SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED STOD AV K. VITT. HIST. O . ANT. AKAD. UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL DALARNE BAND I AV GERDA BOETHI US SVENSKA BO KHA N DE LsCENT R A LEN A.,B. STOCKHOLM CENTRAI.TRYCKERIET, STOCKHOLM 1932. DALARNE BAND I LEKSANDS TINGSLAG, GAGNEFS TINGSLAG, FALU DOMSAGAS NORRA TINGSLAG, FALU DOMSAGAS SÖDRA TINGSLAG AV GERDA BOETHIUS .... , .... , ~-+-+-+-+ ' ' \ " \ " \ '· l / ' -/ / Skala l :750000 O L---~---1~ 0--~15 __-" Wkm Häradsgräns Sockengriins INNEHÅLLSFÖRTECKNJNG Leksands T in gs l ag : Leksands kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. .. .. ... ... . .. . . . .. ... . . . .. . . . . . . . .. . . .. . . Djura kapell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .. . . .. . . .. ......... .. ... . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . Sil jansnäs kyrka .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. ............ .... .. .. .. .. .. .. .. .... .. .. .. .. .. .. .. . Ahis kyrka .. .. .. .. . .. . . . . . . . . . . .. . . . . .. .. . . . . .. . .. . .. . . . . . .. . .. .. . . .. .. .. .. .. . Bjursås kyrka .. . .. . . .... .. ........ .... .. .... ... .... .. . .. .. .. . . . . . . . . . . . . . .. . .. . .. Gag n efs T ings l ag: Gagnefs kyrka .. . Mackfjärds kapell Fa l u Domsagas norra tingslag: Vika kyrka .... ... ....... ..... ........ .... ... .. ........ .. ...... . .... .... .. .. Hosjö k a pell ..... . ... .......... ...... . : .. ............. .. ... ......... .. .. .... .. Svärdsjö kyrka.............. .... ................. ........ .. ...... ... .. . ........... ... .. . Svartnäs kapell . ..... .. .... .... .. ... .. .......... .. .. ....... ........ .. .... .. ...... .. ... . En vikens kapell . . . . .. . .. .. . . .. . ....... ..... ............... ......... . Sundbarns kyrkor .. .. .. ......... ... .... ... ... .. ...... .. ... .. .. .. .. ........ ... .... .. .. . Aspeboda kyrkor ... .. ....... .. ... .. .... .... ........... .. ... . ...... .... ..... ..... ..... . . Fa l u Domsagas södra tingslag: Stora 'runa kyrka ... ..... .... . Amsbergs kapell ........... ............ .... ...... .... .. ....... .. .. ..... .. .. Sil vbergs kyrka och Östra Silvbergs kapell .. ....... ........ . .... .. ...... . Gustafs kyrka och Enbacka kapell ............. .. .. ............. ............ . Torsångs k yrka .... ..... ... ................. . ...... ... .............. .... .. ..... ...... . . Reg i s ter till Ba n d 1 : Ortsregister ............. .. ........... .. ...... ........ .. ......... ................ ...... . Personregister . . . .. .. .. . . .. .. . .. . . . .. .. . . . .. .. . . . . . ........ .... .... .. .. sakregister . . . . . . . . . .. . .. . .. . .. . . . . . . . . .. . .. .. .. . . . . . . ................... . . Rätte l ser ... ..... .... .. .. ..... .. .. .. .. .. ..... ........ ... ....... .... ........ ... ... ... . .. .. l 42 - 61 65 ­ 87 lOG 135 149 220 - 234 261 -­ 268 280 300 327 41 3 ~ 437 462 478 514 519 531 512 FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA BAND. ANRE P = Am·ep, J. G., Svenska Adelns Ättartaflor. Stockholm 1858-64. AROSE::-!fUS = [Arosenius, F.]. Beskrifnin g öfver ]>rovimen Dalarne. Falun 1867 - 68. A. T. A. = Antikvari~k·topografbka Arkivet i Strttens Historiska Museum. BRmaus = Brunius, C. G., Krmstanteckningar under en resa 1849. Stockholm 1851. B. St. = Kt;mgl. Byggnadsstyrelsens arkiv i Stockholm. HOLPHERS = Hölphers, Abr. A:son, Dagbok öfwer en ll esa igen om de under Stom Kopparbergs höfdingedöme lydande Lähn och Dal ~rne år 1757. Västerås 1762. HÄRNÖSANDSSTUDIER = Utställningen av äldre kyrklig konst i Härnösand 1912. Stndier. Stockholm 1914. K. B. = Kungl. Biblioteket i Stockholm. KRÖ:-.lJ>l'Ell FllÅN U oSSJWO STOC IU-IOLM 19lG KU~GL . HOFBO KT IL JDUNS THYCKEHI - A .· U . (1 43':!1 2] FÖRORD TI LL SVERIGES KYRKOR, DALARNA. 1\öra nde d elta verks allmi-inn a organisation och pla n m vi litin­ visa till förorde t i det 1912 u tgivna fö r s ta hi.if"tet: Sve r i ges K yrk or, Up pland, Dd IV, häft. l. För utgivandet a v Dalarnas kyrka beskr ivnin gar komm er land ­ ska pets ind elning i tingslag r esp. hi-irad a lt liiggas till grund enligt följa nde sch ema , vilket ytter l ig are kla rgöres genom de n å om ­ slagets fj i-irde sida tryck ta kaelsk isse n (ull'. enl. Gen.-st.abens över­ s iktskarta 1909). Ba nd L HiHI.. l: Leksand s och Gagne fs tingslag. 2 : F al u dom sagas norra t ingslag. 3 : Falu domsagas södra tingslag. H. 1 : Rilttviks och Oesa tin gslag. » 2: Mora tin gslag. 3: Elfdals och Si:irna tin gslag. Jll . l : Malungs tingslag. 2 : Nås och Grangär de tin gslag. IV. 1 : Norrbi-irk e, Söderbärke o. Hedemora tingslag. 2: Folkare hi.i ra d , Hu sby och S tora S keclv i t ingslag. V. S tädern as k yrkor och konsthistorisk sammanfattning. )l ,, Varje hä fte är avsett att omfatta 8 - 10 tryckark . Skulle ett av de ovan uppr ä knade hä ftesområ d ena kräva avsevärt större ut­ rymme, måste a lltså sch ema t i någon mån r ubbas. Likaså kunn a två av de be ri-ilmade häftena samm a nslås , om de t skull e visa sig möjligt att sammanträn ga beskr ivningarna. Inom varje band pa­ g ineras h äftena i fö ljd . Till var je band kommer siirskilt t itelblad oeh u tförligt register a tt utgivas. Den hasti ghe t, varm ed arbetet ka n komma att fortskrid a inom 'andskapet, ilr naturligtvis b er oende av tillgång på medel och ar-. hets h aft samt på den u ppmu n tra n , so m ka n komma alt givas fri'm IV allmänheten s sida. Nu föreliggand e kända förhållanden ha föran­ lett s tatsmy ndigh eterna att med hälften förmin ska det för år 1915 lill 10,000 kr. bes ticimda år sanslaget, v ilk et givetvis berett arbetet nera s vå righeter och dröjsm å l och försa lt det mer iin elj es t i l1ehov av b is tånd fd m intresserade . Vi begagna de lta tillfälle a lt för vå ra li.isare på pe ka , all elt abonnerand e på hela verket utgör ett kraftigt medel att und er­ s tödj a detsamma, ett offer, vilket ju var och en u tan svårighet torde ]hilr turbi örn canich i Lixan » Handskrivna källor och avbildningssamlingar: Vi\STER1 \s DoMK. A.: Ha nd!. från Lek sand 1632 till våra dagar. Inven tarier fr . o. m. 1576. Dilribland de av Biskop Joh. Rudbeckiu s för Väster ås sti ft uWl rdade inven tarieformulärcn, t ryckta för ifyllning (jfr Gagnef, s. 126). - Vi\ST En ÅS H. A. L ;\ n . A.· H lilphe r­ sk a samlin gen. Koncepl. och anteckningar t ill Dagboken. - R. A.: Acta Ecclesi­ astica. Ang. brand 1627. Begäran om kollekt 1709. Riksr egistratu ret 1533 »öpet bre tT för bönderne i Lexand att th e m åge köp e silJTuer t ii! en kalk eller tuå . ,, 1553: >her Ma ts Nicolaij kyrkieprest udj Lixand. » ( = Kröningsvärd nr 50 9 och nr 8 10). - Ö. I. Ä.: Odaterad pla n. Skilj er sig frå n det nuvarande tillståndet därige nom att kore t ä e rakslutet i ös te r, och sakristian ej utvidgad. Att koret ä r rakslutet torde, då övriga m ått stämma, bero på slarv eller att planen ä r elt u t­ 1- 11!3792. Sveriges kyrkor, Dalarna J. 2 LEKSANDS TINGSLAG . vidgningsförslag. Odaterad fasad till kyrkan av '' Mäster Schultzberg '' . Plan med förslag till bänkinredning 1889 och 189 1. Ritning till orgel stad fäst 25/ 10 J 894. Plan m ed förslag till inläggning av cen traluppvärmning stadfäst 1909 21/ 9 ; 5 foto­ grafier. A. T. A.: Handlingar angående restaureringen 1907-9. Inv. 1828. 1 fotografi . Kyrkans arkiv : I en invid pastorsexpeditionen uppförd arkivbyggnad. De konsthistoriskt viktiga delarna återlinnas i: I. kungl. brev m. m. 1660-1833.­ K. I. sockenstämmoprotokoll 1732-1862 (mycket ofullständigt). - K. II. kyrkoråds­ protokoll 1734- 1811 (med många luckor ). - L. I. Räken ska per fr . o. m. 1630. N. Visitationshandlingar 1694-96, 17 35-1835 (ofullst.). - Dop- och dödböcker börja 1668. Kyrkogård, stapel och bod. K y r k o g å r d e n ligger i en svag sluttning ned mot Österviken, där de branta niporna bilda naturlig gräns mot väster. Som fig. 1, 4 o. 5 visa bildas entren till kyrkan av en ståtlig björkalle; kyrko­ gården får sin karaktär av höga lärkträd, granar och björkar, och bland gravminnen äro smidda och gjutna järnkors från 1800-talet förhärskande. I söder är mur av gråsten, lagd i bruk från mitt för kyrkans syd västra till mitt för dess sydöstra hörn, annars i kallmur. H. omkr. 150 cm. B. omkr. 120 cm. I öster är mur av kluven grå­ sten utan bruk, som gör ett avbrott för den strax utanför stående stapelns sträva. I norr häckar. I östmuren äro smidda järngrin­ dar mellan tegelmurade, vitrappade pelare. I grindarnas orna­ INHÄGI'AD. PoHTAR. .5i/ud.frorvplo.n. De/in. Karl Norberg 1914. Fig. 2. Lel>ky rkioh e rb e rg e 2 st. elaktpå thet ena take. » )660 betalas för >> Timber till en ki ör k e bod >> och 1706-1707 arbetas på bårhuset. Då Hii lphers 176 7 reste ge nom Leksand, fanns ett b e n h u s av trä med följ ande inskrift: >> Här ka n. du gaml e män, bå fattige och rika, Ej skilja från h varan, här ä vi a lla lika.» Bou. B ENHus. (qfer · Do!orno.. fchJan& hyrha !P!L4JNJ o ()ppmdtr < Juli ·t9l3 :J3--.~r~<5 2.5 <>o 30"'\ fH~~-r-r-r-+-+-+-+-+-+----------~--------~'------·---+---------4 Fig. 7. Leksand. Plan. Grundriss d er Kirrhe. IIIIII l l l l l l l l l l Fig. 8 . o ,..f Q 'J L, !5 6 7 "' C} 40 AS > lö­ ken>> - alltså 1709- 15. 1 Golvet i långhus och torn är av trä me~ cementerad (!) mitt­ och tvärgång, gången till sakr istian är belagd med gravstenar. 1 Enligt tradition äro Pctr·u s och P aulu s kyrkans skydd spatroner. let har Petri n yckel. Sockensigil­ lO LEKSANDS TINGSLAG. l ~ GXNGAH. FöNsTEn. VALv. SAKI\ISTIA. Korets golv är av plan­ sten, sakristians cementerat med kvaderristningar (!) ,All cement är från reparationer 1892 och 1909. Kring kyr­ kan drogs 1909 en cement­ sockel(!), I väster är en rundbågig ingå ng till kyrkan, stängd med järnklädd, enkel ytter­ dörr. I söder och norr äro ingångar förbundna av tvär­ gång, den norra Jig. 11) av samma typ som den västra, den södra, »Brud portalen », försedd med huggen sand­ stensomfattning. På över­ stycket inskrifter = Math. 6, 33, Psal. 121, 8 samt nederst Fig. 11. Lel,sand A:o 1671 s. H. (fig. 13). Hug­ kyrkvaktaren Nördliche Pl"orte des Langhanses mit dem gen 1671 av Mäster Simon J{irch endiener in Uniforrn. stenhuggare från Rättvik. l söder är ännu en portal längre åt öster, i norr en längre åt väster, ej använd; båda av samma typ som norra och västra portarna, alla frå n 1709- - 15. Kyrkans fönsteröppningar äro stickbågiga, alla från 1709-15. Träramarna, som ersätta blyinfattningar, äro antagligen från 1855, korets fönster har glasmålningar , Petrus i norr och Paulus i söder, testamentarisk gåva 1901 av Handl. Erikson, Leksand. Av rundpelare, kantiga murpelare och ställvis enkla konsoler bäras långhusets valv: i mittskepp, »tOrn » och sydl igaste sidoskepp stjärnvalv, i nordligaste sidoskeppet kupollikn ande, ribblösa kryss­ valv, i de båda sidoskeppen närmast mittskeppet kryssvalv med ribbor. Koret täckes av tunnvalv. Mellan skeppen spänna sig rundbågiga arkadbågar (utom i mittskeppets västligaste trave, där de äro spetsbågiga). Triumfbågen är liksom tornbågen en hög, avrundad spetsbåge. sakristian har gemensamt vattentak med kyrkan och täckes av ett valv likt det nordligaste sidoskeppets, som vilar på trefasad e murpelare. I sin nuvarande form är den från 1755. O - - f Q 3 4 ! 5 6 7 l 5 9 ..-t0 20 301\_. ~-+~+-~-+~+-~--------~------~------r-----~ Fig. 12. Leksand. Längdsnitt. Uppmätt av B. Wijkmark 1913. Längsschnitt der Kirche gegen Siiden. 12 LEKSANDS TJNGSLAG. Sakristian har förut varit mindre. A v en äldre, nordlig ytter­ mur synes på vinden ett stycke c:a 1 m. långt, u tgående från östra muren och försett med samma taklist som den övriga kyr­ kan. Detta visar även, att sakristian vid en tidpunkt haft samma bredd , som det norra sidoskeppet ännu har. Detta tycks också ha varit dess ursprungliga bredd. Då den 1755 erhöll sin nuvarande vidd, hade den ej förändrats sedan 1668. I reparationen detta och föl­ jande år utvidgades den ett valv åt öster, så att den fick två valv. Den mur, som skiljer den från det nordligaste skeppet, innehåller alltså dess urspungliga västvägg. I denna mur går den av tegel byggda vindstrappan upp. Åren 1709- 15 ombyggdes kyrkan i norr så att de yttre traveerna tillika rned sakristian, utifrån sett, bildade ett för ögat enhetligt sidoskepp, försett med genomgående taklist. På denna punkt var alltså i 1709-15 års ombygge iakttaget en sträng fordran på symmetri, vilken ännu i dag, även om 1755 års utökning av sakristian förvanskat regelmässigheten, som sagt alltj ämt utgör kyrkans huvudkarakteristikon. Om bygget mäler en i korets yttervägg infälld tavla av röd Rättvikskalksten GUDI TIL ÄHRA KYRKIAN TIL PI\YDNA FÖRSAMB­ UNGEN TIL N YTTA ;\Hn DÄTTA CHOH A~ 1711 UHIBYGT A~ 1709 D 12 .J VN : FÖRDÄRFVADE LJ UNGEL D TH.ED.JE I\ ESAN nkr LÅNGA TOHNET (= det medeltida västtornet). TY BLEF FÖHSAMBLINGS FÖHHA BEGÄR SO~I SAL : BISKOP DOC:TII , CAI\L CARLSON A 0 1687 SAM ­ TYCKTE OCH LAGMAN VICE LANDS HÖF . BARON HANS RÅLA~IB A~ HON 1709 NV FASTSTÄLLTE, WÄRKSTÄLT, OCH KYRIUAN PÅ DÄT MANER FÖH WÅH.A ÖGON STÅH, FÖHBkrTRAD MÄHKET ;\n. MED EFTEH FÖH­ OCH BYGGMXSTAHE KÅNST UPSATT AF MAGNUS LVNDSTRÖ~L SAMBLINGENS OMSÅHG. HVVS OCH KYHKIOHERDENS BOOR I SITT LAHS J-L SILIESTHÖMS TEMPEL (= NYT GVD ELD SO~I OCH BEWAHE DÄTTA FHÅN W Å DA OCH SIN FÖRSABL. FRÅN SKADA SVMTV POS . L. s, FÖRDÄHF. AMEN PHOP : och Lars Siljeström uppsatte [stenen] på egen bekostnad) , Det är påtagligt att reparationen helt letts av dåvarande kyrko­ herden Lars Siljeström. Han hade varit hovpredikant i Kungsör (en centralkyrka efter ritning av Nieod emus Tessin) under kyrkans byggnadstid och 1700- 02 fält- och hovpredikant i Karl XII: s här i Hyssland. I Leksand omformade han med kraftig hand en me­ deltida exteriör, som i tidernas lopp erhållit diverse tillbyggnader, till den enhetliga centralform, som var tidens ideal, såsom Silj e­ LEI> (jfr s. 12). Därefter revs dess övre delar och dess nuvarande tak gjordes. De nuvarande pelarna och betäckningarna i den medeltida MEDELTIDA delen av långhuset äro visserligen i huvudsak ursprungliga, men ~~::~RE o. visa dock icke sitt ursprungliga utseende. Pelarna ha förut varit åttkantiga, varannan fas sirad med refflor, upptill rakt avskurna, vilket redan kan iakttagas å pelaren vid predikstolen. Hörnen ha 1709- 15 avhuggits, refflorna igenfyllts och pelarna rundats med tjockt murbruk. Mittskeppets murpelare ha varit av motsvarand e form - en halv åttkant - vilket tydligt kan iakttagas i väster där de­ lar av murpelarna oförändrade döljas mellan läktarnas tvenne golv. I långhusels hörn och vid dess södra och norra murar synas däremot inga murpelare ha förekommit. Atminstone visa de ännu bibehållna sydvästra och nordöstra hörnen samt det enda valvanfang, som utgått från ett stycke bibehållen mur, endast en­ kelt formad e kragstenar, åtminstone i sydväst av granit. Dessa ha alltså fällts in i murarna, då kyrkan välvdes . .J R. A. Acta eccleciastica. 16 LEJ{SANDS TJNGSLAG . F ig. 14. Leksand. Interiör av I~nghus et mot vä ster. Das Langhatts gegen \Veslcn. Rundbågiga sköldbågar synas överallt ha förek ommit. Mitt­ skeppet visar dylika mot gavlarna, det norra sidoskeppets valv mot norr , det södra rnot söder. Vid gavlarna ha sidoskeppsval­ ven upphuggits för att ge plats åt fönster öppningarna, så att det ursprungliga tillståndet i detta hänseende ej kan iakttagas. I mittskeppets västligaste trave äro de gotiska arkadbågarna, som skymdes av en nu riven orgell äktare, bibehållna, medan alla öv­ riga bågar höjts och omform ats 1709- 15. På vinden ha valven sköldmurar i munkförband, påbyggda för att bilda läge åt taksto­ len 1709- 15. Valven äro av vanligt senmedeltida uppsvenskt utseende, med rikare ribbmönster i öster, något enklare i mittskeppets övriga traveer, enkla kryssvalv med ribbor uti sidoskeppen, alla strålar a v samma genomskärning - nu fyrkantig, till reparationen 1892, med avfasade hörn. Ovan b eskrivna valvsystem är kopierat från Västerås dom­ kyrkas vid 1400-talets mitt skedda om- och nybyggnad 1 s trål­ mönstret i valven är i Leksand , utom i korvalvet, något enklare. 1 Jfr ROOSVAL a . a. LEKSANDS KYflliA. 17 De åttkantiga pelarna och anfangen mot ytterväggarna återfinnas på båda ställen. Den nästa förändringen var sannolikt att ett vapenhus tillbyggdes. Vapenhu s fanns 1.628 (inv. ), men var 1.672 borttaget (inv.). 1672 tillbyggdes det södra skeppet och utvidgningen be<:,..1 • VAPt;N H us ocH TILLnYc. c­ NAO l SODE H. Fig. 15. Leksand. Inte1·iör av långhuset mot norr. Das Langhaus gegen Norden. stod i att tre valv »tillökats » i söder (inv. ). Då endast två av de tre valven äro lika och det tredj e, västra, av äldre typ, före­ faller det sannolikast, att de tYå östra valven tillbyggdes och vapen­ huset sammanslogs med kyrkan. För detta talar även att skep­ pet gjorts kortare västerut än de övriga, vilket knappast varit fal­ let, om man ej använt sig a v förut befintliga murar. Detta södra 2- 113792. Sveriges kyrkor, /Ja/arna l. 18 LEKSANDS TINGSLAG . UPPvXHMNJ NG. tillbygge medförde förändringar av valtentaket Murarna höjdes och gavlarna ökades i söder så att taket åt denna sida fick en form något påminnande om det nuvarande, fastän ej avvalmal. Åt norr hade det kvar sitt gamla branta fall. De vid detta till­ fälle uppförda murarna äro även i sina övre delar näslan av me­ deltidsmurarnas tjocklek och byggda a v små kullersten i fast bruk med ojämn yta. Den norra tillbyggnaden, gavlarnas nuvarand e form, koret m. m. äro alla från 1709- 15, och därmed iiro vi innanför den tid av kyrkans historia, som ovan skildrats. De murdelar, so m här­ stamm a från denna tid , i--iro till sina nedre delar skalmurar, till de övre av tegelblandad gråsten med inbakade bj ii!kar . Den form den Siljeströmska restaureringen gav kyrkan har den i huvudsak bevarat till våra dagar. 1892 företogs en genomgri­ pande restaurering, varvid pelare och valvstrålar målades i tegel­ färg och enkla kalkmålningar gjordes i valven . Detta allt över­ kalkades 1909. Den för interiören mest störande förändringen är att inrednin­ gens huvudkaraktär fö rlorat sin jämvikt och förändrats (mest 1 89~) , i det att bänkkvarteren, som tillsammans med gångarna underströko centralformen i det inre, ersatts av öppna bänkar, epitafierna ha fl yttats från sina platser på pelarna och predikstol och a ltar­ tavla ha fått sin ursprungliga marmorering utbytt mot vit färg. I kyrkan är sedan 1909 införd centraluppvärmning med varm­ luft. Därförut järnkaminer. D elin . B. Wijkmark 191 3. Fig. 16. Leksand. Ristad slinga i putsen p å västra gaveln s iildsta del. In dem Mörtel e ingeritztes Ornament auf dem ältesten TeJ!c d es 'Vestgic bels. I nredning och lösa inventarier. ALTARE . Altaret är av trä. Mot väggen stöder en altaruppsats med refflade korintiska koloimer, som flankera en på väv målad tavla framställand e nattvarden. Ytterst på sidorna Tron och Hoppet som profilörer, skurna i trä och vitlimmade. På predellan är en Fi g. 17 . Le k san d. Altare och d opstill l. Altaraufsatz aus dem 18 .lhdt. Links die T a ure. 20 LE[(SANDS TINGSLAG. Fig. 18. Altar skå p, förut i Leksand, nu i Evertsb er gs k a p ell. Schnitzaltar a u s dem 15 .Thdt. Friiber Lel >Kommen till mig j a lle som arbeten » etc. Överst på gaveln ha r till 1892 suttit Karl XI: s namnchiffer (fig. 35), vilket överflyttats frå n en äldre a ltarup psats. Altarpryd­ n a den g_jordes 1752 av en bildhuggar e i Stockholm. En jämförelse med kyrkan s predikstol och nummertavlor samt altare och pre­ diks tol i Mora m . m. visar , att mi.istaren är Olof Gerdman (uppta ­ gen bla nd P rechts lärjunga r 17B1V Altarringen är fr ån 1892, dock ä ro vid sido m a använda delar av ä ldre bröstning med tand snitt från 1600-talet. 