SVERIGES ~®KO~ KONSTHISTORISKT, INVENTAfliUM PA UPPDR.AVKYIIT.' HIST.# O.AN1?AKAD. UTGIVET AVSIOURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL UPPLAND BAND VI. HAFTE 5. SOLLENTUNA HARAD NORRA DELEN AV GUN ILLA CURMAN o.SIGURD CURMAN ) SVERIGES KYRKOR föreligger i följande delar 1958: UPPLAND. (7) Band I, (29) Band l, (62) Band I, (64) Band I, (8) Band II, (50) Band II, (58) Band Il, (74) Band Il, (75) Band Il, h. 1. Danderyds skeppslag, mellersta delen. Pris 6: 60. h. 2. Danderyds skeppslag, östra och västra delen. Pris 13 kr. h. 3. Värmdö skeppslag. Pris 16: 50. h. 4. Akers skeppslag. Med register till Bd L Pris 17: 50. h. 1. Häverö och Väddö skeppslag. Pris 4:40. h . 2. Bro och V älö skeppslag. Pris 8 kr. h. 3. Frötuna och Länna skeppslag. Pris 12 kr. h. 4. Frösåkers härad, norra delen. Pris 28 kr. h. 5. Frösåkers härad, södra delen jämte Register till band Il. Pris 32 kr. (12) Band III, h. 1. Långhundra härad, norra delen. Pris 15 kr. (67) Band III, h. 2. Långhundra härad, södra delen. Pris 12 kr. (69) Band III, h. 3. Närdinghundra härad, västra delen. Pris 20 kr. (70) Band III, h. 4. Närdinghundra härad, östra delen. Med register till Bd III. Pris 20 kr. (1) Band IV, h. 1. Erlinghundra härad. Pris 4: 50. (11) Band IV, h. 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris 17 kr. (71) Band V, h. 1. Vallentuna härad, östra delen. Pris 15 kr. (72) Band V, h. 2. Vallentuna härad, västra delen. Pris 15 kr. (78) Band V, h. 3. Sjuhundra härad, sydvästra delen. Pris 18 kr. (80) Band V, h. 4. Sjuhundra härad, nordostra delen. Pris 18: 50. (73) Band VI, h. 1. Pärenluna härad, västra delen. Pris 26 kr. (77) Band VI, h. 2. Pärenluna härad, mellersta delen. Pris 20 kr. (79) Band VI, h. 3. Pärenluna härad, östra delen. Pris 17 kr. (81) Band VI, h. 4. Sollentuna härad, södra delen. Pris 24 kr. (82) Band VI, h. 5. Sollentuna härad, norra delen. Med register till Bd VI. Pris 26 kr. (76) Band VII, I. h. 1. Bro härad. Pris 26 kr. Band I, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 5: 50. Band I, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr. Band I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr. Band I, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr. Band II. Rute setting. Med register till Bd II. Pris 16 kr. Band III. Hejde setting. Med register till Bd III. Pris 26 kr. Band IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr. Band IV, h. 2. Hal/a ting, norra delen. Pris 18 kr. Band IV, h. 3. Hal/a ting, södra delen. Pris 20 kr. t • GOTLAND. (3) (21) (31) (33) (35) (42) (54) (61) (66) (68) VÅSTERGÖTLAND. (2) (4) (15) (16) Band I, h. 1. Kållands härad, norra delen. Pris 5: 40. Band I, h. 2. Kållands härad, sydöstra delen. Pris 4: 50. Band I, h. 3. Kållands härad, sydvästra delen. I. Pris 10 kr. Band I, h. 4. Kållands härad, sydvästra delen. II. Med register Ull Bd l . Pris 10 kr. STOCKHOLM. (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr. (24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 20 kr. (28) Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr. (45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravminnen. Med register till Bd II. Pris 38 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr , (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 13 kr. (32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr. (40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stejans kapell. Med register till Bd IV. Pris 10 kr. (20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50. (55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5:50. (60) Band V, h. 3. Matteus kyrka. Pris 4 kr. (23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 12 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. till Bd VI. Pris 12 kr. (41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 12 kr. (56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr. (49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Väslerledskyrkan. Pris 6 kr. (83) Band VIII, h. 2. Spånga och Hässelby kyrkor. Pris 26 kr. (53) Band IX, h. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr. (Forts. d omslagets 3:e sida) Fig. 666. Eds kyrka från NV. Foto 1950. Die Kirche von Ed von NW gesehen. Ed church from N. W. EDS l(YRI(A UPPLAND, STOCKHOLMS LÄN, SOLLENTUNA HÄRAD. STOCKHOLMS STIFT, ROSLAGS VÄSTRA KONTRAKT. ANNEX TILL SOLLENTUNA Beskrivningen utarbetad av GuNILLA CuRMAN och SIGURD CuRMAN, avslutad maj 1958 TRY CK TA KÄLLOR: AFRITNINGAR, pJ. 129 (kyrkan O. 3 vapen). - KLINGSPOR 3, S. 23 f.- LUND­ BERG I, s. 356.- CoRNELL-WALLIN, s. 116, pi. 78 (måln.)- O. KÄLLSTRÖM, s. 165 (silver). HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: ATA: HILDEBRAND, Ö. Upp!. S. 23; IHRFORS II: 1, S. 243-257 (2 avb . avskr. ur äldre kyrkböcker, beskr. av inv. m. m., II: 2, s. 2128, 2222-23, 2226, 2244, 2253; INv. 1829; SNABBINV. 1917; hand!. rörande restaur. o. konserv. arb. 1917-1955; uppmätn. ritn. av kyrkan samt orgelfasad o. bänkinredn. av P. HEDQUIST o. R. BoLIN 1916; restaur. ritn. av S. CuRMAN 1917; uppm. av kyrkogård 1921; kyrkog.utvidgn. 1937 o. el. belysn. av E. FANT 1944; uppm. av tim­ merkonstr. på sakristivind 1937 av P. O. WESTLUND; fotos av äldre ritningar fr. 1600- o. 1700-talen, 1806558 692 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 667. Läderpärm med ornament-pressning. Eds sockens äldsta kyrkobok, inköpt 1604. Foto 1953. Lederner Eneheinband mit orna­ mentalem Blinddruck vom älte­ sten Kirchenbuch der Gemeinde Ed, angeschafft 1604. Leather binding with ornamen­ tal blind tooling. The oldest churchbook of Ed parish, bought in 1604. talrika fotos av kyrkan före, under och efter restaur. 1917-18 samt av kalkmåln. o. inventarier; måln. schema av OLLE HJORTZBERG. - BST; Uppmätn. av P. HEDQUIST o. R. BoLIN 1916; restaur. av S. CuRMAN stadf. 2515 1917; färglagt skissförslag t. målningsdekoration i koret av OLLE HJORTZBERG, stadf. 3018 1918; förslag till ordnande av kyrkogården, ny likbod m. m. av S. CuRMAN, stadf. 2216 1921; ändr. förslag för Anckarcronska gravkoret av ark. CARL MELIN 1930 (ej utf.), ritn. t. varmvatten­ värmeledn. stadf. 4112 1936; ritn. t. utvidgn. av kyrkogården mot N av E. FANT (1936), stadf. 1311 1941; ritn. till •>brudkammare•> av ark. E. KARLSTRAND, stadf. 619 1955.- KB: F. a. 1, s. 22 (runsten); F. b. 12, s. 109 (vapen m. m.); F. l. 9, 1 (måln. m. m.); F. h. 2, s. 286 (inskr.); F. h. 3, s. 292 (måln. o. brand); F. f. 10, s. 4 (måln.); F. l. 3 b ( = AFRITNINGAR) s. 95. - UB: NoRDINSKA SAML. 39: 5, pag. 1 (Gustav Vasas silverupppbörd) 1 • Från Eds kyrka lämnades: •>Medlungx klockan ouegin l Silff X lödige marc. l En liten krona och kors som inteed wogx l Penningar XXXIX marc. l af hvilka Herr Peder Hårdh gaff Prestenom til hielp för hans nybordiighet skuldh XIII marc och kyrkionne VI marc. Togh Jens Matzson alla stocka pen­ ningar oräknade. Item 1 pund korn aff kyrkotienden Herr Peder ovetandes, och mycket annat som Registret utvisar.>> - Nybordad = en som nyligen bosatt sig (Sv. Akad:s Ordbok). 1 EDS KYRKA 693 Fig. 668. Karta över trakten kring Eds kyrka, utvisande vat­ tenståndet i Mälaren och Edsjön på 900-talet. Detalj ur karta upprättad 1935 av E. Granlund och K. A. Gustawsson. ­ Den prickade linjen anger det •>ed•> mellan de båda vattnen, som givit orten dess namn. Km·te der Gegend um die Kirche von Ed mit Angaben zum Was­ serstand der Seen Mälaren und Edsjön zur Zeit des 10. Jh. Die Landenge (»ed») zwischen den beiden Gewässern, welche dem Ort den Namen gab, punktiert angedeutet. Map of the surroundings of Ed church, showing the water leve! of lake Mälar and lake Ed circa 900. KYRKANs ARKIVALIER: Äldre arkivalier förvaras i ULA. Bland dessa märkes särskilt en med L I: 1 betecknad volym, inbunden i vackert pressat läderband (fig. 667). Volymen innehåller spridda RÄK. 1604, 1606-1655, 1660-1705 samt INV. 1609 med tillägg, INV. ökning 1625- 1637 samt uppgifter om gåvor 1644-1664.- sT.PROT. finnas frän 1740-1759; 1765-1779 (K I: 1), 1779- 1843 (K I: 2).­ RÄK. 1705-72 (L I: 2), 1772-1800 (L I: 3), 1801- 1858 (L I: 5). SPECIALRÄK. finnas för 1779-1801 (L I: 4), 1801-1858 (L I: 6). - INV. 1705 och 1745 (Ll: 3), 1775 (L I: 3). De sista 100 årens arkivalia finnas i prästgården. •>Parochia ethi>> omnämnes tidigast 1299 i SD nr 1300. I brev 1297- 1308 (SD nr 1745) av Philip Finvidsson omnämnes ett av denne med ärkebiskop Nils gjort jordabyte av 2 öreland i Sätra i •>parrochia 694 SOLLENTUNA HÄRAD edhi>>. Vidare förekommer Ed är 1313 (SD nr 1932). där det berättas att Sigmund Keldorsson säljer till samme ärkebiskop 3 öreland i Runsa i Eeds socl> - >>Runorna lät Ragvald rista . Han var i Grekland, han var krigarföljets hövding.>> Se Sv. RuNINSKR. VI, s. 157 f. Nr U 112. 2 RÄK. 1610- 80 upptaga talrika utgifter för spån, spik och tjära till bogärden. EDS KYRKA med förbud mot dylika huvar. 1 I SV en stiglucka (se nedan) . Invid denna fanns tidigare en i bogårdsmuren inlagd runsten (se s. 774). På denna kyrkogård planterades 1822 lövträd utmed muren (sT.PROT.), vilka till stor del ännu kvarstå å S, Ö och N sidorna. P å 1870-talet utvidgad es kyrkogår­ den åt V med ett sluttande markstycke, som därtill hade testamenterats av kon1 Punkt 4:o i detta cirkulärbrev lyder: •>Alden­ stund, på de fle sta orter, Församlingarne äro myc­ ket b etu ngade af en inritad gammal osed at h ålla tak öfwer Kyrkobalkar, som antin gen äro af träd timra de eller ock wäl bestå af gråsten s murar, m en ändock ä ro med bräder eller spå n t äckte, hwilk a t ak h ysa det dubbl a fel, at de dels äro owarakti ge och beswära Socknens Invånare m ed arbete och kostnad til deras underh å ll ande och dels fräta Skog och träwärke , som d erigenom, p å et oträngt och emot sielfwa naturen stridande sätt, warder anwändt til bestånd och förwar af gråsten, som ifrån förvandling nogsamt och bäst förwarar sig sielf; F örd enskull och på det en så skadelig qw arlefw a utaf å lderdomen ifrån Påfwedömet m åtte h ädanefter aldeles warda afskaffad, skal det åli gga Probstar, K y rkoherdar och Presterskap at p å minn a och warna, samt Kronobetjenin gen at m ed eftertryck tilhålla alla Sockneboer a t, efter handen och så fort större eller mindre del af de nu utaf träwirke eller gråsten ups atte K yrkabalkar förfalla, dem hädanefter ej annorlund a reparera, förbättr a eller upbygga, än endast med kalkstens­ mur uta n något bruk, kalkband, hwitlimnin g eller t äckning och det wid 100:de D al. Silfwermynts wite til Socknens fattig Gassa för den Sockenbo hög eller låg, rik eller fattig, som h äremot bryter; m en wid de K y rkor, der någorlunda dertil tj enlig gråst en, sprän gd eller osprängd, ick e kan wara at til gå, eller icke, uta n alt för dryg kostna d, kan fram sk affas, m åge Balkarne äfwen h ädanefter blifw a af träd, dock med minsta ko stn a d inrätta de och utan all täckning.•> (R. G. J. Moo:EE, Utdra g utur ... publique handlingar . . . , Del 7, s. 5721; Sthlm 1766 .) 695 Fig. 670. Stiglucka, uppförd 1712, från S. Foto G. Curm an 1948. l{irchhofspforte von 1712 . Lychgate, ereeted in 1712, from S. Fig. 671. Port klapprin g p å stigluckans port. Foto G. Curm an 1948. Klopfring zum Tor der Kirchhofspfor t e. Knocker on Iychgate door. 696 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 672. Gravkor för Runsa gårds ägare, uppfört av T. vV. Ankarerona 1843. Foto G. Curman 1950. Grabkapelle von 1843. Burial chapel, 1843. Fig. 673. Bårhus, uppfört 1923. Foto G. Curman 1950. L cichenkammer, von 192:1. Mortuary chapel, 1923. traktsprosten A. F. Rollin.l Därvid revs den gamla V bogårdsmuren. Den nya delen av kyrkogården (AFED fig. 669) kringgärdades med gråstenskallmur (H 120, B ca 115) i stora block. I den nya V-muren finns en ingång med huggna stenstolpar, som >>skulle lämpas efter den prydnad på stolparna, 2 som genom patron E. A. Stagnells i Runsa försorg möjl. gratis skulle kunna fås>> (sT.PROT. 1872) i form av höga kalkstens­ urnor från Runsa gård, där ännu två liknande finnas kvar. Mellan stolparna enkla järngrindar. Det utvidgade kyrkogårdsområdet ordnades sedermera med terrassering av den sluttande V delen enl. ett 22/6 l 921 stadfästat förslag av då v. byggnadsrådet S. Cur­ man (s. 784), omfattande även uppförande av ny lik b o d i områdets sydvästligaste hörn (fig. 673). Till dessa arbetens utförande hade ingenjör Edvard Svalander (s. 784) på Uddnäs år 1918 skänkt 3 000 kr. (KH.PROT. 1919). Ytterligare en utvidgning av kyrko­ gården ägde rum under 1940-talet genom tilläggande av området CDFGHC i N. Detta är ordnat enl. ett 13/1 l 941 stadfästat förslag av ark. E. Fant. Invigt l 949. Det omgärdas med en gråstensmur. På N sidan en ingång med kraftiga, vitputsade grindstolpar, täckta med svartplåt. Järngrindar. 1 2 A. F. RoLLIN, f. 1799, t 1871; kh i Ed o. Sollentuna 1863, kontr.prost 1869. Ritningarna till stolparna gjordes av ingenjör A. SJÖGREN på Bisslinge. EDS KYRKA 697 Fig. 674. Den s. k. Ulfsax'ska graven, 1600-talet (?). Foto S. Curman 1957. Dachartiger Oberbau einer Grabkammer auf dem Kirchhof (17. Jh. '!). The so-called Ulfsax grave, 17th cent. (?). Ingången till den äldsta delen av kyrkogården utgöres av en s t i g l u c k a (fig. 670), murad av tegel med tunnvalv, helt vitputsad. Spåntäckt sadeltak med breda, nedtill fasonerade vindskidor. Utåt stänges den med svarttjärade träportar (från 1775, RÄK.) med fyllningar, de nedre med det för 1700-talet karakteristiska rutmönstret. Ena port­ halvan bär en portklappring av smidesjärn med rika bladornament (fig. 671). ­ Denna stiglucka uppfördes 1712 (sT.PROT.), varvid den ersatte en äldre, på samma plats belägen stiglucka, som då var alldeles förfallen. Denna åter hade sannolikt uppförts i samband med den bogårdsmur, som anlades på medeltiden. - Den nya stigluckan reparerades 1765 (sT.PROT.). Ar 1821 beslöt man nedriva stigluckan och med teglet därifrån bygga två grindstolpar (sT.PROT.). Beslutet verkställdes lyckligtvis icke. Huruvida någon fristående klockstapel funnits här, därom saknas arkivaliska uppgifter. En RÄK.-uppgift från 1681 i samband med uppsättande av en ny klocka (jfr s. 779) synes angiva, att klockorna då hängde i kyrktornet. En tradition inom sock­ nen utpekar ett ställe på en höjdsluttning NV kyrkan såsom platsen för en tidigare klockstapel. Spår därav kunna dock icke nu upptäckas. STIGLUCKA KLOCK­ sTAPEL 698 GRAVKOR SOLLENTUNA HÄRAD År 1843 fick kammarherre T . W. Ankarerona (s. ' 783) på Runsa 1 gård tillåtelse (sT.PROT.) att uppföra ett gravkor i kyrkogårdens SÖ hörn för Runsa gårds ägare. Det är uppfört av vitputsat tegel med en enkel klassicistisk fasad (fig. 672). NV om kyrkan ligger en murad gravkammare med låg, vitputsad överbyggnad, täckt av två stora takluckor, klädda med handsmidd järnplåt (fig. 674). Den saknar nu innehåll. Synes närmast härstamma från 1600- eller 1700-talet. Den går i orten under namn av Ulfsax'ska graven. 2 Grunden härför har ej kunnat utredas. Den har tillhört Sätra gård. Graven restaurerades 1922. GRAV­ KAMMARE BÅRHUS I kyrkogårdens SV hörn ligger ett b å r h u s, en vitputsad gråstensbyggnad under ett spånklätt pyramidtak, krönt av en stor svartmålad korsglob (fig. 673), uppfört 1923 enl. ritningar av byggnadsrådet Sigurd Curman i samband med kyrkogårdens övriga ordnande (se ovan). Av kyrkogårdens gravvårdar böra följande nämnas: GRAVVÅRDAR l. Liggande gravhäll över kamreraren P. Wäsström (s. 715, not l) av grå kalksten med lägerhuggen kantbård. L 211, B 148. Den ligger 5,5 m V om torningången (vid Y å fig. 669). Inskriften är starkt förstörd av vittring, dock synes tydligt namnet (Petr)us WÄSSTRÖ(m) samt FÖD ..... SEPT. 1711 l DÖD .. . . . MART ... 1792 . 2. Stående gravsten (vid Z å fig. 669) av ljusbrun kalksten (fig. 675) med inhuggen inskrift: GUDFRUKTIG. RÄTTRÅDIG l l SIN VANDEL. ÖMSINT OCH l FRIDÄLSKANDE. l SITT HUS. l VAR HANS LEFNAD EN DAGLIG f GUDSTIENST OCH HANS DÖDS l STUND LUGN OCH LÄRORIK. / HANS HVILA SKALL VARA ÄRA. l COMMISSARIEN I R. ST. BANK: l CONR. GOTTF. KUHLAU l F. D. 23 MAJI 17621 t D. 31 AUG. 1827. - H 110, B 69. - Se vidare s. 752, not 3 o. s. 754, not 4. 3. Stående gravvård av gjutjärn (fig. 676) med förgyllda ornament och inskrift: KRIGS COMMISSARIEN C. G. ALMQUISTS 3 KÄRA MAKA A. C. ALTEN FÖDD DEN 24 MARS 1789 DÖD DEN 27 APRIL 1837. HJERTAT HAR KALLNAT MEN KÄRLEKEN LEFVER FÖR EVIGT. H 163, B 71. - Står ö om kyrkan vid W å fig . 669. 1 Godset Runsa ägdes under förra delen av 1600-talet av JAKOB DE LA GARDIE, t 1652, g. m. EBBA BRAHE, t 1674. Efter Ebba Brahes död ärvdes Runsa av hennes dotter CHRISTINA CATHARINA DE LA GARDIE, t 1704 och dennas man i 2:dra giftet GusTAF OTTO STENBOCK, t 1685. Därefter av deras dotter CHARLOTTA MARIA STENBOCK, t 1740, g. m . AxEL JoHAN LEWENHAUPT, t 1717. Ar 1725 såldes Runsa till riksrådet HANS HEN RIK VON LIEWEN, j· 1733. Presidenten OTTO R EINHOLD STRÖMFELT, t 1746, övertog Runsa på 1730-talet. 1744 köptes Runsa av amiralen och landshövdingen THEODOR ANKARCRONA t 1750. Sedan 1753 har Runsa såsom fideikommiss gått i den Ankareronska släkten (se s. 783). 2 lHRFORS II: 1 s. 252 kallar graven den Ulfsparreska och nämner såsom möjliga innehavare bröderna Jacob Anders (-r 1820) eller Carl Fredrik (t 1794) Ulfsparre, dock utan att angiva någon grund härför. I:s uppgift torde bero på en namnförväxling. 3 CARL GusTAF ALMQUIST, f. 1768, t 1846, krigskommissarie; g. 1 m . BIRGITTA LovisA GJÖRWELL, f. 1768 t 1806; g. 2 m. AGNETA CATHARINA ALTEN, f. 1789 i Eds prästgård, t 1837. Han ägde An­ luna. - Författaren Carl Jonas Love A. var en son i första giftet. EDS KYRKA 699 Fig. 675. Gravvård över riksbankskommissarien C. G. Kuhlau, t 1827. Foto S. Curman 1957. Grabmal aus Kalkstein von 1827. Sepulchral monument, limestone, 1827. Fig. 676. Gravvård av gjutjärn över fru A. C. Almquist, t 1837. Foto S. Curman 1957. Gusseisernes Grabmal von 1837. Sepulchralmonum ent, east iron, 1837. KYRKOBYGGNADEN BYGGNADSBESKRIVNING Kyrkobyggnaden fick sitt nuvarande yttre utseende i allt väsentligt vid en restaure­ ring åren 1768- 69 (s. 710), medan interiören fått sin karaktär i samband med en restau­ rering 1917- 18 (s. 715). Byggnaden består av ett rektangulärt, vitputsat långhus, inrymmande även koret; ett torn i V, sakristia på N sidan och ett >>Vapenhus>> (även kallat >>brudkammaren» jfr s. 717) i SV. Långhusets V del jämte tornet tillhör den urspr. kärnkyrkan; Ö delen med sakristian är från 1300-talet, men >>vapenhuseb utgör en 1955 byggd efterbildning av ett verkligt vapenhus från 1400-talet. PLAN 700 MATERIAL SOLLENTUNA HÄRAD LÅNGHUS­ FÖNSTER INGÅNGAR TAK Kyrkans murar äro byggda av kluven gråsten i litet format. På de oputsade inner­ sidorna av tornets övre del kan material och byggnadssätt studeras. På flera ställen förekomma avjämningsskift av snedställda stenar av litet format (fig. 685) liknande s. k. opus spicatum. Detta synes tyda på en tidig byggnadstid. Murarna ha sannolikt urspr. utvändigt stått oputsade, men med brett utstrukna bruksfogar. Smärre delar av tornets Ö urspr. fasadyta synas från långhusvinden. Invändigt ha murarna varit putsade och försedda med kvaderristning, som ännu är synlig bl. a. på tornrummets S vägg samt i det urspr. N fönstrets innersmyg. När murarna utvändigt helt överputsades är icke möjligt att bestämma. Möjligen skedde det redan vid kyrkans utvidgning på 1300­ talet (jfr s. 706). Numera äro ytterväggarna spritputsade och ett sockelparti är markerat med svart asfalttjära. - Tegel förekommer i hela Ö gavelröstet, i alla senare dörr- och fönsteromfattningar, i valvsystemet samt i tornets allra översta delar. Två stora, rundbågiga fönster av 1700-talstyp finnas på vardera sidan av långhuset; på Ö fasaden ett rundfönster, som invändigt sitter i en hög, rundbågig nisch. I lång­ husets västligaste del finnas två små ursprungliga fönster, ett åt S, ett åt N av ro­ mansk typ (om dessa se vidare s. 705). Huvudingången är nu på V sidan av tornet och består av en enkel, rundbågig öppning, utan någon portalomfattning. Denna ingång blev troligen upptagen på 1760­ talet, då den urspr. S ingången igenmurades i samband med kyrkans då utförda omge­ staltning (s. 712). Sannolikt saknade tornet urspr. ingång utifrån och stod enbart i för­ bindelse med långhuset genom en mindre bågöppning i tornets Ö mur (se nedan s. 703). I nuvarande V ingång sitter en stor p o r t av utvändigt järnbeslaget trä. På dess insida äro fästade tre kraftiga, vackert smidda gångjärn av 1300-talstyp (fig. 680), sannolikt överflyttade från kyrkans S dörr, då dess öppning igensattes. På V portens yttersida en smidd d ra gr i ng med ornerad buckla (fig. 681), även från medeltiden. Stort sannolikt medeltida stocklås. Kyrkans ursprungliga ingång var genom den dörröppning i långhusets SV hörn, utanför vilken nuvarande vapenhusliknande utbyggnad uppförts l 955 (se s. 717). Denna ingång blev igenmurad vid den stora omdaningen av kyrkan på 1760-talet, då väl även det medeltida vapenhuset utanför denna port blev rivet (jfr s. 712, not 1), och ny kyrkingång ordnades genom tornet. Säkra uppgifter härom saknas dock. Den igensatta ingången blev till sina yttre och inre smygar upptagen igen vid restaureringen 1917, men öppnades helt först 1955. Den befann sig då ej i urspr. skick (fig. 677). Endast den innersta delen av smygen tillhör den urspr. byggnadsperioden och är byggd av grå­ sten. De yttre delarna hava blivit ombyggda med tegel, ovisst när, men sannolikt i samband med det medeltida vapenhusets uppförande (se s. 709), samt även 1955. Långhusets tak är brutet och sedan l 937 spånbelagt.l På Ö gavelnocken ett svart­ målat träkors. Under takfoten en kraftigt profilerad putstaklist. På sakristia och >>Vapen­ hus» spånbelagda sadeltak. Tornhuven är låg och avfasad; kopparklädd sedan l 937 och 1 Arbetet bekostades av godsägaren och fru C. G. CuRMAN (s. 784) på Antuna. -A tlim B ~c j:=::c;J D F ig. 677. Uppmätning av kyrkan, 1 : 300. Uppm. R. Bohlin o. P. Hedquist 1916, komp!. J. Söderberg 1957. - Plan. - Längdsektion mot N och tvärsektion genom tornet mot V. - Tvärsektioner mot Ö och V. Grundriss, Längsschnitt nach N und Querschnitt durch den Turm nach W . Querschnitt nach O. und W . Plan. - Longitudinal section towards N. and cross section of tower towards W. - Cross sections towards ~ E. and W. 702 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 678. Kyrkan från SV. Foto S. Curman 1957. Die Kirche von SW. Church from S.vV. TORN krönt av ett förgyllt kors på stor glob. Före rest. 1768- 69 hade kyrkan överallt sadel­ tak, såsom framgår av AFRITNINGAR och GRAUS teckning från resp. 1682 och 1748 (fig. 683 o. 682). Tornets av gråsten byggda murar ligga i klart förband med långhusets gavelmur och äro uppförda samtidigt med denna. Den allra översta torndelen är delvis ommurad med användande av tegel, och dess nuvarande utseende tillkom vid kyrkans ombygg­ nad 1768- 69. Det översta tornbjälklagets ankarslutar på V-fasaden äro utformade som siffror bildande årtalet 1768 hänsyftande på nämnda ombyggnad. Tornet har på V fasaden över ingången ett stort rektangulärt fönster i första våningen, ett runt i andra samt överst på alla fyra sidorna stora, stickbågiga ljudgluggar. Dessa ha ersatt de ursprungliga betydligt smalare torngluggarna, som sutto parvis på alla fyra tornsidorna såsom de nyssnämnda äldre avbildningarna synas utvisa. På V tornväggens insida mot klackrummet synes ännu den S halvan av en urspr. tornglugg med sida och valvbåge av gråsten (fig. 684). Tornets Ö vägg är genombruten av en hög, rundbågig öppning mot långhuset, möjli­ gen upptagen redan på 1300-talet i samband med långhusets valvslagning (s. 707). EDS KYRKA 703 Fig. 679. Kyrkan frän SÖ. Foto G. Curman 1958. Die Kirche von SO. Church from S.E. Därvid inslogs i tornet ett mot valvbågen svarande tunnvalv av tegel. I bottenvåningen synas ännu anfangen till den låga, sannolikt rundbågiga öppning (fig. 686), som ur­ sprungligen förenat långhuset med tornrummet, vilket troligen saknat annan ingång (jfr ovan s. 700). Tornets bottenvåning täckes nu av ett på undersidan putsat bjälklag, vars ålder nu icke kan bestämmas. Ovanför detta var tornet urspr. indelat av två bjälk­ lag. Det översta låg på samma plats som nuvarande klockstolsbjälklag, det undre, vars remstycken ännu ligga inmurade i tornets Ö och V murar, låg ungefär 50 cm ovanför det senare inslagna tunnvalvets anfangslinjer (fig. 677). Tornets ursprungliga avtäckning kan icke med stöd av dokument eller rester bestäm­ mas, men det torde sannolikt ha utgjorts av ett enkelt pyramidtak, ett sadeltak eller annan låg romansk torntaksform. Kyrkorummet täckes med tre tegelkryssvalv, av vilka de två västligare ha diagonalribbor med klöverbladssektion av tidig 1300-tals typ, medan det östligaste valvet, som är från 1760-talet (s. 712), har rätvinkliga diagonalribbor av en tegelstens bredd. Valven sakna sköldbågar. Det Ö valvet skiljes från det mellersta genom en 90 cm bred gördel­ båge. Kapporna äro en halv sten tjocka, slagna på stick och ha ganska svag bombering. vALv 704 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 680. Gångjärnsbeslag på V porten. 1300-talet. S. 700. Foto 1957. Scharnierbeschlag an der Kirchentiir aus dem 14. Jh. Iron strap-hinge on W. door. 14th cent. ooLv I samtliga valv, även det Ö, finnas s. k. skvallerhål i några av kappornas svicklar. Diagonal- och gördelbågar i de två V traveerna äro putsade och målade med en gulröd färg, som genom gråvita streck indelats med tegelimitation. Sådan finnes även på bågen in till tornet. Denna målning är medeltida. Om korvalvets målning se s. 728. Golv av tegel i sicksackmönster i tornrummet och i hela långhuset utom under bänk­ kvarteren, som hava trägolv, liksom sakristian. Golven hava, i varje fall under 1700­ och 1800-talen, varit av tegel en!. uppgifter i RÄK. Senast omlades tegelgolvet vid restaur. l 917- 18, dock med användande av det gamla teglet. BYGGNADSHISTORIA uRsPRUNGLIG R~~~:~K Då kyrkan l 917- 18 undergick en omfattande inre restaurering (s. 715) under ledning av prof. Sigurd Curman, utfördes ingående undersökningar genom grävning och putsav­ knackning, vilka möjliggjorde ett klarläggande av huvuddragen i kyrkobyggnadens äldre utvecklingshistoria. Sålunda blottades under golvet invid S långväggen just i gränsen mellan den Ö och den mellersta traven vid K å fig. 677 en grundmursresP av det utseende, som framgår av planritningen (fig. 688) och fotografier (fig. 687). Denna grundmur ligger i gott för­ band med sydmurens V två tredjedelar. Den visar ett stycke av den tydligt rundade yttersidan av en a b s i d m u r, vars fortsättning mot N tyvärr förstörts vid utförandet av vissa gravkammare inom kyrkan Ö parti (se s. 766). Absiden kan emellertid klart rekonstrueras såsom skett på planritningen fig. 688. Den ursprungliga kyrkans grund­ plan bestod alltså av ett rektangulärt långhus med torn i V samt i Ö en relativt bred absid, som direkt anslöt sig till långhuset utan någon mellanliggande korbyggnad, 1 Utgrävning och uppmätning härav utfördes av ark. S. ERANDEL 1917. EDS KYRKA 705 vilket annars är det normala för den lilla romanska landskyrkan i Sverige. Eds kyr­ ka är ett av de få hittills säkert kända exemplen i Sverige på denna starkt redu­ cerade romanska plantyp, den s. k. a b s i d­ salen, där icke blott tvärskeppet med sin mittkvadrat utan även korkvadraten har försvunnit från det normala västeuropeiska planschemat för romansk tid. 1 Möjligen har den äldsta stenkyrkan i Lovö (s. 447) haft en sådan plan, liksom den även i övrigt urspr. företett stora likheter med Eds kyr­ ka. - Säms år 1938 uppgrävda kyrkoruin i Kinds hd, Vg, visar även tydlig absid­ salsplan.2 I kyrkans V del frampreparerades 1917 två romanska fönster, som sitta mitt emot varandra relativt högt upp på lång­ husets N och S vägg (fig. 677 a o. b). Det Fig. 681. Medeltida dragring på V porten. S. 700. N fönstret vid a, öppnat enbart inåt, är Foto 1957. bevarat i ursprungligt skick. I smygen fin­ Mittelalterlicher Turring Mediaeval door ring on am W. Portal. W. door. nes romansk kvaderristning i putsen, och i den rundbågiga övervälvningen av grå­ sten synas i fogbruket tydliga avtryck av valvformens skålbräder (fig. 690). Det S fönstret vid b, som numera är helt upptaget, har ursprungligen varit lika det N (se fig. 691), men har senare förändrats. Det har förlängts nedåt, gjorts smalare och om­ formats med ett spetsbågigt valv av tegel över smygen och med en upptill 3-passfor­ 1 Absidsalen förekommer redan i förromansk tid i medelhavsområdet och företräder i viss mån en mediterran form, som emellertid även förekommer flerstädes i Väst- och Mellaneuropa, då det gäller små kyrkobyggnader under 1000- och 1100-talen. I Tyskland är typen rikt företrädd i Ö Bayern, där den i allmänhet är tornlös. I Böhmen, Mähren och Slovakien förekommer absidsalen även talrikt, men har där oftast V-torn (E. BACHMANN, Kunstlandschaften im romanischen Kleinkirchenbau Deutsch­ lands, i Zschr. d. deutschen Vereins fiir Kunstwissenschaft, Bd 8 [1941], s. 162 f.). Dessutom förekom­ mer typen talrikt vid Nordsjökusten i Ostfriesland (0. DELLEMANN, Der mittelalterliche Bautypus der einräumigen Dorfkirchen Ostfrieslands, Wiirzburg 1937). Där karakteriseras typen av mycket långsträckta skepp. I Schweiz förekommer absidsalskyrkor (A. GAUDY, Die kirchlichen Baudenkmäler der Schweiz, Graubiinden, Berlin 1922, s. 20 o. 21) liksom även i Danmark (DANMARKs KIRKER, V, s. 244, XII, s. 993). Se även LuNDBERG, I, s. 356. 2 ERIK B . LuNDBERG, Några nyutgrävda kyrkoruiner i södra Västergötland, i Västergötl. fornm.fören. tidskr. V:2, s. 3 o. 19- 24 (1942). 706 SOLLENTUNA HÄRAD mad dageröppning (fig. 691 och 692). Det ursprungliga romanska fönstervalvet är nu markerat i putsen. Det synes troligt, att den urspr. kyrkan haft ytterligare ett par fönster av typen a på de platser, som nu upptagas av de två västra fönstren (i N o. S). Av kyrkans ursprungliga i n g å n g, belägen vid S väggens västligaste del, är den inre smygen bevarad till 45 cm djup. Ingångens urspr. form i övrigt kan icke med säkerhet rekonstrueras (jfr s. 700). På innerväggarnas övre del ovanför den nuvarande orgelläktaren synes en tydlig horisontal gränslinje i höjd med hjässan på de nuvarande stora fönstrens inre smygar. Denna linje markerar läget för de ursprungliga inre hammarbanden. Spåren av ytter­ konturen till den romanska sadeltakstolen över långhuset äro tydligt synliga å tornets Fig. 682. Eds kyrka frän NÖ, 1748. Teckning av Olof Grau (ms i Västerås lärov.bibl.). Die Kirche von Ed a us dem NO, Zeichnung von 1748. Ed church from N. E., sketched in 1748. Ö mur mot långhusvinden (se fig. 697). Detta tak har haft en relativt låg resning. Lå ng­ uTviDGNING u;r~~\~~- murarna ha enligt dessa märken varit ungefär l m lägre än nu. Antagligen har kyrkorummet urspr. haft plant trätak eller öppen takstol. För denna lilla romanska kyrkas datering saknas direkta hållpunkter, men såväl plan­ typ, material och murningsteknik som fönsterformer göra det sannolikt, att den upp­ förts under 1100-talets mitt eller tredje fjärdedel. Jfr Lovö äldsta kyrkas datering s. 448 f. En rekonstruktion a v den ursprungliga kyrkans utseende visar fig. 689. Den romanska kyrkan utvidgas och omgestaltas grundligt under gotisk tid. I Ö till­ fogas en ny nästan kvadratisk kortillbyggnad (fig. 677 per. B) med samma bredd som det gamla skeppet, men av lägre höjd (jfr s. 708), vilket framgår dels av AFRIT­ NINGAR (fig. 683), ehuru dess bild icke är helt korrekt (koret framställes där smalare än skeppet), dels och säkrare av ännu synliga valv- och målningsrester i koret (se s. 723). Det nya korets murar, som ha samma tjocklek som det äldre långhusets, hava - tyd­ ligen för att gudstjänsten skulle kunna pågå ostörd under byggnadstiden - uppförts i EDS KYRKA 707 sin helhet utanför absiden, innan denna revs. Detta är sannolikt en av orsakerna till det nya korets bredd (jfr fig. 688). Samtidigt med det nya koret uppfördes en sakristia i N. Dess Ö mur ligger i förband med N kormuren, medan dess V-mur stöter stumt mot det gamla långhusets N mur. Fig. 683. Eds kyrka 1682 en!. AF R ITNINGAR. Koret dock felaktigt återgivet (se s. 706). Vapenbilderna (fr. v .): Bielke, Uppsala ärkestift, Örnefot. Die Kirche von Ed nach einer Zeich­ nung von 1682, d er Chor unrichtig wiedergegeben. Ed church, pen and wash drawing 1682. Chancel is however incorrectly depicted. - The coats-of arms are, from the left: Bielke tamily, archbishop's diocese of Uppsala, Ornefot family. Ingången till sakristian förlades till korets NV hörn Ö om den kvarlämnade murklack, som bildade N imposten till triumfbågen. Huruvida absidvalvets V del kvarlämnades för att tjänstgöra som triumfbåge, kan icke numera med visshet avgöras. Det synes dock sannolikt, emedan det uppbar långhusets kvarstående Ö gavel. Sannolikt i omedelbar anslutning till kyrkans utvidgning utfördes valvslagning över långhus, kor och sakristia samt möjligen även i tornets övre del (jfr s. 703). 