SVERIGES KYRKOR KONSTHISTO:RISKT INVEN~IUM MED STÖD AV K.VIlT." HISr." O. AN'E AKAD. UTGIVET AV~IGURD CURMAN OCH JOHNNYR.OOSVAL VÅSTEQGÖTI.AND bAND I. JiÄFT. 3 KÅLIAND5 t1ÄRAD ~YD.VÄST.DELEN BFARBET. AV E.FJSCHER. KYRKOR I KALLANDS HÄRAD SYDVÄSTRA DELEN I. KONSTHISTORISKT INVENTARIUM UNDER MEDVERKAN A V ARK. ANDERS ROLAND BEARBETAT A V ERNST FISCHER MED STOD AV KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN UTGIVET AV S. CURMAN OCH J. ROOSVAL A.~B . STOCKHOLM GUNNAR TISELLS TEKN I SKA FORLAG STOCKHOLM 1922 V I CTOR PETTERSONs BOK I NOUSTR J AKTIEBOLAG I NN EHÅLLSF Ö RTECKNING Otterstads kyrkor. Senäte kyrka . . . . S. Mari>; bänkdelning 1691; underliga händelser. L . I. 1., innehållande. inv. 1684; räkenskaper 1667- 1710; sockenstämmoproto­ koll 1681 , 1682 samt 1705- 1708; gåvor till reparation 1682; delning af uncler­ h ållet af kyrkogårdsmuren 1690. L. I. 2., innehållande räkenskap er 1773- 1787. K . I. 1., innehållande sockenstämmoprotokoll 1761-1790; protokoll vid visita­ tioner 1745, 1748, 1757, 1776, 1778; inv. 1776. En bunt handlingar, m ä rkt N:o l, innehållande bl. a. »Pro ject till Öreslösa. kyrkia i Skara Stift >>: l bl. ritning (plan och fasad från S.) samt •Materialsförslag till Öreslösa kyrkas ombyggande af sten,,, daterat Sköfde el. 23111 1780, Gustaf Westman; >>Ritning på Örslösa Kjörka uti Skaraborgs Lähn » daterat Båberg el. 4/ 9 1798, Lars Westman : l bl. ritning (plan och fasad från S.) samt >>Materials Förslag till Örslösa Kiörka » »Dessein till Örslösa Moder Kyrka i Skaraborgs län» från Kgl. Över Intendents kontoret: l bl. ritning (plan, fasad fr. S., tvärsektion mot Ö), stadf. "/ 7 1799; kontrakt med byggmästare Pehr Eriksson fr . Sandhult i Bredareds sn d. 4/ 11 1798; kontrakt med glasmästare Petter Otterström d . 22 / 6 1800; delning av underhållet av kyrko­ gårdsmuren 1770 med tillägg 1773; bänkdelning 1787. I KYRKANs ARKIV ·blanc! handlingar från nyare tid i volymen K. II. 2 protokoll v id öppnandet av Kaggska graven i juli 1902. Kyrkogården. I\:vnKocÄno. Kyrkogården är omgiven av en låg mur (H. omkr. l m. ) uppförd av gråsten i kallmur med en nordvästlig och en östlig ingång, den förra till landsvägen, den senare till prästgården , samt en i nordost och en i söder. Landsvägsporten (fig. 335) är från 1800-talets början med enkla smidda järngrindar mellan höga, av kulor krönta stenstolpar. En äldre port >>hafva dhe högwälb. Herrar på Kiälstorp 2 låtit wäll upmura och späna A :o (l )684 >>. Dess utseende känna vi ej annat än genom ett prot. av år 1785, där det heter, att porten skulle >>å nyo göras med pelare å hwardera sidan samt portar med rutor, som seder­ mera med färg öfwerstrykas >>. Beträffande kyrkogårdsmuren meddelar arkivet, att den "1711 >>Upprättades>> samt att en sockenstämma 1765 beslöt om att iståndsatta den med sten. Beslutet var en följd av det av pastor upplästa Kgl. br. d. 17 / 12 l LAURENTI US CLEVERUS, f . 1665, "\" 1736, kyrkoherde i Örslö sa 1710-36, g. m. MARIA DIMBEnG, t 1749, änka efter företräd aren PETRUS BIDBERG. t 1708, kyrkoherde i Örslösa 1703- 1708. 2 Källstorp, egendom inom Örslösa s:n , ägdes uneler 1600-talet av släkten Kagg (se bil. III ). ÖRSLÖSA KYRKOR. - - - - - - - - -- - - - - -- -- - - - - - - ---- - - - - 331 1765, vilket församlingen lovade efterfölja, men ännu 1768 var detta ej utfört, ty då bestämmes, att stenmur skall upp­ sättas >>ej allenast å det stället, som hi j t tils (haft) gierdz­ gård på kyrkegården, utan ock på alla de andra ställen rundt omkring kiyrkegården. >> · A kyrkogården utmed östra muren stå 11 gravstenarGRAVSTENAR. av kalksten, vilka sannolikt legat i gamla kyrkans golv. Om dessa se nedan s. 352 o. f. ii?Z;;­ ew"Jl>-lu A . Roland delin. Fig. 335. Örslösa kyrkogård. Vä stra porten. ·westliche Kirchhofspforte. Örslösa gan1la kyrka. Kyrkobyggnaden. Örslösa gamla kyrka, som delvis raserades, när den nya år 1800 uppfördes, utgjordes, som framgår av fig. 358, C, av rektangulärt långhus med rak avslutning i öster samt senare tillbyggnader: i väster torn, i söder vapenhus, gravkor och sakristia i norr. Kyrkan, som hade en L. av 39, B. av 10 samt H. av 8 1/ 2 alnar1 - enl. en anteckning i topogr. saml. i Skara St. o. Gymn. Bibi. - var byggd åtminstone i sina västra delar av finhuggen, grå sandsten i -olika höga skift (H. 18- 43 cm) samt vilad~ å en enkel, skråkantad sockel av samma material. Fogarna voro fina utan rits eller fogstrykning. Allt detta fram­ går av den ännu kvarstående västra gaveln. Utvändigt voro murarna, åtminstone efter 1671, putsade, vilket ses på teck­ ningen i Peringskiölds Monumenta (fig. 336). Fönstrens form och storlek okända, men av räk. framgår, att de ofta för­ storades, t. ex. 1688. Ar 1761 klagas å en sockenstämma över 1 I skrivelse av den 5 december 1798 fr . kyrkoherden Andr. Alenius (i B . ST ) uppgives : »T ornmuren, som b efinne s b ehållen , är på 3 tum nära 11 alnar bred samt 25 alnar hög. Gamla kyrkan, hvilken helt och h ålle t kommer a tt rifv a s, ä r 40 air lång och blott 13 alnar bred •>. PLAN ocu MAT E HIAL . 332 KÅicLANDS HÄRAD. •• -+ .. ..""..........., -~~- ...) .;}7~ .,..,. r. l ' o..A_I P""'- ..:;:,..1\. )' :: :j./ - .... L ,-ldllv.G..\~.- . 'N. K • B H• .l 6 . J 6. Fig. 336. Örslösa kyrka år 1671 efter teckning i Pcringskiölds Monu­ menta. Die Kirche im J. 1671. Nach einer Randzeichnung. ÖRSLÖSA KYRKOR. 333 mörkret under läktaren, varför man undrade >>om icke den inre muren utan hwalfets skadande bekwäml :n kunde borttagas och ett fenster sedermera å yttre muren uprättas >>. - I söder var en ingång på i romansk tid vanlig plats nära västra gaveln. - Yttertaket var täckt med handkluven ekspån, vilket material nämnes i arkivet från slutet av 1600-talet. - I n­ nerväggarna voro slätputsade och vitkalkade (räk.). ­ Det inre täcktes av stenvalv, vilka funnos 1671, ty Hadorph säger i sina reseanteckningar, att kyrkan är >>hwälfd all öfwer >>. -Go lvet var sedan 1703 belagt med stenhällar. Kyrkans ursprungliga utseende känna vi ej, men möjligen KYRKANsva­ kunna vi rekonstruera detsamma med hjälp av traktens öv- sPRuNcLicA riga samtida kyrkor av sandsten och teckningen i Monumenta uTsEENDE. (fig. 336). Den skulle i så fall utgjorts av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor i öster. Av teck­ ningen att döma synes nämligen långhusets västligaste del ­ väster om vapenhuset - vara yngre. Detta antagande grun­ dar sig på sydportalens plats å södra murens mitt, ett särde­ les ovanligt förh ållande. Dessutom visar långhuset i plan ej de riktiga proportionerna - det är en tredjedel större än vanligt. Om man därför å teckningen, förutom senare tillbyggda torn, vapenhus och gravkor, även bortser från långhusets västli­ gaste tredjedel, skulle man få en bild av Örslösa äldsta kyrka med de romanska sandstenskyrkornas vanliga utseende i pro­ portioner och portalplacering. Kyrkan var uppförd av finhuggen, grå sandsten i olika höga skift samt vilade å en skråkantad sockel av sandsten med stort språng. Portal i söder av obekant utseende, ty några rester av densamma ha ej på­ träffats. Av fönstren synes intet å teckningen från 1671 (fig. 336) vara ursprungligt. - I västra gaveln, synligt inuti nuv. tornet, ett ursprungligt fönster (fig. 339). Av från denna äldsta kyrka bevarade rester - murstenar av olika storlek samt skråkantad sockel med stort språng - kan man sluta, att kyrkan i sin ursprungliga anläggning tillhört den tredje gruppen av romanska sandstenskyrkor --,-- den med murverket uppfört i olika höga skift på en skråkantad sockel med stort språng. Förut i detta band beskrivna kyrkor av denna grupp är.o S. Marire kapell (s . 35), Rackeby (s. 136), Råda (s. 179) samt Järpås (s. 263). Och på grund av detta bygg­ nadssätt torde man få hänföra kyrkan till 1100-talets mitt. 334 KÅLLANDS HÄRAD. '1.. ' N L:====l A B C D ~III Il Fig. 337. Örslösa. Plan och sektion av tornet mot öster. Uppmätning av A. Roland 191Z. Skala l : 300. Grnndriss der Kirche un>hwälfd all öfwer >>. Om det inre var dekorerat med målning, har man ingen uppgift. -- Senare -- sannolikt vid mitten av 1600-talet -- tillfogas i norr Kaggska gravkoret. -- 1682 skedde en större reparation å kyrkan ; vad denn a omfattade är. ok.änt. Ar 1762 finna vi första gången frågan om Örslösa kyrkas ombyggande eller utvidgande före å en sockenstämma. >>Sochnemännerne woro der intet emot, om de fingo en beskedelig man, som det förstod, förrnenandes det bäst och beqwämligast kunna låta sig giöra å södra sidan gent emot Kiellstorpagrafwen >>. Härigenom skulle kyrkan bli korskyrka, då församlingen förut erhållit tillstånd att begagna gravkoret (se s. 338). Vid biskopsvisitationen 1776 kom frågan åter upp, >>men af soknens 336 KÅLLANDS HÄRAD. allmoge woro större delen emot utwidgandet för tidernas swårighet skull, i anseende hwartil de förbehöllo sig at ännu något år få betänketid at sig härpå besinna>>. Förslaget behand­ lades vidare på sockenstämmor samma år, varunder kyrkan besiktigades av muraremästaren Sven Hultman, som föreslog , >>at kyrkan widgades (på södra sidan med Choret och 50 alnar i längden>>. Men inom församlingen åstadkoms ändå ingen enig­ het i frågan. Då allmogen >>ei bewiljade någon kyrkobyggnad och skiljachtighet sålunda mellan församlingens Jnwånare upståt om thenna kyrkans högst nödwändiga förbettring, men oförmögenheten, hwarpå allmogen sig åberopade såsom hinder, ei mer här än på en del andra ställen, ther sådant werck nödwendigt företages, kan medgifva at sådant å sido sättia >>, så hemställdes saken under domkapitlets prövning. - Två år senare beslöts en större reparation av kyrkan, och under de följande åren vidgades fönstren m. m. Denna allmogens envisa och berömvärda kamp för beva­ randet av sin gamla intressanta kyrka korn emellertid till sist att brytas - beklagligt nog. Ett projekt till ombyggnad, ut­ fört av Gustaf Westman, dat. Sköfde d. 23 nov. 1780, finnes bland kyrkans handlingar. Detta visar en fullständig förändring av det medeltida templet i tidens anda. Mera skonsamt far Lars Westman fram i ett förslag från d. 4 sept. 1798, vilket ­ om det blivit utfört - åt eftervärlden bevarat ett intressant medeltida minnesmärke. Ett polygonalt avslutat kor tillbygg­ des i öster samt en korsarm i söder motsvarande det norra gravkoret. I allt öv­ rigtbevarades kyrkan med undantag av va­ penhus och sakristia, som enligt planen måste raseras. Den MN''5Te:R C"\ 10 j t. . Vf:.")TGAV~LN. s. 1., o. •· -.. '), 7· 1 &. '!- lo . •1. o'!l - Dl"\· llllllll lllll 1 0 ...... , '\CC...I1!!L..· . ..... 2:DOT\. A. Roland delin Fig. 339. Örslösa . Fönster i västra gave ln. Fenster in der westlichen Maner der Kirche. Fig. 340. Örslösa. Profil av sockel. Profil des Sockels. ÖRSLÖSA KYRKOR. 337 slutgiltiga ritningen till kyrkans ombyggnad, stadf. d. 2 / 7 1799, är från Kungl. >>Öfwer Intendent Contoiret >>. Med få föränd­ ringar var det efter denna, som den nuvarande kyrkan år 1800 uppfördes, sedan den gamla med undantag av torn och väst­ gavel ungefär samtidigt raserats. Sannolikt fanns i norr en sakristia av sten uppförd , SAKRisnA. stötande till koret. När denna tillbyggnad skett är okänt ­ troligen dock redan under medeltiden. Om dess utseende veta vi heller intet. - Ar 1745 beviljades kyrkoherden gr a v p l a t s i sakristian. - Ar 1800 .raserades sakristian jämte den övriga kyrkan. I söder framför huvudingången var - sannolikt redan un- VAPENHus. der medeltiden - ett vapenhus uppfört av sten. Som synes å fig . 336, voro dess murar utvändigt putsade. Taket var täckt med ekspån (räk. 1745). Ar 1697 försågs porten med järnbeslag. · Ar 1800 delade vapenhuset den övriga kyrkans öde. I väster, ridande på den äldre kyrkans västgavel, är ett ToRN. torn uppfört av gråsten. Det är medelst bjälklag indelat i fyra våningar. Den nedersta tjänar till vapenhus. Den tredje belyses av ett smalt fönster i söder. I den översta hänga klockorna, om vilka mera nedan; här äro murarna genombrutna a v fyra, sannolikt icke ursprungliga gluggar. Tornet täckes av en hög, spetsig spira, klädd med handkluven ekspån. Spiran är av van­ lig västgötatyp (jfr s. 192). Redan å teckningen i Manumenta från år 1671 (fig. 336) krönes tornet av en dylik spira. Denna blåste emellertid ned år 16741 och synes först 1702 blivit fullt återuppförd av tornbyggaren Erik Jonsson från Mariedal, Kinnefjärdings hd. I norr, stötande till långhuset, var det Kaggska gravkoret GRAvKoR . tillbyggt av sten, sannolikt under 1600-talets mitt. I varje fall före 1671, ty det synes å teckningen från detta år (fig. 336). Dess närmare utseende känna vi ej. Dock veta vi, att den hade >>sin ingång i kyrkian å det sätt, at kyrkians mur är öppnad till så stor widd och högd, som sielfva taket på grafwen >> (h erätt. om adl. gravar). Yttertaket var täckt med spån, och å dess mitt reste sig en kupolartad spira, liknande den å Ekebladska 1 Vid den storm, som rasade i norra Västergötland i december detta år, då även tornspirorna i Järpås (se s. 266), Sunnersberg, Särestad, Synnerby samt en takryttare å domkyrkan i Skara blås te ned . Se mnderliga händelser» i C. I. bl. kyrkans arkivalier. 338 KÅLLANDS H }\RAD. gravkoret .vid Sunnersbergs kyrka (fig. 54) . I ett välvt rum under golvet förvarades kistorna. I själva gravkoret funnos flera gravstenar och begravningsvapen över medlemmar av ätten Kagg. De flesta äro förkomna, några bevarade (se s. 351, 357 och fig. 354, 355). År 1703 tillät ägaren församlingen att uppställa bänkar i gravkoret, >>dock ingen tilwälle sig någon egendom deröfwer, emedan den af hans förfäder kiöpter och upbygder är». Bland handlingar rörande gravkoret eller Källstorpsgraven, som den kallas, vilka förvaras bland kyrkans arkivalier, finnes bl. a. ett kvitto å 100 dlr smt, som friherrinnan Britta Kagg (se bil. II och III) skänkt och varav räntan skulle användas till gravens framtida underhåll. Hon och hennes man, baron Herman Fleming, äro begravna här. Med ägarens tillstånd raserades emellertid gravkoret jämte den övriga kyrkan år 1800. Vid detta tillfälle flyttades kistorna till en murad grav under sakristian (se s. 341 o. 349) . Inredning. Altaret var sannolikt murat av sten och täckt av en po­ lerad kalkstensskiva. Å denna stod a lt arprydnaden. Den äldsta kända var sannolikt ett medeltida altarskåp. Hadorph beskriver det så: >>dher ( = i Örslösa kyrka) ähr den besta altar­ tafia i Greveskapet finnes, doch färgen och förgullningen mäst förslijten, efter hon hafwer varit rördh och undanförd i fegde­ tijder >>. I 1685 års räk. finna vi, att Lars Kagg (se bil. III) >>stof­ ferat medh fint glans guldh och silf. item medh kosteliga fer­ gir medeldelen på Örslösa kyrkas altaretafla. Gudh dhen aldra högste honom nådel(igen) medh himmelsk och jordisk välsig­ nelse bekröne, och ifrån alt ondt och all olyckelig händelse beskerme >>. År 1694 ersattes emellertid denna a l t a r p r y d n a d med en ny, för vilken mäster Bengt bildhuggare erhåller betal­ ning. Två år senare målas denna och ommålas 1745. Enl. en anteckning i topogr. saml. i Skara St: och Gymn. Bibl. var den >>af trä med Christi crucifix i Bildhuggeri>>. PREDIKsToL. Om predikstolen berättar inv. 1703, att den var >>wäl stofferad och utarbetad>>. Enl. en anteckning i topogr. saml. ALTARE . ÖRSLÖSA KYRKOR. 339 Foto A. Roland. Fig. 341. Örslösa kyrka från väster. Åussercs der Kirche vou vVesten. i Skara St. o. Gymn. Bibl. dekorerades barriären med bilder av de fyra evangelisterna. lnv. 1710 vet berätta, att den och funten skola >>wara komne ifrån Tyskland och från Kiälstorp till kyrkan förärte >> (se s. 330, not 2). Bänkarnas utseende okänt. 1689 gjordes den sannolikt BXNKINnr::o­ första fasta bänkinredningen. Vid bänkdelningen två år se- NING. nare funnos 17 bänkar å ömse sidor om mittgången. I koret 340 KÅLLANDS HÄRAD. voro prästbänkar, san­ nolikt å ömse sidor om altaret. Dessa målades år 1745. LÄKTARE. En läktare upp­ fördes 1675- troligen i väster - och måla­ des 1692 av mäster Lars Marliog (jfr s. 392). Sannolikt är det de ännu bevarade fyll­ Foto A. Roland 1012. ningarna med målningFig. 342. Örslösa. Interiör mot öster. ar av Kristus och Inneres gegen Osten. apostlarna, som för­ skriva sig från hans hand (se s. 342). - Ny läktare uppfördes 1751. Bådas utseende okänt. Örslösa nya kyrka. Kyrkobyggnaden. PLAN OCH MATERIAL. Örslösa nya kyrka, som ligger å samma plats som den gamla, utgöres- såsom av planen (fig. 337) framgår- av ett rek­ tangulärt långhus med torn i väster. Den är uppförd av grå­ och sandsten samt vilar å en skråkantad sockel av sandsten (fig. 340). Murarna äro utvändigt spritputsade. Murhörn, fönster- och dörromfattningar slätputsade och avfärgade i vitt. F ö n s t e r och p o r t a r stora, tryckt rundbågiga. Över södra porten en kalkstenstavla med inhuggen och förgylld inskrift: ÅR 1800 l UTI GUSTAF IV ADOLPHS l OTTONDE REGERINGSÅR l OMBYGDES IFRÅN GRUNDEN l DETTA HERRENS HUS l Ps. 100 : 4. 5. - I söder längre åt öster fanns ursprungligen en ingång (vid N å fig. 337). Denna är nu igenmurad. - Golvet av trä. Innerväggarna slät­ putsade med dekoration av kvaderimitation i kalkfärg; nederst en gråbrun sockelmålning. -Taket segmentvalv av trä, vit­ m" ålat. Äldre dekorering skildras i inv. 1829: >>Öfver Altaret i kyrkans tak är tecknadt med förgyldta bokstäfver utur en sky: ÖRSLÖSA KYRKOR. 