YTTERBY, KAREBY OCH ROMELANDA KYRKOR I BOHUSLÄN AV KARIN AASMA, URSULA LARSSON och MAJ-ERIT WADELL SVERIGES KYRKOR KONSTHISTORISKT INVENTARIUM PÅ UPPDR..AVKYJTT.~ HISJ! O.ANP.AKA.D. UTGIVET AVSIQURD CUJU1AN OCH ARMIN TUULSE BOHU.SlÄN BAND I.liAFTE 3. INLANDS SODRE liARAD NORDUSTRA DELEN AV KARIN AASMA,URSULA LARSSON OCH MAJ-BRIT WADELL SVERIGES KYRKOR föreligger i följ ande delar 1967: BLEKINGE. (22) Band I, h. 1. Östra härad. Pris 6: 50. (36) Band I, h. 2. Medelsta härad. Med register till Bd I. Pris 7 kr. (51) Band II, Bräkne och Listers häraden. Med register till Bd Il. Pris 6: 50. (59) Band III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 2: 50. (65) Band III, h. 2. Trefaldighelskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 4 kr. (86) Band III, h. 3. Amiraliletskyrkan i Karlskrona. Med register till Bd III. Pris 25 kr. (85) Band IV, h. 1. Ronneby. Pris 25 kr. (87) Band IV, h. 2. Karlshamn. Pris 17: 50 kr. (93) Band IV, h. 3. Sölvesborg. Med register till Bd IV. Pris 40 kr. (90) Band V, h. 1. översikt av landskapets kyrkokonst. Pris 30 kr. (106) Band V, h. 2. Generalregister till Blekinge. Bd I-V. Pris 15 kr. BOHUSLÄN. (57) Band l, h. 1. Västra Hisings härad. Pris 4 kr. (104) Band I, h . 2. Inlands Södre härad, sydvästra delen. Pris 25 kr. (112) Band I, h. 3. Inlands Södre härad, nordöstra delen . Med registertill Bd l. Pris 40kr. (95) Band II, h. 1. Inlands Nordre härad, södra delen. Pris 25 kr. DALARNE. (6) Band I, h. 1. Leksands och Gagnefs tingslag. Pris 4: 50. (9) Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr. (37) Band l, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med register till Bd I. Pris 8 kr. (52) Band II, h. 1. Falun. Pris 6: 25. DALSLAND. (34) Band I, h. 1. Sundals härad. Pris 5 kr. (3) Band I, h . 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde), Pris 4 kr. GOTLAND. (21) Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 2: 75. (31) Band l , h . 3. Bro ting. Pris 6 kr. (33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 6 kr. (35) Band I, h. 5. Dede ting . Med register till Bd I. Pris 5 kr. (42) Band Il, Rute Setting. Med r egister till Bd Il. Pris 8 kr. (54) Band III, Hejde selting. Med register till Bd III. Pris 13 kr. (61) Band IV, h. l. Lina ting. Pris 6 kr. (66) Band IV, h. 2. Ralla ting, norra delen. Pris 9 kr. (68) Band IV, h. 3. Ralla ting, södra delen. Pris 10 kr. (84) Band IV, h. 4. Kräklinge ting, nordvästra delen. Pris 25 kr. (97) Band IV, h. 5. K räklinge ting, sydöstra delen. Pris 34 kr. (101) Band IV, h. 6. Tillägg, rättelser samt register till Bd IV. Pris 15 kr. (105) Band V, h . 1. Garde ting, södra delen. Pris 25 kr. GÄSTRIKLAND. (39) H. 1. Gävle stads kyrkor. Pris 5 kr. (44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 8: 50. HÄRJEDALEN. (91) Band I, h. l. Svegs tingslag, nordvästra delen. Pris 23 kr. (103) Band I, h . 2. Svegs tingslag, södra delen. Pris 15 kr. (107) Band I, h. 3. Svegs tingslag, östra delen samt register till Bd l. Pris 20 kr. MEDELPAD. (30) H. 1. Njarunda och Sköns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 5 kr. (47) H. 2. Indals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 8 kr. NÄRKE. (46) Band l, h. 1. Örebro stads kyrkor. Pris 6 kr. (63) Band I, h. 2. Örebro härad. Pris 10 kr. (92) Band I, h. 3. Glanshammars härad, sydvästra delen. Pris 41 kr. SKÅNE. (38) Band I, h. 1. Kävlinge kyrkor i Harjagers härad. Pris 1: 25. • (96) Band II, h. 1. Luggade härad, sydvästra delen. Pris 38 kr. SMÅLAND. (48) Band I, Jönköpings och Ruskvarna kyrkor. Med register till Bd I. Pris 6 kr. STOCKHOLM. (17) Band I, h. l. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 5: 50. h . 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 7: 50. (24) Band I, (25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I. Pris 10 kr. (28) Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 10 kr. (45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravmin­ nen. Med register till Bd II. Pris 19 kr. (5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50. (10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr. (26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 6: 50. (32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrkä. 2. Konsthistoria. Pris 6: 50. (40) Band IV, h . 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stefans kapell. Med register till Bd IV. Pris 5 kr. (20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 6: 25. (55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 2: 75. h. 3. Matteus kyrka. Pris 2 kr. (60) Band V, (23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 6 kr. (27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. till Bd VI. Pris 6 kr. (41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 6 kr. (56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 8 kr. (89) Band VII, h . 3. Sofia kyrka. Pris 12: 50. (109) Band VII, h. 4. Högalids kyrka. Med register till Bd VII. Pris 20 kr. (49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Västerledskyrkan. Pris 3 kr. (83) Band VIII, h. 2. Spånga och Hässelby kyrkor. Pris 13 kr. (102) Band VIII, h. 3. Brännkyrka, S. Sigfrids och Enskede kyrkor. Med reg. till Bd VIII. Pris 25 kr. (53) Band IX, h. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 5 kr. (Forts. pd omslagets 3:e sida) YTTERBY, I(AREBY OCH ROMELANDA I(YRI(OR I BOHUSLÄN av KARIN AASMA, URsULA LARSSON och MAJ-BRIT WADELL samt TILLÄGG, RÄTTELSER och REGISTER till BOHUSLÄN BAND I Häfte 112 av SVERIGES KYRKOR KONSTHIST. INVENTARIUM på uppdrag av KUNGL. VITT. HIST. ANT. AKA DEMI EN utgivet av SIGURD CURMAN t ocH ARMIN TUULSE Gen era l sta ben s Litografi ska Anstalts Förlag STOCKHOLM 1967 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD KUNGL. OCH HVITFELDTSKA STIPENDIEINRÄTTNINGEN CARL JACOB LINDEBERGS FORNMINNESFOND WILHELM OCH MARTINA LUNDGRE S VETENS KAPS FON D A omstående sida: Inlands Södre härads sigill (Riksens Ständers Förklaring ang. Hertig Ad. Johan 1664, s. 34) ESSELTE AB STOCKHOLM 1967 610256 REDAKTIONSSEKRETERARE: MARIAN ULLEN FOTOGRAFIERNA ÄRO, DÄR EJ ANNAT ANGIVES, TAGNA AV SÖREN HALLGREN 1965- 66 BILDMATERIAL, ANTECKNINGAR OCH EXCERPTER FÖRVARAS I ATA INNEHÅLL Sid. Ytterby kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269 Kareby kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 Ramelanda kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 Ramelanda kapell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 402 Tillägg och rättelser till band I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 407 Ortregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 420 sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 424 Personregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 429 Förord till Bohuslän band I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . VII Förkortningar använda i Bohuslän band I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IX Fig. 240. Ytter by nya k y rka fr å n S. Foto 1965. Die n eu e I< irche von Ytterby v on S. The n ew church of Y tterb y from S. YTTERBY I(YRI(OR BOHUSLÄN, GÖTEBORGs OCH BOHUS LÄN INLANDS SÖDRE HÄRAD GÖTEBORGS STIFT, ÄLVSYSSELS SÖDRA KONTRAKT ANNEX TILL KUNGÄLV Beskrivnin gen utarb e tad av MAJ-BRIT \VADELL 1965. TRY CKTA KÄLLOR OC H BEARBETNINGAR : B. BERTHELSON, K y rkoruinen i Ytterby, Vikarvet 1934. ­ BEXELL I, s. 188. - EYSTE INS JORDEB OG, s. 530. -DN II, s. 266, 268. - GARDELL s. 25-52. HoumERG III, s. 385 f. - GHT 16/12 1871. - Märkli gare svenska k y rkor, 1874, s. 57. - NoRGEs GAMLE LOVE l , s. 345. - NRR II, s. 39; III, s. 268. - 0EDMAN, s. 100. - G. SARAUW, Fylkesk yrk a n i Ytterby, GBFT 1927. - YTTERBYBOKEN. HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB .-SAML.: RA: Kg!. b rev 4/2 1699, Riksreg.fol. 348 . - J>den yttre, utåt sjön liggande byn» (ORTNAMNEN V, s. 88). Formen >>Konunga hell u Y tri» syftar därför med all sanno­ likhet på Ytterby. D en användes i den äldsta bohuslänska kyrkolagen, »Den >Konunga hellu Ytri». 2 Var denna kyrka exakt låg, angives inte, inte heller hur den var byggd. Följaktligen vet man inte, om det är frå ga om samma byggnad som Ytterby gamla kyrka. >>Yttrabyar sokm förekommer i DN 1354 (s. 266, 268). I EYSTEINS JoRDEBOG (s. 530) finns >>Yttraby>> kyrka upptagen 1399. I ett kungligt brev från 1592 nämns, att kyrkan kallas St. Halvard. 3 Enligt legenden var Halvm·d en släkting till Olof Haraidsson i Norge, kallad den helige. Han dödades då han under en båtfärd tog en oskyldig kvinna i försvar mot ogärningsmän. Han blev Kristianias skyddshelgon, och hans ben förvarades i ett silverskrin i dess domkyrka. I Norge firad es hans dag den 1 2 3 Bohusläns historia s. 91- 95. Norges gamle Love s. 343. 27/11 1592 i NRR III s. 268. YTTERBY KYRKOR 271 15 maj.• - Ytterby kyrka är den enda kända Halvardskyrkan i Bohuslän. Om dess tillkomst berättar OEDMAN en legend, att St. Halvm·d och St. Olof under en resa frän Norge till Köpenhamn »giordt ett löfte, thet the wille bygga en Kyrcka, om han eller S. Halvm·d kunde erhålla ett Konunga-Rike, och efter S. Olof fick Norrige, så skall han ha byggt thenna Kyrckam (s. 100). - HOLMBERG uppger, att kyrkan varit vallfartskyrka (III, s. 385). Troligen i samband med reformationen blev Ytterby församling annex till Kungälv. Under nordiska sjuårskriget och ett par är därefter (1563- 1572) var den prebende till slottspredikanten på Bohus fäste. 5 Följande i framställningen nämnda gärdar ligger i Ytterby socken: El/eslorp, Guddeby, Guddehjälm, Hi/lebol, Hö/en, Kaslellegården, Kuröd, Marieberg, Orma, Rollsbo, Synneröd, Tega, Trankärr, Tunge och Vena. Av dessa är Kastenegården den största. Under medeltiden tillhörde den Kasteneklostret men kom redan 1529 under världsligt styre. 6 1693- 1844 var den boställe för översten vid Bohusläns regemente. Därefter utarrenderades den av kronan. 7 Gården ägs numera av Domänstyrelsen. - Orm o och Rollsbo övergärd var frän 1600-talets slut till 1860-talet kaptensboställe åt chefen för Södra kom­ paniet vid Bohusläns regemente. 8 Orm o ägs numera av Domänstyrelsen, medan Rollsbo övergärd är privatägd. Ytterby gamla kyrka var belägen på ängsmarken till Tega, ett par hundra meter N om Nordre älv, där denna gör en vid krök mot S (fig. 242), vid det ställe, som efter Snorres beskrivning utpekats som platsen för sjöslaget 1159 mellan kung Inge av Norge och Hakon Herdebred. • År 1870 byggdes en ny kyrka c:a 1500 m N om den gamla, som urröjdes och fick kvarstä med kala murar utan tak. I det följande iämnas skilda beskrivningar av Ytterby medeltida kyrka och den nuvarande kyrkan. 4 5 LuDVIG DAAE, Norges Helgener, Christiania 1879, s. 163-169. Kungligt brev den 16/6 1572, NRR II, s. 39. 6 TISELJUS II s. 209-210. 7 YTTERBYBOKEN S. 352- 353. 8 YTTERBYBOKEN S. 352- 354. 9 \VILH ELM B EnG, Bohusläns historia I, Gbg 1912, s. 204- 205. 272 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 241. Ytterby kyrkoruin och stiglucka frän V. Foto S. Cm·man 1965. Die Kirchenruine von Ytterby und das Kirchhofsportal von W. Ruins of old church, a nd lich-gate from W. GAMLA KYRKAN KYRKOGÅRDEN Kyrkogården (fig. 242) är nästan kvadratisk. På dess V sida leder en byväg frå n älven in i samhället. På Ö sidan slingrar en bäck, Kyrkbäcken. Kyrkogården är inhägnad av en 80- 90 cm hög kallmur av gråsten. Längs murens insida växer askar. På V sidan finns en tegeltäckt, spritputsad stiglucka (fig. 241) med trägrind. Det är obekant, när den uppförts. I Ö kyrkogårdsmurens S hörn är en öppning, som leder mot Kyrk­ bäcken. Öppningen saknar stängsel. En karta av E. Kuus från år 1700 (fig. 243) återger kyrkogården som en rektangel c: a 61 x 59 m med ett intag i NV hörnet. Långsidorna är parallella med kyrkans lång­ husmurar. Ur arealsynpunkt är kyrkogården här obetydligt mindre än den nuvarande. Då emellertid kyrkobyggnaden endast är ungefärligt intecknad på planen, och Kyrk­ bäcken i dag har en helt annan sträckning, finns inte någon fast punkt att utgå från för att rekonstruera gränserna. Om inhägnaden av denna kyrkogård är intet bekant. I RÄK. upptages 1755 arbetslön för två nya kyrkogårdsportar (LANTK . ). sTIGL u cKA YTTERBY KYRKOR 273 Fig. 242. situationsplan, 1:2 000. Upp m . P. Nordström o H. Andersson 1931. Lagepla n. General plan. En klockstapel omnämnes 1697, då man i densamma inredde ett rum till >>Lykens bisyttning>> (LANTK.). Klockstapeln var alltså täckt och sannolikt utformad som ett klocktorn av den vanliga dansk-norska typen (jfr Kareby s. 327). Kyrkan försågs 1670 med ett torn i V (s. 286), men den gamla stapeln fick trots detta tydligen stå kvar. Uppgifter om när man överförde klockan till det nya tornet saknas. Kyrkogården kring gamla kyrkan fortsatte att fram till 1882 fungera som försam­ lingens enda begravningsplats. Sedan kyrkogården vid nya kyrkan detta år tagits i bruk, användes den gamla endast i begränsad omfattning. Under senare år har den utnyttjats oftare, och 1949- 50 inköptes ny mark för utvidgning N om gamla kyrko­ gårdsmuren. Området är ännu inte iordningställt. På kyrkogårdens S sida finns flera äldre gravvårdar, karakteristiska för dessa trakter: Gavelgravvårdar 10 av skiffrad gnejs: - l. Med inhuggen text: MEMEN/To MORI l ( = Betänk att du skall dö) ANNO l 17125 (fig. 244). - H 91, B 70 (vid marken). Den stod tidigare (Utst. 1923, nr 1158) nära kyrkans NV hörn och gången vid V sidan. Nu placerad vid huvudändan av häll nr l. - 2. Utan text, vid ena kortändan av häll nr 8. H 142, B 117 (vid marken). Starkt vittrad. Gravhällar av skiffrad gnejs: - l . Inhuggen text. Överst IHS. På höger sida om verti­ kal mittlinje: HERUNDER l HYlLAR SALIG l HOS GUD NIEMNEMAN l MALTE SVIN f SON AF 10 Liknande gravvårdar finns på de närbelägna kyrkogårdarna i Hälta, Solberga, Kareby (s. 369) och Romelanda (s. 327). Om gavelgravvårdar se SvK, Bo II: 1, s. 42, not 1- 2. KLOCK­ sTAPEL GRAV­ MINNEN 274 INLANDS SÖDRE HARAD Fig. 243. D ela lj av karla över Yllc rby ky rkby av E . Kuu s å r 1700. LSL. 1\:a rlcnn usschnilt des K irc hdorfs Yltcrby YOn 1700. De la il o f map of Y tte rb y Church, by E. Ku u s, 1700. 19 l MRS l ANNO l 17 34. Vänstra hälfte n l uPruKT r G ElilOT GUD EMOT S IN KO NUNG TRO l AT T ! EN A NÄSTAN SIN SIELF llåtit laga Flaggan och Spiran på Torneb (LANTK.). I långhusets NV hörnkedja är ca l m över marken inmurad en sten, på vilken två huvuden är huggna i låg relief. Det ena huvudet är större, liggande; det andra mindre re­ ser sig till höger om det förras hjässa (fig. 248). Bägge är sedda framifrån; formen är starkt förenklad. Ytan är vittrad, och det är svårt att urskilja detaljerna på det lilla huvudet. Stora huvudets L ca 25, B ca 18; det mindre huvudet ungefär hälften så stort. Enligt traditionen skall stenen föreställa S. Halvard och en sköka (OEDMAN, s. 100; kons.rapp. 1927, ATA; jfr även legenden s. 270). Man kan med bestämdhet endast säga, att det rör sig om en större och betydelsefull figur (det liggande huvudet) och en i förhållande till denna mindre betydelsefull. Figurerna är uthuggna på en hörnsten, alltså på en av byggnadens viktigaste stenar, och därtill placerad mot N, det väderstreck, varifrån alla onda makter ·ansågs komma. Det är därför troligt att stenen murats in här för att bära och skydda kyrkan. Stenen, vilken av figurstilen att döma, har utförts på 1100-talet, bör ursprungligen ha varit inmurad i det äldsta långhuset (jfr s. 284).1 6 Ungefär mitt på S långhusmurens utsida finns två anmärkningsvärda stenar inlagda i muren strax ovan marknivån: en långsmal häll samt en över densamma liggande lika lång men betydligt tunnare stenlist (fig. 249). L l W, H 36 (bägge stenarna tillsammans). Stenarna har i folkmun kallats )>likkistan och lockeb (kons.rapp. 1927, ATA). De finns inte omnämnda i äldre litteratur om kyrkan. Enligt folktron skall någon ha begravts här, då kyrkan byggdes. Från Norge känner man gravsättningar i kyrkmuren under medeltiden. Dessa är dock alltid belägna inuti kyrkan. 17 Om det i Ytterby verkligen rör Jfr figurstilen på dopfunten i den närbelägna kyrk an i Torsby. SvK, Bo 1: 2, s. 198- 200. Om norska gravsättningar i kyrkmuren se A. W . BROGGER, Norske kongegrave og Kristi grav, i: Aftenposten 29 /12 1914; D ENSAMME, Sigurd Jorsalafarers grav i Oslo domkirk e, St. Hallvard, i: Tid­ skrift for Oslo og Kristianias histori e, 1915, s. 24- 49; ANDERs BuGGE, Vore gamle gravm inder, i: Foreningen til Norske forntidsmindersmerkers bevaring, 1923, s. 12 ff. Uppg. välv. lämnade av HÅKON CnntsTm, Norges kirker, Oslo. 16 17 FöNsTEn INGÅNGAR YTTERTAK nELmFsTEN sTE'>stil». Förklaringen ser Brusewitz i att detta parti kopierats efter Rafaels transfigurationsframställning, som vid denna tid fanns reprocluceracl i kopparstick (GHT 16/12 1871). 18 INTERIÖR TAKMÅL­ NINGAR 282 INLANDS SÖDRE HÄRAD På ett språkband över Kristi huvud TRENNE ÄR MIN KIÄRE SOHN. MATH: 17: 5. l takets V del ett litet rundtempel inom molnkrans. Över templet språkband med texten HERLI­ GA THING WARDER I TIG PREDIKAT TU GUDZ STAD SELA. PS. 87, V. 3. T . V. utanför moln­ kransen ett språkban d: WAKER OCH BEDER, t. h. HÄRMED HAFVER JAG VIGT TINE LÄPPAR. ES: 3. Takets övriga yta fylld med moln och ängla­ figurer. Listverket var utfört i svart och vitt. Taket var signerat på N sidan i ett språkband, SOm hölls av en ängel: DENNE KIÖRKEN HAFFER ERIK GRIJS MÅHLT 1703. 20 Då kyrkan urröjdes 1872 nedtogs också taket och såldes vid auktion som virke i småposter (AUKT. PROT.). I S korfönstret fanns en ellipsformad glas­ målning (fig. 250) med ett arrvapen och texten JYTTE GYLDENSTERN 21 • Fönstret kom vid kyr­ kans rasering till Göteborgs museum (GM 393). Målningen är utförd i svart och gult. Glaset är spräckt på två ställen nedtill till vänster. H 18,5, B 14. Kyrkans g o l v var täckt med >>stora, flata stenarioregelbundna former» (GHT 16/12 1871). 20 M. LAGERBERG anger året till 1705. Då kyrkans RÄK. finns bevarade mellan 1704 och 1798, och det för är 1705 inte upptages någon post för takets målning, är troligen Brusewitz' tolkning 1703 den riktiga. 