2-706838 708 SOLLENTUNA HÄRAD sAKRisTIA Valven över långhuset, vilka ovan beskrivits (s. 703), förefalla vid första påseendet vara upp­ förda samtidigt med yttermurarna, ty sköld­ bågar saknas och valvribborna utgå från små konsoler på långväggarna, som sakna vägg­ pilastrar. Som ovan sagts (s. 706) kan man emellertid å väggarnas övre del ovanför den nuv. orgelläktaren skönja en horisontal gräns­ linje, som betecknar läget för den ursprungliga romanska murens hammarband. Ovanför denna är murverket av tegel delvis sammanbyggt med valvkappornas nedre del. I långhusets hörn och mitt på långmurarna hava urtagningar gjorts i den urspr. inre skalmuren för att bereda upplag för de nya valven och deras anfangs­ konsoler. I det nya koret och i sakristian torde upplag för valven hava utförts i samband med murar­ nas uppförande. Av korvalvet, som blev rivet på 1760-talet (s. 712), återstå endast obetydliga spår i hörnen. Vid dateringen av ovan beskrivna änd­ Fig. 684. Rester av ursprunglig glugg överst ringsarbeten har man närmast att utgå från i tornets V mur. Foto 1957. valvformerna. Ribborna med treklöversektion Reste einer ursp rung­ Fragments of original tower opening in top­ lichen Lucke im Ober­ most part of W. wall. och kapporna med måttlig bombering tyda på teil der W Maner des Turms. 1300-talets början. På denna tid pekar också den förut omtalade >>gotiska>> förändringen av det romanska fönstret på den S långhusväggen (fig. 692). Sannolikt vidtogs samma förändring i det andra, nu försvunna S-fönstret i långhuset. Möjligen igenmurades redan vid denna tidpunkt N väggens romanska fönster. Det nyuppförda korets fönster på S och Ö väggarna kan man, tack vare bevarade rester av senare medeltida kalkmålning på de inre smygarna (jfr s. 730 o. 734), rekon­ struera på sätt fig. 698 visar. Det har varit höga, smala, parställda fönster av den typ, som var vanlig under 1200-talets senare del och 1300-talets början. Den samtidigt med kyrkaförlängningen tillkomna sakristian har ett kryssvalv av tegel med ribbor av klöverbladsformad sektion, som vid ribbornas nedersta delar över­ går i V-form. Den oregelbundet rundbågiga ingången sitter i en tunnare tegelmur och omges mot såväl kyrkorummet som sakristian av välvda nischer (fig. 709). Detta parti synes vara ombyggt på 1400-talet (obs! målningen från 1487). Kopparklädd dörr av 3 ekplankor med stocklås. På yttersidan en järnring på en ornerad, kupig platta. Stick- EDS KYRKA 709 Fig. 685. >>Opus spicatum•> i tornets inre muryta. S. 700. Foto 1957. ,Qpus spicatum•>in der inneren l\fauerfläche des Turms. Herringbane sty!e masonry in inner surface of tower wall. bågigt fönster på N sidan, försett med järngaller. Det har sitt utseende från restaur. 1768-69. En nisch i Ö, nu förvandlat till skåp, antyder, att sakristian här hade ett ursprungligt fönster. sakristians N gavelröste är byggt av tegel i munkförband. I detsamma en igensatt glugg. - På vinden finns en konstruktion av oskrädda furubjälkar, vars ändamål ej kunnat förklaras. sakristians golv är av gammalt trä. ST.PROT. 1783 meddelar: >>Ett gålf af bräder giöres i Sacristian, samt en kiällargrop med detsamma upptages och muras till communionvinets conservation.>> Denna finns fortfarande. På AFHITNINGAR (fig. 683) synes ett vapenhus utanför kyrkingången i SV. Det torde ha tillkommit på 1400-talet, då det var brukligt med vapenhus av sten. Det revs sannolikt vid restaur. 1768- 69 (s. 712). Dess grundmurar konstaterades vid restaur. 1917- 18; uppgrävdes och uppmättes 1955 i samband med uppförande av den s. k. brud­ kammaren (s. 717). Enligt AFRITNINGAH hade vapenhuset sadeltak och en rundbågig ingång i S gavelmuren. Koret dekorerades medkalkmålning ar på väggar och valv 1487, utförda av Albertus Pictor. Se därom kapitlet MUHALMÅLNINGAH s. 721. PEH . MON. III, fol. 292 innehåller en lös inklistrad lapp med bl. a. följande anteckning: >>i Eedz gamla kyrkebok står så annoterat: Anno Dni MDXLI combusta est ecclesia Eed ex fulgoribus in festo Apostolorum Petri et Pauli circa medium noctis, tempore illustris regis GostaYi Suecorum Gothorumq(u e) regis. Eodem tempore erat Honorabilis ac discretus vir venerabilis Magister Laurentius O(lavi) Cammerarius ejusdem regis illustris curatus in Eedh (=Herrens år 1541 antändes Eds kyrka av blixten vid midnatt under apostlarna Petrus och Paulus fest [= 29 juni] under den frejdade Konung Gustavs, svears och göters konungs, regeringstid. Kyrkoherde i Ed vid denna tid var den heder­ vA P ENHus MÅLNING 14 8 7 BRAND 1541 710 SOLLENTUNA HÄRAD värde och beskedlige mannen, den ärevör­ dige Magister Laurentius O[lavi], kamre­ rare1 hos samme frejdade konung). Upp­ gifter om brandens omfattning och de av densamma föranledda åtgärderna saknas helt. Möjligen antändes då och förstördes kyrkans medeltida tornspira, som därefter ersattes med det skäligen enkla torntak, som synes å fig. 683. 1600-TALET Den äldsta nu bevarade kyrkoboken (fig. 667), inköpt den 14 maj 1604 och avslutad 1705, innehåller rörande själva kyrkobyggnaden huvudsakligen uppgifter om ständigt återkommande reparation av spåntaken såväl kyrkans som bogårds­ murens. 1648 kalkströks kyrkan - dock ej korets målningar ­ och till de i sam­ band härmednödiga reparationerna skänk­ te >>H(ans) G(revliga) Nåde Fältherren 2 Fig. 686. Långhusets V vägg blottad under res­ taurering 1917. Bilden visar nederst den ursprung­ ifrån Runsa Tegeli 1000, Tiära 4 t(unno)r, liga låga öppningen till tornets bottenvåning; Kalck till hwitlimningen till Kyrkian 4 därovanför en senare uppbruten bredare båge över läktaren. lest(er)>>. Murmästaren Johan Erichsson Die anlässlich ciner Re­ W. wall of nave revealed fick 100 daler >>för hwitlimningem. staurierung freiliegende durin g restorations 1917. urspriingliche niedrige Off­ The picture shows at bot­ RESTAURE­ nu ng zur Turmilalle im Under 1740- och 1750-talen började man tom the original archway RING Erdgeschoss, dariiber ein to ground floor of tower, tydligen i församlingen finna kyrkan otill­ später eingebrochener and above it, a later arch 1768-69 breiterer Bogen in Höhe built in connection with fredsställande och omodern. Klassicismen der Empore. the gallery. hade vid denna tid sitt genombrott inom de svenska landskyrkorna, som intill mitten av 1700-talet i allmänhet stått relativt oför­ ändrade från reformationstiden, dvs. senmedeltiden. Man förberedde nu en förändring av Eds kyrka. Sålunda uppvisade organisten och klockaren i Sollentuna Petter Biurling vid sockenstämma den 9/1 1743 för församlingen >>2 a 3 Ritningar huru han wille giöra Tornbyggnaden förr 300 dr koppmts arfwode, men man kunde intet slut med honom giöra>> på grund av brist på medel. Men byggnadsfrågan kom upp gång efter annan. ST.PROT. 28/5 1758 meddelar sålunda: >>Herrskaperna på Löfsta och Wäsby igenom när­ warande Betiänte, så wäl som Församl: ledamöter i gemen förklarade sig till all möjelig handräckning i detta måhl aldeles williga; men som ingen sig instälte ifrån Herrskapet Möjligen samme man, som omnämnes i Gustav Vasas brev 6/3 1539 till biskop Sven i Skara, där konungen skriver, att biskopens kaplan fått visst besked av •>Wår Camerereres M: Larss undervisningh>> (Gustaf I:s registratur, XII s. 172). 2 Därmed avses greve JACOB DE LA GARDIE (s. 698, not 1). 1 EDS KYRKA 711 Fig. 687. Foto av en vid K å fig. 688 framgrävd absidgrund, sedd från NV. Foto S. Curman 1917. Die ausgegrabene Grundrnauer einer Apsis bei K in Abb. 688. S. 704. Photo of excavated foundation wall of apse, at K in Fig. 688, viewed from N.W. Fig. 688. Plan utvisande en under golvet framgrävd rest (K) av en ursprunglig absid i förband med långhusets ursprungliga S mur. 1:300. Uppm. S. Brandel1917. S. 704. Aufmessung einer unter dem J{irchenfussbodcn ausgegrabenen H este einer frilheren Apsis, die im Verband mit der urspriing­ lichen S Mauer des Langhanses steht. Plan showing excavated frag­ ments (K) of an ear Ii er a pse in connection with the original S. wall of nave. 712 SOLLENTUNA HÄRAD på Runsa hwilket dok har största ägendomen i Församlingen så kunde om bemälte kyrckiobyggnad för denna gång intet wist slut träffas.>> Ett i kyrkan förvarat ritningsförslag (fig. 699) upprättades emellertid 1766 av murare­ gesällen l. Bergman på Bisslinge (jfr s. 714). Detta innehåller i plan i huvudsak de inre åtgärder, som sedermera komma till utförande, (altarpredikstol m. m.), men visar därut­ ver högt flygande planer på en yttre omgestaltning, som icke kom till stånd i föreslagen form. Ritningen, som numera sitter inom glas och ram efter en välbehövlig konservering, förvaras i sakristian. Den visar en relativt rikt utbildad tornhuv, till vilken murare­ gesällen säkerligen hämtat sina förebilder bland de olika tornhuvsförslag, som under 1700-talet utförts för Sthlms storkyrka (SvK, Sthlm I, s. 252). Ritningen, vars rubrik är delvis utplånad, har nedtill signerats: >>l. Bergman j (murar)gesell i Sto(ckh)ol(m). / Denne ritning är af mig giord och förährader till Edhz kiyrkia (17)66.>> Under de närmast följande åren undergick kyrkan nu en ganska genomgripande om­ byggnad. Korets valv nedrevs, dess murar påbyggdes till samma höjd som skeppets och ett nytt valv (det nuvarande) inslogs med samma höjd som de äldre långhusvalven. Det nya kryssvalvet fick helstensbreda diagonalbågar, men inga sköldbågar under kap­ porna. Nuvarande stora fönster på N och S långväggarna samt ett rundfönster på Ö väggen fingo därvid sin nuvarande form, varvid dubbelfönstren i korets S o. Ö väggar (fig. 698) omgestaltades med bibehållande av de yttersta smygarna. Vapenhuset ned­ revs,1 den gamla s-portalen igenmurades och ingången förlades genom tornets v mur. Hela interiören vitkalkades, varvid all muralmålning försvann. Tornets översta parti ombyggdes med tegel, varvid de fyra nuvarande ljudgluggarna utfördes (jfr s. 702). På tornets V vägg upptogas även de nu befintliga fönstren. Enl. RÄK. 1771 betalades inspektoren Bäckman för fönstren på kyrkans torn. - Det äldre torntaket, som på AFRITNINGAR (fig. 683) ser ganska provisoriskt ut och som enligt ST.PROT. från 1740-talet 2 befann sig i dåligt skick, efterträddes nu av en låg, avfasad 1 Därvid hade man säkerligen påverkats av föreskrifterna i ett Kg!. Circulärbref den 28 aug. 1764 ang. kollekter till kyrkobyggnader och reparationer (jfr s. 695, not 1), punkt 5:o: >>Som mycken kostnad , hwarutaf anledning til Golleete-ansökningar tages, ofta härrörer af de mäst öfwer alt brukbare Wapne­ hus, som til grunden, murar och tak äro i mon emot storleken lika dyre at bygga och underhålla som sielfwa Kyrkan, men likwäl i sig sielfwe äro så onödige, at de kunna, såsom på några ställen sker, aldeles umbäras, eller ock at en Huf af bräder kan göra Socknen lika tienst; Så böra tjenlige föreställningar, til avskaffande af slike Wapne-hus, göras Församlingarnes Inwånare wie! de tilfällen, då deras Kyrkor antingen skolaånyo byggas eller ock utwidgas på Söclra siclam (R. G. J. Moo:EE, Utdrag utur . .. publi­ que handlingar ... Del 7, s. 5788, Sthlm 1766). 2 I sT.PROT. 11 maj 174 7 talas om tornets uppsättande och beklagas bl. a. att det framförda virket (stockar o. spån) förfares. Sockenmännen menade •>wore det nu mehra ej i deras förrnägo att något i penningar sammanskiuta, utan önskade att såsom både kyrkan och de woro fattiga, att socknens för­ mögnare respective härskaper, wille komma dem till hielp och wårda. sig om deras bristfelliga kyrckia. Emellertid sade the sig wilja anstalta att ej stockarna som på kyrkiogården !ägo skulle af takdropp förderfas. Pastor lofwacle wid behageligt tilfelle anmäla hos respective Herskaper huru bristfellig och tillika fattig deras kyrka wo re. •> EDS KYRKA 713 Fig. 689. Rekonstruktion av den ursprungli ga ro­ manska kyrkans plan och uppbyggnad. l : 300; Rekonstruktion von Grundriss und Eauform der ursprUnglichen roma­ nischen Kirche. Reconstruction of plan and elevation of the Romanesque church. 714 SOLLENTUNA HÄRAD tornhuv (nuvarande), klädd med spån och järn­ plåt och krönt av en korsglob (fig. 666). Det var en enkel variant av de >>medelmåttige hufwan>, som rekommenderats i stället för höga spiror i Kgl. Maj :ts brev till landshövdingarna den 22 mars 1759 (jfr s. 230). Långhus och kor lades nu under ett gemensamt brutet tak (fig. 679). Kyrkan hade genom de vidtagna åtgärderna omgestaltats i överensstämmelse med 1700-talets nya syn på ett kyrkorums och en kyrkobyggnads lämpliga karaktär. Detta understrykes ytter­ ligare genom den samtidigt utförda nya inred­ ningen med sin altarpredikstol (s. 741), bänk­ inredning, läktare m. m. Om de vid detta arbete verksamma personerna lämnar ST.PROT. 23/2 1768 värdefulla uppgifter. Då överenskoms »lo att kyrkatornets reparation Fig. 690. Romanskt fönster i N väggen vid enligit then af Herr Camreraren Weström förfat­ a på planen fig. 677 . S. 705. Foto S. Cur­ tade och gillade dessein instundande sommar man 1917. Romanisches Penster Romanesque window skulle företagas och wärkställas>>. Vidare >>3o in der N W and (bei a in N. wall, at a on auf dem Grundriss plan in Fig. 677. antogos byggmästare gesällen Bergman på BissAbb. 677). Iinge och godkändes att wärkställa berörde tornbyggnad>>. Dessutom meddelas, att >>fenstren, jernplåten samt kulans förgyllning skänktes af Högw. H. Håf Marschalken De Geer jemte tegel; men den öfriga kostnaden widkändes kyrkan». Det är helt visst hos hovmarskalken Charles De Geer1 på Stora Väsby vi ha att söka den ledande och stödjande kraften bakom denna kyrkorestaurering. Det var han, som några år senare, 1776, lät restau­ rera grannkyrkan i Fresta och förnya dess torn (SvK, CHARLEs DE GEER av Leufsta, f. 1720, t 1778; hovmarskalk 1760, friherre 1773. Han innehade bl. a. Stora V äsby gård i Hammarby sn, grannsocken till Ed och Fresta (jfr släkttavla SvK Up. V, s. 220). 1 Fig. 691. Roman skt fönster i S väggen vid b på planen fig . 677, senare ändrat till gotisk form . S. 705. Foto S. Curman 1917. Romanisell es Fenster in der S Romanesque window on S. wal1~ at b on plan in Fig. 677, later \Vand (bei b auf dem Grund­ altcred to Gothic style. riss Abb. 677). EDS KYRKA 715 Up. V, s. 155). Överensstämmelsen mellan Eds och Fresta kyrkors yttre efter dessa : ' \\ restaureringar är alldeles påfallande (se ' ' ' ' ' fig. 151 a. a.). Enl. inskrift över tornin­ gången i Fresta har den av hovmarskalken -- ------ --·' Charles De Geer bekostade restaureringen skett >>genom dess Camrerare Herr Petter Wäsströms1 trägna tillsyn». Det är tyd­ ligen samme hovmarskalkens kamrerare (i Eds protokoll stavad Weström), som i båda fallen fungerat såsom byggnads­ ledare och i viss mån som arkitekt. Hans i Eds ST.PROT. nämnda dessein var sanno­ likt en omarbetning av muraregesällen Bergmans ovannämnda ritning (fig. 699). YTTER LIV Det är icke otänkbart, att råd kan ha INNERLIV inhämtats hos arkitekten J. E. Rehn, som t"ASAD INÅT SLAR.N!NG just vid denna tidpunkt arbetade på stora YTTERLIV Väsby 2 herregårdsbyggnader åt Charles De Geer och som också torde ha ritat altarpredikstolen i Ed (s. 742). Under de följande 100 åren undergick kyrkan endast mindre omfattande repa­ rationer. Sålunda beslöt man 1778 att INNE.Rllv stryka spåntaken med vitriol och rödfärg PLAN i st. f. med dyr tjära, vilket senare upp­ 100M o 2M repades. 1865 lades stickspån på ytter­ taken för att år 1886 ersättas med galvaniserad korrugerad järnplåt. Enl. Fig. 692. Upp mätning av fönstret fig. 691 av J . Söderberg 1957. 1 : 60. lHRFORS lät man detta år >>kläda henne Au fmessung d es P ensters Scale drawing of window (kyrkan) i nattdrägt eller blåhvitt sinktak Abb. 691. in Fig. 691. på både kyrka och torn>>. Detta borttogs l 937, då långhustaket åter belades med tjärad kyrkspån och tornhuven kläddes med kopparplåt (jfr s. 700, not 1). Under åren l 917- 18 genomgick kyrkans inre en varsam, m en till sina verkningar ge­ RESTAURE­ RING nomgripande restaurering under ledning av professor Sigurd Curman (s. 784) och i 1917- 18 l ' l . ~ ·~----, 1 PETTER (PEHR) WÄssTRÖM, f. 1711, ·r 1792 (begravd på Eds kyrkogård, se s. 698); kamrerare vid De Geerska brukskontoret. ,V. var tydligen en betydande man. Han blev ledamot av Vetenskapsakade­ mien 1773, dess preses 1774 (2:a kv.). 2 G. SELLING, Svenska herrgårdshem under 1700-t alet. Sthlm 1937, s. 164 f. 716 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 693. Interiör mot Ö före restaurering 1917- 18. Foto S. Curman 1915. Eirchcninneres gegen O vor der Hestaurierung 1917- 18. Interior towards E. before restorations 1917- 18. Fig. 694 . Interiör mot ö efter restaurering. Foto . S. Curman 1918. Kircheninneres gegen O nach der n.estaurierung. Interior t owards E . after restorations. enlighet med ett av honom upprättat förslag, sta df. 25/5 1917. Det innebar i huvudsak följande åtgärder: varmluftsvärmeledning inrättades med värmekammare under kyrk­ golvet invid N långhusmuren, omläggning av golven med bibehållande av material och mönster. Renknackning av väggar och valv från senare överkalkningar, konservering av 1400-talsmålningar å korets väggar, kompletterande dekorering av korvalvet (se s. 728). Nya fönsterkarmar och bågar, i ytterbågarna smårutat antikglas i blyspröjsar, i koret försedda med smärre glasmålningar (s. 720); i övrigt vissa smärre förändringar av vindfång, orgelläktare, bänkar, altarring m. m. (se nedan under Inredning och in­ ventarier). Framtagning av äldre marmorering på vissa inredningsföremål och ommål­ ning av andra. Konservering av medeltida träskulptur samt uppsättande av triumf­ krucifix på ny trabes. Kyrkans interiör erhöll därvid det utseende, som den alltjämt (1958) bevarat oför­ ändrat (fig. 693 - 96). EDS KYRKA 717 Fig. 695. Interiör mot V före restaurering. Foto S. Curman 1915. l(ircheninncrcs gcgen VV vor der Tlestauricrung 1917- 18. Fig. 696. Interiör mot V efter restaurering. Foto S. Curman 1918. Interior towards W. arter restorations. Interior towards W. before restorntians 1917- 18. 1-{ircheninneres ge gen \V nach der l~estauri e rung. Den enda synliga förändring, som kyrkan undergått efter 1918 består i uppförande av ett >>va p e n h u S>> utanför den ursprungliga SV ingången. Denna tillbyggnad föran­ leddes av behovet av ett utrymme dels för personer, som vänta på vigsel- eller dop­ förrättningar i kyrkan, dels för förvaring av kyrkans växande förråd av textilier (s. 762). Tillbyggnaden, även kallad >>brudkammaren», är uppförd 1956 enl. ritningar av ark. E. Karlstrand, stadf. 6/9 1955, och har samma omfattning i plan som det tidigare vapen­ husets grundvalar (s. 709). Väggarna och det brutna innertaket äro utförda av cement­ sten, putsad ut- och invändigt, golv av rött tegel i sicksackmönster. I rummets hörn små avbalkningar för toalett, vindfång och förvaring av textilier. I S muren ett litet fönster med antikglas i blyspröjsar; ytterdörr av svarttjärat trä, beslaget med järnband. Ytter­ taket spånklätt. Varmluftsuppvärmningen från 1918 (s. 716) utbyttes 1936 mot varmvattensystem med element. Pannrummet förlades till den tidigare värmekammaren. BRUDKAM­ MARE UPPVXRMl': IXG 718 SOLLENTUNA HÄRAD SKAR NI NG OMWHBAIH 05TfR, OM. TOl>dock med det villkoret att Eds församl. väl vårdar och underhåller grafven der hans aflidna hustru liggen>. 1878 uppsattes också en s. k. Gurneysk ugn på S sidan av koret mitt emot sakristidörren. Den borttogs 1917. EDS KYRKA 719 Fig. 699. Ritning till ~örändring av kyrkan, upprättad 1766 av muraregesällen I. Bergman. 1 : 300. S. 712. Drawing for alterations to church, 1766. Entwurf von 1766 zur Veränderung der Kirche. 720 SOLLENTUNA HÄHAD GLASMÅLNINGAR I samband med restaur. 1917~18 pryd­ des korets fönster i N och S med små kar­ tuscher i glasmålning, en i varje fönster­ halva (fig. 700), efter kartonger av professor Olle Hjortzberg. I det N fönstrets kar­ tuscher framställas S. Elisabet och S. Katarina av Vadstena; under den förra 2 duvor, som dricka ur en fontän samt år­ talet 1918, under den senare det De Geerska vapnet. I det S fönstret S. Erik och S. Ansgarius; under den förre det von Hosen­ ska vapnet, under den senare en delfin med treudd i ryggen samt årtalet l 918. Skänkta l 918 av greve Carl Louis von Hosen1 och hans maka född De Geer, dit­ varande ägare av Edsby gård. Ljuset genom det runda fönstret på den Ö korväggen ovanför altarepredikstolen är dämpat av en glasmålning med ytmönster av vinrankor med löv och druvklasar. In­ skrift å ett inflätat band: >>Eds kyrka till prydnad skänkt af Edvard och Ida Sva­ lander (s. 784). N. P. Hin(g)ström. pinx. O. H.>> Glasmålningen utförd av N. P. Hingström l 918 efter kartong av Olle Hjortzberg. Fig. 700. Glasmålning i N korfönstret efter kartong av Olle Hjortzberg 1918. Gåva av grevinnan Adri­ enne v. Rosen, f. De Geer. Foto 1957. Glasmalerei im N Chor­ fenster nach einem Kar­ ton von Oll e Hjortzberg 1918. Stained glass window in N. chancel window, de­ signed by Olle Hjortzberg 1918. Gift. 1 CARL Loms voN RosEN, f. 1866, i" 1924; greve, kammarherre, ägde Edsby gård, Vällsta och Runby i Eds sn; g. m. AnRIENNE DE GEER af Leufsta, f. 1884. EDS KYRKA 721 N ö 5 v Fig. 701. Schema för korets målningar. Die Einteilung der Malereien im Chor. Scheme showing distribution of cha ncel paintings. MURALMÅLNINGAR A långhusets väggar finnas 6 konsekrationskors från tidig medeltid målade i rödbrun färg. I mitten av korsen hål i putsen för insättande av ljushållare. På de nedre delarna av kortravens väggar finnas fragmentariska medeltida kalk­ målningar, framknackade och konserverade 1917 (s. 723). Dessa utgöra de bevarade resterna av en målningsutsmyckning, som under 1400-talets senare del utförts å det på 1300-talet tillbyggda, urspr. väsentligt lägre korets väggar och valv. Det sistnämnda nedrevs på 1760-talet, då koret påbyggdes (s. 712) och fick nytt valv(= det nuvarande) och då väggmålningarna överkalkades. Om dessa medeltidsmålningar finnas flera an­ teckningar från 1600-talet, som lämna viktiga uppgifter om deras tillkomst. En av de utförligare finns i PER. MON. III (F. h. 3, fol. 292) och meddelar, att >>på höger sijdan af muren in om Choren står så målat Hic murus depicta (!) est per me Albertum in tempore Catilberni Curati Anno Dni MCDLX. å andra sidan der emot står hans målate wapn, en Biörn uthi en kittel, hållande sitt hufwud samt framföttren och bröstet uthöfr kitte­ len». Emellertid förekomma uppgifter om denna inskrift även på tre andra ställen i Antikvitetsarkivets 1600-talshandskrifter (i F. b. 12, s. 109; F. f. 10, s. 4; F. h. 2, fol. 286). I F. b. 12 finnes inhäftat ett dubbelvikt konceptblad med kuriösa anteckningar av AscHANEos på s. 2- 4. På den första sidan står emellertid följande av ELIAs BRENNER1 ELIAs BRENNER, f. 1647, t 1717; assessor i antikvitetsarkivet fr. 1692. Denne var en sällsynt mångsidig man : tecknare, kopparstickare, m ålare, miniatyrist, fornforskare och numismatiker. Han anställdes 1668 såsom ritare och kopparstickare vid antikvitetskollegiet, vars mest betydande tek­ niske medhjälpare han blev. Biträdde främst riksantikvarien Johan Hadorph på dennes antikvariska uppteckningsresor. Närmare om B. i SBL, 6 s. 203. - Vid läsningen av B:s anteckning har arkivrådet Ernst Nygren lämnat värdefullt bistånd. 1 ALBERTUS PICTORS MÅLNINGAR 722 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 702. Kali(målning av den i Sverige verksamme Albertus Pictor som dekorerat hela koret 1487.- S korväggen utan komplettering. S. 733 f.· Foto C. L. Lundin 1917. Wandmalerei des in Schweden tätigen Albertus Mural by Albertus Pictor 1487. S. chancel wall Pictor, der 1487 den ganzen Chor ausmalte.before additions were made. S Chorwand ohne E rgänzungen. undertecknade anteckning: >>In Eccle[ sia] Eedh l Anno Dom[in ]i m. °Cd. LXXXVII l depictus est Chorus is te per me l Albertum, in t[em ]p ore Katilherni l Curati. Sit De o Lau s per infinita l seculor[ u m] see ula. Amen. l NB. Hoc scriptum til wenstre l in Ch oro på Söder pälare. l Nota. ehoren allena målat l på norra gafle fänstre weggen l (vapen­ sköld med kors ritad i kanten) signum Ecc[le ]si~. l. Parte l Ep[iscop ]i Örne foot. 2. Parte l E. Brenner Altare Tafla 18 fig.>> I de båda andra uppteckningarna återgives den latinska inskriften identiskt lika med den i F.b. 12. meddelade(= år 1487 är detta kor målat av mig Albert, då herr Kettilbjörn var kyrkoherde. Pris ske Gud i evigheters evighet, amen). Förekomsten av Jakob Ulfsson Örnefots (ärkebiskop 1470- 1514) vapen bland mål­ ningarna bestyrker, att årtalet 1487 måste vara det riktiga. Anteckningen upplyser oss sålunda, att enbart koret varit prytt med målningar, som utförts 1487 av den berömde konstnären Albertus Pictor, 1 vars bästa blomstringstid 0 1 ALBERTUS PicToR, även kallad ALBERT PÄRLSTICKAREN, f. omkr. 1440, t omkr. 1510, bosatt i Stockholm, där han nämnes i stadens böcker mellan 1473 och 1509, var jämte sin lärare PETER sen­ medeltidens mest framstående kyrkornålare i Uppsverige. Av hans nu (1957) kända och bevarade ca 20 verk äro målningssviterna i Härkeberga och Täby (SvK Up. I, s. 83- 102) de mest omfångsrika och EDS KYRKA 723 Fig. 703. N korväggen utan komplettering. S. 730. Foto C. L. Lundin 1917. N Chorwand alme E rgänzungen. N. chancel wall befm·e additions were m a de. just inföll på 1480-talet. Tyvärr återstå av dessa Alberts daterade målningar blott fragment, ganska illa åtgångna vid förändringarna och överputsningen 1768. Mål­ ningarna blevo omsorgsfullt framknackade och konserverade av dekorationsmålaren C. L. Lundin 1917. Därvid förstärktes figurernas konturer på ställen, där de voro svaga. Viss lagning gjordes även av fläckar i färgytorna. Schablonbårderna kompletterades för att hålla samman kompositionsschemat. Alla kompletteringar ha skrafferats i färg­ ytan för att särskilja dem från originalmålningen. Målningarna sträcka sig endast upp till korväggarnas halva höjd. Fig. 702 och 703 visa S och N väggarna med de befintliga målningsresterna konserverade, men före den nedan omtalade kompletterande dekorens utförande (jfr s. 728). Nederst en draperi­ sockel, däröver en serie helgonbilder (knästycken), begränsad nedtill och upptill av horisontala, schablonerade bårder. Över helgonfigurerna ett band m ed nästan utplånade bäst bevarade. Se i övrigt: CoRNELL-WALLIN, s. 53-76; samma förf. , Sengotiskt monumentalmåleri i Sverige I, Härkeberga kyrkas målningar, Uppsala, 1917; B. G. SöD ERBERG, Svenska kyrkornålningar från medeltiden, Sthlm 1951, s. 216-224; G. NÄSSTRÖM, 1400-talsmåleri i Uppländska kyrkor i Sv. Turistfören:s årsskr. 1944, s. 176- 191; en god sammanställning av fakta rörande Albertus och hans verk utgör AoNES GEIJER, Albertus Pictor, Orientering och katalog, Sthlm 1949 (RAÄ:s o. SHM:s Utställningar nr 7). Där behandlas både hans målningar och textilier. 3 - 7 06 8 38 724 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 704. ö korväggen utan komplettering. S. 730. Foto C. L. Lundin 1917. O Chorwa nd ohne Ergänzungen. E. chancel wall before additions were made. inskrifter. Ovanför helgonsviten synas rester av scener ur Jesu liv med figurer i större format. På ö väggen dubbla rader av bilder (se schema fig. 701). I fönstersmygarna på S och Ö korväggarna finnas även fragmentariska figurfram­ ställningar och över sakristidörren synas två monstransbärande änglar (fig. 709), ett i Alberts kyrkornålningar ofta förekommande motiv. Se i övrigt bildförteckningen s. 730 f. Trots bildernas fragm entariska skick visa både komposition, teckning och färgbe­ handling, att de tillhöra Albertus Pietors bästa period. Som förlagor för figurkomposi­ tionerna och teckningen har konstnären säkerligen enligt sin vana använt såväl Biblia Pauperums1 träsnitt som kopparstick av den sydtyske monogrammisten Meister E. S. 2 1 Om Biblia pauperum, denna viktiga medeltida uppbyggelsebok med illustrationer, som spelat en mycket stor roll såsom förebilder för svenskt kyrkomåleri, se H. CoRNELL, Biblia pauperum, Sthlm 1925. 2 MEISTER E. S., kopparstickare och guldsmed, f. före 1425, t omkr. 1467; verksam i övre Rhentrak­ terna särskilt under 1460-talet. Han utvecklade bl. a. själva kopparstickstekniken och utförde mer än 300 blad, därav ca 200 med religiösa motiv, vilka spriddes över hela V och S Europa. De blevo av stor betydelse såsom förebilder för konstverk av skilda slag. - M. GmsBERG, Der Meister E. S., Leipzig 1924 (Meister der Graphik X) och M. LEHRS, Geschichte und kritischer Katalog des deutschen, nieder­ ländischen und französischen Kupferstiches im XV. Jahrhundert. Band II, Wien 1910 mit Tafelband Il. Beweiuigung Christi upptages ss. nr 33 i katalogen. EDS KYRKA 725 Fig. 705. Simson river lejonet (utan retusch). Ö väg­ gen (nr 9). S. 725. Foto C. L. Lundin 1917. Simson mit dem Löwen (ohne Dbermalungen). O Wand Nr 9. Samson destroying the lion (prior to touching-up). E . wall No. 9. Den vackra Pietagruppen på ö väggen (fig. 717) präglas av den skönhet och idealisering som Meister E. S:s konstnärskap representerade. I vissa figurscener såsom i Simsons kamp med lejonet (fig. 705) är en tydlig påverkan från Alberts tidigare lärare Peter skönjbar. Den nämnda figurgruppen finnes även i Härnevi och Härkeberga. 1 Dessa visa mycken likhet med Edsframställningen. A v den ornamentala utrustningen finnes icke mycket bevarat, men vad som finnes överensstämmer med den hos Albertus vanligen förekommande, liksom även färgskalan med rödbrunt (caput mortuum), grönt, gult samt gråsvarta konturer. Bårderna i caput mortuum och gråsvart. Av de s. 721-22 återgivna 1600-talsuppteckningarna framgår, att koret ensamtvarit försett med målning. Det framgår också, att koret avgränsats mot långhuset genom fram­ 1 CoRNELL-WALLIN, p!. 86 (Härnevi) och samma förf. Härkeberga kyrkas målningar, pi. 6 b. 726 SOLLENTUNA HÄHAD Fig. 706. S. Erasmus (utan retusch). S väggen (nr 4). S. 733. Foto C. L. Lundin 1917. St. Erasmus (olme O ber­ rnalungen). S WandNr. 