GOTLAND BAND IV HALVBAND l KYRKORNA I LINA och HALLA TING 6* IV + ? Ödekyrka settingsgräns - · - · ­ Tingsgräns - -----­ Sockengräns ======== Landsväg Karta över det i band IV behandlade området, Kräklinge setting. INNEHÅL LSFÖRTECKNING till Band IV s id. !{arla över det i band IV behandlade området . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IV Utgivarnas förord till band IV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . VII Förkortningar använda i band IV . .. .. ......... . .. . ......... . . . ... .. ... . . VIII Halvband l. Lina Ting Inledning till Lina Ting av Nils Lithberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bara ödekyrka, av Johnny Roosval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hörsne kyrka, av Johnny Hoosval och Hans Wachtmeister . . . . . . . . . . . . . . . . Gothems kyrka, av Johnny Roosval och H enrik Alm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Norrlanda kyrka, av Johnny Roo sval och Henrik Alm ... . . .. . ..... . .. . ... H alla Ting utarbetat av Johnny Roosval Dalhems kyrka . . . .......... . . ........ . . .. ..... . . . . .... . ....... . .. . . Ganthems kyrka ........ . ...... .. ... .... .. .. ..... . ....... . . . .. . . .. .. Halla kyrka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjonhems kyrka . ...... ...... . . ....... .. ... . .. .. ... . . .. ..... ..... .. . Viklan kyrka ... .... . ... .. . .... . ............ .......... .. ... ... .... .. Guldrupe kyrka . .. .. ... . . ... , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Buttle kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vänge kyrka ... . . ......... .. .. . .. ... ......... .. ... . . .. ... . . . .. . . . .. Halvband 2. Kräkfinge Ting utarbetat av .Johnny Roosval och Erland Lagerlöf Inledning t ill Kräklinge Ting av Nils Lithberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kräklingbo kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anga kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ala kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Östergarns kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 7 21 59 110 151 218 25 _L_ 291 322 348 380 409 461 463 530 592 647 VI Gammelgarns kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ardre kyrka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gunfiauns kapell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillägg och rältelser t ill band IV utarbetade av Erland Lagerlöf Gothems kyrkas restaurering 1949- 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Norrlanda kyrkas restaurering 1953- 55 ............. . .... .. . ... .. . .. . .. Buttle kyrk as restaurering 1956- 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjonhems kyrkas restaurering 1961- 62 . ... .. .. ... . .... .... . . ...... .. .. . Övriga förändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rättelser .. .. ....... . ........... ....... .. .. . . ... ... ....... ...... .. . Register utarbetade av Lydia Tuulse och Erland Lagerlöf Ortregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 695 775 841 857 892 896 906 91 O 914 916 920 929 VII FÖRORD till GOTLAND, BAND IV Beskrivningen av kyrkorna i Kräklinge setting påbörjades redan 1928, då med­ lemmar av Konsthistoriska seminariet vid Stockholms högskola under JoHNNY Roos­ VALS ledning utförde förberedande undersökningar i Lina ting. Svårigheter både av ekonomisk och personell natur ha emellertid under den närmast därpå följande perioden förorsakat en längre tidsutdräkt i utgivningen av detta band. Under denna tid ha flera av de i detta band beskrivna kyrkorna undergått mer eller mindre omfattande restaure­ ringsarbeten, vilka bringat nya fakta i dagen. I några av dessa kyrkor ha omfattande medeltida målningssviter framkallats och konserverats. Det har därför synts önskvärt, att såsom avslutning till bandet med Kräklinge settings kyrkabeskrivningar foga ett tilläggshäfte med beskrivningar av det sålunda nytillkomna viktiga materialet. Detta avslutas med sedvanliga ort-, person- och sakregister till hela bandet. Med detta bands fullbordande äro två tredjedelar av de gotländska landskyrkorna beskrivna. Nu återstå kyrkorna i Burs och Hoburgs settingar, av vilka Burs setting är under arbete och beräknas kunna publiceras inom en snar framtid. I företalet till det 1963 utgivna häftet av här föreliggande band nödgades utgivarna meddela, att detta vore det sista häfte i serien Gotlands kyrkor, där JoHNNY RoosvAL stode såsom författare, emedan han med ålderns rätt förklarat sig önska frånträda sin ställning som medutgivare av verket SVERIGES KYRKOR och därmed även författar­ ansvaret för Gotlands kyrkor. I företalet till detta sista band av Gotlands kyrkor, som bär hans ledare- och författarenamn, vilja vi, fortsättare av hans arbete, med värme återupprepa uttrycken av vår tacksamhet och hyllning inför JoHNNY RoosvAL för hans omfattande och inspirerande insatser för utforskande och beskrivning av Gotlands kyrkor. I företalen till de häften, som bilda band IV, ha utgivarna redovisat det mycket om­ fattande och värdefulla bistånd, som generöst lämnats arbetet av ett stort antal forskare och specialister på olika områden, liksom även av vederbörande prästerskap och kyrka­ betjäning i de behandlade kyrkorna. Vi önska gärna i samband med detta bands slut­ förande förnya vårt tack till alla dem, som på olika sätt ha underlättat och stött vårt arbete. Band IV har blivit betydligt mer omfångsrikt än de föregående banden, varför det av praktiska skäl uppdelas på två halvband, det första omfattande Lina och H alla ting, det andra Kräklingeting samt tillägg och register. Stockholm i j u ni 1964. AnMIN TuuLSE SrGURD CunMAN VIII FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA BAND Övriga förekommande förkortningar i överensstämmelse med förkortningsregistret i Nordisk Familjebok, 3:e upp!. A.B. = Aftonbladet. A TA = Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. Bd I = SvK, Gotland, Band I. Bro setting. Sthlm 1931. Bd II = SvK, Gotland, Band II. Rute setting. Sthlm 1935. Bd III = SvK, Gotland, Band III. Hejde setting. Sthlm 1942. BRuNrus = C. G. Brunius, Gotlands konsthistoria 1- 3, Lund 1864- 66. BSt = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm. dep. = deponerad, deposition. D. S. II = Diplomatarium Suecanum ... edidit Joh. Gust. Liljegren. Vol. II. Holmi::e 1837. ED HANDL. = Ecklesiastikdepartementets konseljhandlingar i RA. EKHO FF, Svenska stavkyrkor = E. Ekhoff, Svenska stavkyrkor jämte iakttagelser över de norska . . . Sthlm 1914- 16. FoRNV.~NNEN = Fornvännen. Meddelanden frän K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. GA = Gotlands Allehanda. G. ARKIV = Gotländskt Arkiv, Meddelanden frän Föreningen Gotlands Fornvänner, Visby. G. PoLKBL. = Gotlands Folkblad. GF = Gotlands Fornsal, Visby. G F HANDKATALOG = J. Roosval, Medeltida konst i Gotlands fornsal. Gotlands fornsals handkatalo­ ger. I. Ny bearbetad upplaga. Sthlm 1928. GOTL. = Gotlänningen. Gr. f. = Grekisk fot ( = 33 cm). HrLDEBRAND, Sveriges medeltid = Hans Hildebrand. Sveriges medeltid. D. 1- 3. Sthlm 1879- 1903. HrLFELINGS JouRNAL = Journal hällen under resor till Gotland (1796- 1800) på välborne P. Thams bekostnad av C. G. G. Hilfeling. Text och Atlas. Ms i KB. HÅKANssoNs AVGJ. SAML. = Gunnar Håkanssons samling av gipsavgjutningar i SHM. HoLMDÄCK = L. M. Holmbäck, Klockor och klockringning, Sthlm (tryckt i Malung 1951). j Nv . = Inventarieförteckning. )~v. 1830 = en på grund av en kg!. förordning 17/4 1828 företagen inventering av forntida minnesmär­ ken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevos i flera exem­ plar, varav en serie förvaras i respektive kyrkoarkiv och en serie i ATA. KB = Kungl. Biblioteket, Sthlm. KYRKIOMINNING = Minning om Kyrkiorna och theras Fatis, med mera uti Östergarns Giäld 1737, upp­ rettact af Lars Neogard, Pastor Loci. kh = kyrkoherde. LEMKE = O. W. Lemke, Visby stifts herdaminne. Örebro 1868. IX LIN DQV IsT, BILDSTEINE ~ Sune Lindqvist, Gotlands Bildsteine 1-2, Sthlm 1941- 42. LM ~ G. Lindström, Anteckningar om Gotlands medeltid 1- 2. Sthlm 1892- 95. LuNDliiARK, KYRKLIG KONST ~ Efraim Lundmark, Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands Forn­ sal, Sthlm 1925. LöFGREN ~ A. Löfgren, Det svenska tenngjutarehantverkets historia. Del l, bd 1- 3, Sthlm 1925- 50. ms ~ manuskript. ~EOGARD REP. ~ Östergarns Kyrkios Reparation, författad av Lars Neogard i: vis, prot. 1737- 1880 (N: 1), s. 10- 16. P. A. S.iicvE. BEHXrr. 1864 ~ Säves berättelser över sina resor på Gotland 1850- 56 och 1863-64, i original (inbundna) i VHAA och delvis i avskr. i den efter socknar ordnade skriftsamlingen i ATA. PHOT. ~ protokoll. RA ~ Riksarkivet, Sthlm. RAÄ ~ Riksantikvarieämbetet, Sthlm. RoosvAL J.: CICERON EN ~ J. Roosval, Den gotländske ciceronen. Andra upplagan. Sthlm 1950. RoosvAL, GLo nu s ~ J. Roosval, Globus, en gotländsk stenmästare verksam omkr. 1160- 80. G. Arkiv 1942. - .J. Roosval, Globus amplificatus, G. Arkiv 1943. RoosvAL J.: KmcHEN ~ J. Roosval, Die Kirch en Gotlands, Sthlm 1911. ROOSVAL J.: MEDELTIDA SKULPTUH ~ J. Roosval, Medeltida skulptur i Gotlands Fornsal, Sthlm 1925. RoosvAL, REvisiON I- Iv ~ .J. Roosval, Revision av gotländska dateringar, Fornvännen; I, II (1925), III (1926), IV (1934). RoosvAL, STEINMEISTEH ~ J. Roosval, Die Steinmeister Gotlands, Sthlm 1918. ROOSVAL, VITRIAHIUS ~ J. Roosval, Gotländsk vitriarius, Sthlm 1950. RÄK . ~ räkenskaper. SHM ~ Statens Historiska Museum, Sthlm. SNADBIN V. ~ en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbestånd av konst- och kul­ turhistoriskt värde, utförd under åren 1917- 32. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i A TA. Ett ex. har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel. St.f. ~ Stångafot (27, 7 cm). Stpl, stplr, stpld ~ stämpel, stämplar, stämplad. ST. PROT. ~ sockenstämmoprotokoll. STHELow ~ Cronica Guthilandorum. D en Guthilandiske Cronica ... aff Hans Nielsson Strelow, Kio ­ binghaffn 1633. Sv. D ~ Svenska Dagbladet. SvK ~ Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg. på uppdrag av K. Vitterh ets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm 1912 - . S\vE ~ Carl Säve, Gutniska urkunder: Gutalag, Guta saga och Gotlanels runinskrifter språkligt beh and­ lade, Slhlm 1859. Sön ERBERG B.: Passionsmålningarna ~ B. Söderberg, De gotländska passionsmålningarna och deras stilfränder, Lund 1942. TAX USLISTAN ~ Förteckning över de gotländska kyrkornas taxus till biskopen i Linköping under m e­ deltiden, en!. Linköpings hanclskr. o. a., varvid användes Steffens text (publicerad i G. Arkiv V, 1933), s. 54-58. UPMARK ~ Gustaf Upmark, Guld- och silversmeder i Sverige 1520- 1850, Sthlm 1925. UUB ~ Uppsala Universitetsbibliotek, Uppsala. vVENTZEL, LuDECKER-PLASTJK ~ Hans Wentzel, Liibecker Plastik bis zur Mitte des 14. Jahrhunderts. Berlin 1938. VHAA ~ K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm. x VIS. = visitation. VLA = Landsarkivet i Visby. ÖIÄ = Överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Sthlm. ÖIÄ skr. = Skrivelser från ÖIÄ till K. Maj:t (inrikes-civildep.) i RA. I FÖRENING MED MÅTTUPPGIFTER B = bredd, D = diameter, Dj = djup, H = höjd, L = längd. Sv.f. = svensk fot (29,7 cm). Samtliga mått äro, där ej annat angives, i cm. Väderstreeken förkortas, N S ö V. Silverstämplar tydda en!. Upmark. Tennstämplar tydda en!. Löfgren. r' Fig. 318. Sjonh ems kyrka. Ex t eriör frå n SÖ. Foto O. Sörling 1900-ts början. A ussena nsicht vo n Sfldosten . Exterior from S . E. SJONHEMS KYRKA ANNEX TILL VÄNGE T n y c KT A K.:\ LL On : BnuNIUS II, s. 333. - Go tl ä nnin ge n 6.10. 1936 (å terinv ign in g efter restau­ reri ng) . - STRELOW, s. 140 m ed å rtale t 1040. HA NDSKR. K.:\LLOR OCH AVB.-SAML. : HILFELINGS JOURNAL 1801, S. 112, m ån ga gravinsk r. ­ P. A. SAvE, ATLAs till BEnii.TT. 1852, avb. av 3 run sten ar; BER;i.TT. 1864, t eckn. av exteriör och t vå 2 0-Sveriges Kyrkor . Gotland I V. 292 HALLA TING ,~ J~ w, t J , ,··~ Wk AKltl . ~ ,,0<) ~~~==' ~ )() .. ~- glasmålningar. TAXUSLISTAN med årtalet 1230. - A. T. A.: upp­ mätn. av funten, tuschritn. av ARRE Ess:EN 1915; 2 runstenar, bly­ erts- och tuschteckn. av O. SäRLING; rapport av E. BonRN ang. ar­ beten 1936, förvarad under inv.-nr för fynd 22343 med redogörelse för nylagt stengolv i koret samt för upptäckt grund till kärnkyrka, tydligt bevarad endast för långhuset, med planer och foton. KYRKANS ARKIVALIER: RÄK. fr. 1738- 1789; 1801 till nu; ?O• 0 lO >O Kl \0 VIS. PROT. fr. 1738. ~~~~~----~ Kyrkogården begränsas genom dike med terrassmur av 1886. Samma år revs den gamla murade stigluckan. Plan of site. Lageplan. Tämligen på dess plats- ITtitten av v. sidan - är kyrko­ gårdens nuvarande enda ingång, en järnrist över diket. >>Parkträd till kyrkogården>> inköptes 1887. KYRKOI3YGG­ Tornet, byggt omkr. år 1200, är en rest av en äldre, mindre anläggning, som vi NADEI'S HU­ kalla kärnkyrkan, och varav eljest endast vissa spår äro bevarade; dels från första . VUDDELAR tredjedelen av 1100-t., kärnkoret eller Hegwaldrs kor; dels från mitten av 1100-t., kärnkyrkans långhus ~Uer Hegwaldr Posthumus' långhus.- Nuvarande lång­ h u s och k o r äro anlagda i betydligt större skala. De utfördes, k o r e t 1230, l å n g­ h u s e t omkr. 1260. Byggnaden har avancerat unggotiska proportioner, men detaljer i övergångsstiL Sakristian tillfogades först 1818. Tornfasaderna bestå av huggen sten med grovt och brett utstrukna fogar, sockeln TOR!'ET är smalt skråkantig(fig. 327). På s. sidan öppnar sig en liten rundbågig ljusglugg, delad i två småbågar genom en kolonnett med attisk bas och bägarblockkapitäl (fig. 328). Strax ovanför stå de rundbågiga klockhålen, av vilka dock det ö. är gömt under lång­ husets vattentak. Endast i det n. är kolonnetten bibehållen, den har veck-kapitäl utan täckplattor, liksom portalen (karakteristiska för tiden omkr. 1200) 1 . Portalens skarp­ kantiga rundbågar sluta sig omkr. ett tympanon med samma ovanliga underkontur som Norrlanda torn (fig. 147), lågrakspetsig med rullformad knopp i centrum (fig. 327). Detta tympanon har ett besynnerligt högt läge: urspr. måste det ha bottnat i samma nivå som kapitälens överkant. 2 Ö. mur existerar blott i tornets övre del. Den bäres av en besparingsbåge, synlig från tornets nuvarande >>första våning>> (såsom i Bunge o. a., se Bd II fig. 30, 57, 78, 96, 114). Spiran är tämligen högspetsig, H. omkr. 27m, tro­ ligen icke urspr. Man kan snarare förmoda 23,1 m = 70 gr. f., som måste ha fixerats på grund av en gängse proportionsprincip genom triangulering, då kärnkyrkan ännu exi­ sterade. Jfr Atlingbo korportal, Bd III fig. 126, Hogrän, sid. 91, ang. kapitäl utan täckplattor, Gothems korportal, härovan fig. 93, av 1199, Eksta tornportal, i Bd V. I alla förmoda vi ett cisterciensiskt­ ledareskap, en okänd fraler lalcus, som vi kalla Veck-kapitälmästaren. 2 Tympanonhällen har tro!. blivit upplyftact för att göra genomgångsöppningen mera mänskligt an­ vändbar: det syns också på innersmygens betäckning att en förändring skett, den är icke som eljest lågrakspetsig, utan nästan vågrät. Förmodl. har här även skett en breddning. 1 KYRKO­ ., Fig. 319. Situationsplan. Skala 1:3000. Uppm. K. J. Karlström GÅRDEN och Erik Persson 1928. SJONHElVIS KYRKA 293 .; Fig. 320. Kyrkan från NV. Foto A. Roland 1913. A usscna n sicht von N. \V. Ex tcrior from N .\V. 294 HALLA TING ~PERIOD ?' / //~ - •- II .. - IO»M O 1 % 3 .f 5 6 7 8 9 10 M ><,?>första tornvå ningem men skulle, då dennas botten avlägsnades och kryssvalvet byggdes, dragits högre upp i tornmuren genom bortbilning av murmateriaL Vid denna operation var den ö. bjälken i vägen och dess n. ände avlägsnades fullständigt. I våningen, som har kryssvalvet till botten, består väggen under tornet s omtalade hj älpbåge av en tunn skärmmur som också tjänar till att belasta kryssvalvet. Urspr. måst e här varit öppet in mot kärnkyrka-lå nghusets takstolsområde. Från denna våning, som nu är tornets >>första våning>>, fortsätter man på st ege upp till ett rum strax under klockvåningen, vilket genom sin fina s. ljusglugg har ett borg­ stugeartat utseende, påminnande om motsvarande rum i Halla (s. 260 , fig. 282). Där­ ifrån når man, alltjämt med stege, klockvåningen. Vi samla nu tornet s historia. A) Det byggdes omkr. 1200 enl. en cisterciensertyp av Veck-kapitälmästaren; jfr. liknande portaler i Eskelhem, Mästerby, Västerhejde, Bd. III fig . 227, 204, 60, de två senare något ombyggda (se ovan s. 292, anm. 1). Första tornvåningens botten var då ett bjälklagb uret golv eller möjl. ett valv, hur som helst är den bottnen nu försvunnen. Dit upp ledde en murtrappa (genom kärn­ kyrkans v. mur och i tornets n.ö . hörn) nu till större delen täppt eller riven. Tornets >>andra våning>> hade till golv ett bj älklag vars stumpar ännu äro bevarade fastsittande i sina murkanaler i n. och s. Man kom dit genom stege. Tornets >>tredje våning>> hade också ett bj älklagsgolv. Våningen helystes genom en prydligt rundbågig, kolonnettindelad s. glugg. Våningen täcktes av tunnvalv. >>Fjärde våningen >> va r klackvåning och därovan spira n som nu. - Sådant var tornets första tiilst å nd. Dess funktion utom att vara klockstapel är icke klar. Kanske >>det borg­ stugeartade >> tidvis haft en bostadsfunktian , kanske detta haft samband med en eventuell försvarsvåning i långhuset? B) Med nuvara nde kor- och lå nghusbyggen, omkr. 1230- 60, gjorde sig färska SJONHEMS KYRKA 297 v Fig. 326. Ex teriör fr å n NÖ. Foto A. Rol a nd 1914. Ausscnansicht \ ' On N .O. Extcrior from N .E. id eer gä llande m ed fordringar på >>luft och lj U S>>. Då blev övergången frå n lå nghus till torn, ävenså själva rin ghusets rymd förstorad genom bortrivning av tornbågen och av nedersta m ella nbottn en i torn et (trägolv eller tunnvalv) och genom inbyggnad av en högre tornbåge. Med denna båge till sköld byggdes ett kryssvalv, möjligast plant för att icke inkräkta på ringhusets utrymme.1 H ärvid kom murtra ppmynningen att hänga Den omkr. 1235 ännu allmänt giltiga va lvtypen torde h a va rit det rom erska kryssvalve t med obe­ tyd li gt sti ga nde kappor , såso m i V isby i\l arias lå nghu smiltskepp , m en ju st v id denna t idpunkt sy nes tältva lvs ty pen ha introd ucer ats p å Go tl a nd gen om vä lvn in gen av S. i\larie kor i V isby . Det va r alltså icke omöjligt a t t byggm ästaren i Sjon hem behä rska de tältvalvstekniken . :'Ilen det sekundära valvet i Sj onh em är dock slaget i över väga nd e rom ersk kryssvalvs t eknik , vilk et i va rj e fall är förkl a rli gt, em ed a n 1 298 HALLA TING v Fig. 327. Tornportalen av Veckkapitälmäs taren omkr. 1200. Foto A. Roland 1913. Turmportal, c:a 1200. Tower doorway, c. 1200. i luften eller kanske snarare blockeras genom nya kryssvalvets n.ö. anfang. Man bilade därför ut en ny mynning något högre upp och lät trappan avslutas genom trappsteg i valvsvickeln. C) Vid okänd tidpunkt kom murtrappan ur bruk och fylldes igen, den ersattes med en stege och ett hål i ringkammarens valv. Korets (liksom långhusets) rösten utgöra liksidiga trianglar. Det v. kor-röstet är h är ett så plant valv som möjli gt är önskligt för a tt in get utrymme vare sig ovan eller nedanför valvet må gå förlora t. Ett ex. på anvä ndnin g av kryssvalv av sa mm a skäl och på sa mm a st ä ll e i ett torn fin· nes i S. Olofs ruin i Visby. KORET SJONHEMS KYRKA 299 v Fig. 328. Tornets övre del från. S. Foto A. Rol and 191 3. Obere Parlie des Turmes von S. Upper pa rt of tower from S. inbakat i långhusets ö. och putsat på sin v. yta: koret har alltså en gång rest sig högt över kärnkyrkans låga tak och d etta tillstånd har räckt så länge att det lönat sig att putsa korets v. röste.- D en enkla skråkantsockeln är något högre än tornets, m en lika m ed långhusets . Likväl är den icke i förband med denna. Den gör ett vinkelrätt utsprång på s. sidan omkr. 40 cm innan lå nghuset s gavelmur skjuter ut. De huggna hörn­ k edjorna sakna putsrand. Fönstren, ett åt s. och en trestaplad grupp åt ö., äro rundbågiga u pp liknar Roma och urspr ., i omfattningarna växla grå och röd sten. Altarefönstrens gr" sockenkyrkas, men förefall er dock y ngre på grund av dageröppningarnas proportions­ vis större bredd (fig. 331, jfr Bd I fig. 647). D en rundbågiga enkelt tecknade portalen 300 HALLA TING (fig. 329) har samma färgväxling. På dörren äro järnbeslag, som imitera medeltid. Va t­ ten taket är tegeltäckt. Golvet är av trä i hela kyrkan, endast altarpodiet sten. Tält­ valvet har spetssköldbågar och stigande kappor. Höjdintrycket i interiören motsvarar det intryck av kraftig resning som kor och långhus giva i exteriören. Detta ger byggna­ den, utan och innan, en klar gotisk stämning i trots av dess rundbågiga muröppningar. Emellertid är det så, att välvningen skett först i samband med långhusbygget. Det bevisas av triumfbågens läge, som icke riktigt passar ihop med det sockelhörn som ord­ nades då koret byggdes: 40 cm östligare än vad som sedan verkligen blev gräns mellan kor och långhussockeL Triumfbåge och därmed hela välvningen hör till långhusets existensperiod. Dateringen av koret sker lämpligast i relation till både torn och långhus. För det senare skola vi finna tiden omkr. 1260, för tornet ha vi skrivit omkr. 1200. Koret bör ligga emellan 1200 och omkr. 1260. Alltså trol. omkr. 1230. Detta, 1230, är också STRELOWS siffra. Korbygget inleder ju ett nytt kyrkobygge i större skala. En ritning för det kommande verket i dess helhet måste då ha förelegat 1230. Hur såg den ut? Det hjälper oss att veta att St. f. användes som tumstock. Detta är ovedersägligt när så runda siffror som 60 St. f. gå på korets H. till röstespetsen, 30 St. f. på kormuren till takskägget, 32 St. L till B., 35 St. f. till L. Fönstrets H., total, 15 St. f. (mätt i interiören) Märk nu att den ännu bestående kyrkans total-L. är precis 100 St. f. = 27,7 m. Detta idealmått fixerade byggmästaren genom den nya ö.-murens placering, 100 St. f. ö. om det stående tornets v. kant. Det är tydligt att han ämnade bibehålla det gamla tornet. Varken han eller socknen planerade ett nytt jättetorn såsom Dalhem eller stenkyrka, men å andra sidan är det givet att man ämnade höja det gamla genom påbyggd klock­ våning och spetsiga rösten såsom t. ex. senare skedde med det smala Ekebytornet (Bd I sid. 442). En normal triangulering skulle föra Sjonhems-huvens spets upp till39 m eller 140 St. f. = 70 Stånga-alnar. Om proportionerna f. ö. gjordes efter vissa höga gotiska torns sed, skulle de spetsiga röstenas baser ligga vid halva H., det hela alltså ungefär som fig. 349g.1 LÅNGHusET Långhusets v. gavel omsluter tornets ö. hörn, dess ö. röste rider på korets. Enär, såsom vi redan anmärkt, ö. gavelns framsprång är 40 cm avlägsnad från den vid tiden för korbygget tänkta ansatslinjen, tyckes långhuset ha sparat en murtjocklek av 40 cm. Putsrand finnes icke. Ett fönster i n. och ett i s. visa sig genom sin fyrkantform till­ komna i nyare tid; sannolikt fanns urspr. blott ett fönster, i s., ungefär som korets. Vattentaket är täckt med svartmålad plåt, före 1886 bräder. Portalen (fig. 330) ut­ 1 Att tornförhöjningen aldrig blev av förringar icke sannolikheten i antagandet fig. 349g. Det tycks ha varit en allmän företeelse att kyrkliga byggnadsföretag på Gotlands landsbygd, som i slutet av 1200-t. varit avsedda att äga rum, aldrig realiserades. Endast undantagsvis reste sig företagsamheten på nytt i ett mindre antal höggotiska arbeten såsom i Dalhem, Martebo, Hörsne, Gammelgarn, och längre fram i den storartade kontragotiska arkitekturfamilj som utgöres av Egypticus' verk i Sudret och i Lärbro. Men eljest har en förlamning lagt sig över den lantliga kyrkaarkitekturen redan efter 1288. Det defini­ tiva byggnadsstoppet kom ju 1361, men var i en fatal utsträckning förberett 1288. SJONHEMS KYRKA 301 V' F ig. 329. Po rtal och fön ster i S korväggen omkr. 1230. Foto A. Roland 1913. Porta l und F en ster in der Si:1dwand d es C hores, c:a 1230. Door a nd window in chan cel wall from S., c. 1230. märker sig genom att förena rundbågigh et med en på vanligt unggotiskt vis fyrfaldigt inbuktad tympanonkontur, såsom i Elinghem (1240), Boge (omkr. 1240- 50), H all {omkr. 1250- 60), Rute (omkr. 1245), Fleringe (omkr. 1260). Rundbågigbeten förklaras :genom den va nliga benägenhet en att låta gammalt gott material komma till gag ns. 302 HALLA TING Det gamla långhusets portal blev alltså åter använd som ingång i nya långhuset, men. vidgad genom infogning av nya kilstenar och förskönad genom den redan nämnda krusningen på tympanonkonturen samt genom att murhörnens kapitällister pryddes. med diamantsnitt och tredubbla rosetter. Diamantbård~n är ett från Linköpings dom­ bygge till Gotland infört element, bekant exempelvis från S. Karins unggotiska period och kan knappast ha kommit till Gotland förrän omkr. 1250. Urspr. var portalen en i slutet af 1100-t. byggd enkel, rundbågig ingång med rakslutet tympa~on. Vi se i interiören de båda spetsigt stigande tältvalven, skilda av en profilerad gördel­ båge som står på konsoler av kraftig omvänd pyramidform. Det är en mäktig gotisk resning utan tvivel, men dock vida överträffad av t . ex. de höggotiska Martebo (se snitten Bd II fig. 54, 55) och Hogrän (Bd III fig. 95 b, 96 b). Sjonhem följer Nicolai proportioner och det är trol. att måtten för välvningarna i Sjonhem fastslagits redan genom i murarna utsparade lägen då den nya kyrkan började uppföras. Vi datera lång­ husbygget och hela välvningen till omkr. 1260, mest på grund av portalens detaljer.! KARN­ I>Hegwaldr Posthumus>>. H. 32 och 31, B. 21 och 23. stenskulpturer av vida större betydelse ha dessutom tillhört kärnkyrkans inredning, e~ piscina-kolonn av Hegwaldr från omkr. 1120- 1130, som stått vid altaret och en dopfunt från omkr.. 1150-70 av Hegwaldr Posthumus' verkstad, som bör ha haft sin plats i långhusets v.