SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM MED3TÖD AVK:vJIT.~ HISI! O.AN'P.AAAD UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL .5TOCKHOI..NS KYJ2KO~ UTGIVNA MED BIDR,AG AV .SAMF. .S:T ERIK/ BAND V. HÄFTE 3 MATTEUS KYRKA AV ERIK BOHR.N . ' MATTEUS KYRKA I STOCKHOLM KONSTH ISTORISKT INVENTARIUM AV ER IK BOHRN Med stöd av KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. utgivet av AKADE~IIEN SIGURD CURMAN ocH JOHNNY ROOSV AL I distribution: Ge n era lstabens Litografiska Anstalts Förlag UTGIV B!\. MED B IDR AG A V HUMANJSTISKA FONDEN C en era l er y c k er Jet Esselre ab. Srockholm 1946 ti003ll FÖRORD Beskrivningen av Matteus kyrka i Stockholm utkommer som tredj e häfte i band 5 inom gruppen Stockholms kyrkor. Utgivningen har möjliggjorts bl. a. tack vare ett anslag av l 000 kronor från Matteus församling. För detta anslag få vi härmed betyga vår tacksamhet. Kyrkoherden Birger Gunnard har personligen på olika sätt visat intresse och välvilligt understött författaren i hans arbete. Vi få m ed anledning härav till kyrkoherde Gunnard rikta ett varmt tack. Till kanslipersonalen på Adolf Fredriks och Matteus pastorsexpeditioner önska vi uttrycka vår tacksamhet för vänligt till­ mötesgående vid genomgången av kyrkans arkivalier; likaså till kyrkvaktmästaren i Matteus för beredvillig hjälpsamhet vid undersökningarn a i kyrkan. De i föreliggande volym reproducerade uppmätningsritningarna ha utför ts speciellt för detta arbete av ingenjören Ragnar Andersson . Stockholm i mars 1946. SIGURD CuRMAN JoHNNY RoosvAL FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA HÄFTE A. a. = anfört a rbete. B. ST = Kungl. Byggnadsstyrelsen, Stockholm. lnskr. = Inskrift. INV. = inventarium. PROT. = protokoll. RXK. == räkenskaper Sv. K. "---" Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium utgivet av Sigurd Curman och Johnny Roosval. n. = norr s. = söder ö. = öster v. = väster Måttuppgifter cm. L. = längd B. = bredd H. = höjd Diam. = diameter MATTEUS KYRKA AV ER!]{ BOHRN 1 4 - Sveriges kyrkor . Stocl,bolm V. Fig. 139. Kyrkan från nordväst. Foto N. Åzelius 1935. Kirche von N\V. The church from the north-west . MATTEUS KYRKA I STOCKHOLM T n Y C K T A K A L L o H: EmK LALLEHSTEDT, Matheuskapellet i Adolf Fredriks församling i Stockholm (Teknisk tidskrift, Arkitektur, 1903, s. 65- 67 och plansch 3). - Hvar 8 dag, 1903, bild efter foto­ grafi av kyrkans interiör mot söder. -Samf undet S:t Eriks årsbok, 1904, s. 139, 1905, s. 108, 1909, s. 134.- Kungl. Maj :t s beslut i fråga om Adolf Fredriks församlings delning i tre församlingar, Stockholm 1906.- B. O. AuRELIUs och H. SECHEH, Stockholms kyrkor i ord och bild, Stockholm 1914, s. 102- 106.- Mattens församlingsblad, nov. 1924, s. 2 f.; febr. 1925,s. 1-3; mars 1925, s. 3; maj 1925, s. 2 f.; maj 1926, s. 38- 40; dec. 1928, s. 53-59; maj 1931, s. 33-47; okt. 1944, S. 6. - BERTIL l-:IEDENST!ERNA, Studier i Solna sockens äldre historia (Solna hembygds­ förenings årsskrift nr 10, 1941). I-fANTJSKRIVNA K;\LLOR OCH AVBILDNINGSSAML.: Adolf Fredriks församl. ark.: Kyrkostämma- och kyrkorådsprotolwll fram till 1/5 1906 med bilagor; ritningar till kapell i k v. Mi d­ gård av G. Sällström; ritningar till dito av Erik Lallcrstedt jan. 1901. - M att e u s f ö r s. a r k.: 202 STOCKHOLM Kyrkostä mm an s, kyrkofullmäktiges och kyrkorådets pro t. m ed bilagor från 1 /5 1906 till innevarande tid; prot. angåen de Matteus' församlings delning samt kyrkans om - och tillbyggnad 13/3 191 8- 19/1 1925. R itninga r till kapell i kvarteret Midgård för Adolf Fredriks församling, sign. »Erik Lallerstedt mars 1901», gill ade av konun gen 12/7 1901. D etaljritnin g till ljuskrona, sign . •>Gu sum s bruk 1903 • > . Hit­ n ingar till kyrkans reparation och tillbyggnad , sign. •>Erik Lallers tedt mars 1906•>. Försla g till gr avkor, sign . •> Gu staf Sällström 15 maj 1906 ». Blåkopior av Erik L aller st eclts huvud- och det aljritnin gar till kyrkans ombyggnad 1923-24. Skissartade r itningar till kyrkans nuv. kronor och lampetter, sign . •> W. Gahm. - B . ST.: Kopior av Erik Lallersteclts den 12 /7 1901 av Kg! Maj:t gill a de ritnin gar. Kopior av Lall erstedts ombyggnadsritningar från 1906, av Kg!. Maj:t gillade 21 /6 1907. Kopior av Erik Laller­ st eclts ombyggnadsritningar frå n april 1923, av B. ST. fa st st ällda elen 18 ap ril. FÖRSAMLINGENs HISTORIA. KYRKANS BYGGANDE Alltsedan den kyrkliga organisationen i mellersta Sverige under en tidig del av medel­ tiden fått fastare form och långt fram i nyare tid, tillhörde det område av Stockholms stad, som numera utgör Matteus församling, Solna socken i ärkestifteU Från slutet av 1200-t. tillhörde stora delar av området liksom för övrigt även mycket betydande arealer inom Solna socken i övrigt Klara klosters vidsträckta godskomplex. 2 Någon ändring i fråga om de nämnda områdenas förhållande till Solna i dess egenskap av soc­ kenkyrka innebar detta dock knappast. Bland de jordegendomar, som efter Gustav Vasas reduktion av kyrkagodsen 1527 anslogos till underhåll av Danvikens hospital, var även nuvarande Matteus församlings område. 3 1529 lades Solna som a nnex till Storkyrkan, blev 1636 åter egen församling, lades 1668 på nytt som annex till Stor­ kyrkan och 1671 till den nya Kungsholmsförsamlingen men blev senare åter egen för­ samling. Genom Stockholms kraftiga utveckling under 1600-t. och stadsgränsens successiva flyttning mot n. kom det ena området efter det andra att frånhändas Solna för att läggas till de nybildade församlingarna på Norrmalm. Det var dock först 1699, då genom införlivandet av Rörstrand Stockholm fick sin ännu bestående nordgräns, som det område, vilket nu bildar Matteus församling , överfördes från Solna till Stockholm. 4 Härvid torde området ha kommit att ingå i den sedan 1670-t. exist erande S:t Olofs kapellförsamling,5 vilken genom Kungl. Maj:ts brev den 30 nov. 1773 helt avskildes från moderförsamlingen S:ta Clara till en fullt självständig församling, uppkallad efter konung Adolf Fredrik. 6 I denna ingick Matteus-området till den senaste fö rsamlings­ delningen 1906. 1 BERTIL l-IEDENSTIERNA, Stuclier Solna sock en s äldre historia (Solna Hembygel sförenin gs års ­ skrift nr 10, 1941). 2 A. a ., s. 35 och 60. 3 A. a., s. 60. • J A. a., s. 27 och fig. 2. 5 Sv. K., Stockholms kyrkor, Band V , h äfte 1, s. 6. 6 A. a., s. 15. MATTEUS KYRKA 203 Invånarantalet i Adolf Fredriks församling, som år 1773 hade varit c:a 6 000, var l 905 omkring 59 000 med en årlig tillväxt av mellan 3 000 och 7 000 personer. Frågan om för­ samlingens delning, som hade varit aktuell sedan länge, var vid denna tidpunkt verk­ ligt brännande och fordrade oavvisligen en lösning. Församlingsdelningens historia har utförligt skildrats i häftet om Gustav Vasa kyrka av detta verk, 1 varför här endast huvuddragen därav komma att rekapituleras. Frågan om de stora stockholms-församlingarnas delning hade diskuterats sedan mitten av 1800-t., men länge rönt motstånd främst av ekonomiska skäl. En 1891 till­ satt kommitte föreslog i sitt betänkande en tudelning av de sex största församlingarna, bland dem Adolf Fredriks. Betänkandet diskuterades vid kyrkostämmor inom samt­ liga Stockholms territorialförsamlingar den 10 okt. 1892 men förkastades. I skrivelse den 8 mars 1899 föreslog konsistoriet, att delningsfrågan skulle upptagas av varje för­ samling för sig. Ärendet upptogs i Adolf Fredrik på kyrkostämma den 2 maj 1899, men bordlades i avvaktande av kyrkorådets plan för kyrkobyggnader i de delar, som skulle avskiljas. För kyrkorådet framlades vid sammanträde den 14 febr . l 905 ett preliminärt förslag till delning, upptagande 2 alternativ. Enligt det ena skulle församlingen delas i 3 nya, Adolf Fredrik, Gustav Vasa och Rörstrand. I den sistnämnda skulle det nyss färdig­ byggda Matteuskapellet vid Vanadisvägen tills vidare fungera som kyrka. Den före­ slagna Rörstrandsförsamlingens namn ändrades på kyrkostämma den 26 mars 1905 till Matteus. - Enligt det andra alternativet skulle församlingen delas i två - Adolf Fredrik och Gustav Vasa - dock på sådant sätt, att en förnyad delning under­ lättades. Adolf Fredrik skulle få 18 825 invånare och 3 präster, Gustav Vasa 36 272 och 6 präster. Gränsen skulle i huvudsak gå utefter Tegners-, Dala- och Kungstens­ gatorna. Denna gräns avsågs att kunna lämnas orubbad vid en eventuell delning av Gustav Vasa. På kyrkostämma den 6 mars l 905 antogs alternativet om tredelning under förut­ sättning att Kungl. Maj:t gav nådigt bifall härtill. Detta skedde genom Kungl. brev den 2 juni och 25 aug. 1905 samt 7 april 1906. Enligt det förstnämnda brevet bifölls delningen i tre församlingar: Adolf Fredriks, Gustav Vasa och S:t Matteus'. Gränserna skulle bliva de på kyrkostämman beslutade, alltså för den sistnämnda mot Gustav Vasa: Odengatan, Norrtullsgatan, Frejgatan, Hälsingegatan, Odengatan, S:t Eriksplan, S:t Eriksgatan. I övrigt skulle tydligen den odelade Adolf Fredriks församlings gränser gälla i tillämpliga delar, alltså mot Johannes Sveavägen till stadsgränsen vid Brunnsviken, därefter mot Solna stadsgränsen åt s.v. till Karlbergsjön och slutligen denna sjö till S:t Eriksbron. Genom Kungl. brevet av den 25 aug. medgavs, att den odelade församlingens dona­ tioner och fonder finge fördelas och användas på föreslaget sätt och genom brevet av 1 Sv. K., Stockholms kyrkor, B and V, häfte 2, s. 138 ff. Sveriges kyrkor . Slackholm Y . 