341 Gud var i Christo och försonade verlden med sig sjelf. Det hela fram­ ställer för ögat en en­ kelt vacker och högtid­ lig prydnad>>. Denna dekorering utfördes år 1801 av målaren Kunc­ keli.­ _ Yttertaket täckt med grå skiffer. sakristian är in­ redd bakom altaret. Foto A . Roland 191Z. Under dess golv finFig. 343. Örslösa. Interiör mot väster. nes ett murat rum, till Inneres gegen West.en. vilket kistorna från Kaggska gravkoret vid dettas raserande flyttades. Se s. 338 o. 349. Inredning. SAKRISTIA. A l t a r e t ett enkelt träbord. - A l t a rri n g, enkelt snickeri- ALTAR E . arbete, målat i vitt och guld.- Altarprydnaden en arki­ tektoniskt uppbyggd skärm (fig. 342), bakom vilken sakristian rymmes. Målning i vitt och guld. I mittfältet ett krucifix av massa, inköpt från Tyskland i sen tid. Krucifixet står mot blå­ grå bakgrund. Altarprydnaden är utförd efter en den 3 D/a 1901 stadf. ritning ~v ark. Axel Lindegren. Äldre al tarprydnad nämnes i inv. 1829. Den var >>målad på Duk, föreställer ett enkelt förgyldt kors på plan med blå bakgrund och skyar samt derofvanför en förgyld half Sol, i hvars medelpunkt läses - - - - : Öfverst på 2:ne förgyldta urnor af träd>>. Användes ännu 1863, ty Säve nämner >>altar­ tavlan föreställande något skyaktigt, dock åldrigt och i olja>>. P r ed i k s t o l, enkelt snickeriarbete, målad i vitt och guld PREDIKsToL. samt utförd efter en den 30/ 3 1901 stadf. ritning av ark. Axel Lindegren. En äldre predikstol nämnes i inv. 1829 såsom >>enkelt vacker, med en förgyld Sol på bakgrunden>>. Denna, som sanno­ likt utfördes för den år 1800 färdigbyggda kyrkan, är nu för­ kommen. 342 N uMMERrAvLon. · KÅLLANDs HÄRAD. Tvenne· enkla n u m m e r t a v l o r av trä stå å ömse sidor om tl.ltaret. Målade i vitt och guld samt utförda efter en den 30/ 3 1901 stadf. ritning av ark. Axel Lindegren. BÄNKAR. Bänkarna äro enkla, öppna, brunmålade, samt utförda efter en den 30/ 3 1901 stadf. ritning av ark. Axel Lindegren. -Som .fyllningar i bänkarna mot tvärgången äro infällda de ursprung­ ligen till gamla kyrkans läktarbarriär hörande, å trä målade bilderna av >>S. Paulus>>, >>S. Petrus>>, >>S. Andreas >>, >>S. Jaco­ bus >>, >>S. Matthreus >>, >>S. Lucas >>, >>S. Man~us >>, >>S. Johannes>>, >>S. Simon>>, >>S. Judas Thadreus >>, >>S. Matthias >>, >>S. Jacobus Minor>>, >>S. Bartholomreus >> samt Kristus. Dessa äro sannolikt utförda av Lars Marling 1692. LÄI{rAnE o. I väster finnes en läktare uppförd med barriär, indelad oRGEL. i likformiga fyllningar (fig. 343) samt vilande å fyrsidiga pe­ lare med refflade skaft. Målning i vitt och guld. 1800-talet. A läktaren står o r g e l n med enkelt ornerad fasad, 1800­ talet. Ursprungligen fanns ytterligare en l ä k t a r e i öster (fig. 344), i likhet med förhållandet i Järpås kyrka (s. 272), som ju även är uppförd efter ritningarna till Örslösa (s. 268). Å denna fanns, enl. inv. 1829, >>ett litet brukbart orgelpositif med fyra stämmor, skänkt till .nya kyrkan af Fröken Eva Juliana Hjerta på Kjellstorp (se bil. III} år 1814>>. U PPVÄRMKyrkan uppvärmes av en å dess södra sida stående järnN ING. kamin. Inventarier. (Från båda kyrkorna .) D o p f u n t, gjuten i cement efter mönster från predikstolen. Synnerligen tarvligt arbete från senaste tid. En liknande finnes i Tranums kyrka (se s. 479). · Foten till en romansk dopfunt av sandsten (fig. 345), som tillhört gamla kyrkan, står nu vid södra porten. DoPsr;\LL. I gamla kyrkan fanns även ett d o p s t ä l l >>af träd wäl ar­ betad>>. Detta nämnes i inv. 1710 såsom kommet från Tysk­ land och skänkt till kyrkan från Källstorp (se s. 330, not 2) . Nu förkommet. DoP s K Å L . År 1710 inköptes för kyrkans medel en d o p s k å l av tenn. Nu borta. DoPFUNT. ÖRSLÖSA KYRKOR. 343 Fig. 344. Örslösa. Interiör mot öster före restaureringen 1902. Inneres gegen Osten vor der Veränderung 1902. Kalk av silver (fig. 346, silverutst. i Skara 1913 nr 91). NATTvAnns­ stämplar å skål och fot: Skara vapen - I. N. ( = Jonas Ny- KÄRL. lander 1 ) -tre kronor- V 4 ( = 1851).- Noden samt möjligen även krucifixet, som är fastnitat å foten, från en äldre kalk från 1400-talet. A noden sex utsprång med i majuskler en bok­ stav å vartdera av fem utsprång, bildande: A V E MA (R lA), å det sjätte ett kors. H. 22,7 cm. Paten av förgyllt silver (fig. 347, silverutst. i Skara 1913 nr 112) med i mitten inom en av ett sexpass omgiven cirkel ett stående gudslamm. Orneringen graverad och punsad. San­ nolikt från 1400-talet. Diam. 14,7 cm. 110 1816. Med hans stämpel försedda silverföremål finnas ännu 1856. Jfr BEnG: A. A. I., s. 325. 1 Mästare d. 18 344 KÅLLANDS HÄRAD. P a t e n av förgllyt silver med å brädden ett graverat hjulkors. Å undersidan nästan utplånad gravyr med ätterna Kaggs och Bondes vapen samt initialerna N. K. och o f--.............,__ _..____-"--_ __.___-1 5"1!,... M. B. Diam. 16,2 cm. Patenen jämte tillhö­ rande förgylld, nu san­ nolikt nedsmält k a l k är skänkt av översten baron NILS KAGG och hans maka MARGA­ RETA BoNDE, ägare av Fig. 345. Örslösa. Fot till dopfunt. Sandsten. Källstorps egendom Uppmätt av A. Roland 1912. inom Örslösa sn. (se Romanischer Taufstein. Sandstein. bil. III). Sockenbudstyg inom fodral av svarvad björk med lock, bestående av: kalk av silver (fig. 349), skålen invändigt förgylld. Saknar stämplar. Måhända den kalk, som guldsmeden mäster Erick 1682 gjorde färdig. H. 121/ 2 cm. - P a t e n av silver med i mitten Kagg-Stakeska alliansvapnet graverat samt årtalet 1748. Saknar stämplar. Tillverkades 1748 av silver, som togs fr ån skänkta textilier (se s. 347-8). Diam. 16,2 cm. O b la task av silver (fig. 348, silverutst. i Skara 1913 nr 154), i drivet arbete å lock och sidor väl utförda blomsterslingor. Under bottnen denna inskrift: HERMAN FLEMING BRITA KAGGA. 1729 (se bil. II o. III). Stämpel: initialerna J. S. under krona, sannolikt kännetecknande, att oblatasken utgått ur någon av guldsmederna JOHAN STARINs 1 verkstäder. H. 5 cm. L. 12 cm. B. 10 cm. l Johan And ersson Starin ses.41,notl.- Johan Lorenz star in, mästare l 727-59. Jfr UPMARK, Stockholms guldsmedsämb ete 1689- 1759, i MED­ DELANDEN FRÅN Sv. SLÖJDFÖRENINGEN 1903, s. 60. - Av den därstädes meddelade förteckningen över mästare i Stockholms guldsmedsämbete framgår, att år l 729 en annan mästare med initialerna J . S. även var verksam, nämligen JoHAN SAUER, mästare 1712-1732, ·men denne kan näppeligen ha utfört ifrågavarande oblat­ ask, ty han var i sin »profession mycket ofä rdig». Jfr A. A., s. 58. ÖRSLÖSA KYRKOR. 345 Kanna av silver (fig. 350, silverutst. i Skara 1913 nr 176). Å ena sidan av kannans liv graverat IHS, å den andra ätterna Kaggs och Bondes vapen, initia­ lerna N. K. M. B. samt år­ talet 1654. Skänkt detta år av NILs KAGG och MAR­ GARETA BoNDE (bil. III). stämplar under bottnen otydliga - möjligen riks­ äpplet, tydande på Upp­ sala som tillverkningsorL H. 20 cm. Sked av silver med initialerna E. S. ( = ELIN STAKE, se biL III) samt årtalet 1748, tillverkad av silverbokstäver från en äldre mässhake (se s. 348). Stämplar: Lidköpings va­ pen - CG. ( = CHRisTIAN GERSS, se s. 200, not. l) ­ Foto Silverutst. i Skara 1913. D (=årsbokstav) - ålder­ Fig. 346. Örslösa. Kalk av silver. mansranka. L. 19,s cm. Kelch aus Silber. Bland nu förkomna nattvardskärl må nämnas: Oblatask av bly, >>gammal och oferdig >>, d i t o av trä, målad, båda omnämnda i inv. 1684. L j u s k r o n a a v mässing med rikt profilerad mittstång, LJusKRONoR. krönt av ett liggande lejon samt nedtill avslutad av en stor kula; nederst en krans av åtta ljusarmar (en saknas), därovan en krans a v sex prydnadsarmar. Å kulan initialerna L X K X E XS under friherrlig krona samt A:o 1710. Skänkt av LARS KAGG och ELIN STAKE (se bil. III). H. 70 cm. Diam. 65 cm. L j u s krona av mässing (fig. 351) med profilerad mittstång, krönt av en dubbelörn och avslutad av en stor kula; tvenne kransar av sex ljusarmar, de nedre tvåpipiga. Inskrift å kulan: >>Thenna Crona är hit Förährad af Högwelb. Fru Friherrinnan Brita Kagg från Roo 1741 >>(se bil. II o. III) samt >>Renoverad och 24. Sveriges kyrkor. V ästtrgötland I. 346 KÅLLANDS HÄRAD. LJussTAKAR. försedd med nya ljusarmar på Prosten Jac. Wallgrens bekostnad 1902 >> . H. 60 cm. Diam. 62 cm. Ljuskrona av mäs­ sing med utdragen, profi­ lerad mittstång, avslutad av en stor kula; en rad av 12 tvåpipiga ljusarmar samt därovan prydnads­ armar. Inskrift å kulan: >>Skänkt till födelseför­ samlingen Örslösa af Kamrer Axel Lilljegren Foto Silverutst. i Skara 1913. Fig. 347. Örslösa. Paten av silver. år 1902>>. H. 130 cm. Silberner Hostientellcr. Mittelalter. Diam. 103 cm. Ljuskrona med ställning av mässing, behängd med glas­ länkar och prismor. Empire. Skänkt av S. Bagge på Roo. H. 127 cm. Diam. 70 cm. En nu förkommen l j u s k r o n a av trä, >>färgad och försilf­ rad >>, nämnes i inv. 1703 o. f. Fanns ännu 1829. Den hade »8 rum nedan och 6 ofvantil >> samt var skänkt av kyrkoherde S. Dimberg1 - Avräkenskap erna finner man, att den kände smeden mäster Gabriel i Råda (jfr s. 275) lagade kronor i kyr­ kan 1715, 1717 och 1733. Sannolikt äldre, nu för­ komna kronor. · Två ljusstakar av tenn, sannolikt de, som i visitationsprotokollet av år 1703 nämnas såsom skänkta av Lars Kagg (se bil. III) H. 26 cm. - En ljusstake av tenn. 1600­ talets slut. H. 28 cm. Bland nu förkomna Foto Silt•erutst. i Skw·a 1913. Fig. 348. Örslösa . Oblatask av silver. Silbcrne Hostienkapscl. 17. Jht. l Kyrkoherde Dimberg ligger begraven i kyrkan. Hans grav­ slen se s. 351 o. f. ÖRSLÖSA KYRKOR. 347 ljusstakar nämnes i .inv. 1710: )>Ett uhrgammalt Liusestaks mönster med 4 pipor ofwan och 2 stakar nedan)). - Dessutom inköptes 1691 fem stycken svar­ vade ljusstakar av trä a 6 öre smt stycket. Mässhake av svart sam­ met med å ryggen ett kors av breda silvergaloner, å bröstet i upphöjt silverbroderi gudsögat. Inköpt 1801. Kalkkläde av sammet med enkla broderier i guld och silke, utmed kanterna silkesfrans .1800­ talets början. L. 73 cm. B. 52 cm . H å v av sammet, nu i trasor. Foto Silverutst. i Skara 1913. Skänkt 1801 av fröknarna UlFig. 349. ·örslösa. Sockenbudskalk av rica, Elin och Eva Juliana Hierta silver. (se bil. III}. Silberner Kelch. Bland förkomna textilier nämnas i inv., räkenskaper och andra källor (se fig. 336) bl. a. följande mera märkliga: Hadorph talar om ett a n t e p e n d i u m )>mycket gammalt, alt öfr stickat och hollenska derpå )). A antependiet funnos dessutom initialer och en vapenbild. Han nämner även )>ett Altarkläde af purpurfer­ ga(d) taft» med ätterna Posses och Bondes vapen samt årtalet 1647. )>Tvenne stycke handkläde, itt stickat medh swart silke)>, )) M ä s s e h a k e af rödt blommerat sammet. En d i t o af Gyllenduk med uphögde bilder. En gammal m ä s s e h a k e af brunt taft är förändrad till Wilep äll ( = brudpäll) )) An t ep en­ d i u m av gyllenduk, skänkt av Nils Kagg och Märta Ribbing (se bil. III) )>och står dheras nampn i ena hörnet)>, samtliga nämnda i inv. 1684. I inv. 1710 förekommer )>gammalt a l t a r e­ k l ä d e af blåbrunt taft, fora t med groft lärft, är hi j t förährat från Kiälstorp A:o 1616, som står med namnen på samma kläde utsatt.)) Enligt Hadorph funnos initialerna N. K. B. H. och årtalet 1616 samt ätterna Kaggs och Hårds vapen å detta ante­ pendium. Alltså skänkt av Nils Kagg och Brita Hård (se bil. III). -- Ar 1705 skänka NILs KAGG och ELIN STAKE (se bil. III) en mässhake )>af rödt samets Plys och Christi crucifix på TExTIL! En . 348 KÅLLANDS HÄRAD. Foto Silverutst. i Sicara 1913, Fig. 350. Örslösa. Vinkanna av silver. Silberne Kannc, 1654 geschenkt. ryggen, fordrad med hemfärgat läroft. Årtalet 1705 är af mas­ si v t silfwer». Samt ett a n t e p e n d i u m >>af rödt samets Plys på sidorne och Gyllenduk midt uti>>. >>Bokstafwerna N. K. och E. S. äro af silfwer, broderade med årtal 1705 >>. Av dessa silverbokstäver gjordes 1748 ett paten och en sked (se ovan). - >>1746 gaf Mademoiselle Maria Clara du Tillet, som tå wista­ des på Kielstorp ett litet Kalkkläde til Örslösa kiyrka, utaf hwitt taft med Blommor påsydda af rödt, grönt, gult och blått silke samt liten röd silkesspetz rundt omkring.>> l in v. 1776 till­ kommer ett a n t e p e n d i u m >>med bred gullspets ofwantil och smala d :o i kanterna, med wådor af grått silfwer moir och hwit gult Taft samt påsydda blommor med gult foder. För­ äradt af Herrskapet på Kiellstorp >>. Av fröknarna Ulrica, Elin och Eva Juliana Hierta (s\ bil. III) skänktes år 1783 ett a n t e­ p e n d i u m >>med silkestofsar» samt år 1801 jämte en håv (se ÖRSLÖSA KYRKOR. 349 ovan) även >>ett al tar­ k l ä d e af svart sammet>>. Ett nu förkommet r ö­ kelsekar nämnes i inv. 1776. Vid kyrkans restaure­ ring 1902 öppnades den ovan s. 341 nämnda gra­ ven under sakristian, i vilken enligt protokollet (i K. II, 2) följande kistor funnos: >>En utmärkt väl arbe­ tad kopparlikkista, 2 alnar 10 tum lång. På loc­ ket en helgjuten bild af Foto A. Roland. F ig. 351. Örslö sa. LJu skrona av mässing. Frälsaren på korset, bilden Messingener Kronleuchter. 17 41 gcschenkt. och korset af metall och fastgjorda vid locket. På lockets ena långsida står: Ps. 27 : 10 (hela språket utfördt); på lockets gafvel står: >>Den Ädla och välborna jungfru Margaretha Kaag ähr född ...... tadh anno 1662 den 8 Augusti och ähr död på Tuna (?) gårdh i Öster­ götland den ...... Augusti Anno 1669 >>. På locket står sär­ skildt 1669. På själfva kistans långväggar finnas : på den ena 2:ne af messingsplåt prässade, utmärkt väl utförda vapensköl­ dar, på den andra långsidan också tvenne vapensköldar af lika arbete som de förra. På kistans gafvel vid hufvudet finnes en större vapensköld lika väl arbetad som de förutom nämnda. Tre gjutne messingshandtag finnas på hvardera sidan af kistan>>. >>En kopparkista, 3 . alnar 10 tum lång. På locket står med förgyl~da bokstäfver I. N. R. I. och på gafveln I. H. S. På sidorna af locket står: Ps. 116 : 7-9, 2 Tim. 4 : 7, Job 19:25, 26, Joh. 5: 28, 29 (alla språken helt utförda). På hvardera af sjelfva kistans långsidor äro målade 9 vapen­ sköldar med underskrift: >>Fäderne>> - >>Möderne>> - vapen. På gafveln vid fötterna står måladt: Anno 1653. Tvenne jernhandtag finnas på hvardera långsidan och ett på hvardera gafveln >>. Torde innehålla Nils Kagg, t 1653 (se bil. III). >>En kopparkista, 3 alnar 11 tum lång. På locket står I. N. R. I. Anno 1658. På hvardera långsidan af sjelfva kistan RÖKELSEKAR. GRAV I SAKRI­ STIAN. 350 KÅLLANDS HÄRAD. äro målade 8 vapensköldar, på gafveln vid hufvudet en och å gafveln vid fötterna en vapen­ sköld . På ena sidan af kistan står: E. K. K. P. P. E. K. B. Fäderne. B. B. B. S. C. D. S. L. Möderne. På den andra: O. R. G. L. T. B. K. B. Fäderne. K. R. R. O. O. A. K. H. Möderne. --"'-­ A . Roland delin. Tvenne jernhandtag finnas på Fig. 35Z. Örslösa. Romansk grav­ sten och fragment av dylika. hvardera långsidan och ett på Romaniseho Grabplatten·aus Sandstein. hvardera gafveln >>. Torde inne­ hålla Nils Kaggs maka, Marga­ reta Bonde, t 1658 (se bil. III). >>En sönderfallen l i k k is t a af omåladt trä (den har troligen varit klädd med tyg) med ett däruti liggande skelett>>. >>Ett svartmåladt väl arbetadt kistlock af trä>>. >>En b l e c k p l å t med inskrift : >>Fru Landshöfdingskan Hierta, född grefvinna Ebba Ekeblad, född den 15 jan. 1752, död den 20 april 1839>> (se bil. III). >>En bleckplåt med inskrift: >>Härunder hvilar i lifstiden Kongl. Majts. Trotjenare . . . . . . Herr Clas Philip Hierta, född den 23 febr. 1732, död den 23 april 1802>> (se bil. III) . >>En b l e c k p l å t med inskrift: >>Fröken Ulrica Hierta til Kjells­ torp, född den 4 jan. 1737, död den . ...juli 1805 >>(se bil. III) . >>Flera oläsliga bleckplåtar, en mängd likkistb.eslag, om­ kring 20 cranier jemte en mängd menniskoben . >> Om gra.vstenen, som finnes inmurad i sakristians östra vägg, se s. 351. G nAvsTENAn. Lilj esten av sandsten (fig. 352), romansk, ligger på kyrko­ gården vid östra kyrkogårdsporten. L. 149 cm. B. i överkant 57 cm. i underkant 47 cm. - Nedre delen av två likartade lilj estenar (fig. 352; B. i underkant 47 cm) ligga inlagda i kyrkogårdsmuren på södra sidan vid porten. l kyrkan förvaras insatta i murarna följande g r a v s t e n a r: ÖRSLÖSA KYRKOR. 