SVERIGES I®KO~ KONSTHISTORISKT INVENTAiliUM PA UPPDR..AVKYITDHIS"t* O.~AKAil UTGIVET AV~IGURD CUR'MAN · OCH JOHNNYROOSVAL BLEKINGE BAND III. HAFTE 3. AMIRAliTETSKYRKAN I KARLSKRONA AV W.ANDERSON L:G. KINDSTRUM OCH S. CURMAN SVERIGES KYRKOR föreligger i följande delar 1959: h. l. Danderyds skeppslag, mellersta delen. Pris 6: 60. h. 2. Danderyds skeppslag, östra och västra delen. Pris 13 kr. h. 3. Värmdö skeppslag. Pris 16: 50. h. 4. Akers skeppslag. Med register till Bd I. Pris 17: 50. h. l. Häverö och Väddö skeppslag. Pris 4: 40. h. 2. Bro och V älö skeppslag. Pris 8 kr. h. 3. Fröluna och Länna skeppslag. Pris 12 kr. h. 4. Frösåkers härad, norra delen. Pris 28 kr. h. 5. Frösåkers härad, södra delen. Med register till band II. Pris 32 kr. Register till band II. Pris 32 kr. (12) Band III, h. l. Långhundra härad, norra delen. Pris 15 kr. (67) Band III, h. 2. Långhundra härad, södra delen. Pris 12 kr. (69) Band III, h. 3. Närdinghundra härad, västra delen. Pris 20 kr. (70) Band III, h. 4. Närdinghundra härad, östra delen. Med register till Bd III. Pris 20 kr. (1) Band IV, h. l. Erlinghundra härad. Pris 4: 50. (11) Band IV, h. 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris 17 kr. (71) Band V, h. 1. Vallentuna härad, östra delen. Pris 15 kr. (72) Band V, h. 2. Vallentuna härad, västra delen. Pris 15 kr. (78) Band V, h. 3. Sjuhundra härad, sydvästra delen. Pris 18 kr. (80) Band V, h. 4. Sjuhundra härad, nordöstra delen. Pris 18: 50. (73) Band VI, h. 1. Pärenluna härad, västra delen. Pris 26 kr. (77) Band VI, h. 2. Pärenluna härad, mellersta delen. Pris 20 kr. (79) Band VI, h. 3. Pärenluna härad, östra delen. Pris 17 kr. (81) Band VI, h. 4. Sollentuna härad, södra delen. Pris 24 kr. (82) Band VI, h. 5. Sollentuna härad, norra delen. Med register till Bd VI. Pris 24 kr. (76) Band VII, h. 1. Bro härad. Pris 26 kr. GOTLAND. (3) Band I, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. (21) Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 5: 50. (31) Band I, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr. (33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr. (35) Band l, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr. (42) Band II, Rule setting. Med register till Bd II. Pris 16 kr. (54) Band III, Hejde selling. Med register till Bd III. Pris 26 kr. (61) Band IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr. (66) Band IV, h. 2. Ha/la ting, norra delen. Pris 18 kr. (68) Band IV, h. 3. Hal/a ting, södra delen. Pris 20 kr. (84) Band IV, h. 4. Kräk/inge ting, nordvästra delen. Pris 25 kr. VÄsTERGÖTLAND. (2) Band I, h. 1. Kållands härad, norra delen. Pris 5: 40. (4) Band I, h. 2. Kållands härad, sydöstra delen. Pris 4:50. (15) Band I, h. 3. Kållands härad, sydvästra delen. I. Pris 10 kr. (16) Band l, h . 4. Kållands härad, sydvästra delen. II. Med register till Bd I. Pris 10 kr. STOCKHOLM. (17) Band I, h. l. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr. (24) Band I, h . 2. Slorkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 20 kr. (28) Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr. (45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravminnen. Med register till Bd II. Pris 38 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr. (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 13 kr. (32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr. (40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Slefans kapell. Med register till Bd IV. Pris 10 kr. (20) Band V, h. l. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50. (55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5: 50. (60) Band V, h. 3. Matleus kyrka. Pris 4 kr. (23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. l. Församlingshistoria. Pris 12 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. till Bd VI. Pris 12 kr. (41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 12 kr. (56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr. (49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Västerledskyrkan. Pris 6 kr. (83) Band VIII, h. 2. Spånga och Hässelby kyrkor. Pris 26 kr. (53) Band IX, h. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr. (Forts. d omslagets 3:e sida) UPPLAND. (7) Band I, (29) Band l, (62) Band I, (64) Band l, (8) Band Il, (50) Band II, (58) Band Il, (74) Band II, (75) Band II, SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVE~IUM PÅ UPPDR.AVK:vnT." HIST! O.~ AKAD. UTOIVET AVSIGURD CURMAN OCH JOHNNYROOSVAL BLEI(INGE BAND III GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG STOCKHOLM 1946-59. UTGIVET MED BIDRAG AV HUMANISTISKA FONDEN ESSELTE AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1151 BLEI(INGE BAND III KARLSKRONA STADS KYRKOR IV Karta över det i band III behandlade området. A platsen för den planerade Adolf Fredriks kyrka. v INNEHÅLLSFÖ RTE CKNIN G till Band III Plan över Karlskrona stadsområde Utgivames förord till band III Förkortningar använda i band III o o o o o o o o o o o o o , o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o IV VI VIII 3 4 10 Fredrikskyrkan och dess föregångare av William Anderson och Lars-Göran Kindström Gamla stadskyrkan eller Hedvig Eleonora kyrka Fredrikskyrkan o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan av William Anderson och Lars-Göran Kind­ ström o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 61 Amiraliletskyrkan Ulrica Pia samt förslagen till stenkyrka av William Anderson, Lars­ Göran Kindström och Sigurd Curman 131 Ulrica Pia, nuvarande kyrkobyggnad 136 Adolf Fredrik, planerad stenkyrka 229 Förslag till stenkyrka 1875-1905 252 o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o Rättelser och tillägg till band III o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 278 Regisler utarbetade av Lydia Tuulse Ortsregister Personregister sakregister o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 282 284 284 VI FÖRORD till BAND III Med utgivande av Amiralitetskyrkans beskrivning är band III, omfattande kyrkorna i Karlskrona nu avslutat. Beskrivningarna av övriga stadskyrkor i Blekinge sam­ manföras i band IV, som redan börjat utgivas. Karlskronakyrkornas beskrivningar började utarbetas redan på 1920-talet av seder­ mera fil. dr WILLIAM ANDERSON, som vid sin död 1939 hade färdigställt förberedande manuskript till samtliga stadskyrkor. Den nödvändiga bearbetningen och komplette­ ringen därav uppdrogs åt dåvarande amanuensen, numera museiintendenten fil. lic. LARs-GöRAN KINDSTRÖM, som successivt färdigställt manuskripten till Fredrikskyrkans och Trefaldighetskyrkans beskrivningar, publicerade 1946, resp. 1951. Hans förflytt­ ning från Blekinge till Hälsingborgs museum har verkat hämmande på den fortsatta beskrivningen av Amiralitetskyrkan, som först nu kunnat tryckas. I dennas slutbearbet­ ning har även undertecknad CuRMAN deltagit, särskilt i vad avser den långa och kom­ plicerade historien om en planerad, men aldrig slutförd amiralitetskyrka av sten, som eftersträvats under 1700- och 1800-talen, och till vars historia materialet huvudsakligen befinner sig i arkiven i Stockholm. Till tryckning av Fredrikskyrkans och Trefaldighetskyrkans beskrivningar ha vi åtnjutit värdefullt ekonomiskt bidrag av Karlskrona stadsförsamling. I företalet till Fredrikskyrkans beskrivning ha vi sökt giva uttryck åt vår tacksamhet för detta bidrag samt till de personer, som där varit utgivarna och medarbetarna behjälpliga i deras arbete. Vid slutbearbetningen av den nu publicerade beskrivningen av Amiralitetskyrkan har en osedvanligt omfattande och värdefull hjälp lämnats oss av dess kyrkavärd verk­ stadsdirektör JoHAN ScHREIL, Karlskrona, som med osvikligt intresse och mångsidig sakkunskap lämnat oss arkivuppgifter, fotografier, ritningar och många andra värde­ fulla bidrag i en utsträckning, som varit ägnad att i hög grad utvidga vårt tidigare för arbetet insamlade material. Han har vidare med stort tillmötesgående utfört önskvärt kontrollarbete och slutligen gjort sig den stora mödan att granska korrekturet med dess många detaljuppgifter. Utgivarna äro honom skyldiga den största tacksamhet för hans mycket betydelsefulla insatser i arbetet att utreda Amiralitetskyrkans historia. VII Utgivarna hava överhuvudtaget under arbetet med Amiralitetskyrkans beskrivning ådragit sig en vidlyftig tacksamhetsskuld. Sålunda hava marindirektörerna G. HALLDIN och G. HoLMBERG samt överintendenten G. ALBE (Sthlm) liksom även museiassistenten Y. JoHANSSON (Karlskrona) i olika avseenden lämnat värdefulla upplysningar och hän­ visningar. I Krigsarkivet har första arkivarien ELsA NoRDSTRÖM på ett tacknämligt sätt varit vägledande bland de till Krigsarkivet nyligen överförda arkivalierna från Marin­ förvaltningen. Och från Amiralitetsförsamlingens sida har amiralitetspastor C. O. ELMGÅRD och amiralitetspredikanten C.-A. MALMBERG visat vårt arbete välvilligt intresse och jämte kyrkaskrivare PERMELIUS lämnat allt möjligt bistånd i samband med gjorda undersökningar av kyrkan och dess inventarier. Professor DAG NoRBERG har godhetsfullt granskat latinska inskrifter och dessas över­ sättning, varjämte statsheraldikern G. ScHEFFER lämnat värdefulla råd i heraldiska frågor. Fil. kand. fru KERSTI HoLMQVIsT och fil. drARoN ANDERSSON ha lämnat viktiga kompletterande uppgifter rörande Karlskronakyrkornas silverkärl, och fil. dr BERTIL WEsTER har med sin sakl\unskap i stor utsträckning utvidgat upplysningarne om orgel­ verken (i Rättelser och tillägg). slutligen har professor BENGT HILDEBRAND ingående grans­ kat och kompletterat bandets personregister. Till alla dessa hjälpare och medarbetare framföra vi ett varmt och vördsamt tack. Stockholm i december l 959. SrGURD CuRMAN. JoHNNY RoosvAL. VIII F Ö R K O R T N I N G A R, A N V Ä N D A I D E T T A B A N D Övriga förekommande förkortningar enl. förkortningsregistret i Nordisk Familjebok, 3:e upp!. ATA = Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. BM (BL. M.) = Blekinge Museum i Karlskrona. BST = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm. CRoNHOLM = Chr. Cronholm, Beskrifning om Bleking, Ms i KB, sign. M. 121. DRA = Danmarks Rigsarkiv i Köpenhamn. E IX eller E.S. = ENGESTRÖMS samlingar om Blekinge län, sign. Engeström B. IX. l. 27. Ms i KB. ELERS = J. Elers, Samling rörande Blekinge län, Ms i KB, sign. M. 123. ELGENSTIERNA = Den introducerade adelns ättartavlor, utg. av G. Elgenstierna, Sthlm 1925-36. GYNTHER = S. W. Gynther, Samlingar till Blekings historia och beskrifning, I- IX. Ms i UUB, sign. Westin 1145 a-1153. INv. = inventarieförteckning. KA = Kammararkivet, Sthlm. KB = Kungl. Biblioteket, Sthlm. KR = Kyrkoråd KRA = Krigsarkivet, Sthlm. LIND = J. Lind, Beskrifning öfver Carlskrona stad, Ms i KB, sign. M. 125. LLA = Lunds Landsarkiv. Ms = manuskript. MVK = Marinverkstäderna i Karlskrona. NM = Nationalmuseum, Sthlm. PROT. = protokoll. RA = Riksarkivet, Sthlm. RÄK. = räkenskaper. SHM = statens Historiska museum, Sthlm. SjöHM = statens Sjöhistoriska museum, Sthlm. SNABBINV. = en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbestånd av konst- och kul­ turhistoriskt värde, utförd åren 1917-1932. Samtliga inventeringslistor förvaras i ATA. Ett ex. har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel. ST. PROT. = sockenstämmoprotokoll. Stpl(r) = stämpel, stämplar. SvK = Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, utg. av S. Curman och J. Roosval, 1912- . UPMARK = Gustaf Upmark, Guld och silversmeder i Sverige 1520-1850. Sthlm 1925. UUB (UB) = Uppsala universitetsbibliotek. VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm. Vrs. = visitation. W 1147, 1153 = GYNTHER, III och IX. ÖIÄ = överintendentsämbetet (fr. o. m. 1918 BST), Sthlm. ÖVK = Örlogsvarvet i Karlskrona. I FÖRENING MED MÅTTUPPGIFTER B = bredd, D = diameter, Dj = djup, H = höjd, L = längd, - Sv. f. Samtliga mått äro, där ej annat angives, i cm, Väderstrecken förkortas N S Ö V.- Silverstämplar tydda en!. UPMARK. svensk fot (29, 7 cm). ­ AMIRALITETSI(YRI(AN ULRII(A PIA samt FÖRSLAGEN TILL STENI(YRKA AV WILLIAM ANDERSON, LARS-GÖRAN KINDSTRÖM OCH SIGURD CURMAN REDAKTIONSSEKRETERARE: RAGNHILD BOSTRÖM FOTOGRAFIERNA ÄRO, DÄR ANNAT EJ ANGIVES, TAGNA AV: AXEL OLSSON, KARLSKRONA (A. O.) MARINVERKSTÄDERNA I KARLSKRONA (MVK) NILS LAGERGREN, STOCKHOLM (N. L.) WILLIAM ANDERSON (W. A.) BILDMATERIAL, ANTECKNINGAR OCH EXCERPTER FÖRVARAS IATA Å omstående sida: Amiralitetskyrkorådets sigill 1830-talet a b c d Fig. 89. Karlskrona. Utsikt mot staden från redden. Detalj ur teckning av J. C. Cumelin, omkring 1790. KB. a Amiralitetsstapeln; b Tyska kyrkan; c Fredrikskyrkan; d Amiralitetskyrkan. Karlskrona. Blick auf die Stadt von der Reede aus, Ausschnitt aus einer Zeichnung von J. C. Cumelin um 1790. a Glockenturm der Admiralität; b Deutsche Kirche; c Fredrikskirche; d Admiralitätskirche. Karlskrona. Panorama of the town from the roadstead. Detail of a drawing by J. C. Cumelin, circa 1790. a The Admiralty bell-tower; b The German Church; c Fredriks Church; d Admiralty Church. I(UNGL. AMIRALITETSI(YRI(AN BLEKINGE, KARLKRONA STAD, LUNDS STIFT ÖSTRA KONTRAKT Beskrivningen börjad av WILLIAM ANDERSON (t 1939), fullföljd av LARS-GÖRAN KINDSTRÖM, kompletterad av SIGURD CURMAN; avslutad i april 1959. TRYCKTA KÄLLOR: E. HoLMBERG, Karlskrona kungliga Amiralitetsförsamling. En historik (1680­ 1880), Sthlm 1914. - DENS., Kungl. Amiralitetskyrkan Ulrica Pia i Karlskrona 1685-1935. Karls­ krona 1935. - WILLIAM ANDERSON, Karlskrona, gator och byggnader. Lund 1930, s. 85 f. - JAN BROM E, Karlskrona stads historia. I-III, Sthlm 1930-34.- SVENSKA FLOTTANS HISTORIA I- III, Malmö 1943. - GEoRG AMEEN, Carlscrona, en skizz för resande. Karlskrona 1852. Omtryckt i: Föreningen Gamla Karlskrona Årsbok. 1957. 132 KARLSKRONA HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML: KARLSKRONA ÖRLOGSVARV (ÖVK), byggn.dep.: A. Ritningar till nuvarande träkyrka Ulrika Pia: I (före 1900): 1. plan, uppmätn. sign. JACOB BERGMAN d. 3 Jan. 1734. - 2. plan samt ritn. m. hälften fasad, hälften sektion, uppmätn.sign. J. G. STEUER d. 22 Januari 1756. - 3. förslag t. kupol­ valv i mittpartiet, osign. (1790-tal). - 4. förslag t. fyrkantig förhöjning av innertaket i mittpartiet med dekorationsförslag innehållande Karl XIV Johans bild, osign. odat. - 5. två nästan identiska sek­ tioner, osign. (1800-talets förra hälft). - 6. plan med bänkindeln. o. N fasad, uppmätn. 1845 av bro­ mästaren C. A. DAHLIN. - 7. förslag t. förstugubyggnader utanför V och N portarna, sign . C. E. W ALLENSTRAND 1845.- 8. ritn. t. kolonner och sol vid altaret, osign. (1820-tal ?). -9. »Westra läk­ tames framsidor•, osign. (1800-ts mitt). - 10. orgelfasad av C.MÖLLER, stadf. 15/9 1882. - 11. di­ verse ritningar (11 st.) från tiden 1880-1900. II (efter 1900): - 1. ritningar till restaurering 1909 (10 st.), därav 4 st. sign. av TH. WÅHLIN t. altaruppställn. och bänkinredning. - 2. ritningar (16 st.) från 1926-1929, uppmätn. och smärre ändrings­ förslag.- 3. uppmätningsritningar (5 st.) från 1935. - 4. restaureringsritningar (18 st.) av S. ULLEN 1936-1943 jämte 5 st. detaljförslag 1945-1953. - 5. ritningar (4 st.) till renov. av N yttertrappan 1957-58. III: ritningar till värme-, vatten- o. elektr. installationer (13 st.) 1938- 57. B . Ritningar till planerad stenkyrka:- I. Adolf Fredrikskyrkan: »Project til Södra och Norra Gaflernes förbytande och Kyrkans förlängande » sign. PEHR BRELIN 1779.- II. Helgo Zettervalls förslag till ny amiralitetskyrka 1876 (se KrA 11) 10 st. vävkopior jämte en blyertsteckning av dess N fasad med inritad tunnel för varvsjärnvägen, odat. C. Ritningar till klockstapel på Björkholmen: -Två ritnin gar till enkel, öppen stapel, dat. 1800 samt en konturteckning av storklockan, gjuten 1851 (med ang. av vikt o. ton). I samma arkiv finnes ä ven en förteckn ing över kyrkans begravningsvapen samt en skiss över deras äldre placering (odat.). VARVSMUSEET I KARLSKRONA:- i PETTER GEDDAS SJÖATLAS, handritad 1687- 88, en bild av Karlskrona från redden med Amiralitetskyrkan tydligt utmärkt; - äldre varvsplaner samt en bunt handlingar om spridda mindre rep arationer å kyrkan 1797- 1850 och å klockstaplarna 1807-1873. BLEKINGE MUSEUM I KARLSKRONA (BM): •> Samlade underrättelser om Carlserona ifrån dess anläggning till nuvarande tid af JoNAs WrsEEN, messingslugare Geseli Anno 1810• >, ms med enkla, färg­ lagda teckningar, visande Ulrika Pia, grundmurar till Adolf Fredriks k:a, Amiralitetsstapeln sa mt stap­ larn a på Amiralitetsgat a n och Björkholmen. KRIGSARK IVET (KnA): Förvarar Amiralitetskollegiets och Marinförvaltningens handlingar samt en större samling ritnbgar. A . Ritningar till nuvarande träkyrka och stapel: - 1. Orgelfasad, sign. CARL MöLLER, aug. 1882. - 2. Uppmätn. av Amiralitetsklockstapeln, sign. SASSE 1850 (visar nya signalställnin gar att placeras på stapelns övre del). B. Ritningar till projekterad kyrka av sten: - 1. plan o. fasad t . garnisonskyrka av P. LErJONSPARRE 1728.-2. plan t. ny kyrka sign. C. WIJNBLAD.- 3. plan o. sektion t. Adolph Fredriks k :a, sign. C. HÅRLEMAN, odat. (sannolikt 1749), samt J. REHNS kopp arstick av Hårlemans förslag. - 4. C. J. CRONSTEDTS förslag (S fasad, sektioner mot Ö och N, de 2 första med påskrift •>Project till Amiralitets Kyrka uti Carlserona år 1761»). - 5. •>Utstakningskarta på Trenne föreslagne Ställen för den nya tillär­ na de Kong!. Amiralitetskyrkan i Carlscrona•>, sign. J. G. STEUER. - 6. Plan till kyrka ns förläggn. inom , KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 133 bastion Wachtmeister, daterad •>3 october 1757•>. - 7. >>Relationsritning öfwer ... Nya Kyrko Byggna­ den», sign. PEHR BRELIN 11/2 1777, 3 st. ritn. med utförlig text.- 8. •>Project t. Appareiller•> av P. BRELIN 1779. - 9. Fasad åt Amiralitetstorget samt •>Dessein til slutningsmurens utseende . . . •>,sign. ABR. BÄcK 31/1 1783. - 10. Karta öfver Amiralitets Slätten med nya kyrkan, sign. A. P. WALLEN­ STRAND 15/1 1813, dito 13/8 1817.- 11. Förslag t. ny Amiralitetskyrka av HELGO lETTERVALL 1876 (9 bl. laverade pappersritn. i stort format). - 12. Täflingsförslag 1893: 8 blad av EMIL BEFWE, 7 blad av MARTIN BoRGSTEDT. -13. Tävlingsförslag 1899:6 blad motto >>Kronans Karl», 4 blad motto •>Hermione•>. - 14. Förslag av AuG. STREHLENERT 1903, 4 blad. - 15. Förslag av GusTAF AMEEN, dec. 1904, 4 blad. KUNGL. BIBLIOTEKET (KB): - A. Ritningar till nuvarande träkyrka o. stapel: - Ritn. t. amirali­ tetsklockstapeln (fasad, sektion). - Amiralitetskyrkan Ulrika Pia fr. N, akvarell av ELIAs MARTIN. ­ Karlskrona från redden, akvarelleract ritning av J. G. CuMELIN med god bild av kyrkans läge i stads­ bilden. - B. Ritningar till projekterad kyrka av sten: - •>Charta öfver Caroli Torg och Amts Slätten med deromkring liggande Quarter•> med Adolf Fredrikskyrkans murar inritade; samma plan , utvisande planerat läge av Storamiralpalats, båda odaterade. - 2 orig.ritn. till SvEciA ANTIQUAS kopparstick över Karlskrona, osign. (före 1709). KONSTAKADEMIEN: Konceptritningar i blyerts till ny Amiralitetskyrka av HELGo lETTERVALL 1876 (situationsplan, huvudplan, fasad mot N, längdsektion). NATIONALMUSEUM (NM): Tessin-Hårlemans saml.: - 1 laverad fasadritn. utan påskrift, trol. av C. HÅRLEMAN; på dess baksida en i blyert~ uppskisserad plan till Hårlemans förslag (ej slutförd). - Cronstedts saml.: 3 konceptritningar till nya Amiralitetskyrkan av C. J. CRONSTEDT (plan, fasad o. längdscktion). ANTIKVARISKT-TOPOGRAFISKA ARKIVET (ATA): Handlingar: Snabbinv. 1920 av WILLIAM ANDERsoN, skriftväxling ang. kyrkan 1927- 1958, varav märkes rapport 18/8 1943 av L.-G. KINDSTRÖM ang. gravundersökningar m. talrika fotos och skisser (59 s.); rapport 3/101944 av AGNES GEIJER ang. textilfynd i gravkällaren; rapport 1950 av S. WAHLGREN ang. begravn.vapnens restaur.; handl. om ny dopfunt. Fotos: Exteriörer och interiörer 1900-tal, inventarier, fullst. serie fotos av begravn.vapen före och efter restaurering 1950, textilfynd i gravkällaren 1943 m. m. Vidare fotos av äldre blyertsteckningar av kyrkan. Ritningar: - A. till nuvarande träkyrka o. stapel: - Källarplan med inritade gravkamrar tillhörande: KINDSTRÖMs gravinventeringsrapport 1943. - Stora fotogr. av ritn. i ÖVK. byggn. dep. nr A.I:1 - 5, samt 6 N fasaden. - B. till planerad stenkyrka: Grundplan, (REHNS stick enl. Hårlemans förslag). ­ Stora fotogr. av ritn. i KrA, nr B: 2, 3, 5, 6, 8, 9, 10 samt i ÖVK. byggn.dep. nr B I. BYGGNADSSTYRELSEN (BST): Handlingar: - Skriftväxling mellan Amiralitetskollegiet och överintendenterna C. J . Cronstedt och C. F. Adelcrantz (ÖIÄ, D.II.A3 avgjorda mål före 1811. Kyrkor). - Handlingar rörande senare tiders restaureringar i kulturhistoriska byråns arkiv. Ritningar: - A. till nuvarande träkyrka o. stapel: - 4 bl. kopior (på papper och på väv) av STEUERS uppm. 1756 ( = ÖVK. byggn.dep. nr AI:2), - 2 bl. fasader mot N och 2 bl. sektioner mot ö (kopior av ritn. i ÖVK. byggn.dep. nr AI:5 o. 6), - 1 bl. ritn . t. altaruppställn. ( = ÖVK. byggn.dep. nr AI:8),­ orgelfasad av C. MöLLER 1882; - 2 bl. förslag t. nytt vapenhus i V av SIXTEN C: soN SPARRE 1938-4 bl. förslag t. värmeledn. av HELGE ERIKssoN;- 8 bl. uppmätn. 1935 (4 planer, 2 sektioner, 2 fasader);­ 10 bl. ritn. t. restaurering av ark. S. ULLEN, stadf. 18/9 1936;- 4 bl. förslag t. varmluftsvärmeledning, 134 KARLSKRONA stadf. 30/9 1942; - 4 bl. till elektrifiering stadf. 29/7 1948;- 1 bl. inredn. av sakristian, stadf. 28/10 1943. - B. till planerad stenkyrka: 1 bl. laverad fasad till Adolf Fredriks k:a tillhörande C. HÅRLEMANs förslag (KrA: nr B 3); 3 bl. kopparstick av J. REHN efter samma förslag (plan, fasad, sektion); - 1 bl. planritn. osign. och odat. tillhörande C. J. CRONSTEDTS förslag t. samma k:a; - 1 bl. tvärsektion med takstolsritn. (sannolikt till Adolf Fredriks k:a). Fotos: Bl. a. interiörer fr. 1904, en mot koret utan perspektivmåln. kring altaret, en mot S korsarmen med övre läktaren bibehållen. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK (UUB):- S. W. GYNTHERl, SamlingartillBlekings historia och beskrifning III, fol. 92- 104, VII, fol. 154 v (ms sign. W 1147 o. 1151). - Top o gr. plansch sam!.: Klockstapel på Amiralitetsgatan, mkt enkel färglagd teckning (sannolikt av J. WISEEN, jfr BM ovan); -Ulrika Pia, N fasaden, laverad ritn. odat. (omkr. 1850); - flera panoramabilder av Karlskrona, där Amiralitetskyrkan är synlig; nr 42372 från Ö, dat. 1770, nr 42371 fr. N, dat. 1785, nris 42369 o. 42370 från redden av J. P. CuMELIN (nästan lika varandra och ett ex. i KB, jfr ovan), nr 42367 fr. N av M. G. ANCKARSVÄRD 1815. BELLINGA (Malmöhus län):- I den där förv. Hochschildtska sam!. ritningar l. Adolf Fredriks­ kyrkan: 1 bl. sektion till C. HÅRLEMANs förslag, - 2 bl. sektioner, 1 bl. fasad till C. J. CRONSTEDTS förslag 1759. VÄRNANÄS (Kalmar län): Fasadritn. t. Amiralitetsstapeln (odat. o. osign.). KYRKANS EGNA ARKIVALIER: Äldre arkivalier förvaras i LLA. Protokollen äro icke regelbundet införda i protokollsbok; koncepten därtill finnas dock stundom bland handlingarna. Konsekvent ordning finnes ej alltid. Här lämnas en sammanställning: KR. PROT. 1692-1734 (K III: 14), 1735- 1777 (K III: 15- 16), 1778-1800 (K III: 17), 1800-1825 (K III: 18), 1829-1842 (K III: 19), 1839-1840 (K III: 21). - Hand!. till KR. PROT. 1691-1735 (K III: 1), 1700-1800 (K III: 2-5), 1801-1819 (K III: 6-7), 1820-1828 (K III: 8), 1829- 1835 (K III: 9), 1836-45 (K III: 10), 1846-1854 (K III: 11). - De inbundna handlingarna till protokollen 1801-1845 innehålla även ett VIs. PROT. 1817 samt protokollskladdar, som ej finnas införda i de bundna protokollen. INv. finnas för 1692, 1693, 1695 (ofullst.; i N III: 15- 17), 1727 (N III: 8), 1733 med kompletteringar till 1744 (N III: 9), 1760 (N III: 6), 1772 (N III: 1), 1786 (N III: 3), 1794 (N III: 4), 1806 (N III: 12), 1818 (N III: 13). - INv. 1727 och 1733 innehålla även beskrivningar av kyrkobyggnaden. RÄK. för kyrkan: 1693- 1700 (L 1: 1), 1701- 1750 (L I: 2- 6), 1759-1798 (L I: 7-10), 1799- 1852 (L I: 11- 15). För åren 1712-1714, 1725, 1737 saknas RÄK. partiellt; för åren 1751- 1758 saknas de helt. Senare lids arkivalier förvaras i pastorsexpeditionen. 1 S. W. GYNTHER, f. 1796 i Karlskrona, t 1873; civilmilitär ämbetsman i Karlskrona, 1835 över­ kommissarie vid flottan, 1836 med titel amiralitetskammarråd; 1840-48 chef för kansliexp. i det ny­ organiserade Sjöförsvarsdep. i Sthlm; 1851- 62 landshövd. i Västernorrl. län. Han utgav av trycket Blekings historia 1 (1847). Ms-sam!. i UUB torde tillkommit dessförinnan. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 135 o 10 20 jO 40 so 60 10 som. Fig. 90. Kyrkans situationsplan. 1 : 2 500. Lageplan der Kirche. Plan of church and surroundings. FÖRSAMLINGSHISTORIA Kgl. Amiralitetsförsamlingen är samtida med Karlskrona stad, ty gudstjänster höllos redan från början regelbundet på flottan, sedan denna förlagts till dessa farvatten efter beslutet om Karlskrona stads och örlogsvarvs grundläggning år 1679. Församlingen lär ha bildats officiellt 1681, men någon kyrka fanns då ännu icke byggd. Gudstjänsterna höllos därför i det s. k. Amiralitetshuset, tills nuvarande kyrka invigts 20/9 1685. År 1682 utnämndes den förste Amiralitetssuperintendenten (Knut Chor::Blius, se s. 206, not 2), och 1683 inrättades Amiralitetskonsistoriet med superintendenten som ledare. Denne skulle även vara kyrkoherde i Karlskrona storkyrkaförsamling med Ram­ dala och Jämjö församlingar såsom prebenden (jfr s. 4). År 1826 24/4 utfärdades K. brev rörande upphävande av Amiralitetskonsistorium och 1837 1/9 rörande superintendents­ ämbetets upphörande samt vissa ändringar i församlingens omfattning, varvid Ramdala pastorat med Jämjö sn skildes från Amiralitetsförsamlingen och förvandlades till ett regalt pastorat. ULRIKA PIA NUVARANDE KYRKOBYGGNAD KYRKOGÅRD Amiralitetskyrkan är belägen å Trossös SÖ udde invid Örlogsvarvets område. Kyrkan låg förr inom den slutningsmur, vilken tidigare avgränsade varvet från den övriga sta­ den. Den omgives nu av en kyrkogård (fig. 90), som med sin längdriktning i N-S sträcker sig från Vallgatan i N, där entren (A) från stadssidan är belägen, söderut till varvsmuren. Utmed Vallgatan fanns tidigare ett gjutjärnsstaket med grindar, borttaget år 1957. Ö om denna entre reser sig Flottans f. d. sjukhus (numera lokaler för Flottans Karlskronaskolor), en vitputsad trevåningsbyggnad från 1850-talet (B). Längre ned i S på samma sida ligger en förrådsbyggnad (C), gulputsad med tegeltak, från 1700"talets förra del. Mot S och delvis mot V avskärmas kyrkogården från varvsområdet genom en hög, tegeltäckt kalkstensmur med däri befintliga grönmålade portar (vid D) i SO. Ett i NV tidigare beläget grönmålat träplank mot f. d. kustartillerikasernen (E) av­ lägsnades under 1940-talet och ersattes dels av en låg träbarack, målad i grågrönt, dels av ett modernt nätstängseL Närmast väster om norra entren ligger ett putsat två­ våningshus, som utgör en tillbyggnad till Flottans Karlskronaskolors (f. d. kustartilleriets) komplex (E). Det är uppfört 1923 och inrymmer i bottenvåningen Amiralitetsförsam­ lingens pastorsexpedition, i övre våningen en kyrksal. Norra delen av det tidigare till kyrkogården hörande området har numera ren gatu­ karaktär såsom tillfartsled till marinens område. Före Kustartillerikasernens uppförande 1895 gick den ovannämnda slutningsmuren längs Vallgatan fram till kyrkogårdsentren, och invid denna låg det lilla, i gulbrunt putsade k y r k o v a k t m ä s t a r e b o s t ä Il e t från 1754. Detta revs samtidigt med byggandet av en kasern 1904. Tidigare fortsatte muren mot Ö till bastionen Aurora. En port i mu­ ren, >>Vallshåleb>, förde in till kyrkogården (fig. 91). Kyrkogårdens västra sida är nu planterad med lindar. Framför kyrkans huvudfasad mot N stodo tidigare ett par resliga, dekorativa popplar (fig. 192), vilka nedhöggas i början av detta århundrade. Kyrkogården var givetvis från början avsedd till begravningsplats. Den bergiga terrängen kring kyrkan (fig. 92) visade sig emellertid mycket snart föga lämplig för detta ändamål. År 1709 begärde kyrkorådet hos Amiralitetskollegiet, att jord skulle påföras kyrkogården till en alns höjd, eftersom flera lik stodo ovan jordytan. Då denna begäran KUNGL. AMIRALITETSKYRKAN 137 Fig. 91. Amiralitetskyrkan från •>Vallshålet», en port i varvsmuren mot Vallgatan. Akvarell av Elias · Martin, 1780-talet. KB. Die Admiralitätskirche von einem Tor in der Werft­ mauer. Aquarell von Elias Martin, 1780er Jahre. Admiralty Church from an arch in the shipyard wall. Watercolour by Elias Martin, the 1780's. 138 KARLSKRONA Fig. 92. Kyrkan från SO. Teckning från 1690-talet. Tillhör grevinnan Margit Wachtmeister. Sthlm. Die Kirche von SO. Zeichnung ans den 1690er Jahren. The church from S. E. Drawing, the 1690's. icke bifölls, emedan man ansåg både kyrkan och dess kyrkogård såsom provisoriska anläggningar (jfr s. 160), torde kyrkogårdens användning såsom begravningsplats snart hava upphört. I stället kom den stora källarvåningen under kyrkan att bliva en mycket använd gravplats. Om denna se s. 158 o. 201 f. Bon På kyrkogårdens Ö del ligger en b o d av kalksten med papptak och ingång från S. Tidigare brukad som likbod. På samma plats byggdes 1807 en bod till >>kyrkans lik>> under ledning av >>Capitaine mecanicus Wallenstrand>> (s. 161, not 1). FATTIGsTocK Utanför kyrkan står i NV på en stensockel en fattigstock av skulpterat, målat trä i form av en gråhårsman i 1700-talsdräkt med säck på ryggen och med en lyftbar, vid­ brättad hatt (fig. 93) H 190. Den högra handen är framsträckt, den vänstra håller en .vitmålad tavla med inskrift: ÖDMJUKAST JAG ER BER, MEN LYFTEN UPPÅ MIN HATT KoN. l FAST RÖSTEN ÄR NOG MATT l KoM LÄGG EN PENNING NER l l SÄLL ÄR DEN SOM LÅTER SIG l WÅRDA OM DEN FATTIGE. DAv. 41: 2. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN Fig. 93. >>Gubben Rosenbom.>> Fattig­ bössa, 1700-talets slut. Foto Edle 1935. »Gubben Rosen­ bom<< (der Alte Rosenbom), Ar­ menstock vom Ende des 18.Jh. "Gubben Rosen­ bom" ("Old Man Hosenbom"); a poorbox, end of 18th cent. 139 Fattigstocken,l som kallas >>Gubben Rosenbom>>, omnämnes tidigast 1793, men ej såsom ett då nytillkommet inventarium. Vid en undersökning 1955-56 visade sig bilden vara reparerad ett flertal gånger, och vissa delar syntes vara äldre än figuren i dess helhet. Det synes emellertid troligt, att >>Rosenbom>> redan vid 1700-talets slut hade fått sitt nuvarande utseende. Den ursprunglige >>Rosenbom>> är sedan 1956 ersatt med en exakt kopia i teakträ, till­ verkad d. å. av modellsnickaren Karl Karlsson på örlogsvarvet. Det rötskadade origina­ let förvaras i förrummet till kyrkans S korsarm. 1 En fattigbössa av liknande utseende och med nästan samma inskrift å tavlan uppsattes på 1800­ talets mitt vid Döderhults kyrka, Små!. Bilden, som kallades >>Dödergrem, förvaras nu i Döderhults hembygdsförenings samlingar. P. T. ARBMAN, Ur Döderhults hävder, askarshamnstidningen 9/5 1930. - E. HoLMBERG, >>Gubben Rosenbom>>. Ett unikt kyrkoinventarium i: Blekingeboken 1938, s. 219-224. 140 KARLSKRONA KLOCKSTAPLAR Såsom klockstapel för Amiralitetskyrkan och dess kyrkliga funktioner tjänstgör sedan 1909 den s. k. A m i r a lit e t s k l o c k s t a p e l n, ursprungligen uppförd för örlogs­ varvets behov. Den är belägen ca 350m VNV om kyrkan på Amiralitetsslättens högsta del och på platsen för den forna bastionen Wachtmeister (fig. 94). Den har formen av ett fyrkantigt trätorn, krönt av en hög lanternin. Den är byggd av rest furuvirke med fyra kraftiga hjärtstockar samt inklädd med bräder. stapelns tornartade, uppåt av­ smalnande underparti har kvaderstensimiterande hörnkedjor av trä. Däröver ett lågt attikaparti med lodräta väggar. Detta krönes i varje hörn av en obelisk, slutande med en stjärna. Över denna tornkropp en smalare lanternin i tre våningar, den mellersta med ett tornur och däröver en våning, som öppnar sig genom fyra rundbågiga arkader med balusterräcken. Överst en karnisformad huv. Före 1909 kröntes denna av en vind­ flöjel av målad koppar i form av en örlogsflagga, nu förvarad i Varvsmuseet. Stapeln är gulmålad med grågröna listverk och hörnkedjor. Den undergick en reparation 1856, vilken dock endast synes ha inneburit ändring av smärre detaljer. Utseendet dessförin­ nan framgår av en odaterad och osignerad ritning, bevarad i tre exemplar, ett i KB, ett i UUB och ett i Värnanäs gårdsarkiv (fig. 95). Dessutom finns en uppmätningsritning i KrA, signerad Sasse 1850. Amiralitetsklockstapeln, som stammar från tiden närmastföre år 1700 (se nedan), har haft sin nuvarande form i varje fall från tiden före 1780, ty på en detta år utförd akvarell av Elias Martin 1 över stora torget i Karlskrona, sett från Kungsgatan, synes tydligt Amiralitetsstapeln i sin nuvarande karakteristiska, antiki­ serande form. Denna är sannolikt inspirerad av det berömda antika fyrtornet >>Pharos>> vid den egyptiska hamnstaden Alexandria, vars utseende är bevarat genom avbildningar på egyptiska mynt från romersk kejsartid. 2 Vem som ritat denna stapel har tyvärr icke kunnat fastställas. En för örlogsvarvets behov uppförd klockstapel har tydligen redan före år 1700 funnits på den nuvarande stapelns plats, ty i en skrivelse den 18/4 1700 från Amiralitetskolle­ giet heter det: >>att som den härtill vid Amiralitetskyrkan varande klockan (jfr s. 148) är tagen till örlogsflottans förnödenhet, och kyrkan nu ingen klocka äger, som kan brukas, när tecken skall givas till gudstjänstens förrättande, så är resolveradt, att kyrkan hä­ danefter skall få betjäna sig af klockorna uti Bastion Wachtmeister.>> Dessa klockor voro gjutna 1699 av styckgjutaren Gerhard Meyer (jfr s. 224), och stapeln för desamma, 1 Akvarellen förvaras i KB; publicerad såsom akvatint-gravyr av J. F. Martin, Svenska Vuer, Sthlm 1805 (jfr fig. 42). Se vidare NM:s utst.katalog nr 168: Elias Martin och hans krets. Natur och människor i Gustaf III:s Sverige, Sthlm 1950, s. 103, nr 692. Den är reproducerad i färgtryck i: BROME, a. a. I, fig. 76. 2 HERMANN THIERSCH, Pharos. Antike, Islam und Occident, Leipzig u. Berlin 1909. ÄLDRE KLOCK­ sTAPLAR KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 141 Fig. 94. Amiralitetsklockstapeln frän NV. Foto Edle 1935. Der Glockenturm der Admiralität von NW. Admiralty clock tower from N.W. l42 KARLSKRONA ( ) a b c d Fig. 96. a och b »Uhrstapeln•> från S och N på origi­ nalteckningar till Sveciasticken från 1709 i KB. ­ c •>Uhrstapeln•> och d Amiralitetsförsamlingens !dock­ stapel på V Amiralitetsgatan. c och d ritade av Y. Johansson efter ett sjökort från tiden före 1758 i Varvsmusect. a und b •Uhrstapeln« (Glockenturm der Werft) von S und N auf den Vor­ zeichnungen zu den l{up­ ferstichen des Werkes »Sue­ cia antiqua et hodierna• von Erik Dahlberg, um 1709. c »Uhrstapeln<< und d Glockenturm der Admiralitätsgemeinde auf der W Admiralitätsstrasse. Nach einer Seekarte aus der Zeit vor 1758 im Werft­ museum. a and b, the Clock Tower (" Uhrstapeln") from S. and N. as seen in the original drawings for engr~ving s in the fa m0us work by Erik Dalbergh, "Suecia antiqua el hodierna" (1709). - c, the "Clock Tower" and d, the hell tower of the Ad­ miralty parisil in W. Ami­ ralitetsgatan. c and d, drawn from a nautical chart of a d ate prior to 1758. Fig. 95. Ritning till nuvarande Amiralitets­ klockstapel. Värnanäs gårdsarkiv. Entwurf fiir den Gloc­ kenturm der Admirali­ tät. Architect's design for present Admiralty clock tower. vilken torde ha uppförts ungefär samtidigt, hade även ett urverk, förfärdigat av den tyske urmakaren Johan Adam (t 1732). stapelns ursprungliga utseende är ej med säker­ het känt. Men en viss föreställning därom kan dock erhållas dels genom de handtecknade förlagorna till Karlskronabilderna i Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna (fig. 96, a och b), vilka äro utförda före år 1709, det år själva sticken äro daterade, dels genom en summarisk avbildning (fig. 96, c), som finns på ett i Varvsmuseet förvarat handritat sjökort,! daterat till tiden mellan 1744 och 1758. Invid detta torn står å kartan benäm­ 1 Enligt benäget meddelande av museiassistenten YNGVE JoHANssoN, Varvsmuseet i Karlskrona, vilken har på klara grunder daterat sjökortet ifråga. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN ningen >mhr stapeln>>. Denna hade nämligen uppförts för att fylla varvets behov av en tidmätare, som underrättade varvsfolket om arbetstidens gång. Måhända avsågs den även till utkiks- och signaltorn, eventuellt också som sjömärke. De i fig. 96 återgivna avbild­ ningarna lämna givetvis ingen säker ledning för bedömande av klockstapelns tidigare ut­ seende. Det förefaller emellertid möjligt, att stapeln ursprungligen i sin nedre del bestått av en smalare del med de ännu befintliga hjärtstockarna i hörnen och att den upptill varit försedd med en utskjutande balkong, såsom fig. 96 c visar. Kring denna stomme kan senare, någon gång före 1780, den antikise­ rande omklädnaden hava utförts. Arkivaliska belägg härför hava dock hittills icke anträf­ fats. Helt omöjligt synes det icke vara, att stapeln redan vid uppförandet strax före 1700 fick nuvarande utseende. 143 Amiralitetsförsamlingens år 1700 bevilja­ de rättighet att begagna >mhrstapelns>> kloc­ kor för sina ändamål behövde icke tagas i anspråk någon längre tid (jfr s. 140), ty redan 1701 beställde kyrkorådet två nya klockor Fig . 7. Klockstapel p ä Amiralitetsgatan, uppförd (s. 223 f.) hos Gerhard Meyerför att upphängas 1703, riven 1801. Efter färglagd teckning av mäs­ singsslagare gesällen J. Wiseen 1810. BM. i en ny stapel,l som på församlingens bekost­ Der Glockenturm auf der Bell tower in Amirali­ er­ tetsgatan, built 1703 and nad 1703 uppfördes på Västra Amiralitets­ Admiralitätsstrasse, richtet 1703, abgerissen demolished 1801. 1801. gatan mellan Konstapels- och Arklimästare­ gatorna. Dess utseende framgår av en i BM förvarad färglagd teckning av mässing­ slagaregesällen J. Wiseen (fig. 97). -Denna stapel nedrevs år 1801, och såsom ersättning byggdes år 1800 på kronans bekostnad på Stora Björkholmen vid den s. k. Björkholms­ backens krön en mycket enkel ny klockstapel av trä, rödfärgad med tjärat tak och ljud­ luckor, till vilken klockorna flyttades. Ritningar härtill finnas i ÖVK byggn.dep. samt i BM. Denna stapel fungerade till år 1909, då även den blev nedriven, emedan den ansågs hinderlig för trafiken. Dess klockor överflyttades då till nuv. Amiralitetsklock­ stapel, vars dittillsvarande klockor från 1699 (s. 224) nedtogos för att förvaras bland varvets samlingar. De finnas nu upphängda i Varvsmuseets skådesamling. 1 Denna nya stapel, som ju tillhörde Amiralitetsförsamlingen, angives pä ovannämnda karta såsom >>Amiralitetsklockstapeh (fig. 96, d), vilket namn först senare överflyttades pä varvets mhrstapeh. 