SVERIGES KYRKOR KONSTHISTO:RISKT IWENTARIUM MED3TÖD AVKMIT.s Hl~ O.AN"P.AKAD UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL DALSLAND BAND 1. HÄFTE t. S UNDALS HÄRAD s. G UNNAS .. AV ~ OCH B.WALDEN KYRKOR I SUNDALS HA RAD KONSTHISTORISKT INVENTARIUM av SIGFRID GU NNÄS OCH BER'fiL W ALDEN .. Med stöd av KUNGL. VITT . HIST. OCH ANT. AKADEMIEN ut g ivet av SIGURD CURMAN ocH JOHNNY ROOSVAL Sv en ska B ok h an delscen t ralen A. -B. STOCKHOLM C E N T H A L T H Y C K E Il l E T , S T O C i{ HOL M 19 31 FÖRORD SvERIGEs KYRKOR publicerar härmed sitt första Dalslandshäfte. Redan omkring 1912 började den nitiske hembygdsforskaren, fil. lic. Sigfrid P. Gunnäs, då anställd som lärare vid Färgelanda folkhögskola, sedermera rektor för folkhögskolan i Brunnsvik, sina und ersökningar av Dalslands kyrkor. Han hade vid sin död den 9 juni 1924 hunnit samla ett betydande material till kännedomen om landskapets samtliga kyrkor och m ed stöd härav påbörjat beskrivningar av kyrkorna i Sundals och Nordals härader. Dessutom hade Gunnäs tagit ett stort antal fotografier. Uppmätningarna av kyrkorn a i nämnda härader, utförda av arkitekterna Birg e r Jonsson och Sven H. Wran e r, förelågo färdiga redan 1914. Tämligen fullständiga manuskript till beskrivningarna av Sundals härads kyrkor övertogos vid d:r Gunnäs' död av Sveriges Kyrkors redaktion. Att de sedan blevo liggande otryckta så många år, berodde här som alltid på bristande ekonomiska resurser. Så snart möjligheter yppade sig, beslöto dock undertecknade att begynna publiceringen av Dalslands kyrkor. Då emellertid under den tid som förflutit, sedan de första häftena av Sveriges Kyrkor publicerats, erfarenheten visat, att metoden för kyrkorn as beskrivning i vissa hänseenden borde modifieras, måste Gunnäs' manu­ skript r evideras. Vi vände oss därför 1929 till intendenten vid Örebro Läns Museum, fil. lic. B e rt i l W al den, vilken i Gun näs ' manuskript vidtagit de kompletteringar och omarbetningar, som befunnits önskvärda, och som därjämte utarbetat de kyrkobeskriv­ ningar, vilka Gunnäs dels ej - såsom beträffande Sundals-Ryrs kyrka - hunnit på­ börja, dels ej varit i tillfälle att fullborda . Då Sundals härads kyrkabeskrivningar nu föreligg a i tryck, gå våra känslor med vemod och tacksamhet till den intresserade medarbetaren i Sveriges Kyrkor och den för sitt landskaps minnesmärken och historia så varmt ivrande forskaren Sigfrid Gunnäs. Dalslands kyrkors beskrivningar äro avsedda att publiceras i sju häften bildande två band. Redan föreligga beskrivningar av kyrkorna i Nordals härad i tryckfärdigt manuskript, på grundval av d:r Gunnäs arkivforskningar och andra förarbeten utarbetade a v intendenten \Valden, och utgivarna hava gått i författning om fortsatt materialin­ samling och beskrivning genom den sistnämnde forskaren . Om publiceringen skall kunna fortgå i den takt, utgivarna av Sveriges Kyrkor planerat - minst ett häfte per år - beror till stor del på det intresse och den offervillighet provinsens inne­ byggare kunn a komma att ägna arbetet. Utgivarna hava fattat sitt beslut om snabb utgivning av Dalslands kyrkors beskrivningar i fast förtröstan på ett dylikt intresse. Slutligen framföra undertecknade till sin medarbetare intendenten W al den sitt upp­ riktiga tack för det samvetsgrann a arbete han nedlagt på revideringen av Gunnäs' manuskript och för hans stora intresse för saken. Vidare ett tack till arkitekterna · S. Wran er och B. Jon sso n, vilka på sin tid utförde uppmätningsritningarna av kyrkorn a. Ä venledes anhålla vi att till alla dem, som varit våra medarbetare be­ hjälpliga med upplysningar och råd vid deras forskningar i kyrkor, arkiv och biblio­ tek, få rikta uttryck av vördsam tacksamhet. Stockholm i april 1931. SIG U RD CURMAN JoHN;"~ljerngaller». 1 jfr tlVERWES KYRKOR, Kg!. Brevet av den 22 mars 1759 angående åtgärder för kyrkornas skyddande mot eldfara, Uppland, Bd. IV, h. l, s. 134. BOLSTAD KYRKA 7 1768 erbjuder Rig en trädgårdsmästare att plantera 20 lövträd på kyrkogården. Följande år upprättas »en ordentelig längd öfwer Griftplatserna», enligt vilken ) 2ne hela heman skola hafwa Griftplats i hop 4 alnar i bredd.» Platserna ordnades från »Norr till Söder i längd, från Wäster till Öster i bredd». (L 1:2). På kyrkogården finnes ett flertal äldre gravvårdar av olika typer. På kvarteren GRAvvÅrrnAlt söder om kyrkan stå sammanlagt åtta kors av kalksten (se tig. 21) från 1600­ och 1700-talen. Det äldsta daterade bär årtalet 1668. Å samma del av kyrkogården märkas även åtta hällar av kalksten från 1600- och 1700-talen. Å de flesta äro inskrifter som ornament helt utnötta, en i östra kvarteret bär årtalet 1672 och är lagd över Erick GreJson och hans hustru Kirstin Jonsdoter. Hällen närmast kyrkans södra ingångsdörr bär enligt INV. 1830 följande inskrift: »HÄR UNDEH HVILA SJG ERJ<;­ BOREK OCH FÖRSTÅNDIG HÅKAN ANERSSON 1 FÖDD I CARLSTAD. MURMÄSTElt OCH GLAS· ·TVÄR.."'5EKTION · D elin. B . Jonson l"' Sv. 'Vraner 1\114. G>'f , Y Fig. 5. Qnerschnitt gegen Osten. ' • 1 t Bolstad kyrka. < 'i ? • ? 'l' •1 • '!' ·~ •4 :ziM. Tvärsektion mot öster. Skala l : 300. Cross-seetian looking East . MÄS'l'ER BOJ~l\DE VID DAHLEBERGS ..tHN, SOM AFSOMNADE I HERRANOM 1707 DEN 2 JUNJUS, SAMPT HANS K HUSTRU, EREBOREN OCH DYGDESAMMA MATRONA [oläsligt] ELJSABE'I'H RASMUS D H. SALTG DÖD I HERRANOJ\1:» 1. l sydöstra hörnet av kyrkogården är den S. k. Qvanten burggraven 2 belägen. Den täckes av en slät häll med inskrift över översten 1 Om denna gravs senare användning heter det i S'l'.·PROT. 1 "/g 1806: •.Det beslöts ock att den grafwen, som är byggd söder om kyrkan, skulle till t.jenlig wintergraf på kyrkans bekostnad inrättas. Den som der om wintertiden will insätta ett lik betalar genast till Kyrkan 12 sk ]{gd men om det är ett barn under 12 år, 6 sk. Klockaren håller förtekning på hwart lik, som sättes i wintergrafwen och får derföre 6 sk R!l'il för hwart lik af Kyrkokassan. På dag, som af Klocka. ren utlyses, skall en hwar borttaga det lik han der låter inställa. Försummas detta, så låter Klockaren 8 dagar derefter för !ego af Kyrkans pgr grafwa graf och nedsätta och nedmölla liket . Den försumlige skall betala 24 sk R!l'il till Kyrkan, och för Klockarens beswär dermed skall af Kyrkokassan hwart liks nedgrafwande betalas 4 sk R!l'il. De som förrätta grafningen betalas dessutom efter skäligt ackord af Kyrkokassan>>. 2 Qvantenburg, gods inom socknen, fideikommiss, stiftat 10 maj 17i8 av Carl Jacob von Qvanten, LmKELL II, s. 13. 8 SUN D ALS H Ä R AD ODAR R H;\ RB~i.RG J·; CARL JACOB voN QvANTEN, d. 178!). I övrigt m ärkas gravste nar över hovrättsrådet CHRisTOFFER RrsELL, d. 1817, och han s maka MARIA CATHARINA RrsELL , född ULLBOM, d. 1810, samt över prosten SVEN WrGEUUS, d. 1821, och hans m aka ENGEL MAGD. ABELIN, d . 1831. På kyrkogården stå vidare tre gravko rs av järn, m ed årtal från 1800·talets mitt . Söder och n ordväst om kyrkogården ligga två m ate ri a l· och vedb oda r, tämligen ny uppförda trähus, rödmålade. Kyrkah ä rb ärge - varmed förmodligen avses någon bodbyggnad-omtalas 15 38, då en nyckel till detsamma anskaffas. KYRKOBYGGNADEN Kyrkans plan framgår av fig. 3. Byggnaden är såväl in- som utvändigt putsad, varför det är svårt att med bestämdhet angiva materialet . Detta torde em ellertid utgöras av gråsten i kalkbruk och, åtminstone i de äldre delarna, av obearbetad eller kluven sådan. Endast tornet h ar invändigt oputsade väggar. Dessa äro uppförda av vald sten i tjockt murbruk, lagd i någorlunda regelbundet förband (jfr s. 12 samt fig. 11 ). YT'l'Em!URAR- Yttermurarna äro spritputsademed slätputsadomfattning kring fönster och ingån­ gar. Sockel saknas. Upptill begränsas murarna av en skråställd, tjärstruken bräda. Y'l"l'ERTAK - Yttertaket är brutet, täckt m ed skiffer senast 1856. T akresning av sent datum . Tre ingångar finn as : en till vardera korsarmen samt en genom sakristian. De INGÅNGAR ha alla rundbågig betäckning. En dörr, som uppges ha tillhört kyrkan, ovisst dock vilken ingång, har nyligen återförts till densamma. Den är av furu i snedställda bräder samt försedd med lås, vars nyckelskylt bär årtalet 1748. H. 164 cm. B. 86 FÖNSTER cm . - Fönstren fingo sin nuvarande form 1894, då korsarmarnas resp. syd- och nordfönster upptogos. li! INNESTAVLA Å norra korsarm ens östra mur är infattad en m a rmortavla med följande inskrift: » PROSTEN OCH KYRKOHERDEN I BOLSTAD SVEN WIGELIUS - FÖDD DEN l MARS l 7 fi 6 DÖD DEN 2 3 JANUARII 18 21 . - SAMT DESS KÄ RA MAKA - ENGEL MAGD: ABELIN - FÖDD DEN 18 NOVEMBER l 7 7 0 -- DÖD DEN 4 JUNI l!! 31. :> 1 Kyrkans interiör se fig. 7 och 8. lN'l'EIUÖR INNERVÄGGAR Invändigt äro väggarna slätputsade oc)h vitlimmade. -Golvet är belagt med kalk­ GOJ,V stenshällar; i detsamma ingå även tre gravstenar (se sid. 20). I bänkkvarteren bräd­ INNER'l'AK golv 15 cm. över stengolvet_ - Innertaket utgöres av tunnvalv av bräder, målade med vit oljefärg_ Under denna målning finnas rester av äldre dekorationsmålning (jfr nedan s. 14). TORN Tornet (fig. 6) står i förband med långhuset. På sina tre fria sidor omgives det till l , o m:s höjd av en gräsbevuxen vall. Vid grundgrävning 1929 för ett gravmonument omedelbart väster om tornet blottades under denna vall en intill västra tornmurens 1 PLAN MATERIAL Strax intill Wigelii j!ravsten, jfr ovan. BOLSTAD KYRKA Fig. 6. Bolstad kyrka. Exteriör av tornet från söder. The towcr as ~e cn Der Tnrm von Stiden geschcn. from the Soutb. sockelparti lagd mur (fig. 9), bestående av i goda förband lagda, merendels stora tuktade stenar, lagda i kallmur, uppstigande trappstegsformat i åtta skift. Då denna mur ej stod i förband med själva tornmuren, och då behandlingen av materialet i de två murarna var av helt skilda slag, ha vi här troligen att göra med en icke ursprunglig, dock säkerligen före tornmurens första putsning på 1700·talet (jfr nedan 10 SUNDA LS H ÄRAD >;A KBI S'l'IA UPPVÄRM· J\ IN<'• s. 13) tillkommen förstärkningsmur. Samtidigt blottades även tornets egentljga under· grund. Denna är lagd i kalkbruk. Den skjuter ut endast c:a 70 cm. ät vä8ter. ­ Mitt på tornets nordvästra hörn finnes en indragning i muren. Hela tornet avsm aln ar uppåt, varigenom övergång bildas till den höga, av bandkluven, tjärad spån klädda spiran. - Ingång från kyrkogården saknas numera, men i nedre våningens södra mur finn es en igenmurad sådan, synlig inifrån. Den har varit täckt m ed rundbåge av huggen sten. Bågen saknar slutsten och är på ena sidan bruten . Denna ingång förefall er dock knappast vara ursprunglig utan är troligen upptagen i samband med att det vapen· hus, som synes ha legat invid tornets södra mur, tillbyggdes vid medeltidens slut (jfr nedan s. 12). - Tornet är uppfört i tre våningar, skilda av bjälklag. Den nedersta användes som kol- och materialbod. I denna finne s en ljusöppning åt söder, rund­ betäckt och med åt båda hållen skrånande smygar. Andra våningen får ljus genom ett rektangulärt fönster i västra muren. Översta våningens ljudöppningar ha alla rak brädbetäckning inåt. Den södra täckes, i flykt m ed murens ytterliv, av två smala rundbågar, som uppburits av en nu förlorad kolonnett (fig. 6). Den västra ljudöpp­ ningen är utvändigt rundbågig. Sakristian, SOm ej står i förband med Själva kyrkan, har skiffertä ckt yttertak m ed tresidigt fall samt plant innertak. Kyrkan uppvärm es av två järnkaminer, en i vardera korsarmen. BYGGNADSHISTOH.IA DBN Ult· KYRKA!\ A v den ursprungliga byggnaden återstår endast tornet jämte närmast liggand e del av långhuset. Huruvida mellan dessa byggnadens delar inbördes förefinn es någo n åldersskillnad eller om de - som dock förefaller troligast - äro samtidiga, ·har ick e kunnat fastställas, då putsen förhindrat närm are iakttagelser rörande murv erket. Att dessa delar av kyrkan härröra från den äldre m edeltiden, vit>:ordas främ st av den ovan. nämnda ljudöppningen å tornets sydsida. Denna form - tudelat fön ster med kolon­ netter i murens ytterliv - var vanlig i Västergötland även i fråga om långhus och kor. I tornet förekomm er den i flera kyrkor dels i Kinnekulletrakten, dels i nord­ östra Västergötland samt å Skara domkyrka. 1 Med stöd av de resultat, vartill Fi s CHER kommit beträffande KinnekulletraldPns kyrkor, k an man konstatera, att ljudöppningar av ifrågavarand e form förekommit från slutet av 1000-talet - Husaby - nära ett århundrade framåt - Kinne-Vedum, Skälvum m. fl . - Den grupp av kyrkor, som a v FisCHER dateras till 1100-talets e lut, saknar däremot torn. 2 Att förebilden till Bolstads kyrka är att söka på Västgötasidan av Dalbosjön iir S. Husaby kyrka i Yästergötland, i Sv. Fornm :s Fören:s Tidskr. X , ~- 329; Medeltida k yrklig byggnadskonst i Sveri ge, Sthlm 1904, s. 22, fig . 70 ; H. HTLI>.I·:· BRAN D, Skara domkyrka, i Anti rF arisk Tid s kr. XY: 2, s. 15; A. Ro ~LDA!IL, stilstudier i Skara dom­ kyrka, i Gammal konst, Sthlm 1916, s. 47; E . Frsc m:It, Yäste rgötlands kyrkliga konst, Uppsala 1920. 2 A. a., s. 24, 34 m. fl. 1 Jfr E. EKH OFF, AMBTWSIA NJ, BOLSTAD KYRKA 11 Fig. 7. Das Inncre gcgen \Vc st en . Bolstad kyrka . Interiör mot väster. 'fhe interior, Jooking \Vest. otvivelaktigt. För erhållande av byggnadsmaterial, särskilt kalk, ha dalborna i alla tider varit hänvisade till Kinnekulletrakten. Ett vittnesbörd om de intima förbindel­ serna mellan befolkningen på ömse sidor Dalbosjön utgör det förhållandet, att västra dörren i Gösslunda och Skalunda kyrkor än i dag benämnes dalbodörren. 1 J ust bristen på lämpligt material har gjort, att byggnadsverksamheten sent kommit i gång väster om Vänern. Medan på västgötasidan ett så förträffligt material som sandsten stått till buds, har man på den stenfattiga Dalboslätten måst nöja sig med den sparsamt förekomm ande gråstenen. Olikheten i material försvårar en jämförelse med ifrågava­ rande västgötakyrkor, vartill kommer att Bolstads kyrkas murar äro putsade. Endast 1 Jfr Grinstad, s. 34. 12 SUNDALS HÄRAD S8KAR8 FÖRÄJ\D­ HIJ\GAH tornets innermurar äro som nämnt blot­ tade. De vittna (fig. 11) icke om sär­ deles stor skicklighet eller omsorg i ut­ föra ndet. Närmast erinrar murningt:­ tekniken - i den mån en jämförelse är möjlig - om den yngsta gruppen av Kinnekulletraktens kyrkor. Förekomsten av ursprungligt torn - i Dalsland det enda medeltida - och dettas utseende visar åter hän mot nästföregående grupp . Sex kyrkor inom denna sistnämnda grupp äro försedda med torn. 1 Visserligen har Fig. 8. Bolstad kyrka. Interiör mot öster. endast ett uppförts i samband med sin Innenansicht gegen Osten. The iutcri01·, looking East. kyrka, men även övriga fem anses ha tillkommit endast en kort tid efter resp . kyrkors fullbordande. Då dessa dateras· till 1100-talets mitt, måste tornen alltså ha uppförts under de närmast följande årtiondena. Vågar man, på grundvalen av vad ovan anförts, betrakta den äldsta delen av Bolstads kyrka på en gång som en äldre samtida till den yngsta gruppen av Kinnekulletraktens sandstenskyrkor 2 och en yngre samtida till tornen, hörande till näst föregående grupp, skulle dess tillkomsttid kunna bestämmas till omkr. 1175 (jfr även fot till dopfunt s. 16). Av vad kyrkans äldre handlingar ha att meddela kan man bilda sig en nödtorftig föreställning om dess ursprungliga utseende i övrigt. Räkenskaperna tala 1510 om songhwsit och 1596 om Wåcknehusit - i båda fallen i samband med repara­ tioner. Härav kan slutas, att kyrkan haft ett vapenhus, troligen framför dörröppnin­ gen (jfr ovan s. 10) i tornets södra mur. Däremot kan ej med bestämdhet avgöras, om med »sånghuset» avses någon sär­ skild korbyggnad eller om därmed me­ nas blott långhuset. Det på tornets södra sida uppförda vapenhuset torde ha byggts under Kinne-Vedum , Forshem, Källby,Skälvum , Hanglösa och Hvalstad. Jfr E. FISUHER, Väs­ tergötlands romanska stenkonst, Göteborg 1918, s. 70. 2 Strö och Sunnerberg, Kållands hd., Hov­ by, N. Hårene och Skeby, Kinnefjärdings hd., Fig. 9. Bolstad kyrka. Förstärkningsmur invid samt Ova och Fullösa, Kinne hd. Dessutom tornets väs tra fot. - F,oto 1929. fyra förmodligen nu raserade. - FISUHER, Vcrstärknngsmau cr an1 west· Reinforced wall at the wes ­ a. a. s. 89. li ch en 'l'urmfussc. t ern foot ot the tower . 1 BOLSTAD KYRKA 13 m edeltidens senare del - eller möjligen så sent som 1596, ehuru då enelast talas om spåning. »Kyrke'nis bygni[n]gh» nämnes 1494, men uttryck et synes en· dast syfta på en mindre reparation, om­ klädning av östra gaveln, korets eller långhusets. Åren 1510-14 företogs en mera omfattande: tornspiran ombyggdes, nya syllar samt golv av ekplank inlades i kor och långhus. Spåning omtalas även vid detta tillfälle liksom flera gån­ ger under 1400- och 1500-talen. (RÄK.).l Fig. 10. Bolstad kyrka. Altaret. I 1NV. 1583 säges, att »Sielffwa kyrkian Der Alter. The altar. medh muur och tack är behållen.» >>Sedermera har Kyrkan uti Kyrkoherden Magister Petri Gyllenii tid på 1670-talet, på hans bekostnad blifvit utbygd till de trenne sidorna omkring Altaret» (FRYXELL, s. 140). Därest någon särskild korbyggnad ursprungligen varit fogad till långhuset, har denna alltså vid detta tillfälle nedtagits och ersatts m ed det nuvarande koret med tresidig avslutning. I vilket fall som helst torde en förlängning av långhuset åt öster då ha ägt rum . På 1750-talet undergick kyrkan Jen sista stora förändringen, då sido­ murarna nedbrötos och två breda korsarmar utbyggdes. Troligen är det nu vapen­ huset nedtages och sakristian uppföres. Denna ombyggnad har ej föranletts men troligen påskyndats av »den olyckeliga vådelden», som enligt inskrift på storklockan 2 övergick kyrkan 1752. Nuvarande tornspira liksom kyrkans takresning härröra från denna tid. Hela kyrkan rappades slutligen 1766. År 1800 träffas avtal med Gestads kyrkas byggmästare 3 om •Kyrkans rappning ut- och invändigt - jemte Tornmurens rappning allenast utvändigt med alla utfallna större stenars inmurande och hela Tornmurens förbättrande medelst pinusten både på yttre och inre sidan, och, såvida det kan låta sig göra, uttager de stycken på Torn­ muren, som nu göra de mest obehagliga utfall på densamma, och dem åter uti en m era rätt linea insätter» (PRO'l'. 27 / 2 1800). Yttertaket utgjordes av spån till 1832, då det första gången belades med skiffer. 1795 inköptes 2 lispund vitriol, 3 tunnor rödfärg, tjära och enligt stämnwbeslut 12 /5 1796 skulle inköpas >> 2 a 3 Tunnor bästa rödfärga med nödig Victriol, Rågmjöl etc: at til Såsom belysande för varifrån denna del av landskapet i förhandenvarande fall hämtade sitt arbetsfolk må ur RÄK. för 1512 antecknas, att en Jon i Borgen tar betalt >for ij dag han fördhe kyrkespone' en offa siön • d. v. s. Dalbosjön. 2 8 1 Jfr s. 21 ävensom Kg!. brev .Jfr s. fl6. 28 /6 1748. 14 SUN DALS HÄRAD Kyrkatakets vidare Conservatian be­ stryka detsamma i Sommar. , -- Torn­ spiran täcktes senast 1843. Invändigt målades kyrkan 1820, då målaren Anders Olsson från Vänersborg utförde ,åtskillige prydnader, såsom 4 st. prydelige roser i taket, samt en mör­ kare lista utmed takfoten > > . Golvet belades med kalkstenshällar 1769 och senast 1861 . "Fenstren, som ursprungligen varit mycket små, blefvo 1849 betydligt utvidgade. " (Br­ SKOI'sns. 1861); nuvarande form 1894. INH.EDNING OCH LOSA INVENTARIEH. ALTARE Alt a r et (fig. 10) är murat av sten och putsat samt marmorerat i mörkbl å och gulgrå färg. Det täckes av en po· Fig. 11. Bolstad kyrka. lVIurverk i tornets a ndra våning, mot öster. lerad kalkstenshäll med grund hålkäl på Die 1\Iauer des zweiten StockBrickwork in the east wall of werkes d es Turmrs, gegcu the seconclstory of the t.owcr. tre sidor. Däröver en simpel träRkiva. Osten. 1670-talet.- Alt arring i nygotik, trä­ arbete, klädnad av röd plysch. 1800-talets slut. - Alt a rpry dnad e n (fig. 8) består av två avdelningar m ed i dessa infällda oljemålningar på trä: nedtill Nattvardens instif­ tande, upptill Uppståndelsen. Målningen flankeras av kolonnetter, uppbärande entable­ ment. Å detta ävensom å predellan ornamentala änglahuvuden. Vardera avdelningen är försedd med vingar med målade framställningar av de fyra evangelisterna. Å övre avdelningen stå som profilörer två i trä skurna änglabilder. Uppsatsen krönes av en välsignande Kristus, träskulptur, stående på ett utsågat överstycke, vari på 1800-talet insatts ett urverk. - Mellan förkroppningarna å predellan står: TAGER ÄTER TAGER ocH DRICKER . /DETTA GJ ÖRER TILL MIN ÅMJNKELSE. Cor. 11 C. 24. Altaruppsatsen har möjligen anskaffats i samband med kyrkans förlängning på 1600­ talet.l 1894 renoverad~s den av artisten \V. Dahlbom, vad m ålningen å nedre av­ delningen beträffar så grundligt, att den närmast kan betraktas som omgjord, om ock den gamla kompositionen bibehållits. 2 1 Vid sockenstämma 2 % 1781 >uppvistes uppå Bildthuggaren Grunds anmodan ett vackert project till Altaretafla i Bolstads Kyrka >, vilket dock ej föranledde till någon åtgärd. 2 Enligt muntligt meddelande av domprosten G. Li7.ell , Uppsala. BOLSTAD KYRKA 15 Fig. 12. Bolstad kyrka. Dopfunt; fot av sandsten, cuppa av tälj­ sten. 1200-talet. Der Taufstein. Fuss ans Sandstein, Guppa aus Topfstein. 1:~. Jhcl. Baptismal·font: sandstone base, ba.sin of soapstone. löth century. Predikstolen saknar nu all utsmyckning ävensom ljudtak; den är målad i grått PREDIKsTOL och guld (fig. 8). 1787 förklaras predikstolen vara »prydd med Emblemer af Christi Korsfästelse samt de 4 Evangelisternas sinnebilder, hwilka förgyllas skola, då Predik­ stolen blir fullkomligen i:nålad, ant. blå el. pärlefärgjad» (N: 1). Ännu 1804 var den omålad. I INV. 1830 säges den vara ~utan både Bilder och Inscriptioner.» Vid visitation 1861 ifrågasättes, om ej »den alldeles för stora, nästan skräpiga och till fall lutande predikstolen något borde inskränkas» . Så torde också ha skett. Några rester av de borttagna delarna återstå. Ett kartuschformat överstycke av trä med rokokoornament har förmodligen hört till dörren till predikstolstrappan. Det har i senare tid varit uppsatt på väggen och bär inskriften: »GENOM KONTRAKTs PROsTEN OCH KYRKOHERDEN HERR S. WIGELIUS's FÖR§ORG lVL~LADES DENNA KYHKA ÅH l 8 2 0 AF MÅLAHEN AND. OLSSON FRÅN WENEHSBOHG. » En skulpterad d U va av trä torde härröra från ljudtaket. - Predikstolen är förfärdigad 177il -under en arbetstid av 14 veckor - av bildhuggaren Erik Grund, 1 som för densamma erhöll 400 dal. smt. GRUND föddes i Karlstad 17 42 och dog där 1816. ~\.rbeten av hans hand äro kända från åtskilliga av stiftets kyrkor. Jfr C. V. BROMANDER, Erik Jomeus, Värmland förr och nu IX, Karlstad 1911, s. 14. 1 16 TRÄ· SKUI,l''l'lJH SUNDALS HÄRAD Träskulptur, putto, naken, sittande. Målad i vit olj efärg. Grovt arbete, illa m ed· faren n. H. 7 cm. 17 OO-talets senare hälft. Möjligen från predi kstolen? BISKOPSSTOJ, Enligt räkenskaperna 1487 anskaffades detta år biskopsstol, bokstol och pre ­ M. M. dikstol, vilka likviderades med en ko. - 159G gjordes ny predikstol, , Jdstade 3 daler, oc 1/ 2 daler för kåsten" (L l: 1). Den senare var möjligen den, som 1770 förklarades · vara "nog swag>> och därefter ersattes med den nuvarande. 'l'lMGLAS Timglas, rester av: en i trä snidad ängel , H. 48 cm, som burit ställ m ed fyra glas, av vilka några återstå i söndrigt skick. 1\UMilfEit· Nummertav lor, ett par, enkla, med smal ramlist, svartmålade. 56 x 85 r m. TAVLOlt En i:iJdre nummertavla, 45 x 68 cm. Å denna står NY. Ps. B., den torde alltså vara från 1820-talet. Bänkinredning från 1894. Öppna bänkar, målade i ljus ekfärg. LÄK'l'ARJ'] Läktare finnes i kyrkans västra del. Den uppbäres av 16 kolonner av trä i 4 rader. ORGEL Bröstningen är indelad i enkla fyllningar. Målad i ljus marmoring. Orgeln är ut­ förd efter en 1854 stadfäst ritning av Ludvig Hedin. Pilasterindelad fasad, målad i ljusgrått och guld. DOPl<'UKT Dopfunt (fig. 12, 13), fot och cuppa ej sammanhörande, mellan dem har på senare år anbragts ett skaft (av cement!). Fot av sandsten, fyrsidig, sned, profilerad. Sida 61 cm. Cuppa av täljsten, kittelformad, m ed spetsflikig bård kring övre kanten och kring den nedre smal vulst. Yttre diam. 61 cm, inre diam. 54 cm. Funtens totala H. 85 cm. Slmftets H. 15 cm . Såväl fot som cuppa äro försedda med uttömnings· hål. - Cuppan företräder den i Dalsland vanligaste typen av medeltida dopfuntar, »Smaalenenestypen " J Dessa talrikt förekornman de funtars egentliga utbredningsområde omfattar Smaalenenes amt i Norge, Dalsland och Värmland; enstaka exemplar före· komma även i Bohuslän och Västergötland. De äro vanligen utförda i täljsten och karakteriseras framför allt av den spetsflikiga orneringen. I tidshänseend e förefalla dessa funtar omspänna större delen av 1200-talet. Flertalet uppvisar, men åtskilliga sakna uttömningshåL Bolstadsfunten torde härröra från 1200-talets förra hälft eller mitt, under det att dess fot möjligen går tillbaka till 1100-talet.- Funten stod 1830 i koret, ställdes sedan i en skräpvrå men återfördes för ett tiotal år sedan till kyrko· rummet. Jfr H. FE·r-r, Norges kirker i middelalderen, Kristiania 1909, s. 46 och 49; E. FrscHJm, Yäs· tergötlands kyrkliga konst under medeltiden, Uppsala 1920, s. 108; densamme, Trenne västgötska funtar av norskt ursprung, Kunst og haandverk, Nord iske studier, Kristiania 1918, s. 82-84; J. RoosvAr,, Dopfuntar i Statens historiska museum, Sthlm 1917, s. 67, varest 15 llithörande funtar på svenskt område uppräknas, däribland 12 i Dalsland; J. RoosvAL. Steinmeister Got­ lands, Sthlm 1918, där å s. 26, Abb. 36 den engelska typ är avbildat, från vilken »srnaalenes­ typen > torde leda sitt ursprung. H. KJELJ.IN, Kyrkliga minnes märken i Yärmland, i En bok om Värmland, Sthlm 1917, s. 376; samt B. vV ALDI~K, Ur Dalslands kyrkoim·entarium, l ii,MHYGDB N 1 1929, s. 12. BOLST AD KYRKA 17 no rsKÅL Dopskål, tenn, enkel, med ett handtag. F em stämplar: IBSB över eldsprutande berg ( = J oh. B. Sundberg) 2 ggr. - oläsbar - GB (Göteborg) - D2 ( = 1786). H . 6,5 cm. Diam. 19 cm. Enligt INV. 1803 skänkt av S. Silven. CJ Delin. Sv. Wram\r 1914. Fig. 13. Bolstad kyrka. sektion genom dopfunten . Skala l : 20. Der Taufstein, Schnitt. Bap tismal·font: cross-section of base and basiu. D OPFAT Dopfat, nysilver, anpassat efter funten. Modärnt. Kalk, silver, cuppan invändigt förgylld. Noden rundad . Kring foten ett band av NATTY ARDS· KÄRL tvärgående parallella rundstavar. Fyra stämplar: I · H· L 1 - Stockholms vpn- tre kronor- L3 (=1817). H . 25 cm. Cuppans diam. 12.4 cm.- Tillhörande paten, silver, ovan förgylld; ostämplad. Diam. 14,5. Socken buds tyg. Kalk, silver, cuppan invändigt förgylld; ostämplad. H. 11 cm . Cuppans diam. 6 cm. - Paten, silver, ostämplad. Diam. 7, 5 cm. Förvarade i illa medfaret läderfodral. Kom m unionkanna, silver, invändigt förgylld. Skänkt enligt inskrift 1926. Fem stämplar: GAB (Guldsmeds A.-B.) - tre kronor - Stockholms vpn. - s - Z7 ( = 1926). H. 42 cm. V in kär l av koppar, kittelformat, på fyra fötter. H . 54 cm. Inköpt 1861. Oblatask, silver, invändigt förgylld Skänkt enligt inskrift 1917. Fem stäm plar: G. A. B. F . (Guldsmeds A.-B:s fabr.) - Stockholms vpn - tre kronor - S - P7 (1917). H. 14,5 cm. 1 Johan Henrik Lampa, Stockholm 1806-1822 (1824). U PMARK. 2. Sveriges kyrko?