­ parti. Existensen av dessa verk (fig. 337 o. 340) gör tänkbart att koret skapats samtidigt m ed Hegwaldrs piscina omkr. 1130, och långhuset med funten omkr. 1170. Årtalet 1040 hos Strelow skulle, om det har någon betydelse, närmast avse en kyrka a v t r ä och därmed församlingens grundande. Glasmålningar äro bevarade i två av de tre fönstren på altarväggen, arbeten av >>mellersta Dalhemsskolan», samtidiga med korbygget, 1230. Framställningarna upp­ räknas här i ordning nedifrån inom varje fönster. I det n.: l) Kristi födelse, 2) Konungar­ 1 BRUNJUs anser a tt k y rkan s alla delar uppförts samtidigt. Det förhållandet att tornet s ö. ljud­ öppning döljes av skeppets sadeltak, förklarar han med att y ttertak et har höjts mot slutet av m edel-­ liden, för vilket påstående ju intet skäl finns. Han daterar hela b ygget till 1230. 2 Inmurade där av huset s tidigare ägare, kyrkvakta rcn Gardell. SJONHEMS KYRKA 303 v F ig. 330 . ·ulnghu sportalen, omkr. 1260. Fo t o O. Sörling. La n gha usporta l, c:a 1260. N a ve d oorwav, c . 1260. 304 HALLA TING V F ig. 331. Inter iör mot Ö. Foto 1928. Innenansicht gcgcn O. Interior towards E. SJO N H E MS KYRK A 305 1/ Fig. 332. Interiör mot V. F oto 1928. Innena n sicht gegcn \\'. Inte r ior towa rd s \ \'. nas tillb edjan, 3) Frambära ndet i t emplet. I det s.: l) Lazarus' uppväckande, 2) Kristi intåg i J erusalem samt, ofullständigt bibehållet, 3) Kristi förklaring. U nder andra världskriget evakuerade och konserverade, blevode åt eruppsatta 1946 (fig. 333 ff) . Bly­ infattning till Lazarus ' uppväckande i ST.H.M. (inv . nr 13032: 2). P å lå nghuset s valvkonsoler äro tydliga sp år av urspr. m å lning, på listverket växling av grönt och blått, på n. konsolens kropp en blomma i grönt. Under a lt a r ets häll är en ka nal (8 x 8 cm) som i ö. och v. t illslutes av en fyrka ntsten . m ed grekiskt kors, säkerligen en relikgömma . Predikstolen vilar på ett s ido a lt a r e. Mitt på altarhällen en relikgömma: ett nedsänkt fyrkantigt fack, i vars botten fyrka ntig (tom) fördjupning för reliken. A lt a r s kr a nk e t (fig. 336) målades enl. en donators-inskr. 1735. Bladornament i rött och grönt mot gulvit botten. Målningarna framtogs vid rest a ureringen 1922 och a n­ vä nd es som mönst er för bä nkarnas nymålning. - Inna nför altarringen en s krift e p a ll (fig. 336) med armstöd; blåmålad, prydd med blommor och citat (l Kor. 2: 26) på fram­ sidan. Målning från 1700-t:s senare hälft. H . 97, B. 61. ~r ALADE AR KI TEK T UR- DELAR !:-/REDNING ocH LösA I :- mellersta Dalhemsskolan » omkr. 1250' i korets Ö-fönster: a) Kristi födelse , b) Konun ga rn as tillbed jan , c) F ra mbärandel i temp let, d) Lazarus' uppväckande. Stai ned g lass in E. window of chancel, c. 1250: a) t he Glasmalercien im Ostrenster d es Ch ores, c:a 1250: a) Chri st i Geb urt, b) A nbetung d er Könip;e, c) Dar­ hringung iin Tempe l, d) E rwec kun g des Laza rus. Nativ ity, b) the Actorat ion of the Kings, c) the Pre­ se ntation in the T emple, d) the H.a isi ng of Lazarus. SJONHEMS KYRKA 307 a) b) c) d) "Flg. 334. Glasmålnin gar av »mellersta Dalhemsskolan• > omkr. 1250: a) Kristi intåg i Jerusalem, b) Detalj av föreg ., c) och d) Kristi förklarin giföre och efter kon se r­ vering. Foto 1942. Glasmalereien, c: a 1250: a)Einz ug in J erusalem, b)Kopf Christi (Deta il a us a), c und d) Verldärung Christi (vor und nach der Restaurierung). Stained glass, c. 1250: a) Christ entering J eru salem, b) h ead of Christ (clctail of a), c and d) the Trans­ figuration of Ch ris t before and arter restoration. 21 - Sveriges Kyrkor. Golland IV. 308 HALLA TING v Fig. 335 . Procession skrucifi x från 1300-ts mitt, nu på altarup psatse n. Foto C. R. af Ugglas 1907-12. Prozess ion s kruzifix (14. Jahrhundert) jetzt am Altara ufsn t z. P rocess ion a l Crucifix (14th cent. ), n ow fi xcd to decOI·alive pa nel (1735) above a ltar. Den 1735 utförda altaruppsatsen av träbildaromramning för ett proces:sions­ krucifix av ek (fig. 335) från 1300-t:s mitt. H. 98 cm. I G. F. (inv. nr B 11 39) förvaras en märklig piscina (fig. 337) av sandsten, byggd i form av en tunnlik kolonn med tärningskapitälartad över- och underdel. Upptill tratt­ formig urgrävning som fortsättes med kanal ned igenom hela kolonnen. Alla ytor täckta av relief. Överst: Kristus på korset, fullt påklädd; vid ha ns högra sida Longirrus med lansen. Han vidrör sitt öga med sin vänstra hand, får därigenom Kristi blod i ögat och blir seende; vid hans v. sida en tillbedjande Johannes(?); på översta registrets tre övriga fält evangelistsymboler, näml. Markus', Lukas', och Matteus'. I mellersta registret ses Daniel omgiven av två drakar, motsvara nde bibelns lejon i berättelsen om Da niel i lejongropen. Daniel är symbol för den fromm es triumf över det onda. lVIen i samma SJONHEMS KYRKA 309 tl Fig. 336. Altarskrank och skriftepall. Foto 1928. Altarschranke und Psalmtafel. A ltar ra il and lectern. register ses ett fyrfota, valpliknande djur, vars hela utseende betyder att det ger sig förlorat, omgivet som det är av ytterligare två drakar, detta är en symbol av själen som kommer i Satans våld. Det nedersta registret, genom ett flätband skilt från det mel­ lersta, visar Madonnan med barnet i knät. Kristus håller ett kors i vänster hand och sträcker höger hand välsignande mot en av de tre konungarna; f. ö. framställes konung­ arnas vandring och en sittande Herodes med svärd i hand. Ett verk av Hegwaldr från 1100-t:~ början eller omkr. 1130. I-lar säkerligen varit uppställd friståend e, nära intill altaret enl. vad ännu in situ behållna baser till kolonnformiga 1200-t:s piscinor visa. Möjl. 310 HALLA TING hör den n. om kyrkan bevarade stenen med hål hit, 120 X 89, en golvhäll för piscinan eller för funten. Predikstolen (fig. 331) är ett arbete från 1600-t:s mitt eller tredje fjärdedel. Dess nuvarande målning (1863 övermålad, 1922 framtagen) påbörjades av J. P. Weller 1785. Denne medhann före sin död endast det nu överkalkade draperiet på muren och >>kro­ nans målnings Förfärdigande>>. Arbetet fullföljdes följande år av Carl Anders Nordberg. Av dennes hand är alltså de naivt expressionistiska apostlarna i speglarna (fig. 338 f.) summariska i teckningen, intressanta i sin färg. Predikstolen f. ö. nymålad. I G. F. ett timglas med stativ av björk, svarvat och målat i blått; glashållarens mål­ ning tegelröd. H. 45 (inv. nr D. C. 209). Trol. det timglas som 1760 uppsattes på predik­ stolen. K o r b ä n k e n s speglar ha rokokoornament och blommor på gråblå botten från 1787 inom ramverk i masurmålning. Vid 1700-t:s mitt synas övriga bänkar ha haft ungefär det utseende de nu ha, d. v. s. lika med altarskrankets. Vid l 922 års restaurering fram­ togs 1700-t:s målningar å de främre. De övriga, som omgjorts i sen tid, målades lika dessa, delvis med mönster från altarskranket. Läk ta re saknas numera och ringkammaren är i enlighet med det medeltida tillstån­ det en del av kyrkorummet. En kammarorgel står inom ett skrank, likt bänkarna, i skeppets s.v. hörn. Att läktare en gång funnits framgår av vrs. PROT. och RÄK. 1754 (virke anskaffas). Snidad, enkel nummertavla av furu från 1741, målad i svart, guld, silver, rött, med siffror, dels äldre målade träbrickor, dels yngre av bronserat tenn. D o pfun ten (fig. 340 ff) av sandsten i två delar med urtappningshål, av Hegwaldrs post­ lmrna verkstad omkr. 1160. 1 Figurframställningar i två zoner, infattade i arkader av enkel, arkitektonisk form, utan flätverk, svicklarna utfyllas med bladknippen, vilka ställvis tydligt upprepa den hos Byzantios vanliga svickelfyllnaden, ställvis klyva sig i ett flertal flikar, varutav ett eller annat övergår till ett drakhuvud. Den övre zonen, på cuppans lodräta liv, är särskilt svårt vittrad och tydningen ar osäker. l) plöjning med två dragare, plöjaren är barbent, höjer sin piska, invid den högra dragaren står en annan människa, båda ha gloria. 2) Tronande person, omgiven av två stående. 3) Två personer med stavar vandra mot vänster, en person står, en sitter. 4) Nattvarden i för­ kortad framställning med blott sju apostlar omkring Frälsaren(?). 5) En säng eller grav ur vilken två resa sig, därovan två liggande figurer som i en grav eller en säng, t. v. två stående barfota figurer. 6) Två personer med stavar närma sig två t. v. sittande. Undre zonens fält, på cuppans nedre, avsneddade yta, äro tydligare, men icke desto mindre gåtfulla. l) Dies, dagens personifikation. 2) Nox, nattens personifikation. 3) En person håller i h. hand en stav, som övergår till att bli en ringlande orm. 4) En drake Jfr RoosvAL Steinmeister, sid. 67 ff., där en del av figurerna äro tydda och funten uppfattad som ett sent arbete av Hegwaldr. I REVISION r (Fornvännen 1925 sid. 97 ff.) äro Sjonhems och andra funtar avskilda från Hegwaldrs personlighet och rubricerade som »Hegwaldrs postburna verkstad.• 1 SJONHEMS KYRKA 311 J Fig. 337. Piscina av Hegwaldr omkr. 1130. T. v.: Kristus på korset, Daniel i lejongropen, Herodes och Herodias. T. h. : Matteus-ängeln , djur (symbol av människosjälen) omgivet av två drakar, Madonna n m ed Kristusbarnet och en av de heliga tre Konun gar, frambärande gåva. N u i G. F . Foto Gust. Sjöberg 1925. Snndstone piscina, by Henwaldr, c. 11 30. Left: Chri st on the Cross, Danie l in the Lion's Den, J-Ierod and 1-I erod ias. Right: the St. Matthew An gel; a n a nimal symbolising the Soul of Man, fl a nked b~' t wo dragons; Virgin a nd Child, a nd onc of th e Three Kin gs with a gift. Sands teinpisci na, von Hegwaldr, c:a 1130. L inks: Chris tus a m Krcuz, Daniel in der Löwc ngrube, Hero­ des und Herodias. Rechts: Matthäus-Engel, Tier (sym ­ bolisiertc Menschcnseele) von zwei Drachen fl n nk iert, Madonna und Kind sowie eine r d e r dre i J-Il. Königc mit Geschenk . 312 HALLA TING 1/ Fig. 338. Detalj av predikstolen med apostlarnålnin g av C. A. Nordberg 1786. Foto 1928. D ec01·ative detail of pulpit , showing a postlc, painled in1786. Detai l von derKanze l: Apostelfigur, gemalt li86. vänslas med en krigare. 5) En krigare bekämpar en drake med svärd och påk. 6) Två sittande med kors (Cyrillus och Methodius?) 7) En vandrande adorant, en a nnan vandrare vars stav övergår i en tångliknande remflätning. 8) Två vandrande adoranter. På foten är den diaboliska makten framställd i fyra drakhuvuden. Mellan drakarnas nackar hänga rep, som om de farliga djuren vore kopplade ihop till ett fyrspann. Två av dem bita över mjuka fyrfota djur, symboler av själar i Satans våld. Vid h. bakb enet av en av dessa är en rem flätad och fastgjord vid h . armb_ ågen av en sittande person med på axlarna slätt fa lfancle hår, liksom om en skyeldsande sökt med våld hålla fast själen, men trots ansträngningar icke kunnat hindra honom från att kasta sig i gapet på Satan. Den >>skyddande >> personens h. hand pekar upp mot drakhuvudet t. h., som biter över ett liknande djur. T . h. därom sitter på en stol en man, som m ed våldsamt SJONHEMS KYRKA 313 v' Fig. 339. Apostlarnålning på predikstolen. :Apos tel am Kanzel gem a lt. A postle painted on the pulpit.; huvudkast och fingervisning tyder hän mot nästa odjur som slutit käkarna om sitt offer, nu icke mer en symbolisk djurbild, utan skildrat konkret som en kvinna med bakåt­ kastat huvud och med händerna och de bara fötterna nedhänga nde m ed spretande t år. Den sitta nd e personen varnar för hennes öde. Hon står icke att hjälpa . Den fjärde dra­ k en håll er med tänderna en mansp erson om ryggen som katten en råtta. Men här finns hjälp: t. h. ses en sittande orant, d. v. s. bönens begrepp, t. h. därom bönens följe, fräl s­ ningen; en man höj er sin stridshammare mot odjurshuvudet , ett litet vapen och en li­ t en man , men pålitlig, ty detta är den bokstavliga illustrerin gen till Psaltaren LXXIV: H, Tu confregisti capita draco nis. Drakbekämparen gäller i samtida psaltareillustrationer . som Frälsarens symbol och just hammaren för ekommer som H a ns vapen. Total H. ungefär 3 St. f. = 83 cm, B. ungefär 2 12 St. f. = 68 cm. Jfr Dalhem s. 180, fig. 201. Sockelsten för funten har iakttagits på kyrkogården norrut bla nd en hög av grav­ st enar, rektangulär, ena kor tändan avrundad , uttömningshåL L. omkr. 120, B. 89, H. omkr. 30 (fig. 345). Till funten hör ett d o p f a t av t enn m ed åttka ntigt brätte. Stplr: M W (bomärke) - W. Diam. 24. Visbyarbete, 1700-t:s slut. 314 HALLA TING " Fig. :140. Dopfunt av Hegwaldr Posthumus omkr. 1160. Figurscenerna framställa: Plöj­ ning (1), Tronande person omgiven av två stående (2). På cuppans undersida: En kri­ gare bekämpar en drake (5). Två sittande med kors (6). Vandrande actoranter (7). På foten: drakar bita över djur. Skala 1: 10. Fig. 340-344 uppm. Arre Essen 191 5. Sandstein-Taufbecken von Hegwaldr Post­ humns,c:a 1160.Die F i· gurenszen en des Ober­ teiles stellen dar: Pflli­ ger, Thronender, von zwei Stehenden lian~ kiert. Auf der Onterseile des Beckens: Drachenkampf, Zwei Sitzende mit Kreuzen, Wallfahrer. Auf dem Fuss: Drachen liberfallen Tiere. Sandston e fon t by Heg­ waldr Posthumus, c. 1160. The scenes repre­ sen t, on upper seetian of bowl: ploughing. An enthroned person Ilan­ ked by two standing persons. On lower sec­ tion of bowl: A warrior overcoming a dragon, Two sealed peoplewith crosscs, Two devout wanderers. On base: dragons biting animals. -<;RÅ· ?AND?""TE.N· v Fig. 341. Dopfuntens fot. Mannen med stridshammaren ämnar slå det odjur som biter om ryggen på en män­ niska. T. h. en bedjande kvinna. Taufsteinfuss: Mann mit Streithammer auf ein Untier e indringend, das einen an­ deren in den Klanen häl t und rech t s e ine bi t tende weibliche Gestalt. Base of font: Man with war­ barnmer about to slay a beast with a man in its jaws, A devout female fignre. SJONHEMS KYRKA 315 CI.IPPAN·I.ITVE.<.KLAD· Fig. 342. Detalj av dopfunten med fyra ännu inte förklarade framställningar. Skala 1: 10. T aufbeckendetail: Vier bisher unerklärte Dar­ stellungen. Dctail of font, with four subjects which are not yet interprcted. ·UND[R51DAN· v Fig. 343. Detalj av dopfunten. Nox, nattens personifikation (2), Person med stav som för­ vandlas till en orm (3), En drake vänslas med en krigare ( 4), Krigare kämpar med drake (5). Två sittande med kors (6), Vandrande actoranter (7, 8), Dies, dagens personifikation (9). Skala 1: 10. Tanfbeckcndetail: Nox, die Personifikation der Nacht; Gestalt mit einem sich in eine Schlange venva ndelnden Stab; Drache sich mit einem Krieger verbriidernd; Krieger einen Draellen besiegend; zwei Sitzcnde mit Kreuzen; \Vallfahrer; Dies, Personifikation des Tages. Detail of font. Nox, personification of night; person with a sta ll transformed into a snake; a dragon fraternizing with a warrier; warrier overcoming a dragon; two seated people with crosses; devout wanderers; Dies, personification of day. 316 HALLA TING ..; Fig. 344. Dopfunten, genomskärning. Skala 1: 10. Taufbeckenquerschnitt. Font, section. Fig. 345. Podium till dopfunten. Skala 1: 20. U pp m. Erik Persson och K. J. Karlström 1928. Podium d es Ta ufbeckens . Pedestal of font. SJONHEMS KYRKA 317 En yngre dopfunt från 1741, nu i G. F. (in v. nr B 1138), huggen i sandsten, år 1750 målad i t egel­ rött och ljusgrönt. Cuppan m ed stiliserad vinranka i relief; skaftet prytt med fyra änglahuvuden i ·ovala kartuscher. Då denna funt användes, för varades den medel­ tida i >>ringhuset under tornet>>. H. 103. Bland nattvardssilv e r: en k a lk (H. 23,5) med ett gjutet krucifix fästat på den sexpass­ formade foten. Inskr.: >>C ura Pas­ torisEliae H erlitzAo 1749)>, d .v.s. ombestyrt av kyrkoherd en Elias H erlitz år 1749; nämnda år om­ gjordes den gamla kalken av ,guldsmeden Bernt Falkengren i Visby, vars stämpel den nu bär. Bland lj u sredskap märkes en mässingskrona (fig. 346) i koret m ed kort mittstam, krönt J Fig. 346. Ljuskrona av mässin g, 1600-t. Foto C. R. af Ugglas 1907- 12. av sittande lejon, fyra armarmed Brass chandelier, l i lh Cent . Messingleuchter. 17. Jahrh. runda droppskålar. H. ungefär 35 . 1600-t. En dito i långhuset; donationsinskr. m ed årtalet 1876. Ett parlju ssta kar av tenn m ed rund, högbukig fot, högt skaft med vid droppskiva . H. 28. 1600- 1700-t. Bland t e xtilier : ett par ko ll ekthåvar med skinnfodrad pung av mörkröd sammet och fäste av målad metall med klocka. Skaftet av svarvat trä med knopp av ben och :målad donationsinskr. med 1765. I G. F. är depon erad en vävnad (inv. nr C 38), som klätt knäfallspallen nedanför altarskranket (fig. 347). Flamskvävnad med blommor, frukter och blad mot svart botten; skinnfoder; 1600-ts slut eller 1700-ts början. L. 585, B. 53. Vid Vrs. 1754 omtalas >>en lång dyna för altardisken, nyligen skärrid av P et er .Sartorius>>. Ett bord av furu i sakristian m ed oval skiva och kontursågade ben, 1700-t:skaraktär. E n enkel furustol av 1600-t:styp. Två andra av samma material ha rygg med vertikala .ribbor och .tillhöra den sengustavianska allmogestilen. H. 98. Två hällar i bildst e nsform m ed runskrift, som förut varit lagrade på kyrko­ gården finnas nu i G. F. Inskrifterna, som handla om p ersoner av samma familj , lyda ii översättning: 318 HALLA TING 11 Fig. 347. Dyna Li ll knäfall spalle n v id altm:skran kel. F l a m s~vävnad. 1600-ts slu t el. 1700- l s borJan. Dep. 1 G. F. Foto G. L Kissen Hi r d e n Kni efall an der .\ltarschrnnk e. E nde des 17. Jalu·l1. od e rAnfa ng d es 18 ..Jnhrh. Tapcstr~' cm·erinl'( of hassock al a ltar rnil. End of 17th Ce nt. or beg innin g of 18th . Cen t. GR:\ VSTEKAR KLOCKA På den fö rsta: Rodvisl och Rodälv, dessa m akar läto r esa stena rna över sina tre sö ner: denna över Rodfos. Honom sveko valackerna då han var i utfärd . Gud hj älpe Rodfos' själ. Gud svike dem som honom sveko. 1 På den a ndra : Denna efter Liknat (?). Han dog i Vinda u. Två ?ystrar överlevde de t re bröderna. Roald (?) och Rodgot, Rodar och Torsten de äro farbröd erna (de tre bröderna). 2 l) G ra v häll av kalksten av Karl Kryptmästare omkr. 1140 med framstä llning i låg relief av ett kors; ovanför dess armar synas två fåglar, nedanför armarna två vingade drakar; stenens ena lå ngsida geom etriskt ornerad. P å huv udä nda ns kant en orant omgiven av två fåglar. A v runinskriften på korsets tvärarm synas endast fem runor R: OK: H - . I ste nens högra kant A F. Korsets längssta m har spå r av en urspr. upp­ höjd fram ställning, som senare avbilats. L 176, B 65. Tj. 16. Nu i G. F. (Fig. 348). 2) Inna nför kordörren ligger en textlös grav hä ll m ed bladsmyckat ringkors på t rapp­ stegsfot i p latt relief, svag t trapezoidal. 185 x 118; 103. 3) En likaledes textlös gravhäll m ed ristat latinskt kors m ed en svastika i armarnas. skärningsyta och m ed ristad ka ntbård. 200 x 90; 87. Ligger mitt i koret. I koret ligga fl era 1600- och 1700-talsstenar, bland vilka särsk ilt märkas de två t ill­ hörande kyrkoh erdar i Sjonh em, 1705 och 172 1. I magasinet två likb åra r daterad e 1722 resp. 1800. Den senare m ed sk ulptera de hu­ vud en och ornam ent. Inskriftern a på kyrka ns end a k lo c k a äro så förstörda av kimnin g, att någo n sam­ manhängande m enin g ej k a n åt erfinnas. A v in skr. på s. sida n fra mgår emellertid, att klockan är omgjuten å r 1755 av klackgjutaren Gerhard Meyer (el. y.) i Stock holm. Diam. 66, H. med krona 58, utan krona 47. Ri n g klubb a i G. F. m ed å rtal frå n 1751 till 1791 (inv. nr C 3974). 1 2 SvEN B . F . JANssoN i Bok en om Go tl and I, 1945: s. 14 9 f. G. F. HA NDKATA LOG . SJONHEM'S KYRKA 319 " Fig. 348. Gravhäll av Karl Kryptmästare omkr. 1140. Skala 1: 20. Uppm. Arre Essen 1915. Grabstein um 1140. Tombstone, about 1140. SAMMANFATTNING AV SJONHEMS KYRKAS KONSTHISTORIA l. stenkyrkobygge begynnes med ett kor (fig. 349 a) en!. projekt för hela kyrkan, rekonstr. i fig. 349 c. Piscina av Hegwaldr bevarad (fig. 337). Omkring 1130. Detta möjl. av Hegwaldr byggda kor är nu helt försvunnet. II. Långhus bygges, möjl. av I-Iegwaldr Posthumus omkr. 1165 (fig. 349 b): en dopfunt av denne mästare är bevarad. N. och v. murarnas grund är iakttagen under nuvarande långhus. III. Tornet skulle nu egentligen, en!. projekt i per. I, byggts med ö. muren ridande på läng­ husgaveln. Nu, omkr. 1200, kom en helt ny ledning: en cistercienser-lekbroder, •>Veckkapitälmäs­ taren•> kallad, byggde sitt torn utanför kyrkans v.-gavel och höjde det till omkr. 27 m, d. v. s. 80 gr. f. 26,4 m. Härmed var Sjonhems kärnkyrka fullbordad (fig. 349 d). IV. Nytt stort kyrkobygge börjas i ö' ergångsstil med koret (fig. 349 e), varunder gamla kyrkans läng­ hus utgör gudstjänstlokal. Endast koret behöver rivas. Tills vidare står nya koret utan triumfbåge och valv. Ledningen är nu inhemskt gotländsk. Man mäter med det nationella måttet och kyrkans total L. blir 27,7 m = 100 St. f. Omkr. 1230. V. Nytt länghus i unggotisk stil (fig. 349 f). Nu muras triumfbåge, nu välves kor, länghus och torn. Genom sina valv påminner kyrkan om S. Nicolai i Visby. Gamla tornet bibehålles, en påbygg­ nad (som fig. 349 g) var säkert planerad, men blev aldrig av. Kyrkan kan dock sägas bilvit fullt färdig­ byggd vad det inre angår, men exteriören har förblivit ofullbordad. Fönster med glasmålningar av Mellersta Dalhems-skolan, tro!. i hela kyrkan, bevarade endast i korets ö.- fönster (fig. 333 f). Allt omkr. 1250. VI. Predikstol frän 1600-t:s mitt eller något senare (fig. 331). Gravstenar över kyrkoherdar, slutet av 1600-t., början av 1700-t. VII. Inredning: predikstolens målning, bänkar, läktare m. m. silver, sakristiemöbler, ringklocka, huvudsakligen 1740--80-t. VIII. Sakristia tillfogades 1818. IX. Restaurering 1936 med borttagande av mögelskadat golv, och med ny målning av inredningen i anslutning till den urspr. Grunden till kärnkyrkan blir delvis blottad och uppmätt. = 320 HALLA TING ZUSAMMENFASSUNG I. Steinerner Kirchenbau wird mit dem jetzt vonständig verschwundenen Ch or eingeleitet, wahrschein h ch ohne Apsis (Abb. 349 a). Von der Einrichtung ist ein e reich skulptierte Piscina von Begwaldr erhalten (Abb. 337). Um 11 30. II. Langhaus wird zugebaut (R ekons tr.-skizze fig . 349 b). D as Funda­ b. J ment ist teilweise erhalten (Abb. 323) . Von der Einrichtung ist der Tauf­ stein erhalten, Arbeit von Begwaldr Posthumus um 11 50. Damaliger Zu­ stand der Kirch e ist in Abb . 349 b versuchsweise rekonstruiert. III. Turmbau, zuerst so projektiert, dass er mit seiner Ostmauer auf der Westgiebelwand des Langhanses gebaut werden sollte (wie in Abb . 