SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM a.\ \IPPDR.AVKYIIT.•HI~ O.AN"P.AKA.D. UTOIVET AV~IGURD CURMAN OCH ARMIN TUULSE BOHUSIÄN BAND II. HAFTE 1. INLANDS NORDRE ID\RAD SU"DRA DELEN AV LEIF H. NILSSON SVERIGES KYRKOR föreligger i följ ande delar 1962: BLEKINGE. (22) (36) (51) (59) (65) (86) (85) (87) (93) (90) Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band I, h. 1. Ostra härad. Pris 13 kr. l, h. 2. Medelsta härad. Med register till Bd I. Pris 14 kr. II, Bräkne och Lislers häraden. Med register till Bd II. Pris 13 kr. III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 5 kr. III, h. 2. Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 8 kr. III, h. 3. Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Med register till Bd III. Pris 25 kr. IV, h. 1. Ronneby. Pris 25 kr. IV, h. 2. Karlshamn. Pris 17: 50 kr. IV, h. 3. Söluesborg. Med register till Bd IV. Pris 40 kr. V, h. 1. Oversikt au landskapets kyrkokonst. Pris 30 kr. BOHUSLÅN. (57) Band l, h. 1. Västra Hisings härad. Pris 8 kr. (95) Band II, h. 1. Inlands Nordre härad, södra delen. Pris 25 kr. DALARNE. (6) (9) (37) (52) (3) (21) (31) (33) (35) (42) (54) (61) (66) (68) (84) Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band Band l, h. 1. Leksands och Gagnets tingslag. Pris 4: 50. l, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. I, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med register till Bd I. Pris 16 kr. Il, h. 1. Falun. Pris 12: 50. l, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 5: 50. l, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr. I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr. l, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr. Il, Rute setting. Med register till Bd II. Pris 16 kr. III, Hejde setting. Med register till Bd III. Pris 26 kr. IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr. IV, h. 2. Halla ting, norra delen. Pris 18 kr. IV, h. 3. Halla ting, södra delen. Pris 20 kr. IV, h. 4. Kräk/inge ting, nordvästra delen. Pris 25 kr. DALSLAND. (34) Band l, h. 1. Sundals härad. Pris 10 kr. GOTLAND. GÅSTRIKLAND. (39) H. 1. Gävle stads kyrkor. Pris 10 kr. (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 17 kr. HÄRJEDALEN. (91) Band l, h. 1. Suegs tingslag, nordvästra delen. Pris 23 kr. MEDELPAD. (30) H. 1. Njurunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 10 kr. (47) H. 2. lndals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 16 kr. NÄRKE. (46) Band l, h. 1. Orebro stads kyrkor. Pris 12 kr. (63) Band I, h. 2. Orebro härad. Pris 20 kr. (92) Band l, h. 3. Glanshammars härad, sydvästra delen. Pris 41 kr. (38) Band I, h. 1. Kävlinge kyrkor i Harjagers härad. Pris 2: 50. SKÅNE. SMÅLAND. (48) Band l, Jönköpings och Buskvarna kyrkor. Med register till Bd I. Pris 12 kr. STOCKHOLM. (17) Band l, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr. (24) Band l, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 20 kr. (28) Band Il, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr. (45) Band Il, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravminnen. Med register till Bd II. Pris 38. kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr. (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 13 kr. (32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr. (40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stefans kapell. Med register till Bd IV. Pris 10 kr. (20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50. (55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5:50. (60) Band V, h. 3. Matteus kyrka. Pris 4 kr. (23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. 1. Församhngshistoria. Pris 12 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. tiii Bd VI. Pris 12 kr. (41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 12 kr. (56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr. (89) Band VII, h. 3. Sofia kyrka. Pris 12: 50. (49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Västerledskyrkan. Pris 6 kr. (83) Band VIII, h. 2. Spdnga och Hässelby kyrkor. Pris 26 kr. (53) Band IX, h. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr. (Forts. d omslagets 3:e sida) KYRI(OR I INLANDS NORDRE HÄRAD SÖDRA DELEN KONSTHISTORISKT INVENTARIUM utarbetat av LEIF H. NILSSON Häfte 95 av SVERIGEs KYRKOR KONSTHIST. INVENTARIUM på uppdrag av KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN utgivet av SIGURD CURMAN ocH ARMIN TUULSE Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag STOCKHOLM 1962 UTGIVET MED BIDRAG AV STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD Å omstående sida: Inlands Nordre härads sigill (Riksens Ständers Svar på Secreta Proposition i Inrikes ärenden 1689, s. 49). ESSELTE AKTIEBOLAG STOCKHOLM 11U 203246 FÖRORD till BOHUSLÄN BAND 11:1 Då det första häftet av Bohusläns Kyrkor utgavs 1944, hyste utgivarna den för­ hoppningen, att fortsättningen skulle kunna publiceras under de närmast följande åren. Tyvärr har så icke varit fallet, beroende på olika svårigheter av såväl ekonomisk som personell natur. Penningknappheten var länge kronisk för SVEHIGES KYRKOR, och när denna småningom lättade, hade författaren till det första häftet av Bohusläns kyrkobeskrivningar, fil. dr SöLVE GARDELL, lämnat både Göteborg och sin tidigare konsthistoriska verksamhet för att inträda på en helt ny bana. Först efter ett längre uppehåll lyckades det utgivarna, främst genom förmedling av dåvarande professorn i konsthistoria vid Göteborgs universitet, SIXTEN STRÖMBOM, att vinna nya medarbetare för uppgiften att undersöka och beskriva Bohusläns kyrkor. Det har emellertid krävt flera års förberedande arbeten, innan publikationsverksamheten kunnat återupptagas. Nu föreligga emellertid manuskript till beskrivningar av kyrkorna i Inlands Södre och Inlands Torpe härader samt till halva antalet kyrkor i Inlands Nordre härad. Att vi nu börja med publiceringen av de sistnämnda, beror på särskilda förhållan­ den. Kyrkorna i Inlands Nordre Härad inleda band Il, medan band I kommer att fortsättas med kyrkorna i Inlands Södre härad, eventuellt även med kyrkorna i In­ lands Torpe. Det är vår förhoppning, att publiceringen av Bohusläns kyrkor nu skall kunna kontinuerligt fortsätta utan större tidsutdräkt. Kyrkabeskrivningarna komma att följa det för verket SVEHIGES KYRKOR tilläm­ pade systemet, men med en något rikare illustrering än i tidigare delar. Såsom författare till föreliggande häfte har vunnits ämnesläraren, fil. kand. LEIF H. NILsSON i Göteborg, för vars osparda möda och varma intresse för uppgiften utgivarna vilja uttala sin uppriktiga tacksamhet. Ett viktigt bidrag till bearbetningen av kyrkorna har lämnats av fil. kand. fröken INGEGÄRD HELGEssoN, Göteborg, som med noggrannhet och gott omdöme utfört nödig excerpering av kyrkornas arkivalier i Kammararkivet och Lantkyrkaräkenskaper i Göteborgs landsarkiv. Hon har även i övrigt under förberedelse­ arbetet varit utgivarna till stor hjälp, varför hon bringas ett uppriktigt tack. Från Nationalmuseet i Köpenhamn ha utgivarna haft den stora förmånen att få mot­ taga excerpter ur Bohuslänska kyrkaräkenskaper från 1600-talets förra hälft, förvarade i det danska Rigsarkivet. För denna mycket betydelsefulla kollegiala hjälp framföra utgivarna ett vördsamt tack, liksom de även tacka Rigsarkivets tjänsteman, dr SvEN AAKJAER för lämnade upplysningar rörande lagmannen i Bohuslän Hans Frantzon. Redaktören för DANMARKS KIRKER dr phil. ERIK MoLTKE har på många områden lämnat värdefulla uppgifter. Intendenten vid Göteborgs Historiska Museum, fil. dr HARALD WmEEN har lämnat författaren värdefullt bistånd vid givande meningsutbyten under arbetets gång och vid genomläsning av det färdiga manuskriptet, för vilket tidskrävande arbete utgivarna äro honom stor tack skyldiga. Ä ven registrator ARvm FLYGARE har lämnat författaren be­ redvillig hjälp vid studiet av museets arkiv. Vid slutredigeringen av de föreliggande beskrivningarna har värdefullt bistånd som vanligt lämnats av tjänstemännen vid Statens Historiska Museum och Riksantikvarie­ ämbetet. Från Krigsarkivet har redaktionen fått mottaga uppgifter av personhistorisk natur. Landsantikvarien S. A. HALLBÄCK har lämnat upplysningar ang. dopfuntarnas material. Under sitt arbete i kyrkorna har författaren fått mottaga värdefulla upplysningar och rönt stor hjälpsamhet från pastoratets prästerskap, kyrkovärdar, kantorer och kyrko­ vaktmästare, ingen nämnd och ingen glömd. Till samtliga framföres ett uppriktigt tack. Utan deras intresserade och välvilliga medverkan skulle arbetet i kyrkorna knappast kunnat genomföras. slutligen hava utgivarna den angenäma plikten att tacksamt erkänna det värdefulla ekonomiska stöd, som lämnats av Kuratorerna för Kungl. och Hvitfeldtska Stipendie­ inrättningen genom beviljande av ett anslag av 2 000 kr. såsom bidrag till bekostande av excerpering av kyrkoarkiven, ett stort och kostnadskrävande arbete. Hälta och Solberga församlingar hava redan 1932 i samband med de första förarbetena i Bohusläns kyr­ kor lämnat bidrag, som varit välkomna och uppmuntrande. Det är nu vår förhoppning, att denna bok skall vinna spridning, främst inom orten och landskapet, så att den skall kunna fylla sitt syfte: att lämna en vederhäftig upplysning om de bohuslänska kyrkornas historia och om värdet av deras mångskiftande inven­ tarier och därigenom ytterligare bekräfta kyrkornas ställning såsom bygdernas kulturella centralpunkter genom tiderna. Stockholm i oktober 1962 SIGURD CURMAN ARMIN TuuLsE FÖRKORT NING AR ANVÄ NDA I DETTA HÄFTE Övriga förekommande förkortningar en!. förkortningsregistret i Nordisk Familjebok, 3:e upp!. ATA = Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. BERG = W. Berg, Samlingar till Göteborgs historia. Bd l, Sthlm 1882. Bo = Bohuslän. Bl = Blekinge. BSt = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm. DaK = Danmarks Kirker. Udg. af Nationalmuseet, Kbhvn 1933­ DN = Diplomatarium Norvegicum. Oldbreve ... Saml. og udg. af Chr. C. A. Lange, Carl R. Unger m. fl. 1- Christiania 1847 ­ DRA = Danmarks Rigsarkiv, Kbhvn. ED hand!. = Ecklesiastikdepartementets handlingar i RA. ELFSYSSEL = G. Brusewitz, Elfsyssel, Götheborg 1864. ELGENSTIERNA = Gust. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, I-IX, Sthlm 1925-36. EvsTEINS JoRDEBOG = Biskop Eysteins Jordebog (Den rode Bog). Fortegnelse over det geistlige Gods i Oslo Bispedomme omkr. Aar 1400 ... , udg. ved H. J. Huitfeldt, Christiania [1873-] 1879. GBFT = Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift. GHT = Göteborgs Handels och Sjöfarts Tidning. GLA = Landsarkivet, Göteborg. GM(A) = Göteborgs Historiska l\luseum(s arkiv). HoLMBERG = A. E. Holmberg, Bohusläns Historia och Beskritning I-III, Uddevalla 1842-45 (äv. 2 upp!. Örebro 1867). Inv. = Inventarieförteckning. Inv. 1830 = Inventarieförteckning uppsatt i anledning av Kungl. l\laj:ts förordning 1828 och konsisto­ riecirkulär 1830 (i A TA). JENs NILssoNs VISITATSB. = Biskop Jens Nilssons Visitatsboger og Reiseoptegnelscr 1574-97. Kristia­ nia 1885. KA = Kammararkivet, Sthlm. KARLING, HANs SWANT = S. Karling, Hans Swant. En bildhuggare i Göteborg under 1600-talet (i GBFT 1943). KrA = Krigsarkivet, Sthlm. Kr. Prot. = KyrkorådsprotokolL Lantk. = Lantkyrkaräkenskaper för Göteborgs och Bohus län för åren 1669-1862 (i KA). LöFGREN = Albert Löfgren, Det svenska kanngjutarehantverkets historia. Del I, bd 1 - 3, Sthlm 1925 - 50, samt lösa anteckningar av honom. NoK = Norges Kirker, utg. av Riksantikvariatet, Ostfold, Bd. 1-2, av S. og H. Christie, Oslo 1959. PÅ = Pastorsämbetet. RA = Riksarkivet, Sthlm. RAÅ = Riksantikvarieämbetet, Sthlm. Räk. = Räkenskaper. SKARSTEDT = C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne. Göteborg o. Lund 1878-85 (äv. ny upp!. 1948). Snabbinv. 1919 = snabbinventering av kyrkornas inredning och inventarier utförd under ledning av fil. dr B. Hegardt inför Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Samtliga snabbinventerings­ listor förvaras i A TA. Ett ex. har tillställts varje inventerad kyrka samt domk3pitel. St. Prot. = Sockenstämmoprotokoll. SvK = Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg. på uppdrag av K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm 1912 ­ TISELIUS = C. A. Tiselius, Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar, Sthlm 1925. UPMARK = Gustaf Upmark, Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850, Sthlm 1925. Utst. 1923 = Kataloger och vägvisare till Jubileumsutställningen i Gbg 1923:3, Äldre kyrklig konst från västra Sverige. Vg = Västergötland. VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm. Vis. Prot. = Visitationsprotokoll. OEDMAN = J. Oedman, Chorographia Bahusiensis. Thet är: Bahus-Läns Beskrifning, Sthlm 1746. ÖlÄ = Överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Sthlm. I FÖRENING MED MÅTTUPPGIFTER B = bredd, D = diameter, Dj = djup, H = höjd, L = längd. Sv. f. = svensk fot (29,7 cm). Samtliga mått äro, där ej annat angives, i cm. Vaderstrecken förkortas: N S Ö V. Silverstämplar tydda en!. UPMARK. Tennstämplar tydda en!. LöFGREN. INNEHÅLL sid. Hälta kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Solberga kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Jörlanda kyrka ............ . .... . . ................. 100 Gamla kyrkan ................................... 108 Nuvarande kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 BOHUSLÄN INLANDS NORDRE HÄRAD Av LEIF H. NILSSON REDAKTIONSSEKRETERARE: INGRID ROSELL FOTOGRAFIERNA ÅRO, DÅR EJ ANNAT ANGIVES, TAGNA AV SÖREN HALLGREN 1960 BILDMATERIAL, ANTECKNINGAR OCH EXCERPTER FÖRVARAS IATA Fig. 1. Hålta kyrka fr å n sydväst. Foto 1960. Die I1410012345 lO 15M Fig. 6. Plan, 1: 300. Uppm. A. Forssen 1946, kompletterad 1961. Längdsektion mot norr, 1 : 300. Uppm. W. Karlberg o. l. Cruickshank 1931. Grundrill und Längsschnitt nach N. Plan and longitudinal section Jooking N. 10 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 7. Interiör mot öster. Foto 1960. Kircheninneres nach 0. Inlerior looking E . År 1791 klädes tornet med nya bräder och rödfärgas på nytt (LANTK.). Tornet, som under 1800-talet förblev rödfärgat, är sedan 1896 vitmålat. RESTAun EOmkring 1760 hade kyrkan sålunda fått den gestaltning, som den sedan med få förRING i9 5 o- 5i ändringar bibehöll till 1950. Åren 1950- 51 undergick kyrkan en omfattande restaurering enligt ett av ark. Axel Forssen1 1947 upprättat och av EST samma år godkänt förslag. Därvid uppfördes en ny sakristia, och den NÖ kormuren genombröts med en rektangulär dörröppning. Före 1895 hade sakristia varit anordnad bakom altaret, som då stod längre fram i rummet. Mellan åren 1895- 1951 utgjordes den av en avskärm1 AXEL Fonss:EN, f. 1888, t 1961; arkitekt, utexaminerad fr ån Tekn. Högskolan 1912, från Konsthögskolan 1914; platskontrollant vid restaureringen av Varnhems klosterkyrka 1920- 23, arkitekt i BST 1923. Ägnade sig särskilt åt restaurering av äldre kyrkor i västra Sverige, men har även byggt nya kyrkor (Sävedalen och Lagmansered), kapell och klockstaplar. F. har utarbetat förslag till restaurering eller ombyggnad av ca 250 kyrkor samt planer till ca 100 nya kyrkogårdar. - Bland F:s profana arbeten märks Göteborgs praktiska kommunala realskola, ävensom hyreshus och villor. HÅLTAKYRKA 11 Fig. 8. Interiör mot väster. Foto 1960. J{ircheninneres nach W. Interior Jooking W. 12 INLANDS NORD RE HÄRAD ~~ )''( l • r••----, ~-.. l l l L--------, l l l l r- .. l l l l l l l l l l ,. to l ·~l lr---J l ~-----' J tO o 1 ~~ 2 tJ 3 • 5 15.'1 Fig. 9. Rekonstruktion av den ursprungliga kyrkans plan, 1 : 300. Rekonstruktion des ursprUnglichen Kirchengrundrisses. Reconstruction or plan or original church. ning invid predikstolen (LINDMAN). Skärmen förvaras nu i tornets övre våning. Vid restaureringen breddades kyrkans västingång. Ett par mindre fönster över läktaren, som tagits upp 1895, igensattes, och tornhuven, som sedan omkr.1896 varit täckt med tjärpapp (sT.PROT. 1895), bekläddes med kopparplåt (KR.PROT. 1938). Långhustaket fick nytt tegel, och åskledare uppsattes. Golvet, som sedan 1700-talets mitt varit belagt med sten (jfr ovan), vilken 1882 ersatts med skiffer (RÄK. 1882) och senare med trä, omlades 1950--51 med nya bräder utom i tornets bottenvåning (vapenhuset), som fick nytt stengolv. Vid arbetena i golvet anträffades förutom ovan nämnda rester av det äldre koret (s. 7), ett flertal gravar, bl. a. ett gravvalv under koret, tillhörigt ätterna Gyllenberg, Sparrsköld och von Köhler Qfr s. 44). Inredningen omgestaltades och de äldre inventarierna konserverades. Elektrisk belysning och uppvärmning infördes med värmeelement under bänkarna. Uppvärmning hade förut skett med en kamin, som stod på sydsidan av koret. Den hade insatts 1892 (sT.PROT.; RÄK. 1892). Restaureringen leddes av ark. Axel Forssen med fil. dr Stig Roth som RAÄ:s kontrol­ lant. Byggmästare var Johan Adolf Tel!l och konservator David Sundbaum. l JoHAN ADOLF TELL, f. 1887 i Högsäter, Dalsland, t 1955. Genomgick Tekniska skolan i Kristine­ hamn och utexaminerades som byggmästare. Praktik i yrket förvärvade han både i hemlandet och i Tyskland och Österrike, där han även fortsatte sin teoretiska utbildning. På grund av sitt stora intresse för historiska byggnader anlitades han ofta vid underhålls- och konserveringsarbeten i K. Byggnads­ styrelsens och Riksantikvarieämbetets regi särskilt i västra Sverige. Betyd:mde äro i detta hänseende hans insatser på Bohus' och Varbergs fästningsruiner, Gamla Ålvsborg, Ragnhildsholmen och Marstrand. Ruinerna av Ytterby äldre kyrka och den forna kyrkplatsen vid Färjenäs på Hisingen ha iståndsatts av Tell, vilken även medverkat till utgrävning och konservering av borgplatserna vid Lagaholm, Hune­ hals och Stynaborg i Hälinge socken i Västergötland. År 1953 och 1954 utförde han rekognoscerings­ grävningar på platsen för Kungahälla. HÅLTAKYRKA 13 Fig. 10. Foto av den vid A framgrävda grunden till långhusets urspr. Ö-mur, sedd från V. En murad gravkammare synes Ö om denna. Foto A. Tell 1950. Aufnuhme der bei A uusgegrabenen O Grundrnauer des Langhuuses von W gesehen. O von dieser eine Grubkammer. Photogruph of the at A excavated faundatlon of the original E wall of the nave, seen from E. A burial chumber is visible E or the wall. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altarbord av trä, marmorerat, H 95, L 191, B 104, och placerat intill Ö muren. ALTARANORD­ NI NG Det tillkom vid restaureringen 1950-51. Altaruppsatsen (fig. 11) består av ett arkitektoniskt uppbyggt ramverk av snidat trä, som är målat och förgyllt. H 305, B 240. Dess rektangulära mittfält fylls av en målad korsfästelseframställning inom en elliptisk lagerkrans med änglahuvuden och fruktknippen som hörnfyllnader. Vid korsets fot knäböjer stiftaren och hans familj. I bakgrunden synes under en mörk sky Jerusalem, framställt som en nordisk stad. Mittfältet flankeras av skulpterade bilder av Petrus med nyckeln och Paulus med svärdet, var och en på sitt postament och tjänstgörande såsom atlanter med kapitäl på 14 INLANDS NORDRE HÄRAD sina huvuden. De bär ramverkets entablement, på vars fris följande inskription är målad: GLORIA DEO IN EXCELSIS ( = Ära vare Gud i höjden). På mittavlans understycke läses, infattat av en ornerad list: TABULA H.tECCE IN DEl GLORlAM A STHENONE PETR.tEO INLANDilEjET UNIVERSI TERRITOHIJ BAHUSIANI INSPECTORE DIG(N)ISSIMO DATA ET DONATA EST A PARTU VIRGINEO 1672. ( = Denna tavla är given och skänkt Gud till ära av Sten Pedersen 1 , Inlands och hela Bohusläns högvördige inspektor år 1672 efter jung­ frufödelsen). Uppsatsens överstycke har i mitten en skulpterad medaljong med Salva­ tor Mundi, omgiven av fruktgirland och broskornament. Det flankeras och krönes av änglar med Kristi pinoredskap samt trumpeter. Mittstyckets båda sidor bär rikt skurna vingpartier av broskverk (fig. 12 o. 13). Altaruppsatsen är enligt Sten Karling utförd av göteborgs-bildhuggaren Hans Swants verkstad. 2 Målningen >mpputzades>> 1697 (LANTK.) av målaren Nielas Michelsonn. Den ommålades 1780 (sT. PROT.; se bil. 2, s. 53), 1882 och 1897 (RÄK.). De ursprungliga färgerna i svart, rött, silver, guld och marmorering fram­ togs av konservator David Sundbaum vid restaureringen 1950-51. Enligt ett bevarat kontrakt av den 9 juni 1697 med målaren Michelsonn (återgivet in extenso å s. 52) stod altaruppställningen då mot en vitmålad brädvägg, som förmodligen insatts i det gamla koret för att avskilja ett sakristiutrymme bakom altaret. ALTARRING Altarring av trä med enkla balustrar (se fig. 7), gråådrad och med blomdekor utförd av konservator Sundbaum i samband med altaruppställningens restaurering 3 • Synes härstamma från 1700-talet (n.ii.K. 1780). KRUCIFix Triumfkrucifix av ek med figuren skuren i lövträ (fig. 14). Kristusbilden är natura­ listiskt och kraftfullt skuren. Tre av korsarmarna bära skulpterade evangelistsymboler. Den fjärde (örnen) saknas. Övre korsarmen har 1951 kompletterats med en tom ändtavla. Färgerna ej ursprungliga. Figurens H 66. Nordtyskt arbete från omkr. 15204 • Före kyrkans restaurering 1950-51 hängde krucifixet mitt under främsta takbjälken, nu på N långhusväggen. Ett mindre krucifix av trä hade tidigare hel förgyllning (sNABBINV. 1919), vilken ersatts med färg; figuren har rödbrun karnation. H 42. Vid inventering 1830, då det sades vara >>skänkt i sednare åren», satt detta krucifix på läktarens framsida men pla­ cerades senare på en panel, som bildade ryggstycke för predikstolen (foto B. Hegardt 1919 i AT A). Det bar då på övre korsarmen ett stort >>Guds Öga>> av metall, som nu är borttaget. Krucifixets utförande och form torde hänföra det till 1600-talet eller 1700­ talets början. Hänger nu över ett bönealtare i sakristian. 1 STEN PEDERSEN (PERsoN) var fogde och kyrkainspektör på Inland och i Bohuslän vid denna tid. Han bodde på gården Rävo i soeknen. 2 KARLINO, HANS SWANT, S. 10. 3 Blomdekoren av konservator SUNDBAUM är utförd i samma stil som den på altarringen och bänk­ gavlarna i Öckerö gamla kyrka. Denna kyrkas altarring är likartad med Håltas (jfr SvK, Bo I, fig. 82 o. 93). 4 R. NoRBERG, Bohusläns medeltida träskulptur, i:GBFT 1939, s. 41-42,44 och fig. 42. HÅLTA KYRKA 15 Alta r von 1672, dcr Werkstatt d cs Hans Swants in Goth enburg zugeschrieben. F ig. 11. Altaruppsats fr ån 1672, tillskrive n Hans Swants verkstad i Göteborg. Foto 1960. S. 13. R ctablc 1672, attributed to thc wo rkshop of Hans Swant in Gothen burg. 16 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 12. Detalj av altaruppsatsen fig. 11. Foto 1960. Einzclhcit vom Altar Abb. 11. Detail from the rctablc fig. 11. HÅLTA KYRKA 17 Fig. 13. Detalj av altaruppsatsen fi g. 11. Foto 1960. E inzclheit vom Altar Abb. 11. Detail from retable f ig. 11. 18 PREDIKsToL INLANDS NORDRE HÄRAD TIMGLAS BÄNKINRED­ NI NG ORGEL­ LÄKTARE Predikstol av snidad ek, målad och förgylld (fig. 16), uppsatt vid N väggen. Den har åttkantig plan. Korgen har fyra hela sidor, skilda genom kannelerade pilastrar. Sidorna är genom listverk uppdelade i tre fält, varav de mellersta fylls av rundbågs­ ställningar med kannelerade pilastrar och bågar med dekor av ädelstensimitationer. I mittfälten framställs de fyra evangelisterna. I de nedre fälten evangelisternas namn, i de övre, som åtskiljas av skulpterade änglahuvuden, finns otydliga inskriptioner i guld på blå botten. Figurmålningarna, av låg kvalitet, kunna hänföras till 1700-talet (jfr även sT.PROT. 1780). Korgen avslutas upptill med ett listverk med tandsnitt. Målad i rött, grönt, svart och guld. Den bärande pelaren under korgen samt trappan med räcke äro nya. Predikstolskorgens H 125. - Ljudtaket är försett med öppna trekantsgavlar med pinaklar; i hörnen likaledes pinaklar och under krönlisten konsoler med ängla­ huvud. Vid takets underkant genombruten rankornamentik. Runt om takets fris löper en målad blomslinga i rokoko; den döljer en äldre (vid restaureringen 1950 icke framtagen) texP. Predikstolen torde stamma från 1600-talets förra hälft. Den har en äldre och stramare karaktär än altaruppställningen. Predikstolen ommålades 1780 (bil. 2, s. 53, sT.PROT.), 1882 och 1897 (RÄK.) och renoverades 1950-51, varvid de äldre mål­ ningarna framtogs. Innan kyrkan tillbyggdes på 1700-talet, stod predikstolen sannolikt i enlighet med det äldre bruket vid långhusets S vägg. Den tavla, )>som ståår wedh Predikostolem, och som målaren Nielas Michelsonn 1697 åtager sig )>att wackert stoffera)>, är försvun­ nen. Likaså har en framställning av Kristi Dop av nämnde målare förkommit. Den var i samma genre som doptavlorna i Solberga och Jörlanda kyrkor (fig. 78 o. 120). Den må­ lades 1697 enligt det å s. 52 återgivna kontraktet. Timglaset av trä, målat i gult och blått, har tre glas och är fästat med en järnstån­ dare vid predikstolen. H (med ståndare) 51. Från 1735 (LANTK.). Bänkinredningen är sluten. Dörrarna har enkla, rektangulära speglar utom de två främsta paren, som har rundbåge med kannelerade pilastrar kring spegeln (se fig. 8). Bänkinredningen är omgjord vid restaureringen 1950-51 med begagnande av stora delar av en äldre inredning, som tillkom 1745 (RÄK.). Oförändrade rester av denna förvaras i tornet. Materialet till de äldre bänkarna skänktes 1744 av överstelöjtnanten G. R. von Köhler (s. 150) på Gullbringa (RÄK.). Denna inredning målades 1780 (sT.PROT., jfr bil. 2, s. 53), 1882 och 1897 (RÄK.). År 1830 uppgives den vara brunmålad (INv.). En tidigare bänkinredning omtalas i bil. l, s. 52, där målaren N. Michelsonn 1697 förpliktigar sig att l>ådra alla stoblar i heela Kiyrkiam. Orgelläktaren i kyrkans V del vilar på sexton rödmålade, fyrsidiga träpelare. Läktarbröstningen är indelad i tretton fält (fig. 17 o. 18), skilda av breda, i brunt målade kannelerade pilastrar med kapitäl. Själva fälten upptagas av rundbågiga arkader med snidade virvelmotiv i svicklarna. Bågarna i gult med rosetter och impostlister i rött och l En!. skriftligt meddelande av konservator SuNDBAUM. HÅLTAKYRKA 19 Fig. 14. Triumfkrucifix. Nordtyskt arbete från omkr. 1520. Foto 1960. S. 14. Triumphkruzifix, norddeutsche Arbeit um 1520. Hood. North Gt>rman work ca. 1520. 3-203245 20 INLANDS NORDRE HÄRAD Doo : o ~c III a ·• iS o Fig. 15. Ritning till orgelfasad omarbetad av Ragnar Östberg 1904. BST S. 22. Entwurf zum Orgelprospekt tiberarbeitet von Hugnar Östberg 1904. Drawing of organ front revised by Hagnar Östberg, 1904. grönt. I arkadfälten framställningar av Kristus och de tolv apostlarna målade på spe­ gelträet med följande underskrifter (från S): THADJE, BARTOLOMJE, MATTHJEUS, IOHAN­ NES, IACOBUS MAJOR, PETRUS, SALVATOR, ANDREAS, PAULUS, PHILIPPUS, IACOBCS MINOR, THOMAs och SIMON. Figurbehandlingen är schematisk, men relativt god. Figurernas färgtoner nyanserade i rött, grönt, gult och blått. Arbetet utfört av målaren Nielas Michel­ sonn, som enligt ett bevarat kontrakt målade läktarbröstningen m. m. 1697 (LANTK.; jfr bil. l, s. 52). Åren 1950-51 restaurerades målningarna av konservator Sundbaum. Läktaren torde ha uppförts på 1690-talet i samband med andra då utförda arbeten (jfr bil. l och LANTK. 1691 ff.). Den har vid sista sekelskiftet utvidgats genom att framskjutas 1,5 m, innan en orgel installerades där 1904 (sT.PHOT.). Trappan till läk­ taren hade tidigare varit placerad i långhuset, men flyttades 190·! ut i tornrummet (sT. PHOT.). Läktaren drogs åter tillbaka vid restaureringen 1950-51. HÅLTAKYRKA 21 Fig. 16. Predikstol från 1600-talcts förra hälft. Foto 1960. S. 18. l{.nnzel, wahrscheinlich aus der l. Il. des 17. Jh. Pulpit, probnbly first iull! of 17th ccntury. 22 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 17. Läktarbarriär med målningar av Nielas Michelsonn 1697. Södra delen. Foto 1960. S. 20. Emporenbriistung mit ~lalereien von Nielas sonn 1697, S. Teil. ~lichcl- Gallery barrier with paintings by Nielas 1697. The S. part. ~lichelsonn, ORGEL NUMMER­ TAVLOR Orgelverket är byggt 1951 av firman Olof Hammarberg i Göteborg. Det har 12 stämmor, 2 manualer och fri pedal. Intill 1882, då ett orgelharmonium inköptes (sT.PHOT., RÄK.), saknade kyrkan orgelverk (viS.PROT. 1877). Orgelfasaden med sina blindpipor (fig. 15) härrör från kyrkans första orgel, byggd 1904 av samma firma. Fasaden är ut­ förd efter ritning, som omarbetats av ark. Ragnar Östberg 1 1904 (BST). Nummertavla på S väggen (se fig. 7). Ramen har nedtill stelt skuren bladornamen­ tik, upptill två voluter med en palmett. Själva ramen röd-grönådrad, ornamenten blå-grön-guldfärgade. I ett blått fält över tavlan en inskrift: LOFSIUNGER HEHRAN, HALLELUJA! Baksidan är målad i rött och bär initialerna B. G. n. s. c. s., ANNO 1759. H 102, B 53. Tavlan har antagligen skänkts till kyrkan vid den omfattande om- och till­ byggnad, som utfördes vid denna tid Gfr s. 8). En äldre nummertavla tillverkades 1728 (LANTK.). Vid visitation 1877 nämnes i inventariet endast l nummertavla, medan SNABBINV. 