' \ SVERIGES·KYRKOR KONSTHISTORISKT INVEN1ARitiM MED .STÖD AV K.VITT... HI..5T... O. AN~ A1"AD. UTGIVET AV..SIGURD CURMAN -OCH JOHNNYJ~OOSVAL GOTLAND ~ < BAND I. HÄFT. 2.. TINGSTÄDE KYRKA I LUMMELUNDA AV TING EFRAU1 LUNDMARK *­ SV E R I G E S- K Y R-K-o R KONSTHISTORISKT INVENTARIUM, MED, STÖI> AV KUNGL. VITTERHETs-, HISTORIE- OCH ANTIKVITETSAKADEMIEN UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH ­ JOHNNY ROOSVAL Detta ookverk om vårt lands kyrkliga minnesmärken är i ~ sitt slag ett av de fä'rnämsta i världen. --Dess betydelse fä'r vår _ historiska fgrskning och även fä'r utlandets har betecknats såsom utomordentlig. Utgivarnas avsikt vid verkets startande var att beträffande kyrkorna och ileras ägodelar säkerställa _ va·d vi så länge behä'vt, nämligen-- en enhetligt utfä'rd och i enhet;.. ~ liga former utgiven veienskaplig - beskrivning ä'ver alla vart lands kyrkliga konstminnen . Emellertid betonad-es redan från ­ -biirjan, att vid -sidan av szn konstvetenskapliga gärning ver- ­ ket även borde fylla den stora uppgiften att -berätta varje en­ skild kyrkas och därigenom också grunddragen av den p_m~ givanqe bygdens kulturhistoriq_ till gagn fä'r den hembygds_- ­ intresserade inom varje ort. Såsom fo-lkbok -har Sveriges Kyrkor hittills allt fiir litet beaktats. Därfiir ä'nska vi särskilt framhålla de egenskaper hos verket Sveriges kyrkor, som be­ -rättiga oss att rekommendera det såsom källa jä'r hembygds­ kunskap . _ _ Vår _ avsikt är även att i miJ}ligaste mån -tillmä'tesgå fä'r­ samlingllr, fä'reningar och enskilda, vilka hysa intr~sse för det lokalhistoriska innehållet, genom att tillhandahålla både -en­ skilda volymer liksom även hela - verket till a'l!sevärt rabat- ­ terade priser. - Fä'rsamlingar eller fä'reningar kunna även, om _ beställning gä'res _i god tid, till billigt pris erhålla- separattryck av en viss kyr!J,as beskrivning; Prospekt, provtryck och subskrip­ -lionsvillkor erhållas efter anmodan _ hos-fä'rlaget,- adf. -Postfack --644, Stockholrn l . -_ Verket finnes till salu och subskription kan tecknas hos alla v_älJorterade bokhandlare --i riket. -S tockholm i jun_i I925 . -, A.-B. GUNNAR TISELLS - TEKNISKA FÖRLAG '­ TINGSTÄDE KYRKA KONSTHISTORISKT INVENTARIUM AV EFRAIM LUNDMARK MED STöD AV KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN UTGIVET AV S. CURMAN OCH J. ROOSVAL STOCKHOLM A.•B. G U N N A R TIS ELLS TEKN l SKA FöRLAG TILLÄGG TILL l GOTLAND, BAND l, HÄFTE 1 MEDDELADE FÖRKORTNINGAR. AF UGGLAs, Träskulptur = Carl R. af Ugglas, Gotlands medeltida träskulptur till och med höggotikeQs inbrott, Stockholm 1915. CARL SÄvE, Urkunder = Carl Säve, Gutniska urkunder, Stockholm 1859 . EKHOFF, Clemens = Emil Ekhoff, S:t Clemens kyrka i Vi sby, Stockholm 1912. LILJEG REN, Runurkunder = J. G. Liljegren, Manumenta runica . Runurkunder. Tillägg till Svenskt diplomatarium. I. Stockholm 1834. PERINGSKIÖLn, Manumenta = J. Peringskiöld, Manumenta Sveo-Gothorum. Band 8. Ms i K. B. RooSVAL, Steinmeister =Johnny Roosval, Die Steinmeister Gotllands , Stock­ holm 1918. -Anno 1683. Ms i Växjö SPEGEL, Rudera = H. Spegel, Rudera Gothlandica läroverks bibliotek, utg. av O. V. W ennersten, Visby 1901. WALLIN, Runographia = G. 'Vallin,, Runographia Gothlandica. I Acta soc. rflg. scient. Upsal., 1743 (vol. IV) s. 55- 80, samt 1744- 1750 (vol. V) s. 120-158. stockkolm VICTOR PETTERSONS BOKINDUSTRI A. ·B. 1925 Foto. Fl. & H . Johansson, Visby, 1914. Fig. 125. Tingsläde kyrka från söder. Die Kirch e von S Uden. TINGST ÄDE KYRKA. GOTLAND, GOTLANDS LÄN, NORRA BEFALLNINGEN, NORRA TRE DINGEN, BRO SETTING, L UMMELUNDA TING. VISBY STIFT, NORRA KONTRAKTET. ANNEX TILL STENKYRKA. Tryckta källor: SPEGEL, Rudera. - WALLIN, Runographia. - BRUNIUs II. - RoosvAL, Kirchen. - EKHOFF, Clemens. - AF UGGLAs, Träskulptur.­ RoosvA L, Steinmeister. - LINDSTRÖM, Go tl ands medeltid. Handskrivna källor och avbildningssamlingar: K . B.: PERINGSKIÖLD, Mo numen ta . - U. B. : P. A. SÄVE, Got!. sam!.- A. T. A.: P . A. SÄVES b erätt. 1864; 1830 års inv.; div. hand!.; l bl. ritn., plan, l bl. uppmätn . av korporta­ len (odat.); c:a 25 foto ( ext., in t., äldre inv., kyrkogårdsportalen J; uppmätningsritn. av Gust. Petterson och A. T. Gellerstedt.- B. Sr.: l bl. ritn., plan; l bl. ritn. till orgelfasad stadf. 3/ 3 1882; 6 bl. uppmätn. ritn. av G. Petterson 1887; l bl., uppmätn. av mittpelaren, av G. Leche oc h K . M. "Westerberg 1913; 3 bl. ritn. 27 till restaurering av K. Nordenskiöld stadf., /u 1919; 4 foto (ext., int., portal).­ ARKIVDEPÅN : Spegels Inv. -KALMAR LÄROV ERKS BIBL.: WALLIN , Analecta. Kyrkans arkivalier: Uppgifter angående kyrkans konsthistoria finnas i föl­ jande h andlingar, av vilka de m er än 100 år gamla förvaras i A r k i v d e p å n · i V i s b y, yngre i prästgården i stenkyrka: Kyrkobok A I l 1685- 1789 (innehåller, utom uppgifter om födda, döpta , inflyttade etc., inventarieförteckning, >>När något är förbättrat på kyrkian» och »Hwadh som i socknestämma är slutit kyrkiones nödhtorft angående» samt räk.); Räk . L I 2 1735-1815; Prot. K I l 1785-1822; i »Observatio» i dopbok C 2 1741- 181 9. upplysningar om reparationer m. m. 1774- 1872. Kyrkogården och prästgården. Muren (plan fig. 126) är lagd av kalksten i ordentliga skift, utan bruk. H. 1,20- 1,60 m, B. 1- 1,30 m. F. n. finnas två ingångar till kyrkogården . Den i norr (fig. 127, 126 c) har slarvigt byggd stenport, tjärad dörr och brädtak. Det i en tak­ bjälke skurna datum: >>Anno 1762 den 8 junii>> gäller tydligen färdigställandet av porten i dess nuvarande skick. En stor del av stenmaterialet är skulpterat och av medeltida ursprung (se nedan s. 129). Södra ingången (fig. 126 a) har enkla trägrindar. Här fanns dock enligt uppgift 1913 >>för kort tid sedan>> en murad portbyggnad >>med sittplats för tre på var sida mv>, MuR. INGÅNGAR. 126 LUMMELUNDA TING HÄsTBINosLEN. SmAFFsTocK. FATTIGsTocK. TRAPPGAvEr.sPoRTAr.. PRÄsTGÅRD. som säges ha >>blåst ned>>. På norra sidan, i nord­ östra tredjedelen av mu­ ren, fanns ännu i manna­ minne ytterligare en in­ gång (fig. 126 d). Det var brukligt, att liktåg \ ?"il( Ho;>jnurn .... t/,--_ _ som kommo från norr togo vägen genom den norr om kyrkan stående prästgårdsportalen (se nedan) och därpå genom den nämnda nordöstra ingången. Begravnings­ S'ttrubjerJparken tåg från andra trakter gingo genom södra inUppmätn. av G. Leche och K. M. Westerberg 1913. gången. Fig. 126. Tingstäde. situationsplan. I kyrkogårdsmuren Lageplan der Kirche. äro påyttersidan i söder och öster inlagda h ä s t­ b i n d s l e n av sten (avlånga stenar med hål i den fria ändan). Enligt Säve skall här ha funnits tolv dylika bindslen, vid vilka - efter vad folksägnen förtäljer - den mäktige riddar Ros (Rosarve) under gudstjänsten band sina tolv hästar 1 • Ur mu­ rens insida, mitt för tornets (väst-) portal, framskjuta fyra stenar, vilka säkerligen varit underlag för sittbräder. På 1850- 60-talen låg en s t r a f f s t o c k - med fem a sex par hål utefter insidan på kyrkogårdsmuren i norr (enligt uppgift av kyrkvaktaren). Till 1912 stod utanför kyrkogården nära muren i sydöst en fattigstock av ek med järnbeslag (fig. 134)\ troligen från bör­ jan av 1700-talet; nu i Gotlands fornsal (in v. nr C 235). En god sed bjöd, att man vid barndop, bröllop och andra högtidliga tillfällen särskilt ihågkom denna fattigstock med offer (L I 2 flera ställen). Denfriståendegotiska trappgavelsportalen (fig. 126, 128, 129, 130) på tomten norr om kyrkogården tyder på, att innan­ för (väster om) densamma legat en prästgård. Av GuLalagens i"---.. ...._ ~ - 1 P. A. SÄvE, Got!. sam!. III, 518. 2 Fot. av E. HELLGREN i A. T. A. visar stocken på sin plats. TINGSTÄDE KYRKA 127 Foto. i A . '/'. A. ornkr. 1900, Fig. 127. Tingstäde. Norra kyrkogårdsportalen, uppsatt 1762 av material från 1200- och 1300-talen. Nördliches Kirchhofsportal, 1762 aus mittelalterlichem Steinmaterial aufgefiihrt. 13:e kap. framgår, att prästgård funnits här redan under medel­ tiden; jfr nedan s. 155. Ännu 1744 fanns denna kvar. Wallin, Runographia, omnämner byggnaden som >>ganska storartad>> 1.28 LUMMELUNDA TING Foto. Lundmark 1913 . Fig. 128. Tingstäde. Den forna prästgårdens inkörsport, tro!. 1300-talet. Torweg d es friib eren Pfarrhofes, wahrscheinl. 