SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED STÖD AV K.VITT.HIST. O.ANT.AKAD. UTGIVET AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL BLEKINGE FREDRIKSKYRKAN I KARLSKRONA AV BAND III.HÄFTE 1 OCH LARS-GÖRAN KINDSTRÖM WILLIAM ANDERSON FREDRIKSKYRKAN I KARLSKRONA KONSTHISTORISKT INVENTARIUM Med stöd av KUNGL. V IT T. H IS T. O C H AN T. AKADEMIEN utgivet av SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag STOCKHOLM UTGIVEN MED BIDRAG AV HUMANISTISKA FONDEN Ess elte aktiebolag Stockholm 1946 404706 FORORD År 1941 fullbordades publiceringen av Blekinge landskyrkors beskrivning i och med utgivandet av Blekinge, band Il, Bräkne härad och Listers härad. Såsom första volym i serien Blekinge stadskyrkor framlägges härmed Karlskrona Fredrikskyrkas beskrivning. Manuskriptet till denna volym har ursprungligen utarbetats av fil. lie. William Andersson, men har sedermera efter dennes frånfälle bearbetats och färdigställts för tryckning av amanuensen Lars-Göran Kindström. Publiceringen av Fredrikskyrkans beskrivning har möjliggjorts bl. a. tack vare ekonomiskt bidrag av Karlskrona stadsförsamling. Utgivarne få härmed för detta stöd uttala ett varmt tack. Vi tacka även alla dem, som på olika sätt medverkat vid bokens tillkomst och underlättat arbetet. Särskilt rikta vi detta tack till kontraktsprosten Carl Th. Pihl, folkskolläraren Sven-Öjvind Svahn samt kyrkovaktmästaren Edvin Gummesson, vilka på olika sätt varit utgivarna och medarbetarna behjälpliga. Det är vår förhoppning. att beskrivningar över de återstående stadskyrkorna Blekinge skola kunna publiceras inom en relativt snar framtid. Stockholm i februari 1946. Sigurd Curman J ohnny Roosval FREDRIKSKYRKAN OCH DESS FÖREGÅNGARE AV WILLIAM ANDERSSON OCH LARS-GÖRAN KINDSTRÖM 1. Sveriges kyrkor. Blekinge II I. .,,. -..... ,>-_,.., .. -Utsikt över Stortorget Aussicht iiber Stortorget in Karlskrona mit der Friedrichskirche gegen Osten. Zeichnung von D. Rosenbaum, 1808. Karlskrona med Fredrikskyrkan mot ö. baum 1808. Kyrkans arkiv. Teckning av Delin. D. Rosen- View of Stortorget in Karlskrona with the Frederich Church facing east. Drawing by D. Rosenbaum, 1808. Fig. 1. Utsikt över Karlskrona från norr omkr. 1850. Anssicht tiber Karlskrona von Norden. Um 1850. View of Karlskrona from the north, c. 1850. FREDRIKSKYRKAN OCH DESS FÖREGÅNGARE TRYCKTA KALLOR: \.V1LLIAM ANDERSON: Karlskrona, i Gamla Svenska Städer V; d:o: Karlskrona. Lund 1930. - H. BENZELIUS: Encoenia templi Fridericiani, eller CarlsCrona Stads Nya Swenska Kyrcka, .. . Stockholm 1747. - G. CLEMMENssoN: Jens Sörensens relation om svenska flottan och Karlskrona, i Karolinska f(,irbundets Arsbok 1917, s. 37 ff. - Langebekiana, utg. av R. NYERUP, KiöbenhaYn 1794, s. 133. - J. H. Lidens dagboksanteckningar om Blekinge och Skåne (1768), i Historisk Tidskrift för Skåneland 1903, s. 257. SvEN-ÖJVIND SwAHN, Karlskrona stadsförsamling 1680- 1944, Karlskrona 1944. HANDSKR. KALLOR ocn A\'B.-SAML.: R. A.: Acta Ecclesiastica, Lunds stift. - Riksregistraturen. - - K. A.: Räkenskaper för Blekinge län: Stadskyrkor. Karlskrona Storkyrka 1759- 1844: Karlskrona svenska kyrka 1682- 1734. - - K . B.: CRONHOL111. - Dahlbergs Suecia. - J. ELERS Sam!. ENGESTRÖM IX. • 1.27. Hdskr (Geogr.) s. 220. - J. LIND: Beskrifning öfver Carlscrona (omkr.1750).Samlingar rörande Blekinge län VI-VII. - Grundplan (Byggnadsritn. Il Skön konst). - Topografiska planschsamlingen. - - A. T.A.: RosENHANESKA saml.-- Bst.: 3 blad förslag till tornbetäckning av 0. B. TEMPELMAN 1806. - Förslag till altarprydnad av J. A. HAWERMAN 1841. - Nytt förslag till altarprydnad av J. A. HAWERMAN, gill. 1843. - Förslag till predikstol av J.A. HAWERMAN 1845. - Förslag till ändring av altaruppsats 1902. - 2 ritningar till korfönster av AGI LINDEGREN 1907. - Förslag till ändring av bänkpanel. - Ritn. till altaruppsats av AXEL LINDEGREN 1914. - - u. u. B.: NORDIN, fol. 44: 24. - PALMSKÖLD 304, p. 483, 525 o. 559. - Topografiska planschsaml. Blekinge n:r 4240142407. - W 1147, 1153. - - N. M.: Topografiska planschsaml. - - B. M.: JoNAS \.V1sEEN: Samlade underrättelser om Carlskrona ifrån dess anläggning till nuvarande tid, 1810, med lav. ext. av Gamla Stadskyrkan, Fredrikskyrkan och klockstapeln på Stortorget. - JonANN1snus BIBLIOTEK: Ritning till Hedvig Eleonora kyrka. - BELLINGA: Ritning till Fredrikskyrkans v. fasad av N. TESSIN d. y . KYRKANS ARKIVALIER: Räkenskaper 1718, 1785-1786, 1788, 1790; Kyrkorådsprot. 1694-1705, 1799, 1720-29, 17,14-45, 1755-64, 1789- 93, 1794; - Förslag till 43 välvda 4 KARLSKRONA gravar av C. WINBLAD, kompletterat av P. GÖRANSSON 1785 och kop. av D. RosENBAUM 1803. - Förslag till tombetäckning av 0. B. TEMPELMAN, . gill. 1806 12/7. - Förslag till altarprydnad, gill. 1843 11/10. - Förslag till predikstol av J. A. HAWERMAN 1845, gill. 1846 6/2. - 1 band »Ritningar öfver Carlscrona stads storkyrcka Fredrich med de af Kongl: Maijts allernådigst approberade Tombetäckningar Innehållande en plan trenne facader och tvänne profiler uppmätte och ritade Af David Rosenbaum Stads Architect Carlscrona 1808.» På titelbladet en tuschteckning: generalvy av Stortorget mot ö . - Sigill med avb. av Fredrikskyrkan, ext. frän N, 1720 (avb. i Gamla Svenska Städer V). FÖRSAMLINGSHISTORIA Genom K. brev 1679 5/12 bestämdes, att örlogsflottan skulle förläggas till ön Trossö i Augerums socken i Blekinge, där en stad med skeppsvarv, Karlskrona, skulle upprättas. 