349 c d argest ellt), wurde aus Sicherheitsgrilnden ganz auf eigenem Fundament c. v errichtet (Abb. 349 d). Cisterciensische Leitung, hier Anonymus •>Falten­ k apitäl-Meisten genannt (vgl. Abb. 327). Schönes Turmgemach mit zier­ Iich er Lichtöffnung (Abb. 328). U m 1200. Biermit ist die ältere Kirch e von Sjonhem vonständig fertig gebaut. Der Turm ist im Grundriss gleich dem ursprilnglich projektierten, nur etwas nach W. hin verschoben, und dem annähernden gotischen Geschmack gemäss, höher, ungefebr 80 gr. F. IV. Grosser Neubau, wird mit dem Chor im Obergangsstil begonnen (Abb. 349 e). vVährend der Eauzeit wird das alte L anghans zum Gottes­ dienst b enutzt, nur das Chor brauchte abgerissen zu werden. Bis auf d. v 'Veiteres bleibt der neue Chor ohne Triumphbogen und Wölbung, Die Bauleitung ist jetzt national-gotländisch. Man misst j etzt wieder mit dem Nationalmass und die Gesamtlänge d er Kirche wird 27,7 M. = 100 Stånga Fig. 349 . a-d . Kyrkans tillväxt. Skala 1: 1000. Fuss. Um 1230. a - d. Bauentwicklung der V. Neues Langha us um 1250 in frilhgotis ch em Stil. Triumphbogen, Ge­ Kirche. wölbe im Chor, L an ghau sund Turm (Abb. 349 f). Der al te Turm wird bei­ a -·-d. Growth of the church . behalten, eine Erhöhung (wie Abb. 349 g) war sich er projektiert, wurde jedoch nie ausgefilhrt. Biermit ist die Bautätigkeit des Mittelalters an der IMittleren Dahlhemsschule•>, nur in den 0.-Fenstern erhalten. (Abb. 333-334). VI. Kanzel, Mitte des 17. Jahrhunderts oder etwas später (Abb. 331). Pastoren-Grabsteine vom Ende des 17. oder Anfang des 18. J ahrhunderts. VII. Einrichtung: Bemalung der Kanzel, n eues Gestilhl, E m pore u. s. w., Silber, Sakristeimöbel, Gloeke - alles grösstenteils aus den Jahren 1740- 80. VIII. Sakristei wird 1818 zugebaut (Abb. 326). IX. 1936 Restaurierung, Wegnahme des schwammbeschädigten Bodens, Neumalung der Einrichtung a uf der Grundlage der ursprilnglich en. Das F unda m ent d er alten I>kyrko­ gårdsplanken wara af Trä och behöfwa Reparation, hwilken ock Sockenmännen lofwade besörja; men förmantes och uppmuntrades af Praesule att i stället för träplanket efter hand uppsätta stenmur ... >>. Detta skedde också, efterhand, och mur omslöt hela om­ rådet intill 1893, då den revs i s. hälften av området för att användas som grund i ett nytt skolhus. Kyrkogården kantas av lövträd, varom talas i PROT. 1863; dessförinnan funnos >>inga planteringar». - I skolträdgården ö. om kyrkan står en ruinkulle, vari skönjes ett rektangulärt rum med utgång åt v., rummets kortsida, kanske en rest av den medeltida prästgården? 'L å n g h u s och k o r med a b s i d byggdes först, härtill anslöts senare ett t o r n i passande KYRKOBYGG­ NADENs HU­ skala, av slät pelareform. Korets ö. avslutning förändrades från en halvrund absid VUDDELAR (fig. 375) till en raksluten ö. sakristia 1852- 53. Viklau äger en dopfunt (fig. 371) från omkr. 1130-40, vilket också kan förmodas vara datum för korbyggnaden, tro­ ligast åt 1140 till. Långhuset möjl. omkr. 1170, tornet 1249. KYRKO­ GÅRDEN Lageplan. Plan of site. .,Fig. 352. Situa­ tionsplan. Skala 1: 3000. Uppm. A. Edle. KOR OCH L..\NGHUS Den smala skråkantsockeln är till profil och nivå fullkomligt gemensam för kor och l å n g h u s, men dock icke huggen i gering i den ingående vinkeln mellan dessa bygg­ nadsdelar. Fasaderna bestå av huggen sten i oregelmässigt förband. Absidens buktade sockelstenar äro delvis bevarade i en murtrappa i sakristian, andra fasadstenar från absiden ha iakttagits i kyrkogårdsmuren. De med bruk överstrukna övre skikten i murarna markera en förhöjning av 1852--'-58. - Om det stora rundbågefönstret med indelning av trä på långhusets s.-fasad, meddelar ST. PROT. 1862 ett beslut: >>fönster­ luften utvidgas likformigt med det på norra sidan gent motsvarande, men göras götisk stil». Denna fordran uppfylldes genom rundbågigheten! Det n. fönstret upptogs 1842 (RÄK.), även det rundbågigt. Sakristians OCh korets stickbågiga fönsteröppningar fingo sin form 1853. I det urspr. tillståndet ha fönstren varit mycket små och rundbågiga, ett för långhuset, ett för koret och ett på absiden. Bortsett från dessa olyckshändelser l är Viklau ett av de sällsynta exemplen på en bibehållen prffigotisk kyrka på Gotlands landsbygd. Den egentliga kyrkan är, ehuru byggd i inhemsk ledning, helt påverkad av cisterciensernas sockenkyrka-typ vid tiden för ordens första generation på ön. Klost rets inverkan synes också i de bevarade träskulpturerna {se s. 332 f.). Tornet är också ett tydligt exempel på munkarnas makt i byggnadsväsendet (jfr här s. 292, Sjonhem). 1 VIKLAD KYRKA 325 LÅN6HUS MOT V KOR MOT V a b l c o TORN MOTÖ d v Fig. 353. a) Tvärsektion genom långhuset mot V, b) Tvärsektion genom koret mot V, c) Längd­ sektion mot N, d) Sektion genom tornet mot Ö, e) Plan. Skala 1: 300. Uppm. Bo Lindwall 1939. a ) Querschnitt dm·ch das Langhans gegen W.; b) ChorQuerschnitt gegen W.; c) Längsselmitt gegen N.; d) Turm-Querschnitt gegen O; e) Grundriss . a ) Transverse section through nave towards W.; b) . Transverse section through cha ncel towa rds W.; c) Longitudinal section towards N.; d) Section through tower towards E.; e) Plan. 326 HALLA TING · · i W J s B 'l ST l f T . !fJ.. .,. l 1•• A-B . j ·f··' !-"--"· t / / l \ \ \ l l Il l / / r l l ±J l JP/._ f l i~. .~. i.~. t.~. r.~. t.~. r.~. i.~. l.~. !.~. !.~. i_ _ _ ..,.-.=-"' ....·""2>'-=----".1.'--:..--....J'T ~. ' ~~tf'--. . Fig. 354. Ritning på tillb yggna d av sakri sti a i Ö av Ludvig Hedin 1852 . I B. ST. Zeichnung des Sakristei-Anbaues im O., 1852. Design of vestry a dded to th e E ., 1852. VIKLAD KYRKA 327 Fig. 355. Kyrkan från V. Foto E. Erici 1914. Aussenansicht von vV. Exterior from the W. De rundbågiga två sydportalerna med omfattning av två murhörn förefalla medel­ tida, men äro dock starkt förändrade, även på 1850-t. I långhusingången har endast ö. posten behållits i större delen av sin längd och äger den karakteristiska lutnin gen uppåt- inåt. Den v. är smalare och mera lodrät. Omkr. 6 cm ha här blivit bortbilade. Urs pr. B. torde ha varit omkr. 83 cm d. v . s. 3 St. f. ( = 83, l cm). Övre omfattningen har varit utplockad, och hela portalen har blivit förhöjd. Bågstenarna ha härvid icke kunnat fogas i rena kurvor. Angående inre omfattningen observerade BRUNIUs, att den >>är snedsmygig och har varit lågrakspetsig, m en blifvit genom förfuskning rund­ bågig >>. I korportal e n har förfarits på samma sätt innan och utan. Urspr. H. i dagern tycks endast ha varit omkr. 170 cm d. v. s. 6 St. f.( = 166, 2 cm). Vattentaken äro nu täckta med t egel, tidigare med tjärade bräder; så ännu 1858 för långhuset (sT. PROT.), 328 BALLA TING TORNET medan >>lilla långhustaket» var tegelbelagt redan 1710. Urspr. var lutningen brantare; enl. LAWEJliiRENS mått-tagning måste taken va­ rit högre än nu, men med lägre takfot. Långhusets urspr. takstolar kunna rekonstrue­ ras ur de befintliga (fig. 353 a). De gamla riorna ligga nu lösa tvärs över för att tjäna till fäste för innertakbräderna. De sneda ,urtagningarna i mitten visa på en öppen takstolstyp som i Garde, fast i enklare utförande. De forna sned­ strävorna stå nu som högben. De gam la spar­ rarna ha dels stympats till sulor, dels lagts som övre bindare. På några av sulorna ses medeltida spik (jfr äfven Balla lå nghus s. 255). G o l v e t är av trä, endast altarpodiet sten­ lagt, delvis med gravhällar. Triumfbågen och l ånghusets tornbåge äro nu vidgade ända ut till sträckm urarna men med återan­ vändande av medeltida kranslister. Triumfv Fig. 356 . KorportaL Foto E. Erici 1914. bågens urspr. B. och H. kunna vi tämligen Chorporla l. Chance l doorway. föreställa oss på grund av krucifixets mått. Långhuset har nu ett plant innertak av brunlaserade bräder (rest. 1930, tidigare vitlimmat). Korets tak är nu ett vitlimmat tunnvalv av bräder: Brunius såg det och meddelar väl efter hörsägen, att där tidigare funnits ett vanligt kryssvalv, så ock LEMKE. Man skulle väntat ett tunnvalv av sten såsom i Fardhems och Akebäcks kor (Bd I, s. 542). I v. röstet är en rundbågig öppning, som nu bildar början till genomgång till tornets l :a våning, men som urspr. vette ut mot luften. I ö. röstet är en likartad rundbåge­ glugg men med ännu högre läge, lagom till det urspr. förmodade stenvalvet. Måttstoc­ ken tycks ha varit St. f. Långhuset är 11,1 m L., d. v. s. 40 St. f.(= 11,08 m), koret kan beräknas till 20 St. f. ( = 5,54 m) en l. Lawergrens måttuppgifter. Hela kyrkan utom det sekundära tornet och utom absiden 60 St. f., med absid 70 St. f. To r n e t är byggt intill långhuset på egen grund. Sock e l n s skråkant något bredare än långhusets, fasaderna tuktade, putsade, de huggnahörnkedjorna utan putsrand. Ljudgluggarna äro rundbågiga, mittkolonnetternas kapitäl bägarblockformade. Första våningen har åt s. en prydlig liten ljusglugg, av samma form som klockhålen; alla dessa sex gluggar ha rundbågigt välvd inre omfattning. D en rundbågiga tornportalens inre omfattning var däremot, enl. Brunius' uppgift lågrakspetsig, men förändrades senare till i det närmaste vågrät form. D enna portal har liksom de i s. förstorats. Torn h u v e n s i en virvel om varandra ställda snedsträvor äro till stor del av tobaks­ VIKLAD KYRKA 329 v Fig. 357. LånghusportaL Foto E . E rici. Langhausportal. Nave doorwa y. " Fig. 358. TornportaL Foto E . E rici. Turmportal. Tower doorway. färgat gammalt furuvirke, möjligen m edeltida? Nedtill är nytt trä påsalat, varigenom en lätt brytning på huvens väggar åstadkommits och ett starkare utsprång framför murlivet, vilket säkert icke hör till den urspr . formen. Men f. ö. tycks de medeltida pro­ portionerna bibehållna. H. nära 100 St. f. ( "= 27,7 m) från golvnivån räknat. Ringkammaren t äckes av t u n n v a l v och öppnar sig med valvets hela vidd mot lång­ huset. Murtrappan börjar nu på en höjd över golvet, som motsvarar fyra trappsteg; dessa ha funnits, då ännu tornbågen var trå ng och då trappmynningen måste ha legat i tornbågens s. vederlag; denna murtrappa stiger i fortsättningen upp i spiral, vilket är ovanligt i äldre torn. De tidigaste spiraltrapporna t yckas elj est vara Klinte-tornet (Bd III, s. 316, där daterat 1231) och tornets i Eskelhem (Bd III, s. 196, omkr. 1240-50). I trappan finns en smalljusglugg åt s. Snett emot ses en med bräder stängd glugg, som nu är osynliggjord frå n ringkammaren, men vars urspr. a nbringande, då tornbågen stängde bort ljuset va r välbetänkt; i större skala k ä nna vi dylik belysning tvärsigenom ett trapphus från Tingstäde (Bd . I, fig. 158, 159, s. 156 daterat omkr. 1250) . Murtrap­ pan mynnar i l :a våningen, som genom den omtalade vackra ljusgluggen ser ut som ett bostadsrum (jfr samma rumstyp i Halla, s. 260 , Sjonhem, s. 296 ). 330 BALLA TING v Fig. 359. Interiör mot ö. Foto 1951. lnn enansicht gegen O. In tcrior t owards E. VIKLAU KYRKA 331 o/ F ig. 360. Interiör mot V. Foto A. Roland 1922. Ob servera • >Viklaumadonnans• >dåvarande sittplatsl lnnenansicht gegen W . (1922) . Bem erke die da m a lige Anbringung d er •Viklau-Madonna o. Interior towards VI/. in 1922. No tice the position of the •Vikla u Ma donna • attha t time. 332 HALLA TING Härifrån leder en rundbågig muröppning in emot långhusloftet, tidigare blickade man härifrån ned i kyrkan. Våningen täckes av tunnvalv. Klackstolens bjälkar äro inlagda i murarna, med skuren inskr. 1796. Troligen ligga de i de urspr. klackbjälkarnas hål, som endast behövt vidgas något för att mottaga dem. Tornet är genom sin prydliga fönsterglugg i l :a våningen m. m. likt Halla kyrkas torn, vilket vi kunnat datera till omkr. 1230. Tillträdet till tornets våningar skedde urspr. i Halla på ålderdomligt vis genom stege upp till en muröppning i tornets ö. vägg. Här ha vi som förut nämnts en spiraltrappa, vilket är en sen företeelse inom övergångstidens kyrktorn (jfr Klinte och Eskelhem). Viklau-tornet bör alltså vara senare än Halla. Dess strängt rundbågiga hållning förbjuder oss att gå avsevärt hitom 1240, varför det upptecknade årtalet 1249 synes väl sent som byggnadsår för tornet!, men dock ej omöjligt, med tanke på det rustikala i Viklau kyrkobygge. I äldre tid fanns ingen sakristia. 1759 talas i vrs. PROT. om dylika av sten, men för­ SAKRISTIAN samlingen lovar en av bräder. Av E. D. handl. 25/8 1852 framgår att det fanns en brist­ fällig sakristia på norra sidan, men den är bortglömd på uppmätn. Den nuvarande sakri­ stian byggdes som förlängning av koret åt ö. En ritning (fig. 354), i nåder gillad 25/8 1852, ligger till grund för denna ändring, vilken BRuNrus förtrytsamt citerar som exem­ pel på huru en gammal helgedom kan vanställas. I utförandet tillät man sig flera friheter som framgå av jämförelse. Härvid utfördes också bl. a. här ovan omtalade ml1rförhöj­ ningar och taksänkningar. UPPVÄRMVärmeledning med pannrum under korgolvet infördes 1930. Arkitekt Sven Erandel NING hade 1926 uppgjort rest.-förslag, som utfördes mellan 1930- 36. Då borttogs läktaren, bänkarna gjordes bekvämare och dess färg framtogs, nytt golv inlades och äldre inven­ tarier konserverades. INREDNING Alt a r u p p s a t s (fig. 365) av snidad och målad furu innehåller i stället för biblisk ocH LösA bildframställning en bibelvers (l Kon. 8: 28). Enl. inskr. målades den 1735; den snickINVENTARrER rades väl kort forut. Från 1853 förvarad i sakristian, uppsattes den igen på altaret efter konservering 1930. Dessförinnan utgjordes altarprydnaden av ett på muren målat citron­ gult kors med gräsgrön krans och en påhängd Kristi-svepningsduk inom en likaledes i målning framställd nisch, allt från 1853-54 och målat av en >>Herr Leutnant Ericsson» (fig. 361). Ett altarskåp med många bilder tycks tidigare ha funnits. Jfr uppgiften om 30 brända bilder i anm. s. 323. Altarringen, nu blå- och rödmarmorerad, före rest. 1936 grå. Predikstolen står på ett ännu bevarat sidoaltare i långhusets s. v. hörn. Triumfkrucifix i björk (fig. 362-364), nordfransk skola verksam omkr. 1160 och därefter. Tillvaron av denna stil på Gotland förklaras genom Roma cistercienserkloster, i vars första generation såväl franska munkar som franska lekbröder torde befunnit sig. 1 Det i TAXUSLISTAN nämnda >>1262•> är icke tillämpligt p å någon del av byggnaden. Gällde möj­ ligen någon nu icke bevarad skulptur eller muralmålning. VIKLAU KYRKA 333 If Fig. 361. Interiör mot Ö före 1930 då det på väggen målade korset (av 1853- 54) avlägs nad es. Fo to S. Erandel 1928. I nnenansicht gegen O. vor 1 930; das au[ die Chorwan d a ufgcmalte Kreuz (1853- 54) wurde damals entrernt. Interior toward s E. before 1930, when t he c ross painted on the chancel wa ll (1853-5'1) was re­ n1ovcd. D en urspr. polykromien är borta, med undantag av ländklädets silver, som delvis är bibehållet och nu kompletterat. På korsets ä ndar har fu nnits reliefer, nu bortskurna. Baksidan målad med akantusra nkar i svart på grö n botten från början av 1700-t., be­ visande att korset då varit upphängt. Också nu, efter restaureringen 1933, hänger det triumfbågen. Mado nn a-bild (fig. 366-369) skuren av lind, med ryggbräde av bok och tron av 334 HALLA TI G 1/ Fig. 362 . Triumfkrucifix, av nordfran sk skola omkr. 1160. Före konservering. Foto Alfred Triumphkruzifix, Nordfranzösische Schule um 1160. Vor d er Rcstaurierung. 1 ilson 1934. Rood, Northcrn Frcnch school about 1160. Before the restoralion. VIKLAD KYRKA 335 Fig. 363. Triumfkrucifixet fi g. 362 eft er kon serv erin g. F oto Alfred Nilson 1934. Triumphk ruzifix Abb. 362 nach d er R csln uri crung. Th e rood in fig. 362 nft cr restorntion . 336 HALLA. TING ek av samma ursprung och frå n samma tid som krucifixet.! Barnet är försvunn et. Tillhör nu St. H. M. (inv. nr 18951 ). En polykromerad kopia i gips änppställd i kyrkan. 2 SAMMA NFATTNING AV ÄRENDET RÖRANDE VIKLADMADONNAN U nd er å r 1926 väcktes för slag om re­ stam·ering av Viklau kyrk a. I samband därmed påpekades vikten av en kon ser­ verin g av den i kyrkan förv arade ma­ donnabilden, dess d åva rande olä mpli ga uppställnin gssä tt i kyrkan samt dess stora be ty delse för den svensk a konst­ hi stori ska forskningen. Då förb ättra de förvaringsförh ållan­ d en för m a donnabilden icke syntes kunna vinnas i ky rkan , framförd e arkitekt E ra ndel i maj 1 928 vid ky rkorådets och b yggnadskommitterades i Vikla n sam­ manträ de ett anb ud från Riksantikvarien att för 5 000 kr. inköpa Vikl a nmadonn an till Statens Hi stori ska Museum, dock under v illkor, a tt församlin gen förplik­ t a de sig att an vända köpesumman till kyrkans ändamålsenli ga r estaurering under sakkunni g ledning och i frä msta rummet till anordnande av värmeled- Fig. 364. Triumfkrucifixet s b a ksida m ed m ålnin g fr å n 1700-t s början. Foto Alfred Nitson 1934. Riickseite des Triumphluuzifixes mi tBcmalung vom Anfang des 18. Jahrhundert. Back of rood, with carl y 18th cent. painted decoration. 1 Både madonna och kru cifix höra t ill d en nordfran ska skol a, som ä r k änd ge­ nom sina m onumentalverk i st en: den h eli ga Annas portal i Notre Dame i Paris och madonnaportalen i Chartres-katedralens v.-fasad, båd a fr. oml\r. 1160-t. Synes elj es t h a verk at omkr. .11 40- 1190. Vi förmoda att våra träskulpturer (vilka bl. a. genom sitt träm ateri al och sin färg utgör a r ariteter av största betydelse) äro im porterade av cisterciensern a frå n hemlande t , och jämförelsevis sena, omkr. 1180- 1200 . Jfr RoosvAL i tidskriften Kult och konst 1908 s. 95- 101 och C. R. AF UGGLAs, Gotlands medeltida träskulptur, Sthlm1 915 s. 99- 191. z I ett på grund av Kungl. förord1_ 1. 17 april 1828 författa t protokoll av 1830 m eddelas a tt då bl. a. finnes •> v id chorhwalfvets slut en bjelk e h va rå Christus på korset och Maria illa a rb et a de och målade stå -•>. Inn an bilden fi ck denna plat s på trabes, tron ad e hon säkerligen på m a donnans vanli ga plats, på n. sidoaltare t i lå nghu se t s n. v. hörn. Då trabes bl ev borttagen, synes hon ha flyttats över på trabes­ bjälkens n. u pp lagslist. Underredet på hennes stol var d å borta; därför kunde skulpturen d irekt sättas på den smala listen. SÄVE BERkr-r. skri ver: »madonna, gamm al vacker upp satt å h agstenen till triumf­ bågen •> (fi g. 360) . - Mado nn ab ildens fö rsäljnin g gav a nl ed nin g t ill st ark a opinionsyttringar. Därom må fö lj and e näm nas, en l. en i A. T. A. gj ord sa mm a nfa ttnin g. VIKLAD KYRKA 337 . ~ . v Fig. 365. Altaruppsats av furu, målad 1735. Foto 1928. Altaraufsatz, Föhrenholz, gemalt 1735. Altar decoration, pine wood, painled in 1735. ning i kyrkan, i stället för den redan beslutade kaminen. Kyrkorådet och byggnadskommitterade be­ slöto enhälligt att föreslå kyrkostämman att mottaga Riksantikvariens erb judande. Detta inn efattade även en kopia av Madonnan, avsedd att förvaras i k yrkan. Detta erbjudande bekräftades skriftli gen av Riksantikvarien samma månad. Vid årets första ordinarie kyrkostämma med Vikl a u församling, d. 31 maj s. å ., framställdes det av k yrkorådet och byggnads­ kommittera de godkä nd a förslaget. Riksantikvariens sk rivelse föredrogs, och stämman beslöt med tio j a mot fyra nej att till Statens Historiska Museum för sälj a den kyrkan tillhöriga madonn abilden mot 5 000 kronor och på de v illkor Riksantikvarien föreskrivit. Sedan köpet avsluta ts, väckte detta en v iss opposition inom intresserade kretsar på Gotland och med anledning därav upp stod en huv udsa kligen i pressen förd strid härom och om d et riktiga i prin­ cipen att till ett centralmuseum sa mmanföra värdefulla konstföremål. 338 HALLA TING v Fig. 366. i\Iadonna av nordfran sk skola omkr. 11 60. Foto efter konser­ vering av H. Andersson 1929. Madonna, Nordfranzösische Schule u m 1160, na ch der Hcstaurierung. Ma donna , Norlhern French school about 1160, arter restoration. VIKLAU KYRKA 339 1/ Fig. 367. Detalj av madonnan fig. 366. Foto Alfred Nilson 1928. D e tail der Madonna Abb. 366. Detail of Madonna in fig. 366. 23-Sveriges Kyrkor. Gotland IV . ·340 HALLA TING I en skrivelse till lanel shövdin g Roclh e, av den 29 septemb er 1928, redogjorde Riksantikva rien utförligt för skälen till förvär vandet av Vikl a um adonna n. Diskussion en i sa ken ledd e 1929 till en motion i and ra k a mm aren om ut rednin g om b ättre sa m verkan m ellan R il,santikva rien och d e lokala fornminnesföreningarn a, n är cl et gäll er b ortfl y ttnin g av fornminn esmärken. iVIotion en a vst yrktes av Vitterh et sakademi en och för­ a nl edde in gen rik sd agens åt gä rd . l F ig. 368. Ma donn an fi g. 366. Foto fMe kon­ serverin g a v Gust. Sjöberg 1925. Ma donna A b b. 366 vor d er H est a miemn g. Ma donna in n g. 366 b efore rest ora tion. Innanför altarringen st år en skrift e p a ll med enkelt skuren skärm. P å den gamla vackra färgytan framta gen vid rest. 1936 står inskr. med årtalet 1755. P r e d i k s t o l e n, smyckad med sniderier i plattrelief å korg och himmel och Fredrik I:s namnchiffer, enl. inskr. av 1735. Målningen är huvudsakligen i ljusblått, guld och rött och, enl. inskr., u~förd 1735. P å predikstolen står en timglasst å ndar e av järn, krönt av en krona och hängande blad. Timglas och dess foder saknas (1751.) Numm e rtavla med snidad och målad ram, krönt av änglahuvud trol. frå n 1740 . (RÄK.) . De slutna bänkarna ha mörkbrunt ram­ verk och fyllningarna sirade med musselmål­ ningar av Magnus Möllers typ i rokoko. Kor­ bänkarna äro något högre, och det bakersta ryggstödet är infört i en grund murnisch. I en­ tablementet st år sr M. s. H l N . c . ss. 1731 l P. P . s. s. TIT. H s. s. , vilket trol. har avse­ ende både på målningen och sj älva korbänken. En korbänk gjordes av snickare Engb erg 1794 (RÄK.). Då denna beskrivning 1928 påbörjades v ar hela bänkinredningen täckt med gulbrun färg, under vilken dock den urspr. målningen var bevarad. Genom konservator Alfred Nilson framtogs och kompletterades 1936 en harmo­ nisk färghållning i mörkbrunt, ljusblått, något vitt och rött. Nu finnes ingen l ä ktare. 1775 och 1863 om­ talas läktares uppsättning i v., existerade till VIKLAD KYRKA 341 rest. 1930 och hade enkel gråmålad bröstning. Dess borttagande till stor fördel för interiörens utseende. Kammarorgeln, fr. 1906, som stod på läk­ taren, är nu inställd i n. bänkkvarteret längst åt v. Dopfunt av sandsten med figursirad cuppa av Hegwaldr Posthumus omkr. 1140 (fig. 371). Den enkla foten av kalksten, utan tömnings­ kanal, ärtiiikommen efter 1200-t:s mitt. Cuppan, som har dylik kanal, är åttkantig, utom brädden som övergår i rundel. Ått-kanten är ett tecken på inverkan från Byzantios-verkstaden (jfr dylik i Guldrupe, fig. 403). Figurrelieferna teckna sig mot en plan och förhållandevis utsträckt bot­ tenyta liksom hos Byzantios och emot bruket i den egentliga Hegwaldrsverkstaden, t. ex. på Vängefunten (fig. 490) . I det lodräta livets åtta bågfält stå följande scener: l) Marie bebådelse; 2) två kvinnliga figurer, okänd inn ebörd; 3) Marie besök; 4) Maria vid Kristi sida i himme­ len; 5) Marta och Maria sörjande sin döde bro­ der Lazarus; 6) två personer lägga locket på Lazarus' kista, på varelera siclan står ett ljus, från höjden sträckes Guds hand ned; 7) Kristus i konungslig dräkt lyfter locket av Lazarus' kista; 8) systrarna bära fram den uppståndnes kläder. Svicklarna fyllas dels av d j urbilder och remflätningar, dels av hladformer, vilket är ett tecken på att funten huggits efter det att By­ zantiosverkstaclens inflytande kunnat göra sig gällande. På bottenzonen skildras i åtta bågfält föl­ jande: l) Tronande Maria med barnet; 2) Kristus­ barnet ensam tronande, välsignande med ena handen, hållande kors i den andra; 3) en av de vise männen, pekande på stjärnan; 4) en dito; 5) en av de vise männen till häst; 6) Johannes Döparen och, troligen, >>Staffan Stalledräng>> v"Fig. 369. Madonnan fig. 366. Foto H. An­ pekande på stjärnan; 7) H erodes(?); 8) Herodersson 1929. Madonna Abb. 366. i\'ladonna in ng. 366. 342 HALLA TING dias(?). - Cuppans B. 70, inre B. 55, H. 92. Funten har i senare tid stått invid li:LOCKA predikstolen. Obs! scenerna här uppräk­ nade från höger till vänster. En a nna n d o p f u n t(fig. 370), av huggen och målad sandsten står vidlånghusdör­ ren. Halsen smyckas av fyra huvuden, cuppan av en vindruvsranka. Färgerna äro blått, rött, grönt, brunt, g uld. Utnött målad inskr., vari årtalet 1737. H. 93, 5. Diam. 58. B land nattvardsilver märkes en kalk (fig. 374) med invändigt förgylld skål och övre kant. Fot i sexpass med påsatt gjutet krucifix, nod med påsatta ä nglahuv uden. Inskr. på foten: Cura Pastaris Herlitzi A. 1749. En!. stpl av Visbymästaren Berndt Falkengrcn. H. 21. B land ljusredskap märkes en mäs­ singskrona, given 1756, i koret, samt två dito från 1863 och 1867 i långhuset. Kyrkans enda k l o ck a har denna inskr. på n. sidan: ANNO 1786 / DÅ j H: H: DR GAB : TI-IM : LYTKEM/\; "1 WAR LANDETS BISKOP j ÖW : LEUT : OCH RID : WÄLB : IJ Fig. 370. Dopfunt av sandsten 1737. Foto 1928. LARS RENH : DAHLMAN W : LANDSHÖFDING Taufbecken aus Sands tein, 1737. Sandstone fon t, 1737. j H : CARL LÖNBERG PASTOR j ?J?? STEN­ STUGORDS OCH H. HS SIXARFVE KYRCKO­ VERDER j BLEFV (sic!) IAGH TILL FÖRSAJVI. SAMMANKALLANDE ATT LOFVA OCH ;\RA TRE­ ENIGE GUDEN j OMGUTEN I· STOCKHOLM AF G: S: MEYER. Frågetecknen beteckna bok­ stäver, bortnötta genom kimning. Diam. 68. H. med krona 58,5, utan krona 44. GRAVMINNEN l) Gravsten med ristat latinskt kors på trappstegsfot. Svastika i a rma rnas skärning och nod på korsstammen. Runristning i stammen med under tvärarmen högervända och över denna vänstervända runor: >>Botvid: i: ... bo: boierm arfi>>. SXvE 93. Stenen nyligen rest mot v. stigluckans n.