14. Jht. BYGGNADS­ STEN I MUREN. (>>cum - - - Curia Sacerdotis adhuc superstite perquam magnifica>>). I kyrkogårdsmuren torde material från prästgården vara, be­ varat. I sydvästra hörnet samt i mellersta tredjedelen av norra \ \ TINGSTÄDE KYRKA - -- - -· -- - - - - - - -- - - - ­ 129 r 1 11 11 1 1: 1 111 1 1 11 o o Uppmätn. av Leche och Westerberg 19 13. Fig. l 29. Tingstäd e. Forna präst­ g årdens inkörsport. Torweg des friiheren Pfarrhofes. Fig. 130 . Tingstäd e. Detaljer till forna prästgårde n s inkörs port. Details des Torwegs Fig. 129. sidan av muren ligger finhuggen sten. Denna har hört till ett byggnadsverk, vari bågformig öppning med stor radie ingått, enär flera stenar finnas, som tyda härpå. De flesta av dessa byggnadsstenar, såväl bågformiga som plana , ha en inhuggen linje, som anger hur långt från hörn putsytan skulle sluta. Två a tre olika mått förekomma . I kyrkans murar har ick e på­ träffats sten med dy lik gränslinje . Partiet m ellan den nuva­ rande portalen på norra sidan och platsen för den raserade i nordöst lär ej ha omlagts, så långt man kan minnas tillbaka. Den huggna sten, som ligger på detta ställe, kan således ej ha kommit från någon av de hittills omnämnda borttagna porta­ lerna, den i söder och den nordöstra, som man ju berättar ha stått kvar ännu för ett fåtal år sedan. Däremot synes den bear­ betade stenen i muren höra samman med stenen i 1762 års por­ tal. Här finns byggnadssten med huggen begränsningslinje och portalomfattningssten med mellan halvkolonnetter framskju­ tande hörn ; kolonnetterna (c:a 10 cms diam .) äro krönta av bä­ garformade kapitäl med skarpkantad ekinusring; hörnen mellan kolonnetterna .äro delvis huggna till diamantstavar (fig. 133). Vi­ dare finns en tympanonflisa med grunt huggna, geometriska blad­ formationersamt två figurrelief er, Paulus och Petrus(fig. 131, 132), kalksten, H. 90 cm. Daterade efter stilen äro kolonnettstenarna 130 LUMMEL UNDA TING Foto. Lundmm·k 191 3. Fig. 131. Tingstäde. Petrus, relief i kalksten, norra kyrkogårdsportalen. Omkt·. 1350. [t Relief am nördlichen Kirchhofsportale. Mitte des 14. Jhts . TINGSTÄDE KYRKA 131 Foto . Lundmark 191 3. Fig. 132. Tingst äde. Paulus, relief i kalkst en å norra k yrko gå rdsportalen. Omkr. 1350. Relief am närdlichen Kirchhofsportale. Mitte des 14. J hts. 132 LUMMELUNDA TING D T!NGSHUS. KASTAL. och tympanon­ flisan från omkr. 1260, reliefste­ o L.--l.--L__L---.1_..__ _ _ ___.J ' narna från om­ kring 1350 (jfr / skulpturerna på > ömse sidor om ~ . :s den igenmurade . ~ tornportalen i Lärbro kyrka 1 ). Troligt är, attall den nu nämnda bearbetade ste­ Del. Westerberg. nen härstammar Fig. 133. Tingstäde . Huggna stenar i norra kyrkogårds­ från den rivna portalen. Omkr. 1260. \Verksteine im nördlichen Kirchhofsportale Fig. 127. prästgården. Denna skulle då ha haft monumentalt byggda portaler från olika byggnads­ perioder 1260- 1350. Antagandet att prästgårdens boningshus haft på detta sätt rikt uppbyggda ingångsomfattningar har stöd i Wallins ovan citerade uttryck >>magnifica>>. En dylik perspektivisk prästhusportal har funnits i Bunge. Ännu för några tiotal år sedan låg på prästgårdstomten en stenbyggnad med flistak (enligt kyrkvaktarens uppgift 1913). Denna byggnad hörde kanske till prästgården; enligt traditio­ nen skall den ha varit använd till tingshus. Att sådant fun­ nits är ju troligt. Tingsplatsen, varom ortens namn erinrar, låg antagligen här vid landsvägarnas skärning på grusåsen väster om träsket. Sedan bostället och nord portalen förfallit, revos de och av materialet uppfördes 1762 års (nuvarande nord-) portal i k yrkogårdsmuren och antagligen även den ej mer kv.arstående nordöstra portbyggnaden. Strax öster om kyrkogården har funnits .en äldre medeltida stenbyggnad, möjligen en kastal. Av murarna finns endast så mycket kvar, att man kan få fram konturerna till ett större och ett mindre rum (fig. 126, 135). Det s. k. >>bulverket» i träsket, lämningar av en byggnad av kraftiga furustockar, är troligtvis en borg eller fästning från förhistorisk tid. '~~ ~- TINGSTÄDE KYRKA 133 Kyrkobyggnaden. Ipsius Templi, dicam an Basilic>Anno 1696 blef lilla B c sånghuset (d. v. s. koret) ~ 'D tächt medh telgel (tegel)>> • (A I l). Stora sånghuset, d. v. s. långhuset, skulle också samtidigt få tegelo tak, men 1700 protokollU ppmätn. av G. Leche och K. 111. W esterberg 1913. f öres, att >>hwad tegelet Fig. 137. Tin gstäde. Plan. Skala l : 300. anbelangar, ha ar man Grundriss. förändrat den meningen at Församblingen nw wist i wår will skaffa timber, till store taket, at det wist skall blifwa täckt i sommar». Först 1703 >>om wåren blef lagt nytt byrningstaak 1 på store sånghuseb>. Följande år tjärades taket och slutligen blev >>det större sånghustaket täckt med nytt tångetaak ute på hyrningen». Långhusets ytter­ betäckning nu är bräder, så ock tornets och galleriernas. 1688 blev »förbygt på tornet» 36 tolfter bräder och >>på kapporna>> (d. v. s. galleritaken) 2 tolfter. Uppgiften >>samma år (1688) blef tornet af nyo opbygb> tyder på, att hela spiran nygjordes. PLANERAD KORSARM. --]l YTTCRTAK. 10 -1 t , 4 ~ 6 , l ., 10 ~. 1 Kallas bördingstak nu, d. v. s. trätaket under ytterbetäckningen tegel, plåt o. dyl. 136 LUMMELUNDA TING lj ·106·<.m· l o Del. Lecl>e. Fig. 139. Tingstäde. Medel­ tida takspån. Mittelalterliche Dach­ schindel. GOLV. Nuvarande tornhuv är av 1872. >>Nya trädo'b:r=J::I:Irri=====l' Jl\ k a p por g j ordes ä f ven Del. Leche och Westerberu. på Norra och Södra Fig. 138. Tingstädc. Taklist- och sockelprofiler. sidan af tornmuren>> Dachgesims- und Sockel-Schnitte. detta år (Observatio i C 2). Sakristitaket är av plåt. Något av taken, kanske alla, har under medeltiden varit belagt med spån. Ett tjärat ekspån, medeltida, är näm­ ligen funnet på tornvinden (fig. 139). Altarförhöjningen i koret är stenlagd. (Angående gravstenar därstädes se nedan, s. 174) . Kyrkan i övrigt har trägolv, som ligger 30 a 40 cm högre än det ursprungliga golvplanet. Detta syns av att tornbågspelarens sockel och nästan hela långhus­ kolonnens plint ligga under nuvarande nivå (jfr fig. 167). 1688 lades >>gålff i sacristian och kyrkiam, vartill åtgick 4 tolfter brä­ der, således troligtvis endast partiell omläggning. 1700 lades mytt golff nedre i kyrkiam, enligt vad räkenskaperna berätta. Trots den förut omnämnda enhetligheten i exteriören blir likväl vid en granskning a v detaljer i byggnadssättet ålders­ skillnaden mellan kyrkans olika delar tydlig. A v det följande framgår, att kyrkans äldsta parti är långhuset. Därnäst kom­ mer koret med sakristian eller tornets nedre del - det är / TU GSTADE KYRKA 137 Uppmätning av Leche och Westerberg 1913. Fig. 140. Tingstäde. Långhusets sydportal, fasad , plan och sektion . Skala l :80. Siidportal des Langhauses. ovisst, vilken av dessa byggnadsdelar som är äldst; i varje fall ligga bådas tillkomsttider varandra mycket nära. Yngst ärtor­ nets spetsbågiga, övre del. Långhusets sydportal (fig. 140) karakteriseras genom sina båda >>örnkapitäh> (fig. 141 ). Innersmygarna äro svagt sneda. I östra posten är inhugget ett 5 cm högt likarffi'at kors. Öpp­ ningens tjärstrukna trädörr är liksom de övriga portalernas be­ slagen med antagligen medeltida smide. Lika obetydligt sneda smygar som portalen har södra långhusväggens rundbågiga fönster (fig. 136) , såväl utåt som inåt. Det kvadratiska dagerhålet intill detta synes vara upptaget 1708 (Räk. i A I l) för att släppa in ljus till den 1700 tillkomna predikstolen. Glaset här 10. Srer·ioes kyrkor. Ontland I . LÅNGHusET. 