351 l. Gravsten av kalksten med i relief ätterna Kaggs, Forstenaättens, Hårds och Ribbings vapen samt över de två förstnämnda inskriften NILS CAGG och över de två sistnämnda BRITA HÅRD. Nederst ANNO. 1601 . TEN. 29. IVLIVS. AFSOMNADE . l SALIG . NILS . KAAG . TIL . KIELs­ TORP . OC . l LIGER . HER . EEGRAPVEN . GVDH . VPVEKIIE . HÅNOM . NÅDELIG . TIL . EN . EVIG . GLI EDIE . OC . SALIGHET . AMEN (se bil. III) . Stenen, som del­ vis döljes, är inmurad i östra väggen. Har förut legat i Kaggska gravkoret. L. 220 cm . B. 112 cm. 2. G r a v s t e n av kalksten med i relief tvenne joniska kolon­ ner, uppbärande en rundbåge, å vilken tvenne vilande kvinn­ liga figurer , den ena (till v.) med kalk och ankare, den andra (till h .) med ett lamm. Mellan derri en vapensköld med ett hjärta, omgivet av en krans. Till v. om figurerna ett jordklot med ett boningshus, en kyrka och tvenne korslagda grenar samt in­ skriften: lORDEN ÄR V ÅR MODER. Ovan globen budtav­ lorna . Till h . ett dylikt klot med sol, måne och stjärnor samt inskriften: HIMLEN ÄR VÅR FADER. Över klotet ett kruci­ fix. Överst inskriften: BEDRÖFWELSE GÖR TOLAMODH. Från rundbågen nedhänger en krans med följande initialer J. O. S. V. C. P. D. L. M. ( = JöRAN 0LsSoN VNGE och CHRI­ sTINA PEHRSDOTTEn Lun-IMAN) . Under denna tvenne änglar, hållande en krans med gudsnamnet i hebreiska bokstäver samt därunder inskriften : SIC CORONABITUR JUSTUS ( = Så skall den rättrådige krönas) . Därunder en kartusch med denna inskrift: WED THENNA l STEN LIGGER BEGRAFWEN l F ORDOM CRONONES BEFALNINGSMAN ÖFWER LÄCKÖ BEFALNINGIWÄL :DE JÖRAN OLOFSSON UNGE l FÖDD 1654 DEN 13 SEPT: DÖD l DEN l l A:o l l MED l SI N i K. l HUSTRU CHRISTINA PEHRSDOTER l LUTI-IMAN FÖDD 1663 DEN 21 JAN : l DÖD . DEN l l A:o l l· Nederst inskriftsplatta med citat ur Ps. 27: 13 och 126: 56 samt årtalet 1693, vilket sannolikt b et ecknar året, då stenen utfördes. Gravstenen är i senare tid bemålad i flera färger. L. 242 cm. B. 180 cm. 3. G r a v s t e n av kalksten med i relief en man i prästdräkt samt hans hustru i veckrik kjol och lång mantel samt mellan 352 KÅLLANDS HÄRAD. dem ett krucifix. Till v. inom en sköld en man med stav och lykta samt inskrift : NÅR LYCKTA OC STAF TITT ORD HERRE ÅR WIISA MIG W ÄG, O, JESU KÅR. Därunder: SÖNER TORBIÖRJS. S. ANDERJS. S. SWEN S. S. JOHANJS. S. P. S. S. C. S. S. Till h. en sköld med initialerna S. D. i ett konstfullt sammanflätat monogram samt inskriften: I CHRISTI NAMPN ÄRO WI NÅMBDE OC l HANS SÅR WÅL INNEGÖMBDE! Därunder : DÖTTRAR MARIA S. D. STINA S. D. SARA S. D. MARGARETA S. D. AGNETA S. D. Nederst följande inskrift: HÅR HWILAR SIG FORDOM KYRKIOHERDEN I ÖHRSLÖSA FÖRSABLG SWEN DIM­ BERG\ SOM AFSOMNADE I ANO 1703 DEN 23 MAY MED SIN KÅRA HUSTRU MARGARETA ANDERSDOTTER GÖTI-liLANDRA SOM I EN SALIG STUND AFLED ANO 1732 DEN I APRILIO GUD FÖRLÅNE OS MED ALLE GUDS BARN EN ÅHRORIK UPST ÅNDELSE Därunder citat ur Ps. 23 och 19 samt följande: HIC LAPIS INCISUS ANO MDC ... ( = den sten är uthuggen år 16 ... ) Gravstenen, som delvis döljes under predikstolstrappan, är i senare tid bemålad. L. 235 cm. B. 178 cm . Denna sten var inmurad i väggen ovanför en annan, som låg i golvet. Denna senare, som nu står å kyrkogården, är beskriven bland dessa såsom nr l. I tornets golv ligga tvenne gravstenar av kalksten (storl. 220 X 150, 168 x 134) med utplånade inskrifter, å den ena år­ talet 1712. Båda av vanlig typ med i relief två kolonnetter , som uppbära ett entablement med kransar. Å kyrkogården, utmed östra kyrkogårdsmuren, stå 11 grav­ stenar från 1600-talet, vilka legat i kyrkans golv. Bland dessa må anföras följande genom ornering eller inskrifter mera märk­ liga: l. Gravsten av kalksten (fig. 353 t. h.) med i reliefenmani prästdräkt samt hans hustru. Mellan dem en kalk. Vid mannens högra sida fyra söner, vid hustruns vänstra sex döttrar. Nederst 1 SvEN DIMBERG, förordnad av M. G. De la Gardie till pedagog vid Hospitalet i Synnerby (se s. 48 o . f.) 1669, prästvigd 1672, skolmästare i Lidköping 1672, kyr­ koherde i Örslösa 1682, f 1703. G. m. företrädarens dotter Margaretha Gothilan­ der, -J- 1732. ÖRSLÖSA KYRKOR. 353 Foto A. Roland. Fig. 353. Örslösa. Gravstenar. Grabsteine. 17. J ahrh. denna inskrift: R. D. ANDREAS CATULLI GOTHILANDER OLIM HUJUS ECCLEJSIJE PASTOR MEMORIA SANCTA QUI EST ANNO 1616 NATUS \1626 MUSIS CONSECRATUS. 1645 MINISTERIO SACROJINITIATUS. 1648 Vx ORE DONATUS. 1660 PASTOR CONJSTITUTUS. 1682 DIE 24 MAY MORTE BEATA SACRATUS. \ PIA EIUS UXOR SARA BEATHA OBDORMIVIT 5 OCTOBRIS Ao 1681. L. 218 cm. B. 159 cm. 2. Gravsten av kalksten (fig. 353 t. v.) med i relief tvenne kolonnetter, uppbärande en rundbåge. Ovanför denna inhugget årtalet 1696. Innanför rundbågen en kartusch, vari initialerna E. L. S. och K H. D. Mellan kolonnetterna en krans samt i denna ett krucifix och ett bibelcitat. Nederst en större kartusch med denna inskrift i upphöjda bokstäver: HÄR UNDER HVI­ LA ERIK LARSON MUREMÄSTARE OCH STENHUGARE IFRÅN MÅNSLONA SOM SALIG HERRAN OM AFSOM­ NADE DEN l l ANNO l l MED SIN KÄRA HUSTTRU H. KARIN HÅKANSDOTER SOM I HERRAN­ 354 KÅLLANDS HÄRAD. OM AFSOMNADE DEN 4 MAJUS ANNO 1696 MED 3 BARN SOM AFLEDE I HERRANOM LARS E. S. D.1695 D. 23 MAR. INGJALD E. D. D. 10 JULI A:o 1696. Låg förr i korets golv (Ljungström) B. 163 cm. L. 220 cm. 3. Gravsten av kalksten med i mitten en krans och i · denna följande inskrift: >>Under denna sten hvilar sig fordom Kyrkioherden uti Örslösa försambling ärewyrdig l och hög­ wällärde här Petrus Bydberg l med sin kiära maka ähreborna och l dygdädla Matrona hustru Maria DIMIBERG h\\'ilken des utan andra gången l warit gift med Salig Kyrkioherden l ähre­ wyrdig och högwällärde herr Lars Cleverus. Anno 1738 >>. (J fr s. 330, not 1). B. 163 cm. L. 207 cm. 4. Gr a vs ten av kalksten med i relief tvenne kolonnetter uppbärande en rundbåge, mellan kolonnetterna en krans och i denna ett krucifix. Inskrift: >>Här unde1; äro begrafna l For­ dom Kyrkoherden 1 Magister ANDREAs GUDHEMIUS 1 tilika med dess kiära hustru EWA CHRISTINA LANGELL I den förra född den 7 octob. 1716 l död 1782 den senare född den 12 febr l 1753 död 1772 >> Nederst följande versifierade inskription: >>The som med dygder Tro och hopp the rara gåfwor Tillbringat har sin tijd och nu söckt himbla h åfwor The som i moot och med wor Lijka sint och nögd Des siehlar himblen har intagit i des högd Sen såsom dhe rätt märckt huhr Lyckan footlös wandrar Och timlig Lust i pust hwart ögonblick förandrar Dhe grönskas skohla at när werlden faller kull Tå kroppen utaf jord skal upstå frögdefull Wid itt basune skall med siehlen undfå kronan Then Gud henn gifwe skall som wunnit genom tronan >>. · Bland nu försvunna märl(liga g r a v m o n u m e n t b eskrives i >>Inscriptioner på Epitaphier, Grafstenar m. m. vid Skara Stifts kyrkor>> följande över kyrkoherde Laur. Henrici :1 >>På en Liksten, som ligger på fyra st. Ekesyllar står : Anno 1 Laurentius Henrici, pas tor i Örslösa 1611 , .1640. G. L m . Gunilda Andersdotter , 2. m. Helena, dotter till Laurentius Jonre, pastor i Sunnersberg. - Två av hans döttrar blevo gifta med medlemmar av prästsläkten Rhodin från Håda (se slä kttavlan s. 215 ). ·r ÖRSLÖSA KYRKOR. 355 Christi 1628 hafver jag Laris Henrici, Kyrkoherde här i Örslösa oc min Hustru Elin Larsa D(otter) låtit beprydt denna sten, och ligger härunder begrafven min Kära Hustru Salig Gunnilda Anders D(otter) sbm i Herrarrom afsomnadt then 13 Marti 61 år. Gud gifve Henna en salig upståndelse >>. Därpå följer ett bibelcitat. >>På norra Ekesyllen står: Thenne salig Kyrkoherdens fordom JErevördige och Höglärde Herr Laurentii Henrici förfallne Graf hafver Pastor modernus ( = nuvarande kyrko­ herden) i Örslösa uthi Maji månad 1726 med egen bekostnad med söller åter uprättadt. >> >>På södra Ekeblocken: Se på mig, sådan som jag är, skall du blifva. >>På västra Ekeblocken: I dag borde mig, i morgon dig lofva Laurentius Henrici i frid och ro. Men vi som . ..... . .... . hädan fara. >>På östra: Läsare! i min lilla Likeskis to se din spegel. >>Öfverst på Likstenen står Bokstäfvorne L. H. S: G. A. D: E. L. D.>> ( = LARS 1-IENRIKsSoN, GuNNILDA ANDERs DoTTER, ELIN LARs DoTTER). Ett annat gravmonument över >>Hautboisten Roos, h(vil)ken bodt i Ettrum och Frögdegården >> befanns 1763 >>aldeles förfallen särdeles til taket, liken til en deel ligga där blotta o·ch bara>>, varför det utdömdes, då arvingarna sonen hautboisten Jacob Roos och sonsonen Kyrkoherde Carl Magnus Roos ej togo befattning om dess underhåll. Graven hade sin plats >inn til wapenhuset >>. Minnestavlor med inskrift: >>Ebr. 13: v. 14 l Wi hafwe här MI NN E s TA v­ ingen l warachtig stad: uthan wi sökom l efter then tilkomman- LOR. de. l ELIAS I : BJÖRCK, l P: in Örslosa, et Pr: in Kålland, l cum conjuge delectissima, l Hedevig Sophia Oliveholm. IQuem cippus Monstrat cumas huic Grufwara stravit 1693 l Centurio genitor, materque Beata Leehandra est. l Skara fovet Puerum studiis sed trudit egestas 1702 l ut numeris leinos studeat calamoque per annos 1708 l Sed rapit ad Musos iterum lauda­ bilis ardor 1710 lOvas colit; Upsalie peit hinc juga culta Lycei 17151 Mysta sit: audavit sexannos Holmia Vatem 17241 atqve decem Pr::eco Legionem curat eqvestrem 1728 l Donec in am­ plexum venit hoc, qvod fovit, ovile 1738 l Octo dedit natos, sex natas uxor amata 1729 l Unicus et frater tumnio reqviescit 356 KÅLLANDS HÄRAD. Fig. 354. Örslösa. Huvudbaner övc•· Nils Kagg (t 1653). Funeralwappen aus d. J. 1653. Fig. 355. Örslösa . Två anträd. Funeralwappen. eodem l Vincula dura tulit; mo­ ritur capitaneus olim 1754 l Tumba sub hoc adyso, si qvre­ ras ossa recondit 1771 l Conspice sed fragilis qvam sit Tibi vita memento. Men vi tro doch, at wi se skola HERrans goda uti the lefwan­ des lande. Psalm. 27. v. 131> minnestavla över Elias Björck. kyrkoherde i Örslösa och prost i Kålland och dennes hustru Hedevig Sophia Oliveholm. Minnestavla av kalksten med inskrift i förgyllda, inhugg­ na bokstaveF: . >>Denna sten l Witsordar ett "'ördsamt minne af l Prosten och Kyrkoherden l öfwer l Örslösa Församling l Högärewördige och Höglärde l Herr Mag: Anders Rydberg l Född i Mariestad Den 20. Aug: 1738 l Student i Upsala Den 3. October 1760 l Prästvigd i Skara Den 15. April 1764 l E: O: Bat: ( = extra ordinarie bataljons-) Predikant vid Kong. Wästgötha Cavallerie l Rege­ mente Den 26. Nov: 17641 Gom­ minister i Lidköping Den 23. April 1766 l Philos Magister i Lund Den 30. Jun: 17681 Rektor Scholre i Lidköping Den 13. Jun: 1781 l Kyrkoherde i Örslösa Den 19. October 1783 l Riksdagsman 1789 l Deputerad för Skara Stift 1790 l Honor. Prost Den l. De­ cember 1790 l Lefde nöjd och D ödde saligt Den 23. Aug: 1794 l Dess Hufvudyrke var l Guds­ ÖRSLÖSA KYRKOR. 357 Fig. 356. Örs!ösa. Klockorna i tornet. Glocken. frucktan Wördnad för öfverheten och ägta nit för sitt ämbete l War Dessutom l God Maka Huld Fader l J obs XIX 25 26 27 >>. H. 116 cm. B. 96 cm. Huvudbaner över Nils Kagg (fig. 354), av skulpterat trä, HuvuoaA­ restaurerat. Hjälmtäckena på sidorna saknas, Inskriften, som NER. suttit å en nu förkommen inskriptionstavla, har haft följande lydelse, enl. >>berättelse om adeliga grafwar >>: >>Den högädle och wälborne Herren Nils Kagge (jfr bil. III), Friherre till Tockma­ jerfwi, Herre til Kiällstorp, Schiedwisund, Fordom Gouverneur öfwer Provinsien Halland, hwilken afsomnade i Herrarrom den 16 November 1653. Gud förläne honom med alla Christtrogna en frögdefull upståndelse. >> H. 64 cm. B. 40 cm. Huvudbaner över Nils Kagg av skulpterat trä, illa med­ faret. Kredering och målning till största delen bortfallen. In­ skriften har, enl. en anteckning i Topogr. saml. i Skara St. o. Gymn. Bibl., haft följande lydelse: >>Den Edhle och Högwäl­ borne Herre, Herr Nils Kagg, Friherre och Herre til Kiälstorp, Kåretorpett (jfr bil. III) fordom Konung Carl Gustafs Höglof­ lig i åminnelse Gammar Herre är född på Kj ällstorp Anno 1 Kärtorp, herregård i Kimte-Vedums sn, Kinne hd. 358 KÅLLANDS HÄRAD. 1636 d. 15 augusti och sahli i Herranom afsomnad på l{ällstorp Anno 1699 d. 8 A ugusti >>. H. 65 cm. B. 39 cm. Tvenne a n t r ä d (fig. 355) av skulpterat. trä, kredering och målning bortfallen. De till dessa hörande små vapnen, vilka sannolikt varit fästade vid >>trä den>>, äro nu förkomna. 1600­ t alets slut. Flera minnen fr ån högadliga begravningar h a varit upp­ hängda i gravkoret, såsom av följande anteckning i Topogr. saml. i Skara St. o. Gymn. Bibi. framgår: >>Här uppå finn es många fanor med påskrifter nästan oläslige och Banerer af hvilka det största innehåller Kaggiska Familiens Hufvudvapen med dess Fäderne och Möderne med sina färger .>> Häreft er cite­ ras inskriften (se ovan.) TAvLA . En t a v l a omtalas år 1745; detta år lät nämligen >>Casseuren och giästgifvaren Hr. Jonas Sareli å egen bekostnad omstoffera den tavla, som står i fenstret wid Predikestolen, hwar å finnes J (es)u Chri(sti) wår Frälsares bild och dessa ord: Salvator mundi ( = världens fr älsare) . Kostnaden der å war 10 Dr Smt». TrMGLAs . T i m g l a s med ställning samt fyra glas. Skänkt till ky rkan år 1745 av kyrkoherde Elias Björk (minnestavla se s. 355 )1 när han fick gravplats i kyrkan. H. 102 cm, OnLATJXnN . O h la t j ä r n med 12 ohlatformar, visande å ena sidan Kristus på korset samt bokstäverna INRI och å andra sidan gudslam . Formens L. 28 . cm, B. 11 1/ 2 . cm. Skaftets L. 93 cm. KLoeKo n. I tornet hänga trenne k l o c k o r (fi g. 356). l. Med följ ande inskrift överst: HAEC CAMPANA EST EF­ FUSA IN HONORE DEl PASTO(RE): IOANNE LAU(REN:­ TII): SUDREB (= SUNDREBERGIENSIS ): IN ORSOLA ANNO 1604 ( = Denna klocka är gjuten till Guds ära år 1604, då Johannes Laurentii från Sunnersherg var kyrkoherde i Örslösa) - A ena sidan initialerna B. H. ( = Brit a Hård, se bil. III ) samt ätten Hårds va pen. H. 57 cm. Diam. 86 cm. 2. Med följande inskrift överst: SOLI DEO GLORIA FUSORE PETER BÖÖK = Gud allena äran. Gjuten av Peter Böök. Vidare: PASTORE SVENONE DIMBERG = Kyrkoherde var Sven Dimherg. Samt: ANNO 1640 ÄR DENA KLÅCKAN HIIT TILL ÖRSLÖSA GIPVEN AF DEN SALIGE OCH HÖGV ÄLB . HERRE HER NILS KAGG TILL KJELLSTORP FORDOM GOUVERNEUR ÖFVER HALLAND MEN SE­ DAN HON VAR SPRUCKEN OMGUTIN MED HÖGVÄL­ ÖRSLÖSA KYRKOR. 359 BORNE HER BARONENS NILS KAGS TILL KJELLSTORP OCH THES HÖGVÄLBORNE FRUS F(RU) MÄRTA RIBBINGS OCH THERAS K(ÄRA) BARNS OCH SOCHNENS OMKOSTNING SOM SKEDDE ANNO 1687 (angående i denna inskrift n ämnda personer se bil. III ) Nederst: OMNES FREQVENTER AD DOMUM DOMINI VENITE DILlGENTER AUDITE ET FI­ DELITER CUSTODITE VER­ BUM EJUS = Gån alla talrikt till o /0 Herrans hus, lyssnen uppmärksamt och lyden trofast hans ord. H. 76 Fig. 357 . cm . Diam. 85 cm. 3. Med fö lj ande inskrift överst: ÅHR EFTER KRISTI FÖDELSE 1754. Samt å ena sidan: >>Then minsta jag bland systrar tre, >>Till åhren dock så hög som the, >>Fast ingen tecknat upp min åhr >>Och om min födsel veta får. >>Dock har jag i Orslösa torn »Med ren metall till gryt och korn >>I långan tid med ljufligt liud >>Hopkallat folk att prisa gud >>Ti l dess jag vid kung Fri edrichs död > >En remna fick af sorg och nöd>>. A andra sidan : >>Nu är min ska da guten om >>Med kyrkans kostnad, hvartill ko:n >>En högre tillsats än jag haft, >>Att jag nu har en större kraft. >>Det jag dess omsorg tacka har, >>Som här då probst och herde var. > >Magister Herr Elias Björck > >Till Skara har mig själfver föl g t, :J60 KÅLLANDS HÄRAD. >>Mig Billsten 1 gjutit samma åhr, >>Som ofvanför uppskrifvet står>>. H. 70 cm. Diam. 72 cm. Sammanfattning av Örslösa kyrkors konsthistoria. I. Örslösa äldsta kända kyrka ut­ gjordes av rektangulärt långhus med lägre och smalare rakslutet kor i öster (fig. 358, A). Den var uppförd B. av finhuggen sandsten i olika höga skift och vilade på en skråkantad sockel med stort språng, likaledes av c. sa ndsten. Pertal i söder, nära västra gaveln . Dess utseende i övrigt obekant. Kyrkan torde ha uppförts vid mitten av 1100-talet. Bland bevarade inven­ tarier från denna tid må nämnas [). foten till en dopfunt samt rester av gravstenar. II. Mot slutet av 1200-talet till­ bygges kyrkan i väster (fig. 358, B). Senare under medeltiden tillkomma torn i väster, sakristia i norr och va­ penhus i söder (fig. 358, C). Fig. 358. örslösa. Kyrkans III. Före år 1671 tillbygges i norr planutveckling. -Grundrissentwicklung derKirche. ett gravkor för ätten Kagg (fig. 358, D). Bland inventarier från denna tid märkas de flesta nattvardskärl, ljuskronor samt gravminnen. IV. År 1800 raseras Örslösa kyrka med undantag för tornet 'OCh västgaveln, varefter den nya kyrkan uppföres intill denna (fig. 358, E) . A. 1 Nils Bilisten, f. 1719, styck-, kron- och klockgjutare, riksdagsman 1778-79, bosatt i Skara, f 1797. Jfr M I L L Q u I s T, Svenska riksdagens borgarstånd 1719 - 1866. Stockholm 1912, s. 98. ÖRSLÖSA KYRKOR. 361 Zusamn1enfassung. Die urspriingliche Gestalt dieser Kirche lässl sich mil I-Jilfe einer aus dem Jahre 1671 st ammenden Handzeichnung (Fig. 337) fest st ellen. Die Kirche besland a us einem rechtwinkligem Langha use mit schm älerem, gerade abgeschlo ssenem Chore (F ig. 358, A.). Die Kirche war a us bossiertem Sandstein mit Sockel aufgc­ fllhrt und hatle ein Portal. Diese Arrlage ist im Sinne der auf S. 178 angegebenen Datierungsprinzipi en in die l'llitte des 12. J a hrhunderts zu verlegen . En de des folgend en J a hrhunderls wurde die Kirche nach Westen zu durch einen Anbau vergrössert {Fig. 358, B.) und hierdurch in ihrem Planeeiner unter dem Einfluss der Domkirche zu Skara st ellenden Grupp e von Kirchen in V äster­ gö tland gleich. Das Chor der Domkirche ist nämlich gegen Ende des 13. Jahr­ hunderts erneuert worden , weshalb for diese Kirchen das langgestreckte Lang­ haus mit kleinem Chore und dreige teilten spitzbogigen Fenstern zum Charakteric slikum wurde. Während des Mittelalters wurden Turm, Sakrislei und die siidliche Vorhal­ le hinzugebaut (Fig. 358, C.). An der Nordseite des. Langhauses wurde vor 1671 eine Grabkapelle fO r die Familie Kagg, Besitzer des in der Gemeinde gelege nen Gutes Kjellstorp, angehaut (Fig. 358, D.) . Die Kapene hatt e einen reichausge­ b ildten? Dachhelm (F ig. 337). Im J a hre 1800 wurde die Kirche, mit Ausnahme des Turmes und des westlichen Giebels des Langhauses, abgerissen. Bemerken swer t sind bier das Fragment eines Taufsteines aus Sandstein (Fig. 345) im 12. Jahrhundert gehauen, und die mittelallerlichen Grab steine aus Sand­ st ein (Fig. 352). In der Kirche sind auch einige in Holz gesc hnitzte un d hemalle Funeral­ wappen der Familie Kagg au fb ewa hrt (Fig. 354) welche die Kirche auch mil sc hönen Silb erarbeiten u. A. beschenkt hat (F ig. 350) . 