11* - 204 STOCKHOLM Rmm-r. Tl\.', KJ,t- u- 1 K v, .l GiiH rr R fl!'l.llr· l RF.rRIK.\ [~ 1\, l l! l ) Fig. 140. Ritning till !;y rkans nordfasad av Erik Lallerstedt mars 1901. För­ samlingens arkiv. Foto N . Lagergren 1945. Drawinr( for, the north front of the church, hy Erik Lallerstedt, March 1901. Zcichnung fllr die N. Fassade von Erik Lallcrstedt. März 1901. den 7 april 1906 fastställdes lönereglering för prästerskapet i var och en av de nya församlingarna och förordnades, att delningen skulle gå i verkställighet den l maj 1906. MATTEUS KYRKA 205 Fig. 141. Hitning till kyrkans västfasad av Erik Lallerstedt mars 1901. Församlingens arkiv. Foto N. Lagergren 1945. ~w. Fassade. ~iärz 1901. Zeichnung flir die Erik Lallerstcdt:. Drawing for the west front of the church, by Erik Lallerstedt, March 1901. Därmed var församlingsdelningen ett faktum. Mattens' församling existerar så­ lunda sedan den l maj 1906. Folkmängden i den nybildade församlingen växte snabbt, så att den vid årsskiftet 1917- 1918 uppgick till över 41 000 personer (Prot. ang. förs . delning etc. 1918- 25, s. 17). Frågan om ny delning blev därför aktuell. Den direkta impulsen kom från >>Kom­ mitten för avgivande av förslag till ny lönereglering för prästerskapet i de territoriella församlingarna i Stockholm>>, vilken i en skrivelse uppmanat kyrkorådet i Matteus att utreda, om och i så fall på vilket sätt församlingen lämpligen borde delas (Prot. ang. förs. delning etc. 1918- 25, s. 17). Med anledning härav tillsattes en kommitte, 206 STOCKHOLM KAPELL­ HYGGNADE>J" LA LLEH­ STEDTS HlTNlNGATI som skulle utreda frågan om kyrkans reparation och församlingens delning; konstitue­ rande sammanträde hölls den13mars 1918 (Prot. ang. förs. delning etc. 1918- 25, s. 1). Med anledning av att folkmängden inom församlingen, då dithörande områden blivit fullt bebyggda, ansågs skola komma att stiga till80 000, föreslogs en tredelning, nämligen i en östlig - Matteus - omfattande områdena från östgränsen och fram till 1-Iälsinge­ gatan- S:t Eriksgatan; en nordlig, i huvudsak omfattande områdena n. om Karl­ bergsvägen, och en sydlig i huvudsak omfattande områdena s. därom. Emellertid ansåg prästlöneregleringskommittens arbetsutskott, att utsikterna att driva igenom en tre­ delning av församlingen voro mycket små. Likaså framhöllo stadsarkitekten och stads­ ingenjören (Prot. etc. sid. 49 ff), att uppskattningen till 80 000 av folkmängden i den fullt utbyggda församlingen, vilken uppskattning legat till grund för förslaget om tre­ delning, var för hög; siffran kunde knappast komma att överstiga 60 000 och en två­ delning borde därför vara tillräcklig. Med anledning härav framhöll kyrkorådet för präst­ löneregleringskommitten som sin mening, att församlingen borde delas i två (Prot. 24/1 1921). I sitt betänkande till Kungl. Maj:t följde ocksåprästlöneregleringskommitten denna linje. Sedan ärendet sänts ut till församlingarna för yttrande, beslöts på kyrko­ stämma den 29/5 1923 enhälligt att avstyrka förslaget om delning med hänsyn till att församlingen, som sedan 1906 haft oberäknat höga utgifter för sin kyrka och det nya församlingshuset i händelse av en delning skulle komma att betungas med uppförandet av ännu en kyrka och ett församlingshus. Det långa utredningsarbetet ledde sålunda icke till någon åtgärd. - När detta skrives har kammarrådet Erik Schalling Kungl. lVIaj:ts uppdrag att utreda frågan om reglering av församlingsindelningen i Stockholm. Jämsides med utredningarna angående församlingsdelningen sökte man efter lämplig plats för kyrkorna i de nya församlingarna. Enligt ett av kyrkoherden E. D. 1-Ieiiman undertecknat betänkande, behandlat vid sammanträde i kyrkorådet den 6 april 1900, borde förutom moderkyrkorna byggas 2 kapell i de fattigare arbetarkvarteren. Såsom i Ansgariikyrkan i Hamburg borde i bottenvåningen finnas en större kyrksal för nattvards­ barn, fattigbjudningar, föräldra- och ungdomsmöten, läsesal med bibliotek för arbetare, rum för pastorsexpedition och diakonissa, arbetsstuga för barn m. m. Ritningar och kostnadsberäkningar till ett kapell enligt detta program med plats för 700 a 800 per­ soner hade författats av byggmästaren Gustaf Sällström (Adolf Fredriks församlings arkiv). Kapellet borde snarast möjligt uppföras på en tomt inom kvarteret Midgård i hörnet av Vanaelisvägen och Dalagatan. Även om det nya kapellet icke kom att upp­ föras efter Sällströms ritningar, blev dock kyrkoherde 1-Ieiimans betänkande av största betydelse, eftersom både program och plats för Matteuskapellet däri klart angivits. Kontrakt med Stockholms stads drätselnämnd angående upplåtande av tomten i kvar­ teret Midgårcl underskrevs 18/3 1901 (Adolf Fredriks församlings arkiv, Kyrkoråds­ prat.). Byggmästare Sällströms ritningar, som visade ett kapell i nygotik, kommo icke att följas. Den 30/11 1900 beslöts i stället att ge uppdrag åt arkitekten Erik Lallerstedt MATTEUS KYRKA 207 Rm ING ·11l1·KiwEI!.?·I • Kv:l\IDGARD·rORAocl!:· FREDRIK ·rnRclAJ"'\1.!,1' · ,:, Fig. 142. Ritning till kyrkans syd- och östfasad av Erik Lallerstedt mars 1901. För­ samlingens arkiv. Foto N. La gergren 1945. Drawing for th e south and east fronts of the chnrch, hy Erik Lnllersteclt, March HlOl. Zcichnung der S. und O. Fassadcn. Erik Lallerstedt. März 1901. 208 STOCKHOLM ]( \ PELLET cPPFöncs (född 1864) att författa skiss- och huvudritningar till ett kapell i kvarteret Midgård. De ritningar, som Lallerstedt på grund av detta uppdrag utarbetade, förvaras i Adolf Fredriks församlings arkiv och äro daterade januari 1901. Ehuru kapellet icke utfördes efter dessa ritningar - utsökt vackra och delvis akvarellerade - finner man dock det grepp på uppgiften som utmärker det utförda kapellet, och samma stil - den svenska avläggaren av jugendstilen, som främst lancerats av Ferdinand Boberg. Dessa ritningar lades till grund för de i församlingens arkiv förvarade ritningar, som enligt påskrift gillades av Konungen den 12 juli 1901. Dock komma ej heller dessa att full­ ständigt följas vid uppförandet av kapellet. Det visade sig nämligen att de inkomna anbuden väsentligt överstego de anvisade medlen, varför arkitekten anmodades att göra alla de förenklingar, som lämpligen kunde göras (Kyrkorådsprot. 