GOTLAND BAND IV HALVBAND l KYRKORNA I LINA och HALLA TING 6* IV + o!}= Ö dekyrka Selfi ng sg röns - · - · ­ Tingsgräns ------­ Sockengräns = Landsväg Karta över det i band IV behandlade området, KräkUnge setting. v I NN EHÅLLSFÖRTE CKNING till Band IV sid. !{aria öv er det i band IV beha ndlade området . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IV Utgivarnas förord till ba nd IV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . VII Förkortningar anvä nda i band IV ........... . ...... . ... . ...... . . . .... . . .. VIII Halvband l. Lina Ting Inledning till Lina Ting av Nils Lit h berg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bara ödekyrka, av Johnny Roasval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hörsne kyrka, av Johnny Hoasval och H a ns Wachtmeister . . . . . . . . . . . . . . . . Gothems kyrka , av J ohnny Roasval och H enrik Alm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Norrla nda kyrka, av Johnny R oasval och H enrik Alm . .. . . . . . .. . . . .. . . . . . Halla T ing utarbetat av J ohnny Roasval Dalhems kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gantheros kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Halla k yrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjonhems kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vikla n ky rka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Guldrupe kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Buttle ky rka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vänge kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 7 21 59 110 15 1 218 2QL_ 29 1 322 348 380 409 Halvband 2. Kräkfinge Ting utarbetat av .Johnny Roasval och Erla nd Lagerlöf Inledning t ill K räklinge Ting av Nils Lithberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kräklingbo kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anga kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ala kyrka ..... . . .. . . . ..... . . ...... .... . ... .. . . . . . . . .. ... . ....... .. Öst ergarns ky rka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 1 463 530 592 647 VI GammeJgarns kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ardre kyrka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gunfiauns kapell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillägg och rättelser t ill band IV utarbetade av Erland Lagerlöf Gothems kyrkas restaurering 1949-50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Norrlanda kyrkas restaurering 1953- 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Buttle kyrkas restaurering 1956- 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjonhems kyrkas restaurering 1961-62. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övriga förändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rättelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regisler utarbetade av Lydia Tuulse och Erland Lagerlöf Ortregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 695 775 841 857 892 896 906 91 O 914 916 920 929 VII FÖRORD till GOTLAND, BAND IV Beskrivningen av kyrkorna i Kräklinge setting påbörjades r edan 1928, då med­ lemmar av Konsthistoriska seminariet vid Stockholms högskola under JoHNNY Roos­ VALS ledning utförde förberedande undersökningar i Lina tin g. Svårigheter både av ekonomisk och personell natur ha em ellertid under den närmast därpå följande perioden förorsakat en längre t idsutdräkt i utgivningen av detta band. Under denna tid ha flera av de i detta band b eskrivna kyrkorna undergått m er eller mindre omfattande restaure­ ringsarbeten, vilka bringat nya fakta i dagen. I n ågra av dessa kyrkor h a omfattande medeltida målningssviter framkallats och konserverats. Det h ar därför synts önskvärt, att såsom avslutning till bandet m ed Kr ä klinge settings kyrkabeskrivningar foga ett tilläggshäfte m ed beskrivningar av det sålunda nytillkomna viktiga materialet. Detta avslutas med sedvanliga ort-, person- och sakregister till hela bandet. Med detta bands fullbordande äro två tredjedelar av de gotländska landskyrkorna beskrivna. Nu åt erst å kyrkorna i Burs och H obu rgs settin gar, av vilka B urs setting är under arbete och beräknas kunna publiceras inom en snar framtid. I företalet till det 1963 utgivna häftet av h är föreliggande band nödgades utgivarna meddela, att detta vore det sista häfte i serien Gotlands kyrkor, där JoHNNY RoosvAL stode såsom författare, emedan han m ed ålderns r ätt förklarat sig önska frånträda sin ställning som m edutgivare av verket SVERIGEs KYRKOR och därmed även författar­ ansvaret för Gotlands kyrkor. I företalet till detta sista band av Gotlands kyrkor, som bär h ans ledare- och författarenamn, vilja vi, fortsättare av hans arbete, m ed värme åt erupprepa uttrycken av vår tacksamhet och hyllning inför J OHNNY RoosvAL för hans omfattande och inspirerande insatser för utforskande och beskrivning av Gotlands kyrkor. I företalen till de häften, som bilda band IV, ha utgivarna redovisat det mycket om­ fattande och värdefulla bist ånd, som generöst lämnats arbet et av ett stort a ntal forskare och specialister på olika områden, liksom även av vederbörande präst erskap och kyrka­ betjäning i de behandlade kyrkorna. Vi önska gärna i samband med detta bands slut­ förande förnya vårt tack till alla dem , som på olika sätt ha underlättat och stött vårt arbet e. Band IV har blivit betydligt mer omfångsrikt än de föregående banden, varför det av praktiska skäl uppdelas på t vå halvband, det första omfattande Lin a och Halla ting, det andra Kr ä kling e ting samt tillägg och register. Stockholm i j u ni 1964. SIGURD CuRMAN ARMIN T uuLSE VIII FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA BAND Övriga förekommande förkortningar i överensstämmelse med förkortningsregistret i Nordisk Familjebok, 3:e upp!. A.B. = Aftonbladet. ATA = Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. Bd I = SvK, Gotland, Band I. Bro setting. Sthlm 1931. Bd II = SvK, Gotland, Band II. Rute setting. Sthlm 1935. Bd III = SvK, Gotland, Band III. Hejde setting. Sthlm 1942. BRuNrus = C. G. Brunius, Gotlands konsthistoria 1- 3, Lund 1864- 66. BSt = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm. dep . = deponerad, deposition. D. S. II = Diplomatarium Suecanum ... edidit Joh. Gust. Liljegren. Vol. II. Holmi::e 1837. ED HANDL. = Ecklesiastikdepartementets konseljhandlingar i RA. EKnOFF, Svenska stavkyrkor = E. Ekhoff, Svenska stavkyrkor jämte iakttagelser över de norska ... Sthlm 1914- 16. FoRNVÄNNEN = Fornvännen. Meddelanden frän K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. GA = Gotlands Allehanda. G. ARKIV = Gotländskt Arkiv, Meddelanden frän Föreningen Gotlands Fornvänner, Visby. G. FoLKBL. = Gotlands Folkblad. GP = Gotlands Fornsal, Visby. G F HANDKATALOG = J. Roosval, Medeltida konst i Gotlands fornsal. Gotlands fornsals handkatalo­ ger. I. Ny bearbetad upplaga. Sthlm 1928. GOTL. = Gotlänningen. Gr. f. = Grekisk fot ( = 33 cm). HILDEBRAND, Sveriges medeltid = Hans Hildebrand. Sveriges medeltid. D. 1- 3. Sthlm 1879- 1903. HILFELINGS JouRNAL = Journal hällen under resor till Gotland (1796- 1800) på välborne P. Thams bekostnad av C. G. G. Hilfeling. Text och Atlas. Ms i KB. HÅKANssoNs AVGJ. SAML. = Gunnar Håkanssons samling av gipsavgjutningar i SHM. HoLMBÄCK = L. M. Holmbäck, Klockor och klockringning, Sthlm (tryckt i Malung 1951). j Nv. = Inventarieförteckning. )~ v. 1830 = en på grund av en kg!. förordning 17/41828 företagen inventering av forntida minnesmär­ ken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevos i flera exem­ plar, varav en serie förvaras i respektive kyrkoarkiv och en serie i ATA. KB = Kungl. Biblioteket, Sthlm. KYRKIOMINNING = Minning om Kyrkiorna och theras Fatis, med mera uti Östergarns Giäld 1737, upp­ rettad af Lars Neogard, Pastor Loci. kh = kyrkoherde. LEMKE = O. W. Lemke, Visby stifts herdaminne. Örebro 1868. IX LINDQVIsT, BILDSTErNE = Sune Lindqvist, Gotlands Bildsteine 1-2, Sthlm 1941- 42. LM = G. Lindström, Anteckningar om Gotlands medeltid 1- 2. Sthlm 1892- 95. LuNDMARK, KYRKLIG KONST = Efraim Lundmark, Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands Forn­ sal, Sthlm 1925. LöFGREN = A. Löfgren, Det svenska tenngjutarehantverkets historia. Del l, bd 1- 3, Sthlm 1925- 50. ms = manuskript. :-..rEoGAR D REP. = Östergarns Kyrkios Reparation, författad av Lars Neogard i: vis, prot. 1737- 1880 (N: 1), s. 10- 16. P. A. s;~vE. BER;\TT. 1864 = Säves berättelser över sina resor på Gotland 1850- 56 och 1863- 64, i original (inbundna) i VHAA och delvis i avskr. i d en efter socknar ordnade skriftsamlingen i ATA. PROT. = protokoll. RA = Riksarkivet, Sthlm. RAÄ = Riksantikvarieämb etet, Sthlm . RoosvAL J.: CICERONEN = J. Roosval, Den gotländske ciceronen. Andra upplagan. Sthlm 1950. RoosvAL, GLoBus = J . Roosval, Globus, en gotländsk stenmästare verksam omkr. 1160-80. G. Arkiv 1942.- .J. Roosval, Globus amplificatus, G. Arkiv 1943. RoosVAL J.: KmcrmN = .J. Roosval, Die Kirchen Gotlands, Sthlm 1911. RoosvAL J. : MEDELTIDA sKULPTUR = J. Roosval, Medeltida skulptur i Gotlands Fornsal, Sthlm 1925. RoosvAL, REvisioN I- Iv = .J. Roosval, Revision av gotländska dateringar, Fornvännen; I, II (1925), III (1926), IV (1934) . RoosvAL, STEINMEISTER = J. Roosval, Die Steinmeister Gotlands, Sthlm 1918. RoosvAL, VI TRIAmus = J. Roosval, Gotländsk vitriarius, Sthlm 1950. R;~K. = räkenskaper. SHM = Statens Historiska Museum, Sthlm. SNABBINV. = en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbeständ av konst- och kul­ turhistoriskt värde, utförd under åren 1917- 32. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i ATA. Ett ex. har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel. St.f. = Stångafot (27, 7 cm). Stpl, stplr, stpld = stämpel, stämplar, stämplad. ST. PROT. = sockenstämmoprotokoll. STnELow = Cronica Guthilandorum. Den Guthilandiske Cronica ... aff Hans Nielsscm Strelow, Kio­ binghaffn 1633. Sv. D = Svenska Dagbladet. SvK = Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg. på uppdrag av K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm 1912 - . s .~ vE = Carl Säve, Gutniska urkunder: Gutalag, Guta saga och Gotlands runinskrifter språkligt behand­ lade, Sthlm 1859. SönERBERG B.: Passionsmålningarna = B. Söderberg, De gotländska passionsmålningarna och deras stilfränder, Lund 1942. TAXUSLISTAN = Förteckning över de gotländska kyrkornas taxus till biskopen i Linköping under me­ deltiden, en!. Linköpings handskr. o. a., varvid användes Steffens text (publicerad i G. Arkiv V, 1933), s. 54- 58. U PMARK = Gustaf Upmark, Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850, Sthlm 1925. UUB = Uppsala Universitetsbibliotek, Uppsala. vVENTZEL, LUB ECKER-PLASTIK = Hans Wentzel, Liibecker Plastik bis zur Mitte des 14 . .Jahrhunderts. Berlin 1938. VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm. x vrs. = visitation. VLA = Landsarkivet i Visby. ÖIÄ = Överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Sthlm. ÖIÄ skr. = Skrivelser frän ÖIÄ till K. Maj:t (inrikes-civildep.) i RA. I FÖRENING MED MÅTTUPPGIFTER B =bredd, D = diameter, Dj =djup, H = höjd, L =längd. Sv.f. =svensk fot (29,7 cm). Samtliga mätt äro, där ej annat angives, i cm. Väderstrecken förkortas, N S ö V. Silverstämplar tydda en!. Upmark. Tennstämplar tydda en!. Löfgren. LINA TING 1- 40 1 873 INLEDNING TILL LINA TING AV NILS LITHBERG. Namnets skrivning är år 1412 Lyne, 1485 Llyne och 1594 Linneting. Tinget består av Gothem, Norrlanda och Hörsne m ed Bara socknar. I äldre tider voro tingets grän­ ser andra än de nuvarande. Utom gårdarna i Gothems socken inneslöt tingsgränsen även följande Vallstenagårdar: Medebys, Slumra, Oppegårda, Grinds, Nygårds, Råå, Hägvalds och Gennor. Av Bara socken hörde endast Hallgårds, Anderse, Nederbjärs och Sudargårda till Lina ting, Hoffruans och Simunde hörde däremot till Bäls ting. Vidare inneslöt tingsgränsen alla gårdar i Hörsne och dessutom följande gårdar i Dal­ hems socken: Näsungs, Dune, Binge, Vidunge, Stenstu, Andersbotels, Sigurs, Åkre och Kaungs. Norrlanda socken hörde däremot icke i sin helhet till detta ting, utan gårdarna Stora och Lilla Bringes, Ekeskogs och Petsarve, eller gårdarna närmast my­ ren hörde till Halla ting, men i gengäld räknades till Lina ting följ,ande gårdar av Anga socken: Bendix, Fjäle, Boticker och Angelbjärs. I administrativt avseende var tinget under 1500-talet delat i fyra fjärdingar, näm­ ligen Råå, Hangre, Hörsne och Norrlandz fjärding; någon Gothems fjärding existerade sålunda icke, utan Gothems socken var delad mellan Råå och Hangre fjärdingar. Råå fjärding omfattade de förutnämnda gårdarna i Vallstena och Bara socknar samt av Gothem gårdarna Suderbys, Jusarve, Busarve, Fjärdinge, Svalings, Hägleips och Spen­ arve. Hangre fjärding omfattade resten av Gothems sockens gårdar. Hörsne omfattade gårdarna Anninge, Snovalds, Mattsarve, Norrbys, Smiss (Smitts), Möllgårds, Stora och Lilla Mörby samt de förutnämnda Dalhemsgårdarna. Norrlanda fjärding omfat­ tade resten av Hörsnegårdarna, nämligen Nybjärs, Dejbjärs, Timans, Buters, Bunna och Lina, gårdarna Burs, Lista, Mangsarve, Broa, Björke, Butreips, Aurungs, Bjärs, Hammars, Leipstäde och Munkbos av Norrlanda socken samt de förutnämnda Anga­ gårdarna. Inom tinget lågo under medeltiden fyra kyrkor, Gothem, Hörsne, Bara och Norr­ landa. Då biskopen vart tredje år visiterade ön, besökte han ena gången Bara, Hörsne och Norrlanda kyrkor, andra gången Gothem. De år då biskopen under sin visitations­ resa icke besökte kyrkan, hade denna att till honom erlägga viss avgift i penningar. Dessa avgifter voro för Gothem 4 mk, Hörsne 2Y:! mk, Bara l mk och Norrlanda 2 Yz 4 LINA TING mk. Denna summa (10 mk) är anmärkningsvärt låg. Möjligen kan emellertid en för­ klaring härtill finnas. Det angränsande Bäls ting visade i stället den anmärkningsvärt höga summan av 17 mk. Toge man den på gränsen belägna Vallstena kyrka hit med dennas 3 mk, skulle man för Bäl skatta 14 mk och för Lina 13 mk. Vad som av lösen­ summorna synes framgå ifråga om kyrkornas inbördes ålder och storleksförhållande, synes vara att Gothem är huvudkyrkan inom bygden. Bara är den minsta och tro­ ligen även den yngsta kyrkan i tinget, och anledningen till tillkomsten av denna lilla församling torde vara att söka i att här befann sig en mycket betydande gammal offer­ plats, varmed dock icke är utsagt, att den är tingets gamla samlingsplats. Såsom offer­ platser ha i senare tid dels använts ett röse på Bara berg, dels en källa nere vid lands­ vägen. I äldre tider skulle på Baraberget funnits ett kors av ek, till vilket man off­ rade för att återfå bortkommen boskap, och där skulle också ha vuxit en ask, som var grön både vinter och sommar~ och som av hr Axelsson Tott skulle 1452 (!) ha flyt­ tats till Visby (STRELow, sid. 215). 1594 erlade kyrkorna inom tinget kronationden till följande belopp i tunnor korn: Gothem 3 tr, Hörsne 2 tr, Norrlanda l Y2 tr, ­ Bara finnes icke upptaget. Tidigare äga vi för två kyrkor en uppgift å ett tiondebe­ lopp. Detta är för Hörsne och Gothem, som 1523 i biskopstionde erlägga, Hörsne 6 skp råg och 7 skp korn samt Gothem 7 skp fläsk. Kyrkoherdar från medeltiden äro kända frän Gothem, Hörsne och Norrlanda kyrkor. I Gothem fanns även den medeltida prästgården kvar ett stycke in på 1800­ talet. Numer markerar endast en trappgavelport ingången till det forna prästgårds­ komplexet. En liknande port kvarstod ännu under 1880~talet vid sydsidan av Norr­ landa skolgård, troligen även den ett minne efter församlingens prästgård. I vilken ordning pastoratsbildningen skett är icke känt. Bara har lagts till Hörsne och Norrlanda till Gothem. Christer Povelsen, präst i Gothem 1583, kallas på sin grav­ sten präst i Gothem och Norland. Enligt ett köpebrev från 1604 synes Norrlanda då ha legat som annex till Hörsne, möjligen har denna anordning träffats sedan Bara kyrka 1588 definitivt lagts öde. Trots att Bara kyrka så tidigt upphörde att användas och att kyrkans klocka 1705 fördes till Hörsne, har kyrkogården dock alltfort nyttjats. Tingets namn återfinnes i Lina gård i Hörsne och Lina myr, den stora myren mellan Gothems, Hörsne, Bara och Vallstena socknar. Tingets gränser åt n. och v. synas vara betingade av myrarna, sålunda att de gårdar i Vallstena som höra samman med Lina myr, höra till Lina ting, men de gårdar som hörde samman med Källungemyr höra till Bäls ting. Vidare ligger hela Tallmyr mellan Hörsne och Dalhem inom tinget och därmed även ett a ntal gårdar i Dalhem, som höra samman med denna myr. Slutli­ gen ligger Norrlandamyren icke inom detta ting, utan de gårdar som ligga runt denna höra i huvudsak till Ralla ting. Tingets s.-gräns är däremot icke på något mera fram­ trädande sätt betingad av landskapets naturliga byggnad. Det är anmärkningsvärt att ej mindre än tre kyrkor ligga alldeles i tingsgränsen, nämligen Vallstena vid grän­ sen mellan Lina och Bäls ting och samtidigt mellan mellersta och norra tredingen, Norr­ INLEDNING 5 landa vid. gränsen mellan Lina och Halla ting samt Anga vid gränsen mellan Lina och Kräklinge ting. De församlingar som sluta sig kring dessa kyrkor synas sålunda vara utbrytningar ur tidigare topografiska och kultiska samma nhang, betingade av de befolkningsförhållanden som vid kyrkornas anläggande voro rådande. Ännu en sådan utbrytning synes vi ha i Bara, vars kyrka visserligen ligger avgjort inom Lina ting, men som dock innesluter gårdar från Lina och Bäls ting. Anmärkningsvärt är, att Gothem icke återfinnes som namn på någon fjärding inom tinget. Namnet Råå fjär­ ding återfinna vi i Råå gård i Vallstena och Råby träsk i Lina myr; fjärdingen om­ fattar gårdarna vid Lina myrs n . del samt utefter Gothemån. Hangre fjärdings namn återfinns i Hangre gård i s. Gothem och bygden däromkring vilken ännu med går­ darna Nors, Suders och Vaters kallas Hangrebyn, och fjärdingen omfattar denna bygd jämte den vida slätten kring Gothems kyrka. 1*- 40187 3 F ig. 1. Långhuset med tornet fr. s. o. m ed nyuppförda strävpelare. Foto A . Edle 1923. Nave and tower from t he S. E. with new-b uilt Langhaus und T urm von SO mit neuerba uten b uttresses. Streben . Fig. 2. Kyrkan fr. s. o. Foto J. W. Barnner 1897. The church from the S. E. Die Kirche von SO. BARA ÖDE KYRKA I HÖRSNE SOCKEN AV JOHNNY ROOSVAL TRYCKTA KALLOR: A. B . 3/1 1916. De gottländska ödekyrkorna. - BRUNIUs II, sid. 211.­ G. A. 25/8 1923. Ett märkligt konserveringsarbete. - STRELOW, sid. 140 med årtalet 1091. HANDSKR. KÄLLOR ocH AVB.-SAML. : HILFELINGs Resa år 1801; Atlas tab. 20; P. A . S.'"vEs EERÄTT. 1864: ext. fr. s.ö., ö.-fönster, pelarb as, sockelsten, svärd och minnessten; P . A. SÄvEs ATLAs TILL BERÄTT. 1851, ext. fr. S.Ö. med kyrkogårdsmur.- TAXUSLISTAN med årtalet 1239.- WALLINS 8 LINA TING Fig. 3. Längdsnitt mot n., uppmätt av A. Edle 1923. Skala 1: 300. Longitudinal section towards the N. Längeuselmitt gegei} N. Fig. 4. Längdsnitt mot s., uppmätt av A . Edle 1923. Skala 1: 300. Lageplan. Längenschnitt gegen S. Fig. 5. Situationsplan, uppmätt av AdolfNiklas­ son 1922. Skala 1: 3 000. Plan of situa­ tion. Section towards the S. BARA ÖDEKYRKA 9 . -~ ---- . " ~ ..... ....... Fig. 6. Tvärsnitt mot koret m ot ö., upp­ mätt av A. Edle 1923. Skala 1: 300. Querschnitt des Chores gegen O. Cross section through the choir towards the E. Fig. 7. Plan, uppmätt av Adolf Niklasson 1922. Skala 1: 300. Grundriss der Kirchc. P lan of the church. Fig. 8. Tvärsnitt genom långhuset mot v., upp­ mätt av A. Edle 1923. Skala 1: 300. Querschnitt des Lang­ schiHes gegen W . Cross section through the n ave towards the \v. F ig. 9. T värsnitt genom långhuset mot ö., upp­ m ätt av A. Edle 1923. Skala 1: 300. Quersclmitt d es Lang­ hanses gegen O. Cross section through the nave toward s the E . lO LINA TING Fig. 10. N. -fasad, uppmätt av A . Edle 1923. Skala 1: 300. N.-Fassade N .-fa~ade ANALECTA Il. -ATA : blyertsteckn. sign . An. JoHANssoN 1883 (arkitekten Aron Johansson 1860- 1936), lavering av L. CEDERGREN; bland fotografier märk as dylika tagna av O. SäRLING före 1900 samt en efter en okänd romantisk målning fr. 1800-t., exteriör fr. s.ö. i månsken; plan av S. ERANDEL samt konserveringspla n 192 1; 10 blad uppmätningar i 1: 50 av ALFn. EDLE samt förslag till konservering 1923; rekonstruktionssidsser samt förslag till återuppbyggande av ANDERs RoLAND 1923. KYRKANS ARKIVALIER: (gemensamma med Hörsne) RÄK. fr. 1741; VIS.PROT. 1684- 1720 1736-; INV. 1587; 1703- ; ST.PROT. fr. 1811. FÖRSAMLINGSKyrkan hade, en!. WALLINS ANALECTA, redan före 1588 legat nå gon tid öde. Nämnda år d. 14 febru ari HISTORIA begärde sockenfolket predikan och gudstjänst igen. De ville nu h ålla kyrkan vid makt och löna prästen. Prosten Bilefelt resolverade i generalkapitlet, att, n är Bara kyrka bliver färdig med tak, klockor, mässkläder, då skulle de få sin gudstjänst. Biskopen m agister Päder Hansson lovade att sj ä lv komma dit och göra den första tjänsten. F. ö. •>skulle de akta sig för det gamla afguderiet>>. Det är icke bekant att Baraborna uppfyllde villkoren; kyrkan synes ha för fall it mer och mer. På Bilefelts tid fattades blott yttertaket, men på 1700-t. förstå vi att tornet skadats och därmed säkerligen även valven. Hilfeling berättar att •>soclmeboerne ä nda till 1705 el. 11 November h aft deras klocka däri h ängande emedan deras Lik under klo ekeklang nödvändigt måste begrafvas; det ansågs nästan för brott mot deras fri­ och rättigheter, om ej större, d å Idoekan för des till mod erkyrkan Horsnö, ty ännu begrafva de sina lik där. H varföre ock ,. så ofta de ä ro församlade och få litet i Hufvuclet, de högliudt deröfver förklara sitt missnöje; Hota med återbyggande af deras k yrka och torn, hvilket öfvermod likväl förfall er så snart de blifva nygtre.>> Med det p åt alade •gamla afguderiet • avsågs en!. BRUNIUs den till den närbelägna h öjden Baraberg knutn a vidskepelsen. E n!. en gamm al sägen ha troll, vilka bott i klippan, mycket oroat och slutligen förstört kyrkan . Denna sägen har tro!. tillkommit därav att Baraberg varit ett ryktbart offerställe. l i r .. l \ . 11 11 \~ l l l i \. ...... ~ ~,~ -­ a 'ZJ, t ( ;; ;--z-y}I . / l <: j4 ~"/.. b c Fasader, uppmätta av A. Edle 1923. Skala 1: 300. a) S.-fasad, b) ö.-fasad, c) v.-fasad. a) S.-fa<;ade, b) E.-facade, c) \V.-fa<;ade. Fig. 11. a) S.-Fassade b) 0.-Fassade, c) W.-Fassade. 12 LINA TING Nedanför klippan har en offerkälla funnits. På klippan stod en ask, som enl. en gammal berättelse grön­ skade både vinter och sommar och som av allmogen betraktades med helig vördnad. Ivar Axelson Thott lät flytta trädet till Visborgs slott, varest det strax vissnade. Årligen offrades dels penningar, dels ull, ända till ett lispund. P enningarna och den försålda ullens värde överlämnades till kyrkan. Det tycks sålunda, slutar BRUNIUs, som om trollen ingalunda skadat kyrkan. Emellertid kan å andra sidan &af­ guderiets • upphörande m edfört ett förminskadt offer-intresse från utomsocknes och därmed omöj ­ liggjort kyrkans reparerande. I våra dagar har vad som åt erstod räddats genom en under ledning av Sven Erandel på Direktör Harald Laurins bekostnad utförd kon servering 1923. En restaurering av kyrkan såsom skett med Träkurnia ödekyrka planerades även. Arkitekt Anders Roland uppgjorde program till restaurering och rekonstruk­ tion av kyrkan 1923, som do ck ej utfördes. Ett rektangulärt kyrkogårdsområde inneslutes av stenmur. N. delen av denna återuppförd på urspr. plats vid rest. 1923. KYRKANs Kyrkan består av ett unggotiskt kor och dito långhus med ett på dess v. hälft uppHuvuDDELAR rest torn. Total L. (exclus. socklar) 19,8 m. = 60 gr. f. Socklarna, som fortlöpa utan avbrott, äro överallt skråkantiga (kantens B. omkr. LÅNGHus ocn 50 cm.). Fasadrna t e rialet är tuktat. På hörnkedjorna :framträder en huggen KOR EXTERIÖREK jämnbred bård, som likväl icke är avgränsad genom putsrand. Murbruket är brett utstruket, så att de ofta stora och oregelbundna fogarna bli jämnt utfyllda. Putsen är ställvis bibehållen, och det kan iakttagas, att den går fram med noggrannhet till_den huggna hörnbården. Triumfbågeröstet öppnar sig ovanvalvs med en bred triangelbåge: byggnadssammanhanget mellan kor och långhus har varit omedelbart. Av s.-fasadens urspr. två fönster saknas nu långhusets. Muren är på dess plats helt nedfallen. Korets s.-fönster är kvar: en smal in..: och utåt snedsmygig muröppning; dock saknas dess be­ täckning, som bör ha varit spetsbågig: alla bevarade muröppningar äro utåt spets­ bågiga. Det är anmärkningsvärt att omfattningen både utåt och inåt är ganska grovt tuktad, alltså murad för puts; i det inre sitter ännu puts kvar omkring murhörnen och i smygen. På samma sätt äro kyrkans alla andra bevarade inre smygar behandlade, utom korets stora ö.-fönster, som har inre huggen omfattning, vilken dessutom i olikhet mot kyrkans nyss betraktade hörnkedjor är konturerad med prydliga putsränder. Detta tyder på sekundär tillkomst. Fönstret är delat: >>två poster ha uppburit två öfverblifna rundbågar som skära hvarandra, och på dessa höjer sig en ring, hvilken omfattar en ros med fyra spetsiga blad>> (BRUNIUs). Detta är samma komposition som i Lokrume ringkammarefönster (Bd l, fig. 386, å sid. 340 daterad 1277, bättre avb. i KIRCHEN pi. 34), en på flera gotlandskyrkor iakttagen typ, som redan av A. Romdahl förts tillbaka på Linköpings domkyrka1 och som vi känna bl. a. också från Barlingbo (Bd I, fig. 569 å sid. 507 hänförd till omkr. 1250-75), Ekeby (Bd l, fig. 513, datering som Lokrume, se ovan), Endre (Bd I, fig. 461, sid. 405 daterat enl. BILEFELDS INV. 1297). KYRKO GÅRD Nämligen 5:e fönstret från v. räknat på n. fasaden, avb. i RoMDAHL, Linköpings domkyrka, pl. 41 samt fig. 63, sid. 71 hänfört till ett byggnadsskede 1280-1300, m en enl. Roosval färdigt redan omkr. 1260, se RoosvAL, Gotländingarne i Linköpings domkyrka i G. A. 12 / 7 1933. 1 BARA ÖDEKYRKA 13 1 o 1 .0'm 6llil , , , , l , , , , l 1 1 1 1 l 1 ,::Li]./t'/r. ;i Fig. 12. Korportal, rekonstruktion av Adolf Nicklasson 1922. Skala 1: 40. R econstruction of the portal of the choir. Rekonstruktion des Chorportals. : : ' : : : : ' l l : • • /~5Wi' _ nUn • m•n'lf!1:\ 2fm fiiiiET=T: 1 1 0 1 ' i : i~ •:::~;:.~ r U r---­ l 1 1 1 1 1 l 1 1 1 1 l 1 1 1 1 ] _A?r 'Vhat is !ert of the porta l of the nave. 2 Fig. 13. Resterna av långhusportalen, uppmätta av Adolf Nicklasson 1922. Skala 1: 40. Bruchstiicke des Langhausportals. 14 LINA TING TORNET Bara liknar alla dessa med den skillnaden, att >>ringens>> blad äro spetsiga i Bara, rundade i de övriga. Det förefaller alltså som om Bara ö. fönster vore tämligen sent tillkommet, troligen från början av 1300-t. I v. muren ses en smal spetsbågeglugg, som givit ljus åt loftet. Angående klackhålet på v. fasaden se nedan: tornet! - Av långhusets s.-portal äro baserna bevarade in situ; två kolonner ha mellan murhörn stått å varje sida. Basernas hörnskydd ha formen av ett tunt blad, som växer ut ur en vulst, snörper ihop vid sockelns hörn, vikes helt om och antar i denna omvikta del en femflikig musslas utseende; bladdelen och musseldelen skiljas åt av en ring. Dylika finnas eljest i Dal­ hems huvudportal och Buttle västportal m. fl. av Lafrans Botvidarsons verk, alltså unggotisk tid. Kapitälbanden äro bibehållna som lösa block och ligga nu i gräset, inne i långhuset dit de 1923 flyttats från kyrkogårdsmuren, där de gjorde tjänst som vanligt stenmateriaL På det v. stå diamanterade stjälkar två och två med halvpal- · metter, buktande ihop sig; bladen mötas symmetriskt i hörnet. På yttersta pilaster­ kapitälet äro stjälkarna grupperade liksom i Vänges huvudportal (vilken dateras omkr. 1250). På ö. kapitälbandet är den övre listprofilen delvis diamanterad. Tympanon och arkivalter saknas. - Av n.