeschafft. Ein mehr durchgreifender Restaurierungsentwurf, der 1874 von H. Zetterwall eingeliefert wurde und einen vallkommenen Umbau in neugotischem Stil vorsah, wurde gliicklicherweise nicht ausgefiihrt. XI. 1904 wurde ein Ölgemälde von Georg Pauli angeschafft, 1909 Glasmalereien im Chor, 1912 cinc neuc Orgel. XII. Nach Entwiirfen von Axel Lindegren wurde die Kirche in den Jahren 1918-20 resta uriert. Dabei erhielt das Innere sein jetzigcs Aussehen (Fig. 26, 27). Teilwcise wurde dadurch der Zustand vor 1870 wiederhergestellt, teilweise aber auch ganz neue Formen und Farben venvendeL SUMMARY L After the removal of the town to its present place, there was erected, about 1620, a temporm·y wooden church (fig. 14). In 1655 the church received a silver can and wafer-box (fig. 44); in 1665 the big hell was east. IL About 1620 there was planned a central church to be erected in the market place of the town. III. The parish church of stone and brick that was actually erected, possibly from drawings by Hans Fleming, the royal builder (d. 1623), belonged chicfly to the same group of architecture as St. James' Church in Stockholm. It was a hall church, divided into three naves by strong round-shafted pillars and supplied with a west tower. The foundation was laid in 1649. The nave and the lower part of the tower werc erected in the sixteen-sixties. In 1669 the Drake mausoleum was built against the south wall. IV. In the sixteen-seventies the following furnishings were added: a screen round the choir and baptistery, a private loft for the family of G. Posse, the President of the Court of Appeal, and a pulpit; also canonicals and Iighting appliances. In 1675 the timber church was pulled down . KRISTINE KYHKA 71 V. In the sixteen-eighties the tower was finished. It was completed in 1686, the tower portal (fig. 25) in 1688. In 1683 an organ-loft and an organ were added; in 1687 a grave for temporary use was buil t in the corner between the tower and the northern aisle. VI. In the sixteen-nineties the furnishing was completed: in 1690 the altar-piece, in 1693 the King's pew, in 1694-97 several sculptures and paintings by Chr. Fabritius were executed. None of these have been preserved. VII. During the 18th century the church was supplied with some fixtures, mainly silver vessels (fig. 40- 42), Iighting appliances (fig. 45, 47, 48) and textiles (fig. 49, 50). VIII. In 1790 the church caught fire. After the fire, a restoration, executed in 1793-94 from drawings (fig. 30, 31) by Ture Wennberg, gave the building its present exterior. The pointed arch was more consistently introduced, the ,,temporary.> grave and the Drake mausoleum were pulled down. A brick sacristy was added to the north. The old roof with its double pane and the magnificent baroque spire was simplified to a span-roof and a horizontally cut tower with a Jan tern. The 17th-century furnishing with its richness of colour and earved work gave way for more sober furniture in neo-classic st y le. In 1796- 99 an organ-loft and organ were put up. IX. In 1825 the church received a slate roof, altar-decoration and pulpit (fig. 26). In 1852-53 the organ-loft was enlarged and a new organ obtained. X. In 1877-78 a new restoration was executed from drawings by C. F. Åbom, mainly comprising the interior, among other things new benches. A radical restoration scheme by H. Zetterwall in 1874 was, happily, not executed. lt implied a complete rebuilding in neo-Gothic style. XI. In 1904 the church received an oH-painting by Georg Pauli, in 1909 stained glass windows in the choir and in 1912 a new organ. XII. In 1918- 20 the church was restared from drawings by Axel Lindegren, in doing which the interior received its present appearance !fig. 26, 27), partly restaring its state before 1870, partly introducing quite ·new forms and colours. Fig. 55. Fragment av orgelfasad från 1799. Foto S. E. Engdahl. Fragment einer Orgelfassade, 1799. Fragment of an organfront, 1799. pelle. Ausseres von Slidwesten. Fig. 5G. Ex teriör av de t 1935 brunn a k apell e t fr å n sydöst. Foto Gotth a rcl Johansso n 1921. Die 1935 nied ergebrannte KaThe chape l, burnt down in l 935. Exterior from the south-west. ÖSTRA I\APELLE1, KHISTINA OCH LJUNGABUMs FÖRSAMLING AV GOTTBARD JOHANSSON och ERIK O. JOHANSON Tryc kt a k ä ll or : R OGBERG s. 493 . - J . H . HA NDS K R t V:>~A K;\LLOH ocH AVB .-SAML.: A . T. A .: Rapport av S. E. E;o.;GDA t-lL över unel ersö kning 1935 av Mö rcks ka grave n. - B. St.: Plan av k y rkog . med sä rskild h änsyn till för eslage n u tv id gnin g, KARL E KBLAD 1927 (2 bl. ). Ritn . t ill ä ndrin gsa rb et en i kapell et av GönAN P AUL! 1926, gill a d 00 / 7 192 7. K. A.: Karta av 1652, sannolikt av J. P. Dm med Kristin e; h andlin gar av intresse för kap ellel s konsthistori a i fascikla rn a •> Östra och Västra k a pell en • och •> K yrko gå rcla rn e». Ritn. ti ll k y rkogå rclsp01·tar av \ V. \ VrTTI:"\"G 1872 (2 bl., det ena os ign.) ÖSTRA KAPELLET 73 Fig. 57. Gravvårdar norr om kapellet. Foto Gotthard Johansson 1921. Grabdenlnnäler nördlich von der Kapclle. Tomils north of the chapel. Östra kyrkogården (fig. 58 b) ligger numera i staden,'> omedelbara grannskap. Den består av en äldre, oregelbundet formad, mot ö. och v. avsmalnande del, som å den korta v. sidan är försedd med ett gjutjärnstaket av gotiserande form, i vilket en tredelad port med portstolpar av granit och järngrindar. Indelning och plantering av denna del av kyrkogården utfördes 1871- 72 efter förslag av trädgårdsarkitekten Frey Bellman. Från porten i v. upp till det högre liggande kapellet leder en almålle med vacker perspektivverkan. Mot n. sänker sig marken i flera terrasser, den understa med en slingrande gångväg; sluttningen här har en vacker, litet romantisk park-karaktär. Större delen av området upptas av i regel ännu vårdade familj e g ra var. Endast i ö. är allmän kyrkogård med numera förfallna gravar och vårdar, mest träkors. Äldre gravstenar finnas mest kring kapellet, delvis ditflyttade i senare tid (se nedan!). Den nya kyrkogården, invigd 1902, utgöres av en i kärrmarken utfylld fyrkant, förbunden med den äldre kyrkogården genom en kort väg; den är hägnad av hagtornshäckar, indelad i regelbundna gravkvarter och glesare planterad. Östra kyrkogården tillkom i samband med stadens och kyrkans flyttning (s. 4). Kyrkogården i den nya staden användes icke som begravningsplats, utan denna förlades intill landsvägen ö. om staden. Huruvida denna plats haft en äldre kyrklig histo- KYP.KO - GÅ HD EN / \ o o <:_, ~ z z 'U ...... Q Vl Vl > >-3 u o f OO 200 1'1 Fig. 58 b. situationsplan. Lageplan. Plan of situa tion. Fig. 58 a. Kapellområdet 1819, en!. karta a v Montelius. Das Gebiet der K a pelle 1819, nach e iner Kar te von Montelius. The area o[ the chapel 1819,' from a map b y · Montelius. SE.KT lON l' l' '' '' ~ l • 1• :~--TI -= = o= o -: ~: , , '' ' l l ' ' l l' :: !l l' l ' l' l' ,, l• Il :: l' '' ~ l ' ~ rASAD PLAN Il ' l " ,, " ' L------------ j' L - - - - - - - - - - - - - _J ,, Il Il '' 'l '' ~ '' Fig. 59. Plan, fasad och sektion av 1700-talskapellet, brunnet 1935. G rundriss, Fassade und Schnitt der Kapelle des 18. Jahrh., niedergebrannt 1935. Skala l: 300. Plan, fcwade and section of the chapel of the 18th century, burnt down in 1935. 76 J ÖNK ÖP I NGS STAD GH AYK on ria är ovisst. RoGBERGS antagande, att S. Görans kapell legat här, är uta n beviskraft. Första gången Östra kyrkogården nämnes är i rådhusrättens protokoll 1636, vari omtalas, att borgare erhållit områden av kärret kring kyrkogården. Dennas ursprungliga utsträckning fram går av kartor från 1600-t:s sen. h., den äldsta en specialkarta av 1652 (avb. i J. H. 3, fig. 78). Kyrkogården har här formen av en femhörnin g och upptar blott en mindre del av sitt nuvarande område. Inhägn ade n bestod ursprungligen av rödtjärade balkar med ingång i s. vid landsvägen. Utbyttes 1768- 73 mot stenmur, varvid samtidigt ny port av sandsten uppfördes och överströks med oljefärg. Ritningar till port uppvisades 1769 i kyrkorådet av stadsbyggmästaren snickare Wickman och hovslagaren Jäder: ma n beslöt, att )>stenmuren och valvet skall insättas efter M:r Wickmans utritning )>, grindarna däremot skulle få den form de hade på det jäderska förslaget. Porten, som alltså var välvd, uppmurades 1771 och förs ågs med smidda järng rindar, utförda av gesällen Erasmus Dahlbom, som samtidigt arbetat ett par liknande grindar till stadskyrkan (sid. 24). 1771 beslöts att över porten uppsätta konungens krönta namnchiffer i förgylld koppar; s. å . utanordnades betalning för kloten på porten. Till kyrkogårdens utvidgande anslogs 1809 54 alnar av en ö. därom belägen åkerlycka. Det tillagda området, synligt på MoNTELIUs' karta 1819, inhägnad es 1811 på s. sidan genom ö.-murens flyttning. Mitt på det hak, som därvid uppstod, skulle sättas )>en dubbelport, vartill t ages och förändras de här befintliga överblivne järnportar, vilken får murade portpelare.)> På n. och ö. sidorna uppfördes ett provisoriskt trästak e t, som först 1825 ersattes med mur. Åt v. utvidga des kyrkogården 1849, likaledes genom upplåtelse av en staden tillhörig åkerlycka. Samtidigt beslöts att inhägna kolerakyrkogården ö. om kapellet med ett trästake t. I samband med järnvägens byggande och landsvägens förändrade dragning undergick kyrkogården 1864 nya utvidgningar i s. och ö., 1902 tillkom så den ovan omtalade nya delen, som dock snarast har karaktären av en helt ny, med den gamla förbunden kyrkogård, och 1928 slutligen utökades detta senast införlivade område åt n. och v. Ett 1849 fattat beslut att flytta den stora porten i s. till v. sidan upphävdes genast. Sannolikt gjordes dock en ingång här, som eft er 1864, då banvallen stängde tillträdet från s., blev kyrkogårdens enda; nuv. portar uppsattes 1875. Inspektor Per Lindberg anhöll 1798 om att få uppföra en gravbyggning i Östra kapellet eller på dess kyrkogård; efter erhållet tillstånd lät han på kyrkogården bygga ett gravkor av trä och donerade 100 rdr, varav räntan skulle användas till dessunderhålL 1849 var koret så förfallet, att man beslöt dess rivande; liken nedgrävdes, och gravsten lades däröver kringgärdad av järnstaket. Alltifrån dess första tid upplätos gravplatser i kapellets inre, redan 1710 föreligger en gravtaxa, enligt vilken ett utrymme av fyra alnar i fyrkant kostade 12 dir smt. Gravstenarna, som täckte en stor del av kapellets golvyta, avlägsnades vid 1900-t:s ÖSTRA KAPELLET 77 ~ B• ~''"' "G'· t w ll::::::JJ ~ ·-----l J_ _ .J~ Fig. 60. Nuvarande kapellet. Die jetzige Ka pelle. Skala 1:300. The present chapel. början, och de äldre deponerades i Jönköpings museum, där de fingo sin plats i Bäckaby kyrka i stadsparken; härifrån överflyttades åtskilliga efter sista restaureringen till Kristine (de äro beskrivna s. 61 ff). De flesta av dessa stenar äro från 1600-t. och ha urspr. haft sin plats på kyrkogården eller i det äldre kapellet. Vid branden 1935 blottades under golvet i kapellets s. korsarm en av putsade sandstenskvadrar uppförd välvd g r a v kammar e med i det närmaste kvadratisk plan (299 x 78 JÖNKÖPINGS STAD x 295, sidaväggarnas H. 80, valvets 210): en svängd trappa (B. 140) med 10 steg förde ned till de graven tillslutande dörrarna av på varandra nitade järnplåtar, å vilkas utsida en vitmålad inskrift med årtalet 1762 och angivande av graven som brukspatron Isa k Mörck Petterssons (1719- 89). Trappväggarnas översta skift utgjordes av tegelstenar, varibland en profilerad sten av medeltida ursprung (jfr s. 14!). Graven innehöll tre kistor av trä: trol. brukspatronens egen, hans första hustrus och deras minderårige sons. Efter undersökningen fylldes graven med sand. Formteglet jämte sandstenskvadrarnas nära överensstämmelse i format med dem i hovrättshuset och Krisline kyrka talar möjligen för att Mörck övertagit en redan under 1600-t. murad gravkammare. På de båda nämnda byggnaderna förekomma stenhuggarmärken i form av en liten inhuggen cirkel - detta märke återfinnes på en av gravens kvadrar. De på kyrkogården ännu bevarade gravstenarna av äldre datum äro med ett undantag från 1700-t:s si. och 1800-t:s b., i flera fall vackra exempel på denna tids linjerena, värdiga gravkonst och bevarande minnet av många framstående stadsbor. De äro samlade i kapellets omedelbara grannskap, mestadels n. och no. därom (fig. 57): hällarna komma enligt uppgift från kapellgolvet. O. om kapellet står ett gravmonument över historiemålaren J. F. Häckert (1826- 1866). Många äldre monument ha förkommit; 1848 beslöts sålunda att åtskilliga gamla gravstenar, som upptagits vid nya gångars anläggning, skulle användas till nya muren. En sten, som vid denna tid eller senare bortförts från kyrkogården, ligger nu som trappsten Västra Holmgatan 30; kalksten, 112 X 47, inskr.: I H S HÄR UND ER LIGGER EEGRAPVEN RÅDMANNEN E RICH PERSON GULSMED SOM A F SOMNADE A:O 16 6 7 SAMPT HANS K. HUSTRU BRITA JONSDOTTER SOM AFSOMNADE A:O 16 6 6 HVILKA AFLAT TILSAMMANS: 7 SÖNER OCH 5 DÖTTRAR GUDH FÖRLÄN E THEM OCH OS ALLA EN FRÖGDEFUL UPSTÅNDELSE - - l GG(). .'.LDRE KAPELL Till Bäckaby kyrka ha överförts åtta gravstenar fr. 1600- .och 1700-t.: l) Over Liborius Baumgarten, apotekare och rådman i Jönköping, d. 1703. Sandsten, 208 x 139. Inskr. på tyska. 1 - 2) Over Rådmannen Peder Månsson, d. 1667, och hans maka Elisabet Jöransdotter, d. 1646. Kalksten, 242 x 158, bruten i 3 delar. - 3) Over Jonas Kannebergh med hustru Sigrid Hansdoter. 1600-t. Sandsten, 94x100. -- 4) Over okänd. 1600-t. Kalksten, 245 x 144, skadad. Relief med en kvinna omgiven av två män. Inskr. I P S. - 5) Over okänd. 1600-t. Kalksten, 121 x 135, endast övre delen bevarad: man och hustru under rundbågar, i svickeln sköld med bomärke. - 6) Over okänd. 1600-t. Kalksten, 60 x 70, skadad. - 7) Over okänd handelsman med familj, 1600-talets slut. Sandsten, 100 x 50. - 8) Over Per Månsson med maka Kirstin Andersdotter samt döttrarna Sara och Ingrid. 1600-t. Sandsten, 85 x 40 . Ett mindre kapell har funnits på kyrkogården, sannolikt alltsedan dess äldsta tid; den tidigaste funna notisen härrör från c:a 1625, då ett >>bårhus>> uppföres på nya kyrkogården; 1644 får avlidne Johan Wernichs efterleverska Anna tillstånd attförlänga kapellet ut över sin mans grav, vilken sålunda låg omedelbart utanför kapellväggen. l Avbildad i J. H., Bd III, s. 488. ÖSTRA KAPELLET 79 Fig. 61. Interiör mot öster. Foto Gotthard Joh ansso n 1921. Inneres gegen Osten. Interior towa rds the east. A v sparsamma meddelanden i RÄK. och PROT . från det följande halvseklet kan man bilda sig en viss föreställning om det äldsta kapellets struktur. Det var uppfört av trä. Utåt vitstruket, försågs det inåt med brädbeklädnad 1683; golvet var av bräder utom i gången, där det synes varit stenlagt; fönstren försedda med luckor. Då träkyrkan rives 1675 a nvändes virket till reparation eller ombyggnad av detta kapell (RÅDH. PROT. 15/ 3 och 2/ 8). 80 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 62. Altaruppsats av trä, omkr. 1700, målningen från 1865. Foto Gottbard Johansson. I-Iölzerner Altaraufsatz. Um 1700. Das Malen ans dem Jahre 1865. KAPELLBYGG- Wooden altar-piece. About 1700. The painUng from 1865. NADEN FRÅN 1700-TALETs DÖRJAN Ett nytt kapell uppfördes 1702- 1704, med plan som ett grekisktkors (fig. 56, 59), av liggande timmer på sockel av spritputsad gråsten. Ytterväggarna hade stående brädbeklädnad med täcklister, målad med gråvit oljefärg. På övre delen av var och en av mittkvadratens väggar funnos två runda, svartmålade blinderingar och över desamma en kort, lågspetsig gavelfronton med liknande rundel. Fönstren rundbågiga, ovan västingången ett rundfönster; å ramarna ornamentalt ut- ÖSTRA KAPELLET 81 Fig. 63. Predikstol aY ek, omkr. 1600, målningfrån 1865. Foto Gotthard Johansson 1920. Kanzel. Um 1600. Das Malen aus dem .Jalu·c 1865. Pulpit. About 1600. The painting from 1865. format beslagssmide av ålderdomlig karaktär. Urspr. voro fönstren försedda med svartmålade träluckor. Kapellet hade från början fyra mindre fönster; n. och s. korsarmarnas långsidor voro troligen fönsterlösa, enär de i stället hade dörrar. Från början funnos nämligen tre dubbeldörrar, varav sedermera 2 borttogos. Till den återstående, v., förärade klensmeden Gustaf Bergh ett lås 1704. Framför dörren sutto ett par vackert smidda järngrindar, uppsatta 1865; sannolikt härstammande från den vid samma tid rivna s. kyrkogårdsporten (s. 24). Troligen borttogas n.- och s.-dörrarna vid den reparation kapellet detta år undergick. Yttertaket täcktes med asfaltpapp på brädbotten. Denna beläggning tillkom 1865, 6. Sveriges kyrkor. Jönköping. 82 JÖNKÖPINGS STAD den urspr. var rödtjärad spån. Årtalet 1776 på de drakhuvudtorrniga plåtflöjlarna över frontonerna betecknade en omläggning av spåntaket. Urspr. kröntes frontonerna av >>4 stora knoppar>> av trä. Den åttasidiga lanterninen hade svartmålade luckor i rundbågiga öppningar och lökformig huv. Spiran pryddes av en kula av koppar, förfärdigad av Jonas Danielsson Wetter, och en sol av järnplåt, som bägge förgylldes av konterfejaren Fabritius; ny förgyllning 1776 av målargesällen Kock. Golvet var av trä; tidigare utgjordes det av gravstenar (s. 76). Innerväggarna voro till fönsterhöjd panelade och brunmålade; därovan sedan 1865 klädda med papp, målad med limfärg i grått med rödbruna ramar. N.-väggen utgjorde ett undantag; här byggdes 1927 i samband med kaminens insättande en helt i grått målad brädvägg upp framför den gamla väggen (fig. 59): i mellanrummet skrubbar för bränsle och redskap, till vilka förde två plåtbeslagna dörrar. - Mittkvadraten uppbars av smala, marmorerade träkolonner, i hörnen halvkolonner: även dörren flankerades av dylika. Kapellets mittparti täcktes av ett i blått med vita stjärnor målat spegelvalv av bräder, vars underkant pryddes av en gulmålad, i gotiska bladformer utsågad list. Korsarmarna hade platt tak av pärlspåntade, vitmålade bräder. - Uppvärmningen skedde genom en 1927 installerad kamin i n. korsarmen. Initiativet till kapellets nybyggnad togs av landshövdingen Mårten Lindhielm, vilken liksom sin företrädare, Erik Dahlberg, livligt ingrep i kyrkans byggnadsfrågor. På hans befallning uppgjordes 1701 ritning till ett nytt kapell av byggmästaren Jacob Ekeström från Eksjö, vars kvitto å arvodet är bevarat bland kyrkans RÄK., medan ritningen däremot förkommit. Följande år revs det gamla kapellet, vars timmer delvis användes i det nya, som vid årets slut stod under tak, men först nästa vår spåntäcktes; byggmästare var Jacob Lundqvist, som emellertid 1703 överlätsnickararbetet åt Johan Löfberg och Jöns Strång. Detta år brädfodrades lanterninen och korskvadratens väggar, varjämte takgesims uppsattes på korsarmarna. 1704 brädfodrades dessa, fönster och dörrar insattes, taket överströks med rödfärg och tjära och >>fyrkanten emellan bägge taken med rödfärg och tran men lister och andra sirater intill nedersta taket med blyvitt, linolja och krita, samt kimrök.>> Slutligen insattes också bänkar, >>interimsvis av de plankor och tilljor där finnas>>. Följande år överströks med rött >>Understa väggen på kapellet och understa listen med grått jämte pilastrarna på understa väggen med grått tillika med luckorna utantill>>. Först 1707 utfördes takpanelen, sedan landshövdingen förklarat sig >>tillfreds, på det sätt som det förordnat är, nämligen att det blir med valv mitt uti, men slätt på sidorna>>. Från början hade man måhända tänkt sig tunnvalv i korsarmarna, ty i årets RÄK . talas om snickarnas arbete på panelningen och i samband därmed stående ändring av valvbågarna; en omständighet som möjligen tillåter vissa slutsatser rörande V. kapellets urspr. interiör (jfr nedan!). Den direkta förebilden till det nya kapellet var det några år tidigare å slottskyrkogården efter Erik Dahlbergs ritningar uppförda Västra kapellet. Påfallande över- ÖSTRA KAPELLET 83 ensstämmelser mellan dess ännu bevarade ritningar (fig. 114, 115) och Östra kapellet möjliggöra t. o. m. slutsatser angående Västra kapellets urspr. utseende, varom vi, oavsett ritningarna, äro sämre underrättade; det är nämligen troligt, att själva den västra kapellbyggnaden och icke ritningarna därtill varit den östras förebild. Detta gäller särskilt fasadindelningen. Såväl rundlarna på korskvadratens sidor som frontonerna där ovan (från början prydda med >>knoppar», s. 82), vilka numera saknas på Västra kapellet, återfinnas på ritningen och på Östra kapellet. I RÄK. för detta nämnas även >>pilastrar>> såväl å mittkvadratens som å korsarmarnas väggar, i fråga om de senare både sådana, >>som skola på väggarna upp och ned>>, och >>tvärpilastran>. Som ovan relaterats stodo väggytorna röda bakom den pålagda gråmålade dekorativa arkitekturen. Trots sin starka anslutning till det Dahlbergska kapellet företedde dock Östra kapellet även avvikelser. I det yttre saknade det dess slutna silhuett, och interiörens verkan var av annan art: medan Västra kapellet även i det inre betonar korsformen, dominerade i Östra kapellet den kolonnburna mittkvadraten med sitt höga Fig. 64. Krucifix i trä. 1700-talet. valv helt och hållet rumsintrycket. Foto Gottbard Johansson. Utom vid begravningar användes kapellet enstaka Hölzernes Kruzi- Wooden crucifix. gånger till gudstjänsters hållande. 