144 KARLSKRONA BYGGNADSBESKRIVNING PLAN OCH EXTERI ÖR FÖNSTER INGÅNGAR Kyrkan är byggd med en ut- och invändigt brädpanelad fackverksstomme av kraftigt trävirke på en gråputsad stensockeL Planen (fig. 99) bildas av ett stort kvadratisktmitt­ och huvudparti, från vilket utgå fyra sinsemellan lika stora korsarmar, ungefär hälften så breda som huvudpartiet. Detta reser sig också betydligt över korsarmarna (fig. 98). Dess yttertak stiger i avsatser så högt att spetsen på toppspiran sammanfaller med spetsen på en liksidig triangel, vars bas är kyrkans längd i källarplanet (fig. 100). Mitt­ partiets tak är av säterityp med nedre avdelningen karnissvängd och med övre avdel­ ningen rakt lågsluttande upp mot en åttasidig lanternin med karnissvängd takhuv, krönt av en spira med tupp och krona (fig. 101). De relativt låga och smala korsarmarna ha valmade sadeltak. Kyrkans yttersidor äro brädklädda; samma material är använt till pilastrar och entablement, vilka indela och avsluta ytterväggarna på samma sätt som i monumental stenarkitektur. Korsarmarnas pilasterordning är av mindre skala än huvudpartiets, och korsarmarnas tak avskära huvudpartiets pilastrar på ett oorganiskt sätt, så att det verkar som om korsarmarna vore sekundärt tillkomna, vilket dock med säkerhet icke är fallet. Egendomligt är också, att likformighet icke iakttagits i pilaster­ intervallerna. Exteriören gör det oaktat intryck av att vara en medveten och fullödig skapelse av en barockarkitekt, van vid monumentalt stenbygge. De stora, rundbågiga f ö n s t r e n, sammanlagt 24 stycken, ha rektangulära omfatt­ ningar. Korsarmarna, utom den östra, ha dessutom på sina långsidor en övre fönsterrad med i regel två smärre rektangulära fönster på varje sida i takfrisen; dessa gåvo ursprung­ ligen ljus åt de övre, numera rivna läktarna i N, S och V korsarmarna (om dessa se vidare s. 153 o. 178). I besiktningsutlåtanden 1727 och 1733 nämnes utöver de stora fönstren endast ett mindre på varje sida av korsarmarna, men det klagas över att det är för mörkt på övre läktarna. På den Ö korsarmens Ö fasad finnes en lucka, som leder till vinden ovanför sakristian. Kyrkans tre stora ingångar, en mitt på gaveln av vardera N, V och S korsarmarna, bestå var och en av en raktäckt dubbeldörr, brädklädd och gråmålad. Spår av äldre och högre rundbågiga dubbelportar finnas på de tre nämnda korsarmar­ nas insidor i form av stora, bågformiga, igensatta öppningar, väl synliga strax ovanför nuvarande läktargolv. Enligt besiktn. 1727 och 1733 voro dessa portar då ännu i bruk, men de övre, bågformiga partierna voro redan då avskurna i höjd med nedre läktarnas underkant och spärrade med reglar. Vid Ö korsarmens sydsida en oregelbunden tillbyggnad av trä med ingång till sak­ ristian. Denna tillbyggnad finnes ej nämnd i beskrivningarna över kyrkan 1727 och 1733. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 145 Fig. 98. Kyrkan från N. Foto K.O. 1949. Die Kirche von N. Church from N . På N korsarmens N-fasad fanns före 1947 en vid mitten av 1800-talet tillkommen låg f ö r h all med fronton och tre portar (fig. l 01 ). Smärre vindfångsbyggnader funnas även å V och S gavelfasaderna. Samtliga dessa yttre vindfång borttogos vid en av stadsarki­ tekt S. Ullen ledd restaurering 1943-49, varom talas å s. 163. Samtidigt byggdes nya tvåarmade trappor av huggen sten framför ingångarna i V och S. Den omtalade förhallen vid N gaveln var byggd på övre planet av en alltjämt bestående monumental stentrappa. Genom denna, sannolikt tillkommen vid en reparation 1822-23 (s. 161) och förnyad 1958, hade N-sidan utmärkts såsom kyrkans huvudfasad, där också huvudingången låg och fortfarande ligger. Detta betonades ytterligare genom två stora popplar, som tidigare stodo symmetriskt framför trappan (fig. 192). De äro numera av­ lägsnade. Kyrkan är visserligen i interiören tydligt V- Ö-orienterad, men det har fun­ nits god anledning, åtminstone i senare tid, att utmärka N-sidan såsom huvudfasad. 2902036 146 KARLSKRONA ~ -----~ --- - ----~~Fi11 A­ l t._ o 'l q r-----, l' l 'l ~~~-~--- /0 ol 2 3 4 s /0 15 20 25 JD JJM. Fig. 99. Plan 1 : 300, efter restaurering 1943- 49 av ark. S. Ullen. Uppmätn. av J. Söderberg. Grundriss der Kirche nach der Restaurierung 1943-49. Plan, after restorations 1943-49. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 147 s~;l;QN/NG A--A-. 10 ol 2345 lO 15 20 25 30 35M Fig. 100. Sektion mot N, 1 : 300, efter restaurering 1943- 49. Uppmätn. av J. Söderberg. Schnitt nach N, nach der Restaurierung 1943- 49. Section towards N., after restorations of 1943-49. 148 KARLSKRONA Det är nämligen den enda, som är direkt tillgänglig från staden (från Vallgatan) och den enda, från vilken kyrkan kan uppfattas i sin helhet av en åskådare. Framför övriga sidor saknas utrymme därtill. De äro inklämda av alltför närbelägna stora stenhus och av varvsmuren. I S var det tidigare endast en några meter bred passage mellan kyrkan och varvsmuren, men utrymmet har nu ökats något genom det yttre vindfångets av­ lägsnande. KLOCKUPP­ Ovanför N ingången har under kyrkans äldsta tid funnits en anordning för upphäng­ HÄNGNING ning av en klocka. I INV. 1693 står nämligen antecknat: >>l Klåeke wid Norra döhren som dagl. brukas och ähr med kläpp och beslagen Axul helt färdig.>> Vid besiktningen 1727 är visserligen klockan nedtagen (jfr s. 140), men den tidigare anordningen är här närmare beskriven: >>Norra flygeln. Warandes desuthom öfwer dörren Oppunder Kiörckio Taaket en så kallad Klåeke Cur, som på några åhr icke warit brukad, Klåekan dertill är uti Bijsättningsgrafwen insatt>>. År 1733 nämnes vid besiktningen intet om denna »klockekun>, varför den då synes vara slutgiltigt nedtagen. Denna kloekekur över N ingången får tydligen anses såsom församlingens äldsta klockringningsanordning, använd till år 1700, då klockan anammades för örlogsflottans behov (se s. 140). EXTERIÖR Exteriören är nu gulmålad med pilastrar, listverk, omfattningar m. m. i grågrönt. Urspr. voro kyrkans väggytor rödfärgade liksom så många andra karolinska träbyggna­ der, vilka imiterade monumentalarkitekturens fasadindelning 1 utan att ge upp sin karaktär av svensk timmerbyggnad. B e s i k t n. 1727 säger nämligen om kyrkans ytter­ väggar: >>Och som berörde Wäggar, icke på några åhr, blifwit med Tiära och rödfärga försedda>>, behövde de ommålning. Enligt besiktn. 1733 verkställdes sådan 1729, och av den bokförda materialåtgången framgår, att rödfärgen var den dominerande. Den röda färgen synes hava bibehållits ända fram till 1840-talet, ty i ett av Flottans me­ kaniska departements chefscontoir i juni 1840 upprättat kostnadsförslag (nu i Varvs­ museet) till kyrkans reparation upptages >>yttre wäggarnas reparation till panelningen och öfverstrykning med tjära och rödfärg>> och bland kostnaderna upptages: >>80 Lispund Rödfärg af Fahlu tillverkning, 15 Tunnor Tjära, klar och gulbrun, ej svartaktigt ut­ seende eller af grynig beskaffenhet.>> YTTERTAK Yttertaken sedan 1959 täckta av kopparplåt, förut från 1908 med järnplat.- Vid besiktningarna 1727 och 1733 var kyrkans tak partiellt täckt av tegel, resten med spån. Enligt besiktn. borde tegelläggningen fortsättas, och denna avsikt torde hava full­ följts. Enligt 1733 års besiktning var hela kyrkan då täckt med tegel utom >>fyrkanten>> och det åttkantiga tornet, som voro tillfredställande spåntäckta relativt nyligen. Det har tydligen aldrig varit avsikten, att dessa partier skulle täckas med tegel. En foto­ grafi från omkr. 1873 i Varvsmuseet (fig. 192) visar hela nedre takfallet tegeltäckt.­ Taket över den centrala fyrkanten täcktes 1749 med 7 skeppund, 5 lispund och 9 De rödfärgade ytorna representerade därvid stenbyggnadernas tegelytor, vilka under 1600-talet ofta dessutomvorostrukna m ed rödfärg. De vit- eller gråmålade arkitekturelementen (pilastrar, listverk. omfattningar) motsvarade stenarkitekturens likartade element av grå sand- eller kalksten. 1 KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 149 Fig. 101. Norra fasaden. Ritning omkr. 1845 i UUB, Topogr. pi. nr 42397. Die Nordfassade, Zeichnung um 1845. North front. Surveyor's drawing, circa 1845. skålpund koppar, vilket drog en kostnad av 1599 daler 30 Y2 öre (GYNTHER, a. a. III, fol. 94 v.). I interiören (fig. 103-105) gör sig det kvadratiska huvudpartiet genom sin vidd och sin höjd starkt gällande över de obetydligare korsarmarna (fig. 104). Mittpartiets takkonstruktion understödes av fyra kraftiga träpelare, var och en bestående av 4 hop­ skruvade bjälkar. De förbindas sinsemellan och med ytterväggarna genom vågräta bjälkar (fig. 106). Genom dessa pelare uppdelas den stora kvadraten i en mittfyrkant med omgång. Mittfyrkanten är täckt med ett lanterninartat uppstigande fyrsidigt plafondtak av trä (fig. 100, 106), omgången med plana trätak. Mittfyrkantens plafondtak når 17,8 m högt, 4, 4 m högre än omgångens tak, men dock icke så högt, att fönster skulle kunnat anbringas, varför överljus sålunda saknas. Denna förhöjning över mittfyrkanten är icke ursprunglig. Taket över hela det kvadra­ tiska huvudpartiet var från början plant, vilket framgår av bl. a. Steuers uppmätnings­ INTERIÖR 150 KARLSKRONA Fig. 102. Kyrkan från SV. Foto N. L. 1958. Die Kirchc von SW. Church from S. W. ritning från 1756 (fig. 120). A v sektionen fig. 121 från 1800-talets förra hälft framgår, att en viss markering av mittkvadratens plana paneltak åstadkommits genom att dess bräder spikats ovanpå takbjälkarna, medan övrig panel spikats under dessa. Ett i Varvs­ museet förvarat >>Ödmj ukt Memorial» d. 24/3 1797 granskar ett av murmästaren Pohl (jfr s. 62, rad 27) upprättat projekt, som tydligen gått ut på att förse det kvadratiska mittpartiets innertak med förhöjda trävalv. Memorialet avstyrker detta förslag och får >>såsom resultat af wår undersökning tilstyrka at Kyrkan panelas under balkarne och endast i mitteln emellan de fyra pelarne försees med hwalf enligt med följande ritning no 2, hwaröfwer kostnadsförslag härjämte ödmiukligen bifogas>>. I ÖVK byggn.dep. finns en odaterad ritning (fig. 108), som avser ett sådant projekt. Det blev i varje fall ej realiserat, ty mera trängande reparationsbehov synas ha tagit befintliga medel i an­ språk. En av konteramiralen A. F. Rosensvärd undertecknad >>Note>> (i Varvsmuseet) ger besked härom: >>I anledning af nu inkommet Besigtnings Docoument och kostnads för­ slag öfwer gamla Amiralitets kyrckan med dess Klockstapel, har Herr Lieutenant Wal­ KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 151 Fig. 103. Interiör mot ö. Foto K. O. före 1943. Interior towards E. Kircheninneres gegen O, vor 1943. 152 KARLSKRONA Fig. 104. Interiör mot S korsarmen. Foto K . O. före 1943. Kircheninneres gegen den S Kreuzarm. Interior towards S. transept. lenstrand (s. 161, not l) att hwad som oumgängeligast deraf nu tarfvar reparation och till betydelig kostnad eij upgår, nu genast wärckställa; men med det öfriga tils vidare hafva anstånd. Carlskrona Den 26e J ulij 1798.>> Förslaget att höja taket över mittkvadraten har dock senare återupptagits. En odate­ rad ritning till en fyrkantig förhöjning med sluttande sidor och med dekorativ målning innehållande bl. a. en medaljongbild av Karl XIV Johan finnes bevarad i ÖVK byggn.­ dep. (fig. 109). Med denna ritning såsom utgångspunkt torde den nuvarande mittlanter­ ninen hava utförts, möjligen i samband med 1822- 23 års stora reparation (jfr s. 161). Korsarmarna i N och S täckas av plana brädtak, medan den Ö, som inrymmer koret, redan från början haft ett tryckt tunnvalv av bräder. Den V korsarmens urspr. plana tak har förändrats till ett obetydligt tryckt, avvalmat trätunnvalv över orgelverket (fig. 100). I alla korsarmarna utom den Ö äro på en höjd av ca 3,20 m över golvet inbyggda plana träläktare, burna var och en av två rader kolonner (fig. 104). Den V läktaren går ut i själva kyrkorummet och sträcker sig i N och S framför de två västra huvud­ pelarna, varigenom passage bildas till N och S korsarmarnas läktare, vilka icke sträcka KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 153 Fig. 105. Interiör mot SV. Foto Edle 1935. Kircheninneres gegen SW. Interior towards S. W. sig ut i mittpartiet. Om denna utvidgning av V läktaren se vidare s. 180. Under läktarna avskiljdes vid restaureringen 1943-49 utrymmen för rymliga förstugor innanför in­ gångarna (fig. 99). Inom dessa ligga läktartrapporna, i V även toalettrum. I N, S och V korsarmarna fanns ursprungligen ytterligare en läktare-våning ovanför de här nyss angivna. Dessa övre läktare gingo fram till mittpartiet (fig. 107), men upptogo icke hela utrymmet ut mot gavelväggarna såsom framgår av planen fig. 119 och skär­ ningen fig . 121. Denna övre läktare-våning, som helt visst ingick i kyrkorummets ur­ sprungliga arkitektoniska och konstruktiva komposition, borttogs i den N och S kors­ armen vid en restaurering 1908. Den V torde hava avlägsnats redan i samband med or­ gelns uppsättande år 1883. Om läktarna se vidare å s. 178. Invändigt äro väggarna sedan restaureringen 1943-49 målade i slät grå färg (svagt bruten i gult). Dessförinnan voro de målade i gråvitt samt indelade med målade pilastrar, av vilka de mot koret hade förgyllda verkliga kapitäl. Dekoreringen inskränkte sig f. ö. till en i grått målad ruetopfris kring centralpartiet. Nedanför denna i jämnhöjd med läk­ tarnas övre del fanns en vit vågbandsfris med palmetter på blå botten. Denna dekorativa 154 KARLSKRONA F ig. 106. Mittkvadratens innertak. Foto före 1943. Die Decke iiber dem Mittelban Ceiling of central section. sAKRisTIA målning, som finnes bevarad under den nuvarande väggfärgen, stammar från 1909, men äldre spår av liknande dekor lär hava iakttagits vid nämnda restaurering. I det förhöjda mittpartiet och dess plafond finnes en dekor av bladrankar i ljusgrått mot blå botten och på vardera sidan en evangelistsymbol inom medaljong (fig. 106). Denna dekor, som även härrör från 1909, endast rengjordes vid restaureringen 1943- 49. I omgångens tak målade kassetter bibehöllos icke vid senaste restaurering. I ö korsarmen är bakom altaret en sakristia avskild, till vilken leda två dörrar, en på vardera sidan om altaret. Väggarna äro indelade med pilastrar. Innertaket består av ett rundbågigt trätunnvalv. Vid N och S väggarna äro förvaringsskåp inredda, vid V väggen står ett altarbord. Väggarna gulmålade. Vid reparation 1944 borttogs en äldre skåpinredning på Ö väggen samt en gul kakelugn i NÖ Ufr s. 158). I ett besiktningsin­ strument från sept. 1727 nämnes i sakristian >>En grön Pottugn med 4: afsättningar, dörr och Spiäll af jern gods>>. Utanför sakristian finns i S ett i ljust blågrönt målat vind­ fång med toalettrum samt trappa, synligt som ett utbygge i exteriören. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 155 Fig. 107. Interiör mot S. korsarmen med två läktare. Foto 1904 i ATA. J(ircheninneres gegen den S Kreuzarm mit zwei Emporen. Interior towards S. transept, showing the two galleries. Kyrkans inre gör ett mera imponerande intryck än exteriören. Interiören med sin tydligt skönjbara, förtroendeingivande konstruktion bär en prägel av rymd, hållfasthet och funktionsduglighet, även om orgeltraktens nuvarande tillstånd försvagat den urspr. rymdeffekten. Det är särskilt försträvningen med vågräta bjälkar mellan de höga pe­ larna och ytterväggarna, som ger ögat den fängslande föreställningen om en med lagom starka dimensioner arbetande beräkning. Denna synes också ha vunnit sitt syfte, att skapa ett rum för predikan och lovsång (jfr s. 157) för en kungl. amiralitetsförsamling med plats för ca 3 000 man, befäl och meniga, sittande och stående, förutom honnörsplatserna för kunglighet, högre befäl och kleresi i koret samt för musikkår och kör på övre V läktaren. Därvid böra de tre nu bortrivna övre läktarna i N, V och S korsarmarna givetvis tågas med i räkningen (jfr fig. 107). INTERiöRENs KARAKTÄR 156 KARLSKRONA Fig. 108. Förslagsritning till kupolvalv över mittkvadraten. 1790-t al? ÖVK, byggn. -dep. Zeichnung fiir ein geplantes Kuppelgewölbe iiber d er Vierung, 1790er Jahre ( ?). Provisional sketch for turret above central section. The 1790's (?). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 157 Fig. 109. Förslagsritning till fyrkantig förhöjning över mittkvadrat en. 1820-tal (?). ÖVK, byggn.-dep. Entwurfszeichnung fiir eineviereckigeErhöhung in der Decke ii ber der Vierung, 1820er Jahre (?) Provisional sketch for rectangular extension above central section. The 1820's (?). >>Även när kyrkan är tom ger den med sina fyra 'master' och deras strävor ett intryck av en fartygsrigg. Vid en högtidsgudstjänst med flaggställ hängande från strävorna i luften, med alla bänkrum och läktare i våningar över v~randra bemannade med tre­ tusen blåjackor, sittande eller resta i givakt efter liturgiens ordning, med pukor och mässingsinstrument dånande från V korsarmsläktaren under samtidig salut från redden, då var kyrkan själv en mäktig fregatt med mannade rår och reling i arkitektonisk över­ sättning•> (J. Roosval 1950). Sedan 1943 uppvärmes kyrkan med varmluft. Från en värmecentral på varvet S om kyrkan tillföres ånga till ett i gravkällaren befintligt värmebatteri, som uppvärmer den luft, som med ett fläktsystem införes i kyrkan genom ett i källaren inlagt plåtrörs­ UPPVÄRM­ NING 158 KARLSKRONA BELYSNING GRAV­ KÄLLARE system. Tidigare skedde uppvärmningen genom två i kyrkans centralparti uppställda höga järnkaminer. -Under kyrkans äldsta period led man svårt av kölden i den ännu illa ombonade kyrkan, där man endast i sakristian hade en järngryta med glöder för att värma händerna och vattnet till barndopen. Denna ersättes dock snart med en kakel­ ugn i sakristian. År 1910 infördes elektrisk belysning, vilken vid restaureringen 1943--49 helt om­ arbetades under ledning av ark. Hans Bergström, Åhus. Kronorna äro monterade både för elektriskt ljus och levande ljus. Varje läktare upplyses av fyra lyktor, och diskreta glasbelysningar äro monterade på läktarnas undersidor med komplettering från ett par moderna lampetter. Altaret belyses genom mindre spotlights och lysrör i koret, och i orgelläktarens valv finnas längs framkanten ursparade öppningar med små belysningar. I förstugorna större lyktor och utanför ingångarna enkla lyktarmar. Under hela kyrkobyggnaden sträcker sig en källarvåning innanför den höga, av sten byggda sockelmuren. Källanummet täckes av ett träbjälklag, som uppbär kyrkans trä­ golv. Den ursprungliga ingången till rummet ligger på Ö sidan; en ny ingång till källaren upptogs under den 1947--49 uppförda V yttertrappan. I NÖ intill den gamla ingången ligger en särskild välvd kammare, nämnd i en beskrivning 1693, då som nu använd till bisättningsrum. I källaren finnas dessutom tjugutre murade enskilda gravkällare, där balsamerade lik från 1600- och 1700-talen ännu vila i sina kistor. Se härom vidare s. 201. BYGGNADSHISTORIA Redan i de ursprungliga planerna för den nya staden Karlskronas förseende med offent­ liga byggnader torde det ha ingått att uppföra en monumental stenkyrka även för flot­ tans och varvsfolkets behov. Då Amiralitetsförsamligen år 1681 hade bildats, fanns emellertid ingen kyrkobyggnad för denna. För att snarast råda bot för denna brist upp­ fördes då på Kronans bekostnad en träkyrka, som både genom sitt material och sin allt annat än monumentala förläggning tydligt klargjorde, att den var tänkt som ett proviso­ rium i avvaktan på en stenkyrka, förlagd på en mera dominerande plats inom stadens område. Enligt en tradition, som icke kan dokumentariskt underbyggas, skulle virket till Amiralitetskyrkan ha hitforslats eller rent av hela kyrkan ha hit överflyttats från Fin­ land.1 Av ett kgl. brev 21/2 1687 framgår emellertid, att bjälkar och sparrar till Amirali­ tetskyrkan med Kronans skepp hade hitforslats från Riga. Det var fraktkostnaderna för dessas tidigare fullgjorda transport, som genom det kgl. brevet efterskänktes, i syn­ nerhet som kyrkan av egna medel betalat det virke, som erfordrats. Den nämnda tradi­ Även om en annan samtida korskyrka av trä, nämligen Roslagskulla kyrka i Uppland, finnes en icke bestyrkt tradition, att kyrkan först uppförts i Finland och sedan fraktats till Sverige (SvK, Upi, s. 649, not 2 och s. 654). 1 KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 159 Fig. 110. Ritning i Jens Sörensens spionrapport omkr. 1685. Orig. i DRA. Zeichnung im Bericht des dänischen Spions J ens Sörensen, um 1685. Drawing in the Dane Jens Sörensen's espionage report, circa 1685. tiorren synes sålunda knappast förtjäna tilltro. När det under en tid av byggmästaren Olof Hylting ledda arbetet påbörjades är icke känt. Emellertid kunde kyrkan högtid­ ligen invigas 1 söndagen den 20 september 1685, varvid den fick namnet >>Ulrica Pia>> efter Karl Xl:s fromma drottning Ulrica Eleonora d. ä. Den äldsta beskrivningen av kyrkan finna vi i den danska spionen Jens Sörensens rapport 2 från besök i Karlskrona kort efter kyrkans invigning. Han gjorde i staden 1 Angående denna invigningsceremoni lämnar ett brev från regementsskrivaren Peter Berling, daterat den 19 september 1685 följande intressanta uppgifter: >>här passerar intet nytt, utom att i dag har Jonas Wadman (skvadronskrivare) gått omkring hela staden med 8 skalmejblåsare och publicerat om den nya, kostliga Amiralitetskyrkans invigande, som i morgon, om Gud vill, skall ske och guds­ tjensten först kl. 10 begynnas; efter gudstj ensten skall skjutas först vid kyrkan, sedan på åtskilliga skepp och skansar här vid staden. Sådant prål hava vi i Karlskrona•> (cit. efter E. HoLMBERG, a. a. s. 9). 2 Rapporten förvaras i Danska Riksarkivet: Sökortdirektör Jens Sörensens arkiv, pakke II, hefte 5 (Blandede optegnelser 1685- 1704). Publicerad av G. CLEMENssoN i Karolinska Förbundets årskr. 1917, s. 37- 39. - JENs SöRENSEN (f. 1646, t 1723) var urspr. handelsman i Sölvesborg. Efter freds­ slutet med Danmark 1679 flyttade S. över till Danmark, för vars räkning han sedan utförde viss spion­ verksamhet, särskilt beträffande den nya svenska flottbasen i Karlskrona. Se vidare JoHs KNUDSEN, Sökortdirektör Jens Sörensen >>Den danske Hydrografis Fader•>, Kbhvn 1918. 160 KARLSKRONA observationer rörande flottans storlek, officerarnes antal, stadens beskaffenhet, till­ gången på dricksvatten m. m. Men i rapporten lämnas också beskrivning på de båda nyuppförda kyrkorna, amiralitetskyrkan och stadskyrkan (jfr s. 6-9). Om dessa säges: .... >>Dj tuende kiercher, admiralitet-kierchen och stadtssens kierche, erre saalediss bygede, som hos föyede figur betegnit er. Det indenudj först med stercht föhretömmer, opstendere og lössholter och stifere, huusset opsatt, saa udenpaa samme tömmer med föhrebneder op och ned, kant paa kant bekl~d och tillspigret. Mit udj kierchen udj alle firre echerne ved krytzgangen staar inalless 4 pilere, eenhuer piler udaf 4 stk. lange föhretr~ eller master sammenf~ldet, med jernbolter dem sammenbonden, in firrekant behogene. Paa bielcher ett br~delofft, udi kierchen smoche stolle, schickelig ordeneridt, alting med ringe bekostning. Admiral Kierchen, den staar ofuen paa klepe och steen­ bergh, opsatt ofuer een dall, som udi biergit var och under alle firre fodstycher under­ muret saalediss at under samme kierchen er blefuen 3 Yz al. höyt at gaa under golued. Derinde under ordeneris alle söeoficererises Begrafuelse St~der. Saa er og stadtzkierchen byget efter samme Model.>> Rapporten illustreras med skissritningar av Amiralitetskyrkans plan och uppbygg­ nad (fig. 110), den senare ganska oriktig. Planen är däremot god och har underskriften: >>Grond Ritz eller fondamentet under Kierchen, som jeg har rnaalt 96 al. dansk igiemen langs eller Tuers Igiemen.>> Fullt färdig synes kyrkan icke ha varit vid invigningen 1685. I en skrivelse från amiralitetskollegiet 19/3 1693 heter det: >>kyrkan är nu för tiden halffärdig, och stora medel rekvireras, innan hon blir en gång färdig; så lärer hon ändå i många år ej kunna stå, ty som hon står artillerigården för nära, måste hon rifvas. En annan plats skall utses, hvarpå kyrkan kan blifva uppförd. Mycket nyttigare är, att en kyrka af sten kan blifva uppförd. Alla medel, som kunna för kyrkan inflyta, skola blifva samlade, intill dess man däraf kan bygga en kyrka af sten. Emellertid så skall nu intet mera byggas uppå denna varande Amiralitetskyrkan, utan den allenast skall hållas vid makt, intill dess den andra af sten blir färdig>> (citerat efter E. HoLMBERG, a. a. s. 9). Klarare kan den nyss upp­ förda träkyrkans egenskap av provisorium knappast framställas. Utvecklingen skulle dock bliva en annan än man då tänkte sig. Krigen och den fattig­ dom, som följde i dessas spår, skulle komma att hindra stenkyrkobyggets realiserande. Träkyrkan fullbordades 1 alltså, och det skulle dröja ända till 1728, innan ens några rit­ ningar till en stenkyrka förelågo (jfr s. 229). Men över stenkyrkobygget, som närmare behandlas på s. 229-265, vilade ett oblitt öde. Det blev trots allvarliga ansträngningar vid olika tidpunkter aldrig realiserat, varför den ursprungligen såsom ett provisorium 1 Redan 1689 hade man fullbordat kyrkans inre brädfodring, vilket framgår av samma års RÄK: >>såsom vi nu finna nödigt att innan tillstundande höst låta Kong!. Amiralitetskyrkan fullbordas med fordringar inuti, som påbegynt är framme vid altaret, hwilket för storm och oväder församlingen lyster, hafwa vi kontrakterat med stadssnickaren Johan Olofssom (cit. efter E. HoLMBERG, a. a. s. 12). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 161 avsedda träkyrkan trots alla svårigheter blev den genom tiderna bestående kyrkan för Amiralitetsförsamlingen. Under den tid, då det första stenkyrkobygget ännu var aktuellt, fick träkyrkan endast RESTAURE­ RINGAR obetydligt underhåll. Först fr. o. m. 1782 tilldelades församlingen anslag från flottan för träkyrkans reparation. Men även denna högst nödvändiga reparation blev genom krigstider och andra orostider länge uppskjuten. Enbart smärre, oundgängligen nödiga åt­ gärder utfördes. Förfallet måste ha gått ganska långt, då det i kyrkorådets protokoll 1807 8/6 kunde antecknas: >>Tillkännagafs at från Taköpningen på Mitteln af Kyrckan, vid sisthållen Gudstjänst från det på Kyrckan lagde Tegel Taket, Sten fallet neder på gången i Kyrckan, och som slike fall, besynnerligast vid större folksamlingar i Kyrckan kan åstadkomma olyckeliga folgder, så beslöts at Herr Warfs Amiralen härom skulle averteras, med anhållan at til hämmande af dylika fall, trädklädsen under Taket motte med första verckställ blifva.>> Det skulle emellertid dröja ända till åren 1822-23, innan detta nödvändiga arbete kom till stånd, i samband med ett grundligt restaure­ ringsarbete, som under dessa år utfördes under ledning av överstelöjtnant A. P. Wallen­ strand.1 Därvid tillkom sannolikt lanterninen över mittkvadraten (s. 152) samt även den stora trappan utanför den N korsarmen (s. 145). Förhallen ovanpå denna torde däremot hava utförts senare enligt en i ÖVK byggn.dep. förvarad ritning (nr A7), sign. C. E. Wallenstrand 2 5/7 1845. Möjligen var det i samband med detta arbete, som kyr­ kans yttre rödfärg förbyttes till gulockra (jfr s. 148). År 1864 reparerades kyrkan ånyo, men att densamma icke heller därefter befann sig i gott skick framgår tydligt av en skrivelse, som kyrkorådet den 2/8 1875 avlät till militär­ chefen i Karlskrona såsom svar på dennes fråga om behovet av en ny kyrkobyggnad (jfr s. 252). >>Att kyrkan i många afseenden är bristfällig>>, heter det däri, »och snart ... tarfvar yttre reparation, är nogsamt bekant, äfvensom att den är dragfull, och till följe deraf mycket kall och för helsan menlig, hvarföre under vintertiden många, syn­ nerligast svaga och äldre personer, af fruktan för förkylning, icke våga att sig der in­ finna, hvaröfver klagan också länge försports>>. Kyrkorådet ansåg sålunda en ny kyrka av sten vara av behovet påkallad och anhöll att militärchefen ville utse en sakkunnig person, som i samråd med kyrkorådet skulle uppgöra ett förslag till sådan kyrkobygg­ nad. Med anledning härav uppdrogs åt arkitekt Helgo Zettervall att utarbeta dylikt förslag (se därom s. 255). K. M:t, som fann det Zettervallska förslaget för dyrbart, anbefallde 16/3 1877 Marinförvaltningen att låta sakkunniga utreda, om icke träkyrkan l ANDERs PETER W ALLENSTRAND. f. 1762, antagen t. brobyggare vid varvet i Karlskrona 1785, bromästare 1790, löjtn-mekanikus vid Amiralitetet 1794, major-mekanikus och chef för Örlogsflottans mekaniska stat i Karlskrona 1808, överstelöjtnant 1821. W. har uppfört flera byggnader ä Karlskrona varv såsom nytt gjuthus och ny mastkran m. m. 2 CHRISTER ERHARD WALLENSTRAND, f. 1796, löjtnant vid flottans mekaniska corps 1815, kapten 1823, major 1838, överstelöjtnant 1847, chef för mekaniska departementet i Karlskrona 1840- 1853. 3-902036 162 KARLSKRONA genom mera omfattande reparationer skulle för en längre tid kunna användas för sitt ändamål. Med anledning av en därefter vidtagen besiktning av träkyrkan yttrade stationsbygg­ mästaren kapten A. Blix i skrivelse till varvschefen den 2/7 1877: >>Totalomdömet om kyrkan är att densamma med en resp. kostnad af ca 6 000 kronor för det närvarande och lämpligt underhåll för framtiden, ännu länge kan som byggnad ega bestånd, om ock nutidens fordringar på utrymme, stabilitet och utseende på en kyrka skulle göra en ny kyrkobyggnad önskvärd.>> Varvschefen överlämnade denna utredning jämte en annan, utförd av fortifikationskaptenerna Th. Nyström och G. A. Bergman, slutande på en kostnad av 75 000 kr för >>en någorlunda reparation», med en skrivelse den 20/10 1877 till Marinförvaltningen, i vilken varvschefen framhöll, att han fortfarande ansåge det riktigast att uppföra en ny stenkyrka på klockstapelsberget. Marinförvaltningen för­ klarade sig i skrivelse till K. M:t den 26/10 1877 visserligen principiellt ansluta sig till varvschefens mening. Men då stationsbyggmästaren ansett det möjligt att för en jäm­ förelsevis ringa summa reparera träkyrkan, fann sig marinförvaltningen böra rekom­ mendera reparationsförslaget med hänsyn till marinens övriga viktiga anslagsbehov. Vid prostvisitation 30/8 1885 framhölls nödvändigheten av kyrkans iståndsättande. Med anledning härav framlades för varvschefen den 4/1 1887 ett nytt besiktningsut­ låtande av dåvarande stationsbyggmästaren, kapten F. Bothen, vilket ytterligare klar­ lade de befintliga bristerna (jfr s. 258), jämte ett förslag till deras avhjälpande, slutande på en kostnad av 35 000 kr. I kgl brev 16/12 1887 anvisades då 5 000 kr. till reparation av den gamla träkyrkan, - >>i den mån det dertill försloge>>! Vid en senare prostvisitation 1896 erinrade visitator ånyo om nödvändigheten att bringa kyrkan i användbart skick, varefter en mindre reparation utfördes 1898. Den ständigt återuppdykande frågan om uppförande av en ny stenkyrka (se s. 252- 265) föranledde, att en nödvändig större reparation av träkyrkan gång på gång förhalades och att endast smärre, otillräckliga åtgärder kommo till utförande. Ä ven sedan ett sista av ark. G. Ameen år 1904 utarbetat stenkyrkoförslag, som hade tillstyrkts av alla myn­ digheter, genom K. M:ts beslut 10/2 1905 blivit avfärdat (s. 264), fasthöll man inom för­ samlingen vid tanken på att ersätta träkyrkan med en stenkyrka, varför kyrkostäm­ man år l 906 uppdrog åt en kommitte att hos K. M:t begära en ny kyrka. Då detta ej ledde till åsyftat resultat, kom slutligen en omfattande restaurering av träkyrkan till stånd, utförd 1908- 09 med anslag av riksdagen, efter ett av stationsingenjör Sixten C:son Sparre utarbetat förslag och under medverkan av domkyrkoarkitekten Th. Wåh­ lin.1 Därvid pålades nytt plåttak, de förut slutna bänkarna gjordes öppna, de övre läktarna borttogas i N och S korsarmarna, orgelläktaren förlängdes, inredningen och 1 THEODOR WÅHLIN, f. 1864, t 1948, arkitekt, fil. hedersdr (1944); domkyrkoarkitekt i Lund (1902­ 42). W. utförde ett stort antal kyrkorestaureringar, framför allt i Skåne, samt ett flertal nya kyrkor bl. a. den svenska kyrkan i Köpenhamn (1911). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 163 interiören nymålades och dekorerades under ledning av ark. Wåhlin; elektrisk belysning blev installerad. Aren 1943-49 företogs i två etapper en ny genomgripande restaurering under led­ ning av stadsarkitekten i Karlskrona S. Ullen. Den första etappen, 1943, omfattade införande av varmluftsvärmeledning (s. 157) och i samband därmed iordningställande av gravkamrarna i källaren (s. 201), nyinredning och ommålning av sakristian, välvt trätak över orgeln, ett särskilt rum för kören bakom orgeln och vestibul innanför N ingången. - Andra etappen 1947-49 omfattade bl. a. borttagande av de yttre för­ hallarna utanför N, V och S korsarmarna, varefter nya yttertrappor av sten uppfördes i S och V. Yttre ommålning utfördes. Vestibuler avskildes innanför S och V ingångarna. Interiören ommålades i mildare färgskala, varvid det mesta av dekorationsmålningarna fr. 1909 doldes. Ny belysningsarmatur, utformad av ark. Hans Bergström, Åhus. Efter avslutad restaurering återinvigdes kyrkan den 29 maj 1949. Under år 1958 har den stora stentrappan utanför N ingången helt förnyats med bibe­ hållande av dess tidigare utseende och de gamla räckena. Det en gång såsom provisorium uppförda templet Ulrika Pia fyller ännu efter nära tre århundradens tjänstgöring sitt ursprungliga ändamål med heder såsom en aktad senior bland Karlskronas byggnadsmonument. Ett säreget exempel på >>den svenska fattigdomens betydelse>>. Ursprungliga förslagsritningar till kyrkan Ulrika Pia äro icke kända. De äldsta i ÖVK KYRKANS ARKITEKT byggn.dep. bevarade ritningarna1 av träkyrkan äro närmast att betrakta som relations­ ritningar av kyrkans utseende vid olika tidpunkter under 1700-talet (fig. 119, 120). Ä ven i övrigt sakna vi tyvärr dokumentariska uppgifter om kyrkans ursprungliga arki­ tekt. Med sin enkla och klara yttre form och sin goda rumslösning är amiralitetskyrkan ett typexempel på en med enkla medel åstadkommen svensk barockkyrka i trä av så stram resning och så god arkitektonisk utformning, att man trots vissa oregelbunden­ heter i exteriören (jfr s. 144) måste räkna med en väl skolad arkitekt som den skapande kraften. Tidigare har N. Tessin d. y. antagits vara den, som uppgjort ritningen, 2 dock säker­ Iigen med orätt. Troligare är, att Eric Dahlbergh varit mästaren. Visserligen hade Nieodemus Tessin d. ä. genom kgl brev den 20 febr. 1680 fått i uppdrag att utarbeta ritningar icke blott till den nya staden Karlskrona och dess fästningsverk, utan även till >>publique huus såsom Kiyrckior, Scholar, Arsenal och Ridhus samt flehre sådanne 1 Av da t erade och signerade ritningar märkas: en grundritning, signerad d . 3/1 1734 av Jacob Berg­ man (i mycket dåligt skick) innehållande även vissa läktareplaner, vidare en grundritning (fig. 119) och en ritning visande hälften fasad , hälften sektion av kyrkan (fig. 120), båda signerade 22/1 1756 av J. G. Steuer (s. 64, not 2). Grundplanen, som innehåller läktarplaner för N, V och S korsarmarna, synes återgå på Bergmans ritning av 1734. 2 G. UPMARK, D. Y. i: RoMDAHL-RoosvAL, Svensk Konsthistoria. Sthlm 1913, s. 337. 164 KARLSKRONA byggningar», men enligt resolutionen skulle detta ske tillsammans med Dahlbergh. 1 Nie. Tessin d. ä., som dog året därpå, medhann endast att utarbeta själva huvudplanen för staden. Sonen Nie. Tessin d. y. ärvde senare hans uppdrag, men det är synnerligen troligt, att Dahlbergh under tiden närmast efter den äldre Tessins död måst svara för några av de mest trängande arkitektoniska uppgifterna, däribland stadsförsamlingens (jfr s. 6- 9) och amiralitetets kyrkor. Det framgår av Dahlberghs dagbok 2 , att han för sina arbetsuppgifters skull vistats i Karlskrona vid upprepade tillfällen åren 1681-83, särskilt somrarna 1681 och 1683, då han även sammanträffade med Karl XI därstädes. Skisser till de båda kyrkorna kunna vid något av dessa tillfällen ha uppgjorts av Dahl­ bergh och lämnats till någon hans medarbetare för vidare utarbetande. Amiralitetskyrkans arkitektoniska utformning visar nämligen en tydlig frändskap med ett antal kyrkliga byggnader, vilkas ritningar äro signerade av Dahlbergh, såsom Västra kapellet i Jönköping (SvK, Sm. I, s. 130 f., fig. 114 o. 115), vars bevarade rit­ ningar äro signerade 1692, samt förslagsritningar till den finska kyrkan i Narva 3 , signerade 1683. Då man i Karlshamn hade påbörjat uppförandet av en ny kyrka (SvK, Bl. IV, s. 175 f.), vände sig magistraten år 1687 till Eric Dahlbergh, då nybliven landshövding i Jönköping, för att få hans råd i sin kyrkobyggnadsfråga. Till svar återsände Dahlbergh en i vissa avseenden modifierad plan och troligen även en ritning till kyrkans exteriör sådan den enligt hans mening borde byggas. 4 Dessa anvisningar följde man också vid det fort­ satta arbetet på kyrkans uppförande. Karlshamns kyrka visar också en viss frändskap med Amiralitetskyrkan i sin yttre uppbyggnad. Det är då rimligt att ställa frågan, varför man från Karlshamn vände sig till landshövdingen i Jönköping med sin kyrko­ byggnadsfråga. Detta hade helt visst sin grund däri, att man i grannstaden Karlskrona sett nyligen utförda prov på dennes kyrkobyggnadskonst. Mycket starka indicier före­ ligga sålunda för att Eric Dahlbergh varit upphovsman till Amiralitetskyrkans arkitek­ tur, även om den dokumentariska bekräftelsen härav ännu saknas. Amiralitetskyrkan utgör - och utgjorde det i ännu högre grad, då även de övre läktarna i N, V och S korsarmarna funnos kvar - en intressant variant av den protestan­ ERIC DAHLBERGH, f. 1625, t 1703. Om dennes mångsidiga och betydelsefulla verksamhet se: ERNST ERicssoN o. ERIK VENNBERG, Erik Dahlberg, hans levnad och verksamhet. Sthlm 1925. Hans verksam­ het behandlas utförligt i ett under tryckning varande arbete av den nyss bortgångne docenten MÅRTEN LILJEGREN, Eric Dahlbergh, tecknare och arkitekt (Allhems förlag). 2 Eric Dahlberghs dagbok (1625-1699), utgiven av HERMAN LUNDsTRÖM, Uppsala 1912. 3 STEN KARLING, Narva, eine baugeschichtliche Untersuchung. Tartu 1936, s. 303 f. och fig. 157-58. - DENS. i: Svenska Kulturbilder. Ny följd I, s. 320 och fig. å s. 311. 4 ERICSSON o. VENNBERG, a. a. s. 127- 28; E. VENNBERG, Karlshamns Kyrka i: H. RosENGREN, Karlshamns historia I, s. 133- 181. Karlshamn 1918. 1 KUNGL. AMIRALITETSKYRKAN 165 tiska centralkyrkotyp, på vilken den karolinska tidens arkitekter nedlagt så mycket arbete. 1 Kyrkans huvudparti reser sig högt över en kvadratisk plan med 35 sv. alnars sido­ längd. Till denna huvudkropp ansluta sig på alla fyra sidorna väsentligt lägre och smalare korsarmar, 2 som öppna sig mot mittrummet med rektangulära öppningar utom den östra, koret, som täckes av ett eliptiskt tunnvalv. Den V korsarmen öppnar sig nu med en halvcirkelbåge, tillkommen i sammanhang med den stora orgelns uppsättande 1883, men hade urspr. samma form som den N och S. Genom att de tre korsarmarnas övre delar fylldes av läktare, kom det högre mittpartiet att i interiören få en stark verkan av dominerande centralrum, en effekt, som senare ytterligare förstärktes genom den i mitt-tornets takstolar inbyggda fyrkantiga, lanterninartade förhöjningen av innertakets centrala parti (se s. 149 f.). Genom att den Ö korsarmen med sitt tunnvälvda tak öppnade sig helt mot centralrummet ernåddes den ur liturgisk synpunkt önskvärda betoningen av en öst-västlig huvudaxel, medan mittpartiet, tack vare den kompakta läktarfyll­ ningen i övriga korsarmar, fick en stark betoning som centralrum. Sannolikt har man att häruti se en viss påverkan av det ungefär samtidigt pågående bygget av Kungsholms kyrka i Stockholm (SvK, Sthlm, III), där den ursprungliga inredningen med läktare i alla korsarmarna skapade samma >>syntes av det mot koret och altaret orienterade lutherska gudstjänstrummet och den på reformert område utbildade, radikalt protestan­ tiska tempelbyggnaden med dess arkitektoniskt liksidiga gestaltning>> (P. G. HAMBERG, a. a. s. 216). Sina rötter hade denna karolinska kyrkotyp i den nordiskt nyktra, klassicis­ tiska centralkyrkotyp, som utbildats särskilt i Holland. En inverkan från Kungsholms kyrkobygge är så mycket troligare, som Kungsholrus­ kyrkans arkitekt, Mathias Spieler 3 sedan 1682 var Dahlbergils underordnade ,med­ arbetare i Fortifikationskontoret. Man vet, att han även i övrigt var Dahlbergh be­ hjälplig, bl. a. då denne 1685 började bygga sitt eget gravkor vid Turinge kyrka. Erik Dahlbergh och Mathias Spieler voro f. ö. även förenade genom nära släktskap, ty deras hustrur voro kusiner. 1 Se därom i det på synpunkter och material rika och upplysande arbetet av PER GusTAF HAMBERG, Tempelbygge för protestanter. Arkitekturhistoriska studier i äldre reformert och evangelisk-luthersk miljö. Sthlm 1955. 2 Korsarmarnas yttre B ~ 18 sv. alnar, deras L ~ 16 sv. alnar (V o. Ö) och 16 Y:! alnar (N o. S). 3 MATHIAs SPIELER, av tysk börd, t 1691; arkitekt och byggmästare, kapten vid kgl. fortifikations­ kontoret; han var under 1670 Jean de la Vallees medhjälpare vid Katarina kyrkas bygge och övertog ledningen av detta 1671 (SvK Sthlm VII, s. 402). Han byggde Kungsholms kyrka i Sthlm, invigd 1688 (SvK, Sthlm III, S. 117). G. m. MARGARETA DE LA VALLEE, dotter till arkitekten Jean de la Vallee. 