21 Sannolikt skänkt till minn e av JYTTE GYLD EN­ STIERNE till S0llestedgaard, f. 1582 på Bohus, t 1642 på Orebygaard, dotter till HENRIK GYLD ENSTIERNE (t 1592), länsherre på Bohus 1574-1592, och hans hustru METTE Ruo. Begravd i Guuderslevs kyrka, Danmark, tillsammans med sin andre make EILER URNE till Aarsmarke (DAA XLIII, s. 28). GLAS­ MÅLNING Fig. 251. Takmålning av E . Grijs 1703 en!. akvarell av G. Bruscwitz 1871. ATA. Deckenmalerei von E. Grijs 1703 nach einem Aquarcll von 1871. Ceiling painting by E. Grijs, 1703, accorcling to watercolour by G. Brusewitz, 1871 . YTTERBY KYRKOR 283 '!&r et-::.:~'/e~ro/M/7 . . . ~ c,..undmvr . Grt5vl1.11'7j' Fig. 252. Plan visande framgrävda grundmursrester från den medeltida kyrkan. Uppm. A. Tell 1928. ATA. Ausgegrabene Grundmanerreste der mittelalterlichen Kirche. Plan of the excavated foundation walls of the medieval church. BYGGNADSHISTORIA Då det gäller att rekonstruera den ursprungliga, medeltida stenkyrkans utseende, har man att lita till, dels de förändringar och ombyggnader, som kan iakttagas i murarna, vilka nu saknar all puts, dels de observationer, som gjordes vid en grävning i ruinen sommaren l 928 av A. Tell (s. 288 not 29). I långhusmurarna är både på N och S sidan en tydlig fog vid de östligaste fönstrens V hörn. Murarna V om skarven är lagda i kalk, medan de på Ö sidan är lagda i sand­ blandad lera (kons.rapp. 1927, ATA). De senare stammar från 1699, då kyrkan för­ längdes mot Ö med ett nytt kor (s. 286). Vid den ovannämnda grävningen i ruinen anträffades en murgrund med en öppning i mitten, löpande mellan de bägge skarvarna i långhusmurarna (fig. 252) och en grund­ mursrest ca 4,5 m Ö om denna med tydliga brott på N och S sidorna. Dessa murrester visar läget för triumfbågsmuren och det gamla koret, vilket avslutades med en rak vägg i Ö. Några spår av N och S kormurarna återfanns ej. De har tydligen helt bort­ brutits vid ombyggnaden eller i samband med gravsättningar. Det ursprungliga koret, till vilket en mycket smal triumfbågsöppning ledde in (endast 1,7 m), tycks ha varit i det närmaste kvadratiskt (fig. 252). M E D E LTIDs­ KYRKAN 284 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 253. Interiör mot V. Foto 1965. Kircheninneres nach W. Interior Jooking W. Långhusmurarna V om den ovan nämnda skarven från 1699 uppvisar flera ombygg­ nader. I N och S murarna finns ett igenmurat rundbågigt fönster omedelbart Ö om nuvarande V fönster (fig. 254). Fönstren är utåt mycket smala, H 140, B 57, men vidgar sig avsevärt inåt. H 210, B 165. I S murens västligaste del framträder en igenmurad portal (fig. 255) med rak överliggare, H 225, B 120 (innermått). Öppningens Ö smygkant tycks utgöra en gräns mellan äldre och yngre murverk. På N långhusmurens insida finns t v om det V fönstret en förtunning av murverket, som likaså kan tyda på en skarv. Denna del av muren var dock svårt skadad och blev vid restaureringen till stor del om­ murad. På V gaveln syns tydligt i långhusmurarnas höjd en förtagning, ovanför vilken muren är tunnare. Den fortsätter in på S muren (fig. 253). Tydligen är det fråga om ett upplag för ett platt trätak. Vid grävningsundersökningen fann man dessutom framför den igenmurade s-portalen grundmurar till ett vapenhus (fig. 252). A v det som här framkommit kan man sluta sig till att den ursprungliga kyrkan, vilken sannolikt uppförts på 1100-talet, haft ett mycket litet, rektångulärt långhus, (invändigt ca 8 x 7 m), samt ett mindre, troligen kvadratiskt kor med rak avslutning (invändigt mått ca 4,5 m). Den har haft två fönster, ett mot N och ett mot S, samt förmod­ YTTERBY KYRKOR 285 Fig. 254. D etalj av lån ghu sets S yttermur m ed igenm urat medellida fönster. F oto 1965. Vermauertes mittela lterlich es F enster in der S Aul.lenwa nd d es Langhaus es. D eta il of outer S w a ll of nave with clos ed m edieva l window. Fig. 255. Detalj av långhus ets S yttermur m ed igenmurad medeltida portal. F oto 1965. Vermauertes mittelalterliches Porta l in d er S Aullenwand d es Langhauses. D etail of outer S wall of navc, with closed medieval doorway. 3-610256 286 INLANDS SÖDRE HÄRAD ligen två portaler, en i korets S-mur, och en i långhusets V-mur. Senare under medeltiden har kyrkan förlängts mot V (3,5 m), försetts med en portal i S samt vapenhus (fig. 256). Kärnkyrkan ansluter sig i sin utformning till den norska, enkla romanska kyrka­ typen, sådan vi närmast finner den i Östfold, t. ex. i Glemmen, Rokke och Roderres (NoK, 0stfold I s. 15- 18). FÖRÄNn - Kyrkan tillbyggdes 1670 med ett torn i V (LANTK., jfr s. 279). Huvudingången har RINGAR därmed troligen förlagts till V portalen. 1699 genomgick kyrkan en genomgripande om­ u :-.: n ER 1600­ o c H 1100­ byggnad (LANTK.). För detta ändamål upptogs kollekt i hela Göteborgs stift. 22 Kyrkan TALEN förlängdes åt Ö och fick tresidig avslutning samtidigt som det gamla koret revs. Sex nya fönster upptogs, och de två gamla igenmurades. En ny, rundbågig portal upptogs i S muren vid koret, och den gamlaSportalen igenmurades. Samtidigt bör vapenhuset ha rivits. I samband med ombyggnaden fick kyrkan ett nytt, tunnvälvt innertak av trä, vilket 1703 pryddes med målningar (s. 281). 1728 inlades stengolv (LANTK.). 1757 reparerades tornet så grundligt, att man troligen kan tala om en nybyggnad av de övre, i trä utförda delarna (RÄK.). I vad mån tornet härigenom ändrade utseende är obekant. 1800-TALET Fortsättningsvis genomgick kyrkan endast smärre reparationer. Vid 1800-talets mitt, då befolkningen i socknen starkt ökat och kyrksamheten tilltagit (schartaunismen), visade sig kyrkan för liten. Den var därtill i stort behov av en grundlig reparation. Man hade då att välja mellan en omfattande och dyrbar reparation och tillbyggnad eller en nybyggnad och valde det senare alternativet (sT. PROT. 1856). Den gamla kyrkan använ­ des sista gången den 20 nov. 1870, 23 då den nya stod i huvudsak färdig. KYRKAN Församlingen ville nu riva den gamla kyrkan för att kunna sälja trävirket, takteglet UTDÖMES och de inventarier, som inte överförts till nya kyrkan. Stenen i kyrkans murar hade man tänkt utnyttja till en kyrkogårdsmur (KS.PROT. 1865). Efter anmälan om rivning hos VHAA (KS.PROT. 1871), anhöll denna hos församlingen, att >>sedan tak, trävirke och inredning blifvit borttagna, låta murarna quarstå som ruin, på det att efterkommande må ega tillfälle att taga kännedom om såväl kyrkans läge som dess byggnadssätt ut­ visande de särskilda murdelarnas ålder». Församlingen samtyckte till detta (KS.PROT. 1871). Tak, inredning och inventarier såldes på auktion den 11 och 17 april 1872 (AUI>i afseende till sin byggnad alls ingen märklighet ägde>> (inkom 10/9 1871). Då VHAA trots detta inte ville låta riva kyrkan, får det troligen ses som ett resultat av den diskussion, som fördes i pressen kring kyrkans vara eller inte vara, då det blivit bekant, att församlingen ville riva byggnaden. Ytterst gällde det, om kyrkan var den i Borgarthingslagen omnämnda fylkeskyrkan eller ej (jfr s. 270). Efter­ som Borgarthingslagen fördes tillbaka till 1000-talet och Olof den heliges tid, daterades kyrkan av dem, som ansåg den vara den nämnda fylkeskyrkan, också till den tiden, och betraktades som en av de äldsta, ja t. o. m. den äldsta i Bohuslän. 26 Utom den offentliga diskussionen befinner sig ett brev från Magnus Lagerberg 27 till riksantikvarien Bror Emil Hildebrand 28 (18/5 1871). Lagerberg gör Hildebrand upp­ märksam på att man vill förstöra Ytterby kyrka >>för en vinning af några 100 D>> och vädjar till riksantikvarien att förhindia detta. Värdefull är den beskrivning av kyrkan och dess inventarier, som Lagerberg lämnar, och som på flera punkter kompletterar Brusewitz' beskrivning. Den taklösa byggnaden förvandlades snart till en förfallen ruin. Träd växte upp i den, bruket föll bort i fogarna, och stenarna rasade. Då en konservering sommaren 1927 26 RERIN G REsTAu­ 1927 Om denna strid se 27 MAG Nu s LAGERBERG, 28 BROR EMIL Kyrkoruinen i Ytterby, i: Vikarvet 1934, s. 11- 22. f. 1844, t 1920, intendent för Göteborgs musei myntkabinett 1862- 1887. HILDEBRAND, f. 1806, t 1884, riksantikvarie 1837- 1879. BERTIL BERTHELSON, 288 INLANDS SÖDRE HÄRAD äntligen kom till stånd, utförd av byggmästare Adolf Tell, 29 kvarstod av fönsterbågarna endast den NV. Koret var delvis nedrasat, NÖ långhusmuren höll på att falla samman, fyllningen i den gamla S portalen hade fallit ur, S portalen var trasig o. s. v. Bäst be­ varade var tornets bottenvåning och V gaveln (kons.rapp. 1927). Vid konserveringen förstärktes den bevarade fönsteröppningen. Murarna rensades från jord och växtlighet, ifyllningar gjordes i håligheterna, ny fogning i kalkbruk ut­ fördes och de nedfallna stenarna upplades. Murkrönen belades med grästorvor på ett underlag av asfalttjärat bruk, genombrutet på varannan meter. I grästorvorna plante­ rades sedumarter (kons.rapp. 1927, ATA). Vidare såddes gräsmatta inne i ruinen. Med tiden började det senare tillbyggda korpartiet, som i förhållande till de medel­ tida delarna är ganska slarvigt utfört, att på grund av den dåliga grunden sjunka, och sprickbildningen mellan de bägge byggnadsdelarna blev oroväckande. En bidragande orsak till grundsättningen kan vara de skakningar, som åstadkommes av jänvägen, som nEsTAulöper ett hundratal meter från kyrkan på dess Ö sida. Sommaren 1954 restaurerades TIERI NG 1954 ruinen på nytt. Vid. detta tillfälle nedrevs kormurarna med caterpillar. En bottenplatta av betong gjöts på frostfritt djup, och murarna upplades därefter på nytt. För arbetets utförande svarade byggmästare Gunnar Niklasson, Kungälv, efter förslag av bygg­ mästare Tell (kons.rapp. saknas. Se GP 9/11 1954, 10/8 1952). INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Inredningen och troligen en del av inventarierna från gamla kyrkan såldes vid den ovan nämnda auktionen 1872 (se s. 286). De flesta posterna i AUKT.PROT. upptager virke av olika slag, bräder, bjälkar och sparrar, utbjudet i mindre poster. Det är tydligen i huvudsak taket, som utbjöds på det viset. Bänkarna utropades var för sig (37 st) lik­ som sex fönster och tre dörrar. Vidare upptages en klockarstol, två >>läktarskärman> ( = läktarbröstningar) och >>alltarskärman>. De senare utgjordes troligen av altarupp­ satsens tavlor till predella, korpus och överstycke. 30 Vad som innefattats under rubri­ kerna >>diverse>> framgår inte. - Av inventarierna kom flera genom Brusewitz' försorg till Göteborgs museum. Några blev genom senare köp privatägda. Altarbordet var av murat tegel, uppställt ett stycke framför Ö korväggen (H. T. 16/12 1871). - Det medeltida altaret täcktes av en stenskiva med kantprofilering på tre sidor och en fyrkantig relikgömma i mitten (fig. 264). Det kasserades troligen samband med reformationens genomförande och togs under 1600-talets förra hälft bruk som gravhäll (se s. 299). L 150, B 70, H 13, relikgömman 22 x 22, Dj 3. 31 29 JOIIAN ADOLF T ELL, f .1887, t 1955, byggmästare, ex. vid Tekniska skolan i Kristinehamn. Gjorde betydesefulla insatser vid restaureringsarbeten på bl. a. Bohus' och Varbergs fästningsruiner och Gamla Älvsborg. Se vidare SvK, Bo II: 1, s. 12 not 1. 30 På den gärd i Torsby socken, elit altarskärmarna kom, har funnits en sädesbinge ell er liknande med en målad framställning av Nattvarden. Meddelat av Josef Axelsson, Ytterby. ALTARAN­ ORD NIN G YTTERBY KYRKOR 289 Fig. 257. Den segrande Kristus, krönskulptur från elen år 1728 utförda altaruppsatsen av J. P. \Veber. GHM. Jfr fig. 274. Foto 1965. Christus als Sieger, Bekrönung des Altars von J. P. Weber 1728. Christ triumphant, sculpture for crown of reredos made in 1728 by J. P. Weber. Cf. fig. 274. Altaruppsatsen, av vilken endast spridda fragment återstår, utgjordes av en skulpterad och målad arkitektonisk uppställning i flera våningar.32 På predellan (saknas) Liknande altarskivor med relikgömmor finns bevarade på andra håll både i Bohuslän och Norge och har liksom i Ytterby efter reformationen fått en ny användning. Se J. PETTERssoN, lVIensa och sepulchrum, i: GBFT 1954-57, s. 70- 82. 32 Beskrivningen bygger på uppgifter från BRuSEWITZ (GHT 16/12 1871) och BEXELL (s. 188) samt på jämförelser med andra bevarade altaruppsatser av samme mästare som utfört arbetet i Ytterby. 31 290 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 258. Kristusbild, 1600-talct. GHM. Foto 1965. Christusfigur, 17. Jh. Figure of Christ, 17th century. fanns en målad framställning av Nattvarden. I corpus' mittparti återgavs Korsfästelsen. Det skulpterade krucifixet (nu i den nya kyrkans altaruppställning, s. 309, fig. 274) flankerades av två kolonner på vardera sidan (nu i GHM, G. M. 178 a-d). Mellan dessa var på ena sidan en skulptur av Maria (ingår i nya kyrkans altaruppställning, s. 309), på den andra Johannes (saknas) placerade. Under krucifixet texten: HAN ÄR SARGAD FÖR WÅRA MISSGERNINGARS SKULL OCH SLAGEN FÖR WÅRA SYNDER. ES: 53. Överstycket innehöll en framställning av Kristi gravläggning (saknas). T. h. och t. v. därom stod troligen de två skulpterade änglar med Kristi pinoredskap, den ena med törnekronan och lansen, den andra med stegen och isopsvampen, som nu har sin plats i nya kyrkan på anfangerna till bågen mellan långhuset och koret (se s. 310). Altaruppsatsen kröntes av Kristus med segerfanan trampande på draken (fig. 257, nu i GHM, GM 183). Pre­ della, corpus och överstycke har varit omgivna av ramverk och skilda åt av profilerade lister och bjälklag. Någonstans på listverket har troligen de två små änglahuvuden, vilka nu sitter på nummertavlorna i nya kyrkan (se s. 312), haft sin plats. En rik ut­ fyllnad av akantusornamentik bör ha förekommit. Möjligen har ytterligare figurer ingått i altaruppsatsen, t. ex. de bägge änglar, som nu förvaras i nya kyrkans sakristia (se s. 310). De är avsedda att ses som pendanger. Den ena blåser trumpet, medan den andra förlorat det den ursprungligen hållit i handen. YTTERBY KYRKOR 291 Om altaruppsatsens färgverkan kan man genom de bevarade fragmenten bilda sig en svag uppfattning. De i nya kyrkan förekommande figurerna restaurerades 1952, då ursprungliga färger framtogs. Den korsfäste har förgyllt ländstycke och förgylld törne­ krona. Maria bär ljusbrun mantel med guldkant och klänning i blått och vitt. Änglarna med pinoredskapen är helt förgyllda. De på GHM förvarade kolonnerna bär spår av för­ gyllning medan den segrande Kristus är övermålad med guldbrons på ländskynke och mantel. Draken är röd. Genom sin rika förgyllning måste altaruppsatsen ursprungligen ha gjort ett praktfullt intryck. Mått: Kolonnernas H 132, Kristusbilden H 60, Maria H 65 (med sockel i samma stycke som figuren), änglarna med pinoredskapen H 64, den segrande Kristus H 83.- Altaruppsatsen utfördes 1728 av Johan Peter Weber 33 från Göteborg (LANTK.). Den målades två år senare av Sven Wernberg 34 >>med goda och behållna Oljo färgen gull och silffwer .... på samma sätt och manner som taflan uti Kongelfz Kyrckia än> (LANTK. 1730). Bakom altaret målades 1742 i tidens stil ett draperi (RÄK.). En tidigare altaruppsats återgav >>instiftelsen>> ( = Nattvarden). Den medtages i INV. sista gången 1738 (LANTK.). Altarringen var åttkantig med svarvade dockor. Det är obekant, när den tillkom.­ 1699 svarvades nya >>pelare>> till altardisken (LANTK.). Ett krucifix av trä (fig. 258) överläts 1872 till GHM (GM 171) 35 • Kdstusfiguren har törnekrona, kort ländskynke och fötterna fastsatta med en spik. Spår av kredering. KRucrnx 33 Om J ORAN PETER WEBER är relativt litet känt. Han torde ha varit född omkr. 1700 och var gift med bildhuggaren Nils Läses (s. 346 not 15) dotter Maria (Geneal.anteckn. ser. 2, vol. 7-8, s. 47 o. ser. 2, vol. 11- 12, s. 168). Om Weber varit elev till L, kan det inte ha rört sig om någon längre tid, då denne dog 1718. - Altaruppsatsen i Ytterby tillhör W:s tidigaste kända arbeten. Samma är utförde han även en altaruppsats för Stora Lundby kyrka (Vg), 1731 två konsoler till tornet på Göteborgs domkyrka, 1738-39 en altaruppsats till Råda kyrka (Vg), med samma bildprogram som i Ytterby, 1741 altar­ uppsats och predikstol för Nödinge kyrka (Vg), samma är en predikstol till Ytterby (s. 293), 1743 en basunängel till Råda, där han tidigare arbetat. - Under 1730-talet flyttade W. till Uddevalla, där han finns upptagen i mantalslängderna och fick bänkplats i kyrkan (S. KRisTIANssoN, Uddevalla stads historia, II, Uddevalla 1953, s. 360). Han utförde även en altaruppsats för kyrkan (a.a.s. 360, 414, 515). 1749 beställde magistraten i Uddevalla en »trähäst>>, dvs. ett tortyrredskap, som uppställdes på stora torget (a.a.s. 414). 1753 var W. fortfarande skriven i Uddevalla men vistades då som soldat i Finland (Geneal.anteckn. ser. 2, vol. 11- 12, s. 168), troligen ett tecken på att han hade svårt att försörja sig på sin verksamhet som skulptör. Han tycks aldrig ha tillhört snickarämbetet. (Uppg. om W:s verk­ samhet i V g lämnade av fil. lic. KARIN AASMA.) 34 SvEN WERNBERG (WERENBERG), t 1739. Medlem av Göteborgs målarämbete 1704. Mästare redan tidigare. Har fr . o. m. 1700 varit v erksam i en rad kyrkor i V g, där han bl. a. utfört takmålningar. Se S. A. HALLBÄCK a. a., s. 312. 3 • Genom en felregistrering i någon av GHM:s kataloger har både GARDELL (s. 40) och R. NORBERG i Bohusläns medeltida träskulptur (GBFT 1939, s. 51) behandlat ett medeltida krucifix frän Torps kyrka på Orust som stammande frän Ytterby. Krucifixet frän Torp är avtecknat av BRUSEVITZ i hans RESEBERÄTT. 1872 (s. 29, bild 25) med angivande av ursprung. 292 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 259. Predik stol skorg, ulförd 1741 av J. P. vVcbcr. Foto 1965. J(n n zc llwrb von .J. P. \ Vcbc r 1741 . P ulpit, mad e in 1741 by .J. P . \ >,lcbcr. PREV IKsToL Korset nytt. H 92, B 65. Sku lpturen, som ä1 av god k valitet, är sannolikt utförd und er 1600-tal et. I INV. upptages 1706 »ett litet krucifix>> samt 1738 >>ett litet kru cifix af gyllenduk >> (LANTK.) . D et senare k a n ha varit ett i g uleltrå d brod erat arbete från t . ex. en m ässhake. Pr e dikstolen , som bestod av korg m ed ljudtak samt trappa med bröstning och porta l, var upp ställcl vid N väggen. 