1919 förutom den nu befintliga upptager ytterligare två av trä i röda ramar med tavlor i tre fält, då förvarade på torn­ vinden. De hänförs där till 1700-talet. Överstycket till ännu en tavla (från 1600-talet) fanns även förvarat där. Enligt foto 1931 av A. Edle (i GMA) satt då en nummertavla på vardera sidan om altaruppsatsen. 1 RAGNAR ÖsTBERG, f. 1866, t 1945, arkitekt i ÖIÅ, professor i arkitektur vid Konsthögskolan 1922­ 32. Mest känd såsom skapare av Stoekholms stadshus (1911-1923). Ö. var den ledande gestalten i det tidigare 1900-talets svenska arkitektur. Omkring sekelskiftet ritade han även en del möbler och inred­ ningar för privatbostäder och kyrkor. HÅLTAKYRKA 23 Fig. 18. Läktarbarriär med målningar av Nielas Michelsonn. Mittpartiet. Foto 1960. S. 20. Emporenbriistung mit :\lalereien von Nielas :\lichelsonn, mittlerer Teil. Gallery barrier with paintings by Nielas :\lichelsonn. The central part. Dopfunt (fig. 19) med fyrpassformad cuppa av täljsten utan urtappningshåL Den saknar dekor. Yttre D 60-69, H 32. Foten består av två trummor av grovt behuggen ortocerkalksten. H 31 resp. 26. Cuppan är av typisk västnorsk-engelsk typ från 1200­ talets första fjärdedel. Ursprungligen har sannolikt foten ej hört till denna cuppa, vilken torde vara något yngre. Nämnda täljstenscuppa kan ha anskaffats såsom er­ sättning för en eventuellt förolyckad äldre cuppa av kalksten1• Enligt SNABBINV. 1919 var funten övermålad med grå oljefärg. Denna borttogs 1951. D o p f a t av mässing: - l. Med driven ornering; i bottnen ett bibliskt motiv, >)De hemvändande spejarna>) (4 Mos. 13: 24), vilka på en stång bära en stor druvklase mellan sig (fig. 20). Däromkring nötta bårder av minuskler och majuskler. På brättet en gra­ verad sköld med sammankomponerade initialer M z (fig. 21 ). Ovanför skölden står M L och under densamma 1630. D 50. Mansdräkterna i mittmotivet hänföra fatet till 1500­ talets mitt (uTST. 1923 nr 165). - 2. Med en driven framställning i mitten av Adam och Eva med ormen (fig. 22), omgiven av en krans av nästan utplånade minuskler. Runt brättet följande graverade inskription: DETTE BECKEN ' HAFVER • ERLIG • VIS • OC • VEL­ FORSTANDIG • MAND • HANS FHANTZON • LADMAN ·I • BAHUS • LEN OC • VIGEN • MET SIN • KIEHE 'HVSTRV • ERLIG DYDE RIG • OC • GUDFRYCKTIGE • MATRON • MARGRETE • TORGERS 1 I inledningen till SvK, Bo l, s. XV har RoosvAL och GARDELL hänfört Hålta-funten till de gotländska verkstäderna. (Se även S. A. HALLBÄCK, Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Vänersborg 1961, s. 56). Så kan ej vara fallet beträffande cuppan. Den •foldeformede• cuppan av täljsten är av klart västnorsk-engelsk typ från 1200-talets början. noPREnsKAP 2-t INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 19. Dopfunt med täljstenscuppa av norsk-engelsk typ, 1200­ talets förra del. Foto 1960. S. 23. Taufstein mit Cuppa aus Topfstein. Norwegisch-englischer Typ vor­ kommend in der l. Il. des 13. Jh. Font with bowl of soapstone. Norwegian-English type, first half of 13th century. • DATTER/FOR ·lERET· TIL • HALTE • KIRCKE • AAR • 1651 • DEN tillverkat vid 1500-talets mitt eller senare del (uTST. 1923 nr D 42,5. Fatet 168). År 1919 stod fat nr 2 • 27 • IULI 1 • l HANS FRANTZON (Frantsson) g.m. Margrethe Thorgiersdatter, var lagman i Bohuslän och Viken 1636-58. Han förlänades med ett flertal gårdar i länet, uppbar vissa delar av tionden från Skee och Hisingen, var 1642 HANNIBAL SEHESTEDTS fullmäktige på Akershus och hade fr. o. m. 1650 privilegier för Barbo järnbruk i Arendal i Norge. - Bland de gårdar han innehade som län märks Tofla gård i Lycke sn. Meddelande från DRA. HÅLTA KYRKA 25 Fig. 20. Dop fa l (nr 1) av mäss ing. 1500-l alels milt. Foto i ATA. S. 23. Taufschale a us Messing (Nr. 1), des 16. Jh. ~!ittc Brass c h r is tening bowl (No. 1). century. ~li d -16th i funten (SN ABB!NV. 1919). Står nu å en 1951 nygjord kolonnställning av trä till höger om altaret och användes som kollektfat. Ett litet bäck e n av mässing står nu i funten. Det är helt odekorerat och omtalas redan 1692 såsom gammalt (rNv.). H 6,8, D 18. Är sannolikt från 1600-talets förra del. Kyrkan har en vacker uppsättning donerat kyrksilver. Kalkar med paten e r av silver: - 1. Kalk (fig. 23) med cuppan förgylld inuti liksom en ett par cm bred kant på utsidan. Foten sexpassformad. Skaftet sexsidigt med NATTVARDS- KÄRL 26 INLANDS NORDRE HÄRAD nod. Denna har sex dubbelvulster med ålder­ mansrankeartad dekor liksom foten, som även bär en genom punsning bildad rombstav. På cupparr graverad inskrift: ANNO 16 71 DEN 19 FEBRVARY HAFVER STEN PEDERSEN OC HANDS HVSTRV l LINE FRANTS DAATER FORlERET DENNE KALCK OC DISK TIL HOLTE l KIERCKE GUD TIL .'EHE OC KIERCKEN TIL SIRAT (jfr S. 14, not 1). På fotbrättet är inslagen en mästarstpl fig. 66. Mått: H 19, 7, D 9,5. - Tillhörande paten (l) helt förgylld (fig. 23). På ovansidans mitt F ig. 21. Graverat monogram å dopfat fig. 20. J. Nommik del. 1961. s. 23. ett graverat Agnus Dei, ovanför på brättet Auf der Taufschale Abb. 20 eingraviertes Monogramm. ett graverat ringkors. Under bottnen är gra­ Engraved monogram on christening verat en sammanflätning av s P ( = Sten bowl fig. 20. Pedersen) omgiven av LFD ( = Line Frants Daatter) och 1671 / DEN 19 FEBRVARY. D 12,5. Kalken med dess paten sannolikt tillverkade vid denna tid. - 2. Kalk med sexpassformad fot, sexsidigtskaft med dekorerad nod (fig. 24.) Cuppa, nod och fotens kant förgyllda. På cupparr graverat: sKÄNKT TILL HÅLTA KYRKA 1 l SOM MINNE l AF HERR I. RAFSTEDT OCH DESS FRU C. C. RAFSTEDT l PÅ GULLBRINGA 1 1854 (s. 6, not 1). På cuppans andra sida är graverat ett lamm med korsfana. Stplr: C T ( = Carl Tengstedt, mästare i Gbg 1819, ålderman vid ämbetets upplösning 1847), tre kronor, krönt G( = Gbg), Z4 (= 1854). H 25,4, D 11,8. - Paten (2) till föregående helt förgylld. På brättet ett graverat kors. Samma stplr som på kalk nr 2. D 14,4. Oblatask av silver (fig. 25), elliptisk planform. Kring locket en pärlstav. På locket graverat: SKÄNKT TILL HOLTAKYRKA l AF l ENKEFRU CHARLOTTA CHRISTINA RAFSTEDT l 1 PÅ DEss 75te FÖDELsEDAG l 18 2918 71 (s. 6, not 1). På insidan av locket stplr: J. P. R. & Co (= J. P . .Rönbäcks eftertr. 1850-95), tre kronor, krönt G( = Gbg), R5 ( = 1871). L 14,2, B 12, H 8, 7. V i n k a n n a av silver i rokokoform med svängande facetter över buk och lock (fig. 26). Fötterna senare tillfogade (1800-tal). Graverad inskrift: GIFVEN TILL HÅLTA KYRKA AF HERR OCH FRU RAFSTEDT PÅ GULLBRINGA 1849 (s. 6, not 1). I botten stplr: 0 F (i kursiv) (= Olof Fernlöf, mästare 1720-66), Q ( = 1756), krönt Gb ( = Gbg), 13 1 18 , åldermansranka. I centrum otydlig stämpel. H 31. BRUDKRONA Brudkrona av förgyllt silver. Spetsarna i bladform omväxlande med franska liljor. Kronan besatt med slipade stenar. Stplr: K & EC ( = K & E Carlsson), krönt G ( = Gbg), tre kronor, S, Z8 ( = 1950); signerad: T. ELDH ( = konstnären Tore Eldh, Göteborg). D 7, H 8,2. Brudkronan är skänkt av direktör R. Köhler1 i Göteborg i samband med kyrkarestaureringen 1950-51. l Direktör KöHLERS morföräldrar bodde i Hälta. Han tillhör däremot icke ätten von Köhler, som ägde Gullbringa under 1700-talet (s. 150). HÅLTAKYRKA 27 Fig. 22. Dopfat (nr 2) av mässing. 1500-talets mitt eller senare del. Gåva 1651. Foto 1960. S. 23. Taufschale (Nr. 2) aus ~[essing, .l\lltte oder 2. H. des 16. Jh. Gestlftet 1651. Christening bowl (No. 2). ~liddle or seeond hal! of 16th century. Ljuskronor: - 1. Av trä (fig. 27). Den består av svarvade kulor och S-formade LJusREDsKAP armar. Målad i rött, grönt och gult. Tolv ljusarmar. H 100. Sannolikt från 1600-talets senare del. Målades 1697 av N. Michelsonn (bil. l, s. 52). Den är upptagen i INV. 1705. År 1830 var den blåmålad {INV.). Intill 1800-talets slut satt den i långhuset. Den kom­ pletterades och iståndsattes 1950-51 efter att en tid ha legat trasig (fig. 27) på tornvinden (konservatorsrapport i ATA) och hänger nu i koret. - 2 och 3. Två nya ljus­ kronor, varav den ena (nr 2) är av malm och enligt graverad inskrift skänkt vid kyrko­ restaureringen 1951 av fröknarna Greta och Gunbild Jansson i Göteborg (f. i Hålta). Har 16 ljusarmar i två kransar med balusterformad mittstav. H l m. Den andra (nr 3) av mässing, enligt inskrift skänkt av Johanna Rasmusson från Läkeberg 1899. Har 12 ljusarmar i två kransar med balusterformad mittstav. H 124. - 4 och 5. Två små, sex­ armade malmkronor hänga över läktaren. H 32. Inköpta för gåvomedel 1950. 28 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 23. Kalk (nr l) av silver med tillhörande paten. Gåva 1671. Foto 1960. S. 25. J(elch (Nr. l) aus Silber mit zugehiiriger Patcne, gestiftet 16il. Chalice (No. l) of silver, with paten. Prcscnh·d 16il. Ljusstakar: - l. Ett par gjutna malmstakar, försedda med ljuspiggar. På vardera stakens fot graverat: 1 E och K s o, och därunder två sköldar med bomärken. H 45. Nämnas i INV. 1692. Sannolikt från 1600-talets mitt. Förnicklade i senare år. - 2. En trearmad malmljusstake av 1800-talsmodell. Graverad inskrift: SKXNKT TILL HÅLTA KYRKA l AF ELSA SEDERSTEDT l 1951 l GULLBRINGA (jfr S. 47, not 1). H 38. 3. Ett par silverstakar, enpipiga, i empirepåverkad form med följande inskrift under botten: GÅVA TILL l HÅLTA K YRKA l 19 2 51 4 50 l A V EMIL JANSON l U. S. A. Enligt stplr tillverkade av S. Carlson i Sthlm 1949. H 23,5. Åtta trearmade mässingslampetter med fyrkantig reflexskiva. H 30. Uppsatta över och under läktaren 1950. Moderna. HÅLTAKYRKA 29 Fig. 24. Kalk (nr 2) av silver, utförd av Carl Tengstcdt i Göteborg 1854. Foto 1960. S. 26. ]{elch (Nr. 2) aus Silber von Carl Tengstedt in Gothenburg 185-l. Silver chalice (No. 2), made by Carl Tengstedt, Gothenburg, 185-l. Fjorton balusterformade, gråmåladeljushållare av trä sitter på läktarbröstningen. Tillkomna vid restaureringen 1950-51. - Några sitter även i korfönstren (permanent). Antependier: - l. Av gröngul, mönstrad sammet (fig. 28). I dess mitt broderat TEXTILIER med vinrött lingarn ett sammanflätat monogram av s P ( = Sten Pedersen) omgivet av 16/70, därunder L F o( = Line Frants Daatter, jfr kalk nr l, s. 25). Frans i samma färg. Mått utan frans: L 186, H 89. UTST. 1923 nr 696. Nämnes i INv. 1692. - 2. Av röd sam­ met, på mitten broderi med I H s samt initialerna s s ( = Samuel Schutz1), B s L ( = Britta 1 SAMUEL ScHuTz var handelsman i Göteborg. l\lakarna Schutz ingick äktenskap i Gustavi Dom­ kyrkoförsamling därstädes 176! (Kyrko Bok 1762-80). S. Schutz innehade Gullbringa åren 1772-98 (TISELrus). - S. Schutz var m:ijlig~n bro:br till JACOB ScHtiTZ, f. 1709, t 1772 (det år S. Schutz köpte 30 INLANDS NORDRE HÄRAD , ... ;. Fig. 25. Oblatask av silver, utförd av J. P. Rönbäcks eftertr., Göteborg, 1871. Foto 1960. S. 26. Oblatendase aus Silber, von dem Nachfalger J. P. Rönbäcks in Gothenburg 1871. Wafer box, made by J. P. Rönbäcks successor, Gothenburg 1871. Sophia Liedberg) och därunder 1782 (jfr mässhake nr l; se även bil. 2). L 262, H 102. - 3. Av grön sidendamast, broderat i guld, silver och silke. I dess mitt ett kors, flankerat av två hjortar, drickande livets vatten, och omgivet av vinrankor ( = återlösningen och förlossningen). L 188, H 84. Komp. av Emma Malmquist i Göteborg och skänkt 1951 av folkskolläraren R. Norberg till minne av hans fader, f. kantorn i Hålta B. A. Norberg1 • Mässhakar: - l. Av röd sammet, kantad med guldband (fig. 29). På ryggsidan applicerad bild av den korsfäste i guld- och silverbroderi med överskriften I N R I samt Gul/bringa), vilken blev borgmästare i Göteborg 1750 och direktör i Ostindiska kompaniet 1752. Den­ nes son JoHAN HENRIK adlades 1772 Rosenschiltz. Fadern till S. S. och J. S. var handlanden och Kungl. konvojkommissarien i Göteborg SAMUEL ScHUTZ, f. 1676. Jfr W. BERG, Samlingar till Göteborgs Histo­ ria, Göteborg 1882, Bil. 25, s. 72. 1 BERNT ANDERssoN NoRBERG, f. i Solberga 1841, t där 1916, var kantor och folkskollärare i Hålla 1879-1902. HÅLTA KYRKA 31 Fig. 26. Vinkanna av silver, ti ll verk ad av Olof Fernlöf, Göteborg 1756. Foto 1960. S. 26. Silberne ·weinkann c von Olof Fernlöf 1756. Silver wine ewer , Rococo t ype, made by Olof Fernlöf 1756. med dödskalle och korslagda benknotor vid korsets fot. Framsidan bär i broderi en elliptisk sol med strålar och Jahve-namnet. Mässhake nr 1 och antependium nr 2 skänktes till kyrkan 1782 av direktören Samuel Schutz och hans hustru Britta Sophia Liedberg på Gullbringa enligt löfte vid kronprins Gustav Adolfs födelse 1778 (jfr bil. 2, s. 32 INLANDS NORDRE HÄRAD 53); vidare RÄK. 1782, ST.PROT. 1783). - 2. A v sidenrips, mönstrad med treenighetssym­ boler, påsytt gaffelkors av guldbroderade röda band. Enkelt modernt arbete, inköpt från Italien 1956. År 1805 försåldes efter biskop Wingårdhs medgivande bl. a. två äldre mässhakar. Den ena var av röd sammet (nämnd i INV. 1705 som ny), den andra av )mtbrutit kamelåtb>1 (INV. 1801, ST.PROT. 1805). Kalkkläde av röd sammet med guldtråds­ frans. I mitten ett guldbroderat kors med törnekrona, stråigloria och en bård med tex­ ten: O GUDS LAMB l SOM BORTTAGER VERL­ DENES SYNDER. I hörnen står: HÅLTA l 1838 f 1: R:lc: c: R:. 50 x 47,5. Det är skänkt av J. Rafstedt och hans hustru Charlotta Chri­ stina Rafstedt på Gullbringa 1838 (s. 6, not 1). Bokstolskläden: - l. Av rött, mönstrat siden med frans, broderat med Kristusmono­ gram av de grekiska bokstäverna X och P. 36 x 37. Skänkt av församlingsbo 1953.- 2. A v svart sammet med påsytt kors i silvertråd. 55 x 37. Inköpt av församlingen 1945. - 3. Av röd sammet med texten: FÖR DEM soM ÄLSKA GUD SAMVERKAR ALLT TILL DET BÄSTA, broderat i lingarn. 50 x 40. Skänkt av l J(amlol, siden eller ylletyg. Här troligen det sen­ are. Utbrutit möjligen = mönstrad med floUerande inslag i ränder. Sådan yllekamlot vanlig under 1700­ talet (e ni. uppgift av fil. dr I. Henschen). A Fig. 27. A. Ljuskrona (nr l) av trä från 1600-talets senare del. B. Ljuskronan före en restaurering 1950-51. Foto ATA. S. 27. l(ronlcuchter (Nr. l) nus llolz. aus der 2. H. des 17. Jh. Vntercs Bild: dusselbc Stlick vor der Hcstauration t9:;o -51. \\'noden chandelicr (:\'o. l) Iatt<·r part of 17th century. Lower piclure shows chandl'lier bcfore being restored 1950-51. 13 HÅLTAKYRKA 33 l. •' )f \l '.y, • \ '·' ), l l Fig. 28. Antependium (nr 1) av gröngul mönstrad sammet. Detalj. Gåva 1670. Foto 1960. S. 29. Antependium (Nr. 1) aus grilngl'lb gemustertem Samt, gestiftet 1670, Ausschnitt. Antl'pendium (No. 1) of !'lreen­ ish-y<•llow putterned Vl'lvet. Dctail. Presented 1670. änkefru B. Andersson, Göteborg 1944. - 4. A v grönmönstrad sidendamast, broderat i guld, silver och silke med den Helige Andes duva. Bär guldfrans. 36 x 37. Hör samman med antependium nr 3. Skänkt av församlingsbo 1951. Kollekthåv med läderpung och holk av järn från 1700-talets förra hälft (LANTK. 1726). År \951 överklädd med ny sammet och försedd med ny stång. 34 INLANDS NORDRE HÄHAD Fig. 29. Mässhake (nr 1) av röd sammet med applicerad bild av den korsfäste i guld- och silverbroderi. Gåva 1782. Foto 1960. S. 30. :Mellgewand (Nr. 1) aus rotem Samt, appliziert elne Darstt•llung des Gekreuziglen in Gold- und Silber­ stickert'i, p;estiflet 1 i82. Chusuble (No. 1) of red velvet with appliquc picture of Christ crucificd in gold and silver embroidery. Gift 1i82. GRAVMINNEN Altarmatta i röllakan med geometriskt mönster i rött, grått, svart och blått. Signerad: BoHussLÖJD - KONSTFLITEN. 118 x 187. Skänkt i samband med restaure­ ringen 1950-51 av församlingsbo. I Hålta finns bevarat ett stort antal gravvårdar i form av liggande hällar och stående vårdar, vilka numera icke intager sina ursprungliga platser. De förvaras dels inom kyrkan (i tornets bottenvåning), dels på kyrkogården, uppställda utefter kyrkogårds­ muren i lutande ställning. Där annat ej nedan angives, är de utförda av en i trakten HÅLTAKYRKA 35 Fig. 30. Gravhäll (nr 2), utförd 1765 för kyrkvärden Jöns Börgeson, dennes hustru och fyra söner. Foto 1960. S. 36. Grabplatte (Nr. 2), von 1765 fllr den Kirchenvorsteher .Jöns BHrgeson (geb. 11199), seine Frau und vier Söhne. Grave slab (No. 2), from 1765 in memory of churchwarden Jöns Börgeson (born 1699), his wife and four sons. förekommande, lättbearbetad skiffrad gnejs, som kommit till riklig användning i Hålta, Solberga, Jörlanda och andra närbelägna kyrkor särskilt för gravhällar. De å dessa hällar ganska grovt inhuggna inskrifterna utfyller oftast hela hällens yta (se fig. 30). Gravhällar inom kyrkan: - l. Av grå kalksten, över Ole Anderson, t 1654, ligger i tornrummets golv. Hällens ännu läsliga inskrift lyder: [HER] UNDER LlGER (BE )GRAVEN l S • MAND OLE ANDERSON FOD l l KONGELE ( = Kungälv) AF ERLlGE l EGTE FORELDR DODE FOR l HANS TRO THlNEST l l VEFROEN AF PEST l DEN 12 AUGUSTl A l NNO 1654 • EFTER HANS BEGIRlN l l HANS UNGDOM l HER HANS RASMVSON LOD DENNE l (H )ANS 4-203245 36 INLANDS NORDRE HÄHAD Fig. 31. Gravhäll (nr 6) över Olle Andersson från Graneby t 1729. Foto S. Curman 1960. S. 38. Grabplatte (Nr. Grave slab (No. 6) 6) fiir Oll~ Andersson aus Graneby, tli29. in memory of Olle Andersson from Graneby, t1729. BEGRAVELSE l BEK l OSTE l MEMENTO l MOJ\1 HO DIE l MI HI CHAS l TIBI. ( = tänk på döden, idag mig, imorgon dig) A. s. s. (sannolikt stenhuggarens signatur = Anders Svenson?). L 182, B 100. Inskriften har nyligen ifyllts med rödfärg. - 2. Häll, inmurad i torn­ rummets S vägg längst åt Ö. Den är med inhuggna linjer indelad i fyra fält (se fig. 30) med följande inskrifter: I översta fältet: CHRISTUS EHH MIT LIIF l OCH DÖDEN EHR MIN WINING. PHIL. 1: 21; i Vänstra mittfältet: HER VNDER HUI l LAR SALIG AF l LEDNE KÖRKE­ WER l DEN EHRLIG OCH l WELFÖRSTANDIG l MAND JÖNS l BÖRGESON SOM l EHR FÖD 1699 l OCH DÖDE D l DES ALOER D ; i högra mittfältet: HER VNDER HUILAR l OCHSÅ HANS J{IERA l 'HV'iTRV EHRLIGE l OCH · GUDFRUCHTI l :GE. QWINNA l AMBÖR BÖRGES l HÅLTAKYRKA 37 Fig. 32. Gavelgravvård (nr 1) av skiffrad gnejs. Foto S. Curman 1960. S. 42. Grabwange (Nr. t) nus schiefrigem Gneis. Guble memorial stone (No. 1) of schistose goeiss. DOTTH I UDEHESTAD l EHH FÖD 1693 l BLEF DÖD 0 l HENES ALOER HEH VNDER I. VDEHSTADS LEGEH BLIGEN l STAD HVILAH OCHSÅ DEHAS SA l BÖRGE: LAHS: BÖHGE: OCH OLOF l JÖNSES SÖNNEH: 0 ; i nedersta fältet 4 SÖNNER • NEM UTHUG: 1765, Mått: L 210 l LIGE B 162, resp. 133. - 3. Häll, fästad vid tornrummets S vägg längst åt V. Överst: ms under tecknet för Omega (Gud Världsdomaren, Upp. 21: 6); härunder texten: HER LIGEH BEGHIAVEN NW SA TO l Ll HOS GUD l BOR EHEKS DOT l EH DEN SALI MAN (De två sista raderna ej vägg. Med rundlar i hörnen. Under FH OG l ... l BOHIE IfJNSON l I VTHESTA OC l HANS SALI l HVSTRV l AFSOMNAT AN l NO 1717 GUD GIFE DENOM EN läsliga). - 4. Häll uppställd invid tornrummets ö IHS och Omega följande inskrift: HEH LEGER l BE­ 38 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 33. Begravningsfana målad på linneduk, över ryttmästaren J oh. Fredr. Richard, Foto A T A 1923. S. 42. Totenfahne, bemaltes Leinentuch fUr den Rittmeister Joh. Fredr. Richard, fl731. Wappenselte. t 1731. Vapensidan. Funeral standard, painted on linen cloth, in memory of the cavalry captain Joh. Fredr. Richard, t 1731. The arn1s side. GRAFVEN l NU SALIG l HOS GUD l OLLE EREKSON l SOM AFSOMINADE DEN l 5 SEPTEMilR l f 1725. Mått: L 195, B 65. Gravhällar på kyrkogården: - 5. Övre delen avslagen. Inskrift i två fält på ömse sidor om en mittlinje. Till vänster:--- OCK l (HAN)S HV l STRV GV l NVR HEL j GESDOT l TER HAN l D fJDE l 729. Till höger: (LEFVDE SA) MAN I 49 ÅR l SÅ HANS HV l I5TRV IJSGE l BOR IONS l DOTER. Mått: L 102, B 130 - 6. Övre högra hörnet avslaget (fig. 31). Inskrift: Omega l IHS l HEH VNDEH LEGER BE(G)IRAFVEN NV SALI HOS l GVD OLLE ANDERS l SON l FRO GRANEBY l SOM I HERENOM AF l SOMNADE DEN 12 l AGVSTI ANNO HÅLTAKYRKA 39 Fig. 34. Begravningsfanan fig. 33. Inskriptionssidan. Foto ATA 1923. S. 42. Totenfahne Abb. 33, Inschriftseite. The funeral standard fig. 33. The inscription side. 1729. Mått: L 205, B 138. - 7. Nedre högra hörnet avslaget. Inskrift: Omega l ms l l HER l VNDER l LIGER l3E l GRAWEN l NW SALIG l LARES J ODE l SON l SOM l liEREN l AFSOM­ NADE l DEN 6 IENWARI l ANNO 1701. Mått: L 225, B 110. 8. Nedre högra hörnet av­ slaget. Inhuggen inskrift: Omega l IHS l HER l VNDER l WILAR SALIG l HOS GVD l SWEN OLOF l SON AF GRAN l NEllY SOM l l HERRANOM l AFSOMNADE l DEN 13 MARS l AO 1739. Högra halvan saknar inskrift. Mått: L 190, B 126. - 9. Inhugget: tre timglas med ett 40 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 35. Begravningsvapen (nr 1) över tullöverinspektoren Erik Gyllenberg till Gullbringa, t 1691. Förvaras i GHJ\1. Foto GHM. S. 44. Totenwappen (Nr. 1) fUr den Zolloberinspektor Erik Gyllenberg aur Gullbringa, f1691. Batchment (No. 1) in memory or the enstoms chief inspector Erik Gyllenborg of Gullbringa, t1691. omegatecken mellan andra och tredje timglaset samt ett s (en omformning av ms). In­ skrift: HER VNDEH HVILE HOS l GVD SALIGE MAN OL l LE SVENSON IFRÅN l LOKEBEHG OSTERGÅ l RD SOM I HEHEN AFSOF l NADE DEN 10 FEBEH l VARI ANNO 1742. Mått: L 158, B 104. - 10. Inskrift: I A S l Omega l IHS l DEN 23 IVLI ANNO 1729 l FHI ODE SIEL I GVDS HAN[D] l HER WNDER l LEGEH BEGRAVEN l NW SALI HOS l GWD GWNVR GWD l LARESDOTER l SOM l HERREN GLADELIG OP l OM AFSOMNA DEN SETE MARTI l ANNO 1721 l GIEWE HENNER l EN l STANDELSE. Mått: L 235, B 112. - 11. Övre högra hörnet avslaget. Inskrift i två fält på ömse sidor om en mittlinje. Till vänster: HEH \'NDER l WILER DEN f s: HÅLTA KYRKA 41 Fig. 36. B egravn in gsvap en (nr 2) över häradshövdingen Erik Sparrsköld , t 1698 . Förvara s i GHiW. Foto GHM. S. 44. Hatc hm cnt (No. 2) in rnernory of the di strict judge E rik Spa rrsköld, t1698. Toten wnppen (Nr. 2) fllr den Amtsr ichter E rik Spa n ·sköld , t1698. HVSTRVN I GWNELA HIND NO / SEPTEMBER / A TORG Mått: I RECKS DOTTER I SOM I HERAN I OM AFSOMNA I DE DEN 29 I 17 26. Till h öger: H E R VNDER / W ILAR DEN / s · HVSTRVN / GVNVR I I HERANOM I ELS DOTER SOM I AFSOMNADE I DEN 9 SEPTE M I BER ANNO I 1731. L 302, B 128. - 12. Sprucken snett över. In s krift i två fä lt på ömse s id or om e n mittlinj e . Till vä nster: HER VNDEH / nvILAH THEN / 1 LIFSTIDEN / EHRL I GE OCK / FÖRSTAND I / GE MANEN AFLED / DEN I OLOF OLOF/ SON IFR;\N I HARKERÖD FÖD 1665 I DEN 13 IAN / WARI 5 IAN / VARI ANO / 1745. Till h öger: ANO 1675 / DEN 7 MA J / WAR DENA / HER VNDER / BEG [ H ] AFNA / SALIGA ttv / sTHVN B0R/ TA ttA [K] ANS / DOTEH FRÅN/ HAKE[H]öD 42 INLANDS NORDRE HÅRAD j AFLED [F)RÅN j WELDDI j DEN 21 MAH/TI ANO j 1735. Hällen ligger innanför Ö kyrko­ gårdsmuren och N om ingången där. Mått: L 192, B 122. - 13. Övre vänstra delen borta. Inskrift. Omega J GAMLA SKR [osäker tolkning] - - - rYcK? T FORFA J - - ­ KTERA? AR AAR j - - - DEFVCKTA j [H)ER WILAR DEN j AN SWEN ANDERSjON AF LÖGEBERG SOM l j HERANOM AFSOMNADE j DEN 24 APRIL AO 1730. Hällen ligger omedel­ bart S om den föregående. Mått: L 190, B 105. Bland de mot N kyrkogårdsmuren uppställda gravhällarna finnas två stycken vårdar av samma skiffrade gnejs och med en form, som framgår av fig. 32. Båda bär i den övre trekanten samma inhuggna inskrift: ME/MEN/T o MORI ( = Betänk att du skall dö). Av dessa vårdar är nr l (fig. 32) skadad i nedre vänstra hörnet. H 172, B 92. - Nr 2 är svårt skadad. H 147, B 87. Dessa vårdar är avsedda att stå upprätta med i marken nedgrävd fot. Då de saknar namninskrifter, förefaller det sannolikt, att de hört samman med gravar, täckta med inskriftsförsedda hällar av den art, som behandlats här ovan. I så fall har de antagligen varit uppställda vid mitten av hällens ena kortsida med inskriftssidan vänd mot hällen. Bevarade anordningar av denna typ finns på Ytterby gla kyrkogård (Inlands Södre hd). Fortsatt inventeringsarbete kan möjligen frambringa ytterligare material för att klar­ lägga denna gravtyps ursprung och utveckling. Det förefaller sannolikt, att den utgör en sen, provinsiell variant av den medeltida gravvårdstyp1, som består av två resta gavelhällar med en mellan dem liggande gravhäll med eller utan underbyggnad. A v denna typ finns varianter med gavelstycke enbart vid täckhällens ena ända. - In­ till dess här ovan beskrivna gravvårdstyp 2 blivit närmare bestämd, kommer den att i Sveriges Kyrkor provisoriskt benämnas gavelgravvård. Begravningsfana av tuskaftat linne med målad dekor (fig. 33-34). Dubbel duk. På ena sidan text i guld, inramad av korsade palmkvistar på svart botten: HÄR UNDEH HWJLAH HANS KONGL. MAIJttz j FOHDOM TRO TIENARE OCH HIJTTMÄSTARE UNDER HÖGST j S \HL. HENNES KONGL. MAIJttz RIJKSÄNKIE j DROTTNINGENs LIFREGEMENT WÄLBORNE j HERH JOIIAN FRIEDRICH RICHARD: j FÖDD ÅHH 1687, D. 29 JUNIJ UTHI STIFT BRE/MEN OCH I HERRANOM AF SOMNAT PÅ STORA HISSBIJ D. 22 AUGUSTJ 1731 SEDAN HAN FHAMFORNE KRIGAT HAFT DEN j FORUTH f NÅDEN FÖLLIA HÖGSTSAHL. HANS j KONGL. MAIJttz Om dessa gravvårdar finns en ganska rik litteratur. Se särskilt HARALD \VmE:EN, Västsvenska vikingastudier. Arkeologiska källor till Vänerområdets kulturhistoria under yngre järnålder och äldsta medeltid. Gbg 1955, s. 1, 175-179, 241. - DENSAMME, Västergötlands romanska gravmonument, i: Kulturhist. studier tillägnade Nils Åberg. Sthlm 1938, s. 188-201. - DENSAMME, Några gravhustyper i Sverige under 1600-talet, i: Rig 1952, s. 37-47. 2 Gavelgravvårdarnas form synes kunna härledas från de ännu på 1600-talet icke ovanliga grav­ husen av trä (•stupor> eller •roh). Dessa hade ofta gavelstycken med sadeltakövertäckta kors. 1 HÅLTAKYRKA 43 Fig. 37. Begravningsplåtar av pressad och delvis målad plåt. Från 1800-talets förra hälft. Foto 1960. s. 44. Totenplaketten aus geprelltem und tellwelse Blech, 1. H. des 19. Jh. bemalt~m Funeral plates of pressed and partlally painted plate, first half of 19th century. 41 KONUNG CARL DEN 12 INLANDS NORDRE HÄRAD l OCH BEWISTAT ÅTSKILLIGE FÄLTSLAG l OCH ACTIONER1 • - På den andra sidan är målat Richards vapen, en sköld med blått fält med tre parallellt ställda, röda spikeklubbor s. k. morgonstjärnor. Skölden är krönt av en hjälm med krest och har hjälmtäcke i form av gul och röd akantus. Frans av brunt kamgarn. L 87, B 79. Banderoll av samma garn som fransen. Stång av furu (L 239), avslutad med en spets av förgylld metall inneslutande ett spegelmonogram (uTST. 1923 nr 1103, i c. R. af Ugglas anteckn. GMA samma nr). Konserverad av Pietas 1951. Fanan hänger nu ut från S väggen snett ovanför koringången. Enl. INV. 1830 hängde två värjor med sorgflor på väggen bredvid begravningsfanan. Dessa saknas numera. Begravningsvapen av snidat, krederat och målat trä. Samtliga sakna inskrifts­ tavlor.- l. Över Erik Gyllenberg 2 till Gullbringa, t 1691 (s. 150). Vapen för adliga ätten nr 1030 Gyllenberg (fig. 35). Färgen avflagad. H 164. - 2. Över Erik Sparrsköld 3 , t 1698 (s. 150). Vapen för adliga ätten nr 1195 Sparrsköld (fig. 36). Färgen avflagad. H 163.-3. Över Fredrik von Köhlcr, t 1723 (s. 150). Vapen för friherrliga ätten nr 167 von Köhler. Svårt skadat. H 72. Begravningsvapnen förvaras sedan 1892 i Göteborgs Muscum (inv. nr 636, 637 o. 8626, jfr släkttavlan s. 150). Begravningsplåtar (12 st) av klippt och pressad bleckplåt, (fig. 37) delvis målade och försedda med inskrifter över medlemmar av prästfamiljen Warmark 4 • Plåtarna i ellipsform, omgivna av grönmålade bladkransar. Krönta av en krona (livets krona), av en stjärna eller av två nedåtvända facklor. Från 1800-talets förra hälft. 36 x 36 eller något mindre. 5 l JOHAN FRIEDRICH RICHARD(T), f. 1687 i Bremens ärkestift, t 1731 på st. Rissby i Hälta sn. Deltog i det stora nordiska kriget först vid Verdiska dragonreg., senare vid Änkedrottningens livregemente, fången 1713 vid Tönningen. Han slutade som premiärryttmästare vid Bohusläns dragonregemente 1721 (chef för Kungsbacka komp.). G.m. SoPHIA CHRISTINA ... , som ännu levde på st. Rissby 1739.- A. LEWENHAUPT, Karl XII:s officerare II, Sthlm 1921, s. 548. 2 ERIK GYLLENBERG, f. på 1620-talet i Kind i Västergötland med namnet Bergh, adlad 1682, t 1691; ryttmästare för ett kompani Västgöta prästeryttare 1659, överinspektor vid stora sjötullen i Älvsborgs och Bohus län 1677. Han ombildade den förutvarande kronagården Gullbringa till säteri genom byten (jfr s. 4). 