-p ortalen äro baserna bevarade in si tu, samt en kolonn­ bas. - Korportalen (fig. 12) är ganska välbevarad; den hade enl. BRUNIUs >>en kolonn emellan inre poster och yttre murhörn. Posterna, hvilka äro slipade och stå på hög tröskel uppbära en spetsbåge, som prydes med trenne blad, af hvilka det mellersta liknar en åsnerygg. Ett bägarlikt kapitäl qvarsitter. En hålkälad krans (d. v. s. platta) ligger på detta kapitäl och närmaste murhörn. För kapitälerna kvarstår en rundstafvig och för murhörnen en skarpkantig spetsbåge>>. Åsneryggsbågen är eljest iakttagen i Ronekorportal (som möjligen skapats omkr. 1236) Tofta (Bd III, fig. 251, där sid. 239 daterad 1244), Sanda korportal (Bd III, fig. 152, där sid. 135 och 158 daterad 1270 a 1280) och Östergarns v.-portal (Bd IV,). - Yttertakets sluttning och avtrappningen mellan kor, långhus och torn känna vi genom de bibehållna röstena, som äro liksidiga trianglar. Märk att även tornet hade sadeltak med liksidiga triangelrösten (se fig. 11 med de bevarade rännorna för en yttersta takstol i tornets v. liv). Tornet utgör en på v. lång­ hushälften balanserande överbyggnad, som dock icke upptar mer än ungefär hälften av långhusets B.-mått. Nu är ö. hälften av tornet sedan länge nedfallen, men tillräckligt står kvar för att konstruktionen skall kunna skildras: Tornet har >>med sitt sydöstra och nordöstra hörn hvilat på pelare, som uppgått från slutstenarna av södra och norra skiljebågen i skeppets takhvalf ... >> (BRUNIUs). Bevarade delar av stora besparings­ bågar i s. och n. tornmurarna visa att dessa intill yttersta möjlighet lättats. Tätt ovanför dessa bågar anslöt långhusets takfall till tornet. Liknande bågkonstruktion böra vi tänka oss angående tornets ö. mur. Dennas murmassa under långhusvattentaket har säkert varit så gott som eliminerad genom en bred spetsbågeöppning. Konstruktionen före­ faller utomordentligt djärv, men den har dock hållit, så länge som kyrkans vattentak vårdades eller mellan tre- och fyrahundra år. För säkerhets skull gav man tornet en vida BARA ÖDEKYRKA 15 ( ( _. Fig. 14. Rekonstruktion av dopfunten, uppmätt av Adolf Nicklasson 1922. Skala 1: 20. Rekonstruktion des Taufsteines. Reconstruction of the baptismal font. Fig. 15. [ • IT:JJ ·. . : ·' :.. - ~ --._. ~ -------- ~ ) .' ----- ~h , _ " " ' ,_, ~ . . · .. · ·' . '' ·. "' . ·.- ·· : t) •• Täcksten till vigvattensnisch, Stone of a holy­ water niche. i uppmätt av Adolf Nicklasson 1922. Stein einer Weih­ 'vasscrnischc. Fig. 16. Sten, urspr. funktion okänd. Skala 1: 40. S tein, urspriingliche F unktion unbe­ kannt. Stone, original f une. tion unlglas­ målningan> och fig. 52, det är samma fönstertyp som Visby Marias gotiska fönster i sidoskeppen). Den urspr. fönsteranordningen innebar trol. tre lansettformiga såsom i Hogrän (Bd III, fig. 94). Korportalen (fig. 34) är urspr. Dess betäckning utgöres av idel rena spetsbågar. Där finnes inget tympanon eller tympanonkappa i egentlig mening. Från de båda in­ nersta spetsbågarna ses tre )>droppan> på varje liksom en plantas skott spricka ut i noggrann korrespondens med varandra (en av dem sedan länge avslagen). Inom de gotländska tympanonkonturernas flora är detta samma typ och samma stadium av harmoni mellan linjerna, som Tofta korportal representerar (Bd III, fig. 250, hänförd till omkr. 1270 å sid. 225, jfr även Träkurnia långhusportal, Bd III, fig. 38 daterad /r KORET HÖRSNEKYRKA 27 Fig. 34. Korportalen. Foto O. Sörling 1891. Das Chorportal. Th e portal of the choir. 28 LINA TING omkr. 1277 å sid. 34). Röstet har ungefär en liksidig trian­ gels form något tryckt, toppvin­ keln är ungefär 65°. En blick på de gotländska portalröstena visar att tendensen går från de ganska kraftigt tilltryckta med toppvin­ kel om 71 o till 71 o (ex. Othem och Roma långhus 1240-50) till de liksidiga eller något mer spet­ sade, med toppvinkel 52°--60° (ex. Tofta långhus, Ekeby, Hogrän, Sanda, omkring 1270­ 1285) och slutligen över till de skarpt tillspetsade, med toppvin­ kel 41°-50° (ex. Bunge långhus, Endre dito, Källunge, Hörsne långhus, omkr. 1285--1300). Hörsne med sin 65° vinkel bör li~a kronologiskt mellan första och andra gruppen, alltså omkr. 1250- 1270. Men, då tornet sy­ nes byggt 1239, kan koret, som inleder uppbyggandet av en helt ny kyrka icke gärna komma tidigare än omkr. 1260 (egent­ ligen är 30 år den naturliga vilo­ pausen), detta trots att kapitäl­ skulpturen är gammaldags (jfr bladen i Othems korportal och valvmålningar) . Längst åt v. finnas djurfigurer: två fiskar, som förmodligen ha eucharistisk betydelse, symboliserande Fräl­ saren med anspelning på de två fiskarna i miraklet med de 5 000 männens bespisande. Lejonet därbredvid skulle då represen­ tera den fientliga diaboliska makten. Fig. 35. Korportalens v . ){apitälband. Die v. Kapitellreihc des Chorp ortals. The , V. row of capitals of the choir portal. Fig. 36. Detalj av korportalens ö . kapitälband. Detail der ö. Kapitellreihe des Chorportals. Detail of the E. row of capitals of the choir portal. HÖRSNE KYRKA 29 Fig. 37. Kyrkan fr. s. ö. Foto O. Sörling 1891. Die Kirche von SO. The church from the S. E . Koret synes efter denna analys höra till de unggotiska, trol. omkr. 1260. Korets yttertak är täckt med bräder, så överallt, nytt 1937/38. Golvet är av trä (så överallt, se långhuset!). Altarpodiet stiger först med två stentrappsteg, som kunna vara urspr., segan med ett av trä , som måste b etyda en höjning i nyare tid. I samband med denna torde ö.-fönstrets nedre fack ha murats igen. Ingå ngen till sakristian är pressad intill altarpodiet och snedriktat Fig. 29 ger förklaringen: medan nya koret började uppföras (från ö.), fick absidkoret stå kvar ; enda sättet att komma in i det nybyggda partiet var då att förlägga sakristiin­ gången som den nu är; observera att själva sakristian då ännu icke var uppmurad. Triumfbågen är mycket bred och gemensam m ed långhuset. Detta förhållande, som .ger intryck av omedelbart byggnadssammanhang, alltså i motsägelse till sockel­ avbrottet, är ett problem som här nedan närmar e förklaras, sid. 32. I omsorgsfull an­ slutning till triumfbågen ansätter tältvalv e t. 30 LINA TING Ovanvalvs se vi takstolar­ n a s sulor sträcka sig långt in över murkrönets kant (fig. 28). Sulornas ändar äro på oregel­ bundet sätt kapade; de tyckas urspr. ha sträckt sig tvärs över rummet som bindare. Men valv­ toppen står i vägen, och valvet måste då anses sekundärt. Att valvet har en särskild tillkomst­ historia bekräftas av dess besyn­ nerligt låga nivå i förhållande till murkrönen. De gotiska valven i landskyrkorna på ön bruka icke låta sina sköldspetsar stanna un­ der murkrönen, snarare gå de ett gott stycke ovanför såsom fallet är i Hörsne långhus. I Hörsne kor däremot är det lik­ som nedpressat mellan murarna. Detta samt övriga tre problem, som ovan strukits under, kan förklaras i sammanhang med en översikt av det antagliga för­ loppet vid korbygget. Då nya koret byggdes, måste, som vi Fig. 38. Sakristiportalen. sett, efterhand det gamla »kärnDas Sakristeiportal. The portal of the sacris ty. koret>> rivas. Den nya korgrun­ den utlades nu sålunda, att, inklusive befintliga kärnlånghuset och det härtill hö­ rande tornet, byggnadens total-L. blev 90 fot, i detta fall grekiska fot om 33 cm, 1 1 För fastställande av den gotiska kyrkans måttagning observeras följande. Total L., tornet med­ räknat, 29,8 d. v. s. 100 sv. f. ( = 29, 7) eller 90 gr. f. ( = 29, 7). Det förefallar alltså ovisst om den an­ vända tumstocken varit svenska fot om 29,7 cm. eller grekiska om 33 cm. Murtjocklek i långhus, omkr. 1,28 d. v. s. 4 gr. f.( = 1,32). Murtjocklek i torn omkr. 1,7 d. v. s. 5 gr. f.( = 1,65). Korets L. 9,0 i fasaden, men 9,9 då det stod fritt = 30 gr. f. ( = 9,9}. Korets yttre B. 8, 7 a 8,9 i v. delen d. v. s. 27 gr. f.( = 8,91). Korets inre B. 5,9 d. v. s. 18 gr. f.( = 5,94). Korets H. 18,2 d. v. s. 62 sv. f.( = 18,214) eller 55 gr. f.( = 18,15). Sköldbågens H. i s. 8,1 d. v. s. 25 gr. f.( = 8,25). Korets ö. fönster, inre smyg B. 2,9 m. d. v. s. 9 gr. f.( = 2,97). Långhusets L. 14,2 d. v. s. 43 gr. f.( = 14,19). Långhusets B. 12,9 d. v. s. 39 gr. f.( = 12,87). Långhusets H. 23,1 d. v. s. 70 gr. f.(= 23,100). Långhusets sköldbåge H. i s. 10,6 d. v. s. 32 gr. f. ( = 10,56). Kor och långhus tillsammans L. 23,2 = 70 gr. f. ( = 23,1). Måtten tagna inclus. socklar. Det är alltså otvivelaktigt grekiska fot som använts vid utstakande och bygge. HÖRSNE KYRKA 31 Fig. 39. Runinskrift på sakristidörren. Runeninschrift an der Sakristeitiir. Runic inscription on the sacristy door alltså 29, 7 m. eller något över det vanliga måttet för en medelstor landskyrka, som brukade räknas till 100 St. fot d. v. s. 27,7 m. Koret räckte då, helt naturligt, från den utstakade 90 gr. fots-punkten i ö. fram till anslutning vid kärnkyrkans triumf­ bågemur, vilken, som grundmurarna (fig. 29) visa, låg ett stycke västligare än den nuvarande. Under arbetets lopp kunde kärnkoret stå kvar och gudstjänsten där fort­ sätta obehindrat, till dess att man hunnit till arbetet med n. muren och den därmed sammanhängande nya sakristian. Då först torde kärnkoret ha rivits fullständigt och därför kom dess stenmaterial till gagn - som vi strax skola erfara -just i sakristian. Om vi nu granska det nya koret i dess första skick märkes följande: l) koret hade då ingen egen triumfbåge, utan anslöt till långhusets, som säkert var trång, låg och rundbågig: 2) Altarpodiet var ett trappsteg lägre än nu, detta är redan förklarat. 3) I ö. sågs icke som nu ett stort, utan tre lansettformiga fönster, förklaring ovan s. 26. 4) Riktades blicken uppåt gick den obehindrat mot taknocken: bindare och sparrar lågo öppna. Varför blir icke en eljest så påkostad byggnad genast välvd? Emedan det gamla 32 LINA TING säkert valvlösa långhusets triumf­ bågemur icke skulle tåla pressen av korvälvningen ö.-ifrån. Man föredrog att vänta, till dess att välvning kunde utföras samtidigt från båda håll, antingen det nu bleve genom invälvning av kärn­ långhuset eller (som det faktiskt blev) genom helt nybyggt lång­ hus. Det nya korets v. röste var säkerligen provisoriskt byggt av trä ovanpå kärnlånghusets ö. röste. Då längre fram ett nytt lång­ husbygge kom till stånd, skedde det dock litet annorlunda än vad korarkitekten föreställt sig. Det nya långhuset bet sig in på korets område, krävde plats för ny grund och ny triumfbåge. Koret blev alltså kortare. Här­ igenom förklaras att dess s. soc­ kel, v. om portalen, måste tåla en inhuggning för att ge plats och förband åt nya långhus­ sockeln. Korarkitekten måste ha tänkt sig förbindelsepunkten nå­ got längre åt v. Nu först blev det lämpligt att Fig. 40. S. långhusportalen. Foto C. R. af Ugglas 1907-12. slå korvalvet. Och varför spän­ The S. portal of the nave. Das s. Langschiffsportal. des det så lågt? Väl emedan det nya tvåskeppiga långhusets valv har sin gemensamma tryckpunkt mycket djupt nere på triumfbågemuren, betyd­ ligt djupare än vid ett en- eller treskeppigt valvsystem. Därför var man betjänt med ett lägre korvalv s.om motpress. Möjligen kan även vissa proportionsregler inverkat. I de gotiska koren med ett valv synas nämligen H. till valvanfang och rummets L. i v.-ö. vara lika (så i Bro, Bd l, fig. 269, Bunge, Bd II fig. 30, Endre, Bd I, fig. 451, Hejnum, Bd II, fig. 235, Hellvi, Bd II, fig. 177, Othem, II, fig. 210). Om L. kortas, bör alltså även H. förminskas. Det nu beskrivna koret kan, i sittförsta tillstånd, närmast med stöd av portalanalysen HÖRSNE KYRKA 33 dateras till 1250- 1270. Det uppteck­ nade årtalet 1239 är uppenbarligen för tidigt. Vi skola också finna att tornet kan göra anspråk på detta datum och ha redan därför anledning att gå fram till omkr. 1260 för korets räkning. I den tunnvälvda sakristian äro sockeln, det rundbågiga fönstret i ö. samt omfattning och dörr till den rundbågiga ingången fr. koret återan­ vända rester ur kärnkoret. Ingången är som sagt något förskjuten åt ö. Man märker den grova genombilnin­ gen av kyrkomuren i ö. smygen. Byggnadstiden för sakristian ha vi funnit samtida med korets. - Orsa­ ken till ingångens förskjutning ha vi påpekat s. 29: man byggde ö. hälften av nya koret först och be­ hövde en ingång i nybygget. Se fig. 29! Hurulånghuset anlades i sin ö. del ' ha vi redan studerat. I v. lades grun­ den så, att gavelmuren med halva sin massa t ånglikt omslöt det ännu befint­ liga tornet. Den andra gavelmurhälf­ ten smögs intill tornets östmur och öppnade sig mot denna med en vid spetsbåge (fig. 23), vars H. var avpas­ Fig. 41. S. Mikael på s. lå nghusportalens röste. sad efter nivån på långhusvalvets an­ St. Mikael a uf dem Wimpcrg St. Michael on the pediment fang, som här möttes av en kragsten. des s. Langhausportals. o f the S. portal of the n ave. Om fasadb ehandlingen se koret! Långhuset har, i s., ett enda delat, urspr. spetsbågefönster. I portalen (fig. 40) bildas tympanonkonturen av sex utbuktningar, mot vilka svarar en kappa med en upphöjd profilerad bård av sex inbuktningar. Detta är den vanligaste tympanon­ kompositionen i gotlandsportaler med figurskulptur, fr. o. m. de sen~ unggotiska, där figurelementet börjar visa sig, t. o. m. de kontragotiska av Egypticus (jfr Lärbro långhus Bd II, fig. 159, där sid. 112 hänförd till oinkr. 1280 m. fl.). - Rödbrun färg synes ännu på kappans bård och på en palmett i kappans översta svickel. Röstets mycket spetsiga vinkel är redan ovan sid. 28 påpekad och bl. a. jämförd 3-401873 SAKRISTIAN L ÅNGHUSET' 34 LINA TING Fig. 42. S. långhusportalens v . kapitälband. Die w. Kapitellreihe des s. Langhausportals. The W. row of capitals of the S. portal of the navc. med Endreportalen, som i anslutning till Taxuslistan dateras till 1297. Hörsneportalen är märklig genom sin livligt berättande figurskulptur. Grensle, på toppen av röstet, rider S. Mikael, rundsköld och morgonstjärna beredda till attack, en skyddsvakt för Hörsne kyrka. 1 Just på grund av denna sin stolta plats borde han, förefaller det, anses som kyrkans patronus. 2 Av samma hand är figurraden i v. kapitälbandet, som framställer scener ur Uppenbarelseboken. Längst till höger synes Johannes, Apokalypsens författare, med sin bok i handen. Modelleringen av hans skägg är slät med samma sorts yta som det övriga huvudet, vilket visar, att skulpturen ursprungligen varit målad. Till vänster om Johannes synes den apokalyptiska kvinnan, som står på månen och är klädd i solen. >>Och ett stort tecken visade sig i himmelen: där syntes en kvinna, som hade solen till sin klädnad och månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud>> (Uppb. 12:1). Solen framställes som en rund skiva. Nästa scen framställer samma kvinna i barnsäng. >>Och hon födde ett gossebarn, som en gång skall styra alla folk med järn­ spira.>> (Uppb. 12: 5). Kvinnan i sängen ligger fullt påklädd; hon har en ärmlös över­ klänning och en underklänning med långa snäva ärmar. Nästa scen framställer samma kvinna, som nu är bevingad, för att draken ej skall nå henne. >>Och när draken såg, att. han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan, som hade fött gossebarnet. Men åt kvinnan gåvas den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats, där hon sk';llle få sitt uppehälle under en tid ... >> (Uppb. 12: 13 och 14). Längre till 1 Jfr RoosvAL, Sankt Mikael, den okände bondesoldaten i Hörsne, i Julhälsningar till församlingarna i Visby stift 1937. Förf. söker en bibetydelse i Mikaelsbilden som symbol av böndernas tappra strid mot staden 1288. 2 Däremot står den obestyrkta uppgiften om S. Karin som kyrkans namnhelgon, se sid. 24. HÖRSNE KYRKA 35 Fig. 43. S. lån ghu sportalens ö. kapitälband. Die ö. J{apitellreihe des s. Langhau sport als. The E. row of capitals of the S. porta l of the nave. vänster på kapitälbandet se vi den apokalyptiska draken och till sist St. Mikael, som strider mot denne. Vid drakens svans synas naturligt formad e eklöv och ollon. Ö. kapitälbandet är helt fyllt med växtornament, en rabatt av rakt uppstående plantor i egendomlig omväxling av höggotiskt naturliga och ålderdomligt stiliserade former. Den okände portalmästaren har tidigare benämnts Fabulator (= berättaren) . Emellertid är figurskulpturens stil lik den inom träskulpturen kände Fogdömästarens, som kanske bör anses som identisk med vår stenskulptör. Veckbehandlingen erinrar om Bungemästaren, som också redan antagits öva inflytande på Fogdömästaren. 1 De par blad som finnas på vänstra raden likna de motsvarande på den högra, varför vi b etrakta hela portalen som ett enhetligt verk av Fogdärnästaren eller Fabulator. Vattentakets panel förnyades 1937/38. Brädgolvet förnyad es 1937/38. Därunder betonggolv med ventilerat mellanrum. D e t in r e är en fyrvälvd hall, den smärta kolonnen, murad av omväxlande rödbruna och grå trummor, uppbär de luftiga, högtsträvande tältvalven. Rummets H.-proportioner likna dem i Endre långhus, där golvytan dock är kortare och bredare. Vi ha redan om­ nämnt hur koret kom att beröras av det nya långhusbygget, bl. a. genom att detta usur­ perade en del av korets yta. Orsaken till detta vidgningsbehov åt ö. torde varit att expansionsmöjligheten åt v. var täppt. Det tycks nämligen ha ingått i byggnadsplanen att det 1239 byggda tornet skulle åtminstone t. v. stå kvar. Här liksom i Endre. I Endre resulterade tvånget i att långhuset blev väl kort i förhållande till bredden. I Hörsne besegrar mästaren hindret genom att bemäktiga sig en del av korutrymmet. Ornamenten på kolonnkapitälet och v. kragstenen (fig. 46) likna den stiliserade delen av huvudportalens ornament, vilket styrker vår uppfattning att Fabulator eller 1 RoosvAL, Medeltida skulptur, sid. 76 ff. 36 LINA TING Fig. 44. Kvinnan på månskäran och Johannes, Apokalypsens författare. Detalj av s. långhusportalens v. kapitälband. Das Weib auf der Mondsichel und Johannes, Verfasser der Offenbarung Johannis. D e tail der w. Kapitellreihe des s. Langhausportals. The woman at the moon-sicldc and St. John, anthor of the Revelation. Delail of the W . row of capitals of the S. porfal of the nave. HÖRSNE KYRKA 37 Fogdärnästaren svarat för lång­ huset som helhet. Om tiden för detta ger ett me­ deltida diplom en ovanligt tydlig upplysning. År 1304 beklaga sig gotlänningarna i en skrivelse till ärkebiskopen i Uppsala över att biskopen av Linköping vid invig­ ningen av kyrkorna Hörsne, Väs­ tergarn och Sanda besvärat för­ samlingarna med ett onödigt långt uppehåll. Den då tjänstgörande biskopen var Laurentius som dog 1304. Se vidare Bd III, s: 161 f. Då inget annat byggnadsskede än långhusbyggets ligger hitom det, som vi sett, omkr. 1270 fär­ diga koret, bör biskop Lars' invig­ . ning ha gällt långhuset och där­ med hela kyrkan. Då Lars till­ trädde episkopatet 1291, skulle de i diplomet omtalade vigningar­ na kunna ha skett vilket år som helst mellan 1291 och 1304. Emel­ Fig. 45. N.-portalen. Foto E . Erici 1914. lertid är det troligt att klago­ Das N.-portal. The N . porta l. skriften redigerades, medan ännu svedan av de stora utgifterna för biskopens underhåll var kännbar, ja, mest troligt att det avsändes samma år eller vintern efteråt. Vi förmoda således, att Hörsne långhus invigts 1303 eller 1304 och byggts kort dessförinnan m. a. o. omkr. 1300.1 Tornet har, ehuru byggt i kärnkyrkans lilla skala, 2 bibehållits i det gotiska bygget. - TORNET I RooSVAL, KmcHEN antages diplomets tidsbestämning gälla för koret. Skäl för revidering av denna första undersökning gavs i Roosvals REvisioN IV, sid. 139. Där nämnes möjligheten, att långhuset dock byggts ännu tidigare, t. o. m. före inbördes kriget 1288, men att m a n fått vänta i åratal på den biskopliga vigningen. 2 Tornets mur-H. ä r 19,1 m ., vilken stämmer med kärnkyrkans L. bakom tornet( = 18,95 m.). För tornets m ått observeras: B. 7,3 d. v. s. 27 St. f.( = 7,379) eller 22 gr. f.( = 7,26). L. vid marken 6,7 m. d. v. s. 25 St. f. ( = 6,825) eller 20 gr. f. ( = 6,600). H. 19,1 d. v. s. 69 St. f. ( = 19, 113) eller 58 gr. f. ( = 19,14). Det är alltså osäkert, om tornet byggts med grekiska fot eller stångafot som måttenhet, eftersom båda dessa enheter ge tämligen runda siffror. Klockhålens dagermått synas avgöra frågan till förmån för Stångafoten: B. 140 cm. d . v. s. 5 St. f.(= 138,5 cm) eller 4 1 / 4 gr. f.; H. 280 cm. d. v. s. 10 St. f. ( = 277 cm) eller 8 Y:! gr. f. Men tornets totala H. (med spiran), 33 m = 100 gr. f. talar starkt för den grekiska tumstocken. Vi förutsätta att spiran bevarar sina medeltida dimensioner. 1 3*-401873 38 LINA TI N G Tornets sockel är en smal skråkant lik sakristians. Fasa­ derna äro ·nu spritputsade fram till en bård av släthuggen stenyta. Det urspr. skicket ka n iakttagas fr. långhusloftet, där ett stycke tornexteriör varit konserverad under vatten­ taket i mer än 600 år. Där kan fastställas, att hörnbårder funnits ända från början, dock något bredare än som se­ nare praktiserats samt att den urspr. put sen utgjorde ett tunt skikt m ed jämn överyta av något brunaktig ton. I v. är ett smalt, spetsbågigt säk erligen urspr. fönster in mot ringkammaren. Klackh å l e n s principalbågar äro slagna av tegel lik­ som i många andra fall under övergångsstilens tid i porta­ ler, fönster, gluggar och galleribågar, vilkas hittills i detta arbete givna datering sträcker sig fr. 1218 (korportalen och urspr. lå n ~hus-, nu tornportalen i H a ngvar, Bd II, sid. 77, 80, fig. 127) till )>omkr. 1250)> (de rundbågiga klackhålen i Tingstäde, Bd I, fig. 159, sid. 156,1 jfr även Martebo, Lummelunda, Stenkumla ni. fl.). Den enkla n.-portal en har rakslutet tympanon (fig. 45) och tryckt rundbågig a rkivolt,. vilken förefaller vidgad. Vi förmoda att portalen tillhört k ärnlånghuset och där­ ifrån flyttats och v idgats. Den brädbeklädda s p i r a n har kvadratisk plan och övergår till åttkant. Den nybyggdessist 1915/16. År 1796 omtalas den utförd av tornbyggaren P er Lindström från Fig. 46. Mittkolonn en s kapitäl Ost ergarn, varvid en äldre spira r evs. Då torde k lockorna och undersidan av hissbommen ha placerats i huven. 1857 beslöts, att torntaket skulle för dopfuntslocket. Das Kapilen der T h e capita! of r epareras. Sannolikt att nuvarande spiran behållit medel­ Mittelsäule und the central pil­ lar a nd t h e lo­ t ida form. Det är också sannolikt att det medeltida till­ die U nterseite d es Hissbau ms wer side of the des Taufsteins ­ lift b a r of the ståndet alltid varit sig likt. 2 d ecl) bör utbytas m ot »omkr. 1240•>, om v i utgå från Tingsl äde tornportals nära b eroende av Visby Mariakyrkas brudportal och dennas datering till omkr. 1230, en!. RoosvAL, R evision IV, sid. 133. 2 H . med spira är berä knad m ed hj älp av en rätvinklig triangel d är b asen är 19,3 (avst åndet fr . tornets ö. sida till absidens ö. sida) och h ypotenusan = två gån ger basen, 38,6 m . Jfr Bara s. 16 och Norrlanda s. 126 1 HÖRSNE KYRKA 39 Fig. 47. Interiör åt v. Foto O. Sörling 1891. Das Inncre gcgen Vv. Interior towards the "\V. 40 LINA TING Fig. 48. Olof den h eli ge. Glas­ m ålning fr. 1300-t:s början. Nu i G. F . Foto S. Hedlund 1925. Olaf der Heili­ ge. Glasmalerei a m Anfang des 14. J a h rh . Jetzt in G. F. St. Ola f. stai­ ned glass from the beginning of th e 14th c ent. Now in Fig. 49. Paulus. Glasmålning fr. 1300-t:s början. Nu i G. F. Foto S. Hedlund 1925. Paulus. Glas­ ma1erei am An­ fang des 14 . J ah rh. J etz t in S.F. Paul. Sta ined g lass from th e beginning of the 14th cent. Now. in S. F. Fig. 50. Bartolomeus. Glasmål­ ning fr. 1300-t:s senare hälft. Bartolomeus. Glasmalerei am E nde d es 14. Jahrh. Bartholomew. Sta ined glass from the end of the 14th cent. G. F. spetstunnans valvanfang svänger in i murmassiven och fortsätter som spiraltrappa i en murförtjockning i tornets s.v. hörn och mynnar ovanpå spetstunnvalvet. Mellan de båda valven är ett våningsplan m ed plankgolv vilande på bjälklag. Den alltså under spetstun­ nan befintliga >>2:a våningen >> är genom en plankvägg avstängd från trappan: plankorna äro infalsade i en bottenbjälke. På så vis uppstår en liten sluten kammare, som blott öppnar sig med en trädörr mot torntrappan. Dörren är upphängd nedtill m ed ett gångjärn och upptill med en trätapp, som är inkilad i ett hå l genom en tvärslå, vilken senare är fäst med träpluggar i plankväggen. Ovanför tunnvalvet är 3:e eller urspr. klockvåningen. Numera är klockstolen inbyggd i huven, tro!. fr. o. m . 1796, då vi ha uppgift om, att golv lades i >>klocktornet». När byggdes tornet? Svaret gives dels av tältvalvet, som icke kan vara äldre än 1235 (RoosvAL, Revision IV, s. 132) dels av t egelbågarna, vilka som redan påp ekats icke gärna kan vara yngre än 1240-t., Taxuslistans >>1239>> kan alltså accepteras för tornet. Jfr Bunge och Fröj els torn, Bd II, sid. 23, fig. 30 och Bd III, sid. 356, fig. 411, där daterade till 1221 och 1222, båda m ed högt beläget spetstunnvalv. KÄ.R NKYHKAN Under golvet har grunden till en äldre kyrka upptäckts (fig. 29). I väsentliga delar kan denna Hörsne kärnkyrka rekonstrueras. Plan e n är de äldre gotländska små tornlösa kyrkornas vanliga med en L. av 17,16 m.= 52 gr. f., varvid absiden icke med­ räknats. Med absid är L. 19,8 m. = 60 gr. f. Långhusets yttre L. är 12, 87 = 39 gr. f.; dess yttrE' B . är 9, Il 4 m. = 28 gr. f. Långhusets H . i röstena och i sträckmurarna kan räknas ut tack vare den i ö. tornmuren inbakade v. långhusgaveln. Denna är 12,21 m. HÖRSNE KYRKA 41 = 37 gr. f., sträckmurens H. är 6,27 m. = 19 gr. f. Långhuset skjuter in omkr. 2 gr. f. på tornets område, långhusets L. bakom tor­ net är alltså 37 gr. f. Man mär­ ker att långhuset sett från s. eller n. ter sig som en reguljär kvadrat (obs. det gäller långhuset bakom tornet). Korfasadens L. utan absid är 4,3 m. = 13 gr. f., med absid 6, 93 m. = 21 gr. f. Detta är också måttet på korets yttre B. Koret som helhet (bakom lå ng­ huset) kan alltså i plan tänkas in­ skrivet i en kvadrat. Korets inre L. (utan absid men med triumf­ båge) och B. är 4,62 X 4,62 m. = 14 x 14 gr. f. Vi äga alltså alla h u vu d må t t f ör byggnads­ kroppens exter iör, utom ko­ rets H., som på rekonstruktionen är gjord på fri hand, men med ledning av andra absidkyrkor på ön . . Med tornet och absiden in­ Fig. 51. Sakramentskåpsfasad i korets n. vägg. Foto E . Erici räknade var den färdiga >>roman­ ska kyrkan» 80 gr. f. lång. Sakramentnische mit geschnitz-1914. Sacrament-niche with earved SOckel profile n är bevarad i nu- ter Schrankfassade im n. Maner doors in the N. wa ll of the des Chores. sanctuary. varande sakristian (fig. 32). Fasa­ derna av tuktad och trol. putsad sten, eftersom inga huggna återanvända fasadstenar anträffats. Som fönstertyp i kärnkyrkan bör n~varande sakristians accepteras (fig. 30). Dess existens i ett gotiskt bygge förklaras bäst som återanvänt gods från kärn­ kyrkans s. kormur. Långhusets fönster har möjligen varit något större. Av portalen är intet bevarat in situ men sakristidörrens järnbeslag är tydligt relikt från kärn­ korets ingång. Deras storlek tyder på en dörröppning omkr. 2 gr. f. B. och 6 gr. f. H.