1741 beslöts att tre fix. 18. Jahrh. 18th century. gånger om året förlägga aftonsången till kapellet, Kristi himmelsfärdsdag, Midsommardagen och Marie besökelses dag, och att därvid influtna kollekter skulle användas till byggnadens reparation, i första hand dess förseende med nödigt golv. Reparation ägde rum 1776- 77. Efter Kristine kyrkas brand hällos samtliga gudstjänster i kapellet. I samband därmed uppfördes 1790 två läktare och följande år vapenhus i v. och s. De senare borttogas 1849, läktarna sannolikt 1865. Redan 1810 föreslogs kapellets rivning, men i stället beslöts en reparation, som ägde rum 1813- 14; en ny sådan företogs 1849 med bl. a. utvändig vitmålning. 1 Rivningsförslaget återvände 1864, men resultatet blev även denna gång reparation. Den verkställdes följande år och gav kapellet i stort sett dess utseende före branden 1935. Den 2 aug. detta år brann kapellet ned till grunden; nytt kapell (fig. 60) av putsat tegel på cementsockel och med spånat yttertak uppfördes 1937 efter ritning av G. Pauli. 1 Annu 1840 talar lVI. J. CRUSE N STOLPE i Morianen etc. I, sid. 121, om det rödmålade lilla träkapellet. 84 .JÖNKÖPINGS STAD Fig. 65. Bokställstäcke av flamskvävnad, utfört av prostinnan Eckerman 1776. Pulpit cloth. Swedish work from the end of the 18th cent ury. Kanzeldecke. Schwedische Arbeit vom E nde des 18. Jahrh. Nedanstående beskr. av inredning och inventarier är uppgjord före branden 1935; undan denna räddades blott 1700-talskrucifixet och en oljemålning framställande korsbärandet. Som altartavla (fig. 66) i nya kapellet har anskaffats en oljemålning på duk (138 X 105), avbildande Maria och Elisabet med Jesusbarnet och den lille Johannes, gammal kopia efter italiensk 1500-talsmästare. rNn EoNrNo Al tar et av gråmarmorerad furu pryddes av en i trä skuren uppsats (fig. 62), vars ocu LösA sammansättning förvanskats vid någon rep. eller möjligen vid första uppsättarrdet i I N V EN TAnmn kapellet. Krönet var oorganiskt sammanplockat av änglar med pinoredskap, urnor, dubbelvoluter och i mitten Kristus med segerfana. Uppsatsens huvudparti flankerades av Tron och Hoppet och inrymde inom en molnkrans en i olja på duk målad framställ- ÖSTRA KAPELLET 85 Fig. 66. Maria och Elisabet med Jesusbarnet och Johannes. Oljemålning. Gammalkopia efter italiensk 1500-talsmästare. Nyanskaffad efter branden 1935. Foto Holmqvist. Maria und Elisabeth mit dem Christusldnd und Johannes. Ölgemälde. Alte Kopie nach cinem itulicnischen Meister aus dem 16. Jahrh. Mary and Elisabeth with the child and John. OH-painting. Old copy from an Halian master from the 16th ccntnry. ning av Nattvarden med mörk helton, rött, blått, rosa och brunt i dräkterna. Inskr. på sockeln: bibelverser- l Tess. 4 v. 16-17 - och initialerna B:W:. Såväl nattvardstavlan som skulpturen medelmåttiga arbeten från omkr. 1700; i bevarade handlingar omtalas uppsatsen icke, varför det är ovisst, om den tillverkats för kapellet. Formen har en viss likhet med altardekorationen i Västra kapellet på Dahlbergs ritning, med den 6* 86 lÖNKÖPINGs STAD skillnaden att Tron och Hoppet där stå i väggnischer (jfr fig. 115). Kanske huvudframställningen i altaruppsatsen urspr. varit en korsfäst Frälsare i bildhuggeri ( = den sedermera på altaret fritt stående?), den upphöjda liksom av på varandra lagda jordklimpar bildade kullen i omramningen passar bättre till ett krucifix. Om så är torde vi här ha haft det Dahlbergska kapellets altartavla. Övermålning i vitt, svart och guld 1865. Krucifix (fig. 64) av förgyllt och försilvrat trä på svartmålat kors, 1700-t., H. 96; på altaret. Har möjl. tillhört altaruppsatsen. Vid södra korsarmens sydvägg ett förgyllt träkors med törnekrona och dra peri, tidigare på altaret i Kristine kyrka (sid. 48). Predikstol (fig. 63) vid korskvadratens sydösthörn. Den femsidiga, urspr. sexsidiga, korgen hade sniderier i ek: joniska hörnpilastrar och arkadfält med akantusornamentik. Längs överkanten och å sockelfälten bibelverser: upptill loh. 8 v. 31- 32, å sockeln Luk. 11 v. 28 (på latin). Marmorering i svart och vit limfärg 1865. Före flyttningen 1927 hade predikstolen sin plats i nordarmen, korgen hade spetsig underdel och trappa me(i svarvat räcke åtminstone den senare förfärdigad 1865. Sannolikt är det denna predikstol, som omtalas som befintlig i det äldre kapellet 1644. Dess tillverkningsdatum torde ligga omkr. 1600. Under predikstolens bokbräde var upphängd en duva av förgyllt trä, B. 40; har utan tvivel tillhört ett försvunnet ljudtak. I mittkvadratens valv hängde en ängel med basun, ny målning och förgyllning, L. c:a 100; tidigare placerad >>i hörnet vid predikstolen>> d. v. s. i norra korsarmen (INV. 1846); möjligen identisk med den 1690 i Kristine omtalade ängeln (s. 48). Timglasställ av trä på utsågat trästativ med påklistrat tryckt papper och järnfot. På papperet kalender och inskrift: JACOBUS HARTMAN SANDUHRMACHER IN LEIPZIG. P å foten målad inskr., enligt vilken stället skänkts 1695 av handelsmannen Nicolaus Thimer. H. 90. Timglasen saknas; nu i lönköpings museum; urspr. i Kristine kyrka. Fyra bänkar tillhörande Kristine kyrkas gamla bestånd hitflyttades 1921. En nummertavla skänktes 1742 av Henrik Werner, sedermera försvunnen. Ljuskrona av mässing med 8 pipor i en krans, H. 75; enl. inskr. skänkt till Ö. kapellet 1744 av Christina Ekelund som ett testamente efter hennes man, >>boktryckeri factoren herr Erich Clem., som här hvilar in til den stora Herrans tilkommelse dag>>. Bokställstäcke (fig. 65) av flamskvävnad m ed Golgata-framställning och bladkrans i flera färger mot svart botten, vitgul silkesfrans, utfört 1776 av prosten Eckermans hustru (jfr sid. 57); 40 x 48; nu i lönköpings museum. Getsemane, oljemålning på duk, 78 x94, huvudton brun med rött och blått i dräkterna, inskr.; CHRisTINA HULTMAN. FÖD: ÅR: 1708; medelmåttigt arbete från tiden omkr. 1700. Korsbärandet, oljemålning på duk, 70x85; enkelt arbete från 1700-t., enligt inskr. skänkt till kapellet 1807 av Christina Sandström, f. Dahlbom. Kapellet pryddes tidigare ÖSTRA KAPELLET 87 Fig. 67. Ep itafium över J. Lieberwirth, J. G. Liitze och Anna Maria Fabritia, d. resp. 1733, 1742 och 1745; sammansatt av delar av ett ep itafium från 1600-talets förra hälft. Foto Gotthard .Johansson. Epitaphium. Zusammengesetzt aus Teilen eines E pitaphiums ans der vorigen I-li\lfte des 17. J a hrh. Epitaph. Camposed of parts of an epitaph from thei former part of the 17th century. med talrika tavlor, rNv. 1846 upptar sålunda >>13 diverse tavlor på väggarna och läktarna >>, de flesta av dessa sannolikt gravyrer. På nordväggen i ö. korsarmen hängde ett epitafium (fig. 67) av trä, målat och förgyllt; oorganiskt sammansatt av delar av ett skrank eller epitafium (?) från 1600-t:s f. h.; inskr. över fänriken J ohan Lieberwirth, d. 1733, löjtnanten J ohan Georg Liitze, 88 JÖNKÖPINGS STAD d. 1742 och fru Anna Maria Fabritia, d. 1745; därjämte årtalet 1743. H. 117, B. 73. Sniderierna av hög kvalitet, till synes närbesläktade med vissa träskulpturer i Brabekyrkan på Visingsö. Vid 1800-t:s b. hängde i kapellet två florbehängda värj or (INV. 1817, 1829), sedermera försvunna. Likbår av trä, svartmålad, förgylld och försilvrad, med snidade detaljer: bärstänglarna slutande i änglahuvuden, fötterna i lejontassar, å kortsidorna akantusornamentik, dödskallar och ovala kartuscher med inskr. å den ena: >>DENNA BÅR ÄR GIFVEN TILL ösTRA CAPELLET» m. m., på långsidorna små sköldar med nötta initialer; L. 450, B. 100. Sannolikt identisk med den >>Utsirade likbår>>, som 1767 skänktes av >>några församlingsmedlemmar». SAMMAN F ATTN ING I. Efter Jönköpings brand 1612 och flyttning till nuvarande plats användes ej området kring den nya stadskyrkan som begravningsplats, utan en dylik anlades vid landsvägen strax ö. om staden och bebyggdes med ett träkapell, tidigast omtalat 1644. II. 1702- 04. Gamla kapellet rives och ett nytt (fig. 56, 59) uppföres efter ritning av Jacob Ekeström, i anslutning till det några år tidigare fullbordade Västra kapellet, dock ej till de Dahlbergska ritningarna utan till själva kapellbyggnaden, sådan han hade den för ögonen. Öst:·a kapellet byggdes av liggande timmer på gråstenssockel, exteriören rödfärgades och försågs med en påspikad dekorativ pilaster-arkitektur målad i grått (tillåter slutsatser om Västra kapellets äldsta fasader), yttertak täckt med rödtjärad spån, innertaket utgjordes i mittkvadraten av spegelvalv, i korsarmarna av platta tak av bräder. Kyrkogården inhägnades ursprungligen av rödtjärade balkar med port i söder mot landsvägen. III. stenmur uppföres kring kyrkogården 1768-73: i söder välvd port med järngrindar. IV. Medan Kristine kyrka repareras efter branden 1790, hållas gudstjänsterna i kapellet och i samband härmed uppföras vapenhus i n. och s. samt två läktare i det inre. V. 1809, 49 och 64 utvidgas kyrkogården; 1865 undergår kapellet en omfattande reparation: vapen husen rivas, de tidigare ingångarna i norr och söder sättas igen, och korsarmsväggarna förses i deras ställe med vardera två fönster. VI. 1871-72 sker nuvarande indelning och plantering av kyrkogården, 1875 uppsättes i väster järnstaket med port. VII. Den fristående ö. kyrkogårdsdelen inviges 1902; utvidgas 1928. Gravstenarna i kapellgolvet upptagas under 1900-t:s första år och föras till Bäckaby kyrka. VIII. Kapellbyggnaden nedbrann ti.ll grunden 1935, varefter ett nytt kapell (fig. 60) byggts, efter ritning av G. Pauli. ZUSAMMENFASSUNG l. Nach dem Brande von Jönköping 1612 und der Verlegung der Stadt an den jetzigen Platz wurde das Gebiet um die neue Stadtkirche nicht als Begräbnisplatz venvendet. Statt dessen wurde ein Friedhof an der Landstrasse östlich von der Stadt angelegt und mit einer Holzkapelle versehen, die zuerst 1644 erwähnt wird. II. In den Jahren 1702- 04 wurde die alte Kapelle abgerissen und eine neue (Fig. 56, 69) nach Entwurf von Jacob Ekeström errichtet. Sic schliesst sich im Stil an die einige Jahre vorher vollendete Westkapelle an, jedoch nicht an die Dahlbergsellen Pläne, sondem an das Gebäude selbst, so wie er es vor Augen hatte. Die Ostkapelle wurde aus liegendem Holz auf FeJdsteinsockel errichtet. Das Äusserc ÖSTRA KAPELLET 89 wurde rot gestrichen und mit einer aufgenagelten dekorativen graugemalten Pilaster-Architektur versehen (die Schliisse auf die ältesten Fassacten der W estkapene zulässt). Das Dach wurde mit rötelgetcerten Schindeln gedeckt; die Decke war in den Kreuz armen flach, im Mittelquadrat ein Spiegelgewölbe. Der Friedhof war ursprun glieb mit rötelgeteerten Balken eingezäunt; im Siiden gegen die Landstrasse war eine Pforte. III. In den Jahren 1768-73 wurde eine Steinmauer um den Kirchhof errichtet, die im Siiden ein gewölbtes Portal mit Eisengittern h atte. IV. Während die KristinenJ;irche nach dem Brande von 1790 repariert wurde, fand der Gottesdiens t in der Kapelle statt. Im Zusammenhan g damit wurden Vorhallen im Norden und Siiden und zwei E mporen im Inneren erbaut.. V. In den J ahren 1809, 1849 und 1864 wurde der Friedhof erweitert. 1865 fand eine umfassende Heparatur der Kapelle statt: die Vorhallen wurden abgerissen, die friiberen Eingänge im Norden und Sliden zugem auert, und die Kreuzarmwände statt dessen mit je zwei Fenstern versehen. V I. 1871-72 wurde die jetzige Eint eilun g und Bepflanzung des Friedhofs vorgenommen. 1875 wurde an der Westseite ein E isengi tter mit Tiir errichtet. VII. Der freistehende östliche Teil des Kirchhofs wurde 1902 eingeweiht und 1928 erweitert. D ie Grabsteine im Pussboden der K apelle wurden in den ersten J ahren unseres Jahrhunderts ausgehoben und in die Kirche zn Bäckaby gebracht. VIII. Im Jalu·e 1935 brannte die Kapelle bis auf den Grund nieder. E ine neue Kapelle (Fig. 60) nach Entw urf von G. Pauli w urde erbaut. SUMMARY I. Aftcr the great fire of Jönköpin g in 1612, the town h avin g been removed to its present place, the area round the new parish church was not u sed as a burial-place, b ut another one was laid out by the hi gh-ro ad just east of the town, an d a wooden chapel, first mentioned in 1644, was built thcre. II. In 1702- 04 the old ch apel was pulled down and a new one (fi g. 56, 59) was erected from drawin gs by Jakob Ekeström. Thcse drawin gs were connected with the West Chapel that had been completed some years before. They correspond, however, with the chapel building itself, such as be envisaged it , not with Dahlberg's drawings. T he East Chapel was built of hurizontal squ are d lo gs on a greyst one base. T h e exterior was ruddled and supplied with a nail edon decorative pilaster-architecture painled in grey, from which we m ay infer the oldest fa~ade s of t he West Chapel. The roof was covcred with r edtarred shingle. The churchyard was originall y en el osed with red-tarred planks, with a gate to the south on the high-road. III. In 1768-73 a sto ne wall was erected round the ch urchya rd. It h ad a vaulted door with wrou ght iron gatcs to the south. IV. While Christin a Church was under repair after the fire of 1790, th e services were conducled in the Chapel. In Connection with this, there were erected porches to the north and south and two lofts in t he interior. V. In 1809, 18,19 and 1864 the churchyard was enlarged. In 1865 the chapel was extensively rep aired: the porches were pulled down, the former north and south entrances were walled up, and the tran sept walls were, instead, supplied with two windows each. VI. In the years 1871- 72 the present arrangement and planting of the churchyard was carried out. In 1875 an wrought iron fence with a gate was put up to the west. VII. The detach ed eastern part of the churchyard was consecra ted in 1902 and enlarged in1 928. Durin g th e first years of this century the gr avestones in the chapel floor were conveyed to Bäckaby Church. VIII. In 1935 the ch apel building was burnt down to the very foundations. A new chapel (fig. 60) was built from drawin gs by G. Pauli. Fig. 68. Kyrka och klockstapel. Foto N. Åzelius 1936. Church and belfry. Kirche und Glockenturm. LJUNGARUMs AV KYRKA KIUSTINA OCH LJUNGARUMs FÖRSAMLING ERIK O. JOHANSON T n Y CKTA KÄLLOR: HoGBEHG. - - 0DENCRANTS, TH. Auu., Försök till beskrifning öfwer Ljungarums Socken i Jönköpings län, Jönk. läns K. Hush. Sällsk. Hand!. 5, Jönköping 1818. - WmsELGHEN. - J. H. HANDSKHIVNA KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: A. T. A.: INv: 1829. - - B . St: Ritn . till orgel 1900. - L. St.: Karta över Ljungarum socken etc. av P. Bursie 1712. K YRKANS ARKIVALIER (i kyrkoarkivet i Jönköping): INV. 1683, 1710, 1733, 1767, 1781; HÄK. 1683 - nu (lucka 1740- 58); ST.PROT. 1745 - nu; VIs.PnoT. 1722-33. LJUNGARUMs KYRKA 91 KYRKOGÅRD OCH KLOCKS TAPEL Form och indelning framgå av situationsplanen (fig. 69). Urspr. av rätt blygsamt ytinnehåll - största utsträckning åt s. och v. - har den i senare tid undergått flera utvidgningar: 1833 mot vägen i n., 1859 åt ö., 1909 åt. v" och s. Det senare införlivade området s. om klockstapeln med en talldunge var intill 1800-t:s mitt lekvall för bygdens ungdom. Kyrkogården begränsas i v. av en hagtornshäck, i övrigt av trästaket, genom vilket föra tre ingångar i n. och en i s.; den mellersta i n. försedd med järngrindar inom stolpar av vitputsat tegel. Den ursprungliga hägnaden, som föll för 1800-t:s utvidgningar, utgjordes av rödfärgade balkar under likfärgad huv, timrade portar i n. och s., den n. innehållande kyrkboden. Balkarnas underhåll Fig. 69. Situationsplan. Skala 1: 3000. 1. Klockvar fördelat på socknens hemman, portarnas stapel. 2. Bod. 3. Folkskola. 4. Gamla fattigbestreds med kyrkans medel. Tidigaste kända stugan. 5. Gamla kyrkstallet. 6. Kantorsbostad. 7. Områ de, avsett att införlivas med balkdelningen är av 1683. 1 kyrkogården. 8. Brunn. Kyrkogården är bevuxen med lönn och Lageplan. Plan of situation. alm. Enligt stämmobeslut 1784 skall var och en vid sin >>tomt» plantera träd av >>något mera vackert slag såsom alm och lönn». En tegeltäckt redskapsbod av trä från senaste tid vid kyrkogårdens nv. hörn, därintill en 1925 grävd brunn. Av de gamla sockenbyggnaderna stå i nv. (se situationsplanen!) fattigstugan och kyrkstallet kvar, det senare utökat 1913; rödfärgade, tegeltäckta träbyggnader. Där folkskolan nu står, låg förr sockenstugan. Bårhus av trä med tegeltak bygges 1776 tydligen invid n. kyrkogårdsporten, flyttas 1833 >med mellan stallet och socken-stugan». 1839 omtalas en rödfärgad, tegeltäckt b o d av timmer innehållande stall för sex hästar och förvaringsrum för likbåren. En timsten uppsättes 1806 på kyrkogården, försvunnen efter 1920. Enl. uppgift av en gammal sockenbo bestod den av en kalkstensskiva på svartmålad ekstolpe. På kyrkogården strax so. om kyrkan står en av furubjälkar timrad klockstapel fr. 1600-t. (fig. 68), hjärtträn och ståndare inklädda med bräder, trappan inbyggd; klockkammarens karnisprofilerade huv liksom spiran täckta med tjärad spån, i övr. är stapeln rödfärgad med undantag av ljudöppningarnas och lanterningluggarnas luckor, vilka lysa vitmålade. Under tre av stapelns hörn grovt tillhuggna dockor av sten (fig. 70). Den fjärde dockan står numera i kyrkan, inmurad under en bänk i nv.-hörnet. l En!. uppg. från 1762- 1764 i Archivum Smolandium i Växjö gymnasiebibliotek byggdes i början av 1760-t. nya kyrkabalkar och nytt, rymligt kyrkstall. 92 JÖNKÖPINGS STAD KYH.KO - BYGGNADEK Dockorna äro sannolikt av medeltida ursprung och möjligen redan från början avsedda som stöd under en klockstapel.l - Församlingen ackorderar 1763 med byggmästare Sven Mellin om ny stapels uppförande man synes ej ha känt till förordningen av 22.3 1759, där byggande av nya klockstaplar av trä betecknas som mindre önskvärt - , man överenskommer om ersättning: 135 d. smt och ett yste nästa sommar. Mellin visar ritningar till staplar av olika typer, och allmogen säger sig >>vara nöjd med det som herrskapet bäst prövar>>. I RÄK. omtalas emellertid endast spåning och rep. av trappa, dörr och luckor, varför fullständig nybyggnad tydligen ej kom till stånd. 1803 bestämmes, att stapeln skall behå!ia sin form >>med höga spiran>>, tills någon större rep. blir erforderlig. Enl. beslut 1842 skola jämförande kostnadsförslag uppgöras för klockstapelns rep. och byggandet av ett nytt stentorn; Fig. 70. En av klockstapelns grundstenar. stapeln överlevde hotet. Undergick 1919 en Foto s. Brådhe 1919. genomgripande rep., varvid gamla spiran Einer VOll den Grund- One of the corner-stoncs (fig. 91) m ed tuppen av ]. ärnplåt och årsteinendesGiockcnturms. of the belfr~· . talet 1763 nedtogs; nu i Kristine kyrkas tornrum, H. c:a 150 (med den kvarsittande spetsen av spiran). Trots läget på en mindre höjd, ungefär mitt i socknen, är det egentligen blott klockstapelns nålvassa spira som meddelar den vägfarande att en kyrka här är belägen inne i lövdungen. Kyrkobyggnaden är enkel, uppförd av ohuggen (spritrappad)kalksten, sandsten o~h gråsten. sakristian och långhusets n. del äro av medeltida ursprung, koret och långhusets s. del uppförda 1746 (kyrkan breddades då åt s. med omkr. 3, 5m.), vapenhuset 1830. 1 Kanske var denna äldre stapel så gammal som 1000- eller 1100-talet? stendockornas form har nämligen paralleller i vår äldsta angelsachsiskt influerade medeltidsarkitektur (jfr en kolonett fr. Hovsta i Närke, fig. 67 i H. CoRNELL, Sigtuna och Gamla Uppsala, Uppsala 1920; jfr även kapitäl å kanontavlor i evangeliariet fr. Dalby, daterat till 1000-t:s sista tredjedel och stilistiskt i nära beroende av engelskt miniatyrmåleri- fig. 21- 22 i E. WRANGEL, Lunds domkyrkas konsthistoria, Lund 1923). Den lever dock mycket länge kvar inom träarkitekturen - jfr t. ex. de miniatyrstolpar som bära upp ett i Härnösands mus. förvarat relikskrin av trä fr. 1200-t. (fig. 198 i H. CoRNELL, Norrlands kyrkliga konst under medeltiden, Uppsala 1918) eller hörnstolparna i den under 1500-t:s förra hälft byggda stolpboden fr. Älvros sn i Härjedalen (nu på Slmnsen i Stockholm; fig. 14-15 i S. EmxoN, Skansens kulturhistoriska avdelning, Sthlm 1931; •>byggnaden hör i fråga om stilen till den äldre medeltiden•>). LJUNGARUMS KYRKA 93 Fig. 71. Ljungarums kyrka från s. Foto N. Åzelius 1936. Die Kirchc zu Ljungarum von Sllden . Ljungarum church from the south. Sockel saknas. Taklist av trä utförd 1796 av snickare Åberg efter monster från ett privathus i Jönköping. Fönster utvidgade vid rep. 1796. Det medeltida långhuset erhöll sitt ljus genom två, möjligen tre fönster: två i s., ett i n., av vilka det senare dock måhända tillkommit under 1500- eller 1600-t. V.-gavelns två fönster uppbrötos 1796 för ordnande av läktarens ljusfråga, det mellersta fönstret på s.