HARESTADS, TORSBY OCII LYCl(E l(YRl(OR I BOHUSLÄN AV MARGARETA DYMLIND och MARIAN ULLEN SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM PÅ UPPDll.AV K.VITT. IUST.0.ANT.AMD. UTGIVET AV SIGURD CUJlMAN octt AUMIN TUULSE BOHUSIÄN BAND I.11AFTE 2. INIANDS SUDUE IiARAD SYDV.A5TRA DELEN AV MARGAnETA DYMLIND OCH MAnIAN ULLEN SVERIGES BLEKINGE. K~YRKOR föreligger i följ ande delar 1965: (22) Band I, h. 1. Östra Mrad. Pris 13 kr. (36) Band I, h. 2. Medelsta härad. Med register till Bd I. Pris 14 kr. (51) Band Il, Bräkne och Listers häraden. Med register till Bd Il. Pris 13 kr. (59) Band III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 5 kr. (65) Band III, h. 2. Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 8 kr. (86) Band III, h. 3. Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Med register till Bd III. Pris 25 kr. (85) Band IV, h. 1. Ronneby. Pris 25 kr. (87) Band IV, h. 2. Karlshamn. Pris 17:50 kr. (93) Band IV, h. 3. Sölvesborg. Med register till Bd IV. Pris 40 kr. (90) Band V, h. 1. översikt av landskapets kyrkokonst. Pris 30 kr. BOHUSLÄN. (57) Band I, h. 1. Västra Hisings härad. Pris 8 kr. (95) Band Il, h. 1. Inlands Nordre härad, södra delen. Pris 25 kr. (104) Band I, h. 2. Inlands Södre härad, sydvästra delen. Pris 25 kr. DALARNE. (6) Band I, h. 1. Leksands och Gagnefs tingslag. Pris 4: 50. (9) Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. (37) Band I, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med register till Bd I. Pris 16 kr. (52) Band Il, h. 1. Falun. Pris 12: 50. DALSLAND. (34) Band I, h. 1. Sundals härad. Pris 10 kr. GOTLAND. (3) Band I, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr. (21) Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 5: 50. (31) Band I, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr. (33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr. (35) Band I, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr. (42) Band Il, Rute Setting. Med register till Bd Il. Pris 16 kr. (54) Band lII, Hejde setting. Med register till Bd III. Pris 26 kr. (61) Band IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr. (66) Band IV, h. 2. Halla ting, norra delen. Pris 18 kr. (68) Band IV, h. 3. Ha/la ting, södra delen. Pris 20 kr. (84) Band IV, h. 4. Kräk/inge ting, nordvästra delen. Pris 25 kr. (97) Band IV, h. 5. Kräk/inge ting, sydöstra delen. Pris 34 kr. (101) Band IV, h. 6. Tillägg, rättelser samt register till Band IV. Pris 15 kr. GÅSTRIKLAND. (39) H. 1. Gävle stads kyrkor. Pris 10 kr. (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 17 kr. HÅRJEDALEN. (91) Band I, h. 1. Svegs tingslag, nordvästra delen. Pris 23 kr. (103) Band I, h. 2. Svegs tingslag, södra delen. Pris 15 kr. MEDELPAD. (30) H. 1. Njurunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 10 kr. t (47) H. 2. Indals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 16 kr. NÅRKE. (46) Band I, h. 1. Örebro stads kyrkor. Pris 12 kr. (63) Band I, h. 2. Örebro härad. Pris 20 kr. t (92) Band I, h. 3. Glanshammars härad, sydvästra delen. Pris 41 kr. SKÅNE. (38) Band I, h. 1. Kävlinge kyrkor i Harjagers härad. Pris 2:50. t (96) Band Il, h. 1. Luggude härad, sydvästra delen. Pris 38 kr. SMÅLAND. (48) Band I, Jönköpings och Huskvarna kyrkor. Med register till Bd I. Pris 12 kr. STOCKHOLM. (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlinghistoria. Pris 11 kr. (24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr. (25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 20 kr. (28) Band Il, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr. (45) Band Il, h. 2 Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravminnen. Med register till Bd Il. Pris 38 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd 111. Pris 14 kr. (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshlstoria. Pris 13 kr. (32) Band IV, h. 2. Jakob.~ kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr, (40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stefans kapell. Med register till Bd IV. Pris 10 kr. (20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50. (55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5: 50. (60) Band V, h. 3. Matteus kyrka. Pris 4 kr. (23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 12 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. till Bd VI. Pris 12 kr. (41) Band VII, h. 1. Maria .Magdalena kyrka. Pris 12 kr. (56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr. (89) Band VII, h. 3. Sofi.a kyrka. Pris 12: 50. (49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Vlislerledskyrkan. Pris 6. kr. (83) Band VIII, h. 2. Spdnga och Hässelby kyrkor. Pris 26 kr. (102) Band VIII, h. 3. Brännkyrka, S. Sigfrids och Enskede kyrkor. Med reg. till Bd VIII. Pris 25 kr. · (53) Band IX, )1. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr. (Forts. d omslagets 3:e sida) (Forts. från omslagets 2:a sida) SÖDERMANLAND. (100) Band I, h. 1. Strängnäs domkyrka, medeltidens byggnadshistoria (2 vol.). Pris 50 kr. UPPLAND. (7) (29) (62) (64) (8) (50) (58) (74) (75) (12) (67) (69) (70) (1) (11) (71) (72) (78) (80) (88) (73) (77) (79) (81) (82) (76) (94) (98) Band I, h. 1. Danderyds skepps/ag, mellersta delen. Pris 6: 60. Band I, h. 2. Danderyds skepps/ag, östra och västra delen. Pris 13 kr. Band I, h. 3. Värmdö skepps/ag. Pris 16: 50. Band I, h . 4. Äkers skepps/ag. Med register till Bd I. Pris 17: 50. Band Il, h. 1. H äverö och Väddö skeppslag. Pris 4: 40. Band Il, h. 2. Bro och Vätö skeppslag. Pris 8 kr. Band Il, h. 3. Frötuiza och Länna skeppslag. Pris 12 kr. Band Il, h. 4. Frösåkers härad, norra delen. Pris 28 kr. Band Il, h. 5. Frösåkers härad, södra delen. Med register till band Il. Pris 32 kr. Band 111, h. 1. Långhundra härad, norra delen. Pris 15 kr. Band III, h. 2. Långhundra härad, södra delen. Pris 12 kr. Band III, h. 3. Närdinghundra härad, västra delen. Pris 20 kr. Band III, h. 4. N ärdinghundra härad, östra delen. Med register till Bd III. Pris 20 kr. Band IV h . 1. Erlinghundra härad. Pris 4: 50. Band IV, h. 2. Seminghundra härad. Med register till Bd IV. Pris 17 kr. Band V, h. 1. Vallentuna härad, östra delen. Pris 15 kr. Band V, h. 2. Vallentuna härad, västra delen. Pris 15 kr. Band V, h. 3. Sjuhundra härad, sydvästra delen. Pris 18 kr. Band V, h . 4. Sjuhundra härad, nordöstra delen. Pris 18: 50, Band V, h. 5. Lyhundra härad, sydvästra delen. Pris 28: 50. Band VI, h . 1. Färentuna härad, västra delen. Pris 26 kr. Band VI, h. 2. Färentuna härad, mellersta delen. Pris 20 kr. Band VI, h. 3. Färentuna härad, östra delen. Pris 17 kr. Band VI, h. 4. Sollentuna härad, södra delen Pris 24 kr. Band VI, h. 5. Sollentuna härad, norra delen. Med register till Bd VI. Pris 24 kr. Band VII, h. 1. Bro härad, Pris 26 kr. Band VII, h. 2. Håbo härad, södra delen. Pris 38 kr. Band VII, h . 3. Håbo härad, mellersta delen. Pris 30 kr. VÄRMLAND. (18) Band I, h. 1. Grums härad, norra delen. Pris 9: 50. (19) Band I, h . 2. Grums härad, södra delen. Pris 6: 50. VÄSTERGÖTLAND. (2) Band (4) Band (15) Band (16) Band I, h . 1. Kållands härad, norra delen. Pris 5:40. I, h. 2. Kållands härad, sydöstra delen. 4: 50. I, h. 3. Kållands härad, sydvästra delen. I. Pris 10 kr. I, h. 4. Kållands härad, sydvästra delen. Il. Med register till Bd I. Pris 10 kr. I, h. 1. Bankekinds härad. 1. (Askeby, Svinstad). Pris 14 kr. I, h. 2. Bankekinds härad. 2. (Vårdsberg, örtomta). Pris 13 kr. I, h. 3. Bankekinds härad, mellersta delen. Pris 32 kr. Il, Vreta klosters kyrka. Med register till Bd Il. Pris 15 kr. ÖSTERGÖTLAND. (13) (14) (99) (43) Band Band Band Band Häfte 1 t. o. m. 11 (avser de inom parentes angivna numren) slutsålda fr4n förlaget. SVERIGES l(YRKOR utgives och försäljes häftesvis och kan erhållas i bok­ handeln eller direkt från GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALTS FÖRLAG Vasagatan 16, Stockholm 1 Tel. lokalsamtal 22 95 00, rikssamtal 22 95 40 l(YRKOR I BOHUSLÄN INLANDS SÖDRE HÄRAD SYDVÄSTRA DELEN KONSTHISTORISKT INVENTARIUM utarbetat av MARGARETA DYMLIND och MARIAN ULLE N Häfte 104 av SVERIGES KYRKOR KONSTHIST. INVENTARIUM på uppdrag av KUNGL. VITT. HIST. ANT. AKADEMIEN utgivet av SIGURD CURMAN ocH ARMIN TUULSE Generalstabens Litografi ska An s talts Förlag STOCKHOLM 196 5 UTGIVET MED BIDRAG AV STATENS HUM ANISTISKA FORSKNINGSRÅD A omstående sida: Inlands Södre härads sigill (Riksens Ständers Förklaring ang. H ertig Ad. Johan 1664, s. 34) ESSELTE Ae STOCKHOLM 19 65 504 17 5 FÖRORD till BOHUSLÄN BAND 1:2 SVERIGES KYRKOR NR 104 Arbetet med beskrivande av Bohusläns Kyrkor inom verket SVERIGES KYRKOR kunde efter en längre tids uppehåll återupptagas under senare delen av 1950-talet och efter några års förberedande arbeten kunde publiceringen ånyo börja år 1962, då första häftet av band Il utgavs, omfattande kyrkorna i södra delen av In­ lands N ordre Härad, beskrivna av fil. mag. Leif H. Nilsson. Nu framlägges det andra häftet av band I, vars första häfte utkom redan 1944 och behandlade kyrkorna i Västra Hisings Härad. Det nu föreliggande häftet omfattar beskrivningen av kyrkorna i sydvästra delen av Inlands Södre Härad och skall, om intet oförutsett inträffar, redan nästa år följas av häfte nr 3 behandlande häradets nordöstra del. Beskrivningen av det föreliggande häftets kyrkor, Harestads, Torsby och Lycke kyrkor, uppdrogs 1956 åt dåvarande fil. stud. MARGARETA DYMLIND, Göteborg (numera fil. kand. fru FRIMODIG, Malmö), som 1960 och 1961 avlämnade sina beskrivningar till redaktionen. Ungefär samtidigt flyttade hon från Göteborg till Lund och Malmö. Manu­ skripten kunde emellertid av ekonomiska och utgivningstekniska skäl icke omedelbart bringas till tryckning. I avvaktan på möjligheten att publicera desamma bearbetades dessa beskrivningar inom redaktionen, varvid vissa justeringar och kompletteringar, framför allt rörande de medeltida kyrkornas byggnadshistoria, inredning och inven­ tarier utfördes av redaktionens medarbetare fil. kand. fru MARIAN ULLEN, vilken besökte kyrkorna under 1964, då även en önskvärd komplettering av fotograferingen utfördes av fotografen SÖREN HALLGREN. Värdefull hjälp har lämnats av fil. dr HARALD WrnEEN, som bl. a. utfört grävnings­ und ersökning av lämningarna efter Lycke medeltidskyrka. Därutöver har han under hela undersökningstiden lämnat viktiga upplysningar och råd och även underkastat sig mödan att genomläsa manuskripten. Ett viktigt förarbete till bearbetningen av kyrkorna i detta härad har utförts av fil. kand. fröken INGEGÄRD HELGESSON, Göteborg, genom en omfattande excerpering av kyrkornas arkivalier i Kammararkivet och i Göteborgs Landsarkiv. - Från NATIONAL­ i Köpenhamn har utgivarna haft förmån en mottaga excerpter ur Bohuslänska kyrkoräkenskaper från 1600-talets förra hälft, förvarade i det Danska Rigsarkivet. Vid slutredigeringen av de föreliggand e beskrivningarna har värdefullt bistånd som vanligt lämnats av tjänstemännen vid Statens Historiska Museum och Riksantikvarie­ ämbetet, ingen nämnd, men ingen glömd. För allt det ovannämnda arbetet av författare, granskare, medhjälpare och rådgivare framföra utgivarna sin varma tacksamhet. Under arbetet ute i kyrkorna hava författare, utgivare och deras medarbet are rönt stor hjälpsamhet och välvilja från pastoratets prästerskap, kyrkovärdar, kantorer och kyrko vaktmästare. Till samtliga uttala vi ett uppriktigt tack för deras välvilliga med­ verkan. Särskilt önska vi tacka kyrkoherden och fru Törnqvist för stor och under de gångna åren ofta åtnjuten gästfrihet i Torsby prästgård. Utgivarna hava vidare med stor tacksamhet erhållit ett värdefullt stöd från Kura­ torerna för den Kungl. och Hvitfeldtska Stipendieinrättningen, som beviljat ett anslag av 5 000 kr. såsom bidrag till kostnaderna för den nu föreliggande volymen. Den nu framlagda b oken om tre bohuslänska kyrkor torde vara ägnad att tydligt bestyrka, hurusom de svenska kyrkorn a, även de enkla och mindre kända bland dem, så gott som alltid kunna uppvisa värdefulla, stundom överraskande bidrag till svensk odlingshistoria. MUSEET Stockholm i mars 1965. SIG URD C U R:V!AN ARMIN T uuLSE FÖRKORTNINGAR ANVÄNDA I DETTA HÄFTE Övriga förkortningar i överensstämmelse med förkortningsregistret Nordisk Familjebok, 3:e uppi. ATA =Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm. BEXELL = S. P. o. J. G. Bexell, Götheborgs stifts historia och herdaminne, 1-2. Götheborg 1835. BSt = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm. DaK = Danmarks Kirker. Udg. af Nationalmuseet, Kbhvn 1933­ DN = Diplomatarium Norwegicum. Oldbreve ... Sam!. og udg. af Chr. C. A. Lange, Carl R. Unger m. fl., 1 - , Christiania 1847­ DRA = Danmarks Rigsarkiv, Kbhvn. ED konseljhandl. = Ecklesiastikdepartementets konseljhandlingar i RA. ELFSYSSEL = Gustaf Brusewitz, Elfsyssel, Götheborg 1864. ELGENSTIERNA = Gust. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, I-IX, Sthlm 1925-36. EYSTEINS JoRDEBOG = Biskop Eysteins Jordebog (Den rode Bog). Fortegnelse over det geistlige Gods i Oslo Bispedomme omkr. Aar 1400 ...., udg. ved H. J. Huitfeldt, Christiania 1879. GBFT = Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift. GHM = Göteborgs Historiska Museum. GLA = Landsarkivet, Göteborg. GSstplr = Guld- och silverstämplar, Sthlm 1963, Svenskt silversmide 1520-1850, IV. HoLMBERG = Axel Em. Holmberg, Bohusläns Historia och Beskrifning 1-III, Uddewalla 1842-1845 (äv. 2 uppi., Örebro 1867). rNv. = inventarieförteckning. INV. 1830 = en på grund av en kg! förordning 17/4 1828 företagen inventering av forntida minnes­ märken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevos i flera exemplar, varav en serie förvaras i resp. kyrkoarkiv och en serie i A TA. JENS NrLssoNs VrsrTATSB. = Biskop Jens Nilssons Visitatsboger og Reiseoptegnelser 1574-97, Kristiania 1885. JoHNSEN = Oscar Alb. Johnsen, Bohuslens Eiendomsforhold indtill omkring freden i Roskilde ... Kristiania 1905. KA = Kammararkivet, Sthlm. KARLING, HANS SwANT = Sten Karling, Hans Swant. En bildhuggare Göteborg under 1600-talet (i GBFT 1943). KR. PROT = kyrkorådsprotokoll. KuNSTLE = Dr Karl Kiinstle, Ikonographie der Heiligen, Freiburg im Breisgau 1926. LANTK. = lantkyrkoräkenskaper för Göteborgs och Bohus län i KA. LSt = K. Lantmäteristyrelsens arkiv, Sthlm. LUKI = Lunds Universitets Konsthistoriska Institution. LUNDBERG I = Erik Lundberg, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000-1400, Sthlm 1940. LÖFGREN = Albert Löfgren, Det svenska tenngjutarehantverkets historia. Del I, bd 1-3. Sthlm 1925-50. NoK = Norges Kirker. Utgitt av Riksantikvariatet. Oslo 1959­ 0RTNAMNEN V = Ortnamnen i Göteborgs och Bohus Län V. Göteborg 1939. PROT. = protokoll. PÅ = Pastorsämb etet. RA = Riksarkivet, Sthlm. RAÅ = Riksantikvarieämbetet, Sthlm. RESEBERÄTT. = Gustaf Brusewitz' reseberättelse 1872 och 1873-1874, handskrift i GHM. RÄK. = räkenskaper SKARSTEDT = C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne, Göteborg o. Lund 1878-85 (äv. ny uppi. 1948). SNABBINV. 1918, 1919 = snabbinventering av kyrkornas inredning och inventarier utförd under led­ ning av fil. dr B. Hegardt inför Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Samtliga snabb­ inventeringslistor förvaras i ATA. Ett ex. har tillställts varje inventerad kyrka samt domkapitlet. ST. PROT. = sockenstämmoprotokoll. SvK = Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg. på uppdrag av K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm 1912­ TISELIUS Il = Carl A. Tiselius, Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar, del Il, Gbg 1927. UPMARK = Gustaf Upmark, Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850, Sthlm 1925. Utst. 1923 = Kataloger och vägvisare till Jubileumsutställningen i Gbg 1923:3, Äldre kyrklig konst från västra Sverige. VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm. vis. PROT. = visitationsprotokoll. 0EDMAN = Johan Oedman, Chorographia Bahusiensis. Thet är: Bahus-Läns Beskrifning, Sthlm 1746. ÖIÅ = överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Sthlm. I FÖRENING MED MÅTTUPPGIFTER B = bredd, D = diameter, Oj = djup, H = höjd, L = längd. Sv. f. = svensk fot (29,7 cm). Samtliga mått äro, där ej annat angives, i cm. Väderstrecken förkortas: N S Ö V. Silverstämplar tydda en!. GSstplr. Tennstämplar tydda en!. Löfgren. INNEHÅLL Sid. Harestads kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Torsby kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lycke kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 145 221 REDAKTIONSSEKRETERARE: MARIA N ULLEN FOTOGRAFIERNA ÄRO, DÄR EJ ANNAT ANGIVES, TAGNA AV SÖREN HALLGREN BILDMATERIAL, ANTECKNINGAR OCH EXCERPTER FÖRVARAS I ATA BOHUSLÄN INLANDS SÖDRE HÄRAD, Å omstående sida: Inlands Södre härads sigill (Riksens Ständers Förklaring ang. Hertig Ad. Johan 1664, s. 34) Fig. 103 . Haresta ds ky rk a från NO. Folo S. Curm a n 1960. D ie Kirc he von Ha res lad von NO. J-la res la cl Church from :\TE. HARESTADS l(YRI(OR BOHUSLÄN, GÖTEBORGS OCH BOHUSLÄN INLANDS SÖDRE HÄRAD GÖTEBORGS STIFT, ÄLVSYSSELS SÖDRA KONTRAKT Beskrivninge n uta rb e tad av MARGARETA DYMLINO 1960, kompl ett era d och avslutad av MAR IAN U LL EN 1963- 64. TRYCKTA KÄLLOR : E LFSYSSEL, S. 43, 103. - EYSTEINS J OROEBOG, S. 334. - DN, Il, S. 265 f. HoLM BE RG, lll, s. 187. - JoHNSEN , s. 4 7 f. - TISELIUS, Il, s. 23 7 f. - 0EOMA N, s. 157 f. HANOSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: A TA : JNV. 1830; SNABB INV. 1918; brev fr. G. BHUSEW JTZ t. B. E. HILDEBRAN O 23 /6 1858; teckn . av S. Olofsbild i P. A. F. SoLIHIA NS samling; hand!. rör. r est. 1951- 1954. - RA: ED kon seljh a ncll. 1852 21/4 a ng. ny ky rk a (även ett icke gill at rilnin gs för slag). ­ DRA : REG. 108 b. KJRKEHEGNS K. 1622- 1629. - KA: LANTK. 1669- 1757; L ' V. 1692, 1738, 1748, 1752. - BSl: R itn . t . ny k yrka av A. TÖRNQVIST 1852; orgelfasa d av L. HAwEH)JA:--1 (»i hufv ud sa kli ­ gaste öfve rensstämm else med d el fr å n orten in sä nd a projekte t ») 1860; förslag t. fl ylln . av orgeln 1936; fö rsl ag t. k y rko gårdens utvicl g n. av H. \ NIKSTRÖM 1943; uppmätn. (plan, tvärs ekt., bänkinrecln .) av B. KARLSSON 1949; förslag t. n y b ä nkinr., änclr. av sa k ristia, riln . t. sa kri sti a o. skrudk ammare av 104 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. ·10/v\, 0. 10 1111111111! Situationsplan, 1 :2000. Uppm. J. Söderberg 1964. Kircbhofsgrundriss. Plan of churchyard. 104. " 0 Pl avses troligen ett fristående klocktorn (jfr s. 107). Kyrkan har varit uppförd av sten. Utvändigt voro murarna putsade och vitkalkade. När d etta första gången utfördes är inte känt. Den tidigaste uppgiften om putsning lämnas 1666 (RÄK.). FÖN STER Långhuset hade två föns t e r, ett på vardera långsida n. I koret fanns ett fönster »utmed kordörren» d. v . s. på S sidan (SoHLMANS2 saml.). Enligt en annan u ppgift fanns 1 GusTAF H ENRIK BRuSEWITZ, f. 1812, t 1899 i Göteborg; konstnär, fornfor skare och museiman. Genom en sjukdom i b arn aår en hade B . mi st hörseln och delvis även talförmågan. Utbilcl acle sig till m ålare vid Kon stakacl., senare i Rom och Paris. Tecknin gslärare i Göteborg bl. a . vid Slöjdfören :s skola. A ren 1865- 1891 v ar B . intend ent fö r elen hi st.e tnogr. avel. v id Göteborgs museum . Under lån ga fot­ vandr in gar i Bo h uslän hopbra gte B . till d etta muse um en m ä n gd ky rk!. inventarier och fo lkliga kultur­ förem ål och gjorde no ggrann a a ntecknin gar och b eskrivnin gar i bild och text, allt av stort värde för sen are tid s for skare. Detta · förvaras i GHM. Hans största tryckta arbete är »Elfsyssel» (18 60- 65). ­ I ATA förva r as en sam!. b rev rörande fornlämningar och fy nd i Västsverige (87 st till rik sant. B. E . HILDEBRAND under 1851- 84; 83 st. t ill OS CAR MONTELIUS und er 1863-95). 2 PER AUGUST FERDINAND SOHLMAN, f. 1824. t 1874; publicist , politik er ; fil. mag. i Uppsala 1840, lärare i konsthi storia v id Kon st akademi en 1849- 68. S. var en av stiftarna av Svenska fornminnes­ HARE STADS KYRKOR 111 __r:;J Fig. 110. Rekonstruktion av den medeltida kyrkans plan, 1:300. Rekonstruktion des mittelalterlichen Grundrisses der Kirche. Reconstruction of plan of medieval church. I I I I I I I __ j I I I I O M 10 O f 2 3 4 5 6 7 8 q fO "1 L-­ ett fönster på V gaveln (sT.PROT. 1833). Fönsteröppningarnas form och storlek okända. En uppgift i KIRKEREGNSK. 1627/1628 om att »Svend murmester nedbryter ett stykke af kirkens mur og insaetter 2 nye vinduer Nels glasmester i Gottenborg gör 2 större vinduer i kirken» avsåg tydligen en förstoring av äldre fönsteröppningar. År 1804 sades fönstren vara »för dagsljusets inträngande hinderlige», varför församlingen uppmanades att låta utvidga dem »genom nedhuggning» (vrs.PROT.). Kyrkan hade två ingångar: den ena, kyrkans huvudingång, var belägen på lång- INGÅNGAR husets S sida, den andra var belägen på korets sydsida och var närmast avsedd för prästerskapet. Yttertaket var åtminstone fr. o. m. början av 1600-talet belagt med tegel (KIRKE- YTTERTAK REGNSK. 1622/23). Om takets form saknas närmare uppgifter. Interiörens gestaltning är på det hela taget okänd. Väggarna voro putsade och INTERröR kalkade (RÄK. 1726). Innertaket torde ha varit av trä, möjligen hade det på 1700-talet den i dessa trakter vanliga formen av ett segmentvalv. År 1730 försågs det med målningar av Albrecht Witt1 (LANTK.) och 1804 befanns det »behöfva en total målning som till kyrkans upplysande borde werkställas med Pärlfärg» (vrs.PROT.). Harestads medeltida kyrka var av den i Bohuslän vanliga typen med rektangulärt långhus och ett smalare, rakt avslutat kor (fig. 110). Då typen är vanlig i Västsverige och Norge under större delen av medeltiden, och då alla historiska uppgifter, som skulle kunna bidraga till en närmare datering, saknas för Harestads kyrka, torde dopfunten (se s. 133) i sin egenskap av kyrkans äldsta föremål giva den enda möjligheten till en föreningen och en av initiativtagarna till den svenska folkskolan. I övrigt verksam för skandinavismen, företrädare för samtidens svenska lib eralism. Redaktör för Aftonbladet från 1852. - Han hopbragte en samling teckningar och anteckningar rörande fornlämningar, kyrkor och kyrkoinventarier frå n bl. a. Västsverige. För dessa samlingar samarbetade S. med den d å unge konstnären AUGUST MALMSTRÖM, sedermera professor vid Konstakademien. Denna samling inköptes efter Sohlmans död av Vitterhets­ akademien 1874 och förvaras nu i ATA. 1 ALBRECHT WrTT var även verksam i Lycke kyrka ses. 228. 112 INLANDS SÖDRE HÄRAD VAPENHUS REPAR A­ TION ER KYRKANS RASERING närmare tidsangivelse för kyrkans uppförande i Harestad. Såvida den första kyrkan på platsen icke varit en träkyrka, skulle Harestads äldre stenkyrka med ledning av funten möjligen kunna dateras till 1100-talets förra hälft. Redan under medeltiden torde ett vapenhus ha tillbyggts framför S ingången. År 1671 ersattes detta av ett nytt. Detta års räkenskaper upptaga nämligen kostnader för »et Nyt Wapenhuuses Upmurningh»; 1747 köptes rödfärg och tjära till »Wapenhuset med Portarnes öfverstriikelse» (RÄK.). Vapenhuset hade öppen takstol (fig. 111). Mellan vapenhus och långhus fanns en vackert järnbeslagen ekdörr (fig. 111). De kraftiga bladornamenten med liljeformad avslutning tyder på, att dörren kan ha varit från 1200­ talet. På västra sidan av ingången till vapenhuset funnos två små urholkningar om vilka Brusewitz (RESEBERÄTT. 1872, s. 3) blivit upplyst att »fordom under någon pest (månne digerdöden?) så kallad nödeld enligt någon gammal vidskepelse anbragts på dessa stäl­ len af kyrkodörren med hvilken eld folket sedan rökades på ett ställe, som ännu kallas »Helfvetets hörne». År 1695 utfördes större reparationsarbeten av murarmästaren Peter Mellenberg från Göteborg (s. 162, not 1), främst omfattande reparation av murarna (LANTK.). Förutom kalk, spik, ställningar och järn till ställningar inköptes vid detta tillfälle 7 st fönster och »1 Fönster Karm till 6 st fönster». Under 1600- och 1700-talen företagas vid flera tillfällen reparationer av kyrkans yttertak (RÄK.). 1730 förekommer dessutom utgifter »för måhlningen under Kyrckiotaket» och 1735 för »reparation och Förbygningh» (RÄK.). År 1756 fick Martin Davidsson i uppdrag att »laga alt hwad som bristfälligt war» (LANTK.). Medeltidskyrkan nedrevs 1853. Den hade då varit utdömd sedan länge. Redan 1827 uppmanades församlingen vid en visitation att låta uppföra en ny kyrkobyggnad, emedan kyrkan var så förfallen, att den av biskopen karakteriserades som länets sämsta (v1s.PROT.). Kyrkan var dessutom alltför liten. Socknens invånarantal uppgick vid denna tid till omkring 1 000, och man betraktade det som »en synnerlig Guds nåd att inom ett så litet rumm icke flere olyckor tim.mat» (sT.PROT. 1830). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAR­ ANORDNING Kyrkans altare var, i varje fall fr. o. m. 1600-talet, av trä. År 1667 gjordes nämligen en utbetalning för »dähler, Spyk och arbetslöhn till Kyrkans alltar» (RÄK.). Sannolikt var det medeltida altaret av sten. På gården Nereby Östra 1: 1 i Harestad ligger nu som trapphäll en tjock stenskiva, vilken enligt ortens tradition skall ha tillhört den gamla kyrkans altare. Översidan är helt slät, medan undersidan är ojämn och skrovlig. Ingen ornamentik har kunnat iakttagas. Det är måhända möjligt, att skivan tillhört ett medeltida stenaltare. Altarprydnaden bestod av ett vid kyrkans rivning förstört, ursprungligen sen­ medeltida altarskåp, från vilket tre ekskulpturer alltjämt äro bevarade, uppsatta i HARESTADS KYRKOR 113 F ig. 111. Interiör av vapenhuset. Teckn ing i P. A. F. Sohlmans samling frå n omk r. 1850. ATA. Jnncrcs d cr Yorha llc . Zeichnung von ca . 1850. fnlerior of porch. Drawing 111:Jde ca . 1850. 114 INLANDS SÖDRE HÄRAD nya kyrkan: en pietabild (fig. 125), evangelisten Johannes och Maria Magdalena (fig. 124). Se s. 126. År 1698 underkastades altarskåpet »Reparation och Stoffering» av »Conterfeigaren Mäster Nicolaus Michilsson1 » (LANTK.), och till »altare Taflans och des dörars rep.» inköptes »Tuenne Töllffter bräder och Spy k» (LANTK.). 1766, i samband med läktarens målning (se s. 116), omnämnes en ny reparation av altartavlan (RÄK.). I INV. 1830 beskrives altarskåpet på följande sätt: »Altaretaflan föreställer de 3 qvin­ norna, som förrättade frälsarens svepning - Altaret kan betäckas med 2ne klaffar, på hvilka, då de äro öppnade, stå tecknade flera Bibliska språk. Nedanföre på altartaflan stå de 4. Evangelisterna, äfvensom på Predikstolen». Det är sannolikt att altarskåpet vid den ovan nämnda reparationen 1698 bl. a. fick sina flyglar omgjorda och prydda med bibelspråk, en anordning, som var vanlig i Norge och Västsverige under de första århundradena efter reformationen (s. k. katekismuslavlor, jfr Torsby s. 169). KRUCIFIX »En träbild Christus på korset» från gamla kyrkan förvarades enl. BRUSEWITZ i den nuvarande kyrkan, men uppgives vara »för eländig». Möjligen har den varit kyrkans triumfkrucifix. Finns ej kvar. TRÄ­ En stor träskulptur av en tronande S. Olof var före kyrkans rivning uppsatt över SKULPTUR ingångsdörren i vapenhuset (fig. 111). Vid kyrkans rivning blev bilden använd till bränsle (RESEBERÄTT. 