- :~- - SVERIGEs KYRKOR _ -,:._ _ KONSTHISTORISKT JNYBNTARIUM _--- -_ MED3TöDAVKYfri,:HISJ! ö.AN'"RAK.ÄD "' _- \rroiVET Av_ s -r_ GURD- cuRMAN - o ·cH-J~OHNNYROOSVAI,., VÄRM bAND _ _ - BANDJ.HÅFTE1. -ORUMS HÄRADI. ­ - - - A~ HELGE K JEhLIN K + SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM, MED STOD AV KUNGL. VITTERHETs., HISTORIE• OCH ANTIKVITETSAKADEMIEN UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL Detta bokverk om vårt lands kyrkliga minnesmärken är i sitt slag ett av de förnämsta i världen. Dess betydelse för vår historiska forskning och även för utlandets har betecknats såsom utomordentlig. Utgivarnas avsikt vid verkets startande var att beträffande kyrkorna och deras ägodelar säker­ ställa vad vi så länge behövt, nämligen en enhetligt utförd och i enhetliga former utgiven vetenskaplig beskrivning över alla vårt lands kyrkliga konst­ minnen. Emellertid betonades redan från början, att vid sidan av sin konst­ vetenskapliga gärning verket även borde fylla den stora uppgiften att berätta varje enskild kyrkas och därigenom också grunddragen av den omgivande bygdens kulturhistoria till gagn för den hembygdsintresserade inom varje ort. Såsom folkbok har Sveriges Kyrkor hittills allt för litet beaktats. Därfiir önska vi särskilt framhålla de egenskaper hos verket Sveriges kyrkor, som berättiga oss att rekommendera . det såsom källa för hembygdskunskap. V år avsikt är även att i miijligaste mån tillmötesgå församlingar, före­ ningar och enskilda, vilka hysa intresse för det lokalhz'storiska innehållet, genom att tillhandahålla både enskilda volymer liksom även hela verket till avsevärt rabatterade priser. Församlingar eller föreningar kunna även, om beställning göres i god tid, till billigt pris erhålla separattryck av en viss kyrkas beskrivning. Prospekt, provtryck och subskriptionsvillkor erhållas efter anmodan hos fiirlaget, adr. Postfack 644, Stockholm I. Verket finnes till salu och subskription kan tecknas hos alla välsorterade bokhandlare i riket. Stockholm i augusti I924. A.-B. GUNNAR TISELLS TEKNISKA FÖRLAG KYRKOR I GRUMS HÄRAD Norr a d elen I N VE N T A R I U M K ONSTH I ST OR I SK T Utarb e t a t av H E L G E KJ EL LIN M e d st ö d av KUNGL . VITT. HI S T . OCH ANT. AKADEMIEN ut g iv e t a v SIGURD CURMAN o cH JOHNNY ROOSVAL A.-B . G u n n a r T i s e I l s T e k n i s k a F ö r l a g STOCKHOLM STOCKHO L M 1 924 VICTO R PETTERSO'NS BOK I NDUSTR I AKT I EBOLAG FÖRORD SvERIGEs KYRKOR, vars allmänna organisation och plan framlagts i det först utgivna häftet, Uppland, Bd. IV, häfte l , publicerar nu sitt första Värmlands-häfte. Därmed träder ett femte landskap in i raden av dem, vilka från förarbetenas, forskningens och några väntans tyvärr nödtvungna år hunnit till tryckningens stadium. Dessa väntans år stå i samband med välkända ekonomiska förhållanden, som deprimerat köplust och köpförmåga och därigenom omöjliggjort den avsedda snabbare takten i utgivandet av SvERIGEs KYRKOR. Det ligger 12 år mellan Värmlandsarbetets början och detta första häftes tryckande. Den långa tidsutdräkten beror delvis också på den nästan fullständiga bristen på förarbeten. Värmlands topografi är icke försummad, men någon på fack­ mässigt konsthistorisk grund vilande översikt eller konstvetenskaplig monografi över särskild kyrka existerade icke, när dåvarande fil. studeranden, numera professorn vid Dorpats universitet Helge Kj ellin 1911 började sina undersökningar i landskapet. Dessa fortgingo i flera år med stöd dels av SvERIGEs KYRKOR, dels av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, dels av Letterstedtska Föreningen, och gjorde det möjligt för professor Kjellin att i den topografiska handboken SvERIGE, utgiven av A. Kempe, E . Apelqvist och O. Sjögren, del V, 1913-15, lämna en översikt av Värmlands kyrkliga konst, som till stor del byggde på studier på ort och ställe. Likaså har samme författare i En bok om Värmland av värmlänningar, Del I, 1917, sammanfattat sina dåvarande forsk­ ningsresultat i ett kapitel om >>Kyrkliga minnesmärken i Värmland>>. Professor Kjellin har dessutom upprättat en tyvärr ännu otryckt bibliografi över Värmlands topografiska litteratur. Därmed var ett i princip för alla SvERIGEs KYRKORs arbeten uppsatt krav fyllt, nämligen att det utförliga beskrivandet av enskilda kyrkor måste föregås och baseras på en översiktlig kännedom om hela landskapets kyrkokonst. Professor Kjellin hade också till i april år 1916 undersökt 83 a~ landskapets 97 kyrkor, vilka undersökningar sedan så gott som varje sommar fortsatts. Professor Kjellin hör till SvERIGEs KYRKORs stamtrupp. Han var en av de uppsalastu­ denter, som med ungdomlig iver slöt sig till det begynnande arbetet. Värmlänningen vände sig med naturlig förkärlek, såsom så många andra av stamtruppens medlem­ mar, och i överensstämmelse med hela verkets ide, till sin egen bygd, Värmland. Även i ett annat landskap, Skåne, har professor Kjellin alltsedan 1914 bedrivit kyrko­ undersökningar, vilka lett till, att 188 skånska kyrkor genom hans försorg inventerats och att ett par häradshäften av honom redigerats i och för tryckning. Utgivarna tacka professor Kj ellin för hans noggranna, uthålliga arbete och hoppas, att han trots maktpåliggande andra värv, mestadels på utländsk botten, skall finna tid att fullfölja beskrivrungarue av sin hembygds samtliga ännu icke behandlade kyrkor. IV Från landskapet föreligga Grums och Näs härads kyrkor i tryckfärd!ga manuskript, det förra tryckes nu, det senare i mån av det intresse, som i form av abonnemang och annat understöd möter de värmländska kyrkobeskrivningarne, och utgivarue hoppas liv­ ligt, att de för sin starka hembygdskänsla kända värmlänningarna skola på allt sätt hjälpa till att möjliggöra en för framtiden snabbare takt ifråga om Värmlands kyrkors publi­ cerande. För utgivande av landskapet Värmland i SvERIGEs KYRKOR kommer, liksom i allmänhet inom verket, häradsindelningen att läggas till grund, vilket belyses dels genom följande schema, dels genom den på omslagets fjärde sida tryckta kartskissen. Band I. II. III. Häft e 1 o. 2: 3 o. 4: l o. 2: 3 o. 4: Grums härad. Näs härad. Gillbergs härad. Nordmarks härad. l o. 2: Jösse härad. 3: Fryksdals härads nedre tingslag. övre tingslag. 4: l: Älvdals härads n edre tingslag. övre tingslag. 2: 3: Färnebo härad. l: 2 o. 3: Karlskoga härad. Visnums härad. IV. v. VI. 1: Öl me och V ä se härader. 2: Nyeds härad och Karlstads tingslag. 3: Kils härad. 1: 2: 3: 4: Karlstads domkyrka. Krislinehamns kyrka. Filipstads kyrka . Arvika. kyrka. Sammanfattning och regist er. VII. Varje häfte är avsett att omfatta 6- 8 tryckark. Skulle ett av de ovan uppräknade häftes­ områdena kräva större utrymme, måste schemat alltså i någon mån modifieras. Likaså kunna två av de beräknade häftena sammanslås, om det skulle visa sig möjligt att sam­ mantränga beskrivningarna. Inom varje band pagineras häftena i följd. Till varje band kommer särskilt titelblad och utförligt register att utgivas. Vid utgivandet av Värmlands kyrkor kan naturligtvis ett i schemat senare uppfört härad tidigare publiceras än andra, detta till stor del beroende på, hur de mer eller mindre starka ortsintressena göra sig hörda. Rörande abonnemang gäller, att det kan omfatta antingen hela verket eller visst land­ skap eller ock det eller de häradshäften, som önskas. Stockholm i november 1923. SmuRD CuRMAN JOHNNY RoosvAL FÖRTECKNING ÖVER I DETTA HÄFTE ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR HUVUDKÄLLOR Mindre käll or å t erfinnas i respeklive kyrkors källförteckning eller uneler tex ten. ANR EP = J . G. Anrep, Svenska adelns äLtartaflor, I - IV. 1858- 64. (P ersonh. notiser.) BRUNIUs = C. G. Brunius, Antiqvarisk och Arkitektonisk resa genom - Wermland ­ å r 1838. Lund 1839 . (Behandlar i detta härad endast Eds kyrka .) CARLSON = Fr. Carlson, Borgvik förr och nu. Göteborg 1904. -Iildebrand, E. DIPL. Su Ec . = Diplomatarium Suecanum, collegit et e di dit J. G. Lilj egren , B. E. 1 I-Iildebrand. 1829 - - 70. (Omfa ttar tiden t. o. m. 1350. ) DJURKLOV = N. G. Djurklou. Bidrag till W es tra Wermlands Antiqvat·isk'l topografi. Redogörelse för Antiqvitets Intendentens verksamhet under år 1867. Ma nuskript i K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens arkiv. F ERNow = Bes krifning öfver Värml and - - - af Erik Fernow. Andra upp!. utg. af H. O. Nor­ sL ed t. K arlstad 1898. FRYXELL o. I-IAMMARIN = Ecclesias tic a Vermelandia et Dalia af Fridr. Fryxell, fortsa tt intill närva­ rande tid af Johan Hammarin. Färgla nda den l juni 1839. - Ma nu skript (N:o 8. Avdeln. Biogra fi & Genealogi) i Karlstads stifts- och läroverksbibliotek. 1-IAMMARIN = J. I-Iammarin, Carlstads stifts herdaminne, I - III. Carlstad 1846 - 48. HoFBERG = I-I. I-Iofberg, Svenskt biografiskt handlexikon. Ny upp!. I- II, Sthlm 1906 . (Personh. notiser). LARSSON = A. Larsson, Förteckning öfver Värmlands Nations medlemmar fr ån 1595 till 1877 (tr. som bih. till E. I-1. Lind , Vä rm!. Nations Historia. Uppsala 1877) . P ersonh. noti ser. 'LIGN ELLS SAM LING = Samling af Kong!. Bref och Resolutioner rörande - - - - Församlingar och Kyrkor uti Carlstads Stift, Från Konung Gustaf d en förs tes tid, af Anders Lignell (1787­ 1863 ). Manuskript i Krislinehamns realskolas bibliotek. (D enna sa mling p åbörjades 1823, och de fl es ta avskrifterna äro t agna ur Karlstads konsistorii arkiv och dess sa mling a v K. Brev och Resolutioner.) N ORDENSVAN = C. O. Nord ensvan, Värmlands Regementes Historia. I - II. Sthlm 1903 - 04 . (Särs k. II d elen: Personalhis to ria. ) NoRDIN = Nordins manuskriptsamling. Avdeln. Topografi, N:o 1003. (B eha ndl ar i detta härad en­ dast Borgviks kyrka .) U. B., Uppsala . PALM SKIÖLD = Palmskiöldska sa mlingen (handskrifter). N:o 299. - Inn ehåller, förutom en del an­ t eckningar från olik :t å r rör. Vä rm!. kyrkor, även en av Örebro landskansli till K . M:ts kansli år 1692 dm 23 febr. insänd förteckning på » Wcrmela nd med d ess Härader, Sochnar, Kyrckior, Städer - - etc.» - U . B., Upp sala . Denna förteckning är publicerad med inl edning och noter av I-I. Kjellin under titel: En land shövdingeb eräLtelse om Värm­ la nd frå n 1600-talets slut. (Vä rmland förr och nu. 191 6. MeddeL från Värm lands natur­ hi stori ska och fornminnesförening. XIV. Karlstad.) vi PRÄSTMÖTESHANDLINGAR = Handlingar rörande prästmöten i Karlstad, åren 1862, 69, 75, 81, 87, 93, 99 och 1905. - (Med upplysningar rörande kyrkornas r eparationer samt gåvor och för­ värv. I tidigare och senare tryckta handlingar inga viisentliga uppgifter rörande d ett a hä­ rads kyrkor.) RHYZELIUS = Andrens 0!. Rhyzelius, Wermelandia ecclesiastica & litterata, - - - . (F öretalet är daterat Linköping den l jan. 1738.) - Manmkript (N :o 7, A vdcln. Biografi & Genealogi) i Karlstaels sti ft s- och läro, erk sbib liotek. - Innehåller· bl. a. även kortare beskri vningar öv er varje kyrka. RuNDGRENs LIGGARE= Bi skop C. I-I. Rundgrcn, Liggare N :o l. Antec kningar om ec klesiastika förhållanden inom Karlstads stift; uppr 'itl ad år 1876. Manusl>Reg isl eridh p:"r Prestcr n cf: och Kyrkiornes upbö rd ij \Vermeland oc p åå Daa ll .>> Tryckt i A. Lignell, Om Kyrko- och Prestegadsen uti Carlst2 ds stift, (Bihang till Carl s t ads Stifls -Tidningar) Carlstad 1848, s. 4- 19, - även så i Sl>ALL- MOGENs BESVÄR, VÄRMLAND l». SAMMA SIGILL FINNES ÄVEN IPALMSKIÖLDSKASAM­ LINGEN Nr299,s.351, UNIV.-BIBL., UPPSALA Fig. l. Grums kyrka från söder med nuvarande sakristian. - Foto Lars en & Ödvall, Arvika. Die Kirche von Siiden. ..,... The church Jrom the south. GRUMS KYRKA VÄRMLAND, VÄRMLANDS LÄN, GRUMS HÄRAD KARLST ADS STIFT, NORS KONTRAKT ANNEX TILL NOR TRYCKTA KÄLLOR: DIPL. SUEC., IV, S. Zl7 (N:o Z855).- FERNOW, S. 137, 19Z, 463 not 4. HAMMARIN, II, s. Z39-59. - PRÄsTMÖTEsHANDLINGAR 1875, 81. 87. - ­ STYFFE, III. . s. 189. TENOW, 1886, s. 79. - UPPBÖRDSREGISTRET 1540 (Lignell, s. 16). SvERIGE, V, s. 48Z-84. V. G. L:s NOT OM VÄRMLAND. HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: DJURKLOU, 1867, S. Zl5-16 samt pi. 55 d. l (teclm. av gravstenar). FRYXELL O. HAMMARIN, S. 434, 441. - PALMSKIÖLD, n :o Z99, S. 190. RUNDGRENS LIGGARE, S. 173-74. RHYZELIUS, S. 71-73. - A. T. A.: 14 foto, varav Z (ext. fr. S, int. mot Ö) före restaureringen 1906; övriga (3 ext. fr. V, int. mot V samt inven­ tarier) från 1911. Inv.-fört. 1830, b erättelse om adliga gravar (1753) samt skr. 14/8 1906 från ö. I. Ä. om d. å. företagna reparationer. - B. St.: l blad ritning över glasmålningar 1907 från Neumann & Vogel; 13 foto, varav Z (ext. fr. S, int. mot Ö) före restaureringen 1906. Övriga (Z ext. fr. V, int. mot V samt inventarier) från 1911. - L. A . : Kartboken R. (laga skifteskarta 1859 av N. BERGMAN, med angivande av kyrka och kyrkogård). R. A.: Allmogens besvär, Värmland. l. Skr. dat. Carlstad d. ZO juli 1617 och försedd med »Grums heradz signete», papperssigilL KYRKANs ARKIVALIER: I Landsarkivet, Göteborg: Uppgifter om byggnad och inventari~r träffas i följande handlingar: K. l: 1- 3, sst.-prot. 1754-86, 1787-1808, 1809-Zl samt inv. 177<1, - 4 GRUMS HÄRAD 82, 18 13, 19 och till ägg 1823 och 25. - L. I: 6, räk. 1744--1855. - O. 10, stoldelning i Grums kyrka 18/2 1781. - I kyrkans arkiv: sst.- och kst.-prot. samt räk. från nyare tid.- N. 20, inv.- och vis.-prot. 1825- 1909. - Lösa handlingar, såsom O. l, rågångsreglering mellan kyrkans mark och Hammarsten sa mt lantmäterikarta över kyrkoplanen, upprättad 1857 av O. M. Clareus. - O. 6, hand­ lingar om kyrkobyggnad i Borgvik; här finnas även en del viktiga upplysningar rörande Grums kyrka. - O. 7, handlingar om general C. G. Löwenhi elms skänk av järnportar till kyrkogården. - O. 14, brandförsäkringsbrev 1899 med kyrkb eskrivning. (Kyrkan säges dock här oriktigt var;~ uppförd 1719 ; lik aså är tornets höjdsiffra felaktigt" angiven.) - O. 16, kostnadsförsl ag 1827 till nybyggnad av tor­ nets övre del.- Föd.- och dop- samt döde- och begravn.-böcker finnas här fr ån 1728; lysn.- och vigsel­ böcker fr ån 176 1. KYRKOGÅRD, STEGHUS OCH BOD KYRKOG ÅRD Grums kyrka ligger mitt på en stor slätt och omgives av en särskilt åt söder utsträckt kyrkogård. Kring denna i norr och nordväst en meterhög kallmur av gråsten; på övriga sidor en gråstensskodd terrass. I väster ingång med enkla smidda järngrindar (1852) mellan vitrappade portstolpar av gråsten (1790-talet) under plåthuvar nied järnurnor, stämplade Husqvarna no 5. Mitt på östsidan en senare tillkommen stentrappa i terrass­ skoningen. De äldsta underrättelserna rörande kyrkogården äro av år 1714 (k:ans arkiv O. 6). Balkarna voro då >>murade>> och rappade samt försedda med ~ ( spånklädd täckning. År 1754 rappades av mäster Hendrick från Visnum en av sten uppförd välvd kyrkport, vilken dock 1796 ersattes av de nuvarande stolparna. De gamla murade bal­ karna ha - enligt kunglig förordning 1 - så småningom ersatts med otäckta kallmurar. År 1780 skedde dock en ny bräd­ täckning, och år 1796 göres påminnelse om torvs anskaffande >>till kyrkabalkens betäckning>>. Kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen: på 1770- eller 1780-talet, då jord skänktes från Sems ( = nuvar. Hammar­ stens) ägor; år 1844- 45 åt öster in på Hammarstens ägor; vidare 1869- 72 samt 1904. På kyrkogården och nära västporten är den Löwen­ LÖW EN · HIELMSKA hielmska familj e g ra ven belägen, prydd med enkla, kors­ FAMILJE· prydda, resta stengravvårdar samt en stor hängask i mitten. GRAVEN stenarna utvisa endast 1800-talsgravar. Fig. Z. Grum s. Situations­ STEGIIUS plan. Till skydd för kyrkans stegar ett öppet s. k. steghus innan­ Lageplan der Kirche. - Plan för norra kyrkogårdsmuren. Tre fotstolpar av trä uppbärande of the church. j~ )l. l l Kungl. förordning av d. 28/8 1764, genom vilken vid 100 dr Smt:s vite förbjöds , dels att bygga nya kyrkogårdsmurar lagda i bruk, vitlimmade eller täckta med bräder eller spån, dels ock att under­ hålla dylika, som r edan funnos. Förordningen blev ej allestä des efterlevd, varför den förnyades 17/8 1804. G.RUMS KYRKA 5 ett spånbeklätt tak. Dylika steghus (av olika konstruktion och ålder) finnas i all­ mänhet vid de värmländska kyrkorna. Ar 1754 uppmurades på grund av kyrko­ gårdens otillräcklighet ett >>b e n h u S>>, vil­ ket spåntäcktes (sockenst. prot. 9/6 1754). Assessor Linroth >>proponerade, att ett ben­ hus vore här på denna trånga kyrkogården nödigt>>. Enligt räkensk. uppmurades det också samma månad av mäster Hendrick från Visn~m. Byggnadens namn var 1794 >>bårhus>> samt två år senare >>grav>>, år 1803 >>socknegrav>>. I vis.-prot. 1825 sägs dock egendomligt nog, att >>vintergrav finnes>> ­ >>men ej benhus>>, och i inv. 1830 omtalas samma >>vintergrav, uppförd av sten under brädtak>>. Den uppges där vara belägen >>på södra sidan>>, men på en karta av 1857 i k:ans arkiv (0. l) och på en av 1859 Fig. 3. Grums. Gamla sakristian på kyrkans norrsida. -Fo to 1911. (i L. A.) finnes ingen dylik byggnad utsatt; Die a lte Sakristei an der Nordseite d er Kirche. - The däremot en av sten intill och innanför old sacriRty on the north side of the chu:rch. kyrkogårdsmuren strax norr om tornet. Möjligen hade vintergraven vid någon kyrkogårdsutvidgning blivit ditflyttad. >>Vinter­ graven eller likhuset>>, som den dubbla benämningen lyder 1873, nedtogs 1875, sedan den gamla sakristian på kyrkans norrsida istället avstängts som likbod. 1 l De flesta kyrkor i Värmland äga ännu eller ha ägt en fristående byggd likbod (av trä eller sten), som oftast belägen invid eller innanför kyrkog.-muren. Den har, som av ovanstående framgår, burit olika namn på grund av olika användning. »Likbod>> är kanske det vanligaste; »bårhus>> anger mot­ svarande ändamål: att förvara lik uti, låta dem stå p å bår uti före jordfästningen. Ofta sättes i proto­ kollen likhetstecken mellan »likhus>> och .vintergrav>>. Det senare namnet har uppkommit av att man vintertid, då det på grund av kälen är svårt att gräva i jorden, brukat insätta kistorna där i boden eller under dess golv (det t alas om vintergrav ovan och under jord), tills de vid lämpligare tillfälle kun­ nat nedgrävas i kyrkogården. Ar 1803 17/4 bes tämdes i Grums i och för »Soclmegravens>> reparation, att •för lik, som insättas i henne om vintertiden, skall för hwart och ett betalas 8 skillingar, utom de fattigas, och nedgräfvas om våren för kyrkans medel!». Ar 1828 9/8 utfärdades dock av Landsh. Ämb. i Värm!. en resol. om böter för försummelser att nedgräva vinterliken. (Jfr Nors arkiv. I 2.) - Be­ nämningen »benhus >> är uppkommen därav, att de vid kyrkogårdsomgrävningar .hopsamlade benen brukat där förvara s; - sommaren 1911 såg förf. en hel säck med dylika ben stående i Gillberga kyrkas bod i Värm!. Som oftast sättes »benhus» i motsats till wintergrav» (jfr Nor, s. 77, not 2), men däremot synas begreppen ha sammanblandats i Ed. BOD 6 GRUMS HÄRAD KYRKANS TILLKOMST OCH FÖRHISTORIA För utrönande av den ursprungliga kyrkans ålder torde man möjligen hava någon ledning av att häradet och socknen bära samma namn. Vilken av dessa som givit upp­ hov till namnet är väl ovisst, men då ordet >>härad>>, språkligt sett, tidigast varit liktydigt med >>bygd> >och först senare fått judiciell betydelse,1 är det sannolikt, att socknen, som, så långt tillbaka man känner den, hetat > >Gromshreret> >(år 1331) 2 - >>bygden vid Grums>> - ej som nu enbart Grums, också burit namnet tidigare än häradet. 3 Redan under hedna­ tiden fanns i vissa delar av Norden en häradsindelning; 4 om den då även nått till Värm­ land är ovisst, men kan väl anses troligt, enär Västergötland och sannolikt även Dals­ land då ägde en dylik. Vid 1300-talets mitt synes i varje fall häradsindelningen vara fullt genomförd i Värmland. 5 Den första historiska underrättelsen om Grums är att finna i en donationshandling från år 1331 2, där det bland vittnena omtalas en man, >>Johannes de gromshreret>>, tydligen kyrkans pastor, enär han sammastädes nämnes >>canonicus>> 6 ( = kanik, medlem av domkapitlet) i Skara. I V. G. L:ns not om Värmland från 1300­ talets senare hälft sägs det, att > >Gromshrerad.>> - här judiciellt taget - omfattar en kyrka samt 8 bönder från > >Wirmilskogh>> (nuv. Värmskog) i Gillberga härad. Denna enda kyrka var synbarligen Grums. 7 Att en kyrka tidigt existerat här i Grums, göres också troligt genom häradets sigill,8 vilket visar bilden av en medeltida kyrka (se t extbladet). När SvEN TuN BERG, Sk andina vien s äldsta politiska indelnin g. Upp sala 1911, s. 49- 50. Dipl. Suec., IV, N:o 2855. - Ännu 1540, se »UPP BÖRDSREG ISTRET, kalla s socknen »Grwmsh erat». 3 Analoga fall äro Ylm a hrera d sn (1436), nu Ölme sn; Vreseherad sn (1359), nu V äse sn, m. fl. - Jfr TUNBERG, a. a. , S. 5 1. 4 T UNB ERG, a. a. , s. 45 . 5 T u NB ERG, a. a., s. 50. - Jfr också V. G. L:ns n ot om Värm!. , 1300-ta lets senare h älft. - STY FFE, s. 187, säger dock, att under uni on stiden omtalas blott en enda •> hä ra ds»-hövding i V ärm!. , v ilken d ess­ utom innehade hela la ndska p et. Dennes fullmakt dä rtill var av 19/ 10 1463. Avskrift a v fullm a kten finn s i Antiqvitet sarkivet N :o 68 bland la gcodices, nu i K . B. 6 Se fört eckn. över huvudkäll or till detta arbet e. 7 Av de 5 kyrkorna i nuva rande Grums härad räkna des Nor och Sigherstad d enna tid till Friku h rera dh och Ed till Slotboo h rera d. Borgvik fanns ej. Nor s sn lyder dock r edan 1457 un der Grums hära d; Ed lades m ellan 1437 och 40 m ed h ela Slotboo h är a d till Näs. h ära d, m en räknas- i likhet m ed Segerstad- till Grums r eda n i de äldsta jordeböckerna fr å n Gust a f I: s tid. Sannolikt h ar dock Seger­ stad blivit samtidigt m ed Nor överflyttad till detta h är a d. (DJ URKLOU, s. 220, not 2 ). När denna överfly ttning skedde, kan ej exa kt avgöra s; ännu 1391 r älmas Nor till Friku härad m en, som ova n sa gts, r edan 1457 till Grums. - J fr STYFFE, s. 188-89.- Nor blev troli gen omed elbart m oderkyrka i det nya häradet (Grum s); i v arj e fall är förhållandet så år 1540 (se »UPP BÖRDSREGI STR ET>l d. å .). Grum s är också ännu idag a nnex till Nor. - F ERNOW, s. 192, kallar Grum s •r edkyrka », vilket ord, enl. m eddeL av docent J. Sahlgren (191 2), bör ha kommit därav, att präst en i moderförsamlingen m åst rida till denna kyrka, d . v. s. att den lega t r ä tt avlägset och endas t varit en annex-kyrka. Jfr f. ö. RHYZE Li us' yttrande om Eds kyrka, se d en kyrkans beskrivning . 8 PALMSKIÖLD N :o 299, s. 351. , samt R. A., Allmogen s b esv ä r, Värm!. I, Skr. 20/ 7 1617, där hära ds­ sigillet finnes i original. 2 1 GR U:MS KYRKA , 7 detta sigill först tillkom, låter sig dock tyvärr icke fullt avgöra; det här avbildade kan i följd av bokstavsformen knappast vara äldre än 1500-talet. 1 Kyrkan synes där avteck­ nad från nordväst och tycks ha utgjort ett långhus med takryttare, rundbågig ingångs­ dörr i väster, rundbågigt fönster mitt på norrväggen samt ett antal mindre gluggar (?)på de båda å bilden synliga sidorna. Dessutom ett litet vapenhus(?) i söder. - En i huvud­ sak likartad kyrka finnes målad å en i kyrkan bevarad häradsfana från 1700-talets början (se s. 21 ). Här saknas dock södervapenhuset; istället har västväggen försetts med ett stort fönster bredvid kyrkdörren. Ävenså äro norrväggens fönster där tre. - En medel­ tida kyrkas tillvaro i Grums bestyrkes av en där bevarad dopfuntscuppa med ännu äldre fot (se s. 15) samt av ett ciborium (se s. 17). Av denna äldsta kyrkas murar finnes emel­ lertid numera troligen intet i behåll. Med all sannolikhet kvarstod dock kyrkan ännu år 1638. Den dåvarande kyrkan angives nämligen2 ha varit >>mycket mörck och trång samt låg>>. Denna uppgift synes också tyda på, att kyrkan haft platt innertak. Rätt snart därefter torde emellertid kyrkan ha utvidgats, sannolikt åt öster med ett stort kor - näm­ ligen det nuvarande, tresidigt avslutade - samt med en sakristia (nuvarande likboden) på norrsidan av detta kor. 3 Huruvida sakristian byggts samtidigt med koret, kan ej nu avgöras, enär man ej kan komma in på sakristians vind för att därifrån kontrollera, om dessa byggnader ligga i förband med varandra. Troligen är dock så förhållandet. Denna form - ett litet smalt långhus samt ett stort, brett kor - hade kyrkan år 1714, då det var frågan om att Borgviks församling skulle lämna medel till moderkyrkans under­ håll, vilket förslag gav anledning till för Grums kyrkas byggnadshistoria viktiga ut­ talanden (Grums kyrkoarkiv, O. 6): Borgviksborna begära att bli förskonta >>för hufwudkyrkans reparation, på hwilken ingen ting felas, förutan det man wille låta uppsättia ett torn, det ändock fullkombl. af den öfriga delen i socknen kan ersättjas> >. · Frågas, vem som skall vidmakthålla >>den gamla kyrkan nu och i framtiden, som nu står under reparation, snart till alla delar utan och innan; men i synnerhet muren spruc­ ken, och all rappningen af, taket för gammalt och odugligit, äfw(m så Tornet, utaf hwil­ ket kammen är redan nedfallen> >. Svaras härpå, >>att nu till ornament innantill lärer ej stort felas, som där är en kostlig ny Alltartafla, äfwen Predikstohl och Wackre uppbygda stolar - med beslag. Allenast nu nödigt skulle nu pröfwas en Lechtare låta giöra för folckets myckenhet skull Stora Högtidsdagar, som de öfriga af församlingen kunna ärsätta; och utan till är sant wara Jfr not 8 å föreg. sida. I bisk. vis.-prot. 1782, vilket även omtalar en vid samma visita tion för etedd men nu förlorad karta av år 1638, enligt vilken kyrkan då bar namnet Sems kyrka - detta emedan den blivit uppbyggd å hemmanet Sems ( = Hammarstens J ägor. 3 Före 1638 kan ej tillbyggnaden gärna ha skett, att döma av det OV!ln citerade uttrycket om kyr­ kans utseende, men dock under 1600-talet - detta på grund av gamla sakristie-dörrens ålderdomliga karaktär och framför allt av det faktum, att altaruppsatsen - gjord för koret- tillkom omkr. 1700. l 2 8 GRUMS HÄR.AD ett gammalt torn som jag och förr förmält samt en spricka i Brottningen i muren. Hvad med rappningen kan wara, har jag för den skull till där reparation lofwat kosta 50 Dlr Silfmt och 2 Läster Limm, dock på den Condition, att wi sedan alldele:s .befriade (varda) för den gamla kyrckans reparationer. Kyrkabalkarna äro alt å nyo murade för­ bättrade betäckta>> . . Biskopen skriver s. å. till K. Maj :t om saken : Vidare >>befans ·wäll tornet\ som är myc­ ket litet, wara aldeles förfallit, t aket behöfwer ny kam och tiäras, muren i en rämna lagas, och hela kyrkan rappas, hwilket alt pröfwades ungefär med ·twå hundrade dahlr silfwerm. kunna repareras>>. På grund av alla dessa skröpligheter torde gamla långhuset efter 1714 ha rivits och ersatts med ett nytt av lika höjd och bredd med det förut uppförda koret, varjämte ett väst-torn uppförts, vilket bör ha skett år 1739; det nuvarande tornet bär nämligen överst dessa siffror i järn. Några bestyrkande handlingar finnas däremot icke. Att det nuvarande koret och långhuset ej uppförts samtidigt framgår av de båda partiernas olika murtjocklek (se planen, fig. 4). Att det förutvarande långhuset varit smalare anger en, å planen markerad, just vid själva murskarven mellan kor och lång­ hus inåt kyrkan skjutande murstycksrest. Denna på grund av bristande källor delvis konstruerade byggnadshistoria synes lik­ väl bekräftas av en i socknen gängse tradition, berättad 1914 av den 67-årige kyrkvak­ taren Karl Sjö, född inom orten. Enligt denna tradition skulle det tidigast funnits en liten kyrka, sådan som den å fanan. Den hade tillbyggts 3 gånger : a) nuvarande koret, b) övriga delen av långhuset , c) tornet. - Ett brandförsäkringsbrev, Grums kyrkoarkiv, O. 14, anger kyrkans byggnadsår vara 1719; någon källa därför nämnes dock icke. Troligen är det tornets järnsiffror, som - ehuru något felaktigt återgivna - ligga till grund därför. lnv. 1830 hänvisar visserligen till ett nu ej befintligt sst.-prot. av 1728, på grund av vil­ ket den slutsatsen drages, att kyrkan skulle varit >>redan då till storlek och byggnads­ sätt i samma skick den nu (1830) befinnes, emedan efter den tiden någon tillbyggnad eller förändring icke omtalas. Sannolikt är denna kyrka mycket gammal.» Denna uppgift, som man dock icke bör tillmäta för stort värde, enär en hel del förändringar under den uppgivna tiden faktiskt skett, synes emellertid ge vid handen, att långhuset skulle vara något äldre än tornet. ~era KYRKOBYGGNADEN MATERIAL OC H EXTER I ÖR Grums kyrka (se plan. fig . 4) är uppförd av gråsten med fönsteromfattningar m. m. i tegel, allt vitrappat. Sakristian på södra sidan (byggd 1873- 75) dock av vitmålade bräder. På kyrkan finnes ej särskilt markerad sockel, men däremot profilerad taklist (av 1791) på såväl kyrkan som gamla sakristian (se fig. 3). Hela kyrkan täckt med skiffer samma år; dessförinnan spåntak; - spånen >>af fet och god malmved, huggen efter en l Med det i dessa handlingar - O. 6 - fl ersl ädes nämnda t o r n e t avses sa nnolikt endas t en takryttare. GRUMS KYRKA 9 gifven tolk och trädets naturliga sträckning•>; (ss~ .-prot. 1790 6/6). Tornet, som är för­ sett med s. k. murhörn, bär sedan 1828 på sitt skiffertak en korsglobsprydd, plåttäckt lanternin av trä. 1 Därförut en 1803 tillkommen lanternin 2, som i sin tur ersatt en 1745­ 46 av mäster Chr. Haller3 uppförd, hög, spånbeklädd träspira med förgylld kopparhane. 