1680 10/8 erhöll den nya staden privih:gier. I dessa förklarade sig konungen vara sinnad att låta bygga en kyrka, och borgerskapet lämnades fritt kyrkoherdeval. Den förste kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen var Canutus Choraelius1, som 1682 30/6 utnämndes till amiralitetssuperintendent i Karlskrona och pastor såväl i denna stads Storkyrkoförsamling som i Ramdala och Jämjö Iandsförsamlingar. Amiralitetskonsistoriums protokoll börja med 1683 10/5. Frän Choraelius t. o. m. Carl Thyselius 2 (1817-1833) voro alla kyrkoherdar i Storkyrkoförsamlingen tillika amiralitetssuperintendenter. Vid Karlskrona stads brand 1790 17 /6-18/6 förstördes största delen av pastorsämbetets arkiv , varigenom en rekonstruktion av kyrkornas byggnadshistoria blivit avsevärt försvårad. Genom K. brev 1826 24/4 upphävdes amiralitetskonsistorium, och dess åligganden överflyttades på Lunds domkapitel. K. brevet 1837 1/9 angav gränserna för församlingens omfång och Ramdala och Jämjö församlingars frånskiljande från amiralitetssuperintendenten till ett eget pastorat. Slutligen stadgades genom ett K. brev 1839 21/6 att Storkyrko- och Tyska församlingarna i Karlskrona skulle förenas till en församling under namnet Karlskrona Stadsförsamling. INTERIMSKYRKA Gamla stadskyrkan eller Hedvig Eleonora kyrka KYRKOGÅHDEN Den i hörnet av Drottning- och Östra Köpmangatorna belägna s. k. Gamla stadskyrkogården, som tidigare sträckte sig något längre mot no. över den nuvarande s. k. Svanska tomten, är en parkliknande anläggning, där den första stadskyrkan i Karlskrona haft sin plats. Den får huvudsakligen sin karaktär genom en poppelalle, som . från den tidigare entren i v. vid Drottninggatan leder fram till det i ö. liggande lilla gravkapellet. På båda sidor om denna mittaxel äro smärre grusgångar anlagda, och i CANUTUS CHORAELIUS, f. omkr. 1623, d. 1690. Han synes till en början varit bosatt på landet, men ålades 1683 att bo i staden, där ingen pastor fanns. Begravdes i eget gravkor underAmiralitetskyrkan. 2 CARL THYSELIUs, f. 1767, superintendent 1817 17/1; erhöll 1819 kg! resolution att vara pastor primarius i Karlskrona och ombesörja pastoralvården även vid Amiralitetsförsamlingen; d. 1833 22/11. FREDRIKSKYRKAN OCH DESS FÖREGÅNGARE 5 Fig. 2. Kyrkogården med gravkapellet. Friedhof mit Leichenhalle. The churchya rd and mortuary chapel. inom gräsmattorna växa lönn, lind och kastanj. Planteringsarbetet på kyrkogården verkställdes 1846, men platsens nuvarande utseende stammar från 1941, då den öppnades mot omkringliggande gator och en del förvuxna träd avlägsnades. Kyrkogården begränsas i n. dels av angränsande tomters byggnader, dels av ett rödmålat träplank, som även fortsätter på ö. sidan. I s. och v. är området numera helt öppet mot omgivande gator, men här fanns före 1941 ett gjutjärnsstaket med ett par enkla grindar i v. Ett par äldre grindar i v. såldes 1863 till Sturkö kyrka för 200 rdr. (Avb. i Sv. K., Blekinge, Bd I, fig. 116). På kyrkogården finnas ett antal 1800-t:sgravstenar av kalksten och granit av enkel, god form. På kyrkogårdens ö. del ligger i mittaxeln ett litet gravkapell, uppfört på 1840-t., troligen 1846, som nu ger platsen dess karakteristiska utseende. Det är en byggnad av rest, panelat trä, utformad som ett klassiskt tempel (Fig. 2). Västfasaden är smyckad med en gavelfronton och däri insatt förgyllt träkors. Frontonen är framskjuten och vilar på två pelare och två kolonner av toskansk ordning. Den härigenom bildade NUVARANDE GRAVKAP E LLET 6 KARLSKRONA portiken har sandstensgolv. - Byggnaden är målad i grågrönt. Det inre är mycket enkelt: väggarna målade i ljusgrönt med målade marmorerade pilastrar. Taket, som har svag segmentform, är målat i ljusgrått. I golvet, som är av trä, finnas tvenne luckor till en gravkällare. Kapellet övertogs 1941 av Karlskrona stad, som här har inrymt förråd. Inventarierna överfördes vid detta tillfälle till Stadsförsamlingens övriga lokaler. Inredningen bestod dessförinnan av ett enkelt altarbord av trä och en kammarorgel. Bland inventarierna märktes bland ljusredskapen fyra ljusstakar av tenn med stpl.: »NORRKÖPING. 1802. 1 SUPER FIN COMPOSITION AF IWL HALLRÄTT. » . H. 40. De förvaras nu i Trefaldighetskyrkan. Träkyrkan BYGGNADSHISTORIA Sedan K. M:t den 20/1 1681 anslagit vissa konfiskationsmedel samt de av tullen i Karlskrona fallande medlen till uppbyggande av en kyrka i staden, uppdrogs genom K. resolution 6/8 1681 åt generalamiralen H. Wachtmeister att draga försorg om »huruledes och med vad medel kyrkan, skolan, hospitalet och andra publika hus uti Carlskrona skola uppsatta blifva». 