-sida och försedd med skyddstak. - 194 x 96 . 2) Gravsten med majuskeltext i bård kring kanterna: + ANNO: DOM I d 'r : eec :XX:/ BOTEDIS:RELICTA: BOTLEWI:QVE : OBIIT:IN:SABBO: j IIII:TEPORM: DOCE :TNITAT 5 : HIC:JA j (eR: HUMATA: BOTED: DO :BN:GTA:cui:AIA: REQESCAT: I: PACE). - Texten inom parentes nu dold av altarskranket, kompletterad efter Lm 220. »Herrens år 1320 Botedis, änka VIKLAU KYRKA efter Botlefs, som dog den 14 Juni, h är ligger Botedis begraven, för Herren väl­ behaglig, vars själ må vila i frid. > > In­ nanför t extb å rd en p å stenens övre d el, text i latinska bokstäver: ANNO 1641 S. 0LVS DAG D0DE 343 l SALIG RASMVS SJGS­ ARVE OC LEGER l HER VNDER BEGRAVEK GVD VER l J-IANS SIEL NADIG . Därund er sköld med IH S och Sigsarve bomärke G> . 249 x 148. Sprucken på tvären. Ligger intill a lta r et framför d etta. 3) N. om föregående mot n . korväggen g r avste n över ToMMEs: P EDERS 0N :STORE: VICKER död 1657. Sandsten 194 X 125. 4) U tanför n. kyrkogå rdsmuren fr ag­ m ent av sa ndst en shäll över HANs PE­ DERSEN död 1657. SAMMAN FATTN IN G AV VIKLAD KYRKAS KONSTHISTORIA I. Omkr. 1140 byggdes ett kor av sten, fa­ sadern a av fint huggn a kvadrar, li ggand e h ä ll ar om växla nd e med stående. Dopfunt av Hcg­ waldr Posthumu s (fi g. 371). II. Omkr. 30 år senar e, alltså omkr. 1170, byggs det ä nnu beståend e lån ghu set (fi g. 375 a) . Fö r triumfbågen förvä rvas ett krucifix (fi g. 363), för Maria-altaret i kyrkans n . ö. hörn en madonn a {fi g. 366), båda av nordfransk skola och an tagli gen för vä rv a de genom cistercienserna i Ro ma kloster. (Den nu fä rdi ga kullk y rkan tycks emell ertid icke byggd av en cistercienser ­ m äst a re efterso m m å tten i regel icke sva ra mot cist erciensern as •>greki ska foh uta n snarare m ot den n a tionell a foten om 27,7 cm. Byggnaden fogar sig dock fullkom li gt efter det cisterci en­ siska enkelh etsidealet.) Fig: 371. Dopfunt av sandsten m ed cupp a av Hegwaldr Posthumu s omkr. 11 30- 50. Fram st äll­ ningar: Kri stus lyfter locket av Lazarus' kista (7), Lazarus' systrar bära fr am elen upp stå ndn ~>s k läder (8), Marie bebådelse (1). På unders idan : En va nd­ rande k onun g (7). Krislu sbarne t ensamt tro nande (8), l\Iaria med Kristusbarnet (1). Foto C. R. af Ugglas 1907- 12. rus Sarg; die schwestern des Laza rus bringen die Kleider des Auferstandenen; die Verklindigung. U nt erseite: \Vallfahrender König; Thronendes Chris tkind; :\Iadonna mit dem Kind. hcbt den D eckel von Laza- Taufbecken nus mit Kuppa von Posthumus c:a Darstellungen: Sandstein Hegwaldr 11 30 - 50. Christus Sands tone font, with bowl by Hegwaldr Posthumus c. 1130- ·50. Subj ects at top: Christ rais ing the lid clothes of th e resurrected; the A nnuncia lion . Botton1: a wanderingking;Th~Chr i s t Chi Id enthroned: i\fary with the Chri st Child. o f Lazn ru s' bringing the III. Ett torn planeras av samma typ som Hall a och Sjonhem, m ed kryssvälvd ringkamm are, tunnvälvd, hög övre vånin g, som h ar fön st erartad glu gg. T ornet sk ull e rida på lå n ghu sets v. gavel, (fig. 375 b), men kom v id utförand et dock att stå på ny grund framför lån ghu sgaveln (fig. 375 c). Tornbyggets utfö­ r and e kan dateras 1249. 344 HALLA TING Fig. 372 . Dopfuntens cupp a . Framställningar: Två personer lägga locket på Lazarus' kista, Guds hand från höjd en (6), Kristus lyfter lock et av Lazarus' kista (7). På undersid a n: Vand­ rande konungar (3, 4). Foto C. R. af Ugglas 1907- 12. Detail des Ta ufbeclw n s: Zwei Figuren d en Sarg des Lazams mit dem Deckel verschliessend, H a nd Got tes: Ch ris tus liHtet d en Decke l vom Sm·ge d c.s Lazarus. Unterscitc: \'Va llfahrende Kön ige; Deta il of fon t: Two persons placing th e lid on Ln­ zarus' cofTin and the ha nd of God fr·om hcave n: Christ r::lising the lid of Lazarus' cofTin. Bottom : wandering ldn gs. IV. Ett i TAXUSLISTAN bevarat årtal 1262 kan möjligen avse någon målning, sk ulptur eller annat okänt arbete. V. E n enkel altaruppsats målades 1735 (fig. 365), skriftepall 1755, · dopfunt av sandsten 1737 (fig. 370); korbänk 1794; bänkdörrars målning i Magn us l\Iöllers rokoko stil, mitten av 1700-t.; å r 1775 uppförd es en läktare; kalk 1749; mässingskrona 1756; ringklocka 1786. - Under nyare tid, okä nt när, uppsattes ett platt innertak av trä i långhu set, ett tunnvalv av trä i koret. V I. Åre n 1852- 58 sk adades kyrkan svårt genom rivnin g av abs id en och korets förl ängnin g åt ö. med raksluten gavel. I förlängningen inredeles sa kristia; 1735 å rs alta rtavla ersattes av ett på muren målat kors. Inredn in gens vackra 1700-talsfärg doldes under brun målning. Und er 1800-t. brändes må nga medeltida skulpturer. VII. Ett orgelharmoni um anskaffades 1906. VIII. Värmeledning och inre restaurering 1926- 36. Ark itekt Sven Brandel. Då borttogs lä ktaren, altaruppsatsen från 1735 kom åter på sin plats och inredningens ursprungliga färger återställdes. VIKLAD KYRKA 345 F ig. 373. Framställningar: Maria vid Kristi sid a i himmelen (4), Marta och Maria sörjande sin döde broder Lazarus (5). På un dersidan: Johannes och StafTan Stall edräng(?) pekande p å stjärnan (4), Konun g till h äst (5). Foto C. R. af Ugglas 1907-12. Detail des Taufbeckens: Maria n eben Chri stu s in Himmel th ronend ; Martha und Maria i!u·en toten B ruder Lazarus h eweinend. U ntersei le: die Hl. Johannes und Stepha n a uf d en Stern wcisend ; König z u Pferde. D et a il of fon!: The Virgin Mary enthron ed b e­ s ide Christ in H eaven; Martha a nd Mary !a men ting their d ead hrother Lazarus-Bottom: St. John a n d Stephen poinling a t the s ta r; king on horseback. ZUSAMMENFASSUNG I. Ungefä hr 1140 wurde d as Chor a us Stein gebaut, die Fassacten aus fein geha uenen Quadern, liegenden abwechselnd mit st ehen den. Taufbecken a us Sandstein vo n 1 -Iegwaltor Pos thumu s (Abb. 371). Il. Etwa 1170, wird das j etzt no ch steh ende Langhans erbaut. (Abb. 375 a). F ur den Triumph­ bogen wird ein Krucifix erworb en (A bb . 363), fUr den Mari en-Altar in der nordöstlichen Ecke der Kirche eine Madon na (Abb. 366), beide ein er nordfra nz ös isch en Schule zugehöri g und vermutli eb dur ch Ve rmittlun g der Cisterciense r im K loster Roma a uf Go tl and ein geka uft. Die Kirche erfi.illt als Gebä ude das cist erciensische E infachheits ideal, ist doch ni cht in cistersiensischer Leit un g geba ut. III. E in T unn wird geba ut (Abb. 375 c, P roj ekt Abb . 375 b), mit kreuzgewölbter Glockenkammer, tonnengewölbtem bohem Zwischengeschoss m it fensterartiger Lichtöffnung (vgl. Sjonhem Abb. 325 und Halla Abb. 282). IV. E in e in der TAXUS· LI ST E erh altene Jahre szahl1 262 karm sich mögli ch erweise a u f ein e Kalkmalerei oder a uf eine an der e unb ek annte Arb eit beziehen. V. E in einfacher Altar aufsatz wurd e 1735 gemalt (Abb . 365); Confiteorstuhl, das h eisst ein vor 346 HALLA TING 1/ Fig. 374. Kalk av Berndt Falkengren, Visby, skänkt 1749. Foto 1928. Kclch, Gabc von li4!). Chalice, presenled in 1 i 49. dem Altarfront aufgestellter, niedriger Stuhl, worauf der Priester bei Recitation des Siindenbekennt­ nisses (• >confiteor») kniete, 1755 Taufbecken aus Sandstein 1737 (Abb. 370); Chorgestiihl 1794 ; Bemalung des Gemeindegestiihls im Rokokostil des Magnus Möller aus der Mitte des 18. Jahr­ hunderts; im Jahre 1775 wurde eine Empore errichtet; Kelch 1749; Messingkronleuchter 1765; Gloeke 1786. - In neuerer Zeit, unbekannt wann, wurde im Langhaus eine fla che innere Holzdecke eingezogen und ein hölzernes Tonnengewölbe im Chor. VI. In den Jahren 1852- 58 wurde die Kirche durch Niederreissen der Apsis und durch Verlänge­ rung des Chores nach Osten mit geradem Abschlussgiebel schwer beschädigt. In der Verlängerung wurd e die Sakristei eingerichtet. Das Altarbild von 1735 wurde durch ein auf die Mauer gemaltes Kreuz er­ setzt. Die schöne Farbenhaltung der Einrichtung im Geschmack des 18. Jahrhunderts wurde mit einem braunen Ton iibermalt. vVährcnd des 19. Jhts wurden mehrere mittelalterliche Hol gb ildern verbrannt. VII. Im Jahre 1906 wurde ein Orgelharmonium angeschafft. VIKLAD KYRKA VIII. 1926- 36 Centralheizung und innere Restaurierung, Architekt Sven ErandeL Bei dieser Gelegenheit wurde die Empore entfernt, der Altaraufsatz von 1735 wieder an den alten Platz versetzt und die ur­ spriingliche Farbengebung der Einrichtung wiederherge~tellt. 347 SUMMARY I. A stone chancel, with finely pointed ashlars, was built c. 1140, A richly sculptured font by Hegwaldr Posthumus (fig. 371). Il. About 1170 the present nave was built (fig. 375 a). A rood was procured (fig. 363), as weil as a wooden figure of the Madonna (fig. 366) for the altar to the Holy Virgin in the north-east corner of the nave. Both figures are of the Northern French School, and were probably obtained through the Cistercians of the nearby Roma Abbey. The building itself is quite in Iine with the Cistercian ideal of simplicity. III. A tower was planned, of a type similar to those at Ralla and Sjon­ hem: with a cross-vaulted bellringer's chamber and a barrel-vaulted upper chamber with small apertures. The spire probably appeared as in fig. 375 c, and the idea was to erect it with its east wall mounted upon the west wall of the nave. But for practical reasons, it was in fact built upon new ground to the west of the nave. The tower itself may be dated 1249, though the project was probably several years older (Cf. fig. 375 b and c) . IV. A recorded date of 1262 may possibly refer to a painting, a piece of sculpture or some other unidentified craft-work. V. A simple altarpiece was painted in 1735 (fig. 365). Pulpit 1753 (fig. 361), confessional stool 1755, and a new baptismal font 1737 (fig. 370). A choir-pew in the chancel dates from 1794, and the rococo painting by ~ Magnus Möller on the front of the pews in the nave, from the mid-18th c. ~ century. A loft was built in 1755. The chalice dates from 1749, the brass . f rom 1756 , th e b eII f rom 1786 . Th ere rs . a I'ttl . t y ,/ tillväxt. Fig. 375. Skala a-c. Kyrkans ch an d eIrer r e uncer t am 1 : 1000 . about the exa et date of the flat wooden ceiling of the nave, and of a barre! Bauentwicklungder Kirche. vault in the chancel. Growth of the church. VI. In 1852-58, the fabric was sorely maltreated by the pulling down of the mediaeval apse, and by the square-ended prolongation of the chancel towards the east, where a vestry was then arranged. The altarpiece (1735) was replaced by a cross painted upon the wall, and the fine colours of the 18th century interior were blotted out by a coat of brown paint. During the 19th century, much mediaeval earving was wantonly burnt. VII. An organ was installed in 1906. VIII. Restoration work: 1926-36. Central heating installed. The loft was pulled down and the early 18th century altarpiece returned to its original position. Further, the interior was repainted in accor­ dance with its 18th century colouring. b.~ 348 HALLA TING GULDRUPE KYRKA ANNEX TILL VÄNGE TRYCKTA KÄLLOR: BRUNIUS Il, S. 356. - TAXUSLISTAN med årtalet 1280. HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: P. A. SÄVES BERÄT'r., 1864, s . .284. KYRKANS ARKIVALIER: RÄK. fr. 1716; VIs. PROT. fr. 1738. Kyrkan skall vara vigd till S. Dionysius, ty •>kyrkomessa hälles på Dionysii dag, då den på en söndag infaJien (\\'ALLINS ANALECTA). I N. J. Ekdahls resor 1826 ätergives allmogens berättelser om en guldgruva under Guldrupe kyrka (en saga som uppkommit som förklaring på sockennamnet) samt en tradition om altarets relikgömma. KYRKO­ GÅRDEN KYRKOBYGG­ NADENs HU­ VUDDELAR LÅNGHUSET Kyrkogårdsmurens bukter och tunnhet tyda på sent arbete, antag!. 1800-t. Den är lagd som kallmur, dock finnes på n. murens insida spår av murbruk. Två ingångar, i s. och ö., med grindstolpar av cement och enkla järngrindar (1920). Lindar, rönnar. lönnar stå utmed muren. En murad liklucka existerade 1792.- Ett sockenmagasin stod ännu omkr. 1920 i n.v. hörnet av kyrkogården. Kyrkan fick i unggotisk tid ett nytt kor, som dock endast i måttlig grad utökade den romanska anläggningens blygsamma skala, och samtidigt sakrist ia. Det nu bestående långhuset efter mitten av 1100-t. utgör en rest av denna romanska kärnkyrka; ett till långhuset avpassat torn tillbyggdes i början av 1200-t. Torn och kor höja sig över det låga långhuset och ge kyrkan samma silhuett som de öländska klövsadelkyr­ korna. Sockeln, som på hela kyrkan är skråkantig, är på långhuset ovanligt låg. Putsen är nu överallt avlägsnad. Samtliga fasaders nuvarande tillstånd torde återgå på den stora reparationen 1873, då fogarna behandlades med cement. Redan 1864 voro dock alla fasader putsfria enl. SÄvEs teckning i Berättelse 1864, sid. 284. Långhusets omsorgs­ fullt lagda huggna stenmaterial framträder vackert på den orörda, blinda nordsidan (fig. 382); det har givetvis urspr. varit blottat. De två stora nyromanska fönstren fingo sin form 1865; dessförinnan små och fyrkantiga (fig. 377) . Enl. BRUNIUs hade det ö. blivit >>i nyare tid uppbrutet», det v. ansåg han hade varit mindre, rundbågigt, samt innan och utan snedsmygigt; detta fönsters urspr. ö. kontur är ännu delvis synlig. GULDRUPE KYRKA 349 l F ig. 376. Guld rupe k yrk a. Ex teriör fr ån SV. Foto 1928. K irch e von Guldrupe von S. \ \', Guldrupe church from S.\\'. Den rundbågiga portal en infattas av två murhörn. Dess form är endast delvis :urspr. D en har breddats och k anske även höjts. Likhet med Viklau t y dlig (fig. 383). Yttertaket är spånklätt sedan 1919, tidigare på gotländskt traditionellt sätt belagt med bräder. De urspr. yttre remstyckena av furu äro bevarade på sina platser, i över­ qmnten snidade m ed en list i repstavsform . Bj.älken når ick e fu llt fram till kormuren ·ej heller sockeln, varav framgår det gamla långhusets L. omkr. 10, 5 m d. v. s. 32 gr. f. 350 I-lALLA TING l 1twiJ 3lrn81 2r.l 15 J Fig. 377. S-fasaden. Skala 1: 300. U ppm. J . E. H awerm an 1865 . I B. ST. P la n. Skala 1:300. Efter uppm . av A . E dle 1924. I B . ST. .; Siidfa ssa d c, Grundriss . S . front e levation, pla n. GULDRUPE KYRKA 351 sKA:~ NI NG GiNOlA TD2NH MOT OSTU'•. v Fig. mot 1001Z}45 10 15M 379. Sektion genom långhuset ö. Skala l: 300. Efter uppm. av A. Edle 1924. l B.ST. Transverse section through nave to­ wards E. Langhausqucr­ schnilt gegcn O. Fig. 378. Sektion genom tornet mot ö . Skala 1:300. Uppm. J. Söderberg 1950. Turmqucrschnitt gegcn O. Section through tower towards E. , Fig. 380. Situationspla n. Skala 1: 3000. Uppm. A . .Edle. Plan of sitc. Lageplan. 352 HALLA TING KÄRNKYRKANs KOR TORNET ( = 10,56 m). Det överskjutande murstycket utgör den förlängning, varigenom det nya korbygget förenades med den gamla kyrkan, sedan det urspr. koret rivits, och det nya byggts upp ett stycke ö. om gamla triumfbågen . I långhuset brädgolv (resta ur. 1875). Den urs pr. triumfbågen blev riven, då gotiska koret byggdes. Tornbågen är rundbågig, vederlagslisterna ha karnisprofil; trol. är denna båge från början slagen för att utgöra ingång till och uppbära ett v.-torn; när tornet sedan byggdes skedde det dock på helt egen grund och alltså med egen tornbåge. Långhusets innertak är nu en plan träplafond från nyare tid. Därovan finnes bety­ dande rester av den urspr. takstolen. Alla riorna ligga kvar, och de i dem befintliga ur­ tagningarna visa att sparrar och högben suttit ungefär som i Garde långhus. En i kon­ struktionens mittlinje löpande styrplanka är bibehållen. En kraftig köl i mitten av dess bottensida faller in mellan riorna och låser takstolssystemet. Analogierna för lång­ husets datering äro icke så omedelbart givande. Men genom den datering, som kommer att givas åt kärnkyrkans kor, kan långhuset få en bestämning. Det har nämligen samma förband i fasaderna, som det gamla koret tycks ha haft: stående kvadrar i en viss bland­ ning med liggande, alltså Byzantios' teknik av italienskt urspr. Det leder till c. 1160. Men portalens likhet med Viklaus leder till århundradets slut - alltså omkr. 1180. Det gamla koret är som sagt rivet, men något av dess material kan ännu iakttagas. Den huggna stenen i nuvarande korfasaderna hör till större delen dit, den nuvarande sakristians so c kel var gamla korets och sakristiedörrens omfattning (fig. 397) var urs pr. korportaL Dess tympanon kantas av en rundstav och därinom ses spår av en relief­ framställning, som huggits bort; genom jämförelse med sakristie-ingången i Väte (Bd III, s. 284), ett klart Byzantios-arbete, kan nu den gamla Guldrupe-portalen dateras till mitten av 1100-t. och tillskrivas Byzantios. Kyrkan äger också en Byzantios-funt, som snarare hör till verkstadens senare produkter, och då det förefaller sannolikt att de båda Byzantios-arbetena tillkommit på en gång kan >>omkr. 1150>> accepteras som invigningsdatum. Nu bruka Byzantios-kyrkorna glänsa med figural fasad-dekor men därav är intet bevarat i Guldrupe. Det kan bero på att ingen av de kanske befintliga relieferna passade den unggotiska kor-byggmästaren, eller helt enkelt på ekonomiska förhållanden i den lilla Guldrupe-församlingen. Grundmurar för· gamla koret ha ännu icke anträffats. Sannolikt hade planen den vanliga formen: en kvadrat absid. Att döma av långhusets L. och i analogi med proportionerna i Akebäck (Bd I fig. 622) torde korets fasad-L. varit omkr. 6 m, varav omkr. 4 på egentliga koret, 2 på absiden. Tornet står stumt mot långhusets v. vägg. skråkantsockeln är högre och brantare än långhusets, stenmaterialet är tuktat, hörnkedjorna huggna och utan putsrand. Urspr. bar putsen alltså begränsab kamformigt som i Ala (Bd IV:4). I 1:a våningen finns i v . en rektangulär ljusöppning och i s. en annan liten rundbågig, alltså samma slags ljustillförsel som i tornen i Halla, Sjonhem m . fl. i 1:a våningen . Den något indragna översta våningen har i s., ö. och v. två rundbågiga ljudgluggar, på n. sidan däremot endast en. Principalbågarna äro av omväxlande tegel och kalksten utom i s. sidans v. + GULDRUPE KYRKA 353 v Fig. 381. Exteriör fr å n Sö. Foto omkr. 1900. Aussena nsich t von S.O. Exterior from S .E. klockhål, som är helt av t egel (fig 384 ff; jfr Halla, s. 258, Sjonhem, s. 292, Ganthem, s. 226· samt Träkurnia kor, Bd III, s. 30 f., omkr. 1220). P å kyrkogårdsmuren ligga två kapi­ täl eller baser till klockhålskolonner, stymp a d kon-form . Ingången i v. infattas av kolon­ ner med veck-kapitäl utan täckplattor (jfr Sjonhcms tornportalkapitäl, fig. 327, av 354 HALLA TING " Fig. 382. Exteriör från N.V. Foto 1928. A usscnansicht von N .\\'. Exterior from N.W. 1230 samt Stånga kor, Atlin gbo korportal, Eskelhems n. tornportal, Bd III, fig. 126, 227). Enl. RÄK. 1773 förfärdigade Thomas suderbys i Wenge kyrkodörrarna. Tornet krönes av en brädklädd, tämligen lågspetsig spira. Denna är av särskilt in­ tresse. På dess virke stå nämligen runor, angivande vissa delars läge och avsedda till ledning vid uppsättande av spiran.l Runorna skulle enligt prof. Otto von Friesen icke kunna vara äldre än 1200-talets mitt. Huru än därmed förhåller sig, synes det nu, eft er erhållna nya erfarenheter om tornens proportioner på Gotland, att i varje fall spirans form och skala är åtskilligt äldre. Där­ med bör det förhålla sig sålunda . L-beräkningar den, att trianguleringens A) I början av 1200-t. var principen för torn-I1 R unorna uppmärksammades och publicerades av fil. dr ER IK BoHRN tillika med en värd~fu ll redo­ görelse och uppmätning av sp iran i Fornvänn en 1938, s. 155, där även professor OTTO voN FnmsENS ut­ låtande om runornas art och ålder anföres s. 163. Sedan behandlat som arkitekturhi storiskt dokument i Fornvännen 1938, s. 273 av J. RoosvAL, Kronologi och metrologi på Gu ldrupe kyrka. GULDRUPE KYRKA 355 v Pig. 383. Långhusets S-porta!. Foto J. Roosval. Sudportal des Langhauses. S. doorway of nave . 24 - Sveriges Kyrkor. Gotland I V. 356 HALLA TING F ig. 384. Tornet med ljudgluggar fr å n SÖ. Vänstra kolonnetten (hela) och högra kolonnettskaftet nya. Foto 1950. Östlichc Schaii-Lucken d es Turmcs, mit restauricrten Kolonnen, Basen und Kapitellen. E. windows of tower, showing rcst01·cd shaft s, base,. a nd capita!. Fig. 385. Ljudglu ggarna på V-sid an. H elt nya kolonnetter. Foto 1950. \:Ves tliche Scha llLuckendes Turmes, mit restaurierte n Kolonnen, Basen und K a pitellen. \:V. window s oftower, showin g restored sha ft s, capitals and b ases . GULDRUPE KYRKA 357 F ig. 386. Tornets S ljud gluggar. Nya kolonnetter. Foto 1950. Slidliche Schall-Lucl>drop­ par>> samt genom nedre partiets små hörnvoluter, som äga motsvari'gheter i Fröjelkorets 1 Skäl härför se RoosvAL, Kronologi och m etrologi på Guldrupe !'yrka s. 274. Förf. sökte där att ena kon sthistorisk datering med runornas enli gt Friesen. Här har efter 10 års forts atta metrologiska erfarenheter i go tlandskyrkorna denna kompromiss övergivits. GULDRUPE KYRKA 359 ~ Fig. 389. Korets S-porta! och S fönster samt medeltida trä skulpturer (jfr fi g. 400-402). Foto O. Sörling. Siiclportal des Chorcs mit Siidfcnster. sowic mittela lterliche Holzskulpturen (vg l. Abb. 400- 402). S. doorway and window of cha ncel, with mc­ diaeval earved fi gures (cf. tigs. 400- ,102). 360 BALLA TING Fig. 390. Korportalens V kapitälband. Foto 1928. 'Vestliches Kapitellband des Cho rporta ls. Series of cap ita ls on left of chance l doorway. V Fig. 391. Korportalens V smyg och hörnmuren därintilL Obs. sockelstenen. Foto 1928. '"' estlaib ung des Ch orporta ls und Teil der Chorwand . In der Mitte des 13. Jahrh. bestand die Absicht das Langhau s zu erweitern . Das Sockel-Profil wurde dia­ gona! geschnitten, sodass ei n a nderer Sockelstein sich im reellten W inkel ansebliessen lwnnte. Der Sock e l wurde jedoch nicht vollendet, da der er wähnte Er­ weiterungsplan nie durchgefi.ihrt wurde. Left jamb of cha n cel doorway and part of chancel wall. In the mid-13th century, the intention was to wielen the nave. The socle-stone in the picture was c ut on the splay, sothat it could join anoth er at right­ a n g les. The socle h owever was not completed, because the above-mention ed building programrue was never accomplished. GULDRUPE KYRKA 361 J Fig. 392. Korportalens ö kapitälband. Foto 1928. östliches Knpitellband des Chorporta ls. Series of capitnls on right of chnnccl doorwny. ö. och s. (Bd III, sid. 356, fig. 419). Ö.-muren har en staplad trefönstersgrupp samt en mindre vindsglugg. Korportalens (fig. 389ff) smidiga och på samma gång kraftiga växt skulle göra sig mera gällande, ifall omgivningen vore putsbehandlad; de yttersta murhörnen skulle då framträda som grå pilastrar. Korfasadens höga sockel är tydligtvis regelbundet avskuren för att låta den sirliga portalen sjunka in i muren; märk att fasadsockelns nedre del är i ett och samma block som en portalsockelsten! Detta tekniskt omsorgs­ fulla och konstnärligt beräknade förband visar att portalen är gjord för och insatt i sin plats samtidigt med korbygget f. ö. Bland de attiska kolonnbasernas uppåtvikta hörnblad se vi en variant, där två stjälkar förena sig till ett uppviket blad (jfr 'arr­ landa, fig. 136). Kapitälbanden äro smyckade på växlande sätt; på ö. sidan uppväxa platta, stundom trestrimmiga stjälkar och förenas, två och två, i ett nedåtriktat musselformat blad. Vissa stjälkar som mötas bliva genom uppslitsning flätad e i varandra, enl. gammal­ nordisk flätverkstradition. (Jfr drakarnamentiken i Dalhems huvudportal, fig. 191 och sakramentskåpet i Halla, fig . 