36 A v predikstol en åt erstår korgen, nu uppställ d i nya kyrkans SV hörn samt fl era lösa delar. Korgen (fig. 259), som nedtill omslutes av en bladYulst och upptill avslutas av en gesims, är bruten i fem fält, ski ld a åt av kraftiga voluter med akantusornamentik I 36 I GHll l:s foto a rki v finn s ett myc ket guln at foto av ky rkan s interi ör m ed predik stolen. YTTERBY KYRKOR 293 speglarna skulpturer av de fyra evangelisterna samt Kristus som Salvator Mundi. Matteus och Markus är återgivna som äldre, skäggiga män, medan Lukas och Johannes är skägglösa. Under figurerna deras respektive namn. (Lukas namn har fallit bort). Över speglarna hänger en girland av band och blommor. Färger: ramverket svart, voluter och vulst olivgröna, girlanden förgylld, speglar blå, gesimsen marmorerad i vitt och blått; figurernas dräkter i rött, grönt och blågrått. Korgens H 118, Dj 92. Från ljudtaket stammar de fem små änglar, som nu är placerade på ett skåp i nya kyrkans NÖ del (s. 320). De har ursprungligen varit uppställda runt takets kant (foto i GHM:s arkiv). Samtliga håller ena armen utsträckt, den öppna handen har sannolikt gripit om en palmkvist. Endast en av änglarna har ursprungliga vingar; tre av dem har helt nygjorda, medan . den fjärde har en ursprunglig. Vingarna kompletterades vid en restaurering 1958. Samtliga änglar står på en svart sockel, gjord i ett stycke med skulpturen. Vingarna förgyllda, ländskynkena målade i respektive blått, rött och grönt. H 34,5. Till ljudtaket hörde också den förgyllda duva med utbredda vingar, som nu hänger under den nya predikstolens ljudtak (se s. 311). Ett fragment från trappbarriären med en skuren blomsterranka förvaras i GHM (GM 1583). Det är ett snett avfasat stycke med en tapp på ena kortsidan för inkil­ ning. Färger: svart botten med förgyllda blommor och ljusgröna stjälkar. L 78, B 14. Möjligen härrör den dörr, som nu är insatt i ett förvaringsskåp i nya kyrkans NÖ del (se s. 320), från predikstolsportalen. Dörren har tre speglar, en större, stående rektangel i mitten och två mindre liggande, en upptill och en nedtill. I de mindre speglarna kar­ tuscher och inskriften: ANNO (den övre) 1742 (den nedre). Den större spegeln har orna­ ment i hörnen och en rosett i mitten. Färger: ramverket rött, speglarna blå, skulptur­ detaljer i grågrönt, rött och guld. Texten mot svart botten. H 185, B 81. Vid portalen var, såsom framgår av ovannämnda foto, en ängel uppställd. Predikstolen beställdes 1736 av Johan Peter Weber (RÄK.), som 8 år tidigare utfört altaruppsatsen (se s. 291 not 33). Den levererades först 1741 (RÄK.) och målades året därpå (HÄK.). Fig. 260. Bevarat parti av läktarbröstningen, sannolikt ntförd 1699. GHM. Foto 1965. Erhal tener Abschnitl d er Emporenbrlistung, wahrscheinlich 1699. Preserved part of gallery front, probably executed in 1699. 294 INLANDS SÖDRE H.i-\RAD TDfGLAS BX~K- 1:\R ED:\ I l':G L .~KTAHE En predikstol, som 1738 betecknas som ga mmal, upptages efter tillkomsten av den nya ej vid are (LANTK.). På predikstolen ett blåmålat timglas­ s t ä II. Endast ett halvt, söndrigt glas är bevarat. Från 1700-talet. - Ett gammalt timglas upptages i INV 1706 men ej vidare. Bänkinredningen, som såldes på auk­ tionen 1872 var sluten. Dörrarna hade enkla, rekta ngulära speglar med svagt profilerade lister. Ramverket svart med grågula speglar, åd rade i rödbrunt. Virket från bänkinred­ ningen använd es i gårdarna till sädesbingar o. dyl. och rester med välbevarade färgspår finns fortfarande kvar på sina håll. 37 Det framgår inte av RÄK. när denna bänkinred­ nin g tillkommit, men troligen stamm ade den frå n ombyggnaden 1699. En läktar e fanns i kyrkans V del. Läk­ tarbröstninge n, som såldes på auktionen 1872, och av vilken en del finns bevarad på GI-IM (GM 188), var delad i rektangulära fält, skilda åt av svarvade halvkolo nnetter (fig. 260). Fyllningarna, som varit prydd a med målningar, inramas upptill av rund­ bågar. Målningarna kan nu end ast skymtas. Fält nr 2 från v. tycks ha åt ergivit Kristi Fig. 261. N umm er tavla, 1700-talets förra hä lft. fängsla nd e och nr 3 J udaskyssen. De övriga GHM. Foto 1965. scenerna går ej att identifiera. L 236, H Numm crntufel, crs tc H ä lrte d es 18. Jh. Hynmboard, first ha lf of 18th century . 78. Barriären är sannolikt tillkommen vid 1600-talets slut, kanske i samband med om­ byggnaden 1699. E nligt BRUSEWITZ (Gl-IT 16/12 1871) och INV 1830 återgav läktarbröstnin gens speglar de tolv apostlarna, enligt L AGERBERG >>frälsaren och lärjungarn a>>. De nu svagt skönj­ bara framställningarna har tydligen senare ersatts med apostlabilder. Dessa var sa nnolikt ut förd a på duk eller papper, vilket förklarar att något spår av dem inte finns på det bevarade stycket (jfr. Tarslanda o. Öckerö gamla kyrka, s. 4 12 o. 418). 37 E n sädesbinge tyd li gen tillverkad av en bänkskärm finn s hos la ntbruk a re Sigfrid And reass on, T ega. En bänkdörr ho s la ntb ruka re John A ugus lsson, I-löJen. YTTERBY KYRKOR 295 Det stycke av läktarbarriären, som nu finns på GHM, inropades vid auktionen 1872 tillsammans med annat >>virke>> av lantbrukare Malte Magnusson, Kuröd. Vid ett besök hos honom den 2/6 1872 inköpte G. Brusewitz stycket för GHM (RESEBERÄTT. 1872, s. 4). En nummertavla (fig.261) överfördes 1872 till GHM(GM189).Denärrektangulär NUMMER­ TAYLA med skulpterad ram, har sifferskåp och träplattor med målade siffror. I skåpets övre och nedre kortända hål för uppställning på en stång. Ram och ornament målade i grönt och guldbrons. Skåpet ljusblått. Siffrorna vita mot svart botten. H utan gavel 60, B 50; gavelstyckets H 37, skåpets Dj 18. 1700-talets förra hälft. - Enda gången en nummertavla nämns i INV. är 1738. Kyrkans dopredskap, som samtliga överflyttades till nya kyrkan, var tillkomna ooPREosKAP under 1600-talet (se s. 312-313). Uppgift om tidigare dopredskap saknas. Nattvardskärlen överfördes likaså till nya kyrkan (se s. 313- 316). Kyrkan har NATTVARDs­ inte varit rik på silver och utom de överförda, delvis omarbetade föremålen, omnämns i arkivalierna endast en förgylld vinkanna av silver, som 1829 nedsmältes och användes vid tillverkningen av ett sockenbudstyg och en ny cuppa för kalken (jfr s. 315). Vinkannan bar enligt BEXELL (s. 188) följande inskrift runt kanten: FÖRORDNAD TILL ALTARENS TJENST OCH BLEF BEKOSTAD AF DET GUDFRUKTIGE MENNISKOR GIFWIT I DEN BLÅCK ( = offerstock) HINRIC RASSMUSSON 38 FÖRÄRADT TILL YTTERBY KYRKA. Kannan bör ha varit tillverkad vid 1600-talets mitt. Troligen är det samma kanna, som 1699 var >>aldeles sönder>> och då omgjordes och förgylldes av guldsmeden Sven Wallman (mäs­ tare 1685- 1706) i Göteborg (LANTK.).- Ett sockenbudstyg omfattande kalk, paten och en liten flaska, allt av tenn, inköptes 1700 och var tillverkat av Christer Persson (LANTK.). Ej upptaget i INV. efter 1738. 1825 anmärkte biskopen, att kyrkan saknade sockenbudstyg (viS.PROT.), varefter det nuvarande anskaffades (se s. 314). Kyrkan hade tre ljuskronor av malm, vilka samtliga finns upptagna i kyrkans LJUS­ REDSKAP första INV. från 1706. Enligt uppgift hade de 15, 9 respektive 5 pipor (LANTK. 1738). En av dem pryddes av en dubbelörn (LAGERBERG). Ej bevarade. 39 HrNRIC RASSMUSSEN, som finns belagd i Ytterby mellan 1736 och 1759, kallas i handlingarna >>kiörkewedr>> och »sorenskriver•> (YTTERBYBOKEN s. 311). R. fick efter ansökan hos Christian IV till­ låtelse att under sin, hustruns och barnens livstid bruka gården Guddehjälm, (NRR VII, s. 300). Han ägde utom Guddehjälm gårdar bl. a. i Hälta, Kareby, Säve, Backa och Björlanda. I Ytterby kyrka är hans namn också förknippat med en gravsten, som låg i koret (s. 299). 39 En!. GARDELL (s. 40) såldes två medeltida ljuskronor till dåvarande landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Albert Ehrensvärd, som skulle ha haft dem på sitt gods Tosterup i Skåne. Efter dennes död 1901 skall den ena kronan ha sålts till kronofogde von Platen i Ystad. Denna ljuskrona, som nu ägs av frk Lill von Platen, Ystad, är dock en gustaviansk krona med slipade glasprismor och går ej att belägga i Ytterby kyrkas INV. På Tosterup finns en!. uppgift från general Ehrensvärd, Char­ lottenlund, numera inte någon ljuskrona, som av beskrivningen att döma kan tänkas härröra från Ytterby. I Tosterups kyrka, som fram till 1922 var patronatskyrka för ägaren till Tosterups gård, hänger dock en ljuskrona av malm med 16 ljusarmar och krönande dubbelörn, vilken möjligen kan härröra från Ytterby (en!. uppgift av kh G. Persson, Glemmingebro). 38 296 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 262. Linneduk prydd med en broderad fram ställnin g av Kristi stamträd. Använd som allardulc Början av 1500-talet. GHM. Foto ATA. L einentuch mit gestickter Darstellung von J esse Wurzel, benutzt als Al tar­ tuch. Anfang des 16. •lh. Linen cloth, with embroidered r epre­ sentation of Christ's family tree. Used as altar cloth. Earl y 16th century. YTTERBY KYRKOR 297 Fig. 263. Detalj av fig. 262. GHM. Foto ATA. Ausschnitt von Abb. 262. Detail from fig. 262. En gustaviansk ljuskrona med slipade glasprismor, skärrid 1856, överfördes till nya kytkan, där den fortfarande är i bruk (se s. 316). Ett par ljusstakar av malm från 1800-talets mitt, överfördes till nya kyrkan (se s. 316). - >>2ne ljusstakar af malm, måhända från den Katolska tiden, emedan de 298 INLANDS SÖDRE HÄRAD äro försedda med järnspets för att fästa de stora ljusen>> omtalas av LAGERBERG. Det är tydligen samma ljusstakar, som 1706 stod på altaret (RÄK.). De karakteriseras som >>2ne Mässingsstakar g:la wäga tillsammans 24 mkr>> (LANTK. 1738). Saknas. - En mäs­ singsstake med två pipor, vägande 5 mkr och 1706 betecknad som gammal (RÄK.) före­ kommer i samtliga 1700-tals INV. men upptages ej 1825. TEXTILIER På altaret låg under en sammetsduk en vit linneduk med broderier, vilken genom G. Brusewitz' försorg överfördes till GHM år 1871 (GM 4135). Duken är av fint, vitt linne i mönstrad kypertvävnad, s. k. korndräll (12 skaft, 24 tr. per l cm 2), broderad med stjälksöm i fint ullgarn (två-trådigt, s-tvinnat), färgat i rött, blågrönt och gult. Broderiet upptar en framställning av Kristi stamträd. Trädet har kraftig rot och symmetriskt utväxande grenverk (fig. 262). På varje gren är placerad en figur. Vid trädets rot står en man, större än de övriga figurerna (fig. 263). Samtliga äro försedda med språkband. Runt dukens kant texter i gotiska minuskler, i de nedre hörnen två ej identifierade vapensköldar. - Vävnaden är svårt skadad och upptill avklippt. L 225, B 103. Den ursprungliga längden bör av kanttexten och mönstret att döma ha varit minst den dubbla. Sannolikt utförd under början av 1500-talet. Av kanttexten är bevarat: (nedre kortändan) amen, (v. långsida) irgo maria, (h. lång­ sida) agnus dei q. Den ursprungliga texten bör ha varit: ora pro nobis mater dei virgo rnaria ( = bed för oss Guds moder Jungfru Maria) samt agnus dei qui tallit peccata mundi ( = Guds lamm som borttager världens synder). Språkbandens texter är mycket frag­ mentariska. Språket är danska, en del felstavningar av de bibliska namnen tycks före­ komma40. Texterna kunna rekonstrueras enligt Matt. I: 1- 5. Nederst: (a)braham avlede (is)aa(ck) (mycket otydligt), därefter från v. till h.: (i)saack avlede ja(c)ob, (jac)ob avlede judas (otydligt), judas avlede fares, fares avlede esrom, esrom avlede aram, aram avlede aminadab (otydligt), aminadab avlede naason (otydligt), (naa)so(o) avlede salmon, salmon avlede boas, boas avled e (j) obe( d). Duken kan ursprungligen ha haft profan användning såsom bordduk i likhet med en grupp närstående broderade dukar 41 • Det är okänt, när den kom till kyrkan. Kyrkans äldsta INV., som är från 1706, upptar >>en gammal duk», vilken sannolikt avser den här be­ handlade, 1767 uppfördes den som >>en gl stor utsydd hwit altareduk». Såsom sådan har den troligtvis även från början använts i kyrkan; härpå tyder det långa, smala formatet. I litteraturen omkring duken har den stundom gått under namnet brudpäll 42 • Därmed har åsyftats, att duken använts som ett slags himmel över brudstolen vid bröllopsfesten. 40 Texterna tolkade av fil. lic. K. AASMA och arkivarie H . KARLssoN, GLA. Namnens stavning äter­ ges ej med full korrekthet. För att tyda texten i sin helhet behövs ingående undersökningar. 41 C. R. AF UGGLAs, Om Ytterbyduken i Göteborgs museum, i: GBFT 1939; GARDELL s. 43; Å. FREDSJÖ, Två broderade linnedukar frän 1500-talet i Uddevalla museum, i: Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift 1962, s. 17- 43. Jfr även G. GARDE, Danske silkebroderede l::erredsduge, Khvn 1961, s. 173 ff. 42 Se A. ROMDAHL, En brudpäll frän Ytterby, i: GBFT 1932- 33, s. 31-36.- Duken utställdes på Jubileumsutställningen i Gbg 1923 (nr 710) samt på Utställningen av äldre kyrklig textilkonst i Sthlm 1929 (nr 460). YTTERBY KYRKOR 299 Fig. 264. Gravhäll frän 1640, ursprungligen täckskiva till det medeltida altaret. I mitten relikgömma. Foto 1965. Deckplatte des mittelalterlichen Altars mit Reliquien-Sepulchrum, benutzt als Grabplatte 1640. Grave monument, 1640, originally on the medieval altar. Reliquary in middle. Inga belägg har anförts, att så skett med detta föremål. Beteckningen brudpäll avser dock i allmänhet en duk som hölls likt en baldakin över brudparet under b~udmässan. Som framgått av ovanstående lämpar sig icke denna duks format för sådan användning. Några spår efter upphängningsanordningar i hörnen kan icke iakttagas. 43 En svart mässhake från 1856 användes alltjämt i nya kyrkan (se s. 317). Två broderade kalkkläden från 1797 respektive 1856 är även överförda till nya kyrkan (se s. 318). Bland försvunna textilier märkes Antependium >>af bast med foder och med FÖRSVUNNA Bochstäfwer och åhrtal 1673>> (LANTK. 1738). Upptages 1767 som >>alldeles odugligt» TEXTILIER (LANTK.). - En mässhake >>af Blåt Sammet bråderat af guld och Silffwertrådar ächta med Crucifix terpå samt parcumsfoden> (LANTK. 1738). Omnämnes ännu 1825. I INV. 1706 upptages även en annan mässhake, >>som icke kan brukas>>.- Ett kalkkläde >>af selicke blåt Med gul Karm omkring och dofshörnen sampt Silfar roser i hörnen förärt af en fru i socknen>> (LANTK. 1760). - En kollekthåv bestående av >>en Pung med en liten Silwerklocka uti>> (HÄIC 1706). 1825 förekommer två håvar (vrs.PHOT.). - 1767 syddes en ny kyrkväktarrock >>af blått wallmar med golt upslag och Kraga samt Messings­ knappar>> (LANTK.). GHAV­ Framför altarringen låg en grav häll, nu uppställd i nya kyrkans vapenhus (fig. 264). MI:\!N E N Inskriften är helt utnött. Enligt INV. 1830 kunde man av den 1edan då nötta texten läsa: HENHIC HASSMUSSON I GUDDEHIELM LADET BECOSTE ÖFVER S. B. 1640 (s. 295, not 38). Resten var oläsligt. I hörnen rundlar med evangelistsymbolerna i relief. I mitten en 43 Beskrivningen av linneduken granskad och kompletterad av antikvarien A .-M. FRANZ EN, Raä. 300 INLANDS SÖDRE H ÄRA D Fig. 265. Vo li vs kepp. Örlo gssk ep p från slulel av 1600-talcl eller början av 1700- L alcl. GHM. Fo lo 1965. Yotiv schiff, J\:riegsschiff vom E nd e d es 17 . ode r A nf. des 18. Jh. Y o live sh i p. 'l an-of-war from th e end of 17 th or b eginnin g o f 18 th century . Mh:-.; 1:-:GAn ,·oTIYSKEI'P kvadratisk fördjupning, so m intill 1952 va r igensatt med en sten (Y.rTERBYBOKEN s. 188). Hällen är på tre sidor ka ntprofil erad. L 150, B 70, H 13. - Ursprungligen h ar hällen varit altarskiva (se s. 288 samt not 31). Då el en sk ulle brukas som gravhäll har eva ngelistsymbolerna uthu ggits och relikgömman fyllts igen. Ett ~> si l ve r m o n u m e n t» efter F. F. L 'Aisne (s. 276, not 13), Yilk et sku ll e hängas upp i kyrkan vissa dagar und er gud stjä nsten och förva ltas av kyrkYärd en, omnämnes av BEXELL (s. 188) . Om dess utseend e eller öde är intet bekant. Två på trä målade porträtt av Luth er och Melanchton fanns en ligt LAGERBEFI.G på Yäggen bakom predikstolen. Av det ova nn ämnda fotot i GI-Il\I framgår, att dc måste ha Yarit målade på det i två arkadbågar ind elade ryggstyck et t ill pred ikstolen . En ~>g: l Ta fl a om Syndafa ll et och Försoningen ~> upptages i JNV. sista gå ngen 1738. Ett votivskepp (fig. 265) överfö rel es vid kyrkans rasering till Gl-IM (GM 396) såsom gåva frå n fö rsam lingen . Det visar ett örlogsskepp utrustat med 22 kanon er. Modellen torde dock få uppfattas som ett 30 ka noners örlogsskepp. Det är mycket primitivt utfört och hu gget ur en stock med få och grova detalj er. lVIålat i rött och grö nt. L 77,5, I-I 61. - Det grova utföra nd et försvårar en exakt datering. Skeppet k a n do ck sägas tillhöra 1600-talets senare del eller 1700-talets början. Hela tacklingsarbetet är ett senare reparationsarbete, utfört med rin ga sakkun skap någon gå ng un der 1800-talets YTTERBY KYRKOR 301 första hälft, vilket de hela märsseglen visar. De trasiga flaggorna är möjligen av samma ålder som skrovet. 44 - Skeppet hängde vid dopfunten i korets N del (foto GHM). Skänkt till kyrkan av slaktaren Johan Eckler, 45 Göteborg, förmodligen mellan 1756 och 1785. En kista av ek kom vid kyrkans rasering till en gård i Tega, där den fortfarande befinner sig. 46 Försedd med tre lås, järnbeslag och i järnplåt stansade ornamentsband. Målad rödbrun. Kistlocket har vid något tillfälle i kyrkans historia sågats upp, och skar­ varna är täckta med beslag. Mellersta låset saknas. L 122, B 47, H 46,5. - Tillverkad 1730 (LANTK.). KIRKEREGNSK. 1628129 meddelar, att )>der gives og bekostes på en brudestolJ2 rd)>. En brudstol förekommer ännu i INV. 1861. En kyrkvaktarstav tillfördes efter 1870 GHM:s samlingar (GM 217). L 219,5. Ett smitt gångjärn, överfördes vid kyrkans urröjning likaså till GHM (GM 1073). L 117, B 13,5. - Enligt KIRKEREGNSK. 1622 tillverkades det året en ny kyrkdörr av )>planker og jernfang)>, till vilken järnet bör ha hört. Ett l å s med två vred från kordörren har genom Brusewitz' försorg också kommit till GHM (GM 5 a, b, c). Låsets L 47, B 20,5, H 8,7. Vredens L 19 och 16,5. Kyrkan hade en k l o ck a, som hängde i tornet. Den överfördes till nya kyrkan men omgöts 1915 (se s. 320). - Den beskrivs i INV. 1830 sålunda: )> På ena sidan öfverFrälsa­ rens bild: GLORIA IN EXCELSIS DEO l SALVA10R MUNDI. På andra sidan: F. K. S. CONFLATA PRAEFECTO SUPREMO f D:NO L. C . STOBEE. EPICOPO DOCT. f D:NO JAC. BENZELIO. PASTORE MAG. I'rsrA mnnsE KLocKA l AND. TRANCHELIO. INSPECTORE. l GREGERO STABEO IN USUM ECCLESIAE l YTTER­ (Ära vare Gud i höjden l Världens frälsare. l Fredrik Sveriges konung. l Gjuten då Lorens Christoffer Stobee47 l var landshövding, doktor herr Jacob Benzelius 48 biskop, magister Andreas Tranchelius 49 kyrkoherde och Greger Stabeus kyrkoinspektör, till Ytterby kyrkas bruk år 1743.) Runt nederkanten följande inskrift: ))KOM KOM, JAG ROPAR l HÖH. MITT LJUD l KOM, KOM, SÅ SÅ ÄH. HEH.H.ANS BUD. l GUTEN I GÖTHEBOH.G AF JOHAN DAGLIEB 50 ANNO 1743.))