4. St. Erasmus (prior to touching-up). S. wall No. 4. Fig. 707. S. Kosmas (utan retusch). S väggen (nr 8). S. 734. Foto C. L. Lun­ din 1917. St. Kosmas (ohne Obermalungen). Wand Nr. 8. S st. eosmas (prior to tonching-up). S. wall N o. 8. springande murpelare i N och S mellan vilka triumfbågen var slagen. Den daterande inskriften har varit målad på S murpelarens Ö sida. När EnENNER (i F. b. 12) säger, att inskriften sitter >>til wenstre in Choro på Söder pälare>>, så tänker han sig stå inne i koret, vänd mot V. På den N murpelaren var (enl. F. h. 3.) kyrkoherden Kettilbjörns vapen målat. A v det rivna medeltida korvalvets dekorering finnas givetvis inga spår bevarade. Ej heller finnas några anteckningar därom. Under bilden av Eds kyrka i AFRITNINGAR (fig. 683) äro tre vapemköldar avbildade. Förutom de i texten (s. 722) omnämnda stifts- och Örnefotsvapnen finnes ett tredje vapen med tre vita bjälkar på grått fält. Det kan sannolikt tydas såsom en något förvanskad avbildning av ett i Eds kyrka befintligt Bielke-vapen. Sköldformen överensstämmer med de båda andra vapensköldarnas från 1487. Det är sålunda möjligt, att detta Bielke­ EDS KYRKA 727 Fig. 708. Helgonfris (retuscherad) å S väggen (nr 8- 11). S. 734. Foto C. l. Lundin 1917. Heiligenfries auf der S Wand. Nr 8- 11. Frieze with saints (touched-up) on S. wall No's 8- 11. vapen förekommit bland korets målningar. Det skulle i så fall kunna betyda, att någon medlem av ätten Bielke bekostat eller bidragit till kormålningarnas utförande. En hel del jord i Eds socken har nämligen under 1400- och 1500-talen ägts av den ryktbara högfrälse ätten Bielke, 1 vars vapen då uppfattades som två bjälkar. 2 1 Tydningen av vapnet och uppgifterna om Bielkeättens jordinnehav i Ed meddelade av fil. dr HANS GILLINGSTAM. - Av dennes avhandling: Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden, Sthlm 1952 s. 248 framgår, att Sten Turesson (Bielke) 1425 till Kristiern Nilsson (Vasa) sålde jord i Eds sn, däribland ej mindre än 2 Y:! markland i Runby. Senare donerade hans son Knut Stensson jord i N jursta i Ed till Uppsala domkyrka (ALMQUisT, Frälsegodsen I, s. 753). 1562 ägde Sten Turessons kusins sonsons son Ture Pedersson Bielke och dennes brorson Bogenskild Bielke i Runby, Löfsta och andra byar i Ed jord, som ännu på 1600-talet ägdes av deras ättlingar (ALMQUisT, a. a., s. 109, 125 och 161, not 5). Det är dock härvid att märka, att största delen av 1500-tals-Bielkarnas jord i Ed, nämligen de tre går· darna i Runby, torde ha kommit till dem genom arv från Ture Pedersson Bielkes morfar, riksrådet Nils Klasson (Sparre av Ellinge) till Vik, som avled 1505. 2 Heraldiskt är vapnet en tre gånger delad sköld, se C. G. U. ScHEFFER i Kulturhist. lex. f. nord. medelt. I, sp. 654 (Malmö 1956). 728 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 709. Monstransbärande änglar över sakristidörren (retuscherad). N väggen (nr 2). S. 730. Foto C. G. Rosenberg 1926. Eine von Engeln getragene Monstranz ii ber der Sakristeitiir, N W and Nr. 2. Angels holding a monstrance, above vestry door (touch­ ed-up). N. wall No. 2. oLLE HJORTz- De i och för sig vackra medeltidsmålningarna gjorde emellertid i sitt fragmentariska MÅ~~7~~AR skick ett ganska oharmoniskt och fattigt intryck i det till större delen osmyckade kor­ rummet (fig. 702--704). För att motverka detta intryck och för att skapa balans i rummet var det nödvändigt att på något sätt fylla de odekorerade partierna av korets valv och väggar, utan att därför röra eller direkt komplettera de medeltida målningarna. Denna svåra uppgift har i samband med restaureringen 1917-18lösts av professor Olle Hjortz­ berg på ett genialiskt sätt.l Han har avgränsat de medeltida målningarna genom att omedelbart utanför dessa måla oregelbundna, graciösa blomrankor, som följa de ofta stympade äldre målningspartierna och uppmjuka deras kanter. Utanför dessa har konst­ 1 En utförlig redogörelse för detta i sitt slag märkliga restaureringsarbete lämnas i S. CuRMAN, Wiederherstellung mittelalterlicher Kalkmalereien in der Kirche zu Ed in Schweden, i Festschrift Cle­ men, Diisseldorf 1926, s. 386-400. EDS KYRKA 729 Fig. 710. Koret mot NÖ med kompletterande målningar i valvet och på väggarnas övre delar av Olle Hjortzberg 1918. S. 728 f. Foto C. G. Rosenberg 1926. Der Chor nach NO mit ergänzenden Malereien im Gewölbe und auf dem Oberteil der W ände von Olle Hjortzberg 1918. Interior of chancel towards N.E. showing new paintings in vaulting and on upper parts of wa lls by Olle Hjortzberg 1918. 730 SOLLENTUNA HÄRAD nären sedan komponerat sin dekoration i anslutning till det medeltida schemat med indelning i parallella rader av figurscen er, hämtade ur Jesu historia, och omramade av ornamentsbårder (fig. 710- 716) . Det är därvid att märka, att Hjortzbergs figurscener och ornament på intet sätt äro några direkta imitationer av svenska medeltidsmål­ ningar. Både figurscener och ornamentala bårder äro nya kompositioner av högt konst­ närligt värde, helt präglade av Hjortzbergs stilart. Vissa av de nya figurscenerna visa en utomordentlig anpassningsförmåga i komposi­ tionen, i synnerhet de grupper som ansluta sig direkt till de oregelbundna gränslinjerna mot de gamla målningarna, t. ex. bilderna »Jesus stillar stormen» och >>Jesus driver växlarena ur templet», båda på S väggen a och b (fig. 711 o. 715) eller framställningen av Jesus vid 12 års ålder gående upp till templet (N väggen a), där tempeltrappans sneda linje bildar begränsning mot det äldre målningsfragmentet (fig. 716). Målningarna äro utförda al secco med stor teknisk skicklighet och hållna i en lätt, litet kylig färgskala. Resultatet av denna samverkan mellan gammalt och nytt är syn­ nerligen lyckligt och ger åt rummet ett samlat och harmoniskt helhetsintryck. FÖRTECKNING ÖVER KORMÅLNINGARNA A. Albertus Pietors målningar! Siffrorna hänvisa till schema fig. 701 Norra väggen (fig. 703). l. Draperibård. - 2. Monstransbärande änglar (över sakristidörren fig. 709). - 3. Bladslinga. - 4. Helig konung med spira i v. hand (fig. 716, nederst t . v.). - 5. Kvinnligt helgon, som brännes; endast överkroppen synlig jämte lågornas toppar (samma fig.) . - 6. Korsbärningen; mkt fragmentarisk; av Kristus synas endast föttern a och ytterkonturen av benen; t. v. synes korsets nedre del samt Simon av Kyrene, som hjälper att bära korset (Matt. 27: 32). - 7 o. 8. Otydbara frag­ ment. Östra väggen (fig. 704): - l. Draperibård. - 2. Gregorii mässa 2 : påven Gregorius den store knä­ böjer inför ett altare; bakom honom en stående andlig dignitär, hållande en korskrönt stav, vidare en knäböjande diakon bärande påvens tiara; ovanför Gregorius synas 3 av Kristi pinoredskap: kolonnen, lansen och isopstängeln med svampen; av Kristusfiguren på altaret synas blott fragment. - 3. S. Eras­ mus' martyrium; helgonet, endast klädd i biskopsmitra, sitter i en kittel med smält metall, under vilken eldas; över kitteln är uppställd en vinda, med vilken helgonets tarmar dragas ut ur hans kropp . T . h . synas huvudet och ena axeln av bödeln, som drar vindan (jfr S väggen nr 4). - 4. Bladslinga. - 5. S. Olof med krona och yxa (å fönstersmygens N sida). - 6. Ärkestiftets vapen, sköld med urtagning för lansen (omedelbart över nr 4); denna vapensköld (jfr s. 722) är jämte ett Örnfotsvapen (Jakob Ulfssons) avbildad i AFRITNINGAR, p!. 129 (fig. 683). Örnfotsvapnet var sannolikt målat på den nu CORNELL-WALLIN, S. 116 O. p!. 78. Framställningar av Gregorii mässa, där Kristus uppenbarar sig över ett altare, där Gregorius firar mässa, och låter blod från sina fem sär spruta ned i mässkalken på altaret, äro mycket vanliga under 1400-talet både i målning och skulptur. Om framställningens ikonografi se J. A. ENDRES, Die Darstellung der Gregoriusmesse im Mittelalter (i Zschr. f. christliche Kunst, 1917, s. 146 f .). l 2 EDS KYRKA 731 Fig. 711. Koret mot SÖ. Foto C. G. Rosenberg 1926. Der Char gegen SO. Chancel towards S.E. ö s N v Fig. 712. Korvalvet med målningar av Olle Hjortzberg 1918. S. 736. Foto C. G. Rosenberg 1926. Das Chorgewölbe mit Malereien von Olle Hjortzberg 1918. Chancel vaulting with paintings by Olle Hjortzberg 1918. EDS KYRKA 733 Fig. 713. Korets N valvkappa med målningar av Olle Hjortzberg 1918 (fig. 701: N, c- f). S. 736. Foto C. G. Rosenberg 1926. Die N Gewölbekappe des Chars mit Malereien von Olle Hjortzberg 1918 (Abb. 701: N, c-f). N. seetian of chancel vaulting, with paintings by Olle Hjortzberg 1918 (Fig. 701: N, c-f). tomma platsen ovanför nr 7. - 7. Nedersta delen av ett stående helgon (S. Erik?) å fönstersmygens S sida. - 8. Pietagrupp (fig. 717- 18); Maria sitter vid korsets fot med den döde Kristus liggande över hennes knän; hon flankeras av de sörjande Johannes (t. v.) och Maria Magdalena (t. h.). - 9. Simson river lejonet (fig. 705, jfr s. 725). Södra väggen (fig. 702): - 1. Draperibård. - 2. Manligt helgon med hjälm och harnesk, hållande en lans (S. Göran?). 3. Helig biskop med en bok i h. hand och ett klubbliknande (skadat) föremål i den v. handen; sannolikt S. Henrik, Finlands apostel (t 1156), bärande den klubba varmed han mördades av hedningen Lalli. - 4. S. Erasmus (fig. 706) med tarmvinda 1 i h. hand (jfr Ö väggen nr 3). 1 Erasmus' vinda häntyder på ett av hans martyrier, då man vindade ut tarmarna ur buken på den levande martyren (jfr ö väggen nr 3). Ursprungligen hade dock vindan en helt annan betydelse. Eras­ mus är i Medelhavsområdet skepparnas skyddshelgon mot blixtnedslag i masterna (jfr S. Elmselden; S. Elmo = S. Erasmus). Såsom skepparnas skyddspatron fick Erasmus till attribut en skeppsvinda med ett upprullat ankartåg. Ur detta attribut växte senare fram legenden om tarmutdragningen (KtiNsTLE, Ikonographie der Heiligen, II Freiburg i. B. 1926, s. 211). 734 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 714. Korets S valvkappa med målningar av Olle Hjortzberg (fig. 701: S, c- g) . S. 736. Foto C. G. Rosenberg 1926. Die S Gewölbekappe mit Malereien von I-!jortzbcrg S. seetian of chancel vaulting with paintings by Olle 1918 (Abb. 701: S, c- g). Hjortzberg (Fig. 701: S, c- g). - 5. Krislus uppenbarar sig i örlagården för Maria Magdalena (Mark. 16: 9); t. h. Maria Magdalena i veckrika kläder och med långt, utslaget hår, knäböjande inför den t. v. stående Kristus, av vilken en­ dast den nedersta tredjedelen är bevarad; v. foten synlig med tydligt spiksår. Maria Magdalenas ansikte och övre huvudparti förstörda. - 6. Maria med Jesusbarnet på armen; fragmentarisk bild å fönster­ smygens Ö sida. Under figuren en bladslinga, avsedd att fylla fältet närmast över det urspr. fönstrets sluttande bottenplatta; motsvarande ornament under nr 7. - 7. Manligt helgon å fönstersmygens V sida, mitt emot nr 6. - 8 o. 9. Tvillinghelgonen Kosmas och Damianus,l båda med svärd och mössor (fig. 708); den ene, nr 8, bär i v. hand en ask (medicinfodral), den andre har möjligen i h. hand burit ett glaskärl (urinflaska) e. dyl. - 10. S . Kristoffer (fig. 708), stödjande sig med en trädstam, bär Kristus­ barnet på v. skuldran (över en flod, här icke framställd). - 11. S. Dionysius (fig. 708) med huvudlös 1 Kosmas och Darnianus förekomma sällan i svenska medeltidsmålningar. De voro ett tvilling­ brödrapar från Arabien, som genom sitt kostnadsfria utövande av läkekonsten bland de fattiga vunno många anhängare åt kristendomen. Halshuggning med svärd blev deras martyrdöd. De voro under senmedeltiden läkarnas och apotekarnas skyddshelgon och avbildas därför ofta med en medicinask eller ett glaskärl samt med ett svärd. (K UNSTLE, a. a., s. 390). EDS KYRKA 735 Fig. 715. S korväggens V del med målningar av Albertus Pictor (fig. 701: S, 9~ 12) och Olle Hjortzberg (fig. 701: S, b och j). S. 733 o. 736. Foto C. G. Rosenberg 1926. W Teil der S Chorwand mit Male reien von Al bertus Pictor (Abb. 701: S , 9- 12) und Olle I-Tjortzberg (Abb. 701: S, b und j). \V. part of S. chancel wall, with paintings by Al­ bertus Pictor (Fig. 701: S, 9- 12) and Olle Hjortz­ b erg (Fig. 701: S, b and j). 736 SOLLENTUNA HÄRAD kropp, bärande sitt mitraprydda huvud i h. hand. 1 - 12. Krislus visar aposteln Thomas sina sår (J oh. 20: 24- 29); blott de nedre delarna av tigurarna bevarade; t . h . Kristus stående, t. v. Thoma s knäböjande med veckrik mantel. - 13. Band med oläslig, nästan utplånad minuskelinskrift. B. Olle Hjortzbergs målningar Bokstäverna hänvisa till schema fig. 701 Norra väggen och valvk a ppan (fig. 713, 721- 22): - a . Jesus går upp tilltemplet som 12-årig gosse (fig. 716). - b. Jesus döpes a!' Johannes. - c. Jesus bär korset , möter Veronika med svetteduken. - d . Jesus i dödsriket. - e. Jesus uppväcker Jairi dotter. - f. Jesus och den samaritiska kvinnan vid brunnen. - g. Evangelisten Matteus' symbol (en ängel). - h. Simson bär bort Gasas stadsportar. - i. Abraham leder !sak till offret. - j. Kopparormen. - k. Änkan i Sarep/a (h- k i fönstersmygen). Östra väggen och valvkappan (fig. 711- 12): - a. Fågel Fenix i lågorna. - b. Pelikanen, som ger sitt blod åt sina ungar. - c. De tre männen i den brinnande ugnen. - d. Daniel i lejongropen . - e. Jesu pinoredskap (även i fönstrets båghjässa). - f. Jesus bolar en blind. - g. Jesus uppväcker Lasarus. - h. Evangelisten Johannes' symbol (en örn). - i. Den heliga Veronikas svetteduk (under ö väggens rundfönster bakom predikstolen). - j. Tuppen, som gol, då Petrus förnekade Jesus. - k . Nunna med pung, nyckelknippa, kors och bok. - l. Noaks ark (j- l på bågnischens sidor). Södr a väggen och valvkappan (fig. 712, 714, 720): - a . Jesus stillar stormen. - b. Jesus ut­ driver växlarna ur templet. - c. Jesus som örlagårdsman vid graven. - d . Jesu himmelsfärd. - e. Bröllopet i Kana. - f. Jesus och synderskan. - g. Evangelisten Lukas' symbol (en oxe). - h . Jonas slukas av val­ fisken . - i. Jonas utspys av valfisken (h och i å S fönstersmygens båge). - j. Draperibärande ängel (invid dopfuntens plats). Västra valvkappan (fig. 712): - a och b. En ung och en gammal kvinna med kors. - c. Jesus bolar en lam (•>tag din säng och gå• >). - d. Jesu inridande i Jerusalem . - e. Evangelisten Markus' symbol (ett lejon). - f. lnskriplionsband: •>Eds kyrka till prydn a d och reformationens 400- års jubileum till å minnelse läto Antuna gårds ägare och deras moder 2 smycka korets hvalf med målningar af Olle Hjortz­ berg 1918. Väggarn a hade Albert Målare prydt 1487.•> ÖVRIG MURAL­ MÅLNING Kormålningarna, som under inverkan av varmluftsvärmeledningen hade blivit svärtade, rengjordes av konservator Gösta Lindström 1955. Samtidigt orokalkades övriga vägg- och valvytor. Förutom de ovan behandlade muralmålningarna i koret finnes på den N långhus­ väggen V om fönstret en i kalkmålning utförd omramning till ett epitafium eller något liknande (jfr s. 774). Den har formen av ett elegant upphängt draperi (fig. 696), upp­ knutet med stiliserade bandrosetter, från vilka det fransförsedda klädet faller ned i tunga veck. Något härtill passande epitafium finnes icke bevarat. Målningen, som liknar de schabrakmålningar, med vilka predikstolar, altaruppställningar, epitafier m . m. ofta omgivits under 1600-talets slut och under 1700-talet, torde stamma från tiden omkr. 1 S. Dionysius var den förste biskopen av Paris (S. Denis). Ljöt martyrdöden genom halshuggning omkr. år 285; över hans grav byggdes den kyrka, S. Denis, som blev Frankrikes nationalhelgedom (KUNSTLE, a. a., s. 181). 2 Därmed avses fru CALLA CuRMAN (t 1935) och hennes 4 barn, syskonen Curman (se s. 784), vilka vid denna tid gemensamt ägde Anluna gård. EDS KYRKA 737 Fig. 716. N korväggens V del med målningar av Albertus Pictor (fig. 701: N, 2- 6) och Olle Hjortzberg (fig. 701: N, a). S 730 o. 736. Foto C. G. Rosenberg 1926. W Teil der N Chorwand mit Malereien von Alber­ tus Pictor (Abb. 701: N, 2- 6) und Olle Hjortzberg (Abb. 701: N, a). W. part of N. chancel wall with paintings by Alber­ tus Pictor (Fig. 701: N, 2-6), and Olle Hjortzberg (Fig. 701: N, a). 738 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 717. Pietagrupp av Albertus Pictor på ö korväggen (nr 8). S. 725. C. G. Rosenberg 1926. Pielå group by AIbertus Pictor on E. wall of chancel (No. 8). Schmerzensmutter mit Bcgleitfiguren unter dem Kreuz, Malerei a uf der O Chorwand (Nr. 8) von Albertus Pictor. EDS KYRKA 739 Fig. 718. Detalj av fig. 717. Foto C. G. Rosenberg 1926. Kopf der Schmerzensmutter Abb. 717. 4 - 706838 Detail of Fig. 717. 740 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 719. Ängel ur Jesu dop på N väggen (fig. 701: N, b) av Olle Hjortsberg. S. 736. Foto 1955. Engel aus der Taufe Chri­ sti an der N Wand von Olle Hjortzberg (Abb. 701: N, b). Angel, from Baptism of Christ on N. wall (Fig. 701: N, b) by Olle Hjortzberg. Fig. 720. Detalj ur Jesus som örtagårdsman på S väggen av Olle Hjortzberg (fig. 701: S, c). Foto 1955. Einzelheit ans der Szene J esus als Gärtner an der S W9nd von Olle Hjortzberg. Deta il of Jesus as the Gardener, on S. wall (Fig. 701: S, c), by Olle Hjortz­ berg. 1700. Den har delvis spolierats vid utvidgandet av det bredvidliggande fönstret vid restaureringen 1768- 69, då den även överkalkades. Före restaureringen 1917- 18 funnos på båda sidor om korets Ö fönster två stora stående figurer i nischer, allt målat i grisaille (fig. 693). Denna dekorationsmålning till­ kom under 1800-talets senare hälft, men avlägsnades 1917. EDS KYRKA 741 Fig. 721. Abraham leder Isak till offret, av Olle Hjortzberg. N korfönstrets Ö smyg (fig. 701: N, i). Foto 1955. Abraha m fiihrt Isaak zum Opfer, O Leibung des N Chorfensters, von Olle J-ljortzberg. Abraham conducting Isaac to the sacrifice by Olle Hjortzberg. E. em­ brasure of N. chancel window (Fig. 701: i). Fig. 722. Jesus och den samaritiska kvinnan av Olle Hjortzberg. N valvkappan (fig. 701: N, f). Foto 1955. Jesus und d~s samarita­ nische Weib, N Gewölbe­ kappe, von Olle Hjortzberg. Jesus and the Samaritan woman, by Olle Hjortz­ berg. N. seetion of vault­ ing (Fig. 701: N, f). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Nuvarande altare, predikstol, korbänkar och altarring, utförda omkr. 1768, äro sam­ mankomponerade till en helhet (fig. 710) Framför ett invid Ö väggen uppfört sockel­ parti av altarets höjd står ett enkelt al t are av furubräder; dess främre hörn avfasade. Över sockeln och öster om altaret är predikstolen placerad i kyrkans mittaxel, med Ö fönstrets delvis igenmurade nisch såsom bakgrund. Predikstolskorgen uppbäres av två kraftigt profilerade, med akantusblad dekorerade volutkonsoler. Korgens framsida (fig. 723) består av en bred, med kraftigt profilerad och förgylld list omgiven fyllning, som är dekorerad med i trä skurna, stramt utformade lagerfestoner, på sidorna uppburna av bandrosetter. På övre ramstyckets mitt en bokbräda, stödd på ett förgyllt skulpterat kerubhuvud. Över det nedre ramstycket samt korgens sockellister är placerad en rikt utformad dubbelkartusch (fig. 724) med två ovala medaljonger, omgivna av rocaille­ ALTAR-PRE­ DIKSTOL 742 SOLLENTUNA HÄRAD ornament; det hela krönt av en krona av ovanlig form (uddar i st. för blad eller kulor). Kartuschen utförd av skulpterat trä, helt förgylld. Medaljongerna, som närmast före­ falla avseddå att innehålla ett adligt pars vapen, sakna varje antydan om någon dekor. Denna kartusch har en klart rokokomässig karaktär, mycket olik predikstolens hållning i övrigt. Den verkar löst påsatt och har möjligen icke ingått i den ursprungliga komposi­ tionen1 (se fig. 704, där denna kartusch är borttagen). Till korgens här beskrivna framsida ansluta sig de av enkla fyllningar bestående barriärerna till de trappor, som på båda sidor leda upp till predikstolen. Dessa barriärer fortsätta sedan i skärmarna till slutna korbänkar på vardera sidan av koret. Ram­ verket är marmorerat i grågrönt, fyllningarna i en ljust gulgrå ton. Listerna förgyllda. Altarringen har rätvinklig plan och ansluter direkt till altarbordet. Den består av ramverk med enkla, kvadratiska fyllningar, och ansluter sig i form och färg till den övriga korinredningen, med vilken den är samtidig. - Dess djup minskades med en fyllning vid restaur. 1917- 18. Anordningen med predikstol ovanför altaret har icke sällan under 1700-talet och början av 1800-talet använts i svenska kyrkor, säkerligen under inflytande av reformerta kyrkobruk. 2 Om den ovan beskrivna altarpredikstolen, vars principiella plananordning finnes klart angiven å det i fig. 699 avbildade ritningsförslaget av år 1766, lämnar ST.PROT. 1768 följande uppgift: >>samma år påkostade jemwäl Högbemelte Herre Håfmarschalk 3 predikstolens förgyllning och målning jemte bänkames i Choret, då Runsa Herrskapet lät äfwen på egen bekostnad måla the gården tilldelte bänkar och stolrum, men den öfriga bärrekmålningen skedde igenom sammanskott efter hemmantalens storlek>>. Uppgiften att hovmarskalken Charles De Geer på Stora Väsby bekostat målning och förgyllning av predikstolen gör det troligt, att han varit donator till hela den ur konstnär­ lig synpunkt förnämliga altarpredikstolen (jfr s. 714- 15 om hans ställning till hela kyrka­ arbetet 1768- 69) och att han för dennas skapande anlitat arkitekten Jean Erik Rehn, som vid samma tidpunkt var verksam vid uppföra ndet av De Geers vackra slotts­ byggnad på Stora Väsby. 4 Rehns egenhändigt upprättade förteckningar 5 över av Jfr härmed altarbordet i Hargs kyrka (SvK, Up. II, fig. 582), sannolikt utförd efter ritning av J. E. Rehn. Där återfinnes på altarets framsida en liknande dubbel rocaillekartusch med ovala medal­ jonger, den ena med en bok, d en andra med en kallL Altaret skänktes år 1758 av Erik Oxenstierna, nära befryndad med familjen De Geer. 2 Hedan tidigare hade vissa radikala, k yrkligt funktionali stiska ideer om en kyrkas lämpligaste och riktigaste inredning m ed altare, predikstol och orgel m. m. diskuterats och delvis tillämpats åtminstone i ritningsförslagen till stormaktstidens stora nya kyrkobyggen . Se därom i P. G. HAMBERG, Kyrko­ bygge för protestanter, arkitekturhistorisk a studier i äldre reformert och evangelisk-luthersk miljö. Sthlm 1955. 3 Avser hovmarskalken CHARLES DE GEER på stora Väsby. Jfr s. 714. 4 G. SELLING, a. a., s. 165 f. 5 Dessa förvaras i J. E. Rehns ritningssamling på Bellinga slott i Skåne. Förteckningarna fullstän­ digt publicerade av GusTAF UPMARK i Samf. S. EriksÅrsbok 1925; uppg. om Ed å s. 149. 1 EDS KYRKA 743 Fig. 723. Altarpredikstol från 1768 efter ritning av J. E. Rehn. S. 741-42. Foto 1950. Kanzelaltar von 1768 nach Entwurf des Architekten J. E. Hehn. Altar pulpit, 1768, designed by J. E. Hehn. Fig. 724. Kartusch på predikstolen (äldre än denna). S. 741. Foto G. Curman 1950. Kartusche an der Kanzel (älteren Datums als diese). Cartouche on pulpit (older than the pulpit). 744 SOLLENTUNA HÄRAD ALTARKORS ÄLDRE ALTARE OCH PREDIKSTOL honom utförda arbeten upptager också i nr l >>Predicke­ stol och altare uti Eds kyrckia>>. Ritningen härtill har dock hittills icke kunnat återfinnas. Att Jean Erik Rehn är altarpredikstolens konstnärlige upphovsman synes emellertid framgå både av stilkritiska och dokumentariska grunder. På altaret står nu ett mindre krucifix (fig. 725). Kristusbilden av försilvrad mässing (fig. 726). Kors av vit metall, fot av mässing. >>Anno 1663 Förährade Hs Nåde Greffwinnan 1 till Edz Körkia ett Crucifix aff Messingh som står på Altaret» (sT.PROT. 1663). Figu­ rens H 24, korsets med fot 70. Ett mycket likartat krucifix finnes i Kulla kyrka, 2 Lagunda hd, Up. även detta skänkt 1671 av Ebba Brahe, som då bodde på Biskops-Arnö. På träväggen bakom krucifixet mellan predikstolens konsoler målades 1918 en man­ dorla som bakgrund för krucifixet. Före restaureringen 1917-18 satt på denna vägg ett stentryck med Leo­ nardo da Vincis bekanta nattvardsbild (s. 773). lNv. 1829 meddelar, att på altaret stod >>ett mindre kors, förgylldt, med grön Törnekrona omgifvet af en Soh>. Detta står nu på predikstolsbarriärens N hörn (fig. 723). Förmodligen utfördes det för 1768- 69 års altare, ty redan INV. 1775 omtalar >>ett förgylt Crucifix på altaret af trä>>. Samma INV. omnämner >>ett dito af bly öfwer predikstolen, skänkt af Herr Tellerstedt på Löfsta, 1772>>. Det senare nu försvunnet. Om altare och altarprydnad före 1768 finnas endast Fig. 725. Altarkrucifix; 1663, gåva av Ebba Brahe. Foto 1950. mycket sparsamma underrättelser. INv. 1705 omtalar Altarkreuz aus Altar crucifix, >>lilla Altare-bordet», varmed sannoLkt avses ett s. k. versilbertcm .Mes­ presented by sing, 1663 von Eb­ Ebba B rahe, 1663. kakaltare eller offeraltare vid N sidan av koret. ba Brahe gestiftet. ELrAs BRENNERS sannolikt på 1680-talet gjorda, på s. 722 återgivna anteckning om målningarna i Eds kyrka slutar med orden >>Altare Tafla 18 fig:>>, vilket troligen kan tolkas så, att altaret då pryddes av ett medeltida altarskåp med 18 figurer. Om dess närmare utseende saknas varje underrättelse, liksom om tidpunkten för dess avlägsnande. Om predikstolens föregångare vet man att en ny predikstol blev uppsatt i slutet av 1660-talet, ty då betalades >>Byggmestaren som wprettadhe den nyia Predikstolen>> och 1 2 = EBBA BRAHE, som ägde Runsa till sin död 1674. Se s. 698, not 1. Avbildat i Upplands kyrkor, nr 49, s. 9. EDS KYRKA 745 Fig. 726. Kristusbild av försilvrad mässing till fig. 725. Foto 1950. Der Corpus vom Altarkreuz Abb. 725. Figure of Christ, silvered brass, of Fig. 725. >>målaren, som måladhe Predijkstolen och Lektaren i Kiörkan» (RÄK. 1668-69). Sanno­ likt utgör överstycket till ramen kring ett vägg.s kåp å sakristians Ö vägg (fig. 727) ett krönstycke till 1600-talspredikstolens ljudtak. På predikstolskorgens S hörn står ett timglas (fig. 728), vars glasställ kantas av snidade och förgyllda ornament. Ståndaren obeliskformad, krönt av en bevingad död­ skalle i en snäcka. På obeliskens nedre utvidgade del en skuren kartusch med målad inskription: JACOB ASCHER. SKÄNCKT DETTA TIMGLAS MED DESS FOT TILL EDHS KIÖRCKA ÅHR 17[7]2. H 80. TIMGLAs 746 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 727. Krönparti frän ljudtaket till en försvun­ nen predikstol. 1660-talet. S. 745. Foto 1957. Bekrönung vom Schall­ d eckel einer nicht mehr vorhandenen Kanzel ans den 1660er Jahren. Top part of sounding board of a vanished pul­ pit, 1660's. Triumfkrucifix (fig. 729) av ek med obetydliga fragment av kredering. Spår av förgyllning på höftklädet. Armarna, mittpartiet av törnekronan samt korset utgöra kompletteringar, utförda av konservator Allan Norblad 1918, då krucifixet uppsattes på en ny trabes. Tidigare förvarades det på tornvinden. På baksidan av trabes målade inskriptioner, vid S ändan: EDS KYRKA TILL PRYDNAD l CARL OCH SOPHIE LUNDSTRÖM l PÅ ANTUNA (s. 784) TILL ÅMINNELSE; Vid N ändan: RESTAURERADES OCH ÅTERUPPSAT­ TES l DETTA KRUCIFIX AF TACKSAMMA l BARNBARN R. L OCH S. C. 1918 (=Ragnar Liljen­ roth och Sigurd Curman, s. 784). >>Kristusbilden här är en av de själfullaste orh finaste som bevarats i hela norra Europa. Särskilt ansiktet (fig. 730) år framställt med en känslig uttrycksfullhet, som söker sin like. Men även kroppen är framställd med en måttfull realism och en stilla värdighet» (R. NoRBERG 1 ). Utfört av en J:-ubeckerkonstnär under 1460-talet. 2 Visar en viss släktskap med det s. k. Österåkerskåpet från 1468 (SvK, Sthlm, I, s. 393 f.). Figurens H 180. MEDELTIDA Sittande S. Olof (fig. 731), skulptur av ek. Huvudet saknas; baksidan starkt urholkad. KULTBILDER Enstaka fragment av kredering med röd färg på klädnaden, vars nedre starkt markerade veck äro utformade av särskilda fastpinnade träribbor. Trollet Skalle med ett svärd i vänster hand, har form av en människa med två ben (ej drakstjärt). Ansiktet borta. TRIUMF­ KRUCIFIX I STOCKHOLMS STJFT I ORD OCH BILD, Sthlm 1946, S. 243 f. Edkrucifixet har varit föremäl för behandling bl. a. av PAATZ, Die liibeckischen Bildschnitzer und Maler Hans Hesse, Johannes stenrat und ihr Kreis (i Nordelbingen 1928, s. 90); c. R. AF UGGLAs: Till den medeltida bronsgjutningens historia, 1942 i Antikv. stud. I, s. 99, i VHAA:s hand!. 55; SAMME FÖRF., Ännu ett obekant von der Heide-verk och fenomenet >>Der Meister der liibeckischen Triumphkruzifixe•>, oavslutad uppsats i VHAA:s hand!. 75, s. 149 f. 2 1 EDS KYRKA 747 Svenskt arbete från 1300-talets förra hälft. H med sockel 121, B 50. Anna självtredje (fig. 732). S. Anna sittande med en dockaktig jungfru Maria i sitt knä. Kristusbarnet, som Maria i sin tur hållit i sitt knä, saknas liksom Marias båda armar och Annas h. hand. Obetydliga spår av kredering. Enkelt uppländskt ar­ bete från omkr. 1500, möjligen med an­ vändande av en äldre förebild (märk ansiktets och huvuddukens behandling). H 85, B 45. Sluten bänkinredning; mellanstycken med svagt springande pilastrar, dörrar med enkla, stora fyllningar, målning med ljust gulgrå marmorering på dörrfyllningar, mörkare grågrön på ramar och mellan­ stycken samt förgyllning å listerna. Bänk­ inredningen är utförd i samband med ombyggnadsarbetena på 1760-talet och ansluter sig både i form och färg till den ovan (s. 742) beskrivna korinredningen. Snickaren Lindqvist betalades för bänk­ arbetet (RÄK. 1761). Målningen skedde 1768, dels på bekostnad av Herrskapet på Runsa (jfr s. 742), dels av församlingen (RÄK. 1768). Vid restaureringen 1917-18 breddades mellanstyckena, ryggarna luta­ des och mittgångens bredd ökades något. Om tidigare bänkinredning äga vi endast följande uppgift i INV. 1705: >>så woro och Fig. 728. Timglas, omkr. 1770. s. 745. Foto 1957. Hour glasses, circa 1770. Stundenglas, um 1770. bänkarna i hela kyrkian mycket söndriga, gamla och obeqväma, och beslöts vijd lägliga tijder att dem ånyo byggia låta>>. Läktarens nuvarande storlek torde motsvara den läktare, som fanns i V före 1760talets omgestaltning av inredningen. Redan på 1660-talet uppfördes en läktare, ty 1666 betalades materialier >>till Lektaren i körkiam samt lön till >>Byggmästaren Bengt i Paradijs>>; 1668 betalades dess målning (RÄK.). Emellertid uppstod i samband med nyinredningen i kyrkan 1768-69 krav på den befintliga läktarens utökning med sidapartier för att där erhålla bänkrum för socknens BÄNKAR LÄKTARE 748 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 729. Triumfkrucifix av liibeckerkonstnär, 1460-talet. Kors, armar och törnekronans mittparti kompletterades 1918. S. 746. Foto 1918. Triumphkreuz eines Liibecker i\'leisters aus den 1460er Jalu·en. Kreuz, Arme und Mittelstuck der Dornenkrone 1918 ergänzt. Eichenholz mit kleinen Resten von Kreidegrund, Spuren von Vergoldung am Hiifttuch. Rood by a Lubeck artist, 1460's. Cross, arms and center of crown of thorns added 1918. EDS KYRKA 749 Fig. 730. Detalj av Kristusbilden fig. 729 före komplettering. Foto 1917. Teil d es Corpus vom Kreuz Abb. 729 vor d er Er­ gänzung von 1918. Detail of Christ figure in Fig. 729, b efore additions. 750 SOLLENTUNA HÄRAD herrskaper. ST.PROT. 1768 meddelar: >>Förestältes fru Gröns 1 begäran att få bygga en sidläktare af twänne bänkar för sig och sin betjäning. Häremot protesterade wäl Herr A. Wessman skrifteligen förbehållandes Runsa Säterie läktarebyggnad till större be­ qwämlighet; icke thesto mindre samtychte the öfrige församlingens resp. Herrskaper och ledamöter fru Gröns begäran på det sätt, att hon på wänstra sidan ... aptera 2ne läktare dock så att å then gl. läktaren ej något rum bortgår, icke eller stolrumsinne­ hafware nedre i kyrkan härigenom sker något intrång.>> Huruvida fru Grön uppförde denna läktare är ovisst, ty enl. ST.PROT. 1779 >>anmälte Pastor, hurusom någre af För­ samlingens Herrskaper förklarat, det de giärna, i anseende till trängsel och brist på Bänkrum nedre i Kyrkan, skulle se at Läcktaren blefwe tillbygd och utwidgad och wille de för sin del härtill bidraga allenast de sedermera fingo fria bänkrum på åfwan­ förmälte lächtare. I anledning häraf blef öfwerenskommit, at samma tillbyggnad skulle framdeles företagas på Kyrkans bekåstnad; och utfäste sig Herr Kongl. Expeditions Secreteraren Schröderheim 2 at härtill förära Tijo Riksdir Specie samt Herr Gross­ handlaren Giers Fem Rdr 26 s 8 r Specie, likaledes Sex biälkar och Sex tolffter Bräder; hwilken ynnest och godhet af närwarande med all tacksamhet ärkiändes.