SVERIGEs KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTAJliUM PÅ UPPDR..AVKYITI'HIST! O.NrnAKAD. UTGIVET AV~IGURD CU.RMAN OCH J 'OHNNYROOSVAL BLEKINGE BAND IH. lWTE 2 TREFALDIGHETS_ KYRKAN ELLER TYSKAKYRKAN l KARL.SKRONA AV WILLIAM ANDER.SON OCH LAR.S·GÖRAN KIND STRÖM Av SVERIGES KYRKOR föreligga följande delar: UPPLAND. (7) (29) (62) (64) (8) (50) (58) (12) (1) (11) GOTLAND. (3) (21) (31) (33) (35) (42) (54) (61) (66) Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band I, I, I, I, Il, II, II, III, IV, IV, h. h. h. h. h. h. h. h. h. h. 1. 2. 3. 4. Danderyds skeppslag, mellersta delen . Pris 6: 60. Danderyds skeppslag, östra och västra delen. Pris 13 kr. Värmdö skeppslag. Pris 16: 50. Akers skeppslag. Med register till Bd I. Pris 17: 50 l. Hdverö och Vtiddö skeppslag, Pris 4: 40. 2. Bro och Vlilö skeppslag. Pris 8 kr. 3. Frötuna och Llinna skeppslag. P ris 12 kr. l. Långhundra htirad, norra delen. Pris 15 kr. 1. Erlinghundra hlirad. Pris 4: 50. 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. 17 kr. l, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. I, h . 2. Lummelunda ting, (Tingstäde). Pris 5: 50. I, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr. l, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr. I, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr. II. Rute setting. Med register till Bd Il. P ris 16 kr. III. Hejde setting. Med register till Bd III. Pris 26 kr. IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr. IV, h. 2. Hal/a ting, norra delen. Pris 12 kr. VÅSTERGÖTLAND. (2) Band I, h . 1. [(d/lands hlirad, norra delen. Pris 5: 40. (4) Band l, h. 2. Kållands hlirad, sydöstra delen. Pris 4: 50. (15) Band l, h. 3. Kållands härad, sydvästra delen. l. Pris 10 kr. (16) Band l, h. 4. [(dllands härad, sydvästra delen. Il. Med register Ull Bd J. Pris 10 kr. STOCKHOLM (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr. (24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) B and l, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd l. Pris 20 kr. (28) Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistorla. Pris 20 kr. (45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast Inredning, Inventarier och gravminnen. Med register till Bd Il. Pris 38 kr. (5) Band III, h . 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleon>Samlade und errättelser om Carlskrona ifrån dess anläggning till nuvarande tid af Jonas \Viseen, Messingsslagare Geseli anno 1810»; ext. foto från 1850:ts mitt av apotekare A. SöDEHSTHÖM. Av församlingen har deponerats i museet : J. F. MARTINs färglagda akvatintagravyr med cxt. av kyrkan före 1790, samt 2 bl. tuschlaveringar av O. E. WALLEN­ STRAND (ext. och genomskärning). - \VÄRNANÄs: 2 bl. plan och fasad före branden 1790, med på­ skrift: »Copierat af Carl Mag. Råbergh>> (fortifikationsofficer, f. 1700). K Y R K AN S A R K l VA L I E R: R Ä K. 1791-1797, från 1806; K YRKORÅDSPROT. u. HAND L. från 1791; · BILAGOR till K YRKOHÅDSPROT. från 1690; KYRKORÅDSPHOT. 1694- 1755 (inlöst Vid Hammerska auktionen på Stockholms stads bokauktionskammare 1918 2 /u). - Dessutom: 1 portfölj ritn., innehållande bl. a.: Grundplan till gravarna i kyrkan av RuDOLF BIENTZ 1709 27 / 6 ; tvärsektion 1749 (osign.); 1 bl. fasad av D. H. \VrLCK 1749; 2 bl. genomskärning o. fasad av J. C. B. BRAUNNE 1760 5 /s; 2 bl. plan o. fasad av O. TEMPELMAN staclf. 1792 '/s; 1 bl. fasad av korintiska pilasterkapitäl av J. B. PoHL 1796 s/ 1 ; plan av O. E. W ALLENSTRAND (odat.); 2 bl. förslag till altardekoration (odat.); 3 bl. förslag till orgelfasad (odat.); förslag till orgelfasad av C. G. BLOM-CARLssoN, stadf. 1825; projekt till begravningsplats för Amiralitets-, Stads- och Tyska församlingarna på Wämö av D. GöRANssoN, stadf. av den av K Majt tillsatta kommitten 1790 3 / 5 ; 2 bl. med 7 projekt till trappräck för fritrappa i konstsmide 1801; 1 hl. plan och fasad av Tyska församlingens skola (oclat.); 2 bl. förslag till predikstol (oclat.); 1 bl. förslag till predikstol av J. TöRNSTRÖM 1808 6 / 4 ; ritn. till kyrlwgårdsvaktareboställe vid Nya kyrkogården på Wämö av J. T. BYsTRÖM 1855 2 SJ 7 ; ritn. till elektrisk belysning, staclf. av ö. I. Ä. 1911 2 SJ 11 ; 1 bl. med kyrko­ gårdsmur av F. W. BYsTRÖM (odat.); 1 bl. klockstapel av F. W. BYsTRÖM 1859; 6 bl. ritn. till kolonner, trappa, fronton, ingångsdörr och plafond till N portiken av F. \V. BYsTRÖM 1859; projekt till ständiga gravar på kyrkogården av D. RosENBAUM 1815 15 / 6 ; kopia av plan till utvidgning av Karlskrona staels begravningsplats på \Vämö av Tn. NYsTRÖM 1879 6 /10" I RIGSARKIVET, KöPENHAMN: 2 ritn., •>Profil und Facacl Liber die Deutsche Kirche in Carlserona yon Johann George StreueJ"», (odat., Krigsministeriets Aflevering: mappe 39a). FÖHSAMLil'\GSHISTOHIA Av de borgare från Honneby och lJupiten, som fattade eld, medan •>Nyckehu (modell i Gärdslösa kyrk a, Öland) spran g i luften; bebodde ett kronohemman i S Möre, t i Karlskrona 1698 och begraven i H a gbykyrka i S Möre, varifrån h ans huvudb a ner 1873 dep. i Kalmar museum. 2 STEU EH inköpte 1719 graven nr 10 i kyrkan. S. å . tillhörde han Karlskron a e. o. fortifikationsst a L 1723 var han murmästa re vid Fredrikskyrkan. Troligen är det dennes son, J. G. Steuer, som på en 1739 10 / >tillförordnad Stads Ingenieuer>>. Denne h ade 12 daterad, nu i kyrkans a rkiv förvarad karta kallar sig • INHÄGNAD TREFALDIGHETsKYRKAN 65 Fig. 41. Kyrkans tomtkarta (av P. Göransson) 1794. (Kyrkans arkiv.) situationsplan der Kirche. Legal document (1794) showing complete site. 66 KARLSKRONA Enligt en fasadritning av muren i kyrkans arkiv, utförd av F. W. Byström, odaterad, men troligen från 1859, gick denna mur från pastorsbostället i S, där den var genombruten av en större och två mindre rundbågiga genomgångar, upp till kyrkans Ö korsarm. Från dennas N mur gick den vidare mot N, bildade ett hörn och fortsatte i V riktning fram till N portiken, där en öppning mellan stolpar var anordnad. Från portikens V del löpte muren vidare mot V fram till klockstapeln, där den var genombruten av en ingång, även denna mellan murade pelare. Över denna ingång fanns ursprungligen en relief med en dödskalle och årtalet 1723. På kyrkogården äro planterade ett mindre antal lövträd av gammalt datum. Tidigare var den synnerligen vackert planterad med ett stort antal lövträd, såsom kastanj, ask, lind o. s. v., vilka med sin lummighet gav platsen en stämning av ro och avskildhet och därmed gjorde den till en av stadens vackraste. Många av dessa träd, särskilt kastan­ jerna, toga emellertid skada av de starka frostvintrarna 1940- 42 och måste såsom döda nedhuggas 1943. Den mark, på vilken Trefaldighetskyrkan och de övriga Karlskronakyrkorna grundla­ des, var föga ägnad till att bereda vilaplatser åt de inom församlingarna avlidna. Redan tidigt sökte sig därför stadens borgare gravplatser utom staden i kringliggande kyrkor eller på dessas kyrkogårdar. Under farsoten 1710 upprättades pestkyrkogårdar strax utanför staden, sedan myndigheterna förbjudit begravningar inom densamma. Från denna tid blev det alltmera allmänt att begrava de döda på den s. k. Gamla kyrko­ gården på Aspö, och vid 1700-ts mitt heter det, att >>de flesta af menige hopen utföras dit.>> (CRONHOLM). Detta fortgick till in på 1800-ts senare hälft, medan >>de förmögnare hafwa långan tid blifwit förda till Runneby och andra kyrkor och däro begrafwas mäd nog kåstnad>>. Under pesten 1710 hade Storkyrko- och Tyska församlingarna utsett en gemensam begravningsplats på Wämö invid Tyskbryggargården, och under fältsjukan 1789- 90 utsågs ytterligare en provisorisk kyrkogård på W ämö. Trefaldighetskyrkan är grundlagd på den nära nog kala berggrunden. Kyrkogården blev härigenom mycket begränsad och kunde icke tillåta ett större antal gravplatser. De under kyrkans golv i källarvåningen anordnade gravarna utgjorde också ett begränsat antal och voro, såsom Cronholm skriver, >>ej för fattigt folk». Under farsoten 1808 erhölls tillstånd att på villkor av likens nedgrävning till ett visst djup få begrava på kyrkogården, detta fastän förbud var utfärdat mot att begrava de döda inom staden. 1816 9 dec. uttryckte församlingen på sockenstämma sin önskan att få behålla sin kyrkogård inne i staden; vederlagsgravarna (se nedan) skulle bibehållas, men inga släktgravar skulle därefter få köpas. stadsarkitekten D. Rosenbaum hade redan 1815 15 juni uppgjort ett projekt till ständiga gravat på kyrkogården. Detta företagit utländska studieresor, blev 1748 löjtnant-mekanikus, nämnes 175~ ~/ 6 såsoi:n tillförordnad •>Provincial och Stads Architekt>> och var sedermera bromästare vid K. Flottans varv. Uppgjorde 1752 projekt till en arsenal på varvet. WILLIAM ANDERSON: Karlskrona, Lund 1930, s. 145. TREFALDIGHETsKYRKAN 67 fig. 42. l-i: y rka och klockstapel från N före bra nden 1790. (Akvatintagravyr av J. F. i\lartin efter akvarell av E lias Martin . U r J. F. Martin, Svenska V uer, Stockholm 1805.) I~irch e und Glock entlll·m von N. vor d em Brand Yon 1 i90. The church and bell-tower from the N . beforc lhe fire of 1790. omfattade sexton gravar S om ky rkan, samtliga numrerade och utdelade till namneligen angivna fa milj er. Från 1828 föreligger en plankarta över familj egravarna på kyrko­ gården (avb. hos J o H NSSON s. 81). Dessa familj egravar, som inneha ett annat läge än på den Rosenbaumska kartan, beviljades såsom vederlag i stället för avstådda gravplatser inne i kyrkan. Ä ven här finnas gravägarna angivna med nummer och namn. På kyrkogården kvarstå ä nnu ett antal gravstenar av kalksten och granit, varav flertalet äro av enkla, goda typer, samtliga från 1800-ts förra del fram till omkring 1850. Dessutom finnas några gravvårda r av gjutet jä rn. Därutöver märkas en liggande gravhäll av kalksten med bevarade jä rnringar i tre hörn över köpmannen och föreståndaren för Tyska församlingen Arnold Hinrich Kruse 1723 samt en år 1928 ditlagd häll över tobaksfabrikören Stephanus Cyrillos R ettig (1750 - 1828).1 Några små, knappt halvmet erhöga stenflisor från omkring 1800 med enkelt 1 S. r.. RETTIG, Toba kshandlare från Hamburg, inflyttade 1790 till 1-i:a rlskron a . Hans son P. Chr. Retlig (1788-1861) grunda de 1809 den k ända tobaksfirm an R. i Gävle med filial i Åbo frå n 1845. Se vidare s. 102. 