- Enligt RÄK. 1743 var klockan omgjuten efter en äldre klocka. DYENSIS ANNO MDCCXLIID> 44 Beskrivningen och dateringen utförd av kapten SAM SvENssoN (t 1966), statens sjöhistoriska museum, Sthlm. 45 J ORAN CHRISTIAN E ICHLER (ECKLER, EKLER), f. 1722, t 1785. Burskap som slaktarmästare i Göteborg 1751, sedermera ålderman. (Geneal. anteckn., ser. I, vol. I, s. 441; Ytterbyboken s. 310- 312). 46 Gårdens nuvarande ägare är Anders Severinsson. 47 LORENTZ CHRISTOFFER STOBEE (Stob (Kungl. brev den 16/ 12 1870, PÄ). Kyrkan hade ursprungligen ingen uppvärmning. 1890 insattes två s. k. reffelugnar (RÄK.). SF.:-IARE FÖR­ 1900 ommålades taket i koret. Det hade en dekor av guldstjärnor på blå botten, X:-.-OH J:-IGAR utförd av M. B. Wallström. 54 I stället målades en soluppgång. 1924 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Axel Forssen. 55 Förändringarna inskränkte sig i huvudsak till ommålning av väggar, tak och inredning. Färgsättningen var gråtonad med kraftigt framhävd taklist och triumfbåge. I kortaket målades moln. 1949 installerades el-belysning. 1951- 52 genomgick kyrkan en mer omfattande restaurering efter förslag utarbetat ERNST EDVARD VON ROTHSTEIN, f. 1821, t 1890 i Slhim, prof. , arkitekt. 1862 andre arkitekt i ÖIÄ, 1882 byggnadsinlendent. •• MARTIN BERNHARD WALLSTRÖM, f. 1843, t 1917. Bosalt i Lödöse, verksam som kyrkoresta urator. Se SvK, Bo 1: 2, s. 188, not l. 55 AxEL FoRssE:N, r. 1888, t 1961, arkitekt. Se SvK, Bo I: 2, s. 244 not 2. 53 YTTERBY KYRKOR 309 Fig. 271 . Interiör mot Ö före 1924 års restaurering. Foto A. Forssen 1924. ATA. Kircheninneres nach O vor d er Restaurierung von 1924. Interior Jooking E before restoration in 1924. av arkitekt Sigfrid Ericson. 56 De viktigaste förändringarna var följande: Bänkarna ombyggdes och gjordes bekvämare samt minskades till antalet. Nya trägolv inlades i bänkkvarteren. Predikstol, altarring och läktarbröstning rengjordes från övermålning och ommålades med utgångspunkt från de ursprungliga färgerna. I korfönstren insattes glasmålningar (s. 304). De bevarade skulpturfragmenten från gamla kyrkans altar­ uppsats restaurerades och av dem iordningställdes en ny altaruppsats (s. 309). Väggar och tak ommålades liksom bänkinredning, som stämdes efter färgerna på predikstol och läktare. Sakristian ombyggdes och dess tak sänktes. El. värme installerades. 1961 täcktes tornets tak med kopparplåt. 1963 installerades toilett- och tvättrum i S vapenhuset. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER Altare av trä. Framsidan har en i trä skuren dekoration med en kalk och två kors­ lagda sädeskärvar. Gråmålat; sockel och speglar marmorerade i vitt och blågrått. Lister och dekoration i guld. Den senare är utförd av M. B. Wallström (se s. 308, not 54). Altarprydnaden (fig. 274) tillkom vid restaureringen 1952 och utgöres av en kalvariegrupp. Krucifixet och Mariabilden har ingått i gamla kyrkans altaruppsats från 1728 (se s. 289- 291 ). Postamenten och korset är nya. Marias händer, som varit avslagna, är nygjorda. Johannesfiguren är utförd 1952 för att komplettera gruppen. 56 ALTARAN­ ORDNING SrGFRID EmcsoK, f. 1879, t 1958, arkitekt. Se SvK, Bo I: 2, s. 124 not l. 310 INLANDS SÖDRE HÅRAD Fig. 272. Interiör mot ö . Foto 1960. Kircheninneres nach O. Interior Jooking E. stilen ansluter sig till de bägge övriga skulpturernas och färgsättningen med ljusgrön klädnad och rödgul mantel med guldkanter har utförts med ledning av de ursprungliga färger, som 1952 framtogs på Maria och Kristus (se s. 291). Skulpturen är på sockelns baksida signerad: E. VALLDEBY 1952.- H 65. Den tidigare altarprydnaden (fig. 271) bestod av ett massivt, förgyllt träkors med en törnekrona stående på ett gråmarmorerat postament med förgyllda bladdekorationer och en målad inskription: sÅ ÄLSKADE GUD WERLDEN. Korset ansågs alltför mycket skymma de nya glasmålningarna i korfönstren och fick l 952 sin plats mellan de två östliga fönstren på S långhusväggen. H 80. Altarringen är rund med enkla fyllningar. Målad i samma färger som altarbordet. Sockeln blå. Två förgyllda änglar med Kristi pinoredskap från gamla kyrkans altaruppsats (se s. 290) är placerade på anfangerna till bågen mellan långhus och kor. Två änglar, avsedda att ses som pendanger, den ena blåsande basun, den andra, med utsträckta armar, har förlorat det den hållit i handen. Rengjordes 1952 från över· YTTERBY KYRKOR 311 målningar. Den ursprungliga färgen ha de tidigare helt avlutats (kons. rapp. l 952). Figurerna målades lätt gråvita med förgyllda vingar, ärmuppslag och förgylld basun. H 60, B mellan vingarna 76. - Figurerna har möjligen ingått i gamla kyrkans altar­ uppsats (se s. 290). I varje fall tycks de var a utförda av Johan P eter Weber (s. 291, not 33), vilken tillverkat såväl altarupp sats som predikstol i gamla kyrkan. Står nu i sakristian. Prediksto l e n (fig. 272), som härrör från 1870, best år av korg med und erred e samt ryggstycke och lj ucltak. U p p satt på N väggen. Korgen har åttkantig plan. I barriärens fyllningar insatta figurer och emblem, skurna i trä. - l. Knäböjande ängel. - 2. Emblem av kors, ankare och hjärta (tro, hopp och kärlek). - 3. Lagens tavlor, ett brinnande ljus samt texten JOI-1: l: 17 och JOI-1: 12: 35. - 4. Knäböjande ängel. Utförda av M. B. 1). vVallström (s. 308, not 5L Ljudtaket kantas av en lambrequin m ed tofsar och krönes av ett kors. Den från taket nedhängand e duvan härrör frå n gamla kyrkans predikstol (s. 293). - Predikstolen m ålad i gråbrunt, grönt, rött, blått och gu ld. PHEDIKST O L Fig. 273. Interiör mot V. Foto 1960. l{irch cn inn crcs nach \ V. Interior Iaokin g \\' . 312 BÄ N KINRED­ NING INLANDS SÖDRE HÄRAD ORGEL­ LÄKTARE OCH ORGEL­ VERK NUMMER­ T AVLOR DOP­ REDSKAP Bänkinredningen är sluten och indelad fyra kvarter. Enkla rektangulära fyllningar. Inredningen stammar från 1870 men ombygg­ des vid restaureringen 1951- 52 (s. 309). Fär­ ger: ramstycken bruna, fyllningar marmore­ rade i blått på gråvit botten, lister i gult och rödbrunt. Dörrarna numrerade. Orgelläktaren i kyrkans V del uppfördes 1870. Vilar på 6 pelare. Barriären är bruten med framskjutande mittparti. I fyllningarna enkla ornament i trä utförda av M. B. Wall­ ström (se s. 308, not 54). Färger: ramstycken gulbeige, fyllningar blå med ornament i guld, pelarna gula, taket under läktaren blått. Orgelverket är ursprungligen byggt 1873 av J. N. Söderling, 57 med tio stämmor. Det ombyggdes l 937 av firma A. Magnusson, 58 och har nu 17 stämmor, två manualer och en pedal. Orgelfasaden är indelad i tre fält och ut­ förd i klassicerande stil. Fig. 274. Altarprydnad sammanställd 1952. Krucifixet samt Mariabilden härstammar Ett par nummertavlor av trä (sefig. 272). från gamla kyrkans altaruppsats, utförd 1728 av J. P. Weber. Jfr. fig. 257. Glasmålningen Förgyllda ramar med skulpterat överstycke i korfönstret utförd 1952 av G. Torhamn. med en lyra och lagerblad, nedtill änglahuvud. Foto 1965. Altaraufbau, zusammengefi.igt 1952. Kruzifix und Tavlorna och tillhörande sifferställ härrör från Maria stammen vom Altar der alten Kirche (J. P. 1870. Av änglahuvudena stammar det på N Weber 1728). Malerei im Chorfenster von G. Tor­ hamn 1952. sidan troligen från gamla kyrkans altaruppsats Reredos constructed 1952. The crucifix and the figure of the Virgin are from the old reredos, (se s. 290), medan det S är nygjort. Sifferstäl­ made in 1728 by J. P. Weber. Cf. fig. 257. Stained glass in chancel window by G. Torhamn, 1952. lens skåp tillverkades 1952 av gammal bänk­ inredning. Tavlornas H 99 (utan överstycke), B 75,5. Änglahuvudet H 17, B mellan vingarna 52. Sifferkorset B 80,5. Samtliga dopredskap stammar från den gamla kyrkan. Dopfunt av trä med sex­ kantig cuppa och fot (fig. 275). Cuppan avslutas upptill av en gesims med en skuren äggstav och därunder målad ornamentslinga. I hörnen skulpterade lejonmasker, vid fältens överkant broskornamentik. Cuppa och fot rödbruna, vulster blågrå, ornament i grönt, rött, svart och guld. H 93, cuppans D 69. Målningen framtagen och komplet­ terad 1952. Om Söderlings orgelhyggarfirma se SvK, Bo I: 2, s. 131, not 1 o. s. 251, not 1. Magnussons orgelhyggarfirma i Göteborg grundades 1888 av Johannes Magnusson, f. 1852. Firman övertogs 1923 av dennes son Anders Magnusson. Firman har byggt ett stort antal orgelverk. 58 57 YTTERBY KYRKOR 313 Funten torde stamma från senare delen av 1600-talet. Den har varit försedd med lock, som nu saknas. Det hängde över funten (LANTK. 1 705) och försågs 1742 med »3ne små Bilden> (HÄK . ) . Möjligen gjordes de av bildhuggare J . J. Beckman, 59 som året innan utfört en »besiktning>> i kyrkan (HÄK.) . Till funten hör ett d o p f a t av mässing med pressad, punsad och ciselerad dekor (fig. 276). På brättet en bård av ovala bucklor, i botten två heraldiskt ställda enhör­ ningar, hållande en krona över en vapensköld. På skölden och på brättets baksida ett ristat H, på brättets baksida dessutom H xx R. Brättet har en lagning. D 45, brättet B 9, Dj 3. - Fatet är troligen ett sydtyskt arbete från 1600-talets förra hälft. Bokstä­ verna H R kan tänkas syfta på Henric Rassmussen, som finns belagd i socknen mellan 1636 och 1659 och som skänkte en offerstock till kyrkan (se s. 295, not 38). Dopskål av mässing, rund med smalt brätte. D 23, Dj 6. Troligen identisk med det >>kobberbaekken til funten», som 1622 inköptes från Tyskland (KIRKEHEGNSK.). Nattvardskärlen, med undantag av en kanna och en oblatask av nysilver, har över­ NATTVAHDS­ Ki\HL tagits från gamla kyrkan. 59 JoHAN JoACHIM BECKMAN, f. 1697, t 1787, bildhuggare. Lärjunge till Burchart Precht. Har bl. a . utfört predikstolar i Bokenäs, Lermns och Hjärtmns kyrkor, samtliga bevarade. Fig. 275. Dopfunt av trä, senare delen av 1600-talet. Foto 1965. Taufe au s Holz, zweite Hälfte des 17. J h. Wooden font, latter part of 17th century. 314 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 276. Dopfat av mässing, troligen sydtyskt arbete från 1600-talets förra hälft. Foto 1965. Taufschale aus 1\'lessing, wahrscheinlich si"tdde utsche Arbeit, erste Hällte des 17. Jh. Brass baptismal how!, probably south German work dating from the first half of 17th century. Kalk av silver (fig. 277), förgylld invändigt samt på fot och nod. Åttpassformad, profilerad fot, åttkantigt skaft, kulformad nod med ciseleringar. Cuppans nederdel godronnerad. Runt cuppans kant graverat TILLHÖRANDE YTTE RBY KYRKA, på fotens undersida 603 GR . - H 24, cuppans D 12,5. Cuppan är enligt stplr tillverkad 1829 av Anders Bäck (mästare 1828- 1851) i Alingsås. Kalkens fot, skaft och nod härrör från kyrkans äldre nattvardskalk, tillverkad 1731 av Georg Ernst Wendt 60 i Göteborg. Denna kalk vägde 37 n lod och ersatte i sin tur en mindre kalk på 28 lod (LANTK.). Vid biskopsvisitationen 1825 befanns kalken, >>skänkt af en mannercrantz 61 för liten GEORG ERNST WENDT, t 1735, frimästare i Göteborg från slutet av 1720-talet. Vann burskap 1733. CARL MANNERCRANTZ, f. 1749, t 1783, kh i Kungälv 1778- 1783. Kalken dock tillverkad redan 1731. Möjligen bekostade M. en reparation eller förstoring av kalken. 60 61 YTTERBY KYRKOR 315 Fig. 277. I>. Biskopen förordade därför, att man skulle låta göra en ny, till­ räckligt stor kalk och därvid använda sig av silvret i en befintlig vinkanna, som även den var för liten (se s. 295). Överskottet skulle användas till ett sockenbudstyg, vilket saknades (viS.PROT.). Vid inventeringen 1830 antecknades, att kommunions­ silvret var bortlämnat till omarbetning. P a te n av silver, helt slät, ovanpå förgylld. På baksidan inristat: 117 GRAM. Till­ verkad samtidigt med kalkens cuppa (se ovan) och med användande av materialet i en 316 INLANDS SÖDRE HÄRAD äldre paten. - Denna tidigare paten hade nytillverkats 1756 av Johan Björckman (mäs­ tare 1752- 1796) i Kungälv och var >>förgylld innan och utantiL> (LANTK. l 757). O bl a ta sk av nysilver med korskrönt lock. H 14. - Vinkanna av nysilver, på locket ett liggande lamm. Inskription: TILL YTTERBY KYRKA. SKÄNKT AF ANDERS OLOFSEN 62 D Ä I SYNERÖD ÅR 1877. H 37. Sockenbudskalk med nedtill godronnerad cuppa, klockformad fot, runt skaft med nod. Under foten inristat: 120 GRAM. Samma stplr som stora kalkens cuppa. H 14,3, cuppans D 7,7. - Den till sockenbudskalken hörande patenen av silver, tillverkad samtidigt med denna saknas numera. Till sockenbudstyget hör ett läderklätt trä­ fodral. H 16. Kalken förvaras på ålderdomshemmet i Guddehjälm. Fodralet i kyrkan. BRUDKRONA Brudkrona av förgyllt silver med 8 flikar, varannan med en graverad blomma och en capuchon-slipad krysopas, varannan med ett hängande hjärta och en knippe sädesax. I toppen omväxlande pärlor och granater. På kronringen fyra capuchon-slipade kalce­ doner. 63 På kronringens undersida en graverad inskrift: GÅVA A v HEMBYGDSPÖRENINGEN TILL YTTERBY FÖRSAMLING 1958. Utförd av guldsmeden Tore Eldh 64 och tillverkad av Cesons Guldvaru AB, Göteborg. H 8,9. Kronringens D 6,8. Ljuskronor. - l. Med slipade glasprismor. Stomme av två koncentriska mässingskransar, den yttre med tio ljusarmar. Gustaviansk stil. 1780-tal. Kronan genomgick 1964 en omfattande restaurering. H 115, D 70. Hänger i sakristian. Gåva 1856 till gamla kyrkan av kommissarie Max Hammarstran d. 65 - 2 o. 3. Av förgylld mässing med glas­ prismor. Fem ljusarmar i en krans·, vardera för fyra ljus. H 125. Hänger på läktaren . Skänkta till gamla kyrkan genom en insamling 1872 (Kyrkobyggnadskommitten). - 4, 5 o. 6. Av mässing med 8 ljusarmar i två kransar vardera för två ljus. Profilerad mittstång med stor ändkula. H 150. Skänkta 1932 av hemmansägare Karl Andersson 66 och till­ verkade i Köinge, Halland. - 7 o. 8. Som föregående. Anskaffade 1951. - 9 o. 10. Av mässing med sex ljusarmar i en krans. Mindre. Skänkta 1947 av elektriker Arvid Karlsson. - 11. Av mässing med tre ljusarmar. Hänger i S vapenhuset. Gåva som föregående. Ljusstakar. - l. Ett par, rund profilerad fot och ljushållare av mässing, kolonn­ format skaft av konstmaterial med akantusornamentik. H 16,5. Från gamla kyrkan. Enligt INV. tillkomna vid 1800-talets mitt (INV. 1861). - 2. Fyra st. av mässing med rund profilerad fot. H 35. Finns upptagna i INV 1913. - 3. Ett par av mässing med två ljus­ ANDERS OLOFSEN eller 0LSSON, d. ä ., f. 1805, t 1886, åbo. Kronans stenar och ornament har symbolisk innebörd. Kalcedon (ljusblå) skall symbolisera tron , krysopas (grön) hoppet, den röda granaten kärleken; pärlorna är en sinnebild för renheten och de graverade blommorna, kaprifolium, är Bohusläns landskapsblomma. 64 ToRE ELDH, f. 1906. Se SvK, Bo I : 2, s. 207 not 1. 65 MAX HAMMARSTRAND, f. 1834, t 1874, kronolänsman. 66 KARL JuLius ANDERssoN, f . 1866, t 1949, hemmansägare på Tega Östergård, kyrkvärd 1925- 1948. 62 63 LJUSREDSKAP YTTERBY KYRKOR 317 armar. Rund fot. H 28. Skänkta av småskollärarinnan fröken Sigrid Gunnarsson 67 . ­ 4. Ett par av mässing med rund profilerad fot. Tillverkade av Skultuna bruk. H 24,5. Skänkta 1962 av fru Selma Emanuelsson. 68 - 5. Ett par av silver med sexkantig, profilerad fot. Enligt stplr tillverkade av C. G. Hallbergs Guldsmedsaktiebolag, Stock~ holm 1934. H 20,5. Gåva. Antependier: - 1. Av violett ylle och silke. Sign. AGDA ÖsTERBERG VARNHEM TE XTILIE R 195 2. 69 - 2. Av rött ylle och silke. Samma sign. som nr 1. - 3. Av ylle. Svartbrun botten svagt randad i blått och blåviolett. Invävt kors och törnekrona i silver. Sign. AB MMF KOMP BN. Tillv erkad av AB Märta Måås-Fjetterström, komp. av BarbroNilsson. 70 Inköpt 1961. Altarbrun av guldfärgat tyg med broderade emblem: Sign. AGDA ÖSTERBERG VARN­ HEM. P å fodret följande text broderad: SKÄNKT ÅR 1952 TILL YTTERBY FÖHSAMLINGS KYRKA AV JOHANNA PERSSON OCH BIRGER BÖRJESSON 71 l OCH NÄR DU SIST BESLUTA MÅ j ATT JAG SKALL HÄDANFAHA l SÅ LÅT O STOHE GUD MIG DÅ l HOS DI G FÅ BO OCH VARA l OCH BLAND DITT FOLK I HIMMELSHÖJD l ÅTNJUTA EVIG FRID OCH FRÖJD l FÖR JESU DÖD OCH KÄRLEK l sv. PS. 327: 4. - L 196, B 27. Mässhakar: - 1. Av svart sammet med silvergaloner. På ryggsidan ett kors av silvergalon och texten INRI, på framsidan en jehovasol i upphöjt broderi i silvertråd och paljetter. Broderat på fodret: SKÄNKT AF JOHN WENNERHOLM, MARIEBERG. 72 Gåva till gamla kyrkan 1856. - 2. Av violett sidenbrokad med applikationer och broderier i guld, silver och silke. På ryggsidan kors med törnekrona och n-Is, på framsidan Lammet m ed korsfanan. På fodret: YTTERBY KYRKA GÅVA AV TILDA ANTONSDOTTER73 1947. ­ 3. A v vitt siden med broderier i silke. På ryggsidan Y-kors med druvklasar och vin­ rankor, på framsidan latinskt kors med kalk och oblat. Sign. AGDA ÖsTERBERG VARNHEM 1952. Inköpt 1952 för insamlade medel. Predikstolskläden: - 1. Av rött kläde med bård och frans och applicerat och broderat kors med alfa och omega i korsmitten. Troligen samtidigt med kyrkan. - 2. Av svart kläde med frans och i vitt broderad text: DET ÄR FULLKOMNAT. - 3. Av vitt ylle och silke med broderier i ullgarn, silke och guldtråd. Vinstock med blad och druvor. SIGRID GUNNARSSON, f. 1876, t 1928, lärarinna i Ytterby 1914- 1928. SELMA EMANUELSSON, f. 1874, t 1962. Änka efter hemmansägare A. J . EMANUELSSON, Hölen. 69 AGnA ÖsTERBERG-LINDSTRÖM, f. 1891, innehar sedan 1933 textilatelje i Varnhem. Se SvK Bo I: 2, s. 141 not 1. 70 BARBRO NILSSON (f. LUNDBERG), f. 1899, textilkonstnär. Sedan 1942 konstnärlig ledare för ny­ produktionen vid AB Märta Mäås-Fjetterström i Bästad. 71 JoHANNA P ERssoN, f. 1871 i Ytterby, t 1958 i Göteborg. Syssling till BIRGER BöRJEssoN, f. 1887, t 1954, bageriidkare i Göteborg, vars förfäder varit med om att bygga den nya kyrkan. 7 2 JoHN W ENNERHOLM, f. 1807, t 1872, ägde de bägge gärdarna Trankärr och Marieberg; som tillhör d e största i socknen. 7 3 TILDA ANTONSDOTTER, f. 1867, t 1950. Tilda Antonsdotter frän Guddehjälm donerade 1950 en b etydande fond till församlingen. 