(= 66 x 198 cm) . Av beslagen är visserligen det översta med platta, breda, trefaldigt refflade järn och krabbaliknande avslutningar yngre. Det är fullkomligt samma former som i Norr­ landa korportal, vilken som portalkomposition är nära besläktad me_d Hörsne k~r, detta beslag är a lltså tillkommet i unggotisk tid, då sakristian byggdes, för att komplettera dem som redan förut funnos på dörren. Eller har det i senare tid borttagits från den • 42 LINA TING Fig. 52. Inneres gegen O. Interiör mot ö. In terior towards the E . . HÖRSNE KYRKA Fig. 53. Retabel fr. 170 1 med 1300-t:s skulpturer. Retabel von 1701 mit Skulpturen des 14. Jahrh. Retable from 1701 with sculptures from the 1·Hh cent. förstörda gotiska kordörren och sedan spikats på sakristidörren? Dess datum är i varje fall tydligt. Ett lodrätt beslagsband utmed dörrens högra kant är av samma slag. Nyckelskylten kunna vi bortse ifrån såsom från nyare tid. Resten, två vågräta beslag och en dörring, utgöra den gamla kordörrens egen prydnad. De vägräta stammarna äro smidda med en svagt insänkt ränna mitt i, omgiven av två skarpa skåror. De sluta med en vriden, repformad avsmalning, utsmidd i spjutspetsform. Frän stammarna utgå parvis smala, svagt böjda skaft som avslutas med en kulformig hopvridning. På den övre av dessa två stammar är en runinskr. : 44 LINA TING Fig. 54. Baldakinfragment fr. 1300-t:s-retab­ let. Nu i S. H. M. Fragment eines Balda ­ chins von dem Retabel, Abb. 53. Jetzt in S.H.M. Fragment of a balda­ ellin of the retable, fig. 53.Now i S. H. M. Fig. 55. Kristi uppståndelse, förut fästad på retablet, av Rasmus Bortz omkr. 1700. Nu i S.H.M. Die Auferstehung Chris. ti, fruher a uf d em Re­ tabei, Abb.53 . U m 1 700. J etz t in S. H. M. The Resurrection of Christ, previonsly on the retable, fig. 53. Abont 1700. Now in S. H. M. Fig. 56 . Rankverk fr. 1300-t:s retablet. Nu i S. H. M. Rankenwerk von dem Retabel des 14. Jahrh. Jetzt in S. H. M. Trail orna mentation of the retable of the 14th cent, Now in S. H. M. Garwaldr jarnadi pur = Garvald järnbeslog dörren. I viss mån liknande beslag se vi på sakristidörren i Gothem (sid. 74, daterad 1199), som dock alldeles sakna Hörsnebeslagens spänstiga teckn_ing: dessutom äro stammar­ nas >>spjutspetsar» förkrympta i Gothem. Däremot återfinna vi de vackert buktade grenarna och spjutspetsarna i Hogräns sakristidörr (Bd III, fig . 102, sid. 96 hänförd till Byzantios' kärnkyrka, mitten av 1100-t.). Hörsnedärren kan alltså anses tillhöra tiden mellan 1100-t:s mitt och 1199, kanske omkr. 1180. Kärnlånghusets portal är (möjligen i vidgad form) bevarad i nuvarande torningången. Om huvud- (syd-) eller n.-portal är ovisst, (fig. 45). HÖRSNE KYRKA 45 F ig. 57. Detalj av retablet, fig. 53. Detail des R etabels, Abb. 53. Detail of the retable, fig. 53. 46 LINA TING Fig. 58. Triumfkrucifix, Kristusbilden från omkr. 1460, korset fr. 1600-t. Triurnphal crucifix, the figure of Christ about 1460, the cross from 17th cent. Trinrnphkruzifix, das Christus­ bild um 1460, d a s Kreuz von 17. Jahrh. I kärnkyrkans inre kan öppen takstol förmodas liksom i Fröjel urspr. långhus (Bd III, s. 353), triumfbågens mått bör tämligen överensstämt med Anga, vars triumfkrucifix också kan tjäna till ledning för vår föreställning om den forna in­ teriören. Till kärnkyrkan fogades det ännu bestående tornet, som ovan visats till­ kommet 1239. Tornet bildar, ehuru i sina enskildheter. vittnande om en ny stil, Över­ gångstidens, dock i sina proportioner en harmonisk avslutning på kärnkyrkan. Torn­ murens H., 19,1 m. d . v. s. 70 St. f.(= 19,39 m) är nämligen= kyrkans L. utan tornet, :J men med absid: 19,3 m. d. v. s. 70 St. f. - eri tydligen avsedd överensstämmelse. Även spiran är bestämd genom kärnkyrkans L., jfr s. 38 anm. 2. Det bevarade HÖRSNE KYRKA årtalet 1239 är alltså den fullt färdiga första stenkyrkans invigningsdatum. Alltså: nuvaran­ de 's akristidörr, d. v. s. från början kärnkorets dörr, jämte kärnkoret, skulle tillkommit omkr. 1180. I likhet med så många andra församlingar skulle Hörsne efter en vilotid byggt sitt kärn­ långhus omkr. 1210 för att 1239 avsluta sitt första stenkyrkobygge med nuvarande tornet. Det är antagligt att det i denna bördiga trakt fanns en äldre kyrka. Dock äro inga säkert äldre rester bevarade. På en supponerad trä­ kyrka skulle, om på något, Strelows årtal 1096 tillämpas. Värmeledning infördes 1937/38. Värme­ kammaren ligger under jorden i vinkeln mellan sakristian och långhuset. 1854 beslöts, att alla fönster i kyrkan med undantag av s. korfönstret, >>som ända sedan katolska tiden helt och hållet är försett med bemålat glas, skulle med nya rutor förses>>. Glasmålningen i detta fönster är också allt­ jämt väl bibehållen. Över en ranka med blad­ ornament i grågul färgton synes aposteln Barto­ lomeus i blått fält och klädd i grön mantel (fig. 50). I rutan ovanför tornspiror. Längre upp åter växtornamentik samt röda och gula kvadrater. Arbete fr. 1300-t:s senare hälft. Gla­ set i de övriga fönstren stammar från 1906. Enl. ST. PROT. 1862 hade antikvitetsintenden­ ten SÄvE bl. a. anhållit att sex stycken fönster med bränt glas, som suttit i Hörsne kyrka, men vid reparationen 1861 som bristfälliga· hade måst nedtagas, skulle överlämnas till Visby ele­ mentarskolas samlingar, vilket bifölls. Nu i G. F. Det är två figurrutor. S. Paulus och S. Olof Fig. 59. Ungdomligt helgon. Skulptur av björk. Se­ nare hälften av 1200-t. Nu i G. F. Foto G. Sjöberg 1925. Jugendlicher Heiliger. Birkene Skulptur. Ende des 13. Jahrh. Statue of a young saint. Birch-tree. End of the 13th cent. 47 T R Ä K YRKA AV 1096 UPPY."RM­ NING GL A sMÅL­ NI N GAR 48 LINA TING och fyra därtill hörande rutor med baldakinverk och bladmönster (fig. 48, 49) utmärkt arbete i höggotisk fransk stil fr. b. av 1300-t., troligen utförda för långhusets s.-fönster samtidigt med dettas byggande. Från korets ö. fönster är inget medeltida glas bevarat. Vad där funnits kan väl antagas varit i samma art som korets s.-fönsters och då utfört samtidigt med ö. fönstrets byggande. Inga medeltida muralm å ln ingar kända, men en pittoresk utstyrsel med gardinmålningar och inskr. från den nitiske kyrkoherden Petrus Ronanders tid omkr. 1725 beskrives utförligt i INv. 1830. Vi få där en föreställning om allt detta som beklagligen försvunnit under vitmening i loppet av 1800-t.l MURALM Å L­ NINGAR 1 På norra sidan om Altaret: •H örsne Kyr­ k as förest åndare och Kyrkowargare h afwa denna Gardinen bekostat och förär t, som Pär Simunds Olof Buters, Lars Matsarfwe, Olof Norbys. Anno 1729. •> Uti Sång Choret: •>Gudi till ära H errans Hus till prydnad är d etta Chorets Målning af Kyrkoherden Petrus Ronander bekostat Anno 1726.• Ofwanföre Charbänken står: The Sångare skola alle i Thig springa till skiftes, såsom i en dans Ps. 27 v. 7. På ös tra sidan mot Qvinno bänkraden läses följ ande: >>. S. Tim. 2. v . 10. Qvinnorna pryda Fig. 60. Tron a nde madonn a med barnet. Skulptur av sig i höfligom klädebon at m ed blygaktighet ek. Omkr. 1260. Nu i G. F . Foto G. Sjöberg 1925. · ocl-i k yskhet, icke m ed flät at h år, eller guld Thronende Madonn n mit Throned Madonna a nd d em Kinde. E ichene Sknlp­ Ch ild . OalGudi till ära och Herrans Hus och Tem­ pel- till prydnad och bibehåll, så äro KyrkaTakena på No dra och Södra sidan med nya bräder och tjära öfwer allt wäl förseet är ifrån år, nytt golf under Klockan i tornet, lagt en ny Ekeränna, nytt kyrkogolf ock inlagt, Choret måladt Christi Crusifix uppsatt och målat, Kyrkatornet å nyo uppbygt och med tjära försett m. m. som Kyrkoboken utwisar ANNO 1729. •> Petrus R onander Pastor Hörsnensium. Stora och Lilla Mörby. Kyrkosångare: Per Simunds, Christer och Olof Buters Pafwel Dibjers, Lars Matsarfwe Olof Norby. Christer och Per Timans Olof Snowaldr. Sexmän.•> Ofwan för ingången till så kallade Ringnings Kammaren står: •>Denna målning är bekostat af Olof Snowaldr och Erik Möllgärd. Anno 1728. •> 4-401873 OCH LÖSA INVENTAHIEH 50 LINA TING fästat ovanpå tav­ lan. Uppståndelse­ målningen kan till­ skrivas Rasmus Bortz (jfr Norrlanda, sid. 133). De nu betraktade delarna m edeltida jämte ytterligare fragment i S. H. M. (baldakiner, 3 st. tra­ siga, som fig. 54), allt anträffat 1906 av då­ varande stud. seder­ mera professor Nils Lithberg, kunna re­ konstrueras till ett altarskåp m ed flyglar ungefärsom E ndre-retablet(Bd I, fig. 479, 480). Arbe­ tet t illhör en större grupp, som kan sam­ las omkr. Vamlingbo altarskåp frå n mit­ t en av 1300-t.l Medeltida helgon­ bilder i G. F .: tro­ nande madonna Fig. 62. Predikstol fr . 1688 av Jochim Sterling. m e d barne t av ek Kan zel \·on 1688. Pulpif from 1688. (fig. 60) med rester av polykromi .. Å den urgröpta ryggsidan spikhål, som tyda på att här funnits ett påspikat skulpterat rygg­ stycke. H . 119. B. 49, möjligen t illkommen i samband med det nya korbygget omkr. 1270. 2 - - U ngdomli gt h elgo n (fig. 59) bild av björl~ med arkitektoniskt ryggstycke. H . 110. Senare hälften av 1200-t. - Ett k r ö n t hu vud av ek , (fig. 61), har, såsom fil. lic. Bertil Almgren vid Akademiska studiemötet i Visby 1945 påpekat, t illhört 1 ERIK LuNDBERG, Hörsne kyrkas altarsk åp, G. A. 26 / 1933, fra mhäver den nära frändskapen med 4 Vamlingbo. 2 RoosvAL, Medeltida skulptur sid. 44: •>sn arare före ä n efter 1280•. HÖRSNE KYHKA bilden fig. 60. Det är Kristusbarnet, arbete av fransk typ från 1300-t:s början. H. 14. R 9. Ett triumfkrucifix (fig. 58) hänger på n. lång­ husväggen. Kristusbilden från omkr. 1460. Korset är från 1600-t. med ornering i plattsnideri av samma art som å korbänken. I övre och nedre än­ darna av korsstammen äro fyrkantiga tappar, genom vilka krucifixet synes ha varit fästat i urtagningar, den nedre tro!. på en trabes i triumfbågen. Ko.r set är svart, de ornerade ändarna i vitt och guld. På denna målning syftar tro!. årtalet 1727, som en!. INV. 1830 var målat på korset. H. omkr. 300 cm. Altardisken är ett grönvitt målat enkelt kolon­ nettskrank med klädsel av röd vaxduk. Predikstol (fig. 62) med himmel är prydd med plattsnideri av samma art som korbänken. De orna­ mentala delarna målade i vitt, grönt, rött och guld, fonden m. m. svart. Inom arkadernas fyllningar apostlafigurer, grått i grått målade. På trappans barriär äro kvinnliga allegoriska figurer målade. I ryggstycket (bakom predikanten) är Kristus målad som Smärtomannen. Trappdörren tjänstgör nu i ingången till torntrappan. (Fig. 63). Predikstolen är ett vackert arbete av Jochim Sterling1 1688. Dess urspr. färg blev framtagen 1937/38. Korbänk (fig. 64) från 1600-t:s slut tro!. av Jochim Sterling å vanlig plats utmed n. kormuren ornerad med plattsnideri, före 1937 brungult målad, nied därunder skymtande rankmålning. 1871 utför­ des arbete å korbänken, varvid särskilt dess gavlar torde blivit stympade. Nu är gamla färgen fram) 51 Fig. 63. Ingång till torntrappan, förut predikstolsdörr. Eingang der Turmtreppe, frtih er Kanzeltur. Entrance of the stairs of the tower, previouJ~6r. pulpit­ t agen. Biskopsbänk, nu i St. H. M., som deponerats från Nord. M. (fig. 65) bestående av två gavlar med treudd.igt konturerade höga krön, ställda i syll, två dito utan syll och en skärm med två arkadfyllningar, vilkens ornamentik tyder på att Jochim Sterling varit mästaren. Bänkens dekor visar att den stått i korets n.ö. hörn. Den nuvarande · nummertavlan är mycket enkel. En äldre av Johan Hernell 1 En!. R. Steffen, Gotländska kyrksnickare under 1600-talet. 1. Jochim Sterling. I Julhälsningar till församlingarna i Visby stift 1941. 52 LINA TING 1741,1 nu i St. H . M. som deposi­ tion från Nord. M. Bänkkvarteren (även i mitt­ gången, helt omgivande och döl­ jande mittkolonnens bas) äro av samma typsomkorbänken,ehuru enklare. 2 Dörrfälten ha tydliga spår av rankmålning. Å främsta dörren på kvinnosidan skymtar under den bruna överstryknin­ gen en friskt målad nickfigur i profil åt höger. Läktaren, som sträcker sig ö. om tornbågen, är ett enkelt arbete från 1747, som 1861 för­ ändrades (RÄK.) av snickerimäs­ taren Lars Lundberg. Därå ett orgelharmonium av 1892. I an­ slutning tillläktaren en brädvägg med två spetsbågiga genom­ gångar, vilka föra in i ringkam­ maren, trol. av 1861. D o pfun ten (fig. 66) av snidad ek med kronformat lock, krönt av en duva; urspr. polykrom, nu i grå stenfärg; vid Hilfelings be­ sök 1801 fanns donatorsinskr. med årtalet 1730; stod tidigare i koret, numera flyttad till den för dophandlingen sedan medel­ tiden bestämda platsen strax v. om långhusets kolonn. Där finnes ännu bevarad en hissbom fördop­ funtslockets upphissande, stödd med ena ändan på mittko.lonnen och med den andra på v.murkon­ solen; urspr. mål ning med grön­ kantade bladornament (fig. 46). Fig. 64. Korbänk fr. 1600-t:s slut troligen av Jochim Ster­ ,.,...,.._, ling. Foto E. Fant. Chorstuhl am Ende des 17. Jahrh. Choir stall from the end of the 17th cent. Fig. 65. Delar av biskopsbänk. Nu i S. H. M. T eile eines Bischofsstuhles. J etzt in S. H . M. P arts of a bishop's pew. Now in S. H. M. 1 2 Se LUNDMARK, Kyrklig konst ... sid. 21. Kyrkobänkar på kvinnosidan 1691 av Jochim Sterling en!. Steffen i ovan anförd artikel. HÖRSNE KYRKA 53 Fig. 66. Brudstolar och dopfunt av ek fr. 1730. Foto E. Fant. Bra utstiihle und eichene Ta ufe von 1730. Bridal chairs and oa ken b a ptismalfont from 1730. Bland nattvardssilver märkes en förgylld kalk med medeltida fot, rund och prydd med graverad inskr. i minuskler: en : biddet : got : vore : her : hinrik : van : deme : brinke : unde : sin : vif : grete (= bedjen Gud för herr Henrik van deme Brinke och och hans maka Greta). På foten läses inskriptionen P. Ronander 1683, vilket väl gäller förfärdigandet av den stora cuppan. Foten från 1400-t. Rökelsekar i G. F. Blandljusredskap märkes en krona av malm med stammen krönt av lejon, början av 1600-t. {?, i ringkammaren H. 31; en dito krönt av manlig figur i 1500-t:s dräkt, enl. inskr. given 1719 av Petrus Ronander. H. omkr. 70; ett par tennstakar med lj uspigg,. H. 23, början av 1600-t. (?). Klockan, som saknar inskr., prydes av fyra korsformiga figurer (H. c. 4 cm.). Troligen från 1400-t:s senare del. H . 87, Diam. 81, kläpp 65 cm. (allt enl. vänlig uppgift av TeoL Dr Mats Åmark.) På n. korväggen hänger en stor epitafietavla av trä (fig. 67), bestående av ett dub-­ belporträtt med inskr. >>Petrus Ronander Pastor Hörnensium Petronella Dalman Anno 1688>>; den breda, kontursågade inramningen prydes av rika rankornament och nakna figurer, målade grått i grått. H. c:a 250. Br. c:a 200 cm. Hilfeling har i Journal 1801 4 *401873 54 LINA TING kopierat anteckningar, som den verksamme Ronander infogat i en kyrkobok: >>NB: Såsom vårt Epi­ taphium vellment till Guds Huses prydnat är upsat, så förmodes ingen sig fördrister den at flyttia eller nedertaga; den det gjör, och den rörer, honom skall aldrig vcell gå, utan det ångra i alla sina lifs­ dagar.>> - Av särskilt intresse är Ronanders uppgift om de .målare som arbetat på epitafiet: >>Stofe­ rat l resan, af Sigr. Hamborger. 2. resan förbättrat och Conterfejet omgiorde af Sigr. Abraham Beck ifrån Stockholm. Anno 1696 och den 24. Martij fullfärdige. Noch: 3. resan, Conterfeiet inne i kyr­ chian omlagade och förbättrade af Monsieur Christian Lorentz von Holsten 1700 d. 14. Sept.»1 Enl. INV. 1830 fanns s. om alta­ ret >>en större Tafla med förgyld Ram, der Konung Carl den Tolfte till häst i full rustning finns i Fig. 67. Epitafium över Petrus Ronander och hans hustru Oljoferg på lerft afmålach och n. fr. 1688. Epitaph fiir Petrus Ronander Epitaph to Petrus Ronander om altaret en tavla i ram förestäl­ und seine Frau von 1688. and his wife from 1688. lande>>Doctor Martinus Lutherus>>. Även inramade tryck, s. k. >>He­ dengrans tavlon>, över Karl XI:s begravning samt över segern vid Narva 1700. I sakristian stå två rikt och vackert utarbetade brudstolar med svängda ben och lejon­ fötter, med urspr. målning, huvudsakligen i blått (fig. 66). H. 118 d. v. s. 2 sv. alnar (= 118,8 cm.). Medeltida bibelhandskrift, ett blad med text och kommentar till Johannes 1 Om dessa tre konstnärer har Amanuensen vid G. F. Gunnar Svahnström vänligen lämnat följande uppgifter ur sina forskningar. ANDERs (ANDREAs) HAMBORGER från Slesvig Holstein. Bosatt i Visby åtminstone sedan 1683. Levde där äimu 1693. Verksam i ett flertal landskyrkor på Gotland. ABRAHAM BEcK, bosatt i Visby åtminstone sedan 1698 (i Klinteroten). Levde där ännu 1709. Verksam i Visby domkyrka och flera landskyrkor (jfr Bd III s. 58, 173). CHRISTIAN LoRENZ NUMENS född (i Holstein?) 1671, bosatt i Visby 1701, borgare där 1702. Död senast 1711. Verksam i flera landskyrkor. Konterfejare. HÖRSNE KYRKA 55 evangelium, delar av 6:e kapitlet, i nyare tid använt till omslag för en räkenskapsbok. H. 24,5. B. 17. Nu i G. F. Fr. 1400-t. enl. vänligt meddelande av Dr Toni Schmid. Gravsten med textbård och ristat latinskt kors på trappfot. Ristningen bildar en GRAvKoNsT svastika i korsarmarnas skärningspunkt. Armarna avslutas med kvadrater. Majuskeltext i övre och högra bården: ANNO : DNI : :M : ex x l YN : PROFESTO : NATIVI­ TATIS : MARIE: OBIIT; B0MVND 9 • >>År 1334 dagen före Marie födelsedag (7_ sept.) dog Bömund.>> Majusklerna av egendomlig typ. Lm 121. Trapezoidal, 222 X 117; 100. Ligger c:a 6 m s. om långhusets s. portal. Gravsten med minuskeltext i bård runt kanterna, snart alldeles oläslig. Av texten kan nu läsas: ... botullph 9 • sacerdos · fa .. ·l (nedre raden intet läsligt) l· . : p ... l Lm 124. Lm har läst: Hic: sepult 9 : dns: botullph 9 • sacerdos · lfardlig · nat 9 • hic · quodz · curat 9 ·O · anlno · do· mcldxciv ·die· 1aplor ·pet et pauli l · or· p· eo). Delvis med hjälp av Wallin, Langebek och Säve. >>Här är begraven Herr Botulf präst, född i Fol­ lingbo, här fordom kyrkoherde. Han dog Herrens år 1494 på apostlarna Petri och Pauli dag (29 juni), bed för honom.>> - Lm 124. 4. 120 x 218. Stenen ligger nu som tramp­ sten utanför tornets n. portal mitt under klackvåningens vattenkastare. Om få år torde intet av texten återstå, därest stenen ej flyttas och skyddas. cc xmr : SAMMANFATTNING AV HÖRSNE KYRKAS KONSTHISTORIA. 1. Kanske en träkyrka 1096? II. Ett absidkor (fig. 29), >>kärnkoret>>, vars dörr med beslag, signerade i runor av Garvald, be­ varats som dörr till nuvarande sakristia. Omkr. 1180. III. Ett härtill avpassat långhus, >>kärnkyrkans långhus > (fig. 29). Omkr. 1210. IV. Torn i övergängsstilens karaktär tillkommer. Den härmed helt färdiga kyrkan, som i huvud­ sak har en romansk karaktär, invigdes 1239. V. Kor i unggotisk stil, anslutet till kärnkyrkans triumfbågemur, i förstone utan valv, jämte sakri­ stia. Omkr. 1260. Ungefär samtidigt två träskulpturer, entronande madonna (fig. 60, 61) och ett ung­ domligt helgon (fig. 59). VI. Länghus i höggotisk stil, koret förkortas något, ny triumfbåge gemensam för kor och lång­ hus, koret välves, allt omkr. 1300. Glasmålningar, (fig. 48, 49). VII. Stort altarfönster, nya glasmålningar i koret (fig. 50). Retabel av Vamlingbo altarskåps krets (fig. 53- 57). Sakramentskåp (fig. 51). Omkr. 1300-t:s mitt. VIII. På 1400-t. tillkomma triumfkrucifix, foten till nattvardskalken och klockan. IX. Predikstol och bänkar, omkr. 1680 (fig. 62), huvudsakligen av snickaren Jochim Sterling. Epitafium (fig. 67). Altaruppsats 1701 med begagnande av figurer från 1300-t:sretablet. Interiören prydes av gardinmålningar och inskriptioner omkr. 1725. V. läktaren 1747, dopfunt i träskulptur 1730. X. Läktaren ombyggd 1861, skärmvägg mot ringkammaren med goticerande dörröppningar. · XI. Kyrkogården vidgad 1933. Restaurering 1937/38: klockhålens tegelbågar blottade, nya tak, nytt golv, värmeledning, bekvämare bänksitsar, bänkkvarteret i mitten v. om pelaren borttages, inredningens gamla målning återställd. ZUSAMMENFASSUNG. I. Vielleicht eine Holzkirche. 1096 (?). II. Chor mit Apsis (Abb. 29). Die Tiir des Charportals mit eiscrnen Beschlägen Garvald signiert -- erhalten, dient heute als Tiir der Sakristei. Um 1180. in Runen von 56 LINA TING III. Ein hierzu passendes Langhaus, »Langhaus der Kernkirche» (Abb. 29). Um 1210. IV. Turm in Obergangsstil kommt hinzu. Die darnit fertige Kirche hat in der Hauptsache einen romanischen Charakter. Einweihung 1239. V. Chor im frugotischen Stil, an die Triumphbogenmauer der Kernkirche angeschlossen, zunächst ohne Wölbung, dazu Sakristei. Um 1260. Etwa gleichzeitig zwei Holzskulpturen, eine thronende Madonna (Abb. 60, 61) und ein jugendlicher Heiliger (Abb. 59). VI. Langhaus im hochgotischen Stil, das Chor etwas verkurzt, neuer gemejnsamer Triumph­ bogen fUr Chor und Langhaus, das Chor gewölbt, alles um 1300. Glasmalereien (Abb. 48, 49). VII. Grosses Altarfenster, im Chor neue Glasmalereien (Abb. 50). Retabel aus dem Kreis des Altar­ schreins zu Vamlingbo (Abb.53). Sakramentnische mit geschnitzter Schrankfassade. Etwa Mitte des 14. Jhs. VIII. Im 15. Jh. Triumphkreuz, (Abb. 58) Abendmahlskelch und Glocke. IX. Kanzel und Ge.s tiihl um 1680 (Abb. 62). Hauptsächlich vom Tischlermeister Jochim Sterling. Epitaph (Abb . 67). Altaraufsatz, 1701, unter Verwendung der Figuren des Retabels aus dem 14. Jh. Das Innere mit Vorhangmalereien und Inschriften ausgeschmlickt um 1725. Westempore 1747, Taufe in Holzskulptur 1730. X. Die Empore 1861 umgebaut, Schirmwand gegen die Vorhalle (Turmuntergeschoss) mit go­ thizierenden Tliröffnungen. XI. Friedhof 1933 erweitert. Restaurierung 1937 j38; am Turme werden die backsteinernen Rund­ bogen der Schallöcher freigelegt; neue Dächer; neuer Fussboden. Die mittlere Gestuhlreihe wird ent­ fernt, die ubrigen Sitzbänke erweitert. Die alte Bemalung der Einrichtung wird wiederhergestellt. SUMMARY I. Possibly a wooden church, 1096 (?). II. An apsidal choir (fig. 29), the original choir, the door of which, with mounts signed in runes by Garvald, has been preserved as the door of the present vestry. About 1180. III. A nave proportioned to the above, the nave of the original church (fig. 29). About 1210. IV. A tower in the transitional style is added. The church thus completed, which was of Romanesque character on the whole, was consecrated in 1239. V. Choir in early Gothic style, connected with the chancel-archwall of the original church, without vaults at first, and vestry. About 1260. At approximately the same time two wooden sculptures, an enthroned Madonna (fig. 60, 61) and a youthful saint (fig. 59). VI. Nave in decorated Gothic style, the choir is shortened somewhat, new chancel-arch common to both chancel and nave, the chancel is vaulted, all about 1300. Glass p aintings, (fig. 48, 49). VII. Large altar window, new glass paintings in the choir (fig. 50). Retable of the type of the Vamlingbo reredos (fig. 53). Sacrament-niche with earved doors (fig. 51). About the middle of the 14th century. VIII. In the 15th century a triumphal crucifix (fig. 58), the foot of the _ chalice and the bel! are added. IX. Pulpit and seats, about 1680 (fig. 62) mainly by the joiner Jochim Sterling. Sepulchral tablet (fig. 67). Retable 1701, using the figures from the 14th century retable. The interior is decorated with curtain paintings and inscriptions about 1725. West gallery 1747, wooden sculp­ tured font 1730 (fig. 66). X. Gallery rebuilt 1861, screen wall to the entrance hall with Gothicized door-openings. XI. The churchyard extended 1933. Restoration 1937/38: the brick arehes of the belfry expo­ sed, new roof, n ew floor, heating system, more comfortable seats, the pews in the centre west of the pillar removed, the earlier painting of the interior restored. HÖRSNE KYRKA 57 Il III Fig. 68. Kyrko­ byggnadens till­ växt. Skala 1: 1000. Zuwachs des Kirchengebäudes. The growth of the church. IV 58 LINA TING r Fig. 69. Kastalen och kyrkan fr. s. v. Foto I. Andersson . The donjon a nd the church from the SW. Der Kastal und die Kirche von S . .,V. Jt7l:u-a /rJ ~FI af ,YJ;t.J:.UPl.l /iyrAtrpå' 't/ihl'!lld, : kvaN ··;l Pdfl'llljf p-urAe. / trr $"fon1/Td, , .låm.f ~-'f,!/unll/.:1 Jf-11 .~'//1"_.. ru·-:---q b n'Jd ·u ., r.,,,._._p,/ Fig. 70. Kyrkan fr. s. och k astalen. Teckning av Hilfeling 1801. Atlas Tab. 25. K. B . Die Kirche •von S. und d er Kastal. Zeichnung von Hilfeling 1801. The church from the S. a nd the donjon. Drawi ng b y · Hilfeling in 1801. GOTHEMS KYRKA AV JOHNNY ROOSVAL OCH HENRIK ALM TRY CKTA KÄLLOR : BERGMAN, C. J ., Om Gotlands kastaler.- BRuNIUs, II, sid. 237. - G. A. 1 /12 1885; G. A. 26 /10 1937. Gothems kyrkas r est aurering (ännu ej utförd). - LITHBERG, N ., H ävd ·och hågkomst. G. Arkiv. 1930, sid. 50 (sägnen om en j ätte, som k astat sten efter kyrkan , när hon bygg­ des är antecknad av honom). - RoosvAL, J . Gotländska studier , Gothem s k yrka. Sv. D . 19/9 1909. ­ STRELow, sid. 140, m ed årtalet 1052. - SvAHNSTRÖM, G., Gothems prästgård. G. Arkiv 1941, sid. 59. HANDSKR. KÄLLOR OCH AV B.-SAML.; HILFELINGS JOURNAL 1801. - P. A. SÄVES BERÄTT. 1864, ext . fr. s.ö., nattvardskalk, runinskr. - ATA: s.-portalen, akvarell av A. T. Geller stedt 1873; detaljer av s.-portalen och 11.-portalen och ö. stigluckan , blyertsteckn . av O. Sörling 189 1; präst­ gårdsportalen, blyertsteckn. av C. G. BRuNIUs; foton av ext. t eckningar och 5 gravstenar ur Hilfe­ .lings resa 1801; foto av k astalteckn. av P . A. SÄvE; insidan av sakra mentskåp, akvarell av G. Ameeh 1889; l plan K . Nordenskjöld, 14 ritn. P . O. WEsTLUND och E . KJELLMARK 1933; 4 uppmätn.-ritn. 60 LINA TING Fig. 71. Inkörsport till prästgården fr. mitten av 1300-t. Foto O. Sörling 1891. Gate of the vicarage. Middle of the 14th cent. Torweg des Pfarrhauses. Mitte des 14. Jahrh. R. ANDERssoN 1934; översiktskarta av 1940 års grävningar vid kastalen av N. P. TIDMARK; special­ plan och sektion av provschakt av N. P. TIDMARK 1941. - B.ST.: 1 ritn. av s.-portalen; 4 uppmätn. -· ritn. av R. ANDERSSON 1934; 4 ritn. förslag till restaurering av ERIK LUNDBERG 1937. KYRKANS ARKIVALIER: RÄK. 1656- 1775 (häri INV. OCh anteckningar om kyrkan av E. P E-· TRJEUS fr. 1600-t:s mitt med fortsättning av N. LUTTEMAN citerade ANTECKN.); VIS.PROT. 1654- 1708;: 1738-1752; ST.PI\OT. 1823-. KYHKO­ GÅriDEN Kyrkogården inramas av lönnar och åt s. askar. Grusgång fr. v. stigluckan pa­ rallellt med kyrkans s. vägg med vinkelrät förgrening mot prästgårdsgenomgången. N. om tornet vid n. muren sockenmagasin av kalksten rapp3.t och under spåntale V. om tornet grundrester till brygga fr. kastalen. Kyrkogårdens medeltida stigluckor GOTHEMS KYRKA 61 F ig. 72. Kyrkan fr. n. o. Die Kirche von N . O. The church from the NE. i v. , n. och ö. med ansluten mur a ngiva kyrkogårdens urspr. storlek åt dessa håll. Strax s. om v. stigluckan sitta utvändigt två stenbindslen i ~uren, men mellan dem synes en fog, som motsvaras av en dylik i ö. m uren. D essa fogar kunna tyda på att s. muren urspr. gått mellan dem alltså omkr. 12m s. om kyrkan (nuvarande s.-mur är också tunnare än de övriga). I så fall skulle det s. bindslet urspr. suttit i denna syd­ mur. Posterna t ill grinden i genomgången till prästgården (upp- och nedvända) ha 62 LINA TING synbarlig,en hört till en fjärde · stiglucka. I v. luckans s. vägg ses märke . av murens övre an­ slutning, som natt till omkr. 2, 90 på yttersidan. Murhöj den på Hil­ felings teckning är alltså icke överdriven (fig. 70). Av stigluckor­ na är den v., som står intill ka­ stalen störst; spetstunnevälvd, sadeltäckt. V. (yttre) ingången är spetsbågig, byggd av huggen sten, kapitällisterna äro hålkäla~ de, baser med sm(l.l rundstav på skråkant (fig. 84)., Ö. ' (inre) in­ gången bildas av. tunnvalvets. kant, putsad, trol. icke huggen sten; vederlagen äro huggna. Putsränder ha iakttagits nederst å inre vederlagen; inga hörnkedjor finnas. Tre hörn ansluta ju direkt till· mur och äro alltså icke beFig. 