SVERIGEs KYRKOR KONSTHISTORISKT IWENTARIUM MED3TÖDAVKYITf..:HfS1! O.NrnAKAD UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL · MEDELPAD HÄFI'E t. NJURUNDA OCH SKÖNS TINGSIAG .SAMT SUNDSVAU.S AV STAD HENRI K CORNELL OCH AXELRAPPE T KYRKOR I NJURUNDA OCH SKÖNS TINGSLAG SAMT SUNDSVALLS STAD KONSTHISTORISKT INVENTARIUM utarbetat av H E N R I K CoR NE L L och A x E J, R A P P Je Med stöd av KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN utgivet av SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL S v e n s k a B o k h a n d e l s c e n t r a l e n A.-B. STOCKHOLM CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM l 9 2 9 FÖRORD Med detta häfte inledes publiceringen i verket SvERIGJ<~S KYRKOR av Medelpads kyrk­ liga minnesmärken, vilka i sin helhet beskrivits av docenten Henrik Cornell och fil. hnd. Axel Rappe. Föreliggande beskrivningar omfatta kyrkorna i Njurunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. De utarbetades redan under åren 1911-1 3 och ha senare fullständigt omarbetats 1925 och 1928. Uppmätningsritningarna ha utförts 1912 och 1913 av arkitekterna Folke Bensow och Erik Friberger. Till prästerskapet i de ifrågavarande församlingarna riktas ett varmt tack för den välvilja och det intresse, författarna och arkitekterna rönt vid sina undersökningsresor. Särskilt stå vi i tacksamhetsskuld till kyrkoherdarna A. W . Edwall i Sundsvall, G. E. l\lellberg på- Alnö, dr D. E. Svedberg, förutvarande komminister i Njurunda, samt till kantor Emil Löfgren i sistnämnda församling. Medelpads kyrkor komma att utges i trenne häften: I. Njurunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad (föreliggande häfte). II. Selångers, Tuna och Torps tingslag. III. Indals och Ljustorps tingslag. . En förutsättning för manuskriptens snara publicering är emellertid ett stödjande intresse för arbetet inom landskapet. Mest effektivt blir detta intresse, om det tar sig uttryck i subskription på verket. Utgivarna våga därför rikta en varm vädjan till alla intresserade medelpadingar att verksamt bidraga till arbetets spridning. Stockholm i april 1929. S I GURD CURMAN. JOHNNY Roosv AL . l" FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA HÄFTE Amå högra handen) höljd i röd klädning med gulclbårder, tronstol och hår förgyllda. H. 83 cm. Ehuru bilden har drag, som tyda på att den tillkommit först på 1400·talet, ansluter den sig i uppställningen tydligt till en fransk madonnatyp, som på 1100-talet blev så populär i vårt land, att den blev föremål för efterbildning hela medeltiden igenom. Karakteristisk är den symmetriska, frontala uppställningen (fig. l 7). 1 COR.SELL, s. 188. NJURUNDA KYRKOR 21 St. Olov, stående på grönmålat fot~tycke. Gyllene, blåfodrad mantel över förgylld rustning, röda inslag vid ärmarna, skägg och hår brunt. H. 84 cm. Lii.beckerarbete från 1400­ talets slut (fig. 18). Stående hel gon(av traditionen benämtJudas ~ed pungen). Färgrester: guld och rött. H. 85 em. Omkr. HiOO (fig. 19). Äldre predikstol (fig. 20). Den i mörk färgton hållna korgen har 4 bevarade fält, ornerade med platt­ skärning (ljus grön färg) kring ar· kader med hästskobågar, vilka bildas av ett pärlsnöre mellan tvenne släta rundstavar. (De ur­ sprungliga evangelistbilderna sak­ nas.) Ornamentalt lejonhuvud för korgens underdel bevarat (likaså en takduva, skadad). Inskrifter: 1). »DENE PRÄDIIKESTOL ÄR TESTAjMEN­ 'fERAT EFTER SAL KYRKIO/HERDEN l>GUDI · TIL · AERA l DES · HUS · TIL · PRYDNATH · AER · DENKA · LIUSKRONA · AF · KYRKOHERDEN f H. ERICH HUSS · BESTAELDT · OC · MED · KYlt l KIANS · MEDEL · OC · NJURUNDA FÖR l SAMBLINGS · TILLHIELP · KIÖPT · A:O l 1709.» Lampetter 2 st., av mässing, driven och punsad ornering, vanlig form. H. 54 cm. Ljusstake 7-armad, av malm, med kvadratisk fotplatta. Sköld med inskrift : »UPENB. BOK 16 V. 12 · 13 l GIFVEN l AF / KYRKOV ÄRDEN PEHR PEHRSSON l OCH DESS HUS'l'RU l CATHARINA JOHNSDOTTER l I SKOTTSUND l ÅR 1831». H. 72 cm. Ljusstake (i predikstolen) 4 ljushållare. H. 45 cm. Kalk av silver. Kuppan är upptill och på insidan förgylld. Å foten ornaments­ NATTVARDB­ KÄRL bårder, skaftet profilerat. H. 28 11 Stämplar Guldsmedssignaturen P. G. Z., 2 cm. årsbokstaven 04 ( = 1844). Hudiksvalls vapen. Å foten: »P. G. ZETTERBERG. 04. TILLHÖRIG NJURUNDA KYHKA. GORD 18 2;f44 WÄGER 62 1 2 LOD.» (UPMARK S. 357). Paten av silver, förgylld utom i botten på undersidan. Stämpl. M. SEDELIN I 2 (= 1791) tre kronor, Sundsvalls vapen. Diam. 14 cm. (UPMARK 642.) Oblatask av silver (fig. 33). Rococo . . Å locket förgylld mussla. Inskrift å lockets Övre kant »I TESTAJ\IENTE AF KYRKIOHERDEN C. P. SUNDBERG OCH DES KIÄRES'l'A C. LANG TIL NIDRUNDA KYRCKA 1759». Stämplar: Sundsvalls vapen. Guldsmedsnamnet MomN, åldermansranka. Årsbokstaven A ( = 1758 eller 59) utförd av guldsmeden Elias Modin i Sundsvall (UPMARK 642). H. 11 cm. Sked av silver. Stämpl. 02 (= 1796) tre kronor samt en felslagen, oläslig stämpel. 1 36 MEDELPAD BRUDKRONOH MO:l'/S'rRANS TEXTIJ,JER HÅVAR UR STOLAR KLOCKOR Vinkanna av tenn av rak, uppåt avsmalnande cylinderform, med handtag. Upptill och nedtill profiler. H. 30 cm. Stämpel å handtaget. Vinkanna av nysilver, päronformig. På locket lamm och bok. H. 35 cm. Brudkronor, 2 st. lika (fig. 33); ring med lyror antikiserande figurhuvud samt imiterade ädel­ stenar. Åtta uppstigande uddar, dekorerade med blad- och blomornament bära den övre ringen, som försetts med löv och hängsmycken. Inskrift: »TILL­ HÖR NJURUNDA KYRKA» .H.11 cm. Kronringens Diam. 11 1 / 2 cm. Utan stämplar. 1800-talets förra del. Av sitt medeltida kyrksilver avlät kyrkan år 1548 till konung Gustaf I en monstrans något för­ gylld, vägande 12 lod. mark., 9 lod, 3 kvintin (BYGDEN s. 268). Mässhake av svart sammet med silvergaloner Fig. 30. Njurunda nya ]>:yrka. För- vanlig 1800-tals typ. Ryggvådens H. 140 cm. slagsritning av J. F. Abom 1856. Mässhake med årtalet 1789, enkel. Die nene Kirche zu The new church of :l'!jurunda. Vorschlag Njurunda. Project by Kalkkläde av vitt siden med frans och bro­ von J. F. Åbom 1856. J. F. Åbom 1856. derier i guld. 1800-talet. B. 50 cm. Kalkkläde av brunt linnelärft med mönstrat broderi i flera färger. Turkiskt arbete från 1700-talet. B. 37 cm. Fig. 34. 2 st. h å var av röd sammet med broderi i guld. 1800-talet. I sakristian står en helvit golvklocka; fodralet är bukigt och krönes av en mussla. Uret har utgått från F. Ahlberg i Sundsvall år 1816. H. 256 cm. I sakristian stå även några vitmålade stolar av enkel typ. H. 92, B. 38, Djup 52 cm. 1800-talet. I tornet hänga i klockrummet 2 ringklockor av malm, en äldre från 1686 av mindre storlek, en yngre och större från 1862. Gamla klockan, med akantusbårder upptill och nedtill, har på ena sidan inskrift och relief: »SALVATOR MUNDI». Å andra sidan inskriften: »TILL GUDZ NAMPS ÄRRA OCH l NIDRUNDA BOKEN TIL PRYD l NAT GUTEN UNDER KONUNG l CARL DEN XI REGEMENTE AN"'O 1686». Överst står runt klockan :>LAUDATE DOMINUM IN CYMBALIS IN CYMBALIS BE"'E SONAN'fiBUS ANNO 16 8 6 ». Runt nederkanten: »GLORIA IN EXCELSIS DEO ME FUNDEBAT HOLMIAE MICHEL BADER), Som avslutande punkter tjänstgöra i dessa skriftband kerubhuvuden. Diam. 109, H. 80 cm. Nya klockan sirad med akantus och andra ornament, har å ena sidan inskriften: »1R 18 6 2 D1 J. R. NORELIUS VAR NJURUNDA l FÖRSAMLINGs PASTOR OCH O. BRUNDELL l COMMINISTER, SAMT PER HELTZEN I HELLJOM l OCH ANDERS BERGSTRÖM I BERGE NJURUNDA KYRKOR 37 Fig. 31. Die neue Kirche zu Njurunda. Osten. Njurunda nya kyrka. Das Innere gegen Interiör mot öster. The new church of Njurunda. The interior towarcls the east. s• 38 MEDELPAD KYRKOVÄRDAR KLOCKA AF j BLEF I DENNA GJUTEN SUNDSVALL VÄGER l N. P. LINDERBERG. 0 l s P_j Il m l l\L Å andra sidan krucifix och strofen: »WID MÅ KLANGEN SÄKRA AF MIN RÖST RÖRAS HJÄRTAN l etc. (Wallin). Runt nederkanten står »KOMMEN, LÅTEN OSS TILL­ BEDJA OCH KNÄBÖJA OCH NEDER­ F ALLA FÖR HERRANOM DEN OSS GJORT HAFWER. » Diam. 126 cm. H. 98 cm. SAMMANFATTNING AV NJURUNDA KYRKAS KONSTHISTORIA I. En kyrka med långhus och rakslutet kor, vartill snart fogas ett torn i väster (fig. 35) 1200· talet. Till denna kyrka hörde krucifixet fig. 15 samt den dop­ funt, varav endast ett fragment är bevarat. II. Kyrkans långhus utvidgas åt norr. Tornet försvinner som självständigt parti och ingår som Fig. 32. Njurunda nya kyrka. Interiör mot väster. led i den nya, större kyrkan. Die neuc Kirche zu Njurunda. Das The new church of Njurunda. The Innere gegen Westen. Interior towards the west. 1400-talet (fig. 35). III. Kyrkans kor utvidgas åt norr och söder, så att det får samma bredd som långhuset. Kyrkan förses med stjärnvalv. Sakristia och vapenhus tillbyggas. 1400-talets senare del eller 1500-talets början. Till perio­ derna II och III höra altarskåpet och de övriga medeltida föremålen. För det nya, utvidgade korets altare har på 1500-talet det broderade antependiet (fig. 22 och 23) anskaffats. IV. Med avseende på arkitekturen förblir kyrkan oförändrad ända till sin undergång. I det inre ske dock förändringar genom inredningens förnyande dels på 1600-talet (fig. 20), dels på 1700-talet (fig. 13 och 21). V. Kyrkan blir en ruin på 1870·talet. B. Den nya kyrkan uppfördes 1862 efter ritningar av arkitekten J. F. Åbom från 1856, vilka delvis förändrats av byggmästaren Nordell. Kyrkan har sedan denna tid icke undergått någon anmärkningsvärdare förändring. A. NJUR U NDA KYRKOR 39 Fig. 33. Njurunda Nya l{yrka. Oblatask av silver, 1758 (el. 59). Brudkrona. Die neue Kirche zu Njurunda . Bilberner H ostlenbehälter 1758 Silberner Brantkrantz. The new chnrch of Njurunda . Wafer-box of silver 17ö8. Bridal crown of silver. Foto C1> . Pyramider 2 st., numera placerade vid de främsta Fig. 42. Galtströms kapell. Bänkdörr 1693. Banktur 1693. Bench door 1693. PYRAMIDER 46 MEDELPAD Fig. 43. Galtströms kapell. Brustung 1696. Läktarbröstning 1696. Barrier 1696. bänkskärmarna längst in vid väggen. De stå på 4 fotkulor, hava genombrutna sidor med rankverk samt knoppar med förgyllning - grundfärgen numera mattgrön. H. 226 cm. Nummertavla fäst å vriden hållare av järn vid klockarbänken i koret, har ett NUMMER­ TAVLA förgyllt ramverk, som på ena sidan sirats med kraftig ornamentering av vegetativa former. - H. 70 cm. LJUSHEDSKAP Ljuskrona av malm med 10 ljuspipor, stor ä undersidan »godronnerad» kula, samt allegorisk kvinnlig krönfigur med palm. Kronan numera elektrifierad.-· H. 80 cm. Från 1700-talets förra hälft. Lampett av mässing. Ytan försilvrad samt ornerad med stora förgyllda blom­ Ljusstakar 2 st. av tenn, enkla. former. 1 ljusarm. - H. 68 cm. 1700-talet. Stämplar: 1) Stockholms vapen, 2) E, 3) C, 4) K, 5) krona. - H. 29 cm. -Ljus­ stakar 2 st. av malm med 3 armar, smäckra. - H. 59 cm. Ljusstake av malm med rikt profilerat skaft och 3 armar samt stor fotplatta.­ H. 37 cm. Ljusarm, vridbar, av mässing, 3 pipor~ - H. 60, L. 35 cm. TEXTILIER Antependium av svart sammet med silvergaloner: kors, IHS, oliv, palmkvist samt vertikala sidolister. B. 125 cm. Fragment av ett antependium. Blått siden med silvermönster. Mycket sön­ drigt. - Från 1700-talet (fig. 44). Mässhake av röd sammet med kors av guldgalon å båda våderna. Fodrad med blå linnelärft. -- H. 117 cm (ryggstycket). - Från 1700-talets senare del. GALTSTRÖMS KAPELL 47 Fig. 44. Galtströms kapell. Fragment av antependium 1700-talet. F~agment Fragment eines Antependiums, 18. Jhd. of an Antependium, 18th cent.. Mässhake av svart sammet med silvergaloner, 1800-talet. Bokdyna av svart sammet med silverfrans, 1800-talet. Håv av röd sammet med guld- och silverband. Märkt. >>MLCH 1728 Anno.» H å v av svart sammet med bleknad guldgalon. 17 00· talet. »Lansstöten». Efter Rubens. Enkel oljemålning på duk. Svart ram. Underskrift: »GUDZ RUUS TILL ÄRRA l GIFWIT AF l LORJ<~NS LORENSSON Å CATRARINA RAMMALL l A:o 1739». - Dukens H. 177, B. 145 cm. »Himmelsfärden». Oljemålning på duk. Skadad och bleknad. Brun ram med plattskärning i silverfärg. I understycket en inskrift: »I WYRDESA:M hrrNELSE l AF EN GUD PRISANDE f ÅRR 1702». - Dukens H. 177, B. 151 cm. TAVLOR SAMMANFATTNING I. Kapellet uppfördes 1680, inredningen avslutades först 1696. II. 1921 genomgick kapellet en genomgripande reparation, varvid· den gamla stående bräd­ fodringen utbyttes mot liggande, varjämte kapellet oljem:'\lades in- och utvändigt. ZUSAMMENFASSUNG Die Kapelle von Galtström wurde im Jahre 1680 erbaut. Die Einrichtung erst 1696 vollendet. Eine durchgreifende Restauration fand 1921 statt, wobei die alte vertikale Bretterbekleidung durch eine horizontale ersetzt und die ganze Kapelle sowohl inwendig wie auswendig mit Ölfarbe gestrichen wurde. 