166 KARLSKRONA Fig. 111. Altaruppställning. Foto MVK 1958. Die Altarwand. The altar. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAR­ ANORDNING Altarprydnaden utgöres av en större oljemålning inom förgylld ram, framstäl­ lande Korsfästelsen (fig. 112). Tavlan är en vid okänd tidpunkt utförd, osignerad kopia av Rubens' bekanta målning >>lansstöten», fullbordad 1620, nu i Antwerpens museum.! Dagermått 240 x 166. Målningen, som är placerad över ett svartmarmorerat postament av trä, är insatt i en altaruppställning (fig. 111), delvis bestående av målad skenarkitek­ 1 Målningen utfördes av RuBENS (f. 1577, t 1640) till ett altare, som stiftats av borgmästarenNicolas Rockax i Eglise des Recollets i Antwerpen. Nu i Musee des Beaux Arts, där den har kat. nr 297. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 167 Fig. 112. Altartavla. Kopia efter Rubens' »Lansstöten•>. Foto MVK 1958. Das Altarbild. Kopie nach Rubens »Der Lan­ zenstoss<1. Altarpiece, a copy of Rubens' "The Thrust of the Lance". 168 KARLSKRONA Fig. 11 3. Korsfästelsen, oljemålnin g. Gåva 1717. Foto Edle 1935. s. 170. Die Kreuzigung, Ölgemälde, gestiftet 1717. The Crucifixion, oil painting, pre­ senled 1717. tur. Uppställningens huvudparti utgöres av två gråmålade, sockelförsedda toskanska kolonner av trä med förgyllda baser och kapitäl, som uppbära förkroppade entablemang med en bruten fronton. I dess mitt en Jehovasol med skulpterad oGh förgylld strålkrans. Kolonnuppställningen förenas och omgives av en på väggen i grått målad perspektivisk skenarkitektur, som ger en viss barockkaraktär åt det hela. Själva altartavlan nämnes första gången i kyrkans handlingar 1761, då placerad över altaret, men inga uppgifter föreligga om sätt eller tidpunkt för dess förvärvande. I INV. 1794-1818 säges den ha svart träram. - Ä ven beträffande den omgivande altarupp­ ställningen saknas direkta uppgifter. Med hänsyn till kyrkans synnerligen styvmoder­ KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 169 liga behandling under 1700-talet (se ovan) är det ganska sannolikt, att omramningen till­ kommit först vid början av 1800-talet, antagligen vid 1822-23 års restaurering. Om man bortser från de målade tilläggen, överensstämmer den arkitektoniska uppställningen ganska nära med Trefaldighetskyrkans altaruppställning (s. 98-99 samt fig. 60-61), ut­ förd 1814 under medverkan av amiralitetsbildhuggaren J. Törnström (s. 99, not 1). I ÖVK byggn.dep. finnes en odaterad och osignerad ritning (nr 8) till kolonnuppställ­ ning och JehovasoL Denna har blivit följd vid altaruppställningens utförande (fig. 114). Att altaruppställningen tillkommit i samband med 1822-23 års restaurering är desto troligare, som KR. PROT. den 21/7 1823 innehåller följande uppgift: >>Med Spegellfabri­ qeuren Lindh slöts accord, at med första som ske kan förgylla Collonnerne, Solen, Ram­ men kring altaretaflan, samt Capitellerne på Pelarne vid Choret i Kyrkan, emot 125 Rdr Bco, som senast 3ne månader efter det arbetet blifvit färdigt och godkändt, skall af Kyrkans Medeli utbetalas.>> I KR.PROT. den 4/10 1823 anmäles detta arbete färdigt och godkänt, och den 29/12 1823 utkvitterar P. G. Lindh sina 125 riksdaler för >>forgylt ramen omkring altartaflan, Solen, Baser och Capiteler på Colonnerna, öfre listverket å Chorets Pelastrar, Crucifixet [sannolikt nr 2 här nedan] och Timglaset». Då repara­ tionen 1822-23 utfördes genom örlogsvarvets försorg, är det sannolikt, att altarupp­ ställningen nytillverkades vid samma tillfälle under ledning av varvets egen förfarna kraft, amiralitetsbildhuggaren J. Törnström. Denne hade f. ö. redan tidigare utfört vissa arbeten åt amiralitetskyrkan. 1 Den nyssnämnda ritningen torde dock icke vara utförd av Törnström. Det är mera sannolikt, att den tillkommit genom ledaren av kyr­ kans restaurering 1822-23, överstelöjtnant A. P. Wallenstrand (s. 161, not 1). Den målade skenarkitekturen kring altaruppställningen har utförts i samband med kyrkans restaurering 1908-09 (s. 162). På en omkring 1904 tagen fotografi (i ATA) av koret saknas målningen kring kolonnuppställningen helt (fig. 114). 1 Detta framgår av Törnströms skrivelse 10/6 1819 till kyrkorådet: •>Anmälan! Vid Jubelfästen 1817, använde jag 14 dagar, att förfärdiga en Trophee bestående af Kong!. Svenska Wapnet samt tillsynen vid Eclaireringen i Choret in uti Kyrckan. Ehuru jag ej tänckt, att derföre begära särskilt betalning utan häldre önskat erhålla ett lån af KyrckoCassan på 100 Rdr emot ränta och återbetalning vid Michae­ lis, då jag har att vänta pension och betalning för mine kronoarbeten, hemställer jag till Am[iralite]ts Kyrckjo Rådets godHinnande alternativen: antingen af detta lån, eller betalning för mitt ofvan anförde arbete. - Detta räknar jag visserligen ej som artistiskt; det skulle falla Kyrckan kanhända för dyrt med dess små tilgångar; men hvad icke billigt kan förnekas är, att jag som behöfvande och med drygt hushåll ej kan göra helt och hållet en uppoffring af min tid, som ganska otillräckelig, kunnat användas för mera lönande arbeten på Wärckstaden.- Denna betalning nedsättes till 14 Rd. Bco. -Jag finner mig nögd i hvilcken händelse som hälst, och det skall bero af respective Kyrckjorådet att väljaemellan desse Wilkor. CarlsCr. d. 10 Maji 1819. Johan Törnström.>> Törnström beviljades av kyrkorådet 16 riksdaler banko och 32 skilling för det nämnda arbetet. 170 KARLSKRONA Fig. 114. Altaruppställningen omkr. 1904. Foto i ATA. S. 169. Der Altar um 1904. The altar as it appeared circa 1904. Altarbord av trä, ändrat 1944. Ett något mindre altare iordningställdes samtidigt i sakristian vid V väggen. - Altarring av trä, gråmålad, med svarvade kraftiga ba­ lusterdockor. Troligen från kyrkans ursprungliga inredning. 1944 borttogas de sväng­ bara ingångarna i altarringen. - Besiktning 1727 omnämner altarringen: >>Bröstwärnet för altaret med swarfvade träpelare, och 2ne ingånger.>> ÄLDRE Över altaret i sakristian hänger inom förgylld träram en tavla, även den en oljemål­ :~~~:;s~~~~ ning framställande Korsfästelsen (fig. 113). Huvudfärger äro ljusblått, gult och rött H 153, B 115. - Denna tavla torde vara identisk med en altartavla, framställande Kristi lidande, som uppsattes 1717 och som var skänkt av penningräknare (!) Fadder Rollström (rNv. 1727 och 1733). Återgår möjligen på någon målning, utförd inom Ru­ bens' krets. KRUCIFix Krucifix: - l. På altaret; av cederträ (fig. 115, 116) med inläggningar i pärlemor, elfenben och ebenholz, troligen utfört i Jerusalem. Åtsidan visar Kristus på korset (fig. 116, A), på foten Madonnan med barnet inom mandorla (fig. 116, B). Foten, som varit obetydligt defekt, lagades 1957. Skänkt av kapten Carl Raab 1 1744 >>j ä m te en vid 1 Krucifixet, som under påskveckan 1728 skall ha legat på Kristi grav i Jerusalem, skänktes till kapten Raab av den grekiske patriarken av Konstantinopel (tidigare under 12 år biskop i Jeru salem), vilken jämte biskoparna av Rhodos och Tessalonika varit på pilgrimsfärd i Palestina, såsom tack för att dessa 1728 fingo medfölja Raabs skepp från J oppe i Palestina till sina hemorter. Korsets .baksida KUNGL. AMIRALITETSKYRKAN 171 Fig. 115. Krucifix av cederträ med inl äggningar. .Jerusalems-arbete. Gåva 1728 av patriarken av Konstantino]Jel till kapten Carl Raab, 1744 skänkt till kyrkan. Foto A. O. 1948. Kruzilix aus Zedernholz mit eingelegter Arbeit. in Jeru­ salem ausgeflihrt. 1728 Geschenk des Patriarchen von Konstantinopel an Kapitän Carl Raab, 1744 der J{irche vermacht. Crucifix of inlaid cedarwood. Jerusalem work. Presented 1728 by the Patriarch of Constantinople to Captain Carl Raab, and presenled to the church in 1744. skulle enligt patriarkens utsago vara gjord av trä från Kristi kors. Pilgrimsbandet var ett virkat siden­ band, som med sin längd visade bredden av Kristi grav. Det skänktes av biskopen på Rhodos. Käppen var skuren vid .Jordans strand på det ställe, där Israels barn torrskodda övergingo floden; den skänktes av biskopen i Thessalonika. - Andra uppgifter om dessa föremåls användning finnas hos .J. WrsE:EN, a. a. Käppen och pilgrimsbandet äro numera förkomna (HoLMBERG: Minnesskrift 1935 s. 12, och S. W. GYNTHER, a. a. I). -Kapten CARL RAAB, f. 1699 i Karlskrona, t 1749, son till Carl Raab d . ä. (s. 216, not 1). Han kom tidigt i flottans tjänst och blev efter avancem'l.ng i Karlskrona kaptenlöjtnant vid Stockholms eskader 1719. övergick 1721 till holländsk och senare till fransk tjänst och tjänstgjorde därvid som styrman. 1732 återgick han till svensk tjänst och blev skeppskapten vid amiralitetet 1742. 172 KARLSKRONA Fig. 116 A. Detalj av krucifix fig. 115. Foto N. L. 1958. Einzelheit vom Kruzifix Abb. 115. Detail of crucifix fig. 115. PREBIKSTOL Jordans strand skuren käpp och ett pilgrimsband>>. H 41, 5.-2. Av förgyllt trä. 1700-talet. H 80. Hänger nu på väggen i kyrksalen, men har tidigare haft fotställning. - 3. Kors av svart ek med pånitad Kristusbild av drivet silver; på baksidan är graverat >>8 3/8 lod>>. 1700-talet? H 38. På altaret i sakristian. Predikstolen (fig. 117) består av en åttasidig korg med trappa från Ö, försedd med enkla utsågade balusterdockor. Korgen med gråmålat ramverk har sex rödbruna fyll­ ningar, skilda av smala förgyllda ornament i korgens hörn. I fyllningarna förgyllda kristna symboler i relief (lagens tavlor och bok, kalk, svärd och sköld, dödens lie och timglas. trons ankare samt, mellan trappan och pelaren, skriftrulle, stav och fana). Kor- . KUNGL. AMJRALITETSKYRKAN 173 Fig. 116 B. Detalj av krucifix fig. 115. Foto N. L. 1958. Einzelheit vom Kruzifix Abb. 115. Detail of crucifix fig. 115. gens nedre kant prydes av en bred, förgylld äggstav, den flacka underdelen avslutas nedåt med en förgylld, bladklädd knopp. Ljudtaket krönes av en förgylld korsglob och har i kanten blågrå lambrequiner under förgylld krönlist. Takets undersida blåmålat och prytt med en förgylld sol i relief samt en nedhängande duva av förgyllt trä. Rygg­ stycket utgöres av ett i trä skuret draperi. Predikstolen torde stamma från 1800-talets första hälft (ev. 1822-23). - lNv. 1727 lämnar om dåvarande predikstol följande uppgifter: >>l Prädikestohl af Furu med fast bottn, trappan der till af 9 steg, en dörr, 2ne gångjern och en skufregell på, samt en himmell, hwillken så wäl som Prädikestolen är klädd med rödt kläde; l Christi Conterfeij med målad biltwärcks ram omkring i 174 KARLSKRONA Fig. 117. Predikstol. Foto N. L. 1958. S. 172. Die Kanzel. Pulpit. TIMGLAs Prädikostohlen; l försillfrat Trädufva dito.>> Den omtalade Kristusbilden är möjligen den ännu bevarade oljemålningen >>Kristus tröstarem (fig. 142). På predikstolen ett timglas (fig. 118) med fyra glas i skulpterat och förgyllt ställ av trä. Stativ av smidesjärn, uppåt avslutat med Carl Xl:s krönta namnchiffer samt KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN en klackliknande blomma. Skänkt 1693 av kompassmakare Daniel Grandorff. H 97. - I sakristian förvaras två tim­ glas, vartdera med l glas i enkelt trästälL H 21. Dessa glas användes vid ringningen Björkholmsstapeln (s. 143). I besiktningsinstrument 1727 näm­ nes: >>Wijd Ingången till Choret äro 2ne bröstwärnsdörrar med stora Swarf­ wade Pelare af Furu, hwardera med 2ne par gångj ern, hwillcka behöfwa reparation att de kunde blifwa stadig­ are.>> Förmodligen avses samma sk r a n k, som nämnes i INV. 1693 med >>2 st. dörar för Choret af Pellare swarfwade med Skufreglar och motståndare på bägge sijdor». Korskranket finns nämnt ännu 1733, men är nu försvunnet. Kyrkan har öppna bänkar med låga, släta, upptill rakt avslutade gavlar utan dekor. Mittkvarteret (mellan pelarna) har bänkskärmar med enkla fyllningar. Korsarmarnas bänkar äro vända vinkel­ rätt mot mittpartiets. Bänkarna måla­ des i ljusgrått vid restaureringen 1943- 49, dessförinnan ljusblå. Före 1908 voro bänkarna (liksom predikstol­ en) målade i ekfärg. De voro då slutna (jfr fig. 121) och hade lodräta ryggar samt smala säten. De torde hava till­ kommit! i samband med reparationen 1822-23 (s. 161). Vid restaurering 1908 (s. 162) erhöllo bänkarna genom om­ byggnad sin nuvarande utformning. - Den första bänkfördelningen skedde 1 175 KORSKRANK BÄNKAR Fig. 118. Timglas, skänkt 1693. Foto Edle 1935. Stundenglas, geschenkt 1693. I-Iour glass, presented 1693. En ny bänkinredning torde nämligen hava föranlett två nya tryckta bänkfördelningar: dels »Bänkfördelningen i Carlskrona Kong!. Amiralitetskyrka, Carlskrona 1823> >, dels »Fördelning af Bän­ karne i Kong!. AmiralitetsKyrkan härstädes efter de 4 stora Hufwudqwarteren, med särskilt Nummer­ gång på Bänkarne inom hwarje qwarter. Carlskrona 1832>>. 176 r-----~--- KARLSKRONA !/},; no.'il i lni,;l9 \ ·l .Iion')(, ~ 71/iJrra.•fi.a . .. tltr/.rmilw :~ .. , ... .,.1[.,...1 .... . .. ,h 1,... . .. Ll ~f • 1 ./i... , , .., ....., , .... .lo( .>lo A... .... ..._.;f.,At,.« ... ,;,. .. , l .tl., .. .A'·1.' · ... ~ ;,.,4~·'/" .. u ,,.~~ .:· 1 r .t·"... IL . i----·-~-- l · r ;=TI Ll=J· F ig. 119. P lanritnin g, sign. 22 ja n. 1756 J. G. Steuer. •>Den Södra Lit A. och den Norra Lit. B. undra Läcktrane ä ro af lika Indelnin g med den i R itninggen anförde \Västra Läcktaren Lit. C., men de öfre Skilgacktige, och fördenskuld p å sina behörige Sidor affatte.•> ÖVK byggn .-dep. Grundriss, am 22. 1. 1756 von J. G. Steucr sig niert, mit GcsHihlspla n e inschlicssl. der doppelte n E mporcn in d en I>l. Bän el< för Klockaren bredewid Norra Sacristigi dörren, hwaruti är ett litet furuskåp med 2 11 e små dörrar, med 2ne par gång­ jern sampt 2ne !åsar och en nyckel till. Bäncken har 2ne dörrar med 2. gångjern på hwar­ dera och en Skufregell för den ena, men den andra dörren är fast spijkad. l. Bänk gent­ emoth på Södra Sijdan till Informatoren för Skieppspojkarne med 2ne dörrar.>> För skeppspojkarna funnos därintill åtta stycken furubänkar, fyra väggfasta och fyra lösa. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 177 ./1ilnfn9 .. . . f/.•. Fig. 120. Fasad- och sektionsritning, sign. 22 jan. 1756 J. G. Steuer. ÖVK byggn.-dep. Aufriss der Fassade mit Schnilt, am 22. 1. 1756 von J. G. Stcuer signiert. Drmving of facade, with sectional view incorporatcd, signed 22. Jan. 1756, J. G. Steuer. Av de två ännu bevarade slutna bänkarna nämnes klockarbänken redan i 1693 års 1 v. och är identisk med den 1727 beskrivna. I V korsarmen omedelbart S om ingången har funnits en särskild bänk, den s. k. >>fångabänkem>. Den var försedd med galler och avsedd för de militära fångarna. Denna bänk lär ha funnits kvar fram till1940-talets restaurering, då den borttogs. Kyrkan har haft en kungsstol, vilken väl närmast hade formen av en fristående sluten bänk; i besiktningen 1727 beskrives den sålunda: >>Kongsstool, med dörr och gång­ jern, Säte, armbräden, och Footh Pall uti, Bäncken är klädd med rödt Kläde.>> Anteck­ nat är särskilt, att den står på manfolkssidan (den södra), tydligen framför övriga bänkar. 1 Kungsstolen finns utritad på planen fig. 119. Kungsstolen användes första gången 1692 av Carl XI vid amiral Gustaf Sparres begravningsakt2 samt senare i april 1700 av Carl XII, som då vistades i Karlskrona för utrustning av flottan till det just utbrutna stora nordiska kriget. 1 Jfr Mathias Spielers ena inredningsförslag till Kungsholms kyrka i Stockholm (P. G. HAMBERG, a. a. s. 208- 210). Jfr också de bevarade jämnåriga kungsstolarna i Varnhems kyrka. 2 GusTAF ADOLF SPARRE, f. 1649, t 1692, friherre, överlöjtnant i flottan 1668, deltog under kriget 1676- 79 som amirallöjtnant i flera sjöslag bl. a. vid Öland 1676, blev amiral 1690. Han är begravd i Stiernsköldska graven i Gillberga kyrka (Sö). G. m. ELISABET ANNA STIERNSKÖLD. FÅNGBÄNK KUNGssToL 4 - 90 2036 178 KARLSKRONA LÄKTARE Vid kyrkorådssammanträde 16/1 1806 lämnades en uppgift, att >>en så kallad Kongs­ stohl, som tillhörde Am [iralite ]ts Kyrckan, blifvit till förvar insatt på Artellerie Gården härstädes>>, och det beslöts >>at den samme får tills vidare på dette ställe qvarblifva>>. Emellertid kunde man 20/3 s. å. konstatera att >>Bordklädet, som nyttjas wid Amts Kyrko-Rådets och Consistorii sammanträden, nu mera war förnött>>, varför beslöts >>att klädseln af den så kallade Kungsstolen, hvilken nu mera till sitt ändamål ansågs icke kunna gagnas, skulle för den del däraf som kan finnas brukbar användas till ifrågavarande Bordkläde och således därtill förfärdigas>>. Klädseln räckte till två bordkläden (26/4 1806). Kyrkan har nu tre läktare, en i vardera S, N och V korsarmen (jfr s. 152f.). Läktarna i N och S fylla hela korsarmarna ända fram till det kvadratiska mittrummet (till skill­ nad från vad fallet varit t. ex. i Kungsholms kyrka i Sthlm, jfr s. 165), medan den V nu dessutom skjuter ett avsevärt stycke in i kyrkans centralparti. Från V läktaren utgå smärre förbindelsegångar, delvis utanför det V pelarparet, tillläktarna i N och S. Denna utvidgade del av V läktaren är icke ursprunglig, utan torde åtminstone delvis ha till­ kommit i samband med den nya orgelns uppsättande 1883. Läktarna vila på enkla toskanska kolonner. stödbjälkarna under läktarna ha mot kyrkan enkelt profilerade avslutningar. Läktarbröstningarna äro enkla med släta fyllningar. Den V läktarens bröstning har i mitten ett rektangulärt fält med en rikt skuren genombruten och för­ gylld akantusornamentik kring en lyra. Liksom kyrkans övriga inredning målades läk­ tarna i ljusgrått vid senaste restaurering på 1940-talet. Två inklädda rundtrappor i korsarmarnas hörn leda upp till varje läktare. Trapporna voro före restaureringen 1943-49 synliga i kyrkorummet, men då korsarmarnas yttre partier under läktarna vid nämnda restaurering avskildes till förstugor, kommo trap­ porna att helt tillhöra dessa, två i varje. I INV. 1693 nämnes >>l läktare wid Wästra döhren med en rund-trappa, döhr och låås före, mitt uthi en afdelad Musicant Cammare med döhr och låås före, sampt med Bärrekar och gallerwärck, på bägge sijdor av Cammaren ähro långa Bärrekar att sittia uppå>>. Samtidigt nämnas två lika läktare vid S och N dörrarna. Därmed åsyftas de nedre, ännu befintliga läktarna i N, S och V korsarmarna (se fig. 119). Sedermera betalas år 1696 50 dlr 16 sk. smt till stadssnickarna mäster Tyres Grenander och Johan Olufson för att förfärdiga allt snickeriarbetet vid S och N läktarnas byggande (RÄK.), varmed torde åsyftas de övre, 1908 bortrivna läktarna, vilkas planer framgå av fig. 119. I besiktningen 1727 nämnas nämligen dels de först beskrivna läktarna, dels en övre läktare i varje korsarm (utom i den östra). >>Musikantkammaren» var då uppflyttad till övre läktaren i V korsarmen (se fig. 119 nederst t. h.). Av beskrivningarna 1727 och 1733 framgår, att V läktaren då icke var större än de i N och S; samtliga tre nedre läktare rymde nämligen lika många bänkar, placerade på likartat sätt. Vid besiktningen 1727 äro de främsta (och förnämsta) bänkarna på varje läktare försedda med >>Snickare Gallron>, som dock icke närmare beskrivas. Ännu 1733 ledde endast en rundtrappa upp till läktarna i vari e korsarm. Den andra trappan till varje läktare har tillkommit senare. De övre läktarna KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 179 ~--------------------------~·1,--w-~ ' --Fig. 121. Sektion mot ö. Odaterad uppmätnin g, sannolikt fr å n 1820-talet. ÖVK byggn.-dep. Schnitt nach O, unda tierte Aufmessung, wahrsch einl. ans d en 1820er Jahren. Section towards E. Survcyor's dra wing, unda t ed , but probably executed in the 1820's. e'r ~ ~-+rirH · l r r~+H l i ,f~~~-4 •-------+------~ l r r , ._ ' { Jt ,.,._1/.u,., i N och S nedtogas 1908; den i V sannolikt 1882. H ela detta ganska kompakta läktar­ system (fig. 107) i samtliga korsarmar utom i korets har varit ägnat att i hög grad för­ stärka kyrkans hårt ansträngda platskapacitet samtidigt som det har bidragit att un­ derstryka dess karaktär av centralkyrka. • På V läktaren står nu en o r g el med fasad i stram nyrenässans, målad i gråvitt med mindre förgyllningar (fig. 105). Den skärmartade orgelfasaden kröntes urspr. av två lyror och en Fågel Fenix, vilka und er senare år borttagits. - Kyrkan fick sin första orgel år 1857, ett franskt arbete, signerat »Fourneaux, Paris>>, num era deponerat i BM (fig. 122). Denna s. k. kabinettsorgel best år av ett relativt högt brunm ålat skåp av trä , med pipförsedda dörrar och ett skulpterat överstycke med musikinstrument. Det har troligen stått fritt uppställt på den nedre V läktaren . ORGEL 180 KARLSKRONA År 1882 anslog konung Oscar II 12 000 kr. till ett nytt och bättre orgelverk. Detta utfördes av Salomon Molander i Göteborg och uppsattes 1883. Det hade 23 stämmor, 5 kubbälgar, mekaniska väderlådor med pneumatisk maskin. Nuvarande orgelfasaden efter en av arkitekten Carl Möller 1 omarbetad ritning (stadf. 15/9 1882) tillkom sam­ tidigt med verket, och mittkvadratens V vägg förändrades för att passa samman med den nya orgelfasaden (fig. 105). En tryckt valvbåge, vilande på två fyrkantiga träpelare på vardera sidan, uppfördes över orgelfasaden. Pelarna avslutas med joniska kapitäl, 2 liksom de mot pelarna svarande pilastrarna vid ytterväggarna i N och S. Det är sannolikt, att V läktaren redan då utvidgades. En ytterligare utvidgning av läktaren skedde i varje fall 1908-09. Orgelverket om- och tillbyggdes 1932 av Mår­ tenssons Orgelfabriks AB, Lund (26 stämmor, 3 manualer och pedal). Det utvidgades ytterligare 1939 av samme orgelbyggare. NUMMER­ Nummertavlor av rikt skulpterat, målat och förgyllt trä:- 1. Av furu, med Carl TAVLOR XII:s namnchiffer i en krönt kartusch upptill (fig. 123) samt inom kartusch nedtill in­ skriften SOLI DEO GLORIA. H 162, B 105. I koret över S sakristidörren. - 2. Av björk, med Fredrik I:s namnchiffer inom krönt kartusch upptill (fig. 124), samt inom kartusch nedtill ett treflikigt blad, omgivet av inskriften PRESSA RESURGE ( = Res dig, du som varit nedböjd). I kartuscher på de flankerande krönta halvkolonnerna årtalet 17/46 H 162, B 105. I koret över N sakristidörren. Nr 2 är kopierad efter ramen till nr l med vissa detaljer obetydligt ändrade. De båda ramarna till dessa nummertavlor voro ursprungligen icke avsedda för nu­ varande användning. INv. 1727 upptager >>1. Tafla Sahl. Konung Carl den 12tes, an­ gående den frija Lutherska öfningen, med förgylt och Cirats Ram omkringh öfwer Södra Sacristigi dörren>>. INv. 1733 upprepar samma uppgift, men i marginalen finnes senare tillagt: >>En Tafla öfwer ihogkommelsen af Lutherska Lärans begynnelse, förährat af Hr Magister Wallerius 3 d. 13 Martij 1744, och hwar till bör giöras Ram.>> Ytterligare anteckning nedanför: >>Åhr 1746 är förgyld Ram och Zirat giord till denna Tafla.>> HEDEN­ Med ledning av dessa uppgifter kan man med största säkerhet rekonstruera de båda GRANs­ TAVLOR ramarnas ursprungliga ändamål. I slutet av 1600-talet och ett stycke in på 1700-talet verkade i Sverige en kopparstickare vid namn Ambrosius Hedengran (f. 1660, t 1741), som hade till specialitet att teckna och gravera minnestavlor över vissa märkligare MöLLER, CARL OscAR, f. 1857, t 1933: arkitekt, intendent i ÖIÄ 1881, överintendent 1904 seder­ mera generaldirektör i BST 1918- 1924. Hans huvudarbete är Johannes kyrka i Sthlm (SvK, Sthlm IV, s. 500 f.). Han ledde även ett stort antal kyrkorestaureringar under 1880- och 1890-talen, såsom Jakobs kyrka i Sthlm (SvK, Sthlm IV, s. 310) och Kristinekyrka i Falun (SvK, Da II, s. 161). 2 »Accord med Bildhuggaren Fontenay att skära 24 st. kapitälsidor till förändringen i och för nya orgelns uppsättande i Amiralitetskyrkam fastställdes av varvschefen genom resolution 17/4 1883 Reg. nr 674 (Registerbok 1883, nu i Varvsmuseet). 3 WALLERIUS, NILs, amiralitetspredikant 1738-1748, son till amiralitetssuperintendenten med samma namn. 1 KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 181 Fig. 122. Kyrkans äldsta orgel. Franskt arbete, in­ köpt 1857. Nu i BM. Foto 1958, s. 179. Die älteste Orgel der Kirche, französische oKa­ binettsorgel<<, 1857 erworben. The oldest church organ, French worl<, purellased 1857. händelser i samtida svensk historia, tavlor, som innehöllo högstämda texter, omramade av en egenartad kalligrafisk ornamentik, som särskilt kännetecknades därav, att hela den komplicerade omramningen tecknats med en enda sammanl).ängande linje. Dessa minnestavlor funno särskilt stor avsättning i kyrkorna. Bland dem finnas två, som tyd­ ligen förvärvats för Amiralitetskyrkan, nämligen ett fröjdekväde över det genom Carl XII:s segrar i Sachsen år 1707 i Altranstädt framtvungna fördrag, genom vilket protes­ tanterna i Schlesien tillförsäkrades full religionsfrihet samt andra förmåner; den andra är en jubeltavlfi med anledning av den minnesfest >>af den rena Evangeliska lärans be­ gynnelse och förkunnande här i Norden>>, som på Fredrik I:s >>Christliga Påbud och Be­ Fig. 123. Nummertavla (nr 1) med ram, ursprung!. utförd till Ambr. Hedengrans åminnelsetavla över den s. k. schlesiska religionsfriheten 1707. Foto K. O. S. 180. Nummerntafel (Nr 1) mit Rahmen, ursprunglieb flir Hedengrans gestochene Gcdächtnistafel iiber die •Schlesische Religionsfreiheit 1707 « angefertigt. Hymn board (No. 1) and frame. The latter was origi­ nally made for the engraving executed by Ambr. He­ dengran to commemorate the struggle for religions freedom in Silesia. Fig. 124. Nummertavla (nr 2) med ram, utförd för Hedengrans åminnelsetavla över >>den rena evange­ liska lärans begynnelse och förkunnande här i Norden,. Fotogr. rekonstruktion. Nummerntafel (Nr 2) mit Rahmen, ursprlinglich flir Hedengrans gestochene Gedächtnistafel Liber »die An­ fänge der reinen evangelischen Lehre und ihre Ver­ klindigung hier im Norden« angefertigt (photographische Rekonstruktion). Hymn board (No. 2), and frame made for Hedengran's engraving: »The initiation and the preaching of the true evangelical doctrine here in the North.» Photo­ graphic reconstruction. 184 KARLSKRONA falning uthi hela Swea Riket» firades den 17mars 1721, samt den fest >>Till Åminnelse af den oförändrade Augsburgiska Confessionen», som hölls i juni 1730. Det är dessa min­ nestavlor, som åsyftas i anteckningarna i INV. 1727 och 1733. Till den förra minnestavlan har ramen nr l med Carl XII:s namnchiffer förfärdigats, sannolikt redan före 1718. Då den senare minnestavlan skulle ramas, var det naturligt att förse den med Fredrik I:s namnchiffer. Det skedde 1746. Identifieringen av ändamå­ let med de båda ovan beskrivna nummertavlornas ramar kan anses säker. Fig. 124 visar en fotografisk rekonstruktion av ram nr 2 med dess kopparstick. Ramarna visa i sin uppbyggnad och sin rika ornamentik en sådan kvalitet, att man gärna vill tänka sig en driven ornamentsbildhuggare bakom deras tillkomst. Tyvärr innehåller kyrkans handlingar inga uppgifter om tillkomsttid eller mästare. Det ligger emellertid nära till hands att tänka på någon av flottans galjonsbildhuggare i Karlskrona såsom mästare till dessa ramar. Under den tid, som här kan komma ifråga, bestreds denna befattning1 av Jacob Waldau, verksam 1701- 1742, och Nicolaus Ekecrantz, verksam 1742- 1772. I INV. 1794 finnas några tavlor över lutherska läran icke nämnda, men i stället: >>211 e stora Numero Taflor blå målade med förgylda Rammar och ther till 96 Nummer av Messing eller 48 st. till hvardera Taflan, hvilka blifwit förärade av Herr Öfver-Skepps­ byggmästaren Trygg år 1783.>> Tavlorna ha säkerligen detta år gjorts om till sitt nya ändamål, samtidigt som skeppsbyggmästaren Trygg skänkt siffrorna. - De Heden­ granska sticken finnas icke bevarade. 3 och 4. Två st., av i huvudsak samma utseende som de föregående, dock av betydligt enklare kvalitet beträffande skulpturens utförande. I den krönta övre kartuschen Gustav V:s namnchiffer, i nedre kartuschen ingen inskrift. I sidokartuscherna det avdelade årta­ let 19/12. Tillverkade 1912 av snidaren Nils Eugen Åkesson (f. 1876) i Karlskrona och överlämnade till kyrkorådet 1913. H 162, B 126. Hänga på N och S läktarbröstningarna. 5 och 6. Två st. svarta, släta utan ramar. Moderna. Under V läktaren. DOPREDSKAP D o p s t'äll av ljust trä (fig. 125), cylinderformat, runt om prytt med skurna reliefer, framställande lekande barn. Omålat. Överst förgylld text mot blå botten LÅTEN BAHNEN KOMMA TILL MIG. H 94, D 48. Utfört enl. ett av BST 2/2 1949 stadf. förslag av skulptören fil. dr Oscar Antonsson. Tidigare användes en kannelerad kolonnpiedestal som dopstälL - INv. 1727 nämner >>l fundt med foot under» och 1733 >>1. Funt med BilthuggareFoth>>. I marginalen står >>Åhr 1746 är denna Funt förbättrad och med mera Bilthuggare-Arbete försedd>>. I INV. 1818 >>l st. fundt med Bildtarbete>>; 1806 heter det dessutom >>målad och förgyld>>. Numera försvunnen. 1 En!. benäget meddelande av marindirektör GusTAF HALLDIN, Sthlm. - Vidare hava verkstads­ direktören JoHAN ScHREIL, Karlskrona, och överintendent G. ALBE, SjöHM i Sthlm, lämnat värdefulla uppgifter om ramarna. - Redaktionen har även haft förmånen diskutera mästarefråga n med fil. dr GusTAF MuNTHE, Sthlm. KUNGL. AMIRAL ITETsKYRKAN 185 Fig. 125. Dopfunt av trä med reliefer av Oscar Antonsson 1949. Hansa-Foto. Taufe aus Holz mit Reliefs von Oscar Antonsson 1949. Wooden font, with relief earving by Oscar Antonsson 1949. Dopskål av silver (fig. 126), delvis förgylld, låg, med utsvängda sidor, rundadbotten på tre kulfötter. Dessa och de två svängda hankarna ha gjuten växtotnamentik. In­ skrift under botten: TILL KONGL: AMTS KYRKAN, ATT NYTTJAS VID BARNDOP GIFVEN AF ÖVERSTEN OCH RIDDAREN JONAS G YLLENSTAM 1 ÅR 1786. 79 3/4 LOD. Enl. stplr 2 till­ verkad i Karlskrona 1712 av Casimir F. Meidt, mästare 1712-1723 (1744). D 23,6. 1 JONAS ZAKARIAS ÅBERG, 1773 adlad GYLLENSTAM, f. 1708, arklimästare 1723, kommendörkapten 1760, överste vid amiralitetet 1775, t 1790, begravd i Amiralitetskyrkan, g. 1746 m. CATH. ELISABETH VON NUMERS, f. 1727, t 1776. Deras dotter BRITA ELISABETH Var g. m. arkitekten och professorn OLOF TEMPELMAN (se S. 92, not 1). 2 Om de äldre Karlskronastämplarna på silver se ERIK ANDREN, Blekinge provinsstämpeL Ett bidrag till Karlskrona guldsmedsämbetes historia, i: Blekingeboken 1958, s. 27- 33. 186 KARLSKRONA Fig. 126. Dopskäl av silver, utförd av C. F. Meidt 1712. Foto Nord. Mus. s. 185. Silherne Taufschale von C. F. l\lcidt ,1712. Christening how!, silver, made C. F . Meidt 1712. by Fig. 127. Dopfat av förgylld koppar. 1600-tal. Den släta bottnen senare insatt, jfr fig. 128. Foto N. L. 1958. Taufschale ans vergoldetem Kupfer, 17.Jh. Der flache Boden später eingesetzt. Vgl. Abb. 128. Christening tray, gilt c o p­ per. 17th cent. The flat bottom is a later insertion (comp. fig. 128). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 18V Fig. 128. Utskuren botten till fatet fig. 127. Foto N. L. 1958. DerausgeschnitteneBoden der Taufschale Abb. 127. Cut-out bottom of tray fig. 127. Dopfat av silver med förgyllt brätte. En pärlrand skiljer brätte från fat, medan brättets yttre kant är prydd med något rikare ornament. Enl. stplr på brättets översida tillverkad i Karlskrona 1786 (D2) av Magnus Lindgren, mästare 1782- 1817. Inskrift på brättets undersida: w: 87 Yz LOD 1786. D 37. D o p f a t av förgylld koppar (fig. 127). På det breda brättet rik reliefornamentik i pun­ sat och drivet arbete med druvklasar och vinblad. Bottnen utskuren och ersatt med en slät kopparplåt. 1600-talet. D 37,5. Den utskurna bottnen med en krönt hjort bland flikiga blad i relief (fig. 128) i samma teknik som på brättet är nu infälld i en svartmålad träplatta, som förvaras uppsatt i sakristian. Bottnen (D 21) blev troligen utskuren, då fatet under 1800-talet började användes att förvara mullen, ev. sanden, för jordfäst­ ningsakten (så ännu på 1940-talet). - I marginalen i INV . 1733 står: >>l drifwit Mässings.,. faat förärat af Adjutanten Ridders kiäraste.>> I rNv. 1818 säges om fatet: >>bör repareras>>. Kalkar: - l. Av förgyllt silver (fig. 129). På noden sex knoppar med inskr.: I - H - E - S - V - S. På cuppan ett graverat spegelmonogram under friherrlig krona (fig. 130). sexpassformad fot. I botten ingraverat: 50 3 /s LOD. 1716 D 27 AUG. Enl. stplr på fotens översida tillverkad i Stockholm av Johan Ntitzel (Nijssel), mästare 1676- 1715. 1 Sannolikt utförd 1686 enligt uppgift i INV. 1727 (se nedan). H 25. - Tillhörande p a ten 1 JoHAN NuTZEL har gjort en kalk till Fredrikskyrkan i Karlskrona 1683 (s. 48 o. fig. 29 b), som är mycket lik Amiralitetskyrkans kalle Dock är dess skål omgjord 1789. Den å foten förekommande stäm­ peln N bör tydas såsom Niitzels mästarestämpeL Denna tydning av N-stpln finnes ej å s. 48. NATT~AnosKARL 188 KARLSKRONA Fig. 129. Kalk (nr 1) av Johan Niitzel 1686. Foto K. O. 1948. S. 187. Kelch von Johan Niitzel 1686. Chalice by Johan Niitzel 1686. slät, av förgyllt silver med graverad inskrift på brättets undersida: coRNELIUS ANCKAR­ STIERNA. ELISABETH ANCKARSTIERNA A 0 1686. OMGJORD A 0 1860. TILLAGT 2 LOD .WÄGER NU 11 LOo.l D 16. Enl. stplr omgjord i Karlskrona 1860 av Carl Abraham Neuendorff, mästare från 1805 till efter 1850. - IN v. 1695 nämner >>En förgylld kalk medh paten 61% Lod>>. Då uppgiften om lod icke exakt stämmer med inskriftens på kalken (även om pate­ nen lägges till) är kalken troligen något reparerad 1716, vilket årtalet kan antyda. I 1727 års INV. säges: >>l silverkalk med paten Amiralen CorneliusAncharstierna och dess fru 1686>> 1 CoRNELIUS THYSEN, 1678 adlad ANCKARSTIERNA, f. 1655, friherre 1692, v. amiral 1683, amiral 1692, t 1714 på Knutstorp och begravd i Kågeröds ka, Skåne. G. l m. ELISABETH KRÖGER, skräddardot­ ter från Liibeck, f. 1654, t senast 1690; g. 2m. MARG. ELisABET SPARRE, f. 1671, -t 1724. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 189 Fig. 130. Spegelmonogram å kalk fig. 129. Spic~elmonogramm am l>Patenen omgjord 1743>>. Den reparerades sålunda för andra gången 1860. - 2. A v silver, förgylld (fig. 131 ), med svagt sexpassformad fot. På cuppangraverad inskrift: EFTER FRAML: TYGMÄSTARENS OCH RIDDAHENS WÄLBORNE HERR CARL GUSTAF VON SCHANTZ XNKE FHU WÄLBORNA FHU CHRISTINA UARBARA RAAB, SOM D 17 MAJI 1755 SALIGEN AFLED, FÖHÄRD (s. 219, not 1). H 22, 5. - På fotens undersida: 42 Y4 LOD. Enl. stplr på fotens översida tillverkad i Karlskrona 1755 av Johan Diedrich Schwart (Svart), mästare där 1750- 1799. - Tillhörande paten, förgylld, slät med omviket brätte. Inskrift: TILLIKA AF WÄLBOHNA FRU CHISTINA BARBAHA HAAB FÖRÄRD. - 10 7/ 8 LOD . D 15. Enl. stplr omgjord i Karlskrona 1851 av guldsmeden C. A. Neuendorff (se ovan paten till kalk nr l). Vinkannor av silver: - 1. Delvis förgylld (fig. 133) med rik driven och gjuten växt­ ornamentik. Pipen i form av ett drakhuvud. I gravering det Lagercrantzska vapnet (fig. 134) och bokstäverna: M ·G ·L· C - A· M· S ·B. Skänkt ca 1690 av överkom­ 190 KARLSKRONA Fig. 131. Kalk (nr 2) av J. D. Schwart 1755. Foto N. L. 1958. S. 189. Kelch von J. D. Schwart 1755. Chalice by J. D. Schwart 1755. missarien Magnus Gavelius Lagercrantz och hans hustru Anna Maria Sneckenberg.l Enligt stplr (H i cirkel och stadsstämpel) tillverkad mellan 1685 och 1693 i Kalmar av Hans Olofsson Sturk, 2 mästare 1664-1715. Vikten angives med >>77 %>>. H 30. - 2. Förgylld, med driven ornering (fig. 132), nedre delen godronnerad. Inskrift: E: CHARLEs MAGNUS GAVELIUS, 1682 adlad LAGERCRANTZ, f. 1648, t 1693 i Karlskrona, kammarskrivare hos Carl Gustav Wrangel 1670, efter tjänst i Pommern överkommissarie vid amiralitetet i Karlskrona 1689. G. 1679 m. ANNA MARIA SNECKENBERG, f. 1662, dotter till k. räntmästaren Jakob Schnack, adlad Sneckenberg. 2 M. HoFREN: Guldsmeden Hans Olofsson Sturk i: S:te Christophers Gilles Chrocnica 1949, s. 19 f. 1 KUNGL. AMIRALIJ'ETSKYRKAN 191 Fig. 132. Vinkanna (nr 2), gäva av skeppsbyggmästaren Ch. Sheldon 1703 Foto W. A. 1920. Weinkanne, gestif­ tet vom Schiffbau­ rneister Ch. Sheldon 1703. W in e ewer, present­ ed by shipbuilder Ch. Sheldon 1703. Fig. 133. Vinkanna (nr 1) av J. O. Sturk, ca 1690. Foto W. A. 1920 S. 189. Weinkanne von J. Sturk, urn 1690. O. Wine ewer by J. O. Sturk, circa 1690. Fig. 134. Lagercrantzska vapnet, graverat ä kan­ nan fig. 133. Foto N. L. 1958. Lagercrantzselles Wappen, graviert auf der Kanne Abb. 133. Lagercrantz coat-of-arrns cngraved on wine ewer fig. 133. 192 KARLSKRONA Fig. 135. Oblatask av Samuel Phalt\n 1689. Foto K. O. 1948. Oblatendose von Samuel Pha1!\n 1689. Wafer box hy Samuel Phalen 1689. SHELDON. ANNO 1703. 95 LOD. På hanken otydliga stämplar. Skänkt 1703 av skepps­ byggmästaren Charles Sheldon. 1 O b la ta sk av silver (fig. 135), delvis förgylld. Oval. Rakt liv, enkelt profilerad över­ och underkant, locket svagt kupat uppåt, å dess mitt graverat IHS. På livet ingraverade två vapen, t. v. Rosenfelt och initialerna WvRF; t. h. Gyllenstake och CGS. I botten 31 LOD. Skänkt 1689 av amiralen Werner von Rosenfelt och hans hustru Christina Gyl­ lenstake.2 Enligt stplr i botten tillverkad i Karlskrona av Samuel Phalen (Fallin), mästare 1689 (trol. tidigare) -1704. H 7,5, L 15,8. Sked av silver, förgylld, med runt blad. Inskrift: WÄG~R 5 Yz LOD. Enligt stplr till­ verkad i Karlskrona 1739 av Carl Samuel Nordsten, mästare 1736-63. L 22,5.- I INV. 1733 står tillagt >>År 1739 är förfärdigat en förgylt Silfverskied, om 5 1 f2 lod at brukas på altaret». Skeppsbyggmästaren CHARLES SHELDON, f. 1665, t 1739, efterträdde sin broder FRANCIS JOHN S. vid dennes död 1692 såsom chefsbyggmästare vid örlogsflottan i Karlskrona. En son till Charles Sheldon var den bekante GILBERT SHELDON (s. 207, not 1). 2 WERNER REIMERS voN RosENFELDT, f. 1639 på MUntenhof (Estland), t 1710 i Karlskrona, begravd i Kalmar stadskyrka. Kom i svensk tjänst 1658, underlöjtnant vid armen 1660, utländsk tjänst, åter­ kom 1666. Kapten 1668, deltog i slaget i Kjögebugt, v. amiral 1680, holmamiral 1700, avsked med pen­ sion 1710. G. m. CHRisTINA GYLLENSTAKE, t 1715, dotter av tullinspektoren Jakob Andersson i Åbo, adlad Gyllenstake. Jfr s. 210, not 3. - Werner von Rosenfeldt var en av banbrytarna för det svenska sjökarteverket, men sysslade även på lediga stunder gärna med skaldekonst och intar en bemärkt plats bland den karolinska tidens poeter. Se J. A. ALMQUisT, W. von R. i: Samlaren 1896, s. 75-114. Hans vitterhetsarbeten tryckta i: Sam!. vitterhetsarb. af sv förf. från Stjernhjelm till Dalin, bd 16. 1 KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 193 Fig. 136. Sockenbudskalk (nr 1) av P. Björkman 1725. Foto Nord. Mus. Krankenkelch von Björkman 1725. P. Chalice used for parish visits, by P. Björkman 1725. Fig. 137. Sockenbudskalk (nr 2) av Samuel Phalen. Gåva av S. von Otter 1693. Foto N. L. 1958. S. 194. Krankenkelch von Sa­ muel Phah\n, gestiftet von S. von Otter 1693. Chalice used for parish visits, by Samuel Pha­ len. Sockenbudstyg: - l . I skinnklätt träfodral och bestående av kalk, paten, oblatask och vinflaska. Kalken av silver (fig. 136), delvis förgylld. Inskrift på cuppan: DENNE SOCHNEBUDS KALCK MED PATEN. ASK. FLASKA OCH FODER ÄR TIL ÅMINNELSE. EFTER SAL. HOLMMAJOREN MÅRTEN OLOFSSON 1 • A 0 1727. I botten 20 3 / 8 LOD. H 17,4. Paten av silver, slät, förgylld. I botten 3 3/ 8 LOD. D 10, 7. - Oblatask av silver, delvis förgylld, 1 INv. 1727 säger härom: »Förährat af Major Mårten Olssons sedermehra Capitein Zacharias Åbergs änkia fru Maria Bulick.>> - ZACHARIAS ÅBERG (f. 1674, t 1715) blev amiralitetskapten 1712 och dog av skador erhållna i slaget vid Femern. Z. Å. var första gången gift med CHRisTrNA CATHARINA STRAND (t 1712), dotter till sjömilitiekommissarien Strand (s. 204, not 2), andra gången ca 1713 med MARIA BuLrcH (f. 1666, t 1738), dotter till handlanden i Sthlm Mårten Bulich. Maria Bulich var första gången gift 1688 med holmmajoren MÅRTEN OLoFssoN t 1704 i Karlskrona. Z. Å:s son i första äktenskapet JoNAs Z. ÅBERG, adlad GYLLENsTAM (s. 185, not 1). - Holmmajor var under 1600- och 1700-talen benämning för varvschefen vid örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona. 5-902036 194 KARLSKRONA Fig. 138. Oblatask till sockenbudstyg nr 2 av Magnus Lindgren 1786. Foto N. L. 1958. Oblatendase von Magnus Lindgren 1786. Wafer box by Magnus Lindgren 1786. rund, locket något profilerat med ornerad kant. Inskrift på locket: MÅRTEN OLOFSSON A 0 1727. I botten 6 %LOD. D 8. Samtliga tre föremål äro enl. stplr tillverkade 1725 i Karlskrona av Petter Björkman, mästare 1718-1753 (55).