3 ERIK SPARRSKÖLD, f. 1655 (SPARMAN), t 1698; sekr. hos l\IAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE 1678, häradshövding inom Bohuslän, adlad 1689; g. 2 m. MARGARETA GYLLENBERG, dotter t. överinspektoren ERIK GYLLENBERG, i hennes 2:a gifte (s. 150). Det är därför icke osannolikt, att Sparrsköld innehaft Gullbringa under åren 1691-98. 4 JoNAs WARMARK, f. i Göteborg 1773. t 1854; hovpredikant 1816, kyrkoherde i Solberga 1819 prost 1827 (se fig. 37), tullvaktmästareson. 5 Begravningsplåten är en folklig efterlikning av adelns begravningsvapen. Den gjordes i allmänhel av pressad plåt. I stället för de adliga begravningsvapnens kronor och sköldemärken insattes religiösa och allegoriska motiv. Sådana begravningsplåtar uppträder särskilt i västra Sverige under 1800-talets förra hiilft (se SvK, Vg I, s. 214, 260, 350). Det bör observeras, att dessa plåtar icke varit avsedda att användas såsom likkistplåtar. HÅLTAKYRKA 45 Fig. 38. Votivskepp, tillverkat på Stora Brattön. Gåva 1815. Foto 1960. Votivschiff, gearbeitet auf Stora Brattiin, gestiltet 1815. Votive ship made on tlw island o! Stora Brattön. Gift 1851. Ett par med träkulor krönta prestaver, behängda med svart flor. H 205. Från 1920talet. Ett votivskepp, en tremastad, sextiotvå kanoners fregatt (fig. 38), hänger över mittgången i andra takbjälken från koret räknat. I fartyget ligger ett papper (rNv. 1956) med följande text: DETTA SKEPP, OSKULDE::-1 KALLADT, ÄR GJORT PÅ STORA BRATTÖN AV GOSSEN NILS THORSSON OCH SEDAN KJÖPT OCH SKIÄNKT HIT TILL HÅLTA KYRKA AV UNDERTECKNADE 4 PEHSONER ZAELJ PETTERSSON PÅ STORA BASTEVIKEN, NILS NEROSSO::\" PÅ TJUVKILS HUFVUD, ANDERS NEHOSSON l VÄFRA UPPEGÅRDEN, PETTER OLSSON l VÄFRA GIUTEGÅRDEN ÅR 1815 DEN 22 MARTZ. - L ca 130. En C a r l X I I: s B i b e l i läderband med pressad guldornering i rokoko (fig. 39), skänkt till kyrkan av direktören Samuel Schutz (s. 29, not l) och hans hustru Britta PREsTAVER voTn·sKEPP BIBEL 46 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 39. Carl XII:s bibel i läderband med pressad guldornering. Gåva 1782. Foto 1960. S. 45. Bibel König Carls XII. in Leder­ band mit goldgeprelltem Orna­ ment, gestiftet 1782. Charles XII's Bible in leather binding with embossed gold Rococo ornament. Presented 1782. xuNGATAL Sophia Liedberg 1782. På bibelns försättsblad har dåvarande kyrkoherden Jonas Rhodin 1 gjort en utförlig anteckning (se bil. 2, s. 53) om dessa personers gåvor till kyrkan, daterad SOLBERGS PRÄSTEGÅRD DEN 25 JUNJI 1782 (jfr RÄK. 1782, där en lik­ artad anteckning förekommer). Gustaf II I: s tal 21/8 1772 i förgylld ram, krönt av skulpterade kungaemblem, utförd på 1770-talet på bekostnad av Samuel Schutz på Gullbringa (se bil. 2, s. 53) och hans hustru (RÄK. 1782, jfr Bibel, s. 45.). 1 JoNAs RHODIN, f. 1717, man 1778, bondson. t 1785; fil. dr 1751, kyrkoherde i Solbcrga 1762, prost 1775 och riksdags­ HÅLTAKYRKA 47 MöBLER Brudstol av furu. Ben samt pinnar i ryggstödet svarvade. De olika delarna äro tappade i varandra. Ryggstödet kan fällas åt två håll. Sitsen bär spår av mörkröd färg. B 49, H 95, L 120. För­ varas i GHM (inv.nr 638). I INV. 1692 nämnes >>l gammall förfallen Brudstohh>. Den ovan beskrivna blev sannolikt ny­ gjord, sedan den äldre utmönstrats, och torde vara utförd mellan 1692 och 1697, då målaren N. Michelsonn skulle >>medh nogon gemen färgh anstryka brud stolem (bil. l, s. 52). Två stolar i gustaviansk stil, därav en karmstol, som är nygjord, målade i grågrönt. De skänktes enl. inskrift å på­ satta metallplåtar 1951 av Hedvig Johans­ son, f. Thon\n och Elsa Sederstedtl (blott den nya). Ett golvur står i koret. Verket signe­ rat Joh. Blomberg, Lund. 2 Fodralet i senempire. Uret är skänkt till kyrkan vid restaureringen 1951 av Birger Börjesson i Göteborg, född i Hål ta sn (G H T 1951 17/4). Kistor: - l. Av blåmålat trämed l lås, från 1700-talet (LANTK. 1781). H 45,5, l HEDVIG JoHANssoN är född i Hälta, me­ dan ELSA SEDERSTEDT, född i Göteborg, är släkt med tidigare ägare till Gullbringa i slutet av 1800-talet. - Malmstaken nr 2 (s. 28), skänkt av den senare, har tillhört Gullbringa. 2 J. BLOMBERG fick 1828 privilegium för ur­ fabrik i Lund. Han förekommeri Hallrättsberät­ telserna 1830-46 (E. SIDENBLADH, Urmakare i Sverige under äldre tider, Sthlm 1947, s. 36). Fig. 40. Fattigbössa bestående av en snidad och järnbeslagen stock.1600-talstyp. Foto A TA. S. 48. Elsenbeschlagener Armenstock mit geschnitztem Fuss, Typ des 17. Jh. Poor box in the form of an earved and iron-bound stock 17th eentury type. 48 INLANDS NORDRE HÅRAD Fig. 41. Medeltida klocka med latinsk minuskelinskrift. 1300­ eller 1400-talet. Foto 1960. S. 49. Gebetsglocke, der Inschrift und dem Typ nach 14. oder 15. Jh. Bell. According to inscription and shape 14th or 15th century. DIYEnsE L 116, B 50. N u på tornvinden. - 2. Av omålat järnbeslaget trä med tre lås. Står vid läktar­ utgången mot tornrummet. H 45, L 104, B 41,5. Sannolikt identisk med den järnbeslagna arkivkista, som tillverkades 1881 (RÄK.). - 3. Av omålat trä med 1lås. Enkel. H 48, L 132, B 49. 1800-talstyp. - En kyrkkista anskaffades 1801 med anledning av inbrotts­ försök i kyrkan 1800 och 1801. Den skulle vara )>2 alnar lång med järnplåtar och beslag och tre goda lås)>. I den förvarades under 1800-talet kyrkans silver och textilier (sT.PROT. 1801). Den stod på den socknen tillhöriga gården Hålta annex (viS.PROT. 1877). Fattigbössa bestående av en järnbeslagen stock (fig. 40), vars fot är skuren och refflad till en fyrsidig, balusterartad kolonn. Målad i rött och grönt. H 96, 5. 1600-tals­ HÅLTAKYRKA 49 form. Den står uppställd i vapenhuset, tornets bottenvåning. År 1697 åtog sig målaren ~Iichelsonn att >>it litet wackert stycke öfwer dhe fattigas bloch settia>> (se bil. 1, s. 52). Detta >>stycke>> finns ej i behåll. Kyrkstöt av lövträ, upptill försedd med en tillplattad kula. Käppen är rödmålad, medan kulan är blå. L 193. Från 1700-talet (sNABmNv.). A l n m å t t, en s. k. sockenlikare av mässing, lagad, bär inskriften: MÅTTSTÅCK FÖR HÅLTA socHN 1754. G: E:. Omhänderhades 1877 av kyrkvärden (viS.PHOT.), men för­ varas nu i kyrkan. Spegel, liten, rektangulär, med ornament i guld och grönt runt spegelglaset. H 53, B 32,5. Hänger i sakristian. Inköptes 1850 (HÄK.). I tornets första våning förvaras rester av kyrkans förutvarande inredning bl. a. några av den äldre bänkinredningens skärmar och dörrar (jfr s. 18), den äldre sakristieskärmen (s. 12) samt en äldre kyrkport. I tornets andra våning hänger kyrkans tre k l o c k o r 1 : - 1. Lillklockan (fig. 41) är av medeltida form. Upptill på klockans hals tre åsar, som begränsar tvenne band, det övre med en inskrift bestående av omväxlande gotiska minuskler och ornament: lejon­ ansikte - kors - AYE - treflikig krona - HEV (borde vara REX) - romb- IODEOHUM - romb - MICEHEHE - romb - NOBIS>> ( = hell, judarnas konung, förbarma dig över oss). På klockans liv skönjes ett litet gjutarmärke inom en cirkel. Därovanför inom en mandorla en knäböjande, bedjande figur. H (utan krona) 53, D 62. Klockans form och inskrift torde hänföra den till 1300- eller 1400-talet. - 2. storklockan är av senmedeltida form. Kring halsen två smala, parallella linjer. I det mellanliggande bandet endast ett litet kors. H (utan krona) 77, D 98,5. Torde härröra från 1400-talets senare hälft. ­ 3. l\lellanklockan är enligt inskription på klockans liv gjuten för Hålta kyrka 1946 i Ystad av i\1 & E Ohlsson. H 67, D 81. KLocKoR SAMMANFATTNING l. En tornlös, enskeppig gråstenskyrka av norsk-västsvensk typ med kort långhus, lägre, smalare, rakslutet kor och trång triumfbåge (fig. 42, I). Ingångar i SV på långhus och kor. Små rundbågiga föns­ ter. Öppen takstol eller plant trätak. Sannolikt 1100-talets senare del. In v.: dopfunt, cuppa av täljsten, fot av kalksten (fig. 19); cuppanfrån 1200-talets första fjärdedel. I l. Senmedeltida i n v.: två klockor från 1400-talet (fig. 41}, nordtyskt triumfkrudfix från omkr. 1520 (fig. 14). III. 1600-talet. Takstol och yttertak orobyggs 1627-28. Ny reparation 1691-92. Vapenhus av trä i S, första gången omnämnt på 1690-talet (fig. 42, Il). Läktaren i V torde ha uppförts på 1690-talet. Stora målningsarbeten utföras av Nielas :\lichelsonn 1697: kyrlmns innertak och en brädvägg i koret målas och dekoreras jämte samtliga inredningsföremål; därtill förses läktarens barriär med målade apostla­ figurer (fig. 17 - 18). M. s. 10. - 1 ÅMARK, M. ÅMARK, Bohusläns medeltida kyrkklockor, Uppsala 1945, s. 12-13; även i GBFT, 1946-47. Sveriges medeltida kyrkklockor, Uppsala 1960, s. 276, pi. 48 I. 50 INLANDS NORDRE HÄRAD Inv.: predikstol ca 1650 (fig.16), altaruppsats (fig.ll - 13) 1672 från Hans Swants verkstad i Göteborg; bänkinredning och brudstol omnämnda på 1690-talet, dopfat (fig. 20-22) skänks 1630 och 1651, kalk och paten 1671 (fig. 23), ljuskrona av trä (fig. 27), malmstakar sannolikt från 1600-talets mitt, antependium 1670 (fig. 28), begrav­ ningsvapen 1691 och 1698 (fig. 35-36). IV. 1700-talet. Gamla koret rives och kyrkan förlänges åt Ö med tresidig avslutning 1744-45 (fig. 42, I II), varvid fönster utvidgas och nypptagas; ett tryckt trätunnvalv lägges över hela kyrkorummet 1 751; åren 1757-58 muras tornets bottenvåning i V av sten, överdelen utföres av trä, färdig 1762 (fig. 42, IV). I n v.: altarring, begravningsfana (fig. 33 - 34) från 1731, bänkinred­ ning 1745; textilier skänks 1782 av ägarna till Gullbringa säteri. V. 1800-talet. In v.: votivskepp (fig. 38) skänks 1815; kalk, paten, oblatask, vinkanna och kalkkläde skänks av ägarna till Gullbringa på 1840- och 1850-talen (fig. 24-26). VI. 1900-talet. 1950-51 stor restaurering efter förslag av ark. A. Forssen: ny sakristia i NO, V ingången breddas, taken omtäckas, tornhuven kopparklädes, nytt golv av trä, bänkinredningen förnyas (fig. 42, V); elektrisk uppvärmning införes; inredningsföremål och inventarier konserveras av D. Sundbaum. In v.: Orgel med fasad anskaffas 1904; ny klocka 1946. n Dl Fig. 42. Kyrkans plan­ utveckling, 1 : 1 000. Grundrillentwlcklung der Development of plan of church. Klrchc. ZUSAMMENFASSUNG I. Turmlose, einschiffige Feldsteinkirche norwegisch-westschwedischen Typs mit kurzem Langhaus, niedrigerem, schmaJerem und platt geschlossenem Chor und engem Triumphbogen (Abb. 42, I), Ein­ gänge im SW an Langhaus und Chor, kleine rundbogige Fenster, offener Dachstuhl oder flache Holz· decke. Wahrscheinlich zweite Hälfte des 12.Jh. Ausstattung: Taufsteincuppa aus Topfstein, FuO aus Kalkstein (Abb. 19), die Cuppa aus dem 1. Viertel des 13. Jh. II. Ausstattung des Spätmittelalters: zwei Gloeken des 15.Jh. (Abb. 41), norddcutschcs Triumph­ kruzifix um 1520 (Abb. 14). III. 17.Jh.: Waffenhaus (Vorhalle) aus Holz im S, das erstroals in den 1690er Jahren erwähnt wird. Dachstuhl und Dächcr werden 1627-28 umgebaut. Erneute Reparation 1691-92. Die Empore dilrfte in den 1690er Jahren entstanden sein (Fig. 42, II). GroOe Malarbeiten werden 1697 von Nielas Michel­ sonn ausgefilhrt, wobei die Decke des Kirchenraums und eine BreHenvand im Chor, sowie sämtliche Ausstattungsstilcke verziert werden; auf der Emporenbrilstung erscheinen gemalte Apostelfiguren (Ab b. 17 - 18). Ausstattung: Kanzel um 1650 (Abb.16); Altar (Abb. 11-13) aus der Werkstatt des HansSwants in Gothenburg 1672; Gemeindegestilhl und Brautstuhl, erwähnt in den 1690er Jahren; Taufschalc (Abb. 20-22), gestiftet 1630 und 1651; Kclch mit Patene von 1671 (fig. 23); Holzleuchter (Abb. 27); Leuchter aus Erz, wahrscheinlich aus der Mitte des 17.Jh.; Antependium von 1670 (Abb. 28); Totenwappen 1691 und 1698 (Abb. 35-36). HÅLTAKYRKA 51 IV. 18.Jh.: der alte Chor wird abgerissen und die Kirche nach O 1744-45 verlängert und mit dreisei­ tigem Schlull versehen (Abb 42, III), wobei die Fenster erweitert und neue eingebrochen werden; ein gedrUcktes Holztonnengewölbe wird 1751 iiber den Kirchenraum gezogen; in den Jahren 1757-58 wird das Turmerdgescholl im W aus Stein aufgemauert, während der obere hölzerne Teil 1762 fertig ist (Abb. 42, IV). A u s s t att u n g: Altarschranken; Totenfahne (Ab b. 33-34) von 1731; Gemeindegestuhl 1745; Tex­ tilien werden 1782 von den Besitzern des Gehöfts Gullbringa gestiftet. V. Ausstattung des 19.Jh.: Votivschiff (Abb. 38) gestiftet 1815; Kelch, Patene, Oblatendosen, Weinkanne und Kelchtuch werden in den 1840er und 1850cr Jahren von den Besitzern auf Gullbringa gestiftet (Abb. 24-26). VI. 20.Jh.: 1950-51 groile Restaurierung nach Entwurf des Architekten A. Forssen: neue Sakristei im NO, verbreiterter W Eingang, neue Daehdeekung, Kupferbekleidung fiir die Turmhauben, neue Holzfullböden, Erneuerung des Gemeindegestuhls (Abb. 42, V), Elektroheizung, Konservierung der Ausstattung durch D. Sundbaum. Ausstattung: Orgel mit Prospekt 1904, neue Gloeke 1946. SUMMARY I. Granile rubble aisle-less church without tower, of Norwegian and West-Swedish type, with short nave, a Iower, narrower, straight-ended ehancel, and a narrow rood arch (fig. 42, 1). Entrances into nave, SW, and chancel. Small, semi-circular arehed windows. Open rafters or leve! wooden ceiling. Probably latter part of 12th century. Furnishings: Font bowl of soapstone, foot of limestone (fig. 19); bowl first quarter of 13th century. II. Late Middle Ages. Furnishings: Two 15th century bells (fig. 41), North German rood ca.1520 (fig. 14). III. 17th century. Wooden S porch mentioned first in 1690s; rafters and roof rebuilt 1627-28. New restoration 1691-92. Gallery erected probably during 1690s (fig. 42, II). Much painting by Nielas Michelsonn in 1697; church ceiling and a wooden wall in the chancel and all furnishings painled and decorated; gallery front decorated with paintings of apostles (figs. 17 - 18). Furnishings: Pulpit ca. 1650 (fig. 16), retable (figs. 11-13) 1672 from the workshop of Hans Swant, Gothenburg; pews and bride's chair, mentioned in the 1690s, christening bowls (fig. 20-22) presenled 1630 and 1651, chalice and paten 1671 (fig. 23), wooden chandelier (fig. 27), brass candlesticks, pro­ hably mid-17th century, antependium 1670 (fig. 28), batchments 1691 and 1698 (figs. 35-36). IV. 18th century. Old chancel demolished and church extended towards E with a three-sided end 1744-45 (fig. 42, III), windows enlarged and new ones made; wooden barre! vault erected over the whole nave 1751; during the years 1757 and 1758 the ground floor of the W tower was built of stone, and the upper part of wood, completed 1762 (fig. 42, IV). Furnishings: Altar rails, funeral standard (figs. 33-34) 1731, pews 1745, textiles and vestments presenled in 1782 by the owners of Gullbringa Manor. V. 19th century. Furnishings: Votive ship (fig. 38) presenled 1815; chalice, paten, wafer case, wine ewer and chalice cloth presenled by the owners of Gullbringa Manor during the 1840s and 1850s (figs. 24-26). VI. 20th century. Extensive restoration by Architect A. Forssen 1950-51; new vestry in NE, W entrance widened, roofs recovered, spire covered with copper, new wooden floor laid, new pews (fig. 42, V); electric heating installed; furnishings restored by D. Sundbaum. Furnishings: Organ with front acquired in 1904; new bell 1946. 5-203246 52 INLANDS NORDRE HÄRAD Bilaga l. Kontrakt 9/6 1697 med målaren Nielas Michelsonnom målningsarbete i Hålla Kyrka. Jagh undertecknadhe Nielas Michelson tilståår migh hafwa giort accord medh Probsten och Kiyrkio­ herdhen, Hr. :\lag. Friederic Bagge, om it arbete i HoJta kiyrkia, Nembl: På huar sidha aff altartanan skall iagh måhla en af Propheternas beläten, på dhen huita Brädewägh, som taflan är affigerat, och der uthom upputza sielfwa altartaflan, sampt stoffera heela samma wägh; der nest skall iagh ådra alla stohlar i heela Kiyrkian, sampt altarfooten, och thet nya stacketwerk fram för altar footen, jämb weil medh nogon gemeen färgh anstryka brud stolen och PanneJen för altarfoten: Jagh skall och giöra it wackert stycke om Christi döpelse wedh funten, På sådant sätt, som det i Soolberga kyrkia är giordt, sammaJedis wackert stoffera dhen taflan, som ståår wedh Predikostolen; Taken, Nembl. framm i choren, och nedher i sielfwe kiyrkian skall iagh måhla, trotzningen medh gull, och bielckarna medh rödh eller blå färgh; Lysecronan skall iagh mcdh lienliga ferger anstryka, sampt it litet wackert stycke öfwer dhe fattigas bloch settia, sielfwe kiyrkiodörren anstryka, och Lechtaren medh Apostlarnas contrafeij prydha, altsamman såsom iagh oc min kunst best kan, så att arbetet skall, medh Guds hielp i dhenne Sommar blifwa fulbordhat, och finnas swarsgott; och när ofwanbe[mäl]te Nielas Michelson ofwan berördha arbete så we!, som han lofwat, hafwer förrettat, skall han dherföre hafwa till att unfåå uthi et för alt 40 dir S.M. iagh säger fyratio daler Silfwermynt, och om han dhet nögachteligen giör, ändå och der öfwer fåå en drickspenningh af 2 dir S.l\1. Ferger och alt huad som till arbetet behöfwes, sampt kost skall han sigh sielf skaffa; men till att reesa stelningar, och aftwätta dhe gamla måhlningar, skall Kiyrkio­ wärdhen honom wtaf almogen hielp skaffa. Uppå handhena och till att kiöpa ferger haf[wer] Nielas Michelson fååt i penningar tio dir S.M. och när arbetet är we! fulbordhaL huilcket, will Gudh, på d. 21 Junij skall begynnas skall resten efter dhenna contract, honom lefwerat wardha. Att alt ofwanståendhe så är och efterkommas skall, hafwe Wi 2 lika lydandhe instrumenta uprettat, och dem medh egne hän­ dhers underskrift bekreftatt, som skedde i Båröedh d. 9 Junij Anno 1697. Friederic Bagge r-::iclas Michelsonn Måhllare. 1697: den 19 Julij: haf[we]r iagh undertecknade efter Högh-Ehrwyrdiga Profstens order bekommet på Kiercke arbete: 6 nr;smt = aff Kierckio Vergeren Giöde Ambiörson, huar före hand af migh skall were qviterat. Datum vt supra. Nielas Michelson - •lO nr: m: m. 6: - ; ­ 4: - : . 5: - : ­ 3: -16; ­ 7: - : ­ 2:-12: ­ 4: 4: ­ 42 D:r HÅLTAKYRKA 53 BiJaga 2 Text på försditsbladet i Carl XII:s bibel i Hålla kyrka. Denne Bibel är af Högädla Herrskapet på Gullbringa Säteri, Herr Samuel Schutz och Fru Britta Sophia Liedberg Skiänckt till Holta Kyrka; Wälbemälte Herrskap har ock låtit infatta Hans Kong!: Maj:ts Tal til Riksens Ständer af den 21 augusti 1772 wid Regeringens lyckeliga förändring den 19 augusti uti en förgyld Karm med Regalierne; Wälbemälte Herrskap har ock på egen bekostnad låtit 1780 måla Holta Kyrka samt Altare och Predikstol med alt det öfriga wäl beprydt; Likaledes har Herrskapet til Gudstienstens prydning, och at betyga sin glädie öfwer Kron Prinsens Gustaf Adolphs hugneliga Födelse den l Nov: 1778 genast utlofwadt och nu gifwit en Altare Skrud, bestående i en prägtig earmo­ sin röd Sammets Mäss hake med ägta gull galoner, och Skiorta, Altare Tecke af samma sort samt Duk, Hwarföre detta införes å Prästerskapets och Församlingens wägnar till den ödmjukaste åminnelse, och tacksägelse, jemte lika hiertelig til önskan af all den Aldra högstas mongfaldiga wälsignelse. Solbergs Prästegård den 25 Junji 1782. Jonas Rhodin Prep: et Pastor Loci. SOLBERGA I(YRI(A BOHUSLÄN, GÖTEBORGs OCH BOHUS LÄN, INLANDS NORDRE HÄRAD, GÖTEBORGS STIFT, ÄLVSYSSELS SÖDRA KONTRAKT Beskrivningen utarbetad av Leif H. Nilsson, avslutad i september 1957 (1961). TRYCKTA KÄLLOR: HOLMBERG, Il!, S. 312. - 0EDMAN, S.185 f. HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML. M. M.: DRA: Reg. 108 b, KIRCKEREGNESK. 1618-27; 1627 -42.- KA: LANTK. 1669-1862. - ATA: lNv. 1830; SNABmsv. 1919 (H. Hegardt); hand!. ang. kyrkans ombyggnad och restaurering 1926, elektrisk belysning 1931, värmeledning 1936, prosten J. A. Rhodins •epitafium• 1945, ombyggnad av orgel 1947, fotografier före restaureringen 1926. - BST: Hand!. ang. restaureringen 1926, kyrkogårdens utvidgning 1944-46, kopparbeläggning å kyrkans tak och torn 1950; tidn.- klipp; fotografier före restaureringen 1926; ritning till tornbyggnad av ark. J. A. HAWERMAN 1865, fastställd 1865; uppmätn. ritn. (3 blad) av ark. S. ERicsos 1925 ävensom alternativa ritn. till om- och tillbyggnad 1925; förslag till elektrisk installation 1931; förslag till värmeledning 1936; förslag till utvidgning av kyrkogården av ark. A. FoRssf.:N 1944, fastställda 1946. - GMA: Mapp •Kyrklig konst>, Bohuslän 11, Solberga•, fotografier av B. HEGARDT 1919; mapp •Års- och Livscykeln. Bohuslän ­ Div. landskap B•. Nr 1627 Solberga: Kyrkogården. Gravkors ... , uppmätn. av äldre gravvård; C. R. AF UGGLAs, Västsvensk kyrklig konst, nr 169 och 1068. KYRKASS ARKIVALIER: l GLA: ST.PROT. 1763-1895; RÄK. 1598-1911; INV. 1598 med komp!. 1630 och 1669 (i LI: 1), 1705 (i Ll: 2); INV. och VIS.PROT. spridda år 1767-1903 (i l\1: 1, Kl: 4, LI: 3, Kl: 9 och N 2); ant. ang. inköp av orgel1871 samt rör. omgjutning av storklockan 1892 o. (1899) 1901 (i LI: 3), - Hos PÅ, Solberga: RÄK. 1900-1950; INV. 1898-1926; hand!. ang. kyrka och kyrkogård 1905, 1937, 1946. Solberga pastorat omfattar sedan reformationen förutom Solberga även Hälta och Jörlanda socknar. Namnet Solberga härrör från förkristen tid och har möjligen samband med någon form av solkult.l Kyrkan är belägen i Solberga by vid vägskälet Kode-Vallby, Lycke-Jörlanda. Uttrycket •i Sol­ baergha sokn• förekommer i handlingar från 1320 (DN, VI, s. 101) samt •Solbrerga kirkia• i EYSTEINS JORDEBOG 1388. Enligt biskop Eystein (s. 377) var kyrkan invigd åt S. Maria den 7 maj (Sancte Marie Dedicacio in crastino lohannes ante portam). Såväl Selma Lagerlöf som Verner von Heidenstam har litterärt bearbetat historiskt stoff med an­ knytning till socknen. Som Gunnel Abrahamson 2 visat, bygger Selma Lagerlöfs novell •Herr Arnes penningan på 0EDMAN samt på den muntliga traditionen om ett mord på •her Arne, sogneprest i Sol­ berg•.3 1 Hj. LINDROTH, Bohuslänska Ortnamn och Bohuslänsk Bebyggelse Historia i:GBFT 1945, s. 83-86. - I detta fall torde man kunna tolka namnet såsom •berget bakom vilket solen går ned•, dvs Blåkullen på Lilla Brattön, vilken ligger i socknen. Solen går ner därbakom vid jultid. 2 GuNNEL ABRAHAMSON, Den muntliga traditionen om mordet på solbergaprästen herr Arne och Selma Lagerlöfs novell •Herr Arnes penningar• i: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1961, H. 1-4. 3 Se även TH. FRIEDLANDER, De två herrarna Arne, i: Bohuslänningen 19/3 1955 och C. KRANTZ, Herr Arne och skottarna i dikt och verklighet, i: Vikarvets årsbok 1960-61, s. 61; jfr SKARSTEDT, s. 474. SOLBERGA KYRKA 55 Fig. 43. Solberga kyrka från söder. Foto 1960. Die Kirche von Solberga von S. Solberga Chureh from S. Heidenstam skildrar i novellen •l Marstrands kyrka• i •Karolinerna• prästen Bagges oförskräckta oppträdande inför den danske överbefälhavaren Gyldenlöwe, som intog Marstrand 1677. Inför honom och det samlade danska krigsbefälet bad han på predikstolen om svensk seger och fängslades. Till tack för sin ståndaktighet blev Bagge senare prost och fick Solberga som prebende.l Följande i texten nämnda samhällen och gårdar är samtliga belägna i socknen: Branehög, Gunlorp, Hammar, Ingelorp, Kode, Kårred, Lilla Jäger, Skäckslorp, Tegneby, Torp, Törresröd, Val/by, Vinnings­ torp, Arsnäs och Aseby. FREDRIK BAGGE, f. 1646 i Marstrand, t där 1713, kyrkoherde i Marstrand 1669, prost över Alv­ syssels kontrakt 1680, erhöll Solberga som prebende 1682. Riksdagsman 1680, 1686, 1693, 1697, 1710. G.m. ELisABETH LARSDOTTER WANDELIN, r. 1650, t 1731, dotter till Bagges företrädare såsom kyrko­ hE'rde i Marstrand, LAns PÅsKESSON WANDELIN, t 1668. 1 56 INLANDS NORDRE HÅRAD KYRKOGÅRD Kyrkogården (fig. 44) omfattade ursprungligen den SÖ delen av den nu befintliga och bildade en rektangel ABCDA. En bogårdsmur kring denna äldre kyrkogård om­ nämnes 1851, då muren rätades och omlades (sT.PROT.; LANTK.). Åren 1867-69 ut­ vidgades kyrkogården åt S (ABFEA), muren reparerades och kyrkogården utjämna­ des och dränerades (sT.PROT.; RÄK.). Ännu en utvidgning av kyrkogården ägde enligt arkivalierna rum 1868, sannolikt åt N (CDGHC; RÄK.; sT.PROT.). År 1900 rätades och omlades Ö muren (RÄK.). Kyrkogården utvidgades 1905 med ett område åt V (JHFKI). Kyrkogårdsmuren, som förut legat ca 14 m V om kyrkans gamla V-gavel, flyttades därvid till en linje 50 m V därom (Handl. ang. kyrka och kyrkogård 1905). Denna kyrkogård inhägnades av en mur av gråsten i kallmur. H 70-80. Åren 1947-48 ut­ vidgades kyrkogården med ett område åt N (ILMNI) i enlighet med ett förslag, upprättat av ark. A. Forssen 1944, fastställt 1946 (BST). Den nya delen kringgärdas av en torv­ täckt mur av sprängsten i kallmur. Med stentrappor står den i förbindelse med den äldre kyrkogårdsdelen. År 1870 planterades 150 träd på kyrkogården, år 1878 ett antal oxelplantor (vis.PROT.; RÄK. 1878). På kyrkogården växer nu alm, ask, lönn och oxel. INGÅNGAR Södra muren har tre ingångar, vilka 1905 försågs med pyramidalt avslutade sten­ stolpar, försedda med grindar av smidesjärn (RÄK.). År 1851 fanns två ingångar, en i Ö och en i S, i form av välvda stigluckor av vitrappad sten, tegeltäckta och med grindar av trä (sT.PROT.). Den ena av dessa uppfördes första gången 1705 (RÄK.). År 1752 ny­ uppfördes båda av sten (RÄK.). År 1867 beslöts, att av de dåvarande stigluckorna skulle den östra slopas och två nya ingångar upptagas i S muren. Därvid skulle stenpelare med grindar av smidesjärn sättas i såväl den gamlaSingången som i de två nya (sT.PROT.). Detta arbete kom emellertid till stånd först 1905. Nya kyrkogården har en ingång i V med två murade pelare av tuktad gråsten, försedda med två grindar av ek. BÅRHus M. M. Ett enkelt bårhus jämte ett bränsle- och redskapsskjul med plana tak, ut­ förda av putsad, vitkalkad gasbetong, står utmed nya kyrkogårdens Ö mur. De upp­ fördes 1952. Därvid revs en rödfärgad materialbod av trä, som stod vid kyrkogårds­ muren rakt N om kyrkans torn (ATA, BST: fotos ca 1930). soLvisARE En solvisare uppsattes 1722 på kyrkogården {LANTK.). Den var 1755 tjärad (LANTK.) och fanns ännu 1810 (INv.). Nu förkommen. KLocKsTAPEL En klockstapel fanns före 1624-29, då det första kyrktornet murades upp (se s.64). Denna stapel stod sannolikt omkr. 12 m SV om kyrkans V gavel. Vid gravöppningar har man där funnit rester av en stensockel 1 • Detta överensstämmer med uppgifterna i JENS NILSS0NS VISITATSB. (s. 174). KYRKOGÅRD l En!. muntlig uppg. 1956 av kyrkavaktmästaren S\'EN ANDREAssoN, Solbcrga. SOLBERGA KYRKA 57 O 1--..=*= 10 20 l 30 40 50 l +---==±-::==-! 60 10M. Fig. 44. Kyrkogårdsplan, 1 : 2 000. Uppm. J . Söderberg 1945, kompletterad 1961 med utvidgningsritning av Axel Forssen 1944. I{irchhofsgrundriss. Pl.m of churchyard. På kyrkogården finns ett antal äldre gravhällar och fragment av sådana, nu utan samband med sina ursprungliga platser. Gravhällar: - l. Av glimmerskiffer. Hörnen avslagna. Inhuggen inskrift: [HER]VNDER + LIGER + BEG[RAFVEN) + I SKEXTOP GRAVMINNEx l [SA)LIG + OC + GVDFH0T•G + MA[N) l ANDRIS + B0RGESEN P Å ÅKYRKO­ G R D EN l (FAS )TELAVES + S0NDAG + AAR l 16( 4?) 