1872, s. 3). Dess utseende är känt genom teckningar, dels en av Brusewitz, 1851 (fig. 113), dels en i Sohlmans samling (fig. 112). Skulpturen tycks ha varit av ansenlig storlek. S. Olof, som avbildas sittande, har höger underarm upplyft och handen fattar om det avbrutna skaftet till attributet, yxan. Bägge fötterna vila på en halvt på rygg liggande krigare. Krigarens huvud är upplyft och den högra, uppåtriktade handen kan ursprungligen ha hållit ett svärd. De bevarade teckningarna tillåta inte någon mera ingående analys av Olofsbilden. Där förekomma t. ex. vissa uppenbara missuppfattningar av dräkten. Manteln bör ha täckt skuldrorna och den lyftade, mot bröstet vilande vänstra handen har troligen fattat om mantelbandet. Bältet har gjorts alltför brett och det dolkliknande partiet under den vänstra handen är sannolikt en från bältet nedhängande remända. Ikonografiskt över­ ensstämmer skulpturen med Olofsbilden från Sällstorp i Halland. 2 Även stilistiska likheter finnas. Den sistnämnda skulpturen dateras till 1200-talets senare del och samma datering kan utan tvivel gälla för Olofsbilden i Harestad. 3 Var skulpturen ursprungligen var placerad är inte känt, men sannolikt har kyrkan 1 NICOLAUS (NICLAS) MICHELSSON var även verksam i Hålta, Solberga och Jörlanda kyrkor (SvK, Bo, Il, fig. 78 o. 120 samt s. 52, 92 o. 144) samt i Härryda, Landvetter, Nödinge och Östad kyrkor i Västergötland. Målningarna i sistnämnda kyrkor äro dock försvunna. Se H. HEGARDT, Studier i väst­ svensk kyrklig konst, Västsvenska kyrkotakmålningar från sextonhundratalets slut till omkring 1800, Göteborg 1923, s. 132 samt S. A. HALLBÄCK, Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomåleriet på 1600­ och 1700-talen i Sverige, del 1, Göteborg 1947, s. 69, 143 o. 308. 2 F. WALLEM, Iconographia Sancti Olavi, del I A, Nidaros 1930, fig. 56. 3 Jfr även F. WALLEM, a.a. s. 66 och R. NORBERG, Bohusläns medeltida träskulptur, i: GBFT 1939, s. 19. HARESTADS KYRKOR 115 F ig. 113. S. Olof. Träsku lptur frå n 1200-lalets sena re d el. Förstö rd v id m ecl el ticlskyrkans ri v­ nin g. Tecknin g av G. B ru sewitz 1851. GHM. St. Olo[ I-Io lzs kulpt ur a us der zweitcn I-Iälftc des 13.Jh. Zcrstört beim r\b ri ss der rnittcla ltcrJichen IGrche . Zeichnung 1851. St. Olof. \ • V ooden sculp­ t ure, later pa r t of 13th cent ur y, dest royed wh en m edi eva l church was de1nolished . D raw in g 1851. F ig. 112. S. Olof. Detalj av fi g. 111. Jfr fi g. 11 3. S t. Olof. Detail a us A bb . 111. Vgl. Abb. 11 3. St. Olof D c tail from fi g. 111. Cf. fi g. 113 . 116 INLANDS SÖDRE HÄRAD haft ett särskilt altare helgat åt S. Olof. Detta altare bör i så fall, såsom brukligt, varit beläget i långhusets SÖ hörn, S om triumfbågen. I vapenhuset har bilden troligen pla­ cerats först efter reformationen. I INV. 1830 upptages förutom Olofsbilden »en d~ mindre, som föreställa Jungfru Maria med barnet». Även denna madonna bi1d förkom troligen i samband med kyrkans rivning. En träskulptur föreställande Moses är däremot bevarad (fig. 114). H 67. Den är grovt skuren och visar stor likhet med fyra skulpturer från Torsby gamla kyrka (fig. 157). Liksom dessa är den ett bygdearbete, möjligen av samme snidare, från 1700-talets början och har troligen utgjort en del av en altaruppställning. Den i senare tid ut­ förda målningen, som är mycket hårdhänt, har bl. a. förvandlat lagens tavlor till en bönbok. Det är dock osäkert om denna bild verkligen tillhört Harestads kyrka. Sedan 1911 tillhör den GHM (inv.nr 5988), dit den skänkts av kontraktsprosten K. G. Grun­ dell i Säve. Kyrkans predikstol, läktare och bänkinredning tillkom vid mitten av 1620­ PREDIKSTOL, LÄKTARE talet. KIRKEREGNSK. 1625/26 omtalar att »Suend og Bent snedker i Marstrand» erhållit OCH BÄNK­ lNREDNING 40 sldr samt kost i 90 dagar »for loft og stole i kirken, de haver gjort d0re og praedike­ stolen». Om predikstolens utformning är ingenting känt. I rnv. 1830 uppges den vara prydd med bilder av de fyra evangelisterna. Sannolikt utfördes dessa samtidigt med läktarens målning 1766 (se nedan), då även predikstolen reparerades (RÄK.). Ett tim­ glas på predikstolen omnämnes 1804 (rnv.). Vid sin visitation 1837 erinrade biskopen »om det opassande, att på predikstolen såsom fallet är i Harestad uphängs likplåtar och upsättas pinnar för att hänga Hattar på» (v1s.PROT.). Om seden att upphänga be­ gravningsplåtar i kyrkan se nedan s. 212. En läktare löpte liksom i Torsby (jfr s. 176) i vinkel utmed långhusets V och N väg­ gar. År 1667 gjordes »en upgångh åth PredikoStohlen och låfftet» (RÄK.). 1766 uppdrogs åt kyrkvärden Pehr Swensson att rådgöra med »målaren Mäster Trapp uti Kongelf» om läktarens målning (sT.PROT.). Enligt ST.PROT. 1830 utgjordes läktarens målning av på den V sidan »Frälsaren med 6 Apostl. och på den norra de mindre profeterna». Kyrkans bänkar reparerades 1664 (RÄK.). 1736 utbetalades en summa på 26 dr till snickaren Rasmus Andersson för »stolar o gulfwet» (RÄK.). Den stora summan kan tyda på att bänkinredningen vid detta tillfälle delvis om- eller nygjordes. I INV: 1830 beskrives »stolerne» såsom »omålade och ganska antiqva». En förnämare utformning hade dock beståtts kyrkans präst- och klockarebänkar. I samband med altarskåpets reparation 1698 anförtrodde man nämligen åt mäster Nicolaus Michilsson även »Kyrckioherdens och Klåckare Stohlarnes omstryckande och Måhlning Jämpte dess reparation» (LANTK.). DOP­ En medeltida dopfunt av täljsten av vilken endast cuppan är bevarad, samt ett REDSKAP dopfat av driven och ciselerad mässing förvaras i nuvarande kyrka och beskrivas å s. 133-136. H A R ES T A DS KYRKOR 117 F ig. 11 4. Moses. Träsk ulptur frå n 1600- l alels slu t ell er 1 700- la le ts börj a n. GH i\1. Fo to GH ~l 1957. ~ l oses. H olzskul ptur, E n de des 17. oder Be­ g in n cl es 18 . Jh . )Joses . \\'ooclen scul p­ ture, e ne! o f l 7 lh o r be­ g inning of l Slh ccnt ury . I ky rk a ns äldsta inventarieförteckning, från 1500-t alet s sist a år, upptages »1 Kallck och di sk aff Söllff». Dessa ersattes und er 1600-talet av nya nattvardskärl, av vilka en pa t e n av silver, som på 1620-talet tillverkades av en mäst are vid namn Niels Guldsmed (Rii.K .) nu är försv unn en. En k a lk av förgyllt silver, som troligen anskaffad es till Hare­ stads kyrka vid århundrad et s mitt, är däremot bevarad och överförd till nuvarand e kyrkan, se s. 138. Denna k alk och pat en var kyrkans enda egendom i silver fram till 1832, då ett nytt so ck e nbud s t yg av silver anskaffa des, se beskrivning s. 138. E n obl a t as k av sva rvat trä frå n 1700-talet h ar likaså överförts till nya ky rkan, s. 138. E n t e nnfl as k a och en v ink a nn a av t e nn omnämn as först a gå ngen i inventarie­ fö rteckningen för å r 1629. 1734 inköptes en ny t e nnfl as k a »till att hafwa wyn uti», likaså 1768 (H.Ä.K.). Ej bevarad e. NATTVAHDS­ KXRL 118 LJUS­ REDSKAP .F ÖRSVUNNA TEXTILIER INLANDS SÖDRE HÅRAD DIVERSE KLOC KA Ett par ljusstakar av malm, 1600-talstyp samt ett par av driven mässing, 1700-talet, förvaras i nya kyrkan (s. 139). Av den gamla kyrkans textilier äro inga bevarade. Flera mässhakar och antepen­ dier finnas dock beskrivna i kyrkans inventarieförteckningar. Det äldsta INV. (1500­ tal) upptager »1 Messehagill aff Saem»1 och »1 Altarklede». 1641 omnämnes en »Messe­ hagel aff Bruunt Kläde» och 1748 ägde kyrkan en mässhake »af brunt blommerat Plys 2 med smahla förgylda Spetzar i Kors på Bröstet og Rygen». 1827 uppges denna mäss­ hake vara obrukbar. Samma rNv. upptager en mässhake av röd damast med silver­ galoner. Ett antependium av »R0dt blommat Tygh» finns upptaget 1669. »En ny wacker altarduk av rödt kläde» skänktes 1827 av Commissarien Alstrin (vrs.PROT.). 1738 omnämnes en »Coleckte Pung». Denna, som var försedd med en liten klocka, fanns kvar ännu 1842. En kista förvaras i nya kyrkans tomkammare (s. 142). En brudstol förekommer i inventarieförteckningarna från 1738 och fram till 1842, den gamla kyrkans sista rnv. Möjligen den bänk, som synes till vänster å fig. 111. Vid vapenhusdörren var en fattigbössa uppsatt. Denna var utformad som ett underben och fästad vid ett högt fasonerat bakstycke med triangulärt överstycke (se fig. 111). Ej bevarad. En straffstock och en »Plichtepall» omtalas första gången i 1748 års INV. Ej bevarade. En klocka från 1794 fanns i den gamla kyrkans stapel. Den tjänstgör nu som lill­ klocka i den nuvarande kyrkans torn (s. 142). 1 2 Saem = sammet Blommerat Plys = blommig sammet. HARESTADS KYRKOR 119 Fig. 115. I-Iarestacls k y rka från S. Foto 1960. Dic K irche von S. Chu rch from S. HARESTADS NUVARANDE KYRKA Harestads nuvarande kyrka, uppförd 1853- 1854, består av ett brett, rektangulärt långhus med tresidig koravslutning i Ö och torn i V (fig. 116). Murarna äro upp­ förda av natursten och utvändigt spritputsade med slätp uts kring fönster- och dörr­ öppningar. Fönstrens antal är elva, sex på N sidan och fem på S. Två av dessa i korets sneda sidor. Öppn ingarna äro stora och rundbågiga. Karmar och spröjsverk äro av trä. ­ Ingångar i V, S och ö, samtliga rundbågiga och med brunmålade dubbeldörrar. Tornet är fyrsidigt med en ljudglugg på varje sida, försedd med luckor. Dess murverk avslutas upptill med en kraftig konsolgesims av trä. Det täckes av en enkel, lågsluttand e pyramidhuv med en gråmålad lanternin av trä, krönt med ett kors på klot (fig. 115). Taket täcktes 1956 med kopparplåt i stället för såsom tidigare med skiffer. Interiören (fig. 121- 122) är ljus och harmonisk. Inn e rväggarna slätp utsade P L AN OCH :'.\[ A T EHIAL F Ö :-J STE R 0 . IN GÅNG AR TOBN 11' T ER I ÖR 120 INLANDS SÖDRE HÄRAD Sk:ARN IN5 A -A . 10DMO ln11m1! Il 1 ·2 '.l 4 5 10 M.-. I I I I I I I I I I I * PLJ/! /0012345 10 15 20 Fig. 116. Plan och tvärsektion mot Ö, 1:300. Uppm. J. Söderberg 1964. Grundriss und Querschnitt gegen O. Plan and cross-section looking E. och målade i en ljus ton med mörkare panelmålning vid bänkkvarteren. Upptill avslutas de med en tandsnittslist av trä, målad i rött och grått. Innertaket utgöres av ett flackt segmentvalv av trä, målat i blått. I gränsen mot det tresidiga korpartiet har taket en oorganiskt inkomponerad, på dekorativa konsoler vilande träbåge med en i frakturstil målad text: KOMMEN TILL MIG I ALLE, SOM ARBETEN OCH ÄREN BETUNGADE OCH JAG VILL VEDERQVICKA EDER! Träbågen är ej urspr. utan anbringad 1902 (sT.PROT.). HARESTADS KYRKOR 121 Fig. 117. Kyrkan fr ån SY. Foto S. Simonson 1957. Die J(irch e von SvV. Cllurch from SW. Sakristian har varit inrymd i en med skärmvägg avbalkad del av koret bakom altaret med ingång i Ö. År 1952 inbyggdes under läktaren två rum (fig. 116), varav det ena även användes som sakristia. Det andra är avsett som skrudkammare. Harestads nuvarande kyrka började uppföras 1853 och stod färdig 1854. De första förberedelserna till uppförandet av en ny kyrka gjordes redan 1828, året efter det, då den gamla utdömts av biskopen (jfr s. 112), och då man inrättade en byggnadskassa. BYGGNADS­ ll!STOlllA 122 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 118. Förslag till ny kyrkobyggnad av A. Person, 1850. RA. E ntwurf fi.ir d en n eu cn I< irchcnbau Proposcd n cw ch urch , 1850, by von A. Person, 1850. A. Person. Till denna betalade »Hwarje helt oförmedlat Hemmam årligen »16 RDR 32 S RGS» under fyra år, varefter utdebiteringen fortsattes med ett mindre belopp ytterligare 13 år (sT.PROT.). Till kyrkobyggets fin ansiering ansöktes dessutom 1853 om »Stambok o. Collect öfver hela Riket» (sT.PROT.). Ett byggnadsförslag upprättades 1843 av byggmästar en Johan Wenberg från Borås­ trakten (RXK.). Detta kom dock inte till användning, utan i stället anlitades en bygg­ mästare Anders Person från Erikstorp, Bollebygd. Dennes ritning (fig. 118) antogs med smärre ä ndringar av kyrkostämman den 28 juli 1850 (sT.PHOT.). Ritningen inkom för vederbörlig prövning den 20 oktober 1851 till K. Maj:t, som överlämnade ärend et till HARESTADS KYRKOR 123 i I ..!. ~ I . F ig. 11 9. Fö rslag till n y k y rkobyggna d av A. T örnqvist , 1852. BSt. E ntwurf flit• elen n eu en K irch cnbau von A. T örnqvi st , 1852. Proposecl n ew church, 1852 by A . Törnqvist. ÖIÄ, där arkitekten Albert Törnqvist1 fick i uppdrag att omarbeta detsamma. I de­ cemb er samma år inlämnade Törnqvist sin ritning jämte memorial. Församlingen fann emellertid långhusets höjd för stor och »spiran svår att t äcka)>, varför man beslöt begära, att tornet skulle få uppföras i likhet med den av byggmästaren Anders P erson upp­ gjorda )> proj ektritningem (fig. 118; ST .PROT.). Den 10 mars 1852 överlämn ade Törnqvist en ändrad ritning (fig. 119) m ed iakttagande av församlingens önskemål. Detta förslag fastställd es av K. Maj:t den 21 april samma år. 1 ALBERT TÖHNQVIST, f. 1819, "[ 1898; arkitekt, led. av Ko nstakacl. 1853, v . professor i b yggnadskon st fr . 1860. T. va r en av Sthlm s m era a nlitade a rkitekter v id 1800-talets mitt. Sin a m est omfatta nd e ar­ beten utförd e T. som sjukhu sa rki tekt. Han h a r äve n ritat ett tjugotal la ndsky rkor. Han s verk präglas av en måt tfull kl assicis ti sk a nd a. 124 INLANDS SÖDRE HÄRAD FÖH.:\~D ­ Hl:-.' G AR Albert Törnqvists ritning är gjord i 1800-talets klassicerande stil. Den fä rdiga kyrkan visar dock en mängd avvikelser frå n den fastställda ritningen. Tornet liksom delvis koret och interiören har fått en helt annan utformning, och flertalet detalj er har för­ enklats. Man har tydligen i huvudsak följt P ersons ritning (fig. 118). Interiören förändrades 1902 (sT.PROT.) genom dekorat ionsmålning, utförd av ~vr . B . Wallström frå n Gamla Lödöse (s. 188, not 1). Valv och väggar indelades i målade fält. Runt takfoten målades en romaniserande bård i flera färger (se fig. 120 och 126). Åren 1951- 1954 undergick kyrkan en genomgripa nde -restaurering, vilken leddes av arkitekten Sigfrid Ericson1 . Vid denna lades nytt golv, sakristian utökades genom framflyttning av altare och altarring, de ovan nämnda rummen inbyggdes under lä k­ taren, interiör och inredningsföremål ommålades och elektriskt lj u ~ och värmeledning installerades. T idigare uppvärmdes kyrkan av en kamin, placerad vid S ingången. S1cFRID ER rcso", f. 1879, t 1958. Arkitekt. Lä rare i byggnadslära vid Chalmers T ekn iska Högskola 1906-13, a rki tekt v id Jubileumsuts tällnin gen i Götebo rg 1923. Bland E :s verk m ärkas i Göteborg Mas thu ggskyrkan , uppförd 1910- 12, och Joha nnesbergsky rkan, uppförd 1938- 40. E. har utfö rt elt antal nya kyrkor samt ky rkorestaurerin gar i västra Sverige. 1 Fig. 120. Interiör mot Ö efter 1902 å rs restaurering. Foto ATA. Inneres gegen 0 nach Restaurierung von 1902. fntcrior looking E a rter restoration in 1902. HARESTADS KYRKOR 125 Fig. 121. Interiör mot ö. Foto 1960. Das Innerc gcge n 0. Interior Iooking E. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altaret, som är samtida med kyrkan, är uppställt mot en tredelad skärmvägg (fig. 123), vilken avgränsar sakristian. Skärmväggen är målad i vitt med förgyllda lister och ornament av profan karaktär. Altaret är av trä med enkla fyllningar. På framsidan en i trä skuren dekoration sammansatt av ett kors, en kalk och två palmkvistar; på altarets sidor rosetter. Altaret är vitmålat, dekorationerna äro förgyllda . Dessa liksom övriga bildhuggeriarbeten i kyrkan äro gjorda av en bildhuggare vid namn Michaeli (RAK. 1853). På altaret ett litet altarkors av silver och ebenholts (se fig. 123). Korsmit­ ten markeras med stiliserad törnekrona i silver besatt med sju månstenar och sju rundlar i röd emalj . H 32,5. Samma stplr som ljusstakar nr 1 och skä nkt samtidigt med dessa. Ses. 139. 4-501175 ALTAR­ ANOHDNING 126 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 122. In teriör mot V. Foto 1960. Das fnn crc gcgcn '"· Jntcrior looking \V. Altarprydnaden utgöres nu av en av arkitekt S. Ericson 1952 sammanställd grupp av tre medeltida träskulpturer, stående i en grund nisch i altarväggen mot en mörk­ blå fond (fig. 123). Skulpturerna (fig. 124- 125), en pietabild, evangelisten Johannes och Maria Magdalena härröra från ett importerat altarskåp i den m edeltida kyrkan (se s. 112). Figurerna äro skurna i ek, baksidan urholkad . H 80. Skulpturerna utsattes 1902 för en kraftig övermålning (se fig. 126), som 1952 avlägsnades av konservator 0 . Hellström, Skara. Endast svaga spå r av den ursprungliga målningen kunna skön­ jas. Bildernas konstnärliga kvalitet är hög. Pietabilden ä r ikonografiskt av rent vast­ europeisk typ och stilen nordnederländsk liksom behandlingen av hår och andra detal­ jer, vilket tyder på att altarskåpet importerats frå n Nederländerna. Paralleller finnas i Norge, särskilt i altarskåpet från Hilleshöj, Troms fylke. 1 Skulpturerna äro sannolikt Se E. ENGELSTAD, Scnmicldelalcl. kunsl i Korge ca 1400- 1535, Oslo 1936, nr 139, pi. 188- 189; jfr även allarskåpcl från Bö, nr 111 , pi. 186- 187. 1 I-IARESTADS KYRKOR 127 F ig. 123. Alla rprydn acl, samman stä lld 1952 . Foto 1960. Altarschmu ck, zusa mn1 engcs tellt 1952. Heredos, composecl in 1952. utförd a vid slutet av 1400-talet.1 - Före 1952 bestod altarprydnaden av en över altaret uppsatt oljemålning framställande Lasarus' återuppväckelse (se s. 141), medan de båda skulpturerna av Maria Magdalena och Johannes voro placerade ovanpå skärm­ väggens krön (fig. 120). Pietagruppen var uppställd vid korets N vägg, sedermera i sakristian. Altarringe n (fig. 121) består av svarvade balusterdockor, målade i vitt och grått med förgyllning. 1 Datering och sti lb estämn in g utförd av fil. lie. R. NORBERG. 128 I NLANDS SÖ DRE H ÄRA D Fig. 124. Joh a nnes och Maria Magdalena. T räskulpturer frå n förstört altars kåp. Nordn eclerlänclskt a rbet e frå n 1400-talets slut. Jfr fi g. 123. Foto 1964. Joha nnes und i\laria i\lagd a lena . 1-lolzskulpturen a u s einem zers törte n Alta rschrein . Nordnied erlä ndische A rbeit vom E nde d es 15.Jh. Vgl. Abb. 123. S t. John a nd Mary i\!agclalen e. \.Vood en sculplure from d estroyed triptych. North Netherla n ds, end of 15th cent. Cf. f ig . 123. HARESTADS KYRKOR 129 F ig. 125. Pi cta grupp. Träskulptur fr å n förs t ö rt alta rskå p. Norcln ccl erläncl skt a rb ete fr å n 1400- talets slut. Jfr fi g . 123. Foto 1964. Pi e tit. J-Iolzskulptur au s ein em zers törten .-\lta r­ schrein. Vg l. Abb. 123 u. 124. Pi e t,\ . \Vooclen sculplure from n cl estroyed triptych. er. fi g. 123 a nd 124. 130 INLANDS SÖDRE HÄRAD F ig. 126. Joh ann es och Mari a Magda lena fö re 1952 å rs k onservering. D en krafliga öv ermål­ nin gen h ä rrör frå n 1902. Jfr fi g. 124.. Foto ATA. J oha nnes und i\faria l\fHgda1cna vor einer J(o n­ servierung vom Jahrc 1952 . Die kr~Hlige O berm ri­ lung stammt vom Jah re 1902. Vgl. Abb. 124 . St. .John a nd i\l a r~' :'>lagd a lenc b c rorc conscr­ v a lion in 1952. The thick coa l or paint w as a pp­ lied in 1902 . er. fi g . 124 . P REDIKST O L I:-IR E01' I:-; G Pr e dikstol e n (fig. 127) är placerad vid N långhussid a n. Korgen har cirkelrund plan, barriären är indelad i fem fyllningsfält med halvrund översida. Dessa fält ä ro prydd a med i trä skurna symboliska emblem: lagens t avlor och Arons grönskande st av (Gamla t estamentet), bibel och palmkvist (Nya testamentet), a nkare och brinnande hj ärta , skära och sädeskärve, lie och timglas. Ljudtaket, en slät kupa med stel lambrequin i kanten, krönes av en korsglob. Under ljudtaket grovt skuret draperi målat i rött och guld. Predikstolen är vitmålad med grå fyllningar. Emblemen förgyllda . Den är till­ verkad i Göteborg 1853 (HAK.). Tillverkaren är int e kä nd, men av ornamentens likhet med altarets att döma kan den vara gjord av den ova nnämncle bildhuggaren Michaeli. Bänkinr e dningen (fig. 122) är sluten med enkla fylln ingsdörrar, utförd 1854. De främre bänkkvarteren avkortades 1952, då bänkarna ombyggcles t ill större bekväm­ lighet. Samtidigt gjordes elen nuvarande målningen: mella nstycken och ra mstycken ådrade i grönt, marmorerade dörrfyllningar med ljusa kanter. Läktarens bänkinred­ ning från 1854 har bibehållits oförä ndrad så när som på måln ingen. HARESTADS KYRKOR 13 1 Fi g. 127. P redik s tol fr :'1.11 1853 . Foto 1964. Kanzcl v on 1853 . P ulpit, 1853. Orgelläktaren vilar på sex träpelare. Den brutna barriären ä r indelad i fyllnin gar OHGEL OCH LXKTARE m ed skurna, förgyllda ornament mot grå botten (fig. 122). 1 Org e l verk beställdes 1857 hos Söderlings orgelbyggeri i Göteborg (sT. PROT.); 1 D en p å väst ku s len och i södra Sveri ge k ä nda orgelbyggarfirman Söd erlin g verkad e i Göleborg und er 1800- ta lets förra hälft och mitt. - F irm ans grund a re va r orgelb ygga re l\P.. RTE:X BER~HAHD SÖDERLING, infl y ltad Lill Götebo rg 1812. Hans trenn e sö n er a rb et ade inom orgelb ygga rfacket. - So­ n en J o u. NIKOLAUS SöD ER LI ~G f. 1802, i" 1890, blev p å 1830-ta let firm a ns huvudledare. J. N . Söd er­ 132 INLANDS SÖDRE HÄRAD Zeichnung zu r Orgelfassade von L. Hawerman, 1860. Fig. 128. Ritning till orgelfasad av L. Hawerman, 1860. BSl. Organ front, drawing by L. Hawerman, 1860. 1911 renoverades det. Antalet stämmor var från början åtta , men utökades vid ombygg­ nad av 0 . Hammarlund, Göteborg, till sexton. Orgelfasaden (fig. 122) indelas genom fyra joniska pilastrar i tre fält, fyllda av pipor. De båda sidofälten krönas av var sitt bjälklag. Mittfältet täckes av ett halvrunt tympanon med skurna förgyllda ornament mot blå bakgrund. Fasaden är utförd efter en ritning, som uppgjorts av orgelbyggaren. Denna hade omarbetats inom ÖIÄ av ark. Ludvig Hawerman 1 (fig. 128) och gillats av K. Maj:t den 27 jan. 1860. Liksom ifråga lin g k om i lära h os orgelb yggare PETER S·rnö:1rnLAD i Göteborg, orgelbyggareexa men 1840, associe vid K un gl. Mus ik ali ska Ak ade mi en 1866. - E:1rANUEL SöDERLJ'.'IG, f. 1806 , t 1853, utbildades h os P. Z. STRAND i Stockholm. - CARL FREDR IK SÖDERLING, f. 1813, t 1872, blev känd som en skicklig t ecknare och intonatör. - F irm an, som tillägnat sig elen utländska orgel byggarkonstens förbättr in gar och upp­ finningar , övertogs 1874 av orgelbyggarna SALOMO'.'I i\IoLANDER och E. G. ER IKSSON. (E. E rH c r, Inven­ tarium över b evarade äldre k y rkorgla r i Sverige, Sthlm 1965). 1 ALFRED L UDV IG . HAWER:IIAN, f. 1821, t 1908; förs te arkitekt i Ö IÄ och intend ent för Kronans hus i St hlm. B la nd hans verk märkas domk y rkan i Härnösa nd , Ore kyrk a , D r, samt T elegrafverkets hu s i kv . Aeolu s, Sthlm. HARESTADS KYRKOR 133 om själva kyrkoritningen (s. 123) har man dock även för orgelfasad en begagnat den kasserade ritningen. N umm e rt a vlor: - 1. Två väggtavlor med sifferskåp; förgyllda ramar och över­ stycken av skulpterat, krederat och förgyllt trä . H 104. 1800-talet. - 2. Två tavlor med . hög fotställning (se fig . 127). Enkla utsågade ramar, prydda med handgirlander och krönta med lagerkvistar och lyra. H 317. Skänkta 1907 av ä nkefru Lotta Ola usdotter (sT.PROT.). Stå i koret. Dopfunt och dopfat ha tillhört den gamla kyrkan (s. 116). Dopfunten består av en medeltid a cuppa , vilande på en i senare tid gjord fotställ­ nin g av trä (fig. 129). Cuppan, som är av en gråblå, täljstensartad bergart, har fyrkantig, nedåt avsmalnande form och svagt svängda sidor. Den har ett centralt uttömningshål i botten och en för ett lock avsedd fals vid överkanten. På yttersidorna är bottenytan försänkt in om en slät kantram . I mitten på varje sida är utsparat ett kors. Dessa äro utform ade som stavkors med de tre övre, korta armarna vidgade mot ändarna. Två av korsen stå på triangulär bas (fig. 130); de båda andra stå direkt på cuppans nedre kant­ ram (fig. 129). Cuppans mått: H 47, B 61, Dj 40. ::'\U)li\I EH­ TAVLOR DOP­ HEDSKAP F ig. 129. Dopfuntscuppa av tälj s ten fr å n 1100-Lale ls bör­ j a n. N u placerad på träfo t. Folo 1960. T:rnfsteincuppa a u s To;.ifslein a u s d em An fa ng clcs 12. Jh s. J e tzt au f H olz fu ss mo nti ert. Early 12th cenlury fontbowl o f soapslone. Now placcd o n wooden base. 134 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 130. Detalj er av dopfuntscuppan fig. 129. Foto 1960. Deta ils vom Taufstein :\bb. 129. D e ta ils of bowl of font, fi g. 129. HARESTADS KYRKOR 135 F ig. 131. Dopfat av mö r kox iderad mäss in g. 1500- lal e t. Foto 1960. Taufbecken aus dunkel oxyd ie rlem s ing. 16. J h. ~ les- Bap lismal b ow l of dark ox idized brass, 16lh cen tury. Funten är av samma typ som funtarna i R esteröd, K areby och Norum, den sist­ nämnda nu i SHM, samtliga från Bohu slä n. Norumsfun ten är med runor sign erad: SVEN GJORDE MIG 1• H arestadsfunten tord e kunna attribueras till denne ste nmästare eller hans skola. Materialet i dessa fu ntar är en tälj stenslikna nde stenart med lokal förekomst 2 , varfö r det k an faststä llas, att de tillverkats i södra Bohu slä n. D e dat eras till 1100-talets förra hälft. Dop fat av mässing (fig. 131). I bottnens mittfält är framställd en Marie Bebådelse­ scen (jfr SvK, Bo Il, fig. 11 2 o. Bl IV, fig. 334), omramad av två cirkulära bokstavs­ band, det inre med minu skler, det yttre med majuskler, vilka enbart fun gera som ornament. Fatets stomm e är formad genom svarvning, varav spår äro synliga på bak­ 1 BÄCK, 2 J. RoosYAL, Dopfuntar i Statens H is tori ska i\Iuse um, Sthlm 1917, s. 9. - Se v idare S. A. HALL­ Medeltid a dopfuntar i Bohu slän, Vänersborg 1961, s. 15- 27 o. 57 med d äri a nförd litt eratur. Se HALLB;i. cK, a .a. s. 19 o ch 25. 