- Flaska av glas. H 16.­ Hela sockenbudstyget skänkt 1727 av majorskan Maria Bulich till minne av hennes år 1704 avlidne man, holmmajoren Mårten Olofsson. - 2. I träfodral och bestående av kalk, paten, oblatask och vinflaska. Kalken av förgyllt silver (fig. 137) på rund fot och försedd med nod. Enkelt ornerad. På Cuppan inskrift: GUDS NAMPN TILL ÄHRA ÄHR DENNA KALCK FÖRÄRRAT TILL KONGL. AMIRALITETZ KYRCKIAN AFF ÖFWER: COMMISSARIEN WÄLL­ BORNE: SALOMON VON OTTER 1 ANNO 1693. Inskrift i botten: 1686 1723 JR 44 LOD 3 / 8 . Enl. stplr, SP på varandra, tillverkad i Karlskrona av Samuel Phalen (Fallin), mästare 1689 (trol. tidigare) - 1704. H 20. - Paten, slät, >>6 Lod>>. D 14. Enligt INV. 1695 skänkt av S. v. Otter samtidigt med kalken. - Oblatask av silver (fig. 138). Det släta livet av1 SALOMON 0TTER, 1691 adlad VON 0TTER, friherre 1719, f. 1647, t 1732, begravd i Trefaldighets­ kyrkan i Karlskrona, där ett epitafium uppsattes, vilket dock förstördes vid branden 1790, då förmod­ ligen även graven förstördes. En minnestavla uppsattes 1934 i Trefaldighetskyrkan (se s. 115 o. 123). Kamrerare vid amiralitetsstaten 1689, överkommissarie 1693, krigsråd 1712, riddarhusdirektör 1714, landshövding i Blekinge 1719. G. 1682 m. BARBARA ScHAEIJ, f. 1656, t 1734, dotter till rådmannen i Arboga och faktorn vid Jäders kronabruk Peter Schaeij. - Kalken synes vara skänkt med anledning av utnämningen till överkommissarie 1693. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 195 Fig. 139. Ljuskrona (nr 2) skänkt 1689. Foto MVK 1958. s. 196. Kronleuchter, gestiftet 1689. Chandelier, presented 1689. gränsas uppåt och nedåt av ett grovt pärlrandsornament. På det upphöjda locket är korsfästelsen graverad. Inskrift i botten: w: 13 LOD 1786. Skänkt av översten Jonas Gyllenstam (s. 185, not l). Enligt stplr tillverkad i Karlskrona 1786 av Magnus Lind­ gren, mästare 1782- 1817. D 9.- Flaska av glas. H 16. Av lika utförande som flaskan i sockenbudstyg nr l. Brudkronor av silver: - l. Förgylld, skänkt 1939 av hovjuveleraren i Karlskrona BRUD­ J. W. Bolin, som komponerat och tillverkat kronan. H 9. - 2. Med violetta stenar. KRONOR Skänkt 1955 av förste marinläkaren Nils Molander och hans hustru Margit. Komponerad och tillverkad av sonen, silversmeden i Sthlm Stellan Molander. H 10. I mittkvadratens SV hörn är placerat ett kassaskåp, anskaffat 1957, där kyrkans silver förvaras. För att underlätta visningen av detta är innanför dess yttre dörr insatt en inre dörr av tjockt glas; skåpet har innerbelysning. Ljuskronor: - l. Av mässing med trettio ljusarmar fördelade på tre kransar. Pro- LJus­ . . f"1gur, bärande lager oc h pa lm k vist, . nedtill . avslutad REDSKAP fileract mittstav krönt av en kvmnhg med en kula. På kulan ingraverat: TILL. BETYGAN. AF. SKYLDIG. ÖDMIYK. WÖRDNAT j 196 KARLSKRONA EMOT. GVD. OCH DES. HELIGE. TEMPEL. ÄR TILL. KONGL: l AMMIRALITETZ. KYRKIAN. VLDERlCA. PIA. DENNE. LIVS: l CRONA. GIFWEN. OCH. FÖRÄRAD. AF RÄNTEMÄSTAREN. l WED. KONGL: AMMIRALITETZ. KRIGZMANS HVSET l JOHAN. PSILANDER 1 • ANNO. 1706:. H 275. Hänger i korsmitten. - 2. Av mässing med sexton ljusarmar fördelade på två kransar (fig. 139). Staven, krönt av en kvinnofigur, avslutas av en stor kula med gra­ verad inskrift: DENNE LIUSCRONA HAR FORDOM SALIG ÖFWER COMMISSARIEN WED KONGL. l AMMIRALITETET WÄLBORNE HER SAMUEL GRIPENGLO OCH DES K: FRU WÄLBORNE ANNA GRIPENGLO TIL KONGL. AMMIRALITETS KYRKIAN. l FÖRÄHRAT. CARLSKRONA. ÅHR EFTER CHRISTI FÖDELSE. MDCLxxxix. 2 H 110. Hänger i mittkvadratens S del.- 3. A v malm med sexton ljusarmar fördelade på två kransar. Staven krönt av en vildman och avslu­ tad med en kula. På kulan ingraverat: DETTA FÖRÄRRAR SKEPSBYGMESTAREN MÄST: ROBERT TÖRNER. OCH HANS KÄRE HUSTRO ELISABETH. KINGO TILL AMMIRALITETZ. KYRKIAN l I CARLSCRONA. ANNO. 16861 GUD BEWARE SIN KYRCKIA, EFTER SIN GUDOMS MACHT. l WÅR KONUNG OCKSÅ STYRKA, OCH HAFWA I GOD ACHT, ATT UTHI FREDH MÅ BLIFWA HANS RIJKE, FOLCK OCH LAND DETT ÖNSKE VIJ SOM GIFWA l WÅR GÅFWA I HERRANS NAMPN. 3 H 145. Hänger i mittkvadratens N del.- 4. Av malm med åtta ljusarmar i en krans. Sta­ ven krönt av en fläkt örn, avslutad med en kula. Skänkt av överkommissarien, seder­ mera landshövdingen Salomon von Otter (s. 194, not 1). H 60. Hänger i kyrkans Ö del. - 5. Av malm med åtta ljusarmar. Staven krönt av en fläkt örn, avslutad med en kula. Skänkt av amiralen Gideon von Numers 4 1704. H 60. Hänger i kyrkans Ö del. Ljusplåtar av mässing:- l. Sex st. drivna, åttasidiga med två pipor (fig. 140). Graverad inskrift, på en av plåtarna: MR ROBERT s. TÖRNER. E K A0 1686, på de fem övriga: 1 JoHAN PsiLANDER, 1720 adlad PsiLANDERHIELM, f. 1664, t 1722, begravd i Maria kyrka i Stock­ holm, där hans vapen uppsattes (SvK Sthlm VII, .s. 175); räntmästare vid amiralitetskrigsmanshus­ kassan 1703, överkommissarie vid amiralitetet i Stockholm 1720. G. 1693 i Karlskrona m. BRITA BÄHR, f. 1668, t 1728. År 1706, då kronan skänktes, föddes hans tolfte barn, sonen NILs, sedermera bergsråd, t 1768. Dennes porträtt finnes i Ljusterö kyrka (SvK Up I, s. 687, fig. 691). 2 SAMUEL PALUMBUS, 1687 adlad GR!PENKLO, f. 1648 i Östra Husby i Östergötland som kyrkoherde­ son (enligt ELGENSTIERNA: begravningsvapnet i kyrkan anger som födelsedatum 1647 4/5 och Söder­ köping som födelseort), t 1689 12/9. Den 10/5 1689 hade han blivit överkommissarie vid amiralitetet i Karlskrona, där han sedan 1678 varit kamrerare. Sannolikt skänktes kronan i anledning av utnämningen till överkommissarie.- G. m . ANNA HÄLLBERG.- Deras gravplats i kyrkan är icke identifierad. Hans begravningsvapen (nr 5) är uppsatt i kyrkan (s. 212). 3 RoBERT TuRNER (TERNER, TöRNER), av engelsk börd, blev 1659 mästerknekt vid skeppsbyggeriet under Francis Sheldon, vilken han efterträdde som skeppsbyggmästare 1672. Var först verksam i Stock­ holm, från senhösten 1680 i Karlskrona . t 1686 2/5 efterlämnande änkan ELISABET KINGO. Turner efter­ träddes som chefsbyggmästare vid örlogsflottan av FRANCis SHELDON n. Y. (t 1692). Jfr s. 207, not l. 4 GiDEON voN NuMERS (fadern, urspr. från Liibeck, var borgmästare i Narva) antogs till skeppsgosse vid amiralitetet 1670, blev schoutbynacht 1700 och utnämndes senare samma år till vice amiral; t 1708, begraven i Trefaldighetskyrkan i Karlskrona, där hans grav täcktes av en enkel gravsten (förstörd vid branden 1790). G. m. MARIA VON RosENFELDT (t 1711), dotter till amiralen Werner von Rosenfeldt (s. 192, not 2). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 197 Fig. 140. Ljusplåt (nr 1), gåva av Robert Törner 1686. Foto N . L. 1958. Blaker, gestiftet von Robert Törner 1686. R. T. E. K. A 0 Sconce, presented 1686. 1686. H 53. Dessa sex ljusplåtar, samtliga i koret, äro skänkta av skepps­ byggmästaren Robert Törner (Turner) och hans hustru Elisabeth Kingo (s. 196, not 3). - 2. Fyra st. åttasidiga, enkla, enl. inskrift på en av dem skänkta d. 24 dec. 1896. De äro försedda med inskrifter (bibelspråk). Över texten på en av dem är graverad en ro­ mersk fasces, under texten en Davidsstjärna. H 55. Två på S och två på N väggen i Ö korsarmen. Ljusarm av driven och ciselerad mässing med l pipa. Enkel. 1600-talets slut. L 30. Sedan 1926 i BM (inv. nr 10.365). Ljusstakar: - l. Av mässing, med fyra armar och fem pipor, på foten punsad ornering OCh inskriften: CATHARINA ELISABET. HÖIBINET. A 0 1732. Namnet antagligen Hybinette, men skrivet efter engelskt uttal. I INV. 1733 nämnes denna stake: >>l stor drifwen d 0 med 5 pipor, förährat af. Sahl. wijnhandlaren Houbinets Enka d. 27 Maij 1732, som brukas på altaret». H 76. Nu i sakristian. - 2. Ett par av mässing, tre pipor, 1600-talsform, modern tillverkning, troligen 1896. På foten driven inskrift: TILL GuDs ÄRA. H 51. På altaret i sakristian. - 3. Ett par av mässing, tre pipor, moderna, troligen 1896. H 37. På orgelläktaren. - 4. Sex stycken av gjuten mässing, moderna. Skänkta 198 KARLSKRONA 1950 av syföreningen Måndagskretsen. H 25. P å altaret. - 5. En s. k. dopstake av lind med snidade blad och pärlband kring skaftet samt en eklövskrans kring foten: skaftets kannalering målad i blått och guld. H 110. Utförd av verkmästaren B. O. Jonason och modellsnickaren Karl Karlsson vid Karlskrona Marinverkstäder 1959. Gåva av söndags­ skolans barn. FöRsvuNNA INV. 1693 upptager förutom härovan nämnda äldre ljusredskap: - l ljusstake av LJUSREDSKAP . mässing på altaret med 4 pipor. INv. 1727 nämner samma stake och tillägger: >>af Capitain Palm 1 och dess fru .>>- l ljusarm vid predikstolen med 3 pipor. INv. 1727 säger härom: >>förährad af Constapeln Carl Carlsson Norman A 0 1690>> . - l ljusarm över klockarens bänk av mässing med l pipa (möjligen den ovan nämnda ljusarmen i BM).- 2 par ljus­ stakar av bleck att bruka på altaret. INv. 1727 angiver därutöver (inskrivet å inventariets marginaler): >>2 st. stora uthar­ betade ljusstakar af metall af Klockaren Johan Ringnelio förärade at bruka på Herrans altare 1729 d. 25 December.>> - >>l st. Ljusarm på Predikstolen m. 3 pipor af metall att wrida hit och dit.>> Skänkt av majorskan Maria Bulich v. nyåret 1728 (s. 193, not l). - 2 st. små ljusstakar av metall >>förährade af Commendeuren Axell Grubbe 2 d. 15 Januari 1729 att brukas i sakristian>>. Samtliga dessa ljusredskap äro försvunna senast under 1800-talet. TEXTILIER Antependier: - l. Av svart sammet med ett enkelt kors av silvertyg. 1900-talet. L 271. - 2. A v mörkblått siden. Framstycket indelat i större och mindre fält genom i silke (gult och ljusblått) broderade horisontala och vertikala bårder. I mitten en stor broderad mandorla, omslutande IHS inom en snedställd kvadrat. Komponerat av Maria Andersson 3 , utfört av Handarbetets Vänner i Sthlm 1911. Total L 310, framstyckets L 180, H 95. På sakristians altare. - 3. A v tegelrött linne med broderier i flerfärgat silke och guldtråd. I mitten ett kors, omgivet av två drickande hjortar. Tillverkat 1943 av Maria Wirde 3 , Algutsboda. L 271. - 4. Av vitt linne (fig. 141) med symbolerna för tro, hopp och kärlek broderade i linne- och guldtråd. Komp. av Sofia Wideen, utfört av Licium 1949. Gåva av syföreningen Måndagskretsen. L 243 (framstycket). - 5. Av violett siden med broderi och applikation, symboliserande nattvardens välsignelse. 1 Möjligen identisk med RuDOLF GusTAF PALM, son till holmmajoren Jean Rolofsson P.; arkli­ mästare, 1704, eo kapten 1719, skeppskapten 1740, tillsyningsman över galärbyggnaden i Finland 1742, t 1742 i Nyslott. (BöRJESON-WESTER, Biogr. anteckn. om Örlogsflottans officerare 1700-1799, Sthlm 1942.) 2 AxEL GRUBBE, f. 1675, t 1731 i Karlskrona och begravd där. Underlöjtnant vid amiralitetet 1700, kommendör 1715. G. 1713 m. ANNA LANG, 1716 adlad LAGERCREUTZ, t 1751. 3 SIGRID MARIA ANDERssoN (WmoE), f. 1873, t 1952, dotter till kh. C. A. Andersson, (f. 1841, t 1912), som var kh. i Karlskrona stadsföisaml. 1883-1893, därefter (utn. 1891) i Algutsboda. Dennes barn antogo namnet Wirde. Maria var en tid anställd hos Handarbetets Vänner i Sthlm, flyttade 1931 till Algutsboda, där hon grundade och drev firman Södra Sveriges Kyrkliga textil, som förfärdigat ett stort antal skrudar, antependier o. a. kyrkliga textilier. Hon vistades någon tid i Cranbrook, USA. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 199 Fig. 141. Antependium (nr 4) a v vitt linne. Komp. av Sofia Wideen 1949. Foto Licium. Antependium aus Weissleinen von Sofia Wideen 1949. Altar cloth, white linen. Designed by Sofia Wideen 1949. Signerat ESW ( = Elisabeth Söderberg-W eixlgärtner i Göteborg), utfört av Libraria 1951. L 253. Mässhakar:- l. Ett par av svart sammet med ornering av silvergalon. 1800-talet. - 2. Ett par av hemvävt, vitt silketyg prydda med broderier i silke och guldtråd. Ut­ förda av Maria Wirde, Algutsboda, 1939 (s. 198, not 3). - 3. Ett par av violett siden med broderier. Höra samman med antependium nr 5. Signerade LIBRARIA. KOMP. M. G. [= Märta Gahn] 1951. Kalkduk av mörk rödviolett sammet, fodrad med ljusare rödviolett siden. Frans av guld. Broderier i guldtråd, identiska motiv i diagonala hörn. Det ena utgöres av tre sädesax m ed blad, det andra av en druvklase med blad, symboler för nattvardens bröd och vin. 1800-tal. 50 x 50 med frans. Predikstolskläden:- l. Av vitt linne(= antependium nr 4) med broderi i silke och guld, IHS över en druvklase. Sign. s. w. [ = Sofia Wideen] LICIUM 1949. 70 x 60. Gåva av fru Rosa Olsson och hennes dotter Margit Bolmer. - 2. Av violett siden(= an­ tependium nr 5) med sparsamt broderi i silke, sign. LIERARIA 1952. 73 x 61. Kollekthåvar med stänger; två av röd, två av blå sammet med enkel brodyr. An­ skaffade 1926, broderade av amiralinnan Märtha Sparre, överstinnan Elsa Hasselgren och fru Elin Collen. I BM (inv. nr 5244) förvaras en sol av graverat silver, som varit applicerad på en nu försvunnen mässhake. Solen är enligt stplr tillverkad 1834 i Karlskrona av guldsmeden Nielas Pettersson, mästare 1814- 1836. D 17. INv. 1727 nämner 2 antependier, 4 mässhakar, 6 kalkdukar och ett broderat kläde till dopfunten, förutom altardukar, mässkjortor m. m . I INV. 1733 upptages 3 antependier, 5 mässhakar, 7 kalkdukar samt dopfuntsduken. FöRsvuNNA TEXTILIER 200 KARLSKRONA Fig. 142. Kristus tröstaren, oljemålning (nr 1) ca 1700. Hansa-Foto. Christus der Tröster, Ölgemälde um 1700. Christ the Comforter, oil painting circa 1700. TAVLoR Den nytillkomna kalkduken är sannolikt den, som enl. GYNTHER a. a. III, fol. 97- 98, skänktes 1728 av schoutbynacht Peter Feif och hans hustru Anna Christina Lagerbielke. 1794 är antalet 3 antependier, 3 mässhakar och 4 kalkdukar. Samma antal finnes 1818. Samtliga dessa textilier äro nu försvunna. - Värd att nämnas är en gåva 1728 av presidenten Carl Hans Wachtmeister och hans maka Beata Jaquette Ribbing 1 be­ stående av >>Ett altarekläde af hwitt Silfwer Moir med GulldGaloner med förgylt Sillfwer­ plåt med wapen på plåten och begge deras namn C: H: W B : I: R:>> samt >>En Mäss­ hake af hwitt Sillfwer Moir med en förgylt Sillfwersohl på Bröstet, Bak på ryggen guldgaloner och ett Crucifix af Sillfwer drifwit.>> Den i BM bevarade silversolen är icke identisk med den här nämnda. Oljemålningar: - l. Kristus tröstaren, på duk i skulpterad och förgylld ram (fig. 142). Frälsaren är framställd i höftstycke, halvprofil åt höger, välsignande och med världsklotet i vänster hand. Ljusblå fond, grönt draperi, röd mantel, violett dräkt. Karaktären av >>tröstare» framgår av den nedtill målade latinska inskriften ur Matteus XI: 28-29: VENITE AD ME OMNES, QVI LABORATIS ET ONERA'fl ESTIS ET EGO REFICIAM VOS. DISCITE A ME: QVIA MITIS SUM ET HVMILIS CORDE (= Kommen till mig, I alle, SOm arbeten och ären betungade och jag skall vederkvicka eder. Lären av mig ty jag är mild och ödmjuk av hjärtat). Nämnes i INV. 1727; troligen tillkommen omkring 1700. H 120, 1 CARL HANS WACHTMEISTER AF BJÖRKÖ, f. 1682, t 1731, amiral 1723, president i amiralitetskolle­ gium 1727. G. m. BEATA JACQUETTE RIBBING, f . 1692, t 1762, i hennes första gifte. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 201 Fig. 143. Tumbor i kyrkans gravkällare, täckta med äldre gravhällar. Foto N. L. 1958. Tumben im Grabkeller der Kirche, Tombs in church crypt, covered with von älteren Grabplatten bedeckt. older grave slabs. B 100. Uppsatt på Ö väggen i N korsarmen (jfr s. 174).- 2. Den gråta.nde Petrus, på träpannå i svartmålad, delvis förgylld ram. Huvudfärger skärt, brunt och blått. Möjli­ gen kopia efter holländsk mästare, 1700-talet. - Enligt anteckning på baksidan skänkt av I:e expeditionssekreteraren, amiralitetsproviantmästaren Arnoldsson 1841, samt reparerad, fernissad och försedd med ny ram 1847. H 37, B 27,5. Uppsatt i sakristian. Gravkammare. I den stora källare, som innanför kyrkans höga sockelmur sträcker sig under hela kyrkobyggnaden (jfr s. 158), finnas runt grundmurarna inbyggda ett antal gravkammare, sammanlagt fjorton stycken, uppförda med tegelväggar och i regel med i senare tid upptagna dörrar mot källarens centrala parti. Dessutom finnas under S korsarmen nio helt slutna kammare innanför den yttre raden. Alla dessa gravkammare voro avsedda tilllägerställen åt dem, som mot erläggande av särskild avgift ville >>på ett säkrare rum>> förvara de jordiska kvarlevorna av de sina. Kamrarna äro i de flesta fall små rum med en längd av 3-4 m och en bredd av 2- 3 m och ca 2 m höga. I samband med en värmeinstallation i kyrkan (s. 157) undersöktes åren 1942-43 samtliga 23 kamrar, varvid de tidigare på varandra staplade och delvis förmultnade kistorna rengjordes och reparerades i görligaste mån samt uppställdes på enkla trä­ ställningar i kamrarna. Innehållet i helt förmultnade kistor samt de talrikt kringspridda lösa skelettdelarna samlades i en för detta ändamål i gravkällarens norra del byggd gr a v t u m b a, utanpå klädd med kalkstensplattor och med ett par av de äldre grav­ stenar från kyrkogolvet, vilka förvarades i källaren, som täckhällar. Undersökningen 1942- 43 utfördes av fil. lic. L.-G. Kindström, varjämte fil. dr Agnes Geijer genomgick textilmaterialet. Utförliga, med fotografier belysta redogörelser för GRAV­ MINNEN 202 KARLSKRONA undersökningen och dess resultat såväl av L.-G. Kindström §pm åv A. Geijer förvaras i AT A; kortfattat referat av Kindström är tryckti Blekingeboken l 943, s. 223- 26. Sammanlagt funnas i källaren 400 kistor av vilka 238 kunde bevaras. Därutöver påträffades minst ett 100-tallik i mer eller mindre fragmentariskt skick. Det kunde också konstateras, att begravningar skett i källarens golv. Därjämte framgår det av uppgifter i kyrkans begravningsbok, att ett mindre antal (7?) gravkamrar funnits murade utanför grundmuren, men intill densamma. Begravningarna under Amiralitetskyrkan synas ha tagit sin början strax efter kyrkans invigning 1685, men det största antalet kistor stammar från 1700-talets mitt och senare hälft. Den tidigast daterade är från 1697, den yngsta namnplåten bär årtalet 1837. Gravkamrarna voro i regel av högre officerare vid flottan inköpta familjegravar, vilka understundom överflyttades i andra familjers ägo genorp. arv eller köp. 1 Flera familjers vilorum kunde genom kistornas namnplåtar identifieras vid undersökningen, t. ex. för släkterna Ankarlo, Gyllenskepp, Hederstjärna, Raab och Sjöstjärna. Ä ven den bekante skepps-byggmästaren Gilbert Sheldons (s. 207, not l) kista påträffades. De döda synas i viss utsträckning ha varit balsamerade och voro understundom väl bevarade. De äldsta voro i stor utsträckning klädda i sin tids klädedräkt, medan man under 1700-talets andra hälft i allt högre grad synes ha övergått till särskilda svepningar. Textilierna voro i stor utsträckning väl bevarade. Åren 1878 och 1888 synas omfattande städningar och omplaceringar av kistorna ha utförts av flottans folk, sedan tillstånd därtill lämnats av kyrkorådet. GRAVSTENAR De döda ha vanligen sänkts ned i gravkamrarna genom öppningar i kyrkans golv, vilka öppningar mestadels täckts av träluckor, i några fall av gravstenar, inlagda i trägolvet. I en förteckning av år 1733 över murade gravar i kyrkan nämnas sex gravstenar. Fem gravstenar äro ännu helt bevarade. Fyra av dem förvaras sedan 1800-talet i grav­ källaren. Två ligga numera såsom lock på den år 1943 byggda gravtumban (fig. 143) för lösa skelettdelar, två äro resta vid källarens väggar nära tumban. Den femte ligger utanför kyrkan, en sjätte finns delvis bevarad i trappan till sakristians yttre ingång. De bevarade gravstenarna äro följande: - l. Av ljusgrå kalksten över kommendören Anders Hysing 2 , t 1701. Rikt skulpterad med dödssymboler m. m. i hörnen, i mitten en oval inskriftstavla omgiven av lagerkrans. Fyra järnringar. Inskrift utmed kanterna: 1 En 1733 upprättad förteckning över kyrkans murade gravar refereras utförligt av E. HoLMBERG, a. a. s. 77- 79. Där återfinnas uppgifter om gravarnas olika ägare under tidernas lopp m. m. 2 ANDERS HANSSON HISING, f. 1641, t 1701 i Karlskrona . Bösseskytt Vid amiralitetet 1657, efter avsked 1660 i holländsk tjänst 1665-74, kapten 1675, kommendör 1682, avsked 1700. G. m. MARIA WENTZELL-PANECK, t 1716. - Sonen HANS HENRIK HISING, f. 1685, t 1756, amiralitetskapten, g. m. BRITA ANCKARFELT, f. 1688, t 1771, i hennes andra gifte (gift första gängen 1707 med kapten Niklas Paulin). Deras son, konteramiralen JoHAN HrsrNG, f. 1723, t 1797, adlad 1773 HrsrNGSKÖLD. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 203 Fig. 144. Gravhäll (nr 4) över artillerikaptenen Sefring Jönsson (t 1714) och hans hustru Anna Anckarstierna. Foto N. L. 1958. S. 204. Grabplatte des Artilleriekapitäns Sefring Jönsson (t 1714) und seiner Frau. Grave slab 1714. DENNA STEN l [HÖ]RER CAP[ITAijNEN l -------G TIL-------1702. Kring mittmedaljong­ en: CHRISTVS + ÄHR l MIT + LIF + OCH + DÖDEN + ÄHR + MIN l WINNING + PHILIP + l Inom mittmedaljongen: A-----NOVEMB l B--VA HYSING ANNO 1694. L 210, B 139. Har legat i kyrkagolvet över den gravkammare i V korsarmens SV hörn (kam. VIII), som släkten Hising förvärvat omkring år 1700. Graven övergick 1753 (1757?) till viceamiral David Anckarlo, varvid äldre kistor torde ha flyttats. Stenen, som finns nämnd i gravförteckningen 1727128, är spräckt i två delar och starkt nött; den ligger nu som en av de två täckhällarna på gravtumban (fig. 143) i gravkällarens N korsarm Gfr s. 201). +· 204 KARLSKRONA 2. Av ljusgrå kalksten över kaptenen Petter Liungh1 och hans maka och dotter samt över kaptenens syster Elisabet Liungh. Texten inom en stor, rektangulär, nedsänkt ram: l MANHAFTIG PETTER l ÄHREBORNA OCH DYGDESAM:IMA MATRONA HELENA PEHRS l DOTTER: JÄMVÄL EEN DOTTOR l SAMPT OCH SAL: HERR CAPITE:INENS K : SYSTER ÄHREBORNA l OCH DYGDESAMMA MATRONA l SAL: ELISABET LIUNGH. l TEXTEN I HIOBZ BOOK 16 CAP: 19 V: l OCH SY NU MITT WITTNE ÄR l I HIMMELEN OCH THEN MIG l KIÄNNER ÄR I HÖGDENNE l ANNO 1705 DEN 28 MAIJ. L 182, B 139. Den har legat i HÄRUNDER HWILAR I HERRANOM CAPITEINEN EDELL OCH LIUNGH l SAL: l MED EN DES SAL: KIÄRASTE DEN kyrkagolvet över en gravkammare under SV hörnet av kyrkans mittkvadrat (kam. VI), troligen anlagd 1705. År 1757 överläts den till Amiralitetsjustitiaren Alex. Sundvall >>emedan ej bekant var att några arvingar funnas>> (efter kapten Ljung). De äldre kistorna torde ha avlägsnats. stenen, som finnes nämnd i gravförteckningen 1727128, står nu rest i närheten av gravtumban i gravkällarens N korsarm. 3. A v ljusgrå kalksten över amiralitetssj ömilitiekommissarien Henrik Strand 2 och arvingar 1707, med en oval, svagt kupad inskriftstavla inom nedsänkt ram, f. ö. slät. Inskrift: KL~ AM~ l SIÖMILITIAE l COMMISSARIEN l HENRIK STRAND l OCH DESZ l ARFWING­ ARR l TILLHÖRIG ANNo 1707. L 210, B 140. -Har legat över en gravkammare (kam. III) intill Ö väggen i S korsarmen. Henrik Strands och hans makas kistor äro icke bevarade, men i kammaren påträffades 1943 en kistplåt av tenn över sonen överste Georg Strand (1688- 1778). Stenen, som finnes nämnd i gravförteckningen 1727128, ligger numera som en av de två täckhällarna på gravtumban (fig. 140) i gravkällarens N korsarm (jfr s. 201). 4. Av grå kalksten över artillerikaptenen vid amiralitetet Sefring Jönsson, 3 t 1714, och hans hustru Anna Anckarstierna (fig. 144). I mitten ett runt fält omgivet av en skulpterad lagerkrans. Inom denna inskriften: HÄR UNDER l LIGGER ocH HWI 1LAR I HERRANOM ER: OCH KONG L: l MANHAFTIG SEFRING l JÖNSSON. s: HR: ARTOLLE l RlE CAPT: WEED l AMIRALITET: l MED DES. S: F: F: l ANNA ANCKAR- l STIERNA A 0 l 7-- l D.--. L 178, B 103. Har legat över den gravkammare intill V väggen i S korsarmen (kam. XVII), som Anna Anckarstierna (t 1738) förvärvade 1715 för sig och sin avlidne make. Hennes 1 Kapten PETTER LIUNGH dömdes 1680 till döden för kaperi, benådades och blev besutten borgare i Karlskrona, t 1705. Ägde en gård vid Amiralitetsgatan. G. m. HELENA PEHRSDOTTER.- Efter honom var en vik mellan Björkholmen och Trossö i Karlskrona uppkallad. Denna vik är nu igenfylld, och där ligger nu bl. a. varvsport nr 17. - Systern ELISABET LIUNGH skall även ha dött 1705. 2 HENRIK STRAND blev 1679 kanslist vid amiralitetskollegium och 1691 kommissarie i sjömilitiekon­ toret, t 1707. - Sonen GEORG STRAND (f. 1688, t 1778) började som volontär och blev överste 1771. 3 Artillerikaptenen SEFRING JöNssoN STRIDER började sin tjänst vid flottan 1657 och blev konstapel 1659, kapten vid amiralitetsartilleriet 1677 ombord på Henrik Horns flaggskepp. 1678 chef för N Fin­ lands bösseskyttekompani. Avsked 1710, t (troligen) 1714. G. 1695 m. ANNA WIBLING, f. 1663, t 1738. Hon var gift första gången 1688 med THIJS THIJSEN ANCKARSTIERNA, f. 1650, t 1692, farbror till DIDRICH ANCKARSTIERNA (s. 215, not 2). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 205 Fig. 145. Epitafium (nr l) över amiralitetssuperintendenten Knut Choraelius, s. 206. Epitaphium des Admiralitätssuperintendenten ChoraeIius (t 1690). t 1690. Foto MVK 1958. Epitaph 1690. eget dödsår å stenen endast påbörjat. Kammaren övergick 1724 till släkten Sjöstjärna. Stenen, som finnes nämnd i gravförteckningen 1727/28, står nu rest i närheten av tum­ ban i gravkällarens N korsarm. 5. Av ljusgrå kalksten, troligen över tackelskrivare Erik Lund, om vilken sten det i 1727/28 års gravförteckning heter >>en väl uthuggen grafsten med 4 st. metallringar uti>>. Skulpterad med en oval krans i mitten, i hörnen änglar och dödssymboler. Inom ovalen har texten varit uthuggen, troligen helt kort; på den starkt nötta stenen kunna endast obetydliga spår därav urskiljas, dock möjligen ett stort R. Spräckt i ena hörnet. Har legat 206 KARLSKRONA över en gravkammare i mitten av S korsarmen, längst in mot kyrkan (kam. IV). När tackelskrivare Lund förvärvade denna är icke känt. L 210, B 150. Ligger i gräsmattan S om den V korsarmen. 6. Av ljusgrå kalksten, starkt nött, utan dekor. Märken efter två järnringar. L 98, B (urspr.) 162. - Har troligen legat över första gravkammaren (nr XXII) omedelbart innanför S dörren, där skeppsbyggmä~taren Robert Törner, t 1686 (se s. 196, not 3) hade sin grav med enkel sten > outhuggem, men märkt R. T. enl. gravförteckningen 1727/ 28. Graven synes ha vid okänd tidpunkt övertagits av släkten Sheldon, och skepps­ byggmästaren Gilbert Sheldons (t 1794) kista är ännu bevarad i kammaren (s. 207, not 1). - stenen ligger nu som trappsten i yttre trappan till sakristian. EPITAFIER I kyrkan äro uppsatta följande e p i t a f i e r: l. Ett ofullständigt epitafium av snidat och målat trä (tig. 145), år 1958 uppsatt på S korsarmens S vägg över läktaren, efter att en längre tid i söndertaget skick hava för­ varits i gravkällaren 1 . Det består av ett mittparti, som torde hava inramat en större oljemålning, flankerad av pilastrar stående på ett lågt postamentlistverk och uppbä­ rande ett smalt, delvis buktat krönlistverk Tavla och pilastrar saknas numera. Under detta ramverk ett av stora akantusblad, knorpelverk och fruktguirlander bestående understycke. På vardera sidan om ramen en med lagerkrans omsluten oval medaljong, omgiven av rik ornamentik med en hermfigur, knorpelverk, akantus och frukter. Det hela rikt snidat och målat i rött, grått och blått, samt med förgyllning på ornamentens konturer och på listverkens kanter. Ett vackert och typiskt exempel på sydskandina­ visk epitafiekonst under 1600-talets senare hälft (jfr epitafierna i Ronneby kyrka, SvK Bl. IV, s. 106 f.). Epitafiet saknar tyvärr nu hela sitt krönparti, som säkert varit rikt. - H 230, B 254. Mässingsslagaregesällen Jonas Wiseen lämnar i sina år 1810 nedskrivna >>Samlade underrättelser om Amiralitetskyrkam uppgiften, att ett epitafium då hängde på korets S sida >>öfver en präst, som på detsamma tillika med sin fru äro aftagna>>. Kyrkabetjä­ ningen visste vid denna tid icke över vem epitafiet blivit uppsatt. Wiseen anser dock själv, >>att det är den förste Amts Superintendenten Knud Corelius. 2 Denna mening styrkes ännu mer af hans ännu lefvande ättlingars berättelser. Dessa hafva både hans och hans frus porträtt i miniatur samt hafva en parentation eller grafskrift öfver honom, l Epitafiet har hösten 1958 framtagits ur källaren genom verkstadsdirektören JOHAN ScHREILS omsorg för att, sammanfogat, rengjort och konserverat i Marinverkstädernas snickeriverkstad, i oför­ ändrat skick återuppsättas i kyrkorummet. 2 KNuT CHORAELIUS (jfr s. 4, not 1), f. i Koremo, Ryssby sn, Sm. omkr. 1623, t 1690; konrektor i Kalmar skola 1652, pastor i Åby (Kalmar st.) 1656, prost 1659, riksda gsman 1668 och 1675, a miralitets­ superintendent 30/6 1682. G. 1:o m. ELisABETH RoTHOVIA (t 1687), sondotter t. biskop Jonas R. i Kalmar, änka efter prosten Unge i Åby. - 2:o m. HEDVIG AN NA PETERssoN, dotter av rådmannen i Karlskrona Cort P. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 207 i hvilken med tydliga ord står att läsa, att hans epitafium hänger i Kongl. Amts kyrkan.>> Wiseens identifiering förefaller vara riktig. Huru epitafiet skall tänkas rekonstruerat med avseende på sina målningar är ovisst. Man skulle i första hand vilja tänka sig, att mittpartiet varit fyllt av en målning med religiöst motiv och att porträtten varit insatta i sidomedaljongerna. Knut Chor::elius var emellertid gift två gånger och efterlämnade en änka tillhörande en i Karlskrona hemma­ hörande familj. Epitafiet kan ju dock vara beställt omedelbart efter den första hustruns död (1687). Frågan får lämnas öppen. 2. Epitafium (fig. 146) över skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon,l vars porträtt­ medaljong av förgylld gips, omgiven av en orm, som biter sin stjärt, och flankerad av två amforer, är infälld i en rektangulär träplatta med målad marmorimitation. Under medaljongen en målad inskrift: GILBERT SHELDON l ÖFVERSTE LIEUTENANT VID FLOT­ TORN~ CONSTRUCT~ CORPS l FÖDD DEN 21 IANUARII 1710 - DÖD DEN 20 APRIL 1794. B 147, H 104. På medaljongens baksida står med förhöjda siffror årtalet 1812, och inom en cirkel en signatur HF (fig. 146 A). - SjöHM äger en porträttmedaljong av gips med Gilbert Sheldons bild, vilken i allt väsentligt överensstämmer med epitafieporträttet; det senare är dock något förgrovat bl. a. i hårbehandlingen. Medaljongen i SjöHM har svartmålad botten, som under den vita profilbildens hals bär en i gult målad signatur. T. v. står: >>S:Hoffmeister. f. 1788>>; t. h. >>G:Sheldon l 79 åhr gammal>>. Epitafiets porträtt1 GILBERT SHELDON, f. 1710, t 1794, tillhörde en skeppsbyggarsläkt, som i sex generationer verkade inom svenska flottan. Farfadern, FRANCis SHELDON, var en av de engelska skeppsbyggmästare, som av Karl X Gustaf 1659 anställdes i svensk tjänst, där han verkade 1659-1672 och 1677-1683. Han avled i England 1692. Hans två söner stannade i Sverige och verkade här som skeppsbyggmästare. Den ene, CHARLEs SHELDON (s. 192, not l), Gilberts fader, blev 1692 efter brodern FRANCis JoHN skeppsbyggmästare vid örlogsflottan i Karlskrona. Sonen GILBERT kom i flottans tjänst 1728 och under­ gick 1732 examen som skeppsbyggare inför bl. a. sedermera amiralen Thomas Rajalin (s. 218, not 1). Vid faderns död 1739 blev Gilbert dennes efterträdare som skeppsbyggmästare, och samma år invaldes han i den nybildade Vetenskapsakademien. 1756 befordrades han till överskeppsbyggmästare. Gilbert Sheldon avgick ur aktiv tjänst 1784. Vid bildandet 1793 av flottornas konstruktionsstat blev hans titel som överskeppsbyggmästare ändrad till överstelöjtnant vid nämnda stat. Gilbert Sheldons son FRANCis, f. 1755, t 1817, som tillhörde fjärde generationen i svensk tjänst, blev underskeppsbyggmästare vid örlogsflottan i Karlskrona 1778. Åren 1785- 1794 var han kommenderad till Stockholm, varunder han 1790 befordrades till skeppsbyggmästare och 1793 till major vid den nybildade konstruktionsstaten. 1794, samma år som fadern dog, återkommenderades Francis till Karlskrona, där han påföljande år blev chef för konstruktionsdepartementet och 1799 befordrad till överstelöjtnant. År 1800 förflyttades Francis till det nybildade flottornas konstruktionskontor i Stockholm, där han 1814 blev överste och sekundchef för konstruktionsstaten. Han adlades 1817 >>af Sheldon», men hann icke introduceras före sin död. Gilbert SHELDON ligger begravd i familjens grav (kammare XXII) under amiralitetskyrkans golv omedelbart innanför den södra dörren. Kistan finnes ännu bevarad (jfr s. 206, gravsten nr 6). Uppgifterna om skeppsbyggaresläkten Sheldon äro benäget meddelade av f. d. marindirektör G. HoLMBERG, vars avhandling om släkten Sheldon är publicerad i statens Sjöhist. Museum, Meddelanden VI, Sthlm 1959 och i Sjöhistorisk Årsbok 1957-58. 208 KARLSKRONA medaljong är tydligen en år 1812 utförd replik av Hoffmeisters 1 nämnda porträtt, och signaturen på dess baksida kanske kan tydas: >>Hoffmeister Fecib>, eller enbart: >>HOFF­ MEISTER>>. Historien om Sheldons epitafium synes emellertid vara komplicerad. 2 I ett av Ve­ tenskapsakademiens v. sekreterare C. G. Sjösten i maj 1802 hållet åminnelsetaP över Gilbert Sheldon säges nämligen: >>På Grafvården [i Amiralitetskyrkan] ... läser man: H. H. [=Här Hvilar] Gilbert Sheldon» (o. s. v.= inskriften på nuv. epitafium). Därpå följer emellertid en lång fortsättning: >>Härkommen l af gammal Engelsk Adelig Slägt l har l denna Man l Jemte sina närmaste Ätternån och Företrädare l Farfadren l FRAN­ CIS SHELDON l Farbrodren l FRANCIS JOHN SHELDON l och l Fadren l CHARLES SHELDON l Alla tre Öfver Skepps-Byggmästare l bidragit l till Svenska skepps­ Byggeriets fullkomnande l Under en tid af Ett Hundrade Femtio År. Tidigt uptagen l i Kongl. Vetenskaps Academien 1 var Han vid sin död l den äldsta l af hennes Ledamöter. Gift år 1737 l med HELENA CATHARINA MAUWERT l blef Han l Fader l åt fjorton Barn l af hvilka Sonen l FRANCIS SHELDON l upreste Minnesvården l År 1801.>> A v en gravvård med denna långa inskrift finnas f. n. inga rester bevarade. I Gynthers a. a. III, fol. 95 v. (författat omkr. 1840) säges Gilbert Sheldons epitafium bära förra delen av den hos Sjösten citerade inskriften t. o. m. >>Svenska Skepps-Byggeriets full­ komnande l under en tid af Ett Hundrade Femtio 4 År.>> l HoFFMEISTER, SAMUEL, f. 1765 i Karlshamn, t 1818, bildhuggare. Elev vid Konstakademien fr. 1781, arbetade hos Sergel. Ledamot av Konstakademien 1796.- TH. NYMAN, Samuel Hoffmeister i: Fataburen 1930, s. 6-15. 2 I Marinförvaltningens lokal i Sthlm förvaras ett bronserat gipsexemplar av Sheldons porträtt­ medaljong, så vitt man kan se exakt lika med medaljongen i SjöHM, men bärande signaturen »G. Bodoni 1788>>. Anledningen till detta anmärkningsvärda förhållande har icke knnnat utredas. Någon skulptör med namnet G. Bodoni är i varje fall för närvarande icke känd i Sverige. 3 C. G. SJÖSTEN, Åminnelsetal, öfver Kong!. Vetenskaps Academiens frami. Ledamot----- Wäl­ borne Herr GILBERT SHELDON, Hållet för Kong!. Vetenskaps Academien den 6 Maji 1802. Sthlm 1802, s. 40-41. - HoLMBERG, a. a. angiver s. 82- 83, att ett epitafium över Gilbert Sheldon, som hans son Frans Sheldon låtit förfärdiga med kyrkorådets tillstånd, blev upphängt i kyrkan 1794. Jfr Sjöstens uppgift. • Det kan i detta sammanhang framhållas, att SjöHM förvarar en på kopparplåt målad minnes­ t a v l a (H 60, B 45) över Gilbert Sheldon. Denna, som tidigare varit uppsatt i Modellkammaren i Karls­ krona, har en inskrift av samma lydelse, som GYNTHER uppgiver, dock med den ändringen, att slut­ orden ändrats från »Etthundrade Femtio År>> till >>Ett hundrade sextio år>>. - Ytterligare en på plåt målad minnestavla över Gilbert Sheldon förvaras hos Marinförvaltningen i Sthlm. Tavlan har samma storlek och inskrift som den i SjöHM, men den dekorativa omramningen är något olika. Båda tavlorna prydas av det Sheldonska vapnet och devisen »Försynen styrer». Dessa inskriftstavlor synas båda återgå på den av Sjösten återgivna gravvårdsinskriften så långt som denna behandlar familjen Sheldons in­ satser för flottans skeppsbyggeri, medan de mera privata uppgifterna om Gilberts hustru och barn samt om sonens resande av hans gravvård utelämnats. Dessa tavlor torde icke äga något direkt sam­ band med graven i Amiralitetskyrkan, utan hava utförts för att uppsättas inom flottans lokaler. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 209 A Fig. 146. Epitafium (nr 2) över skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon, t 1794. Foto MVK 1958. S. 207. A. Signatur på medaljongens baksida. Epitaphium des Schiffbaumeisters Gilbert Sheldon (t 1794). A. Signatur auf der Rlickseite des Medaillons Epitaph for Gilbert Sheldon, d. 1794. 6 - 902036 210 KARLSKRONA Möjligen kunna de olika uppgifterna förklaras så, att sonen 1801 (1794?) låtit uppsätta en enkel minnestavla av trä eller metallplåt med den långa inskriften målad på tavlan, som senare år 1812 ersatts med nuvarande, mera dekorativt utformade epitafium med porträttmedaljong och kortare inskrift. BEGRAVNINGs- Sammanlagt tretton begravningsvapen 1 av skulpterat, krederat, målat och för­ VAPEN gyllt trä äro uppsatta i kyrkan över följande personer: 2 l. Ryttmästaren vid Skånska regementet Philip Reimers von Rosenfel d t. 3 Vapen för adliga ätten nr 909 von Rosenfeldt, med hjälmtäcke av akantus (fig. 147). Vapnet omgives av eklövsgrenar, som växa ut från inskriftskartuschen under skölden. Inskrift: »lhro Konigl. May: zu Schweden Weylandt Bestalter Rittmeister Vom Schonischen Regiment, der Woledler und t manhafter Herr Philip Reimer Von Rosenfeldt, auf Munterr­ hoff undt Poyat: gebohren A: 1630, in gott: entschlafenA: 1685.>>-H 148. Ö korsarmens N vägg. 2. Schoiitbynacht Olof Stiernborg. 4 Vapen för adliga ätten nr 1097 Stiernborg (fig. 148). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Inskriftskartuschen, som sitter nedanför skölden helt fri från denna, flankeras av två putti; under densamma en dödskalle över två korsade benknotor. Inskrift: >>Kongl. May:ts Troo Tienare och Schoiitbynacht Wid D hes Ammi: Ralitet. Edle och Welbördig Herr Olof. Stiernborg, Hwilken ärföddA: 1629. 0 0 0 1 Av svenska introducerade adliga ätters heraldiska vapen lämnas här inga beskrivningar, endast en hänvisning till den ifrågavarande ättens introduktionsnummer, varigenom vapnets fastställda utseende lätt kan återfinnas i C. A. KLINGSPOR, Sveriges ridderskaps och adels vapen, Sthlm 1890, eller hos ELGEN­ STIERNA. - Av andra vapen lämnas, då så erfordras, kortfattade heraldiska beskrivningar, liksom av hjälmtäcken och annan varierande dekorativ utstyrsel omkring även introducerade ätters vapensköl­ dar. INsKRIFTERNA under vapnen, som äro målade med bokstavstyper av många olika stilarter, blandade med varandra, återgivas här med originalens stavning och interpunktering, men med norma­ lisering av bokstavstyperna. - Inskrifterna äro i stor utsträckning ommålade. 2 Flertalet av de personer, vilkas begravningsvapen här beskrivas, äro omtalade i CARL N. BEcH­ STADIUs, Then Adelige och Lärde Svenske Siöman, Sthlm 1734. - Jfr även E. HoLMBERG, Hufvud­ baneren (vapensköldarna) i Kungl. Amiralitetskyrkan Ulrika Pia i: Blekingeboken 1928,. s. 82- 96. 3 PHILIP REIMERS VON ROSENFELDT, f. 1630 i Estland, t 1635, äldre broder till den S. 192, not 2, omnämnde Werner von Rosenfeldt. Tog efter studier i artilleri- och fortifikationskunskap tjänst i Holland, blev efter återkomsten konduktör vid fästningsbyggena i Riga 1653, bevistade fälttågen i Polen och Danmark och blev då ryttmästare, men reducerades 1660. Kapten vid Österbottens rege­ mente 1664, ryttmästare vid garnisonsregementet i Reva!, pensionerad 1684. Enligt ELGENSTIERNA begravd 1686 i Karlskrona amiralitetskyrka, vilket överensstämmer med RÄK. för den 27 juni 1686, vilka meddela, att 15 daler smt erlades för lägerställe i kyrkan, gravöppning, bår och bårkläder samt ringning. Gravkammaren är icke identifierad. 