73. Kastalen fr. ö. och v. stigluckan. Foto E. Erici 1916. Der Kastal von O. und das W.The donjon from the E. and the rättigade till hörnkedj or, även Portal des Friedhofs. W. gate of the chnrchyard. det f. n. friil hörnet (det s.-ö .) är överputsat och en utskjutande sten låter ana, att även här funnits anslutning till något uppmurat (en trappa?). Yttre ingången har haft portar, s.om slagit an mot den huggna infattningen: i s. är en gång­ järnshake bevarad; nu alldeles öppet. Det låga takfallet förefaller bero på en sänk­ ning vid trätakets förnyande i senare tid (?) Genom putsranden dateras luckan till 1200-t:s mitt eller senare. Den redan nämnda urspr. s. stigluckan tecknades av Hilfeling (fig. 70). Redan vid BRUNIUs' besök var den nedbruten, men f. ö. var då stenmuren bibehållen runtom. Ö. stigluckan har spetsigt tunnvalv, de yttre posterna uppbära en trebladig båge med tre knoppar (liknar Träkurnia långhusportal, Bd III, fig. 38). Den stora luckan i n. har kryssvalv och spetsbågiga omfattningar. Alla stigluckor jämte urspr. muren synas byggda omkr. 1260- 80. Den medeltida prästgården är icke bevarad, men Linnes och Hilfelings visserligen knapphändiga -skildringar giva bidrag till kännedomen om det gamla bostadsskicket,l Inkörsporten till prästgården fr. landsvägen är behållen (fig. 71) formad som en tin­ nad husgavel, toppen urs pr. krönt av ett ringkors i sten; på yttre fasaden blin1 Se G. SvAHNSTRÖM, Gothems prästgård. I G. Arkiv 1941, sid. 59-78. GOTHEMS KYRKA 63 Fig. 74. Kastalen fr. n. o. Der Kastal von N . O. The donjon from the NE. deringar. Urspr. putsklädd med blottade huggna hörnkedjor, putsrand finnes; socklar av växlande utseende. I översta spetsbågens slutsten en relief med madonnan och barnet; vederlagens kapitällister prydas av rankor, drake och ett manshuvud (jfr konsolhuvud i Mästerby, Bd III, fig . 208). Byggd i mitten av 1300-t. C:a 10m rakt v. om kyrkan ligger kastalen, en kvadratisk tornbyggnad nära 6 m i fyrkant och i fem våningars höjd, upptill övervälvd av ett tunnvalv, slaget mellan ö. och v. murarna samt orienterad i väderstrecken. År 1867 remnade kastalen mitt genstunkar», ur­ borrade runda trästycken. Dessa stur,kar fortsätta upp till murens insida. H ela an­ ordningen har synbarligen tjänat till löpkanaler för linorna, m ed vilken bryggan his­ sades upp mot stenmuren framför dörren. Kanalernas inre öppningar ha senare, när de ej längre hade någon uppgift, murats till men imurningen i den s. har sedan åter fallit bort. - I s. och n. muren synes i första skiftet mot avsatsen en rad kantställda stenar i axförband, vilken anordning också kommit till användning mellan bj älk­ hålen i vån. 3 (jfr Fröjelkastalen, Sv. K., Gotland, Bd III, sid. 349). - I resterna av s. och n. murarna synes de ö. delarna av ljusgluggar med invändig snedsmyg. Gluggen i s. väggen har yttre delen av sin avtäckning i behåll, som så till vida är märklig, att den består av på kant ställda tvärgående tunna hällar. (Jfr avtäckningen av mur­ trappan i Lärbrokastalen.) - Den av BRUNIUs beskrivna latrinan är nu alldeles för­ 540 1 873 66 LINA TING svunnen och har väl legat i s.v. eller n.v. hörnet och synes av beskrivningen att döma ha varit alldeles lik motsvarande kända anordningar i Kruttornet, Lärbro­ och Gammelgarnskastalerna. Tre d j e våningen. Golvet har här vilat på bjälkar inlagda i s. och n. muren, den östligaste som vanligt liggande intill ö. muren. Bjälklaget ligger under hjässan till dörröppningen i vån. 2. (Jfr Lärbro.) Av bjälkarna finnas de två östligaste i be­ håll. I s. och v. synas spår av ljusgluggar. Enl. BRuNrus skulle våningen haft fyra sådana. Två av dessa böra alltså ha suttit i s. väggen. Fjärde våningen. Den markeras av bjälklag i överensstämmelse med föregående vånings. Inga spår av ljusgluggar kunna iakttagas. Den har varit övervälvd av ett tunnvalv, spännande mellan ö. och s. väggen och begynnande i höjd med golvets bjälklag. Endast dess östliga hälft finnes nu i behåll. Ingen genomgång synes i den hevarade delen av valvet. BRUNIUs nämner, att man på stegar kommer upp till den överliggande våningen och ej som i Gammelgarn genom murtrappor. Om denna öpp­ ning lett upp till överliggande vånings väktargång eller till dess inre rum kan alltså ej avgöras. Femte (översta) våningen. Av denna är bevarat: ö. delen och delar av s. och n., yttre bröstvärnet till två a tre skifts höjd över väktargångens golv samt ö.-muren till det inre rummet till ett a två skifts höjd. Mitt i ö. bröstvärnet fmnes en genomgående smal glugg vid golvhöjd, vars sidor äro bevarade men ej dess av­ täckning. Den kan möjligen haft med försvaret av den underliggande dörren i vån. 2 att göra eller ha tjänat som avlopp för regnvatten i väktargången. Några spår av >>gluggarna», som BRUNIUs nämner skulle ha funnits i s., v. och n. väggarna, synas ej nu, då ju dessa bröstvärn äro helt borta. De synas kunna jämföras med Kruttor­ nets översta >>gluggar>> alltså tinnmellanrum, och i så fall skulle Gothemskastalens bröstvärn haft krenelering åt s., v. och n. men ej åt ö. åt kyrkogården. Av mittrum­ met med sina bågar i väggarna äro nu endast ett a två skift av ö.-murens ytterliv mot väktargången i behåll, och några slutsatser om huru det varit inrättat och av­ täckt och huru de stora bågöppningarna varit tillslutna eller om över dem ett vat­ tentak gått ut över väktargång och bröstvärn kunna av nu befintliga rester av denna våning ej dragas. För ett trettiotal år sedan undergick kastalen en nödtorftig konservering genom övergjutning av murkrönen med bruk, och år 1936 blev valvet och de övre delarna mera omsorgsfullt kons ~ rv erade genom Riksantikvarieämbetets försorg under ledning av dr Erik Bohrn.l Vid närmare granskning förefaller det vara en bestämd skillnad mella n kastalens nedre parti räknat upp till dörren med vindbryggan och det däröver liggande partiet alltså mellan . vån. l och de överliggande våningarna. Den nämnda dörröppningen med sin omsorgsfullt huggna omfattning och stående poster, de väl huggna hörn­ 1 Se hans rapport i ATA. GOTHEMS KYRKA 67 kedjorna och murytornas hela karaktär i dessa övre våningar skilja sig tydligt från motsvarande partier i bottenvåningen, vars dörröppning har en mera grov stenbe­ handling och saknar poster. Också hörnkedjorna äro grövre i behandlingen, och det­ samma gäller hela yttre murytan med sitt större gråstensinslag än i överliggande de­ lar. - I Gammelgarnskastalen förekommer en liknande skillnad mellan ett övre mera »fint» parti och det underliggande av mera grovt tuktad sten, men där går gränsen vida högre upp: vid tunnvalvets anfangshöjd. Det synes därför ej orimligt att an­ taga att i bägge fallen denna gräns markerar en om- eller påbyggnad. De bägge kasta­ lerna visa i övrigt mycket stora likheter. Bägge ha haft försvarsanordning överst med bröstvärn, därunder tunnvalv samt bjälklag för underliggande våningar. Dörren till andra våningen och latrinen i denna våning överensstämmer också, men däremot synes Gammelgarnskastalen ha saknat urspr. yttre ingång till bottenvåningen. Också må erinras om den olika karaktären hos den övre och underliggande delens murverk i båda kastalerna. En jämförelse med Kruttornet i Visby, som väl får anses vara prototypen för de gotländska kastalerna och som har alla sina murade delar i behåll, blir också givande särskilt för förståelsen av anordningarna i kastalens översta avdelning, nu endast kända genom återstående sparsamma rester och den förut nämnda teckningen och beskrivningen. I >>Visby stadsmur» I, gav Eckhoff, sid. 1- 35, och Janse, std. 261 - 64, en mycket uttömmande beskrivning av Kruttornet (Av b. del II, pi. 20- 24). Tornet, som av Eckhoff ej direkt dateras men av Janse dateras till omkr. 1100, anses av båda vara _ enhetligt byggt. Det har överst en skyttegång med tinnar runt om, till vilken man kommer ut genom en dörr fr. ett inre rum med tjocka eljest helt slutna väggar övervälvda av ett kryssvalv. Motsvarande av Brunius beskrivna rum i Gothem har enl. Säves teckning de fyra väggarna genombrutna av stora bågöppningar. Om rummet varit välvt eller icke nämner Brunius intet om men Säve nämner, att det i äldre tider varit täckt av valv. Rummets murar har liksom i Kruttornet höjt sig be­ tydligt över det yttre bröstvärnet. - Eckhoff antager att Kruttornet överst haft ett hourdage, en över yttermurarna utskjutande timmervåning, vilande på dessa och stöder detta antagande främst på de översta i bröstvärnets murar förefintliga bjälk­ kanalerna, vilka vid mitten löper vinkelrätt men ut mot hörnen nästan diagonalt genom dessa i förhållande till planen. Om en liknande överskjutande trävåning funnits i Gothemskastalen eller ej kan nu ej påvisas men den bevarade nedre delen av bröst­ värnsmuren åt ö., vars tjocklek stämmer med Brunius' måttuppgifter för bröstvärns­ murarna - >>c:a 2 fot» - visar, att bröstvärnsmurarna här haft ungefär samma tjock­ lek som i Kruttornet och därför kunnat uppbära ett hourdage. Man kan också tänka sig att tornet varit täckt av ett pyramidtak, vilande på band på bröstvärnets krön och enveloperande det inre rummet, eller att endast detta senare - och icke sl~y tte­ gången - varit täckt av ett litet pyramidtak Om detta senare skulle ha varit fallet, skulle kastalens försvar huvudsakligen ha fått skötas fr. väktargången och de av 68 LINA TING Brunius omtalade >>gluggarna>> (= tinnmellanrummen) i bröstvärnet, vilka funnits i s., v. och n. murarna samt genom kastalens ljusgluggar ( = skyttespringor) och den lilla gluggen överst mitt över dörren med vindbryggan, >>gap>>. - Mellan kastalen och kyrkans torn har vid grävning framkommit subterrestra lämningar av en kraftig murpelare (355 n. - s. x 175 ö. - v.) till synes sammanbunden med tornväggen genom en 150 cm bred mur. Denna pelare, som ligger mitt för kastalens övre dörr synes ha tjänat som underlag för denna dörrs vindbrygga, beskriven i det föregående1 • Hela denna anordning har ingen känd motsvarighet i något annat försvarstorn på Gotland. A v försvarstornen har noggrannare datering försökts endast i fråga om Kruttornet. Eckhoff gav ingen direkt datering, men Janse, >>Visby stads mun>, anger >>omkring 1100>> och Ambrosiani i >>Gotlandica till Nils Lithberg>> sätter tillkomsttiden före 1137 samt Tidmark (Kastalerna och tornborgarna på Gotland) till 1150-talet. Alla äro så­ lunda ense om dess tillkomst under 1100-t:s förra eller mellersta del. De nära över­ ensstämmelserna mellan Gothem och Gammelgarnskastalerna, vilka båda synas vara förenklade kopior av Kruttornet, låter förorda deras nästan samtidiga tillkomst i ti­ den något efter detta, möjligen båda byggda i två etapper. Gothemskastalens nedre del kan kanske ha tillkommit redan omkr. 1150 och den nuvarande övre något årtionde senare, vilket i tiden skulle sammanfalla med de tidigaste nu bevarade partierna av kyrkan - Globusdelen. KvnKANs Nuvarande kyrkans storslagna helhet visar sig vara resultatet av fem skilda byggnadsHu,unnELAn perioder under loppet av ett och ett halvt sekel. Äldst är koret med absid och sakristia, 1199, av den cisterciensiske >>Veck-kapitäl-mästaren». Därefter ett av mästaren Botvid planerat torn, varav endast undervåningen kom till utförande omkr. 1235; denna bildar v. partiet i nuvarande långhus. Till komplexet hörde då en gammal liten kärn­ kyrkas långhus som stod kvar mellan Veck-kapitäl-mästarens kor och Botvids begynta tornanläggning. Därefter rives kärnlånghuset och Gärdslösamästaren fyller tomrum­ met med nuvarande långhusets ö.-parti omkr. 1250. Slutligen följer det verkliga t o r n e t. v. om Botvids bygge, begynt i unggotisk tid, troligen omkr. 1260 av Ro­ nensis, avslutat i mitten av 1300-t. av Egypticus, senare förändringar här onämnda. Rester av den nämnda 1100-t:s kärnkyrkan ses inmurade i huvudportalens röste, reliefer i mäster Globus' art. Korsockeln är, liksom långhusets, rundstav över bred skråkant. Putsränder KORET saknas; putsen lämnar nu endast en smal bård fri av hörnkedjan; urspr. var denna kam­ formigt avgränsad (se Ala, Bd IV). Urspr. puts är bevarad på det v. röstet, syn­ ligt från långhusloftet. Detta röste stod alltså synligt en avsevärd tid, innan nuvarande långhus kom till, och det var säkerligen anslutet till en mindre kärnkyrka (varom vidare sid. 79). De tre tätt intill varandra sittande absidfönstren och ett på sakristian i ö. i}ro urspr.; deras inre smygar äro starkt skrånande och djupa, de yttre tämligen grunda med betäckningen allt intill glaset huggen i ett block. Ett fjärde absidfönster, 1 Se NILS TIDMARKs grävningsrapporter 27/1 1941 och 31 /1 1943 och översiktskartor i ATA. GOTHEMS KYRKA 69 o 15 Fig. 77. Plan. Skala 1: 300. Grundriss der Kirche. Plan of the church. s., utan huggen omfattning, har tillkommit i nyare tid, möjl. 1718. I korportalen (fig. 93) är tympanonflisans >>osnörda>> trebladskontur J lik huvudportalen i Västerhejde (Bd II I fig. 60, sid. 53, daterad 1204 i sitt urspr. skick); att kapitälen sakna täckplattor är en egenhet som iakttagits i en hel grupp av portaler, varav många ha daterats genom STRELows eller TAXUSLISTANS årtal, alla mellan 1190 och 1211. En del av dem äro upp­ räknade i Bd III, sid. 91. Ytterligare några finnas. De som nu här citeras ha veckkapitäl med kubiskt rotblock avsett att muras in i de omslutande murarna och kunna då hän­ föras till gemensamt ursprung, en >>Veck-kapitäl-mästare>>: jfr portaler i Anga kor 1200, Atlingbo kor, Eskelhems n. 1196, Norrlanda torn, Stånga kor, Sjonhems torn, Väster­ hejde långhus 1204: Gerums kor 1200 och Roma klosters v. ha enkla bägarekapitäl, men böra dock räknas i samma grupp; ävenså Othems n. 1211. Tympanonflisan i vår Gothems portal är tillstyckad i v. och upptill, såsom om portalen skulle ha vidgats (se därom vidare under dörren till sakristian!). Mitt på översta arkivalten ses på Hilfelings teckning, fig. 70 en man med en fana, som om en skulpterad Kristi uppståndelse då varit uppställd här, kanske sekundär placering av en medeltida träbild (jfr den primi­ tiva träfiguren fiZån Gammelgarn, Bd IV). Dörren från nyare tid, dock med beslag fr. 1200-t. (fig. 92). Den urspr. dörren är bevarad i nuvarande sakristiingången, se ovan sid . 74. Tak av bräder på både kor och långhus. Brädtak omtalas redan 1657-61 i PETRAEI ANT.- Golvet är lagt med kalksten, till större delen gravhällar. Korets korsvalv är slaget med skikten parallella med hjässlinjerna. Dess sköldmur stiger över mur­ krönet och övertäcker takstolssulorna liksom i Anga (Bd IV) och i Vall (Bd III, fig. 69), valvet är alltså sekundärt inslaget, takstolen stod antagligen först synlig och varje spärrpar sammanhölls av fyra tvärträn. Nu befintligt virke är delvis från nyare tid. Röstena äro till större delen täckta av tunt bruk. 5*401873 70 LINA TING l. l/. / mot ö. genom Fig. 78. sakristia och kor. Skala 1: 300. Querschnitt der Sakristci und des Chores gegen' O. Cross section of the sacristy and the choir towards the E. ~rsnitt Fig. 79. P lan av n. stig­ l uckan. Grundriss des n . Porta l des Friedhofs . Plan of the N. gate of the churchyard. z~ --·· b / l l l f 1 ; 1"/i r· J f j/// / F ig. 80. Tvärsnitt genom långhu­ sets v., del mot ö. Skala 1: 300. Querschnitt des w. Teil des Langhanses gegen O. Cross section of the W . part of the nave towards the E. Fi . 81. Tvärsnitt genom långhuset ', mot ö. Skala 1: 300. Querschnitt des Langhauses gegen O. Cross section of the nave towards , the E . \ ",l i GOTHEMS KYRKA 71 Fig. 82. Ö. stigluckan, tvär snitt mot ö. och mot n. Skala 1: 200. Das ö. Portal des Friedhofs, Quer­ schnitt gegen O. und gegen N. The E. gate of the churchyard, cross scction towards the E. and towards the N . Fig. 83. Norra stigluckan , sektioner. Skala 1: 200. Das n. Portal des Friedhofs, N. gate of the ehurchyard, Grundrissund Querschnitten. plan a nd cross-sections. F ig . 84. V. stigluckan. Tvärsnitt mot v. och mot n. Skala 1: 200. Das w. Porta l des The W. gate of the Friedhofs, Quer­ churchyard, cross­ schnitten gegen \ V . seetians towards the und N. W. and the N. Fig. 85. Tvärsnitt genom tornet mot v . Skal a 1: 300. Querschn i tt d es Turmes ge- gen ' N. Cross-section of the tow er t o­ wards the \V. 72 LINA TING Fig. 86. Ristning i n.-portalens tympa­ non. Efter teckning av O. Sörling 1891. Einritzung im Tym­ panondes N.-Portals. Nach einer Zeich­ nung von O. Särling 1891. Incision in the tym­ panum in the N. por­ tal. After a drawing by O. Sörling in 1891. Fig. 87. Ornament på n.-porta­ lens kolonnbaser. Teckningar av O. Sörling 1891. Ornamente der Säulenbasen des N.-Portals. Zeichnungen von O. Sörling 1891. Ornaments of the bases of the columns at the N.-portal. Dra­ wing by O. Sör­ ling in 1891. Fig. 88. Reliefer på s. långhusportalens kolonnbaser. Teckning av O. Sörling 1891. Reliefs der Siiulenbasen des s. Langhausportals. Nach ciner Zeichnung von O. Sörling 1891. Reliefs of the bases of the columns at the S. portal of the nave. Drawing by O. Sörling in 1891. GOTHEMS KYRKA 73 o u Fig. 89. Valvplan. Skala 1: 600. Gewölbcschema. Plan of the yaults. Fig. 90. Funtsockel, nu an­ vänd i tornet. Skala 1: 100. Fig. 91. Längdsnitt mot n . Skala 1: 300. Longitudinal section towards the N. Sockel des Taufsteins, jetzt im Turme gebraucht. Socle of the baptismal fant, now used in the tower. Längenschnitt gegen N. 74 LINA TING F ig. 92. Järnbeslag på korportalen. Eisenbeschliige des Chorportals. Iron-band of the portal of the choir. Fig. 93. Korportal en. Foto E. Erici 191 6. · Das Chorportnl. Th e portal of the choir. I n g å n gen till de·n tunn välvda sakristian från koret är egendomligt enkelt rektangulär (fig. 91). Kormuren är här 208 cm tjock och ger plats åt en murtrappa, som först leder upp på sak­ ristians valv, därifrån upp på korets_ Dörren som är hängd på hakar å själva sakristiväggen, är formad för en tryckt rundbåge och har ålderdomliga järnbe­ slag (fig. 94) lika mäster Garwalds i i Hörsne (fig. 38). Den är bilad av en enda ekplanka 0,73 B. och 2,05 H., utökad för sitt nuvarande syfte med omkr. 8 cm. breda ribbor å ömse sidor; av ek i v., av furu i ö., dessutom ha beslagens hyl­ sor rullats upp och smitts raka så att de fylla ut den tillagda v. ribban; åt ö. ha nya, enkla beslag påspikats som mynna i gångjärn; lås från 1600- eller 1700-t. ·Dörren bör urs pr. ha tillhört korportalen i dennas första smalare och lägre tillstånd. Koret med absid och sakristia är ett verk av den genom cistercienserna fost­ rade smaken för stora, enkla former i gott t ek niskt utförande. Det spetsbågiga tunnvalvet har cisterciensertycke (lik­ som i Alvastra) ävenså den rektangulära muröppningen till sakristian (jfr Roma klosters i n. inifrån sedd). VisserFgen är det tänkbart, att sakristian icke blivit utbyggd förrän något senare. Använd­ ningen av den slopade kordörren tyder därpå. Absiden utmärkes av tre fönster, dylik gruppering är ju regel i äldre cistercien­ serarkitektur. Men absidplanen bryter i och för sig mot den cisterciensiska an­ dan och utgör ett medgivande åt trak­ tens vanor. Sålunda, och i enligh et med GOTHEMS KYRKA 75 vår undersökning av portalen, kan Gothems kor bestämmas som byggt 1199 av en lekbro­ der från Roma cistercienserkloster, >>Veck­ kapitäl-mästarem. 1 I långhuset var v. delen, såsom den större murtjockleken bevisar, urspr. tänkt som bottenvåning för ett torn. Långhusets socklar är lika med korets; i ingående s. vinkeln är korsockeln oregelbundet avbilad för att skapa förband för långhussockeln. J det nuvarande tornets s. sockel är rund­ stav från långhussockeln använd, tydligen ta­ ,gen ur detta byggnadspartis urspr. v .-sockel. Hörnkedjorna äro nu blottade i en smal bård. Putsrand har icke kunnat iakttagas (jfr koret!) men på v. muren, invid nuvarande tornet, där nya putsen icke täcker fullt, mär­ kes att den finhuggna delen av hörnblocken utgjort en jämnbred bård på omkr. 33 cm. ­ den inre delen av blocket är naggad med en pikhammare. I alla omfattningar växla röd och grå kalksten. Det enda fönstret, i s., är högt och rundbågigt. En omfattning till ett rosettfönster har återanvänts i nya tornet, se vidare sid. 84. Det måste ha haft sin plats i mitten av detta byggnadspartis v.-fasad. Den ur murlivet framskjutna s.-portalen erinrar genom formen och tyngden av sin massa om Visby Mariakyrkas brudportal, Fig. 94. sakristidörren, urspr. kordörr. hänförd (i RoosvAL, REVISION IV, sid. 132) Tur zur Sakristei, urDoor of the sacrist y, till omkring 1230. Gothems betydligt spet- sprunglich dem Chore originally belonging to gehörig. the choir. sigare röste (en liksidig triangel, jfr den vid Hörsne påpekade betydelsen av denna form, ovan sid. 28) ger dock intryck av en yngre smak, på väg till gotiken. Tympanonkonturen av den snörda trebladstypen med droppe i . 1 Följande m ått är anmärkningsvärda: röstet, som är en liksidig trian gel, mäter 9,9 m . utmed sten­ kanten (sparrarnas tjocklek alltså icke inräknad) d. v. s. 30 gr. f.; kor-fyrk a ntens L. är 7,2 m. d. v. s. 22 gr. f. ( = 7,26 m.); absidens B . vid roten är 8,5 m. d . v . s. 26 gr. f. ( = 8,56 m.); korets och sakristians sammanlagda B. i n.-ö. är 13,8 m. d. v . s. 42 gr. f. ( = 13,86 m); sträckmurens H. inklus. hammarbandet 8,5 m. d. v. s. 26 gr. f. Veck-kapitälmästarens tumstock har uppenbarligen varit den grekiska, vilken (enl. V. W anscher, Arkitekturens Historie. Anden Del: Middelalder. Kobenh avn 1929, sid. 163) favori­ serades av cistercienserna. LÅNGHt:.;SET 76 LINA TING hjässpunkten erinrar om Othems-korets (Bd Il, fig. 215, daterad sid. 150 omkr. 1240), Hellvi koringång av Lafrans Botvidarson (Bd II, fig. 180, daterad sid. 118 till 1240-t.) och Fole korportal (Bd I, fig. 340, sid. 321 bestämd till omkr. 1250 eller 1250-75). Märk att dessa äro spetsbågiga, den rundbågiga Gothem skulle då förmodas vara något äldre, alltså omkr. 1235- 1250. Kapitälornamentiken med bl. a. sprängda palmetter i plattrelief likna dylika från Köpings medeltida kyrka samt i Oja n.-portals kolonnbaser. Vissa hörnprydnader på baserna i Gothemportalen ha formen av människohuvuden och likna dem i Resmotorns klockhål, Öland, samtliga liksom Gothemspor­ talen själv sedan länge tillskrivna den s. k. Gärdslösamästaren.1 Dörrarna äro troligen urspr. med järnbeslag huvudsakligen fr. mitten av 1200-t. (fig. 95). I portalens röste äro äldre verkstycken med reliefer av djur- två stycken- och av en predikande man. Åtminstone de förra ha nå­ gon likhet med den rustikale stenmästaren Globus' arbeten 2 och ge oss anledning att tro, att en äldre stenkyrka funnits, en )>kärnkyrka)>, varav elj est intet bevarats, från mitten av 1100-t. eller något därefter. N.-portal e ns (fig. 98) veckkapitäl ha i mot­ sats till korportalens (som den eljest liknar) täckplattor. I den rakskurna flisan ses ett ristat livsträd, synnerligen lika, även i utförån­ det, ett dylikt på Eskelhems tornportal av Botvid (Bd III, fig. 228, sid. 196 hänförd till omkr. 1240-50). Kapitälen i Eskelhem äro av en mera mot den unggotiska stilen framskriden karaktär. Gothemsportalen m ed dess gammal­ dags veckkapitäl borde alltså vara något äldre, F ig. 95. s. långhusportalens järnbeslagna dörr. T h e iron-sheaUled door of the S. portal of the nave. Dieeisenbeschlagen e Tur des s. Langhausportals. 1 Innanför syddörren i långhuset uppsattes 1742 en •skärm• eller •s krank •, •som skygger för wäden med gulmåla de dörrar. Märken efter detta synes 32 cm. innanför bänkarnas början. 2 Jfr RoosvAL, Globus, Got!. Arkiv 1942 och 1943. GOTHEMS KYRKA 77 kanske omkr. 1230-40. Dess kapitäl och baser äro inlagda utan förband med muren. Däremot finnes gott förband i korportalen och i allmänhet i >>Veck­ kapitäl-mästarens>> portaler. Långhusets yttertak av bräder. I det inre höja sig fyra tältvalv omkr. en mittkolonn, (fig. 99) prydd m ed feta, stående blad med tätt sittande nerver i sillbensmönster, lika dylika i Öja långhus. Kragstenarnas enkla, kudd­ liknande form står närmast till dem i Helge Ands i Visby, i oktogonen, vars huvudingång i sina proportioner också är befryndad med Gothems. Mot lång­ husets v. del eller urspr. ringkammaren öppna sig två rundbågar, burna av ett kolonnpar, vars kapitäl siras av mans­ huvuden i platt relief (fig. 103), samma typer som å kolonnkapitäl inne i Gärds­ lösa kyrka m. fl. öländska monument. På kapitälen vilar en abac, som huggits ur en runsten. De två valven i denna trakt likna de fyra ö. I det s. valvet Fig. 96. S. långhusporl alen. Foto E . Erici 1916. är en urspr. fyrkantöppning i s. v. Das s. L a ngha nsportaL The S. porta l of the nave. svickeln, nu maskerad genom trälucka, säkerligen från början avsedd till uppgångsväg medelst stege till loftet. Takstolen liknar med sina många rior korets och är trol. urspr. De anförda analogierna visa mot tiden 1230- 50, n.-portalen drar dateringen mera bakåt, huvudportalen hitåt, välvningen pekar på tiden efter 1235,. Dateringens spridning hänger ihop med de två olika personligheters stil, som vi här mött, Botvid och Gärds- · lösamästaren, vilka icke äro fullt jämnåriga, Botvid är äldre. Gothems långhus har sedan länge tillskrivits Gärdslösamästaren, och utan tvivel är det han som genom sin s.-portal satt prägel på hela kyrkans huvudfasad och genom sin rymdkomposition, sina tornbågearkader och rustikala kapitälskulpturer även givit interiören denna personliga karaktär, som man så väl känner igen från Gärdslösa på Öland och från de behållna fragmenten av hans andra öländska verk. På Gotland är han eljest sällsynt (se Öja i Bd V!). Däremot är n.-portalens mästare, Botvid, en ofta anlitad och inflytelserik man. Det var han som tog ledningen i Gothemsbygget efter Veck-kapitäl-mästaren. Ritningen i och för sig skulle väl kunna stamma från denne, 78 LINA TING Fig. 97. Reliefer fr. 1100-t., inmurade i s. långhuspor­ talens röste. Reliefs von 12. .Jahrh. in dem Giebclfeld des Langhansportals eingemauert. Reliefs from the 12-th cent .. built into the pediment of the portal of the na.ve. så fast sammangjutet som koret är med de västligare delarna. Veckkapitälen i n.-porta­ len förefalla t. o. m. som ett tecken på den gamle cistercienserbroderns inflytande på sin efterträdare. Men vad berodde det på att Botvid icke själv fullföljde långhusbygget. Ålderdomssvaghet eller död? GOTHElVIS KYRKA 79 En enklare förklaring få vi genom noggrann observation av de Globusartade relieferna på huvudportalens röste. De böra stamma från något som Gärds­ lösamästaren måste riva för sitt bygges skull. Uppenbarligen har här funnits ett litet långhus av sten, Gothems kärnkyrkas lång h u s, byggt troligen av Glo­ bus och väl enl. vanlig sed an­ slutet till ett ännu äldre, mycket litet kor. Då detta urgamla kärn­ kor revs av Veckkapitälmästa­ ren, föreställa vi oss att han lät rivningen stoppa vid Globus' ö.-gavel med dess triumfbåge, intill vilken han grundade sitt eget nya kor. Där ha vi alltså ö.-gränsen för kärnlånghuset, dess B. kan någorlunda beräknas efter nuvarande långhusets, ä. delens, inre B. Det nya har efter vanligheten byggt sig omkring det gamla som en lagom rymlig vante omkring handen. B. torde F ig. 98. N.-portalen. Foto E. Erici 1916. då varit 30 St. f. = 8,3 m. Det Das N.