308). På v. bandet äro bladen något mera naturlika och delvis uppåtväxande; här finns i själva bladformen likhet med ö. kapitälbandet i Fröjels korportal; kapitälbandet ha ingen särskild täckplatta, det översta partiet som för ögat ter sig som en dylik är i själva verket den rätvinkliga övre delen av ett bägarblock­ kapitäl, vars hålkälformade undre del ensam sirats med växtornament. Vi ha här med andra ord en från övergångstiden välkänd kapitälform, vilken endast genom spänstig­ heten i växtstjälkarna och deras begränsning till den konkava ytan fått en unggotisk 362 HALLA TING { Fig. 393. Interiör mot V. Foto S. A. Söderholm. B.ST. Innenansicht gegen ·w. Interior towards \ V. hållning. Jfr S. Lars, S. Nicolai och Brudportalen vid S. Maria i Visby, där ornamen­ tiken täcker även bägareblockets övre del! Tympanon är fyrpassigt utskuret, men de båda översta inskärningarna förena sig nära nog till en halvcirkel, erinrand e om den trebladiga konturen på fönstret. I utvecklingen av tympanonkonturer tillhör detta samma grupp som Hall långhuspor­ tal (Bd II, fig. 97, >>Omkr. 1250--60>>), Hangvar långhusportal (Bd II, fig. 115, > >Omkr. >), Elinghems långhusportal 1250 >>), Hute s. långhusportal (Bd II, fig. 62, > omkr. 1245 > ), Fleringe tornportal (Bd II, fig. 81, >>1260-t. >>), Othems s. lång­ (Bd II, fig . 133, >>1240>> >omkr. 1240­ husportal (Bd II, fig. 214, > > omkr. 1265>>), Bogekorportal (Bd II, fig. 199, > 50>>) . Guldrupe står i början av utvecklingen genom att kvarbliva vid nästan trifolie­ artad form. Dateringen bör följaktligen stanna vid omkring 1250. Vattentaket är spånklätt omkr. 1919, det var tidigare lagt med bräder på tradi­ GULDRUPE KYRKA 363 Fig. 394. Interiör mot Innenansicht gegcn O. nach der Restaurierung. ö . Fo to 1950. Interior t owa rds E . a rter rcstoration . tionellt gotländskt sätt (teckning av tillst å ndet 1872 i ATA): detta gäller alla vat­ tentak. Altarpo diet och dess trappst eg äro täckta a v kalkstenshällar, g o l v e t i övrigt a v furu­ bräder, inlagda 1873. Tr iumfb åge n, som i sin övre del visar växling mella n olika stora och likaså mellan olika färgade stenar, är spetsbågig. Anfangslisterna äro profilerade med hålkäl och platta. De inlagda kolonnetterna och rundstavarna ha motstycken i Barlingbo, Fröjel och Öja (omkr. 1230-50). Valvet i tältkonstruktion höj er sina sköldbågar över sträckmurarna , så tydligt, att vi måste a nse det sekundärt. 364 HALLA TING Fig. 395 . Tympanon till sakristiportalen, som tro!. urspr. varit prydd med en reli ef. Foto 1950. Tympanon des Sakri~teiportales, das vermutlich ursprlinglich mit ei n em Relief verziert war. Tympanum of vestry doorway. Origina lly, i t probably bore a earved relief. För Guldrupe har TAXUSLISTAN årtalet 1280. Korets egentliga bygge dateras genom portalen till omkr. 1250, men då saknade det ännu valv, det är alltså berättigat \ att acceptera 1280 som datum för välvningen och därmed för kyrkans fullbordande . SAKRISTIA sakristian är byggd i samband med det gotiska koret, den låga socke ln är som sagt övertagen från kärnkoret. I ö. väggen sitter ett litet rektangulärt, utåt och inåt sned­ smygigt fönster (fig. 396) med enkelt järngaller - en lod­ rät stång korsad av tre snedställda stavar. Sakristiein­ gången från koret är redan nämnd såsom urspr. tillhöran­ V Fig. 396. Fönster i sakristians de kärnkyrkokoret. Betäckningen är ett kupolartat tält­ Ö-vägg. Teckn. efter J. Åberg. A.T.A. valv. F enster in d er OstWindow in E. Efter korets uppförande omkr. 1250 såg församlingen wand derSakris le i . wall of ves try. \ \ ( GULDRUPE KYRKA 365 F ig. 397. s akristians portal och sakramentskåp i koret s N mur. Foto E. Erici 1915. Nordwa nd d es Chores mi t Sakristeiportal und Sakramcntsschrank. N. wall of chancel, with vestry doorway a nd sacram e nta l c upboa rd. 366 HALLA TING o/ Fig. 398 . Ekplankor fr å n trä­ kyrkan med rik dekor i platt­ relief. På den högra ses Sigurd Farnesbanes svärd nedifrån tränga in i drakens go m. 1000­ ts m itt. Nu i G.F. Foto J. W. Hamner omkr. 1900. Geschnitze Eichenplanken vo n det· Kirche aus der Mitte des 11. Jalu·h. Rechts: Das Schwcrt Si­ gurd Fafnesbanesdringt von u n ten in den Racl1cn des Drachens. earved oak planks from the mid­ 11 th century church. To the ri ght: S igurd Fafnesbane's sword pierces the roof of the dragon's mouth. GULDRUPE KYRKA 367 f l ~ Fig. 399. Detalj av sakramentsk åpe t i N kormuren, 1200-ts mitt. Teckn. av J. Åberg, A.T.A. Detail des Saln·amentsschrankes in der Nordwand des Chores. Mitte des 13..Jahrh. Detail of sacrumenta l cupboard in r--:. wall of c ha ncel. Mid-13th cent. framåt emot en kommande byggnadskampanj, som skulle innebära ett nytt långhus, MODERATION i skala passande till koret; sockelutriktningen, som vi observerat, bevisar att detta var r DEN aonsKA avsikten. Det blivande långhusets L var redan bestämd; det skulle nå fram till det oMBYGGNA­ DEN existerande tornet, som skulle fortsätta att fungera. Att så var meningen sluta vi av kyrkans totala L.-mått efter nya korets tillkomst: 100 St. f., ett idealmått, som givetvis icke uppstått av en tillfällighet. Då äldre kyrkor vid förstoring bibehålla kärnkyrkans torn, brukar detta förhöjas för att passa in i den nya helhetens stil och mått, så t. ex. i Ekeby (Bd I, fig. 508, 509), där nya I-L-måttet, de nya kloekgluggarnas spetsbågar, spetsiga rösten och den spetsiga spiran omskapa den gamla tornkroppen t ill gotisk modernitet. Inget tvivel om att så också var meningen att framgå i Guldrupe: nytt långhus skulle upp och · stentornet skulle höjas just som i Ekeby. Fig. 414 f. 368 HALLA TING V Fig. 400. S. Olof, eksk ulptur 1200-ts sl ut. N u i G.F. Foto G. Sjöb erg 1925. St. Olof, Eiche, E nd e des 13. Jnhrh. St. Olof. Onk, e nd of 13th cent. GULDRUPE KYRKA 369 Därav blev nu intet. Den enda komplettering i det omkr. 1250 påbörjade gotiska nyda nandet, som man mäk­ tade, var koret s välvning, här ovan förl agd till 1280. Kort därefter kom kriget mellan Visby och landssocknarna med de sistnämndas nederlag 1288, vilket måste medfört de­ pression. De stora nybyggnadsavsikterna läggas åsido. Det gamla långhuset får stå kvar med sitt torn och Guldrupe kyrka förblev intill våra dagar i nästan samma blygsamma storlek som i 1100-t:s första stenbygge, men dock på ett smakfullt sätt förenande unggotikens och den romanska tidens former. Uppvä rmning genom kamin från 1924. En viss sollersten betalades 1796 med 11 daler >>för kyrkafönstrens förfärdigand e med glas >>. Då torde de m e­ deltida glasmålningarna försvunnit. Målaren Nohrborg utförde 1779 >>guardinen för altaret» d. v. s. draperimålning på ö. muren. I G. F. förvaras två ornerade e kplankor (fig. 398), som måste tillhört Guldrupe gamla träkyrka, där de bildat J Fig. 401. S. Olof (jfr fl g. 400). Foto G . Sjöberg 1925 . portalomfattning. De äro smyckade med runstensorna­ St. Olof, vgl. S t. Olof. Cf. fi g . Abb . 400 . 400 . mentik; på elen ena kan urskiljas en framställning av Si­ gurdssagan i en slags hieroglyfisk förkortning. Ett svärd ses nedifrån stucket in i en drakslinga. Svärdet utgår ur en halvcirkel, som bet ecknar den grop på drakens väg, där Sigurd lagt sig på lur och varifrån han stack svärdet i draken, då denna krälade fram över Sigurds gömställe. Ornamentiken visar likhet med Hemseportalen och Ardrestenarna och torde tillhöra 1000-t:s mittl. Den bredare plankan skadad i övre vänstra hörnet, båda plankorna upptill förkortade. Ha i senare tid ingått i Gulclrupe nuvara nde st enkyrkas bänkinredning. l) H. 195. B. 33. 2) H . 195. B. 53. Sa kram e ntsk åp i n. kormuren med snidad front, samtidamedkoret(fig.397,399). Altarets skiva har en hålkälad profil och är märkt med fem otydliga ristade kors. På s. gaveln är en trattformad piscina infälld; på framsiclan är en relikgömma utsparad, stängd ·genom en stenskiva, å vars mitt ett Andreaskors är uthugget. Däruti anträffad e Säve och sedermera Brunius en nu i G. F. bevarad, svarvad, rödmålad ask med lo ck. Den innehåller benskärvor, en linnelapp . två röda sidenbitar och, fästade vid var och en av dem, två pergamentsremsor med inskr.: De sancto vocifero confessare och De sancta legione thebeorum et m artyrum = av den helige bekä nnaren Vociferus (som vi icke kunnat finna i tillgängliga helgonförteckningar) och av t ebanernas och martyrernas 1 UPPVX.RM­ NING GLAs­ MÅLNINGAR 1\IURALi\IÅL­ NINGAR THXKYRKA INREDNING ocH LösA INVENTARIER E . E im OFF, Svenska stavkyrkor. Sthlm 1914- 16. Ses. 132-138. 370 HALLA TING legion, (d. v. s. de 10 000 romerska soldater som efter övergång till kristendarneri skulle lidit martyrdöden). Altarprydnaden består i ett enkelt kors av trä med Guds lamm vid foten (en!. beslut i ST. PROT. 1875). En!. HILFELINGS JouRNAL 1801, s. 104, var altartavlan då >>den simplaste ... på Gothland af Träd. Christus Crucifixus, midtpå målad, utan vidare ornamenter eller årtal». Kanske den målning, som 1743 honorerades med 2 daler till må­ laren soldaten Trotte Furstedt? Enkelt, vitmålat altarskrank. I G. F. bevaras följande h e lgonbild er av ek. l) Tro­ nande S. O l o f, ett utmärkt arbete av samme unggotiske skulptör, som snidat det äldre triumfkrucifixet i Hamra. 1200-t :s sl ut, kanske 1280?1 Tämligen välbehållet. Spår av urspr. polykromi. Helgonets underarmar, trollets huvud m. m. saknas. T otal H. 94, B. 58 (fig. 400-401) . 2) Stående biskop av Biskopsmästaren omkr. 1330 - 70. 2 Total H. 81 (fig. 402). Predikstolen är av sen 1600-t:s typ, köpt 1776 från Vänge kyrka, målad av Nohrborg 1779, försedd med himmel 1793, mörkbrunt målad på 1800-t. Eftersom målning å predikstol omtalas 1743, fanns en enklare dylik då. En skriftstols målning omtalas 1743, ny dylik 1763 (RXK.).- En numm ertav l a köptes från Buttle 1763. Bänkkvarteren i långhuset från 1700-t., på 1800-t. gulmålade. Bänkars anskaffning omnämnes 1761, 1763, 1798. Målning av 16 bänkar samt av korbänkar och annan inredning av Nohrborg omtalas 1779. På den enkla, vitmålade med halvbalustrar sirade l äk­ taren i v. står en kammarorgel, som 1875 inköptes från kyrkoherde Stengård i Fårö. Dopfunt i sandsten av Byzantios från mitten av 1100-t. tro!. samtidig med gamla korbygget (fig. 403-410). Fotens fyra framskjutande huvuden framställa vädur, människa, och två lejon. 1 ~ AF UGGLAs, Träskulptur, s. 377, Vätemästaren 1200-t:s slut; Ro osvAL, Meclelticla skulptur, pi. XXXVIII, XXXIX, Öjamästarens skola, unggo tisk tid före eller senast 1295. 2 AF UGGLAs, Träskulptur, s. 550 ser samband med Bungemästaren; RoosvAL, Medeltida skulptur, pi. LXXV, s. 107 jämför den m ed biskopsbilelen från Anga . Stehenclcr B ischof, c:a 1330- 70. A Bishop. C. 1330-70. Fig. 402. Ståencle biskop, omkr. 1330- 70. Foto C. R. af Ugglas 1907- 12. GULDRUPE KYRKA 371 V Fig. 403 . Dopfunt i sandsten av Byzantios, 1100-ts mitt. Relieferna på cuppan framställa: Två p åfåglar (1) och Simson besegrande lejonet (2). Foto 1928. Taufbecken a u s Sa n dstein von By­ znntios, Mitte des 12. J a lu·l1. Dar­ stellungen a n der Kuppa : Zwei Pfauenvögc1; Simson den Löwcn besicgend. Sandstone font by Byzantios, mid-12th century. Subjects on the bowl: Peacocks racing each other, a nd Sa1nson overcoming t h e Jion. 25-Sveriges Kyrkor. Gotland IV. 372 HALLA TING Fig. 404. Detalj av dopfunten tig. 403. Springande bågskytt t3). Foto 1928. Taufbcckendcta il: Lanfender Bogenschiitzc. Font de tail : R unning bowman . Fig. 405. Simson dödande lejonet (2). Foto J. Roosval 1914. Taufbeckendetail: Sin1son der Löwcn besicgend. Font detail: Samson overcoming the Iion. GULDRUPE KYRKA 373 Fig. 406. Variant av Simson dödande lejonet (4). Foto 1928. Taufbeckcndeta il : Variante d e r Simsonclarstellung. Fon t d e tail: Variation of Samson overcoming the Iion. { Fig. 407. Intåge t i Je­ rusalem {5). Foto 1928. Taufbeckencletail: Der E inzug in Jerusalem. Font cle tail: The E ntry into Jerusalem. 374 HALLA TING Fig. 408. Fabeldj uret Aspis galopperar bort med en männ iska (6). Foto 1928. Taufbeckendetail: Ga loppierendesFabeltier mit einem Menschen. Font deta il : Myth ical beast - an aspic­ running oii with a man . På cuppan framställas: l) två bevingade djur, 2) Simson på lejonet, 3) springande pil­ skytt, 4) liknar nr 2, 5) Kristus på åsnan mellan två träd, förkortad framställning av intåget i Jerusalem, 6) en man rider på >>aspis>>, fabeldjuret, som symboliserar synden som galopperar bort med människan, 7) ett lejon, 8) bebådelsen för Zackarias, som står vid ett altare. Funten är illa skadad genom vittring. Den måste under längre tid ha stått utomhus. Total H . 78, B . 76, rymd 55, Dj. 26, fotens H. 33. HrLFELINGS JouRNAL 1801, s. 104, säger: >>simpel . .. ehuru vel den syntes gammal, och av sandsten med usla och grofva figurer, hvilken sedan med oljefärg blifvit öfverstruken». Bland lösa inventarier märkas kalk och paten från 1796. I G. F . förvaras tre natt­ vardskärl av tenn. Ett fyrsidigt vinkär l med skruvlo ck likt Lokrume och Fröjels. Omkr. 1700. H. 21,5, (inv.nr D.C. 224).- En sockenbudska lk, troligen sydtyskt arbete. 1600-t. H. 14,3, (inv.nr D.C. 222) . - Enkel p a ten av M. Leffler, Visby, 1815. Diam. 13, 9, (inv.nr D.C. 223). Bland belysningsredskap märkas ett par tennstakar av kraftigt bukig balusterform, skänkta en!. inskr. ecl 1679 (fig. 411). En kollekttavla, nu i G. F., med ryggstycket skuret som ett gotiskt röste och med spår av gammal målning, i senare tid målat rött och grönt 1500-t(?). \t&: GULDRUPE KYRKA 375 V Fig. 409. Lejon (7). Foto 1928. Tnufbccl>Botolfar Krasse (gård i socknen) han köpte mässhake-linne itagn», SÄvE . 75. 2. (n. tornbågsstödet): willin ir : lypa : hut: iak : wil : gerra : wegin : bugu : abrrit : lik : at : ifinn : s f kulin : nn : swika : wir : bijJ : um u s : i -­ - - . >>Vilj en I ly da hur jag vill göra vägen . .. skola nu s~ika . Vi bedj a ... > >. SÄvE 77. - U nder denna inskr. nämner SÄvE nu överkalkad >>fudon> med majuskelliknande runor, alltså början av run­ raden. - Nu ej synlig. 3. (i tornkammarens s.ö . h örn): afi rnaria : gar as ia : plena. GR AYK O:-: ST l . Utanför lå nghusportalen ligger fragment av medeltida, textlös trapezo id all o ck h ä Il m ed lä ngs­ J Fig. 411. T ennst a ke skänkt 161 9. gående mittås. (50) x (91); 88. Zinnleuchlc r. Gabe Pewte r ca ndlcs lic l<. 2. Vid Bondarve n . om gamla vägen t ill Viklau von 1619. P resenled 1619. står ett ringkor s med runor i i rin gen t bidin firi : iakaubs : sial : i : a nnuhane nl~ium sum : nikuas: waah, >>b edj en för Jakobs själ . .. >>. På baksidan av korsstammen en ristning som v isar huru en man, som bilar en bjälke, bakifrå n dödas av en a nn a n man m ed knölpälL Alltså ett vägkors rest sannolikt vid platse n där mannen led >>en ond bråd död>>. Enl. LrTHBERG band då korset, den osaliga anden och b evara de vägfriden 1 • 1200-ts senare d el. Kyrkans enda klocka h ar denna inskr. p å v. sidan: ÅR 1924, r KO UNG GUSTAF v :s KLO CKA 17:E REGERINGSÅR l DÅ Wli{TOR RUNDGREN VAR BISKOP ÖVE R WISBY STIFT l OCH A. E. F. KAHL VAR KYRKOHERD E OCH PROST ÖVER l W ÄNGE, BUTTLE OCH GULDRUPE FÖRSAM­ LINGARs PASTORAT, l LÄT GULDRUPE FÖRSAMLING GJ UTA OCH UPPSÄTTA DENNA KLOCKA. j GJUTEN AV K. G. BERGHOLTZ & C~ I STOCKHOLM. - P å Ö. sidan återges Sv. ps. 260: 3. - Diam. 84, H. m ed krona 80, utan krona 61. Tidigare fanns en 1818 gjuten klo cka av Gerhard Horner i Stockholm (A . T. A.) . INSKRIFTER 1 Dylika kors behandlas i en studie av P. A. S;\ vE, Kors på Go tland , Svenska Fornminnesför­ eningens Tidskrift nr 4, år 1873, s. 1- 21. GULDRUPE KYRKA 377 v Fig. 412, 413. Ringkor s med runor och r istning som v isar hur en man dödas bakifrån av en man med knölp å le 1200-ts s. h. Foto J. W. Hammer 1923. R ing cross, with runesa nd scra tch-carving. The latter sh ows a m a n hew ing a b eam, a bout to b e killed by anoth er m a n with a bludgeon, who attacks him from bchind . Rlngkrcuz mit Run en und mit der Ritzzeichnungeines Mannes der von ri.ickwärts durch e inen andere n tnit e inem Knii ppel getölet wi rd . SAMMANFATTNING AV GULDHUPE KYRKAS KONSTHISTOHIA I. Träkyrka från 1000-t:s mitt, varav en del av portalomfattningen är bevar a d (fig. 398). II. Korbyggnad av sten, av Byzantio s omkr. 1160 (fig. 414 a) . N u riven, men dess portal ut gör nuva­ ran de sakristiedörren s omfattning; även sockel och fasadst en bevarade. Dopfunt av Byzant ios från samma t id (fig. 403). III. N u varande lån ghu s omkr. 1170- 80 (fig. 414 b). Enkel, rundb ågig portal, infattad av två mu r­ hörn (fig. 383). >Veckkapitäl-m ästaren •> (fig: 414 c). Tornportal infattad IV. N uvarande torn bygges omkr. 1210 av • av kolonner m ed veckk ap itäl (fig. 388) . V . Det nuvarande un ggotiska koret, so m skulle inleda en radik al men ej fullf öljd ombyggnad av kyrkan, ä r fr å n omkr. 1250 (fig. 414 e, f). Portalens t y mpanon är fy rp assigt utskuret (fig. 389). Sakra­ mentskåp tillkom samtidigt (fig. 397, 399). sakristia. 378 HALLA TING Bl :)a. VI. Omkr. 1280 inslogos tältvalv i det nybyggda koret. En träskulptur av S. Olof (fig. 400) tillkom 1280 eller vid slutet av 1200-t. VII. Träskulptur, helig biskop, mitten av 1300-t. (fig. 402). VIII. På 1700-t. tillkom bl. a. altartavla, predikstol, bänkar. IX. 1873-75 genomgick kyrkan en yttre och inre rest., varvid fönster vidgades, putsen borttogs på fasaderna. Nuvarande altarprydnad, läktare m. m. tillkomma. ZUSAMMENFASSUNG l. Holzkirche aus der Mitte des 11. Jahrhunderts, von der ein Teil der Portaleinrahmung erhalten ist (Abb. 398). Il. Um 1160 wird von Byzantios ein steinernes Chor erbaut. (Abb. 414 a). Abgerissen, aber sein Portal bildet jetzt die Einrahmung der jetzigen Sakri­ steitiir; auch Sockel und Fassadensteine sind erhalten. Aus dieser Zeit ist der Taufstein des Byzantios (Abb. 403). III. Um 1170-80 kommt das jetzige Langhaus hinzu. Einfaches Rund­ bogenportal (Abb. 414 b, 383). IV. Um 1210 wird der jetzige Turm von dem anonymen ~Faltenkapitäl­ meisten gebaut (Abb. 414 c). Turmportal von Säulen mit Faltenkapitälen eingefasst (Abb. 388). V. Das friihgotische Chor, das einen vallständigen aber nie vallendeten Umbau der Kirche einleiten sollte, ist von ungefähr 1250 (Abb. 414 f). Das Portal-Tympanon ist vierpassförmig ausgeschnitten (Abb. 389). Gleich­ zeitig entstand ein Sakramentsschrank (Abb. 397, 399). VI. Um 1280 wurde das neugeb a ute Chor mit Zeltgewölbe eingewölbt. Eine Holzskulptur des Hl. Olof (Abb. 400) entstand 1280 oder gegen Ende des 13. Jahrhunderts. VII. Holzskulptur, heiliger Bischof, Mitte des 14. Jahrhunderts (Abb. 402). ~b. e, ~c. ~dl ~d. ~' f. v v F ig. 414. a-f. Kyrkans tillväxt. Skala 1: 1000. a - f. Bau entwicklung der Kirchc. a - f. Growth of the church. GULDRUPE KYRKA 379 VIII. Im 18. Jahrhundert kam u. a. das Altarbild, die Kanzel und das Gestiihl hinzu. IX. 1873-75 wurde die Kirche äusserlich und innerlieb restauriert, wobei die Fenster erweitert wurden und der Putz von den Fassacten entfernt wurde. Hinzu kamen der jetzige Altarschmuck, die Emporen und anderes. SUMMARY I. The original wooden church dates from the middle of the 11th century. Part of the framework of the doorway has survived (fig. 398). II. Byzantios built a chancel circa 1160 (fig. 414 a). This was pulled down about 1250, but its doorway, socle and ashlar survived through being incorporated into the present chancel. Font by By­ zantios (fig. 403). III. A little later, the present nave was added. It has a simple doorway with a semicircular arch. About 1170-80 (fig. 414 b, 383). IV. The tower was built in 1210 by the 'Master of the Indented Capitals'. Although anonymous, his handiwork is recognizable in the indented capitals without abacus (fig. 414 c, 388). V. The present early Gothic chancel (circa 1250) was intended as the first step in a radical but never accomplished rebuilding program (fig. 414e, f). Portal with quatrefoiled tympanum (fig. 389). Sacra­ mental niche with earved front (fig. 397, 399). VI. The new chancel was provided with vaulting about 1280. The wooden figure of St. Olof (fig. 400) belongs to roughly the same period. VII. Wooden figure of a Bishop, middle of the 14th century (fig. 402). VIII. 18th century altarpiece, pulpit (fig. 394) and pews. IX. Exterior and interior restorations took place during 1873-75. Windows were enlarged, the oating of plaster removed from the exterior walls, and the present altarpiece, loft etc. were installed. .,. Fig. 415. Buttle ky rk a fr å n S. Foto omkr. 1900. Die Kirche von S. The c hurch from S. BUTTLE KYRKA ANNEX TILL VÄNGE TRYCKTA K:i.LLOR: BRUNIUS Il, s. 351. - E. EKHOFF, Forn vä nn en 1913, s. 122 ff. - J. Roos­ VAL, Kyrkohistorisk årsskrift 1913, s. 28 . - DENS., K irchen, s. 207, 209, 210. 213. - STRELow, s. 142, m ed å rtal et 1218. HANDSKR. K;i.LLOR OCH AVB.-SAML.: HILFELINGS ATLAS 1801 , tab . 39 A (inslu. på k alk ). ­ HILF ELINGS JOURNAL 1801 , S. 11 3. - P. A. S;i.VES BER\TT. 1864, S. 283, avb. av ex t., altarskåp OCh glasmåln. - TAXUSLISTA N m ed årtalet 1236. - A. T. A.: Uppmätn.-ritn. av K . J. K A nLsTn ö ~r och ERIK PERSON 1928; portaldetalj er, teck n. av A. T. GELLERsT ED T; teckn. · av gravst en med runor av L. CEDERGREN •Grafstenar p å Gottland• nr 6. - B.ST.: R itn . t. ny a dörrar och n ytt nltarskrank, BUTTLE KYRKA rest.-projekt av FRITZ EcKERT 1882; ritn . 381 t. nya fönster av NILS PETTERSSON; förslag R. A.: E. D. h a nd!. 10.3.1882 (ang. förändr. av fönster m. m.) KYRK.~NS ARKIVALIER: RÄK. fr. 1716; !Nv. 1738- 1755, gemensamt med V änge 1810 - 1855. till värmeledn. 1925. - Kyrkogården omges av diken och KYRKO­ stenmur (sedan 1883?) (fig. 415). Löv­ GÅRDEN träd, som nu uppnått en för kyrko­ byggnaden överväldigande lummighet, planterades 1860 utmed de dåvarande gränserna; senare (efter 1882) vidgades området åt s. (PROT. 30/10 1882: >Ut­ vidgas på s. sidan med 15 alnar räknat fr. nuv. gamla ringmuren>>). Ingången från landsvägssida n är nu ingenting a nnat än en rist av järn över diket (PROT. 14/5 1883). Här stod tidigare ·en medeltid a lucka . stora l.Jlock av huggen sten, som hört dit, ha använts i dikets terrassmur och en del av ett spetstrifolieformat tympanon ligger på dikeskanten i samma trakt och möjlig­ · .,j Fig. 416. Korportalen. Foto E. Erici 1917 . .gör i viss mån en föreställning om lucChorportal. Cha nccl doorway. 1 kans · utseende. Åt v. är ingången ·ordnad med > >nödig stenplan med ett trappsteg >> (PROT . 14/5 1883). På kyrkogården fanns tidigare en >>t i m s t o ck>> (=solvisare) av sandsten, utbytt mot >>marmor»(= kalk­ sten) 1812; fattigstock nämnes 1755; straffstock 1768. Buttle är en av de få gotländska landskyrkor, som till större delen bevarat den prreKYnKo­ gotiska byggnadskroppen, visserligen med en väsentlig förändring i den ö. avslutningen. BYGGNADENs Huvudpartiet, långhuset, är sålunda bibehållet från omkr. 1160, trol. ett verk av HuvuDDELAn Majestatis. Ett härtill i storlek passande något äldre kor (urspr. med absid) är bevarat. Det utgör nu v.-parti i det förlängda och rektangulära kor med sakristia, som uppstod under cisterciensisk ledning omkr. år 1225. Något tidigare, 1218, byggdes tornet, som avslutades med vissa förändringar av gotisk art 1236. (Fig. 415). AnsroVid betraktande av kyrkans äldsta delar, långhus och kor bortse vi från korKYRKANS 1 Denna var kanske riven redan för 200 år seda n och materi alet d å inlagt i stentunen. Är 1746 om- L,\NGHUS ocu KOR talas nämlige11 tre stigl uckor av trä, i ö., v . och n. På stigluckorna sa ttes • >knappar • >, tre påvarje - detta tyder på överbyggda trägrindar av samma so rt som i Lokrume (Bd I, fig. 384). 382 -- r111 fWJJlM oo; vANa 1/ll Ald­ HALLA TING CM y-:.' hr-oCJOOO "'' vFig. 417. Situationsplan. Skala 1: 300. Fig. 417-422 uppm. av Erik Persson och K. J. Karlström 1928. Lageplan. Plan of site. ,J Fig. 418. Sektion mot Ö genom kor och sakristia. Skala 1: 300. Querschnitt durch Chor und Sakristei gegen O. Transverse section through chancel !and vestry towards ·E. " Fig. 419. Sektion mot Ö genom långhuset. Skala 1: 300. Querschnitt durch das Langhans gegen o. Transverse section through nave towards ' Fig. 420. Sektion genom tornet mot ö. Skala 1: 300. Turmquerschnitt gegen O. Section through. tower towards E . E. BUTTLE KYRKA 383 ~"" Fig. 421. Längdsektion mot N. Skala 1: 300. Längsschnitt gegen N. Longitudinal section towards N. V Fig. 422. Plan. Skala 1: 300. Grundriss. Plan. 384 HALLA TING v Fig. 423. Långhusportalen. Foto O. Sörling omkr. 1900. Langhausportal. Navc doorway. BU TTL E K Y RK A 385 Ostka pitell des L a n ghausporta ls. ./ Fig. 424. L å nghusportalens ö kapitäl. Foto 1938. E. ca pi ta l of na v e doorway. förlängningen och sakristian. Vi kalla dem i det fö ljande med gemensamt namn för a bsidk y rkan , ehuru absiden nu icke är synlig. Men grunden till densamma finn es un­ der golvet framför nuvarande altaret, där den upptäcktes under rest.