48 MEDELPAD SUMMARY The chapel of Galtström was built in 1680. In 1921 it was completely restored. Fig. 45. Galtströms kapell före restaureringen 1921. Teckning av Erik Friberger. 1913. The chapel before the r estoration 1021. DieKapellevor der Restaurierung 1921. SVARTVIKS KAPELL INOl\f NJURUNDA SOCKEN TRYCK'!' K~\.LLA: BYGDEN, s. 268. FÖRSAMLINGSHISTORIA År 1854 erhöll Svartvik sin särskilda, med skollärarsysslan förenade predikantbe­ fattning. Kapellet hade uppförts redan 1851 och den prästerliga tjänstgöringen hade till en början be~tritts av församlingens (Njurunda) prästerskap. Senare har här en komministratur inrättats. KYRKOGÅRD Till kapellbyggnaden ansluter sig på södra sidan fram tilllandsvägen ett uppmurat mindre område, ingärdat med vitt staket, som dock icke utgör begravningsplats. KAPELLBYGGNADEN I sitt nuvarande skick består Svartviks kapell av följande huvuddelar: ett mindre BYGGNADBNS vapenhus i väster; långhus; kor i öster mellan sakristia på norra sidan och förvarings- HUVl:DDELAR rum på södra; mitt över koranläggningen är tornet upprest (fig. 46). Kapellet är en träbyggnad med vita brädfodrade hörn och väggfält spritputsade MATEIUAL i vit färg, det hela uppfört över en stensockel med grå spritputsning och avtäckning vÄr:C:::;t· BB· av plåt. HANDLING Tak e t, som särskilt å långhuset kraftigt framspringer över ett vitt listverk av trä, TAK täckes med tegel - utom korabsiden, som har tre takfall av plåt, och tornet, vars tvenne avsatser och höga, fyrsidiga spira hava beklädnad av svart takpapp. Vitlimmade skorstenar över sakristians och förvaringsrummets tak. Fönstren, 7 å södra långhusväggen, 6 å norra samt 2 å västra, därtill några av ~·öNSTBn mindre storlek, hava, liksom tornets 4 ljudöppningar, spetsigt avslutad form - undan· tagandes korfönstren. Över vapenhuset å långhusets västvägg sitter ett större åttsidigt fönster. Kyrkans huvudingång med bro av trä är belägen å vapenhusets nordvägg, brun- INGÅNGAR 4. Sveriges kyrkor. Medelpad I. 50 MEDELPAD målade trädörrar med blå lister, överst ett litet dörrfönster. Sakri· stian har egen ingång genom en på norra sidan tillbyggd förstuga. VAPENHUS Vapenhuset, som upplyses genom ett fönster på södra sidan, har slätputsade väggar i gråblå färgton och brunt tak med orna­ mentik i blått. T:-l~ER· Långhuset, i vilket man in· VÄGGARS OCH träder genom en brunmålad deux· INNERTAKS KO~STUUK· battant, tillföres rikligt ljus genom 'l'IO~ OCH YT· de 16 fönstren (s. o.) med mattgrå BEH.-\:-lDLINH omfattning samt spröjsverk av trä och bly (?); förmånligt dämpande inverka rutornas kulörta glas (grönt med violetta kantbårder). Å långhusets östvägg ingångar till sakristian och förvaringskam· maren - bruna dörrar med för· gylld ornamental utfyllning i de spetsiga överstyckena. Innerväggarna äro slätputsade i gulvit färg; golvet brunmålat. Taket, uppburet genomenöppen Fig. 46. Svartviks kapell. Exteriör. takstolskonstruktion, prydes med Das Äussere von SUdwesten. The exterior from the south-west. dekorativ målning i ljusa färger, mycket guld. - Uppvärmning genom en kamin på norra sidan i kyrkan. KOR Koret (fig. 47), som i den lilla interiören utpräglats som sakralrummet i egentlig mening, kontrasterar mot långhuset genom sin mörkare och rikare hållning. Det öppnar sig mot väster med en dekorativ anordning i gråbrun färg, med 2 par flanke­ rande kolonnetter, blå med rik förgyllning, vilka uppbära ett överstycke, markerande korets takfall. Inskrift mot blått: »HELIG, HELIG, HELIG ÄR HERREN SEBAOT». Mot öster avslutas koret med en liten utbyggd tresidig absid; på gränsen mellan kor och absid ytterligare ett par kolonnetter samt en från taket nedhängande elektrisk »stjärna ». Korfönster, 2 st., med symboliska motiv i ljusa färger: Gudsöga, duva. ­ Väggfälten hava nedtill en blå bård, eljest röd grundton med riklig ornamentik i guld, taket gråblått med dekorativa motiv i fyrpass. SAKRIS'l'IA Sakristian och förvaringskarom aren med var sin ingång till koret, hava små FÖUVARINGS· fönster mot öster, från den sistnämnda uppgång i kapellets torn. ­ KAMMARE SV ARTVIKS KAPELL 51 BYGGNADSHISTORIA Svartviks kapell uppfördesl851 på bekostnad av James Dickson & Co. I sitt äldsta skick saknade kapellet egentligt kor; altare och predikstol stodo då sammanställda vid långhusets östvägg. 1917 lät trävarubolaget Svartvik utvidga och restaurera kyrkan, som då erhöll kor med utbyggd absid, ny sakristia samt förrådsrum, därtill renovering, dekorativ målning samt delvis ny inredning. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altarbord av brunmålad ek, fristående i koret; frontale med kolonnetter och bågar. - Å absi­ dens mittvägg är uppsatt en i ganska mörka färger hållen altar­ tavla med förgylld spetsbågig ram. »Kristus», olja på duk signerad: »OLE FRÖVIG EFTER MARCUS GRÖN­ VORS». ALTARE Fig. 47. Das Innere g egen Osten. Svartviks kapell. Interiör. The interior towards the east. Altarringen, förlagd i lång­ huset invid koret, är genombruten, brunmålad, stoppad å pall och överkant med brunt ylle, blå bårder. Kapellets mesta inredning - infattande den fristående predikstolen, dopfunten, nummertavlan, bänkarna - är hållen i mörkbrun grundfärg, orgelläktarens bröstning däremot vit med ornamental målning i spegelfälten. Orgeln med fasad slutande tätt intill läktarbröstningen, har klaviaturen på södra sidan. Av kapellets gamla inredning bevaras ett par ovala nummertavlor; ramar med palmkvistar, förgyllda. H. 59 cm. Kapellet upplyses med elektrisk armatur. På altaret 2 ljusstakar av malm i imit. medeltidsstil. H. 30 cm. Kalk av silver delvis godronnerad å foten samt å knappen och cuppans nederkant ÖYRW IXRI'll KINU KL'MMER· 'l'AYLOH BELYSNJN(f KAT'l"VARDS­ KÄRL 52 MEDELPAD TEXTILIER KLOCKA beslagen med hög driven ornamentik i förgyllning (rankor, kerubhuvuden). Å foten ingraverat: »TILLHÖR SVARTVIKs FORSAMLING». stämplar å cuppanoch foten: l) Guld­ smedssignaturen G. M.(= Gustaf Möllenborg, mästare i Stockholm från 1823. 3) tre kronor 4) Stockholms vapen 5) Årsbokstaven z 4 = 1854. H. 26 cm. Paten av silver; förgylld botten med graverat kors och törnekrona samt palm och olivkvist korslagda. Inskrift: »TILLHÖR SVAR'rVIKS FÖRsAMLING». Samma stämplar som föregående. Diam. 16 cm. Oblatask av silver, runt om sirad med hög ornamentik i förgyllning, å locket lammet med korsfanan liggande på förgyllt underrede. Inskrift: »TILLHÖR SVARTVIKs FÖRsAMLING». - Stämplar: l) Möllenborg 2) tre kronor 3) Stockholms vapen 4) Års­ bokstaven z 4 = 1854. H. 11 cm. Alla 3 föremålen gåvor av disp. James Dickson, kyrkans stiftare. Vinkanna av nysilver, päronformig, på locket lamm liggande på bok. Kannan, som bär inskriften: »SVARTVIKS KYRKA 1885», förfärdigad av A. G. Dufva. H. 40 cm. Al tar d u k av rött siclen med guldbroderi. Modernt arbete. Mässhake av svart sammet med grått foder. Silvergaloner vanlig typ. Ryggvåden 117 cm. Kalkkläde av svart sammet med kvistar och törnekrona i silverbroderi. B. 45 cm. I tornet hänger en liten ringklocka av malm. Klockan bär på ena sidan in­ skrifterna: »SVARTVIK 1872», »GJUTEN AF N. P. LINDEBERG I SUNDSVALL» (i medaljong), på andra sidan en relief framställande »Dödens flod». Runt klockan löper upptill en bård med prydliga ornament, nedtill en . annan bård med stående akantus. H. 33, Diam. 47 cm. SAMMANFATTNING I. Kapellet uppfördes 1851 och saknade i sitt ursprungliga skick egentligt kor. II. 1917 restaurerades kapellet och erhöll då kor med utbyggd absid. ZUSAMMENFASS UNG Die Kapelle von Svartvik wurde 1851 erbaut; an dem ursprunglichen Eau fehlte aber ein eigentliches Chor. Die Kapelle wurde 1917 restauriert, wobei sie ein Chor mit Apside erhielt. SUMMARY This chapel was built in 1851 but originally lacked a proper choir. when a choir with apsidal cl1evet was added. It was restored in 1917, Fig. 48. Kirehhofsportal. Sköns kyrka. KyrkogårdsportaL Gateway of the church-yard. SKÖNS KYRKA MEDELPAD, VÅSTERNORRLANDS LÄN, SKÖNSTINGSLAG,HERNÖSANDS STIFT, MEDELPADS ÖSTRA KONTRAKT TRYCKTA KÄLLOR. HULPHERS s. 78. - Hernösandskatalogen nr l, 132, 187,208,508.­ Hernösandsstudier s. 16, 103, 106 (1914).- CoRNELL s. 2, 27, 28, 31, 32, 44, 45,46, 50, 53, 86, 125. AVBILDNINGSSAMLINGAR. A. T. A. Div. fotografier.- B. St. Ritningar till ny kyrka 1849 samt till förändringar 1902. -- K. B. BURREUS, SDMLEK teckning av kyrkan1601.- Linköpings stiftsbibliotek, Teckning av RHYl'IELIUS efter Burrens. KYRKANS ARKIVALIER. Sockenst.-prot. 1787-1818 (K. I. 1). 1818-1838 (K. l. 2). 1839-1848 (K. I. 3). 1849-1865 (K. I. 4). Kyrkoräkensk. 1720-1883 (även visit.-prot.) (L. I. l) o. Inv. 1723 (L. I. 1). FÖRSAMLINGSHISTORIA Skön omnämnes första gången 137 4 och har sedan dess förblivit eget pastorat, tidvis moderförsamling till Alnö och Timrå. 4* 54 l\1EDELPAD KYRKOGÅRD OCH KLOCKSTAPEL Sköns kyrka är belägen strax under toppunkten på en större höjd, som i väster sluttar ned mot stora kustlandsvägen. KYRKOGÅRD Kyrkogården har sin största utsträckning å södra sidan om kyrkan. Den in­ BooÅJtDf>)WRhägnas av en enkel, tämligen låg bogårdsmur (gråsten i kallmur); på några ställen har genom utfyllning kyrkogården bragts i nivå med murens övre kant. Murens sträckning är tämligen rak. Bogårdernuren har fordom varit murad och avtäckt. I ett protokoll av den 13 maj 1807 heter det bl. a.: »Som Borggårdens Tak på tlera ställen blifvit aldeles fördärfvat af storm och ålder, beslöts att hvar och en ägare af · felaktiga skiften under Sifvert Anderssons i Funom tillsyn bör vid ansvar infinna sig nästa Fredags morgon med nödvändiga värktyg och materialer till dessa felaktig­ heters istånd sättande.» Senare har muren förfallit och ersatts med den nuvarande. Ingångar genom muren finnas i alla fyra väderstreck ungefär på mitten av varje STEOPORT sida. I väster en stegport (fig. 48) bestående av tvenne breda, med en valvbåge förenade pelare, prydda av halvkolonner i de inre hörnen och av pilastrar i de yttre. Entablementet och bågen äro rikt profilerade. Porten stänges med grindar av järn. Bågen fylles av ett Guds öga i en strålande sol av förgyllt järn. På en inskrifts­ tavla högst upp på bågen: / >>FRID l ÖFVER HELGEDOMEN l FRID ÖFVER DE DÖDA.>> I Kyrkaräkenskaperna (K. I. l) omtalas >>Stegporten>> första gången 1732, vilket givetvis gäller en stegport, tillhörande gamla kyrkan. Den nuvarande tillhör nya kyrkan och är uppförd vid 1800-talets mitt. De övriga kyrkogårdsportarna äro alla av en och samma typ: murade, tämligen tjocka, vitputsade stolpar med pyramidtak av svart plåt och trägrindar. KLOCKfiTAl'Er, Klockstapel har funnits. Den har haft sin plats sydöst om gamla kyrkan. David Ludvig Mejers teckning från 1760 visar en enkel konstruktion med fyrdelat sadeltak. 1724 omtalas >>Stapellens reparation» (L. I. 1). I visitationsprot. 