25 . S veri(fes ky1·ko1'. V ästergötlancl l. Foto .A. Roland. Fig. 359. Söne kyrka från sydost. Die Kirche von Siidosten. SöNE KYRKA. VÄsTERGÖTLAND, SKARABORGS LÄN, KÅLLANDS HÄRAD SKARA STIFT, KÅLLANDS KONTRAKT ANNEX TILL ÖRSLÖSA Tryckta källor: HADORPH i V. F. T., II : l, s. 75.- LINDSKOG, III, s. 181. - LJuNGSTRöM, s. 117 - vV ENNERBLAD, s. 40, pi. 149. - LA MPA, INv. 1583, s. 35 i V. F. T. III : 3- 4. - V. F. T. I: 4- 5, s. 39, avb. 4 o. 6 (dopfunt).- P. A. SÄVES BERÄTT. 1863 i ANT. TIDSKR. III, s. 147. - FrsCHER, Västergötlands sandstens­ kyrkor i V. F. T. III : 9-10, s. 30- 68. - FrscnER, Västergötlands romanska stenkonst. Göteborg 1918. - RoLAND, Spånklädda stenväggar å romanska kyrkor i Fornvännen 1918, s. 83- 90. - FrscnER, Västergötlands kyrkliga konst under medeltiden. Uppsala 1920. SÖNE KYRKA. 363 Handskrivna källor och avbildningshandlingar: P ERINGSKIÖLD, MoNu­ MENTA IX, n :o 3, fol. 107 (cx t. fr ån S.), s. p. (dito); n:o 4 (Hadorphs resean­ teckningar) . - P . A. SÄvEs BERÄTT. 1863, s. 87.- A. T. A. : 11 foto (ext ., int., dörr, kalk, vinkanna, paten, oblatask ); 2 foto efter Peringskiöld; 3 teckn. (gravsten och ska rv m ellan torn och skepp av A. Roland, gravsten av P . Wistrand ); avskrift ur Peringskiöld och ur Berättelse om adeliga gravar 1755; inv . 1829. -B. S t .: l bl. ritn. t. orgelfasad av A. Lindegren, st a df. 3 / 5 1907; insp. b erätt. 12 / 10 1910; plan av kyrkan; 20 foto., 1905- 12 (ex t. , int. , detaljer, inventarier).- SKARA DoMit. A.: I handlingar fr ån Örslösa (E VI nr 123 a.) odat. skrivelse (1700-talets börj an ?) a ng. kollekt, 1739 ang. kollekt, 1742, 1749, 1750 ang. predikoturer. Wester-Goth. eec!. - SKARA ST. O. GYMN. BIBL.: Topogr. sam!. : R åda, s. 24, 25. Kyrkans arkivalier: I LANDSARKIVET I GöTEBORG. U ppgift er om bygg­ n ad och inventarier träffas i följande volymer: B I , innehållande bl. a. inv. 1684, räkenskaper 1683-1708. C. I. inneh ållan de bl. a. inv. 1710 med tillägg 1723, 1745, inv. 1745, socken stämmoprotokoll 1710- 23, 1738-62, »Arbete wid Sönö !dyrka och !dyrkegården >> 1737- 66, bänkdelning 1757, räkenskap er 1710­ 70. K. I. inn eh ållande protokoll vid visitationen 1745, inv. 1776, socken st ä mmopro­ tokoll 1761- 90. L. I. l innehållande räkenskaper 1739- 72. L. I. Z innehållande räken skaper 1792-- 1823. - Dessutom i MODERKYRKAN ÖRSLÖSAS ARKIV hand­ lingar fr ån nyare tid. Kyrkogården. Kyrkan omgives av en kyrkogård med ej fullt meterhög gråstensmur, uppförd i kallmur. Delvis anlagd i sen tid, då kyrkogården utvidgades i öster. Enkel port i söder med smidda järngrindar mellan stolpar av huggen sandsten. Äldre portar KYRK ocA n­ DEN. l' o i '--••• • >. L....· .. ~- ~A • i o _.l.,--- · , . _ __ _._,. . ,__.__ _ _ _....._ , _ ,,,,, , _ l l , . ,,,, G. Olason delin . 1916. G. Olason delin. 1916. Fig. 360. Söne. Plan av ky rkogården . Grundrisa d es Kirchhofes. Fig. 361. Söne. KyrkogårdsporL Kirchhofspforte. 364 HS KÅLLANDS HÄRAD. ~ H ll F ig. 362. Söne. Gravko rs. Grabsteine. GnAV KOR s. nu igensatta. Bland dem en >>ny Lijkport åt Sörbysidan >>, som gjordes 1712. Från södra kyrkogårdsporten leder en vacker alle av kastanjer upp till vapenhuset. A kyrkogården stå 4 hela och delar av 7 grav kor s av kalksten (fig. 362) av olika t yper fr ån 1610- 1723. Dessutom två dubbelgravstenar av kalksten (fig. 363). ! \:\ ,______ ,.___:.:.::::....-J l l ; l . . - ··.. v .:! '­ l f/ \~ r~ ~~ -:.- - · ''\i;,.,) '• ~~(] ~.P ·,·/-11; \ l . . :' l -~ G. Olason delin. 1916. Fig. 363. Söne. Gravvårdar. Grabsteine . Kyr kobyggnaden. PLAN ocn MATERIAL. Kyrkan, vars plan framgår av fig . 365, är uppförd till sina äldsta delar - långhus och kor - av ovanligt finhuggen 1 1 I ett skift i korets södra· mur ligga endast tre stenar av ZZO, 145, 175 cm: s längd. - Jfr Hadorph : ~Söne ähr en mycket väl bygd kyrkia af huggen steen, men västra tornet af gråsteen, sedermera tillbygcl. Huggne stenen ähr så väl norr, öster och v ester slättat, och vinkelrätt huggen, dher till medh nätt up murat, att väggen ståår, såsof!l ·vore . en sten altsamm.ans. In summa denna kyrkia är helt kostelig uthan och innan till. • SÖNE KYRKA. 365 Fig. 364. Söne kyrka 1671 efter t eckning i P eringskiölds l\1onumenta . Die Kirche im J. 1671 nach einer Handzeichnung. sandsten i mycket jämna skift. H. 20- 28 cm. stenarnas längd uppgår ända till 240 cm. De av sandsten uppförda partierna av kyrkan vila på en skråkantad sockel likaledes av sandsten, med stort språng (fig. 366). Under sockeln å långhusets södra sida synas grund­ murarna bildande en 40 cm. hög och 27 cm. bred sittbänk. ­ I långhusets sydöstra och nordöstra hörn äro de tvenne översta stenarna å gavelsidan huggna, så att själva hörnet bildar en förkroppning, och hela gaveln härigenom ligger omkr. 9 cm. innanför de nedre murarnas liv. Jfr fig. 368. Dessutom är ga­ veln ovan kormurarnas avjämningshöjd utförd av grovhuggen sandsten. Detta egendomliga förfaringssätt har av ark. Roland undersökts och förklarats på så sätt, att den östra gaveln ur­ sprungligen varit klädd med bräder och spån. Denna förkla­ ring är också den enda plausibla. Yttermurarna ha va möjligen under någon tid varit vit­ kalkade, att döma av följande anteckningar av Hadorph: >>Till denne kyrkia hafver R. Canzleren (M. G. de la Gardie) gifvit 366 KÅLLANDS HÄRAD .. A B C D 1~11111 am.-.lin""""'=====±==±===±====±o=~="===::±=±=:Öl2omet. Fig. 365. Söne. Plan. Skala 1:300. Uppmätning av A. Roland. Grundriss. ~r~ r .5od:el å {å"':91i.usef, 5ocl:eL å ko-rd . c=•~o~4---~-+--~--+--4s_o__r-~---r--+-~ro c"-V. G. Olason delin. Fig. 366. Söne. Sockelprofiler. Sockelprofile aus Sandstein. SÖNE KYRKA. 367 Fig. 367. Söne. Tvärse ktion genom långhus och vapenhus mot ö sam t genom kor och sakristia mot väster. Längdse ktion mot söder. Uppmätn. av A. Roland. Querschnitt gegen Osten durch Toanghaus und Vorhalle, gegen vVesten durch Char und Sakristei. Uingsschnitt gegen Siiden. 6 läster lim, h var af tornet och muren limslaget är.>> - F ö n­ stren äro stora, upptill med rundad, tresidig övertäckning. I senare tid uppbrutna. 1671 fanns på korets södra vägg ett litet rundbågigt fönster. Väster om detta nära långhusgaveln fanns y tterligare ett dylikt mindre . Detta nu igenmurat (fig. 369). 368 KÅLLANDS HXHAD. Långhuset upplystes vid denna tid av ett på södra väggens mitt sit­ tande rundbågigt fön­ ster. År 1829 hade kyr­ kan >>blott 2:ne fönster, ett åt norr och ett åt söder, ännu små nog, men hvilka enligt vad ett i norra fönstret in­ satt årtal, 1748, utvisar, likväl då ansenligt blivit utvidgade>> (inv. 1829). Sannolikt förstorades icke det norra fönstret detta år, utan uppbröts helt och hållet då. År 1772 gjordes träluckor för fönstren. Krokarna till dessa finnas ännu kvar. Fönstrens nuvaFoto A. Roland 1012. rande form förskriver Fig. 368. Söne. Delalj av långhusets östra gavel. sig från 1800-talets mitt. Detail vom östlichen Giebel des Langhauses. - Portal i söder å vanlig plats nära sydvästra hörnet (fig. 370). Den är rundbågig med enkelt, slätt tympanon, kolonnetter uthuggna i murhörnen, omfattningen av finhuggen sandsten. Port även i väster, rek­ tangulär samt med ett stort, rundbågigt fönster över. Denna västport är icke ursprunglig, utan uppbröts 1769. Ett socken­ stämmoprotokoll från detta år nämner nämligen >>En ny dörr bak i kyrkan på västra gaflen >>. En till sydportalen hörande dörr av plank, beslagen med järnlameller samt rund nyckelskylt och dörring förvaras nu i en kyrkan tillhörig bod (fig. 371 ). Dörren förskriver sig från medeltiden (mått: 230 X 129). De nu­ varande dörrarna äro moderna, av trä med glasrutor sg_mt van­ pryda i hög grad den vackra portalen. - G o l v e t i koret av kalksten. Under bänkarna invid altaret en liljesten (s. 383). Gol­ vet i långhuset av trä.~ Väggarna i n v ä n d i g t slätputsade utan dekorering. På korets norra vägg har genom bortfallande av nu­ varande vitkalkning rester av en äldre dekorering framkommit. SÖNE KYRKA. 369 Mellan kor och lång­ hus en bred, rundbågig triumfbåge med enkla skråkantade anfangs­ lister av sa·ndsten (fig. 372). Bågen sannolikt i senare tid utvidgad, varvid de gamla an­ fangslisterna åter in­ murades. I korets sydöstra hörn finnes en rakt övertäckt nisch, som möjligen ursprung­ ligen hyst en piscina. ­ Innertaket i lång­ huset platt, av pärl­ spåntade:_bräder med en kälad list utmed mur­ krönet. Taket förskri­ ver sig från 1880-talet. Ett äldre, ävenledes platt trätak fanns före Foto A. Roland 1912. detta. Det var dekore- · Fig. 369. Söne. Igenmurat fönster i kormuren. Zugemauertes Fenster im Chore. rat med målningar, som beskrivas i inv. 1829: >>takmålningen i kyrkan, der taket af bräder utgör en upphöjd fyrkant med mycket panelningar och filigrans målning, föreställer Upp. B. 12. Capitel, neml. Michael och dess Englar samt draken, som utspyr lågor. I Exergum läses: Detta Herrans hus målades på kyrkans och socknens bekostnad anno 1720. Då Zam. Terserus Pastor och Sigge Nilsson i Fogelberg kyrkavärd af conterfäjaren Mr Johan Aurel­ ler >>. 1 På en sockenstämma 1711 talades första gången om att dekorera kyrkans tak med målning, men 1718 beslöt man upp­ skjuta det »för det bedröfweliga krigsbuller >>. Först två år senare fullbordades dekoreringen av mäster Aureller, som för sitt arbete erhöll 90 dir. smt. ­ l J o h a n A u r e Il e r d. y. f. 1657, son till den äldre Aurell er, >>pictor et contrafactor Gevaliae •> som han kallar sig på det över fadern uppsatta epitafiet i Medelplana kyrka, Kinne hd. Har utfört bl. a. altartavlan i Varnhem ( 1706 ). Levde ännu 1731. 370 KÅLl.ANDS HÄRAD. Fig. 370. Söne. Södra portalen. Uppmätning av G. Clason. Romanisohes Sandsteinportal an der Siidseite der Kirche. KorrETs viND . Koret täckes av ett tunnval v av sand- och gråsten, sanno­ likt ursprungligt samt ännu 1671 dekorerat >>med gamal mål­ ning>> (Hadorph). Ovanför korvalvet är ett mindre rum, med plant golv, åstadkommet på så sätt, att sviklarna mellan valvet och murarna utfyllts med småsten och puts i jämnhöjd med valvets hjässa. Korets siclomurar skjuta 32 cm . över golvet. Korgavelns insida murad av sandsten samt delvis gråsten. Ut­ strukna breda fogar utan kvaderits. I gaveln sitter ett litet ro­ manskt fönster (fig. 373, 374) med finhuggen sandstensomfatt­ ning, utgörande tvenne små rundbågar med en kolonnett, som nu är borta. Mellan korets och långhusets vind leder en rektan­ gulär dörröppning, som stängts av en dörr med gångjärn i två i södra muren inslagna stockar. P å norra sidan en motsvarande stock för låset. Rak överliggare av ek. Långhusets vind ligger fyra trappsteg högre än korets. , - På yttersidan av korets SÖNE KYRKA. 371 norra och södra murar står på kant en ekplanka, i vil­ ken dels gamla bjälkar äro inlaxade, dels en ny takstol pålagd. I korets tak vid östra gaveln sitter en stock {L. 115 cm.), som tjänat till nock, med ett hål, 94 cm. från ena kanten, ett ..... '.r-""' ' .. · ·· · · .l:Al· . . . · märke efter takstol. . . k-';j!_. JE' . . . . ,(. ~ · ... .. .p Y t t e r t a k e t täckes . . . ..\, . .. ' med skiffer, lagt _ 1 diago­ nala rutor (1880-talet). . .. Äldre taktäckningsrnaterial handkluven, tjärad och rödmålad ekspån, som näm­ c .. nes i kyrkans arkiv redan på 1600-talet. I ett socken­ .. . stämmoprotokoll från år '.' 1716 heter det : >>Ombyttes det Rådet, att tiära kyrkio­ G. Olason delin. Fig. 371. Söne. Med eltida dötT. taket, hälst man set, huru Mittelalterliche 'I'iir mit Beschlag von påRackeby kyrkiotaak, som Schmiedeeisen. nys tiärat, alt i solens stac. ·~ J6ne :fyrfa 7f> Söne kyrka bestod ursprungligen av ett rekt­ angulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor. Allt var uppfört av fin­ huggen sandsten och vilade på en skråkantad sockel, 1m... likaledes av sandsten, med G. Olason delin. stort språng. Kyrkan uppFig. 372. Söne. Profil av triumfbågens lystes av små, rundbågiga anfangslist. fönster i söder, ett på långImpostprofil des Triumphbogens. huset och ett på koret. I sydväst fanns ingången med vackert huggen omfattning av sandsten. Möjligen fanns även västportaL Detta dock ovisst. Interiörens utseende känna vi ej. Koret hade tunnvalv, och långhuset var sannolikt täckt med platt trätak. o <> . o O• o ~ o 372 KALLANDS HÄRAD. FA5AD .5J<.:ÄR.N i N G • A. Roland delin. Fig. 373. Söne. Fönster i korets östra gavel. Fenster im östlichen Giebel des Chores. DATERING. SENARE Fö RÄNDRINGAn . Tiden för Söne ursprungliga kyrkas byggande t orde hava sammanfållit med uppförandet av Gösslunda kyrkas långhus och torn . Liksom dessa är kyrkan uppförd av sandsten i jämna skift med byggnadsmaterial av stort format. Sockeln är av samma typ. Söne kyrka är alltså uppförd under förra hälften av 1100-talet. 1 Under medeltiden byggdes till denna kyrka ett torn av gråsten, möjligen även ett vapenhus av trä. Nytt vapenhus av sten uppfördes 1693. Sakristian byggdes 1749 av sten. Under 1700­ talet undergår kyrkan endast smärre, nödvändiga reparationer . l En sägen om kyrkans byggande a nföres i inv. 1829: •>Söne kyrka kallas i ga mla handlingar Sjönö, Sönö a ntingen der fMe att d en efter en ga mmal sägen, skall i fordom tima blifvit anlagd till följd a f ett fromt löfte a f ett ur lifsfara på sjön Wenern lyckligen räddat fruntimm er, so m berättas tillika med sin a t jänare på detta st älle land stigit. •> SÖNE KY.RKA. 373 Under 1800-talets mitt och senare hälft däremot vidtagas de för­ ändringar, so.m kommit kyrkans inre att mista en stor del av sin medel­ tida karaktär. Då utvid­ gas fönstren och sanno­ likt även triumfbågen. Tornbågen rives tillika med långhusets västra gavel, varigenom bänk­ rum beredes även i tornet. I väster är under medeltiden tillbyggt ett torn 1 av gråsten, som ligger i tämligen regel­ bundna skift. Fogarna stora, utstrukna. Tornet är indelat i tre våningar. Den nedersta, som har Foto A. Roland .1912. bänkrum, U p plyses a V Fig. 374. Sönc. Korets östra gavel. trenne stora fönster, det östlicher Giebel des Chores. västra i förening med en rektangulär, ej ursprunglig dörröppning. Kyrkans ursprungliga västgavel med tornbågen är under 1800­ talets senare del bortriven, så att tornets östra mur måst förstär­ kas, och den vilar nu på en stor stärkring a v tegel. Från denna bot­ tenvåning leder i södra muren en trappa till mellanvåningen. Trap­ pan, som upplyses av en liten rektangulär glugg, är nu igen­ murad. 1671 funnos två små gluggar (fig. 364). I den översta, som upplyses a v fyra ursprungliga, rektangulära gluggar med luckor i träkarmar, hänga ldockorna (se nedan). Tornspiran täckes nedtill av skiffer, upptill av ekspån. I spetsen en flöjel av smitt järn, som 1721 uppsattes av Måns klockare från Lid­ köping. Tornspirans tillkomsttid känna vi ej. Den fanns redan 1671 (fig. 364), men hade då små fönsterkupor, vilka nu sakl Jfr inv. 1829: >>den dystra tornmuren med sina små gluggar och ofant­ ligt massiva murar och som utgör halfva kyrkans längd, är en ropandes röst ifrån munkeåldern. '' TORN. 374 KÅLLANDS HÄRAD. Foto A. Roland 1912. Fig. 375. Söne. Exteriör från sydväst. Äusseres von Siid westen. nas. Möjligen kan den vara uppförd redan omkring 1600 (jfr s. 192). VAPE N Hu s. I söder framför portalen, med murarna stumt stötande intill långhusets, uppfördes 1693 ett v a p e n h u s av gråsten. Stenarna ligga i tämligen regelbundna skift nu med breda, ut­ strukna cementfogar. I söder en sten med årtalet 1693 inhugget. Rundbågig port. Golvet av kalksten. I detta ligger även en liljesten (se s. 383). Innerväggarna slätputsade. Platt trätak med hålkäl i öster och väster. Yttertaket täckt med skiffer, lagt i diagonala rutor. Ar 1671 fanns ett äldre vapenhus av trä (jfr fig. 364) upp­ fört av liggande, knutat timmer. I söder en rundbågig dörröpp­ ning. Täckt av ett spånklätt sadeltak med en profilerad spira vid nocken. Vapenhusets bredd var 5 3 /4 alnar enl. en anteck­ ning å konceptteckningen i Monumenta. SAKRISTIA. I norr, med murarna, stumt stötande till korets, är 1'749 en sakristia uppförd av gråsten i tämligen jämna skift med SÖNE KYRKA. 375 F oto A . Roland 1912. Fig. 376. Söne. Exteriör från nordost. Äusseres von Nordosten. breda, utstrukna fogar. Enkel, rektangulär dörröppning ledande till koret med plåtbeslagen trädörr med smidd dörring av järn. Slätputsade innerväggar. Tunnvalv. Av vad material detta är slaget, har ej kunnat konstateras, då vinden icke är tillgänglig och man sålunda icke kunnat se valvets oputsade ytor. Ytter­ taket är täckt med skiffer, lagt i diagonala rutor. Äldre taktäck­ ningsmaterial ekspån. Kyrkan uppvärmes av en i långhusets sydöstra hörn stående järnkamin. Inredning och lösa inventarier. UPPvÄRM­ NING. Al ta r et utgöres av ett enkelt träbord med fyllningar, målat i gråbrunt. 1800-talets slut. - Äldre altare, murat av sten, på Hadorphs tid täckt av >>en skiön och vel pollera t grå altarsten >>. - Altarringen med enkla, svarvade trädockor, målade i samma färg som altarbordet. 