SVINNEGAR NS, ENKÖPINGS -NÄS OCH TEDA KYRKOR I UPPLAND AV INGRID ROSELL Svinnegams kyrka öster. Foto 1962. från KONSTHISTORISKT INVENTARIUM UPPLAND AS UNDA HARAD SÖDRADELEN AV o BAND XI. HÄFTE l •• INGRID ROSELL VOLYM 111 SVERIGES l(YRI(OR föreligger i följande delar 1966: BLEKINGE. (22) Band I, h. 1. Östra härad. Pris 6: 50. (36) Band l, h. 2. Medelsta härad. Med register till Bd l. Pris 7 kr. (51) Band Il, Bräkne och Listers häraden. Med register till Bd II. Pris 6: 50. (59) Band III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 2: 50. (65) Band III, h. 2. Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 4 kr. (86) Band III, h. 3. Amiraliletskyrkan i Karlskrona. Med register till Bd III. Pris 25 kr. (85) Band IV, h. 1. Ronneby. Pris 25 kr. (87) Band IV, h. 2. Karlshamn. Pris 17: 50 kr. (93) Band IV, h. 3. Sölvesborg. Med register till Bd IV. Pris 40 kr. (90) Band V, h. 1. Översikt av landskapels kyrkokonst. Pris 30 kr. (106) Band V, h. 2. Generalregister till Blekinge. Bd I-V. Pris 15 kr. BOHUSLÄN. (57) Band I, h. 1. Västra Hisings härad. Pris 4 kr. (104) Band I, h. 2. Inlands Södre härad, sydvästra delen. Pris 25 kr. (95) Band Il, h. 1. Inlands Nordre härad, södra delen. Pris 25 kr. DALARNE. (6) Band I, h. 1. Leksands och Gagnefs tingslag. Pris 4: 50. (9) Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. (37) Band I, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med r egister till Bd l. Pris 8 kr. (52) Band Il, h. 1. Falun. Pris 6: 25. DALSLAND. (34) Band l, h. 1. Sundals härad. Pris 5 kr. (3) Band I, h. l. Lummelunda ting (utom Tingstäde), Pris 4 kr. GOTLAND. (21) Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 2: 75. (31) Band I, h. 3. Bro ting. Pris 6 kr. (33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 6 kr. (35) Band I, h. 5. Dede ting. Med r egister till Bd l. Pris 5 kr. (42) Band II, Rute Selling. Med r egister till Bd II. Pris 8 kr. (54) Band III, Hejde selting. Med register till Bd III. Pris 13 kr. (61) Band IV, h. 1. Lina ling. Pris 6 kr. (66) Band IV, h. 2. Ralla ting, norra delen. Pris 9 kr. (68) Band IV, h. 3. Ralla ting, södra delen. Pris 10 kr. (84) Band IV, h. 4. Kräk/inge ting, nordvästra delen. Pris 25 kr. (97) Band IV, h. 5. Kräk/inge ling, sydöstra delen. Pris 34 kr. (101) Band IV, h. 6. Tillägg, rättelser samt register till Bd IV. Pris 15 kr. t (105) Band V, h. 1. Garde ting, södra delen. Pris 25 kr. GÄSTRIKLAND. (39) H. 1. Gävle stads kyrkor. Pris 5 kr. (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 8: 50. HÄRJEDALEN. (91) Band I, h. 1. Svegs tingslag, nordvästra delen. Pris 23 kr. (103) Band I, h. 2. Svegs tingslag, södra delen. Pris 15 kr. (107) Band I, h. 3. Svegs lingslag, östra delen samt r egister till Bd l. Pris 20 kr. MEDELPAD. (30) H. 1. Njurunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 5 kr. t (47) H. 2. Indals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 8 kr. NÄRKE. (46) Band I, h. 1. Örebro stads kyrkor. Pris 6 kr. (63) Band I, h. 2. Örebro härad. Pris 10 kr. (92) Band I, h . 3. Glanshammars härad, sydvästra delen. Pris 41 kr. SKÅNE. (38) Band I, h. 1. Kävlinge kyrkor i Harjagers härad. Pris 1: 25. (96) Band II, h. 1. Luggude härad, sydvästra delen. Pris 38 kr. SMÅLAND. (48) Band I, Jönköpings och Ruskvarna kyrkor. Med register till Bd l. Pris 6 kr. STOCKHOLM. (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 5: 50. h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 7: 50. (24) Band I, (25) Band I, h. 3. Slorkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 10 kr. (28) Band II, h . 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 10 kr. (45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravmin­ n en. Med register till Bd Il. Pris 19 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr. (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 6: 50. (32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrkä. 2. Konsthistoria. Pris 6: 50. (40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stefans kapell. Med register till Bd lV. Pris 5 kf. (20) Band V, • h. 1. Adolf Pi'etirik~-ANNOTATIONSBOOK» = opaginerade anteckningar i 8:o av Johan Hadorph, före 1955 in­ bundna i slutet av PEn MoN. III. H ERDAMINNE = Upsala ärkestifts herdaminne 1- 3. Upsala 1842-45; 4, 1893. InnFons = E. Ihrfors, Upland ia sacra, 5 bel 1894- 99. Ms i VHAA. INV. = inventarieförteckning. KB = K. Bibliotel>Nomina benefactorum clefunctorum>> omlu. 1500, medel­ 1 För Svinnegarn redovisas: >>För klockan galTs SillJI X2IX löclc maJ-c>>. SVINNEGARNS KYHKA 5 Fig. 3. Karta över Svinnegams kyrka och källa. (Oclat., före 1690). LSt. :Ila p of Svinnegm·n Church and \Vell. (Undatcd, prior to 1690.) tidsurkunder (P I nr 1); ant. om storklockans omgjutning 1751, om skänkta ljuskronor 1751, kontrakt rör. ny orgel 1766 med urspr. elisposition (i K I nr 1); ant. om gåvor och rep. av !>takhufwan> borttogas 1797-98, varefter den flerstädes nedfallna muren reparerades av dalkarlen Håll Anders Andersson (sT. PHOT. 1740, 1797- 98, INV. 1746, RÄK. 1800). År 1864 utgick betalning till grenadjären Sköld för omläggning av 123 Yz famnar stenmur (RÄK.). -Kyrkogården planerades l 901 enligt ett förslag av trädgårds­ mästaren C. A. Blomqvist (sT. PHOT. 1900-1901). Längs muren samt på kyrkogården växa lind, lönn, kastanj, alm och ask. Av dessa torde de äldre träden härstamma från 1772, då trädplantering påbörjades genom Carl Posses 4 föranstaltande (ant. efter vrs. PROT. 1771). sTIGLUcKoR stigluckor finnas, en i V, en i Ö, uppförda av tegel, putsade samt avfärgade i ljust gul färgton (fig. 5). Senast renoverade vid en restaurering 1950- 55 (KH.. PROT. 1951). Genomgångar med tryckta rundbågar; valmade sadeltak. Dubbelportar, svarttjä­ rade, på yttersidan panelade, med järnbeslag, de ö med sicksackmönster. stigluckorna 2 G. EKHOLM, Helga korskällan i Svinnegarn. En medeltida vallfartsort, Rig 1937, s. 19- 27. E. W ADSTEIN, Svinnegarn, ett gammalt kultcentrum i Svealand, urhem för sveanamnet, Rig 1937, s. 28-54. a Uneler en period på 1800- och 1900-talet benämnd Ingeborg. • CARL PossE, f. 1719, t 1791. Hovmarskalk, ägde Haga i Svinnegams sn. - G.m. HELENA ULRIKA FALKENBERG, f. 1732, t 1800, dotter till översten Henrik Falkenberg och Anna Maria Mörner. SVINNEGARNS KYRKA 7 Fig. 4. Kyrkan från SV. Foto 1962. The church from SVI' . sannolikt senmedeltida. En dylik valvbåge påträffas hos en stiglucka i Bladåker, daterad till omkr. 1500 (SvK, Up III, fig. 408) . Stigluckor med dylika valvbågar förekomma ävenledes i Dalarna, bl. a. i Torsång (SvK, Dalarna I, fig. 473). Enligt Sueciateckningen samt ovannämnda karta i LSt hade kyrkogården vid 1600-talets slut en stiglucka i S. På 1740-talet förfärdigade man nya stiglucksportar, varvid de äldre lämnades till Huseby gård (nÄK. 1740-41, INV. 1746, 1755). Muraren Granlind, Enköping, rappade och vit­ limmade stigluckorna 1801 samt målade portarna i en blå färgton (HÄK.). Av gravvårdar på kyrkogården må nämnas en gravhäll av gråsten, inmurad i N GRAvvÅRDAR kyrkogårdsmuren . Inskr.: IVXTA. l Pli. l IOH: GESTRIN . 5 l OSSA . l N: 1758. l D.D. IX IAN: 1820. l IOH. 14. 19. ( = Härintill den fromme J oh. Gestrins ben . Född 1758. Död den 9 jan. 1820. Joh. 14.19.). s .JoHAN GESTRIN, f. 1758, t 1820. Komminister i Tillinge och Svinnegarn 1796. 8 KLOCK­ STAPEL ÅSUNDA HÄRAD KOLERA ­ KYRKO­ GÅHDAH Spår av grund till en nu försvunnen klockstapel iakttages på en höjd c:a 100m NV om kyrkan. Att en klockstapel varit här belägen bekräftar Sueciateckningen, som visar en stapel av kloekbockstyp (fig. 1). Ävenledes Hadorph omnämner >>Backen widh stapelell» (>>ANNOTATIONSBOOK>>). En ny klockstapel byggdes 1699. 6 År 1739 v oro klockorna flyttade till tornet (INv.). Vid kyrkan har tidigare stått en b o d, uppförd 1780 på Carl Posses, Haga, bekostnad (ST. PROT.). Till kyrkan ha hört tre smärre begravningsplatser av tillfällig natur. Under kolera­ epidemi invigdes 1834 tre särskilda kolerakyrkogårdar (sT. PROT.): l) på >>Gamla Haga mossäng>> för Haga gård och dess underlydande, 2) på den s. k. Haraidshögen för gården Ingeborg (Huseby) och dess underlydande, samt Svinnegarnsby och Laggarbo, 3) på Lundby äng för Rörby, Strand, Åkerby, Lundby och Hof. KYRKOBYGGNADEN PLAl\' OCH 1\·TATERIAL Kyrkobyggnaden är salformad, bestående av långhus, som även inrymmer kor; torn i V och sakristia i N (fig. 4- 8). Byggnadsmaterialet består av valda gråstensblock. Tegel har använts i gavelrösten (munkförband), torn (munkförband), sakristians valv, portal- och fönsteromfattningar. Tornets övre del av trä. Oputsad sockel av gråsten. Yttermurarna äro putsade och av­ färgade i en lj u st gul färgton med slät, vit puts i fönsteromfattningar och blinderingar. Ytterputsen förnyades och avfärgades vid restaureringen 1950- 55, varvid fogarna strökos med cement; å sockeln borttogs putsbeklädnad (KIL PROT. 1950-51). Vid res­ taureringen framkom, att fogningen inom tegelmurverket var så omsorgsfullt utförd, att murverket från början synes ha stått oputsat (ATA, rapport 1951; fig. 24). Kyrkans ti­ digare ytterputs torde härröra från 1765, då bygg- och murmästaren schultzberg betala­ des för rappning samt avfärgning i gul färgton av yttermurarna (RÄK.; DOMKAP., skr. 1766). Långhusets och sakristians gavelrösten ha tegelblinderingar. Långhusets Ö röste (fig. 5): kors med ändplattor på horisontal bård, flankerat av fyra rakt avskurna nischer, av vilka två längre, utgående från den horisontala bården, samt två kortare ovanför bården. Ovan korsarmarna tvenne rundlar. Korset är ej centralt placerat i gavelröstet utan förskjutet åt S. Gaveln inramas av ett trappstegsvis stigande strömskift delvis av­ skuret i ytterkanten. Under korsblinderingen ett horisontalt strömskift samt därunder fyra rundlar. De senare framtagna vid restaureringen 1950- 1955 (ATA, rapport 1951). Under det horisontala strömskiftet i röstets N del ett kors med ändplattor, flankerat av 6 HEHDAMINNE, III, s. 188. SVINNEGAHNS KYHKA 9 Fig. 5. K y rkan från Ö . Foto 1962. The church from E. ...... o ~l !i - 2:l . ~ ~ l ~l' r ~ y- -- x " ~~ ~ - >'. l 1 1 Il ~ f i l !._j_ ! · ~ w~ : l :1 il , t' ~ 'l l l' N ..c_ •• • 1 l],! ;i ,i H l _.!_.:___~ ! l- Fig. 6. Längdsektion mot N, 1:300. Uppm. J. Söderberg 1955. Longitudinal seetian Jooking N . PlAN 10 D l 48 2 3 4 5 ID 15 Z D :ltnrtnL± J Fig. 7. Plan, 1:300. Uppm. J. Södcrberg 1955. Plan. 12 ÅSUNDA HÄRAD tvenne snedställda, sköldformade blinderingar. Framtogs vid ovannämnda restaurering (ATA). Långhusets V gavelröste (fig. 8 ~ 10): kors på horisontal bård, flankerat av tvenne rakt avskurna nischer samt inramat av ett trappstegsvis stigande strömskift. Kors­ armarna och strömskiftet delvis avskurna. Därunder ett strömskift samt tre horisontala bårder, bestående av axmurning, slät bård samt strömskift, löpande fram till en mur­ öppning i röstets S del (s. 16). På dennas S sida en rundel. De båda gavelröstenas blinde­ ringar ha omsorgsfull tegelbehandling med dels glättade dels ryggskurna fogar. Rundad, hårdbränd formsten förekommer i blinderingarnas kanter. sakristians gavelröstc: kors på horisontal bård (fig. 26). I tornets SV och NV hörn strävpelare av tegel (fig. 32). Tornets S och N mur ha vardera en ankarslut, bestående av tvenne böjda järntenar. FÖNSTER Långhus med kor har fem relativt höga, rundbågiga fönsteröppningar, tre i smuren, två i N-muren och två i Ö gavelmuren (fig. 4-5). I Ö gavelröstet en mindre rund­ bågig fönsteröppning. Vid restaureringen 1950- 55 insattes i fönsteröppningarna bly­ infattat glas, indelat i små rutor, enl. förslag av ark. Carl Hampus Bergman och Nils Grafström 7 (BSt). Enl. inskr. å fönstren bekostades detta arbete av enskilda donatorer. Karmar och spröjsverk av svart- och gråmålat trä, i N-murens V fönsteröppning av järn. Solbänkar av svartmålad plåt. Nuvarande fönsteröppningar, frånsett S-murens V fönsteröppning, upphöggas i samband med arbeten 1737- 39 på Henrik Falkenbergs, Haga, bekostnad. 8 S-murens V fönsteröppning tillkom 1808, då den här belägna s­ ingången igensattes (fig. 14, RÄK.). Ö gavelröstets fönsteröpp ning omnämnes 1781 som en muröppning till kyrkvinden, som skulle förses med en lucka (sT. PROT.). Spår av äldre igensatta fönsteröppningar finnas i V gavelmuren samt i långhusets båda gavelrösten ovan kyrkans innertak. Vid restaureringen 1950- 55, då putsen avknackades från yttermurarna, blottades vidare igensatta fönsteröppningar i S-muren och O gavel­ muren. V gavelmurens S del har en rundbågig fönsteröppning med hög och smal dager­ öppning, igensatt i inre smygen mot kyrkorummet (fig. 11 ). Ensprångig omfattning av tegel, skrånande yttre smyg; i dageröppningen järngaller, av vilket övre delen är bort­ bruten. I inre smygens övre del ovan innertaket fragment av kalkmålningar (s. 42, fig. 36). Ovre delen av en motsvarande fönsteröppning i V gavelmurens N del iakttages ovan in­ nertaket (fig. 8). Fragment av kalkmålningar i inre smygen, dageröppningen stängd av tornets N-mur. Inre smygarna till ovannämnda båda fönsteröppningar synas ha vidgats. I O gavelmurens S del synes ovan innertaket övre delen av en bred, rundbågig NILS HELMER ELIAS GRAFSTRÖM, f. 1901. Ark . vid Sthlms stads stadsplanekontar 1931. Ant. till series pastorum, fogad till VIS. PROT. 1746; INV. 1746. - HENRIK FALKENBERG, f. 1681 , t 1754. Överste, ägde Haga i Svinnegams sn. - G. 1 m. ULRIKA BoNDE, f. 1688, t 1724; g. 2m. ANNA MARIA MÖ RNER , f. 1699, t 1767, dotter till överstelöjtnanten Hans Mörner och hans 2:a hustru H elena Fleming. 7 8 SVINNEGARNS KYRKA 13 c!CARN!NG B ·Ii 1 0 o 7 2 4 f 10 15 /,L J l l L..::.l l -· a ·- l tASAD AV VA5 TP4 GAVlLPOSTETS INS!DA.. c b Fig. 8. a. Tvärsektion genom koret mot Ö; b. V gavelröstets insida, 1:300. Uppm. J. Söderberg 1955, ändr. 1966. c. v . gaveln, tvärs ektion genom tornet mot ö, 1:300. Uppm. E. Ekhoff och K. A. Berlin 1902. a. Cross section of nave Jooking E; b. Inside of W gabJe; c. W gabJe, cross section of tower Jooking E. 14 ÅSUNDA HÄRAD fönsteröppning med dageröppningen igensatt i yttre smygen (fig. 12). Fragment av kalkmålningar å den ensprångiga omfattningen samt i inre smygen (s. 42, fig. 37). Vid restaureringen 1950-55 blottades spår av sistnämnda igensatta fönsteröppning, ett stort Ö-fönster förskjutet åt S (fig. 15, 16 nr 7). Detta har tillkommit i samband med kyrkans utvidgning åt S och V (s. 32). Hakt under blinderingen i gavelmurens N del framkom vidare spår av en mindre rundbågig fönsteröppning (fig. 16 nr 8). Det är här sålunda fråga om korfönstret under kyrkans andra byggnadsperiod, då Ö-gaveln var smalare (s. 27). Under den långa byggnadsperiod under vilken kyrkan utvidgades åt S och V, lät man den lilla kyrkan m ed sitt korfönster stå kvar. I den utvidgade delen av gavel­ muren upptogs ett stort korfönster för att ge ytterligare lj u s åt den utvidgade kyr­ kan (fig. 15, 16). Detta förhållande torde ge en förklaring till det senare fönstrets ocent­ rala placering (jfr Enköpings-Näs kyrkas korfönster, s. 84). I S-muren blottades spår av äldre byggnadsdetalj er, å fig. 14 numrerade 1- 6. Av dessa tord e nr 1, 3 (?), 4, 5 Fig. 9. Tegelorn ering åt V gavelröslet. D etalj. Foto 1965. Ornmnental brickwork on \V gablc; detail. SVINNEGARNS KYRKA 15 Fig. 10. T egelornering å V gavel­ röstet. Detalj . Foto 1965. Orm.tn1cntal brlclnvork on VV gable, dela il. och 6 härröra från igensatta fönsteröppningar (5o. 6 å fig. 13). Nr l, 4 och 6 synas ansluta sig till en indelning av kyrkan i 5 traveer (s. 25) och ha upptagits i samband med ut­ vidgningen åt S och V. Nr 5 torde vara upphuggen under 1600-talet för att ge ljus åt en vid S-muren placerad predikstol. Byggnadsdetaljen nr 2 härrör från en igensatt s-ingång. En teckning av kyrkan 1681 i AFniTNINGAR (fig. 19) visar fyra fönsteröpp­ ningar (nr 3, 4, 5 o. 6) i s-muren samt den större fönsteröppningen i ö gavelmuren. Ingången mellan torn och långhus är svagt spetsbågig med ensprångig omfattning av tegel (fig. 17). Ingången är ej centralt placerad i V gavelmuren utan förskjuten åt N. Portöppningen har efter upptagandet blivit minskad. I ingången dubbeldörr av gråmålat trä med antikglas, av träspröjsar indelat i små rutor. I ett bågfält ovanför dörren ävenledes insatt antikglas. Den nuvarande ytterporten i tornets V-mur har samma mått som ovannämnda portalomfattning och har sålunda ursprungligen tillhört ingången i V gavelmuren . Rundbågig korportal i S-muren med ensprångig omfattning av tegel (fig. 18). Igen­ sattes med tegel 1774 i inre murlivet (RÄK.). Dörr, klädd med svartmålad plåt, ornerad med pålödda blommor. INGÅNGAR KORPORTAL 16 ÅSUNDA HÅRAD Fig. 11. Äldre Jönsleröppning i V-ga­ veln med rester av järngaller. Sedd från tornets inre. Foto 1965. S. 12. Old window in vV gable. In ternal splay with remains of iron grille. Scen from in­ side the tower. En tidigare ingång i S-murens V del igensattes 1808 (sT. PROT. 1808, VIS. PROT. 1846; fig. 14). Framför denna var före 1770 ett vapenhus beläget (s. 35, fig. 19). nöRRÖPPI V gavelröstets S del finns en stickbågig öppning med rätvinkligt språng för dörr mot N~:~:ö;r;:-torn och kyrkvind (fig. 8, 21). Under öppningen en rad b]älkhål. Dörröppningen har med största sannolikhet lett till ett pilgrimshärbärge på kyrkvinden. Det var icke ovan­ ligt, att stora vindsvåningar till kyrkorna utnyttjades för olika ändamål, ss. magasin o. dyl. I detta fall torde kyrkvinden ha använts som natthärbärge för de stora pilgrims­ skaror, som Trefaldighetsafton samlades vid Svinnegams källa. En byggnad, som sanno­ likt nyttjats som enkelt härbärge för pilgrimmer, fanns även vid källan (s. 6). En del av en valvbåge samt ett bjälkhål i V gavelmuren S om tornet kunna sättas i samband med dörröppningen (fig. 20). De synas härröra från en uppgång, förmodligen en träställning SVINNEGARNS KYRKA 17 Fig. 12. Äldre fönst erö ppning i Ö-gaveln. Inre smyg och omfattning med fragment av kalk­ målningar. Sedcl från kyrkvinden. Foto 1965. S. 12. Old window in E gable. Interna! splay and surround with fragments of painting. Seen from church attic. med trappa, till härberget. En dylik anordning ger ävenledes en förklaring till varför V-portalen och dess flankerande fönsteröppningar äro förskjutna åt N. Fönstret i Ö ga­ velröstet, tidigare en muröppning med lucka till kyrkvinden (s. 12), har måhända även varit en dörröppning till härbärget. Muröppningen i V gavelröstet har varit föremål för forskares intresse. Vid en under­ sökning av kyrkan l 902 förband sålunda Emil Ekhoff muröppningen med en försvars­ anordning vid kyrkan och ville tolka bjälkhålen som spår efter en skyttegång (rapport i ATA). Otto J anse påvisade vidare i några efterlämnade anteckningar, utg. av l. Wilcke­ Lindqvist l 953, 9 ett samband mellan muröppningen och källkulten i Svinnegarn. Denne 9 O. JANSE, Kyrka och källkult i Svinnegarn. Några anteckningar ur Otto Janses efterlämnade papper. Utg. av I. WrLCKE- LrNDQVIST, Arv 1959, s. 194 ff. 3- 610243 18 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 13. Spår av två äldre fönsteröppningar ovanför korportalen (nr 5 o. 6 å fig . 7). Foto E. Bohrn 1951, ATA. Traces of lwo old windows abovc the chancel doorway (nos. 5 and 6 in fig. 7). l''l OrJ ·------ -- - - - l ~- Fig. 14. Äldre byggnadsdetaljer, blottade vid yttre restaureringen 1951. S-muren. Uppm. E . Bolu·n 1951, ATA. Old dctails of building, revenled during externa! restoration in 1951. S wall. SVINNEGARNS KYRKA 19 F ig. 15. Ö-gaveln, då pulsen avk nackats vid y ttre reslaurering 1951. Foto E. Bohrn 1951 , ATA. E gable a rter the plaster had be en removed dnrin g r es tor ation in 1951. Fig. 16. Äldre byggna dsdetaljcr, jfr fi g. 14. Ö-gaveln. Old delails of building, cf. fi g. 14. E gab lc. 20 ÅSUNDA HÄRAD Pig. 17. Ingången i V-gaveln. Foto 1965. S. 15. Doorway in the W gnble. Fig. 18. Korporlalen i S-muren. Folo 1962. S. 15. Chanccl doorwny in S wall. framställde här möjligheten, att muröppningen och en utanför denna belägen balkong eller altan tjänat som yttre predikstol. Liknande predikstolar finnas i Perugia, Bolagna och Pistoia (a.a., s. 195). Vid Strängnäs domkyrkas N sidokar finns ett s. k. predikotorn, avsett för friluftspredikningar (Sv K, Södermanland I, s. 308 ff.) Härtill kan fogas att högt belägna muröppningar även använts till förevisande av någon helig bild eller kyrkans reliker. En sådan anordning är känd bl. a. från en finsk kyrka.10 En avbildning av en kyrka i Giistow, Pommern, visar en muröppning, försedd med trätak, som torde tjänat dylikt ändamål.U YTTERTAK L å nghuset har sade lt ak (fig. 4). Belades m ed svartmålad plåt 1892 på S sidan, vid restaureringen 1950- 55 på N sidan av taket (sT. PROT. 1891, ni\.1<. 1892, Kn. PHOT. 1950). Dessförrinnan hade långhuset spå ntak, tidigast påträffat 1719 (RÄK.). Vid gavelröstena svarttjärade i nedre änden konturerade vindskidor av trä; svarttjärade hammarband. På Ö gavelnocken en smidd korsformig spira, krönt av strålsol, tillkommen 1827 (n.t\rc). ­ 10 11 JA NSE a .a. , S. 195. Die EAu- UND KuNSTDENKMÄLER der Provinz Pommern, II, Stettin, II, Stettin 1901, s. 50. SVINNEGARNS KYRKA 21 .cab/' Fig. 19. Kyrk a n 1681. E fter AFRITNINGAH. The church, 1681. Takstolarna härstamma från tiden eft er 1602, då kyrkan )>är Brunnen af wådeeldh)>. 12 Yttertaket, som ödelades vid denna brand, återuppfördes på H enrik Falkenbergs, Haga, bekostnad (s. 12, not 8; INV. 1746). Vid ombyggnaden av t akstolarna torde dessa rätats, varvid korsblinderingen överst i Ö gavelröstet förskjutits åt S samt blinderingarna å långhusets båda rösten avskurits i yttre kanterna. År 1770 ombyggdes S sidan av tak­ stolar och yttertak (n.ÄK. 1770; DOMIdessein til kyrkatakets ombyggnad och kostnadsför­ slag)> upprättades av Fredrik Blom13 (sT. PH.OT., H.ÄK .) . 1 2 Fb 12, M. AscHANEus, Investiga tio A ntiqvitatis, KB. INV. 1746 upp giver, att >) K y rckan af Litmgeld blifwit afbränd». 1 3 FnED RIK BLoM, f. 1781 , t 1853. Den senare svenska n yklassicismens och empirearkitekturen s fr äms­ te ark itekt. Har bl. a. uppfört Ros en dals slott, Skeppsholmskyrka n , Am iralitetshuset och kastellet p å Skcppsholmcn. 22 INTEmön ÅSUNDA HÄRAD Kyrkorummet täckes av en plafond av pärlspontade bräder, målade i grå färgton (fig. 22- 23). Indelad i två kvadratiska fält med smala diagonalställda lister. En enkel trälist förmedlar övergången mellan plafond och vägg. Plafonden tillkom l 900 en l. förslag av målaren Gerlin (sT. PROT. 1899, RÄK. 1900). Dessförinnan hade kyrkorummet papp­ spänt tak, härrörande från en inre reparation 1878 (s. 38). Ä ven tidigare hade kyrkan plant innertak, förfärdigat på Henrik Georg Falkenbergs14 bekostnad, sedan valven hade nedfallit efter branden 1602 (s. 21, INV. 1746). - Väggarna putsades och vitkal­ kades senast vid restaureringen l 950- 55 (KR. PHOT. l 955). Vid en inre reparation l 900 14 HENRIK GEORG FALKENBERG , f. 1637, t 1709. Vice president vid Göta hovrätt, vice landshövding i Älvsborgs län, Närke OCh Värmland. - G. m. CHRISTINA ELISABET NATT OCH DA G, f. 1653, t 1701, dotter till kammarrådet Gustaf P ersson Natt och Dag och Christina Ulfsparre. Fig. 20. Spår i V-gaveln S om tornet, sannolikt efter uppgång till pilgrimshärbärge på kyrkvind en. Foto 1962. S. 16. Traccs in W gable S of towcr, probably of a staircasc up to a pilgrims' hostel in the church al lic. SVINNEGARNS KYRKA 23 Fig. 21. Dörröppning i V gavelröstet, sannolikt till pilgrimshärbärge på kyrk ­ vinden. Foto 1965. S. 16. Doorway .i n W gable, probably lea ding to a pilgrims' ho stel in the church attic. dekorerade målaren Gerlin väggpartierna under fönstren med kvadermålning samt i koret med växtornamentik (sT. PROT. 1899, fotos i ATA). Grova, rundade kolonner i kyrkorummets hörn samt på N väggen bakom predikstolen. Tillkomna i samband med reparationer 1737- 39, då Henrik Falkenberg (s. 12, not 8): >>låtit förfärdiga uti hwart hörn en halfrund pelare, marmorerad till stor Zirat».l 5 Golv av tegel, delvis av medeltida format (c:a 14 x 28). Sandsten runt altarringen samt framför bänkkvarteren i koret; gravhällar i kor och mittgång (s. 62.) Bänkkvar­ teren ha golv av trä, inlagt 1878 (s. 38). - Till nytt golv i kor och mittgång skänkte Henrik Falkenberg (s. 12, not 8) nytt tegel i samband med arbetena 1737-39. 15 200 tegel till kor och mittgång anskaffades 1786 (RÄK.). År 1819 beslöt man omlägga tegelgolvet i mittgången (sT. PROT.). 15 Ant. till series pastorum, fogad till vrs. PROT. 1746; INV. 1746. 24 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 22. Interiör mot Ö. Foto 1965. Interior looking E. ÄLDRE TEGELVALV Kyrkans äldre tegelvalv skadades vid branden 1602 (s. 21). Dessa ha > >sedan nid­ fallit, efter kyrkian lä nge stått hwalflöös>> (1-IADOH.PHS >>ANNOTAT!ONSBOOK>>). Insidorna av långhusets båda gavelrösten bära spår efter dessa valv: å V gavelröstet murrest er efter bortbrutet valv, en c:a 0,6 m tjock bågformad murskiva med valvanfang (fig. 8, 25); å Ö gavelröstet ett bågformat, ljusare parti av muren (fig. 8). I bågfälten fragment av kalkmålningar (s. 41, fig. 35) samt å Ö gavelröstet spår efter brand. Enligt valvspåren har kyrkan haft ett c:a 8,5 m brett huvudskepp. Å ömse sidor om detta c:a 2m breda sido­ partier (fig. 8). Bidrag till en lösning av frågan rörande dessa sidopartiers utformning ge arkivalierna, enl. vilka kyrkan har haft >>ofärdiga pelare>>, vilka borthuggits på 1730-talet (s. 23). Huvudskeppets valv synas ha försträvats av i innerrummet indragna väggpelare. I stället för strävsystem vid yttermurarna framträdde under sengotiken ett nytt system med försträvande väggpelare och släta yttermurar. Då väggpelarna erhöllo sådana di­ mensioner, att särskilda sidorum med egna valv kunde bildas, kan kyrkatypen karakteri­ seras som en väggpelarkyrka. Denna typ intar en mellanställning mellan den treskeppiga SVINNEGARNS KYRKA 25 Fig. 23. Interiör mot V. Foto 1965. Interior Jooking W. hallkyrkan och den enskeppiga salskyrkan.l 6 Eventuellt ha sidapartierna i Svinnegams kyrka varit konstruerade såsom i Finströms kyrka på Åland. Här äro sidorummen för­ bundna med varandra medelst rundbågiga öppningar i väggpelarna, varvid sidapartierna få sken av sidoskepp. Tamas Sarkany har i ett arbete rörande Finströms kyrka på Åland, vilket föreligger i manuskript, karakteriserat denna som en murpelarkyrka samt tecknat dess samband med kontinenten. En tvärsektion mot Ö av Finströms kyrka visar samma valvprofil som valvresterna i Svinnegams kyrka (fig. 8; jfr BucHNER a.a., s. 11). Placeringen av fönsteröppningarna i Svinnegams kyrka under detta skede antyda, att kyrkorummet har varit indelat i fem traveer (fig. 14). Vi äga ej kännedom om valvens närmare utformning. I Finströms kyrka har huvudskeppet längsgående tunnvalv med skenribbor, som efterbilda stjärnvalv, sidorummen tvärställda tunnvalv. I väggpelar­ kyrkor förekomma eljest tvärställda tunnvalv i förening med stjärn- eller nätvalv (SÅRKANY, a.a., s. 13, 29). 