68 KARLSKRONA Fig. 43. Kyrkoherdeboställe (hitflyttat 1790) och församlingshus uppfört 1915. Foto 1935. Pfarrhaus von 1790 und Gemeiudehaus von 1915. The Vicarage (re-ere cted here in 1790) and the Parish Hall (built 1915). inhuggna årtal och initialer tillvaratogas vid samma tillfälle i kyrkans källare och fingo sin plats längs snedväggen mellan S och V korsarmarna. KLOCKSTAPEL För upphängning av kyrkans klockor fanns tidigast en liten trästapel V om kyrkan på Ristorgsbacken. 1751 27 maj lades grundstenen till en ny stapel på den förras plats. Till att uppföra denna bidrog kronan med krut m. m. (K. brev 1751 16 okt.). Stapeln var av sten, fyrsidig, med karnisformad huv, krönt med en förgylld kopparkula (se M.artins akvatintagravyr av Stortorget före branden 1790, fig. 42). Vid eldsvådan 1790 skadades stapeln, men iståndsattes kort därefter, varvid den försågs med ett nytt, kopparklätt tak. 1821 2 nov. stadgades, att stapeln såsom sjömärke ej finge ändras utan att därom lämnades underrättelse. Den revs i början av 1860-t. Om dess dåvarande utseende, se fig. 45 samt F. W. Byströms teckning från 1859 i kyrkans arkiv. SKOLA OCH Längst mot S på kyrkans tomt, i hörnet av Södra Kungs- och Östra Prinsgatorna, PASTORSBO­ är pastorsbostället (fig. 43) uppfört med huvudfasad mot sistnämnda gata. Det är en STÄLLE tvåvånings, gulmålad träbyggnad, indelad av lisener. Ingången är från gårdsplanen i N. I kyrkans arkiv finnes en god ritning av byggnaden från tiden omkring 1790 (fig. 44). Den har där betonat mittparti mot Östra Prinsgatan och över detta ett i takbrottet inlagt >>oxöga>>. - Redan under kyrkoherden J. F. Franeks tjänstetid (1722-1745) 1 uppfördes på denna plats en byggnad för Tyska församlingens skola, och samtidigt in­ 1 Dr JoHANN FRIEDRICH FRANCK, f. i i'IIecklenburg 1694, komminister i Karlskrona 1721, kyrko­ herde 1722, kyrkoherde och prost i Wolgast 1745, t 1782. t:~ T~ t-: -r. . fl'rt ) ,,, , ,., -:-;., l. . .; . . ~l l_j~ --l­ l . J!~ . --4-­ ' )".; .r l = . l l Risse fiir die Schule der deutschen Gemeinde, Pfarrhans und provisori schem Gotteshans. Um 1790. • l l u Fig. 44. Ritning till tyska församlingens skola, kyrkoherdebostad och provisorisk gudstjänstlokal. Omkr. 1790. (Kyrkans arkiv.) Plans for a combined school, Vicar's quarters and temporary place of worship for the German Parisl1. Ca. 1790. 70 KARLSKRONA Fig. 45. Kyrka och klocktorn sedda från N. Detalj av oljemålning av A. I. Berg 1842. (Tillhör fru S. Curma n, Elvsunda.) l{irche und Gloekenhum von N . gesehen. D etnil eines Ölbildes von 1842. Church and b ell-tower from the N . Detail of oil pa inting, 1842. köptes från arvingarna efter källarmästaren C. F . Meidt dennes nedanför kyrkan mot V och vid Borgmästaregatan belägna hus med källaren > >Tre Kronor», vilket inreddes till kyrkoherdeboställe. Vid eldsvådan 1790 nedbrunna såväl skolhuset som kyrkoherd e ~ bostället till grunden. I oktober s. å. inköptes den nu stående byggnaden för 366 rdr från ägaren till Figeholms herrgård och hittransporterades. Den nedre våningen anordna­ des som gudstjänstlokal och försågs med en provisorisk inredning härför. Den första gudstjänsten hölls palmsöndagen 1791. I den övre våningen inreddes lokal för skolan och bostad åt kyrkoherden. Sedan den genom branden skadade kyrkan 1802 återin­ vigts, blev den nedre våningen bostad åt kyrkoherden, och efter Tyska skolans upphö­ rande disponerar denne hela byggnaden. F ÖH SAMLl~GSPå den forna Anckarfeltska tomten mellan pastorsbostället och kyrkan uppfördes HU S 1915 ett församlingshus av tegel med gulvit puts och med huvudfasaden mot Södra Kungsgatan (det högra huset å fig. 43). , .. S t ortorgc l fr: Il ::\Ö. l.:l YCrin g a \· l: rcclriq uc :\IOe 17\)(i. ( ::\ord. Th t· (;I'C'~II Squ :ll't• from IIH' )\ . 1-: . in t-;- H(i. 72 KAHLSKl{ON A ~ l 10 o l " 1 0 1 5 20 25 JO ) 511 s Fig. 47. Plan. Skala 1:300 . U ppmätning a v J. Södcrberg 1944. Grundr iss. Plan O 'f church. TREFALDIGHETsKYRKAN 73 Fig. 48. Kyrkan från NÖ. (Foto 1904-06.) Kirche von NO, The church from the N.E. KYRKOBYGGNADEN Kyrkan ligger vid stortorgets SV del och ger i samverkan med den i Ö belägna Fred­ rikskyrkan och med Rådhusfasaden i V ett intryck av sydeuropeisk monumentalitet. I plan framträder kyrkan som en oktogon med fyra framspringande korsarmar, av vilka PLAN den N bildar en öppen portik (fig. 47). Materialet är kalksten och tegel. Utvändigt äro murarna stänkputsade i lejongult, MATERIAL ocn indelade av grå kalkstenspilastrar med joniska kapitäl. Oktagorrens fyra fasadsidor in- EXTERröH delas vardera av fyra pilastrar, och av de mellan pilastrarna belägna tre fälten har det mellersta raktäckta fönster i två våningar, medan de flankerande fälten överst ha runda och därunder rundbågiga nischer. Korsarmarnas gavelfasader ha samma in­ delning, men här äro dock i mittfälten på Ö, N och V gavlarna placerade raktäckta in­ gångar. Horisontalt indelas väggarna mellan pilastrarna genom tvenne kalkstenslister i ett bredare mellanparti samt smalare över- och underpartier. Pilastrarna uppbära ett huvudsakligen i kalksten utfört rikt profilerat entablement; korsarmsfronterna krönas 74 KAHLSKHONA av klassiska gavelrösten. Framför de Ö och V korsarmarna ligga dubbla fritrappor av kalksten med räcken av gjutet järn. Över gesimsen höjer sig en 8-sidig attika, indelad av lisener och upptill avslutad av en kalkstenslist. Däröver vidtager en kopparklädd kupol, krönt av en låg lanternin med 8 fönster och upptill avslutad av ett på en glob vilande förgyllt kors. N korsarmen har en portik med fyra kolonner med attiska baser, allt av omväxlande brun och ljusgrå, huggen kalksten. De joniska kapitälen äro av gråmålat, gjutet järn. Däröver ett bjälklag av målat järn och i höjd med detta ligger portikens kassetterade tak av trä. Bjälklaget uppbär en med tandsnitt smyckad gavelfronton. Framför porti­ ken ligger en stor fritrappa med kalkstenssteg. Denna portik är senare än kyrkans huvud­ stomme; den uppfördes 1862 enligt F. W. Byströms ritningar av 1859. (G j utformarna till kapitälen förvaras i B. M.) De övriga korsarmarna ha enklare frontoner av samma huvudutseende. Fönstren, som ligga i yttre murlivet, äro rektangulära, smårutade, med grönmålade blyspröjsar och i viss utsträckning gamla, gröna glasrutor. Å solbänkarna svartmålad plåt. Dörrarna äro rakt avslutade, målade i grönsvart, omgivna av kalkstensposter. INTERiöR I Ö, N och V äro vindfång inbyggda innanför dörrarna, och från dessa leda dubbel­ trappor upp till läktarna. Kyrkan har golv av trä utom i det högre liggande koret, som är täckt med kalkstens­ plattor. De inre murytorna äro uppdelade av genomgående pilastrar med joniska kapitäl av gips, uppbärande en rikt profilerad gesims, allt slätputsat i vitt (fig. 49). Kupolen, byggd av trä, är dekorerad med i rödbrunt målade kassetter (fig. 62) och i dessa insatta rosetter. I valvhjässan är en rund öppning till lanterninen, som har vitmålat tak och en i detta fäst förgylld sol av trä. Korsarmarna täckas av svagt segmentformade valv av trä. KXLLAHE i\TED Till kyrkans källare leder från V genom elen V fritrappans nedre del en av tegel byggd, CiiL\VKA.i\DfA ­ spritputsad tunnvälvd gång. Vid gångens S sida ligga två tunnvälvela kammare, den RE ena inredd som värmekammare, den andra brukad till vedbod. Vid gångens N sida ligga tvenne gravkamrar (se nedan s. 75), varav elen ena, som är dekorerad med i svart målade girlander och dödsemblem i begynnande 1800-talsstil, numera användes som bisättnings­ rum. Längre inåt utmynnar gången i den stora, numera i det närmaste helt öppna källa­ ren uneler kyrkan, där ett antal murpelare av granit och tegel uppbära kyrkans golv. I SÖ finnas ännu ett par mindre, murade kammare, rester av den forna inredningen i hela källarvåningen. Inifrån källaren ses också väggen till den uneler S korsarmen (koret) liggande Wachtmeisterska graven. I gången in till källaren och i elen närmaste delen av det stora mittrummet är golvet sedan 1912 cementerat. I Ö jordgolv med uppskju­ tande rester av tidigare tvärväggar av tegel meHan de olika gravkamrarna. För kännedomen om de urspr. anordningarna i källarvåningen lämnas noggranna upplysningar i en av byggmästaren Huclolf Bientz (s. 86, not l) uppgjord grundplan, TREFALDIGHETsKYRKAN 75 012345 10 15 20 25 30 Fig. 49. Sektion mot ö. Skala 1: 300. Uppmätning av J. Söderberg 1944. Section towards the E. Schnitt gegen O. daterad 1709 26 juni. Den upptager inalles 98 gravplatser (fig. 50) med namngivna innehavare: sjöofficerare, borgmästare, murmästare, statstjänstemän, en bagareänka, handlande m. fl. Ingen av dessa gravar var välvd. Dessutom fanns under S korsarmen ett välvt gravkor, tillhörande familjen Wachtmeister enligt gravbrev av 1716 l dec. (se nedan s. 78). Vid eldsvådan 1790 förstördes samtliga gravar utom den sistnämnda. Efter branden fingo de som så önskade utbyta sina under kyrkan köpta gravar mot »Vederlagsgravar» på kyrkogården (se ovan s. 66-67). Därefter anordnades under V korsarmen den tidigare nämnda gången som bisättningskällare och vid sidan om denna tvenne med järndörrar försedda gravvalv för översten J. L. König och handlanden C. H. Adamsson. Från 6. Sueriges Kyrkor. Blekinge 1II. 76 KARLSKRON A s F ig. 50. P la n av kä ll a rvå nin ge n m ed grav ka mra r av H. udolf B ie ntz 1709. (Aln skala . Kyrkans a rki v.) G rundriss d es Kcllcrgcschosses mit G rab l>städning>> av kyrkans övriga gravkamrar. Ar 1943 företogs en undersökning och reparation i gravkammaren, varvid enkla träställningar uppfördes för kistorna. Från de övriga vid branden härjade gravarna finnas ett flertal likkistplåtar bevarade på kyrkans vind, bl. a. en (H 39) över superintendenten Lorentz Muhrbeck, f. i Karls­ krona 1700 31 aug., t 1769 11 maj, samt en (H 29,5) över änkefru Cecilia Maria Ber­ genhielm, f. Gran, t 1724 8 juli. En del av dessa plåtar torde härröra från Fredriks­ kyrkan, men detta är omöjligt att numera avgöra. Kyrkans nuvarande sakristia är en liten skrankanordning under predikstolen (se 'SAKRISTIA s. 101). Utvändigt, vid oktogonens SÖ mur, skjuter en grundsten fram . Det är den enda resten av en äldre sakristia. Någon sådan är emellertid icke angiven på Tessins plan, men där­ emot upptagen på Bientz' grundplan av källarvåningen 1709 (fig. 50). Den slöt sig i V till S korsarmen samt hade här en uppgång till koret; i S fanns ett fönster och en där bredvid liggande ingång. Vid senast.e reparation av grunden framtogs den med tegel igenmurade dörröppningen från sakristian till koret och markerades i putsen. BrS.:\.TTNI ~ GSInvid sakristian låg mot Ö och sträckande sig ända ut till gatulinjen en samtidig KXLLAHE bisättningskällare med ingång från S. Båda dessa tillbyggnader finnas ännu upptagna på en plankarta över kyrkogården från 1828 (avb. hos JoHNssoN s. 81), men blevo senare raserade, obekant vid vilken tidpunkt. UPPY.:(.RM XIX G Kyrkans uppvärmning sker genom en 1912 installerad centralvärmeledning med radiatorer under fönstren. Dessförinnan uppvärmdes kyrkan med stora kokskaminer, insatta omkr. 1880. BYGGNADSHISTORIA PERIOD I. (1680-1697) , YR KA N 1 1 STADSPLAxo; Sedan K Maj t fattat beslut om Karlskronas grundläggning blev, den 20 febr. 1680, N. Tessin d. ä. anbefalld att, tillsammans med Erik Dahlberg, utarbeta en plan över sta­ den samt ritningar till offentliga byggnader, bl. a. även till kyrkor. Tessin synes också ha uppgjort ett förslag till stadsplan (avb. i GAMLA SvENSKA STÄDER, V), på vilken en korsformig kyrka är inlagd i stadens SV del, nära den mellan K . Flottans varv och stadens övriga del skiljande slutningsmuren och i trakten av nuvarande Västra Amiralitetsgatan. Möjligen hade redan Tessin d. ä. här tänkt sig en kyrka, i huvudsak utförd på sådant TREFALDIGHETSKYHKAN 81 F ig. 54. Grevinnan Sofia Lovisa Wachtmeisters (född von Ascheberg) kista, Huvudgaveln. (Foto 1935.) Sarkophag d er Gräfin Sophia Louisa 'Vachtmcister, t 1720. Kopfgiebel. H ead-end of a coffin , 1720. t 1720. 