3 + HANS + ALDEH + 90 AAR - HERVNDER + HVILER + HAANS l EHLIG + OC + SALIGE + HVSTHW l B0RET[A) + GOTOHMS + DATER l SOM + ER + HEN + KALEDE + VED l D0DEN + DEN + 3 + MAIVS + AAR l 1642 + HENDS l ALDER + 84 AAR DE + HAFDE + 12 + B0HN + SAMEN l 6 + DRENGEH + OC + 6 + PIGEH l DE + LEFVED + ERLIG + OC + VEL l TIL + SAMEN + l + 60 + AAR GVD l GEFVE + DEM + OC + OS + ALLE l EN + SALIG + OPSTANDELS. l nedre SOM + EH + HEN + SOFVE + I HERHEN l kanten oläsbar text. L 190, B 130. Hällen står upprest mot N kyrkogårdsmuren. ­ 2. Av skiffrad gnejs. Inhuggen frakturinskrift i två fält. Till vänster: (oläslig text) lmiSI (oläslig text) 7 apr l 1789. Till höger HANDELSIMANNEN (osäker tolkning) l (oläsliga initialer) l HUSTRUN l C l V D l FÖDD 21 MA[ns) l 1789. L 148, B 115. Står upprest V om föregående. - 3. Av skiffrad gnejs. Skadad i vänstra kanten. Indelad i två fält, varav det högra saknar text. Det vänstra har inhuggen inskrift: Omega l tre timglas med ett 58 INLANDS NORDRE HÄRAD omegatecken mellan det andra och tredje timglaset samt s (en omformning av ms) f HER VNDER LE/ G BEGRAFVEN SAjLIG HOS GVD RAS j MVS BENGTSON j SOM AFSAFNA j DE DEN 21 IVLI f [A]AR 1735 f LELA lÄGER. L 225, B 132. Står upprest V om föregående sten. - 4. Av skiffrad gnejs. Högra fjärdedelen bortskuren. L 218, B 94. Från 1700-talets början. Indelad i två fält, varav det högra saknar text. Det vänstra med inhuggen, synnerligen svårläst inskrift vars här återgivna tydning är mycket oviss: Omega f omega, timglas OCh S (en omformning av IHS) j ER BEGR/ [AVEN] GHS • j TLA j HA j [ HVST ]RV f SSBI/R SOM j DEDE j MPTE j 10 j ÅRSTE j BIOH j NÅR. Hällen ligger framför kyrkans V ingång. - 5. Av skiffrad gnejs. Sprucken. Inhuggen inskrift: GGS ENE f 1740. L. 226, B 145. Ligger innanför den östligaste av de båda sydingångarna till kyrkogården. ­ 6. Fragment av skiffrad gnejs liggande på S muren nära SÖ hörnet. Inhuggen inskrift: no SÅJD f 1731 f +. L. 79, B 85. - 7. Fragment i triangulär form av skiffrad gnejs liggande på S muren. Inhugget s. - 8. Fragment av skiffrad gnejs i oregelbunden form; ligger på S muren. Inhuggna bokstäver: 1 o. Gavelgravvård av skiffrad gnejs, samma typ som i Hälta fig. 32 (se även s. 42). Saknar inskrift. Nedre delen borta. H 135, B 95. Står vid N muren invid de ovan nämnda hällarna. I ämbetsberättelsen till biskopsvisitationen 1857 (Handl. ang. prästval) omtalas, att kyrkogården är full av gamla gravstenar, vilka anses böra borttagas utom en från 1648, (sannolikt felläsning för 1643 = gravhäll nr 1). KYRKOBYGGNADEN PLAN O • .MATERIAL FÖNSTER INGÅNGAR INTERiöR Kyrkan består av ett långhus, vars Ö del är tresidigt avslutad och bildar kor (fig. 50). Till långhuset är fogad en tvärarm och en sakristia i N samt ett torn i V. Tornets bottenvåning gör tjänst som vapenhus. Långhusets murar består av rappad och vitkalkad gråsten i skalmursteknik (jfr s. 64, not 1). Västmuren vilar på en trapp­ formad sockel av fyra steg. Tvärarmens och sakristians murar är av vitrappat tegel. Tornets murverk är av gråsten samt putsat och vitkalkat tegel (fig. 45-47). Långhuset har tre fönsteröppningar åt S, en åt N, två åt Ö i korpartiet på ömse sidor om altaret (fig. 48). Dessutom två små fönstergluggar åt V ovan läktaren på ömse sidor om tornet. Tvärarmen har ett fönster åt Ö samt två åt V. Kyrkan har tre ingångar, en mitt på S långhusmuren, en i tornets V mur, ledande till det i tornets bottenvåning inrymda vapenhuset och en på N tvärarmens gavel. Såväl dessa som fönstren avslutas uppåt av segmentbågar. Karmar och foder av trä, grönmålade, dörrar bruna. Mellan kor och sakristia leder en raksluten dörröppning. Innerväggarna är putsade och vitkalkade. Bakom altaret är på putsen målat ett baldakinartat draperi nu i rött och blått från omkr. 1800 (jfr s. 59). - Kyrkorummet (fig. 51-53) täcks av ett tryckt t r ä t u n n v a l v med fyra friliggande bindbjälkar tvärs SOLBERGA KYRKA 59 Fig. 45. Kyrkan från sydväst. Foto 1960. Die Kirche von S\V. Church from S\V. över långhuset. Vid murkrönet under trävalvet en kraftigt profilerad gesims av trä. Denna och bindbjälkarna äro ådrade i grågrönt. Å trävalvet utförde Olof Hagström, Göteborg, en enkel dekorativ målning 1796 (LANTK. 1797). Denna återgiver brungrå moln mot blå botten samt över koret solen, omgiven av en molnkrans med små ängla­ huvuden. Över läktaren är månen avbildad. Valvmålningen är möjligen inspirerad av framställningen i Lukas 21: 25-28. Jfr även Jos. 10: 12-14. Ett tidigare målnings­ förslag av Svante Norman, Kungälv (sT.PROT. 1794) blev ej utfört. - Golvet är i långhus och tvärarm samt i tornets bottenvåning belagt med skifferhällar. Koret har golv av cement med inlagda hällar (s. 87). Yttertaket, täckt av rött, enkupigt tegel, är valmat på såvällånghus som tvärarm. YTTERTAK 60 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 46. Kyrkan från sydöst. Foto 1960. Die l{irche von SO. Church from SE. TORN SAKRISTIA ÄLDSTA KYRKAN Tornets murverk är av gråsten samt putsat och vitkalkat tegel. Västportalen har en framspringande omfattning av gult fasadtegel, som även använts i bågarna över de åtta parvis sittande ljudgluggarna. Dessutom finns sju smärre fönstergluggar. Tornet kröns av en kopparklädd huv med åttkantig lanternin, upptill avslutad med en mindre, korskrönt spira. Murverket avslutas upptill av en kraftig konsolgesims av putsat tegel (fig. 47). sakristian i N är av tegel, putsad och vitkalkad. Den har ett fönster i N och en ingång i Ö. Innertak av gråmålade bräder, golv av trä. Det valmade yttertaket täckes av tegel. sakristian uppfördes 1926 (se s. 67). Av den ä l d sta stenkyrkan återstår inom den nuvarande kyrkakroppen murpartier i S, V och NV (fig. 50 A). Rester av en avtrappad, sockelartad grundmur finnas under SOLBERGA KYRKA 61 Fig. 47. Kyrkan från väster. Foto 1960. Die l{irche von W. Church from W. 62 INLANDS NORDRE HÄRAD El l'l I SK:~Ii'.NING .4-.4. 1001231,5 /0 l~ ~ Jl[j t 25.11. c ~ 15 20 Fig. 48. Längdsektion mot norr, 1 : 300. Uppm. J. Söderberg 1945. Längsschnltt nach N. Longitudinal section looking N. SOLBERGA KYRKA 63 S~AHING B-B t l ~! ,.·. -----. .~ ~ .___ ..__,._ •t l .' ! 1'1 . .,., B lf@ij Dc C] o '\ _j L_ l _ -~---­ / ' ' /00123.45' JO /!f 20M. Fig. 49-50. Plan och tvärsektion mot väster, 1: 300. Uppm. J. Söderberg 1945. GrundriO und Querschnitt nach W. Plan and cross section Jooking W. 64 INLANDS NORDRE HÄRAD långhusets V-mur. Kyrkans ursprungliga S-ingång kan svagt skönjas under putsen. Den var belägen 1,6 m Ö om kyrkans gamla V-gavel och mätte ca 2 m i H och l m i B. I S muren framträder även spår efter igensatta fönster. Vid en restaurering 1925-26 kunde det ursprungliga långhusets längd fastställas. Då man genombröt N muren, fann man sålunda en genom murverket gående fog ca 16,5 m Ö om V-gaveln, vilken visade sig utgöra det NÖ hörnet av det ursprungliga långhuset,! Tyvärr företogs ej vid denna restaurering några grävningsundersökningar efter kyrkans kor, vilket om­ nämnes i JENS NILssoNs VISITATSB. 1594: •>choret der er tegt med sponm. Den övriga kyrkan hade enligt RÄK. 1598 tegeltak samt var vitkalkad (vitlimmad). Solberga äldsta kyrka har med stor sannolikhet utgjorts av ett rektangulärt långhus med en enkel portal i SV och ett smalare, lägre k o r med rak avslutning i Ö (fig. 54). Kyrkan, som saknat torn (jfr s. 56), torde att döma av dess plantyp ha uppförts i slutet av 1100- eller i början av 1200-talet. Åren 1624-29 tillbyggdes ett torn i V. Enligt RÄK. synes byggnadsmaterialet till FÖRÄNDRING­ AR 1600-TAL tornet ha varit gråsten upp till kyrkogavelns nock. Själva klockhuset torde ha uppförts av trä och tegel i korsvirkesteknik: •>Jens Bygmester i Odeuald ophuggede gavlene med binnvrerk (bindingsvrerk) og sparre på klokkehuset ... •>(DRA, Reg. 108 b, 1624/25­ 1628/29). Av citatet att döma synes tornet haft enkelt sadeltak. År 1668 torde även tornets övre del ha uppmurats med gråsten (RÄK.). U n der 1600-talet uppfördes även ett rödfärgat v a p e n h u s av trä framför den gamla, nu igenmurade s-portalen (LANTK. 1699). Byggnaden fanns kvar in på 1800-talet (sT. PROT. 1825). Rester av dess grundmurar ha påträffats vid gravgrävning framför lång­ husets SV hörn. 2 Åren 1704-05 ägde en större reparation rum, främst omfattande kyrkans inre. 1700-TAL •>Emädan Kyrckian Mycket Mörker ... är ...•> upptogs vidare fyra nya fönster, av vilka två var belägna i långhusets N-mur samt ett i korets N-mur (LANTK.). På 1720-talet försågs kyrkans tak och torn med järnflöjlar på träspiror (LANTK. 1721' 1727). Kyrkan förlängdes 1739-41 (RÄK.) åt Ö, då det äldre koret nedrevs och ersattes av det l Skr. av SIGFRID ERICSON och JoHN LINDBERG 25/10 1926, ATA: oFogen är visserligen murad i förband, men olikheten i murningssätt och bruk ger vid handen olika byggnadsperioder. Östra delen är vårdslöst murad med fogar upp till 15 cm tjocklek. Bruket är av dålig beskaffenhet med grågul färg samt ringa sammanbindning och hållfasthet, sannolikt övervägande lera. Västra delen är omsorgsfullt murad, väl skolad med tunna fogar i starkt bruk. Innuti denna del av muren är bruket uppblandat med träkol i ungefärlig proportion 1 del kol till 2 å 3 delar bruk. Denna inblandning av träkol, som torde vara rätt ovanlig, förmoda vi är utförd för att absorbera den fuktighet, som vintertiden vill genom­ tränga muren eller möjligen för att göra bruket mera poröst och därmed bättre värmeisolerande.• ­ Vid restaureringen påträffades vidare äldre fönster i S fasaden samt ett stenaltare (uppm.ritn. av fönster och altare äro bifogade skr.). Däremot fann man ej spår av någon dekoration eller några målningar å kyrkans innerväggar. 2 En!. muntlig uppg. 1956 av kyrkovaktmästaren Sven Andreasson, Solberga. SOLBERGA KYRKA 65 Fig. 51. Interiör mot öster. Foto 1960. Kircheninneres nach O. Interior Jooking E. nuvarande tresidiga östpartiet med samma bredd som långhuset. Ovannämnda fog utgörande det ursprungliga långhusets NÖ hörn (s. 64), visar, att utvidgningen direkt anslutits till långhuset. Denna utvidgning kunde således byggas omedelbart utanför det äldre koret, vilket sålunda kunnat användas, tills de nya murarna var fär­ diga (fig. 54). Kyrkorummet fick vid denna utvidgning sitt ännu bestående segmentvalv av trä. - Åren 1752-53 upptogs ännu ett fönster. Vidare försågs taket med takluckor (LANTK.). En sakristia omnämnes i RÄK. 1754, i samband med att den försågs med en ny dörr. Sannolikt har denna varit belägen bakom det skrank, som nu står nedanför predikstolen (s. 74). - Först år 1796 försågs kyrkans valv med målningar, vilka utfördes av Olof Hagström, Göteborg (s. 59; LANTK. 1797). Av de förändringar kyrkan genomgick under 1800-talet må följande nämnas: År 1853 vidgades fönsteröppningarna nedåt tio tum, varigenom kyrkan blev ljusare (sT.­ PROT.). En mera omfattande ombyggnad och restaurering företogs 1867-68. Det 1625-29 uppförda tornet måste på grund av sprickbildningar i dess murar rivas. Det hade tidigare förstärkts med ankarjärn. Dylika arbeten omnämnas i sT.PROT. 1824 och 1800-TAL 66 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 52. Interiör mot väster. Foto 1960. l{ircheninneres nach Y..'. Interior Jooking W. 1900-TAL 1853. I den rivna byggnadens ställe uppfördes 1867 kyrkans nuvarande torn (fig. 47) enligt ritningar av ark. Johan Adolf Hawerman1 (BST). I samband med tornbyggnaden företogs 1868 en restaurering av kyrkans interiör och inredning, bl. a. av bänkar, altare, predikstol och nummertavla. I ett sT.PROT. 1869 meddelas att >>kostnaderna för Torn­ byggnaden å Solberga kyrka och rep. och arbeten i sjelfva kyrkan in- och utvändigt, ävensom å kyrkogården, hade utgjordt i penningar tiotusenniohundrafem (lO 905) riksdaler 70 öre rmt, samt in natura 3 939 karldagsverk, samt l 300 hästdagsverk, hwarförutom 58 5/8 kistor sten och 234 hörnstenar blifvit till byggnadsarbetet framkör­ da ...>> År 1926 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad och restaurering. Solberga församling beslöt vid kyrkostämma den 27 juli 1925 att antaga alternativ I av de båda l JoHAN ADOLF HAWERMAN, f. 1812, t 1885, arkitekt i ÖIÅ. Mestadels verksam i Sthlm, där han bl. a. ritat Manilla dövstumsinstitut och det gamla skogsinstitutet. SOLBERGA KYRKA 67 Fig. 53. Interiör mot N tvärarmen. Foto 1960. Blick in das N Querschiff. Interior looking towards N transept. förslag till ombyggnad och restaurering, som upprättats av ark. S. Ericson1 i maj 1925 (BST). Förslaget omfattade en tillbyggnad i form av ett tvärskepp samt en sakristia vid kyrkans N sida. Vidare skulleSingången vid koret igenmuras, en ny ingång upptagas i S-muren mitt emot tvärskeppet, altare och altarring flyttas närmare korväggen (ej utfört), predikstolen flyttas ca l m ned i kyrkan, nya bänkar anskaffas, nytt golv inläggas, väggar ommålas samt tak renoveras. Ett särskilt förslag rörande målnings­ arbetena i kyrkan upprättades i sept. 1926 av S. En1csoN (BST). Enligt detta skulle äldre målning framtagas å altartavlims omfattning, predikstolen, läktarbröstningen och andra äldre föremål av artisten Joel Mattsson (s. 134, not 1). - Av övriga repara­ tioner under 1900-talet må nämnas, att tornhuven 1950 belades med kopparplåt i stället för en tidigare klädsel av skifferplattor (BST). 1 SIGFRID ERicsoN, f. 1879, t 1958, arkitekt SAR. Har bl. a. ritat Masthuggskyrkan och Johanne­ bergskyrkan i Göteborg samt tillsammans med ark. A. BJERKE Konstmuseet i Göteborg. 6-203216 68 INLANDS NORDRE HÄRAD ' l l t __ ,;---------1 l l l l L -----------~ r--, l ., l , ______ .. l l l ~---------------------------~ 10012345 • 'r-------~ 15M .. J L--------· lO Fig. 54. Rekonstruktion av den ursprungliga kyrkans plan, 1 : 300. S. 64. Rekonstruktion des ursprunglichen Kirchengrundrisses. Reconstruction of plan of original church. UPPVÄRM­ NING BELYSNING Kyrkans nuvarande lågtrycksångvärmeledning installerades 1937 enligt ett förslag 1936 av ingenjören Ture Möllenborg, Göteborg (Hand!. ang. kyrka och kyrkogård; BST). Pannrummet förlades under markplanet i hörnet mellan långhuset och N tvär­ armen enligt ritningar 1936 av ingenjören Hugo Crona, stenungsund (BST). - Rörande kyrkans tidigare uppvärmning vet vi genom RÄK., att en kamin inköptes 1897 från Kockums verkstäder. Enligt S. Ericsons uppmätningsritningar 1925 uppvärmdes kyrkan då av tre kaminer, av vilka en var placerad NV i långhuset, en på läktaren bakom orgeln samt en vid den dåvarande S ingången (BST). Enligt S. Ericsons restaure­ ringsförslag 1925 insattes en kamin även i den nya sakristian. Elektrisk belysning installerades 1932 av AEG (BST). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTARAN­ ORDNING Altare murat av gråsten och klätt av gråmålad furuspånt. H 118,5, L 184, B 124. Sannolikt uppfört samtidigt med korpartiet 1741. I altarets Ö sida en nisch, omnämnd 1754 (~>en ny dör til thet inner murade rummet i altaret»), där förr nattvardsvinet för­ varades. Nischen, som under en tid varit igenmurad, återupptäcktes vid restaureringen 1926 (BST; ATA). Utgör nu förvaringsplats för nattvardskärlen. SOLBERGA KYRKA 69 Fig. 55. Altaruppsats, 1685. Från Hans Swants verkstad i Göteborg. Foto 1960. Altar, 1685, aus der Werkstatt des Hans Swants in Gothenburg. Retable, 1685. (Hans Swant's workshop, Gothenburg). Altarprydnaden (fig. 55-57) utgöres av en målning inom en bred, rektangulär ram, insatt i en rikt skulpterad, målad och förgylld arkitektonisk uppställning av trä. På socklar med förkroppade postament står på ömse sidor om tavlan Moses och Aron i friskulptur såsom atlanter, uppbärande ett förkroppat entablement. Figurerna krönes av joniska kapitäl. Kornischen med tandsnitt och äggstav har bevingade kerubhuvuden på förkroppningarna. Ovanför dem två basunblåsande änglar, som flankera ett av rikt broskverk uppbyggt krön. I dess översta kartusch är målat ms. Det hela krönes av en 70 INLANDS NORDRE HÅRAD Fig. 56. Detalj av altaruppsatsen fig. 55. Foto 1960. Einzelheit vom Altar Abb. 55. Detail from retable fig. 55. SOLBERGA KYRKA 71 Fig. 57. Detalj av altaruppsatsen fig. 55. Foto 1960. Einzelheit vom Altar Abb. 55. Detail from retable fig. 55. 72 INLANDS NORDRE HÄRAD KRUCIFix skulptur av den uppståndne Kristus med korsfana. Uppställningens sidor flankeras av rikt skulpterade vingar med broskornament och inflätade kvinnofigurer. Altartavlan (fig. 58) framställer Nattvarden med Kristus och de tolv apostlarna, sam­ lade kring ett bord i en svensk herrgårdsmatsaL Ramen målad i grönt och guld. Under tavlan på sockelns mittstycke en inskriftstavla med målad text: wÅR HERRE JEsus CHRISTUS I THE:-/ NATTEN, TÅ HAN FÖRRÅDDER WARDT, TOGH HAN BRÖDET, TACKADE, l BRÖÖT THET, OCH GAFF SINA LÄRJUNGAR OCH SADE: TAGER, ÄTER, THETTA ÄR MIN LEKAMEN, THEN FÖR EDER l UTH GIFWEN WARDER; SAMMALEDIS TOGH HAN OCH KALKEN, TACHADE OCH GAF SINO LÄRJUNGAR OCH SADE: TAGER l OCH DRICHER HERAF ALLE, THETTA ÄR KALCKEN THES NYA TESTAMENTETS l MINOM BLODH, THEN FÖR EDEH UTH­ GUTTEN WARDER. Längst ned på högra postamentet står en målad signatur: NI[L]s STAHE 1685 14 AP. Uppsatsen är av ek och furu och målad i blått, rött, grönt, grått och guld. H 342, B 346. skulpturarbetet kan i likhet med altaruppsatsens i Hälta hänföras till Göteborgsbild­ huggaren Hans Swants verkstad. Nils Stare har arbetat i närmaste anslutning till sin 1678 bortgångne mästares sti}.l Möjligen har Stare blott utfört målning på altarupp­ satsen (jfr s. 132). Enligt VIS.PROT. 1820 hade emellertid >>en ny altartavla föreställande Herrens Heliga nattvard (blivit) förskaffad sedan sista visitationen 1790>>. Vid kompo­ sitionen av denna nattvardsmålning har dess upphovsman använt sig av ett schema vanligt på altartavlor från 1600-talets slut, i detta fall sannolikt förmedlat av ett eller flera kopparstick, som fritt använts av konstnären. Särskilt torde bakgrunden vara konstnärens egen komposition. Altartavlan restaurerades 1868 (sT.PHOT.) samt 1894 av J. A. Holmqvist 2 (Jf;· s. 76; RÄK.). Altarringen är femsidigt bruten och har gråådrade, svarvade balusterdockor. Knäpall och bröstvärn är klädda med röd sammet. Altarringen tillkom sannolikt 1869 (sT.PHOT.). Krucifix (fig. 60) med figur av polykromerad ek. H 91. Från 1700-talet. Åren 1868­ 1927 var figuren förgylld (sT.PROT. 1868; SNABBINV. 1919); den restaurerades 1927 (ATA). Kristusbilden har sannolikt tidigare varit fästad på ett mörkmålat kors av täljt rund­ virke (fig. 59), som nu står i tornet. H 180, B 90. Detta utbyttes senare mot det nuvaran­ de. Från 1700-talets slut intill 1800-talets mitt hängde krucifixet mnder taket», varmed sannolikt menas, att det stått på den främsta bindbjälken mellan kor och långhus (INV. 1779-1834; Hand!. ang. prästval). Det är nu uppsatt över S ingången. Altarkrucifix av brunbetsad ek. H 56. Figuren av lövträ. H 24. Modernt arbete. Inköpt i början av 1950-talet. HA:-IS SWA:-IT, s. 3 och 32 f. l KARLING, 2 J. A. HoL)IQVIST var teckningslärare vid Slöjdföreningens skola i Göteborg åren 1902-30. ­ Altartavlan i Jörlanda kyrka är även av H:s hand (se s. 127). SOLBERGA KYRKA 73 Fig. 58. Altartavla målad omkr. 1800. Detalj i altaruppsatsen fig. 55. Foto 1960. S. 72. Das Altarbild aus Abb. 55. Altarpieee in retable Cig. 55. Predikstol (se fig. 53) med korg och ljudtak av ek. Korgen byggd på en åttasidig, PREDIKsToL oregelbunden plan med fyra hela sidofält. Den står på ett klumpigt underrede av gråådrat trä. I korgens hörn kannelerade dubbelpilastrar bärande ett förkroppat listverk med dubbelkonsoler i hörnen. Pilastrarna står på ett förkroppat sockelparti. I varje sidafält mellan pilastrarna en blindarkad, omslutand e en evangelistbild, vilken målats på klistrad duk. Figurernas färg grågul mot blå botten. I sockelpartiets fält evangelis­ ternas namn. Ljudtakets listverksram krönes av små enkla, osmyckade trekantsgavlar, skilda av svarvade pinaklar i hörnen. Under predikstolstaket hänger inom en strål­ 74 INLANDS NORDRE HÅRAD SKRANK TIMGL.'>S BÄNKINRED­ NING gloria den Helige Andes duva. Korg och tak i blå, röda, gröna och gula färger samt guld. Korgens H 120. 1600-talstyp. I LANTK. 1704 står: 1>Twå Karliar i Twänne dagar huilka hafwa up sa t Prädickstohlem. Därmed avses sannolikt icke dess första uppsättande utan en flyttning och åter­ uppsättning i samband med upptagandet av nya fönster i N väggen (se s. 64). ­ Predikstolen ommålades 1868 (sT.PROT.), 1894 renoverades figurmålningarna av J. A. Holmqvist (jfr altartavlan). I samband med N korsarmens tillkomst 1926 flytta­ des predikstolen några meter åt Ö. Den konserverades 1927 av artisten Joel Matts­ son. Vid uppgången till predikstolen, fram­ för dörren till nuvarande sakristian, finns ett skrank (se fig. 51). Detta består av åtta rektangulära fyllningar, av vilka de fyra undre är försedda med pilastrar och rundbågar samt de fyra övre med ribb­ gallerverk. Pilastrar och svicklar med skuren bladornamentik i blågrått och ljusrött, gallerverk i grågrönt. Skranket är sannolikt identiskt med den avskran­ kade sakristia, som omnämnes i RÄ.K. 1754, och som nyttj a des, innan särskild utbyggnad gjorts för en sådan (s. 65). Fig. 59. Kors av täljt rundvirke, på vilket l(ristusbilden fig. 60 sannolikt urspr. varit Timglasställ av trä med fyra glas, fästad. Foto 1960. monterat på två järnståndare. Målat i l{reuz aus geschältE'm Rundholz, auf dem der Kruzi­ fixus von Abb. 60 wahrscheinlich frUher blått och guld. H (med ståndare) 40. befestigt war. Cross of earved round limber on which was probably Inköptes 1762 för 20 daler och uppsattes originally the Christ in fig. 60. 1763 (RÄK.) - Ett tidigare timglas omnämnes i INV. 1705 såsom ,>odugeligib>. Ännu ett timglas inköptes i Göteborg 1722 (LANTK.). Öppen bänkinredning från 1926, ritad av ark. S. Ericson (fig. 51 o. 52). Gavlar med rektangulära fyllningar, målade i rött, grått och svart; ryggar och sitsar gråmålade. I koret tvenne bänkar för präst och kyrkvärd, av vilka kyrkvärdsbänken i S härrör från SOLBERGA KYRKA 75 en äldre bänkinredning. - På kyrkvin­ den förvaras rester av en tidigare bänkinredning, enkel och brunådrad med rektangulära fyllningar. Enligt foto­ grafier var kyrkans bänkinredning före 1926 sluten. Rörande tidigare bänkin­ redningar giver nXK. m der 1700-talet vid handen, att bänkarna reparerades och förnyades successivt (LANTK. 1722, 1731, 1734). Bänkarna, som 1830 var brunmar­ morerade, ommålades 1868 i ekfärg med gula sitsar (INV. 1830; ST.PROT.). >>2 Suarffuitt brudestolh upptages i INV. 1598. I ett 1680 gjort tillägg till INV. 1669 står: >>l Ny slagstohl, kiöpt 1670>> (d.'v. s. en stol, där ryggen kan slås över från den ena sidan av sitsen till den andra). Båda nu förkomna. Nummertavla (fig. 61) i gråådrad träram, sirad och krönt av akantussni­ derier och målad i guld, rött, svart och grönt. H 135, B 74. Köpt 1745 i Göteborg (RÄK.). Övertog då en äldre tavlas bleck­ siffror (INV. 1789). - En replik av denna tillverkades vid restaureringen 1926. Läktare i V, vilande på fjorton fyrsi­ diga, gråådrade träpelare. Dess barriär är bruten med mittpartiet framskjutet (jfr fig. 52). Den byggdes 1671 och må­ lades 1672 (RÄK. 1671-72). Läktarbröst­ Fig. 60. Krucifixus av polykromerad ek, sanno­ likt 1700-tal. Korset från omkr. 1900. ningen består av fjorton rektangulära Foto 1960. S. 72. fält, skilda åt av svarvade pilastrar. I l{ruzifixus aus farbig gefalltE'm Eichenholz, wahrscheinlich 18. Jh., das Kreuz um 1900. fälten pilasterburna rundbågar, dekore­ Cruclflx or polychrome oak, probably 18th century. Cross ca. 1900. raje med plattskärning, omfattande figurmålningar på duk (fig. 62). Figurerna, Kristus, de tolv apostlarna och Paulus, är målade i relativt klara och välnyan­ serade färger omspännande hela färgregistret mot brun botten. Apostlarna framställs med sina olika attribut. Nedtill skiljs namnfälten under målningarna av pilasterpo­ stament, upptill avslutas bröstningen av ett rikt listverk. H 114. Figurmålningarna BRUDBÄNK NUMMER­ TAVLOR ORGEL­ LÄKTARE 76 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 61. Nummertavla, inköpt 1745. Foto 1960. S. 75. Nummerntafel, erworben 1745. Hymnboard, purchased t H:;. oRGEL renoverades 1868 (sT.PROT.) och 1894 av J. A. Holmqvist (s. 72, not 2; RÄK.). De konserverades 1927 av Joel Mattsson. En orgel står på läktaren. Dess fasad utgöres av ett gråådrat ramverk med fem blind­ pipsfält. Den krönes av en trekantsgavel med ett emblem bestående av en lyra över två korslagda trumpeter och omgivande bladverk. De yttre sidafälten avslutas upptill av vardera ett palmettornament. Fasaden, som är den ursprungliga från 1874, bar intill år 1950, då den ommålades inskriften LOFVEN HEHHAN. Dess gavel hade då tandlist (foto 1919; BST; Handl. ang. kyrka och kyrkogård). Orgelverket, nu med 21 stämmor, 2 manualer och fri pedal, byggdes ursprungligen 1874 av J. N. Söderling från Göteborg för en summa av 3 700 kr, som skänktes av Anders, Olof och Theodor Ahrenberg i Göteborg, Tobias Ahrenberg i Mölndal samt av Otto och SOLBERGA KYRKA 77 Fig. 62. Del av läktarbarriären (se fig. 52). Foto 1960. S. 75. Absclmitt der Emporenbrilstung (vgl. Abb. 52). Die 1\lalerei auf Leinen. Portion of gallery barrier (see fig. 52). Theodor Nilsson i Majorna. 1 Orgeln uppsaltes i kyrkan på klockare A. Thorelis och församlingens bekostnad (RÄK. 1874, pag. 306). - Verket reparerades 1949, varvid spelbordet flyttades till norra sidan av läktaren. Dopfunt med cirkelrund cuppa av täljsten med vulst under. Skaft-fot i två delar av ooPREDSKAP täljsten (fig. 63-64). Cuppan har centralt uttömningshåL Hela cuppans utsida bär ornering i flat relief. Denna består av ett mansansikte en face, från vars mun åt båda hållen utgår rankspiraler, vilka avslutas av ett blad i mitten av varje spiral. H 85 -88, D 60. Cuppan från 1200-talets förra del. Cuppans material och ornamentik visar stor likhet med funten i Björlanda (jfr Sv K, Bo l, fig. 31). Sannolikt är dessa funtar utförda av samme mästare, vilken tillhör Thorkillus skola. 2 Thorkillus har signerat funten i Rolfstorp i Halland (se SvK, Bo I, s. XV). Skaft och fot är däremot av annan och ljusare karaktär. Överst på skaftcylindern samt på vulsten är inhugget ett litet konsek­ rationskors (synliga å fig. 64). Huruvida skaftet och foten är äldre eller yngre än cuppan kan inte med säkerhet avgöras. 1 Bröderna AllRENBERG lär ha härstammat från gården Arnlorp i Karcby sn (Bo), på mödernet från Solberga. - O. och T. ~ILSSON härstammade från Torresröd i Solberga. 2 Jfr S. A. HALLBÄCK, Medeltida dopfuntar i Bohuslän, s. 43; DENsAMME, Bohuslän-Gotland: Poler i vår medeltida konst, i: Vikarvets årsbok 1960-61, s. 32-35. 78 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 63. Detalj av dopfunt fig. 64. Foto 1960. S. 77. Einzclheit vom Taufstein Abb. 6!. Detail o! !ont bowl !ig. 64. NATTVARDs­ KÄRL D o p f a t av driven och punsad mässing (fig. 67). I fatets botten en krönt dubbelörn med vapensköld. Vapnet är en fantasiskapelse, inspirerad av kejsar Karl V:s vapen (jfr SvK, BI IV, s. 231 o. fig. 202). Kring skölden står med gotiska minuskler tio gånger upprepat: GOT SEI MIT VNS (Gud vare med oss). På brättet ett likaledes tio gånger upp­ repat motiv med en löpande hjort, hetsad av en hund. D 61,4. Troligen niirnbergerarbe­ te från 1500-talets slut eller 1600-talets början (uTST. 1923 nr 169). Kalkar: - l. Av förgyllt silver (fig. 65). Skaft med nod av sex dubbelvulster, sex­ passformad fot prydd med åldermansrankeartad gravyr. Kring fotens sarg inpunsade ornament, bestående av små trianglar. På fotens brätte en stpl (fig. 66). Mästaren har även gjort kalkarna i Harestad, Hå!ta och Jörlanda, som bär samma stämpel. Cuppan bär en graverad inskrift: ANNO 1675 DEN 18 IUNIJ ER DENNE KALCK OC DISK GIFVEN AF NY l IESU NAFN :J: GUD TIL JERRE OC SOLHERG KIERCKE TIL NYTTE AF SOGNE PRESTEN DIR SAMME STED :J: H. FRANTZ HANSSON 1 OC HANDS KIERRE HUSTRU TOHBOR TOHGIERS DAA­ 1 FRAI'nz HANssos \VANDAL, kyrkoherde i Solberga omkr. 1660, t 1682, son tilllagmannen i Bohus län HANS FRANTZON \VANDAL!:.. Denne är sannolikt identisk med lagmannen i Bohus län och Viken HANs FRA!IITSSON (jfr. Hälta, s. 24 not, 1). - Den J[oHANNEs] A[NTONIUS] FRANTZON, som 1671 skänkt en senare förkommen kalk, kan möjligen vara samma person. SOLBERGA KYRKA 79 Fig. 64. Dopfunt av täljsten. Cuppan från 1200-talets förra del av Thorkillus skola. Foto 1960. S. 77. Taufstein aus Topfstcin. Die Cuppa von der Schule des Thorkillus aus der l.H. des 13. Jh. Font of soapstone. Dow! first half of 13th century; school of Thorkillus. 80 INLANDS NORDRE HÅRAD Fig. 65. Kalk (nr l) av förgyllt silver, skänkt 1675. Paten (nr 1) av förgyllt silver, tillverkad 1853 av Carl Tengstedt, Göteborg. Foto 1960. S. 78. Kelch (Nr. 1), silbervergoldet, gestlftet 1675. Patene (Nr. 1), silbervergoldet, von Carl Tengstedt in Gothenburg 1853. Silver-gilt chalice (No. 1), presented 1675. Silver-gUt paten (No. 1), made in 1853 by Carl Tengstedt, Gothenburg. Fig. 66. stämpel å kalk nr 1. Dubbel skala. Stempel auf dem 1\:elch Nr. 1. :\Iark on chalice No. 1. SOLBERGA KYRKA 81 Fig. 67. Dopfat av mässing. I mitten en parafras på Kejsar Karl V:s vapen. Troligen niirnbergskt arbete från 1500-talets slut eller 1600-talets början. Foto i ATA 1923. S. 78. Taufschale aus l\lessing. In der Mitte eine Para­ phrase des Wappens Karls V. Wahrscheinlich Nilrnberger Arbeit um 1600. Brass christening bowl. In the centre a paraphrase on the arms of Emperor Charles V. Probably Nuremburg work, end of 16th century or begin­ ning of 17th. TER:. H 20,5, D 10,5. Förvaras i ettfodral (se nedan). Kalken lagades resp. omförgylldes 1875 och 1894 (RÄK.) - 2. Av nysilver i två delar med graverade ornament. Cuppan inuti förgylld. Enligt inskrift skänkt av Alfr. Karlsson 1922.1 H 26,5. - 3. Socken­ budskalk av silver med nod i sex vulster och sexpassformad fot. Nod och fot med åldermansrankeartad dekor. Runt foten en sarg med stuckna trianglar. Under botten 1 ALFRED KARLssoN var lantbrukare i Åseby i Solberga. 82 INLANDS NORDRE HÄRAD ett litet utrymme för förvaring av obla­ ter. H 11. Följande uppgift i LANTK. 1699: >>Låtit omgiöra enn Sochnebudzkallk som haffuer warit sönderbruuten, och är för­ bättrad medh tuenne Lodh Sillfr>>, avser sannolikt denna kalk. - INV. 1815 med­ delar, att sockenbudskalkarna då blivit redovisade för Solberga kyrka efter att förut ha varit redovisade för prästgården såsom pastoratets gemensamma egendom. En andra sockenbudskalk har sedan 1700­ talet nyttjats av komministern i pas­ toratet {LANTK. 