138 LUMMELUNDA TING Fo1o. Lundrnark 1913. Fig. 141. Tingstäde. Kapitäl i södra långhu sportalen. Adlerkapitäl am sudlichen Langhausportale. liksom i kyrkans övriga fönster är ofärgat och insatt i karmar och spröjsar av trä. Delar av långhusets n o r d p o r t a l (fig. 142) ha ursprungligen tillhört annan dörromfattning. Den mellersta av de tre plan­ huggna stenar, som nu tillsammans utgöra tympanonfältet, är huggen med trifoliekontur och bär spår av att ha huggits för och använts i en portal med smalare poster och mindre vid båge än nordportalen har. Finhuggningen av trifoliestenen slu­ tar nämligen ungefär 12 a 15 cm från den nu omgivande rund­ bågen . Rundstavarna i olika djupa hålkälar på ömse sidor om öppningen synas även de ursprungligen ha varit avsedda för en annan portal. Långhusets sockel viker av i rätvinkliga hörn till posterna. Bräddärren är troligtvis från 1735 (Räk. i A I l); järnbeslagen äro antagligen medeltida. Numera (sedan 40 a 50 år enligt muntlig uppgift på platsen 1913) är ingången stän­ digt igenbommad. Innan brädväggarna. i öppningarna mellan långhuset och tornet sattes upp och läktaren kom till, var kyrkans två­ TINGST;i.DE KYRKA 139 LANGHUSET TVÅSKEPPIGT. skeppiga uppdelning mera tydlig. Som det nu är förkortas långhusrektangeln av den framskjutande orgelläkta­ ren och instrumentets fasad når nästan upp till longitudinal­ bågens hjässpunkt, varigenom verkan av byggnadens mi t t­ ko l o n n ar k i t ek t ur försvagas . Lå'nghuset är täcktmed fyra kryssvalv, vars inre bärande bågar - rundbågar av synlig huggen sten -- stöda dels på mittkolonnen, dels på listlik­ nande konsoler i murarna. Val­ ven äro slagna av kalkstensflis, som lagts i mot sköld- och gör­ Uppmätning av Leche och Westerber(l. delbågsmurar vinkelräta skift F1g. 142. Tingstäde. Långhusets nord­ portal. Skala l :80. (fig. 143). Nordportal des Langhauses. Mittkolonnens jämntjocka skaft av hela och halva trum­ mor står på attisk bas med hörnblad (fig. 144, 145), av vilka ett, det sydöstra, slagits av 1 • Under kapitälets täckplatta äro fyra hörnfigurer skulpterade. Särskilt anmärkningsvärd bland dessa är den figur, som i ställningen påminner om den bekanta antika grekiska statyn >>törnutdragarem (fig. 146-149). I passagen mellan långhuset och tornet står en pelare med nästan kvadratisk genomskärning, uppförd av huggna stenar. Från pelaren äro bågar slagna till murarna i norr och söder. Bågarna av huggen sten äro svagt spetsiga. Vid en jämförelse mellan ~" j lo J'\. den södra långhusportalen å ena sidan och kor- och tornporta­ lerna å andra får man ett starkt intryck av, att den förstnämnda är den äldsta av de tre. Särskilt fäster man sig vid, att de båda Del. Leche och Westerbery. sistnämnda ha starkt skrånande , 1 1 1 1 1 1 LÅNGHusET ÄLoDRE ÄN K RET. Fig. 143. Tingstäde. Valvschema. Schema der Gewölbekonstruktion. 1 Detta förvaras nu, 1913, i sakristians hörnskåp. 140 LUMMELUNDA TING o t=l=i==c==r=:c:r::::J:::::I:=3~ J'\e~er Del. Leche och JVe~terliery. Fig. 144. Tingstäde. Mittkolonn i långhuset. Mittelsäule des Langhauses. Del. Leche och fVeslerbem . KORET. smygar, vilket t y der på ett yngre Fig. 145. Tingstäde. Hörnblad till mittkulonnens bas. tillkomstdatum. Eckblätter der Säulenbasis im Lang· Korportalens (gotl. >>sang­ h anse. arsduri>> = sånghusdörr; bruddörr) (fig. 150) uppbyggnad är ovanlig på Gotland. Omfattningens poster och rundbåge ha listliknande profilering med mellersta ledet trubbvinkligt, av god perspek­ tivisk effekt, ehuru omfattningen är proportionsvis tunn. Dylik portalform finns på nordsidan av S. Nikolaus' långhus och på korsarmen på sydsidan av S. Klemens' kor i Visby 1 • Nära be­ släktad med dessa tre portaler är nordportalen till S. Lars' kyrka , Visby. -1706 blev >>Bruddöran giort ny>>; beslagen äro medeltida . Fönsteröppningarna, smala, höga och rundbågiga, en öppning på södra sidan och en grupp av tre i öster, äro ursprungliga. Triumfbågen (fig. 167) är under en senarebyggnadsperiod förstorad, då den huggna kantskoningen lades med en obetyd­ lig spets i hjässan, på samma sätt som i de båda tornbågsöpp­ ningarna (fig. 159). Skoningen inåt koret visar tydliga spår av att öppningen förut varit lägre och då troligen rundbågig (rund­ 1 EKHOFF, Clemcns, s. 177. TIN GSTÄDE KYRKA 141 Foto. J. Roosval .1906. Fig. 146. Tingstäde. Mittkolonnens k apitäl, örn . Kapitäl der Mittelsäule, Adler . Foto. Lundmark 1914. Fig. 14 7. Tingsläde. Mittkolonnen s ka pitäl, troll. Kapitäl der l\Iittelsäule, Kobolt. 142 LUMMELUNDA TING Foto. Lundrnar/c 1914. Fig. 148. Tingstäde. Mittkolonnens kapitäl, törnutdragare. Kapitäl der Mittelsäule, Dornauszieher. Foto. Lundrnar/c 1914. Fig. 149. Tingstäde. Mittkolonnens kapitäl, dubbel-vädur. Kapitäl der Mittelsäule, Doppel-Widder. ~---------------------T_________ IN'GSTÅ·D,E __ K _Y _R __ K_ A __________________14 _ _, _ 3 Uppmätning av Leche och TVesterberg 1913. Fig. 150. Tingstäde. Korporla l. Portal des Chores. bågen rekonstruerad med heldra­ gen linje på fig. 167, nuvarande spetsbåge markerad med streck­ linje). Dynstenarnas framkant är profilerad på samma sätt som bågkonsolerna i långhusväggarna, hålkäl och platta. Dynstenarna äro förmodligen kvar från den ursprungliga, rundbågig~ triumf­ bågsöppningen. Korets valv är kupolliknande konstruerat (fig. 143) med rund­ bågiga sköldbågslinj er. Ribbor saknas, men krysslinjerna mar­ keras av en skarp rygg i putsen. Undersidan av valvet är ojämn med tydliga märken efter skål­ bräderna (som legat vinkelrätt mot stödmurarna). Upprn. av Leche och TVesterberg. Fig. 151. Tingstäde. Sakristiportsl, förut portal till äldre kor. Skala l :80. Sakristei-portal, frliher dem älteren Chore gehörig. 144 LUMMELU .\lDA TIN G Foto. Lundmark 191 3. Fig. 152. Tingstäde. Kapitäl i sak ristiportalen. Kapitäl des Sakrist.ei ·Portales. Foto. Lundmark 191 3. Fig. J 53. Tingstäde. K ap itä l i sakristiportalen. Kapitäl des Sakristei-Portales. \~ TINGSTÄDE KYRKA 145 ,~oiiTIITIU======i======t====~======i=~===is ~ Uppmätning av Leche och TVesterberg 1913. Fig. 154. Tingstäde . TornportaL Portal des Turmes. Ingången till sakristian (fig. 151) ärinorrakorväggen. Dörröppningen är inklädd med huggen sten. I rätvinkliga mur­ hörn stå kolonnetter med nästan kubiska kapitäl (fig. 152, 153), vilkas bladtyper återkomma med · fetare former på den skulp­ SAKRISTIAN. 146 LUMMELUNDA TING Foto. Lundmark 1913. Fig. 155. Tingstäde. Tornportalen, kapitälrad. Ka.pitälreihe des Turmporta.Jes. terade tympanonstenen. Dennas mittparti har en framställ­ ning av guds-lamm-motivet, här en gumse 1 med korsstav . En ingående granskning av sakristidörrens omfattning visar, att omfattningen ursprungligen tillkommit för en annan öpp­ ning än den i nuvarande korets nordvägg. Några av de stenar som bilda kolonnetthörnen äro märkta med ordningsnummer. På västra sidan om öppningen äro inristade >>l l 1>>, >>l l l 1>>, . och >>l l l l l>> med ungefär l ,5 cm långa, smala vertikala streck. Stenarna l och Il ligga under! J l - Il ! Il, men några markeringar på dem ha ej iakttagits. Troligen finns sådan, fast dold av puts och kalle. Samma är förhållandet med märkningen av ett par stenar på östra sidan. Här syns sifferbeteckningarna '>i l [>>, >>Il>>, och >>l III>>, i omkastad följd således. Numreringen har förmodligen gjorts då portalen på sin ursprungliga plats skulle rivas, för att vara till ledning vid dess återuppbygg:mde . Ingången har tagits upp så nära sakristians östra mur, att man nödgats göra inhuggning i denna för att få rum med lås­ anordning för dörren. En rektangulär fönsterglugg i östra väggen är säkerligen ur­ sprunglig. Den yttre omfattningen består av fyra brett skrå­ l WALLIN, Gothländska Samlingar I, sthlm 174 7, s. 111: >1Goth1ändska Gum­ sen, som är Stamfadren i Wapnet>. TINGSTÄDE KYRKA 147 Foto. Lundmark 1913. Fig. 156. Tingstäde. Tornpo rtalen, kapitt\Irad. Kapitälreihe des Turmportales. kantade, huggna stenar. Ett fönster i norra muren, kvadratiskt och utan särskild kantskoning, är av senare datum, möjligen 172.4: >>Till itt nytt fönster». 1696 blev sakristian >>renoverat». sakristians valv är likt korets (fig. 143). Det högresta tornet (fig. 125, 159) är nära nog fallfärdigt TonNET. _ och således i behov av reparation. I höjd med nedersta valvet huka murarna ut duktigt och pressa med växande kraft på de i senare tid (1872; Observatio i C 2) inlagda ankarjärnens slutar. Tornets grundplan är rektangulär med största utsträckning i norr ­ söder, åt vilka håll två gallerier vetta. Ovan dessa är tornets horisontalsektion kvadratisk. Tornet är uppbyggt under två skilda perioder, ett äldre, rundbågigt parti, och ett yngre, spetsbågigt. Tornportalen (fig. 154- 156) är J kyrkans rikast utstyrda och påminner Del. Leche och TVesterberg. om brudportalen till Maria-kyrkan i Fig. 157. Tingstäde. Plan Visby. >>Plankor till västra dörren» be­ av tornet i höjd med det nedre valvets hjässa. talas 1744. I nedersta tornrummet, · k f'' d Grundriss d es Turmes !Jei B, > >rmg ammaren>l, tnns sy muren Fig. 159. ':! 