1675 skä nkte Karl XI penninga r till en a lta rtavla , som b eskri­ ves 174,2 (inv.), då de n var något förändr-ad i en r epar ation e fter eldsvå da n 1709. »En n y altarta Ha med 2:ne s tolpar en på hvvar­ dera sida n med ett m åla d t cr ucifix midt uti , och en krona öfver st. » Bevara d utom na mnchiffret är tavlan , kot'sfäs telsen , olj em ålnin g på trä och kopia efter H.iddarholmskyrka ns a ltartavla, och ramen av förgyllt trä, dekorer a d med snid ade och förgylld a putti. Den är illa medfaren av att ha var it förvara d i kyrkans bod. Nu i sakristian. 1 J fr J. R OOSVAL. Hovbil dhuggaren Burcha rd P r ecl1t. Stb lm 190 5. B il. IV. LE!{SANDS KYHKA. 21 ALTARSI(ÅI'. Kyrkans altarsk å p från 1400­ talet (fig. 18) är i Evertsbergs ka­ pell, Älvdalen, dit det skänkts av Karl XI. Huvudgruppen fram stäl­ ler Jungfru Marie klagan. Nu upp­ satt med dörra rna ovanpå corpus (!). H. 146 cm. , B. 138 cm. Beskri­ ves fullshindigt i Hd Il, Everts­ bergs kapell. l inv entarier !'rån 1600-talet sä­ ges alta rskåpe t b estå av 11 bilder och ett krucifi x. Antalet figueer i corpus och flyglarna äro tillsam­ mans 11. Elt processionskru­ c ifi x nu förvarat i kapellets sak­ r is tia har enligt uppgift på platsen medföljt skåpe t och in i senaste id varit a nbragt på överstycket. Ursprungliga mrger, svartgrönt, r ött 19. Processionskrucifix, förut och blått på korset, rött på höftklä­ Fig. tillhörigt Leksands kyrka, nu i Evertsbergs kapell. det, blod och karnation, äro bevara19) H . ~ /. 13 36 Klc ines Cru cifix, 15 .Jhdt. FrC1her Lekde. (.F. 'Ig. • · ···· f et cm. · ; Cm. sand wgehöri:;:, jetzt in der J{ap e lle Predikstolen(fig.l5)harbröst""Evertsbcrg. väm med skulpterade fyllningar. Från vänster: Kalk med blommor omgiven av rocailleornament La­ gens tavlor. Kristus och den kananeiska kvinnan. Kristus och Nicodemus. Kalk och blomsterskål. Trappskrankets fyllningar pry­ das av ornament. På ryggstycket, som utgöres av snidat draper i, sou DEO GLOHIA. P å baldakinens ta k är en basunblåsande ängel omgiven av bl å moln. Predikstolen tillverkades 1757 av samme bildhu ggare, som gjort altartavlan , Olof Gerdman frå n Stockhol m . En äldre prediks tol beskrives 174·2: , En predikstol af trä må ladt bildbuggar w erk med årtal 1622. » Denna predikstol bil­ dar stommen i den nuvarande. Innertaket är bevarat i sitt ur­ sprungliga skick, och unde r de n ya listerna och skulpturen på räcket skymta äggstav och plattskuma ornament. En jämförelse med Mora kyrkas ä ldre predikstol, 1 som efter allt att döma här­ stamm ar från samma ve t~k sta d , gör det troligt, att en i Leksands 1 Mora predikst.ol h a r undergått samma förvandlin g som Le ksands. nas i Oxbergs k apell. KHUCIFIX. PmmmsToL. ÄLili\E PilE· llll(STOL. Delar fin­ 22 LEKSANDS TINGSLAG. Fig. 20. Leksand. Dörr i Leksands muse um. Troligen från gamla predikstolen. Tö.r l1n Mnseutn ?.U Lcksand, w ahrsch einli ch 1.ur iiltcrn J\an;r,cl gch örlg. Anfang des 17..lhdts. TniGLAS. TniUMFKRU­ CIFIX. museum nu befintli g dörr hört till predikstolen (fig. 20). Dörren har enligt muntli g tradition köpts från kyrkan på 1700-talet och sedan använts i en bondgård. Timglaset på predikstolen skänktes 1734 av Segelsömmaren Eric Linblad. Det utgöres av en pyram id, som uppbär ett metall­ ställ för fyra sandglas. H. 79 cm. 1679 köpes »Ett tyrnglas ». Triumfkrucifix av trä från 1300-talet (fig. 21 ). lV Iålningen från senare tid, på höftklädet kritigt vit, håret svart, karnationen blek och korsstammen brunmålad . Krucifixet står nära Västerås Dom­ kyrkas triumfkors 1 och ett triumfkrucifix från Munktorps kyrka (nu i Västerås fornsal). Figurens h . 155 cm. Hela korsets B25 cm . 1 Avb. i LINDEGREN, Mariakyrkan i Väster ås. Sth lm. 1888. LEKSANDS KYHKA . 23 Fig. 21. Leksand. Triumfkrucifi x. Triumph crucifix. 14 Jhdt. Kor sto l ssi d a av furu. Från 1400-talets slut (fig. 22). På ena sidan en skulpterad sköld med lammet och kalken. På andra sidan synas spår av en borthuggen helgonrelief samt urtagningar såsom för en pulpet (sekundär användning?). Ornamenten bära spår av KonsTo L 24 LEKSANDS TINGSLAG. llOKSTOL. 1\0BSI\ IL\NK. B,\:-;K­ I:'\HEDNI NG :"JU \DIEI\­ TA \'LOJ\. röd, grön och gul färg, lammet av silver. H. 216 cm. B. 49 cm. Tj. 10 cm. Korstolen omnämnes ej i något bevarat inventarium. Under 1600-talet fanns d~iremot en »Boke­ stool ny » (inv. 1672); måhända har den gam la korstolsgaveln anvi.ints som ståndare i en pul­ petliknande bokstol; därigenom vore urtag· ningarna och borthuggningen av helgonreliefen förklarade. Ordet »bok stols >> innebörd är L ö. oviss . >> Bokstol» ingår som ordinarie term i inventari eformulären efter 1630, då de gjorts mer utfÖJ'iiga (jfr Bjursås, s. 90). Korskrank fanns 1628. 164·5 hetalas ar­ betet >>på nya högchoren>>, 1660 inköpas >> Choor­ stänger och förgylldt knapper >> och 1665 be­ talas för >> I-Iög Chorens Bygnin g >> och mate­ r ial, som var >> 18 syllar såågb6idher, Biälkar o knapper » samt >> swarfwarelöhn och snicka­ relöhn». 1672 omnämnes >>Choor mz nytt snickarewerlo (inv.). Korskranket, vilket en­ ligt urgammalt bruk skilde den del av kyrkan, som begagnades som kor, från övriga delar, revs antagligen då det nuvarand e koret ut­ byggdes 1711. Bänkarna nere i kyrkan äro öppna, an­ skaffade 1892. P å läktarna likal edes öppna bänkar av en äldre typ. Alla bänkarna äro målade med blå oljefärg, vartill medel skänk­ les 1909. Före restaureringen 1892 voro kyr­ kans bä.nkar slutna och målade i ljusbrun Fig. 22. Leksand. träfärg, förmodligen till verkade under 1700­ J{orstolssida. lalet, väl i samband med utvidgningen. 1693 Fragtnent eines Chor­ s tnhlcs. betalas för två »nya benkiar för officers Ende des 15. ,Jhdts . hustrur» . Nummertavlor, två stycken i mittskeppet (fig. 24). Ramen rikt skulpterad m ed änglahuvud, blomsterguirland er och ornament.. Gjorda i Stockholm 1752 av bildhuggaren Gerdman och förgyllaren Emporagrius (Räk.). (Jfr s . 20). I kyrkan äro i vil.ster tre läktare. I norr >> g umm l äktaren >>, i söder >> g ubbläktaren >> och mellan dem orgelläkta re n. Denna LEKSANDS KYRKA. 25 har balusterskrank, de båda andra nu tält bröstvärn med blå fyllningar med förgyllda ornament. Orgelläktarens plats var före 1895 ovanför den nuvarande, en anordning, som härstammade från 1737. Dess bröstviim, som pryddes av målningar och reliefer av musicerande änglar m. m., förstördes 1895. Ursprungl igen , före 1737, voro »bibliska historier » mål ade p& fyllningarna. l sydöstra hörnet är en läktare, lik de västra, kallad soldatskullen. Mitt emot denna, i nordöstra hörnet är den s. k Gapskuilen. Bröst- GAP~K u LLc. Efter foto . {rån 0111 kr . 1890. Fig. 23. Leksan d . Liikta r anordn in gen i vii s ter före l 8\.!5. Die vVcsle mpore vor 189:i. ningen är li k de andras, mAn hi.ie och på soldatskullen äro kyrko­ herdarnas narnn målade, en anordning som härslammar från 1700­ talet. (1784 betalas för »Dr. Normans dödsår på läktar en »). P å gapskullarna stodo under 1600- och 1700-tal en skol gossarn e och sjöngo, där var även und erstundom orgeln s plats. För Leksand finn es ingen upplysning därom. 1672 voro »Lechtaee under 3 hwalft förbettead och målad » samt »på södra sidan 2 l ec htare nya ». Samma år funnos 7 läkt are, »4 manfolc ks och 3 qwinfolcks>> (inv.) . HDLPHERS om­ talar att det fann s 9 läktare, större och mindre (1767 ), men kyr­ kans inve ntarium av detta år omtalar 5 inklusive orgelläktaren , 2(i I.EI) (Inv. ). DoPFAT. I dopstället ett dopfat av mässing med driven dekorering. l botten tyska riksvapnet, omgivet av oläslig minuskelrad. Kring ka rrten hj ortar, som jagas av hund a r. Ena kanten avskuren. N Lim­ bergerarbete frå n 1500-talet. Ett likada nt fat finn es i Lumme­ lunda kyrka (fig. 114 i SvEHIGES KYHKOH, Gottland, Bd I.) B. 59 cm. NATTvAR D s K a lk av silver med sexfasad fot och slät cuppa, som tillKÄHL. ökats om kring 5 cm. i övre kanten. Stämplar: Falu vapen, GB inom cirkel. H. 27 cm. Paten helt förgylld utan stämplar. K a l k av förgyllt s ilver med Karl XIV Joha ns namnch iffer gra­ verat på cuppan. S tämpl ar: T 3 ( = 1825), G FOLC J{ EH, Tre kronor, Stockholms vapen. Gåva av Karl XIV Johan 1825. H. :~6 cm. Pat e n av förgyllt silver. Stämplar som på kalken. Kanna av si l ve r (fig. 25 A). Delvis förgylld med palmett­ ornament å den päronformiga bukens nedre del; skaftet dekorerat LEI\SANDS J> oblatz­ ask » överstruket, dieirernot fan ns »E:n s ilfwerkanna stoor.>> Antependium av urblekt röd sammet med s ilvergaloner och ANNO 17M3 i silverband. Inköpt detta år. L. 275 cm. 1:3. 90· cn1. I-l änger för altaret under ett nyare. Antependium av röd sammet med guldgaloner, broderi och 1825 . L. 35;~ cm. B. 102 cm. Ansk a ffat 1825 från Wilhelm ina Almgren i Stockholm . Antependium a v röd samm et med broderad bård kring kan­ ten och lammet med segerfanan och 1870 mitt på . Köpt från Wilhelmina Almgren i Stockholm 1872. L. 325 cm . B. 110 cm. A nt epend ium av rött kläde med broderie r. Från Ersta 18\)2. I-länger för altar et 2 nya m äss h akar av röd sammet, guldgalonerade. L. 107 cm . Mäss hak e av svart samm et, silvergaloner ad . 1800-talets bör­ jan. L. 101 cm. Brod e r a t krucifix från mässhake. P å korsets ändar evan­ gelisterna med symboler. Dessa och Kris tus i guldbroderi, det övriga i silver. Omkr. 1700. H. 80 cm. 2 b r u d päll a r av r öd taft, ka ntade med knypplade guldspet­ sar. L. 355 cm. 13. 14·0 c m. Kalkkläde av urblekt r öd sammet med tjocka silverbroderier . mitten sol. 1600-talets slut. 45 x 38 cm . 4: h åva r av röd sammet, guldgalonerade, numer a U l' bruk. Av nu förk omn a äldre textilier nämnas i räkenskaper och inv. bl. a . följ a nde : >> 1576 en c h ar k å pa a ff blå blomerat Fl oge!dB Item en chork å pa aff grönt biom eratt s ilkes säterny. Item en Messe h a k e l aff rödbrun flogeld, medh ser ck och all tillb ehör . 1 2 Foten finnes i Djura kape ll, se s. 53. Nu i Djura kapell , se s. 55. Flogeld = sammet. LEKSANDS KYRKA. 29 Item en Messehakell aff rödh blamerat flog­ heJd medh Serck och all tilbehör. Item en lVIesse hak el aff gyllenstycker medh alla­ handa fergo. Item en huytt Messehakel atT blå kyiell. Item tuå Dalmatiker huit brokatta af silke. Item en Altarelista medh sitt an­ tependium. Item en Altarelista aff rött och !mitt. 1621: A ltareklädhe af n ytt lärft medh Karleks antependio. En pell alf rys­ s elä re fft. » 1628 funnos 2 st. H u mera!. 164:2 s lå r under rubriken mä ss h a k ar i inv. »een a l'f Fig. 26. Leksand. dessa nyy och giffuin aff Hustru Drita y Ullewy Ljus plåt a v miissing. hwyt mz insänkta silfwertrådar och guldknyt­ \Vandleuchle r a u s ge­ tricbencm ~·r essi n g. ning omkring» samt >> Örnegåt ett nytt gifwit um 18!10. a f Dno Olao Mor> . 1672 ,,f{öcklin aff br unt plys nytt 1 st.>> samt >>Hoffwar nya 2 st. skiöna mz silfrklocb. Mässin gs krona. 2 ljusarmsrader m ed 10 i vardera. Staven krönt av kvinna. Globen melonformig. Nämnd första gången 1672 såsom inköpt 16:~4 (inv.). H. 100 cm. Mässingskrona med 2 rader ljusarmar och 8 i varje. Staven krönt av en kvinna. På den släta globen: VNO TROILIUS ECCLESI.!E LIXANDENSis PAS'J'OH . ANNO LJusnEnsKAP. 1663. Fl. 110 Cm. Mä ss in gs k rona. Staven krönt av Justitia med vågskålen , s lät glob. 36 ljusarmar fördelad e på :~ rader. 1672 köpes en ljus­ krona och i inventariet detta år finnes den här beskrivna nämn d. Mässingskrona. S taven krönt av kvinna, globens nedre del m elonformig, övre slät. 8 ljusarmar i en rad. H. 83 cm. Barock­ form. Mässingskrona. Överst dubbelörn, slät glob. 6 ljusarmar i en rad. H. 70 cm. Barockform . 2 ljuskronor av järn med vridna armar och 4 ljuspipor. Köpta 1772. I boden. Under och pä läktarna l1 förgyllda , svar­ vade träkronor vardera med 6 a rmar. 1721 köptes: »Liuu s Cronan , som sitter wijd norra dörren til Rå dman Körsner 114 Dr. » 4 !j u s armar, fästade på västläktarnas bröstvärn. Drivna och punsade med växtornament L. 43- 51 cm. Rester av en lik­ nande i sakristia n. 1. 688-74 inköpas »L i u s a r m a r på p r ed ij ko­ stolen », 1.683 funnos : 3 st. armar av mässing. : w LEKSANDS TINGSLAG. Ljusplåt av driven mässing (fig. 26) . Omkr. 1800. H. 35 cm .. 2 ljusstakar av driven mässing. 1600-talets senare del. H. 37 cm. 6 tenn s takar på rund fot. Hakt skaft. Stämplar : Sköld (2 ggr). Krönt S (2 ggr). U ( = 1778). Köpta 1779. H. 26,5 cm. 3 tennstakar, fyrkantig fot med tandsnitt Pipen urnformig.. l botten SMH. 1800-talets början. H. 23 cm . 8 tenn s takar med pärlränder kring den runda foten och manschetterna. Omkr. 1800. H. 18 cm. 5 tennstakar, rund fot m ed tandsnitt 1800-talets början. I-L 20 cm. PonTHÄTT. I sakristian 7 porträtt i guldramar: Kar l XI, knästycke. Återgår på Ehrens trahls helfigurporträtt i Uppsala Universitets samling. Anskaffad 1712 i stället för en 1681 inköpt, som förstördes i eldsvå dan 1709. Ilängde ursprung­ ligen i koret, liksom följande. H. 99 cm. B. 79 cm . Karl XII, knästycke. Av den s . Je Lundatypen, som anses till ­ kommen 1716- 17, 1 men inköpt 1712 i stället för ett 1709 uppbrunnet. Fredrik I. H. 118 cm. B. 87 cm. Ulrika El eo no ra, pendant till föregående. Adolf Fredr ik, lmästycke. H. 118 cm. B. 87 cm. Lovisa Ulrika, lmästycke. H. 118 cm . B. 87 cm . 1753 anskaffas 4 kungliga porträtt. Sannolik t de fyra sist­ nämnda. G u s ta f II l, bröstbild , en face . Kopia efter Hoslins porträtt 1771 i Nationalmuseum. 2 H. 59 cm. B. 71 cm. 1777- 78 skickades 6 »Kong!. portraiter» till Stockholm, där de renoverades. Samma å r skaffas > >6 portrait ramar > >_ Svartkritteckning av Karl XIV Johan , h elfi gur. Hitat av Alfar Per Andersson i Hjulbeck , Leksand, och skänkt till kyrkan 1847, försedd m ed lång inskrift till Karl Johans ära. H. 66 cm . B. 48 cm. Gip s meda l j o ng av Johan Olof Wallin. Signerad av G. Eriksson . Avgjutning av minnesstensreliefen vid S tora Tuna kyrka. EPJTAFIEII . Epitaf ium över kyrkoherde Elo l' Terserus, t Hi17 , och han s. Av A. HAH H i David vo n KraiTt, (Ups. 1900) till 17 16 och av densamme i & ROOSVAI., Sven sk Ko nsthi storia , (Sthlm 1 ~lil), Ull 171 7. Sakristia n olämp lig fö rva ringsort för porträtten, som skadas av fukt., och f. ö. a lla äro i behov av konservering. 2 J. HOOSVAL, Svenskt Ko ~stgall eri. St hlm 1912. ROMDA H r. 1 LEKSANDS KYHKA. familj (fig. 27). Hektan­ gulär i muren infälld kalk­ stenstavla omgiven av grå stuckram med broskorna­ ment Flyttad till sin nu­ varande plats 1711. I kartuschen överst: , ETW j ADD l MHD 1> >. På den rektangulära inskriftstav­ lan: »EPJTAI'HIUM TEI\SEHI ­ ANUM TOLFj n ;i.;\TA FÖT­ 1 TEH IFH ÅN THENNA ' HÄI\ LYKSTEEN, HUYLA SIGH SALIGH ELAI TERSERI BE­ EN : HAN FÖDDES l UMA UPFÖDDES STUDEHADE SV Ä H lE OCH LEKSANDH . LYCI< E LIGH I TYSLAi\"Dt-1: EEN TYDH HAN VAH KON<; IOHANS SECHE TERARE, PH.YS SEEN MED UESTEHÅS RADHE DEHS STOOHT SCHOLA 1\EGE­ l HAN SYNS FA­ nihl FÖDDE MEDH KOM SÅ TILL HYT l LEXANDJ-l ÅHH GEN NITTON FÖHSA~·IHLIN. Fig. 27. Epitafium Ö\'Cr Elof Terserus, NYT SÅ l t Hi 17. LÄRDI·I FÖH­ E pitaph des l'fa rrc rs Elof T e rserus (·;- 1G 17). Der B a hmen aus Stucl<. GIFMILDH SICHTIGJ-I OCH HAN VAH. FÖHSANN, TY HAN I\ONUNGAHS OCH LA l\' DZ E NZ STOOHA GUNST VANN : HANS HUSTRO ANNA DANIELS FHOM GUD E LIGI-I FÖl\ ANDHA DEYELIGH MILD OCH I SÅNG LIUFLIGH : HUYLAS THEH SCOLA TILLLYKA MEDH MANNEN OCH FYHA BAHNEN SMÅÅ. OCH FHÖGD UPSTÅÅ . PEDEH. l ÄHHA MAll­ BI\YTA. GÖ.LIN , ANNA, MAHGAHETH A LISBETHA. ADOLPHVS , IOHA N NES THE HETTA. IT EM HELICTA , GRETA s ;~BHOENSIS. MED SÖN E RNE HANS , ELOFF, .IACOR TERSE IUS . THE LEFVA ;i.N N U AFF GUDZ B E HAAG OC ~-IISKUND . GIFF OCH THEM ocH THE HAs o GUD EN sALIG s T UN D. TEHSEnVs MonlT\t n PHENSAT nEGALlA ADOLPHVS . >> H. 230 cm. På triumfbå gen i söder. Epitafium av svart och vit marmor över Uno Troilius, i' 1664, 32 LEI\SANDS TINGSLAG. Fig. 28 . Leksa nd . Epita fium över Uno Troilius, t 1664. Epitaph ans sch wan~e 1n und wei ssetn Marmor ii ber den1 P farrer Uno Troilius (-j- 16G4) und seincr Frau. kyrkoherde i Leksand, och hans hustru, Margaretha Säbroensis, Terserus' änka, allmänt kallad »Stormor i Dalom », -j- 1657, samt deras son, som efterträdde fadern . Hänger i koret, dit det fl ytta­ des 1714 - 15, då enli gt räkenskaperna »Olof Andersson i Roma upsatt Sahl. mäster Unos Epitafium i Choret» (fi g. 28 o. 33). Inskrift: MEMOR!iE l VIHI PL U RIMUM REVEHENDI. j ET. PHA': CLA ­ RISSIMI. DN . MA I GIS: l UNONIS. THOILII. PASTOHIS. l Q UONDAM. ET PRMPOSITI. I.EXANDENSIS . l MEHITISSiiVIE. ANNO. SAL 'O TIS . CJ:J I:JCLXIV. LEKSANDS KYRKA. 33 l AEZ. LXXVIII. IN CI-IRISTO. PIE DEFUNCTI SACHUM.I QVISQVIS ES. UTILITEH. . NOSCES. MONUMENTA. PRIORUM. l FALLACIS . VITA':. DUM. BHEVE CAHP!S !TEll l UNO. THOI­ LIUS. HAHUM. NOSTHI. DECUS A':Vl. l FESSA SUB. I-IOC. TERHA':. CON­ DIDIT. OSSA . SINU. l I-IUNC. EGO. Q UID . CELEBHEM. MEHITA':. PHA':­ CONIA. LA U D!S. l HEPP U L!T . ET . . MAIO!t. SIC . QVOQVE. LA UDE FUlT . l IN. TYDOEOEN . FUlT. ! LLE. PH.O­ PIS GENITOH!BUS. OHTUS. POHE. LATA . QUO . VIGUIT. l TEM­ NON. SIMU­ HUDI­ FIDES . l POSTQVE . MENTU~f. PATIUI. LAHIS. AHDOH. I-IONESTUS. INVENIT. l PALLADIA. CLAH.OS. VIHOS. AHTE. l MOX. JUVENEM . CASTO. SAPIENTIA. DU­ CIT. AMOHE. IN. COETUS . l THANS MARE. ET . TEUTON!. TEHRA. TUOS. l I-liC. LOCA . MULTA. DEO, PUL­ STUDIISQVE. CI-IHIS. CALENTIA. l NOSCITAT. l ET . MEMOHES. DOCTA. LINGUlT. U BIQVE . SUI. / MAGISTERII. BHABEUM. TRIBU . WITBBEHGA. ET . CELEBHEM. PA­ TIUJE. HEDDIDIT. INDE. VIHUM. INCLYTUS. A NTIST ES AHHI-IUSIA. JEDISQVE. REXIT . DEL FIDA l Fig. 29. Leksnnd. Epitafium över Daniel Helsingus, t 1684. Epita ph aus geschnitztem und gema!tem Holz (iber dem Pfarrer Danie l Helsingus ('i' 1684). l QVI. TUNC. TEMPLA. COLU MNA . FUlT./ AGNOVIT. MAGNAS. CAM. CULTU. IN. PECTORE. DOTES . IMMERITO. PH.JEMIA. PULCHHA DEDIT . HUM. PASTOR. AMCENAS. OVES . l CUl. NON. l MITTITUH. IN VALLES. AN IM A­ IVASTISSIMA. SENSIT l ET. CI-IHISTI. PLACIDAS. I-liC. BENE. PASCIT: H E GlO l l Pl\JEPOSITIQVE. FIDE~f. l TO . . . QVE . ORNAMENTIS. TEMPLA. DECOHA SUIS ENN IS . OLYMPIAS. ACTA . EST . ADEST. INSIGNI. LJETUS . UTEHQVE. l HIC . ILLI. NOVIES. QV INQV­ l ET CUM ULUS. LONGI. TEMPOn. S. ANNUS. EXIM I O. CONDIGNA . F UlT . MATRON A. MARITO . PARENS. l ET . SOBOLA<: . LAETI . HECHEANTUH. IN. HOHTO. CHOHIS. l l NUNC PARADISIACO. A N GELICISQVE . CANUNT. CAIU1INA. Lk:TA . EST . CELIBEHRIMA . SCRIPTAQVE. l FAMA. SOLO . SUPEH. :l- 11>3792. Sveriges kyrkor, /)alarna l . 