1682 16/2 anordnade K. M:t konfiskationsmedlen från Pommern, Lifland och svenska provinserna för uppbyggande av Karlskrona och Kalmar kyrkor. Ännu så sent som 1684 hade dessa m edel icke utbetalats, och K. M:t avlät därför 1685 17 /1 en skrivelse till stadskontoret m ed förfrågan, huru det förhöll sig härmed och av vad anledning medlen icke utanordnats (Riksreg.). Man synes emellertid i Karlskrona redan tidigt gjort sig förtrogen med den tanken att uppföra en provisorisk träkyrka, intill dess församlingen var mäktig nog att uppbygga en kyrka av mera varaktigt material. I brev till K. M:t av maj 1682 uttalar också Wachtmeister förhoppningen om att kyrkan, till vilken en ritning förelåg (fig. 3), skulle kunna stå färdig till det följande året. K. brevet 1683 22/8 anbefallde en kollekt till kyrkans uppbyggnad. Kyrkan, som kallades H edvig Eleonora, invigdes 1685 22/11 av superintendenten, mag. Canutus Coraelius, m en den var då icke fullt färdig, ty först i maj följande år upprättades bänkfördelning. Denna träkyrka synes icke ha varit stabilt byggd, ty redan 1697 omtalas den som mycket förfallen . Planen till stenkyrka n och dess uppförande drog dock långt ut på tiden (se nedan), och H edvig Eleonorakyrkan fick därför fortfarande göra tjänst, trots att det heter i K. resol. 1719 29 /8 att »den gamla träkyrkan lutade mot sitt falh. Gudstjänsterna höllos här ända fram till 1744, då stenkyrkan - nuvarande Fredrikskyrkan - invigdes. Därefter användes byggnaden till spruthus intill år 1750, då den inköptes av tunnbindaren Jonås Wahlgren och snickaren Peter Östman för 700 dlr och troligen revs. 1 En myndighet, som en!. hallordnin gen (förordningen r ör ande hantverk och fabriksdrift) skulle övervaka hantverk och fabriker. De tillverk ade varorna gran skades och go dkändes samt försågos med en s\irskild p åstämplin g »hallstämpling ». H allrätten blev avskaffad 1846. FREDR IKSKYRKAN OCH DESS FÖREGÅNGARE 7 DJ I 4 1 r rI I--.' ) (----- l 1- .., ·--..,..---··, _ _ _ ,,,~ ~ 111 ri_r J r r--- l _~ 1' I --1~ --· .: ,_ ~ ,_ ___, LLL I1 10 c:c==:rL::c:x~=x-::c===-==---c-.----- , --f o JC 'J.P ~r H edvig Eleonora Kirche nach der Aufmessung. Fig. 3. Hedvig Eleonora kyrka enl. uppmätning. Hedvig Eleonora Church according to m easurc mc nts. 8 B E SKRIV N ING KARLSKRONA Kyrkobyggnaden kan rekonstrueras med tillhjälp av flera källor, av J. Wiseens teckning från omkring 1810, av bevarade räkenskaper, av en uppgift av Jens Sörensen från 1686, vari det heter att Amiralitetskyrkan och stadens kyrka voro byggda enligt den meddelade illustrationen, samt av en odaterad ritning på Johannishus (fig. 3). Kyrkan har till plan och uppbyggnad nära anslutit sig till Amiralitetskyrkan samt till det av Erik Dahlberg ritade Östra kapellet i Jönköping (jfr Sveriges Kyrkor, Jönköping) - en kvadratisk centralbyggnad med förlängda korsarmar samt en takryttare över mittpartiet, ·vilken senare hos Sörensen har pyramidtak, men hos Wiseen karnisformad huv. Den hos Erik Dahlberg på vyen över Karlskrona från norr 1693 i teckningarna till Sveciaverket synliga exteriören är alltför otydlig för att kunna lämna någon anvisning om kyrkans verkliga utseende, men den synes dock i huvudsak ansluta sig till Sörensens teckning. Arkitekt har med största sannolikhet varit Erik Dahlberg, vilken även torde ha ritat Amiralitetskyrkan. (Jfr även Karlshamns kyrka, Sv. Kyrkor, Blekinge, Bd III, under utgivning). Materialet var trä, »sparrvirke och bräden>, vilket skall ha införts från Riga. Yttertaket var täckt med tegel. Smårutade, rektangulära fönster, raktäckta dörrar. Takryttaren kröntes med en vindflöjel med hane, vilken då kyrkan försåldes avyttrades till handelsmannen Magnus Båth, som lät uppsätta den på taket till Augerums gård. År 1689 synes kyrkan ha varit föremål för utvidgning, ty s. å. omtalas i HÄK. dels »Corets förökning» och dels förlängning av sakristian, som låg bakom altaret (K. A.) . Altaruppsats och predikstol äro till sitt utseende okända. Möjligen är en relief i B. M. en rest av predikstolens bröstning. Bänkarna voro färdiga 1686, ty den 7/5 d. å. upprättades stoldelning. En K. M:ts stol var uppställd i koret. Kyrkans orgel utgjordes av ·det på Karl XI:s befallning 1681 från Kristianopel hitflyttade orgelverket samt andra rester (se denna kyrkas beskrivning i Sv. K., Blekinge, Bd I, s. 25). - Om orgelns beskaffenhet få vi en föreställning genom en anteckning i RÄK. 1689. Då utbetalades nämligen 5 öre till orgeltramparen Bengt Bengtsson för inköp av »Macurium att fördrifa Rätterna af orgewärcket». Dopfunten av kalksten från 1685 är ännu bevarad och förvaras numera i Trefaldighetskyrkan (se denna kyrka). INREDNING INVENTARIER oCH LösA SÄG E RVE RK ocH K LocKon I kyrkans takryttare uppsattes det från Kristianopels kyrka 1681 hitflyttade sägerverket och ringklockan (se Sv. K., Blekinge, Bd I s. 44 f). PALMSKIÖLD omtalar, att »torneet med Klockan hade nedfallit och många menniskior förderfwats der icke Kyrckio Rådet af ett serdeles tillfelle blifwit det warse». I takryttaren upphängdes efter detta olyckstillbud en mindre, från Ronneby kyrka hämtad klocka, den s. k. »hospitalsklockan» (den hade tillhört S:t Görans hospital), och Kristianopelsklockan fick sin plats i en på Stortorget; ö. om nuvarande Fredrikskyrkan stående klockstapel, vilken 1691 omtalas såsom nyuppförd. FREDRIKSKYRKAN OCH DESS FÖREGÅNGARE 9 Sedan den nuvarande Fredrikskyrkans torn uppförts, voro planer å bane att uppsätta sägerverket i något av dessa. Detta kom dock ej till stånd, ty dels måste verket dagligen uppdragas, dels befanns det starkt förrostat. 