>> Därefter byggdes de båda sidoläktare, som synas å fig. 695, men vilka borttogas vid restaureringen 1917- 18 såsom obehövliga och skrymmande i rummet. Barriärernas snickeri utfördes i full överensstämmelse med övrig nyinredning. Sidoläktarna voro färdiga 1770, 3 men först 1782 beslöt man att målning och förgyllning skulle utföras Om fru Gröns bänkbekymmer meddelar sT.PROT. 28/2 1768: •>7o emedan ingen bänck wore nu ledig för fru Grön på Bisslinge, ogererade Herr Camereraren Weström (s. 715, not l) bänckarne i Choret som förmentes blifwit bygde för Wäsby Herrskaper (s. 742), till wälbemälde frus tienst och nyttjande, till des nogon annan utwäg kunde blifwa wid Läktarets ändring och framflyttning» . 2 ELis ScHRÖDERI-IErM, f. 1747, t 1795; förste expeditionssekreterare vid inrikes civilexp. 1775, statssekreterare 1782. Gustaf II t:s bekante gunstling och verktyg. Ägde Biss/inge gård i Eds sn. Se H. Sci-IijcK, Minne av Elis Schröderheim. Sthlm 1942. 3 ST.PROT. 17/12 1780 omtalar, huru de vunna nya bänkrummen på läktarna skulle fördelas: •>Före­ drogs, at jämte de penningar och materialer, som Herr Kong!. Expeditions Secreteraren och riddaren wälborne Elis Schröderheim, samt herr grosshandlaren Eric Giers förärat till Läcktarens tillbyggn ad, har kyrkans Cassa jämwel derhos måst widkiännas ett ansenligt förskått, i anledning häraf hemstältes till Respective Herrskaperna och öfrige Sochnemännernas godtfinnande, om icke nu och framgeent måtte till kyrkan ärläggas någon årlig afgift af de herrskaper, som åstundade rum i främsta bänken på Läckta ren, detta blef enhälligt bifallit och beslöts, at för h w art rum i förenämnde Bänk skulle till kyrkan årligen wid nyårets början betalas åtta schilling specie; dock så at Herr Kong!. Secreteraren och Ridda­ ren Schröderheim samt Herr Grosshandlaren Giers må äga fyra bänkrum hwartera fria ifrån denna afgift, hälst de till åfwan nämnde byggnad redan hederligen bidragit. Enligt hwad härmed faststält blifwit förbehöllo sig Kammarherren och Riddaren wälborne Herr Carl Henric Wachslager, Herr Pro­ fessoren Roland Martin, Herr Camereraren Per Wäström, Herr Camerera(ren) Johan Berzelius, 4 rum hwardera, hwarföre twå Rik(dr) och trettiotwå S specie wid instundade års början kommo at betalas. Tillika afgiordes, at under Herrskapernes frånwaro, deras Domestiquer och tjänstefolck ej må äga frihet att nyttja rum i denna bänk, utan kunde den betiäning, som Herrskaperna hade af nöden, inrymas i någon annan bänk på Läktaren. 1 EDS KYRKA 751 Fig. 731. S. Olofsbild ur ett helgonskåp. Svenskt arbete, 1300-talets förra hälft. S. 746. Foto 1950. I-I l. Olaf aus einem I-Ieili­ genschrein, sch w ed ische Arbeit aus der erst e n Hälftc des 14. Jh. St. Olof, from a shrine. Swedish work, first half of 14th cent. Fig. 732. Anna självtredje. Uppländskt arbete, omkr. 1500. S. 747. Foto 1950. Anna Sclbdritt, uppländische Arbeit um 1500. S. Anne with Virgin and Child. Uppland work, circa 1500. av målaren Bernhard Utter >>i fullkomlig likhet med Predikstolem>. - År 1854 ommålades läktaren med >>hvit perlfärg>> (sT.PROT.). Denna bestod till 1917- 18, då den ursprl. färgen återställdes på de delar av barriären, som kommo till användning, sedan sido­ läktarna borttagits. Orgels anskaffande ingick tydligen redan i 1768-69 års inredningsplaner, ty RÄK. 1769- 70 upptar >>Gåfwa til Orgelwärcksbyghnad utaf Högwälborna Fru Amiralinnan oRGEL 752 SOLLENTUNA HÄRAD Ankarcrona1 på Runsa Sätesgård l 500: - )>. Dock förverkligades detta först 1817 (sT.PROT.), då ))Socknens Resp. Besutne Ledamöten beslöto inköpa ett orgelverk för 666 d. av Hofrättsrådet E. G. von Rosen, 2 som företräddes av Banko Commissarien Kuhlau. 3 Orgeln invigdes jubeldagen d. 31/10 1817. Dess ursprungliga fasad (fig. 733), vars pipor äro av metallbelagt trä, kvarstår oförändrad. Dock ommålades den vid restaur. 1917- 18 i grågrön marmorering. Den var tidigare pärlgrå. Orgelverket uppgives i INV. 1864 bestå av 10 stämmor och vara av presidenten v. Rosen personligen ombyggt 4 och med många nya stämmor försett, en uppgift, som senare upprepas i INV. 1888 o. 1903. Emellertid upptar RÄK. 1819 en utgift till )>Bonden Olof Pers:g i Njursta [som] skjutsat ifrån Stockh. Orgbyggaren Strand, utrest för att laga Orgverkeb>. Möjligen har v. Rosen haft en från Pehr Strand inköpt mindre orgel, som han personligen utökat och härefter erbjudit till Eds kyrka. Fasaden är sannolikt utförd av P. Strand, som tillverkat flera likartade, t. ex. för Sabbatsbergs kyrka i Sthlm 1804 (nu i Nord. Mus.) och för Trönö gamla kyrka i Hälsingland i början av 1800-talet. Orgelverket ersattes 1916 med ett nytt från Åkerman & Lund med 6 stämmor och en manual. 1944 utbyggdes detta av C. Sebuster tilll3 stämmor 4 transmissionsstämmor och 2 manualer på bekostnad av godsägaren och fru Carl Curman på Antuna (s. 784). Ytterligare l stämma tillkom 1955. NUMMER­ Två nummertavlor på smäckra, kannelerade skaft äro fästade vid korbänkarnas TAVLOR skärmar, där dessa övergå till trappbarriärer. Tavlorna rektangulära med avfasade hörn. Förgyllda ornerade träarmar (se fig. 723). Enl. INV. skänkta av E. G. v. Rosen, sannolikt i samband med orgelns uppsättande 1817. H 76, B 45. INv. 1775 omnämner )>en Siffertana (en gentemot som innehåller Kongl. Majts höga tal))>, vilket sannolikt får tydas så, att nummertavlan var en pendang till Gustaf III:s tal (s. 776). DOPREDSKAP En dopfunt (fig. 734) av sandsten i två stycken står i korets SV hörn. Fotstycket från tidig medeltid prydes av fyra djurhuvuden, av vilka tre äro illa medfarna; 1100­ CATHARINA BEATA VON SCHOTING, f. 1691, t 1770 (s. 783). ERIK GABRIEL voN RosEN, f. 1775, t 1866; hovrättsråd i Svea hovrätt 1815, sedermera president i denna hovrätt 1836; adlad 1816, friherre 1843. Han var en framstående orgelkännare och var 1800- 1825 organist i Sthlms Storkyrka; led amot och sedermera ordförande i Musikaliska Akademien. En!. B. 'VED­ BERG (Konungens Högsta Domstol 1809- 44) hade Rosen t. o. m. en liten orgelbyggeriverkstad i sin bostad. Han skötte affärerna åt den förmögne exc. Carl De Geer af Leufsta (1781 - 1861), som var inne­ havare av Stora Väsby gård (jfr s. 714, not 1), varför hans förbindelser till Eds kyrka framstå såsom gaLSka naturliga. 3 CoNRAD GoTTFRID KuHLAU, f. 1762, t 1827; kommissarie i Riksbanken; begravd på Eds kyrkogård (s. 698). ST.PROT. 14/10 1827 meddelar, >)att han omkring 30 år innehaft och flera månader af hvarje år såsom bostad begagnat vid sitt vistande härstädes Skarphagen och sedermera Lilla Harfva», båda i Eds sn. • I vrs.PnOT. 1867 § 1 meddelas även att Eds kyrkoskola hade >)en Orgel, som blifvit skänkt och till stor del förfärdigad av Presidenten v. Rosen>). l 2 EDS KYRKA 753 A O 2 3 Lt 5 6 7 8 9 tO dm Fig. 733. Orgelfasad, omkr. 1820. l : 20. Uppmätning R. Bohlin 1916. Orgelprospekt, um 1820. Organ front, circa 1820. talets senare hälft. Den ursprungliga cuppan numera försvunnen . Ny cuppa av sandsten utfördes 1918 av skulptören Anton Lundberg.1 Den prydes av fyra figurframställ­ ningar i låg relief: l. Kristi dop; 2. Heliga tre konungar; 3. Bebådelsen; 4. Flykten till Egypten . Runt den låga skaftringen en inskrift: HUGGEN A V ANTON LUNDBERG SKÄNKT 1 ANTON LUNDBERG, f. 1893 på Antuna i Eds sn, skulptör. Studerade vid Konsthögskolan 1919- 1925. 754 SOLLENTUNA HÄRAD TILL EDS KYRKA A V GREVE CONRAD VON 1 NATTVARDs­ KÄRL F'ig. 734. Dopfunt av sandsten; foten från 1100­ talet, cuppan från 1918, utförd av skulptören Anton Lundberg. S. 752. Foto 1950. Tau fe a u s Sandstein, der Fuss aus d em 12..Jh ., die Schale von 1918. Sandstorre font. Foot 12th ce nt., bowl 1918. Foten H 40, B med huvuden 70; cupparr H 48, D 68. Till funten hör ett d o p f a t av mässing med figurframställningar och växtorna­ ment i drivet arbete efter ritning av Anton Lundberg. Fatet är signerat: ANTON LUND­ BERG 1918. D 58. D o p skål av silver på löst fat. Pärlstav runt skålens överkant och runt fatet. Stplr T 5 ( = 1873) - S:t Erik - 3 kronor ­ GMF ( = Gustaf Möllenborg et Feron 2 ). Skålens D 16, fatets 18,5. - Gåva 1873 (sT.PHOT.) av v. häradshövding E. Fischer. 3 Dopskål av tenn omtalas i I N V. 1705, 1745, 1775 och 1829. Nu försvunnen. Kalk av förgyllt silver (fig. 735). Cuppan omslutes nedtill av en holk, bildad av stå­ ende eklöv och mellan dem öppna blom­ mor. Päronformad nod med tre keruber i gjutet och graverat arbete; kring fotplat­ tan en fris med växtranka och tre kerubhuvud i drivet arbete. Graverad inskrift runt botten: TILL MINNE AF COMMISSARIEN nosEN. I RIKETS STÄNDERS BANK C. G. KUHLAU (752, not 3) LÄT DESS SON GROSSHANDLAR EN I STOCKHOLM C. L. KUHLAU 4 OMARB E TA O CH FÖRSTORA DENNA KALK. AFLEMNADES TILL EDS KYRKA DEN 14 OKTOB E R 1827.- Stplr: A L(= Anders Lundqvist, mästare 1816- 1850-t.) - kontroll - S. Erik - V 3 (= 1827). H 26,5, D 11. - Om den kalk, som sålunda förstorats och omarbetats skriver kh O. Törnboum (s. 650, not 1): >>Anno 1705 förmådde iag, att hännes grefl : nåde RixAmmiralinnan, högvälborna Fru grefvinnan Christina Catharina Delagardie på Runssa (s. 698 not l) förährade til Eedhs kyrkia en innan och uthan förgyld Sölfverkalk r CoNRAD MAG Nus VON Ro sEN, f. 1869, "j" 1922; greve, broder till CARL Lours v. R. (s. 720. not ll, som ägde Edsby gård i Eds sn 1914- 1924. 2 Om denna guldsmedsfirma se B ENGT BENGTsso N, D en Möllenborgska verkstaden på Skansen i Fataburen 1941, s. 173. 3 GusTAF Eus FrscHER, f. 1834, 1889; v. häradshövding, ägde Edsby gård till 1886; g. m. HILDUR FREDRIKA ABENIUS, f. 184:1, 1926. 4 Vid kalkens överlämnande uttalade givaren >>Sin varma önskan att den graf, i hvilken min saliga Fader nu hvilar måtte uteslutande tillhöra honom och hans Famille, emedan jag ämnat å den samma upprätta något passande Monument>>. Se s. 698. t t EDS KYRKA 755 Fig. 735. Kalk av förgyllt silver, utförd av A. Lundqvist, Stockholm 1827. Foto 1950. Silbervergoldeter Kelch von A. Lundqvist, Stockholm 1827. Silvergilt chalice, made by A. Lundqvist, Stockholm 1827. Fig. 736. Vinkanna av silver. Utförd i Stock­ holm av Johan Lund 1714. S. 756. Foto 1950. Silberne Weinkanne, 1714 von Johan Lund in stockhalm gearbeitet. Silver wine cwcr, 1nade in stockhalm by Johan Lund 1714. medh Paten effter hon sielf såg huru lijten och ofulkomlig den gambia var, dock med det förbehåll att så offta hon på Runsa sielf Communicerade tillijka mehd sin hoffstat kunde han til hännes tienst brukas.>> Dess sålunda omnämnda föregångare beskrives i INV. 1705 såsom >>En gammal förgylt kalk hel platt medh paten där till äfwen förgylldt». Denna kalk, som sannolikt är iden­ tisk med en i INV. 1609 upptagen förgylld kalk, begagnades 1714 vid utförande av nedan beskrivna vinkanna. P a ten av förgyllt tenn. På brättet cirkelrund bladstav med kors ingraverat. Förgyll­ ningen flagnar. Stplr saknas. Sannolikt den av grevinnan De la Gardie 1705 skänkta patenen. D 16,5. 5-706838 756 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 737. Oblatask, utförd i Hamburg av Christian Mundt (1649- 85). Gåva av Christina Catharina De la Gm·die. Foto 1950. Oblatendose, in Hamburg von Christian Mundt (1649- 85) gearbeitet. Geschenk. Wafer box, made in Ham­ burg by Christian Mundt (1649- 85) Hammered silver. Gift. O b l a t a s k av förgyllt silver (fig. 737), oval, prydd med blomstermotiv i drivet ar­ bete. Enl. stplr (fig. 738, l) utförd i Hamburg av guldsmeden Christian Mundt, 1 verksam 1649- 85. Enl. INV. 1705 hade oblatasken kommit från Runsa, troligen skänkt av grevin­ nan Christina Catharina De laGardie (s. 698, not 1). Oblatasken liksom den 1705 skänkta kalken och dess paten hade sannolikt tidigare använts på Runsa. L 13, B 11, H 7. Anno 1659 konstaterar >>iagh Jvarus Jvarj Prost: i Eedh>> att >>På samma tijdh wart och stulit i körkian, alla dhe pen [ni ]g [a ]r, som i körkiones kista innelagdhe woro, tillijka medhen Si[l]fver Oblat ask och 3 Silfrpant[ er].>>- År 1667 förärade sekreteraren Conrad Quensel (s. 759, not l) >>en oblatask af Engelskt tän, siradlu. Denna omnämnes i INV. 1705 o. 1745, i det sista såsom förlorad. Vinkanna av silver, päronformad med snås samt lock med bladknopp och tum­ grepp (fig. 736). Invändigt förgylld. Ä ven utvändigt förgylld runt alla kanter på lock och fot jämte lockets knopp. På livet under snåsen graverad inskrift: GUDI l ALENA ÄRAN l EN KALK EN KANNA GUDS WÄNNER TER l BLIFVIT AT PRYDA EDS l ALTAR l l TIL IGIFVIT l NÄR TÖRNBOOM (s. 650, not l) I HERDE 1 l WAR l· AO 1714. Stplr på foten (fig. 738, Il): B(= 1714) Se MARC RosENBERG, Der Goldschmiede Merkzeichen, del2, 3.uppl. 1923, nr 2418. Il Fig. 738. Stämplar: I på oblatasken fig. 737; II på vinkannan fig. 736. Stempel: I auf der Oblatendose Abb. 737: II auf der Weinkanne Abb. 736. Marks: I on waferbox in Fig. 737; II on wine ewer in Fig. 736. EDS KYRKA 757 Fig. 739. Brudkrona av förgyllt silver, utförd av E. A. Norlander, Stockholm 1865. Foto 1950. Brautkrone aus vergolde­ tem Silber von E . A. Nor­ Jander in Stockholm 1865. Silvergilt bridal crown, made by E. A. Norlander, Stockholm 1865. - S. Erik - IL (= Johan Lund) mästare i Sthlm 1696-1721. Medel till kannans utförande insamlades av kh Törnboum bland församlingens medlemmar (RÄK. 1714). Till densamma användes även metallen i en äldre kalk (se ovan). D 15, H 23 utan lock. Sockenbudstyg, enkelt, bestående av en liten kalk av silver, invändigt förgylld, samt paten med oblatbehållare i botten. Stplr lika å båda: N4 (= 1843) - S. Erik - 3 kronor- G. F.(= Gustaf Faleker d. ä., mästare 1807- 1850-t.). Kalkens H 15, patenens D 7. Inköpt 1843 (RÄK.). - Fodral av skinnklätt trä med guldpressade ornament. INv. 1609 upptager >>Een hwijt socknebodz kalck med pateem och INV. 1705 och 1745 upprepa >>En lijten Sochnebudz kalk med paten der till oförgylt». Men INV. 1775 meddelar om dem, att de blivit >>förgylde och förbättrade år 1770>>. De upptagas även i INV. 1829. I de äldre INV. omtalas olika tennföremål, som tillhört nattvardskärlen. INv. 1609 upptager en tennflaska (omtalas därefter jämte sockenbudsflaska 1705, 1745, 1775). ­ >>En tänkanna medh utritat arbete>> förärades till kyrkan av sekreteraren Conrad Quensel (s. 759, not 1). Är sannolikt identisk med det tennstop, som förekommer i INV. 1705, 1745, 1775. Samtliga dessa föremål nu försvunna. Brudkrona (fig. 739) av pressat, förgyllt silver, öppen, med 8 spetsar; hjässbandet kantas av pärlstavar, mellan dessa 6 rektangulära blåemaljerade fält med bladverk och symbolerna för tro, hopp och kärlek i silver. På kronans bladspetsar blå och röda stenar. Graverad inskr. på ringens insida: JOHN ERIK EKSTRÖM-BRITA CURMAN 19 ! 2 7 BRUDKRONA 758 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 740. Ljuskrona av malm (1). Gåva 1644 av grevinnan Ebba Brahe. Foto 1950. Kronleuchter au s Erz. Gabe der Gräfin Ebba Bra he 1644. Bronze chandelier, presenled by Ebba Brahe 1644. (s. 784) 1 - - Stplr: 3 kronor- E. A. Norlander- S. Erik- L 5 (= 1865). D 12, H 9,5. Gåva av fru Signhild Curman på Elfsunda (s. 784). LJusnEDsKAP Ljuskronor av malm:- l. Med 8 resp. 7 (l fattas) armar i två kransar (fig. 740). Prydnadsarmar med enkel växtornamentik. Den kraftigt profilerade stammen avslutas med ett stort klot nedtill och krönes av en dubbelörn. INv. 1644 meddelar: >>Giffwit aff: H: N: Greeffwinnan een Liuss Krona medh 16 Liussarmman>. Denna ljuskrona 2 är således skänkt av grevinnan Ebba Brahe på Runsa (s. 698, not 1). H 100. - 2. Liten krona med 8 armar. Stammen har nedtill ett profilerat klot med kraftig ändtopp och avslutas upptill med en dubbelörn. På klotet graverad inskription: GUDI TILL EHRA ocH 1 Kronan begagnades första gången i Eds kyrka vid det nämnda parets vigsel i kyrkan den 4 juni 1927, till vilket tillfälle en pärla blivit insatt i kronan (jfr brudpällen, s. 765). 2 En mycket liknande krona finnes i Ovansjö ka, Gästr., köpt från Skultuna bruk 1662. Se S. EniXON, Mässing, Sthlm 1943, s. 54 f. med god avbildning i fig. 28. EDS KYRKA 759 Fig. 741. Ljuskrona av malm (3). Gåva 1719 av Daniel Lager­ sparre. Foto 1950. Kronleuchter aus Erz, 1719 gestiftet. Brass chandelier, presented 1719 EDZ KYRCHIA TILL l PRYDNING HAFVER SECHETERAREN EHRBORNE l OCH WÄLBETRODDE 1649. H 51.- 3. Med 8 armar i en krans, musselformade droppskålar (fig. 741). Rikt utbildade prydnadsarmar, profilerad mittstav utan kula. Under staven hänger en sköldformig mässingsplatta med graverad inskrift: DENNA LIUSKRONA ÄR TIL GÖDS NAMNS ÄHRA SAMPT EEDS KYRCKAS PRYDNAD, FÖRÄHRD AF ÖFWERKOMMISSARIEN WID KONGL. AMIRALITETET I STOCKHOLM, 1 CoNRAD QuENSEL, son till Wilhelm Quensel, som är stamfader för den nuvarande svenska släkten Quensel och som inkom på 1630-talet från Hessen-Cassel och blev bruksägare i Ludvika. Sonen Conrad var sekreterare åt Jacob De la Gardie, som ägde Runsa gård (s. 698, not l) och efter dennes död åt hans son Magnus Gabriel. Inskriptionen på klotet stämmer väl överens med en uppgift i den äldsta kyrko­ boken: >>Anno 1649: Haffwer Miitf Secreteraren Conradh Quensell I Oxhunda, då han sin S: dotters Lijk j sin Legerstadh I kyrkian Leeth begraffwa - l. En Messingz Linskrona om 8 Liuss-arm: '' [för­ ährat]. CONRAD QVENSEL1 DENNE LIVS CRONAN GYT FÖRÄHRART ÅHR l 760 SOLLENTUNA HÄRAD WÄLBORNE HERR DANIEL LAGERSPARRE 1 DEN 5 SEPT. 1719. Själva kronan av renässans­ typ. Reflexblommorna och droppskålarna säkerligen tillfogade 1719. H 75. Appliker (fig. 742) av gjuten, ciselerad, förgylld metall. Två par för två ljus. Typisk rokokoform. 1700-talets mitt. Upptagna i INV. 1775. H 30- 32. Två sitta på predik­ stolen, två på läktarens stolpar. Lampetter av mässing, ett par med driven ornering, inköpta 1819 (RÄK.). H 48. På orgelläktaren. Ljusarmar, ett par, för l ljus; gjuten och ciselerad mässing. Gustaviansk typ. H 32, armens L 19. Sitta på nummertavlornas stam. Ljusstakar: - l. Av försilvrad mässing. Ett par två-armade för 3 ljus, gustaviansk typ (tig. 743). 1700-talets slut. Skänkta 1819 till kyrkan av Bancokommissarien Kuhlaus fru på Harva (s. 752, not 3). Stakarna uppgivas ha tillhört drottning Hedvig Elisabet Charlotta. H 40. - 2. Av nysilver ett par. Växtornering i drivet arbete. 1800-talets senare del. H 29. Om äldre, nu försvunna ljusredskap tala kyrkans arkivalier. År 1609 antecknas om Jöran i Antuna: >>Item gaf han uthj mellan Een drifven Messingz stacka som förbyttes ... penningar 18 öre>> - 1655 försåldes 3 st. malmstakar. - År 1649 gav den ovan omtalade Conrad Quensel (se ljuskrona nr 2 ovan) vid sin dotters begravning 2 stora tennstakar till altaret. Dessa upptagas ännu i INV. 1775, som även omnämner 4 mindre tennstakar så­ som bortbytta. Vidare nämnas där tvenne bilder av trä och järn, som varit nyttjade som ljusstakar, men som då voro obrukbara. TEXTILIER2 Antependier: - l. Av svart sammet med kors och bårder av silvergaloner (möjli­ l KYRKAN gen samtida med mässhaken nr 2 daterad 1826, se nedan!). H 102, största L 273. - 2. Av mörkrött kläde med applikationer av gult kläde. I ytterkanterna bårder med blom­ och bladformer, i mitten ett ringkors med broderad inskrift: KOMMEN TILL MIG. Paljetter och guldtråd även använda. Å fodret fastsydd lapp med inskrift: sKÄNKT AF INGENrÖR OCH FRU SVALANDER 7/6 1896. SYDD AF FRU IDA SVALANDER (s. 784). H 106, största L 264.-3. Av röd sidendamast. Broderad med guldtråd; i mitten I H S i en strålsol; t. v. Ankareronska vapnet broderat, t . h. en sköld med 1918. Komponerat 1 DANIEL SVENSSON LEFFLER, adlad 1719 LAGERSPARRE, f. 1685, t 1749, överkommissarie 1719, räntmästare 1724, avsatt 1734. Han utvecklade under sin tjänstetid vid amiralitetet en livlig och gag­ nande verksamhet. Men genom stora förskott till amiralitetet och ett dyrbart husbygge i Sthlm råkade hans affärer i oordning, och när han, bliven räntmästare, ur statens kassor lånade konung Fredrik I penningar, dröjde det ej länge, förrän kassabristen upptäcktes. Han försattes 1729 ur tjänstgöring och dömdes 1734 ifrån ära, adelskap, namn och tjänst samt tilllivstids fängelse i Marstrand, men benådades 174 7. Begravd i Eds kyrka. - Den honom övergångn a domen skulle dock ej drabba hans hustru och barn, som fingo behålla adelskapet, men ändrade vapnet och antogo namnet REUTERSKIÖLD. - Lager­ sparre arrenderade Lövsta gård vid Oxundasjön i Eds sn. G. m . BEATA MARGARETA HAG, f. 1688, t 1743, dotter till kommissarien Jonas Hag (s. 776, not 2). 2 Textiliernas beskrivning liar utarbetats under närm:tste medverkan av fil. dr AGNES GEIJER. EDS KYRKA \ 761 ( Fig. 742. Applik av förgylld mässing. 1700-talets mitt. Foto 1950. Wandleuchter aus Messing, Mitte des 18.Jhs. Gilt brass sconce, mid­ 18th cent. Fig. 743. Ljusstake av försilvrad mässing. 1700-talets slut. Gåva av fru Kuhlau 1819. Foto 1950. Leuchter aus versil­ bertern Messing, Ende des 18.Jh. SilvergUt brass candlestick, end of 18th cent. av Agnes Branting, 1 Licium; skänkt 1918 av godsägaren o. fru Teodor Chr. Ankarerona (s. 783). H 105, L 200. - 4. Av grönt ylle med broderier av mångfärgad lintråd. Komponerat av Alf Munthe, tyget vävt hos Handarbetets Vänner. På baksidan sydd inskr.: EDS KYRKA. GUD TILL ÄRA OCH DENNA KYRKA TILL PRYDNO SYDDE SIGNHILD cuRMAN (s. 784) DETTA ANTEPENDIUM 1946. H 105, stö1sta L 260.- 5. Av blått hand­ vävt tyg med broderier i vit lintråd samt något rött och guld. I mitten en kalk omgiven av I N R l. Vindruvsklasar och kors på ömse sidor. Komponerat av Stina Fant; sytt av damer ur Eds Husmodersförening 1956. H 105, L 200. 1 AGNES BRANTING, f. 1862, t 1930; textilkonstnärinna och textilforskare; grundade atelier Licium 1904, deltog i stiftande av textilkonserveringsföreningen Pietas 1908. Har haft grundläggande be­ tydelse för den kyrkliga textilkonstens och textilvårdens renässans i Sverige under 1900-talet. 762 SOLLENTUNA HÄRAD M ä s s h a k a r: l. Av benfärgad randig sidendamast med i guld invävda detalj er. Damastmönstret senare ifyllt med broderi i guld (fig. 745). Stoffet från 1600-talets senare hälft, sannolikt urspr. avsett för profant ändamål. På ryggsidan (fig. 744) ett kors av flerfärgad brokad, kantat med glest silverband samt bokstäverna F C S B ( = Fru Christina StenBock, f. 1649, t 1719) och A 1718. Enligt gåvaförteckning skänktes 1718 >>En kåstelig Messhaka af Högw: Fröken 1 på Löfsta>>. Konserverad av Pietas 1918. - 2. Av svart sammet med silvergaloner. På framsidan strålande Gudsöga, på ryggsidan kors med törnekrans. Årtalet 1826 broderat i fodret. Inköpt samma år 2 (RÄK.). - 3. Av röd sidendamast med fågelmönster. Knypplade spetsar och broderier i guld. Utförd av Licium. Inskrift å fodret: TILL EDS KYRKA FRÅN FRU MATHILDA SCHRÖDERHEIM 3 SÄTRA 1918. - 4. Av grönt, handvävt linne med broderi av lintråd i flera färger. Komponerad av Alf Munthe; material från Handarbetets Vänner. Sydd och skänkt av Eds Husmo­ dersförening 1950. Hör samman med antependium nr 4. - 5. Av blått ylle med broderier lika dem å antependium nr 5. Signerad å fodret: s. F.(= Stina Fant) 1957; sydd av damer ur Eds Husmodersförening. Kalkkläden: - l. Av vitt atlassiden. Broderat med silke i flera färger. I mitten den korsfäste inom rund ram av paljetter och guldtråd. Mitt på varje sida en rundel; i varannan ett lamm med korsfana, i varannan ett altare med kors. Silketråden i dessa helt försliten, så att knappt mer än tuschteckningen på sidenet återstår. I dukens hörn broderade monogram: OA, ED, CA samt årtalet 1796. Duken kantad med en smal guldudd. 70 x 72. I tillägg till INV. 1775 anges den vara >>skjänkt af Fröken Charlotta Ankarcrona 4 på Löfsta>>. - 2. Av svart sammet med silverbroderier. I mitten IHS inom törnekrona; 1 CHRisTINA CATHARINA STENBOCK innehade Lövsta gård efter sin styvmoders Christina Catharina De la Gardies död 1704 (s. 698. not 1). Att hon i kyrkans gävoförtecknin g 1718 kallas >>Fröken på Löfsta» kan möjligen bero därpå att hon under 32 år levat som änka efter kungl. rådet, greve ANDERs ToRSTENSSoN. 2 ST.PROT. 26/5 1826 m eddelar, att 100 Rdr. B. blivit »skänkta för Proto. Notarien i Kong!. Commerce­ Kollegium C. G. Rasch (f. 1752, t 1826) gravp lats•>.- >>3. § I anledning af denna oförmodade gåfva, och då i öfvervägande kom, kyrkans oumgängliga behof af en ny Mässe-Skrud, beslöt Församlingen att dessa 66 Rxd 38 s. (hälften gick till fattigkassan) med behöfligt tillskott utur Kyrko-Cassan , skulle till inköp deraf användas .>> 3 ANNA MATHILDA AUGUSTA BRUNCRONA, f. 1837 på Karsby i Tenala sn, F inland, t 1922; g. m. majoren GöRAN ScHRÖDERHEIM, f. 1823, t 1898 å sin gärd Sälra i Eds sn. 4 Uppgift erna i tillägg till INV. 1775 angående fröknarna Charlotta och Augusta Ankarerona såsom givarinnor av kalkkläde nr 1, resp. den broderade tavlan (s. 765) äro svära att förlika m ed släktens biografiska uppgifter enligt ELGENSTIERNA. Någon »frökem Charlotta A . bodde icke på Lövsta 1796, men möjligen fru Eva C h ar lott a Ottiliana A., född grevinna Cronhielm (s. 783), vilken emellertid begagnade Ottiliana som förnamn. Hon bodde dock vid denna tidpunkt på R unsa och först senare på Lövsta. Hennes dotter Christina Viihelmina (se s. 783) kallas (en!. ELGENSTIERNA X, s. 248) egendomligt nog Charlolla i Eds sns dödbok och dog ogift på Lövsta. Den yngre dottern Hedvig Augusta Ottiliana kallades Hedvig och var är 1796 blott 12 år. Inventariets uppgiftet om givarin­ nornas namn måste anses otillförlitliga. Jfr även s. 764, not 1. Någon säker tydning av kalkklädets broderade initialer har icke kunnat givas. - Se i övrigt Vrvr HoRN, Herrarna på Runsa, Sthlm 1928. EDS KYRKA 763 Fig. 744 . Mässhake av guldbroderad siclendamast från 1600-talet. Gåva av Fru Christina StenBoek 1718. Foto SHM 1918. 1\fessgewnnd nus Seidendamast mit Gold be­ stickt, 1718 geschenkt. Chnsuble of silk dn mas!< with gold embroidery, 17th cent. Presented in 1718. 764 SOLLENTUNA HÄRAD Einzelheit vom Messgewand Abb. 744. Fig. 745. Detalj av mässhaken fig. 744. Foto SHM 1918. Detail of chasuble in Fig. 744. i hörnen ornament med kors, brinnande hjärta, ankare och bibel. Silverfrans. 50 x 50. Enl. INV. 1903 skänkt av >>Fröken Ankarcrona 1 på Runsa 1853>>. - 3. Av vit linne­ kammarduk. I hörnen broderier i vitt: IHS inom törnekrona, kors, kalk, druvklase. Utmed ena kanten broderad inskrift: GÅVA TILL EDS KYRKA AV R. F. 1944. Utförd och skänkt av textilkonstnärinnan Ruth Fischer, sondotter till häradshövding G. E. Fischer (s. 754, not 3), som ägt Edsby gård. 40 x40. - 4. Av linnekammarduk infattad av bred, knypplad Vadstenaspets 36 x 36. Gåva 1955 av fru Gun Högquist, Norrviken. Bokpall av trä, klädd med svart sammet med silverbroderier i hörnen: korslagda palm- och lagerkvistar. 1800-talets förra hälft eller mitt. L 48, B 29. Bokdynor:- l. Av vitt atlassiden (till största delen förslitet), underfodrat med vitt linne. Stort latinskt kors av silverband på mitten. Kantad med silverspets. 1800-talets början. 35 x 35. - 2. A v röd sidendamast (hör samman med antependium nr 3) med små kors och tofsar i guld. Utförd av Licium. Skänkt 1918 av damer på Harva gård. L 40, B 28. 1 Därmed åsyftas sannolikt fröken s. 783. CHARLOTTA ANTOINETTA LOVISA A., f. 1836, t 1922, ogift. Se EDS KYRKA 765 Håvar: l. Av blekbrun sammet med blommönster (rokoko). Silvergaloner; tofs och frans av silvertråd. skafthylsa av försilvrad mässing. 1700-tal. - 2. Av blekbrun sammet med silvergaloner och -spetsar. Tofs och frans av silvertråd. För­ färdigad av Libraria 1944. Gåva av dis­ ponenten S. Karlsson, Huddinge Stola av vitt och violett moare med påsydda mönstrade band (jfr s. 768, not 3). Inköpt i Rom 1956; gåva av kommi­ nister S. Odemick i Ed. Vigselkläde av benvitt siden (fig. 747), avsett att läggas över altarringen på den plats, där brudparet knäböjer. Utfört med begagnande av en med blommor i mång­ färgat silke broderad mässhake, italienskt arbete, 1700-talet, vilken troligen på 1900­ talet uppfodrats på ett rektangulärt siden­ stycke, där enkla, broderade slingor fått utfylla tomrummen. Vid ena kortsidan ett nybroderat monogram med SC (= Sigurd o. Signhild Curman s. 784). Inköpt i Italien Fig. 746. Broderad tavla, signerad M:E:Hjorts­ 1920-talet. L 150, B 93. berg. 1700-talets slut. Foto 1950. Brudpäll (fig. 748), sammansatt av Gesticktes Bild aus dem Embroidery picture, late Ende des 18.Jh. 18th cent. knypplade längdspetsar och rutor i knutet och trätt arbete med olika bevingade figu­ rer. Modärnt ryskt arbete,! 1927 apterat som päll genom underfodring med laxfärgat siden. Yttermått 185x215. - Härtill 4 målade o. förgyllda stänger för pällens bärande. L 248. Vigselkläde, päll och stänger skänkta 1927 till Brita Curmans (s. 784) vigsel i Eds kyrka. Broderad tavla (fig. 746) sydd på vitt siden med silke, guldtråd och hår. Fram­ ställer Kristus på korset, i bakgrunden Jerusalem. Undertill broderad rubrik: IL A PRA­ TIQUE L'OBEISSANCE JUSQUES A LA MORT, MESME LA MORT IGNOMINIEUSE DE LA CROIX. Signerad i högra nedre hörnet M : E : HJORTSBERG FECIT. Skulpterad och förgylld ram med pärlstav och bandlist samt vackert komponerat krönornament. - Ett senare tillägg till rNv. 1775 meddelar: >>Ett broderat Crucifix med glas och förgyld ram. Skjänkt af 1 Inköpt 1926 i Paris från en rysk emigrantaffär, som uppgav spetsduken urspr. vara beställd av den sista tsarevnan (uppgiften osäker). 766 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 747. Vigselkläde, italienskt arbete, utfört med begagnande av en broderad mässhake från 1700-talet. S. 765. Foto 1950. Trauungsteppich. Hergestent unter Benutzung eines 1 \'lessge­ wandes mit itnlienischen Stickereien aus dem 18. Jh. Wedding cloth, made from a n 18th cent. chasublc, with Halian embroidery in multicoloured silk. Fröken Augusta Ankarerona på Löfsta)> (se s. 762, not 4). lNv. 1829 uppgiver att detta skedde 1796. TEXTILVissa äldre fragmentariska textilier deponerades 1937 i SHM (inv. nr 21614: 1-3). FRAGMENT Altarbrun ()>lijsb, fig. 749) av numera gulaktigt, ursprl. tro l. vitt, tunt siden, förstärkt DEPONERADE med lärft. Broderi med guld- och silvertråd, läggsöm, nedsytt med röd resp. vit tråd samt silke i olika färger, huvudsakligen i dubbelläggsöm. Obrutna färgplan med konturer och innerteckning i svart. I brunets sannolika mitt en rundel med S. Olov, rödskäggig med blå dräkt och en stor gyllene krona med grön kulle, i handen gyllene äpple och en väldig yxa. På ömse sidor alternerande ornament, dels ett valknutsliknande i guld, varifrån utgå två par flikade blad, dels stora lilje- eller tistelliknande blommor. Längs över- och underkant nedsydda grova linnesnören, vilka utgjort reliefunderlag för den guldbroderade rand, som ursprl. inramat brunet. Till höger två sekundära skarvar, som stympa teckningen. Till vänster är tillskarvad en mindre bit av ett annat senmedel­ tida broderi med kopparguldtråd och silke på svart ylle. - L (ofullst.) c. 100, B 18. EDS KYRKA 767 Fig. 748. Brudpäll av lgam­ mal dock brukelig)>. Enl. INV. 1775 är den såld, men )>galoneringen behåld)>. Fragment av antependium av benvit atlas, förstärkt med lärft (fig. 751). Applika­ tion av olikfärgad atlas (blå, gul, grön, vit, röd, rödviolett), som med sitt pappersunder­ 1 Påskdagen 1958 fick kyrkan mottaga ett nytt alt a rbrun, utfört som fri kopia efter nämnda original en!. ritn. av Slina Fant, sydd av Licium på grovt oblekt linne; Olofsbilden i schattersöm. L 205, B 18. Tillhöra nde antependium av gråvitt mönstrat linne. L 200, H 105. 