ABONNERAT EXEMPLAR 


SVERIGES KYRKOR 

KONSTHISTORISKT IJ\1\/ENTARIUtt 

MED STÖD AVK.VrIT... HIST.' O.AN'TI.Af\AD. 
 UTGIVET AV.SIGURD CtmMAN 


OCli JOHNNY R.OOSVAL

SfOCKHOLMS KYRKOR 

UTGIVNA MED BIDRAG AV
~AMF.

"5 :T ER.IK /

HEDVIG ELEONORA KYRKA 

f>EARIJETAD AV

r>AND ID.HAFT. 2.. 


EYR. LUNDMARK

HEDVIG ELEONORA 
 KYRKA 

KONSTHISTORISKT INVENTARIUM
UTARBETAT AV

EFRAIM LUNDMARK

MED STÖD AV KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. 
 AKADEMIEN OCH SAMFUNDET S : T ERIK 

UTGIVET AV 


s. CURMAN

OCH

J. ROOSVAL

STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

lNNEHÅLL.
Källförteckning . Huvuddata i församlingens historia . Kyrkogårdar, klockstapel, hus och bodar: Kyrkogård vid k yrkan Kl oc kstapel Skolhus Pastorshu s »Fattigkyrkogård » . Interimskyrka: A . Brädkyrkan: beskrivning och bygg nad shis toria B. Brädkyrkan s inrednin g och lösa inven tarier . . Nuvarande kyrkobyggnad: A. Beskrivning . . 	 B. Byggnadshistoria . . . . . 	 C. Översikt av kyrkan s arkitekturhi s tori a 	 D. Inredning och lösa inventarier . .

129 132

Sid .

144 151 153 154 156
158 160 172 l 75 226 234

Sammanfattning av He dvig Eleonora kyrkas konsthistoria 292 Zusamm enfassung .  Bilagor . 297

FgRKORTNINGAR , KbLLHbNVISNINGARNA I DETTA HÄFTE.

A. 	 K. = Amiralitetskollegiets handlingar, fö re 1915 i flottans arkiv på Skeppsholmen, Stockholm, nu i R. A. A. T . A. =Antikvariskt-topografiska arkiv et, Statens hi storisk a museum, Stockholm . B. ST. = Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm. 
 .. B. = Kun gl. biblioteket, Stockholm. 
 NAT. M.=Nalionalmuseum , Stockholm. 
 N . M. =N ordiska museet, Stockholm. 
 R. A. = Hiksark ivet, Stockholm. 
 RÅ. A. = Rådhusarkivet, Stockholm. 
 STA. A. = Stockholms stads arkiv. 
 U. B. =		 Uppsala uni versitetsbibliotek . 


STOCKHOLM 1920. K UNGL. HOFBOKTR. IDUNS tRYCKERI·A. B.

FÖRORD.
Det nu före liggande häftet, det andra inom avdelnin ge n Stockholm s kyrkor, ans luter sig omede lb art till häftet angående Kungsholms kyrka och i.ir paginerat i följd ef ter detta. Dessa båda nu utkomna hMten äro avsedda att till sammans bi lda ett band , varför det föreliggande häftet avs lu tas med bandtitelblad och fullständi ga register, utarbetad e av amanuensen A. Billow. Då reg is tren i arbeten av SVEL{IGES KYHKOHS art äro av stor betydelse f:ör deras anvi.i.ndbarhet för olik a ändamål, ha utgivarna ansett sig böra särsk ilt fästa uppmärksamheten på det nu föreliggande första försöket därtill. Det är en mycket svår sak att tri.iffa den rätta normen för dylika register. A ena sidan vill man naturligtvis ha dem så full ständiga och mångsidi ga som möjli gt, å andra sidan få registren icke bli för vidlyfti ga, emedan de då förlora sin överskådlighet och bliva oproportionerligt dyrbara. Utgivarna motse med tack samhet från intresserade läsare meddelanden om de anmärkningar och önskemål, som med anledning av detta första banclregis ter kunna förefin nas. - Sammanfattande register för varje la ndskap torde möjligen sedermera komma att utarbetas. I häftet om Kungs holms kyrka, so m utkom 1915, finn er läsaren upply sning om elen allmänna planen för S tockholm skyrkornas bearbetnin g - i vilk en dock en del mindre ändringar torde bli nödvändiga. Vidare kan nu meddelas, att beskrivningen av Ricldarholm skyrkan föreligger i try ckfärdigt manuskript av professor Martin Olsson samt att Storkyrkans beskrivning på uppdrag av Storkyrkoförsam lingen igångsa tts und er redaktion av professor J. Roosval. Hedvig Eleonora kyrka s beskrivning var redan till s törsta delen fullbordad, då det föregående Stockholmshäftet publicerades. Att dess offentliggörande upp skjutits har berott dels på önskvärdheten att. avvakta slutförandet av elen då pågående restaureringen, dels på de numera allt större ekonomiska svårigheterna med avseende på tryckningen, vilka förhindrat utgivarna att befordra kyrkobeskrivningarna till trycket i samm a takt som manuskripten inkommit:

IV

FÖRORD.

Hedvig Eleonora kyrkas egendomliga ställnin g såsom ursprungli gen amiralitetskyrka giver dess tillkomsthistoria ett särs kilt intresse, som går utanför det konsthistoriska, men vid vilket författaren och utgivarna dock ansett sig böra fästa avseen de. Såsom ett avsnitt ur den svenska flottan s kulturella his toria och såsom en del av Stockholms kyrkliga utvecklingshistoria torde fil. lie. Efraim Lundmarks föreli ggande, omsorgsfullt utförda redogörelse tilldraga sig intresse, likav~il som ur byggnadshis torisk synpun kt. Arbetet har givetvis utdrygats genom de dubbla ark ivs tudier, so m kyrkan s nämnda egenskap av en amiralitets in stitution medfört. Uto m arkivet i kyrk an har niimligen Oottans arkiv i Stockholm mås t undersökas. Vid tillfället var detta iinnu förvarat å flotta ns station på Skeppsholmen och givetvi s icke arkivmäss igt preparerat för forskning (numera i Riksarkivet). Å andra sidan underlättad es författarens möda genom det mest älskvärda tillmötesgående från vederbörand e chefer och tjänstemän, för vilket härmed ett vördsamt tack uttry ckes. För den vänliga hjälp och det tillmötesgående, författaren i sitt arbete rönt även frå n kyrkans vederbörande, anhålla vi att få till kyrkoherd en, hovpred ikan ten J. Källander, uttrycka vår vördsa mm a förbindelse. I tacksamh etsskuld står verket ~iven till församlingen, som på framställning av Samfunde t S:t Erik lämnat ett anslag såsom bidrag till kost nadern a för beskrivningsarbetet. Till Samfundet S:t Eriks styrelse, på vars uppdrag Stockholmskyrkornas beskrivnin gar av oss utföras, an håll a vi att få framföra vårt vördsamma tack för det krafti ga s töd den lämnat arbetet. Fröken Agnes Branting har god hetsfu llt lämnat upplysnin gar om textilierna. Mer än någonsin förut är verket SVERIGES KYRKOR nu på grund av de genom dyrtiden två - till trefalt stegrade omkostnaderna beroende av ett fortsatt och betydligt ökat offervilligt intresse från offentliga institutioner och enskilda personer. Utgivarna tillåta sig därför att till allmänheten r ikta en vädjan au genom köp av utkomna häften och framför allt genom subskription på hela arbetet möjliggöra dess fortsatta utgivande. Stockholm i november 1919.
S rG UR D CuRMAN.

JottNNv RoosvAL .

HEDVIG ELEONORA KYRKA 

AV

EFHAIM LUNDMARK

9-171932

Sveriges kyrkor.

Stockholm I II.

Fig. å föregående sid a återger (i naturlig storl ek) den pärmstämpel so m fin nes på arn irali tetskollegie ls huvudb öcker fr . o. _m. 1665 och på dess registratur fr . o. m. 1667 iill omkring 1680, så ledes den lid Hedvi g Eleonora kyrkas bygga nde admi ni stremd es av amiralitetskoll egiel. Pärmslämpeln är säkerli ge n graverad efter teckn in g av skeppsbyggmästaren Francis Sh eldon (engelsman ; i Sverige 165 n- 1685), so m 1665 >fi ck befalldnin g att afrijta ett nätt skepp > för ett nytt sigill (A. K. prot. 1665 , 2 nov.).

HEDVIG ELEONORA KYRKA
I

STOCKHOLM.
Tryckta källor (angäe nd e vi ssa hela Stockholm rörnncle arbeten hä nyi sas till källförtecknin gen för Kungsholm s kyrka, cl etla ba nd, s. 1): Ax el Zellcrslen, Svenska floltans hi s toria åren 1522-1634, S thlm 1890 (e it. Zctterslen I). - Axel Zetters l.cn, Svens ka fl ottans hi storia åre n 1635-1 680, Norrtälje 1903 (cit. Zetters ten Il). - Utredningar rörande st atens mark och lomter· i Stockholm verkslällclii genom rik sarki\·et, V, Sth lm 1913 , I, :\Torrma lm i a llmänhct av L.~1.B äå th, s. 1- 3 1 (cit. Utrednin gar V). - Vilhelm Gyllensvärcl, Handlin gar rörande fråga n om cgand er;itte n till elen s. k. Fat tigkyrkogården {, Östermalm, Sth lm 189 1-1 892 (c it. Gyllen svärd , Ha ndlin gar). - Hugo Hernlund , Om den s. k. Fattigkyrkogård en i kv a rteret Björken å Östermalm , Sthlm 1890 (cit. Hernlund , Fattigkyrkogå rd en). - Tid skrift för bygg nad skon st 1867, Sthlm s. {,., mars- och aprilhä ft. - Su ecia anl iqu a e t hodi erna, tom. I, fol. 27. - Oct. Carlcn, Stockh olm s kyrkor , Sthlm 1864. Efraim Lunclm a r·k, Hedv ig Eleonora k yrka ... i Stockholms dagblad 7 febr . 1915. L. Looström , Om de äldre silfverförnmå len i Stockholms kyrkor i Medd elanden fr ån Svenska slöjdfören in gen 18 84, s. 27 -100, Sthlm s. å. (cit. Looström). - Gu staf Upmark , Stockholms guld smedsämbele 16 89 -1759 i Meddeland en från Svenska slöjdförenin gen 1904, Il , s. 38-62, Sthlm 1905 (cit. Upmark 1904). - J. G. An rep , Svenska adelns ältartaflol', I-IV, Sth lm 1858 - 1864 (e it. Anrep I-IV). Handskrivna källor och avbildningssamlingar: I R. A. förvara s sedan 1915 amiralitetskolleg iets kun gl. hrev , protokoll, registratur, räkenskaper och iivriga handl ingar, vilka dessföl'innan lågo i flottans arkiv på Skeppsholmen , dit i föreliggande utredning ibland hänvisas (Flottans a rk .), enär excerpterna till största delen gjordes redan före flyttningen (cit. A. K. k. br., prot., reg . etc. samt år och dag). - Riksregistraturen (c it. Riksreg. ) -:- Rådsprotokollen (cit. Råclsprot.). I K. B.: Nescherska samlingen, 82: 1. >Facc iat af kiörkan på Ladug årds Landet >, enkelt gjord exte l'iörskiss utan sta!Tage; 2. Ytterkonturer till plan av kyrkan ; 3. Plan lika den i Suecia; möjligen äro dessa förlagor till Sw idd es gravyr. - Skön kon st, byggn.: Färglagd tecknin g till predikstol av J. E. Rehn . I U. B.: Weslinska sa mlinge n, 1079 , 1690 (cit. Westin och n:r) . - Alcinii relati on i Palmskiöldska samlin gen, .261 , s. 529 - 532. l A. T. A.: Förteckn ing över kyrkans inventarier 1830 (cit. Inv. 1830). I Rå. A.: Amiralitetskoll. brev 1657-1750. - Kyrko- och förm yndareka mm aren s akter och handlin gar 1695-1751 (cit. Kyrkorevisionsacta). - >Konceptanmärkningar öfver kyrkoräkenskaper• inn ehå ll a bl. a . div. skrivelser från 1730-40-talcn. >Handlingar rörande Ladugård sland s kyrkas tillkom st> innehålla räken skap er o. a. rörande insamlingen av vid 17 34 års riksdag beviljade sammanskot.tsmedel till kyrkobygget. I Sta. A.: Avbildningar i Stockholmsbilder, Werncrska och Unman ska sam lin garna (litografi, fo tografi , tecknin g, lj usll·yck).

130

STOCKHOLM.

B. St. : 1 blad: Orgelfasad 1762 (os ign.); 1 blad: Plan av kyrkan mars 17!)7 a v Carl R ijs; 1 bl a d: 7 vyer, 1 plan, förslag till klocktorn 1856 av F. W. Schola ncler; 1 blad: Kopia av C. Hallströms förslag , utarbetat av Scholancler, gillat a,k - m:t 80/o 1857 (kop ian utförd efter B. C. Malm bergs bearbetnin g 1870 av clella förslag); 1 blad: Kop ia av >Ai·betsrilnin g till Kupoltorn för Ringklockorna >, >Pro jekt av Inlendenten oc h Riclclarnn m. m. Herr F. W . Seholancler - Stockholm i Decemb er 1864. B. C. Malmberg>, gillad av k. rn:t ' 8/ 10 1864; 1 blad : Kop ia, da l. 5 / 12 1864, ay elen el en 28 / 10 1864 s ladnislade ritn. (kupolexteriö r räll framfö1· och kupolexteriör över hörn) >Förslagsritning till Kupol på Hedv ig Eleonora K)'l'ka eftrr B. · C. Malmberg» försedd med senare påskrift av Hawerman: »Redi gerad aY J. A. llawerman till nilnnare öf,·e rensslämmelse m ed Prof. Scholanclers ori gin. ritnin g >; 2 blad: Cbarp entk onslruklione r dcc. 1864 av Malm berg; 1 blad : l\ opia av Malmbergs >ritning Ull förändrin g> aY fa saden 186 8; 1 blad: Kopia aY riln. till nurn rande tornbygg nad , >Projccterad af Herr Ho[ Intend enten och Riddaren Scholan clc r Utarbetad af B. C. Malmbcrg>, en!. påskrift. av Malm berg; J 3 blad \ilYkopior , delvi s uppmiUnin gar 191 3, delYi s omiind rin gs försla g stadfastacle a,- k. m:t 13 /a 191 4. I i'fat. ~!. · E ichhorn ska samlin ge n: 1 originalriln. och 1 papperskopia aY C. F. Adelcrantz ' förslag lill kupol. Kyrkans arkivalier förvaras i kyrkan och (de se nare å re ns) i pastorsexp. Jungfru g. 7 B. 1720 uppges i Kyrkorevi sionsacta, Memoria lbok 1707-1738, f. 6 v. , 10 r. , att k:an s Räk. 1710-171 4 had e leYcrcrats till reYi sion skontoret. 1755 ilr i Inventariebok 1755-1777 ibid. antecknat ang. 1710 i'c rs Rilk.: >bortkommen wicl Rådstufwubrandcin. 1846 fors lades rilken skaperna för åren 1711-1832, tillsammans 105 band, >ifrån en vind lUclhusct> . 1866 uttogos k:an ti llh öriga ark ivali er från H. A. En del 1600-tal s. möjl. också tidi ga 1700-lalshancllin gar, övcrliLmnades till k:an frå n a miralit etet en!. k . m:ts bes lut 17 53; den viktigaste urkunclssamlingen , A 1, Räk. 1665-1680, ·öYcrlämnacles a,am iralitetet 1747. - Protokolle n börja 1679 och finnas bernraclc i löpand e följd m ed undantag av protokollen för lid en eft er 27 sept. 1724 lill 29 juli 1730 (cit. Prot. och datum); rilkenskapema äro bevarade fr. o. m. 1665 (första bandet, 1665 -1680, cit. A 1 och fol. , de övr iga cit. Rilk. jilmte å rtal och ibland verifikat ionsnummer); Äldsta vigselbok 1668; Äld sta dopbok 1668; Äldsta döclbok 1716; 4 bun tar lösa handlin gar, D 1 - D 4, bl. a. ett fl erta l kopior av skriv elser rörande församlingens och byggnad en s historia samt inventa rieli stor (d essa senare cit. Im-. och å rtal); 1 band >Handlingar rörande Ladugårclsland sky rkan s fordring Yicl Kun gl. Amiralitetet> (cit. D 5); In samlingsbok 1671, sign. G 63; In samlin gsbok 1ti75 1på pärmen i blindtryck: Ladugårds. lands. nya. kyrcke. book. anno. 1671. elen. 16. clecemb .), sign. G 64; 1 pappbancl in fol. innehållande bl. a. data rörande församlingens och byggnadens historia ( cit. G 2); 1 band in fol. Antecknin gar om kj't'kans historia av B. C. Malmberg, överlämnade t iII församlingen 1871 (cit. Malmberg); 1 band, G 50, inn ehåller försam lingens sundhetskommitt es prot. och andra handlingar rör. perioden 18il1-1834, av kulturhistoriskt intresse; 1 band i helark sformat inneh åller av Malmberg hop sam lade orig in al och kopior, by~g naclsr i tn. etc., överlilmnade 1870; 5 blad blåkopior, >förslag till ny kyrka i Lund > av IIelgo Zet· tervall 1877 Div. ritn. till fattighu set Ricldaregatan 40 och komministergård en Stor· gatan 12; Ritn. till bostilllshus Jungfrugatan 7 B, därav 1 blad, fasad och sektion, av C. N. Söderberg 1880, faststä llda 1881; Div. ritn. lill skolhus.

HEDVIG ELEONORA KYRl\A.

131

J
.s

;

,....-

Fig. 85. Hedvi g El eonora ky rka frå n nordvä s t IH14. 

Di e l\irche vo n :\ordwcs tc n . 


Foto. D. Ilullström.

132

STOCKHOU!.

Fig. 86.

Detalj från General Charta öfwer Stockholm med Malmarne 
 Åhr 1733 af Petrus Till reus . 
 Teilslci ck des Slockholmer Sladlplnns rnn 173:L 


Huvuddata i församlingens histori a.
Klara kl osler på ma lm en norr om medeltid ens Sto ckh olm ägde runtom flera hem ma n och utmark er, vilka genom Väslerås ' recess 1527 t ill fö ll o kron a n. Klos lerägorna i nordö st lades und er de kun gli ga ladugårdarna . Området mellan ladugård en vid Djurgårdsbr unnsviken - un gefä r på pla tse n för den nuvarand e s. k. diplomatstad en - och den vid Hu sarvik en - i trakten av Fiskartorpet - kall ades vanl igen Lad ugård sgärdet, en benämning som ga v upphov till namn et på den di.ir sedermera a nla gda stadsdelen: Ladu gå rd slandet 1 . I en k. förordn in g 1622 a ngåend e utskrivnin ge n i vissa la nd sortsstäder av manskap för flott a n stadga des, alt de inka ll ade bå lsmännen »således lage sin e sa ker, alt de sigh här i Stockholm kunna n edseLtie och blifue boend es så att de allidh ä hre rved h handen hoos Admiralitetel» 2 . De genom denna och andra likn ande förordningar till huvud staden beordrad e bå tsmänn en bosatte
[J. E ters), Stockholm, Slhlm 1800 - 1801 , Jll , s . 86 o. f. - N. Lundequisl, Stock holms stad s hi s loria, Slh lm 1828- 1829, I, s. 30 7 o. f. - V. Gyll ensYärd. Om egan dcrlilte n lill rnltnet >id Östermalm och marken nedanför Arlilleriplanen i !:;tockholm, Sl hlm 1889, s. 1. -- Gy ll ensYärd , I-Iandl in ga1 ', s. 6. - P. R. Fcr· lin , Stock holm s slad , Slhlm 1868 , s. 872 . -- Utredningar V , s. 3. • Riksrcg. 16 22 , 23 maj .
1

HEDVIG ELEONORA

KYRKA. 	

13:.3

s ig del s i norra förstaden, dels på kronomarken öster om denna , Ladugårdsgärdet , där de lätl voro »wedh handen» för den dagliga gärningen vid skeppsgården på (gam la) Skeppsholm en, nuvarande Blasieholmen 1 .

1 samband med genomförandet av den 1636 påbjudna regleringen av Norrmalm 2 anhöll överståthållaren, all k. m:l måtte anvisa för utflyttning behövlig mark och föreslog såsom ltimplig en del av kun gslad ugårdarn as gärde 3 . Kristinas förmyndarregering finner anhållan beriilligad , ti1· • nådigsl tillfridz alt den delen a llenast som före detla aff Ladugårdzgärdet till muhlbete ödelagt och til l alt förbyggias förordnad tihr , må och skall liiir effler höra och lyda ewtirdeligen Vnder Sladzens iurisdiction », men blott på vissa villkor: »alt Stadzens Magistrat må och skall lt affua macht att sällia där aff plaltzer å lh dem till e wärd eligh Ligendomb som mechla och rådh haff ua diir på gode l1Uus oc h gårdar all Fundera och byggia, a ll enest alt sådant kööp skeer lagh- och ordentlige n, och alt borgerskapet i S taden och på l\fallmerne finnas för sådan " ·år benåding desto ,,·illigare sine huus och gårdar, dee där Staden s kade li gli , och till alt neder riffuas förordnade ähre , vlan någon få feng insago och motslräffuan hörsamblingen alt borlriffua och nytlia ». Regeringen utfäster sig alt , så snart underrättelse in gått , alt borgerskapet god känt dessa krav, »nähr \\·ij wijdare aff eder om dess fortgång aviserade \\·arda , Staden wårt Ko nu ngsli ge Donat ions breff på offuanb:le plaltz nådigst giffua, och medhd ee la lå la »4 . Den 5 mars 1640 utfärdas om ock ej ell donalionsbrev så dock en upplåtelsehandling" på den begärda delen av Ladugårdsgärdet, »lnvarest a ll ered o en godh och Oss behageligh begynnelse medh huusbyggningar och galor giordt ähr: Altså wele wij här medh och i delte wårt öppne breffz krafft, giffua bem:Le Stadzens Magistrat i SLockhollm fullkombligh macht och tillstånd atl försällia, såsom och för s käligh Tomplörer opp låla hwar och en, enkannerligen wårt och Cronones Siöfoll ck som på föreskreffne och nu medh Stackeet intagne de el aff Ladugåedz gärdet huu s och gårdar antingen alle1

Zettersten I, s. 16 , 2;!2 . 


' C. G. StyfTe, Några drag ur Stockh olms stads förrnllningshi s loria, Sth lm 1889, 

s. 3. - Utredn ingar V, sid. 7, 15. - L. W:son Munthe , Om några ga ml a handritade 	Stockholmskarlor (S:t Eriks årsbok 191 3, s. 89). 3 Inledninge n till k. br. 1639 , 28 febr ; se följande ! • Rå. A., 1'. hr. 1639 , 28 febi-. 
 5 Utred ningar V, s. 12. 


134

STOCKHOLM.

retlo bygdt h aff ue, ell e r här e ffter di.ir byggia v\'ele och förmå , tleres ,,·isse plattzer di.ir dee byggia och boo m åge, hwilke och s kole w ara förbundne dee Tompter som de m i så måtto inrymbd e oeh elHer må lil tilld eelte i.ihre eller ward e, ordentligen och effter affrijtningen att bygg ia , så att medh byggningar och gatur en lijkli ee t och J e mbnad s kee och hå llas mä . Och i fall att n ågre gårdar på mehrb:te Ladu g~trdz gi.irdet framd e les aff en e ll e r a nn a n kunne blifua fahl och Lill k öps , då ska ll hw arcken börd z- eller l\'aborält gi.illa , vtan w ttre och Cro no nes Tiänare och S iöfollk , wara närm est dem alt lösa fiir en s ki.iligh b e talnin g, såso m och niula fram för andre någo n Uirm ecllin g på Tomplöre r . \ 1\T ij w ele och hi.ir m eclh h affua freclkallaclt all e cl ee borgare som s igh på omberörd e Laclugårclz Lande t huu sli ge n neclhsältia för a ll inqwarteerin g, och de lta m ed h el e n b esk eed h , at cl ee cli.ir emot s kole \rnra förplichlacle alt herb erge ra hoos s iglt " ·ärt Siöfollk, och lå ta dem b ekomma si.in g oe; h wi.irm e fö r billigh beta lnin g " 1 . Angående de m e ra ce ntralt li ggand e tomterna s tipul e ras i sam ma brev, alt de so m vi lj a bebrnga dem s ko la l' a ril s kyld iga »a lt sälti a di.ir ptt go de S lecnhuu s som Stade n kund e 'rnra till p rycln e och dem s ielffu e till h eder och nyllo " 2 . Eckl es iast ikt hö rd e Laclu gård slancl e t urs prungl igen till So ln a. Befolknin gen i elen nya s tads delen s löt s ig d ock till ni.irmare b elti gna kyrkor. Sjöfol ke t var gudstjäns tplikti gt i egen kyrka , Holmkyrk an ptt Kyrkliolrn en 3, och övri ga laclu gårcl slandsbo r tord e ha b esökt Klara kyrka och an litat dess präs terskap. Men se dan Jakobs kyl'ka å te mppby ggts, lad es Ladugå rcl sland e t till denna. I " C:ollaLi o n för i\J. A nclrea Johanni s Nycopens iJ a tt vara pa stor i S :t Jacob på No rre malm " av el en 25 novemb er 1643", dagen före denna kyrkas i1wi gn i ng Li 11 guds tjän s tbruk , fö ro rdnades, >; all ä ffbe:te Stock1 Hi't . A., JJ;,-_ k. br. 1528- 177 6. Av de må nga >gode Steen huu s>, son1 und er de niirmaste å ren byggdes i de n nya stad sdel en i u\·e1·enss tämmel se med kun ga b1·e rets ha\-. kvarstå r iinnu ett i Hcdri g Eleonora kyrka s omede lbara niirh e t: Hu se t i1:1· 19 \'id Sib yll egatan. Deltas pOI'· tal, daterad 1647 , således ä ldl'e iin k)'l'kan, iii· ,-issc 1 ·li gc n t ill a vseräl'Ci a delar nj'· huggen i samband med hu sets ombyggnad 1898 , men de n ber arar dock utsee ndet av e n Ladugårcl sl:rnd s-po rta l frii n 1600-talet. ' Den plat s där nu Nationalmu se um li gge l'. innan nurarnnd c Jakobs ky1·ka hl e,· färdi g, kallades llolmkyrkan >. Sankt Jakobs k j' t·ka>; Zetlerste n I, s. 179. 4 Andrea s Johannis Ny eope nsis, I'. 159ii (Zellerste n Il , s. 546: 1598), cl . 16 5 2; am iralitetss uperintencl enl frå n l 634; Streng niis stifts h erdaminn e, l IT, s. 189. '' Riksreg. 1643 ; jfr Rådsprot. 1643 , 7 okt.; A. K. rcg. 164 .~. 21 nov.
2

HEDVIG ELEO N ORA l\YHIL\.

13.>

holm s Norre försladh må och skall ulhj twenn e Pas torater och församb lingar skifft as och de elas, j så må tto att hwa dh östan om Brunkeberg ifrån Torge t ähr beläge t, medh dee uthj Nye s taden på Ladu gårdz Land e t bo end es, skall för läggias till S: t J acobs k yrckia • ~ väs tra delen av Norrm a lm skull e utgöra Klara församlin g. Denn a bes ti:irnm else innebar t ydli gtvi s e tt b ekriifta nd e av en r eda n pr a kti skt tage t genomför d separa ti on m ell a n Solna och La du gård sland et. Sjöo ffi ce rarna synas i allmänh et ha a vstå tt det kn appa utrymme t i a mira lite tets enk la trL ik yrk a ä t und er o ffi cer ar e och gem enesa mt ska ffa t s ig b änkrum oc h gravp la tse r i J a kobs s tå tligar e tempel. Detta öka de os ämj a n mell a n amiraliLets predik an tern a oc h priis L ern a vid J a kobs k yrka , va rs pas tor va r s up eri ntend ent vid a mi ralitete t t , a ngåen de pås k penga r och a nd ra avgifter sa mt tj ä ns tgo nn g. n egerin gen vill e 1653 bota denn a »Co nfu sion so m nu een rum Lijd borlå th ha fw er warit emell a n Östermalm s och Arnmiralilels Församblin gar rn edh k yrckiogånge n och Pres tern es rätLi ghee t » genom a tt förordna om up pdelnin g av publik en på Ös term a l1n (d. v. s. J akobs fö rsa mlin g, dit La du gårds la nd s b efolknin g h örd e seda n 1643; jfr k. br. därom ovan !): »S iöfolcke t, Offi cer ere och Gemehn e, so m boo på La du gårdz La nd e t och Malm a rn e, skole ifrå n denne tij den lyda Lill b e rn .~ H o lmky rki a , och wth göra der es Påskepenn ingar och a ll a nn an r Lilli gliee t a ll enas t t ill Amrni ralitele ls P r edik a ntern e »2 • J a kob s försam lin g kom kida nefler a lt beslå end as t av civil a 3 , de civil a so m bo dd e på Norr ma lm ös ter om Bru nk eberg oc h på La clu gärclsla nd et. F öro rd n ingen had e i de t s tora hela åsy fta d ve rk a n , och Mån · Pon tinu s\ som 1662 b lev k yrkoherd e i J a kob oc h därrn eJ s uperintend e nt vid a mi ralite tet, fann , a lt »hela församb li ngen af östremalm en och la du gård zla nd et, förul ha n Arnmiralile lz och Artoll erij s ta ten", hull o s ig til S . J aco bs k yrkia ee ndrechtil ige n »G
Zclle rste n IT, s. 94 . A . K. k. br. 1653, ö maj . 3 Offi cera re som ägde bänkrum oc h grnYpla lse t· i Jako bs kyrka skull e fort fa-· ra nd e få tillhö ra Ja kobs fö rsamlin g. • Mag nu s Johansso n Po ntinus , f. 16 23, d. 169 1 ; arnirnli le tss u pc rintencl en t fdrn 166 2 till 168 1, då han bl e v biskop i Linköp in g; Link öpin gs stift s h erdam inn e, l , '· 3 1. Ze ll e rste n Il , s. 95, 546 ; Pe rsonhi stori sk t idskrift I , s. 27. '' Artiller:statcn hade sin ege n kyrka, som lord e ha legat pi't ell er i nä rh ete n. av den plats på Artilleri gård e n, dä r 1697 byggdes en trä kyrka ; j ft· Antecknin gar om I\. Svea a rtill eriregem ente 1794-1894, Sthlm 189 8, s. 175. " .M. Po nlinu s, Bru nkebe rgs ell er S. Joha nn is Capell (rxgg lil elJ; hskr. i K. B_ frå n 167 5 (ell er s trax efter), s. 4.
1

2

136

STOCKHOLM.

De skärpta bestämmelserna, alt a miralitetets officerare och manskap skulle håll a sig till sin kyrka, had e till fö ljd ännu större trängsel än förut i denna. Regeringen hade i sitt brev 1653 bea ktat detta och skänkt till amiralitetet Kyrkholm en (se not 3 s . 134, !) för anli,iggande därstäd es av en sten k yrka : »Och delta a lt till alt så myckit bättre ställa j wärcket, wele wij nåd igst med h detta Wårt öp ne breff, ha fua skänck t och donerat vnder Amm iralitetet -0ch dess Församblingh den Li ll e Ho lm en, so m Träkyrckian nu står opå; På hu il cken Holma , skall må byggias ee n kyrck ia aff Steen, och den meclh Holmrm seda n vncler Aclmira li tetet Ewi.irlcleli gen li ggia och l yda ». Ans taller för s tenkyrkobygge hade dock vidtagits tidigare. 1651 -ges order till amiralite tskassan om ut be ta lnin g av 10 cll r smt för från Vätö levererad sandsten t ill ny kyrk a på holm en. Arb etet s kulle börja »weclh förste w åhrd agh »1 . Behovet av lämp ligare _ guclstji,instlokal hade manat några sjöofficerare att sälla i gång en in sam lin g till förmån för ny kyrka: »när officerarna kommo hem i från danska k riget» 1645 (j fr s. 186!). Amiralit etets kassabo k å r 1650 upp tar på debetsidan för räkning »Ammiralitetz Nya Kyrckiobygni ng » 3561 cllr smt inkomna und er november och dece mb er må nad er. Året därp å in samlas ytterligare 67 cl lr srnt. Efter kreclite rin g av 10 dlr år 1650 och 9 cllr år 1651 - troli gen betalning för sa nd sten , jfr ovan! blir tra nsportsumman till 1652 och igenom de fö lj an de å ren till 1665 e tt avdrags frilt och r ä nt elöst belopp av 3609 dlr s mt 2 • Förarbetena till elen nya k yrkan avs tannade således - efter vad räkenskaperna antyda - 1651. När k yrkb yggnaclspla nern a -e fter flera år ån yo upptogos , hade man ej läng re Kyrkholmen till förfogande för ä nd amålet. Den först på t~inkta platsen a nsågs nu mindre lämpli g. Dels skull e en s törre k yrk a a lld eles intill bron till (nya) Skeppsholmen bli hindrand e för trafik en över denna , dels behövde en k yrk a e tt friare och högre läge än elen lilla Kyrk holm en erbjöcl 8 . Annan byggpla ts mås te därför utses. Valet föll
A. K. reg. 1ö51 , 4 och 21 j a n. ' A. K. kassabo k 1650 : I, 5, 22; Jiuyudbok 1651: I, 330, 331 ; 1651 : II , 2590 , 2605; 1665: I, 15. 3 Jfr am irali letsko llegiets fö rkl arin g lill k. m:t 19 mars 1722 : ·- - den projeklerad e Stenkyrk ans uppbyggande, t ill hYilkens anl1lgga nde , för stö rre rymlighets skull , e n Yi ss plats på det under Am irali letel lagde Ladu gå rdslandel utsedrt blc[ - - - •; cit . e[ler Hernlund, Fa tt igkyrkogårde n, s. 58 .
1

HEDVIG ELEOi'iOH A l\YHl\ A. 	

137

på höjden norr om Kungs- och Arli ll eri gårdarna 1 , d. v. s. den plats, där nu Hedv ig E leonora k yrka li gger. 1 denna trakt fanns redan en amiralitetets kyrkogård. Hunt om på Ladu gårdslanclet hocld e i s tort anta l de, fi ollan s officerare och mans kap , för vi lk a s räkni ng k yrka skulle byggas.

I k. brev till stå th å ll aren Udde Öd la 1663 omlalas en »planla », so m upprä lla ts för ulskiftande av tomter på Laclugå rcl slancl e t bland rik ets herrar och män ; de so m motlogo dyl ika tomter skull e vara skyldiga att bebygga dem in om tre år 2 . Möjligt är, att på denna karta utprickats plats för k yrka. P lats ka n ju ock ha reserverats i samband med någo n utvid gn in g av den i närheten li gga nd e kyrkogå rden (jfr nedan s . 146). I Torstenssons tomtbok , lacl ugårclsIandsde len, 1668, är elen nuvar ande kyrkotomten betecknad: »Platz till Kyrk ia , oc h Kyrki egårdh >> 3 . På denna plats påbörjades mot slutet av 1660-tale t en centralkyrka ef ter r itni ngar av Jean de la Vallee. Till fö ljd av ekono mi ska svårigh eter gick a rb e te t lå ngsamt, och då tegelmurningen salles i gå ng 1673, var gru nden ännu ej fu ll stä ndigt färdi g till a ll a delar. De t följande å ret avstannade emellertid a ll murning.
Då det efter ett par år s arbete på g rnnd en b lev kl art, a lt k yrkan ej så snart skull e bli färdig , beslöt amira lite tskoll egiet l670, att en provisor isk kyrka av bräder skulle uppföras intill den påbörjade stenkyrka n. Beslutet realiserades , och efter några månader uppläls brädkyrkan till gud stji.in s t. Pastoralvård och kyrkodi sciplin mås te na turli gtvis b li lidande på att präs terna ständ igt grälade sin seme ll an a ngåend e s porller etc. 4 . Kungabrevet av 1653 hade för någo n tid mildrat »Co nfu sionen» , m en snart nog blevo bristerna i de på bjudna å tgärderna tydliga. Vilk a räknades till de »ge mene» av sjöfolket? Naturligtvi s båtsmännen själva, men vilk a av deras civil a anhöriga? S kull e e n am ira litetspred ikant ell er en präst vid Jakobs k yrka tillka ll as för den kyrkliga förr ättnin gen inom familjen? Dessa och andra orsaker till tvister skull e tro ligen avlägsnas, om det huvu dsak li gen
Kungsgård en kall ad es m ed ett ge men saml namn de amiralile lets bak-, bryggo. a. förnödenhe tshu s, som lågo på plat se n för nuvarande k. stallet; de byggnader vid Sibyllegatan, som nu di spo neras av kronobage ri e t, hörde också di t . 2 R ik sre g. 1663, 23 sept. 3 Anders Torst.ensson, Norre Fö 1·stade ns Österecle hl s sa mpl Laclug[ll'Clz landetz Tomplbook 	 1668 (t itelbl adet); Stads ingenjörskont.orel. 4 Zetle rste n II , s. 99 ; A K. prot. 16 67, 11 ap ril.
1

138

STOCKHOLM •

.1.;, ,.u 'l':.a a.' /,.,J.;; c-.m~ n1mu ... l1116rt. C. "-'"!'/..;,," f: Cf14 Uu-1fta C#rutJ~ a.J/p~lo 1 1,,,,.,;,_pj..· ,,.,_,· ~j;, C aroli Gustav1. d. tm1 '/'f,;,.,.,, J : • N,,"/ai.·.

ldrn og.-aphia.

Jean de Ja Vallees förslag. Vorschlag <les Architckten .Jean de la Vallce. Um 1GG5.
Fig. 87.

r;,. Su ecia a111iq11a el hodiern a.

HEDVIG ELEONOHA KYRl{A.

139

av militärer och militära hantverkare 1 bebodd a Ladugårdslandet avsöndrades frå n Jakob till egen (territoriell ) försam lin g. Kollegiet insåg också delta. Mot sl utet av år 1670 inka ll ades holmpredikanterna 2 • Sedan de på uppmaning därtill lovat åtaga s ig gudstjänstturerna i bri.id kyrkan , tillfrågades de, vad de trodd e s up erin tendenten Pontinus skull e säga härom samt om alt Ladu gårdslandet b leve en särsk ild försa mling. Prästerna svarade, nlt de trodde Pontinus sku ll e vara med om kollegiets å tgärder i både det ena och andra avseendet, hels t han förut gillat planerna p [t församl in gsdelning. Sedan pri.islerna avtri.itt, omtalade se kreteraren, alt dessa fruktade för , ·all en särskild kyrkoherde skul le till sättas i den eventuell a församlingen , så snart s te nkyrkan bl iril färdig , och all di.ireftcr församlingen komme und er stadens administration, liksom det skell med Jakob . Riksamiralen Gnstav Otto S tenbock lo vade då styra om , alt amiralit etet finge kungligt brev på disposition över Lad ugå rdslandet, samt alt am iraliletspred ikanter allena skull e där få tjänstgöra. På amiralitetskollegiels an sökan, att »vid Amiralitetsförsam li ngens tilltagande - - - en vi ss församling b lefve därtill förordnad» 5 , resolverade k. m:t den 17 april 1672, att Ladugårdslandet skulle avsöndras frå n Jakob och gränsen mell an Jakobs församling och den som territoriell enhet nybildade Amiralitelsförsamlingen bli va den av naturen u L s takade ell er Träskriinnilen4, ävenså, alt koll egiet skulle disponera över det nya försam lin gsområdet och dess kyrkliga förhå ll anden (bil. l )''. Året därpå utfärdad e kollegiet en pre li minär instruktion , en li gt vilken en av amiral itetspredikanterna, den i lärdom och leverne skickligaste, sku ll e såsom »primarius » ständigt b li va hemma vid försam lingen och ej göra några sjöresor samt hava uppsikt över de andra prästerna 6 . Sex år senare, 1679, blev efter må nga påminnelser från församlingen en ny , utförligare stadga färdig , däri
Arti lleristaten hade sin a egna priister ; jfr ornn , s. 135, not 5! • A. K. prat. 1670, 19 dec. 
 3 A. K. reg. 1671, 24 maj. 
 4 Där nu Birge1j a rlsgalan går fram. 
 6 22 maj 1672 behandlades i kolleg iet församlings-, ell er so m den märkligt nog 
 kallas • kiörkio >-delni ngen: > Kongl: Maij:tz bref och resolution om kiörkiodehl ningen Emellan S :te Iacob och Ladugårdzlandet oplästes hwilket sedan lades ad acta och befa lles Secreleraren at opsälli1i pun(c]let· hwa r efte r Suprienlendenten och Ammirali telz Predikanterne må hafwa sigh at relta efter, berörde kiörkiod eh lningen, och deres Embetes plichter, Angoende » ; A. K. prot. - Jfr A. K. prat. 1672, 8 juli. 6 A. K. prat. 1673, 13 dec. ; delvis lr. i Hernlund, Fatligkyrkogården, s. 33-34.
1

140

STOCh:HOUI.

förordnades om församlingens präster, som skulle vara amiralitetspredikanter under sin s uperintendents inspektion o<;h lyda under Consistori um Holm iense, samt om »ad m in istratores bonorum ecclesi::c ,, i trenn e grader, vilka jämte s up erintendenten och en av kollegiet tillsatt in s pektor skulle före s tft församlingen und er kollegiets ins pektion och go llfinnand e 1 . » Directionen öfver kyrck iob yggningen » fördes något ftr , Li 11 1672, av riksrådet, amiralen Claes Stjernsköld 2 • Efter honom fick tygmästaren Måns Mannerfelt 3 kollegiets förtroende att attestera räkningar oclt i övrigt representera kollegiets intressen i Ladugårdsland s-försa mlingen. 1674 dog Mannerfelt och tygmästaren Anders Gyllenspak 1 blev inspektor. Sedan Gy llen s pak kommenderats ut på flottan , oktober 1675, tillsattes f. prov iantmästaren Hans Mårtensso n Kanterberg" i hans stä lle" . Vid Mårten sso n Kanterb ergs död 1G86 övertogs syss lan av dennes so n kommissarien Mårten Kan lerberg 7 . År 1680 flyttade am iralitete t lill Karlskrona 8 • Genom arniralitetskollegiets bernedling fick församlingens förste, ännu kvarstående primarius, magister Jonas Gravander, k . m:ts förordnande att fortfarande bliva i församlingen på Ladugårdslandetn; såsom amira1 13 febr . 1679; tr. i Hernlund , Fattigkyrkogården, s. 36-41; jfr A. K. prot. 1678, 22 juli (förslag ti ll reglemente inHimnat av sup erinlendente n Ponlinus), 26 se pt. (påminn else om >kyrckioordn ingcn • ); 1679, 1, 6 o. 7 febr. 1 " F. 1617 , cl. 1676; An rep IV , s. 196; Zettersten Il , s. 628. - Ang. Stjern sköld s alfäre1· med kyrkan: D 1, 629 , 649-650 o. a., sam t A. K. prol. 1672 , 24 april. 3 Vidare om Mannerfe lt nedan und er rnbr iken Stcnky1·kan s inv entarier, Begrav-

ningsyapen.

•Anders El'ik sso n Spak Gyllenspak , f. 1620, rl. 16\lii ; Anrcp II , s. 126; Zetterstcn Il, s. 60ö-ti06. • Han s Mårtensson Hessling Kante rberg, f. 1613 , cl. 1686; Zettersten II , s. 612; Anrep Il, s. 419, upp ger oriktigt: Helsing K. o; Instruktion 24 april 1676; A. K. · reg. 1676. ' Amep, Il , s. 419, uppgiYe r 1701 som Kanterbergs död sår ; fel ; Kantcrb erg leYde iinnu 1702; d. iL den 1 juni uppgiv es i Prot. , at.t han >föl' sin siukli gheet ~ k11ld » Yi stades på landet ; dog ll'O lige n i slutet av i'.t r 1702. 8 Zettersten II, s. 183 o. f. 0 Riksreg. 1680 , 14 jan. - Grnrnndcr utniimncles ej nu till kyrkoherde, som det uppgives i Hernlund , Falligkyrkogårdcn, s. 42 och i Zettersten !I, s. 102, 548: f1rarnndcr skulle • hiirefftcr som hijt lill> före stå församlingen, d. v. s. so m prima· rius. I A. K. prot. 1680, 7 febr., således efter förordnandet, kallas Gravander : >Am irnli tz Öfwer Pred ikante n ' . ·1n okt. 1681 (A. l\. k. br.) bekräftades 1672 å rs bes täm melse: »och in ge n sersk ildt kyrkioheerde dijt (d. v. s. till Ladugårdslandet) förordnas >. Friln 12 dec. 1680 (Rik sreg. ) hade Grnrnnder en »co mpastor>. Praktiskt

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

141

litetspredikant skull e han elj est ha åtfö ljt amiralitetet till Karlskrona . Det synes, som om den civil a befolkning, köpmän och hantverkare, som bodde kvar på Ladugårdslandet, nu borde fått bilda egen, av am iralitetskollegiet oberoende kyrkoförsamling, men så blev det ej. Med s töd av 1672 års resolution , vilk en bekräftats 1681 1 , fortfor kollegiet att oaktat avståndet öva en ingående kontroll och i detalj bestämmande myndighet över Am iralitetsförsamlingen på Ladugårdslandet. Därom vittna de i original ell er i koncept i respektive arkiv bevarade skrivelser som växlat s mellan kollegiet i Karlskrona och .Mårten Kanterberg i Stockholm å Ladu gårdslands-församlin gens vägnar. Ulom de många bestämme l se1~ so m i nLira nog varje brev utdelas till inspektor och kyrkoförestå ndare fi ck Mårten Kanterberg full s tändig ins truktion 1699 2• Tre år senare, vid Kanterbergs död 1702, ti llsattes Börje Robeck Gyllenbååt 3 som in spektor. På 1710-talet efterträddes han av k. räntmästaren Johan Psilanderhielm\ som blev den siste innehavaren av inspektorsämbetet. Efter Psilanderhielms död, 1722, fanns det knappast någon anledning för am iralitetskollegiet att upprLitthålla inspektoratet. Kollegiet låg nämligen sedan fl era år tillbaka i process med Ladugårdslands församlings kyrkoföreståndare angående bräd- och stenkyrkornas penningmedel, en process , vars första skede slutade 1723 med Ladugårdslands församlings lösgörande från amiralitetet. · Då arbetet på stenkyrkan efter ett halvsekellångt uppehåll kunde återupp tagas , 1725, anförtroddes ledningen åt arkitekten Göran Josure Adelcrantz. Ej fullt färdig, utan den yttre tornkupolen, invigdes kyrkan 1737. Ett brädtak i två avsatser fick ersätta den rika takform Adelcrantz gjort utkast till. Året efter revs brädkyrkan. Först åren 1865-1868 blev kyrkans ytterarkitektur färdig i sitt nuvarande skick.
taget var Gravander församlingens kyrkoherde, även om denna titel ej tilld elade s honom utan först hans efterträdare. 20 dec. 1696 (Riksreg.) bestämdes, att när · n:°tgon av de båda co mpastorerna avgick, sku ll e det siiltas en kapellan och ej e n pastor vid den kvarvarande pastorns sirla. Först 1699 fi ck församlingens pastor · plats i konsistor iet (R ik sreg. 29 juli). 1 Riksreg. 1681 , 15 okt. - Reso lution en av 1672 bekräftades - pit amiral itetskoll egiets begäran - oaktat överståthållaren å stadens vägnar motsatte sig rat ificeringen . Ang. skriftväxlin ge n härom se Hernlunrl , Fattigkyrkogården, s. 35 ! 2 A. K. reg. 169!!: I, 3 mars; tr. i Hernlund , Fattigkyrkogården , s. 46-49 . 3 b'. 1661 , d. 1743 ; Anrep II , s. 72. ' F. 166'. , d. 1722: Anrep IIT , s. 266.

14 '2

STOC K Il 0 UI.

Osign. litografi i Sia. A.

Fig. 88.

J{yrl;nn fr:in söder
11111

18~0-talct. 


Dic l\irc h c ,·on Si"1dcn

IS·IO. 


T iLeln »A mira lil c lcl s l'örsam ling ptt Ladug<°ll'Cls la nd e l » yar a llLfö r otympl ig för alt kunna bli popuhir. [; nder lGOO-tal e ls s is ta år tio nd e n, sttl cdes innan L in nu s kil smLissan fr ttn a mira lit e tet ~i gt rnm , börjad e k yr ka n och församlingen ka ll as »La du gård sland s» , -e n b e nä mnin g so m med för kärlek bruk ats in i våra dagar och varit lå ngt m era känd ~in •Hedvig El eonora », de t namn k y rk a n -erhöll till invi gnin gen 1737. Benämninge n »Hedvig E l eono ra ~ h a r förmodlin gen tillkommiL m ed anledning av det löfte som änk edrottningen Hedvig Eleon or a :gav i s lutet av 1687 ell er i början på 1688 alt na ra en gyn narinna för bemlilte gud s hu s »1 . P å grav yr e n av kyrkan i Suecia anLiqua e t hodi erna , tom . l , fol. 27 , s tå r »T emplum Hedewigire >, Hedvigs kyrka (fig. 87, s. 138). I förteckningen till Wijkmans kar1a 17 02~ up p1as »Ca rl Gus la Y s
1 Jfr n eda n s. 188! F redrik I gav 173 7 •s ill a ll ernadigs te s:1mlycke der till , at hon (ky rka n ) skall heta Hedvig El eon orn, m ed den utl å le l se n , så myck e t li ä ldre, so m wår drottnin g h et er och E leon orn • ; Prot. 1737, 19 a ug. 2 [Ka rta öYe r] SYNt rik es hnfwud st ad S tockh olm . 1701 - 1702; !\. B.

HEDVIG ELEO!\"OHA RYHRA.

Foto. i Sia. A.

Fig. 89 . Kyrkan frän söder 1890-talet. 
 Die l\irche von Siiden um 1890. 


Kyrckia •. Hänvisningen på själva kartan belecknar en åtLkant, d. v. s. stenkyrkan. I I-Ienels adresskalender 1728 1 omtalas »Carl Gustavs, eller Ladegårds-Lands-Kyrckian» , varmed avses brädkyrkan. Då amiralitetskollegiets och kyrkan s egna handlingar aldrig tala om Karl Gustavs kyrka , är det tydligen ej någon officiell titulatur på vare sig sten- eller brädkyrkan som anges av Wijkman och I-Ienel, knappast heller en av f<?,rsamlingsmedlemmarna använd, d å i sådant fall namnet borde förekomma i skrivelser och inlagor från dessa. Benämningen »Carl Gustav». får sätlas i samband med traditionen om att stenkyrkan anlagts under Karl X Gustavs regering 2 . Sedan Hedvig Eleonora församling utökats med Djurgården, 1868 och 1870, fick stadsdelen 1885 namnet »Östermalm» 3 , vilket namn då också började tilläggas kyrkan. Från 1906 4, då ÖsterA. J. von Henel, Th el I Flor S låend e Stockholm, 1728, s. 169. Jfr n edan s. 175! " Stadsfullmäktigebeslut 16 jun i 188 5. - Jfr Upplysningsrng., Östermalm, Stadsi ngenjörskonloret' 4 1 maj, enl. k. br. 15 april 1904; kyrkoslärnm obes lut 13 okt. 1902; S:t Eriks årsbok 1904, Kronologisk öfversikt 1902, s. 135 .
1
2

10 - 171932. Sveriges kyrkor.

Stockbo/111 Ill.

144

STOCJ{HOLM.

malm delades i trenne församlingar, Engelbrekts och Oskars på ömse sidor om moderförsamlingen Hedv ig Eleonora, har den senare benämningen komm it mera i bruk.

Kyrkogårda r, klockstapel, hus och bodar.
KYRKOGÅRD
VID
KYRKA~.

Kyrkogå rden kring Hedvig Eleonora kyrka saknar f. n. inhLigna<l. Området avgrän sas i öster, norr och väs ter frå n gata och torg medel st en hu gge n granitskoning. I söder, mot Artill erigården, slå r en rappad tegelmur av halvann a n meters höjd , so m fl ankera s av tvenne Artillerigårdens ulhu sbvggnad er .

[ "ppmii/11. au ! ..

I/ ollen ; kyrkans arkiv

Fig. !JO .

Kyrkogården 184!!. 


Der Friedhof 1840. 


Frå n ,.\rtill eri gala n, i öster, och frå n Ös lerrnalms lorg, i väster, leda s tentrappor upp t ill kyrkogård en. Dess utom nnn as ingå ngar i nordöst, norr (S torgatan) och nordvLi st. Numera anvLind es ej kyrkogå rd en till uegravningsplaLs (med vi ss a undantag för s. k. familjegravar). De jämförel sevis få gravmonument, som ännu L iro i orubbat skick, härstam ma från 1800lalet. Bland dem lägger man särski lt märke till cardell ska rninnesvården nordöst om kyrkan och tumban i väster. Vid 1700-ta lets början förs å ld es gam la gravstenar för att ånyo brukas, med ell er utan omhuggning. Andra stenar ha fl yttals från sina ursprungliga platser i samband med omläggning av gravar. 1768 uppgrävdes och upplades 1.8 gravstenar. Utefter muren

0

<

Fig. 91.

Parti frå n 	 kyrkogårdens syc!Yäs tra del 19 14.
Uer Frieclhof.

Foto. E. Lundmark.

STOCKHOUI.

på södra s idan s lå och li gga flera stenar , som synb arli gen använts som minnesmärken tv å å tre gånger. HrsTon1.1. Det nuvarande kyrkogå rdsområdet togs i bruk för si tt ändamål i större utsträckn in g först 1670-1671 , sa mtidi gt med brädkyrkans uppbyggande. 1648 hade amiralitetet få tt löfte om en särskild begravningsplats för man skapet och deras a nhöriga 1 • Denna plats var två år se nare ännu ej utsedd . I februari 1650 skrev amiralite tskol legie t till magi straten och anhö ll , alt denna mynd ighel vill e uppdraga å t några ombud alt jämte koll egiets representant utse den utlovade begravnin gsplatsen på Ladugård slande t 2 . Påfö ljande månad synas respektive utskickade ha sammankomm il och bestämt läge för »l\yrkiegård för dee Ge mehn e af Siöfolket» 3 . Begravnin gs platsen torde ha innes lutit det område som redan i 1661 å rs brandordning kalla s »Gamble Kyrkiegård en »\ d. v. s. det kvarter som ä n i dag bär sa mma namn: Artill erigatan- Kaptensgatan -Skepparegatan·-Riddaregatan5. Sedan delta område uppfy llts me\1 gravar, utvidgad es troligtvi s begravningsplatsen i. väs ter och norr 6 . Und er senare hälften av 1600-talet b egrovs närmare kyrkoplatsen, där en s tapel för begravn ingsklock a uppförd es innan ännu någon kyrka fann s so m kund e användas till gud stjänst. P ii må nga ställ en låg berggrunden i dagen , vadan jor d mås te
Hemlund , Falligkyrkogå rd en, s. 3, not. 1. 
 R å. A. , Atsk. slags bre,· 1631 -16 56, 1650, 16 febr. ; dch·is lr. i Gyllcn svärrl, 
 Ha ndlin gar, s. 6 1- 62 (jfr s. 32 sammastädes!); A. I\. rcg. 1650 , 16 fcbr. " Utdrag ur· A. K. prot. 1650 , 16 mars, tr. i Gyll cnsvänl, Handl ingar, s. 62. 4 Bra ndordnin g fö r Slock holm 10 maj 1661 upplager såso m höra nde lill ·~­ Bra ndmäslerskap et på Ladngård slandet : Gamble I\)Tki egården, Falken, Crabaten oc h Klippan. 0 Hern lun d, Faltigkyrkogård en, s. 4 , a ntage r, att den 1650 diskuterade begrav· nin gsplalsen är identi sk med den ph1Js som i am irali telsknll cgiel 1662 omtalas såso m belägen utanför Ladugårdsla nd s tu llport, vilk et område >l ängesedan t illförene därtill (t.ill begravni ngsslälle och fallig hu s ål a mira litetsbetjänte) des tin erad är • ; säkerligen orikti gt. Detla gäll er ock om samme förf:s påståend e: > - - - vi sst är, alt n ågon särskild bcgrafnin gsplats än nu icke var ord nad för gemenskapen inom flollan, då cflcr Brädkyrka ns färdi gbyggande man börja.d e begrafrn de döda på den Zetle rstcn Il , s. omgi frnnde kyrk o~ård en • - såsom framga.r av ovanstående. 101: uppgives, a lt den plats som 1650 utsågs ti ll kyrkogård ä r de nsa mma som omr1de t för nuvarande kyrkogård ; synbarligen fe laktigt. 6 En m yc kenh et männ iskobe n har påträffats vid grävni ngar på Artillerigå rden s oc h k. stall ets lomler, ävenså i Art illerigatans fyllning uppemot nuvarande kyrkogård , "Art ill erigatan är framdrage n öfver elt begrafningsfäll >; Antecknin ga r om K. Svea artill eriregemen te 17 94- 1894, Sthlm 1898 , s. 179 , samt muntliga uppgift.er
1

2

a Y grä Yningsarhelare.

HEDVIG ELEONORA KYH IL\.

147

påföras. 1671 skänktes fyl lning liera gånger1, dock ej tillräckligt. 1675 inberättade am iralitetets tygmästare i kol leg iet, alt jorden på Ladugårdslands kyrkogå rd var så grund , alt där ej kunde be gravas; han föreslog därför, alt man skickade ik ring en bok, vari församlingens medl emmar fing e anteckna det an ta l lass fyllnin g var och en ville giva 2 • En sådan bok uppl ades ock 3 . Följande å r ajordes påm inn else r i k o ll eg i e t~ och i k yrkoråde t om saken. Det vore av vikt att fy llnin g snaras t anskaffades, varmed m an kund e täcka över de lik som jordats i för grunda gravar; und er den varma å rstid en skull e elj es t lätt smittosamma sj ukdom ar kunm. uppkomma '• . Samma å r förärad e kassören i riksens s tänders bank Lars Balclc någo t m er i:in 33 dlr smt »till fyllningh på en platz till dhe fattiga s begrafningh på kyrc kegård en », och k yrkbyggets sis ta häst utbyttes sa mtidi gt mot 220 lass fyllning 6 . Till portarna i kyrkogå rd ens inhägnad , ett plank, anskaffades J:rn ÄG :-;An . 1676 fyra lås 7 • 1680 uppsa ttes ett plank utefter Storgata n. 171 2 förnyades inhägnad en helt eller delvis samt tjärad es. 1715 uppförd es för insamlade medel »e tt och annat sty cke kyrkioplank och - - - en ny h ederlig bogård z- ell er kyrkioport » i öster. Pl anket r ödfärgades, likaså det spånlagda taket över den nya porten. En stentrappa murad es utanför denn a, å t Ös tra kyrkoga tan (nu .Artill erigatan). Konstsmeden J ohan Ke smak er gjorde låse t ti ll porten för 30 dlr kmt. 1759 byggdes kyrkogårdsport i v~ister av tege l. 1767 gjordes en n y kyrkogård sport, var uppges ej, som må lades gul 1768. Unge fär sa mtidigt fl yttades planket utm ed Storgatan något stycke närmare k y rkan ~. 1781 murades en portal i öster
' lnsamlin gs bok 1671 , s. 2 17 o. a. 
 ' A. K. prot. 167 ii , 26 jan. 
 3 In samlin g bok 167 5. 
 • :\. K. prot. 1676, 3 fcbr . - i för ledne å hr en s toor m yckenh ccl af Cronan s bå lzmiin och bc.-. , _ t ienle ilre här uti Laclugårdzlands kiörckegårcl en mcclh föga iorclh begrafne för bii rgh ~k ull som grafwernes d iuphect hafwcr förh indrat - - •; ap ril 1676; A 1, 1280 . " A 1, 123 2, 176 0, 176 8. - E n pos t 1676, 20 mars: Av Holmkyrkan >lrnfwcr lf:_ .~mir a l en [Ha ns Kl e rck] af bemellc kyrckios Cassa förslriick t till fyllnin gz kiör,;e ll till kyrckcgård cn - - - ., A 1, 12 32, Yillnar om, att amira li tetet ej gjorde sto r s killnad på de båda kyrkornas - Holn 1k yrka ns oc h Laclugård slancl s-kyrkan s - kassor. 7 A 1, 12 34 (maj 1676) . 
 8 1767, 16 juli, anmiUdc en av k yrkovii t·darna, alt han f:Ul påminn else i bygg-
 r. in gs- och iimbclsko llegiet >om wiirks tälli ghet.cn af k yrko plankets i nd ragande efte r elen fastställ a desc in jämte gata ns s tenlä ggnin go ; man beslöt Yidlaga erforde rli ga iLlgärder ; Prol.