4 Långhusets murar äro invändigt slätputsade med år 1906 målade schablonrankor nedanför taklisten. Tunnvalv av pärlspåntade bräder sedan 1765, då troligen samtidigt långhusmurarna höjdes med 2 alnar 5 . Därförut platt innertak. Golv av trä sedan 1884 ; dessförinnan skiffer i kor och gång och lermassa i stolrummen (1810); - trä (1769--71) samt tidigast känt täljstenshällar (1750). Kyrkan sammanhålles av 4 järnstag. Glasmål­ ningar i koret (s. 12). Fönsterbågar och spröjsar av trä; förut av järn, vilka senare till­ kommo 1759, då större fönster upptogos av mäster Chr. Haller. År 1765 erhöllos två rundfönster på västväggen (för ljus till läktaren) och 1791 två små rektangulära fönster­ gluggar ovanför dessa (för ljus tilllånghusvinden). Tornet har ytterligt tjocka, uppåt något tunnare murar och är synnerligen primitivt byggt. Samtliga innerväggar vitrappade. Bottenvåningen - utgörande det s. k. vapenhuset - med golv av skiffer-, gråstens- och kalkstenshällar samt med trä­ trappa till orgelläktaren. Denna trappa tillkommen 1884 i samband med upptagandet av en hög, stickbågig öppning mellan torn och långhus. Till tornets övre, av bjälklag skilda våningar leder en spiralgående stentrappa i norrmuren. Ljus till trappan erhålles delvis genom en på norrsidan befintlig glugg (60 X 15 cm.). I andra våningen ett litet l Efter ritn. av byggmäst. A. 1\1 . Wennerström, Edsvalla. Ritningen ej återfunnen, men kostn.­ förslage t, da t. 1827, se O. 16. - Se f. ö. ss t.-prot. 1827-28 . 2 Denna sägs-ss t.-prot. 28 /8 1803 - ha utförts , j likh et med Noors kyrkas kyrkotorn • (av å r 1198). - Jfr Nor, s. 8 1, not 7. 3 CHRISTIAN HALLER, bördig från Sachsen, tyskbyggmästare, kom till Sverige, uppbyggde 1723­ 30 domkyrk an i K a rls tad, men lä r - en!. E. .M. ARNDT, Resa genom Sverige år 1804. Carlstad 1807, II , s. 44 - ha av förargelse över ett begånget fel vid östra korse t , så att altaret m ås t byggas för långt fram, seda n förfallit till dryckenskap , och ej trots •> mycket hedrande tillbud b åde ifr ån Stockholm och Pet ers­ burg •> kunna t därifrön avvänjas. Eljest allb ekant för sin munterh et och kvick het. I-Ian dog 1759 (ss t.­ prot. för 28/1 och 17/6 d. å.) och begro vs mitt emot ingången till K arl st ads domky rkas sakristia. Gra­ ven dock borttagen sedan 1836. Förutom K a rlstads-dOmen har han uppfört ell er vidtagit förändringa r på ett fl ertal v ä rmländska kyrkor, t. ex. Borgvik, Glava, Gillberga, Segers ta d, Värmskog m. fl. den sis tnä mnda fullbordad av änkan 1762 eft er ha ns ritninga r. Hon fort sa tte nämligen en tid hans byggnadsverksa mhet. Bland Hallers lärjunga r må särskilt n ä mnas Sven H ertz, vilken bl. a . upp­ byggt Eds kyrka. -Jfr HAMM AR IN, I, E. 225-9; NORD . FA~L-BOK, sa mt H . KJELLI N i Sveri ge, V , för ovannä mnda kyrkor. '1 Ar 1782 (sst.-prot.) sägs torne t vara 36 alnar högt J> med spån ad träspits af lika högd ». 5 Vis.-prot. 1782 omtalar en av assessor J. G. Linroth b ekos ta d reparation, varvid •>murarna upp­ fördes Z alnar högre ». Artalet härför finnes dock ej utsa tt; sannolikt skedde murförhöjningen i sa m­ band med kyrka ns välvning. - Assessor JoHAN GEORG LINROTH {f. 1704, d. 1772), brukspatron p å Bjurb äck och Long, gift 1733 m ed Brita Catha rina Stedt (f. 1714, d. 1796), vilka b åda vid flera till­ fäll en friko stigt bidragit till kyrkans förbättring och försköning. - Se f. ö. om dem C. SJösTRÖM, s. 181. LANG Hus TOnN 10 GRUMS HÅRAD -A -.B [2JJ c ,, Fig. 4. Grums. Plan. Skala 1:300. Grundriss der Kirche. - Uppmätt av M. Olsson 1912. Plan of the church. rundfönster till långhuset. Detta fönster har ursprungligen varit en dörr tilllånghusvinden men igensattes 1765 vid takets höjning och upptogs 1791, ehuru då blott som ett fönster. År 17 47 upptogs det ovanför västdörren befintliga rundfönstret. Därovan ett genom en över halva rummet i öster- väster gående avsats uppdelat rum, vars överdel har en av grå­ stensflis byggd rundbågig öppning in tilllånghusvinden. Därpå följer en med hissinrätt­ ning1 försedd våning samt överst klockrummet. 1 En vridbar, lodrät bjälke, från vilken ett rep löper över en vågrätt liggande rulle och ned genom en lucka i golvet. Tornet har sannolikt fordom tjänat som sädesmagasin. GRUMS KYRKA 11 lo lo t[) . Fig. 5. Grums. Längdsektion mot norr.-- Uppmätt av l\1. Olsson 1912. Längsschnitt gegen Norden. Longitudinal section towards the north. Om den forna, sedan 1873 tilllikbod avstängda, sakristian (fig. 3) på kyrkans norrsida, se s. 7. Den är täckt med vitrappat tunnvalv av gråstensflis samt försedd med vitrappade väggar, golv av stenhällar (sedan 1745), stickbågig dörr i väster1 samt liknande fönster i norr, båda i flukt med ytterväggen. Fönstret omgjordes 1757 och var till 1869 försett med järngaller. Från senare tid äro däremot de kvarsittande luckhakarna utan­ för fönstret. Tilllånghuset en (sedan 1873) igensatt, rundbågig dörröppning, synlig även inifrån kyrkan, och med sin gamla 1600-talsdörr av ek (fig. 9) ännu på dess forna plats - med framsidan vänd in mot igenmurningen. N u varande sakristia är 1873- 75 uppförd av pärlspåntade bräder vid korets sydsida. l Räk. 1865. »Öppnat en ny dörr på sakristian.' X LD RE sAKHI­ snA, BOD Nu LIK­ NuvARANDE SAKRISTIA 12 GRUMS HÅRAD Fig. 6. Grum s. Tvllrse klion mot öster. - Uppmält av M. Olsson HJ IZ. Qucrsclmitt gcgen Osten. - Section toward s the east. GLAS­ M,\LNINGAn UPPVÄRMNING Sedan 1907 äro korets båda fönster försedda med glasmålningar, utförda av N eumann & Vogel, Stockholm. Den figurala utsmyckningen - i nordöstra fönstret: Maria med barnet; i det sydöstra: Jesus med lammet - upptager endast en mindre del av fönstrens mittparti. I koret stå två Gurneyska järnugnar (1890) samt i nuvarande sakristian en mindre järnkamin. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAnE Enkelt altarbord av trä. - Altarringen, byggd 1771, mångkantig, vit med guld­ lister samt klädd med rött kläde. - Altarprydnad av trä i (icke ursprungligt) vitt och guld (fig. lO). Arkitektonisk uppbyggnad i två våningar med reliefer av uppstån­ delsen och korsfästelsen - i bakgrunden Jerusalem - samt med statyetter av Moses och Aron (mellan de vridna kolonnerna), Tron och Hoppet (liggande å krönets brutna g:;~.vlar) och mellan \lem Kärleken (symboliserad av en kvinna med 2 barn, möjligen också Maria med Jesus och Johannes). På altaruppsatsens sidor 4 fristående änglaputti. Altaruppsatsens byggnad och vissa detaljer visa i provinsiell översättning många drag ur det berömda hamburgska silveraltaret i Stockholms Storkyrka, tillverkat mellan 1631 och 1654\ och som sannolikt varit normgivande för ett stort antal svenska lands­ ortskyrkors altarprydnader. Grums altaruppsats är snidad omkr. år 1700 av mäster NILS FALK. Sägs år 1714 (0. 6) vara >>kostlig ny>> . Samme mästare har 1703- 05 för­ färdigat en alldeles likadan i Köla kyrka, ävensom år 1703 en annan, ehuru från dessa 1 Jfr J. RoosvAL, Silverallaret i Storkyrkan, S:t Eriksårsbok 1907, s. 176. GRUMS KYRKA 13 Fig. 7. Grums. Interiör mot öster. - Foto Larsen & Ödvall, Arvika. Inneres gegen Osten. - Interior towards the east. avvikande, till Skillingmarks kyrka. 1 Renoverad 1860avfabrikör O. L. Dahlman,Västerås. 2 Vid detta tillfälle skedde antagligen tavlans förhöjning genom dess nuvarande enkla underbyggnad. Förslag hade dock därförut väckts att ersätta den med en oljetavla enligt ritning av en herr G. T. Chievitz. 3 Framför altaruppsatsen ett litet krucifix av förgyllt och försilvrat trä 4 (fig. 11). Skänkt 1790 , av ombudsmannen och fabrikören Pär Grönquist, Mariestad. Predikstol av trä i vitt och guld (fig. 12) med snidade bilder av Kristus och evange­ listerna. Huven prydd av änglar m·ed Kristi pinoredskap samt överst Kristus ~')Om smärte­ man, sittande med korslagda armar. Predikstole:p. tillkommen år 1706 - förfärdigad 1 För bestämningen till mäster Falk finnas inga handlingar i Grums; den har skett genom jämförelse med K öla kyrkas altaruppsats samt genom en •>Historisk berättelse•> ( 1789) om Skillingmark, där mäster Falk uppgives ha förfärdigat dessa båda sistnämnda kyrkors altarprydnader. - Jfr f. ö. H. KJELLIN i Sver ig e, V, s. 484, 547 och 564. -Samme mäster Falk har 1690 förfärdigat predikstolen i Mellby gamla kyrka, Västergötland (se Sv. K., Västerg., I, s. 252), samt predikstolarna i Grums och Ed. 2 Om denne från flere altar- och predikstolsbyggnader m. m. i Värmland kände man, se bl. a. Nor, s. 83, och Segerstad. s Detta enl. sst.-prot. 1857 i Nor, där man föreslår att till Nor förskaffa r.en oljetafla i likhet med en af herr G. T. Chievitz för Grums kyrka uppgjord ritning>>. 4 Ett alldeles likadant finnes i Lungsunds ka, Värmland. ALTARE­ KRUCIFIX PllEDIKSTOL 14 GRUMS HÅRAD av mäster Nils Falk. I inv. 1782 sägs: >>Dörrträet med sina Ornamenter hade årtalet 1701, men förvarades nu särskilt och är icke för Predik­ stolen uppsatt.>> Predikstolen kallas också 1714 (0. 6) >>ny>>. Att även Grums predikstol är av Falk, framgår vid jämförelse med av honom gjorda altaruppsatser. Inga skriftliga källor finnas. I inv. 1830 anses också Grums altarprydnad och predikstol vara av samma hand. En ny trappa byggdes · Fig. 8. Grums. Interiör mot väster. - Foto 1911. 1771. Renovering 1860 av fabrikör Inneres gegen Westen. - Interior towards the west. Dahlman. 1 Vid detta eller senare tillfälle omkastades figurerna och de under dem citerade bibelspråken. TIMGLAS Timglas (fig. 12), buret av en i trä snidad, förgylld ängel med dödskalle vid fötterna. H. 35 cm. Själva sandglaset med dess ram köpt 1749 hos JanKugelberg, Stockholm. Bilden och >>stofferandet>> utförda hos >>bilthuggaren i Carlstad•>.2 Det hela en gåva av assessor J. G. Linroth. 3 NUMMER­ Nummertavlor, ett par med vit ram och förgyllt överstycke (fig. 7). H. 146 cm. TAVLOR Tillkomna mellan 1809 och 13. BÄNK­ Öppna bänkar, oljemålade i ekimitation och av en ledsam typ, som från Karlstads INREDNING domkyrka spritt sig till de värmländska landskyrkorna, anskaffades 1884 efter Borgviks föredöme (sst.-prot. s. å.). Därförut slutna bänkrum; - >>wackra upbygda stolar med . beslag>>, som de kallas 1714, då de första gången nämnas. Denna bänkinredning ströks 1837 med >>ljus pärlfärg>>. På de främsta bänkarna funnos ända till sistnämnda år >>2:ne lejonbilder liggande>>. -På läktaren finnas öppna bänkar av annan typ än nere i kyrkan; de äro oljemålade blågrå. . KYRKOGÅNG s­ E n k yr k o g ån g s p all, i vilken hustrur brukade knäböja vid kyrktagningen efter över­ PALL stånden barnfödsel, omtalas här vid 1800-talets mitt. Den framsattes vanligen av kloc­ karen, som därför brukade uppbära en liten avgift (jfr Segerstad). Dess plats var antingen vid ingångsdörren eller mitt i koret (jfr Sv. K., Gotland I, s. 32). 1 Se s. 13, not Z. 2 Härmed åsyftas sannolikt lsAK ScHULLSTRÖM, en på sin tid i Värm!. mycket anlitad kyrklig bild­ snidare; boende i Karlstad, d. i Svanskog 15/10 1778. Attribueringen skedd genom jämförelse med bl. a. pred.-stol och altarprydnad (1746) i Järnskog. Dödsåret erhållet genom en hans sonsons son, hand!. Isak Schullström, Filipstad. Från denne träsnidare härröra förutom dopängeln i Grums, s. 16 - även ett stort antal altarprydnader, predikstolar m. m. Jfr H. KJELLIN, kyrkabeskriv­ ningar i SVERIGE, V. 3 Se s. 9, not 5. GRUMS KYRKA 15 LÄKTAR E OCH ORGEL En västlig orgelläktare med inåt­ svängd balustrad i vitt och guld vilar på 10 järnkolonner; uppförd 1878. Den förut befintliga läktaren byggdes mellan 1769 och 71. Läktaretrappan är inbyggd i tor­ net. - Orgeln, från E. A. Zetterqvist, Orebro, tillkom år 1879 i samband med läktarebygget. Dessförinnan ett mindre orgelharmonium, skänkt 1872 av bruks­ patron B. A. Geijer på Agnhammar. 1 Ett psalmodikon, ett av musikern och prästen J ohan Dillner (f. 1785, d. 1862) komponerat, ensträngat instrument, vanligen kallat >>Dillnerska instru­ mentet>>, har sedan 1832 här funnits >>med foderal och stråke>>, men var 1856 utslitet. 2 Dopfunt med rund cuppa av täljsten och fyrsidig fot av granit (fig. 13). Foten visar en rund vulst över en upptill skrå­ kantad 4-sidig bas. Cuppan överst orne­ rad med en spetsflikig bård (nu nästan dold av ett järnband) samt mitt på med Fig. 9. Grums. Dörr mellan »gamla» sakristian och långhuset. 1600-talet. - Foto 1911. en smal, tunn vulst. Saknar avtappnings­ Ttir zwischen dem Langhans und der alten Sakristei. hål, vilket däremot foten äger. Att fot 17. Jht. 'Vooden door between the old sacristy and the nave. och cuppa ursprungligen ej hört samman 17th century. framgår bl. a. av att fördjupningen å fotens översida är betydligt större än den platta, som vidhänger cuppans undersida. Jfr också det olika materialet. Cuppans h. (med liv) 37 cm.; fotens h. 37 cm. Såväl år 1830 (inv.) som 1867 (DJURKLOU) angivas dessa dopfuntsdelar såsom liggande på kyrko­ gården. Skålen sägs då vara sönderslagen. - Dopfunten står nu i f. d. sakristian. Cuppan tillhör en stor, egentligen norsk grupp täljstensfuntar (den >>spetsflikiga>>), l BENGT AUGUsT GEIJER, f. 1811, d. 1888, bruksp. och disp. på Fösked; mellan 1850 och 72 boende på Agnhammar i Grums socken, sedan i Sthlm. - Jfr B. J. GEIJER, Bengt Gustaf Geijer till Udde­ holm och hans ättlingar. Malmö 1899, s. 118. 2 Detta slags instrument, som användes vid psalmsången, har funnits i flera av Värmlands kyrkor. Det utgjorde en förbättring av monokorden och var så konstruerat, att en var med tillhjälp av en vid varje psalm eller sångtext anbragt sifferskrift kunde utfinna den rätta melodien. - Se NoRD. FAM.-BOK: Dillner. - En textbok till ett så beskaffat psalmodikon finnes ännu i behåll i Segerstad~ kyrkoarkiv. DILLNE RSI\.A INSTRU­ 1\·IE N TET DOPI'UNT 16 GRUMS HÄRAD som på grund av sin största utbredning i Smaalenenes amt kallats den >>smaalenske>>,1 och som i Värmland huvudsakligast förekommer i Fryksdalen och sydvästra delen " av landskapet; -ett exemplar även i S. Råda. Gruppen, vilken också är företrädd i Dals­ land, Bohuslän och Västergötland samt med ett ex. både i Skåne och Danmark, torde kunna dateras till 1200-talets mitt. Foten är äldre, från 1100-talet. 2 DOPÄNGEL D o p änge l av förgyllt trä (fig. 14), med en 1881 tillkommen flat bricka i vänstra han­ den för dopskålen. Den högra - använd som ljuspipa - har förut hållit ett språkband. 3 Detta skall, enligt inv. 1830, burit en inskrift, anförande Math. 28: l samt >>Anno 1746>>. - H. 90 cm. Den skänktes av fru B. C. Linroth, f. Stedt4 och är tydligen förfärdigad av Isak Schullström, Karlstad. :Cenna attribuering skedd genom jämförelse med bl. a. Grums' timglasängeL ooPnono Dopbord av trä, enkelt snickeri. Tillkommet omkring 1840. Står i sakristian. ooPsKÅLAn Två dopskålar a v ny sil ve r äro skänkta, den ena mellan 1859 och 18625 - (H. 13 Av NYSILVEn cm., Diam. 24 cm.) - den•andra 1910 - (H. 7 cm., Diam. 33 cm.) Den sistnämnda tillverkad av C. A. Kjernås (Göteborg). - En >>liten, bräckelig>> dop s kål av tenn näm­ nes 1782; nu förkommen. NATTVARDSKalk (H. 23 cm.) med paten (Diam. 13 cm.) av silver (fig. 15 B). Enl. stämplarna KÄRL tillverkad i Karlstad 1798 av mäster W. S. ( = W. Smedberg). Kalk av silver (fig. 15 C). Runt skålen ovala inbucklingar. Tillverkad av stock­ holmsmästaren C. Hammer (C. H.) 1857.6 ·~ H. 27 cm.-- Därtill hörande, helt förgylld p a ten med ingraverat kors; bär samma stämplar utom årsbokstaven, som angiver ~858. Inskr.: >>Tillegnad Grums kyrka af C. G. L. och N. L. f. v. B. 1858.>>7 :.__ Diam. 16.5 cm. Sockenbudskalk (fig. 15 A) av silvret efter en äldre kalle H. 11 ,5 cm. Tillhörande p a te n med undersittande o b l a t a s k, diam. 6,5 cm. Kalk och paten i fodral av trä. Enl. stämplarna: av mäster W S (Smedberg i Karlstad) 1802. Kommunionkanna av silver, inuti förgylld (fig.l5 D), utförd av Möllenborg, Sthlm, 8 1 Jfr I-I. FETT, Norges kirker i middelalderen, Kristiania 1909, och E. FISCHEn, Väs l01·götlands kyrkliga kons t under medeltiden, Uppsala 1920, sa mt densamme, Trenne väst götska funtar av norskt ursprung, Kunst og I-Iaandverk. Nordiske studier, Kristiania 1918, s. 82--84. 2 En likarlad fot i Strö kyrka, Västerg. Jfr Sv. K., Västerg., I, fig. 106. s I Bjurkärns ka, Värm!., finnes en snarlik, ehuru betydligt bättre gjord dopängel av sannolikt västgötskt ursprung, vilken figur i en a handen håller ett kors, i den andra en skål. Det är ej otänk­ bart, att Bjurkärns-bilden varit förebild för Grums-ängeln. • 1 Se s. 9, not. 5. 5 Jfr sst. -prot. 1859 19/6 och PnÄSTMÖTESHANDLINGAR 1862, s. 174. 6 Jfr Nor, oblatask och vinkanna, s. 84. 7 Generallöjtnant, greve CARL GusTAF LöWEN HI ELM, f. 1790, d. 1858. Ägare av Long i Grums sn. Blev 1827 minist er i Wien, var 1843-47 landshövding över Göteborgs och Bohus län, generallöjtnant 1844. G. 2:o 1840 23/2 i ·wien med hovfi·öken hos duv. k ejsarinnan av Ryssland, riksgrevinnan Na­ thalie Alexandra von Buxhoewden, f. 18 14, d. 1867. - Jfr HoFDERG, II, s. 113, samt WRANGEL o. BERGsTRÖM. - Deras >>begravnings plå tar>> (ävensom en sons) förvaras i tornkammaren (se s. 26). 8 H ovjuvelerarfirma Gustaf Möllenborg, Sthlm, existerar ännu. Nuv. innehavare: Carl Feron. GRUMS KYRKA 17 Fig. 10. Grums. Altarprydnad . Altaraufsatz~aus Foto 1911. geselmitztem und gemal tem Holz. Um 1700. - Altarpieee of earved and painted wood. About 1700. 1843, enl. inskrift gåva s. å. av greve C. G. Löwenhielm och hans grevinna, f. von Buxhoew­ den.1 - H. 32 cm. Oblata s k av försilvrad mässingsplåt (fig. 16), ornerad med blommor, frukter, fåglar samt (på locket) en amorin i drivet arbete. H . 6 cm. - År 1756 inköptes en oblatask, möjligen denna, vars utseende emellertid tyder på 1600-talets senare hälft. 2 Efter vis. 1782 såldes följande ä ldre nattvardskärl av tenn: en flaska, ett stop samt en sockenbudskalk - den sistn~mnda befintlig i kyrkan sedan 1735 (enligt Borg­ viks vis.-prot. s. å.) - Vid vis. 1782 tillsades, att istället för tennkärlen skulle >>til communion käril anskaffas glasflaskor>>. Ciborium av koppar (fig. 17)- att förvara oblater i. Kallas i inv. felaktigt: rökelsekar. Formen liknar en gotisk kalk, på vilken ett halvklotformigt lock fästats , med krönande sex-sidigt torn. Tornprydnaden (kors?) saknas. H . 35 cm. 1300- eller 14dO­ talet. Sedan 1915 deponerat i Värmlands museum, Karlstad. 1 Se s. 16, not 7. - I inskr. är grev inna ns namn felstavat: Buschöwden. 2 Jfr t . ex. en sna rlik av silver i R åby-Hönö ka, Söderm., förfärdiga d 1688. STÄLLNINGEN. studier, II, fig . 139. 2. Sveriges kyrkor. Värmland .1. c i s omuM STRÄNGNÄSUT­ 18 ODLATJÄRN GRUMS HÅRAD BELYSNINGS­ HEDSKAP Ett >>ob latjärn med stamp>> inköptes 1819;­ därförut erhöllos oblaterna från klockaren i Nor. Oblatjärnet numera försvunnet. Ljuskrona, 8-pipig, av mässing med rikt profi­ lerad mittstång, stor kula nedtill. Toppfigur: J u pi­ ter på flygande örn och med blixt i högra handen. Vänstra handen saknas. H. 85 cm. Diam. 98 cm. 1600-talets mitt eller senare hälft. 1 Ljuskrona, 8-pipig, av mässing med rikt profi­ lerad mittstång, stor kula nedtill. Toppfigur: dubbel­ örn. H. 79 cm. Diam. 89 cm. 1600-talets mitt eller senare hälft. 2 Ljuskrona (fig. 18), 8-pipig, av slipat och gjutet glas med vindruvsklase- och eklövshängen, rosett­ stjärnor och pyramidståndare. stomme av mässing. H. 106 cm. Diam. 79 cm. Skänkt 1840 av dåv. gen.­ major C. G. Löwenhielm.3 ~År 1816 inköptes en annan kristallkrona4 med 6 pipor vid en herrgårds­ auktion, men föll i golvet 1849 vid en rengöring och förstördes. 5 Fig.1l. Grums. Altarkrucifix.-Foto1912. Enkel ljuskrona av järn med fyra böjda armar. Altarkrucifix au~Tg~ ;·7 ~J~0 · - Rood cross H . 35 cm. Förfärdigad 1828 till tornhuven, där den 1 Samma krönfigur, prydnadsståndare, pipor och skålar, som på en 1661 till Lummelunda kyrka, Gotland, skänkt. (Jfr Sv. K ., Gotland, I, fig. 118. ) - En Jupiterkrönt mässingskrona, bärande inskrift 1620, finnes i Mari.akyrkan , Visby. - Flera dylika även i Skåne.- K. K. MEINANDER, Belys­ ningsredskap i v åra kyrkor (Finskt museum, Jifors 1910) säger, att Jupiterkrönta kronor anträf­ fats i Loimijoki och T övsala kyrkor, Finland, samt i Holland och norra Tyskland. ·2 Alldeles samma armar, pipor och skålar som p å en Jupiterkr önt krona i Lummelunda kyrka, Gotland (daterad 166 1). - Se föreg. not. - Dubbelörnen är den på 1600-talskronor vanligast före­ kommande kröningen. Den är - enligt MEINANDER, ovan a. a. - sannolikt ett minne av den under medeltiden för sin bronsgjutning så berömda staden Dinant i Belgien, vilken uppgives hava haft just denna örn i sitt vapen; staden Aachen, som efter DinanLs förstöring 1466 och till in på 1600-talet var huvudort för mässingsindustrien, har i sitt vapen också en örn, men en enkel. Niirnbergs vapen är en halv örn. Örn-motivets förekomst på våra svenska ljuskronor behöver dock icke tyda på, att dessa äro tillverkade på nämnda orter, ehuru så understundom kan vara fallet. 3Om honom se s. 16, not 7. - I räk. jan. 1840 omtalas utgift för hämtning av •kronan från Long•. Jfr f. ö. Inv.-boken (1843). Enligt pastorns i orten utsag.o 1912 skulle kronan ha varit gjord i Wien(?). Sannolikt är den i så fall hemförd av greven vid n ågot tillfälle; han blev 1827 minister därstädes. l varj e fall kan kronan ej ha förvärvats i sa"mband med hans bröllop i Wien 1840, enär detta ägde rum februari (kronan skänkt i jan.). - Ljuskronan har en ålderdomligare prägel än vad gävoåret anger. 4 Inv. 18 16. 5 Inv.-boken 1856 samt muntligt meddelande av pastor 19 12. GRUMS KYRKA ännu sitter. Enligt uppgift tändas ljusen i denna krona endast vid julottan (när det ringes första gången). Fem par ljusstakar av tenn (fig. 19): A. (H. 27 cm.) - Stämplar: krönt 5-uddig ros med inskrivet V. I kronan GG samt möjligen ett kruci­ fix (?). - 1600-talets förra hälft. 1 B. (H. 29 cm.) - Stakarna med s. k. pipband. Stämpel: en oval med dansande, naken kvinna, som över huvudet svänger ett band (Fortuna?). Omkring henne: R. W. 69. 2 I botten inristat: A. M : G. R. ­ 1600-talets senare hälft. 3 C. (H. 20 cm.) - Stämplar : ensköldmed druvklase, AW 4 och två stjärnor; vidare krönt GB ( = Göteborg) samt Y(= 1715). D. (H. 20 cm.) - Stakarna med s. k. pipband; eljest fullkomligt lika de föregående (C.). Stämplar: krönt d samt en sköld med tre sammanknutnaliljor 19 l Två av samma form, enligt inskr. skänkta 1646 till Var­ nuros (n. v. Kristinehamns) ka, finnas nu i Krhmns realskolas museum. - Två dito, med tydligen likformig stämpel och en!. inskr. skänkta 1648 till Alsike ka, Upp!. Jfr Sv. K., Uppland, IV: l, s. 158. 2 Ett par stakar m ed lika dana stämplar i Njutångers ka. (K a ta log, Äldre kyrklig konst, Hudiksvalll913, nr291 ). En bandsvängande Fortunafigur har tyd!. använts som stämpel a v olika mästare, t. ex. i Jönköping: av mäst. O. 1764 (assiett) och O. A. 1774 (stop ); i Vimmerby av G. Ö. 1783 (rococotallrikar) samt Z. B. 1789 och 1815 (assietter ). Jfr J . LuNDIN, Aukt.katalog å tennsaker, Jönköping 1913. - Gbgs Fig. 12. Grums. Predikstol från 170 l. - Foto J. Roosval 1914. handelssigill 1702 visar också en liknande Fortunabild men på Kanzel ans geschnitztem und gemaltem sidorna omgiven av ymnighetshorn. Se bild å omslag till H. Holz. Ans d . J. 1701. - P ulpit of earved FRÖDING, Handelsföreningen i Göteborg 1661-1911. Gbg 1911. and painted wood. From 1701. - Abr. Wirgman i Gbg (se not nr 4 nedan ) använde en For­ tuna som silver-stämpel. Han var dock även tenngjutare. Möjligen är R. W. n ågon anförvant till denne. 3 En alldeles lika tennstake med årtal 1684; se F . B. WALLEM, Lys og Lysstel, Kristiania 1907, fig. 74. 4 Sannolikt ABRAHAM PEDERSSON WIRGMAN, Göteb.; guldsmedsmästare 1709, d. 1761. Jfr G. UPMARK, Arsbokstäfver och andra stämplar på Göteborgssilfver. Fataburen 1912: 2. - A. Wirgman begagnade eljest som silver-stämpel en Fortunaliknande figur med fladdrande duk över huvudet. -Ett par sta­ kar av visserligen olika form (vridet liv, rund fot) m en m ed alldele~ lika stämplar, årsbokstaven dock otydlig, finnes i Kila ka, Värm!. 20 GRUMS HÄRAD TEXTILIER HÅVAR och MB. - 1600-talets senare hälft eller 1700-talets början. 1 E. (H. 21 cm.) - Stämplar: Sköld med S. R. över ros, krönt GB (Göteborg), sköld med stående, svärdhållande lejori (Gbgs vapen) samt U 2 ( = 1802) .2 Den ena staken trasig, ty tenn har tagits därav tilllagning av orgeln (!)'. Kandela b rar, 2 st. 3-pipiga, av för­ silvrad mässing (märkta: N:o 44). H. 56 cm. Skänkta 1845 av patron C. H. Kafle på Agnhammar och hans fru, f. Odhelius.3 Antependium av röd sammet med silvergalon samt I H S och kors mellan lagerkvistar, tilllcommet 1884. - Av ett antepend ium, ·svart kläde med silver­ galoner (en gåva av assessorskan B. C. Fig. 13. Grum s. Dopfunt av tälj sten från 1200­ tal ets mitt. - Foto 1911. Linroth, född Stedt, på Long) 4 återstå Taufstein. Mitte d. 13 . .Jhts. - Font. llfiddle of 13th endast de lösa silverbokstäverna : C. ­ ccn tury . E. D. T. samt l. 7. 8. 5. Likaledes äro ett antependium av svart sammet med silverbroderi, skänkt (före 1862) av greve C. G. Löwenhielm, 5 samt en 1845 av frih:an G. S. von Meijerhjelm, f. Djurklou,6 förärad altar­ duk av cambrick med spet sar numera förkomna. Mässhake av svart sammet, ornerad på ryggsidan med kors av breda silvergaloner. Framtill broderi: Jahve (hebr. bokst.) i strålsol. Mässhaken har burit årtalet 1780. Den skänktes av assessorskan B. C. Linroth på Long. 4 Reparerad 1848. H. 130 cm. Ett kalkkläde av mörk silkessammet med guldsnodder - gåva år 1844 av Capitainskan Charlotte Colliander, f. von Echstedt1 - är nu förkommet. Ett par hå var av rödbrun sammet med silverbandsbård och silvertrådsfransar. 1 En likadan ljuss take, eh uru av silver, förfärdigad 1689, finns i Barfva ka, Söderm. Jfr STnii.NG­ NÄSUTSTÄLLNINGEN, studier II, fig. 154. - Ett p ar likada n a med likart. stämplar samt inskr. 1706, se Alsike ka, Sv. K., Uppland, IV: l, s. 159. 2 Arbeten av denne tenngjutare, S. R., äro mycket spridda i Värm!., t. ex. i Botilsä t er (ljusstake 1776 ), K öla (ljusstake 1778), Brunskog (vinkanna 1779; på denna även »ängel»-stämpel; samt dopsk ål 1785). Karlskoga (lju ss take 1780), E skilsäter (ljuss t ake 1786), och Boda (ljuss take 1791 ). - J. LuNDIN, Aukt.-kat. å tennsaker, J ö nk. 1913, nämner även ett så tidigt a rbete som från 1772 (rococo tallrik ). 3 Jfr WnANGEL o. BERGSTRÖM, I, s. 612. 4 Se s. 9, not 5. 5 Se s. 16, not 7. 6 Jfr .WRANGEL O. BERGSTRÖM, I, S. 870. 7 Jfr WRANGEL O. BERGSTRÖM, I, S. 273. GRUMS KYRK A 21 Kopparhylsa och enkel träknopp på handtaget. Troligen från 1800-talets mitt. 1 Bland ä ldr e, nu förlorade textili er mär­ kas : >>Ett stycke av en gammal mässesk j orta med sydda inskriptioner i munkestib (inv. 1782) samt kyrkvaktarekappro ck a r, en av blått kläde, skänkt på 1770-talet, och en med röda uppslag och röd krage, utsliten 1825. (En ny an­ skaffades 1837, finnes ej heller i behåll). Kyrk stö t, svartbrun med vit knopp. L. 145 cm. Med denna långa käpp skulle kyrievaktaren stöta till de i kyrkbänkarna sovande (jfr N or, s. 89) och fick därför själv ofta namnet •>kyrk­ stöten>> (jfr Borgvik, s. 57), vilken benämning på sina håll ännu användes, t~ ex. i J ärnskog, Värml. , ehuru bruket med käppen för länge se­ dan upphört. F ig . 14. Grums. Dopiingel av trä.- Foto 191 1. Häradsfa na (fig. 20) av lj usblått linne med Ta ufgustcll aus 1~~~~·d 1J~~;11J:7 !~~ptismal angel of i ockra och rött målad lagerkrans samt häradets initialer och vapen: en kyrka, vit med rött tak. (Jfr häradssigillet å titelbladetl Fanan spikad med läderrem vid en enkel, omålad, i spetsen järnskodd fanstång (L. 345 cm.). Fanan L . 177 cm. Br. 180 cm. Denna häradsfana, vilken sedan 1915 deponerats i Värmlands museum, K arlstad, är omkring 1710 förfärdigad för det till hemortens försvar uppbådade manskapet. Liknande fanor, avsedda för ett helt härad eller som oftast för en socken, äro kända från Södermanland, 3 Dalarne, Älvsborgs län och Västergötland, Gotland samt Åbo län. 4 - Värmländska dylika finnas i K. Livrust­ kammaren från Gillbergs, Fryksdals, N ordmarles, Karlskoga, Kils samt >>N y och Dal by>> härader (de båda sistnämnda socknarna höra numera till Älvdals härads övre tingslag). Bondefanor av samma art omtalas även från Bro och J össe Ny socknar. 5 I vapenhuset äro i väggarna inmurade 4 gravstenar, tre av kalksten med bilder, den fjärde av gråsten och endast försedd med en nu nästan utplånad inskrift6 (i ojämn skrivstil): Härunder hvijlar Herrman Svanström vice Past. och Comn. i Grums Född 1 Vid bisk.-vis. 1885 säges h åvgån gen vara härs tädes avskaffad. 2 Fanans kyrkbild tord e icke kunna tillmätas samma IJetydelse för kyrkans byggn a dshistoria som sigillets, enär kyrkans utseende vid fanans tillkomst var helt olika mot den å densamma återgiv na. 3 Utställnin g av ä ldr e kyrklig konst fr å n S trän gnäs s tift. Katalog,S trängnäs 1910, s. 2 19. 4 Jfr R. CEDERSTRÖM, Svenska kungliga huvudban er sa mt fälttecken (Meddel. från Livrustkamma­ r en no 2). Sthlm 1900. Nykyrka sockens av Åbo län uppbådsfana, förfärdi gad 1712, har som fantecken en k yrkb ild n ågot likna n de den å Grums-fanan. 5 Jfr H. KJELLIN i SvERIGE, V, s. 507 och 560. 6 Inskr. delvis å t ergiven efter inv . 1830. ÄLDRE FÖR­ LO RADE TEXTILIER KYRKSTÖT n;\RAD SFANA GRAvsTENAR 22 GRU:MS HÄRAD A. B. C. Communion cups of silver. D. Fig. 15. Grums. Nattvardskärl av silver. _:_ F oto 1912. Altargeräte aus Silber. - 1718 död 1791 efter 45 års Prästetienst i Nors Pastorat. L. 173 cm. Br. 116 cm. Stenen låg - enligt inv. 1830 - ursprungligen på kyrkogården >>tätt invid södra kyrkoväggem>. Gravsten (fig. 21) i tidig renässansstil med arkitektonisk inramning (kannelerade kolonner uppbärande ett av voluter ovantill prytt entablement) 1 samt inom denna två änglar hållande en lagerkrans, vari två sköldemärken: ett ankare och en båt. I övre hörnen änglahuvud. Nedtill en inskrift, 2 delvis utplånad: B[ER] VNDÄR HEWILAS I HERRANNOl\·I / AFS[O:M]NAD DEN ED[LE] OC VELEORNE l LAS[SE] BOTWED­ SON ANCHAR 3 TIL AGNHAMMER l OC [NY]GÅRD HVILKEN I HERRANOM AFSO:MNDE J DE N 15 MARCI ÅR 1595 4 SAMT HANS ELSKELIGE l K.lERE FRV l Sådan a gravsten ar äro en i Väst ergöt­ la nd mycket vanlig, tidig 1600-ta lstyp, se Sv. K., Väs terg., I, s. 100. 