1773 berättas den »börja bli något bofällig» (L. I. 1). I visitationsprot. av 9 Juni 1776 omtalas »klock­ stapeln så bofällig att den skal å nyo byggas ... >> och 1779 nämnes >>Ritning till klockstapelen». Vid nya kyrkans tillkomst har klockstapeln blivit överflödig. BEmuvPå sluttningen väster om kyrkan är den nuvarande begravningsplatsen belägen NINW;PLNrs med begravningskapell, samt på annat ställe i socknen, längre söderut, närmare :-adeltak, takstol med ovanligt grova bjälkar. Yttre taktäckning röd­ målad bleckplåt. Tornet avslutas av en åttkantig lanternin med 4 urtavlor under rundbågiga öppningar; överst en kopparhuv med korskrönt konisk spira (fig. 53 och 54). Till nedersta tornrummet, kyrkans vapenhus leder från väster en p o r tal, flankerad av refflade kolonner med tjock vulst å basen (fig. 53). Dörröppningen ligger något insänkt i en grund nisch. På kolonnerna vilar ett tämligen lågt entablement. Upp· till avslutas portalen av en överst med krona prydd profilerad rundel kring ett halv­ ~!ATERL-\L YT'l'Elt­ VÄG(+ARS ARTIKU­ 'LERD!G TAK VÄS'rPORTAL 8KÖNS KYRKA 57 cirkelformigt fönster, närmast omfattat av eri hålkäl. Över dörröppningen tavla av brunmålad plåt med inskrift i guld: >>UNDER KONUNG OSCAR I REGERING GRUNDLAGD 18 47. FULLBORDAD 18 5o.» Dörrarna av trä med beslag och snidad mittlist. ­ Mot kyrkan dörrar med matta glasspeglar. Tornet har nedtill rundbågiga fönster på norra och södra sidan. Vapenhusets golv: 'l'ORN sedan restaureringen 1900 av kalkstensplattor i rutmönster. Trätrappa leder på norra sidan upp till l:sta våningen, som kommunicerar med orgelläktaren i långhuset. Golv av trä som i alla tornets övre avsatser. Belysning från vapenhusets sidofönster och portalens halvcirkelformiga fönster. - Härifrån leder till andra våningen och klock­ rummet vindeltrappa av järn. - Från andra våningen ingång till vinden, från klackrummet uppgång i tornets lanternin. Andra våningen får sitt ljus från ett rundfönster å tornets framsida samt från smärre gluggar i tornets sidoväggar. Klock­ rummet har två kopplade rundbågiga ljudöppningar i alla väderstrecken. Långhuset (fig. 55) upplyses av 5 rundbågiga fönster å vardera sidan, varav emeller- LÅNGHus tid det södra mittfönstret till större delen utnyttjats för en dörröppning. Ursprung­ ligen har kyrkan haft en motsvarande ingång å norra sidan; denna igensattes emeller­ tid vid restaureringen år 1900, från vilket dato även södra ingångens dörrar och vind­ fång härröra. Dessutom finnes förut omnämnd ingång under orgelläktaren. Kyrkans golv är av trä. GOLV Det tunna putslagret å kyrkans innerväggar täckes av vanprydande målning i dålig INNERVÄGGAR teknik, som ställvis låtit murverket framträda under de grå ytorna. Nedtill en skär ocHTAK DINER­ bård. Takets brukslagna brädtunnvalv har brunmålade imiterade gördelbågar och blå medaljonger i fälten. Målningen härrör från 1900 års restaurering. Kyrkans nuvarande kor, som före år 1900 utgjort sakristia, har i öster ett upp­ KOR hugget fönster, till storleken större än kyrkans övriga. Ursprungliga fönster i norr och söder omändrades även och erhöllo rund form. På norra sidan ingång från sakristian. Kyrkan uppvärmes medelst varmluftssystem med central i värmekammaren söder om koret. Ingång till. värmekammaren från öster. I kyrkan värmelucka å östra väggen. sakristian, liksom värmekammaren tillbyggd vid restaureringen år 1900. Nästan SAKRISTIA kvadratiskt rum med trägolv och platt brädtak. Ingång från väster, fönster i öster och norr. I dörröppningen till vinden i tornets 2:dra våning sitter numera en från gamla kyrkan härrörande kyrkdörr av furu, signerad 1695. Inom en av snidat rankverk KYRKDÖRR omgiven hästskobåge uppväxer ett stiliserat träd; därunder inskriften »A:o 1695»; ovantill initialerna I. I. S. S. 1 L. L. D. R. jämte ornament. Utåt begränsas fältet av snodda kolonnetter. I dörrens nedre· hälft särskiljas 3 fält, ett övre med egendomlig reffiing och tvenne sidoställda undre med slingor. Färgen är numera ommålad grönbrun med bronserade siffror (fig. 56). Jfr dörr i Njurunda. 58 /m MEDELPAD BYGGNADSHISTORIA ,r ·----·-· - ~ ' ii'-·-·-·-· a a År 1846 anlitas för nya kyrkans uppförande byggmästaren Jacob Norin. 1847 sker grund­ läggningen, varefter kyrkan uppfördes efter rit­ ningar av arkitekten A. K. Petterson 1849. Åt bildhuggaren Olof Hoffren i Hernösand anför­ tros de skulpturala uppgifterna (K. L 3). 1850 står kyrkan färdig. Den bestod av västligt torn med portal, långhus med ingångar i väster, norr och söder samt sakristia med ingång i norr. Långhuset med nuvarande täckning, orgelläk­ taren med trappuppgång i själva kyrkan. Pre­ dikstolen stod mitt över altaret å östra lång­ husväggen (se inr.); vid sidan om altaranord­ ningen var ingång till sakristian.- 1900 blir kyrkan föremål för omfattande restaurering. sakristian omgöres till kor, öppning i långhus­ väggen upptages, sakristians fönster göres om, stort östfönster, rundfönster åt söder, motsva­ rande åt norr genom dörrens ändring. Ny sakri­ stia jäinte värmekammare tillbygges. Golvet sänkes över en fot. Helt ny inredning och målning. Orgelläktaren ombygges med bibe­ hållet bröstvärn, men nytt underrede och ny ingång från tornet. Vapenhuset erhåller sten­ golv. 1902 förhöjes tornet och erhåller sitt nuvarande utseende enligt ritningar av G. Her­ mansson. Fig. 51. Sköns nuvarande kyrka. · Plan. - l : 300. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTARE OCH AL'rAU­ PRYDNAll Altaret är av trä och prydes av en obetydlig skärmliknande uppsats, målad gråvit med 5 rosor i guld. På altarbordet en liten gipsstatyett efter Thorvaldsens Kristus. Korfönstren ha enklare glasmålningar, kompositionen över altaret framställer »Upp­ ståndelsen ». - Altarringen rund, genombruten. Överkanten och pallen stoppade med röd plysch. Allt tillkommet i samband med 1900 års restaurering. Å ömse sidor Grundriss der neuen Kirche. Plan of the present church. m ;;;::; O: m z Fig. 1>2. Sköns nuvarande kyrka. LAngdsektion. Die ncue Kirche. Lllngachnltt. l : 300. Lolll!ltudlnal aecUon of the present church. 60 MEDELPAD + Fig. 53. Sköns nuvarande kyrka. Exteriör från väster. Die neue Kirche. DaS Äussere von Westen. The present church seen from tlw west. PREDIKSTOL ÄLDRE PREDIKSTOL BÄNKIN· REDNING ORGEL· LÄKTARE ORGEL om altaret smärre målningar i olja på duk, föreställande t. v. Nattvarden, t. h. Moses med lagens tavlor. Före restauteringen stodo altare och predikstol kombinerade vid östra långhusväggen. 1833 nämnes Olof Hoffren i Hernösand som mästare till kyrkans skulpturala inred­ ning (K. 1: 4). Artisten G. M. Kjellström i Gefle hade utfört målning ovan altaret. Predikstolen, som står å norra sidan, är ett banalt arbete med framställningar av Kristus och Apostlar. Från restaureringen. Äldre, från 1600.talets slut härstammande, predikstol finnes i Hernösands museum bevarad i fragmentariskt skick. Sidofälten äro sirade i plattskärning kring arkad· motiv med målade apostlaframställningar, Kristus, profet, kvinnlig gestalt med bok. Fälten skiljas av runda kolonnetter med för en viss skola i Medelpad karakteristiska reffelornament. - H. 118 cm (fig. 57). Bänkinredningen är modern. Öppna bänkar i vitgrå färg. Å vinden finnes en omålad låg bänk (brudbänk?) från 1700·talets slut eller 1800·talets början. B. 36, H. 90, Djup 57 cm. I väster en orgelläktare med orgel utförd av J . G. Ek i Torp (K. I. 3). Läk­ tarens gamla underrede, stödkolonner och trappor borttagna 1900. Bröstningen där· SKÖNS KYRKA 61 Fig. 54. Die neue Kirche von Stlden. Sköns nuvarande kyrka. Exteriör från söder. The present churc_h, seen fron1 the south. emot bibehållen; har ett utskjutande framspringande mittparti med musikaliska em­ blem. Färgen gråvit med dekorering i guld. Underredet brunt. NUJ\H!ER­ En enkel, den moderna inredningen tillhörande, nummertavla finnes. TAVLA Dopfunt av sandsten. Cuppa och fot huggna ur skilda block. Båda äro starkt r>oPFUN'l' vittrade. Cuppan är rund och upptill försedd med en fem cm bred kant, nedtill med en något bredare ring. På cuppan ett rikt flätverk med figurer, dock i det närmaste i utplånat tillstånd. Foten är rund men försedd med en fyrkantig fot­ platta. Fyra bevingade djur med långa bakben äro anbragta omkring foten. (Cuppan, som varit sönderslagen, är lagad med cement.) Funten är troligen gotländskt arbete från 1100-talet. - H. 98 cm. Yttre vidd 92 cm. (Fig. 58.) Kalk av silver förgylld (jfr Inv. 1723) L. I. l. - H. 24 cm. Cuppan stämplad NATTVARDs­ KÄRL l. J. E. S., 2. Tre kronor, 3. S 5 ( = 1872 ) , 4. L ? Nattvardskärlen i övrigt äro fabriksvaror av nysilver. 62 MEDELPAD Fig. 55. Sköns nuvarande kyrka. Interiör mot öster. 'l'he I>resent church. The interior towards the east. Die nene Kirchf'. Das innere gegen Osten. LJUSREDSKAP Armaturen är av massmg, modern. Ljuskronor 4 st. i skeppet (en glaskrona i koret), samt ljushållare å väggarna, och 2 altarstakar, 7-armade. I sakristian hänger en gustaviansk krona av glas. 1700-talets :;lut. - H. 98 cm. 2 st. ljush å llare av polykromerat trä, skänkta 1735 av Barbro Drake, änka efter prosten i Skön, Daniel Touscher. Svart mittsköld med silverinskrift (»D. T. / B. D /1735) omramad av gyllne ranka mot blå grund. - H. 77 cm (fig. 59). 2 st. lampette r av mässing. -H. 47 cm. Inskrift : »JONAS LIDIN (ELSA ANGEMAN) A:o 1748. Lam­ pett, rund av mässing. - Diam. 3G,5 cm. 'fEXTILIER Kyrkans s krud består av antependium och 4 mässhakar. SKÖNS KYRKA 63 Antependium av rött stoff, prytt med kors och lister i guldbroderi samt tillhörande bokdyna, är mo­ dernt arbete. 2 mässhakar, moderna, till altarets skrud. Mässhake, röd sammet, brunfodrad med silver­ galoner i form av kors å båda våderna. 1700-talet (1727 L. I. 1). Ryggstyckets L. 156, B. 77 cm. ~Iässhake av svart sammet, 1800-talet, vanlig, med silvergaloner. Ryggvådens L. 138, B. 80 cm. HÅVAH 2 st. håvar av svart sammet med silvergaloner, 1800-talet. RAl\1 ·Ram, fyrkantig med hörnornament och överstycke av trä, målad svart och guld. -· H. 89, B. 58 cm. GRAVSTENAH I kyrkans vapenhus förvaras sedan 1900 några större gravstenar. Särskilt märklig är Fardiaekn Unges sten från omkr. 1400, som förut legat å kyrkogården och som förbundits med . Fale Bures mytiska gestalt. 1 Stenen är av sandsten och är märkt med ett stort kors, i vars mitt är en rundel med diverse emblem: bilor, en arm, några oläsliga bokstäver; i hörnen kors i rundlar. B. 127, H. 248, Tjocklek 18 cm. (fig. 60). Fig. 56. Sköns kyrka. Dörr 1695. TUr 1695. Door 1695. Gravsten av röd sandsten hittad och upptagen ur jorden 1858, skadad, Inskrift:» WN SAMUEL HAKE· l SONS I - - ASTADH l - - H l HUSTR - - NGEBORG ROLOFZ DOTTERS l GRA ­ TEEN l ANNO l - 66» j. B. 131, H. 173 cm. Gravsten av sandsten; järnringar i hörnen. Övre vänstra hörnet avslaget och nu­ mera förkommet. Inskrift: »HÄR UNDER l HVILA OCH VÄNTA l DET YTTERSTA BASUNALHJDET l PROBSTEN OCH KYRKO­ HERDEN l MAGN DANIEl" TOU8CHER l DES KÄRA MAKA l BARBARA [DRA) KE OCH EN DOTTER l ELSA TOUSCHER, FADREN OCH DOTTREN AFSOMNADE l ÅR M. D. C. C. XXXII l MEN MODREN ÖVERLEFDE DEM l BÄGGE DÖD ÅR M. D. c. c. - - » slutsiffran saknas. H. 250, B. 150 cm. Gr a v häll av sandsten, lagad och hopsatt å mitten, varvid inskriften orätt kom­ pletterades. Märken efter ringar. Inskrift: HÄR HWILAR FORDOM l CRONOBEFALLNINGSMANNEN l ÖFWER MEDELPAD l CLAES SANDEL l FÖDD DEN 6 JAN. 1706 DÖD DEN l! MAJ l 1741 MED SIN K. HUSTRU l MARTA MAGDALENA STRANDELL l FÖDD DEN 2 4 JUNI 16 9 7 DÖD l l 7 - slutsiffra saknas. I tornet hänga tvenne ringklockor av vanlig form, en större med bladbård och KLOCKOR inskrift: 1 Se härom BYGDEN i Samlaren 1890. 64 MEDELPAD »GUD TIL . ÄHRA OCH SIÖNS FÖRSAMLING l TIL TIÄNST, SEDAN lAG EFTER EN OLYCKELIG HÄNDELSE AF RINGNING BLEF FÖRLORAD l DEN 9 SEPT. l 7 4 9 OMGIÖTZ lAG 3 DIE GÅNGEN / I SUNDSWALL FÖLlENDE OCTOBER lOMSORGEN FÖR l\IIG UPOFRAD AF FÖRSAM -LINGENS HERDE MAG. PETR. E. STAFF» andra sidan: »UNDER DEN REGERANDE ALLERNÅDIGSTE KONUNG FRIEDERIC l STES 3 QDE REGE ARF ÅR j l l l\IENTZ OCH N1DIGSTE l FÖRSTE GlUTEN ADOLPH FRIEDRICS UTKOHELSES 7DE AV cm. MÄSTER ERIK HILJ"S'fRÖM. » H. 102, B. 102 Lilla klockan. Å ena sidan krucifix omkring vars fot tre bevingade änglahuvuden flyga. Andra sidan inskrift: KYRKAS »DENNA KLOCKA l ÄR MED SKIÖNS l OCH FÖRSAMLINGs KOSTNAD MAG. l SAMT PAST. FÖRSORG Fig. 57. Sköns kyrka. Predikstol. 1600­ OCH PRAEPOS. talets slut. Hernösands. museum. Kanzel, Ende des 17. Jhds. Pulpet. End of the 17th cent. l PETRI STAAF.FS l GlUTEN I SUNDSVALL AF CARL / J. LINDEBERG ÅR 1 7 6 o,. U n der inskriften änglahuvuden. SAMMANFATTNING AV SKÖNS KYRKAS KONSTHISTORIA A. DEN MEDELTIDA KYRKAN I. En kyrka med ett kraftigt torn i väster, men med okänd korform uppföres troligen på 1100-talet. Till denna hörde den stora stenfunten. II. Under senare medeltid tillfogas på södra sidan ett vapenhus samt en utbyggnad ett stycke öster därom. III. Under nyare tid förfaller kyrkan mer och mer. Under 1700-talets förra del raseras tornets · övre del och avjämnas i jämnhöjd med själva kyrkan. 