-arb ct en 18821 . Absidkyrkans s o c k e l är en låg skråkant. F asadmaterialet k an iakttagas på n. sida n vid sakristiet aket : väl avjämnade, tuktade stenar med stora fogar; hörnkedjorna äro huggna i stora block. Muren stod urspr. trol. oputsad. De nu befintliga stora rund­ bågiga f ön s tr e n med hugget spröj sverk erhöllo sin nuvarande form genom den stora rest a ureringen 1883 : ett åt s. och t vå åt n. i lå nghuset , ett åt s. i koret; ett litet , tidigare upptaget fön st er i långhuset invid predikstolen fick huggen fyr passformad infa ttning:2 Vid Bruniu s' besök voro fönstren >>fyrkantiga >> och m ed >>träkarmar och träbågar såsom i . •> l (Antecknin g av byggmäst are N . Pe tterson i h ans ex. av BRuN rus II, s. 355, Jlll i A. E dl es ägo.) 2 Se not 1 å sid. 388. 1 386 HALLA TING v Fig. 425. V-portal i tor­ net. F o to O. Sörling omkr. 1900. Portal i n der westlichen Turmwand. Doorway in W. tower wall. BUTTLE KYRKA 387 F ig. 426. Tornportalens båge med dropp e. Teckn. efter A. T. Gellerstedt omkr. 1870. Bogen des Tmm­ portals. Skizze von c:a 1870 mit scit­ dem entferntem Dekorationsclctail. Vgl. Abb . 425. Arch of to w er rloor­ way, s l\etchcd c. 1870, a nd show in g clecorath·e clelail si nce rcmoved. er. fi g. ~125. Fig. 427. Tornportalensl,olonn­ bas (jfr fig. 429) . Teckn. efter O. Sörling omkr. 1900. Si'ldlichc KoIonn enbasis des 'I'urn1porta ls. Vgl. Abb. 429. S. co!umn base of tower door­ way, cf. fig. 429. V Fig. 428. Tornporlalens N kolonnbas. Foto 1938. :-\. column b ase of towcr cloorwny. Nörd li ch e Kolonnenbas is des Turmportnls. vFig. 429 . Tornporlalens S. kolonnbas. Foto 1938. S iidlich e l{olonn en­ basis des T u rmpor­ tals. S. column base of tower cloorway. 26-Sveri ges Kyrkor. Golland I V. 388 HALLA TING boningshus>>. >>Skolmästaren>> hade 1821 snickrat två fönsterkarmar. >>Uppbrytning>> av muren i n. omtalas redan 1762, detsamma i s. 1765. Koret har dessutom verkligt medeltida fönster, men dc tillhöra (den omtalade) för­ längningen och omtalas i samband med denna. Den rundbågiga, enkla korportalen (fig. 416) avtrappas utåt med två murhörn och dörrposterna; bågen, som står på posterna är en monolit, urspr. en täckhäll eller tympa­ non. Mellan posterna nu blott 58 B., dager-H. 190. Dessa knappa mått voro kanske urspr. ännu mindre: portalen skulle då, liksom långhusets, ha vidgats trol. i samband med moderniseringen av koret genom förlängning 1218. Dörr ny 1883, liksom i övriga portaler. I långhusportalen (fig. 423) stå 1+1 kolonn mellan murhörn och post; kolonnerna fortsättas uppåt av en arkivolt i rundstavform, lika tjock som kolonnerna; baserna äro normalattiska med hörnpliggar, kapitälen smyckas av två sprängda palmetter och mellan dem ett litet människohuvud. Palmetterna (fig. 421) likna ett av Majestatis' motiv, som bildar svickelfyllnad på kistan i Härad, Söderm. (jfr RoosvAL, Steinmeister, pi. 40, 50). Obefintliga i denna form hos någon annan av de gotländska stenmästarna kunna de anses som signatur för Majestatis. Portalen har dock långt ifrån den gestalt, som mästaren gav henne: liksom trol. korets, har den vidgats. Redan arkivorternas oregelbundna bågar skvallra om en ändring. Den urspr. dörren med dess järnbeslag är tyvärr förlorad; den kan möjl. föreställas efter mönster av Vätes Byzantiosdörr (Bd III, fig. 324). Långhus och sakristia äro täckta med bräder, åtminstone sedan början av 1700-t., koret med tegel. Takspetsvinklarna trol. urspr., korets är 76°, långhusets 70°. Skillnaden tyder kanske på olika tid, långhuset med det brantare takfallet är kanske senare. Tegel omtalas först 1758, tidigare även här bräder. 2 G o l v e t är överallt av trä, framför altarringen dock stenlagt. Innebörden av denna för sin tid typiska restaurering framgår av följande, som refererar byggmästare Nils Petterssons förslag av 1881, insänt till ö. I. Ä. (E. D. hand!. 10/3 1882): »De nuvarande fyrkantiga träfönstren, som dels äro uppbrutna, dels insatta i förutvarande fönsteröppningar, ersättas av nya rund­ bågiga av sten. I stället för det lilla fönstret över predikstolen insättes ett rosettfönster. Det spets­ bågiga fönstret i ö. kormuren, som är yngre än koret och till en tredjedel igenmurat, öppnas till hela sin storlek. - Alla ytterdörrar göras nya av ek. Torngluggen på s. sidan göres lika de övriga gluggarna. Ur torngluggarna borttagas brädbetäckningar och upp ställda trästolpar och ersättas med kolonner av huggen sten en!. 'Kong!. Öfverintendents Embetets faststäida Normalritningar till de Gotländska Kyrktornens gluggar och galleriöppningar'. Glaset i fönstren infattas i bly och förses med galler a v grov järntråd. - Dörröppningen till sakristian höjes. Altaret tillbak aflyttas 2 fot. Trappan till altaret göres av huggen sten. Gravarna p å ömse sidor om altaret täckas med hu ggna stenar i stället för träluckor. Nytt altarskrank. - Kalkrappningen bör borttagas p å tornet och muren i stället fo gstrykas. Nytt fönster i n. muren i sakri stian. ' 2 Koret kallas i dessa upp gifter •>sånghuset •, 1756 nya sparrar och bördning p å dessa. 1758 köpas 100 tegelpannor, 1772 t vå tunnor kalk till • > sånghustak et». 1 BUTTLE KYRKA 389 { Fig. 430. Korets förlängning, 1225, altarfönster omkr. 1330. Foto 1938. Chorcrweiterung (1225) und Altarrenster (c:a 1330). The lengthcned chanccl (1225), and altar window (c. 1330). Triumfbågen (fig. 419), som är spetsig och lika bred som koret, måste vara se­ kundärt vidgad, troligen omh.r. 1330. Man kan göra sig en föreställning om de urspr. måtten på grundval av det romanska krucifixets. Långhusets n.- och s.-murar äro längst i ö. förtunnade, så att en nisch bildas, täckt med en halvbåge. Dessa utrymmen ha säkerligen blivit tillskapade för att sidoaltaren skulle få plats. När triumfbågen vidga­ des, förlorade ju dessa en stor del av den skyddade yta i långhusets hörn, som de förut 390 HALLA TING 1/ Fig. 431. Interiör mot ö. Foto 1941. Interior towards E . Innenansicht nach O. TOR!'; ET ägt. Långhusets innertak, ett i tre plan brutet panel (fig. 419), fanns 1830 (INv.). Urspr. voro takstolarna säkert öppna. Korets tunnvalv visar som nämndes s. 385, not l en tydlig skarv där urspr. tribun­ bågen och därefter absiden tog vid. Den nu beskrivna eller rekonstrueraJe absidkyrkan, vars längdmått utan absid ut­ gjort 60 St. fot om 27,7 cm, var ett verk avslutat av !VIajestatis omkr. 1160; koret något äldre, kanske omkr. 1150. Tornet är pelareformat m ed indragning unel er klackh ålen (så i Övergångsstilen t. ex. Vall, Eskelhem, K linte, men även i cisterciensertid, t. ex. i Guldrup e), lJyggt på egen grund intill gamla lå ng h uset, vars v. gavel rivits. Tornets s o ck e!liknar kärnkyrkans. Övergången från denna på s. sidan markeras genom en triangulär avfasning. Tornets hörnkedjor äro nu oriktigt behandlade som jämnbreda bårder. Ett fönster på s. sidan observerades vid Brunius' besök som >mytt fönsten>; seela n ombyggt i >>mecleltids­ stih, 1882, liksom lå nghusets. I v. en urspr. ljusglugg till första våningens belysning, huggen ur en häll i fyrbladig, lodrätt utdragen form (jfr Ganthem s. 226), dessutom BUTTLE KYRKA 391 l Fig. 432. Interiör mot V. Foto 1941. Inncnansicht nac h \V. Interior lowards \ V. en liten fyrpassglugg för murtrappan. Två stora, tryckt spetsbågiga klockhål i varje väderstreck innefatta rundbågiga småbågar, som stå helt nära yttre murlivet, stöttade av kolonnett med bägarlikt kapitäl och sockel i form av stympad kon (nya 1882/83, enl. )>Öfverintendents Embetets fastställda normalritningan>, jfr ovan s. 385, not 1). Den låg-spetsbågiga v.-po rtal ens (fig. 425) tympanon är konturerat som rundbåge med en i mitten nedhängande - nu avslagen - droppe. Denna var tänkt som ett blad, vuxet ur två stjälkar, vilka framställas genom inhuggning utefter tympanonkanten (fig. 426). Denna från rundbåge till tvåpass strävande kontur är densamma som vi se i Ganns kor under rundbågearkivolt, väl från början av 1230-t.l och som i Bro korportal av 1236 övergått till tvåpass (Bd l, fig. 280. Jfr även Ganthem fig . 247). Den rundGanns korportal avbildad i Bd Il, fig . 142, är där daterad omkr. 1240: snarare 1230-t:s början, bl. a. på grund av det ålderdomligt verkande tunnvalvet över altare-rummet. 392 HALLA TING KORETS FÖR­ LÄNGNING OCH SAKRISTIAN staviga arkivalten bildar en skarpare spetsbåge än den ovanför varande murhörnbågen. Kolonnkapitälen äro snedveckade, en ovanlig form, eljest känd från engelsk >>transitional style>>. Bågarnas inkongruens, jämte ojämnheter i alla kurvors form tyder på att in­ gångens nuvarande gestalt tillkommit genom vidgning och höjning av en äldre ingång varvid dekorativa tillsatser gjorts, vilka som sagt tyda på 1230-t., trol. 1236. S. basen är attisk och dess hörnblad är det vanliga, uppåtvikta, musselartade med tvärband (fig. 427, 429); n. basen är rikare skulpterad (fig. 428) med repstav, två lång­ håriga huvuden och inskrivna palmetter. Tornspiran, som övergår från fyr- till åttkant, har trol. trots reparationer och ny­ bygge behållit den medeltida höjden, åtminstone tämligen. Tornets total-H. är nu 32,2 m, eller, om måttet tages till en antaglig djupare marknivå, omkr. 33m. H.-måttet förefaller vunnet genom triangulering på basis av kyrko-L. bakom tornet, om tornet tänkes stående i normalläge, ridande på långhushusgaveln, såsom det bör ha gjort på ritningen. Kyrko-L. måste vid detta tillfälle omfattat även korförlängningen. De fyrbladiga ljusgluggarna i tornet göra antagligt, att tornet byggts i visst samband med korförlängningen, vilken också utmärker sig genom en fyrbladig ljusöppning. Ringkammaren har ett rätt spetsigt tältval v. Det kan icke vara urspr. Mur­ trappan mynnar näml. i djupet av n.ö. valvsvickeln. Där var alltså i begynnelsen >>f ö r s ta tornvåningens>> golv. Tornbågen förefaller slagen samtidigt med tältvalvet och alltså ej heller urspr. Valv och båge ha skapats sekundärt för att ena långhus med ringkammare till en samman­ hängande sal, Botvids kända plantyp (jfr Bd. III fig . 220). - Utmed trappan, i höjd med dess-översta trappsteg, ligger en urspr. furubjälke i tornmuren. Från tornets 1:a våning leda stegar till en mörk 2:a våning och därifrån till klockvåningen. Tältvalv äro tänkbara 1236. Tornportalens modernisering har redan sammanställts med 1236. För summan av ändringar i tornet kan alltså detta TAXUSLISTANS årtal accepteras. Tornbygget i sig självt måste då vara ett avsevärt antal år äldre, men, om vi antaga dess spetsiga spira som urspr. form, kan dateringen icke gå bakåt in i Lundatid (då låga pyramidhuvar torde varit gällande enl. typen på Sighraffunten i Eke kyrka). Cister­ ciensertid eller tidig Övergångsstil kunna alltså komma ifråga och STRELOWS årtal1218 kan anses möjligt, troligen dock med någon paus efter korförlängningen. Genom den redan nämnda förlängningen av koret blev kyrkan 19,75 L. (obs. att en sockels tjocklek å v.-fasaden är inräknad i detta mått) d. v. s. 60 gr. f. (= 19,8 m). Kyrkans mått blev alltså återigen bärare av det eftersträvade talet 60, ehuru nu i den större, grekiska måttenheten. Förlängningens socklar höggas i fullkomlig anslutning till de redan befintliga. Bland muröppningar märkes fyrpassfönstret (fig. 415), prydligt hugget ur ett block, som erinrar om motsvarande i Helge Ands oktogon (i RoosvAL, Ciceronen daterad omkr. 1230) och på domkyrkans v. tornfasad i Visby (trol. omkr. 1210). Det breda spetsbågiga altarfönstret är senare (fig. 430). Det infattar tre spets­ BUTTLE KYRKA 393 .I' F ig. 433. Alta rskå p, börj an av 1400- t. i\llittpa rti m ed calvarieg rupp. Fo t o 1938. Alta rschrcin , frllh es 15. J a hrh ., mit Ka h ·arie ngruppc. Rc ta bl e, ea rl y 1 5 th cent. , wilh Calvary g roup. 394 HALLA TING l Fig. 434. Altarskåpets (fig. 433) vänstra dörr: S. Olof och S. Birgitta. Foto 1938. Linker Altarschrcin!lligel: St. Olof und Sta. Birgitta. .Left wing of retable. St. Olof and St. Bridget. bågiga fack och är utvändigt försett med en dropplist, allt överensstämmande med den av Egypticus praktiserade fönsterformen (jfr Väte, Bd III, fig. 314, profilen på dropp­ listen är visserligen ej densamma). Denna uppbrytning skedde alltså på 1300-t. och kan närmare bestä mmas genom glasmålningarna till 1330-t. Som urspr. anordning antaga vi ett - eller möjligen tre- medelstora rundbågsfönster på ö. muren. - Golvet i förlängningen är av kalksten, betäckningen utgör en fortsättning av gamla korets tunn­ valv. BUTTLE KYRKA 395 v Fig. 435. Altarsk åpets (Og. 433) högra dörr: heli g biskop, möjl. S. N icolaus, och S. K ata rina av Alexa ndri a. Foto 1938. Rechter A lta rschreinflii gcl: I-fl. B ischof, wahrscheinlich St. N i­ kola u s, und Sta. K a tharina von Alexandria. Right wing of r c ta b le. A 1-Ioly B ish op, proba bly St. N ic holas, a nd St. Ca th erine of A lexa ndria. Den enkelt rektangulära korformen skulle möjligen kunna betraktas som en cistercien­ sisk form, som under det mäktiga trycket av den nybyggda Roma klosterkyrka (slutet av 1100-t.) och genom cisterciensiska lekmannabröders verksamhet skulle spritt sig till landskyrkorna. 1 Men vi ha tydliga bevis för Mariakyrkans i Visby inflytande (1225), särskilt när koret (som här i Buttle) är avlångt och försett m ed sakristia. Se även Roma sockenkyrka (Bd I. fig. 642) och Dalhem (Bd IV, fig. 175). Vi antaga tiden omkr. 1225 som datering för Buttle korförlängning. Sa kri st ian är byggd med sin ö. mur i förband med korförlängningen, alltså samtida 1 YAL Se EcKHOFF, Bidrag till Gotlandskyrkornas kronolog i, Fornvänn en 1913, sid. 122. - Rec. av Roos­ i Kyrkohistorisk Arsskrift 1913, s. 7: •> Till fr ågan om Gotlandskyrkornas kronologi.> 396 HALLA TING ~mc~==c=~=c~==~=c~==t=======================~~M f Fig. 436 . Baksidan av altaret och altarskåpet med medeltida målning. Uppm. K. J. Karlström och Erik Persson 1928. Back of a ltar and re table, with mediae­ v a l painted decoration. Rlickseite d es Altarschrein es mit mittelalterlicher Bcmalung. BUTTLE KYRKA 397 .(' Fig. 437. Skriftepall, skänkt 1753. Foto 1928. Psn lmta fcl, I-Iolz, 1753. \Voodcn Jec tern , presenled 1753. med denna, spetstunnvalvet som löper vinkelrätt emot korets tunnvalv, bildar till­ sammans m ed detta en välkänd cisterciensisk kombination (jfr Alvastra!). Inifrån sakristian ses korets sockel. sakristians n. f ö n s ter är en spetsbågig gotikimitation av 1882. I ö. är ett mindre fönster, som nederst har bibehållit ett stycke urspr. huggen omfattning. Dageröppningen var endast 14 cm ( = Yz St. f.). Yttre omfattning eljest rektangulär, inre m yck et djup , vid, rundbågig. Trol. ett gammalt absidfönster. Ny dörr >>gjordes af skolmästaren >> 1802 (RÄK.). Även för sakristian kan STRELows årtal 1218 anses tillämpligt. uPPKyrkan uppvärm es genom värmeledning m ed central under sakristigolvet (1926). vÄRMN I NG Av m edeltida fönst e rm å lningar fin nas två topprutor bevarade i östfönstren med GLAsM..\LNIK G skarpflikiga vinlöv i svart lod m. m.l samt två svicklar m ed gul, trebladig blomma på lilafärgad grund, av Lyemästaren, samtidigt m ed fönstret. I övrigt brokigt katedralglas av 1883. Enl. RÄK. levererade glasmästare Bergman nya fönster 1821 och 1826 med bly; vi förmoda att detta gällde de ö. fönstren, på Säves akvarell ses nämligen att 1 VITRIARIUS, fi g. 173. 398 HALLA TING F ig. 438. Triumfkrucifix omkr. 11 50- 60. Triumphkreuz, c:a 1150- 60 . Rood, c. 1150- 60. )!URAL­ MÅLN I NG TAK MÅ LNI NG det vita glaset är indelat genom blyremsor. Troligen lät B ergman endast det bäst bibe­ hållna av de medeltida glasmålnin garna sitta kvar. lNv. 1830 ger t yvärr endast en obe­ stämd uppgift i >>C horfenstret» - - >>fragmenter af inbrä ndt glas >>. De övriga fön stren, som väl vidgats redan på 1700-t. (jfr ova n s. 388) hade för län ge sedan förlorat sina glasmålningar. Om medeltida muralmålning är intet bekant. En!. INV. 1830 var lå nghuset s trätak målat i vattenfärg >>med dåligt t ecknade löf och Ornamenten. År 1781 , då Weller målade BUTTLE KYRKA 399 Fig. 439, 440. Kristi huvud ur triumfkrucifixet. Chrisluslwpf, Dctail YOn Abb. 438. Hcnd of Christ, d c tail of roocl 438. en stor del av inredningen, utförde ha n även gardinmålning omkring altaret, predik­ stolen samt över fönstret på n. sidan . Intet av detta är synligt. I nischen i koret ses en annan 1700-t:smålning i rött och gult: en hand som med en trädgårdskanna vattnar en dödskalle och korsade kotor, bakom vilka ett blomster spirar upp. En inskr. lyd er: Rore ecclesiae recrescunt ( = de växa åt er genom kyrkans dagg). Anna n inskr. delvis utplånad . Bakom altaret, något åt s., ses ett igenmurat väggskåp, som fordom använts till sakramentens för va ring; en öpp e n nisch i s. muren med 1700-t:smålning, se ovan; e n fyrka ntig nisch på ö. sidan slutes av en järnbeslagen lu cka av furu. Altaret pryd es av ett altarskåp (fig. 433--436) med ett par dörrar och preclella från omkr. 1-100 med sk ulpterade framställningar: i mitten calva riegrupp, i vänstra dörren S. Olof samt ett kvinnligt helgon, möjligen S. Birgitta; i högra dörren en helig biskop, kanske S. Nicolaus samt S. Katarina av Alexandrin; uneler modern målning och bronsering är spår av medeltida kreclering och förgyllning. H. 118. B. 102. Altar­ skåpets framsida är numera avfärgad med marmorering i olika nyanser. Medeltida målning i limfärg har bevarats på baksidan av skåp och preclella, (fig. 436) mönstret består av rutor med rosetter i mitten och i hörnen, färgerna äro grått, svart och blekrosa. I NREDK I NG OCH LÖSA INVENTARIER 400 HALLA TING V Fig. 441. Nummertavla, 1763. Foto 1928. Nummcrntafcl, 1763. Hymn-board, 1763. Altarskåpet krönes av en uppsats med ett skulpterat Guds lamm, som vilar på den apokalyptiska boken, trol. från 1757 av målaren Hernell. Enkelt vitmålat altarskrank av balustertyp med >>romanska>>detaljer, enkel skrifte­ p a Il innanför altarringen. Triumfkrucifix (fig. 438-440), trol. utfört i samband med korbygget omkr. 11501 eller med långhusbygget omkr. 1160; vanställande övermålning från nyare tid. Total H. ca 150. På läktaren står en äldre skriftepall (fig. 437) i målat och snidat arbete, inskr. ur Joh. 20, V. 22- 23, skänkt 1753 (ST. PROT.). Nummertavla (fig. 441) av 1763 (enl. tillägg i I NV . 1738), skulpterad ram med solros­ motiv, siffror på fyrkantiga, svarta träbrickor, målad blå, grå och förgylld. 1 Jfr AF UGGLAS, Träskulptur, s. 308, 314. BUTTLE KYRKA 401 V F ig. 442. Detalj av predikstolen m ed m åln ing i speglarna av J . P. Weller 1780. Foto 1938. Kanzeldetail, fr i1hes 18. Jahrh. l\1alcrei im Spiegel vom 1780. Detail of pulpit, ear ly 18th cent, showing pa inted panel executed in 178 0. Pr e dikstol e n (fig. 442) från början av 1700-t. med fram springande speglar; lagades och förbättrades av snickaren Fries 1780 och målades samtidigt av W eller >>med apastia­ bilder samt guardinen därvid>> (RÄK. 1781). Vissa av »Ziraterna>> i snickeriarbet et levere­ rades också av \\'eller (R ÄK. 1781). Genom »restaureringen» 1882 har den på ett fast otroligt sätt stym pats, förfalskats genom påspikade nya lemmar i >>medeltidsstil» och på annat sätt missha ndlats; den sträckte urspr. sin fasad fram till i höjd med bänk­ dörrarna; trappan med skulpterad barriär och dörr ledde in i koret; huvudfärgerna voro 402 HALLA TING v Fig. 443. Dopfunt av kalkst en , 1200-ts f. h. Foto C. R. af Ugglas 1907-12. Limeston e f ont, carly 13th cen t. Kalksteintaurbeckcn, frUhes 13. Jahrh. blått och rött, nu mörkbrunt med guldlist er! Apostlabilderna blevo dock skonade ävenså, helt och hållet, de två sidor av bröstningen, som stå tätt mot muren; många av de ratade gamla delarna blevo bevarade med sin urspr. färg i sockenmagasinet. Bä nkinr ed nin gen är i huv ud sak från 1800-t. och gulmå lad; några gavlar och dörrar med plattskärning från 1600-t. äro bevarade (fig. 43 1). L ä k t a r e n, uppförd väl på 1700-t. (i RÄK. 1770 omtalas lås och nycklar till de främsta bänkarna på läktaren) är nu målad vit med gulel-lister liksom fasaelen till orge ln; till orgeln skänktes år 1883 l 500 kr. (PROT. 5/9 1883) . Den har tre stämmor, byggdes av Åkerman & Lund, Stockholm 1883. E n enkel brädvägg skilj er lå nghuset och ringkam­ maren; ett »skrank > >i tornbågen omtalas 1732, det kallas för skra nket >mellan kyrkan och klocksta peln •>. Dopfunt av kalksten (fig. 443- 446), fyrsidig plint, rund fot, enkel hals med ett lejonhuvud och två karaktärsfulla människohuvuclen, det ena med krona, det andra med åtsittande huva; det förra med kort näsa och utstående kindben, framskjutand e grov haka och bred mun med tunna läppar likna huvudena ovan GammeJgarns kor­ BUTTLE KYRKA 403 ./. Fig. 444. Människohuvucl p å dopfuntens fot. Dcta il vom Fuss d er Taufbcckcns: i\'lanns­ ko p f. Basc or font, cleta il. A m a n 's h cad . portal (Bd IV:4); cuppa m ed enkla hågställningar , uttömnin gshål; 1200-t:s förra hälft, trol. samtidigt m ed ändringarna av torn et; H. (total) 92 d. v. s. 3 t y. f.( = 94,2 cm) . Diam 62,5 d. v. s. 2 t y . f. ( = 62,4 cm); spår av urspr. färg kunna iakttagas: blåsvart hår, svarta pupiller, röd hy. Foten av Calcarius II, cuppan av a nna n verkstad. B la nd nattvard skärl märkes en förgylld s ilv e rk a lk m ed följande latinska inskr. t ro l. från omkr. 1600, i m inusk ler: CALIX § C R! STIA N I § C LO CZYN § PRESBITERI (alltså »prästen Christian Cloczins kalk»). Efter t ext en avbildningar av lej on. 1 Stämplad av A. M. Lundström, Visby, 1841, sa nnolikt i samband m ed en omfattande reparation. + 1 Lll!, s. 61 anför fö lja nd e: »Möjligen va r förr e äga ren fr å n Lllbeck eller Mecklenburg, der slägter m ed n a mn et Cloczin ell er Glo x in florer a t och ännu florerar. •> 2 7- Sver iyes ](yrkor. Gotland l V. 404 HALLA TING V F ig. 445. Lejonhuv ud p å do pfunt ens fot. Base of ront , d e ta il . A lio n's hcad . De tn it v om Fu ss d es Taufbcckcns : Löwcnko pr. H . 25,5 cm. Oblatask av tenn, med löst, urspr. fast lock, oval, på 4 fötter. Stplr: W m ed ekorre över - G S. - P 5 - Sveasköld - s. k. engelsk krönt ros (4-stpl). Till­ verkad 1869 i Vimmerby av Gustav Silow, mäst a re frå n 1848. L. 16. H. 13 cm; i botten står Buttle kyrka 1869, på locket en liten knopp på 4 dubbla blad. - Ett par vinkannor av t enn , m ed inskr. från 1869. H. 30. I lo cken minnespenning av t enn över Anna Maria Lenngren. Sock e nbudst y g a v t enn i G. F. best ående av kalk (fig. 447) med foten a nordnad som vinflaska och paten. 1700-t, (inv. nr D. C. 174, 175). B U TTLE KYRKA 405 ii'F ig. 446. l\'l ä nni skohuv ucl p å dopfun te n s fot. De tn it vom F uss d es T a ul'beck en s: i\Ia nnskopf. Base of font, cl e ta il . A m a n' s heacl . Vink ä rl av ~k och en; laggarbet e frå n 1700-t. Diam. 38, L. 16. N u i G.F. (inv.­ nr D.C. 178). Bland ljusr e dskap märkas ett par ljusst akar av förtent metall på altaret med ått­ ka ntig fot och droppskiva, tro!. desamma, som st å i rNv. 1738 såsom >>två stora ka ntiga ljusst akar» (till agt 1740). H . 30. Bland uppgifter om t ex tili e r märkes, att 1826 bet alades t ill >>färgare F abriqueren Hr Nils Hollmb erg, för 12 % aln ägta rödt Waldma r till dyner vid gradern a > >, d. v. s. för trappst egen framför altardisken. Koll e ktt a vl a av ek (fig. 448). J? et goticerande gavelst ycketmed genombrutet lik­ 406 HALLA TING v Fig. 447. K alk av t enn m ed v in ­ fla ska i foten , 1700-t. N u i G.F. Foto G.F. Pcwlc r c ha licc and wi ne fl ngon cornbined, used for p arish v isits. 18 th cent. V F ig. 448 . 1\: ollekttavla 1635. N u i G.F. Foto G.F. 1\ lm osenkasten, 1635. Collec tion box, 1635. Zinn]i elch, m it vVc in be hä llc r ]{ombinic rt, a ls Reiscl>Drog Omsorg Både För Klockans Omgjutaod e Och Kyrkans H eparation. >> l. Grav h äll med run skrift: hier : hwilis: h era : ioan : ra p rs: sun : af: atigabo: bi ... (> > Här vilar h err Johan , Ra p a r s so n frå n Atlingbo. Bedjen . .. >>)C. Si\.vE 74. Ligger mitt i koret. 