4 OLoF ERIKssoN BoRG, f. 1629, t 1685 7/10 i Karlskrona, 1685 23/4 adlad SnERNBORG. Amiralitets­ kapten 1658, schoutbynacht 1683. - Sonen ERIK, f. 1677, t 1700, den siste av ätten, g. m. CATHARINA PALMFELT (1681-1726), som efter mannens död gifte om sig med vice amiralen OLOF UNGE 1703, adlad voN UNGE (s. 217, not 1). - Olof Stiernborg begravdes i en gravkammare (nr XII) under kyr­ kans kor, invid dess N vägg, och kammaren övergick senare till amiralen Olof von Unge. KUNGL. AMIRALITETSKYRKAN 211 Fig. 147. Begravningsvapen (1) för ry ttmästaren Ph. R. von Rosenfeldt, t 1685. Foto S. Wahl­ gren 1950 för fig. 147- 159 utom 157. Totcnwappen (t 1685). Funcral h atchment (t 1685). den 26. Marty, och Sahlig i Herranom Afsom.Nad den 7 october A: o 1685.>>- H 260. SÖ pelarens N sida. 3. Schoutbynacht Frantz Loyy. 1 Vapen för adliga ätten nr 957 Lauw (fig. 149). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Inskriftskartuschen omgives av olika militära attribut, bl. a. kanoner, fanor och trumpeter. Und er densamma en dödskalle över kors­ lagda benknotor. Inskrift: >>K: Mt Till Swerie Troo Tienare och Schout by Nacht vid des Amt: Edle och Wälbördige her Frantz-Loyy, f. Anno 1637 den 19 ockt och Salig i Heranom affsombnat I Carls Krona den 19 [Octobris] Anno. 1686.>> H 165. Ö korsarmens S vägg. 4. Kommendör Wilhelm Gyllenskepp. Vapen för adliga ätten nr 902 Gyllenskepp (fig. 151). Hjälmtäcke av svulstiga akantusornament. Inskriftskartuschen omgives av 1 FRANTZ Lou (Lo.Y.Y), 1680 adlad LAuw, f. i Sverige 1637 (fadern inflyttad fr ån England). Var först i utländsk tjänst som kofferdist, blev 1675 kapten vid amiralitetet och 1676 kommendör. Som chef på •Nyckeln • > i slaget i Kalmarsund 1679 blev han tillfångatagen, sedan skeppet skjutits i brand. schout­ bynacht 1680 och ekipagemäst a re på Skeppsholmen s. å. Avsked 1685. - För hans och h ans moders lägerst ällen i kyrkan (icke identifierade) erlades den 17 april 1687 48 daler samt för övriga begravnings­ kostnader 18 daler. 212 KARLSKRONA .·: ) l Fig. 149 Begravningsvapen (3) för schoutbynacht Frantz Loyy (Lauw), t 1686. S. 211. Totenwappen (t 1686). Funeral batchment 1686. .! Fig. 148. Begravnings·;apen (2) för schoutbynacht Olof Stiernborg, t 1685. S. 210. Totenwappen (t 1685). Funera l halchment 1685. olika militära attribut, bl. a. kanoner och fanor. Inskrift: >>Kongl: May:ts Troo Tienare och Commendeiir wedh dess Ammiralitet den Edle och Wälb ördige Herre Wyil: Helm Gylleenskepp 1 , ähr Födder iithi Örebroo Stad A: 1643 in Februari och i Herranom Af­ somnadt i Carlserona d 23 Junii A: 1689.>>- H 208. V läktaren, Spelarens Ö sida. 5. Överkommissarien Samuel Grijpenclou (s. 196, not 2). Vapen för adliga ätten nr 1119 Gripenklo (fig. 150). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Inskriftstavlan om­ given av ekbladsornament. På denna står: >>Kongl: May:s Troo Tienare och Öfwer­ Commissarius wed dess Ammiralitet E del och Wälb:ne Herr Samuel GrypenClo är född i Söderköping d. 4 May 1647 och afsomnad i Herranom i Carlserona d: 12 september 1689.>> - H 218. V läktaren, N pelarens Ö sida. 0 1 WILHELM HANSSON, 1676 adlad GYLLENSKEPP, f. 1643 i Örebro, där fadern var hauptman på slottet, t 1689 i Karlskrona. •> Begrovs med stor ståt och på kungens egen bekostnad, vilken steg till 3 000 daler smt. • >Volontär 1660; efter en kort tid i engelsk tjänst blev han kapten vid am iralitetet 1675 och kommen­ dör 1677. Chef för kungens jakter 1675- 80. På K. M:ts bekostnad hade till kommendör Gyllenskepp inköpts en gravkammare (nr XI), belägen under kyrkans kor, invid dess N vägg, intill den Stiernborgska graven; från denna grav är sonen VILHELMS (f. 1677, t 1755) kista fortfarande bevarad. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 213 Fig. 150. Begravningsvapen (5) för överkommissarien S. Grijpenclou, Totenwappen (t 1689). Funeral hatchment 1689. t 1689. 214 KARLSKRONA Fig. 151. Begravningsvapen (4) för kommendör W. Gyllenskepp, t 1689. S. 211. Totenwappen (t 1689). Funeral batchment 1689. Fig. 152. Begravningsvapen (6) för schoutbynacht H . Anckargrip. t 1691. Totenwappen (t 1691). Funeral batchment 1691. 6. Schoutbynacht Henning Anckargrip.l Vapen för adliga ätten nr 947 Anckargrip (fig. 152). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Från inskriftskartuschen uppväxa korta palmblad. Inskrift: >>Kongl: May.ts till Swerie Troo Tienare och Schoiitbynacht wed des Amiralitet Edle och Wälbördig Herr Hening Anckergrip född A: 0 1635. och Saalig i Herranom afsom... . . i Carlserona A o 1691 den 17 Novemb.>> - H210. N läktarens V vägg. 7. Justitiarien, lagmannen över Gotland, Anders Wästfelt. Vapen för adliga ätten nr 1035 Wästfelt (fig. 153). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Från inskrifts­ kartuschen utväxa korta kraftiga lagergrenar. Inskrift: KoNGL: MAITZ: TROO MAN ocH 1 HENNING 0LSEN, 1678 adla d ANCKARGRIP, f. 1635 i Norge, t 1691 17/11 i Karlskrona . Var först kafferdieskeppare och skeppsredare i Malmö, och deltog som sådan 1677 i försvaret av Malmö mot danskarna. Under sin skeppsredaretid svarade han för fyrarna på Falsterbo och Kullen på egen bekost­ nad. 1677 blev han kapten vid amiralitetet och senare samma å r amiralitetsmajor. Schoutbynacht 1688. G. m . CATHARINA N. N. Hade inga söner, varför ätten slöt med honom. - Gravplatsen icke iden­ tifierad. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 215 Fig. 153. Begravningsvapen (7) för j ustitiarien A . Wästfelt, t 1705. Totenwappcn (t 1705). F unera l halchment 1705. Fig. 154. Begravningsvapen (9) för kommendören Carl Raab, t 1724. S. 216. Totcnwappen (t 1724). F uneral hatchmcnl 1724. TIENARE . NUMEHRA SAHL: WELBORNE HERR ANDERS WESTFELDT 1. FORDOM BERÖMMELIG LAGMAN ÖFWEH GOTLANDH. ÄR FÖDD HYT TIL WERLDEN UTHI STOCKHOLM. ANNO . 1652: DEN: 19: APHILLIS . OCH DÖD I CARLS CRONA ANNO: l 705: DEN: 9 DECEM . - H 237. S läkta­ rens S vägg, V delen. 8. Schoutbynacht Didrich Anckarstierna. 2 Vapen för friherrliga ätten nr 96 Anckar­ stierna (fig. 155). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Bakom inskriftskartuschen fram­ 1 ANDERS WESTEMAN, 1681 adlad WXSTFELT, f. 1652, t 1705; krigsfiskal i Skåne 1675, hära d shöv­ ding i Öst ergötland 1680 och senare justiliarius v id amiralitet e t i Karlskrona. Lagma n på Gotland 1700. G. m . MARIA EHnENSKIÖLD (t 1700), dotter tilllagm annen Erik N ilsson, adlad Eh renskiölcl, och syster till a miralen N ils Ehrensldöld (1674- 1728). - Lagman W ästfelt lä t 1700 å t sig uppmura en gravkam­ mare (nr II) uneler k yrka ns kor, intill dess S vägg, där plats upplä t s å t honom uta n kostnad såsom tack för de tj ä nst er han gjort k y rkan . År 1741 uppläts graven efter tillstånd från slä kten Wästfelt till då­ varande kaptenen Claus von Stauclen (s. 218, not 3). 2 DIDRIK ANCKAHSTIERNA, SOn till CORNELIUS A . (s. 188, not 1), herre till Knutstorp, f. 1676 a miralitetskapt en 1700, schoutbynacht 1712, t 1714 genom olyckshändelse v id skeppsbrand på Got­ 216 KARLSKRONA Fig. 155. Begravningsvapen (8) för schoutby n acht D. Anckarstierna, t 1714. S. 215. Totenwappen (t 1714). F unera l h atchment 1714. F ig. 156 . Begrav nin gsvap en (10) för vicea miralen O. vo n U n ge, t 1737. T otenwa ppen (t 1737). F unera l b atchment 1737 . skjuta olika militära attribut. Inskrift: >>Kongl: May:tts Till Swerie Tro Tienare och Schoutbunacht Högwällborne Herr Didrich AncKarstierna FryHerre och Herre Till KniitzThorp är Född H~'t till werlden iiti Götheborg Denn 27 September anno 1676 och I Herrarrom Sahl avsomnad på Gottland den 16 September Anno 1714.>> H 250. N läktarens Ö vägg. 9. Kommendören Carl Raab.l Vapen för adliga ätten nr 1586 H.aab (fig. 154). Hjälm­ la nd , b egra vd i K arlskrona. •>Studerad och snäll mu siku s•>, d isputera de p å latin i Uppsala och skrev ett poem över stenbocks seger vid Hälsin gborg. G. 1703 på Söderfors bruk m ed BARBRO DoHOTEA GY LLEN­ STEDT (f. 1690, t 1718, begravd i Björklinge, Up). - Diclrik A n cka rstierna ägde en gravka mmare (nr X III) uneler k y rka n, i d ess SÖ hörn . 1 CARL RAAB o. Ä . , f. 1659, t 1724, begraven i Karlskron a, därefter nedsatt i Torsås kyrka, Sm. Vo­ lontär vid amiralitet et 1674, gick 1680 för en kortare tid i hollä ndsk tjänst; f. o. m . 1683 i svensk tj ä nst; blev holmmajor 1712. K ommendörs avske d 1717 och blev n aturaliserad svensk a delsm an 1719. G. m. URs iLA WnzELL (1663- 171 5). - Ä ven sonen AxEL (1685-1752) blev kommendör vid amiralitetet. Om sonen CARL se s. 170, not l. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 217 . j j ' l l Fig. 157. Begravnin gsvap en (11) för viceamiralen Th . von Rajalin, t 1741. Vapnet signer at av T. I. (I? I ?) Limnell1765. Foto MVK 1958. S. 218 . Totenwappen (t 1741 ), sig­ Funeral b atchment 1741. niert mit T.I. (I? I ?) Linmen 1765. Coat-of-arms signed by T. I. (I? I ?) Linmen 1765. l täcke med rika akantusornament. Bakom inskriftsfältet framskjuta olika militära attribut. Inskrift: >>Kongl: May:tt till Swerie Trotienare oc Commandeiir Wälborne Herr Carl Raab är född hiit till Werlden iithi Stokholm Ao 1659 d. 14 Juni oc i Heranom Sahln affsombnad i Carlskrona d: l Marti 1724.>> - H 235. S läktarens V vägg. 10. Viceamiralen Ollef von Unge.1 Vapen för adliga ätten nr 1465 von Unge (fig. 156). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Bakom inskriftskartuschen framskjuta olika militära attribut. Inskrift: >>Kongl. May: Fordom Tro man WiceAmiral och Com­ mondant Wällborne Herre OlleF Von Wnge född Hyt Till Werlden Den 5 may 1672 och i Herrarrom Sahligen affsomnad . Denn 22 may Åhr 1737>> (äldre text under). - H 240. S läktarens S vägg, ö delen. 1 OLOF UNGE, 171 2 adlad voN UNGE , f. 1672 24/5, t 1737 22/5 under bevist a ndet av gudstjänsten i Karlskrona amiralitetskyrka (enligt ELGENSTIERNA; begravnin gsvap net har annat datum för födelsen). - Lärstyrman 1690, var som k apten med flotta n till Köpenhamn 1700, kommendör 171 5, schout­ bynacht 1722, vice a miral 1734, kommendant i Karlskrona 1736 20/12.- G. m. CATHARINA PALMFEL T (1 681- 1726) i h ennes an dra gifte (g. 1. 1699 med amiralitetsfiskalen Erik Stiernborg, t 1700; jfr s. 210, not 4). Hon var dotter till statskommissarien Gustaf Palm, a dla d Palmfelt. - Begravd i den tidigare Stiernborgska graven (nr XII) under kyrkan. 218 KARLSKRONA 11. Viceamiralen Thomas von Rajalin.l Vapen för adliga ätten nr 1903 von Rajalin (fig. 157). Hjälmtäcke med akantusornament (ovanligt kort). Kring vapnets nedre del framskjutna fanor och andra militära attribut. Enkel inskriftskartusch med ovanligt lång inskrift: >>KONGk MAJ~ TROMAN och AMIRAL. VÄLBORNE. HERR THOMAS von RAJALIN. Född.Til.Sit.Fosterlands.Gagn.och.Heder.1670. Hos.Utlänningar.Bör­ j ade.Han.1688.Sin.Lärospån. Som.För.Andra.Är .Mästarstycke. !.London. Var.Han.T i mer­ man.och.Förtiente.Både.Sitt. U nderhåld.och. Sin.Läromästares.Belöning. I. sin. Ungdom. Gaf.Han.I.Flere.Drabbningar.Prof.Af.Mandom.Samt.Gjorde.Sig.Känd.och.Vördad.I. några.Asiens.och.de.Fleste.Europens.Hamnar. Men.Swerige.Borde. Ej.Mista.En.Omiste­ lig.Medborgare. TilLDess. T j ens t. U poffrade.Han. Sig.1699.Antogs. Som. Styrman. och.Be­ viste.Att.Han.Kunde.Styra. Derföre.Anförtroddes.Honom.Snart.Vigtigare.Befäl.och.om­ sider .Högsta.Ämbeten. Vid. Rikets.Flotta. De.Af.Honom. U tgifne.Böcker. Vitna. Om.Hans. Kunskap.och.Rikets.Grannar.Talade.med.Häpenhet.Om.Vår.Sjöhjelte. Ty.De.Förnumo. Att.Han.var.Både.Slug.och.Tapper.Då.De.Med.Sina.Refvor.Ofta.Nödgades.Bygga.På. Hans.Ärestod. Af.Sin.Konung.Fick.Han.SköldeBref.Sedan.Hans.Många.Storwärk.Re­ dan.Adlat.Honom. Denne.Hannibal.Dödde.17 41. På.Flottan.Vid.Finska.Aspö. I.Hög.Ål­ der; Dock.Alt.För.Tidigt.Till.Rikets.Sörj.och.Fiendens.Glädje. Hans.Nit.Att.Gagna.Det. Förra.och.Skada.Den.Sednare.Saknades.Sedan.Ty.Det.Sloknade.Med.Hans.Lif.>> - Ne­ derst på inskriftsfältet står >>Schulp. et Pictor T: 1: LimnelJ2 d. 28 April1765.>> - H 243. N läktarens V vägg. 12. Schoutbynacht Claes von Stauten. 3 Vapen för adliga ätten nr 1869 von Stauden l THOMAs RAJALIN, 1741 28/4 adlad voN RAJALIN, f. 1673 (1670) uti Rajala i Finland, t 1741 4/9 ombord på amiralsskeppet Ulrika Eleonora, begravd i särskilt gravkor å Nättraby kyrkogård (SvK Bl I, s. 187). Begravningsvapnet anger 1670 som födelseår, inskr. å gravkoret anger 1673. Sannolikt är begravningsvapnets inskrift förvanskad vid ommålning (ELGENSTIERNA uppger 1673). Var ursprung­ ligen kofferdibåtsman först i svensk, senare i engelsk tjänst (1690). Lärstyrman vid amiralitetet i Karls­ krona 1699, skeppskapten 1711, kommendörpåVerden 1715 och holmmajor i Karlskrona 1720. Avan­ cerade till ekipagemästare 1732 och viceamiral 1741 19/1. Deltog 1700 i tåget mot Danmark, och blev 1741 26/3 chef över den till Finland kommenderade eskadern. Utgav böcker om navigation och skepps­ byggeri. 2 Initialerna T:I: äro sannolikt förvanskade vid ommålning i stället för I:I:Limnell, dvs. JoHAN JACOB LIMNELL, f. på 1710-talet i Karlskrona, t 1784 därstädes; han var mälare vid skeppsvarvet i Karlskrona, konterfejare o. skulptör; g. 1. m. MARGARETA MARIA BÄcKMAN. Skall ha haft 19 barn i detta äktenskap. Hans far var blockmakare vid flottan . En son (PER) EMANUEL (1766- 1861) fick sin första utbildning i faderns målarverkstad i Karlskrona, men flyttade 1786 till Stockholm, där han först an­ ställdes vid K. teaterns dekorationsverkstad. Sedermera professor vid Konstakademien 1812-61. 3 CLAUDIUS VON STAUDEN, naturaliserad 1733, f. 1685 (enligt ELGENSTIERNA; begravningsvapnet anger 1684), t 1753. Volontär vid artilleriet 1696 och konstapel vid amiralitetet 1709. Var ett år i rysk fångenskap efter en träffning vid Åland 1720. Schoutbynacht 1749.- Redan 1741 förvärvade dåvarande kapten Claes von Stauden åt sig och sin familj en tidigare lagman Wästfelt tillhörig gravkammare (nr II) under kyrkans kor. På dörren till denna gravkammare står inristat: DENNA GRAF TILLHÖR voN STAUDENS ARFWINGAR. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 219 F ig. 158. Begravningsvapen (12) för schoutbynacht C. von Stauten, t 1753. Totenwappcn (t 1753). Funeral batchment 1753. Fig. 159. Begravningsvapen (13) för amiralitets­ tygmästaren C. G. von Schantz, t 1753. Totenwappen (t 1753). Funcral batchment 1753. (fig. 158). Hjälmtäcke med rika akantusornament. Bakom inskriftsfältet framskjuta fanor och kanoner. Inskrift: >>Kongelig Mays~ och Sweriges tro man och Scheutbynacht Samt Riddare af des orden wälborne HERREN herr CLAES won STAUTEN född i Lifland Anno 1684 i novemb: död i CarlsCrona 1753 den 23 may.>>- H 265. Mittkvadra­ tens Ö vägg, N .om koret. 13. Amiralitetstygmästaren Carl Gustav von Schantz.l Vapen för adliga ätten nr 1255 von Schantz (fig. 159), dock med den avvikelsen, att vapnets övre fält är belagt 1 CARL GUSTAF VON SCHANTZ f. 1683 (enligt ELGENSTIERNA, begravningsvapnet anger 1682), t 1753, 1 enligt ELGE 'STIERNA 1758, men både begravningsvapnet och uppgiften på kalk nr 2 (s. 189) att hans hustru CHR. BARBARA RAAB är änka 1755, visa, att 1753 är rätta dödsåret. Han var dotterson till den lärde professorn i Uppsala Johannes Sehefferus. Om von Schantz heter det, att han •>i sin ungdom evertue­ rat sig uti bokeliga Konster, och särdeles förskaffat sig en rijk VIettenskap uti Architectura Militari och Civili (BECHSTADIUS, a. a . s. 74). - Volontär vid fortifikationskontoret i Stockholm 1698, kom som 220 KARLSKRONA med en s. k. tornerkrage, 1 utvisande att fråga är om en yngre gren av ätten. Hjälm­ täcke med rik,· svulstig akantusornamentik, bakom inskriftsfältet framskjuta kanoner, mörsare m. fl. militära attribut. Inskrift: >>Kongelig Mays~ Fordom Tro Man, Ammira­ litets Tygmästaren och Riddaren af Kongelig Swärdsorden. wälborne Herr Carl Gustav von Schantz, född åhr 1682, saligen afsomnad d: 19 aug: ano 1753.>>- H 235. Mitt­ kvadratens Ö vägg, S om koret. Samtliga begravningsvapen konserverades och kompletterades delvis år 1949 av konservator Sven Wahlgren. MINNESTAVLA M i n n e s t a v l a, rektangulär relief av omålad ek, med en allegorisk kvinnofigur med fladdrande kläder. Utförd år 1954 av konstnären och teckningsläraren B. O. Angelin (t l 958), Karlskrona. Som material användes gammal ek, tagen från den l 945 rivna vind­ bron på varvet. Inskrift: DENNA TAVLA SKALL MINNA OM DE MÄN TILLHÖRANDE SYD­ KUSTENS MARINDISTRIKT, SOM I TROGEN PLIKTUPPFYLLELsE OFFRADE SINA LIV I BERED­ SKAPSTJÄNST UNDER VÄRLDSKRIGEN LANDETS FRIHET OCH RÄTT. 1914-18 OCH 1939-45 TILL VÄRN FÖR FOSTER­ VOTIVSKEPP H 99, B 110. S korsarmens S vägg, Ö om ingången. Votivskepp, modell av korvetten Carlskrona. 2 Modellen är tillverkad av maski­ nisten av 2 gr. vid Flottan A. Elmberg år l 915. Den tillhör Varvsmuseets samlingar, men deponerades i kyrkan l 946 i samband med 100-års minnet av >>Carlskronas>> förlis­ ning 1846 i Floridagolfen, varvid 114 man av dess besättning på 131 man omkommo. Hänger i kyrkans SÖ del. I INV. 1695 nämnes ett votivskepp: >>Ett skepp medh tak!, segel och tågh.>> År 1727 omnämnes detta: >>1. Skiepp hängiandes under Taaket i Sackristigan.>> 1733 har det sam­ ma placering, men i marginalen står: >>Åhr 1745 är en J ärnlänck förfärdigat, hwarpå detta Skiepp nu hänger.>> Troligen flyttades skeppet då ut i kyrkan, ty i INV. 1794 heter det >>hänger under Taket i Kyrckan.>> Ännu 1818 hängde det kvar, men är numera för­ svunnet. Till kyrkorådet anmäldes 15/5 1816, att segel- och flaggmakaren Jonas Hall till amiralitetskyrkans prydnad skänkt ett honom tillhörande skepp, vilket man beslöt löjtnant vid fortifikationen till Karlskrona 1706. Major vid volontärregementet där 1743, tygmästare vid sjöartilleriet 1748. G. 1:o 1719 med ANNA MARIA DAHLSTEDT (t 1750); g. 2:o 1751 med CHRISTINA BARBARA RAAB (f. 1733, t 1755), dotter tilllandshövdingen friherre Adam Johan Raab. - Tygmästaren v. Schantz förvärvade 1750 för 40 dal. smt en grav under kyrkans N korsarm i dess NV hörn, vilken tidigare hade ägts av regementsskrivaren JoNAs W ADMAN (t ca 1696). I denna vilar v. Schantz med sina två hustrur. Graven övergick senare till baron RAAB (1786). På kammarens dörr står målat i svart TYGMÄSTAREN OCH RIDDAREN AF KONGL: SVERDS ORDEN WÄLB: HERR CARL GUSTAF VON SCHANTZ TILL­ HÖRIG ÅR 1750. 1 Om den s. k. tormirkragen se G. ScHEFFER, Tornerkragen i svensk heraldik i: Meddelanden från Riksheraldikerämbetet V, 1936, s. 20 f. 2 Korvetten Carlskrona var byggd i Sverige 1841 och förliste i Västindien 1846. Se ERIK HÄGG, Under segel, 1935, s. 32. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 221 Fig. 160. Carl XII:s bibel. Pressat skinnband med silverbeslag, skänkt 1717. Foto MVK 1958. s. 222. Bibel König Carls XII, gepresster Lederband mit Silberbeschlägen, geschenkt 1717. Charles XII's Bible. Tooled leather with silver rnountings. 222 KARLSKRONA RÖCKER SIGILL MÖBLER FLAGGA KLOCKOR mottaga och utse >>et lämpligt ställe för skeppets upphängande i kyrkan». Den 18111 s. å. fann man emellertid att skeppet, som redan var upphängt i kyrkan, vore >>mindre väl byggt och tacklat, och icke vore passande att få i kyrkan intaga ställe>>, varför det borde nedtagas. Med anledning härav begärde segelmakare Hall 413 1817 att få skeppet tillbaka >>som kostnaden till samma skepps iståndsättande vida skulle uppgå över dess värde>>, vilket beviljades. Carl XII:s bibel i rikt ornerat skinnband (på träpärm) med knäppen och hörn­ beslag av silver med de fyra evangelistsymbolerna i relief (fig. 160). På frampärmens mittfält initialerna: LSD l HUvE. Enligt påskrift å titelbladet skänkt 1717 av proviant­ mästaren Lars SöderDahl (t 1740), och hans hustru Helena Ursilia von Berg. Confessia Fidei (Augsburgiska Bekännelsen) tryckt i Sthlm 1693, skänkt till kyrkan av konung Carl XI år 1695, bunden i skinnband med konungens krönta namn­ chiffer på frampärmen. Sigillstam p ar: - l. Av stål (fig. 164 A), visande ettaltaremed därpåliggandetvenne ymnighetshorn; vid dess fot ett ankare; omskrift: KONGL. AMIRALITETs KYRKORÅDET, OCh ytterligare en inskrift: FRIDR: SIGISM: NOVISADI 1 SCULRSIT 1800. D 3,5, H med trä­ skaft 9. - 2. A v mässing, avbildad å s. 129, visande en exteriör av Amiralitetskyrkan, med omskrift: AMT:S PASTORSEMBETET I CARLSCRONA. 1830-40-talet. D 3,3, H med träskaft 8, 3. Två barockstolar (fig. 161) i sakristian, mörkbruna med läderklädsel; överfördafrån örlogsvarvet. H 104. - Ursprungligen funnos nio stolar, som enligt 1695 års INV. voro inköpta för kyrkans pengar från >>Sal. Arrekargrips Enka>> (s. 214, not 1). rNv. 1727: >>9 stolar öfwerklädde med Ryskläder i Sachristijan.>> De kunna följas genom åren i inventarierna, men antalet blir mindre och mindre, och numera finnes ingen av dessa kvar. Kistor av ek: - l . Järnbandad med två stora lås. Ca 1700. L 97, B 61, H 55. I sakri­ stian. - 2. Järnbeslagen, svartmålad. Ca 1700. L 97, B 60, H 59. På orgelläktaren.- I INV. 1693 nämnas: > >2: Penninge Kistor med låås. Jern och beslag>>, i sakristian. År 1727 har ytterligare en tillkommit. Kollektbössa av koppar med graverad inskrift >>Amiralitetskyrkan l Karlskrona>> Ovan­ för ett drivet kors. Omkr. 1900. H 15. En örlogsflagga är sedan 1955 uppsatt i kyrkans SÖ del. Skänkt av syföreningen Sjömansmissionens vänner och tillverkad på örlogsvarvet. I Amiralitetsklockstapeln (s. 140) hänga nu två klockor, ditflyttade från Amiralitets­ kyrkans stapel på Stora Björkholmen, riven 1909 (jfr s. 143): 1 FRIEDRICH SIGISMUND NoviSADI (t 1803) tillhörde en från Ungern i slutet av 1600-talet till Karls­ krona inflyttad guldsmedssläkt. Han var 1760-1803 mästare i K arlskrona, där hans far och farfar även varit mästare (UPMARK, s. 420, 425, 430). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 223 Fig. 161. Barockstol i sakristian. Foto N. L. 1958. Barockstt1hl in der Sakri­ stei. Baroque chair in vestry. l. storklockan har runt hals och slagring stiliserade bladmönster. Mitt på ena sidan Oscar I:s krönta namnchiffer, omgivet av lagerkrans, därunder inskrift: GJUTEN PÅ KONGL: SKEPPS. WARFVET I CARLSKRONA 1851 AF P. MÖRCK. Mitt på andra sidan en vapen­ sköld m ed element, hämtade ur dåvarande stora riksvapnet, samt inskrift mellan olika gjutna ornament: sou nEo GLORIA. H (utan krona) 95, D 104. - Sedan den ursprung­ liga storklockan från 1701 (jfr s. 143) den 11/5 1851 hade spräckts, blev den omgjuten s. å. -Enligt GYNTHER a. a. III, fol. 103 v. - 104 r. hade den 1701 gjutna storklockan följande inskrifter: runt halsen, LADDATE NOMEN JEHOVAE IN CHOREA CUM TYMBANO ET CITHARA. PSALLITE ILLI (= loven Herrens namn i dans, spelen för honom med puka och cithra); på N sidan, DEO ET ECLESIAE AMIRALITATIS AUSPICIO SVECIAE REGIS OPTIMI, CAROL! 224 KARLSKRONA XII & CURA EXCELLENTISSIMI & ILLUSTRISSIMI COMITIS JOHANNIS WACHTMEISTER, SENA­ TORIS REGIS & CLASSIS REGIAE AMIRALIS-GENERALIS, NEC NON GUBERNATORIS PROVIN­ CIARUM CALMARIAE, BLEKINGIAE & ÖLANDIAE, SUMPTIBUS ECCLESIAE REGIAE AMIRALITA­ TIS. ME FECIT HOLMIAE GERHART MEYR ANNO 1701 (= åt Gud och Amiralitetskyrkan blev jag, under Karl XII:s, Sveriges huldrike konungs regering och på föranstaltande av hans excellens, den vittberömde greve Hans Wachtmeister, riksråd och Kungl. flottans amiralgeneral, ävensom landshövding över Kalmar, Blekinge och Ölands län, på Kungl. Amiralitetskyrkans bekostnad gjuten i Stockholm av Gerhart Meyer 1 år 1701); på S sidan riksvapnet och C.R.S. (= Carolus Rex Sveciae) samt AD POMPAs, AD SACRA & FUNERA CIVES VOCE SUA CHRISTUS OVOS VOCAT IPSE VOCAT (=till glädjefest, till helig handling och till sorgehögtid kallar [denna klocka J menigheten med sin röst, såsom Kristus kallar fåren med Sin röst); runt slagringen GLORIA IN EXCELSIS DEO, ET IN TERRA PAX, HOMINIBUS BONA VOLUNTAS (= ära vare Gud i höjden, frid på jorden, till männi­ skorna ett gott behag). 2. Lillklockan (fig. 162 A). Runt halsen två rika ornamentsbårderoch mellan dem ett smalt band med inskrift: QAERITE PRIMUM REGNUM DEl ET IUSTITIAM EIUS ( = söken först Guds rike och hans rättfärdighet). Runt slagringen en bård med bladmönster och nederst ett band med inskrift: LAVDATE DEUM IN CYMBALIS BENE SONANTIBUS- LAVDATE DEUM CUM CYMBALIS CLUNGORIS OMNIS SPIRITUS LAVDET DOMINUM HALELUIAH (=loven Gud med välljudande cymbaler, loven Gud med klingande cymbaler. Varje själ prise Herren, Halleluja). Mitt på ena sidan (fig. 162, A) riksvapnet över vilket stå bokstä­ verna CRS (= Carolus Rex Sveciae) samt därunder en latinsk inskrift på vers (ett daktyliskt distikon): BUCCINA SUM DOMINI VIGILARE VENIRE PRECARE l VOS MONEO MONITI DISCITE IUSTITIAM. (= Jag är Herrens basun. Jag manar Eder att vaka, komma och bedja. Lären Eder på min maning rättfärdighet.) Mitt på andra sidan (fig. 162, B) inom en ram av sammanställda ornament: GUDI TILL ÄHRA OCH AMIRALITETS l FÖRSAM­ LINGEN l CARLSCRONA TILL l TIENST AF KONGL: AMIRALITETS l KYRKANS EGENE MEDELL ÄHR DENNA l KLÅCKA GUTEN I STOCKHOLM AF l GERHARDT MEYER ANNO 1701. H (utan krona) 73, D 88. -Denna klocka jämte föregångaren till nr l äro de två klockor, som kyrkorådet genom sin preses justitiarien Sven Adlerstierna år 1701 beställde till den nya stapeln på Västra Amiralitetsgatan (s. 143). I Varvsmuseet i Karlskrona förvaras nu två klockor, tidigare i Amiralitetsstapeln, nedtagna 1909 (jfr s. 143):- 3. Större klockan (fig. 163). Runt halsen två rika orna­ mentsbårder och mellan dem ett band med inskr.: soLI DEO GLORIA 1699. Runt slag­ ringen en bård med bladmönster och under denna en inskr.: GLORIA IN EXCELSIS DEO ME FECIT GERHARDT MEYER (=Ära vare Gud i höjden, mig gjorde Gerhardt Meyer). 1 GERHART MEYER, o. Ä. t 1710, styckgjutare, sonson till den på 1630-talet från Tyskland inflyttade Gerdt Meyer, som 1640 fick fullmakt som Kronans styckgjutare. I fem generationer innehade familjen Meyer ett kanon- och klackgjuteri vid Rännarbanan i Sthlm. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 225 A B Fig. 162. Amiralitetsstapelns lillklocka (nr 2), gjuten 1701. B en inskrift på sidan motsatt den å A avbildade. Foto MVK 1958. Die kleine Gloeke aus dem Gloekenturm der Admiralität, gegossen 1701. B ~ Insehrift auf der Gloeke. The small bell of the Admirally tower, east 1701. B ~ inseription on the bell. 7 - 902036 226 KARLSKRONA Fig. 163. Klocka (nr 3); gjuten 1699. Nu i Varvs­ museet. Foto MVK 1958. Glocke, gegosscn 1699. Dcll, east 1699. Mitt på ena sidan (fig. 163) riksvapnet mellan två lejon, ovan detta bokstäverna CRS (= Carelus Rex Sveciae) och kring detsamma tre änglahuvud. Mitt på andra sidan en lövkvist (björnbärsblad)l. H (utan krona) 76, D 99,5. - 4. Mindre klockan (fig. 164). Runt halsen två rika ornamentsbårder med bladmönster och mellan dem ett band med inskr.: SOLI DEO GLORIA ANNO 1699. Runt slagringen en mindre bård med blad­ mönster OCh därunder ett band med inskrift: GLOHIA IN EXCELSIS DEO ME FECIT HOLMIAE GERHARDT MEYER. Mitt på ena sidan Carl XII:s krönta namnchiffer, hållet av två lejon samt omgivet av fyra änglahuvud. På andra sidan en lövkvist (björnbärsblad). H (utan krona) 55, D 71,5. - Klockorna nr 3 och 4 götos 1699 för att uppsättas i örlogsvarvets >mhrstapel» (jfr s. 140). I rNv. 1733 omtalas: >>2 st. klåekor hänga i Wästra stapeln med Åhretal 1701, hwaruppå ingen wicht finnes annoterat (= nr l och nr 2) . l Klåeka Mindre i Bisättningsgrafwen 1 Björnbärsris är en för Blekinge skärgård karakteristisk p lanta; särskilt Rubus Iittoralis växer på öppna klipprika havsstränder och fanns sannolikt rikligt i den terräng, där Karlskrona anlades. - C.A. WEST ER LUND, Blekinges Rubusarter i: Nya botaniska notiser, utgifne af K. F. THEDENJUS, Sthlm 1854, s. 169- 177. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 227 Fig. 164. Klocka (nr 4), gjuten 1699. Nu i Varvs­ museet. Foto MVK 1958. Glocke, gegossen 1699. Bell, east 1699. wäger 2 [markpund] 18 [marker] med en Jernögla uti som Kläppen hänges (jfr s. 148) och åhrtall666. l Klåeka som förra Inventarium förmäler wara lånt till Tyska Kyrkian.>> INv. 1693: »l Klåeka wid Norra döhren som dagel: brukas och ähr med Kläpp och beslagen Axul helt färdig sampt der bredewid en Jernhammer med Järnlärrek till att slå med (jfr s. 148). - l Klåeka som förr warit brukat men sedermera sprucken, är med heslag och kläppen förwarad.>> Enligt Amiralitetskollegii resolution 1732 19/5 försåldes två små klockor till Fridlev­ stads församling, som detta år lät gjuta en ny större klocka med tillhjälp av bl. a. me­ tallen i amiralitetskyrkans klockor (jfr SvK, Bl. I s. 333 f.). Vilka klockor denna för­ säljning gällt är svårt att avgöra, möjligen de två i 1693 års INV. upptagna (= de två, som nämnas sist i 1733 års INV. ?). A v de i INV. 1733 nämnda klockorna från 1701 finnes den mindre klockan bevarad (=nr 2), den större är omgjuten i nr l. Av uppgifterna framgår klart, att 1701 års klockor i varje fall 1733 hängde i den år 1703 uppförda stapeln på Västra Amiralitets­ gatan, Björkholmsstapelns föregångare (jfr s. 143). Till Björkholmsstapeln överfördes dessa klockor år 1800. Då denna sistnämnda stapel revs 1909, flyttades dessa två klockor till nuvarande AmiralitetsklockstapeL 228 KARLSKRONA De två klockorna från 1699 (nr 3 och nr 4) voro från början upphängda i den >mhr­ stapeh>, som före år 1700 uppfördes uti Bastion Wachtmeister (jfr s. 140 f.). Först 1909 flyttades de därifrån till varvet för att lämna plats i stapeln för 1701 års klockor dvs. Amiralitetsförsamlingens egna. Klockorna i Amiralitetsklockstapeln trampades ända till 1954, då elektrisk ringning infördes. Härvid förbands kyrkan med klockstapeln genom en högtalareanläggning, varigenom klockringningen i stapeln kan uppfattas inne i kyrkan. Avståndet mellan kyrkan och stapeln är sådant, att klockringningen eljest ej höres i kyrkan. TILLÄGG TILL FöRsvuNNA ( TEXTILIER En lös silverplåt i form av ett band (L 11, B 3,5) med graverad inskrift INRI = titulus över den Korsfäste). I dess kanter utborrade, parvis sittande små hål s. 199 angiva, att plåten varit fastsydd på något textilt föremål (en mässhake el. dyl.), på vilken funnits den Korsfästes bild. På plåtens baksida graverat >>1 1 / 4 lod>>, åldermansranka samt följande stplr: Karlskrona stads- och Blekinge provinsstplr, årsbokstav D (UPMARK, s. 419) och NovoSADI. Plåten är alltså utförd i Karlskrona 1702 av Sigismund Novosadi (Novisadi) d. ä., mästare 1697-1704 (1705). Jfr s. 222, not l. Fig. 164 A. Kong!. Amiralitetskyrkorådets sigill, graverat av F. S. Novisadi 1800. S. 222. Siegel des Kg!. Admirali­ tätskirchenrats, graviert von F. S. Novisadi 1800. Seal of the Royal Actmiralty Church Council, engraved by F. S. Novisadi 1800. ADOLF FREDRIK OFULLBORDADsTENKYRKA Den av trä uppförda Amiralitetskyrkan ULRIKA PIA var, såsom ovan framhållits, redan från sin tillkomst tänkt såsom ett provisorium. Det var redan från början me­ ningen, att en stenkyrka skulle uppföras för Amiralitetsförsamlingen. Detta framskymtar upprepade gånger: 1693 19/3 heter det, att träkyrkan skulle underhållas blott tills den andra av sten bleve färdig (jfr s. 160). Men krigen under Karl XII:s regering och fattig­ domen, som följde i deras spår, hindrade stenkyrkaplanens realiserande. Det dröjde ännu länge, innan ens några ritningar till en stenkyrka förelågo. FöRI KRA förvaras en ritning (fig. 165) med rubriken: >>Senare Dessein till Guarnizons KiörBEREDANDE 1 kan i Carlserona af P. Leij onsparre 1728 in vent.>> Den innehåller plan och långfasad FöRsLAG till en stenkyrka. Förslaget är tämligen valhänt och synes icke vunnit gillande. Nya ritningar framlades redan nästa år 1729. Dessa hade upprättats av den arkitektur­ kunnige, sedermera tygmästaren C. G. von Schantz (s. 219, not l) och fortifikations­ löjtnanten C. Wijnblad. 2 Av dessa ritningar, som uppvisades i kyrkorådet, är en plan, signerad av Wijnblad (fig. 166), bevarad i KRA. Den visar en fyrarmad centralkyrka, i V utökad med klocktorn, i Ö med rum för sakristia m. m. Kompositionen av kyrkans interiör återgår på Spielers Kungsholmskyrka i Stockholm (jfr s. 165) med en av kors­ 1 PAUL LUDVIG LANDSBERG, 1689 adlad LEIJONSPARRE; f. 1657, t 1733; konduktör vid fortifikationen 1680, t. f. direktör för fortifikationsväsendet i Sverige 1706, generalkvartermästare 1711. Skicklig fortifikationsofficer, lärjunge till Eric Dahlbergh. 2 CARL WIJNBLAD, f. 1705, t 1768; blev efter studier i Uppsala konduktör vid fortifikationen 1727, löjtnant vid samma kär 1735 och tjänstgjorde i Karlskrona fram till sitt avsked 1740, kort efter sin kaptensutnämning. Slog sig frän 1745 ned på sin fädernegärd Kvalsta i Östuna sn, Up. Hans huvud­ insats är utgivandet av flera gravyrverk med arkitekturritningar till bostadshus och sätesgärdar 1755­ 56 och 1765, vilka vunno ganska stor spridning. 230 KARLSKRONA Fig. 165. Ritningsförslag till garnisonskyrka av st en i K arlskrona 1728 av P. Leijonsparre. KrA. S. 229. Entwurf fiir eine Garnisonskirche aus Stein in Karlskrona von P. L eijonsparre 1728. Project for stone garrison church in Karls­ krona , drawn by P. Leijonsparre 1728. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 23.1 Fig. 166. Ritningsförslag 1729 till amiralitetskyrka av sten, sign. C. Wijnblad. KrA. s. 229. Entwurf filr eine Admiralitätskirche aus Stein in Karlskrona von C. 'Vijnblad .1729. Project for stone Admiralty Church, 1729, signed C. Wijnblad. 232 KARLSKRONA z./ 1.:>rrJah~f . f!tobflJh:. ~ut:?';~~ ~ - ' l ~ .·· :·r• ~ l. ' . l i ':1:· l :~- .. -· o • • l ! _ . . .~. p=•· ,, • ; J • _, . :;. ., • 1 ·~· .~- . ~ H . L 'J ____:..; · l!il---! ~... . :.:-..:_.: l ~ F ig. 167. Förslag t ill a miralitet sky rk a av Carl Hårleman 1749, a pproberat a v k onung Adolf Fredrik. O ri g. i J>till en ny kyr­ kas uppförande af sten i den gamla träkyrkans ställe>>. 234 HÅRLEMANS FÖRSLAG KARLSKRONA Nya ritningar (fig. 167--169) hade redan 1749 upprättats av överintendenten Carl Hårleman1 och av K. M:t approberats. De uppvisades i Amiralitetskollegiet 7j10 1752. Dessa ritningar 2 , som stuekos i koppar av dåvarande löjtnanten Jean E. Rehn 3 (fig. 169), visa en likarmad korskyrka med en av armarna helt anslagen åt koret, medan de tre övriga till drygt hälften upptagas av lika stora läktare. Alltså i grunden samma kompositionsschema för interiören som i Stockholms Kungsholmskyrka (se ovan). Ovan korsmitten reser sig ganska domineran,de över de tämligen låga korsarmarna ett fyrkantigt, kupolartat centraltorn, som dock icke kommer till uttryck i kyrkans interiör. Den arkitektoniska artikuleringen i övrigt hör till tidens traditionella med pilastrar mellan de rundbågiga fönstren, lisener, gavelfrontoner samt på takkanten stående urnor m. m. CRONSTEDTS När anslag 1756 slutligen blivit beviljat, var Hårleman död sedan 3 år. Vid verkställda BEAR­ beräkningar befanns det, att en stenkyrka enligt Hårlemans gamla approberade rit­ BETNING ningar skulle draga en kostnad av 150 tusen dir smt, och ändå skulle den hava mindre utrymme än den gamla träkyrkan, som nu ansågs för trång. Genom Kgl brev den 18/11 1756 anbefalldes därför dåvarande överintendenten C. J. Cronstedt 4 att taga sig an denna kyrkobyggnadsfråga och efter samråd med Amiralitetskollegium inkomma med underdånigt utlåtande och dessein till en kyrka >>som wore tillräckligen stor, icke dess mindre torde kunna inrättas att den blefwe mindre kostsam>>. Ett ganska svårt uppdrag vill det synas. Med en skrivelse 4/1 1757 översände Amiralitetskollegium till överintendenten Cron­ stedt en redogörelse för utrymmesbehoven, åtföljd av uppmätningsritningar av den be­ fintliga träkyrkan (fig. 119- 120), allt utfört av stadsarkitekten, löjtnant J. G. Steuer 1 CARL HÅRLEMAN, f. 1700, t 1753; friherre, arkitekt. Överintendent 1741-53, landets ledande arki­ tekt efter Nie. Tessin d. y. Se ÅKE STAVENOW, Carl Hårleman. En studie i frihetstidens ark itektur­ historia. Uppsala 1927. - Om Amiralitetskyrkan s. 268-270. 2 HÅRLEMANs förslagsritningar finnas spridda i flera samlingar. I NM (Tessin-Hårlemans sam!.) finnes en laverad fasadritning (utan påskrift), på vars baksida kyrkoplanen är uppskisserad i blyerts. ­ I KnA (tidigare i ÖVK byggn.dep.) finnas 2 odaterade ritningar (plan och sektion) med påtecknad approbation av Adolph Fredrik; nedre h. hörnet av planen har följande påskrift å en påldistrad lapp: »Project till Amiralitets Kyrkan, som i följe Hans Kong!. Majestets nådigste befalning kommer att anläggas uti Bastionen Wachtmeister i Carlscrona. C. Hårlema n., - I BST finns en laver ad, odaterad fasadritning; i Hochschildtska sam!. på Bellinga (Skåne) finns en tvärsektion mot altaret. JEAN E. REHN, f. 1717, t 1793; arkitekt, tecknare, kopparstickare, en av det svenska 1700-talets och skickligaste konstnärer. Inskrevs tidigt i fortifikationen, där han blev dessinatör­ löjtnant. Se vidare M. OLssoN, Jean Erik Rehn i: Fem stora gustavianer, Sthlm 1944. 3 mångsidig~ste 4 CARL . JoHAN CnoNSTEDT, f. 1709, t 1777; greve, arkitekt. studerade mekanik hos Polhem, arkitek­ tur hos Hårleman. Överintendent 1753-67 (överint:s titel 1743), president i Kammarkollegium 1767. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 235 Fig. 169. Fasad till Hårlemans förslag fig. 167. Kopparstick av J. E. Rehn. Fassade zum Hårlemanschen Entwurf Abb. 167, Kupferstich von J. E. Rehn. Facade of the Hårleman project fig. 167. Copperplate engraving by J. E. Rehn. (s. 64, not 2) och daterat redan den 22/1 1756. Kollegiet framhåller i sin skrivelse, att den nya kyrkan bör göras en tredjedel större än träkyrkan. Redan den 15/2 s. å. sände Cronstedt ett preliminärt förslag för kollegiets yttrande. I den Cronstedtska ritningssamlingen i NM finnas trenne ritningar till Amiralitets­ kyrka av sten, vilka av utseendet att döma torde vara Cronstedts konceptritningar, som genom påklistrade lappar förändrats i vissa avseenden. Fig. 170 återger planen i dess första skick. Denna överensstämmer i sin arkitektoniska komposition helt med Hårle­ mans plan (fig. 167), men visar större längd- och breddmått än denna. Den inre bredden har ökats från 18 till 24 alnar, den yttre längden från 80 till 100 alnar. De dubblerade fasadpilastrarna vid korsarmarnas ändpartier i Hårlemans förslag hava skilts åt, så att avståndet mellan dem blivit lika med övriga pilasteravstånd, och korsarmarnas inre 236 KARLSKRONA . f . trn~f~,'1"" .·(\, j ;...r,.., .~;.,f. . "J' . c. } . If •1 4-' l#ttA. . ,. " _ l) ... ~ . ~~--'-----"':..•_ __ .c;'.c."---"••;._~'-'--' · 'D n;;' n ' Fig. 170. Av C. J . Cronsteclt utförd omarbetning av Hårlemans förslag fig. 167. Planritning i urspr. skick, sannolikt 1757. NM. Cronsteclts sam!. nr 3388. S. 235. Umarbeitung des H å rlem a nsellen Entwurfs Abb. 167 durch C. J. Cronstedt. D er Grundrissim ur­ spri.inglichen Zustand, wa hrscheinl. 1757. C. J. Cronstedt's r evision of Hårleman's project fig. 167. The plan in its original form, probably 1757. KUNGL. AMIRALITETSKYRKAN _ ..........................._ ........................ ........___ _ _ __ 237 ! • • •• Fig. 171. Omarbetning av C. J . Cronstedts ritnin gsförslag fi g. 170, approbera d 1759. Orig. i BSt. S.239 . Ver ä nderung des von C. J . Cronstedt um gearbeit ctcn Entwurfs Abb. 170, approbiert 1759. Revision of C. J. Cr onstedt's proposals fig. 170, ap proved 1759. 238 KARLSKRONA Fig. 172. Tornfasa d till Cronstedts försl ag fi g. 171. Turmfassade zu Cronstedts Projekt Abb. 171. Ritn. fi g. 172- 174 i Hochschildska sa m!. Bellin ga. Tower fa~ade in Cronstedt's proposals fig. 171. absidformade ändpartier hava i motsvarande grad fördjupats . En med fig . 