1806 beslöt församlingen att försälja det. Ramdala församling bjöd 60 rdr. , en mjölnaremästare M. Bolander 67 rdr., och det senare anbudet antogs enhälligt. Om kyrkans klockor, se i övrigt under Fredrikskyrkan. SAMMANFATTNING AV HEDVIG ELEONORA KYRKAS KONSTHISTORIA Ar 1682 är en provisorisk träkyrka för Karlskrona Storkyrkoförsamlings behov under byggnad, och 1685 22/11 inviges densamma - en centralkyrka m ed korsarmar samt en takryttare över mittpartiet - under namnet Hedvig Eleonora. Arkitekt var sannolikt Erik Dahlberg. Den användes till 1744, då församlingens stenkyrka - nuvarande Fredrikskyrkan - tages i bruk, varpå den försäljes 1750. Av kyrkans inventarier är bl. a. dopfunten av kalksten bevarad, nu i Trefaldighetskyrkan. Kyrkobyggnaden rives troligen 1750 eller strax därefter. Ar 1846 ordnas och planteras kyrkogården, och ett gravkapell av trä med antikiserande tempelfasad uppföres. R. Ascheberg. Här hängde dessutom tvenne större klockor, båda skänkta av fältmarskalken, greve ZUSAMMENFASSUNG Im Jahre 1682 ist för den Bedarf der Storkyrko-Gemeinde in Karlskrona eine provisorische Holzkirche in Bau, die am 22/11 1685 unter der Bezeichnung Hedvig Eleonora eingeweiht wird, -eine Zentralkirche mit Kreuzarmen und einem D achreiter tiber der Vierung. Architekt war wahrscheinlich E rik Dahlberg. Sie wurde bis 1744 angewandt und, als die Steinkirche der Gemeinde - die heutige Friedrichskirche - in Gebrauch genommen wurde, im Jahre 1750 verkauft. Aus dem Inventar der alten Kirche ist u . a . der Taufstein a us Kalkstein erhalten, der sich j etzt in der Dreifaltigkeitskirche befindet. Vermutlich 1750 oder gleich d anach wurde der alte Bau abgerissen. Im Jahre 1846 wurde der Friedhof angelegt und bepflanzt, auch eine Grabkapelle aus Holz mit an sierender T empelfassade aufgefiihrt. SUMMARY In 1682 a provisional wooden church was being built to meet the requirements of the Karlskrona »Great Parish», and on 22nd November 1685 it was consecrated - a central church with tran septs and a ridge-turret over the central part - and named Hedvig E leonora. The architect was probably E rik Dahlberg. It was used until 1744, when the stone church of the parish-the present Frederich Church was taken into use, after which it was sold in 1750. Of the furnitur e and fixtures the limestone font has been preserved and is now in Trinity Church. The church building was demolished, probably in 1750 or immediately afterwards. In 1846 the churchyard was laid out and planted, and a wooden mortuary chapel with a temple fa.;:ade in antique style was put up. Friedrichskirchc von SO . Fig. 4. Fredrikskyrkan frå n s. o. Frederich Church from S.E. FREDRIKSKYRKAN BESKRIVNING KYRKANs Kort tid efter utfärdandet av det K. brevet om staden Karlskronas a nläggning LÄ oP::::~ns-1679 5/12 befalldes, att staden skulle indelas i tomter, och N. Tessin d. ä. a nmodades 1680 20/2 att tillsammans med Erik Dahlberg utarbeta ritningar till offentliga byggnader, 'däribland även kyrkor. Tessin synes också ha uppgjort ett utkast till stadsplan, men detta utkast följdes endast till mindre delar. Mera motsvarande stadens bliva nde FREDRIKSKYRKAN 11 utseende var Dahlbergs plan av 1682, men såväl denna som planen av 1683 äro betydligt förenklade i den år 1694 stadfästa Dahlbergska grundplanen. Stadens centrum är Stortorget. På Tessins ursprungliga plan antyder intet, att han här från början avsåg någon monumental platskonst eller att han tänkt sig att hit förlägga någon av de senare här uppförda kyrkorna . P å den Dahlbergska planen däremot är Stortorget omgivet av monumentalbyggnader: mot v. ett rådhus och Trefaldighetskyrkan; mot ö. Fredrikskyrkan. Fredrikskyrkan intager ett dominerande läge i stadsplanen. Dess torn och konturer behärska stadssilhuetten, antingen man ser denna ·från fastlandet eller utifrå n havet. Kyrkans v. fasad bildar Stortorgets egentliga avslutning mot ö., och det festliga intryck, betraktaren får av denna fasad, stegras ytterligare genom Trefaldighetskyrkans portik och kupol samt den breda rådhusfronten. Nyklassicism och klassisk barock smälta här tillsammans. Frånsett en del störande detaljer, främst ett par senare uppförda, ej väl avvägda byggnader, utgör torget, som på få andra ställen i Norden, en plats, som är präglad av enhetlig samverkan och verklig monumentalitet. Kyrkan omgives i n., s. och ö. av en trädplantering från 1800-t:s senare hälft. Om platsens utseende dessförinnan, se D. Rosenbaums teckning från 1808 (sid. 2). Kyrkans plan (fig. 7) bildar ett latinskt kors. Omedelbart ansluten till tväraxeln ligger absiden. I v. tvenne torn. Lå nghuset består av ett mittskepp, som på vardera sidan öppnar sig mot tre sidokapell. Byggnadsmaterialet är kluven gråsten, till omfattningar, lister, trappor etc huggen Ölandskalksten. I tornen ingå både kluvna gråstensblock i särdeles jämna skift och kalksten samt även tegel. Valven äro av tegel. Kyrkan vilar på en hög, i gråblått putsad sockelvå ning, varöver den egentliga sockeln, som är av kalksten, höjer sig. I n. ligger den starkt utskjutande grunden synlig i marknivån, och den är här avtäckt med stora kalkstensplattor, där den möter långhusets sockelvåning. Murarna , som utvändigt äro putsa de i rödgult, indelas av i grått oljemålade pilastrar, vilande på baser av samma profil och i samma material som sockeln. Pilastrarna bära en profilerad fris, och omedelbart däröver vidtager en rikt profilerad, förkroppad våningslist. Från kapellradernas pulpettak höja sig pilastrarna såsom svängda strävor mot mittskeppet, där de krönas av en profilerad, förkroppad gesims. Korsarmarna ha samma indelning av murpilastrar. Yttertaken äro belagda med kopparplåt. Fönsteromfattningarna äro av huggen kalksten. I solbänkarna svartmålad plåt. Mittskeppets fönster äro stickbågiga, sidoskeppens rundbågiga i form av ett cirkelsegment, delat av tvenne kalkstensposter. 1 Korsarmarnas fönster äro i bottenvå ningen 1 Om fönstren het er det å r 1753 i LANGEB EK IANA s. 133, att de .van zire hele Bygningcn baade uden og inden, og gior den ski0nn c Kirke m ork neden udi. Det skal vrere paa Kunsten giort, m en mig stod det slet intet an.• PLA::-iTERING PLAN MATERlAL socKEL MURARNA YTTERTAK FÖNSTER 12 KARLSKRONA JN GÅNGAH IN T ER I ÖR GOLV VÄ STFASAD OCH TORN TORN ENS INRE stickbågiga, i ovre vanmgen som sidoskeppens. Absidens fönster äro rakt avslutade med slätputsade omfattningar. Om västpartiets fönster se nedan. Fönstren försågos vid restaureringen 1913-1915 med antikglas i blyspröjsar. Korets fönster erhöllo samtidigt enkla glasmålningar enligt ritning av arkitekt A. Lindegren, utförda av Neuman & Vogel i Stockholm. I vardera korsarmen är en rektangulär ingång med omfattning av huggen kalksten, krönt av en profilerad gesims (fig. 4). Dörrarna äro klädda med i grönbrunt målad kopparplåt. Framför äro lagda kalkstenstrappor med gjutna järnräck. I v. mellan tornen en stor raktäckt portal med entablement och gesims. Framför är lagd en stor fritrappa av kalksten. Under n. sakristian är i sockelvåningen en raktäckt ingång till källarvåningen. I n. och s. en liten ingång till vardera tornet. Framför den n. en liten trappa av kalksten. Innanför n., s. och v. ingångarna äro nyare vindfång av brunmålat trä. Invändigt äro murarna slätputsade och avfärgade i vitt. Väggarna indelas av pilastrar, utan baser men med joniska kapitäl, uppbärande en gesims, som löper runt hela kyrkan (se fig. 9, 10 o. 21). Pilastrarna i koret äro förkroppade. I absidens tandsnittsfris är i varje pilasterhörn inlagd en förgylld druvklase. De båda korsarmarna ha mot v. en rundbågig blindering. I sidokapellens v. och ö. väggar äro inlagda rundbågiga nischer. I korsarmarnas v. murpelare löpa trappor till predikstol i n. och en liten loge i s. och fortsätta sedan till de därovan i korsarmarna belägna läktarna. Långhuset täckes av ett tunnvalv, som genom gördelbågar uppdelats i tre avdelningar. Korsmitten täckes av ett kryssvalv med tunna ribbor. I korsarmarna liksom i sidokapellen tunnvalv, i absiden ett halvt kupolvalv med ribbor. De båda sakristiorna täckas av ribblösa kryssvalv. Golvet är överallt av kalksten, inlagt vid restaureringen 1913- 1915. Mot v. springer långhusfasaden fram något framför de två tornen, som äro lika behandlade (fig. 5). Detta mittparti är uppdelat i två våningar samt krönes av en trekantig gavel. Båda våningarna äro indelade genom vardera fyra pilastrar. I bottenvåningens mittaxel en raktäckt portal, vilken i övre våningen motsvaras av ett stort, rundbågigt fönster med rik omfattning. På ömse sidor om detta rektangulära, listomfattade blindfält, på ömse sidor om portalen rundbågiga nischer. Frisen mellan första och andra våningen är putsad, eljest är all dekoration i kalksten. De smala, med låga huvar täckta tornen, som äro försedda med hörnpilastrar, ha på alla de tre synliga sidorna samma baser, kapitäl och listverk som västfasaden. De resa sig en våning högre än fasaden i övrigt, översta våningen med fyra stora rundbågiga öppningar. I n. tornet går från ingången in. en trappa till de övre våningarna. I tredje våningen hänga tvenne klockor (se sid. 55-56). Väggarna äro här illa murade, utan släta fogar. FREDRIKSKYRKAN 13 F riedrichskirche von S,V. Fig. 5. Fredrikskyrkan från s. v. Frederich Church from S.,V. {)van klockorna äro de vitputsade. S. tornet har i bottenvåningen trätak. I jämnhöjd med n. tornets tredje våning leder en ingång från långhusets vind in tills. tornet, och från denna höjd leder en trappa upp till klockan. Vid restaureringen 1913-1915 inlades i v. under <>rgelläktaren mellan tornen en förhallsartad vestibul. -~-------~ - . =F, ~ .