34 LEliSANDS TINGSLAG. SAXIS. I SCRIPTAQVE · PEC· TOHinUS . NOM INA . CLARA MANENT. I S U O. ET. COHA':­ HEDUM. CUHA V IT . NOMINE. PONL P C. 300 '-, Ep it afium över Da­ niel Helsingus, kyrko­ herde i Leksand, t 1684, (fig. 29). Snidat i trä och må lat. I draperiets kant hänger en uppsla­ gen bok, i vilken det står : > > Phil I Chr istus är mitt lif och Döden är min vinning. >> På draperiet följ . inskrift: DANIEL LAV­ HENT!l HELSINGUS NULLA PEH IGI· ANAGHAMMA TUfl AHS SINE LINE A. Därunder Daniel 12, 13, >> Men til Daniel gack» etc. och Horn. 7, 15­ 17 >> Ty jagh wet at i migh Fig: 30. Leksan d. Epitafium över L. Alstrin, t 1702. E pila ph ans geschnil~tem, gemallem und vcrgold e tem Hol~ iiller dem Pfarrer L. Alstrin (·i· 1702). thet är i m itt kiöb etc. Epitafium över La­ urentius Alstrin, t 1702, kyrkoherde i Leksand. Hängde förr på pelaren mitt emot predikstolen, varifrån det tyvärr 1892 flyttad es till det nordli gaste sidoskeppets öst­ vägg. Skuret i trä, m å­ Jat och förgyllt (fig 30). På den ovala skölden följande IN VIH latinska inskrift: HINC INTEH.VALLO l QVOLAT US AHA-: SEPTENTH.IONALE DISTAT TEH.IUS MOHTALE l IMMOfiTALITATEM EXSPECTAT l QVID QVJD ALSTIUN . / CIHCUMTULIT l MAG : LAUHENTI US PIETATE. IN EHUD!TIONE. l CANDOHE . EXIMUS . / LE CTO H. PHIMUM . MATHESEOS GY~INA S . CAHOLISTAD l DEINDE. IN. HEGIA. CAHOLI. LEKSANDS KYRKA . 35 XJMI. VEHBI. ANNOS. AULA l l DJVINJ. PER. PHA':CO. V. DEMVM . HUIUS . ECCLESIM. LEXAND. PASTOR l ET . VICINAHUM. PER DALEI(. l'AROEC PHA':POSIT . l PEH. ANNOS. XVII. NAT. I N. WEHMLANDIA. OBIIT. AN. MDCCII . AETAT. LII. l COND IT UH . EODEM. TU ­ M U LO. SUAVISSIMA. CO·· NIUX FILIA CEM. l CHHISTINA ERICI QM. ANNOS . DE· MT. XXX. l ANTE. PI E. DEFUNCTA . EST. MON U ~IENT U M l l ET. CON I ­ UX. ALT EHA. I HELENA . FREDEHICJ ET. LIBER!. PEHSTITIES. LICENTES FILIA DECE~I. S U­ l MA, STI ET VIHT UTIS l MONUMENTA TU A': NOS· THO DOLORIS l H IE C PRO STEVIMUS CON l UX GENIESQVE TUA l FICTA SI QUIDDI MANIBUS S NON FICTA HEQUIRIS l EN LACRYMAS Q ;E NOS DICEHE PLUHA VETANT. Hustrurnas namn kom­ pletteras av de av Fig. 31. Leksand. Epitafium över 1VIunktell 1 uppgivna. H. L. Siljeström, ·j· 17 :10. 305 cm. Epitaph aus geschnil ~l em , gem alte m und vergoldetem Hol' iiber dem Pfarrer L . Siljeström (·i· 1730). Epitafium över Lars Siljeström , kyrko­ herde i Leksand , t 1730, Daniel Helsingus' son . En oval svartmålad in skriftstavla omgiven av en kra ns av lagerblad. Överst 2 änglar , som MUNKTELL, Wcstet·ås s tifts herdaminne. Ups. 18H, II s.220. Dä r itterfinnas i huvud­ drag dc biografiska not iser, som de prästerliga epitafiernas latinska inskrifter innehålla. 1 3() LEKSANDS TINGSLAG. hålla en krona. A v trä, målat och förgyllt (fig. 31). H. 300 cm. På triumfbågen i norr. In­ skriften har följande ly­ delse : THENNA TAFLA / U PPSATTE I LIFSTIIDEN/ LARS S!L.JESTHÖM j KYH­ I(JOHEHDE OCH PHOBST l LEKSAND FÖDD l STOCK­ HOLM ÅHR 1662 DEN 14, NOV . UPFÖ DD HÄR .J LEKSAND STUDERADE I UPSALA. BISKOP CARL­ SON WYGDE HONOM TIL PRÄST CARL 1690. DEN XI KONUNG SATTE HONOM TIL KONGSÖHH CARL 1692. TIL RONUNG DEN Xll GIOHDE HONOM DRARANTE PHÄST. A~ 1700 FÖLGDE HAN J FÄLT 1701 OHD : WID HOFWET. PÅ 3 ÅHH ZE ­ LAND NAHYEN,LIFLAND, HIGA, CU HLAND, LITTO­ WEN PÅHLEN PHEUSSEN OCH DANTZIG J(;ENOM ­ ÅHH SIG WANDHADE TOG HA N 1698 TILL Fig. 32. Lcksand. Epitafium Ö\'Cl' Ericus Martini lhrstadius, t 1670. HUSTHU EN ,\NKIA MA ­ H!A PEDEHSDOTTEH DE ­ HAS ÄCHTA STÅND WÄL­ DÖTTHAll RYHRIOHEHDE Epitaph aus gemaltem Holz i'tber dem Comminister E. M. Ihrstactius (i- 1670). SIGNADE I GUDH MED SIU BAHN Wl!D 4 SÖNEH 3 LEKSAND BLEF HAN W!SCOW ANNO 1702 FÖRSAMBUNGEN FÖRESTOD HAN I GHAF AT AFBIDA 27 Å HR SONEN OCH FADHEN SlWLÅ HUILA UTHI EN EN FRÖGD_r:FUL UPSTÅNDELSE . På kartuschen under står : ,, Hiob CXIII v 15. 16. , Epitafium över Eeicus Martini Ihrstadius, t 1670. Kommi­ nister i Leksand. En oljemålning på väv föreställande Lazarus LEI\SANDS KYHKA. 37 uppväckande, flankerad av kolonner, som uppbära en gavel. Allt av målat trä; överst på gaveln kartusch med J oh. XI »Jag är upp­ ståndelsen och lifvet» (fig. 32). Nederst följand e inskrift: DEO TE. OPT MAX Il\10 SACHIUM WYS OCH WÄLL HEHH EHICK MAHT. II\ESTADIO / GUDZ OHDZ TROGNE PREDIKANT. HÄH I LEXAND UTHI 23 ÅHR /ÄHH DENNA TAFLA TIL EN CHIUSTELIGH ÅMI NNELSE UPSAT AF HANS EFTERLÅTNE ARFWINGAR j OBIIT 1670 DIE 10 JULY. H. 300 cm. B. 160 Cm. Två kyrkvaktarero c k a r av mörkblått ylle med krage, moderna (jfr fig. 11). Karbas av flätat läder. L. 85 cm. I bårboden finnes en straffstock. K YnKvAKTA· HENS OCH SPÖGUBBENS u TH UST N I NG. S THAFFSTOCK. Fi g. 33. Leksand. Porlrättreliefer av Uno Troilius och hans hustru, kallad >Stormo1· i Dalom ». Detalj av Troilius epitafium. Teil des Epitaphs. Fig. 28. Länstol av furu , målad i träfärg. Kallas i inventarierna )Bichtstol». 1500-talet(?) H. 120 cm. Kista av furu med järnbeslag. Har fordom varit kassakista, då därur (en!. AnosENrus) stals 5,000 daler kopp. m:t till Dalupp­ roret 1743. L. 167 cm. H. 64 cm. B 85 cm . Timglas i trästälL Ett glas. H. 15 cm. Tre brudpallar med ryggstöd och ben av runda stavar. Ryggstödet vändbart, på den ena, på de andra avlyftat. I stapeln hänga tre klo ckor. s t ork lockan gjuten 1704 med följ ande inskrifter: uppikring ANNO 1704 MIG GlO ET I LEKSAND GERHAHD'r MEYEn FRAN STOCKHOLM. På södra sidan Karl XII till häst i relief (fig. 34), omgiven av CAROL. xn, och halvcirkelformigt M önL En 1 SAKRJST JAN . BH unPALLAn . KLO CKOR. 38 LEKSANDS TINGSLAG. SKRIFTKLOCI{A. däröver REX IN VICTISSIM US. I kar­ tuscher därunder GUB. DALEK. NICO : GI\IPEN = HIELM LIB : BA­ RO. PRAcTOR. TERRITO JACOB PIGOT samt EPISCOP : AROS. CARL CARL­ SON DOCTOlL PAST. ET PHACPOS . M: LAUR . SILIESTHOM. På norra sidan: Kristus med världsklotet i relief omg-iven av SALVATOn MUNDI SALVA NOS. Därunder MITT LIUD AH STAHKT M IN MALM AH GODH. KOM HOEH. GUDS ORD OCH HAF GODT MODH. IAHAN PERSON LAENSMAN. MATS LAHSON. OLOF Fig. 34. Leksand. 1\arl XII. Relief på storklockan. PERSON. KYRKIOVACHDAR. Kring Karl XII. Relief au f der grossen G locl> • .• ;.-•.· . .":i/ ~ . 1576 uppta inv. »klockor i torn e t • ·-...~ "'*' B st» . Då tornet brann 1627, förstördes klockorna. I en i H.. A. befintlig inlaga :.'• \ .. ' Il, till k. m:t beskrives detta och man ber \ ' '' ,l om hjälp: »Så hafvva wy förståt att \ ,.1· ~ \' · Gudh hafwer gifwit E. K. M. seger öfer ·4' ., ·\ Sueriges rykes fyender, så att Der ifrå c. .. ,, • ',· ' •: '~ ähre ock förde månge herlige klockor, som tilförenne ähre brukade till de pa­ Fig. 35. Leksand. !{ar! Xl :s namnchifl'er. Från den ä ldre pisters afgudad yrkan och gud z namp 8 altarprydnaden. högsta misbruk. Och efter deet wår Tcil eln es älteren Altaraufsatzes . nödh så stoor ähr, och wår lägenheet nU ij denna bedröfeliga ty den icke så tilsteld att wy kunna oss klockor förskaffa ähr wår ödmiuke och underdånige böön till E. K. M. att oss fatige men kunde en klocka Denna församling till tiänligh blifwa efterlåtin », etc. Sedan stapeln byggts och tornet även blivit åter­ uppfört, hängde klockorna dels där, dels i tornet. 1628 funnos 3 klockor: »tu(?) i stapulen Dhe Andre Ähre tagne til d het ny i a tornet.» , . ,'· . ', ~ \ S ägner och utdrag ur arkivet. En inom socknen kvarlevande sägen berättar följ ande om kyrk­ tornels tillkomst. Två jättar i Leksandsbergen slogo en gång vad om vem som först kunde bygga torn på Leksands kyrka eller slå ängarna i Kilen, en Leksandsby c:a 1,5 mil från kyrkbyn. Då jätten, som slog, mot kvällen skulle slipa sin li e och såg upp, fi ck han se kyrktornet högt och spetsigt sticka upp bland bergen. l vredesmod slungade han då ett klippblock mot kyrkan, men det gick för långt och ligger nu i Österviken nära Åkeröla ndet. -Inom socknen berättas även att »1350» stått målat i mittskeppets valv. Kyrkans arkiv innehåller i visitationshandlingar 1694-96 en hel del ur bygdesynpunkt intressanta akter. I pärmen i en dop­ bok från 1667 äro fö ljande notiser från socknen inskrivna : » 1671 den 6 february brendes i lixand 8 Trulkiering~. d. 13 Martij brendes En som hade mördt barn.» Dessutom uppgift om några halshugg­ Dingar 1675 samt berättelse om en gosse, som föddes i julottan 1665. 1 S. B 1ELTER, Historiska anmärkningar om kyrkoceremonierna, Wäxiö 1762. 40 LEKSANDS TINGSLAG. Sammanfattning av Leksands kyrkas konsthistoria. I. Avlångfyrkantig gråstenskyrka. Väggarna ut- och in­ vändigt vitrappade. Möjligen ursprunglig sakristia i norr. Sanno­ likt 1200-talets senare hälft. Inventarium: triumfkrucifixet. II. Ett torn tillfogas i väster. Antagligen omkr. 1400. III. De nuvarande långhusvalven slås på åttkantiga refflade pelare. Ungefär vid sam­ ma tid välves tornet, och ett vapenhus till­ fogas i söder. Inventarier : Altarskåpet i Evertsberg, processionskrucifixet, korstolen, korkåpan i Djura kapell. Omkr. 1500. IV. 1627 slår åskan ned i tornet och uppbränner torn och tak. Under följande år Dclin. K. Norberg 191''· Fig. 36. Rekonstruktion återuppbygges tornet till 139 alnars höjd. In­ av den äldsta kyrkan. ventarier: Epitafier. Klockstapeln bygges även Rekons truktion der ältesten Kirche. nu. Nya klockor. V. 1668- 72 utvidgas kyrkan åt söder, varvid sannolikt två valvkvadrater tillbyggas och vapenhuset öppnas mot dessa. sakri­ stian utvidgas åt öster. Inventarier: Altartavla, ljusredskap, textilier. VI. Kyrkan härjas av eldsvåda 1709. Därefter tillbygges koret, tornet rives till bottenvå ningen, norra sidoskeppet tillbyg­ ges, pelare och bågar omformas, taket omgöres till brutet, av­ valmas vid gavlarna och takryttaren reses. Sedan föregående pe­ riod ha tillkommit: ljusredskap, epitafier, porträtt, klockor. V II. 1734-57. Inredningen i barock fullständigas. Sakristian utvidgas. VIII. Kyrkan repareras 1855. Fönstren omgöras. IX. 1891-95. Reparation av kyrkan. I det inre göras kalk­ målningar i koret, pelare och valvstrålar målas i tegelfärg. De slutna bänkarna borttagas, och öppna, i träfä rg målade göras i stället. Orgelläktaren rives , och den nuvarande västläktaren om­ bygges. Epitafierna flyttas från sina gaml a platser. X. 1907--09. Kyrkan vitlimmas ut- och invändigt. Cen­ traluppvärmning inlägges. Sakristians golv cementeras. Alla bän­ kar och dörrar målas blå. LEKSANDS KYRKA. 41 Zusammenfassung. Die urspriingliche Kirche, welche heute noch den Kern der Leksander Kirche bildet, wurde wahrscheinlich spätesten am Ende des 13. Jhdts als rechteckiger, verputzter Granitban aufgefiihrt (Vgl. Fig. 7, Periodc a, Fig. 36). Im Innern war die Kirche mit weissem Putz bckleidet; da Teile eincs solohen Putzes noch auf den Giebeln oberhalb der Gewölbe sichtbar sind, mussen wir annehmen, dass sleinerne Gewölbe urspriinglich fehllen, und dass die Kirche mit einer hölzernenen Tonne hedeokt war. In der Zeit u m 1400 wird e in backsteinerner Turm aufgefiihrt (Fig. 7, P eriod e b), nach 1466 das noch bestehende Gewölbe- und Stiitzensystem der drei miltieren Schiffe (Backstcin). Die Pfeiler waren urspriinglich achteckig, jede zweite Scite mit Kanelluren geziert. Gegen die Langsrnauer fussten die Gewölbe auf einfach abge­ sch rägten Konsolen. Die jetzige Form der Stiitzen und Gurtbogen stammt aus einem radikalen Umbau von 1709-15. Die alten Formen zeigen deutlichen Zusarpmen­ hang mit einer Periode des Västeråser Domes, n ä mlich mit dem inneren, Chorum­ gang aus der Mitte des 15. Jhts. Im 16. und im 17 . Jhdt. wurde das noch bestellende slidlichste Schiff succesive ausgebaut (Fig. 7, Periode a). Im Jabre 1709 wurde die durch einen Blitz verur­ sachte Zerstörung des hohen Tunnhelmes die Veraniasso ng eines grossen Umbaues (Fig. 7, Periode e). Ein n ördliches Seitenschiff und ein n euer Oslohor wurden hinzugeba ut, der Turm bis auf das unterste Stockwcrk abgerissen. Als Abschluss des Ganzen wurdc ein charakteristischcr kuppclähnli cher Dachreiter aufgefiihrt . Ans einem mittelalterlichen Langhansban war eine fiir das 18 Jhdt typische Centralanlage geworden. Die Idce und ihre Ausfiihrung hat zum Urheber den Pastor der Gemeinde, Lars Siljeström, den Feld- und Hofprediger Karls XII in den ersten J>thren des grossen Krieges gegen Dänemark, Polen und Russland. Es ist bemerkenswert, dass dieser energisch durch gefiihrtc, kostspielige Umbau in den Jalu-en 1709- 15 vor sich ging, während sich das Land and>tuernd in Kriegen bcfand und n och dazu zur Zeit nach der Niederlage bei Pult>tva. Es ist dies einer der vielen Beweise fiir die ungebroabene Kraft und Tatenfreudigkei t d es Landes während der Kriegc Karls des XII. Die meisten Teile der Einrichtung erhöhen das Gepräge karolinisoher Kun st (Fig. 17, 24, 30, 31, 34, 35). Von der mittel alterlichen Einrichtung ist ein Triumphkreuz aus dem 14 Jhdt . (Fig. 21) und die eine W>tnge eines Cborgestiihles (Fi g. 22) noch v01·handen. Ein Schnitzalt>tr (Fig. 18) ist d er Kapell e Everts bcrg, ein Pin vial e Djura liberwiesen (Fig. 52 u. 53). Fig. 37. Leksand. SockensigilL Sicgel der Gemeinde um 1627 orler friiher. Fig. 38. Djura. Kapell et frå n söde1 ·. Die 1\apelle von Siiden . DJURA KAPELL. DALARNA, KOPPARBERGs LÄN , LEKSANDs TINGsLAG. VÄSTERÅS STIFT, LEKSANDs KONTRAKT, KAPELL UNDER LEKSAND. Tryckta källo r: HULPHERS, s. 120. - AROSENIUS l , 2, s. 61. H a ndskrivna k ä llor o c h a v bildningss amlingar : VÄsTEnÅs DOMK. A.: Handlingar från Leksand; Berättelse om nybyggnad en 1780; Räkenskaper 1801 m . m. Inventarier fr. o. m . 1753. - A. T. A: Inv. 1828. 2 a rkitekturfotografier. K a p e llets arkivalier: För äldre tider äro räkenskaperna förda ti llsammans m ed Leksands kyrkas och börja 1648. Huvudräkenskapsbok L nr 8 1742- 189 1 för­ varas i kapellet jäm te special 1796-1887 . Vis. pro t. och inv . fr. o. m. 17 3/i samt specialräkningar 1801- 1863 i Leksands kyrkoarkiv. Övriga handlin gar frå n 1800­ talet i kapellet. Dopböcker och dödböcker finnas från 1668 förda tillsammans m ed Leksands. Kyrkogård och bod. Kyrkogården är terrasslikt uppmurad åt norr, öster och söder. Muren är lagd med gråsten utan bruk, inifrån kyrkogården omkr. 60 cm. hög, från vägen omkr. 110 cm. I väster är staket. Kyrkogården utvidgades åt väster 1892. DJURA 1\APELL. 43 PonTAII. I söder äro 2 ingångar med enkla, 1879 smidda järngrindar mellan tegelmurade, vitrappade stolpar. På murens sydöstra hörn är anbragt en fatti g bössa av järnplåt på en 2m hög stenstolpe med följande inskrift: »HAVEH DU MYCKET SÅ GIV RII{LIGA HAVER DU LITET SÅ GIV DOCK AV DET LILLA MED GOTT HJÄRTA . » 1749 voro : »kyrkogårds Balekarna av Trää med Bräder täckta, något Bofällige.>> Då fanns ock >>En Fattigstock med lås före. >> 1780 lägges stenmur, vilken beskrives 1796 (inv.): »Kyrkogårdsbal­ charna upbygda och upmurade af gråsten med 2ne hwälfd da ingångar frå n söder av Tegel och 2ne grönmålade portar i hwar­ dera hwalfwet på gångjärn med haspar. Utom kyrkogå rden till söder en Fattigstock af Trä med järnbleckcylinder mitt uppå och lås före .>> Möjligen kvarstod den vackra muranordningen ända till 1879. Den knuttimrade och rödmålade b o d e n ligger i k yrkogårdens nordvästra hörn . Den har tegeltak. Bon. · -~·.=·:~·;·.:·:·· · 1Ct~~~P _1,:_'1 " ,,, ,, ; _) ''' '../ .-.+.-.--r),_ ~ -- -· ···--·.. ·-~~-"!' ._ "' _ _ '-' -....''. Y\ ....... _ -~­ .. ..Jitoo.fionJp/d.n __,,,---r.----2:;1. "' Delin. K . Norberg 1914. Fig. 39. Djura. situationsplan. Grundriss des IUrchhofs. Det äldsta kapellet. Byggnaden. Det ä ldsta kapellet i Djura byggdes 1648. Efter inventarier och räkenskaper kan dess utseende på 1700-talet rekonstrueras. Det fick vika för det nuvarande 1780. Kapellet hade ett rektangulärt långhus (27 x 16 alnar) med kor i östra delen, utbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. Vid västra gaveln stod ett torn eller en stapel för klockorna. Kapellet var timrat och utvändigt liksom även taket helt spån- PLAN. MATERIAL. 44 LEKSANDS TINGSLAG. klätt och rödfärgat. Vapenhus och torn voro även av trä, det sist­ nämnda brädslaget och spåntäckt. Spånslagningen på ytterväggarna tillhörde antagligen ej det ursprungliga tillståndet, vilket säker­ ligen visade oklädda, rödfärgade stockar. Det nuvarande kapellet är nämligen delvis byggt av timmer från det äldre, vilket, såsom man kan iakttaga å den av tornet dolda västgaveln, har gammal rödfärgning. På yttertaket var en flöjel i öster. Kapellet repare­ rades grundligt omkr. 1703. L ÅNGHus. Långhusets innertak säges i inv. 1735 vara »half panel», stött av »twänne stolpar hwilka i stället för twär stocken, som förr låg öfwer Capeilet och nu är borttagen, til Takets uppehål­ lande äro upsatte. » Väggarna sammanböllos av järnankare. Om inre målning vet man blott, att korväggarna voro »med gamal målning anstrukna» (1735 inv.). DöRnAn ocH l söder ledde en dörr genom vapenhuset. Fönster funnos Fö:-~sTEn. sju: 1 i öster, 3 i söder, 2 i väster och 1 i norr. Ton N . T o r n e t i väster var försett med »et kors med 4 förgyllda knappar och en sol.» Dess byggnadstid är obekant. Det fanns 1735. Inredning och lösa inventarier i äldsta kapellet. ALTAHE. ALnnsKÅP. PnEn iKSTOL. Altarbordet var det i det nuvarande kapell et använda. Altarskåp (fig. 40). Såväl korpus som flyglarnas insidor äro indelade i nischer, vilkas omfattningar delvis dekoreras med platt­ skärningar. I dessa äro följande i trä skurna figurer insatta: Cor­ pus övre raden fr. v. : Apostel, Kristus, Johannes evangelisten; nedre raden: Marcus, Lukas; vänstra dörren : Moses, Matteos; högra dörren: Paulus, Petrus. I en restaurering, som församlingen 1907, utan vederbörligt tillstånd, lät målaren Erik Andersson i Rält-Lindor, Djura, utföra, omkastades figurerna så att de fingo ovan nämnda placering och hela skåpet påmålades tjockt med skrikande färger, grönt, skärt, blått m. m. Skåpet är anskaffat för kapellet, då det byggdes 1648. Det hänger nu på väggen över kordörren i det nuvarande kapellet. H. 114 cm., B. 108 cm. Predikstol omnämnes 1735 »målad och behollen» , 1742 näm­ nes den sista gången »en gl. Predikestol .af bräder målad.» Detta år köpte kapellet en predikstol från Hedemora kyrka för 300 dlr. och samma år betalas >> Djäken Olof Andersson i Ullewi för resan till Hedemora at söndElrsåga Predikostohlen, samt för dess upsätt­ jande i Ca pellet, tillika med dess Broder Pär 36 dlr. » Predik­ DJURA KAPELL . 45 Fig. 40. Djura. Altarskåp. Schnitzaltar. 17 Jhdt. stolen b eskrives i inv. 1749: »En Predikestol af Ek med huggna och målade bilder. f-Iimlen ther öfwer är af sama b eskaffenhet, men trappan af furu . » Den är nu försvunnen. 1735 och 174·9 (inv.) fanns i kapellet »En ny lektare med LXKTAnE. trappa upp fram wid C horet, på lnvilken står ett litet P os i ti v til Skjänkt af Moderkyrkan i Dr. E. Alstrins tid» (1731-34,) samt »En lektare wid Westre gaflen målad. » 1735 voro b ä nkarna »b ehå llna eljest nog långa utan dörar BÄNiiiNHED­ och Ryggebräder. » 1749 funnos följande bänka r i koret : »på NIN G . Manfolchssidan 5 st. En för Presterne, En fö r klåckaren, En för kyrkowärdarne och 2ne för a llmogen. På Qwinfolksidan 4. st med dörrar, rnen utan Hyggstänger. » I lå nghuset funnof då . på mansidan »Ellfwa nya Benekar med dörar och Ryggstänger, samt 6 gamla utan dörar med -' ·­ Stockar och Hyggstänger. På Qwinfolkssidan 18 st. uta n Rygg:otänger » (lnv.). Dopfunt av trä (fig . 