-sidan skapades 1830, då stora kyrkdörren igenmurades. De gamla fönstren voro försedda med blyinfattade rutor, i sakristian skyddade av kraftigt järngaller; 1691 får sålunda smeden Israel i Tokarp i uppdrag att förfärdiga galler till skydd mot tjuvar. Huvudingång i v. alltsedan 1830, då den upptogs här, och stora kyrkdörren mitt på s.-fasaden igenmurades. Denna ingång, som härrörde från ombyggnaden 1746, hade avlöst en tidigare, som fört genom den äldre sydmuren. Nuv. innerdörrar i v. moderna, men låset med den 25 cm långa nyckeln kommer från gamla syddörren. En mindre ingång för genom s. kormuren, 1880 igenmurad, omkr. 94 JÖNKÖPINGS STAD INTEnlöu 1900 ånyo uppbruten, då nuv. dörren insattes; den gamla dörren, vitmålad, klädd med kantställda bräder, förvaras i kyrkstallet. Yttertak tegeltäckt; urspr. överdraget med tjärad spån erhöll det sannolikt vid rep. 1746 sin tegelklädnad; 1 1796 nyläggning av tegel från Aspa bruk. Väderflöjlar av järnplåt å gavelröstena, i ö. med årtalet 1746 och initialerna I.H.G: E.K.S: (?), i v. endast 1746. Den urspr. kyrkans v. gavel kan iakttagas från vinelen (fig. 72). Röstets vinkel, som är mindre spetsig än i gotisk tid vanligt, upplyser oss om att bygget utförts under romansk tid. Vid ombygget 1746 användes gammalt material till takstolen. Vi kunna härigenom våga ett försök till rekonstruktion av den urspr. takstolen (fig. 76). Golv av trä i kyrkans alla delar utom vapenhuset; korgolvet 12 cm högre än kyrkans golv i övrigt. Interiör (fig. 73, 74) i gulgrått, det platta innertaket av pärlspåntade bräder struket med vit oljefärg. Taklist utförd 1796 av snickare Åberg. En träpanel (H. c:a 100) runt större delen av väggarnas nedre del. Ett par trappsteg av sten föra genom en trång dörröppning från långhuset upp till den på n.-sidan belägna sakristian (fig. 72), vars golv ligger omkr. 20 cm högre än kyrkans i övrigt. Dörren består av hopnitade, svartmålade järnplåtar. Dörringen, prydd av tvenne djurhuvuden, möjligen av medeltida ursprung.. 2 - sakristian täckes av ett kryssvalv av sandsten(?) med djupt neddragna svicklar, svagt spetsade skölelbågar och nästan horisontella hjässlinjer men utan diagonalbågar. Fyra s. k . skvallerhål leda genom valvet upp på vinelen (?). Här löper omedelbart ovan s. gördelbågens hjässa en c:a 20 cm djup vågrät urtagning i långhusmuren, urspr. sannolikt upplag för de bräder eller bjälkar, som bildat det platta trätak, vilket antagligen föregått valvet. För etl: tidigare platt innertak talar också den omständigheten, att muren nedom urtagningen synes ha varit putsad. Den medeltida kyrkan synes alltså ha utgjorts av en i ö. rätlinjigt avslutad sal, betydligt smalare än nuv. kyrkan, och försedd med sakristia. Sakristivalvet (fig. 75) med dess spetsiga sköldbågar men horisontella hjässlinjer talar för gränstid mot gotiken, m. a. o. 1200-t:s mitt, men byggnaden f. ö. är äldre. De vid stapeln iakttagna stendockorna locka till en förmodan om att kyrkan anlades redan på 1000- eller 1100-t. En närmare datering kan ännu icke göras. Framför v.-ingången ett vitmålat va p en h u s av trä i två våningar, byggt 1830. Golv av kalkhällar, varibland en medeltida korsmärkt altarskiva (?, 100 x c:a 175). Vapenhus har funnits vid kyrkan åtminstone sedan 1700-t:s börj. (1724: 7 tolfter bräder till vapenhuset), då på s. sidan; 1748 återuppbyggt vid den nya sydmuren, väggar tjärade. 1 Uppgift härom i sT.PROT. RÄK. förkomna (se ovan) saknas visserligen, men nya vapenhuset erhöll omedelbart vid färdigställandet 1748 tegeltäckning. 2 Dörren kan jämföras med en liknande, bärande årtalet 1495, från Risinge gamla kyrka i Östergötland; avb. i O. J ANsE, Medeltidsminnen fr. Östergötland, Sthlm 1906, fig. 12. Typen lever dock kvar ända in på 1700-t. Jfr E. FrscHEH, Västergötlands kyrkl. konst etc., Uppsala 1920, s. 156. m w SE.KTION A-B SE.KTION C-D g 1200-TALE.TS MITT UT VI DG NING 1746 1820 - ~ == b!Dhmmlm@b===±::r'='='=:::lPb===:::lb===:§PM 1 15 2 F ig. 72. Plan och sektioner. Skala 1:300. Grundriss und Schnitte. Plan a nd sec tion s. 96 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 73 . Interiör mot koret. Foto N. Azelius 1936. lnn ercs gegen das Chor. Interior towards the choir. Kyrkan uppvärmes efter 1910 av en järnkamin vid långhusets s. vägg och en murad rörspis i sakristian. 1880 insattes första gå ngen två >>varmugnan> på prov i kyrkan; de vunno bifall och tjänstgjorde till 1910. Ett förslag till fullständig restaurering av kyrkan är fastställt av Kungl. Byggnadsstyrelsen 1937, genomfört 1938. 1:-.~nED N ING Altare och altarring, se planen (fig. 72, även fig. 73). Altare av trä i vitt och guld; 0 ~~::N~r~~:rE~- ring och knäfallsdyna klädda med rött kläde. 1817 föreslås att disken göres >>vida större efter tidens sed>>; den i INV. 1683 (jfr. s. 108) omnämnda >>disktavlan» betecknar sannolikt översidan å altarringen (disken). Altartavlan, oljemålning på duk (260 x 120) av G. Zilo 1935, framställer n edtagandet från korset; fr. 1830 pryddes altaret av ett förgyllt träkors med svepduk och törnekrona av gips. Altaret som centralpunkt i kyrkorummet framhäves av den perspektiviska romerskdoriska kolonnad, som målad i grått, antagligen 1880, täcker väggytan där bakom.l 1 Jfr p er spcktivmåln. vid altaret i Asbo kyrka i Östergötland strax s. om Mjölby, avb . i Östergötlands beskr. Il: 2, sid. 519; kyrk an undergick reparation 1847-49 och 1888. RIDDEnsTAD LJUNGARUMs KYRKA 97 Fig. 74 . Interiör mot orgeln. Folo K Åzelius 1936. Inn eres gegen die Orgel. Interior towards the organ. Redan 1830 hade väggen prytts med arkitekturmålning, sannolikt en rundbågsnisch med kvaderomfattning - kvadrarn a kunna ä nnu skönjas som svaga upphöjningar under den nuv. målningen. Vid vitmeningen av kyrkorumm et 1850 meddelas, att >>de v a nprydande ornamenterna på väggen kring korset på altaret» borttagits. Om äldsta altarprydnaden är intet känt. Det meddelas i sT.PROT. 1749: om altartavlan >>kom man icke till slut». Man var tydligen betänkt på att utbyta en då befintlig altartavla mot en modernare; denna önskan uppfylldes kort därefter av baron J . A. A. v. Knorring på Strömsberg och hans maka . Denna i trä snidade uppsats fick vika 1830. R est er därav förvarades å skolhusvinden tills helt nyligen, då den överfördes till N. S. F:s saml. i Jönköping: överstycke med relief, kunskapens träd, omgiven av sidofigurer, av vilka Aron är bevarad, och krönt av glob och segmentgavlar med liggande kvinnofigurer, H. 150, B. 38 (fig. 77); två sidostycken med t ångliknande, yvig akantusornamentik, H. 216; två d:o, H. 102; två av fruktknippen prydda förkroppade sockeldelar med sköldar, på den ena av dessa donationsinskr., H. 45, B. 83; två statyetter framställande Markus och Lukas, H. 100. På predikstolen ett processionskrucifix av brons (fig. 78), trol. ett rhenländskt 7. Sveriacs kurkor. Jönköping . 98 JONKÖPINGs STAD \ Pig. 76. Fig. 75. Sakristivalvet. Schema. Das Gewölbe d e r Salett krucifix av mässing stående på altareb; det föll sannolikt offer för ) >Uppsnyggningen )> av altaret 1830, återfanns c:a 1910 och förenades med det frå n Per Jonssons krucifix härrörande korset. Inmurat i norra sakristiväggen ett sakramentsskåp av furu med ornamentala järnbeslag; målning från senare tid; H. 237, B. 61 (fig. 80), 1400-t. (?). På s.-väggen i v. en oljemålning på duk från 1700-t. framställand e Kristus som en herkulisk naken gestalt, trampande på ormen och döden, i bakgrunden Jerusalem med Golgata (fig. 81); blond färgskala, bakgrund ljust blå, manteln ljust röd; svartmålad, profilerad ram; H. 174, B. 87. INv. 1683 omnämner tre tavlor: korsfästelsen, upphängd på väggen vid altaret, och liksom Ecce homo gåva av generallöjtnant Isak (?) Ridderhielm, )>Kristi bild )> angiven som gåva frå n Byggmästaretorpet. Sista gången tavlorna omtalas är i INV. 1781; här förekommer därjämte en )>Kristi bild med segerfana, över stora dörren)>. Predikstol från 1880 vid korets nö. vägg, målad i vitt och guld. Den gamla predikstolen med himmel anskaffades under kyrkoherde Lars Lindeiii tid (1653- 72) och var urspr. placerad strax v. om sakristidörren; den flyttades 1830 upp i koret, berövades sin gamla polykromi och ändrades i övrigt i enlighet med ritning av byggmästare C. R. Palmer. Hedan 1817 föreslogs att predikstolen, )>vars bildhuggeri föga bättre kan i närvarande tid göras)>, skulle avtvättas de gamla färgerna och m ålas gipsvit. Delar av denna predikstol förvaras i N.S. F:s sam!.: tre sidor av korgen (fig. 79) och fragment av en fjärde med statyetter omgivna av brosk-, frukt- och musselornamentik och åtskilda av kolonnetter med änglahuvuden på sockeln, H. 118; tre understycken, H. 54, B. 23, två kolonnettsocklar, H. 36, B. 19, m. fl. fragment - delvis med ovisst ursprung, bl. a . ett krucifix, H. 73. LJUNGARUMs KYRKA 99 Fig. 77. Fragment av altaruppsats. 1700-t. Fragment eines Altaraufsatzes. 18. Jahrh. Fragment o[ un altar-piece . 18th Cent. Bänkar öppna, förfärdigades 1880 efter mönster av Kristine kyrkas. De tidigare slutna bänkarna, delade i två kvarter med 19 i varje, hade undergått en grundlig förnyelse och komplettering 1830, då efter stora syddörrens igenmurande manfolksbänkar kunde byggas i samma utsträckning som kvinnfolksbänkar. Tidigare (Odencrants 1818) hade mot 19 av det senare slaget stått blott 7 av det förra; för huvudparten av de manliga kyrkbesökarna fanns bänkrum på västläktaren. Även i koret har fordom funnits bänkar: 1683 (då nuv. korutbyggnad ännu ej fanns) meddelas: lilla stolen i koret utmed altaret kommer prosten och kyrkoherden till, den andra lilla stolen därnäst är kapellanens, enl. beslut 1850 fingo kyrkvärdarna sin plats i en bänk vid korets so. mur. Läktare i v. från 1700-t:s mitt, uppgång alltsedan 1830 genom vapenhuset. 1757 uppfördes vid sydmuren mellan stora dörren och fönstret ö. därom en mindre läktare, avsedd för herrskapen på Kettilstorp och Torpa. Den nedtogs 1830. ~ På läktaren en 9-stämmig orgel, uppsatt 1900 av firman Åkerman & Lund. Den äldre 4-stämmiga inköptes 1836 av orgelbyggare Söderling från Göteborg. 100 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 78. Processionskrucifix av brons. 1100-talets slut. Foto N. Åzelius 1936. Prozessionskruzifix a us Bronze. Ende des 12. .Jahrh. Processional crucifix of hronze. From the end of the 12th c entury. Nummertavla i koret, förgylld ram med två små ljusarmar av mässing, modern, H. 133, B. 74. Den gamla nummertavlan, som tydligen ratades 1880 och numera finnes på Strömsberg, apterad som spegel, har förgylld och rikt snidad ram med solros- och akantusmotiv; enligt påskrift å baksidan skänkt till kyrkan 1801 av kyrkoherden och prosten S. F. Widbom och hans maka. LJ U GARUMS KYRKA 101 F ig. 79. Del av predikstol. Omkr. 1660. Foto N . Åzclius 1936 . T cil einer l{anzcl. U m 1660. Part of n p ulpi t. Ahout 1660. I koret d o p f u n t (fig. 82-85) av grå sandsten ,I med uttömnin gshål, på kuppans. överkant ett inhugget likarmat kors, på insidan av överka nten två motställda urtagF unten h ar b ehandl at s av R . B L OMQVI ST i h ans Studi cr i Smålan ds rom anska st enk onst, Lund. 1929; jfr även J. R oo sVAL , Om fab eldjursfuntar etc. i E n bok om Öst er gö tland, Sthlm 1915 och G. Jo - HANssoN i Ri g 1925. 7* 1 102 JÖNKÖPINGS STAD ningar för låsande av det nu försvunna lock et; 1 foten huggen 1911 i ljusare sandsten. H. (med foten) 103, kuppans Diam. 65. Runt kuppan löper en rundbågsarkad i låg relief med figurframställningar m. m. i de olika fälten: l. Liljepalmett, flankerad av två inåtvända halvpalmetter, nedtill t . v . en 6(?)bladig ros.- 2- 4. Livsträd actorerat av två fabeldjur, hjort och panter eller lejon, vilkas kroppar orneras av inristade linj er, helt visst avseende att framställa ett flätverk av samma art som det vilket pryder kuppadjuren å ett flertal funtar tillhörande de av R. Blomqvist sammanställda Njudungs- och Sunnerbogrupperna. 2 - 5. Agnus Dei. - 6. S. Nicolaus av Myra hållande sitt attribut: boken med de sex (nu nästan utplånade) kulorna. - 7. Man och kvinna omfamnande varandra, mannen bär krona och svärd, kvinnan krona eller diad em. - 8. Fyrfotadjur anfallande en fågel; kan tolkas som en Physiologusscen. - 9. Fågel (möjligen stående i samLand med föregående framställning). Blomqvist sammanställer funten med fun tarna i Ölmestad och Kävsjö och daterar gruppen till 1100-t:s sista fjärdedeJ.3 Efter rep. 1830 meddelas, att alla överblivna materialier utom dopfunten skola säljas på auktion. Funten förvarades den närmaste tiden unel er klockstapeln men inflyttades 1850 ånyo i kyrkan . I funten ett d o p f a t a v mässing med löstagbart mittparti, Di&m. 55, 5; efter ritn. av S. E. E ngdahl; till kyrkan 1931. 1 Jfr på samma sätt placerade urtagningar å funten i ör (BLOMQVIST a. a. s 35) sa mt ä det nu i Fig. 80. Sakramentsk å p. 1400-talet (?). Foto N. Åzelius 1936. Tabcrnuclc from t he 15th Sakramcnl·häu schcn uus d~m 15. J ah rh .(?). cent ury (?). Nord. Mus. för vara de funtlocket frå n Li llh errclal i Härjedalen (fig. 99 i H. ConNELL, Norrlanels k yrkliga konst , etc., Uppsala 1918). 2 Jfr avb. i BLOMQVIST a. a. s. 10- 11, 27 och 107! 3 G. JoHANssoN (Rig 1925, s. 225 not 33) placerar funten m ell a nSvanshals-o ch Lekerydsg rupperna, datum: 1100-t:s sena re h älft. LJUNGARUMs KYRKA Dopskål av massmg, H. 17, Diam. 24 (skålens), 17 (fotens); gåva 1767 av mässingsslagaren Henrik Werner i Jönköping. Dopfat av koppar med driven och punsad ornering, i bottnen madonnan på månskäran. H. 7, Diam. 27; tyskt arbete från 1500-t:s första fjärdedel.l - Dopskål och fat nu i N. S. F:s saml. K a l k (fig. 86) med driven och punsad ornering; inskr.: SKÄNKT TILL LJUNGARUMS KYRKA OCH D. 103 2 4/>försilvrad>>, gåva av rådman Jonas Nilssons änka i Jönköping, den andra målad. Brudkrona av förgyllt silver, H. 8,5, Diam. 10; tillverkad 1927; gåva 1931 av friherrinnan Anna v. Essen på Strömsberg. L j u s k r onor av malm l) 12 pipor i två kransar, krönt av dubbelörn; inskr.: IN GLORlAM DE! ET OFFICIA HUJUS TEMPLI CORONAM HANC LUMINARIUM DONO OBTULIT ANNO 1690 JÖRAN GIEHS (= Till Guds ära och denna kyrkas bruk skänkte år 1690 Jöran Giers1 denna ljuskrona.); H. 50. Hänger närmast västingången. 2) 12 pipor i två kransar, krönt av dubbelörn; gåva av ryttmästare Ekelund omkr. 1700; H. 69. Hänger mitt i långhuset. Ljuskrona av mässing med 12 pipor i två kransar, på 1760-t. skänkt av lagman J. A. A. v. Knorring på Strömsberg; H. 75. Hänger i ö. Sedan >>Urminnes tid>> var det 1 Giers var landskamrerare och bosatt på Torpa. LJUNGARUMs KYRKA 107 Fig . 85. Detalj av dopfunten. Foto R. Blomquist 1926. Delail des T a ufsteins. Detail of th e fonl. plägsed att Torpa och K ettilstorp juldagen bekostade ljusen till kronorna; den vanan upphörde 1835. Två l ampetter av mässing i koret, H. 66, gåva 1920 av friherrinnan Anna v . Essen. Kronor och lampetter apterade för elektriskt ljus, som indrogs i kyrkan 1918. L j u s stakar. - l) Driven och punsad koppar, ett par, H. 29; gåva av fru Brehmer i Jönköping vid mitten av 1700-t. På altaret. - 2) Driven och punsad mässing, ett par, H. 23; gåva av mässingsslagare Henr. Werner i Jönköping vid 1700-t:s mitt. På altaret. - 3) Försilvrad, driven och punsad mässing, ett par, I-1. 28; till kyrkan vid mitten av 1700-t. På altaret. - 4) Malm för tre ljus, H. 30; gåva omkr. 1660 av hustru Gunilla Rubcnia (g. m. kyrkoh . Lars Lindelius); stod 1683 på altaret, nu i sakristian. - 5) Malm, för predikstolen, ett par, tvåarmade, H. 40; inköpta 1849, nu i sakristian. Altarduk skänkt 1920 av fröken Ebba v. Essen och friherrinnan Ulrika v . Celsing, född v. Essen från Strömsberg. Bokställstäcke gåva av landshövding C. G. Bergenstråhle omkr. 1850. 108 JÖNKÖPINGS STAD KYRKANS SKRUD 1683 Kalkduk av vitt nät, uppfodrat på vitt siden med vit silkesfrans och pärlbroderier, inskr.: 1 coR. 11 v. 24,25. ÅR 1848; 43x42; gåva av häradshövding J. O. Kugelberg på J ära. Mässhake av svart sammet med silvergaloner och -broderier, anskaffad 1852, L. 120; sakristian. H å v a r. l) Svart sammet med silvertofs och paljetter, L. 252; gåva av assessor Sjögren på Smedsbo 1815. - 2) Röd sammet med silvergaloner, -frans och -tofs, L. 264. Håvbjällror av malm, två stycken, H. 4,5; i sakristian. Ha sannolikt hört till tvenne nu försvunna håvar, av vilka den ena, av atlas med silverspetsar, var skärrid omkr. 1670 av hustru Anna Lindelial, den andra gåva av inspektor Selling på Strömsberg vid 1700-t:s mitt. På stämma 1838 beslutes håvgångens upphörande (redan avskaffad flerstädes i stiftet) för att gudstjänsten ej skall störas, och anskaffande av ett kollektbäcken att uppställas vid utgången. Redan påföljande år konstateras emellertid en så avsevärd minskning av kollekterna, att håvgång åter införes, tills >>man kan överenskomma om något annat Fig. 86. Kalk av silver, A. Edborg 1847. Silberner Kelch, A. EdChalice of silver, A. Ed- tjänligt sätt att kollektmedel insamla>>. borg 1847. borg 1847. Kyrkans skrud 1683 är så rik, att rNv. i denna punkt förtjänar anföras i sin helhet: Altarkläde av kaffa med silver, guld och grönt silke, gåva av generallöjtnant Isak Ridderhielm. Altarkläde av silkesayn, gåva av inspektorskan Catharina Baar (utsliten 1710). Altarduk, vit med isytt blått silke. Överdrag av rött kläde å disktavla (jfr s. 96), prost- och kapellanstolar. Kalkduk isydd med silke och röda fransar omkring (utsliten 1767). Kalkduk isydd med silke (utsliten 1767). 1 Dotter till kyrkoherde Lars Lindelius, g. m. kyrkoherde Nieolaus Lindbergins i Tolg (utnämnd 1679). LJUNGARUMs KYRKA 109 Mässhake, gammal, av röd damask m ed broderat kors på ryggen (utrangerad vid mitten av 1700-t.). Mässhake av röd damask med grönt kors och oäkta galoner, gåva av Isak (?) Ridderhielm (utsliten 1767). Mässhake av brunt kaffa med oäkta silverkors och l. B. (utsliten 1767). Måhända given av Johannes Baazius, kyrkoh erde i Jönköping 1624- 47. Mässkjortor, tre stycken. Handdukar, fyra stycken. Ett rött altarkläde med galoner skänktes omkr. 17:10 av regementskvartermästaren Petter Stass' maka, Maria Lindelöf. Altarkläde och hyende på altaret av >>flämskb> nämnes i rNv. 1781, ävenledes disk-kläden, ett nytt genombrutet och ett äldre slätt. Kalkduk av silverspets skänktes 1770 av fröken Wolfgang på Strömsberg; en d:o av gul brokad samma år av överdir. Chr. Hedman och hans maka. Nyårsdagen 1770 förärades kyrkan av friherrinnan Gertrud v. Knorring, f. Tham, en mässhake av svart Fi g. 87 . Vinka nna a v silver, A . Edborg 1847 . Silberne l{on1n1unionCommunion jug of silver, sammet med breda silvergaloner, utsytt kru- kanne, A. E dbm·g 1847. A. Edborg 1847. cifix på ryggen och >>providencen» i en triangel på bröstet. Prosten Jakob Eckerman höll samma dag ett >>omständeligt» tal därom till församlingen, >>då ock anmärktes, att församlingen tjugo år tillbaka varit en sådan kyrkoskrud förutan>>. Mässhaken sändes 1852 till Stockholm att utbytas mot en ny. En prästkappa inköptes 1825, kapprock åt kyrkvaktaren 1775. Två klockor av malm i klockstapeln. Storklockan med maskprydda byglar bär bibelspråk (Ps. 113 v. 3, 150 -~. 5- 6) och inskr.: OMGUTIN ANNO 1689 UTI KONUNG CARL DHEN XII TYDH - - PAST: ET PRAEPOSITO M: ERLANDO DRYSELIO. H. 90. Gjutarna voro Arvid Larsson och Torbjörn Jönsson i Jönköping. Lillklockan, H. 70, med akantusornamentik och utförliga inskr., varibland gjutarens namn, Elias Fries Thoresson i Jönköping, och året 1763. Vid korets uppförande 1746 inreddes därunder den Knorringska graven, och KNORRINGSKA församlingen beslöt att vårda den >>i alla tider» som tack för att baron J . A. A. v. Knor- GnAvEN ring så kraftigt understött kyrkoutvidgningen. 110 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 88. Oblatask av silver, milten av 1700-talet. Silbcmer Hostienbchälter. des 18. .Jahrh. lVlitte Silverbox for consecrated brcad. lVliddlc of the 18th century. Mot kyrkans nordmur och sakristian stå några g ra v h ä liar från 1600- och 1700-t. med delvis läsbara inskrifter; ha urspr. legat på kyrkogården, men närmast hitflyttats (1926) från vapenhuset, där de gjorde tjänst som golv och trappstenar. Bland dem märkas följande: l) Över regementskvartermästaren Petter Stass; 1700-t:s förra del. Ovalt mittfält, änglahuvuden i hörnen, starkt nött och vittrad, 183 x 134. - 2) Över kyrkoherden Lars Lindelius. I två delar, starkt nött; mitt på en kalk inom lagerkrans, i hörnen rosetter, dödskalle, timglas; av inskr. kan ännu skönjas: LAURENnus ... FEBR A 162 . . . . PRAECEPTOR CHH . . . ANDHEAS . . . FILlAM ANNA . . . FILlAM MARlAM . • . A 16 7 . . . D:AN NICOL . • . ; 207 X 172. Ytterst i ena hörnet stenhuggarmärke. I stora kyrkogårdsgången två enkla gravstenar av kalksten, ditlagda 1833; den ena med inskr. och årtalet 1659, den andra med änglahuvuden i hörnen och utplånad inskr. På kyrkogården står upprest en g r a vs te n av kalksten från Karl-Johanstiden över landshövdingen Lars Hierta, död 1835. Ovan sakristidörren ett polykromerat (måln. ej den urspr.) sandstens(?) epitafium (fig. 89), möjligen gotländskt arbete, över prosten och kyrkoherden Lars Lindelius och hans maka Gunilla Rubenia. Mitt-tavlan, utförd i olja på kopparplåt med svart och rött som huvudfärger, framställer Jakob inför Farao och därunder Lindelius med familj LJUNGARUlVIS KYRKA 111 Fig. 89. Epitafium över pros ten och ky rkoherden Lars Lin::lclius och hans maka Gunilla Rubenia. Omkr. 1675. Foto N . Azelius 193G. Epitaphium. Um 1675. Epitaph. Abo u t 1675. OCh inskr.: MEN MIN ELENDES TIDH ÄR OTTA OCH SEXTIJO ÅI-IR. L. I.L . Inskriften å epitafiet, nött och delvis utplånad, meddelar att Lindehus föddes den 2 febr. 1604, började läsa i Växiö 1620, magistrerade där 1639, blev skolmästare i Jönköping och kyrkoherde i Barnarp 1642. Enl. inhugget årtal är epitafiet utfört 1675; H. 220. En Kristusbild av sandsten (?) på fyrkantig fotplatta, i ryggen en järnögla (1-I. 74), vilken ursprungligen krönt epitafiet, nu i N. S. F:s saml. På sydväggen i ö. ett epitafium (fig. 90) av trä med målning, över frih. J. A. A. v. Knorring (d. 1766) och hans maka Gertrud Tham (d. 1773). Uppsattes 1771 på korets n.