148

STOCI<HOLM.

BooA11

och ett stycke gråstensmur i sydost. Räkningen på portalen upptar: »Sandstensb eklädning kring Foten samt 2ne pilastrar till Pelarne ». :M uren utefter Artillerigatan , samt •den nya och gamla muhren som wänder sig till Fyhrwärkaregatan» (nu Sibyll egatan) täcktes med pl å t. Muren i väster, sö der om portalen här, synes 11a varit av sandsten ; 1843 omta las nämli gen det murstycket såso m omlagt av »den gamla sand stenen ». 1859 ombyggdes västra muren och portal en. Vid S tor gatan lt1g »bo d e n vid kyrk a n ». Denna omn~imnes första gången i räkenskape rn a 1781, då hyrespengar för densa mma, 3 rdlr 16 skill. s pec ie, infl öto i kassan. 1782 bokförd es 1G s kill. för »Mångel skesto len wid kyrkomuren », förmodl igen ell fl yttbart stånd och ej id entiskt med »boden », om vilk en 1783 s lå r : »Boden som är uth yrd till tob a ks Bod i kyrkoplank et ». 1807 väck es förslag om all ersätta träplank e t utefter Storgatan med e tt järn staket m ell a n murp elare, i likhe t med de t so m fanns vid östra sid an av tyska kyrkogård en, ell er de t vid De Geer-ska trädgård en vid Stora träd gårdsgatan . Sju år senare b egärd es byggnadskoll eg iets tillstå nd till uppförand e av järn s t a k et och b o d a r 1 av sten på norra s id a n av kyrkogården 2 . »Project> till stake tet var gjort av P. Vl. Palmroth, »dessein» till gallret av I. E. Lundin'3• 1814-1817 uppmurad es bodarna och tju gu murpelare, m ellan vilka ett 100 a ln ar långt järn staket, sm itt 1815 av kl ensmeden Erik Dahlb erg i Gunnilbo kyrkby, Västmanland , upp sa lles . Staket och bodar synas i plan på en av L. Hall en l849 gjord uppmätning av kyrkogå rd en (rig. 90, s. 144). Murpelarna brukb es logo s och oljemålades, å drad es som gul marmor (1 824). På portp elarn a uppsattes järnurnor"'. Norra ingången till kyrkogården, frå n Storgatan , kunde stängas av tv~inn e järn gr indar (fig. 92; nu i N. 1\1.) 5 även de smidd a av Dahl berg 1815. På övers lå thå llareämb etets hem ställan hade försam li ngen av k. m:t erbjudits de grindar som tillhört den nedrivna Kungsträdgård s-muren vid Arsenalsgalan. Men som församlingen
En bod ,,-id kl ockstap eln , en vid kyrkoherd ehu se t ; Prot. 181 4, 27 april. RiL A., Byggnacl sko ll. prot. 1814, reg. fol. 32; Magi st ra tsprot. 1814 , 27 maj, s. 102 , reg. s. 55. 3 Räk . 18 14, 301, 305. 4 Malmberg, s. 61. 6 Likna nd e grind a r funn os vid ingångarna i öster oc!1 väster Yid murens bort tagande 1883, enli gt. meddelande av kyrkYaktmäslaren L. Ch. Hög lund 191 4. >[ KFkogå rcl en] har twänne porta r m ed j ern ga ller, en på wes lra cch en på östra sid an » ; N. Luncl equi s t, Stockholm s stads hi storia, Slhlm 1828-1829 , JIT, s. 134.
1

2

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

149

o

o

o

ö

n

p

g

c

p

l(J

n

o

d

tl

d

0

u

d

U

ö

ö

Il

Fig. 92.

Järngrindar frän 1815 med överstycke från omkring 1695. 

Scluniedeisen~iller

Rit. /\. M. l\'es terberg 101 /i.

utom chiffret -

d es Friedhofes vom .J a hre 1815. 
 Die Akanlhus!Jckrönung um 1G95.

d å redan bes tällt dy lika, anhöll den, alt den skulle få övertaga endast de ornamenter som funnos på de erbjudna grind arna, vilken begäran bifölls 1 . Smeden A. Thunberg levererade 1817 ett Karl Xlll:s namnchiffer med krona och kors över, varm ed grindöppningw kröntes. Järnsmidet målad es svart utom chiffret med kronan , som belades med »ägta gu ld ». Fig. 92 visar, alt överstycket stilistiskt sett härstammar från
1 Prot. 181 5, 16 aug., 14 okt. - De gamla Kun gs trädg1\xds-grin chtrna upp sattes sedermera vid infarten till Hagaparken ; Ma lm berg, s. 51.

150

STOCKHOLM.

omkring 1700. Då överstyckets härkomst är känd, som nämnt från Kungstri.idgården, i.ir överstycket på fig. 92 utan tvi ve! identiskt med överstycket till de grindar som uppsattes under 1690talet på Kungsträdgårdens södra sid a. Dessa grindar med överstycke synas på J. van der Aveleens kopparstick 1700 av Kungstri.idgården från söder (i Suecia antiqna et hodierna tom. J, fol. 33). Samtid igt med om- och påmurn in g av porlpelarna vid Storga· lan 1864 gjordes grindarna 18 tum högre. Muren utefter Fyrvärkare- och Arli ll erigatorna reparerades 1868. Med anlednin g av en synnerl igen upprörande händelse 1873, ett öve rfall på en minderårig fli cka inn e på kyrkogården ,.anhöll en person , den ofredade fli ckans fader, alt kyrkogårdsmuren i s in helhe t måtte med det snaraste borttagas: »Då en allmänt känd sak är alt den Kyrkogården omgifvande muren, i ställ et för alt skydda densamma från orenlighet och osed ligheters bedrifvande, i stället fönrnndlar Kyrkogården till elt gömställe för dylika laster - - - ». Kyrkorådet, som ansåg murens borttagande ur flera synpunkter, ~ej minst den ::;csthetiska» , önskvärd , fann i saknad av medel till ifrågavarande arbetes utförande den inkomna skrivelsen till ingen åtgärd föranleda. 1878 kunde kyrkorådet u ppdraga åt sin ledamot byggmästaren Emi l Hawerman 1 alt utarbeta plan och kostnadsförslag till borlta_ g ande av muren och boställsbyggnaderna på k yrkogården. 1883 ersattes rnuromgi.irdningen med den nuvarande kantskoningen. Kyrkogårdens nuvarande planering verkställdes 1883. - Vid 1700-talets början , då byggnadsarbetena återupptogos, var området ofruktbart. Genom de ovan omtalade påfyllningarna möjliggjordes först och främst lik ens jordande i ordenlli ga gravar men även vegetation. 1735 »Inkom herr Heldt, och tillböd s ig at willja sälla trän på kyrkogården , ltwarföre han betackades storligen och önsktes lycka ». »Staketerna omkrin g träden » målades 1752 med grå oljefärg. 1822 planterades 24 lindar, fem år senare klipptes och ansades 89 större och mindre träd. I samband med nybyggnads- och reslaureringsarbetena på 1860-talet påfy lld es kyrkogården 3 till 5 fot i sydvästra delen och avschacktades i öster och norr 1 a 2 fot (1864-). Jämför kyrkogårdens nuvarande utseende med den förmodligen
1

F. 1823, cl. 1891.

HEDVIG

ELEONORA

l\YRI\A.

151

riktiga bild av området kring kyrkan under 1700-ta lets förra hälft, som Adelcranlz' taYla från 1724 ger (fig. 101 , s. 193). Den ovan nämnda kl ockstape ln låg nordöst om stenkyrkan (p lan fig. 90, s. 1HJ. En uppmätning av B. C. Malmberg visar, alt stapeln var av klockbock styp: Hjärt- och stödstolpar, som l\yrkans ar/dtJ . uppburo upphängFig. 93. Klockstapeln enligt B. C. i\fa°lmbergs ningsanordning för uppmätning 18GG. trenne kloc kor ; Gloc k en turn1 vom .Juhrc IGG8. spå nklädd huv. De å Jig. 93 och 94 sy nliga brädväggarna tillkommo först 1734. »Constab ler och Arcliemäs tare » vid flottan började byggandet i april 1668 1 , und er byggmästaren Jöran Matsso ns ledning. I september samma å r inköptes läkts pik till stapelns täckning. I november synes den vara färdig. 1692 lades ny stengrund under stape ln, en del förruttnat virke utbytte s mot nytt och stockarna klädas med bräder. 1702 skrev kyrkoråd et t ill am iralitetskollegiet och frågade , om delta tilläte, att försam lingen toge av kyrkans medel till s tapeln s reparation; hammarbanden, i vilka !iprtstockarna ha de fäste , voro a lld eles uppruttnade. Svaret må tte ha blivit nekande, ty å ret därpå gjordes en insamling 2 »Til en ny Kyrkio Klåcke stape ls upbyggancle och förbättrande». För den insamlade summan , 4 75 :7 ~ dlr smt, ombyggdes och förstärktes stapeln. 171G- 1717 sattes luckor för ljudhålen för att utes tänga snö oc h r egn. 1734 inbyggdes A 1, i:i±-136 , 222. 
 ' D ii . 

1

l\r.ocKSTAPEL.

152

STOCKHOLM.

som redan nämnts hela klockstapeln. Sista reparationen s ker 1852. Fjorton år senare, »Den 24 September 1866, börjades nedrifningen af den ·gam la kl ocks ta- . peln , oförgätl ig i åm inn else för sin vidunderliga fulhet1, och den 26 samma månad kl. 5 e. m. föll sista gafveln till mark en, h varefter plattsen a [röjdes och plancrades »2. Dessförinnan hade dock stapeln ås tadkommit mycken förFolo. i Sia. A. argelse och oenighet Fig. 94. l{Jockstapeln under rivning 1866. inom och utom förDer Glo c kcnlurm wiihrencl clcr :\ic derreissung lSGG. samlingen. Må nga ans~1 go den ful och vill e ersLilla den med ett vackrare klocktorn. Andra funno den pryd li g nog och ville ej anslå m edel till annan byggnad . Vid ett kyrkorådssammanträde 1824 yttrades, alt »den nuvarande k låckstap eln icke blott utgjör en vanprydnad utan äfven tarfvar -e n betydlig reparation , som då s tap eln på intet vis utgjör någo t vackert föremål för anb li cken icke synes löna s tor möda alt pålänka ». I en skrivelse från kyrkorådet till överståthållareämbetet 1826 fälles följande skarpa omdöme: >>Och huru är det vLil möjligt att vara medlem af församlingen, ännu mindre vän af dess .ära, och med likgiltighet se en klockstapel , som mer än en gång varit ämne till ock med för offentliga. anmärkningar, som är så vidunderligt ful, så ömk li gt förfallen , så utskämmande församlingen
1 >Klockstapeln rese r sig som ett spöke pi't andra sida n 'Bränvin spannan ', såsom Ladu gårcl sland s kj't"ka kallad es för sin då varancl<> , det redskapet ej a lld eles <> lika, takbetäckning•; Claes Lundin och Au gust Strindberg, Gamla Stockholm, 3:e uppi. , Sthlm 1912, s. 71. 2 Malmberg, s. 247. - Jfr Johan Flodmark, Ut till Komö tet och UggleYikcn. (S: L Eriks årshok 1!l06, s. 13 ocli fi g. 7, s. 19).

HEDVIG

ELEONORA KYRl{A .

153

och så sårande för hvarje menniska med kän sla för Heli gionens heliga sak och s inne fö r skön kon s l ~ 1 • Även k. m:t får del av klagomålen rörand e klocks tapeln: »Visserli gen kunde ännu my cket sägas om beskaffenheten af en sådan kl ockstapel i sjelfva Hufvuds taden, men hvarföre tala så mycket om denna ga mla trLid slapel, om hvilken man ändå a lldrig skall kunna säga att han skull e kunna pryda en k yrkogård och hed ra en församl in g, vore det Lin

Fig. 95.

a b
 Scholanders förs lag 1856 till klocktorn vid Storgatan. 


Kyrkan s arkiv.

a paslorsbosliill e, b pumph u s p å torget (j fr b å plan e n fi g. 86). 
 Vorschl ag cles Archite kten F. \V. Sch o lnnd c r 1856 w e in e 111 Glocken lur m 
 aus Stein. a Pfarrh aus, b P ump e (s ieh e b , Fi g. 8~ , S. 132 !). 


d en afl ägsnaste och fatt igas te i rik et»2 . 1828 framhåll er en rese rvant, a tt den gamla klockstapeln kan tj änstgöra i ännu hundra å r, såframt den ej skadas av eld - således en motsa tt uppfaltnin g. I resolutionen den 17 april 1672 (bil. 1) fi ck amiralitetskollegiet tillstånd att upprätta en skola på Ladugård slandet. Redan året före, 1671, hade man påbörjat byggandet av s kolhu s av trLi på kyrkogården 3 , so m efter ett eller två år blev färdigt. SkolKonce pt bifogat k yrkorådsprol. 6 ma rs. Koncep t bi lagt kyrkorådsprot. 1827, 14 mars. 3 I skrivelse 16 a ug. 1671 frå n am ira litetskollegiet till a rmbössa ns k assör a nmodas denn e att till koll egi et utl åna ur kassan 553 : iO 2 /a dlr smt , >Altb enstund Ammiralitets Co ll egium behöfwer uti hastighet til Scholans upbyggande på Lad ugård s Landet> nä mnda summa ; avskrift ur armbösseräknin ge n för 1671 i D 5.
1

SiwLH us .

2

154

STOCKHOUI.

PAsTons1-1 us.

hu se t, so m låg nordväs t om s tenk yrka n och väs ter om brii.dk yrk a n, i hörn et S torgata n-Sib yll ega lan (fi g. 8G, lite t Q, s . 132) inrymd e i.i.ven bos tad för lära re 1 . 1716 b riidb es logos hu se ts ytte rvi.i.gga r . 1758 r e vs hu se t . n ed 2 och e tt p as tor s bo s täll e a v sand s te n och tege l uppförd es på pl a tsen 1758 -1759 . Bos täll s byggnad ern as inbörd es läge syn es på to mtka rtan a v 1849, (G g. 90, s. 1H ), exteriöre n sy nes på fi g. 95, s. 153; antal vå nin gar, rum e tc. fram gå r av n eda ns tåe nde bes krivnin g, so m förm odli ge n utfört s i samband m ed värd erin g 1770: »Kyrkoh erd e Hu se t. Nedra w å nin ge n. På h ögra s id a n om P or tgånge n, so m går miclt ge nom hu se t, och ::er lagd af huggen s te·n. 2i:i.<:: s tora Kamrar m ed förm a k, so m nvtlia s al' Pas tor för ege n per son. P å w ren s tra s idan. l s tor Ka mmare för r\dj uncten. 1 Drrengkarnrn a r e. 1 Bagare s lufva med baku gn, inmurad panna och gi'Llf af hu ggen s ten. Öfra \Vå nin gen. s::cngkam m are. l förmak . 1 sal. 1 gres tkammare. 1 kök. 1 k a mmare inn a n fö e kök e t. Uti Wind en , som :rr lagd med tege ls te n. 2'..'_~ Kam ra r.
1

I Hcn cl, T hct I Fl or Stil.e nd e Stockho lm , 172 8, s. lö !J, a nges sk olm ils t:uc n

ho >p:"t J\ i·rck. Gård en >. 0 I P rn t. 16 j uli 17 67 om ta las hu set >So m stådt p:°L k yrkog,i rd c n wid slo rn ga ta n , och wa rit för de tta nyttj at lill Scholrc hn s wicl Försa mlin ge n , m e n n ecl c rrifwit , då k yr koh erd e hu set skull e byggas>. - E tt utkas t till lön cs la l , fr å n omkr . 16 90 , D I , 28 7, upp tage r såso m h örnncle till >Laclegå rcl zla nd z P::cdagog ie » fyra lära re , nämli ge n "Predagogus >, >Co ll cga Primu s >, >Co ll cga Sec undus> och ' Can to1 ». »ikn a r ö eleYe r i >Terli a>, 21 i >ScE n lä1-jun gefö rtcckning frå n sa m ma t id up p1 c unda>, 11 i >Prima > och dess uto m 14 eleve r ;• D 1, 2M8. E nli gt Pro t. 22 dec . 1681 >Blee f bcv illi a t at Co lleg::c uti Schol a n git omkrin g hä r i försa mblin ge n so m Sockndiäckn a r, a t sökia s igh n [1gon hi clp >. - Andra nppgifl er a ngåe nd e skolan : Inbjudnin g till öfrnrv a ra nclc a f :"u·sttfslu lnin gen Yi<l h ögr e rea!HiroYc rk ct å Österm a lm vår term . 1911 , S thlm , s. 1 o. f.

HEDVIG

ELE01'0HA l\YHl\ A.

155

1 sto r matvind , afp lankad med Br::cder. 2 11 e s tor a vind sluk or, en åt galan, en å t gården, beslagne med j::crnplåtar ofvan uppå. En stor vind at torcka. Kl::cder uti , som går öfver h ela hu set, med 2 11 e j::crnl ukor på hvar gafve l, oc h 2~e på hvar s ida a f tr::c, k lmdde m ed j~rnp l å tar. Taket läkt med taktegel och fote n beslagen med jrc rnplihar. Trapporn e av sten a; nda up til vin den och j::crndö t' för vind e n. l hvi.Ufd ka:! ll are i su dv wstra hörne t, med ja:! rndör. 5 s tora kakelugnar, de ls hvila och gröna, del s hvila och blå . 6 nu grö na. P å gården. En sto r utkörs port å t torge t med stenmur. l ~ n byggnad af sten i \\'<ester [tl torget oc h fyrv1wkaregalan 1, lJC s tående af En w edbod . Ett vagnshus med porlar å t torget och åt gården . Ett s tall med trenne sp ilt oc h golf af hu gge n sa nd sten. Ett fa;hus för 3~1_: kor. Ofvan uppå en s tor vind, som går öfver l1ela denna bvggnaden , at !::egga fod er uti , m ed golf af bncder. En di to Byggnad söder åt kyrkogården, bestående af Ett rum utanför fcchu se t at sam la gödsel uti. Ett aftnedesrurn. E n kolbod. Ett hönshu s. Bregge d essa byggnader t::cckte med j::c rnpl å tar. En s tenmur öster ut med port å t k yrkogården och j::crn plåtar ofvanpå . 2 »
En del av det s . k. likva gns hu set, byggnaden i väster å t torget, uppl äts 1875 till brand s tation. Sedan nytt past orsbos läl le byggts, Jungfrugatan 7 B (färdigt 1882), revos bo s tällsbyggnaderna på kyrkogården 1883 8 •
Nu Siby ll egata n . U. B. , Wcsti n 1690. - Trenn e nåQot ul[öl'li gare heskrin1in gar på bostä ll et 1767 och 1770 finn as i k :ans a rk ., D 4. 3 I S :t Er ik s å rsbok 1907 , Kronologi sk öfrersi k t 1905, s. 112 uppges, alt >Hed,·ig Eleonora fö 1 ·s1unlin gs fo rn a kyrkoherdeboställe n:r 12 Storgatan och sam mii församlin gs f. d. fo lkskolehu s n :r 29 Skeppargalan > bö rj ade ri ms 1905. Det är emell e r tid oriktigt alt kalla ifrågaya rande hu s för >församlin ge ns forna kyrkoherde·
1
2

L1KvAGNsH us .

156
• l<'ATT IG-

STOCKHOLM.

Begravningsplatsens omkring kyrkan knappa utrymme och även ·olämpli ghet för sitt ändamål gjorde det nödvändigt, att ny sådan DEN > . anskaffades. Den stora död li gheten bland flollans manskap und er krigsåren 1675- 1676 påskyndade ett beslut i saken. 1676, i november, erhö ll holmamiralen kollegiets tillstånd att utse en begra vning s plat s för b å t s männen , som vore »nå got utur wägen »L. Samma år uts tak a des elt områ de i förstaden s norra utkant nuvarande S turepark en utgjorde huvudparten av områ det - , var,;id amira litete ts verkmLis tare, stenhu ggaren Henclri ch Schwe itzer biträdd e, såso m d et fra mgå r av den i kyrkorL ik ens kaperna 1678 bokförda utb eta ln in gen t ill Sclnr e itzer för han s »beswLir och omak mLiclh Amiralile tz N ye kyrckegård ens afmLitn in g och uth s ti a kand e» 2 • 1G77 an s ka ffad es e fter kollegiets be fallnin g s tolpar och plank ti ll inhLignandc av d(on ge l: Am iral ite lz Ny e kyrckegårclh som förledn e tthr (således : 1G7G) optagin ähr här på La du gårdz lanclet uthan föt· trägårdarna »3 . 1678 gjordes portar t ill el en ny a begravnings pla tse n, som »Anno 1G76 optag in bl ee f hLir p:°t Laclu gårdz landet uLl1an l'ör trLid g~trdarna , och nu i åhr Lil1r m ed pl a nck in s tLingder»; portarna » medh d ess taak» tjärad es 4 . KLocH ST APEr. . F 'örm oclli gen b yggdes här en s t a: p e l, vari kin gdes d en kl ocka , till Yilk en 1G70 »n ttgra go da herrar» g ivit något öv er 1000 dit~ kmt för alt de t s kull e rin ga s »för alla lijk utan b e taln inglt ». l'\ ylt plank upp sa ttes fl era gånge r , s~t l 825- 182G; de närmas te :°tr0n p lanterad es e tt pat' hundra »Vi lda Tred » ~l begravningsplatse n och tolv bärbu s kar. 1847 förn yad es inhLignad en d elvis saml Lnrnoo. - jämte likh o den c förs tädes-tjLirad es. 1851 - 1852 utplanterad es öv er tre hundra almbu skar och några tiotal tyska lönnar.
KrnrwGÅH-

Ors pruri gli gen avsedd för bå tsmän b lev b egravnings platsen utan för de hel m felcltska trLiclgårclarn a e fter amirali tetets avfl yllning frå n Stockholm 1680 tagen i bruk mes t för »fatt iglik» , vilket gav
hos läll e >. Egend om e n i hörn et av Stor- or h S ke ppa 1 ·galonrn, de n s. k. Elhf'as kr• gilrcl en, inköptes av fö rsam lin ge n 1768 för alt nyttja s - ulom Lill skolhu s - lill hos tar! > ct kommini slem. Hu set åt S to1·gatan kallas i böckerna Yan li gen > ka pell am h uset • . - 1731 - 175 8 llgde fö 1·samli nge n hu se t n:r ii1 i k varle re t Ruclan mindre, n:r 29 ,·id Se \' ed Båi'ct hsgatan (mn·arand e Nybrogalan), \'i tk e t am·änd es ti ll kyrk ohel'Cl eboslilll e. :. 'fät· brlldk y1 ·ka n re vs 17il8 Hyllad es sakr ist ian h it och upp läts till b os tad 1 '.tt t räd gå rd s mäs tare n v id gård en ; G 2. 1 A. K pra t. 1676, 9 nov. 
 2 A t , 135fl, 1422. 
 3 A 1, 1300 , 1il3 6. 
 4 ..\ 1, 135 8, LlM! , 1400, 1402. 


HEDVIG ELEONORA KYRKA.

157

npphov till namn et »fattigkyrkogården ». Påminna nd e om »det generale älende som nu j Stockholm ähr, och om dh e må ngemennijskor som döö på gatorne » begärd e 1697 stadens magistrat nycklarna till fatt igkyrkogården för alt där låta begrava döda även frå n andra försam lin gar än Ladu gårdsla nd s 1. 1710 utfärdades fö rb ud för vid ar e begravnin g på området, enär där liksom pä fl era a ndra begravn in gsplatser i och vid s L ade n - va 1~ uppf yllt rn1 ed dera s Lik , som und er den nu pås tE tend e beklageli ge Farsoten a nidit » 2 • Seda n fatt igkyrkogården påfyllts, upplät s. den ige n och begagnades med tidvisa uppehå ll till l86G , dtl s is ta jordfästnin gen därstiid es hir h a iigt r um 3 . DisposiLi onen över den för båtsmi.innen uts takad e begravnin gspl a tse n utövade s av a mira li lets koll eg iet, på samma siilt som delta dispo nerad e över Lad ugilrdslandet och försa m Iin ge n därs ti.id es (j f1~ s. 139!). Sedan försa mli ngen pZt 1700-talet frigjol"Ls frå n am ira lilele t, övertog församlingen, ut an a lt därom si.irskilt fö rhand lades , d ispos itionen över fatt igkyrkogården; någo n ä.gand erätt till området kund e ej am irali te te t avs li'.t ifrå n, då det a ldri g ha rt sädan.

I tro a lt området tillhörde församlingen beslöts i'.t k yrkosti.imm a 18 /G a lt försi.ilj a detsam ma , e lt beslut so m dock ej reali serades . Vit 1880-1890 talen blev rrc~tgan om äganderätten a ktu e ll , då fattigk yrkogård en före slogs såso m li.im pli g tomt för en på Länkt folk s kolebygg nad. Sedan de t Ll i vit kl argjort, a Lt omri'.t det låg und el' s ta dens juri sd iktion , mås te församlin gens beslut av l8D2 att uppföra byggnad på denna pla ts förfallai .
1 S kri ve lse de n il O apr il 1697 fr; I n Kantcrberg ti ll a mi ntli tetskoll cg iet , D 2, 4 1 ; lt·. i l-Jcrnlund, Fattig kl't"kogilrd c n, s. 14- 15. 2 Mag 1 1. Lagerslröm, Sloc kh olms stads o nl ina nl ic r, påbud oc h puhli ca li oncr, Slhlm 17 31-34, Il , s. 23 5. - Claes Lundin oc h Aug usl St rindbe rg, Ga mla Stockholm , ~:c u ppi. , Sth l m 1912 , s. 17 9, 192 oc h li g. 76, s. 180 , Yi ll\c n fi g. hlir rcpmdu cera ts som li g. 96 , s . 15 8, m ed be näge t Lill s lånd av Hu go Gc bcrs fö rl ag. " Hernlund , Fatt igkyrk ogården, s. 29 . 1 · p [, uppdrag a v församlin gens k yrk o1 ·i1d utar betade Hu go Hemlund 18 90 de n, h>ir fl ersbides cilernde skriften (6 9 sido r 8:0 ). Hemlund s slu to mdöm e i skriften ä r,. att a miralitetet samtidi gt med a t t de t definitivt mås te aY s tå frå n fo rtfa rand e juri sdik tion oc h di sposition Ö\T er försam lin gen ii\·en rcali te r om ej fonnaliter a..-sad e sig bef;ittnin ge n med fa tli gkyrkogård sområde t, oc h att diinn cd också området i fr åg:i blev en för samlin gens egend om. Detta ä r dock fe la kti gt . Även om amiralit e tet m åste avstå frå n cl i s pos iti o n e n öve r k yrka n (med kyrkogård en krin g denna) och a mira litetet a v den a nlednin gen ej lä ngre · höll pit ömråde t i kval"leret Björke n, blev detta icke därför församlin ge ns e ge ndom , lik a litet som området där kyrka n_ -Ieri1lund had e det ej blivit klart , att rl emed rlcss kyrkog;lrd li gge r ·bl ev det. För -1

158

STOCl\HOLM.

Området reglerad es 1883, rnrvid »2 lådor skel ell» fl yttad es <lver till Hedvi g El eonora församlin gs kyrkogård . 1905 revs tri.i.s ta kete t kring den forna »kon gl. Arnmiralitetz- och Ladugå rd zlandz fatti gas kyrcki egår d», tomten ordn ades och uppläts till offentl ig prom enadplats 1 .

Fig. 96.

Dcr let ztc Grabs te in auf dem Fri e dhofe der Armen . 


Den s ista gravstenen på fattigkyrkogården . 


Interimskyrk a .
A.

Brädkyrkans beskrivning o c h byggnadshistoria .

maj 1670 var ma n beli.inkt på alt till s vidare lå ta arbet et på s lenkyrkan vi la; byggnad smedel tröto. l\tlen för att ladugårdsland sborna så snart som möj ligt skulle få en gudstjän stlokal lät amiralitetskollegiet bredvid stenkyrkogrunden uppföra en provi sorisk kyrka , som efter materialet vanligen blev kallad • brädkyrkan • lnterimskyrkan uppförd es, med rektangulär plan , i kyrk ogården s nordöstra hörn (vid Storgatan- Artill erigalan ; jfr fi g. 8ö ,
k . br. 28 fcbr . 16 39 och 5 mars 1640 rnro blott och ba rl uppl atelsehancllin gar , cl onali ons breY . En rikli g tolkn in g aY dessa bre \- och andra m ed dem sa mman hän gande samt a v ägand e rätten till fatli gkyrk ogård cns mark har fram lagts ay Vil helm Gyll en sYä rcl i elen ornn citerade Handlingar 1892 (195 s. 8:0 och kartor). Den staten t i 11 hör i g a kyrko• oc h kyrkogå rclsmarken cl i s ponerade s a\- s taden p å så säl.t, alt staden upp 1ä t områd ena ifråga till amira lit etet alt di sponeras för eck lesiastikt br uk (jfr L. M. Bååths samma nfa ttnin g 7-12 i Utrednin ga r V, s. 2 4 - 25) . 1 S:t Eriks å rsbok 1907 , Kronologisk öfye roik t 1905, s. 110.
~j

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

159

s. 132). Strax söder om denna plats stod sedan 1668 en klockstapel (ovan s. 151). Under sommaren 1670 påbörjades bräd· kyrkan; den 19 december talas i kollegiet om den »nybyggda» kyrkan 1 . Detta får dock ej fattas så som om kyrkan vore fullt färdig. I januari 1671 upplägges en insamlingsbok för medel till »den nye kyrckians (d. v. s. brädkyrkans) - - - zijrat och prydnat » och till klockgjutning 2 • Ett par månader senare är synbarligen brädkyrkan färdig, tv den 4 maj 1671 skrives dess första inventarium. Redan 1672 måste brädkyrkan utökas 3 . I maj skriver kollegiet till en skeppare och frågar, varför han ej levererat beordrade bräder4. Under 1672-1673 fortgår arbetet och först i december sistnämnda år är inredningen färdig 5 . En redovisning för räkenskaperna från 1696 (?) upplyser om utökningen: » Bygdes till på Brädekyrckan An~ 1673 ett stycke på längden så långt som nu Högchoret är och en flöge! på södra sijdan som kallas Korskyrckan »6 • Sakristia byggdes nu också, förmodligen på norra sidan 7 • På ett par handritade kartor över Stockholm från 1701 och 1715 är brädkyrkan betecknad med en rektangel med kvadratisk utbyggnad på södra sidan 8 ; så ock 1733 (fig. 86). 1682 överlades i kyrkorådet, »Om det skulle byggias någon särdeles stuga åth kyrckiowackten som uhrwärcket skall ackta, eller ny Sachristia, och slöts att een ny Sachristia [skall] byggias fast och stadig aff timmer på samme stelle som dhenne nu står»; kyrkvaktaren skulle inhysas i en stuga i närhetenn. Den gamla sakristian var av bräder 10 .
A. K. prot. 1670, 19 juli, 19 clcc. • In samlings bok 1671 , s. 1. • A 1, 679. - I am irali tels kollegiet blev 1672 >H.esolverat, at et er Ladugordz land s för sa mblingh will bygia lå tha någå t till bräde kiörki a n och giöra he nne s törre, m å sådant dem efterlå tas af Församblingcn s medel!. Item skoh le OfTicerarec so m hafwa sto hlrum i bem>d te kiörkia transportera sigh till gambl e holmk iörkian, på det borge rskap et som in ga sto hlrum h afwa m å kunna blifwa accomoderade mcclh stoh lrumb i Ny ij a brcdkiörkian " ; A. K. prot. 1672, 24 juli. 4 A. J{. reg. 1672 , 10 maj. 
 ;; A 1, 922; D 2. 
 0 D 1, 505. 

1

'D 2. 

9

Lantmilterikontoret, n:r 25 och 26 i port[. A 184. 
 Prot. 1682, 19 sept. 
 10 Räk. 1682, 81. 

8

11-1 71932.

Sver iges kyr/;or.

Stocklio/111 lll.

160

STOCK HOLM.

1698 skriver Kanterberg å kyrkorådets vägnar till kollegiet i Karlskrona och anhå ll er om till s tånd att reparera kyrkan; takbjälkarna voro a lldeles upprultnad e 1 . Det begärda till ståndet ges, »all enast a tt u thgifft en bli fwer behörigen Verificerat, och rn ed len tages utaf pungpenningarna och and ra små inkomster som kunna inflyta för kyrcki a n »2 • Sakri stian beslogs invändigt med järnplå t 1712. Fyra år senare bygges en ny , s törre sakristia »baakom altaret» 3 , måhänd a norr om koret, bredvid den gamla sakristian, ell er troligare öster om koret. Samtid igt göres den »främ sta kyrckiogafweln i Choret » ny. 1714, 1715 och 1718 repareras kyrkan. 1719 måste väggarn a s töttas med s tockar för a tt ej fa ll a orn ku Il.
I kyrko- och revision skontorets memorial angåen de kyrkornas tillstånd 1722 säges om brädkyrkan bl. a ., att hon «är mycket boufä llig så att all a åhr s tora omkå stningar till dess reparerande mås te anwändas, så frampt den alld eles intet skulle förfall a »4 •

Året efter det då slenkyrk"an blivit färd ig till gud stjäns tbruk togs brädkyrkan ned, i augusti- september 1738 5 . Sakris tian fl yttades till kyrkoherdebostället vid nuvarande Nybrogatan, där den inreddes ti ll trädgård smästarebo stad 6 .

B.

Brädkyrkans inredning o c h lösa inventarier'.

Al L are t var klätt med rött kläde, likaså disken (ringen), fästat med »förteente tenglickor » (spik) och »röda binnikebandh >> 8 . På korväggen hängde en ,, J\([å ng Altarta fl a om den H. Nattvard en ». Två »S tora Taflor vid a ltaret med förgy lte Ramar om Chris ti Lidande, (voro) förärade af Målaren Sahl. Mäst. Pe tter Lang» 0 . En förgylld än gel , »som för under stora Ljuse Kronan satt och nu
[J 2, 48, 13 ju li 1698. ' D 1, 29 - 30, 18 a ug. 1698; D 2, 51 v., 24 se pt. 1698. " Prot. 1716 , 12juni. 1 · R:t J\., Kyrkorevi sionsacla, memor ia lbok 1707- 173 8 , fo l. 17 v. 5 Räk. 1738 , verif. 46 2- 46 5 ; D 3, Ylird crings prol. 16 juni 173 8. c Jfr not il, s. 156-156. 7 De flesla hä r upptagna före mål finn as numera ej i HcclYi g El eonora kyrkas lLgo. Fd u1 brlidkyrkan bcvarnde inventa ri er fört eckn as bland el en nu ståend e kyrkan s till höri gil etcr .
1

s Räkn ingssa mm andrag 1673. 

9

InY . 1 i0 9 . 


HEDVIG ELEONOl\A KYRKA.

161

[1694] står öfr Altaret», var fästad vid väggen på en järnstång. En pal 1 för kyrkogå ngshu strur, så lå ng »a t Tre kunna dher beqwemligen knäfalla på » beslöt man anskaffa 1700. I koret fanns "2 st. Bi.i.nekar för »d iiikenpojkarne » med »Lister» och »U pstå ndare »1 . Ehuru dessa bänkar voro avsedda endast för de skolgossar och en »S iungare »2 so m ledd e sången, besattes de ofta av obehöriga, vilk et ås tadkom oreda. Vid ett k yrkorådssammanträde 1686 »För esades, at medh s tillhe et i kyrckian ~ kull e noga tills ees, så att gossarna motte håll as till lydna och st illa bliffwande i kyrckian; och slötz at på dhet Scholwgossarna må wara s kilde från andre stad zgossar, skall giöras som een shirm medh 3:e par gångjern ifrån dhen fremste qwinfolcks bäncken till bäncken widh altaret ». D1:mna skärm var ej effektiv nog, obehöriga in trängde lika väl i koret. 1717 gjordes ett »nytt utskurit Gallerie fram för altaret i Coret att afstängia de t gemena fo lcket ifrån altaret» . Sex å r senare beslöts, att skrank et för » Scholepiltarnas » bänkar skulle göras högre, »på det icke det gemena folket. i synnerhet qwinfolken må klifwa öfwer och intaga och upfy lla barnens bänkar ,,. I enlighet med beslu tet uppsattes »e tt nytt Skranck fram i Choret för Scholgåssarne». - 1712 talas om •ett fönster i nyt bly» i »siungarn es bäncb. Predikstolen s tod förmodligen vid norra väggen, nära ingången till sakristian . 1708 flyttades den österut för att få bättre fönsterljus; av en glasmästareräkning 1.718 framgår, alt det efter flyttningen fanns tre fönster »uti» predikstolen. Denna var troligen tillverkad av snickaren mäster Staffan Gundmundsson, vilken 1679 fi ck 5 dlr kmt anv isade för en »karnij s eller li sta» och en •bookstol som Bibelen lägges på, upp å Predikesto len, aff Eek medh flammor [och] kiäls tötar pollerat ». 1678 hade svarvaren Sven Arvedsson leverera t sex »Pee lare eller Sijlar » till predik sto len 3 . Det röda kläd et utbyttes 1697 mot svart: I . april d. å. »Proponerades om Predj kes tohln s gångens beklädande mz swart i dh enn e bedröffwelige sorge l:jden, och slötz at både himm elen och gången klädas swart» . 1716 (lnv.) fanns »Höd klädes himm el kring Prädijkstoln sydd med Bil der på». På predikstolen stod ett timglas; ett nytt sådant köptes

1715.
1

2 3

H.äkn ingssammandrag 167 3. 
 >l st. Manuale meclh 18 bö ckcl' >; I1w. 1ö71. 
 A 1, 1410 , 1469. 


162

STOCKHOLM.

Bildhu ggare n mäster Sven Sandell levererade 1717 tre nummerta v 1or, » medBilthuggarearbete helt sirliga, anstrukne och försilfrade ». Bänkarna i långhuset och i flygeln voro slutna, cl. v. s. med dörrar. I långhuset stodo de ptt ömse sidor om en mittgång, manfolkssida och kvinnfolkssida. De båda bänkarna närmast koret överkläddes 1673 med rött kläde och reserverades för riksråden. Inventariet 1679 upptar: »4: st. Rödt kläde till bådha dhe 2 frembsta Rijkz-Rådz bänckarna, der af är 2 om 6 al.r. 1 om 5 i· 1 om 5 l,. Efter 1680, då ej längre amiraliletskollegiets herrar, för vilka riksrådsbänkarna blivit till , voro kvar i Stockholm, utläm nades nycklarna till dessa bänkar åt andra förnäm liga personer. 1717 beslöts i kyrkorådet, att »Om 1-1~ HofJägmästaren 1 skull e behaga de främsta bänckerna för sig och sin grefvinna så skola de lagas» . Så skedde ock. Kyrksnickaren försåg de »Bäggie främsta Bänckiarna intill Coret med nya dörar och nytt gallerij fram och effter» . »W ed Högstsal. Konungens Dööd) 1718 lät man »swärla det röda Klädet wed främsta Manfålcks Bänckarna ». Övriga bänkar i kyrkan synas ha varit klädda med mörkfärgade »mattor». 1717 anskaffades mattor till de »begge nya Bänckarna wed södra dörren , och bak om ryggen så i Capellans som Siungarns Bänckar, efter wäggen hwitlimmade af sig» . Följande år köptes mattor av en torparhustru till en del bänkar, dels breda - förmodligen till ryggstöden - , dels smala - till sittbrädena - , i längder på 4, 5 ~ och 7 alnar. I lå nghusets västra del fanns en läkt are. Här stod antagligen det positiv som i utbyte mot en ljuskrona förvärvats från Jakobs kyrka 2 . Även i tillbyggnaden i söder fanns en läktare. Å kyrkogolv och läktare funnos in summa, enligt vad uppgifter i bänklislor, räkningar å lås, nycklar o. d. giva vid hand en, 600-700 s ittplatser i brädkyrkan (efter utökningen 1673)3.
1 Carl Gustaf Spcns, I'. 168 2, d. 1751 ; g. (1:a g. ) 1710 med Beata Oxensticrn a t.ill Kroneborg; Hugo Samzelius, Jiegcl'istatcn, Slhlm 1915, s. 59-60 o. a. ; J. G. Hallman, Lik-Prädikan - - Nii.r - - Ca rl Gustaf Spcns - - blef - - beg rnf·ven elen 25 Jan. 1751 i St. Hedvi g El eo nor;:c Kyrka i Stockholm , Sth lm u. '" ? U. B., Westin 1079. 9 8 juli 1672 utfärdade amiralilctskollegiet en förordning om >al i elen op 1·iiltacle kyrckian på Ladu gåL"dzlanclet hå lles såsom i andra stadzkyrckior fullkomli g kyrckiotienst med wi sse och ordentel ige tidcgiii.rd cr > (extrakt D 2, 64 ). Till dessa gudstjii.nster kommenderades flottans man skap, v ilk et förklarar det stora antalet 1iallvardsgii.s ter första decenniet: Under 1670-talet c:a 20000 oblater pr år, unrler 1690-talet c:a 10000, 1700- 1710 c:a 9000 och 1725 c:a 6000 oblater pr itr.

HEDVIG ELEONORA KYRKA .

163

En dopfunt »af trädh », »Swarfwad, målad, med Låck på », synes ha funnits före 1678, då en dopfunt av sten skänktes; är nu borta 1 . Ett par beslut, det ena, 1700, »at ett täcke giörs öfwer Funten sådant at dhet kan måhlas, såsom sielfwe Funten är » och det andra, 1716 2 , att funten skulle » öfwerstryckias », avse säkerligen träfunten. Stenfunten synes nämligen ha kommit ur modet omkring 1700; i Inv. 1716, där båda funtarna förtecknas, träfunten först , stär angående stenfunten: »Ligger i behåld fram under altaret». Dopfunten av sten är bevarad, likasä en Lill densamma hörande dopskål av silver, skänkt 1685 (beskrivas och avbildas bland stenkyrkans inventarier). I kyrkans första inventarium, 1671, upptas »1 st. förgylt Kalk och Pateen». 1709 anges vikten till 54 lod. Säkerligen är denna kalk identisk med den som 1737 försågs med ny kuppa; vidare ang. detta nedan. Övriga nattvardskärl 1671: En tennflaska , en oblatask av trä, målad. En oblatask av silver, skän kt 1685, finns kvar . 1678 testamenterade kaptenen Erik Erssons änka 66: 21 t dlr smt till en si lv e rkann a 3 . Året efter anskaffades en dylik: »1 st. Sölfwer Kanna , förgyldh, om 84 Lodh, tillkom in X:bri 1679 »'1 ; räkningen 5 på 336 dlr krnt för själva kannan och 4 dlr kmt för gravering av inskription är kvitterad av guld smeden Diederich Hijsingh 6 , som således gjorde kannan; ej bevarad. F.n tennkanna »Om ett Kanneruhm », upptagen i inventarierna 1679 och 1709, samt en tennkanna, som levererades av tenngjutaren Heinrich Gottfried Pschorn 1716, äro båda försvunna. Soc kenbud styg lå ntes från Holmkyrkan: »1 st. Lijten Kalck medh Träfoder, Holmekyrckan tillhörigh »7 . 1709 förtecknades : »Lijten Kalck med Paten, förgylld, som brukas wijd Sockenhud, af 13 i- lod »; i marginalen senare tillskrivet: »Sedermera omgiordt». »l st. Lijten rund hallf förgylld Söllfwerask af Commendeuren Magnus Swenssons arfwingar förärd » blev »Sedermera omgiordt» 8 .
1

· • lnv. 1679. 5 A 1, 14:!0, 1462; Kassasammandrag 1G79, 145ii . 
 " Mästare 1689 - 1701 ; ll pmark 1904, s. 54 . 
 ' lnv. 1679. 
 8 Inv. 1709. 


" n 5.

Inv. 1679 ; 1709. 
 ' Prot. 1700 , 4 mars; 171 6, 11 juni. 


164

STOCKHOLM.

I utbyte mot nämnda sockenbudskalk - den från Holmkyrkan lånta kalken synes ha blivit kvar i brädkyrkan - och oblatask samt en flaska, tillsammans vägande 36 lod, levererade guldsmeden Johan Brress 1 1715 ett nytt sockenbudstyg: »1 st. utan och innan förgylt kalk med Pateen om 18 i lo[d]; 1 st. 6 kantig flaska innan förgyll, med skruf 22 i; 1 st. Hund oblatz ask innan förgylt om 7 lod »; ej bevarat. Guldsmeden H. Nordwall 2 gjorde 1731 en sockenbudskalk med paten , invändigt förgylld, om 15 i lod; nu borta. En förgylld silversked a 4, lod , »alt bruka på altaret» , tillverkades 1720 av guldsmeden Petter Schiultz 3 för kyrkans räkning; nu borta. För den artificiel la upplysningen av brädkyrkan svarade klockaren. Av bekvämlighet och ibland även för snöd vinnings skull underlät denne understundom att hålla tillräckligt antal ljus lysande i kronor, plåtar, armar och stakar. Vid en kyrkorådets sammankomst i december 1726 uppsattes ett reglemente rörande ljushållningen. Klockaren sku ll e »derom draga sådan försorg - - , at icke af egennyttig och otidig besparing derpå klagas måtte; - - - 1. Skal han emot den billigaste markgång innan midsommar tiden optinga talgen för kyrckian, som [kyrko]Staten består til tolff pund samt då straxt til kyrckiowärdarne opwisa wederbörandes attest angcle priset och qvantum, då dhe om betalningen willia • försorg draga. 2. Låta samma talg i rättan tid för kyrckian til lius arbeta. 3. Dermed a llid hålla under gudztiensten utj kyrckian medan den mörka tiden påstår, så många lins som nödwändigt böra wara n[em]bl. utj a ll a affton- och morgon bönestunder, jämwäl onsdagz- och fredagz-Predik [ning]arne , samt apostledagar och Söndagz Ottesånger, skola altid, förutan det lius som i sacristian uptändes, lysa 3~ lius på Predikstoln, 2ne på Altaret enär ingen Communion är, och 22 st. utj liusarmarne kring kyrckian; men enär Den Helge nattwarden utdeles så wäl som Högmässepredikan om Söndagarne hör wara !~ lins på Altaret och 25 i plåtarne. Men utj Julehögtiden, såsom de 3~ juledagarne, nyåhrs-, trettonde - och kyndermässodagen skole utj ottesång- så wiil som högmässopredikan ej allenast talglius utj alla kronor och plåtar i kyrckian uptändas, utan ock på Predikstolen
1
2
3

Mäslare 1702, d. 1716; Upmark 1904, s. 51. 
 Mästare 1718-1755 ; Upmark Hl04 , s. 56. 
 Milstarc 1718 , cl. 17il7 ; Upmark 1904. s. 59. 


HEDVIG

ELEONORA KYnI\A.

165

och Altaret så många wax liu s som här tils wanligt warit, hwilka för kyrkian apart komma at betingas och upkiöpas. 4. Och såsom desse Liusen böra uptändas medan församblingen sambl as och innan gudztiensten begynnes, så böra dhe ock der det elliest mörkt är, lysa så länge försambl. är tilhopa; doch utj högmässo predikan kunna dhe sedan Ernng[eliet] är på predikstoln upläset utsläckias» 1. Av belysningsredskapen, vilka 1737 flyttades över till stenkyrkan, finns intet i Foto. G. Sjiiberg 19H. Hedvig Eleonora kyr- Fig. 97. Ljuskrnna av malm daterad 16i 3. Nu i von Hallwylska samlinge n, Stockholm. kas ägo. I den von l(ronle uchter aus Bronzc claticrt 1673. Hallwylska samlingen i Stockholm finns ,, 1 st. stoor Liuus Crona medh 3 rad er armar, och en flygande ängell under, förgyll »2 , med 30 pipor, mässing (fig. 97), som skänktes till brädkyrkan 1673, vi lk et årta l jämte givarnas namn är graverat på kronan : ,, Johan Mattzson Anders Oloffson Bonde Anders Jonson Johan Brask Arffuedh Larsson Oloff Erichson Carll Petterson Elias Johan so n Anders Larsson Jochim Cameker Petter Lorens Jochim Langh Jacob Hysingh Anno 1673 ». Enligt kyrkorådsbeslut såld es denna och andra kronor 1871. Den 30-pipiga kronan köptes av grevinnan v. Hallwyl på 1880-talet i Bukowski s konsthandel i Stockholm .
1 2

D 2.

A 1, 1726 ; iingeln nu borta; jfr uppgiften s. 160 om lingeln som 1694flytla· des lill allarel! Kronan, so m 1709 hängd e >wijd a lta ret >, är i föreg . häfte av detta band, s. 71 och ti g. 46, oriktigt upptagen såsom ursprnngli gen kommen från Kun gsholms kyrka.

166

STOCKHOLM.

Inv. 1716 förtecknar icke blott belysningsredskapens antal och material utan anger även de flesta föremålens plats i brädkyrkan , vadan här nedan avtryckes ett utdrag ur detsamma: »Silfwer 1 Par Silfwer Stakar förährte af Commendeuren Bengt Larsons Enkia, hustru Rebecka Schilt, till Altaret 144 lod l st. Liusstaka med tre Pijpor till Prädijkstohln , förährd af Visiteuren Carl Bärgman 63 lod (sedermera omgiord, jfr nedan bland stenkyrkans inventarier), Then 3 par Liusstakar med fina hattar Messings Lius Cronor 2 st. stora Liusstakar af Metall utarbetade, till altaret, förährLe af Commendeuren And. Hysing 1 st. Metall Lius Crona fram i Choret med 3 Omgångar och 18 armar, complet 1 st. Dito där näst med en omgång och 8 armar, complet l st. Dito mitt för Pr::edik Stohln med 3 Omgångar och 30 armar, complet, förährd för någon tijd sehn af några hederliga Borgare (den ovan omnämnda kronan , fig. 97). 1 st. Dito mindre med 2~ Omgångar, ock 12 Armar, comp let (sedermera omgjord till 18-pipig) 1 st. Lijten Dito med en omgång och 6 armar på Södra gången , complet, förährd af Skeppare Pär Bengtson (1707 av Petter Bengtsson Bäck; Prot.) 1 st. Lijten dito wed södra Dörren med en omgång och 8 Pijpor, complet 1 st. Dito på wästra Lächtarn af en Omgång med 8 pijpor föri.ihrd af Kongl. Cammererarn H. Anders Nordbohm till JuhlhögL ijden 1718 (årtalet senare tillskrivet). Messings Lius Plåtar försilfrade 2 st. försilfwrade och utarbetade Liuspl åtar på främsta Stolparne af Stora gången 1 Dito försilfrad wed Prädijkstohls gången.

HEDVIG

ELEONORA KYRI{A. 	

167

Me ss ing s Liu s Armar 2 st. stora Armar, på hvvarie sijdan Altaret en, förährte den ena aE H. Iacob Spetz, och den andra af Skeppare Swart 1 l stor Dito med 3 pijpor på främsta Biencken emot Altaret. l Dito med 3 Pijpor på Prädijk Stohln l st. Dito med tre Pijpor på wästra Lächtarn 2 st. mindre Dito på främ sta Stolparne l4 st. Liusarmar mindre och större alt omkring i kiörckan, af åtskillige slag, somblige något söndrige 2 st. Messingz Lius Plåtar wed södra dörren med Metallpijpor, 2 ne på hwar Plåt, kiöpte för ki örckans medel A'2 1717 (årtalet senare till skrivet) . lVle ss ing s Lius Plåtar s t. Stora Messingz Liusplåtar st. Mindre Dito , den ena skylten borta st. genombrutne Dito med Jern Pijpor st. mindre Dito, den ena utan Skylt st. Dito , den ena utan Skilt l s t. ny Dito till Borden i nya Sacerstian nmd, med drifwit arbete, kiöpt för kiörckan s pengar Ao 1716 (årtalet senare till skrivet). » Av bri.i:dkyrkans textilier finna s några numm er i behåll, antependium, bokdynor, kalkkläden , brudstolskläde, håvar. Värdefullast är det antependium som några »matronor» skänkte 171&. (Ang. det bevarade se vidare bland stenkyrkans inventarier). Brädkyrkans första mässhake var av »gy llenduuk» 2 Nästa mässhake är av röd »Carmesijn sammet medh gullsnören »8 • I inventariet 1709 upptas ytterligare två mässhakar, den ena »af gyllenduuk öfwer zirad med breda Spitzar, förärd af fru Ebba Beata Sperling », den andra »af swart sars med dwelskz foder under ». »1 st. skierp, hörer holmekyrckan till »\ är 1709 antecknat som , lnvitt, gammalt, obrukeligit och uthsletet» . Kyrkans textilbestånd i början av 1700-talet framgår av nedanståend e utdrag ur inv. 1716: 2 2 2 2 2
1 1687 , 6 juni »Resolverades, at twenne wackre driffne Liu sarmar, hwar medh 3:e pjpor, skola kiöpa s wiclh Skultuna bruk, Lill ntt settia s widh altaret på gafTweJen 	 och lysa in ölTwer duken widh comrnunicionen >; Prot. ~ Inv. 1671; 1679; 1709. 3 In v. 1679 ; 1709. 4 lnv. 1679; 1709.

168

STOC({HOLM.

•Altar Prydning Mä sse Hakar 1 Mässe h aka af grönt Samet med bre tt Kå rs af Gu ll Galoner, s ampt Christi Cru sifix af Silfwer, om (siffran ej utskriven) lod på ryggen sampt Iehowa bord erat af Gull på Bröstet, och med smärre Gull Galoner krin g alla kanter i sid orna, och under fordrat med si den Bast, förährt AQ 1715 till Allhelgondag 1 Dito af swart Samet, und erfordrat med SijdenBasl, eLt kårs af breda Silfwer Galoner på r yggen, och I. H. S. af Silfwer borderat på Bröstet, förährd af C. S. C. M. L ock H. L. AU 1715 (nambnen och å hrtal et af masivt Silfwer) till andra S tora Böndagen 1 st. Messh a ka af Gy llenduk nog förslijlen 1 st. Dito af Carmesin rött Sammet med Gull Snören något sliten 1 st. Dito af Gyll enduk, nog sli ten 1 st. Dito af swart Sarss, med Dwälcks foder . Altaretz Beklädning 1 st. Altarkläde af hwitt atlask sytt af Pä rlstickararbete uti å tskillige figur er af Silcke och Gu ll Snören omkring all a Figurerne sampt Gull Gagie på begge sijdor, förährt af å tskilli ge hed er I ige och gudfruchtige Matroner i församb lin gen AU 1715 till Michaeli dag underfordrat med grönt läre ft. 1 st. Dito af samma slag med gullgasie omkrin g till disken förährt af dem som förährde Altarklädet 1.ill St Michaeli AU 1715. 1 Altarkläde af swart Samet med Silfwer Galon er, och underfordrat med swart Läreft förährt af C. S. C. M. L. ock H. L. Au 1715, Bokstäfwerne och åhrtalet af masivt Silfwer, till den 3e s tora Böndagn 1 st. Altarkläde af Gull Moer, förährt af Fru Ebba Sperling. 1 s t. Dito af rött Dammask gammalt, med hwijta och guh lbruna ränder. 1 st. Dito af bruhnt ell er viol et fijnt kläde , med oächta Silfwer Spettzer och försilfrat Messingz wapn , förährt af fru Chris tina Bergenstierna. Altar Hyenden 1 st. Altar hyende af hwitt atlask med Gull borderat uphögt arbete, Gullgasie omkring, Gulläckror i hwarie hörn , och andra

HEDVIG ELEONORA

KYRKA.

169

Afl 1715 förährde.

sijdan af grönt Sammet, förährt af dee samma som Altarklädet

1 st. Altar hyende af Carmes in Sammet rött och Gull Snören, underfordrat med parkum. 1 st. Altarhyende borderat med tunt atlask och randigt taft under, förährt af hu stru Ingrid Lind. Kalk Dukar 1 Kalck Duuk af hwitt atlask med Gull och Silcke borderat, Gull Gasie omkring, och Gu ll äckror i alla fyra hörn, sampt underfordrat med rött dubbelt taft, förährt af dem som förährde Altar klädet A o. 1715 till St Michael i Dag. 1 st. Dito kalck kläde till Sochenbuclztygen af hwitt atlask, en smal gulludd omkring och små gulliickror i alla hörnen, sarnpt und erfordrat med rött taft. 1 Dito gull stickad af hwitt taft med !sabel. 1 st. Dito g ullstickad på taft, med gullfrantzar omkring, ock öfwertäcke af hwitt flor , förährd af And. Bondes Enckia, hust. Marg. Silfvesters dottr . Messe-Skiortor

l Messeskiorta af Hollanclzlereft med smala spetsar kring armarna, ock en liten gierning nedan kring, förährd af en hederlig kiöpman på Söd: malm Ioh. Hind . Luther Afl 1715. 1 messeskiorta af Hollandzlärft. 1 Dito af Clösterlärft g[amma]l och utsliten.
Altar Dukar l Duuk till Altaret af Läreft, med e n sydd gierning omkring 1 Duuk af fijnt Läreft ock Spetzar omkring till Disken, begge förährte af A. C. I. D. S. Af! 1715. 5 st. Sämbre ock bättre Altar Dukar hwijta , däribland en stickad med blå ränder. 2 s t. hwijta Dukar på Disken. 1 st. Dito stickad med S il cke, förährd af fru Helena Ulfsparre. 2 st. Handdukar af Dräll, brukas wid Barn Doop. 1 st. Dito nästan som en Duuk, till samma Beställning.

1 Ny Drälls Duuk B . D k ... Afl 1716 .. eld k J mkas vid Barn oop, 10pte . . N y Dra 11s 1 1an u 1

l

170

STOCKHOLM.

Kiörkians Håfwor 2 st. Håfwor borderade på hwitt atlask med Gull ophögt arbete, Gull frantzar, och tå fsar under, sampt Silfwer-Beslag om 48 lod, wahlnöte träds skaft, förährte af Bryggare Anders Bonde till Michaeli 1715. 2~ st. Swarta Sammetz Dito med Silfwer Galoner och frantzar under ock öhver, förährde till 4<1e stora Böndagen 1716 af dem som för!. åhr förährte Sarnmetz altarklädet, ock Messhakan C . S. C. M. L. och H. L. » 1679 köptes »grått gement walmar » till kyrkvaktarrock. 1719 bestods kyrkvaktaren rock av grått kläde med uppslag av boj samt strumpor, skor och skinnmössa. För bevarade grav s tenar, epitafier och begravningsvapen redogöres bland stenkyrkans inventarier. Brädkyrkans inre pryddes av ett förhållandevis stort antal tavlor; flera av dessa äro i behåll. Inv. 1716 upptager: »1 st. Altartafla aflång om den H. Nattwarden. 1 st. Tafla om en Act af Christi lijdande, öfwer Altaret, med förgylt Rahm , förährd af H. Lieutnantn Anders Gravander Afl 1.708 på dess Nambnsdag. 2 st. Dito ofwan Altaret om Christi Lijdande med förgylte Hahmar, förährte af Måhlaremest. Iochim Lang 1 1.3 st. Små Taflor i kopparstick med swarta och försilfrad e Hahmar, b estå ende af Salvator Mundi, Christi moder Jungf. Maria, ock Apostlarne, förährte af Secreter Petter Herlin A Q 171.8. På högra sijdan i Choret. 1. stor Tafla Christi Crusifix med swart Hahm och Silfwer Listor, förährt af hust. Anna Öhring. 1. st. lubelåhrs Tafla. 1. st. stoor Dito om Abrahams offer, förärdh af kiörkioherd en H. Alcenio . 1. Dito om Syndafallet milt emot främ sta Bänken. 1. st. Dito, på Södra Lächtarn, om Christi kårsfästand e, med swart Hahm, förährt af Gips makaren Strakes Sterbhuus. 1. st. Dito Epitaphie Tafla, på Södra Lächtarn 
 :l st. Dito på wäggen wid södra lilla Dörren . 