12/11 1901). De ritningar, efter vilka kyrkan slutligen uppfördes, äro publicerade i Teknisk tid­ skrift, Arkitektur och dekorativ konst, årg. 33, s. 66 f. En jämförelse mellan de fast­ ställda och de vid uppförandet följda ritningarna visar, att de tryckt runda bågar, som på västfasaden (fig. 141) sammanfattade fönstren till grupper om 3 i varje slopats och att tornet (fig. 140) formats annorlunda (fig. 139 och 148). På de fastställda ritningarna har tornkrönet en livligare och rikare form. Murhörnen löpa ut i små tidstypiska tourel­ ler, och mellan dessa går en genombruten huggstensbarriär med ett visst stiltycke av sengotik. Under hörntourellerna finnas vattenkastare av huggen sten och under barriärerna mitt på varje sida en urtavla med kvadratisk omramning. Tornhuven är åttkantig. Kapellet uppfördes av byggmästaren Alfred Johansson enligt ett den 7/12 1901 (Kyrkorådsprot.) antaget anbud, slutande på 168 750 kronor. Enligt kontraktet skulle byggnaden vara under tak den 1/12 1902 och alla arbeten, som ingingo i byggmästarens åtagande, fullt färdiga den 1/8 1903 (Kyrkorådsprot.). Den 29/11 1902 firades taklagsöl (S:t Eriks årsbok 1904, s. 139) och adventssöndagen samma datum ett år senare invig­ des kapellet av ärkebiskop J. A. Ekman, assisterad av pastor primarius J. F. Håhl samt kyrkoherde E. D. Heiiman och övrigt prästerskap i församlingen. Måndagen den 7/12 besågs kapellet av Oscar II, åtföljd av flera medlemmar av den kungliga familjen (Kyrko­ rådsprot.). Av övriga arbeten på kapellet utfördes beklädnaden av huggen sten ovan sockelrt samt 4 pelare inuti kapellet av Lanna stenhuggerier C. Vagel Co (kontrakt 17/1 1902): varmluftsvärmeledningen av ingenjör Hugo Theorell (kontrakt 8/9 1902); orgeln av Åker­ man & Lund (byggnadskommitterades prat. 13/7 1903); bänkar, predikstol, altare och övriga snickerier av Carl Fredriksson Träförädlings Aktiebolag - figurerna på altaret skulle skäras efter av byggherrens ombud godkända modeller (kontrakt 13/5 1903); målning och en del dekorationer, nämligen på triumfbågen och fältet därovan, på frisert vid mittskeppets takfot och på korsets väggar av målarmästaren Allan Norblad (kon­ trakt 15/6 1903); fönster med katedralglas samt en glasmålning med landskapsmotiv efter arkitektens förslag i korfönstret av Neumann & Vagel (kontrakt 30/6 1903; kyrka­ lVIATTEUS KYRKA 209 Fig. 143. Interiör mot koret före ombyggnaden 1923-24. ten 1923- 24. Efter vykort. Inneres grgen den Chor vor den Utnhnu- Interior looking towurds the chnncel, be­ forc rcconstruction 1923- 24. rådspro t. 9/9 l 903), bildhuggerierna av Sundström & Me lin; smiden av ornamentsme­ den G. A. Allstrin - grindar, ornerade galler ovanför nord- och västportalen, beslag till samma portalers dörrar m. m. enl. arkitektens ritningar (kontrakt 14/7 1903); ljus­ kronor och lampetter enl. företedda och godkända ritningar av Gusums Bruks Fabriks­ aktiebolag (kontrakt 25 /6 l 903); elektriskt tornur av urfabrikören G. W. Linderoth (kontrakt 13/8 1902). Det ursprungliga kapellet kvarstår än idag i huvudsak oförändrat vad beträffar n. och v. fasaderna; s. och ö. fasaderna ha emellertid fullständigt ombyggts. Det urspr. till­ ståndet framgår av fig. 142.1 Kapellet var något mindre än den nuv. kyrkan: ö. sidoskeppet fanns icke, koret var mindre, och i stället för det nuv. stora trapphuset vid korets ö. sida fanns endast ett mindre utbygge för sakristian. För interiörens arki­ tektoniska verkan bör den osymmetriska planen med sidoskepp blott på v. sidan ha varit av stor betydelse (fig. 143). Koret och triumfbågen voro dekorerade med stiliserade ro­ scnrankor. 2 Inredningen var också delvis en annan eller har avsevärt förändrats.Bänk­ t KAPELI.ETS URSPH. l J TSEE~nE Sydfasaden i urspr. skick återges på en bild i Teknisk tidskrift, Arkitektur och dekorativ konst Teknisk tidskrift, årg. 33, pl. 3. å r g. 33, s. 65. 2 210 STOCKHOLM inredningen nere i kyrkan var sålunda formad som de ännu i ursprungligt skick bevarade bänkarna på läktarna; speglarna på de sistnämndas barriärer v oro icke slutna som nu utan avstängda med ett gallerverk av tunna ribbor, orgelfasaden1 och altaret voro annor­ lunda formade o. s. v. Bottenvåningen var disponerad på annat sätt än nu. Huvudentren till bottenvåningens lokaler låg på samma ställe som nu (jfr fig. 145); till höger funnos toiletter och kapprum och till vänster vaktmästarbostad om l rum och kök; stora kyrksalen låg på samma plats som nu men var smalare, eftersom ö. sidoskeppet då ännu icke fanns; under koret och sakristian funnos kök och serveringslokal med tillhörande förstuga och ingång på syd­ gaveln; under v. sidoskeppet lågo räknat från n. följande lokaler: i n.v . hörnet de förut nämnda toiletterna; 2 rum med ingång från kyrksalens vestibul, avsedda att rymma ett bibliotek; 2 rum för en diakonissa, därtill hörande tambur i stora tornet samt förstuga och ingång gemensamma med den förut nämnda serveringslokalen. I källaren lågo värme­ kammare och bränsleupplag. Vid församlingsdelningen tillerkändes Matteus vissa penningbelopp, avsedda för anBLIH FönsA>~t- ordnarrdet av gravkor med likkällare och särskild ingång till sakristian, arrbringandet Li l'GS KYnKA av naturlig sten på vissa delar av kyrkans yttermurar samt till åtskilliga förbättringar oc H o:~~B v o- och reparationer (Adolf Fredriks förs. ark. St. pro t. 30/4 1906). Lallerstedt fick i uppdrag Lil ·:s 1907- - 08 att utarbeta förslag, vilket gillades genom Kungl. Maj :ts brev 21/6 1907. Ändringarna och reparationerna utfördes av ingenjör Oscar Hansson; enl. kontraktet skulle de inre arbetena vara färdiga den 1/8 1907, de yttre två månader senare och arbetena i grav­ kapellet den 1/10 1908. Den huggna stenen levererades av Yxhults Stenhuggeriaktie­ bolag. 1, .\l't:LLET För det nya gravkapellet, som inreddes i flygeln utefter Vanadisvägen, utfördes följande arbeten: trappa och ingång med omfattning av huggen sten och dörrar av ek anordnades i s., så att ingången kom mitt på rummets s. kortvägg och motsvarande fön­ ster i n. flyttades något åt v ., fönstren försågas med blyinfattade rutor av katedralglas; i nordfönstret insattes en glasmålning, utförd av Neumann & Vogel, efter skiss av ar­ tisten Aug. Montelius (Förs. ark., Byggnadskommitterades prot. 9/12 1908); planstens­ golv inlades och tak med invändigt synliga takstolar insattes. Trappan till sakristian gick i ett litet vid s. sidan utbyggt torn, vars yttre planfigur utgjorde 5 sidor av en regelbunden 8-hörning. 2 Detta trapptorn revs på samma gång som sakristian vid kyrkans ombyggnad på 1920-t. Av >>naturlig sten» (kalksten) gjordes bl. a . lister kring bottenvåningens fönster och gårdsportalerna samt beklädnad av hela bottenvåningen och strävpelarna. Dessutom gjordes en del mindre arbeten såsom lagning av puts och delvis omfärgning 1 2 P. O. AuRELIUs och H . SECHEn, Stockholms kyrkor i ord och bi ld, Stockholm 1914, fig. 105. R itningar i B. ST. MATTEUS KYRKA 211 av fasaderna, flyttning av dopfunten från dess ur­ VANADISVAG[N sprungliga plats mitt i kortrappan till dess nuv. vid s. sidan av triumfbågen. l 911 utfördes en del reparationer, huvudsakligen bestående i oroputsning av tornet och gårdsmuren samt lagning av putsen på s. gaveln (Prot. 13/7 l 911). - En vårsöndag 1914lossnade en vattenkastare av huggen sten på tornet och föll ned, dock utan att någon människa kom till skada (Prot. 8/4 l 914). En härav föranledd undersökning visade att även andra delar av kyrkans stenbeklädnad var så bristfällig, O JO 20 30 40 SOM. att ytterligare ras kunde befaras. Den oundvikliga reparationen, som var avslutad till hösten l 914, be­ Fig. 144. Situationsplan. Uppmätt av Ragnar Andersson 1935. stod i lagning av stenbeklädnaden samt, där detta situationspla n. Ground plan. Mea­ surements by R ag­ Aufmessung von icke lät sig göra, i borttagandet av lösa bitar. Ragnar Andersnar Andersson son . 1935. 1935. KYRKAN S OM­ Vid konstituerande sammanträde med den av B Y GGNA D kyrkorådet tillsatta >>kommitten för kyrkans re­ 1923--24 paration och församlingens delning>> den 13 mars 1918 beslöts att åt professor Lallerstedt ge i uppdrag att utarbeta förslag dels till kyrkans reparation, dels till dess tillbyggande för att erhålla fler sittplatser. Detta syfte ansåg man lättast nås genom en utflyttning av ö. väggen, så att sidoskepp med läktare kunde byg­ gas även åt detta håll. Dessutom avsåg man att utvidga koret (Kommittens prot. 13/3 1918). Till kommittens sammanträde den 4 maj l 922 hade inkommit kostnadsförslag dels för enbart en reparation av kyrkan, slutande på 193 665 kronor, dels för utvidgning i för­ ening med reparation, slutande på 368 665 kronor. Med hänsyn till det starka behovet av ökat antal sittplatser och till att en utvidgning icke skulle komma att draga avskräc­ kande dryga kostnader i jämförelse med enbart reparation beslöt kommitten förorda reparation i samband med utvidgning (kom. prot. 4/5 1922). Den 23/5 fattade kyrko­ stämman beslut i denna riktning (prot.). Den 18 april l 923 godkändes ritningarna av B. ST. (prot. 15/5 l 923, bil. 4); den 24 beslöt kyrkorådet, att anbud och kostnadsför­ slag skulle infordras på grundval av arkitektens ritningar och arbetsbeskrivning (prot.) . Arbetena utfördes enl. kontrakt av den 13 juli 1923 av byggmästaren Gustaf Niklasson och fullföljdes, sedan denne inställt sina betalningar, av borgensmännen. slutbesikt­ ning ägde rum den 14/10 l 924 och invigning den 25/1 l 925. Från denna byggnadsperiod härrör ö. sidoskeppet och koret med motsvarande utrymmen i bottenvåningen samt det vid ö. sidan av koret belägna trapphuset, vilket även rymmer sakristian med tillhörande biutrymmen. Vad som i övrigt utfördes framgår genom beskrivningen av kyrkan, dess inredning och inventarier. - 1 9 0 2 -03 ~ 1')23-24 Fig. 145. Plan av bottenvåningen. Efter E. Lallersledts ombyggnadsritning från april 1923, kompletterad 1945. Plan of the ground floar . _\fler Erik Lnllcrstcdt's clrawing for reco n structions from April Hl23, supp­ lementcd 1945, Pin n des U ntergeschosses. l\: nch E . Lnllerstedts Cm ­ hnuzeichnung, April 1923. ergänzt 194;). ~1902-03 ~ 1923-24 ""' > cD ~ c >-l >-l trl C/l ~ ::o ~ >-< > Fig. 146. Plan av kyrkan. Uppmätt av Ragnar Andersson 1935. Plan of the church. Measnrements by Ragnar Andersson 1935. Plan der Kirche. Aufmessung von Ragnar Andersson. 