4,1) av kantig kalkfo rm DoPFUN T. med enkel, fjällartad ornering. Spår av röd och grön färg fanns, innan den målad es vit 1913. Den omtalas första gången 1735: »En liten F ont af trä målader med lock öfwer» , 174·9 »brun- Fig. 41. Djura. målad er » samt 1796 »inom disken wid Altar- Dopfunt. Ta nfgeslcll urn 1700. bordet» (Inv.). Från omkr. 1700. H. 81 cm . •1· · ~ - ~-- a '· .· 46 PonTR:i.TT. LEI{SANDS TINGSLAG . TAvLoH. Porträtt av Drottning Kristina. Halvprofil t. v. , fyrkantig duk med målad oval ram . Utslitet ur ramen och förstört av fukt, damm och mögel, då det förvaras på bodens vind. H. 68 cm., B. 60 cm. Skänkt (en!. inv. 1801) av Riksdagsman Per Johansson. 1796 fann s »Konung Fredrics contrefej, skänkt af Probst Silj eström» . Melancholia, oljemålning på väv från 1500-talet efter Albrekt Durers bekanta kopparstick (utfört 1514}. H. 189 cm., B. 118 cm. Kallas av kapellborna »tankegumman» . Nu på norra väggen. Nikod e mus kommer t ill Kristus (flg. 42) . Huvudfärger Fig. 42. Djura. Kristus och Nikodemus. Öl gemäld e, um 1700. rött, grön t, brunt, med inskr. = Joh. 3, 16. Olj emålning på väv. B. 139 cm. , H. 101 cm. Nämnes först 1735 och hängde 1749 på södra väggen. Nu i sakri stian. Adam s och Evas historia från skapelsen t. o. m. synda­ fall et; scenerna inställda i en gemensam omgivning, som före­ ställer paradiset, (flg. 43). Oljemålning på väv. Huvudfärger grönt, brunt, skärt. B. 138 cm., H. 103 cm. Hängde 174:9 på östra väggen och fanns 1735. I det nya kapellet först i vapenhuset över dörren till kyrkan , nu i sakristian. Fari see n och publik a n e n. I ett välvtrum står fari seen t. h. vid ett bord . T. v. inkommer publikanen, klädd i dräkt från 1600-talels mitt. I nedre hörnen stå nästan utplånade b ibel­ DJURA KAPELL . 47 språk och däröver Math. 14 (el. 16): 20 och Lucas 19: 12 (el. 16) v. Oljemålning på väv. H. 150 cm. , B. 110 cm. Fanns 1735 och 1749 »på östra gafwen», l796 i nya kapellet på södra långväg­ gen. Nu i bårboden (!). Nattvarden, lössliten ur ramen. Oljemålning på väv. Hängde 1735 »på östra gaflen», 1796 på norra lå ngväggen. Nu i bår­ boden(!). G o l g a ta. Korsen stå i en sned rad in mot höger . I fonde n längde 1735 på »Öster krigsknektar och åskådare, omkr. 1700. Igafl en» (inv.). Nu i sakristian, därförut i koret. Fig. 43. Djura. Paradiset. Oljem ålning. Das P aradics. Ölgemiildc, um 1700. Det nya kapellet. Byggna d e n. Kapellet, byggt 1780, består av rektangulärt långhus, smalare sakristia i öster och en invid västra gaveln ställd stapel (fig. 4:4). Materialet är liggande timmer, delvis från den äldre kapellbyggnaden, som stå tt på samma plats. Knutarna äro inklädda, långhus och sakristia från början rappade. Långhusets yttertak, som är brutet och täckt med avsmalnande takspån, är nu svart­ tjärat, men var in på 1800-talet röd tjärat Ett kors på östra änd en uppbär en fl öjel med siffrorna 1780. sakrisli ans tak är även spånklä tt. stape ln är uppför~d av fyrkantiga s tolpar, inklädd PLAN. MATERIALOcH ExTERI Ö II . 48 LEiiSANDS TINGSLAG . o -f 9. :J L, 5 6 7 15 q 40 45 IIIIII l l l l l l l l l l l Fig. 44. Djura kapell. Uppmätni ng av B. Wijkmark 191 3. DJURA I{APELL. 49 med bräder, spånslagen och vitmålad (ursprungligen rödtjä­ rad). Den svängda, svarttjära­ de huven uppbär en korsfor­ mig spira med kunglig krona över Karl XV:s namnchiffer och därunder G H (= Gabriel Hvasser, domprost i Västerås, prost i Leksand 1849). l klock­ rummet äro åtta Jjudöppning­ ar, stängda av svarttjärade luckor. Kapellet har två dörröpp­ ningar i söder, stängda med brunmålade furudörrar. Fönstren, som till 1892 voro smärre, rektangulära med blyinfattade smårutor, upp­ höggos detta år, gjordes stick- Fig. 45. Djura. Kapellet från sydväst. bågiga, försågos med träbågar Die J(apelle von Siidwesten. och de nedersta rutparen gjor­ des matta, till beklaglig likhet med den banalaste bönhusarkitek­ tur. sakrislians fönsteromfattningar äro bibehållna i det gamla tillståndet, men fönstren äro tyvärr även här utbytta mot vanliga glasrutor inom träbågar (se fig. 44, t. h. om längdsektionen !). Långhuset är täckt av ett trätunnvalv, som ursprungligen varit »panelat» , men 1838 eller 1855 blivit vitrappat. Vid samma tillfälle rappades även de förut brädslagna innerväggarna, och en låg panel av bräder gjordes. Denna och samtliga i långhuset synliga dörrar blåmålades 1913, då kapellet utan vederbörligt tillstånd restaurerades. Vid detta tillfälle förnyades vitlimningen i det inre och bibelspråk målades på korväggen. Golvet är av trä med un­ dantag av mittgången, som är cementerad (!). Korområdet markeras genom ett trappsteg högre läge och en låg, vitmålad balustrad. sakristian står i förbindelse med långhuset medelst två dörröppningar, en på vardera sidan om altaret. Väggarna äro helt brädslagna, taket är ett platt trätak. Vapenhus byggdes samtidigt med det övriga kapellet och var rappat som detta. Det låg framför den sydvästra dörren och 4- 14.3792 . Sveriges kyrkor, Dalarna I. DiinnAH. FÖNSTEH. LÅNGHus. Kon. SAKH!ST!A. VAPENHus. 50 LEKSANDS TINGSLAG. Fig. 46. Djura. Interiör mot öster. Das inncre d er !{apelle gegen Osten. UPPvÄRMNING. revs 1892 utan vederbörligt tillstånd. Ännu talas i trakten om den trevnad de kyrkobesökande hade av vapenhuset, på vars utmed väggarna löpande bänkar man inväntade gudstjänstens början. 1796 beskrives · vapenhuset och därefter: »W id östra dörren på södra långsidan är en F ö r s t u g u q w i s t på swarfwade stol par med huf, spånslagen och rödfärgad.» Okänt när den avlägsnades. Kapellet uppvärmes av en Fir nugn i långhuset och en öppen spis i sakristian, på vars häll är ingjutet: o MOB STRÖBA A : 1781 J. P. w. (betydelsen okänd). Inredning och lösa inventarier. ALTAnE . Ar.TAnuPP- sATs. Det vitm ålade träaltaret är överflyttat från det äldre kapellet (var 1796 blå marmorerat). På väggen bakom är fäst en a lt aruppsats. Refflade pilastrar med fronton över omsluta en o.ljemålning, Kristus i Getsemane, signerad »Anders Richman jun. Fahlun 14 December 1833 », i fö r­ gylld gustaviansk ram. Prosten Enebom i Leksand skänkte 1781 en altartavla, som han köpt i Stockholm efter anvisning av ärkebiskop von Troil. DJURA 1\APELL. 51 Fig. 47. Djura. Interiör mot viister. Das innere der Kapelle gegen vVesten. Denna beskrives 1796: »A !t a r e T a fl a n målad på väfnad med oljefärg, föreställande frälsaren på korset, den inre ramen af Bildt­ huggarearbete med sohl öfwer och äckta stark förgyllning, skänkt af Doktor Gustaf En ebom å r 1781, den yttre ramen af snickar­ arbete med oäckta förgyllning öfwerdragen. » Ramen är tydligen den ännu bevarade, men målningen har utbytts mot den Richman­ ska. Dessutom är den vita färgen ej den ursprungliga. P r e d i k s t o l e n är vitmålad med förgy Ilda ornament snidade i gustaviansk stil. Dörren återuppsattes för trappan 1913. Predik­ stolen är gjord efter Gagnefs kyrkas predikstol, vartill begärdes tillstånd av domkapitlet 1788. Den var 1796 »med blå och hvit marmorerad oljefärg » (inv.). Då fanns även »Ett timglas skänkt af Dokt. Erik Alstrin » (prost i Leksand 1731-1734), möjligen det­ samma, som nu finnes (H. 20 cm.). Dess stativ är dock av mycket enkel svarvad form . B ä nkarna, öppna, förut målade i träfärg och anskaffade 1892, målades 1913 med blå oljefärg. De äldre bänkarna voro slutna. De å fig. 48 återgivna dörrarna finnas bevarade i Kann Lars gå rd i Ranngårdarna samt i Bälgstens gå rd i kyrkbyn. PnEn rK~ToL. TnrGLAs, BÄNKAR. 52 NumrEnTAvLon. LEKSANDS TJNGSLAG. UKTAHE. Nummertavlor, ovala i förgyllda gustavianska ramar med gröna lagerkvistar, antagligen samtida med predikstolen och av samrna hand. Läktaren för orgeln i väster, med enkel bröstning i vitt och guld är ursprunglig. 1803 uppsattes dessutom )) l västra ändan · Yrdkolonn ·fil! ·la'kfare.a · ·nu :.grr'nJvfofpe -uid -ladu. ­ sårJ · hOJ . -.A:"a nn -La r.;, . l. • Jr:'a12'?::9årdaraa • • l / · 5.laaf_JJrr • ·/.i o.>• .Å"al'l/'2 -.C.a. rJ • fl. :Oer. J/. i f l Delin . J{. Norberg 1911>. Fig. 48. Djura. Uppmätning av tidigare läktarstolpar. och bänkar. Hol"kolonne einer Empore u nd Delails des friibere n Gestiihls. OnGEL. en liten lektare utom den stora. )) Denna, som satt över den nu­ varande (jfr Leksand, Åhl), revs 1892. Bröstningen och trappan, som då såldes, äro använda som höskulle i Bälgstens gård i kyrk­ byn (fig. 49); av de svarvade kolonnerna finnas två i Kann Lars gård i Ranngårdarna (fig. 48). Orge ln är gjord av orgelbyggare Ca hman för Leksands kyrka 1720 och köpt av kapellet 1895 (jfr s. 26). Det s . 45 nämnda, av Alstrin skänkta positivet hade 1801 efterträtts av ett nytt om 5 1 /2 stämmor. D.JURA KAPELL. 53 Fig. 49. Djura. Bt·östning till en 1803 uppsatt läktare (rh·en 1892). Akvarell av K. Norberg 1914. Briislun g einer 1892 abgerissene n \Vesle mporc, a ns d ..T. 1803. Det enkla bordliknande dopsti.illet h ör till den ursprungli ga Dors·r.~LL ­ inredningen och är a v vitmålat trä. Kal k fot (1. fot till ciborium) av förgylld koppar (fig. 51). Sex- N_ATTVAnus­ kantig fot med graverade växtornament och fåglar. Handknapp KAnL. med 6 små bucklor. På skaftet gotiska fönster, graverade i två rader över varandra. H. 15 cm. , Diam. 12 cm. Förgyllningen mycket nött. En liknande fot finnes i Lurnmelunda kyrka, Gott­ land. (Jfr SvF:ruGES KYnKon, Gottland, I, h. l , sid. 116, fig. 115, 116). Denna kalkfot finnes upptagen i Leksands kyrkas inv. från 1576 (se s. 28) då försedd med silvercuppa. I Djura omnämnes den första gången 1735. Troligen 1400-talet: Kalkar, två stycken, av förgylltsilver (fig. 50 A o. C), med patener . Alldeles lika i formen och med samma stämplar: Falu vapen, sig­ naturen = Guldsmeden O. H. Siöberg, Falun, verksam under llti A. B. C. D. Fig. 50. Djura. Nattvardskärl av silver. Silbcrnes Altargeri\t. 54 LEI\SANDS TINGSLAG. 1700-lalets andra tredjedel , årsbokstaven (/}', å ldermansranka. H. 21 cm. och 16 cm. Ob l atask av silver, oval, alldeles slät. Stämplar: Guldsmeds­ signaturen A H (hopskrivet), Stockholms vapen, årsbokstaven l ( = 1697). Aldermansranka. Kanna av si l ver (fig. 50B), päronformig. Stämplar : O( = l/02). Stockholms vapen, åld ermansranka, A l (guldsmedssignatur). H. 29cm. Fig. 51. Djura. Kalkfot av förgylld koppar. Kelchfuss aus vergoldetcm Kupfcr. 15 .Jhdt. Kanna av s ilv e r (fig. 50 D), päronformig. På locket lammet med fanan. Stämplar: Falu vapen , l T LOELLj el. l M LO ELI- l (guld­ smedssignatur), årsbokstaven M 2 ( = 1794), tre kronor. H. 37 cm Kanna a v n ys ilver. Försedd med inskrift: »Skänkt af Per Persson i Fors 1867. » H. 28 cm. Kanna av tenn, cylindrisk, något avsmalnande uppåt. Stämplar: Dalavapnet 2 gr. och A. Kanna av tenn, cylindrisk. Kort pip. På locket medalj DJURA KAPELL. 55 Fig. 52. Djura. Antepend ium gjort av korkåpa. Aus einem Pluvlale hergestcilies Ante pendium. 15 Jhdt. med inskrift: LÄNDER FRIDSAMT INTAGNE UPODLAD .JORD. Stämp­ ]ar : kartusch med krönt G, tre kronor i sköld, l cG w l, l F si = 1861. H. 21,5 cm. Dopsk å l av tenn, med lock. Barockform. H. (med locket) 18 cm., Diam. 21 cm. Stämplar: Q/YWG?2 gr., Stockholms vapen, (p 4 = 184:8), tre kronor. Antep e ndium av skuren blå sammet med granatäpplemönster, TExTILIEn. sammanfogat av en korkåpa från 1400-talets slut (fig. 52-53). Sam­ meten, vanligt italienskt stoff, är illa medfaren och vård slöst hoptråcklad, där den gå tt sönder. Foder saknas. På kanterna äro 15 cm. breda bård er med broderier . Apostlar i välvda nischer, sydda med guld och silke i olika färger. På vänstra kanten upp­ ifrån : Petrus med bok och nycklar , Johannes med kalken. Neder­ sta figurerna äro så trasiga, att attributen ej kunna identifieras. På högra kanten uppifrån: Paulus med svärdet, Andreas med kor­ set (fig. 53). Även här äro de båda nedre oigenkännliga. Rygg­ sköldens broderi föreställer J esu föd else. Svenskt arbete. 1749 fanns antependiet i Djura kapell. Korkåpan, som det är gjort av, fann s i Leksands kyrka 1576, (se s. 28). L. 200 cm., B. 112 cm. Antep e ndium av rött kläde med silkesbroderier. Beställt från Ersta 1895. 56 LEKSANDS TINGSLAG. Fig. 53. Djura. Detalj av fig. 52 . Detai l cles An tip e n cl iums Fig. 52. Altarlist av röd, något blekt sammet med silvergaloner kring kanten och ANNO 1725, avpassad efter det nuvarande altaret. B. 30 cm. Kalkkläd e av rött siden, kantat och ornerat med silverspet­ D.JURA KAPELL. 57 Fig. 54. Djura. Ljuskrona av mä 8 sing. Messingener l(ronleu chler. 1781 (?). sar. I hörnen AN 1 NO l 17 / 94 / . 37 x 35 cm. Skänkt 1794 av komminister :::Jenander. Ett nytt svart sammetskalkkläde. Mässh a k e av svart sammet med silvergaloner. Modärn. 1.108 cm. H å var. En av svart sammet med silver, en av röd , urblekt sammet med guld galoner. Mässing sk rona, stammen krönt av en naken figur. Åtta ljusarmar i en krans. På den melonformade globen: ANDERS • ANDERS' SON HAGEN 1678 MARGARETA . HANS DOTTER ' STEFFENS. LJ usRE os iw'. H. 85 cm. Mäsingsskrona, (fig. 54). Stam men krönt av en öppen krona. 8 pipor i en krans. Troligen från 1781, anska ffad för det nya kapellet. H. 80 cm. Mä ss ingskron a med 6 armar i en krans, vardera med 2 pipor. Glob och stam av mässingsplå t Troligen från 1800­ talet. H. 62 cm. Ampel med plats föt· fyra ljus, av kopparpl åt med ornering av förgylld mäs­ smg. 1800-talets början. Fig. 55. Djura. Ljusstake. L e uchlc r aus Messi n g. 58 LEKSANDS TINGSLAG. Lju sp l åta r , ovala, av driven mässing. 3 st. Omkr. 1700. H. 75 cm . Lju s armar, enkla, av drivet järn på läktarens bröstvärn. Ljusstake, (fig. 55, 56). Skaftet utgöres av en örn, vars utbredda vingar äro för­ lorade. Örnen står på ett klot, och ett ge­ nomgående hål från fotens botten går upp mellan klorna och utmynnar i den från hu­ vudet uppstigande metalldelen med en grov skruv. Härpå är fästad en trearmad ljus­ ställning av malm från 1600-talets senare del , som ej passar till skruven. Fågeln har således antagligen uppburit en kraftigare ljusanordning. Men möjligen är den me­ deltida och synes ursprungligen kunna här­ röra från en s. k . bokörn. Den skulle då med utbredda vingar ha utgjort ställ för en bok. I så fall är skruven av senare ursprung. Örnen och foten äro gjutna av gul metall (mässing), ljusarmarna av mera rödaktig (malm). Fågelns H. 28 cm. Hela H. 44 cm. Ett par s takar a v t e nn på fyrkantig fot. Refflat skaft. Stämplar : kartusch med gosse omgiven av I A, krona, G. Typ från 1600­ Fig. 56. Djura. Detalj av talets slut. H. 1B crh. fig. 55 . Ett par mässing ss takar pa o o rund, skal­ Detail des Leuchlers Fig . 55. formig fot, på vilken ristats: PLS·RADA 1777. Skänkta a f P. LarSon i Gråda, Gagnef d. å . H. 12 cm. Ett par m ässi n gss t a k ar med skålformig fot med handtag. Köpta 1784:. H. 7 cm. 2 tenn s takar, rund fot, refflat skaft, urnformig pip. Stämp­ lar l~[~ 2 gr. , krona 2 gr. m 2 ( = 1794), tre kronor i sköld.H.24 cm. Mäss in gsstake på å ttkantig fot. H. 14 cm. Mäss in gss t a k e, rund fot. Gåva av Håsar Matts Ersson i Djura på 1800-talet. H. 16 cm. MIN~ESTAVLA ocH KOl\: UNGATAL, l I s akri st ia n : Ambrosius H ede ngran s gravy r med anledning av Karl XII:s å terställande av r eligionsfriheten i Schlesien 1707. S vart ram. H. 105 cm. , B. 76 cm. DJURA I{APELL. 59 Kungl. Maj :t s tal till rikets stän der 27 nov. 1817, tryckt blad i guldram. H. 62 cm., B. 46 cm. Karbas av snott läder. L. 75 cm. Förvaras i sakristian. Sto l, gustavi­ a nsk, vitmålad. S. k. Brud p all, en stol med vänd­ bart ryggstöd, enklare exemplar av typen å fig. 79. En ursprungligen likadan använd som bänk i kyr­ kan , numera för­ därvad, i det att slåndarna avså­ gats och ryggstyc­ ket lagts på bår­ bodens vind. H. Fig. 57. Djm·a. Hörn av sakristian. 93 cm., L.1l9 cm. E cke d er Saln(J'ilmbd> . 3 portar funno s, ett >>portskjul af gråsten beteckt med spån» och >>twenne smärre betäckte af kyrckobalckarne. » Träbalkarna voro rödfärgade och tjärade. Då kyrkan ombygg­ des på 1760-talet, raserades de, och därefter lades stenmurar. Kyrkans bod ar äro tre. En vedbod (fig. 64) uppförd 1794 a v vitputsad sten invid nordvästra kyrkhörnet med tälttak, täckt med asfaltpapp i rutor. Ingångens smyg är hålkälad, dörren rutad och svarttjärad. På nyckeln står 1741. B å rboden, nordöst om kyrkan , byggd 1864, är av trä och rappad . Materialboden, kombinerad med spruthus och stallrum, är en enkel byggnad från 1888. Stapel har ej funnits förrän 1748. Den var »af grofft wärke upbygd och spånslagen >> samt försedd med ljusmålade luckor för ljudöppningarna. Den revs då det nuvarande tornet byggdes på 1760-talet. Foto. J[. Boi!tltius 19.11. Fig. 64. Åhl. Boden. Die !{irchenbude. ÅHLS KYRK A. 67 !J3yggoaJ.r­ ,Perioder . b. Fig. 65. Åh!. Plan. Uppmfttt av B. Wijkmark 191 3. Grundriss. 68 LEKSANDS TING~LAG. Kyrkobyggnaden. Kyrkan har fått sin nuvarande form genom en ombyggnad 1761-67. Byggmästaren, J. Sebuisberg från Västerås, har även byggt Gustafs kyrka i Dalama, som har stora likh eter med Åhls . Planen (fig. 65) ut­ visar ett långhus, vars östra, tresidigt avslu­ tade del inretts till sak­ ristia, och ett västtorn. Materialet är grå­ sten med tegel i om­ fattningar och valv, ut­ vändigt vit spritputs. Runt kyrkan går en pålagd sockel a v ce·­ ment(!J, från 1909 års restaurering. Till 1860 var en 1 m.-1,5o m. hög röd sockel målad på putsen och marke­ rad upptill med en ännu synlig ristning. Väg­ garna hade då gul av­ färgning. Alla vatten­ tak äro sedan 1899 belagda med skiffer, dessförinnan med as­ faltpapp (pålagd 1894:), ursprungligen med röd­ tjärad, mot 1800-talets slut svarttjärad tak­ spån. Golvet har all­ tid varit av trä. I sak­ ristian gjordes cement­ golv 1909 (!). l väster genom to r- o .-1 2 :J L, :Y 1' 7 2l 0 .-~o 1 1 11 net är en i söder två 1 1l l l l l 1 l l l l ' ing å ngar med hål- Fig. 66. Åh!. Tvärsnitt genom långhuset mot väster. Uppmätning av B. Wijkmark 1913. kälade smygar, stängda Qucrschnitt des Langhanses gegen "\Vcslcn. ~>LA:<. ~IATEniAt.. Di\ mun ocH FiiNsTEn. o -1 2 J L. 5 6 7 3 9 -10 20 2Y 301"\._. Fig. 67 . Åh!. Längdsektion mot norr. Uppmätning av B. Wijkmark 1913. Längsschnitt gegen Norden. 70 LEKSANDS TINGSLAG. Fig. 68. Åh!. Intedör mot öster. Inneres gegen Osten. I{ALKMÅLNIN G FnÅN 1909 · av rutade trädörrar, som vid restaureringen 1909 fått klar rödbrun färg, men förut voro svartbruna. Alla ursprungliga. Fön steröppni n garna äro stickbågiga och ursprungliga, trä­ bågarna och de nuvarande glasen insatta 1881. Dessförinnan blyinfattade rutor. Alla solbänkar voro till 1884 spånklädda, men täcktes då med galvaniserad plåt. Långhuset täckes av två kupolvalv av tegel på rundbågiga sköld­ bågar och murpelare. Murarna sammanhållas genom ankarjärn från 1836 och 1879- 81, då även s. k. spännbockar anbragtes på vinden över gördelbågarna. Valvens ovanliga vidd och vackert svävande form har med rätta beundrats. Så t. ex. prisas kyrkan som den vack­ raste i Dalarna av bröderna GAHN 1765. 