1 . En!. inv. 1709 skiinkta av Pellet· Lan g, vilket tord e vara rikti gt, eniir denn e m ålat de håda tavlorna.

Fig. 98 . Interiör 1914 mot öster. Inneres gegen Osten 1914.

Foto. Cerl rrquisfs graf. a. b.

172

STOCRHOLlll.

På wänstra handen i Choret. 1 stor Tafla om Koppar Ormen, af skieppar Pähr Bengtson förährt. 1 st. Dito lub elåhrs Tafla 1 st. Dito om Chris ti Blodiga Dödskamp, med förgylt Hahm , öfwer lilla kiörckiodörren åt gatan, förährd af Constap. Berents En ckia. 1 st. Tryckt taf1a med swart Rahm , öfwer främ sta Bäncken. 1 st. Om Christi Begrafning, förährt af Il. Häntmästn Hullin gs Enckia. 1 st. om Phariseen och Publicanen öfw er fön stret, af mest. lohan Casten. 1 st. om Syndafallet, nedan om Prädikstoln af Trädgårdzmes tarn. I Nya Sacerstian. 1 st. Conterfey, sal. H. kiörckioherd en Abrah. Al cinij. 1 st. Dito, Sal. H. Iohan Acrelij kiörckioherde i Åker i Upland, som warit Prredikant wid denne församb lin g i första begynnelsen, förährd af dess Son H. Iohan Acr elius, Pastor i Aker , Ao_ 1717. 1 Dito sa l. kiörckioherd en wid denne församblin g Georg Walbergs, förährcl af dess Enckiefru Anna . Magcllona Silfverstrom Afl 1717. » De fem likb å rar, två s tora , två mell anstora och en liten samt nio svf,lrta och fyra röda b å rkläd e n Inv. 1716 upptar äro försvunna. Ett ovalt träbord och stolar, brädkyrk ans sa kri s timöbler, finnas kvar. Tre klo c kor finnas kvar, ehuru om gjutna. Ett urv e rk anskaffades 1682. »Till kyrkians wackt och klockeslaget» avlönades fyra , ibland fem karlar. Den vakthavand e r ättade sig efter ett timglas i klo cksta peln . Församlingen bekostade säng, päls och Japp skor för vakten.

Nuv a r a nde kyrkobyggnad.
A. Beskrivnin g.

Sedan kun gli ga stall et och byggnadskompl exe n utefter Strandvägen kommit till , iir det svårt att få en god helh etsuppfattning av kyrkan. Den förd elaktiga bild av kup olen ovanom Artillerigården, som anblicken söderifrån gav, är nu förstörd.

HEDVIG

ELEONOfiA

KYHI<A .

Foto. G' en era lslubens lil oyr. an s!.

Fig. !J!J.

Jnt er iör JUi-! mot Yiis ter.

Inn c rcs gcgc n \V cs le n 1914 .

174

STOCKHOLM.

Plan och sektion pi. I och IL Kyrkan är en oktogon , vars mittparti täckes av en kupol på proportionsvis hög tambur buren av åtta parvis ordnade murpelare, :genom vilka tvenne huvudaxlar markeras och korsform framträder. På västra sidan iiro två vidbyggda gravkapell, vartill ingångar leda från den till västra kyrkoporten förande dubbeltrappan (plan och sektion pi. I). Murar, pelare och valv äro av tegel , i exteriören putsat och :grå1r.ålat, del s släLt, dels rusticerat. Sockeln visar grovrefflat huggen sa ndsten. Fyra av de åtta sidorna äro utmärkta genom .gavelkrönta risaliter; i tre av dessa, norr, söder och väster, äro ingångsöppningar. Fönstren äro rundbågiga, några cirkelrunda , med järnspröjsar. Väggarna i byggnadens tambur genombrytas av kopplade fönster, ett par i varje sida. Den slätputsade ytan prydes av !isen.artade beläggningar och lister. Den kopparplåtbeslagna kupolen har åtta ljudöppningar, vilka äro formade som rundbågiga mansardfönster. Olikheten mellan den åttahörniga basen och den cirkelrunda kupolen utjämnas av dekorativa ribbor, som avtaga i tjocklek mot· byggnadens krön , en kopparplåtbeklädd lanternin med urverk och fyra visaretavlor samt spira, kors och förgylld tupp. Exteriören anger tvenne skeden i kyrkans byggnadshisLoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet, både med avse· ende på stil och mått. Den är för väldig och för ståtlig för en så anspråkslös byggnadskropp. Kyrkan har genom sitt nuvarande -överparti fått en annan karaktär än den dess förste arkitekt tänkt sig. Interiörens arkitektur ger ej samma intryck av disproportion so m exteriören. Innerkupolen, av tegel, välver sig ej heller så högt som den yttre, av trä och plåt. Tegelkupolens hjässa är i höjd med elen i exteriören synliga tamburen s kransgesims. I det inre finns ej tambur i egentlig mening. Framför varje pelare runt mittrummet står en korintisk halvkolonn. De åtta kolonnerna och ett entablement förmedla över-gången från det åttasidiga centralrummet till den över detsamma .slagna kupolen . Omgången täckes av kryssvalv. Östra korsarmsrummet är inrett till kor. Sakristia är inbyggd i nordöst, i omgångsleden mellan norra och östra korsarmen. Från sakristian i:ir uppgång till den

HEDVIG ELEONOHA KYRl{A. 	

175

mellan nordöstra pelarparets kolonner stående predikstolen. I norr, söder och väster finna s läktare, som uppbäras av joniska pilastrar och kolonner (av trä med inlagda järnbalkar); på västra läktaren s tår orgelverket. Frå n norra läktaren är ingång till arkivrummet, som ligger ovanpå sakristian, med lika stor golvyta som denna. Spiraltrappor på ömse sidor om varje ingå ng till kyrkan leda till lä ktarna ; dylika i kyrkan s östparli leda upp i tornet. Väggarna äro putsade; nedtill äro de blåmålade, högl'e upp gulmarmorerad e. Kolonnerna äro blå-grön-marmorerade. I kupolen är målat bl å himmel med stjärnor; i kupolhjässan , på locket - av järnplåt - över klockhå let, är på duk målat ett a ll seende öga, omgivet av änglahuvuden; på murytorna mellan kupolfönstren bibelspråk i ba!'ockkartuscher. Lunetterna och valven öve r kor och läktare äro dekorerade m ed vegetativa ornamentrankor i gulbrun ton med guldschatteringar. Golven i entreerna, i korsarmarna och omgången äro av sten, plansten och gravstenar; i koravdelningen av olikfärgad marmor; i bänkkvarteren, på läktarna och i arkivrummet av furu; i sakristian och i dettas förrum av ek. Kyrkan har centi'aluppvärnming och elektriska dammsugningsapparater.

d

l
Fig. l 00. 	 Järnlucka p å kyrkans sydöstra sida.
Lukc aus Eisen . Um 1725.

Rit.

J(

M. Westerberg 19111.

B. Byggnadshistoria. 1 655 -1675 (period A ).

I Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna , tom. I, fo l. 27, uppges i rubriken till \N. Swiddes gravyr 1696 av »Templum Hedewigiae », att kyrkan grundlad es under Karl X Gustavs regering, således 1654-1660. Till denna period förlägger äve n Gru nd el
12-1 71932. Sveriges kyrkor . 8/ockliolm !IT.

176

STOCKHOLM.

1724-1726 1 kyrkans tillkomst: 1658 grundlades kyrkan på den plats som kungen utsett 1656 (»- - - templum -· -- - , cujus jacta sunt fundamenta 1658, ita prrecipiente S. R. M:te 1656 »). Grundel nämner icke, vari från han fått sina data. Men sina uppgifter om den provisoriska brädkyrkan på Ladugårdslandet verifierar han med en hänvisning till Spegels kyrkohistoria. Han synes således ha använt denna bok, dock utan att observera, att det citerade textstället tydligen avser byggnader av varaktigare material än trä: »l\1Iå nga stora och ansenlige Kyrkior lät Hans Maj:tt [Karl XI] i sin tid / genom sin Christeliga försorg och Kongeliga gifmildhet anläggas / upbyggas I ell er förbättras - ·- - . Men besynnerliga i Stockholm I ther både på Konungsholmen och Ladågårds Landet sk iöna Kyrckor af Grunden bygde blefwe »2 • Enligt Spegel skulle då sten kyrkan på Ladugårdslandet ha påbörjats, »af Grunden» byggts , under Karl XI:s tid , d. v. s. efter 1660. I hithörande litteratur erter Grundels tid anföras utan vidare 1656, respektive 1658, som exakta årtal. Dessa tidsbestämningar äga emell ertid intet stöd i urkunderna i kyrkans och flottans arkiv 3 . Räkenskaperna i kyrkoarkivet börja 1665. Zettersten, som så grundl igt genomforskat stora delar av flottan s arkiv, har funnit, att kyrkobygget torde ha beslutats 1665J. De undersökningar som företag its för detta konsthistoriska inventarium ha visat detsamma. Något formligt beslut om anläggande av kyrka ·på Ladugårdslandet har ej påträffats i arkivens protokollsböcker, men en del 1665 vidtagna åtgärder tyda på att ett slutgi lti gt avgörande skett det året. Av byggnadsräkenskaperna framgår vidare, att byggnadsplatsens planering påbörjats tidigast 1666 och själva grundläggningen ej förrän 1669. De uppgifter som excerperats ur flottans arkivalier dels komplettera, dels bestyrka, vad som kan utläsas ur kassaförda materialieinköp och avlöningslängder med tillhörande verifikationer i kyrkoarkivet.
A. J. Grundel, De Stockholmi a, Ups. 1724-1726, II , s. 59. • Hq. Sp[ege l], Then Swenska Kyrkio Hi storians Första Deel, Linköping 1708, s. 83-84; till Karl X Gustavs regeringstid hänför Spegel en dast Katarina kyrkas a nläggning ; s. 74. • Om stenkyrkan påbö rjats som Dahlberg och Grundel daterar, hade säkerligen överståthållaren Schering Rosenhanes noggranna berättelse om Stockholms stads tillstånd 1663 upptagit kyrkan såsom ofu llb ordad eller under bygg nad : >All enast står ännu S:ro Catharin ro Kyrkia uthj byggnin g och ofullkom1ig• . (Ha ndlingar rörande Skandinaviens hi storia, Sthlm 1850, del 31, s. 24). 4 Zettersten II, s. 103.
1

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

177

Förmyndarstyrelsen förordnar den 10 juni 16651, att am irali- AMrnALITE· tetskollegiet det året sku ll e få 3000 dlr smt som avbetalning på TET SKALL BYGGA KYRKA . kronans sku ld , 36533 dlr smt, till armbö ssan 2 , »ald enstundh Wij förnimme det Wårt Amm irali te tz Co ll egium nödwändigt behöfwer någre medell till dheras kyrckiobygningll>l. Ett extrakt 3 , gjort 1672 av Thomas Thomasson, visar, att räkningekammaren 1665.:...._ FöRsTA 1 1666 betalar de beviljade 3000 dalerna till byggningskassan. Denna ~ :::;~:NL::~ . summa sätter amiralitetskollegiet i stånd att föransta lta om anskaffande av material. Den 19 juni 1665 utsänd es kapten Bengt Larsson till Roslagen för att där upphand la sandsten t ill kyrkobygget. Reseomkostnaderna, 50 dlr kmt, s tå som den första utgiften för den på tänkta kyrkan 4 . En månad senare , eller den 17 juli, avhand las vid amiralitetsko llegiets samma nkoms t på Holmen bl. a. pris på sandsten. Närvaran de voro r iksam iralen greve Gustav S tenbock och holmamiralen Rickard Clerck . Pro tokollets tredje paragraf lyder: »Någre Rooskarler ifrån Wä[r] mbdöön finge befaldning att hugga Sand steen som ärnas till den Nyia Kyrkiobygningen oppå Ladugårdz landet; och wille Ammira litetet lå ta betala dem 8 öre Kopparmyndt för hwar hallfalns steen so m är een a ln lång, ltem för hwar Brandsten lijka mycket, som dhe allt hugga skole effter Schamplunerne» 5 . De t fö rsta sand stenspartiet kom i augusti. Troligtvis levererades en del sten ohuggen. Till att leda arbete t med huggning och avpassning förordnas Hendrich Schweitz er 6, från sep tember ScttwmTzEn 1665 anställd i k. m:ts och kronans tjänst. Enligt kollegiets proto- BYGGMÄSTAnE koll den 25 september blev Schweitzer : antagen för steenhu ggare och muremästare öfwer allt Ammiralitetz bygningz wäsendet, skall och siell f läggia handen wed, och arbeta med , när så om tränger,
Riksreg. 
 En bland flottan s personal 1642 stiftad hjälpk assa, som ha de lill uppgi[t 
 • att förska ffa dem , som [ör [tider, sjukd om ell er svaghet icke lä ngre kund e tjena staten, a[passadt underh åll >. 1646 fi ck kassa n k. brev på s. k. armbössemedel, vi lka såsom kassans bäsla inkomsler gåvo den det m es t brukade namnet: Armbössan. Institutionens inrättande var, enli gt Gyllengra na t, >det fö r Sve nska fl otlan aldra· vigli gaste af a llt, hvad som sk edde und er Christin as regerin g> . Gy ll engranat, Sve· ri ges sjökri gshistoria, Ka rl skrona 1840, I, s. 204-205. - S. W. Gynth er, För· fattn ingssamlin g för kon gl. m aj:ts fl otta , Hernösand 185 1, I, 223. 3 A 1, 3.
1
2

' A 1, 3, 4.

• A. K. prot. 1665, 17 juli. •Hans Hendrich (Hindri ch ) Sc hweitzc 1· (Swilzcr) Stcinmciz » ; ännu 1674.
6

han lenl e

178 	

STOCKHOLM.

DE

Hwarföre han Een Rijkzdaler om dagen här gifwas skall, wällförståendes hwar wecke - eller arbetes dagh »1 . I ett brev till Schweitzer den 20 september specificeras vad han hade att göra vid »förestående kiörckiobyggningh på Ladugårdzlandet, så och andre förfallande Byggningar här på Skiepzholmen »2 . Han skall arbeta under Jean de la Vall ees överinseende, själv hugga de svårare s tyckena etc. LA VALL1~E Av detta bre v framgår således bl. a ., att Jean de la Vallee AHKITEKT. 	 skulle bliva Ladugårdslands-kyrkans arkitekt. I sin egenskap av riksarkitekt hade de la Vall ee att göra med am iralitetets hu sbyggnader, Yarför han , då amiralitetet behövde nv kyrka , också fi ck dennas uppförande om hand. Ännu vid slutet av 1665 är det ej klart, ur vilk en kassa amiralitetskollegiet skall ta medel till det nya byggnadsföretaget, om särskilt konto skall läggas upp för de av förmyndarregeringen anEl(oNoM1. 	visade pengarna eller ej . Närmast till hands låg ju att utnyttja kontot med de 3609 dlr lätt smt som insamlats bland officerarna till en kyrka (jfr ovan s. 136 !). Så synes man också ha ämnat göra. Under fjärde kvartalet 1665 ökas summan 3609 med 20 dlr »Hwittmyntt» , »hwilcka af Ammiralitetz Medlen till denn Nye Kyrckiobyggningen på Ladugård z Landet förstreckt ähr »3 . Slutsumman , 3629 dlr smt, före s på det ursprungliga kontot, » Amm iralitetz Nye Kyrckiebyggning>). Troligen av löpande medel har kollegiet i slutet på året (1665) 4 betalt Schweitzer för en månad s arbete med den för den nya kyrkan avsedda sandstenen; 20 dlr smt eller 50 dlr kmt var nämligen den månadslön som Schweitzer de följande åren fick ur Ladugårdslands-kyrkans byggnadskassa. Utbetalningen räknas det ursprungliga kyrkobyggnadskontot till godo . Men i början av 1666 beslutar man sig för att skilj a på de pengar som avsetts för en kyrka på Kyrkholmen och de so m inflöto till kyrka på Ladugårdslandet. För de senare higges upp ett nytt konto i l66G års huvudbok" , l> Ammiralitetz Ny ia Kyrkiobyggningh P å Ladugårdzlandetb. Kontot >l Ammiralitetz Kyrkiobyggningh på Lillahollm en>) påföres 3007 dlr och 16 öre svårt smt (lika med .'3609 dlr - lätt - smt före myntordningen av den 7 oktober
1 A. K pl'Ot. 1665, 25 sepl. 
 ' A 1, 1687 , kopia. 
 3 A. I\. kassa- och tackcleiikn. 1665-1568 , s. 32; hurndhok 1665 ; J, s. 199 , 200. 
 ' A 1 , 163 1, 1660 , 21 rlec. 
 '' A. K. h urndbok 1ö66 : I , '· 223 , 22 4 . 


HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

179

1665). De 20 dalerna från 1665 ha avförts och reducerade skrivits på Ladugårdslands-kontot. Frånsett det ovan nämnda extraktet av Thomasson 1672, so m går tillbaka till den 19 juni 1665, börja de i kyrkans arkiv förvarade räkenskaperna först i mars 1666. I den månad en uppföra s stenhuggarbod ar i Kungsgården. Den 20 mars köps fyra större och två mindre »Scampeluner at hugga stener efter »1 • Troligen hade Schvveilzer tagit med sig till kyrkplatsen från Holmen några av de stenhuggare so m funno s där, avlönade av kronan. Den 29 mars anställas trenne stenhuggare, som få lön llI' . k yrkobyggnadskassan. Dessa arbeta med färdigbuggning av den under hösten 1665 ankomna sandstenen. Några av flottans timmerkarlar ha troligen satt upp stenhuggarbodarna. Först i juli antas fem timmermän »till kyrckeplatzens inkrärktande ( = inhägnande) och byggningarnes därsammastädes oppsälljande »2 . Samtidigt antas också sex bergsprängare, so m arb eta tretton dagar i juli och tjugu sex i augusti . Sistnämnda månad köp s tegel »till skorstenarnes förfärdigande j stufworne på kyrckoplatzen », antagligen smedja, byggningsskrivarekontor, någon stuga för vakt och hästkarl samt stall8. De av förmyndarstyrelsen anslagna 3000 dalerna räckte ej långt. Den 1 augusti 1666 resolverade k. m:t, att de pengar som Lou is de Geers arvingar voro skyldiga kronan 1 skulle inbetalas till amiralitetets armbössa, ur vilken kassa sedan skulle lånas till kyrkan , »som allereda anlagdt älu·»5 . Under kyrkobyggets första period , t. o. m. 1674, är det nästan utan undantag armbössan som nödgas finansiera byggnadsföretaget på Ladugårdslandet. I början på 1674- hade summan ur armbössan lånta pengar vuxit till 15793
A1 , 7l. A l , 152 , kasse rade räknin ga l'. 3 P it platsen fann s en , längre fram pft året tvit hästar, för . t ran sport av mate1 ·ial från pråmarnas tilläggsplats vid Lad uvi kens strand, där amiralitetet hade en lastbro . " An g. 'de·geerska skulden och matfo rdran: Riksreg. 1667 , 21juni , 13 juli , 2 okt. ; 1öö8 , .f ju li. 5 ,\ 1, 122 9, kopia. Denna resolu tion är på sätt och vis orsak t ill de processer som längre fram i fl era t iotal å l' fö rdes mellan armbö ssan och Ladug:'u-dsland s församl in g ang. de n förra in stitutionens krav på att återfå till kyrkobygget försträckta pengar. I detta brev t alas om kyrka n >som allereda anlagdt >Lhr>, men i ett brev 18 aug. 11366 fritn A. K. till krigskollegiet säges: >Alldenstund man nu är j wilrcket al låta göra cen begy nn elsse lill den nye kyrkioby~nin gc n på Ladugårdzland ch (A. lZ. rcg.).
1

1666, MAns,
FÖRARBETEN.

2

180

STOCKHOLM.

R1TN1NGAR.

dlr, vilka tagits av det inbetalda de Geers-tiondet, utom de 5853 dlr smt som 1673-1674: lånts av armbössans övriga medel1. Kyrkobyggets kassör måste ofta lägga ut av egna medel. Enligt 1672 års extrakt hade Thomasson 1665-1667 försträckt 377 dlr kmt, »som ödmiukeligen igen fordras». Möjligen är det penningbrist som gör att arbetet bedrives med så få man och under så kort säsong; de sex bergsprängarna kunde väl knappast ha hunnit med allt sprängningsarbete för grunden på trettionio dagar. Men troligare är, att man ej kunde arbeta vidare, emedan ej nödiga ritningar funnos. De la Vallee hade förmodligen varit med om att utse plats för den tillämnade kyrk an, till vilken han gjort upp skisser. Efter de la Vallees anvisningar kunde man naturligtvis börja sprängningsarbetet men utan exakta planritningar ej fullfö lja det. I ett »General Extract öfwer Kongl: Ammiralitetz Hålldne Gage Rullar Ifrån A'l_ 1661. Till 1674 » upptas 1666 »Inginieuren Lavale» för 497 dlr smt 2 • Möjligen ingår i denna summa likvid för projekter och skisser till ny kyrka åt amiralitetet. Sedan utkasten godkänts av amiralitetskollegiet, får de Ja Vallee i uppdrag att göra detalj- och arbetsritningar. Papper till dessa inköper byggningsskrivaren i september 1666: »Architect: Jean de Lavalle - 1 rijss Papper at bruka til rijtningar, köpt för 19 daler kpm. »3 . Detta papper utkvitterar de la Vallee i januari 1667 4 . Ej förrän två år senare, 1669, utstakas byggnadsplanen av Anders snickare: »Till dhe Spijror som stå Vpreste efter regulariteten på kyrkiorijtningen Ähr tilgångit ifrå d. 4 Iunij [1669] - - - »; »till Vthrijtningen», spik, snören, plank. Året före, eller 1668, fi ck Schweitzer betalt dör åtta wijkor som han arbeta på afmetningen på kyrkobygningen »5 . De färdiga, nu förkomna ritningarna förelade s myndigheterna och gillades av dem (nedan s. 187). Med kännedom om de la Vallees olust för utarbetand et av detaljer, sedan han en gång gjort utkas t 6, är det säkerligen riktigt att anta, att de sista ritningarna ej blevo färdiga så snart. Han får· ej
De 5853 dal erna belagda med 8 % ränta hade 1687 vuxit till 123 47 : 11 : 8 dlr smt; A. K. V 1642-92. 
 2 A. !\. D 11, 1659-1674. 
 3 A 1, 74. 
 • Se bilaga 2 I 
 6 A 1, 1679. 
 " Jfr Katarilrn kyrka , m. fl. a ndra byggnader av de la Va116e ! 

1

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

181

heller betalt förrän 1672, något som dock kan bero på byggnadskassans dåliga ekonomi. Bilagorna 3 och 4 återge utanordningens och kvittots tex t, båda s tällda å 1000 dlr kmt. I kassan upptas pos ten i dlr smt: 333: 10-§- åt »Borgmeslare J ean de Lavalle för kiörckan s afrij tningh ,, 1 . I Suecia antiqua finns det de la valleeska förslaget, plan och exteriör, DE LA VALi reproduktion. Enligt dclmographia Templi • 1fig. 87, s. 138) hade LEts Föns LAG. de la Vallee genomfört liksidigheten även i fråga om de inre murpartiernas anordning. Genom en omgång avdelas i plan tri angul ära kraftiga pelarliknande stöd från de skalaktigt tunna ytterväggarna . Över omgång och lä ktare skulle troligen slås valv, över millrummet kupol. Den planerade omgången är smalare än den utförd a. I varje pelare äro trappor inlagda, komm unikation sleder till läktare och vindar. Predikstolen är placerad i byggnad ens centrum, altaret fri stående s trax öster om predikstolen. Sakristian är lagd mell an de båda östra pelarna, platsen för det nuvarande koret. Grunden la des av gråsten, större stycken och »skierfsten», i kalkbruk 2 . Det första (bokförda) partiet gråsten komm er i mars 1 667, MA11s 1667. Under 1668 äro tre ä. fyra stenhuggare tidvis sysselsa tta med hu ggning av sandstensstycken till sockel. Murningen på grun den började först 1669. 1671 äro sex ä. sju kronans båtsmän 1669 rÅaön­ sysselsatta därmed und er led nin g av s tadsmurmästaren Henrich JAs GRUNDEN. Henrichsson Finne 3 . En tid släpa 25 böss-skyttar sten och lika många kvinnliga hantlangare bära och röra kalle »Conslapelen Jon as Trian ge l - - - drif[we]r på arbetzfolkel» . Följande år, 1672, i maj, är någo n del av grunden fä rdig. Man köper »sand steen (på kvittot: »hwalfsteen») som brukas till J ämna gråstens muren medh ». I februari 1673 anskaffas ett s törre parti gråsten till grunden, 12000 stycken . Tegelmurningen började troligtvis först i maj 1673. Delta an- 1673, MAJ , tagande.· som är gjort med ledning av posterna i räkenskapsböc- TEGELMUR­ nöR.JAs 4 kerna, kompl ettera s av en uppgift i Rålambs sa mling : » - - - N INGEN. medh ytterligare byggnad (sedan grund en lagts, vilket enligt Rålamb
'A1,7 19. l\alk f:ls frå n Åland , längre fram även frå n Gottlancl . 1672 köps för 2000 cl lr krnt >Rosen • ell er •Rosan ., >e cn fark}tst so m ka n gå ftL h Goltland h atl afhärn pla kalk •. A 1, 715 , 724 , 11 00. 3 A l ,658 . 4 Fol. 11 3, Stockholm, Sweri ges riikes hufwud-s lads t ridie book, s . 312; hskr. i K. B. frå n 1740-talet. - Jfr Alcin ii relation 1/05, bil. 5 här nedan!
2

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

181

heller betalt förrän 1672, något som dock kan bero på byggnadskassans dåliga ekonomi. Bilagorna 3 och 4 återge utanordningens och kvittots text, båda ställda å 1000 dlr kmt. I kassan upptas posten i dlr smt: 333: 10 ~ å t »Borgmeslare Jean de Lavalle för kiörckans afrij tningh ,, 1 . I Suecia antiqua finns det de la valleeska förslaget, plan och exteriör, DE LA VALi reproduktion. Enligt ~Ichn ograp hia Templi• \fig. 87, s. 138) hade LEEs Föns LA G. de la Vallee genomfört liksidigheten även i fråga om de inre murpartiernas anordning. Genom en omgång avdelas i plan triangulära kraftiga pelarliknande stöd från de skalaktigt tunna ytterväggarna. Över omgång och läktare skull e troligen slås valv, över millrummet kupol. Den planerade omgången är smalare än den utförda. I varje pelare äro trappor inlagda, kommunikationsleder till läktare och vindar. Predikstolen är placerad i byggnadens centrum, altaret fristående slrax öster om predikstolen. Sakristian är lagd mellan de båda östra pelarna, platsen för det nuvarande koret. Grunden lades av gråsten, större stycken och »skierfslen », i kalkbruk 2. Det första (bokförda) partiet gråsten kommer i mars 16 67 , MA11s 1667. Under 1668 äro tre a fyra stenhuggare tidvis sysselsatta med huggning av sandstensstycken till sockel. Murningen på grun den började först 1669. 1671 ärO SeX å_ SjU kronans bå tsmän 1669 PÅB ÖH­ sysselsalta därmed under ledning av stadsmurmästaren Henrich JAs GRUNDEN . Henrichsson Finne 3 . En tid släpa 25 böss-skyttar sten och lika många kvinnliga hantlangare bära och röra kalk. »Conslapelen Jonas Triangel - - - drif[we]r på arbetzfolket ». Följande år, 1672, i maj, är någon del av grunden färdig. Man köper »sandsteen (p å kvittot: »hwalfsteen ») som brukas till Jämna gråstens muren medh ». I februari 1673 anskaffas elt s törre parti gråsten till grunden, 12000 stycken. Tegelmurningen började troligtvis först i maj 1673. Delta an- 167 3, MAJ , tagande.· som är gjort med ledning av posterna i räkenskapsböc- TEGELMUR nön.iAs ­ 4 kerna , kompletteras av en uppgift i Rålambs samling : »- - - NINGEN. medh ytterligare byggnad (sedan grunden lagts, vilket enl igt Rålamb
' A 1, 719. Kalk fås frå n Åland , längre fram äve n fr å n GoU!and. 1672 köps för 2000 <lir kmt >Rosen • ell er •Hosan >, >een farkåst so m kan gå itLh Goltlandh att afhämpla ka lk •. A 1, 715 , 724, 1700. 3 Al,658. 4 Fol. 11 3, Stockholm , Sweri ges riikes hufwud-slads lridi e book, s. 312; hskr . i K. B. frå n 17 40-tal et. - Jfr Alcinii relation 1705 , bil. 5 här nedan!
2

HEDVIG

ELEONOHA KYHl{A.

183

De sista dagarna i september slutar årets arbeten; då lägges brädtak över de färdiga partierna 1 . 1674 års säsong börjar i april. 9 murgesäller »kanta och hacka tegel till Listerna », troligen till portalerna. Längre fram på året utsmides platt stångjärn, som inmuras »till ankrarslutningar och i fönstren so m gallrorne skole insättias uti »2 . Samtidigt muras på pelarna. Under 1674 inläggas i dessa 128 trappsteg (jfr planen i Suecia antiqua!), ungefär femtedelen av det antal som Claes Stjernsköld 1671-1672 beställt på Öland , och so m nu till största delen anlänt till byggnadsplatsen. I början på oktober lägges tak på murarna, där det sedan låg kvar i femtio år. Efter 1674 muras nämligen ej vidare på kyrkan und er byggnadshistoriens första period 3 • 1675 arbeta endast några stenhuggare, fortfarande under Schweitzers ledning. Dessa hugga omfattninga:r: och taklist av »blåcksten », so m föregående år ankommit från Öja på Gottland 4 : 3 portaler a 115 dlr kmt per styck och 4 runda fönster, 3 över portalerna, 1 i öster, a 95 dlr kmt per styck; detta arbete är halvfärdigt i juli. Efter »Borgemestarens Lavalles afritningh och förslagh » var det bestämt, att ien Lista skall huggas af blåcksteen som skall gå rundt om krin g kiörckan och komer ofwan för fönstren», en längd på 240 alnar 5 ; i december är listen halvfärdig.
Amiralitelskollegiet anhåller 25 se pt. 1673 ho s magistraten, all >Såsom Eder gode herrar ick e ähr okunnogt, lit det kongl. Ammiralitetet hafwer j wärckct een kyrckiobyggningh på Ladugårdzlandet, hwilckcn hans kon gl. Maij~ wå r allernådigs te konung widh sin lyckeli ge h eemkomp st otwifwelachteli gen läror willia åskåda och bcsichtiga; Hwarföre och Emädan högstbem~ hRns kongl. Maij~ då lä rer falla lägligast at låta läggia medh sin Jacht till den gränden , som löper Kongz- och Arto lleriegård en förbij op lill kyrckiogården (nuvarande Sibyllegatan), hwilcken sy nes wara mycket obeqwämbligh och beswärligh at fara öfwer; Altså ähr härmedh Coll egij hegilran, at Eder gode herrar behagade elen förorclningh göra, det samma gränd må till den ände medh det forclerl igste behörli gen fylcl och steenlagcl blifua• ; Rå. A., K. amiralitctskoll. brev 1657-1750. , A 1, 963, 973; 1009, 1037 ; 1069. 3 I kyrko- och revi sion skonlorets m emorial 1722 beriittas angåend e Hed Yig El eo nora kyrka, att byggnadsarbctct fortgick >in till högst sahl. konung Carl d. 11 :te blef uti det danska kriget inwi cklad, då bygnaden s taclnadc •; Rå. A., Kyrkornv isionsacta, memorialbok 1707- 1738, fol. 17. ·• Enligt kvitto av pastor loci , Laurentius E. Boneliu s, på pdimavgift för sten s utförande med kyrkskutan Ro sen ; A 1, 1122. - Blåcksten = sand sten , av exportorten alt döma. 5 :\ 1, 1169.
1

1674 .

i6H, OKTO-

~rnnAHNA.
1675.

BER , INBHÄDA S.

184

STOC({HOLM.

167 5

FörrsÄL-

JEs BYGGNADSMATERIAL.

Byggnadsmedlen, som aldrig varit rikliga, sinade de sista åren ofta ut. 1670 undrade man i amiralitetskollegiet, om kyrkobygge t skulle fortsättas förrän man fått mera pengar 1 . 1672 skänkte kan slisten Gudmund Kåhre 5000 dlr (kmt ?) till bygget 2 . Som redan är nämnt (s. 177) lånade man ur armbössan, men snart var det förbrukat som kunde fås ur den kassan. Efter ett räkningsutdrag3 att döma synes det som om amiratetskollegiet 1674 beslutat nedlägga arbetet på kyrkan: •Af Ladugårdzlandz Kyrckans Materialer var effter ordres försålt förrän Kongl. Amtz Collegij skrifteliga befallning kom, i smt dlr 282: 1 l An~ 1674 komo Collegij ordres och sedan är försålt för dlr smt 786: 17 -fi-. » Följande år, 1675, försäljes tegel till privatperson. Övriga kvarvarande materialier brädas in av vakten på stället, 4 man, och dödgrävaren. 1679 avyttras på kollegiets order gottlandssten för 93 dlr smt till k. stallbyggnaden på Helgeandsholmen, och 1681-1686 försälja s stora partier kalk och tegel 4 . Kollegiet förordnade 1676 f. d. amiralitetsproviantmästaren Hans Mårtensson Kanterb erg till inspektor i Ladugårdslands-försarnlingen med redovisningsskyldighet för byggnadsmedlen 5. Penningförvaltningen blev dock särdeles lindrig, inspektor fick mest mottaga kravbrev och stå till svars i processer för byggnadskassans räkning. Hedvig Eleonora kyrka anlades i en ur ekonomisk synp unkt sett högst olämplig tid. Amiralitetet, som byggde kyrkan , hade ej tillräckliga med el ens till det som för detta kollegium borde ha varit det viktigaste, underhållet av sjödugligt man skaps- och skeppsmaterial. 1665, då kyrkans anläggande troligtvis definitivt bestämdes, räckte ej rikets inkomster till att bestrida statsutgifterna, och amiralitetet var ekonomiskt beroende av statskassan. Riksfinanserna försämrades än mer under Karl XI:s förmyndarregerings sista år . »Penningnöden växte nu till den grad, att statens mest trängande behof af brist på medel ej kunde tillgodoses. - -- Arbetet på skeppsvarfven stod stilla, soldaterna, som på fyra månader ej fingo ut sin sold, rymde för att ej svälta ihjäl» 6 . Att
1

2 3

A. K. prat. 1670 , 11 m aj. 
 A. K. reg. 1672, 29 mars. 

D 1, b2, u. :1. 


• A 1, 1433, 1452 ; U. B., Wes lin 1690. " A. K. reg. 1676 , 24 ap ril ; jfr ornn s. 140 ~ 6 E. J-lild ebrand, SYerigcs historia, S thlm 1903 - 1910 , del 6, s. 50 , öl.

HEDVIG

ELEONOHA KYRKA.

185

under sådana förhållanden driva ett kostbart stenkyrkobygge till fulländning var ju omöj ligt. Man fortsatte do ck förvånansvärt länge med verksamheten. 1673 når den sin kulmen , året därpå sker regressen.
1676-1 723 (s tillaståndsperioden) .

Den ovan omnämnda försäljningen av material från stenk yrkobygget tyd er på, att amiralitetskollegiet, som givit order om realisationen , å tminstone en tid hyst tvivel om sin förmåga att någonsin få den påbörjade kyrkan färdig. Sedan örlogsflottan stationerats i Karlskrona och kollegiet flyttat dit, 1680, fanns ej heller längre någon större anledning för kollegiet att i Stockholm bygga ny amiralitetskyrka. För de på Skeppsholmen kvarvarande båtsmännen räckte utrymmet i Holmkyrkan till; med dennas skröplighet fi ck man överse. 
 Den hastigt växande förstadsförsamlingen behövde emellertid snarast utbyta sin trånga, provisoriska gudstjänstlokal mot en rymligare och mera varaktig. Att man hoppades på att med tiden få flytta in i stenkyrkan var ju helt naturligt. Vederbörande kyrkoråd såg därför med oblida ögon, hur det ena lasse t sten efter det andra kördes bort från byggnadsplatsen. Den 12 januari 1681 »resolverades, att medh suppliq[ue] motte sökias ho ss M:ten, a tt materialier till dhen Nya kyrckian icke motte borltag[as] här ifrån dhetta Nya wärcket och kyrckiobygnaden ». Böneskriften, om den nu blev avsänd, hade dock ej åsy ftad verkan, ty försäljningen pågick ännu många år. • Men snart blev situationen sådan , att försam lingen nödgades fritaga sig från ansvaret för sten kyrkans tillkom st och färdigbyggande . Amiralitetet återfordrad e å krigsmanskassans vägnar de med~! so m kassan utlånt till kyrkob ygget. 1683 uppmanad es församlingsföreståndarna av kri gsmanskassans ombud att »der widh sam ma kyrckia befintlige materialier försällia» 1 för att få medel till skuld ens gäld ande. Härtill svarad e föres tån darna, a tt de angåend e kravet med »församblingens ledamöter Communicerat, hwilckorn, så wäll som oss sådant heel obekandt förekommer, emedan dhet kon gl. Am: tz Collegium sielf samme kyrckia byggia låtit, dher öfwer directorium fördt, och dhe som subministri warit och medlen disponerat igenom dödhen afgångne ähro; Församblingen är och dhen tijden då giällen giordes, uthi wärcket till
1

16so. AMIRA­

LITETET FLYTTAi\ TILL KAR L SKRONA. 


Rå. A., Kyrkorevisionsac la, bunt 2 : 1683 , 26 febr.

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

185

under sådana förhållanden driva ett kostbart stenkyrkobygge till fulländning var ju omöjligt. Man fortsatte dock förvånansvärt länge med verksamheten. 1673 når den sin kulmen, året därpå sker regressen.
1676-1 723 (stillaståndsperioden).

Den ovan omnämnda försäljningen av material från stenkyrkobygget tyder på, att amiralitetskollegiet, som givit order om realisationen, å tminstone en tid hy st tvivel om sin förmåga att någonsin få den påbörjade kyrkan färdig. Sedan örlogsflottan stationerats i Karlskrona och kollegiet flyttat dit, 1680, fanns ej heller längre någon större anledning för kollegiet att i Stockholm bygga ny amiralitetskyrka. För de på Skeppsholrnen kvarvarande båtsmännen räckte utrymmet i Holmkyrkan till; med dennas skröplighet fick man överse. Den hastigt växande förstadsförsamlingen behövde emellertid snarast utbyta sin trånga, provisoriska gudstjänstlokal mot en rymligare och mera varaktig. Att man hoppades på att med tiden få flytta in i stenkyrkan var ju helt naturligt. Vederbörande kyrkoråd såg därför med oblida ögon, hur det ena lasset sten efter det andra kördes bort från byggnadsplatsen. Den 12 januari 1681 »resolverades, att medh suppliq[ue] motte sökias hoss l\Uen, att materialier till dhen Nya kyrckian icke motle borttag[as] här ifrån dhetla Nya wärcket och kyrckiobygnaden ». Böneskriften, om den nu blev avsänd, hade dock ej åsyftad verkan, ty försäljningen pågick ännu många år. • Men snart blev situationen sådan, att församlingen nödgades fritaga sig från ansvaret för stenkyrkans tillkomst och färdigbyggande. Amiralitetet återfordrade å krigsmanskassans vägnar de medel som kassan utlånt till kyrkobygget. 1683 uppmanades församlingsföreståndarna av krigsmanskassans ombud att »der widh samma kyrckia befintlige materialier försällia »1 för att få medel till skuldens gäldande. Härtill svarade föreståndarna, alt de angående kravet med »församblingens ledamöter Communicerat, hwilckom, så wäll som oss sådant heel obekandt förekommer, emedan dhet kongl. Am:tz Collegium sieH samme kyrckia byggia lå tit, dher öfwer directorium fördt, och dhe som subministri warit och medlen disponerat igenom dödhen afgångne ähro; Församblingen är och dhen tijden då giällen giordes, uthi wärcket till
1

1680. AMmA­
LITETET FLYTTAR TILL

KAnLsKRONA.

Rå. A., Kyrkorevisionsacla, bunt 2: 1683, 26 febr.

HEDVIG ELEONORA KYKKA.

187

Amiralitelskollegiets fiskal , , 'ven Löfman, bemöter inlaga till slottskansliet föreståndarnas brev till samma verk: »l. är Samptlige kyrkioförståndarne nogsampt bekant, at dee höge herrar och l\'ltin som dispositionen widh den tijden uli Kongl. Ammiralitelz Collegio förde , hafua sielfua grunden af Ammiralitelz Parat folk låtit planera, Vppå huilken sedermehra Collegium uti Vnderdånigheet förmedelst Kongl. Maij~ allern ådigste tillåtel se förmåt , een Steenkyrkia byggia, hafuandes Borgmästaren De La Walle uthritningen giordt, som af Kongl. Maij:t och Collegio ä 1 · worden approberat och gi llat, weet altså icke Jag huru kyrkioföeståndarn e kunna sigh Vnderstå at Judicera öfuer slijke måhl som af Kongl. Maij ~ och et Kongl. Collegio är ratificerat och för godt erkändt» - delta sista en förtrytsam protest mot föreståndarnas spydighet om kyrkans »invention> . Amiralitetsfiskalen fortsätter vidare, att »hu adh Brädekyrkian anbelangar så är den -- - - af Ammiraliletz folk och medell Vpbygd - - - . 2. Huadh Ornamenterne widkomma så i:ir den förgylte Silfuerkalken kiöpt, iämwähl klockorne för desse Armbössepeningar omgtitne, dee öfrige äre een deel af Ammiralitelz Officerarne dijtskiänckle och kiöpte för deres löningar, Alt till den ända at enär Steenkyrkian komme till sin Fullkombligheet skull e all e Ornamenterne dijt transporteras - - - . 3. Hafu e kyrkioförståndarne sedan kyrkiobygningen stannad e borlsålt een stoor hoop Materialier - - -» 1, en försäljning , so111 dock amiralitetskollegiet var saker till. Tvisten mellan församlingen och krigsmanskassan avgjord es ej definitivt förrän 1753 då dom fö ll i processen mellan församlingen och amiralitetskollegiet, vilket sistnämnda gjort kassans sak till sin (nedan s. 198). Enligt domslutet skulle det bli i överensstämmelse med k. m:ts tidigare resolutionel', att församlingen skulle utfå av amiralitetet förnu kvarhållna värdehandlinga1;, en dom ·om numera hade ringa betydelse för båda parterna; i domen låg också ett upphävande aY amiralitetets disposilions rtitt över församlingen och kyrkan. l' örsamlingen ville dock gärna se stenkyrkan fullbordad samt få dispositionsrätt till densamma, oaktat »dess underliga structur ». Protokollet för den 4 januari 1688 visar föreståndarnas strävan i det avseendet. ~Då inkom han s Ehrn·yrdigheet Magister Petrus
1 Den 18 mars (?) 1687; origin a l i l-, B.. Weslin 1690. samma inlagit i k:ans ark. D 1, 84.

(Ditli g) aY "kl'ift aY

188

STOCKHOLM.

Hambelius, hälsandes kyrckones föreståndare och heela församblingen ifrån hans grefl. Excell:z H. Gustaf Dela Gardie hwilken låter församblingens Ledamöter weta huruledes som hans Grefl. Excell:z har effter hans Ehrwyrdigheetz H. Primariens M:r Gravanders begiäran sig antagit bekymbret för församblingen och till een god begynnelse opwachtat hennes Maij:t Rijkz Enckedrottningen [Hedvig Eleonora] och recommenderat Ladugårdz Landz kyrckans interesse och wählstånd, och att hennes Maij :t det så nådigt optagit att hon icke alleenast nådigst låfwat Rig willia wara een gynnarinna för bem~ gudz huus, uthan och så ulhlåfwat sig willia så laga att kyrckan må blifwa perfectionerad, Och att hennes kongl. Maij:t till een god begynnelse tagit hans Excell:ce grefwe gustaf Dela Gardie med sig till hans kongl: Maij:t [Karl XI] och der kiörckones jnteresse recommenderat, då och hans kongl: Maij:t a ld ramilde~t sig utlåtit, att hans Kongl: Maij:t som sielf har disposition öfwer kyrckans och Ammiralitetz krigzmans Cassan, ophäfwer den pretention som krigzmans Cassan gör på kyrckan. så att kyrckian j ingen måtto der före hädan effter någon gravation hafwa skall äller meera krefd blifwa, begäre<le fördenskull [magister Hambelius] å hans grefl: Excell:z honom gifne ordres att församblingen wille med det förste och wed hans grefl: Excell:z lycklige hemkomst ifrån Eekholmen inkomma hoos deres Maiesteter med sine Suppliquer och tacksäielseskriffler. hans Ehrwyrdigheet h. Primarien swarede härpå med een ganska ödmiuk tacksäielse och låfwades med bem:te begiärte Suppliquer och tacksäielseskriffter behörigen att inkomma ». Tillägget till protokollet redogör bäst för uppvaktningens resultat: »N. B. trenne Suppliquer förfärdigades af Kanterberg 1 till hennes Maij:t Rikz Enkiedrottningen 1 till hans kongl. Maij :t sielf 1 till hans Excell:z kongl. Rådet grefwe Gustaf Dela Gardie. Men af alla swar befans det som förskrifwit ähr wara alldeeles af intet wärde, hwar öfwer wij Oss samptelige förundrade »1. Under den tid arbetet på stenkyrkan låg nere användes utrym· met inom murarna till likbod. År 1675 talas i räkenskaperna om »dhet rummet i steenkiörckan som Lijken bijsättias ufö, och 1686 , Afftahltes at een Pelare i steenkyrkian skall förfärdigat warda
1

Koncept till den >a lldraunderdånödmiukeliga sle> skrivelsen till k. m:l i D 1, 79 .

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

189

till bjsättningsrum» 1 • I juli månad 1711 »Påm inte kyrkoherden om de Jijk som i så många åhr ståt här och der uti steenkyrkian obegrafne, så at nu både kistor och annat woro förrutnade » och undrade, om de icke kunde begravas. Man beslöt anhålla om höga vederbörandes tillstånd att jorda kistorna 2 • Om stenkyrkans utseende under stillaståndsperioden upplysa föreståndarna i ett brev till amiralitetet i Karlskrona (omkring 1695): Kyrkan »står för ett Spectacel alldeeles obygd och utan taak» 3 . I brev 1691 (?) till konungen »hembäres af alldraunderdånigste hierta Edersz Kongl. Maij:t devoteste tacksäielsee »; kyrkan hade fått sig an slagna vissa bötespenningar, och tack vare dessa hade hon börjat »komma sig före och förkofrasz utj sin Cassa ». Tyvärr måste föreståndarna nu beklaga sig över, att intäkten av så många kollekter fråntogs den, att inte de kollektpengar som tillföllo kyrkan själv räckte till att betala ringare, oblater och mässvin, än mindre ge överskott till kyrkobygge: »gudh må wella huru eller enähr kyrkan kan blifwa opbygd och komma till perfection». Föreståndarna bådo därför, att »kyrkian må blifwa förskont för dhe icke längesedan j församblingerne här j staden begynte Fattighåfwornas kringgång i kyrkan , sampt att kyrkan må befrijas för hwariehanda extraordinarie collecter. - - - Om Edersz kongl. Maijtz allernå digste bönhörelse försäckrar Ladegårdz land z kyrkian i underdånigheet sig så mycket fastare, som Edersz kongl. Maijt äfwen nådh den i bygnad stående kongzholms kyrkan allernådigst bewijsat »4 • Den dispositionsrätt över Ladugårdslands församling, som amiralitetskollegiet fått 1672, konfirmerades den 15 oktober 1681 (ovan, s. 141), året efter kollegiets avflyttning från Stockholm. Kollegiet, som ej längre kunde ha så stort intresse för de kyrk liga för·hällandena på Ladugårdslandet, fullgjorde sin dispositionsrättmedelst rigorösa föreskrifter: En obetydlig reparation av brädkyrkan eller ett svaromål i en testamentstvist kunde ej ske utan amiralitetskollegiets hörande och medgivande, och för krigsmanskassans räkning ansåg det sig böra behålla Ladugårdslands församling tillhöriga värdepapA 1, 1202, 1746; D 13 , 22. - Bisättningsrumm et var mycket litet: 1698 klaga r en perukmakare Gal!e hos kyrkorådet över, alt hans •swågers Fyrwärckares Grjpenskö ld s ljk , hwilket sallz uth uhr bj sätlningsrummet, för kongens hofflunnebindares hustrus ljk, och sedan blifwit förgätet ulhi en trappa >. D 13, 69, 70. 2 D 13, 111. 3 D 1, 350-35 1, koncept. 4 D 1, 35 7.
1

16 81

KONFm­

MEnAs AMmA­ 1.1TETETs o1sPos1TIONs­ RÄTT.

190

STOCKHOLM .

per såsom gäld för lån samt, i egna intressen, dess böcker. Sedan kollegiet 1715 av det innehållna kapitalet gottgjort krigsmanskassan med 13568 : 11 dlr smt för de till stenkyrkobygget försträckta medlen, anhöll det 1717 hos k. m:t att »de i behåll varande medlen till Am:tetskyrkans uppbyggande på Ladugårdslandet» (1715 efte1· utbetalningen till krigsmanskassan : 25888: 3 t°R dlr smt) »måtte få disponeras till en Amiralitetskyrkas uppbyggande här å orten » (Karlskrona) 1• Församlingen anhöll flera gånger hos k. m:t om rätt att själY bes tämma över sina angelägenheter, så 1712 i maj »angående kyrkians upbyggiande och frije di sposition » och i juni om att få en ny kyrka, antingen på samma plats, där brädkyrkan stod eller ock, att k. m:t ville »benåda » församlingen med den påbörjade amiralitetskyrkan , stenkyrkan, och tillåta, att församlingen för sina egna medel färdigbyggde denna 2 • Samma år i oktober skrev man ti ll kollegiet och frågade , vad det hade för mening med stenkyrkan 3 . K. m:t hade dock just nu annat att göra än syssla med kyrkobyggnadsfrågor. Det stora nordiska kriget och de därav föranledda ekonomiska förvecklingarna inom landet krävde all uppmärksamhet. De nya förhållanden som inträdde med frihetstiden gåvo församlingsföreståndarna hopp om deras saks framgång.

t

1724-1737 (pe:riod B ).

i sakristian för att avhandla byggnadsfrågan.

september 1722 sammanträdde församlingen s ledamöter Föreståndarna redogjorde för vad som under de sista åren gjorts. Den 23 novem ber 17l9 hade de till Ulrika Eleonora ingivit en supplik4, »hwarutinnan hela sammanhanget angående nya kyrkiobygnaden författad är, med de skäl som klarligen wisa, at de samlade medlen äro til Ladugårdzlandz kyrkias bygnad anslagne ». Som svar härpå hade hennes majestät den 11 januari 1720 resolverat, att amiralitetskollegiet skulle inkomma med förklaring , vilket dock kollegiet underlåtit, vadan föreståndarna gjort påminnelse den 25 oktober s. å. En månad senare, den 25 november, hade Fredrik 1 bestämt, att koll egiet ofördröj ligen skulle inkomma med begärd förklaring. Ej hell er detta hörsammades, och föreståndarna klaDen
~
1

19 mars 1722; tr. Hernlund, Fatligkyrkogården, s. 59 , 61. 
 D 13, 117; Rå. A., l\yrkol'eYi sionsacla 2. 
 s .]) 13, 119. 
 1 · AYtl'yckl aY Hemlund , Fatt i g kyl'ko~ål'd c n , s. 52 - 56 efter konc. i k:an s al'k. 

2

HEDVIG ELEONORA KYRKA. 	

191

gade ånyo. Kollegiet fick ny nådig befallning, som lika litet å tlyddes. - Församlingen beslöt nu att försöka samla penningmedel på stamböcker för att åtminstone få till ersättning åt den man1, som haft så mycket besvär i saken för dess räkning samt att bida tiden an 2 • Mot slutet av följande år, den 11 december 1723, utfärdade AMirtALITE· k. m:t en resolution, att amiralitetskollegiet skulle vidtaga å tgär- ~~~Ä~;::-~ört­ der 	 för de beslagtagna värdepapperens utlämnande till försam- s~_MLINGENs . . h a f wer d e i. d etta ma 01 vax .. Ia d e s k n"f ter ocl1 VAl\D EPAPPE R. 1rngen: » Kong1 . 1\,,. · 1ai:t därvid åberopade dokumenter sig föreläsa lå tit, och alldenstund däraf befinnes, att desse omtvistade kyrkomedlen dels genom Ladugårdslands församlings ledamöters, som i de framflutne tider bestått så af Amiralitetsstaten som andre ståndspersoner och borgare, gifmilde sammanskotter, dels genom bötespenningar, hvilka medels Kongl. domar denna kyrka blifvit anslagne, verkligen äro och varit sammanbragte till en Stenkyrkas uppbyggande på Ladugårdslandet, hvartill som allaredan för många år sedan en begynnelse med grund och väggmurarnes uppdragande är gjord: alltså finner Kongl. Maj:t billigt och rättvist, att de i Riksens Ständers Banco för Ladugårdslands kyrka insatte och eljest utl ånte penningar endast och allena ti ll denna kyrkobyggnadens fullbordande böra användas, åli ggandes Amiralitetscollegio ej allenast till Ladugårdslands kyrkoföreståndare lå ta utleverera bankoattesterna, utan ock alla de dokumenter, ob li gationer och förskrifningar, som denna kyrkan tillkomma och Amiralitetsbetjänte haft under sin vård och förvar. Hvaremot kyrkoföreståndarnes skyldighet vara skall att med a ll flit och sorgfällighet bedrifva och sätta den å ters tående kyrkobyggnaden efter all möjlighet uti full gång, så att den redan nedlagda omkostnaden och arbetet ej må varda fåfängt och förgäfves, utan med tiden lända Guds namn till ära och församlingens inbyggare till hugnad och tjänst samt en oumgängl. för
Sekreteraren Anders Lagerholm. D 13, 164. - Föreständarna ha ännu icke, 9 september 1722, fått m eddelande om amiralitets kollegiets brev till k. m:t 19 mars s. å. (jfr not 1, s. 190 !). Sedan föreståndama senare delgivils kollegiets brev, insände de, 17 januari 1723, memorial med anledning av delta (båda skrivelserna avtryckta av Hemlund, Fattigkyrkogården, s. 57- 61 och s. 62-66). - Amiralitetskollegiet utgår ifrån, att de insamlade och eljest anslagna penningem edlen avsetts till am iralit ets-kyrka; församlingsföreslåndarna påvisa, att medlen insam lats till kyrka på Ladugårdslandet - delvis oriktigt, enär insam lin gen ursprungligen avsåg kyrka på Kyrkholmen; ovan s. 136). Förövrigt finn s en hel del felaktiga uppgi fter i båda skrivelserna.
2

1

13-171932.

Sveriges kyrkor. Stockholm III.

192 	

STOCKHOLM.

mån och nytta. Det vederböran de till hörsam efterrättel!:e länd er» 1 . Kollegiet rättade sig delvis (i fr nedan sid. 198) härefter och meddelade församlin gens fullmäktige, sekreteraren Lagerholm, »at Collegium med denna pås ten - den 22 maj 1724 - affärdar dess skrifwelse t ill framledn e ÖfwerCommissarien och Ammiralitetz Krigzmans Cassa Räntemästaren Psilanderhielms effterlå tne änkia, ang:de de ladu gårdz landz kyrckia tillhörige Banco Attesters, alla Documenters, Obligationers: och förs krifningars uthlefwere rande »2 • I juni samma år tillkännagavs på kyrk os tämma , att föres tånd arn a utkvitterat bankaltester på 12100: 231 karo lin er och 12919: 16 -ä­ courent smt sa mt priva ta låne- och sku ldhand lingar. Jämlikt k . m:ts resolution hems tälld es till församlingen om bemyndigande för föres tå ndarn a att snarast sätta i gång byggnadsarbetet å stenFönsAMLING- kyrkan. FörsamlinO'en beslutade detta, varpå kyrkoherden lovad e EN llESLUTAll >:> BYGGA. anmoda jus tieborgmäs taren Bunge och byggnads borgmästaren Adelcrantz alt bes iktiga byggnadens. Tre dagar senare, den 17 juni , »kommo kongl. justitiro Borgmästar Bunge och Byggn ingz Borgmäs t. AdelCrantz tillika med Förståndarne samt Murmäs taren Fischer, och togo Stenk yrkian i besichtning, hwar effter de sedan i Sacristian något taltes vvid der om, men kunde nu ingen wiss födatning göra om s ielfwa byggnaden förr än Borgmäst. och Stadz AoH.cRANTz Architecteuren Ad elCrantz författar en dessein der öfw:., hwilk en D. 	 A. ARKI· h TElff. an patog sig och utlofwade at upsättia förmodande sig kunna blifwa ferdig der med e i"fter rötm ånaden, då han sedan densamma med kyrkioföeståndarne wil communicera »4 , li2 4 , J u 1.1 , I juli (1724) upptogs det sedan ett halvt sekel vilande arbetet. ÅT~·~~:·~:~1~ Man börjad e med att bygga materialhus och ställnin gar, anskaffade virk e, gottlandskalk och tegel (från Munsö) 5• Först fö ljande år började murningen. Bokföraren har överst på en dagsverkslista nedskrivit följande data och fromma önskan: »Anno 1725 den 14 Aprilis som war Tiburtij eller Sommardag begyntes att nederriffwas ock arb etas på den snart emo t 70 åhr s tåend e ock till en dehl förfallne Kyrckio Byggning i Stockholm ock Ladugård s Ian0

Avtryckt av Hemlund , Fatligky rkogården, s. 67 -68, efter avs krift i k:an s ark _ D 5, G0-64. 3 D 13, 173- 17 4. 4 D 13. 175 . 5 Förmod lige n kvarlåg en del materia l på kyrkogården. Vid inventeringen 170 1 fanns bl. a. •Een stoor myck enh et a f Öland z Trapsteen. Porlall er till kyrckicdörern e af Gåtllandz steen, tilhuggen. Något Gå ttla ndz blåckst een otilhu ggen. Een stoor hoper tilhuggen B.oslagzstec n. Något otilhuggen dito steen. Något Gråsteen >_
1
2

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

193

Fig. 101.

Projekt des Architekten Göran Josu re Ad elcrantz 1724. Ölgemiild e. 