170 samman­ hörande ritning till ingångsfasaden, ävenledes försedd med senare påklistrad ändrings­ lapp, visar i sin urspr. avfattning ett kupoltorn över korsmitten i likhet med Hårlemans förslag (fig. 169). D et framgår härav tydligt, att Cronstedt sökt utföra sitt uppdrag med fullständigt bibehållande av Hårlemans arkitektoniska komposition, som blott skulle >>töjas ub i storlek. Möjligen är detta ritningsförslag identiskt med det av Cronstedt så­ som preliminärt betecknade förslag, som han den 15/2 1757 överlämnade till Amirali­ tetskollegiet för yttrande. KUNGL. AMIRALITETSKYRKAN 239 Fig. 173. Län gdsektion till Cron stedts förslag fi g. 171. Liingsschnitt zu Cronstedts Proj ekt Abb. 171. Longitudina l seetian in Cron s tcdt's proposals lig. 171. Denna första version av Cronstedts förslag har emellertid vid en senare tidpunkt, som icke låter sig exakt bestämmas, modifierats på ett par väsentliga punkter. Ändringarna äro utförda på de ovan omnämnda, senare påklistrade lapparna på plan- och fasad­ ritningarna i NM. De äro troligen föranledda av det uttalade önskemålet om byggnads­ kostnadernas nedbringande. För den skull har det stora centrala kupoltornet slopats och ersatts av ett betydligt smäckrare klocktorn, som placerats över ändpartiet å den mitt emot koret liggande korsarmen. I ändringsförslaget (fig. 171) har denna arm förlängts med ett helt pilasteravstånd, så att den alltså omfattar fyra sådana, detta för att vinna plats för klocktornet över 240 KARLSKRONA F ig. 174. Tvärsektion mot koret till Cronstedts förslag fig. 171. Querschn itt gegen d en Chor zu Cronstedts Projekt Abb. 171. Cross section in Cronstedl's proposals fig. 171. denna korsarms yttersta hälft utan att minska interiörens utrymme. Dess gavelfasad (fig. 172) markeras därigenom såsom kyrkans huvudfasad. Genom dessa ändringar hava kyrkans proportioner förskjutits, och byggnadens karaktär har förändrats från en klar centralkyrka till en kyrka med prononcerad längdriktning. De i arkitekturen in­ gående elementen ha i övrigt icke nämnvärt ändrats. Urnorna på takkanterna ha tryckts ihop och blivit lägre och bredare. En del av gavlarnas ornamentik har bortarbetats.- In­ teriörens komposition (fig. 173 och 174) är däremot i allt väsentligt överensstämmande med det Hårlemanska förslaget. - Genom att öka kyrkorummets bredd och längd och genom att minska tornet ansåg sig Cronstedt tydligen hava tillmötesgått K. M:ts fordran på större utrymme och minskad byggnadskostnad. Det var alltså till någotdera av dessa förslag, som amiralitetskollegium och kyrko­ rådet hade att fatta ställning i februari 1757. Man inhämtade yttrande däröver av till­ kallade sakkunnige, däribland löjtnant Steuer (s. 64, not 2). Dessa försäkrade, att kyr­ kan efter det nya projektet skulle bliva 1/3 större än träkyrkan. I sitt därav föranledda tillstyrkande yttrande den 6/3 1757 till amiralitetskollegium framhöll kyrkorådet dessutom: >>Och fastän kyrkorådet oförgripligen tyckte, att bästa platsen till denna kyr­ kas byggande vore, därurstapeln står i Bastion Wachtmeister, ifall t illåtet vore, att ett stycke af muren finge nerbrytas, kunde dock kyrkorådet sig därom ej utlåta, emedan KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 241 Collegiet ej därtill behagat gifva någon anledning>) (citerat efter Holmberg, a. a. s. 28). I en skrivelse 3/10 1757 till överintendenten Cronstedt förklarade amiralitetskollegiet den föreslagna kyrkans storlek tillräcklig, varjämte dess läge diskuterades. Först l Yz år senare eller den 26/3 1759 överlämnade Cronstedt sitt förslag till K. M:t för approbation. Det förefaller ganska sannolikt, att den här ovan omtalade omarbet­ ningen av förslaget ägt rum under denna mellantid. I varje fall var det denna version, som fick nådig stadfästelse 26/3 1759 (samma dag som den inlämnades). I skrivelse den 13/4 1759 meddelade Cronstedt amiralitetskollegiet, att ritningar nu hade approbe­ rats och att han sänt ett exemplar därav med greve Wrangel till kollegiet. Han meddelar också, att han skalllåta gravera ritningarna i koppar. 1 Det med Wrangel sända exempla­ ret av ritningarna har icke kunnat återfinnas, men en fullständig omgång ritningar till detta förslag kan dock sammanställas: en grundplan (fig. 171) i BST, en huvudfasad (fig. 172) samt längd- och tvärsektioner (fig. 173 och 174) i den Hochschildska samlingen på Bellinga. De båda sektionsritningarna bära påskrift med årtalet 1759. Angående kyrkans läge bestämde K. M:t den 13/8 1759, att den skulle uppföras på Amiralitetsslätten, >)inåt staden norr om sträckningsmurem. Omedelbart därefter vidtog arbetet med bergssprängning för grundens läggande. Emellertid uppstodo mycket snart betänkligheter mot platsens lämplighet ur varvsförsvarets synpunkt. I en skrivelse 18/10 1759 till amiralitetskollegiet anhöll löjtnant Johan Fellers, som hade uppsikten över det 1758 påbörjade utförandet av en ny docka, att kyrkan icke måtte förläggas utanför spetsen på bastion Wachtmeister, ty därigenom skulle försvaret av den nya dockan bli försvårat. Fellers hade av >)Rikets Ständers för dockbyggnaden för­ ordnade Deputatiom fått order att göra en >)desseim till försvarsverk för denna nya docka. Med anledning av Fellers skrivelse uppdrog kollegiet åt skeppsbyggmästaren Sheldon, fortifikationskaptenen Ebbeltoft och löjtnant Steuer att utreda frågan om kyrkans placering. Dessa tre avgåvo 11/12 1759 ett utlåtande, som redan påföljande dag kompletterades med en lång skrivelse från Ebbeltoft, förtydligad genom en av Steuer upprättad plankarta (fig. 175), utvisande tre föreslagna platser för kyrkans för­ läggning: A vid Stora torget mitt emot Fredrikskyrkan, B omedelbart utanför bastion Wachtmeister (= det av K. M:t tidigare fastställda), C inom bastion Wachtmeister omedelbart S om >mhrstapelm. Slutligen ingav Sheldon en särskild skrivelse i ärendet den 18/12 1759. Olika meningar rådde. Efter en vidlyftig diskussion inom amiralitets­ kollegiet2 avgjordes frågan slutligen genom K. brev 17/3 1760, varvid byggnadsplatsen NYA KYR­ KANS LÄGE 1 Plåtar till två kopparstick en!. CRONSTEDTS förslag (ej Hårlemans såsom stundom uppgives i litteraturen) förvaras i sakristian till nuvarande Amiralitetskyrkan. De bära följande överskrifter: >>Grundritning af den nya Amiralitets Kyrkan uti Carlserona 1759>>, resp. >>Genomskärning längs efter Amiralitets Kyrkan uti Carlserona 1759.>> 2 För den vidlyftiga behandlingen av denna förläggningsfråga lämnas en utförlig redogörelse av E. HOLMBERG, a. a. s. 29-32. 8- 902036 242 KARLSKRONA t t \ / J Fig. 175. Plan utvisande tre olika lägen i stadsplanen för den nya stenkyrkan, upp­ rättad av .J. G. Steuer. I>Som jag till nya Ammiralitets Kyrkio byggnaden behöfwer några mur gesäller, samt därom skrif­ wit till åtskilliga orter; men intet kunnat få några, och uti Callmar skall wara Soldater af de Preusiska fångarna sta stycken, som lärt murare Profession, hwilcka hafwa lust begifwa sig hit till arbete>>, få använda sig lJ.V dessa vid bygget. Framställningen avslogs emellertid, varför Braunne d. 9/3 s. å. vände sig direkt till K. M:t med följande skrivelse: >>l anseende till den brist som nu är på skickeliga Murgesäller har hos Eders Kongl. maijts och Riksens Ammiralitets Collegium jag anhållit om 8 soldater af de i Calmar warande Preussiska Fångarna som äro i Murhandtwärket wäl kunnoge och jag ärnar bruka dem wid den nya Ammiralitets kyrkobyggnaden; men därpå fådt et sådant utslag som underdånigst bifogas. Hos Eder Kongl. Maijt föranlåtes jag fördenskuld i djupaste underdånighet anhålla, at få berörde 8 man antaga, hwilka dels äro från Saxen dels ifrån Preussen men alla warit twungna til Krigstjenst och äro ogifta samt när de blifwa frigifna icke wilja gå i Krigstjenst igen hwarken i Preussen eller annorstädes, utan ärna idka det handtwärk de hafwa lärt, och är så mycket mindre at befara, det de afwika som de af mig skola få så hög dagspenning som i Stockholm för slika arbetare nu är giängse och hwarmed de hafwa förklarat sig nögde. Dett påsyftar icke allenast högst­ nödig hjelp för mig at med behörig drift kunna fortsättja berörde mig updragne kyrka­ arbete, utan kan ock lända til besparing af det underhåll som berörde fångar af Eder Kongl. Maij~ och Cronan åtnjuta.>> Denna anhållan beviljades redan 11 /3 1761, och år 1765 var grundmuren färdig . Den var då uppförd till 4 alnars höjd samt var till hälften av grundplanens vidd klädd med Ölandssten. 1768 övertog kapten P. Brelin 3 arbetsledningen. 1771 hade kostnaderna BYGGNADS­ ARBETET PÅBÖRJAS l FREDRIK EBBELTOFT (EBELTOFT), f. 1718, t 1768. Konduktör vid fortifik ationen (Stockholmsbriga­ den) 1735, blev 1750 30/3 kapten vid Karlskronabrigaden, major där 1760, då han ledde befästnings­ arbeten på Kungsholm och Drottningskär. 2 Om den hö gtidliga grundstensläggningen och dess ceremoniel kan läsas i: SvENsK MERCURrus, 1760, s. 73 och 206; avskr. hos J. ELERS sam!. i KB samt i E. HOLMBERG : a. a. S. 32 f. 3 PEHR BRELIN, f. 1728, t 1795; blev lärkonduktör v. fortifikationen, löjtnant vid amiralitetet 1756, kapten i armen 1764, dito vid Kalmar regemente 1770, major vid samma regemente 1776. Både han och h ans maka EvA HENRIETTA SPALDING (1736- 1789) ligga begravna i Amiralitetskyrkan Ulrika Pia. Sonen CARL EDVARD, ad!. och adopt. CARLHEIM-GYLLENSKÖLD, friherre GYLLENSKÖLD (1768-1819) blev konteramiral 1819. Fig. 176. Relationsritning över stenkyrkobyggets tillstånd vid 1776 års utgång, upprättad av Pehr Brelin febr. 1777. S fasaden. KrA. S. 246. Relationszeichnung zum Zustand des Kirchenbaus Ende des Jahres 1776. Die Fassade von S gesehen. Drawing showing condition of the stone church by the end of 1776, by Pehr Brelin, Feb. 1777. The S. facade. Fig. 177. Relationsritning (se fig. 176). Genomskärning mot ö. Relationszeichnung (vgl. Abb. 176) Schnitt nach O. Drawing (see fig. 176). Section towards E. 246 KARLSKRONA BRELINS ÄNDRINGS­ FÖRSLAG kommit upp till 135 000 dlr smt. Intensiteten i byggandet försvagades dock alltmer beroende på de tillgängliga medlens allt större knapphet. I ett memorial av 3/9 1777 meddelade Brelin, att anslagen under senare tid varit så små, att murningsarbete endast kunnat utföras vartannat eller vart tredje år. Anskaffande av huggen Ölandssten hade måst ordnas genom att låta båtsmän från Öland utföra arbetet såsom tjänsteuppgift. De sammanlagda kostnaderna för kyrkobygget t. o. m. augusti 1777 hade uppgått till 160 225 daler silvermynt. Å trenne nu i KRA förvarade ritningar, daterade 11/2 1777 har Brelin åskådligt (fig. 176 o. 177) angivit, dels kyrkobyggets tillstånd vid 1767 års slut, dels vad som kunnat utföras under åren 1768-1776, dvs. under den tid, då Brelin haft byggnadsledningen om hand. Man förstår väl hans vädjan om större anslag. Denna förklingade emellertid ohörd, och 1779 10/3 befallde K. M:t, att arbetet skulle nedläggas >>till dess det med fullkomligare drift och med mindre kostnad kunde bringas till full­ bordan helst under entreprenad>>. Amiralitetskollegiet och statskontoret anbefalldes att inkomma med gemensamt underdånigt utlåtande, huru en fortsättning av bygget ett annat år förmånligast skulle ske. Sådant utlåtande ingavs också den 25/11 s. å., men något resultat därav blev det icke. Den stora dockbyggnaden torde under denna period ha slukat alla tillgängliga medel. Kyrkobyggets tillstånd vid denna tidpunkt skildras av arkitekten Erik Palmstedt, som i början av sin studieresa till utlandet (åren 1778-80) besökte Karlskrona den 25 september 1778. I sin resedagbok 1 antecknar han i samband med beskrivning av Amira­ litetsslätten: >>Mitt utj denne circumference, och gent emot torget, är den nya Amiralitets­ kyrkan anlagd efter baron Hårlemans Dessein. Läget synes i synnerlighet åt fram- eller norra-sidan wara något inskränkt. Byggnaden är efter Desseinen ett Grekiskt kors, med en hög grå stens fot emot södra sidan, öfredelen, så til sträcksten, plinthe, pilastrer och hörn af grå ölands sten, nu till hälften af fönstrens högd upförd, och slätmurarue jem­ wäl af mindre sten doch wäl huggen, i synnerhet den öfre delen, reveterade; hwilket är ganska wäl arbetat, och icke på någon af de äldre byggnaderne til seendes, inre delen af murarne äro af tegel nitide updragen.>> Den ritning, som följts vid byggnadsarbetet (fastställd 26/3 1759), förutsatte, att kyrkan skulle ligga på plan mark med tornet i N och koret i S (fig. 175, B) enligt K. M:ts beslut den 13/8 1759 (se ovan), medan K. M:t senare den 17/3 1760 bestämt, att den skulle uppföras inom Bastionen Wachtmeister (dvs. omedelbart S om Amiralitetsklock­ stapeln), varvid kyrkan måste vändas, så att tornfasaden komme att ligga i S och koret i N (fig. 175, C). Då nu grundmuren i S till följd av markens starka sluttning kommit att bli 9 alnar hög (se fig. 177), erfordrades här en hög trappa eller en apparelj till kyrkans ingång på S huvudfasaden. Detta ansågs emellertid ur olika synpunkter olämpligt. På 1 ERIK PALMSTEDT, f. 1741, t 1803, arkitekt. Manuskriptet till hans resedagbok förvaras i Akade­ miens för de fria konsterna arkiv i Sthlm. Dagboken är utgiven av MARTIN OLssoN med en inledning ::>m författaren, Uppsala 1927. Här ätergivet citat står ä s. 15. Om Palmstedts liv och gärning se ÅKE SETTERWALL, Erik Palmstedt 1741- 1803, Sthlm 1945 (omfattande monografi). KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN Söder 247 Norr Fig. 178. Förslag av Pehr Brelin 1779 till ändrad orientering av stenkyrkan med tornfasaden mot staden (i N) och koret mot varvet (i S). Orig. i ÖVK byggn.dep. S. 248. Projekt von Pehr Brelin 1779 zur Änderung der Orien­ tierung der im Ban befindlichen Kirche mit der Turmfassade nach d er Stadt (im N) und mit dem Chor nach der Werft (im S). Project by Pehr Brelin, 1799, proposing a new orienta­ tation for the church: with its tower fa~ade towards the town (N.) and the cha ncel towards the shipyard (S). 248 KARLSKRONA Fig. 179. Detalj av kyrkaplanen i fig. 178, utvisande före­ slagen ändring av den N korsarmen från kor till torn med huvudingång. Einzelheit vom Kirchengrund­ riss auf Abb. 178 mit der in Brelins Projekt vorgeschla­ genen Veränderung des ur­ spriingl. als Chor vorgesehe­ nen N Kreuzarms als Turm­ fassade mit Haupteingang. Detail of church plan in fig. 178, showing proposed trans­ formation of N. transept from a chancel to a tower with a main entrance. en med utförlig text försedd ritning (fig. 178, nu förvarad i ÖVK byggn.dep.) framlade Brelin därför 1779 ett förslag till ändring av den under utförande varande byggnads­ planen, så att ingångsfasaden med sitt torn skulle förläggas mot N och koret mot S. Vidare skulle bastion Wachtmeister till större delen nedrivas; endast de sydligaste delarna av dess tenaljmurar skulle stå kvar och med nya, tunnare murar förenas med NÖ resp. NV hörnen på kyrkans tvärarmar (se fig. 178). Härigenom skulle kyrkan vända sin ingångs- och huvudfasad mot staden, medan den i det påbörjade bygget vände koret mot denna. Den 13/10 1779 överlämnade amiralitetskollegium, som tydligen fortfarande hoppades att kunna fullfölja bygget, ritningar och handlingar i ärendet till dåvarande överintendenten C. F. Adelcrantz 1 med följande skrivelse: >>Jämte skrifwelse af den 1 CARL FREDRIK ADELCRANTZ, f. 1716, t 1796; friherre, arkitekt. Konduktör vid slottsbygget i Sthlm 1741, hovintendent 1750, överintendent 1757 (tillsammans med C. J. Cronstedt 1757- 67, där­ KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 249 i m ~ ~JI,//116tNtp.r./ltun~o' l'#_y;,.~~r • l rN< • /!.o IA'P: . . . ~'"'"""' ·'~''f'' ,.. j, • j.,., lt,u.r/tl.-t· f.,,·tl')l,.(./(,1 ' . { f · / , , , ~... .. , ~ ' cQJojitn ) /:,t·r..lnn .• ~ ,, , ' 'f., /.- ll ,. ,,..,;, ,/iJ; l'nr• 'l!'' p;,,nv ~MI i'. t ,~,.t, ..,,_ .. .,, ~( •• ..,.,.,, •. ,.... .,,.), (r ,~, ,,.. ,(,. ,..~ ~ .. ,/,. , ,1 l b ~ ~ Fig. 180. Ritning till mur mellan den s. k. »Slutningsmuren•> och Adolf Fredrikskyrkans korsarmar efter fullständig rivning av bastion Wachtmeister. Sign. Abr. Bäck 1781. Orig. i KrA. Entwurf !lir eine Niauer zwischen der Werftmauer und d en Krcuzarmen d er Adolf Fredrikskireile n ach einem beabsichtigten vollständigen Abbruch d er Bastion Wachtmeister. Design for wall between the rampart of the dockyard and the transepts of Adolf Fredrik's Church, following the complete d emolition of the W achtmeister b astion. 2 hujus hafwa Hh. Amiralerne i Carlserona til K. Collm insändt Majoren och Riddn Bre­ lins hosfölliande Memorial med dertill hörande Relations ritningar, Förslag och för­ t eckningar, rörande nya Amts kyrkobyggnaden därstädes; I anledning hwaraf Tit. anmodas at med allraförsta, i anseende till den för handen warande tiden af Stats reqvi­ sitionernes ingifwande meddela dess tarrekar så wäl hwad den därutinnan föreslagne ändring på samma kyrka som omkostnads Förslaget angår, då ock berörde handlingar återförwäntas.>> I ett utförligt utlåtande d. 8/11 1779 tillstyrkte Adelcrantz Brelins förslag. Sedan även amiralerna Wrangel och Tersmeden tillstyrkt förslaget att lägga torn­ fasad en åt N mot staden, bifölls slutligen ändringen 6/11 1782 av K. M:t. Därvid skulle >>facen på bastion Wachtmeister nedrifvas och den däraf fall ande sten användas till byggnad så väl af kyrkan som inventariekammare>>. Murarna voro då enligt ett besikt­ efter ensam). Preses i Konstakademien 1767. Den Gustavianska tidens ledande arkitekt. Nedlade samt­ liga ä mbet en 1795. Utförde bl. a. Adolf Fredriks kyrka i Sthlm (SvK, Sthlm V) 1768-74 (kupolen 1776-83), vidare Kg!. Operan i Sthlm 1774-82 samt en mängd andra offentliga byggnader. Se vidare: Sno FoGELMARCK, Carl Fredrik Adelcrantz, a rkitekt, Uppsala 1957 (utförlig mono grafi) . 250 KARLSKRONA ningsinstrument av år 1781 uppförda till 14 alnars höjd. Ändringen (fig. 179) innebar icke blott att huvudfasaden lades åt N mot staden utan också en förlängning av kyrkan med ca lO alnar genom att också den N korsarmen, liksom tidigare den S (jfr s. 239), ökades med ett fönsterfack med omgivande pilastrar till i allt fyra sådana. Å tvenne den 31/1 1783 av fortifikationskaptenen Abr. Bäck 1 signerade ritningar, nu i KRA, lämnas en något modifierad fasad mot Amiralitetstorget samt en ny >>Dessein Til Slutnings Murens utseende på ömse sidor om Nya Amiralitets Kyrkan, sedan Bastion Wachtmeister blifvit nedrifven» (fig. 180). Dessa ritningar äro det senaste livstecknet från Adolf Fredrikskyrkans byggnadsplaner. BYGGNADsTrots den kungliga stadfästelsen av Brelins i och för sig kloka ändringsförslag kom ARBETET NEDLÄGGEs dock ingenting därav till utförande. -Under de närmast följande åren stod byggnads­ arbetet stilla, helt säkert av ekonomiska skäl. En viss tveksamhet om hela stenkyrko­ byggets framgång gjorde sig tydligen gällande 1782, ty detta år fattades beslut om årliga anslag till träkyrkans reparation (s. 161), och detta torde kunna tydas som en resigna­ tion inför svårigheterna att fullfölja arbetena på stenkyrkan. Sedan dessa arbeten legat nere under flera år, nedtogos i nov. 1789 de då delvis uppruttnade byggnadsställningarna kring kyrkan för att användas till vedbrand i flottans under det ryska kriget (1788-90) hårt belagda sjukhus. Inom murarna anordnades då också ett marketenteri. Efter det ryska kriget och den stora branden i staden 1790 (s. 92) avstannade arbetet definitivt; den ekonomiska depressionen tilltog, och anläggningen förvandlades snart till en ruin. 1795 föreslog arkitekten G. af Sillen, att stenen därifrån skulle användas till ett av ho­ nom projekterat, men aldrig utfört storamiralspalats på Amiralitetsslätten. I 1801 års förslag till flottans utgiftsstat upptogs t. o. m. en post för stenkyrkans nedrivande. En av A. P. Wallenstrand (s. 161, not l) år 181 3 upprättad karta över Amiralitetsslät­ ten (fig. 181) visar, att kyrkomurarna lågo kvar vid denna tidpunkt; detsamma var del­ vis fallet ännu på 1850-talet. Materialet användes successivt bl. a. till kantskoning vid Kungsbrokajen samt till yttertrappan vid nuvarande Amiralitetskyrkans nordfasad (s. 145). Det med så stora förhoppningar inledda och med anlitande av landets främsta arkitek­ ter så monumentalt upplagda byggnadsföretag, som skulle giva amiralitetsförsamlingen i Karlskrona en stor och ståtlig stenkyrka, svarande mot dess ställning och betydelse i den svenska örlogsflottans huvudort, fick, såsom framgår av ovanstående redogörelse, en alltigenom tragisk utveckling och avveckling. 1 ABRAHAM BÄcK, f. 1742, t 1822, fortifikationsofficer. Konduktör 1761, löjtnant 1764, kapten 1776, fortifikationsbefälhavare i Karlskrona 1784- 1820, generalkvartermästarelöjtnant 1801, generalmajors titel 1815. Verksam i Karlskrona större delen av sitt liv. God tecknare. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 251 . /..,., .... (), h ~ Fig. 181. stenkyrkans kvarstående murar år 1813. Karta av A. P. Wallenstrand. Orig. i KrA. Die 1813 noch erhaltenen Manerreste des steckenge­ bliebenen Kirchenbaus. The remaining walls of the stone church in 1813. NYA FÖRSLAG TILL STENKYRI(A 1875-1905 Med avbrytandet av byggnadsarbetet på Adolf Fredrikskyrkan och nedrivandet av dess ofullbordade murar var dock icke tanken på uppförande av en stor amiralitets­ kyrka av sten för alltid skrinlagd. Den skulle, om än med samma negativa resultat, ånyo under olika former framträda under senare delen av 1800-talet och de första åren av l 900-talet. ZETTERVALLS Ännu en gång skulle ett rotskott från Hårlemans kupolprydda korskyrka sticka upp FÖRSLAG på Amiralitetsslätten. I KRA förvaras nämligen originalritningarna till ett stort och praktfullt förslag till amiralitetskyrka 1 , signerat Helgo Zettervall 1876 (fig. 182-186). Det avser en väldig kyrka, som, om den hade utförts, skulle blivit en av de största i landet, rymmande mera än 4 000 personer. Förslagets komposition kan sägas utgöra en sammansmältning av Hårlemans centralkyrka med mittkupol och Cronstedts längd­ betonade korskyrka med tornkrönt ingångsfasad, det hela omsmält i 1800-talsrenässan­ sens former. Den planerade kyrkans tänkta förläggning och dess arkitektoniska komposi­ tion och utformning framgår av fig. 182-186. Rörande förslagets tillkomst och be­ handling har följande kunnat utredas. Militärchefen i Karlskrona hade år 1875 - sannolikt på grund av ofta framställda klagomål över träkyrkans mindre tillfredsställande tillstånd - begärt kyrkorådets yttrande i fråga om behovet av en ny kyrka och förslag till behovets avhjälpande. I sin svarsskrivelse den 2/8 1875 förklarade kyrkorådet (KR. PROT. 29/7 1875) efter en klago­ 1 I KRA förvaras 9 blad laverade ritningar på papper i stort format, utgörande en i det närmaste fullständig, av HELGO ZETTERVALL signerad serie huvudritningar till kyrkan, märkta I-X, varav nr IV (huvudfasaden) dock saknas.- I ÖVK byggn.dep. finns emellertid en fullständig serie vävkopior av dessa huvudritningar, även av nr IV. Dessutom finnes där en senare utförd blyertsritning av denna huvudfasad, utvisande huru den 1887 sprängda järnvägstunneln mellan jv.stationen och varvet skulle kunna föras fram under kyrkan. - I Konstakademiens bibliotek förvaras några av Helgo Zettervalls konceptritningar i blyerts i mindre skala än huvudritningarna: situationsplan, kyrkans bottenplan, ingångsfasad mot N (fig. 182), längdsektion. Verkstadsdirektören JoHAN ScHREIL vid ÖVK har haft vänligheten fästa vår uppmärksamhet på de i Byggnadsdepartementet förvarade kopiorna av Zettervalls projekt och därigenom satt oss på spå­ ren efter detta hittills icke uppmärksammade byggnadsprojekt. Han har dessutom lämnat värdefulla arkivuppgifter om detsamma. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 253 t.,..••.! all&~f1'-,ll!i+,.!!f..Jf/6' ------·"""""'•"" Fig. 182. Helgo Zettervalls förslag till ny a miralitetskyrka 1876. Huvudfasad mot N . Orig. i Konstakad:s bibl. 1-Ielgo Zetterwalls Entwurf filr eine neue Admiralitäts­ kirche 1876. 1-Iauptfassade gegen N. 1-Ielgo Zettervall's project for a new Admiralty Church, 1876. Main fa9ade towards N. 254 KARLSKRONA . ,\ ~ ttU.HhiH~; 1 l l\ IL ... C . / ~-!-' l Fig. 183. Situationsplan till förslaget fig. 182. Orig. till fig. 183-186 i KrA. Lageplan zum Projekt Abb. 182. General plan for project in fig. 182. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 255 · • ' • ~ ·'!..- · - -- -,;, -"9'~ Fig. 184. Bottenplan till förslaget fig. 182. Grundriss zum Projekt Abb. 182. Ground-floor plan for project in fig. 182. visa över den gamla träkyrkans dåliga tillstånd (jfr s. 161), att en ny kyrka av sten vore mycket behövlig, och anhöll om utseende av sakkunnig person för upprättande av förslag till en sådan. I februari 1876 begärde varvsmyndigheterna uppgift från kyrko­ rådet angående det antal personer, för vilket en ny amiralitetskyrka borde konstrueras. Detta uppgavs av kyrkorådet till 4 000 a 4 500 personer >>eller måhända något deröfven> (KR. PROT. 22/2 1876). Varvschefen torde därefter hava vänt sig till arkitekten Helgo Zettervall, 1 som vid denna tidpunkt var sysselsatt med restaureringen av Lunds domHELGO, f. 1831, t 1907; arkitekt, överintendent och chef för ÖIÄ 1882-1897. Ut­ övade en vidsträckt verksamhet i form av restaureringar och nybyggnader runt om i landet. Mest be­ kanta äro hans mänga stora kyrkarestaureringar såsom av domkyrkorna i Lund (1868-80), Uppsala (1885- 1892), Skara (1886-1894) och Linköping (västtornet). Bland hans nybyggda kyrkor märkas Allhelgonakyrkan i Lund, Mattenskyrkan i Norrköping, Oskar Fredrikskyrkan i Göteborg. 1 ZETTERVALL, 256 KARLSKRONA Fig. 185. Fasad mot V till förslaget fig. 182. W Fassade zum Projekt Abb. 182. Fa~ade towards W. for project in fig. 182. kyrka, med begäran om förslag till ny amiralitetskyrka. Före årets slut förelåg också dennes stora förslag, som kyrkorådet fann fullt ändamålsenligt (KR. PROT. 20/12 1876). Dess kostnad beräknades till 480 000 kr., vilken summa dock synes ha förskräckt både varvschefen och kgl. förvaltningen för sjöärendena, vilka med anledning härav begärde uppgift om kostnaderna för en kyrka rymmande 3 000 personer. Efter samråd med Zettervall uppgav stationsbyggmästaren i Karlskrona 25/1 1877 denna kostnad till 400 000 kr. >>samt att de ritningar som nu äro uppgjorda naturligtvis endast till stil och ide kunna ligga till grund för uppförandet af en kyrka af helt andra proportioner, hvar­ för för utförandet af en blifvande kyrka med förändrad storlek fullständigt nya rit­ ningar erfordras>>. I underdånig skrivelse 23/2 1877 föreslog Marinförvaltningen att en kyrka för 3 000 personer måtte få uppföras i samma stil som Zettervalls stora förslag samt hemställde, att K. M:t måtte därtill av riksdagen utverka ett anslag på 400 000 kr. K. M:t resolverade emellertid 16/3 1877 med hänsyn till de stora kostnaderna, att fram­ ställning om anslag till ny kyrka icke skulle göras hos riksdagen. Däremot anbefalldes Marinförvaltningen >>att efter fullständig, på föregången besigtning af sakkunnige per­ soner grundad utredning angående det skick, hvari den nuvarande kyrkan sig befinner samt huruvida den genom mera omfattande reparationer skulle kunna för längre tid bibehållas för sitt ändamål, till Oss inkomma med det förnyade yttrande i ämnet, hvar­ KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 257 Fig. 186. Genomskärning mot koret till förslaget fig. 182. Schnitt gegen den Chor zum Projekt Abb. 1~. Section towa rds chancel for project in fig. 1~. till sådan utredning kan föranleda>>. Sådan undersökning utfördes omedelbart genom varvschefens försorg, och i skrivelse 20/10 1877 meddelade denne Marinförvaltningen, att minst 75 000 kr. erfordrades för en någorlunda tillfredsställande reparation av trä­ kyrkan. Varvschefen ansåg det dock fortfarande vara riktigare att uppföra en ny kyrka av sten på Klockstapelsberget. I skrivelse 26/10 1877 till K. M:t refererade Marinför­ valtningen varvschefens framställning, till vilken förvaltningen principiellt anslöt sig, men eftersom stationsbyggmästaren i Karlskrona förklarat det möjligt att för en jäm­ förelsevis ringa summa (jfr s. 162) reparera träkyrkan, ansåg sig förvaltningen för det dåvarande böra rekommendera reparationsförslaget med hänsyn till marinens övriga viktiga anslagsbehov. Och därmed var det lettervallska förslaget, åtminsone tills vidare, lagt åt sidan. Under år 1887 dyker emellertid det lettervallska förslaget åter upp, ty efter att i slutet av 1886 hava låtit göra en ny utredning rörande kostnaderna för träkyrkans iståndsättande, begärde varvschefen ett yttrande av ingeniörsdepartementet, dels huru­ vida fortfarande efter varvsjärnbanans framdragande på Amiralitetsslätten därstädes funnes lämplig byggnadsplats för en kyrka, liknande den av lettervall år 1876 före­ slagna, men nu' avsedd för endast 3 000 åhörare, dels ock en uppgift i vad mån kost­ naden för en dylik byggnad under dåvarande förhålland en kunde beräknas understiga 9 - 902036 258 KARLSKRONA den 1877 uppgivna summan av -100 000 kr. Utredningen, daterad den 5/7 1887, visade, att plats kunde beredas för en dylik kyrka efter viss förlängning av järnvägstunneln vid Amiralitetsslätten (jfr s. 252, not l) samt att totalkostnaden inklusive tunnel­ arbetet kunde beräknas till 447 000 kr. I en underdånig skrivelse 1/12 1887 tog Marin­ förvaltningen upp kyrkobyggnadsfrågan i Karlskrona och meddelade, att i de upptagna kostnaderna för Karlskrona örlogsstation inginge 35 250 kr., som krävdes för en repara­ tion av Amiralitetskyrkan, samt fortsätter: >>Denna kyrka är en åldrig träbyggnad, hvars underhåll tid efter annan torde komma att föranleda betydliga utgifter. I betrak­ tande häraf och då Marinförvaltningen under hand inhemtat, att här i staden [dvs. i Sthlm] blifvit under de senare åren utförda kyrkobyggnader för en kostnad, som ger grundad anledning till det antagande, att en ny Amiralitetskyrka af sten i Carlskrona skulle kunna byggas för en långt mindre summa än det af Stationsbefälhafvaren enligt uppgjorda kostnadsberäkningar angifna belopp af 447 000 kr., hvilken nya kyrka väl ej torde i samma grad som den i berörda kostnadsberäkning afsedda, fylla anspråken på ett monumentalt byggnadsverk, men likväl torde komma att motsvara ändamålet, har Marinförvaltningen ansett frågan om ny kyrka åter böra t agas i öfvervägande och får fördenskull föreslå, att för nästa år måtte i stället för de till påbörjande af ofvan nämnda reparation äskade 9 167 kr. förslagsvis upptagas 5 000 kr. för utarbetande af ritningar och kostnadsförslag till en mindre kostsam kyrkobyggnad ä n den , som afses i de af Stationsbefälhafvaren åberopade kostnadsberäkningar.>>- Genom Kgl. brev 16/ 12 1887 avslogs denna begäran om 5 000 kr. till ritningar m. m., medan samma belopp an­ visades för träkyrkans reparation >>i den må n det dertill försloge>>. Därmed var det Zettervallska förslaget definitivt avfört. PniSTÄVLING Men tanken på en ny kyrka av sten levde dock fortfarande vidare i Karlskrona och 1893 genom Kgl. brev 31/12 1891 anvisades slutligen i flottstationens arbetsplan för 1892 ett belopp av 2 000 kr. för anskaffande av ritningar till ny stenkyrka. Stationsbygg­ m äst aren, k apten F. Bothen, föreslog då i skrivelse till chefenföringeniörsdepartementet 21/3 1892, att inbjudan till allmän pristävlan borde utfärdas för att därigenom erhålla så goda och utförliga ritningar som möjligt. Program utarbetades av Bothen och täv­ lingen utlystes i nov. 1892. Enligt programmet skulle den nya kyrkan uppföras ungefär på samma plats som avsågs för Zettervalls kyrka (fig. 183), nu begränsad av järnvägs­ tunnelns öppningar. Den skulle rymma omkring 2 000 personer, uppföras av fogstruket t egel med listverk av cement samt förses med torn för 3 klockor och t ornur. Kostnaden finge icke överstiga 205 000 kr. Tävlingsjuryn bestod av slottsintendenten E . Jacobsson (f. 1839, t 1905), arkitekten E. W . L anglet (f. 1824, t 1898) och fortifikationskaptenen S. Klingenstjerna (f. 1847, t 1899). Endast två förslag 1 inkomma inom föreskriven tid, Tävlingsritningarna förvaras i KRA. Det ena (8 blad) m ed motto »K arlskrona•> är utfört av ark . BEFWE (f. 1860, t 1929); det andra med motto > ReligioSO» av ark. MARTIN BORGSTEDT (f. 1860, 1915). Båda förslagen avse gotisk a tegelkatedraler. 1 EMIL t KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 259 ·Bo T T E. N PLAN Fig. 187. Tävlingsförsla g till ny Amiralitetskyrka av ark. A. Anderberg, 1899. Plan, ca 1 : 300. Efter Tekn. Tidskr. 1899. S. 260. Projekt von Arch. A. Anderberg aus dem Wettbewerb um eine neue Admiralitätskirche 1899. Competition project for a new Admiralty Church, by architect A. Anderberg 1899. Plan. 260 KARLSKRONA 15/7 1893. Intetdera av dessa hade dock enligt prisdomarnas 10/8 1893 avgivna utlåtande och kyrkorådets yttrande 27/10 s. å. befunnits lämpligt att läggas till grund för kyrkans utförande. PRISTÄVLING Trots det nedslående resultatet av 1893 års tävling, återupptogs frågan under hösten 1899 1897. På kyrkorådets enträgna begäran hemställde stationsbefälhavaren i Karlskrona i skrivelse 14/9 1897 till Marinförvaltningen, att åtgärder måtte vidtagas antingen för en ny kyrkas byggande eller ock för nödig reparation av träkyrkan, vartill erfordrades 36 720 kr. Marinförvaltningen begärde då i underdånig skrivelse 16/11 1897 bemyndi­ gande att utlysa en ny pristävlan ävensom ett anslag på 5 000 kr. härtill, vilken fram­ ställning bifölls av K. M:t 10/12 1897. Den nya pristävlingen utlystes 2/3 1899. Programmet återgavs i Post- och Inrikes­ tidn. 4/3 1899. Prisdomare voro professorerna F. G. A. Dahl (f. 1835, t 1927) och I. G. Ciason (f. 1856, t 1930) samt arkitekten C. Möller (s. 180, not 1). Såsom plats för den nya kyrkan hade anvisats ·ett tomtområde omedelbart N om träkyrkan, begränsat i N av Vallgatan, i Ö av flottans sjukhus. Platsantalet hade nu nedsatts till 1200-1400. Kyrkan skulle vara välvd, men utan torn, och uppföras av tegel med listverk av huggen sten. Kostnad högst 180 000 kr. Det hela hade, såsom synes av programmet, krympts ned högst betydligt. Vid tävlingstidens utgång hade 10 förslag inkommit. Prisnämndens utlåtande avgavs den 31/7 1899. Första priset tilldelades arkitekten A. Anderberg (f. 1860, t 1937), vars förslag (fig. 187-188) visade, såsom det hette i utlåtandet, )>en kyrka i moderniserad barock, ansluten till Karlskronas Tessinkyrkon>. - Andre pristagare blev arkitekten G. Ameen (f. 1864, t 1949), vars förslag anslöt sig till den baltiska tegelgotiken, medan det med tredje pris belönade projektet av arkitekten G. A. Nilsson (f. 1871, t 1949) av samtiden 1 ansågs vara en )>väl kritiklös härmning av den engelska arkitekten H. Wilsons kyrkostih>. Prisdomarna framhöllo dessutom särskilt ett projekt med motto )>Protestant», som dock ej hade kunnat föreslås till pris på grund av viss avvikelse från programmet. Detta förslag (fig. 189) har visat sig vara upprättat av arkitekten Ragnar Östberg (f. 1866, t 1945). Marinförvaltningen lät utställa tävlingsritningarna först i NM i Stockholm och där­ efter i Karlskrona. stationsbefälhavaren anmodades 22/9 1899 att inhämta kyrkorådets 1 Citaten äro hämtade ur TEKNISK TmsKRIFT 16/9 1899, där tävlingen recenseras och de prisbelö ­ n ade förslagen avbildas jämte för slaget •>Protestant». - En!. en i KRA förvarad lista över tävlings­ ritningarna hava 5 icke prisbelönade förslag avhämtats av respektive författare, de 3 prisbelönade förslagen har Marinförvaltningen enligt anteckning ä listan •> lånt statsrådet d. 13/6 1904 en!. qvilto•>. Nu finnas i KRA endast 2 icke prisbelönade förslag •>Kr onans Karl» (6 blad) och •>Hermione•> (4 blad). Av dc beskrivningar, som åtföljt tävlingsförslagen, finnas i KRA endast de, som tillhört första och andra pristagarnes förslag samt •>Protestant•> och •>Hermione». KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 261 Fig. 188. Fasad till tävlingsförslaget fig. 187. Fassade aus dem Wettbewerbsprojekt Abb. 187. Fac;ade of competition project in fig. 187. yttrande över det med första pris belönade förslaget, som av prisdomarna ansetts lämp­ ligt att förverkligas. Församlingens i ST. PROT. 17/12 1899 intagna yttrande är synnerli­ gen kritiskt. Platsen för kyrkan anses mycket olämpligt vald. Man anför biskop Gottfrid Billings yttrande vid dennes visitation sommaren 1899, i vilket visitator förklarade sig instämma i kyrkorådets enhälliga önskan, att den tilltänkta nya kyrkan måtte uppföras på Amiralitetstorget och icke på ett avlägset och undangöm t ställe. Det belönade för­ slaget tilltalade icke alls församlingen, som slutar sitt yttran d e sålunda: >>Församlingen hvarken vill eller vågar begära någon storartad, dyrbar eller monumental kyrkobygg­ nad, men, då dess yttrande blifvit infordradt, kan den icke underlåta att erinra om den 262 KARLSKRONA förut nämnda platsens lämplighet till kyrkobyggnad framför alla andra i staden be­ fintliga platser, och anser församlingen, att, om den föreslagna nya kyrkan på grund af ekonomiska eller andra skäl, f. n. icke kan förläggas till den plats, där Amiralitetsför­ samlingens klockstapel å Amiralitetstorget nu är belägen, kyrkobyggnaden hellre måtte uppskjutas och den n. v. gamla Amiralitetskyrkan repareras och underhållas på ett för sitt ändamål värdigt sätt, till dess den tid kommer, då församlingens kyrka kan upp­ föras påKlockstapelsberget, hvilken tid församlingen hoppas måtte vara icke så synner­ ligen aflägsen.>> Detta ganska ampra utlåtande överlämnades med instämmande av stationsbefäl­ havaren till Marinförvaltningen med skrivelse den 9/1 1900. Under våren 1900 tillfrågade Marinförvaltningen ark. C. Möller, huruvida något av de prisbelönta förslagen vore lämpligt att läggas till grund för en kyrkobyggnad på Klockstapelsberget. I skrivelse 3/7 1900 förklarade Möller, att han icke ansåge något av de berörda förslagen lämpligt härför, varefter Marinförvaltningen i skrivelse 4/7 1900 till statsrådet och chefen för Sjöförsvarsdepartementet anmälde vad som förekommit i samband med tävlingen. Då Klockstapelsberget vore en vida mera anspråksfull byggnads­ plats än den i tävlingen föreslagna, skulle en kyrkobyggnad där kräva så betydande kostnader, att medel därtill icke torde, åtminstone under de närmaste åren, böra äskas av riksdagen. Då den befintliga kyrkan med lämpligt underhåll kunde användas ännu under en del år, hade Marinförvaltningen funnit skäligt att låta frågan om byggande av ny kyrka för amiralitetsförsamlingen tills vidare anstå. - Där stod man alltså ånyo med ett negativt tävlingsresultat! ~· AMEENs Men hoppet om en ny amiralitetskyrka av sten var ännu icke släckt i Karlskrona, och FORSLAG 1904 det underhölls givetvis också av den gamla träkyrkans alltmera bristfälliga tillstånd. I en underdånig skrivelse 13/7 1903 framhöll kyrkorådet, att den gamla kyrkan tarvade en grundlig och genomgående reparation, om den skulle bliva användbar. Under starkt framhållande av träkyrkans ur många synpunkter olämpliga och undanskymda läge hemställdes ånyo, att K. M:t >>täcktes vidtaga sådana åtgärder, att den sedan länge före­ liggande planen att bygga en ny församlingskyrka på det s. k. Klockstapelsberget eller också på något annat för en kyrka lämpligt ställe måtte, så fort ske kan, varda realise­ rad>>. Denna skrivelse överlämnades 24/8 1903 till Marinförvaltningen för vidare utred­ ning. Denna anmodade 17/11 1903 ÖIÄ att uppdraga åt sakkunnig fackman att i ärendet samråda med flottmyndigheterna i Karlskrona för att utröna lämpligheten av en eventuell reparation av nuvarande kyrka, nybyggnad av en dylik eller inlösen av Trefaldighetskyrkan i Karlskrona fö r att användas som amiralitetskyrka. Uppdraget lämnades åt arkitekten Gustaf Ameen (jfr s. 260). På grundval av dennes rapport över gjorda undersökningar framhöll Ö lÄ i utlåtande 17/2 1904 till Marinförvaltningen >>att den enda ur olika synpunkter och synnerligast för framtiden fullt nöjaktiga lösningen af frågan om anskaffande af ett värdigt och lämpligt gudstjänstrum för Amiralitets­ församlingen i Carlskrona är att å Klockstapelsberget uppföra en ny kyrkobyggnad>>. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 263 Fig. 189. Tävlingsförslag 1899 av ark . Ragnar Östberg, motto »Protestant». Efter Tekn. Tidskr. 