-vägg, flyttades därifrån 1830; H. c:a 225, B. c:a 200. 112 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 90. Epitafium över J. A. A. v. Knorring, 1771. Foto S. E. Engdahl. Epitaphium, 1771. Epitaph. 1771. Kista av trä med järnbeslag, i sakristian, 1670-t., H. 58, L. 82, B. 58 . Till kistans historia höra de inbrottsstölder, som förövats i kyrkan; 1685 bortstals en mindre penningsumma ur kistan, dessutom nattvardskannan och en guldring lämnad som pant för ett ur kyrkokassan erhållet lån, kannan återficks sönderbruten och tjuven upphängdes; 1733 stulos över 210 daler ur kistan, klockaren synes ha misstänkts; julnatten 1788 uppbröts kistan på nytt, penningar, panter och skuldsedlar tillgrepos, de senare återfunnos inkastade på lasarettsgården i Jönköping; 1847 bortstals kyrksilvret. Bland möbler märkas följande: Bord i sakristian, H. 74, inköpt 1797. - Stol, klädd med brunt skinn, H. 107, 1600-t. - Vid korets sö .-mur en golvklocka med fodral av vitmålat trä, inskr. på urtavlan: s. FOGELBERG ANNO 17 7 B. H. 400. Mäster F. bodde i Barnarps sn. Urspr. uppställd på sin nuv. plats, flyttades den vid 1800-t:s slut till skolhusvinden, varifrån den återfördes 1916. Kyrkstöt av trä med grågrön målning och förgylld knopp, nedtill järnbeslag; L. 232; anskaffad 1684; sakristian. På Strömsberg förvaras en defekt latinsk bibel tryckt av Bernhard Riche! i Basel LJUNGARUMs KYRKA 113 1475 (I--Iain 3053) 1 ; Lunden i svinläder, pärmar av ek. H a r fordom tillhört kyrkan (upptagen i rNv. 1683), dit den kommit sannolikt från stadskyrkan i Jönköping. På insid a n a v pärmen: - - HUNC LlflHUM LEGAVIT DOMINUS PETHUS IOHANNIS - - - EST ANNO DOMINI 1512 ( = herr Petrus Iohannis skänkte denna bok .. . å r 1512). - NILS SV ENssoN HAFVER DHETTA HELGA SI>en myckenhet människoben». Ännu på 1880-t. voro murdelar synliga ett stycke från land (uppteckning i N. S. F:s ark.) och så sent som 1843 uppkastades ben på stranden (detta enl. br. från C. J . L. Almqvist till Vendela Hebbe). Legenden om kyrkans grundläggning, se J. H. l, s. 257! 1 Om anledningen till detta Vätterns framryckande se EmK GRANLUND: Vättern och landhöjningen, i Mäster Gudmunds Gilles årsbok 1933.- Jönköping 1933. 2 Enligt RoGnEnG (1770) syntes murarna dels i sjön, dels på fasta landet, enligt av WIEsELGREN återgiven uppgift från 1762 lågo murarna 100 alnar ut i vattnet. Olika vattenstånd äro måhända orsak till de skiljaktiga uppgifterna. SANNA FÖRSVUNNA KYRKA 119 Kyrkan har sannolikt varit uppmurad av natursten. Härför talar åtminstone murarnas 300-åriga motstånd mot Vätterns vågor. I J. H. meddelas att kyrkan varit byggd av trä; varifrån denna uppgift hämtats anges emellertid ej. En dörr fanns på 1760-t. vid Sanna gård, omtalad som gamla kyrkans >>vapenhusdörn>. I rNv. 1829 för Ljungarums kyrka noteras en tradition, enligt vilken kyrkan urspr. legat på Vätterstranden vid Sanna, men omkr. 1400 flyttats till nuv. plats. Traditionen är som vi sett felaktig, men innehåller en kärna av sanning, så till vida som en del av Sanna kyrkas inventarier 1556 (jfr sid. 6) utan tvivel tillföll Ljungarums kyrka. Om dessa inventarier veta vi intet, förutom att vid silverskatten 1541 i Sanna uppburos 2 lödiga mark 6 lod förgyllt och kvarlämnades l mark 6 lod oförgyllt silver. Möjligt är att en av väder och vind illa skamfilad dopfunt av grå sandsten (H. 90), nu i N. S. F:s saml., som till c:a 1910 låg vid Rocksjöns strand på Ryhovs ägor, tillhört Sanna kyrka. Är så fallet, kunde kyrkan räkna sina anor tillbaka till 1100-t., ty den med repstavar och flätverk ornerade funten , där fåglar och fyrfotadjur inom ringprydda arkader tåga fram runt kuppan (fig. 94, 95), tillhör den s. k. Bestiariusgruppen, varav talrika exempel finnas bevarade i Smålands och Östergötlands kyrkor. 1 SAMMANFATTNING Såvida den i Jönköpings museum befintliga funten ursprungligen hört till Sanna kyrka, leder denna sina anor tillbaka till 1100-t. Kyrkan, som varit uppförd av natursten, lämnades 1556 att förfalla. Platsen, där den låg, har sedan dess erövrats av Vättern, men ännu på 1880-t. stueko murrester upp ur vattnet ett stycke från stranden. ZUSAMMENFASSUNG Falls der im Museum zu Jönköping aufbewahrte Taufstein Fig. 94, 95 urspriinglich zu der Kirchein Sanna gehörte, muss diese a us dem 12. Jahrhundert stammen. Die Kirche, die aus Naturstein errichtet war, wurde 1556 verlassen und verfiel. Der Platz, auf dem sie lag, wurde später vom Wettersee erobert, aber noch in den 1880-cr Jahren stachen Manerreste ein Stiick vom Strand aus dem \Vasser empor. SUMMARY If the fon t fig. 94, 95 at the Jönköping Museum originally belonged to the church of Sanna, the latter dates from the 12th century. In 1556 the church that was erected of natural stone, was left to decay. The place, where it was situated, has subsequently been flooded by Lake Vätter; but as late as the cightcen-eighties wall-rcmnants stuck up out of the water a little bit from the shorc. 1 Jfr BLOMQVIST Jfr t. ex. Ljungarum-funten, som dock har en betydligt skickligare konstnär till upphovsman .. a. a. sid. 117 och G. JoHANssoN a . a. sid. 225 not 33! Fig. 96. Kyrkan från väster. Die Kirche von W e sten. The church from the west. SOFIA KYRKA AV ERIK O. JOHANSON OCH GOTTBARD JOHANSSON TRYCKT KÄLLA: J. H. IV. HANDsKRIVNA KÄLLOR ocH AVB.-SAML.: B. St.: Ritn. av F. G. DAHL (7 bl.). K YRKANS ARKIVALIER förvaras i kyrkoarkivet: RÄK. 1884 --nu.- PROT. 1859 - nu. - lNV. 1896, 1917. - Särskilda fasciklar med hand!. rörande platsen och parken kring kyrkan samt v ärmeanlägg- SOFIA KYRKA 121 ningen. - Ritn. till kyrkan av F . G. DAHL 1882, stadf. 1884, samt till diverse detaljer 1893- 95 av FREDR. SUNDBÄRG. Scdan slottsförsamlingen 1853 under namn av Västra församlingen sammanslagits till ett pastorat med stadsförsamlingen, blev på grund av den starkt ökade folkmängden utrymmet i Västra kapellet snart alltför trångt. Redan 1859 beslutes uppförande av en ny ](yrka, men beslutet blir vilande till 1880, då platsfrågan börjar eliskuteras mer ingående. Till en början ansågs vinkeln mellan Brunn s- och Kyrkagatorna lämpligast, ungefär där läroverket ligger nu, men 1884 bestämde man sig för Västra salutorget, och kyrkau började uppföras 27. 6 1885 efter ritningar av professor F . G. Dahl (stadfästa 9. 5 1884; fig. 9/, 98) . Invigning ägde rum 8. 4 1888, och kyrkan erhöll sitt namn efter dåvarande drottningen Sofia. Platsen kring kyrkan (fig. 105) är planterad som park och underhålles av staden. Kyrkobyggnaden är uppförd i nykter, moderniserad gotik med fransk eller rhenländsk 1200-talsarkitektur som mönster (fig. 96- 98), av oputsat tegel med detaljer av cement, sockel av granit. Interiören (fig. 99, 100) är hållen i gulbrunt med sparsam ornamental målning. Mittskeppsväggarna uppbäras på varje sida av fyra järnkolonner på granitsocklar. Gol vet i gångarna av cementmosaik; innertaket av trä utom i koret, som täckes av två stjärnvalv av tegel, målade i blått med vita stjärnor. Korfönstrens glasmålningar, med Petrus och Paulus, Moses och Elias i sidofönstren samt i mittfönstret druvor och veteax som nattvardssymboler, äro utförda i Miinchen 1891 av F. X. Zettler. N. sidokapellet användes som sakristia, det s. -avsett till dopkapell - som materialrum. Framför tvärskeppsfasaderna och tornets sidafasader ligga vapenhus med trappor till läktarna; vindfånget innanför västdörrarna framflyttades 1925. Samtliga dessa rum ävensom tornets undervåning ha tegelvalv och cementgolv utom sakristian, som har trägolv. Kyrkan uppvärmes genom värmeledning för lågtrycksånga. Altaret (fig. 99) av furu med en uppsats av ek i form av en gotisk retabel med INREDNING evangelisterna i nischer och ett krucifix som krön; figurerna skurna av K. J. Dyfverman.l ocH LösA INVENTARIER Altarring av ek, klädd med rött gulbroderat kläde. Prediksto l av ek, i likhet med all övrig inredning hållen i gotiserande former. Korgen är prydd med framställningar av Moses och evangelistsymbolerna och överspänd av en himmel sydd 1926 efter ritning av Göran Pauli. Bänkar öppna, brunmålade. Läktare i tvärskeppet och över huvudingången i väster, den senare uppbär orgelverket byggt av firman Åkerman & Lund. I koret en dopfunt av ek, skuren 1908 av folkskollärare D. Lindahl i Kosta; H. 125. D o p skål, nysilver, inv. förgylld, Diam. 25. Inköpt 1878 till Västra kapellet. Av drottning Sofia skänktes 1895 en uppsättning nattvardskärl av förgyllt silver i nygotisk stil med rik ornering i drivet, graverat och ciselerat arbete, filigran och vita, 1 K. J. DYFVERMAN, ornamentsbildhuggare, 1844- 92; har bl. a. utfört bronsportarna till Lunds domkyrkas huvudportaL ~ ® ', l l o / l J l l (® @ l F" Ig. 97. Plan S Grundriss. · ka la 1: 300. Plan. Fig. 98. Sektion mot koret genom långhuset. Skala 1: 300. Schnitt gegen das Chor durch d as Langschiff. Section towards the choir through the nave. 124 .JÖNKÖPINGS STAD Fig. 99. Interiör mot kor et. Inneres gegen d as Chor. Interior towanls the choir. gröna och röda stenar (fig. 101, 102) enl. stpl. utf. av C. G. Hallberg, Sthlm, 1893 Kalk, H. 26,5. Paten, Diam. 20. Kanna, H. 38 . Oblatask, H. 27. Från Västra kapellet ha överflyttats flera kärl, de flesta ursprungligen tillhöriga slottskyrkan. Kalk av silver, invändigt och delvis utvändigt förgylld, gjutna änglahuvuden på noden (fig. 103); stämplar: Eksjö vapen - DE i monogram inom sköldformig ram ( = Daniel Ekman); H. 22. 1702 omarbetades slottskyrkans silverbrudkrona, vägande 80 lod, av guldsmeden Daniel Ekman till en kalk och en oblatask. Till denna kalk hör en p a t e n av silver på översidan förgylld, med graverat kors inom cirkel; utan stämplar, Diam. 17. Kalk av silver, invändigt förgylld; stämplar: kontroll - Stockholms vapen - CARLMAN - 06 (= 1892); H. 31,5. Inköpt för Sofia kyrka 1892. SOFIA KYRKA 125 F ig. 100. Int eriör mol vä st er. Foto Ry la ndcr. Inne res gcgcn \ Vcslen. Inte ri o r towards the wcs t. Soc k e nbudstyg av silver. Kalken invändigt och delvis utvändigt förgylld med gjuten orn ering på noden. Stämplar på kuppan : kontroll - J ( = Jönköping) c p H( = C. P. Hedin) - T 6 ( = 1897); H. 16,5. Pat e n på översidan förgylld, m ed pärlstav kring kanten, Diam. 11. Stämplarna på kalken beteckna en rep.; slottsförsamlingens RÄI<. omtala en lagning redan 1721. Kanna (fig. 104) av silver, invändigt och delvis utvä ndigt förgylld, maskaranformig snås, därunder graverat krucifix och bibelvers. Enl. inskr. fr. 1727. Stämplar: lönköpings vap en - A. F . inom sköldformig ram ( = Anders Falck) - P ( = 1727); H. 34,5. RÄK. 1727 innehå lla förteckning på givarna och m eddela, att ka nna n kostade 260 dlr samt. O b l a ta sk av silver, invändigt och delvis utvändigt förgylld, åttasidig m ed graverat lamm på locket; stämplar: Eksjö vapen - DE i monogram inom sköldformig ram ( = Daniel Ekman); H. 4, B. 10,5. Se ovan om den likastämplad e kalken. 126 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 101. Kalk och paten av silver, skänkta av drottning Sofia, C. G. Hallberg 1893. Silberner Kelch mit Patene, geschcnkt von Königin Sofia. 1893. Chalicc and paten of silver, prescnted to the church by Quccn Sophia. 1893. Av belysningsredskap finnas följande äldre från Västra kapellet överflyttade. Ljuskrona av malm med 16 armar i två kransar, mittstock krönt av en dubbelörn, H. 80; under orgelläktaren. Inköptes till slottskyrkan 1727 för 100 dlr smt, som Måns (?) N. Segerdahl erlagt i kyrkoplikt för brott mot sjätte budet. Ljusstakar av mässing, ett par, trearmade, H. 38; på altaret. Förfärdigade 1741 av mässingsslagare Werner. Bland textilier märkes: antependium av rött kläde med gula silkebroderier m. m., skänk till Sofiakyrkan av >>stadens damen>. Fyra moderna mässhakar, varav 3 inköpta 1921 i Mi.inchen. Mässhake, sliten, av svart sammet med silvergaloner och -broderier, L. 124; inköpt 1849 till Västra kapellet, varifrån den jämte diverse andra textilier övergått till Sofiakyrkan. SOFIA KYRKA 127 Kommunionkann e und Hostienbehälter a us Silber, geschenkt von Königin Sofia . 1893 . Fig. 102. Vinkann a och oblatask a v silver, skänkta av drottning Sofia , utförda a v C. G. H allberg 1893. Communion jug a nd box of silver for consecrated bread, presented to the church by Quee n Sophia. 1893. H å v a r, två stycken i sakristian, med skinnpungar och fäste för pungen av försilvrad mässing, skaft av trä, ursprungligen svartmålade; L. 230 och 176. Å den förra: A:M:B:A:S. Urspr. i Kristine kyrka. Kista av furu med järnbeslag, svartmålad, H. 38, L. 68, B. 40. Fanns i slottskyrkan 1720 (rNv.). Tre klockor i tornet, gjutna 1887 i Stockholm. SAMMANFATTNING På grund av det otillräckliga utrymmet i Västra kapellet uppfördes efter ritningar av professor F. G. Dahl 1884-88 en ny kyrka för Västra församlingen, av oputsat tegel på granitsockel samt med detaljer av cement. Inredning och nya inventarier i gotiserande stil. Bland de senare märkes en uppsätt- 128 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 103. Kalk av silver, D. Ekman 1702. Foto Gottbard Johansson. Silberner Kelch . Chalice of silver. Fig. 104. Vinka nila a v sil ver, A . F alck 1727. Foto Gottharcl Johansson . Silbrrnc 1-{onlnlttnionkannc . Conlinunion jug of silver. n in g praktfulla nattvardskärl av förgylll silver (fig. 101, 102), skänkta 1895 av drottning Sofia, efter vilken kyrkan erhållit sitt namn. Atskilliga äldre inventarier, främst silverkärl, ha till kyrkan över flyttats från Västra kapellet; bland dem en kanna (fig. 104), utförd 1727 av Jönköpingsguldsmeclen Anders Falck . ZUSAMMENFASSUNG Wegen des unzureichenden Umfangs der Westkapelle wurcle in den Jahren 1884- 88 nach Entwurf von Prof. F. G. Dahl cine neue Kirche fUr die \Vestgemeincle errichtet. Es ist ein ungeputzter Ziegelbau auf Granitsockel mit Teilen aus Zement. Einrichtung une! neue Inventarien in gotisierendem Stil. Bemerkenswert ist eine Garnitur prachtvoller Altargeräte aus vergoldetem Silber (Fig. 101, 102), ein Geschenk der Königin Sofia (1895), nach der die Kirche ihren Namen erhalten hat. Verschiedene SOFIA KYRKA 129 ältere E inrichtungsgegenstä nde, vor allcm Silbergefässe, wurden a u s der Westkapene in die l{ irche ilbcrgcfiihrt, darunter eine Kanne (Fig. 104), die 1727 von d em Jönköpinger Goldschmied Anders Falck a ngefertigt wurde. SUMMARY For want of space in the West Chapel there w as erected, in 1884- 88, a n ew chureh for the W est Con gregation from drawings b y Professor F. G. Dahl of unplastered brick on a granite base with cement d etails. The furnishin g and n ew fixtures were executed in p seudo··Gothi e style. Among the latter noticc should be paid to a set of superb communion-plate of gilded sil ver (fig. 101 , 102), given , in 1895, b y Q ueen Sophia, after whom the church is called. Several older fi xtures, espccially silver vessels, h ave been removed to the church from the \Vest Chapel, among them a can (fig. 104), executed, in 1727, b y Anders Falck, the Jönköping goldsmith. Lage plan. Fig. 105. situationspl an . Plan of situ ation. 9. Sveriges kyrkor. Jönköping. Fig. 106. Jönköping 1838. Litografi av E. F. Martin. Västra kapellet t. h. å bilden. Lithographie von E. F. Martin 1838: reellts die Westkapclle . Lithography hy E. F. Martin 1838. To the right the Vv est chapel. VÄSTRA KAPELLET AV ERIK O. JOHANSON oc.rr GOTTHARD JOHANSSON TnvCKTA KÄLLon: 'VIESELGREN 2, s. 312. - - J. H. HANDSKHIVNA KÄLLOn OCH AVE. SAML.: A. T. A : !NY. 1829. - K. A. Jönköpings acta . L. K.: Kartor av J. P. DuNKER 1674 och 1696. - St. K.: Karta av MoNT ELrus 1819. KAPELLETs ARKIVALIER förvaras i kyrkoarkivet, där de intill 1851 äro identiska med slottsförsamlingens och upptas under Sofia förs.; efter detta år återfinnas dc u nder Krisline förs. - HÄK. fr. o. m. 1711 (lucka 1767- 89).- AJdsta PHOT. 1720 (luckor 1730- 61, 1765- 70). -Äldsta INV. 1720. - Ritn. till klockstapel sign. P ET'rEH GEORG SALVIN. - Kartor för utvidgning a v kyrkogården 1870, 1890. VÄSTRA KAPELLET Slottsförsamlingens, senare v. stadsförsamlingens, kyrkogård låg tilllångt fram på 1800-t. i en lantlig omgivning av stadens åkerlyckor men har sedermera omslutits av den växande staden (fig. 107). Av gamla stenmuren - lagd av gråsten i kallmur, H. och B. c:a 80- finnas rester kvar endast i n. mot gamla epidemisjukhusets tomt och i nordligaste delen av den terrassmur, som i v. begränsar kyrkogården mot Junebäckens fåra. På terrassmuren löper ett trästaket, som fortsätter kring den lägre liggande utvidgningen i nv. hörnet. I s. och ö. träplank. Ö. om den med järngrindar från 1924 stängda infartsvägen i n. gränsar kyrkogården direkt till byggnader. Trädvegetationen utgöres av alm och lönn i regelbundna rader utefter huvudgångarna, området närmast kring kapellet behandlat i parkstil med gräsmattor och buskager; anläggningen utförd 1871-72 av trädgårdsarkitekten Frey Bellman. Under senare år, då kyrkogården ej längre användes som begravningsplats, lämnades den i stor utsträckning att förfalla, en ändring härutinnan skedde 1924, då gravplatser på nytt började utläggas. Gravvårdarna äro samtliga tidigast från 1800-t. med undantag av några 1600-talsstenar i buskagen s. om kapellet och i och vid den gamla ringmursdelen i n. (se nedan). Sådan den nu ter sig, är kyrkogården resultatet av ett flertal utvidgningar och förändringar. Huruvida den, som man antagit, uppstått på platsen för det medeltida S. Peders kapell (s. 17), låter sig ej med visshet avgöra. Osäkert är också, om den från början tillkommit för slottsförsamlingens behov. Möjligen har den tidigare tillhört det närbelägna hospitalet (flyttat hit 1570, jfr s. 17), vilket åtminstone 1644 ägde en kyrkogård med ett kapell, som d. å. reparerades. Därför talar, att hospitalet senare hade del i slottsförsamlingens kyrkogård och deltog i underhåll av balkar och mur kring denna. Den tidigaste upplysningen om kyrkogårdens utsträckning lämnas av ett par kartor över stadens västra ägor från 1674 och 1696, utförda av P. J. Duker (fig. 108): en fyrkant med kapellet som mittpunkt, i v. samma gräns som nu. Ursprungliga hägnaden utgjordes av balkar, i nö. hörnet en port med trätak på stolpar av ek. Kyrkogårdsgatan, som härifrån ledde ut till landsvägen, var omgärdad av gärdesgårdar med grind mot vägen. 1770 beslöts att uppföra en bogårdsmur av sten i de förfallna balkarnas ställe. Detta beslut verkställdes 1771-1780. Kyrkogården vidgades sedermera efterhand genom gåvor från närgränsande åkerlyckors ägare. Lasarettet, som urspr. anlagts på hospitalets område och sedan 1825 innehade dess samtl. hus och tomter, inköpte 1827 en mellan hospitalstomten och kyrkogården belägen lycka, på vars s. del en särskild kyrkogård för lasarettet sedan anlades .l Denna överlämnades 1875 vid lasarettets flyttning till annan plats åt församlingen, och denna överlät i sin tur 1892 ö. delen därav till epidemisjukhuset, med vars tomt den införlivaDetta måste ha skett efter 1831, då lasarettsliken ännu jordades på slottskyrkogården och församlingen på gr. av deras stigande antal beslöt anhålla om en del av lasarettets nyinköpta lycka. 