2 Såväl å denna som å näs tfölj ande grav­ s tens inskrift äro i fl er a ord en del bokstä­ ver h opskrivna, vilke t är fa llet m ed de flest a 1600-tals gravstenar. 3 LASSE BOTWEDSSON d en yngre, med till­ namnet Arrchar (dock ej introducerat adel­ sk ap, vilket först sonen erh öll ), överste­ b efallningsma n i Värmland. Han var son till Bothvid Skrifvare (Larson d en äldre Anck ar ), efter vilken ma n äger den äldsta jordeb oken för Värmla nd, av år 1540. (Jfr ANR EP - a d!. ätten no 108 Anckar. - Jfr också F ERNow, s. 297 och 463, noten.) 4 "I in v . 1830 är årtalet felaktigt angivet som 1696. Fig. 16. Gru ms. Oblatask av driven och försilvrad mässing. - Foto 19 11. IIost ie nka psel aus getrich enem und v crsilbertem Messing. Letzte IIälfte d es 17. Jhts. -Wa fer-box of enchased and sil­ v er ed brass. End of 17t h century. GRUMS KYRKA 23 .:EDLE OC VELEORNE FRV ANNA ARVIDS j DOTER BÅT TIL BOBGÅRD OC LINA. 1 GVD F[O]RLÄNE l DEM OC OS ALOM E SALIG OC FROGDEFVL VPS l TÅN­ DELSE HVILKEN AFSOMNADB I AGVSTI MÅNAD 161[1]. 2 - L. 245 cm. Br. 124 cm. Låg till 1883 i koret vid ingången till gamla sakristian. I f. d. sakristian påträffade förf. år 1911 som golvsten och med bildsidan nedåt en del av en gravsten (fig. 22) - 70 X 84 cm. - t ydligen från 1600-talets början. Den föreställde inom en renässansarkad Kristi uppståndelse. Utanför sockenstugan ligga dessutom som trampstenar två nästan utnötta och med föregående samhöriga fragment (fig. 23); det ena 84 X 45 cm. med ornamentsdetalj - en volut (del av en dylik synlig även på uppståndelsefragmentet); det andra (sprucket mitt itu och mätande 65 X 194 cm.) med två urskiljbara ängla­ figurer, vardera under sin arkad (likartad med uppståndelse­ stenens). Dessa fragment (av kalksten) här­ röra från samme stenhuggare, vil­ ken gjort Lasse Botwedssons grav­ sten (fig. 21) ­ jfr änglarna, ko­ Fig. 17. Grums. Ciborium lonnkapitäl, volu­ av koppar. - Foto 1911. Ciborium aus ter och ha Mittelalterliches Kupfer. - Medireval ciborium of copper. sannolikt tillhört samma gravvård; i varje fall synas dessa senare ha utgjort en s. k. gravtumbas lod­ räta väggar. I Sunnersbergs kyrka, Väst er­ götland, finnas likartadefragment bibehållna, vilka för övrigt t. o. m. synas härstamma från samme stenhuggare som Grums-tumban. l Dotter av •>Arvid Månsson till Bosgård och Lina, som förde en båt i vapnet•. Denne tillhör ingen av de hos ANREP upptagna frih. eller ad!. ätterna Bååt. 2 Artalet angives i inv. 1830 vara 1611, likaså i FERNOW, S. 463, not 4. F ig. 18. Grums. Ljuskrona. Skänkt 1840. Foto 1911. Kronleuchter aus Glas, 1840 geschenkt. - Lustre, pre­ sented in 1840. 24 GRUMS HÄRAD D. E. B. Lcuchter a us Zinn. - Fig. 19. Grums. Lju sstakar av tenn. - A. Folo 1911. c. Pewter candlesticks. Avbildn. med rekonstruktion av den västgötska gravtumban, se Sv. K., Västergötland, I , s. 76. - Att dylika upphöjda gravvårdar funnos även inne i kyrkorna framgår av samma arbete, I, s. 75 och 312. Gravsten (fig. 24) med figurbilder i relief (en krigare med hustru och fem barn), ängla­ huvud i hörnen samt två dubbla anvapen: ankare - båt, oxhuvud (ätten Hård)·- ulvsax. Inskrift nedtill: (H)ER VNDER LIGGÄR BEGRAFVEN DEN ÅDÄLLA OCH VEL­ BORDIGE MAN BOTVE(D) l (L)ARSON ANKAR 1 TIL AGNHAMMAR OCH NY­ GÅRD MAD SIN ELSKELIGE l KIÅRE HVSFRW TÅN ÄDÄLLIGE OCH V ÅL­ BÖRDIGE l FRW FRW BEATA KNVSDÅTER HÅRD 2 MAD TW SINE BARN. 3 V ALE. BOTVID . AFSOMNADE . A(}_ 1645 DEN 31 l OCTOBRIS. 4 - l l -GVD GIVE DEM MÅD ALLA CRIST l ROGNA I CRISTO EN FRODEFVL VP- . STÅNDASE AMMAN. l OCH ÄHR TENNÅ GRAF HVGGAN OCH FÅRDIGGIORT ANNO 1638. - L. 215 cm. Br. 147 cm. Stenen låg till 1883 vid södra väggen i koret. l Denne (med tillnamnet »den yngre•>) var son till den å förutb eskrivna sten nämnde Lasse Botvidsson och uppgives av ANREP ha varit hövitsman över vä r mlandsknektarna 1609, lagläsare på Dalsland 1612, häradshövding i Fräkne hd, Bohuslän, 1624. FEnNow, s. 463, not 4 , och ANREP nämna honom ryttm ästare, vilket även bilden å stenen synes b ekräfta . 2 Dotter till Amiralen Knut Hård av Therestorp (Ståthållare i Västergötland, Värmland o. Dal 1567) samt Märta P~dersdotter Ulfsax. 3 På stenen äro dock bilderna av 2 söner och 3 döttrar uthuggna. PEnNow uppgiver också barnens verkliga antal vara 5. ANREP känner likväl till endast l son och 2 döttrar. Denne son dog ung, lika så var väl änn u ett (av ANREP okänt) barn dött vid stenens tillkomst (1638). ANREP angiver dottern Cecilia vara år 1648 den enda återstående arvingen. I-lon var gift, likaså hennes tidigare avlidna syster; sannolikt äro de begravna å annan ort. Det femte barnets öde är obekant. 4 De med kursiverad stil återgivna orden äro senare inhuggna. I fört ecknade »adeli ga grafvan ( 1753), A. T. A., är dödsåret felaktigt angivet vara 1695. GYLLENlus säger i sitt Diarium (ulg. Hfors 1880), s. 105, att Botv. Larsson Ancker begrovs d. 11 /1 1646. GR U MS KYRKA 25 Fig. ZO. Grum s. H ä ra dsfa na frå n K a rl XII :s uppb åd (1710). - Foto 191 3. F a hne des H ä ra d s Grums a u s d er Regierungszeit d es schwediechen K önigs Karl X II (1697 - 1718). - Bann er from t h e t ime of the swedish king Cha rles X II (1697-1718). Gravsten (fig. 25) med en dokklädd kvinnofigur 1 samt två otydbara skölde­ märken och likaledes utplånad inskrift. Anglahuvud i hörnen. - L. 206 cm. Br. 112 cm. - 1600-talets förra hälft. - Tydligen är det denna, vilken av FERNOW (1773), II uppl., s. 464, not 5, anges ligga som trampsten för Grums kyrkodörr 2 och vara tillkommen över en under 1600-talets förra hälft levande fru Brita Pedersdotter Roos. 3 Djurklou 1 Denna dräkt, lång ka ppa med huv uddok och d ärifrån n edhängande bre da band , synes redan under 1500-talet s sen . hä lft ha varit den va nliga sorgdräkten, vilk et här möjligen ka n tyda på, a t t hennes man dött före henne. Jfr TnO ELS-L u Nn, Da gligt Liv i Norden, XIV, fig . 41 o. 47. 2 ANREP, III, s. 44 och IV, s. 285, a nger sten en ligga »till fotstöd fÖr Grum s kyrkogård•>; tydligen ett misstag. - I inv. 1830 omta las en gravsten m ed oläslig inskr. ligga i va penhuse t strax utom kyrka­ dörren ; möjligen är det densa mma som här (och även av Djurklou) åsyftas. 3 Enli gt ANR EP och DJU RKLOV skall hon ha varit gift m ed Nils P ersson Stårck till Long, vilkens huvudban er ZO år före Djurklous besök (1867 ) lär ha funnits i kyrka n. Hennes far : kronofogden på 26 GRUMS HÄRAD GRAVKORS f V JÄRN GTIAVPLÅTAn l\1INNES - OCH 1\:ISTPLÅTATI fann stenen ännu 1867 utanför västra kyrkdörren och kunde då i mödernevap­ net urskilja Forstena-ättens märke/ var­ för han bestyrker Fernows uppgift. Stenen insattes år 1883 på sin nuvarande plats. I tornkammaren rester av några g ra v­ kors a v j är n, dock inga daterade eller av märkligare typer. Massor av g ra vplå tar förvaras i tornkammaren. De äro utklippta av bleckplåt och försedda med hamrade mönster (»nagelmärkem>). En del av samma typ som några i N or befintliga (fig. 96). De ha synbarligen varit place­ rade på trä- eller järnkors och dylika gravvårdar. 2 Inskriften börjar nämligen som oftast med: >>Här hvilar>> etc., och namnen visa, att gravplåtarna huvud­ sakligast begagnats av allmogen. Date­ ringsår här 1832, 1847, 1852 etc. I likhuset finnas dock även några begravningsplåtar, som i likhet Fig. Zl. Grums. Gravsten över befallningsmannen med en del från Västergötland kända 3 Lasse Botvedsson Anchar d. y. till Agnhammar med - tydligen avsetts att som minnes­ hustru. Början av 1600-talet.- Foto M. Olsson 191Z. Grabstein aus der ersten Hälfte d. 17. Jhts. - Grave­ plåtar upphängas i kyrkan. Där äro stone. Beginning of 17th century. t. ex. några av nysilver och med oval form med minnesskrifter över generallöjtn. Carl Gustaf Löwenhielm, hans fru, f. von Buxhoewden, och deras vid unga år döde son, >>cadetten Carl». (Jfr s. 16, not 7.) Andra plåtar (av bleck) kunna däremot lämpligen rubriceras som kistplåtar, t. ex. en del med endast psalminskrifter, såsom Ps. 477:8, 490:5 etc., d. v. s. med tankar över livet och döden. (Uteslutet är dock icke, att även dessa plåtar varit fästade å gravvårdar.) Dal, Peder Knutsson Roos till Seffle. Modern: Cecilia Christoffersdotter av Forstena-släkten (om _denna, se NoRD. FA~I.-BOK), Eannolikt f. på 1550-talet, d. 1647. Dotterns dödsår obekant. Bör dock ha infallit under 1600-talets f. hälft, kanske tidigare än moderns. l Denna adliga ätt, vilken innehar nr Z å Svenska Riddarhuset, har som vapen en gyllene sparre i blått fält och därunder ett grönt blad med stjälken uppåt. Över vapnet en hjälm. Jfr J. KLEBERG, Heraldiskt lexikon, Sthlm 1919, s. 80. 2 Liknande plåtar, ännu kvarsittande på sina egendomligt formade och för nordöstra Värm!. karak­ teristiska gravvårdar av järn (ej lika de vanliga gravkorsen) finnas å kyrkogårdarna i N. Råda, Eks­ härad, m. fl. a Sv. K., Västergötland, I, s. Z4. GRUMS KYRKA Inv. 1830 återger inskriften på en vid 1700-talets mitt tillkommen och ännu 1843 på södra väggen i kyrkan hängande (nu­ mera förlorad) trätavla, vilken utgjort epi­ tafium över en sergeant Peter Trast (f. 1700, d. 1765), en tid boende i Begerstads sn1 men sedan ägare av Grufön i Grums. Vid epitafiet hängde en värja (se s. 31). Inskriften: 27 EPITAFIUM >>Herr sergeant P. Trast så och Capitain John, 2 Född Sjuttonhundrade, väl lagd att svär­ det bära, Fig. 22. Grums. Gravstensfragment. - Foto 1911. -Fragment of a grave­ På Tjugu året sitt, han först blev mycket Fragment eines Grabsteines. stone. måhn Om konung, Sverige, Land- Dess välfärd och dess ära. Han Tjugutvå års flit nedlade med beröm; Ty Grefve Torstensson 3 tryckt honom thet i sinne: Fig. 23. Grums. Fragment från en gravtumba. 1600-talets början. Sannolikt hörande till gravstenen fig. 21.- H. Kjellin delin. 1911. Fragmente des Seitenstiickes einer Grabturnba aus der ersten Hälfte d. 17. Jhts. Wahrscheinlich dem Grabsteine (JTig. 21) zugehörig. - Fragmen ts of a tomb. Beginning of 17th century. Probably belonging to the grave -stone fig. 21. 1 Räk . L. I: l och L. I: 4. segersta d . Han kallas 1732 »Förridare» och sägs vara boende på kronogården Stömmestad. Var även närv. vid sst. 1738 11 /6 o. 29/10 och kallas då Fourier (i räk. 1739 »Föridare») men nämns 1743 sergeant. En!. epitafiet L 1700, d. 1765. Synes ha tjänstgjort vid Nerikes och Werml. reg. men bör ej förväxlas med kapten Petter Trast, vilken v ar död redan 1731. Jfr NORDENSVAN, II, s. 5 1, samt V. HAMILTO N, C. H. KREUGER och E. LEIJONHUFVUD, Namnlistor över officerskårerna vid svenska s. k. männingsregementen till häst och ståndsdragoner under stora nordiska kriget, 1916, s. 93. 2 Orden om Capit. John obegripliga i detta sammanhang; sannolikt en fela vskrivning i inv. 1830; - har måhända urspr. stått: •>son af Capitain John». Möjl. är ock den i föreg. not nämnda kapt. Trast just denne och således far till sergeanten, varvid en namnförväxl. får antagas hos NoRDENSVAN. 3 Greve Carl Ulric Torstensson till Ulfsunda i Uppland, f. 1685, sonson av Lennart Torstensson. Interimsöverste för Nerikes och Werml. reg. 1717. Chef där 1727, död s. å . Begraven i Riddarholms­ kyrkan. Jfr NORDENSVAN, II, S. 230. 28 GRUMS HÅRAD Fig. 24. Grums. GravsLen över Hytt­ mästaren Botved La rsson Ankar d . y . Lill Agnh a mm ar m ed hu stru oc h barn. Stenen förfärdigad 1638. - Foto 19 12. Gra b stein aus d . J . 163R.- Gr a vc·stonc from 1638. Fig. 25. Grum s. Grav sten öve r- Fru Br-ita PedcrsdoLter Hoo s. 16UO · L a le ts för-ra h älft. - PoLo 19 12. Grabstcin E rste Hälfte d . 17. Jhts. - Grave­ stone. Beginning of 17th ccn t ury. Med första Fullmagten, at vara therom öm At tappert tjena kong och hava Gud i minne. Sen krafterna aftogs och åldren mer tog till Herr Trast om hälsan sin war omtänkt och så vaken At se väl om sit hus, som andre hafva vill. At ömma makan sin och ackta Boställstaken Han therför afsked tog, han fick det samma och Till sin merite, förtjenst till heder och så ära, Af stora General, Baron von Buddenbrock. 1 Wäl dig som efter är, om Du får sådant bära. l Om denne, som år 1743 blev halshuggen i Sthlm p å grund a v det finska krigets snöpliga u tgång, NOHD. FAM.-BOK. se GRUMS KYRKA Så sofve nu 29 ro, min vänn uppå din ålder, På tina Sextifem år vandringsdagars lopp. Ack Gud hjelp mig, som går, och vet alt vad mig våller, Med nåde handen tin, få tron få kärlek och godt hopp.>> Huvudbaner (fig. 26). Inskrift: >>Kongl. Majts Trotjenare och Capitaine vid Amiralitetet, fordom Wälborne Herr CARL UGGLA/ född den 20 Maij 1655 och död den 6 februari 1744.>> Saknar bär­ stång. H. 230 cm. Sannolikt tillkommet först en t id efter kaptenens begravning. 2 Renoverat på 1800-talets mitt. Ett huvudbaner över fru · ELsA CATHARINA PLENNINGSKÖLD3 omnämnes såväl i inv. 1782 som 1830, men finnes nu ej mer. Dess inskrift är också okänd. L Huvudbaneret var emellertid av skulpte­ Fig . 26. Grums . Begravningsvapen över Carl Uggla rat och målat trä med en fågel i hj ärt­ ·r 1744. - Foto 191 2. skölden. Det har sannolikt tillkommit Funeralwappen. Mitte d. 18 . .Thts. - Funeral arms. Middle vid hennes död; i varje fall före det of 18th century. nu obefintliga inv. 1745, ty en senare tillkomst skulle eljest anmärkts i inv. 1774. H u vudbaner med ankare i skölden samt svärdhållande arm till hjälmprydnad. In­ skrift: >>Kongl. Majts till Sverige Trotjenare och Ofverste Lieutnant, wälborne Herr FREDRIO CRAEMER, Herre till Lång, född anno 1666 den 21 septr, död anno 1717 den l Julii.>> 4 H. 231 cm. Salmar bärstång och har sannolikt ej medförts i begravningsproces­ 1 Var ägare av Hammarsten i denna socken, gift 1:o 1684 med Christina Björnberg, f. 1664, d. 1704, (även hon b egraven i Grums kyrka); 2:o 1706 med Elsa Catharina Plenningsköld. - Jfr ANREP, IV, s. 454. 2 I inv. 1774 säges nä m!. >>Capitain Carl Ugglas Epitaphium" vara tillkommet efter föreg. inv. 27/3 1745, i varje fall icke upptaget i detta. Vapnet skulle således icke ha burits med i b egravningsproces ­ sionen, - dess storlek lägger också hinder i v ägen därför, - utan först efteråt upphängts i kyrkan såsom e tt minnesmärke. Ett sådant förfaringssätt blev också vid denna tiden alltmera vanligt. -Jfr S. WALLIN, Om barocktidens b egravningsva pen i Södermanland. (Utst. av äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910. Studier II. ) • F. 1674, d. 1738. G. 1706 m . k a pten C. Uggla på Hammars ten. - Jfr AN R EP III, s. 211, och IV, s. 454. - Även inv. 1782 anger dödsåret vara 1738; inv. 1830 dock 1739. 4 BEGI1AV­ N INGS VAPEN Han tjänstgjorde vid Närkes och Värmlands t re männingsregemente, med avsked 1701. Blev sedan 30 GRUMS HÄRAD Fig. 27. Grums. Minnessköldar över Assessor J. G. Linroth med fru, f. Stedt. Tillkomstår 1781-1782.- Foto M. Olsso n 1912. Funeralwa ppen au s d. J. 1781-1782. Funeral a rms from 1781-1782. sionen på grund av sin storlek. Synes emellertid - att döma av vapnets karaktär- ha tillkommit vid denna tid (jfr WALLIN, a. a., fig. 81-82). R enoverat vid 1800-talets mitt. År 1782 fanns utom detta även uppsatt ett nuförkommet huvudbaner överdenföre­ gåendes fader, ryttmästaren JoHAN 0REMER. 1 Ännu ett förlorat huvudbaner, från 1600-talet, uppsatt över NILs PERssoN STÅRK; omnämnt av Djurklou.2 överstelöjtnant »vid Värmlands allmoge•>, varifrån avsked erhölls 1712. -Jfr NORDEN S VAN , II, s. 42. I A. T. A :s utdrag om »Adeliga grafvar» (1753) omtalas »en graf, Säteriet Lång tilhörig, hwilken fra mi. passessoren Öfwerste Lieutenant Cremer låtit upmura•>. Var denna haft sin plats är ovisst; m öjligen var det denna grav, som - en!. m eddelande 1912 av disp. C. Matton, Agnhammar - p å­ träffades vid kyrkans r en overing år 1883 c:a 8 m. söder om långhuset och ungefär mitt för detta sa mt bes tod av »en murad graf täckt af en väldig häll, som bortsprängdes». I graven hittades intet. l F. i Sthlm, ryttm äst. vid Bohus-Jämtlands kavalleribataljon 1661-68. Adlad 1662. Ägare av Long. Död 1692. -Jfr NORDENS VAN, II, s. 23. 2 Jfr s. 25, not 3. Sannolikt var det Stårks och r yttm. J ohan Cremers sköldemärken, som en!. inv. 1830 då hängde till vänster i koret. »2: ne mindre - - utan påskrift och okändt hvilken Famille de tillhöra. • - Alla övriga (5 st. ) uppräknas nämligen . - Antagligen är det också dessa två, som i inv. förmultn a de och nedfallna». 1843 anges vara » GRUMS KYRKA Minnessköldar, 2 st. små, över assessor J. G. LINROTH på Long och hans fru B. C. STEDT (fig. 27) 1. Av snidat och målat trä. H. 80 cm. Tillkomna 1781- 82 på församlingens begäran men på assessorskans bekostnad och kallas då i sst.-prot.: >>2:ne Epitaphier eller adel skjöldemärken och huvud Baner.>> R~n.o­ verade. V är j a från 1600-talets f. hälft (fig. 28- 29) med graveringar på klingan, dels rent ornamentala, dels porträttbilder av den svenske fältherren Gustaf Horn och hans motståndare, kejsar Ferdinand III 2. L. 114 cm. - Liknande värjor, med två motståndares bilder, 3 till­ höra en i Tyskland under 30-åriga kriget florerande fabrikation. Värjan har i Grums under senare tider utan all grund trotts till­ höra den avbildade Horn, men härrör sannolikt från ryttmästaren Botvid Larsson Arrekar till Agnhammar (t 1645), vars gravsten fin­ nes i kyrkan (se fig. 24). Värjan är sedan 1915 deponerad i Värm­ lands museum, Karlstad. Värja med enkla, graverade ornament på klingan samt årtalet 1733. Kaveln av trä. Bygel och parerplåt av försilvrad mässing. Parerstången avbruten åt ena sidan. L. 80 cm. Värjan anses ha tillhört en sergeant P. Trast (se dennes epitafium, s. 27). Ett kopparstick av Ambrosius Hedengran samt två Gustaf III: s och två Karl XIII:s tal ha funnits i kyrkan. Två stolar av ek, med spiralsvarvade ben och kors samt läderklädsel på sits och rygg (fig. 30). 1600-talets senare hälft. 4 Stolarna, vilka nu ägas av hr G. Hedenskog, Arvika, äro enligt uppgift inköpta på 1870-talet å auktion vid Borgviks bruk och skola då ha upp­ givits vara ursprungligen komna från l Jfr s. 9, not 5. 2 Värjan samt d e graverade porträtten äro förut av förf. publicerade i Sv. Turistf. Ars­ skrift 1912, s. 152- 3. 3 T. ex. i Häverö ka, Uppland, en värja med bilder av Gustaf II Adolf och Wallen­ stein. 4 Jfr G. UPMARK, Möbler i avdelningen för de högre stånden. Nordiska museet. Sthlm 1912. H. l. PI. XVIII: 35. 31 VÄRJOR KOPPARSTICK MÖBLER Fig. 28 och 29. Grums. Värja fr ån 1600-tale ts förra hälft med graverade ornament och porträtt. Tysk tillverkning. - H. Kjellin delin. 1911. - Foto 1911. Degen aus der ersten Hälfte d. 17. Jhts. b eginning of 17th century. Sword from 32 GRUMS HÄRAD DIVErl.SE !lÖCK Ert I( LocKon Grums kyrka. Vid en sst. i Grums 1793 nämnas också bl. a. 3 gamla >>styrstolar>>. Ki s ta av trä med enkla järnband, sidahandtag och något fasonerade hörnskydd av järn. Tre lås och två slanthåL H. 56 cm. L. 120 cm. Br. 63 cm. Tillkommen 1745. L ås från 1600-talet (?)-med synlig låsinrättning ­ å dörren mellan kyrkan och gamla sakristian; likaså ett snarlikt å gamla sakristians ytterdörr. En straffstock förfärdigades 1766, år 1830 kallad >>straffbänlo>. Numera förkommen . S. k. f a t tig brickor anges vid sst. 1782 vara nyligen anskaffade åt dem, som fått tillstånd att tigga inom sock­ nen - detta för att förhindra utsocknes tiggare att be­ tunga församlingen. Dylika brickor, vilka omtalas från· Fig. 30. Grums. Sl ol av ck. ­ de flesta socknar i Värmland, bestodo vanligen av plåt Foto Larsen & Ödvall, Arvilm och voro försedda med socknens .namn, ibland även med 1914. ett nummer. Eichen cr Stuhl , E nde d. 17 Jhts. Oa k en chair. End of 17th century. Gustaf II Adolf s och Ka rl XII:s biblar, den förra i synnerligen illa medfaret skinnband med guldpressning, den senare i vanligt läder­ band med Karl XII :s namnchiffer samt mässingsspännen. Klockorna ha före 1800-talet ringts med rep nerifrån vapenhuset, ty t ill1801 om­ talas >>klocktåg>> av ända till 14 famnars längd, och år 1802 förordas trampning i stället för de dyra tågen. storklockan, ornerad med akantusbård, änglahuvud och en bild av evangelisten Johannes. Inskrift cit. P salt. 150, v. 6, donatorernas namn m. m. samt: GuTEN I CARL­ STAD ANNO 1724 AF ER. NÄsMAN FRÅN STOCKHOLM. Neromkring citeras P salt. 105 v. 4.1 - H . 88 cm. Diam. 90 cm. Lillkl ocka n ornerad med akantusbård. Inskrift: 0MGUTEN I ÖREBRO Hos KIVLAN­ DERs ENKA, GENOM FÖREsTÅNDAREN, HoFJUNKAREN VÄLBORNE HERR H. G. LINROTHs FÖRSORG ÅR 1812, etc. 1 - H. 68 cm. Diam. 72 cm. 1 Fu llständig avskrift i 1830 års in v.; se A. T. A. GRUMS KYRKA SAMMANFATTNING AV GRUMS KYRKAS KONST­ HISTORIA A. 33 I. Redan under 1100-talet synes kyrka här ha funnits, att döma av en bevarad, ålderdo mlig dopfuntsfot av granit. Den till denna nu hö­ rande cuppan är av täljsten och senare - fr ån !ZOO-talets mitt. Kyr­ kans tillvaro vid 1300-ta lets förra hälft bestyrkes genom historiska hand­ lingar. Rörande dess utseende finnas inga källor, om ej den på härads- B. sigillet befintliga bild en av en kyrka kan som sådan källa betraktas, pil den grund att häradet och socknen bära samma namn. Sigillet visar: on lit en, låg, rektangulär kyrka med takryttare, huvudingång i väster samt vapenhus i söder. Förutom dopfunten är ett ciborium av koppar det enda bevarade minnet av denna medeltidskyrka. II. Under 1600-talet tillbygges i öster ett bredare, 3-sidigt avslutat kor samt norr om de tta en sakristia. Båda av gråsten. Kyrkan har denna tid c. platt innertak. För koret tillverkades omkring 1700 nuvarande altar­ tavlan och predikstolen. - F r ån denna period härröra några bildgrav­ Fig. 31. Grums. Planut­ ste nar, däribland fragment av en s. k. tu mba -grav. veckling.- M. Olsson delin. III. Långhuset rivs och ersättes av ett nytt, med samma bredd som Grundrissentwicklung. -Plan of the development of the koret. Även nu platt innertak. Ett torn uppföres i väster. Allt färdigt church. 1739. Tornet förses 1745- 46 med hög, spånb eklädd spira. Större fön­ ster upptagas på kyrkan 1759. - Från denna och nästa period några begravningsvapen. IV. Långhusmurarna höjas Z alnar och kyrkan förses med tunnvalv av trä år 1765. V. Tornspiran ersättes 1803 av en lanternin, 18Z8 av en ny dylik. En sakristia av trä bygges 1873­ 75 i söder, varvid den gamla avstänges som likbod. Nya öppna bänkar 1884. stor re paration av k y rka n 1906. Glasmålningar i korets fön ster 1907. ZUSAMMENFASSUNG Die jetzige Kirche wurde in v ersc hiedenen Perioden aus Granit a ufgefuhrt. Von der ältesten, (mittelalterlichen) Kirche sind jetzt - einige Inventarstiicke wie ein Ciborium (Fig. 17 ) und Teile zweier Taufsteine (Fig. 13 ) ausgenommen -- keinerlei Spuren mehr vorhanden. Aus dem Umstande, da ss die Kirche denselben Namen fiihrt wie das »Härad>> (Kreis), in welchem sie gelegen ist, und dass auch das Häradssiegel eine mittelaltcrliche Kirche aufweist, liessen sich wohl Schlusse bezuglich Entstehung der ursprunglichen Kirche ziehen. Das auf d em Titelblatt wiedergegebene Siegel zeigt eine kleine 1 rechteckige Kirche mit Dachreiter, welche auf der Westseite mit eine m Hauptportal und ferner mit ei ner sudlichen Vorhalle versehen ist. Im 17. Jahrhundert werden ein dreieckiger, breiterer Chor und an dessen Nordseite eine Sakristei angebaut, beide aus Granit. Die Kirche war damals mit platter Holzdecke uberdeckt. Das Langhaus wird im Jahre 1739 abgerissen und mit einem neuen längeren, mit der Breite des Chores ubereinstim­ menden solchen ersetzt. Auch hier platte Holzdecke. Die Kirche erhielt im selben Jahre einen west­ lichen Turm, der 1745-46 mit einer hohen, schindelbekleideten Holzspitze versehen wurde. Erst im Jahre 1765 wurde die Kirche mit einem Holzgewölbe uberdeckt. Im Jahre 1803 wurde aucb die alte Turmspitze mit einem flachen Lanterninhelm ersetzt (der jetzige Lanternin ist vom Jahre 1828). Eine neue Sakristei aus Holz wurde in den Jahren 1873- 1875 an der Sudseite aufgefilhrt. Von der inneren Ausstattung ist ein Altaraufsa tz (Fig. 10) zu erwähnen, der ein vom Meister Nils 3. Sveriges kyrkor. Värmland l. 34 GRUMS HÄRAD Fig. 32. Grums kyrka från norr. - Foto G. Sillen 1923. Die Kirche von Norden. - The church from the north. Falk geschnitztes und gemalles Werk ist und wahrscheinlich, wie die Kanzel, im Jahre 1701 ausgefilhrt wurde. Aus dem 17-18. Jahrhundert sind einige r eich geschnitzte und gemalte Funeralwappen aus Holz, ferner einige interessante Grabsteine aus Kalkstein hervorzuheben. Bemerkenswert ist noch eine Palme aus Leinen, (Fig. 20) die das Wappen des Härads trägt. Solche Fahnen wurden während der Regierungszeit des schwedischen Königs Karl XII, um 1710 in mehreren schweclischen Provinzen und in Finnland, meist filr die zur Verteidigung der I-Ieimat zusammengetrommelten Mannschaft, ange­ fertigt. Schliesslich ist auch ein Degen (Fig. 28- 29) aus der ersten Hälfte des 17. Jahrhunderts zu erwähnen, der aus dem »30-jährigen Kriege» herstarumt und auf der Klinge die eingravierten Porträts des schwe­ clischen FeJdherren Gustaf Horn und seines Gegners, des Kai s ers Ferdinand Il I, zeigt. Der Degen ist wahrscheinlich in Deutschland verfertigt worden. Ein ähnlicher Degen ist auch in der Kirche zu Häverö, Uppland (Schweclen) aufbewahrt und zeigt die Porträts des ~chwedi s chen Königs Gustaf Il Adolf und des kaiserlichen FeJdherrn Wallenstein. Die Cuppa (Fig. 13) des oben erwähnten Taufsteines gehört zu einer grossen Gruppe von Taufsteinen, - den »spitzlappigem - die hauptsächlich im sudöstlichen Norwegen (Smaa lenenes Amt) und in elen westschwedischen Provinzen Dalslancl, Bohuslän, Västergötland und Värmland gefunden worclen ist. Diese Gruppe wird zur Mitte des 13, Jahrhunderts datiert. SUMMARY The existing church was built of granile at rlifferent periods. At the present time, with the exception of a few objects mentioned in the inventory - such as a ciborium (Fig. 17) and parts of two fonts ('Fig. 13 ) - there exist to-day no traces of the oldest meclireval bu ilding. Some data GRUMS KYRKA 35 Fig. 33. Grum s kyrka från norr med den gamla sakristian, nu likbod. ­ Foto G. Sillen 1923. Die Kirche von Norden. The church from the north . respecting th e a ppe arance of the original church may possihly be drawn from the facts that the churcil ha s the sa me na me as the hundred in which it is situ at ed, and tha t the sea! of the hundred b ea rs a medi mva l church. Th e sea! reproduced on the title-page s hows a little, rectangular church with a riclge-Lurret.. The building has a main porta l on th e west side and a portico on the so uth. In the 17:th centm·y was built a three-sided, wieler choir and, on the north side of this, a sacrisly, both of granite. The church th en had a flat wooden ceiling. The nave was pulled down in 1739 and r epl ace cl by a n ew and longer erection, in a grcement witl1 the breaclth of the choir. The n a ve , too, has a flat , wo oden ce iling. In the same year t here was ad dec! a weBtern tow ~r, which, in 1745-46, was fumishecl with a high, s hingle-co ve red spire. It was not until 1765 that the church obtain ed ils timb er vau!Ling. In 1803 the old spire was replac ed by a lantern. That now cxi sting dates from 1828. A new s ~cristy of timb er was erected (1873- 1875) on the so uth side of th e church. Of the interio r d ecora tion m 0ntion can b e m1de of tile altar-pi ece (Fig. 10), earved and painled by Mas t er Nils Falk . It was probably made, like the pulpit, in 1701. Some earved and painled batchments of woocl and a few interesting gravestonos of limes tone, dating from the 17:tll and I S:th ccnturi es , are worthy of attention . A banner of lin en (Fig. 20 ), with th e arms of the hundred, is r ema rkable. In the more southerly provinces of Sweden, and in Finland, such banners were made a bout 1710 (in the reign of Charles XII ), usually by th e men who ba d been callcd to a rms for th e defence of their native land. Finally, mention may b e made of a sword (F ig. 28-29) from the fir s t half of the 17:th century, a r elic of the »Thirty Years' Wan, which bears engraved on the blade the portmils of Gustaf Horn, a Swedish Field-Marshal, and hi s opponent, the Emp eror Ferdinand III. The sword is prob a bly of German orig in . A similgr weapon is preser ve d in Hiiverö 36 GRUMS HÄRAD church, in the Swed is h prov ince of Uppland, and bears the portrails of Gustavus Adolphus the Great and the Imperial leader, ·wanenslein. The bowl of the above -menlioned baptismal font belongs lo a !arge group of scale-ornamented baptismal !'onts - chicfly di stinguishing so uth-eas lern Norway (Smaalenen cs Amt) and the west ern provinces of Sweden (Da lsland, Bohuslän, Västergötland and Värml and ). This group can be assigned to the middle of th e l3:th cenlury. Fig. 34. Grums. Häradsfanans märke.­ Foto 19 11. D ctail der Fahn e in Fig. 20. - Dctail of the banner in fig. 20. Fig. 35. BorgvilL l\yrkogårdsport i väster. - Foto 1912. Wcstlichc Kirchhofspforte- Gate to the chnrchya rd in the west. BORGVIKS KYRKA VÄRMLAND, VÄRMLANDs LÄN, GRUMS HÄRAD KARLST ADS STIFT, NORS KONTRAKT ANNEX TILL NOR TRYCKTA KÄLLOR: CARLSON, S. 11 - 18 (s. Z BI) god ext. från SV).- FERNOW, S. 518. - HAMMA­ RIN, II, s. 239- 59. - PRÄSTMÖTESHANDLINGAR 1869, 81, 87, 93, 1905. - FR. voN ScHEELE, Werm­ 1and i teckningar, 1858, s. 81 - 82, med litografi av A. Nay över Borgvik från sjön; kyrkan från SV (Kyrkan anges oriktigt nog vara uppförd 1741, vilket är tornets å rtal.)