1899. s. 260. Projekt v on Arch. Ragnar Östberg aus dem Wettbewerb um eine neue Admiralitätskirche 1899. Competition project 1899 by architect Ragnar Östberg. En sådan av sten med ca l 200 sittplatser ansågs kunna }>med omtänksamt val af mate­ rial på ett tillfredsställande sätt uppföras för en kostnad af circa 350 000 kn>. Med stöd av denna utredning anhöll Marinförvaltningen i underdånig skrivelse 29/3 1904 om ett anslag av 2 000 kr. för uppgörande av nya ritningar till en kyrka på Klockstapelsberget. Men innan sjöförsvarsministern tog ställning till ärendet, lät han Marinförvaltningen göra förfrågan hos stadsförsamlingen i Karlskrona, om denna vore villig att sälja eller uthyra Trefaldighetskyrkan för att användas såsom amiralitetskyrka. stadsförsam­ lingens svar var avböjande. Genom Kgl. beslut 19/8 1904 anvisades då 2 000 kr. att användas för uppgörande av ritnings- och kostnadsförslag. Uppdraget att utföra dessa lämnades åt ark. Ameen. Redan den 3/121904 inkom Arneens förslag (fig. 190-191). Kyrkan är där förlagd till Amiralitetsslätten. Dess symmetriaxel sammanfaller med den starkt markerade huvud­ axeln genom staden. Huvudfasaden är vänd mot stadens centrum (mot N) och den förbi­ passerande Amiralitetsgatan samt så långt tillbakadragen, att den i likhet med den gamla 264 KARLSKRONA ~.t> för de medverkande arkitekterna, men väl för de anslagsbeviljande myndigheterna. 266 KARLSKRONA SAMMANFATTNINGAR TRÄKYRKAN ULRIKA PIA I. 1681-1800. Kort efter Karl XI:s beslut om Karlskrona stads och örlogsvarvs grundläggande år 1679 bildades Karlskrona Kgl. Amiralitetsförsamling 1681. För dennas behov började man uppföra en ännu bestående träkyrka, ursprungligen avsedd som ett provisorium i avvaktan på uppförande av en planerad sten­ kyrka. Träkyrkan är utförd som en korsformig centralkyrka (fig. 99) med ett högt, kvadratiskt mitt­ parti (fig. 100), utvändigt täckt av ett kupolartat tak med krönande lanternin (fig. 98), invändigt med ett plant trätak, understött av fyra kraftiga träpelare. Till detta mittparti sluta sig tämligen smala och låga korsarmar, invändigt helt fyllda av läktare (ursprungligen i två våningar, fig. 107) utom den östra, som inrymmer koret. Verkningsfull och karakteristisk interiör (fig. 105) med stark markering av central­ rummet. Ytterväggarna voro rödfärgade ända till 1800-talets mitt. Arkitekt var med största sannolik­ het generalkvartermästaren Erik Dahlbergh (s. 163). Kyrkan invigdes 1685 och fick namnet »Ulrica Pia>> efter Karl XI:s drottning Ulrika Eleonora d.ä. Denna såsom ett provisorium betraktade kyrko­ byggnad, vars inredning var färdig först under 1690-talet, blev under hela 1700-talet mycket sparsamt underhållen. Under kyrkan en souterrängvåning, indelad med gravkammare, under 1700-talet flitigt använda av flottans högre befattningshavare, vilkas rikt skulpterade begravningsvapen i stort antal äro uppsatta i kyrkan (fig. 147-159). Inventarier, de flesta gåvor av församlingsmedlemmar: Altartavla (fig. 112), god kopia av Rubens' »lansstöten•> i Antwerpen, skänkt före 1761; korsfästelsetavla i sakristian (fig. 113), skänkt 1717; krucifix av cederträ med inläggning av pärlemor, elfenben och ebenholz (fig. 115-116), gåva 1744 av Carl Raab, som fått det i J oppe 1728 av patriarken av KonstantinopeL - Korskrank med svarvade pelare, särskild kungsstol, predikstol med bevarat timglas 1693 (fig. 118). Epitafium (fig. 145) över amirali­ tetssuperintendenten Choraelius (t 1690).- Rikt skulpterade ramar, 1700-talets förra hälft, till Heden­ grans stick (fig. 123-124), nu nummertavlor.- Nattvardssilver: kalk (fig. 129) av J. Ni.itzel1686, oblat­ ask (fig. 135) 1689 och sockenbudstyg (fig. 137) 1693 av S. Phal<\n, vinkanna (fig. 133) av J. O. Sturk 1690, dito (fig. 132) gåva 1703, sockenbudstyg (fig. 136) av P. Björkman 1725, oblatask (fig. 138) av M. Lindgren 1786. - Dopfat av silver (fig. 126) av C. F. Meidt 1712; av koppar (fig. 127) 1600-tal. ­ Ljuskronor av mässing, skänkta 1686, 1689 (fig. 139), 1704 och 1706; ljusplåtar (fig. 140) 1686, ljus­ stakar 1732 m. m. - Karl XII:s bibel i rikt skinnband (fig. 160), gåva 1717. Il. 1800-talet. Efter det projekterade stenkyrkobyggets nedläggande vid 1700-talets slut (s. 268) restaurerades den illa underhållna träkyrkan grundligt åren 1822-23 under ledning av överstelöjtnant A. P. Wallenstrand. Därvid uppfördes en bred stentrappa vid N korsarmens gavel (förnyad 1958) samt troligen även den lanterninartade förhöjningen av mittkvadratens innertak (fig. 100, 106 och 109). Altaruppställning KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 267 Fig. 192. Amiralitetskyrkan Ulrika Pia från N omkr. 1873. Foto i Karlskrona varvsmuseum. S. 148. Die Admiralitätskirche Ulrika Pia von N um 1873. The Admiralty Church Ulrika Pia from N. circa 1873. kring altartavl an (fig. 114), predikstol (fig. 117) och sluten bänkinredning torde utförts under denna stora restaurering. 1845 uppfördes en förhall framför N gaveln (fig. 101) enl. ritn. av C. E. Wallenstrand. Mindre restaureringar 1864 och 1898. En liten s. k. kabinettsorgel (fig. 122) från Fourneaux i Paris an­ skaffades 1857, men ersattes 1883 av en stor orgel med fasad av ark. C. Möller, varvid den övre läktaren i V korsarmen nedtogs (fig. 105). Inventarier: Epitafium (fig. 146) över skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon (t 1794), med medaljong­ porträtt av S. Hoffmeister. - sigillstamp (fig. 164 A) av F. S. Novisadi 1800. - Kalkduk. III. 1900-talet. Åren 1908-09 restaurerades och ändrades interiören under ledning av ark. Th. Wåhlin, varvid de övre läktarna i N och S korsarmarna nedtogos, den tidigare slutna bänkinredningen ändrades till öppen 268 KARLSKRONA interiör och inredning ommålades och dekorerades (fig. 104- 105). Därvid omgestaltades altaruppställ­ ningen genom målad skenarkitektur (fig. 111). 1943-49 utfördes en genomgripande restaurering under ledning av stadsarkitekten S. Ullen. Nytt uppvärmningssystem med varmluft från central på ilottans område; gravkamrarna i souterrängen iord­ ningställdes; där befintliga kistor undersöktes och iståndsattes (1942-43). Yttre förhallar och vindfång nedtogos, nya yttertrappor vid ingångarna i S och V . Under läktarna avskildes vestibuler. Kyrkans innertak reparerades; över orgeln uppsattes ett välvt trätak. Hel ommålning av interiören, varvid 1908 -09 års dekorationsmålning doldes. Ny inredning i sakristian. - 1959 täcktes yttertaket med koppar­ plåt. 1958 förnyades yttertrappan i N. Inventarier: Begravningsvapnen konserverades och omhängdes, ny dopfunt av trä (fig. 125), skulp­ terad av Oscar Antonsson, ny elektrisk armatur av arkitekt Bergström. - Två brudkronor av silver av resp. J. W. Bolin och S. Molander skänkta till kyrkan . En serie nya textilier (antependier, mäss­ hakar, predikstolskläden, håvar) från Licium (fig. 141), Libraria och Maria Wirde i Algutsboda har an­ skaffats eller skänkts. DEN OFULLBORDADE STENKYRKAN ADOLF FREDRIK r. 172856. Den urspr. tanken att ersätta träkyrkan med en amiralitetskyrka av sten hade på grund av Karl XII:s krig måst vila. Först år 1728 och 1729 utarbetades av fortifikationsofficerare i Karlskrona rit­ ningar till en ny stenkyrka (fig. 165 och 166). Penningbrist hindrade dock länge varje tanke på bygge. 1749 gjordes ett nytt förslag av överintendenten Carl Hårleman (fig. 167-169), en korsformig central­ kyrka med kupolartat torn över korsmitten. Först 1756 beviljades ett första byggnadsanslag. Hårleman var då död. II. 1756- 1860. Då den av Hårleman ritade kyrkan ansågs för liten, omarbetades hans förslag av överintendenten C. J. Cronstedt, vars ritningar (fig. 171-174) godkändes 26/3 1759. Cronstedt hade i detta förslag utökat kyrkans dimensioner, borttagit mittkupolen samt förlagt ett klocktorn över den N korsarmens ändparti och koret till den södra (fig. 171). Kyrkan skulle enl. Kgl. beslut 13/8 1759 förläggas N om och utanför varvsmuren (vid B å fig. 175), men med hänsyn till den nya dockbyggnaden bestämdes 17/3 1760 att den skulle förläggas inom bastion Wachtmeister (vid C å fig. 175). Midsommarafton 1760 lades grund­ stenen till den nya stenkyrkan, som uppkallades efter Konung Adolf Fredrik. Byggnadsarbetet framskred nu under ett antal år, men måste 1779 nedläggas (jfr fig. 176-177) dels på grund av penningbrist, dels på grund av önskvärdheten att ändra byggnadsplanen. Ett ändringsför­ slag (fig. 178-179), upprättat av arbetsledaren kapten Brelin och tillstyrkt av överintendenten C. F. Adelcrantz, godkändes 1782. Det innebar, att torn och ingångsfasad skulle flyttas till N korsarmen mot staden och koret till den S. Det kom ej till utförande. Arbetet hade avtynat av medelsbrist, och under ryska kriget 1788-90 avstannade det helt. Efter stadens brand 1790, då stadens båda församlings­ kyrkor brandskadades (s. 92), skrinlades nybyggnadsplanerna definitivt och man avsåg att använda byggnadsmaterialet till andra ändamål. Först ca 1860 blevo emellertid murarna slutgiltigt raserade. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 269 NYA STENKYRKOFÖRSLAG 1875-1905 I. Helgo Zettervalls förslag 1876. Träkyrkans dåliga tillstånd föranledde återupptagande av planen på en stenkyrka. På varvschefens beställning upprättade ark. Helgo Zettervall 1876 ett förslag till en väldig kyrkobyggnad för 4 500 personer, avsedd att läggas på Amiralitetsslätten (fig. 182-186). Förslaget utgjorde en sammansmält­ ning av Hårlemans centralkyrka och Cronstedts längdbetonade korskyrka med tornfasad. Det ansågs dock v ara för stort och dyrbart. År 1887 föreslogs uppförande av en liknande kyrka för 3 000 personer. K. M:t avslog 16/12 1887. II. Pristävlan 1893. I Kgl. brev 31/12 1891 anvisades medel för anskaffande av ritningar till ny stenkyrka. Pristävlan ut­ lystes i november 1892. Två förslag inkommo, men intetdera ansågs tillfredsställande. III. Pristävlan 1899. Ny pristävling om stenkyrka på ett tomtområde omedelbart N om träkyrkan utlystes i mars 1899. Platsantalet nedsatt till 1 200- 1 400. Kostnad högst 180 000 kr. 10 förslag inkommo. Första priset tilldelades ark. A . Anderbergs förslag (fig. 187- 188), som rekommenderades till utförande. Prisnämnden framhöll även ett icke alldeles programenligt förslag (fig. 189), som senare visat sig vara av ark. Ragnar Östberg. Församlingen avvisade dock samtliga förslag, främst på grund av den föreslagna bygg­ nadsplatsen. IV. Förslag att använda Trefaldighetskyrkan. På sjöförsvarsministerns uppdrag gjorde Marinförvaltningen år 1904 förfrågan hos stadsförsamlingen i Karlskrona, om den vore villig sälja eller uthyra Trefaldighetskyrkan till amiralitetskyrka. Svaret var avböjande. V. Gustaf Arneens förslag 1904. Genom Kgl. beslut 19/8 1904 anvisades åter medel för uppgörande av ritningar till en stenkyrka. Upp­ draget lämnades åt ark. Gustaf Ameen, som 3/12 1904 avlämnade sitt förslag (fig. 190- 191). Kyrkan skulle förläggas på Amiralitetsslätten. Kostnad 335 000 kr. Förslaget tillstyrktes av alla myndigheter, men K. M:t avslog 10/2 1905 en framställning om anslag till ny kyrka. Därmed avslutades definitivt den långa historien om ett kyrkobyggnadsförslag, på vilket en lång rad av landets främsta arkitekter arbetat. KLOCKSTAPLARNA I. Klackhuv pd träkyrkan. Den äldsta klockanordningen bestod av en enkel trähuv under N korsarmens taklist ovanför trä­ l;yrkans N ingång. I denna hängde en skeppsklocka. Begagnades till år 1700. I I. >>Uhrstapelm sedermera Amira/itetsstapeln. För varvets behov uppfördes redan före 1700 en klockstapel med klockor och urverk. Dess ursprung­ liga utseende ovisst, dock sannolikt lika med fig. 96, c. Ombyggd mellan 1760 och 1780 i antikiserande 270 KARLSKRONA form (fig. 94-95), inspirerad av det antika fyrtornet Pharos vid Alexandria. - Efter 1909 tjänstgör Amiralitetsklockstapeln såsom Ulrika Pia's klocktorn (jfr nedan IV). I Uhrstapeln hängde intill 1909 två klockor gjutna 1699 av Gerhard Meyer d. ä. Dessa förvaras nu i Varvsmuseet (fig. 163- 164). III. Klockstapel på Amira/itetsgatan. Amiralitetsförsamlingen uppförde 1703 en egen stapel (fig. 97), brädfodrad, rödfärgad. Riven 1801. Till denna lät församlingen hos Gerhard Meyer 1701 gjuta två klockor (fig. 162), den ena orogjuten 1851. IV. Klockstapel på Stora Björkholmen. För att ersätta stapeln III uppfördes 1800 en enkel, rödfärgad stapel på Björkholmsbackens krön. Den revs 1909, då dess klockor (jfr III) flyttades till Amiralitetsstapeln (II). ZUSAMMENFASSUNGEN DIE HOLZKIRCHE ULRIKA PIA I. 1681- 1800. Kurz nachdem König Karl XI. 1679 beschlossen hatte, die Stadt und Flottenstation Karlskrona zu griinden, wurde die Kgl. Admiralitätsgemeinde Karlskrona gebildet, fiir die man die noch heute bestc­ hende Holzkirche aufzufiihren begann, welche an sich als Provisorium bis zur Errichtung einer geplan­ ten steinernen Kirche vorgesehen war. Diese Holzkirche ist als kreuzförmige Zentralkirche (Abb. 99) mit hohem, quadratischen Mittelbau (Abb. 100) gestaltet, den ein kuppelartiges Dach mit bekrönender Turmlaterne (Abb. 98) bedeckt, welchem innen eine von vier kräftigen Holzpfeilern gestiitzte flache Holzdecke entspricht. An diesen Mittelbau schliessen sich verhältnismässig schmaJe und niedrige Kreuz­ arme an, die im Innenraum ganz durch Emporen (urspriinglich in zwei Geschossen, Abb. 107) bean­ sprucht werden. Der östliche Kreuzarm aber dient als Chor. Wirkungsvoiles und charakteristisches Raumbild mit starker Hervorhebung des Zentralgedankens. Die Aussenwände waren bis zur Mitte des 19.Jahrhunderts rot gestrichen. Architekt war mit grösster Wahrscheinlichkeit Generalquartiermeister Erik Dahlbergh, der beriihmte Herausgeber des Werkes »Svecia antiqua et hodierna>>. Die Kirche wurde 1685 geweiht und erhielt den Namen >>Ulrica Pia>> nach der Gemahlin Karls XI, Ulrika Eleonora d.ä. Dieser, als Provisorium angesellene Kirchenbau, dessen innere Ausstattung erst in den 1690er Jahren fertig wurde, ist das ganze 18.Jahrh. hindurch sehr sparsam unterhalten worden. Unter der Kirche ein Sockelgeschoss, das - in Grabkammern eingeteilt - im 18. Jahrhundert von den höheren Beamten der Marine gern als Grabstätte gewählt wurde, deren reich gestaltetc Toten­ wappen in grosser Zahl in der Kirche hängen (Abb. 147-159). Ausstattung (das meiste Geschenke von Gemeindegliedern): Altarbild (Abb. 112), gute Kopie von Rubens' >>Lanzenstoss>> in Antwerpen, vor 1761 gestiftet; Kreuzigungsbild in der Sakristei (Abb. 113), geschenkt 1717; Kruzifix aus Zedernholz mit Einlegearbeit aus Perlmutter, Elfenbein und Ebenholz (Abb. 115- 116), Gabe von Carl Raab 1744, der es 1728 in Joppe vom Patriarchen von Konstantinopel erhalten hatte. - Chorschranken mit gedrechselten Balustern, besonderes königliches Gestiihl, Kanzel KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 271 mit stundenglas 1693 (Abb. 118, jetzt das einzig erhaltene). - Epitaphium (Abb. 145) des Admiralitäts­ superintendenten Choraelius (t 1690); grosse Reihe von Totenwappen 1685-1765 (Ab b. 147-159).­ Reich dekorierte Rahmen fur Kupferstiche aus der ersten Hälfte des 18.Jh. (Abb. 123-124), jetzt Num­ merntafeln. - Abendmahlssilber: Kelch (Ab b. 129) von J. Nutzel 1686; Oblatendose (Ab b. 135) 1689 und Krankenkelch (Abb. 137) 1693 von S. Phalen; Weinkanne (Abb. 133) von J. O. Sturk 1690, eine zweite (Abb. 132), gestiftet 1703; Krankenkelch (Abb . 136) von P. Björkman 1725; Oblatendose (Abb. 138) von M. Lindgren 1786.- Taufschale aus Silber (Abb. 126) von C. F. Meidt 1712; aus Kupfer 17. Jh. (Abb. 127). - Kronleuchter aus Messing, gestiftet 1686, 1689 (Abb. 139), 1704 und 1706; Blaker (Abb. 140) 1686; Leuchter 1732 usw.- Bibel König Karls XII. in reichgeschmucktem Lederband (Abb. 160), Geschenk von 1717. Il. 19. J ahrhundert. Nach dem Scheitern der Pläne fiir einen Neubau aus Stein zu Ende des 18. Jahrh. (S. 272) schritt man in den Jahren 1822-23 zu einer grundlichen Restaurierung der schlecht unterhaltenen Holz­ kirche unter Leitung von Oberstleutnant A. P. Wallenstrand. Dabei wurde eine breite Steintreppe vor den Giebel des N Kreuzarmes gelegt und wahrscheinlich auch die kuppelartige Erhöhung in der Decke des Mittelbans (Abb. 100, 106 und 109) eingezogen. Die Säulenstellung um das Altarbild (Abb. 114), die Kanzel (Abb. 117) und das >>geschlossene>> Gestuhl mussen anlässlich dieser umfassenden Restaurierung ausgefiihrt worden sein. 1845 wurde vor dem N Giebel eineVorballe (Abb. 101) nach Entwurfen von C. E. W allenstrand aufge­ flihrt. Kleinere Restaurierungen 1864 und 1898. Eine kleine >>Kabinettsorgeh (Abb. 122) von Fourneaux in Paris wurde 1857 angeschafit, doch schon 1883 durch eine grosse Orgel mit einem Prospekt von Arch. C. Möller ersetzt, wobei die obere Empore im W Kreuzarm entfernt wurde (Abb. 105). Ausstattung: Epitaph (1812) des Schiflbaumeist ers Gilbert Sheldon (t 1794) mit Medaillonporträt von S. Hoffmeister (Abb. 146). - siegelstempel von F. S. Novisadi 1800 (Abb. 164 A). - Kelchtuch. III. 20. Jahrhundert. In den Jahren 1908- 09 wurde der Kirchenraum unter Leitung von Arch. Th. Wåhlin restauriert und verändert, wobei die oberen Emporen in den Kreuzarmen im N und S entfernt, die »geschlossene>> Gestuhlsanordnung aufgelöst und das Innere neu ansgemalt und dekoriert wurde (Abb. 104-105). Bei dieser Gelegenheit wurde der Altaraufbau durch eine gemalte Scheinarchitektur umgestaltet (Abb. 111). 1943-49 wurde unter Leitung des Stadtarchitekten S. Ullen eine durchgreifende Restaurierung ver­ anstaltet. Neues Heizsystem mit Anschluss an eine Zentrale der Flottenstation. Die Grabkammern in der Sockelwohnung wurden in Ordnung gestellt, dort befindliche Särge untersucht und instandgesetzt (1942-43). Die angebanten Vorhallen und Windfänge wurden beseitigt. Neue Treppen zu den Ein­ gängen im S und W wurden angelegt. Unter den Emporen teilte man Vestibule ab. Die Decke der Kirche wurde repariert und uber der Orgel eine gewölbte Holzdecke eingezogen. Vonständige Neuaus­ malung des Inneren, wobei die Dekorationen von 1908- 09 uberdeckt wurden. Neuinrichtung der Sakristei. Ausstattung: die Totenwappen wurden konserviert und neu gehängt. - Neue Taufe aus Holz (Abb. 125) geschnitzt (Oscar Antonsson). -Zwei Brautkronen aus Silber von J. W. Bolin, resp. S. Molander wurden der Kirche geschenkt. Eine Reihe neuer Textilien (Antependien, Messgewänder, Kanzelbehänge, Klingelbeutel) wurden angeschafft oder gestiftet. 272 KARLSKRONA DIE UNVOLLENDETE STEINKIRCHE ADOLF FREDRIK I. 1728-56. Der urspriingliche Gedanke, die Holzkirche mit einer Admiralitätskirche aus Stein zu nsetzen, hatte wegen der Feldziige König Karls XII ruhen miissen. Erst in den Jahren 1728 und 1729 wurden von Fortifikationsoffizieren in Karlskrona Risse fiir eine neue steinerne Kirche (Abb. 165 und 166) ausge­ arbeitet. Der GeJdmangel stand jedoch Iange Zeit jedem Gedanken an eine Ausfiihrung im Wcge. 1749 legte Oberintendent Carl Hårleman ein neues Projekt (Abb. 167-169), eine kreuzförmige Zentralkirche mit einem kuppelartigen Turm iiber der Vierung, vor. Erst 1756 - als Hårleman schon tot war ­ wurden die ersten Mittel zum Bau bewilligt. II. 1756-1860. Da man die von Hårleman entworfene Kirche als zu klein ansah, wurde sein Projekt von Oberinten­ dent C. J. Cronstedt umgearbeitet, was am 26. 3. 1759 gutbefunden wurde (Abb. 171- 174). Crunstedt hattein diesem Projekt die Abmessungen der Kirche vergrössert, die K uppe! iiber der Vierung beseitigt und statt dessen einen Glockenturm iiber dem Ende des N Kreuzarmes geplant, indem er den Chor in den S Kreuzarm verlegte (Abb. 171). Die Kirche sollte sich laut könig!. Beschluss vom 13. 8. 1759 nördlich und ausserhalb der Werftmauer (bei B auf der Abb. 175) erheben, doch wurde mit Riicksfcht auf den neuen Dockban am 17. 3. 1760 bestimmt, dass sie innerhalb der Bastion Wachtmeister (bei C auf Abb . 175) anzulegen sei. Mittsommer 1760 wurde der Grundstein fiir den neuen Kirchbau gelegt, welchem man nach dem König Adolf Fredrik denNamen gab. Die Bauarbeiten machten nun eine Reihe von Jahren gewisse Fortschritte, mussten doch 1779 nieder­ gelegt werden (vgl. Abb . 176- 177). Die Grunde waren der GeJdmangel und der Umstand, dass man eine Änderung der Baupläne fiir wiinschenswert hielt. Ein Änderungsvorschlag (Abb. 178- 179) von dem Arbeitsleiter Kapitän Brelin wurde auf Empfehlung des Oberintendenten C. F. Adelcrantz 1782 gutge­ heissen. Hierin war vorgesehen, Turm und Eingangsfassade an den N Kreuzarm - also nach der Stadt hin - zu verlegen und den Ch or im S einzurichten. Das Projekt scheiterte. Die Arbeiten hatten sich aus Mangel an Mitteln im mer Ian gsamer hingeschleppt und während des russischen Krieges 1788-90 hörten sie ganz auf Nach dem Stadtbrand 1790, dem die beiden Gemeindekirchen der Stadt zum Opfer fielen (S. 92), wurden die Pläne endgultig aufgegeben und das Eaumaterial zu anderen Zwecken bestimmt. Erst um 1860 liess man die halbfertigen Mauern schliesslich abreissen. NEUE PROJEKTE FUR EINE STEINERNE KIRCHE 1875-1905 I. Helga Zetlervalls Projekt 1876. Der schlechte Zustand, in dem sich die Holzkirche befand, wurde zum Anlass der Wiederaufn ahme des Gedankens an einen Neubau a us Stein. Auf Bestellung des Werftdirektors entwarf Arch. Helgo Zet­ tervall 1876 ein Kirchenprojekt, das 4 500 Personen fassen sollte und das er sich auf dem Admiralitäts­ feld (Amiralitetsslätten) gedacht hatte (Abb. 182- 186). Das Projekt, das man als zu gross und kost­ spielig betrachtetc, verschmolz Hårlemans Idee einer Zentralkirche und Cronstedts längenbetante Kreuzkirche mit Turmfassade. Im Jahr 1887 wurde der Bau ciner ähnlichen Kirche fiir nur 3 000 Personen vorgeschlagen, was die Regierung jedoch am 16. 12. 1887 ablehnte. KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN II. Wellbewerb 1893. 273 Laut König!. Beschluss vom 31. 12. 1891 wurden Mittel zur BesehafTung von Bauzeichnungen fiir eine neue steinerne Kirche angewiesen. Ein Wettbewerb wurde in Nov. 1892 au sgeschrieben. Zwei Pro­ jekte wurden eingereicht, doch keiner von beiden befriedigte. III. Wellbewerb 1899. Ein neues Preisausschreiben fiir eine steinerne Kirche auf dem Grundstuck unmittelbar N von der Holzkirche wurde im März 1899 bekanntgemacht. Der Eau sollte nur 1 200-1 400 Personen fassen und höchst .180 000 Kronen kosten. Von den zehn Wettbewerbsteilnehmern erhielt Arch. A. Anderberg der ersten Preis (Abb. 187- 188). Sein Projekt wurde zur Ausfiihrung empfohlen. Der Preisausschuss hob auch einen nicht ganz programmgemässen Plan hervor (Abb. 189), der - wie sich später zeigen sollte - von Arch. Ragnar Ostberg, dem späteren Schöpfer des stockholmer Stadthauses, war. - Die Gemeinde lehnte jedoch alle Projekte ab, vor allem wegen des vorgeschlngencn Bauplatzes. IV. Beabschichligle Ubernahme der Dreifalligkeilskirche. Die Marineverwaltung fragte im Jahr 1904 im Auftrag des Seeverteidigungsministers bei der Stadt­ gemeinde von Karlskrona an, ob diese willig sei, die Dreifaltigkeitskirche (S. 61) zu verkaufen oder zu vermieten. Die Anfrage wurde abschlägig beschieden. V. Gustaf Ameens Projekt 1904. Durch König!. Bcschluss vom 19. 8. 1904 wurden abermals Mittel zur Aufstellung von Plänen fiir eine steinerne Kirche angewiessen. Den Auftrag erhielt Arch. Gustaf Am een, der seine Arbeit am 3. 12. 1904 ablieferte (Abb. 190- 191). Die Kirche sollte auf dem Admiralitätsfeld (Amiralitetsslätten) liegen. Kostenberechnung auf 335 000 Kronen. Die Pläne wurden von allen Behörden befiirwortet, doch die Regierung lehnte am 10. 2. 1905 ein Gesuch um Bereitsstellung der Eaugelder ab. Darnit wurde definitiv die !ange Geschichte eines Kirchenbauprojekts abgeschlosscn, an dem eine Reihe der bedeutendsten Architekten Schwedens gearbeitet hatte. DIE GLOCKENTÖRME I. Glockenaufhängung an der Ho/zkirche. Die älteste Anordnung fiir eine Gloeke bestand aus einer einfachen Holzhaube unter dem Dach­ gesims des N Kreuzarms iiber dem N Eingang der Holzkirche an der eine Schifisglocke hing, die bis zum Jahre 1700 benutzt wurde. Il. »Uhrstapelm (später G/ockenturm der Admira/itätskirche). Fiir den Bedarf der Werft war schon vor 1700 ein Glockenturm mit Gloeken und Uhrwerk aufge­ fiihrt worden. Sein ursprungliches Aussehen ist ungewiss, diirfte aber mit dem auf Abb. 96, c iiberein­ stimmen. Umgebaut zwischen 1760 und 1780 in antikisierender Form (Abb. 94-95), angeregt von dem antiken Leuchtturm Pharos bei Alexandria. - Seit 1909 dient dieser Glockenturm der Kirche Ulrika Pia (vgl. unten IV). Auf »Uhrstapelm hingen bis 1909 zwei 1699 von Gerhard Meyer d.Ä. gegossene Gloeken (Abb. 163­ 164), die nun das Werftmuseum verwahrt. 10-90 2036 274 KARLSKRONA III. Glockenlurm auf der Admiralilälsstrasse. Die Admiralitätsgemeinde errichtete 1703 einen eigenen Glockenturm (Ab b. 97), mit Brettern beschia­ gen und rotgestrichen, 1801 abgerissen. Fur diesen Glockenturm liess die Gemeinde bei Gerhard Meyer 1701 zwei Gloeken (Abb. 162) giessen, von denen die eine 1851 umgegossen wurde. IV. Glockenturm auf Stora Björklwlmen. U m den Glockenturm III ersetzen zu können, wurde 1800 ein einfacher, rotgestrichener Glockenturm oben auf der Insel Björkholmen aufgefilhrt. Abgerissen 1909, wobei seine Gloeken (vgl. III) auf den Admiralitätsglockenturm (II) ilberfilhrt wurden. SUMMARIES THE WOODEN CHURCH OF ULRIKA PIA I. 1681-1800. In 1679, following a decision by King Charles XI, the town and Naval shipyard of Karlskrona were founded, and in 1681 the Royal Naval Parish of Karlskrona came into existence. To serve this parish the present wooden church was built, and at the time it was intended as a provisional structure, to be replaced at length by a stone church. This wooden church is cruciform (fig. 99), with a high rectangular central section (fig. 100), which externally has a cupola-like roof crowned by a lantern (fig. 98), whilst the interior has a flat timber ceiling supported by four wooden pillars. Joining this central section are the rather narrow and low transepts, three of them accomodating galleries (originally two tiers each, fig. 107) except the east one, which embraces the chancel. It is an impressive and characteristic inte­ rior (fig. 105) and the central section is strongly emphasized. The exterior walls were red until the roid­ 19th century. It is extremely Iikely that the architect was General Quartermaster Eric Dahlbergh (1625­ 1703). The church was consecrated in 1685 and was called 'Ulrika Pia' after Charles XI:s consort Ulrika Eleonora the Elder. The interior furnishings of this 'provisional' building were completed during the 1690's, and its general maintenance was very meagre throughout the whole of the 18th century. Beneath the church is a crypt divided into burial chambers, and during the 18th century it was much used as the last resting place of important officers of the Fleet. A large number of their elaborately earved funeral batchments can be seen in the church itself (figs. 147-159). Inventory (chiefly gifts from parishioners): altarpiece (fig. 112), an excellent copy of Ruben's "The Thrust of the Lance" in Antwerp, presentedprior to 1761;- in the vestry, a painting of the Crucifixion (fig. 113), presented 1717; - cedarwood crucifix, inlaid with mother-of-pearl, ivory and ebony (figs. 115- 116), presented in 1744 by Carl Raab, who obtained it from the Patriarch of Constantinople at Jaffa in 1728.- Rood screen with lathe-turned pillars, a special Royal Chair, pulpit and hourglass 1693 (fig. 118). - Epitaph to the memory of Admiralty Superintendent Choraelius (d. 1690).- Elaborately earved frames, first half of 18th cent., for Hedengran's engravings (figs. 123- 124), now used as hymn­ boards. - Communion silver: chalice (fig. 129) by J. Niltzel 1686, wafer-box (fig. 135) 1689 and equip­ ment used on visits to the sick (fig. 137), made by S. Phalen 1693, wine ewer (fig. 133) by J. O. Sturk 1690, and another (fig. 132) presented 1703, equipment for visits to the sick (fig. 136) by P. Björkman 1725, wafer-box (fig. 138) by M. Lindgren 1786. - Christening bowls, silver (fig. 126) by C. F. Meidt 1712; copper (fig. 127) 17th cent. - Chandeliers, brass, presented 1686, 1689 (fig. 139), 1704 and 1706; KUNGL. AMIRALITETsKYRKAN 275 sconces (fig. 140) 1686, Candiesticks 1732 et c.-Charles XII:s bible, with elaborately decorated leather binding (fig. 160), presented 1717. II. 19th century. At the end of the 18th century it was decided not to proceed with the projected stone church, and in 1822- 23 the neglected wooden structure was restoredunder the direction of Lieutenant-Colonel A. P. Wallenstrand. It was then that a broad stone stairway was built by the wall of the N. transept, and probably the lantern-like heightenin g of the central section of the ceiling (figs. 100, 106 and 109) belongs to the same period. Fraruework for altarpiece (fig. 114), pulpit (fig. 117), and the closed pews seem also to h ave been installed during those same restorations. In 1845 a porch was built in front of the N. wall (fig. 101) from a design by C. E. Wallenstrand. Minor restorations in 1864 and 1898. A small, so-called 'cabinet organ' (fig. 122), constructed by Four­ neaux of Paris, was acquired in 1857, hut this was replaced in 1883 by a big organ with a front designed by architect C. Möller, and this involved the dismantling of the upper gallery of the W. transept (fig. 105). Inventory: Memorial tablet of shipbuilder Gilbert Sheldon (d. 1794), with portrait medallion by S. Hoffmeister (fig. 146). - Impression of a sea! (fig. 164 A) by F. S. Novisadi, 1800. - Chalice cloth. III. 20th century. In 1908-09 the interior was restored and altered under the direction of architect Th. Wåhlin, the upper galleries to N. and S. being dismantled, whilst the earlier closed pews were opened-up and the whole interior was repainted and decorated (fig. 105). The altar decorations were augmented by m eans of painted architectural forms (fig. 111). In 1943- 49 there were all-round restorations under the direction of architect S. Ullen. A new heating system was installed, with warm air conveyed from a centre in the Naval area; burial chambers in the crypt were put into neat and proper order, and where there were coffins, these were investigated and put in their correct positions (1942- 43). The exterior entrance halls and porches were demolished, and n ew exterior steps were built to S. and 'vV. Partitions were built beneath the galleries to provide vesti­ bules. The church ceiling was repaired, and a vaulted timber ceiling was installed above the organ. The interior was repainted throughout, blotting-out the decorative work of 1908-09. New furnishings in vestry. Inventory: Funeral batchments conserved and re-hung, new font of wood (fig. 125), earved by Oscar Antonsson, new electrical equipment by architect Bergström. - Two silver brictal crowns, one of them executed by J. 'vV. Bolin and the other by S. Molander. A number of new t extile articles (antipendiums, chasubles, pulpit h angings) from Licium (fig. 141), Libraria and Maria Wirde of Algutsboda were pur­ ellased or presented. THE UNACCOMPLISHED STONE CHURCH OF ADOLF FREDRIK I. 1728- 56. The original idea of replacing the timber church by a stone Admiralty Church bad to be shelved because of the wars of Charles XII. It was not until 1728 and 1729 that officers of the Karlskrona forti­ fications worked out plans for a new stone church (figs. 165 and 166). Shortage of money however 10*-902036 276 KARLSKRONA hindered all thoughts of building for a Iong time. In 1749 Superintendent Carl Hårleman produced a new project (figs. 167-169), for a crueiform central church with a cupola-Iike tower above the inter­ section. The initial building grant was approved in 1756, but by then Hårleman was dead. II. 1756-1860. Since the church designed by Hårleman was considered too small, his project was revised by Super­ intendent C. J. Cronstedt, whose designs (figs. 171-174) were approved March 1759. Cronstedt's pro­ posals were for a bigger church, without the central cupola, but with a bel! tower above the termination of the N . transept and with chancel in the S. transept (fig. 171). By Royal command of August 1759, the church was to be situated N. of and outside the shipyard walls (at B in fig. 175), but in view of the situation of new dock-buildingsit was decidedon March 1760 that it should be built willlin the Wacht­ meister bastion (at C in fig. 175). Midsummer Eve 1760 saw the laying of the foundation stone of the new stone church, which was narned after King Adolf Fredrik. Building work then proceeded for a number of years, but had to stop in 1779, partly for financial reasons, partly because of the desirability of altering the building plans. Revisions (figs. 178-179), desig­ ned by Captain Brelin and scconded by Superintendent C. F. Adelcrantz, were approved in 1782. These proposed that the tower and entrance fa«;ade be moved to the N. transept, facing the town, and the chancel to the S. But these revisions were never carried out. Because of the shortage of money, less and less actual work was done, and during the Russian war of 1788- 90 it ceased altogether. After the great fire of 1790 in Karlskrona, when both parish churches were destroyed (p. 92), the plans themselves were definitely put aside, and the building materials were used for other purposes. The walls work were not finally demolished until circa 1860. NEW STONE CHURCH PROJECTS 1875 - 1905 I. Helga Zellervall's projecl 1876. The poor condition of the timber church led to fresh plans for a stone building. In 1876, Helgo Zetter­ vall was commissioned by the shipyard chief to design a !arge church for a congregation of 4 500, to be situated on the so-called Admiralty Plain (figs. 182- 186). Zettervall's project was a combination of Hårleman's central church and Cronstedt's Iong cruciform church with its tower fas:ade. It was however considered too !arge and costly. In 1887 there was a proposal for building a similar church for 3 000 persons; the project was r ejected by the Government in December 1887. II. The Prize Gompetition of 1893. The Government authorization of December 1891 provideda grant for fresh plans, and a prize compe­ tition was announced in November 1892. Two projects were submitted, but neither was considered satisfactory. III. The Prize Gompetition of 1899. In March 1899 a new competition was announced, for the design of a stone church to be erected on a site immediately N. of the timber structure. seating accommodation was reduced to 1 200-1 400, and the cost was not to exceed 180,000 Sw. Cr. There were 10 entries. The first prize was awarded to A. Anderberg (figs. 187- 188), and it was recommended that his plans be carried out. The Prize Committee also commended a proposal (fig. 189) which was not quite in Iine with the requirements as originallv KUNGL. AMIRALITETSKYRKAN 277 laid down and which subsequently proved to be the work of architect Ragnar Östberg (designer of the present Stockholm Town Hall). - The parish authorities however rejected all the projects, chicfly because of objections to the site. IV. The Proposal to utilize the Church of the Holy Trinity (see p. 61). In 1904, on the instructions of the Minister for Naval Defence, the Marine Administration enquired whether the Karlskrona parish authorities would be willing to sel! or !et the Church of the Holy Trinity for use as an Admiralty church. The reply was in the negative. V. Gustaf Ameen"s project 1904. In August 1904, the Government again provided funds for fresh plans for a stone church. The commission was given to architect Gustaf Ameen, who in December 1904 submitted his plans (figs. 190- 191). The proposed site was the Admiralty Plain and the estimated cost 335,000 Sw. Cr. The project was approved by all the authorities, but on 10th February 1905 the Government rejected the request for a building grant. This put a definite end to a Iong history of building projects which involved many of Sweden's most prominent architects. THE BELL-TOWERS I. Belfry of wooden church. The oldest bel! arrangements consisted of a simple timber belfry beneath the sloping ceiling of the N. transept, above the N. entrance of the wooden church. A ship's bel! was suspended there and was in use until 1700. II. The G/ock Tower (" Uhrstapeln") later known as the Admiralty Steeple. For the needs of the shipyard, a bell-tower with clock m echanism was erected sometime before 1700. Its original appearance is not known, b ut probably it resembled fig. 96, c. It was reconstructed between 1760 and 1780 in an "antique" form (figs. 94-95) probably inspired by the Pharos lighthouse at Alex­ andria. - After 1909, the Admiralty Steeple functioned as the bell-tower of Ulrika Pia (comp. below IV). Until 1909 the Admiralty Steeple had two bells, east by Gerhard Meyer the Elder in 1699. They are now in the Shipyard Museum (figs. 163-164). III. The bell-tower in Amiralitetsgalan. In 1703 the Admiralty parish built its own, red-painted tower, which was pulled-down in 1801. For this tower, Gerhard Meyer east two bellsin 1701 (fig. 162), and one of them was re-east in 1851. IV. Slora Björkholmen bell-lower. In 1800, to replace tower III, a simple red-painted tower was built at the top of Björkholmsbacken. It was pulled-down in 1909, and its bells (comp. III) were removed to the Admiralty tower (II). RÄTTELSER OCH TILLÄGG till BLEKINGE BAND III Raderna räknas uppifrån, där ej annat angives. Vid beräkning av radmunmer nedifrån medräknas icke noterna. FREDRIKs­ KYRKAN S. 2, figurunderskriften står: Teckning av Delin D . Rosenbaum, skall vara: Teckning av D. Rosenbaum. S . 3, rad 11 står: ENGESTRÖM IX, skall vara E NGESTRÖM B.IX.1.27. S. 3, rad 12 står: Grundplan (Byggnadsritn. II Skön konst), skall utgå. S. 3, rad 13 slår: O. B. Tempelman, skall vara O. S. Tempelman. S. 8, rad 3 slår: Sörensen, tillägges: (se s. 159, not 2). S. 8, rad 14 står: Blekinge band III, skall vara: Blekinge band IV. S. 18, rad 2 slår: P. L. Leijonsparre, tillägges: (se s. 229, not 1). S. 18, rad 2 slår: C. J. de la Walh\e, tillägges: (Christopher Johan de la V., son till Jean de la V., forti­ fikationsofficer, blev 1694 fortifikationsbefälhavare i Karlskrona. stupade 1700 vid Narva). S. 31, rad 14 står: Liden, tillägges: se S. 3, TRYCKTA KÄLLOR. S. 44, rad l nedifrån står: Westenius, skall vara: vVistenius . S. 46, raderna 13- 20 uppifrån böra lyda: På kyrkorådets sammanträde 1762 11/1 behandlades frågan om en ombyggnad av orgelläktaren. Därvid beslöts en ändring enligt ritning av löjtnant Steuer (s. 64, not 2), varigenom läktaren »i oval form>> skulle dragas längre fram i kyrkorummet för att giva större plats åt orgelverket. Den rikt artikulerade orgelfasaden, vars utseende framgår av fig. 24, utfördes av orgelbyggaren Wahlberg, men dess omfattande skulpturala utsmyckning utfördes av bildhuggaren Ekekrantz 1 för en summa av 1 000 dir smt. Fasaden är av en typ, som Wahlberg ofta använde, delvis influerad av sin ovannämnde konkurrent och läromästare Wistenius 2 • De av orgelbyggarna använda fasadtyperna torde i allmänhet gå tillbaka på förebilder, komponerade av framstående arkitekter. Fredrikskyrkans orgelfasad är sålunda komponerad efter samma schema som orgeln i S. Jacobs kyrka i Stockholm (SvK, Sthlm IV, s. 333 o. fig. 113), ritad 1745- 46 av Carl Hårleman (s. 234, not 1). S. 46, rad 14 nedifrån göres följande tillägg ang. orgeln: I samband med kyrkans brand i juni 1790 (se s. 34) blev även orgeln betydligt skadad, varför skyndsam renovering var av nöden. Det heter därom i KR. PROT. 1791 10/11: »>rgelverket befanns orent, ostämt, rörverken bristfälliga och sönder. Bälljorna behöfva förbättras i limningen>>. Flera orgelbyggare anmodades inkomma med förslag till reparation, men bristande tillgångar lade hinder i vägen för deras utförande. Bland sakkunniga, som tillkallades l NIKLAs EKEKRANTZ, f. 1712 i Karlskrona, t1772, son till dykaren Jakob Sielfgod. Bildsnidare och målare, amiralitetsbildhuggare 1742- 1772, dessförinnan verksam i Kristianstad såsom skulptör och målare i ett flertal skånska kyrkor. - WILLIAM KAnLsoN, Niklas Ekekrantz och hans verksamhet i Skåne, i: Skånes hemb.förb. årsb . 1937, s. 33. 2 BERTIL WEsTER, Gotisk resning i svenska orglar, Sthlm 1936, s. 299.