·. Dalslan d I. 18 SUNDALS HÄRAD BELYSNINGS­ HEDSKAP TEXTILIER Oblatask av träspån, oval; locket med ornament. L. 30 cm. H. 11,5 cm. 1800­ talet. I kyrkan hänga sex lju skrono r, varjämte finnas tre numera ur bruk och mer eller mindre fragmentariska. Ljuskrona, slipat glas på mässingsstomme; sex ljusarmar i en krans, tyå kransar prydnadsarmar; päronformade kläppar, stjärnor m. m_ H. 68 cm. 1700-talet. Ljuskrona, mässing med glasprismor och länkar; tolv ljusarmar i en krans. H. 140 cm. Skänkt 1876 av C. Svedberg. 1 Ljuskrona av liknande typ som föregående; åtta ljusarmar i en krans. H . 90 cm. 1900-talet. Ljuskrona av liknande typ som föregående; sex ljusarmar i en krans. H. 95 cm. Sent 1800-tal. Ljuskrona, lik närmast föregående. H. 95 cm. Ampel, bleckplåt, rödmålad med målade ornament; för tre ljus. H. 65 cm. Enkel empiretyp. Ampel, lik föregående. Endast rester. Ljuskrona, ställning av mässing, botten av blått glas, prismor och länkar; för sex ljus. Fragmentarisk. 1800-talets mitt. Ljuskrona, kraftigt profilerad mittstam av trä, ursprungligen fjorton ljusarmar av järn i två kransar. H. omkr_ 40 cm. Grovt bygdearbete från 1814 ; enligt 1888 års INV. utkastad i tornet, där den alltjämt finnes. Ljusstakar, ett par, mä.ssingsplåt; stammen har sexbladig genomskärning. Typ från 1600-talets senare del. H. 27 cm. Nämnas först 1803. Ljusstakar, ett par, mässing. H. 61 cm. Skänkta 1876 av A. E. Östberg. 1 Antependier m. fl . altarklädnader, modärna. Kalkduk av vitt siden med broderi: utmed kanten vinlövsranka, i mitten gloria i guld och silver, inom denna krans och kors. Gul frans. 51 x 51 cm_ - Troligen den kalkduk, som enligt INV. 1787 skänkts av »Madem. H. E. Florelius, Pastors älsta do ter.» Kalk d u k av svart sammet med gulvit fran s. I mitten kors av vita pärlor. 4 7 x 4 7 cm. - 1860-talet. Kalkduk, vit sammet med frans; tryckta emblem och blomornament. 48 X 62 cm. 1800-talets senare hälft. Bokpall av ek med numera mycket trasig klädsel av svart sammet med spetsar och galoner i silver. 40 x 70 cm . Skänkt av prostinnan Florelins före 1823. Mässhake (fig. 14) av karminfärgad sidenbrokad, kantad av smal silvergalon samt på ryggstycket med kors av silverspets. Under korsarmarna: AS -- EJ / 17-30. På fram­ sidan rosett av silverspets. Mässhaken förefaller vara vänd en gång. Ryggst. L. 111 cm. 1 Pnj\sTMÖTESnA:-;DLINGAR 1881. BOLSTAD KYRKA 19 Fig. 14. ilfessgewand. 1730. Bolstad kyrka. Mässhake. 1730. Chasnble . 1730. - Skänkt av översten Abr. Segerfelt, 1 som på 1730-talet ägde Kam bol, äldre namn på fideikommisset Qvantenburg. Mäs s hake av rödbrun silkessammet m ed galoner och broderier i guld. Ryggst. L. 113 cm. - Förfärdigad 1917 efter mönster från Licium av Hilda Janson, Vallane. Hå v av svart sammet med smal silvergalon, snören och tofs . På framsidan årtalet H,h 1838. Fäst medelst klyka av malm på rödmålat träskaft. Presta v e r, 5 st., svartmålat trä, med kors och band. PRESTAVER .Av de i kyrkan befintliga gravstenarna ha de tvenne först nämnda, medeltida, GRAVsTENAR på senare år överflyttats till sakristian, efter att tidigare ha legat invid gaveln i norra korsarmen; de återstående lågo enligt INV. 1830 samtliga i koret, varför endast en av dessa stenar numera torde inneha sin ursprungliga plats. 1 Abraham Melander, nobil. Segerfelt, 1675-1753, g. m. E lisabeth Iserhjelm 1687-1740. ANREP. Jfr även LIGNELI, Il, s. 20. 20 SUNDALS HÄRAD S. k. liljesten (fig. 15), sandsten, enkel. L . 18~ cm. B. i övre kanten 69 cm., i nedre 58 cm. Medeltida. Lilj esten (fig. 16), sandsten, enkel. Något skadad. L . 152 cm. B . i övre k anten 58 cm., i nedre 46 cm. Medeltida. Dessa tvenne exemplar äro de enda i Dalsland bevarade av en framför allt i Västergötland synnerligen talrikt förekommande gravstenstyp, troligen från 1200-talet. Prototypen är den en­ kelt korssirade stenen, vars dekoration av de västgötska stenhug­ garna utformas allt rikare för att med tiden övergå i ett stili­ serat livsträdsmotiv.1 Gravhäll (fig. 17), kalksten, rikt skulpterad . Framställning i låg relief av krucifix, trons och hoppets symboler, evangelist­ symbolerna m. m.; två vapensköldar, den ena med en lind och initialerna IAL (=Johannes Andersson Lind), den andra med en fågel å en avhuggen gren, varöver står B P D G ( = Brita Peders­ dotter Gyllenia); mycket nött inskrift, enligt INV. 1830: »HÄR­ UNDER LIGGER BEGRAFWEN PROSTEN OCH KYRKOHERDEN, ÄREWÖR· DIGE OCH HÖGLÄRDE MAGISTER JOHANNES I-IND FÖDD ANN O 1644, HWILKbN I HERRANOM AFSOMNADE ANNO 1 - 2 SAMT HANS KÄRA HUSTRU ÄREWÖRDIGE OCH GUDFRUCHTIGE MATRONA BRITA PERSDR GYLLENIA 2, FÖDD ANNO 16 59, SAMT SALIGEN DÖD BLEF ANNO 1 - >>. Delin. B. Jonson 1914. Avskriften tydligen modärniserad. Stenen bär dessutom årtalet Fig. 15. Bolstad kyrka. Gravsten, s. k. liljesten. 1690. L. 224 cm. B. 163 cm . I koret. 1200-talet. Skala l : 20. Gr a v häll (fig. 18), kalksten, skulpterad. Utnött inskrift, en· Grabstein mitLilienornamentik. 13. Jhd . ligt INV. 1830 : ~ÅR 1627 AFSOMNADE HOS GUDI GUDFRUCHTIGE Grave-slab . so-called»lilystone}). OCH VÄLLÄRDE (oläsligt) ERIC OLAI, SOM HAFVER VARIT KYRKO· 13th century. HERDE HÄR I BOLSTAD I 54 ÅR OCH (oläsligt) ... . KYRKOHERDE TILL FÖRNE . . . . (sex rader oläsliga). 3 L. 188 cm. B. J 05 cm. Ligger numera i västra korsarmen, nära torndörren. Gravhäll (fig. 19), kalksten, något skulpterad. Nederst en sköld med initialerna P lVI G (=Petrus Magni Gyllenius) 4 och A G D ( = Anna Giliusdotter 'l'ollet). Inskrift: »HAR UNDER LIGGER BEGRAl<'WEN SAHJ-IG KYRKIOHERDEN FORDOM EHREWYRDIGE OCH HÖGLÄRDE 1 Jfr SVERIGES KYRKOR, Västergötland; Bd I, h. 2, s. 208, fig. 218 samt E. FISCHER : Väster­ götlands kyrkliga konst under medeltiden, Uppsala 1920, s. 113 ff. 2 Död 1708. Se RAMMARIN III, s. 93. Brita Gyllenia var dotter i!ill Petrus Gyllenius, jfr nedan. 3 Född 1537 å ett hemman vid Hästfjorden i Frändefors sn. HA~IMARIN III, s. 91. Hans son Anders Erichsson, adlad Hästehufvud, guvernör i Riga, dog 1657 och ligger begraven i Skara domkyrka. LIGNELL II, s. 32. Jfr även ERNS'l' HJ. LUNDS'l'RÖM: Guvernören Anders Erichsson Hästehufvud, Karlstads stifts julbok 1918, s. 74-85. • Gyllenius tillträdde Bolstad 1669. Under hans tid ombyggdes koret. Jfr ovan s. 13. BOLSTAD KYRKA 21 M. PETRUS GYLLENIUS HWILKEN · HERRANOM · AFSOMNADE ·ANNO 16 7 5 DEN l JUNI SAMP'l' HANS K HUSTRU EHRBORNA MATRONA · H(ustru) ANNA G(iJius) DOTTER 'l'OLLE'l' SOM SAL. AFLEDH ANNO 16 8 4 DHEN .. . » L. 19 3 cm. B . 135 cm. - Västra korsarmen, nära torndörren. Om gravvård a r å kyrkogården se ovan s. 7. I tornet förvaras n ågra smidda gravkors av järn (ytter­ ligare några ha länge haft sin plats här, men på senare år åter­ uppsatts på k yrkogården , jfr ovan s. ~). Dylik a järnkors voro i bruk redan under 1700-talets förra del. I äldre tider ha de alltid varit fäs tade på en trästång och burits i procession, innan de nedsattes på graven. De med klyka försedda tillhöra alltså denna äldre, ursprungliga typ, d e endast med pik förseelda äro i allmänhet från årtiondena omkring 1800-talets mitt. Det gamla bruket utgör en efterbildning av det adliga b egravnings­ skicket.1 Samma kors användes för flera familjemedlemmar, vil­ kas initialer i tur och ordning inristades å flöjeln eller annorstäd es å vården. Porträtt av Nils Fjellman, oljemålning på duk inom för­ Delin. B. Jonson 1914. gylld träram. Sign. BIBL.IsAcH. Å baksidan inskrift: lVIAGR NICO­ Fig. 16. Bolstad LAUS S'l'EPHANI F.JELLMAN, FÖDD D. 25 DEC. 1718 . ORDIN. 1740 . kyrka. Gravsten, s. k.liljesten. 1200­ VIC . PAST. I CARLS'l'AD 1741. O. O. L. L. LEC'l'OR 1752. DESIGl'IAT . talet. Skala l : 2Ö. PASTOR I BOLSTAD 1755: INSTALL. 1756 . PRJEPOS. 1760 . DÖD 13 Grabstein· mit Lili en~ ornamentik. 13. Jhd . APR: 1761. Grave~slab, so-called »lily-stone». 13th cen­ Ett porträtt av Gu s tav III, inom förgylld ram, har funnits tury. men var 1888 borta. Skå p, furu, numera målat i ekfärg. Pilasterindelad fasad, profilerad krönlist. H. 248 cm. B. 148 cm. Gott arbete, troligen från 1781. - Två enklare skåp. Alnlikare av mässing. Sanddosa, horn, cylindrisk. H . 3,6 cm. Lju ss axar, 2 st., järn. L . 16 och 17 cm . Lillklockan (fig. 20), gjuten 1656. Krona med sex byglar. Kring övre kanten illa gjuten inskrift: ALRIKE · HAFWA ·EN ENDA l MEN GUDS RIKE · WARAR · EWINNLIGHA ANNO 16 56 l G. E : S. I. A : S B Dl I A S • I · HS ANDRIEIAS ERISI. 2 Ungefär mitt på klockan sitta två medaljonger i relief, utan prägel, av 3-4 cm:s diam. H. 81 cm. Diarn. 63 cm. Storklockan bär inskriften: »GUTEN 1722 AF ERIC NÄSliiAN OCH EFTER DEN OLYCK­ LIGA VÅDELDEN, SOM TIMADE DEN 22 .JUNI! 1752 OMGU'l'EN AV P. PETRJEUS. »; i övrigt bibelspråk. Å kläppen står inristat A. N. S. - H. 90 cm. Diam. 89 cm. 1 Jfr S. WALLIN, Om barocktidens begravningsvapen i Södermanland, i Utställningen av äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910. Studier II, s. 116. 2 Andreas Erici, kyrkoherde i Bolstad 1628, död 1647. R AMMAlUN III, s. 91. C:RAVKOHS PORTRÄTT MÖBLER DIVERsE KLOCKOR 2* 22 S UNDALS HÄR AD Delin. B. Jonson 1914. Fig. 17. Bolstad kyrka. Gravhäll över prosten J ohannes Andersson Lind, d. 1708, och hans hustru Brita Gyllenia. Stenen förfärdigad 1690. Skala l : 20. Grabstein des Probstes Johannes Andersson Lind (t 1708) und seiner Gattin Brita Gyl!enia. Verfertigt 1690. Grave-slab t o the memory of Dean Johannes Andersson Lind, di ed 1708, and his wife Brita Gyllenia. The stone was made in 1690. En primklocka nämnes i INV. 1583 och 1600. Nu förkommen. Nedanstående utdrag ur den äldsta bevarade räkenskapsboken jämte de äldsta FÖRKOMNA kända inventari efö rt ec kningarna giva en god föreställning om kyrkans utrust­ DIVl~~TARIER ning under nära två århundraden och mångfalden av numera förkomna inventarier. :iLDRE, 1476 »XVIII marka for en helghadomakar» 1487 '' I tern x m k su for ij altare bonadhre » nÄKE~SKAPS· !loKEN 1532 nämnes en dogemar gulsmydh», som av 23 lod silver skulle göra ett helge­ domakar (=oblatask). U'l' DRAG UR DEN ÄLDS'l'A BOLSTAD KYRKA 23 Dolin. B . Jonson 1914. Dolin. B. Jonson 1914. Fig. 18. Bolstad kyrka. Gravhäll över kyrkoherden Ericus Olai, d. 1627. Skala l : 20. Grabstein des Pfarrers Ericus Olai (t 1627). Grave-stab to the me· mory of Pastor Ericus Olai, diod 1627. Fig. 19. Bolstad kyrka. Gravhäll över kyrko­ herden Petrus Gyllenius, d. 1675, och hans hustru Anna Tollet. Skala l : 20. Gra.bstein des Pfarrers Petrus Gyllenius (t 1675) und seiner Gattiu Anna Tollet . Grave-slab to the m emory of Pastor Petrus Gy!lenius, died 1673, and his wife, Anna Tollet. 1536 »Item ij sk for rökilsse 1 Crismalia (=smörjelse) iiij albi t Item iiij pänga for waX» 1538 »Item XX iiij sk(?) for en kalk» 1540 »Item gofwo wij Inggemar gulsmidh et pd smor en kalk ha(n) böthe» 1542 »Item for en ny mässe särk gofwo wij iij t!:_ biugg oc ij mc päng» 1596 »Item latt iagh Ericus 2 giöra ferdigit thett patinett som hörer til, then lille kalken som man plägar före i sochnebudh, oc latt giöra thett större, oc starkare, kås­ tade migh en halff daler, til wittnis clauis gnlsmidh i Uddewal» . 1 2 Synes vara sista inköpet. Ericus Olai, jfr s. 20. 24 SUNDALS HÄRAD 1596(?) )) item för 14 åhr sedan latt iagh giöra 3 glaas, thersom tesse 3 nu ståå för en kåpar, kanna, som war i K,Yrkian wogh 18 marker. » 1597 ))Anno 97 latt iagh(?) thett store glasiit fram för aHaritt kostade 3 mk, oc fått ther inte före» 1::\V. 1683 Invent a rium 1 583.1 )) Kalck 50 lod - Itt monstrans 10 lodh - Messehagill l st - Messeserck l st medh hoff uudlin och stola h alffslittna - Artareklede 2 st - Klockor 2 ste primklock. l - Biblia suensk - - - - - - )) I :- »Kyrkio inv e ntarium, Anno 164 8. Psalm Boock l Biblior 2 En ny och en gammal :Monstrantz oförgylt l Kyrkio Kalkar förgylte med sine patten 2 Messehakar 4 Den ene snart samet then andre af grönt blommerat dammarsk och then tridje F af grönt prete ­ mässe särkar 4 Altare Kläde m ed rödt sametz kappa l Noch Altare gamalt l Hand Kläder 2 litet hand kläde med silke fransar l 1 1:---'----------1 """. Fig. 21. Bolstad kyrka. Gravkors av kalk­ sten. 1689. Skala l : 20. 1\Ionumental cross of lime­ stone. 1689. Grabstein aus Kalkstein. 1689. li'oto IL Eiserman. Viinersborg. Fig. 22. Aussenansicht vom w·csten. Grinstad kyrka. Exteriör från väster. Church as sc en from the "'est. GRINSTAD KYRKA DALSLAND, ÄLVSBORGS LÄN, SUNDALS HÄRAD, KARLSTADS STIFT, SÖDRA DALS KONTRAKT. TRYCKTA KÄL LO R: LIGNELL, I, s. 86; II, s. 22. - H AMMARIN, Il, s. 88. - HESSJo:LGllEK, s . 13 ff. - 8'l'YPFE. II, s. 146. - PRÄSTMÖTESHANDLIKGAR 1862, 69. - LAMPA, Inv. 1583, s. 40. - SVERIGE, III:5, s . 274. - A. G. BöRDH och G. SvENSSON:, Dalslands socknar XIV, s. 21 ff. i FÄllGELANDA 1927, h. l. - HEMBYGDEN 1928, s. 35. HANDSICRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAll: K. B: FRYXELL, \Vermelandia Ecclesiastica, III, s. 140. A. T . A: LIGKELL, FöRSÖK etc, I, s. 9. - Inv. 1830 med l blad, upptagande kyrkans plan, uppmätn. av l gravsten i kyrkan, l på kyrkogård en, samt 6 kalk· stenskors; excerpt ur LIGNELL, FönsöK etc.; 5 foto (l ext. fr. \ ' , l ext. fr. SO, 2 in t . mot ö, dopfunt) GRINSTAD KYRKA 29 Fig. 23. SUitportal des Fricdhofs. Grinstad kyrka. Södra kyrkogårdsportalen. 'fhe south cntrance to tb e church-yarcl. -B. 8'!': Ritn. till ny tornbyggnad : l blad med plan, syd· och västfasad, stadf. 28/ 8 1857; 2 foto, l vykort. - M. A: 3 foto (ext. fr. SO, int. mot Ö, dopfunt). KYRKANS ARKIVALIER: I LANDSARKIVE'l', GÖTEBORG: 1 Bolstad K l:l innehållande 8T.-PRO'l'. även för Grinstad 1767- 1779 samt PRO'!'. vid prostvis. 1770 och INV. FÖRT. 1775; Bolstad N l innehållande PROT. vid generalvis. 1787. - Grinstad K I: l innehållande ST.-PROT. 1780- 1807; L I: l innehållande stollängd, lNv. 1789 (?), griftlängd 1774 samt RAK. 1766- 1867. - I BOLSTADS KYRKAS ARKIV: JNV.·FÖRT. 1821; räk. 1805- 12 (Bok 80); 1812- 25; 1828- 42 (Bok 82) ; ST.·PRO'l'. 1807-26 (Bok. 68). FÖRSAMLINGSHISTORIA Grinstads socken, annex till Bolstad, nämnes - Grinstadha 2 - 1380. Av kyrkobyggnadens ålder att döma kan förutsättas, att församlingen funnits åtminstone fr. o. m . 1200-talet. KYRKOGÅRD, BOD OCH KLOCKSTAPEL Grinstads kyrka är belägen på en rektangulär kyrkagår d med största utsträck- KYRKOGÅRD ningen i öster och väster, utvidgad senast 1847 åt öster och 1878 åt väster (fig. 24). 1 2 Jfr även HEMBYGDEN 1928, s. 35. Jfr även DIPL. SuEC. 1678 (1413), II, s. 592, och 2703 (1419), III, s . 517. 30 SUNDALS HÄRAD På alla sidor omgives kyrkogården av en i kallmur lagd gråstensmur, H . och B. omkr. 1 m. I söder och öster finnas portar m ed kraftiga murade grindpelare, för· enade av med skiffer täckt sadeltak (södra porten fig. 23). I väster flankeras ingången av två låga murpelare med pyramidtak, nyligen plåttäckt. I samtliga portar hänga enkla järngrindar från 1800-talet. Enligt kyrkans handlingar lades mur kring kyrkogården 1771, lik »de nyl uprät· tade kyrkabalkar i Bolstad och Gestad, neml. 7 qvarter i grunden m ed afsättning ofwan jord till 6 quarter, som slutar till en alns bredd ofwantill och två alnars höjd ofwan jord » (Bolstad K 1:8). Portar muras 178 1; en å norra sidan igenmuras 1786 och ny upptages i öster. De voro betäckta samt försedda med dörrar, som rödfärga· des 1794. - Delning av »Griftstäderna » ägde rum 1774, »då till ett och ett halft hemman blef afmätt fyra alnar i bredden samt ifrån Kyrkomuren och till södra diket» . »Derefter blef öfwer wid wästra diket sin al~ som anslogs till fattigas och främmande folks griftstäder. » GRAVVÅRDAR På kyrkogården stå tre kor s av kalk s t e n av liknande typer som de i Bolstad (se fig. 21). De bära årtal från 1600· och börj an av 1700-talen. I bil. till I NV. 1830 finnas avritade sju dylika kors. En häll a v kalk s t e n, som länge legat som bro över ett dike å kyrkogården , upptogs 1916 och är numera rest invid långhusets västgavel norr om tornet. Hällen är skulpterad och bär förutom bibelspråk --- J ob. 19: 25 - inskriften : LBS - - ­ BS - - - D - - - ABS OBD:CBD:RBD. L. 200 cm . B. 143 cm. 1700 -talet. Vid kyrkans östra gavel stå två enkla kor s a v skiffer, det här (fig. 40) av­ bildade över J oh. Fristedtl, d. 1802, och hans maka Anna Wennersten, d. 1797. Från kyrkogården härröra 16 st. gravkor s a v j ä rn (fig. 38), av vilka två återupp­ rests och återstoden ligger dels i boden, dels i tornets andra våning (se s. 44). BOD Invid norra muren ligger en av stolpvirke uppförd, brädfodrad och rödmålad b o d, täckt med skiffer. KLOCKsTAPEL Före 1862 fanns på kyrkogården strax nordväst om kyrkan en brädfodrad och rödfärgad kloak s t a pe l. KYRKOBYGGNADEN PLAN Såsom fig . 25-26 visa består kyrkan av långhus m ed tresidig koravslutning samt M A TERIAL torn i väster. - Västra delen av långhuset är uppförd av tegel i munkförband : en bindare följes av två löpare i samma skift. Teglets dimensioner ungefär 29 x 14 X 9 cm. Materialet i långhusets östra del är n a turli g s t e n. - Kyrkan h ar på senare socKEL år försetts med en ce m e n t s ock e l. - Vid fönsterupptagning har konstaterats, att YT'l'ERMU RAn mtnarna utgöras av skalmurar m ed mellanrummet fyllt med småsten i kalkbruk. Grunden består av naturliga block, varpå teglet börj ar utan sockel. Numera går 1 Församlingsadjunkt i Bolstad, RAMMARIN III, s. 103. GRINST AD KYRKA fyllningen 20-30 cm upp på tegel­ muren. Översta murskiftet består av en­ bart bindare, varöver ligger en smal, pro­ filerad trälist. Å långhusets västgavel < "' synes, på norra sidan on1 tornet, en in- O dragning i muren; därunder löper, i jämn-~ höjd med sidomurarna, en fris av kant­ ställt tegel, där varannan sten har skarp kant och varannan är rundad (fig. 27). Murarna äro å hela långhuset spritput­ sade och vitlimmade. - Långhuset har skiffertäckt yttertak med tresidigt fall åt öster. Tvenne ingångar finnas numera: i väster genom tornet huvudparten, den andra å södra sidan vid koret. Båda ha rundbågig betäckning. Å södra långhus­ väggen mellan långhusets sydvästra hörn och det västligaste fönstret blottades 1913 en igenmurad äldre ingång, även­ ledes rundbågig.1 Dess omfattning mar­ kerad i putsen. -Fönstren, stora och rundbågiga, ha utvidgats flera gånger men fingo troligen sin nuvarande form På södra sidan finnes en sen­ 1854. romansk fönsternisch 2 (fig. 28) med åt båda hållen skrånande smygar. Den blottades 1913. Tornet, av gråsten, uppfördes 1862. Långhusets gavelmur nedbröts ett stycke, svarande mot tornets bredd, varefter tor­ nets östmur lades på den gamla grun­ den. Följden blev, att tornhyggnaden satte sig starkt under de första åren, så att den nu lutar betydligt mot väster. Murarna äro ut- och invändigt putsade och avslutas upptill med rundbågsfris och list. Taket har fall åt fyra håll; över 31 ( Y'l''l'ERTAK INGÅNGAR FÖNSTER TORN Delin. B. Jonson & Sv. Wraner 1914. l f Grinstad kyrka. situationsplan. Skala 1 : 1 500. Plan of site. 1 2 Jfr s. 37 samt fig. 26. Jfr s. 36 samt not 2, s. 35. Fig. 24. Lageplan. 32 SUNDALS HÄRAD Delin. B. Jonson & Sv. Wraner 1914. Fig. 25. Grinstad kyrka. Längsschnitt gegen Siiden . Längdsektion mot söder. Skala l : 300. Longitudinal seetion looking South . dess mitt höjer sig en lanternin av trä, krönt med kors. Taktäckningsmaterialet är skiffer. Tornet är uppdelat i tre våningar, skilda av bjälklag och brädloft. Nedre våningen utgör vapenhus. Den har golv av stenhällar och upplyses i norr och söder av fön ster lika långhusets. Andra våningen får ljus från samma fönster samt från ett tredje över ingången. I tredje våningen åt söder, norr och väster rundbetäckta fönster med inåt djupa smygar, infattade i tegel. Ljudöppningar och lanternin se fig . 22 och 25. Över ingången är insatt en stentavla med följande inskrift: GRINSTADS KY RKA, SOM RÄKNAR SIN ÅLDER FRÅN 12 SEKLET, 1 BLEF TILBYGGD I 16 ÅR l 00 DET . TORN E T UPP FÖ RDES PÅ FÖRSAMLINGENs BEKOSTNAD ÅR 1862. DV. PS. 121 V. 8. Gol vet var till 1916 i långhuset belagt med hällar av glimmerskiffer, i korpartiet med kalkstenshällar. Nämnda år ersattes hällarna i långhuset med plank, och i kor­ avdelningen lades cementgolv. - Innerväggarna (fig. 30, 31) äro slätputsade samt 1 Härmed menas 1600-talet, icke 16:e århundradet ( == 1500-talet). Jfr. s. 38. GRINSTAD KYRKA 33 målade, till fönsterhöjd med blå oljefärg, därovan med vitgul limfärg. Fönsterbå· garna äro invändigt målade i blått. Vid kyrkans restaurering 191 3 blottades r es ter av medeltida kalkmålningar, vilka vid tillfället konserverades. Å norra väggen, 180 cm över golvet, löper hori· sontellt en krenelerad fris i ljusröd färg med mörkare konturlinje. Häröver, öster om mellersta fönstret, en stor labyrint, 1 uppdragen i röd färg mot den för samt· liga målningarna giltiga vitgula bottenfärgen. Av labyrinten återstår något mer än hälften; den har skadats vid fönstrets upphuggning. strax nedanför laby· MEDELTIDA KALKMÅL­ NINGAR Delin. B. Jonson & Wraner 1914. Gr Grundriss. r ' ~ r • 1 'i r 1 • ·r v '<' ·~ on ·M Plan. Fig. 26. Grinstad kyrka. Plan. Skala l : 300. rinten och med sin nedre del täckande frisen finnes ett konsekrationskors i röd och gulvit färg; det är stjärnformigt indelat och har ättpassformad kontur. Diam. 56 cm. Målningarnas utseende framgår närmare av fig. 33: -- I långhusets nordvästra hörn, 65 cm från det västligaste fönstret och 2m över golvet, en i röd färg uppdragen cirkel av 56 cm:s diam., troligen även den ett konsekr at ion s kor s. - Även på södra muren anträffades å en mindre yta ovan läktaren färgrester i rött. Rörande dessa målningar se vidare s. 38. Innertak e t är plant trätak, klätt med papp i vitgul färg. Det har uppdelats i fält genom tvärs över kyrkan på riglar fästade bräder samt i kyrkans längdriktning m ed i rödbrun färg uppdragna ramar med blå kantlister; förut i vit oljefärg. Tak stolarna äro från sen tid, men över kyrkans äldre del kvarligga bjälkar, som ge en antydan om en äldre takkonstruktion (se fig. 25). Kyrkan uppvärmes av en stor järnkamin vid södra dörren. Labyrintmotivet är icke okänt i den västerländska kyrkokonsten, men någon framställning av dylik art utöver den i Grinstad är icke förf. bekant från svenska kyrkor. Däremot förekom­ m e r i en finsk kyrka, S. Marie invid Åbo, en labyrint bland de målningar, som där tillkommo 1450-60. Se Medeltida kyrkokonst i Finland, Helsingfors 1921, s. XXXI och pi. 88. 3. Sveri,qes kyrkor. Dalsland I . 1 INNERTAK TAKSTOLAR UPPVÄRM­ NING 34 SU r DALS HÄRAD Följande rester av byggnadens - det me­ deltida k01·valvets? sku l ptural a ut­ smy ckning (jfr nedan) förvaras jämte några andra lösa byggnadsdelar i kyrkan : An s ikts ma s k (fig. 34) av bränd, svart­ glaserad lera ; har suttit inmurad i vägg och möjligen tjänstgjort såsom valvanfang. H. 17 cm. Troligen en del av den bild, som H EssELGREN ansåg föreställa Erik den helige. Platt a (fig. 34), fyrkantig, av hårdbränt , glaserat tegel, ornerad med sexbladigt orna­ ment inom cirkel. 18,5 x 18,5 cm, tjock­ lek 7-8 cm. Ornam e nt (fig. 34), av sam ma material som föregående, bestående av kula på kort skaft; möjligen slutsten från ett valv. H . 23 cm. Jämte dessa märkes en tegelsten (fig. 32) m ed å ena långsiclan inskrift i majusk­ ler : CANUTUS: L. 29 cm. B. 13,5 cm . H. 8 cm. Spräckt i två delar. LÖSA SKULP­ TERADE BYGGNADS­ DELAl< Fig. 27. Grinstad ky rka. Långhusets västmur med del av ornamental tegelfris. Die Westrnauer des Langilauses mit einem Teile cines orn amentalen Ziegclfriescs. The wcst wall of the nave with part of the pattm·ncd brick-work. BYGGNADSHISTORIA Enligt HESSELGHEN var Grinstads kyrka helgad Sankt Erik konung, »som uthuggen i sten står över ingången. » Den var en s. k. offerkyrka 1 och ansågs vara elen äldsta inom landskapet, uppförd under tolvte århundradet . ]! "'öre dess grundläggning skulle befolkningen i denna trakt ha besökt Skaluncla kyrka i Västergötland; m en då vid en dylik kyrkfärd sexton båtar gått under, beslöt man uppföra egen kyrka.2 - Ett stöd för traditionen om dalbornas kyrkobesök i Västergötland utgör det faktum, att västra dörren i såväl Skaluncla som Gösslunda kyrkor, Kållands härad, än i dag be­ nämnes dalbodörren. 3 Tron på kyrkans höga ålder har hållit sig in i vår tid. >Multi olim munera ad hoc temptum sanitatis recipiend te gratia misisse di cuntur.> (Många gåvor för åter vunnen hälsa sägas ha givits .till denna kyrka.) HESSELGREN, Dissert. s. 14. 2 H A>DrARIX, som även anfö r sjöolyckan som anledning till kyrkans grundl äggning, stöder sig på P. E. LI~DSKOC;., Försök till kort beskrifning om Skara stift, Skara 1814, III, s. 178. FRYXELL åter hänvisar till Rrn:zELII Wester Gothia Ecclesiastica, ms i Skara domkap. ark. R. skulle ha funnit uppgiften >uti en gamat Skallene Kyrkobok». Huruvida även HESSELGREN har R HYZELIUS till sagesman eller möjligen bygger på en tradition inom orten , kan ej avgöras. 3 SVERIGES KYHKOR, .Västergötland, Bd l, h. l. s 119 och 164. 1 GRINSTAD KYRKA 35 Mot denna tidiga datering resa sig emellertid två bestämda hinder: m ate­ rialet och skyddspatronens namn. Det är näppeligen tänkbart, att tegel kom­ mit till användning i dessa trakter redan under 1100-talet, och tidigast omkr. 1200 blir konung Erik före­ mål för dyrkan. Kan man åter för­ utsätta, att en förväxling av århund­ rade och hundratal skett, torde den traditionella åldersbestämningen vara fullt riktig. Närmaste förebilderna till Grin­ stads kyrka torde vara att söka i stiftstaden Skara. Där grundades 1234 ett dominikanerkloster och åtta år senare ett franciskanerkloster. Om det senare vet man, att dess kyrka ­ liksom väl hela klostret- varit upp­ förd av tegel samt bestått av lång­ hus och kor, åtskilda genom en tvär­ mur.1 Mycket talar för, att det är under inflytande av denna byggnads­ verksamhet, som "Grinstads kyrka Fig. 28. Grinstad kyrka. Fönsternisch i kyrkans södra kommit till. Det nya materialet torde mur. - Foto 1913. Fensternische in der Slid1uaucr Inner splay of a window in the ha ansetts ef tersträvansvärt på d en der Kirche. south wall of the church. på lämpligt byggnadsmaterial fattiga Dalboslätten. Denna omständighet jämte den ursprungliga kyrkans planform visa hän på en datering till tidigast omkr. 1250. 2 Den ursprungliga grundplanen kan visserligen ej med full säkerhet fastställas. All sannolikhet talar dock för att kyrkan haft rektangulärt långhus med lägre och sma· lare, rakt avslutat kor. Denna anordning är karakteristisk för övergångstidens kyrkor, den förekom vid den närbelägna Gestads kyrka (se s. 50), vidare, som nämnt, vid den antagliga förebilden, franciskanerkyrkan i Skara, liksom också vid domkyrkan NAT. BECKMAN, Franciskanerklostret i Skara, i Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift III, h. 5-6, s. 23, samt F. ÖDBERG, Om dominikanerklostret S:t Olof i Skara, a a. s. 44. 2 Den ovan (s. 31) nämnda senromanska fönsternischen är visserligen av en typ, som i form ­ hänseende kan föras tillbaka till 1200-talets början, men att ålderdomliga former länge repeteras i bygder, som på grund av sin avskildhet ä ro hänvisade till en viss konservatism, är ju ett alls icke ovanligt förhållande. 