1 KYnKoaÄno, KLocKsTAPEL M. M. 132 JÖNKÖPINGS STAD r REHER AV GAMLA MUREN PROJEKTERAD GRÄN.S l NORR Fig. 107. situationspla n. Lageplan . Pla n of situation. ++++ des. Efter tillkomsten av den nya begravningsplatsen å Dunkehalla 1893 har kyrkogården ej varit i bruk förrän under sist förflutna år (se ovan). Klockstapel uppfördes 1775 av bonden Isak Jonsson i Fiskebäck; förnyades 1799 av bagareåldermannen Söderberg efter ritning av stadsbyggmästare P. G. Salvin (fig. 109), strävor och hjärtträn överkläddes med bräder och stapeln rödfärgades 1802. Enl. rNv. 1829 låg stapeln >>strax utom ringmuren i no. från kyrkan». Hur länge den stod kvar V ÄSTRA KAPELLET 133 "") § ::: -~ -~ VÄTTERN F ig. 108 . Kapellområdet 1674 en l. P . .J. Dukers karta. D~s Gebict: der Kapelle 1674 nach eincr J(;~ d c von P. ,J. D uker. Th e a rea of the ~ hupc l in 1674·fromP.J·. Dukcr'smap. ä r ovisst, då ingen uppgift om dess rivning anträffats; 1831 fanns den ännu, men på en litograferad utsikt över stade n 1838 saknas den (fig. 106) .1 l lik vag nsbod e n (1881, vidgad 1901) i kyrkogård ens nv. hörn förvaras fyra likvagnar, däribland en präktig vagn från 1800-t:s början, inköpt 1881 , vilken enl. up pg1ft därförinnan varit i bruk c:a 50 år i Göteborg; var frå n början avsedd för tre hästar; den urspr. tistelstången, de gamla hjulen och medarna bevarade; ommålad 1921. Vid sin avgång från landshövdingeposten i Jönköping avlämnar Erik Dahlberg 1693 ett memorial till konun gen med begäran bl. a. om medel till uppförande efter hans ritning av ett kapell på v. kyrkogården, där slottsförsamlingen av ålder haft lägerställ en för sina döde jämte ett litet kap ell av bräder och stockar ihopslagna. Är ovan gjorda antagande riktigt, att slotts församlingen övertagit hospitalets kyrkogård, torde de tta 1 M . .J. Crusenstolpe talar 1840 i 1 \Jorianen etc. I, sid. 121, om dc små kapellen av rödmålat trä, so m li gga på ömse sidor om staden, •> det i v. försett med si n k locks ta pel» De tta skrevs dock underfängelse tiden p å Vaxholm, som Log sin början 1838, varför det med a ll sannolikhet betecknar ett minne av till ståndet före detta år, ja, före 1835, ty detta år vi tm ålad es kapellet (se nedan sid. 134) . i.. LDHE KAPELL 134 JÖNKÖPINGS STAD DET Nuv. KAP E LL E T kapell vara detsamma, vars rep. nämnes i hospitalets RÄK. 1644 (K. A.). På kartan av 1674 (fig. 108) är på kyrkogården intecknad en rektangulär byggnad med sadeltak. Det ger oss en summarisk bild av kapellets utseende, varom vi ingenting känna, såvida ej den prickade rektangeln på Dahlbergs planritning av nya kapellet betecknar det gamlas utsträckning (fig. 114). Det kapell, vartill Dahlberg 1692 uppgjort ritningar (fig. 114, 115) , är det ännu kvarstående Västra kapellet (fig . 110, 111). Vid Karl XI:s besök i Jönköping 1692 inlämnade Dahlberg till konungen en skrivelse med begäran om medel till ett nytt kapell på slottsförsamlingens kyrkogård; medel beviljades, och samma å r äro Dahlbergs ritningar daterade. I sitt ova n nämnda memorial begär den avgående landshövdingen följande år ytterligare medel till kapellbyggnaden, vilka även beviljas av konungen. Timmer var redan framkört, och 1694, sedan Dahlberg själv lämnat staden, uppfördes kapellet. Det är, som planen fig. 111 visar, en regelbunden korsbyggnad med sakristia i ö. och vapenhus i n. och s., dessa tre tillbyggnader från 1871, vilket år kapellet undergick sin sista grundliga, dess nuv. utseende bestämmande rep. Korsarmar och sakristia uppförda av liggande timmer, vapenhus och lanternin av plank. Byggnaden vilar på en låg spritputsad gråst enssockel och har utvändig beklädnad av stående bräder med täcklister, målad i gråbrun oljefärg. N uv. brädfoder från 1871 , då det ersatte ett liknande från 1832, vilket 1835 vitmålades. Tidigare voro såväl väggar som tak rödfärgade. Att brädfodring funnits från början är sannolikt, huruvida den haft den arkitektoniska artikulering, som ritningen utvisar, låter sig ej med säkerhet avgöras, men är dock sannolikt (jfr s. 82 f.). Fönster och dörrar nygjorda 1871. På Dahlbergs ritning finnas endast de stora fönstren på korsarmarnas sidor; rundbågiga liksom nu. På Martins litografi 1838 (fig. 106) äro de rektangulära - ovisst är dock, om denna avb. i dyl. detaljer är fullt tillförlitlig. 1808 hade det beslutits att insätta nya fönster med stora rutor överallt, >>där sådana icke finnas >>, och 1809 beslöt man, att, då n. läktaren var för mörk, över de stora fönstren därstädes upptaga två nya fönster. 1816 insattes ett fönster på ö. sidan. Innerväggarna äro till fönsterhöjd panelade med pärlspåntade bräder, målade med vit oljefärg; där ovan klädda med papp, spänd över väv på träramar och målad med limfärg i gräddgult, blågrått och brunt. Under denna beklädnad, som anbragtes 1871, äro timmerväggarna vitlimmade; så ha de säkerligen stått från begynnelsen. Som motsvarighet till sakristidörren n. om altaret är s. därom å ö. väggen en målad blinddörr anbragt. Yttertaken sedan 1871 täckta med asfaltpapp på brädbotten; dessförinnan tegeltak, som fanns åtminstone 1851; äldst rödtj ärat spåntak, omlagt 1770, 1797. Lanternin, som efter stapelns rivning tjänstgjorde som klocktorn; takhuv, täckt med svartmålad järnplåt (delvis sedan 1809), slutar i en spira med korsglob; dennas förgyllning nu bortnött. Urspr. var huven spåntäckt. VÄSTRA KAPELLET 135 ,, Fig. 109. Ritning till klockstapel av P. G. Salvin 1799. Fo to Rylander. Vorschlag zu einem Gloekentunn von P. G. Salvin 1799. Project for a belfry h y P. G. Salvin 179\J. G o l v överallt av bräder. Taket är i korsarmarna plant, vitmålat brädtak, i korskvadraten spegelvalv av bräder,_målat m ed blå oljefärg. Ritningen har tunnvalv över korsarmarna, säkerligen aldrig utförda, lika litet som väggdekorationen i skulptur och måleri. Sakristia och vapenhus äro, som ovan nämnts, uppförda 1871. Äldst anvä ndes som sakristia en avskrankning vid predikstolen, men 1771 uppfördes, sannolikt i vink eln mellan ö. och n. korsarmarna, en spåntäckt sakristia av timmer. Arbetet ombesörjdes av samme Isak Jonsson, som några år senare byggde klockstapeln. 1809 beslöts SAKR !ST!A , VAPENI-l U$. 136 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 110. Västra kapellet. Foto N . Aze liu s 1936. Die W estkn.pell e . T he \V es t c hape l. ST!L.J>emedan hon i avseende på sitt läge och form alldeles uppröter kyrkoväggen>>. F lyttningen skedde dock ej förrän 1812, och först 1816 erhöll nya sakristian, som även var av timmer, brädfodring och tegeltak; den var något mindre än den nuv. Vid s. ingå ngen uppfördes 1765 ett vapenhus av bräder, säkerligen spåntäckt, 1806 lad es taket med tegel. 1832 beslöts borttagamJet av detta vapenhus, men redan 1836 uppbyggdes det på nytt av bräder och med tegeltak. I n. byggdes ett vapenhus 1778 av Sven F lygare, tegeltäcktes 1803; när det revs är obekant (1832?), på Martins litografi 1838 förekommer det emellertid icke. Kapellet uppvärmesgenom två i ö. korsarmen placeradej ä r n kamin er, anskaffade 1877. Mer omfattande rep. ha utförts 1765 och följand e år, 1797, 1832 och 1871. Särskilt i den form , vari ritningarna visa det, framträder det Da hlbergska kap ellet V ÄSTRA KAPELLET 137 L _ -·-; - 8 1 _ _ Fig. 111. Plan och sektion. Grundriss und Schnitt. Skala 1 : 300. Plan and section . som en anpassning till mindre mått och enklare material av den kyrkobyggnadstyp, som i vårt land bl. a . företrädes av Katarina och Kungsholms kyrka i Stockholml, och Jfr SvERIGEs KYRKOR, Stockholms kyrkor, Bd 3, Ulrika E leonora eller Kungsholms kyrka av M. Olsson, Sthlm 1915, si d. 41. - Jfr äv. Dahlber gs ritn. till Finska k y rkan i Narva, publicerad av S. KARLING i Svenska Kulturbilder, n f I, s. 311. 1 138 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 112. Interiör mot koret. Foto N. Åzelius 1936. Inneres gegen das Chor. Inte rior toward s the ch oir. INR EDNING INV EN T ARIER ocH LösA som i Jönköpingstrakten ungefär samtidigt erhöll en enstaka representant i Hakarps kyrka. Liksom i det s. å . (1692) ritade rådhuset visar sig Dahlberg i kapellet behärskad av den holländska arkitekturriktning, som vid denna tid elj est i det närmaste spelat ut sin roll i vårt land. Altaret av trä från 1832. - Altarring med svarvade dockor, vitmålad och klädd m ed svart vaxduk, från 1871. - På altaret ett enkelt förgyllt träkors med törnekrona. Ovan altaret har tidigare varit a nbragt en sköld av målat och förgyllt trä med Karl XI:s namn chiffer och sidodekor av palmkvistar, H. 159. Två större och två mindre fragment äro i behåll och förvaras und er likvagnsbod en. På Dahlbergs ritning (fig. 11 4) synes en likartad prydnad över västra ingå ngen till kyrkan, och 1694 utbetalas till bildhuggaren Gustaf Kihlman arbetslön för dess snidande (J. H. 3, 63). I slottsförsamlingens RÄK. för 1721 förekommer em ellertid följande utgift: >>är glorvördigste i åminn else Kung Carl d. XI:s namn och vapen uti trä utskuret, sirat och förgyllt samt VÄSTHA KAPELLET 139 Fig. 113. Interiör mot orgeln. Foto N. Åzelius 1936. Inneres gegen die Orgel. Interior towards the organ. uti Västra slottsförsamlingens kyrka satt 12 dlr smb> och i I N V. följande år uppges dess plats över altaret, där det fanns ännu 1812. Sannolikt var detta en replik av skölden ovan dörren (som senare icke nämnes), och det är väl denna replik varav fragment bevarats. Krucifix av trä, förgyllt, korset svart med vitt inskriftsband, H. 145, nu i N. S. F:s saml. (D 43). Första gången nämnt i INV. 1770, synes dock tidigare ha kommit i kyrkans ägo. Krucifix av trä, försilvrat, H. 47. Inskrift på sockeln: 1767. G. s. D( = Gustaf Sjödahl?), på baksidan: G. A. - r. L. B; i N. S. F:s saml. (D. 44). Kristus i Getsemane, oljemålning på duk, sign. JoHANN CHRisTIAN ZscHoTz- 140 J ÖNK ÖP INGS ST AD Fig . 11 4. Erik Dahlb ergs ritnin g t ill Västra kapell et. 169 2. F. A. Zcichnun g fUr die vVestlm p cll e v on E rik D a hlbe rg, 1692. Drmv in g for t he vVcs t c ha pel b y Eri li Dah lberg, 1692. VASTRA KAPELLET 141 Fig. 115. Erik Dahlbergs ritning till Västra kapellet. 1692. F. A. Drawing by Erik Dahlberg, 1692. Zeichnung von Erik Dahlberg, 1692. 142 SCHER JÖNKÖPINGS STAD ANNO 1737 PrNx ;1 H. 150, B. 120. Enkelt arbete i mörk ton med bjärta lokalfärger. N. S. F:s saml. (D 47). Ramen, målad i svart och guld, fanns ännu 1920 kvar i kapellet; ej återfunnen 1930. Tavlan hade 1770 sin plats över altaret och benämnes ännu 1852 altartavla. Äldre altaruppsats, som möjligen tillhört kapellet, jfr s. 84 ff.! Ju dit med Holofernes' huvud, oljemålning på duk, osign., 1600-t., 130 x 142; skänkt 1796 av mässingsslagare Sjödahl och upphängd över s. dörren, 1829 i sakristian; nu i N. S. F:s saml. (D 45). Korsfästelsen, oljemålning på duk, osign., 1700-t., 105 x 82; även den gåva av Sjödahl; nu i N. S. F:s saml. (D 46). Kapellets predikstol, som intill 1924 hade sin plats vid korskvadratens sö. hörn. rycktes d. å. ur sin rätta miljö och flyttades till Sofia församlingshem (närmare beskr. s. 147 f.) . Urspr. avsedd för slottskyrkan, utfördes den 1692 för av Karl XI anslagna medel av Gustaf Kihlman. Efter slottskyrkans brand flyttades den till kapellet, det tycks dock ej skett förrän 1741, då för >>predikstolens bärande ut i kapellet» betalades 12 öre. På Dahlbergs ritning är en predikstol placerad i korskvadratens nö. hörn och här hade också den nämnda predikstolen sin plats, tills n. läktaren byggdes 1778, då den flyttades till sö. hörnet. Före denna ägde kapellet en annan predikstol. rNv. 1722 upptar nämligen ett timglas fäst vid predikstolen, och enl. rNv. 1770 förvarades >>en gammal predikstol>> i bårhuset. Nu försvunnen . Två stycken förgyllda festoner av trä med förträffligt skurna blomstermotiv förvaras i sakristian, L. 87; ha väl urspr. tillhört den av Kihlman skurna predikstolen; användning oviss. Två stycken putti av trä med utsträckta armar (saknas å den ena), H. 52; nu under likvagnsboden; användning oviss. Jfr skulpturerna å altaruppsatsen i Östra kapellet . Bänkar synas ej ha funnits i kapellet före 1737, då det togs i bruk för slottsförsamlingens gudstjänster. 1761 beslöts att uthyra vissa stolrum till stadsförsamlingens ledamöter. För en stoldelning (1832?) finnes en plan över kapellets bänkbestånd bevarad, där bänkarna liksom å Dahlbergs ritning äro indelade i fyra kvarter. I INV. 1770 upptas sju herrskapsbänkar; dessa voro i allmänhet lediga, emedan deras innehavare >>mest för sin bekvämlighets skull gå i stadskyrkam, och 1771 beslöts därför, att nycklarna skulle lämnas i kyrkan, >>så ätt bänkarna därmed för ankommande utan-socknes folk öppnas må>>. Vid rep. 1871 lämnades bänkarna oantastade. Först 1894 vid kapellets apterande till undervisningslokal för konfirmander bortbrötos de, och ett antal öppna, nu i redskapsboden förvarade, bänkar av enklaste sort insattes. Två läktare: i v. och n. Den förra byggdes 1765, utvidgades 1853 i samband med orgelns uppsättande och skjuter nu in i korskvadraten, överskärande den n., vilken uppfördes 1778 av mäster Flygare. Bröstningen å den senare läktaren har rundbågiga, å v. läktaren rektangulära fyllningar, målade i vitt och gräddgult. Bänkinredningen är den urspr.; men dörrarna ha borttagits; trapporna omgjordes 1871. 1 1741 betalas borstbindaren mäster Zothschier för en klädesborste i sakristian (Kristine, RÄK.). VÄSTRA KAPELLET 143 Fig. 116. Gra vsten över Jön s Nilsson, d. 1677. Foto N . Åzelius 1936. Gra bstein . 1677. Tombs tonc. 1677. Fig. 1l7. Gravs ten över Elsa Arfvedsdotter, d . 1634. Foto N . Azelius 1936. Grabs tcin. 1634. Tombstone. 1634 . Orgeln, kommen från Kristine (s. 53), är numera fördärvad och ersättes av en i koret placerad, 1910 anskaffad, kammarorgel. Fasaden (fig. 113) går i ett med läktarbröstet och pryds av förgyllda ornament från Krisline kyrkas gamla orgelfasad. En rosett tillhörande dessa förvaras under likvagnsbod en, Dia m. 17. Silvret förvaras numera i Sofiakyrkan och förtecknas bland dess inventarier. Vinflaska av tenn med skruvlock, H. 34; nu i N. S. F:s saml. (D 54). Anskaffad 1733, då en tennflaska och en t ennkanna omgjordes till en stor flaska att hämta vin i. Sedan 1915 har kapellet e l e ktrisk belysning i enkel armatur. Bland äldre ljusredskap, flyttade till Sofia (s. 126) och N. S. F:s saml., märkas: Ljuskro n a av mässing med 8 ljusarmar, enl. inskr. skänkt 1785 av mässingsslagaren 144 JÖNKÖPINGS STAD Gustav Sjödahl och h. h.; N. S. F:s saml. (D 15). Kedjan av järn med förgyllda träkulor hänger ännu kvar i kapellets mitt, uppbärande en elektrisk lampa; tre av de 11 länkarna (L. 35) i sakristian. Ljus arm av mässing för tre ljus, L. 35; N. S. F:s saml. (D. 21). Utförd 1741 av Henrik Werner. I behåll varande textilier finnas i Sofiakyrkan (s. 126). Bland kyrkogårdens gravstenar av sandsten från 1600-t. och 1700-t. märkes en sten med avslagen överdel, infogad i n. kyrkogårdsmurens v.-ände. Inskr.: HER UNDER HVILAR ERL(IG) SVEN ARPVEDSON FORDO SLOTTSSTENHUGGARE HVILKEN AFSOMNADE ANNO (1)653 DEN 8 (?)APRIL SAMPT HANS HUSTRU KIRSTEN IONSDOTTER HON AFSOMNADE 16 (resten döljes i marken). H. 52. - Gravsten (fig. 116) över >>löns Nilson Wäsbo fordom trummeslagere ved Iönekiöpings s)åt», d. 1677 och hustru. H. 85; s. om kapellet, sannolikt på sin urspr. plats. - Gravsten, upptill avslagen, liksom följande lutad mot stenmuren i n. över >>feltartollerie-mestersmeden Anders Jonsson», d. 1683, och hustru. H. 123. - Gravsten, upptill avslagen, över >>Hans Benchtso ford(om) tullare wed we(s)tra portt». Trol. sl. 1600-t. H. 80. - Gravsten, skadad upptill och å ena sidan. Inskr. över >>pistolemakaren konstr(ike) m: Iohnas: Svänsom, H. 92. - Gravsten å vilken det upptill krönande änglahuvudet och ena nedre hörnpartiet borthuggits; har intill 1931 tjänstgjort som trappsten i ett nu rivet hus strax n. om kyrkogården. Inskr.: över >>slotsoldaten salig Lars Larsson Samsing>> d. 1711, m. fl. H. 11 L Ytterligare fyra liknande gravstenar (fig. 117). Bland gravmonument från 1800-t:s f. h. märkas de över följande personer. Ulrika Hård och kaptenen vid - - - f. 1795, d. 1826, insk:r. nästan utplånad. Upptill avrundad kalksten på låg sockel, överdelen genombruten av en rundbågig öppning,. vari kors eller urna av gjutjärn haft sin plats. Strax innanför kyrkogårdsingången. A. Collberg, f. i Stockholm 1802, d. i Jönköping 1834. Kors av gjutjärn, v. om kapellet. Enl. uppgift var C. medlem av ett resande teatersällskap och förde 1834 pesten tiil Jönköping; blev själv dess första offer. Två större och sex mindre fragment av ett i grönt och grått målat träepitafiurr. förvaras under likvagnsboden, H. 127, B. 80. Inskr. utplånad men citerad i INv 1829 över major Jonas Gust. von Flygaren, d. 1748. Epitafiet hade sin plats på ö.. väggen. Kopparstick, Korsfästelsen, av Joh. Jakob Ridinger i enkel ram med inskr.: G:S:D: 1769 (Gustaf Sjödahl?), 63 x45; nu i N. S. F:s saml. (D. 58). - En söndrig mimiestavla över reformationsfesten 1717 och augsburgiska bekännelsens jubileum 1720, stucken av Er. Geringius, blåmålad ram, 80 x 58; i sakristian. Kista, nu i Sofiakyrkan (s. 127). Några s t ol a r inköptes 1771 till kapellets sakristia från en bonde i H abo. Tdentiska med dessa äro säkerligen tre ännu bevarade stolar i raka former, varav en i kapellet, en i Sofiakyrkan och en i Sofia församlingshem. - Samma år betalades mäster VÄSTHA KAPELLET 145 Hamgren för ett b ord till sakristian (möjligen det som nu står i det s. k. doprummet Sofiakyrkan). Kyrkstöt med svarvad ändknapp, L. 193, N. S. F:s saml. (D. 39). Fattigbössa av järn, H. 25, N. S. F:s saml. Anskaffad 1850. Tidigare en träbössa med järnlås utanför porten till allen (rNv. 1829). 1748 målade mäster Kinnerus tavlan över fattigbössan. INV. 1829 upptar stock och skampall, nu försvunna. Klocka av malm, nu i Sofia församlingshem (s. 148 f.). ~ Klocka av järn, inskr. }>HB Y: 1774}>. H. 40; N. S. F:s saml. (D. 49). Anskaffad 1799, då 24 öre betalades }>för lilla klockans hemkörande från Jordantorp}>. SAMMANFATTNING I. På slottsförsamlingens v. om staden belägna, möjligen från hospitalet övertagna begravningsplats uppföres vid obekant tid ett litet kapell av trä, sannolikt av rektangulär planform. II. 1694 uppföres i dess ställe efter ritningar av Erik Dahlberg det nuvarande kapellet i form av ett grekiskt kors, Träbyggnad, spåntäckt och rödfärgad. III. 1737 efterträder kapellet den brunna slottskyrkan som församlingens gudstjänstlokal. Sannolikt göras i samband därmed bänkar, varjämte slottskyrkans räddade inventarier överflyttas till kapellet, däribland dess predikstol, utförd av G. Kihlman 1692. IV. 1765- 80 bygges kyrkogårdsmur och klockstapel, vapenhus och sakristia samt läktare. V. 1832 undergår kapellet en genomgripande reparation, brädfodras och vitmålas. Vid samma tillfälle eller något senare borttagas vapenhusen, det södra upptöres dock ånyo 1836. Kapellet täckes med tegel. stapeln rives. VI. 1853 uppsättes Krisline k yrk as gamla orgel och västläktaren utvidgas. VII. 1871 föret'l.S ånyo en omfattande reparation, som förlänar kapellet dess nuvarande utseende; n ya vapenhus i norr och söder, ny sakristia. Efter utvidgning i flera omgångar under 1700- och 1800-talen erhöll kyrkogården 1875 sin nuvarande utsträckning. VIII. 1888 överflyttas gudstjänsten till den nybyggda Sofiakyrkan. 1895 borttages gamla bänkinredningen utom å läktarna. Efter 1923 användes kapellet som begravningskapell. ZUSAMMENFASSUNG I. Auf dem westlich der Stadt gelegenen, vielleicht vom Krankenhaus libernommenen Begräbnisplatz der Schlossgemeinde wurde zu einem unbekannten Zeitpunkteine kleine hölzerne Kapelle errichtet, wahrscheinlich von rechteckiger Grundriss. II. 1694 wurde an deren Statt nach Entwurf von Erik Dahlberg die jetzige Kapelle in Form eines griechischen Kreuzes erbaut. E in Holzgebäude, schindelgedeckt und rot gestrichen. III. Diese Kapelle dient seit 1737 nach dem Brand der Schlosskirche als Gotteshans der Gemeinde. Wahrscheinlich wurden im Zusammenhang ciamit Bänkc angeschafft. Die geretteten Einrichtungsgegenstände der Schlosskapelle, darunter deren Kanzcl (1692 von G. Kihlman erbaut), wurden in die Kapelle ii.bergefii.hrt. 10. Sveriges kyrkor. Jönköpinf). 146 JÖNKÖPINGS STAD IV. In den Jahren 1765- 80 wm·den eine Kirchhofsmauer und ein Glockenturm, Vorhallen und Sakristei sowie eine Empore errichtet. V. 1832 wurde die Kapelle durchgreifend repariert , getäfell und geweisst. Bei dieser Gelegenheit oder etwas später wurden die Vorhallen a bgerissen, doch wurde die siidliche im Jahre 1836 neu errichlet. Die Kapelle wurde mit Ziegel gedeckt. Der Glockenturm wurde abgerissen. VI. Im Jahre 1853 wurde die alle Orgel der Kristinenkirche aufgestellt und die \Vestem pore erweiterl. VII. Eine neue mnfassen de Reparatur wurde 1871 vorgenommen. Durch sie erhielt die I- --- - --- - - - - N lO j 25 30M- s 15 ~o Fig. 118. Plan av församlingshemmet. Grundriss des Gemeindeheims. Skala 1 : 300. Plan of the parish hall. SOFIA FÖRSAMLINGsHEM AV ERIK O. JOHANSON Beläget i hörnet av Brahe- och Erik Dahlbergsgatan uppfördes hemmet 1924 efter stadsarkitekten Aug. Atterströms ritningar (fig. 118)1 av tegel med puts. Det inrymmer samlingssalar och bostad för diakonissa. Den större salen är ordnad som k a p e ll med a l t a r e t i s. och n.-väggen genombruten av ett rundfönster med färgat glas, vilket intill sista restaureringen suttit ovan altaret i Kristine (sid. 28); hitflyttat 1924. Av inredningen märkes predikstolen (fig. 119, 120). Utförd för slottskyrkan 1692 av den skicklige träsnidaren Gustaf Kihlman, hitflyttades den 1924 från Västra kapellet. 1 Ritn. i St. K. 148 J()NKÖPINGS STAD Fig. 119. Predikstol. 