-~ ,, ,, " " " r·'1 11 ~ I KAQNING A- - it. 10 0 1 2 3 4 5 10 15 20 15 JO )5 --"=='=='=='=±=l====='=====±====~===k== ·· =----l=.~---d----- ... d ~o 1 i1 Längsschnitt 11egen N, Fig. 6. Längdsektion mot norr. Lon~tudjnal sectlon facing N, ~ -~~~~11 ", I -- - - - ----- -- --. ' ' ' ~- '' ---. / ',- ' I l : '___ [l'L ': - ~.~~ I ' : ] ·~~, -1 L ', _j I ', I "- [\)1 -- : ;.,. , ..b.-~~- 1--: ~·--~--- I I KJOl2 hmf=+-+= 1=-J 34 10 15 ' 10 I 15 J --1--- )0 Grundriss. Fig. 7. Plan. Plan. 16 S-'.J{R!STIO H KARLSKRONA Öster om tvärskeppet äro in. och s. sakristior utbyggda. Murarna äro utvändigt uppdelade av slätputsade hörnlisener och upptill avslutade med en rikt profilerad gesims, i vilken även kalksten förekommer. Rektangulära fönster med järngaller. Till sakristiorna leda rundbågstäckta ingångar från såväl kor som korsarmar. U PPVÄJUIN I NG Vid absidens sockelvåning är utbyggd en källarhals, som lämnar tillträde till värmekammaren. Kyrkan uppvärmes sedan restaureringen 1913-15 genom centralvärme. GRAVVid 1700-t:s mitt funnos under kyrkan 49 murade och välvda gravar. Nedgången till dessa var anordnad genom en öppning i långhusgolvet, täckt av en trälämm. Ursprungligen synes källarvåningen planerats för endast 43 gravrum enligt vad som framgår av en ritning från 1803 av David Rosenbaum, förvarad i kyrkans arkiv (fig. 8). Denna är emellertid en kopia av en tidigare dessein av C. Winblad och tillhör alltså 1720-t. Under absiden var superintendentsgraven belägen. - Vid restaureringen 1913- 1915 borttogos de sista kvarstående kistorna, och skelettresterna nedgrävdes på nya kyrkogården. En del kistplåtar av tenn och mässing förvaras på vinden till Trefaldighetskyrkan, men vilka av dessa som komma från Fredrikskyrkan och vilka från Trefaldighetskyrkan är omöjligt att avgöra. Skiljemurarna mellan gravkamrarna bortbrötos vid samma tillfälle. l~AMMARE BYGGNADSHISTORIA Tiden 1690-1699 FönBEREDELSE R Vid sitt besök i Karlskrona den 1/8 1690 avlät Karl XI en skrivelse till generalamiralen Wachtmeister med ahmodan att tillse, att räkenskaper avlämnades för de kollekter, som insamlats till den föreslagna stenkyrkans uppförande. Detta för att man skulle bli i stånd att se, huru mycket som åtgått av kollekterna till den uppförda provisoriska kyrkan (Hedvig Eleonora), samt vad som vore i behåll till stenkyrkans uppbyggnad (RIKSREGISTR.). År 1691 6/5 förordnade K. M:t, att en viss andel av sjötullskonfiskationerna skulle användas till Kalmar och Karlskrona kyrkobyggnader. 1693 5/12 heter det, att hälften av sådana konfiskationsandelar, som sedan den föregående resolutionen voro fallna vid stora sjötullen i Karlskrona, skulle användas till därvarande svenska kyrkans uppbyggnad. Vad som från början av 1694 utföll av dessa medel under de trenne nästföljande åren, »det skall enskijlt där till användas» (RmsREGISTR.). Några år därefter eller 1697 29/12 förordnade K. M:t, att m ed stenkyrkans byggnad gällde, att med hjälp av de då insamlade medlen det »ju förr ju heller må giöras begynnelse, hälst wij och förnimme, att deras träkyrkia är mäckta förfallen» (RIKSREGISTR.). B Y GGNAusVid d enna tid hade av församlingens medlemmar frivilligt framkörts 2 276 lass Fn~:~,:~~I~LAs gråsten för grundmurarnas sträckande. Församlingen beslöt nu tillskriva landshövdingen och anmoda denne att konferera rörande framforsling av materialier och angående en FREDRIKSKYRKAN 17 ~/Jc?f/1 /i.f.VJ~~~~~~~y~,., aa" ,:f' ! /a , ,//izd; / iy.rtf_b v. ~.d 76 7fu .0&U;. -:P-:-­ "~#UN.....- .,,J ~r• '//.t;;;.,_,.,_,,/l'J«?f'?:/7fl.1: <-r•ru-:J 7.A...;) .~~n:./ro/J~ Fig. 8. Plan över gravarna i kyrkan 1785. Plan der Gräber in der Kirche. 1785. Plan of graves in thc church, 1785. 2. Sveriges kyrkor. Blekinge 111. 18 KARLSKRONA av K. M:t approberad grundritning, ävensom att träda i förbindelse med generalkvarterslöjtnanten P. L. Leijonsparre och kaptenen C. J. de la Wallee, vilka personer enligt kyrkorådets åsikt voro villiga att utan ersättning uppgöra ritningar. Arbetet kom likväl ej i gång. Förklaringen härtill få vi i en §krivelse från K. M:t till Hans Wachtmeister 1699 25/2, vari det heter: »Wij see utur Eder underdånige skrifwelse daterat d. 9 Januari sistl. hurusom I till föllie af \Vår nådige befallning äre i werket begrepne at göra behörige anstalt om den Swänske körkians upbyggiande i Carlscrona, men emedan derwid nödwändigt behöfwes den desseinen som Öfwer Intendenten Tessin uti Högst Sal. Hans Kongl Maijtz \Vår högtährade K. Herrfaders lijf(s)tijd har författat öfwer bem~ Körkobyggnad, på det man må kunna see om den samma är af den etendue och stoorleek som Magistraten och Borgerskapet åstunda, förmenandes de bem~ k9rkia böra wara af den stoorleek och uthrymme, att ongefehr 3 000 Persohner däruti kunna placeras; ty anholle I underdånigst, at bem~ dessein Eder måtte blifwa tillhanda sändt; dhet länder Eder fördenskull herupå till nådigt swar, at som