1 DEN uR· SPRUNGLIGA KYRKAK 36 SUNDALS HÄRAD Fig. 29. Grinstad kyrka. Långhusets innermurar i sydvästra hörnet. -· Foto 1913. The South-,Vest earner of th e navc. Die Innenma.ucrn des Langhanses in cler Siidwestlichen Ecke. därstädes under dess senare skeden, 1 och slutligen var denna plan den vanligast före­ kommande vid kyrkorna öster om Dalbosjön. En ytterligare överensstämmelse med franciskanerklostrets kyrka är förefintligheten av tvärmur mellan kor och långhus; märken efter en dylik mur iakttogos vid putsens avlägsnande under restaureringen 1913 (jfr fig. 26, å vilken tvärmuren markerats). Tegelmurarna i Grinstads kyrka äro fogstrukna såväl ut- som invändigt varför (fig. 29), teglet alltså från början trätt fritt i dagen . Den 1913 blottade fönst e rni sc hen (fig. 28 och 31) omnämnes i TNV. 1830 såsom ,j sednare tider» igenmurad. Den visade sig ha ursprunglig rappning i själva dageröppningen, varav kan slutas, att ramverk för fönster ej varit tilltänkt. Om en motsvarande ljusöppning funnits i norra muren, har den förstörts vid upptagningen av nuvarande mellersta fönstret. 2 - Ingång fanns l H. HILDEBRAND, Skara domkyrka, Antiqvarisk tidskrift XV, 2. A. Ro~mAHL, stilstudier Skara domkyrka, i Gammal konst, Sthlm 1916, s. 47 ff. 2 FRYXELL uppger (s. 141) att »fönstren i Wästra delen af Kyrkan ännu äro gammalmodiga höga, men ganska Smala eller trånga. > INV. 1830 talar emellertid endast om ett ursprungligt fönster. GRINSTAD KYRKA 37 F oto H. E iscrman, Viinersborg. Fig. 30. Grinstad kyrka. Interiör mot öster före restaureringen 1913. IntcriOl·, l ooking East, b efore restoration. Inncnansicht gegen Osten vor der Rcstaurierung. såväl på södra sidan, nu igenmurad (jfr. ovan s. 31 samt fig. 26), som på västra gaveln. Den förra torde ha utvidgats, innan den slutligen igenmurades. Om porta­ lernas utseende är eljest intet bekant utöver HEssELGRENs uppgift, att över den västra satt St. Eriks i sten uthuggna bild. 1 Några re s t e r av sk ulptur a l ut s mycknin g2 , utförda i bränd lera, h a bevarats; dessa förefalla dock snarare ursprungligen h ärröra från kyrkans inre. Till sin karaktär erinra nämligen dessa skulpturer närmast om valvdekorationer; dock endast som en gissning må framföras antagandet, att valv före· kommit i det medeltida koret samt att lerskulpturerna varit placerade i dessa. När så koret på 1600-talet nedtogs ( jfr nedan), flyttades figurskulpturen av S:t Erik (attribueringen förefaller dock synnerligen osäker) till västfasaden, där HEssELGREN såg 1 LIGNELL (FöRSÖK etc. s. 9) uppger, att »å vestra gafvelen, öfverst under takåsen är en men­ niskobröstbild inmurad, vid pass 18 tum lång. Säges vara av brändt tegel. Är öfverrappad och således otydlig. På bröstet h a r den något som liknar 2':" korslagda fano r. » Möjligen samma bild som HESSELGUEN omnämner. 2 Jfr ovan s. 34 och fig. 34. 3* 38 SUNDALS HARAD Fig. 31. Grinstad kyrka. Interiör mot väster efter restau­ reringen 1913. T. v. invid orgelläktaren den numera över­ putsade fönsternischen (jfr fig. 28). Iuncnansicht gegcn 'Yesten nach der H.estauriernng 1913. Links von der Orgclempore die nunmehr tiber­ tUnchte Fensternische (vgl. Fig. 28). Interior, looking 'Vest, after re­ storation 1913. 'ro the lcft near the organ-loft, the plastered inner sp!ay of the winclow. (Fig. 28). den, samt överputsades. De bevarade fragmentens jämförelsevis goda beskaffenhet, trots att de äro av så ömtåligt material som bränd lera, talar för att det knappast kan vara fråga om utomhusskulpturer; under den tid Eriksbilden - om ovanstående antagande är riktigt - var inmurad ovan västportalen, skyddades den av putsen. Vad det inre beträffar saknas alla spår av valv liksom också andra antydningar om innertakets ursprungliga beskaffenhet. Som ovan framhållits är det dock icke uteslutet, att valv förekommit i det medeltida, på 1600-talet raserade koret, men något stöd för ett elylikt antagande utöver de presumtiva valvelekorationerna fin­ nes icke. Mot medeltidens slut ha murarna putsats invändigt. De visa den för elen senare medelticlen karakteristiska skrovliga putsen i tunt lager. Samtidigt pryddes kyrkan med enkla kalkmålningar (se ovan s. 33), huvudsakligen i rött mot gulvit botten, varefter den ånyo invigdes. SENARE FÖRDenna medeltidskyrka unelergick en väsentlig förändring, då det ursprungliga koret ÄNDRINGAR nedtogs och länghuset förlängdes åt öster, varvid korpartiet fick tresidig västgaveL Ombyggnaden torde ha skett tidigast på 1650-talet. I samband härmed torde yttermurarna till hela kyrkan ha försetts med puts, såvida detta ej skett ännu tidigare. Kanske på 1700-talet - enligt LIGNELL »i en sednare tid» - uppfördes framför VAPENHUs västr~ ingången ett vapenhus av sten. Det revs 1862, då tornet uppfördes. Bland senare reparationer och förändringar må nämnas: nytt innertak 1770 och GRINSTAD KYRKA 39 spåntak s. å.; inläggning av stengolv 1773; rappning in- och utvändigt samt reparation å östra gaveln 1797; utvidgning av fönstren i koret till lika storlek med de övriga s. å.; utvidgning av samtliga fönster 1807; målning av innertak och inred­ ning (jfr nedan) s. å.; taktäckning Fig. 32. Grinstad kyrka. Tegelsten, märkt CANUTUS. 1200-talet? av skiffer 1831; utvidgning av fön­ Brick antographed Canutus . Ziegelstein, gcmCI·kt Canutus. ster och dörrar 1854; målning av 13th century (?) 13. Jhd? innertaket samt rappning av murarna s. å.; tornbyggnad på vapenhusets plats 1862 (se ovan s. 32); ny rappning invän­ digt jämte målning av tak och väggar 1913; framtagning och konservering av medel­ tida kalkmålningar s. å.; nytt golv i långhuset 191G. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Al t are, infodrat, med enkla fyllningar, målat i ljusbrunt och vitt. 1800-talets ALTARE senare del. - Al tarring med svarvade balusterdockor och klädsel av röd schagg. - Altarprydnaden (fig. 30) utgöres av en oljemålning på duk, framställande Kristus i Getsemane. H. 193 cm. B. 112 cm. Ramlist av 15 cm:s bredd, i omfattning av i brunt och grått målat clraperiarrangemang, över vilket är fäst en förgylld sol. I ramverket är insatt ett ur. Tavlan bär på baksiclan inskriften: ÅR 1807 ÄR GRIN­ S'rADS l KYRKA MÅLAD AF KONGE. l FÖRTIFICA'rJONS ADIUTANTEN l OCH FENDRICKEN I ARMEN l B: WALL. 1 För arbetet med altartavlan ävensom med kyrkans målning ­ >> med förswarlig oljefärg till tak, stolar, Predikstol med förgyllning, der förgyllning wara bör, fönster, läcktare, skåp» - betingade sig W all i ett för allt l 000 dal. smt. jämte Yissa naturaförmåner eller reda pengar (sT.-PROT. 301 11 1806). En äldre al t arta v la nämnes i vrs.-PROT. 1787, »målad med oljefärg, föreställer ÄLDRE ALTAR­ Nattvarelen och Christi Korsfästelse samt de 4 Evangelisternes bilder» (jfr Bolstad s. 14). PRYDNAD Predikstol (fig. 30) av trä med skulpterad ornering i rokokostil. Ljucltak, krönt PREDIKSTOL av fanbärande lamm på bok; uneler taket duva. Trappräcke med ornerade fält. Nu­ varande målning i grått och guld. - Predikstolen byggeles l 77 4 av Erik Gruncl 2 men målades först 1807 av Benjamin Wall (jfr ovan). Timglas i mässingsställ för fyra glas, nu söndrigt; uppburet av ängel medlie och TIMGLAs dödskalle. Ängeln träskulptur, troligen av Grund omkr. 1775. H. 45 cm. NUMMER­ N u m m e r t a v l o r ett par, enkla, inom gulbrun ramlist. 'l'AVLOR 1 2 F. 17 49 i Pärgelanda s:n, Valbo h:d, Dalsland; innehade gården Skriketorp . Se Bolstad s. 15. 40 SUNDALS HÄRAD Fig. 33. Grinstad kyrka. Labyrint och konsekrationskors(?), senmedeltida kalkmålning å norra långhusväggen. Labyrint und 'Vcihekreuz, Teil ciner spätmittelalterlichen Kalkmalerei an der Nordwand des Langhauses. Labyrinth and consecration-cross, mural-paintings from the later Middle Ages on the nothern waU of the nave . BÄNKINRED­ NING ÄLDRE BÄNKINRED­ NING LÄKTARE ORGEL DOPFUNT Bänkar, öppna, enkla, målade i mörkbrun färg. I koret två inbyggda stolar, jämte bänkinredningen i övrigt från sen tid. Å läktaren sluten bänkinredning. I kyrkans bod förvaras rester av äldre bänkar, härrörande från sluten bänkin­ redning, nämligen 2 st. dörrar, N:o 8 och N~o 9. De ha enkla fyllningar samt bära spår av målning i blått och rött. H. 87 cm. B. 55 cm. 1700-talet? Läktaren i kyrkans västra del (fig. 31) har troligen tillkommit under 1700-talet. Den bäres av träpelare, målade i marmorering. Barriär av svarvade dockor, vitmålad; sent 1800-tal. Orgeln (fig. 31), med fasad i vitt och guld, är byggd 1897. Dopfunt (fig. 35) av täljsten, huggen i två block. Kittelformad cuppa, kring över­ kanten med spetsflikig bård samt kring mitten med smal repstav. Cylindriskt skaft GRINSTAD KYRKA 41 med en repstav vid blockens hopfogning. Foten, som sammanhänger med skaftet, består av en rund, nedåt skrånande platta, ornerad med fyra på varandra följande spetsflikiga bårder. Uttömningshål, dock ·numera igenfyllt. H. 77 cm. Yttre diam. 64 cm . - Karakteristisk »Smaalenenestyp», l 200-talets mitt.l Dopfat, nysilver, modärnt, anpassat efter funten. DOPFAT Kalk, silver, cuppan invändigt förgylld. Fyra stämplar: L. Larsson -tre kronor NA'l''l'VARDS­ KÄRL - Göteborgs stpl. - U4 ( =-1850). H. 27 cm., cuppans diam. 14,5 cm. Tillhö­ rande paten, silver, ovan förgylld; stämplar som kalken. Diam . 15 cm. Sockenbudstyg, tillv. av C. A. Kjernäs i Göteborg. Kalk, nysilver, cuppan in­ vändigt förgylld . H. 14 cm. Paten, nysilver, helförgylld. Diam. 7 cm. I fodral. Kommunionkanna, silver, invändigt förgylld. Fem stämplar: GAB (Guldsmeds :Fig. 34. Grinstad kyrka. Skulpturer av bränd lera, troligen ornamentala byggnadsdelar. 1200-talet? Sculpturc-works in plaster, supposedly building orna­ ments. 13th century(?) Skulpturen ans gebranntem Ton, wahrschcinlich orna­ mentale Bauteile, 13. Jhd? A.-B.) - tre kronor - S - Stockholms vpn. - S7 (=1920). Inskrift: TILL GRIN­ sTADs FÖRSAMLINGs KYRKA FR1N JOHN HALDJtN P1 60-1RSDAGEN 19il9. H. 45 cm. Vinkär l av koppar, kittelformat. H. 54 cm. Oblatask, silver, invändigt förgylld. Fem stämplar: GAB (Guldsmeds A.-B.) tre kronor - S. - Stockholms vpn l\17 (=1914). Enligt inskrift gåva 1914 av A. Frykberg. H. 16,5 cm. Oblatask av polerat trä. L. 22,5 cm . B. 14,5 cm. H. 6,5 cm . Oblatjärn, 2 st. Åtminstone det ena ursprungligen ett rånjärn, med Karl XI:s- oBLA'l'JÄnN monogram, L. 79 och 84 cm. Rökelsekar (fig. 36), brons. Halvsfärisk nederdel på fot, överdel konisk med py- nöKELSEKH 1 Se Bolstad, s. 16, not. 42 SUNDALS HÄRAD Fig. 35. Grinstad kyrka. Dopfunt a v tälj­ sten. 1200-talet. Baptismal-font of s oap­ stone. l Hth ccntury. Taufstein aus Topfstein. 13. Jhd. BELYSNINGS· REDSKAP TEXTILIElt ramidformad, korskrönt avslutning samt med genombruten ornering av ringar, trianglar och trepass. Kedjor förlorade. H. 26 cm. Diam. 10,5 cm. - Medeltida. Ljuskrona (fig. 37), mässing. Profilerad mittstam med stor kula; dubbla rader ljus- och prydnadsarmar med sex i varje; musselformade droppskålar. H. 85 cm. ­ Inköptes liksom nästfölj ande 1768 av »mässingsslagaren Henr. Werner från Jönköping »; de två kronorna kostade tillsammans 200 dal. smt. Ljuskrona, mässing, snarlik förutnämnda. Åtta ljusarmar i en krans, omväxlande med - nu delvis förkomna - prydnadsarmar; överst en krans prydnadsarmar. H. 63 cm. - Från 1768. Några prydnadsarmar samt delar av dylika, hörande till de äldre kronorna, för­ varas i ett skåp. L j u ss tak ar, ett par, mässingsplåt. Spiralvridna skaft. På foten initialerna A: G: s: M: G: s: H. 27 cm. - Omkr. 1700. Textilier i övervägande grad modärna. Dock märkes: 1\'Iäs s h ake av svart sammet med silvergaloner. Ryggstycket med kors och törne­ krona, fram stycket med gudsöga i silver. Ryggstyckets L. 104 cm. -Hemmansägaren Johan Dahlborg i Ödetorp, Bolstad, skänkte 1848 i testamente 133 r:dr 16 sk. riks­ gälds ~till inköp af m esseskrud i Grinstad ».1 1 Jfr även PRASTilfÖTESHANDLINGAR 1862 . GRINSTAD KYRKA 43 Fig. 36. GrinstaCanutus• und ein Rauchgefäss. II. Am Ende des Mittelalters wurden die Kirchenwände berappt und das I1mere wurde mit Kalkmalereien versehen, von denen die Darstellung eines Labyrints nach beibehalten ist. III. Nach dem Jalu-e 1650 wurde der alte Chorbau abgebrochen und die Kirche vergrössert. Der neue Char wurde dreiseitig geschl os~en . Material Feldstein. I V. An der Westgiebel wurde, wahrscheinlich im 18. Jhd., eine VOJ·halle gebaut. V. Im Jahre 186::! wird die Vorb alle abgebrochen und ein Westturm aus FeJdstein gebaut. GRINS TAD KYRKA 47 SUMMARY I. About 1250, at the earliest, a brick church was erected, which, in point of material, plan, and other details resembled the church that was built about 1240 in connection with the Fran­ ciscan abbey in the diocesian city of Skara. lt consisted of a rectangular nave and a small square-ended choir whose low ceiling may even have been vaulted. From that period we have a baptismal-font, sculpture-works in clay, a brick signed >Canutus », and censers. II. Towards the end of the Middle Ages the church was roughly plastered and decorated with mural-paintings, one of which represents a labyrinth. III. After 1650 the original choir was destroyed and the church was th en enl arged towards the East in gray-stone, and was given a three-sided ch oir. I V. The porch on the western end was probably built d urin g the 18th eentury. Pulpit and altar­ piece were installed during the same era. V. In 1862 the porch was replaced by a granite tower. ~o~-o~~--~ 4--+--++__ r_______________,~o ~ · 4 Fig. 40. Grinstad kyrka. Gravkors av skiffer 1802. Skala l : 20. Grabln·euz au s Scltief cr 1802. Slate cross from l802. Vid Klöveskog i nordligaste delen av Grin stads socken har 1930 påbörjats uppförandet av en kapellbyggnad, för vilken emellertid icke kunnat beredas plats i detta häfte, som vid tid­ punkten i fråga redan förelåg i konektur. Fig. 41. Platsen för Gestad gamla kyrka med monumentet över kyrkan och Axel Erik Roos. Denkmal d er alten Kirch e zu Gestad. Monument to the memory of A. E. Roos on the sitc of the old church. GESTAD KYRKOR DALSLAND, ÄLVSBORGS LÄN, SUNDALS HÄRAD, KARLSTADS STIFT, SÖDRA DALS KONTRAKT. TRY CKTA KÄLLOR : LIGNELL, I, s. 85; 1!, s. 26. - HAMMARIK, III, s. 89. - STYF!> E, II, s. 146. - PRÄSTMÖTESHANDLINGAR 1881, 87. - LAn'lPA, Inv. 1583, s. 40. - SVERIGE, III:5, s. 274. - J. T. LINDBLOM, En kyrkligt· fosterländsk högtidsdag i Gestad sommaren 1920, !'. 48 ff. i Karl· stads stifts Julbok 1920. - A. G. BÖRDH och G. PET'l'ERSSON, Dalslands socknar XVI, Gestad, s. 15 ff. i FÄRGELANDA 1928, h . l. - HEMBYGDEN 1928, S. 34. Eec!. HANDSICRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAit: K . B : FRYXELL, vVermel. . III, s. 142. - A. T. A.: DYBECK, Dalsland, s. 76: PI. 2, fig. 1: kyrkan fr. NV. - Inv. 1830 med uppmätn. av 2 gravstenar; Rapport rörande grävningar 1919 jämte l plan av gamla kyrkan; - 5 foto (2 ext. •fr. S, 2 int. mot Ö, dopfunt) . - B. ST. : Ritn. till nuv. kyrka, 2 b lad (sydfasad, plan); ritn. till altarprydnad och predikstol, 3 blad, av ark. HJ. TESSING; stadf. 17/ 10 1913: - 2 foto, l vykort.) - M. A: 3 foto (ext. fr. S, int. mot Ö, dopfunt). KYRKANS ARKIV ALlER : I LANDSARKIVET, GÖTEBORG: 1 Bolstad K I:1, inneh. S'l'. PROT. även för Gestad 1767-79 samt PROT. vid prostvis. 1770 och 1775 jämte I Nv. FÖRT. 1775 ; Bolstad NI, PROT. vid generalvis. 1787. - Gestad KI:1 , ST. PRo-i·. 1770- 1805 samt 2 % 1824; L I:1, RÄh:. 1680- 1714, I Nv. FöRT. 1680, stollängd 1ö81 och 1704 samt uppdelning av kyrkbalkarna 1712; L 1 Jfr även HEMBYGDEN 1928 s. 34. GESTAD KYRKOR 49 1:2, RÄK. 1766-1843 samt INV. FÖR'!'. 1766.- l BOLSTADS KYRKAS ARKIV: PRO'!'. vid prostvis. 1803 med INV. FÖRT.; INv. FÖRT. 1830, uppt. jämväl plan och uppmätn. av 2 gravstenar (j fr ovan under A. T. A.); IKV. FöRT. 1846 samt ämbetsberättelse vid biskopsvis. 1861 och 1878. FÖH.SAMLINGSHISTORIA Gestads socken, annex till Bolstad, nämnes- Gezstad h- 1346, vilket år en Ramfrid Bengts­ dotter testamenterar fem mark penningar till kyrkan 1 • Av den äldsta kyrkans byggnadssätt ävensom av den från denna bevarade dopfunten att döma kan dock med tämligen stor visshet antagas, att socknen funnits redan under 1200-talets senare del. GESTAD GAMLA KYRKA KYH.KOGÄRD, KLOCKSTAPEL OCH HÄH.BÄRGE Gestads gamla kyrka var belägen · R-400 m nordost om den nuvarande, öster om KYRKOGÅRD landsvägen vid Gestadsbro. Marken tillhör hemmanet Gestads stom. Kyrkogården låg länge i naturlig äng, och endast några stenhögar erinrade om dess forna bestäm­ melse. För något mera än ett tiotal år sedan blev så hela området, utom själva kyrkotomten, lagt under plog. Denna vandalism väckte anstöt inom församlingen, vilket föranledde innehavaren att avstå från hela området. Detta är sedan 1919 in­ hägnat av mellan granitpelare hängande järnkedjor. På platsen för den äldsta kyr­ kans kor hugfäster ett i granit utfört monument (fig. 41) minnet av dels den gamla MONUMENT kyrkan, dels av den i denna begravde karolinen, generallöjtnanten Axel Erik Roos 2 , ~;!~A~A~~:r Tegners »Axel». Monumentet uppsattes 1919 och invigdes sommaren 1920. A. E. Roos Enligt ovan anförda källor lades 1767 k yr k balkar av sten, vilka kort därefter täcktes med torv. Vid samma tillfälle var fråga om att bygga en port. Klockstapel uppsattes 1680. En sådan fanns även 1787 . Den fick då ny bräd-KLOCKS'l'APEL fodring och försågs med skiffertak ~åt en led ». Troligen stod den nordväst om kyrkan utanför kyrkogården. 1688 gjordes »2':."' Dörar till Kyrkioherbergen~. (jfr s. 8). KYRKO­ Då vägen förbi kyrkan var allmän farväg, beslöts i sockenstämman 1785, att »här HÄRBÄRGEN som anorstädes upsätta en slagbom öfwer wägen wid Kyrkan, som under gudstjensten låses igen, och fästa en fattigbössa wid Stolpen, at samla in något til socknens fattiga af medlidande resande.» Item ecclesie in gezstadhum quinque marchas denar .. . »DIPL. SUEC. 4.039, V, s. 358. Född på Aranäs i Västergötland d. 12 aug. 1684. Livdrabant 1709, deltog i kalabaliken i Bender. Friherre 1725, landshövding i Älvsborgs län 1740, avsked 1749 som generallöjtnant. Död d. 14 dec. 1765. - Se Biogr. Lex. Bd XII, s. 151. - Troligen var Roos ägare till säteriet Löfås i Gestads s:n. 1 2 4. Sreripes ! yrkar. Detisland I. 50 SUNDALS HARAD KYRKOBYGGNADEN PLAC'I ~IA'l'J·: n.ur. ~t u nAR FÖ~STEll. Y'l''l'EHTAK lC'/N N ERT A K < En utgrävning av resterna av den gamla kyrkans grundmurar ägde rum 1917, var­ vid dess p lan (tig. 42) lät sig i huvudsakliga delar rekonstruera. Den 1795 rivna kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med tresidig koravslutning; invid södra muren var vidbyggt ett vapenhus med ungefärligen kvadratisk grundplan. Mellersta delen av kyrkan, till vilken ansluter sig grunden till ett äldre, smalare och rakt av ­ slutat kor, torde vara den ursprungliga. Materialet är här tegeL De senare till­ byggda partierna i öster och väster samt vapenhuset h a varit uppförda av naturlig st en. Kyrkan i sin helhet har vilat på gråstensgrund. - l\Iurarn a voro ut- och invändigt putsade. En mäster Håkan »kalkade och hwijtlijmmade» kyrkan 1683 och än en gång 1701, då han även gjorde ~en fönsterhohl». 1714 får »Mure Mästaren Jonas Lind för det han Kalkslaget Giestad Kiörkia både inan och utan till» 20 dal. smt. - »Norra Fönstr e t i Choret» omvälvdes 1782, varvid inköptes tegel från Vä­ nersborg. - Yttertaket var 1685 av spån men omlades 1782 med skiffer, -.rid vil­ ket tillfälle även nya takstolar gjordes. Invändigt torde kyrkan haft plant trätak. Bräder till »Himblingh baak i Kyr­ kian» inköptes 1684. - »Tälgstens golf» lades i gångarna 177 3 och beslöts då, att »på en gång omlägga golfwet under stolarna med Hallsten». Gravarna i koret skulle fyllas. HAMi\IARIN skriver, att kyrkan var »mörk och liten» . Vid utgrävningen av kyrkans grundmurar 1917 ävensom vid grundgrävningen 1919 för det ovan nämnda monumentet gjordes inom området för kyrkobyggnaden en del lösa fynd. Vid det förra tillfället anträffades 15 st. medeltida silvermynt samt ett lO-tal senare mynt av silver och koppar. Bland de medeltida mynten, vilka överlämnades till Statens Historiska Museum, funnos brakteater från Magnus Ladulås', Magnus Erikssons och Albrecht av Mecklenburgs tid samt ett norskt mynt, präglat i Bergen för Haakon V Magnusson (1299- 1319). I övrigt funnos mynt från 1400- t. o. m. 1700-talet. På gränsen mellan den äldsta kyrkans kor och långhus påträffades 1919 spår av mylla samt häri förmultnat trä och benrester. Vi ­ dare upptogos här 6 st. handtag av brons från en likkista, spikar, beslag samt ett litet bronsornament (?) av 2,8 cm:s diam . i form av ringomfattat kors. BYGGNADSHISTORIA DEN Ull · SPIW ~GLTf : A KYRKA~ Såsom av planen fig. 42 framgår torde Gestads äldsta kända kyrka ha bestått av ett c:a 13 m långt och 10 m brett långhus, till vilket i öster anslutit sig ett sma­ lare, ungefärligen kvadratiskt kor med rak östvägg. Materialet var tegel i format 8,5 x 13 x 28 cm. Överensstämm elserna i planform som material med den när­ GESTAD KYRKOR ~---------------~ . oo--------------~~~i~iO~ 51 <---J.Ga ~ /a 't" l Skala l: 300. Plan of the old church aftÖ r its excavation 191 1. j Fig. 42. Plan av Gestad gamla kyrk a efter utgrävningen HJ17. Grundri ss der alten Kirch c zn Gestad nach der A n s~ g rabung 1917. belägna Grinstads kyrka föranleder antagandet, att vi här stå inför en med denna ungefär samtida och likartad kyrkobyggnad samt att de hållpunkter för dateringen och den utredning rörande beroendet av stiftstadens klosterkyrkor i tegel, som ovan (s. 34 ff.) framförts på tal om Grinstad, äga 8in giltighet ä,·en beträffande Gestad . Den ursprungliga tegelkyrkans tillkomsttid tord e alltså kunna förläggas till 1200-talets senare hälft men knappast inom denna tidsrymd kunna närmare fastställas . Kyrkan undergick under tidernas lopp åtskilliga förändringar, framkallade dels av behov av ökat utrymme, dels av den osäkra grunden, varöver ofta klagas. Platsen är nämligen sank och besvärad av den förbiflytande Bolstadåns vårflöden. Enligt I NV . 1583 1 var »Kyrkiomuren förlorad t i alla hörnen». Att döma av ett uttalande från 1793 »at medlersta delen af Kyrkan som bygd på säker grund kunde hafwa bestånd» synes den ursprungliga del en ha hållit sig bäst , varemot de yngre partierna ej förmått stå bi. Den äldsta tillbyggn aden synes ha v ~rit vapenhuset framför ingången på sydsidan, vilket möjligen tillkommit redan mot medeltidens slut. I likhet med exempelvis Bolstads och Grinstads kyrkor erhåller så Gestad under senare delen av 1600-talet - dock före 1680 -- ett nytt km·parti; det gamla koret raseras, långhuset förlänges åt öster och ett nytt, tresidigt avslutat kor av den gängse 1600-talstypen uppföres av naturlig sten. - 1757 nämnes en utvidgning eller ombyggnad av en del av kyr· kan. Möjligen avses härmed långhusets utvidgning åt väster, varvid tegelkyrkans väst· 1 SEN ARE F ÖR­ Ä NDRING AR LAMP A a. U, s. 40. 52 SUNDALS HÄRAD L ___ ·>ITUATJON"SPLt:\N· Delin. B. Jonson &. Hv. " 'ranE'r Hll!. .F ig. 43. Geslad kyrka. situationsplan. Lageplan. Skala l : l 500. Site. Die gegenwärtige Kirch e zu Gestad. Th e })resent church. gavel raserades och långhuset till sin fulla bredd förlängdes c:a 5 m åt väster (jfr planen fig. 42). Redan 18 år senare hade emellertid denna del »så sunkit och sön­ derremnat at den måste åter å nyo upmuras». Vid besiktningar på 1770- och 80-talen påtalas svåra bristfälligheter i kyrkobygg­ naden, som leda till att den utdömes. I sockenstämman förekomma under förra hälften av 1790-talet långvariga diskussioner dels om huruvida en ombyggnad av den gamla kyrkan skall företagas eller en helt ny byggas, dels rörande läget för en ev. ny kyrka. 16/ 2 1795 beslutes emellertid, att en ny kyrka skall uppföras på Kyrkeby kulle. Den gamla kyrkan raseras s. å. och materialet kommer delvis till användning virl uppförandet av den nya. G ESTAD KYRKOR 53 INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Av gamla kyrkans inredning finnes intet bevarat. Altarprydnad an­ skaffades 1683. En »Olof Swarfware» gjorde »pelare~ till densamma; det öv­ riga arbetet utfördes av en Åke Snic­ kare1. Den »Stofferades» 1687. - Samme Åke gör 1692 »een Krona öfwer prä­ dijkestolen» och »Swarfwaren Half Kättil» får för »Knapparna på prädik­ stolen 24 öhre». - Ett timglas med »hwit sand» skänktes 1708 till kyr­ kan. In v. 1583 upptager: »Kalck 22lodh - Messehakar 2 s t - Messeserka 2 ste then ene behållen then andre halffslitin: - Choorkapa l st förslitin - Altare­ k l e d e l st halffsli : - Klockor 1 ste ~1 primklock: 2 st.» Primklockorna re ? funnos kvar ännu 1803. Ur in v. 1680 må anföras; »Kallk och Pateen förgylt - Kalck Kläde itt Delin. B. Jonson 1914. medh Sölfwerspisser: Dito itt af Kam­ Fig. 44. Gestad kyrka. Gravsten från gamla kyrkan, merduuk Silkesyt; Dito itt sämmere flyttad till nuvarande kyrkogården. Skala l : 20. af Kammerduuk; Dito itt gammalt Grabstein von der alten Kirche, Tomb-stone from the old church, nun auf dem Friedhof der ge- now in the present church-yard, genwärtigen Kirche. medh franser Altare-kläde itt af rööt Kläde; Dito af Tryckt läret - Messehake een gammal; Dito av Tryk t läret. » Se i övrigt angående lösa inventarier under nuvarande kyrkan s. 58 ff. Alll'Ait­ PitYDNAD PREDIKSTOL INV . 1583 INV. 16 80 GESTAD NUVARANDE KYRKA KYRKOGÅRDEN Gestads nuvarande kyrka har ett högt läge på en plats, som vid tiden för hennes anläggning kallades Kyrkebykulle. Kyrkogården utbreder sig i söder och öster. Den var ursprungligen liten men utvidgades 1859 i söder och 1895 i öster (se fig. 43). De äldre delarna hägnas av en mer än meterhög, i kallmur lagd gråstens­ ' Vänersborg C 1, fol. :368 (L. A., Gbg) nämner 1698 Åke Snickare, som fått betalt för >dhe gamble Kongz Stolernas reparation>. 4* 54 SUNDALS HARAD Fig. 45. Au ssenansicht vom Stiden. Gestau kyrka. Exteriör från söuer. The church seen from the South. mur, den senast tillkomna delen av låg stenmur och hagtornshäck. TvennE' ingångar finnas: en på västra sidan mitt för tornet, flankerad av två 185 cm höga murade pelare, samt en på norra sidan. Båda ha tämligen nya järngrindar. GRAvv1mHR På kyrkogården ligger strax söder om koret en i låg relief skulpterad häll av kalksten (fig. 44). Såväl ornament som inskrift äro mycket nötta, och den senare icke mera läsbar. Å en teckning i inv. 1830 bär hällen årtalet 1647 . 1 L. 212 cm. B. 142 cm . En annan i INV. 1830 återgiven sten, daterad 1650, har ej kunnat återfinnas. Ett flertal från kyrkogården härrörande gr a v k o r s a v j är n förvaras i tornet. KYRKOBYGGNADEN PLAN, MATERIAL, EXTERIÖR Kyrkan, såsom fig. 45 visar bestående av långhus med tresidigt korparti, tom i väster och sakristia i öster, är uppförd av gråsten, delvis med material från gamla kyrkan. Tegel har använts till dörr- och fönsteromfattningar. Hela kyrkan, utom långhusets södra mur väster om ingången samt tornets södra och västra sida, är försedd med låg sockel. Yttermurarna äro stänkputsade, fönster- och dörromfattningar dock 1 En traditionsuppgift, att uetta skulle vara Axel Erik Roos' gravsten motsäges bl. a. av detta årtal. GESTAD KYRKOR 55 Fig. 46. Gestad kyrka. Interiör mot öster före 1914. Interior, looking East, bcfor c 1914. Inncnansicht gcgen Osten vor 1914. slätputsade. Upptill avslutas murarna med en profilerad, tjärstruken trälist. Tak­ betäckningsmaterialet å hela kyrkan är skiffer.1 Huvudingången är mitt på syclfasaclen. En annan ingång finnes i väster genom tornet. Den förra har rund, elen senare rak betäckning. - Fönstren, stora och rundbågiga med åt båda hållen skrånande smygar, fingo sin nuvarande form 1876. Tornets bottenvåning öppnar sig mot långhuset med en rundbåge. Till tornets övre våningar kommer man genom dörr och trappa i södra muren. Andra våningen får ljus genom tre höga och smala fönster med rak betäckning. Ljudöppningarna åter äro rundbågiga. Innerväggarna äro slätputsade, efter fönstren med brun färg uppdelade i fält samt dekorerade med marmorering mot gråvit botten. Till något över fönsterhöjd äro de målade med oljefärg, därovan med slamfärg. Kring övre murkanten löper en profilerad list, dekorerad med schablonmålning. - Golvet är sedan 1875 belagt med 1 Enligt sockenstämmobeslut 18/ 8 1798 skulle tak först läggas av bräder, därpå näver och slut· !igen skiffer. I vad angick nävern ändrades beslutet senare »i anseende så wäl till Näfrens dyrhet, som äfwentyrlighet att träffa den så allmänt god och pålitelig, som borde wara, och kommer således kyrkataket att läggas af wäl sammanfogade Bräder med Sand och Lerblandning under Schiffern, som på flere ställen brukeligt är, och skall till takets säkerhet och bestånd wara lika tjenande som Näfwer, om icke bättre> . Gestad K I: l, s. 152. TORN IN'rERIÖR 56 SU NDALS HÄRAD plank ; förut furmos stenhällar i gångarna och >>jordgolv » under bänkarna. - Innertaket är valv av pärlspåntade bräder, målade med vit oljefärg. Sakristian saknar direkt ingång. Innan den nuvarande altaranordningen tillkom, fanns en numera igenm urad uppgång från sakristian till predikstolen. Kyrkan uppvärmes av en vid långhusets vägg stående j ä rnkamin . Kyrkan uppfördes under åren 1796-99 av en murmästare ·w estman från Vänersborg, samme man som byggt Frändefors' kyrka. Å en tavla över västra ingången läses följande inskrift : GES TADS KYRKA, GENGni K ONTR: PRO S'r . E. M . FLO HE LII FÖRSORG , RY'l'TMÄSTARE A. AMINOFFS 1 NI 'l' OCH FÖHSA:VfLINGENS ENDRÄG'. r, P.