1692. Foto N. Åzclius 1936. Kanzel, 1692. Pulpit, 1692. Nuv. målning i vitt, rött och guld anbragt 1871 över den urspr. rikare polykromien; den avflagnade 1800-talsfärgen förråder, att fonden i arkadfält och ovaler varit blå. Det svarvade och gulpolerade trappräcket tillkom 1871 (se vidare s. 142). Klocka av malm, H. 60, från Västra kapellet, enl. inskr. gjuten 1775 av Elias Fries. Jnskr. omtalar vidare att: >)SIUTTONHUNDRAD TRETTI SJU, l W Å D ELD SLOTTETS KLOCKOR STÖRDE. l FRÅN DEN TIDEN IN TILS NU, l MAN BLOTT STADENS KLOCKOR HÖRDE. l SOFIA FÖRSAMLINGSHEM 149 Fig. 120. Predikstolen. Foto Die Knnzel. Gotth~Hd Johansson. The pulpit. WID CAPELLET ICK E RINGDES, L\GENHET, l l BLEF .JAG GUTEN OCH UPHÄNGDER, TEN ÄR OM PENGAR TRÄNGDER: l ENSAM, LITEN; SOM MAN WET, l KNEKl WANLIGA COLLECTER, GÅFWOR l ÄRO ALLA MINA HÅFWOR .>> FOLKET GENOM SÅNG HOPBRINGDES. l EFTER KYRKANS 10 '' 150 JÖNKÖPINGS STAD ZUSAMMENFASSUNG Ein Gemeindeheim (Fig. 118) wurde 1924 erbaut. Unter den Einrichtungsgegenständen ist besonders bemerkenswert eine aus der Westkapelle hierher libergefi'!hrte Kanzel (Fig. 119, 120), die 1692 ·von dem Holzschnitzer Gustaf Kihlman angefertigt wurde. SUMMARY A parish hall (fig. 118) was erected in 1924. Among the fixtures notice should be paid to a pulpit (fig. 119, 120) executed in 1692 by Gustaf Kihlman, the wood-earver, and removed to the -parish hall from the West Chapel. Fig. 121. Exteriör från sydväst. Ausseres von Siidwesten. Exterior from the south-west. CECILIAKAPELLET AV ERIK O. JOHANSON Uppfördes 1880- 81 av fru Ebba Ramsay vid den av henne 1874 grundade anstalten för fallande-· sjuka, Vilhelmsro, strax nv. om staden, för medel delvis skänkta av David och James Carnegie i Göteborg och fröken Elis a Hornebuckle.l Kapellet med kringliggande, av rullstensmur hägnad k y r k og å r d (fig. 124), tillhör anstalten, men erhöll kyrklig vigning 1903. Predikan, som hålles en gång i månaden, och alla kyrkliga handlingar besörjas av Sofia församlings prästerskap. Längs kyrkogårdsmuren växa bokar, efterträdare till en tidigare kastanjeplantering. Ö. om kapellet ligger fru Ebba Ramsay, f. Karström, 1828- 1922, begraven. Kapellet (fig. 121-123), vackert beläget nära sjöstranden 2 är ritat av L. Kellman· från Skövde och uppfört av oputsat tegel på sockel av granit. Interiörens murytor· 1 Källor: J. H. IV och muntliga uppgifter av fröken Helen Ramsay. Kapellet erhöll sitt namn efter· fru Cecilia Willerding, f. Scarth, ungdomsvän till fru Ramsay. 2 Enligt nya stadsplanen skall en strandpromenad löpa fram mellan kapellet och stranden (fig. 124) ._ 152 JÖNKÖPINGS STAD Fig. 122. Interiör mot koret. Foto N. Åzelius 1936. Inneres gegen das Chor. Interior towards the choir. hållna i gråblått med av stiftarinnan valda bibelspråk, träinredning i ekfärg. Innertak av trä, i korsarmarna avplattat sadeltak. Det gotiserande träskranket bakom altaret avskiljer en mindre sakristia. Bland inventarierna märkas en uppsättning nattvardskärl i nysilver, skänkta 1882 av Caroline Karström, fru Ramsays moder, och en mässhake, utförd av lärarinna ' och elever vid anstalten. ZUSAMMENFASSUNG Die Cecilienkapelle (Fig. 121- 123), die aus unverputztem Ziegel auf Granitsockel erbaut ist, wurde 1882 von Frau Ebba Ramsay bei einer von ihr gegriindeten Anstalt fiir Epileptiker, Vilhelmsro, errichtct. n n tri o--; r o--; ~ r· ;:.. ;:.. tri tri 'l:i r r ~ PLAN S[KT I ON i l l l l 1 ? j i j 15 j i i j 20 i l Fig. 123. Plan och sektion. Grun är •>Cupolen der Elden först kom lös, b. Drakiska Grafven, c. Takets _ _ hvalf mellan Pelarne i Kyrkan». Die Kristina Kirche vor dem Brande 1790. Christina church before the fire in 1790. TILLÄGG KRISTINE KYRKA Sedan beskrivningen av Kristine kyrka färdigställts och uppsatts i korrektur, har en för forskningen hittills okänd, laverad teckning av kyrkan före branden 1790 anträffats. Bilden (fig. 135) - nu i Jönköpings museums ägo - överensstämmer 11* 166 TILLÄGG JÖNKÖPINGS STAD nära med den avbildning av Kristine kyrka, som finnes i Suecia antiqua, men ger därutöver detaljuppgifter av stort intresse rörande framför allt tornspirans och Drakeska gravkorets utseende. LJUNGARUMs KYRKA I samband med restaureringen av Ljungarums kyrka 1938 blottades vid golvuppbrytning äldre grundmurar, se fig. 136. Dessa bekräfta det å sid. 94 gjorda antagandet, att den äldre kyrkan haft rektangulär planform utan särskilt kor. På s. sidan låga grundmurarna till en tvärarm, säkerligen identisk med det å sid. 94 omnämnda vapenhuset. Anmärkningsvärt är dettas läge mitt på sydfasaden i st. f. nära s. v. hörnet, som eljest är regel. - Spår efter sköldbågar i putsen på kyrka1200-latels mitt 1746 öM-e ~ urH:kr.soHa 9runc/177ura/' ::/:;'}@ ; ~' 1820 1938 o 10 Fig. 136. Plan av Ljungarums kyrka-efter restaureringen 1938 med markering av de , äldre grundmurarna under golvet. Skala 1: 300. Grundriss der Kirche zu Ljungarum nach der Restauriernng 1938. Plan of Ljungarum church after the restoration in 1938. rummets nordvägg, blottade och undersökta vid restaureringen, synas tala för att kyrkan en gång varit täckt av två - förmodligen senare inslagna _ kryssvalv. De viktigaste restaureringsåtgärderna ha bestått i tillbyggnad av vindfång m. m. på sakristians ö. sida, införande av värmeledning, byggande av nya, slutna bänkkvarter, fullständig ommålning av interiören samt slutligen framtagning av den äldre putsen på nordväggen. Den förutvarande arkitektoniska dekorationsmålningen LJUNGAR UMS KYRKA 167 på korets östvägg (se sid. 96) har överklätts med papper, som målats i likhet med omgivande puts, varefter en ny altartavla (se sid. 96) provisoriskt uppsatts. Altarfrågan är emellertid då detta skrives (okt. 1939) ännu icke definitivt löst. Under restaureringen blottades i övrigt på de medeltida putslagren obetydliga spår av färg eller målningar. Omkring det Lindeliuska epitafiet återfanns en urspr. draperimålning i gulrött, svart och rött. Bredvid och obetydligt under detta draperis ö. kant upptäcktes ett konsekrationskors i brunt och violett. Nedanför och v. om Lindeliuska epitafiet hittades en stor drap erimålning i blått, svart och rött. Samtliga dessa målningar ha framtagits och konserverats. Fig. ·137. Ljungarums kyrka efter restaureringen 1938. Foto E. Lönnberg. Die l<.irche zu Ljungarun1 nach der Restauricrung 1938. Ljungarum church a[ter the restoration in 1938. 168 ORTSREGISTER ORTSREGIISTER Asterisk (*) framför en siffra betecknar sida med avbildning au vederbörande föremål. Siffra tryckt med kursivstil belee/mar sida, innehållande huvudbeskrivningen au en kyrka eller ett föremål. Alvastra kloslerk:a, Östergötland, förslag all därifrån forsla sten till Kristine k:a a. . . . . . 41 Arnswalde i Neumark, Sager, Daniel, fältbarberare, härstammande från. . . . . . . . . . 66 Aspa tegelbruk, Småland. . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Barnarp s:n, Småland, Fogelberg, S., urmakare .................... . ..... .. ... Barnarp s:n, Småland, Lindelius, Lars, kyrkoherde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Basel, R ichel, Bernhard, boktryckare . . . . . . Bjälbo k: a, Östergötland, antependium . . . . Borgholm ...... . ..... .... ..... .......... Brahek:n, Visingsö, träskulpturer . . . . . . . . . Byarums k: a, Småland, gravsten. . . . . . . . . . Byggmästaretorpet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bäckaby k:a i Jönköpings stadspark, gravstenar. . . . . . 61, 64, 77 f, » kollekthåv. . . . . . . . . . . . . . . . . . Hakarps s:n, Småland ... .... . ........ 6, 160 Halmstad, slaget vid.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Hendrixholm, Dalsland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Hovslätl, Småland, Månsson, Nils, donation 106 Hovsta k: a , Närke, kolonnett. . . . . . . . . . . . . 92 Huskvarna, Garpa skans ......... . . ..... . 160 k:a .... .. ....... ........ 157- 164 kruthus, ombyggt till kapell159, *161 Kyrkogårdsgatan .... . . . ..... . 160 skola .. . .. . ....... .. . . .. 159, 161 Trädgårdsgatan ........ ....... 160 Vapenfabriks A. B ... ...... .... 160 arkiv . . .... 159 Actalsvägen ... .. ............. 160 Huskvarnaåi1 .... .............. . .. . ... 4, 160 Härnösands museum, relikskrin... . .... . . . 92 Höngelöö, Dalsland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 112 111 112 58 4 88 64 98 88 f 59 ,J ordantorp, Småland, klocka från . . . . . . . . 145 Junebäcken ... ... . . .. ............... . 17, 131 J ära, Småland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103, 108 6 J årstorps s:n, Småland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jönköping, Brahegatan ..... . .. ... .. ...... 147 Brunnsgatan ... . .............. 121 Eksjö, Ekeström, Jacob, byggmästare . . . . 82 Ceciliakapellet. . . . . . . . . . . . * 151 fff vapen (guldsmedsmärke) .......... 124 f Dalslundsgatan . . . . . . . . . . . . . . . 155 Dunkehalla kapell . . ........ * 155 f Fiskcbäck, Västergötland, Jonsson, Isak, kyrkogård. 132, * 155 f byggmästare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 epidemisjukhus. . . . . . . . . . . . . . . 131 E rik Dahlbergsgatan .... .... . . 147 Gränna, Mäster Frans, byggmästare ..... . 42 franciskanklostret 4, 6 f, 13, 15 f, 18 f Gusums bruks och fabriks a :b., Östergötland 163 församlingshistoria. . . . . . . . . . . . 5 f Göteborg .......... . . .................. . 4 gamla stadslen.. 4 f, 7-12 ff, 17 f Carnegic, David och James .... . . 151 själakapell eller J äger, Marcus, bildhuggare ... .. . 48 sj älakor . . . . . . . . 8 ff Söderling, orgelbyggare ..... .. .. . 99 : bibel .. ..... . .. 113 Habo s:n, Västergötland, stolar inköpta fr ån 144 tändsticksfabriken. . . . . . 17 Hakarps k:a, Småland ................... 138 helgeandshus. . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Dalby k:a, Skåne, kapitäl å kanontavlor i evangeliariet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Danmark........ . . . .... .. . ... . . ........ 3 ORTSREGISTER Jönköping, Helgeandskapellet (S. Spiritus) 16 fff hospital. ............. 17, 131, 133 Hospitalsk:n . . . . . . . . . . . . . . . . 17 ff K arl XI: s besök 1692. . . . . . . . . 134 karta över staden 1658 . . . . . . . 21 f klosterk:n. . . . . . . . . . . . . 12 fff, 18 f klostret, se franciskan- Kristina och Ljungarums församling. . . . . . . . . . . . 5, 72, 90, 114 Kristine k:a ... *20-71, 83, *165 f bänkar. . . . . . . 86, 99 glasmålning . .. .. .. 147 gravstenar . . . . . . . 77 f kollekthåvar . . . . . . 127 kors.. . . . . . . . . . . . 86 •> krucifix ...... .. .. 116 kyrktupp.... . .. .. 92 orgel ........ 143, 145 f » rökelsekar. . . . . . . . l0 •>tyska k:n>>. . . . . . . 26 ängel... . . . . . . . . . . 86 kyrkogård, N. sjöporten 23 kyrkogård, Ö. sjöporten 23 kungl. gevärsfaktoriet. . . . . . . . . 55 Kyrkogatan. . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 k:r...... ................. 1- 156 k:r och kapell, nu försvunna .. 7- 19 lasarett. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 litografi 1838 ....... . ........ *130 Ljungarums k:a ... *90- 114, *166 f » dopfunt ....... 119 Ljungarums k:s inventarium, upptecknad tradition om Sanna försvunna k: a. . . . . . . . . . . . . . . . 119 pesten 1834. . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 pistol- och stockmakareämbetena vid kungl. gevärsfaktoriet. . . . . . 55 Prästgränd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 prästgård ....... . ... . .... 8, 22, 26 rådhus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5, 138 Sacellum Patronorum ....... . . 16 f »Sal. Herr Bengts gård>>. . . . . . . 22 >>Sal. Nils Skrufs gård>> . . . . . . . . 22 S. Gertruds kapell . . . . . . . . . . 16 fff S. Görans (Jeorgii) kapell 16 fff, 76 S. Peders kapell (Beati Petri) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 fff, 131 169 Jönköping, S. Spiritus kapell (Helgeandskapellet). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Sanna församlingshem . . . . . . *115 f försvunna k:a . . ...... 117 ff skola . . ... ... ...... 5, 26, 91, 121 skolgränd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 slottet, se Jönköpings slott slottsförsamlingens kyrkogård .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133, 145 f slottsk:n . . . . . . . . . . . . 6, 15 f, 18 f kista .... . ...... . .... 127 ljuskrona. . . . . . . . . . . . 126 predikstol . . . . 142, 145 ff Sofia församling. . . . . . . . . . . . . . 5 församlingshem ... . ... 147 fff glasmålning 28 klockor .... 145 predikstol . 142 stol. . . . . . . 144 k:a .... . .... * 120-12 9, 145 f bord . . . ............. 145 kista ... : . .. .... . . . .. 144 » ljusredskap. . . . . . . . . . 143 nattvardskärl. . . . . . . . 143 stol.. . . . . . . . . . . . . . . . 144 textilier . . . . . . . . . . . . . 144 spetälskehospital ...... 16, 131, 133 stadens historia . . . . . . . . . . . . . . . 3 ff Storgatan ................. 24, 26 Västra Holmgatan 30, gravsten 78 Västra kapellet. . . . . ... 5, 130-146 altardekoration 85 f dopskål. . . . . . . . 121 förebild till Östra kapellet 82 f, 88 f klocka . . . . . . . 148 f ljusredskap. . . . 126 mässhake . ..... 126 nattvardskärl .. 124 f, 128 f orgelfasad . . . . . 53 predikstol 147, 150 Västra kyrkogården = Västra stadsförsamlingens kyrkogård. . 155 Västra salutorget ............. 121 Västra stadsförsamlingen 6, 121, 127 ff 170 ORTSREGISTER M almö, Wetterholz Anders k lockgjutare . 59 Marks h:d, Västergötland ................ . 5 Mjölby .. . . ............... .... .. ..... . . . 96 Mo h:d, Småland ......... . . ... . .. ...... . 5 Miinchen, glasmålnin gar ...... . ... . . . .... . 121 mässhakar ........... .. ....... . 126 Munk sjön, Småland ............ . . ..... .. . 4 Månsarp s:n, Småland .. .. . ..... .. . . .. . .. . 6 N arva, Finska kyrkan .. . .......... . .... 137 Neum ark, Sager, Daniel, fältbarbcrare, härstammande från Arnswaldc i N. . . . . . . . . 66 Norra Vc dbo h :d, Småland... . ... .. ...... 5 Nydala kloster, Småland, förslag att därifrå n forsla sten till Kristina k:a. . . . . . . . . . . . . 41 Nyköping, Sundström, A ., byggmästare. . . . 47 Nättraby k: a, Blekinge, korbj älke . . . . . . . . . 50 Risinge gamla k:a Östergö tla nd, dörr . . . . Rocksjön ...................... .. ....... Rogberga s:n, Småla nd . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rom .... .. .... .. ...... .. . .... ..... .. .. . Rosendala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rumlaborg, befästningsanläggning vid Husk varnaåns mynnin g . . . . . . . . . . . . . . . . . 4, Ryhov, Småland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . R 0ddinge s:n, Skåne.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 119 6 Jönköping, Västra st a dsförsamlingens k yrkogård = Västr a k y rkogården .... 155 Östra k apellet..... .. 5, * 72- -89 altartavla.. . 49 gravstenar. . . . . . 64 kors.. . . . . . . . . . . 48 skulpturer. . . . . . 142 ängel.. . . . . . . . . . 48 Jönköpings domk:a . . ................ 5 län ... .... . .. .. .............. 5 museum 10 ff, 14, 54, 57, 61 f, 67 f, 77, 86, 97 f, 103, 111, 119, 139, 142 fff, 165 slott .... ..... .. *3 ff, *7, *14, 63 stift... . ..................... vapen (guldsmedsmärke) 55, 57, 125 5 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 stift. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Kettilstorp, Småland . ...... . . . . ... . .. 99, 107 Kinds hd , Västergötland. . .......... 5 •> Knektkällan s•> stenbrott vid Trånghalla, Småland....... . .. .... ............... . 43 Korre, nu Korremölla, i Röddin ge s:n, Skåne 12 Kosta, Småland, Lind ahl, D ., folkskollärar e, träsnidare . ........ . ................. .. 121 Kävsjö k:a Småland , dopfunt. .. . .. . .. . . . 102 49 159 118 119 12 Sanden, område ö. om Munksjön, Småland 4, 16 .L eipzig, Hartman , J acobus, tillverkare av timglas.... . .. .. ......... ............ . 86 Sanna s:n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3, 6, 115 Lidköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Se f. ö. under Jönköping Sanna s: n, Rumlaborg . . ............. .... 118 Lillherrdal s: n, Härjedalen, dopfuntslock, nu i Nordiska museet, Stockholm .... . . . .... 102 Sanseryds s:n, Småland , annex till Jönköpings hospitalsförsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Linköpin g, biblioteket, förteckning över kapell i Jönköping vid medeltidens slut. . . . 16 Skara, Eberhardt jr, J ohan, orgelbyggare. . 53 Linköping, biskop H enrik. . . . . . . . . . . . . . . . 16 Skänninge, Hake, Michel, stenhuggare. . . . . . 43 9 Skärstad k:a Småland, predikstol . . . . . . . . . 49 K ettil. . . . . . . . . . . . . . . . . Laurcntius II . . . . . . . . . . 14 Skövde, Kcllman, L., arkitekt ..... . ... . . . 151 Linköpings domk: a, dopfunt .... .... . 18 f, 54 Smedsbo, Småland, Sjögren, assessor, donation ....... . ........ ............. . .... 108 jordby te. . . . . . . . . . . . 3 stift. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Stockholm, Andersson, G., orgelbyggare. . . 53 Antikvariskt-topografiska arLjungarums s: n. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3, 6, 90 kivet.... . ... . .. . 11, 13, 19, 34 Se f. ö. under Jönköping Bergholtz & C:o, K . G., klockLudgo k:a, Södermanland, besättning till gj uteri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 mässkjorta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Faster, Andreas, murmästare. . 43 Lunds domkyrka, bron sportarna till huvudFogelberg, H., lärftskramhandportalen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 lare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Lybeck, altar skåp i stadsk:n. . . . . . . . . . . . . 9 ORTSREGISTER Stockholm, franciskank:n ............ 13 f, Hallberg, C. G., guldsmed ..... Jakobs k:a. . . . . . . . . . . . . . 27, ,, arkadpelare.. . . . . . . » portal. . . . . . . . . . . . . ,, stjärnvalv .... . . 34, >> tvärskepp >........ Katarina k: a. . . . . . . . . . . . . . . . . klockor, gjutna i S. . . . . . . . . . . Kungsholms el. Ulrika Eleonora k: a .... . ... . ... . ... .. . . ...... K. Byggnadsstyrelsen, fastställel18 f 124 69 f 34 28 36 34 137 127 137 171 Tolg s:n, Småland, Lindbergius, Nicolaus, kyrkoherde .................. . ......... 108 Torpa, Småland . . ..... ............. 99, 106 f Trånghalla, >>Knektkällans •> stenbrott, Småland... .. ... .... ............. . ........ 43 Tveta h:d, Småland........ . ........ 5 Vadstena, Östergötland . . . . . . . . . . . . . . . . . Andersson, Håkon, murmästare. Vaggerydsbanans stationshus, beläget å det gamla fran ciskanklostrets i Jönköping kyrkogård . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vaxholm . ........ ..... . ... . . . ...... . . . .. Wien, mässhake. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vilhelmsro, anstalt för fallandesjuka .. 151 f, Visingsborg, Småland, positiv. . . . . . . . . . . . . Visingsö, Brahek:n, träskulpturer. . . . . . . . . . Vista h:d, Småland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Värnamo, Wennberg, J ............... .... Västbo h: d, Småland, dråp. . . . . . . . . . . . . . . Västra h:d, Småland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vättern ....... .. .... 4, 23, 27, 118 f, 155 f, Växjö ....... ........ . . .............. . .. stift. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åm ål, inköp av skiffer t. Krisline k: a . . . . . Arena, Småla nd, Per Larsson, urmakare . . . Åsbo k:a, Östergötland, perspektivmå lning vid altaret....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Älvros s:n, H ärjedalen, stolpbod, nu p å Skansen i Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Älvsborg ......... ... ... ... . ... .. . . .. . . . . 4 43 se av förslag till restaurering av Ljungarums k:a.... .. .. .. .. · · 96 Libraria A. B .. ...... · · · · · · · · · 163 Maria k:a, gravar .... . .. · · · . · · 24 mässhake från Ljungarums k:a översänd för utbyte. . . . . . . . . . . 109 Nordiska museet, dopfuntslock från Lillherrdals s:n, Härjedalen 102 Riddarholmsk:n . . . . . . . . . 13 f, 18 f Schröder, Mattias, tornbyggare 44 Skansen, stolpbod från Älvros s: n, Härjedalen . . . . . . . . . . . . . . . 92 statens historiska museum, sigill . .... . .............. . .. 15, 19 Stork:n, takprofil . . . . . . . . . . . . . 33 Ulrika Eleonora el. Kungsholms k:a...... .. ... ... ...... . .. . .. 137 Överintendentsämbetet 26, 34, 47, 53 Stockholms vapen (guldsmedsmärke) .... 49, 124 Stralsund, Oldeknecht, Marg., härstamma nde från .. . . ...... . . .......... . . . .... . . 66 Strängnäs, biskopsmöte 1501. . . . . . . . . . . . . . 9 Strömsberg, Småland 97, 100, 106 fff, 112 ff Sundbyberg, Åkerman och Lund, orgelfabrik .... .......... . .... ... 52, 99, 121, 163 Tingstäde k:a, Gotland, stenmaterial . . . . . . 28 Tokarp, Småland, Hedman, Christofer, överdirektör, donation ..... . 104 smeden Israel. . . . . . . . . . 93 13 133 58 154 16 88 5 163 4 5 161 111 5 32 59 96 92 4 Ödeby k:a, Närke, altarbrun . . . . . . . . . . . . . 10 Ökna, Söderm anland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Ölmesta ds k:a, Småland, dopfunt. . . . . . . . . 102 Örs k: a, Småland, dopfunt. . . . . . . . . . . . . . . 102 Örebro läns museum, altarbrun från Ödeby k:a, Närke. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Östbo h:d, Småland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 172 PERSONREGIISTER PERSONREG I STER ADLERSTIERNA, G., r yttmästare, grav . . . . . 64 SVEN v . president . . . . . . . . 64 grav . .. 65 huvudbaner .. 66 AHLBERG, OLOF, skulptör ...... . ......... 47 f ALMQVIsT, C. J. L., författare ... . ...... . . 118 ANDERSDOTTER, KIRSTIN, gravsten. . . . . . . . 78 ANDERSSON, ANDERS, klackgjutare . . . . . . . . 59 G., orgelbyggare. . . . . . . . . . . . . 53 HÅKON, murmästa r e ........ . 43 f ANSENIUS SAM., assessor, grav. . . . . . . . . . . 65 ARFVEDSDOTTER, ELSA, gravsten ........ *143 f ARFVEDssoN, GusTAF, rådman, gravsten... 64 SVEN slottsstenhuggare, gr avsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 ARTEDIUS, ålderman, donation. . . . . . . . . . . . 54 ARWEN, K. 0 skulptör ....... .. ... . .... 163 ATTERSTRÖM, AUGUST, statsarkitekt 21, 53, 147 AzzoR, guldsmed. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 BAAR, CATHARINA, inspektorska, donation . 108 BAAZIUS D. Y., JOHANNES, biskop......... 43 kyrkoherde . . . . 27 D . Ä., donation ... ... .... . . .. .. .. ... ........... 109 BANCK, CONRAD, m åla r e. . . . . . . . . . . . . . . . . 51 BANER, AXEL NILSSO N, hövitsman på Jönköpings slott, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . 10 BANER, NILs ESKILSSON. . . . . . . . . . . . . . . . . 10 BARCKMAN, urfabrikör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 J ., urfabrikör. . . . . . . . . . . . . . . 60 BAUMGARDT, LIBORIUS, apotekare, rådman, donation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23, 55 BAUMGARDT, LIBORIUS, apotekare, rådman, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65, 78 BECKER, C. H., professor . . . . . . . . . . . . . . . . 61 BENCHTSON, HANS, »tulla re>>, gravsten . . . . . 144 BENGT KORNMÅLARE, stenhuggare . . . . . . . . 24 BENGTSSON, NILS, rådm a n, gravsten. . . . . . . 66 BERENDTZ, MÄRTA, fru, donation ... .... 49, 52 BERG, NILS ..... . ....................... 163 BERGH, GusTAF, klensmed , donation . . . . . . 81 BERGENSTRÅHLE, C. G., landshövding, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103, 107 BERGHOLTZ & C:o, K. G., klockgjuteri. ... . 163 BILLING, LARS BENGTSSON, faktor, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 BILLING, LARS BENGTSSON, faktor , epitafium....... ... ........ . .... . ..... ... 66 BILLIN G, LARS BENGTSSON, faktor, gr avs ten 64 f BJELKE, MARGARETA. . ....... .. .. . .... . .. 10 BJÖRKMAN, R., tidningsman. . . . . . . . . . . . . . 7 BLOM-CARLSSON, C. G., arkitek t ....... . 21, 53 BLOMQV IST, RAGNAH, fil. dr 101 f, 104, 107, 119 BoGEMAN, JoH., epitafium . . . . . . . . . . . . . . 67 BORG, c. w ... .......... . ...... .. ... . . .. 163 BOULOGNE BoN, målare. . . . . . . . . . . . . . . . 48 BHANTING, AGNES, textilkonstnärinna. . . . . . 10 BRASK, HANS, biskop i Linköping ...... 9, .: 16 BREHMEH, fru, donation ..... . .. . ........ . 107 V. BREMEN, ULRIK, köpman, gravs t en. . . . . 65 BnoMAN, EnLAND, assessor, donation. . . . . . 58 BRUNIUs, C. G., a rkitekt, kon sthistoriker 20, 32, 34, 42, 47 BRÅDHE, SIMON, civilin genjör . . . . . . . . . . . . . 92 BUBB GABRIEL, v . borgmästare, gr av. . . . . 65 BURSIE, P.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 CARLMAN, guldsmed ..... . . CARNEGIE, DAVID, don ation .. . JAMEs, don ation . ... . . .. . ..... . CAZES, P IERRE JAQUES, målare . . . . . . . . 46, V. CELSING, ULRIKA , född V. ESSEN, frih errinna, donation . . . . . . . . . . . . . . . . CHARDIN J. B. S., målare . . . CHRISTERSON LAssE, ståthåll a re på Jönköpin gs slott, gravste n. . . . . . . . . . . . . . . . . CoLLBERG, A., gravmonument ...... . .. . .. CoLLIJN, I., riksbibliotek arie ... . .. .... .. .. CORREGGIO ANTONIO ALLEGRI, m åla re . . . . CoRNELL, HENHIK, professor ........ . . 92, CRUSTENSTOLPE, M. J. , fö rfattare. 23, 83, 124 151 151 48 107 48 63 144 113 48 102 133 D ACHSBERG, DAVID, gravsten... .. . . ...... 64 DAHL, F. G. , professor .......... .. 120 f, 127 ff DAHLBERG, ERIK, greve, land shövdi ng 5, 12, 15, 17' 26, 44, 48, 50, 82 f, 85 f, 88 f, 133 f, 136 ff, 140 ff, 145 f, 161 PERSONREG ISTER DAHLBOM, ERASMUS, hammarsmed ..... 24, 76 DAHLMAN, HENRIK, guldsmed ............ . 103 S., bisittare, donation. . . . . . . . . . 56 DAMBERG, ANDERs, handelsman, donation 59 DAMSTEDT, B., arkitekt. .... .. . 159, 161, 164 DANIEL................... . ....... .. .. .. 44 DJURKLOU G., friherre, kulturhistoriker . . . 64 DRAK E, ERIK, generalguvernör, donation . . 58 epitafium . 67 gravkor ... 60 f, 66, 69 ff, *165 DRAKENSTEN SVEN PERSSON inspektor, grav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 DnYsELIA, MAHGARETA, grav . . . . . . . . . . . . . 65 DRYSELIUS, ERLAND, kyrkoherde .......... 109 grav..... 65 DUKER, J. P.. . . . . . . . . . 72, 130 f, 133, 159 DYFVERMAN, J(. J., ornamentsbildhuggare . 121 DURER A. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 173 EBERHAHDT, D. Y., JOHAN, orgelbyggare . . 53 EcKERMAN, CATH., prostinna .. . . 57, 62, 84, 86 JACOB, prost ...... . .. . . .. 57, 109 EDBORG, A., guldsmed ..... ... . . . .. 103, 108 f C. M.................... ... 21, 23 EDENBEHG, rådman, grav. . . . . . . . . . . . . . . . 65 EDLE, ALFRED, fil. kand. . . . . . . . . . . . . . . . . 51 EHRENPREuss, Fn., överdirektör, donation. 55 JocHUM, faktor, donation . . 54 V. EITEN, FREDRIK, rådman, grav ..... .. . 64 f EKBLAD, KARL. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 EKELUND, ryttmästare, donation . ........ . 106 CHRISTINA, fru, donation. . . . . . . 86 ERICH CLEMENS, boktryckerifaktor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 EKESTRÖM JACOB, byggmästare .. : ... 82, 88 f EKMAN, DANIEL, guldsmed ... ...... 124, f, 128 ENGDAHL, SvEN-EDVARD, major 55 f, 63, 67, 71 f, 99, 102, 105 f, 112, 155 ENGVALL, J., ålderman, donation. . . . . . . . . 56 ERIXON, SIGURD, professor . . . . . . . . . . . . . . . 92 EsGER, gravsten.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 11 f v. EssEN, Anna, friherrinna, donation .... 106 f fröken, donation ......... 107 ESTRIDSSON, KARL, donation. . . . . . . . . . . . . 13 EWALT, ANDREAS, handelsman , gravsten 64, *67 EVERTSSON, SAMUEL. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 FABRITIA, ANNA MARIA, epitafium . . .. . . *87 f FABRITIUS, WILH. CHR., bildhuggare och konterfejare. . . . . . . . . 15, 50 f, 53, 69 f, 82 FALCK, A., guldsmed. . . . . . . . . . 54, 125, 128 f FAsTER, ANDREAS, murmästare.. . . . . . . . . . 43 FELBEHEDARE, M. MÅNs, gravsten. . . . . . . . 64 FISCHER, ANNA HANSDOTTER, gravsten. . . . 63 ERIK HANSSON, gravsten. . . . . . . . 63 ERNST, fil. dr., intendent. . . . . . . . 94 GERTRUD DEBRACH, gravsten. . . . 63 GÖRAN HANSSON, gravsten. . . . . . 63 HANs, byggmästare, gravsten. . . . 63 PHILIP, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . 63 FISK ANIKA HANSDOTTER, gravsten . . . . . . 64 FLEMING, HANS, slottsbyggmästare 4, 15, 41, 69f PEDER, donation. . . . . . . . . . . . . . . 10 FLYGARE, SVEN, byggmästare . ... .... 136, 142 v. F LYGARELL, JoNAs GusTAV, major, epitafium ........ . ..... ... .............. 144 FoGELBERG, S., urmakare. . . . . . . . . . . . . . . . 112 FoGELGREN, H., lärftskramhandlare, donation.................................. 49 FORSMAN, ANDERs, urmakare ........ . 15, 60 FRANs, byggmästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 FRIBERG, HANNA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Fnms (TnonEssoN), ELIAs, klackgjutare 109, 148 JoNAs MAGNus, klockgjutare.. 37, 59 FnosT, CHR donation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 F ROSTE, CARL, donation........ . ...... . .. 16 GARDELL, SÖLVE fil. dr. . . . . . . . . . . . . . . . . 12 GERINGrus, ER kopparstickare. . . . . . . . . . . 144 GERSS, l. W., arkitekt . .. ............. ... 20 f GIERS JönAN landskamrerare, donation ... 106 Gms, EGmrus, kamrerare, grav. . . . . . . . . . 64 f GoTTWALDT, HINDRICH, byggmästare ...... 42 f grav 64, 66 GRANATENHIELM, major, donation. . . . . . . . . 38 GnANLUND, EnrK, docent. . . . . . . . . . . . . . . . 118 GRAPENGIESSER, apotekare, gravsten . . . . . . 64 JAK. HENH., apotekare, grav 65 GUDMUNDSSON, PEDER, borgmästare, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 GusTAF II ADoLF ... . .. . .......... 27, 39, 42 donation . . . . . . . . . . . . . . . . 26 GusTAF III, namnchiffer. . . . . . . . . . . . . . . . . 24 GusTAF VAsA ............ ...... 4 f, 10, 16, 104 174 PERSONREGISTER 59 16 16 61 HuLTMAN, J., ålderman, donation.. . . . . . . . 56 HÅKANSDOTTER, A NNA, gravsten. . . . . . . . . . 63 MARGARETA, gravsten..... 64 HÅKANSSON, JOHAN, borgmästare . . . . . . . . . 5 NILs, kansliförvant, gravsten . 65 PEDER, handelsman och kommiss arie kommerskollegium, donation 4, 28, 52, 56 HÅKANSSON, PEDER, handelsm an, epitafium 66 HÅKANSSON, PEDER, handelsman, grav . ... 64 f HÅRD U LRIKA, gravmonument . . . . . . . . . . . 144 HÄGG, G., musikdirektör. . . . . . . . . . . . . . . . . 52 HöcKERT, J. F., historiemålare, gravmonument................................. 78 HöKERBERG, 0., arkitekt.. . . . . . . . . . . . . . . . 21 GYLLING, PETTER, handelsman, donation . . v. GtiNTHERSBERG, ANNA MARGARETA, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . v. GtiNTHERSBERG, KRISTOFER, generalmajor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . GÄRFFELT, HANNA CAT., gravkor..... . .... HAGER, AcHATrus, hovrättens medicus, inköper gravplats åt sin hustru . . . . . . . . . . 27 HAGER HELENA S., fru, donation ...... .. 103 1-IAHR, AUGUST, professor. . . . . . . . . . . . . . . . 49 HAIJOCK ALEX., borgmästare, grav .. . .... 64 f 1-IAIN, LUDVIG, tysk bibliografisk författare 113 I-lAKE, MICHEL, stenhuggare ... ........ 43, 66 HALL, FmTHIOF, f. d . lektor, kulturhistoriker 12, 16 1-IALLBERG, C. G., guldsmed ......... 124, 126 f IHRFOHS, E. . ......... ....... ... . ... 39, 161 1-IAMGREN ............................. 144 f IoNSDOTTER, KrnsTEN, gravsten ........... 144 I-lAND, ARVID. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 IoNssoN, ANDERs, »feltartolleriemestersmed>>, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 HANSDOTER, SIGRID, gravsten. . . . . . . . . . . . 78 HANSSON AUGUSTINUS, gravsten. . . . . . . . . . 63 IsRAEL, smed . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 1-IAQUINI, JOHAN NES, ärkebiskop . . . . . . . . . . 8 IsTRAEL, M., ålderman för snickare och stockmakare i Jönköping, gravsten. . . . . . . . . . . 64 HARTMAN JACO BUS, tillverkare aV timglas 86 HASSELQVIST, OLOF, guldsmed .... .... .... 104 HA y, CL LAHA, fru , donation . . . . . . . . . . . . . . . 49 HEBBE, VENDELA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 JANSE, OTTO, fil. dr.............. . . . ... . 94 1-IEDENSTIERNA, lSAK, överste, graV . . . . . . . 65 JOHAN II I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 f huvudbaner . 66 donation.. .... ....... . . ...... . 9 HEDIN, C. P., guldsmed. . . . . . . . . . . . . . . . . 125 JoHANNEs, guldsmed..................... 63 JOHANNIS, PETRUS, donation ............. 113 HEDMAN, CHRISTOFER, överdirektör, donation ..... .. ......... .. .. ... ...... 104, 109 JoHANSDOTTEH, GuNNA, donation......... 14 BELLMAN, FREY, trädgårdsarkitekt .... 73, 131 JoHANsoN, ERIK 0., fil. lic. . . . . . . 4, 41, 48 HENHIK, biskop i Linköping..... ........ . 16 JOHANSSON, GOTTHARD, skriftställare 102, 119 HERCH, NICLAS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 JoHANssoN, J. A., guldsmed... . . . . . . . . . . . 28 1-IERMANNUS, gravsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 JONSDOTTER, ANNIKA, gravsten. . . . . . . . . . . 64 BRITA, gravsten. . . . . . . . . . . . . 78 1-IIERTA, LAns, landshövding, gravsten .... . 110 INGEBORG, gravsten • . . . . . . . . 65· 1-IILLTON, ANNA, fru, donation. . . . . . . . . . . . 54 JoNssoN, IsAK, bonde, byggmästare .. 132, 135· HoEN, ERNEsT FRIDRICH baron, von dher MÅNS befallningsman på JönLIPPE, grav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 f köpings slott, gravsten. . . . . . . . . . . . . 63, *66 HOFREN MANN E, fil. dr. . . . . . . . . . . . . . . . . 49 HOLMBERG, direktör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Jo NssoN , OLOF borgmästare, grav . . .... . 64 f PER, sämskmakare, donation . . . . 98 1-IoLMER, F . D., epitafium......... . ... . . . 67 HONASSE K. H., målare. . . . . . . . . . . . . . . . . 48 JUNBECK LARS, klackgjutare. . . . . . . . . . . . . 59· THEODOR, prost, grav .. .. . .. 61, 64 f HORNEBUCKLE, ELISA, fröken, donation . . . 151 HULT, LARS SVEN SSO N. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 JumNGius, NILs, kyrkoherde, grav. . . . . . . . 27 PETTER, snickare. . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 JÄD ER, hovslagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 HULTMAN, CHRISTINA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 JÄGER , MARCUS, bildhuggare.. . . . . . . . . . . . . 48 PERSONREG I STER JÖNS kyrkoherde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 JÖNSSON MÅNs, borgmästare, handelsman, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 JÖNSSON, TORBJÖRN, klockgjutare . ... . . 59, 109 ZACHRIS, rådman, donation. . . . . . 23 grav .. . . ...... 64 f JÖRANSDOTTER ELISABET gravsten . . . . . . . 78 MAHG., donation. . . . . . . . . . 56 175 LARSSON, JöNs, klockgjutare . . . . . . . . . . . . . 59 PER, urmakare... . . . ....... . .. . 59 LAURENTlUS II, biskop i Linköping, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 LEIJONHUFVUD, AxEL, greve, donation. . . . 9 LEITENAMPT, JoHAN BALTZAR KARUS, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 LIERARIA A . B. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 LIEBERWIRTH, JOHAN, fänrik, epit afium ... *87 LILLJIE, MERTHA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 KANNEBERGH JONAS gravsten . . . . 78 LINDAHL, D., folkskollärare, träsnidare .... 121 v. KANTEN, REGIN A, gra vsten. . . . . . . . . . . . 64 LINDBERG, PER, inspektor . . . . . . . . . . . . . . . . 76 J(ARL, hertig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 LINDBERGIUS, NICOLAUS, kyrkoherde ...... 108 KARL XI. .. . . . . .. .. ..... ...... .. . .. 15, 134 LINDDLOM, ANDREAS, professor. . . . . 10 donation ... . .. . ... . . . . . . . . 142 LINDEGREN, AXEL, arkitekt . . 21, 47 f, 53, 69 ff namnchiffer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 LINDELIA, ANNA, fru, donation .... ... .... 108 vapen .. . .. ... .. . . . . ..... . 26, 138 f LINDELIUS LARS, kyrkoherde . ...... 98, 107 f l{Al\L XII . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 epitafium. 110 KARL XIV JoHAN, gipsbyst . .. ... . . . ... . 67 gravh äll . . . . . 110 KARLING STEN, professor ............... . 137 LINDELÖF MARIA, fru, donation . . . 109 KARLSDOTTER INGRID donation. . 10 LI NDEN, A ...... . . ... . .. •.· .. . ... . 159 KARSTRÖM, CAROLINE, fru, donat ion. . . . . . . 152 LrNDHIELM, MÅRTEN , landshövd ing. . . . . . . . 82 KELLMAN, L., a rkitekt .. . .. ... . .. . .... . .. 151 LINDSTAM, R . .................. . .... 117, 159 ]{ETTIL, biskop i Linköping .' . . . . . . . . . . . . . 9 LIN NEMANN, A., professor . . . . . . . . . 21, 28 KIHLMAN, GusTAF BJÖRNSSON, bildhuggare LINNERHIELM, J. C., kansliråd, , reseskildrare 15, 48 f, 138, 142, 145 ff, 150 33, 38, 60 KINNEnus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 LJUNGKVIST, SIGRID fru, donation. . . . . . . . 48 KJELLIN, HELGE, professor .......... . .... 103 LOFFMAN, HECTOR ....... .. ...... .. ..... 21 f v . KNorunNG, GEnTRUD, f. THAMfriherrinna, LUNDBORG WILHELM, rådman, donation... 52 donation . .. . .... .. .......... .. .. .... . . 109 LuNDIUS, CARL, assessor, grav .......... . 64 f v . KNORRING J. A. A., friherre, lagman, LUNDMARK EFRAIM, fil. lic.. . . . . . . . . . . . . . 34 donation . . . . . ....... 97 f, 106, 113 f LUNDQVIST JACOB, byggmästare. . . . . . . . . . 82 v. KNORRING J. A . A ., friherre, lagman, LUNDWALL LAns, tenngjutare, donation... 57 epitafium .. .... ...................... 111 f LYBECKER, C. S., friherre, donation ... . ... 103 v. KNORRING J. A. A., friherre, lagman, L UTZE, JOHAN GEORG, löjtnant, epitafium .. *87 grav ... ... ... .. ..................... . 109 LöFBERG, JoHAN, snickare. . . . . . . . . . . . . . . 82 KocK, målargesäll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 KOCKZ, CATHARINA gravsten. . . . . . . . . . . . . 66 KRISTINA drottning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 MAGNUS LADULÅS . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . 3 f KnusE, LAns, stadsbyggmästar e . . . . . . . . . . 23 MAGNUSSON, ANDERs, klockare. . . . . . . . . . . 59 KuGELBEHG, J . N., rådman, donation ..... 116 MARTIN, E. F., målare .......... 130, 134, 136 J. 0., häradshövding, dona MELLTN, LARS, prost, grav ..... . ........ 64 f tion ..... . ........ . ... .. ......... ... . . 108 epitafium. . . . . . . . . . . 66 K u HN, ERNST professor.................. 61 SVEN byggmästare.. . . . . . . . . . . . . 92 MONTELIUS... . .... . ........... 72, 74, 76, 130 LA NG, assessor, grav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 MANESKÖLD, ELISABETHA, donation ... . .. 54 f LABSSON, ARVID, klockgjut are .... 15, 59, 109 MÅNSDOTTER ANNA, gravsten . . . . . . . . . . . . 63 INGER, gravst en. . . . . . . . . . . . 66 donation . . • 57 176 PERSONREG ISTER PERSSON, GABRIEL, stenhuggare . ...... 24, 54 GUDMUND, urmakare. . . . . . . . . . . 59 JöNs, rädman. . . . . . . . . . . . . . . . . 5 SvEN, rådman, grav. . . . . . . . . . . . 64 ToRE, rådman, grav. . . . . . . . . . . 64 f PETTERSSON, JOHAN, orgelbyggare......... 52 PHILIPSDOTTER, MAGDALENA, gravsten . . . . . 63 PIHLGREN, S. M., guldsmed . . . . . . . . . . . . . . .54 PILO, CARL GusTAF, målare. . . . . . . . . . . . . . 51 PILOU, OLOF, målare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 POSSE GusTAF, hovrättspresident, donation 4, 49, 52, 69 f RAMBERG, KRISTOFFER mälare . . . . . . . . . . 15 RAMSAY, EBBA, fru, född KARSTRÖM, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 f, 154 RAMSAY, HELEN, fröken ... .' ............. 151 RENSCHÖLD, ANNA MARG., fru, donation . . . 58 RHYZELIUS, A. 0., biskop, historisk forskare 38 RICHEL, DEHNHARD, boktryckare . .. ....... 112 RIDDERHIELM, I., generallöjtnant, donation 58, 98, 103, 108 f RrDD ERMARCK, LARS PERSSON sekreterare, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 RIDDERMARK, A., professor, grav ........ 61, 65 epitafium. . . . . . 66 f RIDDERSTAD, C A. A. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96· RIDI NGER, JOH. JAKOB, målare. . . . . . . . . . . 144 RoBACK, HENRIK, snickare. . . . . . . . . . . . . . . 53 ROGBERG, S. R. 15, 20, 26, 72, 76, 90, 117 f RoosvAL, JOHNNY professor . . .. ...... . .. 101 RosENGREN , J., bisittare, donation .. .. ·. . . . 56 RUBENIA, GUNILLA, fru, donation ....... 107 epitafium . .. . .. .110 f RunA, ANDERs ERIKSSON r ådman, grav . . . 60· RuNBERG, S., bisittare, donation. . . . . . . . . . 56 RUNQUIST, J., bisittare, donation . . . . . . . . . 56· RuuT, PETTER G., bisittare, donation . . . . . 56· RYDBERG, VIKTOR, författare . . . . . . . . . . . . . 32. RöDING, SvEN TonBJÖRNssoN. . . . . . . . 50, 52 f Z. JöNssoN, rådman, epitafium.. . 66 SAGER, DANIEL, fältbarberare, begravningsvapen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66, *68 SAGEH, DANIEL, fältbarberare, grav . . . . . . 64 f G., mönsterskrivare, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 MÅNSDOTTER, INGRID, gravsten. . . . . . . . . . . 78 SARA, gravsten. . . . . . . . . . . . . 78 MÅNssoN, HÅKAN, rådman, donation .. 57, .59 epitafium. . . . . 66 JöNs, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . 66 NILs, donation .. .............. 106 PEDER, rådman, gravsten . . . . . . 78 PER, gravsten. . . . . . . . . . . . . . . . . 78 SvEN, borgare, gravsten. . . . . . . . 65 stenhuggare . . . . . . . . . . . . . 24 MöRNER, anor..... ... ........ . . . . ....... 61 grevinna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 EvA, fru, donation . . . . . . . . . . . . . 58 HANS GEORG, generallö jtnant . . . . 58 epitafium . . . . . . . . . . . 61 generallöjtnant, grav 61, 65 NICOLA MARIA, donation . . . . . . . . . . . . . . . 55 NICOLAUS, biskop i Linköping. . . . . . . . . . . . 8 NILSDOTTER, MAR IA, gravst en. . . . . . . . . . . . 66 NILSSON, JONAS, rådman ....... ........ .. 106 JöNs, borgmästare, epitafium. . . . 66 trumslagare, gravsten .. . *143 f NORDGREN, E., guldsmed . . . . . . . . . . . . . . . . 55 NoRLIN G, C. A ., klockgjutare .. ... . . . ..... 163 ODENCRANTS, TH. AuG . . . . . ......... 90, 99 OGILVIE, J., överstelöjtnant, epitafium . . . . . 66 0LAI, PETER, dansk franciskanbrod er, krönika 13 0LDEKNECHT, CHRISTIAN, grav .. . . ...... . 64 f MARG., begravningsvapen . . . 66 OLssoN, HÅKON, rådman, grav .... . ..... 64 f JöNs, borgare, gravsten. . . . . . . . . . 66 MARTIN, professor . ... .. ... . .. 14, 137 OLUFSSON, JöNs, murmästare. . . . . . . . . . . . . 