G. J . Adelcrantz' (d . ä: s) förslag 1724. Oljem å lning i kJ•rlrnns ägo. 


194

STOCKHOLM.

det, hwar till den högsta Guden för sins Nambns ock Husets ähra gifwe sin wälsignelse, lycka, fortgång ock fullbordan,, 1 . Till byggmästare hade Adelcrantz kallat Nils Alm och till murmästare Niklas Fischer; förre kyrkvärden Stephan Hessling blev uppsyningsman 2• AnELCRANTZ ' Vid arbetet fö ljdes de av Adelcrantz utförda ritningarna. De BYGG~~~!: äro samtliga förkomna, men en församlingen tillhörig oljemålning av kyrko exteriören visar, hur Adelcrantz tänkt sig den de la valleeska anläggningen fullbordad (fig. 101). Byggnadskroppen, den nedre oktogonen, behöll han i stort sett oförändrad. Risaliterna markerades medelst från marken till takkrönet gående pilastrar - med baser och kapitäler - såsom ett mera väsentligt element. lngångsöppningarna mellan pilastrarna fingo en rikare omramning än på de la Vall ees utkast. Risaliternas gavlar kröntes med urnor. Fönsteröppningarna framhävdes genom släta, ljusare putsade murband. Överbyggnaden en ligt Ade lcrantz' skiss sköt avsevärt mera i höjden än vad den förste arkitekten avsett. På den ungefär dubbelt så höga kupoltäckta tamburen placerade Adelcrantz en kupoltäckt Janternin, stående på en balustradinhägnad platå och krönt av en arkitektoniskt uppbyggd spira. På tamburens takkant, runt des:; kupol ställdes småtorn, ett för vardera av oktogonens hörn. Så i exteriören enligt Adelcrantz' a ld rig till fullo utförda förslag. Interiören är i huvudsak den nuvarande. De åtta trappgenomdragna murpelarna i de la Vallees plan ersattes av Adelcrantz med smalare; kommt:nikationslederna till läktare och vindar förlade Adelcrantz till i de förstärkta yttermurarna inbyggda trapphus. Innan den av Adelcrantz uppgjorda ritningen framlades för k. m:ts stadfästelse, »Uppvistes (den) för Riks-Rådet m. m. Grefve Nicodemus Tessin, för att inhämta hans råd och höra hans omdöme: 'Grefven tyckte väl om denna Ritning, och biföll att den måtte verkställas samt lofvade att skaffa Kongl. Maj:ts adprobation' - - - » 3 • Då murningen avstannade 1674, hade man hunnit två å tre meter i höjden på murarna samt åtminstone på ett par av pelarna
1 Räk. 1725, verif. 112. - Uppgiften >7 0 åhr> är felaktig, vilket framgår av granskningen ovan s. 175 o. f. 2 D 13, 17 5 o. f. 3 [C. F. Rothlieb], Stockholms tidning 1826, 30 aug.; Rothlieb hänvisar till kyrkorådets prot. 1725, som do ck tyvärr ej nu (1914) påträffats.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

195

(ovan s. 183). Under sommaren 1725 äro 16-23 manliga - »af Kongl. Artolleriet ock andra karlar» - samt 16-24 kvinnliga hantlangare sysselsatta med »att hugga på muren», bära och rensa sten etc. Först när detta nedrivningsarbete var klart, kunde man börja med nymurning. Av en arbetsstyrka på c:a 60 man 1727 äro ibland 20 murare sysselsatta vid kyrkan. Det året hinner man i juli upp till oktogonens taklist 1 , och i augusti arbeta några stenhuggare 4 1/2 dag »på listen» 2 - troligen fanns ännu kvar av den list av gottlandssten som höggs 1675 (ovan s . 183), och det krävdes endast komplettering. 1729 diskuterades i kyrkorådet lämpliO'heten av att med de AuELCllANTz 1729 ringa medel som återstodo provisoriskt g~ra kyrkan användbar INLAGA ' för gudstjänstbru k. De skriftliga invändningar som Adelcrantz gjorde mot detta förslag bevaras i original i kyrkans arkiv, av så mycket större värde som protokollen från denna tid äro försvunna: »När jag sidst hade den ähran att wara med Härrar Kyrkio Råden tillsammans, giordes mig fuller den propositionen, att såsom af den nya Kyrkiobygnaden åm icke halfparten, dock Iikw äl en ganska stor del, medelst de många och kåstbara hwalfwens samt sielfwa Domens el:r Cupelens upförande, ännu återstode, till hwilkens fortsättiande Härrar Kyrkioråden nogsamt finna de nu wid handen warande Bygningzmedlen alldeles otillräckelige, och wore till befruchtandes, att där man i mangel här utaf, twingades att stadna i halfwa wärket, torde det ännu hända, äfwen som tillförende skiedt, att Kyrkiobygnaden till fast långliga tider kummo att utdragas ; Imedler tijd tilltager dageligen den gamb la Träkyrkians Bofällighet så märkeligen, att hon snart, och inåm få Åhr till Gudztiänsten alldeles blifwer obrukbahr: Altså sku ll e Härrar Kyrkioråden giärna se, det jag wille jämwäl yttra mina tankar, åm det icke sku ll e tyckias wara fördelachtigare att nu låta stenbygnaden till någon tijd hwila, och dessemedan de ringa medel som kyrkian ännu kan hafwa i händerna, till Middeldelens, el:r sielfwa Domens täckiande med ett duchtigt brädetaak samt gålfwetz förfärdigande med bänkiar och behörigt innanrede att anwända, så att man Gudztiänsten däruti hålla, och Träkyrkian, hwilRäk . 1727, verif. 182: • een tafla om 5 ahl:s högd, 2 ah l: s bred lil Schiam· plun ålh hufwudlisten på kyrkian >.
2

1

Räk. 1725, augu sti .

196

STOCKHOLM.

ken (förutan bofälligheten) stundelig Eldzfahrlighet underkastad är, bårttaga •kan. Ehuruwäl nu detta föreslällandet föll mig straxt så giörli git och plausibelt, att inga swårigheter, vvärkställigheten härutaf tyktes kunna hindra, så förbehöll jag mig dock, att först jämte Murmästaren och Bygmästaren, få taga wärket uti behörigt ögnesichte och efftertänkiande, sedan jag med dem här öfwer confererat, hwilket och sedermera skiedt, hwarutaf lag och bli fwit föran låten Högährewyrdige H:r Kyrkioherdens samt Ed le och Högtährade Härrar Kyrkio Rådens, mogne åmpröfwande, fö lljande mine oförgripelige wälmente påminnelser och Tankar wid dätta angelägna wärket, ti änsthörsamblingen att un derställ a. Såsom: 1:mo Åm icke det skull e meritera någon å tanka, att ett sådant stort Brädetak, hwilket för sin stora högd och widd skull , med långa och dryga Biälkar, måste underbyggias och förbindas, samt mede lst en hög och kåstsam ställning mitt i kyrkian upsättias, torde stiga till halfparten af den åmkåstnad hwarmed teglet till hela Domens upförande och hwälfwande, kunde kiöpas och förskaffas, hwilket tak wore dock a ll enast provisionelt och förlorat , och måste bårttagas så snart man blefwe färd ig det stora hwalfwet att upföra, då jämwäl en äfwen så kåstbahr ställnin g å nyo bör upresas, hwilket alt kunde besparas åm man nu med stenbygnaden finge fortfara, medan denna ställningen som nu upsätties, der till tiän li gast kunde brukas. 2:do Åm det icke skull e stå att befruchtas, att sedan Gudztiän sten en gång uti de halfbygde stomarna blefwe infl ytter, så torde kyrkian till församb lingens största olägenhet i långliga tider få uti samma tillstånd förblifwa , utom att någon skulle sig åm dess fullbyggiande bekymbra, hälst man af många exempel, har sig nogsamt kunnigt att således tillförende händt; Men hvärt emot, så länge man intet är nåd t Kyrkiebygnadens ändamåhl, som är Gudztiänstens tillbörlige och bekwämlige hållande, så lärer hwar och en, både in- och utåm försambl in gen högst beflita sig åm, att så wäl siälf till kyrkian s förfärd igande effter råd och ämne något bij skiuta, som igienom Gudälskande Härrars bemedlande och intercession, hos höga Öfwerheten, ansenligare hiälp och medel , _här till att kunna utwärka. 3:tio Åm med hwalfwens uppförande up på tid en skulle lämnas, och nu straxt uppå innanredet såsom gålf bänkiar läcktare Predikstohl altare och orgor giöras nödwändi g åmkåstnad, så stode

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

197

ju alt sådant, äfwen som i Kungzhålms kyrkian samt tillförene i S:ta CaLharina, icke allenast under stadigwarande olägenheter af dråpp, owäder och förrutnelse, utan jämwäl under stundelig skräck och fruchtan, hwar gång det liungade, el:r någon häfftig Eldzwåda uti neijden olyckeligen torde upkåmma; Hwaremot, åm hwalfwen först, tillbörligen blifwa upmurad e, så kan man sedan med säkerhet, icke allenast siälfwa kyrkian s inwändiga Struclur, med cornicer och lister samt In.varjehanda ornamenter af Trä och Gipzwärk, såsom och det öfriga af innanredet, zirli gen och som sig bör, förfärdiga, utan och dess ulwändiga Architectur effter hand fullföllja. 4:to Åm det och icke bör besinnas, att såsom hwad sielfvva murningen anbeträffar, kyrkiebygnaden a ll aredan till tre fiärdedelar, igienom den Alldrahögstes millderika nåde och wällsignelse wäxt och befodrat blifwit, och således till hwalfwen, en fiärdedel därutaf i tegel och murning ungefehrligen, allenast kan återstå, så torde det af effterkåmmanderna, wid slällare tiders infallande, kunna tadlas och blameras, samt (fast än oförskylt) H:r Kyrkioherdens tillika med Härrar Kyrkiorådens Åmsårg och conduite tillräkn as, att icke den sidsLa och minsta delen, hwaruppå hela wärketz fasthet och säkerhet hwilar, nu straxt och emedan än, något litet af medel i händerna warit, blifwit i arbete stäld och förfärdigat. 5:to Torde det jämwäl wara bättre och redigare, att nu emedan lag lefw er, som desseinerna giordt, och alldrabäst wet, huru de rätteligen skola exeqveras, murningen och constructionen af Cupelen, såsom det laggrannesta, att i wärket ställ a, än att det effter många åhrs förlåpp skie skall, då altsammans är kåmmit i glömskan, och ingen Arch itect el:r Murmäslare, utaf de effterlämnade desseinerna (hwilka och torde förfaras P-l:r förkåmma) så noga so m erfodras min mening och afseende finna kan; då och, där någon felachtighet sedan här w id torde begås, sku llen och fö rseendet mig skull e tillägg ias, hwarföre jag och härmed a lldrat iänstligast beder, att till förek åmmande af alt hwad mig med tiden så härwid , som all annan min häraf flytande sky ldighet kunde till skrifwas, denna min oförgripelige mening och rådh till murarbetetz fortsättiande, uti kyrkians protocoll måtte antecknas. Stockholm d. [datum ej utsatt] A:o 1729. Giöran Ad elcran t z.> 1 Inlagan upplästes - enligt pås krift -- vid kyrkorådets sammankomst den 18 juni 1729.
1

D2

198

STOCKHOLM.

I april 1730 gjorde byggmästaren Alm upp förslag å ställnings· virke till stora valvet1 . Man hade således fått murpelarna färdiga och kund e börja valvslagningen. Men i juli voro byggnadsmedlen slut, varför kyrkorådet beslöt att anmoda församlingens ledamöter att tillsammans med dem gå i borgen för penninglån »Om de wilja hafwa sin kiörka hwälfd åck betäckt» 2 • Arbetet låg nere ett par dagar varefter det återupptogs och fortsatte sommarsäsongen ut, sedan i byggnadskassan influtit bortåt 25000 dlr kmt, dels upplånade mot 6 % ränta, dels på olika sätt insamlade 5 . Amiralitetskollegiet behöll ännu 13568 : 11 : 4 dlr smt, d. v. s. den summa som kollegiet gäldat krigsmanskassans fordran hos kyrkan med. Men enligt k. resolutionen den 11 december 1723 skulle kollegiet till Ladugårdslands församling utbetala alla kvarhållna medel. Nya k. beslut, att kollegiet skulle å terställa det resterade beloppet med ränta4, respekterades ej. Penningbristen nödgade församlingens byggnadsnämd, kyrkorådet, att låta arbetet vila 1731; endast ett få tal dagsverken utfördes. De båda följande åren hade Fischer 4-6 murare i arbete. 1731 gjorde församlingen ett mera ovanligt försök alt skaffa hjälp i de ekonomiska svårigheterna . Då Fredrik I återkom från Hessen i november detta år, firades denna händelse allmänt i Stockholm. Ladugårdslands församling begagnade tillfället och lät uppsätta en transparang på den under byggnad stående stenkyrkan, vilken dekoration var försedd med en avbi ldnin g av det »halvbyggda » och »oklädda» templet, buret av en genie, · och med en tiggardikt i tolv verser. Transparangens utse ende framgår av ett
1
2

D 2.

D 14, 29 juli. Utom församlingens samman skott och kollekt i huvudsladen s kyrkor skänkte privatp ersoner pengar: >En hederlig man • i Storkyrkoförsamling en biarog med 600 dlr kmt, •å tskilli ge skieppare• 123 dlr och 54 skeppstimmermän 210 dlr, en skep· pare P laat med silt folk 110 dlr, en skeppare Turson 39 dlr, etc. - nu liksom ofta förr således en hel del sjöfolk som kyrkans gyn nare; Räk. 1730, 1731. • 8 juni 1730; 11 mars 1731 ( >p å det den återstående kyrckiobygnaden må kunna med all flit och sorgfälli ghet fullbordas> ); 27 augusli 1733, 11 juli 1737 påbjöd k. m:t rätts li g undersökning av tvisten mellan amiralitetet och Lad ugårdslands församling. 17 47 bestä mdes, a lt kyrkans böcker (räkenskaperna 1665-1694 ; kollegii förklarin g till k. m:t 19 mars 1722; Hernlund, Fattigkyrkogården, s. 61) skulle sä ndas frå n Ka rlskrona till kammarrevisionen. Utslaget, till förmån för församlingen , som således tilldömdes alla med el, föll 1 dec. 1753; 11 dec. s. å . fastställde k . m:t kammarrevisionens dom. - D 5, 66- 67 , 116, 120 - 121, 184._ 192, 193, 245; Räk. 1753, 24, verif. 408, 409; Prot. 28 nov. 1757 .
3

HEDVIG ELEONOR A KYRI< A.

199

_______; __)

· <
- I
 .. I 

Il
~I'

I 'I

GUD UNNE TIUM LlEFWJ\. TIISAMMAN, . .SÅ FÅR IAGWÄmIJL !EN GANG .M.m 6.LADlEUG RÖSll . .MJrJr onn 111.:mrn~JLIEN BARA, · · • . MON 6 rus.ENDE SiAl..Allt TE lL SfifltM om TROSJr, OCH. HlMMU.SK,.,. fill!DJEN TIJL ABI~ , '

fAST JAG BÅDE.JtWJrBYGD om OKlLADDfRSlfÅR;
 GILÄD.S Ja-\G IDOCK Mm SYS'MRNA .MINA, 
 NÄR M OT SIN :HJEMKOMMANDE KO NIING NU GAA A lLJL NORDIEN om Fl!lÖGID LÅTER SKINA; orf/W!l5 tSUl Gllcl' MJ[N ·MUDRlfM ·SKAFFAJRE .ÅlR., UV.1!' .YUJCdt MliN n ·H .lllllJiASTE AMMA, NÄST GUD STÅlll TnlL TJHUE,MAE..T A\lllr HÖl!Torn B[GAA ;

w.; ,, lf:,~ ..~··.t.i:; ... -::-,1....(".. ·/.~.'~.'·' ·(.\~·' 1 ,. ~ . 11.1~f" '' ~..... ~ f.··~ .:irc.1 111.t , ·1r r <f'v •:..P. •("": '' 1·~~ ~!J/4.."t.f<~ •"'••·, "I'. "":. 1•1' "f'";'' i 1u 11'iij 1(:?\~I!! ~fq~n\! ' tffllf : 1 lw fo 1 ~ 11 1 l/1<111! 11 mtP 1,,11 .. t 11i 1'!• ~1 1 , q 11~:·1r~·!''.~ h.,.,,. ~~hl1 ,~H~f.\f"FIJ~ n.

7

2

t~~~
Fig. 102. 
 Transparang 1731.
Illuminierte Tafel 1731. 


Efter kopparstick av Erik Gcringius.

.

I\ . B.

200 	

STOCKHOLM.

färg lagt kopparstick (fi g. 102; 31,s x 18 cm.; K. B.) utfört av Erik Geringius 1 • Verserna lyda: »Fast jag både halfbygd och oklädder står, 
 gläds jag dock med sys trarn a mina, 
 när mot sin hemkommand e konung nu går 
 all Norden och frögd lå ter skin a; 
 Fridericus min m il drika skaffare är, 
 Ulrica min huld as te amma, 
 näst Gud slår til them alt mit hopp och begär, 
 Gud unne them lefwa til samman , 
 så få r jag wiih l en gång med gladelig röst 
 mit offer til himm elen bära, 
 mon g tusende siälar til s tyrka och tröst, 
 och himmelska Guden til ährn. » 
 Koppars ticket har till und erskrift: » Wijd Swänska Fägne Fästen, som firad es d. 14 Nov. 1731 öfwer Han s Kongl. Maijts återkomst ifrån s in a Tyska Arfländer, upsalte Ladu gårds Land s Församblingen i Stockholm en illuminerad tafla på sin kyrka, 6 al. hög och 4 al. bred, af å fwanstående ritning och påskrift.» I juni 1734 tjärad es kyrkans nu sent omsid er pålagda brädtak, men eljest låg det året allt arbete på kyrkan nere. Församlingen hade hos rikets städer anhållit om penninghjälp till kyrkobygget 2 • Sådan beviljades också med ett öre smt pr matlag i hela riket en ligt k . brev 5 decemb er 1734 3 . 1735, VALvI början av 1735 ankomma de första försänd elserna av de MURNING . 	 beviljade mallagspengarna. Arbetet återupptogs. Vid kyrkorådets sammankomst den 19 mars voro Adelcrantz, Fischer och Alm närvarande . »Frågades herr Fischer, hwad först skall begynnas? Rs: hwalfwen. dock muren, om portarna, för styrkan skull , och so m hr Borgmästaren Adl ercrantz det nödigt fant, blef det fa sts täll. kyrkoherd en påminte, hur nödigt det är, at hwalfbogarna förs t
Kop pa rsticka re, präst; f. 1707 , d. 17 47. 
 D 14, 29 maj 1734. 
 3 Rä k. 173 5. 7 maj 1735 upplästes i kyrkori'cdet et t brev frå n överste 
 Taube till överstå thål laren, i vilket a nhöll s om tills tånd för de av Upplands regemente till slottsbyggnaden kommend erade atl hålla sin gudstjän st i Ladugå rd sland s kyrka , >hwilket så mycket mindre kunde afslås, som wij sök a land etz un derstöd till wårt Gudzhus•; D 14.
1

2

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

201

borttagas, at taga folcket uhr fruchtan och otro, det blef och för godt funnit. Frågadess hnru snart begynnes? Hs: i Jesu namn effter materialerne äro till hand , så kan man begynna wekan effter Påsk.» Alm sk ull e slå träbågarna, och genast det var klart sku ll e Fischer mura. Längre fram på året anmärkte Adelcrantz på, att Fischer gått ifrån hans valvritning, vartill Fischer invände, att han ansvarade för valvens styrka. Då Adelcrantz tillfrågades, om gravar skull e anläggas i kyrkan, svarade han, att man ,för lnvarjehanda ordsakers skull » ej borde anordna mer än bisältningsrum; dock skulle man vidare rådgöra i saken 1 . I augusti blev stora valvet färdigt och man började den invändiga rappningen. Listen runt om ini kupolen å tog sig Fischer att göra av tegel lika hållbar och prydlig som om den gjordes av kalksten samt dessutom billigare. Bildhuggaren Petter Norberg 2 , so m 1735 gjort modeller till »N ijo s tycken Festoner och Zirater Til Kyrkio Hwalfwet n1ed bildhuggarearbete» gjord e också »Modeller och gippsarbete till listen»: »25 st. Modeller som beslår af Palmqwistar, Biomor, Karnicher, Krak st.enar, Fästoner, Kapitäler med löf, som ännu intet 3 är afformat hoos Muhrmes taren. D~ En stoor Skiöld utarbetat af Gipz» 4 . På listen lade målaren Christopher Christman 5 inskription med »ächta ducat guld 6 ». »Conterfeijaren herr Sträng» 7 utförde utan ersättning målning i stora valvel 8 . Hi:idling beskriver Strengs arbe te sålunda : »Milt i Lhenna berörde Kyrckia, up uti Rwalfwet, står en skiön Målning, hwarpå afbildad är then samme Änge l, som St. Jorannes (uti sin Uppenbarelse=Boks 14. Capitel och 6. vers) beskr_:wer, hafwandes i högra Handen en Zedel, på hwilken samma Ord stå
D 14, 14 maj. - Adelcrantz' inskränkning ifråga om grarnr skedd e säkerli ge n med ta nke på den svaga grunden. 1735 a nskaffad es fl era hundra lass gråsten, wm tydli gt vi s behövdes till förstärkn in g av grunden ; Räk . ' Ibland stavat: Nordb erg ; d. 1745 ; R ii. A., Bouppt. 1746, I, 149. 3 I se ptemb er 1736. • Räk. 17 35, verif. 50; 17 36, 32; verif. 87. 
 6 Christopher Chris tman d. y., m ålareå ld crman; d. 1743. 
 " Riik . 1736, 32; verif. 86. 
 7 Johan Joachim Streng, porträttm åla re; f. 1707 , d. 1763. 
 0 Räk. 1787 , gåvoförteckn. s. 37. Streng hade, utom >Conterfacies uppe uli hwalfwet> till ett Yärde av 180 dlr kmt, även skänkt ett halvrunt fönster över södra kyrkodörren, värt 70 dlr kmt.
1

VALVMÅLN JNG.

202

STOCKHOLM.

21 AuGusT1
1737 rnvrnoEs
KYHKAN.

M ÅLAD E FÖNSTEn.

skrifne, som uti berörde Capitels 7. vers finnes, så lydande: Fruckter GUD och gifwer honom Ähro I ty Stunden är kommen til hans Dom /och tilbeder honom / som hafwer giordt Himmel och Jord / Haf och Wattu=Kiällorna» 1 . På de fyra sköldarna eller kartuscherna skuli e sättas följande inskriptioner: Över östra eller altarvalvet Ps. 51: 19; över norra valvet, intill predikstolen Luk. 11: 28; över södra valvet Joh. 16 : 23; över västra eller orgelläktarvalvet Ps. 150: 6 2 • Endast kartuschen över östra valvet gjordes emellertid i ordning; ej förrän 1865 blevo de tre övriga färdigställda. Vid 1736 års riksdag beslöts utanordna 1 öre smt pr matlag i riket till Ladugårdslands och Karlskrona kyrkors färdigbyggande 3 . Detta nya riksunderstöd till bygget var dock ej tillräckligt, och 1737 pantförskrevs kyrkoherdegården vid Seved-Bååthsgatan för ett kyrkans lån, 6000 dlr kmt, av handelskollegium 4 . Kyrkan var nu emellertid så pass färdig - med valv, brädtak och en enkel inredning - att man ansåg sig kunna inviga densamma för gudstjänstbruk . Detta skedde den 21 augusti 1737, elfte söndagen efter trefaldighet. Vid invigningen var kyrkans yttre orappat; ovan sanclstenssockeln vidtog den röda, fogstrukna tegelväggen under det tjärade brädtaket, vars topp kröntes av en olj emålad träkula. Invändigt voro väggar och valv vitlimmade, golvet var delvis belagt med tegel samt en och annan överbliven trappsten. De åtta kolonnerna voro ej färdiga, de saknade baser och kapitäl, till vilka dock Petter Norberg gjort modeller. En del bänkar hade tagits från bräd kyrkan, andra voro nygjorda. Dessa senare voro utvändigt kanstanje bruna, invändigt grå, predikstolstrappan grå; på väggen framm e vid det provisoriska altaret var målat en ~gard in » , korskranket var grått. På väggarna hängde epitafier och tavlor, som tillika med ljuskronor och -stakar inflyttats från brädkyrkan. På en läktare i väster stod orgelverket. Interiören livades upp av dagern genom målade glasfönster . Som dessa fönster äro spårlöst försvunna återges här Hiidlings skildring av dem 5 :
Suppl. 1740 till Thet i F lor stående Stockholm, s. 164-165. D 3; D 14, 30 januari 1737. • K. br. 10 december 1736. Fiol. ark. B 1640-1740. • D 3, 31 mars 1737. 
 6 Suppl. 1740. s. 165-166. 

1

2

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

203

»På mästedelen af Fönsterna i thenna Nya Kyrckian stå the Personers Namn med gyllene Bokstäfwer, som them til Kyrckian skiänckt hafwa; Men Sex stycken äro med följande inscription er utzirade: För Gif Titt Se! 1. tin GUDz Ähra intet spar / willigt tu / som kan och har. alt är hans I ty pryd hans Tempel; Här är Mönster och Exempel.

2. Ach kiäre Bröder skynder fort! Fölg efter snart I som jag har giordt; På enigt Sätt snart byggs wår Kyrckia I Ther wi få GUD samhälligt dyrckia.

3. GUD !åte oss så här in och ute gå! At wi ther ett ewigt Lif ärfwa må.
4. Min GUD! Tu til titt Hus af mig ett Fönster fått / Ett litet bräckligt Glas / emot så mycket Godt.

5.
Jag gifwer helt förnögd / Emedan jag är wärdig / Min Glädie och min Frögd / Se Kyrckian blifwa färdig. 6. Af thet Gud nå digt mig beskiärdt / Blir thetta til hans Hus för ärt.» 1 Bland givarna upptas (i gåvoförteckn.) bagarämbetet, vinskänkssocieteten och bryggarämbetet. Fönstren målades av Petter Thun1 Prat. 1736, 4 maj omtalar · »Hr Möll er (assistent Henrik Möller) wi ste sina Versser a t muntra op gifwa re, ti1 Fenstren, som approberades>.

204

STOCliHOLM .

berg 1 med röd olj efärg, gröna rosor och förgyllda bokstäv Om inredningens anordning och utstyrsel i dess helhet gäll1 nog, vad Adelcrantz sade 1735 på tillfrågan angående portarr »at de först giöras slätt och rätt, som sedan kunna brukas, i framtiden widare utzira, som man \vill» 2 .
1738-1754 (period C).

Brädtaket började snart läcka och församlingen nödgades redan året efter kyrkan s invigning vidtaga å tgärder för anskaffande av pengar till tak av bättre material. Föreståndarna an hå lla ho s ständerna om »ännu en Riksdags bewilning a Ett öre SiJfrmt på hwart mallag, sådan som den förra, dermed wi kunde afbörda oss kyrkones gäld, och det, som är ange lägnast af alt, få något tilförl å teligit Tak öfwer wåra dyra hwalf, hwilcka ellj est omögeli gen kunna under detta widlyfftiga bräd Taket achtas för dropp, kyrkan til en altför stor och nästan obotelig skada. Den prydnad, som Kongl. Residence Staden äger af wår kyrka, må här -vvara det minst bewekande skälet, effterwerld en sörje för hwad som kommer effter kyrckans dessein , at lända til prydnad och pracht, w1 stannom med wår omsorg innom de högsta nödwändigheter
->>3.

Som svar härå resolverade k. m:t den 5 december 1738, att »ehuruwäl Kongl. Maij.! hållit betänkeligit ti ll den begiärte bewillningen at samtycka, så har dock Kongl. Maij_!_ uppå Riksens Ständers tillstyrkande - - - welat i nåder lem na dem tillstånd at eij allenast inrätta ett Lotterie, emot wisse procents åtniutande, såsom wid de härtills håldne Lotterier skiedt, utan ock derjemte at få uprätta Stamböcker, och låta dem, så wähl här i Stockholm , som alle andre Städer i Riket till någre Medells insamlande om kringgå - - - » 4 . :Medan man avvaktade resultatet av insamlingen, gjordes de nödvändigaste reparationerna av brädtaket. 1740 blevo sidoläktarna (norra och södra) färdiga; de pryddes med ges imsverk och marmorerade fyllningar 5 . 1744 gjordes sakristian färdig; den ovanpå denna liggande kyrksalen (nu arkivrum) var nödtorvtigt färdig vid kyr1 Eller ocksi't Tunberg ; tapetmi'tlare bl. a . 
 ' Prot. 1735, 14 maj. 
 " 6 juli 1738, D 3, koncept; U. B., Westin 1079 
 • D 3. 
 5 Räk. 1740, verif. 443, 450. 


HEDVIG

ELEONORA KYRI<A.

205

Entwurf des Archilekten Carl Fredrik Adelcrantz 1755 zu zwei \Ves ltiirmen. 


Fig. 103.

C. F. Adelcrantz ' (d . y:s) förslag till västtorn 1755. 


206 	

STOCKHOLM.

kans invigning. Det provisoriska altaret ersa ttes 1747 med ett nytt på ordentlig stengrund. Detta år blev också den av Adelcrantz d. ä. ritade altaruppsatsen färdig. 1753 belades kyrkans go lv på en del ställen med ölandssten, och ett par år senare inlades tegelgolv »på norra planen i kyrkan »1 .
1756- 1762 (period D).

I anseende dels till kyrkans halvfärdi ga utseende dels till klockstapelns dåliga skick, var det nödvändigt att få torn till kyrkan, vari klockorna kund e uppbängas. Men det ansågs ej rådligt att vid det påtänkta tornbygget följa Adelcrantz d. ä:s förslag till klocktorn ovanpå kyrkan. »Förklaringen är antagligen att finna i den obetydliga, do ck likformiga sättning, som visat sig å den nya byggnaden, och hvilk en förorsakats af kupolhvalfvets tryck på de färska murpelarne, och hvalfhj essans utåtverkande spänning »2 • Möjligt är ock, att smaksynpunkter gjorde sig gällanAoELcnA N Tz de (jfr protokollsutdraget 24 oktober 1767, n'edan !). Carl Fredrik · 0 · v:s Fön- Adelcrantz, so m anmodades inkomma med förslagsskisser, avSLAG T ILi, vÄsTTonN. 	 lämnade 1755 utkast till tvenne torn på ömse sidor om en trappan läggning vid kyrkans västra ingång (fig. 103) 8 • Ehuru det icke framgår av de knapphändi ga protokollsuppgifterna, tord e det likväl ha varit arkitektens mening, att sidotornen s byggan de skulle efterföljas av (ytter)kupolbygge; kyrk an had e ju ännu kv ar sitt provisoriska tjärade brädtak med träkula på toppen. De båda tornen, so m hade nästan liksidig plan, skulle nå upp till övre takfall ets list och avslutas med i utbildad rokoko hållna spiror; genom murytornas rikare utsmycknin g och en förbindande balustrad med fyrfat och fronton skulle kyrkans västsida komma att framträda som dess huvudf~sad, dess skådesida. Församligen fann förslaget tilltalande, och sedan k. m:t godkänt ritningarna, börjades grundRäk. 17 53, verif. 38 1 ; 17 56, verif. 538. 
 Malmberg s. 36. 
 • Prot. 17 55, 13, 14 juni. - Fig. 103 ger elt oriktigt intryck. Förslagsställarens sk iss - ell er samtida kopia av densamma - , som här rep rodu cera ts , har av Malmberg fodrats upp i ritningssam l. i k:ans a rk. och bättrats på, där den var bristfälli g. Tyvärr h ar Malmb erg också ritat in kyrkans konturer på sam ma skiss (obs. att Malmberg tagit med urverks lanterninen, so m ej tillkom förrän 1769 !), varigenom en helt a nn an effekt än den av Adelcra ntz d. y. beräknade åstadkommits . Denna senare hade n ämligen reda n nu , eft er vad det vill synas, i tanke ett förslag till kupol, antingen i dirnkt anslutning till fad ern s, Ade lcrantz d. ä:s, förs lag 1724 (fig. 101 , s. 19:l) ell er ock mera självständi gt, n ågot so m också blev fa ll et 1768.
1

2

HEDVIG ELEONORA KYRKA .

207

I

..
Uppriln . av B. C.
D

--- -

~ · - - ~~--1.
~folmberg

j

- -- - -- - -"-----""""'
1868 ; kyrkans arkiv.

b

Fig. 104. 0l'ge lfasad {b) e nli gt ritning av C. F. Adelc r a ntz (d. y. ) 1762. Pedalvcrk (a) av G. J . Ade lcrantz (cl. ii.) 1737.
Pcdalwerk (a) von Ad e lcranl 1. d. X. 1737: l\lanualwcrk (h ) von Adelcranl" d. J. 1762.

läggningen lill tornparet 1755. 1 Man arbetade e tt par å r på nyanläggningen men måste av ekonomiska skäl sluta, se dan man fått torn gr und valarna och ett stycke mur samt trappan färdiga. Till trappan gjordes 1761-1762 elt järngaller, som målad es grönt i överensstämmelse med de oiivgröna kyrkportarna. Sistntimnd a år fi ck kyrka n ny orgel med av Adelcrantz d. y. ritad fasad {fig . 104).
1767- 1769 (period E ).

l 767 upptogs ånyo tornbyggnadsfrågan. Man synes då ha hyst planer pä att ej vidare for tsätta med tornbygget i väster utan om
1 R;lk. 1755 ; 1756. - Samma å r bes löls, alt församlin gen skulle lill Adel· <: ranlz öve1famn a en guldm edalj i L 20 dukat ers vik t för all p[L så sätt belyga sin tacksamh et; Prol. 19 juni.

14- 171932.

Sveriges kyrkor.

Stocklio/111 I/I.

208 	

STOCKHOLM.

möj ligt få ett torn ovanpå kyrkan, tillräckligt kraftigt att bära de trenne klockorna. Då man skulle rådfråga Adelcrantz d. ä:s utkast, upptäcktes, att de fyra ,, tabeller» ; som 1739 inlagts i kyrkans skåp, voro borta,1 endast oljefärgstavlan efter Adelcrantz d. ä:s utkast fanns kvar i sakristian. I kY,rkorådet hade kyrkoherden l 767 2 uttalat som sin mening, att en r itning som gjorts för mer än 30 år sedan - Adelcrantz d. ä:s - nu torde »wara mindre lämpelig, i a nseende dels till smak som med tiden sig förändrar; dels till torne ts högd, som i samma tider befunnits wara äfwentyrl ig; dels till den särskildte tombyggnad, hwartill i samma tider en början blifwit gjord, så at den förra tanken, at sälja klåckorue i sielfwa kyrkotornet, nu mera wore öfwergifwen» - åre t därpå å tergick man emell ertid till den »förra tanken » -; han ansåg därför, att man borde låta göra en ny ritning och försöka få den godkänd. Adelcrantz d. y. fick även detta uppdrag.3 AoE r. cnANTz 1768 avlämnade han ett förs lag, som finnes bevarat i original i 0 · y:s Fön- Nat. M. sicrnerat C. F. Adelcrantz (ficr. 105). Kupolen som skulle SLAG T ILL ' 0 ' Ku Por.TonN. 	 rymma kl ockorna, var i lik het med i fa derns förs lag en sken kupol, som ej hade så stor radie som innerkupolen eller följde denna. En li gt 1724 års förs lag (fig. 101 , s. 193) stod på den lågvälvda huvucl (ytter)kupolen en kupol- och lanterninavslulad lantern inbyggnad; denna - på balustradplatå stående - lantern inb yggnad har 1768 års 	 förslag förstorats och blivit huvudkupol med tambur;
:t:j 	

Prot. 7 m aj 1768. - Prot. 28 noveri her 17 39 omtalar, att kyrkoherden t illsamma ns m ed en av kyrkvärd a rn a varit i Ade lcrantz' ste rbhus och där få tt fyra >t abe ll er> höra nd e t ill kyrkans dels redan färdi ga byggnad, dels des sein , av v ilka . tven ne, nämlige n kyrkans grundritnin g och face, voro med hans m ajestäts egenhän diga påskrift approberade. Dessa fyra ritn ingar inlades i kyrkans sk åp. 2 Prot. 24 oktober 1767 . " Prot. 18 maj 1768. Då ej prot. för 17 68 på träffats, h a uppgifterna för detta å r hämtats frå n Malmb erg. En !. h onom (s. 43) anmodades Adelcrantz d. y. 1768 >om ritning på takbyggnaden med urkammare oc h spira. samt takl ister, och hvarvid Öfver-Intendenten upplys te, att h an inn e hade ritnin gen t ill de båda tombyggn aderna, den han u ltagit från Slottsbyggmästare Frömans sterbhuS> (v ilken se n are hade bygget 175 5 om hand). Vid samm a nträde 18 maj 1768 ginge> kyrkorådets medl e mmar och Adelcrantz upp p å kyrk~ns valv och unclersökte murarnas och pelarnas beskaffenh e t, > hvarvid Herr Kyrkoh erden (S1en beck) förk larade Kyrkorå dets önska n att få sälta klockorna i tornet ofvanpå Kyrkan (s. 44). Wid nederkomsten uti sacristian a fl emnad e Herr Öfver-Jntendenten origin a lrilningar på den nya tornbyggnade n , samt besåg tillika den första ritnin ge n öfver Kyrkan, som hänger i sacristian. >

1

HEDVIG ELEONORA KYHl\A.

209

Fig. 105.

Förslag av C. F . Adelcrantz (d . y .) till centraltorn 1768. 

Proj ec t von C. F . Adelcrantz 1768. 


Nat. M.

en avsats i två steg förmed lar övergången från den åttasidiga med parfönster genombrutna tamburen (från 1724) till den med ljudöppningar fö rsedda nya kupoltamb uren. Kupolen, med ljusgluggar i välvn ingen, avslutas uppå t med lanternin för urkammare och slagk locka 1 . Man ansåg sig dock ej nu kunna sätta i gång ett större tornbygge. Men träknoppen ersattes 1769 med en kopparklädd lanternin (fig. 106), vari ett tornur med slagverk placerades. Lanterninen kröntes med fyra samm anbundna S, ovanpå dessa ett större och ett mindre klot, kors och tupp, allt av koppar; det mindre
1 Osvald Siren upp ger fe laktigt i Gamla Stockholms-h us, Sthlm 1913, Il, fi g. 24, att detta förslag är av Adelcrantz d. ä.

210

STOCKHOLM.

Utografi au 11. Hårdh.

Fig. 106.

I\yrkans utseende omkring 1840. Oi e l\irche 1792-lSG;,,

klotet och tuppen förgyllde s. med koppar .

Samtid igt belades tamburens tak

1 773- 1 784 (period F).

Södra kyrkportstrappan uppmurades 1773. 1775 på börjades ny predikstol efter ritning av J. E. Rehn 1 (fig. 107), som blev färdig för invigning 1784. 1783 lades plansten på en del av kyrkans golv, södra sidan.
1789-1 791 (period G).

Först 1789- 1791 kunde återstoden av kyrktaket, den nedre avsatsen, beläggas med koppar (som av försam lingen fått tullfritt införas). Samtidigt reparerades kyrkan ut- och invändigt. Taklisten, som till stora delar nedfallit, ommurades. Johan A. Göthe 2 högg
1 Jean Erik Rehn, arkitekt, gravör ; f. 1717 , d. 1793. ' Johan Adolf Göthe, kapten oc h slotlssten hu ggare ; fader till den mera bekante bildhuggaren Erik Gustaf Göthe.

HEDVIG

ELEONOHA KYHKA .

211

åttakornisch-hörn stycken , vartdera i fyra delar, av gottlandssten. 1 Murarna voro myck et förstörda av väta, stora stensty cken hade lossnat ; ytterväggarna rappades nu. 2 Inventarier och inrednin g res taurerades. Efter fullbordad taktäckning och reparation invigdes kyrkan 1791 , den tjugu första söndagen efter trefald ighet.
J. C. Linnerhielm återger i »Br ef und er resor i Sveri ge» 3 sina intry ck frå n [{, /J. F ig. 107. H.itning till predikstol av ett besö k i den n yres tau J. E. H.ehn 1775. rerade kyrkan (1794): Entwu rf " on J ea n Erik R e hn 1775. »Jag gick in och betraktade med nöje ämnet till en ganska vacker Kyrk a _ Huru vida den m ycket vunnit i storhet och anseend e utv ärtes genom dess hvitlimning, i ställ et att Teglet förr var obetäckt och blott fogarne hvits trukna, törs jag ej a fgöra; men skada är uppenbarli ge n att Kyrkan inuti aldrig blifvit färdig . De Pelare, so m äro det, äro rätt vackra, och hela anläggningen har värdighet och täckhet. Prädikstolens brokighet och kindpustade Cherubiner är våra sednare tiders arbete. Dock detta behöfver ej sägas för den, som någonsin ser den ädla s impliciteten i sjelfva Kyrkans byggnad . Huru gerna skulle jag vilja glömma, att Prädikstol en sades vara efter en ganska qvick och af många ganska ansedd Mans ritnin g och under dess in see nde? » (Jfr fig . 107.)
1 792 (period H)

Medan man ä nnu höll på med taktäckningen, »uppstod åter fråga om verkställ igheten av den tillämade tornb yggnaden , som,
Räk. 1789, ve rif. 4 26 , 476; 1790, verif. 46 1 ; 1791 , verif. 127. 
 ProL 22 oktob er 17 9 1. 
 " Sthlm 1797 , s. 17 8. 

1

2

212

STOCKHOLM.

efter ånyo anställd undersökning ansågs med säkerhet å kyrkan kunna uppföras. En av församlingens ledamöter, statssekreteraren m. m. Elis Schröderheim åtog sig icke allenast därtill förskaffa konungens tillstånd utan ock ett understöd i penningar. Men Gustaf III :s tragiska död år 1792 och Schröderheims avlägsnande från affärerna vållade, att hela projektet upphörde »1 . Schröderheim kom då på en annan ide. 1792 meddelade han kyrkorådet 2 »sin föresatts at nu begynna med grafinredning åt sig: och som han ibland flere desseinner stadgat sitt wal, hwilket också öfwerensstämde med högstsalig hans Maijst~ yttrande, at utsigten blefwe \vackrare för kyrkan om grund läggn ingarne til tornbyggnad utanför stora kyrkdörren, nedsänktes til gråstensfoten, taket giordes platt, betäckt med koppar, och rummet sedan inreddes til grahvar », så ville Schröderheim själv bekosta ändringarna, vilket erb judande antogs. Den norra torngrunden inreddes nu till gravkapell och sattes i direkt förbindelse med kyrkan genom en dörr i östmuren. Sedermera övertogs en grav i detta kapell av Timmermansorden (vidare därom under rubriken gravar och gravstenar i avde lnin gen Stenkyrkans inventarier). Den södra torngrunden blev mera provisoriskt iordningställd. Ehuru med felaktiga proportioner ger dock fig. 106 (s. 210) en föreställning om kyrkans utseende under tiden 1792-1865.
1824- 1830 (period I ).

Men 1824 är frågan om kyrkans fullbordande åter före i kyrkorådet. 3 »Innuti densamma äro af dess fyra pelare blott en enda fullfärdig, derjemle det från början påtänkta torn för klåckor ett ännu ofullbordadt verk.» Det sistnämnda var kanske det nödvändigaste, enär klockstapeln var illa förfallen och utgjorde en vanprydnad, »då i stället en påbyggnad med torn för kl åckor skänker jemte värd ighe ten af sitt utseencle och prydnad äfven gagnet och ett bestämdt uppfyllande af sitt ändamål». Följande år 4 beslöt kyrkorådet anhåll a hos överintendentsämbetet om besiktning av kyrkan för att få utrönt, huruvida den skulle kunna uppbära torn. Efter
Stockholms tidn ing 1826 , 27 sept. 
 Prot. 26 juni. 
 3 Prot. 19 noY e mbcr 1824. 
 · • Prot. 7 maj 1825. 

1
2

HEDVIG ELEONORA KYRl{A.

213

verkställd avsyning underrättades kyrkorådet om, alt kyrkans grund, murar och valv befunnits äga den soliditet och form, att de tillåta en tornbyggnad, därest densamma uppföres av trä och ej av sten; hela kyrkans so liditet och utseende komme dock att bero av den form som gåves tornet. Med anledning härav beslöt kyrkorådet före lägga församlingen tvenne alternativ: Ny klock stapel av sten eller torn på kyrkan 1 . Överstelöjtnanten Fredrik Blom gjorde kostnadsberäkningar till dessa båda a lternativ samt till västtorn · )) efter ett från · äldre tid er upprättadt projekt ». 2 Enligt Bloms beräkningar skulle en tornbyggnad av trä på .kyrkan, klädd med koppar, kunna uppföras för 10000 rdlr

J(yrkans arkiu.

bko, medan tvenne Västtorn Skulle kos ta ungefär dubbelt denna summa. Bloms eget förslag till västtorn (fig. 108) 5 är hållet i en mera blygsam karaktär än Adelcrantz d. y:s och mera underordnande sig den förutvarande arkitekturen än detta. ·Själva tornkroppen tänkte sig Blom utförd i sten och i höjd med kyrko-åttkanten s taklist; tornet skulle krönas med en lanternin av trä och plåt, tillräckli gt stor att rymma en klocka, och med det avslutande korset ungefär i jämnhöjd med tamburens tak list. En stor del av församlin ge n protesterade å kyrkostämmor och i tidningar mot klockstapeln s rivning och torns uppförande på kyrkan. I en inlaga till överståthållarämbetet 4 kräves, att vederbörande skola å läggas att göra noggranna undersökningar och beräkningar innan, frågan avgöres slutgiltigt. Dessutom anklagades överintendentsämbetet för att ej tillräckligt omsorgsfullt hava
Prot. 19 aug usti 1825. Prot. 2 september 1825. 
 3 Ännu ett förslag av Blom, liknand e det avb., finn es i rilnin gssaml. i k:ans ark . 
 ' Avlryckt in extenso i Stockholms tidning 1826 , 31 maj, 5, 7 o. 10 juni. 
 Svarsin sändare i följande n :r.
1 2 .

Fig. 108. Förslag till västtorn av F . Blom 1825. Entwurf von Fredrik lllom 1825.

214

STOCKHOLM.

behandlat den viktiga saken. De 47 undertecknarna erinrade om de misstag som begåtts vid Kungsholms, Jakobs och Maria kyrkors tornbyggen. Kyrkorådet bemöter ldagandenas »sjelfförnöjda• anmärkning, »att man nemligen med projektet om Tornbyggnaden velat trycka på kyrkan en stämpel af nutidens Architectoniskakonslfärdighet», med att kyrkorådet vet ))med den fullkomligaste säkerhet, alt det vore att trycka på k yrkan en stämpel af forntidens mästareI<yrkans arkiv. Fig. 109. Scholanders kampanilhand, den tids nemligen då förslag 185G. arc. Ad lercrantz och Thesin Entw urf eincs Glockenturmes lefde och hedrade fäderneslanvo n F. \V. Scholandcr 185fi. det med sina vidtfrägdade och odödlige namn. - Namn, som, om man sku lle våga någon gisning, troligen skola blifva ofördunklade af nutidens anmärkare. » Vad klagand enas erinran om misslyckade t'tAN ' tornbyggnader beträffar, så menar kyrko· rådet, att det vore illa, »Om ·man för elt och annat misslyckadt försö k i konsten att bygga och reparera kyrkor skulle upphöra [a tt bygga] och reparera kyrkor )) . Överståthållarämbetet ogillade besvären, 1 vilka då fullföljdes hos k. m:t, som dock likaledes ställd e sig oförstående för klagomålen. 2 De klagande lyckades dock ut51 •• verka, att det beslut församlingen förut Kyrkans arkiv .. fattat om att till tornbyggnad upptaga en Fig. 110. Plan till Schoårlig avgift av försam lin gens ledamöter uppJanders kampanil och hävdes av k. m:t 1828. 1830 gick församarkad . lingen i författning om, att sex kopior av Grunclriss ein cs Entwurfcs tidigare tornbyggnadsförslag anskaffades. von Scholander 1856.
1

2

27 juni 1826, bi lagt prot. 1 juli 1826. 12 september 1827.

HEDVIG ELEONORA ({YRl{A.

215

1854-1864 
 (period K). 


•

?

Frågan var dock ej därmed slutbehandlad. 1854 anhöll kyrkorådet hos överintendentsäm· betet om nytt utlåtande angående torn. Dylikt avgavs på ämbetets uppdrag av F. W. Scholander året därpå. Denne avstyrkte torn på kyrkan: »- - - att ofvanpå den vackra och ordentligen afslutade stenkyrkan börja ett I<ur/\uns arkiv. högst dyrbart arbete F ig. 111. Scholanders förslag 1856. Entwurf des Archi teklen Scholander 1856. med ytterli gare en träkyrka torde i alla afseenden vara mindre rådligt ». 1 Beträffande två torn väster om kyrkan - Scholander trodde, att västtornen projekterats av samma »Skicklige konstnär• som planlagt kyrkan - så är ej Scholander gärna med om dem heller. •Hade församlingen öfverflödiga tillgångar, vore allt skäl för verkställandet af denna från kyrkans byggmästare utgångna ide - - -.» Efter att sålunda ha avrått från centraltorn och västtorn föreslog Scholander upp förandet av en fristående kampanil vid Storgatan, vartill han lämnade ritningar 1856 (fig. 95, s. 153 samt fig. 109, 110, 111). Enligt förslaget skulle klocktornet byggas i tre våningar av sten med en överbyggnad av trä och plåt; lanterninen skulle bära en spira, som sköt över kyrkans kors och tupp. Medelst ett arkadsystem skulle tornet stå i förbindelse med kyrkans norra ingång. Det Scholanderska förslaget vann dock ingen förståelse. Byggmästaren C. Hallström , som för Scholanders räkning ritat upp kampanilförslaget, kom då med ett annat projekt, nämligen att på de befintliga soubasementen i väster uppföra torn som voro lägre än kampanilen. Scholander tog upp Hallströms plan, om- och utarbetade hans förs lag (fig. 112, 11:32) samt satte det som kontraförslag till
1 Malmberg s. 69. 
 " Perspeklivbilden, li g. 113 , utförd i färger av E. Joh. Magnusson. 


216

STOCl{HOLM.

sitt eget. Hallströmska iden mottogs med största intresset, vadan Scholander gav upp sitt eget och omarbetade västtornsförslaget, till dess det antogs och stadfästes av k. m:t, 1857. 1 Entreprenad å byggandet utbjöds, och det återstod endast församlingens antagande av anbud. Men vid ett par stämmor 1858 2 upprevs beslutet om tvenne västtorns uppförande. Församlingen utlyste nu pristävlan oin torn på kyrl\yrkans orkiu. kan. Bland andra inkomFig. 112. Hallström-Schola11ders förslag mo I. F. Åbom och P. G. 1857 till västtorn . Entwurf 1857 Zll zwei 'Westtiirmen (vgl. Fig. 113!). Sundius med förslag, 1858; den senare tillerkändes det utsatta priset, 50 dukater. Överintendentsämbetet avstyrkte dock Sundius' förslag och gav företräde åt det Åbomska. Enligt det senare (fig. 114) skulle på en kupol av trä byggas en kupoltäckt lanternin för klockorna, en ligt det förra (fig. 115, 116) skulle på tamburen uppföras en dombyggnad med T-järnkonstruktion, betydligt vidlyftigare än konkurrentförslaget: på den förutvarande tamburen ställdes innanför en balustrad ett Janterninkrönt kupoltorn med två våningar runda gluggar i kupoJei;i.; klockorna skulle hänga i tornet under denna. I sitt utlåtande 3 säger ämbetet, att det avstyrker det Sundiuska förslaget såsom oskönt och opraktiskt, men att det icke skulle tveka au ge företräde å t det Åbomska, som har fördelen av någon likhet med den byggnad som synes hava tjänat till motiv för Ladugårdslands-kyrkan, eller S. Maria della salu te i Venedig. Men då det sistnämnda förslaget avviker från kyrkans äldre stil samt även det ger för stor betydenhet åt kyrkans övre del, kan ämbetet icke heller förorda detta förslag. Däremot rekommenderar ämbetet 1857 års förs lag, tvenne västtorn.
30 maj. ' 21 febr., 14 mars. 8 1860, 28 de c.
1

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

217

t

](yrk.ans arkiv. Der Enlwurf von C. Hallslröm zu zwei WesltCtrm en, von F. VV . Scholander 
 weilergeff1hrt.

Fig. 113.

Hallströms förslag omarbetat av Scholander. 


Då ej ämbetet tillstyrkte, kunde ej det av församlingen prisbelönta förslaget komma till utförande, och man måste därför infordra nya förslagsritningar. Av de ylterligare inlämnade är det särskilt ett förslag, som är mera originellt än vackert, det av P. J. Ekman 1862 uppgjorda (fig. 117): en rokokoartad lökformad kupol för klockor. Detta avvisades dock av ämbetet genom Scholander, som ej fann den »Ös terländska» stilen lämplig. Själv utarbetade Scholander samma år ett förslag till centralbyggnad , som äntligen förde frågan ett gott stycke närmare lösningen, sådan den nu blev. Fig. 118 visar en kupol, som, vad höjden beträffar, är ett mellanting mellan de Åbomska och Sundiuska förslagen, vilken ej är avsedd att rymma klockor, och ställd på den tambur som Adelcrantz d. ä. uppförde för den av honom planerade tornbyggnaden. Ovanför varje fönsterpar i tamburen satte Scholander i kupolen en rundbågig ljud öppning och ovanför denna en rund glugg. På kupolens hjässa ställdes en spirkrönt Janternin med rum för brandvakt och urverk. Klockorna skulle hängas upp i västtorn. Till dylika hade B. C. Malmberg samma år inlämnat nya ritningar, utarbetade i anslutning till Hallströms förslag. Scholander är således nu inne på Adelcrantz d. y:s tretornside.

218

STO C KHOLM.

Åre t därp å, 1863, inlämnades av Malmberg, vilken var designerad till byggnad sledare , en ritning till mitt-torn (fig. 119) uppgjord med ledning av Scholanders förslag 1862, endast avvikande i ett par viktiga detaljer - mansardöppningarna placerades högre upp, de r und a glu ggarna gjordes mindre, lanterninen bredare och kraftigare - , som näppeligen förbättra· de totalintrycket. Malmbergs förslag innebar klocKyrka n s arkiv . kornas upphängande i kupoF ig. 114. I. F . Åbo ms förslag 1858 . len samt som fö ljd därav Entwurf von I. F. Åbom 1858. slopande av planen med två västtorn. Enligt båda ritningarna gjordes trämodeller. 1 Ämbetet ville dock ej gå med på något av förs lagen, utan gav sin ledamot J. A. Hawerman i uppdrag alt ink omma med en ritnin g utarbetad i anslutning till de kyrkor med "tempeltorn " so m ämbetet ansåg tjänat som föreb ilder till kyrkan. I juni 1864 hade Hawerman sin ritnin g färdig (fig. 120) : En klassiskt enkel lanternin på k yrkan, vars takkonturer lämnats orörda. Den harmoniska måttfullheten i hans förslag förstods dock tyvärr ej av de bestämmande i församlingen . Hawermans ritning förordades av ämbetet, som föreslog, att klockorna uppsattes i ett fristående torn , vilket då kunde byggas mera oberoende av kyrkans stil. Församlingen vid höll dock sin 1863 uttalade öns kan om torn på kyrkan; försam lingen had e också förklarat, att frågan om tvenne västtorn borde förfa ll a . Till slut gav ämbetet efter och lämnade bifall till ett kupolbygge enligt Scholanders program 1862, men utan västtorn och reviderat därhän, att klockorna skulle få inrymmas i kupol en på vissa villkor. "Arbetsritning till Kupoltorn för Ringklockorna, att uppföras å Hedvig EleonorIB Församlings Kyrka " gillades av k. m:t den
1

T kyrkan s arkiv, där också mod eller finn as av n ågra a ndra to mförslag.

HEDVIG

ELEONOHA I\YHK A.

219

28 oktober 1864. På r itt ningen finnes en påskrift: »Projekt af Intendenten och Riddaren m. m. Herr F. W. Scholander - Stockholm i December 1864. B. C. Malmberg. » Denna anteckning, gjord av Malmberg själv, har ett visst värde, då ju bara av den tydligt framgår, vem som r~itte ligen kan till skri va sig äran av kupolens utseende. Med tiden började nämligen Malmberg själv anse sig som kupolens arkitekt. På någon arbetsritning ändrade Malmberg utan J\.yrkans arkiu . ämbetets tillstånd några deFig. 115 . P. G. Sundius' förslag 1858. taljer samt kupollinjen. En Enlw nrl' von P. G. Sundius 1858. ritning (fig. 121), daterad den 5 dece mber 1864, kopierad efter ritningen av den 28 oktober samma år, är av Malmberg påskriven: »Förslagsritning till Kupol på Hedvig Eleonora Kyrka efter B. C. l\falmberg », men samma ritningskopia har sedan av ämbetets ledamot Hawerman försetts med följande anmärkning: J, Hed igerad av J. A. Hawerman till närmare öfverensstämmelse med Prof. Scholanders origin. ritning.» Malmberg synes ha glömt bort »re diger ingen ». 1
1876 pl'Otestcrar Ma lmb e1·g i skriv. till kyrkorådet mot att i Nord. fam.-bok uppi.) på art. Adelcrantz, G. J., uppgives , att kyrkan s kupol tillkommit efter ritning av Scholander. Ha n på minn e r samtid igt om sin a tjän ste r åt församl. och hoppas, att kyrkorådet, om det visade sig, alt Malm berg > 1il! församlin ge ns belå· lenhet ombesörjdt de till Kyrka ns fullbor dan hörand e arbeten - - - då behagade vidtaga åtgärder för uppfyll andet af församlingens i å beropade protokollet (22 jan. 1865) a fgifn c löfte, att mitt minne ska ll 'v id s j e lfv a det storartade arbe· tel för a lltid förblifva fä sta dt'»; Prot. 19 jan. Malmbe rg, som med anled· ning av sin skriv., inlämnad till kyrkorådet 19 jan. 1876, fått i uppdrag att inkomma med för slag till skrivelse till Vitterh., hist. o. ant. akad. a ngående inskrift å kalk· ste nsta\"lan på korväggen, inl äm na r sådant å sammanträde 3 1 jan. 1876 jämte förslag till skri ve lse till Nord. fam.·bok. Kyrkoråd et beslöt emellertid uppskjuta avgörandet om dessa skrivelser. Vid följandekyrkor ådssammanträd e framlad e Malmbe rg förslag till in· sk r., vi lk et beslöts skull e cirkul era bland kyrkorådsledamölern a. Den 12 mars 1877 beslöts att ÖYcrsända till Nord. fam.-bok en utförli gare fram st. ang. församl. kyrka. Prot.
1

(1 :a

220

STOCKHOLM.

G.Sclreutz, lllustr. Stl1 /111 t8GO.

Fig. 116.

Sundius' förslag. 


Oas Projekt von P. G. Sundius 1858. 


1865 -1868 (period L ).

Följande år, 1865, började arbetet på tornbyggnaden. Malmberg lät då, mot den fastställda ritninge n, höja kupoltrummans gesims och likaså kupolens översta del, vilket också, åtminstone beträffande tamburgesimsen, framgår vid en jämförelse mellan fig . 85 (s. 131) och fig. 121. Tiilstå nd att hänga upp klockorna i kupolen erhölls först sedan »hr Malmberg föreslagit tillämpning af den på sednare tid mera allmänblifna anordningen, att klockorna upphängas på sådant sätt, att de svänga kring en, tyngd-

HEDVIG ELEONOHA KYHKA.

221

punkten närmare axelli nea, än förr hvarvid skakningen ningen betydligt skas» 1.

belägen brukli gt, vid ringförmin-

'·

Under Malmbergs 2 ledning uppfördes kupolen av byggmästaren A. P. Nilsson, reparerades och omändrades portalerna, nyim ed des gravkoren och försågas med de nuvarande taken. Kupolen täck tes med kopparplåt 3 . Det gamla golvet av »träd, tegel och plansten» sänktes i genomsnitt 2 fot. Härpå Jades sedan gas- och värmeledningsrör, som gömdes under ett nytt trägolv. Nya fönsterramar av gjutjärn insattes. Träinredningen i kyrkan ändrades och nygjordes (av sni ckarm äs taren F. U.

"
Kyrlwns arkiv.