~ 4 -~R UPPBYGGD. JNVIGDES DE~ 1/ 1 1 8 00 . 1';.\ KIH!'i'J' I.\ t:PPv jiJLil ­ )i j); (} HY GGNA I>S­ li!STORL\ INREDNING OCH LÖSA INVEN­ TARIER .-\LT .-\ IU: Upp m. av B ..Jonson & Sv. Wran er, komp!. 1930. .:\LD!tl: ALT.-\1 (­ Alta ru ppställningen tillkom 1914 efter rit­ ning av arkitekten Hj. Tessing. Altartavlan, oljemålning på duk, framställ er Kristus gående på vattnet; omfattning av kannelerade pilastrar, bärande fronton med gudsöga. lVIålnin g huvud­ sakligen vitt och guld . Som a l tartavla bru­ 0''1' ' , Grundriss . 1 1 • l • r 1 1 " " 7 ., .. ',).1\· 'l'.-\VLA PHEDIKSTOL ;\ LDitE I'RED!KSTOL Jl j\ )1 Kl:\ R E D­ ~ JNG J.:\KTA I!i': hängande framställning av Kristus på korset, olj e­ tryck. Prediksto l från 1914, furu, målad i överensstämmelse med den övriga inred­ ningen . - På orgelläktaren står kyrkans gamla prediksto l (jfr nedan), betydligt söndrig. Dess ornament - pärlstavar, fJ ätbårder m. m. - äro delvis överflyttade till nya predikstolen. Den har varit vitmålad m ed list i blått och guld. Bänkarna äro öppna, målade i ekfärg. 1800-talets senare del. Läktare i väster, m ed ett framskjutande parti mitt för orgeln . Bröstning med Plan. 1 Fig. 47 _ Gestad kyrka. Plan . Skala 1 : 300 _ kades dessförinnan en nu på korets södra vägg Innehavare 1798-1805 a v säteriet Löfås i Gestads s:n. G ESTAD KYRKOR 57 Delin. B . J on son & Sv. Wraner 1914. Fig. 48. Gestad kyr ka. Län gdsektion mot norr. Skala l : 300. L iingsschnitt gcgen Norden . Longitudinal seetian looking North. ORG !)L enkla fyllningar. Målning i vitt och blågrönt. - Orgeln byggdes 1895 av J. Magnusson i Göteborg. Den av lisener indelade, med åtskilliga ornament prydda fasaden är målad i vitt och guld. Kyrkans första inredning utfördes under de sista åren av 1790-talet av snickaren URsPRUNGLIG Magnus Zetterberg från Vänersbo1-g. Av det med honom uppgjorda kontraktet fram - IN REDNING går, att han bl. a. skulle förfärdiga »38 stora och 6 st. smärre Bänkar g01·da med så kallade speglar i wäggstyckena och dörrarna • ; vidare »en behollen Prästestol på hwar­ dera sidan uti Ch01·et samt en Klåckare stol m ed Paperlåda och en liten skrifpulpet», slutligen »en ny Predikastol m ed Läcktare å ömse sidor, alldeles i likhet m ed den Ritning Herr Ryttmästaren [Aminoff] höggunstigt lof­ wade till mäster Sätterberg öfwerlämna, jämte så mycket Almträd, som till hela Predikastolen kan ärfordras - - -». Denna 1914 bortFig. 49. Gestad kyrka. Tvärsektion mot öster (med altaranordningen före 1914). Skala l : 300. Qu er scbnitt gegen Ost en mit dem Alt araufb au vor 1914. Cross-section Jooking East (with altar arrangem ent as it was p r cvious t o 19H). · TvAR"SEK110N · Dclin. B. Jonson & Sw. Wraner 1914. ~~f+'l-1 1 1 t rr 7 r r 'f 11 ] 2 ': ' ': Jfr 1 !},', 58 SUNDALS HARAD vorFLJ:\'1' DOPF AT DOPSKXL N A'l"l'V A llDS­ KÄni. tagna predikstol (Re fig. 46 och 48) var inbyggd som ett halvrunt utsprång i 'en liten läktare över altaret med uppgång från sakristian. Kyrkan målades första gången 1805 av mäster Olof Lindgren från Vänersborg. En­ ligt INV. 1830 var »innanredet brunmålat och de 12 Apostlarne prydligt afsatte på läktaren». Dopfunt (fig. 50 och 51 ) av sandsten, huggen i två block. Foten är fyrsidig, uppåt något avsmalnande med en från övre kantens hörn gående, nedåt böjd indrag­ ning. Med lätt skråning övergår foten i det korta skaftet, format som hålkäl och vulst. I skråningen över ena hörnet finnes en urhålkning av 2 em:s djup och 3 cm:s vidd. Cuppans övre del är cylindrif!k, den nedre halvsfärisk. Utmed övre kanten löper en 14 cm bred bård med ett växtornament i låg relief (fig. 50 och 52). Funten har genomgående uttömningshåL H . 83 cm. Diam . 69 cm. - Funten tillhör en i Dalsland ovanlig typ av västgötskt ur8prung. 1200-talet. Dopfat (fig. 53) av driven mässing. Nurnbergertillverkning, 1400-talets slut.l I bottnen en framställning av Marias bebådelse. Kring denna en mycket nött minuskel­ inskrift samt en krans av liljor. På kanten kransar av ros och lilja samt tvenne vapen­ sköldar (fig. 55). Diam . . 5~ cm. - Enligt inv. 1775 skänkt av general A. E. Roos. 2 Dopskål, koppar, invändigt förtennt; med ett bladformat handtag. H. 8,5 cm. Diam. 19 cm . 1800-tal. Kalk (fig. 55), silver, cuppan invändigt förgylld. Fot och cuppa från 1838, skaftet troligen 1400-tal. Under den starkt framspringande knappen står i minuskler Gratia Pax. 3 På foten fyra stämplar: IDB 4 - tre kronor - Göteborgs stpl - H 4 (=1838). H. 21,5 cm. - Paten, nysilver. Under bottnen inristat: Gesta Kyrka. Diam. 15 cm. Nämnes för8t 1846. Kalk av glas, enkel. H. 22 cm. 1800-talets tidigare del. Sockenbudstyg ·_ Kalk, silver, cuppan invändigt förgylld. Fem stämplar: S. JONssoN - Stockholms vpn - tre kronor - S - A 8 ( = 1927). H . 11 cm. ­ Paten, silver; stämplar som kalken. Diam. 6 cm. - Vinflaska, glas med silver­ propp. H. 11,5 cm. - Ohlatask, silver; stämplar som kalken. H. 5,5 cm. -- I fodral. 1 Jfr C. R. AE' UGGLAS, Ett par Niirnbergerfat i Utställningen av äldre kyrklig konst, Sträng­ näs 1910. Studier II, s. 49. 2 Se not 2 s. 49. 3 LIGNELI, uppger (I, s. 85), att >1836 fanns i en bergremna på Kärras mark i Gestads socken en innan- och utantill förgylld silfverkalk af 17 lod. Under sjelfva kalken på handtaget lästes: Gratia. Pax. Näst ofvan foten, på handtaget: Jesus. Maria. A. Allt medeltids-stil.» - Förkla­ ringen torde vara den, att Gestads kyrkas kalk bortstulits någon gång mellan 1803 och 1830. l sistnämnda års inv.fört. saknas nämligen kalle En glaskalk (se nedan) anskaffades tills vidare. Då den bortkomna kalken återfunnits, blev den omgjord. Skaftet med en del av inskriften bibehölls därvid, ehuru minusklerna deformerats. 4 Johan Daniel Blomsterwall, 1810-1841 (1843), i Göteborg. UPMARK. GESTAD KYRKOR 59 Fig. 50. Gestad kyrka. Dopfunt av sandsten. 1200-talet. Baptismal-font of sanclstone, 13th ccntur y_ Taufstein aus Sandstein , 13. Jhd. Vinkärl av koppar, invändigt förtennt; kittelformat. H. 54 cm. -- Inköpt 1861. Oblata sk av polerat trä. H. 11 cm. Botten 15 x 23 cm. Oblatjärn, vanliga typen. L. 92 cm. Ljuskrona (fig. 54), mässing, bronserad. Profilerad mittstam , å vars övre del äro BI:LYSNINGS­ HEDSKAP applicerade tre (en förkommen, två återstå) hermfigurer; nedtill en sexkantig skiva, från vars förkroppade hörn utgå sex ljusarmar i en krans. H. 31 cm. -- Omkr. 1700. En troligen i Sverige tillverkad, förenklad variation av en i Louis XIV-stil rikt ornerad typ av franskt ursprung, förefintlig i landet i några importerade exemplar. 1 - Står upptagen som tillägg till INV. 1766 (möjligen tillförd kyrkan i samband med general Axel Erik Roos' begravning i dec. 1765 ?). 1 Se S. WALLIN, Ljuskronan från Östra Rycls kyrka, Fataburen 1921, s. 160 ff. 60 SUNDALS HÄRAD Ampel, empiretyp; botten av blått gbs ; för tre ljus. H. omkr. 60 cm. - 1800-talets förra hälft. - Söndrig. Lju s krona av trä med ljusarmar av järntråd. H. omkr. 50 cm. Gjord och skänkt av en gammal snickare omkr. 1880. Ljus s tak e \ tenn: fotplan fyrflikig med musslor eller blad m ellan flikarna ; skaft med knappar. Fem stämplar: sköld med krönt G b ( = Göteborg) -- sköld med ITG ( =JonaA Törngren 2) 2 ggr. - Göteborgs vpn-ä (= l740). - H. 16cm. Ljus sta ke\ tenn; fotplan fyrsidig m ed inåt rundade hörn: skaft med knappar. Dr·lin Ao o Sv. \Yraner l 'J H. ~">'1 · s1o .... . t---+--+-'---+-__.._ _,___ _ _ _ ____, 4- 2.., Fem stämplar : sköld m ed krönt G b ( =Göte· borg) - sköld med L B S (Lars Borgström 3) 2 ggr. - Göteborgs vpn - H (= 1766). - H. 16 cm. Ljusstakar, ett par av tenn; rund fot, kort, reffiat skaft. Ena staken har fyra stämplar: sköld med A E B 2 ggr. olä~>bar E4 ( = 1835). Den andra saknar stämplar. H . 11 cm. Ljusstakar, ett par, av järnbleck; tvåarmade med tre pipor. H. 27 cm.- Nämnas först 1846. Ljusstakar, ett par, malm. H . 27 cm . - Skänkta 1873 av Olof Andersson i Väsby Kalkel u k, virkad av silvertråd samt med fran s. I mitten kors och ankare. 50 X 53 cm. - Omkr. 1830, enligt INV. skänkt av Betty Larsson, Löfås. Mä ss hake, röd sammet med guldgaloner. På fram stycket I H s, på ryggstycket stort kors av guldgaloner, omgivet av initialer och årtal: AN - NO Be - LP 17- 31. Ryggstyckets l. 132 cm. Övriga textilier modärna. Hå v av svart sammet med silverfransar. Diam. 13 cm. Brunmålat träskaft. 230 cm. 1800-talet. VÄI!JA OCH Värj a m ed förgyllt fäste. Överst å klingan står på båda sidor: YIVE SPORRAR HÅv Fig. 51. Gestad kyrka. Sektion av dopfunten. Skala l: 20. section of the font. Q nerschnitt d es Tanfsteins. TEXTILIER L. J,E 1 RÄK. för 1767 upptaga bL a. följande post: •Köpt på Auctionen på Löfås 2 par ljusstakar af theen det ena paret med musslor 6: 24 ». =-- De torde ha tillhört en lanträntmästare Brunu. Jfr LIGNELL Il, s. 29. 2 IV. BERG uppger i Samlingar till Göteborgs historia, att Jonas Törngren var milstare 1748, ålderman 1760-74. Enli gt stämpeln härovan förefaller han ha varit mästare redan 1740. 3 LARS BoRGSTRÖM var mästare 1748; nedlade verkstaden 1767. BERG a. a., s. 39. GESTAD KYRKOR RO Y. L. 105 cm. Har jämte ett par förgy Uda s p o r r a r tillhört Axel Erik Roos. INv. 1766 nämner >>en liten Husar­ värja i Sacristian»; fanns ännu 1846 men är nu förkommen . S k å p, 2 st., furu, målade i ekfärg; enkla. A dörren till det ena läses: DE'rA SKÅPE'l' ÄR FÖHFÄRDIGA'L' AF SNE KA REN NYGREN P Å KYRKANS BEKÅS'l'NAD DEN 10/ 7 DE 61 184 5 . A.A.S . J.ST. Länstol, björk, vitmålad. 1800-talet. Fig. 52. Gestad kyrka. Dopfunten. Detalj av H . 102 cm. cuppans bård. Kyrkogångspall, enkel, målacl. Kal­ Der 'l.'aufstein. 'roi! der OrBaptismal-font: part of th e namentsfrieses der Cuppa. scu1ptured fri eze around las i INV. omväxlande brudbänk och plikt­ the bowl. pall. Kist a, trä, järnbeslagen. Två mynth ål i locket. H. 50 cm. Botten 53 X 92 cm. V äggur, enligt INV. skänkt 1875. I tornet hänger en klocka, enligt inskrift gjuten å Göteborgs Mek. Verkstad av A. Keiller 1857 . På andra sidan står sv. Ps. 323, v. 1. H. 116 cm. Diam. 124 cm. KLO C I\A SAMMANFATTNING AV GESTAD KYRKORS KONSTHISTORIA I. Kyrka av tegel, bestående av rektangulärt långhus med lägre och smalare, rak­ slutet kor, uppföres troligen under 1200-talets senare hälft. Från denna period härrör dopfunten. II. Vid obekant tid, men troligen mot medeltidens slut bygges på södra sidan ett vapenhus. Från denna period kalken, omgjord 1838, samt möjligen två nu förkomna klockor. III. Under senare delen av 1600-talet nedbrytes koret, förlänges långhuset samt uppföres ett tresidigt avslutat k01·parti. Material naturlig sten, murarna ut· och in­ vändigt rappade. Yttre takbetäckning spån. Troligen plant innertak . Altarprydnad 1683; ljudtak till predikstol 1692 ; timglas 1708 ; rik utrustning av textilier. IV. Ombyggnad, troligen utvidgning av långhuset åt väster 1757. Kalkstenshällar i gångarna 1773. Skiffertak 1782. Dopfat från 1400-talet skänkes 1775 . Ljus­ krona i Louis XIV. 62 SUNDALS HÄRAD F ig. 53. GestaLl kyrka. Dopfat av mässing. Niirnbergerarbete , 1400-talets slut. Font-basin of brass . Nuremherg work fron:1 th e end of the 15th ccntury . Taufschiissel ans 1 \'Ie s sing, NUrnbergische Arbcit E ncle des 15. Jhds . V. Gamla kyrkan raseras 1795 och ny bygges på nuvarande plats. Den inviges l januari 1800. - Ny inredning. VI. Fönstren utvidgas 1875 . - Ny altaranordning och predikstol 191 4.1 ZUSAMMENFASSUNG I. Wahrscheinlich in der ""·eiten Hälfte des 13. Jahrhundert wurde eine Kirche von Ziegel aufgefiihrt, mit oblongen Schiffe und gerade geschlossenem Chore. Fur diese Kirche wurde der Tanfstein (Fig. 50- 52) verfertigt. II. Gegen Ende des Mittela lters wurde an der Siidseite der Kirche eine Vorhalle gebaut. Derselben Zeit gehört ein 1838 verenderter Kelch . 1 Sommaren 1930 har kyrkan genomgått en grundlig inre reparation. De förändringa r - d ock inga av mera genomgripande betyd else - som i samband härmed vidtagits , ha emellertid ej kunnat b eröras i ovanstående beskrivning, vilken v id tidp u nkten i fråga redan förelåg i korrektur. GESTAD KYRKOR 63 Fig. 54. Geslad kyrka. Ljuskrona av mässing, omkr. 1700. Brass candcla.bra, ah ont 1700. Kronl cuchter a11 8 l\f cssin g. Um 1100. III. In der zweiten Hälfte des 17. Jaluhundert wurde der alte Chor abgebrochen, das Schiff 'vm·de gegen Osten erweitert und ein dreiseitiger Chor wurde zugefligt, alles aus Felelstein und getlincht. Wahrscheinlich ebene Decke. Während dieser Epoche sind u. a. eine Altartafel (1683) und eind stundenglas (1708) verfertigt. IV. Im Jahre 1757 fand eine Veränderung statt, wahrscheinlich Erweiterung des Langhauses gegen Westen . Das Dach wurde 1782 mit Schiefer gedeckt. Ein Taufschitssel aus dem 15. Jalu· hundert wurde 177f> geschenkt (Fig. 53). Kronleuchter im Style Louis X l V. V. Die alte Kirche wurde 1795. abgebrochen und die gegenwärtige wurde auf neuem Grunde aufgefi.ihrt, Weibung 1800. Einrichtung ganz neu . VI. 1875 wurden die Fenster vergrössert. Altaraufsatz und Kanzel 1914. SOMMARY I. It was probably during the latter half of the 13th century that a brick church with rect· augul ar nave and a lower and narrower, square-ended choir was erected . The baptismal-font dates from this period. IL A porch is thought to have b een built on the south side at the end of the Middle Ages. The chalice originates from this era but \vas remade in 1838. III. During the latter half of the 17th century the choir was raz ed and the nave lengthened , 64 SUNDALS HÄRAD its eastern extremity being made three.sided. The material used was natural stone, and the walls were plastered inside and out. The roof was shingled, and the ceiling was probably flat. Among the furnishings belonging to that period, the altar·piece, pulpit and textiles are especially worthy of mention. IV. In 1757 the nave was enlarged, presurnably towards the west, and in 1773 the aisles were paved with limestone. The slate roof was put on in 1782. Lieutenant·general Axel Erik Roos, one of the bodyguard of Charles XII, and hero of Esaias Tegner's epic·poem »Axel>, was buried in the church , and his sword and spurs have been preserved in the new church. From this period we have a candelabra, and the 15th century font·basin which was donated to the church in 1775. V. The old church was razed in 1795 and was re-built and conseeratad in 1800. New fittings were provided. VI. The windows were enlarged in 1875, and new fittings installed in 1914. ,A \ c D ~ :;:; Fig. 55. Gestad kyrka: A. Kalkens nod; B. lnskrift på noden; C. Detalj av kalkens fot; D. Vapensköldar och initialer på dopfatet. A. Kna<1f des Kclr.hcs; B . Inschrift c l es Kmmfcs; C. 'l.'e i l des Kclchfusses; D. Wappcu srhild c am 'l'aufschtissel. A. Chali ce : knop of th e chalice ; B. Inscription on the knop ; C. Detail of. the basc ; D. F ont-basin: escutcheo11 and init.ials around the cclgc. Fig. 5G. Timmerviks kapell. Exteriör från sydväst. Kap olle zu Timrucrvik. Ausscnansicht von SUclwesten. 'l'he chapel of Timmervik from the South-,Vcst on the day of its conse cration, Jun e 1928. TIMMERVIKs KAPELL GESTAD SOCKEN TRYCKT KÄLLA : Nya Wermlands Tidningen 28/ 6 1928. AYBILDNINGSSAMLING: B. 8T. : 2 blad uppmätningsritn. av ark. Y. KERNELL, stadf. 22 /6 1928. Det i södra delen av Gestad socken belägna Timmerviks kapell har tillkommit på privat ini­ tiativ och uteslutande på frivillighetens väg, i syfte att komma åstad en mera närbelägen kyrklig samlingslokal för befolkningen i denna del av församlingen. 1928 fick församlingen Kungl. Maj:ts tillstånd att taga den vid denna tidpunkt färdiga kapellbyggnaden i bruk för kyrkligt ändamål ; kapellet inyigdes i juni s. å. KYRKOGÅRD Den kapellbyggnaden omgivande, ännu icke planerade tomten, skänkt av hemmans­ ägaren Svante Hansson, användes icke såsom begravningsplats. KAPELLBYGGNADEN Kapellet (f:ig. 56) är uppfört av tegel, murarna spritputsade. Takbetäckning svartmålad plåt; tornspiran krönt av förgyllt kors. Över västportalen inskriftstavla : TlMMERVIKS KYRKA. EXTERIÖR l ÅREN 1926 - 1927 UPPBYGGDJ~ l KÄRLEKEN DETTA HEHRENS HUS. IN'l'ERIÖR Innerväggarna äro slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Gol v av bräder; i tornets bottenvåning cementgolv. I långhus och kor brutet tak av smala, fasspåntade bräder, målat med grå oljefärg. Kapellet uppvärmes genom en järnkamin. Byggnaden är uppförd 1926-1927, i huvudsak efter ritningar av komminister S. T . Wennerblad, stadf. 221 Inredning och dekoration av arkitekten Yngve Kernell. 6 1928. 5. UPPVÄRM­ NII\G BYGGKADS­ HIS'l'\JRIA Sveriges kyrkor. Dals/cmcl I. 66 SUNDALS HARAD DM.tO O J 2. 3 4- . 5 lO --~C=====r=====r===~ Delin . 15M. S. Wennerblad 1936. Fig. 57 . Timmerviks kapell. l\.a})C lle 7. n 'l'immervik . Qu crschnitt nncl Grnndriss . Tvär~ektion och plan. Plan and cross-section of the chapel. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altaret är infodrat. Som altarring tjänar den barriär, som avskilj er korets öst­ parti. Målning i överensstämmelse med inredningen i övrigt: ljust grågrön bottenton, marmorering, listverk i mörkare grönbrunt och rödbrunt, inslag av polykromering och guld. På altaret ett krucifix, snidat i trä, polykromerat. Modärnt. Predikstol med ljudtak Målad och förgylld dekoration. Dopfunt, snidad i ek, omålad. Skänkt enligt inskrift å dopskålen av Augustana­ pastorn Edvin vVikman och hans syster Augusta Johansson. Den i tornet hängande klockan är gjuten 1927 och enligt inskrift ägnad minnet av kyrkoherdarna i Bolstad Sven Wigelius,l Per Olof Wigelius och Johan Viktor Lizell samt skänkt 12 / 11 1927 av Wigelius-Söderbergska släktföreningen. ALTAR- · KRUCIFIX P RE DIKSTOL DOPF UNT ZUSAMMENFASSUNG Die Kapelle Timmervik im Kirchspiel Gestad wurde 1926- 27 gebaut. Das Eaumaterial ist Ziegel. Das Innere sowohl wie das ganz neu angeschaffte Mobiliar sehr einfach . SUMMARY 'I.'he chapell Timmervik in the parish Gestad was built in 1926-27. coloured and the fixture 4uite modern work. 1 The interior is white Se Bolstad s. 8. P. O. Wigelius den förres son , 1807- 70. J. V. Lizell 1836- 1913. (\• .. ,. ,, ... . ... . ~ Fig. 58. Erikstads >mellan »-kyrka från norr. Efter teckning av klockaren A. J . Lundgren 1928. Die faltc Kirch c zu E rikstad. Anssenansicht vou Norden, Zeichnung 1928 vom Ku s ter A. J. Lundgren . The seeond church at Erikstad as scen from the North (after a draw­ ing of Sacristan A. J. Lundgren , 192d). ERIKSTAD KYRKOR DALSLAND, ÄLVSBORGS LÄN, SUNDALS HÄRAD, KAHLSTADS STIFT, SÖDRA DALS KONTRAKT TRY CKTA KÄLLOR: LIGNELI,, II, s. 30. - HAMMARIN, III, B. 89. - S'l'Y.FE, II, s. 146. ­ PRÄS'UlÖ'l' ESHANDLINGAR 1869, 75, 81, 87, 1905. - LAllfPA, Inv. 1583, s. 40. - SVERIGE, III: r; , s. 275. - A. J. LUNDGREN, Erikstads gamla kyrka på Dal, s. 114 ff. i Karlstads stifts Julbok 1915, samt av samme förf. ett flertal tidningsart., bl. a. Elfsborgs Tidning 24 / 11 1911 och Elfsborgs Läns Annonsblad 14/ 11 1916. - A. G. BÖRDI-I och G. KARLSSON, Dalslands socknar XV, Erikstad, s. 22 ff. i FÄRGELAKDA 1927, h . 2. - HEMBYGDEN 19~tl, s. 33. HANDSICRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSA:MLINGAR: K . B.: FRYXELT>, vYermel. Eec!., III, s. 142. - A. T. A.: lNV. 18å0 jämte plan samt uppmätning av 2 gravstenar ; berättelse om adliga gravar; 7 foto (ruinen 2; nya kyrkan 2 ext., 2 int., dopfunt) . - Förslag till och redo­ görelse för konservering av Erikstads kyrkoruin 1927 och 1928, av A. FORSSBN, jämte 2 ritn. (plan samt teckn. av lösa fynd) och 8 foto. - B. ST. Ritning till nya kyrkan, 4 blad sign. J. E. SönERLUND 1873 (l. plan, huvudfasad och gavelfasad; 2. tornfasad, sektion av torn och kyrka; 3. al tardekoration, predikstol, rosettfönster), stadf. 21 / 5 1873; 2 foto; skrivelse från Erikstads förs. 2 M. A: 5 foto (ruinen 2; nya kyrkan 1 ext., l int., dopfunt). / 0 1881. - 68 SUNDALS HAEAD <~"~ \ o 10 ( KYRKANS AHKIVALIER: I LANDSAHKI­ VE'l', GöTEBORG=' Bolstad K 1: 1, inneh. 8'l'.­ P tW'l'. även för Erikstad 1767- 79 samt PROT. vid prostvis. 1770, PROT. och INv.-FÖR'l'. vid prost vis. 1775 ; Bolstad N l, PROT. vid gene­ ralv is. 1787. - Erikstad K I:1, inneh. PRO'l'. 1780- 1826; L I:1, inneh. RÄK. 1766- 1888, stollängd 1769 och I Nv.-FötlT. s. å.-- I BoL­ STADS KYRKAS ARKIV: Ämbetsberättelse vid biskopsvis. 1861 och 1878; I Nv.-FÖRT. 1803 och 1846. - I ERIKSTADS KYRKAS ARKIV: l NV.-FÖR'l'. 1821, 1830, 1860, 1878 och 1888. - A. J. LUNDGREN, Anteckningar om Erikstads gamla kyrka, ms. jämte l planritn. av gamla kyrkan med inredning. - Förslag till och redog. för konservering a v Erikstads kyrkoruin (jfr ovan A. T. A.) jämte ritningar och foto. FÖRSAMLINGSHISTORIA 20 :3;0 LjO '50 M. Dclin . B. Jonson 1914. Fig. 59 . Erikstads >mellan»·kyrka. Situationsplan. Skala 1 : 1 500. Die alte Kirche zu Erikstad. Lageplan. Th e seeond church at Eriks tad . General plan of s ite. Erikstads socken, annex till Bolstad, nämnes - Erikstadha-först 1540. En medeltidskyrka har dock existerat, som tro­ ligen går tillbaka åtminstone till 1200-talets senare del, varför man får antaga, att sock­ nen som sådan innehar samma ålder. ÄLDSTA KYRKAN I n v. 15 8 3 2 beskriver den medeltida Erikstads kyrka sålunda: » Kyrkinn är aff trädh, och är slätt försuten.» - Om inventarierna heter det: »Kalck l :;t. 18 lodh­ .Messeklede äre slätt förslittne - Klockor l st. primklocka 1.» Troligen var denna kyrka belägen på samma plats som den 1686 uppförda »mel­ lan»-kyrkan . Ett stöd för detta antagande är förekomsten av en gravsten med årtalet 1681 på kyrkogården, som alltså varit i bruk under den äldre kyrkans tid. Vid öde­ kyrkans konservering 1928 efterforskades rester av en äldre kyrka, men inga dylika påträffades, ej heller spår av brand. Troligen kvarstod den medeltida träkyrkan intill 1 2 Jfr även H EMBYGDEN 1928, s. 33. LAMPA a. a. ERIKST AD KYRKOR uppförandet av 1686 års kyrkaoch nedrevs då; hade det vid tillfället gällt en äldre stenkyrka, kan denna knappast tänkas ha blivit totalt utplånad. Något utöver detta är icke känt rörande den förmodligen äldsta kyrkan i Erikstad. Möjligen kan dess äldsta inventarium, dopfun­ ten (s. 80), lämna någon upplysning om dess tillkomsttid, vilken i så fall skulle ha infallit under senare hälften av 1200-talet; men mera än en gissning kan detta icke bliva. Av den äldsta kyrkans inventarier återstå, utom dopfunten, kalken och nuvarande lill­ klockan (se s. 81 och 84). 69 .-----------­ 'l ' r-- - - ­ l l : ! L_______ _ l_____ _ _ l l »MELLAN »-KYRKAN KYRKOGÅRDEN l l i l l L ______ .J • l : l Erikstads »mellan-kyrka», numera ödekyrka, omgives av kyrkogård (fig. 59) med låg stenG·r~ll-14r m ur, kallmur. Delin. B. Jonson 1914. Arkivalierna nämna 1773 kyrkbalkar av Fig. !iO. Erikstads "mellan»-kyrka. Plan. sten. Portpelare, >>4 ah· höga öfwer jord, 3 alSkala l : 300. nar breda med jerngaller öfwer ingången», Die alte Kircho zu Erik- The seeond church at stad. Grundriss . Erikstad. Plan. skulle muras 1781 ; något år senare förses de med »Brädhufwar» (K l: 1). 1799 planteras ett 40-tal lövträd. 1811 fattas beslut om användning av den norr om kyrkan belägna delen av kyrkogården. På kyrkogården stå fem kors av kalksten av liknande typer som de i Bolstad och Grinstad (fig. 67). Det äldsta daterade bär årtalet 1681, det yngsta 1781. Strax öster om korgaveln ligger en t u m b a, med lång versifierad inskrift samt namnen: l_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _j KYHKOGÅRD GnAVVÅRDAR PET'l'ER ENGSTRÖM, F. JOHANNA SMIDT F. l 7 3 8 D. 8 SEP'l'. 11 .JUN I l 7 3 4 D. DOTTER JOHANNA ENGSTRÖM F. D. 31 OCT . DÖD D. 26 APRIL 1772. 1 Av bevarade gravkors av järn stå två på kyrko­ gården, de övriga äro numera upptlatta inne i ödekyrkan. Sergeanten Petter Engström och hans från Skottland stammande hustru bebodde Kuseruds gård i socknen, vilken kvarblev i E:ska släktens ägo intill 1800-talets slut. E. visade stort intresse för sockenkyrkan och hade ledningen vid de reparationer i densamma, som utfördes under hans tid. o* 1 ·)E.JiTION · Delin . B. Jonson 19 U. Fig. 61. Erikstads »mellan>· kyrka. Tvärsektion mot väster. Skala l : 300. Die alte Kirche zu E rikstad. Quer­ scbnitt gcgen "\V esten . The seeond church at Erikstad. Cross­ scction, looking West. 70 SUNDALS HÄRAD Fig. 62. Erikstads >mellan , ·kyrka. Ruinen från sydväst före restaureringen 1928. Th e s eeond church at Erikstad. The ruin from th e South­ 'Vcfit, b eforc its restoration, 1928. Di e alte Kirche zu Erikstad. Di e Ruinc von Si.idwest, v or tlc!r Rc stanri erung 1928. KYRKOBYGGNADEN ».Mellankyrkan », uppförd 1686, ödekyrka sedan 1882, konserverad 1928, är belägen i en liten dalgång några hundra meter nordväst om nuvarande kyrkan. Kyrkan PLA:-.r är ej fullt orienterad; koret ligger närmast i ONO. Endast murarna kvarstå. De visa ett rektangulärt långhus med tresidigt korparti (fig. 60) i överensstämmelse med )lATERIAL den i Dalsland vanliga 1600-talstypen av kyrkobyggnader. Materialet är medelstora YTTEmn :n ..m granitblock i goda förband. Murarna äro ej fullt massiva: mellan de breda skalmu­ rarna förekommer ett smalt mellanrum med kalkfyllning. Här och var har skoning eller skärv kommit till användning mellan mera oregelbundna block. Murarna ha varit rappade såväl ut- som invändigt. - Nära siclomurarnas övre kant sitta ankar­ järn, som på norra sidan bilda årtalet 1686, med all säkerhet kyrkans byggnadsår, på sydsidan bokstäverna I A. L P B. Dessa senare syfta förmodligen på Johannes Andrem nw.'I.NGAR Lind, kyrkoherde i Bolstad,l under vars tid kyrkbygget ägde rum. Huvudin ­ 1 -- HA~DIARIN, Jfr Bolstad, s. 20. Född på Björsbyn i Långseruds s:n, prost över Södra Dal 1686, död 1708. III, s. 93. - Jfr även FÄRGELANDA 1927, h. 2, s. 23. ERIKST AD KYRKOR 71 Ifoto A. 1!