43 ORM, EDVARD, målare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 PALMER, C. R., byggmästare . ........ 22, 98 PAULI, GEORG, målare . .. ..... . . .. .. . 49, 69 ff GöRAN, arkitekt 72, 83, 88 f, 121, 159, 161 fff PEDERSDOTTER, ELIN, gravsten . . . . . . . . . . . PEDERSON, MARTIN, gravsten . . .. .. . .... . · PERSDOTTER, KAT., donation.. . . . . . . . . . . . PERSON, ERICH, rådman, guldsmed, gravsten 63 63 56 78 PERSONREGisTER SAHLSTRÖM, GEORG, folkskollärare ......... 159 SALEN, A ............................... 159 SALVIN, PETTER G EORG, stadsbyggmästare , 22, 25 f 130, 132, 135 SAMSING , LARs LARssoN, slottssoldat, gravsten .... . ............................. 144 SANDAHL, CATII ., änkefru, donation . . . . . . 25 SANDSTRÖM, CHRisTINA, f. DAHLBOM, donation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . SA NDWALL, JoHN, direktör, donation ... . . . SCHRÖDER ANDERs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . MATTIAS, tornbyggare ...... 15, 177 SvENsso N, A. G ....... . ......... . .. . . . . . 22 48 f ANDERS, bildhuggare .. NILS ................. . 113 snickare .... . ...... . .... . 51 Se även Svänson SWIDDE WILLEM holländsk grafiker. . . . . . 38 SVÄNSON IOHNAS pistolmakarc, gravsten .. 144 Se även Svensson SöDERBERG, bagareåld erman. . . . . . . . . . . . . . 132 SÖDERLING orgelbyggare .... . ........... . 99 86 48 1 44 44 v. TAUBEN, Bernhard, grav . . . . . . . . . . . . . 65 SEGERDAHL, MÅNs N . .. . .. ....... ... . .. .. 126 THAM, GERTRUD epitafium .......... , . . . . 1 11 SELLIN, NILS, hospitalspredikant .... , . . . . . 17 WW brukspatron, donation. . . . . . . . . 161 SELLING, inspektor, donation ............. 108 TELLANDEH, CARL PETER, guldsmed ....... 53 f V. SETH, GABRIEL, riksråd . . . . . . . .. , . , . . . 67 THIMEH, NICOLAUS handelsman, donation 86 SIGISMUND, konung, donation. . . . . . . . . . . . . 9 THOME H. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 S.JÖDAHL, GusTAF, mässingsslagare. . . . . . . . 55 TILIANDER, CA RL prost, grav ......... 61, 65 donation TIZIAN, VECELLJO, mälare. . . . . . . . . . . . . . . . 48 139, 142 ff ToRcHILLI, ANDREAS kyrkoherde. . . . . . . . . 5 SJÖGREN assessor, donation .. . ... . ..... . . 108 ToTT, INGE BORG. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 SLATTE, ERIK, överste. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 TÖRNSDOTTER KIRSTIN, gravsten . . . . . 63 SOFIA drottning, donation . . . . . . . 121, 126 fff SOFIA MAGDALEN A, drottning, namnchiffer. 24 ULFSPARRE MAGNUS donation ...... , ... 54 f SPARRMAN, NIK., assessor, grav .......... 64 f UNGER, c. Fn., bleckslagare. . . . . . . . . . . . . . 38 epitafium....... 66 UPMARK GusTAF, fil. dr.. . . . . . . . . . . . . . . . 55 SPARRSKJÖLD DANIEL, epitafium . . . . . . . . . 66 SPEGEL, HAQVIN, biskop. . . . . . . . . . . . . . . . . 16 STAMMER, JöRAN, guldsmed. . . . . . . . . . . . . . 55 WEN NBEHG, J . . . . . . . . ....... . .... ...... 163. TURE arkitekt 20 f, 40 f, 44, STASS, PETTER, regementskvartermästare .. 109 47, 49, 51, 69 ff donation ................................ 104 WENNERHOLM byggmästare . . . . . . . . . . . . . . 50 WERN EH , A. s.......................... 53 STASS, PETTER, regementskvartermästare, HENRIK mässingsslagare ... 54 f, gravhäll .............. .............. .. 110 57, 59, 61, 68, 103, 126, 144 STENBERG, ANNA, fru, donation ..... . ... 56 ff WERNER HENRIK, mässingsslagare, donaSTORMHATT, MARG. GÖRANSDOTTER, epitation. . . . . . . . . . . . 56 ff, 86, 103, 107 fium ................................. 66 H. H ........................ . 53 STRYF, CATAHJNA PERSDOTTER gravsten.. . 64 78 STHÅNG, JöNs, snickare. . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 WEHNICH, J OHAN g ra v .. STÅHLE, HÅKAN MÅNssoN, rådman, donation ..... . .................. . . ...... 4, 28 STÅHLE, HÅKAN MÅNSSON rådman, grav . . 60 STRÖMBERG BRITTA SOPHIA, fru ...... 16, 52 PER GUDMUNDSSON, donation . 58 SUNDBÄRG, FHEDRIK, stadsarkitekt 21, 121, 155 f SUNDSTRÖM, A., byggmästare. . . . . . . . . . . . . 47 SUNDVALL, C. F., arkitekt .. .... , ..... 20, 49 f SVAN, PETTER....................... 15, 12. Sveriges kyrkor. Jönköpina. 51 68 82 56 WETTER HAMN, AND. PETRI donation . . ... . 56 WETTEHHOLTz, ANDERS klackgjutare. . . . . . 59 WETTEHSAND, SAMUEL, klackgjutare ...... 59 f WIBOHM S. F., prost 21, 28, 34, 38, 43 f, 48 ff, 52, 54, 59 f, 64 fff WESTMAN CARL, överkyrkovärd, donation WETTEH, JoNAs DANIELssoN ............ . WETTEHGREN, A., bisittare, donation ... . . . 178 v. SAKREGISTER ZSCHOTZSCHER VICKE N, JEAN OTTO, gcneraln1ajor, dona tion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . WICKMAN stadsbyggmästare, snickare. WIDBOM S. F., kyrkoherde, donation. . WIESELGREN PETER . . 20, 90, 117 f, \VILLEnDING, CECILIA, fru, f. ScAnTH WISIUS assessor, grav . . . . . . . . . . . . . . . . . . WITTING W stadsbyggmästare .... 21, 47, WOLFGANG fröken, donation ............. WRANGEL EwEnT, professor. . . . JonANN CHRISTIAN 16 76 målare 139, 142 100 130 151 64 f 72 109 92 ÅBERG snickare ............... .. . .. ... 93 [ S., bisittare, don a tion. . . . . . . . . . . . 56 ÅBOM C. F., arkitekt ............... 47, 69 ff ÅGREN H. D., kommendör, epitafium. . . . . (i6 JOH., fänrik .............. . 55 .KERMAN & LuND , orgelfabrik . . 52, 99, 121, 163 ÅSTRÖM J. C . . .. ....... .. . ....... . 68 ZETTERWALL H., arkitekt 21, 47, 69 ff ... 115 f ÖBERG OSKAR arkitekt ZETTLEH, F. x .. . ...... ................ . 121 96 ÖRNEHUFVUD OLOF HANSSON generalkvarZILO, G., målare ... . termästare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 65 ZIMMER JOH., grav ................... , .. ZOTHSCHIER borstbindare ..... . . . . 124 ÖSTERBERG AGDA, textilkonstnärinna . . . . . J 63 SAKREGISTER Agnus Dei, reliefframställning på dopfunt. 102 : Akantusornament . . . . . . . . . . . . . . . 53, 97 109 Akvarell ............. . .......... 33, *38 , 60 Allardckoration, -prydnad, -uppsals. . . 20 , *47 f, 69 ff, *80, 84 n, 97 99 113 f 121, 142 Altardisk, se Altarring Altare, -anordning ... *45, 48 84 , 96, 113 H, 121, 138, 147 , 163 l Jfr Sidoallare Altarring, disk..... 21, 96 108 , 115, 121 , 138 Altarskiva, använd såsom golvsten.. 94 Se ä ven Altarslen Altarskåp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Altarsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Se även Altarskiva Altarsliftelser: Femton förenade helgon (bl. a. (S . Barbara, S. BlasiusS. Egidius, S. E ustachius , S. Georg, S. Katarina, S. J(ristoffer, S. Magnus, S. Margareta, S. Pantaleon, S. Vitus), Frälsaren, Helga L ekamen , Jung9 fru Maria, S. Nicolaus. . . . . . . . . . . . . . . . . Altartavla .. 17, *46, 48 f, 84, 86 96 ff 142, 166 61 Anor, familjen Mörner ....... . . . .. . 14, 34 Arkader. . . . . . . .......... . . . . .. . 96 f Arkitekturmålning .. .. . ... . .... ... . 51 Arkivrum .. ... 50 Aron, målning på predikstol. ... . . . ... . . . 97 skulptur. . ..... .... .. . . . 4, 8 [, 16 Avlat, -sbrcv ...... . ... . ..... . Baldakin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Balkar.. ............. . .... . 76 88 f, 91 131 Begravningskapell, höra nde till hospilalsk:n 17 (i 6 Bcgravningsvapen ......... ..... . Jfr Huvudbaner Beslag på fönsterramar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 f Bibel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 7, 112 [ Biskopsmöte i Strängnäs. . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Bisättningsgravar . . . . . . . . 22, (i(), 69 ff Se även Gravkor Bjällror till kollekthåv....... . . . .. 108 Blindnischer..... ........ . . . ... 14 Blomsterkorg, fragment av trä från orgelfasad ............................. 32, *53 SAKHEGISTER 21, 25 f, 52, 91 133 Bod ... 131 Bogårdsmur..... . . . . . Bomärke ........ . . . .... . . . . . .. . . . . . . 64 78 Bord ................ . . . . . . .. . ... . . . l 12, 145 B rosk ornament ........... . . . . 28 55, l 06 124 Brudkrona ... 91 Brunn ..................... . 67 Byst av Karl XIV Johan .. B y ster . . 36 Bårhus . . 78, 91 Bänkinredning.... 15, 21 , 39, 50 f, 69 ff, 82, 86 99 121 , 142 , 145 f Bänkskärmar ..... . . 50 David .................... :52 De 14 nödhjälparna , senmedelt id a helgongrupp....... . ......... . ..... .. . . ..... 9 Dekorationsmålning . . . . 34, 48, 121, 166 f Dc sjucl ygclerna , målning p å predikstol . 50 Dopfat . . . . . . . . . . . . ............. l 02 f Dopfuntar . . 9 18 f, 21, 53 f , 60 f, 101 f *104 nr, 113 f *1 17 ff 121, 163 till!hörande: BesLiariusgruppen .. 119 L e keryds.......... 102 Nju.ungs............ 102 Svanshals.......... 102 Sunncrbo. . . . . . . . . . . 102 Dopfuntslock. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53, 102 Dopkapell ....... 34, *51, 53 63 f 69 f, 121 Dopklänning .. 58 54 , 103, 121 Dopskål.. Dormitorium. 16 Duva ....... . 86 Dörrar .... 26 32, 36, 78, 81, 93 f 113 f, 119, 134 94 Dörri11g . ... . .. ... . . . .. .. . . . . . .. . .... . Ecce Homo Eldsvådor ... 4 r, 8, 17 r, 21, 26, 83, Elias, motiv på glasmålning. . . . . . . . . . Emporer...... ............. . .......... Epitafier ........... 61, 66 ff, *87 f, 11 0 ff, Evangcliarict från Dalby k:a, Skåne. Evangelister, väggmålning. . . . . . . . . . skulpturer. . . . . . . . . . . . . Eva ngelistsymboler ....... . ... . . . . .... ... 98 f 179 16 f, 145 Fattigbössa Fattigstuga .................. . ........ . 91 Festoner av trä, trol. från en predikstol... 142 Femton för en ade helgons altare . . . 9 Flöjel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32, 60, 82, 94 Formtegel mcclelticla ..... . ........... 14 78 Frälsarens altare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Fyrfota.jur re! icHramställning på dopfunt 102, 119 Fågel reliefframställning på dopfunt. 102 , 119 Fönster... 14, 26 , 28, 36, 47, 80 f 88 J, 93 113 f, 121, 134 Se även Rundfönster 93 Fön stergaller .. .... ....... ... . . . ... . Fönsterrutor, blyinfattade.... . .... . .. 28 93 Församlingshus ... .. ............. . 26 34 >>Gertruds hål = vinelsl oggia Glastnålningar ..... . 21, 28, 69 f, 121 Golv, rutegolv ........... 15 Gravar (gravhällar, -monument, -s tenar, -vårdar) l l if, 18 f , 24, 27, 33 60 f, 63-67 73, 76 ff 82, 88f, 109f, 131, * 143 f, l 60 Gravkammare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14, 72, 77 f Gravkistor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Gravkor .... 22, *25, *27, 60 f, 66 f, 69 ff , 76 160 f Se äv en Bisättningsgravar Gravranns::fkning............... . ... . .... 20 Gravyrer.. . . . . . . . . . . . . . . 87 Grindar ... 24, 61, 73 76, 81, 88 f, 91, 131 160 Gärdesgård.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 31 Handdukar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Helga Lekamens altare..... . . . . . . . .. ..... 9 Helgeandshus .............. . ........ . ... . 17 Helgon: S. Barbara, altarstiftelse . . . . . . . . . . . . . . . 9 S. Blasius . .............. 9 S. Egiclius .. ............ 9 S. Erasmus, skulptur . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 S. Eustachius, altarstiftelse. . . . . . . . . . . . . 9 S. Georg ............. 9 S. Göran, l(apell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 S. Katarina, a ltarstiftelse. . . . . . . . . . . . . . . 9 S. Kristoffer ............... 9 ss 121 34 144 92 15 121 121 180 SAKREGISTER Kors med svepeduk och törnekron a . . . 48, 86, 96, 113 f Kors med törnekrona .. .. . . ... . . . . . . ..... 138 Korskrank.. . .... . ..... . .. .. , .. , .. . , . , .. .5 0 f K ristus: målning . ... , ... , ...... , ...... , ........ 98 skulp t ur .. ... ... .......... . .. . . . ... 9, 111 begravningen, skulptur ..... , . . . . . . . . . . . 48 dopet, glasmåln in g . ... .......... , . . . . . . graven, oljemålning ... ...... . .... . . , . . himmelsfärden, glasmålnin g . . . . . . . . . . . . . skulptur. . . . . . . . . . . . . . . . konun garnas ti llb edjan, oljemålning. *46, korsbärande t, oljemålnin g ........... 84, målning . . .... . .. , . , .... . . 28 49 28 48 48 86 98 Helgon: S. Magnus 9 .. . . . .... . . . .. . 9 S. Margareta S. Martin , skulptur . .... . ........... . . . 9 S. N icolaus, altar stiftelse, skulptur . . . . . . 9 av Myra, reliefframställning på dopfunt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 S. Pantaleon, altarstiftelse. . . . . . . . . . . . . . 9 S. Rocchus, skulptur . . .. .. ..... . . . .. 9 S. Vi tus, altarstiftelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Hospital................... 16 f, 13 1, 133 Huvudbaner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Högkor .......... .. . . . . . . .... . .... .. 47 , 50 Jacob inför Fa r a o, mot iv p å epitafium 110 Jordfästningsfat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 J ordfästningskapell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 f Jordfästningsspade.............. . ....... . 68 Ju dit med I-lolofernes huvud, olj emålning . . 142 K akelu gn Kamin. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82, 96 136 68 Kanoner .... Kanontavlor ....... . ..... . .. .... . . . . .. . . 92 J > frueläktaren ,, . 52 Se ä ven Orgelläktare Länstol . . . ................. . . . ... . . . 68 1 1 Namnchiffer: Gustav III.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Karl X I .. .... ....... .. . ... . . .... . .. 138 f Sofia Magdalena, drottning. . . . . . 24 •>Natten•>, målning av Correggio . . . . . . . . . . 48 Nattvardskärl .. ...... . . . . .... . ..... .... 152 Kalk . . 10, 15 ff *52 fff, 103 f, *108, 124 ff, 128 Oblatask . 15, 55 f, 68 ff 103 f, 106, *110, 124 f, *127 Pat en . . . .. . . .... 10, 15, 17,54 f, 103f, 124ff Vinflaska .. ..... .. . ... .. 17, 104, 106 143 Vin kanna .. 1649 *54 f, (i8 ff, 103 f, *l 09 112, 124 f, *127 ff Vinkulting.. .......... . ............. 103 Nattvardssymboler, motiv p å glasm ålning .. 121 Nisch ...... .. ................... ........ 34 N um mertavlor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53, 86, 100 N y ck el. 93 Olj emåln in gar . . . *46, *48 f, 84 ff, 96, 98, *103, 139, 142 Orgel. 9, 52 f, 69 ff, 90, 99, 121 , 143, 145 f, Orgelfasad ............ . ...... . . .. . fragment. . . . . . . . . . . . . . . 53, *71 Orgelläktare .... 26, 51 f, 69 ff 9912 1, 142, 145 f Se även Läktare Panel ..... .. . ... . . Pannrum........ . ...... . .. .. .... ... .. .. Paulus, mot iv på glasmålnin g . . . . . . . . . . . . . Pelare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43, Se äve n strävpelare >>Pesaro -madonnan •>, målning av T izian ... . Petrus, motiv på glasmålning ... . . .... .. . . Physiologusscen, reliefframställ nin g på dopfunt .. . . ..... . ... . ............... ... . . Pilastra r . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34, Port. .. 23 f, 26, 72 f, 76, 81, 88 f, 91, 121, Portal. .. 23, 27 f, 32, *35, 44, 47, 69 f, Positiv .. .. . . .. .. . . ........... . . . ... . 16, Predikstol ... 15, 20 f, 49 f , 69 ff, *81, 86, 98, *101 , 113 f, 121, 142, 145- 150, 94 27 121 46 f 48 121 102 83 131 121 52 163 l l Madonnan pä m å nskäran . . . . . . . . . . . . . . . . Maria. a ltarstiftelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . skulptur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . väggn1 ålning . .......... . . ... . Mari a och Elisabet med Jesusbarn et och Johannes , oljemålnin g .. ..... . .Markus, statyett. ... . .. . Matcria lrum ....... . Minnestavla över reform ationsfesten 1717 och augsburgiska b e kännelsens jubileum 1720 . ..... . .. . .. ....... .... ........ . .. Moses, motiv på glasmålning. . . . . . . . . . . . . målning på predikstol. . . . . . . . . . . . . Målningar . . . . . . . . . . . . 15, 34, 48, 96 f, .103 9 9 15 l 84 f 97 121 144 121 50 121 182 SAKREGISTEH Staket..... 24, 73 76, 88 r, 91 , 131 Stenhu ggarmärkcn. . . 27, 7 8 stola r. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 68, 112, 144 Stol pbord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 straffstock. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 145 Strä v pel are . ................... 27 f Stöv la r. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Suecia a ntiqua et hodierna, kopp a rs ti c k 33, *38, 47 63 Sy nd afallet, r eliefframs tällnin g .. . .. . Processionskrucifix . . .. .. . .. . .... . .. . 9 7 f, *100 Proststol. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Prästestolar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Prästgård. . . . . . . . . . . . . . . . . 8, 22, 26 Putti . . . ....... . . .... . . . ....... . ... . 142 60 Pälsar .. . .. Relikskrin .. .. ... . .... . .... . . . . . R ik svapen ............ . R ing av guld .. . nin gldockor . . . 37, R u n cifön st er .. . 28, 33 f, 37, 80, Rundpelare ....... . ........... . 33, Rustkammare ... . . . .... . . .. . . . . . . . . Rådhus........... . . . .. . . .... . . . . . 5, Rökelsekar . ..... . .. . . . . . . . .... . . . . *10, 92 28 112 59 14 7 69 f 15 138 18 r Takstol . . . . . . . . . .. .. . . .... . ...... . . 94, *98 T ap e t........... . .... . .. .. . .. . .... .... . 14 T a vlor ... *46, 48 f, 69 f f, 84 fff 96, 98 , * 103 , t:l9, 142 , 144 Textil ier: Alta rbrun. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Alta rdi sk kläde.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Alta rduk . . . . . . . . . . . 17, 107 f Altarh yende. . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Altarkläd e . .... . . . . . . . . . . 17, 57 r, 108 f Altartäck e . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Antep endium ... . . .... . .. 57 f , *62, 126, 163 Bokställstäcke. . . . . . . . . . . . *84, 86, J 07 Bå rt ä cke . .. ..... .. . . . . ... . .. . 17 58 D y na ...... . . .... .. . .. ... . .. . K alkduk . . . . . . . . . . ... . . . . . .. . 58 63 108 f K alkkläde ... . ...... . .... . . . . J 7, 58 »Korkåpa •> . .. . .. ... . ........ . . 10 Mässhake . . . . . 15, 17, 58, l 08 f, 126 152, 163 10 f , 109 Mä sskjorta . ... ... ... . .. .. . . . lVIässkläder . . . ....... .. ....... . P r edikstolsh imm el . . . . . . . . . . . . 121 Präs tkappa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Timglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Timglasställ. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Timklockor .. . . .. . .. ... . . . . .. . 26, 37, 54, 60 Timsten. . . .. ... .. .............. ..... ... 91 Torn... 8 f, 13, 15, 18 f, 25 ff, 36 ff , 4 3 f, 46 f, 69 f, 92 Tornhuv............. . . . ..... . . ......... 27 Tornväktarrum . ......... . .... . ...... 37, 60 50 Trabes Trappa till kungsstolar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Triumfb å ge. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Tron och Hoppet, sk ulptur . ..... . .... 84, 86 Sakramentsskåp ... . ... . . ...... . 98, * 102 f Sakr istia ... 26 f 34, 38 f, 47, 5 1, 63 f, 69H, 92, 94, 11 3 f, 121 ' 134 ff, 145 f, 152 . *47f S. Mikael, skulptur . . . .. ....... . ... . Sib yllor, vä ggm ålnin g . . . 15 Sidoalta re ............ . 9 Sig ill stamp ...... . .... . . .... *l, 15, 19 38, 68 Signalfl agga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Silver, konfiskerat v id Gustav Vasas reduktion .. .... . . . .. .. .... . 10, 14, 16 f, 104, 119 Sjukh us .... .. . . .. . . .............. . ..... 131 Skampall.. . . . . . ... .. . ... . . .... 68, 145 Skape]sen, skulptur .. .. ............... . . . 48 Skol a ... 5, 26, 91, 121, 159, 161 .......... 21 Skorsten .. Skrank .. . ... . 53, 6 1' 69 f Se äve n Korskra nk Skallerhål . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Sköld med Karl XI: s n a mnchiffer ........ 138 f Slutsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Sock el. .. 27, *34, 80, 88 f, 93, 121, 127 ff, 134, 161 91 Sockenstuga ..... . .. . . . .... . . . ...... . Sock erskrin . .. . ..... .. . .. ...... . . . . . . . 103 Spegel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Spiror ... 5, 8, 15, 44, 47, 69 ff, 82, 91 f , *113, 134 Spis ........... . .. . ..... . ... . ..... . . 39, 96 Spruthus .... .. .. . .. . . . . .. . ... . . . .. . .. .. . . 25 Spröjsverk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 stadsbibliotek. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 SAKREGISTER Tyghus . . . . . ·T y mpanon .. . 183 34, 36, 47 121 34, 36, 82, 135 15 . • o. • o. 15, 18 f 47 21, Valv: Stjärn valv Tunn ,, o Up ppvärrnn ingsa nord ni ng . . Ur , golv- .. .. . . . . slag- . .. . l ' r tavlo r Urverk . .. . .. • o o • o 39 82, 9(i, 121 112 o 60 o o o o o • o o o o o o • o o •• • o • o o • o • o o o o • o •• 1 5 4 4, 59 f 15, 3 7, 59 f (i7 Va gnslid e r \'alv: Kryss valv Spegel » Valvmålningar m edel tid a . 26 Vapen , Kar l XI:s . .. ... . V apenhus .. . 8, 28, 36, 6l , (i3 f, 83, 88 f, 92, 94 113 f, 121 134 ff 145 f 166 Vi ndfå n g .. . .. .. .. . ... . ..... 32, 12 1, 1(i(i .15 Väggmå lnin gar, m edeltid a . .. . 88 Värjor ... . ...... . .. . .. . )> , iärnbrygga )> . . .. ... . . . . 23 o •• o o • o o o •• 94, *98, 166 82 f , 88 f , 135 Ängel .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. . 48, 51, 84, 86