- SvER IGE, V, s. 485- 86. ­ TENOW, 1886, S. 81. HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: DJURKLOU, 1867, S. 218-;--19.­ FERNow, >>Archivum Vermelandicum>>, II: 82, pag. 381. Karlst. lärov.- och stiftsbibl. "(Avskr. av· K. M:ts resol. om Borgviks kyrkbyggnad, Ystad 11 / 1 1716.) - FRYXELL o. HAMM4RIN, s. 434, 441. 38 GRUMS HÅRAD (Kyrkan anges dock oriktigt vara invigd redan 1715. Likaså är uppgiften om den förste kapellpredikan­ tens n amn felaktig.)- LIGNELLS SAMLING, s. 269. (Avskrift av K. M:ts resol. om Borgviks kyrkbyggnad, Ystad 11 /1 1716. ) - NORDIN, nr 1003. (Kopia av K. M:ts brev om kollekt till kyrka vid Borgvik 28/4 1719.) - RUNDGRENS LIGGARE, S. 178-79. - WESTIN, V, nr 50054. (Litografi av T. Thersner över Borgviks bruk, herrgård och kyrka. 1800-talet s mitt.)- A. T. A.: 4 foto (ext:r fr. NY, SV samt över f. d. gravkapellet; int. mot ö, samtliga före restaureringen 19 12); Inv.-fört. 1830 samt V. H. A. A:s dagboks protokoll 1880, nr 9, § 185, ang. m ålning i kyrkan. - B. St. 3 bl. godkända, men ej utförda ritningar till kyrkans omändring, av Joh. Abr. Wibelius 1827 (plan, norrfasad samt sektion av koret); 3 foto från år 1900 (ext. fr. SV, samt av gravkoret fr. S, predikstol). KYRKANs ARKIVALIER: I Land sa rkivet, Göteborg: Uppgifter om byggnad och inventarier träffas i följande handlinga r: K. I: 1-2, sst.-pr ot. 1731- 97, 1798- 1820 sa mt inv. 1735, 74, 82 med tillägg 1743, 45, 51, 79 (K. I: l ); inv. 1806 och 19 med tillägg 1820 (K. I: 2) - L . I : l, räk. 1718-1849 samt inv. 1718 med tillägg 1719, 22, 51, 58, 60, 61. (L. I: l inne håller även »Memorial af Erich Borg­ ström• - d. y. - »för åren 1742-59>> över vad han själv bekostat kyrkan, samt P . M. över vad han och hans mor, fru C. J. Usingh, åren 1735- 41 givit till tornbyggnaden.) - I kyrk ans a rkiv: Sst.- och kst.-prot. samt räk. från nyare tid. (I K. I: 3 även inv. 1823 med tillägg för en del år.) - N. Z, inv.­ och vis.-prot. från 1830. - Lösa handlingar, såsom: l. l, »Kong!. Maijts n å diga Resolution om Borg­ viks kyrkobyggnad, dat. Y stad d. Il Jan. 1716• (såväl i orig. som avskr. - Andra avskrifter i ms. finnas upptagna på respektive platser i denna källförteckning) . - I. 2, Landshövd. Ekeblads uppmaning (2/7 1716) till Borgviksborna att bidraga vid kyrkbygget. - l. 3 och l. 7, Karl XIV Johans och Gustaf V:s bekräftelsebrev rörande patronatsrätten . l. 6, Utdrag ur V .. H. A. A: s dagbok 1880 rör. målning i k yrkan (se A. T. A .). - O. 4, Diverse handlingar rörande kyrkoreparationer; ävensom ritningar av A. H. Wenner ström 1826 (till tornhuv, a ltar- och predikstolsanordning) och J. A. Wibelius 1827 (tornhuv, altare, predikstol - jfr B. St. ). -O. 5, Handlingar om kyrkog.-utvidgn. 1900-03. ­ I Grums kyrkoarkiv : O. 6, Flera för kyrkans tillkoms t förberedande handlingar även som Karl X II :s resol. 1716 å kyrkbygget (avskrifter).- I segerstads kyrkoarkiv: Skiss i blyerts, osignerad, av Borgviks kyrk­ torn. Ritningen har i Segerstad legat till g rund för den där år 1848 uppsa tta tornspiran. - · Föd.- och dop- samt döde- och b egravn.-böcker finnas här från 1718; lysn.- och vigselböcker från 1719. Dessutom »Catalogus delinquentorum • 1724-43, 1763- 77, och i sst.-prot.-boken ( 1731- 1797) en serie bio­ grafier över kapellanern·a alltifrån kyrkans tillkomst. KYRKOGÅRD, KLOCKSTAPEL, OCH BOD KYRKOGÅRD Fig. 36. Borgvik. situationsplan. ·situationsplan der Kirche. - Plan of the church. Borgviks kyrka ligger på en i Borgvikssjön ut­ skjutande udde. Dess kyrkogård, vilkens inhägnad framgår av planen, fig. 36, har samtliga murar och terrasser lagda i kallmur och utan täckning. I nord­ västra hörnet på den därvarande terrass-skoningen 5 små slaggstensmurade >>tornhattar>> med plåthuv. I väster en ingång med smidda järngrindar (troligen av BORGVIKS KYRKA 39 år 17501) mellan slaggstensmurade och fogstrukna grindstolpar under låga plåthuvar (fig. 35). Lika ingång i norr. Kyrkogården upptogs i716- 18 och har sedan dess utvidgats flera gånger (t. ex. 1819, 1831 samt 1900---03). Till år 1744 begrovos även lik inne i kyrkan, vilket då förbjöds av brukets ägare. Först var kyrkogården inbägnad av en trä->>balk», vilken för under­ hållets skull var indelad i 6 >>stycken>>, vardera om 47 alnars längd. Socknen, 91h hela går­ dar stor, hade för samma ändamål delats i 6 områden.2 Ny balk, murad av gråsten och försedd med trätak, tillkom 1728-29. >>Kyrkgrindar>> nämnas också nu. År 1744 upp­ murar mäster Christian Haller3 två kyrkogårds->>portar>> av gråsten och tegelsten; - om det varit portaler eller vanliga stolpar är ovisst. År 1756 talas emellertid om: >>Måln. på kyrkiodörrarna som reparerades såsom ock på alla 4 kyrkaportarna som äro ånyo anstrukna.>> Uttrycket >>4 kyrkoportar>> tyder på att det varit portstolpar, enär endast två ingångar till kyrkogården funnits. De taktäcktes i varje fall med tegell747. År 1756 förändrades de av mäster Christian Haller samt pryddes av en >>bilthuggare>> med >>Stora Sirater el. utskurna knoppar>>. En ny ombyggnad skedde 1813, och då av murmäst~ren Jonas Haller, sannolikt en ättling av förutnämnde Chr. Haller. De gamla >>rappade och limmade>> balkarna ävensom dessa >>portar>> ersattes troligen under 1800-talets senare hälft av de nuvarande. Bredvid kyrkogårdsportarna ha även funnits trappor över balkarna intill år 1883 samt från 1897. Invid östra kyrkogårdsmuren är i jorden nedsatt en fristående, järnsmidd grind GRAVMINNEN (kyrkog. plan: l), kommen 1842 från f. d. Borgströmska gravkoret (se s. 46), när detta omändrades till sakristia. Upptill prydes grinden (se fig. 37) av en smidd bågställning med klackblomkalkar och spiralrullade blad; nederpartiet (120 X 120 cm.) utgöres av bokstäverna E NB-C I V - E E B inom en ram. Här förekomma alltså samma initialer som på gravkorets öst-väggar (se s. 46). Grin­ dens bokstäver ha enligt CARLSON, s. 17, varit förgyllda . Enligt honom skall grinden ej stå på den plats, där de utflyttade kistorna nedsattes, utan dessa skola ha jordats närmare kyrkan och gravkoret; var vet man dock ej. Strax sydväst om denna grind ligger Skj ölde­ brandska familjegraven 4 utan särskild utsmyck­ ning (kyrkog. plan: 2). 1 Brukspatron E. Borgström d. y. uppger sig detta år ha till •galler och r eglar• (för grindar) bekostat l skepp und och 10 skålpund stångjärn, motsvarande en summa av 30 Daler silvermynt. 2 Norra Borgwik, Biurta, Öfwerud, Bruket, Södra Borgwik samt Wermerud. - Sst.-prot. 1719. (L. 1: 1.) 3 Se Grums, s. 9, not 3. 4 Kammarherre Carl Aug. Skjöldebrand blev 1839 ägare av o s Jo /f Dit. J....J___,_~-L..........,.~-'--'---.J.. M. Olsson delin. Fig. 37. Borgvik. Järngrind från f. d. Borgströmska gravkoret. ­ Eisengitter aus d em vorherigen Grab· chore der Familie Borgström. - Iron gate from the former mortuary chapel of the Borgström family. 40 GRUMS HÅRAD F ig . 38. Borgvik. Gravvårdar av gju tjärn från 1800-talets förra häll't. Eiserne Grabdenkmäler aus d. ersten I-Iälfte d. 19. Jhts. - Iron monumen ts. B egin ning o( 19th cen t ury. P å kyrkogården dessutom två enkla, c:a l m. höga, sköldliknande gravvårdar a v gjutjärn med inskrift och årtal, resp. 1835 och 1849 (fig. 38). Dessa äro sannolikt till­ verkade vid Borgviks bruk. P å den ena (över en hustru Britta Moberg) av de båda här avbildade står på vårdens > >skaft>>: V B F, möjligen betecknande tillverkaren. KLOCKsTAPE L En fristående klockstapel av trä har funnits i kyrkans närhet 1722- 37, tills tornet blev färdigt att mottaga klockorna. aoo En >>material- och likbod>> (6 X 5 m.), belägen öster om kyrkan, av rödmålat res­ virke med t egeltak, troligen uppförd 1862. I inv. 1862 1/12 läses: >>Innevarande år har - - - - en materialbod med två lofter blifvit uppförd, kan även begagnas tilllikhus.>> Den nuvarande boden äger blott ett rum. P å sst. 1879 beslöts emellertid, att liken ej som förut skola under vintern insättas i likhuset, utan omedelbart nedsättas i graven och på­ fyllas med jord. Före 1862 nämnas blott >> limb odar>>, till förvaring av kalk och lim i och för kyrkoreparationer. Vid tornbygget använde man sig också av en >> lim ugn», och år 1781 omtalas en brädfodrad och nävertäckt g ra v >>till Kyrckolimets syrande>>. Borgviks bruk, d . 1881, g. med Sofia Anloinelte Groen, d. 1870. Bå da här b egravda.- Se CARLsoN, s. 56 och 65. BORGVlKS KYRKA 4i Fig. 39. Borgvilc Exteriör från s ydväs t. - Foto l !JIZ. Die Kirche von Slidwesten. - The church from the sou th-west. ~,Ö R SAMLIN G S H I S T O R I A Borgviks kapellförsamling är, såsom självständig, ej av äldre datum än den 11 jan. 1716. Dessförinnan räknades den till Grums socken. Vid tinget på Algustad med allmogen av Grums härad den 18 febr. 1714 klagar emel­ lertid hammarpatron Erich Nilsson Borgström1 över att Borwiksborna ha 5 a 6 fj ärdings­ mil till moderkyrkan (Grums), >>samt höst och wår många wakar, och hela tiden medelst swåra hinderliga wägar, som äro öfwer siögar och berg, ifrån Gudstienst bewistande af­ stängas; däs utan till angränsande kyrkor, under en swår wäg öfwer en mil på alla sidor, dertill med, när opat watn är, Skute- och Båtsfalck standigt ·wistas wid Borwik i stor l Bröderna Nils och Erik Nilsson Borgs tröm ägde tillsammans Borgviks bruk vid övergången från 16- till 1700-talet. Den förstn ä mnde f. 1658, d. 1728. · Den andre f. 1660, d . 1720. Med sin ma ka , fru Catha­ öna Juliana Usingh, f. 167Z (CARLSoN; hos Anrep I, s. 4, 1662), d. 1751, hade denne flera barn, bland vilka särskilt sonen, bergsrådet Erik Eriksson Borgström, f. 1708, d. 177D, haft betydelse för Borgviks kyrka. Vad dessa tre bekos tat kyrkan fram går bl. a. av det uppsatta epitafiet (s. 57). Rörande Borgströmska · släkten, som härst a mmar från Holla nd, se SJösTRÖM, s. 23-24, där dock en del fel förekomma ; samt CARLSON. Bergsrådet E . E:son Borgström har genom en donation av år 1759 instiftat den s. k. Borgströmska professuren i Uppsala. Jfr Non o. FAM.-BOK. 42 GRUMS HÄRAD myckenhet, forutan hwad för olägenhet orsakar en stor myckenhet folck, som stadigt från åtskilliga härader måste några wiekor ibland ligga wid qwarnarna i Bor­ wik och wänta på malning, icke för kyr­ kans olägenhet kunna få komma i Guds hus, hwaraf ett ogudacktigt wäsen och skier ibland gemene man, och Guds för­ törnelse av att så ett syndigt lefwerne s1g yppaD>. Brukspatron Borgström begär nu tings­ attest härpå samt supplicerar allerunder­ dånigst s. å. hos konung Carl XII om privilegium att bygga en kyrka vid Borg­ vik, varvid han bl. a. framhåller, hurusom >>de gamla och högt bedagade>> icke kunna >>för sin kraftlöshets skull sådana swårig­ heter utstå, att de icke en gång på hela 2 åren, jag frucktar längre, komma till kyrkan, utan nästan såsom hedningar frambringa sin ålderdoms tid>>. Borgviks bruk . räknade jämte de inom 1/4 mil från bruket liggande 9 1/4 hela gårdars åboar, vilka skulle utgöra den nya sock­ nen,1 >>i unga och gamla mans- och qwins­ personer s:a 473 siälaD>, därav 166 på bruket, - och dessa ville nu, trots landets utarmning genom Karl XII :s krig, bygga sig en ny kyrka och en kyrka av sten. De begärde emellertid att bli förskonade t-~------+~~--+----------tl' från reparation på moderkyrkan, vilket o gav anledning till tvister, som dock lyck­ Fig. 40. Borgvik. Plan. Ska la I : 300. - Uppm. av M. Olsson 191 2. ligen löstes, sedan brukspatron Borgström Grundriss der Kirche. - Plan of the church. lovat att ur egen kassa lämna 50 Dlr smt till Grums kyrkas reparation. 2 Den Il jan. 1716 gav så konung Karl XII från Ystad sitt nådiga tillstånd till kyrkbygget, och därmed börjar socknen sitt eget, självständiga liv. l Enligt T ENow, s. 81, not 2, sk ulle till Borgviks socken r äknas förutom själva bruksfolk et 8 11 / u hemman av Grums socke n. - I sst. -prot. 1825 10 /7 uppges också socknen då bestå av 8 11 / 12 mantal. 2 Ar 1766 en ny tvist mellan Grums och Borgvik, vilken bilades därigenom, att Borgviksborna till Grums ks reparation betalade 50 tolfter bräder •i ett för allt och för alla tiden. BORGVIKS KYRKA 43 Fig. 42. Borgvik. Tvärsnitt mot öster. Querschnitt gegen Osten.- Section towards the east. Fig. 41. Borgvik. Längdsnitt mot norr. - Uppm. av M. Olsson 1912. Längsschnitt gegen Norden. - Longitudinal section towards the north. Kyrkobyggandet påbörjades genast (på hemmanet Starkeruds mark, tillhörig de båda bröderna Borgström), och d. 24 nov. 1718 invigdes kyrkan (dock endast långhuset fär­ digt).- Genom K. Brev (Ulrica Eleonora) 28,14 1719- se NoRDIN, U. B., nr 1003- be­ viljades till kyrkobyggets avslutande en kollekt över hela riket, vilken inbragte något över 2,000 Dlr smt. Från början har bruksägaren haft och har ännu s. k. >>Jus patronatus>>, d. v. s. rätt att själv kalla predikant1 • l Kollekt från hela riket kan en!. K. Brev 26/3 1773 icke längre beviljas församling, där •Jus patronatus» är rådande. 44 GRUM·S HÄRAD KYRKOBYGGNADEN Kyrkan med torn, sakristia och förbindelsegång (se plan, fig. 40) är uppförd av gråsten1 med tegel i fönsteromfattningar, allt ut- och invändigt putsat. Långhusets inner­ "' dock sedan 1911 nedtill oljemålade grå i panelhöj d; likaså . BEHANDLING väggar fick sakristian samtidigt oljemålade (gula) väggar. Tornet, som är försett med murhörn, har en plåtskyddad soc­ kel med dragen putslist. Långhusmurarna sammanhållas av järn, vilkas ankarslutar TAK bilda bokstäverna: Y Y'if'..SI''?/ c/Y.J>m41!9 ._/f/ Tak på torn och sakristia (lök-kupol) av plåt; eljest av tegel. Långhuset hade dock spånat tak till år 1747. Taklisten är FÖNSTER enkelt profilerad. sakristian har profilerad och med tandsnitt försedd taklist. Samt­ liga fönsterbågar äro numera av trä (därförut av järn). Endast korfönstrens övre delar INNEnTAK äro blyinfattade; eljest överallt träinfattade små rutor, delvis av grönaktigt glas. Inner­ taket: i långhuset tunnvalv av trä (vitmålat sedan 1880); i sakristian 8-delat kryssGoLv valv; i mellangången 4-delat kryssvalv, båda dessa av tegel. Golv i hela kyrkan av trä sedan 1885- 86 (därförut tegel i koret, från 1850, och täljsten i gången, från 1744) - år 1737 hade dock kyrkan trägolv. Vapenhusets golv består sedan 1844 av skifferhällar. I sakristia och förbindelsegång trägolv. MATERIAL VÄGGARNAs LÅNGnus Kyrkan har tillkommit i tre olika skeden. Först uppbyggdes långhuset åren 1716- 18 av obekant byggmästare. Dess exteriör bör i huvudsak ha haft samma utseende som nu; --liksom ännu är förhållandet, torde västra gaveln icke varit uppdragen till röste, alltså taket avvalmat åt både väster och öster samt täckt med spån. Innertaket var även då tunnvalv av trä. Åren 1735- 41 tillbyggdes tornet av mäster ChristianHaller,Karlstad2 på bekostnad3 av fru C. J. Usingh och hennes son, brukspatron E. E:son Borgström. 4 Deras initialer: C. J. U. och E. E. B. samt årtalet 1741 stå också i järn utanpå tornets västvägg. Då tornet tillbyggdes, bröts en bred öppning upp i långhusets västmur av samma bredd som mot­ svarande öppning i det nybyggda tornet. Den så uppkomna genomgången täcktes till sin östra del av bjälkar, till sin västra av en valvbåge (se skiss, fig. 44). Vid samma till­ fälle uppstod ett c:a Yz m. brett och 2 Yz m. djupt tomrum, liknande en trumma, mellan tornrummen och långhusets ovanför taklisten varande västvägg, vilken här är av trä 1 Enligt räk. hade dock vid uppförandet av tornet åtgått äveh 4,500 murtegeL Likaså ingår tegel delvi.S i förbindel segången. 2 Om honom, se Grums, s. 9, not 3. 3 Allmogen bidrog dock med stenbrytning och körslor m. m. 4 Om dem , se s. 41, not. l. En äldre broder till bruksp. E. B- m., häradshövding Johan B-m, »contribuerade >> också till tornbygget med 100 Daler silvermynt. Kostnaden för de båda andra var tillsammans 3,215 Dir och 13 öre Smt. Johan B-m, f. 1695, d. 1763, adlad 1743 Adelheim. Jfr LARSON, s. l. Födelseåret där, liksom hos A•NREP, anges felaktigt vara 1685. I-lans mor var nämligen f. 1'672 (ej 1662, som ANREP anger) och hans närmast yngre broder 1697. TORN BORGVIKS KYRKA 45 Fig. 43. Borgvik. Interiör mot öster. Inneres gegen Osten. - Foto J. Roosva l 1914. Interior towards the east. (se längdsektion, fig. 41). År 1839 klagades på sockenstämma över ett brädskrank, som >>för några år sedan>> uppförts av brukets ägare mellan läktaren (som just tillhörde denne bruksägare) och tornet, varigenom folket ej som förut kunde sitta i tornrummet och åhöra predikan. (Någon skymmande orgel fanns då ej.) Skranket togs därför bort, men 1880 tillkom ett nytt, det nuvarande. - Tornspiran med dess 8-kantiga, dubbla lanternin, varå ritning säges ha erhållits från Stockholm,I uppsattes omkring 17 40 (1738- 41) av l Vid sst. 1738 13/8 lovar församl. att nästa sommar fullborda kyrktor­ net, va~jämte bruksp. Borgström säger sig genom sin bror, »häradshöv­ dingen» (Johan Borgström) vilja från Stockholm skaffa ,en tienlig af­ Ritning til kyrkiotorn et,. Den tiden fanns dock ingen stockholms­ kyrka med dylik dubbel-lanternin, som kan tänkas ha utgjort förebild, frånsett Kungsholms kyrka, till vilken ritningar uppgjorts av Mathias Spie­ ler och som grundlades 1672 och invigdes 1688. Tornet blev dock färdigt först 1810, ehuru i enligh et med Spielers ritning, so m visar liknande lanter­ nin och som tydligen legat till grund för a vbildningen av Kungsholms kyrka i Suecia antiqua et hodierna. Det är därför möjligen genom detta verk, som inflytandet på värmlandskyrkan förmedlats. - Jfr Sv. K. , Stockholm, Kungsholms kyrka. - Borgviks spira har sedan i sin tur tagits till förebild för liknande å Brunskogs förra samt segerstads nuvarande kyrka (spiran där av år 1848). bHJo o Stt '"""""~~~~---' Fig. 44. Borgvik. Tvär­ snitt av långhuset tätt intill d ess västvägg. Skiss. - M. Olsson delin. QuerRchnitt des Langhau­ ses an der Turmwand.­ Section of the nave close to the tower wall. 46 GRUMS HÄRAD byggmästaren Philip Eckell från Karlstad. 1 Spiran krönes av en förgylld koppartupp. 2 År 1879 23/6 slog åskan ner och spräckte tornet, varför man slog järnband omkring det och dolde dessa med plåtbetäckta, enkelt profilerade lister, varigenom tornet erhöll sitt nuvarande, uppdelade utseende. Genom bjälklag är tornet uppdelat i 5 våningar. Botten­ våningen utgör det s. k. vapenhuset (år 1742 kallat >>wåknehus>>, 1752 >>waknhus>>). I norra tornmuren en inbyggd spiraltrappa av trä med ljus bl. a. från en utåt rundbågig glugg (yttre mått: 25 X 11 cm.). Rundfönstret ovanför västdörren upptogs 1744 (sam­ tidigt tillkom också vapenhusfönstret i söder). Ovanför rundfönstret ett rundbågigt samt närmast under kloekgluggarna ett litet korsformigt fönster. Dörröppningen in till långhusvinden är rundbågig. GRAVKOR OCH Som tredje och sista led i kyrkbygget tillkommo de östliga tillbyggnaderna. År 1744 SAKRISTIA uppfördes nämligen av mäster Chr. Haller på bruksp. E. Borgström d. y:s bekostnad öster om kyrkan ett ståtligt, 8-kantigt g ra v k or (fig. 45) åt dennes föräldrar. Deras och sonens initialer - E. N. B. - C. I. U. - E . E. B. 3 - läsas också i järnbokstäver på gravkorets tre östligaste väggar samt årtalet 1744 på den närmast belägna norra. Sam­ tidigt uppdrogos även murar mellan gravkoret och kyrkan, varigenom man erhöll en sär­ skild, liten sakristia istället för en förutvarande, mer provisorisk, anordnad bakom alta­ ret. På denna »nya>> sakristia, liggande 3 trappsteg högre än kyrkan och förmedlad med denna genom en rundbågig dörröppning (ursprungligen en ytterdörr till den förutvarande >>sakristian»), upptogs en yttre dörr i söder. Vid vis. 1774 sägs om denna sakristia, att >>ett rum in i muren derstädes befans wara byggdt i form, såsom ett litet skåp, med fäs­ tade gångjernskrokar i muren>>, till vilket »rum>> nu skulle göras en järndörr med lås för att erhålla förvaringsställe åt nattvardskärlen. Sannolikt är det detta »rum>>, som sedan förändrats till ett litet fönster (se längdsektion, fig. 41). 4 Från denna sakristia - numera blott genomgångs- och förvaringsrum (med vinkällare under golvet) - leder till grav­ koret en rektangulär dörröppning, från början endast avstängd med den järngrind, varom talas sid. 39. År 1769 lä t emellertid ovannämnda bruks p a tron igenmura denna öppning, >>på det ingen» - som han yttrade - >>hädan efter skal uttränga mina sal. föräldrars lik utan önskar at theras ben skola ligga och grönskas uti ewärdeliga tider på sina hwilo­ l Han har bl. a. uppfört Svanskogs ka , Värm!., 1733, med torn 1738. Jfr H. KJ ELLIN, Sverige, 514. 2 Åren 1826-27 var ma n betänkt att ersätta spiran med en •medelmåttig•, korsprydd huv ( = la n­ ternin), sådan som K. M:ts förordning av 22/3 1759 åsyftar, men lyckligtvis stannade det endast vid förslaget. Ritningar ha de dock uppgjorts av A. 1 -I. Wennerström och J. H. Wibelius. (Jfr O. 4, käll­ fört eckningen.) I samba nd med dessa förslag bör man sannolikt sätta församlingen s 1825 till K.M:t framställda begäran om understöd samt K. M:ts år 1832 erhållna tillstånd till kollekt i hela rik et, vil­ ken koll ekt dock aldrig kom att upptagas på grund av vissa av församlingen ej iakttagna bestämmelser. n Om des sa personer, se sid. 41, not l. 4 När detta skedde är ovisst. På Wennerströms och Wibelius ritningar av år 1826 och 27 - jfr källförteckningen - finnes det ej utsatt. Men i Borgströms memorial för 1744 - se räk. L. 1: l - sägs, att på sakristian gjordes dörr och ,fönster>>. v, s. BORGVIKS KYRKA 47 Fig. 45. Borgvik. Exteriör av »Borgs lrömska gravkoret>> fr ån sydväst. I bakgrunden ma terialboden. - Fo to M. Olsson 1912. Der frllhere Gra bchor der Familie Borgström, jetzt Sakristei, von Si.ldwesten. Im H intergrunde die Materialbude. The former mortuary ch apel of the family Borgstr öm, from the eouth-west. Now sacristy. In the back-ground the store-house. ställen uti god ro>>. Han nödgades dock åter upptaga den igenmurade dörren, och där­ efter fylldes gravkoret så småningom med kistor av anhöriga och andra bruksinnehavare, varför gravkoret också omdöptes till >>patrongrafvem> . År 1842 lät emellertid församlingen - efter förut skedd annonsering1 - tömma det och aptera det till sakristia. Rundbågiga fönster upptogos, ett i norr och ett i söder. 2 Huruvida gravkorets ursprungliga ägare fått sin plats under golvet och därmed undgått ödet att flyttas ut på kyrkogården, har ej kunnat utrönas, ehuru så får anses sannolikt. Post- och Inrikes Tidningar 1824. Nr 205-11 sa mt nr 2 17. Redan år 1826 förelåg ett omä ndringsförslag a v byggm. A. H. Wennerströ m, som ville göra fönster i öster och dörr i söder. A t· 1827 nytt förslag av .J. A. Wibclius : fön ster 'i norr, söder ot;h öst er. 2 1 48 T A K i\LÅ.. LN I NG GRUMS HÄRAD Takm å lningar utfördes 1745 av mäs­ ter Michael Carovscky från Göteborg1 på brukspatron E. Borgström d. y :s bekost­ nad. De föreställa - enligt Djurklon _:___ >>Tre­ enighet en i choret, der nest Ytterst a domen och på en del af norra sidan helvet et med dess hufvudpersoner och vanliga scenerier>>. R edan 1824 önskade man övermåla dem, särskilt den nordvästra delens >>ohyggliga figurer>>, men vitlimningen skedde först 1880, sedan vederbörligt tillstånd därtill blivit lämnat. År 1911 övermålades taket i olj a. Enligt muntlig uppgift 1912 av en i ort en boende person (kyrkvärden Lind­ bergs fru) , som under sin konfirmationstid sett målningarna, skulle yttersta doms­ fr amställningen visat världsdomaren Kristus med sina 12 bisittare (apostlarna), alla placerade på stolar. Helvetesbilderna hade varit fruktansvärda. Målningarna skulle också, enligt samma utsago, ha liknat de i Brunskogs forna kyrka (Värm­ land) befintliga, ehuru de där varit något bättre utförda. 2 Färgerna hade i Borgvik varit ljusa och lätta över koret, men bj ärta och oroliga i avgrundsbilderna. En annan sagesman, ortens gamle kyrkringare, säger sig (1912) minnas, hur regnbågen skilde himmel och helvete åt, och att på det se­ Fi g. 46. Borgvik. Alt arpry dnad fr ån 171 8, r eno­ nare stället djävlar plågade sina offer på verad 1912. - Fo to M. Olsson 1912. alla upptänkliga sätt, t. ex. genom att Alta raufsatz aus geschnitzt em und b em a ltem Holz a.us d. J. 1.718, renaviert 1912. - Altar -ornament of earved sticka en järngaffel i kroppen på dem etc. a nd pa.inted wood from 1718. Reneva ted in 1912. Den babyloniska skökan förekom som >>ett stort, grannt kvennfolk», omvärvd av lågor; en annan kvinna diades av en orm. Den rike mannen grimaserade och slet sig i håret, medan lågorna slickade hans kropp. - Något l Bördig från Danzi g, m ästare 1742, d . 1745, g. 1744 m . Maria Ross. - Jfr W. BERG, Sa mlingar till Göteborgs historia . Gbg 1882, s. 356 och 361 samt A. B tECKSTRÖ M, s tudier i Gö t eborgs bygg­ n a dshistoria före 1814, Sthlm 1923, s. 75 och 78. -- H an s mäst erstycke (1742) v a r m ålning av s tora r å dhussalen i Göteborg. D ärjämte skall han 1735- 36 ha m ålat taket i Örgryle kyrka vid Glbg. 2 Likheten beror möjligen blott p å den vanliga 1700-talsfra m ställningen av ytter sta domen. BORGVIKS KYRKA 49 A. B. c. D. E. Fig. 47. Borgvik. Bilder från altarprydnad: C, D, korskrank: B, E, och läktare: A; samtligas utseende före 1912 års renovering. - Foto A. Norblad 1912. Holzfiguren a us d . 18. Jht. von dem Altaraufsatze (C, Dl, dem Chorgitter (B, El und dem Orgelchor (A). Wooden figures (18th century) from the a l tar-ornament (C, D), the choir·railing (B, E) and the gallery (A). samband med Ehrenstrahls eljest för så många kyrkor uppslagsgivande >>Yttersta dom>> (1696) i Stockholms storkyrka synes ej finnas här, att döma av de många >>medeltida>> elementen - världsdomarna på sina stolar, den babyloniska skökan m. m. Kyrkan uppvärmes genom en i koret stående järnkamin (Gurney), uppsatt 1886.uPPVÄRMNING Bakristian är också (1889) försedd med kamin; därförut (sedan 1842) en tegelstenspis. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Enkelt altar bord av trä. - Altarringen, tillkommen 1850, halvrund med balusterformade pilastrar, målad 1880 i vitt och guld men 1912 i brunaktig marmorering i över­ ensstämmelse med altare och predikstol. Den är klädd med röd plysch. - Altarprydnad av snidat och huvudsakligast i grönt och brunt målat trä (fig. 46). Mittpartiet visar i relief en framställning av Nattvarden, en naiv efterbildning av något stick efter Rubens' natt­ vard (nu i Milano). Under reliefen ett invecklat snirkelmonogram, varur man dock kan utläsa bokstäverna E(rik) B(orgström), angivande den man, som år 1718 skänkte altar­ uppsatsen till kyrkan. Sidofigurer: Aron, vilken ursprungligen i händerna hållit två 4. Sveriges Kyrkor. Värmland 1. ALTARE 50 GRUMS HÄRAD rökelsekar, men vid 1912 års renovering av misstag istället bekom­ mit en Petrus-nyckel - samt en vitskäggig man i stor turban, bärande ett litet, naket barn och hållande en kniv i handen (fig. 47 D), möjligen föreställande Kristi omskärelse eller ock Abraham omskärande sonen Isak. 1 I överpartiet Kristi uppståndelse i relief­ bild. Nedtill inskrift ur J oh. 17:3.2 - Denna altartavla, som rätt väsentligt - om också ej till totalanordning - skiljer sig från andra, samtida, snidade altarprydnader i Värmland, 3 anges i ett sst.-prot. 18/9 1791 såsom >>förbättrad> >, och > ldet förbättrade>>, som ej synes ha rört skulpturen,4 målas följande året för 7 Rdr Riks­ gälds av Erik Jomeus. 5 År 1880 erhöll altartavlan (förutom de båda sidofigurerna, som då förvarades i tornet) en övermålning i vitt och guld, men befriades 1912 från densamma av artisten Allan Norblad, Stockholm.6 1 I l Moseb. 17 kap. uppmanas Abraham av H erren att låta omskära allt mankön i sin släkt, och reda n samma dag v erkställes denna befallning, bl. a. även på den 13-årige sonen Ismael. När sedan sonen Isak blivit född, om­ skärs även denne, •åtta dagar gammal», som det påbjudits. (I Moseb. 21: 4.) - Bilden i Borgvik föreställer möjligen denna sistnämnda scen; däremot svårligen som ortsuppfattningen velat anse Isaks offrande, enär Isak vid det tillfället redan var en stor gosse och f. ö. enligt bibelns ord låg bunden ovanpå altaret. De båda sidafigurerna r enoverades 1912. Fig. 48. Borgvik. Altar- Aron erhöll ny vänster hand. Abraham nya fotspetsar, ny högerhand- skall krucifix från 1700-talets dock även förut ha hållit kniv och barnet nya fötter. Dessutom mitt.- Foto 1!l12. lagning med sprickors ifyllande, etc. Allt snickeriarbete utfört av en snic­ A1tar:Krucifix ans IIolz. kare i orten. Mitte d. 18. Jhts. - Woo­ den rood cross. Middle of 2 Före 1912 var inskriften: •Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, the 18th century. m enniskorna en god vilje.• s Den företer i vissa det aljer en tydlig överensstämmelse m ed Nyeds altarprydnad (1717}, vilken kyrkas pred.-stol och dopfunt ävenledes synas härröra från samma bildsnidare. Denne har också i Borgvik utfört motsvarande inventarier. - En Paulusfigur på Alst ers alta ruppsats har en viss likhet med ovannämnda Abrahamfigur. - Jfr 1-1. KJELLIN, SVERIGE, V, s. 410 (läs rättelse) och 466. ­ En i Karlanda kyrka, Värml., år 1785 av Erik Grund gjord nederdel till en förutva rande äldre altar­ prydnad synes ha influerats av Borgviks altartavla, enär såväl nattvardsreliefen som ock Abraham­ figuren även där förekomma. Som pendant till Abraham står där Johannes Döparen. 