-.orsst-n. Fig. 63. Erikstads >mellan»·kyrka. Ruinen från sydväst efter restaureringen 1928. The seeond church at Erikstacl. rl'lte ruin from the South· 'Vcst aftcr rcstoration, 1928. Die alte Kirchc zu Erikstacl. Die Ruine von Siidwcs t.en, nach der Restauri orung 1928. gången är på västgaveln. Den är täckt med nästan rakt valv (se fig. 63). En andra ingång har lett genom s11kristian på nordsidan.! - Fönstren ha tryckta rundbågar, dageröppningen i flykt med murens ytterliv och inåt starkt skrånande nischer. De ha alla valv av granitflis utom det 1826 upptagna fönstret å nordsidan, som har tegelvalv. - Yttertaket var täckt med handkluven ekspån, bestruken med tjära, blandad med rödfärg. På sydsidan hade ekspånen under sista tiden ersatts med vanlig hyvlad spån. Ett parti skiffer inköptes 1854 men kom aldrig till användning. Vid konserveringen blottades rester av ett s tengol v i kyrkans östra del samt på ömse sidor om mittgången två strängar av sten, vilka tjänat som underlag för syllar till bänkkvarterens trägolv. 1772 synas åtminstone kor och mittgång ha belagts med kalkstenshällar. - Invändigt täcktes kyrkan av ett plant trätak, som var prytt med målningar. Kyrkan blev 1758 »sirad och målad», säkerligen av Hans George Schi1ffner 2 från Åmål, den i hela Dalsland samt i angränsande delar av Värmland 1 Använd av männen till stort hinder för den tjänstgörande prästmannen. Enligt uppgift av fram i. kyrkoh. J. R Edgren, Högsäter. 2 Schiiffner -- namnet skrives på mycket växlande sätt; den här am·ända stavningen över· l'ÖNSTER Y'l"I'ERTAK lN'l'ElUÖR GOLY INNERTAK TAKMÅL· NINGAR 72 SUNDALS HÄRAD Foto A. Forssen . Fig. 64. Erikstads >mellan >·kyrka. Interiör mot väster av ruinen , efter konserveringen 1928. The seeond church at Rrikstad. Interior of the ruin looking West after the restoration, 1928. Die alte Kirch e zu Erikstarl. Das Innere der Ruine nach der Restau· rierun g 1928 . flitigt anlitade kyrkodekoratören. Av detta målade tak finnes ännu en betydande del i behåll, i det att det kommit till användning i en uthuslänga, hörande till Erikstads 1881 uppförda folkskola. I detta uthus ingår ett femtiotal bräder ftån taket; de ensstämmer med konstnärens egen vid signeringen av takmålningarna i Sundals-Ryrs gamla kyrka var född i Lidköping 1713 och son till en som krigsfånge dit inkommen sachsare Georgi S., vilken synes ha åtnjutit stort anseende i staden. Hans George blev mästare i Göte­ borg 1735 - mästerprovet var en tavla framställande Abrahams offer -, befinner sig följande år i Lidköping, där han gifter s ig; men i jan. 1738 är han i Åmål, där han sedan är bosatt till sin död 1774. - Uppgifterna äro sammanförda från BERG, Sam!. till Göteborgs b ist. I , s. 360; anteckningar av MA NDELGREN ang. 13otilsäters kyrka, i M . A. ; Lidköpings och Åmåls kyrkoböcker i L. A., Gbg. ER I KSTAD KYRKOR 73 ... llllfllli llli ·'r ,, Il /J...• L l; 1, ! --­ 'l t" l Fig. 65. Erikstads ~ mellan>-kyrka. P lan utvisande inredningen. Efter teckn ing av klockaren A. J. Lundgren. Plan d er Ansstattnng. Die altc Kirch c 'u Erikstad. The seeond church at Erikstacl. showlng furni sh ings. Plan 1 som anbragta i innerväggarn a ha målningarna alltjämt väl bevarade, ytterväggarnas äro däremot i det närmaste spolieracle.1 I likhet med and ra av Schiiffner målade tak har detta omfattat tre större plafonder med figurkompositioner : över koret en paradis­ fram ställning, i mitten Kristi uppståndelse, över läktaren yttersta domen. 2 Åtmin­ stone den sistnämnda finnes till stor del beva.racl bland restern a av taket. Omkr. 1760 uppfördes vid korpartiets nordsida en sakrist i a av sten. Den raserades 1882. Troligen var elen även avsedd att tillförsäkra ätten von Mentzer en fa1 Framställning från R iksan tikvarien har nyli gen (1929) skett om takets till varatagande och bevarande. • Enligt A. J. Lt:)IDGRE:-;, a. a. SAKRISTIA 74 SUNDALS HÄRAD miljegrav. Dess uppförande bekostades nämligen av kapten Carl Gustaf von Mentzerl, och vid raseringen befanns det, att flera lik voro begravda under densamma. Invid västgaveln hade, möjligen samtidigt med kyrkan, men troligen senare, upp­ förts ett lågt stentorn . Detta ersattes på 1780-talet med ett nytt, uppfört av sten TORN till jämnhöjd med kyrkans murar, därefter av trä. Den nedre, murade delen byggdes 1781 av murmästare Lilja, den övre delen med den höga spånklädda spiran (se iig. 58) av kyrkavärden Anders Jonsson i Berg med biträde av mäster Jonas Runström, »båda kände såsom skickelige byggare ». Torntuppen se s. 7 8 . - Tornet, som ej stod i förband med kyrkan, var 1878 så skröpligt, att det måste nedtagas. GRÄYNINGS­ I samband med de konserveringsarbeten, som 1928 utfördes under ledning av ar­ PYND kitekten Axel Forssen, gjordes en del lösa fynd inom kyrkorummet: ett klocklod av sandsten, fyra ljushållare av järn, några kopparmynt från 1800-talets början m. m ., samtliga av mindre intresse.2 INREDNING OCH LÖSA INVENTAHIEH ALTARTAYLA Om kyrkans inredning innehåller IKV. 18 3 O följande uppgifter : Altartavla »i 2ne Afdelningar, den nedersta föreställer Christi korsfästelse, den öfra Cain efter mordet på Abeb . Nedtill fanns 3 denna inskription: »Anno 1758 är detta Guds hus och kyrka sirat och målat till Guds namns ära genom majoren och riddaren af Kongl. Maj:ts svärdsorden välborne herr C. G. Mentzers 1 föreställning och inseende>>. PREDIKSTOL Predikstol, »liten, femhörnig i gammal stil; Omkring honom finnes detta språk ur Bibeln med målade Bokstäfwer: Ropa tröstelige, spar icke, upphäf din röst såsom en Basun och förkunna mino folke deras öfverträdelse. Es. 58 v. 1-» - På trappan lästes 3 med svart stil mot rödbrun botten: »TILL DENNA PREDIKSTOLS MÅLANDE OCH SIRANDE HAFVER AFLIDNE HOFM:ÄSTAREN, ÄDLE OCH HÖGAK'rADE HERR JOH. PASCHE GANTZELL 4 PÅ SÄTERIET VÄSTERGÅRDEN BESTÄLLT OCH GIFVlT GENOM TES'l'Al\'IENTE ÅH l 7 54 OCH NU VERKST.~LLT BLIFVIT AF MAJOREN OCH RIDDAllEN AF KO!\GL. M:AJ:TS SVÄRDS­ ORDEN VÄLBORNE HERR CARL GUSTAF MENTZER ÅH l 7 58>>. LÄKTARE »Uti kyrkan inga andra målningar utom på läktaren, der de 12 Apostlarna äro föreståld ta.>> 5 En minnesgod sockenbo, klockaren A. J . Lundgren, vilken vid flera tillfällen lämnat 1\gde 1754-77 Västergårdens säteri i socknen. Dog sistnämnda år. - Se LIGKELL II, s. 32. Jfr Fo nsSJ~N , Redogörelse för konservering av Erikstads kyrkoruin, ms i A. T. A. 8 Enligt A. J . I~UNDGREN, Anteckningar om Erikstads kyrka, ms i kyrkans arkiv. 4 Gantzell ägde Västergården 1750. - LIGNELL II, s. 32. 5 Säkerligen av Hans Georg Schliffner, se s. 71. Jfr läktarbröstningen i Brålanda, s. 118 och Sundals-Hyr, s. 133. Då inredningen 1882 försåldes, inköptes läktarskranket a v hemmansäg. Gustaf Lundgren. Det är nu förstört, men av beskrivning framgår, att det varit överensstämmande med skranket i Sundals-Ryrs gamla kyrka. 1 2 E RI KS TAD KYRKOR 75 l - - _ ,~ l l ' i Delin . B. J on son 1914 ­ Fig. 66. E rikstads >mellan >-kyrka. Gravsten över kom ­ m inistern Nicolaus Svenonis Dalbonius, d. 1658. Skala l : 20. Die altc Kirch c zu Erikstad. Grabste in des Pfarrcrs Nicolau s S venanis D albonius , ges t. 1658. The seeond church at Erikstad. Gravc-sl ab to the m em ory of Ou­ rate Nicolau s Svenanis Dalboni us, diecl 1Gö8 . skildringar av den gaml a kyrkan, har i en skiss (fig . 65) ur m innet rekonstruerat in­ redningen i dess huvuddrag. F örutom beträffande ovan berörda inredningsdetalj er lämnar denna värdefulla upplysningar rörande placeringen av bl. a. följ ande: i koret inb ygg d a b ä nk a r för Västergården och Kuserud samt en kl oc k a r es t oL »D o pfunte n 1 af telgsten ståri Choret lik de andra Kyrkornes » ( INV. 1830). I nvid klockarestolen å norra sidan stod det till nuvarande kyrkan överfly ttade go l v1 J~ ;i NRAH nol'FUNT J fr s. 80. 76 SUNDALS HÄRAD Fig. 67. Erikstads »mellan »-kyrka. sten. 1697. Die altc Rirchc zu Erikstad. Grab~ stein aus Kalkstein. 1G97. Gravkors av kalk­ The seeond church at Erikstad. Monumental cross of limestonc. MÖBLER GRAVSTEN uret 1 samt ett skåp. I sakristian ett bord samt en kista för nattvardskärlen. I tornets som vapenhus tjänande bottenvåning förvarades likbårar. I tornet funnos ännu i sagesmannens 2 ungdom »stocken» samt en spinnrock av okänd härkomst. Vid konserveringen 1928 återflyttades till ödekyrkan en gravsten (fig. 66), som sedan 1882 legat i nya kyrkans vapenhusgolv. Den ligger nu på sin ursprungliga plats framför altaret (jfr skissen fig. 65). Till denna torde den dock ha flyttats från den äldsta kyrkan, från vilken den härrör. KalkstenshälL L. 230 cm. B. 155 cm. 1 Jfr s. R3. LUNDGREN . 2 ERIKSTAD KYRKOR 77 Fig. 68. Erikstads nuvarande kyrka. Exteriör från sydost. Die gegcnw1irtigc Kirche zu Erik­ stad. Aussenansicht von SUdostcn. The present chnrch a.t Erikstad from the South-East. Utmed kanten latinsk inskrift: Ps . 71, v. 20. Nederst en tavla med följande inskrift : »HIC IN CHRISTO REQUIESCIT VENERABILIS VIR DN NICOLAUS SUENo=--rs HUIUS ECCLESI~ PASTOR T PLACIDE ABDORMIVIT ANKO l G . . . NEC NON CASTA ILLIUS UXOR SARA TORBERNI F. QU~ ANNO 1630 DIE 18 OCTOBRIS IN D.N. EXPERAVEI'l' (sic!) U'l' E'l' PIA EJUS UXOR IN GRIN JOHANNIS F. QU~ OBIIT ANNO 16 ... (=här vilar i Kristo ärevördig man Herr Nils Svensson,! denna kyrkas pastor, som lugnt avsomnade år 16 ... Ramt dennes dygde­ rika hustru Sara Torbernsdotter, som avled i Herranom den 18 oktober 1630, liksom även hans fromma hustru Ingrid Johannesdotter, som dog år 16 ...). Over denna tavla en arkitektonisk anordning: refflade pilastrar, uppbärande en fronton. Å entab­ lementet stå initialerna NSS STD um, å gaveln ms och på dess vindskivor : HODIE 1 Nicolaus Svenonis Dalbonius var komminister i Bolstad , blev compastor i Erikstad 1655. Dog 1658. HAmrAm:-~ III, s. 99. 78 MIHI, CRAS 'riBI SUNDALS HÄRAD GRAVKORs TAKFLÖJE L (i dag mig, m orgon dig). Fältet mellan kolonnerna upptages av en sköld inom krans. Å ödekyrkans innermurar uppsattes 1928 12 st. gravkors av järn från kyrko­ gården . De flesta bära årtal, det äldsta 1778, det yngsta 1845. Över västra ingången är samtidigt uppsatt en flöjel, tupp av järnplåt m ed årtalet 1787, stammande från tornspiran. Den är förfärdigad av f. regementssmeden Johan Lundgren i Berg inom socknen. 1 NYA KYRKAN KYRKOGÅHDEN KYRKO G.Å.. rw Erikstads nya kyrka har ett dominerande läge och är synlig över en stor del av Sundalsslätten. Den vidsträckta kyrkogården (fig. 70) utbreder sig huvudsakligen åt söder. Den är inhägnad med hagtornshäck. Ingången är från söder, genom järngrin­ dar å granitstolpar från 1917. KYHKOBYGGNADEN PLAN, MATERIAL, E XTE RIÖR Kyrkan uppfördes 1880-81 efter ritningar av J. K Söderlund, stadf. 21 / 5 1873. Dess plan framgår av fig. 71. Mat e rialet är gråsten. Sockeln är av tuktad gra­ nit med släthuggna kanter. M ur a rna äro stänkrappade, fönster· och portalomfatt­ ningar slätputsade. Fönster och ingångar ha spetsbågig betäckning. På sakristians gavel finn es ett stort rosettfönster. Långhus och sakristia äro täckta med skiffer, 1 Lt: N DGRE:< a . a. Delin . B . Jonson & Sv. 'Yraner HJ14. ~'l" ~ l 1- } t 7 ~ 1 ~ ? 'PM Fig. 69 . Erikstads nuvarande kyrka. Tvär­ sektion mot öster. Skala l : 300. Die gc genwärti ge Kir chc zu Rrikf.;t ad. Quer schnitt gegen Ost en . 'The present church at Erik stad. Cross-section lo okin g E ast. ERIKSTAD KYRKOR 79 o Delin. B. Jonson & Sv. Wraner 1914. Fig. 70. Erikstads nuvarande kyrka. situationsplan. Skala 1:1500. Die gcgenwä.r tige Kirchc zu Erik· stad . Lageplan. Th e present church at Eriks tad . Plan of slte . tornet med kopparplåt. Det senare krönes med ett ävenledes kopparbeklätt kon; . Se i övrigt fig. 68. Interiören (fig. 73) är treskeppig. Skeppen skiljas av smala träpelare med fasonerade kapitäl. Murarna äro dekorerade med marmorering, till något över fönsterhöjd i olje­ färg med grålila bottenton, däröver med slamfärg, i blått mot vit botten. Gol vet är i långhus och sakristia av trä, i tornets bottenvåning, som utgör vapenhus, av kalkstenshällar. Mittskeppet har, liksom sakristian, högt, spetsigt val v av pärlspåntspanel, uppdelat i fält. Det är målat i pärlgrå färg med ljusbrun inramning. Siclo­ skeppen ha plant tak. Bakristian öppnar sig till hela sin höjd med en spetsig båge mot långhuset. Å bågens mot långhuset vettande sida inskrift i gult mot blå botten: SI GUDS LAM SOM BÄR WERLDENES SYNDER. Bakristian skiljes från långhuset genom ett träskrank, som bildar bakgrund till altaret. Kyrkan uppvärmes genom en i långhusets mitt placerad stor järnkamin. INTERIÖR INHEDNING OCH LÖSA INVENTARIEH Altaret är infodrat och liksom skranket målat i ljusbrun färg med fyllningen i vitt. - Altarringen har genombrutna fyrpass samt klädsel av rött kläde. - Den i skranket infogade altartavlan är en på kartong utförd kopia av Rafaels »Kristi AL'rARE 80 SUNDALS HÄRAD PREDIKSTOL BÄNKINRED­ NING L.Ä.KTARE ORGEL DOP~'UNT DOPSKÅL förklaring på Tabor» i Vatikanen. Den är numera åtskilligt defekt. Predikstol e n är ett nygotiskt snickeri­ arbete med målning i överensstämmelse med altaruppställningen. Med ljudtak, under vil­ ken hänger en duva. Öppna bänkar, målade i ekfärg. I kyrkans västra del en läktare; bröst­ ningen i gotikimitation. En tidigare brukad kammarorgel ersattes 1924 av en större orgel från firman \V. Sauer, Frankfurt ajlVI. Fasa­ den, i ljus furu, har nygotisk utstyrsel. Dopfunt (fig. 74) av hård, oren täljsten, huggen i två block. Foten skrånande mot det korta skaftet.. Cuppan oregelbunden, när­ mast cylindrisk men något avsmalnande upp­ åt. Övergången till skaftet markeras aY en vulst. Cuppan är ornerad med stickbågiga arkader, dock av föga arkitektonisk karaktär, m era erinrande om flätverk. I fälten sid­ ställda, tvåflikiga blad. UttömningshåL H. 70 cm. Diam. 54 cm. - Funten tillhör en i Bohuslän och sydvästra Dalsland - Valbo härad - sparsamt förekommande typ, som i detta fall dock måste betecknas som illa efterbildad. 1200-talets andra hälft. - I cup­ pan har infogats en brädskiva, så att funten numera tjänstgör som dopbord . Dopskål av silver, invändigt förgylld . De med bladornament försedda, rakt utstå­ ende handtagen ha varit förgyllda. Två stämplar: BB (B. Brenning 1) - VB (Väners Delin. B. Jonson & S''· Wraner 191'1. borg). B. över handtagen 26,5 cm. Diam. Fig. 71. Erihtads nuvarande kyrka. Plan. 17,5 cm. - Skänkt omkr. 1770 av fru KriSkala l : 300. Die gegenwllrtige Kirche zu The present churc!t at Erik- stina VOn JVIentzer2. Erikstad. Grundriss. stad. Plau. 1 Bengt eller Bernhard Brenning i Vllnersbo rg. I Ödeborgs kyrkaR Iti~K. 1712 nämnes ,JVIes­ ter Benardt Gulismedil i \Vennersborgh> och i HÄK. för Färgelanda kyrka s. å. »gullsmeden Mäster Bengt Brenning i \Vännersborg» . Troligen samma person. 2 Född Lilje, g. m. kapten C. G. von Mentzer. Innehade efter dennes död Västergården. Jfr not. l s. 74. ERIKST AD KYRKOR 81 Kalk (fig. 75), av silver. sexpassformad fot. Knappen med sex rutformiga ut- KATTVARDS­ språng, på vilka i minuskler står IHESVS; mellan dessa ansiktsmasker. Vid reparaKÄRL tion har knappen vänts upp och ned; skaftet är förstärkt med järnband. Cuppan slät, invändigt förgylld. Fot och skaft från 1400-talet, cuppantroligen omgjord 1711. Under foten stämplarna BB-VB 1 samt ingraverat ~ Ag 1711 ,F! 32 lod. H . 19 cm. Paten, silver, ovan förgylld. Fyra stämplar: C. G. H. (C. G. Hallberg) ­ tre kronor - Stockholms vpn. - A7 (= 1903). Diam 14. - Skänkt 1903 av kyrk­ värden Anders Pettersson i Eckerud. 2 En sockenbudskalk med paten, inköpt 1875, uppges i INV. 1914 vara förkommen . Kommunionkanna av glas med nysilverbeslag. H. 32 cm. Vinkärl (fig. 77) av koppar, kittelformat, på fotställning. H. 54 cm- - Inköpt 1861. ' Se ovan not. l s. 80. 2 PRÄSTMÖTESHANDLINGAR 1905 . ~·r,? 1 1? 4 'i r 7 1 'i 'l' Il 1\ 14 I~J'\· ·f1i. NGDJEJiT!ON · DElin. B. Joi1son & Sv. 'Vraner 1914. Fig. 72. G. Erikstads nuvarande kyrka. Längdsektion mot söder. Skala l : 300­ Die gegenwärtige Kirchc zu Erikstad. Längsschnitt. The present church at Erikstad. Longitudinal-scction Jooking south. Sve>·iges kyr!w. Dalsland I. 82 SUNDALS HÄRAD Fig. 73. Erikstads nuvarande kyrka. Die gcgenwärtigc Kirche zu Erik· stad. Innenansicht gegen Osten . The Interiör mot öster. present church at Erikstad. Interior looking East. OBLATJÄRN BELYSNINGSREDSKAP TEXTILIER HÅV Oblatask, järnbleck, på fyra fötter. H. 14 cm. - Nämnes 1775. Oblatjärn, vanliga typen. L j u ss takar, ett par (fig. 77), driven mässingsplåt. Kupig fot, spiralvridet skaft. Driven och punsad ornering. H . 30 cm. - Omkr. 1700. Illa medfarna. Ljusstakar, ett par (fig. 77), mässingsplåt. Kupig fot, rakt skaft. H. 22, 5 cm. - Nämnas först i INV. 1769. Ljusstak a r, ett par, bronserad metall, med senare tillkomna armar av malm. H . 32 cm. - Nämnas först 1830, men äro troligen äldre. Textilier uteslutande modärna. Håv, röd sammet med silvergaloner; invändigt skinnklädd. Diam. 11 cm. 1800­ talets början. - Nytt skaft. ERIKST AD KYRKOR 83 Fig. 74. Erikstad kyrka. Dopfunt av täljsten. 1200-talet. The present church at Erikstad. Baptismal-font of soap­ stone, 13th century. Die gegenwärtige Kirche zu Erikstad. Taufs tcin. 13. Jbd. Kyrk s töt, trä, med svarvad knapp. L. 208 cm. KYRKs·rÖ'l' Pre s t a ver, 2 par, klädda med svart kläde. L. 182 och 206 cm . PRESTAVER Fanstång, omålat trä. L. 377 cm. Med kvarsittande stift från en fana, som ~'ANS'rÅNG varit c:a 175 cm bred. Enligt traditionen erövrad från norrmännen (danskarna?) vid Kuseruds bro, troligen under kriget 1788. Länstol, björk och furu, målad pärlgrå med brun sits. H . 110 cm. 16- eller MÖBLER 1 700-tal. Länstol, asp, omålad; öppet ryggstöd med spjälor. H. 87 cm. - 17-eller1800­ tal. Enligt INV. skänkt av grat. Gabriel Born. Golvur. Verket signerat: JoHAN ID, HuLT. 1 Svängt foder med genombrutet krönornament, ursprunglig målning blå med lister i rött och gult. Med årtalet 1847. H . 244 cm. DIVERSE Alnlikare, mässing. 1 Urmakaren JoHAN ID i Hult, Örs s :n i Nordals h:d, försåg vid 1800-talets mitt angränsande kyrkor med urverk. 84 SUNDALS HÄRAD Fig. 75. Erikstad kyrka. Kalk. från 1400-talet. Fot och skaft Die gegenwä.rtigc Kirche zu Erikstad. Kelch. 15. Jhd. The present church at Eriks­ stad. Chali ce . 15th century . JDi verlle Dom boksutdrag och utslag» innehåller även åtskilliga hand!. rörande kyrkans byggnadshistoria och inventarier: ST.-PROT. 3/ 1 1796, INv.-FÖRT. 1819 och 1822, uppgifter rörande utvidgning av kyrkogården m. m . --I KYRKANs ARKIV: INv.-FÖRT. 1830, 1849, 1862 och 1910; PROT. och lNv.-Fölt'r.vid biskopsvis. 1861, 1876, 1888, 1900,1910, 1925; HÄK. 1826-95; ST.- och Kn.-PROT. fr. 1826. FÖRSAMLINGSHISTORIA Frändefors socken nämnes - Fr::endmfors - 1380, men dess ålder torde gå tillbaka åtmin­ stone till 1200-talet, från vilket århundrade den äldsta med mera visshet kända kyrkan torde härröra. Konsistoriellt pastorat, omfattande socknarna Frändefors, Brålanda och Sundals-Ryr. GAMLA KYRKAN KYRKOBYGGNADEN Åberopande »ett gammalt document, som wäl förkommit, förmodligen wid en wåd­ t:J>J>GIFT OM EN ÄLDSTA eld på Freudefors Prestegård omkring 1787 >e uppgiver 1830 års inventarium, att kyrka KYRKA »anlades härstädes icke långt efter Christendomens införande i Sverige». Denna kyrka skulle ha varit belägen norr om Frändeforsån strax vid bron. Om så varit fallet, låter sig icke numera avgöra; men i sak är påståendet rimligt, då den kyrka, som närmast företrätt den nuvarande, icke gärna kan ha grundats tidigare än under senare hälften av 1200-talet. Denna kyrka, som nedreys på 1790-talet, har tvivelsutan varit belägen på samma plats som den nuvarande. Enligt FnYxELL gjorde hon ett ålderdomligt intryck. »Om hennes höga ållder vittnar dess första Structur, som var alldeles: fyrkantig, af Stort urmodigt Tegel ifrå grunden uppmurad. Har sedermera vid Folkets tilltagande myckenhet blifvit tvänne gånger tillbygd; nämligen 1667 till 30 alnar i längden på östra sidan, och sedan 1706 till 12 alnar i längden på Wästra Sidan, hvaröfver ett ansenligt Torn bygdes. »2 Uppgiften om materialet - tegel - i äldsta delen av Frändefors gamla kyrka ger en god hållpunkt för bestämmandet av byggnadens såväl ålder som plan. Man kan på goda grunder antaga, att här funnits en samtida, måhända något yngre frände, {jfr dopfunten s. l 02,) till tegelkyrkorna i Grinstad och Gestad. Då den senare av dessa två bevisligen (se plan s. 51), den senare antagligen bestått av långhus med lägre och smalare, rakslutet kor, så talar all sannolikhet för, att även Frändefors haft denna plan. (Se i övrigt Grinstad, s. 35 ff., och Gestad, . s. 50, kyrkor.) 1 l 2 o 0TALSKYRKAN MATEHIAL OCH UR­ SPRUNGLIGT UTBEENDE 2 Jfr även HEMBYGDEN 1928, s. 34. FRYXELL a. a., s . 165. FRÄN DEFORS KYRKOR 89 Fig. 79. Frändefors kyrka. Delar av gamla kyrkans altaruppsats. 1600 talets senare del. Altaraufsatz der alten Kirche . Ende des 17 Jhds . Part of the altar of the old church, set up in the 17th century. I INV. 1583 säges »Kyrkiemuren framme i choren» vara »slätt förlorath så att SENARE !'ÖR­ han nu ij 3 eller 4 åår ähr upstödder». Möjligen är det av denna orsak som Koret ÄNDRINGAR 1667 raseras. I varje fall torde den lilla tegelkyrkan knappast ha motsvarat tidens krav på utrymme. Långhuset förlänges också 30 alnar. Om det nya korpartiets utseende ha de skriftliga källorna intet att meddela. Men då man vet, att de under samma årtionde nybyggda kyrkorna i Ör (Nordals härad) och Åmål ha kor med tresidig östgavel samt att övriga kyrkor inom Sundals härad under 1600-talets senare hälft om- eller nybyggdes på detta sätt, så råder knappast något tvivel om, att ej korpartiet i Frändefors kyrka nu fick samma utseende. En ny förändring undergår kyrkan 1706, då den förlänges 12 alnar åt väster, över TORN vilken del torn uppföres. FRYXELLS uttryck (se ovan s. 88) synes antyda, att tor­ ' 90 SUNDALS HÄRAD SAKRIS'l'IA INGXNGAR ~'ÖNS'l'ER GOIN INNERTAK, TAKMÅL ­ NINGAR nets östmur uppburits av en båge, så att dess bottenvåning utgjort en fortsättning av gudstjänstrummet. Genom ett åskslag blev tornet 1728 »alldeles nederslaget och fördärfvadt »; dock icke svårare än att det blev »strax derpå repareradt och åter i stånd satt~ (FRYXEJ.L)l. Tornbetäckningen har, åtminstone efter nämnda olycka, ut­ gjorts ay en hög spånklädd spira. - Ingenting säges om materialet i de tillbyggda delarna, men troligast är att det utgjort(av naturlig sten. Murarna voro, åtminstone under 1700-talet, rappade både ut- och invändigt. Så inköptes 1738 kalk och »2 flerdingar kiära at blanda i Kaleken som Kyrkiomuren beslogs med », och l 743 fick en murmästare A. Schenstedt betalt för »Kyrkio-kalkningen utan och innan». Sakristia omnämnes 1751, då »til Kyrkians nya Sacristias behof» inköptes diverse materialier. Den var uppförd av sten och rappad; var den legat, är däremot icke känt. Under 1700-talet har kyrkan haft minst två ingångar. I HÄK. för 17 46 nämnes »nedre Kyrkiodörren », för vilken inköpts ett lås av , Klensmeden mester Fredrich Witt i W:borg,, och 1757 ålägges kyrkavärden att skaffa »för den wästra Kyrkio­ dörren en behållen lås» . Troligen syfta dessa uppgifter på samma dörr, alltså ingången genom tornet. Var den eller de övriga funnits, antydesicke. -- Fönstrenförklaras 1787 vara små och mörka. Likväl torde de tidigare hava utvidgats eller åtminstone nya upptagits. 1738 betalas för »plankor, Ekebräder och spik till 4 fönsterkarm ar med behöriga bogar uti samt snickare lön 20 dr » och följande år får glasmästaren 38 dal. Fönsterkarmar omtalas åter år 1776; 1777 ha glasmästare och smed haft ar­ bete, den senare på fönsterjärn. Murmästaren Carl Fredrik Lilja 2 omnämnes; 400 murtegel och 6 tunnor kalk ha anskaffats, material som möjligen använts för fön­ sterutvidgning. Golvet . stensättes 1742. Dess beläggande med »täljsten » beslöts 1766. »Wid det tillfället at golfwet kommer at läggas måste de som hafwa grafwar bak i Kyrkan antingen at så förse dem, som Kongl. Kyrkiolagen binder eller ock varda de igenfylde och gålfwet jämt belagt» (K I: 1). Himling - plant trätak - lades 1741. Det målad es kort därefter. RÄK. 1745 uppgiva, att »Målaren bekommit för det han m ålat Kyrkian öfwer alt, stofferat Pre­ dikstolen och Altartaflau inberäknat dertill en tunna Krita 228 dr. » Vem m ålaren var, säges ej; man kan dock med stor sannolikhet antaga, att det var Hans George SchiiffnerS, som under de närmast följande åren beredes arbete även i de båda annex­ kyrkorna Brålanda och Sundals-Ryr. Troligen var taket i Frändefors gamla kyrka 1 Om denna olyckshändelse utgav den vid tillfället tjänstgörande prästen, kyrkoherde Erland Roseli (1686- 1754, RAMMARIN III, s. 109), en liten skrift med följande titel: »En kort men sanfärdig berättelse om den oförmodeliga åkomma och färskräckeliga händelse som sistlidne Tredje Bönedag den 19/ 7 1728 timade sig på Dalsland i Sundals härad och Frändefors Pastorat och kyrka medelst ett häftigt thordöns-slag som dödade åtskillige personer och ännu flera illa !::ederade»_ Stockholm 1728. 2 Se Erikstad, s. 74. 3 Se s. 71, not 2. FRÄNDEFORs KYRKOR dekorerat på liknande sätt som de samtida taken i bl. a. Erikstads (s. 73) och Sundals-Ryrs (s. 126) kyrkor. Beslut om en ingående reparation av hela kyrkan fattas å en sockenstämma 1787, och avtal om arbetets utförande träffas med murmästaren Lilja. Härav blir emellertid intet. I stället raseras kyrkan några år där­ efter och en ny kyrka uppföres . 91 KYRKA~ RASERAS INHEDNING En del rester av den gamla kyrkans inredning finnas _ bevarade i den nuvarande kyrkan. Av dessa äro de av altaruppsatsen samt predikstolen, dock ej ljudtaket, se­ dan 1927 i konserverat skick uppsatta i sakristian; åter­ stoden förvaras i tornet. Alt a ruppsatsen säges i I NV. 1830 framställa >i up­ höjdt arbete Christi korsfästelse samt qvinnorna vid kor­ sets fob. Den nuvarande uppställningen (fig. 79) är knappast överensstämmande med den ursprungliga. Denna torde ha visat en arkitektonisk anordning med kolonnetter, uppbärande ett entablement, vari ett över­ stycke varit infalsat. Mittfältet mellan kolonnetterna har upptagits av en korsfästelseframställning, från vil­ ken numera återstår endast en av de två Mariabilderna (tig. 80). Bevarade äro vidare två stående eva ngelist­ s tatyer, Mattens (t. v. å fig . 79) och Markus (t. h.), som torde ha flankerat mittpartiet, samt två liggande, båda utan hufvud, Lukas (t. v.) och Johann es (t. h.), som intagit motsvarande platser å endera postamentet eller entablementet. En J o hannes Döpar e n (nu i mittfältet) och en figur utan huvud i mindre skala Fig. 80. Frändefors kyrka. Maria (t. h . om Markus) h ärröra från entablement eller sido­ från en korsfästelsegrupp, trä­ gamla kyrkans al­ stycken.- Mattens H. 116cm. Markus H.lll cm. Johan­ skulptur från taruppsats. nes L. 85 cm. Lukas L. 82 cm. Maria H. 60 cm. Johan ­ .M aria von einer Maria from a cruci­ Kreuzigungsgruppe fixion group, wood­ nes döparen H. 78 cm. Figur utan huvud H. 46 cm. -­ des Altaraufsatzes earving from the der alten Kirchc. altar-pieec of th e Postament och tavlor målade i blått med röda och old chm·ch. svarta lister, ornamentala detaljer polykromerade och förgyllda; kolonnetterna svarta ; figurernas polykromi s. g. s. borta; Mattens bär röd dräkt. Fragmenten konserverade och delvis restaurerade 1927 av artisten G. Sund­ vall, som även gjort nyuppställningen. - Altaruppsatsen, som visar vissa stilistiska överensstämmelser med uppsatser i en del Västgötakyrkor Gösslunda, Rackeby, ALTARUPP­ SA'l'S 92 SUNDALS HÄRAD ~ ---- '-Delin. B. Jonson & Sw. Wraner 1914. 1._0~-o t--~Lo_"...