82 KARLSKRONA sätt, som sonen sedan formade den. Tessins stadsplan följdes dock endast i vissa huvud­ drag. Mera motsvarande stadens blivande utseende var Dahlbergs plan av 1682, men såväl denna som planen av 1683 äro betydligt förenklade i Dahlbergs av K Majt 1694 gillade stadsplan. 1 På denna är nuvarande Stortorget omgivet av monumentalanlägg­ ningar: stadskyrkan i Ö, mitt emot denna på V sidan ett rådhus, samt snett emot dessa i SV Trefaldighetskyrkan, även här markerad som centralkyrka. T E SSJ N S HITN TNG Ritningarna till Trefaldighetskyrkan ~ro utförda av Nieodemus Tessin d. y. Originalen äro icke bevarade, men de i fig. 55 o. 56 reproducerade, i B.ST. förvarade ritningarna äro troligen kopior efter Tessins original. Planen visar en oktogon med fyra korsarmar, av vilka den N skulle bilda en portik med fritrappa. Kyrkan var orienterad mot S. Murfälten äro indelade vertikalt av joniska pilastrar och horisontalt i tvenne våningar. I den nedre höga rektangulära fönster växlande med rundbågiga nischer, i den övre cirkelrunda och kvadratiska fönster eller blindnischer. Över rundbågsnischerna äro draperifestoner placerade. Över portiken en fronton med bladkartusch och Karl XI:s namnchiffer; över portalen en bruten barockfronton. Pilastrarna uppbära ett kraftigt profilerat entablement och däröver höjer sig en i rektangulära, fördjupade fält indelad attika. På denna vilar en kupol, som inåt bildar en knapp halvsfär och som utåt är åttkantig, allt i anslutning till planformen i exteriör och interiör. Kupolen genombrytes av åtta >>oeil­ de-boeuf-fönster» eller lukarner, inåt cirkelrunda, utåt omfattade av vindskupor. Kupo­ len krönes av en åttasidig lanternin, uppbärande en miniatyrkupol, vilken krönes av en kunglig krona. Kupolen var avsedd att byggas av tegel (jfr Tempelmans yttrande om >>gamla ritningar>> s. 94). I interiören indelas väggarna av korintiska pilastrar, upp­ bärande ett kraftigt profilerat entablement, på vilket en skenbalustrad är rest. I kupo­ len synes en skiss till målad dekor: över balustraden sticka trädtoppar upp och en putto böjer sig över räcket. Högre upp ytterligare putti, vidare moln och kring lanterninens öppning solstrålar. Huru detta Tessinska förslag förverkligades, se nedan (s. 86- -92). En sund enkelhet är utmärkande för Tessin d. y:s barockskapelser. Han ville mera verka med silhuett och linjer än med dekorativ prakt. Härutinnan är Trefaldighetskyr­ kan ett typiskt exempel på hans arkitektur. I denna byggnad äro hans klassicistiska strävanden måhända mera utpräglade än i hans övriga verk. Här framträder påtagligt sambandet med alla verkliga centralkyrkors urförebild, Pantheon i Rom. Likheten sträc­ ker sig dock icke till detaljerna, knappast heller till själva huvudstommen, ty kyrkan har till det yttre icke Pantheans runda plan, utan är åttasidig. O. SIREN har visat, att även senare byggnader, framför allt verk av Tessins stora förebild och lärare Lorenzo Bernini, inverkat på arkitekten, och han pekar särskilt på S. Maria dell' Ass u n ta i Ariccia vid Rom. Denna har visserligen inga korsarmar och är till det yttre rund, men den har en stor portik samt hög lanternin på den halvsfäriska kupolen (SIREN s. 9). Ännu större 1 Se J. BROME, Karlskrona historia, I (1930), fig. 14. T REFA LD I GH ETS K Y H K AN N 83 .Z' v s F ig. 55. P la n, odat. och osign. lwp ia efte r N ieodemu s Tessin d. y:s fö rslagsri tn ing u . å. (8. ST.) U ndn ticrlcr und unsig nicrter Grundriss. l{o pie von :-l icod cmus Tessin d es .J. P rojek l zcic hnung. P in n, undatcd nnd unsig ncd . A co pr o f a n unda lcd pro posa l by Tessin the Y ounger. 84 KARLSKRONA likheter visar Trefaldigh etskyrkan med anläggningarna vid Piazza del Popolo i Rom, de båda vid Corsons mynning liggande kyrkorna S. Maria dei Miracoli och S. Maria del. Monte Santo. Den förstnämnda är påbörjad av Rainaldi samt slutförd av Bernini och Carlo Fontana, och med båda har Tessin under sin Italienresa varit i kontakt (JosEPHS­ soN: Tessin.) J~ OLLE KT nE- V l L JA S Till kyrkans uppbyggnad beviljade K Majt 1690 29 aug. församlingen en kollekt över hela riket. I brevet härom heter det, >>att såsom den Tyska Församblingen uti Carlserona är i wärcket begrepen att uppbyggia sig en kyrkia där i Staden till deras Gudztiensts desto bättre förrättande, men beklagar der hoos att deres egne medell fast ringa förslå till ett så kåstsamt wärckz fullbordan, anhållandes = : = att wij = = i nåder wille förunna dem en Collect = : = :; altså hafwe wij till denne deras und. begiäran i nåder welat samtyckia, förunnandes bem~ Tyska Försambling uti Carlserona i krafft af detta Wårt öppne Bref icke allenast en Collect uthi alle Kyrkior och Församblingar öfwer hela Wårt Rijke, samt alle dess underliggiande Provincier, ingen undantagandes så i Städerne som på Landet, utan tillstädie jämwähl ber~ Försambling utan dess genom deras utskickade att anlijta och sökia hwar och en som uti Wårt Rijke och dess Provincier är boendes eller wistandes särskilt om någon hielp och understöd till denne deras under händer hafwande kyrkiobyggnad . Wij drage fördenskull till alle wåre trogne Undersåtare det nådige förtroende att lära här till så mycket rundeligare gifwa, som detta är ett Gudi behageligit wärck, hwarigenom icke allenast des stora Nampns ähra warder förfrämiat, utan des rena och saliggiörande ords predijkan befordrat och des Christlige Försambling conserverad och wid macht hållen.>> (RIKSREG.) Till företaget beviljade K Majt 10 000 dir smt, änkedrottningen skänkte 2 000 dir och amiralgeneralen greve Hans W achtmeister l 000 dir, vartill kommo församlingens egna sammanskott. Under 1690-ts början ombyggdes Stockholms slottskyrka ett par gånger, särskilt 1693- 1696, då Tessin d. y. ledde arbetet. Då de 8 par doriska, rödådriga marmor­ Hout s sLoTTs kolonner på postament, vilka tillhörde den 1576 under ledning av Willem Boy1 påbörjade K Yn ~>att I sände Oss till­ bakare dhe Steen Columner hwilka stådt för detta här i Slotts kyrkian, och I begärt att få betiäna Eder af wid den tyska kyrkian i Carlscrona, medan wij nu mera erfahre at samme Columner där intet skohle wara tiänlige>> (RIKSREG.) . Det förefaller emellertid, som om kolonnerna det oaktat blivit kvar på byggnadsplatsen i Karlskrona, ty det är möjligen dessa kolonner, som åsyftas i Tempelmans å s. 94 återgivna utlåtande av sept. 1791, då >>14 st. ditskänkta marmorkolonnen funnos i församlingens förråd . Var dessa slutligen hamnade, är obekant. - Enligt uppgifter hos WISEEN 1810 (se ovan) forsla­ des några marmorkolonner från Riga till Karlskrona avsedda till den N portiken. Möj­ Ko L o l':-< ER FR1N sTocK1 GusTAF UP~IAHK n .X., Valda skrifter, Stockholm 1901, s. 94 not. TREFALD IGHETsKYRKAN 85 "~q . .. Fig. 56. Fasad mot N och se ktion. Odat. och osign. kop ia a \" N ieo de mu s Tessin d . y:s förslagsritning u . å. (B. ST .) Fassade gcl'(en N. und Schnilt. U nd n licrlc und un s ig ni crte }{opie de r P rojektzcichnun g von N icod c1 nu s Tessin d. J. Section to"'a rd s the S., a nd clcYat ion of N. faca d e. U nda ted a nd un sil'( ncd copy orundaled proposul by T ess in the Younger. 86 KARLSKRONA !igen är det dessa, som ännu omkring 1790 lågo kvar oanvända på kyrkogården (jfr­ s. 26 o. 29), tillsammans med ovannämnda marmorkolonner av mindre format. Samma dag som ovannämnda skrivelse är daterad, 1695 27 juni, skriver K Majt PHIVILEGIER till Wachtmeister med anledning av församlingens anhållan att få åtnjuta samma privilegier som tyska kyrkorna i Stockholm och Göteborg att församlingen tillförsäkras de förmåner och rättigheter, som kyrkoordningen innehåller. Beträffande församlingens anhållan att få på Gotland låta bryta den sten, som erfordrades till kyrkobyggnaden, kunde detta icke tillåtas för året, utan församlingen borde därom göra förnyad påmin­ nelse för nästkommand e år. Av det anslag på 10 000 dlr smt, som K Maj t beviljat till kyrkans uppförande, had e församlingen endast erh ållit 7 572 dlr 27 öre smt frå n räntericrna i Malmö och Halmstad. K Majt befallde därför samma dag statskontoret att utbetala resten eller 2 437 dir 41 / 3 öre smt. (RII>Heliga Trefalclighetskyrkam. Närvarande vid detta tillfälle voro kyrkorådet och församlingens ledamöter, landshövdingen, magistraten, medlemmar av stadens övriga församlingar samt amiralerna Ankarstjerna och vYerner Rosenfeldt m. fl. PERIOD II (1697- -1709) Det år 1697 påbörjade byggnadsarbetet fortgick nu till 1700, då en period av stilla­ stående inträdde fram till 1703, främst på grund av de omfattande krigshänd elserna dessa år. Genom Wachtm eisters bemödanden lyckades man dock till sist få ihop nödiga m edel. I Holstein beviljades en kollekt på l 400 karoliner, hertiginnan av Holstein skänkte 700 dlr, ifrån Hamburg skänktes l 054 dlr ( = den stulna summan!), från Porn­ rnem och Mecklenburg l 200 dir samt från Liib eck fl era hundra karoliner. Försam­ lingens medlemmar och stadens övriga innevånare skänkte också betydande summor, och på denna grundval kunde arbetet återupptagas. År 1703 18 mars ingicks kontrakt med K. Am:ts Bygg- och verkmästaren