ofwanbe~ af Öfwerintendenten Tessin författade dessein således är approprierad och lämpad, at allenast 1 000 persohner skulle kunna få rum i körkian, efter då wid handen gifne förslag, warandes den samme på det sättet nu mehra obrukelig, så att en annan nödwändigt måste förfärdigas effter den stoorlek som nu erfordras: Så är hermed till Eder \Vår nådige willie och befallning, at I med aldraförste till oss insänden en richtig plan aff platzen som är uthsedd till körkiobyggnaden, på det man därutaf må kunna see, om den samme är af det begrep, at en så stoor körkiobyggnad derpå kan uppsättias, och desseinen sedan derefter lämpas, skullen I och befinna at bem~ platz där till är för liten då hafwen I på den händelsen en annan tienlig platz på något beqwämt stelle i Staden uthsee, och Oss planen däröfwer tillsända, då Wij wele ställa behörige ordres, at desseinen på mehrbe~ Kyrkiobyggnad därefter skall blifwa förfärdigad, och Eder till handa sändas.» (RIKSREGISTR.). SITUATIONSPLAN 1699 vVachtmeister svarade den 25 /3 s. å., att han »låtit författa een designation och afrijtning, uppå sielfwa plan af den utsedde plattzen, till Stadzkyrkians bygnad här i Carlskrona, som här innelycht till Eders Kongl. Maijtz aldranådigste wälbehag, i diupaste underdånigheet öfwersändes, på det Eders · Kongl. Maij':!, lijkmätigt des nådigste utlåtelse, må dereffter kunna desseinen låta förfärdiga, till den begiärte stoorleken för 3 000 persohner, under hwilket antahl lijkwähl förstås, hwad som af Kyrkiefolcket på gångar och läktare kan rymmas; warandes nödigt Aldranådigste Konung, att man i medier tijd söker till att fortfara med sprängningen och Steenklyfningen af dhe wijd Kyrkieplattzen befindtel. bärg och steenar, effter som man i annor måtto intet weet, med mindre omkostnad att anskaffa nödig steen till fundamentet och Kyrkiomuren, som lärer komma uppå een tämmelig hög foot till ståendes; Jag afwacktar i underdånigheet Eders Kongl. Maijtz wijdare nådigste ordres här utinnan jempte nådig communication af den formerade desseinen öfwer sielfwa kyrkian; = : = :)> (Städers acta. Karlskrona. 30. R. A.). FREDR IKSKYRK AN 19 Innercs gegen 0 . Fig. 9. Int eriör m ot ö. Inter im· t owa rd s thc eas t . 20 KARLSKRONA Period av stillastående 1700-1716 Karl XII:s många krig och det därmed följande ekonomiska betrycket vållade ett mångårigt avbrott i byggnadsförberedelserna. Härtill bidrog även den långsamhet, varmed de anslagna konfiskationsmedlen inflöto. Samhällets innevånare hade andra saker att sysselsätta sig med, och under mer än sexton år var det tyst i byggnadsfrågan. Tiden 1717-1720 KONFISKA- H. H. von Liewen till landshövdingen, att han givit Amiralitetets räntmästare i Stockholm Joh. Psilander order att till kyrkorådet utbetala kyrkans medel. ovissHET Egendomligt nog synes den ursprungliga byggnadsritningen under tiden gått förlorad 0 :r~:i:~::s eller bortglömts, ty enligt protokoll 1718 10/11 hade löjtnanten vid fortifikationen SrwER ARwrnssoN1 uppgjort en dessein, enär det vore kyrkorådet »obekant, om någonsin någon dessein blifvit i nåder approberad eller ej». Det är väl troligt, att man, sedan situationsplanen 1699 sänts upp till Stockholm, icke hunnit med att göra upp nya ritningar före krigsutbrottet 1700, och att ärendet helt enkelt sedan legat bortglömt under det långa kriget. KONTRAKT oM Då den gamla träkyrkan »lutade mot sitt fall», gav K. M:t 1719 29/8 sitt tillstånd :~::!~1:~- till att arbetet kunde påbörjas, och 1720 28/1 ingicks kontrakt med Arwidsson om stenLÄGGNING sprängning och planering av kyrkotomten med eget arbetsfolk samt om grundmurens anläggning och uppmurning. Kyrkotomten var redan utmätt på den av K. M:t 1700 stadfästa generalkartan över stadens tomter. Vid byggets början gjorde 20 ryska krigsfångar dagsverken. TEssINs Grundläggningsarbetet synes emellertid ha gått trögt, ty trots flera påminnelser hade RITNING den i Karlskrona uppgjorda byggnadsritningen, som sänts till Stockholm, ännu icke gillats och återsänts. Åt riksdagsfullmäktigen, borgmästaren Anders Ebbeltoft {ippdrogs att ordna detta ärende. Vid sin ankomst till Stockholm uppvaktade denne excellensen, greve Nicodemus Tessin d. y., men trots dennes flera gånger givna löfte att låta tillställa honom en av Tessin själv för länge sedan uppgjord och av Karl XI gillad ritning, som skulle finnas i excellensens förvar, lyckades Ebbeltoft varken utfå denna eller den av kyrkorådet insända, Arwidssonska ritningen. I april 1720 omtalade Ebbeltoft i en till K. M:t riktad skrivelse, att tomten snart vore planerad, verkmästare antagna och en del materialier uppköpta, samt anhöll att någon av de av K. M:t gillade ritningarna 1 SIWEH AnwrnssoN, konduktör vid fortifikationen, blev 1710 konduktör i Karlskrona, löjtnant 1711 och sedermera kapten. Han arbetade på sjökastellen under Stuarts ledning och tog sedermera avsked för att helt kunna sysselsätta sig med arbetet vid Fredrikskyrkan. Hans förman, överstelöjtnanten Gustaf Otto von Lindeblad (f. 1670, d. 1736) var förtrytsam över att han själv ej blivit ihågkommen vid tillsättningen av denna syssla. Arwidsson avled 1728. T~;:~~~~~N på stenkyrkan. Detta år den 26/9 skriver nämligen generallöjtnanten vid Amiralitetet Det dröjde till år 1717, innan man på allvar började tänka på att förverkliga planerna FREDRIKSKYRKAN '.ll Inneres gegen \Vesten. Fig. 10. Interiör mot väster. Interior towa rds the west. 2• 22 KARLSKRONA .! Fig. 11. Fredri kskyrkan enl. t eckning i U . B . (Blekinge 42407). Die Fricdrichskirche nach einer a lte n Zeichnung. Frederich Church art er a n old drawing. KY RKANS UTSEEND E ENLIGT R IT!'