1792) och tillhör nu J ör­ landa kyrka (s. 140). Patener: - l. Av förgyllt silver (fig. 65). Enligt stplr under brättet utförd 1853 av Carl Tengstedt (mästare 1819 i Göteborg). D 14,4. Patenen förgylldes 1875 (RÄK.). Tillhör kalk nr 1 och för­ varas jämte denna i fodral (se nedan). ­ 2. Av nysilver. Skänkt av A. Karlsson (s. 81, not 1) 1922. D 15,5. Tillhör kalk nr 2. - 3. Av silver med ett graverat Agn us Dei i bottnen och åldermansrankedekor runt brättet. D 6,4. Tillhör kalk nr 3. Fodral till kalk nr 1 och paten nr 1 av läderklätt, svarvat trä. H 24. Sam­ tida med kalken. Fig. 68. Ljusstake (nr 1) av malm från omkr. 1630. Foto 1960. S. 84. Oblataskar: l. Av svarvat och Leuchter (Nr. 1) aus Erz um 1630. Brass candiestick (~o. 1) ca. 1630. skuret lövträ. Dekorerad med rektangu­ lära, skurna fält med inslagna metallstift. Inuti rödmålad och försedd med inskriften: E. P. s: E . E. o: KODE, 1794. H 10,7. - 2. Av nysilver, invändigt förgylld, rund och krönt av ett kors. H 12. Skänkt 1926 av August Nilsson.t Vinkannor: Två stycken stora, identiskt lika, av nysilver, inuti förgyllda. H 49. Den ena skänkt av August Nilsson, den andra av Alma Sterner2 1922 resp. 1926. Offerskål av nysilver. H 8,5. Skänkt 1926 av Emil Andersson. 3 ­ l AUGUST NILSSON i Årsnäs, lantbrukare. 2 Ånkefru ALMA STERNER i Vinningstorp, Solberga sn. 3 EMIL ANDERssos f. 1877, t 1958, handlande i Solberga, kyrkvärd fr. 1917, riksdagsman 1937-41. SOLBERGA KYRKA 83 Fig. 69. Ljusstake (nr 2) av malm, Gusums bruk, inköpt 1902. Foto 1960. S. 81. Leuchtcr (Nr. 2) aus Erz, aus der Hiitte von Gu•um, erworben 1902. B ra ss candlestick (No. 2) , Gusum \\Torks, purcha sed 1902. Enligt en i mv. 1669 införd anteckning, daterad 11 Sept. Anno 1680, ägde ett inbrott rum i kyrkan 1671, varvid åtskilliga inventarier stulos, bl. a. en förgylld kalk med paten jämte åtskilliga textilier. Samma år hade en kalk med paten skänkts av J. A. Frantzon (s. 78, not 1 och RÄK.). Ljuskronor: - 1. Av mässing med mittstav i balusterform och ljusarmar av järn; LJUSREDSKAP bär 26 pipor, fördelade på tre kransar. H 142. Skänkt enligt inskrift på mittstavens nederkula av Sven Hult i Kållekärr 1926. 1 - 2. Av mässing med mittstav i baluster1 SvEN HULT, lantbrukare i Jörlanda, f. i Solberga. 7- 203245 84 INLANDS NORDRE HÄRAD TEXTILIER form och ljusarmar av järn med 32 pipor, fördelade på tre kransar. H 142. Skänkt enligt inskrift på mittstavens nederkula av August Olsson i Torp 1926. 1 - 3. Av metall med glasprismor med 24 ljuspipor, fördelade på två kransar. H 125. Skänkt 1897 av Gunnar Nilsson i Vallby (RÄK.). 2 - 4. Av malm med fem pipor. H 30. Modern. Inköpt 1955 till sakristian. Ljusplåtar av pressad mässing med tre pipor, 13 stycken. H 56. Inköpta 1926 (RÄK.). Ljusstakar: - l. Av malm, två stycken, för ett ljus med ljuspiggar (fig. 68). Foten tung, rund, skaftet i balusterform. H 42,8. Från omkring 1630 (tillägg till INV. 1598). ­ 2. Av malm med tre ljusarmar i stiliserat slingverk, två stycken (fig. 69). H 37,5. Enligt stplr under foten gjutna vid Gusums bruk. Inköpta 1902 (INV. 1903). På altaret. ­ 3. Av mässing med tre ljusarmar och ett kors i mittarmen, två stycken. H 50. Enligt inskrifter skänkta 1915 av Alfred Karlsson (s. 81, not l) och August Nilsson (s. 82, not 1). På predikstolen. - 4. Av malm, enpipiga, två stycken. H 14. Inköpta 1922 (RÄK.). På dopaltaret. - 5. Av mässing med sju ljusarmar. H 38. Enligt inskrift skänkt 1926 av Axel Johansson. 3 I bårhuset på nya kyrkogården. A n t e p e n d i e r: - l. Av rött kläde med broderi i gult silke, delvis applikation: sti­ liserade rosor, i mitten en krans omgivande IHS samt bårder utmed sidorna. H 92, L 177. Inköpt 1902 (INV. 1903) från Elisabeth Bastholms atelje i Göteborg.'- 2. Av svart kläde med påsydd dekor i silvertråd och galoner. H 93, L 177. Utfört av Gust. Barthels atelje 5 i Göteborg. En!. inskrift skänkt av Ida Andersson 6 , Guntorp, 1926. ­ 3. Av vitt linne broderat med stjärnor och ms. Signerat KOMP. E. P. ( = Elin Pettersson, LICIUM 1952. H 93, L 179. Mässhakar: - l. Av svart sammet med silvergaloner. På ryggsidan kors med dödskalle (bortfallen) och två korslagda benknotor, på framsidan Guds Öga och årtalet 1770. Gåva 1770 av talmannen i bondeståndet Lars Torbjörnsson 7 i Ingetorp (INV. 1789). Sliten och skadad. - 2. Av röd sammet. På ryggsidan ett kors, på framsidan Guds Öga med Jahve-tecken i guldtråd. Inköpt 1902 från Elisabeth Bastholms atelje l AUGUST 0LSSON, lantbrukare i Solberga. 2 GuNNAR NILssoN, lantbrukare i Solberga. 3 AxEL JoHANssoN, kyrkvaktmästare i Lundbykyrka i Göteborg, f. i Solberga sn, t 1957. 4 ELisABETH BASTHOLM. f. 1866, t 1951, textilkonstnärinna. Huvuddelen av hennes verksamhet var förlagd till Licium, Stockholm. Kring sekelskiftet innehade hon en atelje i Göteborg. 5 GusTAF BARTHELs snörmakerifabrik i Göteborg etablerades 1894 och utförde bl. a. kyrkliga texti­ lier. Åren 1922-37 arbetade en syatelje för tillverkning av kyrkliga textilier i större skala. 6 IDA ANDERssoN, tjänarinna i Guntorp, Solberga. 7 LARs ToRBJÖRNSSON, f. 1719, t 1786. Innehade gården Ingetorp i Solberga. Riksdagsman för In­ lands Nordre m. fl. härader 1755-80. Talman i bondeståndet 1769-70. Tillhörde hattpartiet. Stod fadder åt Gustav IV Adolf. G. 1749 m. ANNA JöNSDOTTER. SOLBERGA KYRKA 85 Fig. 70. Matta av ylle i ryateknik från 1848. Foto 1960. S. 87. :\latte aus Wolle in Knlipftechnik von 1848. Carpet, wool, pile knot weaving, 1848. 86 INLANDS NORDRE HÄRAD i Göteborg (INV. 1903). - 3. Av svart sammet. På ryggsidan törnekrönt kors, på framsidan Guds Öga i silkebroderi. Från Gust. Barthels atelje, Göteborg. En!. inskrift skänkt av Alfred Andreasson, Anders och Elam Augustsson 1 1927.-4 o 5. Av vit konstsilkedamast med gaffel­ kors av en i guld och klarrött mönstrad brokad. Modernt italienskt arbete. Till vardera mässhaken hör ett handlin och en stola (L 220). Inköpta 1956 resp. 1958. Kalkkläden. -Två stycken av ita­ liensk konstsilkedamast med applikation. Tillhör mässhakarna nr 4-5 och i samma utförande som dessa. 52 x 54. Inköpta 1956 resp. 1958. Bursor: - Två stycken av konst­ silkedamast. 23 x 23. Tillhör mässha­ karna 4-5. Predikstolshängen: - 1. Av svart ylle med silverdekor. Hör samman med antependium nr 2. Mått: 43 x 60,5. Skänkt 1926 av Emil Andersson (s. 82, not 3). 2. Av rött ylle med påsydda band. Fig. 71. Begravningsplåtar (nr 1) över prosten J. A. Rhodin, t 1818. Foto 1960. S. 87. Hör samman med antependium nr 1. Totenplaketten (Nr. l) tur den Propst J. A. Hhodin tt818. Mått: 44,5 x 64. Skänkt av Berta Hy­ Funeral plates (:"Kyrchio-Gubbens Blåa Råck)> (LANTK.). GRAV)IINNEN I korets cementgolv ligger ett antal gravhällar av skiffrad gnejs: - 1. Inskrift: HISMMD f 1762. L 95, B 85. I korgolvets S del. - 2. Enkel linjebård å stenens SV del. L 80, B 70 (stenens kanter delvis täckta av cement). Belägen Fig. 72. Begravningsplåtar (nr 2) över kyrkoher­ ö om den förra. - 3-6. Saknar inskrif­ den Nielas Hernqvist, t 1829. Foto 1960. S. 88. ter och ornament, men är sannolikt grav­ Totenplaketten (Nr. 2) flir den Pfarrer Nielas Ilernqvist tt829. hällar. Mått resp.: L 170, B 140; L 220, Funeral plates (No. 2) in memory of Rector Nielas Hernqvist, tt829. B 105; L 140, B 140 (stenarnas kanter delvis täckta av cement). Framför altar­ ringen. - 7. Saknar inskrift och ornament, dock sannolikt gravhälL L 170, B 120. I mittgången vid främsta bänkraden. Begravningsplåtar (se s. 44, not 5) fästade på svarta, rektangulära trätavlor. Plåtarna bär inskrifter och bibelspråk. - 1. Ett par av pressad, målad plåt (fig. 71). Den ÖVre, krönt av Livets Krona, bär inskriften: HÄR FÖRVAHAS STOFTET l AF l PROSTEN OCH KYRKOHERDEN l I SOLBERGA PASTORAT l HERR JAN AD: RHODIN l FÖDD D. 9 DECEJ\IB. 1751, DÖD D. 20 APR: 1818 l I 32 ÅR DETTA FOLKETS KYRKOHERDE l 11 ÅR DEHAS AD­ 1 ALMA JoHANssoN, folkskollärarinna i Göteborg, bördig från Kårred i Solberga. 88 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 73. Begravningsplåtar (nr 3) över Maria Dorothea Röing, t 1842. Foto 1960. Totenplaketten (Nr. 3) fUr Maria Dorothea Röing tl842. Funeral plates (No. 3) in memory of :\!aria Dorothea Röing, tt842. Den nedre har ett bibelspråk, 2 Tim. 4. H 69,5, B 44. Hänger på tvärarmens Ö vägg. - 2. Ett par av pressad, målad plåt (fig. 72). Den övre krönt av Livets Krona. Över kyrkoherden Nielas Hernqvist 2 f. 1774, t 1829. Den nedre med bibelspråk Rom. 6: 4. H 64,5, B 38. Hänger i koret. - 3. Ett par av pressad, målad plåt. Den ena krönt av tvenne nedåtvända facklor (fig. 73). Över lantbrukaren E Ii as R ö i ng s h u s tru Maria Dorothca f. Wallich, f. 1802, t 1842. Den undre med bibelspråk. H 76, B 65. Hänger på långhusets N vägg. - Plåtarna restaurerades 1947 på bekostnad av major O. Rhodin 3 (ATA). 1 JAN ADAM RHODIN, f. 1751, t 1818, kyrkoherde i Solberga 1786, prost 1803, g. m. AN:-~ A, dotter till talmannen i bondeståndet LAns TonBJÖRNssoN på Ingeröd (s. 84, not 7). JA:-~ A. RHODD1 var son till sin företrädare i ämbetet, prosten och kyrkoherden JoNAs RHODIN (se Hälta s. 46, not 1). 2 :-.IICLAS HERNQVIST, f. 1774, t 1829, komminister i Solberga 1810-28, kyrkoherde i Torslanda 1828-29. 3 Major O. RHODIN är släkt med de i not 1 omnämnda prostarna Rhodin i Solberga. Se Sv. SLXKTKALENDER 1930, S. 675. JU:-ICT. 1 SOLBERGA KYRKA 89 Fig. 74. l\linnestavla över korpralen Jonas Nilsson Lustig, Gedächtnistafel flir den Korporal Jonas Nilsson Lustig, t 1857. Foto 1960. tt857. tt857. Tablet in memory of Corporal Jonas Nilsson Lustig, Minnestavla (fig. 74) över korpralen JONAs NILSSON LUSTIG, f. 1785, t 1857. Den består av ett uppfodrat pappersbrev jämte en tapperhetsmedalj inom glas och ram (jfr bil., s. 99). H 39, B 47. Medaljen är given åt Lustig för visad tapperhet under af­ fären vid Glemminge kyrka (Norge) under det norska fälttåget 1814; brevet är hans av­ skeds- och pensionsbrev, daterat i Backamo 1850 och återgivet i bilaga (s. 99). Det är delvis skadat. Hänger i koret. Porträtt, 2 st., i helfigur (fig. 76) av prosten Fredrik Bagge och hans hustru (s. 55, not 1). Oljemålningar på duk över panel. Prosten iklädd ämbetsdräkt; hustrun i en mönstrad sidenklänning med sammetsjacka. I höger hand håller hon en nejlika, sym­ bol för Återlösningen. 1 Ansikts- och bröstpartier jämförelsevis väl målade, lemmarna, Jrr I. Den symboliska nejlikan. Malmö 1958, s. 87 ff. PORTRÄTT l BERGsTRÖM, 90 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 75. Detalj av Elisabeth Bagges klänning å fig. 76. Foto 1960. Einzelheit von Elisabeth Bagges Kleid Abb. 76. Detail of Elisabeth Bagge's dress fig. 76. spec. fötterna däremot feltecknade. Färger: svart, rött, guld, blått och grått. Prostens porträtt har på kolonnbasens plint en inskrift: SUFFICIT MIHI, QUI SOLUS SIBI SUFFICIT DEUS. ANNO CHRISTI 1695, AETATIS. 49. ,....,, ( = För mig räcker den Gud, som ensam är sig själv nog. 1695 e. Kr. Vid 49 års ålder.) Hustruns porträtt har inskriften: TÄNCK UPPÅ MIG GUD TILL THE r T) BÄSTA, NEHEM: 13. V. 31. ANNO CHRISTI 1695. AETATIS: 45 ,...,_,.H 251, B 103. Hänger på tvärarmens N vägg, ett på vardera sidan om ingången. Porträtten hade tidigare (enl. SNABBINV. 1919) gemensam ytterram och betecknades såsom ett dubbelporträtt. Porträtten äro sannolikt målade av en Läcköskolan tillhörig eller när­ stående mästare, möjligen Johan Hammer. 1 För detta talar framför allt akantusorna­ mentiken nedtill på fru Bagges klänning (fig. 75) samt nejlikesymboliken i bilden. 1 JoHAN HAMMER (Hammar), f. omkr. 1640, t 1698, miniatyr·, porträtt-, batalj- och kyrkomålare. I tjänst hos Magnus Gabriel De la Gardie, på vars många slott, framför allt Läckö i Västergötland, han under 1670-talet utförde talrika arbeten av skiftande slag. Han vistades efter 1681 huvudsakligen i Göteborg, där han utförde en del kyrkornålningar och porträtt. H. anslöt sig till den flandriska barock­ riktningen (Sv. KoNSTNÄRSLEXIKON). SOLBERGA KYRKA 91 Fig. 76. Porträtt av prosten Fredrik Bagge och hans hustru Elisabeth, f. Wandelin, utfört 1695, sannolikt av en Läcköskolan tillhörig eller närstående mästare. Foto 1960. S. 89. Rildnis des Propsten Fredrik Bagge und selner Frau Elisabeth geb. Wandelin, gemalt 1695 von einem Meister, der wahrscheinlich der Läcköschule angehörte oder nahestand. Portrall or Dean Fredrik Bagge and his wife, Elisabeth, nee Wandelin, painted 1695, pro­ hably by a master or the Läckö or closely related school. 92 INLANDS NORDRE HÄRAD Hammer vistades vid tiden omkring 1695 i Göteborg. Han hade sannolikt tidigare besökt bl. a. Holland och Tyskland, där porträtt av denna typ ofta förekom. På 1830-talet fanns i kyrkan enligt INV. 1778-1831 Luthers och Melanchtons )>conterfaits i Lebens Grösse)> (LANTK.). l. Oljemålning på duk, framställande Kristi dop i Jordan (fig. 78). Kristus, som stigit ner i Jordanfloden, begjutes med vatten av Johannes, som i sin v. hand håller en korsstav, omslingrad av ett band. Över Kristus sänker sig Den Helige Ande i form av en duva. I bakgrunden väntar två änglar hållande en klädnad. H 110,5, B 131. Tavlan lagad och kompletterad i övre, högra hörnet. Sannolikt iden­ tisk med )>Tafl 0 Öfwer Funtem, för vilken en: konterfejare betalades 1697 (LANTK.). Enligt ett kontrakt mellan prosten Bagge och målaren Nielas Michelsonn, målade den senare 1697 en )>Christi döpelse)> för Hälta (se s. 52). Allt talar för att Michelsonn samma år även målat samma motiv för Solberga kyrka. - 2. Kopparstick av Abr. Girardetl, Paris 1806, efter Rafaels )>Kristi förklaring)> inom en enkel, klassiceran de träram. H 78, B 56, 5. Skänkt 1928 av kyrkoherde C. A. Lindstam. 2 Hänger i sakristian. Votivskepp (fig. 80), tremastat linjeskepp om 60 kanoner. Bär i aktern namnet BERNADINA. L 132 (utan bogspröt). Torde kunna dateras 3 till omkring 1825. Hänger mitt i långhuset. I INV. 1830 omnämnes ett större och två mindre tacklade skepp, hängande i taket. Av de mindre var ett från början och ett från slutet av 1700­ talet (INV. 1748-1851; INV. 1825). Båda förkomna. Carl XII:s bibel i läderband. Inköpt 1705 (LANTK.). Det nuva­ rande läderbandet från 1769 (LANTK.). Stånd ur med utsvängt, vitmålat foder. Krönt av förgylld, kunglig krona med kors och flankerad av två förgyllda kors. Utanpå foderdörren inskriften: SKÄNKT AF JOH:S ANDERSSON FRÅN BRANE­ HÖG 1879. 4 J. Andersson har förfärdigat urverket. Klockan står i koret. TAVLOR VOTIVSKEPP BIBEL MÖBLER 1 ABRAHAM GIRARDET, f. 1764, t 1823, schweizisk kopparstickare, medlem av en vittförgrenad konstnärsfamilj. Här ifrågavarande stick anses tillhöra hans bästa arbeten (THIEME-BECKER). 2 C. A. LINDSTAM, f. 1882, t 1933, kyrkoherde i Solberga 1927-1933. Bondson från Bro sn (Bo). 3 En!. benäget meddelande av kapten SAM SvENssoN, statens Sjöhistoriska museum. 4 JoH:s ANDERssoN, urmakare i Göteborg, var född i Branehög, Solberga (RÄK.; ant. i INV. 1864). Fig. 77. Alnlikare av järn från omkr. 1700. Foto 1960. S. 93. Ellen-Schlichtmall nus Eisen u m 1 iOO. Iron ell guuge, ca. liOO. SOLBERGA KYRKA 93 Fig. 78. Kristi dop, oljemålning (nr 1) på duk, sannolikt utförd 1697 av Nielas Michelsonn. Foto 1960. S. 92. Taufe Christi, Gemälde auf Lelnen (Nr. 1 ), wahrscheinlich von Nielas Michelson 1697. "The Baptism of Christ"', oil-painting on canvas (No. 1) probably painled 1697 by Nielas J\lichelsonn. Kista av järnbeslagen, omålad ek med tre lås. H 60, B 46, L 110. Från 1700-talet (rNv. 1825). Står på kyrkvinden. - I INV. 1825 nämnes ,>1 Järn beslagen Kyrcko Kista med Sine 3ne lås och nycklar mycket gaml; 1 gl do utom Lås; l dl gl med 3ne Lås och nycklar af hvilket ett Lås och nyckel är Obrukbar,>. Försvunna. Fattigbössa, gjord av en järnbeslagen ekstock av fyrsidig balusterform, snidad och refflad. Fragment av färgdekor i rött och blågrönt. H 84. 1600-talsform. Av samma typ som Hälta kyrkas (fig. 40). Restaurerad 1927 till sina ursprungliga färger; förut brunmålad. Alnmått av järn, s. k. sockenlikare (fig. 77). Svensk aln (59 cm, alnmåttet något defekt). Från omkring 1700. Hänger i tornet. Hatthängare av brunmålat, hyvlat trä från 1800-talets förra del, därav en daterad 1830. Trasiga. Finns på kyrkvinden. DIVERsE 94 INLANDS NORDRE HÄRAD Klockarstol av trä och järn (fig. 79). Höj- och sänkbar sits. Torde kunna da­ teras till 1800-talets förra hälft. Bårstänger: - 1. Ett par av svart­ målad furu med läderremmar att spänna fast en likbår med. Remmarna ej kom­ pletta. Ena stången bär den fragmen­ tariska påskriften 1(??) 184(5). L 306. - 2. Ett par av omålad furu med läder­ remmar att spänna fast en likbår med. Remmarna ej kompletta. L 326. Sanno­ likt från 1800-talcts förra del (INV. 1825 och 1853). UTST. 1923 nr 1068. - Båda paren står i tornet. Klockorna hänger i tornet. - 1. Lilla klockan med akantusbårder runt hals och slagring. D 90, H (utan krona) 68. Bär på ena sidan följande inskrift: sou DEO GLORIA THETTA RÅDET GIFVER HAN SOM ÅRET 1703 OCH THENNA KLOCKAN UTHI KLOCK OR MÅNADEN AUGUSTO LÅTET GJUTA, MAGIST: FRIEDERIC BAGGE, PROBST ÖFVER ELFSYS­ SEL, SAMPT KIYRKIO: HERDE TILL MAR5­ THANNA STADH OCH SOLBERGA GIÄLDH (s. 55, not 1). - På andra sidan står: HÖR P Å MIN KLANG OCH LIUD, KOM BEED INFÖR TIN GUDH BEGRÅÅT O CH SYNDER TINA S Å KAN TU NÅDHE FINNA. G IVTEN l GÖTEBORG AF PETTER BÖÖK 1 OMGJU­ Fig. 79. Klockarstol, sannolikt från 1800-talets förra hälft. Foto 1960. S. 94. Glöcknerstuhl, wahrschcinllch 1. H. des 19. Jh. Parish cl!'rk's chnir, probably first half of 19th century. 2. Stora klockan med akantusbårder runt hals och slagring. D 116, H (utan krona) 91. Bär på ena sidan följande inskrift: UNG TEN Ån 1914 VID GÖTAVERKEN. BJUDEH EDER FRID OCH OCH GAMMAL HÖR MITT LJUD RO - JAG EH KALLAR TILL ER GUD - SOM l HEHRANS GÅRDAR BO - VÄNDER EDER TILL MIG SÅ VARDEN l SALIGE ALLE VERLDENES ÄNDAR TY JAG ÄR GUD OCH INGEN MER ES. 45:22. OMGJUTEN VID E HII{SBEHGS MEK. \'EHKSTAD l GÖTEBORG ÅH 1899. - På andra sidan står: I 1598 års INV. 1 PETTER ARVIDSO N klockgjularcn därstädes Böö K, klockgjutare i Göteborg, verksam 1687-1723, mästare 1690. Fader till ARVID BööK . SOLBERGA KYRKA 95 Fig. 80. Votivskepp. Tremastat linjeskepp, från omkr. 1825. Foto 1960. S. 92. Votivschiff, dreimastiges Linienschirr um 1825. Yotive ship. A three-master ship of the Iine, ca. 1825. 96 INLANDS NORDRE HÄRAD ~:::::::::i'] uc::::=:=fJ c::::~.J -----' ,..........lJr.:====:::;t0:::::::11 n ······ ·Q f"~c::::!.J :l m ---ur.==========::) m-mn . ~-- _j l och i RÄK. 1697 (LANTK.) är tre klockor omnämnda, en stor och två mindre. Från och med början av 1700­ talet och framöver omtalas endast två (LANTK.: INv. 1738 ff). Då storklockan enligt inskrift blev gjuten första gången 1703 är det sannolikt, att den blev gjuten av metallen i två av de förut nämnda. - Lilla klockan fick vid ringning under frostväder en spricka 1892 och omgöts därför i maj samma år vid Eriksbergs Mek. Verkstad i Göteborg (INV. 1892, ant.). Av samma an­ ledning omgöts samma klocka ånyo 1899 vid samma verkstad (RÄK.: ant. å pag. 374, år 1901). Fig. 81. Kyrkans planutveckling, 1 : 1 000. Grundrillentwicklung der Kirche. Development of plan of church. SAMMANFATTNING l. En romansk stenkyrka med rektangulärt långhus och sannolikt ett smalare, rakt avslutat kor (fig. 81, I). Den torde ha uppförts i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. I n v.: Dopfunt av täljsten från grundläggningstiden, Thorkillus skola (fig. 63 o. 64). Il. Torn tillbyggdes i V 1624-29; nedre delen av sten, klockhus av trä, delvis korsvirke. Tornets övre del ombyggdes 1668 med gråsten (fig. 81, Il). Vapenhus av trä uppfördes vid 1600-talets slut. I n v .: Dopfat av mässing, troligen nilrnbergskt arbete från 1500-talets slut eller 1600-talets början (fig. 67). III. Västläktare med skulpterad och målad barriär uppfördes 1671-72 (fig. 52 o. 62). Altaruppsats utfördes 1685 av Hans Swants verkstad, Göteborg (fig. 55-57). Predikstol av 1600-talstyp (fig. 51). I n v .: Ljusstakar av malm från omkr. 1630 (fig. 68), kalk skänkt 1675 (fig. 65), porträtt av prosten Bagge och hans hustru, utförda 1695 sannolikt av en Läcköskolan tillhörig eller närstående mästare (fig. 75 o. 76); oljemålning •Kristi dop• från 1697 (fig. 78). IV. 1700-tal. Större reparation 1704-05, då fyra nya fönster upptogos och kyrkans inre renovera­ des. Åren 1739-41 utvidgades kyrkan åt Ö och försågs med tresidigt avslutat kor med samma bredd som långhuset (fig. 81, III). Kyrkan täcktes med segmentvalv av trä, som 1796 försågs med dekorativa målningar av Olof Hagström, Göteborg. lnv.: Krucifix från omkr. 1700 (fig. 60), lillklocka från 1703, nummertavla från 1745 (fig. 61), tim­ glas från 1762, mässhake skänkt 1770, oblatask av lövträ från 1794. SOLBERGA KYRKA 97 V. 1800-tal. Tornet från 1600-talet nedrevs och nytt uppfördes 1867 efter ritningar av ark. Johan Adolf Hawerman (fig. 81, IV). Orgelverk byggdes 1874, trävalvets målningar restaurerades, läktarbröst­ ning, altaruppsats och predikstol renoverades 1894. Inv.: Votivskepp från omkr. 1825 (fig. 80), klockarstol (fig. 79), begravningsplåtar (fig. 71-73) och bårstänger från 1800-talets förra del, altarmatta från 1848 (skänkt på 1930-talet), minnestavla över korpral Jonas Nilsson Lustig från 1857 (fig. 74), ståndur från 1879. VI. 1900-tal. Omfattande restaurering 1926 under ledning av ark. Sigfrid Ericson: tvärskepp och sakristia tillbyggdes vid kyrkans N sida (fig. 81, V), S ingången vid koret igenmurades och ny in­ gång upptogs i S muren mitt emot tvärskeppet, nytt golv inlades, väggar ommålades och tak renove­ rades. Elektrisk belysning installerades 1932, ängvärmeledning 1937. Inv.: Ljusstake av malm fr. Gusums bruk (fig. 69), nattvardskärl av nysilver från 1922, diverse textilier från 1900-talet. ZUSAMMENFASSUNG l. Romanische Kirche aus Stein mit rektangulärem Langhaus und wahr~cheinlich einem schma­ leren, platt geschlossenen Chor (Abb. 81, F), aufgef!lhrt zu Ende des 12. oder Anfang des 13.Jh. A u s s t a t t u n g: Taufstein aus Topfstein aus der GrOndungszeit, Schule des Thorkillus (Abb. 63 u. 64). II. 1624-29 wird im Vt.' ein Turm angebaut, dessen unterer Teil aus Stein besteht, während das hölzerne und teilweise aus Fachwerk bestehende Glockenhaus 1668 neu aus Findlingsmauerwerk auf­ gesetzt wird (Abb. 81, Il). Waffenhaus wirdam Ende des 17. Jh. aufgefOhrt. Ausstattung: Taufschale aus Messing, wahrscheinlich NOmberger Arbeit vom Ende des 16.Jh. oder Anfang des 17.Jh. (Abb. 67). III. W Empore mit geschnitzter und bernalter BrOstung, aufgestellt 1671-72 (Abb. 52 u. 62). Altar von 1685 aus der Werkstatt von Hans Swant in Göteborg (Abb. 55-57). Kanzel des 17.Jh. (Abb. 51). Ausstattung: Leuchter aus Erz um 1630 (Abb. 68); Kelch, gestiftet 1675 (Abb. 65); Bildnis des Propsten Fredrik Bagge und Frau 1695 von einem der Läcköschule angehörigen oder nahestehenden Meister (Abb. 75 u. 76); Ölgemälde •Taufe Christi• von 1697 (Abb. 78). IV. 18.Jh. Gröllere Reparation 1704-05, wo vier neue Fenster eingebrochen und das Innere der Kirche renoviert werden. In den Jahren 1739-41 wird die Kirche nach O erweitert und mit einem dreiseitig schliellenden Chor von gleicher Breite des Langhauses versehen (Abb. 81, III). Der Kirchen­ raum wird mit einem Segmentgewölbe aus Holz Oberdeckt, das 1796 mit Dekorationsmalerelen von Olof Hagström aus Göteborg versehen wurde. A u s s t att u n g: Kruzifix u m 1700 (Ab b. 60); kleine Gloeke von 1703; Nummerntafel von 1745 (Abb. 61); stundenglas von 1762; Mellgewand, gestiftet 1770; Oblatendose aus Laubholz von 1794. V. 19.Jh. Der Turm des 17.Jh. wird abgerissen und nach EntwOrfen des Architekten Johan Adolf Hawerman neu aufgefOhrt (Abb. 81, IV). Ein Orgelwerk wird 1874 aufgestellt, die Malerelen des Holz­ gewölbes restauriert und 1894 EmporenbrOstung, Altar und Kanzel renoviert. A u ss ta t t u n g: Votivschiff u m 1825 (Abb. 80); Glöcknerstuhl (Ab b. 79); Beerdigungsplaketten (Abb. 71-73) und Tragestangen vom Anfang des 19.Jh; Altarteppich von 1848 (gestiftet in den 1930er Jahren); Gedächtnistafel fOr den Korporal Jonas Nilsson Lustig von 1857 (Abb. 74), Standuhr von 1879. VI. 20.Jh. Umfassende Restaurierung 1926 unter Leitung von Architekt Sigfrid Ericson: das Quer­ schiff und die Sakristei werden an der N Seite der Kirche hinzugefOgt (Abb. 81, V), der S Eingang am Chor zugemauert und ein neuer Eingang in der S Mauer gegenOber dem Querschiff geöffnet, ein neuer 98 INLANDS NORDRE HÄRAD FuOboden wird gelegt, die Wände neu bernalt und das Dach renoviert. Elektrische Beleuchtung 1932, Dampfheizung 1937. Ausstattung: Leuchter aus Erz aus der Hiltte von Gusum (Abb. 69), Abendmahlsgeräte aus Neusilber von 1922, verschiedene Textilien des 20.Jh. SUMMARY l. Romanesque church of stone with rectangular nave and probably a narrowcr, straight-ended chancel (fig. 81, 1). Built probably at end of 12th century or beginning of 13th. Furnishings: Soapstone font contemporary with first church, the school of Thorkillus (figs. 63 and 64). II. Towcr erected at \V 1624-29; lower part of stone, belfry of wood, partly half-timbered. Upper part of towcr rebuilt of granile rubble in 1668 (fig. 81, II). Porch erected at end of 17th century. Furnishings: Brass christening bowl,. probably made at :>;uremburg at end of 16th or beginning of 17th century (fig. 67). III. W gallery with earved and painted barrier installed 1671-72 (figs. 52 and 62). Rctable made in 1685 at Hans Swant's workshop, Gothenburg (figs. 55-57). Pulpit of 17th century type (fig. 51). Furnishings: Brass candiestick ca. 1630 (fig. 68), chalice presenled 1675 (fig. 65), portraits of Dean Fredrik Bagge and his wife, painted in 1695, probably by a master of the Läckö or some closely related school (figs. 75 and 76), oH-painting, ~The Baptism of Chrish, dated 1697 (fig. 78). IV. 18th century. Extensive restoration 1704-05, when four new windows wcre made and the inte­ rior of the church restored. During the years 1739-41 the church was enlarged towards E, when a chancel, with a three-sided end, of the same width as the nave (fig. 81, III), was built. The church was covered with a wooden segmental vault, decorated in 1796 by Olof Hagström, Gothenburg. Furnishings: Crucifix ca. 1700 (fig. 60), hell 1703, hymnboard 1745 (fig. 61), hourglass 1762, cha­ suble presented in 1770; hardwood wafer case 1794. V. 19th century. The 17th century tower demolished and replaced in 1867 by a new onc designed by Architect Johan Adolf Hawerman (fig. 81, IV). Organ built 1874, painting on wooden vaulting restored, gallery barrier, rctable and pulpit rcstorcd 1894. Furnishings: Yotive ship ca. 1825 (fig. 80), parish clerk's chair (fig. 79), funeral ptates (figs. 71-73) and bier-poles first half of 19th century, altar earpet 1848 (presented in 1930s) tablct in memory of Corporal Jonas Nilsson Lustig (fig. 74), clock 1879. VI. 20th century. Extensive restoration 1926, supcrviscd by Architect Sigfrid Ericson; transept and vestry built on N side of church (fig. 81, V), S door in chancel closed and new entrance made in S wall opposite the transept; new floor laid, walls repainled and roof restored. Elcctric lighting installed 1932, steam central heating 1937. Furnishings: Brass candiestick Gusum works (fig. 69), silver-plated communion vessels 1922, 20th century vcstments and textiles. SOLBERGA KYRKA 99 Bilaga Skrivelse rlirande korpralen Jonas Nilsson Lustig i Solberga Kyrka (s. 89) Uppgifterna inom [ ] tillagda efter regementets generalmönsterrulla 1850 (i KrA). Alltenstund vid nu förrättad Generalmönstring med Södra [K ]ompagniet af 17. Kong!. Bohus Läns Regemente Corporal för Rusthållet No 73 Tunge i Solberga Socken af Bohus Län Jonas Lustig före antagandet i krigstjenst benämnd Jonas Nilsson, hwilken är född den [25] Mars 1785 i Kongelfs Socken1 af [Bohus] Län och tjent vid Regementet sedan den [30/9] 1806 samt förut vid [?] år, i anseende till flerårigt gicktlidande nu kommer såsom oförmögen till vidare krigstjenst, att derifrån afgå; fördenskull afskedas han Jonas Lustig härmeddeist från [?] krigstjensten med det vitnesbörd, att han dervid sig troget och väl skickat samt bevistat 1808 o. 1809 års fälttåg derunder [?] var comenderad å Flottan och bevistade affären vid Strömstad 1 samt Fälttåget i Norrige 1813 och 1814 derunder han för delta­ gande i affären vid Glemminge Kyrka1 erhållit Tapperhets medaille Ock emedan han sålunda jemlikt stadganderna i Kong!. Majts för Wad-stena Krigsmanshus' utfärdade Nådiga Författningar, är till underhåll af berörde Inrättning berättigad, thy varder han till en sådan förmons åt-njutande härigenom anmäld, hvilket vederbörande till efterrättelse länder. Generalmönstringsplatsen Backamo den 25 Junij 1850 [Carl Gustaf Löwenhielm] Thollander [Generalmöns ]tring [s] Comissarie 1 Kongelfs Socken avser här ej Rödbo, utan Kungälvs Ytterby sn en!. Solberga husförhörslängder 1808-14. 