136 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 132. D etalj av dopfatet fig. 131. Vapensköldar för Jens Lunov och E lin e Johansdatler Brocken­ huu s. Foto 1960. Detai l vom Taufbecken Abb. 131. Wappenschi lde von Jens Lunov und E linc Johansdatter B ro ckenhuu s. Dcta il from : hri steni ng dish, fig. 131. T h e coats-ofa rms a rc those of Jens Lunov and E line Johansdattcr Brock cnhuus. sida n. Dekoren är utförd genom pressning och drivning, fullbordad genom gravering. Brättet är ornerat med punsad stämpeldekor av två typer. D 44, brättets B 5,5. Fatet sa nn olikt Iiirnbergerarbete från 1500-talet.1 - På brättet äro graverade två vapen­ sköldar (fig. 132) med initialerna IL och EBH, vilka avse den danske adelsmannen J ens Lun ov till Bendstrup och hans hustru Eline J ohansdatter Brockenhuus, 2 avliden i november 1587. Jens Lunov levde ä nnu 1608. ågot samband mellan dessa personer och Harestads kyrka h ar icke kunnat påvisas. På fatets und ersida är vidare inristat ett LGD, möjligen följt av ett K. Bokstaven L kan också tydas som LK. Hur fatet kommit i kyrkans ägo är inte k änt. Med lemmar av ätten Brockenhuu s ha vissa tid er vistats i Bohuslän. Troligen har fatet dock tillförts kyrkan först långt in på 1600-talet. I dess första inventarium från 1500-talets slut upp­ tages end ast ett bäcken, medan i 1669 års I NV . nämnes både »1 Mässingsfaat och 1 bäcken i funten. » Med »Mässingsfaat» avses san nolikt det bevarade dopfatet. H. KJELLI"I, Ornerade mässi ngsfat och deras inskrifter, i: Studier utgivna m ed anled nin g av kyrk­ liga utslälln in gen i i\lalmö 191 4, s. 201 - 245. 2 U ppgiften lämnad av s tat shera lcl ik ern C. G. U . Sc11EFFER. - Se D a nmark s Ad els .\arbog 1903, s. 260. 1 H A REST A DS KYRKOR 137 F ig. 133. K a lk av för gyll l sil ver. 1600­ t alel. Cupp a n tillverk a d 1858. F oto 1960. K clch a u s v crgold e tcm S il h cr . 17. Jh. Cupp n v crfcrti g t 1858. Silver-g ilt chnlice, 17th ce nt. Cup m a d c in 1858 . Fi g. 134. Mäs larslä mp el (bom ä rk e i sk öld ) å k alkens fol fi g. 133. Fo to 1960. :lleis ter s tcmpel (Ha usm a rke in Sc hild) a u f d em F uss d cs IHarestads Kyrkas Kalk med Paten, dess enda egendom uti Silfwer befanns wara allt för liten. Den bör omgöras tillräckligt stor och patenet då förgyllas ofwan och under». Kalken fick dock förbliva oförändrad till 1858, då den stora cuppan tillkom. Paten av förgyllt silver, helt slät. Tillverkades samtidigt med kalkens cuppa 1858 av Lars Larsson & Co i Göteborg. D 15. Den till kalken tidigare hörande patenen är ej bevarad. Oblataskar: - 1. Rund, av försilvrad metall och dekorerad runt över- och neder­ kanten med en enkel pålödd list. Runt locket en graverad meanderslinga. Enligt inskrift anskaffad 1881. H 5,5, D 11. - 2. Av svarvat trä. Har tillhört den gamla kyrkan. Om­ nämnes första gången 1738 (1Nv). Vinkannor: - 1. Två stycken av försilvrad metall med päronformat liv, snäs och kraftigt handtag med bladformat tumgrepp. På livet graverade palmkvistar, vilka på den ena sidan omsluta ett kors och en bok, på den andra sidan lagens tavlor och det allseende ögat. Inskrift: HARESTADS KYRKA 1881. H 31. - 2. Av silver, päronformad. H 33. Tillverkad av C. G. Hallbergs Guldsmedsaktiebolag 1960. Gåva av kyrkvärden J. J ohansson och hans hustru 1951. Silsked av silver, enligt stplr tillverkad i Lund av Gabriel Dahlberg 1856. L 13. Vid visitationen 1827 uppmanade biskopen församlingen att inköpa en ny socken­ budskalk av silver som ersättning för den gamla tennkalk som begagnades (v1S.PROT.). Ett nytt sockenbudstyg av silver anskaffades 1830 och är ännu i bruk (fig. 135). Tennkalken, vilken inköpts 1752, försåldes på auktion (RÄK.). Kalken är av silver och enl. stplr tillverkad 1828 av Johan Daniel Blomstervall~ mästare i Göteborg 1810-1841. H 10,5. Reparerad 1867. Tillhörande paten av förgyllt silver. D 6, 9. Förvaras i svarvat träfodral. BRUDKRO:-!A Brudkrona av förgyllt silver med slipade halvädelstenar. Modernt arbete av guld­ smedsfirman Hallberg, Göteborg. H 9,8. Gåva av 1949 års konfirmander. LJUS­ Ljuskronor av mässing: - 1. Två kransar med sex armar, vardera med två ljus. REDSKAP Den kraftigt profilerade stammen krönes av en dubbelörn och avslutas med ett stort klot nedtill. H 133, B 109. Anskaffad 1896 (RÄK.). - 2. En krans med sex armar, var­ HARESTADS KYRKOR 13!} Fig. 135. Sockenbuclslyg [rå n 1828 med Lräfoclral, Johan Daniel B lomslervall, Gölebo rg. Foto 1960. l{rankenkclch von 1828 1nit 1 -lo lzfutlera l. Johan Daniel B lomsterva ll, Göteborg . Viaticurn ' rcsse1s, wilh wooden case, .Johan Dnniel B lomsterva ll, Gothenburg, 1828. cl era med tre ljus. Profilerad mittstam, nedtill stort klot. H 117, B 95. Anskaffad 1896 (H.Ä.K.). - 3. Två kransar med sex armar, elen undre med två ljus på varje arm. Profilerad mittstam med stort klot. H 90, B 78. Skänkt 1902 av kommission slantmä­ taren A. 1agnusson, Harestad (sT.PROT. ). - 4. En krans med åtta armar för två ljus. Kraftigt profilerad mittstam, nedtill klot. I-I 80, B 68. Skänkt 1897 av handland en C. J. Johansson, Kornhall (sT.PROT.). Hänger framför läktaren. Ljusstakar: - 1. Två par av silver, pyramidformad fot av ebenholts. H 23. Ena ljus-· staken märkt R. ROLFJNG, elen andra E . OSBECK . Enligt stplr av Sven Börje Hansson, Guld & Silversmedjan i Lund, 1957. Gåva av konfirmander till R. Rolfing, resp. ätt­ lingar till E. Osbeck. 1 - 2. Två st. av malm (fig. 136). Utgöra trots smärre skilj aktig­ heter ett par. De ha hög profilerad fot med tre kulfötter och kort, profilerat skaft. Droppskålarna äro försedda med lj uspik. H 44. Stakarna äro av 160C-talstyp och torde vara identiska med »itt paar store Messing Stagen>, vilka stå upptagna i 1637 års INV­ - 3. Ett par, av driven mässing (fig. 137) med spiralvridet skaft och driven ornering på 1 E't ANUEL OsBECK, komminister i Torsby, f. 1791, t 1854. 140 I NLAN DS SÖDRE HÄRAD Fig. 136. Ljuss tak e (nr 2) av malm. 1600- talstyp. Foto 1964. Bronzclcuchtcr. Typ clcs 17. Jh. Brass candl est ick , 17lh cent. type. F ig. 137 . Ljuss ta ke (nr 3) av mäss in g. 1700-tals­ typ. Foto 1964. l\[essingleuchter. Typ cles 18. Jh. Brass ca nd les tick, l Sth cent. lype. TEXTILIER fot och ljusbricka. I-I 29, 5. 1700-talet. Troligen identiska med »2ne mässingsst aka r af drifvet arbete», som förekomma i 1804 års I NV . - 4. Ett par av mässing med spiral­ vridet skaft och med driven och punsad dekor. I-I 21. Skänktes till kyrkan i början av 1900-talet. - 5. Ett par ka ndelabrar av gjuten mässing med tre armar; för fyra ljus. H 47. P å pred ikstolen. Gåva 1902 av kyrko värden Benjamin Andreasson (sT. PROT.). - 6. Ett par sjuarmade kandelabrar av gjuten mässing. Åttkantig fot i tre avsatser, prydd med festo ner. I-I 35. Moderna. Mässhakar: - 1. Av violett sammet (fig. 138). P å ryggsidan gult kors med bro­ derier i olikfärgat silke samt guldtråd . I korsmitten Il-IS inom strålkrans. P å framsidan mittbård med broderier samt JAI-IVE med hebreiska bokstäver. Köpt genom insam­ HARESTADS KYRKOR ling 1910. Restaurerad 1923. - 2. Av grön sidendamast med kors i applikation och med i silke broderade ax och vindruvor. Till mässhaken hör en stola. Signerad ERSTA 1954. Skänkt av bröderna Larsson, Nere by, Harestad. - 3. Av benvit siden­ damast med applicerat Y-format kors av blåa och gröna sidenband samt broderier i silke. Broderad 1956 av en sockenbo, fröken Agda Karlsson. Gåva av syskonen Karlsson, Metesten, Harestad. Kalkdukar: - 1. Samma material och tillverkningstid som den gröna mässhaken (nr 2). Mått: 54 x 54. - 2. Samma ma­ terial och tid som den Yita mässhaken (nr 3). Mått: 53 X 53. Kormatta av röllakan i ljusa pastell­ färger. Mönstret består av ett starkt stili­ serat livsträd. Invävd text HARESTAD 1951 samt initialerna s B TH ( = Selma Bern­ h ardina Thorkelsson). Skänkt till minne av Selma Bernhardina Thorkelsson frå n Flateby Nordgård av hennes barn. Signe­ rad AÖ ( = Agda Österberg1). B 180, L 275. 141 Oljemålning på duk, framställande 1910. Foto 1964. Lasarus' uppväckelse. Enkelt, osignerat Mcssgcwand aus viole tChasublc of violet vel­ tcm Samt. Eingek a uft vet, purchased 1910. arbete, sannolikt en kopia. Anskaffades 1910. 1857 för medel, skänkta av handlanden S. Ahrenberg, Göteborg (s. 252, not 2), vilken var född i Harestad (sT.PROT.). Den utgjorde kyrkans altarprydnad till 1952. Restaurerad 1932 av konservator A. H ellström, Skara. Hänger nu längst fram å lång­ husets S vägg. Förgylld ram. Dagermått: H 194, B 130. Stånd ur med rakt fodral, vitmålat med guldbronserade ornament. H 270. Skänkt av församlingsbor 1869. Svarvad kollektskål av brunmålat trä på hög fotställning; från 1854 (RÄK.). H 88. 1 AGDA ÖSTERBERG-LINDSTRför, f. 1891. Textilkonstnärinna. Innehar sedan 1933 egen alelje i Varn­ hem. Har utfört kompositioner för inreclningstex tili er, främst mattor, och sysslar huvudsakligast m ed kyrkliga textilier. Fig. 138. Mässhake av violett sammet. Inköpt OL.J E­ !\11 \ LNI NG D I VERSE 5--504175 142 INLANDS SÖDRE HÄRAD KLOCKOR Kristusbild av målad gips, skänkt 1902 av handlanden C. J. Johansson, Kornhall. H 110. Förmodligen tyskt arbete från denna tid. Före restaureringen 1951-1954 stod den i mitten ovanpå altarväggen (fig. 120). Förvaras nu i sakristian bakom altaret. I kyrkans tornkammare står en enkel kista av furu med tre lås och beslag av järn. L 100, H 50, B 42. Den torde vara från 1735, då församlingen lät anskaffa en »kyrke­ kista» (RÄK.). Tre st. likbårar av äldre typ förvaras i tornet. Klockorna hänga i tornet. Storklockan är från 1896. Inskrift på ena sidan: MIN SJÄL LÄNGTAR OCH I TRÄNGTAR EFTER HERRANS GÅRDAR I MIN KROPP OCH SJÄL FRÖJDA På motstående Eida: GJUTEN Å ERIKSBERGS MEK / VERK­ STAD VID GÖTEBORG I ÅR 1896. H 97, D 102. Lillklo ekan härrör från gamla kyrkans klockstapel (se s. 107). På ena sidan föl­ jande inskrift: ÅR 1794 /DÅ UNDER GUSTAF ADOLPHS MINDERÅRIGHET / KONUNGASPIRAN / SIG UTI LEFVANDES Gum. FÖRDES AF DESS FARBRODER I HERTIG CARL AF SÖDERMANLAND I FRIHERRE I BECK­ FRlIS1 WAR DETTA LÄNS HÖFDINGE DOCTOR I. WINGÅRD 2 DETTA STIFTS BISKOP G. I. 3 HULTEN DETTA PASTORATS KYRKOHERDE NILS PERSON DENNA FÖRSAMLINGS KYRKO­ WÄRD I I f I BLEF DENNA OMGIUTEN I TIL HARESTADS H 52, D 67. FÖRSAMLINGS TJÄNST I AF JOHAN BIÖRK­ MAN4 I GÖTHEBORG. 1 JoHAN BEcK-FRns, f. 1729, t 1796; friherre, landshövding i Dalarna 1779, i Göteborgs och Bohus län 1790; avsked 1796. 2 JoHAN WINGÅRD, f. 1738, t 1818; biskop i Göteborgs stift 1781. 3 GUNNAR J. BYLTEN, f. 1718, t 1797; kh i Torsby pastorat 1792. 4 JOHAN BJÖRKMAN, klockgjutare i Göteborg 1772-1797 (L. M. HoLMBÄCK, Klockor och klock­ ringning, Malung 1951). HARESTADS KYRKOR 143 SAMMANFATTNING I. Romansk stenkyrka (nedriven 1853) med rektangulärt långhus och smalare, rakt avslutat kor. Uppföres under 1100-talet. Rekonstruktion av kyrkans plan fig. 110. Inv.: Dopfunt av täljsten med fyrsidig cuppa (fig. 129), å varje sida ett enkelt stavkors (fig. 130). Attribuerad till den bohuslänske stenmästaren Sven eller hans skola. 1100-talets förra hälft. Il. 1200-talet. Inv.: Tronande S. Olof, skuren i trä (fig. 112- 113), 1200-talets senare del. Förstörd vid 1800-talets mitt. III. 1400-talet. Inv.: Pieta-grupp samt Johannes och Maria Magdal ena (fig. 124-125), ekskulpturer från ett 1853 förstört altarskåp. Nordnederländsk stil. 1400-talets slut. IV. 1500-talet. Inv.: Dopfat av mässing (fig. 131-132). Sannolikt niirnbergerarbete från 1500-talet. V. 1600-talet. Ny bänkinredning, predikstol och läktare 1625-26. »Klockehus» omtalas 1623. Inv.: Kalk av förgyllt silver (fig. 133) med mästarstämpel (fig. 134). Kom troligen i kyrkans ägo 1654. VI. 1700-talet. Takmålningar 1730 av Albrecht Witt. Klockstapel av klockbockstyp uppföres 1734. Inv.: Klocka med inskrift från 1794. VII. 1800-talet. Den medeltida kyrkan rives 1853. I dess ställe uppföres en ny kyrka med stentorn efter ritningar av A. Törnqvist (fig. 119). Inv.: Sockenbudstyg, tillverkat 1828 av Johan Daniel Blomstervall i Göteborg (fig. 135). Orgelverk m ed orgelfasad från Söderling, Göteborg, 1857 (fig. 122). Klocka gjuten 1896. VII. 1900-talet. Interiören dekoreras 1902 med målningar å väggar och tak av B. M. Wallström (se fig. 120). Dessa borttages 1952, då kyrkan restaureras enl. förslag av ark. Sigfrid Ericson (fig. 121). Altarprydnad sammanställes av d e bevarade medeltida skulpturerna (fig. 123). Utvidgning av kyrko­ gården 1944-45. Inv.: Brudkrona, gåva av konfirmander 1949. 2 mässhakar från 1954 och 1956; kormatta 1951. Ljusstakar och altarkors av silver och ebenholts, gåva 1957. ZUSAMMENFASSUNG I. Romanische Steinkirche (abgerissen 1853) mit rechteckigem Langhaus und schmalerem, gerade abgeschlossenem Chor wird im 12. Jahrhundert errichtet. Rekonstruktion des Grundrisses der Kirche Abb. 110. Inv.: Taufstein aus Topfstein mit vierseitiger Guppa (Abb. 129), auf jeder Seite ein einfaches Stab­ kreuz (Abb. 130). Dem bohuslänischen Steinmeister Sven oder seiner Schule zugewiesen. Erste Häifte des 12. Jahrhunderts. Il. 13. Jahrhundert. Inv.: Thronender St. Olof, in Holz geschnitzt (Abb. 112-113), zweite Hälfte des 13. Jahrhunderts. Zerstört um die Mitte des 19. Jahrhunderts. III. 15. Jahrhundert. Inv.: Pieta-Gruppe mit Johannes und Maria Magdalena (Abb. 124-125), Eichenskulpturen aus einem 1853 zerstörten Altarschrein. Nordniederländischer Stil. Ende des 15. J ahrhunderts. IV. 16.Jahrhundert. Inv. Taufbecken aus Messing (Abb. 131-132). Wahrscheinlich Niirnberger Arbeit des 16.Jahrhunderts. V. 17.Jahrhundert. Neue Bankeinrichtung, Kanzelstuhl und Empore 1625-1626. ,,Glockenhaus" wird 1623 erwähnt. Inv.: Kelch aus vergoldetem Silber (Abb. 133) mit Meisterstempel (Abb. 134). Kam vermutlich 1654 in den Besitz der Kirche. 144 INLANDS SÖDRE HÄRAD VI. 18.Ja hrhunderl. Deckenmalereien von 1730 von Albrecht \Vitt. Glockenturm vom gewöhnlichen schwed ischen Glockenbocktypus wird 1734 errichtet. Inv.: Glocke mit Inschrift von 1794. VII. 19.Jahrhunclert. Di e mittelalterliche Kirche wire! 1853 abgerissen. An ihrer Stelle wird ein e neue Kirch e mit Steinturm nach Zeichnungen von A. Törnqvist errichtet (Abb. 119). In v.: Kirchspiels-Botengerät (Abb. 135), 1828 von Johan Daniel Blomstervall in Göteborg verfertigt. Orgelwerk mit Orgelfassade von Söderling, Göteborg. 1857 (Abb. 122). Glocke, gegossen 1896. VIII. 20.Jahrhundert. Das Innere wird 1902 mit \Vand- und Deckenmalereien von B. M. \Vallström dekoriert (vgl. Abb. 120). Diese werden 1952 entfernt, als die Kirche nach ei n em Vorschlag von Archi­ tekt Sigfrid Ericson restauriert wird (Abb. 121). Der Altarschmuck wird aus den erhalten en mittel­ a lterlichen Skulpturen zusammengestellt (Abb. 123). Erwe iterung des Kirchhofes 1944- 1945. Inv.: Brautkron e, Geschenk von Konfirmanden des Jahres 1949. Zwei Messgewänder von 1954 uncl 1956; Chorteppich 1951. L eu chter und Altarkreuz aus Silber und Ebenholz, Geschenk von 1957. SUMMARY I. Romanesque, stone church (demolished 1853), with rectangular nave and narrower, straight-endcd chancel, built durin g 12th century. Reconstruction of plan of church fig . 110. Furnishings: Soapstone font with square bowl (fig. 129) with a simple stave cross on each fac e (fig. 130). Attributed to Sven, a Bohuslän mason, or his school; first half of 12th century. Il. 13th century. Furnishings: Enthronecl St. Olof, carved in wood (figs. 112- 113), second half of 13th century. Destroyed in middle of 19th century. 111. 15th century. Furnishings: Pieta gro up , and St. John a nd Mary Magdalene (figs. 124- 125), oak sculptures from a triptych clestroyecl in middle of 19th century; North Netherlands, ene! of 15th century. IV. 16th century. Furnishings: Brass baptismal bowl, (figs. 131- 132). Probably made at Nuremburg. V. 17th century. Furnishings: New pews, pulpit and gallery, 1625-26. Silver-gilt chalice (fig. 133) with silver-smith ' s mark (fig. 134). Prob a bly acquirecl by church in 1654. »Bell hou se» mentioned in 1623. VI. 18th century. Ceiling paintings, 1730, by Albrecht Witt. Bell tower of trestle type erected 1734. Furnishings: Bell with inscription, 1794. VII. 19th century. Medieval church demolished 1853. A new church with ston e tower, clesigned by A. Törnqvist built on the site (fig. 119). Furnishings: Viaticum vessels; made by Johan Daniel Blomstervall, Gothenburg, in 1828 (fig. 135). Organ and organ front by Söderli ng, Gothenburg, 1857 (fig. 122). Bell cast in 1896. VII. 20th century. Interior decorated in 1902 with paintings on walls a nd ceiling by B . M. vVall­ ström (see fig. 120). Paintings removed in 1952, when the church was restored by Architect Sigfrid Ericson (fig. 121). Reredos composed of preserved medieval sculptures (fig. 123). Churchyard enlarged 1944-45. Furnishings: Bridal crown, presentecl by confirmees, 1949. Two chasubles, 1954 and 1956; chancel carpet, 1951. Candlesticks, and silver and ebony altar crucifix prese~ted to church in 1957. F ig. 139. Tors b y k y rk a frå n V. Folo 1964. J-\..irch c von Torsby von \ V. Torsby Church from \ V . TORSBY l(YRl(OR BOHUSLÄN, GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN INLANDS SÖDRE HÄRAD GÖTEBORGS STIFT, ÄLVSYSSELS SÖDRA KONTRAKT Bes kri vni n gen ularbe l a d av MARGARETA Dv~1L1No 1960, komp letter ad och avs lutad av i\fAHIAN ULLEN 1963- 64. THYCKTA KXLL OH: ELI'SYSSE L, S. 95 f. - EYSTEINS J OHDEBOG, S. 330 f. - Dl\ Iff, S. 336 f. ­ IJT, s . 180 f. - J o HNSEN, s. 46 f. - T1sEL1 us Il , s. 229 f. - 0ED)IAN, s. 152 f. l-IANDSI samt interiör av gamla kyrkan, lavering 1851, båda av G. BRuSEWITZ; BRusE­ w1Tz' RESEBERÄTTELSE 1873- 74, s. 54 f. - LUKI: MANDELGRENS SAML., teckn. av gamla kyrkans fasad och dopfunt. KYRKANS ARKIVALIER i GLA: RÄK. 1704- 1792 (LI: 1), 1793-1904 (LI: 2), 1795-1796 (i 0: 4); ST.PROT. 1766-1805 (i 0: 3), 1796 (i 0: 4), 1801 (i 0: 1), 1801-1849 (Kl; 1), 1829- 1852 (Kl: 2), 1832, 1834 (i Lycke Kl: 1), KR .PROT. 1823-1868 (KIII: 1), 1833- 1839 (i Kl: 2); v1s.PnoT. 1767, 1804 (i 0: 1), 1827 (N: 1); rnv. 1804, 1819 (i LI: 2); »Handlingar rörande utvidgning och tillbyggnad af Thorsby Kyrka», dat. i dec. 1828, med prot. o. ritn. av J. HAGBERG (Landskont. DII: 74 1808-1863); anteckn. om föregående kyrkböckers brand (C: 1). - Torsby kyrkoarkiv från omkr. 1865 fram till nuvarande tid förvaras hos PÄ, Torsby. Större delen av kyrkans äldre arkiv förstördes vid en brand i Torsby präst­ gård den 5 april 1760 (BEXELL, s. 199). Häradets västligast belägna socknar, Lycke, Torsby och Harestad, genomlöpas i nordvästlig-sydöst­ lig riktning av en bördig dalgång, i vilken alla de tre nämnda socknarnas kyrkor ligga. Torsby socken gränsar i N till Lycke och Hålta, i Ö till Ytterby och i SO till Harestad. I V n år den ut till havet (Sälö­ fjorden). De tidgaste uppgifterna om Torsby härröra från 1300-talet. Namnet förekommer i ett brev, skrivet den 16 mars 1383 av Anunder Gunnarson, präst •a I>oresby• och prost i Älvsyssel (DN, III, s. 336 f.). TORSBY KYRKOR 147 Fem år senare visiterade biskop E ystein (EYSTEINS JoRDEBOG, s. 330) Torsby kyrka, som då ägde 64 ägolotter jord till ett sammanlagt värde av 18 Y2 markers bol 1 samt en tredjedel av »Askmy hoerny», sannolikt en av de nuvarande Askeröarna, belägna mellan Tjörn och fastlandet. År 1396 uppges jor­ den vara skiftad mellan präst och kyrka (EYSTEINS JoRDEBOG, s. 333). Då givarna noga antecknats, äro åtskilliga namn på gårdsägare i socknen under 1300-talet kända. Efter reformationen bildade Torsby jämte socknarna Harestad. och Lycke ett pastorat (JoH NSEN, s. 48). Namnet Torsby anses komma av mansnamnet Tore, det fornnordiska l>orir (ORTNAMNEN V, s. 83). 0EDMAN (s. 153 f.) återger en sägen om en viss Thore Brack, som skall ha givit upphov till namnet. Denne bodde en gång i tiden i en närbelägen by kallad »Löfwestad •. Sedan han emellertid blivit för­ driven därifrån »sägs han hafwa gådt öfwer en liten å och slagit sig ned hwaräst nu Thoresby är, thet samma uprödt, belagt och efter sit namn nämt Thores-By, Bo eller Hemwist.» Även bygdens naturbildningar och fornminnen ha blivit föremål för sägenbildning. Så nämnas t. ex. i berättelsen om Thore Brack det s. k. Glosheds Altare, där »hölle wi wåra Gudars tienst och offer» (0EDMAN, S. 154). En annan sägen är knuten till kyrkan: »Vid en af de trånga, bland bergen långt inskjutande dalarne, nära ett fasaväckande bergstalp, af allmogens inbillningskraft gjordt till bostad för »jättar» och »troll» utvisas ännu på gården Vestra Röds ägor några ur jorden uppstickande, oansenliga stenvårdar med sägen att kyrkan i urminnes tid varit ämnad att här invid byggas » (ELFSYSSEL, s. 98). Torsby nuvarande kyrka stammar i huvudsak från 1800-talets mitt. Av en medel­ tida föregångare till denna kyrka revs långhus och kor 1851. Endast tornet fick stå kvar, och till detta fogades samma år ett nytt kyrkorum. En uppmätning av kyrkan, avritningar samt arkivaliska uppgifter ge en ganska fullständig bild av den gamla kyrkan, från vilken även många inventarier överförts till den nya. I det följande komma de båda kyrkorna att beskrivas var för sig. 1 Avser troligen skattetal. 148 I 1 LANDS SÖDRE HÄRAD N J av kyrkogårclsportarna (sT.PROT.). Med all sannolikhet revos de samtidigt med elen gamla kyrkan 1851 , då även kyrkogård en utvidgades (jfr s. 148). 1865 upptager Ri\K . utgifter för en grin cl vid kyrkogård en. Und er 1600-talet blev det vanligt att även tornförseclcla kyrkor erhöllo särskilda klo c kstaplar, ett bruk som dock avtog und er 1700-talet.1 Om sådan friståend e klock­ st a pel i Torsby saknas em ellertid arkivaliska uppgifter. År 1705 omnämnes visserligen uppförand et av en klo ckstap el (LAN TK.), men detta år utförd es omfattande reparations­ D en ä nd ra d e ins tä llnin ge n b erodd e delvis p å ett kun gli gt p å bud av el en 22/3 1759, som uppm a n a d e Lill fö lj a nd e: ».. . E lj est, hvad I< y rk ors byggna d och r ep aration an gå r, b öra följ a nd e i akt t agas, n emli ­ e I) (R. G. J . l\ lo oE:E, U tdrag utur . . . publiqu e handlin gar .. . 7, s. 4883). 1 KL OC K ­ S T APEL 150 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 143. Gravtumba över prosten G. L. Siwertson, Gra btumba för Props t G. L. Siwert­ so n. t 1839. Foto 1964. Tomb of Dean G . L. Siwerlson. GRAVTUMBA arbeten på kyrkans torn, och det är troligt att man med klockstapel här åsyftar den på­ byggnad av trä, med vilken tornet förhöjdes vid detta tillfälle (jfr s. 162). På kyrkogårdens NV del finns en av kalkstenshällar uppförd rektangulär grav­ tumba1 (fig. 143, J å fig . 140), täckt av en slipad häll (L 240, B 178) med endast del­ vis läsbar inskrift: HÄR FÖRVARAS STOFTET / AF / F . D. CONTRACTSPROSTE:-1 / KYRKO­ HERDE.'! r / THORSBY HARESTAD OCH LYCKE FÖRSAMLINGAR / LEDAMOTEN R (?). w.o. / I UTNÄMND KYRKOHERDE I THORSBY 179(2?) I FÖD D D. 1 NOV . 175(?) I o. 1 (?) MARS 1839 / ... I graven vila också hans hustrur i första och andra giftet, Anna Regin a Ritterberg (f. 1758, t 1822) och Margareta Stael von Holstein (f. 1797, t 1824) samt förmodligen också hans tredje hustru S. Christina Busch (Busck, f. 1792, t 1858) jämte systern Brita Christina Siwertson 3 • Gravhäll a r: - 1. Av 1600-talstyp och rikt skulpterad i låg relief (fig. 145-146). G.L. SIEWERTSON 2 DÖD 1 På grund av sidohällarn as dåliga tillstå nd företog man sig a tt som maren 1964 avlägsna dessa och all placera täckhäll en i markhöjd. 0 GusnF LonENZ SrwEnTSON, f. 175 7, t 1839. Kh i Torsby 1798- 1839. Kontraktspro s t. Tjänstgjord e so m skeppspräsl i Svenska Ostindiska Kompani e ts tjän st. År 1786 m edfö ljd e han skeppet Sophia Magda­ len a. Från d e nna resa, som gick till Kina , å terkom han 1788. Under å ren 1791 , 1795 och 1798 gjord e ha n ytterli gare t re r eso r i kompani e ts tjänst med d ess fa rtyg G ustaf Adolf, G ustaf III och Drottnin gen (BEXELL, I , s. 176). 3 BHtTA C1rn 1sT rNA S1wERTSON, f. 1747, t 1827. T estam e ntera de all sin kvarl å t en ska p, molsvaranclc e tt värde av 10 000 riksd aler, till h emstad en Kungälvs skola. Brodern, som förb eh ållits rätte n at t ä ndra testam ente t, begagnade sig härav genom att till he nnes minn e för e n mindre summa låta a nsk a ffa en vinkanna av silv er (se s. 205, fig. 190) till Torsby ky rka. Denna skulle vara »lika stor», som elen hon skänkt till kyrkan i Kungälv (SKATISTEDT, s. 569). TORSBY KYRKOR 151 Fästad mot Ö ytterväggen av sakristian. Hällen är av kalksten, något sliten, men f . ö. i oskadat skick. Utmed kanterna löp er en 12 cm bred, textförsedd ram. I hörnrund­ larna evangelistsymbolerna. Innanför denna ram stå på plintar med broskornamentik två mansgestalter, flankerand e en inskriftstavla. Ovanför denna äro placerade ett krönande änglahuvud samt två vapensköldar. Under inskriftstavlan en dödskalle över korslagda benknotor. Den heraldiskt högra vapenskölden innehåller en stående naken kvinna med långt flygande hår. Hjälmprydnaden består av ett träd. Den heraldiskt vänstra inn ehåller en pelikan som med sitt blod närer sina ungar. Hjälmprydnad en består av tre blommor. Vapnen, som sakna kronor, äro borgerliga och syfta på ett äkta par. Det högra med kvinnogestalten, som framställer Fortuna, tillhör mannen, medan det vänstra är hustruns. De två mansgestalterna fram ställa på mannens sida Petrus med nyckel, på hustruns sida Paulus med bok och svärd. Hällens mått: L 210, B 165. På grund av sin komposition och ornamentik torde hällen kunna dateras t ill perioden om­ kring 1630- 50. 1 Inskriftstavlan är så slät, att det kan ifrågasättas, om den någonsin 1 Hällar av d enn a typ med borgerliga vapen förekomma ofta i d e forn a danska landskapen. Någon exakt motsvari ghet till denna h äll har in te påträrfats i Danmark, men prototypen - en ängel i halvfi gur , h ålland e en inskrifts tavla, fl ankerad av hermer eller atlanter - är mycket vanlig i Danmark under ung­ och hö grenässansen. - Uppg. av dr ph il. ERIK l\foLTKE, Da l< , som även föreslagit dateringen. ­ Jfr även SvK, Bl IV, fig. 90, 91, 93 (Ronneby). Fig. 144. Porlrält av prosten G. L. Siwerlson av l\I. S. Unna 1829. Foto Sv. Porlrättarkivet. B ildni s cl es Propstes G. L. Siwertson YOn :\!. S. Unna 1829. Portrait of Dean G. L. Siwertson, by :\I. S. Unna , 1829. 