1 Den djärva valvslagningen har givit anledning till en i orten berättad sägen, enligt vilken bygg­ mästaren rymde, då han byggt färdig kyrkan , av rädsla att valven ej skulle hålla. Långhusets valv och väggar äro dekorerade med målningar, schablonerade mönster i kl art blått, gult och grönt, utförda av målarrnästar David Björn i Borlänge 1909. På altarväg.gen äro 1 T v enn e Dalare s or 1765 och 1799 , (Falun 1909) s. 7. ÅHLS KYRKA 71 Fig 69. Åh!. In te riör mot väster. Inneres gegen \Vesten. språkband med bibelspråk. Ritningarna stadfästes genom kungl. brev av den 17h 1908, dock äro målningarna på det i Ö. l. Ä. förvarade förslaget enbart gulbruna. Då kyrkan 1909 restaurerades, observerades på norra väggen över predikstolen en målad basunblå s ande ängel. Denna överkalkades emellertid omedelbart (utan vederbörligt tillstånd). Tornets nedervåning täckes av ett tunnvalv och var förr öppen mot kyrkan. Då kyrkan restaurerades 1909, avstängdes utan begriplig anledning dess nedre del , som ligger under orgelläktaren, från kyrkan av en brädvägg. I tornets bottenvåning gå läktar­ trapporna upp. Här och i valvet finnas kalkmålningar som i lång­ huset, gjorda 1909. I södra väggens murtjocklek går kyrk- och torn­ vindstrappan upp. Trappan mynnar ut på tornets västra yttersida. sakr istian, förbunden med långhuset genom 2 dörrar, 1 på var sida om altaret, täckes av valv likt långhusets och var, innan klumpiga murar för värm eledningen 1909 inbyggdes, ett ståtligt, slottslikt rum. I västra muren är ett silverskåp. I kyrkan är centraluppvärmning med varmluft, inlagd 1909. Varmluftskammaren är anlagd under sakristian. Därförut järnugnar. Är.onE KALKM Å L N ING. TonN . SAKR!ST!A . UPPv.l.nMNrNG. 72 LEKSANDS TINGSLAG. Äldre kyrkobyggnad. En del av norra långväggen jämte norra hälften av tornets bottenvåning (fig. 65 per. a.) äro delar av en äldre kyrka. Två planritningar, uppgj orda i samband med utvidgningsfö rslag 1761 , äro bevarade i kyrkans arkiv. Med tillhj älp av dessa och arkivet i övrigt jämte andra ovan citerade kiillor kan kyrkan s tidigare utseende rekonstrueras. PLAN. Planen 1761 (fig. 70) utvisar ett rakslutet långhus, sakristia i norr med östväggen i flykt med kyrkans och ett torn i väster . I söder låg ett vapenhus av trä, ej medtaget på planen. Gr und ­ murarna till detta långhus observerades, då golvet uppbröts 1909, men undersöktes ej och uppmättes ej. MATEHIAL ocH Materialet var gråsten i såväl torn som sakristia och långhus; EXTEmiin. murarna 10, l1 a 12 kvarter tj ocka. Den i den norra skrubben i tornets bottenvåning synliga delen av muren visar ett murför­ band med stenar i oregelbundna skikt. Väggarna voro invändigt »måladhe » (inv. 1628), innertaket bestod av två tegelvalv på mur­ pelare, även tornets bottenvåning var välvd. De övre delarna av tornet voro av trä, vilket 1628 (inv. ) uppfattad es som en klock­ stapel »Uthi Torn muren ». Dess tak var spånslaget, liksom kyr­ kans yttertak. F ö n s tr e n voro 1628 > > beholdna mz Gallrar ». 1672 funnos 3 st. (inv.). Dörrarna voro tre (inv. 1628). Golvet var »SOmpt af gråsten , _ 1654 får >> M. Simon steenhugare i Rettwij k betalt för 30 alnar golffsteen utj åål kyrkia i Coren. > > SAKRI S'W , Sakri s tian Utvidgad es åt Ös ter 1683-84 OCh Välvdes med två valv. Ärren efter sakri stian voro till reparationen 1909 synliga på kyrkans norra långvägg, men blevo då nästan utplånade. F ö 11ÄN DRIN · 1713 upphöggs ett f ön ster på norra sidan , varigenom kyrkan ~~~~::. blev >> wacker och ljus >> (Visit.-prot. 1714). Samma år hade på 1700 biskopsvisitation församlin gen uppmanats att borttaga väggen mel­ lan torn och långhus och göra vissa förändringar i väs ter. 1718 (visit.-prot.) omtalas å ter > > kyrkans uthwidgande på wästra Gafwe­ len t il ett hwalf under klockorn a.>> Reparationen utfördes 17 Hl - 21. Sistnämnda år berättar en anteckning i räkenskaperna, a tt man >> taget bort wästra körkegaflen och med nytt walf lächtar och bänkar inrätta. >> Byggmästarens namn var Olof Vincentius. Då man efter denna r eparation var rädd att klockorna i tornet skulle, om de fölle ned, slå hå l på valvet och åstadkomma olycks­ ÅHLS KYRKA. 73 et ,: l--­ l l l f l r·1 a • : a . L-..-_.. l tf ,·afwJgande.. l f.l Fig. 70. Åh!. Lundströms plan. Erweiterungsp r oj cct von 1761 einer älte ren a b gerissenen 1\irche. 74 LEI\SANDS TIN,GSLAG. Fig. 71. Åh!. Altarsld tp. Schni tzallar. 15 .Jh dt. händelse, och klockorna även gjorde »sprickor på hwalfwen», (sock.-stäm.·prot. 1746, 1747), byggdes en stapel 1748 (jfr s. 66). Ända sedan 1600-talet framhålles vid skilda tillfällen, att kyr­ kan behövde utvidgas. På 1730-talet föreslås upprepade gånger en utvidgning åt öster och 1761 stadfäste landshövdingeämbetet ett förslag, uppgjort av byggmästare Anders Lundström från Gävle, som bifogat en längre arbetsbeskrivning (jfr fig. 70). Detta gick ut på att bygga ett kor i öster och nya skepp i norr och söder , behålla tornet och valven, varigenom så mycket som möjligt kunde ha an­ vänts av den gamla byggnaden, vilken tyckes ha varit i gott stånd. Varför detta förslag, som står i tydligt samband med Leksands ombyggnad av 1709- 15, ej kom till utförande, är obekan t. Inredning och lösa inventarier. ALTAHE. ALTAn - u PPSAT s . Altarbordet är av trä, vitmålat med förgyllda ornament, gjort 1827. Altaret var till 1827 av sten med träskiva. Ett altare murades 1661 och detta år betalas »M. Simon steenhuggare för Altaret» och murmästaren, som »muradhe up Altaret» . Mot väggen bakom är en altarprydnad, en tempelfront, snic­ keriarbete av kyrkavärden Johan Göranson i Torsång, med målad perspektivisk fortsättning, målad av Anders Richman i Falun, allt ÅHLS KYRKA . 75 från 1827. Vid restaureringen 1909 övermålades fondmålningen delvis, varvid perspektivet försämrats (fig. 68). Kyrkans altarskåp (fig. 71-73), uppsatt på långhusets västvägg, är av ek. Korpus och flyglarnas insidor ha skulpterade figurer, dörrarnas utsidor målningar på kritgrund . Polykromeringen, över­ vägande guld och blått, är tämligen väl bibehållen. Cm·pus' H. 185 cm., B. 152 cm . Skåpet härrör från 1400-talets senare hälft. Ett ur samma verkstad finnes i Trondenes kyrka, Norge. 1 C o r p u s' mittfigur är jungfru Maria på månskivan omgiven av mandorla· formad gloria. Däröver 1\'lari;:e kröning. I vertikala rader på ömse sidor äro konsoler, bildade av blåa moln, på vilka följande grupper äro framställda: vänstra raden uppifrån, den egyptiska Maria(?) med 6 mindre figurer; en i rustning klädd man, stå­ ende i en fästning och omgiven av figurer i mindre skala; S. Ursula(?); S. Göran i strid mot draken , som kryper upp under konsolen . Högra raden: S. Mikael, kämpande med draken ; biskop som håller vapensköld, omgiven av två små bedjande figurer ; S. Erik med svenska riksvapnet (fig. 73); S. Katarina(??) följd av fyra bedjande småfigurer; på konsolen ett hjuJ2; kvinnligt hel­ gon följd av 3 figurer. Längst ut på sidorna äro grupper med personer ur den heliga släkten, 3 t. v. S. Anna med Maria och Kristus­ barnet; vid hennes fötter två andra Marior, madonnans systrar; t . h. Maria Kleofas med fyra söner, Jakob d. y., Josef, Simon, Judas d. y. Vänstra flygeln fr. v., troligen Maria Salome med sina söner Jakob d. ä. och Johannes ev.; Elisabet med Johannes döparen. Högra flygeln: Okänd kvinna väl ur den heliga släkten med en gosse på armen, en flicka vid fötterna; man i munkdräkt hå ll ande en biskop i armarna, en halvstor fig. vid hans fötter: Eleve, med Servatius, biskop av Maastricht och den sistnämndes Jfr H. FETT. Norges kirker i Miclclelalderen, Kristiania 1909, s. 129. Även på >Maria egyptiacas> konsol ett hjul. 3 Släktförhållandena framgå ur följande tabell , som återger den sen-medelt ida u ppfattningen av den heliga släkten. (U r FETT., a . a .): 2 1 .Anna ,..-----' l. Yschar ~.:_.__I~Susanna. -- -... Esmeria g. m. Joakim. ---;:/'-.. 2 g. m. Kleofas. J:>kob d. y ., Josef, S1mon, Judas d. y. 3 g. m . Salome. Elisabet g. m. ~~---., Eleve g. m. Emerentia. .--:---"---.... Mana g. m. Josef. Knstus. .-~- ~----- Mana g. m . Alfeus. Mana g. m . Zebedeus. - - - " ' - - Jakob d. a., .Johannes evangelisten. - - - : : - - - - - Johannesdöpare11 . ---:-------.., g. m. Zakarias . ,....--._, Ernim g. m. Memclia. ----.. Servatius (bis kop av Maastricht). 76 LEKSANDS TINGSLAG . Fig. 72. Åh!. Detalj av altar sk åpet fi g. 71. Detail d es Schnitr.altars Fig. 7 1. far Ernim (?) nedre raden i mitten sannolikt Joakim som be­ gabbas, de övriga väl de heliga kvinnornas män, kvinnan i h. flygeln möjligen Memelia, Servatius' moder. Dörrarna s målningar ä ro skadad e. De uppdelas av en hori­ ÅHLS KYRKA. 77 F ig. 73 . Åh!. Detalj av alta r skåpet fig. 71. De tail < les Schn ilzallars Fig. 71. sontal, schablonerad bård i två avdelningar, i den övre stå på vänstra dörren tre heliga : S. Margareta i vit dräkt, svart mantel, dok och gloria; S. Lars; kvinnligt helgon i röd mantel och klädning av röd guldbrokad. Därunder Gregori i mässa, lik Gagnefs altar­ s kåps vänstra dörr (s. 118). Högra dörrens övre fält: S. Helena 78 LEKSANDS TINGSLAG. med krona och gloria; kejsare, väl Konstantin, klädd i grönmönstri g guldbrokad med pälsbräm; S.Veronika. I nedre fältet Tre konungars tillbedjan; liknar samma scen på Gagnefskåpets h. dörr. Dörrmål­ ningarna äro från samma verkstad som de på Gagnefs kyrkas altarskåp. Altarskåpet hade, tills den nuvarande altaruppsatsen anskaffa­ des, sin plats på altaret. 1628 står i inv.: »temelig wacker sägs wara giffwen af Drotningen i Engel.» Då skåpet flyttades från altaret, uppsattes det i kyrkans nordv~istra hörn. Vid restaureringen 1909 utflyttades det till vedboden. Församlingen ville sälj a det till Statens Hist. Museum , men detta avvärjdes genom ingripande av kyrkavaktaren Jan Hurtig, som även ombesörjde dess flyttnin g till bårhuset. Sedermera har av fabrikör J. P. Åhlen, Insjön, be­ kostats en restaurering, vilken utföres av Statens Historiska Museum, men ännu ej är fullbordad . Altarskåpet har nu fått sin plats på långhusets västvägg. ALTAHHI~>afbyggd». 1707 betalas »Brodin och Mes. Erik» för »twene Pyra­ mider. » A v d etta är intet bevarat. PHEIHKsToL. Predikstolen av enkelt snickarearbete, nu vitmålad och för­ gylld, förut »marmorerad» , uppsatt 1785-87, är gjord av Hans Mohson i Bråsala, Svärdsjö. Dörren är avlyft och ligger i bår­ ALollE boden(!). En predikstol fanns 1628, »målad »; 1679 skaffas en PHW IKs ToT.. ny predikstol, som förgylles av »Förgyllar Brodin» i Falun 1707. Den säges 1697 vara ,, ny wacker» och 1767 »af trä, med åtskil­ ligt bildhuggarwärk och målad ~ (inv.). Predikstolen satt före kyr­ kans ombyggnad på 1760-talet på södra sidan. BÄ~> (inv.). 1694 betalas för »nyia Sångestoolen ». Biskopsstol nämnes 1660 »Ny måladh » (H.äk.). 1683 var den »g!.» (inv.). Bokstol fanns 1683, gammal. 1773 funnos »2 11 e bokstolar en på predikstolen och en i sakristian. » Ordets innebörd är oviss. l vissa fall synes det endas t beteckna en pulpet, i andra en möbel i kyrkan (jfr s. 24 o. 90). I kyrkans västra del är en läktare för orgeln med bänkar för församlingen . Kolonnerna voro ursprungligen röd - och grönmar­ morerade, vilket ännu kan iakttagas på dem, som stå i skrubbarn a i tornet. Till 1909 fanns en särskild orgelläktare ovanför. Denna pittoreska anordning borttogs egendomligt nog vid restaureringen 1909. 1697 fanns en stor läktare, den gjordes 1673, då man be­ slöt »att lå ta byggia en leckt åter i kyrkian » (Räk.). Läktaren utvidgades 1719--21 , då tornets nedervåning samman slogs med långhuset. Orge ln, den andra i kyrkan , är anskaffad 1909. Nu mm ertav lo r , svarta, i ovala, förgyllda ramar, a ntagligen gjorda på samma gång som predikstolen och av samma hand. Den nu använda f u n ten är av vitmålat trä med förgyllda ornament i r elief. Anskaffad 1894. Dessutom finnes en enkel, 77 cm. hög k opparfunt, und ansatt i bårhuset(!). Skänkt till kyrkan av kopparslagaren Lars W estman i Falun omkr. 1760. Melland e l e n av foten till en med e l ti ds funt hittades under golvet vid restaureringen (fi g. 74). Den är av go tlländsk ka lks ten, sak­ nar genomgående vattenh ål och stammar troligen frå n 13 eller 1400­ talet. Funten omnämnes i inventariet 1628 »af s teen ». 1767 fanns »En kjettel som war i gamla funten », men »gamla funten af sten förl agd». Funtens plats var sannolikt till 1628 längst västerut. På sin v isitationsresa d. å. bestämde biskop Johannes Hudbeckius om funtens flytt­ ning. (Jfr s. 78 samt även SvEHIGES KYRKOR , Gottla nd I, h. l , s. 85). Kalk av silver med å ttkantig fot, på vars ena fas en till hälften bortfallen bild av kors­ fästelsen är fastnitad. På motsatt fas märken efter en bortfallen relief. Stämplar: Stock­ Fig, 74. Åh!. Del av dopfuntsfot. holms vapen , guldsmedssignaturen E S, års­ T eil eines Taufsteins. bokstaven C ( = 1691), åldermansranka. H. 15 Jhdt. J30KSTOL. LÄKTA!\ E . N uM~r E n· TAVLOI\. DOPF UNTA ll NATTVAI\OS­ KÄHL . 80 LEKSANDS TINGSLAG. Bn u nKnoNA. LJ usnEosi> Innebörden av uttrycket oviss. H. 27 cm. 1621 fanns en mässingskrona om 6 pipor. 1672 funnos 2 med 6 och 8 pipor. 1694 upptar räkenskaperna ,, Uthi Pålzmässmark­ naden köpt till kyrkian en liuuskrona a 12 pipor, 100 daler». Mässhake av röd sammet med silverbroderier samt årtalet 1733 i silvergaloner. L. 124 cm. Mässhake av röd sammet med ett krucifix i reliefbroderi i guld på ryggen. Inköpt 1760. L. 121 cm. Mässhake av svart siden med sprund i halsöppningen och vitt sidenkors fram , kantad med vita sidenband. På ryggen siden­ kors med klöv2rbladsformig avslutning. Inköpt 1797. L. 121 cm. Mässhake av svart sammet, silvergalonerad. Inköpt 1826. L. 123 cm. Två mässhakar av röd sammet med guldgaloner, kors och trekant. Inköpta 1843 och 1874. Antep end ium av rött siden med silkesbroderier i violett och blått m. fl . färger. Utfört av >>Handarbetets vänner» 1910 och skänkt av en förening för kyrkans prydande. L. 210 cm., B. 105 cm. Kalkkläden. Ett av rött siden, broderat med guldtråd. 1700-talets mitt. 40 cm. x 39 cm. Ett av vitt siden med svarta silkesbroderier, påminnande om broderierna på Åhldräktens »stick­ kläde ,, (fig. 76). Fanns 1767. 38 cm. x 34 cm. Ett av vitt siden med invävt granatäpplemönster. Spår av vita silkesbroderier. Sidenet från 1400 eller 1500-talet. 40 cm. x 43 cm. G - 11!3"i92. Sveriges kyrkor, /) alarn a J. TExTILIEII . 82 LEKSANDS TINGSLAG. GnAvAn. OLJE~tÅL:"'tNG. PonTnÄTT. 2 st. kollekth å var av röd sammet, guldgalonerade. Nu förkomna äldre textilier nämnas 1576: »Item en k oor ­ kåpa aff grönt blomeratth Sil­ kes säterny. Item itt Röke­ linne. Item ene Messehakel grön blomerath medh Serck och all tilbehör. Item en suartt l\1 e s s e ha k e l a fE kamlott medh Serck och all tillbehör. Item en blå gol! Messe hak el!. Item en Altare d u u ck medh sitth antipendiurn. täcken 2 st. » 1586 »en m essehak e l aff röd t atlask. 4, hyender. » 1621 hade tillkommit: »M essehake l at'f Fig. 77 . Åh!. Porträtt av Lovisa Ulrika. rödt blomerat sammet och kors Portrall der Königin Lovisa Ulrika. på ryggen af guldknyttning om 55 daler. » Dessutom nämnes en »aff röd t kartek» och en af »Ryssewerke ». 1660 beskrives denna som »grå », då söndertagen till brud:päll. 1672 fanns »Fota klädhe gammal biörnhudh. >> 1660 funnos 2 humeral och 1 s tola. Allt enligt inventarierna. Som golvsten i norra porten ligger en gravsten, dekorerad i hörnen med timglas, dödskalle, änglahuvud och en fjärde otydlig relief, alla i cirklar. Inskriften kring kanten är utplånad, dels av nötning dels av cement, som grovt övergjutits i sprickor och på kanterna då den fästes 1909 (!). L. 192 cm. , B. 123 cm. I kyrkogårdsmuren c:a 170 cm. från bårhuset är en i muren infälld tavla av gjutjärn med stickbågig tegelomfattning, med grav­ inskrift, som berättar, att där invid är prostinnan Maria Chr. Kihl­ bergs, f. Hesselgren (f. 1755, t 1819) grav belägen. En vacker och ovanlig anordning, som behöver omvårdnad! Utmed östra kyrkogård smuren ligga sedan 1700-talet försam ­ lingens kyrkoherdar begravna. Oljemålningar, alla på väv i enkla, förgyllda ramar: Kristus på kor se t. Gåva av kyrkoherde Ihrstadius (se nedan). Adolf Fredrik, bröstbild. Lovi sa Ulrika, bröstbild (fig. 77). Pendant till föregående. Funnos 1757. ÅHLS KYRKA . 83 Andreas lhrstadius (fig. 78), f.1685, -j- 1760, pastor i Åhl 1749. Alla tavlor och de kung­ liga talen hängde till omkr. 1880 på sidorna om altaret, nu i sakristian. Gustaf Ill:s tal 1771 och 1777 i förgyllda ramar med kunglig krona över. Karl XIII:s tal 1810 och 1817. Brudstol (synes å fig. 79) med svarvat ryggstöd och svar­ vade ben. Vändbart ryggstöd L. 305 cm. 1736 funnos 2 »Brud­ stolar», 1757 3 st. Fig. 78. Åh!. Porträtt av A. lhrstadius. Bord av furu (fig.79), svart, -r 1760. Por trait des Pfarrers A. Ihrstadius. med korsade ben och fotbräde runt om. Skåp för håvarna, likt ett dalklockfodral, vitmålat (se fig. 79). Spögubbens rock var, åtminstone den sista, grå med röd krage och uppslag. Karbasen lämnades som gåva till Nordiska Museet. 1724 »begärade>> spögubben »en ny Rock, ty befalte H. Hr. Prob­ sten at der till måtte kiöpas rödt kläde.» 1757 fanns: »en ny spögubbråck, köpt 17M, af brunt kläde. En karbas. Ett spö­ gubbspö.» Tjuvpall av furu. Spår av grön färg. H. 77 cm., L. 105 cm. I tornet hänga två k l o c k o r. storklockan orngjuten 1855 av N. P. Linderberg i Sund svall. Innan den omgöts, hade den enligt en anteckning av dåvarande kyrkoherden föl jande inskrift »ERICI A · Gutin af PE ANNO D MDCXVI samt W VIII S: Jagh ropar öfver Berg vaten och Jordh kom hit til migh oc hör Gus ordh. » Den mindre är gjuten av Isak Rockman i Falun 1737. På vinden mellan sakristia och långhus hängde till l 800,talets sista årtionden den gamla s kri f tklo c kan kvar. Denna, som sanno­ likt är medeltida, fanns 1576, är utan inskrift, men med ingjutet bomärke. H. 25 cm., Diam. 920 cm. , Kläpp 20 cm. Hå let i val­ vet, varigenom trossen gått ned i sakristian , igensattes vid r estau­ reringen 1909 (!) (Fig. 80). J\ 0:-IUl' GATAL, 1\'lÖllLEH I $ ,\f{ B IST IAN . SPÖG UllllENS UTH USTNING. T.J UVPALL. J(LOCKOH. PRIM KLOCKA. 