16 J. BucnNER, Di e spätgotischc \Vanclpfeilerkirche Bayernsund Österreichs, Niirnberg 1964, s. 9. 26 ÄLDRE INNERTAK ÅSUNDA HÄRAD ÄLDSTA KYRKAN Ovan nuvarande innertak finnas spår av bärkonstruktionen till ett äldre, högre liggan­ de innertak: å Ö gavelröstets insida en avsats, på vilken ett platt trätak synes ha vilat (fig. 35). Avsatsen å V gavelröstet är dold av murresterna efter valven. Delar av den äldsta kyrkan kvarstå i långhusets N-mur (fig. 7, 60 A). Vid restau­ reringen 1950- 55, då putsen avknackades från yttermurarna, blottades en murskarv i N-muren 2, 15 m Ö om dess V fönsteröppning (fig. 24, vid x å fig. 7). Denna anger den äldsta kyrkans utsträckning åt V. Muren Ö om denna skarv är tunnare samt uppmurad av mindre stenar än övriga murar. Svinnegams kärnkyrka har i likhet med flertalet upp­ landskyrkor under medeltiden sannolikt haft ett smalare kor, möjligen med absid. Å N yttermuren synes ej någon skarv efter ett kor. Å N innermuren däremot finnas Ö om pilastern bakom predikstolen vissa ojämnheter i murverket, som kunna härröra från en dylik skarv. Förmodligen hade kyrkan plant innertak eller öppen takstol. Kyrkor av ovannämnda typ ha kunnat rekonstrueras i dessa trakter och dateras till tiden: 1100­ talets slut - 1200-talets början (G. Bo:ETHIUS, s. 61 f) . Ytterligare underlag för en datering av Svinnegams kärnkyrka till omkr. 1200 ger dopfunten i kyrkan från samma tid (s. 53). Kyrkan var ganska liten och kan i likhet med många kyrkor i Uppland för- Fig. 24 . Murskarv i N-mure n (vid x å fig . 7) cflcr de l äld s la långhusets utsträc k­ ning mot V. Foto E. Bohrn 1951, ATA. Joint in m a som·y in N w a ll (at x in fig. 7) along th e limit of the oldest navc towards ,V. SVINNEGAHNS KYHKA 27 Fig. 25. Spå r av äldre tegelva lv å V gavelröstet s insi d a. Foto I. Roseli 1965. S. 24. Traces of oleler hriclnvork vaulting on inside of \ V gahlc. modas h a varit en gårdskyrka, förmodligen till den forn a kungsgården Huseby. P å Husebys ägor ligger Svinnegams källa och till denna gård h ade kyrkan även annan an­ knytning, som senare skall visas (s. 32). Vid restaureringen 1950- 55, då putsen avknackades från Ö-gaveln, blottades i N delen av denna äldre tegelblinderingar; rakt nedanför dessa spår av en igensatt rundbågig fönsteröppning (s. 14, fig. 5, 16). Vidare framkom, att byggnadsmaterialet i N delen av muren utgöres av t egel, i S delen av gråsten (fig. 15). Av ovanstående kan slutas, att en äldre kyrkas Ö-gavel har införlivats med den nuvarande Ö-gaveln. Den äldre gaveln här­ rör från ett utvidgat kor, som byggts runt det smalare romanska koret, varvid en rek­ tangulär byggnad av salskyrkatyp bildats (fig. 7, 60 B). Salskyrkatypen utbredde sig i N UTVIDGN I N G ÅT Ö 28 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 26. Sakristian från NO. Foto 1962. S. 30. Vestry from NE. Svealand under 1200-talets andra hälft, där domkyrkorna i Strängnäs och Västerås spelade stor roll som förebilder. Om kärnkyrkan till Strängnäs domkyrka erinrar sålunda Tierps kyrka från 1200-talets slut eller tiden omkr. 1300_17 Vanligen erhöllo de äldre kyrkorna salskyrkakaraktär genom att koret förlängdes och utvidgades till samma bredd som långhuset, såsom även var fallet i T eda (s. 161). Underlag för periodens datering ge förutom plantypen tegelblinderingarnas sköldar (fig. 5). Deras säregna korta, rundade form var en relativt kort tid omkr. 1300 i bruk. Typen kan betraktas som en övergångs­ form mellan de höga 1200-talssköldarna med avrundade hörn och de korta, breda 1300­ talssköldarna med vassa hörn. Motsvarande form har en sköld å en kalkmålning från A. TuuLsE, Der Kernbau des Doms zu Strängnäs und sein Umkrcis, Antikvariskt arkiv 25, Sthlm 1964, s. 49. 17 SVINNEGARNS KYRKA 29 Fig. 27. Sakristians ingång i korels N-mur. Foto 1965. Entrance to vestry in N wall of chanccl. Fig. 28. Smidesbeslag på sakristians dörr. Foto 1965. Escutcheon on vestry door. ironwork. Medieval 30 ÅSUNDA HÅRAD omkr. 1300 i Riddarholmskyrkan i Stockholm (SvK, Stockholm II, s. 84, fig. 67) 1 8 . En framställning av S Örjan å sakristiedörren till Kungslena kyrka i Västergötla nd, daterad till omkr. 1300, har vidare en sköld av samma korta, ru ndade typ. 19 De sköldformade blinderingarna voro vanligen försedda med adelsvapen eller ärkebiskopens emblem. Detta stöder antagandet, att kyrkan har varit en gård skyrka. sAKR isTIA I samband med utvidgningen åt Ö har sannolikt sakristian i N blivit uppförd (fig. 26). Byggnadsmaterialet är gråsten med gavelröste, valv och omfattningar av tegel; i gavelröstet tegel i munkförband. I Ö muren en stickbågig fönsteröppning, so m enl. ni\K. synes vara upphuggen till sin nuvarande storlek 1748. Järngaller, blyinfattat glas samt svartmålad träram; solbänk av svartmålad plåt. Byggnaden täckes av sadeltak, belagt med svartmålad plåt. I nedre änden konturerade vindskidor av svarttj ärat trä; svart­ tjärade hammarband. Å gavelnocken en smidd spira. Taket ombyggdes 1822, varvid även takstolarna reparerades (RÄK.; DOMKAP., rep. 1810- 29). Ingången frå n koret är ensprångig, spetsbågigt avslutad (fig. 27). Dörr beklädd med svartmålad plåt; fyrsidig nyckelskylt samt dörringsbeslag, vardera med fyra lilj eorna­ ment (fig. 28). sakristians inre består av ett större kryssvälvt rum i ö bredvid ett smalare tunnvälvt i V, det senare sannolikt nyttjat som förrådsrum. Samma planform påträffas hos sakristian till Jumkils kyrka i Uppland (G. BoETHIUS, s. 113). Kryssvalvet med fasade halvstensribbor och rektangulär platta i hjässpunkten vilar på rundbågiga sköld- och gördelbågar (fig. 29). Väggar och valv vitputsade. Golv av tegel, i det tunnvälvda rummet av medeltida format. Golvet i det senare rummet höjer sig ett trappsteg över golvet i det kryssvälvda rummet. Tegelgolv inlades 1961; dessförinnan golv av trä från 1955, vilket emellertid angreps av röta (KR . PROT. 1961). Åven tidigare har sakristian haft trägolv ST. PROT. 1784). - År 1784 beslöt man igenfylla en källare under sakristians golv samt i dess ställe uppmura en dylik ovan golvet i sakristians V del (sT. PH.OT.). DO NATORER TILL KYRKAN OMKR. 1450- 1530 Rörande de följand e medeltida förändringarn a av kyrkan finns en arkivalisk källa av största betydelse: en volym i kyrkoarkivet (P I nr l, fig. 30), innehållande en namn­ längd med titeln >>Nomina benefactorum defunctorum>> ( = Namn på avlidna välgörare). I handskriften förtecknas på 14 blad namn på frälse och ofrälse från 1400-talets mitt till omkr. 1530. Josef Sandström har i en uppsats 1914 redogjort för handskriften och velat tolka den som en gille-urkund från medeltidens slut 20 • Detta tillbakavisas emellertid av Nils Ahnlund, enl. vilken den redovisar donatorer till kyrkan: >>Medeltida synodalstadgar, så de av 1472 för Skara stift, föreskriva uttryckligen att namnen på kyrkornas donatorer 18 Förf. tackar förste anlikvaricn N ILs LuDVIG R AsMussoN för detta påpekande och värdefull hj älp med sköldens daterin g. 19 E. L UNDBERG, Sankt Örj ans bild ä Kun gslena kyrkdörr och dess förhällande till äldre m edeltida smidesdekoration, Hammare oc h fackla , IV, 1932, s. 30 ff. 2 0 J. SANDSTRÖM, En gille-urkund frän medeltidens slut, Namn och b ygd1914, s. 187- 194. SVINNEGARNS KYRKA 31 Fig. 29 . Sakristians valv. Foto 1965. Vaulting in vestry. >>nomina defunctorum benefactorum>> skola uppskrivas i bok och uppläsas efter slutad predikam. 21 Det äldsta daterbara namnet är Brita Magnusdotter till Fållnäs (t1450), som innehade Haga gård i Svinnegams sn. Gården övergick därefter till Karl Knutsson och dennes dotter Magdalena. I längden påträffas den senares man Ivar Axelsson Tott 22 jämte N. AHNLUND, Svinnegams källa, Rig 1922, s. 59- 76. IvAR AxELssoN TOTT (THOTT), f. omkr. 1420, t 1487. Svenskt och danskt riksråd, pantinnehavare av Gotland och en tid medregent åt sin svärfader konung Karl Knutsson . 22 21 32 ÅSUNDA HÄHAD dennes broder Erik Axelsson Tott. 23 Vidare möter m a n av Sparre-ätten Fad er Ulfsson 24 och hans hustru Elin av Ängsö, deras dotter Birgitta Fadersdotter samt sonhustru K erstin Nilsdotter Oxenstierna, g.m . Nils Fadersson Sparre, vilken innehad e Hjulsta i Enköpings-Näs sn (s. 104, not 11). Flertalet frälse, tillsammans ett tiotal, och dc flesta ofrälse kunna knytas till Svinnegarn och bygden däromkring. L a ndskap en runt Mäla ren äro vidare talrikt företrädda . I längden märkas även n a mn, som kunn at h ä nföras till Norrland samt t vå till Norge. Prästerna representeras bl. a . av Erik 25 och Olof 26 i Tillinge, Nils i Enköpings-Näs samt Olof 27 i T eda. Rörande de i längd en redovisade adliga namn en funnos enl. H adm·ph Tott- och Sparrevap nen samt därtill ärkebiskop Jacob Ulfssons v apen (en örnfot) i kyrkans Ö fönster (>>ANNOTATIONSBOOK>> , avritade i Ar-HIT­ NT NGAn). Av allt att döma hade korfönstret glasmålningar med vapensköld ar såsom de nu försvunna glasmålningarna i Hiala kyrka i Uppland (SvK, Up I, s. 612 f). Almlund för­ modar, att en utvidgning eller förändring av kyrka n under J acob Ulfssons tid kan sam­ m a nställas m ed ovannämnda namnlängd. Som komplement härtill m å framhållas, att Jacob Ulfsson, ärkebiskop 1470- 1514, sannolikt giver nyck eln till såväl namnlä ngden som k yrkans förändringar under dennes tid. 28 Huseby bortbyttes under m edeltiden till ä rkebiskopsstolen. 29 P å denna gårds mark var Svinnegams k älla b elägen. Ärkebisk op Jacob Ulfsson, k änd som gynnare av vetenskap och konst, var av allt att döm a den dri­ vande kraften b akom Svinnegams kyrkas avsevärda förändringar under dennes tid . Donationerna till kyrka n kunn a sättas i samband med k ällkulten vid Svinnegams k älla . Källan gav kyrka n karaktär av offerkyrka och pilgrim skyrka. Medel som insamlades vid k äll an, tillföll kyrkan (s . 6). Aschanens (a.a.) antecknar 1614, att kyrkan är en >>L a nd och namno kunog kyrk i Swerijke>> och fordom varit >>een mächta gamall offerkyrkia>>. Med den tilltagande vallfarten till källan uneler 13- och 1400-talen ökades behovet av en större kyrkobyggn ad, som kund e hysa de väldiga människoskarorna. ÅT uTviDGNI NG U nder ovannämn da sk ede utbyggdes k yrka n åt S och V till en m er ä n dubbelt så stor S OCH V K v nKAN salformad vallfartskyrka med tegelornerade gavelrösten och svagt spetsbågig V -p ort al vÄLvEs (fig. 60 C, 7). I denn a byggnad införlivades elen äldre kyrkans N-mur och Ö-gavel. Dörr­ ERIK AXELssoN Torr(TIIOTT), L omkr. 1417, t 1481. Riksföreståndare tvenne gånger. FA D ER ULFssoN. Riksråd och ri ddare. Son till Ulf Bengtsso n till Lagmansö i Vadsbro sn (Sö). Den förste kände ägaren till Ängsö. Medlemmar av den s. k. Än gsösläklen levde in på 1500- Lalcl. 25 Emcus, kh, verksam i Tillinge och Svinnegar·n 1535- 1552, ko nlraklsprosl 1543- 1550. Uneler E:s tid lades Svinnegarn , som Licligarevar clt särskill pastoral, unel er Ti ll inge. 26 0LAUS NICOLAI, kh i Tillinge, omnämnd 1374 och 1438. Var även ärkebiskoparna Pelrus, Bi rgers och Henriks kansler i 26 år. 27 OLA us, kh i Tecla 1489. 2 8 HERDAMINNE, I s. 10. 29 1Tuseby hade under medelliclen varil borlbyll till ärkebiskopsstolen men var i börj an av 1500-talet å ler kronogods (J. A. AL~1QUJST, Frälsegodsen i Sveri ge uneler storhetstiden, 1:2, Sthlm 1931, s. 675). 23 24 SVINNEGAHNS KYHKA 33 Fig. 30. Namnlängd m ed donatorer till k yrkan omkr. 1450- 1530 (P I nr 1). List of donors, ca. 1450- 1530. öppning i V gavelröstet samt spår av en uppgång sannolikt till ett pilgrimshärbärge på kyrJ.:.,·ind en vittna om utbyggnadens samband med den intensiva källkulten (s. 16, fig. 20, 21). En fönsteröppning i V-gaveln samt övre delarna av tvenne fönsteröppningar, en i Ö samt en i V gavelröstet ovan kyrkans innertak från detta skede (fig. 8, 11- 12). Vid res­ taurerin ge n 1950-55 framkomma dess utom spår av tre fönsteröppningar i s-muren, vil­ ka kunn a hänföras till denna period (fig. 14). De senares placering antyder, att välvning samt indelning av kyrkorummet i fem traveer från början ha planerats vid utvidgningen. Som ofta var fallet vid större utbyggnader, har emellertid kyrkan en tid stått valvlös och 4- G10:!1 .) 34 ÅSUNDA HÄRAD först erhållit ett enklare, sannolikt platt trätak (s. 26). Delar av dettas bärkonstruktion ovan nuvarande innertak (fig. 35). Taket synes ha varit lagt strax under dörröppningen i V gavelröstet och tjänat som golv för det pilgrimshärbärge, som sannolikt var här beläget (s. 16). Fin puts med glättad yta ovan valvresterna å N delen av V gavelröstets insida omvittnar ävenledes, att kyrkan före välvningen har haft ett högre liggande innertak. Som ovan visats, finnas spår av äldre tegelvalv å gavelröstenas insidor (s. 24, fig. 8, 25). Då man ej har kännedom om valvens närmare utformning, har man i dateringsfrågan närmast att lita till vad som kan utläsas av fragmenten av kalkmålningar ovan kyrkans innertak (fig. 35- 37). Dessas tillkomst på 1480- 90-talen ger även övre tidsgränsen för periodens datering (s. 43). Nedre gränsen angiver Jacob Ulfssons (ärkebiskop 1470) ovan nämnda förbindelse med Svinnegarn samt förekomsten av hans vapen i korfönstret (s. 32). Ett passionsaltarskåp från omkr. 1500 synes ha anskaffats som avslutning på byggnadsföretaget (s. 48). Från samma skede härröra gavelstycken till en korstol, sekun­ därt använd till brudbänk i kyrkan (s. 72). Som nämnts i samband med kyrkans äldre tegelvalv (s. 24), kan Svinnegams kyrka under ovannämnda skede karakteriseras som en väggpelarkyrka. Välvningen av Fin­ ströms kyrka på Åland av samma typ dateras av Tamas Sarkany till 1400-talets andra hälft och kan möjligen preciseras till tiden 1463- 94 (a.a., s. 31). Valvresterna i Svinne­ garn, som kunna hänföras tillnära nog samma tidsperiod, äro ett värdefullt komplem ent till vår kännedom om kyrkatypens utbredning i Norden. Typen är framför allt känd från Mellaneuropa. Joachim Bilchner har utgivit ett särskilt arbete om die >>\Vandpfeil­ erkirche>> i Bayern och Österrike under sengotiken (a.a.). Under 1400-talets andra hälft fick denna kyrkotyp en särskild utbredning i detta område och blev här mer än i andra tyska landskap karakteristisk för sengotiken. Typen kom här i synnerhet till a nvänd­ ning hos mindre städers och landsortens kyrkor samt hos vallfartskyrkor, där en sär­ skild byggnadsaktivitet ägde rum under sengotiken. Beträffande det övriga Tyskland är väggpelarkyrkans utbredning ej utredd. Kyrkatypen synes via det östra Östersjöo mrå­ det ha överförts till Norden, varvid tiggarmunkarna säkerligen hade stor betyd else som förmedlare av denna arkitektur. Tegelorneringen å Svinnegams kyrka (s. 8, fig. 5, 9- 10) tyder på förbindelser med Pommern och Mecklenburg. l dessa landskap påträffas strödda exempel på väggpelarkyrkor. I Nikolaikirche i Wismar i Mecklenburg äro sålunda lång­ sidorna ledsagade av kapellartade utrymmen, övervälvda med kryssvalv. Samma system har kommit till användning i kyrkorna i I-Iohenkirchen och Gressow i Mecklenburg, i den senare kyrkan blott på södra sidan. 30 Som Boethius har påvisat, påträffas Svinnegams kyrkas orneringsschema hos landskyrkor i Pommern och Mecklenburg. 31 Korset i Svinne­ garn med sina flanknischer har sålunda en motsvarighet i Wildberg i Pommern, 32 dess 3 ° K. 3l 32 ScH11ALTZ, Die Kirchenbaulen Mecklenburgs, Scllwerin i. l\1ccklb. 1927, s. 59 f, s. 68. G. BOETHIUS, s. 108 f. Die EAu- UND Ku:-.:sTDENK~L~LER der ProviilZ Pommern, II, StcLLin, I, Stettin 1900, s. 77. SVINNEGARNS KYRKA 35 rundlar i Gammelin och steffenshagen i Mecklenburg. 33 Den pommersk-mecklenb urgska stilen fick i F inland en särskild utv eckling. Gavelorneringar å kyrkor i Nyland och Egent­ liga F inland tyda sålunda på fö rbind elser med det pommerska områ det. Typen kan repre­ senteras av kyrkan i Sandow i Pommern. 34 Svinnegams ornering h ar i Nyland motsvarig­ heter i V-gaveln till Borg å kyrka, uppförd på 1450-talet. U n der 1400-talets senare del anslöt sig tegelorneringen i L aitila k yrka till Borgå. I Maslw och R usko kyrkor påträffas ävenledes liknande tegelorneringar från 1400-talets senare del. 35 I samba nd med ovannämnda utvid gning har sannolikt ett n u f ö r s v u n n et v a p e n h u s blivit u p p fört vid k yrkans S sida (fig. 60 C). Avtryck av den na byggnads takfall synes å ett foto från 1934 i ATA. Enl. Ar-n iTNINGAR hade vapenhuset rundbågig portöppnin g i S-m uren, en liten nisch vid ingånge ns V sida samt sadeltak (fig. 19). Sueciateckningen, som härvidlag ej synes så pålitlig, visar en vap enhusbyggnad av samma höjd som lå ng­ hu set (fig. 1). År 1770 berättas vapenhuset ha ned rivits, varvid tegel från byggnaden dels skulle försälj as, dels sparas till golv i tornrummet (sT. PnoT.). E j lång tid efter ovannämnda arbet en synes man ha börjat bygga tornet i V (fig. 60 D, 32) . Dess murar ligga ej i förb a nd med långhusets V gavelmur. Dess innermurar visa ett murverk, bestående nederst av en sockel av gråst en (c:a 1, 5 m), därovan t egel i m unkförb a nd till en höjd av c: a l , 5 m ovan långhusmurarna. Ova npå tegelmurarna en över­ byggnad av trä, c:a 3, 5 m hög. I tornets V-mur två stickbågiga fön steröppningar m ed djupa yttre smygar, tillkomna 1765- 66 (fig. 31 se neda n). Fönstren av bly- och järn­ spröjsar indelade i små rutor; solbänkar av svartmålad plåt. Kyrkans nuvarande huv ud­ ingång är belägen i tornets V-mur, spetsbågig med tvåsprångig, k apitälbandad omfatt­ ning av tegel (fig. 31). Ytterport av svartmålad plåt, rundbågig samt högre än port­ öppningen; har ursprungligen suttit i ingången mellan torn och kyrkorum (s. 15). Por­ t en är ornerad m ed bu cklor i genombrutet arbete och ormar samt har dörring i form av två drakhuvuden, vända m ot varandra och stor nyckel (fig. 33- 34). Enl. H adorph har porten haft otaliga bomärken, ditskurna av dem, >>som h afwa blifwit bättre af sin a krankheten> (>>ANNOTATIONSBOOJ<>>). Tornet har hu v med inåt svängd profil, krönt av en åttasidig la nternin av svarttjärat trä med förgyllt kors. L anterninen har 8ljudöppningar med t rälu ckor. - Tornets bottenvå ning inrättad es 1807- 08 som vapenhus, varvidinn er­ t ak av bräder förfärdigad es samt golv av tegel inlades (ni\ K., ST. PHOT.). I rummets N del utrymm en för värmeanlä ggning samt trappa upp till tornet. Ny trappa förfärdigades 1781 (RÄK .). YAJ> I c ~ll L: s TonN 33 Di e K uNST- UND GESCH ICHTSDEXKMÄLER d es Gro ssher zogthum s Meck lc nburg-Schwcrin , III, Sc h wcrin i. } l. 1899, s. 10; I V, Sc hwerin i. 1\l. 190 1, s. 524 f. 3 '1 T. KnoNQV L ST, Di e mittclaltcrlichc r>ANNOTATIONSBOOK>>): >>Ett stort steentorn hafwer () Westra gafvelen warit fordom funderat och mycket d her på bygdt, m en sedan stannat». Å ovannämnda 1600-talskarta i LSt avbildas det stympade tornet (fig. 3). AFHITN INGAH framställer tornet som en ruin med en fönsteröppning i S muren (fig. 19). Sueciateckning­ SVJNNEGARNS KYRKA 37 Fi g. 32 . Kyrk a n fr å n V. Foto 1962. Th e chmch from W. en däremot, som härvidlag är mindre tillförlitlig, framställer tornet som en låg, sadel­ täckt byggnad (fig. l). -År 1739 var tornet iståndsatt, så att klockorna där kunde upp­ hängas (s. 74). År 1750 beslöt man igå ngsätta arbeten å tornet, varvid t egel skänktes från gårelen Haga till tornets förhöjning. Varje bonde åtog sig att framföra l 000 tegel till platsen, varje torpare 350 tegel (vis. PHOT . 1750, ant. 1751 i K I nr 1). Åren 1765- 66 inkl äddes träöverbyggnaden, som var mycket förfallen, med nya bräd er och spån , tornets inre r eparerades, två fönsteröppningar upptogas i tornets V-mur. Arbetet utfördes uneler ledning av byggmästaren Schultzberg, Västerås (oOMKAP., slu. 1766, 1768). År 1823 an­ höll församlingen om besiktning samt kollektmedel till reparation och tillbyggnad av 38 ÅSUNDA HÄRAD GRAV­ I>dessein til kyrkatakets ombyggnad», som 1826 i samband härmed upprättades av Fredrik Blom, omfattade sannolikt även tornet (s. 21, not 13). Någon ombyggnad av tornet synes dock enl. arkiv­ materialet ej ha verkställts. Vts. PHOT. 1846 uppgiver sålunda, att torntaketvar gammalt, och att man avsåg att ombygga detsamma. U n der kyrkans kor ligga tvenne g r a v k a m m a r e för resp. ätterna Falkenberg och Duwall. Den Falkenbergska gravkammaren under N sidan av koret anlades av Henrik Georg Falkenberg några år före dennes död 1709 (s. 22, not 14; DOMKAP., INV. 1713). Från koret leder en trappa av tegel ned till gravkammaren; golv av tegel, täckt av valv (noMKAP., Adliga gravar 1707--1795). Nedgången till gravkammaren täckes av en grav­ häll (nr 3, s. 62), tidigare av en trälucka (Adliga gravar). Gravkammaren öppnades och undersöktes 1934 under ledning av dåvarande amanuensen P.-0 . ~Westlund (rapport i ATA). I samband härmed kalkrappades väggarna och insattes galler samt en ny lucka för gluggen till källaren. Kistor och kistrester ordnades (s. 72). - Den Duwallska grav­ kammaren under S sidan av koret är förmodligen anlagd av Jacob Duwall 36 (t 1684). Den är >>icke hwälfvd, men med j ernstänger under, och kiocka planekor der uppå till tak>> (Adliga gravar, se även Gravskrank s. 72). Från koret leder en trappa av sten ned till gravkammaren. Nedgången till gravkammaren >>Utan sten, allenast en Trä Lucka>> (Adliga gravar). Täckes nu av en gravhäll (nr 4, s. 62) . Utom ovan omtalade ändringar genomfördes en restaurering av kyrkans inre 1878: väggarna omkalkades, taket pappspändes, nytt golv av trä inlades i bänkkvarteren, läk­ taren målades, altartavlan renoverades, en värmeugn insattes (sT. PROT. 1877- 78, n ;\K. 1878).- Långhustakets N sida och tornhuven belades 1891 med plåt (sT. PROT .). År l 900 restaurerades kyrkans inre: kyrkans nuvarande plafond av pärlspåntade brä­ der förfärdigades, väggarna målades, varvid väggpartierna under fönstren dekorerades med kYadermålning samt i koret med växtornamentik av målaren Gerlin (foto i ATA l 952), predikstol, vapensköldar, tavlor m. m. renoverades av artisten C. Wilhelm Petters­ son37 (sT. rnoT. 1899-1900, ni\1<. 1900).- Under åren 1950- 55 genomfördes succesivt en serie restaureringsarbeten, omfattande såväl det yttre som det inre av kyrkan (KR. rnoT. 1949- 50; hand!. o. ritn. i ATA o. BSt).: långhustakets S sida belades med plåt, ytterväggarna erhöllo ny putsbeklädnad, varvid yttre portalomfattningar i V och S samt tidigare dolda blinderingar framtogos och markerades, antikglas i blyspröjsar insattes i t 1684. i\Iajor, överslelö.ilnanls Lilel, landshövding i Österbotten , ägde G. l m. liTARGAHETA \VnA:-.rGEL, "i" 1657, dotter av lantrådel OTTO voK \VnANGE L och E LisABET voN TAUBE; g. 2m. BrnGITTA SKYTTE, f. 1642, t 1687, dollcr av assessorn Håkan Skyttc och Elisabeth Yxkull. 37 CAnL \VrLHEUJ PE TTEHSSON, f. 1866, t 1954 . 1 Vl;1larc , lccknarc, konservator. U tförde res taurerings ­ och konserveringsarb e ten i över elt 100-tal k yr kor, av vilka flera på Gotlan d, saml i Gppland, Väslcr­ gölland, Södermanland och Dalarna. 3 '; J Ac on DuwALL, f. 1625, ~ Huse/Ju i Svinnega ms sn. SVINNEGARNS KYHKA 39 Fig. :J3. Smidesbeslag p ~t V- porta lens clörr. Foto HJG5. Ironwork on \V door. Fig. 3 1. Dörring p ä \' - portalen s cliirr. Foto 196 5. Door-ring (1\:nocker) on \V door. 40 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 35. Fragment av kalkmålningar (Marie kröning?) på Ö gavelröstels insida. 1480- 90-talet. Foto 1965. Fragment of paintings (Crowning of ~i a ry?) on the inside of the E ga ble; 1480- !)0's. fönsteröppningarna enl. förslag av ark. Carl Hampus Bergman (BSt), innerväggarna kalkputsades av byggmästaren A. Hagelin, h·sta. Byggnadshistorisk kontrollant var antikvarien Erik Bohrn. uppv;\RMN ING Varmluftsanläggning (Termoblocanläggning) installerades 1956 enl. ett förslag av AB B. A. Hjort & Co, Enköping, fastställt 1956 (BSt). Dessförinnan uppvärmdes kyrkan av en värmeugn i koret, insatt 1878 (s. 38). År 1803 utgick betalning förommurning av spisen i sakristian (nÄK.). En kamin svarade för dennas uppvärmning 1902 (RÄK.). SVINNEGARNS KYRKA 41 Fig. 36. Äldre fönsteröppning i V-gaveln med fragment av kalkmålningar från 1480- 90-talet. Sedd från kyrkvinden . Foto I. Roseli 1964. Old window in W gable with fragments of pain tings, 1480- 90 's . Seen from the church al tic. KALKMÅLNINGAR Kyrkorummet har varit dekorerat med medeltida kalkmålningar. Dessa skadades vid branden 1602 och torde ha överkalkats i samband med reparationer 1737- 39 (HA­ DOHPHS ))ANNOTATIONSBOOK)>, s. 21, 24). Fragment av kalkmålningarna finnas å insidorna av långhusets båda gavelrösten samt i inre smygarna till igensatta fönsteröppningar i Ö och V gavelmurarna ovan innertaket (s. 12). Spår av kalkmålningar framkommo vidare vid restaureringen 1950- 55. 42 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 37. Äldre fönsteröppning i Ö-gaveln. Omfatlning och inre smyg med fragment av kalkmålningar från 1480- 90-Lalct. Scdd frän kyrkvincl en. Foto 196.5. Old window in E gnb1c. Surround :.md intcrnnl splay with fmgmcnts of JWlntings, 1'1KO ~90 ' s. See n from the church al lic. A gavelröstenas insidor finnas fragment av figurala målningar i blått och rött. Å Ö gavelröstet en figur sittande på en tronstol, troligen framställande Marie kröning (fig. 35). Fyrbladiga rosor i rött användas som fyllnadsverk mellan de figurala målningarna. A V gavelröstet eldslågor och ansikten framför ett ginungagap, troligen framställande skärs­ elden. I inre smygarna till V-gavelns båda fönsteröppningar fragment av tjockt rankverk i svart (tidigare rött; fig . 36). Inre smygen samt omfattningen till fönsteröppningen i Ö­ ga,·eln har fragment av tunnare rankverk samt ornamentala bårder i rött (fig. 37). Bland bårdernas ornament iakttagas snedställda eklöv, ett ganska vanligt motiv på ribbor och bågar samt i bårder. Förekommer bl. a. i Söderby-Karl och Knutby kyrkor i Uppland. SVINNEGArms KYRKA 43 Vid are ett fyrsidigt ornament: i mitten ett kors, omgivet av åtta halva liljor. Ett likartat ornam ent i Eds kyrka i Uppland (SvK, Up VI, fig. 717-18). Kalkmålningarna tillhöra de arbeten, som kunna knytas till ärkebiskop Jacob Ulfsson och hans tid 1470- 1514 (s. 32). Då fönsteröppningarna i V-gaveln med sina dekorerade fönstersmygar äro för­ stängda aY torn et, angiver torntillbyggnad en vid 1500-talets början den främre gränsen för m{ d ningarnas datering. Vidare måste en viss tid ha förflutit mellan kyrkans dekore­ ring m ed kalkmålningar och tornets uppförande. 