768 SOLLENTUNA HÄRAD lag pressats i relief och sytts ned med smal silversnodd. Rankverk med blommor, druv­ klase och blad, vari insatts en liten stående madonnabild samt en sittande örn. Största L 65, B (= H) 25. Lättvindigt, men skickligt ateljearbete från utländsk atelj e, måhända polsk, 1600­ talets mitt? Fragmentet är mycket skadat. Sannolikt en rest av >>ett stort nytt Altar­ kläde med Hvitt atlask botten>> med >>påsyda upphöjda blommor», skänkt av grevinnan Christina Catharina de la Gardie på Runsa (t 1704). Upptaget i rNv. 1705 nr [7]. FÖRSVUNNA Talrika, numera mestadels försvunna textilier omnämnas i kyrkans äldre handlingar, TEXTILIER särskilt i INV. från 1600- och 1700-talen. Sålunda upptager INV. 1609 (LI: l) följande 1600-TAL textilier: •>Ett kläde öfr Kaleken med guld wippor ( = tofsar) ock guld snören. Een korkåpa (delvis bevarad, s. 767). Messe Haker 3 str Messe Serker fornötte 2 str Nesten (?)Mes se Särck ny med rött samet på ärmarne 1 Hyenden - 10 str Små örnegåtter- 4 str - - - (ej textilier) Gamla Täpen - 3 str - - - (ej textilier) Altar Lij s ter 2 st ( = altarbrun; det ena bevarat, fig. 749) Hufva 2 - 1 ähr gjort till Täcke på Socknebokalke[n] Ett Cingulum wirkat ( = mönstervävt skärp) Een rödh korsslij st af sammet (förmodl. = stola 3 ) Eett altarekläde nedan uppå altaret hängandes. Handkläden 2 str gamla E en beräkningsduk (betydelse okänd) med grönt(?) silke - - - (ej textilier) På lille altaret (s. 744) ähr ett altare klädhe af Blå ... ? ... dwälck 4 och ett lithet gammalt Täpe•> Vidare upptages i samma kyrkobok (LI: 1): År 1610: >>Een ny Mässe Särck m[ed] Sam[m]ets Sto lor,5 som Erich Andersson i Edh gaf till Kyrckian efter sin S[aliga] lille dotter.>> En mässkjorta ( = alba) hade ofta besättningsstycken i färg, s. k. parurre, dels nedtill på ärmarna, dels fram och bak på skjortans nederdel. 2 H uva kan h är möjligen avse en ryggsköld (urspr. en kapuschong!) från en korkåpa. 3 Slolan består av ett b and av tyg i liturgisk färg ofta med vidgade än dar. Den bäres av en präst över båda axlarna, av en diakon blott över den vänstr a. Se vidare A. BRANTING, Textil skrud i svenska kyrkor, Sthlm 1920, s. 80 f. 4 Dwälck (dvelk) är ett grovt lärft, ofta använt som foder. Ordet mellan Blå och Dwälck har icke kunnat tydas. 5 Pluralformen får sannolikt tolkas så, att både en till mässesärken hörande stola och parune (se ovan, not 1) av sammet hörde till den skänkta mässesärken. 1 EDS KYRKA 769 Fig. 749. Broderat altarbrun, mittparti med S. Olofs bröstbild. Svenskt arbete omkr. 1500, möjligen från Albertus Pietors verkstad. S. 766. Foto 1957. Alta rborte mit Stickereien, im MittelfeJd St. Olof. Schwedische Arbeit um 1500, möglicherweise aus der Werkstatt des Albertus Pictor. Altar horder. Embroid ery of gold, silver and multi­ coloured silk. In the center a representation of St. Olof. Swedish work, cii·ca 1500, probably from the workshop of Albertus Pictor. År 1614: >>Ett Ehrmekläde på Kalken m[ed] söW Knytning och flyster wippor uthi, som gafs efter S[alig] Hans Hansson. - - - (ej textilier) Ett Handklädhe på Prediko stolen som Hr: Anders Berg förährade till Kiyrkian Ett hvit Altar e Klädhe som h: Johan Perkyll (?) gaf till kyrkian efter sit barn Åhr 1626 gaf M. Antonis och hans hustro i Tornendal ( ~ nuv. Törndal) till kyrkian en beräknings d u k (betydelse okänd) medh twenne sprogningsliister1 med guld insenhte.>> •>Anno 1632 hafwer dhen ädle och wälborne greffinna Ebba Brahe til Runsa gårdh föräluat til kyrkiones och församlingenes prydningh M e ss e ll a ka af Röt dammast (jfr nr [4] n edan). Messeserk och Altarekläde» (jfr nr [9] nedan). Och vidare samma år: »En D u u k medh Röt silke, som gafz til Testamentet efter en gammal hustro som bleff dödh på Löffwestadh gårdh.>> År 1655: - - - »gifwit aff Hr Sekr. Quensels (s. 759, not l) Hustro H:Anna. En pungh ( ~ kol­ lekthåv) aff silfwerduk>>. >>Anno 1664 d. 14 December Förährade Hs Nådhe Grefwinnan uppå Runssa ( ~ Ebba Brahe, s. 698) til Guds nampns ähra och Eeds Körkia til Prydningh Een ny Messellaka (jfr nr [2] nedan), sampt ett armklädile wppå Kalk en item Alltare klädile aff brokot tygh och ett långt handklädhe uppå disken ( ~ altarringen). »Ett Altarekläde med röda frantsar och åretal 1680>> upptages i I N V. 1775. Sannolikt identiskt med nr [8] neda n. 1 Avser sannolikt bårder i genombrutet broderi, s. k . reticella, med detaljer i guld; ordet språngning torde här icke hava teknisk betydelse.- Sänka ~ brodera. 770 1700-TAL SOLLENTUNA HÄRAD Under 1700-talets första del omtalas ett stort antal textilier av olika slag, delvis om­ nämnda redan under 1600-talet. INv. 1705 (LI: 2), upprättat vid >>Hr Olai Törnboums (s. 650, not l) arrträde till Pastoratet d. l. Maii Ao 1705>> upptager sålunda: "Kläder och hwarjehanda Kyrckones Skrud [1] [2] En Corkåpa gammal dock brukel. (s. 767). E n Mässhaka af liu st blomruerat Sijdentyg med Sölfr galonerrundtom och ett oäckta Sölfrkors bakp å (möjl. den av Ebba B rahe år 1664 skänkta, se ovan ). [3] Dito en hwit gam!. h alfsijden M ässhaka med grönt Taffts kors och oäckta galoner kring korset (sannolikt en av de 3 »Messe HakeT», som nämn as i börj an av rNv. 1609). [4] Dito en Mässhaka af Rödt Sijdentyg med sm ala ächta galoner och Christi Crucifix b akpå (sannolikt den av Ebba Brahe år 1632 skänkta). [5] En gam!. halfsijden Mässhaka med röd boten och gula blommor aldeles söndrig och ubrukel. med en gam!. wirkat lijst ända utyföre Ryggen (sannolikt en av de 3 i INV. 1609 uppta gna) . [6] E n dito af golt Samet g!. och söndrig med Crucifix (se nr 5). Ett stort nytt Altarkläde med Hvitt Attask botten, påsyda upphögda blommor (fragment h äray bevarat, fig. 751), Silkesfransar om kring och gålt lärftsfoder från Grefwinnan p å R unsa ( ~ Christina Catharia De la Gardie t 1704, se s. 698). [8] Dito ett Altark l äde af grönt halfsiden m ed Röd lFörteckning På hwad Probsten Högehrewördige ock Höglärde H . Olaus Törnboum ifrån åhr 1705 då dess tillträde skiedde, ock till ock med detta åhr skaffat till Eds Kyrckios Prydnad och förbättra[n]de nembl. A.'?. 1705 af Högwälb. Sahl. Rijks Amiralinnan och grefwinnan på Runsa ( ~ Christina Catharina De la Gardie, t 1704) [19] 1: Ett kostligt altarkläde (säkerligen identiskt med nr [7] härovan) med en (20] 2: mycket fin duk därtill ock en - ?- Spetts. - - - (ej t extilier). A.'?. 1713 af Sal. B okhållarens Knaags Encka (21] 8: En wacker wäl Zirad Kyrckio Håf med hvad som der till hörer Af Handelsman H. Hasselgren [22] 9: Ett wackert Silkes Skiärp. - - - (ej textilier). (23] 12: A.'?. 1718 en kåstelig Me s s hak a af Högw. Fröken (s. 762, not l) på Löfsta>> (finns i behåll, fig. 744). 771 INv. 1745 och 1775 upptaga i stort sett samma textila föremål, som angivits här ovan. 1745 antecknas, att nr [5], [6], [9], [10] och [11] äro söndriga, utslitna eller snart obrukliga. INv. 1775 meddelar, att nr [l] (korkåpan) är såld, men >>galoneringen behåld>> (jfr s. 767). Föremålen nr [5], [6], [9], [10], [11], [14], [15], [17] o. [18] äro nu antingen sålda, bortkomna eller obrukbara. Mässhaken nr [3] har 1775 lämnats åt klockarehustrun för övriga kläders lagning. Endast två nytillkomna föremål av betydelse antecknas nämligen: »ett antependium af hvitt Atlas med Silfvergaloner och grefvel. Lieviska vapneb>1 samt ett altarhyende (= bokdyna) >>med Gull och Silfver broderat Svart Sictentyg skänkt af Madem(oiselle) Vin­ berg 1763>>. A v alla här ovan omtalade t extilföremål finnas numera i behåll endast fragm ent av korkåpan nr [l] (s. 767), altarbrunet (fig. 749), ett fragm ent av antependium nr [7] (fig. 751), samt mässhaken nr [23] (fig. 744). 1 Åsyftar sannolikt greve H ANs H ENRI K L IEWEN, f. 1704, t ogift 1781; gene­ rallöjtnant 1756, riksråd 1760, k an sler för Åbo och Greifswalds universitet 1766, riksmarskalk 1772. B egravd i E d s kyrk a . I-l ans fader (t 1733) köpte Runsa 1725 (jfr s. 698, not 1), men sålde d et på 1730-talet. Fig. 750. Fragment till bräm till en korkåpa. Nederländskt eller tyskt arbete, omkr. 1500. S. 767. Foto SHM 1937. Fragrnent einer Chormant e lverbr~itnung. Nieder ländische oder d eutsche Arbeit Lnn 1500. Fragrnent of cope edging. Netherlands or German work, cil·ca 1500. The saints' figures no longer ex ist. 6 - 706838 772 1800-TAL SOLLENTUNA HÄRAD Vid sockenstämma den 27 juni 1813 (K. I: 2) erinrade pastor »om den ädelmodiga frikostighet Högvälborna Fru Grefvinnan Ankarcrona1 på Löfsta visat kyrkan, genom skänk af ett antependium och ett altarhyende af rödt siden med silfvergaloner samt dukar till altaret och disken med broderade och knutna spetsar, arbete af hennes egen hand.>> - Ej bevarade. BRuDsKRuD En för uthyrning avsedd brudskrud av obekant utseende omtalas i ST.PROT. 22/9 1745. Den hade under prosten Törnboums tid förärats till Eds kyrka av kammarrevi­ sionsrådet Joh. von Wallvijk 2 under villkor bl. a. att församlingen skulle låta laga vägen till Bisslinge gård, som då ägdes av W. Då detta villkor ej uppfyllts, uppstod en tvist om äganderätten till dräkten, som återfordrades av Wallvijk. KYRKVAKKyrkvaktarerock omtalas första gången i RÄK. 1724, då sådan anskaffas . Ny rock TARBRocK 1785 och 1819 (RÄK.); 1838 vändes rocken och får nytt fod er, förses med nya band 1849 och lagas 1860. ST.PROT. 28/ 10 1880 meddelar: >>§ 2. En ny kyrkovaktarekappa, i stället för den gamla utslitna, skulle bekostas av kyrkans medel.>> - Finnes icke bevarad. TAvLoR Oljemålningar på duk: - l. Sörjande Maria Magdalena, bröstbild. H 79, B 64. ­ 2. Gråtande Petrus, bröstbild. H 79, B 64. Båda dessa äro förmodligen kopior efter verk av någon av de bolognesiska mästarna Guido Reni eller Francesco Albani eller någon dem n ärstående italiensk 1600-talsmästare. 3 - 3. Maria med barnet, knästycke H 81, B 65. Av okänd starkt Rubenspåverkad 1600-talskonstnär. Oljemålningar på träpannå : - 4. Martyrscen. Ämnet är hämtat ur 2 Macka­ beerboken,4 7 kap., som handlar om sju judiska bröder och deras moder, vilka pinas till döds genom tungans avskärande m. m. på grund av deras vägran att på den seleuki­ diske konungens bud bryta mot den judiska lagens föreskrifter (fig. 752). Mycket otyd­ lig signatur, som synes kunna läsas: >>Gerard de Wet fe [cit]>>. En Gerrit de Wet 5 finns upptagen 1643 i Luka<>gillet i Haarlem. Denne var sannolikt broder till den mera kände Jacob de Wet d. ä. (1610- 1672), vilken var lärjunge till Rembrandt. Att här ifråga­ 1 Avser fru 0TTILIANA ANKARCRONA, född grevinna Cronhielm, änka efter CoNRAD VILHELM ANKAR­ eRONA (s. 783). Hon bodde som änka på Lövsta. 2 JoHAN voN WALLVIJK, f. 1673, t 1748, kammarrevisionsräd, adlad 1718. Ägde Biss/inge gärd, som tidigare ägts av hans mor Magdalena Rudbeckia (t 1726). 3 Gumo RENI (1575- 1642) och FRANCEsco ALBAN! (1578- 1660) äro båda födda i Bolagna och utbildades där i bröderna Carraccis skola. Båda voro ledande mästare i det italienska barockmäleriet. De ha bl. a. utfört en stor mängd av samtiden högt uppskattade framställningar av Ecce Homo, Mater Dolorosa, Maria Magdalena m. m. av en mycket sentimental hållning. 4 De båda första Mackabeerböckerna räknas till Gamla Testamentets apokryfiska skrifter. De be­ handla den judiska frihetskampen under Mackabeerna mot de syrisk-seleukidiska härskarna under det 2. ärh. f. Kr. 6 THIEME-BEcKER, XXXV, s. 457 f. GERRIT DE WET var bosatt i Haarlem ännu 1662, men flyttade senare till Leiden, där han dog 1674. Målningar av denne finnas bl. a. statens Museum for Kunst och i den Moltkeska samlingen i Köpenhamn (se MADSENS katalog 1904, nr 382 a). - Om JACOB DE WET d. ä. se a. a. XXXV, s. 458. EDS KYRKA 773 Fig. 751. Fragment av antependium av vit atlas med applikation i flera färger. Utländsk, möjligen polsk tillverkning. 1600-talets mitt (?). Gäva av Christina Catharina De la Gardie (t 1704). S. 767. Foto SHM 1937. Rest eines Antependiums aus weissem Atlas mit mehrfarbigen Applikationen. Vielleicht polnischer Herstenung (Mitte des 17. Jh.'/). Geschenk. Fragment of altar hanging, white atlask with appli­ qued multicoloured embroidery. Possibly Polish work. Mid-17th cent ( ?). Gift. varande tavla är målad av en Rembrandtlärjunge är tyrlligt. Konserverad av Gustaf Jaensson. H 51, B 84. - 5: Kristus på korset i dödsögonblicket. Skänkt 1864 av gross­ hand!. Leonard Smerling. H 49, B 30. Oljemålningarna 1-4 ha samtliga enkla svarta ramar med guldlister. Enl. ST.PROT. 24/4 1829 överlämnade majoren F. W. Ankarerona (s. 783), då han flyttade från Lövsta gård, >>flera vackra taflor att till en prydnad uppsättas i kyrkan>>, säkerligen nr 1-4 här ovan. L e o n a r d o d a V i n ci s n a t t v a r d efter denne mästares berömda väggmålning i refektoriet vid kyrkan S. Maria delle Grazie i Milano. Tyskt stentryck av G. Bodmer, 1800-talets början. I enkel svart ram. B 100, H 64. Gåva av hofrättsrådet E. G. von Rosen (s. 752, not 2). Tavlan var intill l 917 uppsatt över altaret mellan predikstolens konsoler. E t s n i n g av Olle H j ortzberg, framställande Kristus på korset. Gåva med egenhändig dedikation av konstnären 1918, då han målade korvalvet (jfr s. 728). H 88, B 68. 774 SOLLENTUNA HÄRAD I INV. 1705 och 17~5 upptages >>En stor tafla iChoret om Christi nedtagande af korset» och >>En tafla öfwer Fonten som skall prl:Bsent: Trinitatem>>. Dessa tavlor upptagas i INV. 1775 såsom >>Förderfwad och sönder>>. Nu försvunna. HEDENGRANs Av Hedengrans bekanta, kalligrafiskt utstyrda åminne ls etav lor (se s. 32, not l) TAVLOR hava enl. RÄK. fler e inköpts till kyrkan, bl. a. inlöstes 1712 >>effter ankombne Ordres till kyrkan en tafla angående Slesiske religionswärcket för 5: 20. Låtit giöra och måhla en Ram dertill 1: 16>>. INv. 1775 upptar 4 stycken (l sönder). Samtliga nu försvunna. RuNs TENAR En runst en, urspr. inlagd i kyrkans bogårdsmur nära stigluckan (s. 695), skänktes av Karl XI till konungen av England 1687 efter den engelska agentens i Sthlm J. Robin­ sons anhållan för >>att uthi Oxfurt ibland de Grekiske dijtförde marmora och andra dyrbare Stoder förwaras, hafwandes här i Swerige uthi Kongl. Antiquitets Archivo sin accurate afrituing effter dess rätta mynd och öfwerskrift, så lydandes: thet är, Thorsten lett giöra Märke effter Swen sin fader, och effter Thore sin Broder, de woro uth til grekerna och, til åminnelse effter Ingethora sin moder. Ubber (Öpir) uthhögg Runerit­ ningem> (PER. MON. 3). Denna runsten förvaras nu i Ashmolean Museum i Oxford (Sv. RuNINSKR. VI, s. 147 f. Nr U 104). En nu försvunnen runsten omnämnes i Bureus' samling och Aschaneur;;' anteck­ ningsbok. Den låg >>i kyrkdörrm (a. a. s. 151, nr U 105). Stenen var försedd med ett enkelt latinskt kors och en mycket fragmentarisk inskrift. Möjligen har det varit en runtecknad gravhäll, som legat i den romanska kyrkans ursprungliga golv. EPITAFIUM Epitafium av gråbrun slipad kalksten, inmurat å S långhusväggen. Överst det Ankareronska vapnet och därunder en inhuggen, förgylld inskrift: ÅT l MIN NET AF l RESERVLÖJTNANTEN l I KEJSERLIGA TYSKA MARINEN l JÄRNKORSRIDDAREN l STIG WILH. TH. ANCARCRONA (s. 783) FÖDD PÅ RUNSA l DEN 1 FEBR. 1889 l HAN KÄMPADE MED UT- l MÄRKELSE I VÄRLDSKRI- l GET Å KRYSSAREN GOEBEN l OCH STUPADE GENOM MIN- l SPRÄNGNING I BOSPOREN j DEN 2 6 MARS 1917 l VÅHDEN RESTES AF l SÖHJANDE MODEH. Nederst ett järnkors inom en krans. Utförd efter ritning av S. Curman och uppsatt i samband med restaureringen 1917- 18. H 163, B 90. INv. 1705 och 1745 upptaga 3 stycken >>taflor ell(e)r Epitaphien>, under det att INV. 1775 upptager ett >>Epitaphium med åretal 1654 Förderfwad>>. Ett av dessa har säker­ ligen varit uppsatt inom den draperim ålning, som finns b evarad på N långhusväggen (s. 736). Om dessa numera försvunna epitafier saknas annan underrättelse. GRAVHÄLLAR Gravhällar: - l. Medeltida gravhäll av brun kalksten, trapetsformad utan in­ skrift. 1200-talet? L 150, B 95 resp. 80. Ligger i mitten av tornrummets tegelgolv, dit den flyttades 1917 från sin tidigare plats innanför V porten. - 2. A v brun kalksten med inhuggen inskrift i versaler: HÄH · HVILAS · SALIG · l ANNA · IAHANS · DOTTER · l SOM· AFSOMNADE · I · CHRISTO · THEN · 3 · NOVEMB ·l ANNO· 1610 l GUD · GIFVE · HENNE· MED· l ALLA· CHRISTNA ·EN· FRÖG-j DEFUL · UPSTÅNDELSE. Därunder en sköld med bo­ märke i svag relief samt initialerna FAS. L 147, B 86. Ligger i korets N del. - 3. Av grå kalksten, enkel fältindelning med lågerhuggna ramar och släta fältytor. I mitten en stor Fig. 752. Martyrscen ur andra Mackabeerboken, kap. 7. Oljemålning (4), signerad av Gerard (Gerrit?) de Wet. 1600-talets tredje fjärdedel. S. 772. Foto Nat. Mus. Szene eines Martyriums ans dem zweiten Makkabäerbnch, Kap. 7. Gemälde ans dem dritten Viertel des 17. Jh., signiert von Gerard (Gerrit?) de Wet. Martyrdom scene from the seeond Book of Maccabees, Chapter 7. Oilpainting, signed by Gerard (Gerrit?) de Wet. Third qnarter of 17th cent. 776 SOLLENTUNA HÄRAD OVal med inskription med kursiv stil: SEPULCRUM l PETRI SCHALLERI 1 j MED. DOCT. REG. l ANNiE SEITSERFF l CO(N]JUGIS SUAVISSEMAE l SUORUMQ(UE] HAEREDUM l VITA LABOR. MORS REQUIES l HUNC POSUI LAPIDE(M]: EXTREMJE SEMPER MEMOR HORAE l QVI MEDICUS MORTIS SEMINA SAEPE PREMO l VITA MIHI LABOR EST, REQUIES MORS, PELLERE MORTE(M] l AETERNAM MERITIS DA MIHI CHRISTE TUIS l A:O 1664. (=Medicine doktor Peter Schallerus, hans älskliga maka Anna Seitserffs och deras arvingars grav. Livet är arbete, döden vila. Denna sten har j ag lagt, som, med den sista stunden ständigt för ögonen, i egenskap av läkare ofta hejdar dödens begynnelse. Livet är för mig möda, döden vila. Giv mig, Kristus, att genom dina förtjänster kunna avvärja den eviga döden. -- År 1664). L 185, B 135. Stenen ligger i korets mittaxel omedelbart framför altar­ ringen. - 4. A v grå kalksten i tvenne delar med metallringar i hörnen på den N halvan, som täcker nedgången till en murad grav. I mitten ett rikt utformat spegelmonogram av initialerna IH, omfattat av två lagerkvistar (fig. 753). Under detta en inskription: COMMISSARIEN JONAS HAGH 2 l HANS HUSTRU OCH BARN l ÄGA DENNA GRAF l ANNO l 704. I hörnen bladornament. L 174, B 213. Stenen ligger omedelbart V om stenen nr 3. KUNGATAL Gustav III:s tal 1771 i förgylld ram. >>För en förgyld Ram och Glas kring om Hans Kongl. Maytts 1sta dyra Tal til Riksens församlade Ständer wid 1771 års Riksdag, som för efterwerlden blifwit upsat i kyrkan 50:->> (RÄK. 1772). H 57, B 43. Biblar: - l. Karl XII: s bibel 1703 i helt skinnband med guldpressning och mässingsbeslag. Renoverad 1920 med ny rygg. >>Ao 1706 ankom den nya stora kyrkio Biblem. - 1655 hade sekreteraren Konrad Quensel (s. 759, not l) >>giffwit till kyrkian en Bibbell uthi folio aff thedh Nyia slaget, medh Swart Swijnläders band och beslag>> (= Christirras bibel 1649). Vid inventering 1745 försvunnen.- 2. Gustav V:s bibel 1917 i helt skinnband med pressade ornament. Extra försättsblad med tryck: >>Gåva av Tyra och Gust. Åkerlindh vigda i Eds kyrka 17. XII. 1906>>.- 3. En s. k. Ansgarsbibel helt violett skinnband med guldpressning, skänkt 1933 av ett antal församlingsbor. 1 PETRUS SCHALLERUS, adlad GRIPENFLYCHT (1675), bördig från Anhalt, t 1676; fältmedicus vid armen 1644, reste utrikes 1646, med. dr i Augers 1649, amiralitetsmedicus 1654; en av stiftarna av Colle­ gium medicorum 1663; omkom på amiralsskeppet Kronan, då detta kantrade i sjöslaget vid Öland 1/6 1676. Ägde Biss/inge med säterifrihet under 1660- och 70-talen. G. m. ANNA SEITSERF i hennes 2:a gifte, f. 1635, t 1672; av skotsk släkt, g. 1:o m. JACOB RoBERTSON voN STRUAN i dennes 2:a gifte; han var f. i Skottland 1566, t 1652, blev 1614 lifmedicus hos Gustaf II Adolf och sedermera hos drottning Kristina. Begravd i Spånga kyrka (SvK, STOCKHOLM VIII: 2). - Se v~dare J. F. 3.\CKLEN, Sveriges Läkarehistoria ifrån Konung Gustaf I:s till nuvarande tid. Nyköping 1822. 2 JoNAs HAGH blev omkr. 1670 kamrerare hos greve Gabriel Gabrielsson Oxenstierna av Korsholm och Wasa (f. 1619, t 1673), vilken bl. a. ägde Biss/inge i Eds sn och Bagarna (Edsberg) i Sollentuna. Efter dennes död kamrerare vid hans sterbhus >>och dess widlyfftigheter»; 1689 kommissarie i exekutions­ kommissionen (reduktionsmyndighet) till dennas upplösning 1703. Förmodligen t omkr. 1704. G. m. BEATA PERSDOTTER. Deras dotter BEATA MARGARETA, f. 1688, t 1743, blev 1709 g. m. DANIEL LEFFLER, adlad LAGERSPARRE (om honom se s. 760, not 1), vilken skänkte ljuskrona nr 3, som hänger över den Haghska graven (s. 759). - Uppg. av SBL o. ELGENSTIERNA. BIBLAR EDS KYRKA 777 KISTA Kista av trä med bukigt lock, beslagen med järnband. Grönmålad. I locket 2 pen­ ningöppningar. Stänges med 2 överfall för hänglås och l infällt lås. L 89, B 45, H 47. >>Kista som kyrkiones penningar läggas uti med 3ne lås före>> upptages i INV. 1705, 1745 o. 1775. sakristians möbler: B ord med skiva av en svart skifferplatta inom svartmålad träram, 4 spiralvridna ben. Karolinsk typ .l H 77, skivan 63 x 90. - K a r m s t o l med vridna ben och tvärslåar. Sits, rygg och armlän nu klädda med svart pegamoid, urspr. sä­ kerligen med läder. Karolinsk typ .1 H 120, B 69, - Två enkla stolar, allmogetyp, nu gråmålade, urspr. bruna; inköpta 1773 för 6: - (RÄK.). År 1712 betalades för >>en ny stock wid kyrckiodörem; sammaledes 1740. Det oaktat meddelar ST.PROT. 1767: >>Utom thet att af Domstolarne wissa förbrytelser beläggas med stockstraff, som gemenligen till en god ordnings hållande wid alla kyrkor utom här i Ed finnes en stock; ty agtades nödigt af Pastor, att om wirkes anskaffande på minna församlingen; Hwartill H. Inspect: Strandberg på Runsa lofwade wara församlingen MÖBLER sTRAFF­ REDsKAP behjelpel.>> En fotboja av järn fanns 1917 (snabbinv.), men är nu försvunnen. INv. 1829 upptager ett gammal rökelsekar, varav endast locket var i behåll. Sak- RÖKELsEKAR nades vid inventering 1903. Klockorna hänga i tornet: - l. Den större klockan stammar från 1541, men blev omgjuten 1742 av J. Fahlsten i Stockholm (s. 151 not 2), sedan den blivit spräckt vid åminnelseringning 2 efter drottning Ulrika Eleonora d.y:s död 1741. Den har följande inskriptioner: I ett band omkring den övre kanten: HIMMEL ocH JORD SKOLA FÖRGÅs, 1 För bord och karmstol se SIGURD WALLIN, Nordiska museets möbler frän svenska herremanshem, Sthlm 1931, del I, s. 127 o. 169, fig. 217 o. 294. 2 ST.PROT. 9/5 1742 innehäller en dråplig skildring härav, som här bör anföras: •>1o Framkallades drängen Anders Persson uti Neder Rundby, som sades hafwa hafft gängleden wid 12:-Ringningen effter Högst Sahl: i Åminnelse Drottning Ulrica Eleonora tå när klockan förolyckades. 2:o Frågades om han något owarsammare och härdare hanterat klockan än sig borde och vanligt war? Hwartill swarades nej och sade att han så mycket mindre kunde hafwa giort thet som han icke en gång wiste att klockan tagit skada, för än klockaren kommit uplöpandes ock frågat hwad han i Herrans namn burit sig åt med klockan, berättandes Edsby bönderna ock flere som warit ute, och the hört klockan begynna skrälla mit under ringningen. Socknemännerna kunde altsä intet gifwa honom någon skuld som klockan war 200de ähr gammal och han altid ägt beröm för ett stilla wäsende; utan ansägo thetta som en beklage­ lig olycka. 3o Frågades huru man nu skulle bete sig med klockan? Swarades att man wähl skulle bruka henne till thes man finge then nya klockan, t å hon sedan skulle skickas in till samma klockgiutare, att omgiutas. 4o Gieck man up i Tornet och besichtigade klockan ock befant, att hon war rämnat mit uti slaget på södra brädden wid pass halfft annat qwarter upåt, wid samma tilfälle fant man att biel­ karna woro något murkne och opålitelige att hänga nya klockor uppå. Förden skull beslöts att 3ne Nya bielckar skall anskaffas ock med det första upbilas. 5o Blef faststäld att then stora klockan skulle föras in på en Sten Biörn, som man hade fåt !of på af Wälborne Fru Lubromiske (s. 648, not 3) på Rot­ sunda ock att kyrckwärdarna ther till skulle anskaffa 3 par hästar af them, som gångleden uti ordning påkom, samt att kyrckwärderna tillika med Hans Ehrewördighet Hr Olof Törnboum skulle följa med och wara til städes wid klockans upwägande•>. KLocKoR 778 SOLLENTUNA HÄRAD Fig. 753. Spegelmonogram på gravhäll (4) över Jonas Hagh. 1704. Foto 1957. Spiegel­ Monogramm auf einem Grabstein 1704. 1\Hrror monogram on centre part of tombstone, grev limestone. 1704. MEN MINA ORD SKOLA ICKE FÖRGÅS. MATH. 24. V. 35. Mitt på klockans liv tre skilda in­ skriftsgrupper: l) FEMBTON HUNDRAD', FYRTI'ET TWÅ HUNDRAD' SEDAN NIUTEN FYRTI'TU l WARDT l ÅHR l SIUTTON HUNDRAD'­ lAG ÅTER NY OCH FAGER l MED NY STOCK, BESLAG OCH LAGER l SAMMA lAG FÖRRA GÅNGEN GUTEN l BLEF l TRÄNNE SKIEPPUND MAN MIG GET wrCHT soM FÖRR ocH NU.Jahve-tecken; därunder: 2) inom en ram av akantusblad: överst en strålande sol med l FÖRLAGSMAN CANCELLI l:lÅDET l LEONHARD KLINCKOVSTRÖM 1 l PROBST OCH KYRKOHERDE l OLAUS TÖRNBOUM (s. 650, not l) l VICE PASTOR OLAUS TÖRN­ BOUM, IUNIOR l KYRKOWÄRDAR I:M: I OPR(UNDBY] M:L: I ELFS(UNDA] l ME FUDIT JOH: FAHLSTEN l HOLMIAE (=mig göt Joh. Fahlsten i Stockholm.) 3) KOM TÅ EDS FÖR­ SAMBLING KOM l TIL AT LOFWA, TIENA, DYRCHA, l HERREN GUD UTI SIN KYRCKA l NÄR TU HÖR MITT LIUD OCH LIOM l SLÅ TIG FÖR TIT SYNDA BRÖST l SÄG MIN GUD ACH TIG FÖRBARMA l WAR MIG NÅDIG SYNDAR' ARMA l GIF MIT HJERTA FRID OCH TRÖST. I ett band runt nedre kanten: JAG GLÄDES l THET MIG SAGT ÄR, AT WI SKOLE GÅ IN UTI HERRANS HUS: OCH AT WÅRA FÖTTER SKOLA STÅ I TINOM PORTOM, JERUSALEM. PS. 122. v: l, 2. H med krona 83, D 93. enkla ornamentsband. 2. Den mindre klockan har kring brädden och halsen Inskriptioner mitt på livet; på ena sidan: GUTEN VID KONGL: sTYCKGJUTERIET I STOCKHOLM AF C: APELQUIST; på den andra sidan: ÅR 1801 DEN 14 SEPTEMBER (= l WÄGER TVÅ SKEPPUND 12 L: 11 M:- H med krona 77, D 87. Denna klocka har även sin historia. År Gustaf Otto stenbock, se s. 1681 >>förehrade Rikz Ammiralen på Runssa 698, not l) den lilla klåekan till körkian, men som den till­ förendhe hadhe warit een tijmklåcka, kåstades på henne som fölier. Jern till kleppen 1 LEONARD KLINCKOWSTRÖM, f. 1685, t 1759; friherre, kansliråd, överpostdirektör, statssekretera­ res titel, led. av Vetensk. Ak. 1750. Ägde Lövsta gård och var kyrkovärd i Eds kyrka 1742. EDS KYRKA 779 förährade Mr Hans i Steket l Smedhrr som den smidde och annat som behöfdes ... 12: - l 2 >.År 1742 konstaterade klackgjutaren J. Fahlsten (se storklockan), att denna klocka var sprucken, och den 21 13 s. å. beslöts omgjuta och tillöka densamma, vilket utfördes av Fahlsten (sT.PROT. 1742, jfr även s. 777, not 2). 1776 spräcktes lillklockan ånyo. 1 Man dröjde nu med omgjutningen, som ägde rum först 1801. SAMMANFATTNING I. Rom a nsk kyrka (fig. 677 A), uppförd av gråsten i litet format, delvis med användande av opus spicatum (fig. 685), en s. k . absidsal, bestående av lågt torn i V, rektangulärt långhus med plant trätak (eller öppen takstol) samt en bred absid, direkt ansluten till långhuset utan mella nliggande kor. Små, högt sittande, rundbågiga fönster på såväl N som S långhusväggen; ingång på sydmurens västligaste del (fig. 689). 1100-talets mitt. Inv.: Dopfuntsfot (fig. 734). II. 1300-talet . Kyrkan utvidgas åt Ö, varvid absiden ersättes av ett rakslutet kor med samma bredd som långhuset, men lägre än detta (fig. 677 B). Sakristia bygges samtidigt. Kryssvalv av tegel med diago­ nalribbor med treklöverformad profil inslås över långhus, kor och sakristia. Långhusfönstren på norr­ sidan igenmuras, sydfönstren orobyggas till gotisk form (fig. 692); det nya koret får parvis kopplade spetsbågsfönster (fig. 698). Yttertaket höjes. 1300-talets början. Inv. : S. Olofsbild (fig. 731), svenskt arbete, 1300-talets förra hälft. III. 1400-talet. Vapenhus uppföres framför långhusets S ingång. Kalkmålningar i koret, signerade av Albertus Pictor 1487 (fig. 702- 711, 715- 718). Inv.: Förnämligt triumfkrucifix av en liibeckermästare, 1460-talet (fig. 729- 730). Anna självtredje, uppländskt arbete omkr. 1500 (fig. 732). - Altarbrun från Albertus Pietors verkstad (fig. 749). Kor­ kåpa, nederländsk ca 1500 (fragment) (fig. 750). Medeltida altarskåp (försvunnet) tillkom sannolikt under denna period. IV. 1541 blev kyrkan »antänd av blixten». V. 1600-talet. Predikstol, läktare och bänkar nygjordes (nu försvunna). Inv.: Altarkrucifix av försilvrad mässing (fig. 725- 726) och malmkrona (fig. 740) förärades 1663 resp. 1644 av grevinnan Ebba Brahe på Runsa, som även skänkte präktiga textilier. En annan malmkrona skänktes 1649 av sekreterare Conrad Quensel. · VI. 1700-talet. Genomgripande restaurering 1768- 69, sannolikt till stor del bekostad av hovmarskal­ ken Charles de Geer på Stora Väsby: koret påbygges till samma höjd som långhuset och får nytt valv, nytt yttertak, brutet och spåntäckt, långhusets och tornets fönster upptagas till nuv. antal och storlek (fig. 679). Tornets övre del orobygges och ny tornhuv utföres, vapenhuset rives, S dörren igenmuras, ny ingån g upptages i V genom tornet. - Hela interiören vitkalkas. Inredningen omgestaltas helt: altarpredikstol (fig. 723) efter ritn. av J. E. Rehn, ny sluten bänkinredning, läktaren i V orobygges l ST.PROT. 31/1 1776 meddelar härom: »lo gafs tillkänna att den mindre klockan blifvit spräckt; hvilken således besicktigades och funnen så vara; när thet skedt visste ingen med säkerhet beretta; men förmodades vid hust. Britas begrafning ifrån fattighuset.>> - storklockan sprack vid ringning efter en drottning! Jfr s. 777, not 2. 780 SOLLENTUNA HÅRAD och förses med sidoparUer utefter långhusets väggar (fig. 695). Arbetet stod under ledning av kamrera­ ren P. Wäsström. Inv.: N attvardssilver (fig. 737) skänkes av grevinnan Chr. Cath. De laGardie på Runsa . Rika textiiie­ gåvor (fig. 744- 745, 751) i början av 1700-talet. VII. 1800-talet. Orgel (fig. 733) insättes 1817 med verk av hovrättsrådet E . G. von Rosen, som även skänkte nummertavlor. Större taveldonation 1829 av major F. W . Ankarerona på Lövsta (fig. 752). 1886 täckes taket med galvaniserad korrugerad plåt. VIII. 1900-talet. 1917- 1918. Stor inre restaurering under ledning av prof. Sigurd Curman. De å korets väggar befintliga överkalkade målningarna av Albertus Pictor framtages och konserveras (fig. 702- 711, 715- 717). De kompletteras å väggarnas övre delar och i valvet med nya målningar av prof. Olle Hjortzberg (fig. 712- 716, 719- 722) . Framspringande partier på orgelläktaren borttagas (fig. 696). Altarpredikstol med korbänkar restaureras till marmorering och förgyllning. Bänkarna i långhuset göras bekvämare. Målade glaskartuscher i korfönstren efter kartonger av O. Hjortzberg (fig. 700). Varmluftsvärmeledning. - Ny cuppa (fig. 734) till dopfuntsfot från 1100-talet. Triumfkrucifixet upp­ sättes på ny trabes (fig. 711). Allmän konservering av äldre inventarier. 1937 nytt spåntak på långhus o. sakristia, kopparhuv på tornet. Varmvattensvärmeledning installe­ ras. 1944 utvidgas orgelverket. Kyrkogården utvidgas åt N 1949; den nya delen omgives av stenmur. »Brudkammare» uppföres 1955 på det gamla vapenhusets plats (fig. 679) enl. ritn . av ark . E. Karlstrand. Moderna textilier (antependier, mässhakar, kalkdukar m . m.) skänkas av församlingsbor vid olika tillfällen 1918- 1957. ZUSAMMENFASSUNG I. Romanische Kirche (Abb. 677 A) aus kleinformatigen Feldsteinen, teilweise unter Anwendung von opus spicatum (Abb. 685) aufgefiihrt, eine Saalkirche bestehend aus niedrigem Turmim W, rechteckigem Langhaus mit flacher Holzdecke (oder offenem Dachstuhl) sowie einer breiten Apsis, die sich direkt an das Langhaus ohne dazwischenliegenden Ch?r anschlie13t. Kleine hochsitzende rundbogige Penster in der N- wie auch der S. Langhauswand, Eingang im W Teil der S Mauer (Abb . 