1 2 t; 148 LUMMELUNDA TING -10 o -1 'l 3 ~ s ' 7 8 - 9 1,0 .1'1. U pprnätning av Leche och W esterbe1·g 1913. Fig. 158. Tingstäde. Längdsektion mot söder. · Längsschnitt gegen Siiden. ett rundbågigt fönster, i våningen ovanför galleriet i alla fyra sidorna två rundbågiga ljudgluggar, uppdelade genom kolon­ netter och småbågar, vilka äro slagna av tegel omväxlande med kalksten och utan tvivel av medeltida ursprung, icke som Brunius antagit >>i sednare tid förfuskade>> 1 . Tegelmått: 8 X 13 X 29 cm. Nedersta tornrummets södra mur genomdrages av torn­ trappan; tillträdet till denna sker inifrån långhuset, i sydvästra hörnet. Trappans sidomur är mitt på ringkammarens södra vägg genombruten innanför det förut omnämnda fönstret (fig. 158, 159). Det undre av de båda tornvalven är slaget på samma sätt som långhusvalven, med skiften vinkelräta mot stödmurarna (fig. 143, 157). Mellan första och andra valven har (örut funnits 1 BRUNIUS II, s. 36. TINGSTÄDE KYRKA 149 tvenne våningar på bjälklag; nu är endast den övre i behåll. Trap­ pan löper ovan första valvet fritt utefter västra muren; trappste­ narna ha med sin ena ände kilats in i denna. Vid sydmuren viker trappan in och efter en ny vikning in i östra muren mynnar den ut på det andra valvet, vars kon­ struktion är lika kor- och sakristi­ valvens (fig. 160, plan A). I tre av de fyra murklackar, som i hörnen belasta valvfoten, fin­ nas kanaler med murkn~de bjälk­ ändar (fig. 160), lämningar av tak­ stolsresning. Listverket på tornets utsidor, knappa tre meter ovan den skråkantade indragningen, anger troligen tornröstenas baser vid av­ slutandet av den rundbågiga bygg­ nadsperioden. Tornhuven stödde på de ovan omtalade murklackarna. De i dem inlagda bjälkarnas karak­ tär av förankringar till torntak framgår tydligt av kanalernas ra­ dierande riktningar. Härovan vidtager tornets yngre del med tre våningar spetsbågiga ljudöppningar. De två nedersta våningarna ha tvenne öppningar åt varje sida, den tredje och översta har ett ljudhål i varje gavelfält. De förra öppningarna ha fyrpassigt genombrutet masverk, de senare ha fyrpasset blinderat. Nästan alla mittpostkolonnetter na äro borta. Fig. 161 visar utseendet av ett Fig. 159. Tingstäde. Sektion genom tornet mot ester. Querschnitt durch den Turm gegen Osten. YNGRE, sPETsuÅGlGT PARTI. 1rUIJI!!i l i i i i i l r r jo ..!1. Uppmätn. av Leche och Westerberg 1913. 150 LUMMELUNDA TING ~ !Y-! ·: , foKtion m v3fl1r Uppntätn. av Leche och fVeste•·berg 1913. Fig. 160. Tingstäde. Plan och sektioner av tornet i höjd med det övre valvets hjässa. Grundriss und Schnitte des Turmes bei A, Fig, 159. DEKORATIV MÅLNING. nedfallet knoppkapitäl \nu i koret, bakom altaret). Kommunikationen uppåt sker på lO stegar. På norra väggen i långhuset, på norra väggen och i valvet i tornets nedersta rum skönjas fragment av röd färg, säkerligen rester av medeltida målning. Ett in­ vigningskors, målat i rött, synes på korets '"" norra vägg, mellan sakristidörren och öst­ Del. Leche o. Westerberg. väggen, likaså ett på norra väggen i torn­ Fig. 161. Tingstäde. kammaren, det sista med synligt hål i mitten Kapitäl från en av de övre torngluggarna. för invigningsljusets hållare (fig. 164). Kapitäl einer der oberen Schallöffnungen. På korets innerväggar samt på stensko­ ningen kring korfönstren finnas spår av brandgula akantusblad med svarta skuggstreck, troligtvis de­ koration från 1703, då det blev >>målat nedre i kyrkian gardiner och omkring fönstren». Kalkfärgen i tornets nedersta rum har o ~!11!111/r===Jli!J/1§ Del. W esterber;J. c Fig. 16'2.. Tingstäde. Olika huggning av fasadsten i murarna. Verschiedene Behanung der Werksteine der Aussenmauer. Del. Westerberg. Fig. 163. Tingstäde. Fotsten till bildstensgrav· hög, inmurad i langhusets väströste. Steine aus Gräberfeldern der Völkerwanderungszeit in die Kirchenmauer eingemauert. TINGSTÄDE KYRKA 151 delvis flagrat av, varigenom utom den . -~~- ~~ ovan nämnda även annan dekorativ mål­ 'l \ ning blottats. På nordväggen finns en framställning av den bibliska scenen Jesus '--. utdrivande växlarna ur tern p l et. N edan- ;_ -· för tycks ha varit målat ett draperi. Kring västportalen äro storbladiga akantusrankar / målade. På södra väggen finns en inskripDel. W esteroeru. tion: >>Tetta Guds huus är med Torn och Fig. 161. Tingstäde. In­ Taak späckning (otydligt), Innom och uti j vigningskors. Konsecrationskreuz. hwälfwen, Prädickstolen, Alltartafflan och för måhlning i hela kyrkian för bä ttradt från A:o 1698 och inclusive 1705 med kyrkians (?) och Sockna ledamotars - - -- och till hielp. >> På östra muren finns spår av bibelspråk och i valvet blad- eller blomrankor. Färgskalan för den nyare tidens målning har varit: Brandgult, ljusgult, svart och karminrött. Tornets bottenvåning har under 1800-talet varit inredd med sädesbingar till sockenmagasin. Frånsett här och där framskymtande målningar, vilka ovan omnämnts, är kyrkans inre vitlimmat. För kyrkans uppvärmning finns en järnkamin, som UPPVÄRM­ NING. står i långhusets nordöstra hörn. -----------­ ·.• :_j\ ~~ Byggnadshistoria. Tvärsektionen genom koret, fig. 165 a, 166, visar östsidan KoRET. av triumfbågsröstet, långhusets östra gavelmur. Det triangel­ formade fältet A B C, fig. 165 a, är en från ett föregående, mindre ÄLDRE KOR. kor kvarlämnad västgaveL Den andra sidan av denna korgavel syntes förr inifrån långhusvinden, men den överputsades tyvärr våren 1914 (nedan s. 173). En uppmätning för SvERIGEs KYRKOR av 1913, här återgiven fig. 165 b, 167, bevarar dock det för byggnadshistorien intressanta. K L M N beteckna vad som syntes av det mindre korets gavel på västsidan. Ridande på denna gavel synes östgaveln tilllånghuset i ett tidigare skede, å fig. 165 a betecknad D E F. De med a märkta stenarna å fig. 166 äro snedhuggna i hörnet uppåt- utåt; efter dem har taklinjen D E F kunnat exakt fastställas. Korgaveln A B C, fig. 165 a, LU M MEL U NDA TING b Uppmätn. av Leche och Westerberg 1913. Fig. 165. Tingstäde a koret och sakri stian, tvärsektion mot vä s ter; b långhus et, tvärsektion mot öster. a. Querschnitt durch Chor und Sakristei gegen Westen. b. Querschnitt dm·ch das Langhans gegen Osten. tjockare än den på densamma vilande muren (synligt på längdsektionen fig. 158), är lagd av nödtorftigt tuktad sten. Långhusgaveln D E F, som sköt ovan kortaket och således var synlig utifrån, är lagd med finhuggna stenytor åt öster, med undantag av röstets spets , där möjligen ursprungligen funnits en glugg. När gaveln D E F påmurades till den höjd långhusgaveln nu har, G H I å fig. 165 a, raserades D E F-triangeln i toppen . De på detta sätt erhållna finhuggna stenarna användes så långt de räckte vid påmurningen, varefter man fortsatte med endast tuktad sten. Troligen är långhusröstet ovan nuvarande korets tak helt av tuktad sten liksom långhusets väströste, vilket en tid var synligt utifrån, innan ännu tornet fanns. På det sistnämnda sitta ännu rester kvar av fin putsyta. Fig. 159 återger väströstet sett inifrån tornet. -Grunden till det mindre korets nordmur blottades av förf. under förarbetet till denna byggnadshistoria. Den är markerad å planen fig. 137. En ojämnhet i triumfbågsmuren i korets nordvästra hörn, nere vid golvet, och en brottlinje i samma mur gående från grundmurens (det äldre korets) innerkant upp mot valvet (synligt å fig . 165 a) äro otvivelaktigt minnen från det l TINGSTÄDE KYRKA 153 mindre (äldre) koret. Den böjda linjen an­ tyder möjligen, att det äldre koret haft tunn­ valv av sten. Antag­ ligen har detta kor haft absid. Portalen till absid­ koret är med största sannolikhet bevarad som nuvarande sakri­ stiportal. Det framgår av beskrivningen ovan s. 146, att densamma "'morrmrrf:o=-i===i .