1480- 90-talen äro därför en sannolik tidsbegränsning för kalkmålningarnas tillkomst. Frodigt rankverk av samma typ som i V-gav elns fönstersmygar förekommer i de närbelägna kyrkorna i Yttergran och Över­ gran . l Yttergrans kyrka iakttages vidare på Ö korväggen samma motiv som å Svinne­ garns kyrkas Ö korvägg: av fragmenten att döma en framställning av Marie kröning (SYl\. , Lp V II, s. 472). Målningarna i Yttergran och Övergran, som även kunna sättas i samb and med ärkebiskop Jacob Ulfsson, ha av stilen att döma utförts av Albertus Pictor eller n{t gon i hans krets (SvK, a.a., s. 536). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER A l tar e av gråmarmorerat trä, förfärdigat 1738-39 på bekostnad av Henrik Falken­ berg och Anna Maria Mörner, Haga (s. 12, not 8; INV. 1746). - Altarring, rektangulär, incl elacl med fyllningar och kolonnetter. Marmorerad i mörkare och ljusare grått med för­ gyllda lister. Bröstvärn och knäfallspall klädela med röd plysch. Altarringen förmodligen samtid a med altaret. Altarprydnad, bestående av en oljemålning på duk av okänd konstnär, framställan­ dc Kristi himmelsfärd, med ramverk av snidat, målat och förgyllt trä (fig. 22, 39). Krö­ nand e entablcment med Jehovahsol, liggande lamm med segerfana samt överst eldurna. Polykromi: brunt, blått, grågrönmarmorerat; listverk och snideri förgyllda. Gåva 1738­ 39 a Y Henrik Falkenberg och Anna Maria Mörner, Haga (s. 12, not 8; I NV . 1746). H el i cfta v l a av snidat, målat och förgyllt trä (fig. 38). Tillhörde en tidigare altar­ prydnad (se nedan). N u altartaYla i sakristian. Mittpartiet upptages av en framställning av K risti uppståndelse å ett insänkt bågfälL Flankeras av kvinnliga joniska hermer; maskaraner å hermernas nederdelar. Vid sidorna skulpterade akantusblad och voluter. ÖYcrstycke uppbyggt med voluter och krönt av tre spetsar. Å ett rektangulärt fält nedan­ för bågfältet inskr., flankerad av skulpterade rosor: CHHJSTUS AT-m nom-r f Fon WAHA ALTAH­ AXORD::\lXG 44 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 38. Allartavla i sakristian . 1600-ta lc ts förra hälft. Foto 1965 . Heredos in v cs try, fit·st half o f 17th century. SYNDHEI\. Ovanför bågfältet: OCH WPSTAND EN FOH j vVAR RETFEHDIGHEET. Pol ykromi: blått, svart, rött, brunt, grått. Inskr., lister och delar av snideriet förgyllda. H 133, B 95. 1600-talets förra hälft. Gåva av Christina Sack, 38 Brunnsholm (noMKAP. , I N \ ". 171 3). Eventuellt krönparti till ett epitafium eller möjligen tidigare altartavla till ett gårds- ell er slottskapell. Som tidigare a lt arprydnad omnämn er I:>~v. 171 3 (DOMKAP.) tvenn e taY!or fram­ 38 CHRISTI KA MA GDALENA SA CK , f. 1659, t 1732. - G.m. vice pres id enten BE:\GT f. 16,16, t 1696, dotter till Carl Fi li p Sa ck och Christina Posse. GYI.LE~A~CKAn, SVINNEGARNS KYRKA 45 I'ig. 39. Kristi himmelsfärd, oljemålning å a!Larprydnaden . 1738- 39. Foto 1965. The Ascension, oU-painting on the reredos 1738 ~ 39. 46 ÅSUNDA H ÄH.AD F ig. L IO . Kvinnligt h el go n (Katarin a? ), trä­ skulptur från 140 0-Lal cts mitt. I-I 142. Foto 196.5 . s. 48 . Fema le saint (Catherine?), mid-l jth century woodcn sc ulpture. F ig. 41. Kristus, träskulptur fr å n altarskåp. Om kr. 1500. H 54. Foto 1!)()5. S. 41). Ch ris t, wooden sc ulpture 1'run1 a lript,\·c h; C >Bilder förgylte> >uppgivas i sam ma INv. ha skänkts till altare t av Henrik Falkenberg, I-laga (s. 12, not 8) . Av de båda tavlorna samt ovannämnda relieftavla anordnad es under kh Olaus H ernodius' 39 tid en altarprydnad med snid at ramverk (o m1KAP . , I:'\V. 1713). 30 OLA u s HEnr-;oorus, f. 1641, t 1723. Kh i Till in ge oc h Svi nnegarn 1695. SVINNEGARNS KYRKA 47 Fig. 42. Jos ef fr<1n Arirnalca, :jl"r fig . 41. H 50. Polo 1965. S. 48. .Jo se ph of Arimathaea; eL fig. ':1:1 . Fig. 43. Manli g fi g ur (Johannes?), jfr fig. 41. H 45 . l.-olo 1965. S. 48. .\!ale fi g urc (.Jo hn '!) ; e L fig. 41. Efter el en nu varan de altarprydnad ens a nskaffande omtalas dc bå da tavlorna vara upp­ hä ngda vid predikstol en (ATA , JNV. 1829; oo:vm.AP ., INV. 1866). Ar 1900 beslöt man för­ sälja den förstnämnda ta vlan tiLl VJ JAA (sT. rnoT.) . Då tavlan emell ertid icke har på­ träffats i SHM, torde VHAA ej funnit el en i sådant skick att el en velat inköpa densamma. A.ven tavlan framställand e Kristi gravläggning nu borta. 48 ~!EDELTJDA ÅSUNDA HAHAD TR :\SKULP­ TUREH Krönt kvinnligt helgon (Katarina?) med spår av förgyllning, målning och krede­ ring (fig. 40). Bok i v. hand, h. hand avslagen. H 142. 1400-talets mitt. Kyrkan har haft ett medeltida altarskåp. Annu vid 1800-talets slut förvarades på vinden delar av ett altarskåp )>med härliga målningan> (ATA, rapport 1914). Av dess skulpturer finnas tre st. i behåll, nu fästade vid pelare till läktaren. Figurerna ha spår av förgyllning, målning och kredering samt äro delvis svärtade av brand. Förmodligen ska­ dades altarskåpet vid branden 1602 (s. 21). Följande skulpturer finnas: - l. Kristus med törnekrona, bärande kors, nu avbrutet (fig. 41). H 54. - 2. Josef från Arimatea med törne­ krona i händerna; halva kronan avbruten (fig. 42). H 50. Torde ha ingått i en korsfästelse­ grupp.- 3. Manlig figur (Johannes) med böljande mantel; attribut saknas (fig. 43). H 45. Torde ha ingått i en framställning av Kristi begråtande. Skulpturerna, som synas ha till­ hört ett passionsaltarskåp av nederländskt ursprung, kunna dateras till omkr. 1500. 40 Vid Gustaf Vasas konfiskation levererades 1545 två kronor, förgyllda, sannolikt små (KA.LLSTHÖM, s. 264). Troligtvis kronor till skulpterade Mariafigurer. ~gambla offerstocken wid crucfixet)> (Investigatio Antiqvitatis, s. 93). Predikstol av snidat, målat och förgyllt trä, bestående av korg med underrede, ljudtak samt trappa med bröstvärn och dörr (fig. 44). I den polygonalakorgens fält nischer, omfattade av bågställningar med ornament i kasett- och våffelmönster. I nischerna äro insatta skulpturer av de fyra evangelisterna, Petrus samt Kristus som Salvator mundi. Under var och en av figurerna resp. inskr.: S. PETHVS - MATTHEVjS. EVANGLijSTE - S. MAHCVS. j EVANGLISTE- SALVATO/H · MUNDI · - S. LVCAS · j EVANGLijSTEN - S. IOHANN/Es · EVAN/GLISTEN · I korgens hörn joniska hermer, varannan kvinnlig var­ annan manlig. Upptill och nedtill fyra profilerade lister, gesimsen med tandsnitt, fotlisten med hängande ornamentplattor, omgivna av broskverksornament. Pokalformat under­ rede med målad ornamentik. Mellan listerna ornament i plattskärningsteknik. - Vid kor­ gens gesims äro fästade tvenne skulpturer av förgyllt, försilvrat och målat trä: - l. Angel med bok och stav. H 40. - 2. Angel med bok och druvklase. H 40. - Predikstols­ trappan har bröstvärn med målade och förgyllda profeter inom förgyllda bågställningar. Under var och en resp. inskr.: PROFETEN j · ESAIA · - PROFETEN ·j· JEP.EMijAS · - PROFE­ TEN HEZEjKIEL · - PROFETEN j · DANI/EL · Å bröstvärnets N insida inskr.: DENNE PHEDTCjKESTOL HAFFWEH j EHRLIGG MAN j NILS DIÖP.SON j MÅLA LÅTITT j MEDH SIN EGEN j BEKOSTNINGH · /1630. - KYRKANS ·INRE ·j MED PREDIKSTOL j ALTARPH.YDNADEH j OCH VAPENSKÖLDAH.j BLEF RESTAURERAD j ÅH. 1900. Dörr med målade framställningar ÖVerst l\lose med lagens tavlor inom snidad bågställning krönt av trekantsgavel; nederst å PHEDrKsroL 4 ° För identifiering och tidsbestämning av dessa skulpturer är förf. fil. lic. RuxE KoRBERG tack skyl­ dig. SVINNEGAR rs KYRKA 49 D 1-i g . ..J -1. Prcd ikslol, förmodli ge n av H a ns J< a nlenilz. 1590-lalet, kompl. om kr. 1630. Gåva 1738- 39. Foto 1965. P ul pit, p r o b nb l~· by Han s J{a n lcn itz; 1590·s, co mple ted en . 1630 . Prese nted 173S- 3r. 5 - GJ02J3 50 ÅSUNDA HÄRAD rektangulärt fält blomsterurna. Dörromfattning bestående av pilastrar med snidad orna­ mentik, uppbärande ett profilerat entablement med följande inskr. å tvenne rektangulära fält: HURU · LIUFL!GA · ÄHE · TINA · l BONINGAH · HERHE · ZEBAOT l MINE SIÄL L):,NCHTEH OCH l THÄNCHTAH EFFTEH HEHHENS l GÅHDAH · PSALM · LXXXIV · II - III. Krönes av tre skulpterade änglahuvuden och kartusch med inskr.: PRESTENS l LÄPPAH ·sKOLA luEVAHA. LÄRAN l · MAT · II: VII. - Polygonalt ljudtak; takets ramlist krönes av skulpterade änglar med bl. a. basuner; runt listens nedre kant hängande broskverksornament. Takets krön är uppbyggt av voluter, druvklase samt överst skulpturer av Kristus och en ängel under en gemensam krona. Under taket hänger en duva. - På väggen bakom predikstolen tvenne porträtt, målade på träpannå, det t. v. med inskr.: o:M: LVTHEn; det t. h. med inskr.: D.PH. MELANCHTON. Ovanför porträtten ett snidat änglahuvud. Predikstolens polykromi: övervägande rött, blått, brunt, svart samt förgyllning. Predikstolen skänktes 1738- 39 av Henrik Falkenberg och Anna Maria Mörner (s. 12, not 8; INV. 1746). Predik­ stolskorgen, frånsett fotlistens hängande ornamentplattor samt underredet tillhör av stilen att döma en ursprunglig äldre predikstol. Denna utfördes förmodligen på 1590-talet av samme eller närstående mästare, som förfärdigat gravskranket i Glanshammars kyrka (RABJ~ N, s. 48 ff). Raben förmodar, att dessa båda arbeten samt en predikstol från Kumla, Närke (nu i Örebro länsmuseum), äro utförda av konstsnickaren Hans Kantenitz,u verk­ sam på Tynnelsö 1602- 1607. Då predikstolen enl. bröstvärnets inskr. målades 1630, för­ sågs den förmodligen samtidigt med underrede och trappa med bröstvärn och dörr. Kor­ gens hängande ornamentplattor, ljudtaket samt dörrkrönet ha av den sena broskverks­ stilen att döma tillkommit ännu några årtionden senare. (RABEN, s. 48 f). En tidigare predikstol beskrives i INV. 1713 (ooMKAP.) som >>gemen med gl kruus wärke uppå och målad>>. Var uppställd i vapenhuset 1755, då man avsåg att försälja den­ samma (INV.). Från denna predikstol torde en träskulptur, nu fästad vid en pelare till läktaren, härröra (fig. 45). Skulpturen framställer en evangelist med vänster hand på ett barns huvud, bok i höger hand. Spår av målning och förgyllning. H 38. Av det stela fram­ ställningssättet att döma har den nu försvunna predikstolen i likhet med Teda kyrkas predikstol tillhört en grupp predikstolar i S delen av Västmanland och angränsande delar av Uppland, vilka kunna dateras till 1600-talets förra hälft (s. 175). Timglas för fyra glas i ställ av förgyllt trä på ståndare av mässing. Inskr. på stånda­ rens fot: JACOB MACK l DUWALL BH! GITTA SKYTT ANNO 1666 (s. 38, not 36). H 54 (med stån­ dare). Sluten bänkinredning, g1åmarmorerad (fig. 23). Gavlar och dörrar med enkla, rek­ tangulära fyllningar; dörrarna numrerade. Smala omålade sitsar, ryggar delvis målade. konstsnickare av tysk härkomst, verksam i Sverige 1584- 1607, bl. a. vid Grips­ holms, Tynnelsö och Örebro slotts byggen. - G. UPMAR K, Svensk byggnadskonst 1530- 1760, Slillm 1904, s. 29, 65. - RABEN, s. 51. 41 HANs KANTENITZ, TnXsKuLPTun FRÅN TmrG-ARE PHE­ DIKSTOL Tll\IGLAS nX~K­ INREDXING SVINNEGARNS KYRKA 51 Fig. 45. Evangelist, träskulptur från tidigare pre­ dikstol. 1600-talets förra hälft. Folo 1965. Evangelist, woodcn sculpture from an carlier pulpit. First half of 17th ccntury. De två främsta bänkarna å ömse sidor om mittgången äro avsedda för socknens herr­ gårdar. De ha dörrar med rektangulära fyllningar med avskurna hörn, ornerade med målade och förgyllda vapen: - l. N bänkkvarteret: Falkenberg; S bänkkvarteret: Posse (avsedda för Helena Ulrika Falkenberg och Carl Posse, Haga, s. 6, not 4) - 2. N bänk­ kvarteret: Svedenstierna, S bänkkvarteret: Schulzenheim (avsedda för Catharina Eleo­ 52 ÅSUNDA HÄHAD nora Svedenstierna och David von Schulzenheim, 42 I-Iuseby). - Bänkinredningen för­ färdigades i samband med de omfattande arbeten, som 1737- 39 genomfördes till större delen på Henrik Falkenbergs bekostnad (s. 22, not 14) . Bänkarnas fördelning framgår av en bänklängd, fogad till ett ST. PROT. 1742. Bänkarna målades 1746 på David von Schulzenheims 42 bekostnad (sT. PROT. 1781). LÄKTARE Läktare i V, uppburen av fyra fyrsidiga gråmarmorerade träpelare (fig. 22). Vid de båda främre pelarnas kapitäl voluter, delvis förgyllda och ornerade med vindruvsrankor. Vid pelarna äro fästade fyra träskulpturer (s. 48, 50). Läktarbarriär gråmarmorerad med spegelindelning; framspringande mittparti. Läktaren byggdes 1768 i samband med elen nuvarande orgelns tillkomst (noMKAP., skr. 1768). Målades 1776 på Carl Posses, Haga, bekostnad (s. 6, not 4; ST.PROT. 1781). Orgel, byggd 1769 av orgelbyggaren Carl Wåhlström 43 , Sthlm. Gåva av Anna Maria Mörner, Haga (s. 12, not 8), och efter dennas död fullbordad genom Carl Posses (s. 6, not 4) föranstaltande (vrs. PROT. 1771 med kontrakt 1766). Fasaden har tre halvrunda pipfält, de yttre krönta av eldurnor (fig. 46). Gråmarmorerad med förgyllda ornament. Deko­ rerades 1776 på Carl Posses bekostnad (ant. i K I m 2). Orgelverk med 8 stämmor, manual och bihangspedal (urspr. disp. i kontrakt 1766, se ovan). Reparerades 1788 av Matthias Swahlberg, 44 Enköping (nÄK.), 1813 av Anders Svanström, 45 Strängnäs (RÄK.), 1827 av Gustaf Andersson, 46 Sthlm (ATA, rNv. 1829), samt 1846 av Per Gullbergson, 47 Lillkyrka (noMKAP., rNv. 1846). Vid den senare reparationen utbyttes en stämma. Orgelverket konserverades 1957 av Bröderna Moberg, Sandviken (BSt; ST. Pl\OT. 1956- 57). - En tidigare orgel inköptes 1699. 4 8 Nummertavla i förgylld ram; snidat krön med bladornament. H 118, B 58. Fästad vid en gråmarmorerad träpelare. Utökad och omgjord av en äldre nummertavla 1830 O !lGEL NlJI\fMER - TAYLO!l 42 DAviD ScH ULTZ, adlad V0:\1 ScuuLZENH ElM, f. 1732, ·f· 1823. Professor och direktor i barnförloss­ ningskonsten, lOch ofwan uti den förra (cuppan) har en annan grof och stoor trind sandsten legat, hwarpå döpelseskåhlen stådt, som nu borttagen är och ligger ut med kyrkdörem. Målningsfragmenten härröra sanno­ likt från 1700-talet, då det var vanligt, att dopfuntar målades. voPHEIJSKAP 54 ÅSUNDA HÄRAD Dopfat av hamrat tenn, runt. Stplr på brättet: IL( = Johan Ersson Lang, t 1721, kanagjutare i Sthlm, verksam 1688- 1721). D 64. Tidigast upptaget i INV. 1739.- D o p­ skål av tenn. Rund, lock med knopp. Stplr bortnötta. H 9, D 19. Tidigast påträffad i INV. 1739. NATTVARDS­ KXHL Kalk av silver, delvis förgylld. Bägarformig cuppa, rund, profilerad fot med gjutna bladrankor, rund nod. Inskr. på cuppans liv: TILLHÖR SVINNGAHNS KYHKA. lnskr. under foten: GIFVEN AF HUSEBY EGARE. I botten stplr med årsbokstaven v2 ( = 1803) samt initialerna Mvs ( = Mårten Wahlström, silversmed i Sthlm, verksam 1807-1823). H 28. Omgjord 1806 av en äldre kalk på bekostnad av David von Schulzenheim (s. 52, not 42; ooMKAP., INV. 1846). Den äldre kalken av förgyllt silver, ornerad med >>Löfwärk o­ förgyll både på kaleken och fotem i drivet arbete. Gåva Jacob Duwall och Birgitta Skytte (s. 38, not 36; rNv. 1739, 1746). -Tillhörande paten av förgyllt silver. I botten samma inskr. som kalken samt stplr med årsbokstaven v 2 ( = 1803) och initialerna Nll ( = Mikael Nyberg, t 1821, mästare i Sthlm 1781 - 1808). D. 15, 5. Omgjord 1806 av en äldre paten på bekostnad av David von Schulzenheim (s. 52, not42; DOMKAP., rNv. 1846). Den äldre patenen av förgyllt silver >>märkt på bredden med en Cirkel och dubbelt kors uti>>. Gåva av Jacob Duwall och Birgitta Skytte (s. 38, not36; rNv. 1746). - En nu försvunnen kalk med paten omtalas av Hadorph (>>ANNOTATIONSGOOK>>) ha haft följande inskr., kalken: DE VEHA VITE FERT HOC VAS POCVLA VITE (Från det sanna vinträdet bringar denna kalk livets dryck). Patenen (fragmentarisk inskr.): HOSTIA SACHA (muE) MIKO!\ StT wc OPTIM(IJ) Esus. Vid Gustaf Vasas konfiskation levererades 1545 en förgylld kalk m ed paten, vikt 5 lmk 9 L Av den betydande vikten kan slutas, att det här är fråga om prakt­ pjäser. Dessutom levererades: kalk med paten, förgyllda, vikt 2 lmk 3 l; kalkar med pa­ tener, 4 st, vikt tillsammans 8lmk 31 (noMKAP. , avskr. av Gustav Vasas kvitto, fogat till INV. 1713, KÄLLSTRÖM, s. 264). Vinkannor av silver: - l. Delvis förgylld, päronformad med rund fot, snås, handtag, tumgrepp och lock med profilerad knopp. Graverad inskr. på livet: ANDEHS ANDERSSON 49 ANNA OLOFSDOTTEH l A0 1738 l TILLHÖr\ SVINNGAHNS KYRKA. I botten stplr med ålder­ mansranka och initialerna rsr ( = Johan Steinfort, t 1796 (n,\ K. 1744) mästare i Sthlm 1740- 1790). H26. - 2. Nedtill pokalformad, uppåt avsmalnande. Rund fot, snås, hand­ tag med tumgrepp i form av en vinklase och lock med liggande lamm. Gjuten bladranka å fot och lock. Graverad inskr. på livet: GIFVEN AF HUSEBY Skl'ESGÅHDS EGAHE. På foten: TILLHÖH SVINGARNs KYRKA. Enligt stplr på foten tillverkad 1806 av lYI. Nyberg (=Mikael Nyberg, t 1821, mästare i Sthlm 1781 - 1808). I-I 35. Vinkannan tillverkad av en äldre kanna på bekostnad av David von Schulzenheim (s. 52, not 42; DOMKAP., INV. 1846). Den äldre vinkannan ornerad med drivet arbete å fot och lock; gåva av Jacob Duwall och Birgitta Skytte (s. 38, not 36; vrs. PHOT. 1746). 40 A:hammarteem, en ljusstake av järn för 15ljus samt en lju sstake av järn för 3ljus, försedel med fötter. Ett par stora ljusstakar av tenn med initialerna HF ( = H enrik Falkenberg) såldes 1812 (s. 12, not 8, INV . 1739, tillägg; INV. 1790). Lykta av glas i trära m. Fyrsidig, av enkelt utförande . H 50. Hänger i vapenhuset. ­ En nu försvunnen lykt a av bleck skänktes 1816 av komministern Gestrin (oOMKAP., I NV . 1846). TEXTILIER Altarbrun av ylle, bomull och guldtråd. Symmetriskt mönster i guld, gult, vitt, svart och grått: trianglar med strålkra ns; i varje triangel tre kors. L 200, B 17. Från Libraria 1964. Antependier: - l. Av svart sammet. På mitten märken efter tidigare besättning i silver: ms 1Hur- ( = Helena Ulrika Falkenberg) l CAP ( = Carl Arvidsson Posse, s. 6, not 4) 1792 (ooMKAP . , INV. 1846). L 415, B 100. - 2. Av röd sammet. På mitten kors av guld­ band med broderi i guldtråd och guld paljetter; törnekrona i guldreliefsöm . L 200, B l 02. 1800-talstyp. - 3. Av vitt handvävt ylle. - 4. Av grönt handvävt ylle. - 5. Av violett handvävt linne, mönstrat med rutor och trianglar. 3- 5. L 200, B 102. Från Uppsala H emslöjd, 1960-talet . - 6. Av röd sammet. På mitten besättning av gulds pets: kors med initialerna IX under korsarmarna. L 220, B 77. Till altaret i sakristian. Mässhakar: - l. Av röd sammet. På ryggstycket kors av guldband med törnekron a och strålsol i guldreliefsöm; på framstycket J ehovahso l i guldreliefsöm. Kantad med guldband. Inköpt 1821 (o mvmAP . , INV . 1846). - 2. A v svart sammet. P å ryggstycket k ors av guldband; på framstycket J ehovahsol av guldband och guldspets. Kantad m ed guld­ band samt runt halsen även guldspets. Förfärdigad 1826 (ni\K .). Tyget skänkt av Helena Ulrika Posse, f. Falkenberg, Haga (s. 6, not 4, DOMKAP., I N V. 1846); guldgaloner från två äldre mässhakar (ATA, I NV . 1829). - 3. A v vitt mönstrat siden. På rygg- och framstycke­ na gaffelkors av rött mönstrat siden, på ryggstycket med II-IS i guldbroderi. Modern . Stolor: - 1- 3. Av vit, röd och violett bomull. Vid ändarna applicerade rundlar med broderade kors i guld och färgat silke; å den violetta kors av guldband . - 4. Av grönt bomullstyg. Vid ändarna samt å mitten kors broderade i gult silke. - 5. A v grönt mönst­ rat siden. Vid ändarna samt å mitten applicerade och broderade kors i gu ld. Moderna. SVINNEGARNS KYHKA 59 Fig. 49. Bokstödstäcke tillverkat av ett större broderi från 1600-talet, tro­ lig en svensk t. Foto 1965. S. 60. Covcr, made o[ a 17lh centlli'Y cmbrodery, probably Swedish. K a l k k l ä d e n: -- l. A v blommönstrat siden i rött och guld. Kantad med smal guld­ spets. ~lått: 50 x 50. Gåva 1722 av Henrik Falkenberg, Haga (s. 12, not 8, INV. 1739). - 2. Av vitt mönstrat siden, kantad med silverspets. Mått 48 x 40. Gåva till minne av Gus­ taviana Christina Falkenberg (s. 56, not 51, INV. 1739).- 3. Av vitt atlassiclen med broderi i guldtråd och paljetter: på mitten Jehovahsol, i hörnen kors, längs kanten ranka med druvklasar och sädesax. Broderad inskr. på fodret: NIMRODINA M.M. FRUNCK VID DESS FÖHSTA NATTVATIDSGr\NG D. 30 AUG: 18291 EVA J.C. FRUNCK VID DESS FÖTISTA NATTVARDs­ GÅ NG D. 30 AeG: 1829. Mått 52 x 51. Henoverat av Pietas 1934 (rapport). Preclikstolskläden: -- l. Av rött ylle. På mitten broderad inskr.: HÖREN l Sr \ r-),n EDER s.J;.:,L l LEFVA. Vid övre och nedre kanten gulclfrans. L 46, B 51 (utan frans). 1800­ talstyp. - 2. A v vitt linne med kors samt IHS i applikation och broderi i rött och grått. Vid kanten guldband samt broderi i rött och grått. Å fodret broderad inskr.: GÅVA AV svrNN EG AHNS / SYFÖHENING Ån 1962. L 59, B 43. Från Uppsala hemslöjd. - 3. Av violett linne, mönstrat med rutor och trianglar. L 59, B 43. Från Uppsala hemslöjd. 1960-talet. - 4. A v grön bomull ; applicerad rundel med Kristusmonogram, broderat i guld och rött. Å fodret broderad inskr.: GJ\vA AV sviNNEGAl\NS svFÖHENING 1962. L 57, B 37. Från Uppsala hemslöjd. 60 ÅSUND A HÄHAD FÖHS\'U:\':'\'A TEXTILICH Boks tödst äcke (?),iordningställt av ett större brod eri av ovanlig och svårbcsti:imbar ar t (fi g. 49). '{tan är sammansatt av små, som fjäll formade bitar, utförda av olikfärgat sid en, vart och ett brod erat i guld och silke m ed olika motiv och därefter uppfäst:o. de på vit li:irf t. Troligen svenskt arb et e, 1600-talet. Runtom 7 cm bred guldfrans av 1700-tals­ typ. Mått uta n frans : 37 x 45. Gåva 1745 av Henrik Falkenberg, I-laga (s. 12, not 8, DOMKA P. , I NV . 1846). Bokdy n a, på ena siclan av blå sa mmet med sil verbroderade stjärnor samt ~~ mi LLen ms ; på andra sida n av gu lbrun , urspr. röd sammet m ed guldbroderade stjä rn or sam Lå mitten tvenne korslagda palmk vistar. Gåva 1829 av Eva och Matilda Frunek (o o :III, A P., TNV . 1846). L 52, B 46. Boks töd, klätt med röd sammet med guldbroderade bladrankor. Röd bomul lsfrans . L 47, B 37 (utan frans). I-1 å v a r: - l. In delad i fyra sektioner, varann an av blommönstrat siden i rö LL och g uld (jfr k alkkläde nr 1), varann an av ett guldtyg. Sm ala guldband, guldfrans, guld tofs . B runt skinnfoder. Försil vrad hylsa med fäste för klo cka. Inskr. på hylsan: HGVF ( = Il enrik Georg von Falkenberg, s. 22, not 14) CEGD . 55 1600-talet. - 2. Av svart sa mm et med guldband och guldtofs. Brunt skinnfoder. Försilvra d hylsa med fäste för kl ocka .. l nskr. på hylsan: GUSTAV I ANA C HTHST! NA FALCKENUEHG H (S. 56, not 51) ANNO 1737. B Jey omgjord 1826 (ooM I> upptages i äldsta I NV. J71 3 (D OMJ) (INv. 1739). Material och besättning delvis skä nkta av H enrik Georg Fa lken­ berg (s. 12, not 8), oc h hans hustr u, Haga , vilkas nam n funnas i inskr. på antepend iet ( ooM I>kåpa>>, från vilken tre förgylld a spännen borttogas (KXLL­ STJ\Öl\I, S. 264). A v övriga försvunna textilier må nämnas ett k a l k k l ä el e med broderi i silke, kantat med guldsnören, samt ett kalkkläde med broderade rosor i rött silke, upptagna i äldsta TNV. 1713. Ett kalkkläde med rosenbård skänktes 1752 av kyrkvaktaren Eric Andersson, Sthlm (INv. 1730). -En hå v av röd sammet med snören samt tvenne bjällror upptages i äldsta INY. 1713 (DOMKAP.). - En brudpäll med guld- och silverblommor samt silver­ tofsar i hörnen och blommönstrat foder, upptages i INV. 1739 som gåva av Gustaviana Christina Falkenberg 51. - Kyrkvaktarrockar omnämnas i nXr<. och TNV. En rock av brunt kläde med röda uppslag anskaffades 1738 (n)\ K. 1738, INV. 1739). År 1776 till­ kom ännu en rock (nAre). H u n s t e n a r: 5 G - - l. (U 778) A v rödgrå granit. Inskr., supplerad efter äldre läsningar: ))Tjävle och Holmlög läto resa alla dessa stenar efter Banke (eller: Bagge), sin son. Han ägde ensam ett skepp och styrde österut i Ingvars här. Gud hjälpe Bankes (Bagges) ande. Askil ristade>>. Med inristat kors. H 235, B 133. Seclan 1853-54 upprest i vapenhuset, fast­ klamrad vid väggen. Låg på 1600-talet som tröskelsten i ingången mellan vapenhuset och kyrkan. Den ursprungliga platsen okänd. Tillhörde enl. inskr. ett större monument, som måhända legat på platsen, där Svinnegams kyrka seelan uppfördes. - 2. (U 779, fig. 31) Av grå granit. Inskr.: därund reste dessa stenar efter Jarl, sin son. Gud hjälpe hans ande>>. Med inristat kors. H 182, ristningsytans största B 117. Övre delen avslagen. Seclan 1946 upprest på kyrkog:1rden omedelbart t.v. om kyrkans ingång i V. Låg tidigare som tröskelsten i ingången mellan sakristian och kyrkan. Vid framtagand et av stenen visade det sig, att denna till två tredjedelar var clolcl av muren på ömse sidor om dörröppningen. De delar av ristningen, som varit clolcla av kyrkomuren, voro ifyllda med röd färg. Då denna var väl bevarad, synes stenen ha inmurats kort tid efter uppmålningen i samband med sakristians uppförande omkr. 1300. - 3. (U 780) Av grå granit. Inskr.: >>... och Holmsten och Stenbjörn läto hugga stenen efter Est, sin bro elen». H 11 O, B 115. Seclan 1946 upprest i vapenhuset. Funn en på kyrkogården och placerad uneler S träpelaren till orgelläktaren, då denna byggeles 1768. Avslagen, utgör övre delen av ristningen. Stenen torde avslagits för att passa som underlag till pelaren. - 4. (U 781 - 782) Av ljusröd sandsten. Av frag­ ment hoppassad del samt ett separat fragment. Inskr. enelast fragmentariskt bevarad. Ornamentik, bl. a. slingor med fotformacle, dubbeltåiga avslutningar och två ormhuvu­ 56 Efter Sv. HUi'OINSKn. VIII, angivna nr efter Sv. nu~I~SKH. s. nu"sTE:-;A R 357 n samt rapporler av S.D.F. JANssoN 1953-61 i ATA. - I texten 62 ÅSUNDA HÄRAD den, placerade intill varandra. Den hoppassade delens största H 60, B 140. Uppställd i vapenhuset. Fragmenten påträffade 1955 under sakristiegolvct, där de lågo som stöd under syllarna, samt i en grav SV om kyrkan. Fragmenten härröra från en sten av avse­ värd storlek, dekorerad med rik slingornamentik -- 5. (U 783) Av ljusröd sandsten, fragment. Av inskr. äro endast två runor bevarade. Uppställt i vapenhuset. Påträffat 1944 i en grav SV om kyrkan. - 6. (U 784) A v ljusröd sandsten, fem fragment. A'" inskr. äro endast två runor bevarade. Rik slingornamentik Uppställda i vapenhuset. Påträffade bl. a. under sakristians golv. - 7. Tre små fragm ent med slingornamentik Uppställda i vapenhuset. Påträffade vid gravgrävning 1953. GnAvJJi:.LLAn G ra v hälla r: - 1. Av grå kalksten (fig. 50). Inom en bågställningmed joniska pilastrar, ornerade med bladrankor, tvenne vapen: t.v. ros på stock(= Rosengren), t. h. sköld med tYå delande skuror ( = Ryning). I-Ijälmprydnad: tvenne beväpnade armar hållande en ros. Inskr. ovanför vapnen: 1747 jr T. Inskr. nedanför bågställningen: NEH. ·MAN · SKHEFF l · 5 · 6 6 · ÅR · j THEN · 19 · AVGVSTI · MÅNAD · THET · WAH · j TÅ AFSOMNADE · JAG · ELSA 57 E:--.f · lOMFRU · SKER j IACOP · TVI1SÖ ·TJI.