258; 200 x 152; 148. + 1 JoHAN FAHLSTEX, klockgjutarc i Stockholm , f. i sept. 1706 i Falu n, inskriven som lä rlin g hos klockgjuta re H. Lind, Stockholm 9 J11 1722, gesäll 3 /, 1728, mäs tare omk r. 17 35, åld erman i klockgjutareämbetet 1742 lill sin död, 5 / 8 1767. BUTTLE KYRKA 407 2. Gravhäll med nästan utnött majuskelinskr. i bård kring kanterna: t mc REQur­ ESCAT ... Rvs f (=här vilar ... rus). De tre andra sidornas text alldeles borta. 214 x 114; 104. - Ligger utanför v. torndörren. Ej upptagen av LM. SAMMANFATTNING AV BUTTLE KYRKAS KONSTHlSTORIA l. Kor med absid senast omkr. 1150, länghus omkr. 1160 detta av Majestatis (fig. 449 a, b), igenkännlig på huvudportalens k apitäl (fig. 424). Kyrkans L. utom absiden 60 St. f. ( = 16,62 m) . Triumfkrucifix omkr. 1150 (fig. 438). II. Torn restes 1218, h ärmed blev kyrkans L ., utom absiden, 70 gr. f. = 23,1 m . Kort därefter förlängdes koret med rekt angulär plan och vidbyggd sakristia (fi g. 449 c, d) omkr. 1225. Korets yttre L., triumfbågen inräknad, 30 gr. f. = 9,9 m. Härm ed blev kyrkans total-L, om torn et icke räknas, nära 60 gr. f. = 19,8 m . B åd a sydportalerna moderniserades. Allt i cisterciensisk ledning. III. Tornportalen omgestaltades i Lafrans' stil (fig. 425) Ringkammaren välvdes tned tältvalv. Dop­ funt (fig. 443) 1236. Tornbågen vidgades . IV. Stort altarfönster av Egypticus' typ (fig. 430) med glasmålning av Lye-mästaren. Omkr. 1330. Triumfbågen v idgas. V. Altarskåp på högaltaret (fig. 433- 436) omkr. 1400. VI. Under 1700-t. ny inredning m. m.: gardinmålning 1781 av Weller, predikstol med apostlamäl­ ningar av Weller, bänkar, läktare, skrank som avskilde ringkammaren, sockenbudstyg (fig. 447), ljusstakar, epitafium. VII. På 1800-t . planterades t räd ä kyrkogården. Stor restaurering 1883, då länghuset fick nya, alltför stora >>romanska>> fönster, portalerna nya dörrar med beslag i grovt medeltidsimiterande former, nya, enkla b änkar ersatte 1700-t:s, predikstolen mälades i mörka färger, läktaren förstorades, orgeln anskaf­ fades. VIII. Värmeledning 1926. ZU SAMMEN FASS UNG I. Chor mit Apsis, spätestens 1150, Langhaus 1160, dieses vom Majestatis-Meister, den man am Kapitel! des Hauptportals (Abb. 424) erkennen kann (Abb. 449 a, b). Länge der Kirche ohne Apsis 60 St. f. = 16,62 M. Triumphkrucifix um 1150 (Abb. 438). II. Turmbau 1218. Länge der Kirche, ohne Apsis infolgedessen 70 gr. F. == 23,1 M. Etwas später, um 1225, wird der Chor durch einen rechteckigen Abschluss verlängert und eine Sakristei an die Nordseite des Chores angebaut. Hierdurch erhielt die Kirche allein, ohne den Turm, eine Länge von 60 gr. F. ~: 19,8 M. Äussere Charlänge tnit Triumphbogen 30 gr. f. = 9,9 M. - Beide Siid­ portale modernisiert (Abb. 449 c, d). III. Das Erdgesehoss des Turmes wird gewölbt, der Turmportal (Abb. 425) im Stil des Lafrans umförmt. Taufstein, (Abb. 443). 1236. IV. Grosses Altartenster vom Typus des Aegypticus (Abb. 430) mit Glasmalerei des Meisters von Lye. Um 1330. V. Altarschrein auf dem Hochaltar (Abb. 433-436) um 1400. 408 HALLA TING a :)a. 831 ~b. VI. Im 18. Jahrhunclert: neue Einrichtung u. a. Garclinenmalerei von \Veller 1781, Kanzel mit Apostelbilclern von Weller, Bänken, Empore, Schrank, der elen Turmabteil absonclert, Leuchtern, Epitaph. VII. Im 19. Jahrhunclert werclen auf dem Kirchhof Bäume gepflantzt. Grosse Restaurierung 188il, bei der das Langhaus neue, allzu grosse •>ro­ manische•> Fenster erhielt, in elen Portalen neue Turen mit Beschlägen in grob imitiertem Mittelalterstil, neue einfache Bänke, die Kanzel in dunkelen Farben gemalt, die Empore vergrössert und eine Orgel ange­ sehaUt wurcle. VIII. Centralheizung 1926. SUMMAHY I. Chancel with ap se c i r c a 1150 or surnewhat em·lier; n ave c i r c a 1160---the latter by Master Majcstatis, whose haneliwork may be recog­ nizecl in the capitals of the main cloorway (fig. 424). Lengt11 of the church (exclucling apse) 60 Gotlandie Stånga feet (16.62 m). Fig. 449 a, b. II. Tower built 1218, thus making the total length of the church (exclucling apse) 70 Greek feet (23.1 m). Shortly arter, the chancel was giYen a rectangular extension -- c i r c a 1225. Bot h additions carriecl out uneler Cistercian clirection. The length of the church (exclucling tower) was then slightly less than 60 Greek feet (19.8 m). Present ex­ terior length of the chancel, inclucling thickness of roocl-arch, 30 Greek feet (9.9 m). Both S. cloorways alterecl cluring same period. Fig. 449 c, el. III. The cloorway of the tower (fig. 425) was moclernizecl in the manner of Lafrans. The bell chamber vaultecl. Baptismal font (fig. 443). 1236. IV. The big altar winclow in the style of the anonymous 'Egypticus' (fig. 430) with stainecl glass by the anonymous 'Lye Master' ciates from about 1330. V. Retable on the high altar (fig. 433-436), about 1400. VI. The interior was repainled cluring the 18th century. Mural paintings, representing drapery, by W eller, who was als o responsible for the paintings of apostles on the pulpit. Pews, loft, candlesticks, epitaph. VII. Trees were planled in the churchyard cluring the 19th century. There were drastic restorations in 1883, when new and too !arge ' Roma­ nesque' windows were put into the nave, and when new doors (with crudely imitative ' mediaeval' iron bands) were put into the main door­ way. Further, the pulpit was painled in dark colours and the loft was enlarged. An organ was purchased. VIII. Central heating installed in 1926. ~c. ~d ~el. ~~ .J Fig. 449. a- el. ICursbok •> gives en förteckning över utförda arbeten (citeras CunsBOKEN); INv. fr ån 1738. Kyrkogården har utvidgats i s. och ö. under början av 1900-t; gamla muren finns KYRKa­ reducerat skick kvar i v. Ot;h n. Av den s. ses tydliga spår på kyrkogården vid den GÅRDEN äldre trädraden av lönnar m. m. omkr. 14m s. om kyrkan. Av stig luckor intet be­ varat, om det icke möjligen skulle vara några huggna stenar i bogårdsmuren. - Nu­ varande ingångar i s. och v. stängas med järngrindar. I ö. och s. begränsades kyrko­ gården intill nyligen av trästaket. I ö. lades ny stenmur 1939, i s. restes järnstaket 1940. Vänge kyrka är ofullbordad. Hon hör till de många gotiska byggena på ön, som BYGGNADs­ hejdats rr;itt under sin utveckling. Avbrottet kom då det stora gotiska nybygget, som KROPPEN ocH fortskridit från ö., hunnit fram till tornbågen: församlingen fick för all framtid nöja DEss I-iuvuD­ sig med ett torn av mera anspråklösa mått, som stod kvar från ett tidigare bygge. DELAn. Kyrkans unggotiska huvudparti - l ånghus med kor och nu riven sakristia - kom till i två etapper: 1236 och omkr. 1260, itU Det lilla pelarlika tornet sjunker formligen in ifam­ nen på långhuset, varur det endast tack vare sin, hög­ spetsiga trähuv höj.er sig upp i fria luften. Tornet byggdes omkr. 1190 att passa i skala till den då stående kärn­ kyrkan, begynt av Byzantios omkr. 1140. Genom tor­ nets förblivande underlättas rekonstruktionen av denna v Fig. 450. situationsplan. Skala B y z a n tio sk yr k a. En mängd skulpterade verkstycken 1: 3000. Upp m. Erik Pers son och K. J . Karlström 1928. från densamma ha också bevarats och återanvänts som Lageplan . Plan of site. l 4 10 I-lALLA TING .J Fig. 45 1. Vä nge kyrka fr ä n S. Foto C. F. Lindb erg 1884. D ie . K irch e von S. The churc h from S. VÄNGE KYRKA 411 F ig . .t 452. K y rk an från V. Obs! växlingen av sten i tornet. Foto E. Erici 1915. Aussenansicht von \ V. Bem e rl< e d e n dcl Man han> , skriver han, >>insatt träkarmar uti skeppets båda och korets fyra fönster, hvadan således skenor och rosverk samt målade glasrutor försvunnit för de idevidrigaste och ovaraktigaste rutfack». Ett sålunda uppdelat gotiskt fönster kan knappast vara äldre än 1260-t. (jfr Ardre). Bland korportalens (fig. 460 a och 462) kapitäl märkas de två ö.; det yttre är ett veck-kapitäl, det inre siras av en ranka i tunn plattrelief med halvpalmetter, vilken viker sig över kapitälets skarpa hörn; märkligt ålderdomliga former, som vittna att denna unggotiska portal står på gränsen till övergångsstilen. Ett ålderdomligt intryck gör det också, att portalen ligger i flykt med murlivet; spetsbågiga korportaler bruka i regel springa fram och krönas av ett röste. Tympanonhällens undre kontur är emellertid av typiskt mogen, unggotisk art: den är fyrfaldigt inbuktad i kraftiga svängar, kappan beledsagar med liknande kontur. Detta utvecklingsstadium ha vi sett i Ardre 1265 (se slutet av bandet) . Men i Vänge äro de två fyrpasskonturerna icke så noga sam­ stämda: den undre förefaller sekundär, hällens nedre kant tyckes urspr. varit vågrät, 416 HALLA TING V Fig. 461. Strävpelare p å lå nghu se t s N-s id a . Foto 194 1. B ullresses N. of n ave. Slrebepfci lcr an d er '-:orwa nd d es Langhauses . ungefär som i Sanda s. tornportal (Bd. III, fig. 150, där daterat omkr. 1245). Dörren ny, men med medeltida nyckelskylt och ring av järn, tro!. samtida med portalen (fig. 463). Nyckelhålet föreställes utskuret ur ryggen på r,n drake med utbredda lemmar, sedd uppifrån. L å n g h u s e t s s.-p o r ta l (fig. 460b och 464) är huvudingång. De perspektiviska kolonn­ raderna bära tryckta spetsbågar, den yttersta av brunspräcklig sten. Baserna, attiska med musselformade hörnblad, likna korportalens. Röstet är ovanligt högspetsigt; bräd­ beklädnad i st. för huggen sten visar att en reparation skett, varvid måhända röstets form ändrats. Tympanons underko ntur är nio gånger utåtb uktad, och över dessa nio rundskivor sluter sig en niobuktig taggbåge som kappa. Denn a fonn, där antalet rund­ skivor är udda och där alltså en hel rundel finnes i toppen, är den äldsta inom sin serie, 1 till vilken bl. a. Barlingbo huvudportal hör (se Bd I fig. 558--560, sid. 479 daterad 1200-t:s senare hälft). 1 Enl. RoosvAL, Kirehen , sid. 48 ff. Jfr även Eskelh em , Bd III, sid . 200, fi g. 226. VÄNGE KYRK A 417 V F ig. 462. I>ett vanprydligt stallfönsten>. Fönstret har efter 1910 gjorts prydligare med blyinfattade smårutor. De medeltida pardörrarna voro säkert lika Roma kyrkas här ovan citerade huvudportal, ävenså röstet, alltså med vidare toppvinkeL -- Den enkla spetsbågiga porta­ l e n i n. (fig. 46 0 d) medrakslutet tympanon ä r igenmurad seda n 1772. Ta k e n ä r o överallt t egeltäckta uta n börd­ ning. - Trägolv överallt, endast på altar­ podiet sten. Den lågspetsiga t r i u m f b å g e n intar korets hela bredd (fig. 478). Sköldmurarna äro tryckt r un dbågiga. Det inre har, under de måttligt stiga nde tä l tva l ven, ett uttryck av bred myndighet. De något avlå nga valven, ett i koret med v.-ö . riktning, två i lå nghuset med riktning vinkelrät mot dettas ha i det närmaste samma mått. Gördelhågen i långhuset bäres av kragstenar, vilkas koniska form erinrar om dem i Bä! långhus (Bd II, fig. 257, daterat sid. 182 t ill 1246 enJ. TAXUSLISTAN); den skulp­ t erade bladorneringen (fig. 481) sak nas dock y F ig. 463. l\Ied elti da nycl;elskylt och r in g p:l korclörrc n. Folo 194 1. alld eles i Bä!: den sammanhänger i sin a mus­ ~ l c cli ncvn l lock-filtin g Mittclnllcrlich er Sch loss­ selform er med lå nghu sportalens, jfr fig. 465 a nd door-pull o n cha n­ bcsch lag und Ti.irrin g u n der Cho rti\r. cc l d oor. och 466 . Taksto l ar n a äro fr. nyare tid: den urspr. 60°:s takvink e ln iakttages i koret, lå nghusets var naturligtvis lika b rant då det först byggdes. Vid tidsbestämningen av det unggotiska bygget tala de två rundbågiga fönstren samt 1 E n!. RoosvAL, I< irch cn , sid. 39 ff. VÄNGE KYRKA 419 1/ Fig. 464 . LånghuseLs S-porta!. omkr. 1260. I rö stet rundb ågsreli efer av Byza ntio s omkr. 11 35 : övers t två djur (D l, 2), d ärund er Maria (C 1), världsdomaren (C 2). Joh a nn es (C 3), ängel (C 4). T. v. i fas a den relief med lej on (E 1). Foto C. F. Lindberg 1884. Si"1dlichcs Langha u sporta l, c: a 1260. Im Giebel d clwra tiYcr Relie fschmuck von Byza nti os, c:a 11 35, mit fa lgende n Da rs tell ungen : (oben) zwe i Ticrc und (unten) Jungfrau Ma ria, Christus a ls Weltenrichter , st. Johann es und d e•· E ngcl. Links: cin w eilc rcs Reli ef in d e r Fassade, cinen Löwc n d a rstelle nd. S. doorway of navc, c. 1260. \Vilhin the gable are d ecara live re liefs b y Byza nlios, c. 11 35. Thcse r e­ present: (lo p ) two a nimals, (bo ltom) the Virgin lll m·y, Christ as Jud ge of the world, S t . John a nd an a ngel. To the le f t, in the fa9a d e, a no ther relief shows a lion. 2 8- Sver iges ](yrkor. Golland I V. 420 BALLA TING V Fig. 465. S. långhusportalens V kapitälband, innersta delen. Foto 1941. Slldliches Langhnusportal. Die S. doorway of nave . The innermost innersten Kapitellc der linl>1236 •>. Å andra sidan vittna det delade långhusfönstret och båda s.-portalernas tympa­ nonformer om en något mera framskriden tid. Vi datera dessa till 1260-talet. Avgö­ randet försvåras av att ingen söm kan upptäckas i murverket, som skulle kunna ange en periodgräns. Emellertid är följande tänkbart. I en första kampanj 1236 byggs koret färdigt, korportalens tympanon har då en rak, vågrät underkontur; lå nghus­ murarna bli genast påbörjade, den n. blir färdigbyggd med sitt rundbågefönster och sin portal med rakslutet tympanon, av den s. blir kanske ett mindre parti närmast kore t uppmurat och f. ö. grund och sockel lagd, men på det hela taget står kärnkyrkans långhus kvar1 i bräschen obeskuggat, tillgängligt och i full funktion under det att det nya koret fullbordas för att övertaga hela ansvaret som gudstjänstlokal. För denna hypotes talar att Roma sockenkyrka och Dalhem synas ha organiserat sina byggen på 1 Dock berövat fasadklädseln , jfr s. 409 f, 43 1 ff. V A. NGE KYRKA 421 V F ig. 466. S lå nghu sportalens ö ka pitälba ncl ,. y tterst a delen. Foto 1941. S. d oo r wa~· of nu ve . Th e ou te r mo s t ca pi ta ! on t he ri g h t s id e. S i:.d lich cs L a n gh an sp or ta l. Dn s ä u sser st e K a pite ll der r ech l en Se i te. 422 H ALLA T IN G V F ig. 467. V-portal i tornet. ursp r. tro!. från Byzantios-kyrkan, men vidgad. Fo t o 1941. \ Ves tpor ta l des Turmes. Urs prUn glich dlirfte es z ur Byza ntios kirch c geh ör t h aben und ist vermutlich s päte •·erweitert wo rdcn. VV. doorway of towcr. Origina ll y, it was p robab ly part of the Byza nti os churc h, and ma y have been widened at a la te r date. VÄNGE KYRKA 423 Fig. 468. Byzanti os-reliefer på k ore ts S-fasad. Foto A. Roland 1924. Reli e fs d es Byznnt ios a n d e r Siidfassa d e d es Chores. H.eli cfs by Byznnti os ben enth eaves of S. fn~:a d e of c ha ncel. liknande sätt. I Dalhem ä r detta mat erielt bevisbart genom de i den numer oputsade muren synliga sömmarna . - I Vä ng es 2:a kamp a nj fullb ordas långhuset med s.-mur, s.-portal och delat s.-fönst er samt modernisering av korportalen medels bl. a . t ympanon s nya former och allmän breddning omkr. 1260. Den nuvarande s akristi a n uppfördes enl. ritning av A. W . Lundberg 1866 och under­ gick 1915, då en värmekammare tillades i s., diverse förändringar. Att en äldre, mindre sakristia funnits, framgår redan av RÄ K .; 1738 var den »bofällig>>. Märken efter gaveln mot kormuren synas ä nnu från sakristieloftet. Gamla sakristian beskrives f. ö. av BRu­ Nrus 1865, kort före dess rivning: >>- skråka ntiga socklar och ett gafvelröst e åt norr. E tt rundbågigt korshvalf med raka föga uppåtgående kappor. - - - E tt litet fön st er åt öst er ä r till den yttre omfattningen snedsmygigt och rundbågigt , men till den inre snedsmygigt och rakbet äckt. I vestra sido murens södra ända märkes ett fyrkantigt v äggskåp.>> Ingången frå n koret (fig. 482 och 483) tillhör denna äld st a sakristia som t y d­ ligtvis var samtida med koret. Omfattningens spetsiga klöverbåge är en ovanlig arkitek­ t urform, som emellertid uppträder i Homa och Tofta (jfr ovan s. 418). Dörren har rika ålderdomliga heslag av järn . Den är stympad upptill , den var urspr. rundbågig S:\KR TSTIA, DEN NUVA- RANDE OCH DEN UR­ SPRUNGLIGA 424 HALLA TING " F ig. 469. Bågrelief m ed grip (A 4) unel er takskägget på korets S-fasacl. Foto 1941. Grei fcnrclicf untc r der Dachleistc der slid!. Chorfa ssadc. R elief of a g rilfin b~neath the caves of S. fasonde of chancc l. TORN E T och måste ha tillhört Byzantios-kyrkan. Gamla sakristian hör naturligtvis elj est till den ovan konstruerade >>första unggotiska kampanj en 1236 >>. Tornets fasader, som visa stenens naturliga yta oputsad, äro i nedre delen finhuggna med en växling av stående och liggande block; högre upp endast liggande, mindre om­ sorgsfu llt huggna stenar. Sock e l n s komplicerade profil (fig. 458), nu starkt förvittrad i v. och s. liknar den i Follingbo kärnkyrka. De rundbågiga ljudgluggarna delas av kolonnetter med tärningskapitäL Den rundbågiga v.-p orta l e n (fig. 460c och 467) har en fint profilerad omfattningslisl; arkivolternas oregelmässiga kurva tyder på att portalen vidgats. Då förbandet runtom synes orört, måste portalen dock förblivit intakt i denna mur, men urspr. haft ett annat läge och där varit trängre. Den måste ha övertagits jämte annat material från kärn­ kyrkans långhus. Dörren nygjordes 1803- 04. Tornbågen är nu spetsbågig och lika bred som ringkammaren själv, omöjligt att V.\NGE KYRKA 425 l Fig. 470. R undb ågsrelief med löpande man (B 2). Slående a postel (B 3). Foto 1941. Relie fs (' in es laufc ndcn l\1annes und cincs stchenden Aposlcls. Relief of a running tnan and a standing apostlc. detta är det urspr. tillståndet. I början var här en trång rundbåge. Tornets botten­ våning är täckt med ett romerskt kryssvalv, som i ö. stödes av tornbågen. Ovanför valvet muras tornets ö. mur, dels ridande på kärnkyrkans långhusgavel, dels upp­ buren av en rundbåge, 60 cm tjock, som slogs mellan tornets n. och s. murar. Detta dubbla underlag förklarar ö.-murens överdrivna mäktighet. I tornets 1:a våning var en dörrartad, ännu bevarad genomgång genom röstemuren (fig. 453, 454 och 478), vilken förmodligen ledde till en läktare i gamla långhuset. Från denna hade man trappförbin­ delse ned i kyrkan, tornet saknar nämligen murtrappor. Om icke läktare funnits skedde tillgången till tornet genom stege på samma plats (jfr Halla Bd IV, h. 2. sid. 260). Märk att man, då detta skrevs, för att komma upp i tornets första våning måste först gå upp på orgelläktaren; sedan klättra upp till den nyss omtalade rektangulära öppningen. - Den gotiskt höga s p i r a n är med sitt nuvarande material från nyare tid. 1736 gjorde byggmästaren Hans L. Wällinge >>en hel ny fot under kyrckiotornet och beslog ... med nya bräder förutan knän och annat thylikt ... >> 1777 betalas båtsman Hesselbye för 29 dagars arbete med kyrkatornets uppbyggnad. Äldre reparationer ha trol. bidragit till att helt byta ut det urspr. virket mot nytt. Det är dock antagligt att en spira lik den 426 HALLA TING \ F ig. 4 71. Kri sti intåg i J eru salem (B 6). F ot o 194 1. R elie f mit clcm E in zu gC hri s ti in Jcrusa lenl. Re li ef showin g Chri s l ' s en try int o J c ru sa lcin. KÄRN KYfl ­ KANS KO R E LLER BYZAN TIO S ­ KO RE T nuvarand e uppfördes reda n då tornet byggdes . Total I-J. syn es nu vara 32,5 m, men marken förefaller h är påfylld, v arför urspr. H. kan a ntaga s v arit omk r. 33 m = 100 gr. f. Det är ju för lågt för den gotiska kyrkan . Däremot passar dess mått fullkomli gt till den storlek som kärnkyrkan ägde, såsom strax skall v isas. En undersökning av grunden, utförd l 949 i samband med nedläggning av rör för värmeledning, u ppen­ barade större delen av k ärnkyrkan s plan (fig. 500) . Avslutningen i ö. var t yvärr för­ svunnen till följd av begravningar under kyrkogolvet. De bevarade delarna visa emel­ lertid att kyrkan haft ett torn i ö., trol. avsett till försvar. Murförtjockningen k an jag icke förklara på annat sätt. En yttre absid, som man elj est kunnat vä nta i en 1100-tals-anläggning, skulle göra koret abnormt lå ngt, ja, emot all svensk t radition lika lå ngt som lå nghuset. Däremot är det rimligt att rekonstru era det försv unna öst­ ligaste partiet med inre absid, enl. mönster av Hamdala i Blekinge, som också haft ö.-torn (jfr Sv. K., Blekinge, bd I, s. 60 ff.). Vi betrakta nu detta kor för sig. Vi skola finna, att reliefstenarna uteslutande höra till detta Byza ntioskoret. - Sockeln på Byzantioskyrkan kan f. n. icke rekonstru eras med säkerhet. - U ndersökningen och upp- VÄNt-;E KYRKA 427 \ Fig. 472. Två apostlar sträcka ul h ändern a mot Kristus (B 7). Jfr fl g. 47 1! Foto 1941. Relief mit zwe i Apost el n , di e die Hiinde zu Chri stu s crh cben. Relief s howing l wo a postles stretch ing out hands towards Chri st. mätning av grunden utfördes av den tjänstgörand e kontrollanten, amanuens Gilbert Svenson 1949. Tolkningen av de funna byggnadsresterna och rekonstruktionsförsöket fig. 501 bäroförf:s. De fint huggna murytorna frånsett reliefstenarna voro till stor del behandlade med ett slags grafisk dekor; enskilda stenar voro sirade med bårdlinjer eller med små kryss, strödda över hela ytan såsom i fig. 475 och 476. Troligen användes dylika framför allt omkr. muröppningar att döma av förhållandena i Garde n. och Ekeby v. portal (Bd I, sid. 433). Av fönsteromfattningar ha vi sett en rundbågig betäckning bevarad i ett sido­ altare (fig. 476), troligen tagen ur gamla lå nghusets s. fasad. Man förestä lle sig ytter­ ligare åtminstone ett fönster, korets, kanske det som BRuNrus såg i gamla sakristian. Av p ortale r är som redan anmärkt, nuvarande tornportalen urs pr. väl = kärnkyrkans långhusingång på v.-gaveln, ehuru något vidgad. Den rikt j ärnbcslagna dörren till sakristian i nuvarand e kyrkan är uppenbart ett dyrbart arv från en Byzantios' kor­ portal. Som t a k b e t ä c k n i n g förmoda vi stora spån såsom de bevarade i Garde (Bd V) 428 HALLA TING V F ig. 473 . Kvinna med glori a (B 8). Välsignande biskop (B 9) . Foto 1941. Re li ef of n woman with a hnlo, and a B ishop blessing. Rclicr c in er f."rn u n1it J -Iciligcnschcin und e inem segne nde n Bischof. och enl. den avbi ldade kyrkan på Sighraf-funten i Skogstibble. 1 I interiören bör golvet varit flisb elagt och murarna vitputsade. Om triumfbågens mått ger det bevarade krucifixet en föreställning (jfr s. 439). Ta k s t o l a r n a böra en l. alla iakttagelser från got­ ländsid 1100-t. och äldre, varit synliga, åtminstone i långhuset, koret kanske tunn­ välvt som i Akebäck, Buttle och Fardhem. Kärnkyrkans mest intressanta del, relieferna, kunna icke bli föremål för en full­ ständig utredn ing här, de fordra sin särskilda undersökn ing i stor skala. Relieferna bli här blott uppräknade, delvis förklarade och möjligheter till urs pr. a nordning framkastade. I nuvarande koret, tätt under takskägget står en oavbruten rad figurreliefer. Dels en kategori A) figurerna, slutna i halvcirkelbågar om 85 cm:s diameter med flikblad och djurhuvud som avslutning, dels en kategori B) där halvcirkelbågarna mäta endast 45 cm i diameter. Nästan alla är väl bibehållna, många ha bevarat en bleknad urspr. färg. 1 Fig. 29 i Utställnin gen af äldre k yrklig konst i Strängnäs 1910. Studier II. Sthlm 1913. VÄNGE K YRKA 429 'v F ig. 474. >>T örnutdraga reiH (B 19). Fo t o 194 1. Re li e f e i nes D orna us­ z iehc rs. H.c lie f o f a n1a n dra win g a lho rn from his foot. A l , halv a rkad med flätverk; A 2, halv arkad med fyrfota djur. Dessa t vå huggna i samma blo ck ha var för sig haft sin fortsättning i andra nu förlorade block: de kunna alltså huggits efter blockens inmurande; A3, a rkad m ed lejon; A4, tre fj ärdedels arkad 1, har uppenbarligen fortsatts med grip - de t vå sistnämnda huggna i samma block; A L i en annan st en (fig. 469). B l , Sfinx; B 2, Löp ande ma n klädd i kn älång ro ck, som veckar sig på solfj äderlikt sätt - dessa t vå i ett blo ck; B 3, Stående a post el, arkad och figur ungefä r till hälften bevarade; B 4, Tra na som dricker ur bägare; B 5, en fj ärdedels a rkad med bakdelen av ett djur - dessa tre i ett block; B 6, Kristus på påskåsna n; B 7, två apost lar sträcka ut hä nderna mot Kristus - dessa t vå i ett block; B 8, Kvinna med gloria lyfter handen; B 9, tre fj ä rdedels arkad med st ående välsignande biskop - dessa två i ett block; B 10, 430 I-lALLA TING Fig. 475. Halv rundb ågsreli ef vid triumfb åge n i N vederlaget (A 6). Rist­ ningen med ra ka parall ell er utm ed blockets k anter visar, att detta avsetts a tt vara ett bla nd de m å nga släta i fasaden, m en att det se na re a nvänts för en djurreli ef i försänkt bågfälL Foto 1950. Rc lic iTragrn ent a us dem Inne rn , nördli ch des T rium p h bo::(cns . D ie para ll elen H i tz­ un ge n a n d en I>törnutdragaren»; B 20, frag­ ment av arkad med d j ur - dessa tre synes ha bildat ett block, ehuru nu en spricka skiljer nr 19 och 20. F ig. 476. Fönsteröverstycke från Byzantios' kyrka inmurat Vid s.