= . =l':3=i4=:::i·=:::J6 J'\. ej huggits för den plats Upprnätn. av Leche och fVesterberg 191 3. Fig. 166. Tingstäde. L ånghusets östra gavelmur den nu har. sedd från korvinden . L å ng h u s et s bygg­ LÅNGHUSET. Ostgiebel des L anghauses. nadshistoria synes vara följande: Ursprungligen hade långhuset lägre murar öst­ gavelns höjd = D E F å fig. 165 a - , som ej uppburo valv men möjligen (inre) platt trätak, med eller utan träkolonnstöd. Ett följande skede påbyggdes murarna och insattes (den nu­ varande) mittkolonnen av sten samt slogos (de nuvarande) valven. Delar av en portal tillhörande långhuset före ombygg­ naden, möjligen som västportal, återfinnas sannolikt i lång­ husets nuvarande nordportal (jfr ovan s. 138). Tornet har, som redan påpekats, tillkommitihuvudsakligen ToRNET. två repriser. Först uppfördes tornet t. o. m. de nedersta ljud­ gluggarna, de rundbågiga (s. 149), varefter ett uppehåll gjordes i byggandet. De kvarsittande finslammade, nu svagt rosafär­ gade, ursprungligen vita putskakorna på långhusets västgavels västra sida (nere kring öppningen in till vinden och uppe i rös­ tets spets) visa, att kyrkan en tid stått utan torn. Eljest hade man ej behövt finputsa den utåtvända gavelytan. För övrigt rider ju tornet på långhuset. Då kor och långhus ha lika sockel- och taklistprofiler, medan tornet har sockel med helt annan karaktär (se ovan s. 134), ligger det nära till att antaga, att koret är uppfört strax efter långhusets färdigställande. I RoosVAL, Kirchen (s. 226) skjutes dock tornets äldsta period in mellan långhus- och korbyggena 11. Sveriges kyrkor. Gotland I. 154 LUMMELUNDA TING 10 o 3 4 s ~· Upprnätn. av Leche och Westerberg 1913. Fig. 167. Tingstäde. Östra långhusgavelns västra sida. Westliche Seite des östlichen Langhausgiebels. under hänvisning till dels att tornets nedersta valv är slaget med ålderdomligare teknik än korvalvet, dels att tornportalens uppbyggnad (och kapitälskulptur) visar äldre drag än korpor­ talen. Mot det första kan dock invändas, att kor- och torn­ valvens (det nederstas) typer (se fig. 143) äro så litet avvi­ kande från varandra, att de säkerligen en period förekommit samtidigt, samt att man måhända ansåg den nu i nedersta tor~­ våningen använda valvkonstruktionen ändamålsenligare i detta TINGSTÄDE KYRKA 155 fall. Tornet torde nämligen ha uppförts i åtminstone vånings­ höjd, innan långhusets västmur bröts igenom och tornbågspe­ laren murades upp; därpå tyda bl. a. en del oregelbundenheter vid tornbågsanfangen. Beträffande portalernas relation, så är det specifika för korportalen dess markerat perspektiviska upp­ byggnad och sammansättning av enbart hörn, skråfaser och profiler; all skulptur, som skulle göra det lättare att datera den, saknas, profilerna äro ej nog. Tornportalen återigen hör till en grupp portaler, vars genesis är tydligt klarlagd av RoosvaP. Att sakristian är samtida med koret är antagligt, ty korets nordmur, som i övrigt är av finhuggen sten, är ovan sakristi­ valvet av endast tuktad, oputsad sten. För den absoluta dateringen finnas ej några tillförlitliga do­ kumentariska uppgifter. Kyrka har tidigt funnits på platsen. Det framgår av bestämmelsen i Gutalagens 13:e kap., att våda­ dråpare kunde, skyddad av lagen, fly >>till den kyrka, som alla män hafva tagit i fred, det är Fardhem och Tingstede och At­ lingbo; der skall (man) hafva fred och tillflyktsort så väl i prestgården som i kyrkegården >> 2 • Norra tredingens prost sammankallade sitt prästerskap till tredingsmöte i Tingstäde 'kyrka, och där förvarades, enligt vad Wallin säger, tredingsfanan i fredstider 3 • Spegel och Peringskiöld uppge båda, att Tingstäde kyrka är byggd 1169, ett årtal som kan passa för de äldsta delarna, absid­ kyrkan. Enligt Brunius >>har den troligtvis uppstått kort efter trettonde seklets börjam/. Ekhoff fastställer som tillkomsttid för kor, sakristia och långhus >>början af, kanske några årtio~den in på 1200-taleb>, tornet yngre 6 • ·I Roosvals Bauchronik i Kirchen 1 EKHOFF hänvisar för dateringen av S. Klemens i Visby till Tingstäde (Clemens s. 175). I Klemens finns en korportal lika Tingstäde korportal (se ovan s. 140) samt en portal på sydsidan av långhuset, som hör till samma portalgrupp som Ting­ städe tornportal {vilket icke Ekhoff observerat) . Samma sockelprofil, som finns på Tingstäde långhus, kor och sakristia, finns på Klemens utom på långhusets sydsida, som utefter hela sin längd har sockel med attisk basprofil, vilken också återfinnes som basprofil i portalen på denna sida; detta har, märkvärdigt nog, alldeles und­ gått Ekhoff, som felaktigt säger: »Den (sockeln) är, ehuru kyrkans ylika delar till­ kommit på skilda tider, lika rundt hela kyrkan» (Clemens, s. 119, fig. 88). 2 Gotlandslagen, utg. av C. J. ScHLYTER, Lund 1852, kap. 8, 13. 3 WALLIN, Gothländska Samlingar I, Sthlm 1747, s. 135, 104. 4 BRUNIUs II, s. 35. 6 Clemens, s. 175, 177; jfr RoosvAL, Gotlandskyrkornas kronologi i Kyrko­ historisk årsskrift 1913. · 156 LUMMELUNDA TING dateras det äldsta koret till 13:e århundradets början, det nu­ varande långhuset till omkring 1230; tiden för tillkomsten av tornets nedre del sättes till omkring 1250 och för nuvarande kor till omkring 1260 samt för tornets övre del till 1300-1350. Senare forskningar hava gjort Roosval -enligt muntligt med­ delande -- benägen för en äldre datering av sakristiportalen; d. v. s. absidkyrkan, till vars kor nämnda portal hört, bör dateras till 1100-talets sista årtionden. Del. Leche. Fig. 168. Tingstäde. Giebelkamm. Gavelkrön. Inredning och lösa inventarier. ALTARE. VÄGGsKÅP. ALTARUPPsATs. Det fristående altaret är på sedvanligt sätt uppbyggt av sten och täckt av hålkälad, slipad häll med fem kors, ett mitt på, ett i varje hörn. I baksidan av altaret äro tvenne nischer. S i d o alt a r e har funnits, predikstolen står ännu på ett dylikt. En hålkälad stenhäll utanför kordörren har möjligen tjänstgjort som altarbord. V ä g g s k å p finnas, ett i vardera av korets södra, östra och norra väggar samt ett i sakristians västra vägg. Uppsatsen (fig. 169) på altaret, av trä, skänktes 1700 av Peter Dahlborg, >>medan han nu öfwer 30 år haar bott på kyr­ kians grundh utan någon jordhyra>> (A I l, s. 16). Hösten 1701 målades uppsatsen. Genom den nuvarande övermålningen, av 1780, lyser i mittfältet den gamla, som tycks ha framställt samma motiv som nu finns där, nattvarden. 1780 års ommål­ ning gjordes av J. N. Weller1 • Utom mittspegelns nattvards­ scen återges i övre vänstra hörnet, hur Jesus lider i Getsemane, i övre högra hörnet Jesus på korset, i nedre vänstra nedtag­ ningen och i nedre högra gravläggningen. Runt om bibelspråk till förtydligande av passionsbilderna. Nedtill inskriptionen: 1 JOHAN NICOLAUS WELLER, f. omkr. 1720; kyrkoherdeson, målare. En bror­ son till målaren W., CARL CARLssoN W., blev 1823. kyrkoherde i stenkyrka och Tingstäde {LEMKE, s. 196 o. a.) TINGSTÄDE KYRKA 157 Foto. Lundmark .1914. Fig. 169. Tingstäde. Altare med uppsats och disk. Altaraufsatz und Altarschrank ans 1700. 1700. >>Till Guds ära, kyrkans prydnad och dess anhöriges åminnelse hafwer Herr Petter Dahlborg skänkt denna altar-tafla, år 1701. Renowerad 1780 för kyrkans egna medel.>> och på baksidan: >>År 1780 Då S: I: Herr Nils Lutteman war Probst, Hr Carl Iul: Wickman v:e Pastor, Hr Petter Joh: Westö Bruksägare, Per Person träskweller och Dines Hansson östres kyrk-wärdter, är Altar-taflan om-målad, genom ofwannemdes anstalt, sama 158 LUMMELUNDA TING PisciNA. i\LTA RF\Il'W. KRUC I FIX år läktaren bygd och målad av J:o N: Weller.>> Färgerna äro: Svart, rött, blågrönt, vitt och guld; totalfärgen är mörk. I sydöstra hörnet i koret lig­ ger en stenplatta med kvadra­ tisk försänkningvid ena kanten (fig. 170). Inom denna försänk­ ning är ett igenmurat hål, som säkerligen går igenom stenen. Antagligen har plattan förr · legat vänd så, att en medeltida piscina med fotstycket inpas­ Del. Westerberg. Fig. 170. Tingstäde. Golvsten med av­ sat i försänkningen kunnat stå loppshål för piscina. med sin ena sida tätt intill en Steinplatte mit Ablaufsloch fiir eine Piscina. mur, t. ex. södra kormuren, invid nischen i denna, eller ock intill altaret. Genomborrat fotstycke till en p i s c i n a (fig. 171) är bevarat. Det har tre sidor huggna, den fjärde oarbetad. Troligen har på detta fotstycke stått en rund, genomborrad kolonn, vars övre del utgjort sköljkärlet. Dylika piscinor finnas bevarade i Fornsalen, från Sjonhem och andra kyrkor. Altarringens speglar mellan listverk ha som dekoration enkla landskapsmålningar i svart på ljusbrun botten (fig. 169, 176). Räkenskaperna för 1700 tala om ny disk för altaret. 1701 måla­ des >>disken och omkring på wäg­ gerne>>. Nuvarande målning troligen gjord av J. N. Weller, omkring 1780. J fr stenkyrka bänkdörrs­ målningar (ovan s. 33). Ett triumfkrucifix (fig.17Z) hänger nu på norra långhusväggen. Till 1913 hängde det på triumf­ bågsmuren, norr om öppningen inåt långhuset, således intill kaminen, men flyttades på grund av eldfaran. Del. Westerberg. Fig.l71. Tingstäde. Bastillpiscina. Till 1701 synes korset ha hängt i 11 00-talets senare hälft. eller ovan triumfbågen. Det året Unterer Teil d~i~~~ J;:~;.ina. 2. Hälfte uppges nämligen: >>Crucifixet målat TINGSTXDE KYRKA 159 Foto. Lundmark 1913. Fig. 172. Tingstäde. Triumfkrucifix. 1200-talets slut eller omkr. 1300. 