689). Mitte des 12. Jh. Ausstattung: Full eines Taufsteins (Abb. 734). II. 14. Jh. Die Kirche wird nach O zu erweitert, wobei die Apsis durch einen plattschlieDenden Chor von gleicher Breite wie das Langhaus, doch niedriger als dieses ersetzt wird (Abb. 677 B). Gleichzeitig wird die Sakristei gebaut. Uber Langhaus, Chor und Sakristei werden Kreuzgewölbe aus Backstein mit Diagonatrippen mit Kleeblattprofil eingezogen. Die Langhausfenster auf der N Seite werden vermauert, die S Penster in gotischer Form umgebaut (Abb. 692); der neue Chor erhält paarweise gekoppelte Spitz­ bogenfenster (Abb. 698), das Dach wird erhöht. Anfang des 14. Jh. Ausstattung: St. Olaf (Abb. 731), schwedische Arbeit a us der ersten Hälfte des 14. Jh. III. 15. Jh. Die Vorhalle (Waffenhaus) wird vor dem S Eingang des Langhauses aufgefiihrt. Wand­ und Gewölbemalereien im Chor 1487, von Albertus Pictor signiert (Abb. 702- 711, 715- 718) . Ausstattung: Bedeutendes Triumphkreuz eines Liibecker Meisters, 1460er Jahre (Abb. 729- 730) . Anna Selbdritt, uppländische Arbeit um 1500 (Abb. 732). Altarborte (Abb. 749) aus der Werkstatt Albertus Pictors. Chormantel, niederländisch um 1500 (als Fragment Abb. 750); ein mittelalterlicher Altarschrein (nicht mehr vorhanden) kam wahrscheinlich in dieser Periode hinzu. IV. 1541 wurde die Kirche >>vom Blitz angeziindet». EDS KYRKA 781 V. 17. Jh. Kanzel, Empore und Bänke werden neu angefertigt (nicht mehr vorhanden). Ausstattung: Altarkreuz aus versilbertem Messing (Abb. 725- 726) und Leuchterkrone aus Erz (Abb. 740), die 1663 bzw. 1644 von Gräfin Ebba Brahe (Jugendgeliebter König Gustaf II. Adolfs) auf Runsa verehrt wurden, die auch prächtige Textilien schenkte. Eine zweite Krone aus Erz vermachte 1649 Sekretär Conrad Quensel. VI. 18. Jh. Durchgreifende Restaurierung 1768- 69, wahrscheinlich zu einem groilen Teil auf Kosten des Hofmarschalls Charles De Geer auf Stora Väsby: der Chor wird auf die gleiche Höhe wie das Lang­ hans gebracht und erhält neue Gewölbe; ein neues Dach, das gewalmt und schindelgedeckt ist, wird ausgefiihrt. Die Penster des Langhanses und Turmes werden auf ihre jetzige Zahl und Gröile gebracht (Abb. 679). Der obere Teil des Turmes wird umgebaut und eine neue Turmhaube aufgesetzt. Die Vor­ halie (Waffenhaus) wird abgerissen, die S Tiir zugemauert und ein neuer Eingang im W durch den Turm eingerichtet. Das ganze Kircheninnere wird weiD gekalkt. Die Ansstattung wird vollkommen umge­ staltet: Ein Kanzelaltar (Abb. 723) nach Entwurf Jean Erik Rehns, eine neue geschlossene Bankeinrich­ tung; die W Empore wird umgebaut und seitlich an den W änden des Langhanses erweitert (Abb. 695). Ausstattung: Abendmahlssilber (Abb . 737), eine Stiftung der Gräfin Chr. Cath. De la Gardie auf Runsa . Reiche Textilgeschenke (Abb. 744- 745, 751) zu Anfang des 18. Jh. VII. 19. Jh. Eine Orgel (Abb. 733) mit W erke von Hofgerichtsrat von Rosen wird 1817 eingesetzt. Derselbe stiftete auch die Nummerntafeln. Grössere Gemäldeschenkung 1829 (Abb . 752). 1886 wird das Dach mit Wellblech gedeckt. VIII. 20. Jh . 1917- 1918 groile innere Restaurierung unter Leitung von Prof. Sigurd Curman. Die iibertiinchten Malereien von Albertus Pictor im Chor werden freigelegt und konserviert (Abb. 702- 711, 715- 717). In den oberen Teilen ~er Wände und im Gewölbe werden neue Malereien von Prof. Olle Hjortzberg ausgefiihrt (Abb. 712- 716, 719- 722). Die vorspringenden Partien der Orgelempore werden fortgenommen (Abb. 696). Der Kanzelaltar und die Chorbänke werden in ihrer Vergoldung und Mar­ morierung restauriert und die Bänke im Langhans bequemer eingerichtet. In die Chorfenster werden Glaskartuschen nach Kartons von O. Hjortzberg eingesetzt (Abb. 700). Warmluftheizung. - Neue Cuppa (Abb. 734) zu dem T aufsteinsfuil aus dem 12. Jh. Der Triumphkruzifixus wird ergänzt und auf einem neuen Trabes aufgestellt (Abb. 711). 1937 neues Schindeldach auf dem Langhans und der Sakristei, Kupferhaube auf dem Turm. Warmwasserheizung. 1944 Erweiterung des Orgelwerkes. Der Kirchhof wird 1949 nach N zu erweitert und der neue Teil von einer Steinmauer umgeben. Eine >>Brautkammer» wird 1955 an der Stelle des alten •>Waffenhauses» aufgefiihrt (Abb. 679). Moderne Textilien (Antependieu, Messgegewänder, Kelchtiicher u .s.w.) werden von Gemeindegliedern geschenkt. SUMMARY I. Romanesque grey stone church (fig. 677 A), stonework of modest dimensions, in part herringbone style (fig. 685). A low tower to W ., a rectangular nave with a flat timber ceiling (or open roof-trusses) and a broad apse directly connected - without an intervening chancel - with the nave, Narrow round­ arehed windows high up in the N. and S. walls of the nave, an entrance in the westernmost part of the S. wall (fig. 689). Mid-12th cent. Inventory: Base of font (fig. 734). Il. 14th cent. Church widened to E., the apse beingreplaced by a rectangular chancel the same breadth as the nave, but lower (fig. 677 B). The vestry was built at the same time. Nave, chancel and vestry 782 SOLLENTUNA HÄRAD provided with brick cross-vaulting with diagonal ribs, the latter having a trefoil profile. Windows in N. nave wall blocked-up, S. windows reconstructed in Gothic style (fig. 692), the new chancel provided with pointed windows in pairs (fig. 698). Roof heightened. Beginning of 14th cent. Inventory: Figure of St. Olof (fig. 731), Swedish work, first half of 14th cent. III. 15th cent. Porch erected in front of S. entrance of nave. Murals in chancel signed by Albertus Pictor 1487 (figs. 702- 711, 715- 718). Inventory: Magnificent rood crucifix by a Lubeck craftsman, about 1460 (figs 729- 730). St. Anne, Mary and Christ, Uppland work ca 1500 (fig. 732). Altar border from the workshop of Albertus Pictor (fragment, fig. 749). Cope, Netherlands-work ca 1500 (fragments, fig. 750). A mediaeval triptych was doubtless iostalled during this period, but it has not survived. IV. In 1541 the church was >>ignited by lightning•>. V. 17th cent. New pulpit, gallery .a nd pews installed, but these have not survived. Inventory: Altar-crucifix of silvered brass (figs 725- 726) and a bronze chandelier (fig. 740) pre­ sented 1663 and 1644 by Countess Ebba Brahe of Runsa, the •>young love•> of the King Gustavus II Adolphus. She also presented some sumptuous textiles. Another bronze chandelier was presented by Secretary Conrad Quensel in 1649. VI. 18th cent. Thorough restorations 1768- 69, doubtless largely financed by Master of the Royal Household Charles de Geer of Stora Väsby: chancel heightened to leve! of nave and provided with new vaulting, new mansard roofing covered with shingles, tower and nave windows acquired their present total and dimensions (fig. 679). Upper part of tower rebuilt and a new roofcap provided, porch pulled­ down, S. door blocked-up, a new entrance opened to W. through the tower. -The entire interior white­ washed. Complete reshaping of interior fittings: altar-pulpit (fig. 723) from a design by J. E. Rehn, new closed-in pews, gallery to W. reconstructed and provided with extensions along nave walls (fig. 695). Inventory: Communion silver (fig. 737) presented by Countess Chr. Cath. De la Gm·die of Runsa. Gifts of sumptuous textiles (figs 744- 745, 751) at the beginning of the 18th cent. VII. 19th century. Organ (fig. 733) installed 1817, with mechanism by Appeal Court Judge E. G. von Rosen, who also presented hymnboards. A number of paintings (fig. 752) were presentedin 1829. Corrugated iron roof fixed in 1886. VIII. 20th cent. 1917- 1918 considerable interior restorations under direction of Prof. Sigurd Cur­ man. Removal of whitewash on chancel walls, revealing the paintings by Albertus Pictor, and conserva­ tian of same (figs 702- 711, 715- 717). New mural paintings by Prof. Olle Hjortzberg on upper part of walls and on vaulting (figs 712- 716, 719- 722). Altar-pulpit and chancel pews restored. Pews in nave made more comfortable. Painted glass eartouches in chancel windows from cartoons by O. Hjortzberg (fig. 700). Warm-air heating installed. - New bowl (fig. 734) provided for foot of 12th cent. font. Rood crucifix installed on a new beam (fig. 711). General conservation of older contents. 1937, new roof shingles fornave and vestry, and the tower capped with copperwork. New hot-water heating equipment. Enlargement of organ in 1944. Churchyard extended to N in 1949, the new section being enclosed by a stone wall. A •>Bride's Chamber» erected in 1955 on site of old porch (fig. 679), from design by architect E. Karl­ strand. Modern textiles (altar hangings, chasuble, chalice cloths etc.) presented by parishioners. EDS KYRKA ÄTTEN ÅNKARCRONA 783 Släktsambandet mellan medlemmar, nämnda i Eds kyrkobeskrivning 'fEODOR CHRISTOPHERS, f. 1655, t 171() Handlande och rådman i Karlskrona; g. l:o m. CECILIA voN ScHOTING. f. 1667, t 1699; 2:o m. EVA CATHARINA SCHAEIF, f. 16S4, t 1767 (i hennes 1: a gifte) 1. TEODOR CHRISTOPHERS, ad!. ANKARCRO NA till Runsa f. 1687, t 1750 barnlös; amiral, landshövding. Mest bekant gn. sin bragd att på ett litet fartyg överföra K arl XII från Stralsund till Sverige. Adlad 1717. G. m. CATHARINA BEATA VON SCHOTING, f. 1691, t 1770. Hon gjorde Runsa till fideikommiss för sin mans brorson Conrad Vilhelm. 1. JACOB CHRISTOPHERS ad]. ANKARCRONA f. 1693, t 1755; handlande i Karls­ krona, adlad 1751. G. m. MARIA JULIANA VEIJLANDT, f. 1695, t 1765. CoNRAD VILHELM, f. 1733, t 1809 p å Lövsta; Major, 1:e fidei­ kommissarie till Runsa, g. 1: O 1762 m . SARA MARGARETA VON SNOILSKY, f. 1737, t 1768, g. 2:0 1771 m . MARGARETA ELISA­ BET R EENSTIERNA, f. 1751, t 1777, g. 3:o 1781 m . EvACHAR­ LOTTA 0TTILIANA CRONHIELM AF HAKUNGE, f. 1754, t 1844. 1. JOHAN VILHELM, f. 1764, t 1811 ; g. 1791 på Runsa m. GUSTAVA MAGDALE­ NA CRONHIELM AF HAKUNGE, f. 1768, t 1841. 3. CHRISTINA VIL­ HELMINA, f. 1783 t ogift 1819 på Lövsta. 3. HEDVIG AUGUSTA 0TTILIANA, f.1784 på Runsa, t 1834, g. 1809 på Lövsta, m. ryttmästaren GusTAF ADOLF ANCKARSTRÖM, sedermera LÖWENSTRÖM. 3. FREDRIK VILHELM, f . 1785, t 1834, ma­ jors avsked 1815; g. m. JoHANN A MARGA­ RETA ÅKERBLAD, f. 1788 , t 1835. ~-A--------------------------------------- l TEODOR VILHELM, f. 1794, t 1865 ; kammarherre; g. 1:o 1818 m. CHARLOTTA STURE, f. 1799, t 1843, 2:0 1846 m . ELISABETH CHARLOTTA AUGUSTA DE GEER AF LEUFSTA, f. 1814, t 1891. 1. STEN VILHELM TEODOR, f. 1819, t 1894; g. 1:0 1846 m. SoFIA VILHELMINA AMALIA LAMBERG, f. 1820. 2:o 1875 m. HILMA REGINA TENGMARK, f. 1849, t 1922. 1. STEN JOHAN 'fEODOR, f. 1850, t 1899; g. 1885 m. INGRID CHRisTINA STAHRE, f. 1866 (g. 2:o 1900 m. ingenjör R. Wefels fr. Köln) TEODOR CHRISTOFFER, f. 1885; g. 1910 m. ELSVIG ELIN JULIANA ASKLUND, f. 1886. STIG VILHELM TEODOR, f. 1889, t 1917, löjtnant i tyska marinen, stupade gn. minsprängning i B osporen (se s. 774). 1. CHARLOTTAANTOINETTA LovisA, f. 1836 på Runsa, t ogift 1922. Släktsambandet mellan vissa i Eds o. S:t Eriks kyrkobeskrivningar nämnda personer. J. P. LUNDSTRÖM, f. 1783, t 1868; boktryckare i Jönköping g. m . JEANNA REGIN A SeRALANDER f. 1785, t 1863. CARL FRANs, f. 1823, t 1917, industriidkare, anlade tillsammans med sin broder Johan Edvard L. Jönköpings tändsticksfabrik. Flyttade till Sthlm 1863. Inköpte Anluna, El{ sunda o. Biss/inge gårdar i Eds sn, samt Rot sunda, Vi by m. fl. i Sollentuna sn; g. m. SoPHIE MALMBERG, f. 1830, "f 1897. CALLA, f. 1850, t 1935; g. 2 m. CARL PETER CURMAN, g. 1 m. ADOLF LILJENROTH, f. 1833, t 1913; med. dr, prof. vid f. 1836, t 1874; bataljonsläkare. Konstakademien. CARL RAGNAR, f. 1869, t 1944; godsägare; bebodde o. ägde Bergendal i Sollentuna sn, g. m. MARIA (Mary) BILLGREN, f. 1879. JENNY 0TTILIANA ELISABETH, f. 1821, t 1895; g. m. JoHAN EDVARD SVALANDER, f. 1806, t 1888; härads­ hö vding i Kåkinds o. Gudhems hd. EDVARD, f. 1851, t 1919; ingenjör, ägde o. drev en meka­ nisk verkstad vid Uddnäs i Eds sn; g. m. IDA SANDAHL, f. 1857, t 1935. Syskonen Curman ägde tillsammans 1915-1923 Antuna o. Elfsunda i Eds sn samt Rotsunda i Sollentuna sn. JoN SIGURD, INGRID SoFIA CARO­ NANNA BRYNHILDA, CARL HINDRIK GRELS, LINA, f. 1881; g. m. f. 1879; fil. dr, ark., prof. f. 1884; g. m. f. 1886, t 1958; fil. kand., vid Konsthögskolan, RoBERT l?RIES, HJALMAR FRIES, jordbrukare; ägde Antuna byggn.råd, r;ksantikvarie; f. 1877; läk are. f. 1876, professor o. Edsby gårdar; begravd på g. 1 m. SIGNHILD GöDECKE, Bergianus. Eds kyrkogård; g. m . BIRf. 1876; bebor Elfsunda. GITTA PALME, f. 1897. ~-------A--------------------------------- MARY, f. 1906, t 1937; g. m. OTTO EINAR CHRISTELL, f. 1896; major i Flygvapnet. 1. BRITA, f. 1906, g. m. JoHN ERIK EKSTRÖM, f. 1901, t 1942; civilingen­ jör, tekn. dr; begravd på Eds kyrkogård. 1. GuNILLA, f. 1912, fil. kand.; förf. till Eds kyrka­ beskrivning. RÄTTELSER OCH TILLÄGG TILL SVERIGES KYRKOR UPPLAND, BAND VI Vid beräkning av radnummer nedifrån medräknas icke noternas rader . FÄRENTUNA HÄRAD S. 5, rad 5 nedifrån står: Kungl. Maj:ts brev 1765, skall vara 1764 (jfr s. 695, not 1). ADELSÖ KYRKA S. 10: Förmodandet att den äldsta kyrkan haft ett smalare, a b s i d f ö r s e t t k o r i ö har bestyrkts av undersökningar, utförda av amanuensen vid Riksantikvarieämbetet E vald Gustafsson 1957 i samband med omläggning av trägolvet innanför altarringen. Därvid frilades rester av kyrkans ursprungliga absid­ mur, vilka möjliggjorde en ganska säker rekonstruktion av den romanska kyrkans östparti (fig. 754). Fig. 754. Adelsö kyrka. Rester av den romanska absiden med rekon­ struktion av anslutande kormur. 1:300. Uppm. Evald Gustafsson 1957. Die Kirche von Adelsö. Reste der ro­ manischen Apsis mit Rekonstruktion der anschliessenden Cbormauer. Fragments of a Romanesque apse, with a reconstruction of the con­ nected chancel wall. Det romanska korets S mur har haft en påfallande sned riktning i förhållande till absidens axel. Ej heller den bevarade N kormuren har en med denna axel parallell riktning. Koret har sålunda smalnat av mot ö och har med sin lilla absid bildat ett ganska trångt rum. Då långhusmurarnas riktning så markant avviker ifrån det ursprungliga korets axellinje, kan det antagas, att det romanska kyrkbygget utförts i två etapper och att absid, kor och triumfbågsmur (varav rester ännu finnas kvar, synliga på vinden) är den först utförda delen. S. 22: Dopfunten. I samband med den ovan omtalade undersökningen 1957 granskade amanuens Gustafsson en vid husrivning nära kyrkan påträffad huggen sandsten, som visade sig utgöra ett stycke av en funtbas med vulstformad överdel, till mått och typ passande till den bevarade cuppan. Ett stort stycke av basen är emellertid bortslaget. 786 RÄTTELSER OCH TILLÄGG Fig. 755. Ekerö kyrka. Igenmurad portal i S kormurcn; upptäckt efter putsav­ knackning 1956. Foto N . Lagergr~n 1956. Die Kirche von Ekerö . Vermau ertes Porta l in der S. Chorma ucr, nach Entfernung des Putzes um 1956 entdcckt. Ekerö church. Blocked-up doorway in S. wall of chancel, aftcr ren1oving of plaster in 1956. F;\RENTUNA K YH KA EK EHÖKYRKA S. 123: På skalan till fig. 113 skall 10 cm ersättas med 1 m . S. 157: I samband med en yttre restaurering av kyrkan 1956 bortkna ckades putsbeklädnaden på alla yttermurar. De blottade gt·åstensmur ifrån fattighuset•> 779 BLIXENSTIERNA, THOMAS (Andersen ad!.), stats­ BROLIN, GABRIEL, kyrkoherde 36 sekreterare 70, 88, begravningsvapen 88, 94 BRUNANDER, L., fru, donation 640 BLOM, FREDRIK, ingenjör och arkitekt 596 BRUN CK, JACOB, guldsmed 200 BLOMBERG, kamrer, donation 640 BRUNCRONA, GusTAF ABRAHAM MATTHIAS, präst, porträtt 491 BoDIN, slottsbyggmästare 72 BODMER, G. 773 • BRUNDELL, PETRUS, bankdirektör, donation 54 BoLIN, GuNNAR, fil. dr, förste arkivarie 205 BHYNNIL, vV. M., donation 26 PERSONREGisTER BURlEUS, BÖRJE 0LOFSSON, se CRONBERG BuRE, CECILIA, g. m . Georg Stiernhielm 364, 370 KRISTINA, g. m. Sven Svart 364 BURISLEV 392 BURMAN, IsRAEL D. Y., kanngjutare 640 BYLA, T(o)MAS , gravsten 422 BÅÅT, v ap en 202, 572 BJÖRN PEDERSSON, riksråd 573 EBBA ERLANDSDOTTER, g. m . Henrik Claesson Fleming 202, 203, donation 202 ERLAND JOHANSSON, häradshövding 203 PEDER ERLANDSSON D. Ä., riksråd 573 SEVED, riksråd 132 URSULA PEDERSDOTTER, gravsten 573, *574 BÄcK, ABRAHAM, med. dr, arkiater 574 BÄCKMAN, inspektor 712 799 CAIUS CESTIUS EPULO, pretor 520 CALLOT, JACQUES, konstnär 359, *360, *361 CAMPENHAUSEN, JOHAN HERMAN VON, Överste donation 473, 474, 485 CARL BALTZAR VON, begravnings­ vapen *496, 502 CARACCI, italiensk målarfamilj 772 CARDELL, 0., ingenjör, donation 684 CARL ERICHSSON i Eken ä s, kyrkvärd (l 729) 300 i Tuna 425, donation 400 CARLSK!ÖLD, PEHR, donation 568 CATHARINA ERIKSDOTTER, g. m . Jonas F!odman, gravsten 362 CATRINA HANSDOTTER, g. m . Erik Anderson Bark, gravsten *493, 500 CEDER, JOHAN (Jahan) LENNARTSSON, bergmäs­ tare 260 CEDERLUND, C. G., orgelbyggare 134 DE LA CHAPELLE, JULIUS RICHARD, överstelöjt­ nant 77 CHRISTINA HANSDOTTER, g. m. Sven Monson Falck, donation 352, 354, gravsten 362 PERSDOTTER, g. m . Martinus Berg­ qvist, gravsten 208 PEHRSDOTTER, g. m. Olaus Pauli Nor­ denius 147, porträtt(?) 148, *1 50 CrIRISTOPHER, murmästare se EDTHER CHRISTOPHERS, se ANKARCRONA CELSING, minnestavla 648, 649, vapen 648 ANNA ELISABETH, g. m . Joannes Alber­ tus Lubomirsky 648, 649 ANNA HELENA 648 FREDRIK, överstelöjtnant 648 GusTAF, statssekreterare och hovkansler (t 1743), gravhäll 648, *652 GusTAF, president i kommerskollegium (t 1789) 648, 649 PETER, stärbhuskamrerare 648 ULRIC, envoye 648, 649 CLEMENTS, CARL, snickare 246 CLERCK, HANS, amiralitetsråd, donation 77 CLOVERUS, JOHANNE s ERIC!, kyrkoherde, grav­ sten 362 CocK, ALEXANDER, lagman, begravningsvapen 208, donation 200 CoLWIJN, JACOB, borgmästare i Falun, donation 394, 395 PETTER, handelsman, donation 394, 395 CRONBERG, BÖRJE 0LOFSSON (Burrens adl.), kg! räntmästare 500 HANS, begravningsvapen *493, 500 CRONSTEDT, CARL JOHAN, greve, president, ar!d­ tekt 61 4, 616 CRONSTRÖM, BEATA CHRISTINA, g. m . Carl Gustaf Frölieb 196 CHRisTINA, g. m. Alexander Cock 208, donation 200 ELisABET, g. m . Erik Lindschöld 208, donation 160 !sAK, rikskammarråd 208 CRUCELIUS, NICOLAI, kyrkoherde 425 NILS, kontraktprost 316, porträtt 360, (Cruzelius) NILs, kontraktprost 316, porträtt 360, *363 maka (namnet okänt), porträtt 360, *363 CRUMBYGEL, BARBARA DOROTEA, g. m . Johan Leijoncrona, donation 411 CRuus, GusTAF 636, 637 HEDVIG CHRISTINA, fröken, donation 640, 642 CURMAN, BIRGITTA, f. Palme, donation 752 BRITA, g. m . John Erik Ekström 757, 765 CALLA, f. Lundström, donation 736 800 PERSONREGlSTER DoM, NI LS , donation 194 CURMAN, CARL HINDRIK GRELS, fil. kand., jord­ brukare, donation 700, 736, 752 VAN DooRT, JAcoB, porträttmålare och vaxpous­ INGRID SoFIA CAROLINA, g. m. Hjalmar serare 30 Fries, donation 736 DOROTEA JAKOBSDOTTER g. m. Nils Örson, epita­ fium 652, *653 NANNA BRYNHILDA, g. m. Robert Fries, DRENCKLER, DOROTHEA, g. m. Jacob Funth, dona­ donation 736 SIGNHILD, f. Gödecke, donation 758, tion 410 761, 765 DRESSEL, LENNART, slottssnickare och målar­ SIGURD, professor, f. d. riksantikvarie mästare 290, 34 7 DRoGo av Metz, ärkebiskop 46 696, 698, 704, 715, 716, 746, 774, do­ nation 736, 746, 765 DuHs-LARSSON, GERDA, fru, donation 668, 674 DuNDI(e), BLASIUS, köpman 70, 571 DAHL, D., arkitekt 540 CATHARINA, g. m. Peder Pedersson DAHLIN, se DALIN Bergenfelt 70 DAHLMAN, ALFRED, kyrkvärd 686, donation 674 DuNDIJ, BmTHA BLASIUS, donation 571 J. A., kyrkvärd 660 DUBEN, ULRIKA ELEONORA VON, g. m. Claes DALEN, SvEN, konservator 30, 173, 177, 181, 186, Rålamb, grav 434 246, 248, 250, 312, 317, 359, 360, 364, 396, 421, Dt.icKER, CARL GusTAF, greve, fältmarskalk, do­ nation 550, 552, 565, 566 671 DALIN, OLOF VON (Dahlin ad!.), skald, hovkansler, Dt.iRER ALBRECHT, konstnär 788 gravmonument 429, 430, 432, 433 DAMBSKI, STANISLAV KAZIMIERZ GoDZIEMBA, biskop, hyllningsadress 147, 148, *149 EDBERG, H., slottsbyggmästare 440 DAMM, BERTIL, professor, donation 194 EDH, SAMUEL, kyrkoherde, gravsten *492, 493 EDHELIA, HELENA, g. m. Olof Törnboum, grav­ DANIEL, ADOLPH, mästare 447 AF DARELLI, FREDRICA, g. m. Johan Wingård 490 sten 650 MARGARETA, g. m. Johan Thomson, DE GEER, vapen 720 ADRIENNE, g. m. Carl Louisvon Rosen, gravsten 647 Em-IELIUS, l wAR, kyrkoherde 585, 64 7, 650 donation *720 EDMAN, AND., slottsmurmästare 72, 394 CARL, greve, en av rikets herrar 752 CHARLEs, hovmarskalk, friherre, dona­ EDTHER, CHRISTOPHER från Salzburg, verkmästare 442, gravsten 496 tion 714, 715, 742 EHRENHEIM, CARL GusTAF voN, kammarherre, DEGEN, JOHN FREDRIK, vagnmakare 369 epitafium 574, *576 MARGARETHA LOVISA, dotter t. föreg. EIDEM, ERLING, ärkebiskop 685 369 DE LA GARDIE, CHRISTINA CATHARINA, g. 2:0 EKENGREN, JoNAs, stolmakare och orgelbyggare Gustaf Otto stenbock 698, 254 762, donation 754, 755, *756, E(c)KHOFF, EMIL, antikvarie 619 EKHOFF, se EcKHOFF 768, 770, 771, *773 JAKOB, greve, riksmarsk 698, EKLUND, GusTAF, dir., donation 673, 685 K. H., kyrkvärd 660 759, donation 710 MAGNUS GABRIEL, greve, riks­ EKMAN, JOHAN, byggmästare 100 murmästare 628 kansler 759 EKsTRÖM, JoHN ERIK, civiling., tekn . dr 757 DEPKEN, JoHAN, handelsman, donation 396 ELDH, CARL, bildhuggare 50 CATHARINA, g. m. Jacob Colwijn 395 ELIN JONSDOTTER, donation 645 CLAS HENRIKSSON, donation 395 häradshövding STEN LALASSONS DOTTER DESMAREES, GEORG, konstnär 30 g. m. Filip Bonde, vapen 274 DoM, JöNs NILSSON, donation 194 PERSONREGISTER ELISABETH LARSDOTTER, g. m. Hindrich Chri­ stopherson Hark, donation 30 ELISARETTA JANSDOTTER, g. m. Pär Andersson, gravsten 207 ELME:us, KoNRAD, arkitekt 475 ELSA PERSDOTTER, gravsten 206 PHILIPSDOTTER, g. m. Petrus Laurentii Austromanus, 2:o Gudmundus Olai Barze­ lius, donation 198, 204, gravsten 206 EMMENS, J. A., dr 677 EMPORAGRIUS, ABEL, rådman, donation 143 ENBERG, LARS, byggmästare 229 ENBLOM, RUDOLF SAMUEL, arkitekt 216, 234 WALFRID, fd. förste arkivarie 216, 273, donation 274 ENEROTH, PETTER, guldsmed 27 ENGLUND, FR., dr, donation 674 ERDMAN, fru, donation 26 ERIC ANDERSSON, donation 25 ERICH ANDERSSON i Ed, donation 768 (1610) ERICHSON, gravsten 496 HELs ... , gravsten 493 JÖRANSSON, byggmästare 15 LARSSON, se VON DER LINDE SMED, smed 150 (1660) ERIK XIV 206 ERIK ANDERSSON, gravsten 496 ERsoN, danneman, gravhäll 144 (t 1754) ERIK DEN HELIGE 162, 206 ERIKSSON, ERIK 612 ERLING, ISAAC 30 MARIA, donation 30 Sänga prästgård, donation 348 EsKIL, namn på runsten 30 EssEN, FREDRIK voN, friherre, riksmarskalk, do­ nation 54 RUTH INGRID, f. Wallenberg, friherrinna, donation 674 VERA, f. Lagercrantz, friherrinna, dona­ tion 54 FABRITZ, (Fabritius), ANDERS, målare 628 FAHLSTEN, JOHAN, klackgjutare 151, 777, 778, 779 FALCK, grav 260 ELISABETH SvENSDOTTER, g. m. Lars Lits­ berg, donation 352 ZACHARIAS SIMONSSON, häradshövding 260 FALK, SvEN MÅNssoN, donation 352, gravsten 362 801 FALLERIUS, ANDERs, klensmed, gravsten *492, 499 FANT, ERIK JOHAN, arkitekt 430, 434, 458, 692, 696 STINA 761, 767, 776 FASTVI, namn på runsten 694 FEINDT (Pfeindt), ArBR., bankokommissarie, do­ nation 132 FERSTER, HANS, byggmästare 612, 613 FILIP FrNVIDSSON, se RuMBYÄTTEN FrscHER, A., grosshandlare, donation 637, 642 GusTAF Eus, häradshövding 764, dona­ tion 754 RuTH, textilkonstnärinna, donation 764 FLEMING, vapen 202 HENRIK CLAESSON, överste, krigsråd, donation 202 FLOBERG, ARVID, guldsmed 82 FLODMAN, CATHARINA 290 JoNAs, slottssmed 290, gravsten 362 FOLCKER, GUSTAF d. ä., guldsmed 757 FORSBERG, PETRUs, konstsmed 564 P. N., orgelbyggare 348 FoRssLUND, C. R., artist 344, 347 FREDENSTIERNA, ADAM, vicepresident 202, 209 FREDRIK l, konung av Sverige 150, 352, 521, 760 FREDRIK I, konung av Danmark 150 FRIDEBORG, döpt av Ansgar 48, 50 FRIEDENREICH, MARGARETA, g. m. Johan Nor­ densköld 87 FRIEDRICHS (FRIEDRICHSS), HINRICH, guldsmed 472, 473 FRIIS, PEHR WILH., kamrerare, stele 589 FRÖBERG, EMANUEL, präst, porträtt 491 FRÖLICH, CARL GusTAF, greve, k. räd 196 FuLLHUGE, namn på runsten 646 FuNTH, JAcoB, handelsman, donation 410 FURUBOM, JOHAN ERIKSSON, rådman 409 FuRUBOHM, HELENA, g. m. Hans Hansson Hiol­ man, donation 409 FURUMARCK, ERICH JOHANSON (Furubom, ad!.), krigskommissarie, begravningsvapen 208 GAHN, MÄRTA, textilkonstnärinna 270, 566, 568, 643 GALL, ERNST, prof. dr 543 GALSKYT, vapen 262 GAVELrus, ELIAs, se ADELsTIERNA GEIJER, AGNES, fil. dr 211, 723, 760 802 PERSONREGISTER GRIPENSTIERNA, EvA CHRisTINA CAROLINA g. m. Josua sylvander 200 JoEL, kammarråd, storfinansiär 170, begravningsvapen 208 GROTH, HEDVIG ELis, g. m. Jöns Lind 490 GRUNDEL, ANNA, g. m. Johannes Jacobus Pfeiffius 408 GRUNDELL, 0., arkitekt 430, 434 GRöN, fru 750 GRÖNBERG, PER, smed 6, 20 GRöNLUNDs orgelfabr. 690 GRÖNWALL, JOHAN PETTER, guldsmed 197 VAN DER GucHT, JoHN, kopparstickare 209 GUDLAUGSSON, STURLA, dr 677 GuLEKE, GnEGORIUS, se GULICH GuLICH, GEoRG (Gregorius Guleke), gravsten 360, 362 GuMsEHUVUD-VAPEN 14 (GUMSEHuvuD), GusTAF KARLsso N, riddare, riks­ råd, lagman, vapen 14 GuNNAR, namn på runsten 646 GusTAF ADOLF, hertig av Mecklenburg-Glistrow 360, 362 MATSSON, b efallningsman, gravsten 362 GusTAFssoN, EvALD, amanuens 785 L., decoupör 690 GusTAv VAsA 198, 206, 285, 286, 302, 352, 692, 'i09, 710, bibel 54, 208, 684, minnestavla 658, *659 GusTAv II ADOLF 210, 197, 776, bibel34, 275, 424, 684, porträtt *29, 30 GusTAV III 5, 34, 36, 101, 209, 623, 750, porträtt 576, tal 32, 94, 274, 371, 432, 490, 576, 658, 752, 776 GusTAV IV ADOLF, donation 348, 470 GusTAV V 41, 685, bibel 776, donation 52, 480, 485 GusTAV VI ADOLF, donation 52 GvLDfm, HuGo, professor 180 GvLDENHOFF, AGNES MARGARETA, g. m. Johan v. Campenhausen, donation 4 73, 4 74, 485, kistplåt 504 BALTASAR (Thi!e, adl.), landshöv­ ding 446, 452, begravningsfana *477, 504, begravningsvapen *497, 502, donation 462, 474, 476 477, 505, vapen 479 CARL, gosse, begravningsvapen *494, 500, 501 GEIJER-GÖTHE, se GöTHE GELTON, T., konstnär 30 GERDES, se GERDESKÖLD CONSTANCE BERNHARDINA, g. m . Axel Rudolf Gerdes, donation 270 GERDESKÖLD, HEDVIG CATIIARINA, g. m. Axel von Axelson 623 JoHAN (Gerdes, adl.), friherre 623 GERDH, målare och bildsnidare 18 GERINGIUS, ERIK, kopparstickare, komminister 32, 300 GERNER, ANDERs, borgmästare, donation 408, 409 GERRÖD, namn på run sten 646 GERTNER, ELISABET, gravsten 364 GmRs, ERIC, grosshandlare, donation 750 GIERTTA, b egravningsfana 89, gravkor 61, 64, 70, *90 , *92, *93, vapen 74, 89, 94 ADAM, löjtnant 92 ADAM JOHAN, friherre, överste 92 CARL FREDRIK JoHAN 92, 93, begrav­ ningsvapen 89 CHRisTIAN, generalmajor 89, 92, 93 JoHAN (adlad 1710), frih erre, general­ löjtn ant och president 70, 80, 89, 92, 93, 94, 95, begravningsvapen 88, *91, vapen 78 JoHAN ADAM 92, 93, begravningsvapen 88, 89 GILLGREN, SVEN ARNE , silver sme d 54 GILLINGSTAM, HANS, fil. dr 727 GILLMAN, PETTER, kanugjutare 564 GJÖRWELL, BIRGITTA LovisA, g. m. Carl Gustaf Almquist 698 GLENN, THOMAS 571 GODEKE VAN MEMEL 430 GRAN, ADAM Emc, prost, gravsten 289 ANNA ELISABETH, se SILVERDAHL GRANBÄRG, ANDERS 424 KARIN, g. m. Israel Joh annis Ling­ zelius, gravsten *424 GRAU, OLoF, salpetersjuderidir., topograf, förf. 702, *706 GREIP, GusTAF HEND., befallningsman, donation 352 GREN, JoNAs, orgelbyggare 403 GRIPENFLYCHT, PETRUS (Schal!erus adl.), amirali­ tetsmedicus, gravhäll 776 GRIPENSTIERNA, CARL, friherre 200 PERSON REGISTER 803 GYLDENHOFF, CHRISTINA, g. m. Mårten Törne­ HAMMARIN, JOHAN, kyrkoherde 312 hjelm, donation 482 HAMMER, CHRISTIAN MONSEN, guldsmed 636, 681, 684 LoRENTZ, gosse, begravningsvapen HAMRIN, A., arkitekt 668 *494, 501 GYLDENKLOU, ANNA MARIA, g. m. Börje Olofsson HANNA JAKOBSDOTTER, gravsten 362 Cronberg 500 HANS HANSSON (1614), donation 768 GYLLENBORG, vapen 562 0LOFSSON, guldsmed (1584) 82 ANDERs, greve, överstelöjtnant 520 Mr. i Stäket, donation 779 ANNA SOFIA, g. m. kammarherre HANSSEN, ELISABET, g. m. Joel Gripenstierna 208 Olof Adlerberg, donation 550, HANSSON, F., donation 196 OsKAR ALBIN, prost 637, 685, porträtt 560, 562, 565, 566, 568, 575 GYLLENsTIERNA AF STENINGE, CARL, greve, k. 658 råd, president, donation(?) 425 HAQUINI, ANDREAS, kyrkoherde 300, 302 GYLTHE ÅGESDOTTER, gravsten 363 HARK, HINDRICH CHRISTOPHERSON, donation 30 GÅsE (Gååse), ERICH Emci, kyrkoherde 147, HASSELBERG, byggmästare 218 epitafium 145, *146 HASSELGREN, GusTAF, köpman, donation 644 GöPPEL, JOHANN 152 H., handelsman, donation 771 HATON, CLAUDE, kopparstickare 32 GöRAN OLoFssoN, se STIERNHIELM GöTHE, BROR GEIJER-, konstnär 643 HAWERMAN, LUDVIG, arkitekt 380 GöTHE, ERIK GusTAv, professor, bildhuggare 656 HEDBOM, gästgivare 614 JoHAN ADoLF, k. slottsstenhuggare, sten­ HEDENGRAN, AMBROSIUS, tecknare och koppar­ huggarålderman, kapten 652 stickare 32, 149, 275, 370, 371, 774 HEDENRICUS, klackgjutare 425 HAAK, MARTEN, orgelbyggare 134 HEDLUND, ALBERT, verkmästare 684 HACK, MÅRTEN, murmästare 170, 172 ERNsT, kassör, donation 670, 684 HADORPH, JOHAN, riksantikvarie 721 HEDVIG ELEONORA, drottning 72, 87, 88, 286, 287 HAGEN, M. A. D., donation 414 288, 352, 425, 446, 456, 490, 498, 499, HAGH, BEATA MARGARETA, g. m. Daniel Lager­ 502, 562, donation 356, 394, 4 72 sparre 760, 776 ELISABET CHARLOTTA, drottning 760 THOMSDOTTER, gravsten 494 JoNAs, kamrerare 760, gravhäll 776, *778 HAGLUND, L., slottsbyggmästare 16 HEIDENSTAM, VERNER VON, författare 648 HAHN, HERMAN, trakteur, gravsten 500 HEINEMAN, H. E., arkitekt 285 HAKING, BRITTA 566 HELENA CARLSDOTTER, g. m. Anders Sepe!iUS 143 GUNNAR 566 JöNSDOTTER, g. m. Andreas Riselius, HALLBERGS, C. G., guldsmeds ab. 475, 560, 660, gravsten 208 HELLsTRÖM, W., organist och klockare 660 673 HENBLlN, handelsman, donation 143 HALLBERG, C. G., kyrkvärd 660 fru, donation 674 HENDRICH 0LOFSSON, donation 645 HALLBLAD, ERIK, målare, professor 181 mästare 629, 630, 646 HALLEN, STINA ELISABET, donation 54 HENNING, GusTAF, guldsmed 200 HALLSTEDT, LUDVIG, konstnär *217, *225, 274, (Gläser), PETTER, guldsmed *473, 474, 275 475 HALLRUP, A., dr, donation 684 PETTER D. Y. 82 HALLSTRÖM, GUNNAR, konstnär 40 HENRIK, präst 155 GuNNAR, lantbrukare, donation 200 HENSCHEN-lNGVAR, INGEGERD, fil. dr 516 0., konduktör *592, 593 HERGEIR, hövitsman i Birka 48 HAMILTON, THORA, f. KLINCKOWSTRÖM, donation HERLIN G, NILs, lantmätare, donation 347, 348 210 HERMAN, klockare 250 8-706838 804 PERSONREGISTER HULTBOM, CARL FREDRIK, guldsmed *471, *472, 474 H ULPHERS, ABRAHAM A:SON, topograf 254 HYSING, DIDRIK, g uldsmed 256, 257 HÅRDH, PEDER 692 HÅRLEMAN, CARL, friherre, överintendent 286, 614 HÅuR, namn på runsten 272 HÄGGBERG, J. A. o. 660 HÄGERFLYCHT, ARVID, tit. landshövding 569 HELENA CHRISTINA, g. m. Johan Teet, donation 568, 569 HÄLLSTRÖM, ANTON, konservator 114, 121 HöGLUND, ERIK, kyrkoadjunkt 685 HöGQUIST, GuN, fru, donation 764 HöRBERG, PEHR, målare *487, 489 HööK, 0., konservator 234, 238 HERMAN, snickare 628 HERMANSSON, GusTAF, arkitekt 380, 394, 400 i Tallbacken, grosshandlare, dona­ tion 639 HERSLOW, HELENA 491 HIELMERUS, ZACHARIAS, handelsman, donation 132 HIERTA, JOHAN ERIKSSON, kommendant 92 HIJSING, se HYSING HILDULF, kvinnonamn 216 BILLAR, hednisk kvinna 255 HILLER, OLOF, murmästare 218 HINDRIK BENGTSON, gravsten 497 HINMAN, INGEBORG, se INGEBORG BENGTSDOTTER HIOLMAN, HANS HANSSON, r ådman, donation 409 HmscH, HANs, lantrevisionskommissarie, dona­ tion 28 HJELMS dragoner 648 HJERNER, ANTON, tulltjänsteman, donation 475 INGEBORG donation 475 HJERTSTEDT, BRITA HELENA (Brigita), född Es­ berg, donation 406, 412 CARL FREDRIK, kyrkoherde 500 NILS HÅKANSSON, notarie 406 SARA ELISAB., f. Boltenh agen, grav­ sten 500 HJORTZBERG, M. E., *765 OLLE, professor 48, 692, *720, 728, *729, 730, *732, *733, *734, *735, 736, *737, *740, *741, do­ nation 773 HOFBERG, MAGNUS, kyrkoherde 34 HoFMAN, H., konstnär 274 HOLLNER, ERICH , snickarålderman 398, 399 HoLM, se LEIJONCRONA E., brandchef, donation 674 FRANZ, guldssmed 561 GABRIEL, bildhuggare, gravsten 500 K. J., kyrkoherde 660 MARIA SOPHIA 500 P ETTER, byggmästare 12 HoLMFRID, namn på runsten 272 HoLMGER, namn på runsten 491 HoLMSTEN, n amn på runsten 492 HORN AF ÅMINNE, CATHARINA EBBA, g. m. Ulrik Barck, donation 566, 568, stele 521 CLAES CHRISTERSSON D. Y. 195, 202 HoRNBERG, änkefru, f. Dahlström, donation 27 IHRE, ALBRECHT ELOF, friherre, utrikes- O. stats­ minister, donation 202 ANNA SOFIA, donation 202 CHARLOTTA SOFIA, donation 202 INGA ALBERTINA, donation 202 JoHAN, ryttmästare 184 MARIANA, donation 202 lHRFORS, ERic, fornforskare 698, 715 ! NGETHORA, namn på runsten 774 lLLUGE, namn på runsten 492 INGEBORG BENGTSDOTTER (Hinman), g. m. Johan Sylvius 356, epitafium 364, 366, 367, *368 ERMUNDSDOTTER, gravsten 162, 205, *207 TORSDOTTER, g. m. Nils Gudserksson, vapen 274 fru (1308). 