152 I N L AN D S SÖD R E H ÄRAD F ig. 145. De talj av gravhä ll en fi g. 146. Foto 1964 . Dela il von dcr Grabplallc Abb. 146. Dctail of gravcslab fi g. 146. varit fö rsedd m ed text. D ärem ot kunn a en stak a ord och bok stäver av r amtexten skön­ jas: på vänstra sida n , yttre rad en D . . . G / v 11 / SAMLE / DIG / TIL / DIN / GRAF / MED / FHED / AF / Dl 1E / 0YEN / SKVLLE; på h ögra sida n, inre raden .. . GE / HVD / OFVEH / EDER / M • •• x xxv11. Det ä r sannolikt, att h ällen tillhört ky rkoherden Oluf Erick sso ns1 grav i elen gamla ky rka ns k or (se s. 180). E fter rivningen av elen gamla ky rka n 1851 placera des h ällen som trappsten v id el en n ya k y rka ns huv udingå ng. 1891 best ä mdes d ock , att »elen stora m innesvärda grafstenen, lagd som t rappst en v id st ora micltelin­ gången t ill ky rka n , skulle upptagas från sin nuvara nde olämpl. plat s och sättas i upp­ rätt st ällning ut m ed n ordsida n af k y rka n till svida re» (sT.PROT.). - 2. Två fragment av en gravhäll av likna nde slag som nr 1, ligga som täckhällar på N kyrk ogårdsingångens portstolpa r (fig. 141). Kunna ej nä rmare bestä mmas. Troligen frå n den gam la k y rka ns kor (se s. 180). - 3. E nkel h äll av skiffrig gnejs, avhuggen nedtill. Vänstra h alvan bär en dåligt huggen inskrift N:?:n:H: / n :A:L:G:o / M:T:1cÅ: K ? s : / F : ANNO / 1698: / o : 1 0LUF ER tCKSSO'.'I h äslam ma de frå n Kungä lv, va rfö r h a n även bar n a mn et Co:-:GELt US. H a n v a r kyr koh erd e i T orsby 1634 t ill sin död (SKARSTEDT, s. 566). Hans dödså r ä r ov isst. Enli gt S KARSTEDT ä r del 1660, enligt del ås. 180 cileracle proto kollet 1669. I PETTERSS0'.'1 OCH Lnz(o'.'I, Herda minn e 1878, u ppgives h a n vara hasti gt avliden 1655 sa m t gift t re gå nger . TORSBY KYRKOR 153 Fig. 146. Gr avhäll (nr 1) frän mitten av 1600-tale t, sannolikt över kyrkoherden Oluf Ericksson. Foto S. Curm an 1960. S. 150. Grabpla tte a us d er 1'litte cles 17.Jh. Gra veslab fro m middle of 17 U1 cent. n: 1757; den högra halvan L:n:1: L:T: / G :F:T: G: / O HS I GBÅBD / F : ANNO / 1695: / 17 53. Mått: L 129, B 119. Ligger som trappsten vid kyrkans NV ingå ng. - 4. Tidig m edeltida gravsten med kors i upphöjd relief (fig. 154). Inmurad i tornet. Se s. 164. En rad k y rk sta ll ar av trä låg tidigare utmed vägen Ö om kyrkogården. D e nedrevos 1959. Utanför kyrkogårdens V mur ligga församlingshem, uppfört 1955 samt bårhus. K YRK­ STALLAR 154 INLANDS SÖDRE HA.RAD Fig. 147. Exteriör av Torsby rnedellida kyrk a frå n NO . T eckn. av G. B ru sew itz 185 1. GHM. Ausscrcs d er miltel a lterl ic he11 I< ir chc YO l1 To rsby Yo11 :--10. Zeich nun g 1851. Ex ler ior o[ To rsby medieval churc h from :\'E . Drnw­ i11g 1851. TORSBY GAMLA KYRKA KYRKOBYGGNADEN Den 12 september 1828 besiktigade dåvarand e stadsarkitekten i Göteborg Jonas Hagberg1 Torsby kyrka . Till sin rapport fogade ha n en uppmätning av kyrkans plan 2 J oNAS HA GBE RG, f. 1788, t 1839. Ark itekt. \'ar 1804- 07 kvarnb yggare under bygg m ästa ren D . J. LU1rnHoD1 i Stock holm , 1807 2:e konduktör v id Kun gl. Maj:ts t ea tra r. År en 1808- 11 a ns tälld vid Edelkrantz' eldkva rn. B lev dess utom 1809 e. o. konduktör v id Ö IÄ , 1811 vice stadsarkitekt i Gö teborg. E rh öll 1814 fullmakt som s tadsark itekt i Göteborg och kall as hovarkitekt. Har b l. a. byggt Mindre Teatern p å S. Hamngatan, Göteborg, num era ri ve n. (Upp g. läm n. av dr M. KJ ELLI N, Götebo rg, jan. 1960). 2 P la nen ingå r i Lands kontore ts h a ndlin gar rör. rntv idgn in g och tillby gg nad a f Thorsby K yrka», se KYRKANS ARK IVALIER, s. 146. D ess förekomst har välvilli g t p åpe kats av redaktörs. DYMLI NG, Göteborg. 1 TORSBY KYRKOR 155 (fig. 148). Innan medeltidskyrkan revs 1851, tecknade Gustaf Brusewitz (s. 110, not 1) dess exteriör från N 0 (fig. 147). Av honom finns dessutom en interiör av kyrkan mot ö (fig. 149). Hagbergs plan, om än något schematiskt gjord, utgör jämte Brusewitz' båda avbildningar de främsta källorna till kännedomen om Torsby gamla kyrkas ut­ seende. Härtill komma uppgifter i protokoll och räkenskaper. P å en karta över Torsby kyrkogård 1698 (s. 148, fig. 142) finns en liten avritning av kyrkan. Då den på samma karta avritade Kareby kyrka är annorlunda utformad, torde det ej vara fråga om enbart ett karttecken. Ritningen återgiver kyrkan med torn i V och en hög, spetsig, korskrönt spira samt långhus med lägre kor. Vad muröppningarnas läge b eträffar, torde den lilla ritningen däremot knappast Yara tillförlitlig. Av själva kyrkobyggnaden åt erstå r nu endast tornet (fig. 150) t ill vilket den nuvarande kyrkan fogats, samt obe­ tydliga rester under dennas golv. 1 Kyrkan bestod av ett r ektangulärt l å nghus med ett smalare, rakt avslutat kor 1 Utry mm et under k yrkogolvet ä r tillgä ngli gt genom en lu cka ba kom alta re t. I j ordyta n å t sydsid an sky mta r en stenläggnin g, löpande ungefär 2 m inna nför nuva rande sydmurs insida, dock inle parallellt med d enn a, ulan nå got snc lt in mot ö . D en börj ar c: a 8 m frå n nuva ra nde v äs tvägg och s träcker sig närm a re 6 m å t ö . Den är 1,40 m bred. :\lå ltuppgi[terna, som dock in le göra ansprå k på a lt vara exakla, ä ro lä mn a de av fil. lie. R. A:-.: DERB ERC, Götebor g, som före tog en mindre und ersöknin g 1954. PL \ :-< ___,; I : L-- -·. I - - __;tf'! 1-" - ~ Fig. 148. D en med eltida ky rk ans pla n. Uppm . av J. I-lagberg 1828. GLA. Grnndriss der m ittela ltcrlic hcn i(irch c. A ufmcssung 1828. P la n of m edieva l church 1828 . 156 INLANDS SÖDRE HÄRAD MÅTT FÖNSTER I NGÅN GAR TAK i Ö och ett torn i V med kvadratisk plan och ett på N sidan utbyggt halvrunt trapptorn. Denna byggnadsplan torde ha utgjort den ursprungliga kyrkan, till vilken i senare tid fogats vapenhus och benhus (s. 164) .. Hagberg anger långhusets invändiga längd till 24 alnar 18 tum och dess bredd till 13 alnar 18 tum, vilka mått motsvara 14,68 respektive 8,16 m. Koret mätte invändigt, 17 alnar 6 tum X 8 alnar 20 tum, d. v. s. 10,23 X 5,24 m. Den utvändiga höjden, räk­ nad från »lordlinien till yttre takets början», var 10 alnar 9 tum (6, 15 m) för långhuset och 9 alnar 3 tum (5,40 m) för koret. Murarnas tjocklek uppges i VIS.PROT. 1827 ha varit 2 Y4, alnar (l,35 m). Hagberg skriver i sin rapport 1828, att murarna syntes vara utförda »af mindre tjenlig sten och till en del öfverhängande», d. v. s. lutande utåt. Utvändigt voro murarna putsade och vitkalkade. Den tidigaste uppgiften härom stammar från 1669 (LANTK.). Fönstrens placering under 1800-talets förra hälft var oregelbunden, och öppningar­ nas storlek och form varierade. På långhusets N sida fanns ett litet, rundbågigt, högt placerat fönster (fig. 147). Sydsidan hade två rundbågiga, högt placerade fönster, tyd­ ligen större än nordsidans. Koret var försett med tre fönster, vettande åt N, S och Ö. De två förstnämnda synas ha varit stora och säkerligen upptagna i senare tid, medan det Ö, som var mycket smalt och tämligen högt, torde ha varit ursprungligt. Kyrkan hade under 1800-talets förra hälft tre ingångar: en på långhusets nordoch en på dess sydsida samt en på korets sydsida. Samtliga portaler synas ha varit rund­ bågiga, höga och smala. Enligt Brusewitz (ELFSYSSEL, s. 99) var nordsidans ingång vid hans besök igenmurad. Detta framgår inte av Hagbergs plan, men bådas exakthet i fråga om detaljer måste tyvärr ifrågasättas. På planen finnes t. ex. en västingång genom tornet angiven. Denna har aldrig existerat, då spår av någon igensatt öppning ej kan iakttagas i tornets västmur. Kyrkans takresning var, av Brusewitz' teckning att döma, påfallande hög. Det är dock ej här fråga om den medeltida takvinkeln. Denna låg omkring 1 m lägre (fig. 168), och det är sannolikt, att taket vid 1600-talets slut fått den karaktär det har på Bruse­ witz' avbildning. År 1699 företogs nämligen en grundlig reparation av kyrkan, »som då redan af sig sielf begynte at nederfalla med taak och bielkar.» Sedan »åtskillige Mate­ rialier af Träwirke till Kyrkotaketz och Kyrkiolofftetz opbyggiande anskaffats», utför­ des arbetet av »mästaren Erik Siwares på Sörslätt». Denne efterträddes av »then Erlige Mandhen Oluf Larss», som hade åtagit sig »at kalkslå sielva Torsbye Kiörkiotaak bådhe utan och innan till och der jämbte at upmura det ränet som blef på Kiörkioegafeln då Kiörkians nya taak blef af Bygmestaren forhögat» (LANTK.). 1 Tacknocken höjdes således genom uppsättande av nya, högre takstolar, varefter det belades med tegel på läkt utan underpanel. Detta förfarande krävde kalkstrykning av fogarna både ut- och 1 R edan tidigare, 1627-28, förefaller taket ha varit i bristfällig skick, varför det då underkastades förbättringar och bl. a. täcktes med •2000 tagstem. Arbetet utfördes av »Svend murmester» (KIRKE­ REGNSK.). TORSBY KYRKOR 157 F ig. 149. Interiör av den medeltida kyrkan. L averad t eckn. av G. Bru sewitz 1851. GHM. Inneres der mittela lterlich en Kirche. L avierte Zeichnung 1851. Interior of m edieval church. vVash drawing 1851. 6- 5041 75 158 inv~ndigt. INLANDS SÖDRE HÄRAD INTERIÖR Uttrycket »Ränet ... på Kiörkioegafeln» avser de smala öppningar, som uppkommo mellan det gamla röstet och det nya, förhöjda taket. G. Brusewitz beskriver kyrkans interiör sålunda: »Ännu qvarstår lifligt i mitt minne den magiska belysningen i detta tempel, på den tiden då det ännu ägde i behåll sina små högt upp sittande fenster, enligt den äldre medeltidens bruk, hvilken icke hade så god tillgång på glasrutor som vi. Choret var från långhuset afskiljdt genom en mur, med en ofvantill afrundad ingång, i hvars öfra del ett stort krucifix, af egen form, aftecknade sina mörka konturer mot den klart belysta, östra chorväggen» (ELFSYSSEL, s. 99). Brusewitz har även såsom ovan nämnts utfört en laverad teckning (fig. 149), samt en oljemålning av kyrkans interiör. 1 Avbildningarna visa mer än halva långhuset och koret med ganska noggrant återgivande av detaljerna. Kyrkans väggar voro slätputsade och kalkade. Mellan kor och långhus fanns ur­ sprungligen en triumfbåge av okänd storlek. Vid takhöjningen 1699 (s. 156) ombyggdes detta parti, varvid bågöppningen utökades till korets bredd och själva bågen jämte en stor del av långhusets Ö gavelröste bortbrötos för att möjliggöra att korets samtidigt nyuppförda trätunnvalv kunde öppna sig mot långhusets likaledes förhöjda rum. De kvarstående nedre delarna av långhusets Ö gavel avfasades dels upptill, dels mot V för att ytterligare bidraga till långhusets förening med koret. Samtidigt uppsattes en trävägg med båge (se fig. 149) för att ersätta långhusröstets bortrivna nedre delar och täcka öppningen mot korvinden. Den direkta anledningen till den yttre takhöjningen torde ha varit en önskan att omgestalta den tidigare, medeltidsmässiga interiören enligt den nya tidens helt förändrade ideal beträffande kyrkointeriörer. Dessa krävde för­ höjda spegeltunnvalv av trä, som ersatte tidigare valv, plana trätak eller öppna tak­ stolar. Detta omfattande moderniseringsarbete förefaller ha dragit ut på tiden ovanligt länge vilket möjligen kan ha berott på den långa och tryckande krigsperioden under Karl XIl:s regeringsår. När interiörens omgestaltning blev helt färdig är ej känt. I mars 1735 slöts emellertid ett kontrakt med målaren Lars Säfdahl, 2 som åtog sig att >>Under Chorwalfwet måhla then heliga Trefaldighet med den Procession som efter bibliska Historien bör följa», och i slutet av maj erhöll han ersättning för det utförda arbetet (LANTK.). Även långhus­ valvet var utsmyckat med målningar, enligt Brusewitz (ELFSYSSEL, s. 99) »en mängd ornamenter i rödt och hvidt, som i halfdagern gjorde en ganska god effect». BEXELL (I, s. 199) uppgiver att målningarna framställde de dödas uppståndelse. Sannolikt var 1 Oljemålningen (H 67, B 58) tillhör kyrkoherde HILDI NG BERGFELT, Kungälv. Den är signerad G. BRUSEWITZ 1893 och torde ha målats med den tidigare teckningen som förlaga. 2 Om LARS SÄFDAHL (SÄFVEDAL, SÄVEDAHL) är ytterst litet känt. N. KRISTENSEN uppger i sina an­ teckningar (Bildkonstnärer i Sverige. Två handskr. vol., förvarade i Nationalmusei bibliotek), att S. var född omkr 1700 och död den 3 jan. 1750 samt sysselsatt som •konterfejare och embetsmålare i Göteborg.> I WrLHELM BERGS Samlingar t ill Götebor gs Historia, Il (Göteborg 1882) står under •Målare­ embetet» s. 360 endast •Säfwedahl, Lars, 1731 (»Christi inridande i Jerusalem»). Härmed avses det arbete han utfört för vinnande av inträde i nämnda ämbete. TORSBY KYRKOR 159 Fig. 150. Tornet fr ån N. Foto 1964. Tur1 n von N. Tower from N. 160 INLANDS SÖDRE HÄRAD PLAN VID A -A sKlRNING B - B 10DM, 0 " 0 ;:bmllJ!l±=±=±=±=±=t=l==ilc-I 1 2 '3 4 7 eAV. Fig. 151. Plan och sektion av tornet mot Ö, 1:300. Uppm. J. Söderberg 1964. Plan and section of Grundriss und Quer­ tower looking E. schnitt des Turmes ge­ gen 0. denna scen placerad i långhusets plafond eller spegel, vilken på interiören fig. 149 syns omramad av en list, medan den omgivande stora hålkälen pryddes med ornament. Året för detta spegel valvs uppsättande är inte direkt känt (jfr ovan). Om dess målningar lämnas vissa data på ett ännu bevarat utsågat parti (H 115, B 168), vilket suttit ovan­ för båghjässan mellan långhuset och koret (se fig. 149) och nu är uppställt på en tvär­ bjälke bakom orgelverket.1 Detta bevarade parti är sammansatt av bräder målade i rött, svart och vitt. Innanför en oval ram står följande text i frakturstil: MED THORSBY FÖRSAMLINGS FÖRÄRINGS MEDEL ÄR TIL KYRCKANS PRYDNAD THENNA MÅLNING 2 GJORD UNDER KYRKOHERDENS HERR LARS BRUHNES KYRKIOINSPEK TORENS 3 HERR I I I I 1 Detta parti hittades i samband med kyrkans restaurering 1949 i en lada i socknens utkant enl. rapport av konservator 0. HELLSTRÖM (ATA). 2 LARS BRUHN, prästvigd 1680, blev 1720 kykoherde i Torsby, t omkr. 1753. 3 Kyrkoinspektorerna hade enligt en instruktion av den 23 april 1697 till uppgift att handha kyrkans inkomster och gods sa.mt utöva kontroll över prästgårdarna. I Bohus län kom kyrkoinspektorsbefatt­ ningen långt in på 1700-talet att, liksom tidigare varit fallet i de andra länen, åvila landskamreraren. Vid 1789 års riksdag yrkades på indragning av kyrkoinspektorerna, och vid förnyade krav främst från allmogen på ämbetets avskaffande beslöt Kungl. Maj:t den 14december1802, att tjänsterna, allteftersom de blev lediga, ej skulle återbesättas. Göromålen skulle i stället fördelas mellan kronofogdarna och härads­ TORSBY KYRKOR 161 0 DM 10 0 1 '2 3 4 5 6 7 B M. Fig. 152. Rekonstruktion av det medeltida tornet, 1:300. M. Ullen 1964. Rekonstruktion des mittelalterlichen Turmes. Reconstruction of medieval tower. GREGOR STABJEI OCH KYRKIO I WÄRDENS JENS SWENSSON1 I HERMANSBY I TID. ÅHR 1748. Långhusets målningar ha alltså tillkommit ett drygt årtionde senare än korval­ vets. De kunna vara utförda av kormålningarnas mästare Lars Säfdahl, vilken enligt skråhandlingarna var verksam ända till 1749 (s. 158, not 2). Den gamla kyrkan hade under 1600-talet trägolv. KIRKEREGNSK. 1624/25 meddela: »3 tylt deler till tille på gulvet kobes - Jlasmus tommermand har i 7 dage arbejdet på samme gulv.» Golvet omlades 1735 i samband med reparation av läktare och bänkin­ redning (RÄK.). Medeltidskyrkans torn kvarstår, såsom tidigare nämnts, invid det nuvarande långhuset. Dess plan är i det närmaste kvadratisk med ett halvrunt trapptorn på skrivarna i varje fögderi. År 1811 indrogs även de kvarvarande kyrkoinspektorerna, varefter förvalt­ ningen av kyrkans egendom överlämnades åt kyrkoherdarna och kyrkvärdarna (SAM HEDAR, Ecklesia­ stika räkenskaper i Kammararkivet, Stockholm 1926, s. 245 f.). 1 Om JENS (JöNs) SwENssoN på Hermansby Sörgård är känt, att han var född på 1600-talet. Hans ättlingar voro kyrkvärdar ända fram till 1800-talets förra hälft. Hans gård Hermansby Sörgård brukas ännu av släkten. TORN 162 INLANDS SÖDRE HÄRAD N sidan (fig. 151). Vid en provgrävning 1958 av Harald Wideen konstaterades, att det ej funnits ett motsvarande trapptorn vid tornets S sida (skr. 3/4 1960, ATA). Tornmurens bottensula är lagd av huggna stenar i jämna skift. Byggnadsmaterialet i tornkroppen är med bredhacka tuktad gnejs och granit, lagd i regelbundna skift med avjämningsskift. Runt dörr- och fönsteromfattningar är stenen finhuggen. Murtjock­ leken är ungefär 1,5 m. Stentornet är förhöjt med en 5 m hög påbyggnad av trä, vilken härrör från 1705, då mäster Peter Mellenberg1 nedtog »överdelen på tornet trint om­ kring 3 % aln (ca 2 m) utj langd» (LANTK., jfr s. 150), dvs den översta våningen. Tornet uppgives då vara mycket bristfälligt genom en skada i det södra hörnet. Även 1729 utfördes i samband med kyrkans reparation arbeten på tornet och flera utbetalningar gjordes till murarmästaren Greger Däber 2 för »murearbete» på tornet (LANTK.). Vari dessa arbeten bestodo framgår inte av arkivalierna. »Resningen på Tornet» uppsattes vid samma tillfälle av byggmästaren Niclas Möller (LANTK.). · Tornet täckes av ett pyramidtak, vilket 1960 belades med kopparplåt. Dessförinnan hade torntaket tegel på läkt utan underpanel. Taket krönes av ett förgyllt kors, uppsatt 1868 (sT.PROT.) i stället för en tidigare järnflöjel. Trapphuset avtäckes med en halv­ konisk huv, 1960 belagd med kopparplåt; tidigare spånklädd. Tornets och trapphusets ljusöppningar utgöras av smala, rakslutna murspringor med inåt starkt vidgade smygar. Tornet har två ljusöppningar i S muren, en i botten­ våningen och en i översta våningen; trapptornet tre, något högre men lika smala. Öpp­ ningarna äro oförändrade från tornets byggnadstid. I den del av den översta våningens V mur, som man tvingats mura om, sannolikt 1705, finns en finhuggen, undertill rund­ bågigt urgröpt sten inmurad. B 80, H 25. Stenen har sannolikt utgjort överdelen av om­ fattningen till en av den rivna övervåningens ljudgluggar. Tornet, som ursprungligen var fyra våningar högt, är med bjälklag indelat i tre vå­ ningar, vartill kommer klockvåningen i trähuven. Sannolikt har man ursprungligen haft dubbla bjälklag mellan våningarna. Trapplanen ligga nu omkring en halv m högre än våningsplanen utom i bottenvåningen, där golvplanet har höjts omkring en halv m. Mel­ lan våningarna löper en sekundär trätrappa upp till klockvåningen i trähuven. I trapptor­ net löper en spiraltrappa av sten, som vrider sig runt en cylindrisk stenspindel, överst avslagen. Stegen äro lagda av kilformiga hällar, inmurade i yttermuren och undermu­ rade (fig. 156). Trappan slutar i ett jämnt plan, varifrån ursprungligen en dörröppning lett in till den översta nu rivna tornvåningen. Trapptornets innertak är åstadkommet genom överkragning. Dörröppningarna mellan trapptornet och tomvåningarna äro ca 2 m höga, 0,65 m breda och ha raka överliggare (fig. 156). I den nuvarande översta tomvåningen har man 1 Om PETER MELLENBERG är endast känt, att han var ålderman i Göteborg 1709 (BERG, a.a., s. 345). 2 Om GREGER DÄBER (Deber) är endast känt, att han var verksam som mästare i Göteborg efter 1721 års stora brand (BERG, a.a., s. 345). TORSBY KYRKOR 163 F ig. 153. Kyrkan frå n NV. Foto 1964. D ie Kirche von NVv. Church from NW. 164 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 154. Tidig m edeltida gravsten använd som överliggare till dörröppningen i tornets översta våning. Foto 1964. Frlihmittelalterlicher Early 1nedieva l gravcslab Gra bstein a ls Deckstein used as lintel over d oor­ Zlll" Ttiröffnung im ober­ way in the top storey of sten Geschossc des Turtowcr. 1nes wiedervcrwcndet. Fig. 155. Välvd öppning m ellan torne ts botten­ v å ning och långhuset. Foto 1964. Gcwölbte Öffnung zwischen Turn1 und Langhaus. Vaulted openingbetween tower and nave. som överliggare använt en tidig m edeltida gravsten med kors i hög relief (fig. 154). Direkt ingång till tornbyggnaden har ej funnits, utan förbindelsen har skett och sker via långhuset. Öppningen m ellan torn och långhus är hög (290, genom det nuvarande golvets läge dock endast 240) och relativt smal (110) samt har en vacker rundbågig övertäckning (fig. 155). Tornet har även via en mindre rundbågig öppning i första övervåningen (H 170, B 63) stått i förbindelse med långhuset. Denna öppning, som vid det nya lå nghusets uppförande 1851 igenmurades, vette i äldre tid in mot den sannolikt ursprungligen öppna takstolen (senare långhusvinden jfr s. 167). vArENHus Ett vapenhus var beläget framför långhusets S dörröppning (fig. 148). Detta hade ingång från S med ensprångig omfattning samt två smala fönsterspringor, en i Ö och en i V. TORSBY KYRKOR 165 Fig. 156. Döröppning mellan tornets första övervåning och trapptornet. Foto 1964. Tliröffnung zwischen erstem Turmge­ choss und Treppenturm. Doonvay between first floor of tower and staircase tower 166 BENHus INLANDS SÖDRE HÅRAD Murlämningar troligen efter ett ben hu s1 påträffades vid en grävningsundersökning invid tornets S sida av Harald Wideen 1958 (skr. 13/4 1960, ritn., fotos, ATA). 2 Strax under markytan påträffades en nord-sydlig grundmur vinkelrätt från tornmuren och stumt lagd intill denna på ungefär 2, 80 m:s avstånd från det nuvarande långhusets gavel. Muren var 2,30 m lång och 0, 7 5 m bred och uppförd av tre skift gråstensblock, skolad med mindre sten. På stenen syntes spår av kalkbruk. I smygen mellan tornet och S fritrappan påträffades en liknande murrest. Platsen innanför murlämningarna var till samma höjd som muren fylld av väl bevarade skelettdelar. Ovanför dessa fanns i jor­ den bitar av taktegel, ej av medeltida typ. Benhusets väggar ha bildats dels av tornets S och långhusets V mur, dels av två nyuppförda murar av okänd höjd. Taktäckningen utgjordes sannolikt av tegel. KYRKANS Torsby kyrka är, meddelar EYSTEINS JoRDEBOG (s. 330), »Sancti Olaui dedicacio ARKITEKTUR- sancti Kalixti pape et martiris», dvs helgad åt den helige Olof och den helige Calixtus, 3 HISTORI A STÄLLNING påven och martyren, samt invigd den 14 oktober. Byggnadsåret är däremot ej angivet. Med sitt rektangulära långhus och smalare, rakslutna kor tillhör kyrkan en västeuro­ peisk kyrkotyp, som är vanlig i västra Sverige och Norge. 4 Långhusets plan upptog i det närmaste två kvadrater medan koret synes ha varit ovanligt långt (fig. 148), vilket dock kan vara resultatet av en senare gjord förlängning. En motsvarighet härtill fanns i den närbelägna Jörlanda gamla kyrka (SvK, Bo Il, fig. 92). Samma kyrkotyp med relativt långt kor är även representerad i det norska landskapet Östfold (NoK, Östfold I, s. 16 f). Största intresset tilldrar sig dock det bevarade tornet med sin på N sidan utbyggda trapptourell. Dess närmaste motsvarigheter finnas i Husaby i Västergötland och Ör­ berga5 i Östergötland. Dessa kyrkors torn ha emellertid liknande toureller på såväl tornens nord- som sydsidor. Motivet med utbyggda trapptorn har sitt ursprung i den karolingiska arkitekturen 6 och har framförallt fått en rik användning i det rhenländska området. Oftast förekom­ ma också där toureller både på nord- och sydsidan. Benhus eller benkistor avsedda till förvarin g av skelettrester, som anträffades vid gr av öppning på kyrkogårdarna, ha funnit s vid m ånga svenska kyrkor. Vid en i Uppsala år 1643 hållen stiftssynod ut­ talade man si g mot bruket a v benhus, vilket hade katolskt ursprung. Benen borde »förwaras uthij ordenne som wår H erre förordnat h afwer». Likväl fortlevde bruket i viss utsträckning. Jfr LomsE HAGBERG, När döden gästar. Stockholm 1937, s. 471. 2 Utgräv ningen föranleddes av en anteckning i 1705 års RÄK. om att •Konsterfarne Mester Peter Mellenber gh h afwer nedtaget det bristfällige söndre hörnet p å Klocketornet till Torsby Kiörka som hwar dag stod i far a för sama hörnes stora falfärdi ghet skull.» 3 CALIXTUS I, påve 217-222. Led martyrdöden vid ett folkupplopp i Rom, d å han kastades i en brunn. Han firas d. 14 oktober; hans attribut har varit en brunn (KDNSTLE, s. 150). • G. BoLIN DER, En irisk-an glosaxisk kyrkty p i Bohuslän i: GBFT 1915, s. 9- 21. 5 LUNDBERG I, Husaby s. 307, fig. ås. 304 0. 307; Örberga, s. 317, fig . å s. 314. 6 E. LUNDBERG, Arkitekturens formspråk, 111, s. 90. 1 TORSBY KYRKOR 167 I det kontinentala byggnadsskicket leda oftast de flankerande tourellerna upp till en läktarvåning ovanför en i tornets bottenvåning befintlig förhall. En närbesläktad anordning utmärker de tre svenska tornen av detta slag. Genom en bågöppning i första övervåningen står tornet i Husaby i förbindelse med långhuset. På grund av de mindre dimensionerna vetter i Örberga denna öppning in mot långhusets takstol, vilket också är fallet i Torsby (se s. 164). Att döma av dess stora markinnehav (s. 147) torde Torsby kyrka under medeltiden ha intagit en mera betydande ställning. Detta avspeglas också i byggnaden, där det stora tornet med sitt monumentala trapphus utgör ett av de mest framträdande dragen. Tornet har inte karaktär av försvarstorn utan snarare av representationsanläggning, ett gemensamt drag för kyrktornen av denna typ. Troligen ha dessa svenska kyrkor haft en funktion motsvarande de tyska »Eigenkirchem1 med bl. a. privatkapell för en sock­ nens storgodsägare och hans familj i tornbyggnaden. Vem den eventuelle beskyd­ daren och grundläggaren av kyrkan i Torsby kan ha varit är ovisst, då det inte finns några direkta uppgifter om någon sätesgård eller stormannasläkt i Torsby under tidig medeltid. Arkitektoniskt hör Torsbytornet till den lokalt förekommande tradition med utbyggda trapptorn, som efter tyska förebilder utbildats i Norden: Roskilde äldsta domkyrka, Linköpings domkyrka, Husaby kyrka. 2 När det gäller dateringen av · Torsbytornet måste man taga hänsyn till den möjligheten att detta liksom tornet i Husaby 3 kan ha uppförts tidigare än långhuset. Den bevarade del av det gamla långhusets västmur (fig. 169), som skulle kunna ge svar på denna fråga, är emellertid dold av puts. Det är dock sannolikast, att torn och långhus uppförts i ett sammanhang. Kyrkans plan i övrigt giver en viss möjlighet till datering, då dess ovanligt långsträckta form kan anses såsom ett kännetecken för ett senare utvecklingsstadium av den romanska kyrkoplanen inom detta område. Detta innebär, att Torsby gamla kyrka torde ha uppförts vid 1100-talets slut eller 1200-talets början. Frågorna om Torsby kyrkas förhållande till den omgi­ vande traktens kyrkor, om dess ställning i förhållande till kyrkorna i Husaby och Örberga och om dess exakta datering kunna emellertid endast besvaras genom fördju­ pade undersökningar, som icke kunna genomföras i detta sammanhang. Våren 1851 revos långhuset och koret till Torsby gamla kyrka (sT.PROT.). Redan 1804 hade en utvidgning av kyrkan föreslagits, vilket även påtalades vid en biskopsvisita­ tion 1827 (sT.PROT.). Då sockenstämman i juli året därpå tog upp frågan till behand­ ling, mötte förslaget om utvidgning starkt motstånd. På hösten 1828 dryftade stämman åter spörsmålet men »fann sin kyrka för det närwarande fullkomligt uppfylla sitt ända­ DATERING KYRKANS RASERING Om »Eigenkirchen» se G. W. HoLZINGER, Romanische Turmkapellen in Westtiirmen iiberwiegend ländlicher Kirchen im siidlichen Teil des alten Erzbistums Köln. Aachen 1962, s. 100 f. 2 LUNDBERG I, S. 314 f. 3 E. EKHOFF, Svenska stavkyrkor, Stockholm 1914-16, s. 291. 1 168 INLANDS SÖDRE HÄ°RAD mål och således utan behof af någon ombyggnad eller tillökning», varför man endast beslöt att för kyrkans räkning »årligen i fyra år sammanskjuta en Summa af Trehund­ rade Trettiotre RD 16 S Banco». Något beslut om beloppets användning band man sig dock inte vid; det skulle man bestämma först sedan de fyra åren gått .