2 Den 27 april 1808 anföll 27 norska kanonslupar Strömstad, vilket försvarades av 4 kanon- och 1 mörsarslup. Anfallet avslogs och norrmännen drogo sig tillbaka mot Hvalöarna (se Kungl. Bohusläns Reg. och dess hembygd Il, 1956, s. 156-157). 3 Den 8 aug. 1814 ägde en träffning rum vid (såsom den nu heter), Glemmen gle kirke, som ligger strax N om Fredriksstad. Jfr L. H. NILssoN, Korpral Jonas Nilsson Lustig. Ett blad ur Sveriges sista krigs historia (i: Bohuslänningens julnr, 1958 s. VII). • Wadstena Krigsmanshuskassa, upprättad 1646, utbetalade pensioner etc. till uttjänt manskap vid Krigsmakten. Fig. 82. Jörlanda kyrka, sedd fr ån NO, där den ligger överst på brinken ned mot Jörlandaån. Foto 1960. Die Kirche von Jörlanda von NO oben auf dem Abhang llber dem Flul3 Jörlandaån. Jörlanda Church from NE, whcr e it stands on the ridge above the river Jörlandaån. JÖRLANDA l(YRl(A BOHUSLÄN, GÖTEBORGS OCH BOHUSLÄN, INLANDS NORDRE HÄRAD, GÖTEBORGS STIFT, ÄLVSYSSELS SÖDRA KONTRAKT, ANNEX TILL SOLBERGA Beskrivningen utarbetad av Leif H. Nilsson, avslutad i novemb er 1960 TRYCKTA KÄLLOR: ELFSYSSEL, s. 116. - E. RYDEN, Jörlanda kyrka. Boken om Jörl anda, Göteborg 1959, s. 140- 165. - HoLMBERG, III, s. 307 f . HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML. M: M.: - RA: ED hand!. 1894,nr 552; ÖIÄ skr. ang. fastställande av ritn. till orgelfasad. - DRA: Reg. 108 b, KIRCKEREGNESK. 1618- 27. - KA: LANTK. 16691854 (lucka 1720- 47). - ATA: Hand!. rör. sliglucka 1903; hand!. rör. elen 1921 nedbrunna kyrkan och nybyggnaden 1924-25, bl. a. s. ERICSONS och s. ANJOUS berättelser; INV. 1830; SNABBINV. 1918 (H. Lillieb jörn); P. A. F. SOHLMANS ant. bok, Bohuslän, s. 94; uppm. av kyrkan 1918 av A. ROLAND; schematisk rekonstr. av åldersperioder i elen nu rivna kyrk an 1924 av S. ANJOU; fotos från den gamla kyrkan före branden 1921 samt av ruinerna efter denna. - BST: Ritn . till orgelfasad, stadfäst 1894; uppmätningsritn. av kyrkan och dess interiör samt ritn. till takfönster över läktaren och ändring av bänkar av A. ROLAND 1918, r esp . 1920; ritn. till återuppförande av kyrkan av S. EmcsoN JÖRLANDA KYRKA 101 1922, stadfäst 1924 (planer, sektioner, fasader); ritn. till predikstol, orgelfasad och öppna bänkar av S. ERICSON 1925, stadfäst 1925; ritn. till elektrisk installation av E. WENNERBERG, stadfäst 1932; ritn. till dopfunt av trä av F. LJUNGMAN 1940; ritn. till ny kyrkogård med ingångar och grindar av G. LJUNGMAN 1943, fastställd 1945; förslag till ändrad värmeledning 1956; ritn. till träkonstruktion i kyrkans torn av G. JoHANsSoN 1957; fotos tagna före branden 1921. - GMA: Fotos av kyrkan och dess inventarier före och efter branden 1921 med ant. samt diverse tidn.urklipp. K YRKANS ARKIVALIER: i GLA: ST.PROT. Solberga 1786-1859 (för Jörlanda med diverse luckor), 1917 och 1920; RÄK. 1704-1919; INV. 1705-1926 (med diverse luckor); VIS.PROT. 1767. 1790, 1820, 1825, ämbetsberättelse till biskopsvis. 1857; hand!. ang. prästval 1760-1855, Solberga pastorat. ­ Hos PÅ i Solberga: RÄK. 1921-26. Jörlanda är sedan äldsta tid annexförsamling till Solberga. Komministerbostället låg från slutet av 1600-talet i Tillleröd i Solberga. År 1928 flyttade komministern till det nyuppförda bostället Kyrkeby Östergård 3 15 i Jörlanda1 • Namnet, som 1388 skrevs Jorolanda•, kommer av •.Tora å• = det äldre namnet på Jörlandaån, som rinner förbi omedelbart S om kyrkan, och •landa• = strandmark, åbrädd. Jörlanda betyder alltså •marken invid Jora å• 3 • Kyrkan ligger i öppen terräng ca 1,5 km ovanför Jörlandaåns mynning i Hakefjorden och på sluttningen ned mot strömfåran. Enligt biskop Eystein invigdes kyrkan åt S. l\laria den 25 april (Sancte Marie Dedicacio l\larci evangeliste)•. Följande i texten nämnda gårdar ligger i Jörlanda socken: Garele, Jorda/ (el. Jo/dal), Käl/sby, Togtorp, Sl. Höga (eg. Sl. Hoga), Hå.berg, Lind, S. Anrå.s, Säve/ycke, Övre Törreby. År 1921 ödelades Jörlanda gamla kyrka av en häftig brand, som utbröt kl. 8 på söndags­ morgonen den 24 april, när kyrkvaktmästaren eldade upp före dagens högmässa'. Endast ett fåtal inventarier räddades ut ur kyrkan, som totalförstördes. På den brand­ härjades plats uppfördes åren 1924-26 en ny kyrka, huvudsakligen med samma utseen­ de som den nedbrunnas. Därvid kom även de ur branden räddade föremålen att i huvud­ sak återfå sina forna platser. På grundval av tillgängligt material har här beskrivningen av de båda kyrkorna och deras inventarier disponerats sålunda, att den före 1921 års brand existerande kyrkan och dess inventarier behandlas först; därefter beskrivs den nuvarande under åren 1924-26 nyuppförda kyrkan med dess inventarier. Vid beskriv­ ningen av inventarierna förfares på följande sätt: de från den äldre kyrkan bevarade inventarier, som fortfarande ryms i den nuvarande kyrkan, får sin beskrivning i samband med denna, men omnämns i den gamla kyrkans beskrivning med en hänvisning till den nuvarande kyrkan. Förstörda eller på annan ort förvarade föremål från den äldre kyrkan ävensom sådana, som endast dokumentariskt är kända, omnämns eller beskrivas endast i samband med den gamla kyrkan. Övriga inventarier behandlas i samband med beskrivningen av den nu befintliga kyrkan. surtsnämndens Arkiv, Prästgårdarna i Solberga och Jörlanda; TISELIUS, s. 186. EYSTEINS JoRDEBOG, S. 340. 3 HJ. LINDROTH, Bohuslänska Ortnamn och Bohuslänsk Bebyggelse Historia, i: GBFT 1945, s. 25; Densamme, Bohusläns Härads och Sockennamn l, Göteborg 1918, s. 68. 4 Uppgifter lämnade av dåvarande kyrkovaktmästaren CARL GILLBERG, och sonen, kyrkovaktmästare SvEN GILLBERG, Jörlanda. l 2 102 INLANDS NORDRE HÅRAD KYRKOGÅRD KYRKOGÅRD INGÅNGAR Den gamla kyrkogården runt kyrkan bildade en rektangel, vars NÖ hörn avsku­ rits {fig. 83). Den inhägnades av en gråstenskallmur. Rester av den gamla kyrkogårds­ muren har påträffats vid gravgrävningar ca 15-20 m S om kyrkan (fig. 83, A-B). Till följd av de dåliga grundförhållandena på slänten ner mot ån fick muren ofta läggas om i äldre tid (RÄK. 1830 o. 1887). Denna kyrkogård utvidgades åren 1900-02 mot S ner mot ån (s. 101, not 4; RÄK. 1901, fig. 83).- En ny kyrkogårdsdel (fig. 83) omedel­ bart N om den gamla och på andra sidan byvägen, som passerar kyrkan, invigdes 1946. Denna kyrkogård är ordnad efter ett förslag av arkitekt. Gustaf Ljungman 1941, seder­ mera omarbetat samt fastställt 1945 (ritn. i BST). Den är inhängnad med järntrådsnät på betongstolpar. Framdeles, när byvägen får en annan sträckning, har man för avsikt att sammanbygga de båda kyrkogårdarna (förslagsritn. i BST 1945). År 1799 planterade f. d. rektorn vid trivialskolan i Göteborg, Engelbert Jörlin 1 , som var född i socknen, en stormhäck av sälg, pil och lindar runt dåvarande kyrko­ gård och innanför häcken en krans av träd, alm, ask, lind och oxel. Häcken togs bort på 1870-talet, men åtskilliga av de stora träden V, N och Ö om kyrkan vittnar ännu därom. J. E. Johansson från Togtorp, grosshandlare i Göteborg (se Mausoleum nedan), lät åren 1900-02 på sin bekostnad plantera en trädrad av oxel utmed den då nya kyrkogårdsmuren (RÄK. 1901; foto ca 1900). Träden finns ännu kvar. Den äldre kyrkogården har tre ingångar, en i Ö, en i V och en i N. Den nya kyrkogår­ den har två ingångar i S. Åren 1698-1903 fanns två ingångar till den äldre kyrkogår­ den, en i V och en i Ö, vardera försedd med en stiglucka. Den yngsta av dessa byggdes enligt LANTK. 1698. •>Förfärdigat den enna Kyrckiogårdsporrttem. Härav kan slutas att den andra redan fanns. Enligt ett infordrat utlåtande skriver prosten Ringius år 1903 till Domkapitlet i Göteborg om dessa stigluckor: •>- - - de voro af det å landskyrko­ gårdar vanliga slaget, hvälfda och hvitmenade--- portame voro af gråsten samt täckta med tegeh>. De revs 1903 enligt samma skrivelse emedan de voro för låga och för trånga (skr. i AT A). I de nedrivna stigluckornas ställe uppfördes fyrsidiga cementpelare med pyramidtak. Mellan dem smidda järngrindar. När den nya kyrkogården tillkom 1945 -46, togs en ny ingång upp i N muren. Den försågs med granitpelare, krönta av kors, samt med smidda järngrindar. Ingångarna till den nya kyrkogården försågs med pelare l ENGELBERT JöRLI~ var bondson från Jörlanda, f. i Övre Thörby 8 juni 1732, enl. minnesstenen (fig. 84) 1733, t 20 juni 1810 på Källsby. Docent i Lund 1769-84 (utan lön). Aren 1784-1805 rektor vid Trivialskolan i Göteborg. Lärjunge till Linne och främjare av trädgårdsodlingen. Utgav ett flertal skrifter bl. a. om lantbruks- och trädgårdsodling (Sv. LINNE-SÄLLSKAPETS ÅRSSKRIFT, årg. XVI, 1933, s. l ff.) JÖRLANDA KYRKA . 103 / Kyrhlall :..~ 0 / / .)o'Oli:,;Qc~~~~~ '· Åbr -··· JO III 10 2U 30 Fig. 83. Kyrkogårdsplan, 1 : 2 000. KlrchhofsgrundriO. Plan of churchyard. och grindar av samma utförande, dock saknar grindpelarna kors på den ingång, som vetter mot den nyupptagna ingången i N kyrkogårdsmuren (BST, ritn.). Ordentliga vägar från ingångarna och fram till kyrkdörren fanns ej förrän 1826. Samma år togs kyrkogården N om kyrkan för första gången i anspråk för gravar (sT. PROT.). Enligt RÄK. 1734 uppsattes på kyrkogården >>en Sohlwisare af Eek>>. Saknas numera. På kyrkans S sida nära långhusets V gavel sitter en minnessten (H 115, B 130) infattad i väggen (fig. 88). Den bär inskrifter, som framgår av fig. 84, De två översta soLvisARE GRAVMINNEN 104 INLANDS NORDRE HÅRAD Fig. 84. Minnesslen i kyrkans S-mur över docenten, rektorn vid Trivialskolan i Göteborg Engelbert Jörlin, f. 1733, t 1810. Foto S. Curman 1960. S. 103. Gedächtnisstein in der S :\laner der J{irchc fiir den Rektor an der Trivialschnie in Gothenburg Dozent Engelbert Jörlin, t1810. Stone in S wall of church in memory of Docent Engel­ bert .Jörlin, 1733-1810, headmastcr of Trivial School, Gothenburg. raderna på hebreiska betyder: En hjälpsten är Herren för Israel, halleluja.! Följande rader på latin betyder: Ur moderlivet 1733, i denna grav 1810, efter så många veder­ mödor vilar jag äntligen, salig i Jesu namn. Engelb. Jörlin. l Sam. 7: 21 (•>Allt härintill hafwer Herren hulpit oss•>). Gravstenen sitter på platsen för en tidigare sydportal vilken igensaltes 1826 (s. 112). Jörlin jordades i föräldrarnas grav i ett tidigare utanför sydportalen beläget vapenhus, vilket revs 1826. På kyrkogården ligga några för trakten typiska gravhällar av skiffrad gnejs, två i NÖ hörnet och en S om kyrkan. - l. Med övre vänstra hörnet avslaget. Bär runt texten dubbel linjebård. L 185, B 149. Den inhuggna texten lyder: HEH + VNDER + LIGGER l BEGHAFVEN + S + MA:>: D FROTIGE l l Q\'INDE aY l BENT + BO HGE + S fiN l + HILIA + NIELS l DAATER l SEVFVEI. OKE + MEDT + SIN + SOM + DfiDE + BEGR l EN l H fiSTRV + GVD­ + DAG + DEN + 9 + Enl. meddeL prof. B. LEWIN, Göteborg. JÖRLANDA KYRKA 105 Fig. 85. Detalj av gravhäll nr 1 på kyrkogården över Bengt Börjesson i Sävelyeke och hans hustru (t1602). Foto 1960. Teilstliek der Grabplatte Nr. 1 auf dem Kirehhof flir Bengt llörjesson auf Sävelyeke und seine Frau, t1602. Detail of grave slab No. 1 in the ehurchyard, in memory of llengt Börjesson of Sävelyeke and his wife (t1602). NOVE l MBER BORN l ANNO + 1602 l [DE) + LEFDE + SAMEN + I + 2! AR l AFLEDE + SAMEN + 11 + oc + 5 PIGER. Härunder spiralornament sammanställda i sköldform (fig. 85}, det vänstra med initialerna oas, det högra med initialerna EKD. (Initialerna hänsyfta möjligen på en son till de i gravskriften nämnda och dennes hustru). Mellan dem ett kors under ett ornamentalt IHS. - 2. Något skadad i hörn och kanter. Runt stenen linjebård med rosetter i hörnen. L 184, B 136. Den inhuggna texten lyder: HER 6 DRENGEH + VNDER LIGED BEGRAFN l l S OG GVDFROTIG MAND l ESBIOR ERECKESON I KIELSBY SO[M) l ER HENSOFEDE I HEHHEN AAR 163[?] HEN KALEDE l VED DODEN DEN 15 JANVAR 1670 [AF)LEDE TIL SAME 2 SONEH E TORESON HENDES l ?SIST MAND l MED SIND HVSTRU MAHET PERS l DATER SOM ER OC l DE LEFDE TIL SAMEN I 7 AAR OC l DATE[n) l - l LIGE VELFOR STANDIG MAND l [A)NDRES DE LEFED TIEL l SAMEN I 31 AAR AFLEDE TIEL l SAMEN 106 EN SON OC E DATER MIHI INLANDS NORDRE HÄRAD l GVD GIFVE DEM OC OS EN l SALI OPS l TAND l MEMENTO MORI l HODIE l CRAS TIBI ( = Tänk på döden, idag mig, i morgon dig). - 3. Något skadad i övre högra och nedre vänstra hörnet (fig. 86). Runt stenen linjebård med hörnrosetter. L 193, B 157. Den inhuggna texten lyder: HER + VNDER + LIEGGER l BEGRAFVEN + S + GVD l FROITIGE + VNGE + DRENG + NIELS l ANDERS + SON + I: HOYE + SOM + DEN l ALL­ MEGTIGE + GODE + GVD: HAFVER ARIVS + ANNO + AAR HVILER + SIG + l HEDEN + KALDEDE + VED + DODEN + DEN l 31 + IANV­ 20 AAR l - l HER + VNDER + l SOM + ERE + OC + HEN + SOFVED + + HERREN + GVD l GIFVE + DEM + OC + OS + ALE + EN + S + OPSTANDELSE l MEMENTO + MORI + ER + ET + GAMELT + SPROCI< l DET + GIFV E R + OS + VEL + AT + BETENCKE + NOCK l GLEM + ICKE + D ODEN + THI + HAND + GLOMMER l ICKE + DIG + DET + LOFVER + lEG + DIG + RET + VIS l ELIG + l + HVOR + VI + OS + l + VERDEN + VENDE l DA + ER + ALT + DODEN + DEN + SIDSTE + ENDE l HODIE + HANS + ALDER + HAFVER + VERET + 1660 l 6 HANS + BROR FÖRSVUNNA STENAR Härunder två inhuggna sköldar (fig. 87), den vänstra med initialerna den högra med initialerna MED. (Initialerna hänsyfta möjligen på föräldrarna till barnen). Däremellan ett korsornament, ett Kristusmonogram ms och LX l MDC l AAR l samt därunder ANNO DOM! NI. Nedtill på ramen: PIETAS REGNA FIRMAT ( = Trohet stärker rikena = Christian IV:s valspråk). Gravvårdar, stående vid Ö kyrkogårdsporten: - l. Av kalksten i klassicerande stil. Rest över linvävarmästaren och riksdagsmannen Anders Heljesson, f. 1746, t 1830. 1 - 2. Av kalksten i form av ett kors. Rest över gästgivaren Peter Andersson, f. 1802 t 1864. Mausoleum av tuktad gnejs och kalksten, krönt av en plåttäckt kupol, byggt ca 1905 (s. 140), för grosshandlaren i Göteborg Johan Edvard Johansson, f. 1852 i Tog­ torp, t 1933 (s. 142, not 2), och hans systrar, m. fl. släktingar. På utsidan tre minnes­ tavlor av kalksten med inhuggna namn, på Ö sidan två järndörrar, innanför vilka ryms en vanlig jordgrav. Är beläget NV om kyrktornet. Vid Ö kyrkogårdsporten stod ännu på 1860-talet en gravsten med inskriften: LINDEN 1733, ö. o. s. ( = bonden Östen Olofsson från gården Lind). Om honom sades det, att han utrotat ett helt rövarband. 2 - År 1930 lågo enligt anteckning av pastor loci tre 1600-talsgravstenar som trappstenar vid ingångarna. MIHI + CRAS + TIBI. Ass, l E. R YDEN, Jörlanda kyrka, i: Boken om J örla nda s. 127. 2 ELFSYSSEL, S. 11 6; i R YDE~, a. a., s. 79, hänföres dådet till en ÖSTE:--1 0LO FSSO~S förfader, ÖSTES Gu LLRICHssoN, f. omkring 1 6 30. JÖRLANDA KYRKA 107 Fig. 86. Gravhäll nr 3 över Niels Anderssen i Heye (t 1660). Foto 1960. S. 106. Grabplntte Nr. 3 rur Nlels Anderssen nuf Heye tl660. Grave slab No. 3, in memory of Niels Andersson of Heye (t1660). Fig. 87. Detalj av gravhäll nr 3, tig. 86. Foto 1960. S. 106. Teilstiick der Grnbplntte Nr. 3. Abb. 86. Detail of grave slab No. 3, fig. 86, 108 INLANDS NORDRE HÅRAD GAMLA KYRKOBYGGNADEN Förstörd av brand 1921 PLAN MATERIAL FÖNSTER INGÅNGAR TAK ÄLDSTA KYRKAN Den gamla kyrkobyggnaden (fig. 88) bestod enligt en uppmätning av Anders Roland 1918 (fig. 89) av rektangulärt långhus med tresidig avslutning (inrymmande koret) torn i V samt sakristia i N. Långhusets murar var enligt bevarade fotografier (fig. 93) uppförda av gråsten, tornet samt ett trapphus mellan detta och långhusets V-gavel var av trä. Långhuset hade åtta stora fönster varav tre i S, tre i N långhusmuren samt två i koret på ömse sidor om altaret. Fönstren avslutades uppåt av tryckta segmentbågar (fig. 88). Sakristian hade ett fönster i N muren. Huvudingången var belägen i långhusets V mur. Framför denna var uppfört ett trapphus av trä med tvenne ingångar, en på vardera sidan om tornet. Vidare var en ingång belägen i långhusets S-mur vid koravdelningen. Till tornet ledde en ingång från S. Långhuset hade ett mot Ö avvalmat sadeltak, täckt av tegel. Tornet täcktes av en låg, plåtklädd huv med karnissvängd profil (fig. 88). Långhusets innertak utgjordes av ett segmentvalv av trä (fig. 90). Efter branden 1921 (jfr s. 101) anlitade man fil. dr Sten Anjou 1 för en undersökning av resterna av den brunna kyrkobyggnaden (ATA, rapporter 1922 resp. 1924). Denne företog utöver undersökningar av kvarstående murrester och synliga grundmurar även en provgrävning i främre delen av långhuset, där ett mot murarna vinkelrätt •>stenmassiv•> (stenfundament) påträffades. Anjou ansåg detta vara grunden till den äldsta kyrkans Ö gavelmur. Vid en uppproätning av kyrkan 1918 i samband med förberedelser till en restaurering hade ark. Roland 2 vid undersökning av byggnaden på långhusets N och S murar vid a och b å fig. 89 iakttagit genomgående fogar å såväl ytter- sJm innersidorna. Dessa fogar markera de NÖ och SÖ hörnen av ett ursprungligt långhus väster om fogarna. Av grundresternas och fogarnas läge framgår, att den äldsta kyrkans långhus haft en 1 STEN ANJou, f. 1895, t 1959; arkitekt SAR, arkitekturhistoriker och museiman, intendent vid Röhsska konstslöjdmuseet 1923-59. 2 ANDERs RoLAND, f. i Järpås sn, Vg. 1879, t 1926; arkitekt, intendent i BST 1917. Han var en skicklig och kunnig byggnadsarkeolog. Deltog 1907-09 i en omfattande undersökning av Vreta Klos­ ters kyrka. Utförde under följande årtionde ett flertal undersöknings- och uppmätningsarbeten av äldre byggnader såväl i Sverige, som i Schweiz, där han tillsammans med Nils Lithberg åren 1913-16 undersökte, uppmätte, beskrev och restaurerade Schloss Hallwil (publicerat i: scHLoss HALLWIL, v. Der Eaubestand im Bilde von Nils Lithberg und Anders Roland, Sthlm 192~). R. var flitigt verksam såsom kyrkarestauratör i Sverige. JÖRLANDA KYRKA 109 Fig. 88. Kyrkan från S före branden 1921. Foto A. Roland 1918, ATA. Die Kirche von Svor dem B rand 1921. Church from S before the fire in 1921. längd av 13, 5 m. Någon und ersökning, huruvid a den äldsta kyrkan haft en särskild korutbyggnad åt Ö, har tyvärr icke utförts. I kyrkans arkivalier finns emellertid några uppgifter, so m anger, att den äldsta kyrkans långhu s h aft ett kor, som var smalare än långhu set. Enligt ett ST.PROT. 1763 förhandlade man sålunda om »at den lilla framkyrkan borde borttagas, och för bättre rumlighet och beqvämlighet uprättas till lika bredd med stora Kyrkan ... » Ombyggnad av kyrkan ägde dock rum först år 1826, då k oret breddades, förlängdes och försågs med tre3idig avslu t ning (s. 112). Några måttuppgifter beträffande denna utvidgning av kyrkan får vi i ett ST.PHOT . 1820. Man beslöt då, att kyrkan skull e förändras sålunda: »lmo Sedan kyrkan invändigt blifvit afmätt t ill 31 3/ 4 aln kommer hon att ökas genom Chorets utflyttande med 6 aln som gjör till hela längden 37 3/ 4 aln ... 3tio Bredden blifver oförändrad, men Choret blifver rundt». Om den äldsta kyrkans plan rekonstrueras med hänsynstagande till ovannäm nd a måttuppgifter, får den ett utseende, som fig. 92 visar. Koret kan visserligen synas relativt 110 INLANDS NORDRE HÅRAD långt, men en motsvarighet härtill fanns i den närbelägna Torsby kyrka. I det angrän­ sande norska landskapet Östfold finner vi även samma kyrkotyp med relativt långt kor, t. ex. i de medeltida stenkyrkorna Trögstad och Våler1 • Beträffande Jörlanda äldsta kyrkas övriga utformning visade skarvar i de efter branden blottade murarna, att den haft rundbågiga fönster samt en trång, rundbågig sydportal (B 95 cm). Hur kyrkorummet var övertäckt är okänt. Det hade sannolikt trätak. I biskop JENS NILssoNs VISITATSB. (s. 174) beskrives kyrkan 1594 som ))en smuck sten Kircke,). Av plantypen (fig. 92) att döma torde Jörlanda äldsta medeltida stenkyrka ha uppförts i slutet av 1100- eller i början av 1200-talet, vilket även den gamla funtens ålder pekar på (jfr s. 138). FORANDRINGÅren 1624-27 genomfördes åtskilliga reparationer av kyrkan (DRA Reg. 108 b). AR 16 00-TAL De viktigaste var, att två nya, stora fönsteröppningar togs upp av Anders murmester, samt att kyrkans inredning och inventarier förnyades (se s. 118). Kyrkans yttertak var vid denna tid förmodligen försett med spåntäckning. I varje fall tjärades det enl. LANTK. 1692. Golvet säges 1625 vara av granbräder (DRA Reg. 108 b). Åren 1626-27 uppfördes ett vapenhus av sten i Sav två murmästare från Kungälv, Anders Ibsen och Per Haar· Vapenhustaket belades med tegelpannor (DRA Reg. 108 b). Nästa gång större arbeten företogs var 1699 (LANTK.), då kyrkans inre jämte dess fasta inventarier översågs, reparerades och förnyades. Vid denna tid uppsattes järnflöjlar på yttertak och torn (INV. 1705). 1700-TAL Under 1700-talet var frågan om kyrkans utvidgande aktuell. Sålunda påyrkade såväl biskop Lamberg 2 1767 (jfr ovan s. 109) som biskop J. Wingårdh 3 1790, att kyrkan skulle orobyggas och förstoras, emedan den var ))alt för trång)) (viS.PROT.). Därav blev emeller­ tid intet. Genom att hänvisa till socknens svaga ekonomi och genom en envis förhal­ ningstaktik lyckades man oupphörligt uppskjuta alla om- och nybyggnadsplaner. Åren 1766 och 1794 utfördes dock mindre omfattande reparationer. År 1766 lades så­ lunda tegel på kyrkotaket (RÄK.) och 1794 omlades såväl takstol som tak, och nya fönster upptogs (RÄK.). Vid detta senare tillfälle tänkte man riva vapenhuset, men ändrade sig, reparerade det och försåg det med ett nytt tegeltäckt tak (sT.PROT., RÄK.). Det hade dessförinnan varit spåntäckt. Någon uppgift om tidpunkten för borttagandet av 1626-27 års tegeltak har icke påträffats. 1 NoK, Östfold, l, av S. & H. CHRISTIE. Dessa kyrkor i Östfold anses ha uppförts ungefär sam­ tidigt under andra hälften av 1100-talet. Ornerade stenar, bl. a. i Bergs och Torsnes kyrkor, ger härvid hållpunkter för dateringen (a. a., s. 44). 2 ERIC LAMBERG, f. i Göteborg 1719, t 1780, hovpredikant 1749, teol. dr 1755, biskop i Göteborg 1760-80. 3 JoHA:S 'VINGÅRD, f. 1738, + 1818; pvgd 1766, hovpredikant hos kronprins Gustav 1767, biktfader och överhovpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika 1773. Kh i Jakob och Johannes i Sthhn 1775, fick Lovö pastorat som personligt prebende 1777, teol. dr 1779, biskop i Göteborg 1780. En av de 13 ledamöter av Svenska Akademien, som konungen själv utnämnde 1786. - G. 1777 m. FREDRICA AF DARELLI. JÖRLANDA KYRKA 111 -~ ~B f&tl c ~D (JHto o s fO 15 20/>f ==~===::::::! Fig. 89. Gamla kyrkans plan och sektioner mot V och N. 1 : 300. Efter uppm. 1918 av ark. A. Roland (ATA). Periodbeteckning införd 1961. Grundrill und Querschnitte der ehemaligen Kirchenach \V. und N. Plan and sections of the old church towards W. and N. 112 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 90. Interiör av kyrkan mot NV före branden 1921. Foto A. Roland 1918, ATA. J{ircheninneres nach NW vor dem Brand von 1921. Interior of church Jooking N\Y, beforc fire. 1800-TAL I ST.PROT. 1817 20/7 står: >>Allmogen yttrade enhälligt att Kyrkan väl behöfde En Större Reparation, men som Penningebristen är alt för stor, så undanbad sig försam­ lingen denna Reparation för närvarande och ville endast reparera det nödvändiga - - ->>. Samtidigt beslöt man emellertid att företaga årliga sammanskott till en kommande omdaning av kyrkan. Ombyggnaden och reparationen kom sent omsider till stånd 1825-26. Arbetet leddes av byggmästaren Anders Lönnerberg från >>Hössna>> (Hyssna) i Redvägs härad (Vg) efter förslag med ritning upprättat av byggmästare O. Lindqvist 1820, vilket dock något modifierats (sT.PROT.). Förslaget innebar, att kyrkan skulle förlängas och förses med >>runt» (polygonalt) kor. Den skulle vidare delvis omordnas och förändras i det inre (jfr Inredning och lösa inventarier). Vapenhuset i S skulle tagas bort och den gamla sydportalen muras igen. I dess ställe skulle en ny upptagas i väst­ JÖRLANDA KYRKA 113 Fig. 91. Interiör av kyrkan mot Ö före branden 1921. Foto A . Roland 1918, ATA. Kircheninneres nach 0 vor dem Brand von 1921. Intcrior of church b eforc fire in 1921, Jooking E. gaveln. I den nya koravdelningen skulle samtidigt i S göras en ny portöppning. Ett kombinerat vapenhus och trapphus skulle uppföras av korsvirke och bräder mellan det äldre fristående tornet (s. 114) och västgaveln. Till detta vapenhus skulle leda två dörröppningar, en på vardera sidan om tornet. Därifrån kom man in i kyrkan genom den nya V portalen mitt på den egentliga V gaveln. Två trappor, i N och S, skulle leda upp till en särskild läktaringång. Vidare skulle en sakristia byggas på kyrkans N sida (sT. PROT. 1820 och 1825; jfr fig. 89). Kyrkorummet täcktes med ett stort segmentvalv av bräder, som valmades i Ö. Arbetena fullgjord es 1826. Eftersom grundförhållandena på platsen var dåliga, vilket var känt sedan gammalt (v1s.PROT. 1767 ang. ev. torn aY sten) och grundläggningsarbetena otillräckliga, försköt sig emellertid den i Ö tillbyggda delen. År 1847 måste därför murarna till koret stödjas på utsidan med snedställda trästöttor (sT.PROT.). I januari 1851 slöt församlingen med byggmästare Anders Pehrsson från Bollebygd (V g) ett kontrakt om att denne skulle riva ned det endast 25 år gamla koret, förstärka grunden och återuppföra koret i huvudsak efter »den gamla ritningen», en sedermera förkommen ritning, som legat till grund för korbygget 1826. Några smärre ändringar företagas dock, bl. a. återställdes ej det fönster över altaret, som fanns i det 1826 nybyggda koret (sT.PROT.). Ombyggnaden utfördes 1852 (se fig. 122). Men även denna gång visade sig grundarbetena otillräckliga, och redan 1857 talas i vis.PROT. om att »rem nor blivit i murarna». 114 INLANDS NORDRE HÄRAD : __ ..,-----------.. l l l l ~---------------, l . l l l l 1-­ - ­ -­ - - 31* a / n o r - - ­- - - ­--! l l l r--, ~, : r-------------~· 10012345 l r~ l r'- - - - - - , ro f5M Fig. 92. Rekonstruktion av den äldsta stenkyrkans plan. S. 109. Rekonstruktion des Grundrisses der fruhesten steiner­ nen Kirche. Reconstruction of plan of oldest ston!' church. 