-Portal. The N. porch. · är samma B. som Akebäcks lång­ hus (se Bd I, s. 539), vilket ger en fingervisning om vad som kunde vara lagom L. på ett dylikt långhus. Det är i Akebäck drygt 11 m. d. v. s. 40 St. f. (= 11,08 m). Avsättes detta mått på Gothems plan så finna vi Globus' v .-gavel rakt under arkaderna, som skilja den planerade torndelen från egentliga långhuset. Därmed är förloppet klart: medan Globus' kärnlånghus ännu stod kvar, anlade Botvid sitt tornbygge, vars ö. parti likt en tång omslöt Globus' v.-gavel. En bågöppning an­ ordnades i denna gavel som genomgång till den planerade ringkammaren. A v bygget blev dock endast bottenvåningens murar med den redan beskrivna n.-portalen färdiga och täckta med provisoriskt yttertak, utan välvning. Det i Botvids ritning planerade tornet bör tänkas ungefär som Eskelhems, med gallerier och (kanske?) vågrätt krön. Dess mur-H. skulle varit= kyrkans hela L. utan absid d. v. s. 27,7 m= 100 St. f. Portalens placering på en sidafasad överensstämmer med Botvids vanor. Hans utförda 80 LIKA TING Fig. 99. Kapitälet på långhusets mittkolonn. Das Kapitel! der Mittel­ säule des Langhauses. The capita! of the centra) column of the nave. Fig. 100. Långhusets , mittkolonnbas. Basis der Mittelsäule deS{ Langhauses. The base of the central column of the nave. GOTHEMS KYRKA 81 Fig. 101. Kapitälen på kolonnparet i långhu­ sets v. del. Die Kapitelledes Säulen­ paarsim w. Teil desLang­ hauses. The capitals of the pair of columns in the W. part of the nave. Fig. 102. Baserna på kolonnparet i lå nghu­ sets v. del. Die Basen des Säulen­ paars im w. Teil des Lang­ hauses. The bases of the pair of columns in the W. part of the nave. 6-401873 82 LINA TING torn i Eskelhem, Sanda o. s. v. ha alla portal i sidomuren. Till det tänkta tornets utsmyck­ ning hörde även ett rosettfönster, som nu har plats i det utförda tornet och som närmare beskrives sid. 84 varvid även bevisas att det avsetts för en hög placering i en tornvåning ovanför ringkammaren. På en dylik plats och i sin lilla skala, måste det gjort exakt samma effekt som rosetten på Eskelhemstornet (Bd III, fig . 224) och liksom i Eskelhem suttit på v.-fasaden. Ett rosettfönster tillhörde det av Gamla Nikolai införda formförrådet (där Bot­ vid lärde sig bygga) och kunde beundras på Nikolai v. fasad från omkr. 1227 intill omkr. 1260, då det flyttades till s. sidan. Härmed kunna vi på goda grunder rekon­ struera Botvids torn som fig. 121 III i det yttre. Det inre föreställa vi oss ungefär som i Eskelhem, vars mått äro tämligen överens­ stämmande, ehuru en så stor tornbåge som i Eskelhem icke kunde öppnas så länge Globus' långhus stod kvar. Gothem skulle i detta stadium tett sig som en klövsadelkyrka (fig. Fig. 103. Manshuvud på kolonnparets 121 II). kapitäl. Männlicher Kopf a n MaJe head on the capi­ Huruvida Botvid, sedan han ritat och bör­ der Kapitelle aes tal of the pair of Säulenpaars . columns. jat sitt tornbygge, sattes ur spelet genom sjukdom eller död, eller om församlingen av ekonomiska skäl måste göra en arbetspaus är en olöslig frå.ga. Men om avbrottet varit endast ekonomiskt betingat är det dock klart, att Botvid vid byggets återupptagande icke var i stånd att åter inta sin ledareplats. Även andra tecken tyda på att han, vid den tid som härvid kan komma i fråga, icke längre var att räkna med (jfr Dalhem, Bd IV). ' Som hans efterträdare antogs Gårdslösamästaren, vilken rev Globus' kärnlånghus och uppreste det av oss redan beskrivna egentliga nya långhuset samt ordnade betäck­ ningen av Botvids ringkammare på sitt eget sätt, med lägre val~, där Botvid säkert - . efter mönster av Nikolai- planerat ett högre, och med tvåfaldig arkadöppning, där Botvid liksom i Eskelhem tänkt sig en enhetlig båge av stora mått. I denna komposition följer Gärdslösamästaren samma ideer som han tillämpat i sina öländska interiörer, där huvudrummets.mäktighet stegras genom kontrasten mot vid.: liggande rum, som öppna sig genom relativt små bågar med mittstöct, en form som GOTHEMS KYRKA 83 väl går tillbaka till Vreta klosters kor, där vi förest älla oss Gärdslösamästaren som läraktig gesäll. Interiören på Gärdslösamästarens tid innebar alltså en sträng och enkel ljus­ förd elning: å ömse sidor om det stora huvudrummet såg den vid förmiddags­ tid inträdande till vänster en dunkel ringkammare som väl samtidigt var dopkapell, och till höger koret, avgrän­ sat genom trång triumfbåge, krucifix, trabes m. m., som bildade en rätt skarp gräns mellan det relativt dunkla lång­ huset och det ljusare koret. Inom de redan skisserade tidsgrän­ serna torde Botvids verksamhet kunna anses ligga omkr. 1235, Gärdslösamäs­ tarens omkr.1250. Båda >>övergångsstib>. Den sistnämnde vände sig förmod­ ligen härefter till sina öländska upp­ gifter, och det fortsatta utformandet av Gothems kyrkobygge övergick i nästa avsnitt till ännu en ny kraft. Att utföra tornet blev alltså icke heller beskärt åt Gärdslösamästaren. Fig. 104. V.-portalen . Foto O. · Sörling 1891. Då den nya ekonomiska pausen förgått Das W.-portal. The W. porch. och bygget återupptages, äro helt nya, vittsvävande planer å bane. Det påbörjade tornet övergår till att betraktas som en del av ett långhus och ett väldigt nytt torn planeras v. därom. Vi vända oss till detta, det nu b efintliga tornet. Det är anlagt något smalare än långhuset och på egen grund. P å s. och n. sidorna arkadgallerier med rundbågar. Den indragna övre delen avslutas i ö. och v. med spetsgavlar. Sock e ln är t ämligen lik den egentliga kyrkans ehuru med brantare skråkant och smalare rundstav. På n. sidan är rundstaven tjockare: det måste vara ur Gärdslösamästarens v. fasad tillvaratagna verk­ stycken. Hörnk e djorna markeras av putsränd e r; den synliga, huggna hörnbården var urspr. liksom nu 17 cm B. - I s. ett smalt, högt fönst er, rundbågigt i dageröpp­ ningen, tryckt spetsbågigt i yttre murlivet; i omfattningens båge växla blågrå och röd­ bruna stenar. Gallerierna~ b å gar och kolonnetter äro nya, (1933) m en posterna är bevarade med sina listkapitäl, även så murpelaren, på s. sidan, vilket bevisar att rekon­ struktionen i stort sett är riktig. Utrymmet från listkapitälen upp till galleriets luttak RON E NS!S ' TORN 84 LINA TING UNGGOTISKA TORNDELEN är så knappt att man icke kan tänka sig annan form på bågarna än halvcirkelns. Högt upp i v . muren, något åt n. en rosettfönsterformad glugg kallad >>sjuhålet», som ger ljus åt tornvåningen. >>Rosen, som utgöres af en enda häll och intager yttre murkanten, är ut- och invändigt snedsmygig. Inre omfattningen är mycket djup samt snedsmygig och lågrakspetsig>>, säger BRuNrus II, sid. 242. På insidan är en sirlig, graverad linje­ dekor, som följer rosettens konturer och uppenbarligen är avsedd att ses på nära håll. Däri ingår en trebladsfigur, som nu sitter något åt n., men som från början måste varit avsedd att sitta högst och i mitten. Det är tydligt att rosetten gjorts för en annan plats, utan tvivel ungefär som nu, men i Botvid-Gärdslösamästarens v.-gavel. Även där måste den liksom nu varit glugg, icke fönster, d. v . s. tillhört ett rum ovanvalvs: det finns näm­ ligen ingen antydan om glasfönster, varken fals eller vindjärnshåL I övre indragna torndelen se vi smala trifolietäckta ljusgluggar i två våningar, en åt v. två åt s. Därovan de stora klackhålsarkaderna med enkelt masverk i t re våningar, varav den övre endast består av två spetsiga rösten med en klackarkad i varje. - Por­ talen står i v. Dess för en tornportal ovanligt rika form b etraktas närmare nedan. Sacteltaket av bräder, krönt av en liten spira, är en för Gotland sällsynt, ja enastå­ ende tornavslutning. E lj est finnes sadeltak blott på Västerl1ejde torn, där det till­ kom 1856 (Bd III, fig. 58, sid. 53) och i Hamra (Bd V), där det är medeltida, men sekundärt. På detta torntak har en!. RÄK. byggts vid åtskilliga t illfällen. År 1659 uppsättes >>en skön ny messingsknapp och hane på kyrkian»; 1727 och 1816 förekomma större arbeten dock icke nybyggen. År 1879 sattes den nuvarande torntuppen på sin plats. >>Hanen>> av 1659 torde vara densamma som nu, något skadad, pryder långhusnocken. Alltså går sadeltaket tillbaka till 1600-t:s tidigare del eller ännu äldre. Då 1500-t:s ekonomiska förhållanden kna ppast kunnat medgiva en så pass påkostad form och då dennas karaktär är medeltida, måste vi förmoda dess tillkomst före reformationen. Urspr. är den dock icke. Det syns med blotta ögat att smalspetsiga rösten blivit begynta å alla fyra sidor men fullföljts endast i v. och ö. Kanske ha de funnits fullt uppmurade även i n. och s., men raserats. I fullständigt tillstånd eller åtminstone på ritning tyder detta på en mycket hög spira. Därom mera sid. 86. Tornets datering är komplicerad. Det har nämligen tillkommit i flera omgångar. Det nedre partiet upp t. o. m. femte våningen kalla vi den ungg otiska tor n delen. Dess fönster och gluggar är redan nämnda, dess huvudprydnad är portal e n (fig". 104). Dess yttre smygar artikuleras med en smal kolonnett mellan två murhörn; därinnanför breda poster som bära ett tympanon m ed fyrpassig kontur; sammanhanget mellan post och tympanon är icke fullt korrekt i n. Posterna borde luta samman något uppåt för att passa in på fyrpassets anfang. Ovanför denna fyrbladsbåge spänner sig , som ett paraply en taggbåge med åtta småbågar; taggbågen är tänkt som fortsättning av det pilasterformade inre murhörnet; men icke heller här är passningen korrekt; taggbågens anfang komma på båda sidor något för långt utåt. Detsamma gäller den här ovan föl­ GOTHEMS KYRKA 85 Fig. 105. Ringkammaren, t. h. uppgång till tornet. Die Vorhalle, rcchts Aufgang d es Turms. Entrance hall, to the righ t way up to the tower. jande rundstavsarkivolten: den borde stå absolut rakt ovanför kolonnerna. Slutsats: portalen är icke monterad av sin mästare. Med ovan gjorda korrigeringar i samman­ sättningen är den ett fullödigt exempel på dessa kompositioner med sammanpassningar av elastiskt tecknade kurvor, som utmärka de unggotiska större portalerna på Gotland och till vilkas linjespel också hör de konvergerande posterna och den lodräta raden av murhörn + kolonnetter. I en viss grupps utvecklingskedja kan Gothem inpassas mellan Roma huvudpor.tal och Etelhem (RoosvAL, KIRCHEN, sid. 44, f, där Gothem dock icke är anförd). Genom >>droppen>> som finns endast på varannan spets är den 8-passiga övre taggbågen en övergång till Etelhems fyrpassiga. Detta ger oss en da­ teringsmöjlighet: omkr. 1260. Portalmästaren var den genom Rone kyrka berömde >>Ronensis>>, igenkännlig på kolonnkapitälens bladornament. Att han skulle varit mästare även för själva tornbygget är icke utan vidare givet, b~. a. m ed hänsyn till den dåliga .monteringen av hans portal. I det inre tjänstgör bottenvåningen som ringkammare med klacklinan hängande ned mitt i rummet. Från den äldre kyrkan öppnar sig här en bred bågöppning. Ringkammaren 6*-401873 86 LINA TING täckes av ett tältvalv, somi ö. når ända fram till den sagda bågöppningen. Denna är uppbruten i (Botvids bygge) den äldre kyrkans material varigenom ringkammaren med sitt valv utnyttjar tornets utsträckning till det yttersta (häri erinrande om Bunge m. fl., jfr Bd II, fig. 30 samt sid. 23 och 28), vilket möjliggöres av att tornets ö. mur begyn­ ner först högt upp i första våningen där den bäres upp av en hjälpbåge (fig. 91). Torn­ trappan begynner i ringkammarens n.v. hörn, där i senare tid ett par yttertrappsteg bli­ vit tillfogade, bestående av väldiga huggna block ur det medeltida funtpodiet (se fig. 90). Trappan upptar n. muren och mynnar på Botvid-byggets vind i dess n.v . hörn. Här ses tornmuren öppna sig mot loftet med en fullbred spetsbåge. Ovan ringkammarens valv ligger ett trägolv, och från denna >>l:a våning>> når man m ed stegar till övre våningar. Från >>2:a våningen >> är muröppningar i s. och n. som leda ut (och några trappsteg ned) till gallerierna. Tornet restes i första kampa nj en nästan upp till underkant av nuvarande lägsta klack­ hålen. I den våning, som vid detta tillfälle var högst, finnas egendomliga vertikala ~tsparningar på murarnas insidor, i vilka stockar stått, upptill förenade av liggande virke i fördjupningar, varav dock endast fragmentariska spår finnas . Detta bör betyda en underbyggnad, gjord för att förankra en ovan dåvarande murkrönen befintlig träk on­ struktion. Man kan gissa på en provisorisk klackvåning eller en försvarsplatå med utskjutande hourdage. Likartade stockrännor ses i Alva, där tornet ännu i dag står kvar i det första ofullbordade stadiets skick (Bd VI). Vi påminnas också om Dalhem, där torn­ bygget var avbrutet med den andra våning, som var inrättad till försvar. · Hur skall allt detta förklaras? Härtill bör även obser veras, att portalen och rosettfönstret båda äro, såsom vi påpekat, slarvigt monterade, som om de icke beha ndlats av en verk­ lig fackman. Märk också, att grunden är dåligt lagd. Den har sjunkit under tornet s v .­ mur, muren lutar här framåt , dock endast bottenvåningens, därefter har man fortsatt. Sättningen tycks ha inträffat tidigt och sedan stabiliserats, så att man lugnt kunnat fortsätta, varvid man givit tornmuren en rätt kraftig lutning inåt uppåt liksom för att åt ervinna balansen. Det vore frestande att förlägga gränsen mellan Ronensis' och Egyp­ ticus' del just vid knicken mellan de olika lutningarna (se uppmätningen fig . 91), men gallerierna med sina rundbågiga arkader skulle då tillhöra 1300-tals-delen, vilket vore orimligt. Vi m åste därför vidhålla att gränsen går strax under klockhålen, även om en paus förekommit i tornbygget strax under gallerihöjden. Den yngre t orndelen överensstämmer så nära med Öja- och Rone-tornen, (vilket genom sina portaler hänföras till Egypticus) att den utan tvekan måste t illskrivas Egypticus och således antagligen tiden omkr. 1330-60. Troligen närmare 1330. -­ Om här tilllämpas samma lag som i Öja, skulle spirans topp befunnit sig 52,5 m. över marken. L. fr. tornmitten till korets östligaste punkt är 30,5 m, denna siffra fördubblad till 61 m ger hypotenusan från korets östligaste punkt upp t ill tornspirans höj dnivå, 52,5 m eller 190 St. f. över marken. I Rone t illämpas en stegrad höj d-regel, varvid triangelns bas är = kyrkans total-L. Detta skulle för Gothem bet yda 58,5 m:s GOTHEMS KYRKA 87 Fig. 106. Präst vid altare. Må l­ ning på insidan av sakrament skåpets dörr. 1300-t:s början. Geistlicher a m Altar. Mal erei an der Innenseite der Ti.i r der Sakrament­ nische. Anfang d es 14. Jalu·h. Priest at the altar. Pa in tinginside the door of the sacramentniche. Beginning ·of t he 14th cent. F ig . 107. S. Barb a r a och S. Dorotea. Målning på insidan av sakrament­ skåpets dörr. 1300-t:s början. S:a Barbara und S:a Dorotea. Ma lerei 1. .Ja hrh. m entnische. Anfang des 1< St. Barbara and St. Dorotea. Painting inside the door of the sacrament-niche. Beginning of the 14th cent. an der Innenseite der Tiir der Sa l,ra­ spir-H. = 211 St. f. Vilken regel har mästaren följt i Gothem? Kanske att den nu­ varande flöjelstångens H . kan ge en fingervisning. Den når upp till 52,8 m. från urspr. golvnivå. Det är tänkbart att man härmed velat utmärka den forna spi.Wöjden. t./ Il · Uppvärmning saknas. Värmeledning och inre restaurering planeras sedan 1933. uPPVÄRMNING 88 LINA TING Fig. 108. Interiör mot v . Das Innere gegen W. Interior towards the W. Sakramentskåp n. om altaret medspetsvinkligavslutning(fig.106f). Dörrarnasut­ sidor äro prydda förutom av järnbeslag även av enkla och dubbla ristade halvcirkelI NVENTARI ER friser samt svart och röd kantställd rutmålning. Detta torde vara urspr., alltså 1199. På insidorna figural limfärgsmålning från senare tid på vit botten: den vänstra S. Bar­ bara med torn och S. Dorotea med blomsterkorg; den högra avbildar en präst i skrud framför altaret, höjande den korsmärkta oblaten. P å altaret med fransprydd duk står en kalk och ett altarkrucifix, därovan Gud Faders utsträckta hand. Färger: svart, brunt, gulbrunt, rött, blått och grönt. H. 113 cm. (nischens H. 125 cm). 1300-t:s början. På altarsk ivans bortre del äro två urtagningar omkr. 3 cm. i djup och 5,5 x 5,5 cm. i vidd, sannolikt gjorda till fästande av ett medeltida nu förlorat retabel. Altaruppsatsen av skulpterad sandsten visar en målad framställning av Guds lamm. Enl. inskr. och RÄK. skänktes uppsatsen 1689 av kyrkoherden Ericus Petrreus, varvid >>kyrkian sielff målningen ther på kostade>>, förgyllning tillkom 1728, bekostad av kyrkoherden Nicolaus Lutteman. Nuvarande färger äro icke de urspr. En ommål­ INREDNING ocH LösA GOTHEMs K Y RKA 89 F ig. 109. Interiör åt ö. Foto I. Andersson 1943. Das Innere gegen O. Interior towa rds the E . 90 LINA TING ning skedde 1788. Lammet målades troligen kort efter 1830, dessförrinnan nattvards­ framställning (INv. 1830). Fotstycke med mitthål till en piscina i form av en attisk kolonnbas med en engage­ rande del. På basen .har stått en genomborrad kolonn med sköljsten (jfr Tingstäde, Bd I, sid. 158). Altarring av smärta balustrar från 1800-t. Diskens byggande omtalas först 1665; 1708 >>giordes den del til Disken som tilförene fattades>>. Av kalvariegruppen för triumfbågen finnes i G. F. följande i ek skulpterade delar bevarade: Döende Kristushuvud, H. 29 cm.; skägg och mustascher äro ej skulpte­ rade, utan framställas genom målning; färgspår; på huvudet finnes ingen avsats för an­ bringande av kungakronan, men väl flera hål som angiva att en törnekrans varit fästad omkr. Frälsarens tinningar (fig. 110). Sörjande Johannes nu i G. F. Den högra handen har hållits i en sörjande gest mot kinden i likhet med Johannes från Bro; av polykromien återstå svaga spår av rött i mantelvecken; Johannes har stått som rundskulptur på trabes vid den Korsfästes vänstra sida. Den sörjande Maria fattas, hon var upptagen å INV. 1862. Arbete av den anonyme Tingstädemästaren omkr. 1235-40. Mästarens skolning var sachsisk: i den berömda calvariegruppen i Freiberg, Sachsen, där Johannes framträder som en före­ bild för Gothems, ha vi en möjlighet att föreställa oss hela Kristus-bilden och Marias utseende. Genom figurernas skala förstå vi stödbjälkens (trabes') nivå på Gärdslösa­ mästarens tid. Tronande S. Dionysius1 (fig. 111), bild av ek, finnes i G. F.; han håller ettfatmed sitt avhuggna huvud i knät, som ett slags attribut -- han är själv nämligen framställd som levande med huvudet på sin plats. H. 114 cm. Detta är ett arbete fr. omkr. 1300-1330 snarast närmare 1330, av en mästare uppkal­ lad efter denna bild: Dionysiusmästaren. S. Anna sj älv tredje, massiv bild av björk (fig. 112). Nu i S. H. M. Barnets högra nederarm och hand äro förlorade likaså det mesta av kredering och polykromering. Anna har trol. hållit en blomma i sin högra hand. Hennes mantel har gulpatinerad sil­ verfärg, fodret grönt; livklädnaden i purprat rött; bältet grönt med gyllene schablon­ rosetter; den vita huvudduken har röda kantränder; bröstduk eller övervikt kläde är vitt. Marias fotsida dräkt i silverfärg, kronan svartkonturerad. Barnet helt naket med sitt äpple i vänster hand. H. 49, B. 28. Har trol. vårit insatt i ett särskilt skåp. Baltiskt­ nordiskt arbete fr. slutet av 1400-t. Stående apostel, bild av ek i G. F. (fig. 113). Den högra (förlorade) handen har sannolikt hållit ett attribut, som varit fäst i tapphålet i knähöjd och ej räckt ned till fotplattorna, t. ex. en såg (för aposteln Simon) eller dylikt. Det porträttartade ansiktet Fransmännens >>Saint Denis», som eljest brukar avbildas endast med det avhuggna huvudet i han­ den - med vilket han stod upp från avråttsplatsen och vandrade till platsen för sin kyrka - är säll­ synt i Sverige utom Gotland. Grannpastoratets kyrka Anga hade D. till patron. 1 GOTHEMS KYRKA 91 Fig. 110. Huvud av triumfkrucifix. Skulptur av ck om­ kr. 1235- 40. Nu i G. F . Foto S. H edlund 1925. Kopf eines Triumphkrnzifix. Eichene Skulptur um 1235--40. Jetzt in G. F. H ead o f a rood. Oaken senlp­ ture about 1235~10. Now in G. F. är omgivet av yvigt skägg i symmetriskt fördelade lockar samt av lå ngt ned på ryggen, lätt vågigt mittbenat hår. Både manteln, med blått foder, och livklädnaden m ed jäm­ förelsevis väl bevarad förgyllning. H . 70. På Gotland enastående arbete av lybeckarn stenrat omkr. 1450-70. 1 Säves berättelse 1855 17/ 12 upptager följande: > På chorskrankets (d. v . s. !).orstolens) 1 RoosvAL, Medeltida skulptur, pl. XCII, placera r den oriktigt efter 1500. Rätta förhå lla ndet har senare framhållils för för f. av fil. lic. Samuel H edlund och dr E rns t Heise, I3erlin, oberoende av varandra. 92 LINA TING tak står: en förgyld Helgonbild (d. v. s. den stående aposteln av Stenrat); samt en Hel­ gongrouppe (J. Maria, Sct Catharina och Christus) (det är den ovan nämnda S. Anna själv tredje). Uti 'kastalen' finnas 5 träbeläten, tcml(igen) oskadade 1° Christus, utan kors; (triumfkrucifixet) 2° J. Maria med Barnet; 3° och 4° 2ne sörjande Qvin­ nor (kalvariegruppens Maria och Johannes) s[am]t 5° konung Herodes med Johannis hufvud i knäet. (S. Dionysius).>> Så långt Säve. Vid uppgrävningen i kastalen efter raset 1868 återfanns ej J. Maria med barnet, men enligt uppgift av V. Carlson, klockare, (meddelat genom Fru Ella Hellgren, G. F.) skall en arbetare funnit ett huvud sticka upp ur rasmassan, vilket huvud han avslagit och tillägnat sig. En tronande madonna­ bild måste alltså anses förlorad förutom Kristi kropp och en stående sörjande Maria. Bilderna hade tidigare haft en mera hedrad plats. Därom berättar Ericus Petneus i Gothems Kyrckio-Byggnings Book. >>Anno 1661 then 30 Maij hafv(er) Botolph Jönsson til Hangere (En ährlig kyrkio­ wärd i Gothem) framfördt, och med sijn egen bekostnadt upsat then tveerbalk under hwalfbogen, upsat ther på Christi Crucifix och the andre Bilder, til kyrkioprydning, som tilförene här och thär i kyrkian oskickeligen förströdde.>> År 1830 voro de åter borta från triumfbågen: >>4 gamla bilder af träd, målningen derå afnött. Stå nedre i Kyrkan.>> Skriftepall enl. inskr. skänkt 1758 står mitt framför altardisken, snidad och målad i blått och rött m. m.; målningen förnyad 1904. Predikstol med trappa och dörr, upphöjda rikt profilerade fyllningar, skilda av korintiska kolonner, snickeri av Christian Fedder 1709, stoffering av Hernell 1726. Nuvarande svartbruna målning ny, möjligen urspr. i den nedre rankbården. S~arta stjärnor inlagda i speglarnas bruna ek. (Jfr Lärbro, Bd II, fig. 165.) Enl. LEMKE, sid. 229, fanns en predikstol, >>gjord år 1583 Pastore Christierno Paulino>>, som tillträdde detta år. Timglasstativ av mässingsplåt fästat vid predikstolen 1803. Tidigare, 1740, hade ett timglas skänkts. Nummertavla med vegetativt, nu brunmålat, plattsnideri, krona överst. >>Den stora Nvmertaflan, målad i rött, guld och svart» köptes av Hernell 1742. I korets n.v. del står en medeltida i ek skulpterad korstol med 8, urspr. 10 eller fler sittplatser (fig. 108), varav 6 vänd1 rygg mot n. väggen, 2 mot långhuset. På armstödens vertikala sidor ornament av varierande slag: såsom vinblad, ekblad, ekollon, rosettfor­ made blad. De höga gavlarna äro rikt sirade med snideri, den övre delen genombruten. I den v. gaveln ses ett yppigt träd, vari som en frukt framvuxit bilden av en gotlands­ kyrkas sydfasad med rakslutet kor, utbildade olika socklar, taggbågig portal mitt på fasaden som i Gothem, torn med spånklädd huv, klackhålets arkad med genombrutet ornament liksom på Gothems verkliga torri. Därunder en man hållande en krönt kvinna i handen, ur deras liv växer trädet fram. Under eklöv, ekollon och två ekorrar. H. 255 cm. Tydningen av symbolerna är möjligen denna: Djuren betyda de diaboliska mak­ GOTHEMS KYRKA 93 Fig. 111. Tronande S. Diony­ sius. Skulptur av ek fr. omkr. 1300- 1330. Nu i G. F . Foto G. Sjöberg 1925. Thronender S t. Dionysius. E ich e­ n e Skulptur um 1300-1330. Jetzt in G. F. T h roned St. Dionysius. Oaken sculpture abo ut 1300- 1330. Now in G. F. F ig. 112. Anna själv tredje. Skulp­ tur av björk fr. slutet av 1400-t. Nu i S. H. M. Anna Selbdritt. Birkene Skulptur. Ende des 15. Jahrh. J etzt in S. H. M. St. Anna with Madonna and Child . Bh·ch sculpture. End o! the 15th cent. Now in S . H. M. Fig. 113. Stående apostel, skulptur av ek avlybeckmäs­ taren stenrat omkr. 1450-70. N u i G. F . Foto A. Lindblom. Steh ender Apostel. · Eichene Skulptu r um 1450- 70 vom Ltibeckmeister Stenrat. J etzt in G . F . standing apostle. Oaken senlp­ tu r e about 1450-70 by t h e Ltibeck-master Stenrat. Now in G. F. terna som skada >>vinträdet». Brudparet, utstyrt som ett gotländskt brudpar framför sin kyrka på 1300-t., betyder (såsom medeltiden uttydde H öga Visan) Kristus och församlingen; ur deras förening växer ett t räd fram, vars frukt är kyrkan, Ecclesia. I den ö. gaveln ses ett lejon (djävulsymbol) bitande i vinrankan, svansen uppslingrad i grenarna. Mot n. är ett ryggvant mot muren, en lucka i träväggen svarar mot en nisch i muren, i v. är fri öppning mot långhuset. De båda gavlarna sammanbindas av ett i vinkel gående baldakintak. Den snidade baldakinen har en längd i n. av 364 cm. och garneras av en nedhängande genombruten bård med rankor och fabeldjur. Dessa kom­ positioner äro nu stympade. Om de, som man får antaga, varit symmetriskt byggda, 94 LINA TING måste n. längan urspr. mätt 444 cm., alltså 80 cm. mer än nu. 444 cm d. v. s. 16 St. f. ( = 443,2 cm). Nu .når bänken från triumfbågens ö. kant till sakristidörren. När den var 80 cm. längre, måste den ha nått in i triumfbågen som är 110 cm. B . ­ Bänkens ryggvant buktade sig då, såsom ännu synes, utefter insidan av triumfbågen. Denna måste då ha fått den form som den ännu har. Korbänk­ bröstningen har i nyare tid försetts med 6 fält, varav ett bildar dörr på gavelsidan och ett dörr längst i v. Brö~tning~n förhöjes genom ett galler­ verk i trä. I fyllningarna framtill äro de fem visa jungfrurna målade med blommor i håret, i gulrött, rött och grönblått mot mörk bakgrund. På gaveln brudgummen. Snickeriet är från 1634 och figur­ målningen från 1673 såsom bl. a. framgår av föl­ jande anteckning. >>Åhr 1788 in Aug: då Choret i kyrkan, som war innan till ganska mörkt af den gamla enfaldiga målningen, skulle försees med en ny och lius färg, blef man efter en noga granskning warse, at åhr 16141 woro de runda Säten i Choret byggde: ther­ nest åhr 1634 det yttre skranket giordt, med wac­ kert Billdthuggerij; och äntel~ befanns å den långa sidan i Choret mitt öfwer Säten wara så skrifwit: Åhr 1728 är thenna Målning bekåstad af kyrko­ wärdare. - Men målningen omkring yttra Skran­ ket, tillika med de 5 wisa Jungfrur samt klockarens Conterfay (!) på Chordören åt Sakristian, skedde långt förut, neml~ åhr 1673 in Aug: >> Förutom de figurmålade delarna är korbänken liksom bänkinredningen i övrigt övermålad i gul­ brun ådring från 1860. Under denna skymtar en l På översidan av korstolarna västerut är ristat CK S: M:( = Magnuse) A: (o) 1614. Då detta ej synes vara en vanlig initialristning, torde den m edeltida koranordningens ändring till elen nuvarande skett detta år, bröstningen kom dock 20 år senare. D essutom finnas runinskrifter på väggstycket över korstolarna med •chor -karlarnes• (sångarnas) namn utvisande platserna (Säve). Fig. 114. Korbänkens v.