4 Förbättringen bestod sannolikt i bl. a. nytt bottenbräde, ty ett gammalt sådant förvaras i material­ boden. Altarprydnadens grundplan visar där ett från den nuvarande något skiljaktigt utseende. Måhända borttogos också de b åda sidofigurerna . De omtalas n äml. ej vid beskr. av altarpry dn. i 1830 års inv. 5 F. 1733 i K arlstad, d. därstädes 1805. Konstmålare, bekant från ett flertal v ärmländska kyrkor, dels för porträ~t, dels för takmålningar och altartavlor. - Jfr C. V. BnoMANDER, Erik Jonreus. En artist från 1700-talets Karlstad, Karlstad 1911.- Jfr även H. KJELLIN, SvERIGE, V, s. 477 (Ran­ säter), s. 530 (Sillerud), s. 571 (Brunskog), s. 588- 89 (Gräsmark ), s. 595 (Fryksände). 6 En tid var man betänkt p å att slopa denna altarprydnad, såsom 1826, då byggmäst. A. H. W enner­ ström istället ville uppföra en kombinerad altare- och predikstolsanordning i simpelt snickeri (dylik BORGVIKS KYRKA 51 Fig. 49. Borgvik. Prediks tol fr ån 1718, renoverad 191 2. K anzel aus d. J. 1718, r enov iert im J. 1912. - Foto 1912. Pulpit from 1718. R enovated in 1912. Altare-krucifix av förgyllt och försilvrat trä, klumpigt. snidat (fig. 48). Skänkt mellan 1745 och 70 av bergsrådet E. Borgström. 1 · H. 90 cm. Predikstol (fig. 49) med snidade bilder av Kristus och evangelisterna. Mellan dessa, som en tid varit borttagna (inv. 1862), samt på trappskranket ävensom på huvens och korgens lister genombrutna akantusornament. På trappskranket dessutom år 1912 målade bibel­ hänvisningar (Matth. 28:19 och 3: 3). På huven i en: sköld hänvisas tillJoh. 1:17.Pre­ kombination sedan förbjuden för sven ska k y rkor genom k. brev 2/ ll 1836) , sa mt 1827, då J. A. Wibe­ lius sökte locka med ett banalt svettedukskors under portal. - Jfr O. 4, källförteckningen. l Om honom, se s. 41, not l. Jfr inv. 1774. ALTARE· KRUCIFIX PR E DIKsToL 52 GRUMS HÄRAD dikstolen, av samme mästare som altartavlan (lik­ som också Nyeds och Bjurkärns predikstolar1), uppsattes >>omålad och ostofferad> > år 1718 på bruksp. E. Borgström d. ä:s bekostnad. Den är sedan 1912 åter målad i grönt, brunt, blått och guld, sedan den en tid (från 1880) varit övermålad i vitt och guld. TIMGLAs Timglas, buret av en naken lieman, - Tiden - , av snidat och försilvrat trä (fig. 50). Figurens höjd 45 cm. Skänkt 1718 av bruksp. E. Borgström d. ä. och snidad av densamme, som förfärdigat predikstolen. 50 NUMMER· Fig. · Bo;~~~k· 'f~~glas figur. Nuvarande n ummerta v lo r, enkla, helt svarta, 19 TAVLOR Sanduhr a us d. J. 1718. - Hour-glass from tillkomna 1825. En äldre, med bildhuggeriarbete 1718. prydd, skänktes 1718 av brukspatron E. Borgström d. ä., men finns nu ej i behåll, lika litet som en 1774- 82 tillkommen. BÄNKINRED- Nuvarande bänkar, av år 1880, öppna, oljemålade i ekimitation och av Karlstads NING ocH domkyrkas forna, ledsamma typ. Därförut enkla, slutna bänkrum. Den främsta bänken KORSKRANK på ömse sidor om gången var, enligt sst.-prot 1719, försedd med korskrank av >>Wackert Lööfwärck» och två vid gången uppsatta snidade bilder, vilka prydnader skänkts av bruksp. E. Borgström d. ä. 1718. Denna bänk, >>kungsstolen>> kallad, ehuru aldrig någon kunglig person suttit där, var oindelt och avsedd för nattvardsgångar samt främmande herrskap. Korskranket nedtogs något år mellan 1830 och 62 och finns nu ej i behåll. De båda bil­ derna däremot renoverades 1912 och fingo då sin plats längst fram i koret mot väggen på höga piedestaler. De föreställa Johannes Döparen och Kristus, båda nakna 2 (fig. 47 B, E). H. 1.4 m. - Även den sista och nedersta bänken, den som 1719 (tillsammans med den näst sista) reserverades »för qwarnefollk och andre Resande såsom ock för de fattiga i församlingen>> , men 1818 för soldaterna, var enligt inv. 1782 >>med skrank före­ byggd>>. Detta försvann dock samtidigt med korskranket. LÄKTARE Brukspatron E. Borgström d. y. uppförde år 1745 i väster och - såsom han själv säger ­ >>till kyrckans prydnad en min lächtare>>, vilken vid vite av 8 öre Smt ej fick begagnas av andra. På framsidan.av den äro också tre snirkelornament med hans och hans föräld­ rars initialer (E. N. B. -C. J. U. -E. E. B). Läktaren var ursprungligen målad i stil 1 Attribueringen till sa mme mästare har av förf. skett på grund a v stilistiska överensstämmelser. .:....... Jfr H. KJELLIN, SvERIGE, V, s. 466. 2 Bilderna hava flera delar nygjorda. Döparen: Vissa partier av ansiktet, vänstra foten och några fingrar på vänstra handen. Dessutom krumstaven. Förut troligen korsstav. Kristus: Näsan, bägge underarmarna samt båda rotspetsarna . Med Döparen likartad bild finnes såväl å Alsters som Fryksändes (1709) altarprydnader, likaså å den 1698 av Oluff Tholijn, Lidköping, till Råda ka, Västerg., utförda altarprydnaden. - Jfr H. KJELLIN, SvERIGE, V, s. 410 (läs rättelse) och s. 595; samt Sv. K ., Västerg., I, fig. 205. BORGVIKS KYRKA 53 Fig. 51. Borgvik. Interiör mot väs ter med orgelläktaren (1745). - Foto 1912. Inneres gegen W esten mit d. Empore aus d. J. 1745. - Int erior towards the west with the organ-loft from 1745. med altare och predikstol, men överströks i guld och vitt år 1880. Den raka bröstnmgen (fig. 51) är genom 12 framskjutande små kolonner uppdelad i 11 med genombrutna akantus­ och andra ornament rikt smyckade fält (fig. 52). Enligt muntlig uppgift 1912 i orten skalll~k­ taren ha varit prydd med 12 träbilder (apostlarna?) placerade ovanpå de av bröstningens kolonetter bildade utsprången. Ingenstädes i prot. eller inv. omnämnas de. En av dem (h. 54) finnes dock delvis i behåll; - en liten huvudlös >>kvinnlig>> bild med stympade armar (fig. 47 A). 1 Den förvaras nu i materialboden. Enligt traditionen skola dessa 12 bilder på 1880-talet ha använts som lekdockor åt dåvarande bruksförvaltarens barn och på så sätt snart skattat åt förgängelsen. -Läktaren uppbäres av 8 st. i ljusgrönt marmorerade träkolonner. Kyrkans nuvarande orgelverk (om 8 stämmor) byggdes 1880 av E. A. Zetterqvist, ORGEL Örebro. Dess färger: vitt och guld. - Dessförinnan en orgel (om 6 stämmor), skänkt 1852 av kammarherre C. Sköldebrand men redan då gammal och nött. Spillroma av den förvaras i materialboden. I koret ett akantusornerat dopställ med lock, allt av trä (fig. 53). Total H. 145 cm. noPsTÄLL l Alldeles samma >>kjohdelning över det framflyttade benet återfinnes på en timglasbärande ängla­ figur i Karlskoga, vilken i sin tur synes vara av samma mästarehand som en kvinnlig timglasängel i Nyed. GRUMS HÅRAD Skänkt 1718 av brukspatron E. Borgström d. ä., vitmålat 1880 men 1912 åt er i sina ursprungliga färger: grönt, brunt och guld. 1 Dop sk å l a v silv er, helt slät, inuti förgylld. DOPSKÅLAil Tillverkad 1910 av C. G. Hallberg, Sthlm. Skänkt 1911 av major och fru Knut Larsson. H. 10.5 cm. Diam. 24 cm. Dop sk å l av tenn, mycket trasig. Har varit rund och haft två mussle-formade handtag. H. 7.5 cm. Diam. 18 cm. Ingen urskiljbar stämpel. Skänkt 1718 av >>Hammarpatron>> Erich Borg­ ström (d. ä. ). En dop sk å l av nysilver skänktes 1860 till kyrkan men anges vid vis. 1885 såsom bortstulen. K a lk av delvis förgyllt silver. Noden försedd NATTVAilDS­ KÄRL med graverade bokstäver inon;t ornering: I. N. R. I. S . M. (Jesus Nazarenus, R ex Iudeorum, Sal­ vator Mundi). Foten 6-passformad på rund platta. Kring skålen: Brita Mathias Asmunds A:o 1718.2 - Enligt stämplarna tillverkad i Göteborg år 1718. Dessutom två odechiffrerbara märken. H. 19.5 cm. Fig. 52. Borgvik. Detalj av läktarbröst­ Paten av silver, ovanpå förgylld. Samma in­ ningen (1745). - Foto 19 12. D etail d er Emp or e a u s d . J . 1745. - De tail of skrift som på kalken. Intet silvermärke. Diam. the organ-loft (1745). 13 cm. Sockenbudsk a lk av förgyllt silver. Inskrift på skålen: »Erick Erickson Borgström Anno 1759.>> Enligt stämplarna tillverkad av Olof Fernlöf, Göteborg, år 1759.3 - H.ll cm. Tillhörande p aten med undersittande oblatask. Paten: diam. 7 cm., asken 3.5 cm. H. 2 cm. Samma stämplar som å kalken. Kanna av nysilver (fig. 54), bukform, på fot, driven och graverad. Tillkommen 1879.4 H. 35 cm. l Ett med detta tydligen samhörigt dopställ finnes i Nyeds kyrka. - Jfr H. KJ ELLIN, SvERIGE, V, s. 466. 2 Madame Brita , änka efter handlanden Mathias Asmundson i Göteb. (inv. 1718), en broder till Nils Asmundson, v ilken sistnämnde tog namnet Borgström och därmed grundade denna släkt. ­ Jfr SJösTRÖM, s. Z3-Z4. - I inv . 1774 och 82 kallas hon oriktigt Asmundsdotter. 3 O. Fernlöf, mästare 1720, ålderman 1756-59, d. 1765. Gift 1721 med Anna Elisabet Winterstein, som efter hans död höll v erkst a den 1765-67, då den övertogs av mågen Melchior Fa ust. - Artals­ bokstaven A, lika för såväl 174 1 som 1759, betecknar sannolikt här det sistnämnda året, a tt döma av inskriften. -Jfr G. UPMARK, Arsbokstäver och andra stämplar på Göt eborgssilver . Fat aburen 1912. 4 I sst.-prot. d . å . förordas iiJ.J,:öp av en kanna av •alfenit• eller liknande metall. - Alfenid, ett slags galvaniskt försilvrat nysilver. BORGVI KS KYRKA 55 Obla task av nysilver, 8-kantig, med kors på locket, köpt 1901 från juveleraren C. A. Kjernås, Göteborg. H. (utan kors) 6 cm. ÄLDRE, NU Bland äldre, nu förkomna nattvardskärl märkas: en stor FÖRKOMNA och fyrkantig flaska a v tenn (skänkt 1718 av fru Usingh­ NATTVARDS· KÄRL Borgström); tennstop samt >>en liten socknebudsflaska af Teen» (köpta 1729); två oblataskar av trä (inv. 1774); oblatask av försilvrat >>bleck> >med drivet arbete (inv. 1774) samt två, vita, 4-kantiga glasflaskor, vardera om ett stop (användes på 1780-talet på altarbordet). I vis.-prot. 1735 klagas över att ingen socknebudskalk finns i Borgvik, varför man förordat anskaffande tills vidare av en av tenn, _>>sådan som nu här i Grums kyrka upwistes i församlingar wara brukelig> > . Om någon anskaffades är dock ovisst. ODLATJÄRN Ett o bla tjärn nämnes 1844; mellan 1873 och 85 till­ kommo två oblatstampar. Allt nu förkommet. BELYSNINGS­ Ljuskrona av mässing, 6-pipig. Krönfigur: sol och måne REDSKAP (fig. 55). Inskrift inom bladcirkel på klotet: > 0. B. R. B. --E. A. D. P. - 1718.>> - Inv. 24/12 1718 upplyser, att den samma dag skänkts av >>handelsman Olof Rudbergh ifrån Booråhs>>. (Signaturerna E. A. D. P. beteckna tyd­ ligen hans maka.) H. 63 cm. Diam. 60 cm. Ljuskronor, 2 st. 6-pipiga, nästan lika, av gjutet och slipat glas med armar och pipor av mässing (fig. 51). Mitt­ stången profilerad av slipade glaskulor. Prismor: platta ek­ ,öv, druvklasar, stjärnor. Trekantiga ståndare. H . 89 cm. Fig. 53. Borgvik. Dopställ av 1718 Diam.. 62 cm. Typ: 1700-talets början. Skänkta 1835 av trä ( l· - Foto 1912· T aufgestell aus geschnitztem und 1 gemaltem Holz (1718). - Font of >>kammarrådet J. Helin». earved and painted wood (1718). Mitt i kyrkan en missprydande nedhängande l u x -l a m p a (typ: Ideal) från lampfabriken Aladdin, Sundbyberg; - uppsatt 1911 som gåva från Borgviks bruk. Kyrkan har ägt 6 små l ampetter av driven mässing, skänkta 1758 av brukspatron Carl Nielas Kock, 2 men 1880 såsom trasiga sålda till frih. C. G. R. Cederström3 - boende Fred­ 1 Sst.-prot. 31 /5 s. å . - Johan Helin, f. 1783 12/5, kamrerare i postverket 1813, avsked därifrån 1820. Erhöll kammarrådstitel; R. N. O. Död 1853. Gift 1810 m. Albertina Jäger (f. 1791, d. 1867). - Jfr J ungb e ckska s a mlingen (hdskr.), K. B.- En!. CARLSON, s. 56, var denne Helin delägare i Borgviks bruk 1826-39, då han gjorde session och konkursmassan köptes av kammarh. C. A. Skölde­ brand. 2 Synes först ha varit delägare i Borgviks bruk, men flyttade 1776 till Gårdsjö i Gillberga, varvid han lämnade Olof schagerström som ensam ägare av bruket. - Jfr CARLsoN, s. 53. 3 Denne var m åg till dåvarande innehavaren av Borgviks bruk, kammarherre C. A. Sköldebrand 56 GRUMS HÄRAD TEXTIL!Efl rikslund utanför Uppsala - i vars ägo ännu 4 av dessa befinna sig (fig. 56). H. 33 cm. Två st. triangulärt 3-pipiga kandelabrar av malm, köpta 1843-62. H. 46 cm. - Sex par ljusstakar av nickel, tillkomna 1885- 98. H. 20 cm. (ett par 17 cm.). Nu förlorade äro 2 ljusstakar av tenn, skänkta 1718; - år 1774 nämnas t. o. m. 6 dylika (sålda 1830- 43). Antependium (från 1912) av blå plysch med I H S broderat i silver över ett par lagerkvistar. - Allra först (1718) fanns ett antependium av rött kläde; disken lika. Detta ersattes 1761 av ett antependium av >>röda scharla­ kan med svarta silkesfransar>>, som i sin tur utbyttes något år mellan 1873 och 85 mot ett av svart sammet med silverbroderier. Endast antependiet av 1912 i behåll. Förkomna äro också en altarduk av hollandslärft (1761) samt en dito av >>såckerduk» (1820) - - materialet en tid senare (1830) kallat >>cambrick». En mässhake av >>grönt och rödt blommeradt syden­ tyg>> skänktes 1718 av brukspatron E. Borgström d. ä. Nu Fig. 54. Borgvik. Kanna av ny­ förkommen. silver fr ån 1879. - Foto 1912. Kanne aus Neusilber aus d. Jahre 187g. Mässhake, gammal, sliten - av tunt, grönt siden Can of German silver from 1879. med invävda silvertrådar - >>silver-moir>>. Fram: en rak, beige-färgad mittvåd av siden, bak: ett likadant färgat sidenkors. Foder av gult siden. L. 125 cm. Skänkt något av åren mellan 1735 och 1745 av Commendeur Peter von UtfalU Mässhake av svart sammet med silvergaloner samt framtill broderat: Jahve (hebr. bokst.) i strålsol; bak: kors med törnekrans. L. 123 cm. Inköpt mellan 1885 och 98. >iEn wirkad gördel, af färgad tråd>> nämnes i inv. 1774 såsom tillhörande präst­ dräkten. Ej i behåll. . Två broderade, vita kalkkl ä den, det ena skänkt 1718, det andra 1761, äro nu för­ komna. Ett par små h å var av röd sammet med guldgaloner samt försilvrade mässingsbeslag på skaften. Skänkta 1837. Kyrkan har därförut ägt två andra par, det ena paret röda, skänkta 1718, 2 det andra av vit >>moir>> och rikt broderade, förärade 1735. Bjällrorna på dessa senare avtogos 1813 >>till förekommande af oljud och förströelse>>. Rivkollekten (d. 1881) och arvtog bruket efter honom, m en har aldrig varit bosatt där. - Jfr CARLSON, s. 65. Frih. C. uppger sig ha k öpt la mpetterna på 1870-talet. men ss t. 2 1/ 12 1880 ger honom rätt att för l kr. st. få förv ärva n ågra k yrkan tillhöriga •ljusstakar •>, varmed t ydligen avses dessa lampetter. 1 J. P. voN UTFALL, kommendörkapten, delägare av Borgviks bruk, f. 1686, d. 1753. - Jfr CARL­ soN, s. 53. 2 Den ena håven var avsedd för kyrkan, den andra för de fattiga. HÅVAR BORGVIKS KYRKA 57 nedhälldes från 1818 till in på 1860-talet i ett par kollektlådor av bleck, fästade vid bänkarna närmast koret, numera placerade bakpå altartavlan. Håvgång användes än i dag. Mäss-skjortor av >>hållandsläroftt>> om­ talas, likaså prästkappor av camlot (1795), bombaseng (1828) och orlean (1861); dessutom k y r k v a k t a r e - k a p p r o c k (1828) och kyrkväktare-päls (1845). Vidare omnämnes (1774- 1830) en korg, flätad av >> t äger>> att förvara mäss­ kläderna i. Nu förlorad är en kyrkstöt, upptagen i inv. 1774. Benämningen på denna käpp (om vars användning, se Grums, s. 21) har här sedan överflyttats på kyrkvaktaren. Fig. 55. Borgvik. Ljuskrona av mässing, skänkt år 1718. - Foto 19 12. År 1822 omtalas nämligen en utgift >>till · Kronleuchter a u s Messing, 1718 geschenkt. Stöten för Mässkjortans tvättning>>. Brass ch a ndelier, presented in 1718. Timsten ( = solvisare) av täljsten (55 X 50 cm.), sitter fastkrampad på sydsidan av f. d. gravkoret (fig. 45). I nederkanten årtalet 1742. En gravhäll (L. 250 cm. Br. 182 cm.) av ljust gråröd kalksten utanpå f. d. grav­ korets sydvästvägg (fig. 45). Inom en bladkransoval en lång inskrift med fem utförliga bibelcitat samt angivande, att >>här i thenna graf» vila sig brukspatron E. Borgström d. ä. med maka och son (bruksp., bergsrådet E. B. d. y.) samt andra anhöriga. I hörnen blad­ ornament. Stenen har sannolikt tillkommit rätt snart efter bergsrådet Borgströms död (1770) och troligen då legat inuti gravkoret samt väl först 1842 erhållit sin nuva­ rande plats. På sydväggen i koret ett epitafium (L. 230 cm. Br. llO cm.) i form av en stor, grön marmorhäll (Kolmårdsmarmor) med förgylld, latinsk inskrift. Bergsrådet Borgström anhöll år 1768 att få sätta upp detta minnesmärke över sig själv och sina föräldrar, vilket bifölls, varjämte församlingen tackade honom, >>som altid bidrager till kyrkans prydnad och heder>>. Inskriften är följande: I. N. J. C. Officin. [::e] ferrar [i::e] passessorDs Ericu s N . Borgström qui vixit annos sexaginta ejusque uxor spectab ilis foemina .Catharina J. Using.h, octogenaria, novum templum Borgvikense suis sumtig.[bus] extru endum curaverunt eiqve operi ultima imposita est marrus A:o 1720. - Fyra bibelhänvisningar. - D s Ericu s E. Borgström, natus A:o 1708 , denatus anno 1770,1 ob ejus in rempublicam litterariam .~ LDH E FÖHLORADE TEX TILI CH KYHKSTÖT TIMSTEN GRAVHÄ LL EP ITAFI UM 58 GRUMS HÄRAD merita regij colleg.[ii] metallurg.[ici] consiiliarii nomine A sacra reg.[ia] Maiestate clementissime est insignitus A:o 1764, novum e lapide cum sua scala extruxit turrim; novum quoque sacrarium templi: f oros: lectare: amplum sepulcrum & duas portas lapideas: in totius etiam ternpli picturam impen­ sam fecit. Quorum operum ad finem feliciter per­ ductorum A:o 1760. Factus est sunitus sexaginta mil.[ia] thaleror.[um] cupr.[eorum] quos Templo Borgvikensi dedit munificus hic vir. - Dessutom ytterligare 8 st. bibelhänvisningar. Under alltsammans står: S. D. G. I översättning skulle denna inskrift lyda: •Järnbrukets ägare hr Eric N. Borgström, som levde 60 år, samt hans maka, aktningsvärda hustrun Catharina J. Usingh, som blev 80 år, hava på sin bekostnad ombesörjt uppförandet av den nya kyrkan i Borgvik; 1 sista hand lades vid detta arbete år 17ZO. Herr Eric E. Fig. 56. Borgvik. Lampett av Borgström, född år 1708, död år 1770, 2 vilken för sina förtjänster i mässing, skänkt 1758. 3 Wandleuchter aus Messing, 1758 vetenskap och vitterhet år 1764 på det nådigaste hedrades av K. M:t geschenkt. - Sconce of brass, pre­ med namn av kungl. bergsråd, har av sten uppfört det nya tornet sented in 1758. med dess trappa, ävensom bekostat en ny sakristia, bänkar, läktare, ett storartat gravkor och två stenportar; desslikes också målningen i hela templet, - vilket allt lyckligt slutförts år 1760. En kostnad har därvid gjorts på 60,000 Daler kopparmynt, vilka denne frikostige man skänkte Borgviks kyrka.» I kyrkans ägo ha funnits: Gustaf III:s kröningsporträtt, kopparstick 1773 av oc~A~~~:Es-F. Gillberg efter L. Pasch;- två Gustaf III:s tal;- doktor J. O. Wallins tal vid prins Oskars första nattvardsgång 1815;- samt Karl XIII:s tal vid riksdagen1817. ntvERSE I västra kyrkdörren finnes ett vackert, konstarbetat lås av järn (fig. 57), skänkt 1722 av hr Tohl Erichsson i Göteborg. 4 H. 20 cm. Br. 43 cm. --En nyckel (ej börande till förutnämnda dörrlås) med ornerat handtag (fig. 59). L. 12 cm. Sanddosa (för skrivbordet) av gulbränd lera, helt rund, med upphöjning i mitten. Märke i botten: Höganäs. H. 3 cm. Diam. 9 cm. Den nämnes första gången 1873 (inv.). Kyrkan har dessutom ägt en del nu förkomna inventarier, ss. en >>plichtepall>> (om­ talas 1718- 1885); - straffstockar (1735-1819; sistnämnda år sägs en dylik stå 1 De kontanta medlen, som behövdes till material och arbetslöner m. m., utlades sannolikt av dessa två, men sockenborna bidrogo med stenkörslor och andra dagsverken, vilket framgår av landshövd. Ekeblads i Karlstad uppmaningsbrev 1716 till Borgviksborna. - Se l. Z, kyrkoarkivet. 2 Se s. 41, not l. 3 Genom donationer till en »oecconomire practicre professions inrättande•> grundade han den s. k. borgströmianska professuren i Uppsala. 4 Son till kyrkans grundläggare, brukspatron E. N:n Borgström. På storklockan står: Tore (i räk. och sst.-prot. däremot Tohl) Erickson. Han tycks ej ha använt släktnamnet Borgström. PORTRÄTT BORGVIKS KYRKA 59 Fig. 57. Borgvik. Konstsmitt lås (1722) i västra, yttre kyrkdörren. Schloss. Kunstschmiedearbeit 1722. - Foto M. Olsson 1912. Lock. Iron handiwork (1722). utanför västra kyrkdörren);- fattigbrickor (1771); 1 - >>den af höga öfwerheten an­ befallda justerade alnen, som bör förskaffas wid hwar och en kyrkja till hela försam­ lingens rättelse>> (anskaffad 1743 genom >>landtmätaren>>); - samt en kyrkkista med stort lås, tillkommen 1719. Gustaf Vasa-bibel, 1541.. Skänkt 1718 av fru C. J. Usingh-Borgström. Bandet (fig. 58 A) i svart skinn med läderpressning och samtida, ehuru senare påsatta, drivna och punsade, tunna mässingsbeslag och knäppen. Bandet härrör från omkring 1620. 2 Karl XII:s kyrkbibel 1703. På försättsbladet en inskrift, fru Catharina Borg­ ström på Torserud ärvt bibeln efter sin avlidne son, handelsmannen i Göteborg, Thol Erichsson; och sedan- den 1/1 1728- skänkt den till kyrkan. Bandet (fig. 58 B)­ av brunt skinn med läderpressning och gjutna mässingsknäppen - härrör fr. 1700-talets början. 3 Psalmodia, hoc est Cantica sacra veteris EcclesiaJ selecta. Witebergm Ioh. Schwer­ telius excudebat 1569. - 4:o- På titelbladet en latinsk anteckning i bläck, varav fram­ går, att den tillltört Suenno Elaisson, Stockholm 1576. På försättsbladet står: >>E. E. Borg­ nöcKER att 1 Jfr häradets övriga kyrkor, särskilt Grums, s. 32. 2 Hela mönsteruppställningen samt flera detaljornament (en smal bård naturalistiska bladrankor, dubbelställda »plymmönster•>, m. m.) återfinnes på band från 1600-talets början. Jfr J. RunBECK, Svenska bokband under nyare tiden, I, 1910, särskilt fig. 24, samt en där ej upptagen, men i K. B. befintlig »Biblia på Swensko» av 1618 med daterat band 1619. Mässingsbeslagen på detta sistnämnda likna f. ö. de här ovan. - Under beslaget mitt på pärmen döljer sig sannolikt en pressad Justitiabild eller liknande, så som på Bibliabandet i K. B. 3 Likadant mönster som på ytterbården »på kant ställda figurer liknande vaggmedar» ---: före­ kommer på ett bibelband av 1688 i Kungsholms ka, Sthlm (Sv. K., Stockholm III: l, 1915, fig. 79) samt på ett svenskt band av 1726 (RUDBECK, a. a., II, fig. 1). De naturalistiska, stora bladslingorna i mellanbården återfinnas på ett svenskt band av 1729 (RunBECK, a. a., II, fig. 2). 60 GR UMS HÄRAD A. B. Fig. 58. Borgvik. Kyrkbiblar i lä derband. A. Gustav V asa, 154 1, bandet omkr. 1620, B. Karl XII, 170 3, bandet samtida . - Foto 19 12. Alte schwedfsche Bibeln in Lederbänden . A. um 1620, B. Anfang d. 18. Jht s. Old Swedish bibles in lea ther bindings. A. about 1620, B . Beginning of 18th century. KLocKoR ström Anno 1766.>> Boken är tydligen en gåva av honom till kyrkan. Bandet: gult skinn på trä, med läderpressning. (Inom en bård av enkla linj er och öppet repmönster en ram, tryckt med rulle, visande bilder av 4 heliga män med underskrifter: DATA EST MIHI OMN[IS]; E CCE ANG NVS DEl QVI; APPARVIT BENIGNIT[AS], TU EST PETRVS ET. Ovanför dessa bilder medaljonger med evangelistsymbolerna. I bandets mitt: >>plymmönster>>, linj er och ornamentsstavar samt några strödda blommor.) Enkelt ornerade mässingsknäppen. Bandet sannolikt samtida med boken, eller från 1500­ talets slut. 1 Prospect des ganzen Erd-Kreises .... einer ausfiihrlichen Beschreibung dersel, ben Länder, Provinzien ... . wie auch Städte, Vestungen und Schlösser .... - Niirn­ berg 1689. - 2:o -· Enkelt, helt skinnband. De båda klockorn a i tornet äro enligt sina inskrifter 2 gjutna 1722 av Eric Näsman l Likada na fi gurer med evangelist symboler och inskrifter finn as på elt svenskt ba nd omkr. 1590 (R uDBEC K, a. a., I., fig. 10) samt med en del varia tioner å ett band fr ån 1600-talets början (RuD BECK, I, fi g. 20, 23). Rörande mittmönstren, se R u DB ECK I, fi g. 16, 21, 24, 26. Likna nde enstaka strödda blommor finna s å ett band av 1545 och likadana knäppen å ett band av 1540 (RuDBECK I, fi g. 3 och 4). 2 Inskrifterna · fullst ändigt å t ergivna i inv. 1830. BORGVIKS KYRKA 61 från Stockholm, lillklockan dock gjuten i Karlstad av densamme. I aug. 1737 beslöts, med anledning av klockornas förestående överflyttning till tornet, att >>en beskedelig man af Församlingen>> skall resa till Karlstad >>Och der conferera med Mäster Haller>>, som >>nu war i werket begrepen med Carlstads klåekors upförande>>, samt därvid också låna de linor, som i Karlstad begagnats. - Anda till1805 omnämnas i räk. långa >>klåcktog>>, angivande att ringningen skett nerifrån vapenhuset; numera sker denna i klackrummet medelst en kort rem. storklo ckan: ornerad med akantusbård och på den ena sidan upphöjda bilder av Kristus, Petrus och Paulus samt änglahuvud med vingar; på den andra de 4 evange­ listerna. H. 106 cm. Diam. 116 cm. - Den anges i inv. 1774 och 1782 vara skänkt av bergsrådet Borgström, villcet är oriktigt,! att döma av klockans egen inskrift: >>ÅHR 1722 ARTHENNA KLOCKA TIL GVDZ ARRA OCH BORGWIJKS FORSAMLiNGs TIENST GVTEN VTAF THE COLLECT. MEDEL SOM KONGL. MAJT OFWER HELA RIJKET THER TILL ALLER NÅDIGST FORVNT.>> (Jfr också drottn. Ulrica Eleonoras brev 28/4 1719. - NoRDIN, U. B. nr 1003.) Lillklockan likaledes ornerad med akantushård samt på den ena sidan enprofilbild i medaljong, föreställande konung Fredrik I. H. 82 cm. Diam. 95 em. - Den är inköpt för församlingens medel. SAMMANFATTNING AV BORGVIKS KYRKAS KONSTHISTORIA I. Borgvik blir ege n socken först 1716. Långhus av gråsten uppfört 171 6-18 med tunnvalv av trä. Altarprydnad, predikstol och träfunt tillkommo 1718. Fristående klockst a pel uppbygges 1722 för tvenne samma år tillkomna klockor. II. Aren 1735-4 1 bygges torn i väster av gråsten, år 1744 i öster ett åttkantigt gravkor. Mellan dett a senare och kyrkan göres en liten sakri stia. Följande år tillkommer läktare i väster samt tak­ målningar. III. Gravkoret apteras till sa kri stia år 1842. En mindre orgel er hålles 1852. IV. Kyrkans inre - takmålningar och inredning - vitövermålas 1880. Ny orgel samma år. V. Ar 1912 erhålla altare, predikstol och dopfunt sina forna färger . ZUSAMMENFASSUNG Erst im Jahre 1716 wird Borgvik als selbständiger Distrikt- in Sehweden •socken• - genannt und hi er in den Jahren 1716-1718 eine rechteckige Kirche aus Granit, mit Holzgewölbe errichtet. Die im Jahre 1722 angeschafften zwei Gloeken hingen zuerst in einem freistehenden hölzernen Glocken­ turm, bis in den Jahren 1735-1741 im Westen ein Turm aus Granit angehaut wurde. Die Kirche erhielt 1744 im Osten einen schönen achteckigen Grabchor als Grabstätte der Familie Borgström, welche Stif­ terin der Kirche ist, ferner eine kleine Sakristei, welche zwischen der Kirche und dem Grabchore liegt. l Vid klockans gjutning var han f. ö. blott 14 år. Hans namn står ej heller på klockan, däremot 3 hans bröders och deras mors, fru C. Usingh. 62 GRUMS HÄRAD Sakristei und Drabchor sind beide aus Granit aufgefilhrt; letzteres wurde jedoch im Jahre 1842 zur Sakristei v erwandelt. Die von dem Meister Michael Carovscky a us Gothenburg 1745 ausgefilhrt en Gewölbemalereien, welche den Motiven jenes J a hrhunderts entsprechend Himmel und Hölle darstellen, sind seit 1880 i.iberti.incht. Zur selben Zeit wurde auch die ganze i.ibrige innere Ausschmi.ickung der Kirche in gleich pietätsloser W eise i.ibertilncht, so z. B. der Altaraufsatz, die Kanzel und das Tauf­ becken, alle 171 8 aus geschnilzlem und bemallem Holz hergestellt, und schliesslich auch die 1745 erhallene Orgel. Mit Ausnahme des Orgelehores wurde .j edo ch im J ahre 1912 alles wieder in den ur­ sprilnglichen Farben r enoviert. SUMMARY It wa s not before 1716 that Borgvik was mention ed as an independent parish, a rectangular church of granite, with a wooclen ceiling being erected here 1716 --1718. The two bells obtained in 1722 were first hung in a wooden belf"rey, until a wes tern tower of granile was addcd to the ch urch (1735 - - 174 1). In 1744 t here was crecled oh the east side of the church a fine octagonal mortuary chapel intended for th e final resting place of the Borgström family (the founders of the church) and also a little sacristy, lying belween the church and said chapel. The sacri sty and th e chapel are both of granile. In 1842, the mortu ary chapel was tran sformed inte a sacristy. The roof-paintings, carried out in 1745 by Master Michael Carovscky of Gothenburg, and r epresenting R ea ven and Hell in agrce ment with the t aste of the eighteenth century, were whitewas hed over in 1880, a t which time th e wholc of th e remaining interior decorations of the church were disfi gured in the same vandalistic way, the altar-piece, pulpit and font-bowl - all dating from 171 8 and made of earved and painled wood - and the organ (erecled in 1745) being similarly treated. With the exception of the organ-loft, however, everytbing was restoredin 1912 to ils original colouring. Fig. 59 . Borg­ vik . Nyckel. Skala 'i 3 . - H. Kj ellin delin . 1912. Schlii ssel. - K ey Fig. 60. Nor. Silfversvärdska graven, nu matkällare. I förgrund en norra kyrkogårdsmuren, i bak­ grunden Lillälv en . -- Foto 1912. An old family vault, now a cellar storeroom. Ein altcs Familiengrab, zum Esswarenkeller verändert. - NORS KYRKA VÄRMLAND, VÄRMLANDS LÄN GRUMS HÄRAD KARLST ADS STIFT, NORS KONTRAKT TRYCKTA KÄLLOR: Dipl. Suec., V, s. 677 noten (nr 4192 a; en kyrkoherde Bengt i Nornämnes här ha j ämte andra d en 14/1 1467 vidimerat en övers.ättning av ett latinskt gåvobrev, utfärdat den 28/6 1347 av konung Magnus).- FERNOW, S. 192, 532.- HAMMARIN, Il, S. 239-59.- KARLST. TIDN. 4/11 1911, notis ang. en del gravstenar, påträffade vid golvomläggning i koret. - PRÄ&TMÖTESHAND­ LINGAR 1869, 81, 99.- STYFFE, III upp!., S. 189. - SVERIGE, V, S. 479-80.- TENOW, 1886, S. 78- 79. - UPPBÖRDSREGISTRET 1540 (Lignell, s. 16) . -- · V. G. L:s not om Värmland. HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: DJURKLOV 1867, S. 227.-FRYXELL O. HAMMARIN, S. 434. - PALMSKIÖLD, nr 299, S. 190, 397. - RUNDGRENs LIGGAR E, S. 170-7 1. ­ RHYZELIUS, s. 71-73. -A. T. A.: 14 foto, varav Z (ext. fr. S, int. mot Ö) före restaurer. 