Rudolf Bientz1 om kyrkans uppbyggande för 6 400 dir smt. 1 R. BIENTZ v ar tysk till börden, f. i Basel 4 / 10 1659. H an anställdes 1692 vid domkyrkobygget i K al­ mar, blev 1698 arkitekten Abraham Svanskölds efterträdare såsom byggnadsledare därstädes samt kva rstod såsom sådan till 1702, då nämnda domkyrka var i hu v uds ak färdig. B. avled i Karlskrona TREFALDIGHETsKYRKAN 87 År 1705 9 jan. slöts ett nytt kontrakt med mäster Bientz, varvid denne för 400 dir smt åtog sig kupolens fullbordan och betäckning, insättning av fönster m. m., vartill han själv skulle bestå materialier. Arbetet skred nu ansenligt framåt, och år 1707 hade man hunnit så långt, att man den 11 okt. kunde besluta att täcka kupolen provisoriskt med segelduk. Man beslöt att från flottans varv härför anskaffa l 800 alnar holländsk segelduk. En del detaljer i det inre synes då ännu icke varit klart bestämda. Så sent som 1708 10 aug. hyser kyrkorådet tvivel om altarets placering och förhör sig hos Wachtmeister om dennes åsikt. Därvid föreslår kyrkorådet, att altaret måtte placeras i Ö enligt van­ ligt kyrkobruk. Härpå svarar Wachtmeister redan 17 aug., att altaret skulle ha sin plats enligt ritningen, d. v. s. i S. Samma år, 1708, bör takstolen med dess provisoriska täckning ha varit fullbordad, och därmed kunde kyrkan följande år, 1709 27 juni, invigas. Invigningen förrättades av församlingens kyrkoherde, J. C. Hauswolff. Menigheten INVIGNING tågade i procession från den provisoriska gudstjänstlokalen till kyrkan, där greve Wacht­ 1709 27 /G meistermed en talrik svit hade infunnit sig. Assisterad av tvenne amiralitetspredikanter trädde därpå kyrkoherden iklädd skrud fram för altaret· och förrättade invigningen med text ur Ps. 65: 5. Texten för den följande predikan utgjordes av Ps. 84: 4. (1710 ~ 1714) PERIOD III Den 1709 invigda och i bruk tagna kyrkan var dock icke färdig och mycket arbete återstod ännu. Man synes emellertid redan invigningsåret eller senast 1710 ha haft för avsikt att uppföra portiken mot stortorget, ehuru planen icke realiserades. I oktober KONTRAKT oM 1710 hade nämligen Bientz köpt ett gravställe i kyrkan och fått detta utan avgift på PORTIKEN villkor, att han därför skulle uppföra en fjärdedel av den stora portalen mot torget, vilken eljest skulle betingat en arbetslön av 400 dir smt. Då Bientz avled redan i decem­ ber s. å., torde arbetet knappast ha hunnit långt. År 1726 träffade kyrkorådet en över­ enskommelse med arvingarna, varigenom skulden upphävdes och gravstället återgick till kyrkan i avräkning på de· redan nedlagda kostnaderna på den stora portalen m. m. Även ekonomiskia svårigheter tillstötte och fördröjde kyrkans slutliga fullbordan. KuPoLENs Främst gällde det att täcka kupolen med ett mera varaktigt material genom att utbyta KoPPART .\ cK­ segelduken mot koppar. År 1713 köptes koppar för detta ändamål, och 1714 ingicks NING PÅ­ nöR.rAs kontrakt med kopparslagaremästaren Adam Bödecker att täcka >>tornet» (härmed av­ sågs troligen lanterninen) och kupolen med koppar. Sommaren 1714 synes kyrkan åt­ minstone till sin yttre stomme varit i huvudsak färdig, ty den 26 juli heter det i PROT., under pesten 1710, 7 ft 2 , och begrovs »i den nya kyrkogården på \Vämö•> (prot.). Han fick således ej vila i den för honom avsedda graven under Trefaldighetskyrkan, nr 65 (jfr nedan). B:s epitafium av sten fanns dock i kyrkan ännu på 1760-t., men torde ha förkommit under branden 1790. WrLLIAM ANDERsoN : Karlskrona, Lund 1930, s. 148. 88 KARLSKRONA Fig. 57. Tvärsektion mot S sa mt N fasaden av D . H. Wilck 1749. (Kyrkans arkiv.) Querschnilt gcgcn S. sowic Nordfassade von D. H . \Vil ck li49. Scclion towards the S. and N. fa~.adc. By D. H. Wi lck, 1749. att den förgyllda kopparkronan (på kupolens krönande lanternin) ska ll uppsättas föl­ jande dag, Hmd dab ey das Te Deum laudamus mit trampetten mucicirt werden vom Thurme herab>>. Vad som avsågs med >>Thurm >> är oklart, kanske en klockstapel. I kro­ nans äpple nedlad es en pergamentskrivelse. PERIOD IV (1715- 1749) Annu tio år efter kronans uppsättande på kupol en återstodo fortfarand e betydande arbeten, innan kyrkan kunde sägas vara helt färdig. Om kyrkans tillstånd 1724 lämna r följande skrivelse t ill K Majt rörande försam lingens ansökan att få anordna ett lotteri för anskaffande av m edel till kyrkans fullbordan tämligen klart besked. Det h eter i denna: >>Medfölliancle af samptl. den härwarande Tyska Församblingens förestå ndare till Eders Kong!. Maij!. författade underdå ninge böneskrift, har jag, uppå deras trägne an hållan, eij welat unel erl åta Eders Kong!. Maij !. härigenom unclerdånigst tillhanda sä nda med lijka wyrdsamt betygande at elen här å orten för Tyska Församblingen anlagd e kyrkian i brist af nödige medel till intet widm·e fullkomnand e har kunnat hinna, ä n att muhren af wäggarn e därtill är uppförd, taket med bräder och någo n lijten dehl däraf med koppar betäkt, innandömet af altare, Predikastol och Sto hlar någorlunda inrättad e, så at Församblingen några åhr tillbakars till den allmänne Gudztienstens förrättand e kunnat sig deraf betiena; men som af samma byggnad till des perfectionerande stora TREFALDIGHETsKYRKAN 89 Fig. 58. Tvärsektion och fasad av J. C. B. Braune 1760. (Kyrkans a rkiv.) Qucrschnitt und Fassade von C. J. B. Bra une 1760. Seclion and fa~ade. By J, C. B. Braunc, 1760. och helt angelägna dehlar, nämbl~ taketz fullbordand e, des med koppar betäckiande, Kyrkians hwalf, och den norra Portalens upbyggiande, med mycket annat mehra dertill hörande, som wore för wid löfftigt at specificera, ännu återst å, utom hwilket och så frampt det icke med möjeligaste skynd esamhet kan bijbringas all den förut anlagde kåstbara bygnaden såsom warande hel ofulkomlig, i längd en af tijden nödwändigt måste gå förlorad; altså hafwa Tyska kyrkians Föreståndare warit förtänkte på något medel el. utwäg huru de kunde med fullfölliandet af byggnaden till des nödwändige fullkomblighet winna deras påsyfftade ändamål, hwartill de i deras Supplique upgifwa det förslaget at få här å orten et Lotterie på et wist af dem projecterat sätt anställa, utbediandes sig därtill Eders Kong!. Maij~ allernådigste approbation och bijfall = : = : = : = :, h emställandes således till Eders Kong!. Maij~ a ldra nådigste godt­ finnande och bepröfwande jag härmed underdå nigst huru wida merbem!= kyrkias Före­ ståndares upgifne Förslag kan winna et nådigt bijfall, eller något annat till drägeligst medel till den Tyska kyrkians fullbordande utfinnas. = : == : == : == : Claes Sparre. Carlserona d. 23 Julij 1724. > > {Acta Ecclesiastica. Lunds stift. R. A.) 90 KARLSKRONA UTSEE~D E 1749- 1790 Detta beviljades den 18 aug. s. å., men det gick dåligt, och den 15 juli 1725 uppvak­ tade Sparre K Majt med en ny skrivelse: »För den nåd Eders Kongl. Maij_t_ behagat denne Stadzens Tyska Kyrkia wederfahra låta, derigenom at Eders Kongl. Maij_t_ lembuat des nådigste Permission till et lotteries anstellande, hwarigenom kyrkian som pauvre är, må kunna erhålla några Penningar till at reparera des bogfällige Tak; samt sedan med Koppar betäckia tackar jag under­ dåhnigst: nu har wähl Kyrkio Rådet waret bemödat så mycket de kunnat att igenom deras Commissionairer förmå een och andre Christlige Persohner till att insättia och bijdraga till Lotterijetz Campletterande och dymedelst wähl redan fått 1 / 3 part af planen besatt, men många som wähl skulle hafwa Råd willia sig än intet dertil förmå; Hwad nu denne kyrkian mig för smärtan förordsakar, enär iag den anser och betracktar at et så kostbart wärk, hwilket på så lätt sätt står att upphielpas, måste igenom långlig uthdrag af lotteriet ruin underkastad warda, som doch med sådan sorgfällighet och fast obeskriflig möda så wijda blifwet opbygdt, kan iag eij beskrifwa. Och som Eders Kongl. Maij ~ uppå min underdåhnige Föreskrift för detta till det projecterade Lotterijet nådigst Consentera t, så lefwer iag i det underdåhnige hopp at Eders Kongl. Maij! för mig nu den Nåd en äger och eij onådigt optager at iag fördristar mig wijdare detta lotterie at omröra, och Eders Kong!. Maj!: nåd underdåhnigst underkastar om icke Eders Kong!. Maij ~ skulle finnas benägen till opmuntran af månge Christmilde Hiertan, efwen i detta Lotterie ett partie lotter at taga, och derigenom förhielpa berörde lotterij til större anseende, särdeles månge då skulle få annan tanke om lotteriet än de tills datum hafft, och Inwåhnarne her i Rijket, torde och söckia mehr och mehr at hielpa till Campletteringen af den första plan.>> (Acta Ecclesiastica. Lunds Stift. R. A.) Skrivelsen föranledde dock ej någon åtgärd. Under åren hade emellertid en del gåvor influtit: 1717 företogs nämligen en insamling för att få kupolen helt kopparklädd, och 1719 i juli skänkte grevinnan Bernechau ( = Barnekow?) 6 000 dir smt för inköp av te­ gelsten. År 1727 21 april hade man hunnit så långt, att den första dragningen i lotteriet kunde äga rum, och genom de sålunda erhållna medlen kunde arbetet med kupolens täckning med koppar fullbordas. Att döma av D. H. Wilcks 1749 daterade ritning (fig. 57) torde arbetet varit färdigt nämnda år. Jfr även J. C. B. Braunnes ritningar 1760 (fig. 58). Den därmed till sin huvudstomme färdiga kyrkan hade sålunda fått det utseende den ägde intill branden 1790. Såväl ovannämnda ritningar som Martins gravyr från 1780-t. lämnar oss därför möjlighet att bilda oss en föreställning om byggnadens ut­ seende och detaljer. Planen avvek ej från det Tessinska förslaget, men portiken i N saknades. Därigenom hade exteriören blivit förenklad och gav väl samtidigt ett intryck av tomhet. Mot N fanns i dess ställe enkla murpilastrar och däröver ett rundbågigt fält på den plats, var­ ifrån portiken borde ha utgått. Naturligtvis hade ej h eller N frontonens fyllnad med bladkartusch och namnchiffer kunnat komma till utförande. De på den Tessinska rit­ TREFALDIGHETsKYRKAN 91 ningen över fönstren placerade draperifestonerna hade icke heller utförts. Den av trä byggda kupolen var till 5 / 8 kopparklädd och krönt av en krona, men den var mera pro­ visoriskt byggd av trä, och någon inre träbeklädnad fanns ej, varför takstolen invän­ digt var synlig. Pinaklema på korsarmarna saknades. Den på ritningen i det inre syn­ liga balustraden nedanför kupolen saknades. Interiören var i övrigt omålad, och det är troligt, att de såväl på Tessins ritning som på ritningarna från 1749 och 1760 angivna korintiska pilasterkapitälen aldrig kommit till utförande. PERIOD V (1750- 1790) Ett flertal resenärer, som besökte Karlskrona efter 1700-ts mitt, berätta om den ofull­ bordade kyrkan. 