1848 erhålles tillstånd att riva kyrkan, vilket kort därefter går i verkställighet. B. DEN NUVARANDE KYRKAN I. Kyrkan uppföres 1849-50 efter ritningar av arkitekten A. K. Petterson. II. 1900 restaurering i det inre, 1902 förhöjes tornet och erhåller sitt nuvarande utseende. ZUSAMMENFASSUNG I. Eine Kirche mit kräftigem westlichen Turm aber mit unbekannter Ohm·form wurde mutmass­ lich im XII. Jaln-l1. erbaut. Aus dieser Zeit stammt der grosse Taufstein. (Fig. 58) - Im späten SKÖNS KYRKA 65 Fig. 58. Taufstein. Sköns kyrka. Mitte des ·12. Jhds. Dopfunt. llQO.talets mitt. Font, midst of the 12th cent. 5. St-erigcs k'IJ>·kor. Jfedelpad I. 66 :\IEDELPAD Fig. 59. Sköns kyrka. Lampett av trä 1735. Sconce of wood, 1735. Fig. 60. Wandleuchter aus Holz, 1735. Sköns kyrka. Fardiaekn Unges gravsten, omkr. 1400. Tombstone, abont 1400. Grabsteil\, nm 1400. Mittelalter wirdan dieser Kirche auf der Siidseite eineVorballe und etwas östlieb da von ein Anbau hinzugefilgt. In neuerer Zeit verfällt die Kirche allmählich. In der ersten Hälfte des XVIII. Jahrh. wird der obere Teil des Turmes bis zur gleichen Höhe mit der Kirche abgetragen. 1848 wurde der völlige Abbruch der Kirche bewilligt, der auch bald darauf zur Ausfiihrung kam. II. Diese wurde 1849-50 nach dem Entwurf des Architekten A. K. PETTERSON erbaut. Der Tunn wurde 1902 erhöht wobei er das jetzige Aussehen erhielt. 1900 wurde eine Renavierung (les Inneren vorgenommen. SUMMARY I . Probably in the 12th centm·y the ancient church at Skön was erected; i t h ad a western tower, but regarding the shape of nave or choir notbing is known. From this time dates the !arge stone font. (Fig. 58). The late Middle Ages added a porch on the south side and a little further eastwards from this, a small externa] appendage. SKÖNS KYRKA 67 The church fel! gradually into decay. In the earlier part of the 18th century the upper part of the tower was levelied to the same height as the naYe. In 1848 permission was obtained to demolish the ancient building, which shortly after was razed. II. The present church was erected in 1849-50 from the designs of A. K. PE'rTERSOK, architect. In 1902 the tower was given its present height and appearance. In 1900 the interior was restored. Fig. fil. Skönsmons kapell. Exteriör från sydväst. The chapel of Skönsmon, from th e sonth·wcst. Kapelle Skiinsmon von BUdwesten. SKÖNSMONS KAPELL INOM SKONS SOCKEN KÄLLA: B. St. Ritningar till kapellet av I. G. CLASON 1889. FÖRSAMLINGSHISTORIA Skönsmons kapell är beläget i elen ,;ödra, av Sundsvallsfjärden och stadens område avskilda delen av Sköns socken. · Det har tillkommit för att tillfredsställa behovet av en gudstjänstlokal för den växande industribefolkningen å Kubikenborg, men till­ hör alltjämt Sköns socken. KYHKOGÅRD nnKonÅm> Platsen omkring kyrkan är delvis inhägnad av ett enkelt trä s taket. gravnings p la t s är belägen ett stycke väster om kyrkan. Särskild be­ SKÖNSMONS KAPELL 69 L_l-·-·g·---·! l -~·--Q_·--·-- ci-·-'a-- -·-·-12'·- -a----·- i l Fig. 62. Skönsmons kapell. Plan. Plan. 1 : 300. Plan. Kapelle Skönsmon. The chapel of Skönsmon. KAPELLBYGGNADEN Skönsmons nygotiska kapellbyggnad består av en tornanläggning i väster, ett rek­ tangulärt långhus, vartill å ömse sidor om tornet tvenne trapphus ansluta sig, polygont kor i öster mellan sakristia på norra och värmekammare på södra sidan (fig. 61-62). Byggnaden är över en slätputsad sockel uppförd av gult tegel, numera utvändigt soCKEL spritputsad i gulbrun färg. MATEmAL Alla byggnadsdelarnas tak, inklusive tornspiran med hörntureller och de trans- YTTERTAK versala gavelbildningar, som uppstiga från långväggarna, tre å vardera sidan, äro täckta med rödmålad plåt. Ingångar: å tornets västvägg, å trapphusen samt vid sakristian genom en på västra DÖRHAn sidan tillbyggd förstuga. Fönstrens form och placering torde framgå av plan och fig. 61, de flesta med färgat FÖNSTEH glas. Innerväggarna äro slätputsade, försedda med allehanda dekorationsmålning. LångINNEH­ husinteriören präglas av vidlyftiga läktaranordningar å tre sidor, öppen takstol och VÄnGAns BE­ . HANDLIKNING tillbyggt· 1778. Byggnadsmaterialet är i murarna gråsten, i valven, valvpilastrarna, fönster- och MATERIA L dörromfattningarna tegel, mått 25 x 8 x 14,5 cm., med obetydliga variationer, ena­ handa i alla valven. socKEL Korets väggar följas å södra och östra sidan av en framspringande soc kel, som i norr slutar vid sakristimuren. Å södra sidan är strax t. v. om fönstret vid en nu­ mera igenmurad dörröppning ett avbrott 130 cm. brett. På västra sidan om detta avbrott skjuter »sockeln>> i höjden och ingår nästan i den bukiga, inåt sluttande muren. 76 MEDELPAD Fig. 68. Alnö gamla kyrka. Schnitte. sektioner. 1 : 300. Sections. Die Alte Kirchc von Alnö. The old clmrch of Alnö. (Jfr Ingångar.) Sockeln, ung. 15 cm. bred, består av större orgelbunden gråsten med fyllnadsverk av bruk, tegel och mindre stenar. Y'l"l'ER· Kyrkans yttre väggytor äro slätputsade i vit färg, med undantag för södra vapenMeRARs BE- husets ingångsvägg, där den fogstrukna gråstensmuren framträder kal. Därjämte har HANDLING långhusets östra gavelröste fått bibehålla en äldre spånbeklädnad av samma slag som taktäckningen före 1910. IKN~mKyrkans innervägg ar äro täckta av ett tämligen tiockt undre putslager med senv~;WARS BE- medeltida målningar, vilka dock munera döljas av ett tunnare övre putsskikt; detta nAKDLING · har emellertid här och var avfallit och låtit gamla figurscener framträda. De medel­ tida valven ha förblivit orörda. Yl"l'ERTAK Kor, långhus, sakristia och vapenhus ligga under var sitt sadel tak, sedan 1910 täckta med eternitskiffer, dessförinnan med spån. Dock har man mitt över långhuset från den äldre taktäckningen bevarat en spånklädd lökformig takryttare med flöjel i form av en tupp, som i stjärten bär årtalet 17 46, samt även trenne takkors. Den genombrutna takkammen kopierar en äldre, tillhörande gamla taktäckningen. Den ovannämnda spånklädnaden å långhusets östra röste är likaledes en lämning av det gamla taket. DÖRRAR Södra vapenhuset har en enkel tämligen stor ingångsöppning av spetsbågig fonn. Den enkelt yxade trädörren med enkla beslag härrör från medeltiden. Den ingång, som från vapenhuset förde in i långhuset, är sedan 1778 igenmurad. Till koret har strax väster om södra fönstret lett en vid obekant tid igensatt dörr­ öppning, H. ca 200, B. 120 cm. Å innersidan kvarsitta tre gångjärn, varav de två undre av konstfullare form . Numera inträder man i kyrkan genom ett år 1778 tillbyggt västligt förhus av trä med dörr på norra sidan. Från detta leder en vid samma tid upptagen, svagt stick­ bågig öppning med dörrar in i kyrkan. ALNÖ KYRKOR 77 Fig. 69. Alnö gamla kyrka. Exteriör från sydost 1927. 1'he extcrior of the old church af Alnö fr01n the east in 1927. south~ Das Äussore der alten Kirche von Alnö von BUdosten 1927. Till vinden finnes lucka på västra sidan av sakristians vattentak. Kyrkan har ursprungligen haft fönster endast mot söder och öster. Numera finnas mot söder tvenne, mot öster ett fönster, alla 1779 uthuggna från ursprunglig storlek till nuvarande och försedda med tegelomfattning. Fönstren ha tresidig avslutning. 1755 upphugges ett 4:de fönster, stickbågigt, i långhuset åt norr (L. I. 1). Alla fönstren med träspröjsar. Förhuset har fönsteröppningar åt väster och söder. Till sakristian leder från koret en utåt, mot kyrkorummet, i tvenne avtrappningar, inåt, m~t sakristian, i en enda avtrappning profilerad ingångsöppning med järnbesla­ gen dörr. Sakristian har mot norr ett tresidigt avslutat fönster med järngaller. Dessutom i öster ett mindre, inåt delvis bevarat, utåt igensatt rundbågigt fönster. FÖNS'l'ER 78 1\IEDELPAD Fig. 70. Alnö gamla kyrka. Interiör mot öster efter restaureringen 1927-28. The old church of Alnö. The interiortowards the east. Die alte Kirche von Aln ö. Das Inne re ge gen Osten. ALNÖ KYRKOR 79 Fig. 71. Alnö gamla kyrka. Interiör mot väster före restaureringen 1927-28. The old churchof A!nö. Theiuteriortowards the west. Die alte Kirche von Alnö. Das Innere gegen 'Vesten. 80 GoLv l\IEDELI'AD H\1'\~RMURAlt l,:\INNR'J'AK ocH Kyrkans gol v är överallt av trä. Långhus och kor äro övertäckta med stjärnvalv, sakristian med enkelt kryssvalv, allt av tegel. Vapenhuset salmar valv. Korets och långhusets valv äro till sin typ varandra tämligen lika. Korets dock något rikare utbildat. Dess smala sköldbågar stöda i hörnen på konsoler, som för­ svinna i murarna, medan västvalvet är byggt på hörnpilastrar och kraftigare sköld­ bågar. Triumfbågen, rundbågig och utomordentligt grov, framträder under långhus­ valvets östliga sköldbåge. Båda bågarna äro i bredd tillsammans · 280 cm. {jfr in­ teriören fig. 70). Långhusets östra mur har ovan triumfbågen en stor rundbågig öppning, som tillåter genomgång mellan långhusets och korets vindar. Den västra gavelmuren avtar uppåt i tjocklek genom tvenne avtrappningar. BYGGNADSHISTOHIA A v allt att döma har Aln ö gamla kyrka ursprungligen bestått av det nuvarande långhuset och koret, vars rakslutna form tyder på att kyrkan byggts under 1200-talet. Kyrkan själv ger för övrigt inga andra hållpunkter för en datering. Men då den stora träfunten måste dateras senast till 1200-talets förra del, har en kyrka vid denna tid tydligen funnits i socknen. Den gamla kyrkan har därför sannolikt tillkommit före 1250. Ingångar funnos på södra sidan såväl på koret som långhuset, båda nu igenmurade. Innertaket utgjordes väl ursprungligen av ett platt trätak. Först vid medeltidens slut, omkr. 1500 tillkomma de nuvarande tegelvalven och deras målningar. Vapenhus och sakristia äro förmodligen tillbyggda under loppet av 1400-talet. Enligt en av Sidenbladh anförd tradition (se handskrivna källor) skulle den ur­ sprungliga kyrkan ha . bestått endast av det nuvarande koret, icke som här antagits av koret och långhuset. Antagandet synes mindre sannolikt med hänsyn därtill att ingen skarv synes å gavelmuren mellan kor och långhus. Om långhuset vore senare tillbyggt, måste gavelmuren vid detta tillfälle ha blivit förhöjd, varav spår borde finnas . I nyare tid förses kyrkan med ny inredning. Av en äldre sådan från 1600-talets mitt finnes bevarat: predikstolen (signerad 1656), en läktarbröstning, ett fragment av bänkinredningen samt korgrindar. Se nedan: Bänkinredning. Vid denna tid hade predikstolen sin plats å triumfbågens. norra sida. Huruvida läktarbröstningen, som nu finnes å översta läktaren, då hade annan plats, kan ej med visshet avgöras. I 1700-talets_ senan~ hälft vidtagas efter en biskopsvisitation åtskilliga förändringar (L. I: 1). 1788 tillbygges det västliga förhuset och upptages den nya kyrkodörren. I samband därmed igenmuras den gamla ingången från vapenhuset. Predikstolen flyttas till sin nuvarande plats strax t. v. om altaret; delar av det gamla trappräcket komma till användning i det nya, fastän givetvis insnickrade i nya passande lägen. ALNÖ KYRKOR 81 Kanske tillkommer nu den nya bänkinredningen med ökat antal platser. Till denna inredning hör också nedre läktaren; att dubbla läktare först från denna tid funnits i kyrkan är ej säkert, men troligt. År 1910 ersättes kyrkans gamla, men skadade spåntak med ett nytt av eternitskiffer. 