1904. Övriga 64 GRUMS HÅRAD (ext. fr. SO, int. mot Ö och V samt inventarier) från 1911 och lZ. Inv.-fört. 1830. - B. St.: l bl. Ddaterad och osignerad •>projecterad grundritning till Nors kyrka•> (ritn. sannolikt utförd 1785 efter byggm. J . G. Reinckes, Karlstad, nybyggnadsförslag, jfr s. 78); Z bl. »dessein till Nors kyrkobyggnad» (plan och sydfasad), sign. l. W. 1785; Z bl. ritn. »till utvidgande av Nors kyrka» (pla n och sydfasad; ritn. approberade Z8/6 1793, men osign., tydligen utförda i Ö. l. Ä. efter murmäst. Sven H ertz' i Karl­ stad ritning. Planen markerar skillnaden mellan gammal och tilltänkt ny del. Jfr kyrkans arkiv, O. 11); Z bl. ritn. (kopior) till ny predikstol och nytt altare, gillade 10/7 1857 och utförda av Conduc­ teuren vid Ö. l. Ämb. A. R. P ettersson; l bl. planritn. (kopia) av K. A. Andersson, Trossnäs 4/lZ 190Z, gillad 8/4 1904; Z bl. ritn. till ny tornspira, nya skorstenar och bänkar (ritn. av ark. Bror Almqvist, Sthlm, 190Z- 03, gillade 8/4 1904); 8 foto fr. 1911 (ext. fr. S, int. mot Ö och V samt inventarier); Kartong: Avgjorda mål före 18 11 (Skr. 8/1 1785, 4/8 1785, 14 /6 1793 ). - L. A.: Kartboken R. 11Z (karta 1880 av kommissionslantmätaren Ernst Ekelund, med kyrko- och kyrkogårdsplan). KYRKANs ARKIVALIER: I Landsarkivet, Göteborg: Uppgifter om byggnad ochinventarier träffas i följande handlingar: K. I: 1- Z, sst. -prot. 1781-98, 1799-1813 samt inv. 178Z, 1807 och till­ lägg 1813. --O. l , stolfördelning 4/6 1798. - I kyrkans arkiv: Sst.- och kst.-prot. från nyare tid samt L. I: 1-3, räk. fr. o. m. år 179Z. - N. l, Inv.- och vis.-prot. 18Z5-98. (I K. I: 3, sst.-prot., även inv. 18 19 m. tillägg 18ZZ-Z4.) - N. 3, Inv.- och vis.-prot. från 1909. - O. Z, Köpebrev för kyrkog.-utvidgn. 7 flO 1867.- O. 5, Hand!. rör. orgelverksbyggn. 185Z. - O. 9, Greven och grevinnan P. von Rosens gåvobrev till nytt altare och ny predikstol. - O. 11, Div. ritningar (l bl. ritning, syd­ fasad, till planera d ombyggnad, sign. av murrnäst. S. Hertz 1793.- 1 / 2 bl. ritn. [sydfasa d] till utvidgn. av Nors ka, stadf. 1793. Tyd!. utarb. i Ö. I. Ä. efter Hertz' förslag. Jfr B. SL - l bl. ritn. 1799 [?] för projekterad utvidgn. av altaret, jämte bifogad »anvisning för målaren».- l bl. ritn. till predikstol, av A. R. Pettersson 1857. - l bl. ritn . till a ltarprydnad, av L. Hedin 1858.- l bl. osign. ritn. till altar­ anordning, snarlik den nuvarande; därför ritningen troligen utförd av O. L. Dahlman eller liggande till grund för hans altaruppsats. - l bl. plankarta över kyrka och kyrkogård år 1886.). - O. 17, l bl. •>Charta öfver Nors kyrkas ägor», av G. W. Örn 1807. - Brandbrev för 1904 (med kyrkobeskrivning, Bhuru felaktig uppgift rörande sakristians byggnadsår och material). - I Prostgårdsarkiv e t: En portfölj innehållande fotografier och ritningar med anledn. av tornspirans byggande 1904 (4 foto, Bxt. från NV, S och SV samt int. mot ö, alla av L. Åberg, Säffle, 1903) . - Inbjudn.-skrift av kontr.­ prosten i Nor, J. B. Unger, nov. 1903, till t ecknande av bidrag till kyrkans restaurering; därvid bifogad en av Unger författad beskrivning av kyrkans hi storia (tornbyggnadsåret felaktigt). - Udrag ur kst.­ prot. 30/1 1904. - Intyg av kontr.-prosten Unger, 15/Z 1904, att kyrkan •> icke innehåller någonting av arkeologiskt eller konstvärde» (!).- Avskr. av K. Brev 8/4 1904 till ö. I. Ä.- Skr. 4/5 1904 från Domkap. till pastor i Nor.- l bl. laverad planritn. av kyrkan, sign. K. A. Andersson, Trossnäs, 190Z, stämplad Ö. I. Ä. 1904. - l bl., akvarelleract ritn. av kyrkans dåvarande syd- och västfasad, sign. K. A. Andersson, Trossnäs, 19.0Z. - l bl. laverad ritn., förslag till ny tornavslutning och skorstenar, visande syd- och västfasad sa mt tornskärning och skorstensdetalj, sign. Bror Almqvist, Stockholm, 190Z; stämplad Ö. I. Ä. 1904 och gillad av K. M:t s. å.- l bl. laverad perspektivskiss av kyrkan från NV, sign. B. Almqvist 1903. - l bl. ritn., förslag till nya bänkar, sign. B. Almqvist 1903, stämplad Ö. I. Ä. 1904. - Arbetsbeskr. (i orig. och avskr.) 1904 rörande nya tornspiran och övriga reparationer. - l bl. arbetsritning till ny tornhatt, B. Almqvist 1904. - l bl. blyertsritn., osign., rörande rutindel­ ning av kyrkans innertak. - Borgensförbindelse 1904 för, samt entreprenadkontrakt s. å. med bygg­ måst. J. M; Lindberg, Säffle, rörande tornspirans utförande m. m. I kontr. ingick, att byggm. under arbetet ej finge »begagna svordomar eller annat rått och otillbörligt tah, samt att dennes arbetare kunde, om de gjorde sig skyldiga till liknande, skiljas från arbetet. - Föd.- och dop-, lysn.- och vigsel-, samt döde- och begravn.-böcker finnas här från 1779. I slutet av dop-, vigsel- och dödeboken 1779-1860 står en av kyrkoh. J. Ågren (f. 1725, d. 1811) upprätta d •Series pastorum» (begynnande med reformatio­ nen) och fortsatt av de 4 närmaste efterföljarna. Denna ligger till grund för Barnmarins herdaminne. NORS KYRKA 65 B Ö RJ ES TORP S-"K LOS TRET" OCH NORS GAMLA KYRKA BÖRJESTORPS­ · Enligt muntlig tradition skulle ett > kloster>> fordom ha legat >> KLO STRET> på Börjestorpsåsen, vilken därför ofta kallats Munkaberget. Denna ås ligger c:a 2 km. rakt N om Edsvalla bruk och på västra sidan om Norsälven. Vid en överblick av platsen år 1912 kunde emellertid inga som helst byggnadslämningar upptäckas - - åsen är också numera rikt övervuxen. Men enligt berättelse av Börjestorps nuvarande ägare skulle bland andra även dennes farmor, som 1809 kommit till orten, sett dessa kvarlevor av >>klostret>>, såsom det redan då skall ha benämnts inom orten. Lämningarna utgjorde egentligen föga mer än en stenmursfot, lagd nästan i fyrkant. stenen har dock sedan använts till bygg­ nader för Edsvalla bruk. Ehuru även den 70-årige kyrievaktaren i Nor säger sig (1912) i sin tidigaste barndom ha sett > >hem> och stenrester på platsen och då ofta hört berättas, att där varit >>kloster och begravningsplats>>, synes numera ytterst vanskligt, Fig. 61. Nor. Krucifix 1736 års altarupp­ om ej omöjligt, att avgöra, huruvida dessa lämningar verkligen fr ån sats. - Foto 1912. tillhört en murad byggnad eller icke rent av varit en arkeologisk Krucifix aus d. J. 1736. Rood cross from 1736. fornlämning. Om något samband förefinnes mellan denna plats och den >>ödegård Kyrkieås>>, vilken enligt Skara stifts jordebok för 15401 här i socknen hörde till Nors kyrkas uppbörd och om vilken sägs, att prästen >>ther haffwir - sin hesthaga wtåff, ty inghen wijl leyan», kan ej heller nu avgöras. Det finns alltså ingen möjlighet att sammanknyta >>klostret> > med Nors äldre kyrkbygges historia. Att en Nors kyrka existerat redan under medeltiden är emellertid visst. Som curatus NORs GAMLA 2 ( = kyrkoherde) omtalas nämligen 1359 i ett brev >>Halvorth aff Nore>>. Denna tid till- ~vL~~:s hörde socknen, vars namn även skrivits Noor, det sedan mellan Kils och Grums härader uppdelade Friku härad; dit räknas den ännu 1391, men redan 1457 till Grums härad. 3 Rhyzelius nämner4 Nor såsom >>av ålder och urminnes tider Sätes- eller Moderkyrkia>>, måhända var den så redan före Friku härads upplösning och behöll i det nya häradet samma rangställning; i varje fall räknas den 1540 såsom moderkyrka. 5 Just 1 1 Se källförteckningen: • UPPBÖRDSR EGISTRET 1540 •. 2 DJURKLOU, s. 227. RAMMARIN ~ar däremot, II, s. 243, årtalet 1315 för samme man, tydligen en felskrivning. - Eljest nämns il)gen kyrkoh. här tidigare än •Bengt •, som 1467 vidimerat en avskrift. ( DIPL. SU EC., nr 4192 a, V, s. 677, noten . ) 3 Jfr s. 6, not 7, samt STYFFE, s. 189 med not 2. 4 RHYZELIUS, S. 71. 5 UPPBÖRDSREGISTRET 1540. - FERNOW, s. 192, anser, att Nor blev moderkyrka först efter •diger­ 5. Sveriges Kyrkor. Värmland I. 66 GRUMS HÄRAD dess ställning av moderkyrka gör det troligt, att den existerat redan under tidig medeltid och haft högre eller åtminstone lika ålder med Grums kyrka, vilken (se s. 33) kunnat föras tillbaka till 1100-talet. Att en tidig medeltidskyrka fun­ nits i Nor bestyrkes också av dess ännu bevarade dopfunt från 1200-talets början (fig. 62), vilken jämte några andra tydligen senare föremål av medeltida ursprung omnämnas jämväl av F ernow1 (jfr nedan, s. 72, 73). Om det även var denna N ors äldsta kyrka, som 1798 nedrevs, kan nu ej avgöras, ehuru så förefaller troligt. I varje fall synes den ha varit av rätt så ålderdomligt ur­ sprung, enär den år 1634 2 >>war så förfallen, att den ingalunda kunde upprättas, med mind~e Hon af nyo bygdes, eftersom grunden war af sig swag Fig. 62 . Nor. Dopfunt av täljsten . _ och förderfwat>> . Någon nybyggnad blev dock ej Foto 1911. nu av, trots begäran hos regeringen om underTaurstein aus Topfstein. Erste H älfte d--13 · Jhts. stöd därtill, ty ännu den 8./5 1783 yrkas vid en Font of pot·stone. Beginning of 13th century. sockenstämma på uppförandet av en nystenkyrka >>nti den nu ganska gamla och bristfälliga kyrkans ställe, h vilken ifrå sfelfwa M unketiden alt hitill är conserwerad, ehuru den wäl i samma sin tid är blifwen reparerad>>. Vid prost-vis. i sept. året förut hade man sig emellertid intet bekant rörande kyrkans ålder och öden, 3 enär hela kyrkoarkivet år 1779 brunnit upp med N ors prästgård, där det då förvarades. KYRKOGÅRDEN KYnK oG..\.no Den kyrkog ård, som omgav Nors gamla kyrka, låg delvis just å nuvarande kyrkas plats, delvis också med större utsträckning åt V och N än vad den nuvarande kyrko­ gården äger. 4 Den var troligen innesluten av trästängsel, ty 1782 (sst.-prot.) ligger kyrko­ döden» (1350), men I-IAMMARIN uppger, ehuru oriktigt och tydligen blott p å grund av sin feluppgift om Nors förste Curatus, att den nämnes som moderkyrka »redan i början av 1300-talet&. 1 FERNOW, S. 192 OCh 532. 2 PALMSKIÖLD, nr 299, S. 397. 3 Men »hvad elj est minneswärdt årligen förefaller upteknas wederbörligen uti Tabellwerket>, d. v. s. den institution , som givit upphov till nuv. statistiska centralbyrån, och som fr. o. m. 1749 tog sin bör­ jan, då under namn av Kong!. Stats-Contoiret. Det var m est förteckningar över födde , döde samt märkligare · händelser inom socknen. Jfr K. brev 10/11 1748 m. fl. (WrLSKMAN, Swea Rikes Eccles. W erk, Örebro 178 1, I, s . 654.) 4 Lantmäterikarta 1807 (kyrko arkivet, O. 17 ), Sst. -prot. 1782-98, 1806 m. fl. NORS KYRKA 67 Fig. 63. Nor. Dopfuntslock av trä. 1600-talet. Ho1zdeckel des T aufsteines. 17 . Jht. - Foto 1912. Lid of the font. 17th century. gården ohägnad - sedan stängslet antagligen ruttnat ned. År 1788 lovade också klocka­ ren uppföra >>en hyggelig gärdsgård>>, tills man finge råd och tid med byggande av >>lagliga kyrkobalkar>>. 1 Dessa senare erhöllos dock först långt efter nya kyrkans tillkomst (se s. 76). Längst i N på denna kyrkogård och helt nära >>Lillälvem>2, som rinner därförbi och myn­ nar ut i den väster om kyrkplatsen flytande Norsälven, fanns en gråstensmurad familje­ grav, numera med tunnvalv av tegel och försedd med vanligt yttre sadeltak av trä samt använd till matkällare. 3 Troligen har denna grav, vilken av den muntliga traditionen tillskrives familjen Silfversvärd, tillkommit efter överstelöjtnant G. Silfversvärd, som år 1752 avled på sin egendom Malma här i socknen. (Jfr hans huvudbaner, s. 96, not l). Graven har sannolikt snart förfallit efter kyrkans flyttande och norra kyrkogårdsmurens indragning åt S, enär graven då kom att ligga c:a 30m. utanför denna mur och på andra sidan den norr om kyrkan framdragna körvägen. 4 Den ligger också nu i själva markslutt­ ningen mot Lillälven (fig. 60). D. v. s. kallmurar av sten utan täckning, enligt K. brev 28/8 1764. Jfr Grums, s. 4, not l. I prosten Ungers kyrkbeskrivning 1903 - se Prostarkivet - kallas Ullälven för »Äfjan•. 3 Den nämnes såsom »Graf» bl. a . på en lantmäterikarta 1807 (kyrkoarkivet, O. 17) och ligger då ännu inom kyrkogårdens markområde.- Tegelformatet såväl i golv, tak och väggar: 30 x 14 å 15 x 7.5 cm. Tunnvalvet (välvning: öster-väster) stiger direkt från den c:a l m. höga gråstensväggen och visar n ertill endast bindare, upptill endast löpare. Bortre gavelväggens tegelsegment visar däremot rent •renässans»-förband, d. v. s. omväxlande löpare och bindare. 4 P å sst. 30/6 18 11 tala:; redan om >>den nya vägen norr om staketet» (d. v. s. här kyrkostängslet). 2 SIL FVER ­ SVÄRDSKA FAMILJE­ GRAVEN 1 68 GRUMS HÄRAD KYRKOBYGGNADEN N ors gamla kyrka låg - som förut sagts - strax intill den nuvarande, men något norr därom1 och alltså närmare den ovannämnda Lillälven. Det var också dennas under­ grävande av grunden, som gav närmaste anledning till kyrkflyttningen. När körvägen utanför den nuvarande norra kyrkogårdsmuren skulle dragas fram, bortskaffades en myckenhet sten 2, som tydligen utgjort själva grunden till den gamla kyrkan. Ännu3 kan man f. ö. spåra platsen, enär en 4-5 m. lång stenrad - efter allt att döma rester av norra grundmuren4 - finnes kvar i marken strax invid sagda väg (se kyrkog.-plan, fig. 64). Det gamla kyrkogårdsområdet är - som framgår av ovanstående - på intet sätt inhägnat eller föremål för någon pietetsfull omtanke. MATEmAL ocH Genom sammanställning av en del protokollsuppgifter m. m. torde man, åtminstone EXTERIÖR • h 1 uvudsak, kunna rekonstruera den gamla kyrkan, även om icke de olika byggnads­ perioderna längre kunna särskiljas. Den var - vid tiden för dess rivning - byggd av gråsten, med plåtbeklätt tak, 5 och bestod av rektangulärt långhus (om 22 alnars längd och 16 alnars inre bredd6 ), ett trångt 8-kantigt kor/ en sakristia - också av gråsten ­ LÄGE Sst.-prot. 1782-98, 1806 m. fl. - Skr. 8/1 1785, Kartong: Avgj. mål före 1811, Ö. I. Ä. Muntlig uppgift 1912 av flera personer å orten. 3 Detta skrivet 1912. 4 Denna stenrad ligger så pass nära strandbranten 7-8 m. - att man ej v ågar förutsätta, att den gamla kyrkan legat närmare Lillälven. Dessutom har-en!. meddelande å orten och efter skedd undersök­ ning - sten ej påträffats norr om ovannämnda grund­ mur. 5 Prost-vis. 9/9 1782. 6 Sst.-prot. 16/11 1792. Längden räknad från väst­ muren t. o. m. de närmast koret sittande fönstren. Hur mycket kyrkan sträckte sig öster om d essa är obekant, likaså korets längd. Dessa sistnämnda längder synas dock ha varit rätt obetydliga, enär man d. å. önskade tillbygga kyrkan 22 alnar, rälmat .från de östligaste fönstren och alltså då få en kyrka på inalles 44 alnar samt i det nya partiet inrymma koret. 7 Sst.-prot. 3/4 1796. Förslag väcktes vid denna sockenstämma att avkorta nya kyrkan på östra ändan och formera koret »i åttakantform, som på den gamla kyrkan». - Vis.-prot. 1782 anger detta såsom trångt. Hur detta kor varit vidfästat kyrkan, om såsom en oktogon med en sida öppen mot långhuset eller med korets väggar i följd med kyrkans, ehuru sedan 8­ sidigt brutna, kan ej avgöras. Genom en dylik, mång­ sidig brytning komme koret att närmast likna en halv­ Fig. 64. Nor. situationsplan. rund absid, den för en stor del medeltidskyrkor så :Situationsplan der Kirche. ·- Plan of the church. l 2 NORS KYRKA 69 på kyrkans norrsida,1 samt- från 1668 2 - ett i förhållande tilllånghusmurarnas sträck­ ning något .snedställt torn i V. 3 Detta var av gråsten men med hög spånbeklädd trä­ spira. (S e not l.) I sst.-prot. 8/5 1783 säges denna >>wackra och härliga Tornbygnad som wid Kyrkans wästra gafwel är upförd>> vara >>den zirligaste här i orten i anseende till dess höjd och Structur>>, men > > likwäl så förswagad, att den wid stormväder weftar af och an>> . Sedan man flera gånger påpekat dess fallfärdighet, nedtogs den äntligen våren 1798 i samband med hela kyrkans rivning. 4 Långhusmurarna voro mycket skröpliga, >>mycket irregulaire, ojämna med uthålk­ ningar och inmurade timerståcker, samt fulla med genomskärande remner och sprickon> .5 Kyrkans enda ingång var i väster genom tornet. (Se not l.) Om även sakristian haft dörr utåt kyrkogården är ovisst , men dock troligt. 6 va nliga kor-avslutningen. Flersidig (d,. v. s. mer än 3-sidig) brytning har elj es t varit mindre vanlig i Sveri ge ; en 4-sidig dock k änd fr ån nya L ödöses äldsta (medeltida) s ta dskyrka , en!. S. STRÖM BOM s u tgrävn. 1915 (Göteb. Posten 17/2 1916), sa mt 6-sidig fr ån en grup p Sk ånekyrkor (jfr E. WRANG EL, Tcgelark. i N. Europa. An t. Tidskr. f. Sv. XV, s. 46 ), dessa senare dock me d k oromgå ng. - Ett oktogonforma t kor ä r elj es t kä nt fr ån Tron d hj ems domkyrka (J . MEYER, Domkirken i Trondhiem , Trhj. 1914, s. 25- 29 sa mt O. K RE FTING, Om Trondhiems domkirke, Trhj. 1885. PI. 1-2). ­ Likaså bör kan ske n ä mnas, a tt Maria kyrkan i Väs t er ås på 1460-talet erhöll 7-sidig t avslutad koromgång utanför sitt 3-sidig t a vsluta de kor. (AGI LI NDEGR EN, Maria kyrkan i W es ter ås, Sthlm 1898, s. 10-11.) l Prost-vis. 9/9 l 782. 2 PALMSKIÖLD , nr 299, s. 190. Här sägs (1692) kyrkan vara försedd »med nytt torn, det förra tornet blef af liungeld förderfwat». Det nya t ornets byggnadsår (1668) a nges i vis.-prot. 1782 - ha stått a tt läsa på den st enbyggda delen. - Hurudan t det föregående tornet varit beskaffa t , kan ej nu a v­ göras. P å grund av Palmsk: s upplysn . 1692 (se ovan ) synes det ha varit a v trä, möjligen också fri­ st ående, alltså snar as t en klo ckst a pel. Man v ar emellertid ej så noga med distinktionen i forn a tider . Ar 1783 8/5 t . ex. kallas det planer a de st entornet till nya kyrkan för »kyrkos t a plem samt år 1792 16/11 ga mla kyrkans stentorn •klocks ta plen >. Och år 1806 19/ 10 föreslogs a tt bygga en vinter grav mord­ väst ifrån kyr kan (d. v. s. den 1784-98 omedelbart. söder om ga mla k yrkan uppförda nya ) p å kullen, där kl äc k as t a p e l e n s t å tt •. Detta uttryck syfta r väl antagligen ej på den ursprungliga träs t a peln utan på den ga mla kyrkans ovannä mnda, år 1798 nedrivna, s t entorn. 3 Sst.-prot. 19/3 1793. H är sägs, oa tt vinkelen emellan kyrkatornet och de ga mla tilmur~ de v ägg;una (på långhu set ) är ga nska sned •> , men skulle bliva än mera m ärkbar, om kyrkan förl ängdes, så so m för e­ slagits. - J fr f. ö. ss t.-prot. 3/4 1796, där de t talas om kyrkans dåliga v äst gav el och den »dervid för­ ena de t orn muren • >. 4 Sst. -prot. 1/4 och 3/6 1798. 5 Sst .-pro t. 19/3 1793. - I ss t.-prot. 8/5 1783 klagas också över, a tt kyrkans bes t ånd synes »ej wara a f mera fasthet än a tt trädbj älka r i sjelwa sido-muren äro inflicka de ibland st enarna ». - I en del k y rkor har ma n, sannolikt ur sa mman hållningssynpunkt, brukat in m ura st ock haft li knande eller annan up pgift kan ej sägas. H är m å endast p åpekas, att i Blomskogs ka p åträffa t s i v äggen inmurade ekplankor - lä mningar efter Vär mlan ds enda hittills kända stavky rka. 6 Någon dörr nä mns dock ej i beskr . vi d prost-vis 1782, men i räk. ·1783 talas om •sachristi­ dörrens lagning•>. K a n dock ha avsetts dörr en in till kyrkan . 70 GRUMS HÄRAD INTER IÖR Enligt prost-vis. 1782 ägde kyrkan då ett fönster i N och fyra i S ;1 det norra tydligen -- jfr sst.-prot. 16/11 1792 2 - placerat mitt emot det östligaste av sydsidans. Bakristian var därför antagligen belägen närmast väster om detta norrfönster och mitt på kyrkans norrsida (ungefär mitt emot sydsidans andra fönster, från O räknat). Ett fönster om­ nämnes på denna sakristia. 3 Rhyzelius4 beskriver (omkr. 1738) helt kortfattat N ors kyrka såsom ägande >>wackert innandöme, kostelig skrud ·och herliga zirater>>. Vis.-prot. 1782 är något utförligare. Kyrkan angives där hava platt brädtak - sakristian däremot vara välvd. Golv i såväl kyrka som sakristia av trä; mitt i koret dock en gravsten (sannolikt över Erland Gud­ mundsson5). Om koret sägs även, att det var >>trångt med gamla och nog förfalna Bänckar>>. I väster en läktare. 6 INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAR E ÄLDRE ALTARTAVLA Vid kyrkans rivning 1798 nedtogs även dess av >>Bilthuggarewerk» förfärdigade al tarprydnad, enligt påskrift bakpå denna tillkommen 1736. 7 Att döma av den enda åter­ stoden härav - ett litet krucifix av trä (h. 37 cm.), med spår av kredering men saknande färg 8 (fig. 61)- synes den ha tillhört 1700-talets traditionella altarprydnadstyp. 9 Några vidare upplysningar om densamma stå nämligen tyvärr ej att finna. - Till denna altar­ prydnad hörde ett altarbord av trä och en liten altarring (>>disk>>), båda överdragna med rött kläde. (Se not 7.) Vid visitationen 1782 omnämnes >>En gammal A l t a r t a fl a med inskription öfwer N orenska slägtem>. Då stamfadern för denna släkt, Erland Gudmundi, dog 1630 (jfr hans gravsten, s. 90), kan denna tavla tidigast ha tillkommit under hans livstid, sannolikt dock skänkt av någon hans efterkommande - en son och en sonson efterträdde honom på kyrko­ 1 En!. sst.-prot. 8/5 1783 skola två av kyrkans fönster upptagits under bruksherre Christian von Nackreijs livstid. Före denna händelse skulle ky rkan alltså haft bara ett fön ster i N och två i S, vil­ ket också prost en Unger anger i sin berättelse 1903. - Se Prostarkivet. - ANREP, III, s. l, nämner Chr. von Nackreij född 1665, bruksp. p å Edsvalla i Nors sn, adlad 1720 med namnet von Nackreij (förut endast Nackreij), vidare r ådman i Filipstad samt död d är 1722 och b egraven i Filipstads kyrka, varest hans vapen uppsatts. (Detta brann dock upp tillsammans med kyrkan 1775. ) - Se f. ö. ljus­ kronan av 1709, s. 85 . Fönsterupptagningen bör alltså ha skett vid 1700-talets början. 2 Hertz' förslag att n edriva koret och så stor del av gamla kyrkan, som går till •främsta fönstren>. 3 Prost-vis. 9/9 1782. Sakristian säldes l/6 1798 på auktion med anledning av kyrkans tillämnade rivning och betingade då ett pris av 5 Rdr Specie. 4 RHYZELIUS, S. 71-73. 5 Se s. 90. 6 Om denna, se nästa sida. 7 Vis.-prot. 1782. 8 Obs.! ännu 1782 vid visitat. säges denna altarprydnad vara •omålad>. 9 Vissa likheter i kroppsgestaltning m. m. finnas mellan detta krucifix och det å ett epitafium (av 1717) i Kroppa ka, Värm!., befintliga, men torde sannolikt bero p å en blott tidsfrändskap. NORS KYRKA 71 herdeplatsen i N or - och uppsatt i kyrkan för att hugfästa släktens minne. Dess till­ komst bör likväl ha fallit en god tid före 1736 (den nya altarprydnadens tillverk­ ningsår). Tavlans latinska inskrift är (jämte översättning) återgiven i A. NoREEN, Släkten Noreen, Upps. 1917, s. 319-323. En år 1680 av den flitige och uppburne värmländske bildhuggaren Bengt Svensson1 PnEDIKSTOL förfärdigad predikstol med >>Bilthuggarewerk och Huf upöfwer>> nedtogs vid kyrkriv- ocn TIMGLAs ningen 1798 och finnes nu ej i behåll. Hit hörde ett timglas av år 1748, 2 också förkommet. Vid gamla kyrkans' rivning kasserades dess >>nog förfalna>>, sannolikt slutna bänkrum. nÄNKINnEn­ - En >>bokstol i Choret>> nämnes 1782, antagligen med medeltida eller 1500-tals-anor. 3 NING En läktare, enligt vis.-prot. 1782 inlöst vid en auktion för 200 Dlr Smt av lagman LÄKTAnE Antonsson4 till hans eget nyttjande i kyrkan, fanns uppförd vid västväggen. Den skänktes sedermera (15/7 1787) av honom till de båda kyrkoföreståndarnes och pastorns >>fria nyttjande och disposition>>. Bevarad är en dopfunt av täljsten, saknande avtappningshåL Enkelt ornerad med slät DOPFUNT bandbård kring cuppan och vulst kring livet (fig. 62). H. 65 cm. Funtens form tyder på samhörighet med den s. k. >>spetsflikiga>> (den >>smaalenska>>) gruppen (jfr Grums s. 15), 1 Jfr inv. 1782. - Verksam och boende en lång tid i Kristinehamn, burskap som borgare där 1667 29/4, gift där 1671 med Annika Björsdotter (Kilander), d. i Filipstad mellan 1694 och 96 samt begraven därstädes. En för sin tid och sin hembygd rätt så betydande sten- och träskulptör, isynnerhet det senare. Bland hans arb.eten märkas några gravstenar i Kristinehamn, en nu förkommen altarprydn. där, pred.-stolen i Visnum, Rudskoga, Nysund (denna dock 1725 omgjord av !sak Schullström) samt "stofferingem av S. Rådas av Oloff Åhlbom förfärdigade predikstol; vidare altarprydnad i Visnum­ 'Kil, Nysund och ' s. Råda -m. m. - Jfr H. LAGEHGHEN, »Ett halfsekelminne. Några anteckningar rörande KrisUnehamns kyrka", Nya Krhmns-Posten 1908, nr 131, samt H. KJELLIN, Sverige, V. under resp. kyrkor. 2 Inv. 1825. Enl. detta med inskr.: 1748 G E S C S U. Gustaf Silfversvärds och Elsa Christina Ugglas sammanblandade initialer (se s. 96, not l). 3 H. HILDEBnAND, Sveriges medeltid, III, s. 371, säger, att uttrycket bokstol, på latin pulpitum, förekommer i vår medeltidslitteratur. Kallas också ofta läsestol. Därmed menas ett slags pulpet, vari böcker förvarades. - I S:t Peters kyrka, Malmö, fanns fordom ett omkring 1460 intill koromgången uppfört kapell, där 14 stolar med läspulpeter haft sin plats, och vid dessa pulpeter funnos på Linnes tid, år 1749, 47 med järnkedjor fastlåsta folianter. Dessa böcker, varav nu återstå 40 band (huvud­ sakligast teologi), äro sedan 1911 deponerade i Malmö museum under namn av »Dringelbergska libreriet>. - Jfr Malmö museums årsberättelse för år 1911.- I Eds ka, Värm!., omtalas också en bokstoL 4 Reinhold Antonsson, f. 1716 eller 17i 7. Auditör vid Kronob. reg. 1740-42. Assessors Caracter 1748. Lagman 1762. Riksdagsman för Karlstad på. l760-talet. G. l :o m. Elisabeth (Lisa) von Nackreij, f. 1727, d. 1768; 2:o m. Britta Beata Ferner, f. 1737.- Kyrkovärd i Nor 1747-87 (sst. -prot. 8/5 1783 och 15/7 1787), en av de ivri gaste förkämparna för en ny kyrka, och till en början ledare av dess byg­ gande; sålde 1786 till överstelöjtn. J. Maule sin egendom Höglunda i Nor och avflyttade s. å . till Mol­ kom i Nyeds sn. Genom iråkade ekonomiska svårigheter kunde han ej tillfullo återbetala de honom anförtrodda kyrkomedlen, varför långvariga processer uppstodo, som fördröjde kyrkbyggandet. (Sst.­ prot. 1786-1807.) Död i stor fattigdom på Nedra Föskeds bruk i Värm!. år 1800. - Jfr LARSON, s. 3; ANHEP, III (Nackreij); HAMMARIN, II, S. 247, not l, samt C. E. NYGHEN, Carlstads stads historia före branden 1865. Gbg. 1914. 72 GRUMS HÄRAD Fig. 65. Nor. Kyrkan från nordväst före renoveringen 1904. -Foto L . Åberg, Säffle 1903. Di e Kirche von Nordwesten vor d er Renavierung im J. 1904. The church from t he north-west b efore the r enovation in 1904. ehuru saknande dennas ornering. En liknande funt i Segerstad, som också har oornerad bandbård kring cuppanl, utgör genom sin veckade fot ett slags mellanled mellan N or-funten och >>de spetsflikiga>>, varför funten i N or snarast torde böra betraktas som en prototyp till de övriga och dateras till 1200-talets förra hälft. Till funten hör ett ornerat trälock (fig. 63) med det uppstående handtaget apterat tillljuspipa. En del av locket avbrutet; saknas. Datering sannolikt 1600 eller 1700-talet. 2 FÖRLORAD Av numera försvunnen medeltida träskulptur nämner Fernow >>en större och 2 TRÄsKuLPTURmindre bilder på en tavla>>. 3 OCH TAVLA .. · Förlorade äro också >>En Basun Angell i Taket>> (troligen 1700-talsarbete) samt >>En målad Tafla wid Predikstolen>>, föreställande de 3 vise männen och bärande årtalet 1691. (Inv. 1782.) NATTVARDs- En liten, förgylld kalk av silver, med sex infattade stenar (troligen å noden), om­ KÄRL talas 1782 väga med sin paten 31 lod. Möjligen var detta den ursprungliga, medeltida kalken. Den omgjordes emellertid år 1819, varvid stenarna borttogas och såldes. (Jfr s. 84.) 1 Den oornerade bandbården förekommer även på en del d alsländska funtar. 2 Locket nämnes först i inv. 1782. 3 Dessa böra --:-om Fernows uppgift är att lita på, vilket synes troligt, d å han åberopar en på hans tid i Grums levande v. pastor H . Svanström - ha försvunnit redan för e 1782, enär de ej nämnas i dett a års inventarium. NORS KYRKA 73 Fig. 66. Nor. Nya kyrkan från sydost efter renoveringen 1904. - Foto 1911. Die jetzige Kirche von Siidosten nach der Renovierung im J. 1904. The present church from the south-east after the renovation in 19C4. En sockenbudskalk och tillhörande paten av silver nedsmälte vid en eldsvåda i N ors prästgård 1779, men den efter eldsvådan uppsamlade silvermassan anges i räk. 20/3 1783 vara >>renowerad>> av >>guldsmeden Smedberg>>. 1 Den av honom då eventuellt förfärdigade nya kalken var troligen mycket enkel - arvodet var endast 3 Dlr Smt2 -ty redan 1816 köpes ett nytt sockenbudstyg (se s. 85). Av den gamla kyrkans nattvardskärl äro ävenledes nu förkomna: en förtent oblatask av koppar, en tennflaska om en kannas rum samt ett tennstop, alla nämnda i inv. 1782 såsom odugliga. Likaså en dopskål av tenn. Rörande textilier, belysnings­ redskap m. m. från gamla kyrkan, se nya kyrkan. Ett rökelsekar uppgives av Fernow här bära >>märke efter påfvedömet>> - hans nöRELsEKAR sagesman är den samtidigt levande v. pastorn Svanström i Grums -men det har sedan ej återfunnits. Ett slag-ur nänmes vid vis. 1782 bland diverse i tornet och såsom varande >>gammalt sLAG-un Mäster W. Smedberg, verksam i Karlstad ännu 1798 öch 1802: Jfr Grums, s. 16. I nutida mynt, oavsett myntvärdets fall, c:a Z kr., efter nedsättningen 1776. - Möjligt är, att >renoveringen> endast bestått i en omsmältning och rengöring av silvermassan, och att kyrkan således varit utan sockenbudstyg till 1816. 2 1 74 GRUMS HÅRAD Fig. 67. Nor. Plan. Skala 1:300 . M. Olsson 1912. Grundriss der Kirche. - Uppm. av Plan of the church. NORS KYRKA 75 Fig. 68. Nor. Tvärsnitt mot öster.­ Uppm. av M. Olsson 1912. Querschnitt gegen Osten. Section towards the east. Fig. 69. Nor. Längdsnitt mot norr. - Uppm. av M. Olss on 1912. Längsschnitt gegen Norden. - Longitudinal section towards the north. 76 GRU:MS HÅRAD Fig. 70. Nor. Interiör mot öster före renoveringen 1904. Inneres gegen Osten vor d er R enavierung im J . 