(sT.PROT.). Behovet av en större gudstjänstlokal för församlingens då två tusen innevånare (sT. PROT. 1830) växte emellertid, och sista söndagen i november 1830 aktualiserades frågan ytterligare genom en händelse om vilken sT.PROT. berättar: •Vid Gudstjenstens början idag hade flere personer som icke fådt rum i kyrkan inträngt sig i Tornet och därifrån ingådt på Kyrkans inre Tak-Hwalf, hwarigenom n ågra bräder, därav, som woro sköra och skadade af gammalt tak-dråpp, brusto lösa. Då, wid ljudet af denna brytning, rädsla och förskräckelse upstod bland den i Kyrkan ovanligt sammanskockade folkhopen, som trodde att Läcktaren och Tak­ Hwalfwet skulle nedstörta, wille alla på en gång fly undan, hwarigenom trängseln ännu mera ökades wid utgången genom dörrarne, så att i häpenhet och förwillelse någre sönderslogo Fenstren i Choret och utgingo därigenom. Häraf ha uppkommit flere skador, som 1: att fem eller sex fenster i Choret äro sönderbrutna 2: Hela Altar-Disken nerbruten i stycken 3: Flere bänkar på Läktaren söndersplittrade 4: Bräder på Tak-Hwalfwet så skadade, att de med det öfriga måste repareras. • Efter denna händelse kom man överens om att »påskynda sammanskottet till nya kyrko­ byggnaden» (sT.PROT.). På grund av missväxt försenades utdebiteringen ett år, men redan 1835 började man förbereda uppförandet av en ny kyrka. Senare beslöts att den gamla kyrkan skulle »aldeles nedtagas men tornet orubbadt qvarstå» (sT.PROT. 1836). Ån en gång hindrades man dock av missväxt och först 1851 kunde nybyggnadspla­ nerna (s. 184) förverkligas (sT.PROT.). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAR­ ANORDNING Om altaret lämnar G. Brusewitz (ELFSYSSEL, s. 99) följande uppgift: »Vid nedbry­ tandet befanns att altaret var byggdt på en uppstående klippspets, som fallet lärer vara med flera gamla kyrkor, emedan de, som byggt dem, sålunda velat tillämpa Christi ord »du är Petrus (hälleberg) och på denna klippa vill jag bygga min kyrka etc.» Altaret var sålunda murat av sten. Den altarprydnad (se fig. 149), som förstördes i samband med kyrkans rivning, bestod av en predella, ett rektangulärt huvudparti och en mindre överbyggnad, avslutad med en ornerad trekantsgavel. Sidovingar saknades. INV. 1830 uppger: »Öfverst på altaretaflan föreställes Frälsaren i Getsemane, i midten 4 st figurer föreställande Moses, Aron, Frälsaren och Joh. Döparen - emellan dem Abraham offrande sin son, Natt­ vardens instiftande samt Jacobs kamp med Gud.» Den först nämnda målningen, Get­ semanescenen, var alltså infälld i överbyggnaden, medan huvudpartiet, som var indelat i tre bågfält, upptogs av de tre återstående målningarna. Framställningarna flankerades av de fyra nämnda figurskulpturerna, vilka dock ej uppburo entablementet utan stodo fristående framför tavlan. På understycket var enligt Brusewitz' interiörbild två stycken rektangulära tavlor placerade (fig. 149), sannolikt nummertavlor (jfr s. 197). TORSBY KYRKOR 169 F ig. 157. F igurskulpturer från en försv unnen altarprydnad troligen utförda 1735- 36 (jfr fig. 149). F r. v. Kristus, Aron, Moses och Johannes Döparen. Foto ATA. F iguren skulpturen (1735- 36) von verschwunclenem Altarschmuck. Vgl. Abb. 149. Von links Christus, A ron, Moses und Johannes der Täufer. F ig ures (1735-36) from d isappear ed triptych, Cf. fig. 149. F r om left: Christ, Aa ron , Moses and John the Baptist. År 1735 uppsattes i samband med en reparation av läktare och bänkar (s. 176) »ett hwalf öfwer altaret» och altartavlan fastslogs med »311e järn» (R;\K.). Med valvet kan möjligen avses altaruppsatsens överstycke. De ovan omtalade målningarna utfördes 1736 av Lars Säfdahl (s. 158, not 2), som då fick i uppdrag att »utstoffera hela Altartaf­ lan med god och behållen Oliefärg och på listorna godt malm-gull» (LANTK .). Det är möjligt, att de tre bågfälten dessförinnan voro prydda med bibelcitat, något som var mycket vanligt i Västsverige och Skåne under å rhundradena närmast efter reformatio­ nen (jfr Harestad s. 114). Av altaruppsatsen återstå de fyra figurskulpturerna (fig. 157), vilka förvaras i den nya kyrkan (s. 191): 1. Moses med lagens tavlor; 2. Aron iförd översteprästerlig dräkt och med rökelsekar; 3. Kristus med korskrönt klot; 4. Johannes Döparen med lamm och bok (fig. 158). H 80. Figurerna äro grovt skurna och sannolikt ett bygdearbete. Polykromien ej ursprunglig. Skulpturerna konserverades 1949 av konservator 0 . Hell­ ström, Skara. - Troligen tillkommo figurerna vid den modernisering som altaruppsat­ sen av allt att döma genomgick 1735- 36. Om altaruppsatsens ursprungliga utseende 170 INLANDS SÖDRE HÄRAD F ig. 159. S. B irgitta. Träsk ulptu r fr å n 1400-tale l. GHM. Foto GHM 1958. s. 172. Sta. B irg itta. Holzskulptur des 15 . J h . St. Birgitta, 15th cent ury wooden figurc. F ig. 158. Johann es Döp ar en. Jfr fi g. 157, s. 169. Foto 196'!. Johannes der T ä ufer. Vgl. Abb . 157. Jo hn th e Bapt ist. Cf. fi g . 157. TORSBY KYRKOR 171 Fig. 160. Kristusbild fr å n den ga mla ky rk ans triumfkrucifix. 1200-tale ts senare hä lft. Foto 1960. S. 173. Chris tu sbild vom Triumphkruz ifix d er alten Kirche. Zweite Hälfte dcs 13. Jh. Figure of Christ from th e rood in the old church, second h a lf of 13th century. sakna vi helt uppgifter. Det är dock möjligt att den, såsom ovan nämnts, utgjordes av en s. k. katekismustavla, tillkommen under den efterreformatoriska tiden. 172 INLANDS SÖDRE HÄRAD I \ ) ( \ \ Fig. 161. Kristusbilden fi g. 160 före r eno­ vering 1949. övermålnin gen utförd 1901. Foto ATA. DasCiu·istusbild Abb. 160 vor Renovie­ rung von 1949. l'..l b er1nalung a usgefi..'Lhrt 1901. F igure of Christ, fig. 160, before r estora ­ tion in 1949. The coat of p a int was applicd in 1901. Kyrkans tidigare altarprydnad utgjordes av ett medeltida altarskåp m ed hel­ gonbilder, av vilka endast återstår en Birgittabild (fig. 159), som nu förvaras i GHM (inv.nr 268). 1 Birgitta (H 76) är framställd i änkedräkt med skrivdon och bok i vänster ha nd. Fötterna samt fin grarna å höger hand äro avslagna. Veckbehandlingen är mjuk och m åttfull. D en nuvara nde målningen är icke ursprunglig: manteln är röd, doket vitt, klänningen blå. Ansiktets karnation är hårt målad m ed starkt röda kinder och svarta ögon. Skulpturen torde kunna dateras till 1400-talets mitt eller något senare. »Skåpet var», uppger Brusewitz (RESEBERÄTT. 1873-74, s. 54), »förstördt r edan innan börj an af detta sekeh, alltså före 1800-talet. På Brusewitz' interiör (fig. 149) synas två skulpturer, uppställda på konsoler vid korbågens båda anfang. Det kan möjligen vara Birgittabilden och ytterligare en bild från det gamla altarskåpet, som ställts upp här i senare tid. 1 Enligt en påsittande etikett skänkt till museet år 1875 av h emm ansägaren C. bräcka. J O HANSSON i Torre­ TORSBY KYRKOR 173 Fig. 162. Ringde! frå n del med cllid a lriumfkrucifixc l fig. 163. Gl-ll\ l. T. v. lcc knin g av G. Bru sc wilz, 1873; l. h. foto ATA. T c il dcs Ringes vom rniltelall erli che n Triumphkruzifix. Abb. 16:3. Links Zeichnung 187:3. Part of lhe rin g of lh c m edi eval rood fi g . ·16:3. Lc fl: drawing 187:3 . Altarringen (fig. 149) var 1851 rak med kontursågade balusterdockor, sannolikt från 1700-talet. Ett medeltida triumfkrucifix hängde ännu 1851 på den traditionella platsen uppe 7504175 TRI UMF­ KR UC IFIX 174 INLANDS SÖDRE HÅRAD i bågen mellan långhus och kor (se fig. 149). Krucifixet hade ringkors med relativt små mått. Endast Kristusbilden (fig. 160 o 164) och en del av korsets ring (fig. 162) finnas i behåll. Skulpturen, som har placerats på ett nytt kors, är uppsatt i den nuva­ rande kyrkan (se s. 191) medan ringdelen förvaras i GHM1 (inv.nr 8628). Kristusfiguren (H 102), vilken är skuren i ek, är av hög kvalitet. Huvudet lutar ned mot höger skuldra, ansiktets uttryck präglas av undergivet lidande. Kroppen, som är realistiskt återgiven, är svagt svängd. Ländklädet är rikt veckat och draperat. Den vänstra handen och högra armen äro oskickligt kompletterade, sannolikt 1901, då bil­ den även grovt målades (fig. 161). Denna övermålning avlägsnades 1949 av konservator 0. Hellström, Skara, varvid inga spår av den ursprungliga målningen kunde upptäckas. Av det ursprungliga triumfkorset med ring finns såsom ovan nämnts endast en del av ringen bevarad. Denna ringdel (H 45, B 14) består av en konstruktiv stomme, formad såsom fjärdedelen av ett plant fyrpass, som i relief utformats till en änglagestalt, stå­ ende på en bladställning (fig. 162). Den yttersta delen av cirkelkvadranten saknas. Figurens vinge samt högra arm äro avslagna. Likaså saknas det rökelsekar, som ängeln svänger med sin vänstra hand på den i fig. 162 återgivna teckningen av Brusewitz. För fästande av vingarna eller vingen, om endast den vänstra har varit synlig, finns ett rektangulärt intappningshål i ängelns rygg. Av hemålningen finnas endast smärre rester: dräkten har varit röd, på bröstet syns guldstoff, glorian har varit förgylld, själva bladrankan grön, bladknoppen röd. Baksidan, som är flat, bär spår av ljust röd färg. Kvaliten är hög. Själva utformningen av ängeln liksom veckbehandlingen och blador­ namentet är karakteristisk för den engelska unggotiken. 2 Hela triumfkrucifixet, av vilket en rekonstruerad bild återges i fig. 163, torde kunna dateras till förra delen av 1200-talets senare hälft. Sannolikt har det utförts av en mästare som skolats i någon av de stora engelska skulpturhyttorna. PRED1KsToL KIRKEREGNSK. 1628/29 uppger att man »bekostet på en praedikestol, som gjordes af ny i kirkem>. Uppgifter om predikstolens utformning saknas dock helt. Redan 1692 ersattes denna predikstol med en ny, utförd av bildhuggaren Nils Läns i Göteborg (LANTK.). Såväl predikstol som tillhörande ljudtak äro bevarade och användas i nya kyrkan (fig. 178). Beskrivning å s. 191. Predikstolen var i gamla kyrkan placerad längst fram vid långhusets S sida (fig. 149). 1755 gjorde man en stol i predikstolen »för gamla 1 Hur denna skulptur kommit att tillhöra GHM är inte känt. Enligt museikatalogen är den anträffad vid en museiinventering 1925. Att den tillhört Torsby kyrka r åder det dock ingen tvekan om, då den på ort och ställe har avbildats av G. BRUSEWITZ i hans Reseberättelse för 1873 och 1874, s. 54. Sannolikt har den genom hans försorg tillförts museets samlingar. 2 Rörande änglabilden se: C. R. AF UGGLAS, Göteborgs Musei Årstryck 1926-27, s. 44; DENSAMME, Engelskt i västsvensk 1200-talsskulptur, i: Göteborgs Musei Årstryck 1943, s. 87 ff; R . NORBERG, Bo­ husläns medeltida träskulptur i: GBFT 1939, s. 16 f; A. ANDERSSON, English lnfluence in Norwegian and Swedish Figuresculpture in wood 1220-1270, s. 257. Dessa författare har dock ej satt skulpturen i samband med kyrkans triumfkrucifix, då de ej känt till att detta varit försett m ed ring. TORSBY KYRKOR 175 F ig. 163. Rekonstruktion av de t medeltida triumfkrucifixet av M. Ullen 1964. Jfr fig. 149. Reko nstruktion des mittela ltcrlichen Triumphkruzifixcs. Vgl. Abb. 149. Reconstruction of tlle medieval rood. er. fig . 149. 176 INLANDS SÖDRE HÄRAD Präster at sittia på» (RÄK.). Ett nu försvunnet timglas var placerat på långhusmuren vid predikstolen (fig. 149). BÄNK­ INREDNING LÄKTARE Ny bänkinredning och läktare anskaffades 1623/24 för intäkterna av en ko, som »Bi0rn i Staby» skänkt till kyrkan. Virket köptes av Claus Povelsen, »borgmester i Odeuald» (Uddevalla), och arbetet utfördes under 15 veckor av »Knud Snedker i Mar­ strand»1 (KIRKEREGNSK.). Bänkinredningen var sluten och antalet dörrar uppgives till 16 par (KIRKEREGNSK.). Åren 1734-1735 reparerades denna bänkinredning (RÄK.), och det är sannolikt, att den därefter hade den utformning, som Brusewitz' interiörbild (fig. 149) visar. Nedfällbara sitsar i mittgången utökade platsantalet. Dörrarna voro av vanlig 1600-tals typ med ramstycken kring fyllningar, dekorerade med pilastrar upp­ bärande rundbågar. Två »popiiltorer», d. v. s. läktare, uppfördes samtidigt med bänkinredningen (se ovan). Dessa löpte samman i vinkeln mellan V gavelväggen och N långhussidan (jfr Harestad, s. 116) och uppburos av träpelare (fig. 149). Barriären var indelad i fält i vilka voro målade »13 profeter, Frälsaren och Apostlarna» (INv. 1830). Läktaren stofferades 1671 (LANTK.). 1736 lät man reparera den, då den var »nedsunkem> (RÄK.). Läktar­ anordningen bibehölls tydligen oförändrad till kyrkans rivning. Av barriären äro två av de målade fälten bevarade och användas som bänkdörrar i den nuvarande kyrkans kor (s. 195, fig. 181). N U MMER­ TAVLOR DOP­ REDSKAP Två par nummertavlor från gamla kyrkan förvaras i den nya (ses. 196). Av den medeltida dopfunten återstår endast cuppan (fig. 182-185), vilken placerats på en träfot och nu användes som dopfunt i nya kyrkan (s. 197). I kyrkans äldsta bevarade INV. från år 1692 upptages »1 Stoorth Mässingsbäcken i Funtem. Från och med 1738 omnämnes i INV. såväl ett bäcken som ett mässingsfat. Ett dopfat av mässing (fig. 186), sannolikt identiskt med det ovan nämnda bäckenet är bevarat och överfört till nya kyrkan. Det beskrives å s. 204. NATTVARDS­ KÄRL Vid en brand 1760 i prästgården förstördes kyrkans nattvardskärl bestående av: »1. en stor Kanna 2. en förgylt Kallck 3. en Paten 4. oförgylt Oblaterask» (ant. 13/6 1766 i OLa). Dessa finnas upptagna redan i 1692 års INV. Enligt 0EDMAN (s. 156) fanns på den nämnda förstörda »Kyrkokalkens fot, som är äldre, än den öfre delen 6 charak­ terer eller Bokstäfwer them icke någon än af the i Antiquiteterna wittre Män, som them sedt och läsit, kunnat förstå och utreda». Kalken, som sannolikt var medeltida, hade reparerats 1734 av Georg W endt, frimästare i Göteborg under 1700-talets förra hälft. Vid detta tillfälle lades till den »gambla bägaren» 6 lod silver och 2 dukater guld (LANTK.), vilket tyder på att kalken försågs med en ny och större cuppa, invändigt förgylld. •Knud Snedker i Marstrand• var även verksam i Jörlanda kyrka, där han reparerade bänkinredningen (jfr SvK, Bo Il, s. 118). 1 TORSBY KYRKOR 177 F ig. 164. D e talj av Kristusbilden fi g. 160. Folo 1960. S. 174. Detnil d es Chris tusbilclcs Abb. 160. Delail of figure of Christ, rig. 160. 178 INLANDS SÖDRE HÄRAD Det förstörda silvret ersattes 1766 med en ny kalk, paten och oblatask (RÄK.), vilka ännu äro i bruk (s. 204). En vinkanna skänkt 1828, en silsked från 1811 och ett sockenbudstyg skänkt 1822 äro likaså överförda till nya kyrkan (s. 204). En nu försvunnen sockenbudskalk av tenn köptes 1699 från tenngjutaren Daniel Kielbaum1 i Göteborg för 2 % daler silvermynt (LANTK.). 1760 inköptes, troligen som ersättning för den vid branden i prästgården förstörda kalken (se ovan) en »Kyrckio­ kalk» av tenn samt en sockenbudskalk. Av tenn ägde kyrkan 1827 »1 gammal kalk m. paten, sockenhuds d:o» samt »1 flaska om 2 kannors rymd» (1Nv.). Samtliga nu försvunna. LJUS­ I INV. 1692 upptages 2 stora och 2 små mässingsljusstakar samt 1 ljuskrona av mäs­ REDSKAP sing och 1 av trä. 1738 omnämnes 2 ljusstakar av malm, som 1804 uppgivas stå på alta­ ret. Troligen identiska med de två stora stakar som 1692 kallas mässingsstakar och som nu stå på den nuvarande kyrkans altare (s. 209). Av textilier, som tillhört den gamla kyrkan, återstår endast ett broderat kruci­ TEXTILIER fix, förvarat i Uddevalla Museum (inv.nr 410). Kristusbilden (fig. 165) är utförd i relief­ broderi huvudsakligen med silvertråd samt med smärre detaljer i färg: gult i ländklädet, blodet ursprungligen rött. Korset kantat med en grov silversnodd. H 56, B 35. An­ märkningsvärt hög kvalitet. 1600-talet. Huvudet saknas. Krucifixet kan ha tillhört en mässhake eller möjligen en kistklädsel, då det uppgives vara funnet vid kyrkans riv­ ning i en murad grav. Denna uppgift torde härröra från Brusewitz, som omtalar att »uti en murad graf, invid altaret, fanns en christusbild, gjord af filtmassa och öfver­ virkad med silfvertråd» (ELFSYSSEL, s. 99). 2 Om kyrkans nu försvunna textilier finnas ganska utförliga uppgifter i arkiva­ lierna. INV. 1804 och 1827 upptaga 1 mässhake av »Carmoisie Damast, 3 med Silf­ werhake och galoner». Denna inköptes 1766 (RÄK.). Silverhaken tillverkades av guld­ smeden Johan Månsson Wennerwall i Göteborg, som också utförde kyrkans nya natt­ vardskärl (RÄK., jfr s. 204). INV. 1804 omnämner ytterligare en mässhake, blå, som dock var »gammal och obrukbar». Vidare funnos »2ne Mess Skjortor af Lärft» (INv. 1827) samt en prästkappa av cammelott, 4 inköpt 1803 (INv. 1804 o. 1827). På altaret låg 1827 en duk av rött broderat siden, en gåva av M11e Ritterberg (INv. 1827 o. 1830). Av kalkdukar fanns 1804 en av vit taft broderad med guld (INv.), DAVID KIELBAUM, f. omkr. 1670 i Tjärstad sn, Östergötland, t 1704. Änkan kvar till 1710. I en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning den 29 maj 1925 har CARL TISELIUS bl. a. lämnat följande uppgifter: •Uti en murad grav invid altaret hade man funnit en christusbild, format av filtmassa och övervirkad med silvertråd. I gravkryptans ena hörn var inmurad en liten marmorplatta å vilken inhuggits en vapensköld av nedanstående utseende. De fynd som i övrigt gjordes voro de vanliga, benrester, pressade namnplåtar och likkistbeslag, en del mynt såväl av koppar som silver, däribland några brakteater, bitar av t aktegel, som tyda på en äldre bebyggelse m. m.• Värdet av dessa uppgifter kan icke avgöras, då någon källhänvisning icke lämnas och inga som helst uppgifter om fynden stått att finna. 2 Carmoisie Damast = carmosinröd sidendamast. 4 Cammelott = kamlott, fint ylletyg av speciell sort. 1 2 TORSBY KYRKOR 179 Fig. 165. Broderat krucifix, sannolikt frå n mässhake. 1600-talet. Uddevalla Museum. Foto 1960. Gcslicktes Kruzifix, wahrschcinlich von cincm Mcssgcwand. 17. Jh. Embroidered crucifix, proba b ly from chasublc 17th cent. 180 INLANDS SÖDRE HÄRAD 1815 skänktes »1 litet Silkestäcke till kalken .. med guld utsydd» av m 11e E. M. N. Beyer (INv. 1827 o. 1830). En kollekthåv av blått »Plys»1 omnämnes 1738 (INv.), 1754 inköpte man en ny röd sammetshåv (RÄK.). 1830 bestämde man emellertid, »att då vid Collecters uppta­ gande med klingepungar, under sjelfva predikan, mycken förströelse åstadkommes, hädanefter alla Collecter därföre genom utsatta Bäcken, wid hvarje kyrkodörr skola uptagas» (sT.PROT.). 1756 inköptes »5 % ahln blådt kläde» och »1 ahln rödt Kläde till uppslag» för en ny kyrkväktarrock. Ännu en ny »Stöterock» införskaffades 1760 (RÄK.). GRAV­ MINNEN Nedanför altaret funnos två gravar. I den ena vilade enligt INV. 1830 »Herr Olof Ericson Pastor i Thorsby död 1669» och i den andra »Comministern ibidem». Vem denne komminister var eller under vilken tid han levat omtalas dock ej. Oluf Erickssons (s. 152, not 1) grav täcktes enligt HoLMBERG (111, s. 395) av en »väl uthuggen gravhäll», sanno­ likt identisk med den stora gravhäll, som nu står fästad mot ö ytterväggen av den nuvarande kyrkans sakristia (fig. 145-146); beskrivning å s. 150. Två fragment av en gravhäll av liknande slag ligga nu som täckhällar på N ingångens portstolpar medan en enklare gravhäll användes som trappsten vid kyrkans NV ingång; beskrivning å s. 152. Enligt Tiselius i not 2, s. 178 angivna artikel fanns i ena hörnet av kyrkan en gravsten med oläslig inskription, under vilken man fann »liket av en till synes ung kvinna, som på fingret bar en silverring försedd med en platta av samma metall». Plattan bar sta­ den Briigges vapen. Ingen som helst bekräftelse på denna berättelse har stått att finna, varför dess uppgifter måste anses apokryfiska. På ena kormuren var fästat en epitafium över »Herr Balzar Kruse 2 , Pastor i Tho-· resby, hans hustru Elisabet Jensdotter och svärmor Maren Christensdotter» (INv. 1830). Epitafiet, av vilket beskrivning saknas, förstördes sannolikt då kyrkan revs. Brusewitz' interiörbild (fig. 149) visar, att på en av korets ankarstockar funnos uppsatta ett flertal olikformade tavlor. På dessa tavlor voro fästade en eller i de flesta fall två ovala föremål, förmodligen s. k. begravningsplåtar. Fyra sådana äro beva­ rade och förvaras i nuvarande kyrkans sakristia (s. 212). På ena väggen i kyrkan hängde enligt INV. 1830 »4ra gl. värjor». Två värjor och en tom balja äro avbildade hängande på S väggen å den ovan nämnda interiörbilden fig. 149. Ej bevarade. Denna gamla kyrkans boksamling förvaras i prästgården (s. 214). Plys = plysch, yllesammet. Om BALTZAR KRUSE lämnar SKARSTEDT (s. 566) följande upplysning: Var kyrkoherde h är 1679. Uppgives ha varit »sogneprest i 15 år». Död 1693. Enligt BEXELL (I, s. 20) var han även »Pastor i Mar­ strand•. 2 1 EPITAFIUM BEGRAV­ NINGS­ PLÅTAR VÄRJOR BÖCKER TORSBY KYRKOR 181 &1 ®\I ij IDHID~ a il/fil®~i 11@JJ~ ~~UY 0 F ig. 166. In skrift å kyrkklocka fr å n 1562, försv unn en v id omgjutning 1886. Teckn in g av G. Brusewitz . In schri ft e inc r 1886 um gegosscnen J{ irc hcng locke, daticrt 1562. Inscr iplio n o n a beJI dated 1562, disappearecl at rccasting 1886. ~ *~ Ett skåp anskaffades 1753 för förvaring av böcker och textilier (n;\K.) . Överfört till nya kyrkan (s. 214). I koret stod N om altaret en skr if testo l1 (fig. 149), tillverkad samtid igt med den gamla predikstolen i slutet av 1620-talet (KIHKEHEGNSK. 1628/29). E j bevarad . - En stol för biskopen omnämnes i KIHKEHEGNSK . 1624/25. E j bevarad . I samba nd m ed kyrkans rivning förkom troligen också den pliktpa ll, straffstock och kista, som fl era gånger omnämnas i inventarieförteckningarna. E n brudstol, upptagen första gången i INV. 1692, överfördes till nya kyrka n, m en avskaffades 1875, då elen var »o duglig» (INv.). Ett vo tivsk e pp hängd e i långhu set. Se Brusewitz' interiörbilcl fig. 149. E j bevarat. Kyrkan ägde end ast en klo c ka. Denna överförd es till den nya kyrkan, men omgöts 1886 (jfr s. 216). En utförlig beskrivning av den gamla klockan och dess inskriptioner lämnas dock av Brusewitz, som skriver (ELFSYSSEL, s. 99 f): »Thorsby kyrkoklocka är ick e så gammal som man hittills trott (se Ödman och Holmb erg). Visserligen finn es på densamma en inskrift med munkstyl, bokstäfverna två tum höga och slu tande sig lik­ som en krans kring klo ckans öfra del; (ehuru elen på omstående afbildnin g måst delas i fl era bitar) men det är fraktur-munkstyl, som är vida yngre än den så kallade runda. 1 Skriftes tolarna sy n es h a använts som biktstola r. Bikten levde länge kvar efter re formationen , m en ä ndrade delvis karaktär. Skriftesto len var i allm ä nh et p lacerad i koret på N sid an om altaret. ~ r öBLEn sKnIFTEsToL mvEnsE KLOCK A 182 INLANDS SÖDRE HÄRAD Dess utseende är sådant som nedanstående (fig. 166) och läses: »Verbum Domini manet in eternum», herrans ord blifver evinnerligen. Derefter några krumelurer, som skola betyda »dominus Jacobus» herr Jacob, syftande på dåvarande pastorn i Thorsby, Jakob Trulsson.1 Derpå följer årtalet mdlxii, 1562 och underst, dock längre ned än på afbild­ ningen frälsarens monogram, ett X med derutur uppspirande kors, samt på hvar sin sida ett r och ett j (rex judreorum, judarnas konung). Klockans mynning håller i dia­ meter 1 aln 16 tum» ( = 100 cm). JA COB TRULSSO N med tillnamnet Norrbagge uppgives ha varit kyrkoherde i Torsby 1561-1592. Namnet Norrbagge tyder på att han var född i Norge. På grund av krigsoroligheter brändes vid ett tillfälle hans gård, varvid han själv var nära att brännas inne; vid ett annat plundrades hans hem, medan han predikade i annexförsamlingen (SKARSTEDT, s. 566). 1 TORSBY KYRKOR 183 Fig. 167. Torsby kyrka från S. Foto 1964. Kirche von Torsby von S. Torsby Church from S. TORSBY NUVARANDE KYRKA BYGGNADSBESKRIVNING Den nya kyrkobyggnad (fig. 167), som uppfördes 1851, består av ett rektangulärt långhus även inrymmande kor med sakristiutbyggnad i N (fig. 169). Byggnaden har fogats till den gamla kyrkans torn med angränsande delar av den gamla västgaveln, vilket parti fick stå kvar orört, då medeltidskyrkan i övrigt revs (jfr s. 188). De nya murarna äro uppförda av sten, delvis från den rivna kyrkan, och äro rappade och vit­ kalkade. Långhuset har sadeltak, valmat mot Ö och täckt med enkupigt tegel. Fönstren, fem på N och fem på S långhussidan, äro stora och rundbågiga. Karmar och spröjsverk av trä. Fram till 1949 funnos dessutom två fönster på östgaveln. HuvudPLAN OCH MATERIAL FÖNSTER oc1-1 ING Å NGAR 184 INLANDS SÖDRE HÄRAD 00 SKÅR 'NI N G 10DMO 1 2 ·3 4 A -A . 5 10 15M,.,. Fig. 168. Tvärsektion mot V, 1:300. Uppm. J. Söder­ berg 1964. Querschnitt nach W. Cross-section looking W. ±ilrnl- J- 1 ±::::i::- ~ I_ :l:::± -l::::J - l=t=!=± INTERIÖR BY GG NADS­ HISTORIA ingången ligger mitt på S långhussidan. Den har rundbågig Överdel, och raktäckt dörröppning med brunmålade dubbeldörrar. Över ingången en inskriptionstavla: EFTER CHRISTI BÖRD/ ÅRET 1851 ÄR/ TORSBY KYRKA/ NYBYGGD. I V finnas två mindre ingångar, en på vardera sidan om tornet. Till sakristian leder en särskild ingång från V. Interiören (fig. 174-175) är vid och rymlig med väl avvägda proportioner och målad i ljusa färger. Väggarna äro slätputsade och hållna i en svagt gul ton. De avslutas upptill med en tandsnittslist av trä. Innertaket utgöres av ett längsgående segmentvalv av trä, avvalmat mot Ö. Övergången till koravdelningen markeras av en träbåge, uppsatt vid 1900-talets början i syfte att framhäva korets avgränsning. På denna är målat ett bibelcitat: KOMMEN TILL MIG, I ALLE, SOM ARBETEN OCH ÄREN BE­ TUNGADE; OCH JAG VILL VEDERKVICKA EDER. Över s sidans ingång: JAG VILL GÅ IN I DITT HUS/ PÅ DIN STORA BARMHÄRTIGHET. Golv helt av trä; korgolvet ligger ett steg högre än mittgången. Redan 1836 fick dåvarande stadsarkitekten i Göteborg Jonas Hagberg (s. 154, not 1) i uppdrag att göra ritningar till ny kyrka i Torsby, dock med »bibehållande af det gamla TORSBY KYRKOR 185 tornet orubbat så wida det utan men för symmetrien ske kan» (sT.PROT.). I juni samma år voro ritningarna färdiga (fig. 171), men först 1841 beslöts, att kyrkan skulle uppföras i enlighet med dessa. De avsågo emellertid en fullständig omgestaltning av det gamla tornet samt en kyrkobyggnad av typisk nyklassisk karaktär med predikstol över altaret. Byggnadsåret utsattes till 1847 (sT.PROT. 1841). Året dessförinnan inträffade emellertid svår missväxt, och arbetet uppsköts (sT.PROT. 1846). Under tiden hann Hagbergs förslag bli inaktuellt, och i oktober 1849 hemställde församlingen hos Kungl. Maj:t, att ÖIÅ måtte få upprätta förslag till ny kyrka. Beslutet att bibehålla det gamla tornet stod man dock fast vid. Till ansökningen fogade församlingen en ny projektritning (fig. 170) jämte kostnadsberäkning av kommissionslantmätaren B. Hansson,1 signerad Orust och Skaboviken dec. 1848. 1 BERNT HANSSON, f. 1803, mätare 1849-1877. t 1885. Härstammade från Stenkyrka sn på Tjörn. Kommissionslant­ -l- J{' D PLAN lODM.O 1 2. 3 4 S 10 15 20 25 Nv. Fig. 169. Plan, 1:300. Uppm. J. Söderberg 1964. Grundriss. Plan. 186 INLANDS SÖDRE HÄRAD ....I. .&.. J '-~· (.At• ..:. .?'-· . /~' .,_ ..;;/... ......< "· • • ,.... .1-.. ..... - - • "- .. , , . . -- , ,,,. .,..,._. ....... .. -­ .A,; -·N.-...:O--t• -~ ....._ '"' ' • • ~ 0 ~- / ._...:;,._._ .<:;_: ..,.,: - ._, ; µ__ '.. '~ A• -~= ~ -- l ~ .; , --·· ..,_. ___ lI I 0 ' 1· I l t ,J _I .,;:;;..; ....... I 1U ' ,.. ~.'