67 68 5 - 610 256 318 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 278. Gravminne av trä över Torbiörn Larsson, t 1867. Foto 1965. Grabmal a us Holz um 1867. Wooden grave monument in memory of Torbiörn Larsson, t 1867. Från Agda Österbergs atelje. Skänkt 1952 av systrarna Ester och Margareta Stenhoff. - 4. Av mörkviolett ylle med vävt mönster i silvertråd. Tillverkat av AB Märta Måås­ Fjetterström. Inköpt 1961. - 5. Av grönt ylle med invävda guldtrådar. Stiliserade sädesax. Sign. AB MMF KOMP BN (jfr. ovan). Inköpt 1961. Kalkkläden: - l. Av gul taft. Runt kanten i silke broderade blommor, i dukens mitt ett jehovatecken, kors och strålkrans samt broderad text: DEN SOM ÄTER MITT KÖTT OCH DRICKER MIN BLOD HAN BLIFVER I MIG OCH JAG I HONOM. Mycket skadad OCh blekt. Anskaffades 1797 till gamla kyrkan (sNABBINV. 1918). - 2. Av mörkbrunt siden med broderier i vitt. Runt kanten en ranka med blad och stjärnor, i mitten Lammet YTTERBY KYRKOR 319 med korsfanan, därunder följ ande text: SI GUDS LAMM, l SOM BORTTAGER WERLDENS SYND l JOH:EV:ISTA CAP: 29 WERS. - I hörnen: BÄSTA FÄGNAD l PÅ VÅR JORD - ÄR VID JESU l NATTVARDSBORD - SÄND OSS FÖR DIN, l FÖRSONINGSDÖD - HERRE JESU HJELP l I ALL WÅR NÖD. På baksidan påsydd lapp med broderad text: SKÄNKT AF JOHN WENNERHOLM MARIEBERG 1852 (se S. 317, not 72). Mattor: - 1. Av nöthår i röllakansteknik med stiliserat, rätlinjigt mönster byggande på olika korsformer. Färger: grått, blått, grönt och rött. På ena kortsidan invävt: YTTERBY KYRKA. På den andra A ö ( = Agda Österberg). L 600, B 186. I koret. Inköpt 1952. ~ 2. I ryateknik, prydd med ett stiliserat träd. Färger: rosa, gult cch blågrått. Komp. av Agda Österberg, vävd 1952 av församlingsbor. L 425, B 192. Framför altaret. - 3. I ryateknik. Rosa botten med grå och gråblå stjärnor. Utförd av församlingsbor 1953. L 225, B 11 O. Ligger i sakristian. Fyra gravminn e n av trä från gamla kyrkans begravningsplats står nu i S vapen­ husets förrådsutrymme: - 1. Rektangulär trätavla flankerad av svarvade kolonner, på vilka en bruten gavel med profilerad gesims vilar (fig. 278). Tavlan vilar på två voluter på träplatta. Ramverket ljusblått med mörkare blå ådring. Tavlan vit med målad t ext, rest ÖVer HEMMANSÄGAREN l TORBIÖRN l LARS SON l IFRÅN GUDDEJÄLM l FÖDD DEN 4DE SEPTEMBER 1803 l DÖD DEN 12TE JANUARI 1867. På baksidan: psalmoch bibelcitat. Tavlans H 59, B 40. - 2. Som föregående men saknar uppställnings­ anordning. Rest ÖVer NICLAS AN l DREAS SONS HUSTRU l LOTTA ANDERS l DOTTER FRr\N BRESTEN FÖDD DEN l 6TE MAIUS 1801 DÖD DEN 231E l NOWEMBER 1863. På baksidan psalmcitat. Mått som föregående. Texten nedtill skadad. - Bägge minnesvårdarna skall vara utförda av snickaren Anton Niclasson, som var son till Lotta Andersdotter och Nielas Andersson (nr 2) och svärson till Torbiörn Larsson (nr 1). - 3 och 4. --Träkors med inbränd text. Texten på det ena korset i det närmaste utplånad. H 100, B 73. På det andra står: .... KARL AUGUST HOL l FÖD DEN 4 . . . . . DÖD DEN .... 1903. -H 110, B 68. En oljemålning på duk, föreställande Kristi gravläggning. Målningen är en spegelvänd kopia av A. van Dycks Gravläggning i Museum voor Schone Kurrsten i Ant­ werpen, från omkr. 1629. Sannolikt utförd efter ett kopparstick under 1600-talet eller 1700-talets början. Mått: H 72,5, B 58. Hänger i sakristian. Inköpt 1952 genom konst­ handeln. Carl XII:s bibel, tryckt 1703. SkinnJ-Jandet från 1903. Enligt nuvarande INV. skänkt av Emanuel Haeger, kh i Kungälv 1784- 1800. Soffa, vitmålad, gustaviansk stil. Troligen 1700-talets slut. I sakristian. Inköpt genom antikhandeln och skänkt av kyrkvaktmästare Einar Pehrsson 1952. s t o l a r: - 1. stolar, två stycken, gustaviansk stil, gråmålade, lös sits med stoppning. Troligen 1700-tal. Skänkta 1951 av Selma Emanuelsson (s. 317, not 68). - 2. Karm­ s t o l, stoppade armstöd och sits med fast stoppning, gråmålad. Stolen renoverades 1952. Gustaviansk stil. Troligen 1700-tal. I sakristian. Har måhända tillhört gamla kyrkan. GRAV­ MINNEN MÅLNING mnEL MönLER 320 INLANDS SÖDRE HÄRAD mvEnsE KLoeKon - 3. K arm sto l med kvadratisk, stoppad sits vars ena hörn är vänt rakt fram; s. k. puderstoL Vitmålad. 1700-tal. Sannolikt från gamla kyrkan. Ett enkelt s k å p med dörr, troligen från gamla predikstolsportalen står i kyrkans NÖ del. På skåpet är uppställda fem små änglar från gamla predikstolens ljudtak (se s. 293). Ståndur med svängt fodral, krönt av ett kors. 1952 restaurerades fodralet och ursprunglig bernålning i grönt med guldlister framtogs. H 230. Förmodligen samtida med kyrkan. I S vapenhuset förvaras en del av en bänkskärm med tre arkadbågar och plat<:a skär­ ningar. Svaga färgspår av svart mot röd botten. Sannolikt från 1699 års bänkinredning. - Stycket inköptes på auktionen vid gamla kyrkan 1872 av lantbr. Neklas Neklasson, Synneröd. Det kom från honom till lantb. Gunnar Larsson, Ellestorp och skänktes 1952 till kyrkan. Två klockor hänger i tornet. Den större omgjöts 1915 efter gamla kyrkans 1700-tals klocka och bär på ena sidan dennas långa inskription (se s. 301), på andra sidan står: GLOBIA IN EXCELSIS DEO ANNO l SALVATOR MUNDI l GUTEN I GÖTEBORG AF JOHAN DAGLEIB 1743 l (stod även på gamla klockan) VAR KOMMINISTER, Ol\iGJUTEN Å GÖTAVERKEN ÅR 1915 l DÅ E. H. RODHE VAR BISKOP B. M. BERGFELt VAR KONTRAKTSPROST OCH KYRKOH E RDE JOHANSSON BORG JANNE JÖNSSON l J. A. l KYRKOVÄRD. l GÖTAVERKEN GÖTE­ l 915. 74 ÄRA VARE GUD I HÖJD E N Den mindre klockan, gjuten 1921, bär följande inskriptioner: OCH FRID PÅ JORDEN G ÖTAVERKEN l l BLAND MÄNNISKOR l TILL HVILKA HAN HAR BEHAG l GJUTE N VID l GÖTEBORG ÅR 1921. - TACKSÄGELSEGÅFVA FÖR NJUT E N FRED l TILL l YTTERBY KYRKA l AF KONTRAKTSPROSTEN B. lYf. B E RGFELDT OCH HANS MAKA ANNA SOPHIA BRUSE WI'rZ 74 ALBIN ANDREASSON l LANTBRUKAREN KARL ANDER.SSON I TEGA l LANTBRUKAREN l OCH HANS MAKA SELMA EMANUELSDOTTEH I KURÖD. f. 1856, H E RMAN 74 BEN GT MARTIN BERGFELT, t 1926, kh i Kungälv-Ytterby 1898- 1926. G. m. f. 1851, A N NA SOPHIA BR U SEWITZ, f. 1859, t 1919. - JOHAN ANTON JOHANSSON, t 1924, komminisler 1895­ 1924. YTTERBY KYRKOR 321 SAMMANFATTNING I. Roma nsk stenk y rka med kort och brell lå nghu s och mindre, 1 i- - -, .. . . ::::::· troli gen kvadra ti skt, ra kt avsluta t kor (fi g. 279 A). Tv, små fönster. !i A In m urad s ten med fi gurreli ef (fi g. 248). 1100-la lel. Jnv.: Alla rskiva av s ten, eft er refo rm a ti onen a nvä nd so m gravhä ll (fi g. 264). II. Senar eund er med ellid en för lä ngd å t V, po rla l i SV oc h vapen­ B hu s (fig. 279 B). P latt träta k. JU . 1500-lale l. ln v. : B roderad duk fr å n om k r 1500 (fig. 262­ 263). Anvä nd so m a llardu lc Glas må lnin g med J y lle Gyld ensli er­ na s vapen (fi g. 250). IV. 1600-lal et. V-lom med nederdelen av s t en, öve rd elen av t rä ~:.: c uppfö res 1670 (fi g. 279 c). 9b~:; Inv.: D op fa t av mäss in g, lrol. sydtyskt a rbete frå n 1600- la lels ·: :: förra h ä lft (fi g. 276), dopfunt av trä, lrol. 1600-la le ls a ndra hä lf t (fi g. 275), kru cifi x, 1600-lal el (fi g. 258). V. 1699- 1703. Ko ret rives, !;yrk a n förl ä nges mol ö och få r tre­ s idig k01·avs lu l nin g, d e ga ml a föns lema OCh S-porla len igenmuras, vapenhu set rives, sex nya föns ler och ny S-porta! up plages (fi g. 279 D). Ny bä nkinrednin g oc h lä l;tare, nytt inn erta k, so m 1703 må las av E . Grij s (fig. 25 1). F ig. 279. Ga ml a !;y rk a ns pl a nu tveckling, l : l 000. V I. 1700-la le l. Jn v.: Alta ruppsa ls 1728 av J . P. W eber , kasserad G rundril.lentwicklung d er a llen 1872, end as tn ågra av skulpturem a bevarade (fi g. 257, 274). Pred ik ­ Kirch e. s tol (fig. 259) 174 1 av d ensamm e, ka lk a v silver av G. E. W endt, Dcvelopm ent of pla n o( ol>vilka fått qvarstå alltsedan kyrkogården för omkring 25 år tillbaka utvidgades och nu intaga ungefär mitten af kyrkogårds sydöstra plan>> (sT.PROT.). 1892 planterades almar utefter muren. 1893 bortsprängdes en klippa strax S om kyrkan, samtidigt som en terrassmur av gråsten S om kyrkan omlades och höjdes (sT.PROT.) (fig. 290). Ny utvidgning av kyrkogården skedde 1913 åt Ö efter ett förslag från 1910 (sT.PROT.), varvid kyrkogården fick en sträckning enligt fig. 283 AFGEA. Ny kyrkogård anlades 1961 Ö om den äldre, på prästgårdens mark, (fig. 283 FHIGF), varvid den gamla Ö muren (FG) lämnades orubbad, utom tre öppningar för stigar. Utvidgningen skedde efter ett förslag från 1958 av trädgårdsarkitekten Sten Erik Nilsson, Göteborg. Kyrkogården har tre ingångar, en i N och två i S, med granitstolpar och järn­ grindar. Ytterligare en ingång, i den S äldre muren, lades igen 1961. - Kyrkogårdens äldre ingångar bestod av tre stigluckor av vitrappad sten med tegeltak. 1749 inköptes mursten och tegelpannor till en >>Kyrckiogårds Port» och murmästare Erik Asp i Kung­ INGÅNGA R sTIGLucKoR KAREBY KYRKA 327 älv betalades för )>en ny port-murs upbyggand e . .. och 2ne Portmurars rappande ... 32 Dir srmb> (n.;\K.). Den ena av stiglu ckorna var belägen i N, den andra a ntagligen i S och den tred je i Ö. Två stiglu ckor, i N och Ö, ä r tydligt markerade på en ka rta frå n 1749 (LSt). JNV. 1849 omnäm ner ä nnu ))3 st L åsa r å Kyrkogå rd s portarn e)), stigluckorna nedrevs sa nn olikt vid kyrkogå rd ens utvidgning 1868; nya !åsar till ) >grind arne på kyrko­ gå rdeJ1)) a nskaffades nämligen 1872 (sT.PHOT.). Ett l> ld ocketo rm> omn ä mn e 1627 (KIHKEH.EG SI<.). 1694 köptes l>2 tuner Tiere till K låeketornets bestryckand e)> och lön utbetalades )>till dhe som tiärade Tornet och tetna de Bottnen i Kloeketorn et und er klockan med dreeh (LANTJ<.). Troligt är, att det ovannämnd a klocktornet avser ett fristående klocktorn eller kloekehu s av da nsk-norsk typ. 1 Reda n 3 å r därefter var man dock i behov av ny klo c k sta p e l. 1697 inköptes nämligen material till )> Klåckestappellen att förfärdiga)> (LANT K.). Enligt specifikation fick Oluf Pärsson i uppdrag )>at giöre E n ny klåekestolpe och fyra sträfuer och en fod )> . Denna nya klockstapel var således en fristående stapel av enkel klockbockstyp. Den a nvä ndes sannolikt till 1723, då klockan överfördes till kyrkans stentorn (s. 333). Som kyrka n finn s ett a ntal äldreg r avste nar av gnejs: - l. Gavelgravvård med tre­ kantig avslutning och halvrunda in skärningar på sidorna (jfr Ytterby s. 273 o. not 10). Utan inskription. H 125, B 75. - 2. Framför den föregående liggande gravhäll m ed inskription, indelad i två spalter: OLOF NILS s(on) l HÖJEH l F D 12 J 1 1774 1 D D 21 oT l 1842; BÖRTA sv(enS)D(Otter) l HÖJER l ... 20 JAN l 177 51 D ... N 1 1852. - L 190. ­ 3. Gavelgravvård med halvrund avslutning och inskärningar i sidorna. Inskr.: BAS:DAD l ABS:AOD l rHo(?) Po l 17 8 7. - H 85, B 107. - 4. Gravh äll framför den föregående, med 1 l>Klåcketorns muren>> (LANTK.). Under de två följande åren inköptes kalk och 1671 får murmästaren lön och kosthåll för 36 dagar (LANTK.). Om tornets färdigställande saknas arkivaliska uppgifter, men det är mycket möjligt att tornbygget drog ut på tiden och avslutades först 1683. När ringklockan flytta­ des från klockstapeln (jfr s. 327) till tornet är ovisst, men en större reparation i tornet 1723 6- 610256 FÖH;\1'-:D ­ RINGAH.. U ND ER 1600- OCH 17 00-TALEN 334 INLA DS SÖDRE HAHAD Fig. 291 . K yrkan från SO omkr. 1893. Folo i pr ivat ägo. Die Kirche von SO u m 1893. The c hurch from SE , ca. 1893. (s. 336) tyder på, att klocka n då kom på sin nuvara nd e plats. 4 För övrigt sker en rad smärre reparation er av kyrk an mot 1600-talets slut. 1692 kontraktas Peter Mell enb erg för bl. a. >> l stort Fönster i Choreb>, kyrkans och korets S takfall får ny spå ntäcknin g 1699 och samma å r a nskaffas >> 11 töllfter bräd en> för kyrkan och koret, troligen för golvläggning (LANTK .). En omfattande ombyggnad av själva kyrk a n företogs under 1730-talet. 1728 teckna­ des kontrakt med murmästaren Anders PihP (se bil. 1), vilken enligt detta fi ck i upp­ drag att reparera tornet, so m had e en spricka i ena hörn et, upphugga nya fön st eröpp­ nin ga r >>på bägge sid on», samt ned r i va triumfbågen och det gam la koret. Det nya koret skulle uppbyggas efter >> nya Moclell em och m edfölj a nd e (nu förkomm en) r itning, i samma höjd och bredel som själva kyrka n och >>sex aln ar lä ngre än det nu än>, (dYs. 4 U n eler 1700- talct av lo g bruk e t m ed frisl åe nd e klo cksta pl a r i Sverige, del vis på grund av elt kun gli gt p å bud. Se SvK , Bo I: 2, s. 149 , not l. 6 A:-~oERS P IHL, murarmästa reå lcl erm an, ha r arbetat i ett fl ertal bohusläns ka k y rkor. Bo uppteckn in g f rå n 1753. (Sv K , Bo I: l , s. 12). KAREBY KYRKA 335 3,56 m åt Ö) . På grund av penningbrist påbörjades arbetet dock inte förrän 1731. E nligt ett brev 1730 (GLA) till biskopen ber kyrkoherde S. J. Schuberg 6 om upp skov med arbetet >>t ill nästkommande \Våhr>>, och i ett m emorial till lanelshövdingen och bi kopen anhålles om lå n från Solb erga kyrka >>hwil cken är af bättre willkån> (und er­ t ecknat av kyrkain spektören Johan Wolfcläner 15 maj 1730). 7 1729 teclmacles kontrakt med Arfvid Nil sson, som förbättrade >>elen gambla r esnin gen som uppå sielfva Kyrkan blir stående>> och byggde >my tak resning>> med spå ntäckning över det nya koret (LANTK . ). >>D en gambla resn ingen» betecknade sannolikt elen m edel­ tida takstolshöjclen. Med dessa ombyggnadsarbeten fick kyrk an si n n uvarande exteriör. Fönsteröpp­ n in garna var dock mindre och hade en ann an form ä n de nuvarande, vilk a t illkom 1855 (se s. 337). På en målning frå n 1750-talet i kyrkan (fig. 309) avbildas Kareby kyrka med tresidigt avslutad e fönsteröppninga r. Efter fullborclanclet a v kyrkobyggnade n, som av en handling att döma tog större del en av 1730-talet i anspråk (LANTK.), byggde snickaren Erich Ah lquist från Göteborg 1738 det nuvarande va lvet >>ell er t h en så kal lade hemblingem tver k yrJ.. o ru mmet (LANT K. , kontrakt unelertecknat 1737). SvEN Sc HUBERG, f. i Yarberg 1698, t 1746. Kommini sle r i Torsby, kh i J>3 Yz Tuu ssend e Spål1>) och >>Wijn­ skyden fäst es ned omkring K y rkio T aket» (Ri\K.). 1723 utförd es arb et en i t ornbyggna­ den (L ANTK.). Mat eri al an skaffades för >>Kiåcke låfftet» och för >>Ki åck estohl el1>), däribla nd två blo ck för klo cklina n. Sa mtidigt inköptes 400 st. spå n och röd fä rg för tornhu ven. Fö r allt arb et e vid tornet bet alad es till mäster Sven Holm 80 dir smt. Antagligen fl ytta des vid detta tillfälle ringklock an frå n klockstapeln till tornet . 1749 rapp ades k yrka n, t aket och tornhu ven tj ärad es (n.f\ 1<.). I en skrivelse 1769 till land shö vdin gen beteckn as kyrka n som förfall en och man anh åll er om m edel t ill > >Con ser vatioi1>) efter­ som torn et kund e >>falla neder och ... fördarhva gud s hu s och död a m ä nniskj on. Kyrka ns yttertak t egeltäcktes 1792 (vJS.PHOT. 17 94) . KAREBY KYRKA 337 Fig. 294. Interi ö r mot V. Foto 1965. ](irchcninn cres nach \~' . Interi or J oo kin g VV . Omfattande restaurering och r eparationer företogs 1855, >>genom hwilk en detta Guds hus myck et wunnit i cl ecus & clignitas>> (BoHLIN) . Om de då företagna arbetena berättar vidare kyrkoherd e Bohlin: >>Den tillförne så owanligt mörk a kyrkan, om hwilken, att bruka skalel ens ord: 'mörkret kikad e igenom trå nga fönstergluggar ut', erhöll då nya lumina, nytt rutrage, in satt i ändrade gluggar, som blih-vit förlängd e nära en aln , ... blev hon inwäncligt ommålad, takhwalfwet do ck orörclt, bänkarn e målad e med gul ekfärg, altarringen med zinkhwitt, predikstolen ommålad i sköna färger, läktaren äfwenlecles, tillika med de der målade apostlarn a, hwilka uppfriskades och r enoverades. - Denna målning gjordes af Målare Mästaren Wittrock från Göteborg. 8 - I anseende till nämnd e Herre och Målares brådska blef predikstolens och prestestolens interiör 8 18 00-TALETS RESTA U ­ HEHI:->CAR CARL FH ED RIK \ VITTR OCK, mäs t a r e 184,1, m edl e m av Göteborgs M å lareä mbetc. 338 INLANDS SÖDRE HÄRAD ovidrördt och lemnadt i dess gamla fulhet. - Wid samma tid upplagades äfwen tornet och försågs med ny spånbetäckning, ny tupp och ny skarprappningf>. En målad inskrip­ tion på läktarens undersida förmäler: MÅLNING OCH RENOVERING UTI DENNA l KYRKAN ÄR BEKOSTADT AF HANDLANDEN l S. TH. ARRENBERG 1856 (s. 328, not 2). Fönster­ Öppningarna, som sänktes ungefär 22 tum ( = 60 cm) fick således 1855 sitt nuvarande utseende (sT.PROT.). Nästa större in- och utvändiga renovering skedde 1896 (RÄK.). Kyrkans yttermurar rappades, utom tornet som vitlimmades för att f>erhålla varaktig vit färgf> (sT.PROT.). Kyrkans innermurar målades med limfärg och bekläddes med träpanel i höjd med bänkarna. Nytt golv lades, utom korgolvet, som blev omlagt 1838 (RÄK.). En rad smärre renoveringar företogs med inredning för övrigt, såsom prästbänkens förändring (s. 347), samt nymålning av kyrkans träinredning. Over långhusdörren målad inskription: ÅR 1896, DÅ S. ISBERG VAR KYRKOHERDE l OCH ALB. PETTERSSON KYRKOVÄRD, BLEF l VÄRMEAPPARAT ANSKAFFAD, OCH NYTT l GOLF M. M. LAGDT. MÅLNINGEN UTFÖRDES DÅ AF o. CARLANDER. 9 - Kyrkans utseende omkr. 1893 framgår av fig. 291. Tornets takavsats och lanterninens takhuv är här plåttäckta och en flöjel har ersatt den ovan nämnda tuppen. Lanterninen troligen rödmålad. 1900-TALET 1941 genomgick kyrkan en omfattande restaurering efter förslag av arkitekt J. Samuelsson, 10 biträdd av arkitekt G. Ljungman. Kyrkans yttermurar rappades, in­ gångarna vidgades något, nytt golv lades, så att den tidigare nivåskillnaden mellan kor och långhus upphävdes. Nya bänkar byggdes. Kyrkans inredning, inventarier utom altartavlan samt takmålningarna rengjordes från övermålningar och konserverades av konservator Sven Gustavsson, Göteborg. Elektrisk belysning och värmeledning instal­ .lerades. Kyrkan uppvärmdes tidigare av en kamin, den senast anskaffade från 1930­ talet, den tidigaste från 1896, vilken var placerad mellan fönstren vid N muren. Ett pannrum, ej helt nersänkt under markytan, byggdes i anslutning till korets O yttermur. - I samband med golvläggningen upptäcktes under korgolvet fem likkistor av furu, troligen från 1700-talets senare del, med benrester av ej identifierade personer. 11 Efter uppmätning av kistorna och deras läge återinsattes dessa. MÅLNINGAR TAK­ MÅLNINGAR Kyrkans trätunnvalv samt det brädfodrade V gavelröstet är försedda med mål­ ningar i oljeblandad tempera (fig. 293- 297), utförda 1751. Längs hela valvet löper en sammanhängande framställning av himmel med molnformationer och talrika mänskliga figurer. Utmed långsidorna åtta stora rokokokartuscher, sinsemellan sammanbundna OLoF CARLANDER, f. 1850 i Kareby, t 1901, m ålaremästare. B egraven på Kareby kyrkogård. JOHN SAMUELSSON, f. 1892, arkitekt. Egen verksamhet i Ytterby. 