!I NGE N måtte tillställas honom. Skrivelsen remitterades till Tessin, och i juli 1720 kunde E bbeltoft till kyrkorådet överlämna den av Tessin uppgjorda och av Karl XI gillade ritningen (fasadritningen finn es i behåll, fig. 12). Kyrkans övriga äldre ritningar förkommo vid stadens brand 1790. Kyrkans sigill frå n 1720 (se titelbladet) lämnar en rätt pålitlig bild även av den av Tessin t ä nkta längdfasaden. Jfr även den å fig. 11 åt ergivna t eckningen i U . B. Bilden stämmer i allt väsentligt med kyrkans nuvarande utseende utom vad beträffar tornens krön. Över dessas gavelkrön höj er sig nämligen lanterniner med karnisformade huvar, i sin tur prydda med höga spiror. På ömse sidor om vardera korsarmen resa sig dessutom små torn, krönta av svängda huvar med höga spiror. Den nuvarande västfasaden överensstämmer i nära nog varje detalj med Tessins ritning med undantag för några få prydnadsdetaljer, vilka icke ha kommit till utförande. De stora rundbågiga nischerna på ömse sidor om huvudingången rymma sålunda på Tessins FREDRIKSKYRKAN 23 \Vestfassade. Zeichnung von Nic. Tessin d. y. Original in der Hochschildschen Sammlung, Bellinga. Fig. 12. Ritning till västfasaden av Nic. Tessin cl. y. Original i Hochschildska sam!., Bellinga. Drawing for the west fa9ade by Nic. Tessin the Younger. Original in the Hochschild Collection, Bellinga. 24 KARLSKRONA ritning vardera en staty. Likaså finnas över motsvarande fönster i andra vanmgen girlanger och en krona. Mittfältet i den nu tomma gavelfrontonen rymmer en medaljong, medan hela gaveln krönes av en stor staty i friskulptur. Ingen av dessa detaljer torde i likhet med tornhuvarna någonsin ha blivit utförd. Sigillbilden visar en högre takresning än den nuvarande, men torde därvidlag ej vara tillförlitlig. Fasadsystemet är sådant vi känna det från flera av de t essinska kyrkobyggnaderna, bl. a . Kalmar domkyrka, men vid Fredrikskyrkan har skärmfasaden blivit ytterligare förenklad och samtidigt mera förfinad i proportionerna. Västfasaden visar stora likheter med Tessin d. ä:s ritning till den planerade Finska kyrkan i Stockholm (M. OLSSON, Nicodemus Tessin d. ä:s Finska kyrka på Helgeandsholmen och dess konsthistoriska ställning, Rig. 1926.). Denna västfasad med dess pilasterindelning, fönster, nischer och blinderingar i rik rytmisk omväxling återfinnes på romerska barockkyrkor. Även grundplanen har italienska förebilder, vilka alla utgå från jesuitkyrkan Il Gesu. GHuNDFrån maj till september 1720 hade Arwidsson måst upphöra med arbetet i väntan ~'l.~~sK~~<~~/; på byggnadsritningen . Under tiden beviljade K. M:t 1720 30/7, att kyrkan finge uppkallas efter konung Fredrik samt, eft er en framst ällning från landshövdingen Salomon von Otter den 15/8 s. å., att, då »med grundmurens anläggande oförtöfwat kommer att giöras begynnelse», von Otter finge å konung Fredriks vägnar lägga grundstenen under kanonsalut liksom »då den tyska kyrkian i Carlscrona ward anlagd» (RrKSREGISTR.). Den 9 sept ember 1720 nedlades sålunda grundstenen under stor högtidlighet . Om akten finnes följ ande skildring bevarad: »Carlscrona den 12 September 1720. Sedan Hans Kongl. Maijt, förmedelst des til landzhöfdingen Baron von Otter aflåtne bref, i nåder hade effterlåtit och befalt, det å Hans Kongl. Maij~ wägnar, han skulle läggia den första grundstenen til den nya Stenkyrkian ·för Sw e nsk a Församlingen h ä r i St a d e n effter den approberade dessein hwarmed nu effter högstb em~ Hans Maij~ nådigste tillåtelse skall giöras begynnelse; Så blef af H err Landzhöfdingen och Kyrkio R ådet beramat at låta denne act gå för sig nästledne fredag, som war den 9 Septemb. hwilket skiedde med fölliande ceremonier: nembl. 1. Om morgonen kl. 8 opmarcherade de Fyra Borgare Compagnierne med fult gewähr samt flygande Fahnor och speel och stälte sig mitt fö r Rådhuset. 2. Under samma tid församlade sig landzhöfdingen med Samtel': Borgmästarne och Rådmännerne t illijka med Kyrkio Rådet och alla de öfrige Stadzens Betiente på Rådstugu Sahlen, sammaledes ock 3tio H err Superintendenten Doct. Humble med Probsten i Tyska Församlingen samt Kongl. Ammiralitetets Predikanterne och de öfrige denne Stadsens Präster samt Scholae Betiente med Scholae piltarne i den gamla Stadzens Träkyrkia. 4!.<:' Klockan 9 gafs ordre ti1 Capiteinerne af Borgare Compagnierne at marchera opp FREDRIKSKYRKAN 25 på Torget, ställandes sig 2 Compagnier på hwardera sidan om platzen eller rummet