~.o _ _.JJ..o __ -'ILo_Jo::c__ _ _ _ _ _ _ _ _____l~'JO M Site. Fig. 81. Lageplan. Frändefors kyrka. Situationsplan. Skala l : 500. FRÄNDEFORs KYRKOR Råda och Kållands-Åsaka, samtliga i Kållands härad 1 - torde ha till upphovsman en anonym västgötsk träsnidare, troligen hörande till den vid arbetena på Läckö slott utbildade kretsen av konsthantverkare. Framför allt figurskulptu­ rernas kvalitet är anmärkningsvärt hög. Troli­ gen från 1600-talets slut. Predikstol av trä, rikt skulpterad, målad i blått med röda lister, figurer och ornament i guld. Den torde ursprungligen haft fem sidor, skilda av kolonnetter med joniska kapitäl; en­ dast tre återstå numera. I fälten skulpturer i relief av Kristuil som världsdomare samt evange­ listerna, av vilka dock Markus är förkommen. Under bilderna tavlor med bibelspråk. Kring korgens nedre kant kartuscher. - Korgens H. 144 cm. Figur H. 38 cm. - Konserverad 1927 av G. Sundvall, ursprunglig målning framtagen. Tillhörande ljud tak, åttkantigt, med rester av listverk och några hörnvoluter. Målning i blått och grönt med röda lister. Vidd omkr. 150 Predikstolen stammar från 1600-talets cm. andra hälft. En inbyggd bänk - präst- eller klockare­ stol - furu, brunmålad, med framsidan upp­ delad i tre fält med enkla fyllningar. I två av fälten målade inskrifter: »GUDH ZEBAOTH WÄNDT TIG DÅCK SKÅDA NEDER AF HEMELEN OCH SE HÄR 'fiL, OCH BESÖK 'fHETTA WINTR.~D 1------jj&---IRt----1 - - ­ ~--=-(CJ"" . -----( 93 D Irf------l~f---------1 l l -· wi11______~LJ _.r-----~ 1----J--t,l_l ~------1 i J l . U=rldll-t l f1i~-~-u-n: u ·~J-w -w-l--~A-lr ~-t-t-rtrpi_ INBYGGDA BÄNKA!\ l " u n "J[ " 1---.\QJ;;,-"---~-- OCH HÅLT THET WID MACH'f SOM 'fiN HÖGRA HAND PLANTERAT HAFWER, OCH THET TU TIG STADELIGA UTWALT HAFWER. TT "" b l~ J[ PSAL. 80 V. 15 . 16" samt l Se SvERIGEs KYRKOR, Västergötland, Bd. Frändefors kyrka. r, h. 1-2. Fig. 82. Grundriss. Plan. Skala l : 300. Plan. 94 SUNDALS HÄRAD O GUD MIG HÄLSAN UNN, SÅ WIL JAGH PRISA TIGH, sÅ LÄNGE SOM MIN MUN, I TAHL KAN RÖRA SIGH. MEN NÄR IAGH 'fAHLA SKALL, STYR -- -- TUNGAN MIN -- -- WILL -- -- ÄHRAN TIN. C. R. » H. 110 cm. Yta 100 x 167 cm. -- 1600-talets senare del. En inbyggd bänk, furu, omålad, enkel. TRÄ· Tvenne änglabilder, snidade i trä, defekta, all färg förlorad. De ha i ena handen SKULP'fUR burit en nummertavla, i den andra en ljuspipa, samtliga i behåll. H . med posta­ ment 130 cm. -- Bilderna äro utförda 1778 av den i Dalslands kyrkor flitigt verk­ samme värmländske träsnidaren Isak Schulström.l En i trä skuren grip; färgen förlorad. Den torde ha tillhört ett nu förkommet huvudbaner över överstelöjtnant Elias Rosengrip. 2 Enligt »Adelige Grafwar» bar detta följande inskrift: »ÖFWERSTE LIEUT. ELIAS ROSENGRIP, FÖDD 1671, DÖD 1740, TIL ÄREMINNE . HAN HAR FRÅN UNGDOMSTID SIG UP 'fiL BEDER BRAG'f MED EGET WÄRDE MER, ÄN LYCKANS KONST OCH MAG'f . SÄL DEN, SOM WINEH SIDST, HWAD WERLDEN AG'fAR FÖGA: PÅ JORDEN ÄRLIG'f NAMN, OCH SÄLLHET I DET HÖGA. » Delar av en ros-stav. Angående övriga äldre inventarier se under nuvarande kyrkan . NUVARANDE KYRKAN KYRKOGÅRD OCH BOD KYRKOGÅRD Den kyrkan omgivande kyrkogården har genom två nyligen skedda utvidgningar näranog fördubblats (fig. 81). Den östra delen torde vara den äldsta, därnäst i ålder den västra. En utvidgning av kyrkogården ägde rum 1841. I öster, norr och väster begränsas denna av en 50--180 cm hög gråstensmur i kallmur, på södra sidan av en hagtornshäck. Ingångar finnas i norr, öster och söder. Den östra upptogs vid Född omkr. 1712, verkstad i Karlstad, död där 1768. Se H . KJELLIN, Kyrkliga minnesmär· ken i Värmland i En bok om Värmland I, s. 368; C. V. BIWMANDER, !sak Schulström, en värm· ländsk bildsnidare från 1700-talet, i Medd. från Värmlands Fornm:s· och Museiför. 1927, s. 89 ff., samt B. W ALDEN, Ur Dalslands kyrkoinventarium, s. 21 ff. i HEMBYGDEN 1929. 2 »Från gemen soldat tjänte han sig upp till major och överstelöjtnant. Adlad 1719. Hette förut Rosell. Dog 1740 barnlös. Var son av en trumpetare Torkel Roseli från Röshult> (gård i Frändefors s:n). LIGNELL, II, s. 42. 1 Delin. l3. Jonson & Sw. Wraner 19tl. Fig. 83. Längsschnitt gcgen Norden . Frändefors kyrka. Län gdsektion mot norr. Skala l : 300. Lo r gitudinal section , Jooking North. 96 SUNDALS HÄRAD sista kyrkogårdsutvidgningen, varvid dåvarande södra ingångens stenpelare och järn­ grindar flyttades hit. Den norra ingången är lik den östra. De smidda grindarna såväl som stenpelarna anskaffades 1865. Södra ingången har liknande grindar mel­ lan pelare. Kyrkogårdsmur - möjligen i kalkbruk - lades i739 av en murmästare Anders Friberg, och följande år erhöll »sneckaren Erik Andersson för han bygdt portetornet och giordt portarna in alles Contant 20 dr ». (K I: 1.) Porttornet tjäras därefter. 1754 omtalas nybyggnad av ännu en port, för vars uppförande an skaffats 8 tunnor kalk, och 1757 påyrkas anskaffaodet av »goda furubräder til den södra portens fo­ rande» (K I: 1). 1822 förfärdigas åter nya portar, vilka målas med oljefärg. Delin . B. J onson & Sw. Wraner I nl!. Fig. 84. Frändefors kyrka. Tvärsektion mot öste r. Skala l : 300. Cross-sccti on, lo oking Eas t. Qncrschnitt gcgen Osten. GRAVV ÅRDAR Av äldre g ra v vå rdar finnes endast ett fåtal bevarat. Invid sakristians gavel ligger en tum b a, å vars skulpterade häll av kalksten ses en reliefframställning av en man och en kvinna i fotsida dräkter samt utm ed vardera sidan sex barn (fig. 85) ; nedtill en inskriftstavla med fullständigt utnött inskrift, utmed kantbandet bibel­ språk på latin. L. 224 cm. B. 205 cm. 1600-talet.l - Invid kyrkans södra vägg ännu en häll med följande inskrift : »HÄR HVILAR STOFTET E~'TER JAN GU(S]TAI•' 1 Kyrkoherden i Frändefors P. P. Ekelund (se not s. 98) lät enligt egen uppgift 1807 mura en grav för sin hustru och två söner, »och där jag önskar ro åt egna gamle och trötte ben Grafven täckes af en sten, som fordom låg öfver Vår och Nordbergska grafven i Kyrkan » (S'l'.-PRO'l'. 1805- 25) . Petrus Nordberg, kyrkoherde i Frändefors, dog 1727 (HAMMARIN III, s. 109 ff.). Stenen, som torde vara identisk med ovan beskrivna, är antagligen anskaffad åt hans hustrus morfader, kyrkoherden Andorus Asmundi Lithenius, som dog 1663 (HAMMABIN, III, s. 107). FRÄNDEFORs KYRKOR 97 l l .:=:::--- - -- - - - -- - - - - - ----=-.. -. !J l -, l Delin . B. Jonson 191-!. Fig. 85. Frändefors kyrka. Gravhäll, troligen över kyrkoherden Andor us Asmundi Lithenius, d. 1663. Skala l : 20. Grave-slab thought to b e to the m emory of Pastor Andm·us Asmundi Lithenius, died 1663. Grabstein vom Grabe d es Pfarrers Andonts Asmundi Lithenius, gest. lööll . STENBERG. - THEOL. DOCTOR PROFESSOR OCH PROBS'r - KYRKOHERDE UTI - FRÄNDE­ I 22 cm . FOUS BRÅLANDA - - OCH RYRS FÖRSAMLINGAR ÅRS TID HAN DOG ÄLSKAD OCH SAKNAD - HVILKAS VÅRD HAN BESÖRGT DEN I STE li[A J I I 8 0 3. >> L. 268 B. 217 cm. På kyrkogården har funnits en mängd g ra v kors a v J arn . De borttogos för ett tiotal år sedan med anledning av det oljud de åstadkommo med sina flöjlar och blad. Några förvaras i tornet (fig. 93). En 1860 uppförd materialbod norr om kyrkogården har nyligen rivits och 1929 - ersatts av en ny bod, belägen vid norra kyrkogårdsporten. 7. nov Sveriges kyrkor_ Dalsland I. 98 SUNDALS HÄRAD KYRKOBYGGNADEN Frändefors nuvarande kyrka består såsom fig. 78 och 82 visa av långhus med tresidigt korparti, sakristia i öster samt torn i väster. - Materialet är gråsten.- Murarna vila på en låg, skråkantad, putsad sockel. - De äro slätputsade -härunder äldre lager av stänkputs - och avslutas med en profilerad list. - Långhuset har brutet tak, täckt med skiffer. T a kstolen se fig. 84. - Fönstren, stora och rundbågiga, fingo sin nuvarande form 1872. - Ingångar finnas genom tornet, till långhuset mitt på södra sidan samt till sakristian. Den till långhuset markeras genom en in­ dragning i muren samt har rak betäckning. Å valvstenen står: 18 FR.~NDEFORS KYRKAOO . FARDIG BYGGDEs Over densamma sitter ett halvcirkelformigt fönster. Den ursprungliga planen visar en motsvarande ingång på norra sidan, en anordning, som tydligen aldrig kommit till utförande . I kyrkans murar äro infällda två minnestavlor av sten. Den ena, i östra sakristimuren, bär följande inskrift: LAPIDEM. POSUIT. / PARAVITQUE. SE­ PULCHRUM. / SIBI. SUISQUE. COEI~UM. PRJEOPTANS./ UT. UNA. SIMUS./ PETR. P. EKELUND (=Peter P. Ekelund 1 satte stenen och redde graven åt sig och de sina, i förväg ut­ väljande himmeln på det att vi må vara tillsammans). - Å muren invid prosten G. Stenbergs gravhäll (se S. 96) sitter en tavla med inskriften : - ÅT MINNET--:-/ AV / JOHAN GUS'l'AF STENBERG / ·» TEOL DR .;(. KONTRAKTSPROS'l' * KYRKOHERDE * / GENOM HANS VARMA NI'l' OCH / TILLBROTT AV EGNA MEDEL / BLEV DENNA KYRKA BYGGD ÅR / 1~00 j TAVLAN UPPSATTES AV FRÄNDEFORs FÖRSAMLING j 1926 . Invändigt äro väggarna slätputsade, till fönsterhöjd målade med brun oljefärg, därovan avfärgade i ljus beige. Fönstersmygarna uppdelade i fält med marmorering. Väggarna begränsas upptill av en kraftigt profilerad list, målad i brunt och rött. ­ Gol vet består av kalkstenshällar; i bänkkvarteren brädgolv 15 cm över stengolvet. - Innertaket utgöres av tunnvalv av bräder, målat med gråblå limfärg. Tornet står i förband med långhuset. Ingången, åt väster, har rundat språng och stickbågig betäckning. Fönster finnas endast på sydsidan (se fig. 78). Betäck­ ningen utgöres av tält tak, täckt med skiffer. Häröver en på 1850-talet ombyggd lanternin av trä, brädfodrad och svartmålad, krönt av ett kopparbeslaget kors. Genom bjälklag uppdelas tornet i fem våningar; den nedre utgör vapenhus. Bakristian har takfall åt tre håll; taktäckningsmaterialet är skiffer. Ingång från kyrkogården upptogs 1926 genom södra muren. Vid senaste restaureringen ha sakri· stians innerväggar 1928 dekorerats med målningar av artisten G. SundvalL Kyrkan uppvärmes sedan 1927 medelst värmeledning. 1 ?.!IN:')I ES­ TAVLOR INTERIÖR GOLV D INERTAK 'l'ORN SAKRTSTIA UPPVÄRM­ NIN G HAMMARIN, Född i Frändefors 1756, kyrkoherde där 1804. En mångsidig och mångfrestande man. III, s. 112. - Jfr även noten s. 96. Se FRÄNDEFORs KYRKOR 99 Fig. 86. Frändefors kyrka. Interiör mot väster efter restaureringen 1928. Interior looking "\Vest after restoration :in 1928. Das Innere gegen "\Vesten nach der Restaurierung 1928 . Det på 1790-talet beslutade nybygget av kyrka påbörjades 1797 och möjliggjordes i väsentlig grad av dåvarande kyrkoherden J. G. stenbergs privata offervilligheP Nyåret 1800 stod kyrkan färdig att invigas. Den har senare genomgått smärre re­ parationer på 1850- och 1870-talen 2 samt 1926-27 en omfattande inre restaurering under ledning av arkitekten G. Stendahl. BYGGNADS­ HISTORIA INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altare av trä med enkla fyllningar, målat (1926) med ljusgrå oljefärg (tidigare gul marmorering). Framför altaret tre trappsteg, de två nedre av kalksten , det översta av trä. - Altarringen är murad, klädd med röd sammet. Altaruppsatsen (fig. 87) utgöres av en arkitektonisk anordning, utförd i trä 1829 av spegelfabrikör J. F. Sällberg i Vänersborg efter ritning av arkitekten Jakob Wil­ helm Gerss. 3 På murade postament i jämnhöjd med altaret resa sig tvenne orefflade joniska kolonner, uppbärande entablement med gavel. Postamenten äro marmorerade i brunt, kolonnerna grågröna med förgyllda baser och kapitäl, frontonen i brunt, grå­ grönt och guld . Uppsatsen var före 1926 målad i vitt och guld. Mellan kolonnerna, a. a. 1875. 3 Elev av Desprez och SundvalL >Capit.-Mechanicus, K. Acad. för de fria Konst. ständige Sekreterare» (Sveriges och Norriges Galender 1831). - Se Nord. Fam .:bok. 1 AL'rARE Se härom J. R. HAGNER 2 PRÄSTMÖ'rESHANDLINGAR 100 S UNDALS HÄRAD Fig. 87. Frändefors kyrka . Altaruppsats 1829, med olje­ målning av P. Krafft d. y. Altar-piece by J . W. Gerss, 1829, with oH-painting, the Ressurcction, by P. Krafft, the younger. Altartafel 1839 von J . W. Gm·ss. Gemälde, die Aufcrstehung, von P. Krafft d. J. ALTARTAVI-.-\ PREDIKSTOL inom en list i vitt och guld med hjärtformiga ornament, en oljemålning på duk, framställande Kristi uppståndelse (fig. 87). Kristus svävar fritt över graven med svepduken hängande kring sig. T. v. en tillbedjande ängel och i förgrunden två krigsknektar. Tavlan är målad av Per Krafft d. y. 1 och skänkt till kyrkan före 1819 av prosten Herlog Stenberg. 2 Den uppsattes först 1829. Predikstol (fig. 86), utförd efter ritning av J . W. Gerss; uppsatt 1829. Bröst­ Målningen finnes ej omnämnd i E. E:SON UGGLAs katalog till Per Krafft d. y . och samtida svenskt porträttmåleri, Sthlm 1928. 2 Född i Frändefors 2 / 7 1783, son till J. G. Stenberg (se s. 97). Efter tjänstgöring i Stock­ holm, där han blev e. o. hovpredikant, kyrkoherde i Bolstad 1822. Död 14/ 9 1842. - RAMMA· RIN, Ill, S. 97. 1 F'RÄNDEFORS KYRKOR 101 Fig. 88. Frändefors kyrka. Dopfunt av täljsten. 1200-talet. Baptismal-font of soap-stone. löth ·century. Taufstein aus Topfstein . 13. Jhd. ningen uppdelad i tre fält, i det mellersta inom äggstavslist lagens tavlor samt kors . Under korgen kraftiga lövornament, snidade och förgyllda. Ljudtaket, som uppbäres av två smala, rosettprydda lisener å väggen, har utmed kanten en lambrequin. Färger (1926) huvudsakligen marmorering i ljusgrått, omramning i rött och ljusbrunt, lister och ornament i guld. Ett enkelt timglas har nyligen renoverats och återuppsatts på predikstolen. I koret, framför vartdera bänkkvarteret, en nummertavla inom snidade och för­ gyllda ramar med överstycken i f. a. korg med frukter och druvklasar. H . 78 cm. B. 63 cm . 1HOO-talets förra hälft. - Tavlorna uppbäras av förgyllda refflade stån· dare - från 1926 - på fotplatta med lejonfötter. Nummertavlor, ett par, inom förgylld ram, krönt av eklövsranka. H. 125 cm. B. 73 cm. Anskaffades 187 4. Nu i vapenhuset (tidigare å ömse sidor altaruppsatsen). Bänkar öppna, med ryggstöd och gavelstycken, de senare med fyllningar och or· nament. Målade i mörkbrun ek och marmorering. Bänkinredning från 1926. - En in byggd stol på södra sidan i koret borttogs d . å. 7* TIMG LAS N UMMER· TAVLOR B ÄNK· INREDNING 102 LÄKTARE SUNDALS HÄRAD I långhusets västra del läktare, uppbu­ ren av åtta träkolonner på postament; mitt­ partiet med utsprång framför orgeln. Bröst­ ning med enkla fyllningar; Inålning (1926) ljusbrun, fyllningar marmorerade, lister i brunt och grönt. - Ny orgel från 1922, ORGEL av tyskt fabrikat. Fasaden (fig. 86) den äldre orgelns, uppsatt 1855 av J. N. Söderling, Göteborg; originalritningen till denna förva­ ras i kyrkan, inom glas och ram. Enligt ST.-PROT. 21 / 5 1755 föreslår kyrko­ Delin. sv. Wran er 1914. herden byggandet av ett orgelverk »så­ ALD RE ORGEL som ganska hedersamt och nyttigt för en > -4 •• o f r ' ~F">i· så folkrik och wid stora landswägen belägen Fig. 89. Frändefors kyrka. Genomskärning församling». Men då medel saknades be­ ~·l l Der Cross-seetion of the font. slöt man läm n a saken )) til Gud och tiden» . 1760 gick man emellertid i författning om anskaffandet av en orgel, vartill kyrkoherden 1 skänkte 200 dal smt. En Hindrich Hellmejer anställdes som organist. Taufstein. Qucrsehnitt. av dopfunten. Skala l : 20. DOPFUN'l' Dopfunt (fig. 88, 89) av täljsten, huggen i två block. Foten består av en uppåt skrånande rund platta. Fogen å skaftet täckes av en rundstav med ristad zigzag­ ornering. Cuppan ej fullt cylindrisk, med skrånande botten. Överkanten med spets­ flikig bård, nedre kanten med smal rundstav. Uttömningshålet är beläget vid sidan och motsvaras av ett hål i nedre delen av skaftet (se fig. 89). Dessa två hål torde ha varit förenade medelst ett metallrör; en sällsynt anordning. H. 76-84 cm. Cup­ pans diam. 64 cm. - »Smaalenenestyp», 2 1200-talets senare del. Dopskål, nysilver, anpassad efter funten. Modärn. Kalk, · silver, cuppan ipvändigt förgylld. Ornerad. Fyra stämplar: A. HAMNQVIST 3 - Åmåls vpn - tre kronor - M 3 (= 1818). H. 28 cm. - Tillhörande paten, silver, ovan förgylld. Stämplar som kalkens. Diam. 17 cm. Sockenbudstyg, nysilver, tillv. av A. G. Dufva i Stockholm. - Kalk, cupparr invändigt förgylld; enkel. H. 10,5 cm. - Paten, helförgylld. Diam . 6,7 cm. Oblatask, invändigt förgylld; att inpassa i kalken. Kommunionkanna, nysilver, tillv. av Guldsmeds A.-B. i Stockholm. Enligt in­ skrift skänkt 1876 av änkan Maja Jansdotter i Ö. Stenshult. H. 47 cm. Oblatask, silver, invändigt förgylld. 1 2 DOPSKÅL NATTVARDB­ KÄRL Fem stämplar: G A B (Guldsmeds A.-B.) ­ 3 P. Olofsson Ekelund, jfr s. 105. Se Bolstad, s. 16. Åmål 1828-50. UPMARK. FRÄNDEFORS KYRKOR 103 Fig. 90. Kronleuchtcr. 1137. Frändefors kyrka. Ljuskrona. 1737. Procurcd 1737. Candelabra. tre kronor - S - Stockholms vpn - I 7 ( = 1926). :)_l;nligt inskrift skänkt 1926 av Hilma och Anna Johansson, Grundbo. H. 15,5 cm. IN v. 15 8 R saknar kalk. I INV. 18 19 meddelas: »Kalk och Paten blefvo sistlidet år hårtstulne och sedan hade Församlingen af kyrkans medel i deras ställe köpt Nya, som tillsammans tagne väga 50 lod. - En kanna af Then blef likaledes hårtstulen och i dess ställe är ingen köpt.» I samma INV. nämnas »l gl. Thenkalk» och »l oblatask af Bläck» - numera förkomna. Ljuskrona av malm. Profilerad mittstam, upptill med dubbelörn, nedtill med klot. Sex ljusarmar (en saknas) i en krans samt en krans prydnadsarmar. Omkr. 1700. - Enligt INV. 1 7 5 s skänkt av trumpetaren Torkel RoselJ.l Ljuskrona (fig. 90) av malm. Kraftigt profilerad mittstam, upptill med krönfigur : naken yngling med ymnighetshorn; nedtill med stort klot. En krans med åtta ljus­ armar med musselformade droppskålar, omväxlande med prydnadsarmar; häröver en krans prydnadsarmar. Något defekt. H . 69 cm. - RÄK. 1737 upptaga följande post: »Till stora liusekronans förfärdigande hos Mäster Schulls i Wennersborg 5 dr 1 FÖRKOMNA NA'l'TVARDS­ KÄRL HELYSNINGS­ REDSKAP Se s. 94, not 2. 104 SUNDALS HÄRAD smt. » Säkerligen den krona, vilken INV. 1758 uppger vara skänkt av överstelöjt­ nant Elias Rosengrip. 1 Ljuskrona av mässing. Profilerad mittstam, nedtill med klot. För sexton ljus. Prydnadsarmar. H. 79 cm . - 1800-talets mitt. Ljusstakar, ett par, av försilvrad mä~singspl åt, ornerade i drivet och punsat ar­ bete. Kupig fot, spiralvridet skaft, droppskål. H. 28 cm . -- Omkr. 1700. Ljusstake av malm, fyrarmad med fem pipor. Inskrift: I I s 1832. H. 26 cm. Ljusstake av trä, svarvad, blåmålad, för två ljus. H . 34 cm. -Nämnes först 1819. Ljusstn,kar, ett par, av gråvitt porslin, samt ljus s takar, ett par, av ofärgat glas, båda paren nämnda föriit i INV. 1822 , funnos ännu för ett tiotal år seelan men äro nu förkomna. TEXTJL JEH. Textilier till övervägande del modärna; dock märkas: Kalkduk, kantad av silkesfrans. Å ena sidan ursprungligen rött eller skärt siden med blombroderier i guld, si lver och silke; å andra sidan grovt rött tyg med runt kanten broderad blomranka i silke samt i mitten och hörnen glorior i silver. 40 x 46 cm. - Omkr. 1800, .möjligen den kalkduk, som i INV. 1819 nämnes såsom >> en vacker och dyrbar med Gn id utsydd Kalk Duk gifven 1816 af Afliclne Doctm·en Contraktsprosten och Ordensledamoten P. l-': Ekelunds Doter Amalia vid h ennes 1sta Nattvardsgång. >> Kalkduk av vitt broderat siden med gu l fran s. Kring kanten vinlöv:>ranka, i mitten inom gloria kors med törnekrona. Fästad å vaxduk, å van unelersida läses ~ TILL ~'RÄNDEFORS KYRKAS ALTARE VID NATTVARDsGÅNG 18 -~ 8! AF C. G. N-N. (Duken dock avsevärt äldre, omkr. 1800.) 68 x 68 cm. Mässhake (fig. 91) av röd blommm·ad sammet. På framstycket gudsöga inom gloria; på ryggstycket ett kors i vitt, blått och sil ver, prytt med broderade kvistar. Nederst å ryggstycket årtalet 1747. Foder av grov linneväv. Ryggstyckets L. 116 cm. - Förmodligen skänkt av överstelöjtnant Elias Rosengrips änka Helena Rytting . 11Xv Håv av svart sammet med guldband. Diarr1. 15 cm . Skafthylsa av försilvrad mässing. Träskaft L . 2 ~ 5 cm. - I RÄK. 1827-28 följande post: »Betalt till Han­ delsman Fristedt Wennersborg för Saffian, band och sannuet till kyrkohåfven 2: 5: 4­ Bco.»- lNv. 1758: >> l Hof med 2ne bjällror.» KLOCKARERÄK. för år 1746 upptaga: »Klädet till Klåekarens Räck 5 air Brunt samt en ocH KYRK- aln Rödt till uppslag Krage och Knappar 16:16 dr smt.>> RÄK. 1805: >>Kyrka­ VAKTAR­ ROC KAR vägtarens råck - 9 alnar wallmar 5: l~ sk. Rgd.>> J·m~ STAVER Prestaver, 3 par, av svartmålat trä wed kors och band. nnAVSTEN I södra delen av korgolvet ligger en skulpterad g ra v häll (fig. !:12) av kalksten över överstelöjtnanten Elias Rosengrip 1 och hans maka Helena Rytting. Utmed kanten latinskt bibelspråk. I hällens övre del Rosengrips vapen inom krans av rosenkvistar,. i den nedre inskriftstavla. Hällen bär årtaJet 17 40, Rosengrips dödsår. L. 229 cm . B. 169 cm. 1 Ses. 94. FRANDEFORS KYRKOR 105 Fig. 91. Kase!. Frändefors kyrka. .Mässhake. 1747. Chasuble. 1747. 1747. I tornet förvaras tre g ra v kors a v J ar n ~fig. 93). De äro alla försedda med pik GRAVKORs för placering å graven och tillhöra tiden omkr. 1800-talets mitt.l Porträtt av Peter Olofsson Ekelund 2 , kyrkoherde i Frändefors 1754-79. Olje­ PORTRÄTT målning på duk, framställande en face medelålders inan i peruk; h. handen stödd på bibel. H. 77 cm. B. 60 cm. - Inom glal:l och ram av ek från sen tid . Porträtt av Gustaf III fanns 1830; är numera förkommet. Gol vu r; verket signerat I: LARssoN FORSANE. I foder av trä, målat pärlgrått. H . 244 cm. - 1800-tal. 1 2 Jfr Bolstad s. 21. HAMMARIN III, s. 111; fader till P. P. Ekelund. 106 SUNDALS HÄRAD frr Homolir euncnucy' Delin. B.•Jons on 1914. Fig. 92. Frändefors kyrka. Gravhäll över överstelöjtnanten Elias Rosengrip, el . l 740. Skala 1 : 20. Grave-slab to the memm-y of Lieute- nant-colonel E lias Rosengrip, died 1740. Grabstein vmn Gra b e des Obersten E lias Rosengrip, gest. 1740. KLOCKOR Lillklockan. Runt överkanten akantusbård samt inskrift : DEO GLORIA. Å ena sidan; MAGISTER OCH PROST PETER NORBERGH. 1 ANNO l 719. H. 62 cm. Dia m. 68 cm. - RÄK. 1719 upptaga »arbetslön til smeden Arne i Halerud för Klåekans beslag, contant 30 dr smt. » storklockan, enligt inskrift gjuten av J. A. Beckman och C:o i Stockholm samt skänkt av Lars Anderseon i Berg år 1887. H . 125 cm. Diam. 143 cm. Mellanklockan, enligt inskrift gjuten 1888 av samma firma som föregående. H. 100 cm. Diam. 117 cm. 1 .Jfr s. 96, not 1. FRÄNDEFORS KYRKOR 107 h v. lö 83 nämner »Klocka l st. - primklocka l st.>>; INV. 1758 : •> l st. Klåeka Tornet, sprucken af ålder. l D:o m indre derstädes. » Den förra användes ända till 1888, då den omgöts; var utan inskriptioner. 1 SAMMANFATTNING AV FHÄNDEFOHS KYRKORS KONST­ HISTOHIA I. Enligt en tradition, godtagen i INV . 1830, skall i tidig kristen tid ha uppförts en kyrka N om Frändeforsån. II. Under medeltiden, troligen mot slutet av 1200-talet, uppföres på den plats, där nuv. kyrkan ligger, en tegelkyrka. Dess ursprungliga utseende okänt, men sannolikt har den bestått av rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor. ­ Från denna period dopfunten. III. Tegelkyrkans kor ombyggdes 1667, då kyrkan även skall ha förlängts och tro­ ligen försetts med tresidigt kor. - Predikstolen tillhör denna period, likaså ett par ljusstakar samt en gravsten, nu å kyrkogården. IV. Kyrkan förlänges åt väster 1706, och över den nybyggda delen uppföres ett torn. - Altaruppsatsen torde ha anskaffats vid denna tid. V. Vid 1700-talets mitt uppföres sakristia. Kyrkan förses 17 45 med takmål­ ningar, troligen utförda av Hans George Schuffner. -Från denna period två ljuskro­ nor av malm samt en gravsten i kyrkan . VI. Kyrkan raseras på 1790-talet och ersättes med den nuvarande, som står färdig 1800. - Altartavla av Per Krafft d. y. skänkes före 1819. Altaruppsats och predik­ stol i empire 1829. ZUSAMMENFASSUNG I. Nach einer Uberlieferung soll eine Kirche nördlich der kleinen FluEse, Frändeforså, schon im Anfang der christlichen Aera in Schweden gebaut sein. IL Wahrscheinlich gegen Ende des 13. Jahrhunderts wurde auf demselben Platz, wo die gegen­ wärtige Kirche liegt, eine Kirche aus Ziegel gebatlt. Wahrscheinlich hatte diese ein oblonges Schiff mit gerade geschlossenem, niedri gerem und engerem Chore. Ftir diese Kirche wurde der Taufstein (Fig. 88, 89) verfertigt. III. Der Chor wurde 1667 verändert. Die IGrche soll gleichzeitig erweitert we>rden sein. Chor­ abschluss wahrscheinlich dreiseitig. Dieser Epoche gehört der Grabstein, Fig. 85. IV. 1706 wurde die Kirche gegen westen weitergeftihrt und mit Turm versehen. Um diesel be Zeit wun]e die Altartafel, Fig. 79, 80 angeschafft. V. Um die Mitte des 18. .Jahrhumlerts wurde eine Sakristei gebaut. 1745 wird die Decke ge­ malt. Derselben Epoche gehören die Kase!, Fig. 91 und der Grabstein Fig. 92. VI. In den 1790:er .Jahren wunle di ese Kirche abgebrochen und die gegenwärtige aufgeftihrt, Einweihung 1800. Altartafel, von P. Krafft d. J. gemalt, wurde um 1819 geschenkt. Altaraufsatz und Kanzel 1829. 1 Enligt anteckning i A. T. A. 108 S UN DALS HÄRAD SUMMARY I. According to a tradition which was accepted as truth in the inventory of 1830 a church was built North of Frändefors River in the early Christian era. II. During the Middle Ages, probably towards the end of the 13th century, a brick church was built on the site of the present churc.h. Its original appearance is not known, but it pro­ hably consisted of a rectangular nave with a square-shaped choir which was both narrowerand lower-ceilinged than the nave. The baptismal-font was in this church. III. The choir of this brick church was rebuilt in 1667, at which time the church is thought to have been lengthened and given a three-sided choir. The pulpit, a pair of candiesticks and a grave-slab which is now in the church-yard, date from this period. IV. In 1706 the church was lengthened west-ward and a tower was added on to the newly built part. The altar-piece must have been procured about the same time. V. In the middle of the 18th century a sacristy was built, and in 1745 the church was supp­ lied with ceiling-paintings, supposedly executed by Hans George Schiiffner. From the same cen­ tury we have two candelabras of red-bras~ and a grave-slab which ' lies within the church. VI. The church was razed in the 1790's and was replaced by the present one which was completed in 1800. The altar-piece, painted by Per Krafft the younger, was a donation to the church . 'J'he altar and pulpit in Empire style date from 1829. Fig. 93. Frändefors kyrka. Gravkors av smidesjärn. 'Vrought iron m onumental cross . Grabdenkmal ans Schmiedeeiscn. BRÅLANDA KYRKA DALSLAND, ALVSBORGS LAN, SUNDALS HÄRAD, KARLSTADS STIFT, SÖDRA DALS KONTRAKT TRY CKTA KALLOR: LTGNELL, II, s. 36. - HAMi\fARIN, III, s. 105. - STYFJ<'E, II, s. 146 ­ PRÄSTMÖTBSHANDLINGAR 1875, 81, 87, 93, 1905. - LA~!PA, Inv. 1583, s. 35. -SvERIGE, III:5, s. 270. - A. SuNDIN och A. G. BöRDH, Dalslands socknar XII, s. 17 ff. i FÄRGBLANDA 1926, h . l. - HEMBl'GDEN, 1928, s. 32. HANDSKRIVNA KÄLI,OR OCH AVlliLDNINGSSAML I NGAR : K. B.: FRYXELL, 'W ermel. Eec!., III, s. 166. - A. T. A.: lNV. 1830; 2 foto (ext. fr. SV, int. mot Ö). - B. S·r.: Ritn. till OJ•gel­ verk l bl. , stadf. 4/ 4 1856; ritn. till ifrågasatt ombyggnad 1858 l bl. (plan, fasader med torn, N och V ) ; ritn. till altaranordn ing och predikstol l bl. samt sydfasad, plan och sektion mot ö. å l b l. , stadf. 9/ 11 1877; ritn . till restaurering 1925-26 av G. STENDAHI, och S. BRANZELL 6 b l. - M. A. : skiss av takmålningar. KYRKANS ARKIVALIER: I LANDSARKIVET, Göteborg': Frändefors KI:l, inneh. S'l'.