1900-TAL 1900-1921 TORN En genomgripande reparation, omfattande även kyrkans inre, ägde rum 1887 (RÄK.). År 1920 företogs, i huvudsak efter ark. Anders Roiands (s. 108, not 2) ritningar 1918, en del ändrings- och reparationsarbeten, vilka bl. a. innebar, att yttertaket reparerades, att kyrkans inre målades och vitlimmades, att N väggens fönster försågs med nya karmar och bågar och nytt glas. Två nya takfönster av gjutjärn med innerbågar av trä sattes över läktaren i V för att ge organisten bättre ljus. Ett nytt trägolv istället för det ga-mla av sten inlades i långhuset (kor och sakristia hade redan trägolv). En mittgång av sten bibehölls dock. Sakristia och kor belades med linoleummattor, och vapenhusets sten­ golv omlades. Bänkarna försågs med nya, bekvämare ryggstöd. Orgelverket ombygg­ des, och elektrisk belysning installerades. En kort tid efter denna reparations fullbor­ dade brann kyrkan ned i april1921 (s. 101). År 1671 omnämnes ett torn, )>Klocketorneb>, för första gången i arkivalierna (LANTK.). Det var fristående, byggt av trä, hade tjärat tak (RÄK. 1729--33) och bar flöjel (INV. 1705). Ett nytt torn av trä, som rödfärgades och försågs med en flöjel, uppfördes 1740-­ 41 (RÄK.). Enligt ett ST.PROT. 1781 var tornet )mtaf trä, nedre delen af Ek öfre delen af grov furm. Enligt samma PROT. skulle )>ett semre inrättat tak)> ersättas av ett »litet JÖRLANDA KYRKA 115 Fig. 93. Ruinerna av kyrkan efter branden 1921. Interiör mot SV. Foto ATA. Die Ruinen der Kirche nach dem Brand von 1921. Ruins of church arter fire in 1921. Interior Jooking S\V. spetsigt torm. Tornet mätte 7 X 8 alnar och var 17 alnar högt. Redan 1767 säger biskop Lamberg vid sin visitation, att kyrkan l>Wäll behöfde ett nytt Torn af stem, om bara grunden hölle (viS.PROT.). Detta kom dock ej till utförande, utan det gamla trätornet iståndsattes 1781 (LANTK.). Detta torn låg på endast ett par meters avstånd från kyr­ kans V gavel (sT.PHOT. 1825; BST ritn. 1920) och kan därför knappast betecknas som klockstapel. Vid arbetena 1825-26 sammanbyggdes det med långhuset. - År 1799 (sT.PROT.) beslöts, att tornet skulle vitmålas enligt den klassicistiska tidens smak, vilket inte hindrade, att det i stället rödfärgades 1807 (sT.PHOT.) sannolikt på grund av allmogens konservativa inställning i smakfrågor. År 1857 nämns tornet ännu som spån­ täckt (viS.PHOT.). Vid arbetena 1887 (RÄK.) försågs det med en plåthuv (fig. 88). En värmeugn av märket Kockum inköptes 1898 (RÄK.). År 1920 stod en kamin i UPPVÄRMNI:>;G koret vid ingången till sakristian och en invid S muren något Ö om kyrkans mitt (BST). Enligt ett foto 1918 (fig. 91) hade förstnämnda kyrkokamin upptill ett stort kors. 9-203245 116 INLANDS NORDRE HÅRAD INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altaruppsats av furu från 1685, s. 127. - Före 1685 hade kyrkan haft en altar­ prydnad, vars utseende är obekant. Den tillverkades 1624-25 av Knud Snedker i Marstrand och målades 1625-26 av Tord Maller i samma stad (DRA Reg. 108 b). Den vid branden 1921 förstörda altarringen var från 1826, det år korpartiet till­ byggdes (jfr s. 112). Den bestod av hela, liggande speglar. :IIEDELTIDA Av kyrkans medeltida kultbilder finns bevarad en bild av S. Anna, en s. k. >>Anna SKULPTUR själv tredje>>, senmedeltida träskulptur av krederad och målad björk (fig. 94). Rester av färg visar, att Annas mantel och dok varit förgyllda med fodret purpurfärgat, att livklädnaden varit blå och livstycket grönt. Marias dräkt har varit blå. skulpturen är delvis skadad. Kristusbarnets huvud, armar och vänstra fot saknas; Marias kjortel samt fotplattan visa defekter. Figuren, som är enkelt och summariskt skuren, har sina bäst arbetade partier i dräktvecken nedtill. Ansiktets detaljer har sannolikt fram­ hållits genom målningen. Provinsiellt arbete i Liibeckerstil från omkr. 15001 • Enligt G. Brusewitz var skulpturen placerad i kyrkans sakristia vid 1800-talets mitt. För­ varas sedan 1866 i GM (inv.nr 238). PREDIKSTOL Den predikstol, som förstördes vid branden 1921 (se fig. 91), var från 1699 (LANTK.). Dess korg (fig. 95) hade i hörnen karyatider, försedda med joniska kapitäl. Karyati­ derna bar upp ett föga utkragat listverk. Korgens sidofält hade rundbågiga, pilaster­ omgivna fyllningar med målade evangelistfigurer. I svicklarna över de snidade, löv­ prydda bågarna fanns snidade änglahuvuden. Predikstolen stammar synbarligen från Hans Swants efterträdares verkstad i Göteborg 2 • Mäster Eric Grijs 3 från Göteborg och hans gesäller målade 1699 bl. a. denna predikstol (LANTK.). - I samband med kyrkans tillbyggnad 1826 flyttades predikstolen från kyrkans S till dess N sida (sT.PROT.). På predikstolens Ö, intill kyrkomuren stötande sida var fastspikad en på trä målad framställning av Jesu dop (fig. 95) ovanför dopfunten. >>Knud Snedker i Marstrand>>, som 1624-25 tillverkade den ovannämnda altarupp­ ALTAR­ A!>!ORDNING l För tids- och stilbestämning av denna skulptur är förf. fil. lic. RuNE NoRBERG tack skyldig. 2 Av liknande stilkaraktär som altaruppsatserna i Hälta och Solberga kyrkor (s. 15 och 69), vilka av Karling hänförs till Hans Swants verkstad (KARLING, HANs SWANT, s. 10 och 32, fig: 2 och 24). 3 ERIK ERIKssoN GRus, ålderman i Göteborgs Konst- och 1\lålare-Embete från dess bildande 1702, t 1720; jfr H. HEGARDT, studier i västsvensk kyrklig konst, Göteborg 1923 (Gbgs Jubileumspublika­ tioner 17), s. 128-129, där likväl Grijs Jörlanda-arbeten ej omnämns. Målningarna i Kungälvs kyrkas tak 1697-98 och målningarna å läktarbröstningen därstädes 1704 av mäster Grijs visar hans stil vid denna tid. Se därom L. H. NILssoN, Kungälvs kyrka 1679-1959 i: Bygden kring älvarna - Kungälv under l 000 år, Sthlm 1959, s. 428-432 och fig. 13. JÖRLANDA KYRKA 117 Fig. 94. Anna själv tredje. Inhemsk träskulptur från omkr. 1500. Foto i GMA. S. 116. Anna Selbdritt, einhelmlsche Holzplastlk um 1500. St. Anna with Virgin and Ch il d. Swedish work ca. 1500. 118 INLANDS NORDRE HÄRAD TIMGLAS BÄNKINRED­ NING NUMMER­ TAVLOR ORGEL­ LÄKTARE oRGEL satsen (s. 116), erhöll samtidigt betalning för en >>Nye predickestoell Med Bildsniderwerck» (DRA Reg. 108 b). Dess utseende obekant. Timglas av trä med två glas på en järnståndare (se fig. 95) stod på predikstolen intill branden 1921 då det förstördes (GMA, foto fr. 1918-19). Det var inköpt 1737 för 4 daler (RÄK.). - Ett äldre timglas, nu försvunnet, köptes redan 1624-25 i Marstrand (D RA, Reg. l 08 b). Den bänkinredning, som förstördes 1921, var sluten (se fig. 90 o. 91). Dess dörrar hade två enkla, rektangulära speglar, en mindre övre och en större nedre (foto i GMA; ritn. i BST 1920). Bänkarna tillverkades 1826-28 (sT.PROT. 1825; LANTK. 1828). Ännu 1830 var de omålade {INV. 1830). sittbänkarna ändrades vid en restaurering 1920 (jfr s. 114) från den enkla typen med raka ryggar och smala sitsar till bänkar med lutande rygg och fasonerad sits. - Redan 1624-25 omtalas en äldre bänkinredning, som då reparerades av Knud Snedker i Marstrand (DRA, Reg. 108 b). f Brudbänk av trä med svarvade ben och ryggpinnar. Ryggdelen svängbar. L 110 (GMA, foto; INV. 1918). Inköpt 1670 (LANTK.). Förstörd vid branden l 921. Nummertavla av furu från 1826 (se s. 136).-En äldre nummertavla, (se fig. 91) med enkel ram var krönt av en kunglig krona (GMA, foto 1918-19; INV. 1918). Sannolikt inköpt 1762 (RÄK.). Kronan senare påsatt. Förstörd 1921. En annan nummer­ tavla hade inköpts 1729 (nÄK.). Den hade sifferbrickor av trä och fanns ännu 1832 (INV.). Den 1921 nedbrända läktaren i V (se fig. 90) vilade på 14 fyrsidiga träpelare. Den hade ett något framskjutet, rätvinkligt mittparti. Den byggdes sannolikt i mitten av 1690-talet (jfr nedan). Dess bröstning utgjordes av 17 rektangulära fyllningar, skilda av halvkolonner. I fyllningarna pilasterburna rundbågsfält (fig. 97). I dessa fanns målade bilder av Kristus, evangelister, apostlar och Paulus. Bröstningen avslutades upptill av ett listverk (INV. 1830). Fyllningarnas figurmålningar utfördes 1699 av den ovan­ nämnde göteborgsmästaren Erik Grijs (s. 116, not 3; LANTK.). Den orgelfasad, som förstördes vid kyrkans brand, var en tredelad uppställning med pilastrar, vilka omgav tre med orgelpipor fyllda fält, uppåt avslutade med tryckta korgbågar (fig. 97). Fasaden utfördes 1894. - År 1859 hade församlingen beslutat göra ett sammanskott till ett orgelverk, som skulle uppföras 1860 (sT.PHOT. 1859). Inte förrän 1894 uppfördes emellertid ett verk om tio stämmor av direktör Salomon Molan­ der.1 Dessförinnan hade man sedan mitten av 1880-talet haft ett orgelharmonium (RÄK.). l SALOMON MoLANDER, orgelbyggare, f. 1833, t 1905. Efter att först ha arbetat självständigt samarbetade l\1. 1859 med orgelbyggaren JoHAN NrcLAS SöoERLING, Göteborg (jfr s. 76). År 1874 sam­ arbetade 1\1. med orgelbyggaren E. G. ERIKssoN, med vilken han bildade firman 1\!olander & Eriksson. Överlämnade 1903 orgelverkstaden till orgelbyggaren EsKIL LuNo~:N, Göteborg. 1\!olander byggde sina orglar med slejflådor, vilket är anmärkningsvärt under senare delen av 1800-talet, då pneumatiken alltmer blev allenarådande. l\1. har utfört orgelverk bl. a. i Amiralitetskyrkan i Karlskrona (1833), Lane-Ryr (1879), Lysekil (1879), RorneJanda (1882), Karl .Johans kyrka, Göteborg (1883), och Lindorne (1886). - Meddelande av fil. dr B. Wester. JÖRLANDA KYRKA 119 Fig. 95. Predikstol i den brunna kyrkan. Utförd 1699 i Hans Swants efter­ trädares verkstad i Göteborg. Foto A. Holand 1918, ATA. S. 116. Die Kanzel der abgcbranntcn Kirchc aus der Werkstatt des Nachfolgt•rs von lians Swants in (iothenburg 1699. Pulpit from the burnt church, made in 1699 by lians Swant's successor in Gothenburg. 120 INLANDS NORDRE HÅRAD Fig. 96. Kristallkrona i empirstil, förstörd vid branden 1921. Förstorad detalj ur osign. och odat. foto i ATA. 1\:ristallkronleuchter im Empirestil, vernichtet 1921. Crystal chandelier, Empi­ re style, destroyed in the fire of 1921. DOPREDSKAP KOLLEKTFAT NATTVARDs­ KÄRL Dopfunt av glimmergnejs, 1200-talet, se s. 138. Dopfat av mässing från 1500-talet, se s. 139. - Dopskål av tenn med handtag i musselform. Stplr: N. H. ( = Nielas Holmberg),1 D4 (= 1834). - D 20 (INV. 1918). Förstörd vid branden 1921. Kollektfat av mässing från 1759, se s. 140. Nattvardskärlen räddades samtliga vid branden 1921; se s. 140 ff. I arkivalierna nämnes, att en kalk med disk förfärdigades 1626-27 av >>Nels Guld­ smed i Kongelff)> (DRA, Reg. 108 b). I INV. 1705 omtalas >>l Träkallk och Disk&. Försvun­ na. l NrcLAS HoLMBERG, mästare hos tenngjutarskrået i Göteborg, omnämnd i dess prot. 1831, borta ur prot. 1839 (BERG). JÖRLANDA KYRKA 121 Fig. 97. Orgelfasad från 1894; läktarbarriär med målningar av göteborgsmästaren Erik Grijs 1699. ­ Votivskepp och kristallkrona, 1800-tal. Allt uppbrunnet 1921. Förstorad detalj ur foto av J. Enander 1918. ATA. S. 118 o. 121. Orgelprospekt von 1894, EmporenbrUstung mit Male­ relen des Gothenburger Meisters Erik Grijs 1699. Votlvschirt und Kristallkronleuchter des 18. h. Särntlich 1921 verbrannt. Organ front, 1894; gallery barrler with paintings by the Gothenburg master, Erik Grijs 1699. Votive ship and crystal chandelier, 19th century. Vid branden 1921 räddades kyrkans l j usredskap, (se s. 142) utom en ljuskrona av LJusaEosKAP glas eller kristall i empirestil (fig. 96) med åtta pipor i en krans (H ca 100; INV. 1918). Den kom till kyrkan 1856-57 (INV. 1857), men förstördes vid 1921 års brand.- I DRA, Reg. 108 b 1624-25 finns antecknat )>Petter lndsen i Marstrand leverer et par store lysestager i stedet for dem som i forleden feide blev hentaget for 14 1/2 rd 16 sk.)>. Om dessa är identiska med nr l å s. 142 är ovisst, men ej osannolikt {jfr dylika i Solberga. s. 84). Av nu försvunna textilier omnämnes en mässhake av röd sammet från 1699 (LANTK.). TEXTILIER Materialet till denna )>röött Sammet, Gul galr (guldgaloner), Catuum (kattun, d. v. s. bomullstyg) för 69:05, vartill kom skräddarens arbetslön 1:16. Mässhaken fanns ännu 1830 (INv.). - År 1694 utlades 8: 17 för en )>blå Roch till Kyrkio-Gubben)> (kyrkstöten). - Vid stöldvågen 1801 Qfr Solberga och Hälta) stals enligt INY. 1801 tre stycken )mäs­ dukan> av halvsiden med olika tryck på. 122 TAVLOR KUNGATAL voTIVsKEPP INLANDS NORDRE HÄRAD DIVERSE KLOCKOR Två oljemålningar på träpannå från 1600-talet, se s. 144. Ett Gustav III:s tal, se s. 145. Vid inventeringen 1830 omnämndes att •>Ett tackladt skepp hänger i takeb> (fig. 97). Förstördes 1921. Ståndur från 1879, se S. 145. - Fattigbössa från 1600-talet,ses.145. - Tvåaln­ m å tt från 1700-talet, se s. 146. - Kis ta från 1800-talet, se s. 146. - Flera kistor om­ nämnas i de äldre handlingarna, bl. a. en från 1735 (RÄK.), •>Kjsta med lås at förwara Kläderna utj 4: 80•>. I INV. 1825 nämnas tre gamla kistor, varav en var oduglig. Fr. o. m. INV. 1857 nämnes endast en. Av de båda vid eldsvådan 1921 fördärvade klockorna var den lilla gjuten 1693. Runt halsen bar den en fruktbård jämte en inskriftsbård med texten: SI DEUS PRO Noms, QUJS CONTRA Nos. tG93 ( = •>Är Gud för oss, ho kan vara emot oss?•>. Rom. 8: 31, valspråk för Gustav Vasa). Kring liv och slagring små, profilerade stavlister (INV. 1830; foto 1918-19 i GMA). Ark. Roland uppger 1918, att klockan var spräckt (anteckn. BST). INV. 1918 kallar den oriktigt för primklocka. - Den stora klockan bar upptill runt halsen en enkel, skriftlös bård och hade kraftigt profilerad slagring. Den var från senmedeltiden (foto i GMA). Malmen från de nedsmälta klockorna ingår i den nuvarande storklockan, se s. 146. NUVARANDE KYRKOBYGGNAD Uppförd 1924-25 Ritningar till en ny kyrka (fig. 99-101) på den gamlas plats upprättades 1922 av ark. Sigfrid Ericson (s. 67, not 1). De stadfästes 1/3 1924. Sigfrid Ericson hade i dessa med­ vetet utformat den nya kyrkan i närmaste anslutning till den gamla nedbrunna be­ träffande såväl plan, exteriör som interiör. På så sätt återfick jörlanda-borna sin gamla kyrka, men i en ändamålsenligare detaljutformning. De väsentligaste ändringarna voro följande: S ingången placerades mitt på långhusmuren. I direkt anslutning till väst­ gaveln uppfördes ett torn av trä, av större mått än det tidigare och med ingång på väst­ sidan. Tornets bottenvåning anlades såsom vapenhus framför ingången till kyrkorummet genom V gavelmuren. sakristian gjordes större än den föregående. Ursprungligen avsåg man att vid kyrkans återuppförande begagna den efter branden kvarstående V delen av den N långhusmuren, men under arbetets utförande ansåg man sig av säkerhetsskäl nödsakad att ersätta även detta parti med nytt murverk. Den sålunda efter Sigfrid Ericsons ritningar under åren 1924-25 på den gamlas plats återuppbyggda kyrkan (fig. 98) togs i bruk hösten 1925 och invigdes Annandag JÖRLANDA KYRKA 123 Fig. 98. Jörlanda åren 1924-25 återuppförda kyrka. Exteriör från S. Foto 1960. Die zu Jörlanda 1924-25 wiederaufgefilhrte Kirche Jörlanda Church, rebuilt 1924--25. Exterior from S. von S. Påsk 1926 av dåvarande biskopen i stiftet E. H. Rodhe1 • På den nya kyrkans ö gavelmur är nu inmurade tre stentavlor med årtalen för tre stora ombyggnader i kyrkans historia (fig. 121). Deras inskrifter Jyder: - l. ÅR 1826 l BLEF DENNA KYRKA l TILLBYGD OCK l REPPARERAD Qfr S. 112). 2. JÖRLANDA KYRKA l ÅNYO TILLBYGGD l ÅR 1852. l BEVARA DIN FOT NÄR DU GÅR TILL l GUDS HUS OCK KOM TILL ATT HÖRA (jfr S. 113). - 3. SEDAN ÄLDRE KYRKAN BRÄNT 1925, l 1921 UPPFÖRDES DENNA BYGGNAD l PÅ GAMLA GRUNDEN 1924­ Av dessa funnos nr l och 2 på den äldre byggnaden. Kyrkan (fig. 98-101) består av ett rektangulärt l å n g h u s med tresidig avslutning mot Ö, sakristia i NÖ och torn i V. Tornet är uppfört av trä; dess botte]lvåningtjänst­ gör som v a p e n h u s. Långhusets murar äro uppförda i skalmursteknik med gråsten på yttersidan och tegel på innersidan samt med fyllning av betong. Murarna är såväl ut­ som invändigt putsade och vitkalkade. 1 EDVARD HERMAX RoDHE, f 1845, PLAN OCH MATERIAL t 1932, hovpredikant 1886, biskop i Göteborgs stift 1888-1929. 124 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 99. Tvärsektioner mot V och Ö, 1 : 300. Förslagsritn. av ark. S. Ericson 1922. BST. Querschnitte nach W und O. Cross seetians Jooking W and E. FÖNsTER INGÅNGAR INTERIÖR YTTERTAK TORN Långhuset har sju stora fönsteröppningar, varav två åt S, tre åt N och två åt Ö i koravdelningen på båda sidor om altaret. Härtill kommer ett litet rundfönster ovanför S ingången, och två halvcirkelformade åt V på ömse sidor om tornet in mot läktaren. Fönstren, som avslutas uppåt av en tryckt segmentbåge, har karmar och bågar av trä med smårutor. Karmar och bågar är målade i ljusbrunt. Kyrkan har två ingångar, en i V via vapenhuset och en mitt på S muren. Den sist­ nämnda är försedd med ett utbyggt vindfång med dubbla pardörrar. Mellan långhus och sakristia finns två öppningar: En förbinder koravdelningen med sakristian; den andra leder från sakristian upp till kyrkans predikstol. Från läktaren till tornet leder en dörröppning. Samtliga öppningar avslutas uppåt av en segmentbåge i likhet med fönst­ rens. Dörrarna är målade i ljusbrun färg. Innertaket utgörs av ett segmentvalv av bräder, målat ljust blått (fig. 102 o. 103). Under segmentvalvet en taklist av trä med vulst och hålkäl, uppåt avslutad av en målad uppåtvänd lambrekäng. - Golvet består av kalkstensplattor (60 x 60) i gångar och kor; under bänkarna av trä. Det yttre sadeltaket är tresidigt valmat i Ö och täckes av rött, enkupigt tegel (fig. 98). Tornet är helt av trä och vitmålat. Det är försett med två små fönstergluggar nertill åt S och N samt ett rundfönster åt V jämte tre rektangulära, dubbeldörrade ljudgluggar JÖRLANDA KYRKA 125 - . ~ 1\ / / ~ l " --~~ ~ l IJ l ~ ~'. \ \ ..;. l ' /0 15 l 10 ·a 1 2 3 .4 5 2011 . Fig. 100-101. Plan av 1925 års kyrka, 1: 300. Uppm. av J. Söderberg 1945. Längd­ sektion mot N, 1 : 300. Förslagsritn. av ark. S. Ericson 1922. BST. GrundriO der Kirche von 1925, Längsschnitt nach N. Plan of chureh finished in 1925. Longi­ tudinal section Jooking N. 126 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 102. Interiör av 1925 års kyrka mot V. Foto 1960. Inneres der I{irche von 1925. Interior of 1925 ehureh, Jooking W. upptill. En dörröppning leder genom tornets bottenvåning (vapenhus) in i kyrkan. Från vapenhuset leder tvenne trappor av trä upp till läktaringången. Tornet kröns av en kopparklädd, kupolartad huv, avslutad upptill med en kraftigt profilerad, koppar­ klädd pinakel med flöjel, som bär årtalet 1924. sAKRisTIA sakristians murverk är av samma art och behandlat på samma sätt som kyrkans murar i övrigt. Sakristian har en fönsteröppning i N och en dörröppning i Ö, plant inner­ tak av vitmålade bräder och golv av kalksten. Byggnaden är täckt av sadeltak, belagt med en- och tvåkupigt tegel. UPPVÄRMNING En lågtrycksångvärmeledning installerades 1924 av AB Celsius efter ritningar av ingenjör W. Fagerström (RÄK.). Systemet utbyggdes 1956 med en värmeslinga utöver de förutvarande elementen. Pannrummet ligger under sakristian och har ingång från V. BELYsNING Elektrisk belysning installerades 1932 av firma Eskil Wennerberg (ritn. i BST). Ytterbelysning i V anordnades 1960 på bekostnad av Olof Andersson i Källsby. JÖRLANDA KYRKA 127 Fig. 103. Interiör av 1925 års kyrka mot Inneres der Kirche von 192;;. ö. Foto 1960. Interior or church built 1925, Jooking E. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altare av gråmålat furuträ. H 115, B 69, L 170. Byggt 1925. - Altaruppsatsen (fig. 105) består av en rikt bemålad och förgylld arkitektonisk uppställning av trä med snidade ornament och figurer. Den omsluter en rikt ramad altartavla, målad på duk med en trepassformad avslutning uppåt (fig. 107). På ömse sidor om tavlan spiralvridna kolonner med joniska kapitäl, som står på förkroppade postament. Över vardera kapi­ tälet är inskjutet ett änglahuvud. Kolonnerna uppbär en kraftigt profilerad, bruten gesimslist. Ovanför denna en med snidade broskornament, huvuden och masker inramad kartusch med texten: GUDIJ TIL ÄHRA OCH HANS HELLIGE HUUS, TIL PHYDNAT ÄR DENNA ALTAR TAFLA GJOHT OCH STAFEHAT PÅ KIOHKIANS BEKOSTNAD AO 1685. Kartuschen flankeras av de fyra evangelisterna och kröns av Kristus, som bär äpple med spira; samtliga i friskulptur. Altaruppsatsen har på sidorna ~>vingar~> av broskornament. Tavlan ALTARAN­ ORDNING 128 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 104. Interiör av gamla kyrkans koravdelning före branden. Foto A. Roland 1918. Blick in den Chor der alten Kirche vor dem Brand. Interior of chancel in the old church before the fire. återger nattvardens instiftande med Kristus och lärjungarna, samlade omkring ett bord. Den är signerad J. A. HOLMQVIsT 1894 (se s. 72, not 2). Under tavlan på sockelpartiets mittstycke finns följande målade inskrift: TAGER, ÄTER; DETTA ÄR MIN LEKAMEN, DRICKER HÄR AF ALLE. TY DETTA ÄR MIN BLOD. MATTH. 26 k. 26-28 V. Altaruppsatsen är av furu. H 320, B 210. Denna uppsats utgör en restaurerad, delvis kompletterad upplaga av 1685 års original­ verk, vilket skadades svårt vid kyrkans brand 1921. Vid restaureringen tillverkade bildhuggaren Johan Björk1 från Göteborg felande delar. Inskrifterna kopierades efter de ursprungliga. Uppsatsen uppställdes i den nya kyrkan 1926. Det 1685 utförda ori­ ginalet (fig. 104) torde få hänföras till bildhuggaren Hans Swants 2 verkstad i Göte­ 1 JoHAN BJÖRK, f. 1880, skola i Göteborg 1913-43. 2 t 1948, bildhuggare, lärare i modellering och skulptur vid slöjdföreningens KARLING, HANS SWANT. JÖRLANDA KYRKA 129 Fig. 105. Altaruppställning i nuvarande kyrka. Omramningen utförd 1685 av Hans Swants skola. Restaurerad efter brand 1921. Foto 1960. S. 127 f. Aufstellung des Altars in den jetzigen Kirche. Rahmung von der Schule des lians Swunts 1685. Restauriert nach dem Brand von 1921. Retable in present church. Executed in 1685, school of Huns Swant. Restored arter the fire in 1921. 130 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 106. Den ursprungliga tavlan i altaruppsatsen fig. 105. l\lålad på ekpannå. Foto 1960. S. 144. Das ursprilnglichc Altarbild, gemalt auf Eichenholz. Original picture in the retable fig. 105. Paintf.'d on oak panel. JÖRLANDA KYRKA 131 Fig. 107. ~attvardcns instiftande. Altartavla i uppsatsen fig. 105, målad av J. A. Holmqvist 1894. Foto 1960. S. 127 f. "The Institution of the Holy Com­ munion." Altarpieee in the retable fig.105,paintedbyJ. A. Holmqvist 1894. Hl. Abendmahl, Altarbild (vl(l. Abb. 105) von J. A. Holmqvist 1894. 10-203245 132 INLANDS NORDRE HÄRAD borg trots vissa stilistiska avvikelser. U p p­ satsen är genom inskriften daterad 1685, d. v. s. samma år som Solberga kyrkas altaruppsats (se s. 72). Atlanterna Hälta (fig. 12 o. 13) och Solberga (fig. 56 o. 57) kyrkors uppsatser är i Jör­ landa-uppsatsen utbytta mot spiralko­ lonner. Krönlisten är bruten och bros­ korneringen mer återhållsam. Men de är samtliga uppbyggda enligt samma kom­ positionsschema, särskilt i de krönande partierna. Sannolikt har den här verk­ samme Swant-lärjungen påverkats av senare stilströmningar (den brutna listen, spiralkolonnen) möjligen via den samti­ dige Göteborgsmästaren Marcus Jaeger. 1 Altaruppställningen stod urspr. i den gamla kyrkans smala kor. - I samband med kyrkans ombyggnad 1826 lät man emellertid borttaga altaruppsatsen (INV. 1830), som av Bexell betecknas såsom gammal och förfallen. I dess ställe place­ rades en kolonnuppställning (se fig. 104) kring korets mittfönster (INV. 1844). Fram­ för detta fönster sattes •>en transparent föreställande Christi nedtagning af korset.> (SOHLMAN; ST.PROT. 1825 OCh 1851). Fönstret blev emellertid igensatt 1851 (se s.113), varvid transparenten försvann. Fig. 108. Nummertavla nr 1 av snidad furu, skänkt 1826. Foto 1960. S. 136. Den till höger å fig. 91 synliga tavlan i Nummcrntafel Nr. 1 aus Fichte, gestiftet 1826. Hymn board of earved pinewood, presented 1826. rektangulärt höjdformat, som återgav den korsfäste på ett enkelt T-kors, var antag­ ligen uppsatt som altartavla mellan åren 1852 och 1894 (fotos i ATA). Den är sannolikt identisk med den •>oljemålning på trä vid predikstolen•>, som omnämns av pastor loci i en anmärkning till Eggertz' förteckning över lösa föremål av år 1920. - Sannolikt återuppsattes den gamla uppsatsen i 1 MARcus JÄGER o. X., f. 1626, t 1707, bildsnidare från Stralsund. Verksam i Göteborg, där han bl. a. utförde en predikstol, fullbordad 1672, för Kristine kyrka och en altaruppsats och skulpturer för Kungälvs kyrka 1683 och 1689 (Jfr s. 116 not 3). JÖRLANDA KYRKA 133 Fig. 109. Nuvarande kyrkas predikstol, utförd 1925 av J. Björk efter ritn. av ark. S. Ericson. Foto 1960. S. 134. Kanzel der jetzigen Kirche von J. Björk nach Entwurf des Architekten S. Ericson 1925. l0*-203245 Pulpit in present church,made in 1925 by J. Björk, designed by Architect S. Ericson. 134 INLANDS NORDRE HÄRAD PREDIKSTOL samband med anskaffaodet av den nya altartavlan av J. A. Holmqvist 1894. Den till uppsatsen hörande urspr. altar­ tavlan (fig. 106), en naivt utförd natt­ vardsframställning i röda och gröna färger, restaurerades 1959 av konserva­ tor T. Engblad i Alingsås och uppsattes på N väggen i kyrkans långhus. Tavlan är målad på ekpannå. Omramningen modern. H 126, B 85. - Bakom altar­ uppsatsen och omslutande denna är på väggputsen målat ett stort draperi i gult och rödblått. Målningen utfördes 1926 av konstnären Joel Mattsson Mila 1 fritt efter äldre förebilder. Altarringen, en mot Ö öppen rek­ tangel med avskurna hörn, har gråblå­ ådrade balustrar, men i hörnen hela speg­ lar. Den är klädd med blå sammet. Till­ kom 1925. Den nuvarande predikstolen (fig. 109), som är en av ark. Sigfrid Ericson ritad fri efterbildning av den vid branden 1921 förstörda, består av korg och ljudtak. Korgen, av åttasidig plan med sju hela sidofält, vilar på ett åttasidigt, gråådrat Fig. 110. Dopfunt av glimmergnejs, 1200-talets underrede. Den gamla korgens hörn­ förra hälft, svårt skadad vid branden 1921. Foto 1960. S. 138. karyatider är här ersatta av vinrank­ Taufstein nus Glimmergneis ans der 1. H. des 13. .Jh., beim Brand von 1921 schwer be•chädigt. klädda kolonner med bladkapitäl, vilka Font of micaceous gneiss, first half of 13th eentury; badly damaged in fire, 1921. uppbär ett listverk, som är starkare utkragat än på den gamla korgen. I mot­ sats till dennas snidade och målade figurer har den nya korgens sidofält målade fram­ ställningar av Kristus, de fyra evangelisterna jämte Petrus och Paulus. Snidade blad och druvklasar avsluta korgen nedtill. Frisen bär följande förgyllda text: HELIG, HELIG, HELIG, ÄR, HERREN, SEBAOT. Ljudtaket utgöres av en korskrönt kupol, uppburen av en åttkantig listram med änglahuvuden i hörnen. Utmed r~mens övre kant sköldar, om­ givna av akantusblad och uppåtvända druvklasornament. Predikstolen är gråmålad, kolonnerna svarta med förgyllda kapitäl och ornament. Figurer m. m. i blåviolett, 1 JoEL MATTssoN :\hLA, f. 1895 i Jönköping, målare och konsthantverkare, bosatt i Göteborg. JÖRLANDA KYRKA 135 10 o l 2 3 4 5 Cm. tilliiiMil l l 1 1 l Taufstein. 6 7 8 9 ·l 10 l Dm. Fig. 111. Dopfunt. Uppm. 1931 av H. Andersson och P. Nordström. Font. gråblått, grått, grågrönt, rosa och svart. Bildhuggare Johan Björk (s. 128, not l) till­ verkade predikstolen 1925. Figurmålningarna utfördes av artisterna Joel Mattsson Mila och Arvid Jorm1 (BST). Korgens H 145. - Två skadade änglahuvud, vilka sannolikt tillhört den äldre predikstolen, förvaras lösa i sakristian (INV. 1956). - På väggen bakom predikstolen över dörröppningen till trappuppgången från sakristian en av Joel Mattsson l\lila 1926 utförd draperimålning med den på ett språkband gjorda inskriften ÄRA WARE GUD. Bänkinredningen (se fig. 103), ritad av Sigfrid Ericson, består av öppna bänkar, målade i brunrött. Gavelspeglarna gråådrade. Särskild prästbänk på S sidan i koret. Från 1925-26. l BÄNKINRED­ NING ARVID JoRM, f. 1892, målare, bosatt i Göteborg. 136 INLANDS NORDRE HÄRAD Fig. 112. Dopfat av mässing. NOrnbergcrarbete från 1500-talets förra del. Foto 1960. S. 139. Taufschale aus :\lessing, Niirnberger Arbeit aus der t. H. des 16. Jh. Brass christening bowl, Nuremburg work, first half of 16th century. NUMMER­ TAVLOR ORGEL­ LÄKTARE Nummertavlor: - l. Av furu. Över- och understycken med skurna snäck-, brosk­ och bladmotiv (fig. 108). Rödmålad och förgylld. Inskrift på överstyckets kartusch: GIVEN AF AND. ANDREASSON, ERIK JOHANSSON, ST HÖGA 1826; på understycket står: RENOVERAD PÅ BEKOSTNAD AF A. LARSSON 1887, H 87, 7, B 92. Ramens helt rokoko­ mässiga form stämmer illa med donationsåret. - 2. Replik av föregående. Upptill inskriften: TAVLAN GJORD PÅ KYRKANS BEKOSTNAD 1920. Tillverkad av målaremästare Arvid Pilqvist (enl. E. Rycten, Jörlanda kyrka). Tavlorna räddades ur gamla kyrkan vid branden 1921. Läktare i V med ett framskjutande, segmentformat mittparti (se fig. 102). Den vilar på fyra gråådrade pelare av trä. Läktarbröstningen med stora, liggande fyllningar, målade i rödgrå marmorering; ramstyckena brunröda. Uppförd 1925 enl. ritning av ark. Sigfrid Ericson. JÖRLANDA KYRKA 137 Fig. 113. Kollektfat av mässing från 1700-talets mitt. Foto 1960. S. 140. l{ollektenschak aus Messing aus der )Jitte des 18. Jh. Brass collection plate, mid-18th century. En orgel står på läktaren. Dess fasad (fig. 102), en fri bearbetning av den förut­ varande (se fig. 97), är tredelad med pipfälten omgivna av pilastrar med stickbågar. Det högre mittpartiet krönes av en lyra och två korslagda trumpeter. Sidopartierna avslutas upptill mot mittpartiet genom liggande voluter. Fasaden är marmorerad i rosa och grått. Ritningen till fasaden är signerad Sigfrid Ericson 1925 (i BST). - Orgel­ verk med 16 stämmor, 2 manualer och självständig pedal utfördes 1925 av orgel­ byggare A. Magnusson1 i Göteborg (arbetsbeskr. i BST). Orgeln har sedan reparerats och ombyggts 1945 resp. 1959, och vissa stämmor har därvid utbytts. År 1941 försågs den med elektrisk fläkt. ANDERs MAGNussoN, f. 1882, västsvensk orgelbyggare. Son till orgelbyggaren JoHANNEs M., f. 1852. Anders Magnusson har bl. a. utfört orgelverk i Lerum (1897), Annedals församl. i Göteborg (1916) och Haga församl. i Göteborg (1911). - Meddelande av fil. dr B. Wester. 1 ORGEL 138 INLANDS NORDRE HÅRAD Fig. 114. Träfodral till kalk nr l och paten nr l, sannolikt samtidigt med silvret. Foto 1960. S. 140. Holzfutteral zu l{elch Nr. l und Patene Nr. 1, wahrscheinlich von Anfang zugehörig. Woodcn case for chalicc No. l and paten No. 1; probably contemporaneous with the silver. DOPREDsKAP Dopfuntar: - l. Dopfunt av glimmergnejs med cirkelrund cuppa (fig. 110 o. 111). Runt skaft med odekoreract vulst upptill och utsvängd fot. Cuppan saknar urtappnings­ häl. Dess utsida omgives av en stiliserad bladranka i låg relief på försänkt botten. H 94,5, D 64. Från 1200-talets förra hälft. Funten ansluter sig närmast till en funt-skola med likartade former och dekorativa element i Västergötland, till vilken bl. a. hör Fullösa-funten. Jörlandafuntens materiaP ger dock vid handen, att den tillverkats inom Bohuslän. Funten, som förvaras i den nya kyrkans kor, skadades starkt av eld vid branden 1921 och är nu provisoriskt lagad med cement i sprickorna samt beslagen 1 S. A. HALLBÄCK uppgiver materialet vara glimmergnejs från trakten och anser dopfuntarna i Jörlanda och Ucklum med säkerhet härröra från Bohuslän (S. A. HALLBÄCK, Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Vänersborg 1961, s. 20. 