Aspengren), lä ktarbröstningar, kolonner och pilastrar under norra och söd ra läktaren , altarrin g etc. H. Nerpin gjorde ornering till läktarfasaderna, fyra evan1 Tid skrift för byggnadskonst 1867, s. 2!l-30; å pi. IX o. X finn as följande ritningar av kyrka n rep rodu cerade: P lan, elevation av · k: a n sedd fritn Storgatan, olika skärningar, plan av kupolen med dess charpente, pla ner av ku pollrumm a och lanternin. 2 F örsamlin gen lät prägla en medalj, graverad av Lea Ah lborn, 56 mm ., med en exter iörbi ld av kyrkan (med kupol) pil fram sidan sam t data: >Grundlagd 1658, Invigd 17 37. Fu llbordad 1868.» och på baksidan en eklövskrans och följande in· skription : >Till Bror Carl Ma lmberg af Hedvig Eleonorre fö rsamlin g 1868 - akt· nings och tacksamhets gärd .> Två ex. i bron s, i11fällda i passe partouten till en . kon stl ös fotogra!i sk förs! orin g (44 X 36 cm.) av Malmberg, finna i sakristi an . • I kyrktuppen finne s inlagd en kopparplå t, på vars ena sida är graverat: >Adolp Fredric war konung M. Joh. Stenbeck Kyrkoherde Er. Westman och E. Saxenberg Kyrkowärdar Då jag wardt förfärdigad och förgy ld samt på Hedvig E lionora Ky rka upsa tt af Anders Bergudd Koppars lagare , som skedde den 10 November 1769. A. M. Schenbeck om detta besörgb . På den andra sidan står: >Carl XV var Konung Pehr Lindsten Kyrkoh erde A. T. Isaksson och C. G. Littorin

l?ig. 117. Förslag av P. J . Ekman 1862. Entwurf von P. J. E km an 1862.

222

STOCKHOLM.

F ig. 11 8. F. W. Scholanders förslag 1862. E nlwurf von F . \V . Sch olander 18G2. 
 (vgl. Fig. 119 !) 
 (Cen tralturin mil 7.Wei \Vesttlirm en fiir die Glockne.) 


K11r kans arkiv.

gelistfigurer med konsoler, två nummertavlor, rosetter kring ljusarmarna över dörrarna samt lämnade förs lag till ändrad ornering å inskriftskartuscherna över läktare- och korvalv, vilka orneringar utförd es av W. Hoffman. Då endast de båda kolonnerna på ömse sidor om predikstolen förut voro färdiga med baser och
Kyrkovärdar Då under året 1866 Kupoltornet på Hedvig Eleonora Kyrka uppfördes e nli gt ritning och unde r ledn ing af Hof Arkitekten B. C. Malmberg.» Ut trycket •en li gt ritning > är en upplysning, som ej får fattas alld eles efter orden, efte r vad ovan i texten visats.

HEDVIG ELEONOR A KYRKA.

223

Kyrkans arkiv.

Fig. 119.

Bearbeitun g von B. C. Malmberg 1863 des E ntw urfes Scholander s vom J . 1862 
 (vgl. Fi g . 118!). (Zentrallurm fiir die Glocken ; keine \ Vesttiirme.)

Il. C. Ma lmbergs omarbetning 1863 av kupolen i 
 Scholanders förslag 1862. 


kapitäl, iordnin gställdes nu de övriga sex kolonn erna i likhet med dessa 1 . Korni sch och arkitrav i kup olen komplelterades. Inredningsföremål, såsom bänkar - de i de inre kvarteren fin go be1 P it en pla nritning av kyrka n frå n 1797 (i B. St.), utförd av Carl Rijf, äro fundamenten till kolonnern a betecknad e med annan färg, vilket möjligen får tydas sil., att fundamenten ej äro ursprungliga utan ti llkomna senare, troligtvis dil. under periode n 1789-1791. Som kolonnskaflen s proportio ner ändrades av Malmberg, kan man ej av skaftens nuvarande utseende sluta till, huruvida kolonnbaserna av Adel.crantz d. ä. placerats lägre än nu är fallet.

15- 171932

Sv eriges kyrkor. Slockholm lll.

224

STOCKHOLM.

- -~ ···"';s

' .> '"-,.e,>

.

Kyrka n s arJ {iv.

Entwurf von J. A. Hawerman 1864. (Die Glocken in einem freistehenden Turme). 


Fig. 120.

Förslag av J. A. Hawerman 1864. 


hålla sina dörrar - , stolar, grindar o. d. målades i ekfärg. Interiören marmorerades i limfärg, väggarna nedtill målades med oljefärg. Altare och ring, läktarkolonner, -pilastrar och -barriärer målades med vit oljefärg, likaså orgelfasaden, som i samband med ombyggnad av verket förändrades av Malmberg. Kupolen invändigt överströddes >med gyllne stjernor på ultramaringrund • och försågs av Josef Malmberg med »en fresk föreställande Guds allseende öga, omgifvet af englar, inom en arabeskartad omfatt-

HEDVIG ELEONORA

IiYRiiA.

225

ning» 1 . På kyrkogården, som lades om, flyttades 42 gravstenar. På utsidan av korets östmur uppsattes en kalkstenstavla, avsedd för data om kyrkobyggnaden. Den 13 september 1868 invigdes kyrkan ånyo .
1892 (p eriod M ).

Under denna period dekorerades kupol, valv och väggar av Carl Grabow efter kartonger av Agi Lindegren. Restaurationen i övrigt leddes av A. E. Melander, delvis efter ritningar av F. G. A. Dahl. Dekorationen, i barock , finns ännu kvar (beskriven s. 175), renove-

Kyrkans arkiv.

Fig. 121. Förslagsritning 1864 av Malmberg, redigerad av Hawerman.
Variant des Entw urfes Scholanders von

rad under följande period. Nya Malmberg; von Hawerman 1864 redigiert. bänkar, utan dörrar, i moderniserad förenklad barock, anskaffades; dessa målades rödbruna. I kupolfönstreh insattes målat, blyinfattat glas (av Neumann och Vogel), huvudfärgen rött; i de runda fönsteröppningarna över altaret samt över norra och södra läktarna insattes målade fönster (utförda av F. X. Zettler, MUnchen).
1 914 (period N).

Värmeledningssystemet från 1865 ersattes nu med ett modernare, mera effektivt dylikt. Golven lades om , i mittpartiet sänktes det - med lutning mot koret - ned till det underliggande gravstensgolvet (gravstenar endast i huvudgångarna öster-väster, norr- söder, sam t några i sydöstra omgången). Valv- och väggdekoration renoverades. Altarbordet och ringen utbyttes mot andra av marmor och brons. Bänkkvarteren lades om; nya bänkar anskaffades och målades i blått och guld . Det målade glaset i kupolfönstren ersattes med katedralglas; likaså i omgångens stora fönster, av vilka tre dessutom försågos med målade kartuscher efter
1

Märkligare svenska kyrkor, Sthlm 1872 - 1874, s. 40.

226

STOCKHOLM.

kartonger av Yngve Lundström, föreställand e Kri sti födelse (fig. 122), Kristus i templet och Kristi dop. Tavlor och textilier konserve· rades. Sakristian och arkivrummet försågas med ny inredning ; till den förra anordnades - genom insättande av panel vägg mellan norra porten och sakristidörren i norr - ett förrum. 1 Res taurationen leddes av arkitekt Gustaf Lindgren. Kyrkans nuvarande utseend e (fig. 98, s. 171 , fi g. 99, s. 173) beskrives närmare s. 172 o. f. samt dess inventarier och inredning i en efterfölj ande avdelning.

Tillh ör Y . L11nciströ111 .

Fig. 122. Kartong till fönsterd ekoration 
 av Yngve Lundström 1914. 
 Glasgemälde von Y. Lundström 1014. 


C.

Ö v ersikt av kyrkans arkitekturhistoria.

Jean d e la Vallees 2 plan 1665 till Hedvig Eleo nora kyrka tillhör den orientaliska oktogontypen, so m i Västerland et främ st representeras av San Vitale i Ravenna, Italien. Den na typ upptogs sedermera i olikartade bearbetningar av r enässansarkit ekterna i Italien och förmedlades genom dessa ut till Västerlandet i övrigt. Det är denna renässanstyp, som varit J ean de la Vallees närmaste förebild. Vad som utom den å ttasidiga planformen är särskilt anmärkningsvärt på förslage t i Suecia (fig. 87, s. 138 ovan) är pl ace1 I en ar t.ikel i Stock holms dagblad 1915, 7 fcbr. (Lundmark , Hedv ig El eonora kyrka .. .) specificeras restaureringsarbetet och fö rtecknas de m edverkande. - Jfr ock rapport ang. restaurerin gen fr ån riksantikvariens ombud , mars 1915 i A. T. A. • JEA N DE LA VALLEE, f. 1620 i Frankrike, d. 169 6 i Stockh olm; ho v- och stadsarkitekt, ämbetsborgmästare.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

227

ringen av altare och predikstol. Dessa båda huvudinventarier ha fått plats i det åttasid iga mittrummet, predikstolen i centrum och altaret strax öster därom. En dylik centralisering möjliggjorde det fullständiga utnyttjandet av de djupa utsparningarna i det proportionsvis tjocka murverket. I sju av utsparningarna anordnades bänkrum icke bara på bottenplanet utan även på läktare, till vilka trappor i de triangulära murpartierna ledde. Den åttonde utsparningen reserverades för sakristia; läktaren ovanpå denna om sådan avsetts, vilket är troligt - skulle förmodligen bli orgel- och körläktare. 1 Den för svenska förhållanden ovanliga placeringen av altaret och predikstolen finner Siren 2 i och för sig vittna om, a tt de la Vallee väl känt till de nybyggda evangeliska kyrkorna i Holland. Men icke blott dispositionen av kyrkorummet utan även det de la Valleeska förs lagets arkitektur, anser Siren, kan återföras på holländska förebilder. Han hänvisar särskilt till Marekerk i Leiden (uppförd 1639- 1649 efter ritningar av Aerent van s'Gravesande) samt till mönsterkyrkorna i Hendrick Dankertz' Architectura mo derna (1628). En jämförelse mellan Marekerk och mönsterkyrkorna å ena sidan och Hedvig Eleonora kyrka av de la Vallee å andra visar emellertid, att de av Siren framh ållna likheterna endast äro skenbara. Vad planen till Marekerk beträffar, så äro yttermurarna proportionsvis tunna och de åtta kolonnerna, som uppbära taket, synnerligen smäckra; kolonnerna äro ställda på lika stort avstånd från varandra och på ungefär halva avståndet mellan yttermurarna och centrum . I de la Vallees förslag däremot är den på planen synliga yttre skalmuren och de strax innanför denna stående triangulära stöden att betrakta som delar av en tjock mur, en yttermur, som omsluter ett åttasidigt mittrum . Det inre utrymmet har förstorats genom de urtagningar i murmassan som gjorts åt åtta håll. Den smala omgången är närmast ett slags tunnel i murverket, vilken tjänstgör som kommunikationsled. En plansektion högre upp , t. ex. något nedanför
1 I sitt förslag 1654 lill Katarin a kyrka, Stockh olm , hade de Ja Vallee placerat utom altare och predik stol även dopfunl och orgel i mitl rnmm et. Då ej n å gon plats avse tts för instrnment i Hedvi g Eleonora kyrkas mitlrum , är det därför mycket antag li gt. att de la Vall ee beräknat orgelläktare ovanpå sakri st ian. Dopfunten kunde gott få plats innanför det skrank, som å planen är markerat från predikstolen och t ill bänkskärmarna non och söde r om denna. 2 OSVALD SinEN, Gamla Stockholm s- hus, Sthlm 1913, Il, s. 24 o. f.

228

STOCKHOLM.

taklisten, skulle tydligare visa detta än den i Suecia reproducerade bottenplanen. Ej heller i. fråga om exteriören äro de schematiska likheterna annat än tillfälliga. På ett första tak med obetydlig lutning har Marekerk en tambur, som är nästan lika hög som kyrkans nederparti. Tamburen, som stödes av strävar, är genombruten av högt uppskurna rundbågiga fönster och täckt med en åttasidi g (någo t mindre än halv-) kup ol med reslig lanternin. De la Vallees exteriör har en låg kalott-täckt uppb yggnad denna kan knappast kallas tambur - ovanför ett med stark lutning lagt tak. Marekerks huvudfasad betonas genom en triangulär fronton , som döljer det bakomliggand e låga första avsatstaket. De la Vall ee har en obetydlig fronton på skådes idans risalit, mera tillkommen för att accentuera huvudportalen än för att på något sätt dölja första avsatsens branta tak. De smäckra kolonnerna i de holländska oktogonkyrkorna, såväl de utförda som de av Dankertz ritad e, tyda på, att i allm änhet träkupol avsetts i det inre, ej stenkupol. Läktare mellan kolonnerna funno s icke. Av plan och exteriör till Hedvig Eleonora kyrka fram går däremot: de la Vallee avsåg en murad innerkupol. Denna skulle välvas så hög, att ljuset genom de å tta runda fönsterna på första avsatsens tak kunde strömma in i kupol en, vars hjässa troligen skull e ha kommit i höjd med den å bilden synliga urtavlan s underkant. De trappgenomdragna murpartierna skulle mellan sig bära läktare, övervälvda med tunnvalv förmodligen. Övergången till kupolen kund e de la Va llee ha tänkt sig förmedlad med elst pendentiv, så framt han icke ämnat slå å tt asidig innerkupol. Sirens antagande, att de la Vallee känt till de holländska evangeliska kyrkorna, är förmodlige n riktigt. Som ovan visats tyder dock icke i detta fall arkitekturen därpå. Men har de la Vallee fått upp slaget till centralkyrka i pol ygo n form från holländskt håll, t. ex. genom en mön sterbok, så röj er likväl byggnadskroppens arkitektur italienska studier och taksilhuetten fransk påverkan. Den lik formigt uppdelade de la Vall eeska planen får av Adelc ra n tz cl . ä. 1 en annan figur, den nuvarande, delvis beroende på altarets orientering (pi. I). I ställ et för en tjo ck mur bygger kyrkans andre arkitekt en svagare ytterm ur med stöd och - skild
1

GÖRAN J OSU 1 E T önNQU I ST ADELCHANTZ,

arkitekt.

f. 1668 , d. 17 39; slotts- oc h stads ·

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

229

Nat. M.

Fig. 123. Klosterkyrkan Madonna della Superga vid Turin. 
 Studieteckning av Adelcrantz d. y. 
 Zeichnung von C. F. Adelcrantz (d. J .) nach der !Orche Madonna 
 dclla Supcrga bei Turin.

från denna genom en jämförelsevis bred omgång - parvis grupperade pelare. P lanfiguren påminner om Brarnantes -Michelangelos planer till Peterskyrkans i Rom centralrum. 1 Exteriören (fig. 101 , s. 193) får samma lätta franska karaktär som Katarina kyrka i Stockholm, enligt av samma arkitekt, Adelcrantz d. ä., ungefär samtidigt uppgjorda förslag. Innerkupolen välvdes enligt 1724 års förslag något högre än enligt 1665 års. Som motsats till de la Vallees hoptryckta kyrka med betonat ned erparti och med en takbyggnad, som så att säga håller sig inom nederpartiets perifer!, står Adelcrantz d. ä:s i höjdriktningen utdragna, krokanliknand e cen traltornsanläggning med sina genom tydlig våningsindelning s tarkt framhävda tre huvuddelar: kropp, kupol och lanternin. Ehuru den vid tamburerna hårt hopsnörda konturen i viss måi1
1 C. R. BERC l-I har beträffande Hedv ig Eleonora kyrka enligt Adclcrantz d. ä:s plan gjort fö lj ande anmiirkning (Anvi sningar till Suecia 1770; h skr. i A. T. A.)' >Borgmiis tar Adelcrantz torde hafwa giort biittre om han blifwit wid förra ritningen, sådan som den ·war projeclerad af La Vallee och står i Svecia-wärcket; men han gick derifrån; ändrade och qwarleren inne i kyrckan .>

'230

STOCKHOLM.

talar däremot, kan man dock spåra likheten mellan Adelcrantz: d. ä:s tornbyggnadsförslag och Jaques Lemerciers kupol på Sorbonnekyrkan i Paris (uppförd 1635-1659). 1724 års förslag, så i strid med 1665 års, var helt i tidens smak. Det vann ju också Tessin d. y:st bifall: »Greven tyckte väl om denna ritning och biföll att den måtte verkställas• (ifr ovan s. 194). Adelcrantz d. y:s 2 förslag till tvenne västtorn (fig. 103, s. 205) innebar utan tvivel mera än vad 1755 års ritning anger, nämligen även ett tredje torn, ett centraltorn. Om Adelcrantz d. ä. utmärker fyra sidor av oktagonen lika mycket - de la Vallee hade framhävt endast en - så vill Adelcrantz d. y. genom sitt förslag åstadkomma något annat. Partiet mellan västtornen fåren med tornen enhetligt behandlad fasad, som för övrigt sedan (1767 o. f. å.) går igen i ett par av samma arkitekts förslag till Adolf Fredriks kyrka, Stockholm , mellanpartiet. 1768 först får Adelcrantz d. y. tillfälle att inkomma med förslag till det centraltorn (fi g. 105, s. 209) utan vilket de av honom föreslagna västtornen, om de blivit utförda, varit så gott som en estetisk omöjhet. Centraltorn jämte västtorn betydde visserligen en grundlig förändring av kyrkans ursprungliga karaktär. Men då församlingen önskade ett mitt-torn elJ er två sidotorn, och Ade lcrantz d. y. ansåg alternativen var för sig mindre tilltalande, sökte han få igenom tretornsiden. Att han syftat därhän blir klart vid en jämförelse mellan 1755 och 1768 års förslag å ena sidan och den studieteckning av Filippo Juvaras klosterkyrka Madonna della Superga vid Turin (uppförd 1717--1731), som Adelcrantz d. y. under en av sina resor i Italien utfört (fig. 123). Juvaras kyrkoanläggning, centralkupol med flanktorn, har icke bara som helhet påverkat honom, utan även detaljer sådana som fasadindelning och lanterninkonturer (synligt även på ett par av förslage n till Adolf Fredriks kyrka) ha fängslat hans öga. Intrycket av den ståtliga Superga-exteriören har förmodligen förstärkts vid åsynen av besläktade anläggningar, t. ex. S. Karl-Borromäus, Wien (17161737, av Erlach och Martinelli). Realiserandet av Adelcrantz d. y:s förslag skulle ha givit den enkla kyrkan en åt torget vänd
1 NIKODEMUS TESSIN D. Y., f. 1654, d. 1728; slotts- och stadsarkitekt ; Adelcrantz d. ä. var Tessins medhjälpare vid slottsbygget. 2 CARL FREDRIK ADELCRA NTZ, f. 1716, d. 171:16; son till Adelcrantz d. ä. ; arkitekt, överintendent vid slottsbyggnaden .

HEDVIG

ELEONORA KYRKA.

231

huvudfasad, genom var,; öppnade 
 portar man kunde ha sett in mot 
 .I· 
 altarets frontonuppsats, so m varit väl värd denna inramning. 
 Det stors tilad e projektet utfördes dock ej. Men då kyr kan skulle ha något annat krön än en träkula, ritade Adelcrantz d. y. den låga lanternin (fig. 88, s. 142, fig. 106, s. 210), som sedan fanns kvar i nära hundra år, och som egen tligen passa de så bra i stil med de la Vall ees kyrka. ___. Om ansprå kslös anpassning efter ·~ byggnad en sådan den var vittnar -- -----ock -- jämte den sist nämnda Jlyrkau s arkio. 1 lanterninen - B l oms förslag1825 till västtorn (for. 108, s. 213 ). Detta Fig. 124. Förslag t ill portal av •; L. Hallen 1849. En twnrr Yon L. Hallen 1849. innebär ej någo t abso lu t krav på ett mitt-torn som kompl ement. Det sist sagda gäller även om Scholanders kampanilförslag 1856 (fig. 95 s. 153, fig . 109, 110, 111 , s. 214, 215); detta vill snarare behålla kyrkans tälttak och låga lantern inkrön. Ett par av de Scholanderska vyerna påminna om anblicken av sydeuropeiska kyrkor med kupol över kor kvad raten samt västtorn; måhända är det också just den effekten so m åsy ftad es . Nästa steg i tornbyggnadsfrågan kan ej sägas vara lyckli gt: Ha ll strö m-S c holand ers~ västtorn (fig. 112, 113, s. 216, 217). Den stilfullhet som är betecknand e för Adelcrantz d. y:s tretorn side eller den anspråkslöshet varom Bloms förslag talad e - båda dessa värden äro främmand e för 1857 års förslag. ' Åbom 3 å tergår med sitt mitt-tornsförslag 1858 (fig. 114, s. 218} till Adelci;antz d. ä:s upp slag. Att överintendentsämbetet ger företräde åt denna kupolbyggnad med dess kärva kontur, som på sitt sätt är hållen i den första an läggn ingens - den de la Vall ees kas

•·

·Z-~

...

1
2

FREDRIK BLOM, f. 17 8 1, cl. 1853; a rkitekt, översle Yicl fl ottans mekaniska kår. FREDRIK W ILH ELM SCHOLANDER, f. 1816 , d.

188 1; ark itekt, professor i

byggnadskonst vid Fria kon st . a kademi.
3

J OHA N FREDRIK ÅBO ~I . f. 1817 , d. 1900 ; arkitekt.

232

STOCKHOLM.

- anda, kan man väl förstå. Motförslaget av Su ndiu s 1 (fig. 115, 116, s. 219, 220), å tergående på berömda föreb ild er, S. And rea della Vall e och S. Agnese, båda i Rom, samt lnvaliddömen i Paris, mås te avgjor t betraktas såsom alltför ståtligt. Det Sundiuska förslage ts antagande av försam lin ge n visade emell ertid, i vilken r iktning denna önskade tornfrågan löst. E km ans 2 kyrkmod ell 1862 (fig. 117, s. 22 1) är anm ärkningsvärd för s in kombination av lökkupol och rokokospira med Hallen s klass icistiska portal från 1849 (fig. 124) insatt på den rusticerade oktogo nfasade n. Scholand e r.· förs lag 1862 (fi g. 118, s. 222) är ett tretornsprojekt sådant so m Adelcrantz d. y:s. Den Malmb e rg s ka 3 överarbetningen av deltas kup ol (fi g. 11 9, s. 223) i syfte att undvika de bå da väs ttornen gillad es ald rig av Scholand er . Han var av den menin gen, alt »ifråga varand e dombygg naden had e alltför obetydliga dim ension er för att dess s ilhuet t på avstånd sed d » skull e göra sig, ännu mindre vilk et l\falmberg höll före - kunna jämföras med S. Pelerskyrkan i Rom ell er Invalidd ömen i Paris. Ett kup olbygge på kyrkan krävde sid otorn , framhöll s av Scholander. Ej ens den av H a werman '1 1864 omred igerade uppl agan av centraltorn sförslage t (fig. 121, s. 225) , som sedan , 1865, korn till utförande , kan värdesältas annat än som ett icke i alla avse~n­ den lyckligt komprom issförslag. Om också kupolsilhu ett en fördelaktigt bryter stad sdelens enformiga takkonlur, har dock icke elen av de Ja Vall ee påbörjade byggna den få tt en efter dess mått och karaktär helt avpassad befackning. Kupolbyggnaden har blivit det mes t betonade partiet, till förfång för kroppen. På riktigare väg var överintendentsämbetet, ·då del, underkännande kopian av P eterskyrkan s etc. kupol er , gav de direktiv , efter vilk a Ha werrnan 1864 utarbe tade ett förslag med »tempeltorn » (fi g. 120, s. 224). Scholander sy nes också ha und erstött detta förslag. På det fig. 125 avbildade bladet har han hop förL några representanter för kupo lk yrkor med räLl iniga tak. Om han än icke diirmed har rikli gt angivit Hedvi g Eleonora kyrkas genesis, så har han do ck r ik ti gt framhållit den karakttir som borde ha fått göra s ig gälland e i lornbyggnad sfrågan.
1
2

P ETTE I1 GEOf\G Su;-;0 1us, f. 18 23, d. 1900 ; a rkite kt. 
 PETTER J OHA N E KMAN ; f. 1816 , cl. 1884 ; a rkite k t . 
 BROR CA f\L MA Ul BE RG , f. 1818 , d. 1877 ; arkilekt. 


3

" JOH AN ADOLF H A \l ' Ef\ ~!A:\ , f. 18 12 , d. 1885; arki tekt. 


HEDVIG

ELEONORA l\YRl\A,

238

\'

· ---- ~-.

--·-

-·

___

......,

':i;.1'', p_,\ll.•.,....... : ~iS ,,,_ 'ri. 1.•. 1 :n\"

mLA.NO.

~-i.\·~~, ,i.o ..




l._ \.k!·'-'.M'Å .\.""':~ 

~ l>\ t',"r'.t. Åt\\{; (\, ...,~~ l(Jh!';\',~1\i,,..\..\1uu\ \ ~,. ~"'\~\\O.. 
 .b,.tll.t.-.i.h.i.s. \: l :"' - ~:-~"f'h\\ ...',..,.

'­

~-...:t. 


.l.. 


~l<..l.~~~·ft.'"\T~nM, "'""°\tt-~-

J(yrleans arkiv.

Fig. 125.

Exempel på kupolkyrkor m ed rätliniga tak; ett blad teckningar av Scholander.

Be ispiele ,·on l\uppelkirchen mil Zeltdach ; gez. von F. \V. Sc holand c r .

234

STOCKHOLM.

Foto. Almberg & Preinilz 191.~. Fig. 126. Altaruppsats e ft er ritning av Adelcrantz d . ii. 1737. 
 Altaraursatz nach Entwurf von G. J. A<lelcrantz (d . A .) 1737. 
 (Siehe Fig. ns, S. 171, das lnncre gcgen Osten 1914 !) 


D.
ALTARE.

Inredning och lösa inventarier.

Altaret (fig. 126), vartill två trappsteg av vit marmor leda , står intill östväggen, inbyggt mellan baserna till uppsatsens båda kolonnpar; H. 130 cm., B. 277 cm. Skiva och frontal i,iro av vit marmor. De på framsidan synliga stöden, två konsoler, samt mittfältets inramning och dekorering, lister, pal mkvistar och lidandesemblem, äro gjutna i brons efter den ursprungliga a ltarbeklädnadens ornament. Den nuvarande altarbeklädnaden är från 1914, då den ursprungliga skivan jämte tillhörande frontal , båda

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

235

av trä, marmorerade i grågrönt, med de i ek skurna konsolerna och ornamenten, fl yttad es in i sakristian och byggdes upp under därvarand e fön ster. Träskulpturen på altaret (detalj fi g. 127) och·- på a ltarupp sa ts e n (fig. 128, 129) är utförd av P etter Norberg1 1737- 1738 efter G. J. Adelcrantz' \I (d. ä: s) ritni11 g 1737 2 till altare och ·uppsat.s. Denna senare, helt av trä, bes lår av tvenne par kormtiska kolonn er i grå-grön-brun marmorering, som u ppbära en bruten fronton , varpå två vitmå lade .änglar knä böja, en på vardera sid an om en rund dageröppning i kyrkan s östmur ; öppningen inramas a v förgy lld a s trålar och mo ln med än glahuvud en. På väggfältet mell an kolonnparen hän ger en tavla {fi g. 130), olj emå lning på duk , I-I. 397 cm., B. 208 cm., signerad och da terad > G. Engelhard Schröd er 8 pinxit 1738 », med i ek skuren förgylld ram (detalj fi g. 131). Tavlan är målad i mörka fä rger; den korsfäste blåaktig hudfärg", den knä- Fo to. E. Lu n dm ark. ~ böj and e kvinnan stå lgrå dräkt med gul mantel , Fig. 127. Detalj den s tåe nd e kvinn an himm elsblå mantel över kar- av alta ruppsatsen . De tail des Alla raufminröd dräkt, den manli ga fi guren synlig till sa tzcs (sichc Fi g . 126). in Ei chenholl z hälften har gulbrun drä kt; bak grundens fi gurer von P. Norberg geschnille n . i grum liga färger; gråblå -brun himmel. - Dagerö ppningens målad e glasfön ster , duva , strålar, moln och änglahuvuden, utförd es 1892 av Hofglasmalerei F. X. Zettler i Mun chen. Till k yrk ans invi gnin g 1737 uppförd es ett provisori skt altare. Runt o m på vä ggarna må lad es en »gardin ». Ett år senare, i oktober 1738, 4

ALTA R UPP­ SATS .

ALTARTAVLA -

...

Ang. Norberg ovan s. 201 , not 2. 
 Prol. 173 7, 23 ap ril. 
 3 Georg Engelharcl Sch rö der, po rträtt- och h istoriem ålare; f.16 84, cl . 1750. Sch röder 
 fick av fö rsa mlingen gravpl ats i kyrkan , m en efter han s dö d återk öpt es graven fö r 200 dlr kmt på änk an s begäran , so m behövde pengarn a; Räk . 17 50, verif. 396. 4 Räk. 173 9, ve rif. 389 : • Förfärdi gat en Alt a ret a!la m ed Bilthu ggeri arbete upp å t ill en summa Dr 550 . -> 27 jan. 17 39, Pe tter No rberg. - Utt rycket • Alla retafl a• avser icke endast ram en krin g Schröders må lnin g ulan även övri gt. bilcl h ugg-eri a r bete på u ppsat sen såsom än glafi gm em a. Jfr rnmm an 550 dlr krut m ed 2 50 dlr kmt , vilk et senare belopp Norberg fi ck för bildhu gge ri a rb etet till orge lfas ad en, vartill hörd e bl. a. ul!ö randet av två ä nglar. - I No t·bergs bouppteckn ing 17 46 upp ta s bl. a . >En a lta remodell m ed Ji gurer >, värd erad till 72 dlr kmt; förmodligen modell en till ll eclvig El eo nora kyrka s u ppsats.
1
2

236

STOCKHOLM.

Fig. 128. Skulptur på altaruppsatsen (jfr fig . 126). 
 Skulptur des Altaraufsatzes (siehe Fig. 126). 


Foto. Generalstab. lit . anst. 1914

blev Norbergs arbete på uppsatsen färdigt, men denna ställdes ej genast upp i sin helh et i kyrkan, enär det provisoriska altarets grund ej till ät detta. 1747 ombyggdes altaret på ny stengrund av slotts byggmästaren Georg Fröman, 1 och uppsatsen fullbordades med kolonns tällning och änglar. 2 Altaruppsatsen', i typisk barockstil, hör till den grupp uppsatser, som influerats av Andrea del Pozzos a ltare i Il Gesu, Rom, och som här i Sverige främst representeras av Burchard Prechts altaruppsats för Uppsala domkyrka (invigd 1731; nu i Gustav
I Räk. 17 47 finns en räkning, daterad 1 ju!'li, på 8 : 24 dlr kmt t ill > Siu stycken karlar som burit Chernbimerna ifrån Staden till Kyrki an >. 2 Claessonska sterbh uset bidrog med 1000 dlr kmt till arbetets utförande (Prot. 1747 , 31 nov.) . - Jfr J. G. Hallman, A. 0. Rösten Af Det Gyllene Alla· ret ... , Slhlm [1747); predikan vid invi gningen av altaret allhelgonadagen 1747.
1

HEDVIG ELEONORA

K YRKA.

237

F ig. 129.

Foto . Generalstab. lit. a11st. 191". Skulptur utförd av Petter Norb erg 1737-38 (jfr fig. 128). 
 Von Pe tter No rb erg geschnillen 1737 - 38. 


Vasa-kyrkan, Stockholm). Närmast lik Hedvig E leonora kyrkas uppsats är den i Katarina kyrka, Stockholm, som också utförts efter ritning av · G. J . Adelcrantz. I synnerhet en förslagsskiss från 1732 (B. St.) visar stor överensstämmelse, särs kilt då beträffand e de knäböjande änglarnas ställning. I Hedvig Eleonora kyrka har dock uppsatsen bättre komponerats in i ark itekturen än i Katarina. Altartavlan har fl era gånger restaurerats. 1792 blev den •uphje lpt och reparerad tillik a med marmoreringen nerikring» av Johan Wilhelm Wångberg, 1 1820 restaurerades den av Anders Lundmark, 1827 av E. Limnell, 1868 av Vilhelmina Lundmark, 187B av C. G. V. Carleman; 1914-1915 överflyttades måln ingsytan på ny duk och renoverades av kon servator C. W. Jansson.
1

Räk. 1794, verif. 339.

238

STOCKHOLM .

F ig. 130.

Kristus p å' korset. Oljemålning av G. E . Schröder 1738. 
 Altarb ild . Ölgem äld e v on G. E Schröder 1738. 


Foto. Gen eralstab. lit. anst. 191 5.

HEDVIG E L EONORA KYRKA.

239

Altarringen (jfr fi g. 98, s. 171), vars platta, klädd med röd sammet, vilar på svarvade balusterdockor, inställda mellan fyra bredare mellanstycken, är av vit marmor. H. 90 cm. I mellan -

Fig. 131.

Detail <les Aufsatzes von P . Norberg geschnitten . 


Detalj av r a m en kring altartavlan. 


Fo to . E . Lundmark 191" .

styckena äro infällda rektangulära bronsplaketter, framställande de fyra evangelisternas symboler; plaketterna ha mod ellerats av artisten J. A. Vetterlund; 1914. Till den första altarringen, 1737, som kläddes med rött kläde , skänkte svarvaren Johan Fried. Heidz »10 st. Pelare som står wid altaredörren». 1794 reparerades och målades altarringen: Balusterdockorn a »som hvit marmor», sockel och platta »Som grön marmor »; fotpallen grönmarmorerades; go lvet framför altaret målades »som sten i rutor inlagdt, omgifvit med en vit fris ». 1817 målades golvet vid altaret med brun färg och ru tades; balusterdockorna målades i pärlfärg; den gröna marmoreringen vid altaret bättrades på. - 1821 förgylldes de »nedra afsatserna på de 4 Pelarne wid Altaret», d. v. s. baserna på altaruppsatsens fyra kolonner. - 1865 uppsattes den altarring, som borttogs 1914. Den bestod av schaggklädd platta på svarvade dockor, förenade med rundbågar (fi g. 126, detalj fig. 132) ; av trä, vitmålad med förgy llni ng. Till altaret hörde förmodligen de två krucifix och fyra andra s kul p- ( =~~~~~~~~~~ turer av alabas ter, som skänktes till kyrkan 1736. Vid kyrkorådets sammanträde den 19 juli d. å. »Opwistes Rit. Westerberg 191 4. de bi lder af Alabast, som skiepz timFig. 132. Altarrin g 1865. merman Holm i smala gränden gifwit, Altargitter 1865.
16-171932. Sveriges kyrkor. Stockholm III.

240

STOCl{HOLM.

PR EDIK STOL .

som med hugnad ansåges, och skola förwaras uti lådor (tills stenkyrkan blivit färdig), 1. st. Crusefix af 5 quarter, 1 st. af 3 quarter, 4 andra bild er». De äro nu försvunna. 1830 fanns ännu kvar »Ett Crucifix af alabaster, till större delen förderfvadt» .1 Predikstolen (fig. 133): En halvrund korg med fyllningar å utsidan , emblem av trä och gips - vädurshuvuden , lagens tavlor , bibeln, samt, å fundamentet, palmkvistar och sy mbolerna för tro , hopp och kärlek - ; korskrönt kupolformigt ljud tak med änglahuvuden, upphängt i en bruten Foto. , [/mberg & Preinitz 1913. Fig. 133. Predikstol enligt ritning bågig fronton, som uppbäres av av J . E. Rehn 1775. fyra släta kolonner med joniska Kanzel nach Entwurf von kapitäl; från ljudtaket nedhänger J. E. Rehn 1775. ett i trä och gips arbetat draperi, som täcker väggytan bakom predikstolen; vitmarmorering och förgyllning; uppgången till predikstolen är från sakristian. Predikstolen är utförd efter teckning 1775 av J. E. Rehn; ett arbete i klassicistisk stil, i skissen väl anpassat efter kyrkans barockarkitektur men i utförandet avvikande från arkitektens plan: Prediks tolen flyttades för långt in i kyrkan. 1775 uppdrogs åt snickaren Johan Niclas Eckstein att göra en ny predikstol. Början gjordes med trappan, som byggdes inuti sakri stian , varifrån uppgången till den nya predikstolen sku ll e anordnas. Efter Ecksteins död 1776 å tog sig Carl Forssten 1777 snickeriarbetet. Först följande år, 1778, b lev modellen (av trä och modelleringsmassa) färdig enligt Jean Erik Rehns 2 ännu bevarade skiss 3 (fig. 107, s. 211). ~Modellen till Praedike Stolen Uti
A. T. A., Inv. 1830. Ang. Reh n ovan s. 210 , not. 1. 3 K. B., Skön konst, byggn. - En!. bil. till prot. , dater. 21 dec. 1813 , överlämnade arkitekten professor 0. S. Tempelman »O riginal-Conceptet> till kyrkan s predikstol till kyrkoritdet. Ritningen had e han köpt från Masreliez' atelj e för c:a 20 rd lr för alt bruka den »för Elevernes eftersyn >; ej i k:ans ägo; möjligen identisk med teckningen i K. B.
1

2

HEDVIG

ELEONORA l{YHKA.

241

Foto. ;lim berg & Preinitz 1913 .

Foto . .Hm berg & Preinilz 191-1 .

Fig. 134. Timglas av si lver . Silberne Sanduhr. 1791.

Fig. 135. Timglas av trä. Sanduhr a ns Ho lz. 1737.

Ladugårds Lands-Kyrkian upsat 1778, I: E: Rehn. inv: » finn s i kyrkoark ivet. H. 47,s cm. Ornamenten utfördes av Adrien Masreli ez 1 1778-1779 för en summa av 1200 dlr kmt. 2 Angående färgen å predikstolen rådgjorde kyrkoherden med hovintendenten Rehn och bildhuggaren Sergel ;3 dessa föreslogo vit färg, marmorerad. Målningen och förgy llningen uppdrogs å t Lars Bolander1 (1784 - 1786). J ulclagen 1784 invigdes predikstolen . Skissen till kyrkan s första p red ikstol gjordes 1737 av Adelcrantz cl. ä. 5 Om denna predikstols utseende meddelar inv. 1756: »Klädd med rödt kläd e, uppe i taket en Duwa med Sohl, bak
Jacques Adri en Masreliez, omamentsbildhuggare, r. 1717, d. 1806. 
 Räk. 1778, ve rif. 394, 394 1 / ,, 405; 1779 verif. 40 1. 
 3 Prot. 1779, 28 juli. 
 · • Lars Bolande r, djur- oc h blomsterm ålare, dekoraiionsmålare vid k. teatern , 
 d. 	 1795. 6 Prot. 1737, 23 april.
2

1

242

STOCKHOLM .

öf'wer dörren en Sohl>i, den senare skänkt av Petter Norberg. Av räkenskaperna framgår, att predikstolstrappan och dörren till denna målades med grå färg till kyrkan s invigning 1737. Trappan, som låg inne i kyrkan och till hind er för bänkarna, ändrades senare.
TIMGLAS.

Timglaset (fi g. 134) på predikstolen är av silver, delvis förgy llt. Det står på en träplint, ovanpå en avskuren jonisk kolonn. Ståndarens fot, i plan fyrpass liknande, är dekorerad med punsade akanthus- och andra bladmotiv ; ståndaren krönes av kunglig krona, vars ring ocl1 Rit. Westerberg. byglar äro försedda _ med punsad ornering. Fig.136. Nummertavla. Stället, so m rymmer fyra glas, är sammanTafel fiir die Gesangbuchn umm ern. satt av gjutna delar med handro sett-, blad- o. a. 1822. motiv. Under ställ et, på ståndaren, är fäst en svävande ängel , med lie och timglas, ovan en kartusch; gjutet arbete. Samtliga gjutn a delar äro dåligt efterarbetade. Timglaset är en ligt inskription »Gifwit Den 1 Januari 1792 » av »L. S. G.» (»en fru Sjögren »1 ). Stämplar: Hiksäpple 2 (=Uppland s vapen) - tre kronor - I 2 (= 1791 ) - Yttraeus. H. 71 ,s cm. , » Wäger 218 . Lod .» (enligt inskription). Det ti m g 1as (fig. 135), som nu står i sakris tian, skänktes av Petter Norberg till k yrkan s invignin g F=====~~=;== - . 1737, som också skurit detsamma. Ståndaren, av förgyllt och försi lvrat trä- och gipsarbete, profilerad, stöd es av fyra voluter och är intappad i träplatta på fyra kulfötter samt krönes av bevingad dödskalle och kula. Stället, för fyra glas, är av mässing. H. 100 cm. Ståndaren omförgyildes och Of!Iförsilvrades 1914, då också nya glas anskaffades i st. f. de söndriga. Rit. Westerberg . Utom de enklare, rektangulära Fig. 137. Bänkdörr frå n 1737, borttagen 1865. nummertavlor, som äro uppsatta
Tur des friiheren Ges liihls, aus d. J. 1737.
1

NUMMER­

TAVLOR

A. T. A., Inv . 1830. 
 ' Looström, s. 92, uppger fe laktigt S:t Erik . 


HEDVIG

ELEONORA l{YH.I\A. 	

24B

_J._j_~··

, . . . , . - - - - - - -..,.;;

Fig. 138.

Förslag till orgelläktarefasadens dekorering 
 av C. F. Adelcrantz 1762. 


Kyrkans arkiv.

Enlw urf' einer \Veslempores des Architekten C. F . ..\delcrantz (cl. J. ). 1762. 


på skilda platser i kyrkan, finnas tvenne ovala nummertavlor, utförda 1865 av H. Nerpin1, med snidade, förgyllda rokokoiserande ramar på svarvade, snidade ståndare, H. 88 + 100 cm., uppställda i omgången i öster, norr och söder om altaret; de båda sistnämnda nummertavlorna stodo till 1914 längre in i kyrkan , framför de båda östra pelarparen. Samtliga nummertavlor äro av trä. 1758 gjordes en nummertavla, »hwar på Psalmerna sko la uplecknas som effter wanligheten upläsas i aftonbönstunderna». I sakristian förvaras nu den nummertavla (fig. 136), som 1822 anskaffades till orgelläktaren; den är av mahogny, med »stolpar af .Jern», skulpterat överstycke, åtta rosetter på ramen , förgylld. H. 	 76 cm . Bänkarna 11'ere i kyrkan äro öppna (synliga å fi g. 99 , s. I. 73), målade i blågrönt med förgy lld a, kransliknande ornament å gavlarna ; utförda efter Gustaf Lindgrens ritning 1914. Bänkarna på läktarna äro enklare, likaledes öppna, målade i blå-grå marmorering. Kyrkans första bänkinredning gjordes efter Adelcrantz d. ä:s

BÄN11AR.

Kyrkans arkiv.

Fig. 	 1 :J9. Förslag' till läktaredekorering av 	 Lars Kingren 1762.
J·:ntwurr dcs Bild hau ers L. Kingren. 1762. (Siehe Fig. 138).

J{yrkans arkiv .

Fig. 140. Alternativ av Kingren (jfr fig . 139).
Alternative von Kingren (Siehe Fig. 139).

1

Hcrman Nerpin , ornamcnlsbilclhuggare, f. 1834, d. 1908.

244

STOCKHOLM.

Das Inncre gcgcn Westen 1913. (Siehe Fig. 00, S. 173, das In n c rc gcgen \\' es ten 1014!)

Fig. 141.

Interiör mot viister 1913.

Foto . Almberg & Preinilz.

LÄKTARE.

ritning. 1 Kontraktet med snickarna 1736 anger: »dörr (fig. 137), pelare, sittbräde, fram - och bakfyllning, arm- och bokbräde, knäoch fotpall». På läktarna ställdes en del bänkar från brädkyrkan. - 1760 omtalas »Siungarebäncken» i koret. - Bänkarna målades 1737 utvändigt med ljus kastanjefärg samt numrerades med vita siffror; invändigt voro bänkarna gråmålade. 1780 ommålades delvis i kyrkan: En bänk med brunt, en annan , »pastoren s», med grått. 1792 målades bänkarna - troligtvis utvändigt - gråa, med ljus pärlfärg. 1808 köpte församlingen 50 bänkar, so m till hört Artillerikyrkan. 1.821 gjordes 1ö större och 2 mindre bänkar, vilka målades med »ljus oljefärg». 1892 ersattes de slutna bänkarna med öppna i förenklad barockstil, som målades i mahognybrunt ; dessa bänkar slopades 1914. Läktarna (pi. Il) i norra, södra och västra korsarmarna upp1

P rot. 1735, 30 juli.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

245

bäras av joniska kolonner och pilastrar av trä (till 1914 utgjordes kolonnkärnorna av trästolpar, som detta år ersattes med järnbalkar), vitmarmorerade, med förgyllda baser och kapitäl. De vitmarmorerade bröstningarna på norra och södra läktarna äro uppdelad e i trenne fält, .med förgyllda, i trä skurna rankornament och sy mboler på helvit botten; orneringen är utförd av H. Nerp in 1865. Västra läktaren, på vilken orgelverket är uppställt, har bruten , bågig front (fi g. 99, s. 173) ; bröstningens sy mmetriska rankornament, förgyllda , på vitm å lad botten, uppdelad i fält, äro från 1914. På bröstlänningen stå fyra vitm ålade trästatyer, I-I. 88 cm. , evangelisterna Mattens, Markus, Foto. Almberg & Preinil= 1913. Lukas och Johannes; dessa äro Fig. 142. Dopfunt av kalksten . 1678 . s kulpterade 1865 av H. Nerpin. Taufs lein a ns öliindischem l\alkstcin . 1678. Ovanpå passagen mellan sakri stian och torntrappan i östra muren anordnad es 1914 en läktare , vilken huvudsakligen är avsedd för responsoriekörer och liknande. 1737 gjordes västra läktaren samt lä ktarna i norr och söder provisoriskt i ordning. Ovanför orgelläktaren fanns en mindre gråmålad läktare, som hade »Utskurit pelarwärcke framman före». 1 Adelcrantz d. y. inlämnad e 1762 förslagsritning till ny bröstning på västra läktaren , säkerligen i överensstämmelse med det förslag till orgelfasad han tidigare gjort upp (an g. detta nedan). Adelcrantz' förslag till läktarefasadens dekorering synes fig. 138. Bi ldhu ggaren Lars Kingren inlämnade ett par andra förslag till läkByggd av Henrik Möll ers egna matcriali er, kallades den lilla lä ktaren van ligen >Hr Assistenten s läcktare ».
1

246

STOCKHOLM.

Foto . Almberg & Preinilz 19H .

Fig. 143.

Dopskål av silver.

1685. 


Silberne Taufschale. 1685. 


tarens prydande (fig. 139, 140). Av kostnadsskäl gjordes emellertid bröstningen slät samt målades (1770) i ek och dekorerades med målade blomsterfestoner och förgyllda lister (jfr nedan , s. 248!). 1779 lovade K. M:t kyrkan sex pelare från slottsbyggnadsdirektionen; dessa skulle uppsättas, så att man skulle få se, om de passade (till orgelläktaren troligen). Adelcrantz hade nämlige n lovat inkomma med förslagsritning till orgelläktarens ombyggnad. 1 1790 målades läktaren med pärlfärg och förgy lldes listerna på densamma. Året efter nygjordes de tio fristående kolonnerna och de sex pilastrarna under orgelläktaren samt oljefärgsmarmorerades och (baser och kapitäler) förgylldes; i övrigt vitlimmades under läktaren. 1865 ersa ttes den släta bröstningen å orgelläktaren med barriär - med rak fasa d, något framflyttad; jfr föregående fasadplan, fi g. 104, s. 207
1

Pl'Ot. 1779, 28 juli; 1784 , 16 april.

HEDVIG ELEONORA KYl{KA.

247

av svarvade, vitmålade och förgyllda, trädockor, förbundna med rundbågar (lika den altarring som uppsattes samma år); på konsoler på barriärens framsida ställdes de ovan nämnda fyra evangelistslmlpturerna (fig. 141); barriären borttogs 1914 och ersattes med annan fasad samtidigt med att läktaren utvidgades inå t kyrkan; de fyra konsolerna uppsattes på olika ställen i kyrkan och användas nu till att ställa vattenkaraffiner och dricksglas på. De Nerpinska bilderna flyttades upp på bröstlänningen (fig. 99, s.173). 1865 ersattes de konkava norra och södra läktarbröstningarna med dylika med rak plan , ·1k ·· l JJ N . Foto . Almberg&Preinilz 19fli.. v1 a, som namnt, ornerac es av i . erpm . Fig. 144 . Nattvardskalk Ovan läktaren i norr, i den igenpanelade av silver; foten från ·· t 1 b f t" ll 1865 · d omkr. Hi70, skålen vas ra va v agen, anns 1 en min re från _ 1737 läktare med plats för endast ett par, i längd- Silberner Kelch JG70 und 1737. riktning norr-söder ställda bänkar; den igenmurade dörröppningen till denna syns i läktartrappans förlängning. Orgelverket, bestående av 37 stämmor, är byggt 1866 (då 26 stämmor) av P . L. Åkerman och ombyggt av firman Åkerman & Lund 1908; fasaden (fig. 141), i huvudsak efter Adelcrantz
0

ORG EL.

Foto. Almberg & Preinitz 191".

Fig. 145. Vinkanna av silver. 1737.
Silbcrne Kannc. 1737.

Foto. Almberg& I'rei11il= 191". Fig. 146 . Kanna av 
 Silbcrne Kanne. 1777. 


silver.

1777. 


248 	

STOCKHOLM.

Foto. Almberg & Preinitz 1914.

Fig. 	 147.

Oblatask av silver.

1685.

Silberner Hosticnb ehiiller. 1685.

d. y:s ritning 17611762, är vitmålad med förgyllda girlander, kartuscher, masker, em blem, urnor med flam mor och en krönande musicerande ängel. 1736- 1737 uppsattes i kyrkan av orgelbyggaren Olof Hedlund ett orgelverk, som inköpts från Maria kyrka för 1000

dlr kmt. Hedlund ombestyrde icke blott nedtagning och uppsättning utan även »förbättrande och uthwidgande». 1 Efter ritning av Adelcrantz d. ä. gjorde Petter Norberg 1737 till fasaden »Åtskilliga Zirater och ornamenter med Twenne Englar och Bassuner i hän derna». 2 Detta orgelverk (utan fasad) såldes 1760 till Medåkers kyrka , Västmanland, för 1200 dlr kmt. Nytt verk uppsattes av orgelbyggarna Jonas Gren och A. Petter Stråhle enligt kontrakt av l760. Adelcranlz d. y. gjorde ritning till ny fasad 1761-1762 . l~ nligt detta skulle delar från den förutvarande fasaden ånyo an vändas, troligen de framme vid läktarbarriären ståend e båda pedal verken (den ljusa rektangeln till vän ster, nedtill, a å fig. 104, s. 207, med pedalverkets fasad ova nför). Mittpartiets, manualverkets, fasad ritades av J\delcrantz d. y. Fasadens bildhuggeriarbete utfördes '<t, av Lars Kin gren 1764-1766, en del förgyllning av Adam Flodin, övrig förgylln ing och målning av Lars Holander 1770. Enligt räkningen har Bolander »Målat Des orgewärk som Ek samt Rehauserat öfversta Couppen me.d ägta gull - -- -. Dito Bröst wärn Framrnanföre berörde Läctare, med Ek färg, och målat blomster Festoner Rehauserat samt. listorne i kring l"yllningarne med ~igta gull - - -.» 1865 föränd rades fasaden något av Malmberg, då också ekfärgen övermålades med vit färg. Foto. Gen . lit. 
 anst. 1916. 
 Den i B. St. förvarade originalri tningen, daterad Fig. 148. Sked 
 1762, påminner mycket om Adelcrantz' förslag till av silver. OmRäk. 1737 , gåvofört., vcrif. 80-81. ' Jfr not. 4, s. 235 !
1

Löffel, Silber,
um 1690.

kring 1690.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

249

l'"oto. Allllberg & Preinilz 191 4.

Fig. 149.

Ljuskron a av kristall och mäss in g.

1700-ta let.

J{ronleu c ht er aus Kri s ta ll u nd Messing. 18. Jahrh.

orgelfasad för Adolf Fredriks kyrka, Stockholm (i Nat. M.). Adel crantz ' orgelfasad 1774 för Maria Magdalena kyrk a, Stockholm , återgår på båda dessa nämnda förs lag, Hedvi g Eleonora och Adolf Fredriks kyrkors. Dopfunten (fig. 142), av r öd öländsk kalks ten, H. 96 cm. , s tår mell an de bå da sydöstra pelarn a. Foten och skålen äro åttasidiga, den senare liksom hal sen dekorerad med växtmotiv i låg relief ; de försänkta ytorna ma tta , övriga plan blanksli pade. På en av skålens sid or finn s fö lj ande inskription : »Erich Pehrson Psilander Brita Andersdotter Diihre Anno 1678». Fun ten hör till den grupp kalkstensfuntar , som Carl R. af Ugglas antager vara av östgötskt ursprun g med trad itioner från stenhug garhyttorn a vid Vadstena slottsbygge (1 545- 1620). 1 Säkert
1 Carl R. a f Ugglas, . T"l' å dopfuntar från 1600-talet (Uts tällnin gen a f äldre kyrklig kon st i Strä ngnä s 1910, lI, s. 45), funt arna i Grödin ge och Bettna kyrkor i S öd erma nland; funten i Hedvi g Eleonora kyrk a, som är mycket lik den i Grö· <l in ge (frå n 1655), omnämn es ej i upp satsen.

FuNT.

250

STOCKHOLM.

Foto. Geu eralst. /il. anst.

Fig. 150.

Lampett av silver från 1711, • tillökt och förbättrad > 1737. \Vandleuchler aus Silher. 1711 und 1737.

DOPS KÅL.

är dock , att dylika funtar huggits även på orter närmare Stockholm, troligtvis också i själva staden av de talrika portalskulptörer, som arbetade i till staden infört material. Årtiondena närmast före 1914 stod funten i ett hörn i kyrkan i närheten av norra ingången, där den tjänade som förvarings plats för kvarglömda psalmböcker o. a. Som podium för den vanligen använda dopskålen, en av gjutet glas, brukades ett svartmålat bord av nattduksbordstyp . Vid sista restaureringen flyttade s dopfunten fram till sin nuvarande plats men uppställdes så osäkert, att den vid kyrkan s rengöring blev omkullstölt och skadad , bl. a. bräcktes halsen av. D opsk å l av silver, delvis förgylld , (fi g. 143) har i botten en (mycket nött) gjuten och ciselerad medaljong, framställ ande Jesu dop, samt på foten en krans drivna frukter och blad. På skålens utsida iir graverat: » Diderich Foto. Gen era /si. lit. c111st . 191 t,. Stå hle1, Ewa Liefländer Anno 1685>>. Fig. 151. Ljusstake av Inga stämplar. H. lO, s cm.; Diam. 32,• silver. 1773. cm. Vikt 88 1 /1 lod (en!. Inv. 1709). Silb erner Leuchler. 1773.
1

Kommissarien Didl'ik Ståh le .

HEDVIG ELEONORA KYHRA.

251

Fig. 152.

Detalj av a ntependi um ; italienskt arbete från 
 1600-ta lets bö1:jan. 


Foto. Generalst. lit. anst. 19H.

De tai l ei n es Antependiums; italienische Applikationsarbeit auf Seide. 
 Anfang d. 17. Jht. 


Looström , s. 91: »Alt döma af medaljon gen är arbetet af P. Öhr». Kalk av silver, förgylld (fig. 144); foten i åttpass, skaftet åtta- NATTVARos­ sidigt med rund knapp , ornerad med stjärn- och bladformiga buck- KlRL . lor, skå len slät, något vidare upptill. I botten graverat: »förbättrader AfI 1737. 74 1 /2 lod » och (med yngre stil) »Wigt810gram ». På skålen graverat med nutida skrivstil : »Tillhör Hedvig Eleonora kyrka." Stämplar på foten (på yttersta kanten , översidan): Krona ( = Stockholms vapen) - N B ( = Nicolaus Breijman); stämplar på fotens undersida: I S - I S (= Johan Starin 1); stämplar på skålen: a (= 1737) - S:t Erik( = Stockholm vapen) - IS och åldermansranka. H. 29 ,5 cm. - Paten hörande till kalken , av silver, förgylld, har på övre sidan nutida gravyr: »Tillhör Hedvig Eleonora
1

Johan Starin Anderson , guldsmed , f. omkt'. 1698 , cl. 1755 ; Rå . A. , Bouppt.

252 	

STOCI<HOLM.

Fig. 153.

Detalj ur antependium Qfr fig. 152). 
 Detai l (siehe Fig. 152). 


Foto. Genera/st. lii . anst. 1914..

kyrka », på undre sidan: »Wigt 160 gram» samt stämplarna: a ( = 1737) - S:t Erik - I S (= Johan Starin) och å ld ermansranka . Diam. 17,5 cm . . Som förut nämnts (ovan s. 163) upptas i Inv. 1671 en förgylld' kalk med paten, vägande (enl. Inv. 1709) 54 lod, vilken kalk är identisk med den nyss beskrivna, so m enligt stämp larna försågs med ny skål 1737 av Starin. Att kalken köptes ny 1671 eller åre t före, då brädkyrkan anlades, således ej lånades från I-Iolmkyrkan på .samma sätt som ett par andra förem å l, därför talar en passus i armbössans inlaga till slottskansliet 1687 (ovan s. 187): »- - - den förgylte Silfwerkalken kiöpt - - - för desse Armbössepenningar - - -»; citatet i sitt sammanhang gör del klart, att det var för de pengar som lånts till brädkyrkan, och ej. möjligen till Holmkyrkan, som kalken köptes. Av de ovan upp tagna stämplarna på foten, krona - N B, bå da förbisedda av Looström1, kan då mamnstämpeln med sannolikhet tydas som Nicolaus Breijmans 2 signatur; kronan är ju Stockholms vapen. Ka l k av silver, förgylld; foten rund, godronerad, knappen med' bucklor, på skålen kors, bok och palmkvistar i blankstickning. På foten graverat: »Tillhör Hedvig Eleonora kyrka- · Wäger 505 gram »; i botten: »118,60». Stämplar: C F C (= C. F. Carlman) tre 	kronor - S:t Erik - F 6 (= 1884). H. 27,5 cm. - Paten
1 Looström antager: >Kalken ilr i silt ursprnngliga skick fr å n 1500·lalet > (s . 	 90). 2 Mästare 1670; Looström , s. 61.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

253

hörande till denna kalk, av silver, förgylld. På undersidan graverat: »Vikt 234 gram - 1894 »; - på översidan: »Tillhör Hedvig Eleonora kyrka ». Stämplar: 1. Sundström - tre kronor S:t Erik - (J 6 ( = 1894) . Diam. 17,1 cm. Kanna av silver förgylld (fig. 145); päronformig med handtag och pip, på rund fot, lock krönt av lamm med korsfana. Under Foto. Almberg & Preinitz 1914.. pipen graverat inom upp Fig. 154. Bokdyna, silverbroderi. kartu sch: »Denne stucken 1600-talet. Kanna är Hedwig Eleo norae Buchkissen aus Seide, mil Silber. 17. Jht. Försambling till tiensts giL ven af åtskillige Herrar Handlande, som frivilligst hartillsammanskutit, hvilkas Namn finnas i Den lista Handels Mannen hr: Petter Hultman, Assistenten hr: Henrich Möller til stält och vid Kyrkans Protocoll af d. 15 Novb ~ inhäftadt är. Juhle-dagen åhr 1737 först brukad ; väger 174 lood giord af hr Ioh. Starijn». I botten graverat: »Wigt 2250 gram». Stämplar: a(= 1737) - S:t Erik - IS (= .Johan Starin) . H. 46, 5 cm. Kanna lik den föregående, av silver, förgylld. I kartusch under pipen graverat: »Tillhör Hedvig Eleonorre Kyrka i Stockholm 1865». I botten graverat: »Wigt 2350 gram - v. 551 ort». Stämplar: C. G. Hallberg - tre kronor - S:t Erik - L 5 (? ; = 1865) -C G (?). H. 46,s cm . Kanna av silver (fig. Foto. Almberg & Preinitz 191 4. 146); päronformig med handFig. 155 . Bokdyna, silverbroderi. tag och pip, som räcker från 1600-talet. Buchkissen aus Seicle, mil Silber. kannans vidaste del och upp 17. Jht.