-PROT. 1754- 87 samt INV.-FÖRT. 1758 även för Brålanda; KI:2, inneh . ST.·PROT. 1805- 25 samt å de 7 första sidorna div. ant. av prosten P. P. Ekelund ; L I:1, inneh . RÄK. 1719- 55; LI:2, inneh . HÄK. 1772- 90( 4 1801; L I:3, inneh. RÄK. 1805- 28; - Brålanda L I: l, inneh. RÄK. 1741 - 60 samt VIS.-PROT. '"Jo 1748 med INV.·FÖRT. 1737; L 1:2, inneh . RÄK. 1770 - 90; - l bd. >Div. Dom­ boksutdrag .. . etc.> (se Frändefors). - I FRÄ NDEFORs KYRKAS ARKIV: INV. ·FÖR'l'. 1830, 49, 62 och 1910; PROT. vid prostvis. 1819; n~\ K. 1805 - 19 och 1839- 1911 (1819- 39 saknas); PROT. vid biskopsvis. 1861, 76, 88, 1900 och 1910; ST.· och KR.-PROT. fr. 1826. FÖRSAMLINGSHISTORIA Brålanda socken, annex till Frändefors, nämnes avsevärt längre tillbaka i medeltiden. Bralanda 1382 men går säkerligen KYRKOGÅRDAR, KLOCKSTAPEL OCH BOD Kyrkan är belägen vid en krök av Frändeforsån och kringflytes till hälften av KYRKOG.I.Jm denna. Kyrkogården har under 1800-talet utvidgats två gånger åt norr samt se­ nast (1906) å t öster (jfr fig. 96). Den omgives på södra, västra och delvis även på norra sidan av en stenmur, lagd i kallmur. Innanför muren kringgärdas kyrkogården på a ll a sidor av en tuktad hagtornshäck. Enda ingången är från söder. Den fian­ keras av tvenne murade grindpelare med skiffertäckta pyramidtak (fig. 95). pelarna hänga nya järngrindar. 1 Mellan Jfr även REMBYGDEN 1928, B. 32. 110 SUNDALS HÄRAD Fig. 94. Brålanda kyrka. Aussenansicllt vom Bliden vor 1926. Exteriör från söder före 1926. The cllurch from the South before 1926. Bland äldre gravvårdar på kyrkogården märkes en skulpterad kalkstenshäll (fig. 98), med bildframställning och inskrift: »HER · VNDE[R · LIGjGER · BEGRAFVEN · SALIG · BÖRJE · [L)ARESON · GUD · FORLÄNA • HONOM · EN · SALIG · UPS'fAND[ELjSE · ANNO 16 52». Över inslniftstavlan en pilasterburen arkitrav med initialerna B · L . s - A ·M· D. L. 210 cm. B. 150 cm. soLVISAJU: Invid uppgången till kyrkan står på ett stenpostament en solvisare av kalksten med årtalet 1690. 25 x 25 cm. Nyligen uppställd. KLOCKsTAPEL Söder om kyrkan står på kyrkogården en klockstapel (fig. 94, 97, 107), ombyggd 1887. Den är delvis uppförd av ekstockar, brädfodrad och rödmålad, samt har skiffertak. KLOCKOR I stapeln hänga två klockor . Lillklockan är av äldre typ (15- eller 1600-tal) utan inskription. H . 100 cm. Kronans H. 20 cm. Diam. 85 cm. storklockan är enligt inskrift gjuten 1922 av K. G. Bergholtz i Stockholm. - I kloekskatt 1531 avstod Brålanda kyrka »i klocka vog i skep:d oc ii lisp:d »1 lNv. 1583 upptager l klocka 2 samt »Primklåcka en lithen ». Samtida handling i R. A. , tryckt som bil. i LIGNELL, II, s. 227. Citat efter LIGNELL. men av sammanhanget framgår, att det är en klocka som avses. 1 GRAVVÅRDAR 2 I originalet står visserligen kalk, BRÅLANDA KYRKA 111 Fig. 95. Blidportal des Friedhofs. Brålanda kyrka. Södra kyrkogårdsporten. Gate at the south entrance to the church-yard. I kyrkogårdens nordvästra hörn står en bo d av stolpvirke, brädfodrad samt med BOD tegeltak. Söder om kyrkan, på andra sidan Frändeforsån, är ~nlagd en ny kyrkogård, in· NY KYRKO­ GÅRD vigd 1919. KYRKOBYGGNADEN Brålanda kyrka erhöll sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad på 1870-talet; PLAN på senare år har även tillkommit en sakristia. Såsom fig. 94 och 99 visa består kyrkan av ett långhus med tresidig avslutning i både öster och väster samt en å östgaveln vidbyggd sakristia. - Ma te ria l et är naturlig sten, i västra delen enligt MATERIAL skalmurskonstruktion; den nybyggda sakristian är uppförd av tegel. - Sockel sak- socKEL nas, sakristian har dock dylik av gråsten. - Murarna äro utvändigt stänkputsade YTTERMURAR med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. En smal, profilerad, brunmålad trälist begränsar murarna upptill. På norra sidan framträder hammarbandet över kyrkans äldre del (jfr nedan). - Yttertaket har tresidigt fall åt båda gavlarna. Taktäck- Y'rTER'l'AK ningsmaterialet är skiffer i rutmönster. -Fönstren, stora och spetsbågiga, utvidgades FÖNS'l'ER vid ombyggnaden. Korpartiet hade intill 1926 fönster i norr och söder; dessa igen­ 11~ SUNDALS HÄRAD r~--l l l­ ( l • --Qi~~~ ... . r-"' ' t'» L l l l l Delin. ~ B. Jonson & Sv. Wraner 1914. Kompletterad 1930. Plan of site. Fig. 96. Lageplan. Brålanda kyrka. Situationsplan. Skala l : l 500. INGÅNGAR murades vid restaureringen d. å. - Två ingångar finnas till själva kyrkan: en mitt på södra långväggen, upptagen på 1870-talet, samt en från västra gaveln. Gor.v Gol vet var före restaureringen i koravdelningen belagt med kalkstenshällar, delvis också med tegel, i den övriga kyrkan med plank. 1926 inlades nytt trägolv i såväl INKERVÄGGAR kor som långhus. - Invändigt äro väggarna till fönsterhöjd målade med grå olje­ färg, därovan strukna m!:'d ljusbrun limfärg. De avgränsas upptill av en marmorerad INNERTAK trälist. -­ Taket utgöres sedan ombyggnaden på 1870-talet av ett vitmålat trävalv. Då gjordes även ny takresning över hela kyrkan. sAKRISTIA Den 1926 uppförda sakristian (fig. 101) står genom en gång i förbindelse med koret; till gången ingång även från kyrkogården. Det är en åttkantig byggnad under brutet skiffertak med fall åt alla sidor. Åt norr, öster och söder fönster med stick­ bågig betäckning. Sakristians innertak är dekorerat med målningar av artisten G. SundvalL Först 1899 sörjdes för kyrkans uppvärmning, i det att d . å. en järn kamin an­ UPPVÄRMN ING skaffades. Sedan 1926 uppvärmes kyrkan enligt varmluftsystem. BR Å LANDA KYRKA 113 BYGGNADSHISTOHIA Om kyrkans ursprungliga utseende vet man icke längre nå­ got med visshet. Enligt FRYXEI"L åtnjöt den åren 1562 och 1567, »då den stod under byggnad eller Reparation>', resp. 12 och 6 tunnor spannmål i byggnadshjälp av kronan 1 ; INV. 1583 2 uppger att »Sielffue kyrkemuren är förkråssatt och för­ brändh aff wådeeldh ». Den äldsta delen (se planen fig. 99) torde dock härröra från medeltiden. Vid det 1926 igenmurade södra korfönstret fanns intill d. å. uppdraget i färg årtalet 1689; enligt INV. 1830 fann s det in ­ hugget på samma ställe. Årtalet torde ha angett nuvarande korpartiets tillkomsttid. Kyrkan är nämligen tillbyggd åt öster; sprickor i siclomurarna förråda sträckningen av skarven. Denna kan även iakttagas från vinden, i det hammarbanden visa sig vara förlängda just över sättningen i muren. Den Delio. sv. wraoer 1914 . nya koravdelningen torde även här ha fått ersätta ett lägre Fig. 97. Brålanda kyrka. och smalare kor, som ansågs för litet. Plan och sektion av klock ­ sextonhundratalskyrkan bestod alltså av ett långhus med Gloekentum aus Holz. Grund­ · D h d · • b d riss und Querschnitt. tresi d ig lwravs l utmng. Belfry. Plan and section. en a e tvenne mgangar, å a på södra sidan: en till koravdelningen samt en - den ursprung­ liga - nära västgaveln. Framför den senare fanns ett vapenhus (se fig . 99) av sten, troligen från medeltidens senare del. Dess murar stötte stumt till långhusets. På 1700-talet undergår kyrkan en betydande reparation : 17 46 lägges nytt, plant innertak, vilket samma år tillik a med predikstol och läktare målas av Hans George Schiiffner, 3 och två år senare lägges vattentak av tegel å såvällånghus som vapenhus. Takm å lningarna gingo till spillo vid takets omläggning på 1870-talet. I INV. 1859 beskrivas de på följande sätt: »Främst - - - öfver altartaflan strålar en sol, omkring hvilken på något afstånd åtta änglahufvuden synas. Wid den ena sidan af denna målning är en så lydande inscription: Helig, Helig, Helig är Herren Zebaoth, och vid den andra sidan: Ährah vare Gudh i högden e: Frid på J orden e, menniskjonne en god vilje. - Midt i kyrkan är Christi förklaring afmålad, på Tabors spets står den förklarade frälsaren, på ömse sidor synas Moses och Elias i en molnsky och längre ned vid bergets fot knäböja Petrus, Jacobus och Johannes. Öfver målningen är denna inscription : Thenne är min käre Son, i hvilkom iagh hafver ett god t behag honom hörer. Matth. 17:5, och inunder densamm a: H erre, här är oss god t vara; tig ena, och Moses ena, och Elie ena Matth 17. v. 4. -Omkring denna större målning midt 1 M.I·;DEL­ 'l'lDS· KYRKAN KYRK .>.N stapeln. Skala l : 300. VAPEJSI!US SENAR!-: FÖR­ ANDRIJSGAH: l 7 OO-'l'ALE'l' 'l'AK?.L~L1\INGA R FRYXELL LAMPA 2 3 a. a., S. 166. a. a., s. 35. Se Erikstad s. 71 not. 2. 8. S·varige s kyrkor. Dalsland I. 114 SUNDALS HÄRAD af Kyrkotaket, ses der tvenne mindre målningar, hvaraf den ena i norr föreställer våra första föräldrar, efter fallet. W id denna finnes inscription: Och qvinnan tog utaf fruchtene, och åt, och gaf theslikes sinom man theraf, och han åt. Skapelseboken 3. o. 6. Den andre i söder föreställer Jesu korsfästelse. Inscription vid denna är oläslig. Å den vestra delen af kyrkotaket öfver läktaren är yttersta domen afmålad. Wid ­ vänstra handen af Jesu bild stå orden: gå bort etc. etc. och vid högra handen: kommen I min Faders etc. H är vid de dödas uppståndelse, som är föreställd, finnes vid den ene öfverängelens basun dessa ord: Står up I döda och korner etc·, och vid den andra: Står up etc. I groteska bilder föreställes på ena sidan plågorummet och å andra sidan himmelen. Denna rnålning är omgiven af en så lydande inscription: Herrens stol är i himmelen; hans ögon se ther uppå; hans ögnahwarf pröfva menniskors barn. Psal. 11. v. 4. Widare lyda orden sålunda: Ty theras matk skall icke döö och theras eld skall icke utslockna.» Under åren 1802 och 1803 undergick kyrkan ånyo en omfattande reparation, vil­ 18 OO-'l'ALE'l' ken trots »vid pass 1/ 4 len af hela Kyrkans ommurning, Fenstrens utvidgande och nyas insättande med Ramar, Bågar, Glas och målning samt alt tilbehör, 2 ne nya f ensters öpnande; Kyrkans rappning invändigt och utvändigt, samt en betydlig re­ paration å taket, sammanräknaclt icke stigit högre bägge åren tilhopa, än til 6 Rdr å helgårelen: som gör en summa af 285 Rdr» ~ (sT.PROT. 30/ 10 1803). En ny ingång upptages på västra gaveln 1855, varefter den vid vapenhuset igen­ nmras. Slutligen följer så den stora reparationen eller ombyggnaden på 1870-talet, då vapenhuset raseras, långhuset förlänges åt väster och nya fönster upptagas, var­ jämte kyrkan förses Tnecl nytt innertak, nya takstolar och nytt vattentak Ingången till koret igenmuras, men ny upptages mitt på södra sidomuren. Restaureringen 1926, Hom verkställdes av arkitekterna Sten Branzell och Gerdt RESTAURE­ Rll'\ G 1926 Stendahl, omfattade uppförande av sakristia öster om koret, igenmurande av fönstren i koret, inläggande av nytt golv i hela kyrkan, anordnande av varmluftsuppvärmning samt åtskilliga förändringar beträffande inredningen (se härom nedan). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER AJJl'AllE ;\LDRE ALTARAN­ ORDNING Altaret är infodrat, målat med grågrön oljefärg. - Altarring med svarvade dockor; målning som altaret; klädsel av plysch. - Altaruppsats (fig. 106), snidad i trä, målad och förgylld. Komponerad av S. Branzell; målningarna utförda av S. Lundberg och bildhuggeriarbetet av A. Andersson 1926. I INV. 1830 uppges altartavlan bestå av »tre särskildta stycken--- underst genom uphöjdt arbete J esus på korset, qvinnorna vid dess fot, och på den ena sidan Moses med Lagens taflor samt på den andra sidan Aron med Stafven. Å det andra stycket trampar Jesus törnekrönt på Jordgloben samt har 2ne Evangelister på hvar­ dera sidan. - I det tredje eller öfversta stycket afbildas i förgylcl sculptur en Sol med BRÅLANDA KYRKA. 115 Dclin. Sv. Wraner 1914. Fig. 98. Brålanda kyrka. Gravhäll över Börje Larsson, d. 1632. Skala 1: 20. Grabstein vom Grabe des Börje Larsson, gest. 1632. Grave-slab to the memory of Börje Larsson, diod l6B2. - » Denna altaruppsats, som var utförd Cherubim och Seraphim å ömse sidor av Isak Schulström 1 (jfr nedan), ersattes på 1870-talet av en anordning, erinrande om den i Erikstads nuvarande kyrka (se s. 79) : korets östparti avskärmades genom ett skrank, bakom vilket var inrymd sakristia (fig. l 02). I skrankets mittparti en al tar· ta v la: Kristus välsignande de arbetande och betungade (fig. l 04), 2 i enkel arkitektonisk omfattning; i överstycket ett inbyggt ur. A l tarring i nygotik, med genombrutna fyrpass. ' Se Frändefors, s. 94. not. 1. Endast en tillfällig anordning. Bakom denna tavla fanns den egentliga altartavlan från 1870· talet: Jerusalem med Kristi kors i förgrunden . Den ovannämnda tavlan anskaffad på privat väg och aldrig godkänd av Byggnadsstyrelsen. - Enligt meddelande av komminister T. Lindblom. 2 116 S UN DALS HAR A D -A -B =-= c D Dt'1iJJ. --··--------- --------'' H. .rouson & SY. \\'ra.n er, J wmpl cttcr a] an. Dcliu . ll. Jons ou &. Sv. ' Vra.ntir 1014. Fig. 100. Brålanda kyrka. Tvärsektioner. Den h ögra u tvisar altar­ anordningen före 1926. Skala l: 300. Cross-seetian : to the right, the altar-arran gc­ m ent b cfo r c 1926. Qucrs cbnitt : rcchts der Altaraufsatz v or 1926. l'RE PI K S' l' \ >L .~LI>IlE l'REIJlK STU L Predik s t ol (fig. 102, 103), enkelt snickeriarbete i nygotik, anskaffades 18 74; om· gjord och ommålad 1926, då även ljudtak tillkommit. l Nv. 1830 : »P r e dik s tolens torn eller tak uppehålles af Jesu bild, som trampar ormens hufvud. Och hvilken bild är omgiven af tolf änglar med palmer i händerna. - A sjelfva stommen af Predikstolen är Jesus törnekrönt uthuggen, med 2ne Evan­ gelister å hvardera sidan. -- Predikstolstrappan är inbyggd och bilder äro äfven på denna byggnad äfvensom öfver och omkring dörren till Predikstolen. - - - Öfver BRÅLANDA KYRKA 117 Fig. 101. Die Sakristei. Brålanda kyrka. Sakristian från söder. The sact·isty. predikstolsdörren kunna dessa ord ännu skönjas: Altartaflau och N umertaflorna äro gjorde af Isak Schulström och invigdes d. 6 October 1777 - -- - » Enligt RÄK . 1777 uppbar Schulström för arbetet med altaruppssts, predikstol och nummertavlor 670 dal. smt. (L 1:2). Timglas anskaffas 1760; är numera förkommet. Nummertavlor, ett par, från 1926. INv. 1830: »Dessutom fi.nnas i Choret en änglabild med vingar, på h vardera sidan om Altartaflan. Dessa Änglabilder hafva i ena handen Numertaflan och i den andra en Ljuspipah Av Schulström (jfr ovan); nu borta. 1 'l'IMGLAS KVMMER­ TAYLOR Jfr dylika bilder av Scbulström i Frändefors, s. 94. s• 118 ll\N K ­ IXHED ~ I NG SUNDALS H Ä RAD L~i.K'l'ARE Bänkar, från 1874, öppna ; 1926 omgjorda m ed slutna ryggstöd och gavel­ stycken ; målade i överensstämm else m ed inredningen i övrigt. Utm ed korets södra vägg en inbyggd bänk, ny. Läktar e i kyrkans västra del (fig. 103). Bröstningen, med något fram­ springande mittparti, har tolv enkla fyll­ ningar med i dessa infattade m ålningar, a postlabil der, utförda l 746 av Hans George SchiHfner (jfr ovan s. 113). Dessa tavlor hade vid ombyggnaden på 1870­ Fig. 102. Brålanda kyrka. Interiör mot öster före talet vänts inåt!, men framtogos åter 1926.Interim·, lookin g E ast, before 1926. Innenansicht gegcn Osten vor Or[geil från 1889, tillv. av J . Magnus­ son, Göteborg, Fasaden (fig. 103) målad i grönt och guld. Dop funt (fig. 105) av täljsten, huggen i två block. Rund, uppåt skrånande fot; skaftet med dubbla vulster under skarven; kittelformig, cuppa med slätt band utmed överkanten. Med uttömningshåL H. 60 cm. Cuppans diam. 53 cm. - 1200-talet. Dopskål av tenn; rund, med två utstående handtag (det ena avbrutet). Stämplar oläsbara. H . 7 cm. Diam . 20 cm. - Nämnes först i INV . 1758. K a lk av silver, delvis förgylld . Å skaftet knapp med driven ornering. Stäm­ pel : BB 2. Inskrift på CUppan ; DEN NA KALK TILLHÖR BrtÅLANDA KYRKA GRAFVE­ R AD ÅR 18'11. a: KYRICOV;.\RDEN JOH: ELOFSSON I B RETTVET . H. 20 cm. - Nämnes först i I N V. 1758; troligen omgjord eller reparerad 1831. Tillhörande pat e n av silver, ovan förgylld, med graverat kors på brädden. Stämpel som kalken; I skrivelse 7/ 2 1891 till Domkap. i Karl­ Rtad meddelar dåv. kyrkoh. i Frändefors J . O. Geijer ,, att vid för några år sedan skedd reparation af Brålanda kyrka några bilder, hvarmed gamle läktaren der pryddes blefvo försålda, men deras antal kan ingen nu upp­ lysa mig om. .Tag tycker mig dock minnas att de skulle föreställa de 12 apostlarna, men av föga konstnärligt värde. Aldeles dylika finnas i Ryrs kyrka, som snart skall rifvas och då kunna der erhållas - - -» 1 w~ w%. OR GEL DOPFUNT D OP SKXLAlt NAT'rVARDS­ KÄRJ, Brålanda kyrka. Interiör mot väster (A . T. A.) efter 1926. 2 Möjligen B. BRENNING i Vänersborg, jfr Innenans i cht gegcn " 'esten Interim·, looking 'Ycst, aftcr Erikstad s. 80 not l. nach 1U~6. 1926. Fig. 103. BRÅLANDA KYRKA~ 118 inskrift : TILLHÖR BILlLAND/c KYRKA. Diam. 12 cm. Kalk av nysilver. H . 23 cm. - Skänkt 1903 av kyrkoherde O. Lindskog.l - Tillhörande paten, nysilver, ovan förgylld. Diam. 13 cm. Socken buds tyg. Kalk av silver. Fem stämplar: AKM - Stockholms vapen - tre kronor - S -- Y7 (1925). H. 14 cm.- Paten, silver, stämplar som kalken. Diam. 7 cm. - Oblatask av silver, stämplar som kalken . Dian1. 5,5 cm. - I fodral. Kommunionkanna av nysilver, tillv. av C. A. Kjernäs i Göteborg. H. 45 cm. - Skänkt en­ ligt inskrift 1904 av kyrkovärden Lars Larson i Ö::;tebyn. Vi n kär l av försilvrad kopparplåt. På tre fötter, lamm på locket. H. 43 cm. - Inköpt 1868: Oblatask, nysilver, tillv. ay C. A. Kjernäs i Göte­ Fig. 104. Brålanda kyrka. Altaranord­ borg. H . 15 cm. - Skänkt enligt inskrift 1903. ningen före 1926. Altaraufsatz vor Altar·arrangement Oblatjärn, vanliga typen. L. 82 cm. 1926. before 1926. Ljuskrona, gjutet glas, bottenskål av blått glas; sex ljusarmar i en krans . H. 80 cm . ­ 1800-talets förra hälft. Nu ur bruk, söndrig, för­ varas på vinden. Ljuskrona, mässingsstomme med glasprismor; sex ljusarmar i en krans. H. 50 cm. - 1800­ talets senare hälft. Vinden. Mässhake av svart sammet med silvergaloner. Med årtalet 1751. L. 115 cm.- Enligt INV. 1758. »köpt för kyrkans medel»_ N u ur bruk, sliten och trasig. Två modärna mässhakar. Duk av mönstrat mörkbrunt siden med frans, 70 X 80 cm. Troligen en kvarglömd »kyrkschalett». INv. 1583 upptar »Messehaglar 2 st then ene halffsliten then andre förslithen. - Messe särck l st förslithen - Altare kläde . ingen wthan en gammal Messe hagill som thr till brukas»; INV. Fig. 105. Brålanda kyrka. Dopfunt av täljsten. 1200-talet. 17 58 : »l svart sammets Mässehake med Silfwer­ 1 OBLATJÄRN JmLYSNINGS­ HEDSKAP _ TEX'l'ILIEH ÄLDRE, NU FÖRKOMNA 'l'l,XTILIER PRÄSTMÖTESHANDLINGAR 19 O5 . 'l'anfstein. 13. Jhd. Baptismal-font ofsoap­ stone, 13th century . 120 SUNDALS HÄH.AD )!Ö BL ER KLOCKOll gallaner Köpt för Kyrkans medel - l dito rödbrun af siden med silfwer spetsar försliten - l dito brun oduglig - l Mässeskiorta skänkt af H. Häradshöfd. C. A. Norberg ­ 2ne dito förslitn e - l Siclenband at binda om Skiortan gl. - l grönt siclen altar­ kläde skänkt af Capitainskan Fru Norberg - l dito randigt som sitter under ­ l vitt Lärftstäcke på altaret med spetsar, skänkt af Fru Norberg - l gl. grönt altare täcke - - l gl. Kalkkläde af siden förslitet - l Bokputa af grönt siden, skänkt af Fru Norberg. » - .Med undantag av mässhaken 1751 äro samtliga dessa textilier numera förkomna . Hå v, endast klädnaden till, av svart sammet, runt överkanten med rött band. ­ Möjligen identisk med en i in v. 17 58 omnämnd » Swart sam metspung med gallon er» . H å v av svart sammet m ed guldtränsar och tofs. Skafthylsa av järn, trint trä­ skaft. L. 218 cm . - 1800-talet. En num era förkommen värja finnes upptagen i INV. 1830, »uphängd fram i Cm·et, efter en Capitain, hvilkens namn ingen kunde uppgifva - - -» b v . 1851 upp­ ger detta namn vara Bromert. Stol, furu, gråmålad. H. 105 cm. 1700-talstyp. Stolar ett par, björk, grårnålade. H . 82 cm. 1800-talet. Golvur (fig. 106). Verket signerat: SVEN PE TTE RSSON WENE RSRORG - GIFV EN AF 1\IATHfA S ANDERSSON I KÄLLEm~ RG ÅR l 8 2 4. I svängt foder, snidat och målat i blått, rött och guld samt med överstycke i f. a. kronor, voluter m. m. Fodret bär årtalet 1825. H. 237 cm . Klo c kor - se stapeln, s. 110. SAMMANFATTNING AV BRÅLANDA KYRKAS KONSTHISTORIA I. Den äldsta kända kyrkan, av sten, bestod troligen av rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor. Dess utseende i övrigt okänt, likaså dess ålder; möjligen kan den föras tillbaka till 1200-talet, från vilket århundrade dopfunten stammar. Denna kyrka repareras på 1560-talet och anges 1583 vara delvis förstörd av vådeld. Troligen mot medeltidens slut, möjligen i samband med byggnadsarbetena på 1560-talet, tillbygges ett vapenhus på södra sidan. II. Det gamla koret raseras, långhuset förlänges åt öster samt förses med tresidigt korparti 1689. III. Ny inredning tillkommer vid 1700-talets mitt : målningar i taket och å läk­ taren av Hans George Schiiffner; altaruppsats, predikstol och nummertavlor med skulp­ turer av Isak Schulström . Från samma period kalk och mässhake. IV. Under 1800-talet repareras kyrkan ingående 1802 -- 03 samt on1bygges på 1870­ Bl~ÅLANDA KYRKA 121 .Fig. 106. Altaraufsatz (1926). Brålanda kyrka. Altaruppsats (1926). Altar-piece (1926). 122 SUNDALS HÄRAD talet, då vapenhuset raseras, långhuset utbygges åt väster med tresidig avslutning, nya fönster upptagas m. m. Samtidigt nya ytter- och innertak samt helt ny inredning. V. Restaurering 1926, omfattande bl. a. tillbyggande av sakristia i öster, igen­ murande av två fönster i koret samt delvis ny inredning. ZUSAMMENFASSUNG I. Die älteste Kirche, aus Stein, hatte wahrscheinlich rektanguläres Langhans und einen gerade geschlossenen Chor. Ansserdem kennt man nichts von ihrer Gestalt oder ihrem Alter. Da der Taufstein, Fig. 105, auf das 13. Jahrhnndert znriickgefiihrt werden kann, diirfte auch die Kirche diesem Jahrhundert angehören. ln den 1560:er Jahren wnrde sie repariert aber soll nach einer Angabe von 1583 durch eine Feuersbrunst teilweise zerstört worden sein . Eine Vorballe wurde gegen Ende des Mittelalters oder in den 1560:er Jahren an der Siidseite gebaut. II. 1689 wnrde der alte Chor abgebrochen und das Langhans gegen Osten weitergefiihrt und mit einer dreiseitigen Chorpartie versehen. III. Um die Mitte des 18. Jahrhunderts wurden Decke und Ernpore von H . G. Schiiffner dekoriert, Altaraufsatz, Kanzel, Kelch und Casel wurden a:ngeschafft. IV . 1802-03 fand eine griindliche Reparation statt, und in den 1870:er Jahren wurde die Kirche ganz verändert: die Vorballe wurde abgebrochen, das Langhans wurde gegen westen ver­ längert und bekam einen dreiseitigen Abschluss, Däcker, Decke und Einrichtung wurden neuge­ macht, die Fenster vergrössert u . s. w. Im Jahre 1926 wnrde die Kirche restauriert, und gleichzeitig wurde eine neue Sakristei ·gebaut, Fig. 101. SUMMARY L The first church of which we have any information was made of stone and probably con­ sisted of a rectangnlar nave with a lower and smaller, straight-ended choir, but the other details of its appearance, and its age are unknown. Possibly it can be dated back to the same centm·y from which the baptismal-font comes; name! y, the 13th. This church was repaired in the 1560's and a part of it is 15813 said to have been destroyed by fire. Probably towards the end of the Middle Ages, perhaps in connection with the building repairs in 1560, a porch was built on the south side. II. The old choir was razed and a three·sided one was built on to the nave which had been lengthened towards the East (1689). III. New fittings were installed about the middle of the 18th century. The paintings on the ceiling and loft were done by Hans George Schiiffner, and the altar-piece, pulpit and hymn·board with sculpture-works by Isak Schulström. The chalice and chasuble are from the same century_ BRÅLANDA KYRKA 123 IV. During the 19th century the church underwent extensive repairs, (1802-03), and was rebuilt in the 1870's, at which time the porch was removed, the nave was enlarged and termi­ nated in a three-s ided face towards the ·west, and new windows were put in. At the same time a new roof was added and all new fittings in&talled . V. The restoration of the church in 1926 included the rebuilding of the sacristy to the East, the walling-up of two windows in the choir, and partial refurnishin g. Fig. 107 . Brålanda kyrka. Klockstapeln från nordost. Der Glockenturn1 von Nordost. Bclfry, scen from th P North-East. Fig. 108. Sundals-Ryrs gamla kyrka. 1912. Klo ckstapeln rives Der Gloekentunn wircl abgcbrochen 1D1.2. Dcmolition of the Belfry . 1D12 . SUNDALS-RYRS KYRKOR DALSLAND, ÄLVSBORGS LÄN, SUNDALS HÄRAD, KARLSTADS STIFT, SÖDRA DALS KONTRAKT TRYCKTA KÄLLOR : LIGNELL II, s. 4.1. - HAMMARIN, III, s. 106. - STYFFE, II, s. 146. ­ PnÄS'I'MÖTESHANDLINGAH 1875, 1893, 1899, 1905. - LAMPA, Inv. 1583, s. 35. - SvERIGE, III: 5, s. 271. - C. G.• A[NDERSSON], Dalslands socknar XI, Sundals-Ryr, s. 14 ff. i FÄnGELANDA 1925, h. 2. - HEMBYGDEN 1928, s. 39. - B. WALD};N, Ur Dalslands kyrkoinventarium, s. 10 ff. i HEMBYGDEN 1929. HA NDSKRIV NA KÄLLOR OCH AVB ILDNIN GSS AJ\ILI NGAR : K. B. : FRYXELL, Wermel. Eec!., III, s. 166. - A. T. A. : I Nv. 1830; Exc. ur RÄK. 1745- 1778 samt PROT. och RÄK. 1803- 1819; S. WELIN, Redog. för undersökning i okt. 1895; 8 foto (ext. fr. 80, ext. fr. SV, ext. fr. NV, in t. mot Ö, int. mot V, predikstol, stapel, järnkors). - B.ST. : Ritn. till ny kyrka, l bl., stad f. 8 / 6 1874 ; ritn. till nuv. kyrkan av A. C. PE'l'ERSSON, 4 bl. (1. planer, 2. sydfasad, 3. öst- och väst· fasad, 4. sektioner m. m.), stadf. 17/ 6 1902; ritn. till orgel av C. W. GUS'I'AFSSON 1904. K YRKANS ARKIVALI ER: I LANDSARKIVET, GÖTEBORG:' Frändefors K I: l, inneh. ST.·PROT. 1754-87 samt INV.·FÖRT. 1758 även för Sundals-Ryr; K I :2, inneh . ST.-PROT. 1805-25 samt å de 7 första sidorna div. ant. av prosten P . P. Ekelund; L I :1, inneh . RÄK. 1719- 55; L I:2, in· neh . HÄK. 1772- 3 0 / 4 1801; L I:3, inneh. RÄK 1805-28; - Sundals·Ryr L I : 1, inneh. RÄK. 1745 - 77. -- Brålanda L I: l, inneh. bl. a. VIS.·PROT. '"/o 1748 med INV.·FÖRT. 1737, även rörande Sundals·Ryr. -- l bd >>Div. Domboksutdrag...... ... etc.> (se Frändefors). - I Fu ÄNDEFORS KYRKAS ARKIV: INV. FÖRT. 1830, 1849 och 1862; PRO'l'. vid PllOS'I'VIS. 1819; PRO'l'. vid niSKOPSVIS. 1 ,Jfr även HEMBYGDEN 1928, s. 39 . SUNDALS-ItYitS KYRKOR 1861, 1876, 1888, 1900 och 1910; räk. 1823-46 och 1846- 1903; ST.- och KH.-PROT. fr. 18~6.- I NUV . KYRKANS AltKIV: l:NV. FUllT. 1925 jämte ant. till detta av A. IVIUIEL:I!SSON rörande kyr· kans historia. - Hos KYRKOV. K. AXDEHS­ SON I LERS\'l'ER: [{opior av ritn. i A. T . .A., fr. 1874, 1902 och 1904. 125 FÖRSAMLINGSHISTOHIA Ryrs socken, annex till Friindefors, nämnes först 1540, men torde med störl. av kyrkobyggna ­ den kunna föras tillbaka till den äldre medeltiden. GAMLA KYRKAN KYHKOGÅRD OCH KLOCK­ sTAPEL Ett i öster-väster gående dike avdelar gamla kyrka. Klock­ kyrkogården i tvenne hälfter; å den södra Fig. 109. Sundals-Hyrs stapeln. Foto 1909. av dessa är kyrkan belägen (fig. 110). Diket 'l'hc old churcb of Snnclals ­ Die alte Kircho von Sundals-Ryr. Glockcnttn·m. Hyr. Bclfry. anger troligen den äldre kyrkogårdens begränsning åt norr. 1845 skedde en utvidgning åt. detta håll. Den stenmur, som helt inhägnar området, tillkom för den äldre delen 1824, för den nyare i samband med utvidgningen. Uppförandet av kyrkaportar omtalas 1762-1764. De nuvarande ingångarna, som torde ha tillkommit vid murens uppförande, äro försedda med vac­ kert smidda järngrindar (fig. 111). Av äldre gravvårdar finnas å kyrkogården ett kors av kalksten, 1700-talet, två gravstenar, den ena, av sandsten, från 1759, den andra, av skiffer, från 1784, samt tre gravkors av järn med årtal från 1800-talets mitt. En inbyggd klockstapel (fig. 109) uppfördes 1765 och nedrevs med vederbörligt tillstånd 1912 (fig. l 08). En äldre klockstapel omtalas först 17 46, då den repareras; under 1750-talet tarvar den upprepade gånger förbättringar och i maj 1765 beslutas, att byggandet av en ny stapel skall påbörjas efter pingst (K I: 1). 