· GI1ESHOLM · DOTT ·lAG ·ÄH j MIN · MODEH · HON · HETH · MATTE · HYNIGX · DOTT j OCH · lAG · WAR · THEHES · YNGZSTA · DOTTEH j NV · LIGGEH · lAG · BEGHAFVEN · I SVINEGAHN l HOS · GVD · AR JAG · ET1 VTHKAHAD · BAHN j I-IOS · FLEHE · HANS · \VENER · I · HEMELHICH j OCII · FORHOPPES · MI · FADE!\ · OCH · MODER· DICH l SAMPT ·MINE· SYSKEN ·j OCH· VENEH ·FLERE j TIL ·ATT· HANS · EVIGHE · HICHE · FEHMEHE j THED · VNNE · OS · GVD · FADER ·ALLE · SAMEN j ATT · BLIFF? HANS · BARN · TIL · EVrGTIS · AMEN. L 177, B 45. Sedan 1900 uppställd vid N-väggens V del (sT. PHOT.). Låg på 1700-talet i kyrkans mittgång och tidigare vid ingången mellan vapenhus och kyrka (DOMKAP., Adliga gravar 1707- 1758). - 2. Av grå kalksten. Inskr.: PHILIP: I VERS · D : 21 j CHRISTUS · ÄH · MIT · LIF • OCH j DÖDEN · ÄH · MIN · \VINNING l HÄH · UTI · HWILAR j JUNGFRU j GUSTA\VIANA CHHISTINA j VON FALCKENBERGH (s. 56, not 51) j FÖDD· ÅR· 1675 ·DEN· 26 · MAHTTI ·OCH j DÖD· ÅR· 1737 ·DEN· 21 · OCTOBHIS j COLOSS · 3 ·V · 3 · 4 ·I · ÄHEN ·DÖDE ·OCH · EDEHT · LJF j ÄR · FÖRDOLT · MED · CHRISTO · I l GUDI· MEN· NEH. ·EDERT· LIF j CJ-IHISTUS ·UPPENBARAT· WARDEH j TÅ WAREN· OCH · I · UPPENBAHADE j MED · HONOM · I · HERLIGHETEN. L 244, B 116. Framför predikstols­ trappan. - 3. A v grå kalksten. Märken efter fyra bärringar, inskr.: HAGA GÅHos GRAF. L 160, B 140. I koret framför altarringen. Täcker nedgången till Falkenbergska gravkammaren (s. 38). - 4. Av grå kalksten. Fyra bärringar, inslu.: HERH DAWID SCHULZ j VON SCHULZEN­ HE!MS (s. 52 not 42) j OCH j FRU CATJ-IARINA ELEONORA/ SWEDENSTIEHNAS j GRAF. L 197, B 135. Framför S bänkkvarteret. - 5. Av grå kalksten, fragmentmedinskr.: ÅT MINNET AF/ N;\MDEMANNEN f P. MATTssoN f DEss MAKA ocH BARN. L 60, B 45. Uppställd framför SV hörnpelaren. - 6. Av grå kalksten. Inskr.: oEiTA LÄGER/sTÄLLE TILKOMER f BYGG­ M;i.sTAHEN JO/IIAN ALMGREN SOM SAL j AFLED D: 20 APR 1745/ OCH DES IZ: HUSTRO ANNA j ELsA JAKOBSDOTTER RosENGREN, t 1566, dotter till ståthållaren i Östergölland Jacob Turesson Rosengren, ägare till Grensholm i Skrukeby, Östergölland, och lVIetta Ryning, t 1564, i hennes 2:a gifte. 57 SVINNEGAHNS KYHKA 63 Fig. 50. Gravhäll (nr 1) över Elsa Rosengren, t 1566. Folo 1965. Grave montnncnt in 1nemory of Elsa Rosengren, t 1566. CATHAH.INA BROMAN, DÖR, SÅ ÄR HAN l SAMT DES K: 5 c: ARFWINGAR l DEN RÄTTFERDIGE OM HAN l ÄN BITTIDA l DOCH I ROLIGHET. SAP: HERHEN ÄH. THEHAs l LÖN 16 v 4:7 l OCH DE SKOLA LEFWA EWINEHLIIGA OCH 1747 1NO 213. L 167, B 128. Uppställd i vapenhuset. - 1829 (ATA): r:H:s: 1 FRÅN l HVILAH HÄH UNDEH. I LIFSTIDEN DYGDE l SAMMA MATHONA l CATARINAI ANDEHSIDOTTEH. FÖDD I S)~TTERSWIKS HAGA l DEN 8. JUNIJ 17021. DÖD AF ELEMENTEHNES l FÖH.SKHÄCTA HOOT PÅ GHÖNSÖFJAHDEN l D. 26 AUG: 1752.1 CHRISTUS ÄH. MITT LIIF. OCH l DÖDEN Än MIN wrNNING l PHIL. r. c. 21.1! L 167, B 107. Uppställd i vapenhuset. Låg tidi­ 7. Av grå kalksten. Inskr. skadad, kompletterad en!. rNv. VEH.LDSENS STORM gare på kyrkogården (ATA, rNv. 1829). 64 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 51. Huvudbaner (nr 1) över Jacob Duwall, t 1684. Foto 1965. .Jacob Duwall's t 1684, fun cral coat-of-arms. DEG RA\"­ ~~~GSYAPE~ Begravningsvapen över följande personer äro uppsatta i kyrkan: 68 l. Landshövdingen, friherre J a c o b D u w a Il (s. 38 not 36). A. Huvudbaner av snidat, målat och förgyllt trä (fig. 51). Vapen för friherrliga ätten nr 64 Duwall. Hjälmtäcke av stora, grova akantusbl ad . I-Ijälmprydnad: beväpnad arm hållande riksäpple, fågel. Nederst kartusch med inskr.: IWNGL MA YZ WÅH ALLERN:\OIGSTE / KONUNGS OCH HE RHES FOBDOM TI100 MAN OCH LANDS j HÖFDI N GE ÖFWER ÖSTEHDOTTEN, DE)! HÖGWALBOHNE HERI\E H JACOB/ DUVALL, ARFFnii-IEI\11E AF MACKEHSTOUN, FRIHERB E TILL LODWYCKA HEHHE TILL HIJT TILL W)\RLDEN ;\HR 58 j SAGGADE, J>med stort skrank omkring>> (DOMKAP., INV. 1713). År 1746 uppgives >>gamla skrancket som har setat för Husbygrafwen i Choreb> vara borttaget (INv.) . En ny lucka till Duwallska gravkammaren omnämnes 1750 (RÄK.). I den Falkenbergska gravkammaren under koret påträffades vid undersökningen 1934 (s. 38) en kista av kalksten, en av kolmårdsmarmor samt rester av tre metallkistor. Ben­ rester och kistplåtar härrörde från åtskilliga förstörda kistor. A v undersökningen fram­ gick, att bl. a. följande personer äro begravna i gravkammaren: Henrik Georg Falken­ berg, t 1709 (s. 22, not 14), Melker Falkenberg, t 1716 (s. 68), Henrik Falkenberg, t 1754 (s. 12, not 8), Henrik Posse, t 1803 (s. 56, not 50), och Ferdinand Braunerhielm, t 1870. 60 ­ I den Duwallska gravkammaren kistor av trä utan inskr. (DOMKAP., Adliga gravar 1707­ 1758). MINNEsTAvLoR M. M. Gustaf III:s tal 21 augusti 1772. Brun träram med förgyllning. Överstycke med bladornament samt en sädeskärve, flankerad av initialerna G m . Krönt av kors med klot. H 79, B 53.- Karl XIII:s tal den 2 maj 1810. Bred krönt träram, svart med förgyllning. H 80, B 65. - Kai! XIII:s tal den 27 november 1817. Förgylld träram. H 53, B 43. ­ Kopia av Hadorphs avritning av kyrkan 1681 (AFRITNINGAR). Av Ivar Köndell 1951. Träram, svart med försilvring. - Series pastorum. Svart träram. H 58, B 72. - Rörande tvenne porträtt på väggen bakom predikstolen se s. 50. Av nu försvunna tavlor upptager INV. 1787 två tal av Gustaf III. Ettporträtt av Karl XIV Johan inköptes 1832 (nÄK.; rör. tidigare tavlor se även s. 44). Brudbänk av ek, omålad (fig. 56). Gavelstycken från senmedeltida korstol med ko­ lonner nedtill avslutade av skulpterade huvuden (fig. 57). Omkr. 1500. Likartade gavel­ stycken har en korbänk i Veckholms kyrka i Uppland. Denna dateras till 1400-talets slut eller 1500-talets början. 61 Offerstock, bestående av en urholkad ekstock med lock; något avsmalnande mot ändarna, tjärstruken (fig. 58) . Beslagen med 18 bredare och 7 smalare järnband samt tvenne järnbandsbeslag vid ändarna. Beslagen fästade med spikar med stora, oregelbun­ det formade huvuden. Tre stora hänglås; på framsidan tvenne märlor förmodligen efter en äldre låsanordning. L 234, H vid ändarna 51, vid mitten 63, B 46-47. Inköpt 1900 av VHAA (sT. PROT, RÄK .). Förvaras i SHM (INV. nr 11209). Tillhör den tidigaste och mest primitiva kisttypen i Sverige och Skandinavien och torde härröra från 1200-talet eller tiden omkr. 1300. 62 En liknande kista i Gamla Uppsala kyrka. I Ransakningar om anti­ 1799, t 1870. Övcrhovstallmästare. - Ogift. E. BoHHN, Veckholms kyrka, Upplands kyrkor 94, s. 148 . Enligt vapensköldarna bör bänken ifrå ga vara utförd omkr. 1490 (R. NOHBE HG). 62 w. KARLSON, studi er i Sveriges m edeltida möbelkons l, Lund 1928, s. 58. 6 KonsToL oFFERsTocK ° FEHDINAND BRA UNE RHI ELM, f. 61 SVINNEGARNS KYRKA 73 Fig. 58. Offerstock, nyttjad vid Svinnegams källa. Nu i SHM, 1200-talet eller oml>hwar uthi dhe hel­ bregdade blefne Personer hafwa sitt tackoffer gifwit». I kyrkans arkivalier påträffas 1599 >>Stokem, i vilken penningar förvarades (RÄK.). Enligt Aschaneus var offerstocken 1614 uppställd i kyrkan vid krucifixet (Investigatio Antiqvitatis, s. 93). Vid dennes besök i kyrkan förvarades i offerstocken ett dussintal mynt, som han avritat och beskrivit. Flertalet av mynten visade sig vara brakteater av den typ, som vanligen hänföres till Al­ brekts av Mecklenburg tid (omkr. 1340-1412). Mynt av denna typ präglades emellertid även under de följande regenterna. 63 Då offerstockarna avskaffades vid Västerås riksdag 1544, synes offerseden kommit ur bruk. Enligt Hadorph förvarades offerstocken på 1680-talet i sakristian (>>ANNOTATIONSBOOI<»). Kistor: - l. Av trä med välvt lock med offerspringa. Järnbeslagen, fyra bärringar. Ett innan- och två utanlås. H 61, L 105, B 56. ­ 2. Av trä. Järnbeslagen, fyra bärringar. Ett innan- och ett utanlås, märken efter ytterligare två utanlås. H 48, L 93, B 51.- Möj­ ligen identisk med en kista, inköpt 1738 (rNV. 1746). ­ 3. Av trä. Järnbeslagen med ett innan- och ett utanlås. H 38, L 72, B 48. Modern. Ett väggur skänktes 1775 av Carl Posse, Haga (s. 6, not 4; ant. efter ST. PROT. 1781). Brevställ av fajans, grönglacerat med växtornamentik (fig. 59). Å vardera kortsidan en krona. lnskr. på baksidan: SWINGGARN l KIRKAS SAKERSTIIA l ER SINGT AF: KAKLVNX­ MAKAIREN PER KIORLING. Högsta H 10, lägsta H 8, L 23,5, B 11,5. 63 AHNLUND KrsToR DIVERsE a.a., s. 69 f. 74 ÅSUNDA HÄRAD F ig. 59. Brevstä ll av fajans av kak elu gns ma karen l>Påsk-kan>, förgyllt (Ordet svårförklarligt, kan möjligen tä nkas syfta p å en framställning i silver eller silverbeslaget trä i mindre skala av Heliga graven) , hängkors med k edja, rökelsekar m ed k edja, förgyllt, p endant till clipe us (?)med k edja, förgy lld , Paxtavla, sann olikt oförgylld (KÄLLSTRÖM, s. 264). K lockorn a h änga i tornet. - storklockan har på ö sidan föl j an de in skr.: \-VID MITT LJUD, l SAMLENS FOLK I ALLA! l ATT TILL GUD, l EDER ANBEFALLA. - På V sid an: ÅR 1839 l BLEF DENNA SWINGARNS KLOCKA, l OMGJUTEN I STOCK HOLM, l AF, l SAMUEL CH : GRONWALL. 64 R unt in skr. , hals och slagring vegetativa ornament, runt h alsen m ed putti, runt slagringen m ed kvinnofigurer. D 105, H 85. Då storklock a n tagit sk a da av oförsiktig ringning, h ar d en två gå nger tidigare b livit omgju ten . Första gången 1701 , d å Henrik Falkenb erg lät förfärdiga tvenne klo ckor av k y rkans d å enda klocka m ed tillägg av ytterligare malm. (DOMKAP. , JNV. 1713) Stor­ klockan h ade fö lj a nd e inskr.: I-I ENRICUS GEORG V. FALKENBERGH (s. 22, not 14) CUM CONJUGE SUA CHRIST!t A ER IC! I-IANC CAMPANAM IN COMMODUM ECCLESIAE ORD INAV IT. GUTEN I STOCKHOLM HOS M: MEIJER 65 1701. OLAUS HERNOD IUS (s. 46, not 39) DR: ET D. IN 64 SAMUEL CHRISTOPHER GnÖNWALL, 66 GERHARD ME YER, 1710, verksam t 1839, verk sa m 1825- 38. Mästare c:a 1830. 1695- 1710. Mästa re 1695. t SVINNEGARNS KYHKA 75 TILLINGE ET sviNGARN (Henrik Georg v. Falkenberg jämte sin hustru Christina Erici (Elisabeth?) uppsatte denna klocka till kyrkans nytta. ATA, rNv. 1829). Å klockan tvenne vapen Falkenberg - Natt och Dag (ooMKAP ., INV. 1713). Andra gångenomgöts storklockan 1751 av Isaac Hockman (s. 56, not 53) på Henrik Falkenbergs (s. 12, not 8) be­ kostnad (ant. 1751 i K I nr 1). Den försågs därvid med följande inskr.: ANNO 17511 BLEF DENNA SWINGARNS FÖHSAMLINGS STOHA l KYBCKIO-KLÅCKA Å NYO OMGUTEN l UPPÅ ÖFWEHSTENS SAMT HIDDAHENS l AF l KONGL: MAIJTS SWEHDS-ORDEN l WÄLBOHNE HEHH HENHICH FALKENBERGS (s. 12, not 8) TILL IlAGA l OCII DESS KIÄHA HUS FHUS l FHIHERRIN­ NANS I-IÖG-WÄLBORNA FRU ANNA MAHIA MÖHNERS l BEKOSTNAD l AF KLOCK-GIUTAREN I SALA STAD JVL~STH ISAAC ROCKMAN (s. 56, not 53). Å klockan tvenne vapen Falkenberg­ Mörner. Lillklockan har på V sidan följande inskr.: HENIUCUS GEORGIUS V: l FALI> (F. f. 10, uppgifter om vapen m. m.); PEn. MON., IV, s. 18 (F.h. 4, avriln. av gravhäll och runsten). - UUB: NoHDIN, vol. 39, s. 93 verlc (uppbörden 1531) 1 PALMSKIÖLD, vol. 275, s. 1017 f. (minnestavla, porlrätt m. m.). - LUIZI: MANDEL­ GRENs SAML., avd. 11, pi. 324, nr 1263 (avritn. av kyrkdörr). - ATA: IHRFORs, I:2, s. 599 ff (med av­ ritn. av kyrkan frånSOsamt kyrkdörr; K. AnoSENIUS, avriln. av kyrkdörr 1891; INV. 1829, SNABBINV. 1917 (M. ÅMAHK); restaureringsförsl. 1930 (6 blad) av ark S. BnANDEL; skr. ang. inre och yttre kalkslrykn. 1933; ang . orgeln och dess disposition 1939; rapport av J. ÖsTERLUND 19cl9 ang. äldre färg å fasta inredn.; skr. ang. orgeln och dess restaurering 1946- 50; ang. konservering av antependium 19.52; ang. el. klock­ ringning 1952; ang. yttre renovering 1956, m . m.; fotos av kyrka, inredn. och inventarier. - BSt: Arbetsbeshivning och restaureringsförst 1930 (1 blad) av ark . S. BRANDEL; ritn. till glasparti vid grav­ koret av N. LrL.IESTHAND 2 1933 (1 blad); förs!. till el. uppvärmn . av Älvkarleby kraftverk 1948, fastst. 1949 (1 blad); förs!. till nytt bårlms av ark. K . M. WESTEHDEHG 1949 (6 blad); skr. ang. orgeln och dess restaurering 1949-50; ang. yttre renovering 1956. - LSt: Kartor över Enköpings-Näs: ägodelnin g av J. A. APELSKOGH 1723 (B 17, 12 1 ) ; storskifte av J. E. EDLING 1775 (B 17, 12 3 ); ägomätn. m. 111. av C. H . BÄcK 1791- 92 (B 17, 11'). UrPLANDSMUSEET: Fotos, tagna under yttre r enovering 1956, då putsen avknackats; rapport rörande v inkäll are i sakristian av A .-M. TJERNBERG 1949. KYHKANS AHKIVALIEH: ULA: HÄK. (1622) 1623- 1861 (L I Ili' l, 2, 4-11, i C nr 1, 2); ST. PROT. 1663 (i L I nr 1), 1686- 1690 (i L I nr 2), 1793, 1796- 1865 (K I nr 1, 2); vrs. rnoT. 1661 (i L I nr 1), 1685­ 1790 (i C nr 1, 2, K I nr l, L I nr 2); INV. 1622, 1661, nyförvärv 1623- 1656 (i L I nr 1), 1662, nyförvärv 1663- 1690 (i L I nr 2), 1691- 1746 (i C nr 1), 1763 (med bcskrivn. av kyrkan) - 1797 (i K I nr l); ant. om gåvor till kyrkan 1624- 1798, bänklängel odal. (1685), ant. om gårdar i socknen c:a 1685- 1886 1 2 Från Enköpings-Näs kyrka lämnades: »!dockan om iiii Skp iii lispd>>. NILs LIL.JESTHAND, Hummelsta, f. d. kantor och folkskolärare i Enköpings-Näs. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 79 Fig. 61. Enköpings-Näs ky rk a frå n SO. Folo 1962. E nköpings-Näs Church from SE. (i C nr l); bänklängd 1662 (i L I nr 2); pro l. 1767 över auklion å v issa förem ål (i L I nr 9). - PA, Svinne­ garn: RÄK. 1861- 1957 (å e tike tter p å pärmens fram - och baksida avritn. av ky rka n frå n S och N); ST. PROT. 1866- 1908; vi s. PROT. jämte INV. 1804- 1897; ritn. av k yrk ansyltre murar, då putsen avknackats vid y ttre renovering 1956. Av A . JoHANssoN, Enköp in g, kopior (3 blad). Av p as lora ts ha ndl. , insända till DOMKAP., förva ras h a nd!. 1641- 1900 i ULA: oo~IKAP., E V, 99, 1- 3. Innehålla bl. a. ST. PRO'!'. 1664, VIS. PHOT. 1705, INV. 1712, VIS. PROT. OCh INV. 1790-1897. Yn gre hancll. förvaras i DOMKAP. - Av h a nd!. rörande Enköpings- 1 äs kyrl nämnes 1303 i samband med ärkebiskopama Nils Allesons och Olofs visitation sresor i ppsala s tift (SD m 2218). År 1313 omtalas Mathias som kyrkoherde i •>Nes•> (SD nr 1918). I förteckningen över den s. k. sexårsgärden 1314 r edovisas för Enköpings-Näs en b ety dlig t större summa än för Svinnegam och Teda (SD m 1946). 3 K yrkornas byggna dshis toria bekräfta r ävenledes, a tt E nköpings-Näs kyrka var den största av dessa tre ky rkor vid 1300-talets början. K yrkan är b elägen c:a 400 m V om landsvägen E nköping- Strängnäs, frå n vilken en uppfartsväg leeler fram till kyrkans Ö ingång. Följande i texten n ä mnda gärda r ligga i Enköpin gs-Näs sn: B runnsholm, Hacks/a, Hjuls/a, N ybyholm . 3 I sexå rsgärden redovisas: D e n cs XXII or. denar. D e swinagarn IX or. denar, D e t hedum IX or. denar. • Fig. 62. Kyrkogårdsplan, 1:2 000. Uppm. J. Söderbcrg 1955. Pla n of churchyard. O !-_:::-! _ Li_ _ LJ GO 1.0. L KYRKOGÅRDEN MUR Kyrkogården är närmast trapetsformad med största utsträckning SÖ om kyrkan (fig. 62). Nuvarande plan fanns redan 1723 (fig. 63). - Inhägnaden består av en grå­ stenskallmur (fig. 64). År 1625 omnämnas första gången bogårdsbalkar, till vilka spik in­ köptes (nÄK.). Det gällde sålunda takets reparation. Mur omtalas tidigast 1628 (HÄl{.). Ö kyrkogårdsmuren omlades 1753. I samband härmed borttogs ett trätak (sT. PHOT. 1753, vrs. PHOT. 1763). År 1798 omlades V, S samt en del av N kyrkogårdsmuren (nÄK.). Kyrkogården har tre ingångar: huvudporten i Ö, en ingång i S samt en i N (fig. 64). Ingångarna ha vitputsade tegelstolpar med pyramidtak, täckta med svartmålad plåt samt krönta av kors. I ingångarna smidda grindar. Grindpelare omnämnas 1824, då de reparerades och täcktes med järnplåt (nÄK.). I Singången uppmurades 1853 tegelstolpar (nÄK.). Ny järngrind till denna ingång bekostades av Otto Gripensvärd, 4 Brunnsholm (HÄK. 1853, ST. PROT. 1851, 1852). Enligt kartor över kyrkogården 1723 och 1791- 92 ha stigluckor funnits i S, Ö och N (LSt; fig. 63). Av kartan från 1791-92 att döma voro de täckta med tak. Det finns även äldre uppgifter om förekomsten av stigluckor. Sålunda spånslogs 1630 en stiglucka i S (HÄK.). År 1664 omnämnas kyrkogårdsportar av tegel (sT. PHOT.). 4 OTTO GRIPENSVÄRD, f. 1796, WIBERG, f. 1813, INGÅ NGAR t 1868. Kammarskrivare. - G.m. GUSTAVA VILHELMINA CHARLOTTA t 1834. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 81 . ~lap •([: . • • Fig. 63. Karta över Enköpings-Näs kyrka med omgivning 1723. LSt. of Enköpings-Näs Church and surroundings, 1723. Längs kyrkogårdsmuren äro lönnar planterade. Sådana planterades längs kyrkogårds­ muren 1764- 65 (ant. om gåvor i C nr 1). Spridda träd - cypresser och lövträd - på kyrkogården. År 1624 uppfördes ett nu försvunnet kyrkahärbärge av trä (HÄK.). Då det säges få sin plats bredvid det gamla, kan slutsatsen dragas, att det fanns ett ännu äldre sådant. Ett gemensamt kyrko- och sockenmagasin uppfördes 1761 i linje med S kyrkogårdsmu­ ren (vrs. PHOT. 1763). På kartan 1791-92 är denna byggnad markerad Ö om S stigluckan. Uppgives 1890 nyligen vara riven (vrs. PH.OT.). Den äldsta klockstapeln uppfördes 1629 (RÄK.). Dessförinnan hängde kyrkans klocka i tornet (INV. 1630). stapeln var enligt HÄK, spåntäckt och tjärad (RÄK. 1630). Den inkläddes 1666 med bräder (HÄrc). År 1697 restes en ny stapel av byggmästaren Nils Bergquist, Eskilstuna (HÄK.). Dess läge framgår av kartor från 1723, 1775 och 1791- 92 (fig. 63), där den å samtliga kartor framställes som en öppen klockbock. En i HÄK. ofta återkommande utgift gällde tjära och rödfärg till stapeln. År 1799 flyttades klockorna till tornet från den då fallfärdiga klockstapeln, som därefter blev nedtagen (nÄK. 1799, vrs. PHOT. 1804). Ä l d r e g r a v häll a r: - l. A v röd kalksten. L 209, B 175. - 2. A v grå kalksten. Med inhugget S. L 172, B 120.-3. Av grå kalksten. L 172, B 118. 1- 3 framför ingången till vapenhuset.- 4. Av grå kalksten . lnskr.: UNDEH DENNA STEN l ÄH SALIGH ANNA GUS l TAFSDOTTEH--- LIC--- P--- l NÄS BE(GH)A-EN DEN l 1(5) JUNI ANNO 1(6)- 5. L 193, B 128. - 3 och 4 ligga som trappstenar till magasin vid f. d. komministerbostället. - 5. Av grå kalksten. L 186, B 121. 7610243 BODAR KLO CK­ STAPEL ÄLDRE GnAvHÄLLAR 82 nuNSTEN ÅSUNDA HÄRAD Runsten, uppställd 1902 utanför kyrkogårdsmuren N om Ö ingången (nÄK.). Dess­ förinnan inmurad i S kyrkogårdsmurens yttre sida (l-lAD011PIIS >>ANNOTATIONSBOOK>>, INV. 1829). Inskr.: >>Styvjald och slaka de läto hugga ett ståtligt minnesmärke och Arnlögefter Onäv ... >> 5 Skadad upptill, övre v. kanten avslagen. H 155, B 72. KYRKOBYGGNADEN KYRKANs HuvuDDELAR MATERIAL FöNsTER Kyrkobyggnaden består av långhus, som även inrymmer kor; torn i V, sakristia i NO och vapenhus i SV. Det Gyllenanckarska gravkoret, uppfört 1623, ansluter sig till kyrkan i S (fig. 64- 69). Kyrkans murar äro uppförda av gråsten och tegel. Tornets oputsade innermurar visa ett murverk bestående av valda gråstensblock. Tegel har använts i gravkorets murar, övre partiet av långhusets S-mur (fig. 67, s. 86), i gavelrösten, valv, dörr- och fönster­ omfattningar samt vid senare ilappningar och ändringar. Långhusets gavelrösten ha på­ byggts åt Smed tegel av annan typ och i annan murningsteknik än det äldre teglet (fig. 68, 70, s. 86). Murarna äro utvändigt spritputsade och avfärgade i en gul ton med slät­ putsade , vitkalkade hörn, omfattningar och blinderingar. Ytterputsen förnyades delvis och avfärgades 1956 (s. 106). Dessförinnan förekommer rappning av kyrkan 1771 och 1807- 09 (nÄK.). Gravkoret och vapenhuset ha grå putsad sockel; övriga murar sakna sockel. Långhusets Ö gavelröste och vapenhusets gavelröste ha dekorativa blinderingar: Ö gavelröstets kors med flanknischer och rundlar stå på en horisontal bård och flankeras av friser, bestående av två sågskift, sammanbundna med varandra med sågskiftslister (fig. 64). Blinderingen är ej centralt placerad i gavelröstet utan förskjuten åt N (s. 86). Vidare är övre och N delen av korset avskuren; i vapenhusets gavelröste tre fönsterlik­ nande nischer, avtrappade åt sidorna (fig. 87). De insänkta bottnarna tidigare rödfär­ gade. Blinderingen är ej centralt placerad i gavelröstet utan förskjuten åt Ö. Förmodligen skadad och förskjuten 1626, då en del av tornmuren rasade ned på vapenhuset (s. 86). Vapenhusets blindering, tidigare igensatt med tegel, framknackades l 956 (fig. 83, s. 106). Korets och gravkorets murar förstärkta med horisontalt liggande järnband. S-formade och enkla lodräta ankarslutar markera tornets och långhusets bjälklag (fig. 74). Gravkoret har ankarslutar med spiralformig överdel (fig. 87). Långhuset, inrymmande även kor, bildar en rektangulär byggnadskropp med en vinkel i N-muren vid sakristians V mur (x å fig. 65). Långhuset har fem relativt smala, rundbågiga fönsteröppningar, en i S, två i N samt två i Ö (fig. 64). Gröngråmålade, korsindelade karmar av trä. I de Ö och S fönstren blyinfattat glas. De Ö fönsteröppningarna med färgat glas: enl. inskr. skänkta av Enkö­ 5 Sv. RUNINSKH. VIII, s. 347. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 83 Pig. 64. Kyrkan från Ö. Foto 1962. The church from E. pings-Näs syförening l 939. Den S fönsteröppningen med antikglas enl. inskr. skänkt av Enköpings-Näs kyrkliga ungdomskrets 1939. Solbänkar av svartmålad plåt. De nuvarande fönsteröppningarna upphöggas 1756 och 1758 (RÄK. 1756, 1758, vis. PROT. 1763). År 1756 tillkomma fyra fönsteröppningar, två i Ö gavelmuren OCh en i S­ muren. Arbetet utfördes av klockaren Nordström, Enköpings-Näs.Två fönsteröppningar i N-muren upphöggas 1758 av murmästaren Eric Söderström. Vid en restaurering l 956, då putsen avknackades från kyrkans yttre murar, fram­ komma spår av tre äldre igensatta rundbågiga fönsteröppningar, en i Ö gavelmuren samt två i långhusets S-mur, nu markerade med ritsar i putsen (fig. 67). Enl. RÄK. funnos tvenne fönsteröppningar i Ö gavelmuren, en större och en mindre (RÄK. 1697, 1718). En 84 ÅSUNDA HÄRAD INGÅNG avritning av kyrkan 1681 (AFRITNINGAR, pl. 122) visar dessa båda fönsteröppningar, den mindre i N delen, den större i S delen av muren (fig. 76). Den mindre fönsteröppningen härrör från kyrkans andra byggnadsperiod, då Ö-gaveln var smalare (s. 94). Under nästa period, då kyrkan utvidgades åt S (s. 100), lät man den äldre koravdelningen med sitt kor­ fönster stå kvar. Den större fönsteröppningen upptogs vid det äldre korets S-mur för att ge ytterligare ljus åt den utvidgade kyrkan; (jfr Svinnegams kyrka, s. 14). Av S-murens båda igensatta fönsteröppningar synes den Ö ha upptagits vid utvidgningen åt S. Den V stora fönsteröppningen, placerad strax intill Ö väggpilastern, är möjligen upphuggen under 1600-talet för att ge ljus åt en vid pilastern placerad predikstol. Då den ej är mar­ kerad å AFHITNINGAR 1681 (fig. 76), synes den då vara igensatt. Ingången mellan vapenhuset och långhuset är rundbågig. Mot vapenhuset ett rät­ vinkligt språng för dörr. I ingången dubbeldörr, gråmålad med gråmarmorerade speglar, omgivna av röda och mörkgrå lister. Mot kyrkorummet en rak smyg med dörr av utvän­ digt järnbeslaget trä (s. 102). f +A PlAN 10 o l z J 4 f 11mlnnL LL l l l 10 If 10 25/L. l ==±== ---- =+=- ~--:je Fig. 65. Plan 1:300. Uppm. J. Söclerberg 1955. Plan. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 85 5dP N!NG 4-4 10 b,, ,,, : o l z J _ 1 4 5 L l l _l ID ~ 15 __L_ 20 25J( _j_ - _ _ _ J_ Fig. 66. Längdseldian mot N, 1:300. U pp m. J. Södcrbcrg 1955. Longitudinal seetian Iooldng N . 86 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 67. Äldre byggnadsdetaljer, blottade vid yttre restaurering 1956. Ö-gaveln och S-muren. Uppm. A. Johansson, Enköping, 1956, renritade av J. Nömmik 1966. Old delails of building revcaled during externa! restoration in 1956. E gable and S wall. YTTERTAK INTERIÖR: VALV Den nuvarande takstolen restes 1806 av byggmästaren Björckström, Enköping 1806, ST. PROT. 1805-07). I samband härmed påbyggdes s-muren, vartill 6 000 tegel anskaffades (fig. 67). Som ovan nämnts visa ävenledes murskarvar, att gavelröstena utökats åt S med tegel (s. 82, fig. 68, 70). Påbyggnaden med tegel torde ha skett i sam­ band med att takstolens resning ändrats vid ovannämnda reparation. A v murskarvarna samt Ö gavelröstets snett placerade blindering (fig. 64) framgår, att takstolen ursprung­ ligen mötte tornmurens mitt. Den tidigare takstolen synes härröra från 1626, då en om­ fattande reparation av tak, torn och vapenhus ägde rum (RÄK.). En del av tornmuren hade nedrasat och förorsakat stor skada på långhusets och vapenhusets tak. - Taket är sedan 1888 belagt med svartmålad plåt (RÄK.). Dessförinnan hade taket spånbeklädnad, tidigast omnämnd 1626 (RÄK.). Vid gavelröstena i nedre änden konturerade vindskidor av svartmålad plåt. Takfoten inklädd med svarttjärade bräder. På Ö gavelnocken en smidd, korsformig spira med fyra klot samt flöjel, bärande inskr.: ANNO 1731. Inskr. hän­ syftar förmodligen på takreparationer 1731, då även den nuvarande tornhuven tillkom (s. 90). Kyrkorummet är täckt av tre stjärnvalv av tegel med fasade halvstensribbor (fig. 80- 82). Valven vila på rundbågiga sköldbågar och väggpilastrar samt skiljas av svagt spetsbågiga gördelbågar. Väggpilastrarna i kyrkorummets hörn gå ned till golvet; nedre delen av den SV väggpilastern förlorar sig i ett kraftigt murparti. Övriga väggpilastrar avskurna på ungefär halva höjden. Pilastrarna äro dels tvåsprångiga och ha dels femsictig (RÄK. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 87 5KA0 NIN G C- C SVAQNING D-D. Fig. 68. Ö och V gavelröstenas insidor. Tvärsektioner mot Ö och V, 1:300. Uppm. J. Söderberg 1962, korrigerad 1966. Inside of E and vV gablcs. Cross seetians Jooking E and W. Fig. 69. Tvärsektion genom koret mot Ö, 1:300. Uppm. J. Söderberg 1955, korrigerad 1962. Gross seetian of nave Jooking E. 88 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 70. Ö gavelröstets insida. Sl,arv efter p åbyggnad med tegel å l S i sa mba nd med ä ndring av tak­ stolens resning 1806. Folo 1965. S. 86. Inside of E gablc. Joinl s lwwing extcnt of brickwork c nlargem ent S, in conjunclion wilh rtllcmlion of slopc o [ roof trusscs in 1806. aoLv och tresidig genomskärning (fig. 65). V och mellersta valven uppbäras i N av en i inner­ rummet indragen väggpelare, varvid valven i den V delen av kyrkorummet få r samma bred d som i det smalare koret. Korvalvet är rikare indelat och finare utformat än de övriga samt ornerat med sju ansiktsmasker, utförda i puts i ribbornas skärningspunkter (fig. 80). Mellersta valvet har tre ansiktsmasker, V valvet saknar dylika. Valvanfangen i NV och SV ha fragment av medeltida kalkmålningar: ornament med trianglar i röd­ brun färgton (fig. 81). - År 1933 putsades och avfärgades valv och väggar i en gulvit färgton (BSt; a ng. valvens datering se s. 100). Kyrkorummets g o l v består av kalkstensplattor samt tegellängst fram i koret. I bä nk­ kvarteren golv av trä; i kor och mittgång gravhällar (s. 131). stengolv omtalas tidigast 1645, då Axel Oxenstierna6 lät inlägga dylikt i koret samt å gången i kyrkan (nÄK.). Nytt 6 AxEL OxENSTIERNA AF SöDERMÖRE, f. 1583, t 1654. Greve, riksl,an sler . Ägde Hjulsia i E nköpings­ Näs sn. - G.m. ANNA ÅKEsDOTTER BH.T, f. 1579, t 1649. ENKÖPINGS-NÄS KYHKA 89 F ig. 71. V gavelröstet s ins ida m ed spå r av äldre, lägre gavelröst c. FoLo 1965. S. 91. Interior of vV ga bl e with traccs of an older, lowcr gablc. go lv i bänkkvarteren inlades 1696, trägolv på kvinnfolkssidan, tegelgolv på manfolks­ sidan (nÄK.). Åren 1758- 59 inlad es t egelgolv bl. a. i gången i kyrkan (nÄK.). Torn e ts N och S murar ligga i förb and med långhusets V gavelmur. Tornet (fig. 75) avsmalnar uppåt och har en murtjocklek av c:a 2m i bottenvå ningen; vid ljudgluggarna c:a 1, 3 m. Tornets innermurar äro från och med andra våningen oputsade och visa ett murverk, bestående av stora, regelbundna gråstensblo ck m ed enh etligt murverk upp till krönet. Tornkroppen har sålund a från början haft sin nuvarande höj d. Tegel förekomm eri övre delen av S muren, som nedrasa de 1626 (s. 86) och åt eruppfördes med tegel, samt i omfattningar runt tre av ljudgluggarna. Tornets V-mur har en stor, rund fönsteröppning, tidigast omtalad 1702 (H ,\K.) samt utvid ga d 1756 (fig. 75, RÄK., VJS. PHOT. 1746, ST. PHOT. 1755). Samtidigt utvidgades en nu igensatt fönsteröppning i S tornmuren (v1s. PHOT . 1746, 1763). I tornets översta del fyra TORN 90 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 72. Interiör mot Ö. Foto 1965. Interior Jooking E . ljudgluggar med tryckta rundbågar; tjärade träluckor. Tegelomfattningar runt S, V och N ljudgluggen visa, att dessa ha blivit utvidgade. Den Ö gluggen, som saknar tegelom­ fattning, har vidgats genom att man huggit bort N omfattningen. A v S omfattningen framgår, att gluggen avsmalnar något uppåt (fig. 74, jfr Yttergrans kyrka, SvK, Up VII, s. 456). Enl. HÄI<. utgick 1771 betalning till murmästaren J ose ph Spångberg, Sträng­ näs, för ljudgluggarnas upphuggning >>innantill>>. Tornet har huv med karnisformad profil. Den krönes av en åttasidig lanternin med hög, åttasidig spira, avslutad med smitt kors och kyrktupp. Tornhuv och lanternin 1892 belagda med svartmålad plåt (nÄK.). I lanterninen åtta öppningar, försatta med vitmålad plåt. Den nuvarande tornhuven byggdes 1731- 33 av byggmästaren och rådmannen Iils Bergqwist, Eskilstuna (RÄK., vis. PnoT. 1746). Den tidigare tornhuven hade framspringande, gavelformade partier (AFHITNINGAH fig. 76). Större arbeten å denna tornhuv påbörjades 1689, då byggmästaren Anders Kraft skulle >>halfwa tornet förändra och bräslå>> (nii.K., sT. PHOT.). Reparationernavoro 1690 delvis ut­ förda och bl. a. >>kanterna>> (de gavelformade partierna) på tornhuven borttagna (sT. PROT. 1690). - Rummet i tornets bottenvå ning har vitputsade väggar och plant trätale Golvet ENKOPINGS-NÄS KYRKA 91 Fig. 73. Interiör mot V. Foto 1965. Interior Jooking W. belades 1764 med tegel (nÄK.); i mittgången kalksten. Tornrummet öppnar sig mot lång­ huset medelst en hög och bred, svagt spetsbågig öppning, sannolikt utvidgad under gotisk t id. Nu igensatt med träpanel och glas, av träspröjsar indelat i rutor. Raksluten dörr; övre delen av glas, indelat i rutor. Tornrummet användes numera som materialrum, tidigare även arkivrum (sNABBINv.). En trätrappa i tornrummets SV hörn leder upp till en första övervåning, från vilken en rektangulär öppning i V muren för in till långhusets vind. I andra våningen hänga kyrkans tvenne klockor. I samband med att klockorna 1799 flyttades till tornet genomfördes vissa arbeten, omfattande bl. a. klockstolar, trappa och bjälklag. Arbetet utfördes av mjölnaren Eric Andersson, Hjulsta (sT. PROT. 1798, HÄIL 1798- 1800). Av den äldsta kyrkan kvarstå tornet, V-gaveln samt långhusets och korets N-murar (fig. 65, 126 A). Som ovan visats, ligger tornet i förband med långhuset och är sålunda uppfört samtidigt med detta. Spår efter kärnkyrkans smalare och lägre gavelröste synas å nuvarande V gavelröstets insida (fig. 68, 71 ). Att det äldsta långhuset har varit smalare, bekräftas ävenledes av det förhållandet, att tornet ej är centralt beläget på V-gaveln utan DEN ÄLDSTA KYRKAN 92 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 74. Tornels Ö ljudglugg. Enl. urspr. omfattning i S har gluggen avsmal­ nat något uppå l. Foto 1965. E sound hole of tower. Ju>hofmålare och res ­ tauratör af K. Maj:ts taflor•> 1813. 15 GABRIEL 0XENSTIERNA AF CHONEBORG, f. 1642, t 1707. Greve, guvernör i Zweibriickcn, ägde Hjulsta i Enköpings-Näs sn _- G.m. Cr-mrsTrNA OxENsTIERNA AF SöDERMÖRE, f. 1651, t 1711. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 109 Fig. 90. Altarprydnad från 1682. Foto 1965. Rercdos, 1682. 110 MED EL TIDA TRÄ­ ÅSUNDA H ÄHA D SKULPTUHEJ1 PHEDJK ST O L S. Mikae l, trampande på draken, av polykrom erad och förgylld ek i skåp av furu med tvenne dörrar (fig. 91 - 94). I hä nd ern a har ängel n hållit en nu fö rlo­ rad la ns. Spår av målning och förgyll­ ning: å figurens dräkt guld och blått; å draken svart, rött och vitt. Å fl ygeld ör­ rarnas in sidor: t. v. fragm ent a v figural målning; t . h. framställes S. Mikael och själavägningen . Å dörrarnas utsid or: t. v. figur m ed gloria, t . h. fragment a v figural m ålning (fig. 94) . H 182, figurens H 111. Av stil en framgår, att en äldre figur har insatts i ett yngre skåp. S. Mikael och draken torde härröra från 1300-talets förra del, medan skåpet kan dateras till 1400-talets slut. Drakens huv ud möjligen F ig. 91. D e lalj av träskulptur fi g. 93. Foto 1965. senare påsatt (fig. 92). Då S. Mikael även D ctail of wood e n fi g lll'c, fi g . 9H. framställes i själavägningen på en a v fl ygel­ dörrarna, torde skåpet tidigare ha hyst en a nna n figur, måhända en Maria-skulptur. Av f örs vunn e n träsk u l p t u r må näm­ nas två >>stoder>>, enl. I NV . 1622 försåld a. Vid a uktion 1767 avyttrades bl. a. ettskåp m ed >>bild en> samt en S. Göransfigur (nÄt<.). Pr ed ikstol (fig. 95) av snidat, m ar­ morerat och förgyllt trä; består av korg m ed underrede, ljudtak och trappa m ed b röstvärn och dörr. Polygonal korg, ut ­ svängd nedtill. På korgens sidorrekta ng u­ lära fyllningar med snidade aka ntusarna­ ment. Kraftigt listverk å korgens övre och nedre del, det nedre med bred vu lst, orne­ rad med växtornarnent. Inåtsvängt under­ rede med druvklase. Pl att lj ud tak, krönt av fyra eldurnor och t venne vapen : Sack­ Fig. 92. Draken , d e ta lj av l'i g. 93. Fo to 1965. Lillie. U nd er ljudtaket en duva med strå l­ Th e Dragon , d c la il o f fig . 93. krans. B röstvärn med kraftigt listverk och rektangulära fyllnin gar m ed snid ade akantu sorna ment. Dörromfattningen best år av tvenne pilastrar, uppbära nd e en segmentgavel m ed skulpterat ä nglahu v ud; segmeutga­ ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 111 Fig. 9:1. S Mikael, lräslwlplur från 1:300-lalcLs förra del, insatt i skåp från 1400-talcLs slu t. Foto 1965. St:. l\Iichael, wooden figurc, first half of 14th eentury, placedin late 15th ecnttn·y shrine. 112 ÅSUNDA HÅRAD Fig. 94. Helgonskåp fig. 93 med fragment av figural målning å flygeldörrarnas utsidor. Foto 1965 Shrine, fig. 9~~, with fragment of figure painting on outsides of wing doors. veln fl ankeras av eldurnor samt krönes av blomsterurna. Dörr med enkla, rektangulära fyllningar. På väggen bakom predikstolen Jehovahsol. Polykromi: marmorering i ljust grått med mörkare grå spegelfyllningar, vulst samt underrede; förgyllt snideri. Predik­ stolen skänktes 1701 av Carl Filip Sack16 , vilken låtit tillverka den i Stockholm (ant. om f. 1660, t 1708. Överstelöjtnant vid Upplands tremänningskavallcrireg., ägde Hacksia i Enköpings-Näs sn. - G.m. CHRISTINA BEATA LrLLIE, f. 1677, t 1727. 16 CARL FILIP SAcK, ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 113 Fig. 95. Predikstol, tillverkad i Slockholm, gåva 1701. Foto 1965. Pulpit, made in Stockholm, prcsented 1701. gåvor i C nr 1). Redan 1677 hade dåvarande ägaren till Hacksta Anders Lilliehöök17 för­ ordnat 500 dlr kopparmynt till en ny predikstol (n.Ärc 1685, 1690). 17 ANDERs LILLIEHÖÖK AF FÅHDALA, f. 1635, t 1685. Friherre, ambassadör i Polen . MARTA HORN AF MARIENBOHG, f. 1646, t 1668, g. 2m. MAHIA ELISABET BÅÅT, f . 1649, t 1682. G. 1 m. 9-6 10243 114 ÅSUNDA HÅRAD Fig. 96. Bänkdörr med vapen i intarsia för Axel Oxenstierna och Anna Åkesdotter Bååt från 1646. Foto 1965. Pew door, with inlaid coat-of-arms of Axel Oxenstierna and Anna Akesdottcr Bååt, 1646. Timglas för fyra glas. Ställ och ståndare av förgylld metall. H 25, med ståndare 52. Upptages som nyförvärv 1746 samt gåva av grevinnan Lillie,16 Hacksta (INv.) - Timglas omtalas tidigast i INV. 1661, då detta uppgives vara fördärvat. År 1672 skänkte Erik Pärsson, fogde på Nybyholm, ännu ett timglas till kyrkan (ant. om gåvor i C nr 1). BÄNK­ Sluten b ä n k i n r e d n i n g (fig. 73), gråmarmorerad; mellanstycken med svartmålade INREDNING fyllningar, upptill och nedtill halvcirkelformigt avslutade; dörrar med rödmarmorerade rektangulära fyllningar med avfasade hörn, mörkt grå, röda och svarta lister. En tvär­ ställd bänk å vardera sidan om altaret samt de tre främsta bänkarna å ömse sidor om mittgången äro avsedda för socknens herrgårdar. Å dessas bänkdörrar gråmarmorerade fyllningar, ornerade med följande vapen: Å de tvärställda bänkarna å vardera sidan om altaret Bonde-Sparre18 (Nybyholm), bänkrad nr l Oxenstierna-Bååt med resp. inskr. GAO (Greve Axel Oxenstierna, I-Ijulsta, s. 88, not 6) 1646. GAAD (Grevinnan Anna Akes­ TIMGLAS 18 ToRD BERNHARD BoNDE, f. 1711, t 1785. Greve, hovmarskalk, ägde Nybyholm i Enköpings-Näs s n. ­ G.m . MARGARETA SoFIA SPARRE, f. 1724, t 1791, dotter till generaladjutanten Per Sparre af Rossvik och hans andra hustru Sigrid Ebba Fleming. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 115 Fig. 97. Orgel av Peter Nielas Forsberg 1781. Foto 1965. S. 116. Organ by Peter Nielas Forsberg, 1781. dotter) 1646 (fig. 96), bänkrad nr 2 Adlermarck-Wulfvenstierna19 (Hacksta), bänkrad nr 3 Dohna-Sture med resp. inskr. F.C.D. (Fredrik Carl Dohna 20 , Brunnsholm) F.u.s. (Fredrika Ulrika Sture). Vapnen å bänkrad nr l utförda i intarsia, övriga vapen målade. Ovannämnda bänkar, som i utförandet skilja sig från övrig bänkinredning, torde ha byggts av ägarna till resp. herrgårdar. Av arkivalierna framgår sålunda, att rikskanslern Axel Oxenstierna (s. 88, not 6) låtit bygga en bänk på manfolkssidan i koret (ant. om gårdar i C nr 1). Övrig bänkinredning förfärdigades 1758-61 av snickarmästaren Schrö19 CARL MAG Nus ADLERMAHCK, f. 1708, t 1775. Friherre, lagman i Södermanland, ägde Hacksta i En­ köpings-Näs sn. - G.m. ANNA BEATA \VuLFVENSTIEHNA, f. 1721, t 1768, dotter till kammarrådet fri­ herre Jonas Wulfvenstierna och hans första hustru Maria Gyllenkrok (s. 124, not 33). 2 o FREDRIK CARL DoRNA, f. 1721, t 1784. Greve, generallöjtnant, ägde Hjulsta i Enköpings-Näs sn. ­ G. lm. FREDRIKA ULHIKA STURE, f. 1719, t 1772; g. 2m. HEDVIG ULHIKA DE GEER, f. 1752, t 1813. 116 ÅSUNDA HÄHAD LÄKTARE ORGEL NUMMER­ TAVLOR der, samt gråmarmorerades 1763 av målaren Jan Fried: Linman, Stockholm (nÄK., ST. PHOT. 1758, vrs. PHOT. 1763). Bänkar i tornrummet tillverkades 1764 av snickarmästaren Carl Fried. Broman samt målades av Georg German (HÄK.). Vid restaureringen 1939 om­ byggdes bänkarna enligt ett av ark. Sven Erandel (s. 106, not 13) upprättat förslag, varvid gavlar och sitsar breddades, ryggar tillbakalutades samt den nuvarande målningen till­ kom; dessförinnan voro bänkarna vitmålade (BSt). - Föregående bänkinredning på­ träffas tidigast 1637, då bänkarna renoverades och nya bänkar förfärdigades (nÄK.). Denna bänkinrednings planering och fördelning framgår av bänklängder från 1662 och 1685 (i resp. LI nr 2 och C nr 1). Läktare i V, uppburen av fyra gråmarmorerade, fyrsidiga träpelare med avfasade hörn (fig. 73). Läktarbarriär, gråmarmorerad med fyllningar, Å ett framspringande mitt­ parti tvenne vapen, Dohna-de Geer, 20 med resp. inskr. GHEF FHEDHIC CAHL DOHNA FIDES CANDOHE DEO (trohet mot Gud med rent hjärta) samt HEDY: ULH: DE GEEH NON SANS CAUSE (icke utan orsak). Målade på koppar av hovmålaren Lars Bolander 21 (ant. om gåvor i C nr 1). I kyrkorummets SV hörn leder en trappa upp till läktaren. Läktargolv av trä. Läktaren byggdes 1758-59 (vrs. PHOT. 1763). År 1758 utgick betalning till murmäs­ taren Eric Söderholm, Enköping, snickarmästaren Schröder, samt snickargesällen Eric Sahlström för arbete med läktarbyggnaden. Gråmarmorerades 1763 av målaren J an Fried: Linman, Stockholm (nÄK.). - Hörande tidigare läktare kan inhämtas, att mate­ rial tillläktare anskaffades 1689 (nÄK). Orgel, byggd 1781 av hovvaktmästaren Peter Nielas Forsberg. 22 Till större delen be­ kostad av Fredrik Call Dohna 20 och hans hustru Hedvig Ulrika de Geer, Hjulsta (ant. om gåvor i C nr 1). Fasaden (fig. 97) har tre halvrunda framspringande partier; krönes av en blomsterkorg och tvenne blomsterurnor. Gråmarmorerad med förgyllda lister och ornament. Orgelverk med 11 stämmor, manual och bihangspedal (urspr. disp. i C nr l). Hepm·erades 1789 av orgelbyggaren Matthias Swahlberg (s. 52, not 44), E nköping (nÄK.) samt 1856 av musikdirektören och kh i Teda Johan Ad. Lundell. 23 Hestamerad 1948- 52 av Åkerman & Lunds Nya Orgelfabriks AB (HÄK; BSt, handl.). Vid den senare reparatio­ nen utbyttes en stämma (sT. PHOT.). - En mindre modern orgel, tillverkad av Åker­ man & Lunds Nya Orgelfabriks AB, tillkom på 1950-talet (BSt). Två nummertavlor, rektangulära; förgyllda ramar krönta av snidade rosetter. Fäs­ tade vid väggpilastrarna N och S om altaret. H resp. 97 och 110, B 75. Skänkta 1798 av kanslirådet Carl Gustaf Adlermarck, 24 Hacksta (rNv. 1804). - En nu försvunnen nummertavla anskaffades 1752 (HÄK.). 21 LARS BOLANDER, f. 1731, t 1795. Dekoralionsmålare, även verksam som stafflimålare. Har utfört dekorationsmåleri bl. a. i Ekolsunds och Strömsholms slott. 22 PETER NICLAS FoRSBERG har även byggt orgelverken i Tccla (s. 180) samt i Sånga kyrkor, det senare tidigare i Lovö kyrka (Sv K, Up VI, s. 348, 470). 23 JoHAN A. LuNDELL, t 1867. Musikdirektör, kh i Teda 1852. 24 CARL GusTAF ADLERMARCK, f. 1747, t 1810. Friherre, kansliråd. G. 1 m. HEDVIG ELISABETH PossE, f. 1755, t 1774; g. 2m. ANNA ELISABET Borm, f. 1752, t 1807. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 117 Fig. 98. Dopfunt av rödbrun sandsten. Äldre mälarcl alsty p, o mkr. 1200. Foto 1965. Heddish-brown s tnn dslo n e fon t. Old Mälar-vnlley typc, ca. 1200. Dopfunt av rödbrun sandsten (fig. 98). Halvsfärisk cuppa på fot, försedd med en DOPREDsKAP vulst. UttömningshåL H 79, D 69. Äldre mälardalstyp i likh et med dopfuntarna i Svinne­ garns och Kalmar kyrkor (s. 53, Sv K, Up VII, s. 417 f) . Omkr. 1200. D o p f a t: - l. A v mässing (fig. 99). I botten rosettlikn and e motiv, omgivet av fem änglar i halvfigur i drivet arbete. Runt rosettmotivet samt runt brättet stansad bård. På brättet nött, otydbar stpl. D 51. 1500-talstyp. Upptaget i äldsta I NV. 1622. - 2. Av t enn. Stplr under botten m ed initialern a lEG, stadsnamnet WESTERÅS samt årsbokstaven H 3 ( = 1814). L 33, B 27. Inköpt 181 5 (nÄK). En försvunnen dopsk å l av tenn skänktes 1663 av Lars Brynilsson, fogde på Hjulsta (ant. om gåvor i C nr 1). År 1735 inköptes en dopskål av tenn, 1768 en dopskål med lock, båda nu borta (RÄK.). 118 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 99. Dopfat av mässing med ornering i drivet och stansat arbete. 1500-talstyp. Foto 1965. Brass baptismal bowl ornamented in chased and punchcd work. 16th ccn­ tury type. NATTVARDs­ KÄRL Kalk av förgyllt silver (fig. 100). Bägarformig cuppa, sexpassformad fot, profilerat skaft och nod med sex utsprång. På cuppans liv ingraverade vapen- Sack och Posse ­ med resp . inskr.: cPvs ( = Christina Posse von Sack) 25 och ccDP ( = Christina Christers­ dotter Posse). lnskr. runt fotens botten: 17 53 ÄR DENA KALCK PÅ ÖSTRA DELEN TILLÖKT MED 8 LOD AF KYRCKANS EGIT SILFWEI\. D 16 DEC. På cuppan stplr av Eric Ahlin, En­ köping, verksam 1750-1763 (1782). På foten stplr med initialerna NB åsyftande Nicolaus Breuman, Stockholm, verksam 1666- 1676 (1677). H 23, cuppans D 13. - Tillhörande paten av förgyllt silver. D 16. Kalk och paten gåva 1663 av Christina Posse, 25 Hacksta (ant. om förvärv 1663- 90 i LI nr 2). - Föregående kalk och paten upptagas tidigast i INV. 1622. Avyttrades 1717 (HÄrc). 25 CHRISTINA PossE VON SACK, f. 1630, t 1668. - G.m. landshövdingen i Kalmar län CARL FILIP VON SACK (natural. SAcK) f. 1620, t 1661. Ägde Hacksta i Enköpings-Näs sn. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 119 Fig. 100. K alk a v förgyllt silver från 1663. Fo to 1965. Silvcr-gilt chalice, 1663. Fig. 101. Cib orium av förgylld koppar. Runt asken fi gurer av pressat b lec k. 1300-talet. Foto 1965 . s. 120. Ciborium, gildecl copper. Figurcs of prcsscd platc around th.e ense; 14th century. V i nkannor: - l. Av silver, foten delvis förgylld. Päronformad m ed snås, handtag och lock med profilerad knopp. På livet ingraverat vapen för ätten Arp m ed inskr. MSDA (= J 1-iargareta Scheringsdotter ilrp, s. 104, not 12). Stplr vid övre kanten med initialerna AT sa mt åldermansranka, åsyftande Abraham Trautzell , t 1710, Stockholm, verksam 1700- 1710 (1712- ). Enl. RÄK. omgjord 1704 av guldsmeden Petter Henning (UPMAR K , s. 75 f.) . Abraham Trautzell var i lära hos dennes fad er H enning Petri, Nyköping ( UP­ MA ilK, s. 593 f.) , och har av stpln att döma fått hand om arbet et ( UPMARK , s. 86). H 24. Gåva 1632 av Margareta Scheringsdotter Arp, Brunnsholm (RÄI<. ). - 2. Av silver, inuti förgylld. Päronformad med snås, handtag och lock, krönt av tvenne blommor. På fyra 120 ÅSUNDA HÄRAD fötter. Graverad in sk r. på handtagets övre sida: ÅR 18 52 DEN 20 JUNI ÄR DENNA KANNA GIFVEN j TILL ENKÖPINGS NÄS FÖHSAMLINGS KYRKA AF DESS l KYRKOHERDE PROSTEN CARL TRYSEN 26 OCH HANS l FRU PROSTINNAN EBBA SO!LANDEH. Stplr under botten av Gustaf Theodor Folcker, f. 1811, t 1877, Stockholm, verksam 1835- 1887 (1880) samt års­ bokstaven Y 4 ( = 1853). H 28. Vinkrus av tenn. Rektangulärt. H 25. Torde vara iden­ tiskt med en fyrkantig tennflaska, upptagen i rNv. 1712. I samma INV. en åttkantig tennflaska, nu borta. Oblataskar: - l. Av silver. Åttasidig med lock. Runt locket samt askens övre och nedre kant gjutna ornamentala bårder. U n der botten ingraverat: 18 % LOD ANNO l 7 O9. Ålder­ mansranka och stplr under botten med initialerna ES, åsyf­ tande E rik Bengtsson Starin, t 1710, Stockholm, verksam 1686- 1710. H 3,5, B 9,5. Inköpt 1709 (RÄK.). - 2. Av näver, med lock. Oval. H 9, L 20, B 13. Sannolikt identisk med en oblatask, inköpt 1820 (HÄK.). En tidigare oblatask tillverkades i Stockholm 1624, försåld 1709 (RÄK.). Ciborium av förgylld koppar (fig. 101). Rund ask, rund fot, smalt skaft med knapp. Fästen till lock, locket förlorat. Å askens sidor fyra sittande manliga figurer av pressat bleck. Figurernas attribut förlorade. H 21. 1300-talet (uPPS. UTST.). i form av en kyrka. 1200-Lalet. Sockenbudstyg: Kalk av silver med spår av förgyll­ ning. Bägarformig cuppa, rund fot och nod. Inskr. runt fot­ plattan: ENKÖP!NGS-NÄS KYHKA. Å fotplattan stplr med ini­ tialerna ov, åsyftande Olof Yttraeus, Uppsala , verksam 1773- 1810 samt årsbokstaven u 2 (= 1802). Sockenbuds­ tyget omgjordes 1802 (HÄK.). H 15, cuppans D 6. - Paten av silver, ovan förgylld. Under botten samma inskr. och stplr som kalken. D 8,5. - Oblatask av silver, rund. Under botten samma inskr. och stplr som kalk och paten. D 4. - Glas­ flaska. H 9. I svart etui. Ett fodral till sockenbudstyget svar­ vades 1775 av E. Juhlin, Enköping (RÄI<.). Sockenbudskalk Fig. 102. Hökelsekar av malm av silver med paten samt en liten tillhörande tennflaska Foto 1965. a 26 CARL Bronzc censer shapcd Jikc church; 13lh ccntu ry. P. TnYSE N, SoiLANDER, f. 1792, t 1863. Kh i Enköpings-Näs 1825. -- G.m. EBBA t 1881. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 121 Fig. 103. Brudkrona av förgyllt silver, inköpt 1707. Folo 1965. Silver-gilt hridal crown, purellased 1707. upptages tidigast i INV. 1622. År 1624 skänkte Gorgonius Gyllenanckar:(s. 104, not 12) 3lod silver, av vilket skulle tillverkas en oblatask till sockenbudstyget (ant. om gåvor i C nr1). Sked av silver. Stplr vid skaftets fäste med initialerna MTB, åsyftande Mathias Tegel­ borg, f. 1738, t 1793, Enköping, verksam 1778~ 1793 (1800). Brudkrona av förgyllt silver (fig. 103). Runt ringens övre kant 10 gjutna ansikten av oförgyllt silver. Ringen krönes av fem större och fem mindre genombrutna spetsar. Mellan de större spetsarna en ring, vid vilken änglahuvuden äro fästade. Lövldäppar. Inga stplr. H 91, D resp. 7 och 12. I näverfodraL Inköpt 1707 (RAK.). Rökelsekar av malm i form av en kyrka med koniskt mittorn (fig. 102). Tydliga gavlar och fönster. En del av kyrkans krön avbrutna. Fot rund. H 19. 1200-talet (uPPS. UTST.). ~Ett nu försvunnet rökelsekar av förgylld koppar med fyra silverbilder kring övre kanten upptages i INV. 1691. L j u s k r o n o r: ~ l. A v mässing med 8 armar i en krans. Prydnadsarmar med reflex­ blommor och gjutna kvinnohuvuden, prismaformade hängen, nedtill större prismaformat hänge. Snäckformade droppskålar. Hängande mässingsplatta med inskr.: sou DEO nnunKnoNA nöKELSEKAn LJUS­ R E DSKAP 122 GLORIA ÅSUNDA HÄRAD j CUM CURA PASTOHIS l ERIC! MAGNI 27 IN l HONOREM HUIUS l ECCLESIAE PERVENI l ANNO 1659. (= Ära åt Gud allena, genom kyrkoherden Erici Magnis försorg har jag kom­ mit till denna kyrkas ära år 1659). H 70. Inköpt 1659 (RÄK) •• - 2. Av mässing med 10 armar med 15 ljuspipor (fig. 104). Blomformade droppskålar, avslutad av stor genom­ bruten kula med druvklase nederst. Inskr. på kulan: MONOMENTUM GLORIAE DEI AEDIS HUJ (= hujus) DECORI P ARENTUMQ ( = parentumque) PIAE MEMOIRIAE SACRATUM AB HAEREDII3 ( = haeredibus )DE BRUNSHOLM ( = Detta minnesmärke är vigt till Guds ära, detta hus prydnad och till kärleksfull åminnelse av föräldrarna av arvingarna till Brunns­ holm). H 98. Skänkt 1665 av Gabriel Gyllenanckars 28 till Brunnsholm arvingar. Inköps­ pris 392 dlr kopparmynt (ant. om gåvor i vol. C nr 1). - 3. Av mässing med 12 armar i två kransar. Stammen krönt av dubbelörn och avslutad av stor kula. H 90. Sannolikt identisk med en ljuskrona, skänkt 1695 av Bengt Gyllenanckar, 29 Brunnsholm (ant. om gåvor i C nr l, nämnes här och i INV. blott ha 8 pipor). - 4. Av glas med 7 armar i en krans. Hängen i form av druvklasar, löv, kulor och prismor. H 102. Skänkt av majoren Johan Fredrik Nauckhoff, Hacksta, 30 nyförvärv 1856 (INv. 1856). En nu försvunnen liten ljuskrona av mässing skänktes 1639 av Gabriel Gyllenanckar, 28 Brunnsholm (ant. om gåvor i C nr 1). År 1761 inköptes en ljuskrona av järn med 6 pipor till tornrummet (RÄK.; VIS. PROT. 1763). Ljusarmar: - l. Av mässing för 2 ljus. Rund väggplatta, vridna armar och skaft, runda droppskålar. Ornamentik i drivet arbete. L 38. Tidigast omnämnd i INV. 1662. - 2. Av mässing för 3 ljus (fig. 105). Väggplatta, rund, avskuren upptill, vridna armar, runda droppskålar. Växtornamentik och ornamental dekor i drivet och punsat arbete. Sköld­ formig mässingsplatta med inskr.: LAHS ANDEHSSON l SWAN 31 ANNO 1690. L 50. L j u s s t a k a r: -- l. A v malm för 3 lj u s. Rund fotplatta, profilerat skaft. H 38. Troligt­ vis identisk med en ljusstake, skänkt 1668 av fogden å Hjulsta Anders Olufson (ant. om gåvor i C nr 1). - 2. Ett par av tenn för ett ljus. Sexsidig fotplatta, skaft med knapp och sexsidig skaftring. Under botten stplr: K vinnafigur 69 HW (H. w. mästare i England omkr. 1669). H 24. Skänkta 1671 av fogd en å Hjulsta Anders Olufson (nyförvärv 1663- 90 i L I nr 1). - 3. Av tenn för ett ljus. Stor, kupig, rund fot, skaft med äggformad knapp och rund skaftring. Under botten stplr med initialerna LS cM. H 24. Tidigast upptagen i INV. 1691. - 4. Ett par av tenn för ett ljus. Åttasidig fotplatta och skaftring. Under botten Emcus MAGNI DANMAH CHIANUS, t 1661. Kh i Enköpings-Näs 1622. GAmHEL GYLLENANCKAH, f. 1611, t 1657. Landshövding i Kalmar län, på Öland samt i Kronob ergs län, ägde Brunnsolm i Enköpings-Näs sn. - G.m. MAHI.~ SPAHHE, f. 1613, t 1657. 29 BENGT GYLLENANCKAH, f. 1646, t 1696. Vice president, ägde Brunnsholm i Enköpings-Näs sn. ­ G. m . CumsTINA MAGDALENA SACK, f . 1659, t 1732, dotter tilllandshövdingen Carl Filip Sack och Chris­ tina Posse (s. 118, not 25). 30 JOHAN FHEDHIK NAUCKHOFF, f. 1795, t 1864. Major. G.m. HEDVIG CHAHLOTTA AXELINA PmNTZENSKÖLD, f. 1805, t 1895. 31 LAHS A NDEnss oN SwAN, bokhållare å Bmnnsholm i Enköpings-Näs sn (ant. om gåvor i C nr 1) . 27 28 ENKÖPINGS-NÄS KYHKA 123 Fig. 104. Ljuskrona (nr 2) av mässing frän 1665. Foto 1965. Chandclier, brass, 1665. Fig. 105. Ljusarm (nr l) av mässing frän 1690. Foto 1965. Candie bracket, brass, 1690. 124 ÅSU DA HÄH AD Fi g. 106 . Antep endium (nr l ) av sva 1t sa mm e L med besä LLnin g, sa n­ nolikt a v sy clLys k t a rb e te fr å n 1600- L a lcL. D e ta lj. Foto Pi e L as 1953, ATA. Alt a r fro nl n l, of bla cl< v elve t with u ccorn lio n; pro b n bly so uth Germnn w o rl< ; 17th ccnlury . D c lail . TE XTILIER stplr med initialerna M B ( = Melchior Beck, k anngjutare i Sthlm 1693- 1747) . - 5. Av mässing för 3 ljus. H 60. Hokoko. Torde vara id entisk m ed en av de trearm a de Pinsback­ ljusstakar,32 som 1759 förä rades av Jonas \Vulfv ensti erna 33 (1Nv. 1763). - 6. Sex st av t enn för ett ljus. Rund fot med tumgrepp. Stplr und er botten: m ed initialern a JH samt årsbokstaven M ( = 1770). H 8. Av nu försvunna lju s stakar upptager J NV . 