1935. 214 STOCKHOLM BYGGNADSBESKRIVNJNG Kyrkans tomt (fig. 144) avgränsas mot granntomterna genom putsade och i gråbrunt avfärgade tegelmurar med skiffertak. Till gården leda två breda tryckt rundbågiga portar i n. och v. på ömse sidor om kyrkan. Bägge ha rikt profilerad omfattning av hug­ gen kalksten. Ovanför n. porten, som är täckt med huggen sten, är uthugget ett av rosor omgivet kors med törnekrans och ovanför den v., som har skiffertäckt sadeltak, ett språk­ band utan inskrift. Bägge portarna ha järngrindar i konstsmide, utförda av G. A. All­ strin 1903 (j fr s. 209). I flygeln åt Vanadisvägen inreddes 1908 ett gravkapell (planen fig. 145). Flygeln har liksom kyrkans gatufasader sockel av huggen granit. Murarna äro klädda med huggna kalkstenskvadrar och avslutas uppåt med en profilerad taklist, som på ett karakteristiskt sätt är mjukt uppsvängd över fönstren liksom under inverkan av ett tryck från dessas bågar. Det pyramidformiga taket är täckt med skiffer. De brett rund­ bågiga fönstren ha rikt profilerad omfattning av huggen sten. På s. sidan är ingången med fritrappa av gråsten, rundbågig, rikt profilerad omfattning av kalksten och där­ ovan ett språkband med >>GRAVKAPELL» och en bård av rosor. T. v. är en enkelt for­ mad ingång till ungdomsföreningen Matteuspojkarnas lokal med fritrappa av gråsten utanför. Invändigt har kapellet golv av bruna och grå kalkstensplattor. Väggarna äro putsade och avfärgade i vitt med höga, bruna träpaneler och fasta bänkar utefter lång­ väggarna. Innertaket består av från kapellet synliga takstolar, som uppbära panel av liggande, spåntade bräder; hela innertaket är brunbetsat och fernissat. ])e inre fönstren bestå av blyinfattade rutor av katedralglas med en kantbård av rosenrankar i grönt och rött. I fönstret åt Vanadisvägen finnes innanför kantbården ett landskap, belyst av den nedgående solen; 3 kors t. v. ange Golgata. Färgerna äro gråblått, guldgult och rött. Glasmålningen utfördes 1908 av Neumann & Vogel (signatur) efter kartong av artisten Aug. Montelius (prot. 20/11 och 9/12 1908). På en plattform av huggen kalksten ett stycke från n. kortväggen står ett enkelt altarbord av brunbetsat trä. Framför detta står en golvfast katafalk av brun och grå kalksten, huggen av Yxhults stenhuggeriaktiebolag efter ritningar av arkitekten Laller­ stedt (pro t. 20/11 1908). Kyrkan, vars plan framgår av fig . 145 och 146, är uppförd på grund av granitblock för de grövre murarna och av betong för invändiga källarmurar. Murarna äro av tegel och kalksten. För att skapa möjlighet för byggnaden att hävda sig mot bostadskomplexen på de angränsande tomterna har arkitekten format den med två kraftiga accenter, som genom relativ storlek och monumentala former kunna ta upp en framgångsrik tävlan med omgivningens boningshus. Åt Dalagatan är det tornet, som har denna uppgift och åt Vanadisvägen nordfasaden (fig. 139); samtidigt har han genom västfasadens GR A V l(A.PELL J{ YR K:\ ~S PL AN OC H :\ TATER f :\L ...... "' (l) <:: ~· ~ ':: c '"' "' ,. ~ ;" g :! ;:; (l) ~ ;<:! >­ >-3 ~ c \/l ~ >-3 trJ ::o ~ >­ >< l 0 i , ' 5 ·= Fig. 147. lO ' Längdsnitt mot ö. Uppmätt av Ragnar Andersson 1935. Longitudinal section towards the east. Measure­ ments by Ragnar Andersson 1935. Längsschnitt gegen O. Aufmessung von Ragnar Andersson, 1935. 216 STOCKHOLM Fig. 148. Tvärsnitt mot s. Uppmätt av Ragnar Andersson 1935. Transverse scction towards the south. l\lca­ suretncnts by ]{agnar Andersson 193i1 . Qucrschnitt gegen S. Aut'messung von Rag­ nar Andersson. 193f>. MATTEUS KYRKA 217 Fig. 149. De tre vise männen, oljemålning på s. väggen i stora kyrksalen, utförd 1925 av Olle Hjortzberg. Foto N. Lagergren 1945. The Three Wise l\1en, oil painting on the south wall in the !arge church-hall, executed in 1925 by Olle Hjortzberg. Die drei weisen l\1änner. Ölgemälde von Olle Hjortzberg, 1\l25, auf der S. \Vand des grossen Gemeindesaals. fönsterindelning skapat en formell föreningslänk med boningshusens våningsarki­ tektur. N. fasaden åt Vanadisvägen (fig. 140) reser sig djärvt som gavlarna på en uppländsk gråstenskyrka från gotisk tid. Sockeln är av gråsten. Därovan är fasaden till samma höjd som de två strävpelare, som indela fasadens nedre delar, klädd med kalkstenskvad­ rar. I övrigt är den slätputsad och avfärgad i ljust gråbrunt och med gavelkonturerna kantade med kalksten. Fram till restaureringen 1923- 24 kröntes gaveln av ett för arki­ tekturstilen vid kyrkans tillkomsttid synnerligen typiskt överstycke med ett av ornament omgivet kors. När detta överstycke på 1920-t. togs bort, och gaveln fick sin nuv. strikta kontur, uppsattes den förgyllda kyrktuppen av smidesjärn. Mitt på fasaden finnes i gatans plan en tryckt rundbågig port med profilerad omfattning; ovanför är ett språk­ band, på vilket läses >>K YRKSAL». Dörrarna tillkomma vid ombyggnaden 1923- 24. I övrigt domineras fasaden av en hög rundbågig nisch med profilerad omfattning. Högst upp på nischens båge står en ornamental platta av kalksten, med bokstä­ verna IHS. I nischens nedre del finnas tre fönster med omfattning av kalksten, upp­ till utlöpande i en korsblomma; i den övre ett stort rundfönster med omfattning och spröjsverk av huggen kalksten. På omfattningens övre del ligger en bård av rosor; spröjsverkets ringformiga mittparti prydes av en törnekrans. Till belysning av vinden finnes högt upp i röstet en grupp om 3 fönster i en gemensam omfattning av huggen kalk­ sten. 218 STOCKHOLM Fig. 150. Interiör mot koret efter ombyggnaden 1923- 24. Inneres gegen den Chor nach den U1nbauten 1923- 24. Foto N. Åzelius 1935. Interior i'acing the chancel ur-ter rebuilding 192:3- 24. l'i. v. Hönl'i- TOnNET HuvuDENTHE Kyrkans nv. hörn är utbildat som ett torn (fig. 139), vars nedre del har formen av 2 med strävpelare infattade och med kalksten helt klädda gavlar och vars övre del är ett åttkantigt torn, som till i jämnhöjd med v. fasadens taklist är klätt med kalkstenskvadrar och därovan putsat och avfärgat i ljust gråbrunt samt försett med hörnkedjor av kalksten. I varje sida finnes en liten rektangulär fönsterglugg och högst upp ett halvrunt fönster med profilerad omfattning av huggen kalksten. Huven är täckt med koppar, nu vackert ärgad. Inom nv. hörntornets n. gavel, krönt med ett av roseurankor omgivet kors, rymmes kyrkans h u vu d p ort al, vilken är rundbågig med rikt profilerad omfattning av huggen kalksten. Ovanför portalen ligger ett språkband med inskriften: »FRID VARE EDER.>> Portöppningen är stickbågig. I fältet ovanför finnes ljusöppningar med svartmålat järngaller i form av rosenstänglar, utfört av G. A. Allstrin 1903. Dörrarna äro av stående ekbräder med rika, smidda järnbeslag, även de utförda av G. A. Allstrin. Vid ombyggnaden 1923- 24 kläddes dörrarnas insida med tunn ekpanel, anordnad som fyllningar och ramstycken. MATTEUS KYRKA 219 Fig. 151. Interiör mot orgeln efter ombyggnaden 1923-24. Foto N. Lagergren 1945. Inneres gegen die Orgel nach den Umbautcn. 