11 Enligt BoHLIN ligger kh ANDERs LÖNBERG begraven under korgolvet. Denne var f. 1744, t 1806. Prästvigd omkr. 1768, kh i Kareby 1787. 9 10 KAREBY KYRK A 339 Fig. 295. Detalj av lå nghusvalve ls m å lnin gar av Lars Hol m 1751. Foto 1965. Abschnilt der Dccl{cngcwölbcma lercicn vo n La rs J~Iolm 1751. Delail of paintings in vmilling of navc, by Lars Holm , 1751. med krafLiga rocailleornament. Inom kartuscherna framställningar av la ndskap och fig urer. Längst i Ö i det avvalm acle takpartiet framstä ll es Treenighete n (fig. 296). Kristus med korset i N takfallet, Gud Fader m ed spira och korsglob i S, i mitten den Helige andes duva avteckn ad mot en stråla nde sol. Över denn a fram ställnin g t exten TI-!EN H E LLGA n -mE FALLD t GHETT . Över lå nghu set följ er en skildrin g av Yttersta Domen. I Ö delen tronar Kristus som värlcl sdorn are, omgiven av en clubbel strå lkrans och ä ngla­ figurer. Valvets V del åt erger de saligas uppstånd else och basunblåsand e änglar, samt lä ngst bort över läktaren med fortsättning på gavelröstet de fördömda och helvetets 340 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 296. Detalj av kortak els målnin ga r av La rs Holm 1751. Foto 1965. Tcilstli c k d e r Chordecl; e, hemalt von L ars Holm 1751. Delai l of painti n gs in roof o [ chan cel, by La rs Hol m , 1 751. fasor (fig. 297) . F lera av figurern a h åll er i m ålade textband, v ilkas lydelse fö lj er de skildrad e SCenern a. Frå n Ö ti ll V räk nat: - 1. LÅTHER OS PR ISA l GU D. - 2. STÅ UPP I DÖDE OH KOMMER FÖR DOMMEN. - 3. TIN SOHL SKALL ICKE MER l NEDERGÅ ELLEH TIN MÅNE l TAPA SITT SKIEN l ESA I! 60. - 4. Gr\ R BORT I FRf\N MIG l I FÖRBANNADE. MATHE 25. - 5. KOMMER I MINS FADERS WÄLS IGNA l DE. MAT I-T. 2. 5. - 6. TI-IERAS MACT SKALL ALLDR!G DÖ. ESA . 66 . Må lningarna i kartuscherna skildrar hä nd elser ur Gamla och Nya Testamentet. Varje m ålnin g ä r försedel m ed överskrift motsvara nde motivet , unel er må lningen h än­ visning till bibeltext (fig. 295) . På N sidan frå n V räknat: -- 1. SYNDA. l FALLETT. GE 'ES . 2. KAREBY KYRKA 341 Fig. 297. D etalj av h elvetesskildrin gen p å V gaveln över läktaren av Lars Holm 1751. Foto E . J. Thorcn. ATA. Ausschnill ll u s der 1-Iöllendnrs tellu ng um \ V-Giebel llber d er Empore vo n L a rs Holm 1751. Dctui l or rep resen tation o r h ell on \ V ga blc abovc ga llery, by Lars J-lolm , 175 1. - 2. MOSE. (Moses på Sinai berg) EXOD. 20. - 3. ELIAS. (Elias himm elsfärd) . 2. HEG Ul\I. 2. -L!. LAZARUS. (Lazarus oc h den rike mannen) LUCAE 16 . På S sidan fr å n V: - l. Må l­ ningen förstörd genom ett fönster, som upptogs antagligen 1869 . - 2. JAG l YI!\" NEH (Kristus med segerfana trampande p å ormen) GENES is 3. - 3. CI-In iSTl l FÖHKLAR ING. MATTI-!E l 17. - 4. JOB. JOBS BOK l. Valvm ålnin gens fond är målad i lju sblått, molnen i grått och r osa, figur ern as k arna­ t ion ä r rödbrun. Kartuscherna och ornamenten mell a n dessa ä r utförda i gri saille mot brunröd bakgr un d. Ä ven läktaren s und ersida, takli sten och kron stock arna är prydda m ed m å lade r a nk­ Yerk och bandormanent, utförda m ed limfä rg i rött, g ult och v itt mot lju sgrå botten. Inom en m ålad rokokokartusch på läktarens und er sida inskriptionen: DE NNA JCYRC­ KIANS l MAI-ILNING AR ÅR l 7 51, FÖRFAHDIGAD l OCH TILL ALLADELAH FULLKOMNAD UNDEH l KYRCKIO HERDEN PEI-IH THANCI-IELLS TID l OCI-l KYH CKIO Wi\ RDEN ANDERS LAHSSON. f OCH DENNA Mt\ 1 -ILLNING i\n AF MIG FÖRHATTAD l LAUHENTZ: HOLLi\L Takm å lningarnas mästa r e äJ: således Lars ( = Laurentiu s) Holm. 12 I det bevarade kontraktet, und ertecknat den 24 febr. 1751 (LANTI<.), utfäster sig Holm bl. a . >>at med god och förswarlig Oljoferg a nstryk a si elfwa hwalfwet, hwarutj Yttersta dom ens historia med de dertill höriga Bibliske uttyd ninger skoll a afm ålas . På sidorna afm åla åtta B ibliske histori er , hwilka som hälst åstun das och eskas samt Bjelckarne med tienlig färg öfwer strycka . ... . 12 LAHS HoLM, mäs tare i Gbg 1737, boupptecknin g 1759. Ha r utfört takm å lnin ga r i elt fl erlal kyrkor Bo hu slän, bl. a . Romelancla (s. 377- 380), Bjö rland a (Svi< , Bo I: 1, s. 29 f), I>. Även kyrkans inredning i övrigt, däribland altaruppsatsen, predikstolen och läktaren, målades vid samma tillfälle av Holm. Arvodet uppgick till 480: - dir smt. Takmålningarna har i sin komposition och ikonografi stora likheter med målningarna i Ramelanda kyrkas valv, utförda av samma mästare 8 år tidigare (s. 377). Utförandet i Kareby kyrka är dock grövre och valhäntare, särskilt beträffande det figurala inslaget. För kartuschmålningarna har säkerligen använts förlagor liksom i Ramelanda kyrka. Kartuschornamenten är utförda i en tämligen våldsam rokokostil, medan däremot rank- och bandornamenten under läktaren tydligt går tillbaka på äldre, senbarocka mönsterförlagor. Helvetesskildringen på V gaveln (fig. 297) överkalkades 1856 och gavelfältet försågs istället med ett blindfönster (BoHLIN). Denna övermålning befanns dock vara bort­ tagen vid biskopsvisitationen 1872, men den skräckinjagande scenen målades tydligen över igen, eftersom den före 1941 var täckt med grå limfärg. Valvmålningarna reno­ verades och påmålades 1896 (RÄK.), antagligen även gavelmålningen. 1941 rengjordes målningarna från sot och påmålningar samt konserverades av konservator Sven Gustavs­ son (s. 388). Enligt kontraktet fick Holm även i uppdrag att >>måla en Gardin med behörig Coleur» på Ö korväggen bakom altaruppsatsen. Om denna >>gardin», antagligen en liknande draperimålning som finns i Björlanda och Solberga kyrkor13 verkligen blev utförd är ovisst. I varje fall syns numera intet spår av målningen, den har möjligen blivit bort­ skrapad under någon av restaureringarna under 1800-talet. Några undersökningar av kalkputsen på Ö väggen företogs icke under restaureringen 1941. INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTABE ALTAH­ UPPSATS Altare av trä, gråmålat. Träaltaret innesluter ett äldre, murat och slätputsat altare med stenskiva. Skivan är förmodligen den medeltida altarskivan, som efter korets om­ byggnad åter blev nyttjad. Skivans mått: L 125, B 106, tjocklek 10. U nd erredet något nersänkt i golvet. Altaruppsatsen (fig. 298) av snidat och polykromerat trä består av ett förkroppat sockelparti, högt mellanparti genom fyra hermpilastrar indelat i tre spegelfält, prydda med målningar, samt entablement med fyra änglaprydda konsoler. Retabiet flank eras av två breda sidostycken ( = vingar) med broskverksornament och blommor i genom­ skuret arbete. De fyra hermpilastrarna med rikt dekorerade skaft framställ er alle­ goriska figurer: fr. h. Rättvisan med vågen, Tron med korset och bibeln, Barmhärtig­ heten med barn på armen, den fjärde utan attribut antagligen Kyskheten. Målningarna inom spegelfälten återger Kristus på korset omgiven av de båda ogärningsmännen. Upp­ 13 Se SvK, Bo 1: 1, s. 30; Bo II: 1, s. 58. KAHEBY KYRKA 343 I' ig. 298. Alta ru ppsa ls frå n mil le n av 1600- lale l, må lnin ga rn a uLförd a 167 1. FoLo 1965. Allar, ~lill e des 17. Jh. , ~l a l c r c i 1 671. )J.id-17th cr nlury rcrcdos, pa in Ungs cxcculcd in 1671. sa lsens krön, Yilket utgö res av en trärelief omgiven av in skriftsprydda k artusch er, är e n sekundä r ti llsats (se neda n). 344 INLANDS SÖDRE HÄRAD I'ig. 299. Pred ikstol från 1600-Lalets mitt sa mt p rästbän k f rå n 1823. Predi ksto lens målnin ga r utförda av L a rs Ho lm 1751. Foto 1965. Ka nzel, Mille des 1 7. Jh ., bemal t von Lars Ho lm 1751; Priester bank, 1823. Pu lpit, mid-17 th cen t ur y, a nd p1·i cs t 's s ta ll , 1823 . P a intings on p ul pit by Lars H olm, 175 1. I sockelpartiet s tre fält målade inskription er: (fr. v.) I DAG ANNO l. V. S ANDE LI G S IGER l J EG D IG l S l{ALT DU VERE HAFFVER l MED M IG I PA- l RA DIS LVC. 23. 43 . - 2. H. J. L. O. S .P. j 1671 TAFFLE PAA SIN l VELACKTEDE J 0::'\TS EGEN l BEKOSTNAD GUD N I E LS 0N l L t\.TET STOFFERE DEN::'\TE AL l TAH.E T IL AERE OC l KIHCKEN TIL BEPHYDELSE .l 4 ­ KAREBY KYRKA 3. DEN OGUDELIGE 345 H EN OFFVEH, OC ER j ER SOM ! T VER, l DEN SNART FAR l l I C KE MEEHE. PROV. j 25. Inskriptioner i entab lementets tre fält: (fr. V . ) - l. SALIGE ÄH DE SOM j D00 I H ERHEN SA AANDEN l SIGEH AT DE HVIL E AFF j DER IS AHBEYDE . APOCAL. 14. j V. 13. - 2. SANDELIGE HAND BAH VOR j SIUGDOM OC TOG VOR P I NE j PAA SI G MEN VI ACKTADE HON /N EM FOR DEN SOM VAR PL r\ j GET SLAGEN OC PINT AFF GU D. ESAI. 53. V . 4. 3. JEG S I GER EDER AT 10. V. ORD SOM DE MENNISKEI" l SKULLE GI0RE REGENSKAB PAA DE j YDEHSTE DOM, FEH HUERT l ONYTTEL!GT l HAFFVE TAL E T. MATTHI. 1 2. V . 36. På de två kartuscherna ovanför står skmet i relief t . v. siffran 4 inom krönt c (= Kristian IV), t . h. ms (Kristi monogram) omgivet av M och G . Träreliefen över retabiet återger interiören av ett t empel (fig. 300). Motivet är lik­ nelsen om Änkans skär v. I kartuscherna står: - l. (t. v.) MARC . 12 LUCAS. 21 l THE 2 SCHERFF SOM ENC H AN I GUDZ l K ISTA LADE l BEHÖMER l JESUS S r \ H ÖCHT l ATT HAN TILL j LERIUNGARR SADE. 2. (överst) THEN NA FATTI GAS l EN IH AS G t\FVA LANCHT l ÖFFVEH GÅR DE R IC HI S STÖRE l FÖRÄHHIRNG H SOffi MÖCI-IIT j E IJHER OCH FÖRMÅR. 3 (t. h.) HWAHu SIkonstförfaren,> bysnidare, som har använt sig av ett något retarderat maner med moderniserande tillsatser. Altaruppsatsen kan möjligen före den i inskriften nämnda ,>stofferingem> 1671 ha varit försedd med bibelverser i likhet med de s. k. katekismus­ tavlor, som i de dansk-norska områdena efter reformationen ersatte de bildrika katolska altarskåpen. Denna anordning förekom långt in på 1600-talet (jfr. Sv K, Bo l: 2, s. 114). Träreliefen, som kröner altaruppsatsen, var ursprungligen uppsatt över »l blåck med en låss fön>, dvs. fattigstocken (INV. 1691, jfr s. 359). Även motivet med Änkans skärv talar för en sådan placering. Reliefen uppsattes på sin nuvarande plats troligen under korbygget på 1730-talet. INV. 1738 omnämner fattigstocken men inte tavlan däröver. Träreliefen med kartuscherna är enligt inskriften utförd och skänkt av bild­ huggaren Nils Läse år 1670. En liknande trärelief, med samma motiv och signerad av bildhuggaren, är uppsatt i Grinneröds kyrka, Bo. Altaruppsatsen renoverades 1751 av Lars Holm ,>med tillbörliga Färgon> (LANTI<.). Ny renovering skedde 1896 med övermålning och förgyllning. 1943 restaurerades altar­ uppsatsen av konservator Sven Gustavsson. De då framtagna färgerna är: stommen mörkbrun, de snidade delarna i grönt, rött, gult, ljusblått. Figurerna har skär karna­ tion. Texter i guld mot svart botten. Altarringen, fyrsidig, åt Ö brutna hörn, med svarvade balustrar, är troligen från 1730-talet. Målades 1751 av Lars Holm (LANTK.). 1941 återfick balustrarna sin ursprung­ liga gråblå färgton, vilken doldes under senare påmålningar. Predikstol (fig. 299) av snidat och målat trä. Korgen har sexsidig plan. Barriären är fyrsidig. Hörnen markeras av hermpilastrar, vilka vilar på maskaronprydda konsoler och upptill avslutas av volutartade utsprång med änglahuvud. Av de fem hermfigurerna 15 NILs (NICOLAus) LÄsE (LEES, LAESE, LÄSBERG), bildhuggare i Gbg. Troligen född i Kungälv, där han först var verksam. Flyttade till Gbg 1678, burskap 1702, bouppteckning 1718. G. 1678 med MARIA HEANTES. Utfört arbeten för ett flertal kyrkor i Bo och V g, bl. a. Torsby (Sv!<, Bol: 2, s. 191 f), Kungälv, V. Frölunda, Partille, Källered, Grinneröd. Arbetade i den kände göteborgsbildhuggaren Marcus Jäger d. ä:s maner. 16 Se H. FETT, Norges Kirker i det 16de och 17de aarhundred e, Kristiania 1911, fig. 50, 53, 62, 95- 97 m. fl. KAREBY KYRKA 347 igenkänn es genom sina attribut fr. v .: Mat­ tias m ed svärd, Judas T hadde us m ed klubba, Pau lus m ed svärd , P etrus m ed nyck el, m eda n den femte sakn a r attribut. I de mellersta spegelfälten, inramad e av pi lastrar och båg­ ställningar med plattskurna ornament, är de fyra eva ngelisterna m ålade. D er as namn är textade p å de övre fy lln ingarna: (fr. v .) l\'fAT I-IIUS. MARCUS . LUCAS. JOI-IANNES. P å sockelfyllningar m ålad t ext: MATHIUS . 1. ­ MARCUS. l. - LUCAE . l. - JOHANN JS. l. L j ud tak et krönes av trekantsgavlar och svar­ vade p inaldar. P å frisen runt lju dtaket måla d t ext: HELIG . - HELIG . - HELIG. ­ HERR EN GUD. - ZEBAOT. Trappans barriär är fö rsedd m ed enkla, marmorera de speglar. Över och unel er speglarna är textat: LOF­ SJUNGER HERRAN GUD MED PSALMENS SÖTA LJUD. j HERRE LED MIG I THI NE SANNING OC H LJus . - Predikstolen ä r m ålad i lju sgrått, de snidad e delarn a i grå blått, rött, blått, g uld , Fig. 301. Kri s li dop. i\! å lnin g 1751 av Lars Ho lm g rönt. Figurern as karnation sk ä r. T ext erna på clopfuntss kra nk cl. N u a n vänd som dörrfyll­ n in g i präs tb ä nk en fi g. 299. FoLo 1965 . vita mot svart botten. Chri s ti T:Htfc, ~ l al c r ci von L a rs J-Jo lm an d er Tn u f­ T ill sitt utföra nde visa r predik stolen stora schra nk c 175 1, nun T lirfi..i llun g an d e r P ri cs lc rba nk. B np li sm o f Chris t. Pa intin g cxccu lccl 175 1 on fo n t likh eter m ed altaruppsat sen, och är troli­ screen !J y Ln rs J [oJm . Now uscd a s doo r lo pri cs l 's s ta ll. gen t ill verkad av samm a mä star e omkr. m itten av 160C-talet . Evangel isterna är m ålade a v elen o Yan nämnd e Lars Holm, som 1751 fick i uppdrag att »Preclikestoll en och t hes Crona utzira , m ed t he fyra Eva ngelister, och äckta docatgu ld p å tienlige stäl len•> (LANTK.). P redikstolens ursprun gliga m ålni ng okä nd. Övermålningar har skett 1855 och 1896. Evangeli stb ild ern a blev dock orörda av 1800-talet s reno veringa r med unel a ntag av bakgrund ern a . 194 1 r engjordes predikstolen frå n 1800-talet s överm ålni ngar och kor­ gens sto mm e omm ålades då de äld1 e färgerna, som legat direkt på kritgr un d, var till s törre delen avflagrade. En äldre predikstol omnämn es 1594 i J ENS N ILSS0NS V ISITATSB. (s . 179). Timg l as i t räställ , ma rm orerat i lju sgrått och bl ått, fö r fyra glas. Slåndare a Y niden jä rn ten , a Yslu tad m ed ett t refliki gt blad . H 90. Nä mn es i INV . 173 8. Prästbänken Yid uppgå ngen till pred ik stolen användes num era som sak ristia (fig. 299). Den omgärdas av ett hög t träskrank med gråm åla d och trägall erförsed el överd el. Sk ran kets ned re del utgöres av en brunmålad barriär m ed SYart-rödmarmo- TDfGJ.AS Pn :\ s T­ u .\:"K 348 INLANDS SÖDRE HÄRAD BXNK­ I NREDN ING LÄKTAR E rerade speglar inom rankornerade snidade pilastrar och rundbågar. Prästbänken är i ö sidan försedd med dörr, som å sin nedre spegel har en målad framställning av Kristi dop (fig. 301). - Den brunmålade barriären är sannolikt från 1600-talets senare del. 1823 beslöts att >>som ingen Sacristia finnes i Kyrkan, och endast en öppen Prestbänk» förse denna med en påbyggnad av trägaller >>i likhet med hvad i andra kyrkor vanligen befinnes>> (sT.PROT.). 1896 förändrades prästbänken igen, varvid en nygjord dörr in­ sattes (RÄK.). I denna dörr inmonterades den ovan nämnda målningsprydda spegeln, som sannolikt stammar från dopfuntsskranket, vilket målades av Lars Holm 1751 med diverse bibliska framställningar, bl. a. Kristi dop. Skranket nedtogs 1823 (se nedan). Bänkinredningen, sluten fr. o. m. den sjätte raden från V, ombyggdes 1941 med bibehållande av äldre dörrar och mellanstycken (fig. 294). Målad i brunrött. Dörr­ speglarna är prydda med kannelerade pilastrar, däröver snidade och målade rundbågar, i svicklarna snidade bladornament. De snidade delarna är utförda i brunt och grönt, fyllningarna marmorerade i svart och rött, numrering i vitt. De sex främsta mellan­ styckena dekorerade med snidade och grönmålade rosetter, de övriga odekorerade. Dörrarna stammar sannolikt från 1600-talet. Utsmyckningen varierar dock något; förmodligen har nya bänkrader med dörrar tillkommit allt efter behov, i varje fall efter kyrkans förlängning åt Ö på 1730-talet. 1851 utfördes målning av bänkarna av Lars Holm (LANTK.). Övermålningar har skett 1855 >>med gul ekfärg>> (BoHLIN), samt 1896. Under 1800-talet har nya bänkrader tillkommit med enkla odekorerade dörrar. Dessa dörrar borttogs 1941 och de äldre dörrarna flyttades fram, varvid de fem sista raderna lämnades öppna. Samtidigt framtogs och renoverades de äldre färgerna på dörrarna (från 1751 ?). - På tornvinden förvaras delar av en äldre bänkinredning, bl. a. ett mellanstycke med liknande rosett som vid de främsta bänkarna i kyrkan, samt ett mellanstycke med nerfällbar extrastol av 1600-talstyp. Invid korets S vägg finns en sluten bänk med avbalkningar, tidigare avsedda för kyrkvärdar och för handelsmannen S. Th. Ahrenberg (s. 328 not 2). Bänkens barriär, med enkla listverk, är brunmålad, den ena dörren har liknande utsmyckning som bänk­ dörrarna i långhuset. Antagligen tillkommen på 1700-talet efter korets ombyggnad. Upprättande av ny bänkdelningslängd omtalas 1837 (sT.PROT.), men blev tyd­ ligen icke genomförd. BoHLIN nämner, att >>någon bänklängd eller stoldelning är icke giord, utan sitta menniskorna efter gammal wanlighet.>> Läktaren i V, med uppgång från vapenhuset, vilar på 10 gråmarmorerade fyrsidiga träpelare. På läktaren fanns 1858 7 st >>amfiteatraliskt ordnade långbänkar», vanligen avsedda för > mngkarlan> (BoHLIN). Läktarbröstningen (fig. 294), indelad av refflade pilastrar, har 11 målade spegelfält, inramade av refflade pilastrar och snidade rund­ hågaL Läktaren byggdes antagligen i samband med tornbygget under 1670-talet. 1751 fick Lars Holm i uppdrag att >>bestryka Läktaren och des Stollar med en god oljoferg, samt på Panelningh. Taftorne ... afmålla Frälsaren med de tolf apostlar» (LANTK.). Eftersom läktarbröstningens 11 fält ej räckte till, så målade Holm 2 av apost­ KAREBY KYRKA 349 larna, med namnunderskrifterna St. Paulus och St. Jacobus, på fristående trätavlor i enkla ramar. Tavlorna var tidigare fästade i fönsternischerna på ömse sidor om läktaren men är nu uppsatta på V väggen under läktaren. På bröstningens nedre fris, i målade kartuscher, apostlarnas namnunderskrifter: (fr. v.) - s. PHILIPPus. - s. ANDREAS. ­ S. JVDAS. TADDEVS. - S. MATTHAEVS.- S. IOHANNES. - S. IESVS. CHRISTVS.- S. PETRVS. - S. BARTHOLOMEVS.- S. MATTHIAS.