84 LEKSANDS TINGSLAG. Fig. 79. Åh!. Interiör av sakristian. Inneres der Sakristei. Sägner. I orten berättas följande sägner: Den äldsta kyrkan byggdes först på en höjd ovanför den nuvarande prästgården. Man gjorde fönstren små och satte dem högt upp, men inga i norr av fruktan för vättar och troll. Men varje natt blev det arbete, som gjorts under dagen, förstört. Då spände man två vita stutar för en drög och lade grundsten på. De gingo ned till den plats, där kyrkan nu står, och där byggdes den kyrka, som ännu ingår i den nu­ varande och som skall vara äldst i Österdalarna. Jättarna, som bodde i Åsberget, stördes av kyrkklockorna och kastade ett stenblock mot kyrkan , men stenen nådde ej fram utan föll ned i sjön och sticker där upp varje sommar, då vatten­ ståndet blir lägre. Det var jättegumman från Åsberget, som skaffat Åh! den ena kyrkklockan, som hon tagit med sig från Mora, därifrån hon för­ drivits av de kristna. Åhlfolket hittade den sedan och hängde den i sin stapel. En klocka gömde sedan Åhlborna i Stråtbäcken mellan Åh! och Gagnef under klockupproret. ÅHLS KYHKA. Sammanfattning av Åhls kyrkas konsthistoria. I. Under obekant del av medeltiden bygges en avlång­ fyrkantig gråstenskyrka med torn i väster och sakristia i norr. Före 1628 tillfogas vapenhus i söder. Om tornet var samtidigt med kyrkan e Uer yngre kan ej a vgöras. Inventarier: Altarskåpet, dopfuntsfragmentet, skriftklockan. II. 1719-20 rives väs tgaveln mot tornets bottenvåning, som välves. Stapel bygges. Ny klocka 1737. Ljusredskap. Textilier. III. På 1760­talet rives kyrkan utom tornets och lå nghusets norra och västra murar. En ny kyrka uppbygges med användande av dessa. Kyrkan välves och tornet tillbygges på bredd och höjd. Inventarier : Koppardopfunten, predikstolen , ljusreclskap. IV. 1827 anskaffas ny altartavla. V. 1878-84. N y altarring. Fönstrens bl yinfattningat' ut­ bytas mot träbågar. Slagdörrar m. m. Uppvärmning med järn­ ugnar. Nya bänkar. VI. Repareras kyrkan 1909. Centraluppvärmning inlägges. Väggarna förses med ny kalkmålning. Bänkar och inredning om­ målas. Fig. 80. Åh!. Primldocka. i\fittel a lt c rliche Cho r g l ocke. 86 LEI(SANDS TINGSLAG. Zusammenfassung. Die (wahrscheinlich spätmiltelalterliche) Kirch e wurde 176 1 durch eine neuc grössere ersetzt. Das Material ist auch bier Granit und fUr die zwei kuppelähnli chcn Gewölbe Backstein. Di e Sakristei liegt an der Ostseite, der altc Tun n wurcle crweitert und e rhöht. Von mittela lterlichen Gegenständ en ist ein Schnitzalta r aufbewahrt, wahrschein· lieb schwedische Arbeit aus drr späteren Hälfte des 15. Jhdts, und eine kleine Chargloek e (Abb. 80). Solche Glocken , in Schweden Prim-klockor genannt , wurden in der kath o· lisehen Zeit beim Messopfor geläutet. In der Kirche in Åh ! ist die Primklocka bis in unser Zeit hinein zum Zusammenrufe n der Kommunikan ten benu tz t worden. Die ursprUngliche Kirch e , deren Gra nit rnauer noch teilweisc in die neue Kirchc aufgegangen ist (vgl. Abb. 67), hatte rechteckigen Grunclriss mit Westturm und Sakristei a uf der nörellichen Seite. Das Inner e war mit zwei Backsteingewölhen i.iberdeckt. 1719-20 wurden die Gloeken in einen neua ufgefiihrten freistehcnden h ölzer­ nen Glockenturm (Klockstapel) UberfUhrt. --·-z.; ~~~·'",}~-:~~~ il ':'-' 't :{t":i&>l,, ~: ~ ~ ....- ; '· t t'.:: ..:· :-: _;_, Fig. 81. Åh!. Sock ensigill. Sicgel d e r Gemeinde Åhl. 17. Jhdt oder frilher. Fig. 82. Bjursås. Kyrkan från sydväst. Die Kirche von Siidwesten . BJURSÄS KYRKOR. DALARNA, KOPPARBERGs LÄN , LEKSANDs TINGSLAG. VÄSTERÅS STIFT, LEKSANDS KONTRAKT. Tryckta källor: Hi.i LPHERS , s. 438.- A n osEN rus I , 4, s. 26. - Ö fr e D a ­ l a rn a, s. 120. 1468. Kn öNINGSVÄR D I , nr 122 : "Bwsas» (ka n äve n läsas >Bivsas>•) Hands krivna källor och avbildning ssamlingar: VÄsTEHÅs DoM K. A.: Invent arier , fr. o. m . 1618 . Ifyllda formu lä r 1628 , 1672. - VÄSTEHÅS H. A. Li\H. A. : Hiilpherska samlin gen. Manusk riptboken till Dalarna 1757. - R. A.: Acta Ecclesiastica : Bön om hjä lp till en n y klocka, då den förra sprack vid r ing­ ningen för •Carl GustafTz> frå nfälle , samt en skildring a v kyrkans dåliga skick. Topogra fi ca: 1794 Tacksägelse för tillåtelse a tt k alla k yrkan Gusta f Adolfs kyrka. - Ö. I. Ä.: P la n uppmätt av a rkitek t G. A. Nilsson 1912. Förslag till reparation (t värsnitt mot altaret och av sakristia n mot öster ; lä ngdsnit t av k yrkans västra del ; r it ning till kyrkbä n k) av G. A. Nilsson, 1912. Stadf. 24/o 1913. R it ning till orgel stadf. 30/1 1857. 3 foto. (interiör m ot väster och ös ter, exteriör fr. N. V.). - A. T. A.: Inventa rium 1830. Kyrkans arkiv förvaras i AnK IVBYGGNAD VID PRJ\STGÅRDEN . För kyrkans historia vik t iga u pplysningar å terfinn as i räkenskaperna förda, dels 1636- 1776 i 88 LEKSANDS TINGSLAG. O, 1 Matricula ecclesiastica B iur åås i n Vallibus, som även innehåller be­ rättelser om händelser i sockn en (citeras sockenkrönikan), dels i ser. L nr 1-12 specialer 1732- 1805; i I nr 5 KungL brev m. m. 1627-1759 samt i K nr 1 kyrko­ råds- och sockenstämmoprot. 1765-1803. Dop- och dödböcker börja 1708. Bjurså s äldsta kyrka. Om den äldsta kyrkan på platsen vet man intet utöver Höl­ phers' berättelse i manuskriptet till Dagboken: »Norr om kyrkan på en backe kallad dödskalen berget woro lemningar af det gamla Capellet.» Intet av inredningen är bevarat, men i stället för altar­ tavla tjänstgjorde i den senare byggda kyrkan till 1646 »itt lijtet Maria Beläte» som troligen härstammat från den äldsta kyrkan . Socknens namn nämnes första gången 1 46~ >>Bwsas» eller »Bivsas». Den andra kyrkan. Bjursås blev egen socken genom kungl. brev av den 26/u 1607, ånyo bekräftat 1613. Vid denna tid bygges antagligen en kyrka, som 1628 omtalas såsom »all ny ny spänt kostade kyrkione 230 Dir» (Inv.). Enligt tradition, som dock först möter i 1700­ talsinventarierna, skulle den byggts 1599. Kyrkan låg antagligen ungefär på samma plats som den nu­ varande. Den kan rekonstrueras med hjälp av ovan citerade källor. Kyrkogård och stapel. Kyrkogården inhägnades av träbalkar (inv. 1628), spånslagna och rödtjärade (räk. 1669). De ombyggdes »aff stockar » och spå­ nades 1672. 1734-1740 utvidgades kyrkogården. Balkarnavoro fortfarand e av trä med spåntak. 1634 nämnes en port, täckt med »bräder och spån» , rödtjärad och försedd med två dörrar. 1657 nämnes nybyggning av en an­ nan port, också spånslagen. stapel fanns 1618. 1645 bygges en ny »Uppå Backen på ilt nytt rum der som tilförene ingen stapul ståt hafwe r » (socken­ krönikan). Den var spånad och rödtjärad. PonTAR. l\ LQCJ{S'J'APE L . Kyrkobyggnaden. PuN. Långhuset var rektangulärt, 24 alnar långt och 18 alnar brett med kor inrymt i östra delen. sakristian låg i norr, i söder var ett vapenhus. BJUHSÅS I{YHIWH. /)\) MATEH.IAL. Materialet var trä. Väg­ garna voro bri:idklädda och röd­ tjärade, yttertaket spånslaget. In­ nertaket var icke välvt och så­ lunda antagligen ett platt triHale Invändigt var k yrkan vitlimmad. Fö nster funnos 1628 »3 stora, ett lithet». »Dörar B st. » Fig. 83. Bjursås kyrl>a och klock­ l brev till k. m:t efter Karl stapel på 1700-talet. fi.Here Kirch e un d Glockenturm. Au f X Gustafs död ber församlingen einc Mappe des 18. Jhdts. om hjälp till reparation: »således ock emedan dessför uthom wår kyrkia som allenast af Trää byg­ der ähr hafwer wahrit så bofälligh att man undh er gudztiänstens förrättande e i hahr kunat sittia dehr fri j för Regn och dropp », etc. En omfattande reparation börjar 1664, som dock ej tycks ha för­ ändrat kyrkans form. 1708 välvdes den med trävalv, väl ett tunn­ valv, och på 1730-talel börjar en ombyggnad. Kyrka n tillbyggdes UTviDGN I NG då x -till lika bredd », 20 alnar åt väster. De nya delarna spånslogos, ~:L~~-oo ­ men de gamla voro fortfarand e brädklädda. De olika delarna sammanbundos med järnkrampor och väggarna sammanböllos av 3 järnankare. Invändigt gjordes trä- (antag!. tunn-)valv. Yttertaket var brutet, spånklätt samt rödtjärat och försett med takryttare. 1742 vitlimmas kyrkan av målaren Bernt Svedin och 1749 må- M ÅLN I NG . las »2 11 e så kallade Crepiner öfwer Predikstolen o Altartatlan fö r 21 dr.» Detta beskrives 1763 i inv.: »Omkring Predikstolen så wäl, som altare Taflan är åfwentil och på sidorne en mörkblå lVIålning i form af Gardiner kallad Crepin, » målade med oljefärg i taket, men limfärg på väggarna, vilka därför redan då börj at »afmattas» . l den nuvarande kyrkans vattentak äro inbyggda bräder från ett må lat innertak. Bottenfärgen är blå med vita moln, mot vil­ ken fi gurer varit framställda, av vilka kroppsdelar ännu synas. Dessutom ornament i brunt och vitt. Antagl igen ha dessa utgj ort en icke beskriven dekoration i 1700-tals kyrkans tak, möjl. i sam­ band med crep in erna. Kyrkan revs på 1790-talet, då den nuvarande byggdes. I söder var en in gång genom vapenhu set, en i väster och en Dön11An ocH 1 söder till koret. Fön s ter funnos 3 i öster , det tredj e över de FöNsTEn. andra, ett i väster, motsvarande detta, 2 i norr och 2 i söder. 4, voro nygjorda 1734,, men av de äldres storl ek. 90 SAKHISTIA. VAPENHus . LEKSANDS TINGSLAG. Sakristian ombyggdes 1734. Den hade ett fönster. Vapenhuset, täckt av trävalv, var invändigt vitlimmat och försett med bänkar kring väggarna. Inredning. Altarets ursprungliga utseende är obekant. Det försågs 1755 med ett. svängt framstycke av bräder, rödmålat med gulvita fran­ sar och 1755 under adlig krona (fig. 85). Nu på tornvinden. H. 118 cm. L. 185 cm . ALTAHPHYD Till1646 användes »ett lijtet Maria beläthe >> såsom altarprydnad . NADEH. D o r· en detta ar ans k a ff a de a 1tartavran, som s k än k tes av '' El < u' 1ge Bergsmän>>, finnes ännu kvar och står i bårhuset (fig. 84). Den är gjord som ett skåp med dörrar och framställer i cor­ pus Nattvarden, oljemålning på väv, försedd med omramning, de­ korerad med plattsniderier och reliefer. Kopia efter tavla i Tor­ sångs kyrka. Flyglarna ha även målningar, den vänstra Kristi födelse, den högra Uppståndelsen. Flyglarna ha enkla omram­ ningar utan sniderier. Färgerna på målningarna äro huvudsakli­ gen ljus lila, rött, grönt, gult och ljusblått. I corpustavlans nedre vänstra hörn står GABRIEL OLAI ARBOG: PASTOR LOCI (kyrkoherde i Bjursås 1640-1653). Överst på flyglarnas ram är målat Anno på den ena och 1707 på den andra. Detta år repareras tavlan av >> Mons~· Brodin», vartill materialierna köpts i Västerås marknad. Från denna reparation härstammar antagligen åtminstone delvis omramningens färg, brunt, svart och guld. Corpus' ram är förgylld. Färgen är mycket mörk­ nad och delvis bortfallen. Dörrarnas yttersidor ha enkla fyllnin­ gar och äro målade med brun och svart olj efärg. H. 180 cm. B. 163 cm. Tavlan nämnes 1672: >> mz bilder målad mz bildsnidarvverk» (Inv.). En ny altartavla anskaffades 1742 (se nya kyrkan s. 98). Den gamla altartavlan fick hänga på väggen över sakristidörren . KoHsKHANK. »Choor (= korskrank) aff träd>> fanns 1628, 1672 »afbygt mest målat. >> 1673 »Upprättad es uti Choret itt nytt Skrancb (sockenkrönikan). Detta målas 1683. Något korskrank omtalas ej i den ombyggda kyrkan. BoKsToLAn. 1672 fanns >>Bokestoo l medelmåttig». I inv. 1740 beskrivas bokstolarna i den ombyggda kyrkan: >>. . . på Norra sidan i choret, hwarest ock i hörnet af kyrkian är en bokstol, med ut­ BJURSÅS KYRKOR. 91 Fig. 84. Bjursås. Altartavla från 1646. Altaraufsatz a u s d . J. 1646. gång och dörar wid bägge ändar jämte gångjärn och järnstäng­ lar. På andra ell er södra sidan i Choret inwid Altaret är ock en liten bokstol med dör, gångjärn och stängd, hwarets Pastor plägar sittia. >> Samma år fanns d st. karmstol omålad» och »1 annan dito til bokstol brukad. » 1660 renoverades >>preste Hustrun s bänck som giordes medh nytt paneel, bak för ryggen och medh ny döör» (sockenkrön.) . 1740 funnos i korets sydöstra hörn fyra bänkar, varav den främsta var för kyrkvärdarna och klockaren . 1763 omtalas ytterligare pastors bänk invid altaret i söder och en »hörnbänk (på norra sidan i koret) med twänne dörar, hwar utom brudpigor gamla qwinfolk pläga sitta när de täncka gå till Nattwarden » (lnv.). >> Nya Sångesto lar » gjordes 1673 (sockenkrön.). I den nuvarande kyrkans nordöstra och sydöstra hörn finnas b ä n k a r från den äldre kyrkan (fig. 86), troligen rester av de 1739-40 >> hel giorda med bräder mot koret» och »wid korsgången. » l751 HÄNKAn 1 KonET. S Å NGBÄNic HÄNluNnEn­ NING . Fig. 85. Bjursås. Altarfra mstyckc. Vorderteil d es Al tars aus d. J . 1755. ~)2 LEKSANDS TINGSLAG. LÄKTA H E. DOPFUN T. PREnmSTOL. betalas ' bänkedörrarnes N u­ mererande med oljefärg till hustru Barbro. 3 dir.» Bröstningen till en gam­ mal lä ktare, tillsammans 890 cm. längd, med ursprunglig färg, är anbragt som fram ­ slyeke på nuvarande kyrkans orgelläktarbänkar (fig. 8/). Den är avsågad nedtill , men Fig. 86. Bjursås. Bä nk i koret. de bevarade delarna av fyll­ Ch orgeslli hl a u s Sludi er från Strängnäsutställningen> 1910 I , s. 18 1. 100 LEKSANDS TINGSLAG. A c D E Fig 95. Bjursås. A. Vinl{anna av s ilve1·. - B och D. VinJ,annor av tenn. ­ C. Kalk av silver. - E. Vinkann a av t enn . A. Silberne Weinkanne, Ende des 17. Jhdts.- B und D. Zinnerne '\'einkanncn 1770. ­ C. Silberner Kelch, 18 ,6. - E. Zinnernc W einkanne, 1778. kors av vitt siden. Kantad med vita sidenband. Anskaffad 1740. L. 77 cm. Mässhake av röd sammet med kors och sol i guldband. På sidorna om korset 1755. L. 125 cm. Mässhak e av röd sidendamast, dekorerad med kors och sol av vitt siden. Sprund i halsöppningen. 1700-talet. L. 125 cm. 2 nya m äs s hakar av sammet, en svart och en röd. Kalkkläd:en, ett av vitt och ett av rött siden, broderade med silver och guldtråd samt spetsar. 1700-talet. 54 cm. x 53 cm. De nu använda h å varna äro av röd sam­ met. Av äldre finnas kvar 2 st. röda sam­ metshåvar, guldgalonerade och kantade med silverspetsar. På skaften krokar för klockor. Mycket förstörda. Sannolikt från 1716 (räk.) H. 15 cm. 2 stycken av grön sammet, silver­ galonerade och med ANNO 1740 I L M A broderat mellan galonerna. Klockor på skaf­ ten. I-I. 20 cm. 1618 funnos (inv.): »Messehak e ll blome­ ratt tyg med serk. 1 st. Messehake ll utnödt swartt dock medh en ny serie A l tark l ädhe aff rött gros t gnyn(?) l y k p ä Il af swartt klädhe ny .>> 1628 funn os dessutom ett »humeral» Fig. 96. Timglas. sancluhr, Ende 1s Jhdt. och ett ~ k orporal» samt »Täk e rne 1 st. BJURSÅS KYRKOR. 101 A B C D Fig. 97. Bjursås. Ljusstakar av tenn. Leuchter aus Zinn. A. aus d. J . 1763. - B. Anfang- des 19. Jhdts. - C. 17. Jhdt. - D. Anfang des 11). Jhdts. med yllebårder» och ett >>B iör s kin ~ . 1659 skänkte pastor loci »ett nyt C arporal med silke beprydt». 1662: »ett stycke grönt rask til päll öffuer brudefolk. » 1672 funnos 3 mässhakar, ~Förhenge 1 st. af rödt kartzin », nytt. Dessutom fanns en >biörnhud». 1681 anskaffades en »Päll af blådt tafft 18 daler ». 1697: »1 /2 aln sidensars til opslag på Messes.kiortan.» 1708 /2 aln rödt kläde till Funten a 4 dr 16 öre. » köpes ~2 1 Mässingskrona (fig. 98). staven krönt av ett lejon stående på bakbenen. 2 rader ljusarmar med 6 i varje. 1600-talet. H. 82 cm. Mässingskrona med ljusarmar i 2 rader och 12 i varje, fanns 1672. H. 90 cm. Mässingskrona med staven krönt av måne. 2 rad er ljus­ armar med 6 i varje, H. 77 cm . Två snarlika, men den ena krönt av dubbelörn, den andra utan krönfigur. H. 73 cm. och 53 cm. De båda ,sistnämnda äro av typ från 1600-talets slut. Ljuskronor köptes 1659, 1676 och 1682. Ljuskrona av plå t, obeliskformig mittdel, ljuspipor i två rader, 4 upp- och 8 nedtill. H. 111 cm. Gustaviansk. 4 tennstakar (fig. 97 C) på rund fot med vridet skaft. P å foten stämpel med ros. 1600-talets slut. H. 29- 30 cm. Tennsta k e på rund vriden fot och skaft (fig. 97 A) Stämplar: å rsbokstaven e ( = 1763), krona på sköld , tre kronor, sköld med fyrfota djur under ett träd. H. 22 cm . LJUSREDSI(AP. 102 LEKSANDS TINGSLAG. 2 tennstakar, rund fot och skaft, samt urnformig pip (fig. 97 B). Stämplar: tre kronor, sköld med krona 2 ggr, f-1 ~ i sköld 2 ggr. Omkr. 1800. H. 22 cm. 8 tennstakar på rund fot och cylindriskt skaft (fig. 97 D). Stämplar: l E L M l samt en oläslig. 1800-talets början. I-I. 19 cm. 4 mässingsstakar på skålformig fot; ett par H. 20 cm ., de Fig. 98. Bjursås. Ljuskrona av m ässi ng. Kronlcuchter aus Messing. 17 Jhdt. TAvLon. övriga 13 och 10 cm. Stake av malm, rund fot. H. 15 cm. samt en d:o H. 8 cm. Tre enkla oljemålnin gar, troligen från 1700-talels början, näm­ ligen: Thomas tvivel. H. 89 cm. B. 71 cm. Kristus i Getzemane. H. 95 cm. B. 78 cm. och Kristus på kor set. H. 88 cm. B. 7,15 cm. Av dessa nämnes den sistnämnda 17 40: »Ett crucifix Pre­ dikstolen med svarta ramar omkring.» BJURSÅS KYRKOR. 103 J{ UNGATAL OCH MIN NES ­ TAVLOH. Karl XIII:s tal 1810 och 1817 i koret. -- 1695 betalas »För skriften öfwer jubelfästen efter Consis t. tana 3. 2 4 >> samt för »Rahmen >> 2 daler. 1707 köpes >> Hedengrans tana om Narviska slaget, i Västerås för 3.24 daler, dess Raam och stofferande 8 da­ ler.» 1712 : »Till Hedengrans Tafla om Slesiske Religionsfrij­ beten 7.16 daler• och 1731: »Hedengrahns s krifft öfwer jubelfesten» . Ingen av dessa Fig. 99. Bjursås. Brudstol. är bevarad. ' Brautstuhl• 1847. Lännstol av furu (fig. 100), brunmålad. 1700-talets mitt. H ö r n s k å p med rektangulära fyllningar med plattskärningar. Omkr. 1700. Brudstolar 2 st. må lade blå med vitt fält, omgivet av grön krans på ryggstycket samt 1847 (fig. 99). Tre enkla kis to r av furu med järnbeslag, en kista av järn fö r sil vret. I tornet hänga två klo c kor. Den större enligt inskrift gjuten 1672 av Olof Larsson i Falun, den mindre 1865 av N. P. Lin­ derberg i Sundsvall. 1618 funnos 2 klockor (inv.). 1628 dess­ utom en skriftklocka. Lillklockan omgöts 1637 av >> Mester Liwaldt och wogh siu skeppundh.» Den r emnade 1640 och fördes 1656 till Stockholm, där den omgöts av »Mäster Jöran Putten­ son» . Då det ringdes sorgeringning efter Karl X Gustaf, sprack den åter »af en olyckeligh hendelse», varför för­ samlingen begärde k. m:ts hjälp (acta ecclesiastica, R. A.). Olyckan tyckes ha följt Bjursås klockor, ty 1666 och 1667 omgjutes åter klockan och 1672 den nuvarande storklockan. Hjulet varmed klockorna upphissats står kvar F i g. l 00. Bjursås. Stol. tornets första våning. Stuhl in der Sakristci. MöBLEl\ l SAJ\.RISTIAN . KrsTon. KLocrwn. 104 LEKSANDS TINGSLAG . Fig. 101. Bjursås k y rka från nordväst. Die Kirche von Nordwesten. S a mman fa ttning av Bjursås kyrkors konsthisto ria . I. Kyrka antagligen av trä av obekant utseende. Fanns sannolikt på 1400-talet. Inventarier: Mariabild, nu försvunnen. II. Kyrkan om- eller nybygges av trä i början av 1600-talet. Färdig 1628, bestående av avlångtfyrkantigt långhus, sakristia i norr och vapenhus i söder. III. Omkr. 1640-1682 anskaffas altartavla, predikstol, stor­ klockan, tavlor , ljusredskap m. m. IV. Under 1730 och föl jande år tillbygges kyrkan 20 alnar , de nya delarna spånslås och välvas. Ny altartavla, textilier m. m. V. 1790- 99 bygges en ny kyrka av sten. Ny inredning. BJURSÅS KYRKOR. 105 Zusammenfassung. Der jetzige in grossen Verhältnissen gezeichnete, imponierend gelegne klassi­ cistische Bau (Fig. 82 u. 101) wurde in den 1790er Ja hren als Ersatz ei ner Holzkirche aufgefUhrt. Das Material ist , wie gewöbnlich, verputzter Granit, mit hölzernem Tonnen­ ge wölbe. Mehrere Teile der Einrichtung stammen aus der älteren Kirche (Fig. 84- 88). Die friihere kleine, hölzerne Kirche wurde im Anfang des 17 . Jhdts als Ersatz einer noch ä lteren , wahrscheinlich mittelalterlichen Kirche in Blockh anskonstruktion a ufgefiihrt. Der Grundriss war r echteckig mit nördlich er Sakristei und slidlicher Vorha lle. 1708 hat das Schiff ein hölzernes Tonnengewölbe erhalten und es wurd e eine Erweiterung gegen Weslen begonnen. Fig. 102. Bjursås. Socke nsigill. Siegel der Gemeinde Bj nrsås 17. J hdt oder frtiher. Fig. 103. Gagnefs kyrka från nordväst. Die Kirche von Nordweslen. GAGNEFS KYRKA . DALARNA, KOPPARBERGs LÄN , GAGNEFS TINGSLAG. VÄSTERÅS STIFT, LEKSANDS KONTRAKT. Tryckta källor : H ULPHERS, s. 330. - AROSEN IUS IV, 1, s. 48. - BRÖ­ DERNA GA HN, Tvenne Dala resor 1765 och 1799, Falun 1909, s. 6. - DIPL. SUEC, III, nr 2496, 2497: 1325, >Ola!T i Gagnreff., -- KRÖNI NGSVXRD, nr 631, >Domini Stenari prepositi in Gagnreff>, 1351; nr 284, s. 2: 138 1 »gagnrefs kirkiogardhe ». Handskrivna källor och avbildningssamlingar: v ;\sT ERJi.s Do~1K. A.: Inventarier fr. o. m . 