ö. hörnet av koret ses en i S sidoalta ret und er predikstolen . Foto E . Fant 1949. des Byzantios­ Arch-rnoulding from window of a rkad av det mindre slaget med Pensterbogen bnucs, eingeba ut itn sijdl. Sei­ the Byzan tios church , inserted tcnaltar untcr d er I ikoniska kyrkan>: Bro, Grötlingbo, Hablingbo, H ejnum, Hogrän och Väte (jfr äv en Sjonhem s. 302) samtliga senare arbeten av Byza ntios' fränder, Majestalis och Sighrafr samt mindre efterföljare. Av Byzantios sjä lv k änna vi enelast Vänge kärnkyrka, som alltså synes vara den äldsta ikoniska. Dess skulpturer utgöra ett strålande personligt arbete, varmed 29- Sver iges Kyrkor . Golland J V. .J36 HALL A TING Fig. 48 1. Krags ten på långhu se ts S vägg. Foto 1928. Krngstcin nn d er Siidwnml cl cs L[ln ghauscs . Co rbcl in S. wall or n nvc. Byzantios vann sin första s tora seger. Han är j u eljest känd genom sina funtar. De vackraste bland dessa utmärkas av en förfining och omsorg i figurmod elleringen, som påminner om Vä ngcrelieferna. Dessa funtar ha också placerats som äldst i hans funt­ produktion. Det är alltså som sag t troligt, att Byzantios byggde och smyckade Vänge kormur såsom sitt första ell er åtminstone bland sina första verk på Gotland omkr. 1135. VÄNGE KYHKA t137 Långhuset byggdes efterhand, trol. omkr. 1160 och 1180. Troligen gäller det som ovan (s. 424) sagts ang. tornets sa mband m ed Follingbo även för långhu set. Före Byzantiosky rkan har på denna plals m ed sannolikhet funnits en stavky rka, vara Y ;ntet byggnadsmaterial beva rats. För denna vore, om för något, STRELOWS >>1058 > > ti ll­ lämp ligt. Inga medellid a g l as m å lnin gar beva ra­ de. Följ and e poster bet eckna mö j ligen deras successiva försvinnande: 1738 översta fön­ stret på n. sid a n, som blås t sönder; 1745 kyrkfönstrens förfärdigand e; 1758 : 2 fönster , l fönster; 1762: 4 nya fönster; 176 1 David Vlickman gö r 7 nya fönster. Å s.lå nghusväggen äro unel er gördelbågens kragst en två skosulor inristad e och en bila . Av m edeltida m å lning är å kormurarna b evarat: tre apostlar i kroppsstorlek, inn e­ slutna i enkla spetsgavlade >krona och kappa >> på muren . . . . _ I Fig. 482. In gå ng till sa kri sti a n. Omfattningen VId predikstolen (Jfr Ekeby, Bd I, hg. 52!:> ), omkr. 1236, dörren fr å n Byzantios-kyrkan omkr. Nohrborg >>kappa n >> bakom altaret 1780, 11 35. Foto M. Olsson 1913. lT Il d 1784 f" " G d" lV' [ ol d Sakr is lciporlal. Stcinumfa sVes try doorway. The . ·v e er svara e or>> uar Inens I a an e sung u m 1236. Ti-.r mit Eiscn- stonework d ates from 'd p ·· t beselilag von d er Byza ntiosc. 1236, whilc the door ' \VI OnS ren >>. kirc hc um 11 35. and ils ironwork werc pa rt of th e ori gina l Heslaurering 1947- 50 under ledning Byzanlios c hurch, c. 11 35. av ark. E. Fant, varvid bl. a. utfördes K YH KA NS L ,\1\GHUS ST .\ YKYHKA X I NGA n H I ST N I NG AR l PUTSEX ~ I U fiA L MÅL 1'\ING HESTAUHE ­ HING 438 HALLA TING Fig. 48 3. Korets N vägg m ed kalkm ålnin ga r fr å n 1200-ts s. h. framt agn a v id restaurering 1947­ 50. - N isch en t. v . var tro!. till gä ngli g ge nom en öp pnin g i ryggva ntet i de n medelli da korb ä nk en och a nv ändes d<' k a n ske till bokgömma . Foto 1950. ~ordwund des Chorcs mit wicdcraufgcdccklcr J( a lk­ malerci des spiile n 13 ..Juhrh. cnldecl>H ela neder­ Stidwand d es Ch ores S. wall of c ha ncel, with mit Apostel d es spä ten a pos tl e of late 13th cent. delen av tavlan som Crucifixet och alla Bil­ 13 . J a lu·h. derna stå uppå blev av Båtsm. Höök nytt giord. Den övre delen hwaruppå den H. Nattwarden står blef allenast renoverat öfwerst här uppå stod som en Gafwelh wilken blef bort tagen och satt i stället en Divise med en Book uppå och häruppå et Lamb med en Seger-Fana. Divisen ochBookenär giort efter Hernells inrättning af Höök. Men lambet och Fanan af bemelte H ernell. >> För mål­ ning, guld och silver svarade H ernell. .Ett triumfkrucifix (fig. 486 och 487) av furu på kors av ek är sedan 1924 åt erupp­ satt i triumfbågen, en skulptur av utomordentlig och gripande verkan, skapad troL i mitten av 1100-t. för Byzantioskyrkan. En repkrona med törnen är tillagd vid kon­ serveringen. Nästan all urspr. färg är borta, vid konserveringen pålades varsamt någon färg. Det påminner om burgundiska och sydfranska arbeten från 1100-t:s förra h. Det enkla korset med sina skulpterade evangelistsymboler är från samma tid som gotiska långhuset. Den gamla, säkert högt skattade bilden flyttade ma n över på detta nya kors för att därmed bättre fylla ut den gotiska triumfbågen. Korsets H . 374. Ännu på 1700-t. 29*- Sueriges Kyrkor. Gotland I V. 440 HALLA TING var det uppskattat och stod i sin båge. Detta bevisas genqm existensen av en sidofigur, en sörjande Maria, enkelt 1700-t:sarbete, målad på en kontursågad bräda, lik mot­ svarande figur i Väte, där den ännu står på trabes jämte en sörjande Johannes. H. 94. Trvl. av W eller (jfr Bd III, sid. 303, Väte). På 1800-t. blev det annorlunda: ))Man har icl-ce, skriver BHuNrus omkr. 1865 (II sid. 350) dragit i betänkande, att i ett öppet skjul inkasta triumfkorset, hvilket vittnar om en hög ålder. Det väcker förvåning, att slik förfuskning kan utan åtal bedrifvas.>> Vid förf:s (J. Hoosvals) vistelse i Vänge 1909 befanns det liggande i sakristian. Det konserverades 1924 av artisten Wilhelm Pettersson och upphängdes då i triumfbågen, stöttat på en å bågens anfangslister vilande trabes. Vid restaureringen 1947- 50 blev trabes borttagen. Altarskrank av enkla kontursågade balustrar, nu vitmålat. Predikstolen (fig. 488) uppsattes 1777 av snickaren N. Fries, varvid >>pelaren under predikstolen>> reparerades. Därmed torde avses att det medeltida s. sidoaltaret byggdes ut åt n. så att predikstolen kunde få utgång rakt österut med trappan mynnande i koret. Den målades 1778 av Weller. Allting överströks 1864 med mörkbrunt utom Weilers evangelistfigurer på speglarna, men befriades från övermålningen vid rest. 1947---50. Snickeriet är (ännu 1777!) påverkat av domkyrkans predikstol från 1680. På himlen saknas kronans byglar. Den äldre predikstolen såldes 1776 till Guldrupe (se fig. 394 och sid. 370). Timglas på predikstolen från 1787. Korbänkarna från 1779 ändrades delvis och målades i gulbrun ekimitation 1864: vid rest. avlägsnades övermålningen. En långbänk utan rygg, nu förvarad å sakristivinden, blåmålad med blommor på sidostöden, L. 287, är säkerligen den >>Ungdomens bänk i ehoreb>, som målades av Nohrborg (HÄK.) 1780, en på 1700-t. uppkommen möbel för konfirmationsbarnen (jfr Bd I, sid. 79, Martebo, >>gåssarnes bänk»). De slutna bänkarna tillkomma på 1600-t. och fingo då den målning, som nu åter framtagits (med komplettering), ljus, vacker, ovanlig (fig. 489). På 1700-t. hade denna övermålats med en grön ton, 1864 med gulbrun ådring.! Den likartat målade läktaren från samma år borttogs vid rest. 1947-50. Kammarorgel från 1880-t. Läktare omtalas dock redan 1780. Dopfunten (fig. 490-497) av sandsten i två block, cuppa och fot med urtappnings­ kanal, ett av Hegwaldrgruppens rikaste och bästa verk, från omkr. 1130. Scenerna på cuppans liv inom arkaderna framställa l) Adam formas av Herren med biträde av en ängel (osäker tydning!); I svickeln till vänster ses en ängel som griper om sina vingar. 2) (fig. 491) Evas skapelse. Där bredvid ormen, som redan vädrar sitt byte. I svickeln Simson, brytande lejonets käftar. Symboliskt är lejonet detsamma som or­ 1 Ett stöd under främsta bänken på s. sidan är gjort av en brädbit med fragment av ornamentalt mönster i gult med grå .konturer på vit botten: repstavar, böljeranka, blomma, flikigt blad - tro!. medeltida, kanske del av ett skrank eller ett orgelhus? VANGE KYRKA 441 l F ig. 485. Golgata-f ra m ställning, mittparti i altarskåp från omkr. 1400, på 1600-ts mitt inmonterat i en altaru ppsats (jfr fig. 479) . Foto 1928. Golgatlm. Centra l scct ion of rctable, c. 1400. During th e mid-17th ccnttn·y it was incorporatcd \\"ith altar deco­ rations (cf. fig. '179). Golgathadarstcllun g im Mil tclteil des Altarschrcincs von c:a 1400. ~litt c des 17. Jahrh. war sic in e ine n .'\ Har­ a ufsatz einmonticrt (vg l. Abb. 479). men eller Satan. Simson föreställer Kristus. Hans lejonkamp är alltså a nbragt här som en trösterik framtidsbild. 3) (fig. 490) Syndafallet och utdrivarrdet ur paradiset, fram­ ställt endast genom den annalkande ängeln med svärdet. I svickeln (fig. 490): Delila klipper Simsons hår vilket betyder: liksom Delila genom frestelse störtade Simson, så orsakade Eva genom äpplet Adams fall. 4) (fig. 492) Adam och Eva arbeta med hacka , spade, yxa, slända under Guds stränga hand. 442 HALL A TI NG v F ig. 486. Triumfkrucifi x . Kri stu sfi guren 11 00- t s mi tt, k orse t omkr. 1260. Fo t o 1941. Das T riumphkreuz. Chris tu sfi gur c:a 1150, I~ rc u z c:a 1260. Rood. T he Christ fi gure c. 1150, t he Cross c. 1260. VÄNGE KYRKA 443 V F ig. 487. Kri sti hu v ud ur krucifi xet fi g. 486 . Foto C. R. a f Ugglas 1907- 12. H cnd of Chr ist. Dc l a il o f fi g. '186. Chris lu skopf um 11 5 0. D c lnil a u s A bb. 486. I svickeln en sittand e figur , som griper i två strängar, vilka övergå i ett komplicerat fl ätverk, möjligen framställa nde Simson, som sliter dc fjättrar Delila lagt på honom enl. berättelsen i Domareboken XVI: 6- 12. 5) (fig. 4 93) Kristus i B ergspredikan( ?). Han är skägglös som i den äldsta kristn a kon st en och i den karolingiska . En man å hör honom, händ erna lyftade i orantst ällning, en kvinna med sitt barn på knät lyfter sin fria hand upp emot Frälsaren. B åda åhörarna sitta i länstolar, som om de vore kyrkobesökare; i svi ckeln till v. ses ett lejon med kroppen helt omvriden så att bakbenen stå rakt upp i motsatt riktning mot framb enen. 444 . HALLA TING V Fig. 488. Pred ik stolen up psatt 1777, målad 1778 av J. P. \ Vell er (jfr fig. 442). Foto 1928. Knnzel aufgestellt 1777: BemnPulpit, bui lt 1777, painled 1778 !ung von 1778 (vgl. Abb. 442) . (cf. fig. 442). Scenerna i bottenarkaderna framställa: l) (fig. 494) Marie bebådelse och besök: i bebådelsen har ängeln fyra vingar och svävar över ett molnband, han hälsar med en hand och lägger den andra på sitt bröst, Maria sträcker ut två avvärjande händer: märk de egendomligt stela överrockslik­ nande dräkterna; i svickeln en ängel, väl framställd som ett tecken till >>himmelens glädje>>. 2) (fig. 495) Kristi födelse, mycket ovanligt framställd som en förlossning: modern bäddad i sängen, två personer lyfta det lindade barnet, vilket genom kors­ VÄNGE KYRKA 445 Fig. 489. Bänkar m ed målning fr ån 1600-t. Fo to E. Fant 1950. Ges tlihl a us dem 17. Jalu·h ., mit ursprfln glicher bci d en R cs taurie­ rungsarbeiten 1947- 50 wiederentd ecktcr Ben1alun g. Pews, 17th cent., with original painting re venled durin g 1947- 50 res to rations. gloria är betecknat som Kristus, i taket ses Guds hand; i svickeln ses djur i kättar av flätverk som kanske betyda föd elsescenens djur vid krubban, kanske >>djuren, som her­ darna vaktade i marken därintill?>> De höra i så fall till nästa arkads framställning; 3) (fig. 496) H erodes med gemål till bords; t. h . står Johannes Döparen predikande, t. v. står Staffan stalledräng med sin stekta tupp , som blir levande, flaxar upp och ropar: Kristus är född; till följd av detta skall Staffan stenas; i svickeln ses tre män med st enar i händerna. 4) (fig. 490). I mitten står Johannes Döparen i predikantställning, språkband i höger hand, den vänstra upplyftact i Döparens vanliga pekande gest (>>Se Guds lamm >>). En bödel lyfter handen mot hans huvud, med vänster hand axlar han en väldig yxa, vid hans flätade, tjocka gördel hänger ett avhugget huvud som en skalp. invid står en människa med huvudet avhugget, buret upp- och nedvänt i båda händerna. Föreställer det Döparen efter exekutionen? I arkadens vänstra del sitter Jungfru Maria med barnet . De ha båda stora kors fästade högst upp på pannan och Maria bär ett kors i handen, barnet sträcker välsignande hand ut till vänster, uppåt mot svickeln; i denna ses två män, som nalkas med föremål i framsträckta händer, tydligen två av de vise männen med gåvor. 5) (fig. 497). Här följer, längst till höger, den tredj e vise mannen med svärd och gåva, f. ö. fylles arkaden av ett dukat bord med sju gäster, nedanför 446 HALLA TING v' Fig. 490. Dopfunt i sa nd st en av H cgwa ldr omkr. 11 30. Scenerna på cuppan s liv framställ a fr. h. : Evas skapelse (2), Syndafa llet och utdriva ndet ur p arad iset (3), E va med sländan (4). J sv ickla rn a: Simso n besegrar lejon et och Delila klipp er Simsons h å r. Scenen i bottenarkaden: i mitten Johannes döp a ren i predikantställning, t. h . böd el och m an m ed avhu gge t huvud (möjl. Johannes), t. v. Ma ri a med Jesusbarnet som uppva ktas av d c tre konungarna m ed gåvor . På foten odjurshuvuden som b ita över kropp ar. U ppm. Sten Anjou 1916) . Sandstone font by Hegwaldr, c. 11 30. Subjects ( t op see tio n of bo w l, r. to 1.: the Crea tio n o f Eve , the Fa ll , the Angel with Two Swords, Eve s pinning a nd (in the spandrels) Samson overcoming the lion , a nd De­ Jilah cutting Samson's h a ir. Bo ttom section o f bowl: centre: St. .John the Ba ptis t preaching, fi a nked by t he Execution e r with a d ecapita ted man (St. .John '!) and the Virgin and Child and the Three I>2:ne gamla liusstakar av t enn m. järnpiggar» och >>tvenne gamla järnringar av en liuskrona >> (sålda 1762). Kronan troligen medeltida. Bland textili e r märkes en mässhak e av urspr. blekröd, nu ljusgul sammet med guldspetsgaloner, tro!. av 1782, då >>fint rödt Manchester och gullspitsan inköptes. ­ Ett par kollekthåvar med skinnfodrad pung av röd sammet, mässingsfäste och svarvat, omålat furuskaft. - L. 167 cm, inköpta 1766. Bland sakr i s tiemöb l er märkes en koll e ktkis ta, välvt lock med myntspringa. Tätt järnbeslagen, gulmålad. 1802 (RÄK.). V Ä TGE KYRKA 449 Fig. 493. Kristus i Bergspred ikan? (5). Foto 1941. Tuufbeckendctail: Bergpred ig t(?). Detui l of fon t: the Sermon on Lhc Mount(?). V Ett nu på sakristievinden förvarat bord av furu med kontursågade ben och oval skiva. 1700-t. En l ä n s t o l av furu med hög rygg och öronlappar, mellan frambenen en vågformad fotplatta. H. 132 cm. 1700-t.; målades 1778 av Weller. En s t o l (fig. 499) av furu med ursprunglig, delvis avnött målning i grönt. H. 90, vac­ kert arbete från 1700-t. Stol av furu med femribbig ryggbricka och låg sits. H. 95. - Gustaviansk allmogestil, omkr. 1800. S to l av furu, hög rygg med två ståndare. H. 111, 1700-t. Klockan i tornet är omgjuten 1886 av J. A. W. Lind, innehavare av firman Joh. A. Beckman & Co i Stockholm. Diam . 100,5, H. med krona 88, utan krona 67. Av den gamla klockan finnes gipsavgjutning i S. H. M. Majuskelinskr. löd, en!. LrNDSTRÖM, Il, sid. 156: HELP : MARIA: VT: ALLER: KOT: DORCH: DINES: LEVEN (= hjälp Maria ur all nöd genom ditt liv), (inv.nr 8071). 1400-t. l. V. tornportalens s. yttre poststen har en svagt synlig r u n i n s k r i f t ej upptagen hos C. S;\.YE, läst av Prof. S. Lindqvist: bol: uk : antair: uk: n. - L. 49,5 run-H. 4,5. nur-orNsKRIFT 450 HALL A TING J F ig . 494. F ram st ä llnin g p å cup pa n s botten: t. h . Bebådelse n , t . v. Ma ri as och E lisabe l s möte (1). Foto 194 1. Taufbcckcndc ta il: U nte rte il, Vcrl.: Cu1di g ung H cirn suc hun g. und Dc lail o f l'ont, lowc r see ti a n or how !: the A nnuncia tio n, a nd the Vi s ita tio n. 2. Längs altarskivans s. kant, runin skrift inom bård som avskurits vid gravstenens >n:ro war» som icke avhuggning t ill altarskiva. LILJEGREN har börjat läsn ingen m ed: > finns på st enen. Där st år: . .. sia!: begia feiga : au ~w atr: ger ~i · ~ita : h wa lf: gainva (r: i : weskini: r) is (>>... fadern s och son ens själ. Audvat gjorde detta valv. Geisrat i Västkinde reste .. .>>). - Texten inom parentes dold av altarupp satsen och komplet­ t erad efter C. SÄvE 73. Av inskriften syn es framgå namnen på en st en- eller mur­ VÄNGE KYRKA 451 J F ig. 495. Kristi födelse (2). Fo to 1941. Detail of fon t: the B irth o f Chri st. Tau fb eck cnd cta il: I>Bedj en för Jakobs själ Nickarve. Han dog fem dagar före S. Lau­ rintius' dag. Då var F sö nd agsbokstav och M primstav i femtonde raden >> ( = 10 aug. 154.6 en!. LrLJEGRENS tabell). Skriften t ydd frå n fotografi av fil. dr Herbert Gustav­ son, Uppsala. l. Gravhä lL Orohuggen medeltida trapezoidal sten kanske urspr. t extlös ligger nu i korgolvet, dit den flyttats från kyrkogården vid restaureringen l 949. Överst ristat processionskors ut an stav. I bård en kring kanten följande text med latinska GnAvKo x sT 452 HALLA TING 1./ F ig. 496 . Herodes och Herodias till bords, t. h. Joh a nnes döpare n p r edik ande. t. v . StafTan med tuppen (3). I sv icke ln t re män som skola ste na Sta fi an. Foto 1941. Taufbeckendeta il: Herodes und Herodias a n der Tafel. Rechts: St. Johannes der Täufe r predi ge nd . L inks: St. Stephan mit dem Ha hn. Im linken Zwicke l: Drei l\1änncr s tcinigen St. Stcphan. Deta il of fant: Herod and Herodin s at t he table. R ight : St. .John t he Ba ptist preaching. Left: S tep hen with the cock. In th e le ft s pa nclre l: t hree m en abou t to slo ne S teph e n. bokstäver: BEN ANNO I-lER IIVILEH VN l DER DENNE STEEN PEDER NIK l AREVE DOM l MER SINE 1528. fnne på stenen under korset: DENE STEN OC i STED H0R l ER TILL ARVI NGER(NE). 184 X 105; 82. 2. G r a v h ä Il v id altarets n.v. hörn , möjligen endast mittpartiet: överst tre ängla­ huvuden, därunder text i latinska bokstäver: HIC REQVIESCIT I N l PACE DOM INVS BOTOL l PHVS PETRI QV I OB II(T) 1 27 DIE JVN II ANNO l DOM I NI 1602, Här vilar i frid ky rkoherden Botulf Pettersson som dog 27 juni Herrans år 1602. Under texten kalk med hostia mellan tvenne lilj estänglar. Gulvit kalksten 130 x 98. 3. G r av h ä ll s. om altaret vid s. kormuren överst m MATTI-IIAS LAVRENTII RAN­ DERS1 PASTOR WENGE>> hustru >>LISBET HANSDOTTER>> död 1662. Stenen har bl. a. föl­ jande latinska sentens: R. blev 1656 anklagad i Consistodum av kommendanten Peder F lemmin g för crimen lresae Ma jeslalis, för sidovö rdna d när konungens skål drack s v id ett tillfäll e, men slapp lindri gt undan. 1 VANGE KYHKA 453 V F ig. 497. Gästa bud (5). L ä ngst t. h . och i h. sv ick eln dc tre k onun garn a med gåvo r . Taufbrcl>Toftameister>>, um 1260. (Abb. 501 g). VII. Altarschrein um 1400 (Abb. 485). Glocke, 15. Jahrhundert. VIII. KatlZel von 1777 mit von Weller gemalten Figuren (Abb. 488) und andere Einrichtungsgegenstäncle. Auf beiden Seiten Qes mittel­ alterlichen Krucifixes auf der Trabes werden gemalte und im Umriss ausgesägte Seitenfiguren - Maria und J ohmmes-au s Hol z aufgestellt. IX. Das Krucifix wire! vom Triumphbogen entfernt; vor 1865. Neue Sakristei 1866, die die mittelalterliche ersetzt. Neues Gemeincle-gestiihl 1864. Kammerorgel 1880cr Jahre. X. 1924 erhält das Krucifix wieder seinen Platz im Triumphbogen. Erweiterung des Kirchhofes. Centralheizung. XL Restaurierung um 1947- 50. 457 r. SUMMARY I. Becausc of the respectable dimensions and the richly sculptured adornments of successive stone churches at V änge, wc may safely assume lhat there was an early wooden church, a possible date for this being 1058 (Strelow). For this structure, . at the beginning of the 12th Cent., Hegwaldr made a baptismal fon t (fig. 501 a, 490). Il. About 1140, Byzantios began a new stone church (fig. 501 b), start­ ing with the chancel, probably with an inner apse and a battlementecl g. tower. The fayacles were scatterecl over with elaborateclly cm·vecl reliefs, Fig. 501. f-g. Kyrkans arranged like those on San Michele at Pavia. At Lund Cathedra] in S. Sweclen, one may see similar ornamentation upon some fragments ;, tillväxt. Skala 1: 1000. Bauentwicklung der Kirche. above the northern portal. This clecorative feature came to Lund from Growth of the church. Italy. Byzantios was a member of the 'fabric house' (fabrica ecclesiae) of Lund Catheclral. (Fig. 468). III. About 1170, building continuecl with the nave, the exterior of which was in some small degree decoratecl with reliefs (fig. 501 c). These reliefs are however not in the style of Byzantios. The probable length of the church was 60 Greek feet (19.8 m), that is, inclucling the w. tower, but not the apse. In the reparation of the church in 1949, the founclation-walls of the old church were discovered. Here­ with, the calculation above is proved to be true, with the exception of the thickness of the wall - in­ tended for a tower - and an inner apse which were not earlier anticipated. A nave cloorway survives, and now serves as an entrance to the tower (fig. 467) . The sculptured surround of a window (fig. 476) has been incorporated with the southera by-altar, now usecl as the b ase of the pulpit of the present Go­ thic church. The rood is a most remarkable and striking piece of work (fig. 486). Winclow and rood date perhaps from Period II. IV. The exact date of the tower is unknown, but it may have been built about 1190. The W. wall of the nave was pu!!ed down so that the tower might be raised on probably reinforced foundations. Including the apse, the totallength of the church was 80 Greek feet or 26.4 m. The tower was roofed with a pointed steeple in the same way as it is now. Total height near 33 m = 100 Greek feet. The affinity to Follingbo church is noticeable in the profile of the tower socle, and the doorway of the nave at Follingbo is in its turn related to that of the German Church of the Holy Virgin at Visby. With the above changes and additions, Vänge's first stone church was complete. (Fig. 501 el, e). V. A fairly short time after, a new church was planned, one that would be double the lengt11 of the 458 HALLA TING original. The first parts to be built were the chancel, with vestry, the east part of the nave and the north wall. The little Byzantios church was still visible within the growing new walls (fig. 501 f). The earlier nave seems to have been spared for quite a time, in order that it might continue to fnnction for services, but the chancel must have been pulled down at an early stage, partly to leave space for the new chancel arch, and partly that its stone materials and many reliefs might be incorporated into the new structure (fig. 468). Only the east and north walls and about two metres of the south wall of the nave were completed. No vaulting was construeted . The architect at this period (1236) was 13otvid of Eskelhem. VI. About 1260, the nave was completect in an actvanced Early Gothic style, with a richly decorated main doorway (fig. 464). The tympanum of the chancel doorway was modernised .(fig. 462) - for the lower conture must originally have been horizontal. V:mlting wns constructed. The lengt11 of the church was now 30 m ., a measurement which does not correspond to :my C\'en figm·e in the mensurements usual upon Gotland. Reasoning from this fa ct ~- and even more from the dwarf-like appearance of the tower relative to the newer work - we may be fairly sure that an impressive new tower was projected, one which would increase the total lengt of the church to 83.24 m. or 120 Gotlandie Stånga feet which doubles the Iength of the original church. The proilably projected new tower was never built. If this had been done, the structure would proilably have resemilled the onc at Dalhem (fig. ,'}01 g). A new and IJigger cross was provid ed for the old rood. The anonymnus Tort:1 Muster was the architr c l. Vlf. Retable, ahout HOO (fig. IK5). Bell, 15th cent. VIT f. 18th eentury pulpit with painled figures hy \Ycllcr (l'ig. 4RK), and oth e r dela ils of thai period. Painted woodcn silhoucttc l'igures of \Jary and .John \Yl'I'C placcd on a trahcs on l'ilhcr sirlr of the me­ diacval rond. !'\.. Sometim e prior to 1K!i5, the rood was I'Cmoycd and thrust away in :111 exposed shcrl ontside lhc north doon1·ny. The new ycstry, replacing Lhc mcdincval on c, dntcs fl'<>lll lfWö. :-;cw scnling, 18tH . Organ, ahout 1/lRO. ::\.. In 192-l the rood was put back in ils original position IYilhin the triumph;ll arch. Ccntrnl hcating was inslalled and Lhc churchy ard Clll:lrgerl. X. Ticstor:liion in 1947- -f>O.