52, 58). JÖRLANDA KYRKA 139 Fig. 115. Kalk nr 1 och paten nr 1 av förgyllt silver, kalken från 1671, patenen sannolikt samtida. Foto 1960. S. 140. Kelch Nr. 1 von 1671 mit d er wahrschcinlich gleichzeitigcn Patenc Nr. 1, beidc silbervergoldet. Chalice No. 1 and paten No. 1, of silver-gill ; chalicc 1671, paten probably contempor ary. med bandjärn. Sedan gammalt har cuppan varit skadad till ca 1/5 av sin omkrets (fig. 110). Möjligen var det denna skada som ledde till, att man 1699 »Legd Enn Karll som har hugget Funten bätter in i Muuhren» (LANTK.), d. v. s. man vände den skadade delen in mot muren och murade in den i denna. Funten, som är sned, stod härigenom också bättre. - 2. Av trä med åttasidig cuppa och åttasidigt skaft i pelarform. Cuppans gråmålade sidor upptill fö rsedda med skurna druvklasmotiv, målade i grått-svart. Pelaren brunfärgad . H 95. Utförd efter ritning av ark. Gustaf Lj ungman 1940 (BS1'). Skänkt av Amanda Bernsson, Södra Anrås, 1942. Dop fat av mässing (fig. 112). I dess botten en bebådelsescen i driven relief. Däromkring en nött bård av majuskler. På brättet två stämplade bårder, en av romboider 140 INLANDS NORDRE HÄRAD och en av rosor samt stämpeln jR. S .. j Denna ej ursprunglig, utan ditsatt vid en lagning KOLLEKTFAT i modern tid. D 41,2. Niirnbergerarbete från 1500-talets förra del eller mittl. K o Il ek tf a t av mässing (fig. 113), försett med punsad och driven dekor, frukter och blad med repstav. Runt brättet läses följande inskrift: GUD TILL ÄHRA ocH KIÖRKAN PRYDNAT ÄHR DETTA FATT AF DANNEM HÄLIE GUTTHERSON SAMT DES HUSTTRU IINGIELL ESBIÖRS DOTTER ANNO 1759. D 33, 9. Nu försett med hängögla på brättets baksida. NATTVARDs­ Kalkar: - l. Av förgyllt silver (fig. 115). Skaft med nod av sex motställda vulster KÄRL ~ sexpassformad fot, prydd med bård i form av åldermansranka och list formad av märken efter en inpressad gravstickel. Cuppan bär en graverad inskrift: GUD TIL JERE OC JORLAND KIERCHE TIL NYTTE OC GAFFN ER DENNE KALCH OC DISCH GIFFUEN: l AFF NOGLE GUDS BORN OC TILHORRER BOSEDDENDE l SOLBERG OC JORLANDS SOGNER HUILCHET: l GUD ALLE BELONNER OC ER FORFERDIGET DEN 17 AUGUSTIJ ANNO 1672 (en graverad ranka). H 21,3, D 10,3. På fotens brätte en mästarstpl liknande fig. 66. Kalken till­ verkades 1671, sannolikt i Kungälv, och betalades då av kyrkans medel med 11: 12 (dalerlmark) (LANTK.). Av inskriften att döma har kyrkan ersatts för sitt utlägg genom några åbors sammanskott 1672. - Ett filtfodrat, svarvat träfodral (fig. 114) till kalken och dess paten, samtidigt med silvret. - 2. Av drivet silver. Balusterformat skaft, foten oregelbunden. Cuppan försedd med lock, som kröns av en blomgrupp. Inskrift på cuppan: TILL JÖRLANDA FÖRSAMLING OCH KYRKA l DENNA KALK ÄR SKÄNKT TILL JÖRLANDA FÖRSAMLING OCH KYRKA AF JOHAN EDVARD JOHANSSON 2 FÖDD l TOG­ TORP DEN 16 DECEMBER 1852 l TILL MINNE AF SIN AFLIDNA SYSTER HILDA LOVISA HANLON FÖDD JOHANSSON l TOGTORP DEN 16 OKTOBER 1862 DÖD l BOSTON NORRA AMERIKA DEN 5 APRIL 1905. Stplr: C. H. ( = Christian Monsen Hammer3 ), tre kronor, Y 4 ( = 1853), S. Erik ( = Sthlm). På locket samma stplr utom årsstpl, som här är Z4 ( = 1854). H 28,5 (med lock 35), D 12,8. - 3. Av pressat silver med balusterformat skaft och rund fot. I två delar. Kring cuppan är fästat ett tunt skal av pressad silverplåt med motiv ur Jesu liv signerat C. Lmux: a) Födelsen, b) Flykten till Egypten, c) Kristus i Get­ semane, d) Uppståndelsen. Inskrift runt cuppan: DENNA KALK ÄR sKÄNKT TILL JÖR­ LANDA KYRKA OCH FÖRSAMLING ÅR 1898 SOM MINNE AF JOHAN EDVARD JOHANSSON FÖDD 1 GÅRDEN TOGTORP. Stplr: TENGSTEDT ( = Carl Tengstedt, s. 82), krönt G ( = Gbg), tre kronor, Y4 ( = 1853). H 31,3, D 11, 7. - 4. Sockenbudskalk av silver med sex­ , l En!. WILLIAM KARLSON mppgivest dopfatet •vara gjort av en viss ESAIASt (W. KARLSON, Dopfat och dopskålar, Kulturens årsbok 1957, s. 76, bild 6). - Se även H. KJELLIN, Ornerade mässingsfat och deras inskrifter, i:Åldre kyrklig konst i Skåne. studier utgivna med anledning av kyrkliga utställningen i Malmö 1914, s. 26 ff. 2 JoHAN EDVARD JoHANssoN, f. 1852, t 1933, grosshandlare i Göteborg, f. i Togtorp i Jörlanda. 3 CHRISTIAN MoNSEN HAMMER, f. i Norge 1818, t i Sthlm 1905, mästare 1846 (den siste nytiiikomne mästaren i Sthlm före ämbetets upplösning). Senare verksam som antikvitetshandlare med kulturhis­ toriska föremål och böcker. H. sammanbragte en osedvanligt stor samling (ca 120 000 föremål), som delvis gick ur landet. JÖRLANDA KYRKA 141 Fig. 116. Oblatask nr 2 av mässing, skänkt 1769. Foto 1960. S. 142. Oblatendase Nr. 2 aus !\lessing, gestiftet 1769. V.'afer casc No. 2, brass, presen­ ted in 1769. sidigt skaft och nod av sex motställda vulster. sexpassformad fot med brant stigning mot skaftet. Fot och skaft med åldermansrankedekor. Inskrift på cuppan: GUD TIL 1ERE ER DENNE LILLE KALCK OC DISK AF NY GIORT OC MED H: FRANTZ HANSSON 4 LOD SOLF FORBEDRET AF (s. 78, not J) ANNO 1669. Under bottnen ett litet utrymme för oblater (jfr Solberga s. 82). H 9, 9, D 4, 8. - Ett f o d r a l till sockenbudskalken, i vilket den ännu förvaras, tillverkades 1751 (RÄK.). P a t e n e r: - l. Av silver, förgylld (fig. 115). I bottnen är graverat ett Guds Lamm, på brättet åldermansrankedekor och ett hjulkors. Under bottnen samma mästarstpl som å kalk nr l. D 14. Tillhör kalk nr l. - 2. Av förgyllt silver. Stplr: CT & S ( = Carl Tengstedt & Son), tre kronor, krönt G( = Gbg), W5 ( = 1875). D 14,1. Tillhör kalk nr 3. - 3. Av silver med Guds Lamm i bottnen och ett hjulkors på brättet, båda grave­ rade. D 6,3. Tillhör kalk nr 4. 142 INLANDS NORDRE HÅRAD Oblataskar: - l. Av pressat silver med lock. Askens yttersida utgörs av en cylinder av tunn, pressad silverplåt med motiv ur Jesu liv, identiska med dem, som finnas på kalk nr 3. Locket, krönt av ett kors, bär följande inskrift: TILL JÖRLANDA KYRKA OCH FÖRSAMLING SKÄNKER JAG DENNA SILFVER OBLATASK TILL MINNE AF JOHA~ EDVARD JOHANS­ SON, FÖDD I GÅRDEN TOGTORP DEN 16 DECEMBER 1852. GÖTEBORG DEN 24 JUNI 1904 JOHAN EDVARD JOHANssoN. Stplr undertill: TENGSTEDT, tre kronor, krönt G( = Gbg), Y4 ( = 1853). D 10,6 H (med lock) 17,4. - 2. Av driven och punsad mässing, inuti förtennt (fig. 116). Orna­ ment av rankor med lister av uppdrivna pärlor. Locket, som upptill har en urn­ formad knopp, bär punsad inskrift: A. M..SON l JOLDAL HAFEH GIFET DÄNNA Fig. 117. Trearmad ljusstake nr 2 av malm, 1600­ talstyp. Foto 1960. DOSAN TIL DETA HÄRANS HUS GUD TIL Dreiarmiger Leucht<'r (Nr. 2) aus Erz. ÄRRA OC GUDS HUS TIL PRYDNAD ANNO Typ des 17. Jh. Three-armed candiestick No. 2, brass, 17th 1769. D 13, H 13, 7. century type. Vinkannor: - l. Av silver med god­ ronerade lister kring fot och lock. Stplr: Y 6 ( = l 901 ), S. Erik ( = Sthlm), tre kronor, GAB ( = Guldsmedsab). Inskrift på livet: DENNA KANNA ÄH SKÄNKT TILL JÖRLANDA KYRKA OCH FÖRSAMLING DEN 15 JULI 1901 SOM MINNE AF JOH. EDV. JOHANSSON FÖDD PÅ GÅRDEN TOGTORP DEN 16 DECEMBER 1852. H 40. - 2. Av nysilver. Inskrift: sKÄNKT Av A. SVENssoN, ANRÅs 1908. H 57,5. LJusREDsKAP Två ljuskronor av mässing med mittstav i balusterform bärande 20 ljusarmar i två kransar (se fig. 102). H 150. Skänkta av Johan Edvard Johansson (s. 140, not 2) och hans syster Augusta C. Johansson omkr. 1905. Ljusstakar: - l. Av malm med ljuspigg, ett par, för ett ljus (fig. 118). Fot och dropp­ skål stora, runda, skaftet i balusterform. H 46,5. Från 1600-talet (INV. 1705). - 2. Av malm med tre ljuspipor och armar med stiliserade bladmotiv (fig. 117). 1600-talstyp. H 33. - 3. Av mässing med sju ljuspipor och balusterformat skaft. H 53. Från 1900­ talet. - 4. Av mässing, ett par med fyra pipor på ett slankt skaft. H 48,5. Skänkta av en handlande Andersson, Gamla Apoteket i Jörlanda, omkring 1920. - 5. Av mässing, ett par, med tre pipor och drakmotiv. H 48. Skänkta omkring l 920. Lampetter: - l. Av mässing, ett par med vardera sex pipor, på orgelfasaden. Från JÖRLANDA KYRKA 143 omkring 1932. - 2. Av mässing med en pipa, fyra stycken, på nummertavlorna. TEXTILIER Antependier: - 1. Av röd sammet med guldornering, broderi, bandrosetter samt frans. På mitten ett kors med Kristusmonogram omgivet av A och Q. H 94, L 310. Från Gust. Barthels atelje (s. 84, not 5) i Göteborg omkring 1920. - 2. Av vinröd sammet med påsytt kors av guldband och guldfrans. H 90,5, L 171. - 3. Av grönt ylle med frans i grönt och gult. I mitten broderat kors i gult silke jämte texten KOMMEN TILL MIG. H 99, L 170. - 4. Av svart ylle med app­ likationsbroderi: kors av vitt siden av tistelmandorla. Bårder och frans i silver. H 97, L 343. - 5. Av vit linnedamast med broderi i silke och guldtråd: kors med ms, flankerat av ett ankare och ett brinnande hjärta. Signerat SSKT 1960 sBs ( = Södra Sveriges Kyrkliga Textil 1960 Sigrid Birgitta Synnergren) 1 • Skänkt 1960 av Jörlanda kyrkliga sykrets. Mässhakar: - 1. Av svart sammet med silverbårder och broderier. På rygg­ sidan kors med IHS, på bröstsidan Guds hjärta med ett kors. Skänkt 1906 av lant­ brukare J. P. Bernsson i Anrås och hans hustru (jfr s. 139, dopfunt nr 2). - 2. Fig. 118. Ljusstake av malm, från 1600-talet. Foto 1960. S. 142. Av vit sidendamast med broderier och Leuchter aus Erz aus dem 17. Jh. guldband. På rygg- och framsida gaffel­ Candiestick No. l, brass, 17th century. kors i violett färg, i vars mitt broderats, dels ett mindre kors med bedjande änglar, dels Guds Lamm och blomrankor. Utländskt arbete, inköpt 1925. - 3. Av grov, röd ylleväv med ett på ryggsidan broderat blått kors, på bröstsidan IHS. Utförd 1958 av Irene Nyblom, Solberga. Inköpt av för­ samlingen samma år. Predikstolskläden: - 1. Av röd sammet med guldornering: bandkors och rosetter. 1 SöDRA SvERIGEs KYRKLIGA TEXTIL förlagd till Lund sedan 1939. Firman grundades i Algutsboda 1931 av SIGRID MARIA ANDERSSON (WIRDE), f. 1873, t 1952 (SvK, Bl III, S. 198, not 3). 144 INLANDS NORDRE HÄRAD TAVLOR B 41,5, L 61,5. - 2. Av svart ylle med app­ likationsbroderi: vitt kors och tistelblommor. B 42, L 61. - 3. Av vit linnedamast med ett i mitten broderat Kristusmonogram. B 42, L 61. Från Södra Sveriges Kyrkliga Textil (s. 143, not 1). Skänkt av Kyrkliga sykretsen 1960. Kormatta i röllakan av ylle i mönster med färgerna grått, blått och gult. Bär initialerna J J ( = Judith Johansson, Knäred). Skänkt av Kyrkliga sykretsen 1960. Samtliga odaterade textilier stamma från tiden efter 1911. Oljemålningar: - l. Nattvardens instif­ tande, oljemålning på ekpannå (fig. 106). H 126, B 85. Utförd med ledning av ett stick i Merians bibel 1627 (s. 89) ehuru spegelvänd. Samma framställning återfinnes å ett stick till Christian IV:s bibels titelblad (kvartsutg. 1647; H. A. Greys sculp.) 1 Målningen utgjorde 1685 års altaruppställnings ursprungliga tavla (jfr s. 127 ff.), men skiljdes sannolikt från upp­ ställningen 1826 (INV. 1830). Räddades vid branden 1921, restaurerades 1959 av konser­ vator T. Engblad i Alingsås och hänger nu på kyrkans N vägg. - 2. Kristi dop, oljemålning på furupannå (fig. 120). H 87,7, B 92. Dess färger Fig. 119. Fattigstock av ek. 1600-talet. Svenskt Pressfoto AB, Göteborg, 1959. äro rosa, blekgult, gulgrönt och gråblått. Torde s. 145. återgå på ett stick från omkr. 1600-1625, då Armenstock aus Eiche, 17. Jh. Oak poor-box, 17th century · framställningar av J örlandamålningens typ v oro vanliga. 2 Blev 1921 brandskadad i nedre kanten. Restaurerades 1959 av konservator T. Engblad i Alingsås och hänger nu på S väggen i koret. Den har tidigare hängt över funten i gamla kyrkan (fig. 95; INV. 1830). Sannolikt är även denna målning utförd av målaren Nielas Michelsonn, som med stöd av kontraktet bil. l å s. 52 måste anses ha utfört den likartade döpelsemålningen i Solberga (fig. 78). 1 Enligt benäget meddelande av dr. phil. ERIK MoLTKE (Kbhvn). - En likartad framställning åter­ finnes bl. a. å en altartavla i Skiptvet kirke i Östfold, Norge (NoK, Ostfold av S. & H. CHRISTIE, B. 2, s. 313) samt å en kalk med årtalet 1632, Rosenborg (mus. nr. 1-107). 2 Framställningen är närbesläktad med ett stick i 1\Ierians bibel1627, som bl. a. kopierats spegelvänd å predellan till en altartavla i Bjolderup, Danmark (DAK, Åbenrå amt, s. 1837, fig. 7). ~leddelat av E. 1\IOLTKE. JÖRLANDA KYRKA 145 Fig. 120. Kristi dop, oljemålning på furupannå, från 1600-talets slut, (jfr fig. 78). Foto 1960. S. 144. Taufe Chrlsti, Gemälde auf Flehtenholz vom Ende des 17. Jh. "The Baptism of Christ," oH-painting on plnewood panel. KUNGATAL Gustaf III:s tal den 21 aug. 1772 inom en tidigare förgylld ram. H 52, B 45. Förvaras i tornet. S t å n d u r med svängt, vitmålat foder, krönt av en kunglig krona, som flankeras av svarvade knoppar (se fig. 104). Fodralets dörr har ett lyrformat fönster med ett brin­ nande hjärta över. Runt fodret en liten, grön bladranka, utförd av Niklas Florin, Garete i Jörlanda. På urtavlan står: S. I. LARSSON - HÅBERG. Inuti fodret texten: L. SVENSSON WILHELMINA ANDERSDOTER HÅBERG 1879. H 260. Fattigbössa i fyrsidig balusterform av snidadoch järnbeslagen ek (fig. 119). Grön­ målad. H 94,5. 1600-talstyp. Restaurerad 1959 av konservator T. Engblad i Alingsås, enär den eldskadades på foten 1921. En triangelformad tavla på träståndare, som satt bakom och över fattigbössan, fanns före branden 1921 (Foto 1918 i GMA). Tavlan, som hade profilerad list med tandsnitt och äggstav, bar texten: GIFFWER l sÅ SKALL J EDER GIFWIT DIVERsE l WARDA. 146 INLANDS NORDRE HÄRAD KLocKoR Alnmått: - l. Av mässing. Inskrift: MÅTTSTÅCK FÖR IÖRLANDA socHN. 1754. G: E:. L 59. - 2. Av järn. Svensk aln. L 59 cm. Från omkring 1700. K i s t a av furu med välvt lock och l lås. Gulådrad målning. L 92, B 46, H 43. Torde härröra från 1800-talet (jfr INV. 1825 och 1857 på s. 122). Står i vapenhuset. Två prestaver av svartmålat trä med flor förvaras i tornet. H 185. 1900-tal. Klockorna hänger i tornet: - l. Lilla klockan med akantusbårder runt hals och slagring bär följande inskrifter: på ena sidan: EN DAG I DINA GÅRDAR ÄR BÄTTRE ÄN ELJEST TUSEN. PS. 84: 11; på andra sidan: ÅR 1924 BLEF DENNA KLOCKA GJUTEN FÖR JÖRLANDA KYRKA. VID GÖTAVERKEN, GÖTEBORG. D 111, H 102. 2. stora klockan med akantusbårder runt hals och slagring bär följande inskrifter: på ena sidan: HONOM, SOM SITTER PÅ TRONEN OCH LAMMET TILLHÖR LOFVET, OCH ÄRAN OCH PRISET OCH VÄLDET I EVIGHETERNAs EVIGHETER. UPPENBARELSEBOKEN 5: 13; på andra sidan: ÅR 1924 DÅ GUSTAF V VAR SVERIGES KONUNG BLEF DENNA KLOCKA GJUTEN FÖR JÖRLANDA KYRKA VID GÖTAVERKEN, GÖTEBORG, TILL EN DEL AF MALMEN FRÅN DEN VID KYRKANS ÖDELÄG­ GANDE AF VÅDELD 1921 NEDSMÄLTA GAMLA KLOCKAN. D 128, H 115 Gfr s. 122). Steintafeln lm O Giebel mit Angaben iiber drei groBe Kirchenumbauten. Stone tablets in E gable wall with information on three great restorations of the church. ö gavelmuren med upp­ Fig. 121. stentavlor å -- ~ ·~ gifter om tre stora om­ byggnader, som berört kyrkan. Foto 1960. JÖRLANDA KYRKA 147 SAMMANFATTNING l. Medeltid. Den äldsta stenkyrkan hade ett kort rektangulärt långhus med smalare, rakt avslutat kor (fig. 122, A). Kyrkan torde A ha uppförts i slutet av 1100- eller i början av 1200-talet. I n v. från medeltid: skulpterad dopfunt samtidig med kyrkan (fig. 110); S. Anna, träskulptur från 1400-talets senare del (fig. 94), storklocka från sen medeltid (förstörd 1921), dopfat av mässing (fig. 112) från 1500-talets förra del el. mitt. B II. 1600-talet. Vapenhus av sten byggdes framför S ingången 1626-27 (fig. 122, B); samtidigt upptogos två nya, större fönster i Iånghusmuren, och inredningen reparerades. - Inredning och inven­ tarier reparerades och översågos ånyo 1699. Ett nytt, fristående klocktorn (stapel) uppfördes vid mitten av 1600-talet, sannolikt V om kyrkan. Inv.: Predikstol och altaruppsats från 1624-25 (försvunna). År 1685 ny altaruppsats (fig 105 o. 106) och 1699 ny predikstol (fig. 95), båda av Hans Swants efterföljare, samt läktare (flg. 90 o. 97). Predikstol och läktarbarriär målades 1699 av göteborgsmästaren Eric Grijs. Sockenbudskalk från 1669, kalk från 1671 (fig. 115), malmljusstakar (fig. 118) sannolikt från 1600-talet, lillklocka från 1693 (förstörd 1921), tavla framställande •Kristi Dop• från 1600-talets slut (fig. 120). III. 1700-talet. En ny tornbyggnad av trä (fig. 122, C) uppfördes 1740-41 några meter V om kyrkans V gavel. Ombyggnad av tornet ägde rum 1781. En större reparation av kyrkan med omläggning av takstol och tak samt upptagande av nya fönster skedde 1794. I n v.: Oblatask av mässing från 1769 (fig. 116), trearmad ljusstake av malm, 1600-talstyp (fig. 117). Fig. 122. Kyrkans planut­ IV. 1800-talet. År 1826 förlängdes långhuset åt Ö (fig. 122, D) och veckling, 1 : 1 000. Grundrillentwicklung der försågs med en tresidig avslutning. Åt V förlängs kyrkan med en Kirche. träbyggnad, som sammanbygges med tornet. År 1852 ombyggs delar Developmcnt of plan of church. av 1826 års tillbyggnad, enär sättningar i grunden höll på att rasera kyrkans Ö del. - Kyrkogården utvidgad mot S 1900-02. In v.: Nummertavla skänkt 1826 (fig. 108), ståndur från 1879 (fig. 104), orgel, byggd 1894, kalkar av silver skänkta 1898 och 1905, oblatask av silver 1904, vinkanna av silver 1901, 2ljuskronor av mässing omkring 1905. V. 1900-talct. Efter en brand 1921, som helt ödelade kyrkan, återuppbyggdes densamma 1924-25 på den gamla grunden efter ritning av ark. Sigfrid Ericson, som därvid tog den gamla kyrkans arkitektur och inredning till utgångspunkt för den nya kyrkans gestaltning (fig. 122, E). De inventarier, som räddats undan branden, blev efter restaurering åter använda i den nya kyrkobyggnaden, bland dem altarupp­ satsen (fig. 105) och funten av sten (fig. 110). Samtidigt försågs kyrkan med ny orgel och ångvärmeled­ ning. Elektrisk belysning infördes 1932. - Kyrkogården utvidgades åt N år 1946 (fig. 83). I n v.: Klockor i tornet, två stycken, 1924, dopfunt av trä 1942. Dc flesta av kyrkans textilier anskaffa­ dc efter 1911. 148 INLANDS NORDRE HÄRAD ZUSAMMENFASSUNG l. Die älteste steincrne Kirche besaO ein kurzes rechteckiges Langhaus mit schmalerem, platt ge­ schlossenem Chor (Abb. 122 A) und dUrfte zu Ende des 12.oder Anfang des 13.Jh. aufgefUhrt wortlen se in. A u s s t att u n g des 1\littclalters: Taufstein aus der GrUndungszeit (Abb. 110); Holzplastik einer Hl. Anna aus der zweiten H. des 15.Jh. (Abb. 90); Hauptglocke aus dem Spätmittelalter, 1921 ver­ nichtet; Taufschale aus Messing (Abb. 112) aus dem Anfang des 16.Jh. oder dessen Mitte. Il. 17.Jh. Ein Waffenhaus (Vorhalle) aus Stein wird 1626-27 vor den S Eingang gesetzt (Abb. 122 B), gleichzeitig werden zwei ncuc gröOere Penster in die Langhausmauer eingebrochen und die Ausstattung Uberholt, was 1699 erneut geschieht. Ein neuer, freistehender Glockenturm wird zu Mitte des 17.Jh. wahrscheinlich im W der Kirche errichtet. Ausstattung: Kanzel und Altar von 1624-25, nunmehr verschwunden; neuer Altar 1685 (Abb. 105 u. 106) und 1699 neue Kanzel (Ab b. 95; beide von Nachfolgern des Hans Swants) so wie Empore (Ab b. 90 u. 97). Kanzel und EmporenbrUstung werden 1699 von dem Göteborger Meister Erik Grijs bemalt. Krankenkelch von 1669; Kelch von 1671 (Abb. 115); Leuchter aus Erz (Abb. 118), wahrscheinlich aus dem 17.Jh.; kleine Gloeke von 1693 (1921 vernichtet); Gemälde der Taufe Christi vom Ende des 17.Jh (Abb. 120). III. 18.Jh. Neucr Turmbau aus Holz (Abb. 122 C), der 1740-41 einige Meter W vom W Giebel der Kirche aufgefUhrt wird; Umbau 1781. Grössere Reparatur der Kirche mit Umbau von Dachstuhl und Dächern, sowie Öffnung neuer Penster 1794. Ausstattung: Oblatendose aus Messing von 1769 (Abb. 116); dreiarmiger Leuchter aus Erz, Typ des 17.Jh. (Abb. 117). IV. 19.Jh. 1826 wird das Langhaus nach Overlängert (Abb. 122 D) und mit dreiseitigem ChorschluO versehen. Im W wird die Kirche durch einen Holzanbau mit dem frUher freistehenden Turm vereinigt. 1852 erfolgt ein teilweiser Umbau der Zutaten von 1826, weil Fundamentsenkungen den O der Kirche in Einsturzgefahr brachten. 1900-02 wird der Kirchhof nach S erweitert. Ausstattung: Nummerntafel gestiftet 1826 (Abb. 108); Standuhr von 1879 (Abb. 104); Orgel von 1894; Silberne Kclche gestiftet 1898 und 1905; Oblatendose aus Silber 1904; Silberne Weinkanne 1901; Kronleuchter aus Messing um 1905. V. 20.Jh. Nach einem Brand von 1921, der die Kirche gänzlich zerstörte, erfolgt ihr Wiederaufbau 1924-25 nach EntwUrfen des Architekten Sigfrid Ericson, der die Architektur und Ausstattung der alten Kirche zum Ausgangspunkt nahm, auf derselben Stelle (Abb. 122 E). AusstattungsstUcke, die vor dem Brand gerettet wortlen waren, wurden nach der Wiederherstellung in dem neuen Kirchenbau wie­ derverwendet, unter ihnen der Altar (Abb. 105) und der Taufstein (Abb. 110). Neue Orgel und Dampf­ heizung; Elektrobeleuchtung 1932. - Neue Erweiterung des Kirchhofs nach N 1946 (Abb. 83). A u s s t att u n g: Zwei Turmglocken 1924; Hölzerner Taufständer 1942. Die meisten Textilien der Kirche wurden nach 1911 angeschaiTt. SUMMARY I. The 1\!iddle Ages. The oldest stone church Consisted of a short rectangular nave and a narrower, straight-ended chancel (fig. 122 A). It was probably built towards the end of the 12th century or the beginning of the 13th. JÖRLANDA KYRKA 149 Furnishings: Sculptured font contemporary with the church (fig. 110); wooden figure representing St. Anna, latter half of 15th century (fig. 94), late medieval bell (destroyed 1921), brass christening bowl (fig. 112), first half or middle of 16th century. II. 17th century. Stone porch built before S entrance 1626-27; two new, large windows (fig. 122 B) made in nave walls at same time; furnishings restored. Furnishings again inspected and restored in 1699. A new, detached clock tower built ca. 1650, probably \V of the church. Furnishings: Pulpit andreredos 1624-25 (now lost). New retable (figs. 105, 106) 1685; 1699 new pulpit (fig. 95; both by Hans Swant's successor) and gallery (figs. 90 and 97). Pulpit and gallery barrier painted 1699 by Eric Grijs, a Gothenburg master-painter. Emergency chalice, 1669, chalice (fig. 115), brass candiesticks (fig. 118), probably 17th century, bell1693, destroyed in 1921, late 17th century picture, "Baptism of Christ" (fig. 120). III. 18th century. New wooden tower (fig. 122 C) erected 1740-41 a few ruetres W of W gable of church. Tower rebuilt in 1781. Extensive restoration of church 1794 including new rafters and new windows. F u r n i s h i n g s: Brass wafer c ase (fig. 116) 1769, brass, three-armed candiestick 17th century type (fig. 117). IV. 19th century. Nave lengthened towards E (fig. 122 D) in 1826, and given a three-sided termina­ tion. The church was enlarged westwards with a wooden construction attachcd to the tower. In 1852 parts of the additions made in 1826 wcre rebuilt when subsidence of the foundations threatened the E part of the church. The churchyard was extended southwards 1900-02. Furnishings: Hymnboard (fig. 108) presenled 1826, clock (fig. 104) 1879, organ, built 1894, silver chalices presenled in 1898 and 1902, wafer case, silver, 1904, silver wine ewer 1901, brass chandeliers ca. 1905. V. 20th century. The church was rebuilt 1924-25, after it had been completely destroyed by fire in 1921, on the old foundations, according to plans by Architect Sigfrid Ericson, who based his work on the architecture and furnishings of the old church (fig. 122 E). The furnishings rescued from the fire werc, after restoration, used in the new church. They included the retable (fig. 105) and the stone font (fig. 110). At the mme time the church was equipped with a new organ and steam central heating. Electric lighting was installed in 1932. The churchyard was extended towards the north in 1946 (fig. 83). Furnishings: Two bellsin the tower, 1924, wooden font 1942. !\lost of the vestments and textiles havP. been acquired since 1911. ..... Ol o Släktsambandet mellan de i detta band nämnda ägarna av Gullbringa, Hälta, Bo. EniK BEHGH, adlad G H, tE~IIEIIG Ull Gullbringa, f. 1620-talet, t 1691. Överinspektor vid stora Sjötullen i Göteborg. G. m. CHRISTINA DUBERG. MARGARETA, t efter 1728, g. 2:o m. ERIK SPARMAN, adl. SPARRSKÖLD i hans 2. gifte, f. 1655, t 1698, häradshövding inom Bohus län. ANNA MARIA, t 1723, g. m. FREDRIK, friherre VO~ KÖIILEH f. 1640-talet i Livland, t 1723, general· löjtnants avsked. z t"" > Vl ..... GEORG REINHOLD, f. 1687, t 1758, generallöjtnant; överstelöjtn. vid Bohusläns dragonreg. 1730-46, överste vid samma reg. 1746 o. dess chef intill sin död. g. m. MARIA CHRISTINA CRONIIIELM AF FLOSTA hennes broder LARS t:RO:\HIELl\1 f. 1707, t 1765 på Gullbringa. FREDRIK ULRI~-----. ---------------------f. 1731 i Sthlm, t 1769 på Gullbringa,' GöRA!': LuDviG, AxEL JoHAN, som han då ägde. f. 1738, t 1820 (ogift); kapten i Bohusl:s f. 1746, t 1831; g. m. AMALIA HINDRIETTA CoRNELIA V. president i ANCKARSTIERNA, f. 1730, t 1757. reg. 1769, bodde på Ledum i Kville s:n, överstes avsked 1786, v. landshövd. Göta hovrätt; Jkp vid två tillfällen; innehade g. 1 :o 1770 på Gullbringa med _ _ __ ELEONORA MARIANA, f. 1755, t 1772. Gullbringa 1770-721 • o z 1 ELGENSTIERNA skriver felaktigt: •på sin egendom i Vstg• (Jfr Hålla Kyrkobok 1744-86, pag. 198). • Göteborg och Bohus Läns Mantals Längd 1772, uppslag 76: Gullbringa Säteri. (Forts. frdn omslagets 2:a sida) UPPLAND. (7) (29) (62) (64) (8) (50) (58) (74) (75) (12) (67) (69) (70) (1) (11) (71) (72) (78) (80) (88) (73) (77) (79) (81) (82) (76) (94) Band I, h. 1. Danderyds skeppslag, mellersta delen. Pris 6: 60. Band I, h. 2. Danderyds skeppslag, östra och västra delen. Pris 13 kr. Band I, h. 3. Värmdö skeppslag. Pris 16: 50. Band I, h. 4. Åkers skeppslag. Med register till Bd I. Pris 17: 50. Band II, h. 1. Häverö och Väddö skeppslag. Pris 4: 40. Band II, h. 2. Bro och Vätö skeppslag. Pris 8 kr. Band II, h. 3. Frötuna och Länna skeppslag. Pris 12 kr. Band II, h. 4. Frösdkers härad, norra delen. Pris 28 kr. Band II, h. 5. Frösdkers härad, södra delen. Med register till band II. Pris 32 kr. Band III, h. 1. Ldnghundra härad, norra delen. Pris 15 kr. Band III, h. 2. Ldnghundra härad, södra delen. Pris 12 kr. Band III, h. 3. Närdinghundra härad, västra delen. Pris 20 kr. Band III, h. 4. Närdinghundra härad, östra delen. Med register till Bd III. Pris 20 kr. Band IV, h. 1. Erlinghundra härad. Pris 4: 50. Band IV, h. 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris 17 kr. Band V, h. 1. Vallentuna härad, östra delen. Pris 15 kr. Band V, h. 2. Vallentuna härad, västra delen. Pris 15 kr. Band V, h. 3. Sjuhundra härad, sydvästra delen. Pris 18 kr. Band V, h. 4. Sjuhundra härad, nordöstra delen. Pris 18: 50. Band V, h. 5. Lyhundra härad, sydvästra delen. Pris 28: 50. Band VI, h. 1. Fårenluna härad, västra delen. Pris 26 kr. Band VI, h. 2. Fårenluna härad, mellersta delen. Pris 20 kr. Band VI, h. 3. Fårenluna härad, östra delen. Pris 17 kr. Band VI, h. 4. Sollentuna härad, södra delen. Pris 24 kr. Band VI, h. 5. Sollentuna härad, norra delen. Med register till Bd VI. Pris 24 kr. Band VII, h. 1. Bro härad. Pris 26 kr. Band VII, h. 2. Hdbo härad, södra delen. Pris 38 kr. VÄRMLAND. (18) Band I, h. 1. Grums härad, norra delen. Pris 9: 50. (19) Band I, h. 2. Grums härad, södra delen. Pris 6: 50. VÅSTERGÖTLAND. (2) (4) (15) (16) Band l, h. 1. Band I, h. 2. Band I, h. 3. Band I, h. 4. Pris 10 kr. Kdllands Kdllands Kdllands Kdllands härad, härad, härad, härad, norra delen. Pris 5: 40. sydöstra delen. Pris 4: 50. sydvästra delen. I. Pris 10 kr. sydvästra delen. II. Med register till Bd I. ÖSTERGÖTLAND. (13) Band I, h. 1. Bankekinds härad. 1. (Askeby, Svinstad). Pris 14 kr. (14) Band I, h. 2. Bankekinds härad. 2. (Vårdsberg, Örtomta). Pris 13 kr. (43) Band II. Vreta klosters kyrka. Med register till Bd II. Pris 15 kr. SVERIGES KYRKOR utgives och försäljes häftesvis och kan erhållas i bok­ handeln eller direkt från GENERALSTABENS UTOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG Vasagatan 16, Stockholm l Tel. Lokalsamtal 22 95 00, rikssamtal 22 95 40 SVERIGES KYRKOR BOHU5LÄN PUBLICERAT OMRÅDE UNDER UT· ARBETNING BAND II. HAFTE 1.