1576. Plan och fasader till den nuYarande kyrkan m. m. f1 ·. omkr. 17 70. - R. A.: Topografica 1577 . Beskrivning över olyckor m ed klockor och bön om hjälp till nya. - A. T A.: Inv. 1828. O. W. WAHLIN, Berättelse om e n antikvarisk undersökningsresa i Dalarna år 1867 . - Ö. I. Ä.: Plan, sektion mot altaret, tornfasad 1765. Färglagd ritning av altartavlan 1781. Ritning till orgel 1886. Ritningar till restaurering av kyrkan uppgjorda av arkitekt Arborelius. Kyrkans arkiv är inrymt i en ARKIV BYGGNAD INVID PRÄ STG},RDEN. De för kyrkans historia viktiga delarna äro L I nr 1- 13, räkenskaper 1643- 1897. I nr 1-2, skrivel ser från Kungl. Majt. m. m. 1561- 1734. K I nr 1-2, socken­ stämmoprot. 1725-1851 och K III nr 1, k yrkorådsprot. 1772-1823, N nr 1- 4, visit.-prot., synehandlingar och inventarieförteckningar 1628- 1907. O nr 1- 8, handlingar om kyrka, kyrkogård och prästgård 1600-1896. Dessutom finnas i E nr 1, likbok från 1673, uppgifter om förändringar vid kyrkan, skrivna av kyrko· herde Browallius 1674-88. Dopböcker från 1694, dödböcker från 1673 , vigselböcker från 1703. GAGNEFS KYRKA. 107 Kyrkogård, bod och stapel. Kyrkogården sträckte sig ursprungligen i huvudsak åt söder, men utvidgades 1870 åt norr (fig. 105). Den nya delen inhägnas av gjutet järnstaket med grind i öster, den äldre av gråstensmurar utan avtäckning, i söder lagda i bruk från mitt för kyrkans syd­ östra till mitt för dess sydvästra hörn, annars i kallmur utom ett Fig. 104. Gagnef. Södra kyrkogårdsporten. Stidliches Kirchhofsportal. litet stycke av den västra murbiten (fig. 105). Norra muren revs 1870 i samband med utvidgningen, och i väster har muren delvis raserats, antagligen emedan den gick för nära det 1771 byggda kyrktornet. Muren hade 1628 (inv.) spånklätt trätak och var en­ ligt delningsregler av samma å r 300 alnar lång: »Kyrkiobalkens deelning hwadh stycke buar By och gård är skylligh at bolla. be­ gynnes ifrån Öster Porthen södher om. första - 100 Alnar skall 108 r···---- .......__ _ GAGNEFS TINGSLAG. ·········-­ ; ;;.; ;.• ,, f s~~:.__ ---------­ -----­ . r- j[.: lo Delin. H. Nor berg 1914.. Fig. 105. Gagnef. Situationsplan. PORTAR. Liurbo treding haffua, Ifrån thesse wäster om Södher Porthen ­ 100 Alnar skal Östkerna fierding haffua och strecker sigh noghot bort om stapulen på norra sijdhan. The tredie - 100 Alnar in til Öster Porthen skal Gröntuffz flerdingen haffua och skall buar treding byta rotarna emellan så att buar rote weet sith stycke. » Den var då och allt framgent av gråsten. I gråstensmurarna finnas portar i öster och söder med smidda järn­ grindar, den södra signerad ÅHR 1786 L O S T (= Lars OlsSon Törne), mellan tegelmurade, vit­ rappade stolpar med pyramidfor­ migt plåttak (fig. 104). Vid södra porten synes spår av äldre port­ anordning, i det muren omkr. 2 m. på ömse sidor om porten är lägre och lagd utan bruk. Med tillhjälp av ovan citerade delningsregler och det bevarade stycket gammal syd­ mur kan kyrkogårdens äldre utse­ ende rekonstrueras. (Jfr situa­ tionsskissen fig. 105.) 1739 om­ Fig. 106. Gagnef. Nordportalen. bygges en bogårdsport. Nördlicher Eingang des Langhauses. GAGNEFS KYRKA. 109 STAPEL. Till 1771, då det nuvarande tornet byggdes, fanns norr om kyrkan en »stapul af reesewärke wäl spånadt» (inv. 1669), ävenså tjärad (räk. 1662- 65). Den omtalas redan 1628 (inv.) och har sannolikt uppförts efter en eldsvåda, omtalad 1577 såsom nyligen timad, varvid stapel och klockor förstördes. Utseendet obekant. Kyrkans bodar och stal l ligga öster om kyrkan utanför muren. De äro: den timrade rödmålade bårboden med huggna knutar och täckt av spåntak, med 1822 målat på nordväggen; en materialbod med spruthus och ett kyrkostall. Alla dessa rödmå­ lade och uppförda dels av timmer, dels av bräder. 1628 fanns ett »kyrkioherberge öst nordhan på kyrkiogårdhen» och 1652 betalas )til att bygga en kyrkiobood >> . 1669 finnas härbre och bårbod. En >>be nkanimare >> fanns före 1733, men var då >>kullfallen >> . Dess plats hade varit »under stora fönstret på östra gafweln >> . En ny skulle då åter uppföras. BonAR ocH sTALL. HÄnnnE. BENKAMMAnE . Kyrkobyggnaden. Kyrkan består av rektangulärt långhus, sakristia i norr och ett västtorn. Murarna äro av grå.~ten; valv, murpelare och omfattningar av tegel. Ytterväggarna äro rappade och putsade med vit puts, som delvis avilagrat och blottat ett undre skärgult putslager. Nedomkring är målad en grå · sockel, och kring dörrarna äro omfatt­ ningar av kvaderimiterande puts (fig. 106). Långhusets tak är brutet samt avvalmat på östra gaveln och täckt med tungformig spån, vilken på sakristians likaledes spånklädda tak växlande med av­ smalnande spån bildar mönster. Längst österut på långhusets takås är ett kors med kulor. Alla golv äro av trä. Långhuset täckes av ett tunnvalv, förstärkt av gördelbågar, som spänna mellan murpelarne, och genombrutet av rundbågiga stick­ kappor, som välva sig utmed sträckmurarna mellan murpelarna. Tunnvalvet dekoreras genom en fältindelning av stucklister. Väg­ gar och valv äro vitlimmade, murpelarna målade i tegelfärg. Lång­ huset fick sin nuvarande form vid en ombyggnad 1770-71 . Den på fig. 112 synliga insänkningen över sakristidörren är gjord för altarskåpet 1788, då kyrkans altarskåp avlägsnades från a ltaret och en förut befintlig läktaranordning över sakristidörren an­ tagligen borttogs. Insänkningen är nämligen gjord i en tunn tegel­ vägg, bakom vilken en rundbågig, 90 cm. djup båge spänner. Spår PLAN. MATEHIAL. LÅNGHus. 110 GAG N EFS TINGSLAG. -· qcgno/?~r;fo ·­ ·t. -.:5t9ro~par6e19slalt ·­ ·!Plan · Fig. 107. Gagnef. Plan. Skala 1:300. Omritad efter uppmätning Ö. I. Ä. Grundriss. -·fPgn~~r;fa ·­ .{. -~!Pro~poroe,yob/7 ·- Fig. l 08. Gagnef. Längdsektion mot norr. Efter u ppmätning Ö. I. Ä. Lä ngsschnitt gegen Norden. 112 GAGNEFS TINGSLAG. Fig.109. Gagnef. Tvärsnitt mot öster. Omritad eftet· uppmätning i ö. I. Ä. Querschnitt gegcn Osten. DöRRAR. ToRNET. efter dess övre kontur synes i kyrkan över och omkring insänk­ ningen (fig. 108). Insänkningens nedre kant sammanfaller med bå­ gens botten, som har bildat läge för en läktare, en s. k. Gapskulle (jfr s. 122). I bågens östra del synes spår efter en murtrappa, som i dess västra ände tydligen fortsatt upp på vinden. Bågen och fondväggen äro klädda med vitrappning, i vilken åtskilliga ristningar tillfälligtvis gjorts, bl. a. årtalet 1751. Från sakristivin­ den leder en ursprunglig stickbågig glugg ned i bågen (fig. 110- 111).1 Långhuset har tre ingångar därav en i norr (fig. 106), en i söder och en i väster från tornet. De äro alla rundbågiga med snedrutade, dubbla furudörrar, målade med ljusgul oljefärg och försedda med ornerade järnringar. 1771 byggdes torn et. Det har tak av kopparplåt, som upp­ bär en lanternin med fönster. Denna uppsattes 1828, då, enligt en anteckning i kyrkböckerna, tornet »i stället för den gamla osmakliga hufven » försågs med »en smakfull glaskammare.» Bygg­ 1 Medan detta tryckes har arkitekten A. Roland på långhusets innervägg strax väster om bågen konstaterat och delvis framtagit en rektangulä r nisch med poster­ nas hörn avfasade samt därinvid rester av ett invigningskors målat i rött på ett undre gulvitt putslager. Spår av rostat järn fanns i mitten . -- Det bör understrykas, att den rundbågiga nischens fondmur delvis är av gråsten och av allt a tt döma ursprunglig. I annat fall har den äldsta sakristian haft en övervåning, som bågen öppnat mot koret. Jfr olika former av gapskulle i Torsång, Stora Tuna och Vika längre fram i detta band. GAGNE FS KYRKA . 113 · ...5e:kt yen.G . DATE BI N G nE:-.: Av ~uvAHAN I. GAGNEFS KYHKA. 115 Fig. 113. Gagnef. Interiör mot viister. Inneres gegen vVesten. antagligen i söder. Kyrkans längd har bestämts genom under­ sökningar under nuvarande kyrkgolvet, varvid västra väggens grund­ mur påträffats (se fig. 107 period a.). Murarna voro uppförda av gråsten. På nuvarande sakristians vind är en horisontal skarv synlig på nordmurens utsida, ungefär 2 m. under den nuvarande murhöjden. Ovanför är muren slar­ vigare byggd, under skarven ftnnas stänk av rödtjära. Som ingen lägre skarv ftnnes, utvisar denna sannolikt den äldsta kyrkan s höjd. Taket var spånslaget och rödtjärat Invändigt var långhuset täckt av tre valv, liksom kyrkans inre i övrigt, vitlimmade; några mål ­ ningar nämnas ej. Golvet var 1628 av tegel (inv.). Vid under­ söknin gen under kyrkgolvet påträffades ett tegelgolv 30 cm. under det nuvarande. 1.674 beskriver församl ingens kyrkoherde skedda reparationer i kyrkan sålunda: 1. »Förbättrat i sielfva kyrkian. Låtit hwijtlijma hela kyrkian innan till och med järnband sammandraga hwalfwet, som til a lla sina 3 hwalfkupor war myckit weknat, med jernband, och wid högehoren sammanfogat sielfva wäggen med järnstänger , ty som \\'äggen war på södersijdan myckit weknad. MATEH IAL. REPAnA ­ TIO:< lm. 116 GAGNEFS T!NGSLAG . DörmAR. 1-<öNsTER. SAIO\ISTfA. VAPENHus. DATERING. TILLBYGGNAD 1688 ocH F?L· JANDE AR . 2. låtit utwij dga sacristijan at hon är nu nästan dubbelt så stor som hon förre war, och hwitlijmat den nyia Sacristije muren så innan som uthan. 3. Gifvit ex proprio (= av egna medel) een ny dör til kyr­ kian fram i högehoren med alla sina behör undantagandes at sochnens dagzwärken höggo hohlet på muren. • 1628 funnos tre dörrar till kyrkan, med den nya kordörren blev det alltså fyra. Av dessa voro en i söder, en i väster och med den tredje kan möjligen åsyftas dörren från vapenhuset till kyrkan eller kyrkogården. 1677 upphugges ett fönster på östra gaveln. 1672 funnos blott 4, fönster; (antagligen ett åt öster och ett i varje av södra murens tre traveer). sakristian, samtidig med långhuset och antagligen byggd av gråsten, var 1672 »liten» men utvidgades 1674, som ovan nämnts, varvid den fick två valv och dess östvägg antagligen kom i flykt med kyrkans. Arret efter dess gamla västmur synes på nuvarande sakristivinden, igensatt med tegel. (Se fi g. 110). Vapenhuset var av tegel och välvt. Det har sannolikt senare fogats till kyrkan, antagligen omkr. 1500-talet. Den s. 112 omtalade >>gapskullen» visar att Gagnefs kyrka står i samband med de dalakyrkor, vilkas tegelornamentik är besläktad med Västeråsdomens 1 äldsta skede (jfr s. H). En säkrare date­ ring kan först givas, då övriga kyrkor inom Västeråsgruppen blivit genomarbetade. Från år 1688 uppta räkenskaperna utgifter för en större repa­ ration och i kyrkoherde Browallius anteckningar berättas följande: »Anno 1688 wid lVIichaeli Jade lVI~ Erich lVIalm i Wästerås grundmuren til wår nyie kyrkie eller tilökningen. Wäggierne up- murades 1689 med taket och spånslagit. Och 1690 hwälfdes och hwijtlimades : och alle fönstren fullkomligen insattes. Då murades och wästre dören större än hon förre war, sielfva dören snickra­ des och insattes på sina gångjärn och hakar. Ex. proprio lät Pastor uphuggia ett nytt fönster på norra wäg­ gen och gaf ther til alt behör, som war Tegel, murmestarlöhn, Fönster Carmar och snickarlön och alla glasen, som äro til talet 18 stycken.» Om uppgifter ur senare inventarier tilläggas, blir det klart att 1 Jfr ROOSVAL a . a . GAGNEFS KYRKA. 117 ombygget innebar, att kyrkan tillökats åt söder till riågot mindre än sin dubbla bredd, och att i den nya delen 3 valv slogos, mot­ svarande den gamla kyrkans 3 valv. Därvid måste ju delar av gamla sydmuren kvarstå, som pelare und er valven, varför den nya interiören blev en tvåskeppig hall med två pelare (nämnda i alla inv.) och 3 traveer. En i 1700-tals inventarier förekommande uppgift att kyrkan hade 7 valv har genom undersökningarna av äldre grundmurar visat sig vara felskrivning. I tillbyggnaden bibe hölls den gamla murhöjden. Vattentaket var spånklätt; l749 fun­ nas 2 kors och ett tredje färdigt att uppsättas. Två kors betalas 1724:. 1702 betalas den, som smidde »to pen» ( = tuppen) och »späsen» ( = spetsen) till korset på kyrkan. Golvet i den nytiiibyggda delen var av »täljesten » (= kalksten), gravstenar och gråsten. Enligt sägen skulle en kyrka av trä ha legat en knapp kiloD meter norr om den nuvarande pa den s. k. Kapellsbacken. en flyttades sedan till prästgården, där den länge kvarstod som bod. 1 o . ÄLDRE KYRJ{A ENLIGT SÄGEN. Inredning och lösa inventarier. Altarbordet är av trä. På detta står ett altarskåp av ek, in· hemskt (?) arbete från om kr. 1500. Dess form och indelning framgår av fig. 116. H. 190 cm. B. 290 cm. Skåpets inre, såväl korpu s som fl yglarna, är förgyllt och målat 1892. Dräkterna och listerna i arkitekturen äro målade med ultra­ marin och anilinrött Figurernas attribut äro till en del nygjorda. Bekrivningen hänvisar till siffrorna i skemat fig. 116: K o r p u s : 1. n ådastolen ( = d. v . s. en treenighetsb ild, där Gud Fader h åller den döde Kristus i si ll'~ a rmar och där elen helige a nde förekommer i gestalt av en duva). P å sidorna slit ä nglar, en med korset, den a ndra med kolonnen (där Kristus gisslades) , den tredje har förl orat sin börda . 2. och 3. profeter m ed språk· band. 4 - 7. ä ngla r med hammare, t ång och spika r . 8. Johan nes evangelisten. 9. Johannes döparen (lig. 117 J. 10. Helig man , rekonstruerad med ett klumpigt runt foremål, som enligt uppgift skall vara en pate n ('/). 11. Maria Magdalena. Vä n st r a fly ge ln: 12. P etrus. 13. Paulus. 14. S. Jakob, attributet nytt. 15. Apostel, som i resta urerin gen fått ett litet kors som attribut. Högr a fl yge l n : 16. S. La rs. Halstret borta . 17. S. Stefan. 18. Krönt kvinna med fackla i handen. (Kronan och fack lan nygjorda). Hl. Biskop, vars kräckla och kors äro nygjorda. ALTAnE ocH ALTAnsKÅP. Dörrarnas yttersidor (fig. 115, 118) äro försedda med målningar på kritgrund. 1892 tyckas de efter allt att döma varit tämligen väl 1 Jfr AHOSENIUS s. 49 och W A LLINS resa. 118 GAGNEFS TINGSLAG. Fig. 114. Gagnef. Altarsliåp. Schnil"altar, um 1500. bibehållna, men då försågos dörrarna med nya målningar på väv, som spikades över de gamla, varvid sprickorna på ekdörrarna överklistrades med linneremsor, för vilkas fästande dörrmålningarna bortskrapades(!!) till omkr. 15 cm. bredd. Detta har skett uppifrån och ned 2 gånger på den vänstra och en på den högra dörren. Målningarna föreställa: På vän s tra dörren stå överst tre hel iga i rad. Den mellersta är så gott som helt bortskrapad, en del av dess grönvita m ed brunrött. mönster dekorerade mantel finne s k var t. v. samt spetsen av ett b r·ett svärd t . h. Den vänstra figu ren ä.r Sankta Margareta med vitt dok på det till större dele n bor1 · l'al! na huvudet, vinröd klädning och grön mantel. Längst till höger en kvinna m ed ett cihorium i ha nden. Även hon har dok på huvudet och e n röd klädning dekorerad med grana täpplemönster, vilket oberoende av dräktens vecklling ä r scha· blonerat över dräkly tan. Manteln är grön. Denna övre d el av dör ren skilj es av en sch ablonerad bård från ett n edre, större fält, där m ålningen framställer Gregorii mässa . Scenen är en kyrka med oputsad e k vadermurar och rutat stengolv. T. v. och i fond e n ä r försam lin gen . Milt i rummet och n ågot å t vänster stå r altare t, på vi lket Kristus ännu skymtar, och där framför knäböjer Gregoriu s och bakom honom en i vitt klädd k y r.· koljänarc. Avskrapningen av fä rgen skär bo.rt s törre dele n av a ltaret och Kristus samt har sk adat Gregorius. Hö g ra fl ygel n . F r. v. S . Helena i profil m ed turban på huvudet och gloria där bakom, klädd i röd klädning m ed vitt liljemönster. T. h. synas r ester av hennes kors. Helge Olov i gr ön klädning med blomstermön sler, gyllne bälte och röd hermelins brä m a d mantel. l vänster h and håller ha n spiran, i den högra äpplet. S. Veronika i grön mantel, klädning, GAGNEFS !{YRKA . 119 l ik Maria Magdalenas, gloria och turban. Bakgrunde n ä r här som på vän stra dörren ett land , kap. Det a ndra fältet framställer Tre konun gars tillbedjan. Maria s itter t. v. med Krist usbarn et i k näet. Konungarna närma sig från höger. Här äro färgerna ytterligt fö1·störda . Fonde n ;ir ett landsk ap. Dö1 Tmålnin garnas fä t·ger äro dämpade, karnationen ;lr grå m ed svag anst rykning a v skiirt. Altarskåpet stod till 1788 på högaltaret, flyttades då över sakristidörren och 1892 åter till högaltaret. Bakom altarskåpet har den 1788 anskaf­ Fig. 11 5. Gagnef. Ytt er­ fade altartavla n fått stå kvar. Den är en sidorna av altarskåpets d örrar. på väv målad tavla, som föreställer en grupp Ansscnseite de r Flii gcl des Schnitzallares. ä nglar, som ur skyn se ned mot altarbordet (på vilket ett av t6i skuret, förgyllt kors stod). Ramen är för­ gylld. Korset står nu på altarskåpets kant och skåpet skymm er delvis tavlan. 1865 målades på väggen omkring altartavlan en blå draperidekoration. Al tarrin ge n, från den 1771 avslutade ombyggnaden, har fyll­ ningar och ramverk samt är ljusmarmorerad med rödbruna lister. I 1600-tals inventarierna nämnas »S. Olofs beläte i sacristian. » Predikstolen med himmel, trappa och dörr, vitmålad, med förgyllda och gröna , skurna ornament, är gjord 1789 av »Hans Mohson i Bråsala och Swerdsiöö », som även tillverkat den lik­ nande predikstolen i Åh!. Den föregående predikstolen snickrades 1646-50: »på samma tijdh giordes Contract med Olof Snyckare om en Predikostool och gafz hono på handa 100 D~. » Sedan målades den av »Contrefeyaren Mest. Johan Friitz 1650» (räk.). 1749 be­ skrives den: »Predikstolen med « Billhuggeriarbete del s målad, dels förgylld ». Nu försvunnen. ::...D ·.f-j..,..,+++-lt-f +-l+l ,_: f. .""~·----+-----11-'-'"' :' I 1628 års inventarium står 1 'r 1 F ig 116. Gagnef. Skema över a ltarsk å p et . en nolla efter rubriken »chor» Sche ma des Schnitzaltarcs F i g . 114. (se s. 24), men 1656 b ygges ALTAH · U l'l'S ATS. MEUE L TWA THÄSKULPT CH. PnEDIKSTOL. Ä LDII E PHEDIKSTOL. [] ·1 ' t· [] ~~ E , f [l] ' [l] +-• Kons KRAN K. Märk att »ch or> i inventarie·formulärct av 1628 står som en ordinarie term; man var vid denna tid a lltså van vid att se korskrank i alla kyrkor. 1 120 GAGNEFS TINGSLAG. Fig. 117. Gagnef. .Johannes Döparen. Detalj av fig. 114 . .Johannes d . Tiiufcr. Detail des Schnit7.allars Fig. 114. BÄNJoNREDNJNG. ett kor s krank och 1665 betalas målaren »för thet han målade choren», 1672 fann s »c hoor afbygt ». Efter utvidgningen 1688 saknades åter korskrank Bänkarna äro slutna. En del av dörrarna ha r ektangulära fyllnin gar och äro från 1771. Några ha T-formiga fyllningar och GAGNEFS KYRKA. 121 äro överflyttade från den äldre kyrkan. Bänkarna målades 1865 i ljus träfärg. 1665 gjordes och målades bän­ kar i kyrkan. Efter kyrkans ut­ vidgning omkr. 1690 behöllos de gamla bänkarna, som funnos, och nya öppna bänkar gjordes i sö­ der . 