1904. - Interior Jooking east, b efore the renovat ion in 1904. KLOCKOR och bräckligt>>. Dess utseende och ursprungliga plats är obekant.I Det såldes emellertid på auktion 1/6 1798 till krigsrådet Jacob :Maule2 för 11 Rdr Specie. Enligt gängse ortsägen skall en gammal kyrkklocka i forna tider farit ut ur tornet och hamnat på Lillälvens botten. Talar sägnen sanning, bör väl detta i så fall möjligen skett i samband med blixtens förstörande av tornet vid 1600-talets mitt. En av de nuvarande klockorna (se s. 98) tillkom också rätt snart därefter, nämligen 1673. NORS NY A KYRKA KYRKOGÅRD OCH BOD KYRKO GÅ RD Kyrkogård en (se plan, fig. 64) hägnas sedan 1828 av en vanlig gråstensmur (från 1811 endast >>kyrckoplanck>>; dessförinnan utan skyddsmur) med år 1827 tillkomna enkla l Som jämförelse m å nämnas, att i Lysviks ka, Värm!., skall en!. dess inv. 1830 finnas ett slag-ur sittande i den fr. 1700-talet stammande m en sedan sannolikt under 1800-talet delvis förändra de a ltar­ prydna den:-- Jfr SVERIGE, V, s. 586. 2 F. 1743, chef för Ostind. komp:ls kontor i Canton 1771-81, nat uraliserad 1782, balaijonschef för en egen upprä ttad W estgötha frik år 1789, krigsrådstitel 1794. D. 1805. Ägare sedan 1786 av Hög­ NORS KYRKA järngrindar N och 0 1. Den utvidgades 1867 åt Lillnor (söder). och erhöll då ny stenmur kring denna del. På kyrkogården inga märkliga minnesvårdar. N oin sakri­ stian och invid kyrkog.-muren den Löwen­ hielm ska familj e g ra ven med en år 1872 rest sten. På kyrkogården har funnits en 1807 av bräder uppförd bod - benämnd såvällik­ hus som vintergrav 2 - vilken 1830 ersattes av en ny av gråsten. Denna senare hade ännu 1880 sin plats i sydvästra hörnet av kyrkogården3 men är numera borttagen. 77 1300 KYRKOBYGGNADEN Fig. 71. Nor. Interiör mot öster efter renove­ ringen 1904. - Foto 1911. Inneres gegen Osten nach d er Renavierung im J . 1904. Då den gamla, redan 1634 utdömda4 kyr­ Interior towards the east after the renovation in 1904. DET NYA KYRKOBYG­ kan alltmer förföll och även blev otillräcklig GETs FÖR­ 5 för församlingen, uppdrog man år 1782 åt byggm. J. G. Reineke, Karlstad , att utarbeta HISTORIA ritning till kyrkans utvidgning och förbättring. Redan följande år (i maj) väcktes emel­ lertid förslag av lagman Antonsson6 om uppförande av en helt ny kyrka; - för att spara kyrkkassan hade denne ända sedan 1747, då han övertog kyrkvärdskapet, underlåtit alla reparationer på den gamla kyrkan, varigenom kyrkans kapital vuxit från 62 till 5,359 Dlr Smt. Dessa medel ansåg han nu tillräckliga för en ny stenkyrkas byggande, lunda i Nor, kyrkoförest. fr. 1787 och ännu 1798 omtalad såsom skötande kyrkans räkenska per vid nybygget. Namnges i räk. oriktigt som J ames, i sst.-prot. dock med rätt förn a mn. - ANREP, II, s. 882. Invid den norra grinden även en trätrappa över muren, enär grindarna för kreaturens skull hållas låsta om vardagarna. 2 I vis.-prot. 1825 sägs >En vintergraf finn es, men icke benhus; dock samlas och nedgräfvas benen omsorgsfullt>. Jfr Grums, s. 5, not l. 3 Framgår av en lantmäterikarta från d. å. , se L. A., kartbok R. 112. Vid kyrkog.-utvidgningen 1867 har även boden synbarligen flyttats längre åt S, eller också har en ny då uppförts. Redan den 1807 uppförda låg f. ö. i kyrkogårdens sydvästra hörn. (Jfr sst.-prot. 2/8 1807.) 4 Se s. 66. 5 Johan Georg Reineke synes- att döma av sitt arbete i Nor- knappast hfl varit n ågon betydande »mästare•. Han är dock bättre känd från ett par andra kyrkor; - Rudskoga, uppf. av honom 1773-75, invigd 1777, samt Filipstads, vilken han 1779-85 uppfört efter ritn:r av slottsbyggm. J. Elfström. På Nors ka arbetade han endast till1787. Död 1792 (sst.-prot. s. å., Nor). -Jfr H . KJELLIN, SvERIGE, V, ovanst. kyrkor. 6 Om honom, se s. 71, not 4. 1 78 GRUMS HÅRAD Fig. 72. Interiör mot väster. - Foto 1.911. Inneres gegen Westen. - Interior towards the west. om blott sockenborna ville bidraga med att >>efter matlag1 utgjöra dagswärken med stens brytning och framskaffande samt ler och sands körande till murarbetet>>. Under sådana förhållanden bifölls förslaget, och Reineke fick även nu i uppdrag att utarbeta erforderliga ritningar. Detta synes han också ha gjort2 - man lade t. o. m. grundstenen till nya kyrkan år 1784 utan att ännu ha erhållit K. M:ts approbation. Denna kom först på hösten 17853, men icke å de ursprungliga ritningarna, ty nya hade utarbetats i O. I. Å. efter Reinckes förslag. 4 Dessa äro signerade I. W. och visa bl. a. en tornkupol, liknandeVänersborgs. 5 Förordningen om körslor etc. efter matlag ändrades 5/111786 av allmogen till att ske efter hemmantal. Ritningarna sannolikt nu i >K. M:ts kansli» (R. A.). s Jfr Skr. 4/81785 från Ö. I. Ä. till Kon. (Kartong i B. St.: Avgjorda mål före 1811) samt sst.-prot. 23/10 1785. 4 Reinckes förslag hade - en!. skr. 8/1 1785 till ö. I. Ä . från prof. och titulärkanslirådet Bengt Ferrner i Sthlm, svåger till lagman Arrtonsson (se B. St., Kartong: Avgjorda mål före 1811) - ända sedan 1783 legat oexpedierat hos landshövdingen i Karlstad, men nu ( 1785) genom påminnelse äntligen befordrats till K. M:t, som 8/7 s. å. remitterat ärendet till ö. I. Ä. Ferrner, tyd!. ombedd att liksom vid sidan påskynda saken, säger bl. a. i sin skr., att den nya kyrkan är ämnad att •ställas på södra sidan om den gamla kyrkan, hvilken skall stå orifven till dess den nya blifver .färdig. Der blifver intet torn till klockors uphängande utan bygges dertill en serskild st3,ppei.» Han bifogar även en »graf grund­ ritning» för att visa den tillärnade kyrkans storlek. Denna ritn., som ännu återfinnes i B. St., ehuru odat. och osign., återgår uppenbarligen på Reinckes och visar - i trots av Ferrners ovan citerade och möjl. av honom feluppfattade anmärkning om stapeln - likväl ett torn. Dessutom säger han, att den nya kyrkan önskas »i allt lika med den i Vennersborg, hvartill Herr Baron och Öfver Intendenten (C. F. Adelcrantz) tillförne gifvit ritning», samt anhåller om benägen verkställighet »af gracieusa löftet att låta göra ritningen färdig till dess formaliteterna komma i ordning». 5 Dessa I. W:s ritningar finnas i B. St.- Jfr Vänersb:s ritn:r i B. St. samt ovanst. not.- Vänersb:s l 2 NORS KYRKA 79 Fig. 73. Nor. Korsresningen. Grisaille-rn ålning på duk (från 1804 års altaruppsats).- Foto 191 2 .. The raising of the cross. Grisailie painting from 1804. Die Aufrichtung d es Kreuzes. Grisaille ·Maler ei. 1804. - Reineke, åt vilken ledningen av kyrkbygget anförtrotts, uppförde emellertid en så dålig kyrkmur, att man åter ville nedriva den, varför han 1787 måste lämna arbetet. 1 Genom kyrkoföreståndarens, lagman Antonssons, avflyttning från socknen och oförmåga. att redovisa för kyrkans medel2, vilket medförde långvariga och besvärliga processer, fördröjdes högst betydligt kyrkbygget. 3 Man vacklade också mellan: å ena sidan den gamla kyrkans reparation och tillbyggnad; å andra sidan: en ny kyrkas uppförande. Murmäs­ taren Sven Hertz, Karlstad\ uppgjorde emellertid 16/11 1792 ett förslag till ombyggnad av gamla kyrkan, vilket accepterades 5, _ men inlämnade blott en månad senare ett nytt 6, nuv. ka byggd 1783-84 {SVERIGE, III; s. 41) och fick då sin tornkupol med urtavlor (ritn. dat. 1781, B. St.). Denna har sannolikt överint. C. F. Adelcrantz till upphovsman och väl då med dennes reda n 1776 rita de t ornk upol för Adolf Fredriks ka, Sthlm, so m förebild. (Jfr AURELIUs och SECHER, Stockholms kyrkor, Sthlm 1914. ) Vänersb:s nuvar. tornkupol är tillkommen efter J . A. Hawermans ritn., da t. 1866 (B. St. ), men i överensstämmelse med den föreg. l Grunden förklar ades ej djupare lagd, »än att orutnade likkistor befunno s stå orörda under den sa me». (Sst. -prot. 30/5 1793.) 2 Om honom, se s. 71, not 4. 3 För a tt skaffa erforderliga medel till kyrkbygget beslöts t. ex. 20 /5 1793 a tt till hösten göra ett sammanskott a v en tunna havre på varj e helt hemman och prop. p å de mindre. Därjämte sades, a tt •på högtidsdagar eller då mycket folk bevistar Gudstjänsten, kommer af Ståndspersonerne en efter a nan i ordning att st å med en bäcken eller sk ål vid kyrkodörren, i hvilken de utgående gifva litet penninga r eft er r åd och förmögenh et>. Man ämnade också stipulera en viss a vgift för nattvardsgång, men v ar r ädd \ltt många därigenom skulle avhålla sig fr ån nattvarden. 4 H an var Chr. H allers förn ämste lärjunge (jfr Grums, s. 9, not 3) och har förutom Nor även upp­ fört Eds ka , 1783-88. Jfr även Segerstad, s. 11 2. 5 Dett a kritiserades dock skarpt 19/3 1793, varvid bl. a . framhölls, att kyrka n efter detta projekt skulle bliva •ganska oförmelig oc h vanstäld• - - - •samt stötande mot bygningskonst ens r egler och all sund smak». 6 Detta , som på tornflöj eln bär årtalet 1793, å terfinnes i kyrkoarkivet (0. 11 ). 80 GRUMS HÄRAD A. B. c. D. Fig. 74. Nor. A Oblatask av silver fr ån 1753.- B och C Paten och kalk av silver från 1819.­ D Vinkanna av silver från 1859.- Foto 1912. A Hostienkapsel aus Silber ans d. J. 1853. B und C Hostienteller und Kelchans Silber ans d. J. 1819. D Silberne Kanne ans d . .J. 1859. - A Wafer-box of silver from 1853. B and C Wafer-plate and cup of silver from 1819. D Silver can from 1859. däri han nästan fullständigt för sin ombyggnadsplan av gamla kyrkan följer I. W :s, av K. M:t fastställda byggnadsförslag till ny kyrka_l Detta förslag blev likväl i sin tur kasserat, och man vidhåller hans första förslag, ehuru med vissa förändringar. Ny rit­ ning synes ha insänts 2 till K. M:t. Med ledning därav utarbetas i O. I. Ä. en dessein, som erhåller K. M:ts approbation 28/6 1793. (Nu i B. St.) Icke ens denna får likväl någon praktisk betydelse, ty efter ännu ett par års uppehåll på grund av missväxtår återgår man äntligen den 3/4 1796 på allvar till nybyggnadsplanerna och upptar ånyo I. W :s projekt av 1785, men gör därpå en del förändringar, vilka framgå av kyrkans nuvarande utseende (3-sidig kor-avslutning samt fribyggd sakristia i öster); dessa synas dock aldrig ha underställts O. I. Ä:s prövning. Det är Hertz, som nu är ledaren och även lyckats slutföra bygget. Kyrkan har antagligen därvid avkortats något i öster eller flyttats något längre västerut än ursprungligen tänkts. 3 Invigningen skedde år 1798 1 Vid uppgörandet av detta sitt förslag synes han också ha så gott som kopierat sitt eget förslag av 1771 till nybyggnad för Eds ka; även Ed-projektet omarbetades betydlif!t i Ö. l. j\_ 2 Sst.-prot. 2/6 1793. Ritningen nu antagligen i »K. M:ts kansli» (R. A.) . 3 Avkortningen förordas t. ex. 3/4 1796 med anledning av grundens dåliga beskaffenhet i Ö. (Redan d. 31/7 s. å. har man likväl forcerat kyrkbygget så, •>att muren blifvit updragen til rensterlufter med hvälfning•>.) Vid grävning för grav v åren 1912 gjordes en upptäckt, som bestyrker antagandet om kyr­ kans avkortning. C:a l m. österut från nuvarande sakristitrappan samt föga mer än en aln under marken påträffades näml. den av Reineke lagda men sedan övergivna östliga grundmuren. NORS KYRKA 81 under så storartade former som en >>vakt­ hollande Solldat>> och förhyrd »Kyrka­ musique>>. En minnestavla av slipad kalle­ sten\ inmurad över tornportalen, hug­ fäster invigningen. 2 De män, som efter lagman Antonssons avflyttning kraftigast bidrogo till den nya kyrkans tillkomst, voro kapten C. F. Löwenhielm på Malma, v. häradshövdingen och brukspatronen Engholm på Varpnäs, krigsrådet J. Maule på Edsvalla3 samt kontraktsprosten J oh. Ågren. 4 N ors kyrka (se plan, fig. 67) är så till långhus som torn uppförd av gråsten, utanpå helt vitrappad. sakristian, som tillkom 1859 5, och dess nyligen ,tillbyggda arkivrum äro av tegel samt likaledes vit- Fig. 75. Nor. Ljuskrona av mässing. - Foto 1912. Kronleuchter aus Messing. 1709 geschenkt. rappade. Taket på långhus och sakristia Braos chandelier, presented in 1709. 6 av skiffer , på arkivrummet av plåt. Tak­ listen brunmålad och något profilerad. Tornet är sedan 1904 försett med en hög, plåt­ beklädd träspira (fig. 69), enligt ritning av arkitekt Bror Almqvist, Sthlm. Därförut en 1798 tillkommen låg huv med .korsglobprydd, fyrkantig lanternin. 7 Samtidigt med spiran uppsattes på kor-taket två av sagda arkitekt ritade skorstenar. Samtliga fönster försedda med träbågar. 8 På långhusets västvägg tvenne rundfönster för ljus till läktaren. Dörrar, se planen, fig. 67. Inre betäckning: i långhuset tunnvalv av trä (1904 inrutat med ribbor samt försett med målade bladkransar, se fig. 71), i sakristian platt trätak; tornets våningar skiljas av bjälklag. I näst översta tornrummet bilda 5 st., En!. räk. 20/7 1812 anskaffad s. å. från Kinnekulle. Dess inskrift: »Denna kyrka invigdes 1798 under konung Gustaf IV Adolphs regering. Bevara din fot, när du går till Guds hus o. kom till att höra. Präd. Bok IV C., 17 vers.~ 3 Om honom, se s. 76, not Z. 4 • se s. 64. 5 En!. räk. 20/4 1859 byggd av Olof Andersson i St. Bårum. 6 Redan å sst. 3/5 1795 omtalas takskiffer på kyrkan; likaså i räk. 1799 på tornet. 7 En!. Grums sst.-prot. 28/8 1803 skall ritn. till denna erhållits från Ö. l. X., där dock lika litet sorri i kyrkan någon ritn. återfunnits. Tornbyggnadens utseende framgår av en fasadritn. (1902) av K. A. Andersson, Trossnäs, samt en foto för e 1904; båda i Nors prostgårds arkiv. Likaså finnes en foto i A. T. A. av år 1903, här reproducerad (fig. 65). Denna lanternin blev förebild för Grums kyrkas år 1803 tillkomna. 8 Räk. 1849 omtala »målning och insättning af fönsterbågar>. En!. räk. 1799 hade kyrkfönstren då blylister. 2 1 MATERIAL O. EXTERIÖR 6. Sveriges KyPkor. Värmland l. 82 GRUMS H.ÅRAD c:a l Y2 m. under taket placerade, i öster- väster gående bjälkar (se längdsektion, fig. 69) liksom .en trappavsats .. Golv i långhuset av tegel (sedan 1911; förut trä; år 1830 dock stenhällar utom i koret), i sakristian av trä, i vapen­ huset av cement (sedan 1911; förut >>stengolv>>; före 1859 trä). Långhusets murar sammanhållas av 5 järnankare. Det inre är sedan 1904 gulrappat med grågrönt oljemålad >>panel>>. Ovanför den bakom altaret till sakristian ledande rektangulära dörren ett (sedan 1859) delvis igensatt rund­ fönster (numera blott en öppning till sakristievinden). Mellan tornets bottenvåning (vapenhuset) och lång­ huset en rundbågig ingång; i närmast övre våning en stickbågig ingång tillläktaren samt rundfönster åt V. Från tornrummet därovanför en rundbågig öppning till lång­ husvinden samt :~;undbågigt fönster åt V (se f. ö. längd­ sektion fig. 6.9). Tornets samtliga öppniJ}gar äro välvda. med gråsten. · Bland klockrummets takbjälkar fip.nes en grov, liggande 4-kants-bjälke, 6Y2 m. lång; till5 m:s längd omsorgsfullt avfasad över alla fyra hörnen. Dess föregående användning okänd. Före den nuvarande, sakristians tillkomst (1859) hade man genom en år 1804 skedd avbalkning mot kyrkan erhållit ett rum för detta ändamål med en ingång på vardera sidart om altaret. J)äru1Janför låg då blott en liten förstuga av bräder. 1 Kyrkans uppvärmning sker sedan 1877 genom tvenne Gurneijska ugnar. I sakristian en mindre kamin. LÅNGIIUS TORN Fig. 76. Nor . Lamp ett av driv en mi}ssil).g, skänkt 1679. Polo 1911. W andleu chter aus getriebenemlMes ­ s ing, im J a hre 1679 gesch1 mkt.1 Sconcc of brass, presented in 1679. SAKniSTIA UPPVÄ R M­ N ING INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTARE OCH PREDIKSTOL Enkelt altarbord av trä. - Altarringen av trä, _vit med förgyllda ornament samt klädd med rött kläde. ­ Altarprydnad och predikstol (fig. 70), enkla snickeri­ arbeten i vitt och guld, förfärdigade 1859 av fabrikör O. L. F ig. 77. Nor. Ljusarm. l Denna bör !Ja tillkommit efter 1807, t y finn es ej ut sa t~ å en lantmäterikarta för d. å. (Kyrkoarkiv, O. 17.). Däremot nämns den. i inv. 1830. En!. sst.-prot. 15 /5 1859 och räk. 1860 såldes den på auktion förstnämnd a år. \Va ndleuchter aus getriobe­ nem Messing.· 17. Jht. ' Sconcc of brass. 17th century. NORS KYRKA 83 Dahlman, Västerås1 på bekostnad av greve P. von Rosen med grevmna Carolina, f. Dickson, samt kommerserådet James D~ckson. ' När kyrkan invigdes, hade man låtit . uppsätta ett provisoriskt altare och en dito ÄLDRE 2, men 1804 förfärdigades redikstol efter en ritning från 17993 - av Jöns Jöns- ALTARE ocn P PREDIKSTOL son i Bogerud en kombination av predikstol och altare, den förra på det senare. Altaret var (enl. en >>Underrättelse för målaren»; kyrkoarkivet O. 11) målat som röd porfyr med vita >>marmor>>-lister. Därovanför ett på bronserade kolonner vilande vitmarmorerat entablement med dito fronton, denna på framsidan prydd av en förgylld sol. 4 I denna omfattning befann sig predikstolsöppningen med ett rundfönster i bakgrunden - det nu till sakristieviriden ledande. I fönstret hade ett kors av ge­ nomskinlig, röd >>kambrick»5 anbringats. N edanför predikstolsöppningen en grisaille­ rnålning på duk (H. 52, B. 125 cm.) föreställande Korsresningen. 6 Den finns ännu i behåll (fig. 73). Allra nederst ett förgyllt lamm med fana, liggande på en bok i en halvcirkelformig urhålkning i själva altaranordningen. 7 Lammet finnes ännu bevarat l Om honom, se Grums, s. 13, samt Segerstad, s. 115. En!. räk. 26/8 1859 erhöll han i Nor för predik­ stol 600, för altarprydnad 450, för förgyllt kors m. mantel 230, för ändr. o. förgylln. å a ltarring 60, för måln. av 54 bänkar 162 Rdr, allt Rmt.- En i Nors kyrkoarkiv befintlig osign. ritn. till altarprydnad har troligen legat till grund för den här utförda. Predikstolen visar i huvudsak överensstämmelse med · conduct:s i Ö. I. .:\., A. R. Pettersson år 1857 uppgjorda förslag. Hans samtidigt inlämnade projekt till altarprydnad har däremot ej följts, trots det erhållit K. M:ts approbation. I den av honom före~lagna portalanordningen var avsett att anbringas en målning, vilket föranledde sockenborna att på sst. 18/1 1857 önska en oljetavla »i likhet med en av herr G. T. Chievitz för Grums kyrka upp­ gjord ritning». (Se s. 13.) Eljest hade m'a n tänkt sig ett massivt kors framför ett fönster av matt-· slipat glas. Arkitekten i Ö. I. A. Ludvig Hedin inlämnade också ett därmed överensstämmande pro­ jekt år 1858, som dock ej godtogs. I samband med dessa altarprydnadsfunderingar tillkom den blyerts­ ~itn. av Holmedp.ls kas altarprydnad, som nu finnes i Nors kyrkoarkiv. 2 En!. räk. (sept. 1799) grundade med grå oljefärg av den bekanta konstmålaren Jonmus (se Borg­ ' yik, s. 50), ävensom »Bänkarne uti koret samt fronten på Läcktarn med dess Pelare». 3 Sst. 17/3 1799. Ritn:s upphovsman okänd, likaså närmaste förebilder. I Vänersborgs ka, vars tornkupol man förut velat kopiera, var - en!. ritn. i Ö. I. A. - denna tid åtminstone föreslagen en dylik placering av predikstol över altaret. En sådan kombination är eljest känd från de värm!. kyrkorna Mangskog (1813), Karlsdal, Gustaf Adolf och S. Ny (1819-20?). Jfr H. KJELLIN i SvERIGE, V. 4 Räk. 10/11 1807 omtala en utgift på 2 Rdr Bco till »Bilthuggar Grund för en uthuggen Sohl till Prädikstolem. - Erik Grund, f. 1742, d. 1816. Bosatt i Karlstad. I-Ian har utfört kyrkl. sniderier i Brunskog, ö. Ullerud, Ransäter, Karlanda m. fl. Jfr H . KJELLIN, Sverige, V, samt C. V. BROMANDER, Erik Jonreus, Karlstad 1911, s. 14. 5 Kambrik eller batist, en fin, tvåskaftad linnevävnad. På projektritn. (kyrkoarkiv, O. 11) föreslås dock att göra korset av rött glas. 6 Rubens' korsresning i Antwerpen-katedralen synes genom n ågot stick ha i en del detaljer hos denne 1800-talsmålarc efterlämnat vissa, ehuru betydligt utspädda reminiscenser, t. ex. i själva kors­ ställningen - dock här omvänd såsom sticket väl utvisat - vidare i den ryggblottade Herkules­ gestalt, vilken tyckes så gott som ensam uppresa korset. Förekomsten av en blänkande rustning mitt i hopen kring korset kan också möjligen tyda på en tillfällig influens. 7 Jfr inv. 1830. Där omtalas, utom ovannämnda, även bland diverse ett gammalt målat lamm, sannolikt det, som en!. räk. 1798 var förfärdigat och betalt redan i sept. 1797. 84 GRUMS HÄRAD Fig. 78. Nor. Kalkkläde av siden. 1715. Foto 1911. Kelchtuch aus Seide aus d. J. 1715. Cup-cloth of silk from 1715. l Fig. 79. Nor. Kalkkläde av siden. Foto 1911. Kelchtuch aus Seide. Mitte d. 18. Jhts. Cup-cloth of silk. Middle of 18th century. (placerat nedanför nuv. altarkorset). Altaruppsatsens trästomme var målad som grå­ aktig granit. NUMMER­ På ömse sidor om altaret ett par nummertavlor, fristående på smala, refflade pelare. TAVLOR Färger: vitt och guld. Totalhöjd 270 cm. Skänkta 1859 av häradshövding C. Wikström. BÄNKINR E D­ De nuvarande öppna bänkarna äro ritade av arkitekt Bror Almqvist och tillkomna NING år1904 (fig. 71). Färgen blågrå. Närmast därförut slutna, vita bänkrum. LÄKTARE OCH Orgelläktaren, med vitmålad bröstning, är av samma ålder som kyrkan. Orgel ORGEL med fasad i vitt och guld (fig. 72) uppsatt 1852 av E. A. Zetterqvist, Örebro, på bekost­ nad av en del ortens honoratiores. Rörande dopfunten, se gamla kyrkan, s. 71. DOPBORD Dopbord av trä i koret. Enkelt snickeri. Likadan utskuren fransbård som å predik­ stolshuven. Färger: vitt och guld. Skänkt 1859 av greve P. von Rosen. H. 88 cm. DOPsKÅL Av Dopskål av nysilver, rund, på fot. Gåva 1859. NA~ITL;AERRDsKalk (H. 24.5 cm.). med paten (Diam. 14 cm.) av silver (fig. 74). Enligt stämplar och KÄRL ingravering tillverkad i Karlstad 1819 av A. I. Hedbäck lA I H l, gjord ungefär dubbelt större av gamla kalken och patenen (se s. 72). Kommunionkanna av silver (fig. 74), tillv. av C. HAMMER (fullt signerat), Stock­ holm, 1859. Gåva s. å. av kapten C. Nordenankar. 1 H . (med lammet) 33 cm. 1 Före denna kanna brukades - en!. sst.-prot. '2'2/6 1856 - på altarbordet vid nattvardsgångar •bouteljen, vilka efterträtt förutvarande tennstop och tennflaska (se s. 73). NORS KYRKA 85 Fig. 80 . Nor. Kalkkläde a·v siden. Foto 19 12. Kelchtuch aus Se ide. Anfan<; d. 19. J hts. Cup-cloth of silk. Heginning of 19 t h c ~ n t ur y. Fig. 8 1. Nor. Mäss ha ke av röd sa mm e t. Foto 1911. Kase!, Mitte d. 18. Jhts. Ch!tsuble . Middlc of 18th century. Oblatask, oval, av silver (fig. 74). Av C. Hammer l C H 1, Stockholm, 1853. På lock och sidor lätt graverade, stiliserade blomornament. Skänkt 1859 av greve P. von _;Ro3en. H. (utan lamm) 5.5 cm. Oblatask, rund, av plåt med knopphandtag av trä på locket. H. 13 cnL Sockenbudstyg: kalk (H. 15 cm.), paten (Diam. 8.5 cm.) och under denna oblatask. Allt av silver. Enligt stämplarna tillverkat av l I. SVANBERG 11 i Karlstad. Årsbokstav icke instämplad. Enligt räk. tillkommet 1816. Ett oblatj ärn, anskaffat mellan 1859 och 73, nu förkommet. Några i kyrkan beva- o n LATJÄnN rade äldre oblater visa dock dels en stämpel med IHS, dels INRI och en krucifixbild; den förstnämnda stämpeln synbarligen från ett ännu äldre oblatjärn än det här nämnda; den senare däremot sannolikt tillhörig detta. Ljuskrona, 8-pipig av mässing (fig. 75), med profilerad mittstång, stor kula nedtill ncLvs:-< I NGs­ samt 2 omgångar klockblomprydda ståndare, »reflexblommor>>. Krönfigur: dubbelörn. 2 nc:osKAP Enligt inskr. skänkt 1709 av >>Directeiirn och Brwkspatron Her Christian N ackrei med sin Hwsfrv Elisabet I. Fernelh. 3 H . 75 cm. Diam. 93 cm. Ljuskrona, 6-pipig, helt av gjutet glas. Profilerat liv med skål nedtill, varur glas­ armar (även med pipor och pipskålar av glas) utgå. H. 70 cm. Ramponerad. Förvaras På pa t enen enelast Jfr Grums, s. 18, n-;;-t2(d ubb c1örnsmotivet). 3 Jfr s. 70, not. l. l 2 if:Sl 86 GRUMS HÅRAD A. B. Fig. 82. Nor. Kyrkhåvar. A fr. 1715, B fr. 1700-talets senare hälft. - Foto 1911. Klingelbeutel. A aus d. J. 1715, B aus der letzteren Hälfte d. 18. Jhts. Collection-bags. A from 1715, B end of 18th century. i tornkammaren. Skänkt 1813 av häradsdomaren J an Pettersson i Åstorp. Troligen tillverkad denna tid å Liljedals glasbruk, Ed sn. 1 Två kristallkronor med ornerad, stor, 16-pipig nederring av mässing samt kransar och hängband av glasprismor (fig. 72). Skänktes 1859 av greve P. von Rosen och äro till­ verkade vid ungefär denna tid. H. 128 och 120 cm. En ljuskrona av trä, i form av en änglabildoch försedd med 4ljusarmar, fanns redan 1782, då hängande i koret. Numera försvunnen. 2 Lampett av driven mässing (fig. 76) med solfjädersformad krönsköld. På ryggskölden ingraverat: >>Arvid Noreen. Chatarina Prijss. Anno 1679.>>3 - H. (m. krönsköld) 70 cm. Två spegel-lampetter, rektangulära, med förgyllda ramar och 4 ljuspipor. Placerade under läktaren (fig. 72). Skänkta 1847 av bruksp. G. Löwenhielm på Malma. Ljusarm av driven och punsad mässing (fig. 77). Namnplåten frampå armen för­ lorad. - L. 32 cm. Väggbucklans diam. 25 cm. - 1600-tals arbete. 4 Två enkla ljusarmar av bleckplåt, "-'-formiga, inköptes 1827 till nummertavlorna men sitta nu på de främsta pelarna under orgelläktaren. l En till typen likartad glaskrona (livets profilering samt pipskålarnas form dock något olika) är i Segerstad inköpt 1810; en dito finnes i Ed (liksom rester efter 2 andra). En med dessa troligen samhö­ rig finnes även i Ölseruds ka, ännu en i Bro ka, båda dessa i det närbelägna Näs hd. I Ed finnes också nattvardskärl av glas, tillverkade å Liljedals glasbruk.- Detta anlades 1773 å egendomen Mäss­ vik i Bro sn och kallades då Anmeberg, sedan Liljedal. Efter 1781 flyttades det till Buda i Eds sn, där det ännu existerar. Dess huvudtillverkning har varit buteljer, och ända till 1800-talets slut var denna den största i riket. Jfr E . RAPHAEL, Svenska kända glasbruk 1700- 1830. Fataburen 1910. 2 Liknande kronor finnas i Blomskog och Järnskog. Jfr H. KJELLIN, SvERIGE, V. En dylik lär också ha funnits i Segerstad. 3 Född 12/9 1645, stud. i Uppsala 1663, rådman i Stockholm och Pr::eses i Södre Kämnärsrätt (ett slags underdomstol under rådstuvurätten). Död 1709. Var son till prosten Mathias Erlandi Noore­ nius i Nor (se dennes gravsten, s. 91) i dennes 2:a gifte.- Jfr LARSON, s. 62, »Series pastorum• i Nors dop-, vigsel- och dödebok (1799- 1860) samt A. NOREEN, Släkten Noreen, Upps. 1917, s. 156. 4 Två med denna överensstämmande, daterade .till 1600-talets slut, finnas i Surrnorsbergs ka. Jfr Sv. K., Västerg. I, s. 67, fig. 66. NORS KYRKA 87 Fig. 83. Nor. Gravsten över kyrkoh erden Erland Gudmundi (d. 1630 ) med hus tru (d. 1658) och barn.- Foto M. Olsson 1912. :arabstein a us K a lkstein um 1630 verfertigt.] Grave·stone. .A.bout 1630. Fig. 84. Nor. Gravsten över kyrko­ herden Daniel Erlandi Noorenius (d. 1624) . - Foto M. Olsson 1912. GrabsteinL a us Kalkstein. Erste Hiilfte d. 17. Jhts. Grave ·stone. Beginning of 17th century. Ett par 7-pipiga kandelabrar av trä förfärdigades 1825 1 av BengtiGöpåsen,Fryke­ ruds sn, och fingo sin plats en på vardera sidan om den dåvarande altaranordningen (sid. 83). Underredet till dessa, ett par 1.75 m. höga, starkt profilerade och med för­ gyllda ornament försedda fotställningar, förvaras ännu i tornkammaren. Ljusstakar av malm, rakt 3-pipiga; -ett par med fyrkantig fot (H. 46.5 cm.) av 1824; - ett par med rund fot (H. 33.5 cm.) av 1830. Ett par ljusstakar av tenn med raka skaft samt ett par dito med vridna såldes 1823. Det nuvarande antependiet, av rött kläde med gu1a broderier (kors i mitten samt stiliserade rosbårder på framkanten), skänktes på 1890-talet av >>fruntimmer inom för­ samlingen>>. 1 I 1799 års förslag till den kombinerade altare- och predikstolsanordningen ingå just ett par kande­ labrar, vilka dock först nu kommo till utförande. Jfr sst.-prot. 4/5 1823 och 1/5 1825 samt räk. 27 /3 1825. TEXTILIER 88 GRUMS HÅRAD I slutet av 1700- eller början av 1800-talep skänkte krigsrådet J. Maule1 ett antepen­ dium av svart sidensarge med silvergalone­ rade bårder samt en spetsprydd altarduk av vitt siden med rött silkefoder. Det förra finnes, ehuru trasigt, ännu i behåll. Det ersattes dock 1847 av ett nu förkommet antependium av svart sammet med vita fransar, en gåva av fru Carin Poignant, men detta fick redan 1859 vika för ·ett ännu bevarat, av röd sammet med guldgalonerad bård samt mitt fram ett broderi i guld ­ I H Sinom några enkla lagerkvistar. Skänkt av greve P. von Rosen. Bokdyna av svartblå sammet medsilver­ galoner och pärlbroderi, skänkt 1847. Nu­ varande bokställ klätt med rött kläde, varå broderats stiliserade, gula rosmotiv, tillkom på 1890-talet. Tre kalkkläden av siden med guld- och silkebroderier. Det äldsta (fig. 78), ursprung­ ligen vitt, märkt: I. H. - G. T. -Anno - 1715. 2 52 x 50 cm. - Det andra (fig. Fig. 85. Gravsten över kyrkoherden Mathias 79), ursprungligen vitt, med guldtrådsspets. Erlandi Noorenius (d. 1680) med hustru (d. 1637) Skänkt på 1700-talets mitt av lagman An­ och barn. - Foto M. Olsson 1912. Grabstein a us Kalkstein, wahrscheinlich um 1637 tonssons fru, Lisa von Nackreij. 3 50 X 50 verfertigt. - Grave-stone. About 1637. cm. - Det tredje (fig. 80), gult med guld­ trådsfransar, skänkt i början av 1800-talet4 av fröken Betty Maule och mamsell Marie Lyckau. 44 X 44 cm. Mässhake (fig. 81) av röd sammet med smal guldgalonkant och på ryggsidan guld­ broderat krucifix samt årtalet 1754. På framsidan: J ah ve (hebr. bokst.) i strålsol. L. 110 cm. Mässhake av svart sammet med enkel silverornering. På ryggsidan: kors. Fram: Jahve (hebr. bokst.) i triangulär strålsol. Skänkt omkring 1800 av krigsrådet J. Maule. 1 L. 122 cm. l Om honom, se s. 76, not 2. 2 Initialerna tyda sa nnol~kt på d åvara nde kyrkoh . i Nor Jonas Erici Högvall samt hans hustru Margareta (Greta) Törne. Jfr HAMMAHIN, II, s. 246. 3Om dem, se s. 71, not 4. 