285 lNGESDOTTER, gravsten 272 lNGVARSSON, smed 668 lNNOCENTIUS VIII, påvevapen 274, *275 IsBERG, GRETA, g. m. Pär Michelson, gravsten 500 !SER, MATTHIAS, biskop, porträ tt *488, 489 lSRAELSSON (LingzeJius), ANDERS, klockare, dona­ tion(?) 424 lVARUS !VARI, prost 756 lwARus 0LAI, se EDHELius JACOB, JOHAN SEBASTIAN, verkgesäll 447 JACOBSSON, J OH., smed 131, 132 PERSONREGisTER JAENSSON, GusTAF, konservator 773 JAHAN ... befallningsman över Drottningholms ladugård, gravsten 496 JAKOB ULFSSON, ärkebiskop 343, 344, 392, 722, vapen (örnfot) 6, 14, *707, 722, 726, 730 JAKOVLEV, SAVVA 267 JANssoN, CARL i Nibble (1832) 288 KARL 686 LuDviG, donation 684 SvEN B. F., professor 448, 449, 492 JENS MATSSON 516, 692 JESKE, GöRAN, kanngjutare *636, 637 JOAR JEDVARDSSON 162, 206 JoHAN III 286, 302 JoHAN ALBERT II, hertig 360 JOHAN ANDERSON, gravsten 497 DALKARL, kyrkabyggare 610 ERICHSSON, murmästare 710 JANssoN, stenhuggare, gravsten 362 JOHANSSON, kanngjutare (1677- 1715) 28 LARSSON (t 1755), stele 145 LARSSON (t 1720), gravsten 208 (Jahan) NILSON, 260 SVERKERSSON, jarl 392 THOMSON, gravsten 494, 647 namn på runsten 492 J OHANNES GERECHINI, ärkebiskop 308 J OHANNES, >>rector ecclesie lo gö>> 430 JOHANSON, CARL ADOLF, präst, porträtt 491 JOHANSSON, ANNA CATHARINA, donation 669, 670, 674 K. M., fabrikör, donation 684 J. E. 660 MARIA JoSEFINA ALEXANDRA g. m. Konrad Elmeus 475 ·>> W. E ., prost, donation 242 JOHANSSON-MELLANDER, ANDERS, präst, porträtt 491 JOHNSSON, AXEL, direktör, donation 54 LAssE, konstnär 658 JON JARL 226 VIFFERTSSON 263 JoNAs, M., guldsmed 22, 23 JONSSON, JONAS, Smed (1836) 156 JORDAN MÅLARE 186, *188, 344, 626, 628 JosEFSON, H., grosshandlare, donation 561 fru, donation 561 JuRGEN PuTENSEN, klackgjutare 210 805 JöNs ANDERssoN, slottssnickare (1691) 348 J ÖRAN i Antuna 760 JöRAN KANGJUTARE (1640), mästare, donation 141 murmästare 587 KAAS, vapen 262 KAMMECKER, DAVID, löjtnant, donation 556, 568 MARIA ELEONORA, g. m. Pehr Zacharias Ahlman 196 KARIN OLoFSDOTTER, g. m. Olof Jönson, grav­ sten 87 0LOFSDOTTER, gravsten 493 MÅRTENSDOTTER, g. m. Bengt Erlansson, gravsten 273 KARL G u sT AV, prins 179, *182 KARL X GusTAV 367, porträtt 20, *31 KARL XI 32, 93, 170, 179, 354, 574, 774, bibel 34, 94, 149, donation 394, kyrkoordning 505, min­ nestavla 371 KARL XII 34, 88, 132, 418, 446, 520, 552, 648, bibel 34, 94, 150, 209, 275, 424, 505, 659, 776, monogram 132, 400 KARL XIII, tal 32, 94, 161, 209, 274, 275, 371, 576 KARL XIV JOHAN 657, 658, 685 KARL JoHANssoN, gravsten 424 . KARL KNUTSSON, konung 129, 178, 263, 273, 274 KARLBERG, MAURITZ, kyrkvaktmästare 686 KARLGREN, BERNHARD, prof. 674 KARLSSON, K. J. 640 S., disponent, donation 765 KARLSTRAND, ERIK, arkitekt 587, 589, 692, 717 KARLSTRAND-ROSEN, Gun 641, 644 KARSTEN, HEDW. SOPHIE 489 KATLA 48, 50 KECKERMAN, WILLEM, klackgjutare 210 KEMPE, HELENA, g. m . Chrisopher Edther, grav­ sten 496 KERSTIN ERIKSDOTTER, g. m . Karl Johansson, gravsten 424 JOHANSDOTTER (Jahansdotter) 260 KETTILBJÖRN, kyrkoherde 626, 628, 721, 722, vapen 721, 726 KIENLEIN, HANS LUDVIG 466 KIERSTIN JANSDOTTER, g. m . Anders Olofson, gravhäll 521 PÄRSDOTTER, g. m. Pär Stafanson, gravsten 424, inskrift 407 KILLANDER, Ernst, major, donation 472 806 PERSONREGISTER KuHLAU, CoNRAD GoTTFRID, kommissarie i Riks­ banken 752, gravsten 698, *699 C. L., grosshandlare, donation 754 fru (på Harva), donation 760, *761 KURCK-BERNDES, alliansvapen 646 KuRcK, BRITA, g .m. Gabriel Oxenstierna 613 INGEBORG, g. m . Johan Berndes, dona­ tion 634, 636, gravsten 646, 647, in­ skriftstavla 612, kista 646 KYLANDRUS, NICOLAUS, gravsten 362 KÅHRE, SoPHIA MARIA, g. m . Gabriel Holm 500 KÄTTILFAST, namn på runsten 492 KöNIG, BLASIUS, borgmästare 200 KATHARINA, g. m. Gilius Schröder 208, donation 200 KÖRNING, HARALD ERIKSSON 206 HELENA CARIN, g. m. Ludvig Bille 573 INGEBORG HARALDSDOTTER, g. m. Dionysius Beurneus, gravsten 206 KIRSTEIN, vapen 652 WALDEMAR ANTON, riddarhuskamre­ rerare 652, donation 638 byggmästare 438 KIRSTENIUS, PETRUS, livmedikus hos drottning Kristina 638 KRISTIN HANSDOTTER, g. m . Sven Monson (Mån:s), gravsten 362 KRISTINE JAKOBSDOTTER, se REVENTLOW KIÄMPE, ANDREAS, donation 564 KLINCKOWSTRÖM, AXEL, friherre, fil. dr, zoolog och författare 180 LEONHARD, statssekreterare 778 RuDOLF, M., friherre, överste 181, 183 THYRA, f. Gylden, friherrinna, donation 180, 202, 208 KLINGENSTIERNA, SAMUEL, professor, tit. stats­ sekreterare, gravmonument *429, 430, 432, *433, 434 KLINGSPOR, C. A., riksheraldiker 638 AF KLINT, GusTAF, viceamiral 18, donation 25 HILMA 86 KNAAG, fru, donation 771 KNAPE, LAGE, arkitekt 689 KNoCHEN, ANNA, barnmorska vid hovet under Karl XI, donation 352, 354 KNUT ERIKSSON, konung 392 KOBISOFFSKI, MICHEL, byggmästare 394 KoL >>de Sco>>, son av Johan Sverkersson 392 KoLFSTADIA, ANNA, g. m. stephan Nordin 143 KOLMODINA, CHRISTINA, g. m. Stephan Nordin 143 ELISABETH, g. m . Petrus Joh. Livo­ nius 143 KOLMODIN, MICH., kyrkoherde 143 KoNGA, VaLDEMAR 210 KRAFFT, DAVID VO N, m ålare 418, 488 KRISTINA, drottning 367, 411, 637, 638, 776, bibel 208, 209, 505, porträtt 30, porträttrelief 579 KRITZMAN, M. JoNAs, snickare(?), donation 22, 27 KRoELL, PAUL, pärlstickare, donation 356, *375 KRUTEN, MARGARETHA, seKRUTENIA KRUTENIA, GRETA, g. m . Lars Rudberg, epitafium 367, 368, *369, gravsten 362, 363 KRUUSE AF VERCHOU, VIRGINIA CHRISTINA, g. m. Anders Gyllenborg 520 LABENSKY, MARIE DE, g. m. Rudolf Klinekow­ ström 183 LAGERSPARRE, DANIEL SVENSSON (Leffler, adl.), räntmästare 776, donation *759, 760 LAGHERS, CHRisTINA, g. m. Christopher Edther, gravsten 496 LAGUS, MARIA CHRISTINA, donation 412 LALLERSTEDT, ERIK, professor 380, 381 LANDQUIST, AXEL, kyrkoherde 475 LANG, JOHAN ERSSON, kanugjutare 258 MARIA, g. m. Gabriel Holm, gravsten 500 LANGENBERG, JACOB VON, hovkällarmästare, do­ nation 78 LANGERMANN, H., generalauditör 362 LARs JoENssoN, generalkamrerare, donation 26 LARssoN, befallningsman 142 barn till Elsa Pedersdotter, gravsten 206 LARSSON, ANNA MARIA, f. Silfverskiöld, donation 86 AxEL E ., disponent, kyrkvärd 686, donation 671, 674 GERDA, se DuHs-LARSSON INGRID, skulptris 668, 683 INGVAR, gosse, donation 671 JoHANNA FREDRIKA, g. m. Gustaf Fred­ rik Berndes 561 LASSE-MAJA, se MOLIN, LARS 562 PERSONREGisTER LAURENT, S., guldsmed 26 LAURENTIUS ANDREAE, kyrkoherde 468 0LAvr, kyrkoherde 709, 710 PETRI, ärkebiskop, porträtt 87 präst i Sänga (1315) 285 LEFFLER, se LAGERSPARRE LEIJONCRONA, JoHAN (Holm, ad!.), donation 411 LEIJONHUFVUD, vapen 573, 770 (Lewenhaupt) EBBA g. 1:o Svante Mauritzson Sture, 2:o Claes Christersson Horn, d. y. 195, donation 202, 203 ELisABET STENSDOTTER, g. m . Svante Bielke, vapen 573 LEMMENS (Lemneus), HENRIK, brukspatron, hand!., donation 473 LENANDER, KNUT, prost 59, 95 LENCKHARDT, ABRAHAM *464 ADAM, bildhuggare 466 LENHOLM, JOHAN, k yrkoherde 150 LENNART HANSSON, assessor i k ammarrevisionen 258, 260 LENSTRÖM, gelbgjutare 563 LEUHUSEN, IDA, f. Rudbeck, friherrinna, dona­ tion 674 LEWENHAUPT, AXEL JOHAN, greve 698 LEVFGREN, CARL, donation 257 LICHTON, ROBERT, greve, k. räd, president 170 LrEWEN, vapen HANS HENRIK, greve, riksmarskalk 698, 771 LrLJENDAHL, JoHANNEs GusTAF, klockgjutare 579 LILJENROTH, MARY, donation 659, 673, 685 MARY, g. m. Otto Einar Christe11673 RAGNAR, godsägare 659, 673, dona­ tion 746 LIMNELIUS, NILS, guldsmed 25 LIND, HEDVIG ELEONORA, donation 30 JöNs, kyrkoherde, porträtt *489, 490 PETTER, orga nist och klockare, donation 134 LINDBERG, J. A., organist 403 OsKAR, professor, donation 52 PETTER, byggmästare, 72 SvEN, snickare 632 LINDBLOM, ANDREAS, professor 211, 411, 412 ELISABET CATHARINA, g. m . Olof Adlerberg 520 LINDE, v ap en 502 807 VON DER LINDE, ERIK (Larsson ad!.), kammarräd 458, donation 197, 462, 474 GusTAF, friherre, överstelöjt­ nant, begravningsstandar 504 begravningsvapen *495, 502 LORENs, friherre, fältmarskalk, gravkor *442, 452, 453, be­ gravningsstandar 502, *503, 504, begravningsvapen 501, *511 CHRisTINA, g. m . Baltasar Gyl­ denhoff, donation 476, 477 LINDEGREN, Am AuGusT, arkitekt 283, 312, 317, 458 LINDEL, JOHAN 438 LINDMAN, ENGEL, g. m. Johan Arenius 285 LINDQUIST, CARL MAGNUS, konstnär 589 LINDQVIsT, snickare 74 7 LINDQVIST, INGEBORG, fil. lic. 644 LINDSCHÖLD, ERIK (Lindeman, ad!.), greve, k. räd, president 178, begravningsvapen 208, *211, donation 166, 170, 196, 200 LINDsTRÖM, GösTA, konservator 736 LrNGZELrus, IsRAEL J OHANNIS, komminister, gravsten *424 LIO NARD O DA VINCI 489, 744, 773 LITSBERG, LARS, donation 352 LIUNGM AN, CARL, trädgärdsmästare 468 LrVONIA, CHRISTINA, g. 1:o lsaac P. Salmonius, 2:o Sven Serenius 132, donation 140, 142 LIVONIUS, PETRUS JOH. 132, 140, 143, 152 LJUNG, PER, ornamentsbildhuggare 18 LJUNGB ER G, HELGE, biskop 689 LOCKMAN, ANNA, g. m. Elias Adelstierna 88 LouisE, drottning, donation 52 LOVISA ULRIKA, drottning 286, 432, 433, 434 LUBOMIRSKY, JOANNES ALBERTUS, furste 649 LuBOMIRSKA, ANNA ELisABETH, furstinna 649, 777 LUDVIG SPELMAN se BrLLE tysk kejsare 44 LuND, BIRGITTA, g. m . Johannes Erici Cloverus, gravsten 362 CARL, kyrkoherde 122 JoHAN, guldsmed 138, 140, *473, 475, *755. 757 MARGARETA, guldsmedsänka 82 LUNDBERG, ABRAHAM, guldsmed 403, *404 808 PERSONREGISTER LUNDBERG, ANTON, skulptör 669, 753, *754 JoHAN, se NoRDsKÖLD LuNDIN, C. L., dekorationsmälare 723 LuNDMAN, PET., slottsförvaltare, donation 488, gravsten 500 LUNDQVIST, ANDERS, guldsmed 754, *755 NINNI, f. Karlstrand, donation 641 , 644 RAGNAR, kyrkvärd, donation 641, 644 LUNDSGÅRD, ÅKE MARTIN, inspektor, donation 560 LUNDSTRÖM, CARL, donation 746 SoPHIE, f. Malmberg, donation 746 YNGVE , konstnär 526, 545, 546, 548 orgelbyggare 349 LuTHER, MARTIN, reformator, porträtt på läder­ pärm 504, postilla 424 VAN DER LYNDEN, HERMAN, textilverkstad 262 L YsiNG, CATARINA, g. m . Wilhelm Rinck, dona­ tion 575 LöFDING, CHRisTINA, gravhäll 144, 145 LöFFLING, JoHANNEs 505 LöFGREN, K . E., konstnär 690 LöFVANDER, A., orgelbyggare 134 C. R., orgelbyggare 22, 81, 403 LöR, fru 370 MATHIAs, Mäster, slottssmed 348 MATHSSON, G., kyrkvärd 660 MATIAS HINDRICKSON i Alsned, gravsten 32 MATS BERTHELSSON, murmästare 587 MATS ANDERSSON i Högby, kyrkvärd (1741) 151 MEDICI, vapen 410, *413 MEESE (Mehse, Maas), PETER, kanugjutare 201 MEisTER E . S., kopparstickare och guldsmed 724, 725 MELANCHTHON, PHILIP, reformator, porträtt på läderpärm 504 MELIN, CARL, arkitekt 692 VON MENTZER, MAGDALENA, g. m . Ture Gustaf Rudbeck, gravvärd 589, medaljong 658 MEURER, IGNATIUS, boktryckare 505 MEYER, CATHARINA, änka efter Gerhard Meyer d . ä . 34 CHRisTINA (Kerstin) g. 1:o Lars Cyg­ naeus, 2:o Peter von Benningen, dona­ tion 26, 34 FRIEDRICH, kamrerare, donation 277 GERDT, klackgjutare 373, 579 GERHARD D. Ä., klackgjutare 34, 94, 210, 410 GERHARD D. Y. klackgjutare 35 G. S. klackgjutare 35 MACKEIJ, ANNA CHRISTINA, g. m . David Kamecker JoHAN, klackgjutare 374, 410, *506, *507 JoHAN, sekreterare 26, gravsten 32 556, 568 MAGDALENA KARLSDOTTER, se Bonde herrskapet på Tofta, donation 20 MAGNUS ERIKSSON, konung 286 MICHAELSON, ANDREAS , bildhuggare 669 MICHELSON, PÄR, vaktkarl, gravsten 500 LADULÅS, konung 4, 99 MILITZ, M., g. m. Paul Kroell, donation 356 MALIN THOMSDOTTER, gravsten 494 MILLEs, CARL, professor 677, 682, 683, *686 MALM, AXEL 686 MALMBORG, C. G. , kanugjutare 639, 640 EWERT, arkitekt, 16, 617, 632, 666, *669, 671, 672, 674, 676, donation 671, 676, MALMIN, CHR., brukspatron 770 682, 683 MANQUER, JAcoB, prost 59, porträtt 86, *94 MARGARETA, g. m. Mäster Hendrik, donation 646 MoDE, fru, donation 770 MARGRETA i Ölsta, jungfru 141 MoDEER, BIRGER WILHELM, trädgårdsmästare 403 MARGRITA JAKOBSDOTTER, gravsten 362 MoLIN, LARs (• >Lasse-Maja•>), stortjuv 562 MARIA JANSDOTTER, g. m . M. Andersson, stele 145 MOLIN, NANNA, donation 642 PEDERSDOTTER, gravsten 492 MOLITOR, CHRISTOPHER, D. Y., donation 300 MoRITZ (Mauritz), HANS, kanugjutare 196 SAMUELSDOTTER, gravsten 492 MARTEN 0LSON, präst (1578), donation(?) 82 MUNDT, CHRISTIAN, guldsmed *756 MuNTHE, ALF, konstnär 761, 762 MARTENS, JOACHIM, kyrkoherde 96 MARTIN, ELIAS, konstnär 490 GusTAF, fil. dr, förf. 338 JoHAN FREDRIK, akvarellist, tecknare MÅNS LARSSON, byggmästare (1700) 157 MÅNSSON, KARL FILIP, dekorationsmålare 48 och gravör 490 RoLAND, professor 750 MÅRTEN i Sollentunaberg, snickare 629 PERSONREGisTER MÄJsR, SARA, g. m . Anders Fallerius, gravsten *492, 499 MöLLENBORG, Gustaf, guldsmed 404 ,, . GusTAF & FE:RoN, guldsmedsfirma 754 MöLLER, JoH . HENR., komminister 137 J ., byggmästare 73 MARGARETA CHRISTINA, f. Norrelius, donation 137 MöRNER, vapen 481 ANDREA, f. Wallenberg, grevinna, dona­ tion 481 NoRSBERG, bildhuggare 628 NoRSTEDT, CAROLINA, donation 460 LOUISE, donation 460 P. A., bokförläggare 460 NoTKE , BERNDT, konstnär 18, 462 NYGREN, ERNST, arkivråd 721 NYMAN, JONAS, guldsmed 405 MARGARETHA, g. m. Matthias porträtt *488, 489, 490 809 !ser, NICOLAUS >>de loghö>> kyrkoherde 430 NILS ALLESSON, ärkebiskop 516, 693, 694 Gu DSERKSSON, vapen 273 OLAI, kyrkoherde, gravsten 87 ÖRSON (Ersson?), epitafium 651, 652, *653 i Säby 406 NILSON, AUGA, donation 52, 54 A., konservator 468 462 SvEN, kyrkoherde 52 NILssoN, HuGo, ingenjör 660, donation 659, 674 J. , fru , donation 640 NILS 506 NoRBERG, DAG , professor 314 GöRAN, kyrkoherde 421 HEDVIG, g. m . Erik Grispin Segercrona 421 RUNE, fil. lic. 129, 746 NORBLAD, ALLAN, konservator 746 NORDENIUS, 0LAUS PAULI, kyrkoherde, epitafium *147, porträtt 148, *150 NoRDENSKJÖLD, KNuT, arkitekt 216, 234 NoRDIN , STEPHAN, kassör, borgmästare, dona­ tion 142(?), 143, 152 NoRDENFALK, HEDVIG, f. Reuterskiöld, friherrinna donation 54 NoRDSKÖLD, JoHAN (Lundberg adl.), hovsekre­ terare 59, 72, 87, begravningsvapen 87, *89, donation 82, 84 NoRDsTRÖM, A., fru, donation 640 NoREEN, ÄRLAND, arkitekt 173 NORINDER, ANDERS, kyrkoherde, gravsten 500 NoRLANDER, E. A., guldsmed *757, 758 NoRRBY, CARL JoHANNEs, präst, porträtt 491 NORRELIUS, ERic, kyrkoherde 122, 137, 151 0DELBERG, DAGMAR EMILIA, g. m. J. H. R. Rud­ beck, donation 637 ODENRICK, SvEN, komminister, donation 765 0DHELIUS, ERIK, med. dr 421 0GINSKA, TEODORA ZKOZIELSKA, g. m. greve Carl Gustaf Diicker 552 OLAUS, kyrkoherde i Billeshög (1310) 216 0LLENGREN, CHRISTINA, g. m. Gustaf Rend . Greip, donation 352 OLLERS, EDviN, konstnär, tennstämpel 673 OLoF, konung 48 ärkebiskop 516, 694 ANDERSON (1740) gravsten 32 ERssoN, murmästare (1759) 628 JöNSON i Husby, gravsten 87 NILSSON, kyrkvärd (1741) 151 PERSSON i Njursta, bonde (1819) 752 THOMSON, gravsten 493, 494 OLoF ERmssoN frän Mälsäker, murmästare 290 OLssoN, LARs, snickarmästare 74, *79, 194 OLssoN, MARTIN, professor, f. d. riksantikvarie 658 0LUFSSON, HANS 405 0NÄM, namn på runsten 694 OsKAR II, donation 470, 505 OxENSTIERNA, gravmonument 434 AF KoRSHOLM OCH W ASA, gravkor 614, vapen 637 AF KORSHOLM OCH W ASA, EBBA, kista 646, *649 AF KoRsHOLM ocH W AsA, ERIK, greve, tit. landshövding, dona­ tion 742 AF KoRsHOLM ocH W AsA, GABRIEL BENGTssoN, greve, riksskattmäs­ tare, donation 637, gravkor 613 AF KORSHOLM OCH W ASA, Gabriel GABRIELSSON 776 810 PERSONREGISTER POUSETTE, CLAES RAPHAELSSON, byggmästare 12, 166, 170 POUSSIN, NICOLAS, konstnär 788 PRASSE, ABRAHAM, tnikteör, gravsten 500 PRECHT, BURCHARDT, hovbildhuggare 178, 250, 466, *467 PREJIZ, FRANs, rektor i Thorn 148 PROCHERUS, ANDERs, kyrkvärd, donation 371 PscHORN, HENNING GusTAF, kanngjutare 261 PSILANDERHIELM, vapen 652 CATARINA LovisA, f. Kirstein, epitafium 652, *654, *655 JoHAN GusTAF, epitafium 652 PÄR ANDERssoN, i Närlunda, gravsten 207 STAFANSON i Enaby, gravsten 424 0XENST!ERNA AF KORSHOLM OCH WASA, HEDVIG VILHELMINA, g. m. Carl Gustaf Diicker 552 AF KoRSHOLM OCH W ASA, Julian a SoFIA GABRIELLA, g. m. C. R. Rudbeck, medaljong 658, *664 PALMSTEDT, ERIK, arkitekt 623, *624, *625, 633 PAscH, L., D. Y., porträttmålare 490 PEDER PEDERssoN, se BERGENFELT PEPER, JoHAN OTTO, gravsten 206 PER BIRGERssoN, se BJöRNRAM PER 0LOFSSON, byggmästare (1647) 157 PERINGSKIÖLD, JOHAN, fornforskare 626 PERKYLL(? ), JOHAN, donation 769 PETER, kanik i Kalmartrakten 262 kyrkornålare i U ppsverige 178, 722, 725 SvENssoN, gravsten 496 I, rysk kejsare 132 PETERSON, LUDVIG, arkitekt 616 PETRE, MARIA, fru, donation 674, 676 PETRus ToRKILssoN (Torgilli), ärkeb iskop 99 PETTERssoN, ELIN SoFIA, g. m. Gustaf Fredrik Berndes 561 K. P. 660 OLOF, bildhuggare 180 WILHELM, dekorationsmålare 317 länsbyggmästare 224 PFEIF, ELISABET, g. m. Anders Gerner, donation 408 PFEIFFER, ELIAs, kopparslagarmästare 162, dona­ tion 63, 81 PFEIFFIUS, JOHANNES JACOBUS, biskop 408 PFEIL, JOHAN DANIEL, handlande, donation 132 PHEIFFER, MATERN, kyrkoherde 59 PHILIP FINVI DSSON, se RuMBYÄTTEN PHILP, MARGARETA, g. m. Adam Giertta, dona­ tion 92 PIETILAINEN, L. K., konstnär 421 PINCIER, ABELA KATARINA, g. m. Elias Adel­ stierna 88 PLAGEMAN, CARL GusTAF, mälare 460 PLANTINA MARGARETA BENGTSDOTTER, g. m. Carl Gustaf Frölich, friherrinna, donation 196 POHL, MICHEL D. Ä., guldsmed 637 PoLHEM, CHRISTOPHER, uppfinnare 614 PossE, släkt 646 GusTAF, kista 646 QuENSEL, CoNRAD, sekreterare, donation 756, 757, 759, 760, 776 ANNA, donation 769 WILHELM, bruksägare 759 RABEN, HANS, fil. dr 346 RAG(N)VALD, namn på runsten 694 RAGNVOR, namn på runsten 492 RAMP, DIRCH ROLOFSON musiker(?), gravsten 289 RASCH, C. G., notarie 762 RA YMUNDUS PERAUDI, påvlig legat 262 REHN, JEAN Emc, arkitekt, 370, *433, 434, *518, 520, 574, 575, *576, *577, 656, 715, 742, *743, 744 REINIUs, ELis, konsthandlare, donation 671, 672, 673, 674, 676 REMBRANDT HARMENSZ VAN RHIJN 772, 773 RENI, Gumo 772 REUTERSKIÖLD, se LAGERSPARRE REVENTLOW, vapen 262 (REVENTLOW), KIRSTINE JAKOBSDOTTER, g. m. Tönne Palnesson Wiffert, donation(?) 262 REYNOLDS, JOSUA, konstnär 490 RIBE, BALTZAR, gravsten 648 MATHIAS 648 RIBEN, MATHIAS (Ribe adl.), arkiater 648 RICHTER, HENRIK HANSSON, guldsmed, donation *403, 404, 405, 409, 412 RIDINGER, JOH. ELIAS, målare och grafiker 359 JoH. JAKOB, kopparstickare 359 RINCK, JoH. WILH., mälare 552, donation 575 P 'E R SON R E G I S T E R 811 RINGSTRÖM, N. P., glasmästare 720 (RUMBYÄTTEN), F ILIP FINVIDSSON, riksråd 693 RISBECK, ANNA CHARLOTTA, g. m. Lars Swahn 204 RusK, GöRAN, kapten, donation 623 RISELIUS, ANDREAS, kyrkoherde 207 RYMAN, JoHAN GusTAF, kanngj utare 22, 82 ANDREAs (junior), gravsten 208 RYNING, släkt, gravkor 614 JoHANNEs, gravsten 208 RÅLAMB, AuGusTA ULRICA, grav 434 RITTNER, MARGARETA, g. m. Gunnar Hallström, CLAEs, ståthållare, grav 434 donation 200 WILHELM, kammarherre och legations­ RocHus, MÅRTEN KAsPER, kanngjutare 410 sekreterare, grav 434 RoDHE, M., komminister 660 RoLLIN, A. F., kontraktprost, donation 696 SAHLIN, ELSA 674 RONANDER, JONAS THOMASSON, guldsmed 405, 636 SALLING, FREDRIK, organist 52 Roos-ÄTTEN, begravningsvapen 370, *371, vapen SALMONIUS, ISAAC P., kyrkoherde 140 370, *371 SALWEN, l. 634 VON RosEN, vapen 720 SANBERG, ANDERs, arrendator, gravsten 289 CARL LoUis, greve, kammarherre SANDBERG, vapen 262 754, donation 720 SANDELHIELM, MÅRTEN, krigsråd 202 CoNRAD MAGNus, greve, donation SANTESSON, N. A., kanngjutare 257 754 SARA JACOBSDOTTER, g. m . Laurentius Andreae VON RosEN, ERIK GABRIEL, friherre, president, 468 donation 752, 773 STAPHANSDOTTER, g. m. Johan Larsson, RosENQUIST, MÄRTA, g. m. Måns Uddeson Örn­ gravsten 208 flycht 152 SAUER, JAKOB D. Y., kanngjutare 143 RoYEN, N. konstruktör 430 SAUR, CARL D. Ä., kanngjutare 257 RUBACK, målare 558 ScHALLERus, PETRus, se GRIPENFL YCHT RuBENS, PETER PAUL *242, 256, 772 voN ScHANTZ, vapen 478 RUDBECK, vapen 676 CARL LuDviG, assessor i Antikvi­ AxELINA MAGDALENA AMALIA SoFIA, tetsarkivet, begravningsvapen *501, 502, donation 478, 479, g. m . L. V. von Engeström, dona­ tion 644 480, 484 CLAES RE, I NHOLD, friherre, hovmar­ ScHEFFEL, JoHAN HENRIK, porträttmålare 490 skalk 686, donation 632, 640 ScHEFFER, GuNNAR, förste arkivarie, statsheral­ JOSEF HUGO REINHOLD, friherre, över­ diker 677 stekammarherre 637 ScHILL, B., arkitekt 283, 290, 312, 380, 381 REINHOLD TuRE GusTAF CARL GABRI­ SCHIULZE, ADAM, bleckslagare 162 EL, friherre, hovmarskalk 606, 660, SCHOLANDER, FREDRIK, arkit ekt, professor 73 donation 628, 639, 671, 672, 676 voN ScHOTING, CATHARINA BEATA, g. m. Teodor TuRE GusTAF (t 1809), friherre, över­ Ankarcrona, donation 751, 752 ståthållare, gravvård *589 ScHRÖDER, A., fröken, donation 640 TuRE GusTAF CARL GABRIEL, friherre, BLASIUS, stämpelmästare, gravsten hovmarskalk (t 1915) 670 208 RuDBECKIA, MAGDALENA 772 GEORG ENGELHARDT, målare *486, 488 RUDBERG, CHRISTINA CHARLOTTA, g. m. John Fredrik Degen 369 (inskrift) GILIUS, lantmätare, arrendator 208, KARL, kyrkoherde, donation 205 donation 200 HINDRICH, snickare 20 LARs, traktör, epitafium 367, 368, ScHRÖDERHEIM, ANNA MATHILDA AuausTA, f. *369, gravsten 362, 363 RuD:EN, ELisABETH CHRISTINA, g. m . Erik Odhe­ Bruncrona, donation 762 GöRAN, m ajor 762 lius 421 812 PERSONREGISTER ScHRÖDERHEIM, Eus, statssekreterare 623, dona­ SPARRE, JOHAN ERIKSON, kista 646, *648 tion 750 JOHAN JOHANSSON, kista 646, *649, 659 (SPARRE AV ELLINGE), NILS KLASSON, riksråd 727 ScHUSTER, C., orgelbyggare 752 HANs C., orgelbyggare 672 SPARRE, släkt 646 ScHWARTZ (Swartz), JOHANN, målare 418, 421, vapen 34 *422 SPÅN, OLOF (1685) 6 SCHUCK, ADOLF, docent 206, 392 STAAF, BRITA, gravsten 494 SCHUTZERCRANZ, GusTAF WILHELM, bankokom­ ERic, kyrkoherde 494 missarie, donation 261 GusTAF, gravsten 494 SEGERCRONA, ERIC CRISPIN (Wagner, ad!.), stats­ STAFFEL, GusTAV D. Y., guldsmed 561 sekteterare, medalj? 421, *423 STAFHAN PERSON, donation 638 SEIPEL, FR., klockgjutare 579 STAFHELL (Staffel), GusTAF D. Ä. , guldsmed *470, SEITSERFF, ANNA g. 1:0 Jacob Robertson VOn 472 Struan, 2:o Petrus Schallerus, gravhäll 776 STAGNELL, E. A., förvaltare, donation 696, 718 SEITZ, HERIBERT, fil. dr . 657 CHARLOTTA MARIA, g. m . Axel Johan Lewenhaupt 698 SERGEL, TomAs, bildhuggare 422 STAKE, AGNETA, g. m. Per Örnflycht 152 SEPELIUS, ANDERS, kontraktprost 143 SERENIA, SOPHIA, g. m. Eric Norre!ius 137 STEN LALASSON, vapen . 274 SERENius, SvEN, kontraktprost 140, donation STENBOCK, CHRISTINA CATHARINA, g. m. Anders 138, 140 Torstensson, donation 762, *763, SmwERTz, E ., direktör, donation 52 771 SIFWERS, GUSTAFWIANA, g. m. Blasius Schröder, GusTAF OTTO, greve, riksamiral 698, gravsten 208 donation 778 SIGMUND KELDORSSON, medeltida storman 694 STERNER, NILs, arkitekt 41 SIGNJUT, namn på runsten 491 STIERNHIELM, GEORG, (Göran Olofsson ad!.) krigs­ SIGRIN, barn till Elsa Pedersdotter, gravsten 206 råd, skald och vetenskapsman SILFVERDAHL, ANNA ELISABETH, g. m. Adam 364, begravningsvapen 370, *372 Eric Gran 289, donation 359 KRISTINA, g. m. Johan Sylvius 364 SIÖBERG, GABRIEL, donation 82 STOCKMAN, SOPHIE, donation 358 (SJÖBLAD, SVART, I VITT FÄLT) vapen 273 STORMCRANTZ, GusTAF JoHAN, kapten, begrav­ SJÖBLOM, C. G., målare 336 ningsvapen *498, 502 SJöGREN, A., ingenjör 696 STRAND, PEHR, orgelbyggare 558, 752 SKEEL, vapen 262 PEHR ZACHARIAS, orgelbyggare 22, 81, SKEPPSTEDT, ADOLF 686 196, 348 SKoG, OsKAR 686 STRANDBERG, PETTER, snickare 134 SKOOG, KARIN, g. m. Lars Joensson, donation 26 inspektor på Runsa 777 SKYTTE, BENGT, friherre, riksråd , president 28, STRENG, JoHAN JoACHIM, porträtt och miniatyr­ donation 76 målare 575 STRINDBERG, AUGUST, förf. 50 JoHAN, riksråd, president i Göta hov­ rätt 197 STRÅHLE, PETTER, orgelbyggare 403 MARIA JACOBINA, f. Näf, donation 197 STRÖMFELT, OTTO REINHOLD, friherre, president i AF DuDERHOF, Johan Bengtsson (Schro­ Åbo hovrätt 698, gravhäll *651, vapen *651 derus, ad!.) 76, 77 STURE, ätt (tre sjöblad), huvudbaner 6, vapen 14 SMARJEA, MARGARETA, g. m. Olof Törnboum 650 GusTAF ANUNDSSON, riksråd 14 SMERLING, LEONHARD, grosshandlare, donation STEN D. Ä., riksföreståndare 14, 15 773 (NATT OCH DAG) SVANTE MAURITZSON SoMMER, MICHAEL, snickare 346 195, 202 SONTAG, MICHAEL, byggmästare 447 SWAHN, LARS, kyrkoherde 204 PERSONREGISTER SwAHN, LAURA HELENA, donation 204 SvALANDER, EDVARD, ingenjör, donation 696, 720 IDA, f. Sandahl, donation 720, 760 SvALBERG, MATTIAs D. Ä., orgelbyggare 558 MATTIAS D. Y., orgelbyggare 558 SvANBERG, C. TH., spegelfabrikör, donation 196 SVANSTRÖM, ANDERS, orgelbyggare 196 SwARDT, ELISABET, g. m. Johan Daniel Pfeil 132 MARGARETA, g. m. Albr. Feindt 132 SvART, ELisABET, g. m. Johan Sylvius 364 JOHAN ERIKSON, inskrift 406, 407 NILS NILSSON, inskrift 407 SvEN, assessor 364 SvEBILIUS, OLAUS, ärkebiskop 425 SvEN, biskop 710 namn på runsten 774 SVENNILSON, GERD, fröken 54 SvENO NICOLAI BoTHNIENSis, kyrkoherde, riks­ dagsman 414 SVENONIUS, BIRGER, advokat, donation 576 SvENssoN, AxEL Juuus, präst, porträtt 491 SAM, sjökapten 210 SVERKER KARLSSON, konung 4 SYLVANDER, JosuA, friherre, justitieråd, dona­ tion 200 SYLVIUS, ABEL 364, epitafium 366, 367 GusTAF, kornett vid Lichtons reg. 364, begravningsvapen 370, *374 JoHAN, lagman 290, 292, 335, 336, be­ gravningsvapen 370, *373, donation 356, epitafium 364, 366, 367, *368, gravsten 362 MARGARETA 364, epitafium 366, 367 SöDERBERG, K. J. 660 i Vällinge, byggmästare 157 SöDERBLOM, NATHAN, ärkebiskop 40, 42, 48, 666 SöDERLUND, J. E. 98 SöDERSTRÖM, NILS, klockare 558 byggmästare 522 SöRLING, o. 175, *176, 177 TANCKER, JACOBUS, hovpredikant 362 TAUBE, vapen *651 AF 0DENKAT, ANNA MAGDALENA, g. m. Otto Reinhold Strömfeldt, gravhäll *651 TA YARD, ANDREAS SIMONSSON, kontraktsprost 155 TEET, JoHAN, hovmarskalk 569 TELLER, JOHAN, JANSSON, klockare, donation 81,84 813 T ELLERSTEDT, herr, donation 744 TESSIN, NIKODEMUS D. Y. 166, 172, 178, *182 THAVONIA, CHRISTINA, jungfru, donation 143 THEDE, JAKOB, guldsmed 140 THEILIG, byggmästare 108 THILE, se GYLDENHOFF THOMAs, snickare 399 THORE, namn på runsten 774 THORSTEN, namn på runsten 774 THUNSTRÖM, målare 246 TILAS 648, 651 DANIEL, friherre, tit. landshövding 770 MARGARETA, g. 1:o Detlof Heijke, 2:0 Chr. Malmin, donation 770 TINGFAST, namn på runsten 492 TINTORETTO, JACOPO, målare 576, *579 ToRGILS, namn p å runsten 491 ToRHAMN, GuNNAR, konstnär 44, 47, 48, *53 TORSTENSSON, ANDERS, greve, k. råd 762 ToTT, vapen 175, *176, 177 >> ) BIRGITTA 0LOFSDOTTER, donation 178 >> ) IVAR AXELSSON 177, 178, 263, donation 178, vapen 177 >> ) LAURENS AXELSSON 263 » ) OLOF AxELSSON 178 TYNESSON, kyrkoherde 388 TRANBERG, CATHARINA, donation 257 TROLLE, ARVID 352 TuRE, riksråd, donation 352 TöRNBOUM, EvA HELENA, g. m . Waldemar Anton Kirstein 638, 650, 652 C., prost 638, grav 638 OLOF, prost (t 1743), gravsten 650, 652, 770, 771, 772, 777, 778 OLOF jun., (t1762), kyrkoherde 650, 756, 757, 778 TöRNHIELM, KNUT MÅRTENssoN, begravningsva­ pen *496, 502 TöRNEHJELM, HEDVIG ELEONORA, g. m. Carl Ludvig von Schantz 478, dona­ tion 484 MÅRTEN, hauptman, donation 482 UBBER (ÖPIR), namn på runsten 774 AF UGGLAs, CARL R., friherre, förste antikvarie 621 ULFSPARRE, ätt, gravkammare 698 ULFSPARRE, CARL FREDRIK 698 JACOB ANDERS 698 814 PERSONREGISTER WEDBERG, BIRGER, justitieråd 752 WEGELIN, (JOH. GEORG?) på Lunda, direktör, donation 470 WEHSER, JoHAN, LUDOLPH, donation 632 WEICHSLGÄRTNER, A., Hofrat, dr phil. 359 WEIGANG, SAMUEL, k a nugjutare 256 WEISE (Weis) ANDERS FREDRIK, guldsmed 27 VENDELA VALENTINDOTTER, g. m . Baltasar Gyl­ denhoff, donation 474 WENDELSTAMM, JOHAN, stenmästare 147 WENNBERG, THURE G., arkitekt 20, 167 WESSMAN, A., 750 WEsTERBERG, K. M., arkitekt 54, 517 WESTERVIK, JAKOB, orgelbyggare 633 WEsTMAN, Emc, ålderman, donation 641, 642 LORENZ, guldsmed 256, *258 DE WET, GERRIT, konstnär 772, *775 JACOB D. Ä., konstnär 772 VETTERLIND, fröknar, donation 674 VmoM, hattstofferare, donation 421 VICKMAN, KRISTIAN, kanugjutare 84 WIDBOM, P . G., arrendator på Väntholmen, dona­ tion 250, 251 WIDEEN, HARALD, fil. dr 272, 312 WIDEGREN, IvAR H. R., byårsekreterare, dona­ tion 54, 421 WIDING, NILS, slottskamererare 273 WIFFERT, vapen 262 TöNNE PALNESSON, donation 262, 263(?) WILDENSTAM, Bo, konservator 132, 185, 186, 192 WILDT, JOHAN FREDRIK, guldsmed 137 VINBERG, fröken, donation 771 WINGÅRD, JoHAN, biskop, porträtt *489, 490 VnMAR, munk 46, 48 WITTE, HERMAN, biskop 562 WITTMACH, CATHARINA MARGARETA, g. m. Her­ m an Witte 562 WoLFFBEEN, JoNAs, klackgjutare 660 WooLLETT, gravör 490 WRANGEL, AUGUSTA AURORA, grevinna, donation 200 CARL GusTAF, greve, fältmarskalk 200, 208 WuLFF, DETLOF, agronom, donation 141 fru 141 WuLFS, EvA, g. m. Jonas Kritzman, donation 27 ULFSAX, ätt, grav(?) *697, 698 ULFVENKLOU, MARGARETA, g. m. Erik Johansson Furumark 208 ULFVIN, NILS, slottssnickare 466, 469 (ULV), ULF STAFFANSSON i Munsö, väpnare, hä­ radshävding, donation 462 ULRIK, prins 179 ULRIKA ELEONORA D. Y., drottning 150, 286, 446, *467, 777, donation 30, *32, 472, *473, 475, 485 UPMARK, GusTAF, fil. dr., intendent 742 UTTER, BERNHARD, målare 751 UTTERHIELM, vapen 498, *499 ERic, kammarherre, miniatyrmå­ lare, begravningsvapen *499, 502 gravsten 498 WACHSLAGER, CARL HENRIC, kammarherre 750 WAGNER, JOACHIM, donation 473, 474 se SEGERCRONA WAHLMAN, JAN, arkitekt 587 LARs IsRAEL, arkitekt *40, *41, 42, *44, *45, 52 W ALBORG ANDERSDOTTER, gravsten 497 W ALLENBER G, AXEL, skulptör 632, 659, 668, 685 BERIT, fil. lic., 430, 439, 449, 458, 490, 506, donation 477, 485 RuT, se voN EssEN WALLIN, P. 0., donation 196 WALLMAN, SVEN JÖNSSON, guldsmed 200 WALLRAVE, ANNA HELENA, g. m. Gustaf Celsing 648 voN WALLVIJK, JoHAN, kammarrevisionsråd, do­ nation 772 W ANDEL, GERTIE 262 (VASA), KRISTIERN NILSSON 727 VASSBERG, ALLAN, trädgårdsmästare, donation 563 LINNEA INGEBORG, f. Lind, donation 563 W ASSENBERG, MICHAEL, trädgårdsmästare, dona­ tion 487, 488, 504 WATTRANG, ANNA MARIA, g. m. Johan Gerdes­ sköld 623 CATHARINA JACOBI NA, g. m. Erik Lovisin, donation 201, 202, 204, 205 EvA, g. m. Georg Tomas von Berch­ ner 202 PERSONREGisTER WÄSELIA, ELisABET, g. m. Carl Lund 122 WÄSSTRÖM, PETTER (Pehr), kamrerare 714, 715, 750, gravhäll 698 ZACHARIAS DANIELIS, kyrkoherde (1648), grav­ sten 32 ZATRAPESNov, manufaktur i Jaroslavl 267 ZEGGIN, PAUL D. Ä., guldsmed 274 ZETHELIUS, ERIK ADOLF, guldsmed 82 ZETTERMAN, A. 660 ÅBERG, ABR., arrendator, donation 267 ÅBOM, CATHARINA ELisABET, g. m. Gustaf Wil­ helm Schiitzercranz 261 WILHELM, banktjänsteman, donation 623 ÅKERLINDH, GusTAV, donation 776 TYRA, donation 776 ÅKERMAN & LUND, orgelfabrik 196, 470, 558, 632, 633, 672, 752 ÅNGMAN, JACOB, Ciselör 50, *55 815 ÖBERG från Drottningholm, timmerman 108 ÖDMAN, ANNA 491 ÖGRIM, JoHAN, kommendör i Frälsningsarmen 40 ÖHR, P ., guldsmed 256 ÖPIR, namn på runsten 272 ÖRNFLYCHT, PER, löjtnant, donation 152 MÅNS UDDESSON 152 (ÖRNFOT), vapen *707, 722, 726, 730, se även Jakob Ulfsson ÖRTH, BARBRO, inskrift 406, 407 ÖsTBERG, RAGNAR, professor 172 ÖsTERBERG, AGDA 52 G. E., donation 250 ÖSTHOLM, JOHN 686 ÖSTERMAN, HENRIGA EvA, g. m. Jöns Lind 490 W ALBORG, donation 20 ÖSTRING, G., fröken, donation 640 INGRID , fru 676 K. H ., 660 LEVIN 686 SAKREGISTER Abner dödas av Joab *619, *620 Abraham 560 Abrahams offer 412, *418, 736, *741 Adam och Eva 117(?) Akvatintagravyr 490 Altaranordning 242, 335, 336, 460, 462, *551 Altarbord 181, 548, 622 Altarbrun 261, 262, *263, *264, *265, *266, 269, 766, 768, *769 Altarduk 52, 269, 566 Altare 18, 48, 74, 114, 122, *123, 124, 126, 178, 232, 335, 394, 460, 548, 549, 550, 668, 742, 770 Altarkläde 414, 485, 571, 768, 769, 770, 771 Altarkors av silver *55 Altarkrucifix *744 Altarkudde, se bokdyna Altarmatta 644 Altarnisch *233 Altarpredikstol 712, 714, 715, 741, *743, 744 Altarring 18, 74, 122, 181, 242, 394, 460, 546, 548, 549, 623, 669, 742 Altarskiva *123, 124, 144, 335, 394, 460, 623 Altarskåp 18, 19, 74, *76, *77, *78, 183 - 188, *336, *337, *338, *339, *340, *341, 343, 344, 462, 55~ 623, *626, *62~ 628, *629, 671 Altartavla 18, 74, 178, *179, 180, *242, 246, *335, 336, *459, 460, 462, 548 Altaruppsats *16, *17, 18, *75, 122, *124, 180, 181, *393, 394, 396, 542, 548, 549, 550, 617, 62~ 623, *624, *625, 668, 669, *675, 690 Ambrosius, kyrkofader 115, *307, 318 Amos, profet 319 Andreas, apostel18, 319, 410, 412, *419 Andreaskors 269 S. Anna 194 Anna självtredje 261, *264, *339, 340, 550, *552, *553, 626, 747, *751 S. Ansgar 41, 44, 46, 48, 56, 720 Antependium 28, 52, 84, *86, 143, 144, 201, *203, 261, 263, 266, 269, 354, 355, *356, *357, *358, 410, *411, 412, *413, 414, *418, *476, *477, 478, 479, 480, 485, 486, 487, 564, 565, 566, *567, 640, *641, 642, 674, *683, 760, 761, 767, *773 Antonius, eremit 623 Apokalypsen 550 Apollo 433 Apostlar *118, 119, 121, 183, 185, *187, 239, 261, 262, *309, *310, *311, 312, 410, *461, 462, 486, 623, 626, 670, 671 *678, *679 Appliker 564, 760, *761 Argus 433 Armkläde 769 Armstola, se handlin Aron och Moses(?) 