1927-28 restaureras kyrkan, varvid väggmålningarna avtäckas. MEDELTIDA KALKMÅLNINGAR Kyrkan är försedd med målningar såväl å väggarna som i valven. Väggarna äro senare tid överstrukna med vit limfärg, vilken vid restaurering 1927-28 avlägsnats. Den ursprungliga puts, på vilken målningarna utförts, är emellertid på många ställen bortfallen eller skadad. Målningarna i valven äro däremot orörda och väl bibehållna. De ämnen, som framställas i målningarna, äro hämtade ur legenderna och den bib­ liska historien. Det lilla korvalvets figurala utsmyckning inskränker sig till änglar med passionsredskap i stjärnans innersta fält. Motsvarande plats i det västra valvet upptages av änglar med musikinstrument; i de yttre fälten något figurrikare scener. På korets väggar bilder av martyrer och martyrscener m. m. samt på långhusets väst­ vägg en numera av de båda läktarna dold framställning av yttersta domen. Målningarna äro utförda med kalkfärg på torr grund. Figurframställningarna äro enkla och kunna karakteriseras som teckningar färglagda stora sammanhängande plan, som endast livas av innerteckningens linjer och dräkt­ stoffernas schabloner. starkare modellering har icke eftersträvats, liksom icke heller rumslighet i bildenheten . . Dräktbehandlingen är stel, vecken raka, parallella och hårt brutna. Figurerna äro i regel ställda i vilande, neutrala poser. Rö_relsemotiv äro sällsynta. Kompositionen i de figurrikare scenerna inskränker sig till ett enkelt uppradande av figurerna i planet. Grupperingen fogar dock alltid naturligt in sig i de givna valvfälten och ansluter sig liksom ornamentiken utmärkt väl till arkitekturen. Marken består av band i olika färger (se fig. 72 och 73), varöver bakgrunden tecknats med egendomliga bildningar, förmodligen avsedda att betyda träd. Detta sätt att stilisera mark och bakgrund är egendomligt för Alnömålningarna och förekommer icke i andra bevarade målningar. Liksom i våra senmedeltida kalkmålningar i allmänhet så är det även i Alnö den dekorativa färgsammanställningen, som utgör målningarnas starka sida. Som tavlor betraktade äro figurer och figurkompositioner enkla och kunna ej mäta sig med våra förnämsta kyrkornålningar sådana som Albertus Pictors, men som arkitekturdekoration äga de i förening med den vackra, färgstarka ornamentiken obestridliga förtjänster. De förhärskande färgerna äro rödbrunt, grönt, gult och blått. Det matt rostbruna och rödbruna överväger i båda traveerna. Dock framträder i koret det gröna mer än i det västra valvet. 6. Sveriges ky>·kor. llfedelparl I. 82 MEDELPAD Fig. 72. Alnö gamla kyrka. Korvalvets målningar. Die alte Kirche von Alnö . Kalkmalercien im Chor· gewöl bc. The old church of Alnö. Paintings In the vanlt of the cbolr. ALNÖ KYRKOR 83 Fig. 73. Alnö gamla kyrka. Kalkmålningar i västra valvet, östra delen. Die alto Kirohe von Alnö. Kalkmalereien im östlichen Tcil des westlichen Gewölbes. The old chnrch of Alnö. Paintings of the eastern part of the west vanlt. 84 MEDELPAD .Fig. 74. Alnö gamla kyrka. Västra valvets norra kappa. .rob hånas. Die alte Kirche von Alnö. Kalkmalerei der nördlichen Kappe des westlichen Gewölbes. The old church of Alnö. Paintings ot the north sectroid of the wcst vault. Omamentiken är likartad i de båda valven. De trekantigt avfasade ribborna äro försedda med rutmönster eller zigzagband. På fyra av ribbornas; korsningspunkter finnas stora blommor (i korvalvet liknande sjöstjärnor). sköldbågarnas undersida bär ett schablonerat granatäpplemönster, deras kant följes av en schablonerad bård. Från sköldbågarna uppstiga två slag av blommor, dels breda, femtungade blommor på låga stänglar, dels på högre stänglar blomklasar och korsformiga blad. Från ribborna upp­ stiger ett ornament bestående av stänglar (som de nämnda) i korvalvet utan blommor, i det västra valvet ofta bärande blomklasar. I korvalvets fyrkantiga fält, närmast sköldbågarnas mittpunkt stora sengotiska korsblommor. Bakgrunden i valvens alla fält utom de yttersta är prydd med schablonerade stjärnor av fem olika slag. Målningarna i Alnö bilda historiskt en grupp för sig, som särskilt i ornamentalt DATERT:<~G avseende skiljer sig från andra målningar. Karakteristiska äro de stora blommorna, o c H HIS'l~?- som utgå från vxlvens mitt, och vilkas bladverk, liksom de stora blommornas i de IUSK BF:S'f AM­ :\I:Iellersta raden. l. Utplånad. 2 (söder om Fig. 84. Alnö gamla kyrka. Madonna från fönstret) apostel. Haken Gullesons verkstad omkr. 1500. Die alte Kirch e von Aln ö. The old chnrch of Alnö. Nederst. l (bakom predikstolen) Helga tre :Vladonna mit dem Kincle Madonna and child , from the workshop of Haken ans der Werkstatt Haken kungars tillbedjan (?). 2 (i s. ö. hörnet) ErasGullesons. Um 1500. Gulleson. About 1500. mus ' martyrium. Södra väggen. Överst. l. S. Halvard, inskr. SANC'rE HALVAR BID [FoR os]. 2 och 3. Kyrkofäderna Ambrosius och Augustinus (inskrifter utplånade). Mellersta raden. l. Utplånad. 2. Flykten till Egypten. 3 (under triumfbågen) Betlehemistiska barnamordet. Nederst. l. Nästan utplånade framställningar, ett helgon i munkdräkt, ·ett mans­ huvud med kardinalshatt, svårt skadade. 2. S. Botvid. 3. S. Margareta (?), S. Bar­ bara, S. Ursula, S. Appollonia. 90 MEDELPAD I triumfbågen, södra sidan, apostlarna J ohmmes och Bartolomeus. Norra sidan, apostlarna Simeon zeloten och Jakob d. y. På triumfbågens korsida, överst en ungmö och en ungersven hållande mellan sig ett schablonerat draperi. Långhuset. Norra pilastern, S. Birgitta. Södra pilastern S. Rockus. Norra väggen upptages av en delvis av det senare upp­ tagna fönstret samt läktarna skadad och dold framställning av Kristi stamträd som livets träd och korsets träd. På stammens övre del, Madonnan som den apokalyptiska kvinnan samt däröver den korsfäste frälsaren. I det omgivande slingverket gammaltestamentliga figurer i bröstbild med namnen på språkband. På triumfbågens åt långhuset vettande sida en skämtsam framställning av en dragkamp mellan tvenne män, samman­ hållna med ett rep om nackarna. Södra väggens målningar äro så gott som helt utplånade, endast en bild kan urskiljas förmodligen framställande Mi­ Fig. 85. Alnö gamla kyrka. Triumfkrucifix ur kael och draken. Haken Gullesons verkstad omkr. 1500. På västra väggen i långhuset en stor, Die alte Kirche zu Aln ö. The old church of Alnö. Triumphkruzifix aus.der \Verk­ Trinrophal crucifix fro:p1 the av den upptagna dörren och läktarna ska­ stattHaken Gullesons um 1500. workshop of Haken Gullesou, dad framställning av yttersta domen. about 1500. Kristus tronar i mitten omgiven av änglar och heliga. På ett språkband kan man läsa: VENITE BENEDICT(I) (Kommen I välsignade). Färger: Kristus i rödbrun kåpa, änglarna med gula vingar. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAHJ·: ALTAllRING Altarbordet, som står något till vänster under östra fönstret, är enkelt, av trä, målat blågrå färg och prytt med enkel altarduk. H. 120, L. 135, B. 83 cm. På altaret, bokpalL · L. 51, B. 27 cm. med inskrift »Förärat av P. M. S. R. M. l. D. R. 1702». Altarringen, en massiv inhägnad av trä med bukig profil, är på utsidan målad blå­ grå, på insidan skärröd. ALNÖ KYRKOR 91 Fig. 86. Alnö gamla kyrka. Kanzel 16ö9. Predikst.ol 1659. Pulpit 1659. Die alte Kirche zu Alnö. The old church of Alnö. MEDELPAD Brudpall, blågrå med grönbrunmarmorerad sits. AY ett medeltida altarskåp, som troligen ut­ MEDEifl'IDA AL'l'AHSKÅP gjort högaltarprydnad, finnas delar bevarade. Vänstra flygeln, någorlunda väl bibehållen, med två helgon, t. h. den heliga Barbara (med tornet), t. v. den heliga Katarina (med hjulet), stående under baldakiner med kölbågar, stavar och ros­ verk. Nedtill ge11ombruten list i korsmönster. Å vänstra ramen några röda färgrester. Det övriga är bevarat i mera fragmentariskt skick. T;-enne dorsalen med framställningar av den heliga Anna med Maria på armen (Jesusbarnet, som skulle sitta i Marias knä förkommet), den helige Laurentius, en lös apostel, samt delar av baldakinverk av Fig. 87. Alnö gamla kyrka. Del av äldre · bröstning. samma slag som flygelns. Flygeln H. 78, B. Die alte Kirche zu Alnö. The old church of Alnö. 42 cm. Figurerna H. ca 35 cm. Dorsalen H. TeilstUck der alten Ein- Part o! an old barrier. richtung. 72, B. 25 cm. 1400-talets slut (fig. 80). Vid restaureringen 1927-28 ha dessa delar sam­ mansatts till ett helt altarskåp i vilket de felande figurerna ha ersatts med avgjut­ ningar av en av de befintliga. MEDEL'l'IDA I kyrkans kor förvaras ett antal medeltida helgonbilder. Samtliga ha så gott HELGON­ helt och hållet förlorat sin polykromering. som IliLDER Den helige Mikael, trampande på draken, stympad: huvudet, vänstra vingen, högra underarmen och spjutet förlorade. Manteln är på grund av de hindrande vingarna lagd endast ÖYer ena axeln och hålles samman under skölden. Vecken äro smala och grunda. Bilden har fordom stått i ett skåp, varav endast darsalet finnes bevarat. Vackert arbete. Torde kunna betraktas som en utlöpare aY den norska skulpturkrets, som i Vestiandet på 1200-talet ägde sin främste representant i den s. k. Fresvik:::­ mästaren. Bildens höjd 100 cm. Datering omkring 1250. Fig. 81. Den helige Sebastian. Å kroppen synas märken efter de pilar; genom vilka helgonet ljöt martyrdöden. H. 126 cm. 1400-talets slut. Fig. 82. Kvinnligt helgon. Har förut burit krona. H. 112 cm. 1400-talets slut (fig. 83). Madonna, sittande med barnet på sitt högra knä. Enkelt ~rbete ur Haken Gulle­ sons verkstad. Omkr. 1500. H. 113 cm. (fig. 84). S:ta Anna med Maria på sin arm (Jesusbarnet förlorat). I skåp utan dönar. Skåpets höjd 148 cm. 1500-talets början. Enkelt arbete av efterföljare till Haken Gulleson. En mindre från sitt kors lossnad och c:tarkt skadad crucifixusgestalt. H. 40 cm. utan huvud. 1400-talet. Har förmodligen tillhört ett processionskrucifix. Nn fästad på ett enkelt uppgjort kors (1928). ALNÖ KYRKOR 93 Fig. 88. Alnö gamla kyrka. Die alte Kh·che zu Alnö. Hölzerner Taufstein, 1.3. Jhd. Dopfunt av furu. 1200-talet. The old chnrch of Alnö. Wooclen Font, 13th cent. 94 MEDELPAD Fig. 89. ·Alnö gamla kyrka. av mässing 1706. Die alte Kirche zu Alnö. Wandleuchter 1706. Ljusplåt Fig. 90. Alnö gamla kyrka. Ljusplåt av mässing 1716. The old cburch of Aln ö. Sconr e 1716. The old cburch of Aln ö. Sconce 1706. Die al te Kircbe zn Alnö. Wandleuchter von Messing 1716. PREDIKSTOL BÄNK· INREDNING Triumfkrucifix. Korsarmarna äro prydda med upphöjda ränder och avslutade av nästan mandelformade fyrpass med ornament i form av korsblommor. Å krucifixet är magpartiets modellering egendomlig genom de framträdande tvenne ränder, som från bröstkorgen löpa ned till ländklädet. Över Frälsarens huvud korsgloria med be· varade röda färgrester samt skriftband. Korsets H. 315 cm, utfört i Haken Gullesons verkstad, 1500-talets början (fig. 85). 1928 uppsatt i triumfbågen med nedre änden vilande på en vid samma tid här anbragt tvärbalk. Predikstol, signerad 1659, av polykromerat trä. Korgen har fyra fält, sirade med plattskärning kring arkadmotiv, fälten skilda av fristående ornerade kolonnetter. I entablementet märkas i varje vinkel förgyllda kerubhuvuden, på förkroppningarna mellan korgens nedre lister motsvarande lejonhuvuden. De nedhängande avslutnings­ styckena prydas av starkt förenklade keruber. Korgens svängda underdel avslutas nedåt av en kula. Det höga trappräcket blev vid predikstolens år 1788 verkställda flyttning från sin gamla plats å triumfbågens norra sida omsnickrat med gamla delar bevarade i nya lägen. Predikstolens grundfärg är grönt, dessutom förekommer blått, brunt, rött samt guld. Inskrift å korgens övre list: SALIGHE JEHRO 'rHE SOM HÖRA GUDZ ORD OCH GÖMA (DET). Å nedre listen: FÖRJEHRT O. S. S. W. A. T. S. W. C. E . D. och i samma fält under arkaden årtalat 1656. På predikstolen ett enkelt timglas med ställning av smitt järn (fig. 86). Bänkinredningen är sluten, härrörande från 1700-talets senare hälft. Av en äldre bänkinredning i plattskärningsteknik finnes en bevarad del insnickrad i bakersta bänken ALNÖ KYRKOR 95 strax vid norra läktartrappan. 