-.. F ig. 170. Förslag till n y k yr kobyggnad av B. H a nsson 1848. RA. S. 185. E ntwurf zu e inem n eucn Kirchenba u von B. Hansson 1848. P roposed new c hurch, by B . Hansson, 1848. ÖIÄ uppdrog åt arkitekten C. G. Blom Carlsson1 att upprätta det begärda förslaget, vilket avlämnades till ämbetet med skrivelse och ritning den 13 november 1849. För­ samlingen önskade dock vissa ändringar bl. a. av koret samt framflyttande av altaret. 1 CARL GusTA F BLOM CARLSSO N, f. 1799, t 1868. Arkitekt, professor i byggnadskonst v id Konstak a­ d emien. I ÖIÄ, där ha n m estadels sysslade med ky rkli g arkitek t ur, tjänstgjorde h a n und er olika perioder: 1818 blev h an konduktör, 1829 tf arkitekt, 1844 arkitekt och efter fl era t illfälli ga förordnand en 1855 och fö lj a nde å r blev h a n intendent 1862. F rå n denna tjänst erhöll han avsk ed 1864 . TORSBY KYRKOR 187 I I Fig. 171. Förslag till ny kyrkobyggnad av J. Hagberg 1836. GLA. S. 185. Entwurf zu einem n eucn Kirchenbau von J. Hagberg 1836. Proposed new church, by J. I-lagberg 1836. Blom Carlsson tillstyrkte i tjänstememorial den 20 mars 1850 korets utförande enligt församlingens önskan. Däremot avstyrktes dess begäran om altarets framflyttande. Förslaget ändrades, och detaljritningar upprättades av Blom Carlsson. Ritningarna till­ styrktes av ÖIÄ hos Kungl. Maj:t, som stadfäste dem den 10 april 1850. År 1851 fram­ förde sockenstämman en önskan, att ett fönster »om hvardera sidan af altaret skulle anbringas på östra gafveln» (sT.PROT.). Ritningarna (fig. 172) visa en kyrkobyggnad anslutande till den sista fasen av den 188 INLANDS SÖDRE HÄRAD ~-1:-::..i/::? ,?//. ,/ F ig. 172. Fö rslag till n y k y rkobyggn a d av C. G. Blom Ca rl sso n 1850. BSt. S. 186. E ntwurf zu cin cm n cu cn K irchcnba u von C. G. B lo m Proposcd ncw churc h , b y C. G. B lom Ca rlsso n 1850 . Ca rlsson 1850. nyklassicistiska stilen. Ej hell er detta försl ag skonade det gamla tornet. Vid byggandet följd es dock inte dessa ritningar helt. Tornet bib ehölls sålunda oförändrat och de ut­ byggd a entreerna på vardera sidan av tornet slopades, yttertaket valmad es mot Ö, innert aket utförd es i valvform och m ånga detalj er förenklades. Den färd iga kyrkan fram­ st år därför mycket fö rä nd rad i förhå lla nd e till det ursprungliga förslaget. År 1901 und ergick kyrka n en ganska stor in vändig förä ndring genom fullständig RESTAURE­ R INGAR ommålning. Väggarna erhöllo en lj us brun ton, och såväl dessa som t aket dekorerades med schablonmålningar i brunt och rött (fig. 173). Även altaruppsats, predikstol och övrig inredning ommålades. Den ovan omtalade, löst insatta valvbågen i gränsen t ill korområdet insattes samtidigt. Arbetet utförd es av M. B . Wallström och T. Wallström1 frå n Lödöse (sT. PROT.) . 1 MART IN BERN HARD och T EODOR \ VALLSTR ÖM, fa r oc h so n. Fade rn var född 1843 i Va ll a sn på Tjörn , m en bosatt i Löclös e. Ha n å to g sig, sen a re till sa mm a ns m ed son en, (f. 1874, t 1943), hela kyrk orestame­ rin ga r m ed samtli ga föreko mm a nd e arb eten även clekorationsm å lnin g och renoverin g av ga ml a k y rko­ inv enta ri er. I To rsby s tod den äldre för »a rb et et i de t hela» oc h u tförd e träs ni cler iarb etet, medan el en TORSBY KYRKOR 189 År 1949 restaurerades kyrkan av arkitekt G. Ljungman, varvid de Wallströmska mål­ ningarna avlägsnades och interiören åt erfick de för dess stil utmärkande ljusa färgerna. Koravdelningen förlängdes åt V, bänkkvarteren avkortades och predikstolen ändrades (se s. 192). Vidare förstärktes grundmurarna i ö genom nedsättande av betongpelare, och fönsteröppningarna på ö gaveln igenmurades, såsom tidigare nämnts. y ngre utförde målningen och fö rgyllningen (sT.PROT. 1901). D e utförde även orgelfasader och samar­ betade m ed Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg. U nder å ren 1887- 1906 gjordes 62 kyrkorest a ureringar i Bohuslän, Västergötland, Värmla nd, H alland samt även i Skåne. (Uppg. Iämn. av kyrkoh erd e L. SA.GER, Skeppla nda). Fig. 173. Interiör mot Ö före 1949 års restaurering. Foto ATA. Interior looking E before r estoration in 1949. Inneres gegen 0 vor Restaurierung von 1949. 8- 504175 190 I N LANDS SÖDRE H Ä R A D F ig. 174. Interiör mot ö. Fo to 1960. Inn cres gcgcn 0 . Inle rior lookin g E . INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER A LT A H ­ A NO RD N I NG A lt a rbord e t ä r av trä med enkla fyllningar och målat i gult och vitt. R ama r och list verk förg ylld a. A lt a rupps a t se n best år av ett stort träkors, på vilket hä nger en i trä skuren svepe­ duk och en törnekrona . P å korset s post ament är målat DET ÄR FULLKOMNADT. Korsets bakgrund utgöres av en olj emålning, framställa nd e den heliga st aden. Det hela omramas av en a rkadformad upp ställning med joniska pilastrar av trä. Utmed bågens yttersida löper en snid ad, förgylld blomranka (fig. 177). Altaruppsat sen är utförd efter Blom Carlssons ritning, do ck i betydligt förenkl ad form. Den är t rots detta ett gott t ypexemp el på ·d en sena nyklassicismens altarprydnad. År 1901 träffades ett avt al med målaremäs­ taren M . B . Wallström i Lödöse (jfr ova n) »om förskön a nd e af altarpartiet» (sT.PROT.). Även denna »försköning» avlägsn ades 1949. TORSBY KYRKOR 191 Fig. 175. Interi ör mot V. Foto 1960. Innercs gcgen \ V. Interior Jooking W . A l tar rin ge n är av bruten planform. Den består av enkla fyllningar, målade i samma fä rger som altarbord et. Över ingången till sakristia n h ä nger ett kru cifi x. Kristusbilden h ärrör från den gaml a kyrkans triumfkrucifix. Se b eskrivningen s. 173, fig. 160- 164. - I sakristian är ett I i te t krucifix (fig. 176) placerat över altaret. Kristusfiguren är uppsatt på nytt kors . H 54, kru cifixus H 34. 1600-tal. Konserverad 1949. Fyra snidade figurer från den gamla kyrkans altaruppsats äro nu uppsatta i k oret. De beskrivas å s. 169. Voro före resta ureringen 1949 upp ställd a på läkt aren. Pr e dik sto l e n härrör från den ga ml a ky rkan (s. 174 o. fig. 178) . Korgen har fl er­ sidig plan. Barriären vilar på en sockel av en kraftigt skuren blad vulst och avslu tas upptill av ett entablement. Den är indelad i fyra rekta ngulära fä lt. Hörnen mark eras med kraftiga akantusvoluter, vilkas vertikala verkan mildras genom det övre partiets horisontala handgirlander med fruktknippen . I fä ltens fyll nin gar stå skulpturer fram­ ställand e de fyra evangelistern a (fig. 179). Korgens ursprungliga, å fig. 149 sy nliga, karnisform ade underrede saknas. Runt ljudtakets övre k ant äro fästade tre små kartu­ \R cuo . Ljudtaket krönes av en Kristusbild med korsfana. scher med inskr. H E LI GH 1 KHUCIFIX TRÄ­ SKULPTURER PHED ! KSTOL 192 INLANDS SÖDRE HÄRAD Predikstolen beställdes 1691 av bildhug­ garen Nils Läns1 i Göteborg och levere­ rades påföljande år (LANTK.). Den är ett gott prov på högbarocken med dess rika an­ vändning av akantusmotiv, sådan den av Marcus Jäger 2 från Stralsund på 1670-talet infördes till Göteborg, även om vissa re­ nässanstraditioner kunna spåras i t . ex. det väl betonade entablementet och takets karakteristi~ka utformning. I samband med övriga målningsarbeten i kyrkan fick Lars Säfdahl (s. 158, not 2) 1736 löfte om »att framför någon annan enär kyrkan thertill råd kan få öfverlämna honom predikstolen som behöfver äfven renovation» (LANTK.). År 1737 erhöll han betalning för »Prädikestolens stofferande.» Predikstolens underparti borttogs säker­ ligen då predikstolen i nya kyrkan uppställ­ des på en hög, åttkantig ståndare invid en i läktarhöjd sittande balkong (fig. 180) på N långhussidan . Balkongens bröstning be­ Fig. 176. Krucifix, 1600-talet. Foto 1964. l(ruzifix , 17. Jh. Crucifix , 17th cent. stod av fyllningar med i trä skurna emblem. Från balkongen förde en trappa genom mu­ ren ned till sakristian. Vid restaureringen 1949 (jfr s. 189) borttogs denna anordning. Korgen sänktes och erhöll en trappa i kyrko­ rummet. Samtidigt avlägsnades den 1901 i samband med kyrkans dekorerande gjorda grova övermålningen, varefter den nuvarande målningen med ledning av gamla färgrester utfördes i så nära överensstämmelse som möjligt med den ursprungliga färgställningen av konservator 0 . Hellström. BÄNK­ INREDNlNG Bänkinredningen från 1852 är sluten och indelad i fyra kvarter. Dessutom finnas på vardera sidan av koret två längsgående slutna bänkar. Bänkarna breddades i samband med restaureringen 1949, då bänkskärmarna målades i grått med marmorerade dörr­ speglar och mellanstycken. Säten och ryggar äro röda. 1 Torde vara identisk med NILS LESBERG (tecknar sig Nicolaus Laese), som på 1670-talet var bosatt i Kungälv. 1678 flyttade han till Göteborg, där han erhöll burskap 1702. Hans bouppteckning är från 1718. Det sista kyrkliga arbete han utförde var troligen »moderniseringen» av Kållereds altaruppsats, till­ skriven HANS SwANT år 1711. (Uppg. Jämn. av fil. lie. K . AASMA). 2 S. KARLING, Hans Swarrt. En bildhuggare i Göteborg und er 1600-talets mitt i: GBFT 1943, s. 2. TORSBY KYRKOR 193 F ig. 177. Altarprydnad från 1851. Foto 1964. S. 190. Altarschmuck von 1851. Reredos, 1851. 194 INLANDS SÖDRE HÄRAD F ig. 178. P rcd ik sLol frå n 1692. Foto 1960. S. 191. Ka nzel von 1692. P ulpi t, 1692. TORSBY KYRKOR 195 D e la il von clcr I<::rnzel Abb. 178. Fi g. 179. D e talj av predikstolen fi g. 178. D ct a il of pulpit, fi g. 178. Dörr a rn a till korbänk a rna härröra frå n den gamla kyrkans läktare, vars barriä r . var indelad i fält och prydd m ed m ålningar (se s. 176). De bå da sålunda bevarade fälten ha formen av en arkad m ed k annelerade pilastrar och en arkivolt av utskurna blad, inram ande målningar, av vilka elen ena framställer Kristus med maktens symbol mot en lanclskapsbakgrund1 (fig. 181). Den andra figuren 2 sakn ar attribut (fig. 181). F ärgern a, som äro ursprungliga, äro hållna i ljusa toner, och målningen gör ett lätt och luftigt D eposition 1949 fr å n GHM , inv.nr. 2247. Inköptes 1903 a v mu see t för 5 kr av CAH L G. HA NSSON. Skänkt 1949 a v k yrkoh erde N . Vv'tKM AN, V essi ge bro (s. 104, not 1), so m ge nom b y t e n ågra å r t idi ­ gare erh å lli t elen av en sock enbo. 2 1 196 INLANDS SÖDRE HÄR A D LÄKTAR E ORGEL NUMMER­ intryck. Målningarna r estaurerades 1949 av konservator 0. Hellström, Skara. Den. gamla kyrkan s läktare stofferades såsom tidigare nämnts (se s. 176) å r 1671. De båda bevarade målningarna ha dock med sannolikhet utförts under 1700-talet. Enligt konservator Hellströms rapport (ATA) finn s under dessa målningar en äldre m ålning, tydligen med samma motiv, vilken skulle kunna härstamma frå n 1671. Det är möjligt att de yngre målningarna tillkomma i sam­ band m ed läktarens reparation 1736 (se s. 176) och då utfördes av Lars Säfdahl (s. 158, not 2), vilken detta år stofferade såväl kyr­ k ans altaruppsats som predikstol (jfr s. 169 0. 192). De båda läktarfälten uppsattes som bänk­ dörrar i nya kyrkan vid restaureringen 1949. Kvarsittande gångj ärn visa dock att de tidi­ gare under en längre tid a nvänts som bänk­ dörrar, och sannolikt fick de denna funktion snart efter den gamla kyrkans rivning 1851. Troligen utmönstrades de från den nuva­ Fig. 180. P redikslolen före 1949 å rs r es taurering. rande kyrka n vid 1901 års restaurering (jfr Jfr fi g. 178. Foto ATA. S. 192. s. 188), då även ny bänkrumsdelning genom­ Kanzcl vor d e r Rcs lau­ Pulpit b eforc rcstora­ rierung von 1949. Vgl. l io n in 1949. er. fig . fördes. Abb. 178. 178. En l äktare, som bäres av fyrkantiga, kannelerade pelare, löper utmed långhusets V vägg. Sannolikt samtidig med nya kyrkan (se fig. 175). Den är rak med en balkongliknande utvidgning för orgelns spelbord. Barri­ ären består av enkla liggande fyllningar. Kontrakt om byggande av en orgel slöts 1870 (sT.PROT.) med den gamla orgelbyggar­ firman Söderling i Göteborg (s. 131, not 1). Orgeln, som levererades 1871, hade åtta stämmor, en ma nual och bihängd pedal sa mt mekanisk traktur (ST.PROT.). År 1945 utökades den till femton stämmor av orgelbyggaren Olof Hammarberg i Göteborg och fick t vå manualer och pedal. Den i tre fält indelade orgelfasaden (fig. 175) krönes med eldurnor. Fasaden är av en romantiskt klassicerande stil (orgelbyggaren Johan icolaus Söderlings fasadstil) och typisk för 1800-talets senare hälft.1 umm e rt av lor: - 1. Väggtavlor, ett par. Enkel ram m ed utsågat, förgyllt övcr­ 1 TAVLOR Uppgifterna rörande or geln läm nade av fil. dr BERTIL vV ESTER. TORSBY KYRKOR 197 Fig. 181. Måla de fält från elen gamla ky rkans läktarbarriär, num era använda som korbänksclörrar. Början av 1700-talet. Foto 1960. S. 195. Gemalte Flillungsfelcler von cler Emporenschranke cler alten Kirche, j etzt a ls Chorbanktliren verwenclet. Anfang cles 18. J h. Paintecl panels from the gallery of olcl church, now usecl as cloors in chancel pews. Beginning of 18th cent. stycke und er vilket är t extat LÅTER CHRISTI ORD RIKELIGA BO I UTI EDER MED ALL VISDOM: LÄRER OCH FÖRMA I NER EDER I BÖRDES MED PSALMER OCH LÅFSÅNGER, OCH I ANDELIGA \VISOR I NÅDENE, OCH SJUNGANDE HERRANOM I EDERT HJERTA co : 3: 16. Mått: H 118, B54. Dessa torde vara identiska m ed de två nummertavlor, vilka anskaffades 1824 för att er­ sätta den gamla tavlan m ed träsiffror, som ansågs oduglig. Tavlorna skulle »till .storlek, form och prydnad likna den som finns uti Lycke k:a»; ritningen utfördes av Magnus Olofson i Hammar (sT.PROT.). - 2. Ett par på höga fotställningar. Stå i koret (fig. 174). Ramen består av en enkel list, överst prydd m ed lagerkvistar, lyra och trumpet. H 300, B 74. Tillverkade 1872 (RÄ1<.) . - 3. Ett par m ed enkel, gråmålad ram och lösa nummerbrickor av trä. H 57, B 46. Förvaras i tornet. Torde vara d esamma som på Bruse­ witz' interiörbild av gamla kyrkan ära avbildade, fastsatta på altartavlans understycke (fig. 149). Medeltida dopfuntscuppa av glimmergn ejs, nu placerad på en fotställning av trä (fig. DOP­ REDSKAP 198 LANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 182. D etalj av dopfunten fig. 183. KrisLus i clöclsriket. Foto 1964. Dctail vom Taufstcin Abb. 183 . Christus im To tcnrcich. D cta il of font fig . 183 . Christ in Limbo. 183). Ursprungligen i gamla kyrkan (jfr s. 176). Cuppan är rund och avsmalnar nedåt. K it­ telformig urholkning. I dess mitt ett avtappningshål. Yttre D 67, inre 53, 5, Dj 28, 5, yttre H 53, fotställningens H 36. Cuppans liv dekoreras med en av repstavar uppt ill och ned­ till begränsad fris, bestående av sju figurscener i relief. Scenerna inramas av oregelbundet utformade arkader. Tre av scenerna äro gammaltestamentliga, medan de fyra övriga äro hämtade ur nya testament et. Av de förstnämnda framställa två syndafallet (fig. 184). Den tredje visar en ängel, en illustration till 1 Mos. 3:24: »Och han drev ut mannen och satte öster om Edens lustgård keruberna jämte det ljungande svärdets lågor för att bereda vägen till livets träd». Ängeln är antingen en av keruberna eller, för att citera TORSBY KYRKOR 199 F i g. 183. Dopfunt fr å n 1100- la let. F oto 1960. Taufs tc in a us d em 12. Jh. F ont , 12 lh cent. 200 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 184. Detalj av dopfunten. Utdrivandet ur para­ diset. Foto 1964. Detail vom Taufste in Abb. 183. Austreibung aus dem Paraclies. Detail of font, fig. 183. Expulsion from Paraclise. Fig. 185. Detalj av dopfunten. Kristi uppstå ndelse ur graven. Foto 1964. Deta il vom Taufstein Abb. 183. Auferstehung Christi aus dem Grabe. Detail of font, fig. 183. The Resurrection. TORSBY KYRKOR 201 Fig. 186. Dopfat av mässing, troligen niirnbergerarbete från 1600-talets början. Foto 1960 s. 204. Tauischale aus Messing, vermutlich Nlirnbergerarbeit vom Anfang des 17. Jh. Brass baptismal bowl probably from Nurem­ burg. Early 17th cent. Brusewitz (ELFSYSSEL s. 100), »engeln med det flammande svärdet, betecknande utdrif­ vandet ur paradiset». De nytestamentliga scenerna skildra: 1. Kristi dop, 2. Korsfästel­ sen (fig. 183), 3. Kristus i, dödsriket (fig, 182), 4. Kristi uppståndelse ur graven (fig. 185). Bildsviten framställer Kristi försonargärning från synden. Huvudscenen är korsfästel­ sen, vilken utmärkes av en speciell omramning. Arkadbågarna kunna sägas vara an­ passade efter motiven: i paradisscenen en yppig vegetation, runt korsfästelsescenen en stramare inramning etc. Stilen är primitiv, men livlig och figurerna uttrycksfulla. Stenmaterialet kan vara hämtat från ett brott i Kungälvstrakten. En.till form och dekor motsvarande funt finns i Röra kyrka på Orust. Möjligen ära de båda funtarna ut­ förda av samma mästare. 1 Den sistnämnda funten är gjord av en täljsten och olikheterna i 1 Se S. A. HALLBXCK, Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Vänersborg 1961, s. 28 f. 202 INLANDS SÖDRE HÄRAD F ig. 187. D etaljer av dopfatet fi g. 186. Foto 1960. D etails von d er T a ufschale A bb. 186. Dela ils of baptism a l bowl, fi g. 186. TORSBY KYRKOR 203 F ig. 188. Kalk av silver med förgyllningar . Johan Månsson W enn erwall, Göteborg, 1748. Foto 1960. S. 204. Silberkelch mil Vergoldun g­ en. Johan iV!ånsson vVen­ nerwall, Göteborg 1748. Cha lice of s ilverwith g ildin g. Johan Månsson Wenner­ wall, Gothenburg, 1748. material skulle kunna förklara de stilistiska skiljaktigheterna. Att det är fråga om en lokalt arbetande mästare är otvivelaktigt. F unten är av 1100-talstyp och visar släktskap med engelska funtar. Vad som hänt den ursprungliga foten är inte känt. Sannolikt har den vid något till­ fälle blivit skadad och därefter kasserad . Brusewitz omnämner och avbild ar end ast cuppan, som tydligen i gamla kyrkan var placerad direkt på golvet.1 I INV. 1804 uppgives dopfunten vara gjord av »en h el Tälg stem, vilket tyder på att foten redan då saknades. 1 BRUSEWITZ, ELFSYSSEL, s. 101, sa mt Bohuslänska dopfuntar i: Göteborgs och Bohu slän s Fornmin­ n en och Historia I, s. 434, fig. 4 a (med text av OscAR MoNTELIUs). 204 INLANDS SÖDRE HÄRAD NATTVARDS­ KÄRL Dopfat av massmg, passande till funten (fig. 186). Ursprungligen i gamla kyrkan (jfr s. 176). I mitten en framställning av Simsons strid med lejonet i relief mot en fond av yppig växtornamentik. Runt brättet löper en jaktfris med olika figurer - en jägare med spjut, hjort, hare, enhörning, räv, varg, rådjur, hund - inkomponerade i rika bladrankor. Djuren vända benen åt brättets innerkant medan jägaren står på dess ytterkant (fig. 187). Fatets huvudform är åstadkommen genom svarvning, varav tydliga spår äro synliga på dess baksida. Figurernas och ornamentens huvudformer äro pressade i formar varefter de fullbordats genom gravering och punsning. Bottnen mellan ornamenten är ciselerad.1 Ytan har hård, kopparbrun patina. D 64,5. Troligen ett niirnbergerarbete från 1600-talets början. Samtliga nattvardskärl, med undantag av en stor vinbehållare, anskaffades under gamla kyrkans tid (se s. 178). Kalk av silver med förgyllningar (fig. 188). Profilerad fot i sex pass, sexkantigt skaft med nod samt svagt klockformad cuppa. Denna är dekorerad med två runda förgyllda fält. I det ena är graverat Lammet med korsfanan, varöver står sr GUDS LAM, i det andra inskriften TORSBY KYRKA TILHÖRIG . På fotens undersida är graverat LARS BARTHENGREN KIÖRKOHERDE (s. 212) ANDERS THORSON KYRKOVÄRD. KALKEN W 44 LOD A~ 1766. 1 Om den använda tekniken se H . ·KJELLIN, Ornerade mässingsfat och deras inskrifter, i: Äldre kyrklig kons t i Skåne. Studier utg. m. an!. av Kyrk!. utställning i Malmö 1914, s. 212-219. Fig. 189. Sockenbudstyg av silver. Kalk och paten av JohanMalmstedt, Göteborg, 1820. Foto 1964. S. 206. Silbergeräte flir Krankenbesuche. Viaticum vessels. Silver chalice Kelch und Pat ene von Johan and paten by Johan Malmstedt, l\ialmstedt, Göteborg, 1820. Gothenburg, 1820. TORSBY KYRKOR 205 Fig. \ \1 190. Vi nka nna av silver. L. Beckman, Alingsås, 1828. Foto 1960. Silver wine fla.gon. L. Beckman, A lingsås,1828. einka nne aus Silbcr. L . Beckn1an , Alingsås, 1828. Enligt stplr tillverkad i Göteborg 1748 av Johan Månsson Wennerwall, mästare i Göte­ borg 1737- 1768. H 26,5. Paten av förgyllt silver. På undersidan är graverat 1766 TH ORSBY KIÖRKA TILHÖRIG 7 3/8 LOD. Samma stplr som kalken. D 16. Oblatask av silver med profilerat lock. Graverad text 1766 THORSBY KIÖRKIA TILHÖRIG. Samma stplr som kalken. H 7, L 13, B 9,5. Vinkanna av silver med rund, profilerad fot, dekorerad med glesa kannelurer (fig. 190). Kannans liv är nedtill godronnerat liksom locket. Bladformat tumgrepp. Runt livet är graverat TILL THORSBY KYRKA BRIGITTA CHR ISTINA SIWERTSSON FÖDD DEN 4 AUGUSTI 1747 HEMG;\NGEN DEN 21 J U LY 1827 JESUS TOG KALKEN EFTER NATTVARDEN OCH SADE: DE1 NA KALK ÄR DET NYA TESTAMENTET I MIN BLOD. 1 CORINTI 11: 25. H 32. Kannan, som skänktes 1828 till minne av Birgitta Christina Siwertson (s. 150, not 3), är tillverkad samma år av L. Beckman, mästare i Alingsås 1814-28. Vackert exempel på den gustavianska stilens långa kvardröjande hos småstadsmästarna. 1 1 Svenskt silversmide 1520- 1850, III, Stockholm 1944-45, s. 109, fi g. 289 samt GSstplr. 9- 604 175 206 INLANDS SÖDRE HÄRAD F ig. 191. Vinbehållare, 1800-tal. Foto 1960. \\'cinbehälter, 19.Jh. \ Vine co ntainer, 19lh cent. Si l sked av förgyllt silver utan dekor. Graverad inskrift TORSBY KYRKA TILHÖRIG 1811. L 17. Enligt stplr tillverkad i Göteborg 1811 av Johan Malmstedt, mästare 1738-1831. Sockenbudstyg (fig. 189) bestående av kalk och paten i läderklätt träfodral. Kalken är av silver med hög fot och svagt klockformad cuppa, upptill dekorerad med förgylld kant. På cuppan är graverat DENNA TORSBY KYH.KAS SO CKNEBUDS KALK GIFVEN AF FRAMLEDNA FRU PROSTINNA ANNA REGINA SIWERTSON 1 FÖDD D . APH.ILL 13 MAY 175 8 DÖD D . 2 1822. H 13, D 5,5. Kalken är enligt stplr tillverkad 1820 av Johan Malmstedt (se ovan). Patenen är av förgyllt silver, helt slät. Samma stplr som kalken. D 7. Sam­ man med sockenbudstyget användes en mycket enkel oblatdosa av silver, rund och utan dekor. D 4, 5. Utländska stplr. Okänt ursprung. Vinbehållare i nyrenässansstil (fig. 191), bestående av ett yttre kärl av pläter i delvis genombrutet arbete med korskrönt lock omslutande en behållare av koppar. H 64, D 45. Behållaren har möjligen från början varit avsedd för profant bruk. Den torde anskaffats med anledning av· ovanligt stort deltagande i nattvardsgången. 1800-tal. Sannolikt utländskt ursprung. 1 Maka till kontraktsprosten GUSTAF LORENTZ SIWERTSON (s. 150, not. 2). TORSBY KYRKOR 207 BRUDKRONA Brudkrona av förgyllt silver med pärlor, granater, kalcedoner och krysopaser (fig. 192). Graverad inskrift SKÄNKT AV TORSBY SLKF- AVD . DEN 8/ 6 1955. Ritad av guld­ smeden Thore E ldh1 och tillverkad av Cesons Guldvaru AB i Göteborg. H 10. L j u sk ron o r: - 1. och 2. Av mässing; två kransar med sex armar, vardera för två ljus. Prydnadsarmar med enkel växtornamentik. Den kraftigt profilerade stammen av­ slutas med ett stort klot nedtill och krönes av en dubbelörn. H 130. - 3. och 4. Av mäs­ sing; två kransar med tio armar, den nedre för två ljus. Prydnadsarmar med enkel växt­ ornamentik. Den profilerade stammen avslutas med en stor kula. H 125. Ljuskronorna äro 1600-talsimitationer. Nr 1 och 2 inköpta 1904 med hjälp av frivilliga gåvor, nr 3 och 4 skänkta samma år (sT.PROT.). - 5. Av malm med sex armar i en krans. Prydnadsarmar försedda med rokokokartuscher. Mittstaven profilerad och avslutad med en stor ändkula (fig. 195). H 50. Från 1700-talet, troligen av polskt ursprung. Köpt genom konsthandeln 1949. Hänger i sakristian. - 6 och 7. Ett par mindre av mässing med sex armar i en krans. H 60. Hänga i koret. Skänkta 1949 av makarna Allan och Anna Andersson, Åkershög, Torsby. - 8 och 9. Ett par mindre av mässing med sex armar i en krans. Stammen krönt av dubbelörn. I-I 55. Hänga på läktaren. Skänkta 1949 av Selma Petters­ son, Kärred, Torsby. 1 THonE ELDH, f. 1906. Guldsmed. Sedan 1939 huvudlärare vid Slöjdföreningens skola i Göleborg. Han är vidare knuten till Cesons Guldvaru AB i Götebor g samt driver egen verkstad. LJUS­ REDSKAP Fig. 192. Brudkrona av förgyllt sil ver, 1955. Foto 1960. Brautkrone a us vergoldetem Silber, 1955. Silver-gilt bridal c rown, 1955. 208 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fi g. 193. Ljussta ke (nr 2) av m a lm , 1600-t a l. Foto 1960. B ronzeleuchter 17. Jh. B rass candles tick , 17th ce nt. Fi g. 194. Ljuss tak e (nr 3) av sil ver , tillv. i Sheffi eld, E n gla nd, 1786- 87. F o to 1964. Silberleuchter, v erler­ tigt in Sheffi eld, E n g­ la nd, 1786- 87. Silver candlestick, m a d c in Sheffield, E ngla nd, 1786- 87. TORSBY KYRKOR 209 F ig. 195. Ljuskrona (nr 5) av malm, 1700-talet. FoLo 1960. S. 207. Bronzckronle uchtcr, 18. Jh. Brass chandelier. lSlh cent. Ljusstakar: - 1. Av malm; ett par för ett ljus. Profilerat skaft och hög profile­ rad fot. H 47. 1600-talsform. Stå på altaret. U rsprungligen i gamla kyrkan (jfr s. 178). - 2. Av malm; ett par för ett ljus. Rakt skaft med v ulst på mitten, buckelformig fot. Mellan fot och skaft en genombruten horisontal bricka (fig. 193). I-I 25. 1600-tal? Sannolikt frå n gamla kyrkan (s. 178). - 3. Av silver; ett par för ett ljus (fig. 194). Fyrkantig, profilerad fot, kort cylinderformat skaft. Fot och ljusmanschett prydda med pärlstavar. H 13. I ljushållarens botten stplr 11956 och en tång, på foten T.A.s., krona, lejon, samt ett k. Tillverkade i Sheffield, England, 1786- 87. På predikstolen två kandelabrar av mässing med tre armar (fyra ljus.) H 47. Modernt arbete. Två l jusarmar i form av änglafigurer, skurna i trä och förgyllda, uppsatta på var­ dera sidan av altarprydnaden. H 50. Anskaffade vid restaureringen 1949. 210 INL AN DS SÖDRE HÄRAD F ig. 196. i\Iässhake (nr 3), dubbelvävnad av y ll e, 1950. Foto 1960. S. 2 12. ~Iessgewa nd (Nr 3). Doppelgewebe a us \ Voile 1950. Chas u b le (No. 3), do uble-woven o f wool, 1950. TEXTILIER A nt e p e ndi e r : - 1. Av rött klä de, prytt m ed kors och bårder av lilj or i applikation och broderi i g ult och g uld. L 190, H 95. Sig n. ELISABETH BASTHOLM1 GÖTEBORG. Börja n av 1900-talet. - 2. Av gult ylle m ed inslag av silke, pr ytt m ed en rund medaljong m ed k alk och oblat samt vinranka i applikation och broderi i ullgarn och silke i ljusa pastell­ färger (se fig . 177). Sign. AGDA ÖSTERBERG (s. 14 1, not 1) 1949. L 230, H 95. - 3. Dubbel­ vävnad av y lle i mörkgrått och vitt med mönster a v stjärnor och kors. edtill invävd inskrift v~\.VD AV SELMA JOHANSS0:'1 2 - 1950 - KOMPONERAD AV INGA WEDEL. 