-gavel. W. Seitenwange des Chorstuhles. W . gable of the choir stall. GOTHEMS KYRKA 95 F ig. 115. Nedre d elen av förgylld silverkalk fr. omkr. 1250. Untert eil d es vergoldeten silbernen J{elch es. U m 1250. Lower part of the gilded silver-chalice about 1250. blå och vit >>himmelsmålning>> från 1788 (>>brokigt bondmålat» säger SÄ VE i Förkla­ ringar 1855). E tt tidigare rött och vitt rutmönster (jfr Norrlanda korbänksgavel med samma färger) m. m. är synligt under taket i v. och under den armförsedda ljusski­ van på gaveln invid. I sin medeltida form bör korbänken ha kommit till omkr. 1330. INv. 1802 upptager >>211e st. målade bänkar till gossarna i Ch oret». De förfärdi­ gades 1722 och målades 1726 och äro nu försvunna (jfr Martebo, Bd I sid. 79 och Lum~ melunda, fig. 112). . 96 LINA TING Bänkinredningens snickeri är från 1663, då >>Bygdes Nyia stolar i Gothems kyrkio från öffuerst in till Nederst» (ANTECKN.). År 1739 tillkommo dock 4 st. bänkar nederst i n. och 1740 2 st. likadana i s. Dera-s gångjärn i naggad klammerform skilja sig från de övriga gångjärnen. Den snidade orneringen består av en kantlist med äggstavskyrna och tandsnitt. De femte och sjätte bänkarna nedifrån i n. ha invändigt bevarad äldre färg; den förra med grön >>liljeblads>:m ålning på vitt och rödbruna ramstycken, trol. från 1680, den senare m ed endast blåmålning från 1783, 1784. Kyrkan målades invändigt 1680 (RÄK.). >>Clanettblåsar en And: Norberg> > målade in­ r edningen utom koret 1783/84 (RÄK.) korets m ålning, tydligen av samme ·man, 1788. Det är alltså han som använt dekoreringen i blått och vitt, ännu synlig på korbänk, biskopsbänk och läktare. Nästa stora inredningsmålning är den nuvarande som gjordes av >>Herr Köhler» från Visby 1860 (RÄK. bänkar, altare, predikstol). >>Biskopens bänk» kallas nu den främsta bänken med dubbelsäten i n. i triumfbågen intill korstolarna. Från 1664 har den varit >>Prästehustrors bänk». Den skiljer sig från de andra genom sin storlek och en genomlysande äldre dekor lik korbä nkens, i blått och vitt. Bänkinredningen förändrades från tre- till tvåradig 1860 och äger nu 21 bänka r på vardera mans- och kvinnosidorna. ,Bänkfördelningarna äro från åren 1664,1 18412 och 1861. Mellan det planerade tornets arkad och den nyare tornbågen uppställdes läk ta ren 1778f79 (RÄK.). På träpelarna lyser på blå botten en vitrandig rutdekoration igenom. Lämningen av en orgel (medeltida) har påträffats. Ett orgelmelodium inköptes 1886. 1741 >>blef then Nya funten giord som står framme uthi Choret för kyrkians medel>>, (ANTECKN.), snidad i trä med en framställning av Kristi dop, keruber och, nederst, bärande lejon, liksom om en medeltida funt varit förebild. H. 102. Målades 1758 (RÄK.), enl. Hilfeling 1750, nuvarande stoffering i vitt och guld är senare. I koret vid predik­ stolen. Till funten har hört ett lock med spira, den senare är bevarad i St. H. M. 1 Manfolksstolar: 1. >>Frijstolen för fremmende»; 2- 13 för husbönder; 14. för •stora ährlige drängar>; 15. för •sm å drängian; 15. Huusmäm; 17. andra stoolträngde Manns Personer. •Qwinfolksstolar på midelställeh: 1. »Prästeenkiors stool» (testamenterad av Erieus Petraeus); 2-8 hustrur; 9. >>ährliga stora och små pijgon. •Qwinfolksstoolar wid Nordre W äggen •> : 1. •> På choret Präste­ hustror» (se ovan); 2- 13. hustrur. 14. »stora ährliga pijgon; 15. •Huuskäringar». N. B. förspråk: 1) Ingen berychtat för något ondt stycke m å här effter stå i Choret, Utan m åste stå baak efter the obe­ rychtade.» . . . 2 I Söder: 9 st. + 2 st. på andra sidan stora kyrkdörren för husbönder, ytterligare 6 st.· för andra och •2 långa Bänkar (jfr ovan) nederst i kyrkan vid den s. k. Ringning Kammaren till äldre inhyses mäm. »På mellanraden •> 8 st. + »Lilla bänken vid Pelaren >> i senare tid byggd såsom fribänk för främ­ mande. I norr: »närmast Choret pastorskon (ej numrerad); 1- 11 för hustrur, 7 st. för övriga. Dessutom gavs tillstånd på sockenst. 1841 12 / 12 •att bygga en bänk bakom de 2:ne små pelarna• och en efter No 14 på norra sidan emot norra kyrkdörren •>, som då tydligen helt igenbommades. GOTHEMS KYRKA 97 Fig. 116. Detalj av malmstakens fot. 1300-t:s mitt. Detail des Fusses des Messingleuchters. Mitte des 14.•Tahrh. Detail of the foot of the brass candlestick. In the middle of the 14th cent. Lämningar av en ä ldr e funt (medeltida fot) har påträffats i kastalens rasmassa. (Ett fragment av ett lejonhuvud, nu i S. H. M.). Botten till en 1100-t:scuppa (av Maje­ statis?) upptäcktes i gården Hangre av dåvarande intendenten för G. F . major Ernst Hellgren. Den svagt hålkälade ytan sågs ornerad med band i kryssflätning. Funtens fotsten rektangulär 130 x 110, med skålformig, genomborrad fördjupning åt ena sidan, 59 x 61 är bevarad i sakristians golv. stenen är en del av .en bildsten med synlig krigarefigur i hornhjälm. Detta är kanske den urspr. fotstenen för kyrkans medeltids­ funt. Från en senare uppställning för denna stamma de väldiga block, som nu ligga som trappsteg vid torntrappdörren. Detta rum, ringkammaren, har säkerligen sedan sin tillkomst efter omkr. 1260 utgjort kyrkans dopkapell, i vars mitt en rikt_skulpterad och målad 1100-t:sfunt av sandsten höjt sig på ett mäktigt, avtrappat cirkelrunt podium från 1200-t. Dopfat av mässing (likt det i Roma kyrka, se Bd I, fig. 671) med pressad fram­ ställning av Bebådelsen i botten. Diam. 33,5. Sydtyskt arbete från 1500-t:s början. Vid vrs. 1759 anmärktes: )>Et gammalt bäcken blifwit med then gamla funten bort­ såldb och enl. RÄK. 1741såldes ))gamla kopparkitt el e n, som stått i funten)), Härmed menas en djup kittel, som utfyllde hela funtens inre. Dylika synas på 1200-t. ha blivit insatta i de äldre funtarna, en dylik bevarad i Källunge (Bd II, sid. 220). 7101873 98 LINA TI NG Bland nattvardskärl märkes en sällsynt vacker kalk av förgyllt silver; cupparr är ny, likaså de cylindriska delarna av foten, allt i huvudsak från 1778/79 av Falkengren i Visby. Foten och noden äro medeltida(fig.115).1 Foten dekoreras i hög r elief på skrafferad botten av ett krucifix mellan Maria och Johannes, de senare i halvfigur, fyra apostlar med böcker, men blott en av dem, Petrus (med nyckel), igenkännlig på ett personligt attribut, samt - växlande med de nyssnämnda - fyra änglar bärande var sitt kärl­ liknande föremål (uppenbarligen återgående på missförstådda byzantinska korsglober), samtliga dessa figurer, även de midjebilder, inställda under en rundbågsarkad buren av bladformade konsoler; fotens mittr e, koniska del smyckas av en krans slutna palmetter med en kottelikna nde frukt (troligen en vinklase) i mellanliggande svicklar längs fot­ listen en rad trekluvna blad på punkterad botten. P å den trissformiga nodens såväl över­ som undersida en kraftig bladranka med bärliknande frukter, också den i hög relief. Kalkfoten är - fr*nsett anna n proportionering och avvikande detalj er - praktiskt taget identisk med den kända kalken.ur den s. k. Linköpingsskatten i Statens H istoriska Museum, ett arbete från omkr. 1240. Med hänsyn bl. a . till nodens ornering - som ej överensstämmer med sistnämnda kalks - ger Gothemskalken intryck av att vara något yngre ä n denna - frå n omkr. 1250 eller ännu något senare - men båda kalkarna hava uppenbarligen utgått ur samma verkstad, vilken torde vara att förlägga antingen till Linköping eller Visby. Stilen ansluter sig till sachsiska förebilder, men är något grövre och tyngre än man här brukar finna - ett argument för att i arbetena se pro­ dukter av en nordisk verkstad utanför centrum för de ledande atelj eerna. H. total 21,7, fotens H. 4,5 och Diam. 13,7. Nodens H. 2,8 cm. 2 Förlorat rök e ls eka r. >>Ett Eeldkar af koppan> i Petraei uppteckning 1654, kallas i Spegels I NV. 1680 >>Ett gammalt Eeldkäril af malm >>. Finnes ej i senare INV . Bland ljusr e dskap märkes: en malmkrona med krönande dubbelörn, nederst lejonhuvud, nu västerut i långhuset skänkt omkr. 1700 av Maria Dahlman (g. med pastor Johannes Ausenius i Gothem, död 1706); en mässingskrona enl. inskr. av 1826; ett par 8-kantiga ljuspl åtar med buckleornering, den ena vid koret, den andra vid predik­ stolen, olika i detaljer. 1600-t. Skänkta som malmkronan. Märkliga äro ett par m a lm­ stakar (fig.116) >>med kupiga fötter i genombrutet arbete, sammansatta av djur och vin­ löv>>, tillskrivna samma liibska gjutarverkstad, som gjort det berömda dörrbeslaget för Liibecks rådhus, 1300-t:s mitt. 3 Piggar saknas. Runt nederdelarna i gjuten relief Följ ande beskrivning och bestämning har antikvarien C. R. af Ugglas godhetsfullt meddelat. De här nämnda båda kalkarna och deras förbindelse med den sachsiska konsten kommer att behandlas i dennes »Bidrag till den medeltida guldsmedskonstens historia II». 2 En reparering utfördes 1657 (RÄK.). År 1775 Vrs. PROT. 1 [10 var fråga om att smälta ned kalken och av denna samt av en kalk från 1659 göra en ny. Lyckligtvis gjorde man 1778 en förmånlig för­ säljning av 1659 års kalk till Norrlanda, varigenom medeltidskalken räddades. 3 Carl R. af Ugglas, Till den medeltida bronsgjutningens historia i Sverige. V. H. A. A. Handl. Del. 55, sid. 105. 1 GOTHEMS K YRKA 99 trenne lejon liksom hejdade i språnget, vilkas framben bildar stakens fötter. Bakbenen och huvudet hålla de i olika vridningar, sparkande upp emot en fyrbladig vinkvist. H. 42 cm. Diam. 17 cm. H. 42,3 cm. Diam. 18,3 cm. (en lejontass och en bit av en list saknas). Ljusstake av malm. En man i dräkt från 1500-t:s början med utsträckta armar uppbär två urspr. genombrutna ljushylsor. Skänkt omkr. 1826 av >>Öfversten Baron Palmstj erna>>. Bland textilier märkes två sammetsmässhakar, en röd (> >Carmesin») med guld­ galoner, en svart (>>Swart fijn Machester») med silvergaloner, båda av 1781/82. - Ett par håvar, båda med klockor. Enl. INV. 1740 användes före detta år > > 2 st. gamla håfwor el Taflor kallade>> (kvar i INV. 1802). Fattigstock, fastsatt tätt innanför stora dörren t. v. av furu; ornering å högra sidan med parallella linj er åt kanterna och däremellan stora cirklar i en rad. H. 83 cm. Tavla med målade inskr. om givmildhet har suttit vid stocken, 1örvaras nu löstagen, i sakristian. Stocken torde varit krucifixpiedestaL Fig. 117. Brudstol fr. 1734. Brautstuhl mts 1734. Bridal chair from 1734. 100 LINA TING >>På öfverlefvorne af en Gammal Svart Taffts-Fana, som fordom iChoret varit upp­ satt», kunde läsas >>= borne och manhaftig Leitnant Bent Boman; som afsomnade i Her­ nom A 0 1669. Psalm: 66>>. HILFELINGS Journal 1801; stången fanns ännu 1830 (1Nv.). 1 Ett svärd, tillhörigt den förre, med gjuten reliefornering å kaveln och den raka parerstången. L. 93 cm. Klingan 81 cm. Tillhörande slida L. 85 cm. Högt i triumfbågen åt s.; ett svart florshän ge jämte slidan hänga på samma sätt i n. >>Svart Schärh i 1830 års INV. En tr e mastare målad i fyrafärger. L. 95. H . 65. Skänkt i sen tid, står nu på korbän­ kens v. parti. Porträtt i olja av Erik Petra~us med två söner, enl. inskr. 1659, till en del (de två 4-åriga sönerna). Nu i G. F. jämte sin pendant Petraei hustru Anna Boman med liten dotter enl. inskr. 1659. Dåligt tillstånd. Av 5 st. s. k. Hedengrahns tavlor äro den över slaget vid Narva och >>Jubeltaflam 1731 bevarade. Dessutom funnos tidigare jubelårstavlan 1693, tavlan över Carl XI:s död 1697 och r eligionsfrihetens upprättande i Schlesien 1707. Gustaf III:s tal1771, i grön och röd ram. - Carl XIII:s tal 1817, i ram som i Norrlanda med mörka blommor på vitt. >>Kyrkekistam av furu anskaffades 1735. L. 91. H. 38. I SPEGELs INV.. nämnes >>Een g(amma!) och söndersiagin kyrkio-kista >>.2 Länstol, i svarvat arbete från 1600-t, men av gammal typ känd från 1100-t. Nu i G. F. (fig. 118), beskrivning i dess handkatalog, II, sid. 34. Brudstolar (fig. 117), ett par, rikt snidade och målade i guld, silver, blått och rött. Å ryggsidorna äro brud och brudgum .målade. Kransar räckas dem från höjden. Inskr. å den ena: >>giorde och förärade - af Johan S: (= Suderbys; klockare) och hans hustru Gertru Suderbys - 1734 - Målningen herpå bekostad - af kyrkan - 1734. H. 110. Ett par >>brud epaliar (taburetter, fig. 119). Pärlgrå botten, liljor, grön bandringmed blå blommor på sätet. Årtal1776. Ovanligt väl behållna exempel å vacker möbelmålning från rokokon. Visbyarbeten: till snickaren och målaren jämte deras (stolarnas) utförsel! af staden 9: 12 (RÄK. 1776). >>Embetssigill» (RÄK. 1828) med Gothems kyrka i relief: GoTHEMs PASTORATS SIGILL - 1828. Oval form L. 3,5 cm. I prästgården. Tornklockan märklig för den tidiga användningen av gotiska minuskler i den latinska inskr. Gjuten 1374. Som skiljetecken små människofigurer, delvis desamma som på H emse- och Stenkumlaklockorna. Därunder i de fyra väderstrecken fyra re­ lieffigurer: två Kristus Majestatis (= i H emse och Stenkumla), och två S. Olofs pil­ 1 ;Enligt älldre sägen, skall detta hafva varit efter Kyrkoherden, Petrai bror, som blifvit död i land slagen vid stranden af Gothems Hammar och härstädes ligger begrafven. • 2 Jfr härmed en anteckning ur S .~VES Berätt. 1864: •Kista , af eke, 3:6 lån g, 1: 10 bred o( ch) 1:7 h ög, af konstnärlig snidad o(ch) å framsidan ornerad med de fyra Evangelisternas figurer o(ch) sinnebilder - ; tillhör bonden Joh. Pettersson Viby.» GOTHEMS KYRKA 101 Fig. 118. Stol fr. 1600-t. Nu i G. F. Stuhl von 17. Jahrh. Jetzt in G. F. Chair from the 17th cent. Now in G. F. Fig. 119. Brudpall fr. 1776. Brautschemel von 1776. Bridal-stool from 1776. grimsmärken (se Fornvännen 1942, sid. 20). Dessutom två bomärken: l. W-formigt (= Hemse, Stenkumla). 2. T-formigt (= Sundreklockans). Inskr. återgiven s. 104. ­ Liten sanctusklocka, helt slät, i bevarad kloekstock (fig. 120). Nu i G. F. 1 l. I övre delen av trappan i n. kormuren ligger som takhäll fragmentet av en bildsten. Av den utmärkt vackert ristade rundeln (>>solhjulet») syns något över hälften (38) x (55). LrNDQvrsT, Gotlands Bildsteine, II, fig. 356. - De längs den v. svagt fasad e kanten löpande två parallella linjerna saknas på bilden. 2. I nischen åt ö. i sakristigenomgången är frägment av bildsten inlagd som bot­ tenhälL Ristningen: rutat segel med mast och rå samt figur. (60) x (67). LINDQVIsT, Gotlands Bildsteine, II, fig. 357. 3. Stenen, som bildar nischens tak, är slammad, men kan vara ett fragment av möjligen samma bildsten. Genom kalkslamningen tyckes ristning skymta. 4. I golvet i sakristians n.ö. hörn ligger fragment av stor bildsten med ornerad kantbård och figurer i relief. I stenen inhuggen rund fördjupning (Diam. 60) med ur­ tappningshål utvisande att den förut använts som piscina i korgolvet (Lindqvist an­ tager underlag för dopfunten). Av urspr. utsmyckningen synes nu spår av kantbården med bandornament samt i s. ö. hörnet en man med svärd och lyftact arm (relief). Mycket nött. LrNoQvrsT, Gotlands Bildsteine II, fig. 358. [1 30] x [110]; ( 115]. 5. R u n s t e n orohuggen till täcksten till tornbågskolonnens kapitäl. På täckste­ 1 BILDsTE NAR Dessa uppgifter om klockorna en!. vänligt meddelande av teol. dr Mats Åmark. 40187 3 7*- 102 LINA TING nens övre n. fria yta synes en av ytterkanten delvis avhuggen runslinga, av vars text endast ... skialtar: auk: med säkerhet kan läsas. Inskr. synes så till vida märklig, som eljest något personnamn skiold ej synes vara belagt i Sverige annat än som första led i ortsnamn (välvilligt meddelande av lektor R. Kinander). [270) X [140). - -Ej anförd av Säve ej heller av Liljegren. 6. R u n r i s t n i n g i medeltida korbänkens ryggstycke gjord med kniv. 7. Gr a v häll med runtext i smal ristad bård runt stenen. Denna bård smalnar och böjer upp fr. bägge sidor mitt på stenens nedre kant och har bildat ett nu utplånat ornament mitt på stenen, möjligen ett kors. Överst på stenen ringkor8 med svastikaskärning mellan armarna och runtext i ringen. Korset troligen lik­ armat men nedre armen nu alldeles utnött. Runorna överst och till vänster ganska tydliga nederst och till höger nästan utplånade liksom de i korsets ring, av vilka endast enstaka mynder nu kunna tydas. Text enl. SÄvE, 63 i Urkunder, hyfsad av Lektor Kinander: Hiar :hwilis Gairwatr: Gairwa: ltr hann kwam: firi kurrung ok arkibiskup ok waru biskup ... so wildi Gup hann wi ... Sol ok Ur war stangar sum pors war/ sundaghr ok Laghr prim(-stafr). ( = År 1305, möjligen 1400). 233 X 115; 105. Ligger mitt i koret. - P. A. Säve säger om denna märkliga text: >>Denna långa och för Gotlands historia troligtvis fordom högst viktiga inskrift är, tyvärr till en del alldeles utplånad, till en del högst svårläst. Det tycks vara tal om någon ut­ sändning, som kanske i landets eller kyrkans ärenden kom inför konungen, ärke­ biskopen och inför vår (d. ä. Linköpings) biskop. - Årsuppgiften synes innehållas i att pors var söndagsbokstav och Laghr prim, hvilket inträffade åren 1210, 1305. Det sistnämnda är väl då det antagligaste och runstenen blir då den äldsta på Got­ land med utsatt årtal. Men äfven de föregående orden Sol ok Ur (om de blifvit rätt åtskilda) tyckas hänvisa på en annan tidsbestämning. Man måste likvät då taga dem omvändt d. ä. Ur såsom söndagsbokstav och Sol som prim och man får då året 1435. l:\1en hvad betyder då ordet stankar eller stangar'? Kan det vara stank-ar (stänk-år) eller stang-ar (stäng- eller stång-år)? Allt är här mycket osäkert utom den först omtalade ån:.bestämmelsem. 8. Gravsten med ristat ringkors mitt på stenen. Korsarmarna avslutas med liljor och i deras skärningspunkt har grekiskt metallkors varit infällt fäst med fem dubbar. Majuskeltext i bård kring kanten: + mc 'HEQUIESCANT • BOT j ... IACOBUS' QUOR 9 • ANIMA· REQ ... f .. RE ... TED 9 • - >>Här vila Botvielus och Jacobus, vilkas sjähr må vila i frid ... >>. Lm 83. 232 x 137. Bårdbredd 7,5. Ligger i gången fr. s. långhusdörren. Genom sitt läge har den vackra stenen blivit svårt nött, så att av högra och nedre kantens text endast de sista bokstäverna nu kunna tydas. På grund av likheten med Olof:,stenen i Hellvi dateras den till 1200-t:s mitt. 9. Gravhäll med yttre textbård med majuskelskrift och därinnanför bredare bård med minuskelskrift. l) ANO DNI MCCCC/ .. . SANCTS V ••• / ••. HERRAMOD/ER: cvws AIA SIT IN PACE A· - >>H. år 14 .. , vars själ må vara i frid. Amen.>>. 2) Av GOTHEMS KYRKA 103 minuskeltexten kan nu endast >>cuiu 9 >> läsas. Lm 85. Lm har angivit >>PERHEK RAMOm efter P. A. Säve. I hörnen ringar med evangelistsymbolerna. 231 X 144, yttre text­ bård B. 11, inre 16. Ligger på kyrkogården nära s. kyrkogårdsmuren ö. om in- . gången i denna, 10. Gr a v häll med majuskeltext, av vilken nu endast spridda bokstäver samt >>DOM>> .. . och I>>SEXTO .. . . AMA: EIUS>> kunna läsas. Torde vara identisk med Lm 86. Lm har Jäst: +ANNO: DO~II .. SEXTO: DOM ... OLAUS: SIMONI ... ANIMA: EIUS IN: PACE: REQESCAT: AMEN. Alltså prästen herr Olof Simonsons gravsten. Mitt på stenen synes spår av ristad bild. [170] X 125. Står mot v. kyrkogårdsmuren. 11. Bredvid föregående alldeles utnött medeltida gravhäll med endast V i rna­ juskeltext läsligt. [180] X 130. Kan ej identifieras med någon av Lm upptagen sten. 12. Väl bibehållen gravsten med vacker minuskelskrift i två rader längs övre och högra kanten samt i en rad längs nedre och vänstra kanten. Innanför inre textraden ytterligare en textlös bård: Anno· dni: cccc:iii j ffa: scda: post: dniCa: pacis + Olavi: meores: har/ding: vos: nobiliores jSitis: leores + seiores: lucidiores: Wallequide: nat9 + j fuithic: curatushu/ mat 9 + Xpodonat9: uests 9 : precib 9 : sociatus. >>Herrens år 1403 den 8 oktober. I som bliven ädlare genom att minnas Olof Harding, mån I varda mildare, visare, mera upplysta. I Vall var han visserligen född, han var här kyrkoherde, jor­ dad, lämnad åt Kristus, innesluten i edra böner.>> - Lm 87. Enl. WALLINS ANALECTA, Tom III, p. 439 var >>Olaus Hardingh>> Canonic. Aboensis et med. partis Gothl. Praepositus 1393•>, alltså prost över m edeltredingen. Möjligen en avkomling till Petrus H. Jfr Sv. K. Bd III, sid. 81 f. - Stenen svagt trapez­ oidal. 216 X 112; 103. Bårdbredd 12,5. Ligger mitt i koret. 13. Gr a v häll med minuskeltext i bård kring kanterna börjande långt till vänster i högra långsidans rad: Hic + kirkebynga + iac: olau': tumultatus: /M: cccc: xpe:/ et: i: hoc: miido ... monate: culat: rex: uidt: eris: / sociat9 • >>Här vilar kyrkbingebonden Olof och är begraven 1404 och i denna världen ... konungen segrar, du skall vara i hans sällskap•>. I hörnen rosor och mitt pä stenen snedställd ristad sköld med Kyrkbinge gårds bomärke -t Lm 88. 222 X 84; 80. Mittpartiet och nedre n. hörnet mycket nötta genom tramp. - Ligger i gången fr. s. långhusdörren. 14. G r a v h ä Il med minuskeltext i bård kring kanterna: >>Na<> der: bort : x pi: / M: cd: in: de Vii: iare: des: midwekens: vor l pasches: do: starf j iurie: hekle: biddet dat: em: got: genedich: sy. - >>Efter Kristi börJ 1400 på det sjunde året onsdagen före påsk (23.3) då dog Göran Hekle, bedjen att Gud må vara honom n ådig.>> Lm 89. I hörnen de fyra evangelisterna. Mitt på stenen ristad plymprydd hjälm över sned­ ställd sköld m ed två korsade svärd. Bårdbredd 17, bokstavshöjd 12. Ligger i koret intill s. väggen. 15. Gr a v h ä Il med mycket nött minuskeltext i bård kring kanten. Texten börjar mitt på övre kortsidan: + Hic: sepel!it: or ... l aia: a ... pr: i: oTa: bona: uite. Lm 93. I hörnen rosor. 236 X 130. Ligger innanför långhusets s. dörr. m: mr: 104 LINA TING 16. Liten lockformad fasad gravsten med latinskt kors i relief. 105 X 48; 35. Står på kyrkogården i vinkeln mellan n. kyrkogårdsmuren och sockenmagasinets v. gavel. Tjocklek 17, varav lodräta delen 11. Undersidan rå. 17. Textlös medeltida gravhäll med bård och ringar i hörnen samt bomärke . -~ 210 x 128. Ligger utanför kordörren. 18. Nedanför föregående, medeltida textlös g ra v häll med dubbelring med bo­ märke inuti mitt på stenen ']- . 195 x (82) (sannolikt 98). · 19. Trapezoidal gravhäll med väldig, ristad sköld fyllande hela övre delen av stenen. Ristningen dubbel. Skölden utfylld av fyrpass i relief. I fyrpassets övre ring inhugget bomärke X (sekundärt?). Två hörn avslagna. 212 x 120; 93. Ligger som trapphäll i ö. stigluckan. 20. Gravsten med latinska bokstäver: ANNO DOMINI 1597 DEN j 16 DECEMBRIS • ER • VDI • HER/ REN HEN SOVET HEDERLIG j OC VELLERD MAND HER CHRI j STEN POVELSON FORDUM SOG l NEPREST VDI GOTHVM O CH j NORLAND OC PROVIST IJ ME l DEL TREDDING GVD GIFVE j HANNEM E N GLEDELIG OPPSTAN j DELSE FOR CHRISTI SKYLD AMEN j ANNO AETATIS j 63 j PHILIP! j MIHI VIVERE CHRISTVS EST j ET MORI LVCRVM. >>63:e levnads­ året, Filipperbrevet l: 21». - Under >>63>> kalk med liten hostia i relief i rektangulär nedsänkning. 236 X 120. - Ligger i koret n. om predikstolsuppgången. o o o 0 21. Den medeltida klockan har följande minuskelinskr.: anno dni m eec lxx iiii hec campana est fusa in honore sancti Nicholai episcopi. >>Herrens år 1374 är denna klocka gjuten till den helige biskopen Nicolai ära.>> - Fig. 120. Sanctusklocka. Nu i G. F. Foto S. Hedlund 1925. Sanctus-Glocke..Jetzt in G. F Sanctus-bell. Now in G. F. GOTHEMS KYRKA 105 SAMMANFATTNING AV GOTHEMS KYRKAS KONSTHISTORIA I. På 1100-t. fanns här en liten romansk kyrka. Åtminstone långhuset var byggt av den anonyme mästaren Globus omkr. 1180 (fig. 121 I). Reliefprydda kvadrer, inmurade i nuvarande huvudingångens röste vittna härom (fig. 97). Fragment fr. dopfunt av Majestatis eller närstående mästare är bevarat. Den i nuvarande v. kyrkogårdsmuren stående kastalen (fig. 73 f) tillkom i 2 repriser under 1100-t. II. Nytt korbygge av den cisterciensiske Veck-kapitälmästaren 1199 (fig. 72, 121 II). III. Det sålunda inledda nybygget fortsättes i unggotisk stil av mästaren Botvid från Eskelhem omkr. 1230. För att möjligast länge kunna utnyttja gamla kärnlånghuset, satte Botvid an bygget v. om Globus' långhus och byggde där bottenvånin­ gen till det parti som avsågs att bli den nya kyrkans torn. Murarna blevo färdiga men inga valv. IV. Omkr. 1240 övertas bygget av Gärdslösamästaren, eljest mest känd genom sin öländska verksamhet. Kärn­ långhuset rives och ersättes av en hall med fyra valv omkr. en mitt­ kolonn; rummet öppnar sig med en ny bred triumfbåge mot koret i öster och medelst en dubbelarkad, även­ ledes nybyggd, mot Botvids-bygget i v. Välvning skedde samtidigt i Gärds­ lösamästarens och Botvids delar, vilka småningom kommo att fungera som ett sammanhängande långhus, efter­ som man nu bestämde sig att flytta tornets plats en trave längre väster­ ut. Om Botvid fullbordat ett torn, skulle kyrkan förmodligen haft utse­ endet fig . 121 III. Monumental cal­ variegrupp i triumfbågen av Ting­ städernästaren (fig. 11 0). Silverkalk av ovanligt och vackert arbete, svenskt (fig. 115) tillhör detta eller nästa skede. V. Väst om Botvids-delen lägges grund och bygges nedre delen av ett v.-torn av mästaren Rouensis omkr. 1260, förmodligen avslutat med en i trä byggd provisorisk klockvåning. VI. Tornet fullbordas av Egypti­ cus, som för stengavlarna upp till 44 m:s H. och den nu försvunna spi­ ran, tro!. till 52,5 m:s H. Bild av Il III Fig. 121. Kyrkobyggnadens tillväxt. Skala 1: 1000. Zuwachs de~ Kirchcngebäudes. The growth of the chnrch . 