628 S. Augustinus, kyrkofader 115, *307, 318 Avlat 308, 343 S. Barbara 183, 185, *188, *340, 341, 623 S. Bartholomeus, apostel 183, 319 Begravningsfana 89, 479, 502, *503 Begravningskapell *589 Begravningsvapen, se även vapen 70, 87, *88, *89, *91 , *145, 208, *20~ *211, 370, *371, *372, *373. *374, *493, *494, *495, *49~ *497, *498, *499, 500, *501, *656. *657 Benhus 312 S. Bernardinus av Siena 314, 326, *330 Beräkningsduk 768, 769 Beslag 48, *63, 94, 150, 231, 275, 308, 372, 424, 425, 523, 531, *532, *533, 538, 539, 544, 598, 606, 700, 717 Betlehemsstjärna 676 Bibel 34, 94, 149, 150, 208, 209, 275, 424, 505, 659, 684, 776 Biblia pauperum 316, 323, 724 S. Birgitta 74, *248, *249, 250, *325, 326, 623, 626 Biskop, helig 192, *193, *247, 248, *297, 334, *341, 623, 733 Biskopkräkla på altarbrun 261 Björnskinn 646 Blindering 68, 111, 229, *231, 233, 290, 444, 450, 451, 522, 592, 607, 608 Blyskrin 54 Bod 100, 290 Bogårdsmur 5, 59, 99, 100, 156, 217, 218, 287, 381, 431, 517, 518, 586, 587, 588, 666, 694, 695, 696, 697, 710 Bok m ed sju insegel 396 Bokbräde 644 Bokdyna (-pall) 54, 85, *87, 204, 267, 412, 568, 644, 764, 768, 771 Bokpallskläde 412, *421, 485 Bokstolskläde 267, 485 SAKREGISTER Bomärke 54, 82, 273, *362, 363, 396, *399, 494, 496, 499 Bord 34, , 54, 275, *277, 371, 424, 777 Bordduk 644 S, Botvid 42, 121, 327, *331 Broderad tavla 765 Bronsskulpturer av Carl Eldh 50 Brudkron a 26, 82, *83, 141, 200, 352, *405, 406, 412, 475, 561, 673, *757 Brudpäll*28, 30,204,485,571,572,644,765, *767 Brudskrud 772 Bräm till korkåpa *771 Bröllopet i Kana 736 Bårhus 100, 290, 434, *696, 698 Bårldäde 485, 569, 571, 572, 644 Bägare, ·silver 659, *681, 684 tenn *681, 685 Bänkar 16, 20, 50, *80, 132, 13~ *136, 195, 250, 348, 380, 400, 468, 469, 552, 554, 617, *630, 632, 671, 714, 742, 747 Bänkdyna 568, *572 Bärnstenskulptur *462, *463 Böcker 54, 371, 504, 505 Caritas Romana, romersk legend 256, *259 eastrum doloris 178, 179, 180, *182 S. Cecilia 632 Centaur med klubba och svans 327 Cingulum 768 Columbarium 676 S. Darnianus och S. Kosmas 734 Daniel, profet 319 i lejongropen 736 David, konung 344, 346, 347, *349 S. David 42 Diakon, h elig *193, 194 Diana(?) 251 >>Dijrdendrij '' 644 S. Dionysius 734, 736 Djävul, krönt med spira 241 med kor 122 S. Dominiens 119(?), 338, 340(?) Dopbord 82, 559, 560, *562, *672, *680 Dopfat 22, 196, 197 *199, 256, *634, 754 Dopfunt 10, *22, *81, 134, 136, *137, *138, 196, *198, 256, 349, *350, *351, 352, *353, *468, 470, 471, 531, *558, *559, *560, *561, *633, 63~ 683, 752, 753, *754, 785, 787 817 Dopskål 22, 82, 137, 196, *199, 256, 403, *404, *470, 472, 560, 562, 634, 636, 673, 754 Dopställ av trä *469, 471, 472 S. Dorotea 185, *188, 626 Dosa av koppar 34, *36 >>Dra gränja», folklek 621 Dropphål 70, 322, 609, 704 Duk, fanliknande *647 >>Dwälck(dvelk)>> 768 Dyna 267, 275, 770 Dynöverdrag 568 Dörr 6, 10, 48, 62, *63, 68, 69, 103, 112, 113, 160, 161, 165, 166, 224, 225, 226, 230, 231, 232, 292, *296, 308, 383, 384, 522, 523, 531, *532, *533, 539, 540, 544, *547, 592, 598, 600, *601, 606, 608, 667, 668, 700, 708, 717 Dörrbom 523 Dörring 10, 62, *63, 69, 103, 113, 230, 231,· *232, 308, 523, 606, 608, *614, *695, 70~ *705, 708 Elfenbenskulptur *462, *463, *464, *465, *466 S. Eligins *325, 326 S. Elisabet 720 Elisabet och Maria *337, 338, 339, 340 S. Elmo, se S. Erasmus Epitafium 145, *146, *147, 363, 364, *365, 366, 367, *368 , *369, 370, 573, 574, *576, *577, 652, *653, *654, *655, 736, 774 S. Erasmus 121, 286, 341(?), 344, *726, 733 iklädes den glödande rustningen *315, 320 inför domaren *314, 320 kokas *316, 320, 322 martyrium 312, 730 tarmar vindas upp *317, 322 S. Erik 18, 42, *116, *340, 341, 623, 666, 674, 720, 733(?) Esaias, profet 319 S. Eskil 42, 121, 327 Etuier för nattvardskärl 475 Evangelister, se resp . namn 74, 131, 250, *338, 340, 344, 346 Evangelistsymboler 20, 121 , 126, 129, 186, 241, 344, 362, 526, 668, 736 Evas skapelse 197 Fabeldjur 558, 598 Fanstång 504, 657 818 SAKREGISTER Gravkistlock, medeltida *123, 144 Gravkor 61, 64, 70, 170, 172, 438, *442, 452, 453, 456, 520, *549, 590, 596, *604, 610, 612, 613, 614, *696, 698 Gravmonument *429, 432, *433, 434, *518, 519, 520, *521, 575 Gravskrank 124 Gravvalv 614 Gravvård, 434, 521, 589, 698, *699 Gregorii mässa 121, *617, 620, 730 Gregorius, kyrkofader 114, *238, 240, 318 Groteska figurer 241 Gubbansikte 241, *319, 322 Gud Fader 18, 184, *185 Guds lamm 25, 52, 82, 250, 257, 310, 318, 352, 396, 404, 487, 526, 560, 562, 623, 644, 636, 671, 674 Guds öga 250 Gueridon &4, *85 Gångjärn 700, *704 Gårdskapell 10 Gåvobrev 505 S. Göran 4, 18, 20, *129, *130, 131, 241(?), 733(?) S. Göran med draken och prinsessan 339, 341 S. Görans strid med draken 18 Gördelbåge *536, 544 Halslin(amictus) 414, 485, 644 Handlin(manipulus) 414, 485 Handklocka 425, 507 Handkläde 414, 485, 571, 572, 644, 768, 770 Harnesk 89, *92, *93 Hedengranstavlor 32, 94, 149, 275, 370, 371, 424, 774 S. Hedvig av Schlesien *340, 341 S. Helena *325, 326 Helgon, se resp. namn 18, 241, 312, 723, 724, *727, 733, 734 Helgon, kvinnligt 488, 730 Helgonskåp 462 Heliga Andes duva 131, 250, 628, 634, 671, 676 S. Henrik, Finlands apostel *341, 733 Herrskapsbänk 20 H esekiel, profet 319 Hieronymus, kyrkofader 115, 318, 328 Hjortar, två 526 Hjulkors 526 Hoppet (sittande kvinna med ankare) 357 Fattigbössa 34, *35, 210, 275, 577, *580 Fenix 736 S. Filippus, apostel 319 Flykten till Egypten 327, *334, 753 Fotboja av järn 777 Fotkläde 144 Fotpall 506 S. Franciskus 119, 314, 327, *331 Friluftspredikstol 588 Fromma och världsliga *121, 122, 618, 620 Funtkläde 485, 571, 572 Furuplatta med dekorativa blomstermålningar 251, 255 Fönster 6, 10, 14, 15, 16, 48, 61, 63, 68, 101, 111, 157, 159, 162, *16~ 165, 220, *221, *224, 230, 231, *289, 290, 292, 296, 303, 306, 308, 312, 383, 384, 392, 394, 438, 439, 444, 44~ 447, 450, 451, 452, 453, 522, 537, 542, 544, 545, 547, 548, 596, 598, 601, 603, 60~ 608, 611, 616, 667, 700, 702, 705, 706, 708, 712, 714, 715, 718, 720, 741, 787 Fönsternisch 439, 440, 444, *446, *447, 452, *453, *454, *455, *457, *787 Gapskulle, se sångläktare Gavelröste 11, 231, 297, *300, 384, 389, 450, 451, 452, 522, 529, 530, 531, 533, 538, 539, 544, 590, 606, 608, 709 Genius och Pecunia 677 S. Gertrud 262, *267 Gille, heliga tre konungars 286 Gipsfigurer >>Ungdomen» »Ålderdomen>> 682, 683, »686, *687 Girandol *639 Glasmålning 6, 14, 74, 292, 548, 573, *575(?), 716 , *720 Glugg *107, 113, 533, *542, 608, *708, 709 Golv 7, 10, 16, 48, 63, 64, 68, 69, 106, 112, 113, 161, 165, 225, 230, 232, 292, 294, 308, 309, 389, 440, 441 , 442, 450, 523, 529, 539, 544, 546, 596, 606, 609, 616, 668, 704, 709, 716 Gravhäll (-sten) 32, 87, 144, 145, 162, 205, 206, *207, 208, *272, 273, *288, 289, 360, 362, 363, 422, *424, 440, 441, *491, *492, *493, 494, 496, 497, 498, 499, 500, 521, 572, 573, *574, 609, 617, 646, 647, 648, 649, *650, *651, *652, 774, 776, 778 Gravkammare 273, 616, 646, *697, 698, 704 SEKREGISTER Hosea, profet 320 Huvudlina, se halslin Hyende 414, 485, 571, 572 Hyllningsadress 14 7, 148, *149 Hål till klocklinor 299, 300, *301, 307 Håv 30, 54, 85, 86, 144, *205, 268, 358, 414, *421, *483, 484, 485, 568, 571, 572, *573, 644, 676, 765, 769, 770, 771 Håvklocka 414 Innertak 10, 48, 63, 64, 70, 106, 109, *112, 226, 230, 298, 390, 443, 444, 450, 458, 528, 531, 536, 537, 540, 606, 601, 668, 717 Inskriftstavla *604, 611, 612, 614 Invigningskors 118, *453, 458, 598, 721 Isak offras 736, *741 Jairi dotter 736 S. Jakob d. ä., apostel 319, 626 S. Jakob d. y., apostel 318, 319 Jehovah-sol 30, 74, 85, 144, 266, 356, 357, 460, 481,484,559,566,568,628,642,643,669 Jeremia, profet 319 Jerusalem, stadsvy 526 Jesusbarnet 550, *552, *553 ' Joab dödar Abner *619, *620 J o el, profet 319 S. Johannes, apostel 239(?), 241, 336, 394, 410(?), 412, *419, 462, *463, 575 och Maria, sörjande 326, 327' 355, 626, 733 evangelisten 318, 319, *338, 340, 396, 526, 550, 623 Johannes döparen 121, 175, 261, 286, 334, 339, 623 bedjande i fängelset *485, 487 halshuggning 626 Jonas och valfisken 736 Jordan Målare 626, *627 S. Judas Taddeus, aposteln *118, 119(?), 319 Judas Iskariot med blodspenningarna 566 Judaskyssen 115, 323, *324, 411 >>Jungfrukammare>> 66 Kakaltare se offeraltare Kalk 22, *24, 25, 52, 82, *83, 138, 139, 141, 197, 198, 256, 352, *401, *402, 404, *405, *471, 472, 9-706838 819 *473, 474, 560, 562, 634, *635, 636, 673, *681, 754, *755 Kalkkläde, 30, 52, 54, 85, 144, 202, *204, 266, *268, *269, *270, 357, 358, *359, 412, *478, *479, *480, *481, *482, 484, 568, *571, 641, 642, *643, 646, 676, 762, 764, 768, 770 Kalkmålningar 9, 48, *53, 114- 122, 173, 174, 175, *176, *177, 178, 225, 232, 234- 241, 292, *304- *334, 450, 458- 460, 525, 526, 546, 589, 592,596, 609,*616,*617,*618,*619,*620,*621, *622, 708, 709, 716, 721- 740 Kandelaber 16, 28, 143, 477, 564, *565, 639, 674 Kanna 562 Karmstol 685 S. Katarina av Alexandria 74, *77, 117, 183, *484, 487, 623 av Vadstena 720 Kerubhuvud 250, 289, 548, 550, 552 Kimon, en gammal romare 256, *259 Kista 34, 94, 150, 210, 275, 372, 424, 425, 506 577' 659, 777 S. Klara 119(?) Klocka 34, 35, 36, 56, 94, *95, 96, 150, 151, 152, 210, 218, 275, 276, 277, 278, 374, 375, *425, 444, *506, *507, 578, 579, 634, 659, 685, 686, 687, 777, 778, 779 Klockgjutarmärke 276 Klockstapel 6, 60, *61, 100, 157, 218, 230, 283, 284, 287, 290, 381, *431, 438, *519, 522, 589, 666, 689- 690, 697 Kommunionsduk 266, *271 Konsekrationskors, se invigningskors Konung, helig 730 Konungar, heliga tre 234, *236, *237, 240, 753 Kopparmynt 34 Kopparormen 560, 736 Kopparstick 209 Korbänk med reliefer, medeltida 132, 134, *136 Korkåpa 144, 202, *356, *357, 410, 411, *414, *415, *416, *417, 418, 485, 571, 644, 767, 768, 770, *771 Kormatta 270, 570, 644 Kors *531 Kors av trä *203, 242 Kors med krucifix 412, *419, *420 Korskrank 20, 195, 630 S. Kosmas *726 och S. Darnianus 734 820 SAKREGISTER Kristus som världsdomare 334 stillar stormen 730, 736 som örtagårdsman 736, *740 stående vid foten av vinträdet 526 törnekröningen 359, *361 uppenbarar sig för Maria Magdalena 411, *417, 734 uppstå ndelsen 63, 86, 411 uppståndne 589 uppväcker Jairi dotter 736 uppväcker Lasarus 736 visar aposteln Thomas sina sår 736 visas för folk et 359, *360 välsignande 652 välsignande barnen *459, 460 Krucifix 770 Krucufix, alabaster 623 elfenben 670, *677 på mässhake 356, *375 på relikvarium 670 trä 18, *19, *21, 74, 186, 187, *192, 194, 668, 670, *671, *744, *745 Kungaansikte 619 Kungatal 32, 94, 209, 274, 275, 371, 424, 576, 658, 776 Kungshög *5 Kyrkofäder, se resp. namn 312 Kyrkogård 5, 6, 59, 60, 99, 100, 156, 216, 217, 218, 694, 695, 696, 697 Kyrkogårdsingång 59, 60, 156, 218, 289, 381, 431, 432, 589, 666, 696, 697 I>Opus spicatum>> *709 Orgel 20, 22, 52, 81, 134, 196, 251, *253, 254, 348, 349, 403, 4 70, 556, 558, 617, 632, 633, 634, 69~ 742, 751, 752, *753 Ostaltare, se offeraltare Paten 25, 52, 82, *83, 138, *140, 141, 197, 256, 352, 404, 405, 560, 636, 673, 755 S. Paulus, apostel 183, 319( ?), 338(?), 340(?), 355, 394, 410, 626, 709 Pecunia och Gen ius 677 Pelikan 30, *311, 318, *507, 736 Peshguir, se lå nghandduk S. Petrus, aposteln 18, 74, 184(?), 187(?), 394, *395, 410, 709 och hanegället 566 S. Petrus Martyren (dominikanerhelgon) 314, 326, 330 Pero, en romarinna 256, 259 Pieta 128, 130, 131, 725, 733, *738, *739 Pilatus 323, 324 Piscina 114 Port 44, 46, 47, 48 Rankmotiv 240, 241 Rebecca vid brunnen 560 Refugium 602 Relief av brons 421, *428 Relieftavla av driven mässing 274, *276 Relieftavla 676, 677, *684 Relikgömma *123, 124, 178, Relikvarium 670, *676 Reseskrin *151 Reticella 769 Runsten 10, 30, 144, 205, 270, 272, 448, 449, *490, 491, 572, 646, 690, 695, 774 >>Rysswärk>> 414, 485 Ryttarstövlar *93 - röd båt i gult fält - vapen 273 Rökelsekar 26, *637, 777 Röklina 644 »Rökningsappareih 373 Sakramentskåp 542 sakristia 6, 10, 14, 68, 101, 108, 111, 112, 113, 157, 164, 165, 230, 231, 308, 383, 384, 389, 390, SAKREHISTER 392, 39~ 44~ 45~ 451, 52~ 523, 538, 539, 540, 544, 546, *548, 590, 606, 668, 707, 708, 709, 718 Sammanringningsstav 373 S. Sebaldus *325, 326 Sefanja, profet 319 S. Sigfrid 42, 327 Silverstop 405 S. Silvester 344 S. Simon, apostel 183, 319, 320 Simon av Kyrene 730 Simson bär bort Gasas stadsportar 736 kamp med lejonet *725 733, Sjöjungfru 241, 327 Sked 26, 82, 141, 352 Skulptur se bärnstens-, elfenbens- och träskulptur Skvallerhäl, se dropphäl Skytteloft 64 Skäp 94, 150, 275, 659, 746 Skärp, se cingulum Sockenbudstyg 26, 140, 141, 200, 257, 352, *405, *473, 474, 475, 757 Solvisare 34, *35, 208, 275, 290, *604, 659 Spade av koppar 504 Spegel 54, *147, 150, 275, 371, 659 Spegellampett 674 S. Stefanus 42, 326, *329 STENBJÖ RN 777 stenbröd s. k. (klot av slipad gråsten) *504 Stiglucka 6, 59, 60, 99, *100, 157, 218, *286, *287, 288, 381, 432, *515, *517, 518, 519, 587, *588, *695, 697 Stjärna, femuddig 178, 180 Stol 34, 50, 275, 371, 414, 506 stola 414, 485, 765, 768 straffredskap 659, 777 Sunaman, S. Sigfrids systerson 327 Sängläktare 450 Sädeskärve 526 Tak, se inner-, ytter­ Takfot 444, 527, 667, 668 Takkors *531, 546 Takryttare 600, 611, 616 Takstol 112, 114, 162, 230, 232, 298, 303, 308, 386, 390, 450, 527, 537, 600, 601, 605, 608 Tal, se kungatal Tecken, vilka förebåda världens undergäng 15, 312, 314, 328, 329, 334 823 Teckning av orgel 254, 255, 256, *257, 274 Tennflaska 757 Tennstop 352 Timglas 20, 78, 132, 194, 250, 347, 348, *400, 468, 552, 630, 745, *747 Titulus (korsets överskrift) 327 S. Tomas, apostel 118(?), 319, 736 Torn 6, 11, 12, 107, 108, 109, 110, 111, 157, 166, 167, *168, *169, 170, 220, *222, *224, 226, *228, 229, 230, 298, 299, *301, 302, 303, 304, 380, 383, 384, 386, 388, 390, 391, 39~ 393, 394, 438, 440, *443, 444, 445, 446, 447, 452, 590, 592, 593, 596, 601, 607, 667, 700, 702, 703, 707, 710, 712, *718 Tornhuv 12,166,167,170,230,300,445,446,700, 712, 714 i 1"! Trappa 114, 543, 545, 592, 593, *609 Tribunbåge 529 Triumfbåge 10, *12, 14, 63, 64, 70, 225, 226, 394, 523, 535, 526, 543, 601, 606, 668, 707, 726 Triumfkrucifix 74, 117, *125, *126, *129, 186, *189, *190, *191, *243, *245, *246, 248, 307, *342, *343, 344, 392, *396, *397, 444, 746, *748, *749 j .~ Trollet- Skalle 746 Träskulptur, se även altarskåp, helgonskäp, triumfkrucifix 18, *19, 20, *21, 74, *79, *125, *126, *127, *128, *129, *130, 132, 134,, *136, 178, 179, *18~ *181, *183, 186, *187, 242, *243, *244, *24~ *246, *247, *248, *249, *251, *337, *338, *339, *340, *341, *342, *343, 344, 394, *395, *461, 46~ 550, 628, 67~ 671, *678, *679, 746, 747, *748, *749, *751 Trästock med inskrift i gravkammare *273 Tupp 736 Unaman, S. Sigfrids systerson 327 Valv 442, 450, 451, 523, 528, 590, 593, 668, 707 klostervalv *607 murat kryss- (med ribbor) 7, 9, 10, 13, 14, 68, 69, 106, 161, 16~ 225, 226, 230, 231, 294, 295, 308, 384, 389, 392, 444, *445, 451, 452, 524, 525, 538, 539, 541, 542, 543, 544, *548, 592, 596, 603, 606, 609, 703, 704, 708, 712 murat kryss-(ribblöst) 112 824 SAKREGISTER Vita Anscarii av Rimbert 54 Votivskepp 34, 210, 372, 424 Väggpilaster 444 Väggskåp 68 Värja 89, *92, 93, 94, 657, *658 Världens undergång, se tecken 312, 314 Ylletäcke 770 Yttertak 527, 529, *539, 541, 700, 702 bräder 228 järnplåt 107, 162, 600, 606 korrugerad plåt 112, 114, 162, 228, 230, 231, 232, 298, 308, 715 spån 10, 11, 63, 72, 106, 107, 112, 228, 298, 308, 600, 700, 710, 715, 717 Yttersta domen 334 Ängd med silverpengar på en kollektbricka *306, 318 Änglahuvud 74, 611, 622, *655, 683 Änglar 118, 122, 131, 132, 239, 241, 246, 312, *316, 318, 322, 352, 471, 472, 724, *728, 730, 736, *740 med pinoredskap *306, 312, 318 Änglabarn 394 Ättehög 157, 589 Änkan i Sarepta 736 Öppning i valv (uppgång till torn) 232 >>Örnegåt>> 485, 644, 768 östtorn 110, 111 Valv murat tunn- 64, 68, 112, 114, 226, 228, 230, 232, 298, 30~ 308, 616, 703 murat stjärn- (med ribbor) 63, 70 ribblösa stjärnvalv 596 trätunn- 296, 297, *300, 306, 307, 308, 442, 443, 450, 605 Vapen, se även begravningsvapen 6, 14, 15, *33, *38, 175, 177, 178, 261, 262, *266, 267, 273, *274, *275, 289, 410, *413, 478, 479, 481, 494, 499, 562, 572, 573, *575, 611, 614, 634, 644, 646, 648, *651, 652, 676, 677, *707, 720, 722, 730, 771, 774 Vapen, ärkestiftets 722 Vapenhus 6, 15, 16, 62, 69, 70, 101, *109, 113, 170, 226, 228, 229, *231, 232, 233, 309, 390, 392, 393, 438, 440, 442, 451, 522, 523, 527, 537, 544, *547, 590, 608, 609, 616, 617, *618, *619, *620, *621, *622, 709, 712, 717 Veronikas svetteduk 30, 736 Vigselkläde 765, *766 Vinaman, S. Sigfrids systerson 327 Vinbehållare av silver *4 73, 4 75 >> tenn *141, 258, 352, 406, 475 Vind 525, 529, 530, 533, 540, *542, *543, 590 Vindfång 546, 600 Vindskida 114, 546, 608 Vinflaska av tenn 352 Vinkanna, silver 25, 52, 82, 138, 198, 256, *258, *259, 266, 352, *403, 404, 472, 474, 636, 673, *681, *755, 756, 757 tenn 257, 406, 475 Visa och fåvitska jungfrur 323, *325 SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INV'ENTARIUM PÅ UPPDR.AVKYITf..: HIST! O..Mm Af'tl\D. UTGIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL UPPLAND BAND VI HALVBAND l s. l-512 GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG STOCKHOLM 1954-1957 UTGIVET MED BIDRAG AV HUMANISTISKA FONDEN ESS ELTE AKTIEB O LAG STOCKHOLM 1958 UPPLAND BAND VI HALVBAND l FÄRENTUNA HÄRAD + ,., o Kyrka Herrgård By Gård med k Fornminne --(!, Ruin Länsgräns - · ­ ·­ Hä ra dsgräns - - - ­ Sockengräns spridning godkänd i Rikets allmänna kartverk Karta över det i Band VI behandlade området. v INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Band VI Karta över det i band VI behandlade området . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utgivarnas förord till band VI. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förkortningar använda i band VI. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IV VI VII Halvband l. Pärenluna härad utarbetat av Armin Tuulse Adelsö kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ansgarskapellet på Björkö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Munsö kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Färentuna kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekerö kyrka .. ........... .. .... . .... .... ... . ..... .. ........ . ........... Billeshögs kyrka ................................. . ..................... Sånga kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skå kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lovö kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 39 58 98 154 215 283 379 429 Halvband 2. Sollentuna härad utarbetat av Armin Tuulse, utom Eds kyrka, som utarbetats av Gunilla Curman och Sigurd Curman Järfälla kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sollentuna kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . S. Eriks kyrka i Tureberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kummelby kyrka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eds kyrka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rättelser och tillägg till band VI. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Register utarbetade av Lydia Tuulse Ortsregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ••• ·• • · ; ·• • • • • • • Personregister .... ............ .. ..............·...·.. ... ..... 1 sakregister o • o o ••••• o o •••• •• o •• o •••• o o o o o • •• •••• o •••••• o •• o o o •••• o • o o o • • 515 584 666 689 691 785 789 796 816 VI UTGIVARNES FÖRORD till Uppland, hand VI. Beskrivningarna i det nu fullbordade band VI av Upplands kyrkor hava delvis varit under arbete ända sedan 1913. Detta gäller särskilt om Sollentuna härad. Betydande svårigheter både av ekonomisk och personell natur ha förorsakat en lång tidsutdräkt i utgivningen. Först sedan numera tillräckliga anslag börjat beviljas SVERIGES KYRKOR genom Humanistiska fonden har det blivit möjligt att fullfölja och avsluta de påbörjade kyrkabeskrivningarna i härad efter härad inom Uppland. Nu återstår inom Stockholms länsområde av Uppland endast Lyhundra härads kyrkor outgivna. De äro nu under arbete. I företalen till de fem häften, som bilda band VI hava utgivarna redovisat det mycket omfattande och värdefulla bistånd, som generöst lämnats dem av ett stort antal forskare och specialister på olika områden, liksom även av vederbörande prästerskap och kyrka­ betjäning i de behandlade kyrkorna. Vi önska gärna i samband med detta bands slut­ förande förnya vårt tack till alla dem som på olika sätt hava underlättat och stött vårt arbete. Vi våga även uttala förhoppningen att vår publikation skall nå ut i så vida kretsar som möjligt för att sprida känndom om de mycket betydande konst- och kulturhistoriska värden, som äro bevarade i våra kyrkor. stockhalm i j u ni l 958. SrGuRo CuRMAN JoHNNY RoosvAL Förorden till bandets olika häften inbindas lämpligast i slutet av respeklive halvband. VII FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA BAND övriga förekommande förkortningar i överensstämmelse med förkortningsregistret i Nordisk Familje­ bok, 3:e upp!. AFRITNINGAR = Afritningar av Kyrkor och Kyrko-vapen i Upland. Ms i KB, sign. F. l. 3: a och b. Teckningarna utförda åren 1680- 1685 av Antikvitetskollegiets tecknare Johan Leitz och Petrus Helgonius. - I tryck utgiven av Erik Vennberg under titeln: Johan Hadorphs resor: Afritningar af Kyrkor och Kyrkovapen i Uppland 1676- 1685, Sthlm 1917. AHLENIUs-KEMPE = Sverige. Geografisk-topografisk-statistisk beskrivning ... , IV. Utg. av K. Ahlenius och Arvid Kempe, Sthlm 1909. ALMQUisT, Frälsegodsen = Joh. Ax. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. I: 1 o. 2. Stockholm 1931. (Skrifter utg. av Svenska Riksarkivet, 1.) ARENius = Johannes Arenius, Enfaldig Berättelse om Sånga och Skå socknar. Ms från år 1749 i Upps. domkap., sign. E V: 122. AscHANEUS, Vapenbok = Martin Aschaneus, Vapenbok, ms från omkr. 1630 i RA med signum Genealo­ gica 63. ATA = Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. G. BoE:Tmus = Gerda Boethius , De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Ale avh. Sthlm 1921. BST = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm. CoRNELL-WALLIN = Henrik Cornell och Sigurd Wallin, Uppsvenska målarskolor på 1400-talet, Sthlm 1933. Dep. = deponerad, deposition. DoMKAP. = Uppsala domkapitel och dess arkiv. DYBECK = R . Dybeck, Svenska runurkunder 1- 2, Sthlm 1855- 57. ED hand!. = Ecklesiastikdepartementets handlingar i RA. ELGENSTIERNA = Den introducerade svenska adelns ättartavlor, utg. av G. Elgenst ierna, Sthlm 1925- 36. GARDELL = Sölve Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid I- II, Sthlm 1945. HADORPHS »ANNOTATIONSBOOK>> = opaginerade anteckningar av Johan Hadorph, tidigare inbundna i slutet av PER. MON. III, men 1955 uttagn a ur denna volym. Ms i KB, sign. F f 10. HERDAM. = Upsala ärkestifts herdaminne 1- 3. Upsala 1842- 45; 4, 1893. HILDEBRAND, ö. Upp!. = H . Hildebrand, Berättelse om en resa i östra Uppland. Ms inlämnat till VHAA 1868. IHRFORS = E. Ihrfors, Uplandia sacra, 7 bd 1894- 99. Ms i VHAA. INv. = inventarieförteckning. INv. 1829 = en på grund av en kg!. förordning 17/4 1828 företagen inventering av forntida minnes­ märken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevos i flera exemplar, varav en serie förvaras i respektive kyrkoarkiv och en serie i ATA. KB = K . Biblioteket, Sthlm. KLINGSPOR = C. A. Klingspor, Anteckningar under resor i Uppland. UFT bd I- II, Sthlm 1871- 1889. O. KÄLLSTRÖM = Olle Källström, Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer. Ak. avh. Sthlm 1939. LST = K. Lantmäteristyrelsens arkiv, Sthlm. LuNDBERG I = Erik L undberg, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000- 1400. Sthlm 1940. LUNDBERG II = Erik Lundberg, Byggnadskonsten i Sverige. Sengotik och renässans 1400- 1650. Sthlm 1948. VIII LöFGREN = A. Löfgren, Det svenska kanugjutarehantverkets historia. Del I, bd 1- 3, Sthlm 1925.:...:..50. MANDELGREN, REsEB ERÄTTELsE = N. M. Mandelgren, Reseberättelse, 1848, ms. i ATA. Ms = manuskript. Nat.mus. = Nationalmuseum, Sthlm. NoRDIN = Nordinska samlingen, ms i UB. PERINGSKIÖLD = se PER. MoN. PER. MoN. I - X = J. Peringskiöld, Manumenta Sueco-gothorum antiqua et recentia I - X. Ms i KB . PROT. = protokoll. RA = Riksarkivet, Sthlm. H. RABEN = Hans Raben, Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock, Sthlm 1934. RÄK. = räkenskaper. SBL = Svenskt Biografiskt Lexikon. Sthlm 1918 - . SD = Svenskt diplomatarium 1- 6 (t. o. m . år 1355) och (ny ser.) 1- 4 (åren 1401- 20). Sthlm 1829 - 1953. SHM = Statens Historiska Museum, Sthlm. SNABBINV. = en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbestånd av konst- och kul­ turhistoriskt värde, utförd under åren 1917- 1932. I Uppland genomfördes en viss snabb­ inventering i samband med förarbetena till UPPS. UTST. 1918. På grund av omständigheterna blev dimna inventering ofullständigare än de senare genomförda snabbinventeringarna i övriga landskap. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i A TA. Ett ex. har tillställts varje invente­ rad l{yrka samt vederbörande domkapitel. ST. PROT. = sockenstämmoprotokoll. STT. = stockholms-Tidningen. SvD = Svenska Dagbladet. SvK = Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, utg. av S. Curman och J. Roosval, 1912- . Sv. RUNINSKRIFTER = Sveriges runinskrifter utg. av VHAA 1900- . THAM = Wilh. Tham, Beskritning öfver Stockholms län, Sthlm 1850. TuuLsE, Hossmo = Armin Tuulse, Hossmo. En försvarskyrka med östtorn, Sthlm 1955. U B = Uppsala Universitetsbibliotek, Uppsala. UFT = Upplands Fornminnesförenings Tidskrift. 1871- . ULA = Landsarkivet i Uppsala. UPMARK = Gustaf Upmark, Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850, Sthlm 1925. UPPLANDs KYRKOR = Upplands kyrkor. Konsthistorisk vägledning [utg. av] Stiftsrådet i Uppsala ärkestift, I - , Upps. 1945- . UPPS. UTST. = Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918. UPPS. UTST. KAT. = Katalogen till Upps. utst. VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien, Sthlm. VIs. = visitation. ÖIÄ = Överintendents Ämbetet (efter 1918 BST), Sthlm. ÖIÄ skr. = Skrivelser från ÖIÄ till K . Maj:t (inrikescivildep.) RA. FÖRENING ME D MÅTTUPPGIFTER B = bredd, D = diameter, Dj = djup, H= höjd, L =längd. Samtliga mått äro, där ej annat angives, i cm. Väderstrecken förkortas: N S Ö V . - Sv. f . = svensk fot (29,7 cm). ­ Tennstämplar tydda Silverstämplar tydda enl. UPMARK. - enl. LöFGREN. SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTAiliUM PÅ UPPDR.AVKYJIT.,HISI! O..ANF.AKAD. UTGIVET AV~IGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL UPPLAND BAND VI HALVBAND 2 s. 513-824 GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG STOCKHOLM 1958 UTGIVET MED BIDRAGAV HUMANISTISKA FONDEN ESSELTE AKTIEBOLAG STOCKHO LM 1958 UPPLAND BAND VI HALVBAND 2 SOLLENTUNA HÄRAD INNEHÅLLSFÖRTE CKNING till Band VI, halvband 2. Sollentuna härad utarbetat av Armin Tuulse, utom Eds kyrka som utarbetats av Gunilla Curman och Sigurd Curman Järfälla kyrka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sollentuna kyrka .......... ............ .. ... .. ..... ......... .. .... .. .... S. Eriks kyrka i Tureberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kummelby kyrka ...... ... ...... .. ......................... ........ .... Eds kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rättelser och tillägg till band VI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Register utarbetade av Lydia Tuulse Ortsregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Karta över det i band VI behandlade området samt Förkortningsförteclming återfinnes i halvband 1, s. IV resp. VII. 515 584 666 689 691 785 789 796 816 (Forts. från omslagets 2:a sida) DALARNE. (6) (9) (37) (52) Band Band Band Band I, h. 1. Leksands och Gagnets tingslag. Pris 4: 50. I, h . 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. I, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med register till Bd I. Pris 16 kr. II, h. 1. Falun. Pris 12: 50. ÖSTERGÖTLAND. (13) Band I, h . 1. Bunkekinds härad. 1. (Askeby, Svinstad). Pris 14 kr. (14) Band I, h. 2. Bunkekinds härad. 2. (Vårdsberg, Örtomta). Pris 13 kr. (43) Band II. Vreta klosters kyrka. Med register till Bd II. Pris 15 kr. VÄRMLAND. (18) Band I, h. 1. Grums härad, norra delen. Pris 9:50. (19) Band I, h. 2. Grums härad, södra delen. Pris 6: 50. BLEKINGE. (22) (36) (51) (59) (65) Band Band Band Band Band I, h. 1. Ostra härad. Pris 13 kr. I, h. 2. Medelsta härad. ·Med register till Bd I. Pris 14 kr. II. Bräkne och Listers häraden. Med register till Bd II. Pris 13 kr. III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 5 kr. III, h. 2. Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 8 kr. MEDELPAD. (30) H. 1. Njarunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 10 kr. (47) H. 2. Indals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 16 kr. DALSLAND. (34) Band I, h. 1. Sundals htirad. Pris 10 kr. SKÅNE. (38) Band I, h. 1. Klivlinge kyrkor i Harjagers härad. Pris 2: 50. GÅSTRIKLAND. (39) H. 1. Glivie stads kyrkor. Pris 10 kr. (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 17 kr. NÅRKE. (46) Band I, h. 1. Orebro stads kyrkor. Pris 12 kr. (63) Band I, h. 2. Orebro härad. Pris 20 kr. SMÅLAND. (48) Band I. Jönköpings och Buskvarna kyrkor. Med register till Bd I. Pris 8 kr. BOHUSLÅN. (57) Band I, h. 1. Viisira Hisings htirad. Pris 8 kr. SVERIGES I(YRI(OR utgives och försäljes häftesvis och kan erhållas i bok­ handeln eller direkt från GENERALSTARENs LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG Drottninggatan 20, Stockholm 16 Tel. lokalsamtal 22 95 00, rikssamtal 22 95 40 SVERIGES KYRKOR UPPLAND ,-.,, .... ; ./. \ f-·.! "· ..... ;"'' _.i i .i PUBLICERAT • OMRÅDE UNDER UT­ ARBETNING BAND VI. HAFTE '5. ESSELTE. STHLM 58 80655 8