1849 ombyggdes klock­ stapeln delvis och försågs med ny brädfodring. Den i stapeln hängande klockan bar enligt INV. 1830 inskriften: »CUDI CURAVIT PETRUS ~OHBERG 1 IN GLORlAM DEl 16%. -- På nedre kanten är inscriptionen icke fullt tydlig, dock urskiljas orden: CHRISTI SERVIAT - FREMI'l' ECCJ~ESI.!E GOTOBURGI ME FUDIT PETRUs BÖÖK>'. Den 1888 spruckna klockan omgöts d. å. samt användes till 1905, då den förbrukades vid gjutningen av nya kyrkans klockor. En primklocka omtalas i INV. 1583. 1 K YR KO 1: :\ tm I:ILIV­ vXHOAH ELU CK ­ S'J'ill'CL l{Lill'K\lll Kyrkoherde i Frändefors 1683 --17~7. J-L\mt.IRIN, III, s. 109. 126 SUNDALS HÄRAD Delir1. B. Jonson & Sv . Wraner 1914. Fig. 110. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Situationsplan. Skala l : l 500. Die alte Kirche von Sundals-Ryr. Lageplan. The old ehm·ch of Sundals­ Ryr. Site. KYRKOBYGGNADEN i::lundals-Ryrs gamla kyrka, ödekyrka sedan 1905, består av rektangulärt långhus med oregelbundet tresidig koravslutning (fig. 112). - Materialet är naturlig sten i ojämna kvadrer. Sockel saknas. Västgaveln saknar murat röste, 1 detta är blott igen­ YTTEHMURAnfodrat med bräder på stolpvirke. - Murarna äro stänkputsade. De avslutas upp­ YTTERTAK till av en kraftigt profilerad, tjärstruken trälist. - Taket, som över koret har fall åt tre sidor, är sedan 1843 täckt med skiffer. Tidigare taktäckningsmaterial ekspån. ro;nÅ NGAR Ingångar finnas i väster och söder, båda med rundbågig betäckning. Västpor· talen upptogs 1824, då en äldre ingång från söder nära sydvästra hörnet igenmurades. Å dess dörr en nyckelskylt med initialerna L A S och årtalet 1854. Sydportalen har enkeldörr av V-ställda bräder samt är försedd med en kraftig, vriden järnring (fig. 115) FÖ NSTER och nyckelskylt. - Fönstren i långhusets murar sitta i flykt med murlivet. De ha rundbågig betäckning. Samtliga ha gammalt glas i blyinfattning med järnstag. Å västgaveln över ingången ett rundbågigt fönster med djupa, inåt skrånande smygar. INTERlÖR Interiören framgår av fig. 118 och 119. - Golv av kalkstenshällar i korpartiet GOLV samt mittgången. Under bänkkvarteren jordgolv, över detta brädgolv i det främsta bänkparet, i övrigt endast lösa plankor. Församlingen uppmanas 1767 att >>gifwa PLA~ )tATERIAL 1 Se härom s. 128. SUNDALS-RYHS KYRKOR 127 Delin. Sv. ·wraner l9L4. Fig. 111. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Die alte Kirche von Sundals-Ryr. GittertUr aus Schmiedeeisen. Smidd järngrind. 'l'hc old church of Sundals-Ryr. Wrought iron gate. gålfsten, det de ock lofwade» . Tydligen måste dock sten köpas, den likvideras 1769. Golvet repareras 1830, då ny »Tälgsten» inlägges. - Väggarna äro slätputsade och kalkstrukna. De avslutas upptill av en enkel trälist. - Kyrkan är invändigt täckt av ett plant b räd tak, i väster slutande direkt till muren, i övrigt med skråställda kanter. Taket dekorerades 1748 med målningar av Hans George Schuffner 1 ; dessa befinna sig alltjämt i gott stånd (fig. 120, 121). Taket inramas utmed den skråställda kanten av en på denna målad fris med akan­ tusrankar i grått och vitt mot röd botten. I frisen sju kartuscher inom geometriska bandarrangemang; de ovala tavlorna i dessa ha möjligen burit nu utplånade inskrifter mot vit botten. Innanför denna fris omramas det plana taket av en bred bård med akantusrankar i grått och rödbrunt mot gul botten. I hörnen och mitt över vardera långväggen fylliga blommotiv i flera färger. I bården äro infattade sex runda medaljonger i kar­ tuschartad inramning. I dessa äro i figurscener framställda de sex skapelsedagarna med »Första dagen» i väster, »2dra dagen» och » 3die dagen>> i norr och därefter vidare fr . v. t. h. Själva taket upptages av tre stora plafonder i rik omfattning av kraftiga akantus­ rankar i grått och svart mot blå botten. I dessa färgrika figurscener samt inskrifter, numera rätt svårtydda, varför de där så erfordrats kompletteras (inom []) med (de ej fullt bokstavstrogna) avskrifterna i INV. 1830. A. Den östra plafonden: Jehovah i sol mot blå himmel, utmed kanterna ängla­ huvuden i rnoln. Inskrifter: l. HELIG, HELIG, HELIG, ÄR HEHRAN ZEBAOTH. ESAIE 6 WERSEN 3; 2. SKE MIN LOF, OCH ÄHRA, OCH WiJSHE'r, OCH [TACK OCH PRIS OCH KRAFT] 1 lN~EH · v.:i.GGAH INNERTAK TAKMÅL­ NINGAll Se Erikstad s . 71 , not 1. 1~8 SUNDALS HÄl~AD OCH STAlWKHET WAHE s.tsoM GUDH IFU.tK EWIGHET 'l'ILL EWIGHET: AME!\. UPPEJ\B:­ BOK, 7 W. 12. B. Den mellersta plafond en (tig. 120): Kristi dop. Ängel bär klädnad. I skyn d. h. andes duva. Inskrifter: l. THtn"l'A ÄH MIN KIÄRE SON, I HWILKEJ\ JAGH HAFWER ETT GODT BEHAG. MATH: 3 W., 17 .; 2. OCH THET BEGAF SIGH, AT ALT FOJ.CKET LÄT ;.;JG DÖPA, OCH JESU WAHDT OCK DÖPT OCH . . . . ÖPNADES HIMELEN. LUC. B W. 21. C. Västra plafonden (fig. 121): Yt­ Doli11. U. Jnnson &. Sv. \Vran er 19U . tersta domen med Kristus som världsdo­ mare. De fördömda nedstörtas till hel­ Fig. 112. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Plan . Skala l : 300. vetet. Inskrifter: l. F'ÖR TIG ÄR G L .~DJE Die alte Kirche von Snndals· 'l'hc old Chnrch of Sunda.lsRyr. Grundriss. Ryr. Pl:tn. 'l'ILF YLEST (OCH GLÄDJE p _t SINE HÖGRE HAND EVINNERLIG A J PSALTARE!\ l 6, V. 11 ; 2. OCH 'l'HE WORDO J,EIIKyrkan har uppvärmts genom en num era borttagen järnkamin, som hade sin Jllats NING mitt i norra bänkkvarteret. BYGGNADSHISTORIA MEDEL­ 'L'IDS­ KYRKA:\ s~~~~-LJ!~?-t~f--------+'1------~Y~Delin. B. Jonson &; Sv. Wra.ner !91!. Fig. 113. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Tvär­ sektion mot öster. Skala l : 300. Sundals-Ryr. Quersclmitt gegen Osten. Die alte Kirch e von The old church of Sundals­ Hyr . Cross-seetian lo ok­ ing East. F HYXELL uppger (s. 166), att Ryrs kyrka »går med Sin ålder tillbaka långt in uti Påfvedömet ». Iakttagelser rörande mur­ ningstekniken bekräfta antagandet, att bygg­ naden till sina äldre delar härrör från me­ deltiden . lNv. 1583 upplyser, att »Sielffue kjrkemuren ähr hoffliga wäll beh ållen, alle­ nast then westarste gaffuelen är förlorath sampt medh takett» - en förkl aring alltså till den ovan (s. 126) berörda omständig­ h eten att i väster saknas murat gavelröste. Att döma av dopfunten synes en kyrka ha funnits redan under äldre m edeltid, men SUNDALS-RYRS KYRKOR 129 Delin. B . Jonson & Sv. Wraner 1914. Fig. 114. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Längdsektion mot norr. Skala 1 : 300. Die alte Kirche von Sundals-Ryr. Längsschnitt gegcn Norden. 1'he old church of Sundals-Hyr. Longitudinal-seetian looking North. osäkert är om denna kan antagas vara identisk med den vid slutet av 1500-talet i gott stånd varande stenkyrkan. Vi måste dock räkna med denna som den äldsta kända. Rörande dess utseende veta vi att den bestod av ett långhus, vilket till större delen är detsamma, som nuvarande kyrkans. Till detta långhus anslöt sig i öster ett kor, förmodligen lägre och smalare samt ra kt avslutat. Endast en ingång torde ha funnits, en dörr av knappa l m:s bredd, belägen 4 1/ 2 m öster om sydvästra hörnet. Den igensattes 1824 men kan numera iakttagas, markerad i putsen. Fönster, av okänt antalmen säker­ ligen av mindre omfattning än de nuvarande, funnos förmodligen endast på södra sidan. När ombyggnaden av denna kyrka ägde rum är icke känt, men troligen skedde det under senare delen av 1600-talet, då pastoratets övriga kyrkor genomgingo förändringar av liknande art. 1 Det gamla koret raseras och långhuset förlänges c:a 5 m åt väster sam t förses med tresidig koravslutning. Till det nybyggda par­ tiet upptages en ingång, nuvarande sydportalen. Antagli­ gen sker samtidigt utvidgningen av fönster sarnt upptagan­ det av fön stren på nordsidan. Ett vapenhu s finnes omnämnt på 1700-talet; säkerligen var det beläget framför den västra, äldre , av sydfasadens två ingångar. Dess tillkomsttid är icke känd. Det synes ha varit uppfört av trä. Det får nytt brådtak 1766 samt höjes då ett varv av det gamla ekvirket· (K 1:1). Förmodligen 115. Sundals-Ryrs gamla raserades vapenhuset 1824, då ingången igenmurades och Fig. kyrka. Portring av järn på södra dörren. västra ingången tillkom . Die alte Kirche von Sundals-Hyr. Vid mitten av 1700-talet äga tämligen 0111fattande repaEiscrner Tiirklopfer. 1 SENARE FÖRÄKDRINGAR VAPE)[ HUS Jfr Frändefors, s. 89 och Brålanda, s. 11 3. Dalsland L The old church of Sundals-Hyr . Iron door-knocker. 9. St·eriges ky,·lcor. 130 SUNDALS HÄRAD Fig. 116. SunJals-Ryrs gamla kyrka. Ausscnansi cht _ von Exteriör från syd väst. Die alte Kirclic von Sundals-Ryr. Slidwcst. 'l'hc!old church of Sundals-Ryr. 'rhc chnrch scen from South-,Vcst. rationer rum: yttermurarna kalkas 1755, taket omspånas och nytt golv inlägges 1769 m. m. Samtidigt tillkomma - 1748 - takmålningarl'la samt renoveras altaruppsats och predikstol. En än mera genomgripande reparation verkställes på 1820-talet. Då upptages in­ gången i väster jämte fönstret däröver, varemot den gamla södra ingången igensättes, troligen i samband med vapenhusets raserande. Taket spånas 1822, innerväggarna kal­ kas 1824, golvet repareras 1830. - Ski:ffertak lägges 1843, murarna rappas 1853. KYRKA~ BLir( Det äldsta beslutet att bygga en ny kyrka härrör från 1876. Annu 1888 har det ÖDE emellertid ej hunnit längre än att nybyggnaden ställes på framtiden. Orsaken var en ett par årtionden lång strid rörande platsen för den nya kyrkan. 1 Förslaget att riva den gamla kyrkan för att på dess plats låta uppföra den nya gick om intet, när den slutliga segern hemfördes av. befolkningen i socknens västra del, vilken önskade kyrkan förlagd till denna. Här kom den ock till stånd 1903-0G, från vilket senare år den gamla kyrkan blev ödekyrka. 1900 hade elen för sista gängen utdömts som »otillräcklig 1 Se härom C. G. ANDERSSO~ a. a., s. 22. SUNDALS-RYRS KYRKOR 131 Fig. 117. Sundals·Ryrs gamla kyrka. Kyrkan med stapeln från söder. Foto 1907. The old church of Sundals-Ryr. The church and bclfry from the South. (1901). Die alte Kirche von Sundals-Ryr. Gesamtansicht der Kirc!Je mit Friedhof und Glockenturm vom Stiden. (1907). och förfallen». På senare år har den underkastats en välbehödig yttre reparation tack vare frivilliga tillskott från intresserade sockenbor.l INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altaret är murat, slätputsat och vitkalkat. H. 100 cm. Det täckes av en omålad furuskiva, 114 X 152 cm. - Altaret jämte altarringen (fig. 118) murades 1824 av murmästaren Lin dal. Ä ven ringen är kalkad; pall och översida täckta med omå­ lad furu. Altaruppsats (fig. 118), snidad i trä och målad. I mitten oljemålning på trä: Kristus på korset mellan Maria och Johannes. På sidorna dubbla kolonnetter, upp­ bärande entablement, vilket i sin tur bär överstycke med i mitten på trä målad fram­ ställning av lamm med korsfana inom skulpterad guirland. Mellan kolonnetternas Riksantikvarien har 1929 i skrivelse till förs. framhållit önshärdbeten av att konserverings­ åtgärder utan dröjsmål vidtagas främst till bevarande av inredningen. 1 ALTAnE 132 SUNDALS H AR AD Fig. 118. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Die altc Kirch e von Sundals-R.yr. Innonansicht gcgcn Osten . Interiör mot öster. The old chnrch of Sundal s-Ryr . Interior Jooking East . postament inskriftstavla: ER L. GUD S H . N AMN TILI. ÄRA, DET 'rA H EIWANS HUU S 'l'IL l PRYD­ N AD Ä R D ENNA KYRJUAN TIL HELA SIN INKA NREDN I NG STOFERAT ÅHR l 7 4 8 P . & P . MAG. ROSEL. EJUSQJ<] WJC. MAG. PETTER EKELUND. 1 Under denna inskrift h ar funnits l PRED IK ST OL en äldre, i guld mot svart botten, nu oläsbar. - Uppsatsen härrör från tiden omkr. 1700. Den »stofferas» jämte predikstolen 1748 av Schi.i.ffner, som för detta arbete uppbär 125 dal. smt. - Bakom altaret ses resten av dekorativ målning: ett blåmålat fält med mörkröd bård. Möjligen har uppsatsen ursprungligen haft en något annor­ lunda placering i förhållande till denna målning. I alla händelser uppges den ovan­ nämnde Lindal ha »flyttat Altaretaflan » 1824: - En i koret förvarad lös s pira, svarvad och rödmålad, härrör från uppsatsen. Pr e dik stol (fig. 118, 128), furu, rikt snidad och m ålad. Femsidig, utmed över ­ kanten list med tandsnitt. Varje fält med tre fyllningar: upptill och nedtill runel­ bågar med repstavs- och rosettornament i plattskärning, i mitten enkel rektangulär spegel. Färger : rött, blått, grönt m. fl. H . 131 cm. - 1600-t alets senare hälft, 1 Se s. 105, not 2. SUNDALS-RYRS KYRKOR 133 Fig. 119. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Interiör mot väster. Läktaren med apostlabilder målad 1748 av H. G Schliffner. Die altc Kirch e von Snnda.ls-Ryr. Inncnansicht gcgcn 'Vesten. Die Empore Init elen Apo stelbildnissen 1'1413 von H. G. Schliffne r gemalt . The old church of Sundals-llyr. Interior Jooking West. Loft with pietmes of the apostles, paintcd 1748 by H. G. Schiiffner. ommålad 1748 av Schiiffner. - Predikstolen uppbäres av en murad och kalkad sockel. Enkel trappbarriär. Timglas, fyra glas i ställ av förgylld plåt med sidostycken och krön, snidade i trä och förgyllda; å stam av järn. Ställets H. 21 cm, B. 32 cm. - Anskaffat under 1700-talets senare hälft. Nummertavla, rektangulär, med överstycke. H. 68 cm. B. 42 cm. - »Ziffer­ tafla med trädnumrer » från tiden omkr. 1800. Nu trasig. - Nummertavlor, ett par, ovala, målad e i svart och silver. H. 55 cm. 1800-talet. Jämte föregående nu­ mera på vinden.- Nummertavla, rektangulär, målad i svart och silver. 47 x 55 cm. 1800-talets senare hälft. Å ståndare i koret. Sinten bänkinredning i två kvarter. Bänkarna äro av omålad furu m. u. a. två dörrar, vilka äro målade, den ena i blått med röda och vita lister, den andra i brunt med blå fyllning och med »No 3». I koret två inbyggda bänkar, en mindre i nordöstra och en längre i sydöstra hörnet. - Bänkinredningen i sin helhet härrör från 1824. 9* l\ lH !~IER ­ TAVLOR n ;\r-;Kil\REn­ ~ING 134 SUNDALS H).RAD Fig. 120. Sundals·Ryrs gamla kyrka . Takmålningar av H. G. Schuffner 1748. Taket mot öster. Die alte Kirch c von Snn>upskrufvas och höjas till likhet med den öfriga delen». Bröstningen (fig. 119) har tolv fyllningar m ed apostlabilder, m ålade på trä 17 48 av Schuffner. En mindre, enkel, svartmålad orgel står i koret. Defekt. Av de lösa inventarierna har en del överförts till nya kyrkan. Silvret förvaras hos kyrkovärden. Återstoden av här upptagna föremål förvaras i kyrkan eller på kyrk­ vinden. SUNDALS-I~YRS KYRKOR 135 Fig. 121. Sundals-Ryrs gamla kyrka. Takmålningen. Detalj av yttersta domen. The old church of Sundals-Rvr. Ceiling-piccc, detail from the L~st Judgmcnt. Die alte Kirchc von Sundals-Ryr. Detail der Deckenmalereien. Aus­ schnitt vom JUngsten Gericlit. Dopfunt i nuv. kyrkan, se s. 138 och fig. 125, 127. Dopskål, tenn, med två utstående (avbrutna) handtag. Fem stämplar: sveasköld - WB under krona (Vänersborg) - NLK1 2 ggr - M (troligen 1746). H. 7 cm. Diam. 20 cm . - En gammal dopskål uppges i inv. 1748 vara ersatt med en ny av tenn. Kalk (fig. 126), silver, cuppan invändigt förgylld. Sexpassformad fot, skaft med knapp. Tre stämplar: åldermansranka -- TM 2 ggr.; under foten inristat 1845. Inskrift : FÖRÄRT TILL KYRCKAN AF PROSTEN OCK KYRKIOHERDEN I FRENDEFORS HR MAG: ERLAND ROSELL: 1745: H. 15,5 cm. -Tillhörande paten, silver, slät; med kors på bädden; utan stämplar. Diam. 10 cm. Enligt VIS.-PROT. 1748 hade kyrkkistan uppbrutits 1744 samt kalk och p a ten bortstulits, varefter Roseli skänkt nya. Vinkärl i nuv. kyrkan, se s. 138. Oblatask (?). svarvad träask med skruvlock; målad röd och grön. Diam. 18 cm. Oblatjärn i nuv. kyrkan se s. 138. Oblatstamp, järn, på skaft av trä. L. 12 cm. Två ljuskronor i nuv. kyrkan se s. 13Fl-139. Ett par ljusstakar därsammastädes, se. s. 139. Ljus s tak e, glas. H . 21 cm . - Sent 1800-tal. Ljuspipa, järn, med pigg; att fästa i fönster. L. 10 cm. - Dylika pipor sitta samtliga fönster utom i norra väggens östra, från vilket denna alltså kommit. 1 DOPFUNT DOPSK.h KA'l"l'VARDS· KARL OBLATJÄRN BELYSNINGS· 1\EDSKAP Möjligen tenn gj uturen NIKLAs LA.tm (1700-tulets mitt) i Vänersb0rg. 136 f:)UNDALS HÄRAD Foto H. D ie gcgenw:irtigc Kirchc von Ausscnansicht vom Si.idcn . J~bc nuau, VU.u cr:;b or g. Fig 122. Sundals-Ryrs nuvarand e kyrka. Ex teriör från söder. S mHla l ~-Hyr. 'l'h c p resent church of Sunda.ls -H.'T . Rx trrior from the Sou th. TEXTILIEI( u.'\v K\'.ItKSTÖ'l' l ' RESTAVIm GHAVKOHS y ;\H.J OR MÖHLJ:J t J.nm 1 R\H DIVERSI·: KLOCKA Bok pall, klädd med lärft med stramaljbroderi med årtalet 1841. 23 x 41 cm. ­ Illa medfaren. Hå v i nuv. kyrkan, se s. 139. Kyrkstöt, trind trästav,grönmålad; med bjällra. L. 238 cm.- Förekommer i mv.1758. Pre s taver, tre par, svartmålade, med kors. Grav kor s av järn, ett tiotal. Av samma typer som de på kyrkogården. På vinden . V är j or, 2 st., funno r; ännu 1895, men äro nu förkomna . - h v. 1830 upptager endast en värja, •uphängd i Coret» , I NV. 1851 tvenne. Skåp i nuv. kyrkan, se s . . 139. Hade i den gamla sin plats i koret. Stolar, ett par, furu, omålade. Rektangulärt ryggstöd . med utsågad mittbricka. H. 92 cm. - 1800-tal. Stol, björk, omålad. Oppet ryggstöd m ed \'ertikal mittslå. H . 100 cm. - 1800­ tal. Defekt. Stol, furu, omålad. Rektangulärt, öppet ryggstöd. H. 105 cm. - 1800-tal. Go l v ur i nuv. kyrkan, se s. 139. Hade i den gamla sin plats i koret. Ki s ta, järnbeslagen, målad svart och grön. Tre lås. H. 46 cm . Yta 46 x 61 cm. - »C:a 100 år gammal» . Hos kyrkvärden. Likbårar, 2 st ; på fyra fötter och med bärstänger. Svartmålade. L . 250 och 300 cm . En del äldre, trasiga fönster ligga på vinden. Lås i träinfattning, 24 x 34 cm. Klocka, se stapeln s. 125 . SUNDALS-RYRS KYRKOR Fig. 123. Sundals-Hyrs nuvarande kyrka. Interiör mot öster. Die gegenw~irtigc Kirchc von Sunclals-Ryr. Innenansicht gegen Osten. The present church of Sunfla.ls-Ryr. Interior, Jooking East. NYA KYRKAN KYRKOGÅRD OCH BOD Kyrkan är belägen mitt på en ungefär kvadratisk kyrkogård, inhägnad av hag­ tornshäck Ingångar finnas i söder, öster och norr, genom järngrindar på granitpelare. Nordost om kyrkogården ligger en materialbod. BOD KYHKOBYGGNADEN Sundals-Ryrs nuvarande kyrka, uppförd 1903-06 efter ritningar av Adrian C. Peter8on, består av långhus med torn i väster och i öster femsidigt kor (fig. 122, 124). Materialet är i huvudsak röd granit, lagd i kvader; sockel och trappor av ~!A'l'ERIAL SOCKEL 138 SUNDALS HÄRAD Y'l"l'ERTAK samma material, släthugget. Taket är skiffertäckt. - Huvudingång e n är i INGÅNGAR väster, 1 · övrigt :fi nnas ingångar i norr och söder. röNsTEn Invändigt äro väggarna slätputsade samt målade med brun oljefärg med färgri­ IN~~~~Å~~~"R kare ornamentala detaljer. - I tornets bottenvåning, i vindfången i norr och söder GOLV samt i arkivet stengol v, i övrigt trägolv i hela kyrkan. - Långhuset har öppen INNERTAK takresning med brunmålad pärlspåntspanel på synliga takstolar (fig. 123) ; i koret tegelvalv. Koret, som ligger två trappsteg högre än långhuset, öppnar sig mot detta i en rundbågig triumfbåge, varå läses: KOMMER TILL MIG I ALLE, SOM ARBETEN OCH ÄREN BETUNGADE OCH JAG SKALL VEDERKVICKA EDER l TORx Tornet, som uppbär en hög, åttkantig, plåtklädd spira, inrymmer tre våningar. Bottenvåningen tjänar som vapenhus. Över ingången i väster ett tympanon med relief­ framställning av fanbärande lamm. Portalen krönes av en tegelgavel, vari en platta med: ANo DNI 1905. - I hörnen mellan tornet och långhusets västgavel äro inbyggda trapptorn till orgelläktaren och tornets övre våningar. urPv;i.RMNIMt Kyrkan uppvärmes medelst två järnkaminer. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Inredningens huvuddelar äro samtliga tidstypiska alster av snickeriarbete ny­ gotik, målade med ljusbrun oljefärg. DOPFUNT Dopfunt (fig. 125, 127) av täljsten huggen i två block. Rund fot i två avsatser, cylindriskt skaft, nedtill m ed kraftig vulst, hög, närmast cylindrisk cuppa, ornerad: utmed övre kanten spetsflikig bård kring mitten smal vulst, runt nedre kanten rep­ stav. Uttömningshål saknas. H . 80 cm. Cuppans diam. 65 cm, dj. 30 cm. »Smaa­ lelenenes-typ » 1 . 1200-talets senare del. DOPSIC~L Dopskål, nysilver, tillv. av C. A . Kjernäs i Göteborg. NATTVARDs­ Kalk av silver, cuppan invändigt förgylld. Fyra stämplar: CAK ( = C. A . Kjernäs) KÄRL - tre kronor - Göteborgs stpl. - V6 ( = 1899). H. 25 cm. Skänkt enligt in­ skrift 1899 av kyrkoherden i Blomskog P. L. Eldin. -- Tillhörande p a ten, nysilver, ovan förgylld. Diam. 15,5 cm. Inskrift som kalken. Oblatask, nysilver. H. 14 cm. Inskrift som kalken. Sockenbudstyg. - Kalk, nysilver, cuppan invändigt förgylld . H. 10 cm. Paten, nysilver, helförgylld. Diam. 6,5 m.- Oblatask, nysilver, invändigt förgylld. Diam. 5,5 cm. - I fodral. - Tillv. av A. G. Dufva, Stockholm . Vinkärl, koppar, på fot, med grepe och pip . H . 41 cm. - 1800-talets mitt. OBLATJÄIU\ Oblatjärn, vanliga typen. L. 84 cm. - Inköpt 1750. BELYSNINGS· L j u s krona (fig. 129), svarvad trästam med tolv ljusarmar av järntråd i två kransar. REDSKAP Bronserad. H. 55 cm. - 1800-talets förra hälft. 1 Se Bolstad, s lG. SUNDALS-RYRS KYRKOR 139 Delin. E. Andren efter uppmiltn . i B. St. Hl:JO. Fig. 124. 8undals-Ryrs nuvarande kyrka. Grundri ss. Plan. Skala l : 300. Plan . Die gegcnwH .rtige Kirche von Sundals-Ryr. The present church of Sundals-U.yr. Ljuskrona, slipat glas på mässingsstomme; tolv ljusarmar ·i en krans . H. 120 cm. - 1800-talets mitt. Ljusstakar, ett par, av tenn, numera bronserade. Åttkantig fot, profilerat skaft. Inga stämplar läsbara. H . 26 cm. - 1700-talet. H å v' grönbrun sammet med band. skafthylsa av jäm, träskaft, l. 264 cm . 1800-talet. Skå p, ek, omålat. Dubbeldörrar med rika sniderier; svängd, profilerad och snidad krönlist. Ena dörren bär på insidan årtalet 1822. H. 265 cm. B. 150 cm. Dj. 118 crn. -­ Enligt ST .PlWT . 1 % ] 822 förfärdigat av snickaren Fundberg. 1 Golvur i svängt foder med sniderier, i sen tid ommålat i ljusbrunt och guld. Verket osignerat. H. 262 cm. - ))Ett nytt väggur insatt uti kyrkan den 27 sept. 1834)) . storklockan och lillklockan äro båda enligt inskrift gjutna i Stockholm 1905 av K. G. Bergholtz. H . resp. 105 och 90 cm. I-I1V MÖBLER KLOCKOR ' Prov på F:s hantverksskicklighet finnas även annorstädes i bygden. 140 SUNDALS HARAD Fig. 125. Sundals-Ryrs nuvarande kyrka. Dopfunt av täljsten. 1200-talets senare del. Die gcgcnwärtige Kirche von Sundal s·Ryr. Taufstcin, UJ. Jhd. The }H"Cscnt church of Sundals-Uyr. 13aptisrnal-font, l ~th ccntury. SAMMANFATTNING AV SUNDALS-RYRS KYRKORS KONST­ HISTORIA L Vid okänd tidpunkt under medeltiden, möjligen redan på 1200-talet, uppföres en stenkyrka med rektangulärt långhus och troligen lägre och smalare, rakslutet kor. Från denna period dopfunten. II. Antagligen mot 1600-talets slut förlänges långhuset åt öster samt får tresidig koravslutning. Ny ingång upptages, fönstren förstoras; möjligen tillkommer nu även ett timrat vapenhus. - Delvis ny inredning, av vilken altaruppsats och predikstol återstå. Klocka 1695. III. Vid mitten nx 1700-talet en omfattande reparation, i samband m ed vilken tak­ och läktarmålning:u· samt ommålning av altaruppsats och predikstol utföras av H. G. Schiiffner 1748. Ny klockstapel uppföres 17G5. - Från denna period bl. a. kalk, dopskål och timgla s. SUNDALS-RYRS KYRKOR 141 Fig.126. Sundals-Ryrsgamlakyrka. Kalk.1745. Die alte Kirche von Sunclals-Ryr. Kelch 1745. The old ehurch of Sundals­ Hyr. Cha!icc. 1745. IV. Ny inredning 1824: altare, bänkar m . m.; ny ingång i väster; div. yttre och inre reparationer. Skiffertak 1848. V. Ny kyrka uppföres 1903-06 på annan plats. Gamla kyrkan blir öde 1905. stapeln rives 1912. ZUSAMMENFASSUNG I. ·wahrscheinlich schon im 13. Jahrhundert wurde eine Kirche aus Stein aufgefi.ihrt ver­ mutlieb mit gerade geschlossenem Chor. In dieser Zeit ist auch der Taufstein, Fig. 125 und 127, verfertigt. II. Wahrscheinlich gegen Ende des 17. Jahrhundert wurde die Kirche gegen Osten verlängert und mit dreiseitigem Abschluss versehen (Fig. 112). Die vVestmauer wurde von einem neuen Eingang durchbrochen, die Fenster wurden vergrössert. Wahrscheinlich wurde auch eine höl­ zerne Vorballe hinzugefiigt. Das Mobiliar wurde teil weise erneuert: Altaraufsatz (Fig. 118) und Kanzel (Fig. 128) sind noch beibehalten. III. Um die Mitte des 18. J ahrhunderts fand eine durchgreifende Reparation statt. U. a. 142 SU ND ALS HÄRAD c....4f-o--+0--+--_..>.__31----+.q.--rl---- - - - --..::j..f o r') LY . Dolin. Sv . Wraner 1914. Fig. 127. Sundals-Ryrs nuvarande kyrka. Sektion genom dopfunten, tig. 125. Die fgcgenwärtige Kirchc von Sunclals-Ryr. Querschnitt vom Taufstein. The prosent church of Sundah · Ryr . Sccti on of the baptis· malfont. § s2 AH fS s z ang:s;;; S:2-d MMMMMMMMMMM ~ /III Delin. E . And1 ·en efter Sv. 'Vraner. fi g. 128. Sundals-Ryrs gamla kyrka. av predikstolen. Die alte Kirche von Sundals-Ryr. Ausschnitt der Kanzel. 17. J hd. Detalj The old church of Sundals· Ryr. Detail of the pulpit. 17th ccutury . SUNDALS-RYRS KYRKOR 143 wurden die Decken- und Emporenmalereien von H. G. Schiiffner 1748 ausgefiihrt (Fig. 119-121). Glockenturm aus Holz wurde 1765 gebaut (Fig. 109). IV. In der ersten Hälfte des 19. Jahrbunderts \vtuden Altar und Gestiihl erneuert (1824) und das Dach mit Schiefer gedeckt (1843). V. 1903-06 wurde die neue Kirche auf einen anderen Ort als die alte gebaut. Die letztge­ nannte ist seit 1905 verlassen . Der Gloekentunn wurde 1912 niedergebrochen. SUMMAHY I. At an unknown date during the Middle Ages, perhaps even during the 13th century, a stone church with rectangular nave and a square-sbapecl choir which was narrower and lower­ ceilinged than this nave, was built. The baptismal -font was contained in this church. Il. Very Iikely towards the end of th e 17th century the nave was lengthened towards the East and terminated in a three-sided choir-end . A new entrance was made, the windows were enlarged, and perhaps there was even the addition of a wooclen porch. Of the partial refur­ nishing which took place only the altar-piece and pulpit remain. The bell clates from 1695. III. It was dming the general repairs which took place about 1748 that H. G. Schiiffner clid the paintings on the ceiling and re-tonched the pulpit and altar-piece. A new belfry was built in 1765. The chalice, baptismal-plate and sand-glass were procured. IV. New fittings, inclucling the altar and benches, were installed in 1824, a new entrance was made on the west side, and diverse repairs were completed, both on the interior and exterior. A slate-roof was put on in 1843. V. A new church was built on another site. 1903-06, and the old church was vacated in 1905. Its belfry was demolished in 1912. Fig. 129. Sundals-Ryrs nuvarande kyrka. Ljus­ krona av trä. Die gegenwih'tigc Kirche v ou Sundals-Ryr. Hölzcrn cr Kronl euchter. 19. Jhd. rl'Jw present church of Snu­ dal s-Hyr. \Vood cn cande­ labra. 19th Cent.