3 L 230, H 95. ELISABETH BASTHour, f. 1866, t 1951, texti lkons lnä rinn a . Ägnade sig frä m st å t kyrkli ga t exti li er. Större delen av verksamheten förlagd ti ll Li cium i Stockh olm. 2 SELMA JoHANSsoK, f. 1889, t 1954. Vttve rska . Född p å H olsunga Oslergdrd i Torsby, där hon levd e hela sitt liv. Vävn in g lä rde hon sig av bygd ens k v inno r och kom h ä ri genom at t bli en fö rn ä mli g för­ m edlare av gamla h ems löjclstraclition er. Framför all t var hon en v iktig inspirationskälla till förn yelsen av clubbelvävn in gen , elen s. k. fin skvävnaden, so m sed a n t idi g m ed eltid vävts i Bohuslän. Hon stod i kontakt med Röhsska K onstslöjclsmuseet i· Göteborg och verkade so m uppteckna r e fö r 1ordiska Mu seet. Henn es färdi gheter togos också i a ns pråk [ör un dervi snin g inom l ä net. Selm a Joh a nsson h ar utfört väv­ nader för kyrkor och a n dra offentliga b yggnader inom landskape t även efter egn a k ompos itioner. För sin a insa tser belönades hon bl. a. m ed ele n ·sällsynta spinnerskem eclalj en , instifta d av Adolf F r edrik och Lovisa U lrika . 3 INGA W EDEL, f. 1901. T ex tilkons tnärinna. Har utfört kompositioner främst för k y rkli ga textilier. 1 TORSBY KYRKOR 211 Fig. 197. Mässhake (nr 1) av vio lett samm et m ed guldbroderi er. 1900-talets början. Foto 1960. s. 212. Messgewand aus v iolettem Samt mit Goldstickerei­ en. Anfang des 20. Jh. Chasuble (No. 1) of violet velvet with gold embroi­ d ery. Early 20th cent. 212 INLANDS SÖDRE HÄRAD BEGRAV­ NINGS­ PLÅTAR Mässhakar: - 1. Av violett, nu bleknad sammet med guldbroderier i upphöjt arbete (fig. 197). På ryggsidan kors med Kristusmonogram, omgivet av vindruvor och ax. Jugendstil, början av 1900-talet. - 2. Av svartblå sammet med silvergaloner. På rygg­ sidan kors, på framsidan JEHOVA i applikation och broderi i silver. Galonerna möjligen överförda från äldre mässhake. Början av 1900-talet. - 3. Av ylle (fig. 196). Samma mönster och utförande som antependium nr 3. H 135, E 108. Kalkduk av vitt siden. Broderad kalk och Kristusmonogram i silke och guld. 72 x 70. Kormatta i röllakan. Mönstret komponerat i två hälfter med två stiliserade, mot varandra vända livsträd. Den ena hälften hållen i övervägande ljust grönt, den andra i ljust rött. Vid ena kortsidan är invävt TORSBY 1959. Utförd av Agda Österberg (s. 141, not 1). L 558, B 260. Begravningsplåtar: -1. Kartuschformat, förgyllt kopparbleck (fig.198). Innanför en ornamental ram, bestående av rocailler och förgängelsesymboler i drivet och punsat arbete, en graverad inskrift HÄR HWILAR / HERRN / HERR / LARS BARTHENGREN / FÖDD DEN 16 SEPT: 1700 I COMMINISTER I I HERRANOM DEN THORSBY 1758 I AFSOMNADE I 1 JAN. 1769 I ÅR 1728 I PASTOR DERSAMMASTÄDES I ÅR I IOBS 19 CAP: V 25, 26, 27. Mått: H 28, B 35. Nedre vänstra hörnet avbrutet. - 2. Kartuschformat förgyllt kopparbleck med ram bestående av rocailler och palmblad, krönt av en krona (fig. 198). Inskrift: HÄR HVILAR / FRU ELISABETH BAGGE I FÖDD DEN HERDEN WID TORSB y FÖRSAMLING JAN: 3 OCTOBR. 1707 I GIFT ÅR 1729 I MED I KYRCKO­ I HERR LARS BAR,THEN GREN I AFLED I HERRAN OM DEN 11 HÄR HWILAR / PROSTEN 1770 /TRIM. 3 CAP: v. 26, 27, 28, 29. Mått: H 26, B 38. Nedre vänstra hörnet avbrutet, kronan skadad. - 3. Av f9rgyllt kopparbleck (fig. 199). Inskrift: I I THORSBY PASTORAT I HERR ANDERS JEURLING1 I FÖDD D. 1 APRILL 1720 I DÖD D. 30 MARTIJ 1789 I DU GODE OCH TROGNE TJENARE I ÖFWER EN RINGA TING I HAFWER DU WARIT TROGEN I GACK IN I DINS HERRAS GLÄDJE I MATH. 25. CAP. 21. V. OCH KYRKOHERDEN Texten inramas av ett draperi med fransar och tofsar. Nedtill lövade kvistar, en lie, ett bevingat timglas, ett kors samt en uppslagen bibel på vars blad står: JAG WET / AT MIN / FÖRLOSSARE LEFEWER I OCH HAN I SKAL PÅ I SISTONE UPWÄCKA MIG AF I IORDENE. Mått: H 35, B 48. - 4. Kartuschformat förgyllt kopparbleck med driven och punsad ram av rocailler samt upptill ett Gudsöga, nedtill en dödskalle och benknotor (fig. 199). Inskrift: LÄRARENA SKOLA LYSA RÄTTFERDIGHET I SÅSOM HIMMELENS SKEN I OCH DE SOM MÅNGA UNDERWISA I TIL I SÅSOM STIERNOR I EWIGHET I DANIELS 12 CAP. 3. V. Mått: H 26, B 39. Troligen samhörande med nr 3. Dessa begravningsplåtar, som hänga i sakristian, voro ursprungligen uppsatta i den gamla kyrkans kor (se s. 180). Seden att efter en adlig persons begravning i kyrkan upphänga ett s. k. begravnings­ vapen med korta uppgifter om den döde på en kartusch har tydligen inspirerat även familjer av andra stånd att på ett likartat sätt i kyrkan hugfästa minnet av en där be­ gravd medlem. Härvid utgick man från de namn- och inskriftsplåtar, som brukade 1 Komminister i Skredsvik 1744, kh. i Spekeröd 1760, i Torsby 1770, riksdagsman 1769 och 1771. Fig. 198. Begravningsplåtar (nr 1 o. 2) över ky rkoh erd en Lars Barthengren, hans hu s tru E lisab eth Bagge, t 1770. Foto 1960. Begräbnisplatten fiir d en Pfarrer L a rs Ba rthen­ gren , t 1769 und seinc Gemahl in E lisabe th Bagge, t 1770. t 1769, och Fun era l p lates in rnemory of Vicar L a r s Bar­ then gren, t 1769, and hi s wire E lisa beth Bagge, t 1770. 214 INLANDS SÖDRE HÄRAD PREsTAVER BöcKER fästas på likkistornas huvud- och fotändar. Dessa fastgjordes därför ej vid kistan. Då denna sänktes i graven, tillvaratogos plåtarna för att uppsättas i kyrkan på väggen i närheten av den dödes bänkplats. Ofta uppsattes de på en enkel svart trätavla, stundom parvis, då den ena plåten innehöll den dödes namn och data, den andra ett bibelspråk. De ovan beskrivna plåtarna äro exempel på hur detta bruk redan på 1700-talet upptagits av prästerskapet. I flera bohuslänska kyrkor finnas plåtar, som visar, att även allmogen anammat bruket och hur det med hänsyn till dess resurser förenklats till oftast ovala plåtar av järnbleck med svartmålade inskrifter (SvK, Bo Il, s. 44, 87 ff). Två av plåtarna i Torsby bära adliga kronor. Ingen av dessa är berättigad. Plåtarna ha sannolikt köpts färdiga och endast försetts med text. Att det verkligen förhållit sig så, framgår av att exakt samma plåt som nr 3 påträffats i Erska kyrka i Västergötland. Den har suttit på Johan Gripenstedts (t 1791) till Grävsnäs kista och b är förutom namnet dennes vapen. Även av textens formulering på Lars Barthengrens plåt: HERRN/HERR etc. framgår att man efterbildat adelns kistplåtar. Formuleringen är här helt analog med »friherren herr»... Torsby-plåtarnas form och textens utformning HÄR HVILAR visa, att plåtarna sannolikt prytt likkistgavlarna vid begravningen, varefter de, uppsatta på kyrkväggen eller annorstädes i kyrkan fyllt epitafiets funktion. 1 Prestaver, 2 st, krönta av silverkors. Utförda av Libraria 1949. Av kyrkans boksamling, som förvaras i prästgården och som huvudsakligen består av kyrklig litteratur från 1700-talet, bör framhållas den enda från den dansk-norska perioden stammande boken, DEN RETTE ORDINANTZ SOM PAA HERRE DAGEN I OTTENSE .•• PRENTET I KI0BENHAFFN, 1640. Boken är märkt EX LIBRIS G:L. SIWERTSON 1776 samt 1804 ÄR THENNA BOK GIFVEN TIL THORSBY KYRKA AF DÅ VARANDE KYRKOHERDEN G. L. OLJE­ MÅ LNINGAR MÖBLER Bunden i vitt pergamentband. I boksamlingen ingår även Carl XI:s bibel, andra upplagan, tryckt i Stockholm 1752. Pergamentband. I sakristian hänga två målningar: - 1. S. Maria Magdalena undfår sakramentet av en ängel (fig. 200). Oljemålning på duk. Kopia, troligen från 1800-talet, efter sannolikt italiensk 1700-talsmästare. Dagermått 98 x 78. - 2. Porträtt av kyrkoherden Bengt Nilsson Ysander. 2 Oljemålning på duk, signerad MATILDA BÅYSEN 3 1949. Dagermått 50 X 39. - 3. Porträtt av prosten G. L. Siwertson (s. 150, not 2). Oljemålning (fig. 144) av M. S. Unna. Skåp (fig. 201), ursprungligen i gamla kyrkan, anskaffat 1753 (ses. 181). Av furu med små rektangulära fyllningar med breda täcklister. Avslutas upptill och nedtill med ett grovt listverk. Fyllningarna äro stänkmålade, listerna hållna i två bruna toner. Målningen är gjord i senare tid. SIWERTSON. THET NYA TESTAMENTET, a.a., s. 328, vars redogörelse dock gäller senare förhållanden. f. 1849, t 1931. Kyrkoherde i Torsby 1903-31. 3 MATILDA BÄ YSEN, f. 1878 på Bremsegården, Klöverön i Lycke sn. Studerade 1899 vid Valands målarskola med Carl Wilhelmson som lärare. Bedrev åren 1900- 02 ateljestudier i Paris. Verksam som konstnärinna på fädernegården. HAGBERG, 2 BENGT NILSSON YsANDER, 1 Jfr L. TORSBY KYRKOR 21 5 Fig. 199. Begravningsplå tar (nr 3 o. 4) över prosten Anders Jeurlin g, t 1789. Foto 1960. S. 212. Begräbnisplatte n flir den Propst Anders J e urJing, t 1789. F unera l pla t es in mcmory of D ean Anders Jeur- ling , t 1789. 216 INLANDS SÖDRE HÄRAD F ig. 200. Maria Magda lena und får sakra mentet av en ängel. 1800­ talskopia trol. efter itali ensk 1700-talsmästare. Foto 1964. S. 214. )laria l\ragdalcna crhält das Sak­ ran1ent von ein em Engel. J{opi e des 19. Jh, v c rmullich nach cin en1 italienischcn i\l c istcr des 18. Jh. : M ary I\fagda len e receiving t he sncramcnt from a n nngcl. 19th cent. copy from a probably 18th cent. Italian rnaste r. KLOCKOR Stånd ur med svängt, vitmålat fodral utan dekor. På pendeln är graverat TIDEN 5: 14 UP BN 22 : 14. Urtavlan är försedd med en graverad inskriftsplåt, med SA OLSSON TOREBÄCKA, troligen namnet på givaren. H 245. Kyrkan har två ringklockor, vilka hänga i tornet. - 1. Storklockan är gjuten med a nvändande av metallen från den gamla kyrkans klocka (se s. 181), vilket framgår av inskriften. På ena sidan står: DOMINUS JACOB MDLX Il VERBUM DOMINI MANET IN TALAR . P . BR. TILL EPH~ CAP. ETERNUM OSCAR II 5 / HERRANS orm BLIFVER EV I NNERLIGA / GJUTEN 1562 / UNDER KONUNG 14de REGER INGSÅH / DÅ G . D . BJÖRCK VAH STIFTETS BISKOP / BLEF DENNA KLOCKA OMGJUTEN / vm GÖTEBOHGS MEK. WERKSTAD / 1886 och på andra sidan: NÄR AF MITT LJUD DU KALLAS HIT I ATT HERRANS ORD F t\ HÖHA I BERED DIG MED ALLVARLIGT N IT / ATT DIN GUDTJENST GÖHA / - ocH NÄR LEDSAGAD AF M I N s ..\NG, / DIN VÄN DU TORSBY KYRKOR 217 F ig. 201. Skåp frå n 1753. Foto 1960. S. 214. Schrank von 1753. Cupboard, 175:3. BÄR TILL GRAFVEN, I BESINNA ATT OCK DU EN G;\ G I SKALL LÄGGA VANDRINGSSTAFVEN. H 88, D 110. - 2. Den mindre klockan är skänkt 1960. Inskriften är delad på två sidor. På den ena står: ÅR 1960 /DÅ BO GIERTZ VAR B ISKOP ÖVER GÖTEBORGS STIFT/ BERTIL TÖRNQVIST KYRKOHERDE I TORSBY JOHANSSON KYRKOVÄRDAR I ERIK SUNDGREN KANTOR I N ICLAS OLSSON OCH EVERT I SAMT KARL BENGTSSON KYRKVÄKTARE I SKÄNKTES DENNA GÅNGE KRING NEJDEN MITT MANA DE LJUD / KOMMEN, KLOCKA TILL HEMBYGDENS KYRKA AV / SJÖINGENJÖR LARS ALBERT BRUNNFÄLT,1 BRUN­ NEFJÄLL. På den andra sidan står: o MÄNNISKOR, KOMMEN TILL GUD. Över texten en GÖSTA BERGHOLTZ 2 SIGTUNA ME FECIT. H 78, D 1 stiliserad duva. Klockan är signerad 91. LARS BRUNNFXLT, f. 1890 på gården Ho/sunga-Brunne{jäll i Torsby sn. Har vid flera tillfällen ihåg­ kommit sin h emkyrka med gåvor. 2 BERGHOLTZ' KLOCKGJUTER!, grundat 1853 av FRA ' S MAURITZ B ERGHOLTZ, nu i Sigtuna. Text och dekor äro utförda av nuvarande innehavaren , klockgjutare GösTA BERGHOLTZ. 218 INLANDS SÖDRE HÄRAD SAMMANFATTNING I. Romansk kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare rakt avslutat kor och västtorn med på N sidan utbyggt h alvrunt trapptorn (fig. 202 A). 1100-talets slut eller 1200-talets början. Riven 1851. Endast tornets tre nedre vånin gar bevarade. Rekonstruktion av tornet fig. 152. Inv.: Dopfunt av glimmergnejs (endast cuppan bevarad) med 7 figurs cener i relief (fig. 182-185). 1100-talstyp. Tidig romansk gravsten (fig. 154). IL 1200-talet. Inv.: Kristusbild och del av ring från triumf­ krucifix (fig. 160- -164). 1200-talets senare hälft. Rekonstruktion fig. 163. III. 1400-talet. Inv.: S. Birgitta, träskulptur från 1400-ta let (fig. 159). Härrör från ett r edan vid 1800-talets början förstört altarskåp. IV. 1500-talet. Inv.: Kyrkklocka med inskription från 1562 (fig. 166). Omgjuten 1886. L V. 1600-talet. Höjning av kyrkans tak och n edbrytande av triumfbågen 1699 (fig. 202 B). Nya välvda innertak av trä. c Inv.: Ny bänkinredning och läktare 1623-24. 2 av läktar­ barriärens fyllningar med målningar äro bevarade (fig. 181). Pre­ [' dikstol tillverkad 1692 i Göteborg av Nils Läns (fig. 178- 179). Ornerad gravhäll (fig. 145-146), mitten av 1600-talet. Broderat Fig. 202. Kyrkans planutveckling, krucifix av 1600-talstyp (fig. 165), sannolikt från mässhake. 1: 1 000. Grundrissentwicldung der Kirche. VI. 1700-talet. 1705 nedtages översta delen av tornet och ersät­ Development of church. tes med en påbyggnad av trä (fig. 150). Kyrkans benhus rives samma å r . Målningar i korets valv 1735 av Lars Säfdahl, i långhusvalvet troligen av densamme 1748. Inv.: Kalk (fig. 188), paten och oblatask, tillverkade 1748 i Göteborg av Johan Må nsson Wennerwall. Skåp (fig. 201) från 1753. Begravningsplåtar över präster (fig. 198- 199). VII. 1800-talet. L ånghus och kor rives 1851. Kyrkan avritad av G. Brusewitz strax före rivningen (fig. 14 7-149). Ritningar till ny kyrka utföres av C. G. Blom Carlsson (fig. 172). D essa visa en kyrko­ byggnad anslutande till den sista fasen av den nyklassiska stilen. Vid uppförandet av kyrkan följdes inte dessa ritningar helt. Så bibehölls t. ex. tornet oförändrat och det nya kyrkorummet fogades till detta (fig. 202 C). Utvidgning av kyrko gården 1851. Inv.: Vinkanna av silver (fig. 190), tillverkad 1828 i Alingsås a v L. Beckman. Sockenbudstyg bestående av kalk och paten (fig. 189), tillverkat 1820 i Göteborg av Johan Malmstedt. Orgel, byggd av Söder­ lings, Göteborg, 1871 (fig. 175). Klocka, gjuten 1886 med användande av m etall från den gamla kyrkans klocka. VIII. 1900-talet. Målning av interiör och inredning 1901 (fig. 173). Ar 1949 omfattande restaurering: koravdeln. vidgas åt V, grundmurarna i Ö förstärkes, fönsteröppningarna på Ö gaveln igenmuras, bänk­ kvarteren avkortas, uppgången till predikstolen ändras och interiören ommålas. Utvidgning av kyrko­ gården 1915-16 och 1960. Inv.: Mässhake (fig. 197), omkr 1900. Brudkrona av förgyllt silver (fig. 192), skänkt 1955. I samband med restaureringen 1949 anskaffades bl. a. nya textilier (fig. 196). Klocka 1960. (gj ZUSAMMENFASSUNG I. Romanische Steinkirche mit rechteckigem Langhaus, schmalerem, gerade abgeschlossenem Chor und Westturm mit auf der Nordseite angebautem halbrundem Treppenturm (Abb. 202 A). Ende des TORSBY KYRKOR 219 12. oder Anfang des 13.Jahrhunderts. Abgerissen 1851. Nur die drei unteren Geschosse des Turmes sind erhalten. Rekonstruktion des Turmes Abb. 152. Inv.: Taufstein aus Glimmergneis (nur die Cuppa ist erhalten) mit 7 Figurenszenen in Relief (Abb. 182-185). Typ des 12.Jahrhunderts. Romanischer Grabstein (Abb. 154). IL 13.Jahrhundert. Inv.: Christusbild und ein Teil des Ringes vom Triumphkruzifix (Abb. 160-164). Zweite Hälfte des 13.Jahrhunderts. Rekonstruktion Abb. 163. III. 15.Jahrhundert. Inv.: Sta. Birgitta, Holzskulptur d es 15.Jahrhunderts (Abb. 159). Stammt von einem schon zu Beginn des 19.Jahrhunderts zerstörten Altarschrein. IV. 16.Jahrhundert. Inv: Kirchenglocke mit Inschrift von 1562 (Abb. 166). Umgegossen 1886. V. 17.Jahrhundert. Erhöhung d es Kirchendaches und Abbruch des Triumphbogens 1699 (Abb. 202 B). Neue gewölbte Holzdecken in Langhaus und Chor. Inv.: N eues Gestiihl und Empore 1623-16.24. Zwei der Fiillungen von der Emporenschranke mit Male­ reien sind erhalten (Abb. 181). Kanzel 1692 in Göteborg von Nils Läns verfertigt (Abb. 178-179). Ornamentgeschmiickte Grabplatte (Abb. 145-146), Mitte des 17.Jahrhunderts. Gesticktes Kruzifix, wahrscheinlich von Messgewand (Typ des 17. Jahrhunderts, Abb. 165). VI. 18.Jahrhundert. 1705 wird d er oberste Teil d es Turmes herabgenommen und durch einen Aufbau aus Holz ersetzt (Abb. 150). Im gleichen Jahr wird das Leichenhaus der Kirche abgerissen. Malereien im Chorgewölbe 1735 von Lars Säfdahl, im Langhausgewölbe, vermutlich von derselben Hand, 1748. Inv.: K elch (Abb. 188), Patene und Oblatenbiichse, verfertigt 1748 in Göteborg von Johan Månsson Wennerwall. Schrank (Abb. 201) von 1753. Begräbnisplatten fiir Priester (Abb. 198- 199). VII. 19.Jahrhundert. Langhaus und Chor werden 1851 abgerissen. Die Kirche kurz vor dem Abbruch von G. Brusewitz abgezeichnet (Abb. 147-149). Zeichnungen fiir di e neue Kirche werden von C. G. Blom Carlsson ausgefiihrt (Abb. 172). Diese zeigen ein an die letzte Phase des neuklassischen Stiles sich anschliessendes Kirchengebäude. Bei der Errichtung der Kirche werden diese Zeichnungen nicht ganz befolgt. So wird z. B. der Turm unverändert beibehalten und der neue Kirchenraum wird an ihn ange­ fiigt (Abb. 202 C). Erweiterung d es Friedhofes 1851. Inv.: Weinkanne aus Silber (Abb. 190), hergestellt 1828 in Alingsås von L. Beckman. Kirchspiel­ Botengerät bestehend aus Kelch und Patene (Abb. 189), v erfertigt 1820 in Göteborg von Johan Malm­ stedt. Orgel, gebaut von Söderlings, Göteborg, 1871 (Abb. 175). Glocke, gegossen 1886 unter Anwendung vom Metall der Glocke der alten Kirche. VIII. 20.Jahrhundert. Ausmalung des Inneren und der Einrichtung 1901 (Abb. 173). Im Jahre 1949 umfassende Restaurierung: Erweiterung des Chores nach W, Fundamentma uern im 0 verstärkt, Ver­ mauerung der Fensteröffnungen des 0-Giebels, die Bankgruppen werden verkiirzt, der Aufgang zur Kanzel wird geändert und das Innere umgemalt. Erweiterungen des Friedhofes 1915- 1916 und 1960. Inv.: Messgewand (Abb. 197), um 1900. Brautkrone aus vergoldetem Silber (Abb. 192), Gabe von 1955. Im Zusammenhang mit der Restaurierung werden u. a. neue Textilien angeschafft. Glocke 1960. SUMMARY I. Romanesque, stone church, with rectangular nave, narrower, straight-ended chancel and W tower with semicircular staircase on N side (fig. 202 A). Late 12th or early 13th century. Demolished 1851. The three lowest storeys of tower preserved. Fig. 152 shows reconstruction of tower. Furnishings: Font of mica-gneiss (only bowl preserved), with 7 scenes with figures in r elief (figs. 182-185); 12th century type. Romanesque slab (fig. 154). IL 13th century. Furnishings: Figure of Christ and part of ring from late 13th century rood (figs. 160-164). Reconstruction shown in fig. 163. _ 220 INLANDS SÖDRE HÄRAD III. 15th century. Furnishings: St. Birgitta, carved wooden figure (fig. 159) from av triptych destroyed already at beginning of 19th century. IV. 16th century. Furnishings: Bell with inscription, 1562 (fig. 166). Recast 1886. V. 17th century. Church roof raised and rood arch demolished, 1699 (fig. 202 B). New wooden vault­ ings installed in nave and chancel. Furnishings: New pews and gallery, 1623-24. Two of the gallery barriers with paintings preserved (fig. 181). Pulpit made 1692 by Nils Läns, Gothenburg (figs. 178-179). Ornamental grave monument (figs. 145-146), mid-17th century. Embroidered crucifix of 17th century type, probably from a chas­ uble. VI. 18th century. Upper part of tower removed 1705 and replaced by a wooden erection (fig. 150). The mortuary demolished same year. Painting on chancel vaulting 1735 by Lars Säfdahl, on nave vaulting 1748, probably by same artist. Furnishings: Chalice (fig. 188), paten and wafer box, made in Gothenburg by Johan Månsson Wenner­ wall, 1748. Cupboard, 1753 (fig. 201). Funeral plates in memory of clergymen (fig. 198-199). VII. 19th century. Nave and chancel demolished in 1851. Picture of church drawn by G. Brusewitz immediately prior to demolition (figs. 147-149). Plans of new church by C. G. Blom Carlsson (fig. 172). They show a church building reminiscent of the last phase of Neo-Classicism. The new church was not built wholly according to these plans. E. g. the tower was preserved unaltered, and the new nave was joined to it (fig. 202 C). Churchyard enlarged 1851. Furnishings: Silver wine flagon (fig. 190), made in Alingsås, 1828, by L. Beckman. Viaticum vessels (fig. 189) made in Gothenburg, 1820, by Johan Malmstedt. Organ, by Söderling, Gothenburg, 1871 (fig. 175). Bell, cast in 1886 of meta! from bel! of old church. VIII. 20th century. Interior and furnishing painted in 1901 (fig. 173). Extensive restoration 1949; chancel extended to W, foundations in E strengthened, windows in E gable bricked up, seating accomo­ dation shortened, stairs to pulpit altered and interior repainted. Churchyard enlarged 1915-16 and 1960. Furnishings: Chasuble (fig. 197), ca. 1900. Bridal crown, silver-gilt (fig. 192), presented 1955. New textiles acquired in conjunction with restoration. Bell, 1960. Fig. 203. Lycke kyrka från SO. Foto S. Curman 1960. Dic IGrche vo n Lycke von SO . Lycke Church from SE. LYCl(E l(YR.l(OR BOHUSLÄN, GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN INLANDS SÖDRE HÄRAD GÖTEBORGS STIFT, ÄLVSYSSELS SÖDRA KONTRAKT Beskrivningen utarb etad av MARGARETA DYMLI ND 1960, komple tterad och avslutad av MARIAN ULLEN 1963-64. TRYCKT A KÄLLOR: ELFSYSSEL S. 103 f . - EYSTEINS JORD EBOG, S. 334. - DN 111, S. 149 f. ­ HOLMB ERG Ill, S. 48, 183. - J o HNSEN, S. 53 . - TISELIUS Il, S. 216. - 0EDMAN, S. 158. HA NDSKR. KÄLLOR OCH AVB-SAML: ATA: INV. 1830; SNABBINV. 1919; anteckn. fr . Bohuslän av P. A. F. SOHLMAN; hand!. rör. r es ta urerin gs- och konserveringsa rb et en under 1900-talet . - RA: ÖIÄ:s skrivelser till K . Maj:t inneh . brev frå n D. H. KmLMAN på Tofta gård till kyrkokuratorerna i Gbgs o. Bohuslän samt skrivelse till K. Maj:t m ed ritnin g till ny kyrka, sign. av 0. LINDQVIST, Halleby den 2dra Septemb er 1816, och ritning till ny kyrka 1823, sign. S. ENANDER; ED konselj hand!. 1879 7/3 , 1880 14/5, 1882 3/11 rör. nuvarande kyrkan. - DRA: KIRKEREGNSK. 1618-42. - KA: LANTK. 1669- 1731; INV. 1692, 1738. - BSt: »Dessein t ill Lycke kyrka», sign. G. M. MELANDER 1803; orgelfasad av A. V. LuNDAHL 10-50 4175 222 INLANDS SÖDRE HÄRAD 1879; predikstol av 0 . A. MANKELL 1880; förslag till ändr. inredn. i koret av J. F. AnoM 1882; uppmätn. ­ ritn. jämte r est. förslag av A . BERGLUND 1928; ritn . till uppvärmn.anläggn. 1936; elektrisk belysn. 1948; förslag till utvidgn. av kyrko gården åt S av J. SAMUELSSON 1952; uppmätn.ritn. jämte rest.förslag av A. FoRSSEN 1960. - GHM: Anteckn. rör. dopfunt av C. R. AF UGGLAS. KYRKANS ARKIVALIE R: GLA: RÄK. 1595- 1703 (LI: 1), 1704- 1792 (LI: 2); 1793- 1905 (LI: 3),. 1795-1796 (i Torsby 0: 4), 1800- 1845 (LI: 4), 1831- 1832 (i Torsby KV: 1), 1837- 1841 (i Torsby LI: 3); rNv. 1598 , 1669 (LI: 1), 1804, 1819 (LI: 3), 1827 (i Torsby N: 1); vrs.PROT. 1767, 1804 (i Torsby 0: 1), 1827 (i Torsby N: 1); ST.PROT. 1766- 1802 (i Torsby 0: 3), 1794- 1839 (Kl: 1), 1796 (i Torsby 0: 4), 1801, 1802 (i Torsby 0: 1), 1801-1849 (i Torsby Kl: 1), 1829- 1851 (i Torsby Kl: 2), 1837- 1862 (Kl: 2); KR .PROT. 1820- 1849 (KIII: 1) , 1824, 1849 (i Torsby KIII: 1), 1830- 1839 (i Torsby Kl: 2),. 1865, 1874 (Kl: 2). Ho s pastorsämbetet, Torsby, förvaras större delen av Lycke kykoarkiv fr ån omkr. 1865 till nuva ra nde tid. Lycke socken utgöres dels av ett fastland s-, dels av ett skärgårdsomr åde. Det senare sträcker sig i N Ull Hakefjord en och Marstrandsfjorden, i V ut till öppna havet och i S till Sälöfjorden. Fastlandsdelen gränsar i Ö till Hålta socken i Inlands Nordre h ärad och i S till Torsby socken. Namnet Lycke förekommer första gången 1331 i ett brev, vari omtalas prästen »Gunnare a Lykkiu » (DN III, s. 149 f.). Ar 1388 omnämnes »Lykkio kyrkia», vilken detta år visiterades av biskop Eystein (EYSTEINS JoRDEBOG, s. 330). Namnet Lycke anses komm a av ordet lycka i betydelsen inhägnat jordområde (ORTNAMNEN V, s. 31). Under medeltiden har Lycke kyrka troligen varit gemensa m för Lycke sock en och Marstrand. Efter r eformationen, då Marstrands klosterkyrka gjordes till stadskyrka, blev Lycke a nnexkyrka till Torsby (JOHNSEN, S. 48, 53; TISELIUS Il, S. 216 f.). Inom socknen li gger To{la gård. Denna är känd sedan 1500-talets senare hälft, då den tillhörde lag­ mann en över Bohuslän, Claus J ensen. Efter att ha tillhört kronan i omkring hundra år övergick gård en i början av 1700-talet i privat ägo (TrsELIUS Il, s. 224 f.). Den medeltida kyrkan i Lycke revs 1826. I dess ställe uppfördes den nuvarande kyrkan, som är belägen ungefär 500 m VNV om den gamla. Enstaka äldre inventarier ha över­ förts till nya kyrkan. Grundstenen till denna lades den 14 maj 1826. Samma dag avkun­ nades tacksägelse över arvprinsens Carl Ludvig Eugens, sedermera Carl XV:s, föd else (se s. 242), varför församlingen beslöt att kalla sin kyrka Carl Ludvig Eugens kyrka. Detta namn användes dock sällan. Över Lycke medeltida och nuvarande kyrkor lämnas i det följande två skilda b eskriv­ ningar. LYCKE KYRKOR 223 F ig. 204. In gån gen till gam la k y rkogårde n. I fonden t . v. sy n es den nu varande kyrkan. Foto 1964. E ingang zum a lten J-{irchhof. Links iln J-Iintcrgrund die jetzige Hirche. Entra nce to o ld churchya rd . The present church is in th c lc ft backgrou nd . GAMLA KYRKAN KYRKOGÅRDEN Kyrkogården till Lycke rivna medeltidskyrka är belägen ca 500 m OSO om den nuvarande kyrkan. Den h ar formen av en oregelbunden rektangel med sin största ut­ sträckning i N-S (fig. 205). Området utgöres av en jämn sluttning utom i N, där en bergklack skjuter in. Strax nedanför denna har kyrkan legat. Dess läge utmärkes av en sänka i marken. På denna plats restes 1962 en i jorden funnen stenhäll, vilken försågs med inskriften HÄR L.