- S. THOMAS. - S. SIMON. På ÖVre frisen målad inskription: CHRISTUS SOM ÄR HELA WÄRDENES LIUS FÖR ELD OCH WÅDA BEDARA THETTA HERRANS HUUS. HAF GUD FÖR ÖGON OCH I HJÄRTAT ALLA TINA LIFSDAGAR OCH TAG TIG WAHRA, AT TU ICKE SAMTYCKER I NÅGON SYND, TOBIE BOK. 4. 3: 6.- Färger: Pilastrarna m armorerade i grått, stommen i grönt, grått och brunt, de snidade ornamenten i grönt, rött och blått. Texterna vita mot svart botten. 1941 rengjordes och konserverades målningarna och namnunderskrifterna framtogs under två senare påmålningar. Kyrkans orgel står på läktaren. Fasaden är utförd i klassicerande stil, med ett högre och två flankerande lägre pipfält. Vitmålad med förgyllda ornament. Under fasadens mittfält är fastsatt en målad träplatta med inskription: SKÄNKT AF l GROSSHANDLAREN OCH RIDDAREN S. TH. AHRENBERG17 BYGGDT AF. I N. E & C. SÖDERLING ÅR l 18 69. ­ Orgeln byggdes således 1869 av orgelhyggarfirman Söderling i Göteborg (s. 312, not 57). Verket har sex stämmor, en manual och pedal. 1948 fick orgeln nytt spelbord av orgel­ byggaren H. Lindgren, Göteborg. Det gamla spelbordet förvaras nu på tornvinden. Mind­ re renoveringar har skett även 1930 och 1941. Nummertavlor:- l. Nummertavla, omramad av smal, snidad lagerkrans, försedd med nummerskåp. 1700-talet (rNv. 17 38). Skåpet blåmålat, ram i vitt och rött. På skåpets sidor märken efter tidigare ramutsmyckning. H 55. Tillhörande nummer­ brickor med vitmålade siffror på svart botten. H 13. Förvaras nu på tornvinden. - 2. Med förgylld, enkel ram, anskaffad 1872 (INV.). P å denna nummertavla är monterat ett ramverk, bestående av snidade, blåmålade bladornament, vilka tidigare tillhört nummertavla l (fig. 292). H med ornament 94. Förvaras nu på tornvinden. - 3. Ett par, med enkla, gröna ramar, på svarvade ståndare. Anskaffade 1948. Uppsatta i koret. D o p f u n t s c u p p a (fig. 302-303) av glimmergnejs, fyrsidig, nertill avsmalnande. Uttömningshål vid ena hörnet. H 40, B (upptill) 58 (nedtill) 40. Den ursprungliga foten ej bevarad. Cuppan står nu på en träplint. Cuppans sidor är dekorerade i plattrelief: ­ l. Latinskt kors, flankerat av varandra korsande spiralslingor, däröver drakslinga. ­ 2. Två heraldiskt ställda fyrfotadjur på var sin sida om ett upptill rundat föremål. Däröver fyra spiraler. - 3. Livsträdsliknande ornament, stående på en båge med trappstegsformad överkant, omgiven av spiraler. - 4. Band med runskrift mitt på fältet. Däröver drakslinga, nedtill t våbandsfläta. Runinskriften lyder: RADE SA ER KAN NAMN ORKLASKI ( = pORBIARN) A KAR ( = Tolke (råde) den som kan namnet Torbjörn 17 ORGEL NUl\ fM ER­ TAVL011 DoPnEosKAP S. 328 not 2. 7- 610256 350 DS SÖDRE HARAD Fig. 302. Dopfunlscuppa av glimm ergn ejs med runinskrift. Sign erad av Torbjöm . 1100-Lalct. Folo 1965. Cuppa ein es Taufsteins aus Glitntncrgncis 1nit R un cn in schrirt, s igniert von Torbjörn, 12. Jh. Font bowl of micagnciss, with runic inscriplion, s ig ned Torbjörn; 12lh ce nlury. på karet (dopfunten) ).1 8 Besläktade funtar finns i Bohuslän i Norum (nu i SHM), Hesteröd och Harestad. Samtliga dessa funtar dateras t ill 1100-taletY Funten har varit kringgärdad av ett dopfuntsskrank av trä. På dess speglar målade Lars Holm 1751 >>Bibliske historier, som syndafloden, röda hafwet, Christi dop, Naaman etc.>> (LANTK.). En av dessa speglar, med målningen av Kristi dop, återfinnes nu på prästbänkens dörr, vilken uppsattes 1896 (jfr s. 347). Dopfuntsskranket borttogs 1823, såsom varande >>till olägenhet vid Döpelse Actens förrättande>> (sT.PROT.). D o p f a t (fig. 304) av mässing, runt, i drivet och punsat arbete. I botten framställes en kvinnlig figur spelande på ett stränginstrument (i JNV. 1830 tolkat som David med harpa). Brättet dekorerat med rankornament och fyra medaljonger med d j urbilder: hjort, häst, hind, enhörning. I bottnens kant är inristad en sköld med bomärke, omgiven av bokstäverna F A L A: D och årtalet 1640 (fig. 305). - D 55,5. K a l k av silver, helt förgylld (fig. 306). Profilerad fot i sexpass-form . Noden något NATTVARDS­ ]{;\RL t illplattad, ornerad med bucklor, emellan dessa bokstäverna I N R 1FD (= J esus Nazarenus Hex Iudaeorum Filius Dei). På cuppan inskription: KAREBY KYRKAs KALCK 1753. E nligt stplr tillverkad i Kungälv av Johan Björckman, mästare i Kungälv 1752-1796, ålderman . H 24. För tillverkning av denna kalk 1753 (RÄK.) användes en äldre kalk, omnämnd i INV. 1691. - Paten av förgyllt silver. P å brättet ett ingraverat kors. 1 8 A . BAEI' 8 J UN !l 1823 Af' CONTHACT S PROSTEN OC H L. W . O H DE:'\>' GUST A F L S l \V EH SS ON SAM T DESS KÄRA MAKA FHEDEH IK A MARGARE THA SOPH I A ST AE L V001 H OL STE I :'\>' . 20 - H 12,5. E nligt stplr tillverkad i Göteborg av Johan Malmstedt år 1823, mästa re 1783- 1831. 20 GusTAF LoRE:>gammal värja från krigstiden skänkt af kapten H årds arfvingan>. Enligt tradition på orten tillhörd e värjan en fanjunkare i Vegstorp. Värjan är en kaval­ jersvärj a med fäste frå n 1720- 1740-talen, klingan från 1600-talets senare del. Värjor av samma typ finns i I-lalla kyrka, Gotland och i Mun sö kyrka, Stockholms län . Dessa daterar sig t ill 1737 resp ektive 1727.25 Pr es ta v e r, 2 st., av svartmålat t rä och krönta m ed försilvrat kors och kula. Fö rsedda m ed sorgflor. L l 90. Gåva av kyrkoh erd e Sellgrens dödsbo l 94 5. Pane lm å lningar, utförda i oljefärg på trä: - l. Abrahams offer (fig. 309). I bakgrunden syns en kyrka , t y dligen en avbildning av Kareby kyrka. Ram m ed röd och grön m armorering. B 265, H 180. Målningen har överskriften: ABRAHAM f GENEs. 22 . Fastsatt på N långhusväggen m ellan t vå fönster. Liksom takmålnin gen och läktarens målningar utförd av L ars Holm (L ANTK. 17 52). - 2. Målningen delad i en övre och en nedre bild genom profilerad list i samma röd-gröna marmorering som ramen. Den övre Värjan und ersö kt och dalerad på Armemuseum , Sthlm , 1956 . - En!. m edd ela nd e av B. STEC KZ EN · K . Kri gsa rki ve t , kan man på grund av de knapphändi ga upp giftern a i INV. 1872 ej fastställa nämnd e k a pten H Anos id entitet; b eträffand e fo lktraditionen om värj a n , så h ar Stora Vegstorp sa mt ö. oc h V. Vegsto rp visserli gen varit mi litä ra boställen und er ifrågava rand e lid , m en däremot inte fanjunk a rcbo ­ s tä ll en. D enna militära gr a db et ecknin g komm er till a nvändn in g i Bohuslä ns r egem ente först efter 1820. 25 PnEsTHEB T AYLOB F ig. 31O. J akob s dröm samt Jsak välsigna r Jakob (?). ll lå lnin g av L a rs Holm 175 1. Foto 1965. Jakobs Trn um sow ic ! san k segn c t: .Ja kob (?), ?IIa lcr ci von La rs H olm 1751. Jacob's D ream a nd I snac B less ing .Jacob(?). Pa intin g b y L a rs Holm , 1751. 358 INLANDS SÖDRE HARAD Fig. 311. Votivskepp, skän l; t 1819. Foto 1965. Votivsc hiff, gcstiftc t 1819. Votive s h ip, prescntcd in 1819. framställer Jakobs dröm, i bakgrunden ett sjölanclskap. ÖYerskrift: JACOB. GENESIS. 28. I elen nedre tre figurer i ett skogslandskap, mö j !igen lsak välsignande Jakob, samt Essau med vill ebrådet i bakgrund en (fig. 310). H 230, B 175. På S långhusväggen, delvis infälld i putsen. Utförd 1752 (RÄK.), sannolikt liksom nr l av Lars I-Jolm. Oljemå lnin g på trä. Framställer Lammet med segerfana vilande på bibeln. I bak­ grunel en strålkrans och moln. Bred ram, marmorerad i grått. I-I 108, B 90. 1700-talet? Fäst på väggen mellan predikstolens korg och ljudtak. Trätavla med Series Pastar um (med början från 1528). Texten gulvit på svart botten, överst bibel och kors i medaljong omramad av palmkvistar. Ramen grön. H 202. Gåva av Ernst Isberg (s. 354 not 21). 1900-talets början. En inramad lavering, porträtt av S. Th. Allrenberg (fig. 284, not. 2), är upphängel på altaruppsatsens baksida. Osignerad. Troligen 1850-talet. Har tidigare varit upp­ hängel över Ahrenbergs bänk vid S korväggen (jfr s. 348). H 50, B 45. I INV. 1830 omnämnes >>en gammal oljefärgact tafla, som i bröstbild afskilclrar fram­ mära licl n: Kyrkoherden i Karreby Sven Schuberg>> (s. 335 not 6). Denna var upphängel > vid Predikstolen>>. Nu försvunnen. KAREBY KYRKA 359 Enligt BEXELL (s. 194) hängde över prästbänken ett porträtt av pastor Kock och hans hustru. 26 Nu försvunnen. Ett votivskepp (fig. 311) är fästat vid den första kronbjälken från Ö; tremastare med dubbla kanonrader. Färger på skrovet: grönt, gult, rött och blått. L ca 1::!5. På andra kronbjälken från ö, där skeppet hängde före restaureringen 1941, inskription på svartmålad träplatta: DETTA SKEPP SKÄNKTES TILL DENNA KYRKA AF BONDEN ANDERS PERSSON A. G.L.D.C. KYRKA KAREBY ÅR 1819. Skeppet restaurerades 1941 efter ett liknande skepp i Göteborgs Sjöfartsmuseum. En skriftesto l har funnits i kyrkan. 1624 anskaffades >> l tylt fyrre delen> till en >>Skriftestoh (KIRKEREGNSK.). Jfr Harestad, SvK, Bo 1: 2, s. 181. En brudbänk omnämnes i INV. 1691. 1748 betecknas den såsom gammal (INv.), förekommer senast i INV. 1849. Ej bevarad. Kyrkotagnings pall, ny 1843 (INv.). Skinnklädd, underredet blåmålat. H 30, L 77. Inskr.: 1. 1. s. 1844. Kista av ek med järnbeslag och tre !åsar. H 55, L 146. Nämnes tidigast i INV. 1748. Står under N fönstret i koret. Bord, brunmålat, på sargen inskr. på blågrön platta: 1. E. s.RIS 1851. H 73, L 88. Står i koret. stolar, 2 st., med snidade, genombrutna ryggbrickor i nyrokoko, målade i ljus­ brunt. stoppade sitsar, klädsel med blommönster i yllebroderi. H 95. Tillverkade och skänkta till kyrkan av bröderna Andersson i Bollstad. 1900-talets början. Sockenalnar: - l . Av mässing, inköpt 1754. L68. Inskr.: MÅTTSTOCK FÖR KARABY socHN 1754 G: E:. På stockens fyra sidor de olika måttenheterna för l aln, l svensk fot, l tunna och l kanna. 27 - 2. Av järn, med inskr.: 1748. Inköpt samma år (RÄK.). Ursprung­ ligen fastsatt på kyrkadörren (INV. 1748). L 79. Båda sockenalnarna förvaras i den ovan­ nämnda kyrkkistan. Väggur med 8-kantigt, brunlackerat träfodraL H 60, B 42. Skänkt av S. Th. Ahren­ berg (s. 328 not 2). 1850-talet. Hänger på S väggen i koret. Fattigstock av trä med beslag och lås, tidigare fastsatt vid en bänk i kyrkan, enligt SELLGREN på >>fruntimmerssidan». H 37. Förvaras nu på tornvinden. Förekom­ mer tidigast i INV. 1691: >>l Blåck medh een Låss för och een Smuck Tafle öf:r som är Förährt af M. Nills Bildthuggere i Giötb:g>>. >>Taflen>> är sannolikt samma trärelief som nu kröner altaruppsatsen (s. 345, fig. 300). Tre kollektbössor, av mässing. H 19. Fastsatta på bänkarna. Tillverkade av Libraria. Gåva 1964 av Kareby kyrkliga syförening. 26 LAns PETEnssoN KocK, f. omkr. 1672, t 1731, kh i Kareby 1700- 1731. G. m. EoELA STRÖM, 1748, dotter till företrädaren. 2 7 Likarealn, användes för justering av längd- och rymdmått. Mässingsstav med kvadratisk genom­ skärning var standardtyp under 1700-talet. Tunna = 56 kannor, rymdmått; för spannmål användes kubiska m ålkärl, som justerades med likarealn. (S. O. JANSSON, Måttordbok, 1950, s. 33, 43 f). vonvsKEPP sKniFTEsToL Bn u os;\NK MÖBLER SOCKEN­ ALNAR DIVERS E t 360 INLANDS SÖDRE I-IAHAD F ig. 312. J>gapeståclo inköptes 1729 (LANTK.) . Förvaras på torn vincl en. Likb å rar: 2 st., aY trä, den ena ha r in skr. 1 1 s s n. L 290. 1700-ta let? . - 2 st. fö r barn. L 125. I I NV. 17J 8 omn äm nes två större och en mindre likbår. All a lik bå rarna fö n ·aras på to rn vind en. Klocka av malm (fig. 312). P å manteln r eliefer in om m edalj onger: - l. K,· innlig fig ur med avhu gget hu vud i h. han d, lyftat svärd i el en v. (Sa lom e med Johannes lniYud ?). - 2. K ristus i Getsemane (fig. 313). - 3. l\Iaria som himl a drottning (fig. 313). - 4. E n kYinnlig oc h en manlig ståend e figur, omfamnande va ra ndra. Hunt k locka ns Ö\Te del KAREBY KYRKA 361 Fig. 313 . D e ta lj er av klock a n fi g. 312. Foto 1965. E in zclh cilcn vo n d er G loeke Abb. :3 12. Delai ls o f bcll , fig . :312. in skr.: WO! YOH HEHHES ESV 'AFN HAFVEH lEG MATS OLLSEN l KONGE L LADET STOBE f DEN:-.IE KLO CKKE TIL J{AHHEBY I(IHKE Sl DEVS PHO NOB IS Q(v)IS KO N THA NOS DOHCH l DAT FYH. BIN !CK GE FLATEN M HANS 1-IWE HEFDT MI THOM STHAL SVNDE GEG ATEN l AN NO 162 1 ( = Uti vår Herres J esu namn ha r jag Mats Olsen i Kungä lv låtit gjuta denna klock a till Kareby kyrka. Om g ud är m ed oss vem är då emot oss. Genom eld en har jag flutit, mäster Hans Hu e28 har mig i Stralsuncl gjutit år 162 1). H 63. D 80. 1624 betalad es en >>Mats Jydd e>> (= Mats Olsen) i Kungälv 20 slätta dal er som delavgiftför >>Karrebye Kirckis ldocke, hand udi Thydsch land haffu er Hi emköfft» (I(IRKEHEGNSK.). Kyrkan hade tydligen svårigheter med inköp av klockan , ty förutom el en nämnd e dansken, Mats Olsen, figurerar även en herr Holger i Kungäl v som mellanhand och lå negivare, och fick sina utgifter betald a av k yrka n först 1626 (KmK EHEGNSK.). 28 28 Om ldo ckgjutaren HA Ns I-I u E i Stralsund finns in ga n ä rm a re upp gifter. E n ALnEnT H uvE i Slral­ suncl h ar 1609 omgjulit Idoekan i Sta la k yrk a, Bo. D et rör s ig antag li ge n om sa mm a ld ockgjutar­ verk s tad, ], ansk e far OCh so n. - HERR H OLGER i Kun gälv, en!. BLOCK pros ten H OLGER 0vESSEN Ro:-~ :-~ IN G, t 163 2, slollspräst i Boh us, kh i Kungälv 1609, pros t 1626. 362 INLANDS SÖDRE HÄRAD BILAGA Kontrakt 3/12 1728 med murmästaren Anders Pihl om ombyggnad av Kareby kyrka. Contract ·med Muremästaren Konstchrfarne Mäster Anders Pihl angående en mycket nödig och ound­ gänglig reparation. lmo Påtager Jag Anders Pihl mig at Klocketornet, som är bräkeligit och i det ena hörnet har en remna, så mycke som låter sig göra, med pynsten och klackslagning igenmura: at Tornet intet widare skall taga någon skada. 2do Fönstren på sielfwa Kyrckian, som nu äro mycket små, skall jag igenmura och andra större i proportion efter Kyrckian på bägge sidor i ställit göra. 3tio Det obeqwema Hwalfwet som skiljer Choret och Kyrckian ifrån hwart annat nederrifwa och lyka med sielfwa Kyrkian efter nya Modellen och medfölgande ritning upbygga, så at Choret nederrifwes i grunden och sex alnar längre än det nu är utdrages: på det at allmogen med god maklighet i Kyrckian under gudztiensten kan berömmas och icke widare trängas som den nu klagar öfwer. På detta sät blir muren och taket öfwer hela Kyrckian lika hög till bygnaden. För detta arbete, sedan jag det på egen kost och resepenningar för mig och mina geseller fullbordat och förswarligen ifrån mig lefwereradt, accorderar jag mig Tre Hundrade Fembtyo Dahlr Smt. Detta accord med muremästaren Anders Pihl hafwa Wy underskrifne wäll kommit öfwerens om; Men likwäll warit i den förhoppning at han kunnat afslå de fembtyo Dr: och lemnat detta arbete för 300 Dr allenast; dock som han Constesterar at arbetet icke är bethalt med den första Summan och han likwäll för Kyrckians fattigdoms skull har welat sig med den samma nöja låta: Så hafwa Wy å wåra och Kyrckians wägnar icke underlåta kunnat ödmiukel. Eders Excellence och högwyrdige Hr: Doctoren och Biskopen till höggunstig Approbation och godtfinnande detta underställa, i den ödmiuka för­ tröstan at Kyrckians bästa d:i lärer säkrast blifwe bewekadt. Och wore det saruteliga allmogen till en stor hugnad at få Kyrckian i det stånd som nu föreslagit är, på det gudztiensten måtte så mycket. be­ quemare förrättas, som Kyrckian, hwilken hiit intill warit ganska liten och oförliknelig mörk, samt innan till mycket oansenlig, då blir linsare och större. För öfrigit hafwa wy detta å båda sidor underskrifwit och bekräftat med hand och sigill, som skedde i Kareby d 3 Decembr: A 0 1728./. Sven Schuberg Carl Torbiörnson Kyrkiowärd Johan Wolfdähner Erik Andersson Kyrkiowärd KAREBY KYRKA 363 SAMMANFATTNING L Romansk enskeppig gråstenskyrka utan torn, r ektangulärt långhus, lägre och smalare kor (fig. 314 A). 1100-talets senare del A eller omkr. 1200. Av kyrkans murverk återstår den V gavelmuren samt murparti er i N och S, vilka in går i den nuvarande kyrkoby gg­ naden. 8~:: : : •• Inv.: Dopfunt av glimmergnejs. Fyrsidig cuppa med runskrift. Signerad av Torbjörn. Fig. 302- 303. ~ •.: H . Il. 1500-talet. Inv.: Ljusstake av mässing (fig. 307). III. 1600-talet. stentorn tillbygges i V 1669- 1683 (fig. 314 B). Ny bänkinredning (fig. 294), läktare i V (fi g. 294), ny altaruppsats (fig. 298), ny predikstol (fig. 299). c Inv.: Dopfat av mässing, 1640 (fig. 304), ringklocka av malm, gjuten av Hans Hue i Stralsund 1621 (fig. 312, 313), ljusstakar av Fig. 314. Kyrkans planut­ mässing 1666 (fig. 308), trärelief över fattigstocken av Nils Läse, veckling, 1: 1 000. Grundril3entwicklung. 1670 (fig. 300). D evelopment of plan of church. IV. 1700-talet. Det medeltida koret rives 1731, nytt kor med tre­ sidig avslutning i samma höjd och bredd som långhuset (fig. 314 C). Nya fönsteröppningar m ed nuvarande placering. Taket tegeltäck es 1792. Kyrkorummet täckes med trätunnvalv 1738, vilket dekoreras av Lars Holm 1751 (fig. 293-297). Vid samma tillfälle målas kyr­ kans inredning, däribla nd läktarbröstningen och predikstolen. Inv.: Kalk (fig. 306) och paten av J. Björckman 1753, timglas och nummertavla. V. 1800-talet. Kyrkan renoveras 1855-56; fönsteröppningarna vidgas. Ny renoverin g 1896. Inv.: Sockenbudstyg av J. Malmstedt 1823, orgel av firman Söderling, Gbg, (fig. 294), mässhake 1856. VI. 1900-talet. Kyrkan restaureras 1941, ingångarna vidgas, målningar och träinredning konserveras, värmeledning och elektrisk belys ning insättes. Utvidgning av kyrkogården 1961. Inv.: Vinkanna av silver 1952, brudkrona av silver 1951, design Thore Eld, 2 mässhakar fr å n 1943 resp . 1956, kormatta 1953. c. :.. :J g [ ,) ZUSAMMENFASSUNG l. Einschiffiger romanischer F eldsteinbau bestellend aus einem rechteckigen turmlosen Langhans mit niedrigerem und schmaJerem Chor (Abb. 314 A). - Ausgang des 12. Jh. oder um 1200. Vom auf­ gehenden Manenverk di eser Kirch e sind die W Giebelmauer sowie Manerabschnilte im N und S erhalten, die in den jetzigen Bau einbezogen sind. Ausstattung: Taufstein aus Glimmergneis. Vierseitige Cuppa mit Runeninschrift, signim·t von Tor­ björn (Abb. 302- 303). Il. 16. Jh. Ausstattung: Messingleuchter (Abb. 307). 