'friumphkruzifix. Ende d. 13. Jhts oder urn 1300. och flytt)>. Korsets karaktär av livsträd är betecknad med efter stammen och tvärarmarna fastsatta träbitar, som före­ ställa avskurna grenar och kvistar. Den korsfäste bär ett veck­ rikt ländkläde och på huvudet en repkrans. Den i nyare tid 160 LUMMELUNDA TING Uppmätn. av Leche och TVesterberq. Fig. l 73. Tingstäde. Draidormad krucifixpiedestaL 1200·talets slut eller omkr. 1300. Drachenförmiges Piedestal fiir den Kruzifix. Ende d. 13. Jhts od er um 1:>00. verkställda beklagliga övermålningen har ej kunnat dölja bildens karaktär som konstverk. Från slutet av 1200-talet eller omkring 1300 1 • Korsets H . 300 cm, B. 160 cm. Sannolikt från samma tid är triumfkru cifixets p i e d e s t a l, ett i trä skuret odjur, en drake, som biter om korsets fot (fig. 173). Djurets rygg och vänstra sida äro skulpterade och bära spår av medeltida målning, mörkgrönt och djupt rött. Den gulbruna överstrykningen är antagligen från 1800-talet. En insågning i drakens vänstra sida tyder möjligen på, att här vilat ena änden av en bjälke eller planka, t. ex. täckplattan till ett korskrank. H. 129 cm, B. 32 cm. 1 AF UGGLAs, Träskulptur, s. 552 : » . . . en smal och utmärglad Kristus fäst på ett högt kors; som detta saknar ring, är dock dess inhemska ursprung tvifvelaktigt nog, trots de beröringspunkter med stenkyrka-krucifixet det i flera afseenden företer, helst som dess tillkomsttid förefaller att vara nog så sen (omkr. 1350 eller än senare)». TINGSTÄDE KYRKA 161 I Fornsalen (inv. nr A 1893) finns en sittande Mariabild MEDELTIDA med b a rnet (fig. 174) av ek med ryggsty cke (troligen icke ur- ~;LR~~~-ocH sprungligt ) av furu med spår av rött på krederad grund; sent BILD ER. 1400-talsarbete1 • H. 108 cm. Ryggstyckets H . 145 cm. En bild av st å ende kvinnligt helgon (fig. 175), som har bok i vänstra hand en och del av spira eller svärd i högra, finns äv en i Fornsalen, överlämnad från kyrkan (inv. nr A 1894). Materialet är ek m ed röda färglämningar i vecken. Inhemskt arbete av en i Sachsen utbildad mästare, Tingstäde-mästaren, utfört omkring 1240 1 • H. 116 cm. Pr e dikstolen (fig. 176) är enligt testamente av Dampe PR EDIKsToL. Dirichson (död 1697) förfärdigad 1700, troligen av samma snickare som gjort altaruppsatsen, och m ålad följande år. Vid restaureringen 1780· målades även predikstolen om i samma färger som altaruppsatsen . Fyllningar med rikt profilerat list­ verk och hopplister 'samt i speglarna målade evangelist- och apostlagestalter. Dörren till predikstolstrappan skall enligt muntliga uppgifter ha varit prydd med en sibylla i ena fältet på utsidan och en djävul i det andra. Sibyllan lär ha varit blå, djävulen svart på vit botten samt till utförandet liknande mål­ ningen på korskranket. På väggens träb eklädnad ovan korgen är den gode herden målad som illustration till bredvidstående bibelspråk ur Luk. ev. 15 kap.: >>glädjens med mig - - - >> . Till predikstolen hör ett enkelt t i m g l a s med ställ av, mäs- TIMGLAs. sing, H. 16 cm, och arm av vridet smidesjärn, röd- och blå­ målad, L. c :a 40 cm. De flesta bänkarna (fig. 177) äro från 1600-talet. Den ur- BÄNKAR. sprungliga målningen på dessa har varit stora blad- och biom­ rankor i blågrönt, rött och svart på vit botten. Prov på denna dekorering synas på ett par ställen under sittbräderna samt på några bähkdörrar. Eljest är allt övermålat i ljusbrun färg med rödbruna lister i dörrfyllningarna. Fyra bänkar tillkommo 1700, två framme på kvinnfolks­ sidan och två på manfolkssidan. 1706 gjordes sju nya bänkaY, tre för södra, fyra för norra sidan, västerut i kyrkan . Ehuru ej tillkomna alla samtidigt förenas bänkarna till enhetliga kvar­ 1 skulpturdateringarn a i anslutning till J. RoosvALS under 1925 utkom­ mande publikation över Gotlands forns als medeltidsskulpturer. Jfr även AF UGGLAs, Träskulptur, s. 238, 274, 275, 552, 553. 162 LUMMELUNDA TING L .: i.KTARE. ter genom bänkskärmar och färg. På några av bän­ karnas gavlar och dörrar finns upptill tandsnitt, på andra äggstav. Av gång­ järnsbeslagen (fig. 178, 179) äro de flesta ursprungliga. 1710, betalas )>siu dörjärn till de nya bänkarna i choreb> , möjligen identiska med bänkarna vid norra korväggen. 1755 omtalas )> ett nytt Sång Chor)>, som kanske är den i sydvästra korhörnet stående bänken. Några bänkrum i ring­ kammaren stå möjligen kvar sedan den t iden, då ännu ej brädväggen i torn­ b ågen fanns och det således var möjligt att därifrån följa gudstjänsten. Avbalkningen m ellan långhuset och tornet kom antagligen till i samband med l äktarens uppföran­ de 1780- 81. Läktaren må­ lades av J. N . W eller (se inskriften på altarupp­ satsens baksida, ovan s. 158). Evangelisterna Mat­ t eus, , Markus, Lukas och J ohannes sitta i var sitt rum, två på var sida om · mittfältets figurrika scen: Foto . S. Hedlund 19 24. es us vid tolv års ålder i J Fig. 174. Tingstäde. Sittande Maria. templet (fig. 180). Under 1400-talet s slu t. Sitzende Madonna. Ende d . 15. Jhts. mittfältet ett par bibel­ språk ur Luk. ev. 2 kap. och Jes. 50 kap. En upprepning av scenerna finns på läktarfasaden i Sten­ TINGSTÄDE KYRKA 163 kyrka kyrka, där Weller var verksam 1783- 84 (ovan s. 36 ochfig.28) . 1853 föreslogs på kyrkostämma in­ köp av ett orgelmelodium. Något instrument synes dock ej ha anskaffats förrän 1882, då orgel byggdes på läkta­ ren med gotikimiterande fasad i vitt och guld efter ritning av O. A. Mankell (fig. 177). Nummertavlan, vridbar, vid kyrkvärdsbänken på södra sidan i tri­ umfbågen, har solros- och bladmotiv utskurna i ramen; 1730-talet. 1804­ 05 renoverades tavlan. Dess färger nu äro svart och brons. H . 103 cm. Vit­ målade siffror på svarta trälappar. Kyrkans dopfunt (fig.181 - 184) är så när som på fotstenen alldeles förvitt­ rad (delvis möjligen renhuggen ) i ytan. H. 105 cm. Skålen och foten , av sand­ sten, båda med avtappningahål, synas ha varit prydda med figurframställ­ ningar. Av återstående fördjupningar och upphöjningar p å den runda skålens vertikala yttersidor kan man sluta till vad en av figurgrupperna, som ursprung­ ligen funnits där, framställt: Kristi födelse. Bäst syns krubban med barnet samt oxen och åsnan. Skålens botten, som har formen av en stympad kon, har haft uthuggna fjäll p å yttersidan. Fotens fyra drakhuvuden och ormarna som hänga ur dessas käftar med huvuden och stjärtar lagda· i kringelform i fälten mellan drakarnas gap äro lätt tydbara. Huvudsakligen genom dessa former kan funten tillskrivas den anonyme mästaren Majestatis' verkstad\ 1100­ talets slut. Fotstenen, av kalksten, i form 1 ORGEL. NU MM E R­ TAV LA. DOPFUNT. Foto. Lundmark 19 J 3. Fig. 175. Tingstäde. Stå­ tende kvinnligt helgon. Omkr. 1240. Heilige, hölzerne Statue. U m 1240. · Jfr RoosvAL, Steinmeister, s. 145 o. f. 164 LUMMELUNDA TING Foto. Lundmark 1913. Fig. 176. Tingstäde. Predikstol. Kanzel aus 1700. 1700. av en profilerad kolonnbas, är bättre bevarad än funtens övriga delar. En repstav på fotstenen är huggen som om den avbildade ett bredare platt band och ett jämte detta löpande smalare pärl­ band. Pärlorna äro dock ej alltid färdighuggna, liksom ej heller rundstavsorneringen är färdig i alla detaljer. Detta skulle möj­ ligen kunna tyda på, att fotstenen höggs vid Tingstäde kyrka, och att den ej hann bli färdig till kyrkans (eller någon avdel­ nings av densamma) invigning; den tilltänkta färdighuggningen TINGSTÄDE KYRKA 165 Foto. i A. 'l' . A. omkr. 1900. Fig. 177. Tingstäde. Interiör mot vä ster. Das Innere gegen Westen. av fotstenen blev sedan ej av. Dekoreringen på rundstaven är märklig. Huggningen påminner om en genombruten spets, som lagts på staven och följer dess rundning. Tre refflade band äro lagda till ovaler, som innesluta palmettartade bildningar. I en oval är ett grinande djävulshuvud med bockhorn, utstå­ ende ögon och hängande tunga, i en annan är en sittande (?) kvinna. Det ser ut som om hon hölle med båda händerna i sitt kring det leende ansiktet i ring lagda hår. 166 LUMMELUNDA TING N u står funten i triumfbågsöppningen, vid södra sidan. Där har den dock ej stått så länge. För något tiotal år sedan fanns ett bänkrum på fun­ tens nuvarande plats och dopkärlet stod då, efter vad som ännu Del. Westerberg. syns av märk~n 'på Fig. 178. Tingstäde. Gångjärnsbeslag. Ömkr. 1700. golvstenarna (mur­ Scharnierbeschläge. Um 1700. bruksrester) framme i koret, intill väggen söder om altaret. Till den platsen flyttades funten antagligen 1700, ty då >>blef och Funten flyt» (A I l, s. 16). Var den stått dessförinnan framgår av en begravningslängd fråa 1692 (A I l, s. 89). En kvinna dog det året i december, och >>hon blef begrafwen inne i kyrkian, strax inne för store döran mitt mot Funten>>. >>Store döram torde i Tingstäde kyrka vara väst- (torn-) portalen. Att funtens plats en gång varit här i ringkammaren vet man av annat skäl säkert. Vid förf:s under­ sökning 1913 av tornets innerväggar påträffades märken som visa, att även i denna kyrka den medeltida ritualen och tradi­ t:onen följts. På fig. 159 är på väggen ovan tornbågspelaren H1ssnoM FöR utmärkt platsen för en h i s s b o m. Ett trästycke; rest av en DOPFUNTs­ sådan, sitter ännu kvar i muren. I trästycket, av furu, finns LOCK. en ursågning, vari en halv trissa av ek hölls fast av väggens rappning. Måtten på stycket och trissan stämde med dem på den ofta avbildade hissbommen i Fornsalen (inv. nr A 1895; fig. 187). Det 149 cm långa bomstycket sågades antagligen av vid l·pt.f' · .l. ...... ~ (ldM'yblr."