18 st. bänkar på varje sida i kyrkan, förutom särskilda bänkar i koret och vid ingången. Bänkarna äro num­ rerade på muren (verkställt 1782. L. I. 1). Siffror, tillhörande en äldre numrering, synas på norra sidan, där det översta putslagret avfallit. Trä­ fodring vid muren saknas. Bänkarna ha skärmar med speglar och listverk av enklaste slag. Gångjärnen utstående. Riglar saknas. Skärmen fram­ för främsta bänken mot öster har ett slingformigt bänkskrank. Södra korbänken krönes av rutgaller som nedre läktarbröstningen. - Färger: · mattgrågrön grundton, grönbruna speglar och skärröda lister. Korskranket i rött och grönt. H. 90 cm. Speglarna H. 58, B. 30 cm. Av en äldre inredning finnes ett bröstningsstycke bevarat med beslagsliknande plattskärningsdekor av samma form som på övre läktar­ bröstningen men brunmålat (fig. 87). Tvenne grindar med snedställt gallerverk, av trä, marmorerad rödvit ram, grönt rutgaller, ha tillika med pyramiderna tillhört en äldre bänk­ anordning i koret. H. 100, B. 62 cm. Tvenne pyramider med marmorerade rödvita kanter och genombruten, grön fyllningsranka ha liksom grindarna ej tillhört den nuvarande bänk­ anordningen utan en äldre. H. 157 cm. Vid västra väggen finnas 2 st. sambyggda läktare (se fig. 71), burna av runda träkolonner, rödbruna med snidade kapitäl. Överläktaren har på var sida 3 smala bänkar med ryggstöd och 3 utan. Bröstvärnets dekor består av ett blindarkadmotiv. Arkader och pilastrar ha beslags­ artad plattskärning, bottenströdd med i träet instampade stjärnor. Bröst­ ningens överkant prydd med äggstav och tandsnitt Arkadfälten och deras omfattningar hava rödbrun, pilastrarna mattblå marmorering. Möj­ ligt är, att läktaren krönts med det rutgaller, varav delar finnas bevarade Fig. 91. Alnö gamla kyrka. i kyrkan; detta är av samma form som undre läktarens och södra kor­ Värja. bänkens. Delarnas sammanlagda längd 593 cm. lJie alte Kirche zu Alnö. Degen. Undre läktarens bänkar hava alla, utom väggplatserna, ryggstöd. Läk­ The old church taren avdelas på framsidan i tvenne utspringande delar. Bröstningen of Alnö. Rapier. är indelad i speglar av samma form och målning som bänkinredningen nere i kyrkan. Nummertavla anbragt å södra korbänken, dubbelsidig. Gråblå, marmorerad fot och ram, röda snidade slingverk. 1700-talets mitt eller senare del. Av en äldre, alldeles enkel nummertavla finnes ena hälften bevarad jämte till­ hörande siffror av trä. H. 100 cm. Dopfunt av furu, fig. 88. Foten är skuren i ett stycke, men cuppan, som är skild från foten, är hopfogad av tio delar sammanhållna genom två rader mitt i delarnas tjocklek inlaxade trästycken, förreglade med träpluggar. Cuppan är dekorerad med ett LÄKTARE NUliUIEH· 'l'AVLOR DOPFUN'l' 96 MEDELPAD Fig. 92. Alnö »Mellankyrka> . Ritning av L. Hawerman 1857. »'l'he seeond church " of Alnö. Drawh1g 1857. Die »zwei te Kirche» von Alnö. Zeichnung 18ii7. tätt flätverk samt trenne figurer klädda i ett enkelt, veckat plagg liknande en alba. En med vingar och korsgloria. Den andra med vingar utan gloria. Den tredje, med gloria men utan vingar, griper med de upplyftade händerna i slingverket. Omkring foten fyra lejon i gördlar med spännen, genom vilka de tyckas fastkedjade vid foten. Säkerligen är Alnöfunten en efterbildning av funten i Skön (se ovan!) eller av någon liknande, nu försvunnen och okänd funt. Dess datering är därmed dock ej säker. En folklig efterbildning, som den är, tillhör dess stil visserligen 1100-talet, men den kan mycket väl vara utförd betydligt senare, troligen under 1200-talets förra del. Lejonen å foten på denna liksom i Skön påminna något om ett djur på Ytterselö­ funten, Södermanland, vilken som Roosval antagit, stått under lundensiskt inflytande, ehuru den utförts på Gotland. Lund-Gotland-Skön skulle alltså vara de etapper denna formvärld närmast passerat, innan de hunnit till Alnö. H. 98 cm. Yttre vidd 92 cm. 1200-talets förra del. voPSKÅL Liten dopskål av tenn, med tillhörande målad träställning. H. 04 cm. Skålens diam. 20 cm. Stämplar en ros, en lilja två gånger samt årsbokstaven I ( = 1767). Dopskål av tenn. Diam. 2P/ 2 , H. 7 cm. Stämplar: l TRE KRONOR l l G. w. l l G l .-1. dörrar, vari framställes den heliga Anna med Jungfru Maria och Kristusbarnet. Skåpet SKULP'l'URim är skadat, dock till färgen rätt väl bevarat, rött dorsale med svartnade guldstjärnor, kanterna guld med blå hålkäl , Anna och Maria hava guldklädningar, Kristus röd mantel, samtliga klädnader blåfodrade, Annas dok vitt. Från tiden omkr. 1500. Utfört av samma hand som S. Anna från Alnö, en efterföljare till Haken Gulleson. H. 109 cm (tig. 101). Krucifix. Korset är nytt. Bilden i senare tid överslammad med vit färg. Ut­ förd i Haken Gullesons atelier. 1500-talets början_ H. 111 cm (tig. l 02). Lammet med korsfana, fragment från omkr. 1500. Å kanterna spår av röd poly­ kromering. På norra väggen sitter mellan de 2 östligaste fönstren predikstolen. Färgen vit PREDIKS'l'oL med sirat och ornament i guld, ett arbete med prägel av efterklangsrococo. Korgens sidor äro nedtill något utsvängda och avslutas med bred ornamentbård. I fälten äro medaljonger, omramade med bladverk eller festoner kring motiv i olja på duk (»Sånings­ mannen», »Moses med Lagens tavlor b). Bok s tället stödes av en kerub. Predikstolens ryggstycke har ett gudsöga med kerub­ 110 MEDELPAD huvuden mot blå grund, och begränsas åtsidorna av rankverk i guld. Predikstolshimmelen är kupig med nedhängande lambrequiner, krönes upptill av glob och kors och har i taket duva med skålar. Trapp­ räcket har enkla lister. Predikstolen är utförd efter ritningar av G. M. Kjellström, omarbetade av J. W. Callerman 1851. Av den äldre kyrkans inredning finnes en predikstol från 1666 fragmentariskt bevarad. l fälten äro bågar med skulpterade evangelister, där­ omkring plattskärning. Fälten skiljas av fristående kolonnetter med reffelornament; ursprunglig poly_ kromering, rött och guld, bevarad, likaså å sido_ fälten blått och guld. Predikstolens blågrå grund­ ton är senare påmålning. Inskrift å övre listen: »COELUM ET TERRA 'rRANSIBUNT VERBA AUTE:\'I MEA NON TRANSIBUNT. ANNO 1666. DIE 4 APRIL ». ÄLDRE PREDIK· STOL Å undre listen: >SALIGHE AEHRO THE SOM HÖRA GUDZ ORD OCH GÖMMA 'rHET » samt evangelist· namn. H. 120 cm. (Fig. 103.) Å predikstolen ligger en C a rl X II: s b i h e l med träpärmar i läderklädsel med guldpressning och spännen och hörn av brons med konungens namnchiffer. . Dedikation å pärmens insida: »DENNA HELIGA BIBEL ÄR GIFVEN TIL TIMRÅ KYRKA UTI TESTAMENTE EFTER ORDINARIE LAND'l'· MÄTAREN ERIC CAJ,WAGF~NS KIÄRA MAKA FRU MARIA CATHARINA BOHMAN SOM VAR FÖDD UTI NORRKIÖ­ PING DEN 2 6 AUGUSTI l 7 3 6, OCH EN DOTTER AF RÅDMANNEN JOHAN BOHMAN PETTERSSON DERSTÄ­ _ DES; SAMT DOG DEN 21 :STA DECEMBER ÅHR l 7 8 l, OCH BEGROFS I DENNE KYRKA DEN 30:DE UTI SAMM.E MÅNAD, SEDAN HON U'ri 20 3 / 4 ÅHR VISTATS UTI ANFÖRDE FÖRSAMLING. » llÄNK­ IKREDNIKH ORGEL­ Fig. 101. Timrå kyrka. S. Anna med Maria och Kristusbarnet. Omkr. 1500. LÄKTARE ÄLDRE LÄK'l'AR­ BRÖSTKIKG B" ' k' d ·· .. .. t'llk 'd an Inre ningen ar oppen, l ommen VI St. Anna with Maria and renoveringen år 1898-99. St. Anna selbdritt, nm löOO. Christ, about löOO. l väster en orge 11 ä k tare på f yra k anne11erade träpelare. Bröstningen genombruten, med balusterdockor. En äldre läktarbröstning finnes bevarad, färgen vit med ornering (musikaliska emblem, olivkvistar m. m.) i guld. H. 129 cm. TIMRÅ KYRKA 111 Orgelfasaden (se fig. 100) är OltGELFASAD målad i vitt och guld och utförd efter ritning av J. W. Gers 1843. Delar av en äldre orgelfas ad ÄLDRE OUGEL~'ASAD finnas kvar: ett fasadkrön med krona och lyra H. 98 cm, ett par hörnstycken H. 86 cm samt 2 ängla· putti m ed guldvingar, knäböjande på podier. H. 7 4 cm. Nummertavlor, 2 st., svarta i NUMMER· 'l'AVJ.OR förgylld ram, krönande ornament med uppslagen bok och olivkvist, nedtill ranka med ljushållare (av senare dato? årtalet 1816). H. 147, B. 64 cm. 2 st. Kalkar av nysilver. H. 270, SlLVEH Diam. 28 cm. Paten, förgylld. Diam . 16 cm. Vinkanna, vanlig, päronformig med emblem, av nysilver. H. 32 cm. Oblatask. H. 10 cm. Dopskål av nysilver, skålen för· gylld, med inskrift: Fig. 102. Timrå kyrka. Krucifix, ca 1500. »LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG Triumphkruzifix, um 1500. Trium phal crucifix. About IöOO. OCH FÖRMENEN DEM ICKE TY sÅDANA HÖRER GUDS RIKE TILL» . Ljuskrona av malm med stor kula och ljusarmar, - i vardera av trenne kransar, WUSREDSILW däremellan solrosor. Vanlig 1700-tals form. Å kulan följande inskription: »DENNE LJUS CRONA ÄR l 7 31 KIÖPT l AF TIMBRÅS · KYHKIAS · OCH · FÖRSAMLINGE~S • MEDELL · FÖR · 400 · DAHL~/ KOPPAHMYNT ·AF· HERR l ERICH· NÄSMAN». H. 150 cm. (Fig. 104.) Ljuskrona av malm, liten, - ljuspipor i en krans, sirat av blomkalkar. Inskrift å kulan: »DENNA • CRONA ·ÄR· GIFWEN l UTAF • ERICK · LARSONS · DOTI'fER I[NG]RII SISILIA · ·LARSDOTTER . ANNO · l 7 4 8 ». Vacker kristallkrona, empire, 2 rader ljushållare. H. 135 cm. Kristallkrona (i sakristian) gustaviansk. Skadad. Rester av gammal lju skrona av trä, grönmålad. Ljus s take av malm, trearmad och försedd med två, mellan armarna uppstigande solar. Inskrift på en sköld å mittstammen: CRONO BEFALLNINGSMANNEN l JONAS .ÅSLUND l OCH l FRU ANNA BRITA FORSSTEDT l ÅR 1796. H. 65 cm. (Fig. 105 : 1.) - Två st. tre· armade nysilverstakar, rikt profilerat skaft, 1800.talet. H. 52 cm.- Två st. ljus· 112 MEDELPAD Fig. 103.. 'l'imrå kyrka. Kanzel lGGG. Predikstol 1666. Pulpit 1666. TEX'l'ILIER stakar av massmg, moderna. H. 62 cm. - Lamp et t av mässing, oval. Reflexytan 8-formad och omgiven av en med drivna blom- och fruktmotiv dekorerad brädd. Över­ stycke musselformat med hjärtformig mitt. H. 59 cm (Fig. 105: 2.) - L am pett av mässing, åttkantigt oval. Liten åttkantig reflexyta, omgiven av en rikt uppdriven, endast geometriskt ornerad brädd. Överstycke musselformigt med åttkantigt centrum. H. 61 cm (Fig. 105 : 3.) Medeltida ljusstav. Spiralsnidad stång målad i vitt, rött och grönt. Vid hand­ taget en ring. L 300 cm. Å kyrkans altare, duk och bokstöd av rött kläde. Antependium av svart sammet med silverfrans och silverbård 209 X 117 cm. Svart bokdyna. Mäs s hake, vanlig, av svart sammet med silvergaloner. Ryggvåden H. 120 cm. Kalkkläde av ljusblått fasonerat siden med spetsverk i guld. I mitten Lammet med korsfanan och under initialerna P: P. samt årtalet 1715. 41 x 42 cm (Fig. 106.) Kalkkläde av röd sammet, bård och frans i silver. 1700-talet. 53 1/ 2 cm. Två svarta h å var med initialer A. M. B. och A. E. E. 1800-talet. Två moderna h å var av röd sammet med guldgaloner. TIJ\IRÅ KYRKA 113 Fig. 104. Timrå kyrka. Ljuskrona av mal!ll 1731. Chandelier of brass 1731. Kronleuchter aus Erz 1731. Marmorgrupp efter •Madonna della Sedia», »kompletterad» med underdel och bifigur. Skänkt 1924 av Ingenjör Claes Nordström. Altaret flankeras av 2 st. gueridoner av trä. H. 114 cm. 1700-talet. um~umoNJm Gol vu r av bukig form. H. 275 cm. Omålat. un Medaljong med Johannes Döparens huvud på fat. Kvadratisk fot, B. 9 11 cm, MEDALJUNG 2 rakt skaft med 4 nodknappar. Över foten list med bokstäver? Alabastermedaljong, lutande anbragt. Fatet och foten av förgylld koppar. H. 21 cm. 1500-talets början, (fig. 107). (Avbildad av BROCl\IAN 1763.) Mot tornet står upprest familjen Krapps på Lögdö gravhäll av kalksten. Ovanför GnAv::rrBNAR inskriften en relief, dödskalle med korslagda benknotor och timglas inom en ring och krönt krans. Därunder: »HÄR HWILAR / BRUKS · PAT ·MATT· KRAPP· FÖDD • 1677 · DÖD · l 7 3 7 · D. 2 8 ·NOV. l DESS FRUAR f MAGD. HAl\IBELIA · DÖD · l 712 I NOV. l BRITA· PORTIN · 8. Sve,-igcs ky,-km-. lffedclpad I. 114 MEDELPAD Fig. 105. Timrå kyrka. 1. Ljusstake av malm 1796. 2, B. Lampetter a v mässing. 2, 3. Sconces of brass. 1. Leuchter aus Erz 1796. 2, 8. Wandleuchter aus Messlng. J. Candie-stick of brass 1796. DÖD· 1738 · AUGU.ISONEN · PHIL • KRAPP· MED FÖRA· GIFTET I· SEPT. 1760 l FÖDD· 1703 • D. l cm (fig. 3 OCT. ·DÖD • l DESS BARN l ERIC FÖDD • D . .2 · MARTH. DÖD. D. 26 ·APRIL· 17 44 l PHIL • FÖDD · D. 22 · MARTII ·DÖD · D. 28 ·AP . 1745 1 OLOF GÖRAN DÖD D. 2 ·FEBR. 17 4 7 FÖDD· 1746 D. 8 SEPT.· l CLAS KRAPP j FÖDD D. H . 200, B. 100 108). Röd sandstenshäll har i hörnet mellan långhuset o c h tornet på södra sidan. Hällen 4 ringar. I mitten ristad rundel med några svårtydda initialer M. H. E. L. D (?) KLOCKoR I RJÄL tornet hänga 2 st. r i n g k l o c k o r; en större med inskriften på ena sidan : »HÖR KWCKAN SLÅR l SE TIDEN GÅR l VÅR DAG ÄR SNART FÖRLIDEN l FÖR EVIGT YÄL l DYRKÖPTA l l BESINNA NÅDATIDEN » . På andra sidan »ÅR 1873, DÅ P. O. HÅKANSSON VAR FÖRSAMLINGENs KYRKOHERDE P . WAGENIUS KOMMI NISTE R, BLEV DENNA KLOCKA GENOM FRIVILLIGA BIDRAG OMGJUTEN OCH TILLÖKT AV F : P. J. LINDERBERG I SUNDSVALL >> . En mindre klocka med akantusbård upptill och nedtill samt inskrift: » DJ<~NNA KJ,OCKA A V 16 LISPUNDS VIKT TEsTAMENTERAD TIL TIMRÅ KYRKIA ÅR 1 6 3 2 AV UNDER­ LAGMANNEN PÄR MÅNSON ÅR ÅR (!) l 7 57 OMGJUTEN OCH MED ETT SKEPPUNDS VIKT TI.MRÅ KYRKA llfi Fig. 106. Timrå kyrkR . Kalkkläde av siden 1715. Chaliee-c.Ioth 1715. Seidenes Kelchtuch 17lö. 