1753 i maj besökte LANGEBEJ< 1 Kar,l skrona och förtäl~eri Langebekiana (s. 133), att kyrkan )>er inden i endnu ikke faerdig, ei heller under Taget hvaelvet, saa man her og der kunde see igiennem Tageh, och 1768 skri.-er Lm EN, att kyrkan )>skulle blifva förträffelig, om man ägde hopp, att den någonsin blir alldeles färdig; dock hålles däruti gudstjänsb> I arkitekten ERIK PALMSTEDTS resedagbok 1778- 1780 2 beskrives kyrkan på följande sätt: )>Tyska kyrkan är en Octogone med 4ra Avantcorpser utanpå in utj en Rotonda af emellan 30 och 40 alnars Diameter undgef:r. Facaden af Joniske pilastrer, med l fyrkantigt fönster och 2ne nieher på hwar poligon. Frontispice Portalet som kommer att bestå af 2ne Joniske Pilastrar och 2nc Collonner fristående, hwartil stenen ligger huggen på backen är oupfördt, men i stor smak til ärnat; en låg attique öfwer ordningen som lärer utgjöra frontispicernes högder, emottager med en helt liten Corniche alt för ofullkomligt en illa Exquerad och af osmakligaste form påsatt ofantelig koppar täckt Callotte med runda lucarner, som termineras af en outrerat liten pied'estal, som bär en kong!: Crona. Jnvändigt regerar stor smak; wäggpelarena äro utan Capiteler, planen helrund med sine fyrkantige utskåf hwartil arcaderne äro wäl proportionerade i högd mot bredd; Cornichen deröfwer kommer at gjöra en fullkomlig Cirkelrund, hwaröfwer hwalfwet i Callotten widtager, som ej kan blifwa annat än gipsat, och med ljus från de 4ra Lucar­ nerne3, måste gjöra det wakraste utseende enär det bliwer fullbordat. En mängd af mindre Joniske Collonner af gottlands Marmor som wistes, lära wara Antingen til altarprydnad, at bära upp läktarena i utskofwen, eller ock at uppbära 4ra efter anseende tiltänkte små tribuner, och lära mycket föröka anseendet. Efter mitt omdöme, är denna anläggning, yttre Callotten undantagen, den renaste och i största Maner uttänkte som i sitt slag kan gifwas. LANGED EK, JAKOB, dansk historiker (1710- 75) , företog 1753- 54, åtföljd av tecknaren S. Abilclgaarcl, en resa runt Östersjön för insamling av historiskt material. - LANGEBEKL\KA eller bidrag til elen danske Literairhistorie, udclragne af Jacob Langebeks efterlaclte Papirer ved Rasmus Nyerup Kbhvn 1794. 2 Med en inledning om författaren utgiven av l\IARTIK 0Lsso:-~. Uppsala 1927, s. 18-19. 3 Tessins ritning fig. 56 visar 8 stycken dylika. 1 7. Sveriges kyrkor. Blekinge II l. 92 KARLSKRONA E LDSVÅDAN 1790 Architecturen utom är af huggen, och r esten af murad Ölands sten hel och hållen. At döma efter tid en desse Ölands stens arbeten stått, är denne sten perpendiculairt på facader Aplicerad, mycket mer solide i Climatet ä n Gottlands stenen; m en sådane stycken som til sist beskrefn e kyrkas Collonner af 5/ 4 al: Diameter 3 / 4 al: högd, berättades icke nu mera stå til ärhållande. >> Vid 3-tiden på em den 17 j u ni 1790 utbröt en förhärj a nde eldsvåda i Karlskrona. Frå n ett brygghus på Västra Amiralitetsgatan spred sig elden på grund av den hä r ofta r ådande starka sydvästliga blåsten med stor hastighet, och detonationerna från det i flera byggnader upplagra de krutet bidrogo till eldens spridning. När branden vid 6-tiden på morgonen den 18 juni hade hejdats, had e omkring 640 tomter avbränts, hela kvarter voro förödda och flera av de större byggnaderna inom staden såsom landshövdinge­ residenset, rådhuset, Tyska församlingens skola m. fl. v oro utplånade. A v kyrkorna förblev Amiralitetskyrkan oskadad, medan Fredrikskyrkans yttertak och tornens övre delar skadades. Härvid nedsmälte även flera av kyrka ns klockor. Inredningen och in­ ventarierna blevo do ck föga berörda av elden, tack vare det skyddande, t egelvälvda innertaket. Annorlunda var det med Trefaldighetskyrkan. Genom sitt läge mitt i eldhärdens centrum drabbades den av en mycket stor föröd else. Kupolen, all inredning och samt­ liga inventarier brunno upp; av kyrkan kvarstodo efter branden endast de svårt skadade yttermurarna. Samtliga gravar under kyrkan förstörd es utom det murade och välvda Wachtmeisterska gravkoret. Dessutom härjades klockstapeln, och klockorna smälte (jfr s. 119). PERIOD VI (1791 -- 1802) Det var ett hårt slag som drabbat den lilla församlingen, men man förlorad e likväl ej modet, och redan 1790 2 juli tillsattes en kommitte för att utreda, om kyrkan kunde återuppbyggas, och för att i så fall uppgöra en plan för detta arbete. I det 1791 på plat­ sen för den avbrända Tyska skolan uppförda församlingshuset inredd es en tillfällig gudstjänstlokal (jfr s. 70). Till andra orter, såväl inom landet som i de tyska provinserna, vädjades om hjälp och understöd. Denna bön förklingade ej ohörd, och från flera håll inflöto betydande belopp. Bland dem, som lämnad e bidrag, må nämnas: Stockholms tyska församling , akademistaten i Greifswald, magistraten i Liib eck , garvareämbetet i Karlskrona, knapp­ mak aren J. J. Koss, majoren F. G. H. C. Wachtmeister m. fl. Frå n Pommern inflöto efter en vädjan till generalguvernören furst H essenst ein 2 000 rdr. En av K Majt 1791 l nov . beviljad kollekt över hela riket inbringade över l 500 rdr specie o. s. v. T E MPEL~I AN P å sockenstämma 1791 9 maj framlad e den utsedda kommitten en ritning m ed föro~~ KYHKANs slag till kyrkans r eparation. Denna översändes till Ö. I. Ä. för fastställelse. Arkitekten sKADon O. S. Tempelman1 fi ck med anledning härav i juli 1791 i uppdrag att r esa ned till Karls­ 1 OLoF SAMUEL T EMP ELMAN, a rkite kt, f. i Källstad, Östergötland, 1745, "i" i Stockholm 1816. F ig. 59. Restaurer ingsförslag av O. Tempelman, stad fäst 1792. (Kyrkans arkiv.) Restaurierungsvorsch lag von O. Tempclman , genehmig t 1792. Restoration proposal b y; o. Tempelman, offi­ cia lly approved 1792. 94 KARLSKRONA krona för att besiktiga byggnaden och avgiva ett utlåtande om dess tillstånd och de planerade åtgärderna. I detta, som avlämnades i september och som ger en rätt tydlig bild av skadornas omfattning, heter det bl. a.: >>Hela takresningen, betäckningen, innan­ redet, monumenten, fönster och portar, såväl som öfversta delen af de utgående flyglarna m ed därpå varande joniska pilasterkapitäler äro genom elden alldeles förlorade. Mu­ rarne, som helt och hållet bestå af parm- och sandsten, såväl som arkitekturornamen­ terna, äro väl här och där på ytan skadade och af elden förvandlade till en lös och mör sandgyttring; men som samma murar äro kring kyrkan 3 alnar tjocka och dessutom uti de på alla sidor varande avantcorpsers sictomurar kunna anses äga 8 stycken contresoler, är ingen tvifvel, att ju denna kyrka skulle kunna förses med ett lätt stenhvalf af väl­ brändt och försvarligen hopfogad t tegel. Om sådant redan före branden varit verkställdt, såsom gamla ritningar utvisa, så hade den ej lidit mer af branden än Storkyrkan. Nu uppgjorda projektet är lämpadt efter invånarnes nuvarande tryckande omständigheter, så att taket ånyo skulle uppföras af trä, med en låg oval plattfond under resningen samt utan fönsteröppningar. De fyra pelarne utanför ingången, två runda, två fyrkantiga, böra nu uppföras, då det mesta af kapitälerna och stycken af kolonnernas lif ligga nedre vid kyrkan, alldeles tillhuggna och färdiga. Församlingen äger i sitt förråd 14 st. dit­ skänkta marmorkolonner och därtill 9 st. kapitäler, lika många baser m. m., men hvilka i anseende till sin otillräckliga längd ej kan nyttjas på annat sätt, än att därmed fram­ deles dekorera altaret och Öppningarne till de stora nieher eller utbyggnaderna.>> Tempelmans första ritning, dat. 1791 4 sept., avviker ej från den senare fastställda utom däri, att den har en smalare fritrappa vid portiken samt dekoration i frontonen. Tempelmans huvudförslag (fig. 59) är dat. l aug. 1792 och stadf. av K Majt 6 aug. s. å . Det stöder sig i huvudsak på Tessins ritning utom i vad det gäller kupolen. Det påtänkta stenvalvet har övergivits och i stället har Tempelman satt en dubbel trä­ kupol med inspända horisontal- och vertikalbalkar. De åtta valvkapporna äro borta, likaså dessas lukarner, och liksom en kupa höjer sig kupolen odelad på trenne indrag­ ningar ovan attikan1 . I hjässan en låg lanternin, krönt av en glob. I interiören saknas balustraden, och kalotten stiger direkt från entablementet, indelad i kassetter och för­ sedd i hjässan med en öppning till den ovanförliggande lanterninen. På kyrkostämma den 29 april 1793 framlades Tempelmans av K Majt gillade ritningar. Därvid beslöts, att arbetet med kyrkans återuppbyggnad skulle snarast möjligt påbör­ jas, och sex byggnadsdeputerade tillsattes. Kyrkoherden J. B. Wolff hade tidigare hos K Majt ansökt om bistånd med arbetskraft från flottan genom en skrivelse av bl. a. följande innehåll: >>Sedan genom Eder Kongl. Maij!'_ högst prisvärda Nåd och Faderliga Om detta kupolvalvs n å got tryckta verkan skriver bl. a. Kilttner (KtiTTNER, Reise durch Deutsch­ land, Dänemark, Schweden etc. 2. Leipzig 1801 , s. 451.) 1798: »Das neue Rathhaus ist ein sehr hilbsches ·Gebäude; und das wilrde auch die Deutsche Kirche seyn, an der man noch jetzt baut, wenn nicht die Kuppel, die mit Kupfer gedeckt ist, ganz verdruckt wäre, wodurch sie wenn man sie nicht in einer .beträchtlichen F erne sieht, ein mageres, niedriges Ansehen bekommt.•> 1 TREFALDIGHETsKYRKAN 95 Fig. 60. Interiör mot S. (Foto 1950.) Jnncnnnsicht gegen S. Interior towards the S. 7* 96 KARLSKRONA omsorg, Tyska Församlingen i Carlserona ser sig någorlunda i stånd, at utur askan och gruset till den Högstes ära och lof kunna resa den afbrända och förfallna Tempel Bygg­ naden; och i år, efter den af Eder Kongl. Maij':_ i nåder aproberade Ritning, därmed kommer at gjöras början: Så ehuru väl Församlingens Ledamöter gemensamt öfverens­ kommit, at hwar och en efter förmåga dertill bidraga och lämna handreckning, möter likväl den svårighet, at i staden ej gifwes tillgång på tillräckelige arbets folck och hand­ langare, till det antal som wid detta stora företag ärfordras. Allernådigste Konung! Såsom Lärare för den lilla menighet, hvars hjertan brinna af längtan, at förvandla ruinerne till en prydelig Herrans Helgedom, vågar å Egne och Församlingens vägnar jag uti djupaste underdånighet bönfalla om Eder Kongl. Maijts nåd, at af det arbets­ manskap, som till nya Dockebyggnaden torde ankomma, 30 a 50 man om dagen vid Kyrcko Byggnaden må få biträda emot deras vanliga dagspenning, som af Kyrckans medel i behörig tid till dem utbetales; samt at den vid Nya Docke Byggnaden varande Direction och Betjening, må få Eder Kongl. Maij~ nådiga tillstånd, at wid denna Kyrkjo­ Byggnad hafwa tillsyn.