~"" Del. Westerberg. Fig. 179. Tingstäde. Gångjärnsbeslag. Omkr. 1700. Scharnierbeschläge. Um 1700. TINGSTÄDE KYRKA 167 Foto. Lundmark 1913. Fig. 18(). Tingstäde. L ä ktare från 1780- 81, målningen av J. N . Weller. Detail der Orgelempore von 1780-81. funtens flyttning 1700, som företogs i samband med den stora reparation kyrkan undergick vid sekelskiftet {se ovan s. 151). Det avsågade stycket förvarades på kyrkans vind ännu 1871 (efter vad A. Gellerstedt uppger 1 till en teckning av bommen: >>Hissbom, funnen lös på tornhvalfvet i Tingsläde kyrka>>). Stoc­ ken är skulpterad på tre sidor, den fjärde, översidan, har tydliga spår av hisslinans nötning. Hissrepet har således legat över två trissor och ej över endast en, som vanligen påstå~ . Snideriet är i låg relief och bör väl dateras till samma tid som tornets nedre del, alltså omkring 1250. I tornpelarens sockel, under platsen för hissbommQn, äro borthuggningar gjorda, antagligen för att funtsockeln, kalksten, med avtappningshål (fig. 185 ), som nu finns ute på kyrkogården vid dess västmur, skulle komma så nära pelaren som möjligt. Rekonstruktionsteckningen fig. 188 visar tornrummet som d o pk a p e Il. Det s. 150 omnämnda invigningskorset har troligen tillkommit vid dopkapellets invigning, vilket skedde så snart tornets undervåning blev färdigbyggd. Ett skaft eller en fot, av kalksten, till dopfunt, vigvattens­ kärl eller liknande finns bevarat i två delar (fig. 186); den övre 1 DoP KAPELL. Nordisk tidskr. för byggnadskonst 1871, s. 60. 168 LUMMELUNDA TING Foto. Lundmark 1913. Fig. 181. Tingstäde. Dopfunt. 1100-talets slut. Taufstein. Ende d. 12. Jhts. delen ligger bakom altaret, den undre ute på kyrkogården. Troligtvis från slutet av 1200-talet; jfr dopfunten i L umme­ lunda kyrka (s. 115 och fig. 102 ovan). Till funten hör en d o p s k å l av nysilver, försilvrad, invän­ digt förgylld; skänkt 1899. NATTvAnosDelvis förgylld nattvardskalk, H. 23 cm, av silver, har KÄRL. på foten ett krucifix fastnitat samt graverade linjeornament. Inskription på undersidan: >>L X L I H M M K B K I R K E­ W E R I D I A R 1618>>. På skaftet stämplarna: Ett lamm med korsfana samt en sköld. Kupparr är senare. Stämplar på denna: W ( = Wisby) och B F ( = Falckengren). En korsmärkt TINGSTÄDE KYRKA 169 Foto. Lundmar k 1913. Fig. 182. Tingstäde. Dopfuntens fot. Fuss des Taufsteines. paten av silver hör till denna kalk. Diam. 14,4 cm. Kuppan och patenen äro troligen från 1758, då det betalas för >>Kalkens omlagning med en ny Bägare>>. En enkel oblatask, av nysilver är nutida. H. 16 cm. Foto. Lundmark 1913. Fig. 183. Tingstäde. Dopfuntens fotsten. Basis des Taufsteines. 170 L U\'l ME L UN D A TIN ·-;. Foto. Lundmark 191 3. Fig. 184. Tingstäd e. Dopfuntens fotsten. Basis des Taufst eines. Del. Leche. Fig. 185. Tingstäde. Dopfuntens sockel. Sockel des Taufst eines. TlNGSTÄDE KYRI<'A 171 o En sockenbudskalk av tenn, H. 12 cm, samt en paten av tenn till denna, Diam. 8,4 cm, båda utan stämplar, äro troligen inköpta 1798- 99 (Räk.). Borta äro >>en liten ask at hafwa Bröd uti>> samt >>en nyer 8 kantig Thenflaska>>, vinkärl, som anskaffades samtidigt. 1772-73 hade köpts en vinflaska, 1805--06 ännu en, . båda av tenn; saknas. I triumfbågen hänger en ljuskrona, 6-pipig, mässing och glasprismor, gustavi­ t m.. ansk typ, H. c:a 100 cm, skänkt av Del. Westerberg. konsul Stahre på Furubjers för några år Fig. 186. Tingstäde. Fot sedan. till dopfunt el. dyl. !ZOO­ talets slut. En ljuskrona av liknande typ, 5­ OCh bO'lasprismor, från 1800­ Unterer Teil eines Tauf· ipig, mässing p steinesCl). talets början, hänger nu i långhusets östra trave, förr i triumfbågen. H. c:a 100 cm. I sakristian stå ett par 3-armade l j u s s t a k a r av massmg, emp1r, H. 32 cm, på altaret ett par simpla 3-armade, 4-pipiga B ELYSNINGS­ REDSKAP. ~~-=---J_[] Del. Westerberg. Fig. 187. Tingstäde. Hissbom till dopfuntslock. Omkr. 1250. Hebebaum fiir den Taufsteindeckel. Um 1250. 172 U:JMMELUNDA TING }UVAR. FATTIGsTocK. BILDsTENAR. stakar, av nysilver, och på predikstolen ett par dylika 3­ armade, likaledes av nysilver. 1783-84 köp­ tes >>2:ne plåtar med klockor till kyrcko håfwar», och följande räken­ skapsår upptogs >>resten til nya håf­ wars beklm (L I 2). Man synes så­ ledes ha anskaffat håvar 1783-84, troligen de samma, ett par, som 1914 omkläddes med röd sammet, guld­ snören och fransar Del. Westerbery 1924. Fig. 188. Tingstäde. Rekonstruktion av tornrummet samt daterades som dopkapelL 1853 (med guldRekonstruktion der Taufkapelle im Untergeschoss des Turmes. ) snören , ett årtal som fanns på den gamla beklädnaden. Skaften av svarvad ek. Utom den s. 126 nämnda fattigstocken finns ännu en dylik, 1200-tals, i Fornsalen (inv. nr C. 8). Denna sista, fyr­ sidig, H. 132 cm, furu med järnbeslag, har på två sidor in­ skuren ornamentik (fig. 189). Då den undersöktes 1913, på­ träffades fastsittande i springor i densamma fem st. mynt: l st. .Visby-brakteat, l st. ämne till dylik (?), l st. l öre 1637, Kristina, l st. l skilling, Kristian IV, l st. 2 skilling, Fredrik III. Vid undersökningen ha på skilda ställen i kyrkmurarna och torntrappan iakttagits ett par tiotal b i l d s t e n a r eller delar av dylika. De synas tillhöra den s. k. äldsta typen, ungefär jämnbred kropp med svagt böjd övre kontur. Mittfältet är på några exemplar dekorerat med det på kända bildstenar säll­ synta ormdraksmotivet, andra ha endast solhjulet i olika varia­ tioner. Utefter kanterna löpa breda slingband eller ock två eller tre fingerbreda grunda ränder. En förmodan som under­ TINGSTÄDE KYRKA 173 sökningen ledde till, att långhusets öströste till stor del skulle bestå av dylika bildstenar, har visat sig vara riktig. Våren 1914 lades rök­ gången i triumfbågs­ muren om. Den för arbetet ansvarige bygg­ mästaren observerade · ej, att den sten som på detta ställe bröts bort utgjorde delar av bild­ stenar. Några bitar ha tillvaratagits och fors­ lats till Fornsalen. Det mesta av det bort­ brutna materialet hade tyvärr körts till det närbelägna träsket ( !). stenar av typ som fig. 163 återger, med varierande kanthugg­ \ . ning, finnas i flera tiotal i. långhusets väströste, synliga från långhus­ och tornvindarna. De ha troligen jämte bild­ stenarna tagits från de i trakten talrika hed­ Del. ·westerberg 1913. niska gravfälten, där Fig. 189. Tingstäde. Fattigstock. 1200-talet· de sannolikt legat som Armenbiichse aus Holz. 13. Jht. fotstenar kring grav­ högar. Ett bildstensfragment, tidigare iakttaget av rektor Fredrik Nordin, ligger som tröskelsten vid tornportalen. Wallin omtalar i Analecta (1, 1044) tre runstenar : enGRAVSTENAR. inne i kyrkan, som Wallin ej kunde teckna av, enär den var dold av >>en annan stor liksten >>, en m ta n för kyrkdören >>, över­ smord med tjära och dessutom mycket otydlig, samt en halv 174 LUMMELUNDA TIN G 2 > > wid Brud-dörem, av vilken han har en teckning (1, 710 b). Den förstnämnda är ej påträf­ fad och ej känd i litteraturen. Den andra ligger ännu som trappsten framför > >kyrkdörem, d. v. s. långhusets södra portal (fig. 137, G l) och ärtroligtvis identisk med nr 1718 i Lilj e­ gren , Runurkunder, varest in­ skriften återges så: >> ... - .. in: auk: rira: paira : v .. i sail: ok ... sina : Fapur : lit ...- >>. Denna sten är av Carl Säve, Urkunder, nr 43 (jfr s. 53 och >..... : s. 75 ibid. ), läst så : > ifrapdu: ok : aldra : paira : ... . re .....