1696 betalas för »sm å hän­ ekar åt scholegossarna i Choret. » En »Prostebänk och en fribänk för officerare » funnos 1749. B i skopssto l fanns 1672: »Ut­ lyftad för trängseln. » Utmed södra ytterväggen äro uppsatta hatthängar e av lämpligt vuxna trädgrenar. Nummertavlor, ovala med snidade, förgyllda ramar, samtidiga med predikstolen. Äldre nummertavlor 2 st. helt svartmålade med dekorativt ut­ sågade överstycken. H. 107 cm. 13. 61 cm. Orgelläktaren, längst väster ­ ut, byggd i samband med kyr­ kans ombyggnad 1771 , har bröst­ värn , målat i ljusgr å marmorering med guldli~ ter . 1628 byggdes en läktare »b aak i kyrkian >> . 1666 får Olof Lars­ son i Arfslindan betalt för att han >> Upfärdat gambia ofärdiga orgelleeten till manfolks Lect bal.:­ om >> samt 1667 - 68 för »S tora lekten s utwidgning.» 1669 fun­ nos i kyrkan t vå l äktare, >>en stor och en lyten» . 1749 i den utvidgade kyrkan fanns en s tor l ä k t are i väster, en i nordöstra Fig. 118. Gagnef. S. Veronika. Detalj av altarskåpets dörrmålningar. Veronica. De tail d . Fig. 115. BI SKOPSSTOI•. HATT­ H ;\NGARE. r\ U Mi\I E H · TAVLOII . L ÄKTAR E. 122 GAGNEFS TINGSLAG. 01\GEL. J)QPSTÄLL. Är.n nE FUNTAn. hörnet, en över sakristidörren, båda små, och en stor å »Östra sidan », antagligen syd­ östra, rymmande 27 bänkar. Läktaren över sakristidörren, motsvarande vad i Leksand m. fl. kyrkor kallas »gap s kulle », var tyd­ ligtvis inbyggd i den s. 109 omtalade nischen . Orgel om 14 stämm or (fr . 1886) från Åkerman och Lund i Stockholm. 1628 fann s 11 »pipor », på Hiilphers tid ett »positiv ». På 1860-talet lät prosten BrolE m uppsätta en orgel om 4 stämmor, som sedan inköptes av församlingen. Dopstället (fig. 119). En gueridon, som uppbär en musselformig skål, skuren i trä, Fig. 119. Dopställ. målad och förgylld. H. 97 cm. Den an­ Taufgeste!L 177<1 . skaffades 1774: och kallas av befolkningen »Kersningskul ten» (= kristningspojken ). Samma år såldes kyrkan s gamla funt (skänkt tidigast 1633) till Mackfjärds kapell (jfr s. Hl). 1628 fanns en dopfunt »af sten uthuggen » (inv.). Sannolikt medeltida. NATTVAnnsKal k (fig. 120 D) av silver med förgylld list kring kanten upptill KÄnr.. och drivna bladornament på den runda foten. Stämplar : tre kro­ nor, Falu vapen, l G o s l (= G. O. Sjöberg, guldsmed), årsbok­ staven I 3 [= 1815]. H. 29 cm. Kanna a v s il v er (fig. 120 B). Päronformig med fö rgyllda lister på foten och locket.· På grepen drivna fruktornament Stämplar : Q1D samt åldermansrankarr två gånger . H. 33 cm . Kanna av silv er (fig. 120E), päronformig. Stämplar: årsbok­ staven Z [= 1782], tre kronor, Falu vapen, guldsmedssignaturen I L. ( = I. Leffler). H. 34: cm. Kanna av si lv er {fig. 120 C) med förgyllda lister och drivna or­ nament på foten och locket. Päronformig. Stämplar: tre kronor, Fal u vapen, guldsmedssignaluren IK ö n s l, å rsbokstaven O 2 (= 1796). På grepen 1796. H. 36 cm. Oblatask, (fig.120F), oval, av silvermed fastnitat, liggand e kru­ cifix på locket. Står på fyra fö tter. Stämplar: Falu vapen, tre kronor, å rsbokstaven I 3 [ = 1815], guldsmedsnamnet l G o S I(iBEH G l­ H. 10,5 cm. L. lf) cm . B. 10,5 cm. GAGNEFS KYRI{A. 123 A B C D E F Fig. 120. Gagnef. A. Vinl;anna av tenn . - B-F. NattYardsldirl av silver, A. Zinnerne \Vcinkanne 1727. -· B. Silbern e \~'einlo1nne. Anfan g des 18..llults. C~F. Silhernc Gcgenstiinde, un1 1800. Kanna a v ten n, cylindrisk, med snås och grepe (fig. 120 A) . Stämplar: tre kronor. Inskrift 1727 I I-1. H. 19 em. Nu försvunna nattvardskärl, som funnos i kyrkan 1576: »tuå k a l k a r the n ene äh r förgy ltt m ed sin p a t e e n u then andre ähr huith medh sin patenu (nu förgylt). » 1621 v oro båda kalkarna förgyllda. 1628 nämnes »Monstrans l st. skönb 1672 funnos B kalkar och patener, en gammal kanna och »Ö ffl ats ask af silfr förgylt innan• Dessutom fanns, även av silver, ett soc ken­ s igill (fig. 123). Allt enli gt inventarierna. Antependium av rött kläde med broderier i guld och silke. Gåva 1898 av Änkehertiginnan av Dalarna. Utfört på Ersta. lVIässhake av r öd sammet, med nypåsatta kors och guld­ galoner. På ryggen märken efter broderat krucifix och änglar, (troligen från en medeltida mässhake), som sålts till uppköpare på 1890-talet(!). 2 moderna sammetsmässhaka r, en svart med sil­ ver, en röd med guldgaloner. Kalkkläde av rött siden med guldtrådsbroderier, lika på aviga och räta. I kanten knypplad guldtrådsspets. 1700-talets senare hälft. 57 cm. x 55 cm . \ Kalkkläde av vitt siden med silke och guldtrådsbroderier: Lammet och korset i schattersöm inom krans. Kring kanten bård i guldbroderi och gul silkesfrans. Fodret vitt siden, med »Ulrica Eleonora Godenius l 80ih broderat i hörnen. 56 cm. x 50 cm. Ka lkkläd e av vitt sidensars med guldbroderier. Guldfrans. Fodrat med vitt siden. 51 cm. i fyrkant. TExTI LI El\ . 124 GAGNEFS TINGSLAG. FoTKLXDE. L.1 u snEDSKAI'. B o k k u d d e av vit sidensars kantad med gul sidenfrans och broderad med lagens tavlor samt på baksidan »Helena Catharina Godenius 1803. » Två håvar av grön sammet, guldgalonerade med tofs. H. 20 cm. Av äldre förkomna eller från Gagnef flyttade textilier märkas. 1576: >> Messeklädher. Item C k o r k å p a aff röd h floghel d l st. (=sammet). Item itth me ss eredhe aff Rödbrunn Flogeldh medh all tilbehöringh. Item itth Messeredhe gröntt blomeradh medh all till behöringh. Item en goll Messehakel l. Item ännu twå brukelighe lVlessehacklar uthan särcker. Item tuå Dalmaticher. 2 st. medh antependis.» 1628: »C hork å pa aff rödt sammet. Messehakar 5 st. then 6 til fodher dömd. Dalm ati k er 2 st. Stola 3 st. Korporal 2 grofwa. Pell af 4: färgadhe lister och gullt yllentygh emellan.» 1665 anskaffas ett »nytt altarkläde af violbrun plytz med galoner fodrat.» 1669 fanns ett »bolster på altaret af gullskinn», nu i Mockfjärd (jfr s. 143). 1775 göres »en nyy skön m essehake af röd t plytz., 174:9 finnas ännu kvar: »Chor k å pa af rödt skuren sammet, gammal. Ett hyende på altaret af gyllenläder», och »Mä ss hake af rödt skuret sammet med hvita bomullsgarnsband kring kanterna, Crucifix af hvitt siden­ tyg med brodering af glittergull. » 1679 betalas för att •en biörnehud beredd es, liggiandes nu framför altaret». Mä ss ing s krona med 16 ljusarmar i två rader. Toppfiguren en gosse, som rider på en gås. På globen en plåt med följande inskrift: »GUDZ HELIGA NAMN TIL ÄHRA OCH GAGNEFS KYRIUO TIL PRYDNAT OCH NYTTO ÄR THENN LIUSCRONA KIÖPT OCH UPSAT ANNO J663. PASTORE GUSTAVO IOH ELVIHO. på ena sidan OCh IC({ E T;i.NDER N IAN HELLE H LI US l OCH SÄTTEH TH ET VNDEH ENA S({APPO l VTAN PA EN LIVSASTAKA AT TIJET LYSER ALLOM THEM SOM I I-IVSET ÄHO l SÅ LÅTER IDAHT LI US LYSA FÖR / MENNISKOMEN AT THE ~lAGO SEE l IDHA GODA GEHNINGAR OCH PHYSA IDAR FADEH SOM ÄH I HIMMELEN. H. 106 cm. 1663 »kjöpes en ljuskrona med 16 armar. » Denna smälte ned 1866 vid en eldsvåda i sockenstugan där den tillfälligt förvarades, av metallen tillverkades den ovan beskrivna kronan, som uppsattes 1866. Mässingskrona med två rader ljusarmar och 6 i varj e. Slät, något hoptryckt glob. 1694 och 1705 köptes ljuskronor. Är för­ modligen en av dessa. H. 95 cm. GAGNEFS KYR[{A. 125 Krona a v mässing med två rader ljusarmar och 6 i varje. Toppfiguren en dub­ Ljusarmarna upp­ belörn. ·Vi.d vi}Jtro. bära under piporna dekora­ podo.le" tiva ansikten. Köpt 1694: eller 1705. H. 81 cm. Ljuskron a av mässing. Toppfiguren dubbelörn , vars vingar gått förlorade. Har haft 6 armar, en nu borta, ·\hd ·.:.öd r a · från omkr. 1700. H. 40 cm. ·povrale" · Krona av mässing med 6 pipor. Ljusarmarna deko­ rerade med ansikten under piporna. Toppfiguren en na­ ])e/in. J\. Norberg 19H. ken gosse. Gjord av Oljars Fig. 121. Gagnef. Gravsten. Grabstein aus d. 17. Jhdt. Per Persson i Gråda, Gagnef, på 1800-talet. Ljusarm av driven och punsad mässing med B armar. Om­ nämnes första gången 1669. Stake a v tenn på vriden fot och skaft. H. 25 cm. Stämp­ lar: l) ( = 1766), tre kronor i sköld, adlig krona inom sköld 2 ggr; sköld omfattande ett träd under vilket ett fyrfota djur springer samt C L. 2 ggr. upprepad. Ljuskro~a av trä, svartmålad glob med 8 armar av järn­ tråd. H. 30 cm. · UYO-V5tery Utanför västra porten övre hälften av en gravs ten med reliefer i cirklar i hörnen, putti, som hålla kartusch och en utplånad in­ skrift. Mycket nött. L. 130 cm. B. 160 cm. Utanför södra porten ligger andra hälften av samma gravsten L. 112 cm. B. 160 cm. (tig. 121). Kyrkan har numer intet porträtt kvar. 1749 funnos: >> Bredawid Predikstolen Drotning Ulrica Eleonora's Contrefait med för­ gyld ram . Öfwer sakristiadörren Konung Gustav Adolphs Contre­ fait » Hi.ilphers uppgift att Gustaf l:s porträtt skulle finnas är för­ modligen en förväxling med sistnämnda. Skåp för h åvarna, likt det i Åh! (fig. 79), med årtalet 1738. Länstol av furu, snidad, från 1600-talet (fig. 122). GnAvsTENAll PowrnÄTT M OB .. LEII l SAKIIISTIAN. 126 GAGNEFS TINGSLAG. BHUDPALLAH. l\LOCIWH. SKHIFT· KLOCKA, Länstol av furu, enklare än före­ gående. Från samma tid. Nu flyttad till tingshuset. Två vitmålade brudpallar i form av bänkar med höga ryggstöd. I tornet äro två kl ockor. Den större omgjuten 1858 av Liliendahl i Stockholm, den mindre 1735 av Eric Näsman också i Stockholm. 1628 funnos 2 klockor (inv.). Av dessa omgöts stor­ klockan 1681 av Hans Jacob Bierman i Stockholm. Över valvet i öppningen på vinden mellan långhus och sakristia hänger en s krif t klocka. Trossen går ned i Fig. 122. Stol i sal>med en tröss. som ned går i Sacristian så att man där kan gifva tecken til ringarna »1 1757 omtalas: »En liten klocka på hwalfwet hwarmed gifwes tekn till Skriftfolcket, samt när sammanringningen skall skie >> (inv.). 1628 >> funnos 2 små klockor af hwilka den ena 1669 var flyttad till Kapellet» (inv.). Biskop Johannes Rudbeckius utsände fr. o. m . 1623 tryckta inventarieformulär till ifyllning till alla stiftets kyrkor. Här nedan återgivna inventarium är det äldsta för Gagnefs kyrka. De med vanliga typer tryckta orden äro i inventariet ifyllda. RunnEeKs 1:-IV. 1628 . \i:'E)en Q:E)risteliga 5örsamling utE)i Gagnaff. Samt E)ennes \i:'ienare l ägqor l Jnfomst ocE) utE)gift Unno D. 1628 22 Febr. 211anta!et. Uöe!smän. - O ~yttare. - O l{necE)ter. widh 7l !:)anOtwcrfsmän. - O \[iggiare. - 5 ' Sock.-släm. prot. !:)ee!gårb5 } tillhopa alltidh rek­ ~a!ffgårb3 nadt för 72. IL.Otpare JnE)ysesfo!P !lrenger. GAGNEFS KYRKA. 127 ];{ydiones \[ienare. ];{yrfef)eeröen D. Andreas Laurentij. <[appelan. ];{[ocfare. l{yrfioweroer Jacob Pedherson. Oluf Erikson på Skogen. Se,!"män (namnen). ];{yrfiones äg f) or äro hueggief)anoa l faasta od7 rörHgf)a. ;Jaasta ägl)or äro joro ocf) f)ws. l> Sielfue kulln krings om kyrkiogården. (Senare till­ = svine vall» .) preftebool. Ufer. ­ Utf)säof). wid 20 tunnor tro förda gemensamt med Gagnefs kyrkas, utom L IV Häkenskaper 1654-1669 och 1688 -- 1727 (delvis ofullst.). Självständiga inven ta rier för kapellet finnas fr å n 17 35. I 1628 åes inventari um i Gagn ef anmä rkes vid några föremål att de llyttats till kapellet. I KAPELLET finnas alla handlingar från 1800­talet och specialrä k. 1777­ 1828. Kyrkogå rd, s t a p e l, bod. Kyrkogården omgives nu av en simpel järntrådsinhägnad(! ) och häckar, under det att den förut sedan 1700-talets slut inne­ 136 GAGNEFS TINGSLAG. PoRTAlL slutits av gråstensmurar, som revos omkr. 1870, då kyrkogården utvidgades. Därförut funnos träbalkar. 1749 (inv.): »kyrkobalkarna av trä, spånslagna och beholdna. » Av räkenskaperna från 1800-talet framgår, att portarna, som Jågo i norr och väster, voro överbyggda. 1830 betalas för »spån­ läggning å \v ästra kyrkogårdsporten » och året därpå för »panel­ ning under västra kyrkportens tak» samt därefter för »Västra lj OJfer ' ___ __ _ / ... ~ --- --­ .., • L__ _ __ _ • Fig. 126. Mockfjärd. Plan. Uppmätt av ll. W ijkmark 1913. Grundriss. J{Loc 1 ;sTAPEL. Bon. kyrkogårdsportens och panelningens målning. » 1697 lagas en Bogårdsport. Stapel har funnits åtminstone sedan 1669, då räkenskaperna visa utbetalning till »Erich Andersson Tornbyggiare i Åhl på sta­ pulenz oppresande wid Capeilet d. 15 Augusti 1669.» 1749 (inv.): »spånslagen >>. 1827, då det nuvarande tornet byggdes, revs sta­ peln, och klockorna flyttades till tornet. Bo d e n är knuttimrad, rödmålad, täckt med tegel och ligger väster om kyrkan utanför kyrkogården. 1749 fanns »En Bårbod med spåntak och 2ne Bårar.» MOCKFJÄRDS J{APELL. 137 Kapellbyggnaden. Kapellet, som byggdes 1694-1700, består av rektangulärt lång- PLAN . hus, sakristia i norr och torn i väster. Det är byggt av trä på gråstensgrund, knuttimrat och, utom MATEHIAL ocH tornet, brädslaget, utvändigt med stående bräder och locklister, ExTEHiöH. invändigt med ospåntade, likaledes vertikalt ställda bräder. Knu­ tarna äro inklädda, och tornets målade gråblå, medan väggarna i ~lllffll~l-+1~1~ ll 1 -+r~l41-+t-t ~~------+------~ l 1 1 o -1 2 3 -4 ? 6 7 ~ 9 -10 -1 ~. 20f"\ · Fig. 127. Mockfjärd. Längdsektion mot non. B. Wijkmark 1913. Uppmätning av Liin gsschnitl ge gen Nord e n . övrigt äro vita. Golvet är av trii, taket täckt med tjärad furu­ spån. Brädslaget var kapellet redan 1749. De rödtjärade stockar, som kunna iakttagas i de nu inklädda knutarna, vittna om att kapellet en gång haft stockväggarna bara. Det brädslagna kapellet har varit rödmålat, innan brädslagningen förnyad es på 1850-talet. Invändigt har det alltid varit vitlimmat. Taket, som så långt man kan följ a det i räkenskaperna varit spånslaget och rödtjärat, stry­ kes 1870 första gången med tjära och stenkolsolja, alltså svart. 138 GAGNEFS TINGSLAG. Fig. 128. Mockfjärd . l{orets norra del med > Gapskullen , . Nörellich er Tcil des Chores. lNTEmiin. FöNsTER. DönnAn. Långhuset är invändigt målat med gråvit oljefärg. Det täckes av tunnvalv av trä. För väggarnas sammanhållning är ett träankare draget tvärt igenom långhuset På västra väggen synas spår efter fönsteröppningar. Dessa igensattes, då tornet byggdes och fönst­ ren flyttades längre ut åt hörnen. Kapellets fönster äro från 1892 men behålla, utom de i väster, sina gamla platser. Alla fin go 1892 segment­ formig övertäckning. De voro förut rektangulära och blyinfattade. Till kapellet leder en dörr i väster genom tornets bottenvåning. En dörr har funnits i söder - motsva­ rande den tvärgång i bänk­ raderna, som ännu finnes kvar - men igensattes 1892. Dörren till sakristian prydes av ett överstycke (fig. 128), gjort 1892 och sammansatt av ett apokalyptiskt lamm från en 1794: anskaffad altar­ F ig. 129. Mockfjärd. Tvärsnitt genom lå n g­ hus och sa kristia m ot öster. prydnad, samt tre statyetter Uppmätning av B. Wijkmark 191 3. från predikstolen (se nedan). Querschnilt gegen Os te n . MOCKFJÄRDS KAPELL . 139 Fig. 130. Mock~järd . Interiör mot viister. Inneres der Hirche gegen \\Testen. Tornet är utvändigt spånklätt upp till klackrummet och imite- Ton N. rar stenarkitektur med trappgavlar. Övre delen är brädslagen. De nu svartmålade orneringarna voro förut vita. Spiran är spån­ klädd. Nedervåningen täckes av ett platt innertak. Här går läktar- och vindstrappan upp. Tornet byggdes 1827 av en Lek­ sandsbonde, Ris Erik Larsson från Åkerö: »En ganska beskedlig, klok och förståndig man, (inv. 1828). sakristian med platt innertak, har två rektangulära fönster. SAKI\lSTIA . Över dörren, som leder till långhuset, är i sakristian en inskrift, berättande om en reparation år 1892. En dörröppning genom sakristians västvägg leder ut på kyrkogården. sakristian erhöll sin nuvarande form genom utvidgning 1795-98. Den äldre sa­ kristian beskrives 1749 : »Sakristian af trä hwitlimad inuti, taket panelat och hwitlim at. >> Ett vapenhus fanns 1733 då det betalas för »Bräder til wa- V A P EN H us. penhusets taak> och 1828 »för snickeriarbete i wapenhuset.» Var detta vapenhus var beläget eller när det revs, är nu ej möjligt att fastställa. Antagligen låg det i söder, men kan också vara det »Skyfere eller Portal utan för westra dören >>, som nämnes i inv. 1749. 140 GAGNEFS TINGSLAG . Fig. 131. Mock~järd . Interiör mot öster. Inn eres de r Ki rch c gegen Osten. UPPvÄRM:AP .. TExTJLJEJ\ . 144 GAGNEFS TINGSLAG. FoTKLÄDE. PoRTRÄTT. HöRNsKÅP. SPöGunnENS uTnusTNING. VoTivsKEPP. I{LOCKOR SKmFTKLOCKA. met med pärlbroderier. 1800-talets början. 2 kalkkläden, ett av sam­ met, ett av kläde och en altar d u k av lärft kantad med knypplad Mockfjärds­ spets. Nya. Hå v av röd sammet, guldgalonerad. 1749 funnos 4, kalk­ kläden av »gult och rödt randigt bash, en »Brud­ päll af grönt sarse kan­ tad med gula band »samt Fig. 13 7. Oblatask av silver. »2ne st. randiga westgiöta Silbcrner Hoslienbehälter. Mitte des 18..Jhdts. t ä ck en til Brudstolames Beklädning.>> 1749 fanns en biörnhud »inuti Altareb. . Porträtt av kvrkovärd. Målning i olja på väv av J. Holm­ lund 1857. H. 30,5 cm . B. 23 cm. Hörnskåp i sakristian med infällda speglar. Övermålat med grön färg. 1700-talets senare del. Kyrkstöt, gråmålad med målat rött band virat runt omkring. L. 345 cm. Karbas av vridet läder. L. 86 cm. 1749 fanns ett »glt skiäpp mitt uti capellstaket» (inv.). stork l ockan är gjuten 1737 och försedd med följande in­ skrift i norr: »Klakan slar tiden gar wart l if ar kort paminner hielp os Gud at dodsens bud os beredde finner. Guten med Guds hielp af Isaak Bockman i Fahlun 1737.» Dessutom pastors och kyrkvärdarnes m. fl. namn, m. m. H. 61 cm. Diam. 82 cm. Den göts första gången 1668 av Johan Meyer för 883 dlr. Lillklo c kan (fig. 138) från 1680 är lik Djura kapells lillklocka (s. 59) och försedd med samma reliefer. Från samma okända klockgjutarverkstad i Stockholm. H. 51 cm . Diam. 72 cm. I öppningen på vinden mellan sakristia och långhus hänger en skriftklocka. H. 15 cm. Diam. 13 cm. Denna fanns sanno­ likt i Gagnef 1628 och omtalas 1669 första gången i Mockfjärd. i\JOCKF.JÄHOS KAPELL. l45 Sammanfattning av Mackfjärds kapells konsthistoria. 1628 finnes ett kapell av obekant utseend e. 1668-69 klocka och stapel 1694,- 1700 bygges det nuvarande kapellet utan torn och med stockväggar. Utvändigt rödmålat. IV. 1700- 174,9. Kapellet brädslås och rödmålas före 174D. Kyrkogården är nu omgiven av träbal kar. Inventarier: den äldre altaruppsatsen, ljusredskap. V. 1828 bygges tornet och stapeln rives. Kyrkogården bar nu sedan 1700-talets slut stenmur. VI. C:a 1850-70 kapellet vitmå las. Kyrkogårdsmurarna rivas. VII. 1892 repareras kapellet utan tillstånd. Fönstren upp­ huggas, det inre målas gråvitt, inredningen brun . Altartavla och predikstol ändras. I. Il. III. Fig. 138. Mock~jiird. Lillklockan. Die ldcine Gloel< e, 17..Jhd t. 1.0- 11,.379.2. Sue riges kyrkor, /)alarna l. 146 GAGNEFS TINGSLAG. Zusammenfassung. Alg Nach folgcrin e incs llltcren ehcnfalls hölzernc n Rau s " ·urde die Kapc ll c in den h hrcn 1694 - ·1700 aufgcflih l'l, der Tul'l11 kam joeloch crs t im Jal1rc 18 27 hinzu . Urs prunglieb wal'en die l'otan ges tl'ichcncn S tämrnc der Blockha uskonstrukli on s ichthar. Schon vor 1735 wurdc di e Kapclle j cdoch mit Brellcm heklcicl et.. Im Innern ist ei ne au[ il11·em ursprunglichen P la tze anfgehängtc k leine Chorgloekc besonders z u be merken .