>> (Städers acta. Karlskrona. 30. R. A.) Framställningen beviljades, och med biträde av detta manskap restes byggnadsställ­ ningarna och arbetet påbörjades. Vid detta liksom vid föregående byggnadstillfälle synes anskaffningen av taktäck­ ningsmaterial varit en av de största svårigheterna. På församlingens ansökan tillstadde emellertid K Majt, att 25 skeppund kopparplåtar finge lånas från flottans förråd mot villkor av återbetalning in natura. Denna återbetalning gick dock långsamt, och så sent som 1824 fick församlingen K Majts tillstånd att återbetala lånet inom 1828 års slut. Träkupolens innersida, klädd med horisontellt löpande bräder, fick en målad dekora­ tion, imiterande kassetter, utförd av amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström. Med själva arbetet var troligen dennes son, Immanuel Törnström, honom behjälplig (jfr s. 99, not l). År 1802 stod kyrkan färdig till förnyad invigning. På församlingens framställning gav K Majt 17 okt. sin tillåtelse till att kyrkan skulle få bära drottningens namn, Fredrica Dorothea Wilhelmina (se sid. 115), samt att invigningen skulle få försiggå samtidigt med tacksägelsen för drottningens väntade nedkomst. Onsdagen den 8 dec. 1802 förkunnade en salut om 128 kanonskott från batterierna arvprinsen Carl Gustafs födelse, och kyrkans invigning bestämdes därför till följande söndag, den 12 dec. Den försiggick under stor högtidlighet och med mycket god anslutning från menighetens sida samt i närvaro av bl. a. befälhavande amiralen J. af Puke och landshövdingen A. af Håkansson. Akten inleddes på morgonen med musik från klockstapeln och avslutades under kanonad och dubbla salvor av regementena. Själva invigningen förrättades av kyrkoherden J. B. Wolff, 1 som också höll högtidstalet. 1 JoHAN BERNHARD WoLFF, f. 1740 i 1767, kyrkoherde här 1772, t 1821. Tönd~ r i Nordslesvig, rektor vid Tyska skolan i Karlskrona TREFALDIGHETsKYRKAN 97 Fig. 61. Interiör mot SÖ före a lta rfönstrets igen sättnin g. ( F oto 1935.) Innena nsicht gegen S O. v or d er Verrnauerun g d es A lta rfcns tcrs. Interior towa rds the S.l ::. bef01·e the window-opening was fill ed-in. Den sålunda invigda kyrkan var dock endast till sin stomme färdig, och inredningen var provisorisk. Altarprydnad en, predikstolen och orgelfasaden tillkomma först senare (se nedan) . Ej heller denna gå ng, lika litet som under kyrka ns äldre skeden, hade accen­ t en i exteriören, portiken utanför norra portalen mot stortorget, kommit till utförande. PERIOD VII (1803 --1862) R edan till kyrkans invigning hade försök gjorts att kunna uppföra den N portiken, och en insamling för detta ändamål had e anordnats, men de t ecknade bidragen förslogo ej, och planen måste uppskjutas. Vid 1850-ts slut togs frågan upp p å nytt, och 1859 uppgjord e F. W . Byström ritningar till portikens detalj er: kolonner, fronton, trappa, plafond och dörr. Förslaget anslöt sig noga till den Tempelmanska planen. Kolonnerna utfördes av öländsk kalksten, kapitälen och frontonens bjälklag av gjutet järn. 1862 stod portiken färdig i nuvarand e gestalt (fig. 48). 98 KARLSKRONA PERIOD VIII (1912) År 1912 restaurerades kyrkan, varvid såväl exteriören som interiören avputsades. Kupolen tvättades invändigt. Gången i källarvåningen cementerades. Värmeledning inlades, och elektrisk belysning installerades, bl. a. med en delljusramper vid kupolens nedre kant, på altarprydnaden o. s. v. Härvid lades tyvärr ledningarna utanpå pilast­ rarna, vilket verkar störande. I korfönstret insattes en glasmålning (se s. 100). Predik­ stolen kläddes med ny sammet, orgeln justerades, dopfunten rengjordes från över­ målning, de tvenne ljuskronorna av mässing putsades och r eparerades och en ljus­ krona av glas uppsattes på orgelläktaren. Arbetena påbörjades i mars 1912 och avslutades i oktober s. å., varpå återinvigningen .ägde rum 20 okt. 1912. ALLMXN KA- RAKTÄ m snK Enligt uppgifter i kyrkans protokoll skulle Trefaldighetskyrkan vara byggd med >>S:t Gregorii>> i Rom som förebild. Härmed torde avses S. Gregorio Magno av Giov. Batt. Soria, vilken byggnad dock icke har någon som helst likhet med Trefaldighets­ kyrkan. Angående Tessins troliga förebilder, se s. 82-84. Som en sammanfattande karakteristik av Trefaldighetskyrkan såsom byggnadsverk anföres här vad professor RAGNAR JosEPHSON skrivit därom i sin bok om Tessin (del Il. s. 140): >>Vi äga kännedom om Tessins ursprungliga kyrkobyggnad främst genom ritningar, då däremot det nuvarande tillståndet härrör från Tempelman, efter en eldsvåda 1790. Trots denna ombyggnad, som tillförde kyrkan en ny portik, en alltför tryckt träkupol samt hela inredningen, präglas den dock alltjämt av en säregen, kraftfull karolinsk ny­ antik. Karlskronakyrkan ger övertygande besked om den klassiska linjen i den svenska barockkonsten. Mot det sydliga Europas svällande formspråk ter den sig kärv, förnufts­ klar och saklig. Lummig grönska omger den, och grenarnas linjespel behöves för att mjuka upp dess raka kraft. Det är som det doriska, det manliga kynnet i den svenska konsten tagit gestalt i detta hus.>> INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAHE, NUV. OCH ;\LDRE ALTARPRYD­ NADEn Altaret befinner sig under fönstret i den till kor inredda S korsarmen. Altarbordet, som är uppsatt under restaureringen efter 1790 års brand, är ett enkelt arbete av trä med raka fyllningar. Tunn övermålning i grått. Det nu igensatta a Harfönstret om­ gives av en arkitektonisk omramning (fig. 60), bestående av tvenne kolonner av toskansk ordning, vilka vila på höga postament och uppbära en bruten gavelfronton; allt av trä och marmorerat. Inom frontonen en strålande sol och i dennas mittpunkt en öppning, TREFALDIGHETsKYRKAN 99 Fig. 62. Kupol med målade kassetter. (Foto 1935). Kuppcl mit gemalten Kassetten. Cupola, painted to produce the illusion of deeply-sunk panels. vari en vitmålad duva av papier mache är upphängd; under solen två keruber, som synas komma ned från en sky, allt av skulpterat och förgyllt trä (fig. 63). Denna uppbyggnad är utförd av amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström1 1814. - I kyrkans arkiv för­ varas tvenne projekt till altarprydnad; de äro odaterade och osignerade. Det ena (fig. 64) sannolikt utfört av Törnström. Det liknar den nuvarande anordningen, men har ett på altarbordet placerat kors med den bibliska kopparormen. Detta kors har också funnits, men flyttades till gravkapellet. - Det andra (fig. 65) visar ett högt kors med svepduk på ett skulpterat altarbord. På ritningens baksida står: »1801. P. A. W. Project.>>- På altaret står sedan 1949 ett förgyllt kors med vit duk och törnekrona. Det har utförts 1 JoHAN TöRNsTRÖM, f. 1743, ·1· 1828. År 1814 uppvaktade Törnström kyrkorådet med en räk­ ning på >>en duva över altaret för dess modellering i lera, formning i gips, gjutning i papp samt uppsättande•> 20 rdr bco. - Se ULLA LEANDER, Galjonsbildhuggaren Johan Törnström, i Blekinge­ boken 1943, s. 11--90 och W. ANDERsoN, Karlskrona, Lund 1930 samt i dessa arbeten citerad litteratur. 100 KARLSKRONA Fig. 63. överstycke till altaruppsatsen av J. Törnström 1814. (Foto 1935.) Oberteil des Alta raufsatzes von J. Törnström 1814. Detail from upper seetian of altarpiece (by Johan Törnström, 1814.) för Fredrikskyrkan (se s. 41) av galjonsbildhuggaren vid Karlskrona kofferdivarv Carl Gustaf Glader1 efter ark. J. A. Hawermans ritning, stadf. 1843. Avsett att ingå i altarprydnaden var också det med en glasmålning prydda kor­ fönstret, utfört av Stockholms glasmåleri enl. skiss av hovintendenten Gustaf Lind~ gren, stadf. 31 dec. l 907. Målningen visar en vy av Stortorget i Karlskrona med Fredriks~ och Trefaldighetskyrkorna såsom huvudmotiv. Fönstret igensattes inåt 1948 med en vitmålad skiva i samband med det nyssnämnda korsets uppsättande. På altaret stod 1912- 48 ett litet italienskt gipsarbete, föreställande Kristus med ett barn och en arbetare. Det är signerat: GEMIGNANI GRoNcrn FEC. l 906. H 85. Det förvaras nu i pastorsexp. - Altarring av trä med marmorerade dockor. Kyrkans första altaruppsats utgjordes av en i trä skulpterad, vitmålad och förgylld uppställning med Kristus på korset, flankerad av Maria och Johannes, samt därunder en relief med Nattvarden. På sidorna statyer av Johannes Döparen och Moses. Uppsat­ CARL GusTAF GLADER, f. i Karlskrona 1812, t 1904, var en skicklig träsnidare; g. m. Matilde Char­ lotte Lindström, f. 1822, t 1899. Vid sitt giftermål ändrade han sitt efternamn till Scherner. (S. ö. SWAHN, n!ekingeboken 1950, s. 213.) 1 TREFALDIGHETsKYRKAN 101 sen, som skänkts 1690 av TheodorChristophers och hans hustru Cecilia (E. S.), förstördes vid eldsvådan 1790. Predikstolen, placerad vid octogonens SÖ PR E D!KS TOL vägg (fig. 66 o. 68), vilar på ett högt marmo­ rerat postament av trä. På det balustradfor­ made bröstvärnets framsida finnes ett draperi i skulpterat och förgyllt trä med olika sinne­ bilder. Ljudtaket uppbäres av tvenne kolonner ·och består av en sammetsklädd baldakin med lambrequin av skulpterat och förgyllt trä. Bakom postamentet och under predikstolen är en liten kammare, sedan 1860-t. inredd till sakristia. Predikstolen är utförd enl. Törn­ ströms projekt 1808 6 april (fig. 67). Denne har utarbetat ytterligare ett förslag (fig. 69), ej utfört. Predikstolen uppsattes 1814. - Till predikstolen hör ett timglas av vitmålat och förgyllt trä på svartmålat trästativ. H 54. Av den äldre vid branden 1790 förstörda predikstolen är intet bevarat. I bröstningen visade den, troligen i relief, Kristus, Petrus och evangelisterna (E. S.). Det är osäkert, om en relief av skulpterat och fernissat trä, före­ ställande Evas skapelse, (fig. 70), dep.i BL. M., tillhört denna predikstol, ett skrank el. dyl. Omkr. 1700. H 42, B 25. B XXKI~ RE D Bänkarna äro ordnade i fyra slutna bänk­ N ING kvarter, vartdera omfattande en cirkelsektor. De äro enkelt utförda i trä samt målade i skärt med vita fyllningsramar. På varannan bänkplats ett mindre fack med lucka för för­ Fig. 64. Försla g till altarprydnad av Johan varing av psalmbok e. dyl. Mot N finnas sex Törnström 1808(?). (Kyrkans arkiv.) Vorschlag zu einer AlProposal for altar deco­ bänkar med högre ryggstöd samt två med tarausschmi.ickung von ration, by Johan TörnJoha n Törnström ström, 1808(?). ·e nkla spjälgaller. Mellan korsarmarna äro vid 1808('!). väggarna utsparade bänkrum, smyckade med e n förgylld trälist i meandermönster. Bänkinredningen uppsattes 1814. I Ö och V korsarmarna finnas läktare (fig.66), vilka vila på vindfångens inre vägg, L .