Å..G / LYCKE GAMLA KYRKA / INTILL ÅR 1826 . Kyrkogården inhägnas av en gråstensmur i kallmur. Innanför denna ha träd p la n­ terats, första gången i slutet av 1800-talet ( R }i.K. 1889). Till kyrkogården leder numera endast 1 ingång m ed enkla järngrindar (fig. 204). Under äldre tid funnos tre stigluckor, av vilka den ena var belägen på samma plats som den nuvarande ingången. Vid denna kunna ännu stigluckans nedre delar iakttagas STIG­ LUCKOR 224 INLANDS SÖDRE HÄRAD KLOCK­ STAPEL GRAV MINNEN i muren. Stigluckorna voro murade av sten, välvda och vitrappade (RÄK. 1815). Första gången omtalas dessa 1664, då de reparerades (RÄK.). År 1815 beslöt sockenstämman att »Taket eller hvalfvet på portarne skulle borttagas och i stället skulle på sidopelarne läggas fyrkantiga Hallar med fals». Senare beslöt man dock att »pelarne» skulle muras »spetsiga i samma form som Kyrko-Torn-Taket» (sT.PROT.). Stigluckorna borttogos san­ nolikt helt 1889, då kyrkogården iordningställdes (RÄK.) och fick sitt nuvarande utseende. Uppgifter om klockstapel saknas. Benämningen »Klocketornet», som i RÄK. använ­ des omväxlande med »Tornet», syftar sannolikt på kyrkans trätorn (jfr s. 228). På kyrkogården, som varit i bruk långt in på 1900-talet, synas nu endast två äldre gravar, båda från 1700-talets senare hälft. De täckas av_ enkla hällar: - 1. Innanför en slät, utsparad ram en av ett tvärstreck i två hälfter delad inskriftstavla med texten HERUNDER VI/LAR MIN SALIG ••• BÖRTA TRUL/SDOTER DÖ DE DEN 24 APR/ANO 1745. L 164, B 122. - 2. Innanför en enkel utsparad ram en inskriftstavla, av ett streck delad i två hälfter. På den ena står ANNO 1784. L 178, B 106. ~ Vid en grävningsundersökning, som företogs 1960 (se s. 226), påträffades utanför kyrkans S mur några större gnejshällar, av vilka ett par voro orienterade Ö-V som grav­ hällar. En av dessa hällar hade i V änden ett inhugget enkelt kors. Äldre gravhällar ha huggits sönder och använts till solbänkar vid den nya kyrkans byggande. Fig. 205. Plan över Lycke gamla kyrkogård, 1:1 000. Uppm. i samband med utgrävning av kyrkoplatsen 1960 av H. Wideen. Grundriss des alten Kirch­ hofes von Lycke. Aufmes­ sung in Zusammenhang mit Ausgrabung des Kirchpiatzes 1960. Plan of old churchyard, measured in conjunction with excavation of old Lycke church site, 1960. L YCKE KYRKOR 225 bendcm I. HoLMBERG (III, s. 186) uppger gravkoret tillhöra '>ätten v. Smalensee». •Öfversten och Com­ mendanten Smalem är dock identisk med BARTHOLD OTTO ScHMOLL {ELGENSTIERNA). Barthold Schmoll var född 1657 i Kurland, kom i svensk tjänst 1676 vid överste Cronstiernas kavalleriskvadron med avsked 1679. Blev 1684 löjtnant vid hertigen Fredrik Casimirs av Kurland dragonregemente, kapten 1685; samma år sändes han som kommendant och viceguvernör till den hertigen tillhöriga ön T a bago i Amerika (Små Antillerna), efter vilken tobaksplantan fått sitt namn. Därifrån hemkallades S. 1688. Återinträdde 1691 i svensk tjänst, major vid fortifikationen 1698. År 1700 blev han överstelöjtnant och kommendant på Carlstens fästning i Marstrand, överste 1711. Han erhöll adelskap 1715 och blev kom­ mendant i Göteborg 1716, där han avled den 25 september 1719. Han var gift med Anna Dellenhagen, t 1738. Ätten utdöd sedan 1721 (ADAM LEWENHAUPT, Karl XII:s officerare. Sthlm 1921, s. 604). 2 1 L YCKE KYRKOR 229 Fig. 208. Dörr m ed beslag av järn, möjligen medel­ tida. Har sannolikt tillh ört gamla kyrk ans huvud­ ingång. Foto 1960. E isenbeschlagene Tlir, 1nöglich erweise 1nittel­ Door with ironwork, pos­ sibly medieval. alterlich. Vid 1700-talets slut ansågs kyrkan vara alldeles för liten för församlingens behov och så förfallen, att sockenstämman 1791 fattade beslut att inrätta en särskild byggnadskassa för framtida behov (sT.PROT. 1794). År 1804 konstaterades om kyrkan »att hon sjunkit så, att södra och wästra sidan hä nger öfver 6 t um och norra väggen docerar 6 tum i syd, att södra väggen har en buk midt på väggen, % aln ut åt söder, att norra väggen har en swacka inåt midt på väggen 1 / 2 aln djup, att Kyrckans norra vägg står på en Bergpall, m en en del af den södra på Lerbåtte11» .. (sT.PROT.). »Utom dess uträknades, att om man skulle inpacka en person på hvarj e halfaln i Kyrckans Bänkrum, så skulle näppeligen 200 personer nu få rum ». År 1803 fastställdes ritningar till en ny ky rka. Arbetet påbörja­ des 1808, m en avstannade snart (se s. 236) och först ett gott stycke in på 1820-talet kunde arbetet åt erupptagas. Den gamla kyrkan, som under de mellanliggande åren nödtorftigt underhållits, revs på våren 1826 för att lämna sten till den nya kyrkobyggnaden. K YRKAl'S RIVN I NG 230 INLANDS SÖDRE HÄRAD INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Av kyrkans fasta inredning finns intet bevarat. Såväl altare som predikstol, läktare, bänkinredning och allt annat trävirke försåldes nämligen på auktion den 9 maj 1826 (RÄK.). Altartavlan inropades av »Sven i Gata» och predikstolen av Lars Chris­ tiansson från Bremnäs Övergård. Efterforskningar i bygden rörande dessa föremål ha inte lett till något resultat. ALTARE OCH PREDIKSTOL Uppgifter om altarprydnadens och predikstolens utseende saknas. År 1629 bekostade en »Erlig och Welact Mandh Erich Torgiersson» målningen av dessa (RÄK.). Inte fullt hundra år senare, 1726, målades de av Albrecht Witt, samme konstnär som 1731 utförde kyrkans takmålningar (s. 228). Även läktaren eller »polpiitet», som den benämnes i RÄK., målades 1629 på bekostnad av Erich Torgiersson (RÄK.). Läktaren reparerades 1695 av »Snickaren Erich Larsson i Kulperöd», vilken samtidigt förfärdigade några bänkar för kyrkan (LANTK.). Vid 1700­ talets mitt uppsattes en ny »Pige läcktare» och förnyades kyrkans bänkinredning (RÄK. 1750-53). Kyrkans triumfkrucifix, sannolikt ett 1600-talsarbete, överfördes däremot vid kyrkans rivning till den nya kyrkobyggnaden, där det ännu förvaras. Det beskrives å s. 249. Den äldsta inventarieförteckningen härrör från 1598, och enligt denna ägde kyrkan: j kallck och disk for giulldt j messe hagell j messe serck jj store Messing liusestager j Huid postille jj Klocker j messings becken udj funten j schal = j Messing Liuse stage och jjj Teen Liuse stager Under de sjuttioett år, som förflöto mellan denna och nästa inventarieförtecknings upprättande år 1669, anskaffades följande inventarier: 1 Ny Mässehagell af blått sammett 1 Guldskijns alter Kläde 1 Stort mässingsfaat i funten och funten med en Crona af Trä förärat .af Sal. Hans Frantzson 1 Tran liuse Crona 1 brudestol och 1 sädestohl LÄKTARE BÄNK­ INREDNING TRIUMF­ KRUCIFIX rnv. 1598 L YCKE KYRKOR 231 F ig. 208 a . De talj a v fig. 208 . Dcta il vo n A bb . 208. Dcta il o f fi g. 208. samt »2 Nye staker Kiöpt Anno 1667». Av dessa föremål och även a v de nyförvärv, som gjordes under 1700-talet och 1800-talets början, åt erstå end ast dopfunt, dopfat, en offer­ kista samt en av klockorna. Dessa äro ännu i bruk i nuvara nde kyrka och b eskrivas å s. 255, 256 och 261. K yrkans nattvardsk ä rl, kalk och paten av förgyllt silver, sannolikt m edeltida, försåld es på auktion 1827 (RÄK.). Redan 1804 ansågs k alken för liten för församlingens behov (v1s.PROT.). Även den sockenbudskalk m ed paten av t enn, som omnämnes ännu 1827 (INv.) ersattes m ed ett nytt sockenbudstyg av förgyllt silver. De ovan i inventarieförteckningarna nämnda lj uss takarn a, ett par frå n 1667 a \· mässing och ett par äldre, stora stakar av malm, uppgives 1827 stå på altaret (r Nv.). Det är troligt, att de överfördes till den nya kyrkan, m en seda n kommo att ingå i den m ell anskillnad av gammal malm och mässing, som lämnades vid den nya kyrkklo ckan s anskaffande 1841 (s. 264). - E n ljuskrona av glas, upptagen i I NV . 1819, omnämnes ä nnu 1853. E j bevarad. Beskrivningar av de nu förs v unn a t e xtili e rn a saknas t yvärr. Värt att lägga märk e till är det »Guldskijns alter Kläde», som omnämnes i I NV . 1669. Tydligen har detta »Kläde» av gyllenläder tjänstgjort som en sorts a ntemensale. Såväl en brudstol, tillverkad 1744 (RÄK.) , som straffstock och pli°ktepall överfördes från den gam la kyrkan till den nya och omnärnn es i JNV. 1853, men äro ej lä ngre bevara de. :\i:\TTVAHOS ­ K.Ä.R L L.J US­ RE DS KA P TExT11.1ER 0 1vER S E 232 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 209. Lycke nuvarande kyrka frå n V. Foto H. W ideen 1962. Die j e tzige Kirche von Lyck e von vV. L yclrn Church from vV. NYA KYRKAN KYRKOGÅRDEN Kyrkogårdens form och nuvarande utsträckning framgår av situationsplanen fig. 210. Kyrkogården är anlagd 1827 i samband med uppförandet av den nuvarande kyrkobyggnaden, men har utvidgats dels 1927, dels 1952 med ett ca 1 200 kvm stort område i S efter eft av arkitekterna A. Lindvall och J. Samuelsson, Göteborg, upprättat förslag. L YCKE KYRKOR 233 Fig. 210. Situationsplan, 1: 2 000. Uppm. J . Söderberg 1964. Kirchhofsgrundriss. Pla n of churchyard. SITUATI O NSPLAN 10A!v. o 10 . 20 I lunJ111d I 30 I 4o oo 60NG. I I I INHÄGNAD Hägnaden består av en kallmur, lagd med använd~nde av den äldre kyrkans byggnadsstenar. I den äldre murens N sträckningar finnas järnringar för bindande av hästar. Ingångarna ligga i Ö och NO. De stängas av enkla gjutjärnsgrindar. Vid Ö uppfarten till kyrkan ligger ett kyrkstall, vilket uppfördes 1827, delvis av timmer från den medeltida kyrkan (jfr s. 226 o. 228). KYRK STALL BYGGNADSBESKRJVNING Lycke kyrka är fritt belägen nära havet, där den långa dal, som genomlöper Torsby och Harestads socknar, vidgar sig till ett slättartat kustområde (se fig. 203). Kyrkan, som består av långhus och västtorn, är byggd i nyklassicistisk stil. Långhuset har en ovanlig orientering med sin största utsträckning i N-S. Tornet är uppfört mitt på V långhussidan. Mitt emot tornet ansluter sig på ö långsidan en ur­ sprungligen till sakristia avsedd utbyggnad (fig. 212). Kyrkan har härigenom till planen erhållit en skenbar korsform, som ej framträder i dess interiör. Byggnadsmaterialet är sprängsten. Ut- och invändigt äro murarna rappade och vitkalkade. Långhus och sakristia ha mot varandra vinkelräta sadeltak, belagda med enkupigt tegel. Tornet avslutas med en starkt springande, konsolprydd trätaklist under en svagt PLAN OCH MATERIAL YTTERTAK 234 INLANDS SÖDRE HÄRAD SKARNING 10DM.O 1 11111111111 A-A. 5 10MJ. '2. 3 4 Fig. 211. Tvärsektion mot N, 1: 300. Uppm. J. Söderberg 1964. Querschnitt gegen N. Cross-section looking N. I I I I I I I I I I FöNsTEn INGÅNGAR sluttande takavsats, bärande en lanternin av trä med svagt karnissvängd takhuv, krönt av ett klotkors. Huven är klädd med kopparplåt. Långhuset har tolv fönster, samtliga stora och rundbågiga. Av dessa äro fyra placerade på vardera långsidan och två på vardera kortsidan. De båda kortsidorna ha dessutom ett mindre cirkelrunt fönster. Huvudingången å tornets V sida är välvd och flankeras av två kolonner på höga fyrkantiga plintar och med runda profilerade kapitäl (fig. 213). Över ingången en kalk­ stenstavla med inhuggen text: TILL / CARL LUDVIG EUGENS / KYRKA LADES GRUNDSTENEN I VID TACKSÄGELSEN I FÖR PRINSENS FÖDELSE I DEN 1827. rNrnmöR 14 MAIJ ÅR 1826 /OCH FULLBORDADES Kyrkorummet är stort och ljust (fig. 220-221). Väggarna äro slätputsade och målade i vitt. Runt dessa löper i höjd med bänkarna en ljust gråmålad slät träpanel. Upptill en marmorerad, profilerad taklist av trä. På vardera sidan om huvudingången och mitt emot denna på Ö väggen finnas två kraftiga träpilastrar. Mellan Ö långhusväggens pilast­ rar har vid den senaste restaureringen (s. 249) framtagits en draperimålning i rött, gult och grått. Denna inramade tidigare kyrkans altaruppställning, då denna stod på sin ursprungliga plats (s. 248). Taket består av ett segmentvalv av trä, målat i ljust gråblått. BYGGNADSHISTORIA Lycke nya kyrka stod färdig 1827. Redan 1791 började dock församlingen förbereda uppförandet av en ny kyrka genom att inrätta en byggnadskassa för framtida behov eftersom den medeltida kyrkan då var mycket bristfällig (jfr s. 229). År 1801 anmodades »Herr Byggmästaren Arenander att genast göra ritning till ny kyrcka, passande efter en tillwäxande Folk-mängd och så inrättad, att hon äfven kan hedra Tidewarfwets smak uti L YCKE KYRKOR I ./( 235 * PLAN 1 000.0 1 2 '3 4 5 Ju::xn :::LL 1---=r:::..LGrundriss. Plan. • _ 20.tV. _L Fig. 212. Plan, 1: 300. Uppm. J. Söderberg 1945, ändrad 1964. Byggnads Konsten» (sT.PROT.)1 Den nya kyrkan skulle byggas på den gamlas plats. De ritningar till ny kyrka, som 1803 fastställdes, äro dock utförda inom ÖIÅ av G. M. Melander 2 och visa en stor kyrkobyggnad i nyklassicistisk stil med kyrkorummets längdriktning i N-S och med altare och predikstol sammankomponerade och placerade 1 Om förhållandena vid den nya kyrkans tillkomst se även N. WIKMAN, Lycke kyrkas tillkomst, i: Julhälsning till församlingarna från präster i Göteborgs stift, 1938. 2 GUSTAF MAURITZ MELANDER, f. 1779 i Sthlm, t 1829, kapten vid fortifikationen 1813, major 1818_ 236 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 213. K yrkans huv udingång i V. Fo to 1960. Hauptcingan g d er Kirch e im \ V. Ma in entrance to church, in\~'. mitt på Ö långväggen (fig. 215-216). Golvytan är omkring 11 gånger större än den gamla kyrkans. Befolkningen i Lycke socken hade nämligen under slutet av 1700­ talet och början av 1800-talet tillvuxit kraftigt på grund av det ökade sillfisket och hade från 1749 till 1801 ökat från 346 personer till 1 400 (1rn.PROT. 1822). En ny besiktning av den gamla kyrkan år 1804 visade det vara nödvändigt att förlägga den nya kyrkan till en annan plats, eftersom grundförhållandena vid den gamla kyrka n voro synnerligen osäkra. En ny plats med berggrund utsågs, men arbetet kom i gång först på våren 1808, då man började med bergsprängning och mat erialanskaffning (sT.PROT.). R edan på sommaren samma år ansökte man dock hos »Herrar Curatores» (landshövdingen och bis­ kopen) om uppskov med kyrkobyggandet, vilket beviljades för det innevarande året. 1809 inkom ny uppskovsansökan där man åberopade dels socknens fattigdom och minskning genom att sillfisket slagit fel, dels det pågående kriget (med Ryssland), vilket lade beslag på större delen av de arbetsföra männen. Ett sammanträde hölls den 5 mars mellan Curatorerna och representanter för församlingen och två dagar senare L YCKE KYRKOR 237 signerade Curatorerna ett beslut om att »Kyrckobyggnaden må utan fortsättning hwila, intil dess närwarande Krigsorolighet en upphör och frid blifwern. Först 1822 fattade dock sockenstämman på nytt beslut att låta uppföra den pla nerade kyrkobyggnaden. Det egentliga byggnadsarbetet var t änkt att utföras under 1824 (sT.PROT.). Oenighet rådde dock i församlingen om såväl kyrkans storlek som läge. I juni 1823 insände några av sockenmännen en skrivelse till K . Maj :t med a nhållan att på grund av socknens fattig­ dom och minskade folkmängd - elen var 1820 endast 893 personer - få uppföra en mindre kyrkobyggnad ä n den av K. Maj:t fastställda och på samma plats som elen gamla kyrkan. Det därvid framlagda förslaget var upprättat av byggmästaren 0 . Lindqvist i Halleby och daterat 1816. Det visar, jämfört med Melanclers förslag, en betydligt mindre och Fig. 214. Kyrka n från Ö . Foto 1960. Dic Kirc he von 0 . 11 504/i;) Church from E . 238 INLANDS SÖDRE HÄRAD _I (I 0 /------~ I .o 0 0 •. I Fig. 215. Förslag Ull ny k yrkobyggnad av G. :\I. E nlwurf zu c inc rn· n cucn ' Kirchenba u von · G. )1. ~lc lanclcr 1803. ~Iclancl cr 1803. BSl. · Proposcd n cw church, b y G. :lf. )Icla ndcr J SO:~ . l L YCKE KYRKOR 239 F ig. 216. F örslag till ny ky rkobyggnad a v G. i\I. Mela ncl er 1803. BSt. E nlwurf zu cinc rn n cu cn Kirchcnba u von G. )[. Mclandc r 1803. Proposccl n cw church , b y G. )I. ~[clandcr 1803. 240 INLANDS SÖDRE HÄRAD t •· .-­ r_ ~_ ·· ~ r~­ :1~/V .......... ///.,_/./I;')• .#"?' ~ ,.;~ ,:.r -~.r.~..:> ~I E\ ·:1I .. .,,.. .. .... I , " :il ·"':··R -'-y ~.u~A't! -- ~-r­ Fig. 217. Förslag till ny k yrkobyggnad av S. Enander 1823. RA. Entwurf zu eincrn neuen J{i rchcnbau v on Proposcd n ew church , b y S. E n a nder 1823. S. E na nder 1823. L YCKE KYRKOR 241 .. J F ig. 218. F örslag till ny kyrkobyggnad av 0. Lindqvist 1816. R A. E ntwurf zu einen1 J-{irch enba u 0. Lindqvist 18 16. von Pro posed n ew church, b y 0. Lindqvis t 1816. 242 INLANDS SÖDRE HÄRAD SENARE FÖRÄND­ RINGAR enklare kyrka av traditionell typ bestående av ett rektangulärt långhus med halvrund avslutning i 0 och torn i V (fig. 218). Efter granskning av detta förslag anmodade ÖIÄ arkitekten Samuel Enander1 att omarbeta detsamma med utgångspunkt från den av Lindqvist signerade ritningen. I Enanders förslag (fig. 217) har det halvrunda korpartiet minskats till en mindre absid, inrymmande altare och predikstol, som liksom på Melan­ ders förslag är sammankomponerade. Utefter södra, västra och norra väggarna äro inbyggda sammanhängande läktare, som vila på träkolonner. Under läktarens östligaste delar äro inbyggda sakristia och förvaringsrum. Kyrkan uppgives på ritningen rymma 610 personer. De fyra socknemännens inlaga till K. Maj:t var dock inte tillkommen i laga ordning, dvs ej beslutad av sockenstämman, och alltså inte representativ för för­ samlingens inställning i kyrkobyggnadsfrågan enl. brev från löjtnant D. H. KrnLMAN på Tofta gård i Lycke, till kyrkokuratorerna (RA: ÖIÄ, skr. t. K. Maj:t 1824), varför man på ny stämma hade att taga ställning till såväl det nya av Enander upprättade förslaget som Melanders av K. Maj:t år 1803 fastställda förslag. 1825 enades man slutligen om att låta uppföra kyrkan enligt det tidigare fastställda förslaget av Melander (sT.PROT.). Byggnadens längd kom dock att minskas avsevärt (ca 6 m). I övrigt följdes ritningen dock med förenklingar i fråga om dörr- och fönsteromfattningar. Den högtidliga grundstens­ läggningen ägde rum på Lycke nya kyrkogård den 14 maj 1826. 2 Tornets tak var ursprungligen beklätt med furuspån, tjärat och rödfärgat (v1S.PROT. 1827). År 1832 täcktes tornhuven med kopparplåt (RÄK.). Kyrkorummets interiör var ursprungligen hållen i ljusa färger: väggarna voro marmorerade, likaså altaret; predikstol och läktare voro pärlfärgade, medan bänkarna voro brunmålade (!Nv. 1830). Åren 1879­ 83 skedde en genomgripande förändring av kyrkans interiör efter förslag av arkitekten J. F. Åbom 3 genom att altare och predikstol skildes åt, varvid altaret flyttades från den SAMUEL ENANDER, f. 1788, t 1843; arkitekt, kammarskrivare i ÖIÄ 1813, konduktör 1827-1840. Om grundstensläggningen berättar sT.PROT. att man för att »föreviga denna lyckliga tid medelst at af Medailles och Myntsorter som äro slagne under vår nuvarande aller nådigste Konungs Regerings år inlägga och inmura uti Kyrkans grundstenar Exemplar af följande sorter: Krönings Medaillen af den 11 Maji 1818 af Silfwer med Konungens höga Bröstbild, en hel Riksdaler B:co silfwer, äfwen med Konungens höga Bröstbild, och af kopparmynt en schilling, en halfschilling, en fjärdedelsschilling och ett runstycke med Konungens namnschiffer. vVid samma tilfälle inlades med myntsorterne et blad af Pergament, påskrifvet desse ord: 1826, den 14 Maji, regerade Carl Johan öfwer Skandinavien, grefve Axel Pontus von Rosen styrde länet, Doctor Carl Fredrik af Wingård var biskop, contraktsprosten Gustaf L. Siwertsson kyrkoherde i Torsby, Harestad och Lycke och A. Lunderberg byggmästare. Akten börjades med den 429 psalmen 9 och 10 i nya Psalmboken och et kort tal af undertecknad, ordf., samt slöts med bön till Gud om lycka till arbetet och hjärtligaste välönskning öfwer Konungahuset och isyn­ nerhet öfwer Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan och H.K.H. Hertigen af Skåne. Efter välsignelsen sjöngs psalm 272: 3 i nya Psalmboken.» 3 JOHAN FREDRIK ÅBOM, f. 1817, t 1900. Konduktör 1845, förste arkitekt vid ÖIÄ 1862-1882. Å. var vid mitten och under senare hälften av 1800-talet en av de mest produktiva arkitekterna och har ritat en mängd byggnader främst i Stockholm. Han var dock verksam även utanför Stockholm och har bl. a. ritat Njurunda kyrka (SvK, Me, s. 9-40) 1856, samt flera kyrkoinredningar. 1 2 L YCKE KY RKOR 243 F ig. 219. Interi ör mot N och m ot S före 1960 å rs restaurering. Foto 1960. Inncrcs gcgen N und S vor der Rcstauricrung \"011 1960. Inte rior look ing N a nd S beforc res lora lion in 1960. 244 INLA DS SÖDRE HÄRAD Fig. 220. Interiör mot N efter 1960 å rs restaurering. Foto 1964. Inneres gegen N nac h d er Hestaurierung von 1960. Interior Iooking N a fter r esloration in 1960. RESTAU­ HERING 1960 Ö lå ngväggen till den N kortsidan och predikstolen placerades på den Ö långväggen. Läktaren flyttades frå n den V långväggen till den S kortsidan (se s. 250 och fig. 226). Bänkinredningen orienterades likaså i N- S och interiören ommålades enligt tidens smak. År 1927 företogos ett antal smärre arbeten i kyrkan enligt förslag av länsarkitekten Allan Berglund,1 bl. a. inläggning av nytt golv, omläggning av takpanelen, insättning av innan­ fönster. Samtidigt installerades en värmeanläggning i kyrkan, för vilken den gamla sakristian togs i bruk som pannrum. Sommaren och hösten 1960 undergick kyrkan en omfattande restaurering, ledd av arkitekten Axel Forssen. 2 Själva kyrkorummet minskades genom att altarpartiets skärmvägg framflyttades något och utbyggdes till en hel kortvägg. Bakom den nya altarväggen inbyggdes sakristia, rum för dopgäster samt förstuga. Brudkammare och K NUT ALLAN BERGLUND, f. 1887, t 1950; Iänsarkitekt i Älvsborgs län. AXEL FoRssE:N, f. 1888, t 1961. Arkitekt i BSt. Drev egen arkitektverksamhet i Göteborg. Intresse­ rade sig främ st för kyrkli g arkitektur och har utfört ett stort antal k yrkores taureringar i Västsverige. Bland hans ny byggnadsarbeten märkes Sävedalens ky rka i Partille, invigd 1959. 1 2 L YCKE KYRKOR 245 Fig. 221. Interiör mot S efter 1960 års restaurering. Foto 1964. Inneres gegen S nach d er Restauri erung 1960. Interi01· looking S after reslorat ion in 1960. kapprum inrättades under läktaren vid S kortväggen (fig. 212). Vidare ommålades hela interiören, som återfick de för dess stil utmärkande ljusa färgerna. I samband med denna restaurering tillfördes kyrkan även nya inventarier. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altare och altaruppsats äro nu placerade vid N kortväggen. De inramas av en arkitek­ tonisk uppbyggnad med två korintiska pilastrar uppbärande ett bjälklag. Detta krönes av ett i trä skulpterat och förgyllt lamm med korsfana, vilket tidigare prydde kyrkans ursprungliga altare (se nedan). Nuvarande anordning (fig. 222) härrör från 1960. A 1tar e t av trä dekoreras på framsidan av ett i trä skuret, förgyllt ornament i form av en bibel med korslagd palmkvist och fackla (fig. 222), som urspr. suttit på altar­ predikstolens barriär (INv. 1830) och efter dennas förändring flyttats till den 1882 uppförda läktarens barriär (se fig. 219). Altarprydnaden (fig. 222) består ay en oljemålning, framställande Kristi dop, inramad av smala lisener och krönt av en trekantgavel med förgyllt klotkors. Mål­ ALTAR­ A N ORD N ING 246 INL AN DS SÖDRE H ÄRA D Fig. 222. Alta ranordning. A ltarta vlan utfö rd av G. E . Ström 1960. Foto 1964 . Altara nordnung, Gcmäldc von G. E . Ström 1960. Rcredos. Pain ling b y G . E . Slrö111 1960. ningen är signerad 1960. Dess arkitektoniska inramning hä rrör frå n 1882 års altaruppsats (se nedan). På altaret är placerat ett kors av silver, delvis förgyllt och besatt med röda stenar. I korsmitten är applicerad en bild av lammet inom en ring. P å korsets baksida står HAND AR BETE \VALDEMAR SKARA K9 ( = 1960). I-I 60, höjbart till 67,5. Altaret var ursprungligen i enlighet med ett vid tiden fö r kyrkans planerande (jfr s. 235) omtyckt kompositionsschema placerat mitt på Ö lå ngväggen (i anslutning till sakristiutbyggnaden) och sammankomponerat med predikstolen till en s. k. altarpredik­ 1 GU!\'i\'AR ERIK STRÖM, f. 1892. K onstn ä r. Genomgick Konsthögskol an 1912- 1917. Sed a n 19 17 verksa m i Gö teborg. H ar u lfö r t e tt s lort a n ta l u tsmyckninga r d els i profa n a byggnader, d els i ky rkor, fö reträ desvis i Gö teborg och i Bohuslä n. GUNNAR ER IK STHÖM1 L YCKE KYRKOR 247 ..., F ig. 223. R itnin g till fö rändrad inred ning och altardekoration av J. F . Åbom 1882. BSt. Zcichnung zu veränderlcr E in richtu ng und Altard ekoratio n von J. F. Abom 1882. P lan of reviscd furnishing and nllnr decoration by J. F . A bo m 1882. ~ stol.1 Altaruppställningen tycks i princip h a utformats eft er Melanders ritning (fig. 216) A nordnin gen med predikslol ovanför a lta ret h ar icke sä lla n under 1700-Lalct och början av 1800­ talet a nvänts i svenska kyrkor, säkerli gen under infly t a n de av r eform ert k y rkobru k. Redan tid iga re h a de v issa rad ikala, kyrkli gt funktionali sti ska id eer om en kyrkas lä mpli gaste och riktigaste inred ning med alta re, p red ikslol och orgel m . m. d iskutera ts och delvis Li llä mpa ls åtminstone i vissa r it nin gsförslag till s torm aktstid ens s lora k y rkobyggen. Se härom P . G. HA~IBERG, Kyrkobygge för proteslan ler, a r­ kilekturhisto ri ska s ludi cr i ä ldre reformert och evangclis k-lulh crsk milj ö. Sthl m 1955. 1 248 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 224. Kristusbild fr å n 1600­ talet, korset nygjort 1904. Chri stusbild aus dem 17. Jh. J{reuz aus 1904. F igure of Christ, 17th cent. , cross made in 1904. och beskrives i JNV. 1830 på följande sätt: »På altaret som består af träd med marmorerad målning, är ett förgyldt lam med segerfana, och förgylde consoler på ömse sidor. Predik­ stolen deröfver i recta ngelform, perlefärgad med förgylda kanter - midt på densamma en uppslagen bok, en brinnande fackla och en palmqvist. Öfver densamma är en himmel med en förgyld hängand e dufva och deröfver föreställes den allseendes öga. Draperi är måladt bakom predikstolen och altaret.» Denna kombination av altare och predikstol blev småningom omodern och väckte motstånd särskilt ur liturgisk synpunkt. I många församlingar önskade man därför borttaga dessa altarpredikstolar. Det var främst denna önskan, som utgjorde anledningen till den i Lycke kyrkas ursprungliga kompositionsicte starkt ingripande förändring, som utfördes 1879-83, trots att den traditionella orien­ teringen av kyrkobyggnaden därigenom helt ändrades. Vid den nämnda förändringen L YCKE KYRKOR (se även s. 242) skildes altare och predikstol åt och altaret flyttades till N kortväggen efter ett förslag (fig. 223) av arkitekten J. F. Åbom (s. 242 not 3), vilken även ritade den nya altaranordningen. Samtidigt med denna ändring torde det ovan nämnda på muren i rött, gult och grått målade draperiet ha överkalkats. Altaruppsatsen (fig. 219 o. 223), vars rektangulära mitt­ fält var prytt av ett enkelt kors och ett strålkransom­ givet Guds-öga, behölls oförändrad till 1960, då den utbyttes mot den ovannämnda målningen. Samtidigt framflyttades hela den T innerväggen (jfr s. 244). Altaruppsatsens borttagna mittfält placerades i stället mitt på Ö långväggen, ovanför det ursprungliga alta­ rets plats, där man framtagit och kompletterat den ovan nämnda draperimålningen (fig. 220). Altarringen, som är bruten, består av svarvade balusterdockor och stammar sannolikt från 1827 års inredning. Kristusbilden till ett krucifix från den äldre kyr­ kan är bevarad och upphängd på V långväggen (fig. 224, jfr s. 230). H 129. Krucifixet restaurerades 1904 av lVI. B. Wallström i Lödöse (s. 188, not 1), varvid den grova övermålningen och korset tillkom (RÄK.). På grund av denna övermålning är den konstnärliga kvali­ teten på figuren svår att bedöma. Årtalet 1648, som står på korset, har med största sannolikhet förts över från det tidigare korset och kan avse krucifixets till­ komstår. Predikstol (se fig. 220) av trä, marmorerad i ljust rött, grått och blått med förgyllda detaljer. Placerad i kyrkans Ö hörn. Korgen har åttkantig form, bar­ riären består av fem fält. Framför hörnen stå kolonner och fyllningarna uppdelas av gotiserande spetsbåg­ ställningar. Korgen vilar på en åttkantig pelare med skulpterat kapitäl och profilerad bas. Den från ljud­ taket nedhä ngande duvan härrör sannolikt från 1827 års altarpredikstol (jfr ovan). Predikstolen är jämte 249 KR U CIFIX PRED IKSTO L F ig. 225. Ritning till ny predikstol av 0. A. iVIankell 1880. BSt. Zcichnung zu eincr neucn I