1923- 24. Interior Jooking towards the organ after rebuild­ ing 1923-24. Framför huvudentrenär en monumental fritrappa, vars underbyggnad har sockel av huggen granit och i övrigt är klädd med kalkstenskvadrar. Trappstegen äro av gra­ nit och räckena av huggen kalksten med enkla järngaller i öppningarna. V. fasaden åt Dalagatan (fig. 139) är ovanför den släta granitsockeln helt klädd med huggen kalksten. Den avslutas uppåt av en profilerad taklist, över vilken murpartierna mellan fönstergrupperna skjuta upp på ett för kyrkans byggnadsstil mycket karakteris­ tiskt sätt. Dessa uppskjutande partier äro sedan l 935 inklädda med kopparplåt. Fasa­ den delas i tre fack av till två tredjedelar av murhöjden nående strävpelare. I varje sådant finnas fönster i 3 våningar, motsvarande bottenvåningen, kyrkans bottenplan och dess läktare. Bottenvåningens fönster - 2 i varje fack - äro rundbågiga med rikt profilerad omfattning. De två övre våningarnas fönster - 3 i varje fack - sitta inom .varje fack i ett insänkt murparti med rikt profilerad list runt om. Mellanvåningens fönster äro rektangulära med enkel omfattning; översta våningens något högre och försedda med konturerad avtäckning. 15• - Sveriges kyrkor. Stockholm V. 220 STOCKHOLM Fig. 152. Felarkapitäl av huggen och delvis förgylld kalksten. Pillar capita! of Foto N. Lagergren 1945. dressed and partia U~· gilded limestonc. PfeilerkHpitelle aus beha uenem und teilweise vergoldetem Kall;stein. TonNET Tornet, som till hela sin höjd är av kvadratisk plan, har vid hörnen åt gatan med huggen kalksten klädda strävpelare. Såväl åt gatan som åt gården äro fasaderna till samma höjd som strävpelarna klädda med kvadrar av huggen kalksten. Därovan äro murarna slätputsade och avfärgade i gråbrunt. Uppåt avslutas murarna med lister av huggen kalksten. I hörnen finnas vattenkastare med ornerade stöd. Mitt på var sida avbrytes taklisten av en rund vit urtavla med svarta visare och romerska siffror. Ovanför taklisten stå i hörnen pelare av huggen kalksten med fasade hörn och en dekoration i relief på de utåtvända sidorna. Utrymmet mellan pelarna stänges av ställbara lameller av svartfärgad ek. Tornhuven, som är klädd med vackert ärgad kop­ par, har i hörnen tidstypiska toureller, vilka ge ett intryck av att huven med sådan kraft trätts över de bärande pelarna, att dessa bugglat ut huvens tunna plåthölj e. Mitt på var och en av tornhuvens sidor finnes ett litet fönster och högst upp en rund, uppåt smalnande, korskrönt lanternin med 8 rundbågiga öppningar vid basen. MATTEUS KYRKA 221 SYUFASADEN, SÖ. TRAPPHU­ Sy dfasad en, s. ö. t ra p ph u se t, som även inrymmer sakristian, och östfasa­ d e n fingo sin nuv. gestaltning vid tillbygg­ naden 1923- 24, (jfr s. 211). Sockeln och bottenvåningen äro spritputsade och av­ färgade, den förra i grått, den senare i rödbrunt. Bottenvåningen avgränsas upp­ åt av en huggen kalkstenslist. Murarnas övre delar äro slätputsade och avfärgade i gråbrunt. Taklisten är klädd med koppar­ plåt. På nu ifråga varande partier av kyr­ kan ha dörrar och fönster inga omfatt­ ningar av huggen kalksten; blott den i s. belägna rundbågiga portalen till s. ö. trapp­ huset med brunbetsade trädörrar av ram­ verk och fyllningar har poster av nämnda material. De stora fönstren i läktarvånin­ gen på östfasaden ha trepassformig båge. Taket över själva kyrkan är täckt med skiffer på träpanel och takstolar av trä. Taket över s. ö. trapphuset har lågt kop­ partak med en sluten lanternin, krönt av en flöjel med årtalet 1925, erinrande om tidpunkten, då kyrkan blev färdig efter ombyggnaden 1923- 24. Bottenvåningens nuv. disposition framgår av planen (fig. 145). Av de olika lokalerna kan endast stora kyrksalen göra anspråk på att bli föremål för beskriv­ Fig. 153. Detalj av mittskeppstaket med kon­ solfigurer från 1903 och dekorativ målning från ning. Väggarna målades 1944 i lj u st grågult 1924 av Filip Månsson. Foto N. Lagergren 1945. med målad panel och pilasterindelning i Detail des Mittschiffs­ Detail of the ceiling of daches mit Konsolfiguren the centre aislc with con­ von 1903 und Dccora­ sole figures from 1903 and mörkare, varmt grå marmorering. Taket, tionsmalerei von Filip decorative p a inting from Månsson, 1924·. 1924 by Filip Månsson. vars form är beroende av de grova bjäl­ karna, som uppbära golvet i kyrkans mittskepp, är indelat i kasetter med i gips upplagda lister och ornament. Ett halvcirkelfor­ migt väggfält över ingången till mindre salen är dekorerat med en direkt på muren utförd målning, sign. Olle Hjortzberg och utförd 1925 (fig. 149; B. 220, H. 110). Målningen framställer de tre vise männen på vandring, ledda av Bethlehemsstjärna. Figurernas dräkter och mantlar i brunrött och rött, blått och vitt, olivgrönt, tegel­ rött och grått avteckna sig mot den mörka bakgrunden och den djupblå himlen. S .E T, ÖSTFASA ­ DEN YTTEHT :\K INTERIÖHEit flOTTEN - VÅN lNGEN Fig. 154. Glasmålning i korfönstret, utförd 1924 efter kartong av Olle 1 -Ijortzberg. Foto N. Lagergren 1945. Stained glass in the ehancel window, executed in 1924 after cartoons hy Olle 1-Ijortzberg. Glasmalerei im Chorfenster, 1924 ausgefCthrt nach Kartons von Olle Hjortzherg. MATTEUS KYRKA 223 Fig. 155. Korets s. vägg med kalkmålningar, utförda 1924 av Olle Hjortzberg. N. Åzelius 1935. Foto S. W a nd d es Chors mit Fresken von Olle Hjortz­ berg. 1924. south wall of chancel with paintings on plaster executed in 1924 by Olle Hjortzberg. 224 STOCKHOLM Fig. 156. Kalkmålningar på v. kormurens högra fält, utförda 1924 av Olle Hjortzberg. Foto N. Åzelius 1935. Paintings on plaster on the right field of the west wall of the chancel, by Olle Hjortzberg in 1921. Fresken auf dem FeJd der westl. Chor­ wand, 1924. Olle Hjortzbe1·g. MATTEUS KYRKA 225 Fig. 157. Jesus går på vattnet, detalj från väggfältet fig . 1.56. Foto N. Azelius 1935 . .Jesus walks on the water. Detail of the wall­ panel fig. 156. .Jesus geht auf dem Wasscr. Detail von Abb. 156. Vestibulen innanför huvudingången i n. har golv och trappor av brun och grå KYRKANs slipad kalksten, vitputsade väggar och kryssvalv, uppburna av stickbågiga gördel- vEsTIBULER bågar. I väggen mitt emot stora dörren är en nisch för en skulptur. Vindfånget innan- oen TRAPPoR för stora dörren till själva kyrkan med dubbla dörrar, allt med marmorering i olika nyanser av grått, härrör liksom övriga dörrar till själva kyrkorummet från restaure­ ringen 1923- 24. Från vestibulen leder en trappa till läktaren. Trapphusen i tornet och sakristiutbygget ha golv och trappor som i norra vesti­ bulen, vitputsade väggar och vitputsade kryssvalv. sakristian från 1923- 24 har parkettgOlV, Vitputsade Väggar med målad panel SAKRISTIAN nedtill i grå marmorering och välvt tak, bestående av 2 kryssvalv på ömse sidor om ett 226 STOCKHOLM tunnvalv; valven äro låga och bågarna tryckt runda. Mitt på väggen mot koret är en rundbågig nisch - ovanför ett altare. Till kordörren leder en trätrappa, vars räcke och underdel äro marmorerade som panelen. Dörrens utsida är belagd med profilerade bräder i stjärnmönster och färgad i mörkt brunt. KVll.KO­ HU:\L\IET Golvet är i kyrkan inom bänkkvarteren belagt med linoleummattor, i gångarna och i koret av gråbrun, slipad kalksten. På läktarna är golvet belagt med linoleum­ mattor. Väggarna äro överallt vitputsade och på triumfbågen och i koret prydda med kalk­ målningar (se nedan s. 227 f.). Till sidoskeppen öppna sig från mittskeppet på var sida 3 breda rundbågiga öppningar (fig. 147). Bågarna uppbäras av huggna kalkstenspelare med profilerade baser, halvrunda hörnkolonnetter och skulpterade, delvis förgyllda kapi­ täl med kerubhuvuden i hörnen och rosor (fig. 152). Västsidans pelare och kapitäl höggas 1902 av Lanna stenhuggerier (kontrakt 17/1 1902), östsidans vid ombyggnaden 1923- 24 med de gamla som mönster. I n. väggen öppna sig ovan läktaren 3 rundabågar(fig.l51), uppburna av kolonner med i puts upplagda, delvis förgyllda kapitäl. Kyrkans innertak av trä uppbäres av inåt synliga takstolar, l par mellan 2 motstå­ ende pelare och l ensam utefter gavlarna. Mittskeppets takstolar uppbäras skenbarli­ gen av på konsoler stående, snidade och målade änglagestalter, utförda 1902- 03 av Sundström & Mellin (fig. 153). Mellan takstolarna är taket indelat i kassetter var och en med en dekorativ figur och förgyllda kantlister. Kassetternas målningar äro i mittskeppet i rött, gult och vitt på mörk botten, i sidoskeppen i grått på mörkt gråblå botten. Vid mittskeppstakets