\KTAR E som är dekorerad med påspikade träpilastrar och mellan dem inställda tre rundbågar, av vilka två tjänstgöra såsom ingångar, medan i den tredje är inrymd en liten loge. 102 KARLSKRONA ORGEL­ L,\KTARE ORGE L Fälten mellan pilastrarna äro målade i skärt, allt annat i vitt. Vindfånget i N korsarmen är · utformat på samma sätt: här är dock en präst­ bänk inredd. I N korsarmen en orgelläktare (fig. 72) på fyra marmorerade kolonner av toskansk ordning, över vilka den vitmålade balustraden höjer sig likt ett förkroppat bjälklag, smyckat med förgy Ilda lyror på förkroppningarna. Orgelfasaden i vitt och guld är också den arkitektoniskt indelad med ett av en rundbåge täckt mittparti, som vilar på kopplade joniska kolonner, samt lägre, rakt avslutade sidopar­ tier. Orgelfasaden är fullbordad 1828 efter rit­ ning (fig. 71) av C. G. Blom Carlsson\ stadf. av K Majt 1825. Ursprungligen synes man ha tänkt sig en smalare och högre,. mera koncen­ trrrad komposition av fasaden, krönt av ett allseende öga, enl. vad som framgår av tvenne osignerade och odaterade ritningar i kyrkans arkiv. Frågan om orgelbyggnad var före redan 1802 Fig. 65. Förslag till altaranordning, 1801. och senare 1814, men planen kunde ej realiseras (Kyrkans arkiv.) Vorschlag zur A !taranProposal for altar deco- på grund av penningbrist. År 1822 skänkte to­ ordnung, 1801. rations .and accesorics, baksfabrikören Stefanus Cyrillos Rettig (se s. 1801. 67, not l) en orgel på åtta stämmor, som in­ vigdes på nyårsdagen 1823. Då den emellertid visade sig väl liten, förklarade sig Rettig vid biskopsvisitationen 1824 villig att skänka 2 000 rdr bco till en ny orgel, och denna summa jämte de 1 000 rdr, som inflöto vid försäljningen av den gamla orgeln 2 , var till­ räckligt för att bygga ett nytt orgelverk. Detta arbete utfördes av orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand 3 från Stockholm, och den nya orgeln invigdes på nyårsdagen 1828 (JoHNssoN). Den undergick renovering 1905, och ombyggdes 1934. För medel, som insamlats genom en av K Majt 1736 beviljad kollekt, hade kyrkans första orgelverk år 1737 blivit inköpt från Richter 4 i Stralsund. Det var på 20 stämmor • •• BLoM CARLssoN, C. G., f. 1799, ·i· 1868, arkitekt, verksam inom Ö. I. Ä. Var även lärare vid Konst­ ukad. Se i övrigt: Sv.· BroGR. LEx . 2 Denna såldes 1827 till Lärbro kyrka, Gotland. 3 PEJm ZACHATIIAS STRAND, f. 1797, t 1844 , orgelbyggare, son till orgelbyggaren Pehr Strand i Sthlm. Erhöll orgelbyggareprivilegium 1824. Var sin tids främst e orgelbyggare i Sverige. 4 Tro!. orgelbyggaren GoTTLIEB RICHTER från Stettin, som 1733- 1738 byggde orgeln till S:t Jacobi i Stralsund. KARL MöLLEn, Die Stralsunder Bildbauerkunst des 18. Jahrhunderts. Greifswald 1934, s. 117 f. 1 TREFALDIGHETsKYRKAN 103 Fig. 66. Interiör mot Ö korsarmen. (Foto 1935.) Innenansicht gegcn O. Interior towards th e E. 104 KARLSKRONA * \ .l Fig. 67. Ritning till predikstolen av J. Törnström 1808. (Kyrkans arkiv.) Zcichnung fiir die Kanzcl 1808. YOil Törnström D raw ing for pulpit, J. Törnström, 1808. :-\C ~I~IEH T :\Y- LOR DO P1,.:\HL och transporterades 1740 från Stralsund till Karlskrona av skepparen Joachim Henzel . vilken som ersättning därför ej begärde mera än ett fritt gravställe. Bland n u m m e rtavlorna märkas ett par med ovala, blåmålade och förgyllda ramar. Inskr. kring kanten: GIFVEN TIL TYSKA KYRKAN 1802 AF HACK H ENR I C HACKSON.l. Dopfunt (fig. 73) av röd öländsk kalksten. Åttasidig fot, skaft och skål, de övre delarna ornerade med växtrankor och andra dylika motiv. På skålen inskr.: IÖ NS · BÄRG · CHRISTINA · HALDERS · ANNO · 1685. -- H 91. Funten har tidigare tillhört Gamla stadskyrkan H edvig E leonora (se s. 8). - - Funttypen är spridd i Småland och Östergötland 2 , men denna funt är troligen jämte bl. a. dopfunten i Hedvig Eleo nora kyrka i Stockholm, datera d 1678, utgången från en verkstad på N Öland (Källa-Högby­ trakten). Dopfat (fig. 71) av mässing och koppar. I botten i relief en framställning av Synda­ fallet, omgiven av två bårder bokstäver och en bård hästliknande figurer. Inskriften nött och oläslig. På brättet två bårder ornament samt inskr.: >>CHR ISTOFFE R FOLCKMAR>>. Diam 51. Skänkt av den ovannämnde Bärg samtidigt med dopfunten 1685 till Gamla stadskyrkan H edvig Eleonora. Fatet är troligen något äldre, möjligen niirnberger­ arbete. 1 2 HACK HENRICH HA C K sso:-.~, kammarråd, va r i närmare 40 å r led amo t av kyrkorådet. Tonn O. NonDDEHG, Säbydopfunten och besläktade funt ar. Rig 1925, s. 163 ff. TREFALDIGHETsKYRKAN 105 Fig. 68. Predikstolen av J. Törnström, uppsatt 1814. (Foto 1950.) Kanzel von J. Törnström, a u[gestellt 1814. Pulpit by J. Törnström, installed 1814. 106 KARLSKRONA NATTVARDS­ K.~ R L Dopskål av förgyllt silver (fig. 75). I bott­ nen inom en medaljong en framställning i relief av Kristi dop (fig. 76) med inskrift: DIS IST MEIN LIEBER SOHN. Enl. stplr tillverkad i Karls­ krona av S. Novisadi 1 , skålen 1746, foten 1747. - På foten inskr.: GOTT ZU EHR, UND DER TEUTSCHEN GEMEINDE ZU DIENST, HAT DIESES TAUFF-BECKEN VEREHRET, SIGISMUNDT Novi­ SADI, B URGER UND GOLDTSCHMIDT IN CARLS­ (RON, UND SEINE HAusFRAU MARIA ELisABET NoviSADI GEBOHRNE ScHLUTER. ANNO 1747. DEN 24 IUNIJ, samt >>151 Lodb>. H 18,5, Diam 39. ­ Enligt PROT. 1747 21 juli skänkte Novi­ sadi samtidigt med dopskålen en dopduk samt betalade 100 dir smt för sitt gravställe. ­ Dop­ skålen användes numera i Fredrikskyrkan på denna kyrkas dopställ (se s. 48) . Kalk av förgyllt silver ~fig. 77). P å nod och fot driven och punsad ornering med växt­ motiv och änglahuvuden; på foten ett fastnitat gjutet krucifix, under foten inskr.: 52 Yz LOD. På cuppan ett hjulkors samt inskr. på tyska Fig. 69. Projekt till predikstol av J. Törn­ ur l Kor. 10 kap. Enl. latinsk inskr. skänkt ström. (Kyrkans arkiv.) Projekt zu Kanzel von Proposal for pulpit, J. av Kristoffer Teodor Ostermann och Elisabeth J. Törnström. Törnström. Margaretha Schlyter 1690. - H 23,5. - På den tillhörande patenen (fig. 81), även den av förgyllt silver, synes på brättet ett hjulkors, flankerat av två otydliga stämplar: fläkt örn ( = Liibecks stadsvapen) och initialerna LD sammanskrivna, trol. syftande på guldsmeden Lorentz Detbarg(e), verk­ sam i Liibeck från omkr. 1664, t 1694 2 • Inskr.: bibelspråk ur l Kor. 10 kap. på tyska. Diam 17,5. - Oblatask av förgyllt silver (fig. 79 och 80). På locket ett fastnitat gjutet krucifix, omgivet av en driven lagerkrans samt en tysk inskr. ang . nattvardsbrödet. En!. latinsk inskr. likalydande med kalkens, är även oblatasken skänkt av paret Oster­ roann 1690. Samma stämplar som på patenen. - H 6, 7, Diam 15. Denna samman­ hörande uppsättning nattvardskärl förvaras numera i Fredrikskyrkan. Sockenbudstyg bestående av: kalk av silver (fig. 84), delvis förgylld, enl. stplr tillverkad i Karlskrona 1710 av Benedictus Steckow (mästare 1713- 1740). P å cuppan SIGISMUNDI NoviSADI d. y. , guldsmed, m ästare i K arlskrona 1 / 12 1724, levde ännu 1773. Ank a n , som höll verkstad, nämnes ännu 1787. UPMARK s. 149. 2 MARC RosENBERG, Der Goldschmiede Merkzeichen , 3. Aufl., Frankf. aj M. 1923 , s. 272, och rlär anförd litteratur. 1 TREFALDIGHETSKYRKAN 107 Fig. 70. Evas skapelse, relief i ek. Möj l. från äldre predik­ stol, omkr. 1700. (Nu i BL. M. Foto 1938 .) Erschaffung der Eva , E ichen­ holzrelief. 1\tl ög lichcrwcisc von einer ä lteren K a nzel. l iOO . The creation of Eve . Carved oak p a nel, ca . l iOO, probably part of older pulpit. 8. Sveri ges kyrkor. Blekinge Il I. 108 KARLSKRONA l ,l l Fig. 71. Ritning till orgelfasad av C. G. Blom Carlsson 1825. (Kyrkans arkiv.) Zeichnung zur Orgelfassade von C. G. Blom Carlsson 1825. Drawing for organ-fmnt b~· C. G. Blom Carlsson, 1825. TREFALDIGHETsKYRKAN 109 Fig. 72. Interiör mot N med orgelläktare från 1828. (Foto 1935.) Innena nsicht gegen N. mit Orgelernpore von 1828. Interior towards the N., showing the 1828 organ-front. 110 KARLSKRONA Fig. 73. Dopfunt 1685, trol. ölandsarbete. . (Foto 1950.) Taufstein v. 1685, vermutlich öländische Arbeit. Limestone front, 1685. Probably Öland work. inskr. NICOLAUS BE IJSTRYO GEDANENSIS (=från Danzig) ANNO 1711 DEN 18 FEBRUARI.T. Enl. kyrkans bandl. skänkte Nikolaus Beystrup från Danzig kalk, paten och oblatask. ­ Paten av silver, ovanpå förgylld. Diam 11, 7. Stplr liknande dem på kalken. - Oblat­ ask av silver, rund, invändigt förgylld. Diam 5,2. - Vinflaska av silver med inskr. CARLSimONA STADS FÖRSAMLING 1859. H 11. Sockenbudstyg, bestående av kalk av silver, förgylld. Rikt ornerad fot. H 16,2 '(fig. 83). Enl. stplr utförd i Karlskrona år 1719; mästarestämpeln oläslig. - Paten av silver, helt förgylld (fig. 82). Diam 13,5. På brättet inom rundlar äro ingraverade: Lam­ met med korsfanan - den Helige Andes duva - Kristushuvud - namnet Kristus i hebreiska bokstäver. I patenens mitt: Kristus på korset, omgiven av en cirkel med inskr. ATTENDITE · ET · VIDETE · SI · EST · DOLOR · SICUT · DOLOR · MEUS • (sista ordet står in­ nanför cirkeln; översättning: märken och sen, om någon smärta är såsom min smärta). På brättets undersida initialerna M- D- c- r invid vart och ett av fyra vapen (fig. 82 TREFALDIGHETsKYRKAN 111 Fig. 74. Dopfat av mässing och koppar, skänkt 1685 tillsammans med dopfunten. Niirnbergerarbete(?). (Foto 1950.) Taufbecken ans Messing und Kup­ fer. Gabevon 1685zugleichmitdem Taufstein. Niirnberger Arbei t(?). Brass and copporchristeningbowl, presented together with font in 1685. Perhaps Nuremburg work. nederst). Vapnen motsvara närmast de svenska adliga ätterna 1) Oxehuvud eller Hård af Segerstad (ev. Kappe), 2) Bielke af Åkerö, 3) Stårck (von Storch) eller Pincier samt 4) Kyle. Vapnen äro parvis ordnade, men några allianser mellan dessa ätter under patenens tillkomsttid , 1600-t., äro ej kända, vare sig på Riksheraldikerämbetet eller Riddarhuset. Vinflaska av silver, skänkt 1949 av kyrkvärden fru Millan Borgström. Bland ljusredskapen märkas en ljuskrona av mässing för 8 + 8 ljus. Krönes av en LJus R EDsKAP på en örn sittande manlig figur och avslutas nedåt av en kula med knopp. Inskr.: c. D. o. E.M.s. DEN 