'fiLLÖKT MEDELST KYRKIAS OCH FÖRSAMLINGs BEKOS'fNAD OCH PAS'f. E'l' PHOBSTEN PET . S'fAAFFS OMSORG. GERHARD MEYER FECIT HOLMIAE » . SAMMANFATTNING AV TIMRÅ KYRKAS KONSTHISTORIA I. En kyrka av sten uppföres under senare delen av medeltiden, 1300- eller 1400-talen, tro­ ligen av enkelt rektangulär form. II. 1794 rives denna kyrka och ersättes med en ny, densamma som den nuvarande utom tornets övre del. III. Tornets övre del ombygges 1834-35, varvid det nuvarande krönet i form av ett rund­ tempel tillkommer. IV. Restaurering 1898-99. Ny, öppen bänkinredning, dekorativ målning i interiören. ZUSAMMENFASSUNG Im . späten Mittelalter, im XIV. oder XV. Jahrh. wurde eine Kirche aus Stein, mutmasslich von rechteckiger Form, in Timrå erbaut. 1794 wurde diese Kirche abgebrochen und durch eine neue ersetzt, eben dieselbe wie die jetzige mit Ausnahme des aberen Teiles vom Turm, der 1834-35 umgebant wurde und die jetzige Krönung in Form eines Rundtempels erhielt. Sie wurde dann 1898-99 restauriert. Ans dieser Zeit datieren sowohl das offene Gesttlhl wie die dekoraliven Malereien im Inneren. 116 MEDELPAD Fig. 107. Timrå kyrka. Johannes döparens huvud, alabaster, fat och fot av förgylld koppar. Början av 1fl00-talet. Kopf J ohannes des Täufers. Alabaster, Schale und Fuss aus vergoldetem Kupfer. Anfang 16. Jahrh. Head of John the Baptist. Alabaster; plate and foot of copper. Bcginning of 16th cent. SUMMAR Y A church built of stone, and probably of simple rectangular shape, was erected, in the later Middle Ages - the 14th or the 15th century - at Timrå. This building was demolished in 1794 and a new, i. e. the present church, save for the upper part of the tower, was erected. . The upper part of the tower was rebuilt in 1831--35, when its present top in the form of a round temple was added. At the restoration undertaken in 1898-!19, new open pews were installed and the walls were decorated with paintings. TIMRÅ KYRKA 117 Fig. 108. Timrå kyrka. Familjen Krapps gravsten. 1700-talets mitt. Tombslone of the family Krapp. Middle of the 18th cent. Grabstein cler Familie Krapp. Mille des 18. Jhds. 8* SUNDSVALLS KYRKOR ~1EDELPAD, VÄSTERNORRLANDS LÄN, SUNDSVALLs STAD, HERNÖ­ SANDS STIFT, MEDELPADS ÖSTRA KONTRAKT. N. AHNLUND, OCH TRYCKTA KÄLLon: HANDSKRIVNA Sundsvalls Historia, I s. KÄLLOR AVBILDNINGSSA)[],INGAR: 66 f. o. 104 f., II s. 314 f. A. T. A. Ky1·kobeskrivning av B. St. Ritningar till nya kyrkan. AnKIV (i prästgården vid Kyrkogatan). N:o 1 luventarii-Bok öfver Sundsvalls Kyrka fr. o. m.1832. Kyrkokassans räkenskapsböcker märkta: N:o 2 1726-1758, N:o 4 1785­ 1804, annan bok 1877-·1886. Protokoll från 1804. 1831. KYRKANs FÖRSAMLINGSHISTORIA Allt från sin grundläggning och fram till 1822 lydde Sundsvall under Belångers pastorat. Från detta år har staden utgjort eget pastorat inom Medelpads östra kontrakt. Från 1630 hade staden egen gudstjänst, som uppehölls av kyrkoherden och kommi­ nistern. Den senare var även tidtals skollärare. Ytterligare en kaplan anställdes snart, men denna syssla ersattes 1743 med en e. o. predikantbefattning. Sedan staden blivit eget pastorat har en komministratur inrättats 1859 och ytterligare en 1921. (BYGDEN, III, s. 231 och IV s. 25). DE FORNA KYRKORNA I SUNDSVALL Sundsvalls skiftesrika historia förmäler om icke mindre än tre äldre stadskyrkor, som föregått den nuvarande moderna. Den första av dessa tillhör den s. k. »Gamla stadens» tid, då det lilla samhället ännu låg ett stycke väster om den senare stadsplatsen vid tjärnen. 1 Angående tillkomsten av denna kyrka känna vi från 1629 och 1630 försök från borgerskapets sida att lindra de ekonomiska svårigheterna (AHNLUND, s. 66). Tro­ ligen har kyrkan fullbordats något av de närmaste åren. Den hade ett behärskande läge på krönet av en sandås, den senare s. k. Väderkvarnsbacken, och omgavs av kyrkogård. För kännedomen om byggnadens utseende äro vi hänvisade till en av kartorna över det äldsta Sundsvall, Olof Träsks av 1642, ett . visserligen icke alltför upplysande do­ kument. Kyrkan, uppförd av trä, saknade torn och klockstapel, hade brant takresning och takkam med flöjlar och kors. Ingång tycks hava funnits å västra gaveln. Att därutöver ut­ säga något närmare om denna kyrka, torde vara vanskligt. (Avb. hos AHNLUND, s. 68). 1 Se härom AHNLUND. SUND S V ALJ,S KYRKOR 119 Då staden vid århundradets mitt flyttades till platsen omkring Östra tjärnen, även kallad Stadstjärnen, måste även kyrkan följa med. Borgerskapet lyckades härför utverka sig preliminärt understöd av regeringen (AHNLUND, s. 104). År 1651 ut­ stakas kyrkans nya rum väster om tjärnen - nuvarande stadshustomten - och år 1654 omtalas (i Sundsvalls riksdags besvär) att flyttningen verkställts »i desse för­ flutne tu åren ». Faktiskt bl ev detta dock en ny kyrka, Sundsvalls andra, vartill den första fick låna virke. Även den nya kyrkan således av trä.. Dess rödstrukna yttre framgår av ett stick i Sueciaverket. (Uppgifter kunna hämtas även på andra håll.) Planformen har varit enkelt rektangulär med sakristia tillagd på nordsidan. Över takåsen steg en korsprydd takryttare. Huvudingång troligen i väster. I det inre lär hava funnits målningar. Bland inventarier kunna nämnas: Altarta v l a, framställande »N attvardem, skänkt 1644 av Befallningsmannen Daniel Bertilson. Den finnes nu i Brämöns kapell (se fig. 127). Predikstol, förfärdigad omkr. 1650 av Nils Nilsson från Näs. Det var troligen denna predikstol, »Gammal, dock i sin tid prydlig », som 1760 försåldes till Stöde socken för 120 Rdl. Genom Sundsvalls förmedling hade året förut gamla Predik­ stolen i Stöde förvärvats för kapellet på Brämön (se s_ 134). slutligen kan antecknas en sak risti e dörr med bildsniderier, märkt med initialerna C. D. L. och årtalet 1655. Överflyttades till Sundsvalls nya 1700-talskyrka och delade dennas öde. Orgel verk fanns ävi:m. Klockor med årtalet 1659 (omgjutna 1746). Kyrkobyggnaden låg inom en fyrsidigt in gränsad »bor ggår d », som dock genom sin sumpighet varit föga ägnad till gravplats; ännu långt fram i tiden begagnades gamla kyrkogården. Klockstapel var rest på norra sidan om kyrkan, dock utanför bogårdsmuren. (Sunds­ valls stadsplan 1698 av Nils Spole.) Ur denna kyrkas historia kan en händelse här antecknas; den olycka, som träffade henne vid vådelden 1681, varom berättas, att hon »stor skada lidit». Ännu 1697 stod hon under reparation; även klockstapeln måste återuppbyggas. Denna Sundsvalls kyrka skonades visserligen vid rysshärjningen 1721; men då den ej längre ansågs förtjäna underhåll, började borgerskapet strax efter återinflyttningen dryfta frågan om uppförande av ny stadskyrka. Hösten 1722 tillsattes härför en kommitte. Man tänkte sig ursprungligen en »korskyrka av vackert timmer med torn mitt ovanpå» , belägen å gamla kyrkplatsen. Men då bygget efter långa förberedelser igångsattes 1737, hade man frångått detta första, billigare projekt. Man var nu be­ stämd för en stenkyrka, som skulle resas på sandbacken utanför västra tullen. Detta kyrkobygge blev emellertid ett långt och ganska bedrövligt k apitel i Sundsvalls historia. Huvudfiguren i det olyckliga händelseförloppet hette Anders Rom berg, kyrkabygg­ mästare från Leksand. Det var denne man, som anlade kyrkvalvet så oskickligt, att 120 MEDELPAD Fig. 109. Sundsvalls kyrka. Das Äussere. Exteriör. Exterior. arbetet måste inställas och sakkunniga personer tillkallas för rådfrågning. Den lång­ variga stagnationen bröts omsider (1749) och bygget fullföljdes (från 1750) av Daniel· Hagman, efter ritningar av överintendenten Hårleman. Invigning förrättades den 23 sept. 1753 (Inv. från 1832); kyrkan fick namn av drottning Lovisa Ulrika. Dock var det hela härmed ej avslutat. Ännu 17-65 återstod en del arbete; mäster Hagman nämnes i räkenskaperna så sent som 1771. · Denna kyrka (Inv. från 1632. - AHNLUND), som var 611/ 2 alnar lång och 26 alnar bred, visade till planformen en åttakantig oval, Rombergs . vanliga plangivning (jfr Stöde) med sakristia ( 19 alnar i fyrkant, allt invändigt mätt) tillbyggd på norra sidan, och å den södra motsvarad av en s. k. »Lillkyrka, (L. 17 8/ 4 aln, B. 10 1/ 2 aln, för· sedd med läktare). Kyrkan hade valv av tegel och yttre taktäckning av spån. Ur­ sprungligen saknades torn - ny klockstapelbyggriad omnämnes i räkenskaperna 1771. Senare - 1797 - lät man emellertid vid västra sidan tillbygga ett av Simon Geting ritat torn med koppartak 10 alnar långt och 9 alnar brett; urverk från Stjernsund skänktes av Hantverkssocieteten 1799. Kyrkans bänkar och inredning, tillkomna omkr. 1760, voro i allmänhet utförda av mäster Hillgren. Altartavla av Hofverberg, med förgyllning från 1780 av en förgyllare i Sundsvall. Sivert Bistedt hade 1739 skänkt en »mycket hedersam» predikstol. SUNDSV ALLS KYRKOR 121 Fig. 110. Sundsvalls kyrka. Interiör mot öster. Das Innere gegen Osten. rrhe interior towards the east. Bland lösa inventarier kunna nämnas 2 tavlor av historiemålaren Biintzow i Kiel, skänkta av Consuln Postel (prot. 12. 7.1842).- Vidare »Korsfästelsen», nu iBrämön(s.d.). Kyrkan har ägt en bogårdsmur, uppförd av mäster Hagman; 1764 uppgives denne hava »undfådt av borggårdsbyggnadsmedlem 840 Rdl. (Räkensk.).- 1813 förses »borg­ gården» med ny täckning; s. å. omtalas en stegport i väster och en i öster (täckta med järnplåt). - (Kyrkorådsprot. 1804-44). Vid den förödande stadsbranden 1888 nedbrann kyrkan med så gott som alla in­ ventarier. DEN NUVARANDE STADSKYRKAN Den nuvarande nygotiska stadskyrkan i Sundsvall är belägen i stadens västra del å en ganska stor, delvis naturlig terrass med trappanläggningar och planteringar (samma plats där den gamla år 1888 nedbrunna kyrkan stod). BELÄGENmJT 122 MEDELPAD Fig. 111. Sundsvalls kyrka. Kalk av silver. Kelch aus Silber. Chalice of silver. Fig. 112. SundsYalls kyrka. Kanna av förgyllt silver 1698. Silberne Katme, ver~ go!det, 1698. Gilded silver vessel l 1698. Kyrkan är anlagd som treskeppig gotisk basilika med polygonkor och trerine till detta anslutna mindre kapell (sakristia i norr - dopkapell i söder - »åminnelse­ kapell» i öster); torn i väster med spira, 84 m högt; över korsmitten en takryttare, F. ö. hänvisas till plan och fig. 109. Byggnaden är uppförd av maskinslaget rött tegel över en sockel av granit. I MA'l'ERIAL SOCKEJ, strävapparaten och annorstädes en del cementarbeten. Taktäckning skiffer. Korsarmar och torn med trappgavelsmotiv, ytdekor av blinderingar m. m. YT'rm~­ MGRAHS BEDet inre visar allt man kan vänta av former och stilelement i en större kyrka. HANDLIKG typisk för den nygotiska smakriktningen: knippepelare, ribbvalv, imitation av triforier, en myckenhet spetsbågiga fönster etc. (fig. 110). Mot tornet är över orgelläktaren mittskeppets västmur genombruten med en hög spetsbågig öppning. IKNERI pelarna, med baser och kapitäl av cement, framträder tegelmaterialet bart, likaså Y ÄGGAns AR- i fönsteromfattningar, valvribbor, »triforier» och å några andra ställen. 'l'IKUI;8IUNG F. ö. äro murfälten och valvkapporna slätputsade och dekorerade med ornamental målning. GOIN Kalkstensgolv inlagt å några ställen: i vapenhuset, dopkapellet, i gångarna mellan bänkkvarteren (dock ej i koret). För önigt golv av trä. LÄKTARE I mittskeppets västra del samt i tvärskeppsarmarna äro inbyggda l äktare (tegel), vilande på låga polerade granitkolonner. SUND SV ALLS KYRKOR 123 Fig. 113. Sundsvalls kyrka. Ljusplåt av mässing 1678. 'Vandleuchter aus :i.\:Ie:':l­ sing 1678. Rconce of brass 1678. Fig. 114. Sundsvalls kyrka. Ljusplåt av mässing 1731. Wandleuchter ans Messing 1731. Sconce of brass 1731. Fig. 115. Sundsvalls kyrka. Ljusarm, 1600-talet. Wandleuchter, 17. Jhd. Branched candle-stick, 17th cent. DOPKAPELL Dopkapellet har i senaste tid undergått renovering. Ljus färghållning; dekorativa symboliska motiv i målning å väggfälten. Kyrkan uppvärmes medelst varmluftssystem. Kyrkan uppfördes år 1895 efter ritningar av arkitekten Gust. Hermansson. UPPVÄR~r-. NING 124 MEDELPAD F ig. 116. Snnds valls ky rk a före branden 1888. (Den tredje kyrkan). Di e Kirche va r dem Bronde 1888. 