106 LINA TING S. Dionysius omkr. 1330 av Dionysiusmästaren (fig.111), korstolar (fig. 1 08). Ett par malmstakar, Liibeckarbete (fig. 116). VII. Tornets rösten stym­ pas, sadeltak bygges (fig. 69), tro!. efter någon olycka, 1400-t. ? Apostlabild av lii­ beckmästaren stenrat omkr. 1450-70 (fig. 113). Bild av S. Anna själv tredje (fig. 112) slutet av 1400-t. VIII. Predikstol, nu för­ lorad, anskaffades 1583. De medeltida korstolarna om­ byggas 1614. Bröstning här­ till 1634, målat 1673 med figurer. IX. Krucifixet och andra bilder blevo 1661 uppsatta på trabes i t riumfbågen. Altaruppsats av sandsten 1689. Altarring bygges 1665 (icke bevarad). Nya bänk­ kvarter 1663. X. Ny predikstol 1709 av Christian Fedder (fig. 109). Bänkar för gossarna i koret 1722- 26. Altaruppsatsen polykromerad 1728. Funt av trä målad 1741 (fig. 122). Nummertavla 1742 (fig.109). Läktare 1778. Korbänkens inre målad i vitt och blått 1788, sålunda även andra delar av inredningen av An­ ders Norberg. Vackra brud­ stolar och brudpallar fr. 1734 och 1776 (fig. 117, 119). XI. Bänkkvarteren m ålas i gulbrun ådring 1860. K a­ stalen rasar 1868. Där upp­ ställda träbilder skadas eller försvinn a. IV =h c=?'t·: ~-__sr .;~~] . ~- ~~ · . : :·· .. ·: · . ·. : v Vl GOTHEMS KYRKA ZUSAMME~FASSUNG 107 l. Im 12. Jh. stand hier eine kleine, romanische Kirche. Das Langhaus mindestens war von dem anonymen Meister Globus gebaut, um 1180 (Abb. 121 I). Eine Bestätigung erge­ ben die in dem Giebelfeld des heutigen Haupteingangs ein­ gemauerten; reliefverzierten Quadersteine (Abb. 97). Taufstein­ fragment - von Majestatis oder einem diesem nahestehenden Meister - ist erhalten. Der in der Ileutigen westlichen Fried­ hofsmauer stehende Befestigungsturm, sog. Kastal (Abb. 73!), ist in zwei Abschnitten im 12. Jh. aufgefiihrt. Il. Neuer Chorbau durch den Zisterzienser Falten-Kapitell­ meister 1199. (Abb. 72, 121 II). III. Der darnit eingeleitete Neubau wurde in Obergangs­ stil durch Meister Botvid von Eskelhem um 1230 fortgesetzt. Um das alte ursprungliche Langhaus möglichst Iange ausniit­ zen zu können, setzte Botvid den Bau w. vom Langhaus des Globus an; er fiihrte dort das Untergeschoss zu dem Teil auf, der der neue Kirchturm werden sollte. Die Mauern wurden fertig, aber nicht die Wölbungen: IV. Um 1240 iibernimmt der Gärdslösameister - sonst meist durch seine Wirksamheit auf Öland bekannt - den Bau. Das alte Langhaus wird abgerissen und durch eine Halle mit Fig. 122. Dopfunt av trä från 1741. \ Voo in 1199 (fig. 72, 121 II). III. The new building thus begun was continued in transition st y le by the master Botvid from Eskelhem about 1230. In order to m ake use of the old origin al nave as Iong as possible, Botvid began to build to the west of Globus' nave and there built the ground flo or of the part which was intcnded to be the t ower of the new church. The wa lls were finished, bu t t here was no vaulting. IV. In about 1240 the building was t a ken over b y the • > Gärdslösa m aster», otherwise best known from his actlvities in Öland. The first nave is d emolished and replaced by a hall with four vaults around a central column; i t opens with a new broad chancel-ar ch towards the ch oir in the east and a double arcade, also newly constructed, towards the Botvid building in the west. The vanl­ ting was put up at the same time in the Gärdslösa m aster's a nd Botvid's parts, which graduall y came to function as a connected nave, as it was now clecided that the site of t h e tow er should be moved one trave further wes twards. Tf Botvid hacl completecl a tower, the church would pro­ hably have appearecl as in fig. 121 III. Monumental Calvary group in tne chancel-arch by the· »Tingstäcle master» (fig. 110). Silver chalice in unusual and beautiful Swedish work (fig. 11 5), be­ longs to this or the n ex t period. V. West of the Botvid part the foundation is laicl and the lower part of a west tower built b y the master Ronensis about 1260, probably finished off with a temporary wooclen bel! storey. VI. The tower is completed by Egyp ticus, who carries the stone gables up to 44 m . in height, and the spire, now disappear ecl, to about 52,5 m. height. Statue of St. Dionysius about 1330 by the •>Dionysius' masten (fig. 111), choir stalls (fig. 108). A pair of brass candlesticks, Liibeck work (fig. 116). VII. The roof-truss of the tower is t runcatecl, a sacldle-roof built (fig. 69), probably after some accident, 15th century? Statuette of an apostle by the Liibeck master , Stenrat, a bout 1450- 70· (fig. 113). Statue of St. Anna with Madonna and chilcl (fig. 112), end of the 15th century. VIII. Pulpit, now lost, provieled in 1583. The medieval choir stalls rebuilt 1614. F ron ts for the same 1634, painled with figures 1673. IX. Crucifix and other scuptures put up on the cross-bar in the chancel-arch, 1661. Sanclstone retable 1689 (fig. 109). Altar rail built 1665 (not preservecl). New seating 1663. X . New pulpit in 1709 b y Christian Fedder (tig. 109). Seats for the boys in the choir 1722- 26. Rctable polychromecl 1728. Painted wooden fo nt 1741 (fig. 122). Hymn board 1742 (fig. 109) . Gallery 1778. Insides of the choir stalls pa inled blue and white 1788, a nd a lso other parts of the interior by Anders Norberg. Beautiful b rida! chairs and foot-sto ols from 1734 and 1776 (fig. 117, 11 9). XL The pews painled in light brown graining abont 1860. The fortified tower falls 1868. The wooden pictures in it a re damaged or disappear. Fig. 123. Norrlanda kyrkan frän s. The church from the S. Die Kirche von S. 110 LINA TING Fig. 124. ö. stigluckan. Foto E. Erici 1916. The E. gate of the churchyard. Das ö. Portal des Friedhofs. NORRLANDA KYRKA AV JOHNNY ROOSV AL OCH .HENRIK ALM. TRYCKTA KÄLLOR: BRUNIUs, II, sid. 251.- J. RoosvAL, Gotlandskyrkor och kastaler i det medeltida försvarets tjänst. Ur Julhälsningar till församlingarna i Visby stift, 1941. - STRELow. sid. 142 med årtalet 1169. HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: P. A. SÄVES BERÄTT. 1864, ext. fr. s. med den nu ned­ tagna prästgårdsporten, muralmålningar å s. muren, S. Kristoffer, detalj av korstol, akvarell av glas­ målning. - Hos Herr JoH. LARssoN i Burs en av honom skriven •>krönikebok•> med värdefulla kul­ turhistoriska uppgifter om kyrkan, citeras Jo H. LARssoN. - TAXUSLISTAN med årtalet 1239.- ATA: Blyertsteckn. av O. SöRLING; n. kyrkogårdsportalen och fattigstock, foto av gravstensteckning av HILFELING; 11 ritn. och avklappningar beträffande orgeln; bland fotografierna 4 st. före restaure­ ringen 1889 av O. SöRLING; 2 akvareller av glasmålningar av G. MEUKOW 1895. - B.ST.: 6 blad ritn. till ombyggP.ad och inre inredning av GusTAF LINDGREN 1888. - R. A.: E. D. hand!. 24/8 1888 (ang.. läktares uppförande och andra inredningsarbeten); E. D. hand!. 10/4 1890 (an g. ritn. till nytt al­ tarskåp). - U. U. B.: P. A. SÄvE, Gotländska samlingar. KYRKANS ARKIVALIER: RÄK. 1656-1775 (häri INV. och anteckningar om kyrkan av E . PE-· TRAms fr. 1600-t:s mitt med fortsättning av N. LUTTEMAN citerade ANTECKN.); VIS.-PROT. 1654-1708~ 1738-1752; ST.-PROT. 1823-. NORRLANDA KYRKA 111 Fig. 125. N. Stigluckan. Foto Sam Lindskog 1931. The N. gate of the churchyard. Das n. Portals des Friedhofs. V. om kyrkan, som är lagd på en grus platå, sträcker sig urs pr. myrland, kallat BE LÄGENHET kyrkmyren, nu dikat och mestadels odlat. På andra sidan myren står Bringes ruin1 på den låglänta slätten. Enligt gängse sägen fick i forna dagar p:r:ästen ej gå >>i körko>>, förrän Bringes-herrn hissat flagg, och, tillägger en annan version, när han. en gång ertappades med att göra detta, blev han mördad vid det n. ö. altaret, där en röd fläck ännu skulle vara synlig. (Liknande sägen i Lärbro om Takstenarn se Bd l, s. 106.) Den gamla prästvägen till Gothem gick över Lista och vattensjuka marker. Samma väg for Linne 1741 och ännu 1806 var den i bruk, då en kyrkoherde red ned sig på väg mellan mässorna i Norrlanda och Gothem. Ännu finnas ·spår efter vägen, som var en utmärkt vinterväg. I >>Broa haidi>> s. om kyrkmyren finnes ett gammalt stenbrott med kalkugn. I denna mark skall även enl. sägen sten brutits till kyrkan. Ett par stenblocl<. ute. på myren visa, att isen brustit under forslingen till kyrkan. Under ett sådant block, l m i fyr1 Om stenhuset i Bringes, se NILs LITHBERG, Gotländska minnesmärken, I, Stocklwlm 1929, sid. 46-49. 112 LINA TING kant och 50 cm i genomskärning, påträffades vår sannolikt äldsta stendrög, varav ena hälften ligger i tornmuseet. KYRKOStentunen, lagd i kallmur, med dess två medeltida stigluckor i ö. och v. bildar GÅRDEN en oregelbunden fyrkant av förmodligen urspr. storlek. Utmed muren i s. - även utanför densamma - har man sedan 1875 planterat ask, tysk lönn m. m. Vart hem­ mantal skulle plantera fyra träd. Ännu 1875 besåddes kyrkogården med havre. Hu­ vudingången, som vetter mot socknens nordliga mest bebyggda del, är en bred gotisk stiglucka mitt för tornportalen (fig. 125). Luckan, uppförd av kalksten för puts så­ som de följande, är i förband med bogårdsmuren. Dess höga spetstunnvalv avdelas på mitten av en arkadvägg med två genomgångar, en högre och bredare, som i se­ nare tid användes vid begravningstillfällen, och en mindre för gående. Ända till omkr. 1890 användes blott den mindre, den större var tillsluten av stora bräddärrar utan gångjärn (se teckning i ATA och jfr användningen av likporten). - Ö. stigluckan kallas av gammalt likporten. Före 1890-t. togo alltid kistorna denna väg. Porten är enkelt uppförd, ridande på muren och såg knappast fullbordad ut före restaure­ ringen 1924. De tre par nischerna äro tillrättade vid restaureringen. Grindar för denna och här närmast efter nämnda lucka anskaffades 1878. - En s. ingång, gamla präst­ gårdsluckan, låg förr rakt s. om tornet. Den ersättes nu av en grindöppning mitt för kyrkans huvudportaL Gamla prästgårdsluckan har efterlämnat ett 210 cm:s brett ärr i murläggningen. Den synes ej varit övervälvd. Från prästgårdens område förde dessutom en annan ståtligare port (fig. 169) direkt ut till landsvägen. Den låg i en mur­ länga, som utgick från bogårdens s.ö. avfasade del (se planen). Tydlig grund, även utvisande öppningens vidd, är ännu synlig. Finhuggna bågstenar och poster äro efter nedtagandet omkr. 1898- 99 lagda utanför muren i n.v. Prästgården fanns ännu kvar 1654 såsom en inventarieförteckning utvisar. Plat­ sen var belägen på höjningen strax s. om bogårdsmuren och mitt för dess forna syd­ ingång, på planen kallad Prästgårdsluckan. Ännu synas grundstenar å prästgårdens plats, kanske också från det ä l d s t a s k o l h u s e t, som tydligen varit prästgårdens efterträdare. Med de två senare skolhusen har åter det forna prästgårdsområdet blivit bebyggt. En magasinsbyggnad av trä uppfördes omkr. 1870 nära n. stigluckan. Tidi­ gare användes första tornvåningen som kyrkamagasin (d. v. s. för spannmål). KYRKANs Kyrkans huvudparti är det höga långhuset, byggt av Egypticus omkr. 1330 i god uuvuDDELAR anslutning till det unggotiska koret. Tornet, byggt som försvarsverk omkr. 1200 men redan omkr. 1260 påbyggt och ändrat till vanligt klocktorn, utgör en rest av en äldre anläggning, en kärnkyrka, vars nu försvunna huvuddel trol. tillkommit redan 1169. Den på landsvägen färdande ser kyrkans n. sida: en bred, hög och blind massa. I äldre tid då kyrkogårdsmuren hade sin rätta höjd, måste denna front verkat storslaget strängt. Först sedan vandraren svängt ned på sidovägen ö. om koret, öppnat ö. stig­ luckans portar och trätt in på kyrkogården, möttes han av en vänligt inbjudande an­ NORRLANDA KYRKA 113 Fig. 126. Kyrkan fr. s. v. Foto E. Erici 1916. Die Kirche von SW. The church from the S. W. blick. Han såg den solbelysta s.-fasaden med gavelkrönta, skulpterade portaler och stora spetsbågefönster och mitt emot denna i s. såg han prästgården i sitt helt säkert ståtliga, medeltida byggnadsskick. Långhusets sockel (fig. 130) har samma form som korets, en skråkant samt däröver en s.k. >>överfalsad rundstav>>; den utgör en medveten anslutning till korets. Hörn­ kedjornas putsrand löper 28 cm. från hörnen. Det enda s. fönstret är urspr. och 8401873 LÅNGHUsET 114 LINA TING F ig. 127. Plan. Skala 1: 300. P lan of the church. Grundriss der Kirchc. sektion gen. långhus in­ till västmuren. Fig. 128. Sektion gen. torn mot s. sektion genom torn mot n . T värsnitt genom långhus intill v. muren, genom torn mot v . och mot n. Skala 1: 300. Cross seetian of the nave close by the W . wall of the tower towards the W . a nd the N . Qucrschnitte des Langhanses b is zu d er w . Ma u er , des Turm es gegen V v. und gegen N. NORRLANDA KYRKA 11 5 ( ( l Fig. 129. Plan och tvärsnitt mot ö. av tornrum. Skala 1: 300. P lan and section to­ w a rds the E. of a tower-room. Fig. 130. sakristians, kyrkogårdens, tornets, korets och långhusets socklar . Skala 1: 20. Sockel der Sakristei, des Friedhofs, des Turmes, des Ch o res und des Langhauses. Socles of the sac­ risty, of the chur­ chyard, of the to­ wer, of choir and of the nave. Grundriss und Quer­ schnitt gegen O. eines Turmzimmers. F ig. 131. Valvplan. Skala 1: 600. Gewölbeschemn. Vault scheme. Fig. 132. Längdsnitt mot s. Skala 1: 300. Längenschnitt gegen S. Longitudinal section towards the S. ., ' ' ,,o o ,, 30M l 116 LINA TING Fig. 133. ö. stigluckan, plan och tvärsnitt mot s. och ö. Skala 1: 200. Das ö. Portal des Fried­ hofs.Grundriss und Quer­ schnitte gegen S. und O. The E. gate of the chur­ chyard. Plan and sec­ tions towards the S. and E. ~ ~ Das n . Portal des Fried­ hofs. Grundriss und Quer­ schnitte gegen O. und N. The N. gate of the chur­ chyard. Plan and sections towards the E. and the N. Fig. 134. N. stigluckan, plan och tvärsnitt mot ö. och n. Skala 1: 200. Fig. 135. Tornglugg sedd inifrån. Skala 1: 15. Turmöffnung. Apertur e in the tower Fig. 136. Ornament på korportalens kolonnbaser. Ornamentation of the bases of the columns of the choir portal. Ornamente der Säulenbasen des Chorportals. [ Fig. 137. Vigvattenskål och piscina altaret. \Veihw asserbecken und Piscina im Altar. -,z 7 Aspersorium and piscina in altar. NORRLANDA KYRKA 117 MAGASIN il]/ TlLL GANTHEM TILLGOTHEM ö ANGA ~ 0 o "© · ~ • • ICl 1(1)) >Veck-kapitälmästaren,>> Vi betrakta nu tornets in­ teriör inom de för dess första repris ifrågakommande fyra våningarna. Den kryssvälvda bottenvåningen eller ringkammaren är underligt långsträckt i v.- ö. riktning, under det att tornets kropp sådan den framträder i den övre, fria delen är som en pelare med ungefär kvadratiskt horisontalsnitt. Förklaringen är t ydligen den, att s. tornmuren är trappmur och därför mycket tjockare än övriga och alltså klämmer ihop rummet från s. Dessutom öppnar sig ringkammaren med hela sin vidd mot lång­ huset, den har ingen v.-vägg och ter sig därigenom ännu mer långsmal. Då tornet var nybyggt, stod det säkerligen rygg mot rygg mot kärnlånghusets gavel, i vilken då en smal genomgång till ringkammaren var uppbruten eller kanske helt saknades. Då fanns inget valv över ringkammaren - trappmynningarna i första våningen ha något för låg tröskelnivå för valvet jämte ett brädgolv, här har alltså funnits ett något lägre ansatt bjälklag. Vid ett senare tillfälle har kärnkyrkagaveln öppnats eller befintlig öppning vidgats. Då välvdes också ringkammaren, varvid valvets ö. stöd utgjordes av kärnkyrkogaveln. Samtidigt torde hjulfönstret ha upptagits. Denna form uppträder i Visby först omkr. 1227 eller kort förut (i S. Nikolai) och är sedan a nvänd i övergångs­ stil samt unggotik men veterligen icke senare. Valvet är slaget i tältteknik alltså efter 1230. Förändringen i ringkammaren har alltså skett m ellan 1230 och omkr. 1290. Det förefaller rimligt att sätta ett dylikt ombygge, som syftade mot ljus och v idd, till samma tid som koret, alltså omkr. 1250. I första våningen ha r en avlastningsbåge i ö. på samma gång utgjort kommunicering med det urspr. långhusets övre våning. Bågen är icke symmetrisk i fö rhållande till tor­ net , vilket förklaras genom s. tornmurens större tj ocklek (trappan!). Våningen betäckes av ett tältvalv, sekundärt liksom det nedre. Det är fullkomligt i nivå t ill murtrapp­ mynningen i våningen ovanför. Denna andra våningen utgjorde tornets klockrum; dess takbjälkar voro samtidigt bärare av nästa vånings golv - försvarsplatå n - och av en eller flera klockors axlar. 126 LINA TING TORNETS .A NDRA TILLSTÅND Den tredje, tinnbekrönta för­ svarsvåningen var kanske helt öppen, kanske täckt av en låg pyramidhuv. Bortsett från den här ovan beskrivna senare förändringen av bottenvåningen kan tornet i dess första repris dateras genom klockhålskapitälen och portalen till förmodligen omkr. 1200. H. upp till kreneleringens överkant närmar sig 17m. d. v. s. 60 St. f. (= 16,15 m.). Detta är samma siffra som vi förmoda gällt för kärnkyrkans L. B. I andra reprisen blir krene­ leringskronan delvis riven, delvis till-murad, och spetsiga rösten resas i ö. och v., vardera med två gluggar. Att icke murförhöjnin­ gen i sin helhet hör hit är tydligt genom hörnstenarnas beskaffen­ het: tuktad sten. Alla medeltida kyrkobyggnader på ön ha hörn­ kedjor av huggen sten. Hörn­ partierna ovanför de huggna ste­ narna måste alltså vara arbeten från nyare tid i rustikalt utfö­ Fig. 148. Kristus avklädes. Muralmålning på n. muren. Entkleidung Christi. Wandma­ Undressing of Christ. Mural rande. Det är alltså nödvändigt lerei an der n. Mauer. painting at the N. wall. att vi föreställa oss den medeltida förhöjningen såsom stigande uppåt utan hörn, d. v. s. som spetsiga rösten. Två eller fyra? Sadeltak eller spira? Säkerligen det förra , eftersom endast i två sidor- ö. och v. - medeltida delar äro bevarade; i vardera ett par rundbågiga, sirliga gluggar med mittkolonn och småbågar. Hur högt de två röstespetsarna nådde kan med sanno­ likhet beräknas ur kyrkaus nuvarand.e L., utom tornet. Samma siffra skall det sadel­ takavslutade stentornet ha. Detta är en teori frå n romansk tid, iakttagen t. ex. vid stentornets H-mått i Akebäck (Bd I fig. 624). Samma teori sågo vi nyss här ovan an­ vänd i dess förhållande till kärnkyrkans längd L. Om nu de huggna hörnkedjornas toppstenar förenas med en punkt 25m. över marken i ö. tornmurens mittlinje erhålles ett röste i form av en liksidig triangel, tornets sadeltak blir alltså likformigt med NORRLANDA KYRKA 127 kyrkans övriga, vilket otvivel­ aktigt var just vad som fordra­ des av det gotländska bygg­ :mästarögat, vant vid rytmen av efter varandra trappade sadeltak (fig. 168 IV); ett dylikt röste skulle också ge plats för en tredje glugg ovanför de två befintliga, också enligt vanan (denna lös­ ning av tornfrågan ansåg man dock säkert icke som den ideala: om ekonomin tillåtit skulle Norr­ landa-bönderna nog ha rest sig ett helt nytt, betydligt högre torn, rent gotiskt, t. ex. so!ll Dalhem). En stor ljudöppning åt n ., socknens mest bebyggda del, ordnades också, det var den som i n. borttog spåren av kreneleringen. Nu tillmurad. In­ för detta väldiga klackhål frå­ ,gar man sig efter anledningen till det dvärgartade formatet på Fig. 149. Korsfästelsen. Murmålning på n. muren. röstenas rundbågegluggar. Alla Die Kreuzigung. Wandmalerei Crucifixion. Mural painting at mycket fint huggna, men varan der n. Mauer. the N. wall. för så små både till yttre om­ fattningen och med dageröppningen ytterligare minskad genom de kraftiga sido­ karmarna? Ljudgluggarna i nedre zonen äro större och sakna karmar. Det är eljest en regel: ju mera framskriden tid, desto större klockhål (liksom desto större fönster). Äro kanske de små gluggarna äldre, fastän de såsom utgörande ett övre påbyggt skick borde anses .som yngre? Nej, även bortsett från skiktningen som bevismedel äro verkligen övre gluggarna yngre: deras bägarblock-kapitäl med täckplatta är en fr. o. m . Visby Maria av 1225 känd typ, nästan allenarådande i övergångsstilen. I liknande litet format som här ha vi sett bägarblocket i första våningens tornglugg i Halla, vars torn vi daterat c. 1230. (Se längre fram i detta band!). De små röstegluggarna förefalla alltså genom sitt format äldre, genom sina kapitäl yngre än de stora klockhålen. Förklaringen är trol. den att de små gluggarna urspr. :icke äro klockhål. De måste ha tagits ur ett annat byggnadsparti vilket näppeligen varit annat än .ett torn. Gluggarna ha varit ljusöppningar i ett torn. - Att ett torn 128 LINA TING förutom v.-tornet skulle finnas på en lands­ kyrka är en hittills okänd företeelse på Got­ land, men det är ett normalt förhållande bland Ölands befästningskyrkor och bör alltså icke förvåna, om det uppträtt på en gotländsk dylik, så pass nära släkt som de båda öarna eljest äro i medeltida kyrko­ konst. I ett andra torn, alltså ett ö.-torn, behövde ingen hänsyn t agas till klockor, det hade uteslutande försvarsuppgift, hade därför endast ljusgluggar av minsta format, frånsett kreneleringsöppningar. Trol. hade man byggt ett försvarstorn ovanpå eller vid kärnkoret. Vi rekonstruera det för­ söksvis med ljusgluggar i näst översta våningen och därovan försvarsplatån med tinnar och bjälkhål för hourden. Kanske fick ·.I~nghuset också en profanvåning? Och kanske detta skulle räcka för att för­ klara de små gluggarna i v.-tornet? Både ö.-torn och profanvåning och deras tänkta datum omkr. 1210 stå här naturligtvis som ren gissning. Fig. 150. Gördelb å gens n. konsol i långhuset. Corbcl in the nnve, n. ·wall. V.-tornets första tillstånd, uppbyggt från marken, kan som sagt läggas till omkr. 1200_ Det återstår att datera skiktena ovanför kreneleringen, först det med sadeltaket och de små rundbågegluggarna. När revs ö.-tornet, och när blev alltså det huggna materialet disponibelt? Givetvis då nuvarande koret byggdes omkr. 1260. Norrlanda kyrka som fästning var därmed ett slutat kapitel, en företeelse av ganska kort tidslängd - fr. omkr. 1200 till omkr. 1260. Då försvarsintresset slocknat, ville man ge v. tornet en prägel av ett verkligt kyrktorn och höjde det därför med spetsiga rösten begagnande - efter vanan - överblivna äldre verkstycken som byggnads­ material. TORNETS TREDJE TILLSTÅND Die N. Konsole d es Gurt­ bogens im Langhause. C. V.-tornet i tredje reprisen är en åtgärd från nyare tid. Röstespetsarna snop­ pades, alla murar gjordes lika höga och ljudgluggar utsparades i de nyuppförda n. och s. Spiran fick sin nuvarande form och H. Visserligen nybyggdes den 1910, men upprepade då trol. i huvudsak sin närmaste föregångare. Bland andra minnen i tornets >>minneskammare>> är den äldre spirans hjärtstock, 3,3 m. L. Däri äro in­ NORRLANDA KYRKA 129 ristade prästens, alla socknens husbönders och deras gårdars namn och i samband med årtalet 1751 tornbyggarens Johan Mårtensson Suderbys i Gothem. Skedde hela tredje reprisens torn­ .­ förändring 1751 eller gällde det då blott spiran? Frågan kan f. n. icke besvaras. Vi mena att kärnlånghusets grund omslutes av nuvarande långhus som handen av en handske. Om samma förhållande, som rimligt är, rått mellan kärnkoret och nuvarande koret, skulle det förras B . varit omkr. 5,6 m. d. v. s. 20 St. f. Det bör ha varit avslutat med absid och bör, utan absiden, varit L. (sockelmått) d. v. s. 16 St. f.1 sakristians sockel måste - eftersom den av­ viker från nuvarande korets - vara övertagen från kärnkoret. Det är antagligt att långhusets var liknande. Den rundbågiga fönsteromfatt­ ningen (fig. 140) i sakristians ö. mur är korets s.-fönster. Förmodat datum för koret: omkr. 1140. Kärn- Fig. 151. Gördelbågens s. konsol i lång­ långhuset synes nämligen ha tillkommit 1169 Die s. Konsole d es Cm·bel in the n ave, s .. och det är rimligt att omkr. 30 år ligger mel- Gurtb~~~~~~~Langwall . lan dessa båda byggnadsföretag. Kärnlånghusets v. begränsning ha vi antagit belägen i nuvarande tornbågens v. kant. Ett avtryck av taknocken i nuvarande triumfbågeröstet visar kärnlånghusets ö. av­ slutning - L. var alltså omkr. 12,7 m. d. v. s. 46 St. f.(= 12,742 m.) - och dess total-H. 12,5 m. d. v. s. 45 St. f. (= 12,465 m.). Sett från s. eller n. bildade alltså långhuset i det närmaste e_n kvadrat. - sträckmurarnas H. bör att döma av läget för genomgångs­ bågen i tornets första våning varit 6,5 m, d. v. s. 24 St. f. (= 6,548 m.) . Långhusets B. bör ha varit något större än tornets. Brytningen i tornets s.-mur-riktning skulle knap­ past förekommit om denna vuxit fram som ren fortsättning av långhusmuren. En B . på omkr. 9 m . skulle giva en takvinkel av 82 grader. 2 Inga detalj er äro f. ö. bevarade av långhusets arkitektur. Sockeln kan förmodas någorlunda stämt med kärnkorets och tornets bevarade skråsocklar. Ett inredningsföremål finnes kvar: dopfuntens fot. Stre­ lows årtal 1169 är rimligt för dopfunten (se sid . 140, fig. 163). Arkitekturen kan, ?beroende av funten, göra anspråk på ett årtal omkr. 1170 såsom liggande en människa­ 1 Denna gi s~n in g grundas på att kyrkans total L., utan torn och absid bör varit 60 St. f. Är lång­ huset 46 St. f., så återstå 14 för koret. Om kor-L. beräknas inklusive triumfbågens tjocklek närmar den sig till 18 St. f., koret vore alltså om triumfbågen inräknas en i v .-ö. hoptryckt kvadrat. z Alltså en!. •>den egyptiska triangeln•>. K.:i.RNKORET huset. 9-40187 3 130 LINA TING GLASMÅL­ NINGAH, MUllALMÅL­ NING ålder tidigare än nästpåföljande byggnadsföretag: tornet, för vilket vi antagit datum >>omkr. 1200>>. I långhusets fönster, i rosetten och i ena klöverbladsbågen finnas urspr. glasmålning: vinlöv i svartkontur på vitt samt tre fialer i vitt och gulbrunt på blått, de senare inom röd och brun bård. Det är samma former som Grötlingbo kor, i de med två vackra apastiarutor sammanhörande baldakinrutorna och de förloraderutorna i Norrlanda kun­ na alltsåföreställas enL dessa (Bd V, ännu ej utkommet). Glasmålningar ha funnits i alla fönster: 1787/88 betalas 12 Riksd. för >>3 nya fensten>, möj L de tre 9-rutiga blyinfattade, som sitta under ett fjärde 16-rutigt i s. korfönstret. I RÄK. 1801 står: >>Glasmästaren Wikman för nya fönster i de gamla målades ställe i Choret enligt räkning. >> Norrlanda-folket sades vid VIS. 1801 >>ogerna mista sådant Catholskt brask», men lovade dock efter påtryckning av visitator kontraktsprosten Neogard att rasera först och främst långhusets fönster i s. av >>idel måladt glas>>. Ä ven korfönstren offrades då helt, att döma av ovan anförda betalning till glasmästaren. Muralmålningen följer och är samtidig med invigningskorsen längs hela kyrkan i n. och i långhuset i s. Av de urspr. 12 invigningskorsen äro 6 st. synliga, ritsade i putsen och sedermera målade, av dessa ha 5 st. bevarat sina urspr. ljuspiggar av järn. På länghusets n. mur är en· passionsfris (fig. 148 f) målad i 12 scener, vardera 80- 85 cm. i längd. Färger: svart, kallgrönt, rödbrunt, grått och något gulbrunt. Under tavlorna löper ett målat förhänge i omväxlande grönt och r ödbrunt. Målningarna fö reställa från v.: Nattvarden, med fem lärjungar, - Getsemane - Judaskyssen, med svärdbe­ väpnad Petrus samt Malkus - Jesus inför översteprästen - Avklädning - Gisslingen ­ Törnekröningen - Korsbärandet, med Simon av Cyrene - Korsfästelsen - Grav­ läggningen - Uppståndelsen - Nedstigandet till dödsriket. A s. korväggen S. Katarin a av Alexandrias legend (fig. 00) i 10 tavlor av samme mästare, färgerna företrädesvis svart och rödbrunt. I alla tavlorna ses den hedna kungen till vänster, i de åtta första sittande, i de båda sista upprörda scenerna har han rest sig. l. Katarina predikar inför konungen; människor nedfalla för en dj ävulsliknande avgudabild. 2. K. föres av två knektar inför konungen. 3. K. disputerar inför konungen m ed de lärde, vilka överbevisas och bli omvända. I dessa tre första scener sträcker sig Guds hand ned från himmelen. 4. De omvända brännas. Guds hand har försvunnit. 5. K. föres åter fängslad inför konungen. Hon nekar att tillbedja avguden, vars bild ses på en kolonn. Guds hand syn es! 6. K. slås med käppar, en djävul träder fram. 7. K. risas i korsfäst ställning. 8. K. predikar, en djävul viskar i kungens öra. 9. Eld från himlen förtär hedningarna. 10. K. är halshuggen, bödeln sticker med en grimas svärdet i skidan. NORRLANDA KYRKA 131 Fig. 152. Das Innere gegen O. Interiör mot ö. Interior towards the E. På långhusets s. sida äro de två ryttarhelgonen S. Göran och S. Ma rtin framställda; den förre på vit häst sticker lansen i drakens käft; prinsessan knäböj er på ett berg, kungen och drottningen skåda striden frå n borgen, S. Martin på sin röda häst delar sin mantel med tiggaren. Samtliga målningar äro utförda av >>Passionsmästaren» i det senare stadium av denna stora grupps existens, som betecknas av det här förekommande >>bladstavsornamentet»,1 trol. omkr. 1430--50. 2 På altaret är en igenmurad fyrkantig n is ch 18 x 14 cm. synlig mitt på framsidan när1 E n!. SöDERBERG, P assionsmålningarna. Han karakteriserar skolans t vå grupper som veckbands­ och bladstavsgruppen, sid. 41, 42, avb . av Norrlanda fig. 5 , 6, 32. 2 I samb and m ed andra arb eten i kyrkan ämnade församlingen utplåna > de å k yrkan s väggar före­ kommande m ålningarna, hvilka uppgifvas vara till stor d el skadade och af intet k on stvärde. > Riks­ antikvarien finner dem dock »icke synnerligen skadade samt såväl genom ämnena som gen om fram ställ­ ningssättet af stort intresse för k ännedomen om den slutande m edeltiden s konst och ideverld >>. De borde d ärför >>omsorgsfullt öfvertäckas, så att de icke u nder arbet et lida någon skada >>. (E . D . hand!. 24 / 8 1888.) IN REDNI NG OCH LÖSA INVENTARIER 132 LINA TING Fig. 153. Dns Innere gegen \V . Interiör m ot v. In terior towmds the W. NORRLANDA KYRKA 133 Fig. 154. Altaruppsats med målning av Rasmus Bortz 1704. Grav­ läggningen i mittfältet och Uppståndelsen i gavelfältet. Nu i G. F. Foto G. F. Altaraufsatz mit Malereien von Ras­ mus Bortz 1704. Die Grablegung in dem Mittcifeld und die Auferste­ hung in dem Giebelfeld. Jetzt in G.F. Altarpieee with paintings hy Ras­ mus Bortz 1704. The Entombment of Christ in the centre, the Resur­ rection in the top. Now in G.F. niast skivan. En huggen piscina (sköljsten) (fig. 137) är i senaste tid utbruten ur sin plats vid högaltarets högra hörn och lagd i den trapetsformiga nischen bakom altaret. Vid korportalens ingång till höger är en vigvattenssten lik piscinan på urspr. plats (fig. 137). Av de två sidoaltarna i långhuset på de vanliga platserna är det i n. helt bibehållet. Skiva med kälad kant (184 X 92 cm.). 