1800-talets slut. - Altarpryd­ ALTARE. 376 KÅLLANDS HÄRAD. n a d e n utgöres av ett enkelt, förgyllt träkors. 1800-talet. H . 104 cm. En äldre altarprydnad beskrives i inv. 1829: >>Altar­ TAnPnvn- taflan af träd, målad och med liten förgyllning här och där NAn. försedd, föreställer Christus på korset med öfverskrift: Wi predike then kondäste Christum. l Cor. l: v. 23. Nederst på densamma läses: >>Guds hus till prydnad är denna allaretaflau med kyrkans bekostnad och socknens tillhjelp å nyjo omstoffe­ rader anno 1744 Då varande kyrkoherde Elias Björk>> (jfr s. 355 o. f. ). - I inv. 1684 kallas denna altarprydnad ny och beskri­ ves såsom >>wäll både medh bilder och andre Zirather beprydd och med guld och silf:r och andre höga fergor stofferat: >> Aret förut hade altarprydnaden målats. Till denna altarprydnad hörde sannolikt ursprungligen tvenne i trä skulpterade bilder av Paulus (H. 53 cm.) och Petrus. (H. 55 cm.), som nu tjäna som ljushållare, placerade å vardera sidan om södra portalen. Bilderna äro nu målade i guld , vitt och blått (ej ursprunglig färg). En ännu äldre altarprydnad nämner Hadorph, som säger den vara >>nylig och illa målat>>, samt försedd med ätterna Ribbings och Oxenstiernas vapen och initialerna B. R. samt B. G. 0., tillkännagivande Bengt Ribbing och hans maka Brigitta Gabrielsdotter Oxenstierna 1 som donatorer. Altar­ prydnaden torde alltså förskriva sig från något av 1500-talets t~e sista årtionden. PREDIKsToL . P r e d i k s t o l av trä med korgen vilande på ett underrede av trä (fig. 377). A bröstningen hörnkolonnetter med korintiska kapitäl och i fyllningarna mellan dessa å små konsoler i trä skurna bilder av Kristus och de fyra evangelisterna. Målning (ej ursprunglig) i gråbrunt, blått och guld . Ursprungligen målad i bjärta färger, vilka äro bevarade under den nuvarande färgen. Saknar numera ljudtak, vilket dock ännu 1829 fanns i behåll enl. inv. Enligt samma källa stod årtalet 1692 >>på en krans af Predikstolen>>. Enl. en anteckning i en av kyrkans; böcker (B. I.) uppsattes den detta år och befanns då vara >>wäll både giord och stofferat>>. - Predikstolen, som företer många likheter med flera dylika i traktens kyrkor, är sannolikt till­ verkad av någon av de många i dessa trakter omkr. 1700 ver­ ALnRE AL- 1 B e n g t R i b b i n g, f. 1541, riksråd, lagman, t 1594. G. på 1570-talet m. Brigitta Gabrielsdotter Oxenstierna t 1600. Ägare av Främmestad i Söne sn. SÖNE KYRKA. 377 Foto A. Roland 1912. Fig. 377. Söne. Interiör mot öster. Inneres gegen Osten. kande bildskärare, vilka sammanförts under namnet Läckö­ skolan, då de flesta varit i Magnus Gabriel De la Gardies tjänst eller stått i beröring med hans män. På predikstolen står ett enkelt t i m g l a s med fyra glas i ett ställ av trä (H. 25 cm.), fastsatt vid en ställning av hamrat järn med ett enkelt ornament överst. Inköpt från Göteborg år 1745 (räk. ). H. 78 cm. B ä n k a r öppna, soffartade, enkelt snickeriarbete; målning i gråbrunt. 1880-talets senare del. - Å ömse sidor om altaret slutna bänkar med enkla fyllningar å dörrarna. - Den äldsta kända bänkinredningen nämnes första gången 1689. Fyra år senare talas om bänkdörrarna i ~oret. År 1713 gjordes en ny bänkinredning. 1757 göras tvenne långa bänkar i koret, vilka ännu 1829 (enl. inv.) stodo kvar. Detta år voro bänkarna redan utan dörrar. I kyrkans västligaste del är läktaren, uppförd 1740; Barriär med enkla fyllningar; gråbrun målning från senare tid. Sannolikt döljer sig under denna den ursprungliga målningen från år 1744. Denna beskrives i inv. 1829: >>Målningen på läk­ 26. Svenska kyrkor. B;i.NKAn. LÄKTAn r::. Västeruötla.nd I. 378 KÅLLANDS HÄRAD. Foto A. Roland 191 2. G. Clason delin. Fig. 378. Söne. Dopfunt av sandsten. 1100-talet. Sandsteinerner Taufstein aus d. 12.· Jahrh. SÖNE KYRKA. 379 tarens 8:ta speglar, föreställer på varJe spegel gradvis ett hj erta, som ifrån förhärdelse ända till anfäktelse genomgår alla Lagens och Evangelii prof: Under varje prov står ett skrif­ tens språk. Tanken är vacker, utförandet mindre lyckligt. >> ­ Sannolikt liknande dem i Tranum (se s. 477) och utförda av samme mästare Lars Hasselbom i Lidköping (jfr s. 63, not 4). På läktaren orgEl med enkel, tredelad fasad, målad i gulvitt, rött och grönt, utförd efter ritning av Axel Lindegren, stadf. d. 3/ 5 1907. Dopfunt av sandsten (fig. 378) med uttömningshåL Utmed DoPFUNT. skålens sidor i relief följande figurframställningar: l. Kors med svårtydd inskrift 1 . 2. Man med lans. 3. Man med svärd och oval sköld kämpande mot 4. Man i spetsig mössa med svärd och rund sköld. 5 . Djur med svansen mellan benen. 6. Man i mässhake med stavkors i vänster hand och den högra välsignande uppräckt. 7. Man i mässhake med stav i vänster hand och den högra välsignande uppräckt. 8. Agnus dei ( = Guds lamm). 9. Man till häst med palmblad i höger hand ( = Stefan?). - Dopfunten närmar sig i silhuetten den grupp, som tillskrivits .stenmästaren Othelric, (Skälvums, Skeby m. fl. funtar), men är icke utförd av mästaren själv. I reliefen visar den även en viss frändskap med mästaren till relieferna i Skara domkyrka och Forshem. Dopfunten bör alltså vara utförd av någon av stenmästarna inom Kinnekulletraktens kulturom­ råde under tiden omkring mitten av 1100-talet. Kalk av silv er (fig. 379, A.) med fot i sexpass, platt nod, 01ATTvAnos­ sex små utsprång, å vilka en graverad rosett; å nodens över- J(ÄnL . och undersida spetsovala fält med rosverksliknande gravering. Skål stor, sannolikt från nyare tid. Kalken i övrigt från 1500­ talet. - H. 20 cm. Paten av silver (fig. 379, B), förgyllt på ovansidan, utan ornering. Stämplar: tre kronor - Lidköpings-yapen - P. N.­ Sannolikt tillverkad av guldsmeden PETER NEIDENDORF i Lidköping 2 under 1800-talets första år, S:;J-nnolikt 1805, då räk. nämna, att patenen omgjordes. Diam. 13 1/ 2 cm. 1 Kan möjligen tydas till »Maria g(r)ac(ia) p(lena) b(ene) dicta ,, ( = Maria full av nåd, välsignfl-d [vare du]). 2 Peter Andreas Neidendorf eller Neuenclorff nämnes d. 1 / 1799 i 11 Göteborgs guldsmedsämbetes handlingar, levde ännu d . 29 / 3 1812. W. BERG, A. A. 1, s. 32_5. - Silverföremål med samma stämplar, av sti listiska orsaker daterbara till omkr. år 1800, äro kända, t. ex. ett par bägare i major Ernst Fischers, Lidköping, ägo. 380 KÅLLANDS HÄRAD. c D Fig. 379. Söne. Nattvardskärl av silver. A. Kalle 1500-talet. B. Paten. C. Sked från 1856. D. Sockenbudskalk. 1800-talet. A B Foto. A. Roland 1912 . Altargeräte aus Silber. Oblatask av bleckplåt, möjligen den som nämnes i inv. 1684 o. f. Saknar ornering. H. 5 cm. L. 17 1 / 2 cm. B. 14 cm. Sockenbudskalk av silver (fig. 379, D.) på rund fot, vil­ ken användes till oblatask med en paten tjänande som lock. 1800-talet. H. 14,3 cm. Sked av silver (fig. 379, C). Stämplar: B 5 - tre kronor­ Skara vapen- I. N. -Tillverkad år 1856 av guldsmeden J ONAs NYLANI>ER i Skara 1 . L. 18 1/ 2 cm. LJusRED2 Ljuskronor av trä med 8><6 ljusarmar, målad i sKAP. blått och gult. 1700-talet. H. 77 cm. Den ena förvaras i kyrkan den andra söndrig i boden. Ljuskrona med profilerad mittstång av gjutet glas, ställning av mässing behängd med stora, bladformade, slipade glas; 6 ljuspipor. 1700-talet. H. 80 cm. Diam. 60 cm. L j u s k r o n a med profilerad mittstång samt 6 ljusarmar av gjutet glas samt hängande, bladformiga, slipade glas. 1700­ talet? H. 55 cm. Diam. 44 cm. L j u s k r o n a med ställning av mässing behängd med glas­ länkar och prismor. Modernt arbete. H. 133 cm. Diam. 87 cm. Mästare d. 18/ 10 1816. W. BERG, A. A. I. s. 325. -Av denne guldsmed äro ett flertal såväl kyrkliga som profana silverföremål stämplade. Ovan beskrivna sked är den senast daterade av de av mig kända. Jfr även sid. 394. l S ÖN E KYRKA . 381 A c .:SÖNE.... K'VRK.A . K;,L. L..a.MO~ 1-1 - 0 • VE'. ~Te. e- G-c;'TLA"'O. f"' . ~~--'L -:, A . Roland delin. Fig. 380. Sönc. Medeltida gravs tena 1·. Mittelalterli chc Grabst eine. 382 KÅLLANDS HÄRAD. Söne. Medeltida klockor. Mitt.elalterliche Glocken. A. Roland delin. TuxnLmR. 4 st. l j u s s t a k a r av svarvad björk, grönmålade med röd ljuspipa och röda ränder å fot och ljusmanschett. Nämnas i inv. 1710 o. f. H. 44 cm. 3 st. lju sstakar av svarvad björk, gulmålade. 1700-talet. >>En ljusecrona nys stofferat A:o (1)687 med metall af måla­ ren Mr Jöns på Kijl >>, synes nu vara förkommen. Antependium av rött kläde, nu i trasor. · H å v av mörk sammet med guldband och frans av glas­ pärlor, skaft av trä, målat gult och rött med svarvad, blå­ målad knapp. Diam. 12 cm. L. 158 cm. Bland nu förkomna textilier nämner Hadorph en a l t a rl i s t (jfr s. 175), på vilken >>fins Ribbinge vapnet medh bookstäfver B. R. fruvapnet Oxenstierna och B. G. O>>. Således skänkt av altarprydnadens donatorer Bengt Ribbing och hans maka Bri­ gitta Gabrielsdotter Oxenstierna (jfr s. 376 not l). - -Dessutom nämnes i inv. 1684: >>ett gammalt tygs-kläde af swart taft 4 alnar långt och 3 alnar bredt, tienligt till Wigslepäll», >>Rö k­ lingar 2 st.>>, ett antependium >>af grönt läroft silke­ stickat rött på dhen ena endan, som gafz till kiyrk a A :o (l )685 af frun på Kijl. >> lnv. 1710 nämner: >>Een gaminal mässehake, försleten, korsset tages bort>>, >>ny m ä s s e h a k e af Rött Siden bast, fordrat med Rött Lärft ha~wandes Crucifix (ändrat till >>korss >>) af Gulspitsar (ändrat till >>galoner») till 3 fingers bred, sampt smala gulspitsar i sidorne. >>A n t e p e n d i u m>> af Rött Burdeln med annan gallant stoffering (ändrat till >>med guhla och röda w åder»), >>skänkt 1710 a v Eli n Stake SÖNE KYRKA. 383 (se bil. III), >>giördel av brunt silke med Silfwerknutar på ändarna at hefta messesiortan med>>. Kalkkläde >>med oäckta guldspets och I: H: S >>, bortstulet 1745. Efter 1710 till­ kommer ett A n t e p e n d i u m >>af bast med sidentygskappa och frantz>>. I inv. 1829 nämnes >>ett gammalt altarekläde af brandgult sidentyg med silfverspetsar omkring, skänkt af fröknarna Hierta på Kjellstorp >> (se s. 348 och bil. III), >>ett kalkkläde rried oäkta guldspets och bokstäfverne I. H. S. - En gammal H å f af brunt sammetsplys >>. Gr a v s t e n a v sandsten (fig. 380, A) med i relief ett stavkors. GRAvsTENAR. På kyrkogården vid vapenhusets västra sida. Romansk tid. L. 180 cm., övre B. 60 cm., nedre B. 51 cm. G ra vs ten av san dsten (fig. 380, B), av liljestenstyp, dubbel. Ligger i korets gol v, delvis dold a v altarringen. Medeltid. L. 168 cm. Gr a v s t e n av sandsten (fig . 380, C), a v liljestenstyp, en­ kel. Ligger i korets golv, delvis dold av altaret och en bänk. Medeltid. Synlig L. 143, halva övre B. 30 cm. Gravsten av sandsten (fig. 380, D), av liljestenstyp, enkel, i tvenne delar. Ligger i korets gol v. Medeltid. Nedre B. 55 cm. Gravsten av sandsten (fig. 380, E ), av liljestenstyp , enkel, degenererad ornering. På kyrkogården vid vapenhusets östra sidil. Medeltid. L. 110 cm., övre B. 53 cm., nedre B: 50 cm. Gr a v s t e n av sandsten (fig. 380, F), liljestenstyp, dubbel. Nedre delen ligger i vapenhusets golv, övre delen i västra por­ tens trappa. Medeltid. B. 66 cm. L. 76 cm. Gravsten av sandsten (fig. 380, G), liljekorstyp, ligger i. tornets södra ljudglugg. Gr a v s t e n av kalksten med i relief en sköld omgiven av en krans. Över och under denna inskriftstavlor: l. ·DEN 27 (OCT)OBER l PEH(R) . . SON FÖDT 1/. OR . . ..... I HERI R(A)NOM (AFS)O(MNA)DEI ...... 01 2. (LÅTEN BAR)NEN KOMMA l TIL MIGI-I OCH FÖR I MENER DEM ICKE SÅDA!NNA HÖRA GUDS RIKE l TIL MARCUS 10 KAP. - L. 120 cm. B. 70 cm. I va penhuset ligga tvenne 1600-tals g r a v s t e n a r av kalk­ sten, den ena från 1695. L. 210 och 235 cm . B. 129 och 170 cm. Kista av furu med järnbeslag; 1700-talet. H. 59 cm. L . Div E RsE. 108 cm. B. 88 cm. I inv. 1776 omnämnes >>en fyrkantig sten af alabaster.>> Denna är nu förkommen. 384 KÅLLANDS HÄRAD. 1\:Lo c Kon. Ar 1741 anskaffades en straffstock '>på det gåssar, som i kiyrkan owäsende giöra, må der igenom kunna afstraffas ,> . straffstocken nu förkommen. I tornet hänga tvenne, sannolikt medeltida klockor (fig . 381) utan inskriptioner. Den ena klockan har ett otydligt klock­ gjutaremärke. På den ena sidan finn as flera små borrhål, sorn sannolikt gjorts av vidskepliga människor, som ansett klockans malm helig och trott den kunna bota sjukdomar 1 . Den ena H. 95 cm. Diam. 95 cm. Den andra H. 71 cm. Diam. 63 cm . Sammanfattning av Söne kyrkas konsthistoria. I. Söne kyrka utgjordes ursprungligen av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor i öster (fig. 382, A). Uppförd av finhuggen sandsten i jämna, lika höga skift (H . 20- 28 cm.), som dock i gavelröstena bli något tunnare. Sockel av finhuggen sandsten, skråkantad med stort språng. Murarna voro oputsade. A under romansk tid vanlig plats nära västra gaveln var portalen placerad. Denna var rundbågig med tym­ panon utan skulpturer och kolonnettartad rundstav i hörn . Mellan kor och långhus en rundbågig triumfbåge med profi­ lerade anfangslister av sandsten. Koret var täckt med ett tunn­ valv av sandsten, avplanat på översidan genom svicklarnas utfyllande. I korets östra gavelröste ett litet, tudelat fönster . Söne kyrka torde ha uppförts under förra hälften av 1100-talet. - Bland inventarier från denna period må nämnas dopfunt av sandsten och flera gravstenar. II. Till denna kyrka fogas under medeltiden - ovisst när - ett torn av gråsten och möjligen även ett vapenhus av tr ä (fig. 382, B). - Inventarier: en kalk av silver (1500-talet) och tvenne klockor. III. Under 1500-talets senare del tillkommer en altarpryd­ nad skänkt av Bengt Ribbing jämte en a ltarlist. IV. Ar 1693 tillbyggdes framför södra portalen ett vapen­ hus och 1743 i norr en sakristia a v gråsten. Ar 1720 dekoreras det platta trätaket med målningar av Johan Aureller d. y. (fig. 382, C.) . På 1680-talet tillkommer en ny altarprydnad, omkr. år 1700 ny predikstol, 1713- ny bänkinredning, 1740 läktare i väster. Ar 1744 målas all inredning om, och fyllningarna l Ett liknande fall framkom vid rest a ureringen av Gösslunda kyrka, där man tydligen använt det kalkb•·uk, varmed altaret var uppfört, som liknande botemedel. SÖNE KYHKA. 385 å läktaren förses med symboliska målningar. -:: ~nvimtarier ~ fyra ljuskronor av trä och ·A· glas, sju ljusstakar av björk, flera textilier, till största delen gåvor av adliga och borger­ liga församlingsbor. . (3. Y: Under 1800-taleL utvidgas fönstren och sannolikt även triumfbågen (fig. 382, C) : Tornbågen bortbrytes jämte hela väst­ gaveln på långhuset, varigenom kyrko- ·C. rummet utvidgas mot väster och bänkrum beredes under tornet. Dettas östra mur förstärkes genom en båge av tegel. - Ny Fig. 382. Söne. P lanaltaruppställning och nya bänkar göras . utveckling. Grundrissentwicklung. Nytt innertak. Kyrkans inre ommålas. VI. Förslag till restaurering av kyrkan, upprättat av ark. A: Roland, antages 1920 av församlingen. Förslaget avser bl. a. höjning av vapenhusets tak, så att den romanska portalen blir helt synlig, dekorering av långhusets trätak med målning, insättande av målat fönster i korets östra fönster enligt skisser av artisten Y . Lundström . Inredningens ommålning. ~usammenfassung. Im Grundriss und Aufbau bewahrt die Kirche zu Söne in der Hauplsa che n och i h re romaniseho Form (Fig. 365 ). Ursprunglich bestand sie doch n ur au s cinem rechteckigem Langhause mit einem schmäleren, gerade abgeschlossenem Chore (Fig. 382 , A). Die Kirche ist aus fein gehauenem Sandstein und in sehr regel­ mässigen Schichten aufgefiihrt, der Sockel a bgeschrägt. Das noch erhaltene SOd­ portal zeigt profiiiorten Bogen . Der Chor hatte ganz wie jetzt , ursprunglieb ein Tonnengewölbe. Ein jetzt vermauertes ursprungliches Fonster (Fig. 369) ist noch in Chore bewahrt, ebenso ein in östlichen Giebel des Chores befindliches, mit ciner kleinen Kolonette geteiltes Fenster. Aus romanischer Zeit stammt auch der Taufstein aus Sandstein (Fig. 378), dessen Schale (Bocken) mit Reliefen geschmOckt ist. Aus etwas s päleror Zeit s tammen einige hier bewahrte interessan to Grabsteine, von einem in Östergötland gewöhnliehen Typus. Die weitere Entwicklungsgeschichte der Kirche Söne ist folgend e. Während des Mittelalters wird der westlicile Tunn aus F eJdstein hinzugeba ut, im Jahrc 1693 di e sOdliche Vorballe und im Jahre 1743 die Sakristei, beide obenfalls aus Feldstein. Die Kirche stand so bis zur mitte des 19. Jahrhunderts ziemlich unver­ ändert. Da wurde das Innere einer gänzlichen Umgestaltung unterworfen. Der Turmbogen und der wcstliche Giebel des Langhauses wurden abgetragen, die Fonster vergrössert, u. s. w. , wie auch sc hli esslich das ganze Inn ere durch eine gesc hmacklo se Einrichtung verunziert. An Inventarstocken sind, abgesehen von den Grabsteinen und dem Tauf­ steine, ein Kelch aus dem 16. J a hrhundcrt und zwei Gloeken hervorzuheben. Foto A. Roland 1912. F ig. 383. Väla. Exteriör från sydost. Äusseres von Siidosten. VÄLA KYRKA . VÄSTERGÖTLAND, SKARABORGS LÄN, KÅLLANDS HÄRAD. SKARA STIFT, KÅLLANDS KONTRAKT. ANNEX TILL ÖRSLÖSA. Tryckta källor: LINDSKOG III, s. 185. - LJUNGsTRÖM, s. 117. - WEN· NERBLAD, s. 40, pi. 150. - LAMPA: INV. 1583, s. 31 i v. F. T. III : 3-4. - P. A. SÄVES BERÄTT. 