1622 fyra st ljusstaka r a v koppar, en ljusstake av järn , ett par ljusstakar av järn m ed m ånga pipor samt en hög lju sstake av järn med tre pipor. Antependi e r: - l. Av svart sammet ; 5 vå der, m arkerade med genombrutna band (fig. 106). Horisontalt och mittpå, så att ett kors bild as, placerad bård av knyppla d udd­ spets av silver, tidig 1600-talstyp; 2 rad er placerade m ed uddarna ut. Nedanför denna applicerade två brod erad e kartuscher, utförd a i guld och silver. Inom k artuschra men ett fält i silke, brod erat ljusblått, varpå framställes en kvinna med upplyftad e armar iförd röd klädnad ridande på en brun björn. Broderie1n a tord e framställa ett personligt vapen för biskop eller annan prelat (Pietas, rapport 1953). Samma kartuscher åt erkomma på sidostyckena, där •>krönta>> av kardinalshattar, också utförd a i samma högklassiga brod eri Pinsback, förr n a mn p å ett slags mässing. Jo As vV ULFVENSTI EHNA , f. 1681, t 1762 . Frih erre 1762 m en ej introd. , ka mm a rråd , inkö pLc J!Hcksla i Enkö pin gs-N äs sn 1730. G. 1m . l\IA H I A Gv LL E~KRO K, f. 1692, t 1727; g. 2m. AN!':A STC UCHI A; adlad ST EU CH , f. 1684, t 1737. 32 33 ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 125 Fi g. 107. Brodera d l< arlu sch , krönt av kardin alshalt, appli cerad å anlcpenclium fi g. 106. Foto Pi ct as 1953, ATA. E mbroider ed cn rto uch t•, crowned with a ca rdina l's h ut, atlachcd to the a l tar fronta l, fig. 106. (fig. 107). Bru nt linnefoder. L 280, B 92. Starkt ruin erat tillstånd . Sannolikt sydtyskt ar­ bet e från 1600-talet enl. dr von Freeden 34 , Wiirzburg (Pietas, rapport 1953). Troligen krigsbyt e. Sammeten och anordningen som antependium förskriv er sig från omkr. 1700. Besättningen torde delvis ha överförts från ett äldre föremål i likh et med vad som skett m ed den till antependiet hörand e mässhaken (s. 127). Dennas besättning härrör delvis frå n en mässhake, skänkt 1659 av Carl F ilip von Sack (s. 118, not 25, Hacksta). Samtidigt skä nkte denne ett antependium av samma utförand e, från vilken ovannämnda besätt­ ning delvis torde ha överförts (ant. om gåvor i C nr 1). - 2. Av röd sammet av guld­ band indelat i 5 våder (fig. 108). Applikationsbroderi i g uldtråd och palj etter, 1600-talet. Mittpå i rikt guldreliefbrod e1i ett kors samt tvenn e vapen - Sack med "' MA x voN FREEDEN, chef för Ma infränkisch es Museum, Wiirzburg. 126 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 108. Antependium (nr 2) av röd sammet med applikationer, 1600­ talet. Vapnen, årtalet 1661 senare tillsatta. Detalj. Foto Libraria 1933, ATA. Altar frontal, of red velvet with applications, 17th century. The arms;, the year 1661 later attached. Dctail. initialerna cPvs ( = Christina Posse von Sack, s. 118, not 25) och Posse med initialerna CPCD ( = Christina Posse Christersdotter). Vapnen samt med garn snott årtal: 1661 till­ satta senare; ovanför korset horisontalt anbringad guldfrans av senare datum. Linnefoder i rött och blått. L 345, B 102. Gåva 1664 av Christina Posse, Hacksta (nyförvärv 1663­ 90 i L I nr 2). - 3. Av svart sammet. Guldfrans längs antependiets övre parti; guldspets i nedre kanten. Vertikala bårder av guldspets. Brunt linnefoder. L 345, B 102. Gåva 1765 av Carl Magnus Adlerrnarek (s. 115, not 19, an t. om gåvor i C nr l). - 4. A v svart sammet. Guldfrans längs antependiets övre och nedre del. Vertikalt anbringade brode­ rier i guldtråd. Ljusbrunt linnefoder. L 354, B 107. Gåva 1903 av Anna Ahlström, Nyby­ holm (RXK. 1903). ENKÖPINGS-NÄS KYHKA 127 Fig. 109. Mässhake (nr 2) av svart sammet med applikationsbroderier, 1500-talet (?). Detalj. Foto Pietas 1953, ATA. tion embroidcry, lflth century (?). Detail. Chasuble, of black velvet with applica­ Mässhakar: - l. Av grön, mönstrad sammet. På ryggstycket kors av guldband, mitt på framstycket vertikalt anbringat guldband. På ryggstycket märken efter ti­ digare årtal: 630. På fodret broderad inskr.: GSB ( = Görvel Snakenborg35) 1630. - 2. Av svart sammet med applikationsbroderier (fig. 109). På ryggstycket krucifix i rikt reliefbroderi i silver. Korsets stam och armar i form av avsågade grenar. Korsets fot ut­ formad som en profilerad sockel, nedtill prespektiviskt avrundad, på vilken vila åtta dödsskallar, ordnade i tre rader. Krucifixus i atlassiden med hår och törnekrona i broderat silke; gloria i guldtråd. Överst INRI på språkband. Nederst inskr. i silverband: ANNO 1779, senare än krucifixet, som torde stamma från 1500-talet(?). På framstycket kartusch med kvinna ridande på en björn av samma utförande som å antependium nr l. Hingning med sprund. I kanten knypplad silvers pets. Besättningen synes 1779 ha överförts från en GöRVEL JöNsDOTTER SNAKENBORG BÅÅT, t 1635. - G. m. vice amiralen NILS GYLLENSTJERNA, f. 1585, t 1622, dotter till ståthållaren Jöns Ulfsson Snakenborg Bååt och Christina Jaensdotter Gyllen­ horn, dotter till riksrådet Joen Olsson till Hacks/a. 35 128 ÅSUNDA HÄRAD tidigare mässhake. Ett upphöjt silverkrucifix omn ämn es på en nu försvunnen mässhake av svart sammet, skänkt 1659 av Carl Filip von Sack, H acksta (s. 118, not 25; nÄK. 1659, INV. 1691 ). Konserverad och undersökt av Pietas 1953 (rapport). - 3. Av svart sammet. Märken efter besättning, nu överförd till mässhake nr 4. Nedtill å ryggstycket m ärken efter årtale t: ANNO 17 56. Gåva 1756 av Jonas Wulfvenstierna Hacksta (s. 124, not33, ant. om gåvor i C nr 1). - 4. Av svart sammet. Å ryggstycket kors av guldband, å framstycket Jehovahsol i guldreliefsöm. Kantad med guldband. Förfärdigad 1897, varvid besätt­ ningen överfördes från mässhake nr 3 (INV. 1897). - 5. Av vitt mönstrat siden m ed app­ likationer och broderier. På ryggstycket kors med strålkrans; å korset broderade rundlar, inneslutande kors. På framstycket kors med strålkrans . Signerad: ENK-NÄS KYRKA UNGDOMSKRETSEN 2.12 19 51. D L-P. Stola av violett linne med kors broderade i grått ylle och silver. Tillkommen 1964. Kalkkläden: - l. Av blått siden med broderade blommor i färger. Kantat med bred spets. Mått 33 x 33 (utan spets). Gåva av Regina W estman, Räfslösa (INV. 1763). - 2. A v vitt linne med strödda blommor och blad brod erade med vit lintråd; i kanten appli­ cerad bård med broderade blommor och blad i färger och silver. Mått 56 x 56. Gåva av Regina Westman (INV. 1763). Av utförandet att döma 1600-tal.- 3. Av vitt siden. Över hela ytan guldpalj etter; bård i ytterkanterna samt i mitten kors av guldsp ets. Kan­ tad med guldspets. Mått 32 x 36. Gåva av kammarjungfrun Nellsing, Brunnsholm (nyförvärv i INV. 1796). - 4. Av vitt siden med broderi i g uld med guldpaljetter: i hörnen blommor och sädesax; på mitten kors med törnekrans, omgivet av strålkrans. Mellan tvenne bårder runt korset följande inskr.: O GUDS LAMB SOM BORTTAGER VERLDENES SYNDEn. Kantad med guldfrans. Mått 47 x 47. Skänkt av Arnelie Ottilia Holm 1874. Omklätt 1903 (IN v. 1897, senare påfört). Kollektdyna av röd sammet. L 45, B 39. Gåva 1894 av fru Eleonora Kantzow 36 1897). (INV. H å v a r: - l. A v sammet, mönstrad i rött på gul botten med invävda guldtrådar, troli­ gen från Italien, 1500-talets början (fig. 110). Guldgalon er och tofs upptill. Mässingshylsa, brunt skinnfoder. Gåva 1682 av Gabriel och Christina Oxenstierna, Hjulsta (s. l 08, not 15; ant. om gåvor i C nr l). - 2. A v svart sammet. Guldgaloner och tofs. Mässings hylsa, brunt skinnfoder. Gåva 1797 av Carl Gustaf Adlermarck, Hacksta (s. 116, not 24; INV. 1804). - 3. Av brun mönstrad sammet, bottentyg av blått siden. Försilvrad hylsa och ring. Jnskr. på hylsan: GÅVA TILL j NÄS KYRKA ÅR 1934 J AV AN N A PEYRON. j IN MEMO­ RIAM: / KONSUL PEYRON j NYBYHOLM j OCH j KONSULI NNAN j PEYRON. 37 Brunt skinnfoder. 36 l.OVISA A U ROHA ELEONOHA l.ILJENCHANTZ, f. 1847, t 1911. - G. m. majoren JOH AN ALBERT KANTZOW (s. 137). 37 ADOLPH PEYRON, f. 1823, t 1907. Köpman, politiker, ägde Nyby lwlm i E nköpings -Näs sn. - G. m. ANNA lNGEBOHG EniCA AF W E TT EHS TEDT. ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 129 Fig. 110. Håv av röd mönstrad sammet, troligen från Italien, 1500-talcts början . Folo 1965. Collection hag of red pattemed velvet, prohahly from Italy; bcginning of 16th century. Brudpäll av guldmoire i fyra våder. Kantad med flerfärgad silkesfrans. L 105, B 103 (utan frans). Gåva av kyrkoherden Johan Netselius 38 och hans hustru (nyförvärv i VIS. PH.OT. 1751 ). D o p k l ä n n i n g av vit tyll med broderi i vitt i form av blomrankor. Vitt sidenfoder. Predikstolskläden: - l. Av svart sammet med broderi i silver och rött silke: på mitten hjärta med blodsdroppar, därunder tvenne korslagda facklor; kantat med guld­ band, guldfrans nedtill. Broderad inskr. å fodret: BRODERAD AV THYHA TAMM F KANTZOW 1933 (s. 137). L 58, B 47.- 2. Av rött ylle med broderi i guld samt grönt silke: på mitten Guds öga, stjärnor, rundlar och rektanglar. Kantat med guldband; guldfrans ned­ till. Broderad inskr. å fodret: BRODERAD AV THYRA TAMM F KANTZOW 1934. L 49, B 45. B o k d y n o r: - l. A v svart sammet. Kantad m ed guldfrans. L 45, B 27. - 2. Av röd sidendamast. Baksida a v vit sidendamast. L 37, B 25. - 3 och 4. A v ljusbrunt siden med växtornam ent broderade i mångfärgat silke, turkiskt arbete. Baksidor av siden i resp. brunt och guld . Mått 33 x 33. Skänkta av fru Anna P eyron 37 1934 (INv. 1938- ). 38 Jon ,\:--; .\iETSELIUS, L 1669 , t 1751. Komminister i Enköpings-N äs 1696, kh 1725. 10-610243 130 ÅSUNDA HÄRAD Bokställning, klädd med svart sammet. I kanten bård samt å mitten kors av guld­ band. L 47, B 30. FÖRSVUNNA TEXTILIER Försvunna antependier:- l. Av blå sammet, förfärdigat av en gammal korkåpa; besättning av gyllenduk vid sidorna, tvenne vapen samt inskr.: HA l 3 av silver. Tidigast omnämnt i rNv.1622. -2. Av röd damast med broderade vapen - Gyllenhorn 39 och Bååt. Tidigast upptaget i INV. 1622. - 3. Av blommönstrat atlassiden i rött och vitt. Gåva 1663 av Christina Posse (s. 118, not 25, nyförvärv 1663-90 i C nr 1). Av blommönstrad cassian 40 i blått; i kanten broderade bårder. Tidigast omnämnt i INV. 1691. - Fyra ante­ pendier försåldes å auktion 1767 (nÄr<.). Försvunna mässhakar: - l. Av svart sammet med tvenne vapen av silver. På ryggstycket gult kors. Gåva från Brunnsholm. - 2. Av röd sammet, gammal. - 3. Av svart Park, 41 gammal. 1- 3. Tidigast omnämnda i INV. 1622. - 4. Av rosenmönstrad sil­ verduk, kantad med breda guldband. Gåva 1663 av Christina Posse (s. 118, not 25, ny­ förvärv 1663-90 i L I nr 2). En försvunnen korkåpa av blå sammet, omsydd till brudpäll, upptages i TNV. 1622. År 1663 skänkte Christina Posse en korkåpa av vit silverduk, mönstrad med blommor i brunt och rött. Guldband, frans omkring >>kragen» samt tvenne spännen av silver (nyför­ värv 1663- 90 i L I nr 2). Försvunna kalkkläden:- l. Med >>sölfknytning>>. Gåva från Hacksta.- 2. Av vit >>plit», gammalt utan >>knytning>>. - 3. Av >>plit», gammalt, till sockenbudskalken. 1- 3 i INV. 1622. - 4. Med figurer. Gåva 1627 av fru Carin Mecks, Hacksta (s. 132, not45; ni\K.). - 5. Med broderi i guld och silke från Preussen. Gåva 1635 av ryttaren Olof GreJsson (RÄK.). - 6. Av röd och vit blommönstrad atlas. Gåva 1663 av fru Christina Posse, Hacksta (s. 118, not 25; ant. om gåvor i C nr 1). - 7. Med broderi i silke. GåYa 1663 av Christin Matzdotter, Stockholm (nyförvärv 1663- 90 i L I nr 2). - 8. Med blommor, broderade i silke. Gåva 1697 av Christina Magdalena Sack (s.122, not 29; ant. om gåvor i C nr 1). Försvunna hå var: År 1672 skänkte Erik Pärsson, fogde på Nybyholm, en håv med klocka (nyförvärv 1663- 90 i L I nr 2). - En gammal håv av rött atlassiden med spetsar, tidigast upptagen i INV. 1691. Försvunna kyrkvaktarrockar omnämnas i nÄK.: År 1776 förfärdigades en rock av kamlot; 42 år 1807 en rock av grå vadmal med krage och uppslag av svart kläde. 39 ARENT JoNssoN GYLLENHORN, t 1580. Ägde Hacksta i Enköpings-Näs sn. G. m. AKNA Bjö.nNsDOTTER BÅÅT, dotter till riksrådet Björn Pedersson (Bååt) och Brita Nilsdotter (Grip). 4 Cassian = med värmd metallvals mönstrat tyg. 41 »Parlo> = pm·kvm, tyg av linvarp med bonadsinslag. " J(amlol = ylletyg. ° ENKÖPINGS-NÄS KYRKA 131 Fig. 111. Schema över gravhällarnas placering. Uppm. J. Söderberg 1966. Plan showing position of grave n1onun1cnts. Gravhällar (platser angivna å fig. 111): - l . Av röd kalksten med smalare fotända, i onAvHhLAn träram (fig. 112). På mitten tvenne vapen - Sparre och Oxenstierna. Inskr. runt hällen: ANO. DNI. MCDI(XXXIIll j OB)IJT. ULPHO FILIUS. DNI. NICOLAI FADERSON j MILITIS. CU. FHII3. j ET. SORORIBUS. EIUS. CU. MAURICO. ET. CETERIS 43 (År 1484 avled.Ulph SOn till sol­ daten Herr Nicolaus Faderson (s. 104, not 11) jämte sina bröder och systrar, jämteMauricus med flera). Sprucken. L 153, B82,resp. 73(utanram). !gravkoret; lågtidigare underorgel­ läktaren (KLING SPOR). - 2. A v grå kalksten (fig. 113). På mitten tvenne vapen inom lager­ krans: l) stengaveL Inskr. HOS (Henrik Olofsson), 44 2) ros. Inskr. Mm (Margareta I acobsdot­ ter). I vardera hörnet tvenne vapen inom cirkel: överst t. v. samt nederst t. h. l) stengaveL Inskr. HOF (Henrik Olofsson Fäderne), 2) lejon. Inskr. HOM (Henrik Olofsson Aiöderne); överst t. h. samt nederst t. v. l) ros. lnskr. MIF (Margareta Jacobsdotter Fäderne), 2) tvär­ bjälke, belagd med bladranka. Inskr. MIM (1liargareta Jacobsdotter Möderne). Inskr. runt hällen: HAER LIGGER j WELBOERDIGE HENRICK OLOFSON TIL j BRUNSHOLM SAMjPT HANS ELSKELIGE KIEHE HUSTHU MAHGARETA j IACOBSDOTTER j MEDI-I 4 THERAS BAEHN BEGRAFVEN GUDI-I j THERAS SIELjAR NAVELIGEN BEWARE AMEN 1594. Jnskr. å hällens ÖVre del: ANNO 94 THEN 26 MAil j AFSOMPNADE I HERHAN/OM SALIGE HENRI(CK) OL/OFSON AETATIS SUAE 36 AHR . Jnskr. å hällens nedre del: FRW MARGARETA IACOjBSDOTTERS. Inskr. en!. GARDELL, Gravmonument från Sveriges medeltid, I, Sthlm 1945, s. 399. - Konjekturer och suppleringar inneslutna inom klammer. 44 HENHIK 0LOFSSON STENGAFVEL, f. 1558, t 1594. Ägde Brunnsholm i Enköpings-Näs sn. G. m. MARGARETA JAKODSDOTTE!t, t 1594, dotter Lill riksrådet och ståthållaren över Östergötland Jakob Turesson (Rosengren) och Metta Ryning. 43 132 ÅSUNDA HÄRAD L 208, B 115. Hällen inhägnades fordom av ett skrank, vilket borttogs 1672, då dopfunten flyttades till korets N sida, där gravhällen är belägen (ant. om gårdar, Brunnsholm, i C nr 1). - 3. Av röd kalksten (fig. 114). Å hällens övre d el ett vapen: l) delad sköld, överst blomma, nederst snedställda rutor; hjälmprydnad: två fjädrar. Inskr. CATHRINA MECKs, '15 2) blomma; 46 hjälmprydnad: halv kvinnofigur, Inskr.: OTTO voN SACK, 45 3) tre fåglar; hjälmprydnad: krönt figur. Inskr.: CHRISTINA WEI1.N/STEDT. 45 Inskr. runt hällen: HIEH LIGT BEGRABEN DIE ED LE UND j WOLGBORNE FHAW FHAW (sic!) CATHA­ I\!NA MECKS SELIGEH EHBjGESSEN ZU SACI>. PALMSKIÖLD citerar delvis tavlans inskr. Enligt 5 '1 OLOF I-IEXRIKssox STENGAFVEL. Omnämnd 1562 som •> den lagkunnige•>. Ägde Brunnsholm i Enkö­ pin gs-l' äs sn. - G. 1555 m. BHITA ER IKSDOTTER, dotter till Erik Olofsson och Ingrid Larsdotter (Lilj c) . 55 CHRISTIA:-1 DIDRIK FonssELL, f. 1777, t 1852. Kopparstickare med porträLtgravyrer so m specialitet. F. mes t käncl för eftervärlden genom gravyrvcrkeL•> Ett år i Sverige>>. 56 L. , ns OLOF JoNATHAN (N A TH AN) SöDEHBLO:H, f. 1866, t 1931. Ärkebiskop 1914. 142 ÅSUNDA HÄRAD KUNG A TAL )f. M. nöcKEn KLINGSPORs (s. 83) fullständigare beskrivning och uppteckning hade tavlan överst tvenne vapen - Grip och Trolle; över dessa inskr,: PEDEn. GRllPS. FJEDERNE. OG. MÖ­ DERNE. Inskr. på mitten: ANNO. DNI M.D. LXXII. T. h. tvenne vapen- Ulfstand och Bille; Över dessa inskr.: HER. TRWD. GREGETI. SONS. FJEDEI\NE. OK. MÖDERNE. T. V. danska Brahe-vapnet samt en blank sköld; över dessa inskr.: HEn. LAGE. BRADES . FJEDEHNE. OI<. MÖDERNE. lnskr. under sistnämnda fyra vapen. FOTINElVlDE. HER. TRUD. OG. HETI. LAAGE. VORO. FÖDDE. I. DANMARK. OK. VOHO. DANMATIKS. TIIKES. TIAAD. Runt kanten aY tavlan inskr.: DESSE. JERE . MINE. FRAMLIDNE. SAL!GE. HUSBÖNDEH. GUD . DEHES. SIEEL. NADE . DEN. FÖRSTE. HEET. PEDEH. GH!!P. TIL FOLNJES. DEN 2. HEH. THUD. VLFSTANDT. TIL. TO­ ROP.DEN3.HER.LAGE.BHADE.'l'IL. KRAGHOLM.OCH.HAR.IAG.FHU.GÖTIEL. FAARS.DOTR. TIL HIULSTA. ÖVERLEVAD. TEM. ALLE. TREE. 57 Hedengransta v l or ha funnits över Uppsala möte 1693, Karl XII:s begravning 1697, segern vid Narva 1700, och återställandet a v religionsfriheten i Schlesien 1707 (INv. 1712). Minnestavlor ha varit uppsatta i kyrkan över Carin Mecks och Otto von Sack 1628 (s. 132, not 45), Carin von Sack, kyrkoherdarna Eric Queck 1691 (s. 134, not 48), Pehr Dahlman 58 1693, Eric Kindberg 59 1725 och Johan Netselius 1751 (s. 129, not 38, INV. 1804). En l. PALMSKIÖLD (nr 275, s. 101 9) ha porträtt varit upphängda i koret över drottning Kristina, Gabriel Oxenstierna (s. l 08, not 15), Jacob de la Gard i e, 6 Carl Carlsson Gyll en­ hielm,61 Axel Oxenstierna (s. 88, not 6) och Gabriel Bengtsson Oxenstierna. 62 Gustaf III:s tal 1771 och 1772, skadade och undanlagda. - Series pastorum, upprättad 1934 (rNv. 1938-). Bland äldre b ö ck er må nämnas: - l. Liber can tus. Tryckt (på papper) av Eskil Hansson, Uppsala, 1620. 4:o . (uPPS. UTST.). - 2. Handskrivet pergamentsfragment från ett under 1400-talet skrivet antiphonarium cum responsoriis et hymnis. Fragmentet innehåller delar av officierna för Exaltatio crucis (korsupphöjelsen, 14/9) och för ärke­ ängeln Michael (29/9). Å fig. 123 återgives t. v. slutet av Landes och början av hymnen >>Signum crucis mirabile olim>>, t. h. slutet av versikeln ur leetio quarta, responsoriet med versikel ur leetio quinta samt början av leetio sexta för Michaelisdagen. 63 Brun trä­ ram. Dagermått: H 31, B 45. Inramad l 930, tidigare utgörande omslag till nr l, enl. ant. ° 57 GÖHVEL FADERSDOTTER, f. 1517, t 1605.- G. 1m. PEDEll NILSSON GHIP, f. 1507, t 1533; g. 2m. danska riksrådet THUED ULFSTAND, f. 1467, t 1545; g. 3 m. danska riksrådet LAVE BRAHE, t 1567. Dotter till Fader Nilsson (Sparre) till Hjulsta och Bolilda Knutsdotter (Tre Rosor). - En!. KLINGSPOH förvaras en ritn. till tavlan i Fiholms arkiv.- Tavlan även omnämnd i I-IADOHI'HS »ANNOTATIO'>. 58 PEHR DAHLMAN, stud. 1660, pvgd 1673. Kh i Enköpings-Näs 1693. 59 EmK KINDBEnG, t 1725 (en!. minnestavlan). Kh i Enköpings-Näs 1695. 60 JAKOB DE LA GARD IE , f. 1583, t 1652. Greve, riksråcl. 61 CARL CARLSSON GYLLENHIELM, f. 1574, t 1650. Friherre, riksamiraL 62 GABRIEL BENGTssoN OxENSTIEHNA, f. 1586, t 1656. Greve, guvernör i Finland, generalguvernör över Livlancl, riksamiraL 63 För bestämning och tydning av detta fragment är förf. fil. dr ToNI Scmnn tack skyldig. ENKÖPINGS-N ÄS KYRKA 143 :. l & • f-\ l • l •• l .- •••• fitr~or ~·b• lt'u& tum& te ftl tt~'111111hlln'\"'ft . ,r.._.. ••••:'\.. !'t"\ n•H tl tl -. t j, ·­ .. Fig. 123. Hanclskrivet fragment av antiphonarium å pergament. 1400-talct. Ticligarc omslag till Liber cantus Upsaliensis. Foto 1965. Fragment of antiphonarium, writtcn by hand on parc.hmcnt. 15th century. Earlier covcr of Liber cantus Upsalicnsis. fäst vid fragmentet. - 3. Liber cantus Upsal (ofullständig). Handskriven avskrift på pap­ per. Inskr. på pärmens insida: LIBEH LAUHENTII JONJE. 64 4:o. - 4. Karl XII:s bibel1703. Brun läderpärm med Karl XI I:s namnskiffer i guld pressning, mässingsbeslag. Folio. - 5. Psalmbok 1821 för >>Hjulsta fruntimmersbänlo>. Brunt läderband med guldpressning. Inskr. på pärmens insida samt försättsbladet med personliga data överägaretill H j ulsta.4:o. Brudbänk av snidad furu. Ryggstöd med rundsvarvade dockor. Ryggstödetkanfällas åt två håll. H 90, L 114, B 54. Möjligen identisk med en brudbänk, upptagen i INV. 1622. - En nu försvunnen brudstol redovisas i samma INV. År 1656 skänktes ännu en brudstol, nu borta (HÄK.). Karmstol med rektangulär stoppad ryggbricka; snidat överstycke. Profilerade ben med snidad tvärslå. H 130. Barock. Förvaringskistor: - 1. Av trä med järnbeslag. Tre hänglås, fyra bärringar, en å vardera kortsidan, två nedtill å framsidan. H 51, B 48, L 91.- 2. Av järn med två häng­ lås. H 42, B 42, L 81. Torde vara identisk med en kista för kyrkans silver, inköpt 1802 (n ii. K.). - 3. Av järn med två hänglås. I-I 41, B 39, L 68. Sannolikt identisk med en kassa­ kista, inköpt 1777 (INv. 1804). 64 MönLEn LA U RE:-~nus JoNAE, t 1626. Kh i Enköpings-Näs 1602. 144 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 124. Gjularmärken å storklocl,an fig. 125. Founders' marks on lurge bell fig. 125. 0!\'EHSE KLOCKon Fattigbös sa av koppar. Vid denna fästad en inskriftstavla av svartmålad plåt; överst Guds öga, därunder följande inskr.: RÄCK l THEM FATTIGE TINA HAND l PÅ TETI-I l TU SKALT RIKELIGA VÄLSIGNAD l VARDA. l SYR: CAP: 7 V: 36. H 73. Två v a s er av tenn. Graverat kors å vasens liv. Stplr under botten med initialerna so samt årsbokstaven M 8 ( = 1938). H 20. Klockorna hänga sedan 1799 i tornet (s. 91). - l. storklockan (fig. 125) saknar inskr. och årtal. På skriftbandet runt halsen , begränsat av dubbla linjer, 5 reliefer: l) och 2) i resp. N och S cirkelrunda, framställande Maria med Jesusbarnet; 3) stående mans­ figur invid ett högt kors; 4) och 5) sittande mansfigur med skägg(?) och gloria: Samtliga H 5. På S sidan av klockans liv tvenne gj utarmärken (fig. 124). D et v. I-I 8, det h. H9. Kloc­ kans H 80, D 99. Det v. gjutarmärket, ehuru omvänt, finns en!. ÅMARK även på lillklockan i I-Iiding, Närke. Det h . gjutarmärket återfinns på lillklockan i den närbelägna Aspö kyrka, Söd ermanland, samt på en 1522 gjuten klocka i S. Marienkirche, Berlin. 65 - Lillklo eka n har runt halsen växtornament, runt slagringen lyror och växtornament. På S sidan följande inskr. inom ram av vinrankor, krönt av J ehovahs namn: vm KLANGEN AF MI NRÖST l MÅ HÅR­ DA HJERTAN RÖRAS IBETRYCKTA FINNATH.ÖST l FÖHFÖHDA ÅTEHFÖHAS; l SIG SAMLE WID MITT LJUD l TILL SENSTA EFTER TID, l ETT FOLK, SOM TACKAH GUD , l FÖR FHI HET, BHÖD OCH FHID; På N sidan inskr. inom kedjeram: ÅH 183 2 l UNDER l KONUNG CARL XIV .JOHANS REGERING l DÅ l D.R. CARL VON ROSENSTEJN66 VAR ÄRKEBISKOP l ROBERT VON CHJEMEH 67 LANDSHÖVDING l CARL PETTER THYSEN (s. 120, not 26) KYHKOHEHDE l PEI-m NILSSON I w j\PPEBY l ER IK ABRAHAMSSON l BÄRBY l KYHKOVÄRDAR l OMGJÖTS DENNA KLOCKA l AF / S. CHH. GRÖN­ 65 M. 66 CARL 67 Sveriges medellida kyrkklockor, Sthlm 1960, s. 27. voN RosENsTEIN, f. 1766, t 1836. Ärkebiskop 1819. ROB EI\T FHEDHIC VO:-.f KHAEMEH, f. 1791 , t 1880. Lanelshövding i L'ppsala län 1830. Å:VIARK, ENKÖPING~-NÄS KYRKA 145 Fig. 125. Slorklockan. 1500-lalet s förra hälft. Fo to 1965. Large h ell. F irs t h a lf of 16th century . WALL. 68 t STOCKHOLM. H 70 , D 90. Skänkt 1628 av Otto von Sack (s.132, not 45), Hacksta, till minn e av hustrun Caren Mecks, 1628. Hitförd från Preussen (n ÄK ). Omgjuten 1742 i Sto ckholm (n i\ K.) samt enl. ovan citerade inskr. 1832. Före omgjutningen 1832 fanns föl­ j and e inskr. runt klockan (INV. 1763): GUD GI F FHID l TINO LANDE, L YC KO OCH SALIGHET l ALLO sT;\NDEH! Inskr. på N sid an; n.ESPEK. HEHHSKAPEn XGDE s ,~T E HIEH r soc HNEN, NEM I.I GEN : H.JULSTAD HÖGWXLBOHNE HElm BUHGGHEFVEN GHEFVEN OCH GENEHAL MAJOREN CA itL AL'GUST TIL DONA CAHDWI NDEN MED DESS GREFWINNA, HÖG WÄLBORN A FRU HED VI G CIIHI STI:'\ A SOOP, FitiHEHH INNA TIL LI MMI NGE. 69 HACKSTA: WÄLBOHNE HEH H CAMMAH­ "s SA~tUE J, CttH tSTO PH ER GRÖ NWAL L , i' 1838. Verksam i Slhlm 1825- 38, åld erman 1838. •• CAI1L Auc_;usT DoH NA, f. 1691, i' 1744. Greve, gen eralmajor. - G. m . HtmvrG ULtUKA CnmsnNA Soo l' , r. J 70:3, t 1776, dotter till land shövd in gen K arl Gus taf Soop a[ Lim in go oc h E leonora Elisabe l Oxen sl ierna a[ Croneborg. 11 - G/0~43 146 RÅDET JONAS WULFVENSTIERNA ÅSUNDA H ÄRA D (s.124, not33). BRUNSHOLM: HÖGWÄLBORNE HEHI\ BARON CARL MAGNUS DANCKWARDT . 70 NYBYHOLM: HÖGWÄLBOHNA FHÖKEN MAHGAHETA SO PHIA (s. 129, not 18). FÖHSAMLINGENS SJ )iL ASÖI\JARE WORO DÅ FÖH TIDE N KYHKOI-IEHDEN HERR JOHAN N ETZELI US (s.134, not38), COMMINISTERN HEHH SAMUEL MYHMA~. 71 ln skr. på S sidan: TI LL GUDS NAMNS ÄRO, OCH FÖRSAMLINGEN UTI NÄS SOCI!EK IÖ PI NG TIL NYTTA OCH HEDEH, ÄR DENNA KLO CKA OMGUTEN OCH TILÖKAD I STOCKHOLM .\n 17 42 SPARRE AF JOH AN FALSTEN, 72 DÅ ÅR ET FÖHUT D EN 24 NOVEMB . HE NNES HÖGST SALIGA KONGL. MAIJ:TS WÅR ALLEHNÅD I GSTA OCH H ULDER IKA DROTTNING OC H LANDSENS MODEH U LI\IKA ELEONOHA MED DÖDEN AFGÅDT. KYHKOWÄH DAH : AND: ANDEH SSON l OLSSON I SWEPNÄS. WEPPEI3Y, LAHS CARL J\1AGNUS D ANCKWARD T, ad!. och friherr e VON DANCKWARDT, dp 1712 , t 1763. Ryttmästare, ägde BrLLnnsholm i E nköpin gs-Näs sn . - G. m. I NGA VON HEI.J NE, f. 1721 , t 1758. 71 SAMUEL MYRMAN, t 1770. K om mini ster i Enköpings -Näs 1726. 72 JoH AN F AHLSTEN, f 1706, t 1767. Verksam i Sthlm 1740- 60, å lderman 1749. 7 ° SUMMARY I. Granile r ubble church w it h gabled vV tower a nd narrower, lo wer chancel, prob ab ly with a pse (fig. 126 A) . The tower, W gable and N walls of n ave and ch ancel of thi s church re m a in (fig. 65). Flat wooden ceilin g or ope n timb er roo f. The type shows inf lu ence of St. P er ' s and St. Olof's churches at Sigtuna. Erected ca. 1200, probab ly as a rn a nor church. Furnish in gs: Sandsto ne fo nt, old Mäla r-valley type, ca. 1200 (fig . 98). Bronze cense r, 1:Hh ce n tury (fig. 102). JI. Chancel extendcd wcstw ards, the same h eight as the olel er part, giving the church a Io ng, s lr a ight­ enclc d chanccl of the same t ype as t hos e in Skå and Järfälla ch urch es in Uppland (fig. 126 B) . .Jnd gin g from the situation of t h e vestry doorway, this chanccl was elivieled into two parts. The c hnncel win clow in the E gable is sho wn in a draw in g 1681 of the church (fig. 76). - Vestr y was bnil t in t he north , with two cross vaults with rib s pea r-sh apecl in section (figs. 77, 79). Th e doorw ay lead in g into th e vcstry, w it h i ts doub le-cham fering a nd a fill et, is reminiscent of doorwa y in Spånga and Vende l c hurch es in Upplan d (fi g. 78); ca. 1300 or the follow in g clecades. Furn i s hin gs : SL Mich ael , a wooclen figure dalin g from th e first haJr of the 14th cc ntury, placecl in a lat er shrine (figs. 9 1- 94; see p er iod I V). Ciborium o[ gilcl ed copper, 14th cenlury (fig. 101 ). III. The church was cxte nclecl so u t h warels a n d b eca mc a hall clmrch in character (fi g. 126 C). At the same tim e, th e wa lls of t he church were h eightenecl. Th e new r oof m et the m ideli e of th e tower wa ll (see period V II). Th ere a re traces of two blocked up w inclows fr om thi s p eriod, one in E ga hl e a nd onc in t h e E part of the S wall (fig. 67) . The position of t h e latter sugges ts that vaulting was not planned ENKÖPINGS-NÄS KYRKA ori gin all y in the cnl a rged church. Op en timb er roof or flat wooden ceilin g. Sccond h alf of the 15th century , a few decades bcfore the vaultin g w as crcct ed. IV. V a ultin g- three stellar v a ults- wit h b cvellcd half-brick ribs a nd old m en 's faces at the intersec ti ons of the ribs (figs. 126 D, 80- 82), b clongin g to the group of "Sture vaults" of the so-called "old m a n" ty pe of va ult. Fragments of murals on t wo vault a but­ mcnts (fi g. 8 1) a re fmm the sam e p eriod .