fot löper en på muren målad spiralranka i ljusgrått på svart botten. - Takets kasettindelning - liksom givetvis också hela taket i ö. sidoskeppet - till­ kom 1923- 24; i samband härmed utfördes den dekorativa målningen av artisten Filip Månsson (Byggnadskommitterades prot. 11 /3 1924). KO HET Triumfbågen har rund båge och i puts upplagda profiler, vilka utan att brytas av något kapitäl, fortsätta runt bågen. Koret erhöll sin nuv. storlek genom att ut­ vidgas åt s. vid ombyggnaden 1923- 24. Det täckes av 2 rektangulära rabbizvalv med runda tvärbågar och runda sköldfält samt i puts upplagda ribbor, vilka bilda ett stjärn­ mönster av samma form som på senmedeltida valv. I s. korfönstret är insatt en glasmålning (fig. 154), föreställande Kristi uppstån­ delse, utförd 1924 efter kartong av professor Olle H j ortzberg (Byggnadskommittera­ des prot. 10/4 1924). I målningens övre del synes Kristus i vit klädnad med uppsträckta händer sväva inom en av grågula strålar omgiven mandorla; i nedre delen 2 sovande knektar med dräkter i vitt och rött, avtecknande sig mot mörkt brungrå, blomster­ strödd bakgrund. GL ASMÅLNlNG I KORFÖX ­ STHCT KonETs v ocH 1924 dekorerades korets väggar och valv med målningar i kalkfärg; de figurala partierna utfördes av professor Olle Hjortzberg och de dekorativa av Filip Månsson. ~rAL"!rNoAn (Kyrkorådsprot. 14/8; kyrkostämmoprot. 25/8). Väggarna äro närmast över golvet vA L v­ \a a­ MATTEUS KYRKA 227 försedda med en i svart, grått, brungrått och vitt utförd dekoration, som vill ge intryck av inläggningar med olikfärgad marmor (fig. 155). Triumfbågen och de tvär­ gående bågarna ha liknande dekoration på ljusgrå grund. Väggfälten indelas av tunna bårder i våningar och varje våning i scener av smala svarta kolonnetter med mönster i blått, vitt eller grått. Enligt konstnärens programskrivelse till kyrkorådet (bil. t. kyrkorådsprot. 14/8) har uppdelningen av väggfälten på ovan beskrivet sätt in­ spirerats av kompositionsschemat i vissa medeltida Upplands-kyrkor. Dispositionen av målningarna är gjord efter följande principer: målningar av allmänt symbolisk natur ­ på de halvrunda fälten överst, såväl på altarväggen som på ö. och v. väggens s. hälft; på väggfälten i övrigt framställas konkreta tilldragelser. Inom dessa urskiljas 3 ämnes­ grupper: Jesu historia, Jesu liknelser och Jesu underverk. Den första ämnesgruppen behandlas på ö. väggens s. hälft, på s. väggen och på v. väggens s. hälft; liknelserna behandlas på ö. väggens n. hälft och underverken på v. väggens n. hälft. I en artikel i Svenska Dagbladet den 24/1 1925 yttrar August Brunius bl. a. angående målningarna: >>Det är en penselns berättarkonst, som här firar triumf. Och Hjortzberg har alltid varit en skicklig kompositör och tekniker, men här har han självmant över­ givit det virtuosa formstudiet, förenklat sin stil både i teckning och färg, sökt den direkta berättarmetoden och den intima stämningen. Färghållningen är abstrakt och inskränkt till ett fåtal accenter: roströda och ärggröna, en stenblå, en svagt gul , en mörk violett, alltsammans mot kalkväggens ljusa botten. Teckningen är mera framträdande, därför att den lyckas förena stränghet med den lättaste antydan.>> Målningarna av allmänt symbolisk natur ha följande ämnen. På s. väggen (fig. 155): Kristus sittande på regnbågen, omgiven av solen och månen samt tillbedjande änglar. På ö. väggen till höger: Kristi förklaring. På v. väggen till vänster: Kristus inom en mandelformig nimbus stående på jordklotet och omgiven av knäböjande änglar. Scenerna ur Jesu historia skola läsas från vänster till höger med början i översta -våningen på ö. väggens s. fält. l. sakarias (?) offrar i templet. 2. Josef mottager i dröm­ m en en uppenbarelse att ej skilja sig frå n Maria (?) 3. (på altarväggen) Marie bebådelse. 4. Marias och Elisabets möte. 5. Jesu födelse. 6. Flykten till Egypten. 7- 9. (på v. väg­ .gen) Jesus vid 12 års ålder i templet. - I mellanvåningen på ö. väggens s. hälft. l. Jesus kallar lärjungar. 2. Bergspredikan - en man med svart kortklippt hår bland åhörarna t. h. har fått konstnärens drag. 3. (på altarväggen) Lärjungarna plocka ax på sabbaten. 4. Jesus hos Marta och Maria. 5. Jesus välsignar barnen. 6. Änkans skärv. 7. Zacharias i fikonträdet; hör till 9- 11 (på v . väggen) Jesu intåg i Jerusalem. - I nedersta våningen på ö. väggens s. hälft. l. Johannes döper Jesus. 2. Nattvardens instiftelse. 3. (på altar­ väggen) Jesus i Getsemane. 4. Judas förråder Jesus. 5. Jesus inför Pilatus. 6. Petri förnekelse. 7. (på v. väggen) Jesus bär sitt kors. 8. Kvinnorna vid graven. Målningarna med ämnen från Jesu liknelser på ö. väggens n. hälft framställa. I båg­ fältet: Kristus som vinträdet. I översta våningen från vänster: l. En blind leder en blind. 2. Huset på hälleberget och huset på sanden. I mellanvåningen: 1- 2. Det ofruktbara 228 STOCKHOLM vinträdet. 3. Såningsmannen. I nedersta våningen: l. Den förlorade sonen. 2. Det åter­ funna fåret. Målningarna med ämnen från Jesu underverk på v. väggens n. hälft (fig. 156) fram­ ställa. I bågfältet: Vinundret vid bröllopet i Kana. I övre våningen från vänster: l ~ 2 . Jesus botar hövitsmannens tj ä nare. 3. Jesus botar en blind. I mellanvåningen : l. Jesus botar en kvinnas blodgång. 2. Jesus uppväcker Jairi dotter. I nedre våningen: l. Jes us går på vattnet (fig. 157). 2. skattepenningen. De bägge korvalvens dekoration är lätt och luftig. Hibborna och kanterna mar­ keras av blå band. På s. valvet är närmast hjässan evangelisterna Lukas' och Johannes ' symboler målade i blått. Kapporna dekoreras dessutom av kringflygande språkband med salighetsbevisningarna ur Jesu bergspredikan. Norra korvalvet har en liknande deko­ ration med evangelisterna Matteus' och Markus' symboler vid hjässan och Fader vår på språkbanden. Dessutom märkas 2 fiskar, vanliga Kristus-symboler. - När detta skri­ ves (januari l 946) föreligga av Olle Hjortzberg utförda skizzer till målningar för vägg­ fältet ovanför bågarna på mittskeppets n. vägg. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altarbordet, som är av trä med skiva av polerad brun kalksten, utfördes 1924 (Byggnadskommitterades prot. 16/10). Altarprydnaden (fig. 158) är utförd i trä och består av en skärm med arkitektonisk ALT AR ­ PR YD N AD indelning: korintinska kolonner med svarta skaft och förgyllda baser och kapitäl uppbära ett svart etablement med förgylld äggstav; mellan kolonnerna gröngråa pilastrar, inramande en i grått marmorerad rundbåge med en list i rött och guld runtom och upp­ buren av rödbruna kolonner med grå ådring och försedda med förgyllda baser och bägarformiga bladkapitäL Bakgrunden inom bågfälten är blå med grå ådring. Inom varje fack står en figur av snidat och krederat trä med gråbrun karnation och veckrika blankförgyllda dräkter. Figurerna äro från vänster Lukas, Matteus, Kristus, J ohannes och Markus. Altarprydnaden står på en i gröngrått marmorerad predellamed en förgylld list med målad äggstav kring mittfältet. Predellans H . 45. Altarprydnadens H . 123, B. 425. - Altarprydnaden utfördes 1924, de arkitektoniska delarna av Nordiska kom­ paniet efter ritningar av prof. Lallerstedt, målningen på nämnda partier av Filip Månsson och figurerna samt deras kredering och målning av skulptören Ivar Jonsson (Byggnads­ kommitterades prot. 13/12 1923). FI\AUi\1ENT AV Av kyrkans urs pr. altarprydnad (synlig på fig. 143) hava en del fragment bevarats : ÄLDRE ALTAR- pilastrar och ett kors, allt av trä med sniderier rosenrankor, törnekrans m. m. ~ och P RYDNAD målat i brun ådring med förgyllda lister. Korsets H. 156, B. 90. - Den urspr. altar­ prydnaden utfördes l 903 efter Lallerstedts ritningar (kyrkorådsprot. 23/1). ALT/\. HE MATTEUS KYRKA 229 Fig. 158. Altarprydnad utförd 1924, figurerna av Ivar Jonsson och de arkitektoniska particrna efter ritningar av Erik Lallerstedt. Foto N. Åzelius 1935. Altarornament made in 1924, figures by Ivar ,Jonsson and the nrchitectonic parts after drawings h~ · Erik Lall erstedt. .