1863 I ANT. TIDSKR. III, S. 148. Handskrivna källor och avbildningssamlingar: _ PERINGSKIÖLD, MoN U· MENTA IX, N:o 3, fol. 106 (ext. fr ån S.), s. p. {dito).- P. A. SÄvEs BERÄTT. 1863, s. 92, 93 (avb. av dopfunt) - A. T. A.: Z foto. efter Peringski öld; avskrift ur Be· rättelse om adeliga grawar; inv. 1829. - B. ST. 10 foto (ext., int., klockstapeln, korportal, gravsten, kyrksilver). - SKARA ST. o en GYMN. BIBL.: Topogr. sam!., Örslösa, s. 25-28. Samling af inscriptioner på klockor i Skara stift, s. 113- 114. Inscriptioner på Epitaphier, Grafstenar m. m. vid Skara stifts kyrkor, s. 226, 715-716. Kyrkans arkivalier: LANDSARKIVET r GöTEBORG: Uppgifter om bygg· nad och inventarier träffas i följande volymer : B. I innehållande bl. a. inv. 1684; prot. vid visitationen 1707, 1723, räken skaper 1683- 1708. C. I, innehållande inv. VÄLA KYRKA . 387 1710, l 7,45; förändringar 1739- 1741; reparationer 1739- 1759; sockenstämmo­ protokoll 1710- 1723, 1738- 1762; räkenskaper 1710- 1747, 1748-1770. L . l. l innehållande räkenskaper 1773- 1798. K . 1., innehållande bl. a. protokoll vid biskopsvisitationen 1745, inv. 1776, sockenstämmoprotokoll 1761- 90. Kyrkogård och klockstapel. Kyrkan omgives av en vidsträckt kyrkogård, utvidgad åt KYRKOGÅRD. väster 1911. Kring kyrkogården ~m omkr. l m. hög, i kallmur uppförd mur av gråsten- till största delen i senare tid omlagd. Enkla portar i norr, väster och söder med smidda järngrindar (1800-talet). - Intill 1768 v oro >>balkarna>> ( = kyrkogårds­ hägnaden) av trä. Å kyrkogården fyra gr a v ko r s av kalksten (fig. 384), av typer GRAvKoRs . från 1600- och 1700-talen (jfr. fig. 2, 19, 112, 189,234, 235). Å kyrkogården strax sydväst om kyrkan står den öppna KLoeKsTA­ klockstapeln (fig. 385), rödmålad med sadeltak, nu täckt PcL. med papp ; kantfasonerade vindskivor, vid nocken kors av trä ; flöjel av smitt järn i form av drakhuvud samt årtalet 1732 i genombrutet arbete. Klockstapeln fullbordades år 1769. - En äldre stapel, vars utseende framgår av en teckning från år 1671 genomgick en reparering 1731. Dess ålder obekant. Kyrkobyggnaden. Väla kyrka, vars p l a n framgår av fig. 386, är uppförd av gråsten, och timmer. Det senare omfattande övre delen av västra muren från mitten till en sträcka in på norra muren. Den övriga delen av kyrkan, återstoden av den ursprungliga anläggningens långhus, är uppförd av gråsten. Förband täm­ ligen dåligt. Norra muren är mycket ojämn. Västra gavelröstet av bräder. På norra och södra långväggarnas ytterkanter ligger det gamla ham­ marbandet kvar till en längd av något mer än 11 m. från västra hörnen. - Yttermurarna äro spritputsade. - ·Fönstren stora, i sen tid utvidgade. Ännu 1829 funnos endast >>3:ne större fönster - - - samt ett mindre öfver främsta dörren och ett öfver läktaren.>> År 1740 uppbröts ett fönster å västra gaveln och året därpå ett i Fig. 384. VäJa. Gravkors. norr. - Ingångar i sydöst och väster, den seGrabsteine. PLAN oca MATERIAL. 388 KÅLLANDS HÄRAD. nare förskrivande sig från 1800-talet; den fanns ej 1829. Korin­ gången däremot san­ nolikt samtida med en tillbyggnad l688. Den ursprungliga huvudportalen i syd­ väst, som ännu 1829 begagnades, igenmura­ des troligen, när den västra togs upp. Möjli­ gen dölja sig under den nu varande putsen res­ ter av den ursprung­ liga medeltida porta­ len. - Gol vet i ko­ ret av kalkstenshällar, bland vilka även ligger en liljesten (ses.396). Foto A. Roland 19JZ. I övrigt trägolv. ­ I n n er v ä g garn a slät­ Fig. 385. VäJ a . Klockstapel. putsade. A södra ihner­ Glockenturm. väggens mitt (se pla­ nen, fig. 386) ses ett språng i muren, som uppstått vid kyrkans tillbyggnad år 1688. - T a k e t utgöres av plant trätak av hela bräder med kraftig h ålkäl utmed murkrönet. Dekorerades år 1829 av C. KuNKELL med >>en målad sol med färger och bok- A B Fig. 386. Väla. Plan och tvärsektion genom koret. Skala l : 300. Uppmätning av A. Roland. Grundriss und Querschnitt gegen Osten. VÄLA KYRKA. 389 Fig. 387. Våla. Exteriör fr:Jn söder. Äusseres von_Siiden. Foto A. Roland 1912. stäfverna I H S i skifvan 1 •>. Synes ännu genom senare gjord övermålning i gråvit oljefärg. - Yttertaket, avvalmat åt öster, täckes med enkupigt' tegel. Äldre taktäckningsmaterial ekspån. Takresning ovanligt brant för att vara på en västgöta­ kyrka. Takstolar moderna, men inskärningar i de gamla ham­ marbanden visa, att takstolarna tidigare suttit dubbelt så tätt. Kyrkans ursprungliga utseende framgår av en teckning från 1671 i Peringskiölds Manumenta (fig. 388). Enligt denna utgjordes kyrkan av rektangulärt långhus, vars nordöstra murhörn tydligt synes å norra väggen, samt av ett lägre och smalare, rakslu­ tet kor av ovanlig längd. Ytter­ väggarna voro troligen putsade, om också å teckningen från 1671 den naturliga stenen framträder å långhusets södra mur och korets sydvästra hörn. Fönstrens ur­ sprungliga utseende är obekant. På 1600-talet voro de små, rekt­ angulära, placerade i söder - ett 388. VäJa kyrka år 1671 efter å långhuset, ett å koret. I söder, Fig. teckning i Peringskiölds l Jfr Säve: »Taket af bräder flatt med en ganska kostelig och ful bandsoL • DEN UR­ SPRUNGLICA KYRKAN. Monumenta. Die Kirche im Jahre 1671 nach eincr I-Iandzeichnung. 390 KÅLLANDS HÄRAD. nära sydvästra hörnet, hade även portalen sin plats. Dess utse­ ende okänt. Invändigt täcktes kyrkan sannolikt av ett platt trätak. DATERING. Som kyrkan är uppförd av gråsten i tämligen oregelbundet förband, torde den vara uppförd senare än .de bättre byggda gråstenskyrkorna - d. v. s. mot slutet av 1200-talet. På en så sen datering synes även den oproportionerliga planen tyda med sitt förhållandevis stora kor - en plangivning, som aldrig förekommer i de äldre romanska kyrkorna. SE N AR E F öRSenare - ovisst när, i varje fall före 1671 - tillbyggdes ett Ä N DRI N GAR. v a p e n h u s av trä (se nedan). Vidare repareras nordvästra mur­ hörnet med dubbla timrnerväggar. A v vad anledning detta skett kan icke uppgivas. Att denna reparation skett före 1688 års tillbyggnad framgår av de ännu kvarliggande gamla hammar­ banden, som åtminstone på norra väggen ha tydligt samman­ hang med stockarna under. - Ar 1688 vidtages en omfat­ tande förändring å kyrkan, i det att korpartiet raseras, och kyr­ kan utvidgas åt öster i bredd med långhuset. Så måste näm­ ligen den uppgift tydas, som säger, att kyrkan tillbyggdes 14 alnar på längden samt 3 1/ 2 på bredden (räk. 1688 i B. I). Yttermurarna putsades. Vapenhuset framför portalen i söder tyckes ha fått kvarstå. Om det i"nres utseende efter denna omfattande ombyggnad, veta vi intet. Under 1700-talet stod kyrkan i det stora hela orörd. Fönster upptogas 1740 i väster och 1741 i norr. Eljest företogas endast smärre reparationer för underhåll. Efter 1829 har däremot det gamla vapenhuset rivits och syd­ portalen igenmurats samt en ny port upptagits i väster och framför detta ett nytt vapenhus uppförts av trä. VAPENHus . Vapenhuset är uppfört av bräder och vitmålat. Ytter~ taket täckes av svart, tjärad papp. I väster en port. Golvet av kalkstenshällar. Vapenhuset, som rymmer trappan till läktaren är ganska vanprydande och torde sannolikt vara uppfört på slutet av 1800-talet. Ett äldre vapenhus har funnits i söder. Det var uppfört av knutat, liggande timmer. Taket täcktes av handkluven ekspån, tidigast nämnt 1711 (pro t.). I söder en rektangulär port. Detta vapenhus raserades på 1800-talet, när det nya uppfördes . UPPVÄRMKyrkan u p p v ä r m e s av en vid södra väggen stående jämNING. kamin. VÄLA KYRKA. 391 F1g. 089. VäJa. Interiör mot öster. Inneres gegen Osten. . . Foto A. Roland 1912. Inredning och lösa inventarier. Altaret är murat av sten och putsat. --Altarring,ALTARE. enkelt snickeriarbete i trä från 1800-talet. -A l t a r p r y d n a d (fig. 390) av skulpterat och målat trä, utgöres av tvenne korin­ tiska kolonnetter, som uppbära ett förkroppat entablement de­ korerat med en tandlist. Mellan kolonnetterna Kristus på kor­ set och Maria och Johannes sörjande (i friskulptur). På ytter­ sidorna akantusvoluter samt statyetter av Matteus och Jo­ hannes (H. 67 cm.). Å entablementet Markus och Lukas samt mellan dem ett överstycke, inom vilket en kartusch med bibel­ citat (Joh. l: 29). Ar 1829 var ett annat bibelspråk målat: »Låt oss se på Jemm, som tron begynt och fullkomnat hafwer. Ebr. 12:2. >> Överst en pelikan, som matar sina ungar. Nederst en platta, å vilken 1829 följande inskription stod att läsa: >>Hjelp mig, Jesu! detta lära, hjelp mig detta stadigt tro.>> ­ Målning (ej ursprunglig) gråbrun med förgyllning, figurerna i vitt och guld. 392 IC.\LLANDS HÄRAD. PrtEDIK­ STOL. Altarprydnaden till­ verkades 1694 (eni. räk.) av någon av Läcköskolans bildskä­ rare troligen mäster Passelaque, samt måla­ des 1697 av bröderna Lars (se s. 340) och Anders Marling. 1745 ommålades den av mäster Hassel­ b o m från Lidköping (se s. 63, not 4). Predikstol av trä med ljudtak (fig. 391). Å barriären små kolon­ netter samt mellan dem fyllningar. Tra ppbar­ riären, som är hög och omsluter ett litet rum, som nu tjänar till s a k­ ristia, är tillfogad Foto A. Roland 1912. 1829. Här fanns även Fig. 390. Väla. Altaruppställning. en målad inskrift: >> År Altaraufsatz aus geschnitztem und gemaltem Holz. 1829 målades denna kyrka på dess egen bekostnad: d. v. Kyrkoherde Nath. Wallin, Gomminister I. A. Neuman, Kyrkavärdar Lars Andersson i Lilla Skatteg. och Anders Bryngelsson på Tomten Målaren C. Kun­ kell. >> Å taket ornament med plattskärning. Å ett av dessa initi­ alerna E. A. samt Anrepska vapnet (fig 395). Målning ej ur­ sprunglig i gråbrunt, mörkare och ljusare, listerna förgyllda, kolonnetterna vitrnarmorerade. - Korgen tillverkades 1745 och målades samma år av mäster Hasselbom. Taket äldre . Den äldre predikstolen, varsutseende är oss okänt, stod på södra sidan . Av denna finnes ännu taket i behåll (se ovan). Predikstolen synes av det å taket anbragta vapnet samt initia­ lerna E. A. att döma vara skänkt av någon medlem av ätten Anrep 1 (fig. 395). 1 Möjligen skänkt av ELISABETH sor i Åbo hovrätt, t 1666. ANREP sedermera g. m. Johan Löfling, asses­ VÄLA KYRKA. 393 NUMMER ­ TAVLA. Nummertavla av trä med svarvad ställning, målad i gult och svart, 1700-talet. H. 122 cm. Bänkar öppna, grå­ brunmålade,soffartade. , 1800-talets senare del. - Om äldre bänkinred­ uing talas 1744, ty då >>wille sochnen gierna hafwa sina bänkar inn e­ bygda här som i andra kyrkor.>> Detta skedde följande år. ­ Läktare är upp­ förd i kyrkans västli­ gaste del med barriär av pärlspåntade brä­ der. - År 1740 ned­ togs en gammal läk­ tare och uppbyggdes en ny, som fem år sena­ Foto A. Roland 1912 . Fig. 391. Väla. Prediksto l. re, jämte den övriga Kanzel aus gesclmitztem und gemaltcm Holz. inredningen ommålades av mäster Hasselbom. - A läktaren står ett orgelharmonium. D o p f u n t av sandsten (fig. 392) med avloppshåL Åttkantig. Sannolikt huggen i Västergötland under engelsk influens,är den Jlärmast släkt med normandiska funtar av en typ, som represen­ teras av den i Mears Ashby 1 . 1200-talet. H . 65 cm. Diam. 56 cm. Dopskål av tenn med ett ring- och musselformat handtag. stämplar : Krönt GB (=GöTEBORG) - w ( = årsbokstav) ­ 2 otydbara. Diam. 14 1/ 2 cm . Kalk av silver. Rund upptill, avsmalnande fot, tillplattat kullerformig nod med driven och graverad ornering. Inskrift: OMIORT . 1714. PASTORE. LAURENTIO . CLEVERO. ( = då Laurentius Cleverus 2 var kyrkoherde). Stämplar M B ( = Mi­ BoNn, Fonts and font cover5. London 1908, s. 40. L a u r e n t i u s C l e v e r u s, f. 1665, prästvigd 1694, krigsprä st vid Västgöta kavalleri 170 1, kyrkoherde i Örslösa 1710, t 1736, begraven i sin fars grav i Skara domkyrka. G. m. Maria Dimberg. l 2 BÄNKAR. LÄKTARE. DOPFUNT. NATTVARDs­ KÄRL. 27. s,c,·iges lnn·kor. Västemötlana I . 394 ( KÅLLANDS HÄRAD. LJus n EnsKAP. chael Burman 1 ). - Lid­ T köpings va pen ( = 1714) Åldermans­ ranka. ·H. 19 1/ 2 cm. Till­ hörande p a t e n av silver, enkelt, tillverkat 1777 (enl. räk.). Diam. 13 cm. O b l a t a s k av b leckplåt, oval; tillverkad 1777 (enl. räk.). H. 6 1/ 2 cm. L. 16 cm. B. llcm. Kanna av pläter; tarvligt modernt arbete; skänkt 1912. H. 35 cm. f Sked av silver. Enkel. Stämplar: B 5 ( = 1856) - Skara vapen - tre kronor ­ I. N. ( = Jonas Nylander 2 ). L. 8 1/ 2 cm. Om sockenbudskärlen se s. 413. L j u s k r o n a a v mässing med rikt pro­ .;--z. '---'---'----'--.L.._...J DM. filera d mittstång och därifrån utgående armar A. Roland delin. -sex i varje krans. Överst solar, därunder blomkalkar, ljusarmar med skålformiga Fig. 392. Väla. Dopfunt av sandsten. manschetter, blomkalkar och ljusarmar. Sandsteinerner Taufstein Mittstången avslutas i en stor kula. 1700­ aus dem 13. Jahrh. talet. H. 104 cm. Diam. 58 cm. L j u s k r o n a med ställning a v mässing behängd med stora, bladformiga, slipade glas (fig. 393). 1700-talets första del (nämnes i inv. 1829). H. 76 cm. Diam. 63 cm. Ljusstakar l par av svarvad ek, målade i blått och gult. Under bottnen ristat ett monogram och årtalet 1740. Sanno­ likt en av det par, som Gabriel i Bryekegården till julen 1739 lät >>måhla el(ler) försilfra >>. H. 41 cm. L j u s s t a k e av mässing med fot av glas, å innersidan för­ gyllt. Sannolikt skänkt av landshövding J. A. Hierta (se bil. III), men senare förändrad. H. 22 cm. Två ljusstakar av tenn, enkel, men god hållning. Stämp­ lar: M 4 ( = 1842) -- Lidköpings vapen - å två ställen A. S. S. l M i c h a e l B u r m a n förekommer i Göteborgs guldsmedsämbetes handlingar under ören 1707- 1712. BERG, A. A . I, s. 320. Årsbokstaven T är tydligen för år 1714 att döma dels av inskriften, dels av mäster Burmans bevarade kvittens av år 1714. Alltså en hittills okänd årsbokstavsserie å silver, tiJ.lverkat av guldsmeder i Lidköping, vars guldsmedsämbete lydde under Göteborgs. 2 Jonas Nylander, jfr s. 380, not. l. VÄLA KYRKA. 395 ( = A. SrLJESTRÖM, se s. 199, not 1.) Två l j u s s t a k a r av mässing, tvåarma­ de. Inskrift kring foten: >>Sk . af M. Pettersson Backa, Watila den 16/ 10 1880>>, Stämplar: S. B. (Skultuna Bruk) ­ Kg l. krona - N :o 43. H. 41 cm. Dessutom tvenne par moderna l j u s s t a­ k a r av mässing. Antependium av rött kläde med i sil­ verbroderi tvenne kors­ lagda palmblad samt ett språkhand. Frans av vitt silke. 1800­ Foto A. Roland 1912. talets mitt. L. 170 Fig. 393. Väla. Ljuskrona. cm. H. 80 cm. Kronlcuchter aus Kristall. H å v av vitt siden med broderi i olika färger: rankar med små blad. Di1m. 13 cm. L. 188 cm. Bland nu förkomna textilier nämnas i inv. 1684: >>En mycket kåstelig m ä s s e h a k e af rödt sammet och medh breda gullspitsar>>, skänkt 1682 av Nils Kagg och hans maka Märta Ribbing (se bil. III). Vidare >>En gammal mässehake af gammalt fiols­ hrunt taft, som nu är giord till w i g s l e p ä Il» samt a n t e·­ p e n d i u m av >>gammalt swart blomruerat sammet; men den deel, som ligger på altaret af gamm;Jlt läroft». I inv. 1710 har tillkommit: >>En gammal mässehake med Crusifix stickat af åtskilliga slags silke. Crusifixet borttaget och tyget försäljes.>> Ar 1727 anskaffades ett antependium av >>Blommerat tyg>>, vilket med arbetslön kostade 21dlr 10 öre smt. Senare skänkte >>l~'ruen på Roo >> 1 ( = Brita Kagg, se bil. II) >>ett hwitt Blom­ merat k a l k k l ä d e med lite11 galon i trens mitt uppå>> samt år 1741 >>en wacker H å f f af rödt brocade item 2:ne stora och l TEXTILIER, Roo , egendom i Mellby sn, Kållands hd. 396 KÅLLANDS u j\RAD. GnAVSTENAR. wackra waxlius på alta­ ret». 1795 erhåller kyr­ kan av landshövding J . A. Hierta ett ante p en­ di u m av röttklädesamt en >>Diskduk av hwitt kläde med röda fransa n>. Tvenne gr a vs t e­ nar av sandsten (fig. 394) med i relief ett lilj e­ kors . Medeltid . Den ena ligger i koret s golv. L. 180 cm., övre B. c:a60 cm ., nedre B. 47 cm., den andra på kyrkogår­ den. L. 181 cm., övre B. 48 cm. Defekt. Gr a vsten avkalk­ A. Roland del in. sten (fig. 396 O. 398), Fig-. 394. Våla. Romanska g-ravs tenar. inmurad i östra murens Romaniseho Grabsteinc. ylterliv. I relief en man och hans hustru, å ömse sidor om mannens huvud hans kors­ lagda handskar och hjälmen. Överst ätterna Svenskes, en okänd släkts, Hinsebergaättens samt Bondes vapen. Utmed kan­ terna bibelcitat. I hörnen änglahuvud inom kransar. Under figurerna en tavla med följande inskrift i upphöjda bokst äver: HÄR . UNDER . HUILAS . THEN . EDELE . OCH . VÄL­ BORNE . JUNIKER . BENGHT . HARELSON. SUENSKE. TIL. STOREGARDEN 1 . l HUILKEN ·I . HERRANOM . AF­ SONADE . DE N . 23 . MAIJ . 1646. l SAMPT. HANS. ÄL­ SKEIGE . HUSTRO . FRU . ÄLSA . OLOFSDOTER .1 HUIL­ KEN . I . HERRANOM . AFS ONADE . 16 DEN l GUDH.GEFUE.THEM.EN. FRÖGDEIFUL UPST Å­ NELSE . MÄD . ALLM . CHRISTROGNOM . L. 210 . cm . B. 125 cm. c=J c=J !--,o 395. Väla. Detalj fr un prcdiks tol st a kct.. \Vappen rler F a milie Anrep a uf dem K a nzel. l Anrep, so m är mycket ofullstän ­ dig rörande denna ä lt., känner ej Bengt Haraidss on Svensk e. VÄLA KYRKA. 397 Foto A. Roland ·1912. Fig. 396. Väla. Gravsten över Bengt Haraidsson Svenske ("f 1646) och hans maka Elsa Olofsdottcr. Grabstein. Mitte d. 17. Jhts. I >>Berättelse om adeliga grafvan (1750-talet) beskrives denna Svenske-grav sålunda: >>en liten adelig graf murader i jorden med en uthuggen sten ofwanpå, lika höger med Kyr­ kans golf i Choret. >> - 1671 hade graven sin plats >>mitt emol: Predijkestolen widh norra muren>>. Huvudbaner över Bengt Haraidsson Svenske (fig. 397), Huvuo· Vapensköld och hjälm skurna i trä, hjälmprydnad av plåt. DAI\Eil. 398 KÅLLANDS HÄRAD. TIMsTEN. Foto A. Roland 1912. Fig. 397. Väla. Huvudbaner öv er Bengt 1-Iaraldsson Svenske. 