254

STOCKHOLM .

Ob l atask av silver, invändigt och delvis utvändigt förI~ gylld (fig. 147); rektangulär form + t med avskurna hörn. På fram I I sidan ett grovt gjutet förgyllt Foto. ' 11/mberg & Pr einitz 191/i.. kru cifix fastnitat. Askens sockel Fig. 156. Mässhake. 1913. i\fessgewand au s Scide, mit Seide och locket profilerade. På loe;bes ti ck!. 1Ul3. ket graverat: »Lars Balck 2 Christina Hans Dotter Afl 1685 » samt med nutida skrivstil: »Tillhör Hedvig Eleonora kyrka. Wäger 350 gram». På bottensidan: »förbättrader J\fl 1737 26 1 /4 Jod ». Inga stämplar. H. 8,s cm. Sked av silver, förgylld (fig. 148), har på bladet graverat ett spegelmonogram C T S G inom palmkvistar med friherrlig (eller adlig?) krona över samt: » Wäger 25 gram». På skaftet stämplarna: Hand med krönt yxa (=Norrköping) - H R (=Henrik Reimers 3) i sköld; graverat: »Tillhör Hedvig Eleonora kyrka>. Omkring 1690. L. 15,s cm.

'' t.~ f.
'
'

!

+,

~,
I

I

;

I

'·

'·

, +~ *
I

! .I*
-)

ti ll den kannan avslutande gir-
 landkanten, trenne bladliknande fötter, lock med blad-, blomoc h fruktknippe, på kannan och på pipen drivna blad- och blomkvistar. I botten graverat : »Till hör Hedvig Eleonora kyrka » -»Wäger 1030 gram ». Stämplar: T (9; = 1777) - S:t Erik - tre kronor - Ström 1 . H. 30 cm .

I

Sockenbudstyg av silver, förgyllt, enkel form med oproportionerligt stor, päronformad skaftknapp på kalken , två fu ll s tändiga satser, kalk , paten (m ed oblatbehållare) och vinflaska av glas. På kalkarnas skål i blankstickning lamm med korsfana och »Si Guds Lam Som Borttager Werldenes Synder» - »S t. Hedvi g Eleonora' Kyrckas år 1758 ». I botten stämplarna: t (= 1758)
1 A. Ström omn ämnd för ett par arbeten från 1774 och 1782 av Erik Wenn berg, Guld sm edsar bcten i Västernordands läns kyrkor (Utställningen a f iU dre kyrk · li g konst i Hernösand 1912 , s. 161 , 166). 2 Bankkassör Lars Balck. 3 Mästare 1683 eller strax efler; levde ännu 1706. Enligt benäget mecldelanrlc a v dr G. Upmark .

HEDVIG ELEONORA I\Y HKA.

255

Foto. Al111berg & Preinil: 1!11/i.

F ig. 157 . 13rndpa ll sö Yerclrag av sammet med gu ld- och silverbroder i. 1737. 

Uberz11g cin es Branl s luhlcs, a us Golrl- und Si lh crgeslicktcm Samt. 1737. 


tre kronor - S:t Erik - N L ( = Nils Luncl1) - å lderman sranka. H. 13,s cm. Kyrkan upp lyses artific iell t med ele ktriskt ljus och - som reserv - gasbelys nin g, som i.ir inmonterat dels i fem kronor av mi.issing: En i vardera öppn in gen mellan kolonnerna i sydös t, sydväs t och nordvi.ist samt en över vardera li.iktaren i norr och söder, dels i tvenne lj usarmar av mässing i koravdelningen: en på södra och en på norra sid an, dels i ljusarmar av bronserad gjuten metall, som äro uppsatta på ett fiertal platser i kyrkan . lnn erkupol en belyses även av <:in elektrisk lju sramp med r eflektorer, som är lagd på det framskjutande murpartiet under kupolfönstre n. Altaret belyses av ljusramper med Rit. \\'e•lerberg 191/i. Fig. 158 . Håvbereflektorer; på a ltaret slå tre trearmad e lju sstakar, sla g, s il ve r. 1715. som till 1914 voro apterade för elektriskt lju s; Sil berner Beschlag eines l\lin gelbcunumera användas stearinl jus i stakarna. På tels. 1715.
1

llELYSNI~GS­
A l\MATL 1 H.

Räk. 175 8, verif. 571: Nils Lund. Stockholm !Il.

Milslare 1747 ; Upm ark 1904, s. 55.

17-171932 . Sverige• kyrkor.

256

STOCI<HOUI.

Fig. 159. Kristus på korset. Oljemålning av Petter Lang. 1696.
Ölgemäide von Petter Lang. 1Ci9G.

Foto. Almberg & Prei n it z.

Öigcmiilcle von Petter L ang (? ). Um 1G95.

Fig. 160. Kristi gravliigg ning. Tro­ ligen målad av Petter Lang.

Foto. Almberg & Preinitz-

LJ u ~H 110NA.

L .rnPETT .

predikstolen stå två trearmade stakar av bronserad gjuten metall. monterade för elektriskt ljus. All den nuvarand e armaturen är tillkommen i sa mb a nd me d ombyggnaden 1865-1868 och restaurationen 1892, ommonterad 1914. De gjutna s takarna i kon stlös t rokokoise rande stil på altat'et, på predikstolen sam t väggarmarna runtom i kyrkan äro utförda efter ritningar av Herman Nerpin 1868. Innan mäss ingss takkronorna samt väggarmarna i koret tillk om mo 1892, funno s på kolonnparen trepipiga ljusarmar, lika de ä nnu kvar varand e Nerpinska (en!. foto. från 1880-talet i Sta. A.). I kyrkorådets rum, Jungfr ugatan 7 B, hänger en L iopipig 1ju sk rona av mäss ing med slipade glas (flg. 149). Enligt muntlig uppgift skä nkt »för något tiotal år sedan ». 1700-tals. Bland kyrka n::; silver finn es en trepipig ! a mp el t av si lver, gjutet arbete (fig. 150) ; kartu sch håll en av två puLLi , :01n stöd ja lju sarmarna ; de tre pipornas manschetter med punsade· renässansartade omament; romersk barock i s in helhet. På kartuschpl åten graverat: »G ifwen Af Öfwer Visiteum Carl Bergman [o]ch des K. Hustru Magdalena Höök AQ. 1711. Sto r till wickten 63 lod. Sedermera igenom åtskillige Her. Handlandes Sarnmanskått tillökt och förbättrad Åhr 1737 med 154 lod ut in protocollo ». P å baksidan av kartu schen å ld ermansra nk a och in-

HEDVIG

ELEONORA KYRl<A .

257

Fig. 161.

l(öni gi n Hedvig Eleonora.

Porträtt av Hedvi g Eleo nora mtliat av D. K. 
 Ehrenstrahl. Omkring J 680. 

Ölgemii ld c
YOll

Fo to. Gen erals/ . lit . an sl. 1916.

D. K. E hre n s tra hl.

Um 1680. 


skription (nutida): )>T illhör Hedvig Eleonora kyrka », » Wäger med s krufv en 2050 gram». Stämplar: a (= 1737) - S:t Erik - IS ( = Johan Starin). H. 31 cm. B. 50,s cm. I sakristian förvaras en trepipig lju ssta k e av silver (fig. 151) ; på foten drivna och ciselerade girlander samt blom- och bladmotiv; armarna i form av akantusb lad; piporna ha form av blom_ kalk ar. På fote n gravera t: »36 ~ » , »Tillhör Hedvig Eleonora kyrka - Wäger 1320 gram ». Stämplar på foten: P (= 1773) tre kronor - S:t Erik - ÅKERMAN; på andra delar av staken upprepas stämplarna men med guld smedens initialstärnpel P E Å ( = P. E. Åkerman 1) . På det löstagbara armpartiet finns dessutom graverat: »63 7 » . H. 36,s cm. Looström, s. 92: »Svenskt arbete 1773. Lika med de av I. Honander gjorda stakarna i Klara k yrk a».
1

LJussTARE.

Pcllcr E. Akerman, milsbuc 1.75>; Upmark 1904 , s. 62.

258

STOCKHOLM.

Folo. {.ederq11isfs graf. rr. b. 191.1.

Fig. 162.

Porträtt av Johan Acrelius m:ilat av Petter Lan g. 1684. Johan Acrelius. Ölgcm iildc vo n Petter Lan g. 1GS4 .

Utom delta har k yrkan i.igt ett Jl er lal rny ckel viirdefulla lju skronor och and ra belysningsföremål. Så golt som all belysningsattiralj, som för tecknas i brädk yrkan s lnv. 1716 (ovan s. 166-167), fanns i behåll 1737 och flyttade s då över till s tenkyrkan . Kronorna hängdes upp på följand e sätt, enl. Inv. 174,0: 1 koret en 30-pipig krona (fig. 97, s. 165), på norra läklaren en 16-p ipi g (gjord av Erik Näsman 1737), på orgelläklaren en 18-pipig, på söd ra läktaren en 16-pipig (gjord av Erik Näsman 1737), under norra läktaren en 6-pipig, und er orge!Jäktare11 en 6-pipi g, under södra läktaren en 6-pipig. På altaret ställd es en 1.0-pipig slake, på vardera sid an om altaret en l-pipig s take; på murpelarna och på läktarn a armar och lampetter som funnits i brädkyrkan samt nytillkomna, t. ex. två ljusarmar gjord a av Erik Ni.isman och en trepipig !ampelt gjord av J. Norling, båda av mässing från 1737 saml två ljusplålar skänkta l 739 av styckgjutaren Gert Meyer 1771 köptes en 8-pipig ljusstake av malm (för 550 dlr kmt).

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

259

Fig. 163 .

Portriitt av Jonas Grava nd er m å lat av Petter Lang. 
 Omkring 1694 . 
 .Jonas Gravander. Öl ge miildc von Pcllcr Lan g. Um 1GD4. 


Foto. Cederquisls graf. a. b. 1913 .

Octav ia Carlens bes krivning av kyrka n och dess inredning 1864, således å re t innan de av .Malm berg ledda genomgripand e förä ndrin garna vidtogo , funno s i kyrk a n »sju vackra messin gsljuskronor ». »År tale t 1673 stå r på den s törs ta » (jfr ovan s . 165 och fi g. 97). I då varand e kyrk sal, det nuvarande arkivrummet ovan sakristian , fanns ock »en s tor, vacker, antik ljuskron a af glas»,1 denna se nare skä nkt 1818, då den hängdes upp framför orge lläktaren. 2 I ans lutning till Nerpins, av kyrkorå det infordrad e utl åtande förså ld es t yvärr dessa ljusred skap - jämte andra inventarier,
I

Oct. earlen , Stockholms k yrk or, SLhlm 1864, s. 251.

" Räk. 1818 .

260

STOCKHOLM.

Foto. Cederq11ists graf. a. b. 191 3.

Fig. 164. Portriitt av Abraham Alcinius målat av Petter Lang. 1694. 
 Abraham Alcinius. Ölgemiilde von Petter Lang. 1G94. 


bänkdörrar etc. - 1871. 1 Malm berg hade vid restaureringen av kyrkan nedtagit den ursprungliga armaturen och låtit Nerpin, som
1 På anmodan av k yrkorådet bes ikti gad e Herman Nerpin >de från HedYig Eleonora Kyrk a nedta gne och i vinden å Skolhu se t vid Riddarcga tan N:o fö1" varade Ljuskronor, Väggarma r, Lju ss takar samt 2:nc större armkandel a brar, a llt af mess in g, för utl å ta nd e hmuvida n ågo n af dessa a rti cklar egde n ågot egentligt k onstvärd e och a f denna a nlednin g kund e förtj ena all för framl id en förvara s. Och får jag efter la ge n kiinn edom oc h gran sknin g a f dessa e fTekt er afgifva det ull[dan det att jag ej funnit ofvannämnd e art icklar ega n:'.tgot sådant k ons tY ä rd e som skull e gagna att förvar as till minn e ell er mön ster för den lids kon s t,erk då de ssa pj csc r blifvit verkställda. S to ckh olm den 29 September 1870 •; bil. t. Prot. Hs70 , 24 okt. 27 cle c. 1870 b esl öt s i k yrkori't clct , att metallhonorna skulle försäljas till minst 1 rdlr sk å lp .; glaskronnn för min st 25 rdlr; Yidare bes löt s, alt d e glaskronor, som för tillfället förvarade s i skolhu se t å Djurgå rd en , skulle fl ytlas till den öni ga för r eali sa tion ordnad e samlin ge n.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

261

Fig. 165.
Georg \Vnhlh e rg.

Porträtt av Georg Wahlberg m å lat av M. Mytens d . ä . 
 eller han s s kol a. Omkring 171 5. 

Ölgcmälde von Martin l\Iytc ns d .

Foto. Cederqu isls graf. c1. b. 191 3.

A. oder sciner Sc hule. Um 1715. 


ovan nämnts , komponera de ännu bevarade gj utna väggarmarna och altarstakarna. Inv. 1716 upptar » 1 st. Altarkläde af hwilt all as k sytt af Pärlstickararb ele » samt »1 st. Dito af sa mma slag med gullgasie om kring till d isken», vi lk a anskaffades 1715 för skänkta medel (j fr ovan s. 168). Enl. Hiik. 1 köptes »Sjelfwa tyget bestående af 2ne wåder so m sö nderkliptes och jäm kades både till alt aret och disken», ävenså »20 i all. grönt Franskt lärfft », »gröna band », »guldspetzar », •s ilke och tråd». Både antependiet, »altark lädet», och d isk kUd et till varatogos vid inventariseringen för detta arbete (i januari 1913), ehuru illa medfarna. Materialet är vit sidenatlas med färgrikt applikationsbroderi av siden , gu ld - och silk estråd i
' 1715 , verif. 62-64.

TExT1Lrnn.

262

STOCKHOLM .

Fig. 166.

Porträtt av Johan Holm målat av Johan 
 Joachim Streng. 1729 . 
 .Johan Holm. Ölgemiilclc von J. J. Streng. 1729.

Foto. Cederquists grnf. a . b. 1913

storblommi gt, bladrikt grenverksmönsler uppst igande ur tvenn e vaser , i grenverket papegojor. Antepend iet (fi g. 152) H. 90 cm., 13 . 160 . cm ., var hopsytt av två stycken , d iskklädet (fig. 153) , H. 54, cm. , L. 455 c m. , av fem ; diskk li.idets ena lå ngsida och ena kortsida voro kantade med 1,s c m. bred knypplad gu ldtrå dss pets; ntefter ena lå ngsidan funno s hällor för kli.id e ts upphi.ingning; bå de antependiet och diskklädet fodrade med g rönt lärft. 1914 fick föreningen Pielas i uppdrag alt konservera de bå da textilierna, vilka av frök en Agnes Branting bestämde s som typiskt itali enskt arbete frå n 1600-talels början, sannolikt avsett till sängtapeter. Efter riksantikvariens hörande sprättades de olika styckena isär och hopfogacles i ursprunglig ordning. Den ena tap eten: H. 189 cm. , B. 112 cm .; elen andra samma må tt. Nedtill felas dock mindre

HEDVIG

ELEONO HA KYHKA.

263

Fo to. Cederqui.<ls gruf. a. b. 1913.

Fig. 167 . Porträtt av Mikae l Hermonius m åla t av J. J. Streng.
Mikae l 1 -lcrmoniu s. Ölgc m iild c
, ·0 11

J ..T. Strcng. 1720. 


1729. 


stycken i b å da tap eterna. Dessutom finn es e tt stycke , som ej kunnat inp assas: H. 54: cm., B. 77 cm. A nt epe ndium av s vart s id en, s lätt, in vävt med gu ld , utan ornerin g. Foder svart lärft. II . 86 cm., B. 258 cm. An t epe ndium av s vart kl~id e med app likation och s ilkcsbrodyr , utfört av Handarb ete ts vänner, SLockholm , 1893. Bokdyna av v ilt s id en med reliefbrod eri av sil vertråd och palj etter, kantad med 5 c m. bred kn ypp lad s il vertrå dsspets (fi g. 154); stoppni nge n borta; rester av und ers id a n visa, a tt denna varit av grön sammet uta n brodyr. 35 x 44 cm. Material till denna dyna inköptes l 7l5 (jfr ovan s. 168) : »l st. hwilt atlask m ed uphögt arbete bord erat. », :il a ll. grö nt sam met., »1i a l. Canfacs », »g uldgaloner och Crep iner ». 1 1600·talsarbe te.
I

fätk. 1715, 62-64.

264

STOCKHOLM.

Fig 168.

Porträtt av Olof Hökerstedt målut a v J. J . Streng.
Olof H ö kcrstedl. Ölgcrniilde
\' O n

Foto. Cederq 11 ists graf. a . b. 1913.

li4 5.

J ..J. Streng.

1745.

Bo k dyna av ljusblå tt siden med reliefbroderi av si lvertråd, kantad med bård av blå tt sid en överlagd med 2 cm. bred silvertrådsspels, däromkring en 1,5 cm. bred sil vergalon; två (ursprungligen fyra) tofsar av silvertråd i hörnen (fig . 155); undersidan av sam ma slags siden utan brodyr men med bokstäver och siffror lagda av 0,3 cm. bred platt uddi g silv erträns: »HACLAC ANNO 1737 » (H. Ankar Crantz och L. Ankar Cranlz). 4·4x34 cm. Översidan 1600-talsarb ete. Bokdyna av vit sidenatlas med silve r och silk es lrådsbrody r, blommotiv, kantad med 2 cm. bred knypplad silvertrådsspets; undersidan, lika tyg, delad i tre fält av två silvertrådsspetsar, ytterfälten med silverlrådsbrodyr. 33 x 21 cm. 1700-tal et. Bokdyna av r öd (nu bleknad) sam met med törnkran sbehä ngt kors på Go lga ta-kull e av guld galon och trän s, kantad med 3,5

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

265

Fig. lG!J.

Johan Gus taf Hallman.

Porträtt av Johan Gustaf Hallman målat av 
 J. J. Streng. Omkring 1745. 

Ölgemiild e Yon .J. J. Streng.

Foto. Cederqu isls gr(lf. a. b 1913.

Um 1745. 


c m. bred frans ; undersidan av svart sammet med bok, kors, ankare och palmkvist i gu ldtrådsbrodyr. 46 x 35 cm. Översidan 1700-talet, undersid an troligen 1800-talet. Bokdyna av svart (nu bleknad ) sammet med kors och silvergaloner, kantad med 4 cm. bred fran s av gu ldtråd; undersidan av röd plysch med I H S och kors ovan korslagda kvistar i guld trådsbrodyr. 48 X 36 cm. 1700-talets se nare del. Bokdyna av purpurfärgad sammet med kors av guldgalon <lch gu ldtråd, kantad med 4,s cm. bred guldtrådsfrans; und er~ idan svar t sammet med I H S, kors och törnekran s av guldtråd och paljetter. 47 x 37 cm. 1800-talet. Bokdynor, 2 s t. , av purpurfärgad samm et med gult silkesbroderi ; runt kanten 1,s cm . bred guld galon, i hörnen tofsar. 48 x B5 cm. Utförda av Hand arbe tets vänner på 1890-talet.

266

STOCKHOLM .

Foto . Cederq11isls g raf. r1. b. 191 3.

Fig. 170.

Porträtt av Peter Murbeck målat omkr. 1760. 

Peter :\lurb cck. Öl g c111iild c '"" 17u0. 


Kalk k 1äd e av guld- och s ilve rbrokad med guld trå ds fran s. 61 x 6 1 cm . 1600-tals vävnad . K a lk kläd e av s id enbrokad , i mitten kran s av s ilvergalon , i kanten s il vertrå ds fra ns. 55 x 53 cm. Delta jämte föregåe nd e kalk kläde tord e vara två av de trenne kläd en, som g:h os av ha nd elsma nn en Arv id Arv id sso n 173/. 1 Ka lkkl iide av vil s id ena tlas med i olikfärga t s ilk e brod erad e b lomk vis ta r , s pa rsamt s trödda över ytan; kn ypplad guld trå dsspets runtom ; hö rn tofsar. 50 x 47 c m. Förmodli gen id e nti skt med det kalkk!Lid e so m Maria S und e nia sy dde 1715 av de t s id en, so m inköp tes l1 ella å r sa mtidi gt med sän gtape tern a till a ntepe ndium och d isk kläd e och broder ie t till b okd yna. 2
1 Prnt. 1737, 17 au g. 
 " H.äk. 171 5 , verif. 3u. 


HEDVIG ELEONORA KYRKA.

267

Polo. Cederquists graf. a b. 191 3 .

F ig. 171.

l'ortriitt av And ers Ca rl Huthström målat av 
 Anders Eklun d. Omkring 1775. 


Anders Carl Rul h s lrö m . Öl gemiildc von Anders Eklund. Um 1775. 


Ka lk klä de av violett s ilk essamm et, som ursprun gligen hafl de t broderi som nu finn es på efterföljand e ka lkkläd e; fransen bortsprättad. 47 x 47 cm. 1700-tal el. Kalkkl ä d e av röd s id enatlas med i mitten guldtrådsbro dyr, sol med Jahve i hebreisk skri ft (jfr före gående kläd e); guldt rådsfrans. 49 x 46 cm. 1800-Lal ets senare hälft. Kalkkläd e av s vart silk ess amm et med silverbroderi i mitten ()Ch i hörn en; s ilverfrans. Förförd igat 1866 av Margit Mellström. Ka lkkläd e av r öd sid enatlas med gult silk esbroderi I H S, kors, gloria och bladorn ament. 40 x 40 cm. Utfört av Ha nd arbe tets vänner på 1890-ta let. Mäss h a k a r, 4 av r öd sa mm et med guldbroderier och -galoner , dä rav 1 från 183'7 , 2 fr ån 1884(?), 1 omsy dd 1884: (urspung· !igen frå n 1780 ?).

268 	

STOCKHOLM.

Foto. Cederquisls gruf'. c1. b. 1913.

Fig. 172.

Po rt rätt av .Joha n Stenbeck m å lat av Anders Eklund.
Johan Slenheck. Ölgemälde von Anders E klund. 177-1. 


1774. 


Mässhakar, 3 av svart sammet med silverbroderier och -galoner; 2 av dem broderade 1859 av Charlotte W. Ohlsson. Mässhakar, 2 av fasonerat cremefärgat siden med brodyr i silke (fig. 156); 1300-talssnitt; sydda av atelj e Licium 1913. Mässhakar, 2 vio letta och 1 grön av fasonerat siden med silkes- (de förra) och gu ld- (elen senare) brodyr; anskaffacle1914-1915. Bruclpallsöverdrag av purpurfärgad sammet med på sitsen applicerade tvenne ad li ga ätlen Sparres vapen i reliefbroderi av guld, silver och ol ikfärgat silke på vit sidenatlas, på sidofälten applikation i gu ld och runtom nedtill en knypplad bård med adliga kronor i motivet (fig. 157). Pallen ell er bänken har varit: H. 	45, L. 100, B. 50 cm. »Palltächt », som det också kall as, gavs till kyrkan 1737 av

HEDVIG ELEONOHA KYRKA.

269

Fig. 173. Porträtt av Olof Eneroth målat av E. M. Pasch. 1791. 

Olof Encroth. Ölge111iilde von E. ~I. Pasch. liUl. 


Foto. Cederquists graf. a. b. 191 3.

grevinnan Sofia Sparre 1 tillsammans med bl. a. »1 altarkläd e af röd sammet och vit atlas med det grev liga vapnet och guldgaloner». Palltäcket uppges vara »af röd sammet och guld galoner »; om vapnen nämnes i gåvoför teckningen eller i inventarierna intet. Då reliefbroderierna på sitspartiet på ovan beskrivna överdrag synbarligen sytts på detta först sedan sammeten på det stället nötts ut, är det mycket san nolikt, att de nu på överdraget befintliga på vit atlas broderade vapnen ursprungligen tillhört det omnämnda altarklädet, antependiet, som ju var försett med vapen. - 1780 o. a. år finns i H.äk. inkomstposter a 16 skilling specie »för brudtäckets uthyrande ». 1914 kon serverades överdraget av föreningen Pielas. H åva r, 2 st., klädda med svart sammet med s ilvergaloner
1

Prol. 1737 , 15 a ug.

270

STOCKHOLM.

Folo. Cederqu isls graf. a. b. 1!J18.

Fig. 174.

llc n g l Jun ghlacl.

Porträtt av Bengt .lungblad målat av Per ErafTt tl. y. 1824.
Ölgcmii ld c von P e r l\rafl't cl. .J . 1824.

och -frans; brunt, svarvat träskaft med förs ilvrat rnäss in gsbeslag med klocka; på beslaget gr a verat: ,, J. C. H. S. H.»; den ena håve n i kyrkan , den andra se dan 1877 i N. M: H åv kli.idd med svart samm et m ed si lv ergaloner, -frans och -tofs; svar t, svarvat träskaft med försilvrat miiss in gsbeslag m ed två ringar för klo ckor ; en kl ocka borta. - Troli gen från 1712, se dermera omklädd. H å var, 2 s t. , klädda med röd sammet med guld- och s ilk esgaloner, -frans och -tofs; sva rvat trLiskaft m ed silverbeslag med två rin gar för klockor; på beslaget graverat: »Anno 1715 - 23 i [lod] - A nders Bonde » (Ji g. 158); in ga s tämplar ; den ena håven i kyrkan , el en andra sedan 1877 i N. ~1. H åv klädd med röd sammet med silvergaloner, -frans och -tofs; rödmål a t, svarvat träskaft med förgyllt mäss in gsbeslag med en klo cka.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

271

Fig. 17 5.

Lars Pellcr \Vicling.

Porträtt av Lars Petter Widing målat av Anton Ulrik Berndes. 1827.
Ölgemiilde YOn A. U. Ilcrndcs 1827.

Foto. Cederq uists graf. c1. b. 19t:J.

Håvar, 2 sl., »virkade på röd sa mmet med vilt och guld samt silverbeslag och klockor », skänktes 1737 av grevinnan Sofia Sparre; borta. Kyrkvaklal'ro c k syddes 1822. »Så ng s kolans » gossar hade svarta kappor, 1824 syddes 12 st.; 1828 reparerades 4 st. »Lik sångs Kappon.
1 sakri stians förrum hänger en tavla, olja på duk , som å terger G. J. Adelcrantz' förslag 1724 till tornöverbyggnad (rig. 101 , s. 193). EL 130 cm. B. 86 cm. Svart listram från 1914.
TAVLOR.

På väggarna i omgången hänga följande tavlor, samtliga oljemå lningar på duk: 1. Kristu s på korse t med Maria och Johannes (fig. 159). l111s-11 1v32

Sveriges kyrkor.

Stockh olm fil.

272

STOCl<HOLM.

Foto. Cederq11ists graf. a. b. 1913.

Mårten Christofer Bergvall. Ölgemiilde von Erik Wahlbergson.

Fig. 176. Porträtt av Mårlen Christofer Bergvall 
 målat av Erik Wahlbergson. 1864. 


1864. 


skription på en sten vid korsets fot: »H. G. A. D. - AO. 1696 Petter Langh 1 Fecit». H. 183 cm. B. 108 cm. 2. Kristus gisslas. Osignerad , troligen utförd av Petter Lang; kompositionen å tergår på Albrecht Dli.rers »Giss landet» i passionsserierna. H. 137 cm. B. 11 l cm. Dessa båda tavlor äro förmod ligen identiska med de två, som en!. 1716 års Inv. skänktes av lochim Lang (fader till Petter Lang). 3. Kristi gravläggning (fig. 160). En!. Inv. 1716 skänkt av räntmästaren Hullings änka . Troligen målad av Petter Lang. H. 68 cm. B. 53 cm. 4. Kristus lider i Getsemane. Osignerad; grovt hantverksalster efter Albrecht Dli.rers träsnitt med samma motiv i den s. k.
1

Petter Lang, porträtt- och figurm ålare, d. 1697 ; Rå. A., Bouppt.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

273

Fig. 177.

Per Lindsten. Ölgemiilde von Emerik Stenberg.

Porträtt av Per Linds ten målat av Emerik Stenberg. Omkring 1905. 

Um 1905. 


Foto. Cederquists graf. a. b. 1913.

stora träsnittspassionen. Enl. inskription på baksidan skänkt 1704 av konstapeln Hans Bens änka. H. 95 cm. B. 71 cm. 5. Kristu s inför Pilatus (femto n helfigurer). Nedtill ett bibelspråk, Joh. ev. 18 kap. 29 v., och: »And. Grawander Dedit Fecit Ao. 1708 ». Enl. prot. 1708 och Inv. 1716 skänkt av löjtnanten , kofferdikaptenen Anders Gravander. H. 148 cm. B. 222 cm. 6. Kopparormen . Troligen utförd av Anders Dahl 1708. 1 En!. Inv. 1716 skänkt av skepparen Per Bengtsson . H. 190 cm. B. 109 cm. 7. Isak offras. Troligen målad av Anders Dahl. En!. Inv. 1716 skänkt av kyrkoherden Alcinius. H. 128 cm. B. 108 cm. 8. Syndafallet. Adam och Eva vid kunskapens träd och t. v.
1

Prot. 1706 , 3 juni och senare tillägg.

274

STOCKHOLM . .

Foto. Cederq 11isfs graf.

Cl.

b. 191 3.

Fig. 178.

Ernst .Julius Östrand.

Portriilt av Ernst Julius Östrand målat av Hildegard Norberg. 1889. 

Ölge mäldc \'On H ildcgard Norhcrg. 1889. 


Adam och Eva fördrivas ·ur Paradise t. Omkr. 1700. H. 82 cm. B. 112 cm. 9. Syndafallet, a ll egori. Adam och Eva inför Gud Fader och Sonen samt fyra kvinnliga figurer: Misericordia, Pax, Justitia och Veritas. I hörnen bibliska sce ner. H. 78 cm. B. 110 cm. Samtliga dessa tavlor renoverades 1914 av konservator C. W. Jansson j:or och förs ågas med svarta listramar. Tavlorna 1 och 2 hängde till 1914 i arkivrummet och hade då gu ldlistramar. Tavlorna 3-9, sa mt en mycket förstörd målning, Kristus på korse t jämte de båda rövarna, I-I. 108 cm. B. 138 cm., vilken ej renoverats , lågo till inventariseringen 1913 i en skrubb i slutet på östra trappan till norra läktaren. En tavla, Kristi korsfästelse, »3 ~ aln hög, 2 D.9. bred », med förgylld ram, skänktes av HP,dvig Eleonora församling till Black-

HEDVIG ELEONORA KYHl{A.

275

Fofo. Cederq11isls graf.

lt.

b. 1913 .

Fig. 179.

Portriitt av Oskar Lng e rs trö m m<'\ lat av Emerik Stenberg. 1905. 

Oskar Lagerström. Ölgcmiil<lc »on E merik Stenbe r g. 1905. 


stads kyrka , Södermanland, 1755 1 ; förmod li gen tir denna tavla identisk med den som en!. lnv. 171ö var skänkt av gipsmakaren Strakes sterbhus. I pas torse xpedilion en, Jungfrugalan 7 B, hänga porträtt 1, Po1rrn krr. :~ -- 9 , 11-16, 18-20; porlrält 2, 10 och 21 hänga i kyrkan s sa kristia; por trätt 17 i arkivet; 1- 20 äro oljemålningar på duk , 21 är pastell på papp: l. Hedvig Eleonora (f ig. 161) av David Kläcker Ehrenstrahl 2 om kr. 1680. Drottningen , klädd i svart med vita puffärmar, sitter
1 A. T. A., Blacksla, Oppunda härad , Södermanland, Inv. 1830. • Dav id Klöcker Ehrenstrahl, portrlllt- och hi stori e målare, f. 1629 , d. 1698. Hepliker av clella porl rlltt finna s fl erslädcs, t. ex. i Mäl såkcrs samlin gen på Droll· ningholm och i S. Maria kyrka i Sigtuna ; det förra avb. i Svenska porträtt I. Drottnin gho lm av N. Sjöberg, Sthlm 1905 , pi. 1.

276

STOCKHOLM.

Foto Generalstab. lit. an st. 1919.

Fig. 180. Porträtt av Erik i{Jingstedt; pastell av Maria Hölil . 1874. 
 Erik IUin gs ted t. Pastell von Maria T\öhl. 1874. 


mot blågrå bakgrund , elt draperi , som i tavlans ö. h. hörn övergår i guldbrunt. I n. v. hörnet: »Hedewig Eleonora - Rigina Sveciae - Princeps Slesw. Bolls ... - Gottorp: a Frederico 3uo 16 .. - Ehrenstrahl» (på fem rader). Porträttet inköptes av församlingen 1838 för 30 rdlr banco (av en än ka Katarina Pettersson). H. 140 cm. B. 115 cm. Förgylld ram från 1882 med akantus i hålkälen och lagerg irland på vulsten . 2. Johan Olof Acrelius (f. 1634, amiralitetspredikant, d. 171 l som kyrkoherde i Oster-Åker, Uppland ; fig. 162) av Petter Lang 1684. Ansiktet fri sk hudfärg, mörkbrunt hår, svart dräkt, blågråa skjortlinningar, krage och näsduk , v. handen på pergamentsinbun den bok med orangefärgat snitt; brungrå bakgrund. T. v. i ansiktshöjd: »IOH : 0: ACRELIVS. - AETATIS. SVM - 50: Ag. 1684. Petter Langh. - Fecitt. » (fem rader). En!. Inv. 1716 skänkt 1717 av den avbildades son, kyrkoherden i Åker, Uppland, Johan Acrelius (jfr ovan s. 172). H. 98 cm. B. 82 cm . Svart listram. 3. Jonas Gravander (f. 1636, tjänstgjorde som kyrkoherde i för-

HEDVIG ELEONOHA I\Yl\KA.

2i7

Foto. Almberg & Preinil z 191.1.

Fig. 181.

Epitnfium över Elins .Johnnsson !{nrfT, d. 1677. 
 Epitaphium (ihcr Elias .Johansson Karff (gest. 1677). 


samlingen från 1680, 1 d. 1697; fig . 163) av Petter Lang om kr. 1694. Svarta och brunsvarta färger , smutsgulgrå ansiktsfärg; målad oval inramning. Vid bildens h . axel , delvis dolt av ramen: »P. Lang ». Detta porträtt upptas först 1739- 1740 i kyrkans inventarieförtecknin g, vadan det torde ha kommit i kyrkans ägo efter stenkyrkans invigning. H. 75 cm. B. 61 cm. Förgylld ram från 1882 med rokokois.e rande ornament i hörnen. 4. Abraham Alcinius (f. 1642, kyrkoherde i församlingen 1697, d. 1710; fig. 164) av Petter Lang säkerligen (osignerat), daterat 1694. I färg likt föregående ; målad oval. T. h. i ansiktshöjd: »Natus AU 1642: - Pictns 1694: ». H. 87 cm . B. 71 cm. Ram= 3. 5. Georg Wahlberg (f. 1670 eller 1672, kyrkoherde i församlingen 1711, d. 1715; fig. 165) av Martin Mytens d. ä. eller hans sko la omkr. 1715. Blåsvart hår och dräkt, blekt gul ansiktsfärg; t. v. i bakgrunden vinfärgat draperi. T. v. i ansiktshöjd: »M. GEORG. WALLBERG. - Natus. d~ 24 Augusti. - AU 1672 . - Denatus d~ 14 April is - AU MDCCXV. » (fem rader) . Skänkt 1717 av Wahlbergs änka, Anna Magdalena f. Silverström. (lnv. 1716). H. 106 cm. B. 80,s cm. Ram = 1.
1

Ang. Gravanclcr ovan s. 140, not. 9.

278

STOCKHOLM.

Foto. ;ll111berg & Preinilz 1913.

Fig. 182.

Epitaphinm iibcr Magnus Svensso n (gest. 1G91). 


Epitafium över Magnus Svensson, cl. 1691. 


6. Johan Holm (kyrkoherde i församlingen 1716, d. 1728 ; fig. 166) av Johan Joachim SLreng 1 1729. Bl å svart dräkt, grå LL hår och s kägg, vaxgul ansiktsfärg, smutsgrå bakgrund , grå brun oval inramning. I n. h. hörnet: I. SLreng - Pinx. Ail. 1729 ». f-I. 78,5 cm. B. G3 ,5 cm. Ram = 3. 7. Mikael Hermonius (f. 1680, kyrkoherde i församlingen 1728-1731, d. 1749; Jig. 167) av J. J. Streng 1729. SvarL dräkt och hår, ansiktsfärg i rött, i övrigt som föregående . In. h. hörnet: »I. Streng - Pinx . AQ. 1729 ». H. 79 ,s cm. B. 64 cm. Ram = 3. 8. Olof Hökerstedt (kyrkoherde i församlingen 1731-1737, cl. 174:6; fi g. 168) av J. J. Streng 174:5. Svart kalott, brunt hår och skägg, i övrigt som näst föregående. I n. h. hörnet: »lob: I : Stre ng Pinx. - 1745 ~ . H. 75 cm. B. 61 cm. Ham = 3. 9. Johan Gustaf Hallman (f. 1701 , kyrkoherde i församlingen 1737, cl. 1757 ; fi g. 169) av J. J . S treng, troligen samtidi gt med föregående porträtt, således 1745. 2 Grått hå r, i övrigt färg som föregående. I n. v. hörnet: »Joh. Gus. Hall man•; i n. h. hörnet: »loh. I. Streng Pinx.» - (oläsligt årtal). H. 75 cm. B. 61 ,5 cm. Ram= 3.
1
2

Ang. Strcng ovan s. 201, not 7. 
 17 50 anskaffades 2 ramar till konterfej ; Räk. 1750, verif. 403. 


HEDVIG ELEONORA KYRKA.

279

Folo. Al111berg & l'reinil: Hl13 .

Fig. 183.

Fnneralwappen iibcr Magnus Manncrfelt (gest. J674) . 


Huvudbaner över Magnus Mannerfelt, d . 1674. 


10. Peter lVIurbeck (f. 1708, komminister i församlingen 17501760, d. 1766 ; fig. 170) (osignerat, odaterat) omkr. 1760. Högra handen i uppslagen bibel; blek karnation; i bakgrunden mossgrönt draperi; t. h. tvenne böcker med nöthårsbruna ryggar ·och

280

STOCl\HOLM.

l~o_,___._---'-'---'----'---'--'---'--..l.l.!...1Fig. 184.

-

-

-

-

- -- - -

.=oj 2

M TR.

(;rabslein iibcr Fridrik Herman Höyer (ges t. 1698).

Gravsten över Fridrik Herman Höycr, d . 1698.

Rit. K. M. ll'es /Prberg 1914 .

blågrönmarmorerade sn itt. H. 77 cm. B. 63 cm. Guldli stram. Porträttet inköptes 1912 en!. muntlig uppgift. 11. Anders Carl Ruthström (f. 1721 , kyrkoherd e i försam· !ingen 1757-- 1765, d. 1772; fi g. 171) av Anders Eklund 1 omkr. 1775. Svart dräkt mot grönsvart draperi ; grå skjortlinning och näsduk; kopparfärgat ansikte; guldtryckta svarta läd erryggar med röda titelfält. T. h. en bokhylla med ,, concordia pia » och ovanför denna »Det eviga evangelium » och »Zions sånger »; på ett papper, som sti cker fram under dessa senare : »A. Eklund. Pinx .. H. 80 cm. B. 64 cm. Ram = 3.
1

Anders Eklund, porträtt- och genremålare; d. omkr. 1802.

HEDVIG ELEONORA RYRKA.

281

12. Johan Stenbeck (kyrkoherde i församlingen 1767 , d. 1777; fig. 172) av Anders Eklund 1774. Rödlett ansikte med blå skäggbotten , i övrigt svart och smutsgrått. På baksidan )) Anders Eklund Pinx. 1774». H. 77,5 cm . B. 64 cm. Samtida guld listram med grund hålkäl och hörnsirater i låg relief.
13. Olof Eneroth (f. 1744, kyrkoherde i församlingen 1779 - 1790, d. 1808; fig. 173) av E. M. Pasch 1791 1 (osignerat. odaterat). Blåsvart dräkt och kalott, grått hår, fri sk ansikts2·MH färg; ljustgråbrun bakgrund. H. Rit. l(. M. Westerberg 19H. 77 ,s cm. B. 62 cm. Ram = 3. Fig. 185. Gravsten . 14. BengtJungblad (f. 1749, Grabs tein . kyrkoherde i försam lingen 1791 - 1801, d. 1834; fig. 174) av Per Krafft d. y. 2 1824. 3 Sjukligt blekt ansikte, grånande hår och polisonger; svart dräkt och kalott ; klart eldröd bakgrund. På ram ~n målat: » B. Jungblad född den 16 januari 1749. - Theologie Doctor - Pastor uti Hedvig Eleonora Församling - ifrån 1791 til 1802. - I dess 76 år, måladt af P. Krafft 1824.» H. 60 cm. B. 50,s cm. Förgylld ram med akantus i hålkälen, tro li gen från 1864. Porträttet överlämnades till församlingen 1830 av Jungblad. 15. Lars Petter Widing (f. 1752, kyrkoherde i församlingen 1802, d. 1820; fig. 175) av Anton Ulrik Berndes 4 1827 5 (osignerat, odaterat\ Svart dräkt, brungrått hår, rödlett ansikte, blågrå bakgrund. H. 67,5 cm . B. 59 cm. Samtid.a ram med hörnsirater, förgylld. 16. Mårten Christofer Bergvall (f. 1782, kyrkoherde i försam-

======:::te======

En!. kvitto Räk. 1791 , verif. 177. Per KralTt (d. y. ), porträtt- och hi s lori emålare ; f. 1777. d. 1863. 8 Replik i Västgöta nations hus i Upp sa la, avb. i Västgöla nations hus av Efraim Lundmark, s. 101 (i Nationshusen i Uppsala, Slhlm 1915). 4 Anton Ulrik Berndes, gravör, miniatyrm ålare; f. 1757 , d. 1844. 5 Räk . 1827 , verif. 539.
1

~

282 	

STOCKHOLM.

..... • ··. . . . .

]ingen 1822, d. 1852; fi g. 17.6) av Erik Vlahl bergson 1864 1 : ·' _) · .:J~~>;;::. {\/:.:t:'~,~. · (os ignera t, oda tera t). ·Svart ..... 	 : T!UHORER °\~' : I11o,..,,.,""wts[J\ on"R(N dräkt, blekt ansikte, grå tt h år ~ " ./~ sAR2\~t:::..~ '.-'.<i"" .:·"'- Il "' grågrönt drar)eri bakom·, t. v. ·.! ; .'~R N Q<.tt ARF\~m''(.."' ~ : : ~ M 17so ·. . mörkbruna bokryggar. I-I. 67,r,
:; ; ,NA

! .?_~.r

l

·

. n'""" "fr•

f'(~fR ~G<,R(IJ

1

,

cm. 13. 57 cm. Ram frå n 1864 = 14. : 5r,r1 K •11·111. r t .F.. r• I : ~~:'~~.~~~~L;,;;,•ct, ~~'.> Y. 17. Per Lindsten (f. 1805. ,, ''··' 1- 1w11Tt, l l111·1Soc fJL J<yr k oh er d e 1 · f" . ·..;,:f;i,.. orsam 1· mgen 1853, d. 1881) signerat och da!!:<>Il= =::t=r==::tr::===:::===:J2 terat: »E Wahlbergson 1862 ». Rit. /(. M. Westerberg 1914. Halvfi gur, sittand e, rödlett anFig. 186. Gravsten . sikte, svart 	 dräkt, vänstra arGrabstein. men stödd mot bord med vin röd duk ; mörkt , smutsgrönt drap eri bakom ; t. v. brun bokrygg. H. 87 cm. 	 B. 68 cm. Förgy lld samtid a ram. 18. Per Lindsten (fi g. 177), av Emerik Stenberg 2 om kr. 1905. Bl åsvart dräkt med ordnar och band i rött, grönt, vitt, blått; grå tt hår , fri sk hy; brunsvart ba kgrund. I n . h. hörn et: »E. Stenb erg ». H. 86,5 cm. B. 68 cm. Förgylld samtida ram. 19. Ernst Juliu s Östrand (f. 1844, kyrkoherd e i försam lingen 1883, cl. 1885; fi g. 178) av I-Iildegard Norberg 3 1889. Svart dräkt, blekt ansikte, tunt, s vart hår ; gråbrun bakgrund. I n. v. hörn et : »Hilclegard Norb erg 1889». H. 88 cm. B. 69 cm. Förgylld samtida ram. 20. Os kar Lagerström (f. 1844, kyrkoherd e i församlingen 1886, d. 1905 ; fi g. 179) av Emerik S tenb erg 1905. Svart dräkt och bakgrund , fri sk ans iktsfärg, gles t, grånand e hår . I ö. v. hörnet: »E. Stenberg 1905 •. H. 86,s cm. B. 68 cm. Ram lik föregåe nd e. 21. Erik Klingstedt (f. 1843, pastorsadiunkt i försam lingen 1867-1872, d. 1917; fig . 180), pastell på papp, signerat M. Röh!-~ 1874. Blekt ansikte, brunt hår och skägg, svart dräkt, smutsbrun bakgrund . Skänkt 1918 av bokförläggaren H. L. Bolinder i Göteborg. H. 40 cm. B. 30,5 cm. Förgylld profilerad trälistram .
: · ,, ~,n~r,:1t.J1r.
J

l··:.:lk :~5 ~)

.,; ' i(

MH

Räk. 1864, verif. 463. 
 Emel'ik Stenberg, porträtt· och genrem åla re; f. 1873. 
 3 Hild egard Norbe rg, måla rinn a; f. 1844. 
 • Maria Röhl, 	 porträttör i svartkrita och pastell ; f. 1801 , d. 1875.
2

1

HEDVIG ELEONORA KYHKA.

283

I kyrkan uppsattes vid sista res taurationen tvenne ep it afier 
 och ett huvudbaner, vilk a till 1914 förvarade s i arkivrummet .o van sakri s tian:

crc=c~'-.,-,-----',' :;i•~ /:Il~~
ASSESSO~N

· ·· "'' "~'"

PER. JS BER.C
JA~ vAA • 1751

\jj1~ ~ 

- -- ­
EP!T AFIEH.

,,'.:.:: ·Ddb:.)

.. rooo o 11

. . ·:·::SAMT" ()ESS KAAA

9 NovEMeEI\.

JBJS

MAKA

r~v MAR.IA JOHANNA(AR.LSTEDT

l. Epitafium av tri.i, må lat, Doo D J JuNu rs11 
 rektangu lär tavleform (fig. 181), 
 ~ fullriggat tremas tat örlogsskepp ~- NMDuM .loRDtt>1sSl-.No,oEDOt1AwiLLUPPWH.l(A, ~ ~~ inom oval krans med tvenne änglam1 6 _­ huvuden, nedtill i hörnen, på ~ ~ . ~ 
 -Omse s idor om in skription , putti, 
 upptill i hörnen basunblåsande ..cf:1" '' ~ I il""'~ .ir J.'/ •'}:Il' '; JJ1,_ ä nglar. In skription: »lCongl: Maij:tz -/}1 Wår All ernåd igste Konuogh och MT~ Herres , Troo Tienare och CapiRit. /\ . M. \Ves terberg 101". te in W iclh Det Kon gl. AmmiraFig. 187 . Gravst en. lite tet , den Ereborne och ManhaffGrabstein. t ige, El ias Johansso n Karff, Uthi Herranom Saligen Afsomnad den 3 Aug:ij 1677 , ha ns åld er 44. .åhr, hwarsz Siel gudh den ald rahögste Ewinnerlig gleclie, och kråpp en medh a lla Christtrogne een Nådig, och frögclefull Upstå n.cle lse Mildeligen på th en ytersle dagen förläne ». H. 89 cm. B. 128 cm.
.'" WAAOUoA ''" HA•o, 0011 ou wAA "'" " '"'

rooo D Lo MAK.S 17'4

'::J ~ \

_t~T= 


======::tr:::======2

2. E pi la f i u m av tri.i, må lat, rektangL1lär tavleform (fig. 182), i komposition e n efterbildande föregående men sämre må lat. Ins kription: »!Con gl. Maijuz \Vår Aldranåcligste Konungz Troo Tienare · Och Kommencleur Wiclh kongl. Ammiralitetet Ecle l Och Manhafftig ~agnus svenson Ar födder i Scara Staclh i vV~is tergöthland Af.l. 1622 Och Sal. Död i Stockholm elen 1. Novemb. 1691. Han s Siäl g udh ewinnerligen Frögdar ». 1 H. 88 cm. B. 128 cm. Huvudbaner av s kulpt erat, krederat och m ålat trä med adliga ätten Mannerfelts vape11 (fig. 183). Inskription: »Hans kongl. rnaijstets troornan och ammiral lievtnant sarnpt - tygemestare wid -det k. ammiralitetet och cles artoll erij . den ed le och welborne nv mehra hos gvd sahl : ber Magnvs Mannerfelt. hvilken i herranom .afsombnade den 24 janvarij anno 1674 ». 2 Bärstång. Epitafierna och huvudbaneret renoverades 1914, då de förra .försågos med svarta listramar.
1
2

BEGnAvNINGs­ VAPEN.

Magnu s Svenss ons arvin gar skänkte en oblalask till brädkyrkan , ovan s. 163. 
 Om Mannerfe lt som inspektor vid kyrkbygget oYan s. 140. 


284
I

STOCKHOLM.

· rooo O . :u A,11..

A.B.. SILFVERSTOLPE röoo (ARR( 

11f.f 


HAAHviWl

Döo~U"V"

ALS~NAO

Den SONHVS~u B. f.C SILfVER. STOLPE
G-.c rv1 NNA WRAN G (l

<X H

rooo

80R'!ti~~LHt1
H CLIGl M1NNC

Döo D JAIJG . ,,,,, 


D. :) MAR.S ill2

I
,

·

Rit. /{, M. Westei·berg 1914. .

Fig. 188 o. 189. Gravstenar. 
 Grabdcnk;niiler am Friedhofsnrnuer. 

GRAV AR OCH GRAVSTENAR.

I kyrkans go lv ligga ett flertal gravstenar från 1700-talels; mitt och senare hälft, ingen dock av mera konstnärligt värde. Gravstenarna, som sedan 1865 legat gömda under värmeledningsrör och trägolv, blottades vid sista restaureringen och blevo pietets-fullt underbyggda och förstärkta; numera skyddas de av mjuk gångmatta. Gravstenarnas läge synes på plansch IV. Av de på kyrkogården utan ordning lagda »lösa» gravstenarna ,_ från 1700-talet och 1800-talets förra hälft, de flesta mycket förstörda, flyttades 1914 femton stycken in i kyrkan, där de murades. in i omgångens väggar, tyvärr utan att på något sätt markerats ,_ att en flyttning skett. Av de inmurade stenarna är det särskilt en (fig. 184), som är av större intresse. Inskriptionen på den samma lyder: »Fridrik Herman Höyer gebohren den 4 Jan. 1621 in Holsten avf Höyersword gestorben den 12. Jan. 1698 seines. Alter 77 Jahr vnt 8 Tage. Seht dieser Stein ist viel zu klein Herrn Höyers Ruhm zu bedecken dan sein Lob sich mus er-

HEDVIG ELEONOHA KYHKA .

285

Fig. 190.

Grabdenkm al iiber Carl von Cardell (gest. 1821). 


Gravvård över Cal'i von Cardell, d. 1821. 


Foto. Generals!. lit. anst. 1917.

strecken weit ub er Himmel Erd und Land sovielen ist durch ihm bekand die Erde so er abgemessen wird seiner n(i)mmir mehr vergessen Man ruhmt ihn avf dem weitem Meer das schifbahr ist . ... (oläsligt) . . . . Sternkunst so er gewiesen hat schon langst ihn auch gepriesen die Erde Waser Himmelwelt den Leib den Ruhm die Seele halt. Dieser Stein vnd Lägerstete hört mir Frav Gertrv Höyers mit rneine Kinder zv~. I urhålkningen i stenens övre fält har förmodligen ursprungligen suttit ett timglas av metall. Kalksten. På kyrkogården kvarligga utefter södra muren bland andra stenar de som här avbi ldas som fig. 185, 186 och 187. Fig. 185 visar, att den översta av de hophörande hällarna ursprungligen burit 1600-talsutstyrsel. 1768 utplånas 1600-talsinskriften och nya data inhuggas (på annan led än förut) . 1800 tas undre hällen

286

STOCKHOLM .

Rihel, in Stockholm 1G55 gcdruckl , rnit silbcrncn Bcschliigen von 1G73. 


Fig. 191.

Bibel, tryckt 1655, mrd silverbeslag från 1673. 


Folo. Genera/st. lit. anst. 1916.

Fig. 186 visar ett liknande fall: En sten från tidi gt 1700-tal får 1780 ny inskription. Stenen fig . 187 är från 1800.talets början. Samtli ga av kalksten . Fig. 188 och 189 återge ett par minnesmärken, som murats på södra kyrkogårdsmuren; båda från 1800-talets förra hälft. Nordväst om kyrkan är upprest en minnesvård inom gjutjärnss laket (fig. 190), som har följande inskription på en slående sten av grön marmor på postament av röd sandsten och flankerad av tvenne metallkauoner : »Här stoftet i häfdern a minnet af Carl von Cardell friherre generallieutenant svenska artilleriets chef m. m. född 1764 d. 24 Apr: Död 1821 d. 17 Sept: Djup var hans insigl i krigarns vetenskap med hjeltens mod utförde han dess värf. »

i bruk ; det är ovisst om denna häll förut haft inskription.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

287

F ig. 192.

Bibel mil Mess in gbeschlägen, i n Stockholm 1703 gedruckt, i n 
 go ld gepress lem Lederban de.

Bibel, tryckt 1703 . i skinnb and med guldpressnin g och mässin gsb es lag. 


Foto. Genera /st. lit. anst. 1916 .

Platsen för cardellska monum entet innehades till 1822, då detta restes, av den ovan beskrivna Fridrik Herman Höyers gravsten. 1 Tumban väster om kyrkan, synlig å fi g. 91, s. 145, är uppbyggd av överjägmästaren Erland Ström, vilken 1788 inköpte gravp latsen, som ursprungligen tillhört kyrkoherde Abraham Alcinius och hans hustru. 2 Tumban har som inskrift : »Tillhörig öfverjägmästaren Erland Ström och dess fru Juliana Joh . Schröder och arfvingar » . 3 I norra gravkape ll et - detta stod till 1865 i direkt förbindelse med kyrkan genom en dörr i kapellets östra mur - finns en murad grav, som är inköpt av Timmermansorden, vilk et jämte andra uppgifter framgår av fö lj ande utdrag: 4 »Den 10 novemb er 1792 inköptes, tydligen sedan frågan härom dryftats någon tid förut , i Hedvig Eleonora kyrka , i grafkoret
En!. gravbok 1905-1906. En!. gravbok 1905 -1 906. 8 Uppgifter angående gravar på kyrkogård en i Stockholm s tidning 1826, 6 sept., 9 sept. samt i Boken om Stockholm, Slhlm 1901, s. 774-779; div. gravbrev från 1700-talet finn as i Sta. A., i h andlin gar rörande kyrkor och kyrkogårdar. 4 Ur Timmerma nsorden 1761-1911, Sthlm 1911 , s. 45-46.
1

2

19-171932. Sver iges kyrkor.

Slocklzo/ 111 !Il.

288 	

STOCKHOLM .

r
/"'Ii--1 I

----\-·-r, I

1---ri-i I ~/-+-/ _::·: ·>:~::,·..__ _--*"::.::_ ,.-::-_ :·: ___,"~"~~~ l
_..;_.,.> 	 '
I' t

~-~.~l--/=-:::.---====:~-:::::.-_-_:::.:.:_-_-_\.::.~~:-~?t. il :··:/ <:.: ~. _ y::· . \ \\
.:·:::::·::::··.:·\.

\~

._

_

___,,__,___~---------;-' .. ..,",...·

· · f:;:~ , ,,,

1: \ \ 	
:: 11 I \
I \

/
1

I

/

I

/ i1
tl Il

-­

oo
· mmn»>THhll//dT//TflT4/JVJ/J7171»7.dJT'7//flh ­
- -------- - -~-- -- -- -- -

Il

:,,,.,._~~-\--·:_-_-_-_-_,._,._-:::;==~~·=·--=.1=·=l=·..:i-i
I ,	 I /-'

-if'- - , '
(

n==:t::J::r::::=:::rr:::==========:::::12·111"
Fig. 193. Bord 	av furu ; nu i N. M.
Tisch. Ende cl. 17 . .Jht.

1600-talets slut.

Rit. 1\. M. Wesle1 ·berg 191/t. .

n:r 2 en murad graf (n:r 20), i hvilken aflidne Bröder Riddare skulle begrafvas, om de en sådan önskan uttryckt. Att döma efter en uppgift i Elis Schröderheims parentation öfver Pfeiff, skulle denne begärt 'det hvilorum för sina jordiska kvarJ efvor, som Timmermännen murat i Hedvig Eleonora kyrka'. Grafven, som ännu finn es i behåll, försågs med och prydes fortfarande af följande ins krift: T 0 Denna sten och därunder warande graf är inkiöpt af Timmermans orden d. 10 November 1792. N: G Nll 20. Hvilka som hvila i grafven fram går icke klart af ordenshandlingarna. Den enda positiva uppgiften är att Stormästaren frih. Gyllengranat (t 1803) sederm era jordades därstädes. Enligt uppgift i Ferlins 'S tockholm' skull e äfven Ordenskanslern Schl:irer von Walclheim (t 1836) där fått sitt sista hvilorum. Vid en graföppning, som skedd e år 1910, kon staterad es att - efter hvad det syntes - fem ki stor eller rester däraf funnos i grafven. »
Böc1mn.

Bibel, 4:o, tr. i Uppsala 1541 ; köpt 1717 »för antiqvitetens skull ». Brunt skinnband , nutida.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

289

n
P-

r

0

~
~

~

~
~

(

~
Fig. 194.

..
~

!

u

D
liIT:IJ::::C::t=J:::r:::r:::r::::tl:==========::j2 HTR.
Rit. ](. M. West erberg 19111.
Stlih l e. Um 1700.

Stolar från 	 1600-talets slut och 1700-talets början.

Bibel, 4:o, tr. hos Ignatius Meurer, Stockholm 1655; skänkt 1673 av J . Stropp 1 ; silverbeslag; spännena märkta: »M: P: Lorentz: Bagare -· Weger 45 ~ lod .i> Nutida svart skinnband (fig. 191). Bibel , fol., tr. Stockholm 1618. Senare svart skinnband med ursprungliga gjutna mässingsbeslag. B ib e I, fol., tr. hos Herman Keyser 1703. Brunt skinnband med guldtryck, mässingsbeslag till spännremmarna (fig . 192). Handbok, 8:0, tr. 	 hos Ignatiu s Meurer 1637; 2 ex. Kateke s, 8:0, tr. hos Ignalius Meurer 1667, försedd med följande dedikation (skrivet på ett försättsblad ): »Ign . Meurer Typ .
1

Joachim Stropp, krigskommi ssari e.

290

STOCKHOLM.