- JoNAs WISTENIUS (1700­ 77), en av Sveriges främsta orgelbyggare. Öppnade verkstad i Linköping 1741 och byggde en!. egen uppgift 96 orgelverk. RÄTTELSER OCH TILLÄGG 279 för orgelverkets undersökning (Anders Wollander, Gudmund Rundgren, organist i Gärdslösa, Öl), märkes >>Kongl. Musique Directeuren herr Abbe Voglert,» som dessutom medverkade med em Concerh i Fredrikskyrkan 1794 (KR. PROT. 1796 13/1). Reparationen fick dock anstå. 1803 tillkallades orgelbyggaren Johan Everhardt, Director l\fusices i Skara, att besiktiga orgelverket, som nu ansägs >>mycket förfallet>>. Medel insamlades på frivillighetens väg. Sedan upprepade reparations­ förslag införskaffats, tillkallades slutligen 1812 orgelbyggaren Pehr Schiörlin (f. 1736, "!"1815) från Lin­ köping, som utförde en större reparation av orgeln 1813. År 1854 ombyggdes orgelverket och omdisponerades i klassisk romantisk stil av orgelbyggaren A . Jönsson i Hjortsberga. Den ombyggda orgeln stod i huvudsak oförändrad till 1905, då helt nytt verk mecl35 stämmor, 3 manualer och pedal anskaffades från orgelhyggarfirman Åkerman & Lund i Stockholm Den gamla orgelfasaden har hela ticlen bibehållits.- På 1950-talet har kyrkan fått en ny kororgel om 6 stämmor från orgelhyggarfirman Walcker i Luclwigsburg. (Ovanstående uppgifter äro lämnade av fil. dr BEHTIL vVESTER i nov. 1959). S. 46 och 47. De båda i fig. 25 och fig. 26 ätergivna ritningarna jämte ytterligare en här ej avbildad ritning till orgelfasader förvaras i staclskyrkoförsamlingens arkiv, men äro av allt att döma icke avsedda att utföras i Fredrikskyrkan. De hava sannolikt tjänat såsom typprover på orgelfasader i samband med kyrkorådets många förhandlingar med orgelbyggare under perioden 1790-1812 om den vid branden skadade orgelns eventuella ersättande med en ny. Figurrubrikernas datering är icke riktig. Båda ritningarna torde vara utförda under 1700-talets senare decennier. Förslaget i fig . 26 utgör en uppstramad efterbildning av C. F. Aclelcrantz' förslagsritning från 1760-talets sista är till orgelfasad och läktare i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm (i BST, avbildad i S. FoGELMARCK, Carl Fredrik Adel­ crantz, arkitekt. Sthlm 1957, fig. 203), vilken dock icke blev följd vid fasadens utförande. Jfr vad ovan sagts om Fredrikskyrkans orgelfasad och Hårlemans orgelfasad i S. Jacobs kyrka i Stockholm. S. 46, rad 2 nedifrån står: rokoko, skall vara: senbarock. S . 48, fig. 27 står: 1700-talets senare del, skall vara: 1700-talets mitt. S. 48, rad 2 nedifrån tillägges: (fig. 75). S. 49, rad 5 står: N inom ram, skall tilläggas: = Nlitzel (.jfr s. 187, not 1). S. 49, raderna 12- 13 står: INI ( = 1771) - lIL! - vapen med lejon, 2 gånger, skall vara: INI ( = 1675) - IILI ( = okänd mästare, enl.Rijksmuseum, Amsterdam) - vapen med lejon ( = kontrollstämpel) ­ Amsterdams stadsstämpeL S. 49, före rad 10 nedifrån införes: Kalk (fig. 29 b), oblatask (fig. 29 a) och vinkanna (fig. 30) till­ komna såsom gåvor under 1680-talet. Nu i Freclrikskyrkan. S. 49, rad 9 nedifrån slår: Otycll. stplr, tillägges: lästa såsom PH-PI-I. S. 49, rad 7 nedifrån står: A: 172 (1? eller 7?), skall vara: A: 1723. S. 49, rad 7 nedifrån står: Stplr: I U H(?) - I B M(?), skall vara: Stplr: P B ?11 Björkman, mästare i Karlskrona 1718-1753 [1755]). P B M ( = Peter S. 49. not 1 står: mästare i Karlskrona 1778, nämnes ännu 1812. UP:IIARK s. 146, skall vara: mästare i Karlskrona 1775-1822. UPMARK s. 431. 1 VoGLER, GEoRG JosEPH, vanl. kallad abbe V. (f. 1749, 'i'1814), tysk orgelvirtuos, teoretiker och tonsättare. Han var 1786- 91 och 1793- 99 hovkapellmästare vid stockholmsoperan, för vilken han bl. a. skrev musiken till Gustav III:s opera >>Gustaf Adolf och Ebba Brahe>>. Utarbetade även en koral­ bok, >>90 melodier till 260 svenska psalmen>. Vogler hade betydelse även på orgelbyggnadskonstens område. 280 RÄTTELSER OCH TILLÄGG S. 49, not 3 står: UPMARK s. 151, skall vara: UPMARK s. 428. Ytterligare källor: ERIK ANDREN, Blekinge provinsstämpel i: Blekingeboken 1958, s. 27-33 samt där anförd litteratur. S. 51, not 1 står: UPMARK S. 145, skall vara: UPMARK S. 425. S. 54, raderna 3 och 4: De båda omtalade minnestavlorna äro kopparstick, utförda av Ambrosius Hedengran. Jfr s. 180. S. 62, rad 6 står: ENGESTRÖM IX, skall vara: ENGESTRÖM B.IX.1.27. S. 62, raderna 19 och 28 står: O. E. Wallenstrand, skall vara: C. E. Wallenstrand . TREFALDIG­ HETSKYRKAN ELLER TYS­ KA KYRKAN S. 101, rad 1 står: Theodor Christophers; tillägg (se Bl. bd IV, s. 134). S. 102, rad 7 står: balustraden, skall vara: barriären. S. 102, raderna 22-24 tillägges: Efter kyrkans brand 1790 (s. 92) uppställdes i församlin gens till­ fälliga gudstjänstlokal i församlingshuset (s. 70) en mindre orgel, utförd av organisten och orgelbyg­ garen Gudround Rundgren från Gärdslösa1 • Denna orgel tj änstgjorde sannolikt till år 1822. S. 102, rad 3 nedifrån står: ombyggdes 1934, skall vara: r estaurerades 1934 av firman P. L. Åkerman & Lund, Stockholm, som betecknade Strands orgelverk såsom >>ett unikt instrument>>. Orgeln i Tre­ faldighetskyrkan är en av de relativt få större Strand-orglar, som äro bevarade. Den behandlas utförligt i en artikel i Blekinge Läns Tidning den 3/11 1934, som bl. a. å tergiver ett intressant tal av prosten och kyrkoherden Lundqvist vid orgelns invigning nyårsdagen 1828. S . 104, rad 2 tillägges: Denna orgel, som hade >>4 Bälgar, Cyrnbelstjärna och Tremulant; och vars fasadpipor voro delvis förgyllda, utgjorde ett märkligt exempel på ett i Blekinge under 1600- och 1700­ talen förekommande nordtyskt orgelbyggeri. Detta verk var det största i Blekinge med den nordtyska barockorgelns dispositionsstiL (Samtliga ovanstående orgeluppgifter äro lämnade av fil.dr BERTIL WEsTER i nov. 1959). S. 104, rad 6 nedifrån står: Dopfat (fig. 71), skall vara: Dopfat (fig. 74). S. 104, rad 2 nedifrån står: troligen Niirnbergerarbete, skall vara: tyskt 1500-talsarbete. S. 106, rad 24 står: Osterrnann, skall vara: Osterman (f. 1638 i Westfalen, Karlskrona och titulärborgmästare 1719 16/5). t senast 1725, r ådman i S. 106, rad 8-9 nedifrån står: trol. syftande på guldsmeden Lorentz Detbarg(e), verksam i Liibeck från omkr. 1664, skall vara: syftande på guldsmeden Lorenz Detberg, verksam i Liibeck 1667-1694. S . 106, rad l nedifrån slår: tillverkad i Karlskrona 1710 av Benedictus Steckow (mästare 1713- 1740), skall vara: tillverkad i Karlskrona 1711 av Benedict Steckau (mästare 1705-1712, UPMARK s. 421). S. 106, no[ l slår: SIGISl\lUNDI, skall vara: SIGISMUNO. S. 106, noll slår: levde ännu 1773, skall vara: dog 1773. S. 106, not l slår: UPMARK 149, skall vara: UPMARK 425. S. 106, not 2 utbytes mol: JoHs. WARNCKE, Die Edelschmiedekunst in Liibeck und ihre Meister, Liibeck 1927, s. 244 och 323. 1 »Organisten i storkyrekan ( = Fredrikskyrkan) Christian Joachim anmälde, att en orgelbyggare wid namn Rundgren nu skall wara i staden, för att förfärdig a ett nytt orgelwärk uti Tyska församlingens Bönehus, som skall wara kjänd för godt och förswarligt arbete• (PROT. 1792 8/11). RÅTTELSER OCH TILLÄGG 281 S. 110, rad 7 slår: Enl. stplr. . . .oläslig, skall vara: Fotens och nodens drivna ornering är utförd i senrenässansstil och torde böra dateras till 1500-talets slut. Cuppan är senare påsatt. Den är troligen utförd 1778 i Karlskrona av Johan Rundqvist (mästare 1765-1787, UPMARK s. 430). S. 110, rad J nedifrån slår: initialerna M-D-C-I, skall vara: bokstäverna M-D-C-I ( = 1601) graverade. S 111, fig. 74 slår: Niirnbergerarbete (?), skall vara: Tyskt arbete frän 1500-talet. S. 111, rad 7 nedifrån slår: Ostermann, skall vara: Osterman (jfr s. 106). S. 115, fig. 79 och s. 117, fig 81 slår: Trol. utförd i Liibeck av Lorentz Detbarg(e), skall vara: Utförd i Liibeck av Lorenz Detberg. S. 115, nederst tillägges: Sigillstamp av mässing (fig. 193), utvisande kyrkans exteriör omkr. är 1700 (jfr Tessin d.y.:s förslag, s. 82 ff). D 3,5 H 8,5. Skänktes är 1861 till SMH (inv. nr 2899:7) av landsh. S. W. Gynther (s. 134, not 1). S . 118, fig. 82 står: 1600-ts förra hälft, skall vara: 1601. S. 119, fig. 83 slår: utförd i Karlskrona, skall vara: 1500-talets slut (cuppan omgjord 1778). S. 125, rad 3 slår: ffig. 85*), skall vara: (fig. 85). S. 126, raderna 3- 4 nedifrån slår: Nicodkmus, skall vara: Nicodemus. S. 188, raderna 3-4 slår: Carl Abraham Neuendorff, mästare frän 1805 till efter 1850, skall vara: AMIRALITETsCarl Johan Neuendorff, mästare frän 1832 till 1889. KYRKAN S. 189, rad 6 slår: Schwart, skall vara: Schvart. S. 189, rad 5 nedifrån slår: C. A. Neuendorff, skall vara: C. J. Neuendorff. S. 190, fig. 131 står: Schwart, skall vara: Schvart. S. 190, rad 3 står: 1715, skall vara: 1705. S. 192, fig. 135 slår: Phalt\n, skall vara: Phallen. S. 192, raderna 7- 8 slår: Samuel Phalen (Fallin, mästare 1689 (trol. tidigare) Samuel Phallen (Fallin), mästare 1688 (möjligen tidigare) - 1704 (1713). S. 193, fig. 137 slår: Phalen, skall vara: Phallen. 1704, skall vara: S. 194, raderna 2-3 nedifrån ~lår: Samuel Phalen (Fallin), mästare 1689 (trol. tidigare) skall vara: Samuel hallen (Fallin), mästare 1688 (möjl. tidigare) - 1704 (1713). Fig. 193. _Tyska kyrkans sigill, omkr. 1700 (något förstorat). SHM. 1704, Siegel der Deutschen Kirche um 1700. Seal of German Church, circa 1700. REGISTER TILL BLEKINGE, BAND III utarbetade av LYDIA TUULSE Si!Iror med * beteckna avbildning. Kursiverade si!Iror hänvisa till huvudbeskrivningen av en kyrka ORTSREGISTER Algutsboda 198, 199 Alexandria, Egypten 140 Altranstädt, Sachsen 181 Amsterdam 279 Antwerpen, Eglise des Recollets 166 Musee des Deaux Arts 166 Arricia (vid Rom), S. Maria dell'Assunta 82 Aspö, gamla kyrkogården 66 Augerum, Östra hd 8, 58, 121 Augsburg 222 Dellinga, Hochschildska samli ngen 241 Basel 86 Cranbrook, USA 198 Danmark 159 Danzig 110 Döderhult (Sm), kyrkan 139 England 211 Elvsunda (Up) 70 Falun, Kristine kyrka 180 Falsterbo, fyr 214 Femern, Schleswig-Holstein 193 Figeholm, herrgård 70 Finland 158, 204 Gillborga (Sö), kyrkan 177 Gotland 86, 92 Greifswald 92 Gärdslö sa (Öl) 279, 280, kyrkan 64 Gävle 67 Göteborg 122, 180, 199 Oskar Fredrikskyrkan 255 Tyska kyrkan 86 H agby (Sm), kyrkan 64 Halmstad 86 Hamburg 67, 86 Hjortsberga (Bl) 279 Holland 165 Holstein 86 Hälsingborg 216 Jerusalem, Kristi grav 170 Johannishus (Skunkenberg), Hjortsborga 61, 78, 79 Jordans strand 171 Jämjö (Bl) 135 Jönköpin g, Västra kapellet 164 Östra kapellet 8 sn 8, K almar 6, 16, 27, 46, 192, 206, 224 domkyrka 24 museum 64 Kalmarsund 64 Karlshamn 164 Karlskrona 4, 6, 7, 16, 18, 24, 28 Amiralitetskyrkan 4, 8, 92, 131- 2 77 , 28 1 Fredrikskyrkan 3- 60, 73, 80, 92, 100, 106, 115, 117, 187, 278- 280 Hedvig Eleonora kyrka 4-9, 16, 30, 56 , 104 Trefaldighetskyrkan 6, 8, 16, 48, 51, 54, 61- 128, 194, 280-281 \Vachtmeister, bastion 140, 228, 248 Varvsmuseet 140, 142, 143, 150 Knutstorp (Sk) 122, 188, 215 Konstantinopel 8, 44, 56, 62, 170, *171 Koremo, Ryssby sn (Sm) 206 Kristianstad 278 Kristianopel (Bl) 8, 44, 56, 62 K ullen (Sk), fyr 214 Kval sta, Östuna sn (Up) 229 Kågeröd (Sk), kyrkan 188 Källstacl (Ög) 92 Köpenhamn , Svenska kyrkan 162, 217 ORTSREGISTER Linköping 44, 255, 278, 279 Livland 6 Ljusterö (Up), kyrkan 196 Ludwigsburg 279 Lund 162, 180 Allhelgonakyrkan 255 Domkyrkan 255, 256 Lärbro (Go), kyrkan 102 Liibeck 56, 86, 92, 106, *115, *117, 122, 123, 188, 196, 280, 281 Malmö 86, 214 Mecklenburg 68, 86 Miintenhof, Estland 192, 210 S Möre, kronohemman 64 Narva 54, 122, 196, 278 Finska kyrkan 164 Norrköping 6 Matteuskyrkan 255 Nättraby (Bl), kyrkan 120, 218 Niirnberg 104, 111, 280 Palestina 170 Paris 179 Petersburg 122 Pommern 6, 28, 29, 52, 86, 190 Rajala, Finland 218 Ramdala (Bl), 4, 9, 135 Reva! 122, 210 Rhodos 170, 171 Riga 8, 84, 122, 123, 158, 210 Schwarzhäupterhaus 122 Horn S. Gregorio Magno 98 S. Maria dei Miracoli 84 S. Maria del Monte Santo 84 Il Gesu, jesuitkyrka 24 Pantheon 82 Piazza del Popolo 84 Ronneby 62, 66 kyrkan 206 S Görans hospital 8 Roslagskulla (Up), kyrkan 158 Riigen 123 Skara 255, 279 Skunkenberg, se J ohannishus Stettin 102, 123 283 Stockholm 12, 38, 41, 92, 100, 102, 171, 187, 193 207, 217, 218, 219, 224, 260, 279 Adolf Fredriks kyrka 249, 279 Finska kyrkan 24 Hedvig Eleonora kyrka 104 Jakobs kyrka 180, 278, 279 Johannes kyrka 180 Katarina kyrka 165 Konstakademien 102 Kungsholms kyrka 165, 177, 229, 234 Maria Magdalena kyrka 196 Marinförvaltningens lokal 208 Operan 249 SjöHM 207 slottskyrkan 84 Tyska kyrkan 86 Siralsund 46, 102, 104, 115 S. Jacobi kyrka 102 Sturkö (Bl), kyrkan 5 söderköping 212 Sölvesborg 159 Stora Björkholmen (Karlskrona) 143, 175 Tessalonika 170, 171 Torsås (Sm), kyrkan 216 Trossö, ö i Augerums sn 4 Turinge (Sö), kyrkan 165 Tyskland 224 Tönder, Nordslesvig 96 Uppsala 216, 229, 255 Vedeby, utanför Karlskrona 52 Varnhem (Vg), kyrkan 177 Verkö (Bl) tegelbruk, 27 \Vernigerodc, Tyskland 114 \Volgast, Tyskland 68 Vämö, kyrkogården 66, 87 Värnanäs (Sm), gårdsarkiv 140, *142 Abo 67, 192 Aby (Kalmar stift) 206 Ahus 158, 163 Aryd (Bl) Bräkne hd 122 Öland 11, 27, 92 Örebro 114 Östra Husby (Ög) 196 SAKREGISTER Altaranordning *102, *166, 168, 169 Altarbord 6, 41, 98, 170 Altare 34, 87, 88, 98, 99, 154 Altarprydnad *41, 97, 98, 99, 100, *101 Altarring 41, 100, 170 Altaruppsats 38, *39, *40, 41, 42, *100 Antependium 52, 198, *199, 200 Begravningsvapen 52, *54, *55, 210, *211, *212, *213, *214, *215, *216, *217, 218, *219, 220 Beslag 55, 222 Bibel 115, *221 Bisättningskällare 80 .Blindering 12, 82 Bod 138 Bogårdsmur 64, 136 Bokstöd 52 Bord 54 Brudkrona 195 Bänkar 8, 38, 46, 101, 162, 175, 176, 177 •>Fångabänkem 177 herrskapsbänk 46 prästbänk 102 Dopduk 106 Dopfat 47, 48, 104, *111, *186, *187, 280 .Dopfunt 8,44,47,48, *49,98,104, *110, 184, *185 Dopskål 48, 106, *112, 185, *186 Dopängel 47, *49 Draperi av trä 41, 44, 50 Dörr 12, 74, 97, 144 Epitafium 39, 87, 123, *205, 206, 207, 208, *209 Evangelister 101 Evas skapelse 101, *107 Fattigkista 55 Fattigstock 138, *139 Flagga, örlogs- 222 Flöjel 8 Fotpall 177 Fågel Fenix 179 Fönster 11, 12, 34, 38, 74, 80, 82, 91, 94, 98, 100, 144 Gavelröste 74 Glasmålning 38, 98, 100 Golv 12, 39, 74 Gravar i kyrkan 16, *17, 31, 34, 75, 92 Gravhäll(-sten) 5, 67, 202, *203, 204, 205, 206, 208 Gravkammare 74, *76, 201, 202 Gravkapell 5, 6 Gravkor 75, *78, *79 Gravtumba 201, 202 Grundsten 24, 25, 26 •>Gubben Rosenbom•>, se fattigstock Helige Andes duva 99, 110, 174 "Himmelen och helvetet•>, försvunnen tavla 53 Håv 52, 199 Innertak 13, 30, 150, 152 tegelvälvt 92 tunnvälvt, av trä 154, 163, 165 Jehovahsol 168, 169 Johannes Döparen, staty 100 Kalk 48, 49, *50, 106, 110, *113, *114, *119, *120, *188, *189, *190, 193, 194, 279 Kalkkläde 52, 113, 199, 200 Kassaskåp 195 Kerub 99 Kista 54, 55, *58, 222 Klocka 34, 55, 56, 58, 92, 115, 119, 120, 121, 140, 143, 148, 222, 223, 224, *225, *226, *227 Klockstapel 8, 56, *61, 66, *67, *70, 88, 92, 119, 120, 121, 140, *141, *142, *143 Kollektbössa 222 Kollektfat 55 Kolonner från Sthlms slottskyrka 84 Kors 41, 74, 99 Kopparkrona (på lanternin) 88 Kristus 41, 101 dop 106, *112 födelse 41 himmelsfärd 41 huvud 110 med ett barn och en arbetare 100 nattvarden 100 på korset 42, 100, 166, *167, *168, 170, 172 tröstaren 174, *200 Krucifix 42, 106, 170, *171, *172, *173 av elfenben 43 Kungatal 53 Kungsstol 177 SAKREGISTER Kupol 74, 82, 87, 88, 90, 91, 92, 94, 96, 98, *99, *156 Kyrkogård 4, *5, 16, 57, 64 Kyrkogårdsingäng 66 Källare 16, 68, 74, *76, 78, 98, 158 Lamm med· korsfana 52, 110 Lanternin 74, 87, 94 Likkista 16, *77, *78, *79, 80, *81, 201, 202 Likkistplät 16, 53 Ljusarm 51, 111, 197 Ljuskrona 34, 39, 98, 111 malm eller mässing 49, 50, *195, 196 Ljuslampett 50, 51, 52 Ljusplät, mässing 196, *197 Ljusstake 6, 50, 51, 123, 197 Läktare 13, 38, 39, 44, *45, 46, *47, 74, 98, 101 102, 109, 111, 144, 152, 153, 165, 178, 179,232, 278 l\laria med barnet 170 Maria och Johannes 100 Medaljong *112, *209 Minnestavla 39, 53, 54, *57, 114, 115, *127, 180, 181, *182, *183, 220 Modell av kyrkan, relief 114, *127 Moses 100 Mässhake 52, 113, *121, 199, 200 Mässkjorta 199 Nisch 12 Nummertavla 46, 53, 104, 180, *182, *183, 184 ·Oblatask 49, *50, 106, 110, *115, *116, *192, 193, *194, 279 ·Oljemålning 54, *70, 114, *122, *123, 166, *167, *168, 170, 174, *200 {)rgel 6, 31, 34, 38, 44, *45, *46, *47, 97, 98, 102, *108, 109, 179, 180 *181, 278, 279, 280 l'aten 49, 106, 110, 111, *117, *118, 187, 188, 189, 193, 194 Petrus 101 Petri änger 114, *123 .Pilaster 74 Portal12,13,16,31,80,82,87,89,94,9~144,145 285 Predikstol 8, 12, 34, *42, *43, 44, 88, 97, 98, 101, *104, *105, *106, *107, 172,173, *174 Predikstolskläde 199 sakristia 8, 12, 16, 38, 44, 80, 101, 154, 163 Series pastorum 115 sigillstamp (kyrkans), av koppar 22, 24, 38, 55 av mässing *129, 222, *281 av stål 222, *228 Sked 49, 192 Skrank 175 Skulptur, brons 41 gips 100 trä 99, 100, 101, *107, 278 Sockenbudstyg 106, 110, 111, *119, *120, *193 stol 8, 54, 88, 222, *223 Tak, se inner-, ytter­ Takryttare 8 Takstol 34, 35, 87 Tal, se kungatal Tavla, blyertsteckning 61 akvatintagravyr 67 Timglas *44, 101, 169, 174, *175 Torn 9, 12, 13, 31, 35, 38, 92 Tornhuv 38 Tornkrön *32, *33, 35 Trappa 12, 74, 94, 97, 145, 153 Träfodral 193, 194 Valv, kryss- 12 sten- 94 trä- 74 tunn- 12 Vapen, se även begravningsvapen 49, *53, *54, *55, 56, 111, *118, 189, 191 Vindfång 12, 74, 101, 102, 145 Vinflaska (silver) 110, 111, 194 Vinkanna 49, *51, *53, 189, *191, 279 Votivskepp 123, 220 Yttertak 92, 94, 148 bräder 31, 88 järnbleck 31 kopparplät 11, 30, 31, 34, 35, 88, 90, 162 spån 30, 31 tegel 8 Ängel 41, 44 Änglahuvud 106 Portik 90, 94, 97 Porträtt 54, 114, *122 PERSONREGISTER ABILDGAARD, S., tecknare 91 ADAM, JoiIAN, urmakare 142 ADAMSSON, CARL HENRIK, handlande 75 ADELCRANTZ, CARL FREDRIK, friherre, arkitekt, överintendent 248, 249, 265, 279 ADLERSTIERNA, SVEN (LÖHIAN), justitiarie 224 ADOLF FREDRI K, kronprins 30, 31, konung 243, minnestavla 53, *57 AMEEN, GusTAF, arkitekt 162, 260, 262, 263, *264 ANCKARGRIP, HENNING (0LSEN) schoutbynacht, begravningsvapen *214 ANCKARFELT, BRITA, g. 1:o Niklas Paulin, 2:o Hans Henrik Hising 202 JOHAN (DREFFLING, ad!.), artilleri­ kapten 64, 70 ANCKARKLOO, DAVID, amiral, gravkammare 202, 203 A:-ICKARSTIEHNA, CORNELIUS (TI-IIJSEN), amiral 86, 188, 204 ANNA, g. m. Sefring Jönsson, gravhäll *203, 204 DmmK, schoutbynacht 204, 215 , 216 ANDERBERG, A ., arkitekt *259, 260 ANDERSSO:-.-, C. A., kyrkoherde 198 JAKOB, Se GYLLENSTAKE SIGRID MARIA, se WIRDE ANNEH.STEDT, SAMUEL, handelsman, donation 53 ANTONSSON, OsCAR, fil. dr, skulptör 184, *185 ARNOLDSSON, proviantmästare, donation 201 AnvED NILSON (1693), donation 114 ARWIDSSON, SIWER, kapten 20, 24, 27, 28 voN AscHEDEH.G, RuTGER, greve, fältmarskalk 79, donation 9, 56 MARGARETA, grevinna g. m. C. H . R. Barnekow, donation 90 SoPI-IIA LovisA, g. m. Hans \Vachtmeister 79, *81, por­ trätt 122 BADER, MICHEL, klockgjutare 56 BARNEKow, MARGARETA, se voN AscHEBERG BEFWE, EMIL, arkitekt 258 BENGT B ENGTSSON, orgeltrampare 8 BENZELIUS, HENRIK, biskop 29, 30 BERG, A. I., konstnär *70 BERGENHIELM, CECILIA MARIA, f. Gran 80 GöRAN, landssekreterare 26 BERGGREN, PETER, stenhuggare 27 BERGMAN, G. A., fortifikationskapten 162 HERMAN, bronsgjutare 41 JACOB (planritn.) 163 BERGSTRÖM, HANs, arkitekt 158, 163 major 38 BEH.GLING, PETER, regementsskrivare 159 BERNECHAU (BARNEKow), se voN AscHEBERG, MARGARETA, grevinna BERNINI, GIOVANNI LOREN ZO, italiensk konstnär 82, 84 BEYSTRUP, NIKOLAUs, donation 110, *120 J3IELim AF ÅKERÖ, Vapen 111, 118 BIENTZ, RuDOLF, byggmästare och arkitekt 74,. *76, 80, 86, 87, epitafium 123 BILL!NG, GOTTFRID, biskop 261 BJÖRKMAN, PETER, guldsmed 51, *193, 194, dona­ tion 49, 279 BLoM-CARLssoN, C. G., arkitekt 102, *108 BoBERG, ERic, >>kongelige Mester Kockem, dona­ tion 51 INGRID, donation 51 BoDoNJ, signatur 208 BoKELUND, NILs, donation 50 BoLANDER, M., mjölnaremästare 9 BoLIN, J. vV., hov juvelerare, donation 195 BOLM ER, MARGIT, donation 199 Bona, OLoF ERIKssoN se STIERNBOH.G BORGSTEDT, MARTIN, arkitekt 258 BonGSTRÖM, MILLAN, fru, donation 111 BoY, WILLEM , konstnär 84 BoTHEN, F., kapten 162, 258 BRAUNNE, J. C., murmästare *89, 90, 243 BRELIN, CARL EDVARD, se GYLLENsKÖLD Pm-m, major 243, *244, 246, *247, 249­ BmTTA MrcHELSDOTTER, donation 11 4 BROCK, ULH.ICA, g. 111. Johan Bernhard vVolff ,. donation 114, 115 BuLICH, MAmA, g. 1:o Mårten Olofsson, 2:o Zaka-­ rias Åberg, donation 193, 194, 198 MÅRTEN, handlande 193 BYsTRÖM, F. W., arkitekt 66, 68, 74, 97 BÅTII, MAGNus, handelsman 8 B:i.cK, ABRAHAM, generalmajor 250 PERSONREGISTER BÄCKMAN, MARGARETA MARIA, g. m. Johan Jacob Limnell 218 BÄHR, BRITA, g. m. Johan Psilanderhielm 196 BÄnG, JöNs 104 BöDECKEn, ADAM, kopparslagare 87 287 FALKENGREN, ABRAHAM, amiral, begravnings­ vapen 52, *55 FALLIN, se PHALLEN FEI F, PETER, schoutbynacht, donation 200 FrsTULATon, se LAGERBIELKE FLENTBORG, MARTHA REBECCA, fru 53 FoLCKMAR, CHRISTOFFER, inskrift 104 CnonJELIUS (ConELIUs), KNuT, amiralitetssuper­ FONTANA, CARLO, italiensk konstnär 84 intendent 4, 6, 135, epitafium *205, 206, 207 F ONTENA Y, bildhuggare 180 CHRJSTOFFEns, CECILIA, se voN ScHOTING THEODOR, handlande 63, donation FoRNEAUX, orgelfirma 179 FRANCK, doktor 30 101, 280 JOHANN FRIEDRICH, kyrkoherde 68 CI·IRISTOPH: IHRKN, köpman 122 FREDRIGA Donon·IEA WILHELMrNA av Baden, CLASON, I. G., arkitekt, professor 260 g. m . Gustav IV Adolf 96, 115 CLERCK, MARGARETA, g. m. Justus Christopher FnEDRIK I, Sveriges konung 24, 28, 88, 89, 90, Hauswolff, porträtt 114 181, namnchiffer 180, 184 THOMAs, la gman 114 den store av Preussen 30 CoLLEN, ELIN, fru 199 CnoNSTEDT, CARL JoHAN, greve, arkitekt, över­ intendent234,235, *236, *237,*238,*239, *24~ 241, 252, 265 D AHL, F . G. A., arkitekt, professor 260 DAHLBERGH, ERIC JÖNSON, greve, fältmarskalk, generalguvernör, arkitekt, tecknare och gravör 8, 10, 11, 80, 82, 163, 164, 165, 229 DAHLSTEDT, ANNA MARIA, g. m. Carl Gustaf von Schantz 220 DALMAN, LAns, landshövdin g, begravningsvapen 52, 53, *55 DETBEHG, LonENZ, guldsmed, 106, *115, *117, 280, 281 DnEFFLING, JoHAN, se ANCKAHFELT EBBELTOFT, ANDERS, borgmästare 20, 27 (EBELTOF"f), FREDRIK, major 241, 243 EIIHENSKIÖLD, ERIK NILSSON, lagman 215 MARIA, g. m. Anders (Westeman) Wästfelt 215 EKEKRANTZ, NICOLAUS, galjonsbildhuggare 46, 184, 278 ENGENFELT, LAns, befallningsman 27 EvERHARDT, JoHAN, orgelbyggare, Director Mn­ sices i Skara 279 FAGERBERG, JOHAN MAGNUS, guldsmed 49 F AHNEHJELM, ANDERS LARS, superintendent 56 GAHN, MÄRTA, textilkonstnärinna 199 GAVELrus, IVlAGNus, se LAGERCRANTZ GEIJER, AGNES, fil. dr 201, 202 GLADER (ScHERNER), CARL GusTAF, träsn idare 100 GRANDORFF, DANIEL, kompassmakare, donation 175 GRENANDER, TYRES, Snickare 178 GRIPENKLO, SAMUEL (PALUMBUS), överkom­ missarie, begravningsvapen 212, *213, dona­ tion 196 GRUBB, JoH., kommendör, epitafium 123 GRUBBE, AxEL, kommendör, donation 198 GusTAF III, Sveriges konung 56, 63, 92, 94, 96, 279, namnchiffer 55, 120, tal 53 GusTAF IV ADoLF, Sveriges konung 11 5 GYNTHER, SvEN WILHELM, landshövding, histo­ riker 134, 281 GYLLENSKEPP, WILHELM (HANSSON), kommendör, begravninfsvapen 211, 212, *214, gravkammare 202, 212 GYLLENSPAK, amirallöjtnant 56 GYLLENSTAKE, JAKOB (ANDERSSON), sjötulls­ inspektor 192 CHRISTINA, g. m. Werner von Ro­ senfeldt, donation 192 GYLLENSTAM, BRITA ELISABETH, g. m. Olof Tem­ pelman 185 JONAS ZAKARIAS (ÅBERG), Överste 193, donation 185, *193, *194, 195 288 PERSONREGISTER HÄLLBERG, ANNA, g. m. Samuel Gripenklo, dona­ tion 196 HöJERs, H., fortifikationslöjtnant 27 IL, anonym guldsmed, 1600-talet, Amsterdam 279 GYLLENSTEDT, BARBRO DOROTEA, g. m. Didrik Anckarstierna 216 GöRANSSON, P. *65 HACKSSON, HACK HENRICK, kammarråd, dona­ tion 104 HALDERS, CHRISTINA 104 HALL, JoNAs, segelmakare, donation 220 HASSELGREN, ELsA 199 HAUSWOLFF, JUSTUS CHRISTOPHER, kyrkoherde 63, 87, porträtt 114, *122 HAWERMAN, JOHAN ADOLF, arkitekt, professor *40, *41, 42, *43, 44, 100 HEDENGRAN, AMBROSIUS, tecknare och koppar­ stickare 180, *182, *183, 184, 280 HEDERST!ERNA, gravkammare 202 HEDVIG ELEONORA, änkedrottning, donation 84 HELENA PEHRSDOTTER, g. m. Petter Ljungh, grav­ sten 204 HELLSTRÖM, P. A. 64 HENCK, MICHAEL, amiral, epitafium 123 HENZEL, JOACHIM, skeppare 104 HEnzoG, JoHAN FmEDRICH, murmästare 64 voN HESSENSTEIN, FREDRIK WILHELM, furst, generalguvernör i Pommern 92 HISING, gravkammare 203 (HYSING), ANDERS HANSSON, kommen­ dör, gravsten 202 HANs HENRIK, amiralitetskapten 202 JOHAN, se HISINGSKÖLD HISINGSKÖLD, JOHAN (HISING), konteramiral 202 HJORT, MATHIAs, borgmästare 56, 58 HoFFMEISTER, SAMUEL, bildhuggare 208 HoLLSTRÖM, FADDER, penningräknare 170 HoLsTEIN, hertiginnan av, donation 86 HonN, HENRIK, friherre, riksräd 204 Hu~mLE, GusTAF ADOLF, amiralitetssuperinten­ dent, biskop i Växjö 24 HuusMAN, HANs, se RIDDERHEIM HYBINETTE, CATHARINA ELISABET, donation 197 HYLTING, OLOF, byggmästare 159 AF HÅKANssoN, ANDEns; friherre, just.borgmäs­ tare, slut!. landshövding 56, 96 HÅRD AF SEGERSTAD, vapen 111, *118 HÅRLEMAN, CARL, friherre, överintendent, arki­ tekt *232, *233, 234, *235, 238, 240, 246, 252, 265, 278, 279 JACOBSSON, ERNST ABRAHAM, slottsintendent, tit.­ prof. 258 JOACHIM, CHRISTIAN, organist 46, 280 JOHAN 0LOFSSON, stadssnickare 160, 178 JoNAsSoN, B. 0., verkmästare 198 JöNssoN, A., orgelbyggare 279 KAPPE, vapen 111, *118 KARL GusTAF, prins, son till Gustaf IV Adolf 96 KARL X GusTAF, Sveriges konung 207 KARL XI, Sveriges konung 6, 8, 20, 22, 56, 80, 82, 86, 119, 121, 159, 177, donation 222, namn­ chiffer 82, 174 KARL XII, Sveriges konung 18, 20, 24, 177, 181, 224, 228, 229, bibel 115, *221, 222, namnchiffer 180, 184, 226, monogram 54, *58, porträtt 122 KARL XIV JoHAN, Sveriges konung 152 KARLssoN, KARL, modellsnickare 139, 198 KELCH, l. A., handlande, donation 49 KINDSTRÖM, LARS-GÖRAN, intendent 201, 202 KINGO, ELISABET, g. m. Robert Turner, donation 196, *197 KLEEMAN, JOHAN BERNDT, rådman 50 KLEIMAN, ARENT, klackgjutare 56 KLINGENSTJERNA, SAMUEL, major 258 lA 52 KLYNDER, GnETIKoss, J. J., knappmakare, donation 92 KRABBE, vapen 56 ERIK, länsman på Kristianopel, klock­ inskrift 56 KRUSE, vapen 56 ARNOLD, HINniCH köpman 67 MAREN g. m. Erik Krabbe, klackinskrift 56 KnöGER, ELisABETH, g. m. Cornelius Anckar­ stierna, donation 188 KDTTNER, CARL GoTTLOB, tysk skriftställare 94 KYLE, vapen 111, *118 voN KÖHLER, SALOMON CHniSTOFFER, friherre, lanelshövding 79, 80 KöNIG, BLASIUs, borgmästare 64, donation 50 JACOB LEONARD, överste, gravvalv 75 PERSONREGISTER 289· LAGERBIELKE, ANNA CHRISTINA, g. m. Peter Leif, MEIDT, CASIMIR FRIEDRICH, guldsmed 185, *186 donation 200 MEYER, GERDT, klockgjutare 224 GERHAHD d. ä. klockgjutare 140, 143, JOHANN EUGENJUS (FISTULATOR), amiralitetskammarrättsräd, epi­ 224 MrcHAELrs, JoHAN FnEDRIK, handlande, dona-­ tafium 123 tion 111 LAGERCRANTZ, MAGNUS (GAVELIUS), överkommis­ MoDEE, FREDR IQUE E~mRENT IA , g. m. ::-r. D_ sarie, donation 190, vapen 189, *191 Palmqvist, k on stn ä rinna *71 L AGERCREUTZ, ANNA (LAKG), g. m. Axel Grubbe, :MoLANDER, MARGIT, donation 195 198 LA NDSBERG, PAu L L uDVIG, se LEJJONSPARRE NILs, marinläkare, donation 195 SALOMON, orgelbyggare 180 LANG, ANNA, se LAGEHCREUTZ LANGEBEK, JA con , dansk geheime arkivarie 91 STELLA N, guld smed 195 LANGLET, EMIL VIKTOR, arkitekt 258 MUHRBECK, LOR ENZ, superintendent 30, 80 LAuw, (LoY, Lo.Y'Y.) FnANTZ, schoutbyn acht, be­ MUNTHE, GusTAF, fil. dr 184 gravningsvapen 211, *212 lVIuRBECK, J öNs, am iralitetssmed, donation 53 LEIJONSPARRE, PAUL LuDviG (LANDSBERG), gene­ MÅNssoN, FILIP, arti st 38, 41 r alkv art ermästare 18, 229, *230, 278 lVIÅRTENSSONS 0HGELFABIUKS A B 180 lVIÖLLEH, CARL 0SCAH, a r kitekt 180, 260, 262 LIBRAHIA, textilatelier 199 LICJUM, textilatelier 39, 52, 198, 199 LIDEN , J oHAN HENRIK, tit.professor 31 NEUENDORFF, CAHL ABRAHAM, guldsmed 188,. VON LIEWEN, HANS H ENRIK, greve, generallöjt­ 189, 281 n ant, riksräd 20 CARL JoHAN, guldsmed 188, 189, LILLIE, ERIK JOHAN, amiral, epitafium 123 281 LIMNELL, EMANUEL, professor 218 NEUMAN & VoGEL, glasmålerifirma 12, 38 JoHAN JAcoB, målare och skulptör 218 NILssoN, G. A., arkitekt 260 VON LIN DEB LAD, GUSTAF OTTO, överstelöjtnant 20 NoRDSTEN, CARL SAMUEL, guldsmed 192 LINDGREN, GusTAF, arkitekt, hovintendent _ 100 NoRMAN, CARL CARLssoN, konstapel, don atio n MAGNUS, guldsmed 187, *194, 195 198 LINDEGREN, AUGUST (Am), arkitekt 12 NoRSTRÖM , EMERENTI A, g. m. I sr ael Zerl, dona-­ AXEL, arkitekt 38, 39, 41 tion 113 LINDI-I, P . G., spegelfabrikör 169 NOVISADI , FRIEDRICH SIGISMUND, guldsmed 222. LI NDSTRÖM, MATILDE CHARLOTTE, g. m . Carl MARIA ELISABET, f. Schliiter, donation Gu st af Glader (Scherner) 100 106 LJUNGH, ELISABET, gravsten 204 SIGISM UND d. y., guldsmed *112, 228,. PETTER, kapten, gravsten 204 don ation 106 LovisA ULRIKA, prinsessa av Preussen 30, 31, voN NuMERS, CATIIARIKA ELISABETH, g. m . Jonas svensk d rottning, minnestavla 53 Zak arias (Åb erg) Gyllenstam 185 Lou (L oYY), FRANTZ, se LAuw GmEoN, am iral, donation 196 LuN D, ERIK, tackelskrivare, gravsten 205, 206 NUTZEL (NJJSSEL), J OHAN, guldsmed 187, *188,. LuNDQWIST, J oNAs, kyrkoherde, 280 279 L UTHER, MARTIN, porträtt 54 NYsTRÖM, TH., f ortifikationskapten 162 l\fARTI N, E LI AS, konstnär *67, *137, 140 J OHAN FREDRIK, kon stn är 64, *67, 68, 90 MAUWERT, H ELENA CATH.'I.RINA , g. m. Gilbert Sheldon 208 MEmT, C. F., källarmästare 70 OLoFss oN, MÅRTEN, holmm ajor 193, *194 0LSEN, HENN ING, se ANCKARGRIP OLsso N, RosA, donation 199 OsKAR I, Sveriges konung, namnchiffer 223 OsKAR II, Sveriges konung 180 290 PERSONREGisTER VON RAJALIN, THOMAS (RAJALIN), Vice amiral OsTERMAN, KRisTOFFER DmmK (TEonoR), tit.­ borgmästare, donation 106, 111, *113, 280, 281 207, begravningsvapen 217, 218 VON 0TTER, SALOMON, friherre, landshövding 24, RASMUSSON, KNUT, skomakare 27 donation 194, 196, epitafium 123, minnestavla REHN, JEAN E ., arkitekt och tecknare, hovinten­ 115 dent 234 RETTIG, STEFANUS CYRILLOS, tobaksfabrikör 67, 0XEHUFVUD, vapen 111, *118 donation 102 PALBITZKY, CHARLOTTA REGIN A, g. m. E. Siöblad, RIBBING, I3EATA JACQUETTE, g. m . Carl Hans vVachtmeister, donation 200 donation 49 PALM, GusTAF, se PALMFELT RICHTER, GOTTLIEB, orgelbyggare 102 RIDDERHEIM, HANS (HUUSMAN), kommendör, JEAN RoLoFssoN, holmmajor 198 epitafium 123 RuDOLF GusTAF, k apten, donation 198 PALMFELT, CATHARINA, g. 1:o Erik Stiernborg, 2:o RINGNELIUS, JoHAN, klockare, donation 198 RocKAX, NICOLAS, borgmästare 166 Olof von Unge 210, 217 GusTAF (PALM), statskommissarie 217 ROMBERG, CATHARINA, f. Lewenhagen, donation 49 PETTER, handelsman, donation 49 JoHAN, friherre, landshövding 28 PALMSTEDT, ERIK, arkitekt, tit.professor 31, 246 RosENBAUM, DAVID , stadsarkitekt *2, 11, 16, *36, *37, 38, 66, 67, 278 PALUMBus, SAMUEL, se GRIPENKLO voN RosENFELDT, MARIA, g. m. Gideon v on Nu­ PETER l, tsar, porträtt 122 mers 196 PETERSEN, ANDREAS, donation 52 PHILIP, ryttmästare, begrav­ CATARINA, don ation 52 ningsvapen 210, *211 PETERSENS, CHRISTOPHER 123 WERNER, amiral86, 210, dona­ PETERSSON, CORT, r å dm an 206 tion 192, vapen 192 HEDVIG ANNA, g. m. Knut Choraelius RosENSVÄRD, A. F., konteramiral 150 206 RoTI-IOVIA, ELISADETH, g. m. Knut Choraelius NICLAS, guldsmed 199 PHALLEN (FALLIN), SAMUEL, guldsmed *192, 206 Ronwvrus, JoNAs, biskop 206 *193, 194, 281 R u nENS, PETER PAuL, konstnär 166, *167, 170 PIHL, HÅKAN, kronaskeppare 27 R uNDGREN, GuDMUND, organist 279, 280 PINCIER, vapen 111, *118 RuNDQVIST, JoHAN, guldsmed 110, *119, 281 PonL, J. B ., murmästare 62, 150 PoRATH, JoHAN, p å drivare 27 SASSE 140 PsiLANDER, JoHAN, se PsiLANDERHIELM PSILANDERHIELM, JOHAN (PSILANDER), överkom­ ScHAY, BARBARA, g. m. Salomon von Otter 194, missarie 20, donation 196 minnestavla 115 PETER, rådman 194 NILs, bergsrå d 196 voN ScHANTZ, CARL GusTAF, amiralitetstygmäs­ AF Pmm, J., greve, generalamiral 96 tare 189, begravningsvapen *219, 220, grav 220 ScHEFFERUS, JoHANNEs, professor 219 RAAB, gravkammare 202 ADAM JoHAN, friherre, landshövding 220 Sci-IERNER, se GLADER ScniÖRLIN, PEHR, orgelbyggare 279 AxEL, kommendör 216 ScHLYTER, ELisABETH MARGARETHA, g. m . K. D. CARL d. y., kapten, donation 170 *171 CARL d. ä., kommendör 171, begravnings­ Osterman, donation 106, 111, *113 vapen *215, 216, 217 ScHNACK, JAKOB, se Sneckenberg CHRISTINA BARBARA, g. m. Carl Gustaf von VON SCHOTING, ARNOLD, donation 50 Schantz 219, 220, donation 189 CECILIA, g. m. Th. Christophers, CLAES JAKOB, friherre, landshövding 56 donation 101 RAINALDI, CARLO, italiensk konstnär 84 HINRICH, donation 49 PERSONREGisTER VON ScHOTING, RUDOLF, donation 49 SCHRÖDER, LEONHARD, donation 123 SCHWART (SvART), JOHAN DIEDRICH, guldsmed 49, 189, *190, 281 SEFRING JöNsso N, se SrRIDER SHELDON, ADOLF ULRIK, dop 31 CHARLEs, skeppsbyggmästare 207, 208, donation 190, *191, 192 FRANCis JoHN, skeppsbyggmästare 192, 207, 208 GILBERT, skeppsbyggmästare 31, 192, donation 47, grav 202, 206, 207, epi­ tafium 207, 208, *209, minnestavla 208, porträttmedaljong 208, vapen 208 SmLFGOD, JAKOB, dykare 278 AF SILLEN, G., arkitekt 250 SIÖBLAD , CARL GEORG, friherre, landshövding 29 EmK C[ARLssoN], friherre, amiral, land s­ hövding, donation 49 SrösTEN, CARL GusTAF, Vetenskapsakad:s sekre­ terare 208 SIÖSTIERNA, gravkammare 202, 205 SNE CKENBERG, ANNA MARIA, g. m. Magnus Gave­ Hus Lagercrantz, donation 190 JACOB (SCH NACK), räntmästare 190 SomA, Gwv. BATT., italiensk arkitekt 98 SPALDING, EvA H ENR!ETTA, g. m. Pehr Brelin 243 SPARRE, CLAES, greve, överamiral, riksråd 89, 90 ELISABET, g. m. Cornelius Anckarstierna 188 GusTAF ADoLF, friherre, amiral 63, 177 MXRTHA, amiralinna, f. Almström 199 SrxTEN C:so N, frih ., stationsingenjör 162 SPIELER, IVIATHIAS, arkitekt 165, 177, 229 VON STAUDEN, CLAUDIUS, Schoutbynacht 215, 218, begravningsvapen *219 STECKAU, B ENED ICT, guldsmed 106, *120, 280 STEUER, GEORG (JURGEN), murmästare 27, 64, 278 J. G., arkitekt, löjtnant (troligen Jiirgens son) 46, 64, 149, 234, 235, 240, *242 STIERNBORG, ERIK, amiralitetsfiskal 210 OLOF (ERIKssoN BonG), schoutby­ nacht, begravningsvapen 210, 212, 217, gravkammare 210 291 STIERNSKÖLD, ELISABET ANNA, g. m. Gustaf Adolf Sparre 177 STRAND, CHRISTINA CATHARINA, g. m. Zakarias Åberg 193 GEORG, överste, kistplåt 204 HENRIK, kommissarie, gravsten 204 PEHR ZACHARIAS, orgelbyggare 102, 280 STREHLENERT, AuG., arkitekt 264 STR!DER, SEFRING JöNssoN, artillerikapten, grav­ häll *203, 204 STRUCK, JOACHIM LORENZ, boktryckare 115 STURK, HANs OLoFssoN, guldsmed 190, *191 STÅRCK, vapen 111, *118 SVANSKÖLD, ABRAHAM (WINANDTS), hovarkitekt 86 SuNDVALL, ALEX., amiralitetsjustitiarie, grav­ kammare 204 SÖD ERBERG-WEIXLG.Ä.RTNER, ELISABETH, textil­ konstnärinna 199 SöRENSEN, JENs, handelsman, dansk spion 8, *159, 278 TEMPELMAN, OLOF SAMUEL, professor, arkitekt *32, *33, *35, 38, 82, 84, 92, *93, 94, 97, 185 T ERN ER, se TURN ER TERSMEDEN, CARL, varvsamiral 52, 249 CARL GusTAF, fänrik, begravnings­ vapen 52, *54 TEssrN, NrcoD EMUS d. ä., arkitekt 10, 11, 18, 24, 80, 82, 163, 164 NICOD EMUS d. y., greve, k. råd, överste­ marskalk , arkitekt 20, 22, *23, 38, 55, 82, *83, 84, *85, 90, 91, 98, 163, 164 THIJSEN, CoRNELIUS, se ANCKARSTIERNA AF THUNBERG, DANIEL, överdirektör, begravnings­ vapen 52, *54 THYSELIUS, CARL, superintendent 4 TROLLE, RILLA BnrrA, g. m. F. G. H. C. Wacht­ meister 79 TRYGG, OLoF, överskeppsbyggmästare, överste 184 TuRNER (TERNER, TöRNEn), RoBERT, skepps­ byggmästare, donation 196, *197, gravsten 206 TöRNBERG, AND., donation 43 TöRNEn, se TuRNER TÖRNSTRÖM, lMMANUEL 96 JoHAN, bildhuggare 96, 98, 99, *100, *101, *104, *105, *106, 169 292 PERSONREGisTER WESTENius, se WISTENIUS WESTERHEIM, BRITA, donation 50 SALOMON, donation 49 WETTERLUND, J. A. skulptör 38, 41 \VmLING, ANNA, g. 1:o Thijs Thijsen Anckar­ stierna, 2:o Sefring Jönsson Strider 204 \VACHTMEISTER, ALARIK, greve, kapten, vapen vVIDEEN, SoFIA, textilkonstnärinna 198, *199 122 WILCK, D. H., arkitekt *88, 90 CARL HANs, greve, amiral, presi­ \VILHELM HANssoN, se GYLLENsKEPP dent, donation 200 F. G. H. C., greve, major 79, \VILSoN, H., arkitekt 260 donation 92 WIRDE, SIGRID MARIA (ANDERssoN), textilkonst­ närinna 198, 199 HANs, greve, amiralgeneral6, 16, 18, 63, 64, 86, 87, gravkor 74, WISEEN, JoNAs, mässingsslagare 8, 84, 143, 206, 207 75, *77, *78, *79, 92, donation 84, 224, porträtt 122, vapen WISTENIUS, JOHAN, orgelbyggare 44, 46, 278 vVITZELL, URSILA, g. m. Carl Raab d. ä ., 216 122 HENRIKA BIRGITTA, g. m. Sa­ WIJNBLAD, CARL, fortifikationskapten, arkitekt lomon Christoffer von Köhler 229 WoLFF, JoHAN BERNHARD, kyrkoherde 94, 96, 79, 80 WADMAN, JoNAs, regementsskrivare 159, 220 donation 114, 115 vVOLLANDER , ANDERS, orgelbyggare 279 W AHLBERG, LARS, orgelbyggare 46, 278 vVRANGEL, CARL GusTAF, greve, amiral, riks­ WAHLGREN, JONAS, tunnbindare 6 marsk 190, 241, 249 SvEN, konservator 220 WÅHLIN, THEODOR, domkyrkoarkitekt 162, 163 \VALCKER, orgelfabrik 279 WALDAU, JAcon, galjonsbildhuggare 184 WÄsTFELT, ANDERs (vVEsTEMAN), justitiarie, be­ gravningsvapen *215, gravkammare 218 DE LA VALLEE, CHRISTOPf!ER JoHAN, kapten 18, 278 ZERL, IsRAEL, gelbgjutare, donation 113 JEAN, arkitekt 165, 278 MARGARETA, g: m. Mathias Spie­ ZETTERVALL, HELGO, arkitekt, överintendent 161, ler 165 252, *253, 255, 256, 257, 258, 265 \VALLENSTRAND, AND)'RS PETER, major, meka­ nikus, överstelöjtnant 138, ÅBERG, JoNAs ZAKARIAS, se GYLLENsTAM 150, 152, 161, 169, 250, *251 ZACHARIAS, amiralitetskapten 193 CHRISTER ERHARD, chef för me­ ÅKERMAN & LuND, orgelfabrik 279, 280 kaniska departementet 62, ÅKEssoN, NILs EuGEN, snidare 184 161, 280 vVALLERIUS, NILS, amiralitetspredikant 180 ÖFVERSTRÖM, MÄRTA C., klockgjutaränka 36, 120, \VASSER, LARS, kyrkaskrivare 176 121 ÖLLEGÅRD MATTISDOTTER, g. m. Blasius König, \VEDEKIND (WENDEKIN), JoHANN HEINRICH, por­ trättmålare 122 donation 50 vVENZELL-PANECK, MARIA, g. m. Anders Hansson ÖsTBERG, RAGNAR, arkitekt, professor 260, *263, Hising 202 265 WESTEMAN, se WÄSTFELT ÖSTMAN, PETER, snickare 6 ULLEN, SIGGE, stadsarkitekt 145, 163 ULRIKA ELEONORA d. ä., drottning 159 voN UNGE, OLoF, viceamiral, begravningsvapen *216, 217 (Forts. frdn omslagets Z:a sida) DALARNE. (6) Band (9) Band (37) Band (52) Band I, h . l. Leksands och Gagnets tingslag. Pris 4: 50. I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. l, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med register till Bd I. Pris 16 kr. II, h . l. Falun. Pris 12: 50. ÖSTERGÖTLAND. (13) Band I, h. l. Bunkekinds härad. l. (Askeby, Svinstad). Pris 14 kr. (14) Band I, h. 2. Bunkekinds härad. 2. (Vårdsberg, Örtomta). Pris 13 kr. (43) Band II. Vreta klosters kyrka. Med register till Bd II. Pris 15 kr. VÄRMLAND. (18) Band I, h. l. Grums härad, norra delen. Pris 9:50. (19) Band l, h. 2. Grums härad, södra delen. Pris 6: 50. BLEKINGE. (22) Band I, h . l. Ostra htirad. Pris 13 kr. (36) Band I, h . 2. Medelsta härad. Med register till Bd l. Pris 14 kr. (51) Band Il. Bräkne och Listers häraden. Med register till Bd TI. Pris 13 kr. (59) Band III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 5 kr. (65) Band III, h. 2. Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 8 kr. (85) Band IV, h. l. Ronneby. Pris 25 kr. (86) Band III, h. 3. Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Med register till Bd III. Pris 25 kr. MEDELPAD. (30) H. l. Njurunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 10 kr. (47) H. 2. Indals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 16 kr. DALSLAND. (34) Band I, h. 1. Sundals harad. Pris 10 kr. SKÅNE. (38) Band I, h. l. Klivlinge kyrkor i Harjagers hlirad. Pris 2: 50. GÅSTRIKLAND. (39) H. l. Glivie stads kyrkor. Pris 10 kr. (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 17 kr. NÅRKE. (46) Band l, h. l. Orebro stads kyrkor. Pris 12 kr. (63) Band l, h. 2. Orebro härad. Pris 20 kr. SMÅLAND. (48) Band I. Jönköpings och Ruskvarna kyrkor. Med register till Bd I. Pris 8 kr. BOHUSLÅN. (57) Band l, h. 1. VIisira Hisings harad. Pris 8 kr. SVERIGES I(YRI(OR utgives och försäljes häftesvis och kan erhållas i bok­ handeln eller direkt från GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG Vasagatan 16, Stockholm 16. TeL lokalsamtal 22 95 00, rikssamtal 22 95 40 SVERIGES KYRKOR BL~KINGL ; ... . i......._l ·.........\. ,., ,,,: • AF B LE,KINGL J i / PUBLICERAT OMRÅDE UNDER UTARBET­ NING.VARANDE OMRAD.E BAND IV.HA.FTE 2. ESSELTE, STillM 60