1646. Funeralwappen. Under 'vapenskölden rester av en inskriptionstavla, varå ännu föl­ jande kan läsas: DEN EDLE OCH W ÄL - -. E nl. ovan citerade källa har den lytt: >>Den edle och wälborne Bengt Haraidsson Svenske Lil Herregården, hwilken afsomnade den 23 Maij 1646 >>. H. 188 cm. med stång. Var på 1700-talet uppsatt i koret, men borttogs därifrån 1829. Bondeepitafium av plåt (jfr fig. 223) med inskrift: >>Utom dessa murar hvilar l stoftet af Yng­ lingen l J ohan Magnusson l Född i Östergården Håle den 29 Augusti 1836 l Död i Backgården Wähle den 23 Aug. 1866 l Sörjd och Sak­ nad af slägt och wänner Sv. Ps. N:o 477 v. l>>, H. 34 cm. B. 40 cm. T i m s t e n ( = solvisare) av kalk­ sten, inköpt 1711 av stenhuggare S t e n h a m m a r i Västerplana, vil­ ken vid denna tid levererade dylika timstenar till flertalet av stiftets TIMGLAs. SToL. STRAFFsTocK. BäcKEn. KLocKon. kyrkor. H. 26 1/ 2 cm. B. 21 1 / 2 cm. T i mg l as med ett glas, åttkantigt ställ av trä. 1700-talet. H. 22 cm. Stol av björk med sniderier, målad. 1700-talets senare del. H. 93 cm. Ar 1715 tillverkades en s t r a ff s t o c k »för them som stimma i kyrkian >>. Nu förkommen. B o k b a n d (fig. 399) av brunt kalvskinn med guldpress­ ning och Gustaf III:s namnskiffer och årtalet 1773. Omsluter: Hand- Bok. Stockholm 1772. H. 18 cm. Bokband (fig. 399) av brunt kalvskinn med guldpressning och Gustaf III :s namnskiffer och årtalet 1774. Vackert gusta­ vianskt band . Omsluter: Tehn Swenska Psalm-Boken. Stock­ holm 1774. H. 18 1/ 2 cm. I stapeln hänga två klockor. VÄLA KYRKA. 399 HÅRWNDERHVlLAS'·.THEN.ÅDLE OCH\ ~LBORNE. l\ CKE!t BEN.GTH HARELS'ON 5VENS'KE.T1LL STORGARDEN.·BVJLKE J HERRA 01'1ArSO:NNAD.t DE ~"'3 .MAl} ..l 646. SA.MPT I:!ANS' ELSKfLlGE HV~ TRO FRW ELSA OLVF'SDOTTER.HWILKEN.l HEJtRIXNOI"I A}'S'O INADE .t6 DEN Gv:oH GIFWE THE1'1 EN l'.R.ÖGDEF"VL ·.·PS'l:ÅNDELSE. l''JF.:DJ-1 ALLO l CHPJSTROGNOM. Fig. 398 . Väl a . Avritning i Monumen ta av gravstenen p i\ fig. 396. Der Gra bstf.in Abb. 396 nach Handzeichnung 1671. l. Gjuten 1754 av mästaren Nils Billsten i Skara med malm från en äldre klocka. Dess utseende liknande fig. 86. Följande versifierade inskrift: JAG MINNER HIERTAN P A SIN GUD MED BÖN ÅKALLA, JAG BIODER SKYNDA PÅ, NÄR ELD WIL ÖFWERFALLA. lAG BÅDAR, NÄR EN SIÄL FRÅN KROPPEN TAGS TIL GUD, I GRAFWEN, NÄR EN TRÄL F ÅR HWILA HÖRS MITT LIUD. H. 65 cm. Diam. 68 cm. 2. Med följande inskrift å ena sidan: NÄR ADOLF FREDRIK KRONA BAR, FRIH. LAGERBERG VÅR HÖFDING HETTE, HALENIUS HÄR BISKOP VAR, NÄR PROSTEN BIÖRK GUDS HIORD HÄR BETTE 400 KÅLLANDS HÄRAD. · Fig. 399. VäJa. Bokband. Einhände aus dem 18. Jahrh. Foto S. Curman 1914. OCH CAPELLAN KYLIN VILL VARA MIG RÅDMAN BILLSTEN GIORT I SKARA 1765 KYRKOVÄRDAR LARS ERLANDSSON OCH PEHR LARSSON. Å den andra sidan ett bibel-citat (Ps. 95:6). H. 56 cm. Diam. 66 cm. Sammanfattning av Väla kyrkas konsthistoria. l. Den äldsta kända kyrkan å platsen utgjordes av ett rektan­ gulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor av ovanlig storlek (fig. 400, A). Den var uppförd av gråsten utan sockel, VÄLA KYRKA. hade i söder portal. Det inre hade troligen platt trätak. 1200­ ta lets slut. - Av inventarier finnas bevarade endast tvenne gravstenar (fig. 394) och en dopfunt. II. Till denna kyrka fogas i söder - ovisst när, dock före 1671 - ett vapenhus av timmer (fig. 400, B). Vidare repareras nordvästra hörnet med dubbla timmerväggar. - Till inventarier från denna period kan räk- A . nas en skulpterad gravhäll av kalksten (fig. 396) samt ett huvudbaner. Båda från 1646. III. År 1688 raseras koret, och kyrkan till- n. bygges i öster i bredd med långhuset. (fig. 400, C.) 1694 anskaffas altarprydnaden. Textilier skänkas av familjen Kagg å Kjells- c. torp inom pastoratet. -lllmmi!lllllm==~ IV. Under 1700-talet erhåller kyrkan flera F ig. 400 . Väta. P lanutvockling. värdefulla inventarier: pre.d ikstol (1745), kalk Grundrissentwick· (1 714), ljuskronor, textilier, skänkta av Brita lung. Kagg på Roo (se bil. II) . - 1769 fullbordades den ännu kvar­ stående klockstapeln. V. Under 1800-talet (efter 1829) rives södra vapenhuset och ett nytt uppföres i väster. Samtidigt igenmuras portalen · i söder och en ny port upptages i väster. - Flera enklare in­ ve:ltarier tillkomma såsom textilier och ljusstakar m. m. 402 K ÅLLANDS H ÄRAD. Zusamm e nfass ung. Die ursprilngliche Gest alt der Kirche läss t sich vormittels einer a us de m J a hre 1671 s ta mmenden H andzeichnuhg (Fig. 388) fes ts lellen . Die Kirche besta nd a us einem rcchtwinkligem Langha use mit. eine m sclur älcrem , gera de abgesc hlo ssenem Chore (Fig. 4 00, A.), und war a us F eldstein, ohne Sockel a ufgefOhr l. W a hrschein ­ lich ha lte d ie K irche eine hölzern e Deckc. Die Arrlage der Kirche mu ss a us einem spät eren Zeitpunkte hers ta mmen, wie z. B. diejeni ge der K ällands-Åsalm Kirchc (Fig. 240) nachdem das Mauerwerk hier nicht so regelm ässig is t und a uch der Ch or eine unverh ällnism äss ige Grösse aufweist. Die K irche ist wa hrsch einlich gegen Ende d es 13. Jahrhunderts a ufgefi.ihrt worden . An seheinend nach einem Unglilck (Brand oder Ander es), wurde noch v or 161 1 eine V01·halle au s I-Iolz angehaut und d ie nordwes lliche Ecke mit Holz er­ n cuert. Im J a hre 1688 m achte die Kirche eine gro sse Voränderung durch , indem der alte Chor a bgerissen wurde, um einer ös tlichen Vorlän gerung d es Langha uses Platz zu m achen. Nach 1829 wurde di e sildlic he Vorh alle durch cine westlichc ergänzt. An inner or Au ss ta ttung is t ein Altaraufsat z zu erw ä hnen, ein im J a hre 1694 verfertigtes, geschnilz tes und bernalles Werk. Die Kanzel st a mmt a us dem J a hre 1745 (Fig. 391 ). F erner sind noch zwei Funera lwappen, 1646 datiert, bemerkenswert. Aus der Mitte des 19. J a hrhunderts s ta mmt eine se ltr interessanto Funer alpl atte (vergl. Fig. 223) , welche bes timmt wa r, in der Kirche angebracht zu werden . Neben der Kirche steht ein im Jahre 1769 a ufgefilhrter offener Gloekentunn a us 1-Iolz. Foto A. Roland 1912. Fig. 401. Gillstacl. Exteriör från söder. Änsseres von Siiden. GILLSTADS KYF.KA. VÄSTERGÖTLAND, SKARABORGS LÄN, KÅLLANDS HÄRAD. SKARA STIFT, KÅLLANDS KONTRAKT. ANNEX TILL ÖRSLÖSA. Tryckta källor: LINDSKOG, III, s. 185 - LJUNGSTRÖM, s. 118 - WEN­ :NERBLAD, s. 40, pi. 151. - LAMPA, INV. 1583, s. 31 i v. F. T. III, 3-4. - P. A . :Säves berätt. 1863 i ANT. TIDSKR. III, S . 144. Handskrivna källor och avbildningssamlingar: PERINGSKIÖLD, MoNu­ 111ENTA IX, N:o 3, f o l. 107 (ext. från S.), s. p. (dito)- P. A. SÄVES BERÄTT. 1863, s. 92. - A. T. A.: 4 bl. uppmätn. ritn . av S. Welin 1894 (plan, gravstenar, gravkors); 3 bl. ritn. kopior av R. Hjorths rcstaureringsförslag, staclf. 191 12 1919 (planer, fasader, sektioner) med därtill hörande skrivelse; kopia efter Peringskiölcl; inv. 1829, ·skrivelse el. H'/ 3 1895 av S. Welin; 5 foto, 1894 (ext., int., dopfunt, madonna). ­ B . ST: 3 bl. ritn. t. restaurering av R. Hjorth, staclf. 19112 1919 (planer, fasader, :Sektioner) med därtill hörande skrivelser; 4 foto. (ext., int., ljuskronor) - SKAHA DoMK. A.: I handlingar från Örslösa (E. VI N:o 123 a) tvenne skrivelser 1742ang. gudstjänst. SKARA ST. OCH GYMN. BIBL. : Topogr. saml. : Örslösa, S. 29-31. Samling av inscriptioner på klockor i Skara stift, s. 115-116. Kyrkans arkivalier: I LANDSARKIVET 1 GöTEBORG: Uppgifter om byggnad och inventarier träffas i följande volymer: B. I , innehållande inv. 1684, rtik. 1683­ 404 ~-- KÅLLANDS HÄHAD. -~----- - - -- Foto S. Cttnnan 1914. Fig. 402. Gillslads kyrkogurd. Delalj av södra porlen. Detail vom sudlichen Kirchhofspforte. 1708. C. I, innehållande inv. 1710 med tillägg 1741, 1748; inv. 1745; räk . 1710-1762, 1762-1770; sockenstämmoprotokoll 1710-1723, 1737-1762. K. I. l, innehål­ la nde bl. a. pro t. vid biskopsvisit. 1745; inv . 1776; sockenst. prot. 1761-90. Kyrkogård och klockstapel. Kvn~-.:oG Å rrDE N . Kyrkan omgives av en vidsträckt k y r k o g å r d med höga, lummiga träd, planterade år 1783. Kring kyrkogården en ej fullt meterhög gråstensmur (fig. 401) (kallmur) med portar i söder och väster. Den förra med grindstolpar av kalksten krönta av en. kula. På den högra grindstolpen (fig. 402) ett fält med inskrift: )>M M S /I Wy den 12 J augusti J 1790. )) GILLSTADS KYHKA. 405 1767 beslöt en socken~ stämma uppföra kyrko­ gårdsmurarna av sten i stället för av trä, enl. Kungl. förordn. avd. 28/ 8 1764. Jfr Sv. K. Uppl. , Bd. III , s. 4, not. 2. Kyrkogården var förr delad i skilda grav­ skiften för varje hem­ man, vid de olika skif­ tens västra ända place­ 'f Foto S. Unrman 1914. ra d es ett k ors (J r s . Fig. 403. Gillstad Gravvilrd 1790. 153) . Detta förekomGrabdenkmal aus d. J. 1790. mer ej mera, men ett gravkors står ännu kvar å sin ursprung­ liga plats, dessutom finnas fragment efter 4 dylika, ett ligger i grunden till sydöstra muren. (Jfr fig. 417). I nordöstra delen av kyrkogården står en g r a v t u m b a 1 a v kalksten (H. 80 cm. L. 227 cm. B. 159 cm. fig . 403). A täckhällen följande inskrift:>> Här under Hvilar l För Detta l Hofrätts Com­ missarien l och l Krono Länsmannen l uti l Kål­ lands härad l Bengt Roth l Född d. 3 No­ l Jfr inv. 1829: »Gillstad har ännu qvar sina gamla stengrafvar för hvarje hem­ man, der de döda inmuras ofvan jord. Föreställningar äro g j orda om afskaffandet af detta mi ssbruk, som ock efter öfverenskommelse skall verkställas. >> GnAvvÅn­ DAR. Foto A. Roland 1912. Fig. 404. Gillstad. Klockstap el. 1768. Glockenturm (1768). 40G KÅLLANDS HXRAD. - .S E_ K. T -l O -A -B i .; ~ _o. - n. N - AL.,. A ~"'O RI') S "-I F v A r< ~ "r :·· . . . ,"... ... . . . . . 2 ''':'!;;- ,. ~ 177 >' 9 " ! CM : d, 9.. o ' L---------------'--'--·L-~--'---..1..._ - L . - l - - l - - .____! Fig. 405. Gillsta d. Plan och sektion mot öster (skala l :300) samt profil av altarskivan. Uppmätn. av A. Roland. Grundriss u. Querschnitt gegen Osten. vember 1754 l Död d. 16 Januari 1790 l Jacobs l. Cap. 12 v . l Till Grafvens Evärdeliga l Underhållande Har Gillsta l Kyrka fått 8 R. D. 16 sk. = Spec. l enligt Sockenstäm. l Protoc. d. 13 Dec. 1789 1 >>. I sydväst en enkel kalkstenshäll med in­ skrift och årtalet 1780, tillhörande >>Riksdagsmannen Hederlige och Wälförståndig >> Magnus Nilssons familjegrav. FATTIGnössA . En f a t tig b ö s s a har enl. följande anteckning i en av kyrkans böcker (C. I), fordom funnits: >>1741 om sommaren lät munsterskrifwaren wid Wästgiötadals Infanterie Regemente, Wälachtade H :r Carl B. Boursell upprätta en wacker och wäl beslagen armbössa å landsvägen wid Gillstads kiyrka, till ärkänsla deraf att hans mor och bror njutit lägerstad inn i Gillstadz kiyrka, h(vil)ken med beslag och mehr kostade 8 Dr . Smt. och ägde så modren Mad :e Maria Mellberg Chergianten wid Westgiötadals Regimente Hr Winberg till man, boendes i Borrgården, men war halfbrodren Jean Win berg Inspector på · SLinggården i Jerpåhs >>. - Denna fattigbössa är nu förkommen. l Detta lyder: ))m ed begäran at dess nyligen up satta tälgstensgraf å Gillesta kyrkogård af räntan för berörda capita! af kyrkan ewärcleligen måtte underhållas: och som socknemännen så mycket mindre vid ett slikt unelerhållande hade at påminna, som det uplöpancle Interesset för elen gifna hufwuclstoclen (? ) clertil alticl bllfwer mer än tilräckeligt, hälst grafwen såsom alcleles ny, på många år ej tarfwar r eparation , Så warder sådant til weclerbörlig säkerhet och rättelse för framticlen anteclmacll. » GILLSTADS KYHKA. 407 KLoeKsTA­ PEL. A kyrkogården, söder om kyrkan, står den öppna k l o c kstape ln (fig. 404) av brädfodrade, rödmålade stockar, under avvalmat sadeltak, täckt med stickspån. A takåsens mitt en flöjel av järnplåt med årtalet 1728. - stapeln uppfördes år 1768 (räk. ) i stället för en äldre, som ombyggdes 1727- 8. Klockorna omtalas på sid. 416- 417. B o d av bräder, rödmålad, ligger öster om kyrkan, förstö­ rande en eljest vacker kyrkogårdsbild med en stor gravtumba (fig. 403), omgiven av lummiga träd . Kyrkobyggnaden. Som planen (fig. 405) visar utgöres Gillstads kyrka av ett rektangulärt långhus med vapenhus i söder. Kyrkan är till största delen uppförd av gråsten, dock äro överdelarna av mu­ rarna å en sträcka från nära nordöstra fönstret, omkring nord­ västra hörnet till närheten av sydvästra hörnet uppförda av timmer i dubbla väggar med tomrum mellan. I östra gaveln ses tvenne svaga sprickor, där yngre murverk stöter till en ur­ sprunglig korgavel (se nedan). Strax öster om mitten finnas på norra och södra innermurarna svaga spår efter långhusets ursprungliga östra mur. Sockel saknas. - Yttermurarna äro putsade och avfärgade i vitt. - Fönstren äro i söder stora , upptill tresidiga , hava fönsterbågar med blyspröjsar. I väster stort rektangulärt med träspröjs, i norr mindre, rektan­ gulära. Dessa senare uppbrötos 1744 och 1773. Det västra fönst­ ret föreskriver sig sannolikt från år 1755, då ett nytt fönster upptogs för att sprida ljus å läktaren, men förstorades på 1880­ talet nedåt. - P o r t a l e n i söder enkel, rundbågig, sannolikt i sitt ursprungliga skick. - Enkel, modern trädörr ersätter nu en äldre, sannolikt medeltida, med järnlameller beslagen dörr, som i sen tid sålts.- Go l v et, i kyrkan av trä, i koret och innan­ för portalen av kalksten, inlagd 1711. I golvet en roman sk gravsten av sandsten (se s. 416) 1 . - - Innerväggarna slät­ putsade och kalkade. - Ta k e t plant, av pärlspåntade brä­ der med bred hålkäl mot väggarna. Detta har ersatt ett äldre trätak av samma form, men från okänd tid. Säve skriver år 1863, att det var >>måladt med tvenne fasliga gula och blåa ljus­ 1 Om jularna belades golvet med halm . Jfr r äk . 1737, där utgifter förekomma fö•· »halm at strö på golfet i kyrckian om juhleliden. ,, 408 KÅLLANDS HÄRAD. Foto A . Ro land 1912. Fig. 406. Gillstad. Exteriör från sydväst. Äusseres von Sudwestcn. kronesolar». Av detta tak är en bräda bevarad i bodens tak. Den har målning i gult, rött och blått mot grå botten. Färgerna avgränsade med svarta linjer. Yttertaket, avvalmat, täckt med grå skiffer i diagonalmönster. Äldre taktäcknings­ material handkluven ekspån. KYnKANs Kyrkans ursprungliga utseende kan man rekonstruera med uRsmuNG-hjälp av en teckning i Peringskiölds Monumenta från år 1671 LIGA uTsE- (fig. 407) och märken i kyrkan. Den bestod av ett 18 alnar END E. långt långhus med lägre och smalare 8 alnar långt, i öder rakslutet kor. Allt var uppfört av gråsten - att döma av den blottade murytan, synlig från vapenhusets vind - i tämligen jämna skift. Murytorna voro sannolikt i sitt ursprungliga skick ej putsade, utan brett fogstrukna, som ses å de av vapenhuset dolda, i ursprungligt skick bevarade murytorna. På 1600-talet putsades kyrkan utvändigt. Fönstrens och interiörens ursprung­ liga utseende okända. Sannolikt täcktes kyrkan dock då liksom 11u av ett platt trätak. DATERI NG. Såsom uppförd av gråsten torde Gillstads kyrka vara yngre än häradets mera regelbundet uppförda sandstenskyrkor, vil­ kas tillkomsttid torde falla under 1100-talet. Denna kyrka skulle alltså vara uppförd under 1200-talet ungefär samtidigt med Otterstads ky rka (se s. 5). SI':NAnE rcönLänge står kyrkan så orubbad. Före år 1671 - ovisst när ­ ÄNDRINGAR. Lillbygges framför södra portalen ett vapenhus av trä (se fig. 407). GILLSTADS KYRKA. 409 Fig. 407. Gill stads kyrka år 1671 eft er handteckning i P('ringskiölcls Monum enta. Die K irchc im J. 1671 nach einer Handzeichnung. Senare undergår kyrkan en större förändring i det att korets norra och södra murar rivas, och koret utvidgas i bredd med långhuset. Östra muren med gaveln fick därvid stå kvar. De på- och tillbyggdes endast. Detta sätt att utvidga kyrkor är ej ovanligt. Så skedde i Gösslunda (s. 118) år 1851. Ovisst är, när denna ombyggnad skett. Dock efter 1671 och troligen före 1683, från vilket år vi hava kyrkans räkenskaper i behåll. I dessa förekommer intet, som kan .tyda på en så omfattande om­ och tillbyggnad som den ifrågavarande. 