'l'hc church before the f\re in 1888. ALTA1w 1·1·PREDl KSTUL t:LA8MÅ J.l\ l l'\GA R SATS Inrednin gen utgöres av en gotiserande a ltarupp sa t s och pr edik sto l utförda mörkt brunm ålad ek samt öppna, nygotiska ekmålade bänkar. Elektrisk a rm at ur av mässing. I fönstren är numera insatt ett matt iriserande glas. Några hava glasmå lnin gar, t. ex. korfönstren, härstammande från tiden vid kyrkans byggande. Några andra äro senare tillkomna, främ st de stora kompositionerna i korsarmarnas stora spetsbågsfönster, framställande Luther (söder) och Gustaf Adolf (norr), vilka genom sin starka färg göra synnerligt god verkan i elen stora och trista in teriören. - Aven dopkapellet har glasm ålnin gar, 3 st. , syftande på döpelsen. Kompositionerna äro utförda hos Neumann & Vogel efter kartonger av F. U. Gullich . INVENTARIER J\ATT\'AHDSKÄHL Av kyrkans gamla inventarier blevo endast några silverpj äser räddade undan stadsbranden. K a lk av silver. Längs kuppans kant ett graverat ornament. Skaftet åttkantigt med profilerad mittknopp. Foten åttkantigt vriden. H. 26,5 cm. Stämplar : 1. Sundsvalls vapen. 2. Tre kronor. 3. H = 1766. 4. PS = Guldsmeden Petter Sellerstedt mästare i Sundsvall 1764-1868. Kanna av silver, förgylld. Bukig, på rund fot. Lockets grepp har fo rm i:w ett akantusblad. Inskrift å livet: »GUD! T I LL ÄRA GIFINN AF JONA S P . MOLIN I TESTAMENTE EFTER DES SA LIGH KX.HRE HUSTRO ELISABETH HAMllIEL ANNO 1 6 !) s. Stämplar: 1. Stock- SUNDSV ALLS KYRKOR 125 r- Fig. 117. Die Kirche nach dem Brande 1888. Sundsvalls kyrka efter branden 1888. The church after the fire in 1888. holms stadsvapen. t 1720. H. 25 cm. - 1698. 3. I. L.= stockholmsguldsmeden Johan Lund, Oblatask av silver, delvis förgylld. Åttkantigt avlång. Locket profilerat och ornerat med graverade ornament. På detta och på askens sidor äro pålödda fem gjutna änglahuvuden av olika storlekar. Inskrift å locket: CATARINA LIMNELIA D. 2 5 MARTIJ, ANNO 1 7 2 8, och under botten D: S: H: M. Stämplar: l. Stock­ holms stadsvapen. 2. A = 1728. 3. I. S. = en av stockholmsmästarna J o han Anderson Starin eller J o han Lorenz Starin, mästare i Stockholm resp. 1723-1756 och 1727-1759. 4. Åldermansranka. H. 5 cm. - Sked av silver, enkel. Stämplar: l. Sundsvalls stadsvapen. 2. H. = 1766. 3 P. S. = Sundsvallsguldsmeden Petter Sellerstedt, mästare i Sundsvall 1764-1808. 4. Tre kronor. - Kanna av silver. 1800-talsrOCOCO. Inskrift på locket: »TILL SUNDSVALLS KYRKA AF V. CONSULN OCH HANDL. E. P. MODIN ÅR 1843. Stämplar: l. Stockholms stadsvapen. 2. M 4 = 1842. 3. Zethelius =E. W. Zethelius, mästare i Stockholni 1839-1897. Bland de moderna textilierna kan antecknas en mässhake av vitt fasonerat siden- TEXTILmR damast med foder av blått lärft och broderier i guld och silver. Dopfunt av sandsten, modern, försedd med ornamentik av rosor. DOPl!'UN'r Ett större antal äldre ljusredskap från Sundsvalls kyrka, som förvaras i Nordiska LJUSREDSKAP Museet i Stockholm förtecknas här. Lam p etter av mä~sing, par. Ljusarmarna saknas. Oval, nästan rektangulär re­ flexyta med inskrift: PER LARSON BISTAIJ l KRISTIN HANSDOTER l BISTAIJ l Ui78. Drivna ornament på brädden. Överstycke med hjärtformig reflexyta. H. 79 cm. I Nordiska Museet, Stockholm, nr 32080 (fig. 113). Lampetter av mässing, par, utan armar, 2. K = 126 MEDELPAD Oval reflexyta med inskrift: ANDERS ÖMAN j CATHARI. MELLBERG /I 731./ DEN 6 NO­ VEMBER. Brädden dekorerad med drivna blad-, blom- och fruktornament, överstycket med en driven p;1lmett samt ornament som brädden. H. 66 cm. I Nordiska Museet Stockholm, nr 32081 (fig. 114). Lampetter av försilvrad mässing, 6 st. regencestil, sköldformad reflexyta med inskrift, på tvenne: JACOB POLACK /ANNA MÖRT/ A:o 17 24 på de fyra övriga: J: P:/ A: M:/ A: 1724. Drivna ornament med blad-, kartusch- och rocaille-motiv. Överstycket sammanhänger med själva lampetten och är prytt med driven ornering, i mitten en skål med frukter. Nordiska Museet, Stockholm, Nr 32088-32090. H. 31,5 cm. - Ljusarmar av mässing, par, med driven och punsad ornering, skaftet vridet. Språng 3-1 cm, väggplattans diam. 23 cm. Nordiska Museet, Stockholm, nr 32083 och 32087. - Ljusarm av mässing, ursprungligen trearmad, två armar. saknas (fig. 115). Skaften vridna med drivna knappar, man­ schetter och väggplattan försedda med drivna och graverade ornament, djur och sling­ motiv. 1600-talet. Språng 73 cm, väggplattans diam. 34 cm. Nordiska Museet, nr 3208,!_ Ljusarm av mässing, enkel med driven ornering. Språng 32 cm, väggplattans diam. 21 cm. Nordiska Museet, nr 3:.!088. - Ljusarm av mässing, enkel med drivna ornament. Språng 26 cm, väggplattans diam. 16 cm, Nordiska Museet, nr 32085. SAMMANFATTNING AV SUNDSVALLs KYRKORS BYGGNADSHISTORIA A. Troligen i början på 1630-talet uppfördes •Gamla Stadens» kyrka, en enkelt rektangulär byggnad av trä. B. Denna kyrka flyttas och uppföres med åtskillig förändring i nya staden 1651-54. C. l. 1737 påbörjades byggandet av en ny stadskyrka av sten. Byggmästare Anders Romberg. Bygget övertogs 1750 av Daniel Hagman och fullbordades 1753. Kyrkan hade ovalt åttkantig plan, var täckt med tegelvalv och hade sakristia på norra sidan och en utbyggnad (Lillkyrkan) på den södra. 2. 1796-97 fogas till denna kyrka ett västligt torn efter ritningar av Simon Geting· D. Efter den Hagmanska kyrkans branJ byggdes den nuvarande nygotiska stadskyrkan av arkitekten G. Hermansson 1895. ZUSAMMENFASSUNG Wahrscheinlich wurde die Kirche der »Alten Stadt» kurz nach 1630 erbaut, ein einfacher rechteckiger Holzbau. Diese Kirche wurde in die neue Stadt 1651-54 iibergefilhrt und mit manchen Veränderungen wieder aufgebaut. Mit Jem Eau einer neuen steinernen Stadtkirche wurde 1737 begonnen. Der Eaumeister war ANDERS ROMBERG. Der Eau wurde 1750 von DANIEL HAGMAN ti.bernommen und 175il vollendeL Die Kirche war von oval achteckiger Planform und mit Ziegelgewölben gedeckt. An der Nord­ seite eine Sakristei, an der Siidseite ein Ausban, die »Kleinkirche» genannt. Dieser Kirche wurde 1796- 97 ein westlicher Turm,.nach dem Entwurf von Simon Getting, angefligt. Nachdem die Hagmansche Kirche 1888 durch eine Feuer völlig vernichtet war, hat G. HER­ MANSSON die jetzige neugotische Kirche 1895 e1·baut. SUNDSVALLs KYRKOR 127 SUMMARY Probably the church in the »Old Towrn of Sundsvall was built shortly after 1630, a simple wooden rectangular building. This church was removed to -· and after considerable alterations ~ erected in the new town in 1651-·54. A new town church of stone was founded in 1737 under the superintendence of arcliitect ANDERs Ro~IBERG. The work was continued by DANIEL HAG:ilfAN in 1750 and finished 'in 1753. The plan was an oval octagon covered with brick vaults, with vestry on the northern side, and an externa! building on the southern side. To this a western tower was added in 1796-97 in accordance with the drawings of Simon Geting. Hagman's edifice was consumed by fire in 1888 and the present neogothic townchurch was erected by G HERMANSSON in 1895. Fig. 118. Sundsvalls kyrka på 1600-talet. (Den andra kyrkan) efter Suecia Antiqua. Die Kirche im 17. Jhd. :Sach Dahlberg, Suecia an­ tiqua . The church in the 17th cent. After Dahlberg, Sue· da Antiqua. Fig. 119. Kapene Lörudden. Das Äussere vom suden. Löruddens kapell. 'L'he chapel Lörudd~n. Exterior from the south . LÖRUDDENS KAPELL INOM NJURUNDA SOCKEN TRYCK'!' KÄLLA: AHNLt::tm, I, s. 242 f., II, s. 149. KAPELLBYGGNADEN Löruddens kapell är vackert beläget inom ett trädbevuxet område, inhägnat av ett svartmålat staket med vita grindar på södra sidan . Kapell byggnaden, som vid ena gaveln har en liten öppen förstuga försedd med sidobänkar och tjänstgörande som vapenhus (fig. 119), är utvändigt vitmålad, eljest LÖRUDDENS KAPELL 129 Fig. 120. Kapelle Lörudden. Das Innere gcgen Osten. Löruddens kapell. Tho Chapel L örudd on. 'l'he in terior towards the east. till konstruktionen överensstämmande med kapellet i Brämön (knuttimring med inklädda knutar, brädfodring: stående bräder på lock). Taktäckning: tegel (fig. 119). Klo e kb ock vid västra gaveln. Flöjel med inskrift: 1746 L s. Ingångsdörr i väster 3-sidigt avslutad och förseeld med tvärgående reffling å ömse sidor om en mittslå. Fön s ter 5 st. av raksluten form med vit omfattning och vitmålade losholtzar av trä. Interiören (fig. 120) ytterligt enkel, med innerväggar klädda med vitlimmad papp, nedtill panel i höjd med fönstrens nederkant. Golvet, förhöjt i koret med ett trapp­ steg, har i mittgången gamla plankor av ansenlig bredd bevarade. Rummet är över­ spänt med ett vitstruket tunnvalv av trä. Vitt listverk kring fönstren. BYGGNADSHISTORIA Läruddens kapell tillkom under det första skedet i Sundsvalls historia, under »Gamla Stadens » tid, alltså i förra delen av 1600-talet. Nybyggnad omtalas 1727. Undan­ tagandes målningen har kapellet sedan dess ej undergått någon anmärkningsvärd för­ ändring. 9. Sveriges kyrko1·. Me>. 3) » . . . . . O j 'rHE SOM HÖRA GUDS j ORD ocH GÖMA/THET. 16 74. » 4) evangelistnamnen. Predikstolen är marmorerad i blågrönt, andra förekommande färger äro mest rött, brunt och guld. Den är enligt inskriften förfärdigad 1674 och erhölls 1759 genom förmedling av Sundsvalls kyrka BRÄMÖ KAPELL 135 Fig. 125. Brämö kapell. Del av äldre altaruppsats. Part of an old altarpiccc. 'reil eines l\ltereu Altaraufsatzcs. från Stöde (vilken församling i utbyte mottagit den gamla predikstolen från Sundsvall. - Sundsv. räkensk.). Å räcket står ett timglas av järn med 2 glas; H. 4 7 cm. Ovanför hänger i taket en duva i silverfärg. Till predikstolstrappan ansluter sig vid södra väggen en sluten bänk med dörr; eljest är bänkinredningen öppen, brunmålad, tillkommen i senare tid. · Nummertavla stående på ett vitmålat podium t. v. om altaret; märkt å båda sidor med initialerna: »A. W. M. (S.) P. N. P. j P. D. L. 1R03. » Enkelt arbete (se fig. 124) med ramverk i brun och grå färg. H. 88 cm. I koret hänger en mycket enkel ljuskrona (se fig. 124) med inskrift: >> TILL DETTA HERRANS HUS ÄR DENNA LJUSKRONA FÖHÄRAT AF D. K1STRÖM>. För altaret ett rött sammetsantependium med silvergaloner samt tillhörande bok· stöd med årtalet 1899. Håv med pingla; röd sammet med vit spetsdekor. 1700-talet. Till kapellet höra några tavlor främst: l. En »Korsfästelse>>, oljemålning på duk av okänd mästare (fig. 126). Infattad i en vacker förgylld rococoram med rika asymmetriskt anordnade ornamentala former: i krönstycket koger med pilar jämte blomstermotiv o. a., i understycket en stjärna. - Arbete från rococotiden; har ursprungligen tillhört Sundsvalls kyrka. Dukens H. 159 cm. 2. »Nattvarden», en primitiv oljemålning på duk (utan ram) (fig. 127); blått är den 136 MEDELPAD Fig. 126. Brämö kapell. Korsfästelsen, oljemålning, 1700-talets mitt. Kreuzlgung, ÖlgemUde, Mitte des 18. Jh ds. The Cruciftxion, oil painting, middle of 18th cent. BRÄl\1Ö KAPELL 137 Fig. 127. Brämö kapell. Das Abendmahl. Ölgeruälcls 1644. Nattvarden 1644. Fig. 128. The Lord's s upper. Oil painting 1644. Brämö kapell. Ettbladstryck från 1700-talets slut. Print from the end of F.inblattdruck vom Ende des 18. Jhds. the 18th cent. dominerande färgen, mycket rött i dräkterna. Om tavlans härstamning upplyser in­ skriften: »GUDZ HELGHE NAMPN TILL ÄHRE OCH SUNDSVALDs STADS KYRCKIA 'l'ILL BE· PHYDELSE HAFWER BEFALNINGSMANNEN ÖFWER l\IIWELPAD VÄL(AKTA)'J'T DANIF;L BERTELSON MEDH SIN KÄRA HUSTRO 'rHJ<~NNA 'J'AJ<' LAN FÖRÄHRA'lT ANNO 1644» . Duken B. 184, H. 139 cm. 3. Kristus med gloria, stående på korsgloben. Olja på duk. Primitiv, mörk färg­ hållning, brun gnmd. H . 91 cm. 4. Ornamentalt gyllenläder;;tycke i ram. Utfyllnad med vegetativa rococoformer, orna-. ment, stammar m. m. Färger: blått, rött, grönt, gult. Inskrift: »'l'IL BRÄHMONS KYRCKIAS TIÄNST ACHG 1679». 5. »Wårs Herres och Frälsares Ie.su Christi Portrait författadt efter Roms gamla Analer. » Ettbladstryck på papper i träram. Tryckt i li'alun. H. 45 cm. 1700­ talets slut (:fig. 128). SAMMANFATTNING Kapellet uppfördes 1685. 1727 företages ombyggnad eller hel nybyggnad, varefter kapellet icke genomgått någon an­ märkningsvärd förändring. 138 MEDELPAD ZUSAMMENFASSUNG Die Kapelle von Brämö wurde 1685 erbaut. 1727 wurde ein Umbau oder ein fast vollständiger Neuban vorgenommen. Später haben keine bedeuten