- Tn conjunction with th e co ns lruction of the vaultin g, the E ga ble was rebuilt and furnish ed wi t h ornamentation of t h e sam e t y p e as in Svinnegm·n Church (fi g. 64).- P oreh built in SW (fi gs. 87- 89). Church door riehly orn a­ m cnted with ironwork (figs. 84- 86 ). Amon g the wrought iron fil ­ tin gs a re t h e coats-of-arms of th e Spa rre and Oxenstierna famili es, whi ch su ggest s th at building durin g this p eriod was financecl by Nils F a der sson Sparre and Kristin a Oxen stierna, who owned Hjul­ s ta 1475- 94- . F urni s hin gs: Late 15th century shr in e (fi gs. 93-94) . Grav e monum ent, 1484 (no. 1, fig . 112). F r ag ment of antiphonarium , wrillen b y h a nd on parchment (fi g. 123). 16th eentury furni s hin gs: Collec tion bag of velvet from beginnin g of 16th century (fig. 11 0) . L arge b ell with t wo founcl ers' m arks, on e clat ed 1522 (figs. 124­ 125) . Grave m onum ent, 1594 (no. 2, fi g. 11 3) . Batchments (nos . 1, 2, fi gs. 11 8- 11 9). V. 17th centu ry : Gyll cnan ck ar ch ap el built 1623 on S sid e of church (fi gs . 126 E , 87- 89).- In 1626, buildin g was carried out on roof, tow er a nd porch, and new rafters were probably erectecl, after th e upp er S wall of the tower collap sed a nd an earlicr fire. -R estora­ ti on of tow er, 1689, whcn the cupoJ a (fi g. 76) a nd other item s were alte recl. Furni s hin gs : Alta r d ecoration, 168 2 (fi g. 90), communion ves­ sels (fi g. 100), li ghtin g u nits (fi g. 104, 105), tex til es, including a chas uble, 1630 a nd early 17th centUJ·y orn a m entation on altar front­ a l a nd ch as uble (fi gs . 106- 107, 109), m e mori al tablet, ca. 1650 (fi g. 11 6), ha tchm ents (fi gs . 120- 122), Lib er ca ntus U p salien sis, 1620 . 147 B - -~--_! ·--~ - _ _ j [.____ ...: ·· ··· -- -------- --- · D F ig. 126 . K y rkobyggn a d ens utvec klin g, 1:1000. Av I. Rosell , rita d a v J . Kö mmik . Dcvclopment of church. V L 18 th ce ntury : Present cup ola on t ower , 1731 - 33 (fig . 75). Wind ows enlar ge d and n ew winclows, 1756- 58.- Ch a pcl rcstored during 1760's, when windows seem to h ave bee n cnlarged, and the door­ way in the S wall m a de (fig. 87) .- In 1799, building was carricd out in the tow er, when the b ells were moved in fro m the h ell towcr. F u r n i s h in g s: P ulpit, 1701 (fi g. 95 ), p ews, 1758-61 (fi gs. 73, 96), gallery, 1781, organ by P e ter N iel as l'o rsb er g, 1781 (fi g. 97), communion vessels, briclal cro wn (fi g. 103), m em orial table t , 1760, a ltribu ted t o J ean E ric Rehn (fi g. 11 7) . V rr. 19 th century : Present roo f tmsses ercct ed 1806, and were given th eir present pi tch. In co n­ jun clion w iLh thi s, t h e S wall was h eigh te ned a nd th e gabl es were ex tencled sou th warels with brickwork (fi gs . 67, 70). The joints in the m asonry a rte r thi s extension and th e slop in g orn a m ental bri ckwork on t he E gabl c (fi g. G4) incli cat e tha t t h e prev ious roof tru sses m c t th e m icl dl e of th e tow cr. At t h e sam e Lim e, th e chap el walls seem to h ave b ee n lowerecl , and the tall, spire-li ke cup ola (fi g. 76) wa s replacc tl by l11e prese nt r oof (fi g. 87) .- Th c outer wa lls were render ed, 1807- 1809. I n L eri or restorcd 1878- 79; 148 ÅSUNDA HÄRAD the walls were lirnewashecl, fixed furnishings painted white and new window-frarnes inserted. - Th e roof was coverecl with sheet mclal 1882- 92. Furnishings: Communion vessels, textiles; small b el! recast, 1832. VI[!. 20th century: Inte rior restared in 1939 according to plans by Architect S . B ranclcl. Pcws rcbuill , olcl rnarbling on fix ecl furnishings uncovcrecl, antiquc glass in leacl cames in E a nd S winclows. ­ l': xternal restora tion in 1956 . \Valls repaircd and spray plasterecl, orn a mental brickwork on gablc of porch f· e2 cl from plaster (fig. 83), a block ed-up little winclow in E wall of vestry r eopencd. Bioekeel-up wind 011 ·s a nd joinls in th e rn as om·y marked in the plaster. Fig. 127. Tcda kyrka från SV. Folo 1962. Tcda Churcl1 from S\V. TEDA I(YRI(A UPPLAND, UPPSALA LÄN, ÅSUNDA HÄRAD ÅSUNDASTORKOMMUN UPPSALA ÄRKESTIFT, TRÖGDS OCH ÅSUNDA KONTRAKT Beskrivningen utförd av lNGHI D RosELL, avslutad 1966. ](XLLPUBLIKAT!Ol'\Ell OCH BEARBETN.: AFRITNIKGAH, p!. 123 (kyrkan 1681 från SO, mura!måln.). ­ G. AxEL-NrLsso:-~, Dekorativ stenbuggarkonst i yngre vasastil, Lund 1950, s. 311 ff. -- G. Bo:Enirus, s. 113, 156. - Em cr, S. 184. - FOLKU NGA TID. UTST. 1957, nr 39.- KLINGSPOR, IJ, S. 90 ff. - JCi.LLSTRÖ}-I, s. 269. - B. NERMAN, Var låg centrum i Fjädrundalands sm å konungaclöme? Fornvännen 1963: 4, s. 165 f. - RABEN, s. 112. - Sv. HUNINSKR. VIII, S. 356 f . - lJPPS. UTST., nr 280, 506, 532. I-fANDSKH. KXLLOR OCH AVB.-SAML.: RA: 0XENSTI EHNSKA SAML. (E 649, Ulfsparreska graven). ­ K B: HAnonPHS »A NNOTATIONS BOOK >> (F f 10, Ulfsparreska graven). - UUB: Nonnm, vol. 39, s. 93 verte (uppbörden 1531); 1 \VESTIN, nr H45 (kyrkogårdsmur m. m.).- ATA: IrmF ons, I: 2, s. 625 ff (med 1 För T e da redovisas: >> ii klocka mitt annan kopa r vog h tillhopa iii Skpd i Jispcl Sillf ii !öde marc iii lott penningar XVI st.>> 150 ÅSUNDA HÄRAD -J- Fig. 128. Kyrko gå rd splan, 1:2 000. Upp m. J. Söderbe rg 1955. Plan of churchyarcl. avritn. av kyrk an från S); INV. 1829; SNABBINV. 1917 (M. ÅMARK); sk r. ang. utgrävn. av saltagravkoret av S. T. KJELLBERG 1924- 26; plan och sek tion av det utgrävd a gravkoret av S. T. KJELLBERG 1924; restaure rin gsförsl. 1930 (6 blad) av a rk. S. BnANDEL; skr. a n g. el. upp värm. och inre k a lk strykn . 1937; r apport om orgeln av E. EH ICI 1939; skr. a n g. konser vering av orgeln 1948; a ng. restaurerin g 1954- 55; J"otos av kyrka , inrcdn. och in v. - BSt: Förs!. till indeln . av kyrko gård en av ark. Å. NoREEN, s ta dfäs t 1923 (l blad); restaurerin gs pro gram 1923 av ark. Ä. NoREEN; förs!. till m ålat korfön st er av G. PAUL!, stadfäs t 1923 (1 blad); skr. a ng. ny alta rrin g 1924; restaurerin gspro gram 1930 av ark. S. BRANDEL; förs!. t ill el. värmelccl n. av Älvk arleby kraftverk, fastställt 1937 (1 bla d); förs!. till glasm ål n. i koret av H. L IND ­ BERG 1959 (1 bl ad). - LSt: K a rtor över T eda sn: ägom ätn. m . m. av H . BARCKHUS 1691 (B 16, 21'); örtugadcln. å Tolfsta av O. GERDEs och Z. BLAC KS TRÖM 1753- 51 (B 16, 21 2 ). I nämn es första gå nge n 1301 i sa mband m ed ett testamente av Carl Gregersson. E n!. d et ta u pplät han egendom en Sal ta i T eda s n för utbetalning av medel t ill v issa klos ter och k yrkor (SD nr 1339) . • >iheda» n ä mn es 1303 bla nd d e kyrkor, ärkebiskoparna N ils Alleson och Olof v isitera de (SD nr 22 18) . - Ett runstensfr ag m ent har f unnits •> widh Prästegrinden , Söder sijdan om kyrcki a n • >. 2 Följande i t ex t en omnäm n da gå rd a r li gga i T eda sn: Kurii, Salla, Sl röms l a . 2 Sv. RU:\I:-ISKR. VIII , s. 356 f. Fig. 129. Jyrkor och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Bl. N.:s restaureringsarbeten märkas Venn­ garns slott vid Sigtuna, Läckö slott samt ett hundratal kyrkor. Mun 152 ÅSUNDA HÄRAD Kyrkogården har tre ingångar, en i V samt två i S (fig. 127). Ingångarna ha t egel­ stolpar, vitputsade l 965, tidigare med grå rek­ tangulära fält. Pyramidtak, täckta av svart­ målad plåt, de V krönta av lyktor, dc S av klot. År 1858 flyttades ingångarna till sina nuvarande platser, varvid nuvarand e tegel­ stolpar uppmurades av byggmästaren Linel­ blom (PHOT. 1858 i Q nr 2, ST. PHOT. 1858). Å kartan från 1753- 54 har kyrkogården henne ingångar i V muren samt en ingång i S muren. År 1763 funnos tre stigluckor, en större tillhörande egendomen Strömsta, samt två mindre, av vilka en tillhörde egendom en Salta (vrs. PROT.). Den senare tillkom 1757 och er­ sattes av en ny 1783 (nÄK. 1757, uppg. om rep. 1775- 85 i K I nr 1). År 1776 u p pm urade man tegelstolpar med spåntäckta tak till de båda övriga ingångarna (BÄK. 1766, vis. PI\OT. 1767). - I ingångarna smidda järngrindar. De V bära inskr.: 1833 AWLK ( = A.\V.L. Karlsson). lnskr. å grindarna i S-murens V del: INKME(I)DE 1833. Årtalet 1833 syftar på tillkomsttiden (sT. PROT. 1832). 15.llv ~· 5KAQNING PlAN 10 o· 1 z 3 4 5. 10 F j g. 130. Klockstapeln. Plan och sektion, 1:300. Uppm. J. Söclcrberg 1955. ELOCK­ En bod låg fram till1700-talets mitt i linje med kyrkogårdsmuren (sT. PROT. 1750). Ett utrymme i klockstapeln har seelermera nytt­ jats som materialbod (bl. a. vrs. PHOT. 1871). STAPEL Klockstapeln (fig. 127) ligger på S delen av kyrkogården. Byggnaden har rektangu­ lär plan med strävor på Ö och V sidorna (fig. 130). Helt inklädd med svarttjärade bräder. A vs] utas av karnissvängel huv med lan­ ternin, krönt av en smidd spira med klot och flöjel, bärande inskr.: HEPAR 1922. Huv, lanternin och strävor spåntäckta och svarttjäracle. För uppförandet av den nuvarande stapeln beräknade man omkr. 1715 en summa av minst 200 dir (uoMKAP., skr. 1715). Uppförandet synes ha verkställts senare, då en »nyss tillförene skedd klockstapelbygnacl)> omnämnes 1749 (DOMKAP., vrs. PROT. 1749). Större arbeten å stapeln ägde rum 1778, då Mats Matsson i \Valla ånyo uppbyggde översta delen av stapeln, som var förfall en (sT. PHOT. 1778, uppg. om rep. 1775- 85 i K I nr 1). År 1803 betalades organisten Dahlman Bell tower. Plan and section. TEDA KYRKA 153 Fig. 131. Kyrkan från SV. Foto 1962. The church from SW. för brädslagning av stapeln (rL~K.). Ä ven senare under 1800-talet ägde flera reparationer rum. Senaste större reparation genomfördes l 922 (flöjelns inskr.).- En flöjel, bärande år­ talet 1533, påträffad i klockstapeln, synes härröra från en äldre stapel. Flöjeln nu sönderrostad och förstörd. 4 I arkivalierna omnämnes en tidigare klockstapel 1708 (vrs. PROT.). Denna stapel var 1715 så förfallen, att den >>intet längre kan ringas uti>> (ooMKAP., skr. 1715). KYRKOBYGGNADEN Kyrkobyggnaden är salforma d, bestående av l å n g h u s inrymmande även k o r, samt s a k r i s tia i N. Det S t u re sk a g ra v k o re t ansluter sig till kyrkan i S (fig. 127, 131-133). Byggnadsmaterialet beståt av valda gråstensblock och tegel. Murningstekniken kan studeras å N långhusmuren mot sakristievinden samt å gavelröstenas insidor. Tegel har 4 PLA~ OCII :VI ATERTAL Flöjeln påträriad av kyrkvaklaren Harry Olofsson, Tccla. 154 ÅSUNDA HÄRAD Fö~srEH använts i dörr- och fönsteromfattningar samt senare ilappningar och ändringar. Gravko­ ret är helt byggt av tegel på sockel av sandstenskvadrar. Yttermurarna äro spritputsade med slätputsade omfattningar och vertikala band å långhusets och gravkorets murar. Sockelpartiet å långhus och sakristia markerat med röd färgton; gravkorets sockel har spår av röd puts. Vitkalkning av exteriören återkommer i arkivalierna i varje fall sedan slutet av 1800-talet (vrs. PROT. 1896). År 1766 rappade murmästaren Dahlbäck kyrkans yttermurar samt avfärgade dem i en ljust gul färgton med ljusröda omfattningar, verti­ kala band och sockel (RÄK. 1766, vrs. PR OT. 1767). Putsen förnyades delvis 1875 av mura­ ren Nyberg (RÄK.: 165 dir). Fasaderna voro från början oputsade. Gråstensmurens ur­ sprungliga utseende kan studeras å N långhusmuren mot sakristievinden (se ovan). sak­ ristians gavelröste har vitkalkad tegelblindering: kors, stående på horisontalt band (fig. 138). Korets murar äro förstärkta med horisontalt liggande järnband. Långhuset har stickbågiga fönsteröppningar, två i S, två i N, relativt smala, samt en bredare i Ö (fig. 131). I S och N gröngråmålade karmar och spröjsverk av trä; solbän­ kar av svartmålad plåt. I ö gråmålad karm och spröjsverk av järn; solbänk av kopparplåt. De S och N fönsteröppningarna upphöggas 1754 av klockaren i Svirruegarn Petrus Nor­ ström )mti de förra små och irreguliara fönstrens ställe)> (sT. PHOT. 1754, n. ÄK. 1754, v1s. + r A PlAN N ~ A -A an BB l><>dc ~f ID 10 D F ig. 132. Plan 1:300. Uppm. J. Södcrberg 1955. Plan. TEDA KYRKA 155 5/(i[!N!NG B- B 5fl{!N!NG 4-A J to o 1 z r s 10 15 2010. Fig. 133. T värsektion genom koret mot Ö och längdsektion mot S, 1:300. Uppm. J. Södcrbcrg 1955, den senare korrigerad 1966. Cross section of nave looking E and longitudinal section looldng S. 156 ÅSUNDA HÄRAD Fi g. 134. Interiör mol V . Foto 1965. Interior looldng \ V. 1763). Korfönstret fick sitt nuvarande utseende 1767 på bekostnad av Sten Ga briel Strömsta (vis. PHOT. 1767). I korfönstret insattes 1960 en glasmålnin g (s. 170). Vid en restaurering a v kyrkans inre 1954- 55 framkommo spår av fyra äldr e ige n­ satta rundbågiga fönst e röppningar, tre i S samt en i N. Vid restaureringen fra mtogos i S långhusmuren : en med träpanel försatt inre fönstersmyg, dekorerad med ka lkm ål­ ningar samt med dageröppningen igensatt i yttresmygen (fig. 148, c å fig. 132; s. 170); en m ed tegel igensatt inre fönstersmyg med fragm ent av kalkmålningar (fig. 146, a ~~ fig . 132; s. 170) . Dageröppningen lämnades igensatt i yttre smygen. Spår efter en ige nsatt fönsteröppn ing, nära belägen samt i jämnhöjd m ed för ~g åe nde markerad es m ed r itsor i putsen (b å fig. 132). I N långhusmuren framprepa rerad es fragment av målad omfattning till en igensatt fönsteröppning (fig. 147, vid d å fig. 132; s. 170). En teckning av kyrkan 1681 (AFniTNINGATI, fig . 144) visar s-murens föC~st e röppningar. Då fönsteröppnin garn a PIWT. Sture, 5 5 f. 1727, STE:-.1 GABHJ EL ST u n E, f. 1730, i" 1803. Löjtnant vid V äs t göta kavall crireg. i" 1760, g. 2m . E LEO NOBA GusTAVA BoNDE AF B.Jö n Nö , f . 1746, t 1817. G. 1m. So FIA J.i) \\"L:N , TEDA KYRKA 157 Fig. 135. Inleriör mot Ö. Foto 1965. Interior looking E. icke ansluta sig till traveindelningen, kunna samtliga dateras till tiden före kyrkans välv­ ning (s. 163). Av utformningen att döma äro de fyra fönsteröppningarna dock icke sam­ tida. Den inre smygen till fönsteröppningen a i S-muren (fig. 146) med sin starka skråning och långsmala, nu igensatta dageröppning, belägen ungefär mitt i murtjockleken, talar för att denna fönsteröppning är ursprunglig och har tillhört den äldsta kyrkans långhus. Fönsteröppningen b, som enl. spåren efter densamma samt 1600-talsteckningen varit nära belägen den föregående samt likartat utformad, synes vara samtida. Den inre smygen till fönsteröppningen c (fig. 148) med sin bredare nu igensatta dageröppning, belägen nära yttre m ur livet, visar, att denna fönsteröppning är utvidgad. Då kalkmålningarna i inre smygen äro av 1640-talstyp, synes utvidgningen ha ägt rum vid denna tid (s. 170). Fönsteröppningen torde ha vidgats för att ge mera lj u s åt predikstolen, som uppsattes vid S-muren 1644 (s. 175). Dessförinnan förmodligen en spetsbågig fönsteröppning, till­ kommen i samband med utvidgningen omkr. 1300 (s. 161). ~I V gavelröstets insida sy­ nes inre smygen till en igensatt rund fönsteröppning (fig. 133). Tidpunkten för dennas upptagande samt igensättning har icke kunnat fastställas. 158 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 136. Spår av äldre takkonstruktion ovanför s -murens V fönster. Foto 1965. S. 160. Traccs of oldcr roof construction above W window in S wall. YTTERTAK I NTE HIÖTI Ingången i V är stickbågig med vitkalkad, slätputsad omfattning. Upptagen 1754. Samtidigt revs ett vapenhus i SV och ingången från vapenhuset tilllånghuset igensattes (RÄK . , ST. PROT.). I ingången brunmålade dubbla dörrar med panel, mönstrad m ed sned­ ställda spetsrutor. - Innanför portöppningen ett vindfång med dubbla dörrar, måla de i grått, från 1873- 74 (sT. PH OT. 1872, RÄK. 1873- 74). Långhuset har svarttj ärat, spåntäckt sadeltak med svarttjärade vindskidor aY trä med konturerade avslutningar. Svarttjärade hammarband. Långhusets gavelrösten krö­ nas vardera av en smidd spira med flöjel, bärande inskr.: ALDS ( = Anna LarsDotter Skytte) 6 1653. Årtalet hänsyftar förmodligen på den nuvarande takstolens tillkomst. Arbeten m ed spånslagning, tjärstrykning samt rödfärgning av yttertaket återkom ma ofta genom århundradena i kyrkans arkivalier. Int e riören (fig. 134, 135) kalkades i en gråvit ton vid restaureringen 1954- 55 (s. 169) . Vitkalkning av väggar och valv påträffas tidigast 1754 (sT. PRo-r.). Väggarna i kor och bänkkvarter bekläddes 1908 nederst med träpanel (s. 169). 6 A NNA SKYTTE A F SÄTHA, f. 160(5), levde änka 1637. Ärvde efter sin fad er Salla i Tecla sn . G. 1 m. rå dmannen SVE'i HANSSON SVAN, g. 2 m. amiralen H ANS HANS SON, j' 1631. Dotter till s tål­ h ållaren Lars Bengtsson, adlad Skytte af Sätra, och hans 1:a hustru Brita Håk ans dotter. TEDA KYRKA 159 Fig. 137 . SLjärnvalv i lå n ghu set , omkr. 1500. Fo lo 1965. Stcllar va ult.in g in navc, ca. 1500. Kyrkorummet är täckt av tre st j är nvalv av t egel med halvstensribbor, överst med rundade, nederst med rätvinkliga hörn (fig. 137). Valven vil a på rundbågiga sköldbågar och väggp il astrar samt skilj as av svagt spetsbågiga görd elb ågar. Hörnpilastrarn a äro två- och tresprångiga, övriga väggpil astrar ensprångiga samt med rektangulär genom­ skä rnin g (fig. 132). I korva lvet bild a ribborna en åttauddig stjärn a; de bå da övriga valven ha fyrauddiga stjärnor. l valvhjässorna cirkelformiga ringar med märken efter valv­ brickor. Hibborna ha breda förenin gslänkar samt t värstenar. Valvbågarna förstärktes 1754 av klockaren i Svinnegarn Petrus Norström (sT. PHOT. 1754, TNV. 1763). \' A L v 160 ÅSUNDA HÄRAD F ig. 138. Sal>ristian s gav elrös tc. Foto I. Rosell 1962. S. 162. Ga blc of ves try. XLOHE I )::\EH TAK K Y HK AN Om en äldr e, lägre liggande takkonstruktion, sannolikt öppen takstol , vittna t venne avsågad e bjälkar ovanför s-murens v fönster (fig. 136). Gol ven i koret och lå nghusets mittgång äro lagd a m ed svarta och vita diagonalstä lld a cementplattor. Inlades i mittgå ngen 1908, i koret 1912 (sT. P HOT. 1907, n f"i.K. 1908, 1912). I bänkkvarteren golv a v trä; i koret två gravhällar (s. 191). Golv av sten omtalas tidigast 1773 (sT. PHOT.). Golven i kor och mittgång bela des 1774 med tegelsten a v lVIats Mat sson , \Valla , varvid korgolvet höjd es ett steg över lå nghusgol vets nivå (sT. PI W T. 1774, v1 s. PHOT . 1776). Nytt golv av trä inlades i bänkk varteren 1839 (nÄK.). År 1853 omlade sol­ dat en Schön gol ven i kor och mittgång (H ÄK.). Av den äldsta kyrk a n (fig. 177 A) kvarstår lång huset , vilket ursprungligen sträckte sig fram till x å fig. 132, strax v om s-murens ö fön st eröppning. Å det nuv arand e lång­ husets innermurar framträda murskarvar efter det äldsta långhuset (fig. 133). Vid are äro TEDA KYRKA 161 Fig. 139. Sakristian från NV. Foto 1962. S. 162. Vestry from NW. hammarbanden skarvade å motsvarande ställen av yttermurarna. Till den äldsta kyrkan torde ha hört ett kor, sannolikt med absid. Enligt spår av en äldre takkonstruktion (s. 160) har kyrkan sannolikt haft öppen takstol (fig. 136). Tvenne igensatta, nära var­ andra liggande fönsteröppningar i det äldsta långhusets S-mur synas härröra från denna period (s. 157). Planformen hos Teda äldsta kyrka överensstämmer med Svinnegams och Enköpings-Näs äldsta kyrkors (s. 26, 91). I likhet med dessa båda kyrkor och andra av samma typ i dessa trakter (G. Bo:ETHIUS, s. 61 f) torde Teda äldsta kyrka ha uppförts omkr. 1200. D å kyrkan var ganska liten, kan den h a blivit uppförd som en gårdskyrka eller ett gårdskapell (jfr Håbo-Tibble, Sv K, Up VII, s. 318). Som murskarvarna i långhuset visa, har kyrkan blivit tillbyggd å t Ö, varvid byggna­ den har erhållit sin nuvarande salskyrkakaraktär (fig. 177 B). Ett nytt kor av samma bredd som långhuset byggdes runt det äldre koret, vilket, som brukligt var, torde ha stått kvar under byggnadstiden. Som framgår av fig. 132, har S-muren i den utvidgade delen förskjutit sig något åt S. I likhet med Svinnegams äldsta kyrkas motsvarande utvidgning 12-6 10243 UTVIDGNING ÅT Ö 162 ÅSUNDA HÄHAD i Fig. 140. Ingå ng till sakrislian korels N- mur. Foto 1965. En trance to v estry in N wa ll of chancel. sAKmsnA torde ovanstående tillbyggnad ha ägt rum omkr. 1300. Bidrag till periodens datering giva förutom grundplanen tvenne helgonfigurer från 1300-talets förra hälft, vilka synas ha tillhört ett altarskåp (s. 175). Anskaffandet av ett altarskåp betecknar ofta slutpunkten på en utvidgning. I samband med utvidgningen åt Ö torde sakristian ha uppförts i NO (fig. 139). Bygg­ naden är uppförd av gråsten med gavelröste, valv och omfattningar av tegel. I N-muren en stickbågig fönsteröppning med gråmålad karm och spröjsverk av trä. Solbänk av grå­ målad plåt; järngaller samt luckor av sammannitade järnplåtar. Fönsteröppningen i N u p p höggs 1754 av klockaren i Svinnegarn Petrus N m·ström, varvid dageröppningen till en fönsteröppning i sakristians Ö mur igensattes i yttre smygen (sT. PIWT. 1754, RÄK. 1754, rNv. 1763 tillägg). Byggnaden har spåntäckt sadeltak och vindskidor av trä med konture­ rade avslutningar. På gavelnocken spira med klot av trä. Vid takets SV hörn en öppning med trälucka till sakristians vind. Tak, vindskidor samt luckor svarttjärade. Ingången från koret till sakristian är stickbågig med ensprångig omfattning (fig. 140). TEDA KYRKA 163 Fig. 141. sakristians interiör mot N. Foto 1965. Interior of vestry looking N. Dörr från 1843 (nÄK.) klädd med sammannitade järnplåtar samt försedd med dörring och stort lås. Då portalomfattningen har senmedeltida utformning, synes en tidigare ingång ha funnits till sakristian. Några tydliga spår efter en dylik äro dock icke skönjbara å sakristians S-mur. A v placeringen av N-murens Ö väggpilaster att döma, synes denna ingång ha igensatts i samband med valvslagningen (fig. 132). Interiören har vitkalkade väggar och tunnvalv av tegel (fig. 141). Ett skåp för förvaring av nattvardsvin inrättades 1754 i inre smygen till det igensatta Ö fönstret (ni\. K. 1754, INV. 1763). De medeltida igensatta fönsteröppningarna ansluta sig icke till traveindelningen, varav kan slutas, att kyrkans stjärnvalv äro sekundära (fig. 156 C, s. 163, 177). Tillhöra gruppen sturevalv i likhet med valven i Enköpings-Näs kyrka, Vårfrukyrkan i Enköping och Stora Tuna kyrka, Dalarna (s. 100). Valvtypen saknar oftast såsom i Teda kyrka dekorativa figurer. Gruppens stora monument äro Stockholms storkyrkas ringvalv från J>Utom kyrkan äro på södra sidan 2nc murade grafr .. . den mindre och til tak nog bo­ fälliga tilhörer wälborne Hr hofRättsRådet Lagerstam 9 på Wärnstacl». I arkivalierna från 1700-talets mitt betecknas gravhuset som en >>Skalmgrav>> (ooMKAP., Adliga gravar) . Senare påträffas byggnaden under benämningen >>Saltagravkoret» (vrs. PHOT. 1767). Gravhuset synes vara uppfört över Johan Skalm clf Karelen, 4· 1669 (s. 186, 7 DoMKAl'., Adliga gravar 1707- 1758, F VI 4, skr. av J\llagnus Leverin, k h i Tcda från 1745 (s. 201, not 37). 8 Sc J-I. vVIDEEN, Några gravhustyper i Sverige uneler 1600-talet, Rig 1952, s. 37 - · 48. - Dc:<:s., Gravhus och benhus, Rig 1954, s. 45- 50. 9 SveN GESTH!N, adlad LAGERSTAM, f. 1680, i' 1765. Hovrällsråd, lanclsiliivding. TEDA KYHKA 167 Fig. 144. !>Saltagravkoreb>. - Enl. beslut 1827 raserade man det då fallfärdiga gravhuset (sor. rnoT. 1824, 1827). Heparatian av tak och valv till en beräknad summa av minst 300 dlr påbörjades 1715 sEN ARE Förr­ (ooMKAP. skr. 1715). De väsentligaste förändringarna ägde rum på 1750-talet, då med ;~g;_\~A:~.: klassicismen s genombrott nya ideer beträffande kyrkornas utformning gjorde sig gällan­ de. Kyrkan omtalas vid denna tid vara >>så skröplig och bofällig, at man ei utan största lifsfara widare uti henne kan gudstjänsten förrätta>> (ooMKAP., skr. 1749). En serie om­ fattande arbeten berörande såväl det yttre som det inre av kyrkan ägde rum 1754: Valv­ bågarna förstärktes med järnband. Nya fönsteröppningar upphöggas i såväl långhuset 168 ÅSUNDA HÄHAD (s. 154) som sakristian (s. 162). Det >>bofälliga>> vapenhuset (s. 164) nedrevs, då det hindrade en symmetrisk placering av de nya fönsteröppningarna. Ny ingång upptogs i V gavelmu­ ren; en äldre ingång i S långhusmuren igensattes (fig. 177 E). Interiören vitlimmades, var­ vid muralmålningar (s. 170) doldes. Klockaren i Svinnegarn P etrus Norström svarade för arbetets utförande (sT. PROT. 1754, RÄK. 1754). Vid samma tillfälle reparerade Olof Jansson i Hjortsberga och Olof Pärsson i Sjogsta takstolen samt försåg takfoten med nya syllar (sT. PROT. 1754). Hörande inredning och inventarier må nämnas, att man flyttade predikstolen från S till N väggen (s. 175) samt förfärdigade ny bänkinredning (s. 180). ­ Vissa reparationer företogas 1781 å V valvet, då en spricka uppstått mellan detta och V gaveln (sT. PROT.). F ig. 145. Portöppning i S långhusmuren (vid c å fig . 132) tilltidigare gravhus för Johan Skalm af Kare .. len, t 1669. Foto vid grävningsundersökning 1924 S. T. Kjellberg. Avfot. N. Lagergre n 1924. ATA. S. 1G6 . Doorway in S wall of nave (at e in fig. 132), leading into earlier sepulchral chmnber for Johan Skalm af Karelen, t 1669. TEDA KYRKA 169 Av de förändringar k yrka n genomgick under 1800-talet må nämnas raseringen av 1800-TA LET Ulfsp arreska graven 1804 (s. 194 ) samt gravhuset för Johan Skalm af Karelen enl. beslut 1817 (s. 167). Eljest för togas bl ott smärre reparationer, närmast att betraktas som un­ derhåll sarbet en. En större r eparation ägde rum 1908: B änkarna ombyggdes (s. 180). Väggarna i kor och 1900-TALET bänkkvarter inkläddes nederst m ed träpanel, varvid delar av den äldre bänkinredningen ny ttj ades. Mittgången breddad es och belad es med cementplattor. Innanfönster insattes; den fasta inredningen ommålad es (sT. PR OT. 1907, n .~K. 1908). D å sakristian ansågs mörk och trå ng, inrättade man det Sturesk a gravkoret för detta änd amål. I samband härmed förfärdigade man en ny trappa upp till gravkoret, inlade nytt golv av trä samt insatte innanfönster (sT. PROT. 1908). Ett r estaureringsförslag upprättad es 1923 av ark. Ärland Noreen (s. 151, not 3) m en kom ej till utförande. En del av ett förslag till restaurering, upprättat av ark. Sven Bran­ del10 1930, genomfördes 1938: interiören vitkalkades, elektrisk värmeledning installerades ~T . PROT. 1937, RÄK. 1938). År en 1954- 55 r estaurera des kyrka ns inre enl. förslag av Torst en Hj elm, 11 Stock­ holm: Väggar och valv kalkades i en grå vit ton. I S långhusmuren blevo tvenne inre smygar till medeltida fönsteröppningar med fragm ent av kalkm ålnin gar framtagna. Ett igensatt fönster i S-muren markera des med ritsar i putsen. Fragment av målad omfatt­ ning till ett igensatt fönster i N-muren framtogs och konservera des (s. 156). Äldre färg framt ogs på predikstolen; övti g inredning ommålades. Medeltid a träskulptur och vap en­ sköldar konserverades. Konservator Torsten Hjelm och kon stn ärinnan Saga Ekström 11 utförd e k onserveringsarbetet vid r estaureringen. Vid samm a tillfäll e återställd es det Sturesk a gra vkoret. Byggmästa re Axel H agelin, It·sta, ledd e arb et et m ed intendenten S. Drakenberg och antikvarien Åke Nisbeth som kulturhistori ska kontrollanter (BSt, rest . försl. 