1702 ·års räkenskaper nämna visserligen utgifter >>til kiyrkans upmurning och annan reparation kiyrkan angående>>. Men denna uppgift kan hän­ föras till en ombyggnad av nordvästra hörnet, som då måtte utsatts för n ågon olycka - ett ras eller dyl. Och när det sedan skulle återuppföras, kunde man ej anskaffa sten, utan använd e i stället timmer i dubbla väggar med tomrum emellan. Ett säU att under de tryckta tiderna undkomma alltför stora utgifter, som anska ffan det och framforslandet av sten skulle förorsakat. Under de följ ande århundradena undergår kyrkan endast smärre förändringar . Så inlägges stengolv i koret 1711, fönster utvidgas eller uppbrytas vid olika tillfällen under 1700-talet. Efter 1829 beläggas alla tak med skiffer. I söder framför portalen är ett v a p e n h u s av timmer tillbyggt. Väggarna putsade, invändigt panelade med pärlspåntade bräder, golv av k alksten, däribland gravstenar och tr.e sido­ 2 S. Sver1:ges Jcyrko!". V iistergötland I . VAPENHus 410 KÅLLANDS HÄRAD. U PPvXnMNING. hällar till en gravtumba (se s. 416); yttertaket - enkelt sadel­ tak - täckt med grå skiffer i diagonalrutat mönster. Äldre taktäckningsmaterial handkluven ekspån. - Huruvida detta är samma vapenhus, som synes å teckningen från år 1671 (fig. 407) är ovisst. I kyrkans handlingar finnes emellertid efter 1683 ingen uppgift om ett dylikt bygge. Kyrkan uppvärmes av en i sydöstra hörnet stående järnkamin. Under senast förflutna århundrade har ofta fråga varit före att riva kyrkan. Först när Örslösa kyrka nybyggdes; men för­ slaget vann ej anklang. Orsaken härtill angives i inv. 1829: >>De efter hand allt mera upplysta sinnen kunna dock alltid med svårighet skilj as ifrån de minnen, som barndomens oskuld och fädrens stoft för dem göra heliga, kära och vördnadsvärda>>. Ar 1916 begärde församlingen att få tillstånd att uppföra en ny kyrka i den gamlas ställe. Dåv. Överintendentsämbetet avstyrkte rivningen och uppdrog åt · ark. R. Hjorth att upp­ rätta förslag ti ll kyrkans t i1lbyggande (jfr s. 418). Förslaget antogs av församlingen och vann Kg!. Maj :ts stadfästelse 1 ~/12 1919. Arbetet är ännu ej utfört. Inredning och lösa inventarier. ALTARE. Altare, murat av sten samt täckt av en kalkstensskiva med skråkant; sannolikt det medeltida altaret. Numera på ett tarvligt sätt beklätt med pärlspåntade, oljemålade bräder. ­ A lt arring, enkelt fyllningsarbete av trä, möjligen tillverkat år 1752: detta år gjordes enl. räk.ny >>dislu. - Altarprydna­ den (fig. 409) utgöres av en i trä skuren, målad korsfästelse­ scen med Maria och Johannes, å sidorna Johannes döparen och Moses. Figurerna omgivas av en arkitektoniskt uppbyggd ram med joniska kolonnetter och pilastrar vilande å ett för­ kroppat postament samt uppbärande ett förkroppat entable­ ment, krönt av en bruten, svängd fronton med kartusch i mitten. I denna en medaljong med målat bibelcitat (Joh. l :29), ovan medaljongen ett liggande agnus dei; på sidorna brutna gavel­ stycken med därå vilande kvinnliga symboliska figurer. Ur­ sprungligen målad i bjärta färger. Nuvarande målning från 1700­ talet: bottenfärg blå med marmorering, kolonnetterna vita med kapitäl i guld, figurer vita med draperier helt förgyllda eller med bårder i guld. - Altarprydnaden, som en!. räk. in ­ GILLSTADS KYRKA. 411 Fig. 401>. Gillstad. Interiör mot öster. Inneres gegen Osten. Foto A. llolarul. köptes år 1684 och med målning kostade 84: 13 Dr smt, är sannolikt utförd av en till Läcköskolan hörande bildskärare, troligen samme man, som tillverkat altarprydnaden i Göss­ lunda (s. 122) m. m. (Passelaque?). Maria med barnet av ek (fig. 410). Har haft dorsal; tapparna, som fäst bilden vid denna, finnas ännu i behåll. Kredering och målning från senare tid: Kronan gul, mörkbrunt hår, blå ögon, manteln ut- och invändigt röd, kring halsen blå bård. Barnets dräkt blå. Stolen blå.- Svenskt arbete från 1200­ talets senare hälft. H. 100 cm. Ett krucifix omtalas i en skrivelse till domkapitlet i Skara av år 1742. Nu förkommet. Predikstol (fig. 411, 412) av trä, målad och skulpterad; med ljudtak. Å bröstningen sex såsom karyatider uppställda figurer: Johannes evangelisten, Matteus, Moses, Markus, Lukas och ytterligare en helig man. I fyllningarna mellan dessa stor­ flikiga akantusblad samt i mellersta fältet inom. ett fyrpass konung David spelande harpa (fig. 412) allt av oskulpterat trä. Målningen från 1700-talet: bottenfärg blå med marmorering, de snidade ornamenten och figurerna i vitt och guld. - Å en kartusch över dörren till trappan följande målade inskrift: >>Guds j heliga namn tilähra l Herrans huus l til l prydnad är denna l predike stol af nyy l giord med för- l samlingens Egen bekost­ nad>> och på en kartusch på barriären ett bibelcitat och årtalet MEDELTIDA TRÄSKULP­ Tun. PnEnmsToL. 412 KÅLLANDS HÄRAD. -- - - - - -- -- ··- - -­ i3ÄNKATI. Foto A. Roland. Fig. 409. Gillstad. Altaruppsats 1684. Altaraufsatz aus geschnitztem und gemaltem Holz. 1744. - Predikstolen är enl. räk , tillverkad och uppsatt detta år. Den visar, hurukraftigt Läcköskolans traditio­ ner influerat på även senare tider och huru livskraftiga dess tradi­ tioner voro ännu så sent som 1744. Timglas, l glas med ställ av trä och hållare av järn, målat i rött och guld. Inköpt 1748. H. 321/ 2 cm. B ä n k a r n a äro öppna, soffartade, må­ lade i brun färg; från 1800-talets slut. - A ömse sidor om a ltaret rester av slutna bän­ kar. - Äldre bänkinredning omtalas 1723 såsom .nygjord. A soc­ LÄKTA TIE. DOPFUNT. 00PSKÅL. kenstämmor hade denna varit på tal varje år sedan 1710, men uppskjutits >>för krigets swårighet skull>> eller emedan >>tydernas swårighet wägra alt tilhopa >>. I kyrkans västligaste del är l ä k t a r e n uppförd med barriär i enkelt snickeriarbete. Nuvarande målning grå, tidigare målad i grå marmorering i fyllningarna, ljusare grågrön på ramstycket. U p p byggd 1751 (enl. räk.). - A läktaren ett orgelharmonium. Dopfunt av sandsten (fig. 413), med avloppshål, tämligen grovt huggen. Ovanlig typ . Sannolikt inhemskt arbete från sen­ romansk tid. Har en viss frändskap med dopfuntar från Gud­ hemstraktens kulturområde, t. ex. Ö. Gerum ehuru i förenklad form. H. 85 cm. Diam. 68 cm. D o p s k å l av tenn med tvenne handtag, det ena i form av en ring, det andra av en mussla. Stämplar: trenne samman­ ställda sköldar, omgivna av bladkvistar, i de tvenne övre sköl­ darna Göteborgs krönta monogram och Göteborgs vapen, i den GILLSTADS KYRKA. 413 nedre skölden en druvklase samt å ömse sidor om skölden initia-' lerna A och W 1 W ( = års­ bokstav). Diam. 14 cm. K a l k av förgyllt silver. Rund, NATTVARDS­ upptill avsmalnande fot samt till­ KÄl1L. plattad, kulformig nod med enkel, driven ornering. I bottnen initia­ lerna A. S. S. och årtalet 1796. 1600-talets senare hälft. H. 191 / 2 cm. -Tillhörande, troligen sam­ tida paten av silver, enkel. Diam. 12 cm. - Oblatask av bleckplåt. Sockenhudskalk av silver med rund, upptill avsmalnande fot samt liten tillplattad nod. Inskrift : >>Denna . Sockenbods . Kalk . är . Förärat . till . Gillsta . och . Wäla . Kyrkor . af. Pastore ~ Laurentio . Clevero . A :o 1714. >> - Stämplar: M B ( = MICHAEL BuRMAN, jfr s. 394 not. l) ­ Lid­ köpings vapen - T ( = 1714, jfr s. 394, not. l) Aldermans­ rankan. - H. 10 cm. Foto A. Rolarul. Tillhörande p a t e n av silver, Fig. 410. Gillstacl. Maria med barnet. Madonna. Holz. Um 1275. enkel. Stämplar: T ( = 1777) tre kronor - S. Z. S. ( = SAMUEL ZETTEHSTEN 2 ). Diam. 7 cm. Sked av silver. Stämplar: J. B.- tre kronor - Lidköpings vapen - L 5 ( = 1865) . L. 20 cm. Ljuskrona av mässing (fig. 414) med profilerad mitt-LJusKRoNoR. stång, avslutad av en stor kula; en krans av sex ljusarmar samt mellan var och en av dessa en uppskjutande prydnadsarm i form av en driven blomma. 1700-talet. H. 40 cm. Diam. 43 cm. 1 Sannolikt AND Ens WIN BEnG, som 1712 vann burskap som tenngjutare Göteborg och 1726 kallas 1 •1derman. Jfr. BERG a. a. I, s. 390-391. 2 Mästare d. 10/ 1759, bosatt i Liclköping, förekommer ej i guldsmedsämbetets 5 i Göteborg h:mdlingar efter el.'!, 1778. Se Berg, a. a., I, s. 323.- Flera arbeten av denna gulelsmed äro kända. 414 KÅLLA:NDS HÄRAD. L j u s k r o n a av mässing (fig. 415) med profilerad mittstång; från denna utgår överst två kransar av sex pryd­ nadsarmar, den ena i form av solar, den an­ dra i form av blommor, därunder tvenne kran­ sar av sex ljusarmar, mellan vilka i den nedre kransen sitta likartade uppskjutande blommor. Mittstången avslutas nedtill av en stor kula med följande inskrift: DENNA LJUSCRONA AR SKANKT TILL GILLSTADS KYRCA AR 1790 AF HOF­ HArrs COJ\1MISSA­ HIEN OCK KHONOFoto A floland. LANDSMANNEN ÖF­ Fig. 411. Gillstad. Predikstol 1744. WEH KALLANDs Kanzel aus geschnitztcm und gemaltcm Holz, 1744. HARADS SÖDHA DI­ STHICT HEHH BENGT ROTI-I TILL TOMTEN UTI GILL­ STAD. H. 82 cm. Diam. 63 cm. L.JussTAKAR. Ljusstake av tenn, sannolikt den, som någon gång mel­ lan åren 1710--- 1745 skänktes av Anders Swensson i Ulsgår­ den. H. 91 / 2 cm. Ljusstakar, l par, av tenn. Under bottnen i upphöjda bokstäver följande inskrift: AAF ENGELST TIN HOS SVEN HOOS I GÖTHEBORG 1 . PÅ ALT SATT SÖKA FÖHADLA EN VAHA AH BÅDE LOFLIGT OCH NYTTIGT. - Stämp­ lar: tre kronor mot refflad botten - P 2 ( = 1797) - otydlig sköldformig stämpel. - H. 25 cm. - Ljusstakar, l par, av tenn. 1800-talets förra hälft. Under bottnen i upphöjda bokl Sv e n R o o s blev mästare i Gölebor·gs tenngjutareämbete 1767, Övertog ge­ nom gifte med änkan Olof Winbergs vrrk,Lad, bisittare 1774- 1801. Förekommer ej efter 1804. GILLSTADS KYRKA. 415 Fi.g. 412. Gillstad. Detalj a\' prrdikstol. Detail der Kanze!. Foto A. Rolancl. stäver: P: H: LUNDEN LIDKIÖPING (jfr s. 14, not 2). Före­ komma i inv. 1829. - H. 18 cm. I inv. 1710 nänmes >>Ett par nya Teenstakar, förärtc sistledne Juleotta till kyrkian af Högwälborne Fru Barones­ san och Enkefrun på Kiälstorp fru Elin Stake >> (se bil. III). Dessa äro nu förkomna, nämnas dock i inv. 1829. H å v av brun sammet med ytterst enkla broderier i guld- T e xTILI ER. tråd. Närmast ramen en svart frans, nederst en vit frans. Stången grönmålad med röd knapp. Diam. 12 cm., stångens L. 224 cm. Bland förkomna textilier nämnas följande i inv. 1684: M ä s s h a k e av >>hwitt blommerat tyg>>. En >>wigzlepäll af rödt tafft, so(m) är gjord af dhen gamble Mässehaken>>. Denna såldes 1757. I 1710 års inv. tillkomma >>patenkläde. af lärft stickat med swart silke, dito af Randigt franskt läroft >> (ändrat först till >>half siden>>, däreftertill >>linne>>.)Antepen­ d i u m >>gammalt grått men mycke förderfwat >>,blev sedan >>gif­ wet till en fattig swepning. >> Senare nämnes ett dylikt >>af half­ siden kiöpt 1716, dito af rödt och hwitt Sattin kiöpt 1735 >>. E n mässhake av >>rödt Siden Damast» inköptes 1746, och där­ 416 KALLANDS HÄRA.D. över >>förklarade Sqchn mycket nöje>>. År >>1748 wardt ifrån Hr Gommi­ nister Semners huus til (;.ilStads kiyrka föräh­ rat ettlitet k a l k kl ä d e, af hwitt taft med något silkespåsyning af röd, grön och gul ferg >>. Ett annat kalkkläde >>af bast med rödt och grönt silke sydt, Bokstäfv(er) B. C. L. Z.>> nämnes i inv. 1776, där även före­ kommer en h å v av guldbrokad, gåva från någon av Källstorps fri­ kostiga ägare, samt >>ett snodt rundt band af hwit trå till mässeskjorFoto A. Roland. tan >). Fig. 413. GillsLad. Dopfunt av sandsten. G G RAVSTENAn . Taufstein. ra vs ten avsand­ sten (fig. 417) med i relief ett stavkors; ligger i korets golv, delvis dold under altar­ ringen. Romansk. L. 185 cm., nedre B. 57 cm. G ra vs ten av sandsten (fig. 417), liljestenstyp, liggande vid södra kyrkogårdsporten, övre delen avslagen. Romansk. Nuv. L. 127 cm., nedre B. 34 cm. Gravsten av kalksten i vapenhusets golv med årtalet 1696. L. 210 cm. B. 152 cm. G ra v s t e n av kalksten med IHS, initialer och årtalet 1765, ligger i vapenhusets golv. L. 235 cm. B. 160 cm. - Har sanno­ likt varit täcksten till en gravtumba, vars tre sidostenar ligga intill densamma. Gr a vs ten av kalksten utanför vapenhusdörren med IHS, de dödas initialer. L. 210 cm. B. 152. I stapeln hänga tvenne klockor: KLOCKOTI. l. Gjuten 1687 av klackgjutaren Petter Böök enl. inskrift å ena sidan. Den andra sidans inskription lyder: >>Omnes fre­ GILLSTADS KYRKA. 417 quenter ad domum Domini venite, diligen­ ter laudite, et fideli­ ter custodite verbum ejus >>(kommen alla ofta till Herrans hus, prisen flitigt och bevaren tro­ get hans ord.) H. 65 cm. Diam. 72 cm. 2. Gjuten år 1764 av mäster Bilisten. De­ koreringen är lik kloc­ kans i Sunnersberg fig. 86 Inskrift å ena sidan: Läsare . Talar . Du. Utan . Af . Hjertat . Prålar . Med . Utvär­ tes . Sken . Är . Inwär­ Les . Tom . Då . Är . Du. Utom. Och . Inom . Helgedomen . Som . Jag . En . Ljudande . Malm. Men. Låter. Du . Pröfva . Dig. I. Ugnen . Rena . Från . Slaggen . Och . Formera . Efter . Guds . Sinne . Då . Är . Du . Invigd . Till . Her­ rans . Ära . Menniskors . Tjenst . Och . Prisa . Mästaren. På den andra sidan: Ar sjutton hundra sextifyra Stor Konung Adolph Friedrich war Gref Lagerberg fick lä­ net styra Hallenius war sticktets far Foto A. Roland. F ig. 414. Gillstad. Ljuskrona av mässing. Kronleuchter a ns l\1cssing. 18. Jht. Foto A. Roland. Fig. 415. Gillstad. Ljuskrona av mässing. l 1;90. Kronleuchtcr aus Mcssing. 1790. 418 Och Gaf just Hat KÅLLANDS HÄHAD. prosten Biörk1 på Zions wagt Gillstads dyra får sin föda då herr rådman Billstens möda gutit mig i denna pragt >>. Sammanfattning av Gillstads kyrkas konsthistoria. I. Gillstads äldsta kyrka utgjordes av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor i öster (fig. 416, A). Var helt och hållet uppförd av gråsten utan sockel. Murarna v oro sannolikt putsade. Det inre övertäcktes troligen, i likhet med andra samtida kyrkor, av ett platt trätale 1200-talet -­ Av inventarier kunna till denna period hänföras dopfunten , tvenne gravstenar av sandsten samt en madonnabild. II. Ovisst när - dock före 1671 - tillbygges i söder ett vapenhus av trä (fig. 416, B.). III. Sannolikt någon gång mellan 1671 och 1683 (jfr s. 409) raseras det gamla korpartiet, varefter långhuset t illbygges i öster (fig . 416, C). - Bland inventa­ rier, tillkomna und er denna period, må nämnas altarprydnad (1684), kalk, sockenbudskalk (1714), ringklocka (1687), textilier m. m. IV. Under 1700-talet ske smärre förändringar , såsom en reparation av nordvästra hörnet, son1 rasat eller härjats av eld (se s. 409), upptagand e c. ~lllliiWJII~~ av nya och förstorand e av de gamla fönstren. Ar 1768 uppfördes ny klockstapel. Flera intres­ Fig. 416. Gill- santa inventarier förvärvar kyrkan under denn a s ta~~cJi1~~.ut- period: predikstol (1744), ringklocka (1 764) ,tvenn e Grundriss:nt· ljuskronor, ljusstakar, textilier m. m. wicklung. V. Ar 1919 den ~/ 12 stadfästes av Kg!. Maj:tett av ark. R. Hjorth upprättat förslag till kyrkans utvidgande. Förslaget avs.er tillbyggande av ett torn i väster, öppnande därav. sig mot nuvarande långhuset och bildande fortsättning " I tornet skall uppföras en läktare med användning av gamla läktarbarriären. Tornet skall ha spånklädd spira; nuv. vapenhus rivas. De med dubbla timmerväggar ersatta murpartierna i väster återuppföras av sten. Innertakets p~rlspontpanel ersättes med släta bräder. Taket får en bred dekorativ inramning. Ny sakristia uppföres vid nordöstra hörnet. Nya bänkar, ny altarring. Ursprunglig färg framtag es å altaruppställning och predikstol. l Dennes levnadsdata se epitafiet s. 355. G I LL')TAD · l,( YRKA lo<;.4.LL.A....,O$ V<; .D'1. lO s o ! ME.T. Fig. 417. Gillslad . Gravv (•rdar. Uppmä tning av A. Roland. Grabsteinc au s dem l\Iittelalter und dem 17 . Jalu·h . 420 K Å LLAND S HÄRAD. Zusa n:tmenfassung. Mit Zuhilfenahmc eincr au s dem Jahre 1671 s tammenden I-Iand zeiehnung (Fig. 4 07) können wir die ursprungliche Gestalt die ser Kirch e fe st st ellen . Sic bestand a us einem rechtwinkli gem Langhau se, mit sc hmälerem , gcrade a bge schlossenem Chorc (Fig. 41 6 A). Die Kirche ist au s Feldstein , ohne Sockel ge baut und hatte wa hrscheinlich eine pla tte , hölzerne Decke. Diese Kirchcnanlage clurfte vermutlich zur selben Zeit aufge filhrt worclen sein, in welchcr die F eldst einkirchen mit ziem­ lich regelmässigem Ma uerwe rk (z. B . Otters ta d, s. 19, Källands-Åsa ka, s. 241) ent­ s tand en · sine!, a lso in der ers ten H älfte des 13. Jahrhunclerts. Während des Mittelalters wurcle eine s udliche Vorha lle au s I-Iolz a ngebaul. In den Jahren zwisc hen 1671 und 1683 wurde der a lte Chor abgeri ssen und das La nghau s nach Osten zu vergrösserl. W ii hren d der le tzten J a hrhu n dcrte blieb die Kirche ziemlich unverändert, es · w urclcn n ur de ren Fenst er v ergrö ssert. Von der inneren Anss ta ttung ist der a us dem J a hre 1684 s ta mmonde Altar­ aufsatz und di e Kanz el, v om J a iu·e 1744, wie au ch eine a us Holz gesc hnitzt e, mittelalterliche Madonna he r· vorzuh ebcn. A uch ein romanischer Taufst ein gellört d er Kirche an. Neben der K irc hc s leht ein offcner, höl zerncr Gloekentunn (Fig. 4 04 ) der im J a lu·e 1768 aufgefOIHt wur de. Bilaga 111. NILS KAGG Kammarjunkare, t 1601 G. 1586 m . Brita Hård af SePer­ stad, f. 1563, t 1630. Ågare av Källstorp. NILS f. 1598, friherre 1651 , överste, guvernör i Halland, t 1653. G. 1634 m. Marg. Bonde, f. 1615 t 1658. Ågare av Källstorp t. 1636, kammarherre, t 1699. LARS MARGARETA f. 1662, t 1669. NILS G. 1660 m. Märta Ribbing, f . 1G37 . Ågare av Källstorp . JOHAN f . 1664, kapten. Kristina Kafle. 2. Kristina Hedwig 3. m. Magdalena Uggla . G. l. m. 1700 m. Körning, Kristina t 1710. G. 1700 m. Elin stake, levde ännu 1732. Ågare av Källstorp. .---rui:LENA f. 1701, t 1732. G.1726m. PEHR PHILIP HIERT" f . 1698, hovmarskalk,tl784, Omgift 1734 med Agneta Maria Cederbielke, t 1773 . f . 1661, överstelöjtnant, l. BRITA f . 1693, t 1769 G. m. HEHMAN FLEMING,f.1665, kornett (se Bil. IL) t. 1732, hovjunkare, t 1802. G. 1762 m. Johanna Catha rina Hård afSegerstad. l. CLAS PHILIP 2. ULRICA 2. ELIN 2. EVA JULIANA f, 1740, t 1831. f. 1741, t 1829. f. 1737, t 1805. -------.,...--__;___;_ _ _ _ _ _ ___..;_ __ Ågare av Källstorp. 2. JOHAN ADAM f. 17 49, landshövding i ÅlvsborgA län, t 1816, G. 1787 m . Ebba Maria Ekeblad, f.1752, t 1839, dotter till Clas Ekeblad och Eva De la Gardie. (Se Bil. l) ,