-\ltarschmuck 1024·. Die Figuren vou Ivar ~Jonsson und die architektonischen Partien nach Zeichnungen von Erik Lallerstedt. A lta rri n g e n av trä indelas av pilastrar i fält med bågställningar (fig. 155). Pilastrarna äro marmorerade i grått med förgyllda kapitäl, bågfältens kolonner i rött med förgyllda baser och kapitäl; överst ett förgyllt tandsnitt. Dynan klädd med röd sammet. Altar­ ringen utfördes 1924 av Nordiska kompaniet, dekoreringen av Filip Månsson (Byggnads­ kommitterades prot. 25/11 1924). Sifferskåp, 4 st., med dörren utbildad till nummertavla. Marmorerade i grått med snidade och förgyllda ornament upptill och nedtill. H. 139, B. 53. Predikstolen (fig. 159), av trä, är uppställd på en särskild plattform av slipad gråbrun kalksten vid ö. sidan av trappan till koret. Korgen vilar på kolonner med i mörk­ grått marmorerade skaft samt förgyllda baser och kapitäl. Korgens av kannelerade pilastrar avgränsade sidor med om bandflätning erinrande sniderier i entablementet är marmorerad i gråsvart och gulgrått med vissa detaljer i guld. Trappans räcke är behandlat på liknande sätt. I korgsidornas listinramade fält finnas målningar, vilka med början från vänster framställa: l. Melkisedeks offer. 2. Isaks offrande. 3. Kristus på korset. 4. Kopparormen. Färgerna äro i huvudsak kraftigt rött och blått mot mörk bakgrund. Ljudtaket krönes av en lanterninliknande överbyggnad med snidade lister och kapitäl; målat i överensstämmelse med korgen. Mitt på undersidan ett förgyllt, likarmat ringkors och i fälten runt om grå växtornament på blå grund. - Predikstolen utfördes 1903 efter Lallerstedts ritningar (kyrkorådsprot. 23/1). Den var urspr. försedd med en nedåt smalnande underdel, vilken 1924 utbyttes mot de nuv. kolonnerna. Mål­ ningarna i korgens fält utfordes av Olle Hjortzberg (Byggnadskommitterades prot. 5/9 1924) och övrig dekor av Filip Månsson (Byggnadskommitterades prot. 9/5 1924). ­ A LT .\Hn'"" ?'lUMMER­ TAVLOH PH'"''KsroL 230 STOCKHOLM Fig. 159. Predikstol från 1903, kolonnerna under korgen från 1924. Målningarna i bröst­ ningens fyllningar utfördes 1924 av Olle Hjortzberg. Foto N. Åzelius 1935. Kanzel von 1903, Säulen unter dem Kanzelbecher von 1924. Die Malercien in den Flillungcn der Brustung 1924 von Olle Hjortzbcrg. Pulpit from 1903, the columns under the hody from 1924. The paintings in the panels of the parapet exeouted in 1924 by Olle Hjortzberg. MATTEUS KYRKA 231 Fig. 160. Dopfunt av huggen kalksten, utförd 1904 efter ritningar a v Erik Lallerstedt. Foto N. ÅseHus 1935. Font of dressed limestone, exeeuted in 1904 after drawings by Erik Lallerstedt. Taufstein nus b ~ h a u e nem Kalks tein. 1904 nach Zeichnung en von Erik Lallerstedt . Timglas av förgylld koppar, utfört av konstgjutaren H. Bergman efter ritning av Olle Hjortzberg (lNv.). H. 60. Bänkarna i kyrkorummets nedre våning ha rektangulära gavlar med ramverket i mörkt brungrå marmorering och fälten i renare grått. Utförda 1924 av Nordiska kompa­ niet efter Lallerstedts ritningar; marmoreringen av Filip Månsson (Byggnadskom­ mitterades prot. 31/5 1924). - På läktaren är den nu i grått målade urspr. bänkinred­ ningen med genombrutna konturerade gavlar bevarad. 16 Sveriges kyrkor. Stockholm . V BÄNKAR 232 STOCKHOLM Fig. 161. S:t Matteus, skulptur av målat och förgyllt trä, utförd av Ivar Jonsson 1924. Foto N. Azelius 1935. St. Mattens . Holzskulp­ tur, bernalt und vergoldet . Ivar ,Jonsson . 1924. St. Matthew, sculpture of painted and gilded wood, executcd by Ivar Jonsson, 1924. MATTEUS KYRKA Barriärerna till åhörarläktarna prydas av rundbågsarkader med snidade och för­ gyllda bladornament i svicklarna. Ham­ verket är marmorerat i grått och rund­ bågsfälten i mörkt gråviolett; en del lister äro förgyllda. På de två urspr. läktarnas barriärer v oro rundbågsfälten från början slutna med ett galler av stående träribbor, ännu kvarsittande innanför de 1924 in­ satta fyllningarna. Målningen utfördes 1924 av Filip Månsson. På n. läktaren finnes för kören och or ­ gelns spelbord en särskild estrad med i grått marmorerat räcke av träribbor och lister. 233 Ui.KTATIE Orgelfasaden (fig. 151) består av en pip­ vägg med bågformigt nedsvängd övre kon­ tur mellan 2 pipknippen. Piporna sam­ manhållas av profilerade ramar; fasadens mittparti prydes av 2 hermpilastrar med snidade och förgyllda kerubhuvuden. Hamverket är marmorerat i mörkgrått med förgyllda detaljer. - Fasaden utför­ des 1924 - delvis med utnyttjande av partier från den urspr. fasaden - av Nor­ diska kompaniet efter Lallerstedts ritning (Byggnadskommitterades prot. 13/12 1923) och målades av Filip Månsson. Samtidigt insattes trägaller i den mindre rundbå­ gen på s. sidan om orgelfasaden; motsva­ Fig. 162. Vinkanna av förgyllt silver, utförd hos rande galler på ö. sidan tillkom 1944 C. G. Hallberg 1913. Foto N. Lagergren 1945. \Veinkanne, vergoldetes Winc flagan of silver gilt (kyrkorådsprot. 30/10). Silber. Ausgeflihrt bel C. by the firm of C. G. Hall­ G. Hallberg 1913. berg, 1913 . O r g e l n byggdes 1924 a v Åkennarr & Lund, varvid det av samma firma utförda äldre verket från 1903 togs i utbyte (kontrakt 5/10 1923). År 1945 utökade Åkerman & Lund orgeln med 7 nya stämmor (kyrkorådsprot. 8/12 1944). Dopfunt av huggen kalksten (fig. 160) med en bård av starkt stiliserade murgrönsblad längs kanten och inskrift: >>Låten barnen komma till mig och förmenen dem det icke.>> H. 87, Diam. 111. - Dopfunten utfördes 1904 efter ritningar av Lallerstedt och stod 16" - Sveriaes kyrkor. Stocklwlm V. OTIGELFASAD- ORGEL DOPFUNT 234 STOCKHOLM SKUf,PTUHETI ~ATTVARDS- 1\.~RL BRUDKRONA ursprungligen mitt i korbågen alldeles nedan­ för trappan till koret på en särskild platt­ form av ett trappstegs höjd. S:t Mattens, träskulptur, krederad och målad (fig. 161). Karnationen gulgrå, hår och skägg grå. Den veckade fotsida klädnaden är mörkt röd med olivgrönt bälte kring livet; en svart mantel med blankt förgyllt foder faller från axlarna ned över ryggen. H. 124. - Skuren, krederad och målad av Ivar Jons­ son l 924 (Byggnadskommitterades prot. 10/4). Uppställd i n. vestibulen på ett podium a v trä i nischen mitt emot stora ingången. Kristus på korset med 2 kvinno­ figurer sörjande vid korsets fot. Figu­ rerna - av silver - enligt stämplar och in­ skrifter utförda av Herman Bergman 1924. Kors och fotplattor av ebenholtz. På korsets fi\itplatta en silverplåt med inskrift: >>Gåfva af fru Mathilda Wickholm (född Feght) den 25/1 1925.>> Korsets H. 66, sidafigurernas 26. Kyrkan äger 2 uppsättningar nattvards­ kärl. Den ena består av kalk, paten, vin­ kanna och oblatask av nysilver, enligt in­ skrift skänkta adventsöndagen 1903 av J. H. Dufva. Den andra, likaledes omfattande kalk, paten, vinkanna (fig. 162) och oblatask ­ den sistnämnda med formen av ett riksäpple Fig. 163. Ljuskrona av patinerad och för­ - är av förgyllt silver med rik dekor i gra­ gylld brons, tillverkad 1924 av Herman Berg­ vyr och relief. Stplr: C. G. Hallberg - S:t mans konstgjuteri efter ritningar av Wolter Gahn. Foto N. Åzelius 1935. Erik - 3 kronor S - L 7 (= 1913). Enligt Kronleuchter ans pati­ Chandelier of patinated inskrift gåva av Henrik Sandberg och hans nierter und vergoldeter and gilded bronze, made Bronze. Nach Zeich­ at H erman Bergman's hustru den 31 aug. 1915. Kalkens H. 23, nungen von Wolter artcasting works after Gahn 1924in der Kunst­ drawings by Wolter patenens diam. 16, vinkannans H. 38, oblat­ giesserei von Herman Gahn. Bergman ausgefiihrt. askens H . 22. Sockenbudstyg av förgyllt silver, bestående av kalk, paten, oblatask och vin­ flaska av glas med silverpropp. Stplr: C. G. HALLBERG - S:t Erik - 3 kronor S - D 7 (= 1906). Kalkens H. 15, patenens diam. 10, oblataskens diam. 7, vinflaskans H. 12. Brudkrona av silver med bergkristaller, lätt, modern typ, tillverkad av C. G. Hall­ bergs Guldsmeds AB l 942, H 7, nedre diam . 7. MATTEUS KYRKA Ljuskronor (fig. 163) och lampetter av patinerad och förgylld brons, tillver­ kade 1924 av Herman Bergmans konst­ gjuteri (Byggnadskommitterades prot. 24/10) efter ritningar av arkitekten Wol­ ter Gahn. Kandelabrar. l. 2 st., sjuarmade, av silver med kolonnformigt skaft och pärl­ stavsprydd rund fot på kvadratisk platta, uppburen av 4 kulor. Stplr: G A B - F ( = Guldsmedsaktiebolaget i Stockholm) - 3 kronor S - S:t Erik - N 7 (= 1915). Inskrift: >>Gåva av S:t Matteus ungdoms­ förening 19 10/10 15.>> H. 57.- 2. 