Heg. förährar denna Boken til Ladugårdz Landz nyia kyrckia ». Peringskiö ld s b ibl iska släktregister och Ge z e lii bibelverk inköptes 1714; de bundos samma år av Gus taf Nybom. 1754 inköptes ännu ett ex. av Geze lii bibelverk, nu bundet i »förgy lt Band » (priset 150 rdlr kmt för boken med bandet). Böckerna illa vårdade. Ett hopfällbart bord av furu från 1600SAKR!ST!MÖBLEll. talets sista tredjedel (fig. 193; nu i N. M.) och 14 stolar av furu (fig. 194; blåmålade 1914) från 1600-talets slut och 1700-talets början ha tillhört brädkyrkans sakristiinventarier. - 1914 anskaffades en ny sakristimöbel av ek i rokokoiserande stil. Fo to A/111berq & 
 Preinilz 1911> . 
 Straffstoc k anskaffades 1822 och lades Fig. 195. Kamin av gjutjärn; nu i N. M . utanför kyrkan; nu borta. Omkr. 1800. En s i g ill stamp graverades för kyrkans oren aus um Gusseisen. räkning av Gusta f F ab ritius 1737 och en 1741 1soo. av Daniel Föhrman; nu borta. En järn k amin från omk r. 1800 (fig. 195; nu i N. lVI. ) stod till 1914 i arkivrumm et ovan sakristian. I kupolen hänga tre klockor, so m ursprungligen hängt i den KLocKon. 1866 nedrivna stapeln (ovan s. 151-152). Alla äro dock omDen största göts 1639 i Helsingör av Johan Meyer för STönsTA 
gjutna. KLOCKAN. 
 det danska slottet Kronborg. Vid dettas erövring av riksamiralen Carl Gustaf Wrangel den 6 september 1658 togs klockan som byte och fördes till Stockholm. 1 När klockstap eln vid stenkyrkogrunden blivit färdi g 1668, upphängdes den erövrade klockan där. Efter ett par år måste den emelle1 tid gjutas om, vilket skedde efter Karl Xl:s förmyndarregerings omtänksamma föreskrift, att inskriptioner och vapen skulle åter sättas på kloc'lrnn: Enär K. lVI:t hade beviljat, att den vid Kronborg tagna klockan, som brukades vid
1 L. Looström, Konung F redrik II: s af Danmark tronhimme l i Nationalmuseum (i Meddelanden frå n Sve nska slöjdfö renin ge n 1885, s . 57, 58) : >- - - den stora klockan, som logs frå n torn et dersa mmastäctes - - - > . - Enligt Erik Da hl· bergs dagbok 1625 - 1699 (ut.given av Herman Lund ström , Upp sala 1912, s. '136) skulle det ha hemförts tv å kloc kor, >af hwilka den eena till S:t Chatarina kiörkia opå Söder Ma lm ble f föräradt >; minn esfel av Dah lberg, vilket m ed tyd li ghet fram· går av referat et bär O\' an av uppgifterna om klo ckan i am irnli lelskollegiels pro· tokoll.

HEDVIG ELEON O RA KYRKA.

291

nya kyrkan på Ladugårdslandet, finge omgjutas med förbehå ll att forna inskriptioner och vapen skulle åter ditsättas, så beslöt amiralitetskollegiet på major Mannerfelts yrkande att tillskjuta så mycket metall som förlorades vid omgjutningen, att klo ckan måtte bliva lika stor som före omgjutningen. 1 Inskriptionen återges här efter Riidling: 2 »Jehova! Dirige cor meum . Ut moneantur homines sursum levare corda, me Christianus IV Dei gratia Daniae, Norvegiae, Vandalorum, Gothorumque Rex, Dux Schleswici, Holsatiae, Stormariae, Dithmarsiae, Comes in Oldenburg & Dehnenhorst fi eri fecit, Anno Christi 1639. Aetat. 63. Regim. 51. Helsingöhr, Johan Meyer. Isthaec campana bello Danico Anno 1658. die 6 September e turri Arcis Cronoburgensis capta, propter navae primae fu sionis, venia Sacrae Regiae Majestatis, A:o 1671. Holmiae denovo fusa a Johanne Meyer» . 1884 göts klockan om igen, då den erhöll följande inskription: »Gjuten 1639 i Helsingör, tagen från Kronoborgs slott den 16 (skall vara : 6) september 1658, omgjuten andra gången i Stockholm 1884 af K. G. Bergholtz>i, samt bibelspråk. Den ursprungliga dekorering~n , som tack vare amiralitetskollegiets kloka instruktion förnyades vid gj utnin gen 1671 gick med gjutningen 1884 alldeles förlorad. H. c.a 140 cm . Vid samma tillfälle, då amiralitetskollegiet beslöt om Kronborgs-klockans omgjutande, beslöts på Mannerfelts förslag, att MELLAN­ kollegiet skulle skänka kyrkan tvenne 6-pundiga svenska metall- KLOCKAN. stycken, »hwilka inga maka hafwa», till en mindre klocka.8 En dylik göts 1671 hos Johan Meyer i Stockholm och är ännu bevarad, ehuru omgjuten, varom en inskription berättar: »Denna klocka är första gången gjuten på amiralitets kollegii försorg å r 1671, omgjuten på Hedvig Eleonora församlings bekostnad år 1884 i Stockholm af K. G. Bergholtz.» H. c:a 110 cm. 1670 upptas såsom hörande till stap eln > 1 st. kl åka med kl äp », synbarligen Kronborgs-klockan, och »1 st. lijthen klåka med Axol M1NsTA utan kläpp » (kläpp anskaffadl:)s senare detta år); denna senare KLocKAN. klo cka göts om 1732 av Erik Näsman i Stockholm , då den försågs med följande inskription, enligt Rtidling'1 :
A. K. prot. 1670 , 19 dec. 
 Suppl. 1740, s. 167, 168. 
 3 A. K. prot. 1670, 19 dec. 
 • Suppl. 17 40, s. 168.
1

2

292

STOCKHOLM.

»Så har nu Herren giordt / att jag / som var så späd I Twå gånger större blef / på thet jag bättre höras I Och många Hiertan af mitt högre Liud må röras I Och heligt redas til för Ordets dyra Säd. Gud signe Alla them ! Som burit Håfwor opp Til min Förbättring. Ho sig om Gudz Tempel wårdar / Och gierna går then Wäg / som är til Herrans Gårdar / Then ändar saligt sidst i Himmelen sitt Lopp .» 1873 gjutes denna klocka ånyo om, då ovanstående verser (do ck ej riktigt lika) förnyades; dess utom tillkom bibelsprå k och följande: » Laborem prrestitit Ericus Nähsman Holm: anno 1732 » (detta synbarligen en förnyad inskription) - »Omgjuten i Stockholm af F. M. Bergholtz år 1873 ». H. c:a 80 cm .1 S ammanfattning av H edvig Eleonora kyrkas konsthistoria.
Period A {1665 -1675). 1665 vidtager amiralitetskollegiet åtgärder för uppförande av en stenkyrka på Ladugårdslandet eft er ritningar av Jean de la Vallee. Grundmurningen till den planerade kyrkan , en å ttasidig byggnad med predikstol i centrum och altare strax öster om denna, på börjas först 1669 och tegelmurningen fyra år senare, 1673. Året därp å avstannar emell ertid murningen och 1675 nedlägges allt arbe te på stenkyrkan före stillaståndsperioden . - 1668 uppföres en klockstapel och 16701671 en provisorisk kyrka av bräder, som efter ett par å r utökas. Samtidigt med brädkyrkan bygges ett skolhus, likaledes av bräder. I stapeln uppsattes den som krigsbyte från Danmark 1658 hemförda klockan. Det Mannerfeltska huvudbaneret, 1674, får plats i brädkyrkan. S tillaståndsperioden {1676-1723). Under denna period tillkomma kyrkans · värdefull aste inventarier. Av dessa bevaras ännu bl. a. dopfunten av röd sandsten, daterad 1678, den till denna hörande dopskålen av silver, daterad 1685, samt ett 1715 skänkt antependium med tillhörande >d iskkläde», applikationsbroderi på siden från 1600-talets början; italienskt arbete. Period B (1724-- 1737) . 1724 återu pptas arbetet på stenkyrkan, nu efter G. J. Adelcrantz' (d. ä:s) · r itningar, som avsågo en
1

Ang. klockor jfr A. T. A.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

293

kyrka med samma grundplan som den påbörjade, dock med av orienteringen, altaret i öster, betingad förändring av den inre planformen; kupoltorn skulle ersätta föregående projekts kalott-täckta lanternin. Den rika takbyggnaden kom emellertid aldrig till utförande , utan kyrkan måste invigas , 17::37, med ett provisoriskt yttertak av bräder. Altaruppsats, predikstol och orgelfasad uppföras under denna och följande period efter ritningar av Adelcrantz d. ä. I altaruppsatsen infogas en av G. E. Schröder 1738 målad tavla, Kristus på korset. 1738 rives brädkyrkan och dopfunt, silver, . textilier, tavlor, ljuskronor etc. överflyttas till stenkyrkan Period C (1738- 1754). Arbetet på kyrkans inredning fortsättes. Period D ( 1755-1762). 1755 påbörjas tvenne västtorn efter ritningar av C. F. Adelcrantz (cl. y.), vilka dock aldrig färdigbyggas. Nytt orgelverk anskaffas, vartill Adelcrantz d. y. ritat fasad 1762. Skolhuset rives , och på platsen uppföres ett pastorshus av sandsten och tegel 1758-1759. Period E (1767-1769). 1768 kompletterar Adelcrantz d. y. sitt förs lag av 1755 med ritningar till centraltorn, som av ekonomiska skäl icke följdes; i stället byggdes en tornurslanternin som krön på kyrkan. Period F (1773- 1784). Ny predikstol bygges efter ritning av J. E. Rehn. Period G (1789-1791) . Kyrkan repareras in- och utvändigt; det yttre, förr rött tegel med vitstrukna fogar, rappas. Period H (1792) . De sedan 1755 kvarstående grundmurarna till västtorn inredas till gravkor. Period I (1824-__:_ 1830) och period [{ (1854-1864). Församlingen infordrar förslag till torn för klockorna; dylika inlämnas av bl. a. F. Blom 1825 (två västtorn), F. W. Scholander 1856 (friståend e kampanil), C. Hallström-Scholander 1857 (två västtorn), I. F. Åbom 1858 (centraltorn), P. G. S undius 1858 (centraltorn), P. J. Ekman 1862 (centraltorn), Scholander 1862 (centraltorn med två västtorn för klockorna), B. C. Malmberg 1863 (centraltorn för klockorna, inga västtorn), J. A. Hawerman 1864 (ingen kupol, endast lanterninkrön på kyrkan, »tempeltorn»; fristående torn för klockorna). - 1838 inköpes D. K. Ehrenstrahls porträtt av Hedvig Eleonora. Period L (1865-1868). Kupoltorn bygges av Malmberg efter av honom enligt Scholanders centraltornsritning 1862 utarb etat

294

STOCKHOLM.

förslag, redigerat av Hawerman; klockorna skulle inrymmas i kupolen. Samtidigt undergår kyrkan en genomgripande reparation. Inredningen »moderniseras » eller nyanskaffas. En del äldre inventarier slopas och försäljas . Klockstapeln från 1668 rives 1866. Pastorshuset från 1758 rives 1883. Period M {1892) . Valv och väggar dekoreras efter kartonger av Agi Lindegren; nya bänkar· och fönster. Period N (191/t). Kyrkan restaureras under ledning av G. Lindgren ; nya bänkar och fönster; tavlor, bland vilka särskilt märkas de under skilda perioder tillkomna prästporträtten, och textilier konserveras; femton gravstenar flyttas från kyrkogården och muras in i omgångens väggar.

Zusammenfassung.
Fiir das in Stockholm stationi ert e SchifTsvolk existi erte seit den dreissiger Jahren des 17. Jhts ein e hölz erne Kirche, auf dem Platze des jetzigen Na tional· mu seums gelegen. 1665 wnrde beschlossen, eine nen e steinerne Admiralitätskirche in der östlichen Vorstadt anfziifiihren. Der Bau begann 1669, n ach Ze ich nungen von Jean de la Vallee. 1 Diese sind abh anden gekomm en , aber eine Reproduktion in Snecia antiqna et hodi erna von Dahlberg (A bb. 87, S. 138 oben) zeigt den Plan und das Exteri enr: ein Oktogon mit krä fti gen, freistehenden Stiitzen fiir eine innere Knpp el ans Backstein. Treppen in den Pfei lem föhr en zn iiberwölbt en Emporen_ Die Ab seiten so llten anch gewölbt werden. Neben der achtseitigen P la nform ist anf dem Ris s in Snecia besond ers bemerke-n swert das Anbringen des Altares und der Kanzel. Diese beid en Hanptinvenlarstii cke sind in den achlseitigen Mittraum hineingestellt, die Kanzel in s Zentrnm und der Altar östlich davon . Eine solche Zentralisiernn g ermöglichte ein e vollständi gere Ausniitznn g der Fläche. Die Da wnrd en die ferti gen Arbeit an der Steinkirche wurde bis 1674 fortgezetzt. Mauerteile mit Brettem bed eckt und die Arb eit lag während fUnfzig Jahren dani eder. In Erwartung, dass di e Steinkirche fertig werclen sollte, wnrd e 1670-1fi71 eine proviso risch e Holzkirch e rechteckigen Planes, norclöstli ch von der Steinkirche a ufge fiihrt. Di e Arbeit a n der letzteren wnrde 1724 wi ecler aufge nomm en, nncl zwar nach n euen, vo n G. J. Aclelcrantz a usgearb eiteten Zeichnnngen.2 Damals wa r cli e JE AN DE LA VALLEE war der So hn des ans Frankrei ch ein gezoge nen Archit ekt en Sim on de Ja Vallee, der el en Bau äes Ritterhau ses zn Stockholm begann, welches Gebäucle von dem Sohn e Jea n voll enclet wnrde; der letztere, 1620 in Fra nkrei ch geb. und 1696 in Stockholm gest .. wurcl e Hof- uncl Stadtarch itekt in Stockholm uncl ihm a ls Inh aber cli ese r Ämter Jag es ob, das Banwesen der Staclt und cles Staales zn iiberwachen nncl selbst cli e Zeichnnn gen a nszu arb eiten. 2 GÖRAN JOSUAE ADELCRANTZ (der Ältere) 1668, geb. 17 39 ges t. warSchloss- und Stacltarchitekt; ein e Zeit war er der Gehli tre Nik odemus Tessin 's d. J . bei dem Bau des königli ch en Schlosses zu Stockholm.
1

HEDVIG ELEONORA KYRKA .

295

Kirche eben vom Zusammenhang 1nit der Admiralität gelöst, welche schon seit längerer Zeit ihren Sitz 'nach der neuen Flottenstation Karlskrona verlegt hatte. Die Abb. 101, S. 19 3 zeigt, wie Adelcrantz der Ältere a us dem von de la Vallee gepla nten, niedrigen, zusammengedrli ckten Bau eine Zentralturmsanlage französischer Art zu m achen beabsich ligte, die an das Aussehen der Katarina-Kirche in Stockholm, welche Adelcrantz gleichzeitig fertig baute, erinn ert. Die KatarinaKirche war i.ibrige ns, wie auch Hedwig Eleonora, ursprlin glich von .Jean de la Vallee a ngefangen worden. Das Exterieur wurde ni e nach Adelcrantz's Entwurf ausgefUhrt. Das Interieur, ungefähr das jetzige, erhielt durch den von Adelcrantz verän<l erten Plan ein a nd eres Aussehen a ls es de la Vallee bezweckt hatte. Dfo freistehenden, paarweise gestellten acht Stlitzen sind sch mä ler, und die äusseren Mauern sind kräfliger. Eigentlich sind <lie Pfeiler und die äussere Maner in de la Vallees Entwurf a ls Teile einer einh eitlich en, dicken, den acht seiti ge n Hauptraum um gebenden Mauermasse anzusehen, welche mit einem Verkehrsgang, dem Um_ gang, durchzogen ist. Wenn man wie 0. Siren 1 in de la Vallees Entwurf ein e Beeinfluss ung <ler neuen evangelischen Kirch enarchi tektur in Holl and sp liren kann (zwar verrät zweife ll os <lie Architektur in de la Vallees Entwurf italienische und, hinsichtli ch der Dachfo1·m, auch französische Studien), so sieht man leich t die Ähnli chkeit zwischen dem von Adelcrantz d. Ä. gemachten Planentwurfe zu <ler Kirche Hedwig Eleonora und den E ntwlirfen von Bramante-Michelangelo zur Peterskirche in Rom; das Exterieur erin n ert an <lie Kuppel der Sorbonner Kirche in Paris von Lemercier. Die Kirche wurde 1737 eingeweiht, obgleich sie nicht ganz fertig war. Das Aussendach war mi t Brettern gedeckt und mit einer Holzkugel gekrönt (vgl. das Kirchenmodell in <ler Hand des Genius' au f der illuminierte n Tafe l 1731 (Abb. 102, S. 199). Das Inn ere war nur provisorisch in Ordnung gebracht worden. Der Altaraufsatz (Abb. 126- 131 , S. 234-239) und die Orgelfassade \Abb. 104, S. 207) waren beide von Adelcrantz cl. Ä. gezeich net und von dem Bildhauer Petter Norberg ausgefiihrt word en. Flir die drei Glocken hatte m a n seit 1668 einen fiir sich stehend en Glockenturm (Abb. 93 , S. 151, Abb. 94, S. 152). Da dieser baufällig wurde, wollte man ei ne mit der Kirch e zusammenhängende Turm anlage haben, welche <lie Glocken tragen könnte. C. F . Adelcrantz 2 arbeitete 1755 ein en Vorschlag zu zwei Westtlirmen aus (Abb. 103, S. 205), <lie zwar a ngefangen aber nie vollend et wurden. Der Architekt machte 1768 einen ergänzenden Entwurf zum Zentralturm (Abb. 105, S. 209). Dass Adelcrantz es beid e Male auf ein e Dreiturmsanlage abzielte, ist aus ei nem Vergleich zwischen den Vorschlägen 1755 und 1768 und seinen Studienzeichnunge n der Klosterkil'che Madonna della Superga (von Juvara) bei Turin (Abb. 12 3, S. 229) ers ichlli ch. Auch dieser Vorschlag kam aus ökonomischen . Grlinden nicht zm· Ausflihru ng. Statt dessen erschi en eine bescheidene, kupfergekl eidete Laterne, in der ein e Turmuhr angebracht wurde. (Abb. 88, S. 142, Ab b. 106, S. 210 ). 182 5 begann eine Periode von 40 Jahren, die durch die verschiedensten Entwlirfe gekennzeichnet ist. Gamla Stockholms-hus, Stockholm 1913, II. S. 24 u. f. • CARL FREDR IK AOELCRANTZ (der JUngere) geb. 1716 ,gesl. 1796, der Soh n Adelcran tz's cl. Ä., wurde Arch itekt un<;I Ober intenda nt bei dem Schlossbau in Stockhofm.
1

296

STOCKHOLM.

F. Blom' zeichnete 1825 zwei Westtiirme , F. W. Scbo la nder 2 1856 ein en Kampanile, dersel be und Hallström 1857 zwe i Wes ttiirm e. Nach n euen Bearbeitungen und trotz neuen Schwankens zu den alten Westturmgedanken hin siegte sch liessli ch dic Kupp el und zwar in einer von Scholander ge fundenen , von Malmberg und Hawe rman leicht geänderten Form, welche 1865-68 ausgefiihrt wurde. Es ist o!Tenbar, dass man sich hi ermit von der ursprlin glich beabsichtigten Form der mrche bedeutend entfernt halte. 1892 wurde die innere Kupp el in Neubarock dekoriert. Bei der letzten Restauration, 191 4, wurden versch icden e Glasgemälde n ac h Kar tons von Yngve Lund ström angebracht (Abb. 122, S. 226).

Bilagor.
J(. brw den 17 april 1672 8 • Kongl. Maij:tz Reso lu tion uppå des Admiralitets Co ll eg ii in sinuerade Memorial angå ende elen Nya kyrckan på Laclegårclz Landet sampt Sorunda Pastorat gifwen Stockholm 'elen 17 April 1672.

1.

1. Såsom Admiralitetz Collegium wij dh Admiralitelz Församblin gens tilltagand e ansöker, att een wiss försambling blefwo der till förordnadt, och till den ändan hela Laclegård z landet sö ndrat ifrå n S:t Jacobs försambling, och a ld eles lagd Vnderb e m ~ l te Ad mirnlitetz Kyrckia, så att ski ldnaden motte blifwa den lilla beck en, som lööper uthur Träseke l, och Vnder gambl e lad egård z broon in uthi Ladegårdz wijken : Så haf.r och Kon gl. M:lt bemelte Collegio deruthinnan welat wilfahra, i anseende af sielfwa billi gheeten och Gudzlienstens befordrin gh , och alt derföre denna saak till des Des Öfwers lå thollare ige nom des bref remitterat, at han denn e fördelning werckstell ig giör. 2. Kongl. M:tt hafwer och föt· godt funnit, alt samma Admiralilelz Försambling skall hö..a Vnder Admiral itetz Collegi i disposition, och in gen serskildt Kyrckio· h erd e tijt förordnas, uthan förestås medh all de n frijh eet rätt och rätti ghet, som andra Församblingar her i Residentz staden och öfwer h eela Rijket niuta, af Admiralitetz predijkanterne, uthan n ågon meen och intrå ng hafwandes den ena in gen förm å n i det fa llet för de andre att prretendera, wähl förståendes lijkwähl, at Superintendenten wijclh Admirali tetet och kyrckioh erclen S:t Jacob hafwa på dem elen wederbö rli ge och wahn li ge in spectionen, m en icke i någon motto elli est giör dem in grep i deras tillstående reltigheeter. 3. Förunner Kongl. Maj:tt Admiraliletz Coll eg io ti ll stånd till att låta uppretta en Barne Schola till Ungdomens in formation, såsom och någon beti en ing wijdh kyrckian m ed lijkgång sampt annat slijkt.
1 FREDR IK BLOM, geb. 1781, gest. 1853; Architekt, er hat u. a. die Skeppsholmskirche in Stockholm erbaut. 2 FREDRIK WILHELM SCHOLANDEH, geb. 1816 , gest. 1881 ; Professor der Baukunst bei der Akademie der freien KUnste zu Stockholm. 3 A. K. k. br.

HEDVIG ELEONORA KYRKA.

297

4. Belangande det stelle, rum och session som Admiralitetz Prästerne prretendera för Capellanerne i Staden, hafwer kongli g Maij:Lt sigh dcr öfuer så ledes welat förklara, at den som Hebdomadariu s är, h eller weku tien ste n förrettar, m å och skall uthi publique acter och processer fö li a på Hålf Presterne, men dhe andra, m åge h afwa · deras rum ibland Capellanarne i S:t Jacob, samp t den so m woro graduerat, effter det som t·ecl a in praxi hafwer warit. Huadh sicl st Pastoratet i Soruncla wijdkommer, om huilket Collegium kon gl. Maij :tz förk laring och enteli ge resoluti on ansöker; Så refererar kon gl. Maij:tt sigh uppå el en resolution, som a f den 21 Julii 1670 afgå ngen ähr, huilken kongl. Maij:tt will såled es hafwa uthtydd och förkla rat, at såsom kongl. Maj:lt på den en e sijdan gerna secr at Admirali tetz Presterne med Sorunda Pastorat måge ben ådas, och efter kon gl. M:tz ant eccssors förordn in gat· acco mmoderas, så will och kon gl. M:t på den andra sijdan intet betaga dem af Ridderskapet och Adelen, som hafwa jura patronatus uthi församblin ge n, el en rätt och rättigheet, som der wijcl h böör fölija, lempnand es altså Patronis Ecclesire det jus vocandi, som wijd sådanne församblingar plägar och bör wara brukeligh tå clhe och förmocleligen läre reflectera på dem af Aclmirali tetet, så wijda th e kunna wara capable och till pastoratet tiänlige. Actum ut supra. Uppå högstbem:te H. K. M:tz resp . wår elskelsk. H :r Sonss så och allernådigste konungz oc h Herres wegnar.
Hedwig Eleonora. 
 Sigill. 
 Per Brahe Grelf. till Wiszin gz borg S: R: Drå tzet. C. G. Wran gel. S: R: Marsk. mpp. Gösta lf Otto Stenbock S: R: Amiral. Gustav Baner. R: Skattmestr.s stelle.

Magnu s Gabrie l de la Gard ie. S: H: Cans: r

2.

Kvillo av Jean de la Vallee den 30 jan. 1667 1•

Alf bygningsskrifwaren Hr Lars Bergh hafwer jagh undertäknadh bekommitt till rittnin garnes fö rfärdigandhe ått n ya kiörckia på ladugårdh z landett ett r iiss gått skrif papr. hwilket härmedh quiteraz alf Stockholm den 30 ianuari A:o 1667. Jean Dela Vall ee.

3.

Uta nordning f'ör de la Vallee den 20 maj 1672 2 •

Effter som Co lleg ium ha fwer bewilliat att Borgem esta ren wäll:tt J ean Lavall ee skall bekoma Ettusendh Dr. kopp:Lt för dät omak han halft hafwer att afrijta Nya kiörckan på Laclugårclzlandet; Befalles byggningzskrifwaren Pehr Joensson emoot qvittans honom af vncler händ er hafwand e medell lefwerera bem:te 1000 Dr kmtt . Datum Stockholm cl. 20 Maij Anno 1672.

4.

Kvitto av de la Vallee den 24- maj 1672 3•

Effter hans Ex:ce höghvälborne Grew. Hr Clas stie rnskijlclh s ordet· och befalningh, angåendes mitt omack vidh nya kiörkian på ladugårdhs lancl ett hafu er bygning1
2

8

A 1, 92, verif. 85 . A 1, 747. A 1, 748.

298

STOCKHOLM.

sk rifu aren vidh samma kiörki a hr per ioonson , migh ett tusendh daller koppr.myntt lefur eratt, huilka 1000 Dr. kop. myntt, iagh härmed h quiterar. fättum Stockholm d. 24 maij A:o 1672. Jean de la Vallee.
5.
1 • Abraham Alcinii relation om brädkyrkan etc. 1705·

Kongl. Ammiralitets Församblingen i Stockholm hafwer lå ngt tillbaka hafTt en Träkyrkia på Blasii holmen, wid Neckeström, ongefehr der nu Sahl. Gref Axel Wachtmeisters hu s är bygt. Men i Sahl. Drottning Christinre Regements tid wid pass 60 eller mera å hr sedan, bl ef samma kyrkia fl ylt in mot Skepsholms bron, och tillökt på sidorna och wid el en ena ändan; och up satt på elen plals, der hon nu står och kallas Holmkyrk ian. Der wid woro 6 Swänske och en Finsk präst, som per vices förrättade Guclst iä nste n, hafwandes de Swänske hwar s in wecka at h ålla böön om Morgonstun derna för ä n siöfolket och handtwärka rne gin go på Holmen till sitt arbete alla söckendagar; Men om Onssclagar och Fredagar hölts en kortt predikan. På Sö ndagar och helgedagar hölt Finske Prästen Evangelii prädikan und er Ordinaire Ottesångstiden och emella n högmässe och a fTtons å ngstiden prädikades der Finska. De Swänske prästerna giorde der högmässo och aftonsångs predikningar på de ordentelige tider såssom i de and re församblingarna. Tå höllo a lla Ammira litets betiänte sig till Holmkyrkian, oachtadt i hwad försambling the bodde. Men uti glorwyrdi gst i åminn else högsahl. konung Carls XI:s minorennit.et A:o 1672 17 Aprill, hafwer Hennes M:tt Enkiedrottningen med kongl. Regerin gen uppå kon gl. Ammiralitets Col!egii underdåni ge begiäran bcwilljat att Ladugårdslandet och Träskebacken skulle skillj as ifrå n S:t. Jacobs Försambling och lägg ias under Ammiralitets församblingen, och alla der boendes, som icke wore af k ongl. Hå fstaten, Fältartolleriet ell er Guardiet skulle ä rki änna Ammiralitets prästerna för sine Pastores och gifwa dem sin tillbörliga rättighet. Derwicl wardt ock förordnat alt de Ammiralitets Betiänte som bodde annorstädes än på Ladugårdsland et skull e hålla sig till den församblingen h warest de bodde. Wid den tiden upbygdes en Brädekyrkia på Ladugårdsla nd et och uprältades en Barneskola. J denne ky1·ki a och Holmkyrkian predikade Ammiralit ets prästerna högmässo- och afTtonsångspredikningar, men Skolemäslaren Ottesångs. En 8·kantig ste nkyrkia anlades der breclewid A:o 1673 , och bygdes på henne 1674; och efTler då strax kriget påkom med de Danske, stadnacle det till dato. A: 1681 Då kongl. Ammiralitetet transporterades här ifrån t ill Carlscrona, wordo af högst Sahl. konung Carl XI lwänne de älste Ammiralitets prästerne förordnade till att wara Co mp astores wid bemälte Försambling, nembl. Mag: Ionas Gravand er och Abraham Alcinius. Denne arbetade här till hösten A: 169 7 då bem:te mag: Gravander med döden afgick, sedan blef den nämde Alcinius der a llena Pastor. Till Holmkyrkian förordnades en som tiänt wid Lanclsmilitien ben:d D:n Nicolaus Ryting. Af Stockholms Östre Förstad d. 25 Apr: A: 1705. Abra ham Alciniu s. Past: på Ladug: Land:
4

Avskrift efter avskrift

Palmskiöld 261 , s. 529- 532; U. B.

REGISTER TILL STOCKHOLMS KYRKOR BAND 111.
K u n g s h o I m s k y r k a m e d S. G ö r ans k a p e 11. 
 H e d v i g E I e o n o r a k y r k a. 

Siffra med '" betecknar avbildning.

Ortsregister.
Sid.

Bettna kyrka, Sdml., dopfunt . ... . . 249 
 Sorunda pastorat, Sdml. 296 
 Blackstad kyrka, Sdml. , tavla ...... 274 
 Stockholm: 315 
 Adolf Fredriks kyrka, tullmedel Boo slott, Närke, tavla ... ... ... ... Braunsberg, kloster, krigsbyte 32, 56 
 49; ritn . 230; orgel......... 249 
 Arsenalsgatan, mur mot ............ 148 
 Bromma, Uppi..................... . 7
 Artillerigatan, förr kyrkogård 146; 
 Dagö, kalle .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . 22 
 Drottningholms slott, murningsn a mn ... .... .............. ........... . 147 
 Artillerikyrkan ...... .... . ..... ..... .. 244 
 arbete ..... ....... .. ............ .. ....... 182 
 Frötuna socken , Uppi., sandsten ... 22 
 Birger J arlsgatan... ... ... ... ... . .. . .. 139 
 Gottland, kalk 181 ; gottlandssten 192 
 Björken , kvarteret .. .. .............. 157 
 Grödinge kyrka, Sdml. , dopfunt 249 
 Blasieholmen .... .. ............... 133, 297 
 Hammars kyrka, Närke, orgelfasad 315 
 'B ränvinspannan' = Hedv. EleoHu sby-Långhundra kyrka, Uppi., nora kyrka.......... .. .... .. 152 
 orgel ...... .. ............. .............. 64 
 Crabaten, kvarteret ..... . . .. ......... 146 
 Hölö kyrka , Sdml., porträtt ......... 85 
 Djurgå rden , till Hedv. Eleonora 
 Karlstad , domkyrkan .. . 30 
 församling ........ ............... .... 143 
 Kronborgs slott, Danma1;k, klocka 290 
 Djurgårdsbrunnsviken ............... 132 
 Leiden, Marekerk ......... ...... 227, 228 
 Elbfasska gå rde n .................... 156 
 Linköpings museum , tavla 315 
 Engelbrekts församling .. .......... 144 
 Lund, Allhelgonakyrkan, ritn. av 
 Falken, kvarteret ........... . ..... .. .. 146 
 H. Zettervall ...... .. ........ .. . 130 
 Fattigkyrkogården ......... --- ... ';'156f 
 Medåker kyrka, Vs tml. , orgel ...... 248 
 Fiskartorpet . . . . . . ... . . . .. . . . . . . . . . . .. . 132 
 Munsö, Uppi., tegel ..... . .. ....... .... .. 192 
 Fyrverkaregatan ... . . . . . ... . . 148, 155 
 Paris: 
 Gref Pipers Trägård, Kungsholmen 11 3 
 lnvaliddömen ...... .... .. ...... ... . 232 
 Gustav Vasakyrkan, altarprydnad 236 
 Sorbonnekyrkan 230 
 Hagaparken, grindar ............... 149 
 Hom: 
 Hedvig Eleonora församling: 
 S. Agnese ...... ... .. .. ...... .. ......... 232 
 Brandstation ...... .................. 155 
 Fattighus ................. .. .... .. . 130 
 S. Andrea ...................... .. ...... 232 
 Il Gesu .... . .... .. ..................... 236 
 Gamble kyrkiegå rden ... ........ . 146 
 Peters kyrkan .................. 229, 232 
 Komministergård ........... ....... 130 
 Sigtuna. Maria kyrkan , porträtt ...... 27 5 
 Kyrkoherdeboställe 130, 154, 
 Skultuna bruk, Vstml. , arbete ...... 167 
 155, 156, 160, 202, 293, 294 
 Solna socken, Uppi. ... ... 3, 6, 134, 135 
 Ladugårdslands Predagogie ...... 154 


Sid .

300

ORTSREG IST ER . Sid. 
 Sid. 


Ledh erne = Kungsholm en .... .. 3, 6
 Likvagnshus . ..... . ....... . ..... .... 155 
 Lidharnö = Kun gsholmen 3
 Skolhus 130, 153-156, 292, 293 
 Lidherne = Kungsh olm en ... . . . ... 3
 Trädgå rd s mästa rebost ad ... 156, 160 
 Hedvig E leo nora kyrka .. . ... 127-298 
 Lill'ahollmen .. . ...... ..... .. ... .. ... .. 178 
 Helgeandsh olm e n, s ta llbygg nad ... 184 
 Maria ky rka, torn 214; orgel 
 Helmfeldtska trädgå rd a rna .. .. ..... 156 
 248, 249 
 Munkelederne = Kungsholmen . . . 6
 Ho lmkyrka n 134, 135, 147, 163, 
 Munklägret = J{ungsholm en . .. . . . 6
 18 5, 252, 297' 298 
 132 
 Mäster Anders, käll a ren ... ..... . .. . 30 
 Husarviken J a kobs fö rsa mlin g 6, 134, 135, 
 Nec keström ... .. ... .. ... .... .......... 297 
 139, 296, 298 
 Nikolai fö r sam lin g, uppdelning... 6
 Jakobs ky rka , pos itiv o. ljuskrona 
 Nikolai ky r ka, predikstol och 
 162; torn ...... ... ... . ......... ... .. 214 
 altare 56, 5 7, 59 ; porträ tt av J ohanni s Capell , mskr. o:n ...... 135 
 And. Larsson.. ... ... ............... . 87 
 l\. a pl a nsbacken, Kungs holm en 15 
 Oscars fö rsamlin g .. ....... ......... 144 
 Riddarholmskyrkan , kungsstol a r 
 Katarina ky rka 120, 197 ; ritn. 
 227, 229; a ltarprydn a d 237; 62 , 63 ; Gus t. gr avkoret ....... . 182 
 Rudan mindre, kvarteret ......... 156 
 klocka ... . .. . .... ....... . .............. 290 
 Rå dhu s, > Rådstufw ubranden > . •• 130 
 Klara kloster ..................... . .. ... 132 
 m ar a församling ... ... ... ... ... . .. ... 6
 S. Görans kapell ... .... . ... 122 -·126 
 Kl a ra ky rka, nyttjad av a nnan 
 Se ved Bååthsgatan . . . . .. .. .... 156 , 202 
 försam lin g 50, 134, 135; inv. 257 
 Siby llega ta n , 19; portal 1647, 134; 
 Klippa n, kvarteret .. .. ...... .. .. ... . 146 
 ä ldre namn 148; utfyll es .. . .. . 18:l 
 Kläckeberga kyrka, Små!., t avla 315 
 Skeppsholme n .. .. ..... .. ....... 133, 136 
 Kra baten , se C. 
 Smala gr änden ........ .... .. .. .. ... ... 239 
 Kronobageriet ... ... .... ...... ... ... .. 137 
 Stora Trädgårdsgatan .. ............. 148 
 Storkyrkan , se Nikolai k yrka. 
 Kungsgårde n ... .. . ..... . ...... ... 137, 179 
 Sturepa rk en ... ...... ...... ....... ..... 156 
 Kungsholms församling : 
 Träskebacken , Ös term a lm .... ..... 297 
 Fa tti ghu s ... ... ... ... ... .. . ... ... .. . 16 
 Träsket, Östermalm .......... .... .... 296 
 Klock a reboställe . .. ... . . . . . . . .. ... 8
 Komministerboställe ... ... ... . . . 8
 Träskrännilen, Österm alm 139, 296 
 Kyrkoherdeboställe ... ... . .. . .. . .. 2
 Tyska kyrkogården ..... . .... ..... ... 148 
 \Vantmakeriplatsen ... ... ...... ... .. . 7
 Skolhus .. . ...... . ....... . ..... . .. . 2, 15 
 Smedsboställ e .. . . .. ... ... ... ... ... 8
 Östermalm , namngivn in g 14 3 
 Östr a Första d . .... ... ... .... ... . .. ... 298 
 Kungsholms kyrka 1- 121 ; 197 ; 
 Östra ky rkogatan ... ......... .. ....... 147 
 t orn ...... ... ... .. . ... .. . . ..... ... .... .. 214 
 Turin, klosterky rka n Madonna dell a Kungsträdgå rden , mur 148; grinSuperga . ...... ... .............. *229, 230 
 dar .. .......... .. ....... .... .. . ........ 149 
 Ky rkholm en ... .. . 134, 136, 178, 191 
 Uppsala, domkyrka n, a ltaruppsats 236 
 Kä llaren Mäster Anders ........ .. .. 30 
 Wien, S. Karl ·Borromäusky rkan . .. 230 
 Ladugå rdsbron . . ... .. . ..... . .. . .. .. .. 296 
 Vätö , Uppi., sands ten .......... . 136, 182 
 Ladugå rdsgärd e t , -la nd et, 132Åla nd , kalk ... ..... . ....... ....... . ... 22 , 181 
 135, 137, 139 , 189, 298 
 Öja, Gottl. , sands ten .... ... ... .. . .. ... 183 
 Laduvike n, Lad ugårdsviken 179, 296 
 Öland, trappsten 192; golvsten ... ... 206 


PERSON REGISTER.

301

Personregister.
Sid. 


Acrelius, .Johan , kyrkoh erd e, gåva 
 172, 27 6 
 Acreli us, Jo han Olof, k y rkoherde, 
 porträtt . .... ......... .... 17 2, :;'258, 276 
 Adelcrantz, Ca r l Fredrik, a rkite kt, 
 ritn ., 130, :;'205-';'209, 2 13, 217, 
 230, 23 1, 243, 245-247, 293 
 Ad elcrantz, Göran Jos u re, arkitekt, 
 byggnadsledning 141, 19 5, 20 0 ; 
 ritn. 1!)2- 19'1, :;'206-20 8, 228230, *234, 23:), 237, 241 , 243, 
 248, 271 , 292 
 Ad iercrants, Joh ., kommissa ri e, begravningsvapen .. . . .. .. . .. . ............ 103 
 Ad lers tråle, C. H. Lydert, kommi s57 
 sa ri e, epitaf. ............... Ahlberg, Johan, m å lare , arbete :;:39 ; 92 
 Ahl born, Lea, m ed alj gr a vör , a rb ete 22 1 
 Alard i, And., handel s m a n , gåva ... 96 
 Alc inins, Abraham , kyrkoherde, gåva, 
 170, 273 ; porträtt 172, :;'260, 277; 
 skrivelse 129 , 297, 298 ; gra"pl a ts 287 
 Alm, Nils, byggmästare, a rbete 194, 
 198, 200, 201 
 Ambjörn, se Andrere. 
 Ameen, G., arkitekt, ritn . 122, 126 
 Anberg, Nicola u s, kyrkoherde, gåva 
 37, 74; minnestavla. .. .. ... . . .. . ..... 96 
 Andersdotter, Annika, gåva .... .... . 74 
 Andersson, Joh a n, s tad s kamrerare, 
 gåva ...... . .................. .. ...... 30, 56 
 Andrere, Ambjörn, klockgjntare, arbete .. . . . .. .. . .. .. . .. .. .. .. . . . . .. . . . . . . . . . . 116 
 Anjo u, Joh a n Gnstaf, urm a k are, 
 arbete .. . . ............. . ...... .. . .. . .. . ... 112 
 Ankarcrantz, H. och L., gåva ... ... 264 
 Apelqvist, Charles, löjtn an t, gåva 71 
 Arvedsslln , Sven, svarvare, arb et e ... 161 
 Arvid, han dels m a n , 
 Arvi d sso n, gåva .. ... ... ...... ... .. . . .. .. . 266 
 Aspeg ren, F. U., s nickare, arb ete ... 221 
 Asp lund, Arnold, kyrkoherde, por· 
 trätt ... ... .. .............. . ...... *9 0, 92 
 Aul evili a, Hebla, g. m. M. Bisch · 
 sten , gåva .... ......... ... ........ ...... 36 


Bagarembetet i Stockh olm, gåva .. 203 
 Balck, Lars, riksb a n k skassör, gåva 147, 254 
 Baner, Gustaf, r i ksrå d, levera ns 182; J{. brev 1672 .... . ... . ...... .. . 297 
 Bank, Lars Bengtson,byggnadsledare 44 
 Beckm a n & Co, .Joh . A., klockgjutarfirm a, arb ete.................... . .. 115 
 Be ngtso n , Lars, in s pektör . gåva 17, 18 
 Ben gtso n , Pii r , se Bäck, Petter. Be n s, Hans, konstapel, hans ä nk a, gåva ........ . .. .. ............... . .. ..... . .. 273 
 Berch, C. H.., kans lirå d, numismatik er , sekreterare i a ntikvitetsa rki ve t, hand s krift ........ .. . . ... .. 229 
 Berents, konstap el, h a n s ä nka, gåva 172 
 Berfwere, Daniel H.am, gåva...... .. 18 
 Berg, G. F ., kyrln•ä rd , in skri ft ...... 115 
 Berg, Lars, byggningsskrivare, kvitt ens .................. ... .. .. . .. ........ ... 297 
 Ber ge nsti ern a, Ch r istin a, frn , gåva 168 
 Bergholts, K. G., kl oc kgiuta rfirma , 
 a rbete ... ..... . .... ... ... .. . .. .. 291, 292 
 Bergman , Carl, övervisitör, gåva ... 256 
 Bergner, Andreas, kyrkoh erd e, port rä tt *87, 88; inskrift ............... 114 
 Bergndd, Anders, kopparsla ga r e, a rbete ........ ......... . ..... ........ .. ..... 221 
 Bergvall, Mårten Christofer, kyrkoh e rd e, porträ tt .............. . *272, 281 
 Berndes, Anton Ulr ik, gravör , mi niaty rm å lare, arbete ...... :;'27 1, 281 
 Bern des, ingeniör, gåva . . . .. . . . ....... 92 
 Bisc hsten , Michal, gåva .. . .... .. . . . .. . 36 
 Biörn , Anders, m y ntinsp ektör , h a nds krift 1; gåva 18, 19; byggnadsleda r e ... ...... ... ... ... .. . ....... .. ...... 44 
 Björk, Anna Ca trin a Pärs dot er , 
 g. m . Staffa n Lydman , gravsten 108 
 Björk, Johan , kyrkoherde , minnest av la ... ...... ..... . .. .. ... . .. .. ..... ... 96 
 B!esin g, Ulr ik a , g. m. Olof Sjöstedt, 
 minnestavla ........... . ... ... .. , ___,, , 97 
 Blom , C. G. C:son , arkitekt, ritn 2, 
 63, 97 , 11 8 


Sid .

302

PERSONREGISTER. Sid. Sid.

Cameker, Jochim, gåva ......... 71, 165 
 Blom, Fredrik, arkitekt, överste, ritn .... ... .. ..... ........ '''213, 231, 293 
 Cardell, Carl von , friherre, generallöjtnant,. gravvård . ...... 144," '''285, 286 
 Blom, Gert, stenhuggare, arbete ... 12 
 Carleman, C. G. V., m å lare, arbete 237 
 Blom, Maria, stenhuggareänka; arbete . ...... ..................... . ..... .... 39 
 Carlgren, Johan, sergeant, gåva ·58, 
 118; porträtt .... .. .. .. .. .... .. *86, 88 
 Blomqvist, 0. R., komminister, ins krift .. . ... ....... ... ............... .. ... 115 
 Carlman, C. F. , guldsmed, arbete 252 
 Blåman , Göran, kamrer a re , gåva .'.. 38 
 Carlson, Carl von, friherre, inskrift 114 
 Bolander, Lars, m å lare, arbete, 241 ;' 24 S Carlstedt, Maria Johan n a, g. m. Per Isberg, gravsten .. ... . .. .. ... ... ........ 283 
 Bolinder, H. L ., bokförläggare, gåva 282 
 Bolinder, J ., kyrkråd, inskrift ...... 115 
 Carre, Elisabet, g. m. P. Dah lström, gå va .. .. .. .. . .. .. .. .. . . .. . . .. .. .. . . . . . .. .. 6 9 
 Bonde, Anders, bryggare, jfr Anders Olofsson B., gåva ........... 170, 270 
 Casten, Johan , mä ster, gåva ......... 172 
 Bonde, Anders Olofsson, gåva ... 71, 165 
 Ce lcius, Olof, d. y., kyrkoherde, penninganskaffn . 48; porträtt *88, 89 
 Bonde, Gustaf, rikss kattmästare, se Christman, Chr'istopher, målare, arv
 Natt och Dag. 
 Bonelius, Laurentius F., pastor, 
 bete . ..... . ................. .. . .. .. .. ...... 201 
 kvittens .... ............................. 183 
 Claessonska sterbhuset, gåva......... 236 
 Clerck, Rickard, holmamiral, byggBorning, Johan, riddarhusfiskal, 
 grav häll ... .... .. .................. ... ... 109 
 nadsfråga . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . 177 
 Brahe, Christina, grevinna, hus ... 7 
 Crutscher, Anna, hustru, gåva...... 82 
 Brahe, Per, riksråd , K. brev 1672 297 
 Cruus, ' m ada me' gåva . .. ...... ...... 111 
 Brask, Johan, gåva ... ....... . .... 71, 165 
 v' Brehmer, Jo han, kassör, byggnadsDahl , Anders, m å lare, arbete .... .. 273 
 ledare ....... .. .... .. :.. .. .. .. . . . .. . . .. . .. 44 
 Dahl, F. G., professor, arkitekt, ritn. 
 Breijman, Nicolaus, guld smed, arbete 
 2, 23, *49, 52, 118, 225 
 251, 252 
 Dah lberg, Er ik, klensmed, Gunnilbo, 
 Bremer, Cath., g. m . Lars Skragge, 
 Vstml., arbete .. .. .. ... ... . ........... 148 
 gåva. ..... ........... ... .. .... .. ...... . . .. 38 
 Dah lsti öm, Petter, handelsman, 
 gåva ................................. .. .... 69 
 Brenner, 'jungfru', gåva............... 74 
 Brodin, Olaus, gåva .. ... . ... .... .. ...... 74 
 de Keyzer, Hendrik, arkitekt, arbete 120 
 Brokamp, Anders, sten huggare, arDe la Gardie, Ebba Margaretha, g. 
 m . Pehr Larsson Sparre, gåva ... 78 
 bete . . .. . . . .. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 
 Brun, Antoni, gård ............... ..... . 7 
 De la Gardie, Gustaf, greve, exBrunwall, dödgrävare, gåva .... ... .. 84 
 cellens, kyrkobygge ......... .. . . .. .. . 188 
 Brusewitz , E. H., kyrkvärd, in s krift 115 
 De la Gardie, Magnus, greve, riksBryggarämbetet i Stockholm, gåva 203 
 råd, I(. brev 16 72. ......... 297 
 Brress, .Johan, gu ldsmed, arbete ... 164 
 de la Vall ee, Jean, arkitekt 40; Budde, Lasse, Ledherne gård ... ... 3
 rit n . 42, 120, 137, *138, 180, 181 , 
 187, 194, 226-232 , 292; arbetsBull, .Johan, s nick are, arbete......... 59 
 Bunge, Jacob, j ustitieborgmäs tare, 
 ledning 178; skrivelse .......... .. ... 297 
 besiktning ....... ..... .... ..... .. ..... .. 192 
 Diklv, Johanna Sofia , gåva .... .. .. . 74 
 Biick, Petter Bengtsson, gå va 166, 172, 273 
 Dobb, And., hoppman, se Slorff 56, 
 Biihr, Hans, gåva ...... ... ...... .. . 67; gåva. .. ......... ............. .. ...... 68 
 78 
 Biirgman, Carl, visiteur, gåva 166 
 Dliben, Emerentia von, fröken, gåva 67 
 Bärling, jfr Börling. arbete ...... ... 62 
 Diihre, Brita Andersdotter, g. m . 
 Börling, Petter, byggmästare, arbete 40 
 Erich Pehrson Psilander, gåva ... 249 


PERSON REGISTER.
Sid. 


303
Sid.

2
 Eckert, Fritz, a1·kitekt, ritn . ... ..... . Eckstein, Johan Niklas, snickare, 
 arbete ... ... ....... .. . ........... .. ...... . 240 
 Eggertsson, Jonas, fornforsk a re, minnesvä rd .. . . . . . . . .. . . . . . .. . .. . . . . .. 110, 111 
 Ehrenstrahl, David Klöcker, hovm ålare, arbete ...... ... *251, 275 :, 293 
 E ichhorn, Christopher, saffiansfabrikör, gra vmo nument ...... ........ . 109 
 E kerm a n, N. J., stenhuggare, a rb e te .. .. .. .... .. . .. ... ... .. . .... .. ... . ..... 97 
 E klund , Anders, porträttmå lar.e, arbete *88 89 90 , *267v '''26~ 280 2Sl 
 ' ' , ' , ' Ekman, P . .J. , arkitekt, ritn. 217, 
 *221, 232, 293 
 Elbfass, Jacob, målare, a rbete '''83, 11 
 85, 121 
 E nero th , Olof, kyrkoherde, porträtt 
 *269, 281, 316 
 E ngb erg, Anders, gåva . .. . . . . .. ... ... 38 
 Erichson, Oloff, gåva .... ..... . .. 71, 165 
 E ricksdotter, Maria, g. m. Nils Nilsson Mobergh, gåva . ..... .. ..·.. ... . .. 68 
 E rlach , J ohan Bernhard Fischer 
 vo n , arkitekt. ........................ .. 230 
 Ersso n , E rik , kapten, han s ä nka , 
 gåva ......... . ...... .. ..................... 1G 3 
 Fabritius, Gustaf, s tå lgravör, arbete 290 
 Fab ritius, Ludwig, övers telöjtnant, 
 envoye, gravsten . .. . .. . .. . . . . .. . .. ... 106 
 Falck, Anders And ersso n, trädgård smäs ta r e, gåva....... .. .. .. ..... . .. .. .. 74 
 Fallstedt, J ., slottsbyggmästare, ar· 
 bete ...... .... ... .... . ... ..... ..... .. 29, 50 
 F ijt, kanngjutare, gå va ... ... ... ... . .. 17 
 F inne, Henrich Henrichsson, s ta ds· 
 murmästare, arbete ...... ......... . .. 18 1 
 F isc h er , Niclas, murmästare, arbete 
 192, 194, 198, 200 
 Flemming, Anna Catharina, g. m . 
 Bryn te (von Ens) Cronsköld , gåva 76 
 Flemmi ng, Hen dri c, ge n era lmaj or, 
 kyrkbänk 16 ; gåva 35 , 77, 11 5; 
 byggnadsledare .. . . . . . . . . .. . .. . . . 45 
 Flemm in g, Lars, friherre, begravningsvapen .... . .. .... . ''' 100, '''101, 103 

20-1 71932.
Sveriges kyrkor. Stockbo/111 Il/ 


Flemming, Magnus, överstelöjtnant, gåva............... ...... .... .. ............ 75 
 Fle mmin g, Märta, grevinn a, g. m . Göran Sperling, gåva . .. ... ... .. . .. . 72 
 Flod in , Adam, målare, arbete ...... 290 
 Forssten , Carl, sn ickare, a rbete ... 240 
 Fredrik I, uppkalln. av Ladugårdslands k :a, 142; h y llnin g 1731, 198-200 
 Fröman, Georg, slottsbyggm äs tare, arbete . . . .. . .. . . .... . .. . .. .. .. 208, 236 
 Fuchs, Thomas Zackarias, ky rkoJ ierde, porträtt . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . .. 92 
 Föhrman, Daniel, s tålgravör, arbete 290 v 
 Galle, p erukmaka r e, klagomål .. .... 189 
 Galleri us, Jonas, kyrkoherde, hand skrift 2, 4 7; minnestavl a ... . . . ... 96 
 Geringius, Erik, priistman , koppars ticka r e, arbete .... ... .. . ... .. '''199, 200 
 Gj örwell, K. K., arkitekt, ritn. 2, 
 32, 50 , 5-!, 58, 118 
 Grabow, Carl, dekoration små la re, 
 arbete .. .... .............. .. .............. 225 
 Gravallius, Carl Olof, ky rkoh erd e, 
 porträtt ... ... . . . .. . ... ... . .. ... ... . .. . .. 92 
 Gra va nder, Anders, löjtnant, k offerdi· 
 kapten , gåva .. .... . . ... ......... 170, 273 
 Gravander, Jonas, primarius, placering 140, 298 ; kyrkobygge 188; 
 porträtt . ..... .. . ..... ...... . ... '''259, 276 
 Grave, Ulrica, g . m. ky rkoh erden 
 N. J . Nymanson, gåva.............. . 92 
 S'Gravcsande, Aer e nt va n , ark ., ritn . 227 
 Green, J ochim, h a nd elsman, gåva 15 
 Gren, Jonas och Strå hl e, A. Petter, 
 orgel by ggarfirma, arbete ... . .. 64, 248 
 Gregerssado tter, Ingeborgh , gåva... 3
 Grek, Anders .Jansson, tornur ... .... 14 
 Grill, Baltzar, glasbruksdirektör,gåva 82 
 Grip erhi elm, Claes, frih erre, begrav· 
 100 
 ningsva p en .. . .. . ..... . . Gripenhi elm, Edm und , riksråd , ar · 
 betsledare 7, 14, 44, 45 ; gåva 15 , 17, 18 
 Grip ensköld , fyrverkare ..... .. ..... ... 189 
 Gråberg, Olof, kyrkoherde , porträtt 90 
 Gundmundsson , Staffan , snickare, 
 arbe te .. . . . .. ... ... ... 161 


304

PERSONREG IST ER. Sid. 	 Sid.

Gustaf Il Adolf, porträtt .. . ... '''8 3, 84 
 Gus taf Ill, portriitt, kopparstick 86 
 Gutermuth , Elsa, f. Wi!lamberg, g. 
 m. 	 Coeles tin Fredr. G., va pen 
 *62, 65; gåva 66, 117 
 Guthrie, Joh a n, kyrkoherde, minnestavla 97; inskrift . . . . . . .. .. .. .. . 114 
 Gyllenbå å t, Börje Hobeck, kommissarie vid Amiralitetet, byggn ad s141 
 ledning .. ... . ... .. .. . la gman , 
 Carl G., Gyllen cre u tz, 35 
 gåva ........ .... ...... . Gy llen creutz, J ohan , lagman, in skrift ...... .. . .. ...... ... .. .... .. .. .. ... 114 
 Gy ll engra nat, Han s Wilhelm, frih erre, överste, grav ........ ......... . 288 
 Gyll ens pa k , Anders , tygmästare, 
 byggnadsleduing ... . .. . ..... .. ...... . 140 
 Gyll ensti ern a, Agn eta , gåva ...... .. . 18 
 Gyllen svärd, Vilhelm, registrator, 
 kyrkogå rd 158 
 Gö th e, Erik Gustaf, sk ulptör , arbete .. .. .. . .. .. . . .. .. .. .. . . .. .. . '''96 , 97 
 Göthe, Johan Adolf, kapte n , slottsstenhuggare, arbete .......... .... . ... 210 
 Hack, Mårten , murmä stare, arb ete 
 8, 22, 39, 46; gravste n ............ 108 
 Hadorph, Johan, riksantikvarie, 
 memorial . . . .. .. .. . . . .. . . .. . . . .. .. .. . . . 110 
 H allberg, C. G., guld s med sfirm a, 
 arbete. .. ............... ... . .... ..... . 253 
 Hallen, L., ritn. '''144, 148, '''23 1, 232 
 Haller, Kri s ti an, arkitekt ... .. 30 
 Halling, Zach a rias, köksmästare, 
 gåva 80 ; epitafium . ... .. .... .. 94, '''95 
 Ha ll man, J oh a n Gustaf, kyrkoherde, 
 invigning 236; p orträ tt ... ... '''265, 278 
 Hallström, C., b yggmästare, ritn. 
 130, 215 -'''217, 231, 293 
 Hallwylska samlin ge n , Stockh ol m, 
 ljuskron a .... .... .. ... .... '''69, 71, '''165 
 Hambelius, Petrus, kyrkoh erde, 
 kyrkobygge 187 
 Hammarsköld , We ndela, g. m. 
 Hans Rålamb, gåva ........ .. . 66, 78 
 Han, Herman , m ålar e.a rbete 117, 120 


57,

Handarbetets vänner, textilaffär, 
 Stockholm, arbete .... . 26 3, 265, 267 
 Ha nsd otter, Chri s tina, g. m, Lars 
 Balck, gåva 254 
 Hawerman , E mil , byggmästare, a r bete ....... .... .............. .. ........ .. 150 
 Hawerman , J. A., arki tek t, ritn. 
 130, 218, 219, '''224, '''225, 232, 293 , 294 
 Hedengran , Ambros ius, k oppa r st ic/
 kare, a rbete ... .... .... .. 11 :i Hedlund , Olof, orgelbyggare, a rbete 248 
 Hedvig Eleonora, gå va 54, 114 ; 
 uppk a llnin g av Ladugårds lands 
 k:a 	142; ky rkobygge 188; portr ätt 
 275, 293 
 Heid z , Joh an Fried., svarvare, a r ~ 
 bete ......... . 239 
 Heldt, trädplant. 1735. 150 
 Helin , Petter, fa brikör, gåva .... .. . .. 77 
 Henrichsson , se Finne. 
 Herlin, Petter, se kreter a re, gåva 170 
 Hermonius, Mikael , kyrkoherd e, 
 porträtt ............ '''263, 278 
 Hernlund , Hugo, r ektor, fil. d:r, ut157 
 r ed nin g ... Hesslin g, Steph a n, kyrkvärd , befattning ..... .. . .. ..... .... ........ ..... . ... .. . 1 9~ 
 Hijsing, Di ederich. guld smed, arbete 163 
 Hildebrand, Hans, riksantikvarie, 
 fornvårds m å l . . .. .. .. . 38, 66, 11 5 
 17 
 Hoff, Hans Hindrik, gå~·a Hoffman , W., sku lptör , arbete ... . 222 
 Holm, sk eppstimm erm a n , gåva .. .... 239 
 Hol m, Joh a n , ky rkoherde , porträtt 
 '''26 2, 278 
 Horn , Christer, r iksrå d , byggnad sled a re.. .... . . .. .. .. . ..... .. .. 7, H 
 Hulling, räntmästare, h a ns änka, 
 gåva ... ......... . ... ..... 17 2, 272 
 Hultman, Johan , m odell ör, arbete 26 
 Hultman, Petter, handla nd e, gåva 2~ 3 
 Hysing, And., gåva ... ...... ........ .. .. 166 
 H}'singh, Jacob, gåva .. .. 71, 165 
 Hökerstedt, Olof, kyrkoherde, porträ tt .. . . ... ... ... ... 264, 278 
 ,,. 
 H öyer , Fridrik Herman, gr avst en ''28 0 ,~ 284~ 287 


P ER SONR E GISTER.
Sid.