1954; ATA, rapport 1956). År 1938 installerades elektrisk upp vä rmning av Älvkarleby kraft verk (BSt). Tidi- uPPVÄ HMN ING gare SVarade en kamin Vid korets S-vägg för kyrkorummets uppvärmning. - l sakristian BELYSNI NG uppmurad e man kakelugnar 1803 och 1841 (RÄK.); nu borttagna . Spår efter dessa i sak­ ristians NÖ hörn. E lektrisk b e lysning installera des 1951 (ni\K.). 10 Sv EN BR AN DEL, f. 1886, t 1931. ArkiLckL, anLikvarie vid RAÄ: s avd. för byggnadsärcnclen . B. har resta urerat cLt flertal kyrkor i Uppl and, bl. a. i Ös tra Ryd, Täby, .Järfälla och l'ärentnna . - B. har i SvK beskrivit Klara kyrk a i Slhlm sam Lkyrkorn a i Danclerycls och Värmdö skeppslag. H TonsTEN REGI NALD NAPO LEON HJ E LM, f. 1907. Målare, konsth antverkare. H . har seelan 1930 före­ trädesvis ägnat sig åt kyrkli ga dekorati va uppgifter, bl. a. kormålnin gar i Agunnaryds kyrka, Kron obergs län, och A kers kyrka , Jönl< öpings län. - Senare g. m . SA GA EKsTRÖ M . KALKMÅLNINGAR Rester av kalkm å lnin gar frå n tvenne tidsperioder framtogas vid resta ureringen 1954- 55 a konservatorn Torsten Hjelm (s. 169). Inre smygen till en igensatt ursprun g­ lig fönsteröppning i s -muren (fig. 146, a å fig. 132) har fragm ent från den först a p e rio­ d e n: runt smyg och dageröppning dubbla, rödbruna li ster; i smygen indelning m ed samma lister samt fragm ent av växtornament i rödbrunt och svart. Fragmenten torde t illhöra en grupp målningar i Södermanland och angrä nsande delar av Uppland, vilka kunn a ledas tillbaka till dekorationer på Gripsholms slott, den s. k. Gripsholmsskolan.l 2 De h a sanno­ likt tillkommit vid 1600-talets början, då ännu Gripsholmsornament frå n 1500-talets mitt levde kvar genom va ndra nde gesäller och m edhj älpare. - Till d e n a ndr a pe ri oden höra målningar i den inre smygen till en igensatt fönsteröppning i s-muren (fig. 148, c å fig. 132) samt fragment a v målad omfattning till en igensatt fönsteröppning i N-mu ren (fi g. 147, vid d å fig. 132). Målningarna best å av lå nga, rikt fö rgrenad e växtrankor med fantasiblommor av 1640-talst yp (jfr Arnö kyrka, Upp land s k yrkor, II, s. 100). Dc synas ha tillkommit i samband m ed att fönsteröppningen vidgats, då predikstolen 16t.l1 upp­ sattes vid s-muren (s. 157) . Rörande tidigar e m ur a lm å lningar giver AF H! TN I NGAH (fig. 144) ett vä rd efullt komplement: en kluven sköld, i vilkens v. hälft framställ es en manlig figur, knäböjande framför ett altare. Ovan figuren ett språkb and m ed inskr.: HELP GOT UND s. J UHGE . H. halva n av sköld en svart. Sköldens form samt dess urtagning för lansen över ensstä mm er m ed vapensköld ars frå n 1400-talets senare del (jfr E ds kyrka, SvK, Up VI, fig. 683, s. 722 ff). - Samtliga muralmålningar överk alkad es 1754 (s. 168). GLASMÅLNINGAR I korfönstret insattes 1960 en glasmålning (fi g. 149, ritn. i BSt), fram ställ a nd e hög­ tiderna Trettondag, Jul, Påsk, Pingst och Kristi himmelsfärdsdag. Måln. h ar följ and e inskr.: SV. PS:/68 . LYS H ELG A ST.JÄ.H NA MI LD OCH HEN . j H ARALD LlNDBEHG 13 jPIN XIT 19 60. / R. NoRBEnG, Vasatide ns k yrka m åleri i Sörmland , Sörml. ky rkor 6, s. 12 ff. H AHALD C.u tL LI :-i DBEHG, L 1901. Målare, t ecknare. L. har u tfört e tt fl ertal monum cnla lm å ln. , bl. a. i lasarettet och tin gs hu set i Norrtälj e, samt glas må ln ., bl. a. i Nysä tra ky rk a, U ppla nd , och Val bo kyrka, Gästrikland . 13 12 TEDA KYRKA 171 Fi g. H6. Kalkm å lnin ga r i m cd clLicl a fön st ersmyg i S-murcn (a å Ji g. 132). Grips­ holm sskol a n, 1600-tal cLs början . FoLo 19(15. :Vl urals in medieval wimlow splay in S wall (a in fig. 132). Gl"ipsholm sch ool, beginn ing of 17th ccntury. 172 ÅSUNDA HAHAD Fig. 147. Fragment av målad omfattning till tidi ­ gare fönsteröppning i N-muren (d å fig. 132). 1640­ talstyp. Foto 1965. Frngn1cnt of painled surround of earlier wind.ow in N wall (d in fig. 132). Type or 1640's. N.P. IUNGSTHÖM./ FÖHÄRAS TEDA KYH.l{A J NÅDENS ÅH 1960, TILL EN XLSKAD MAKAS MINNE AV CAHL ANSHELM J:SON SKOGAHD. Färger: Övervägande rött, blått OCh gult. ­ Dessförinnan ett korfönster av färgat glas, insatt 1924 (nu, 1965, i f. d. skolhuset). Färger: grönt, rött, gult och blått. Fönstret indelat i små rutor av blyspröjsar. Ett förslag till fönstret av glasmålerifirman Neuman & Vogel omarbetades av G. Pauli14 1923 (BSt). Fönstret skänktes 1924 av grosshandlaren Karl Tallström, Kurö (Tidn. Uppland 1/3 1924). 14 GEORG \VILH ELM PAULI, f. 1855, t 1935. Målare, t ecknar e, skulptör, etsare; skriflställare. Från mitten av 90-talet blev P.:s huvudsysselsättning monumentalmåleri, bl. a. i Operans foyer, Dramatens tcaterbuffe och Östermalms läroverk i Stockholm. TEDA KYRKA 173 .. Fig. 148. Kalkmålningar i fönstersmyg i S-muren (c å fig.132) . 1640-talstyp. Foto 1965. Murals in window splay in S wall (c in fig. 132). Type of 1640's. l'ig. 149. Korfänsler med glasm å lnin ga r, fram ­ ställande årets högtider. Av Harald L in dberg 1960. Foto 1965. S. 170. Clwnccl winclow wilh staincd glass representing the ycar's festiva ls. By Harald Lindberg, 1960. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTAR­ ANORDNING A l ta r e av omålad furu från 1775; dessförinnan altare av t egel (INV. 1763 jämte senare påförd ant.). ~ Altarring från 1924 (HÄK.), kvadratisk med avrundade hörn, målad i grått med rektangulära gulvita fyllningar (fig. 135). Bröstvärn och knäpall kläddes 1955 med gult handvävt ylle (HÄK.). Altarringen utformad i likhet med en äldre sådan, fö r­ färdigad 1804 av snickarmästaren Frisk, Brunnsholm i Enköpings-Näs sn (RÄK.). - Ett >>Snickare skrank>> upptages i äldsta INV. 1674. Altaruppsats saknas. I dess ställe en glasmålning i korfönstret (s. 170, fig. 149), krönt av Jehovahsol av snidat och förgyllt trä från en tidigare altarprydnad. Före res­ taureringen 1954~55 stod på altaret ett kors med törnekrona och svepning på en sockel, bestående av en bok med sju insegel; vid korsets fot kalk, palmkvist och ankare. Allt av målat och förgyllt trä. (Korset nu, 1965, i f. d. skolhuset, ornament i en kista i koret). Al­ TEDA KYRKA 175 tarprydnaden tillverkades 1847 av förgyllaren och spegelfabrikören L. Dalman, Västerås (offert o. RÄl{. 1847 i O nr 2, ritn. i O nr 4). - I 1Nv.l763 omnämnes en då borttagen altar­ tavla, )>som war af intet wärde och mera wanhedrade än hedrade sitt rum)>. På altarbord et ett kr u cif ix av snidat trä på mörkbrunt kors. Fig:s H 29, korsets I-I 66. Modernt arb ete. Deponerat av god sägaren E loi af Sillen,15 Salta (rNv. 1938-). Kvinnligt helgon av snidad ck (fig. 150- 51). Rundskulptur; händerna med even- MEDELTIDA .b ut r·· .d a lue d enng: . . t· d o{, l 1 . k an t en roc .. l b ar , d . TRÄSKULPTUH orl ora d e. R es t er av me d el L1 v1t t u eIla attn Gyllene livklädnad, gyllene blåfodrad mantel. H 81. Figuren synes ha tillhört ett altar­ skåp av flandriskt eller västtyskt arbete från 1300-talets förra hälft. Av utförandet att döma från samma verkstad som altarskåpsfigurerna i Hubbo kyrka, Västmanland (FoLKUNGATID, UTST. 1957). Konserverad vid restaureringen 1954- 55 av konservatorn Torsten Hjelm, Stockholm (ATA, rapport 1956). - Manligt krönt helgon av snidad ek (S. Erik?, fig. 152- 53). V. hand samt större delen av h. hands attribut (möjligen ett ciborium) förlorade. Spår av medeltida kredering och målning: gyllene livklädnad med svart halslinning, gyllene blåfodrad mantel. Håret förmodligen ursprungligen förgyllt; spår av senare röd och därpå brun målning. H 48. Från samma altarskåp som föregå­ ende figur. Predikstol av snidat och målat trä (fig. 154- 55). Polygonal korg med pokalformat P R EDJKsToL underrede, ljudtak samt trappa med bröstvärn. I korgens sidor grunda nischer, omgivna av snidade bågställningar med ornament i plattskärningsteknik Framför var och en av nischerna står en figur: de fyra evangelisterna med resp. attribut, Kristus med kors samt Petrus med nyckel. Ovanför var och en resp. inskr.: s MATHEUS. s MARcus. s. LUCAS. ms. s. JOAN NES. s. PETHUS. I hörnen kolonnetter, vilande på konsoler. Ornament i plattskär­ ningsteknik å kolonnetternas nedre del. Korgens yta i övrigt indelad av en rik snidad ornamentik, företrädesvis i plattskärningsteknik Nedtill avslutas korgen av en list med snidade ornament, årtalet 1644 samt hängande ornamentplattor. Upptill gesims med tandsnitt. Bokbräde med snidade ornament och änglahuvud. Å underredet målad orna­ mentik. Platt ljudtak, kantat av en lambrequin och krönt av skulpterade ornament. För­ färdigat 1856 av målaren J. G. Åhlen, Enköping (kostnadsförsl. jämte ritn. i O nr 2, HÄK. 1856). Dessförinnan saknade predikstolen ljudtak i varje fall från 1763 (INv. 1763, sT. PHOT. 1763). Trappan har bröstvärn med enkla fyllningar. Förfärdigades 1754 av klocka­ ren Sångfors, i samband med att predikstolen flyttades från S till N långhusmuren (HÄK. 1754, INV. 1763). Predikstolens polykromi: rött, grönt och svart. Den ursprungliga mål­ ningen framtogs vid restaureringen 1954- 55 av konservatorn Torsten Hjelm (ATA, rapport 1956). Predikstolen tillhör en grupp predikstolar i S Västmanland samt angränsande delar av Uppland, vilken kan dateras till 1600-talets förra hälft. Till denna grupp höra sålunda predikstolarna i Kärrbo och Kungsåra från 1643 och i Irsta från 1642. I samband med 15 ELOF JosE F AF SILLEN, f. 1890. Äger Salla i Tcda sn. - G. m . GuNHILD MAHIE- LoursE TmLI N, f. 1894. 176 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 151. D etalj av träskulptur, fi g. 150. Foto G. Bauer 1957 . ATA. Detail of wooden fi gme, fi g. 150. Fig. 150. Kvinnli g t h elgo n, träsku lptur fr å n altarskåp av flandriskt ell er västtyskt arbete. 1300-talets förra hälft. Foto G. Bauer 1957. ATA. Female sainl, wooden figme from triptych of Flemish or west Germ an orig in . Fi rst hal[ of 14 th ccntury. TEDA KYRKA 177 Fig. 152. Detalj av träskulptur fig. 153. Foto G. Bauer 1957. ATA. Detail of woodcn figure, fig. 153. Fig. 153. Manligt helgon (S . Erik?),' träskulptur från samma a!Larskåp som fig. 150. Foto G. Bauer 1957. ATA. :'IIalc saint (St. Erik'!), woodcn figure from same triptych as that in fig . 150. 178 ÅSUNDA H ÄRAD TIM GLAs predikstolen i Irsta nämnes i HÄ I<. en person, benämnd Johan snickare. Denne är sanno­ likt identisk med Johan Matzson, vilken 1634 utförde predikstolen i Rättvik. Samme mästare har tillverkat predikstolen i Medåker, Västmanland, från 1627, signerad I.M.s. (RABEN, s. 112). En träskulptur i Svinnegams kyrka synes härröra från en nu försvunnen · predikstol, som tillhört samma grupp (s. 50). Timglas för fyra glas i träställning på ståndare av snidat och målat trä, krönt av en blomma (fig. 155). H 68. Upptagen i äldsta I NV. 1674 som gåva av Hans Clerck.l 6 16 HANS CLERCK, adlad CLERCK, f. 1607, t 1679. Amiralitetsråd. - G. 1m. BRITA SvAN, t 1662, g. 2m. MARGARETA HARTMA N , t 1688. Fig. 154. Detalj av prediks lols korgen, f ig. 155. Folo 1965. Dctail of pulpit, fi g. 155 . TEDA KYRKA 179 Fig. 155. Prcdikslol, korgen från 1644, ljudlaket från 1856. Foto 1965. Pulpit, 1644, sounuing board, 1856. 180 BXNK­ ÅSUNDA HAHAD INHEDN JNG LXKTAHE onc:EL NU MMER­ T A VL OB DOPHEDSI>funt aff steen wäll uthhuggen står i kyrkian Nach eet st aff steen obrukelig Ligger i kyrkiobod en». 19 B. NEJDIAN, Var låg ccnLrum i Fjällrundalands småkonungaclöme ? Fornvännen 1963: 4, s. 165 f. 182 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 157. Dopskål, tillverkad av Jöran Jcschkc 1648. Foto 1965. Baptismal bowl, made by Jöran .Jcschke, 1648. Dopskål av tenn, rund (fig. 157). Profilerat skaft, rund fot, fastsatt vid en träplatta, lock med knopp. På skålen punsat arbete med framställningar av Kristi dop, Kristus, änglar samt följande ingraverade inskr. runt skålens övre kant: THEN · · soM: TROR: ocH: BL!FvVER: DÖPT: I-IAN: SKAL: WARDA: SALIGI-I: MEN: THEN: SOM: ICKE: TROR: HAN: SKAL: j w AnDA: FÖRDÖMD: ANNO · 1·6 ·4 ·8: Under inskr. ingraverat vapen för ätten nr 154 Skytte af Sätra. Inskr. ovanför vapnet: ANNA LAnsjDorTEn. På foten punsade, triangelformade ornament. På locket ingraverade vapen för ätten Skytte samt initialerna ALD ( = Anna LarsDotter, s. 158, not 6). H 27, D 24. Den vid foten fastsatta plattan av trä, döljer stplr. Enl. undersökning å Nordiska Museet tillverkad av Jöran Jeschke, kanngjutare i Sthlm 1632- 1652. Kalk av fö1gyllt silver (fig. 159). Bred cylinderformad cuppa, sexpassformad fot, sex­ sidigt skaft samt oval nod med sex utsprång med gjutna änglahuvuden. Runt fotens ned­ re kant är ingraverat en bård, vapen för ätten Ulfsparre samt inskr.: HER IÖRAN KNUTSON ULFSPAHHE 1649 (s.196); under årtalet ett timglas. Inskr. högre upp på foten: TEDA KYRKA 50 LOD. På en av fotens lober en fastnitad, gjuten krucifixus. Stplr på foten: N B A, å syftande Nicolaus Brun, f. 1595, omtalas död 1662. Verksam i Västerås 1633- 1662 (1668). Cuppan enl. stplr tillverkad av I. G. Åhlt:~n 1871. H 25. Enl. VIS. PHOT. 1871 om­ arbetades kalken detta år, varvid cuppan utvidgades. - Tillhörande paten av förgyllt TEDA KYRKA 183 Fig. 158. Dopfuntssk aft med flätorn a mentik, antagligen ett gravklot. Foto 1965. s. 181. Base of f ont, with cable ornament, probabiy a graveglob e. silver (fig. 159). I botten är ingraverat lamm med korsfana samt INHI, på brättet blomma. Under botten ingraverad inskr.: TEDA KYHKA 91/4 LOD. D 15, 5. Kalk och paten skänkta av Karin Bielke20 (INv. 1764) till minne av sonen Jöran Knutsson Ulfsparre, begravd 1649. Försvunna kalkar med patener: - l. Kalk och paten av förgyllt silver, vägande 33 J4 lod. Omnämnas i INV. 1674 som gamla och obrukliga. Avyttrade 1707 för 90 dlr (1Nv. 1715). - 2. Kalk av förgyllt silver med nod. Vid foten två vapen med resp . initialer n.u.s. och K.N.D. ( = J{arl Gustaf Arvidsson Natt och Dag 21; vikt 27 lod). Tillhörande paten, utan dekor (vikt 6 3 / 4 lod). Skänkta 1701 av Karl Gustaf Arvidsson N att och Dag, Strömsta (INv. 1674 senare påförd ant, JNV. 1746). Avyttrad 1781 (n i\ I<. över utbräntsilver i0nr1). 2 KARIN BIELKE AF ÅKERÖ, f. 1599, t 1695. - G. 1m. hovstallmästaren KNUT 1JLFSPARRE, t 1642, g. 2m. majoren CARL LrLLIE AF AsPENÄs, f. 1608, t 1653, g. 3 m. riksrådet och generallöjtnanten HAHALD STAKE, friherre STAK E, f. 1598, t 1677; dotler till ståthållaren över Stockholm Claes Bielke och E ls a Bielke. 21 KARL GusTAF AnvmssoN NATT ocH DAG, t 1709. Överstelöjtnant. Son Lill Arvid Ivarsson Natt och Dag och Märta Kurck (s. 190, not 28). ° 184 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 159. l< a l k oc h palen av fiirgylll sil ver fr å n 1649. Trita d krants ofwan omkring lo c(ket) och cirkel med hokstäfwer M.JU> ( = Märta Kurcl<). Skänkt 1701 TEDA KYHKA 185 Fig. 160. Vinkanna (nr l) av silver med ingraverade broskornamenl. lGOO-talets förra hälfl. Foto 1918. ATA. \Vine IJngon, in silver with chascd onw.n1ent. First half of 17th crntury. Fig. 161. Oblatask av silver med ingraverade ornament. 1600-talcls förra hälft. Foto 1918. ATA. \Vafcr casc of silver \vilh ellased ornmnent. Firsl baH of 17th ccntury. 186 ÅSUNDA HÄHAD GUSTAF VASAS KON­ FISKATION LJUS­ HEDSKAP av Karl Gustaf Arvidsson Natt och Dag 21 (rNv. 1674 senare påförd ant., INV. 1746, INV. 1776. Avyttrad 1781 (RÄK. i O nr 1). Sockenbudstyg: Kalk av silver, del i förgylld. Bägarformad cuppa, rund fot och päronformad nod. Ingraverad inskr. p cuppan: TEDA l>ranka>> av r enässanskaraktär med reciprokt om växland e färg, d. v . s. det lö­ pande motivet utsku ret i sammeten och använt bå de positivt och negativt. Grovt, svenskt arbete för profant bruk. 1600-talets mitt. De tunna tygerna till större del en förintade, varigenom fod ertyget, av vit lärft, blottats. Bårderna äro lättvindigt hopsydda, ka nt i kant, till ett rektangul ärt täcke, vars lå ngsidor k antats med en smal remsa t r yckt bo­ mullstyg av sen 1700-talstyp(?), vilket anger tiden för hopfogand el ell er senare reparation. L 166, B 102. En!. senare påförd ant. tilli NV. 1674 gåva 1724 av Sten Ar vid sson Sturc, 26 Strömsta. En!. ovan anförda skäl synes härvid materialet till antependiet åsyftas. - '2.. A v svart samm et. Bårder a v silverbancl; å rtalet 1781 i silverplåt, tillverkat a v gu lel sme­ den Mathias T egelborg, E nköping (verksam 1778- 93 (1800); jfr HÄJC 1781 i O nr 1). L 255, B 93. - 3. Av blå sammet, sammansatt av 7 våder. Å mitten kors, lH S samt kors­ lagda palm- och lagerkvistar i silvertrådsbrocleri. Gråbrunt bomullsfodcr. Broderat årtal på fodret: 187 9. L 349, B 100. Gåva 1879 av Charlotta Gustava och Hilcla Augusta Gripensvärcl, 27 Strömsta (INV. 1880). - 4. Av gråvitt yll e. Oblekt bomullsfod er. L 226, B 107. Tillverkat av textilkonstnärinnan Rut E rik sso n, Västerås. Gå\·a l 955 av Ted a kyrkliga syförening (r Nv. l 938- ). Mässhakar: - l. Av stormönstrig siclenbrokad i blått, vitt och guld, ursprun gligen säkert även andra färger (fig. 163). Det symmetriska mönstret best å r av vertikalara nkor bildande spetso valer, vari rikt utformade palmetter. Vackert och t y piskt t urkiskt arbete från 1600-talet. Mässhaken, som saknar annan dek or, är förfärdigad av ett nytt tygstycke icke, som vanligen är fallet m ed denna typ, omsydd av en turkisk rock. N u svagt rosa­ färgat linnefocl er. Brokaden är blekt, mycket skör och sliten, förmodligen olämpligt tvättad. Sannolikt identisk m ed en mässh ake frå n 1694, urs prungligen m ed besättning av 26 STE:\' ARviDsso:-; STUHE, L 1681 , t 1 730. Gener alm a jor, ä gde Siröms/a i T ccla sn. - G. m. HEDVIG lVIARIA PIPER, f. 1697, t 1767. 27 CHAHLOTTA GusTAVA GmPENsv;\ Im, f. 1862, t 1905 . - H ILDA AuousTA Gn iPENsv ;\ o m, f. 1864. G. m. överslelöjtnanlcn JOH AN A xEL GYLLENSV\HD, f. 18,19. Dött r ar lill Fred rik G rip ensvä rd och 1-Jild a Gustava Spens . Ägde Strömst a i T eda s n. TEDA KYRKA Fig. 163. iVlässha ke (nr 1) av s tormönstrig sid cn­ brokacl. Turkiskt arbete, 1600-talct. Detalj. Foto 1965. Chasublc o[ ]a rge pattcrncd s ilk brocadc. Turkish work, 17th ccnlury. Detail 189 F ig. 164. Antcpend itllll (nr 1) m ed appl ik ationer av röd oc h grön sa mmet p å Lunt tyg. Grovt, svens kt a rbete för profant bruk, 1600-talets mitt. Detalj. Foto 1918, ATA. . \ll:~r frontal wilh applications of r ed a nd gree n velvet 011 lhin silk Jna tcrials. Conrsc Swedish work Jor seeular u se, n1id-17th cenlury. Dctail. 190 ÅSUNDA HÄRAD guld- och silverbroderi, tvenne vapen samt initialerna Ars ( = Arvid Jvarsson 28 ) MK ( = Märta Kurck; INV. 1715). - 2. A v svart sammet, kantad med silvergaloner. På rygg­ stycket kors av silvergaloner samt årtalet 1781 i applicerad ilverreliefsöm. Svart bo­ mullsfoder. Tillverkad av fru Fischer, Stockholm (nX1 . i O nr l ). - 3. Av svart sammet, kantad med guldgaloner. På ryggstycket kors av gu ld galon er. korset törnekrona och sol samt nedtill korslagda palm- och lagerkvistar i applicerad gul dreliefsöm. Svart bo­ mullsfoder. Broderad inskr. å fodret: 1841. Inköpt 1841 (HÄK., JNv.). - 4. Av vitt ylle. På rygg- och framstyckena applicerade kors av blått ylle. Ljusblått sidenfoder. Materia­ let gåva av godsägaren Elof af Sillen, Salta. 1960-talet. Enl. uppgift av denne vävt av nunnor i Holland. Fyra s t o l o r av resp. vitt, grönt, rött och violett linne. Den vita, gröna och röda med kors av guldgaloner, den violetta med kors av silvergaloner. Moderna. Gåva av Teda kyrkliga syförening. Kalkkläde av vitt siden. I mitten broderi i guld och grönt silke, bestående av kors med initialerna INRI. I hörnen broderade och applicerade passare, sädesax, knippen med Kristi blodsdroppe OCh förgätmigej med inskr.: PRÖI'VE IVIÄNNISKAN SIG SJELI'VAN l OCH ,~TE Al' DETTA BRÖD l OCH DRICKE Al' DENNA J>fram i ehoren uphögd» omtalas i HADORPHS »ANNOTATIONSBOOK•>, F f 10, 29 30 KB). 192 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 165. Skadadc puLLi från gra vsk ra nk av sandslen till U lfsparrcsl'a grav monum cnlct. Omh. 1650. Folo l. Anderson 1949. ATA. Dnmagcd put.li fro1n grave kcrb of sn ndstonc, h clonging Lo the U ll'sp:llTe grave n1onumcnt. Ca. 1650. GRAV­ SKRANK (J: 2, odato sluo)o Runt d en upphöjda platsen var uppställt ettgravskrank avsandsteno I VISo PROTo 1763 (oOllmAPo) beskrives skranket sålunda: >>thet war af kåstelig och wäl­ huggen marmor både till pelare och Crants, med wackra Bilder o o .>>o Gravmonumentet, som upptog mer än en tredjedel av koret, h ade följande m ått: L 7 alnar, B 4 % alnar, H 3,3 alnar. Omkring gravskranket fanns följ ande inskr.: UNDEH. THETTA EPlTAPHIUM LIGGA THE WÄLBOH.NE ULFSPAHHAH. BEGRAFNA, I-IWILCKET AF MIG CARL LILJA TIL APELNÄS OCH KUH.ÖN, HENNES KONGLo MAJESTÄTS BESTÄLLTEH. MAJOT\ TIL HÄST, SAMT MIN KÄRA I-IUSTRU, DEN WÄLBORNA FRU CATHAni NA BIELKE, FRU TIL ÖIJAHÄDH, CUllÖN OCH BIELKES­ TA HAFWA LÅTIT UPPSÄTTJA, MIN KÄRA HUSFH.US SAL BARN EFTER HENNES FÖrmA MAN DEN TEDA KYRKA 193 F ig. l (j(;, Balus trar frå n U lfsparreska grav­ s kra n ke l. Foto l. A nd erson 1949, ATA. H:iluslc rs fro m Lh e U lfspnrre g rave kc rl>. Fi g. 168. Skulpterad h örn­ s tol pe fr å n U lfspa u eska grav­ skrank et. Foto I. Anderso n 1949, i\TA. Sc ulpllll'ed COI'IH'I' post from ·the U lfsparre g rave kerb. Fi g. 167. Kar l usch frå n U lfsp arreska gravskrankeL Foto I. An d erso n 1949, ATi\ . Cn rto uc hc fron1 t he U lfsparre grave l"crb. l -l t;!ON.J 194 ÅSUNDA HÄRAD \VÄL BORNE HEHH KNUT .JÖHANSSO N ULFSPARHE T I L E W ERLDE LIG ÅMIN:-.J EL S E, OC H SASOM GUD SJELF S!TT TEMPEL l JEf\USAL EM, ALTSÅ W!LJA OCK WIJ THETTA HELI GA H U MMET FÖl\ ALLA ONDA M ENN I SImöj­ ligem till en t ill namn et okä nd mästare, som företräd esvis arbetat för släkten Baner. E nl. ett antaga nd e av Axel-Nil sso n sk ulle denne mästare ha utgått ur J ost H ennes 33 verkstad. Härtill är så att foga, att det t ill monumentet höra nd e epitafiet i sin utformnin g nära an­ sluter sig till ett epitafium över Peter Baner i Uppsala domkyrka, dat er at t ill 1648. Cif­ sparreska monum entets ti llkomsttid kan begränsas till mella n åren 1649 och 1653. År 1649 begrovs det sist avlid na barnet Jöran Ulfsparre, 34 å r 1653 avled Carl Lillie, sorn låtit uppsätta mo n ument et. På 1740-talet framfördes önskemå l, att gravskranket måtte nedtagas på grund aY det stora utrymm e, det upptog i koret (v1s. PH OT . 1746). Raseringen av skranket genomfördes emell ertid först 1804 genom fä nriken Johan \Vulffs försorg. Ma n murad e ett nytt lägre 33 G. AXEL-NILs soN, D ckorali v s tenhn ggar ko nst i y ng re vasas lil , Lund 1950. - .JosT J-I E:<::!. Huvudban er: - l. Över J ö ra n K n u t s so n Ulf s p a r r e av snidat, målat och förgyllt trä med hjälmtäcke av p låt: akantusblad (fig. 170). Vapen för ad liga ätten nr 9 Ulfsparre af Broxvik. Hjälmprydnad avslagen. I nskr. nederst å inskr. plåt nu utplånad, upptecknad av KLI:--JGSPOH (s. 93): DEN w ;\LB. H:H JÖHAN KNUTSSON ULFSPAl\TIE TILL ÖYAHED, CUHÖÖ OCH 1\JELKES'l'AD AFSOMNADE I II ERHANOM l PAB!S l fi{ANKHIKE D. 23MALl 164 7. JVIed stång. I-I c:a 70 (utan stång). 2. (her Hans Skalm af Kare l en av snidat och m ålat trä med h jälmtäcke av plåt: akantusblad (fig. 171). Vapen för ad liga ätten nr 453 Skalm af Karelen. N ederst inskr. plåt med inskr., Supplerad efter KLINGSPOl\ (s. 93): HÄH LIGGEH BEGTIIAFWEN EDLE OCH l WALB. HA;o.;S SKALM l OCH ÄIIH AFSOMNAD l I HERHANOM D 10 l JULIJ ANNO 1652. J\1Ied stång. H c:a 70 (utan stång). 3. Ö Y er J o ha n Ska l m a f K a re l e n av snidat, m ålat och förgyllt trä med hjälmtäckeav akantusblad. Vapen för adliga ätten nr 453 Skalm af Karelen (fig. 172). Nederst kartusch med inskr.: KONG L MAYTS TILL SWEHIE THOTJ EN(AHE) OCH WALBESTi\LT HY'l'T!VL\STAHE UNDEH ADELS l FANA:-< DEN EDLE OCH WELB . HEHJU:: l-W JOHAN l SKALM :\Hl\ FÖDD A:"\TNO 1615 DEN 24 JUNY l OCH l HE IU\ANOM SALIGEN AFSOMNAD l DEN 3 MATITY 1669. f-I c:a 150. 4. Över Johan Skalm af Kare l en av snidat och målat trä med hj älmtäcke avakan­ TEDA KYHKA 197 Fig. 172. Huvudbaner (nr 3) över Johan Skalm af Karelen, t 1669. Foto 1965. Funeral coat-of-arms of .Johan Slwlm af Karelen, t 1669. tusblad. Vapen för adliga ätten nr 453 Skalm af Karelen. Nederst kartusch med inskr. nu utplånad, upptecknad av KLINGSPOR (s. 93): DEN EDLE OCH WELBORNE HEHH JOHAN SKALM 35 Ä!{ FÖDD 1661 D. 16 JUNI OCH I HERHANOM SAHLIGEN AFSOMNAD D. 2MAHS ANNO 1678. H c:a 100. 5- 7. Av snidat, målat och förgyllt trä med hjälmtäcken av akantusblad. Vapen för adliga ätten nr 13 Natt och Dag: - 5. Kartusch med utplånad inskr. Med stång. H c:a 150 (utan stång). - 6. Kartusch med utplånad inskr. 1 -Ijälmprydnad: tre strutsfjädrar. :Med stång. H c: a 200 (utan stång). - 7. Kartusch med spår av inskr. Hjälm prydnad: fyra strutsfjädrar (fig. 173). Med stång. I-Ic:a 300 (utan stång). Ett av ovannämnda huntdba­ nerför A r v id I varsson Natt o ch D ag (s. 190, not 28) med tidigare delvis tydbar inskr., upptecknad av K.LlNGSPOH (s. 92): ---- VICE Pl\ESIDENT --- HOFHÄTT---- lli33 -- JA­ 35 Son till Johan Malsson Skalm och Margareta Lindorm (s. 186, not 22). 198 ÅSUNDA HÄRAD Fig. 173. Huvudbaner (nr 7) med vapen för adliga ältcn nr 13 NaLL och Dag. Foto 1965. Funcra l coat-of-nnn s with th e arn1s oi the Natt och Dag fatniJ y . N U AHI 1683. Ett av huv udbaneren för Axel Arvidsson Natt och Dag 36 med inskr. j\n. I'ÖDD I STOCKHOLM D . 4 JULI [ 1682 --- DEHSAMMAST;\­ enJ. KLINGSP011. (s. 92): ---DES D. 16 NOV. 1683. Anuapen, 14 st, till huv udbaneret över Arvid Ivarsson Natt och Dag (se ovan 5-7). Av snidat och målat trä med hjälmtäcken av akantusblad. Nederst kartuscher utan inskr. Samtliga H c:a 80. Fäderneanor (fig. 174): l. Vapen för adliga ätten nr 13 Natt och Dag. 1 -Tjälmprydnad: strutsplym. - 2. Bielke. Vapen: i blått fält två gula bjälkar. - 3. Gyllenstierna. Vapen: i blått fält gul stjärna. - 4. Grip. Vapen: i gult Hilt svart griphuvud. 1 -Ijälmprydnad: griphun1d och strutsplym. - 5. Gylta. Vapen: kvadrerad sköld l och 4 blått fält, 2 och 3 g ult fält. - 6. Lill ie. Vapen: i gult fält blå lilj a. - 7. Vapen: i grått fält röd snedbjälke (Krumme?). - I serien har ingått ett nu försvunnet anvapen för ätten Bogenskild (KLl'