2 st.. av silver med fyrkantig fotplatta och kolonnformigt skaft med strödda blomster­ ornament och ett kors i låg relief. Stplr: AKM ( = Oskar Arnold Kronström) - S:t Erik - 3 kronor S - S 8 (= 1933). H. 110. Ljusstakar, 7 st., av silver (fig. 164). De kolonnformade skaften äro prydda med allehanda kristna symboler, såsom kors, fiskar, Kristus-monogram, A- Q, Guds lamm, pinoredskapen m. m. Komponera­ de av Olle Hjortzberg. Stplr: G.A.B.F. (Guldsmedsaktiebolaget i Stockholm) ­ krona - 3 kronor S S:t Erik Z 7 (= 1926). H. 37. Kyrkan äger en fullständig uppsättning av textilier i de liturgiska färgerna. Av varje färg finnes l antependium, 2 mäss­ hakar och l prediksstolskläde. Det vita antependiet (L. 432, H. 100) och prediksstolsklädet (45 x 49) äro av ljust rosa, mönstrat siden med silkebroderier. Enligt sydda inskrifter skänkta på kyrko­ herde Gunnards sextioårsdag den 15/10 1944 av jubilarens hustru, barn och barn­ barn. Utförda hos Libraria. - De till­ hörande två mässhakarna (framstyckets 235 LJUSREOSK .\P TEXTILII>Libraria 1933. Ag da Österberg.>> Skänkta l flO 1933 av kyrkvärdarna Kleist och Hedlund. De svarta textilierna äro av svart mönstrat siden med silverfransar och silverband samt tunna broderier av silver- och kopparfärgad tråd: på antependiet (L. 432, H. 100) rankor och rombiska ramar kring var och en av bokstäverna i >>INRI»; på de två mäss­ hakarna (framstyckets L. 116; ryggstyckets 120) bårder och växtrankor samt fram­ till dessutom IHS och på ryggen ett kors; på predikstolsklädet (45 x 52) rankor, ett kors och >>Se Guds lamm>>. Utförda hos Licium och inköpta 1926 (kyrkorådsprot. 23/1 1926). De rö da textilierna äro alla av samma slags mönstrade siden med applikationer av mörkt violett siden och lätta broderier i guldtråd: på antependiet (L. L 132, H. 10) en kalk på blå botten med en åttpassformad ram i guldtråd; på mässhakarna (framstyckets L. 115, ryggstyckets 121) ett fält i blått silke mitt på ryggstyckets kors med bokstäverna IHS i guldtråd inom en ram i svart och rött silke samt guldtråd, på framsidans längs­ gående våd en cirkelskiva av blått silke samt ett likarmat kors av guldtråd inom en kvadratisk ram i guldtråd med eldslågor vid hörnen; på predikstolsklädet (L. med frans 52, B. 44) eldslågor och kronor i guldtråd och svart silke - Antependiet och mäss­ hakarna skänktes av fru Hanna Flygare 1925. De gröna textilierna äro samtliga av ljusgrönt mönstrat siden. Antependiet (fig. 165) har silkebroderier i gult, vitt, rosa och blått samt guldtråd: en ängel i himmelens port, mottagande en på ett moln svävande själ. Mässhakarna (framstyckets L. 112, ryggstyc­ kets 118) ha på ryggen ett kors av vitt siden med broderier i silke och guldtråd; i mit­ ten av ryggsidans kors en cirkelskiva av gul, mönstrad sidenbrokad med IHS; på fram­ sidan en tvärvåd av vitt siden med broderier i guldtråd och mitt på en lilja i vitt silke. Predikstolsklädet (H. 50, B. 44) har broderier i blått, rött och guldtråd. Enligt sydda inskrifter äro mässhakarna komponerade av Märta Gahn, antependiet och predikstols­ klädet av Olle Hjortzberg, samtliga utförda av Libraria och skänkta av Arvid och Arvida Johansson 31/5 1942. De violetta textilierna härröra från olika tidpunkter. Antependiet av linne (L. 432, H. 100) har broderier i vitt och gult bomullsgarn: l stor och 4 små stjärnor ovan ett språkband med :>>Se Guds lamm>>. På baksidan: >>Gåva av Karin Janssom (19L i2). - Mäss­ hakarna (fig. 166; framstyckets L. 117, ryggstyckets 124) äro av violett sammet och kan­ tade med guldgaloner; på framsidan en längsgående våd och på ryggen ett kors, kan­ tade med smala guldgaloner och inneslutande rika broderier i guldtråd: på framsidan Guds lamm med korsfana inom 4-passformig ram, omgiven av rankor med vinblad och vinklasar; på ryggen IHS inom 4-passformig ram, omgiven av vinrankor. - För­ färdigade 1904 vid Ersta diakonissanstalts paramentavdelning. - Predikstolsklädet MATTEUS KYRKA 237 Fig. 165. Antependium av grönt siden med silkebroderier, utfört 1942 hos Libraria efter skiss av Olle Hjortzberg. Foto N. Lagergren 1945. Green silk antependium with silk embroidery, made in 19,12 at Libraria after sketelles by Olle Hjortz­ berg. Antependium. Grfme Seide mit Seidenstickerei. 1924. Ausgeflihrt nnch Skizzen von Olle Hjortzberg bei Librarin. x 49) är a v violett siden med rött kantband och silkebroderier i vitt, gult och rött: upptill en törnekrans och därunder rosenkvistar och bloddroppar. Inskr.: >>GÅVA AV (44 KARIN JANSSON. LIERARIA 1944.>> Kalk d u k av vitt siden med gul silkefrans samt broderier i rött och gult silke samtguld­ paljetter: pelikanen, som sliter upp bröstet för att mata ungarna med sitt eget blod, växtornament m. m. 48 x 47 med frans. Gåva av fru Hanna Flygare 1925. Kollekthåvar, 6 st., av röd sammet med broderier, däribland 2 st. med kort skaft åt 2 håll (L. 45), skänkta 1925 och förfärdigade vid Ersta paramentavdelning. Krucifix av trä med målad Kristusbild och evangelistsymbolerna på ändplattorna. På baksidan står: >>MÅLAT AV RAGNHILD NORDENSTEN>> samt >>GÅVA AV EDLA OCH SIGNE OLSSON MAJ 1938 TILL MATTEUS FÖRSAMLING I STOCKHOLM.>> H. 118, B. 89. Kristi födelse, oljemålning på duk, enl. skylt på ramen av Johan van Aachen (1552~1615). H. med ram 160, B. 123. Treenigheten, oljemålning på duk, enligt skylt på ramen av Emilia Savonazzi (1580~ 1660). H. med ram 183, B. 125. Denna och föregående tavla skänktes 1942 av direktör Arvid Johansson (Matteus församlingsblad, maj 1942, s. 3~5). Kyrkans 2 ringklockor götos enligt inskrift år 1903 av Joh. A. Beckman & Co i Stockholm. De utformades efter skisser av Lallerstedt (kyrkorådsprot. 3/11 1902). storklockans H. 130, Diam. 136; lillklockans H. och Diam. 110. 238 STOCKHOLM Fig. 166. Mässhake av violett sammet med guldgaloner och broderier i guldtråd. Förfärdigad 1904 vid Ersta Diakonissanstalts paramentavdelning. Foto N. Lagergren 1945. Chasuble of purple velvet, gold laced a nd embroidered in gold threacl. Made in 1904 at the para ment department of the Ersta Diakonissanstalt . Messgewand. Violetter Samt mit Goldtressen und Stickereien in Goldfäden. Ausfiihrung 1904 durch die Paramentabteilung von Erst a Dia konissa nstalt. MATTEUS KYHKA SAMMANFATTNING 239 I. Kyrkan, som är belägen inom kvarteret Midgårc\ i hörnet av Dalagatan och Vanadisvägen (fig. 139) uppfördes som kapell inom Adolf Fredriks församling under åren 1902- 03 efter ritningar av arlö ­ tekten Erik Lallerstec\t (fig. 140- 142) , gillade av Kg!. Maj:t den 12/7 1901 , men sedermera förenklade . hapellet hade blott 2 skepp, och dess kor var mindre än det nuvarande (fig. 143). II. Sedan kapellet blivit församlingskyrka för Matteus församling elen 1 maj 1906 ombyggdes det, varvid ett gravkapell inredeles i flygeln utefter Vanadisvägen (fig. 145) och vissa delar av fasaderna be ­ kläddes med huggen sten. III. Efter att upprepade gånger ha ·reparerats , till- och ombyggdes kyrkan uneler åren 1923--24 efter ritningar av Erik Lallerstedt. Härvid utvidgades koret åt söder, byggeles trapphuset och sakristian öster om koret samt östra sidoskeppet (fig. 145- 148; 150 och 151). I samband härmed utfördes av professor Olle Hjortzberg vägg- och valvmålningar i koret med ämnen ur Jesu liv samt från hans lik ­ nelser och underverk (fig. 155- 157), förändrades kyrkans innertak och försågs med dekorativ målning av artisten Filip Månsson, utfördes ny altarring (fig. 155) och ny bänkinredning nere i kyrkan (fig. 150) samt förändrades de gamla läktarbarriärerna liksom predikstolen, vilken mälades av Filip Månsson och Olle Hjortzberg (fig. 159), anskaffades ny orgel från Åkerman & Lun<.l samt ny orgelfasad, in­ s attes i korets fondfönster en . glasmålning efter kartonger av · Olle Hjortzberg (fig. 154), utfördes ny altarprydnad med figurer av skulptören Ivar Jonsson (fig. 158) och anskaffades nya kronor efter rit ­ ningar av arkitekten Wolter Gahn (fig. 163). Större delen av kyrkans inventarier äro frän 1923- 24 eller ticlen därefter (fig. 161 - 16G). ZUSAMMENFASSUNG l. Die Kirche, die im ().uartier Midgård an der Ecke von Dalagalan und Vanaelisvägen belegen ist (Abb . 139) wurclc als Kapclle der Adolf Fredrik Gemeindc in den Jahren 1902/03 nach Zeichnungen de s Architekten Erik Lallerstedt au sgefllhrt (Abb. 140- 142), die von der Regierung am 12/7 1901 grnehmigt aber spiiler vereinfacht wurclen. Die Kapelle hatte blos 2 Schiffe; der Chor war kleiner als der jetzige (Abb. 143). II. 2'