305
Sid .

Kingren, Lars, bildhuggare, arbete 
 Höyer, Gertrv, fru, g. m. Fr. Herm. 
 Höyer, gravsten ..... . ...... .. .... ..... . 285 
 *243, 248 ; ritn. . .. ............ ... . .. 245 
 Höök, Bengt, bokbindare, arbete 
 Klingstedt, Erik, pastorsadjunkt, 
 porträtt . . . . .. .. .... ''' 276, 282 
 '''112; gåva 111, 112 ; ep itafium 
 :;:n; gravsten ... ... . .. ... . . . . .. .. . . 107 
 Knorringen, Jöran Johan von, överHöök, Magda lena, g. m. Carl Bergste, gåva 70 ; begravningsnpcn 
 103, '''10 4 
 man, gåva ............. .. .. ......... . ... 256 
 Knutowna , Barbara, superiorissa, 
 Isberg, Per, assessor, gravsten .... .. 283 
 gåva ... . . . .. . .. .. . .. .. .. ... ... . . . ... ... . .. 57 
 Isaksson, C. G. , kyrkvärd, inskrift 221 
 Koch, Zacharias, gåva ... ... . .. . .... . . . . 80 
 Kohl, David, rustmästare, gåva. .. .. . 80 
 J a nsson, C. W., konserva tor, arbete 237 
 Kohl , Miirtha, g. m. Hans Lenman, 
 Jansson j:or, C. W., konservator, arepitafium .. . . .. .. . ... . . . ... . 96 
 bete . ... ................ .. ..... . ..... .... .. 274 
 Krafft cl. y. , Per, porträttmålare, 
 Joensson, Pehr, byggningsskrivare, 
 arbete ....... .. ... . .... . .... ..... *270, 281 
 kvittens ... .... ........ . .. ... ...... . .... . 297 
 Kristian IV av Danmark, in skrift 291 
 Johannis Nycopensis, Andreas, ami· 
 Kröger, Bärtell, gåva . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 
 ralitetssuperintendent .... ....... . . .. 134 
 Kåhre, Gudmuncl, kanslist, gåva ... 184 
 Johansson, Aron , arkitekt, ritn . 2, 
 Lagerholm, And ers, sekreterare, 
 kyrkobyggnad ...... . ........... 191, 192 
 13, 119 
 Johansson, Elias, gåva................ .. 71 
 Lagerström, Oskar, ky rkoherde, por.Jon, dödgrävare, 1694... ... ... ... .... . . 9
 trätt .. . .. . .... .. . .. .. .. .. ... ...... :;'275, 28:! 
 Jonson, Anders, gåva ........... . 71. 165 
 Langh, Jochim, m å lare, gåva 71, 
 Jonsson, Pehr, kyrkovärd, räken165.' 17'0, 272 
 ska per .... .. . ... ... .. ......... . .. . ..... . .. 186 
 Lang, Petter, målare, gåva 160, 170 ; 
 .lungblad, Bengt, kyrkoherde, porarbete '''256, *2 58-*260, 27 2, 276~ 277 
 trätt ....... .. ........ .... . ........ '''270, 281 
 Larson , Anders, gåva .... ..... ... 71, 165 
 Juvaras, Filippo, arkitekt . .... . ...... 230 
 Larson , Bengt, kommendör, gåva 166 
 Larsson, Anders, köpman, gåva, 59, 
 Kanterberg, Hans Mårtensson, pro117 , 120 ; porträtt '''85, 86, 87, 121 
 viantmästare, byggnadsledning 
 Larsson, Arffuedh, gåva . .... . ... 71, 165 
 140, 184; skrivelse . .... . . ..... 157 , 160 
 Larsson, Bengt, kapten, upphandling 177 
 Kanterberg, Mårten, kommissarie, 
 Leffler, Magd alena, g. m. Mathias 
 byggn a dsledning ... . .. .. . ... . .. 140, 141 
 Phal , gåva . . . .. . ... . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . 66 
 Karff, Elias Johanson, gåva 165; 
 Lehman, Karl Peter, målare, arv
 epitafium .. .... .. . . .. .... ...... .. *277, 283 
 bete ...... .. . ... ...... . .. ... ... ... ... . .. .. . 92 
 Karl XI, gåva .... . . ... ... 45, 64, 113, 114 
 Lehnberg, Magnus, ärkebiskop, porKarl X Gustav, uppkallning av Hedv. 
 trätt . . . .. . . .. ... . . ... .. . .. . ... '''91, 92 
 143 
 Lely, Sir Peter, målare, arb. ("'81, 82), 315 
 El eon. k:a ... ... . .. . . . . . . . . . ... .. . . Karlsson , Göstaf, lagman, gåva. . . . .. 3 
 Leman, Emil, målare, arbete .. . .. . 93 Kesmaker, .I ohan, konstsmed , arLemerciers, Jaques, arkitekt .... .. ... 230 
 bete ....... .. ..... . 14 7 
 Lenman, Hans, handelsman , gravKeyser, Herman , boktryckare, arkor 32, 46, 117 ; epitafium 33, 
 11 5 
 96 ; inskrift . . . bete .... .... . . .. ........ .... . .. .. .. ..... ... 289 
 J{eyzer, se de Keyzer. 
 Lichtone, Robert, president, begravningsvapen '''98, *99, 315 ; kista 
 Kickhoff, Joh a n U!rik , guldsmed, 
 105 , '''I 08 
 arbete ... ... ... .. . . .. ... ... . .. ... . .. ... .. . 68 

V


306

PERSONREGISTEH.
Sid. Sid.

Mannerfelt, Mag nus, tygmiistare, 
 Licium, textilaffär, Stockholm, arbete 268 
 byggnadsavdelning 140, 291 ; beLiefländer, Ewa, g. m. Diderich 
 gravningsvapen .... . ... *279, 283, 292 
 Ståhle, gåva 250 
 Martinelli, a rkitekt ..................... 230 
 Masreliez' atelje, ritn . ... ........ ..... . 240 
 Liewen, Reinhold von, överste, hus ägare 19; gåva. .. 35, 38, 70 
 Masreliez, J acques, Adrien, orna241 
 Lijlou, Anna, g. m . Gädert Steffens, 
 mentsbildhuggare, arbete .. 106 
 Matsson, Jöran, byggmästare, arbetsgravsten ... .. .... . . . . 151 
 Lille, Jonas, kyrkoherde, gåva 18; 
 ledning .... .. ........ . .............. . minnestavla . . . 96 
 Mattzson, Johan , gåva ........... . 71, 165 
 Limnell, E ., målare, arbete . . . . . . 237" 
Mattisson, Gregres, gåva...... 3
 Lind, Ingrid, hustru, gåva ... 169 
 Melander, A. E:, arkitekt, ritn . 62, 11\J 
 Lindegren, Axel, ark itekt, restau rel\felander, Ado lf Emi l, arkitekt, 
 ring . . . . . .. . .. . . .. .. . . 2, 119 
 byggnadsledning . . . . .. . . . . . . . . . . 225 
 Lindegren, Agi, arki tekt, ritn . 225, 294 
 Mellström, Margit, arbete .. . ... .. . . 267 
 Lindgren, E ., målare, arbete . . 93 
 Mercats, s nörmakare, gåva 84 
 Lindgren, Gustaf, hovintendent, ar· 
 Mettke, J ., snickare, arbete . . . . .. . 68 
 kitekt, byggnadsledning 226; ritn. Meurer, Ignatius, boktryckare, ar243, 294 
 bete ... ... ... ......... ............ 290, 291 
 Lindsköld, Erik, greve, epitafium 100, 315 
 Meyer, Ge rhard , direktör, klock71 
 Lindsten, Pehr, kyrkoherde, ingjutare, arbete .. skrift 221; porträtt . . . . ... *273, 282 
 Meyer, Gerhart, dess änka , klock· 
 Linnerhielm, J. C. , litteratör, teck· 
 gjutarfirma, arbete . . . . . . . . 11 4 
 nare, beskrivning . 211 
 Meyer, Gert, styckgjutare, arbete ... 258 
 Littorin, C. G., kyrkvärd, inskrift 221 
 Meyer, Johan , klockgjutare, arbete 
 290, 291 
 Lodin, Olof, kopparslagare, arbete 30 
 Lorens, Petter, bagare, gåva ... 71, 165 
 Mytens d. ä ., Martin , porträtt · / 
 Lorentz, Anders, målare, gåva 22, " 
 målare, arbete ....... ......... *261 ; 277 
 / ~ " ·I' I
 54,116, 117; arbete 54,'"56,*80,81, 84 
 Mobergh, Nils Nilsson, bagare, gåva 68 
 Lund, J. , kyrkråd , inskrift 115 
 Murbeck, P e tter, komminister, porträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . '''266, 279 
 Lund, Nils, guldsmed, arbete 255 
 148 
 Månsson, Filip, dekorationsmå lare, 
 Lundin, I. E., ritn .... Lundmark, Anders, målare, arbete 237 
 arbete ... ... .. ... . .... .. ........ ... 2, 119 
 Lundmark, Vilhelmina, målarinna, 
 Möller, Christina Lov., g. m. J. J . 
 arbete . . ....... . ... 237 
 Westin, gravkor ......... ..... ... 33, 52 
 Lundström, Yngve, målare, arbete *226 
 Möller, Henrik, assistent, 25:-1; t illLuther, J o h. Hind. , köpman , gåva 169 
 fällighetsdikt 203; läktare ·--·-··-· 245 
 Lyd man, Staffan, handelsman, gravMöll er, Joh . P hilip , brukspatron, 
 108 
 sten ... gåva 71; gravste n ·--·-··-··--·-· ·-- 106 
 187 
 Möll er, Jovianus Justus, socker· 
 Löfman, Sven , fiskal , skrivelse bagare, gåva ····-· ·-·····-· 37, 72, 113 
 Malm , Brita,g. m. Jöran Blåman,gåva 38 
 Mörlin, Sara Juliana, g. m. Elieser 
 Malmberg, B. C., ark itekt, 260; ritn. 
 Oxelgren, gravsten ........ . ·-··-··-- '''282 
 130, '''1 51 , 206, *207, 217- 225 , 
 232, 248, 293 
 Natt och Dag, Anna Christina , g. m. 
 Malmberg, Josef, målare, arbete ... 224 
 riksskattmästaren Gustaf Bonde, 
 Malmqvist, Math il da, fröken, arbete 78 
 gåva .... .. ....... ... ........... ·-··-· 70, 71 


PERSONREGISTER. Sid.

307
Sid.

Nerpin, Herman, skulptör, arbete 221, 243, 245, 247; ritn . . ....... . Neumann och Vogel, glasmålningsfirma, arbete ....... .. ... ..... .. ........ Nilsson, A. P., byggmästare, arbete Norberg, Hildegard, målarinna, arbete ... ... ... . .. ... . . .. . "'274, Nor{d)berg, Petter, bildhuggare, arbete 201, *235, '''236, '''237, '''239, 248; gåva . .... ..... .. . ............ .... Nordbohm, Anders, kamrerare, gåva Nordenström, Christina, g. m. Zacharias Halling, epitafium ... . 94, Nordiska kompaniet, varuhus, arbete Norling, J., arbete . .. . ..... ...... ..... . Nordwall, H. , guldsmed, arbete ... Nybom, Gustaf, bokbindare, a rbete Nygren, D., smed, arbete ...... ...... Nyman , .Johan, kyrk värd, repslagare, arbete 32; gåva ... ... ... .. . .. . Nymanson, Nils Jacob, kyrkoherde, porträtt '''89, 92; gåva 89, 90, Niisma n , E rik, klockgjutare, arbete 258, 291.

256 225 221 282

242 166 '''95 126 258 1G4 290 12 70 97 292

Odgisslasson, Mat is, gåva .. . . .. . .. . . . 3 Ohlsson, Charlotte, \V., arbete . ..... 268 Olofsson , Anders, tornbyggare, arbete 14 Olofsson, Anders, se Bonde. Owen, Samuel, mek a niker, arbete 10 Oxelgren , E li eser, bokhandlare, gravsten................... ........... 282 
 Pahl, Mathia s, gåva .... ..... . G6 Palmroth, P. W., arkitekt, ritn . 2, 29, 49, 50, '''51 , 118, !48 Palmstedt, Erik, arkitekt, arbete 3 0 Pasch, E . M., m å lare, arbete '''269," 1 . 281, '''316 Pasc h, Lorentz, m å lare, arbete '''91, 92 Pasch , Ulrica Fredrika, målarinna,; ,, arbete .. .... .... .. ..... ........... '''90, 92 Pennan, Thomas och Margareta, gåva 3G Perseus, Edv., målare, arbete ..... . 93 Petterson, Carll, gåva 71, 165 Petterso n, CristoITer, sockerbruksidkare, gåva ... . .. ... ... ... ... ... ... ... 78

Petterson, Ida Christina, f. Malmqvist, arbete, gåva . . . Petterson, Johan Frans, sockerbruksidkare, gåva..... . ......... ... . .. Pettersson, Katarina, fru , försäljning ...... .. .... .. .. .. PfeiIT, Carl, friherre, överste, grav Pietas, konserveringsatelj c, arbete 2G2, Piper, Chatarina, g. m. N. Anberg, gåva ... ... ... 37, Piper, Karl, greve, triidgård . Plaat, skeppare, gåva . . . . . . Pontin, Johan, kommissarie, gåva Pontinus, Magnus Johansson, amiralitetssuperintendent, manuskript, 135; församlingsdeln. .. . . .. ... . .. . Precht, Burchardt, skulptör, arbete '''95, 9G, 121 , Prytz, Elisabeth, g. m. Gyllencreutz, gåva .. ........ . .... ..... ... ... ··· 
 Pschorn, Heinrich Gottfried, tenngjutare, arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Psilander, Erich Pehrson, gåva ... .. . Psilanderhielm, Johan, räntmästare, byggnadsledning .... .. ....... .. 141 , Psilanderhjelm, Johan Gustaf, assessor, gåva .... .. . Puteson, Jakob, dess änka, gåva. Piidersdottcr, Maria, g. m . Bengt Höök, gåva ........ .. .... .. .... . 111,

7G 78 
 276 
 288 269 74 113 198 17

139 23G

163 249 192 89 18 112 


,

6 Hahm, Jonas, tomt ........ . Ram el, Peter, kamrtrare, gåva.. . . . 17 Rehn, J. E., arkitekt, gravör, ritn., 2, 2G, 48, 117 , 129, 210, '''211, '''240, 241, 293, 315 Heimers, Henrik, guldsmed, arbete 254 H.enskiöldt, Giärt, begravningsvapen 97, '''102, 315 Heutercrantz, Hans, hovjiigmästare, begravningsvapen 10:3; gravsten 106 Heuterkra ntz , Isaack Esbiörn, begravn in gsvapen .. 103 nijf, Carl, ritn ..... ....... . 130, 223, 316 R ijf, Jakob, byggmästare, ritn. 2, '''45, 49 ; arbete .. ...... . ... .... .. 50, 113 


308

PERSONREGISTER.
Sid. Sid.

Rinninmundt, Johan, registrator, inskrift ............. .. ..... . ........ . ...... 115 
 Rolamb, se Rålamb, Anna 38. Ronander, I., guldsmed, arbete ...... 257 
 Rosenberg, skeppstimmerman, votivskepp .............................. 111 
 Huthström, Anders Carl, kyrkoherde, portx-ätt ............ . *267, 280 
 Hydeman, Pehr Johan, kyrkoherde, porträtt ..... ......... ......... 93 
 RydorfT, J. 0., lagman, gravkor, 32, 
 50, 52, 118 
 Byting, Nicolaus, prästman ... ... .. 298 
 Rålamb, Anna, g. m. H.. v. Liewen, gåva .... ............................. 35, 38 
 Rålamb , Claes, överståthå ll are, byggnadsledare . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . 45 
 Rålamb, Gustaf, handskrift ........ . 
 H.ålamb, Hans, lagman, gåva ... 6G, 78 
 Röhl, Maria, målarinna, arbete *276, 282 
 Sandell, Sven, bildhuggare, arbete 1G2 
 Saxenberg, E., kyrkvärd, inskrift .. 221 
 Schantz, Maria Aurora von, f. Bren ner, assessorska, gåva ......... ?(), 80 
 Scheldon, Francis, skeppsbyggmästare, ritn............. .. .. .. ... '''127, 128 
 Schenbeck, A. lVL , inskl'ift ........... 221 
 Schenbom, Margaretha, g. m. Christopher Eichhorn, gravmonument 109 
 Schilt, H.ebecka, g. m. Bengt Lar- 
 so n, gåva . .. . 166 
 Schiultz, Petter, guldsmed, arbete 164 
 Scholander, F . w·., arkitekt, råd givande Ci6; ritn. 130, *153, *2 14 219, '''222, 231-'''233, 293 
 Schröder, Caspar, bildhuggare, arbete 59, '''60, *61, *64-66, 117, 121 
 Schröder, Georg Engelhard, målare, 
 arbete .. . . . . . .. .. . . . . . . .. .. 235, *238, 293 
 Schröder, Juliana Joh., g m. Erland 
 Ström, gravmonument ... ... ... . 287 
 Schröderheim, Elis, statssekreterare, 
 kyrkobyggnad 212; parentation 288 
 Schultz, Anders, garvare, gåva . .. . .. 17 
 Schultz, Peter, bildhuggare, arbete 63 


Schultzberg, E. M., kyrkoherde, 
 fornvårdsmål 38, 105, 115 ; porträtt 93; inskrift .. .. ..... . ..... . ... .. 11 5 
 Schweitzer, Hans Hendrich , stenhuggare, kyrkogård 156; arbete 177-180, 183 
 Schiirer von Waldheim, grav .. . .. 288 
 Sellberg, Magnus, urmakare, arbete 29 
 Sergel, .Johan Tobias, bildhuggare 241 
 Sic!, Johan, kopparslagare, gåva ... 74 
 Silfverstolpe, Anna Brita, f. Carrc, 
 g. m . Lars S., graYsten ......... '''28 4 
 Silfvers tolpe, Bea ta Fredrika Charlotta, f. grevinna " ' rangel, g. m. David \Vilhelm S., gravsten ...... '''284 Silfverström, Anna Magdalena, g. m. 
 Georg Wahlberg, gåva ...... 172, 277 
 Silfvestersdotter, Marg., iinka efter 
 And. Bonde, gåva..... . .... .. 1G9 
 Sillen, G. af, arkitekt, ritn ., 2, '''4G, 
 :;:47, :;:43 
 Siren , Osva ld , professor, konsthi st. 
 bestiimning... ... . .. . . . ... .. . ... ... ... . 227 
 Siöstrand, Johan , handlande, gravsten .. . . . .. .. .. .. .. .. . . . . . . . .. . .. .. .. ';'28 1 
 Sjöberg, Eric, (Vitalis), skald, grU\" 
 s~n .. . ... .. . .. ............. . .. ... ... .. . 109 
 Sjöstedt, Olof, reps la g., minnestavla 97 
 Skagge, Lars, kamrerare, gåva .. .. 38 
 Slorff, A nd., hus ... ........ ......... 7, 14 
 SlorfT, Catharina, g. m. And. Dobb, 
 gåva ......... .. .. .. .... ...... ..... 56, 67, GS 
 Smitt, .J . W., kyrkråd, inskrift ...... 115 
 Sophia Magdalena, porträtt, kopparstick ......... .. ................. 86 
 Sparre, Peder Larsson , greve, rikstygmiistare, gåva ....... .. . .. ......... 78 
 Sparre, Sofia, grevinna, gåva 2Ci9, 271 
 Spens, Carl Gu staf, hovjägmästare, 
 biinkrum ............. ......... .. ....... .. 162 
 Sperling, Ebba Beata, fru, gåva 
 1Ci7, 168 
 Spetz, Iacob, gå va........................ 16 7 
 Spieler, Mat hi as, arkitekt, byggmästare, ritn ., 9, 14, 29, 40, 48, llCi, 
 117; arbete 40, '''41, 42, 120; biografi .............................. .. . 40, 120 


PERSONREGISTER.
Sid .

309
Siri.

Starin, Johan (A ndersson), guldsmed, arbe te ...... ...... 251-253, 257 Steffens, Gädert, logarvare, gåva 36; gravsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 105 , '''109 Stenbeck, Johan, kyrkoherde, kyrkobyggnad 208; inskrift 221; porträtt...... ... ... ... .. . '''268, 281 Stenberg, Emerik, porträttmå lare, arbete ... ... . '''273, *275, 282 Stenbock, Gustaf Otto, riksamiral, försam lin gsdel n. 139; kyrkobyggnad 177; K. brev 1672 297 Stigselius, Lars, ärkebiskop, invigning... ... ..

15

Stjärnad ler, Carl Johan, begravningsv11pen . .. . . . . . . . l 04, '''107 Stjernsköld, Claes, rik sråd, hyggnadsledning ......... 140, 182, 183, 297 Strake, gipsmakare, gåva . ... .. 170, 275 Strand, P. Z., ritn. . 2 StraH h el, Gustaf, gu ld smed, arbete 69 Streng, Johan ,JoacJ1im , v portri~tt- V målare, arbete 201, '''262-'''265, 278 Stropp, Joachim, krigskommissarie , gåva... ... . .. ... ... ... 28() Ström, A., guldsmed, arbete . .. . . 254 Ström, l~ rland , öve1jägmästare, gravmon ument ........................... . .. 287 Ståh lc, Diderich, kommissarie, gåva 250 Stålarm, " 'e ndela Christina, g. m . ~'lagnus Flemming, gåva 75 ; va· pen ............. . . 75 Sundenia, Maria, arbete ......... . ..... 266 Sundius, P. G., ark itek t, ritn. 216, 217, '''21(), *220, 232, 293 Sundström, I., guldsmed, a rbete . .. 253 Swart, skeppare, gåva. .. ... 167 Swedman, Carl Wilhelm, hovmålare, / ritn ..... . . 30 Svensson, Magnus, kommendör, gåva 163; epitafium ....... .. ...... '''278, 283 Söderberg, C. N. , ritn. . .. .. . ... ... . 130 Tempelman, 0. S., arkitekt, ritn. 240 Terlin, And., traktör, gåva.......... .. 78 Terserus, Jöns, kyrkoherde, invigning.. ........... . 6

Tessin, Nicodemus, d. y ., arkitekt, Lichtones begravningsvapen 100 , 315; kyrkobyggnad ............ 1()4, 230 
 Thoman, Ernst Philip, bildhuggare, arbete ........... . ............ 54, 56, 58 
 Thoman, Georg Gottlieb, bildhug.......... . 26, 118 gare, arbete Thomasson, Thomas, räkensk .... ... 177 Thunbcrg, A., smed, arbete . .. ..... . '''149 Thunberg, Ionas, handlande, gravsten ... .. ... ... ... ... ... ... ... ... .. . . *281 Thunberg, Petter, målare, arbete 203 Tibbling, garvare, dess hustru, gåva 71 Tilhcus, Petrus, karta ............. . '''132 Timmermansorden, Stockholm, grav 212, 287 Tornberg, F. V., urmakare, arbete 2() Torstensson, Anders, tomtbok 1688 137 Triangel , Jonas, konstapel, arbete 181 Turson, skeppare, gåva .. . . . 198 Ugglas , Carl H. af, docent, konsthist. bestämning ... ... ... ... .. . .. . 249 Ulfsparre, Helena , fru, gåva . ...... . 169 Ulrika Eleonora d. ii. , porträtt, kopsu parstick ............ :• . Ulri ca Eleonora d. y., hyllning 200 1731.. .... ..... . Unman, Johan , grosshand lare, sa mlare av Stockholmiana, hand2
 skrift . . . ................... . Wahlberg, Georg, kyrkoherde, porträtt. .... ............... 172 , '''261, 277 \Vahlbergson, Erik, m å lare, arbete ,. '''272, 282 Vall ce, se de la Va llce . \Vallin , Johan Olof, ärkebiskop, in· skrift . . . . . . . .. . . . ... .. . . .. ... . . . ... . . . . 97 17 Warenblirg, liirgen, gåva .... . . . Wasenberg, Michael, trädgårdsmäs84 tare, gåva .. Wellendorff, Mårten, kyrkbiink ... .. 62 Wendelius, S . A., kyrkråd , in115 skrift "'estbeck, Gustaf, pastorsadjunkt, handskrift ................... . .... .... . 


310

SAKREG IST ER.
Sid.

\Vesti n , Fredrik, målare, professor, arbete ... ·'"... .. 5:l, *55 , 118, 121 
 · westin , Jacob, d. ä., stad smajor, handskrift 1 ; gravkor 46 ; gåva 50, 54, 118 
 \Vestin, .Johan Jac:son, garvare, 
 kap ten, grav kor 32, 33, 50, 52; 
 gåva 50, 54, 76; minnestavla '''96, 
 97; gravs ten ...... .... .. .. . 106, 118 
 \Vestin , J., garvai:eåld erm a n, d:r, 
 gåva till St. H. M. .. . 75, 76 
 \Vestman , E r ., ky rkvärd , inskrift .... .. ...... . ......... .... ... .. . ... 221 
 Vett erlund, J . A., a r t is t, arbete 239 
 Widing, Lars Petter, kyrkoh erd e, 
 porträtt ... ..... .. ....... '''27 1, 281 
 \Vijkma n , Anna Brita, g. m . Jacob 
 \Vestin, gravsten ...... . ... ........... 106 
 \Vilander, N. A., professor, gåva .. . 76 
 Vinskiin kssocietetcn Stockholm , 
 gåva . ...... 203 
 \Vitt, Daw itt, kyrkbänk. 62 
 \Vittingh, F. L ., kyrkoherde, p or trätt.. .... .. .. .. .. .. .. . 92 
 \ Vit tkopf, Heinrich, guldsm ed , ar bete.. .... ........ ....... ............ 68 
 Vogel , Zach ar ias, kyrkviird , insk rift ...... . ...... .... .. ...... ...... 11 5 
 62 
 \Vog t , Gerlof, kyrkbänk .. Woike, P hi lip, kyrkvärd , inskr ift .. 114 
 \Voll ert, Oscar, civilingeniör, gåva 81 


\ Vrangel , Ca rl Gustaf, greve, riksa miral , krigsbyte 290 ; K. brev 
 167 2 .... 297 
 Wåhl, Brita, gåva ............ .... ........ 123 
 \Vångberg, .Joh an \Vilh elm, målare, 
 arbete .. . .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. . 23{ 7
 Wiindel, Gabriel, skomakar e, gå va 82 
 Zethelius, Lars, kyrkvärd, in skrift 115 
 Ze ttervall , Helgo, arkitekt, ritn . . . 130 
 Zettler, F. X., glasm å lningsfirm a, 
 Miinchen, a rbete ............... 225, 235 
 Zin ch e, Gabriel Au g., murmä stare, 
 ar.bete .... ...... .... .. ......... 48 
 Åb om , ,J. F., a rkitekt, ritn., 12, 13, 
 216-'''218, 23 1, 293 
 Åkerm a n , J o h an, garvare, kyrk· 
 värd, gåva 80; insk rift . . . 114 
 Åkerm a n och Lund, orge lbyggarfirma , a rbete .. .. .. .. .. .. .. .. 63, 24 7 
 Åk erman, PetterE.,gulds med , arbete 257 
 Ödla, U dde, st å th åll are, tomtförd eln ing .. .... ....... .. .. . l 37 
 Öhr, P., gu lds m ed , a rb ete .. . 251 
 Öhri ng, Ann a, hu stru , gåva 170 
 Öhrman , Andreas, gu ld smed, a rb e te 68 
 Örn, Sa muel, tygmästare, gåva... 18 
 Östra nd , E rn st .Juli u s, kyrkoherde , 
 porträtt '''27 4, 285 


Siri.

Sakregister.
Abra h am: Isak ofTras 170 , Alab asters kul pturcr Altarduk .... .. . . . . .. . . .. . 18, JO , ')') Altardy na, (se även bokdy na) 75, Altare, altarr in g 15, 30, 32, 35, f>O, 52, 5+, 56, 126, 160, 206, 224 , 227 , Altarkliide 18, 78, 79 , 168, Altart avla, -prydnad, -uppsats 22, 30, 50, 53, 54, 160, 235f, 273 239 169 78 183 
 Ank ar slu tn in g Antepe ndium 74, '''75, '''78, 7!), '''251, 
 '''252, 26 lf 
 99 f 
 Anvape n . .. ........ .. Apostlarna, se n am n en. 
 Armbö ssa ....... .. ... .. .. .. . 177 


--,

234 

2~1

315

.......... ...... .. 12 
 Bagarbod ....... ... ... 146 
 Begravni n gsklocka Begravningsvapen ....... .. 97 f, '''27!J , 283 


SAKREGISTEH.
Sid. 


311
Sid. 


179, 180 
 Fariseen och publikanen .... ...... .. 172 
 Bergsprängare ....... .... . Bibel.. .......... . . . . . . 18, 111, *112, '''286f 
 Fierduk ........ . ... .. . ...... .............. 78 
 160 
 Flor ........................... . .... . ....... 169 
 Binnikebandh ....... ..... . Blinderingar . . . . . . . .. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. 125 
 Funt, se dopfunt. 
 Blompottor.............. . .... . .... .. . ... ... 11 3 
 Fönster, pi. 1, 28, *34 f, 52, 202 f, 225 
 Blåcksten 183 
 Församlingssal ... .. . . .. ... ... . .. 124 
 Bodar ...... . ........ . .... . .. . 148 
 Boj ... 170 
 Galleri (skrank, gallerverk) .. 161, 162 
 Gasbelysning och armatur.... 255 
 Bokband, se böcker. 
 Bokdy na ............... 75, 78, '''253, 263 f 
 Glasmålning . . . . . pi. 1 1 '''34 f, 202 f, 225 
 Bokstol ............. .... ......... . . 161 
 Golv 26, 175, 202, 206, 210, 221, 225 
 Gravkapell. ....... . ...... 13 f, 50, 212, 287 
 Boställe, se kyrko herdeboställe. 
 32, 33, 46, 50, 212 
 Bord.......... . .............. '''288, 290 
 Gravkor . Brandsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 
 Gravstenar, -hällar .. 105 f, 144f, '''280 f 
 109 , *145, 287 
 Bropenningar...... .. .. .. ... .............. . 46 
 Gravtumba... ........... . .. 181 
 Brudpall ....... ........... . .. . .............. 268 
 Grundläggning Brudpallsöverdrag .... ...... .. ... "'255, 268 
 Guld duk ... ... . .. ... ... ............. 77 
 168, 169, 261 
 Brudtäcke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . 269 
 Gu ll gasie . .. . . . . . . . . . . . . . . 168, 169 
 Brunn...... .. ... ... ...... .. ... ... . .. ... ... 10 
 Gull-läckror 76, 168 
 Byggningsskrivarekontor... . .. . .. . . . . . . 1 79 
 Gyllenduk Bylfältsliirft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . 77 
 Bårkläde ....... ..... ......... ....... ...... .. 172 
 Hantlangare, kvinnlig ... 181 , 195 
 Båtsmän . . . ....... . ... 132 f 
 Hedengrans stick . 113 
 6!J 
 Bänkar 15, 62, 66, 126 , Hil, 162, 
 Helgonskåp 61 
 202, 224, 225, 243 
 Hesekiel .. Böcker, bokhand 18, 111 , '''112, '''286f 
 Huvudbaner .. . ...... . .. . .. 97 f, '1'299, 283 
 Hyende . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . 79, 168, 169 
 Crepi n er .... . .. .. . .... .. .... ... .. .......... 263 
 Håv....... .. .. . ..... . .. . ... 17, 80 , 170, 269 f . 
 Dalkarlar .bygga mur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dammask .................. . .. ... . .. Daniel......... . ..... . .. . ... ... .... .. ... ... Diskkläde . . .. . . . . . . ... Dopfat...... .... .. . ... .. ...... . .. '''65,f 67, Dopfunt 64f, 126, 163, 227, '''245, Dopkapell . . ..... '1
 '60, '1'61, Dopskål 17, '''64, 66, 67, 16:l, '1'246, Dräll Dukatguld ... Dwälcks(dwelskz-)foder . ........ 167, Dörrar .... .. ..... . 11 
 168 
 61 
 261 
 126 
 249 
 64 f 
 250 
 169 
 201 
 168 
 26 
 14f, 158f 
 Interimskyrkor Invigning, se kyrkoinvigning. 
 Isabel . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . . IG!J 
 Isak ofTras, se Abra ham. 


Jehovah ....... ............... .. .... ...... . . 60 
 Jeremias ... ..... . .. .. .. . .. ..... . .. .. ...... . . 60 
 84 
 Job ....... . Johannes Döparen . ................... . 57 
 .Johannes evangelisten , se evangelisterna. 
 Järngaller ..... ... . .... .. .... .......... . ... 207 
 Järngrindar......... ..... ..... 148, '''1 49 
 Eldsvåda .... .. ........ .. ................... . 19 
 Järnkamin, se uppvärmning. 
 Elektrisk belysning och armatur 255 
 Jiirnlu cka . . . . . . .. ... ... ........ '''175 
 Epitafium .. ...... ...... .. .. 93 f, 277 f, 283 
 .Järnstaket .. .................. 10, 148 
 Esaias ... ... ...... . .. ... GO 
 Evangelisterna ... ... . 59, 64, 65, 245 
 KafTetull .. .... .. . . . 49 


312

SAKREGISTER.
Sid. Sid .

Symboliska bilder: Kakelugn . .. . . . ... ... .. . ... ... . .. ... . .. .. . 32 Smärtornas man . ... ...... .. 94, *95 
 l{alk (nattvards-) 17, 67, 68, 163, 'i'247, 251, 252 Salvator mundi ... ......... ..... . 170 
 Världsdomare ... . . . .. . ... ... .. .... 84 Kalkkläde 18, 75 , 76, 78, 169, 266 , 267 l{ammarduk ... ... .. . ... . .. . . . . . . .. . . .. ... 79 l{rucifix, (tavla) '1'169, 170, 172, (se .... .. ...... '; '214, 215 även und er Kristus korsfäst) . Ka mpanil ... ..... . .. . ...... 62, 63 Kanna ...... 17, ';'67, 69, 163, *247, 253 Kungsstolar Kappa ................. .. ...... .. ......... ... 271 Kupol .. . . ... ....... ... ... .. . . 28, 174, 208 f 233 Katafalk . .. .. ... .. ......... .. ...... . ........ 113 Kyrkmodell . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . l{ista, kyrk- .... .. .. .. .. ..... . . ... .. 19, 112 Ky rkogångspall ...... .. ... . . ...... ..... ... 161 Kiä lstötar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Kyrkogård .. . ..... .. .. 8f, 137, 144f, 156 Kyrkogårdsmur ';'4, 11, 144, 147, 148 m ocka, (kyrk-) 14, 29, 113f, 151, 187, 290f Kyrkogårdsport .. .. ... ... .. .. .... 1 If, 14 7 Klockstapel ... .. . 13, 14, 146 1 151 f, 156 Kyrkoherdeboställe, beskrivning över, . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. 154, 155 l{locktorn ..... . .. ........... ....... . ...... * l 53 l{Jäde, bänk-, . .. . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . 162 l\yrkoinvigning 8, 15, 40, 50, 202, 211 l{Jäde (tygsort) . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . 18, l 68 Kyrkskuta . . . . . . . . . . .. . .. . . . . . . . .. . . . ... . .. 183 Klädkista .. . .. ... .. . ... . .. . .. . .. .. . 77 Kyrktupp ..... . . ... .............. 29, 30, 221 Knytning . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . . . 18 !{yrkvaktare ... .. .. ... ... .. ... .... .. 159, 172 Kollekt...... . .... ........ .. 45, 4 7, 116, 204 Ky rkvaktarrock . ...... .... .. .. 80, 170, 27 1 Kollekth åv, se h å v. Konstl ås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Lampett ... .. . ... .. . . .. ...... .. . . ';'250, 256 Kopparormen . .. . ..... ............ 172, 273 Lanternin ....... .. .. . ........ . ..... 28, 17 4 Kopparta k ......... . .. .. . . .. . ..... ... 209, 221 Likbod .. ..... . . ... . .. ... ..... . .. .... 156, 188 Korkåpa ..... . ......... .. .... .. . .... ... ... .. '; '76 Likbår ... ..... .. .. ... . . .. . ..... ... .. .. . .. .. . 172 296 Kors krank .. ................ . .. .. , ... .... .. 202 Likgå ng . . . . . . . . . . .. . . .. . . ... . . Likkista . ........ .. .. ..... ... 105, ';'108, 288 Kristus : Scener ur Kristi liv: Liksångskappa ........................... 271 Födelse ......... . . . .. ..... .. ...... 58 , 94 Likvagnshus ....... ... ........ ... .. . ...... 155 18 Äktenskapsbryterskan .... .... . ..... . 84 Linne . .. . . . .. . . . . .. . ... ... ... ... ... . .. Gråter över .Jerusalem .. .. .. .. . . .. 84 Ljusarm 17, 73, *74, 167, ';'250, 256, 258, 260 Nattvarden . .. . ... .. ............... 54, 94 164 Getsemane .. ... .... .... ... .. ... ... 94, 272 Ljushållning . Inför Pilatus .. ..... . . .. ..... ..... .... .. 273 Ljus krona 17, ';'69f, 126, 165, 167, 258, 260 Gisslas ... ..... ... . ... . .. . ..... ... .. . 94, 272 Smädas ...... ... ... . .. ... 82 Ljuss take 17, '; '70f, 126, 166, ';'250, 257 . . . . . . . .. . . . . 48, 204 Törnekröning. ... ............ .... . ..... . 94 Lotteri Ecce homo...... .. . .... .. ........ . .. . . 82 Lukas, se evangelis terna . *SI Golgata ... ... . .. ... ... ... ... . .. ..... . .. 274 Luta .. . ......... .. .. .... . . Läckror, se gulläckror. Korsfäst, Maria och Johannes, 22, 30, 54, *56, 94, 235, *238 Läktare 19 , 63, 126, 162, 221 , 'i'243, *244 f, 315 Korsfäst med rövarna ........ . .... .. 274 Krucifix, se d e tta ord . Lärft: Gravläggning ';'79, 80, 172, Franskt lärft ... . .. .. . .. .. ... ......... .. 261 
 'i'2 56 , 272 Hollandslärft . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 9 Uppståndelse .. .... .... .. ... ...... 53, ';'55 H uslärft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 7 Himmelsfärd . .. ... .. . . . . . . . . .. ... ... . . . 82 Klosterlärft ... . ...... .. .. . .. .. .... . 7 7, 169 


SAKREGIST ER .
Sid.

313
Sid.

Prästlängd, minncstavl a .. .. .. . .. .. .. .. 96 
 Mad onna, se Maria. P sa lmbok . .. .. .... . . ... ... .. .... . .. . .. ... 18 
 Maria: Beb å delse . .. .. . . .... .... .. . .. .... 57, 94 
 Pungpenningar .. . .. . .. . .. . .. . .. .. .. .. . .. . 1 GO 
 13 5 
 Besö k hos Elisabet ............... .. 58 
 P ås kpenningar ...... .. . ..... . .... .. . 168, 261 
 Madonna med barnet ......... '''80, 81 
 Piirlstickara rbete ...... .. .. '''127, 128 
 H immelens drottning ........ .. .... . 61 
 Piirmstiimpel ......... ... i\I arkus, se evangelisterna. 
 15 
 Matlagspenningar ............. .. ......... 200 
 Hegal Mattens, se evangelisterna. 
 Hiksråd sbiinkar.. . .. .. .. . .. .. .. .. 16 
 Matt a (till bänkar) .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 162 
 Hivning av klockstapel ........ . 14 , 152 
 Medalj .. .. ........ .... ............ .. 207, 221 
 Hivning av kyrkogårds mur .. .. .. 11, 150 
 Minnestavla (Samuel Owen) 10 ; 
 Hödfiirgnin g .. .. .. .. ... .. .... ... 15 
 (Hans Len man) 96 ; (O lof Sjösted t) 97; (Jakob Westin) '''96, 97 
 Salustånd 148 
 l\lodeller (to rn ) 113; (kyrka) 232; 
 Sak ri sti a ..... 3 0, 50, 159, 160, 226, 315 
 (altar e) 235; (predikstol)... 240 
 Sandsten .... ......... .. 22, 177, 179, 182 
 i\lonstrans-al tare ...... ...... 32, 70 
 Sars ... .. ... . .. .... ........ . 167, 168 
 Må ngels kestol .................. . ....... . 148 
 Scamplun (för stenhu ggning) 177, 179 
 /lliisshake 18, 75, '''77, 79, 168, '''2 59, 
 Schirförgyllning ... .. . ... .. .. .. .. .. .. ... 17 
 267, 268 
 Segelfartyg ............. . * 127, '''277, *278 
 i\liisskjorta .. .. ..... .... .. ... ........ . 78, 169 
 Sidenbast .... ..... ............. .. .. ........ 168 
 Möbler ............ .............. .. .. 111 f, 172 
 Sidensarge ..... . . .. ...... ............ .... .. 75 
 Sidensars . .. .. ..... .. ... .... .. ....... . . .. . 74 
 126, 1U 3, 
 290 
 Sigill ................ . 247f, 251 f 
 Silver , se nattvard s kiirl. 
 N umm ertavla.. .......... ..... . 62, 162 , 242 
 Silverbrokad .. .... .. .... 77 
 '''76, *77 
 Oblatask ... ...... '''68, 69, 163, 248, 254 
 Silverduk .. . 01'gel ...... 63, 64, 126, 202 , '''207 , 247f 
 Siungarebiink .. . ... ... ..... . .. . ... ..... . ... 244 
 Sjungare .. . ... ... ...... .. . . ... .. ... ....... 161 
 !'all tiicke .................. . .... . ... ... . .... . 268 
 Sjöfolk ............. .......... . .. . .. . .... .. 133 f 
 Panel .... 12 5 
 Skapelsen ... .. . .. . ... .. .. .. .. . .. . .... . .. .. 94 
 Parkum .............. ..................... 169 
 Skedar .................. 69, 164, '''248, 254 
 Pastor sbostiille, se kyrkoherd eb oSkinn mössa ..... ............. .... ... .. .. . 170 
 ställe. 
 Skolbarn... ... . ...... ... . .... . .. .... .. ... .. . 66 
 Paulus ... . .. .. . ... .... .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. 59 
 Skolgossarnas biink .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 1G 1 
 P etru s.. . .. . .. . ... .. . . .. .. .. .. .. .. .. ... ... .. . 59 
 Skolhus ............................ .. 15 3, 154 
 Plank .... ... .. ............ .. .. ........ 14 7, 156 
 Skolmiis tarebänk .... .. ... .... ..... ...... 83 
 Plantering.... . . ......... 9, 10, 150 , 156 
 Skor ................ .. ...... .. .... .. .......... 170 
 Plikt ..... ......... ... . .............. . .. '.... 16 
 Skorstenar ... .......... .. ..... ... . .. ....... 179 
 Plys... . .. ... ......... ...... .. ............. ... 17 
 Skrank ..... ...... ..... .... . ......... 161 , 227 
 Portal ..................... * 231, 232 
 Skiirp .. ...... ...... ...... . .... .. 77, 78, 16 7 
 Porträtt .. . ... . .. ... .. .... '''83f, 172 , '''257f 
 Sockel .............. ........ ..... 22, 174, 181 
 Posi ti v ...... . ......... 63, 64, 162 
 Sockenbudstyg ......... 17, 68, 163, 254 
 Predikstol 15, 56, 58, 59, 126, 16 1, 
 Soffa ............................. ....... .. 112 
 211, 227, '''240f 
 Sorgklädsel (i kyrkan) .. ...... .. .. ... 161 
 .. ...... ...... ............ ... 11 4 
 Spis .... .............. ·-·---... .... ..... ...... 32 
 P ress .. Profeter, se namnen. 
 Spruthus... .. . .. .......... ....... 12 
 Nattvards kiirl 17 , '''67,

314

SAKREGISTER. Sid. Sid.

Spögubbeklädning .. . --- ············--- ··· Staket ... .... .. ···--- ·· ---· ·· ········ · 10, Stenhuggarbodar .. . ... . ... . . .. . ... ... ... Stenläggning (av gränd) .. ... .... . ..... Stolar ... . ... .. .. . ... . .. .. . .. ... . 18, 111, Straffstock . . .. .. .... .. . .. ... . ........... .. . Strumpor ... . .. ... .. . . . . .... . .. . .. .. . . . Supramensale ... . .. ... .. . .. . . . . . ... .. .. . Svalgång ... . .. . .... ... . . .. ... ... ...... . .. .. . Sy mboler : Barmhärtigheten (Misericordia) .. . Freden (Pax) ... .. ... . .... .. ..... . ..... . Fåfängligheten . . . ..... . .. . .. . . . ...... . Försiktigheten Ma nligheten .. . . . . Rättfärdigheten (Justitia) . .. 60, Sanningen (Veritas) .... .. . .. ... ... . .. Tron, hoppet och kärleken 53, Sy ndafallet ....... .. .. . 170, 172, 273, Sångskola . ... .. . .. ... . ... ... ..... . Tak, se yttert a k . Talgljus ..... .... .. . ... ... .. . .. .. . . .. . .. . .. Tapeter Tavlor.... 80f, 170, '0'256, 271 f, Tennflaska .. .. Textilier . 18 , 74 f, 167 , 261 f , Timglas 19, 61 , 62, l ~ l, 172, '''241, Tobaksbod .

80 133 
 179 
 183 
 289 
 290 
 170 
 52 
 15 
 274 274 83 60 60 274 274 60 274
271

Tobakstull 49 Torn 28f, 48f, 113, 124, 206f, 211 f, 230f Tornur 13, 14, 29, 174, 209 Torn väktare . . . . . . . . . . . . ... . . ... .. 29, 172 Transparang 198, '''1 99 Trappor.... .. .. .. ... . 26, 27, 48, 210 Träd, se plantering. Tub in . .. 76 Tumba, se gravtumba. Tunnvalv av trä .. . ... ....... ...... .. . 125 Uppvärmning 33, 125, 175, 221, 225, '''290 Uppståndare (på bänkar) ... . .. ... .. . 161 Ur 13, 14, 29, 112, 172, 174, 20 9 Urna, sandstens- . .. 12 170 \Valmar, grå gemen .. Valv .. . .. . ... ... 23, 26, 46 f 165 Vaxlju s 111 Votivskepp 112 Väggur . .. Värmeledning, se uppviirmning. Yttertak .. .. .. .. . . .. ..... . .. . ... 28, 125, 17 4 
 Äreklädning Ölandssten ...

164 15 315 163 315 24 2 148

I

···-· ·· ······ ···
. . . . .. . . . . .

40 206

.

RÄTTELSER OCH TILLÄGG TILL STOCKHOLMS 
 KYRKOR BAND 111. 

Kungsholms kyrka.
S. s. på en denna 30, rad 13 nedifrå n , sam t 32, fig. 2 1 : Sakristiorna i koret samt läktareanordn in gen finnas a ngivna äldre ritning i Palmskiöldska samlingen i U. B. nr 261 s . 667 . Av ritning framgår, att rekonstruktionsritningen fig. 21 är riktig.

S. 56, rad 13 nedifrån: Altarets mittmålning finnes numera i Kläckeberga kyrka i Småland. Jfr uppsats av J. Roosval i Aftonbladet den oc;" 1916, där beskrivning av den återstående målningen finnes. S. 64., rad. 11 uppifrån : Denna orgels fasad finnes nu i Hammars kyrka Närke.

s.
> >

68 , rad 17 n edifrån står 1765 skall vara 176 6. 1771 1769. 5 68 69 19 1696 1695. 69, fig. 46: Ljuskronan hai· tillhört Hedvig Eleonora kyrka. Jfr fig. 97.

S. 71, rad 1,-tt,. nedifrån : Den beskrivna ljuskronan har tillh ört Hedvig E leonora kyrka. Jfr s. 165. S. 72, rad 18 n ed ifrån , står sjuarmad, skall vara femarmad . S. 82, y ngling, spelande på luta (fig. 58). En replik till denna ta vla, men , att döma av fotografi, mindre betydande, linnes i Linköpings museum och är sedan gammalt betecknad som ett arbete av Sir Peter Lely (f. 1618, t 1680). E n annan replik finn es på Boo slott, Örebro län; avb. i Svenska slott och herresäten, Närke, Sthlm 1911, s. 77. S. 91, fig. 66, und erskrift, slår ärkebiskopen skall vara biskopen. S. 97, rad 3 nedifrån slår Biärk Henskiöldt ska ll vara Giärt R. 
 > 98, 5
 S. 100, rad 6 nedifrån samt s. 98, fig . 70: Uppgiften att detta huvudbaner skulle vara utfört efter ritning av N. Tessin d. y. saknar stöd. Ritningarna till de omtalade epitafierna finnas bevarade i Hårlemanska sam lingen i Natio nalmuse um nr 4816 (Lichton e) och 48 08 (Lindsköld). De fra mställa icke huvudbaner, utaU: väggepitafier. S. 102, fi g. 74. underskrift slår Biiirk Hen skiöldt skall vara Giärt Henskiöldt. S . 103, rad. 13, nedifrån samt s. 104., fig. 75 : En ritning av detta huvudbaner, utförd av arkitekten Jean Erik Hehn, finn es i Nationalmusei handteckningssamling. Den är dock troligen en s tudie efter huvudbaneret snarare än originalritning till detsamma.

316

RÄTTELSER OCH TILLÄGG.

Hedvig Eleonora kyrka.
130, rad 2 uppifrån slå r H.ijs, skall vara Hijf. 
 1fi.1, 17 n edifrån 1724. 
 1725, > 174, 1 uppifrån I o. Il, skall vara IV o. V. 
 7 I IV . 
 174, > 192, 15 » justi eborgmästaren, läs justitieborgmästaren . 
 4 nedifrån I, skall vara IV . 
 228, > 244, 2 Il, V. 
 281, 14 uppifrå n och fig. 173 . E. M. Pasch är okiind i facklittera turen. Bokförarens post i kassaboken, Häk. 1791, om det utbetalade hon oraret >för förfärdigandet> av Olof Eneroths porträtt anger E. M. Pasch so m målaren ; dennes namnteckning på kvittot är fu llt tydlig (fig. 196). Troligt är, att flera porträtt, som vanligen tillskrivas Lorentz Pasch d. y ., äro utförda av just denne E. M. Pasch, d å man väl kan förmoda, att Eneroths porträtt ej är ett unicum. E. L - k.
>

s.

.

.

.

Fig. J 9G.

Faksimile av namnteckning, Räk. 1791 , verif. 177: • E. M. Pasch ».

PLANSCH IV.
~lVNOMVi.A l -V.U_I 1~Gl~~ u~;,.~·
AV·H l A VALllLJ
Jf:!. IO ~ A· ~

·m im s.
AHlCUN Tl- ~A n~ IO P .A Dr U L~NTl ·

D· 
 DY 


-

> O

0

lo

i

I

I

l:ie dvin: Eleonora I<y r J\a . J>Jan . oo "' av K. M. Westerie1., U l >J>mätn in g 191+ 1 ·o·. S ka la 1 : il · tiruudriss .

PLANSCH V. 


HE.D VIG · ELEONORA KYRKA
I· .STOCKHOLM·
·VPPMATNiN u· I 9 14·

" '"'"

Hedvig Eleonora kyrka.

Genomskärning sedd mot söder. 

Skala 1: 300. 


Uppmätning 1914 av J{. M. Westerberg. Schnitt gegen Siiden . 


JOHN1 V Y ROOSVAL 


DIE l(IRCHEN GOTLANDS 

Ein Beitrag zur mittelalterlichell' 
 Kunstgeschichte Schwedens. 

Med 14-2 pi. och 102 (ig. Kr. 17: - ; inb. 19: 50.

>Ett kulturellt och arkitektoniskt verk av första rang, värt det bästa mottagande av alla, som önska ett verkligt intressant och gediget dokument över den rikligaste delen av våra svenska arkitekturminnen.> Tidn. f. Byggnadskonst. »Verkets an9rdning är principiellt sätt mästerlig. I en första analytisk del få vi steg för s teg följa forsknin ga rnas gång, se hur bevis och grunder sammanletas, innan vi i den andra syntetiska delen bevittna hur kedjan sluter sig, osökt och nödvändigt. Framställningssättet verkar rent suggerande, och följer man författaren utan att själv pröva och dröja på steget emellanåt, skola hans resultat säkert stå tydliga och vissa för ens uppfattning. För egen del är jag böjd att tro på riktigheten i det hela av både förlopp och dateringar, sådana de givas oss i boken .» Axel L . Romdalzl i G. H. T. •- - stora förtjänster, dess fond av vetande och det kärleksfulla inträngande, den bär vittne om , dess skarpsinnighet i slutledningarna, dess lika originellt som säkert uppdragna grundplan, de ofta överraskande bidrag, den skänker till belysande av kulturströmningarnas gång under medeltiden .. . Alt läsa en bok av Roosval är alltid ett verkligt nöje, man kan uppkallas till motsägelser, men man har aldrig tråkigt i sällskap med denna rörliga fantasimänniska och klartänkta observator.> Carl R . af Ugglas i Sv. D.

P. A. N o r st e d t & S ön ers Förlag.

JOHNNY ROOSVAL 


STUDIER I DANMARK 

Föreläsningar i Stockholms Högskola vårterminen 1917 huvudsakligen över 1100-talets skulptur och arkitektur.

Med 93 fig. -

Numr. upplaga i 500 ex. Kr. 30: - .

•Ej blott dansk men även svensk medeltida konsthistoria har i och med dessa studier fått ett värdefullt tillskott. Tack vare den klara och rörliga framställningen kan det intressanta arbetet med fördel läsas av även icke fackmannen. Den ger en god möjlighet till ett riktande av kunskapen om den äldre danska konsten och dess intima förbindelser med dåtida svenska , särskilt den gottländska. » N ils G. Wollin i A.-B. »Illustrationsmaterialet är synnerligen rikhaltigt och belysande - en bok, som på ett välbehövligt sätt ställer den svenske läsaren inför dansk medeltidskonsl. » Hanna Rydh i Sv. D. » Roosvals utomordentligt uttrycksfulla stil synes mig ingenstädes ägt en sådan s midighet och styrka som i detta arbete. Så briljant skriver ingen nordisk kon sthistoriker med undantag av Jens Thiis. - - Av förlaget, Norstedt & Söner, har arbetet erhållit en synnerligen vårdad utstyrsel och illustrering. •

Gollhard Johansson i N. D. A.

P. A. N o r st e d t & S ö n ers Förlag.

STOCKHOLMS KYRKOR 

BAND III KUNGSHOLMS KYRKA MED 
 S :T GÖRANS KAPELL 
 HEDVIG ELEONORA 
 KYRKA 


STOCKHOLMS UTGIVAS MED

KYRKOR BIDRAG

AV SAMFUNDET S:T ERIK

SVERIGES KYRKOR 

KONSTHISTORISKT INVENTARIUM
MED STÖD AV K. VITT.-HIST. 0. ANT. AKAD. 
 UTGIVET AV SIGURD CURMAN 
 OCH JOHNNY ROOSVAL 


STOCKHOLM 

BAND III

STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

STOCKHOLM 1920
KUNGL. HOFBOKTR. ID UNS T5YC.E5,-A.-B.
[175426]

lNNEHÅLL.
Sid.

ULRIKA ELEONORA Martin Olsson.

ELLER

KUNGSHOLMS

KYRKA av

Källförteckning Församlingshistoria ... ......... . Kyrkogård och klockstapel m. m. Interimskyrkor ... ... ...... .......... .... ....... .. . ... .. . Nuvarande kyrkobyggnad: Beskrivning Byggnadshistoria .... Inrednin g och lösa invc:1 tari e r ... Sammanfattning av kyrkans konsthisloria S:T GÖRANS KAPELL av Martin Olsson



1 

122

HEDVIG ELEONORA KYRKA av Efraim Lundmark. 

Kiillförteckning ........... . .... . . 
 Fiirsamlingshistoria .............. .. .... . 
 Kyrkogårdar, klockstapel, hus och bodar ..... . ................. . 
 Interimskyrka ................ .. Nuvarande kyrkobyggnad: 
 Beskrivning ...... ...... .... .. ... .. .. ..... ... ..... . . .. .. .. .... .. .. .. ...... ... .. . Byggnadshistoria ... .. .... ...... ... ...... .. . ... .. .. . ... .. . ...... ........ ....... .. . ... Översikt av kyrka ns arkitekturhistoria ........ . ..... . . .. Inrednin g och lösa inven tarier....... .. .............. .. Sammanfattning av kyrkans konsthistoria ... . .. . . .. ...... . Bilagor ........................... .. .... ................................ .. ........ .

18 


172 
 175 

22(i 

24 
 22 


297 
 299
30 1 310
315

REGISTER TILL BAND III:
Ortsregister P e rsonreg ister .......... .. .. . .. ... ...... . .. ... ...... . ... ... .. ............. .. ... ... ... . .. Sakregister

RATTELSER och TILLÄGG

FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA BAND.
A. 	 K. = Amiralitetskollegiets handlingar, före 1915 i nollans arkiv på Skeppsholmen, Stockholm, nu i R. A. A. 	 T. A. = Antikvariskt-topografiska arkivet, Statens historiska mu se um , Stockholm. B. ST. = Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm. K. A. = Kammararkivet, Stockholm. K. B. = Kungl. biblioteket, Stockholm. 
 NAT. M. = Nationalmuseum, Stockholm. 
 N. M. = Nordiska museet, Stockholm. 
 R. A. =Ri ksarkivet, Stockholm. 
 RÅ. A. = Rådhusarkivet. Stockholm. 
 STA . A. =S tockholm s stads arkiv. 
 U. B. = Uppsa la universitetsbibliotek . 
 ö. 	 [. b. = Överintendenlsambetets (fr. o. m. 1918 = Bygg nadss tyrelsens) arkiv.

KUNGSHOLMS KYRKA 

MED

S:T GÖRANS KAPELL 

AV 


MARTIN OLSSON 




Av 


SVERIGES KYRKOR 

föreligga nu: 
 UPPLAND. Band I, h. I. Danderyds skeppslag, mellersta delen. Pris 6: 60. UPPLAND. Band 11, h. r. ..Häverö och Väddö skeppslag·. Pris: 4: 40. UPPLAND. Band IV, h. r. Erlinghundra härad. Distr. af Akad. Bokh. Uppsala. UPPLAND. Band IV, h. 2. Seminghundra härad. Pris 17 kr. GOTTLAND. Band I, h. r. Lummelzmda ting (utom Tingstäde). P~is 4 kr. VÄSTERGÖTLAND. Band I, h. r. Kållands härad, norra delen. Pris 5: 40. VÄSTERGÖTLAND. Band I, h. 2. I<ållands härad, sydöstra delen. Pris 4: 50. STOCKHOLMS KYRKOR. Band III, h. r. I<ungsholms kyrka. Pris: 4: 50. STOCKHOLMS KYRKOR. Band. III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Pris I 4 kr. DALARNE. Band I, h. r. Leksands och Gagnefs tingslag. Pris 4: 50. DALARNE. Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris I 2:
Utdrag ur recensioner:
Arbetet är, kan man säga, ett led i det väldiga verk som påbörjades af Arthur August Brunius i Svenska Dagbl. Hazelius. Det stora företaget är att anse som en allmän nationell kulturangelägenhet af vidtomfattande betydelse. Axel L. Romdahl i Göteb. Handelstidn. Då man ser i det nyss utkomna häftet, Band I, häft r. Kyrkor i Leksands och Gagnefs tingslag, där namnet Gerda Boethius, som bearbetat texten, ger en ton av gammal dalaodling, förstår man, att redan detta häfte betyder ett ganska djupt spadtag i det konstnärliga och historiska kulturarbete, som nu utgör en så väsentlig faktor för vinnandet av den nationella och grundliga svenska kultur vi längta efter. >Ett inventarium är det roligaste jag vet att läsa>, sade till mig den för några år sedan avlidne chefen för Nationalmuseum, intendenten Gustaf Upmark, och han beskrev kärnfullt och vältaligt, hur lifvet rörde sig omkring och emellan raderna, som uppräknade de gamla silfverstånkorna och ekskåpen. Samma känsla har man, då man läser denna bok. Carl G. Laurin i St. D. Ett betydelsefullt arbete och en viktig insats i svenska kyrkans gärning just nu har tagit sin början i och med utgifvandet af det stora verket >Sveriges kyrkor>. Svensk Kyrkotidn. Sådant det första häftet öfver Sveriges kyrkor i konsthistoriskt inventarium nu föreligger, är det ett ämne till både stolthet och tacksamhet ur såväl kyrklig som Ny tidn. /. kyrka ocli skola. nationell synpunkt.
STOCKllOLJ\l I920. KUNGL. BOKTR\'CKERlET. l', A. NORSTEDT & SÖNER . l7IQ3 2