134 LINA TING Till v. i korets n. mur en triangelvälvd sakramentsnisch, klädd inuti med furu, på fondväggen ett stort rött liljeornament; dörren är av 1889, den äldsta dörrim fanns kvar 1802 (INv.): >>l st. Skåp, dörren af jerngallror, gammalt och odugeligt», alltså väl som i Väte (Bd III, fig. 344). Igenmurad nisch synes vid forna korbänken (jfr Gothem), dörren, nu borta, var försedd med ornering i form av koncentriska cirklar (se foto i A.T .A. av Sör­ ling!). I triumfbågen vid predikstolstrappan är en nisch med vidare inre rum, det yttres B. är 25,5 cm, det inres 42 cm. Altaruppsats av trä, enkelt arbete efter nygotisk ritning av G. Lindgren 1888. Brunmålat, goticerande altarskrank från 1889, det gamla hade, enl. uppgift av Joh. Larsson a. a. svarvade balustrar, målade i flera färger. ._ -, Altaruppsats av furu och björk, målad företrädesvis i lysan­ de rött och gråmarmorering med Gravläggningen och Uppstån­ delsen målade i ljus ton; högst upp Carl XII:s snidade namnchif­ fer. Ovan gravläggningen fattas ett snidat änglahuvud. År 1703 avskildes virke för en >>altaretafle>>, 1704 fick snickaren 40 d. smt och målaren 45 d. smt. Den senares signatur på uppsatsens bak­ sida R B M 1704 bör tydas som Rasmus Bortz Målare. 1 Nu i G. F. Det medeltida triumfkrucifixet är försvunnet, men vi er­ inras om dess existens genom underrättelser angående fattig­ stocken >>på kyrkogården», också nu försvunnen, men känd ge­ nom en teckning av O. Sörling (fig. 138). INV. 1830 upptager den stående >>innanför Stora dörren i kyrkan, målad>>; dess urspr. plats har varit mer framstående nämligen såsom stöd . under kyrkans triumfkrucifix, tillika insamlingsbössa för penningeoffer. 2 Vid Fig. 155. Smärtornas m an. Skulptur av björk offrandet gick man alltså fram till triumfkrucifixet, nu går man av Misericordieverk­ runt altaret vid större kollekter, kallade >>offen>. Fattigstocken staden. Omkr. 1430­ på Sörlings teckning visar endast nedre delenav den urspr. kruci­ 50. Nu i G. F. Ch ris tus a ls Schmerzens­ Huru denna bör tänkas rekonstruerad framgår av fixpiedestalen. m a n. Birkene Slmlptur v on d er Misericordien­ form och målning å en dylik i G. F. från Vallstena. Både piede­ w erk st a tt um 143 0-50. The Ma n of Sorrows. B ir­ stal och triumfkrucifix voro troligen från tiden omkr. 1420- 30. ellen sculpture of the 1\iisericord-worksho p Av medeltida träskulptur återstår en mis e ricordiebild (fig. about 1430- 50. 155) d. v. s. lidande Kristus av björk, arbete av den s. k. Miseri­ cordieverkstaden omkr. 1430- 50. 3 Målningen visar huden översållad av röda och 1 2 3 L uN DMARK, Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands forns al. Sthlm 1925, s. 31 f, pi. 7. RoosvAL, Medeltida skulptur, sid. 57 o. a. RoosvAL, Medeltida skulptur, sid. 135 f, pi. LXXXVIII, 2. NORRLANDA KYRKA 135 Fig. 156. Kristoffer och Jesusbarnet. Gavel på korbänken frän 1300-t:s mitt. Nu i G. F. Foto G. Sjöberg 1925. Christophel und das Christkind. Wange des Chorstuhles von der Milte des 14. Jahrh. Jetzt in G. F. Christopher and the Infant Christ. e a rved bench end of the choir stall from the middle of the 14th cent. Now in G. F. 136 LINA TING Fig. 157. Ryggsidan av korbänken fr. 1300-t:s mitt med m edeltida m ålning. Foto G. Sjöberg 1925. Nu i G. F. Die Ruckseite d es Chorstuhls von der Mitte d es 14. J ahrh. m it mittelalterlicher i\'la lerei. Jetzt in G. F . Back of the choir stall from the middle of the 14th cent. w ith m ediaeval painting. Now in G. F . svarta fläckar, föreställande sår och blånader; hår och skägg svarta, ländklädet vitt. Till bilden höra sannolikt rester av ett grönt kors samt bräde och tapp för isättning i korbänken. Detta skedde tydligen 1665 (ANT.) och ännu 1830 (rNv.) stod det över korbänken, alltså till vänster i koret (jfr även Gothem) under namn av >>ett gammalt Crusifix>>, var borta därifrån 1846 (rNv.). INV. 1802 upptager en nu förkommen >>Träbild >> i ringkammaren .. Skrift e pa ll innanför altarringen, målad i blått, rött och marmorering med inskr. ur Rom. 14: 11 och l Kor. 1: 9. Sänkt genom fötternas avsågning. Skänkt på 1700-t:s mitt (se J oH. LARssoN a . a.) . Predikstolen, t illverkad 1726, står på det deformerade s. sidoaltaret i långhuset, prydligt snickeriarbete m ed kolonner och upphöjda fyllningar. Under brun och svart NORRLANDA KYRKA 137 · Fig. 158. Korbänken fr. 1300-t:s mitt. D er Chorstuhl von d er Mitte d es 14. J a hrh. J e tzt in G. F . Nu i G. F. Foto G. Sj öber g 1925. The ch oir stall from the midd lc of t he 14th cent. Now in G. F . övermålning dölj er sig urspr. färg. Predik stolsdörr e n, nu i G. F., är försedd med sni­ dat årtal 1726 och visar målningen bevarad: blå- och brunmarmorering, mossgrönt och ljusblått. Enl. versifierad inskr. var målningen donerad av kyrkoherden N. Lutteman och hans hustru 1735. >Grunt skurna akantusrankar med smörblommor och blåklockor eller andra nordiska blommor>> äro där framställda.! · 1 LUN DMARK, K y rklig konst, sid. 21. 10- 401 873 138 LINA TING MEDEL­ TIDA KOR ­ På predikstolen står tim g la s i ställning av mässin gsplåt med instämplade små ansik­ t en m. m. Skänkt troligen 1,mgefär samtidigt med predikstolen. Nummertavlan i nygotik omkr. 1889 i triumfbågen. Äldre numm er tavla (fig.159), fordom på korbänken, nu i sakristian, rikt snidad och målad i olja 1758 (INv. 1830), donatorsinskr. på baksidan. 15 siffror av trä till denna tavla finnas i tornsamlingen. De nuvarande två öppna korb ä nkarna på sina gamla platser s. i koret höra ihop med den senaste bänkinredningen av 1889. Den m e deltida korbänk e n (fig. 156 ff) förvaras jämte den från 1600-t. stammande bänkskärmen i G. F . Den är snidad av ek och furu och blev avsågad dels i gave~n för att passa i trappsteget mellan kor och lång­ hus och dels förkortad för övrigt till sin an­ språkslösare användning under nyare tid. På gaveln är i låg relief skildrat hur jätten Kri­ stoffer bär J esusbarnet över en strid flod, Fig. 159. Numm er tavla fr. 1758. vari fiskar simma. Färgerna: brunrött, brunt Verstafel von 1758. H y mn boa rd from 1758. och grått på vit grund äro av senare da­ tum. Bänkens tvenne tjo cka mellanväggar hava gotiska bladornament i genombrutet arbet e. Karmstödens nitar äro i form av en 6-uddig rosett. Ryggsidan, som alltid varit vänd mot församlingen, har en rik medeltida dekorering i rutor med ett draperi nedtill. Färger: rött, svart och ljusgrönt på vit botten. Bänken har hörnstolpe med vegetativ ornering. GeJ;Jom jämförelse med denna bör en i samma färger (rött och vitt) dekorerad fialliknande st olpe med infälld arkadbit anses hört samman med den medeltida korbänksanordningen i G. F., se G. F . Handkataloger l, nr 119. Korbänken kan dateras t ill 1300-t:s mitt, gotländskt arbete under liibeckiskt inflytande.1 Korbänk 1665- 1680 nu i G. F. Med bibehållande av en del av den medeltida kor­ bänken i den urspr. riktningen n.-s. i stympat skick och slopande av ev. medeltida kor­ bänkslänga i vinkel med föregående (v.-ö.) blev )>Anno 1665 i juni giort nytt kor i Norr­ landa)> (ANT.), en vanlig bänksida med rygg och framför stående bä~kskärm i sex fält, 1 RoosvAL, Medeltida skulptur, P I. LXXVI, 1. WENTZEL, Liibecker Plastik sid. 127, anm. 30 för­ nekar sambandet, Roosval vidhåller ; jfr WENTZEL, T afel 98- 100; se även Zornska Institutets semi­ narieprot. 1928: SIRI E K s TR ÖM a ng. korstol i S. J acob i i Liibeck. NORRLANDA KYRKA 139 målade med Kristus som brud­ gummen (fig. 160) samt fem visa jungfrur 1680. Om korbänkens funktion i nyare tid se Bd I, sid. 79. De nuvarande öppna bän­ karna i två rader äro tillkomna under rest. 1889. A v den äldsta kärtda bänk­ inredningen finnes en uppmät­ ning från 1832 av L. P. Engbom i Arkivdepån. Den bestod av tre rader och mittraden var delad i en manlig och en kvinnlig del, framför den förra stod särskild bänk, möjligen >>Prästebänkem. Delar av bänkskärmar samt gavlar finnas i G. F ., tillkomna under 1600-t:s senare hälfil och delvis med målning fr. 1700-t:s första årtionden däribland >>de tre gudomliga och de fyra världs­ Fig. 160. Välsignande Kristus, m ålning fr. 1680 på kor­ liga dygderna ... målade på en bänk fr. 1665. Nu i G. F . Blessing Christ, painting from Segnender Christu s, Malerei von svit bänkskärmsfält ... Maneret 1680 auf einem Chorstuhl von 1680 on a choir-stall from 1665. 1665. J e tzt in G. F. Now in G. F. och färgerna, blåa konturer på blåvit grund, påminna om por­ slinsmåleri.>> (Jfr RÄK. 1732 och 1735). Utförliga underrättelser om bänkarna och deras fördelning på gårdarna i PROT. och hos JoH. LARssoN. Bland sakristians möbler märkes karmstol (fig. 164) av svarvade askstavar, hörn­ stolpar av ek från 1200-t. I stolens nedre del saknas en del balustrar. H. 114 cm. Nu i G. F. Om stolen urspr. varit avsedd för sakristian eller gudstjänstrummet är ovisst. Ringkammaren i tornet (nederst) var enl. Jmr. LARssoN a. a. avbalkad från kyrkan med en dekorerad brädvägg 2 av samma höjd, som den nuvarande l äkt aren, vilken insattes 1889 enl. ritn. av arkitekten Gustaf Lindgren. Bakom denna vägg var proviso­ Kyrklig konst, sid. 25. Hos f. skollär. E. Östman, Petsarve har förvarats följande, som en!. uppgift tillhört brädväggen: 5 st. bräder, L. 22 cm. och 4 st. L. 43 cm. med limfärgsmålning: gröna stänglar i form av kantställda rutor med röda blommor på blå stänglar i dessas nedre hörn, allt på vit botten. Dörr, blå, med röd list, 171,5 x 19 cm. List, vit och röd, L. 137 cm. List, m ed vit överkant, L. 315 cm. Allt inköpt på auktion efter r esta ureringen 1889. E nl. uppgift skola d essa minnen nu vara uppbrända. 2 1 LUNDMARK, 10*- 401873 140 LINA TING riskt uppspikad en botten, så att övre väggkanten bildade en bröstning; en bänk fanns där också, - detta var kyrkans forna läktare. Nere i rummet mot s. väggen var >>spannmålsmagasinets stora sädesbing och på mot­ satta sidan voro uppresta flera tolvter bräder!, likbårar samt en hel del annat skräp >>. Den gamla orgeln (fig. 162) är den bästa representanten för de ryktbara medeltida gotlandsorglarna, oskattbara dokument för instrumenthistorien. Den bevarades i kyr­ kans materialbod i ringkammaren, upptäcktes där vid restaureringen 1889 och för­ värvades då av G. F. och därifrån till S. H. M. Den ter sig som ett högt, grunt, öppet skåp huvudsakligen av furu; i övre delen ses märken efter piporna, i mitten de till stor del bibehållna nedtryckbara 22 tangenterna med bokstäver som angiva tonerna, nederst de 8 pedalerna, små plattor i klöverbladsform, dessutom rester av ventiler, vällar och abstrakter; luftlådan befann sig nederst i >>skåpet» och var genom 2 ventilöppningar förbunden med en bälg. Dr Bertil Wester har genom en grundlig analys· lyckats giva en komplett instrumental rekonstruktion av orgeln, vilken såsom sådan bör dateras omkr. 1400-1430. Orgelfodralet är emellertid prytt med målning i limfärg och kontur­ skärning, vilka - alltjämt enl. Dr Westers undersökning - visa att det urspr. varit 1 E n!. kyrkans brädräkenskaper, som utförligt ä ro upptagna i RÄK. till1790, skulle varje å r till kyrkan lämnas 2 bräder per gård (L. 7 aln. och B. 12 eller 13 tum), detta skedde till 1872, sedan upp­ togs en viss avgift, dock icke senare än på 1880-t. Se v idare J oH. LAnssoN a. a. Fig. 161. Bänkskärmar fr. 1600-t:s senare h älft. N u i G. F. Schirme d es Gestllhls am Ende des 17. Jahrh. Jetzt Front side of the seats from the 17th cent. Now ~aR ~aR NORRLANDA KYRKA en bä.Qk med ryggvant och tak, tillkommen redan vid 1200-t:s slut. Bland ornamenten märkas bl. a. kastade klöfverblad, eljest kända från urfggotiska valvmålningar i t . ex. Sanda (Bd III, fig. 166 den övre bilden), dessutom ett ovanligt figurmotiv: tre flickor hand i hand dansa fram mot tre på samma sätt förenade svenner. Dekoren visar ingen särskild kyrklig karaktär, den urspr. bänken kan alltså varit en profan möbel.l En större pedalorgel inköptes 1916. Dopfuntsfot av sandsten med uttöm­ ningshål (fig. 163). Sktilpterad med fyra lejonhuvuden bitande över ornamentalt slingrande fjälliga drakormar. Ovantill dubbel bandflätning. Senare mål­ ning, möjligen ommålning: lysande brunrött, grönt och svart; huvudena brungula. H. 34,5 cm. Diagonalmått 70,5 cm. Tillhör ano­ nym-mästaren Majestatis' arbeten, trol. nå­ got senare än 1100-t:s mitt, möjligen just från 1169, det ovan omtalade året för kyr­ kans vigning. En cirkelrund bottenhäll (fig. 139) av kalksten avsedd för den medeltida funten, men yngre än denna, ligger i n.v. utanför kyrkogårdsmuren. Kanten är hål­ kälad och 10 cm. innanför denna är en vid skålformig piscina med uttömningshåL Dopfunt av sandsten med årtalet 1735 står nu på den medeltida funtfoten. >>Ett trälock uppå funten» anskaffades 1726. (Detta är målat rött, blått och brunt.) 1735 gjordes den krönande duvan (nu målad med silver och gyllengrönt). Bland nattvardssil vret märkes en kalk (fig. 167) från omkr. 1300-t:s mitt; på den 1 BERTIL WEsTER, Gotisk resning i svenska org­ lar, Sthlm 1936, sid.131- 170 med illustr. även färg­ plansch efter målningarna. 141 Fig. 162. Orgel omkr. 1400-- 1430, fodralet fr. 1200-t:s slut. Nu i S. H. M. Orgel um 1400- 1430 in einer Holzumkleirlung am Ende des 13. Jahrh . Jetzt in S. H. M. Organahout 1400- 1430 in a wooden eovering from the end of the 13th cent. 142 LINA TING runda foten en medaljong med calvariegrupp i upphöjt arbete; nod med 8 streckade fa­ cetter och 8 upphöjda manshuvuden (med gotiska lockar). En ny cuppa med vågad rand, förgylld inuti och på ra,nden, tillverkades i Visby 1778 enl. stpl av Quist Be­ rendtsson Falkengren . P a ten till föregående av förgyllt silver med kors och Kristushuvud i gravyr. Tro!. äldre än cuppan. D. 13,8 cm. Kalk till sockenbud av delvis förgyllt silver. Fot i sex pass. På skålen följande inskrift i två rader: GVDI TIL ÄRO, OCH FÖRSAMBUNGEN TIL NYTTO, HAFVER MARIA ERIKS DOTTER, TESTAMENTERAT, THENNA KALK TIL GOTHEMS, KIRKIO, A. R. 0 .. 1659 THEN . 3 . IANVARY, - H. 13,4 cm. Liten stämpel : MS i längdoval, ej hos Upmark. En oförgylld kalk köptes 1778 från Gothems kyrka för 45: 30 Daler S. M. Paten till föregående av delvis förgyllt silver med en välgjord krucifixgravyr. D. 10,5 cm. Kommunionkanna av Höganäs' lergods. I sakramentsskåpet. Blandljusredskap märkas tre par ljuskronor av mässingsplåt. En fr . 1891 och 1892. Föregångare till dessa voro ett par kronor av trä, som slopades och sönderslagas vid restaureringen 1889, den större skänkt 1758. Resterna förvaras i minneskammaren i tornet. Bland textilier märkes en mässhake av urspr. >>Carmosinrödt>> (rNv. 1830) >>man­ chester» med guldspetsar, sydd 1785- 86. Nu brun till färgen. Off ert a v la, nu i G. F. av ek med trepassformig avslutning. Tillhör den enkla, äldsta typen utan gavlar, 1200-t. Spår av urspr. färg. Täckplattan förlorad. Fig. 163. Dopfuntsfot av sandsten av Majestatis kanske fr. 1169, foto och uppmätning. Foot of baptismal font of sandstone by Majestatis perhaps from 1169. Sandsteinerner Taufsteinfuss von Majestatis vielleicht von 1169. NORRLANDA KYRKA 143. Offertavla, (fig. 165) fyrkantig, av furu, med profilerat gavelstycke enl. inskr. av 1653. Offertavla lik föregående (fig. 166), enl. inskr. av 1658. Av s. k . >>Hedengrahns tavlan> samt se.n are Kungl. tal ha här en ovanligt väl­ bevarad serie på sammanlagt 7 st. funnits upphängda i koret. Nu i tornet. Klockan i tornet är enl. Åmark en av Gotlands äldsta, fr. 1200-t. ingen inskr. Runristningar i putsen på tre ställen i koret: l. På ö. delen av altarets baksida: butwipir bu. SÄvE 67. Små, dåligt ristade runor. - 2. I korets ö. vägg under nordli­ gaste fönstret: bipjn: firir: allum: kristnum: sialum . >>Bedjen för alla kristna själar. >> RUNR!ST­ N I NGAR Fig. 164. Karmstol av ask. hörnstolparna av ek fr. 1200-t. Nu i G. F. Foto O. Sörling. Ashen armchair, with oal>Herr Johan Lunds (eller möjligen Lunds son) han ägde mig i tio åu SXvE 69. 7 cm höga runor. På altarets baksida är ristat i putsen SNS F(?) ICH .. .. S IUN' . 1500­ eller 1600-taL Svagt trapezoidal gravhäll med hålkälad k ant. Av texten nu intet spår utom ett kolon i nedre raden. Kan tänkas vara den av SXvE under 65 nämnda stenen, vars text i transkrip­ tion skulle lyda: d acob och Bolein (eller Boleikr) läto göra denna sten efter Arvid sin son. >> 215 x 95; 90. Står mot n. kyrkogårdsmuren. Stympad gravsten med majuskeltext: .. . (PETR)US: CAIRNALIS: FRATER: MAINET . . . . >>.. . > Lm 156. köttslige brodern Petrus f0rbliver .. .> Av stenen, som är tillhuggen till trappsteg mot korportalens tröskel och ligger utvändigt m ot Fig. 165. Offertavla enl. inskr. av 1653. denna är endast nedersta delen i behåll. På nedre Offertory box from Kolleklentafel von 1653. textbården ristad trappsten till ett kors. stam­ 1 653 . mens B. 5Y2 cm. Lm har utan reservation läst PETRus. Synbarligen har orohuggningen skett efter hans läsning. 132 x [38]. stympad gravsten med majuskeltext , mycket nött. Av texten finnes . nu endast övre och något av v . raden i behåll: . . (H)Ic · IACET · HUGREwsl . .. l . .. l .. . x"Po: AM(EN)I. Lm 157. Han har k unnat läsa: HIC: IACET: HUGREWS: DE: BURs: viVANT (!): IN XPO: AME. >>Här vilar Hug­ rews från Burs (gård i socknen). Må han leva i Kristus. Amen. >> [120] + [90]. Står nu mot n. kyrkogårdsmuren ö. om stigluckan. SAMMANFATTNING AV NORR­ LANDA KYRKAS KONSTHISTORIA Fig. 166. Offertavla enl. inskr. av 1658. von Offertory Kollektentafcl 1658. 1658. box from I. En romansk stenkyrkas uppförande börj ar m ed ett absidkor (fig. 168 I). Sockel = nuvarande sakristians, s.-fönster nu återanvänt i sakristian. Troligen omkr. 1140. II. Härtill ansluter 1169 ett långhus (fig. 168 I). Dop­ NORRLANDA KYRKA funt av Majestatis (fig. 163). Långhusets tvärsnitt kan med tämlig säkerhet rekonstrueras. III. Ett härtill i skala passande torn uppföres av den cisterciensiske •>Veck-kapitälmästaren•> omkr. 1200; i övre delen blev tornet inrättat till försvar med .krenelering 145 (fig. 168 ll). IV. Vi förmoda, utan att kunna med visshet påstå, att kyrka-fästningen något senare förstärktes genom uppfö­ rande av ett ö. torn, på eller omkr. det gamla koret eller genom påbyggande av en profanvåning på långhuset. Norrlanda skulle därmed kommit att få en öländsk typ. (fig. 168 III). V. Kärnkyrkans kor med det hypotetiska ö.-tornet rives, nuvarande koret och sakristian uppfö-res; därpå höjes v.-tornet med två spetsrösten och sadeltak; som gluggar i röstena återanvändes material ur det rivna ö.­ tornet. Tornbågen får sitt nuvarande utseende liksom ringkammaren med dess tältvalv och rundföflster. Allt omkr. 1260 (fig. 168 IV). Karmstol (fig. 164). Offertavla. Härmed är Norrlanda korta fästningsperiod till ända. VI. Nuvarande långhus uppföres, mästare är Egypti­ cus, omkr. 1330 (fig. 168 V). Av samtida glasmålningar äro fragment bevarade i fönstrets masverk, blad och baldakinspiror av samme mästare som i Grötlingbo s. korfönster. Av korbänken är en del bevarad (fig. 156­ Fig. 167. Nattvardskalk av silver, foten 158). Silverkalk (fig. 167). fr. 1300-t:s mitt, cupparr fr. 1778. VII. Muralmålningar av Passionsmästaren i långhuset Silberner Abendmahl­ Silver chalice, the (fig. 148 f). Krucifixstock är bevarad genom teckning, kelch. Der Pussvonder foot from the middle Mitte des 14. Jahrh. of the 14th cent, the cup from 1778. die Cuppavon 1778. ehuru stympad (fig. 138). Misericordie-Kristus (fig. 155). Allt omkr. 1430- 50. Fragment av orgel fr. början av 1400-t. (fig. 162) med målningar; trähöljet urspr. en bänk fr. 1200-t:s slut med målningar. VIII. Korbänk 1665 med inn esluten del av 1:~00-t:s korbänk; målning av 1680 (fig. 160). Di­ verse bänkdelar fr. 1600-t:s senare hälft. Offertavlor av medeltida typ 1653 och 1658 (fig. 165 och 166). IX. Tornet får tro!. 1751 sin nuvarande form. Under 1700-t:s förra hälft förnyas större delen av inrednin gen: altartavla med målt1ing av Rasmus Bortz 1704 (fig. 154), predikstol av 1726 med målning av 1735 (fig. 152), nummertavla av 1758 (fig. 159), bänkdelar äro bevarade med målning i vitt och blått fr. början av 1700-t. (fig. 161); dopfunt målad 1735; skärmvägg för ringkamma­ ren, som användes till spannmålsmagasin m. m., troligen 1700-t. X. •>Restaurering•> av interiören 1889, som då förlorade stora delar av sin värdefulla äldre möble­ ring, vilken ersattes med synnerligen enkla brunsvarta saker i en rå, nygotisk stil, sålunda altar­ uppsats, altarring, nummertavla, öppna bänkar och läktare. 146 LINA TING Il III IV v Fig. 168.. Kyrkobyggnadens tillväxt. Zuwachs d es Kirchengebäudes. Skala 1: 1000. The growth of the church. NORRLANDA KYRKA 147 ZUSAMMENFASSUl\G I. Eine Apsis ist der Anfang zum Bau einer romanischen Steinkirchc (fig. 168 I). Sockel = dem Sockel der heutigen Sakristei. Siidfenster des Chors in der Sakristei wiederverwimdt. Um 1140, aber unsicher . II. Im Anschluss hieran i169 das Langhans (fig. 168 I). Taufstein von •> Majestatis •> (fig. 163). Der Querschnitt lässt sich mit ziemlicher Sicherheit rekonstruieren. III. Ein in d er Skala passender Turm wird durch den Cistercienser •>Falt en -Kapitellmeister>> um 1200 aufgefiihrt; der Turm wird in oberen Teil zur Verteidigung mit Zinnen versehen (fig. 168 II) . IV. Vermutlieb-mit allem Vorbellalt - wurde die Kirche gleichzeitig oder etwas später in Ver­ t eidigungs absicht durch einen 0; -Turm verstärkt, auf oder bei dem alten Chor. Darnit sollte Norr­ landa eine Sattel-Verteidigungskirche werden, wie so viele auf Öland (fig. 168 II!). V. D as Chor der alten Kirche mit dem vermutlichen 0.-Turm wird abgerissen, hentiges Chor und Sakri­ stei aufgefuhrt, der W .-Turm mit zwei Spitzgiebeln und Satteldach erhöht; fur die Öffnungen in den Giebeln wurde Material aus dem ab gerissenen 0.-Turm verwandt. Der Turmbogen erhält sein henti ges Aussehen ebenso wie die Vorballe mit Zeltwölbung und Rundfenster. Alles etwa 1260 (fig. 168 IV). L ehnstuhl (fig. 164) 13. Jh. Kollektentafel 13. Jh. Damit ist Norrlandas kurze Befestigungsperiode abgeschlossen. VI. Jetziges Langhans aufgefiihrt, durch •>Egypticus•>, u m 1330 (fig. 168 V). Von den gleichzeitigen Glasmalereien Stiicke im Masswerk des F ensters erhalten , die Blätter und Baldachinspitzen von demselben Meister wie die siidliche Chorfenster in Grötlingbo. Von den Chorbänken ist ein Teil er­ halten (Abb. 156- 158), Silberkelch (fig. 167). VII. Im Langhans Wandmalereien vom >>Pass ionsmeister•> (Abb. 148, 149, 152). D er Kruzifixstock ist, obwohl v erstiimmelt, in einer Zeichnun g erhalten (fig. 138). Christus als Schmerzensmann (fi g. 155). Alles etwa 1430-50. Fragment d er Orgel vom Anfang des 15. Jhs. (fi g. 162), in einer Holzum­ kleidun g, mit Malereien vom Ende des 13. Jhs. VIII. Chorbank 1665 mit dem darin ein geschlossenen Teil der Chorbank des 14. Jhs; Malerei von 1680 (fig. 160) . Verschiedene Bankteile aus der zweiten Hälfte des 17. Jhs. Kollektentäfeln von mittel­ alterlichem Typus, 1653 und 1658 (fig. 165 och 166). IX. Der Turm erhält vermutlich 1751 sein e h eutige Form. In der ersten Hälfte des 18. Jhs. wird der grö ssere T eil der Einrichtung erneuert: Altargemälde von Ra smus Bortz 1704 (fig. 154), Kanzel 1726, ansgemalt 1735 (fig. 152), Verstafel von 1758 (fig. 159), Banid eile sind erhalten, mit Bemalung in weiss und blau , Anfang des 18. Jhs. (fig. 161); bernalter Taufst ein 1735, Schirmwand fiir die Vor­ h alle, als Getreidemagazin u. a . m. v erw andt, vermutlieb 18. Jh. X . •>Restaurierung•> des Inneren 1889; b ci dieser Gelegenheit gingen grosse T eile der älteren wert­ vollen E inri chtun g verloren, die durch ungewöhnlich einfache, braunschwarze Stucke in einem roben , n eugotisch en Stil er setzt wurden, so Alta ra ufsa t z, Altargitter, Verstafel, offene Bänke und Empore (fig. 152, 153) . 148 LINA TING SUMMARY L The erection of a Romanesque stone church begins with an apsidal choir (fig. 168 I). The socle = that of the present vestry , south window now used again in the vestry. Abo ut 1140 (?J. IL To this a nave is joined in 1169 (fig. 168 I). Font by •>Majestatis>> (fig. 163). The cross­ section can be r econstructed with tolerable certainty. III. To this is addcd a tower on a suitable scale erected by the Cistcrcian >>Fold-capital master», ab out 1200; the upp er part of the tower was crenelated for defence purposes (fig. 168 II). IV. Wc presume, without being able to state definitely, that at the same time, or somewhat later, the church was strengthened for defence purposes by the erection of an eastern tower, on or round the old choir. With that Norrlanda church would be of the type of the fortified ch urches on the island of Öland (fig. 168 III). V. The choir of the original church with the hypoth et~cal eastern tower pulled down, the present choir and vestry erected, and then the western towE:r raised by means of two pointed gabels and a saddle roof; m aterial from the demolished eastern tower used again as apertures in the ro of trusses. The tower arch gets its present appearance, likewise the entrance hall with its tent vault and round window - all about 1260 (fig. 168 IV). Arm-chair (fig. 164), 13th century. Offer­ tory table, 13th century. This finishes the short period of Norrlanda Church as a fortress. VI. Th() present nave was consttucted about 1330 (fig. 168 V) by the master •> Egypticuso. F rag­ ments of contemporary glass paintings are preserved in the tracery of the window, foliage and baldachin towers by the same master as the south window's in the choir at Grötlingbo. A part of the choir stalls is preserved (fig. 156-158). Silver chalice (fig. 167). VII. Mural p aintings by the •Passion master>> in the n ave (fig. 148, 149, 152). The pedestal of the crucifix is preserved in a drawing, although mutilated (fig. 138). Wooden sculpture: Christ as the Man of Sorrow (fig. 155). All abo ut 1430-50. Fragment of organ from beginning of the 15th century (fig. 162) with paintings; the wooden case origin ally a seat from the end of the 13th century with paintings. VIII. Choir stalls 1665 with enclosed part of the 14th century seats; painting 1680 (fig. 160). Various parts of seats from Jatter half of the 17th century . Offertory tables of medieval type 1653 and 1658 (fig. 165 and 166). IX. In 1751 the tower probably gets its present form. During the first half of the 18th cen­ tury most of the filtings and furniture were renewed: altar-piece with painting by Rasmus Bortz 1704 (fig. 154), pulpit 1726 with painting 1735 (fig. 152), hymn board 1758 (fig. 159), p arts of seats with painting in white and blue from beginning of the 18th century are preserved (fig. 161); font painted 1735; screen wall for the entrance hall which is used for storing grain, etc., probably 18th century. X. In 1889 •restoration • of the interior, which then lost the greater part of its valuable earlier furnishin gs, which were replaced by very simple brownish-black work in a raw neo-Gothic style, i. e. retable, altar rail, hy mn board, open pews and gal~ery (fig. 152, 153).