4 Nämns i inv. 1825 som nytt. NORS KYRKA 89 HÅVAR Två hå var. Den ena (fig. 82 A) av röd sammet med rika silverbroderier . samt kring randen broderat: >>Maria Christina · Nackreij 1715>>. Den andra (fig. 82 B) av röd sammet med guldbroderier, skänkt av lagman An­ tonsson.1 1700-talets senare hälft. Båda ha till 1800-talets början burit ring­ klocka (dessa klockor v oro borttagna 1807, såldes 1822). - Håvgång an­ vändes ännu 1905, numera bortlagd. En kyrkvaktare-kapprock såldes 1822. Den var av blått vadmal med röda uppslag och krage; troligen nyan­ skaffad vid kyrkoinvigningen istället för den gamla, vilken 1782 anges vara >>brun, wänd och mycket sliten». Nu förkommen är även en kyrk­ stöt, om vars användning följande ur sst.-prot 8/6 1781 må anföras: >>Att icke hafvande qvinfolk och andre till alterationer lättrörde personer måtte förordsakas någon olägenhet medelst de sofvandes upväckande med stöten, Fig. 86. Nor. Gra vsten över ryttmäs taren Peder Bonde­ son med hans b åda hustr ur. 1600-ta lets a ndra fj ärdedel. vart beslutit, att kyrl~ostötens bråk Foto M. Olsson l\ll2. Grabstein aus Kalkstein. Zweites Viertel d. 17. Jhts. hädanefter kommer att upphöra, och Grave·stone. Middle of 17th century. att kyrkavägtaren under kringgåendet med något tekn anmanar de närmast sittjande, att fogeligen upväcka dem som sofva.>> Vid golvomläggning i kyrkan i nov. 1911 hittades framme i koret fyra gravhällar av kalksten. Den omständigheten att de lågo med bildsidan nedåt har gjort, att de äro sär­ deles väl bibehållna. Vid upptagandet sönderbrötos likväl ett par, men redan förut fun­ nos en del bristfälligheter. Sålunda har icke den å fig. 84 saknade delen kunnat åter­ finnas. Stenarna sitta numera (sedan 1912) fasthampade vid kyrkans västvägg. En av dessa (troligen den här närmast skildrade) låg förr framme i koret i gamla kyrkan 2, de andra ute på kyrkogården. Vid den nuvarande kyrkans uppförande (1796- 98) användes de samtliga som golvfyllnad i dess kor och vändes väl redan då med bildsidan l Se s. 71, not 4. 2 Enl. inv. 1782. Egendomligt no g finns ej för Nor någon förteckning i A . T. A. över adliga gravar, vilket eljest kunnat tänk as, då fört ecknandet av dylika sk edde r edan 1753 och 54 i enlighet med K. CancelL Colleg. brev 23 /7 1753. Jfr S. WrLSKMAN, Swea Rikes Eccles. Werk. I, s. 227, Örebro 1781. KYRKVAK­ TAR E ­ KAPPROCK KYRKSTÖT GRAVSTENAR 90 GRUMS HÄRAD A. B. c. D. Fig. 87. Nor. Gravkors av järn. Dödså ren: A = - ? - (1755 ). B = 18 16 (d etta d ock å en senare påsatt. pl å t ). C = 17 24. D- (saknar årta l ). - Fo to M. Olsson 1912. Grabmäler aus Eisen . - Iron monuments. nedåt. Med dessa, såväl till material (sannolikt Kinnekulle-kalksten, den är starkt petrifikat­ haltig) som behandling likartade gravstenar finnas flerst ädes i södra och mellersta Värm~ land liksom även i Väst ergötland. En del av dem kunna med säkerhet hänföras till en gemensam >>mästare>> eller verkstad, såsom t. ex. nr l , 3 och 4 av de här nedan behandlade, samtliga komponerade enligt medeltida tradition med figurerna utbredda över hela sten­ ytan. Stenen nr 2 visar en avvikande komposition, rent renässansa.rtad, med beslags­ ornamentik, portalanordning, pärlstavar etc. - till motiv mycket likartad tumbafrag­ menten i Grums (fig. 21- 23) . En del bokstäver äro flerstädes hopskrivna å st enarna. l. Gravsten (fig. 83) med reliefbilder av en äldre prästman och dennes fru; dess­ utom sköld med prästtecknet (kalken) och deras initialer: E. G. S. (Erland Gudmunds Son) och A. E. D. (Anna Eriks Dotter, med tillnamnet Kax) samt efter kanterna 11 små midje­ bilder av deras barn, samtliga med barnens initialer; - för gossarna även det efter sock­ nen nytagna namnet Noreenius.l I hörnen änglahuvud.2 Overkanten bär denna inskrift: CHRISTVS :VITA : M[EVM] : LVCRVM = (Kristi liv är mitt ljus). På boken i prästens hand citeras Lukas 11: 28. Nederst den egentliga inskriften: HER : VNDER : ÄR :: l Erlandus Gudmundi, f. 1554 i Småland. Präst v igd i Linköping 1576. K yrkoh. i Visnum 1583, i Nor 1595 med tillträde följ. år . Kontr.-prost över Vestersysslet 1598. D. 1630. G. l :o 1579 m . Britta P ersdotter Boose, 2 :o 1594 m. Anna Eriksdotter Kax (hon död 1658) . Med sin först a fru 4 barn, med sin a ndra 11. HAM MARIN, Il, s. 244, o. A. NOREEN, Siäkten Noreen, Upps. 1917, s. 6-8. 2 Lustigt nog har ortsbefolknin gen velat tyda dessa ett p å gravstenar så ytterst vanligt, för det kommande livet sinnebildligt dekorationsmotiv - som prostens 4 barn ur första giftet. NORS KYRKA 91 Fig. 88. Nor. Gravkors av järn. - Foto M. Olsson 1912. Grabmäler aus Eisen. - Iron monuments. BEGRAFVEN : DEN : VYRDIGE : OCH l VÅLLÅRDE : MAN : HER : ERLAND : GVNMVNDI : FORDOM l PROST : OC KYRKIOHERDE : I : NOOR : MED : SIN : KÅRE l HVSTRV :ANNA : ERIKS : DOTER: HAN : AFSOMNADE l A:o 1630: DEN 30 APRILIS : OC : HON : AFSOMNADE l A:o 16 [ l .1 Härunder citeras Ps. 13: 6. Stenen sannolikt anskaffad av hustrun rätt snart efter mannens död. L. 228 cm. Br. 144 cm. 2. Gravsten (fig. 84), visande i relief två renässanspelare och mellan dem ett ängla­ huvud inom snäckvoluter. Därunder citat ur Psalt. 27: 13 samt sköld med kalk och initialer: D. E. - S. N. (Daniel Erland-Son Noreenius). Nederst den egentliga inskriften, här rekonstruerad, enär ett stort hörn av stenen saknas: [HER] LIGGER. BEGRAFVEN. DANIEL . [ERL]ANDI . SOM . AFSOMNADE . [....] . I . HERRANOM . TEN . XXII [.. .. I. SIN]. ÅLDERS. XXIX. ÅHR [ANNO 16242]. [TY]. INGEN. AF . OS .. LEF­ VER . [FOR . SIG. SIELF]. OCH . INGEN . DOOR . SIG . [SIELF . -TY . LEFV]E . VY . SÅ . LEFVE . VY. [I . HERRANOM . OCH. DOO] . VY . SÅ . DOO . VY. HER­ RA[NOM. [EHVAD. VY. L]EFVE. ELLER. DOO. SÅ. [HORE. VY . HERRANO]M . TIL . - ROM. 14. Stenen är troligen tillkommen ej långt efter dödsåret, 1624. L. 227 cm. Br. ll1 cm. 3. Gra v sten (fig. 85) med reliefbilder av en präst och dennes fru, dessutom en sköld med kalk och initialer: M. E. N. (Mathias Erlandi Noreenius) och B. P. D. (Brita Pers Hennes dödsår, se föreg. sidas not l. Daniel Erlandi, f. 1596. Son till Erland Gudmundi (se föreg. gravsten ). Präst och faderns med­ hjälpare, d . ogift 1624. - HAMMARIN, Il, S. 245. 2 1 92 GRUM S HÄRAD Dotter). Vid hustruns sida två små flickor i helfigur och dessas initialer. I hörnen änglahuvud. Runt stenen en fortlöpande text: TE RÄTFERDIGE VAR[D]A BORTAGNE FOR OLYC­ KO[NE OCH] TE SOM FOR SIG RE­ DELIGA VANDRAT HAFVA KOMA TIL FRID OCH VILAS VTH I TERAS CAMERER : ESA : 56.1 Ovanför bil­ derna citeras P salt. 23: 6; under små­ flickorna: Filipperbrevet l: 21. Nederst den egentliga gravskriften: HÄR VN­ DER TENNA STEN LIGGER . BE­ GRAFFEN MATHIAS ERLAND! J. FORDOM KYRKEHERDE I NOOR. l_ l j SAMT . OCH . HANS . K . HVSTRV . S . BRITA PERS­ DOTER J THEN GVDH . KALADE . TIL SIG TEN 23 julij ANNO J 1637 N ÄR HON HÄR GVDHFRVCTE­ LIGEN. JLEFVAT HAFVER 26 ÅHR. Det ohuggna stycket visar, att kyrko­ herden själv skaffat stenen för att där­ med pryda sin hustrus grav. Sannolikt är den därför tillkommen strax efter Fig. 89. Nor. Epitafium över härads hövding Andreas Milander (d. 1695). - Foto J. Roosval 1914. Epitaph a u s H ol z. Ende d . 17. Jhts. Wooden epitaph. End of 17th cen t ury. hennes död, i varje fall mellan 1637 och 1680. 2 L. 234 cm. Br. 150 cm. 4. Gravsten (fig. 86) med reliefbilder av en officer, ryttmästaren P eder Bonde­ son, mellan sina båda hustrur - alla i knäbild. I hörnen änglahuvud. Lång, om tyskt inflytande vittnande inskrift, delvis rekonstruerad på grund av stenbrott: [HER] DNDER . HDILAR . SIGH . ÄREBORNE . MANHAJFTICH . OCH . ND MERA. HOS GDD. SAUGH PEDER/BONDESON. FORDOM. RYTEMESTARE . UNDERJET. CADALERI . WERMEL[EN]DINGAR. HDILKEN. I. HERRJANOM. 1 K ällan fela ktigt angiven. I v erklighet en citer as E saias 57, v. 2, men denna v ers har - såso m t. ex. i •Biblia p å Swensko •>, Sthlm 1618 - tillika med v. l placera t s sis t under k a p. 56, dock med a n­ giva nde av sin v ersnumrering 2, varvid kap. 57 börja t med v . 3. 2 Mathias Noreenius, son till Erlandus Gudmundi (s. 90), f. 1605. Prästv. 1627. Faderns med­ hjälpare och 1630 efterträdare (som kyrkoh. ). D. 1680. Efterträddes av sin son Erland Noreenius. -G. l :o 1632 med Brigitta Pedersdotter (d. 1637), 2 :o 1640 med BriLLa Roman. - HAMMARIN, II, s. 2 15, o. A. NonEEN, Släk ten Noreen, Upps. 19 17, s. 18. NORS KYRKA 93 Fig. 90. Nor. Huvudbaner över friherre Patrik Tomson. 1600-talets mitt. Foto J . Roosval 1914. Funeralwappen. Mitte d. 17. Jhts. Funeral arms. Middle of 17th century. Fig. 91. Nor. Huvudban er över kapten Samuel von J ägerfält (d. 1684). - Foto 1912. Funeralwappen. Ende d. 17. Jhts. Funeral arms. End of 17th century. AFSOMNADE _DEN l l Ao 16 l 1 /MEDH. TUENNE. SINA HDSRDR. AE[RE]BONA . OCH .jDYGDESAMA MATRONA INGRIN ANDERSDOTTER . HUlLKAN. AFSOMNADE. I. HERRANI . DEN. 9. IAN. A[o][...14 (årtalet slutar med 4). f SAMT OCH . GDDFRDCTIGA . HDSTRD. MARTA . BE[NGTS]jDOTER HDILKA . I . HERRANOM . AFSOMN ADE DEN l ll l. Ryttmästaren har tydligen själv anskaffat stenen efter första hustruns död och efter giftermålet med den andra, men medan denna ännu levde. Tyvärr har stenbrottet gått just över det årtal, som eljest kunde ha givit en fast hållpunkt för dateringen. Ur kyrk­ böckerna fås heller ingen ledning; de äldsta förstördes vid eldsvådan på N ors prästgård. Nordensvan1 nämner honom dock (likaså Fernow, s. 496) som kommendant år 1644 på l NoRDENSVAN, I, s. 29. Medan de svenska huvudkrafterna år 1644 voro upptagna i Tyskland och mot Danmark, bröto norrmännen under ståthållaren över Norge H a nnibal Schested på flera ställen in i Sverige- den s. k. hanoibalsfejden-varvid gränsbevakningen anförtroddes åt möjligen hemma­ 94 GRUMS HÅRAD Gf\AVKOHS AV JÄnN GRAVPLÅTA I\ EPITAFIUM Morast skans i Eda nära norska gränsen. Grav­ stenens stilkaraktär hänvisar f. ö. själv tilll600­ talets andra fjärdedel; den synes nämligen vara tillkommen ungefär samtidigt med de förut be­ handlade stenarna nr l och 3 samt ryttmästar- · stenen i Grums (fig. 24), enär den visar tydlig överensstämmelse med dessa i komposition och dräktbehandling. - L. 209 cm. Br. 157 cm. I tornkammaren ett 30-tal gravkors av järn. (H. 100- 150 cm.) De olika typerna här avbildade (fig. 87, 88). Några av korsen ha använts över olika döda, men dock tillhörande samma släkt, och bära därför ibland flera initialer och döds- . årtal inristade; det yngsta dödsåret är i sådana fall satt inom parentes under bilderna. Två årtal utan parentes beteckna däremot två skilda exempla:r av samma korstyp . . I vapenhusets materialskrubb några av bleck­ plåt utklippta och med hamrade mönster (>>nagel­ märken>>) försedda gravp låtar, vilka suttit p~ trä- eller järnkors från 1850-talet. Den i fig. 96 avbildade är daterad 1859 (jfr Grums, s. 26). Fig. 92. Nor. Huvudbaner över korpral Epitafium av trä (fig. 89) över en häradshöv­ Torbern Bratt (d. 1694). Foto 19 1 1. ding Andreas Milander, d. 1695. 1 Sköldform med Funeralwappen. Ende d. 17. Jhts. framställning i relief av en naken man liggande Funer al arms. End of 17th eentury . på en sarkofag, medan små änglar sväva ovanför honom - väl avseende den dödes vaknande till det eviga livet och mottagande av änglar. Nederst tre kartuscher, varå inskriptionerna nu äro utplånade, men vilka enligt inv. 1830 lära ha lytt: >>Dulcis speculatio, mortis meditatio2, att befrämja Guds ära och dess helgedoms prydnad, sampt betyga ett visst uppståndelses hopp, är detta Epitaphium af fordom Kongl. Majts Trootjenare Häradshöfdingen högachtt och hög­ lagfarne Herr ANDRlElE MILANDRII och dess dygdbeprydde käreste, ehreborne och varande officerar e samt uppb ådad allmoge. Vid Morast bro (nuva r . Charlottenberg) uppförde värm­ ländska bönder en skans, vilkens kommendant blev Peder Bondesson. Han ha de av allmogen upp­ burit penningar för att leja knektar till de värmländska skansarnas försvar men underlåtit detta och själv behållit ~enninga rna , varför Morastskans 18/ 11 1644 utrymdes av bönderna uta n strid. Bondesson med hustru och son sa mt en löjtnant, en korpral och en »studiosus•> stannade dock kvar, men föllo i norrmännens händer. Han förblev också fånge i Norge till fredsslutet; hans vidare öden obekanta. Jfr C. O. MuNTHE, Hannibalsfejden 1644- 45. Kristiania 1900, s. 70. l Jfr LAR S ON, S. 59. 2 I övers ..: »Till ljuvt betraktande och dödens betänkande - -• NORS KYRKA gudfru}dige Matrona ;Hu: GERTRUD B.HO­ LANDS k. barn, efter ·sahl. föräldrarnas döds ...>> (fortsättningen va~ redan då oläs­ lig. Däremot anges i inv. ; att >>längre ned står en vågskål och en stol (?), men inscript. är oläslig>>). - På en av de små ovalerna skulle ha stått: >>Jahve (hebr. bokst.) .. . Gertrud Roland anima desere habitaculum.>>1 - Epitafiet, som troligen är uppsatt omkring 1700, har varit målat i blått, rött och guld. H. 180 cm. Br. 128 cm. Förvaras i tornkammaren. Huvudbaner (fig. 90) över överstelöjtn. , frih. PATRIK THOMSON. 2 Av snidat (och fordom målat) trä medsidolövverk av plåt. Nederst en kartusch men inskr. utplånad. Arbete från omkr. 1650. 3 Förvaras i torn­ kaml)laren. H. (utom stång) 119 cm. Kyrkans övriga huvudbal).er äro s~mtliga av skulpterat, krederat och mål~t trä och till­ komna vidresp. ägares död. Renoverade 1859. Huvudbaner (fig. 91) med inskrift: >>Kongl. . Majts Trooman och wäll bestelte Capetein öfwer Wärmlans Infanterij, den Fi g. 93. Nor. Huvudb an er över överst elöjtnanten Gust . Silfversvärd (d. 1752). - Foto 1912. ädle och wälborne, Herrn Her SAMUEL voN Funer a lwa ppen . Mitte d . 18. Jhts. JÄGERFELT 4, som i Häran.om afsomnade den Funeral arms. Middle of 18th centurr. 20Novemb, 1684-.>> H. (utom stång) 179 cm. Huvudbaner (fig. 92) med inskrift : >>Kongl. Majts Trotjenare och korporal vid Dess Lifregemente till Häst den ädle och wälborne Herrn Herr ToRBERN BRATT till Hölunda5 , l >Gud (har k allat ) Ger trud Roi ands själ a tt övergiva sin boning.» 2 Kompanich ef v id Ner. o. W erml. r egem ente 164 1;· kommendera d med Adelsfan an 1644. Ma jor vid N. o. W. r eg. 1656. Öv.-löjtn. där 1658. Död 1659, a ntag!. av sår, erh ållna vid stormningen av Köpen­ hamn. Änkan (Agn eta S v en ske ) lät uppsätta hans vapen i Nor. Jfr ANR EP, ·IV, s. 371 , och No RDEN­ svAN, II, s. 14. - Jfr inv. 1782. 3 Liknande huvudban ei· m ed ·sk öldemärket och hjäl m prydna den skulpter a de i trä m en m ed löv­ v erk et a v m ålad plå t, äro också av S. WALLI N, »Om b arocktiden s b egrafningsvap en i Södermanla nd» (Utst. af äldre ·k y rklig k on st i Strän gnäs 1910, studier II ), datera de till 1640- och 50-talen . 4 Denna ätt finn es ej uppta gen i Anrep, ej heller i : B. SCHLEGEL och C. -A. KLI NGSPOR , Den m ed sköl­ debref förlän a de men ej å Riddarhu set introducer a de sv en ska a delns ättarta flor. Nordensvan synes h eller ej känna till honom i sin V ärmlands r egem entes historia . 5 ANR EP, I, s. 300, nämner Thorbern Bratt till Höglunda som Qvarterm äs t are vid Lifreg. till häst BEGR AV ­ N I N GSV APE N 96 GRUMS HÄRAD född åhr 1644 i Nov. månad och i Här­ ranom död 1694 i Dec. månad.>> H. (utom stång) 206 cm. Huvudbaner (fig. 93) med inskrift: >>Kongl. Mayts Tro man och Ofwerste Lieutenant af N erike och W ermlands Re­ gemente Riddare af Kongl. Mayts Svärds Orden Wälborne Herr GusT. SILFVERSVÄRD född på Bieyved i Elfsborgs län A:no 1681 d. 15 Febr., död på Malma den 7 Maji Anno 1741.>>1 Saknar bärstång och har troligen-på grund av sin storlek - -aldrig förts i begravn.-processionen. Dess till­ komst synes dock vara samtidig med döds­ fallet. H. 235 cm. Huvudbaner med tre förgyllda ring­ klockor i skölden samt hjälmprydnad av en ringklocka mellan två vita vingar. In­ skrift: >>Kongl. Mayts Troman och Ofverste Lieutenant af Adelsfahnan Wälborne Herr BERENDT WILHELM BRUMMER2 fö> Saknar bärstång. Sannolikt aldrig burits. Tillkommet vid eller omedelbart efter be­ gravningen; till sin karaktär närmast över­ ensstämmande med föreg. 4 H. 240 cm. Fig. 94. Nor. Gustaf III :s kröningsporträtt, kop­ parstick av F. Gillberg 1773, efter Lor. Pasch d. y. Foto 1912. Krönungs-Porträt des schwedischen Königs Gustaf III. Kupferstich 17n. - Portrait from the coronation of the Swedish king Gustaf III. Copper-plate from 1773. samt död på Höglunda. Gift med Margaretha Bäf­ verfelt i hennes 2:a gifte, född 1640 (dotter av ju­ stitiepresid. i Gbg Petrus Canuti (Carolstadius) Bäfverfelt och änka efter ryttmäst. A. N:son Calman. 1 Inskriptionen synes ha blivit felaktig vid renoveringen 1859. En!. ANREP, III, s. 764, och NORDEN­ SVAN, är han f. 15/2 1687. Kapten vid Elfsborgs reg. 1711, sedan vid Nerikes o. Werml. inf., major där 1731. R. S. O. 1750. Död 3/31752.- G. l:o 1716 m. Anna Maria Cremer, f. 1693, d. 1736 (11 barn), 2:o m. Elsa Christina Uggla, f. 1709, d. 1750 (7 barn, det yngsta f. 1747). 2 Om honom, se ANREP, I, s. 329. Blev 1709 ryttmästare vid Svenska Adelsfanari, 1719 överste­ löjtn. vid Estniska Adelsfanan. Natural. sv. adels m. 1731. G. l :o m. Cecilia Mor man, f. 1693, d. 1732, 2:o m. Maria Catharina von Nackreij, f. 1700, d. 1771, i hennes 2:a gifte och erhöll med henne Trossnäs och Edsvalla. 3 4 D. v. s. Trossnäs. Vid bisk.-vis. 1898 meddelade kyrkoh., att församl. beslutat till Nord. museet överlämna såväl NORS KYRKA 97 Gustaf III i kröningsdräkt (fig. 94). Kopparstick 1773 av F. Gillberg efter L. Pasch KOPPARsTicK d. y. 1 Snidad, förgylld ram. ocn MINNEsTAVLOR Gustaf III:s tal vid riksdagen 1772 samt Gustaf IV Adolfs >>vidriksdageniNorr­ köping>> (1800) ha här funnits. Den senare minnestavlan hade (enl. inv. 1830) >>på hög be­ fallning blivit nedtagen» -tydligen enligt Carl XIV Johans önskan. - Även ett Carl XIII:s tal vid riksdagen i Sthlm 1817 nu förkommet. Tre rokokostolar av förenklad typ. Furu, med blågrå målning sedan 1904. H.llO cm. mvERSE Kyrkkistor, två av trä med enkla järnbeslag. Tillkomsttid omkring resp. 1700 och 1800. En äldre kyrkkista förlorad. I vapenhusets förrådsrum två kollektbössor av järn; den ena- redan 1825 benämnd >>gammal fattigbössa>> ­ fästad i en ekklabb. Total h. 66 cm. (Bössans 28 cm.) Den andra (H. 12.5 cm.) koppformad, varit fästad vid vägg eller stolpe, sannolikt också fattigbössa. Bland äldre, nu förkomna, inventarier må nämnas: en pliktepall (oduglig 1885); - straffstockar 2 (en ny anskaffad så sent som 1833); -samt fattigbrickor 3 (till­ komna 1790). Kyrkan äger ett dåligt exemplar av Gustaf II Adolfs kyrkbibel samt ett något BÖCKER bättre av Karl XII:s bibel (1703) i läderband med mässingsspännen samt konungens namnchiffer i guldpressning. storklockan med bilder av Paulus och Petrus samt inskriptioner, bl. a.: GUTEN KLOCKOR I GÖTHEBORG AF ARW'ID BÖÖK ANNO 1741, vidare namn på donatorer (?) och kyrkfunktionärer samt följande vers: EHO SOM MIT LIUD FÅR HÖRA SKYNDE IFRIGT UP TIL NOR, FÄRDIG, ÖDMIUK GUDSTJENST GIÖRA I DET HUS DER HERRAN BOR SÅ SKAL GUD SIN NÅDE WISA HÖRA BÖNEN,' ALLAS WÄRK SIGNA W AL, OCH EHR BöR PRISA GUD LOF SÄGA! MINS OCH MÄRCK! H. 63 cm. Diam. 85 cm. Lillklockan (fig. 95), som dekoreras av ett brett bårdmönster med dubbelörnsmotiv, vidare en reliefmedaljong med S:t Göran och draken samt en reliefsköld med otydlig Silfversvärds som Brummers huvudbaner, men biskopen uppmanade försarnl. att uppriva beslutet och behålla sina tillhörigheter, vilket ock skedde. l Ej upptaget i STHÖMBOM, Lorens Pasch d. y., sthlm 1915. Gillbergs gravyr kan dock möjl. återgå till portr. nr 36 (?) i samma arb. 2 På sst. 8/6 1781 stadgades offentligt stockstraff för den som lockar till dans och kortspel under sön- och helgdagar. 3 Jfr Grums, s. 32. 7. Sve1·iges Kyrkor. Vä1·1nland l. 98 GRUMS HÄRAD bild\ bär inskriptionerna : BOLl DEO GLORIA EN EF 2 ANNO MDC L XXIII samt MATTHIAS ERLAN'DI NORENIUS 3 CONFLARE CURAVIT REGNANTE CAROLO XI SUMPTIBUS ERLANDI GUDMUNDI 4 ET IUDICIS PROVINCIALIS ERICI ERLANDI 5 HANC P. T. PASTOR. 6 H. 60 cm. Diam. 72 cm. SAMMANFATTNING AV NORS KYRKAS KONSTHISTORIA l. En liten r ektangu lär gråstenskyrka med platt trätak fann s här troligen redan under 1100-talet. Från denna bevarat inventarium: endast en tälj s ten~ dopfunt fr ån antagligen 1200-ta lets förra hälft. Il. Under medeltidens sen are del får kyrkan 8-kantigt kor samt sannolikt även då en mitt pö kyr­ l~a ns. norra långsida belägen sakri stia. III. Torn av sten bygges 1668; därförut stapel av trä. IV. Kyrkan rives 1798, och en ny av vanlig värmländsk 1700-ta lstyp (lån gh us, 3-sidig koravslut­ ning, torn i V) bygges 1784- 98 och erhåller 1804 en komb inerad a ltar e- och predikstol sanordning. V. Sakristia av t egelsten tillb yggd i öster 1859. Nuvarande alta re och predikstol tillk omna s. å. Orgel 1852. VI. Ny tornspira och ny bänkinredning 1904. ZUS~ENFASSUNG Nach einem no ch bewa hrten cinfac hen Taufst ein (aus Topfstein) zu urteilen, scheint hi er bereits zu Beginn des 13. Jahrhunderts eine Kirche vorhanden gewesen zu sein. Auch der Umsta nd, da ss di e Kirche in Nor seit uralten Zeiten eine sogenannte Mutterkirc he war, d. h. di e b edeutendste im Di­ s trikte, beweist, dass hier eine fri.\hmittelaltel'iiche Kirc he vorausgesctz t werden mu ss . vVa hrsc hein­ Kan möjligen tydas so m tv å knäböjande nakna människor med lyftade händer. Initialerna beteckna Edandus Mathiä Noreen (son till Ma thias Erlandi Noreenius, se dennes grav­ sten , s. 91 ), f. 1641 , s tud. i Upps. 1660, g. 14/9 1673 m. E lisa beth Fogel, präst vigd 1675, fad ern s med­ hj älpare och efterträdare (168 1). Prost 1693. Död 1/5 1697. - Jfr HAMMARI N, II, s. 245. 3 Om honom se s. 92, not Z. 4 Tro!. so n till prosten o. kyrkoh. i Gillberga Gudmund Erlandi Noreenius och därm ed so nson till kyrkoh . Erlandus Gudmundi (se dennes gravsten, s. 90) . I-Ia n kalla de sig Nordb erg, st ud. i Upps. 1660, men blev sedermera kaptenlöjtnant i Tyskland samt bodde 1712 såsom gift på ett go ds i Mec k­ lenb urg. I-Ian är d en ende i släkten med detta namn; klockhj älp en gavs antag!. för e utresan. Jfr LARSON , s. 61, samt ÖRNBERG, Svenska ättartal, 6, Sthlm 1890. 5 Erik Erlandi Noreeniu s, f. 160 7, stu d. 1626, d. 1679. H äradshövding i Vest er-Dalarne. Broder till Matthias Erlandi Noreenius samt till i not 4 omnämnde Gudmund Erlandi Noreeniu s. J fr LAR­ soN, s. 63. 6 Betydelsen av bokst.: »P. T .• är här oviss. Bet eckna dc: »Pr::epositus Templi», blir väl övers. närmast : »Kyrkoförest åndare.» Pr::epositus var elj est i den ka tolska kyrkan biskopens närma ste man och n äst biskopen domkapitlet s främ ste. I vårt land erhöll han nam net domprost . (Jfr K . V. Lu NDQVIsT, De svenska domkapitl en under m edeltiden, Sthlm 189 7, s. 53-6 1. ) Här berörde M. E. Noreenius var dock aldrig domprost. Övers. av inskr. bör väl därför vara: »Kyrkoförest åndaren och kyrkoh. Matthias Erlandi Noreenius har låtit gjuta denna med bist ånd av Erland Gudmundi och hära dshöv­ ding Eric Erlandi•>, - sannolikt i sa mb and med förutnämnd a Erlandus Mathi ä giftermål. l 2 NORS KYRKA 99 Fig. 95. Nor. Lillklockan (1673). Gloeke aus d. J. 1673. - Foto 1911. Bell from 1673. !ich war es gerade diese ältestc, woht in versc hiedenen Zeiten etwas veränderte Kirche, di e im Jahre 1798 abgerissen wurde. Sie war damals recht klein, aus Granit gebaut, rechteckig, mit ptatter Holz­ deeke und achteckigem( !) Chore n ebst einer in der Mit te der Nordseite gelegenen ·Sakristei versehen. Zu allererst sc heint hier bloss ein freistehender Gtockenturm aus Holz existi ert zu haben, im Jahre 1668 erhielt jedoch die Kirche einen Turm aus Granit der mit einer spa nbedeckten Holzspitze versehen war. An mittelalterlichen Inventarien ist nur noch der berei t s erwähnte topfst einerne Taufstein (fig. 6Z) erhalten. Die jetzige Kirche ist. aus Granit in den Jahren 1784-1798 aufgefilhrt worden und zeigt - wie die meisten neueren Kirchen in Värmtand- ein rectllecldges Langhans mit dreiseitigem Chorabschluss nebst Turm im Westen. Der Tnrm war bis 1904 mit einem flachen Lanterninhelm (fig. 65) versehen, der dann mit einer hohen Turmspitze erse tzt wurde (Fig. 66). Endlieb wurde im Jahre 1859 eine Sakristei aus Backstein an der Ostseite angebaut. Im Jahre 1804 erhielt die Kirche eine eigentilmliche Kombination von Alta r und Kanzel, indem die Kanzel a uf dem Altare angebracht war; ihre jetzigen Altar- und Kanzelinventarien bekam die Kirche im Jahre 1859. 100 GRUMS HÄRAD Unler den Inventarien sind hervorzuheben: ermge hubsche Funeralwappen, ein Epitaph aus ge­ schnitztem Holz, forner 4 mit R eliefbildorn und Ornamenten verzim·te Grabsteine (alle aus dem 17. oder 18. Jahrhundert ) und einige schöne, aus Eisen geschmiedete Grabmäler (Fig. 87-88) wie sie der schwedische Eauernstand zu darnaligor Zeit in mehroren schwedischen Provinzon zu venvenden pflegte. SUMMARY Judging from the plain baptismal font of granite, which is still preserved, a church see ms to have existed here since the beginning of the 13:th century. The fact, too, that, from very ancient times, the church a t Nor was a so-called »motherchurclu, i. e., th e most important in the district, proves that an early medireval church mu st be supposed to have existed here. Probably it was just this oldest, a lthough at different tirnos altered, church that was pulled down in 1798 . At that date it was rather a small, rectangular building of granile with a flat wooden ceiling a nd an octa ­ gonal choir, with a sacristy in the middle of the north side. At the beginning there appears to have existed here only an independent timber belfrey, but in 1668 there was added to the church a granile tower with a shingle-covered wooden spire. Of the objects from me.direval tim es, the above-mentioned granile font (Fig. 62) is the only thing now existing. The present church was built of granile during the period 1784-1798 and, like most of the churches of lat er date in the province of Värmland, it has a rectangular nave with a three-sided choir sanctuary, togother with a tower at the west end. Until 1904 the tower possessed a lantern (Fig. 65), which was r eplaced that year by a lofty spire (Fig. 66 ). A brick sacristy was built at the east end of the church in 1859. In 1804 the church was furnish ed with a peculiar combination of altar und pulpit, the lat er being erected above the altar. The present altar- and pulpit-arrangements date from 1859. Among the objects given in the inventaries may be specially mentioned: some decorative hatch­ ments; a memorial tablet (>>epitaph>>) of earved wo o d; four tombstones with figures in relief and other ornaments (all dating from the 17:th or 18:th century), a nd some boautiful memorials of the dead (Figs. 87, 88) of wrought iron, such as the peasantry in several Swedish provinces use d to erect al the period above mentioned. Fig. 96. Nor. Gravplåt från 1859. - Foto 1912. Grabplatte aus Blech von einem Grab­ kreuz aus Holz. - Grave-plate of thin. Av SVERIGES KYRKOR föreligga följ ande delar: UPPLAND. Band I, h. 1. Danderydsskeppslag,mellerstadelen.Pris 6:6o. ->>Band II, h. 1. Häverö och Väddö skeppslag. Pris 4:40. ->>Band III, h. 1. Långhundra härad, norra delen. Pris IS kr. ->>Band IV, h. 1. Erlinghundra härad. Pris 4: so. - >>Band IV, h. z. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris I7 kr. GOTTLAND. Band I, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. VÄSTERGOTLAND. Band I, h. 1. Kållandshärad,norradelen. Pris s:4o. ->>Band I, h. z. Kållands härad, sydöstra delen. Pris 4: so. -»Band I, h. 3· Kållands härad, sydvästra delen. I. Pris IO kr. ->>Band L h. 4· Kållands härad, sydvästra delen. II. Med register till Bd L Pris IO kr. STOCKHOLMS KYRKOR. Band I, h. I. Storkyrkan. I. Församlings­ historia. Pris I I kr. ->>­ Band III, h. I. Kungsholms kyrka. Pris4: so. ->>­ Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris I4 kr. DALARNE. Band I, h. 1. Leksands och Gagnejs tingslag. Pris 4: so. ->>­ Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris I2 kr. OSTERGOTLAND. Band I, h. 1. Rankekinds härad. 1. (Askeby, Svinstad.) Pris 14 kr. ->>Band I, h. 2. Rankekinds härad. 2. (Vårdsberg, Ortomta.) Pris I3 kr. VÄRMLAND. Band I, h. 1. Grums härad, norra delen. Pris 9: so. Under utgivning äro: STOCKHOLMS KYRKOR. Band I, h. z. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. ->>Band I, h. 3· Storkyrkan. 3· Inredning och inventarier. ->>Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. ->>Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Bygg­ nadshistoria. DALARNE. Band I, h. 3· Falu domsagas söära tingslag. 1. (Stora Tuna.) BLEKINGE. Band I, h. 1. Ostra härad. GOTTLAND. Band I, h. 2. Lummelunda ting. (Tingstäde.) VÄRMLAND. Band I, h. 2. Grums härad, södra delen. Utdrag ur recensioner: Arbetet är, kan man säga, ett led i det väldiga verk som påbörjades av Arthur Hazelius. August Bruniu• i SIJemka Dagbl. Det stora företaget är att anse som en allmän nationell kulturangelägenhet av vittomfattande betydelse. Axel M. Romdahl i Göteb. Handelstidn. Ett betydelsefullt arbete och en viktig insats i svenska kyrkans gärning just nu har tagit sin början i och med ut• givandet av det stora verket •Sveriges kyrkor>. Svensk Kyrkotidn. Sådant det första häftet över Sveriges kyrkor i konsthistoriskt inventarium nu föreligger, är det ett ämne till både stolthet och tacksamhet ur såväl kyrklig som nationell synpunkt. Ny tidn. f. kyrka och skola. - - - Det är antagligt, att verket för att nå sin fulländning är beroende av allmänhetens intresse. Troligt är också, att •Sveriges Kyrkoro skall, d å det en gång föreligger färdigt, vara ytterst svårt att komma över och betinga ett fruktans­ värt antikvariskt pris. - - Birger Mörner i Södermanlands Län• Tidning. SVERIGES:-KYRKOR VÄRMLAND -r Av • . - VÄRMLAND PUBLIC.LR.AT _ OMilÅUE · · NlN1' 11Y,AR.ANDE 01'-lM..~-U.~.E UNDER \::111-\RBET· BAND I. HÄfTE 1.