19 NOVEMBER · 1722. - H c:a 90. Skänkt av rådman Christopher Diedric Ostermann och hans hustru Elisabeth Margaretha Schlyter, vilka fingo sin grav i stora gången; samt en ljuskrona av mässing för 8 + 8 ljus med krön som föregående, av­ slutad nedtill av en druvklase. H c:a 90. - Båda dessa kronor räddades vid branden 1790 och hänga numera i Ö resp. V korsarmarna. - Över orgelläktaren hänger en l j u sk ro n a av gjutet glas och kristall för 8 ljus, skänkt av handl. Michaelis omkr. 1800. H c:a 130. En något större l j u s k r o n a av glas för 4 lj u s är deponerad i BL. M. Ljusarm av driven mässing för 3 ljus. lnskr. GUDS NAMN TILL ÄHRA OCH KIYRKIAN R* 112 KARLSKRONA Fig. 75. Dopskål av förgyllt silver, utförd 1746 och 1747 i Karlskrona av S. Novisadi. (Foto 1944.) Taufbecken aus vergoldetem Silber, ausgefiihrt 1746 und 1747 in Karlskrona von S. Novisadi. Silver-gilt christening bo,vl, made in l~arlsl\:rona in 1746-47 by S. Novisadi . Fig. 76. Kristi dop, medaljong i dopskålens botten. (Foto 1944.) Taufe Christi, Medaillon im Boden des Taufbeckens . The Baptism of Christ. Me­ dallion at bottom of chris t e­ ning ·bowl in fig. 75. TREFALDIGHETsKYRKAN 113 Fig. 77. Kalk a v förgyllt silver, skänkt av K. T . Ostermann och E. M. Schlyter 1690. (Nu i Fredrikskyrkan. Foto 1944.) Kelch ans vergolde t em Silber, Ga be von 1690. Silver-gilt chalice , presented in 1690. TILL PRYDNAD ÄR DENNA ARM FÖRÄHRT AF MÄSTER. ISRAEL ZERL. OCH DES IC H: EME­ 17. IULIJ · A.9, 1744: · Dep. i BL.M. H 30, L 65. Bland textilierna märkes ett antependium av röd sammet med guldbroderier,TE X TILI ER 1800-t., samt ett av rött kläde från 1912; vidare två kalkdukar av svart sammet med på mitten blomornament och törnekrans, resp. 1 H s samt fransar, allt i silver. 1800-t. 47 x 47. Mässhake (fig. 85) av fasonerad sammet, symmetriskt barockmönster i svart på grön botten. Framtill applicerade två sköldar med inskr. broderad i silver på blått RENTIA NORSTRÖM: DEN 114 KARLSKRONA Fig. 78. Detalj av kalken fig. 77. (Foto 1944.) Detail vom Kelch Abb. 77. Detail of chalice in fig. 77. siden: ARVED NILSON 1693 resp. BRITTA MICHELS DOTTER 1693. På ryggsidan spår av ett krucifix. Fodret saknas. Dep. i BL.M. H 120. P orträtt av kyrkoherden Justus Christopher Hauswolff, f. 1666 2 febr, t 1722 22 april1 (fig. 86). Oljemålning på duk inom samtida, förgylld ram. H 86, B 72. - Enl. PROT. 1723 8 juli företogs en insamling för porträttets anskaffande. P o r t r ä t t av den ovannämndes hustru Margareta Clerck 1 • Oljemålning på duk inom samtida, förgylld ram. H 86, B 72. - Båda porträtten hänga i kyrkoherdens ämbets­ rum på pastorsexpeditionen. Petri ånger (fig. 87), oljemålning på duk inom svartmålad och förgylld ram. H 156, B 129 (med ram). Troligen gammal kopia efter okänd 1600-ts-konstnär. M i n n e s t a v l a med en textad, utförlig redogörelse för Trefaldighetskyrkans byggnads­ historia, för gåvor till kyrkan samt dess series pastorum intill 1789, inom skulpterad, förgylld ram (fig. 88), krönt av en modell av kyrkan i relief. Skänkt första advents­ J. C. HA-uswoLFF var född i Wernigerode, blev ordinarie amiralitetspredikant 1689, kyrkoherde vid Tyska församlingen 1691, prost över egen församling 1718. Hustrun var dotter till borgmästaren i Örebro, lagmannen Thomas Clerck. 1 TREFALDIGHETsKYRKAN 115 Fig. 79. Oblatask av förgyllt silver, skänkt 1690. Tro!. utförd i Liibeck av Lorentz Detbarg(e). (Foto 1944.) Oblatenblichse aus vergoldetem Silber, Gabe von 1690. Vermutlieb Li.ibecker Arbeit ,·on Lorentz Detbarg(e). SiiYer·gilt wafer-box. Probably made in Li.ibeck by Lorentz Detbarg(e). Presented in 1690. söndagen 1789 av kyrkoherden J. B. Wolf och hans hustru Ulrica Brock. H 103, B 54. Uppsatt på korets östvägg. En annan minnestavla, oval, målad med korta uppgifter om byggnadshistorien samt series pastorum 1691- 1846 finns uppsatt å V korväggen. H 97. Minnestavla av marmor över landshövdingen i Blekinge län, frih. Salomon von Otter (1647- 1732) och hans hustru Barbara Schaij (1656-1734). Uppsattes av ätten 1934. Bland kyrkans böcker märkes förutom en Karl XII: s bibel en psalmbok i skinnband med pressning och guldsnitt, tryckt hos Struck1 i Stralsund 1797. Enligt anteckningar på försättsbladet använd av prinsessan Fredrika Dorotea Viihelmina av Baden, Gustav IV Adolfs gemål, då hon 31 okt. 1797 med linjeskeppet >>Manligheten>> anlände från Stralsund till Karlskrona, där Gustav IV Adolf mottog sin brud. Prin­ sessan bevistade då Tyska församlingens gudstjänst i bönehuset. Kyrkan äger numera inga k l o ck o r. Ringning sker från Fredrikskyrkans torn. 1 Jfr STRUCK, JoACHIM LonENZ, Die Kg!. Regierungsbuchdruckerei, die Stralsundische Zeitung und lhre Beziehungen zu Schweden. Stralsund 1928. aöcKER KLocKoR 116 KARLSKRONA Fi g. 80. Locket till oblatasken fi g. 79. (Foto 1944.) D eckel >små Metallstycken som wid Ammiralitets Artolleriet finnes>> och vilka enligt församlingens mening voro odugliga. K Majt svarade 1695 27 juni att >>som wij hem. stycken wele hahva conserverade. Ty hafwe wij i nåder för gott funnit at förära tilt mer omtaide kyrkia en klåeka om 12 Skeppunds wikt ... >> Samma dag avgick befa ll­ ning till Statskontoret att för detta ändamål utanordna nödiga medel (RIKSREG. ) . År 1705 lånades en mindre rysk skeppsklocka från Amiralitetsförsamlingen, ty den av K Majt utlovade klockan hördes icke av, och ännu så sent som 1722 påminde fö r­ samlingen om löftets infriande. År 1739 erhölls 8 st. 3-pundskanoner, och 1751 var man äntligen i stånd att gjuta klockor till den då planerade klockstapeln. S. å. 22 feb r. beslöts om klockornas ornering och inskriptioner, den 13 mars ingicks kontrakt m ed klackgjutaren och den 6 nov. 1751 kunde de trenne klockorna upphängas och avprovas. 120 KARLSKRONA Fig. 84. Sockenbudskalk, utförd 1710 i Karlskrona av Benedictus Steckow. Skänkt 1711 av N. Beystrup från Danzig. (Foto 1944.) Reisekelch fi.ir das Kirchspiel, ausgefilhrt 1710 in Karlskrona vonBenedictus Steckow. Gabe von 1711 von N. Beystrup aus Danzig. Small chalice used during visitations to the sick. Made in Karlsl> På den andra sidan: DAS. METALL. HAT CAROL US XI DER SCH\VEDE:-.1 KÖNIG. GEGEBEN GEGOSSEN IN CA RLSCRONA BEIJ c: ÖFWERSTRÖM. Sedan klockstapeln neclrivits, såldes 1861 elen mindre klockan till Augerums försam­ ling i Östra härad för l 850 rclr. År 1896 blev den orogjuten i Stockholm. MÄRTA 122 KARLSKRONA Fig. 86. Porträtt av kyrkoherde J . C. Hauswolff, t 1722. (Oljemålning. Foto 1935). Porträt des Pfa rre rs J.(:. HausPortrait ofVicar J. C. H a uswolff wolff, t 1722 . d. 1722. \' ID ELDS­ VÅDAN 1790 FÖRKOMNA JNVE~TAHIEH D en stora klockan såldes 1871 till Åryds församling i Bräkne härad för 3 000 rdr. Vid den stora eldsvådan 1790 förstördes de flesta av de inventarier, som gåvo liv och färg åt interiören. Så hängd e t . ex. på ena sidan om altaret Hans Wachtmeisters v a p e n­ sk öl d med fädern e- och möd ernevapen, och på den andra sidan hängde sonens, kaptenen greve Alarik \Vachtm eisters vapensköld jämte stam- och antavlor.- På högra sidan om altaret hängde också en oljemålning, föreställande Marie Bebådelse m ed inskr. CHRISTOPH: IHRKN MERCATOR RIGENSis ( = Chr. l. köpman från Riga), och på den vänstra sida n en målning, framställande Kristus på korset mellan Maria och Johannes, med inskr. JOHA~N HENRICH WEDEKIND 1 NOBILITATIS ESTON IA': PICTOR (= J . H. vV. den est­ 1 WEDEKIND , (\Vendekin), JOHAN:'< HEINRICH, baltisk-tysk porträttmålare, f. 1674, T 1736. \'erk­ sam i Lubeck (1698), Göteborg (171 5), Reva!, Riga och Narva; fr. o. m. 1720 i Petersburg såso m h ov­ porträ ttör.- Ett av h ans tidigaste verk-ett ryttarporträtt av i>Johann Henrich We­ dekin Nobilitatis Estoni~ Pictor>> (jfr s. 122, not 1). ZUSAMMENFASSUNG BAUGESCHICHTE I. 1680- 1697. In den Privilegien der Stadt Karlskrona von 1680 wurde zugelassen, dass sich die Deutschen, die sich dort niedergelassen hatten , eine Kirche banen durften, und am 17.10. 1689 gab die Regierung der Bildung einer deutschen Gemeinde ihre Zustimmung. Schon 1680 hatte der Architekt Nik. Tessin d. ä. den Auftrag erhalten, in Zusammenarbeit mit dem Generalquartiermeister Erik Dahlberg Zeichnungen u. a. fUr Kirchen in der Stadt anzufertigen. Die deutsche Kirche wurde jedoch nach den Plänen von dem Architekten Nik. Tessin d. J. (Abb. 55- 56) erbaut. - Nachdem die Regierung am 29. 8. 1690 eine Kollekte fUr den Kirchenbau bewilligt hatte, wurde am 3. 6. 1697 der Grundstein zur heutigen Hl. Dreifaltigkeitskirche gelegt. Der Bau wurde als typische Zentralkirche mit kurzen Kreuzarmen angelegt. Vor dem nörellichen Kreuzarm war ein offener säulengetragener Portikus geplant. Dber dem Zentral­ raum eine Kuppel. Il. 1697- 1709. Nach einer Unterbrechung in den J ahren1700- 1703 wurde die Arbeit im letzt genannten J ahre wieder­ aufgenommen und mit dem Banmeister Rudolf Bientz ein Kontrakt uber die Errichtung der Kirche geschlossen. Im Jahre 1705 wurde mit Bientz ein neuer Kontrakt iiber die Vonendung der Kuppel unterzeichnet. Diese wurde aus Holz errichtet und 1708 provisorisch mit Segeltuch eingedeckt. Die Kirche wurde am 27. 6. 1709 in unfertigem Zustand eingeweiht. III. 1710- 1714. Im Jahre 1710 wurde mit Bientz noch ein weiterer Kontrakt iiber die Errichtung des Nordportikus geschlossen; infolge des im gleichen Jahr erfolgten Todes des Baumeisters kam die Arbeit jedoch nie in Gang. Im Jahre 1714 wurde darnit begonnen, das .:\ussere der Kuppel mit Kupfer einzudecken und die Bekrönung der Laterue wurde aufgesetzt. IV. 1715- 1749. Mit I-Iilfe eingesammelter Mittel und Gaben sowie durch Lotterie-Einkunfte konnte man die Kup­ ferdeckung (vgl. S. 122 Anm. 1). SUMMARY HISTOHY OF THE BUILDING I. 1680- 1697. In 1680, the Germans who had settled in Karlskrona were given permission to build a church there , and on Oct. 17th 1689, Royal approval was given to the proposed formation of a German parish. Nico­ dkmus Tessin the Elder and Erik Dahlberg had been engaged on designs for churches in the town even in 1680, hut it was Tessin the Younger who in the end provieled the designs for the above structure. On August 29th 1690, the government sanctionerl the collection of money for the work , and the fonn­ TREFALDIGHETsKYRKAN 127 Fig. 88. Minnestavla, krönt av en modell av kyrkan, 1789. (Foto 1935.) Gedächtnista fe l, gekrönt von e inem Modell d e r I UNDLR UTARBET­ NINGeVARANDE OMRADE j i BAND m. HÄFTE 2. Esselte AB. Stockholm 1951 004063