>>. Den tredje av de av Wallin omtalade runstenarna, den vid brud- eller korportalen , hade enligt W allins teckning följande inskrift: >> ... raupfri[pr o auk J purfripr piR r[aistu ... u]alt Del. Westerber,]. f "[ J k lt Fig. 190. Tingstäde. Grwsten över apur x SJ n x ra ua r x ... >> , Botulv, d. 1344. >> ... Audfred (?) och Torfred de Grabstein aus d. J. 1344 . [reste denna sten efter Ragn?] vald sin fader. Raguvald ... >> 1 . Förmodligen är det denna sten Lilj egren med hänvisning till Wallin, Runographia, betecknar med nr 1719, utan angivande av text, av Carl Säve upptagen som okänd under nr 44; hit­ tills ej påträffad. Möjligen finnas fragment av runstenar i södra kyrkogårdsmuren, där det synes ligga bitar av gravstenar. Nedanför G l, delvis inmurad i trappan, ligger en annan gravsten, med stavkors (fig. 137, G 2). Båda dessa stenar äro medeltida. Framme i korgolvet finnas tvenne medeltida gravstenar, å planen, fig. 137, betecknade G 3 och G 4: Mittbilden på gravstenen över kyrkoherde Botulv, i nord­ ..-o•• Professor OTTO voN FRI ESEN har haft vänligheten att meddela denna läs" ning efter en kopia av Wallins teckning. 1 TINGSTÄDE KYRKA 175 östra korhörnet, G 3 (fig. 190), är tecknad i en egendomligt lös stil; huvud och armar äro opr:o­ portionerligt små. Bildens kon­ turer liksom bokstäverna efter kanterna, majuskler, äro in­ huggna i den ursprungligen slipade ytan. Texten bör läsas på följande sätt, sedan felhugg­ ningar korrigerats och förkort­ ningar upplösts: >>ANNO DO­ \ MINI MCCCXLIIII FERiA QVINTA ANTE OCVLI OBIIT DOMINVS BOTHOLPH1VS CVRATVS TINGHSTADIEN­ SIS CVIVS ANIMA SIT IN PACE>>, >>Herrens år 1344 tors­ dagen före Oculi 1 avled herr Botulv, kyrkoherde i Tingstäde. Må hans sj ä l hava frid >> 2 • Ännu omkring 1890 fanns ute >>På kyrkogården en sten utan inskrift med malteserkorset på midten». 3 Denna är antagligen Del. Westerber(}. identisk med en sten mEd in­ Fig. 191. Tingstä de. Medeltida gravsten. huggna linjer i korgolvet söder Skala l : 20. om altaret (fig. 137, G 4; 191 ). Mittelalterlieher Grabstein. Den har troligen flyttats in från kyrkogården för ett par tiotal år sedan, då (enligt muntlig upp­ gift) hela altarförhöjningen omlades. Förr fanns norr om altaret en c:a 2 X 2 m stor trälucka i golvet, som ledde till en grav med flera kistor. Lemke (s. 128) uppger, att det finns >>liksten vid altaret öf­ tW I katolska kyrkans mässordning, Missale romanum , har tredje söndagen i fastan namn efter första ordet i mässans introitus för denna d a g: •>Oculi mei semper ad Dominum•> etc., »Mina ögon se alltid till Herren•>. 2 Lektor ERIK STAAFF har godhetsfullt granskat texten efter ett klicheavdrag av fig. 190. LINDsTRÖM, Gotlands medeltid II, s. 106 har »ad» framför »ocvli»; enligt STAAFF står i inskriften »am, förkortning för •>ante ». LINDSTRÖM har •MCCCLXIIIh, 1364; på stenen står dock tydligt »X•> före •L•, 1344. 3 LINDSTRÖM, a. a. S. 106. 1 176 LUMMELUNDA TING o S'O 100 150•(" Del. Westerberg. Fig. 192. Tingstäde. Bord. 1600-talet. Tisch. 17. Jht. BORD, STOLAH. KISTOR . ver en Curatus, död MCC VIIII (1209)>>; troligen en felläsning av datum på Botulvs sten, varå tredje C är till hälften bort­ slaget, som gett anledning till uppgiften. Någon annan grav­ sten omtalas ej av Lemke. Samtliga gravstenar äro av kalksten. Trenne Hedengrahus­ stick i svarta ramar med hopplister finnas: . Uppsala mötes åminnelsetavla 1693, Karl XI :s begravningstavla 1697 och Karl XII:s Narva­ tavla 1700. Ganska för­ störda. sakristians m ö b l e r' ett bord och två stolar (fig. 192, 193), äro av 1600-talstyp; furu. I sakristian stå också tvenne kistor. Den ena har beslag (fig. l 94), som torde vara tagna från en större kista, enär lockbesla­ get, mansbild och djurfor­ Del. Westerberg. mer, är avhugget och på så Fig. 193. Tingstäde. Stol. 1600-talet. Stuhl. 17. Jht. sätt förkortat. Den andra J D TINGSTÄDE KYRKA 177 r, Fig. 194. Tingstäde; Kista. 1600-talet. Truhe. 17. Jht. r 1' l>"· Del. Westerl>eru. kistan (fig. 195) är helt plåtbeslagen. Den förstnämnda kistan är måhända densamma som anskaffades 1688 >>at förwara pen­ ningarna uti, tilförne sådan ingen wareb>, beslagen kanske äldre. A n s l a g s t a v l a, >>Tingstäde Kyrka Tillhörig den 27 N ovember 1825>>, av furu med skuret, gulmålat överstycke, blommor och blad. H. 46 cm. Klockan i tornet har inskription: >>l N R I: S I: D EV S: P R O N O: B I: S Q V I S : C O N T R A: N O S: 15 7 6:>> (Si Deus pro nobis q"vis contra nos = om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss). H. 75 cm, Vidd 73 cm. - 1852 beslöts vid kyrkoräkningen, >>att allt Kimmande med Kyrkaklockan hädanefter skulle upphöra>>. ANsLAGs­ TAVLA. RINGKLocKA. J •( r. .. ,:L,­ .: ·; ::·l 1L r· \.". .. . ... .· ... .. .. .. (· J\ J.· Kista . 1700-talet. l r~•. Del. W esterberu. Fig. 195. Tingstäde. Truhe. 18. Jht. 178 SPEGELS IN­ VENTARIUM. LUMMELUNDA TING ,v l! n - l zn 1?.]'5 c I Spegels lnv . för 1682 är följande upptaget: >>Een Kalck och Disck af Then Een Then flaska, och trij stycken' bodjkar at gömma brödh uthi Een altar book Een Mässehake Een Röckljn Altar Kläde oppå Alta­ ret Two stycken Liussta­ kar af Then Een Handklocka Ett bäkken til Funten Ett handlakan ett rondt Låås för Kyrckio bioeken gj ort een Silfwer Kale k och Diseksoro är för­ g y l t för lång tijd se­ dam. D Sammanfattning a v Tingstäde kyr­ kas konsthistoria. I. Såsom en bety­ dande ort får Tingsläde under kristendomens första dagar på Got­ land en kyrka, möjligen av trä. II. Under 1100­ talets senare hälft er­ sättes dåvarande an­ läggning med en absid­ kyrka av sten. A v E Fig. 196. Tingslä d e l>Majestatis>> (vgl. J. Roosval, Die Steinmeister Gottlands), der während der letzten Hälfte des 12. Jahrhunderts wirkte. Der Platz des Taufsteines kann man im Erdgeschoss des Turmes nach­ weisen, wo in der Ostrnauer noch ein Rest des ursprunglichen in Draellengestalt geschnittenen Hebebaums zuruckgeblieben ist, dessen Vorderteil jetzt im Museum zu Visby aufbewahrt ist (Fig. 188). Der Triumphkruzifix (Fig. 172) ist aus dem 13. Jahrhundert. Das drachenförmige Piedestal (Fig. 173) des Triumphkruzi­ fixes gehört demselben Jahrhundert. Eine stehende Heilige (Fig. 175) gehört der blilhenden gotländischen Skulpturgruppe aus der Vbergangsperiode, eine sitzende Madonna dem 15. Jht (Fig. 174). Im 17. Jahrhundert erhält die Kirche das noch bestehende Gestilhl, dessen fruhere gemalle Dekor uberstrichen ist. 1698-1705 ist die Kirche grundlieb re­ pariert worden. Gleichzeitig ist der Taufstein von seinem ursprunglichen Platz in das Chor versetzt. Das jetzige Altarretabel (Fig. 169), der Altarschrank und der Kanzel (Fig. 176) stammen aus derselben Zeit. Im Jahre 1780 ist die Empore (Fig. 180) aufgefilhrt. Erst 100 Jahre später wird ein Orgel darauf gestellt. Av SVERIGEs- l{YRKOR föreligga följande delar: UPPLAND. --l)- ~ , - l> l) l) - h .• Band I, Band Il, h. "" Band III,­ h. Band IV, h. -Band IV,- h. Pris i7 kr. I. I. I. I. 2. Ddnderyds skeppslag; m:ellersta -delen. ~ris 6: 6o.­ Häverö ot;h Väddö skeppslag. Pris 4:40. Långhundra härad, norra delen. Pris IS kr; Erlinghundra -härad. -Pris 50. _ Seminghundra· härad .. Med ~:egister till Bd JV. 4: GOTLAND. Band I, h. x. Lummelunda ting (utom Tingstäde).: Pris 4 kr. l) , Band l, h . 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris- 5: so. _VÄSTERGOTLAND. Band I, h. l) ~ Band I, h. l) -~ -Bl!nd I, h. - »Band l, h. register till r. , Kdllands härad, norra delen. Pris s: 40. Kållands härad, sydöstra delen.- Pris~ 4: so. 3· Kållands härad, sydvästra del~n. I. Pris x·o kr. < 4· Kållands härad, sydvästra delen. II. Med _ Band I. Pris ro kr. 2. - STOCKHOLMS KYRKOR. Band I, h.- r. Storkyrkan. I. -Församlingshistoria. Pris I I kr. ­ __;_ l) ­ B and III, !:):;-? . Kungsholms -kyr_ka. Pris 4: ~9· Band III, h .- 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med } egister till _ Band III. Pris' 14 kr. ' Band V; h.~ r. Adolf F_redrik_s kyrka. _- Pris r z: so. ~))- - DALARNE.. Band l, h . r. Leksands och ·Gagnefs ~tingslag. Pris .j, :~o. - l> _ Band l, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris I 2 kr; ÖSTERGÖTLAND; Band I, Pris 14 _ B:md I, _ Pris 13 h _- r. Bank"'ekinds härad. r. (A~keby Svinstad.) kr. _ _ h. 2 ._ Bankeklnds härad. 2 : (Vårdsberg, Örtpmta.) - »- kr. _VÄRMLAND. -l> - Band · 1, h. r . Grums härad, norra delen. Pris 9: so. Band l, h. 2 . Grums härad, södrä delen. Pris, 6: 50. ­ Under utgivning äro: STOCKHÖLMS KYRKOR. l) - - _l)- Band l, h. 2. -Storkyrkan. 2. Byggrtadsl_list_o~:ia . Band I. h. 3· Storkyrkan. ;1· Inredning och- in- ­ ventarier. Band Il, h . z. Riddarholmskyrckan. x. Byggnads­ historia. DALARNE: Band l, h. 3· Falu domsagas södra tingslag. r. (Stora Tuna.) BLEKINGE. Bl!nd l, h. x. Östra härad. t