364 INLANDS SÖDRE HÄRAD III. 17. Jh. Im W wird ein steinerner Turm 1669-1683 angebaut (Abb. 314 B). Neues Gesliihl (Abb. 294), W-Empore (Abb. 294), Altaraufbau (Abb. 298), Kanzel (Abb. 299). Ausstattung: Taufschale aus Messing 1640 (Abb. 304), Glocke, gegossen von Hans Hue in Stralsund 1621 (Abb. 312- 313), Messingleuchter von 1666 (Abb. 308), Holzrelief iiber dem Armenstock von Nils Läse 1670 (Abb. 300). IV. 18. Jh. Abbruch des mittelalterlichen Chors 1731, n euer dreiseiliger Choranbau in selber Höhe und Breite wi e das Langhaus (Abb. 314 C). Einbruch neuer Fenster entsprechend den heutigen. nach­ bedeckung mit Zi egel 1792. Holztonnengewölbe iib er dem Kirchenraum 1738, dekoriert von Lars Holm 1751 (Abb. 293- 297). Bei gleicher Gelegenheit Bemalung der Ausstattung u. a. d er Emporen­ briistung und der Kanzel. Ausstattung: K elch (Abb. 306) und Patene von J. Björckman 1753; stundenglas und Nummerntafel. V. 19. Jh. Renovierung 1855-1856, Erweiterung der Fensteröffnungen. Erneuerte Renovierung 1896. Ausstaltung: Krank enk elch von J. Malmstedt 1823; Orgel der Firma Söderling in Göteborg (Abb. 294); iVIe13gewand 1856. VI. 20. Jh. - Restaurierung 1941, Erweiterung der Eingänge, Konservi erun g der Malerei und der hölzernen Ausstattung, Heizung und Elektrizität. Erweilerung des Friedhofs 1961. Ausstattung: Silberne W einkanne 1952, Silberne Brautkrone 1951 (Design Thore E ld), 2 Mel3ge­ wänder von 1943 bzw. 1956, T eppich im Chor 1953. SUMMARY I. Romanesqu e, r andom-rubble church without tower; rectangular nave, and lower, narrower chancel (fig. 314 A). Latter part of 12th century or ca. 1200. The 'V gable wall and remains of N and S walls are included in th e present church. Furnishings : Font of micagneiss. Rectangular bowl with runic inscription, signed by Torbjörn (figs. 302, 303). II. 16th ccnlury. Furnishings: Brass candiestick (fig. 307). III. 17th century. Stone W tower added 1669- 83 (fig. 314 B). New p ews (fig. 294), W gallery (fig. 294), new reredos (fig. 298), new pulpit (fig. 299). Furnishings: Brass baptismal bowl, 1640 (fig. 304), bell, east by Hans Hue in Stralsund, 1621 (figs. 312, 313), brass candlesticks, 1666 (fig. 308), relief in earved wood above poor-box, by Ni ls Läse, 1670 (fig. 300). IV. 18th century. The medi eval chancel was demolish ed in 1731, and a new chancel with three-sided end as high and wide as the nave ereeted (fig. 314 C). New windows opened in their present positions. The roof was covered with pan-tiles in 1792. In 1738, the nave was covered with a wooden barre! vault, which was decorated b y Lars Holm in 1751 (figs. 293- 297). The furnishings, including th e pulpit and the gallery, were painled at the same time. Furnishings: Chalice (fig. 306) and paten b y J . Björckman, 1753, hour-glass and h y mnboard. V. 19th century. The church was restored 1855-56, when the windows were wid ened. New restora­ tion in 1896. KAREBY KYRKA 365 Furnishings: Viaticum vessels by J. Malmstedt, 1823, organ by Söderling's of Gothenburg (fig. 294), chasuble, 1856. VI. 20th century. The church was restoredin 1941, when the doorways were widened, the painting and woodwork preserved, central h eating and electric lighting installed. The churchyard was enlarged in 1961. Furnishings: Silver fla go n for wine, 1952, silver bridal crown, :1951, designed by Thore Eldh; two chasubles, 1943 and 1956, chancel rug. 1953. 8-610256 Fig. 315. Romela nd a k y rka från S. Foto 1965. D ie J( irchc von Rmn clancla v o n S. Ro m clanda Church from S. ROMELANDA l(YRI(A BOHUSLÄN, GÖTEBORGs OCH BOHUS LÄN, INLANDS SÖDRE HÄRAD, GÖTEBORGs STIFT, ÄLVSYSSELS SÖDRA KONTRAKT Beskrivn in gen utförd av Karin Aasma och U r s ul a Larsson 1956, kompl etterad och avslutad av Urs ul a Larsson 1965. T RYCKTA K.:i. LL OR OCH BEARBE T NINGAR : BEXELL, S. 194 f. - EYSTEINS JO RDEBOG, S. 339.­ DN, II, s. 268; XIV, s. 125, 127; XV, s. 792. - HoLMBERG, III, s. 321- 328. - JENs N ILSS0NS Vrsr­ TATSB., S. 12, 117. - N !LS GLOSTRUPS VISITATSER., S. 110, 11 5. - SKARSTEDT, S. 478-486,732-735. - UTST. 1923.- 0EDMAN, s. 150 f. ROMELANDA KYRKA 367 HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.-SAML.: KA: LANTK. 1691- 1705, 1719- 1862 (med luckor); INV. 1691 , 1738, 1752, 1760, 1770. - LSt: Charta öfver RommeJanda bys inägor av P. BREDI NG 1798; Charta öfver Tofters inägor av J. P. vVESSBORG 1799. - BSt: Förs!. t. kyrko gårdsutv. av B. BORG 1931. - ATA: SNABBINV. 1918; P. A . F. SoHLMANS anteckn .bok, Bohuslän, s. 100; brev och hand!. rör. ],y rkans rest. 1955; tidningsurklipp, foton; manuskript t. kortf. b eskr. av RorneJanda kyrka av S. GARDELL och K . G. H EDEN 1944. - GLA: Landskontorets i Göteborgs och Bohus län l< yrkoräkn . 1704, 1748­ 1805, med INV. 1748-1774. ­ BOHLIN, Ämbetsb erättelse 1858 (NI: 1); SERIES PASTORUM J (P: 1). - HVLB: SERIEs PASTORUM II. - DRA: KIRKEREGNSK. 1618­ 1642 (1618­ 21 och 1630-42 saknar detaljuppg.). KYRKANS ARKIVALIER I GLA : RÄK . 1808- 1868 (i Kareby Ll: 1), ST.PROT. 1815- 1830 (i Kareby Kl: 1), 1830- 1842 (i K a reby Kl: 2), 1842-44 (Kl), 1844- 1862 (i Kareby Kl: 5); KR.PRO T. 1818- 1826 (KIII), 1818- 1936 (i Kareby K III: 1), 1856- 1884 (i Kareby K 1: 5); INV. 1825, 1831-59 (i Kareby N: 1); v1s.PROT. 1794- 1858 (i Kareby N: 1), 1823- 58 (N: 1). - Hos PÄ, Romelanda, för­ varas de sista hundra årens handlingar. Vid en brand i Romelanda präs tgård 1815 förstördes kyrkans arldv samt de inventarier som för­ varades i prästgården. Rom elanda socken gränsar i N till Spekeröd och Västerland a , i V till Jörlanda och Kareby, i S till Ytterby socken. I Ö avgränsas den av Göta älv. Socknen omnämnes tidigast i en skifteshandling, utfärdad år 1354 av ärkebiskop Olaf i Nidaros (DN II, s. 268). D en kallades d å Rimalanda. I handlingar från 1400- 1500-talen benämnes den Rymme­ land r esp . R emeland (DN XIV, s. 125, 127; XV s. 792). Ett visitationsprotokoll från 1388 (EvsTEI NS JoRD EBOG s. 339), omtalar att k y rkan var helgad åt jungfru Maria och invigd den 28 oktober. Invig­ ningsåret är okänt. I samma protokoll uppräknas kyrkans egendomar till vilka hörde, förutom präst­ bostället, 15 ägolotter, en fors i Romelanda och tredjedelen av en annan i Stinneröd. Namnet Rimalanda kommer av •> Rima•>, gammalt namn för en å som rinner nästan parallellt med Göta älv, och »landa •> = strandmark, å brädd. Romelanda betyder alltså •>marken invid Rima å» (ORT­ NAMNEN V, S. 55). Romelanda var under medeltiden självständig församling. År 1594 omnämnes kyrkan som annex till Kareby (JENs NrLss0NS VISITATSB. s. 12, 117). Kyrkoherden i församlingen har emellertid sedan 1600-talet haft sin bostad i RorneJanda prästgård (NILS GLOSTRUPS VISITATSER S. 110, 115). Sedan 1942 är Romelanda pastoratets moderförsamling. Kyrkan ligger på en höjd i S delen av socknen på gården Tyrteröds ägor. Enligt en sägen hade man ursprungligen avsett uppföra kyrkan på en annan plats, »men då om natten n edrefs hvad som upp­ byggdes om dagen, spänd e man två förstfödda oxar för ett stenlass, och öfwerenskom att uppbygga kyrkan der dessa stannade, hwilk et skedde på byn RorneJandas mark» (HOLMBERG, s. 325). Följande i texten nämnda gårdar och byar ligger i RorneJanda sn: Hede, Honeröd, Lysegården, Rome­ landa, Slinneröd och Ty{leröd. 368 INLANDS SÖDRE HÄRAD ' .K * G 10 O 1 0 20 JO 40 SOM. Fig. 316. situationsplan, 1:2 000. Upp m . J. S öderberg 1945. Lageplan. General plan. KYRKOGÅRD Kyrkogården (fig. 316), består av en äldre och en nyare del. Den äldre delen omges av en gråstensmur i kallmur, den nya, i V, av trådstängseL Kyrkogården utvidgades 1885 åt S och Ö och kom att utgöras av en oliksidig femhörning (ABCDEA). 1911 utvid­ gades den ytterligare åt S (ED GFE), och almar planterades utefter den nya murens sträck­ ning. Den sista utvidgningen skedde 1932, denna gång åt V på ett lägre liggande område (HAFIH). En granittrappa förenar denna nya del med den äldre. Utefter staketet plan­ terades almar, en thujahäck planterades 1963. Kyrkogården har nu fyra ingångar: två med järngrindar i S, en i V samt en stig­ lucka i N. Stigluckan (fig. 317), är byggd av natursten, vitrappad och försedd med tegeltäckt sadeltak med brunmålade vindskidor av trä. Den uppfördes 1725 (LANTK.).­ Tidigare har funnits en stiglucka även åt S. I RÄK. 1725 upptages kostnader för )>2:ne Portars upmurande ...)>. Dessa rappades och vitlimmades 1728 av murmästare Anders Pihl. Grindar av trä omnämnes tidigast 1728, nygj ordes senast 1905, men saknas nu. Sistnämnda år höjdes S stigluckans portöppning 1 Y2 fot och vidgades )>i proportion hertilb. Den nedrevs i samband med kyrkogårdsutvidgningen 1911. En vedbod uppfördes 1905, ett b å rhus 1940. I kyrkobyggnadens SV hörn finns, delvis inmurat, ett sadeltaksformat kistlock av röd granit från 1100-talet (fig. 318). En undersökning som företogs sommaren 1955 visade, att någon grav inte fanns under locket, som använts som hörnsten i det medel­ tida långhuset. INGÅ N GAR STIGLUCKA BODAR GRAV­ MINNNEN ROMELANDA KYRKA 369 Fig. 317. Stiglucka i kyrkogårdens N mur. Foto U. Larsson 1956. N Kirchhofsportal. Lich-gate in N wa ll of churchyard. Fig. 318. J för evärdeli g tid• so m L ack för en m äss ha ke, do nera d 1815 (s. 395) . ROMELANDA KYRK A 371 I NGÅNGA R H u v u d i n g å n g e n är belägen å tornets V sida. Särskild ingång till koret finns på lå nghusets S sida. Kyrkan har sex lika stora, rundbågiga fönst e r, två p å N, två på S sidan och två i koret. Ovanför koringången sitter ett halvcirkelformat fönster. Tornet har i botten­ våningen t vå gluggar, en på N och en på S sidan, i a ndra våningen två rektangulära fönster i V och i tredj e vå ningen en glugg i V . Kyrkans torn är byggt p å fackverksstomme i tre vå ningar med å ttka ntig la nternin över takavsatsen. Tornets ytterväggar, som är v itmå lade, ä r klädda m ed stående, profilerade lockbräder samt breda hörnfoder av bräder. Lanterninen ä r panelad m ed liggande bräder. Såväl takavsatsen som lanterninens takhuv ä r klädda m ed svart­ målad plåt. Huven krönes av ett förgyllt kors av ek , uppsatt 1904 (sT.PROT.) . - Ur­ sprungligen var tornet rödfärgat, målning omnämnes bl. a. 1723 och 1822 (RÄK.). 1864 målades tornet med vit oljefärg (sT.PROT). Tornluckorna var invändigt vitlimmade, utvä ndigt svartmålade (sT. PROT. 1842). Före 1860 utg jordes tornets takbeklä dnad av ek spån , m en utbyttes detta å r mot zinkplå t (sT.PROT.). En flöj e l av järn frå n 1842 är nu uppsatt på RorneJanda kapell (s. 403) . Kyrkorummet (fig . 325- 326) täckes av ett br ä dtunn va l v, avvalmat mot Ö och försett med m å lningar frå n 1700-talet (s. 377). D en rikt profilerade taklist en, av trä, är m ålad i brunröd-grå marmorering i anslutning till fä rgh ållningen i takmålningarna. Väggarna är slätputsade och målade i v itt. Längst i V, ovanför läktaren finn s en kron­ bj älke, avsågad p å mitten i samband med upptagandet av en dörr. Märken eft er a ndra kronbjälkar kan iakttagas p å taklisten. Golvet i kor och mittgång består av mörkgrå, polerade kalkstensplattor, und er bänkarna trägolv. I vape nhuset, vilket som ovan nämnts ä r beläget i tornets botten vå ning, ä r väggarna brä dfodrade och gråmålade. Golv av skifferplattor. Vid den senaste r estaureringen (s. 376) framtogs någr a målade inskriptioner p å vapen hu sets V vägg v id uppgången till orgelläktaren. T externa ä r m å lade m ed gult p å svart botten: - l. PSAL. 103. 3.v. l BARMHERTIG OCH NÅDE l LIGH t\H HERREN TOLIGH l OCH AFF STOHA MILDH ET HA l TRÄTER ICKE TIL EWIG TIJD, l OC H WREDGAS ICKE EWI(N) l ERL IGA. HAN HANDLER ICKE l MED OSS EFTTER WÅRE SYNDER l OCH WEDERGÄLLER OSS ICKE l EFFTER WÅRA MISSGEHNINGAR l TY SÅ HÖG SOM RIMELEN l ÖFWER JORDENA ÄR SÅ LER l HAND SINA NÅDE WÄLDIGA l ÖFWER THEM SOM FRUCHTA l HONOM . l PSAL. 130. 3. 4. V. l OM TU HERRE WILT TILRÄK NA f SYNDENE, HERRE ROCKEN BLIFA l BESTÅENDANDES. TY NÄH TIGH l ÄH FÖRLÅTELSE AT MAN SKAL l FRUCHTA TIGH. - 2. OCH IAGH SKAL GIF UA TIG RIM l MELHI KES NYKLAR . ALT THET TU BIN l DER PÅ JORDENNE THET SKAL VA l RA BUNDIT l HIMMELEN l OCH l ALT THET TU l LOSEN PÅ JORDEN E l SKAL VAHA LÄST l HIMMELEN. l MATEUS . 16.10 V: l TAGER THEN HELGA ANDA. l HUILKEN I FÖRLÅTE SYNDER l NA. THEM FÖRLÅTES THEE l OCH HUILKEN I BEHÅLLEN THEM l THEM ÄRO THEE BEHÅLNA l JOHANNES 29. 23 V. ­ 3. ÅHR 1778 BLEF DETA l TORN REPARERAT UN l DER KYHKO HERDEN HERR l ANDREAS FöNSTER TORN I NTER IÖR vAPENHus 372 INLANDS SÖDRE HÄRAD 10 ·A 15 ll!li B IZ::ZJ C 10 1 5M 1931,~kompl. o l 1 J 4 5 lO Fig. 320. Plan och längdsektion mot N, 1: 300. Uppm. P. Nordström och H. Andersson O. Nilsson 1965. GrundriJl und Längsschnitt nach N. Pla n and longitudinal section Jooking N. - ROMELANDA KYRKA 373 Fig. 321. Tvärsektion mot V, 1:300. Uppm. P. Nord­ ström och H. Andersson 1931. Querschnitt nach W. Cross section Jooking W. Om. 10 O · l 2 ~ 4 ~ ~ 7 R 9 10 "M. GRADMANS 2 TID ÖFWERSTR l KYRKO WÄRDEN PER NILSSON l OCH AND. l UKIT SAM l MA ÅHR / 1778 l AF AND. WIKSTRÖM. BYGGNADSHISTORIA JONSSON, samt därbredvid Vår kunskap om kyrkans ursprungliga utseende är ringa. Kyrkobyggnaden har vid ett par tillfällen genomgått tillbyggnader och förändringar, den mest genomgripande skedde vid 1700-talets början, då byggnaden fick sitt nuvarande utseende. Vid den senast företagna restaureringen 1955 (s. 376) gjordes ingen byggnadshistorisk undersök­ ning av murar och golv som kunde ge ledning för en rekonstruktion av den medeltida kyrkan. Långhusmurarna utgöres utom i sina övre delar av de medeltida murarna (jfr. s. 370). På kyrkans nordmur går en horisontell skarv ca 3,8 m över marken i höjd med fönster­ öppningarnas övre del från västfasaden fram till det östligaste av fönstren på nord­ väggen. Förutom att denna skarv anger höjdmåttet på den medeltida kyrkans yttermur kan den tjäna som vägledning att bestämma det ursprungliga långhusets sträckning, som bör ha varit ca 16 m (fig. 320). Korets utseende kan vi endast gissa oss till med ledning av övriga västsvenska kyrkor som uppförts vid samma tid. Som hos dessa bör det ha varit smalare och lägre än långhuset och med rak östvägg samt förenat med kyrkorummet med en trång triumfbåge (fig. 341 A, jfr Kareby kyrka s. 333 o. Ytterby kyrka s. 284). En inbuktning i S väggen under läktaren skulle kunna ange sydportalens läge. Den medeltida kyrkan bör ha haft öppen takstol eller platt trätak samt troligen två små rundbågiga fönster på S sidan. En rekonstruktion av kyrkans plan visas i 2 ANDERs (ANDREAs) GRADMAN, f. omkr. 1731, MEDEL­ TIDsKYRKAN t 1786, kh i Kareby 1768-86. 374 INLANDS SÖDRE HÄRAD FÖR.:\ N D­ RINGAR UNDER 1600- OCH 1700-TALEN fig. 341 A. Troligen har kyrkan uppförts tidigast under 1100-talets slut eller 1200-talets början. Som stöd för dateringen kan anföras dels dopfunten, som är en typ som förekom i Västsverige under 1200-talets förra hälft (s. 387, fig. 331), dels ett kistlock av 1100­ talstyp som använts som hörnsten i kyrkobygget (s. 368, fig. 318). Kistlocket bör ha betraktats som gammalt redan då det kom till användning som byggsten. Den tidigast dokumenterade förändringen av kyrkan skedde 1626-1627, då i sam­ band med rappning av murarna > mogle vinduer g0res st0rre, en stenhugger har hugget vinduerne st0rre og der anskaffes 2 store glasvinduen> (KIRKEREGN.). 1627/28 inköptes >>24 tylt deler til kirkens loft, Svend Snedker i Marstrand ---- laegger kirkens loft ....> > (KmKEREGNSK.). Med kyrkans >>loft» avses troligen ett tunnvalv över långhuset. I INV. 1830 omtalas att >>enligt ett trovärdigt Manuscript kunde utrönas, ... (att) kyrkan år 1672 blef första gången förlängd och sedan vidare utvidgades 1706, ett torn af träd blef andra gången uppbyggdt 1685, samt att kyrkans målning verkställdes 1673 af en Målare vid namn Olaus, 3 ••• >> Räkenskaper och andra dokumentariska handlingar från tiden finns tyvärr inte för just dessa kritiska tidpunkter. Av äldre litterära källor omnämner SERIEs PASTORUM I ingen förändring av kyrkan 1672, men väl en tornreparation 1685 och en utvidgning av kyrkans korparti 1706. 0EDMAN lämnar följande upplysning: >>Efter sista Ofreden äro the bägge (d. v. s. Ramelanda och Kareby kyrkor) på nyaste maner förlängde och mycket ombyggde så att the se häriigen och wackert ut» (s. 131). 4 Det är föga troligt att man såsom INV. 1830 uppger utvidgade kyrkan två gånger på trettio år, utan här kan ha skett en förväxling med Kareby kyrka, som just 1672 började tillbyggas med ett torn i V (jfr s. 333). Alternativt kan man i likhet med Kareby ha påbörjat tornbygget 1672, reparerat och slutfört detsamma 1685 med uppförandet av lanterninen. Av de ovan nämnda uppgifterna att döma var kyrkan i varje fall före 1685 försedd med ett torn av trä. Det är möjligt att trätornet redanfrån börjanbetrakta­ des som ett provisorium, som senare skulle ersättas av ett stentorn. Detta diskuterades också vid en biskopsvisitation 1767 (vrs.PROT. 1794), samt vid flera tillfällen senare. Den stora omdaningen som gav kyrkan dess nuvarande utseende, skedde 1706, då byggnaden utvidgades mot Ö och ett nytt kor med tresidig avslutning och ingång i S uppfördes. Det nya koret tillbyggdes i flykt med långhusmurarna. Samtidigt höjdes murarna nästan l m, nya fönsteröppningar upphöggs, en ny takstol uppfördes och ett nytt tunnvalv, gemensamt för långhus och kor, byggdes. Huruvida kyrkan före den stora ombyggnaden haft yttertak av tegel är ovisst. Det nya taket blev i varje fall från början täckt med tegel och omlades 1728 i samband med andra reparationer av mur­ mästare Anders Pihl (RÄK.). 3 Vem denne mäster OLAUS var är ovisst. Jfr H AL LBÄCK, a. a., s. 69, 308. • I P. A . F. SoHLMANS anteckn.bok, Bohuslän, s. 100: >> K y rkan erhöll genom förändring af 1706 den van!. formen af en tresidig korgafvel, 3 fönster på hvar sida, 2 ingå ng. och vid v estra gafveln et litet trätorn. •> Personalia om P. A. F . Sohlman se SvK, Bo 1: 2 s. 110, not 2. ROMELA N DA KYRKA 375 Fig. 322. Interi ör mot ö före r es la urerin ge n 1905. Fo lo ATA . J{ irc h e ninn c rcs nach O vor d e r H es lnuri c run g 190:). In teri o r loo ld ng E bcfo rc rcs l o ra li on in 1905. Fi g. 323. Interi ör m ot Ö efter resta urerin gen 1905 . Folo A'f A. l ( irc h c ninn c rcs nach O nn c h d e r Hcs tau ri crun g H)O.). Inte ri or loo ldn g l~ a l'lc r res to rn lia n in 190:). Under de 150 år som förflöt innan k yrka n å r 1858 genomgick en mer omfattand e renovering, utfördes reparationer främst av tornet och av yttertaket. Bo HLI N omnämner en reparation >>å det yttre taket 1837; en å r 1842 och en som n u (1858) som bäst pågå r. )> FÖRXND­ fUNGAR UN D ER 1 8 00-TALET 376 INLANDS SÖDRE HÄRAD Sistnämnda reparation var enligt densamme >>högeligen behöflig, enär kyrkans hela innanrede war högeligen multet, bänkarne ruinerade, läktaren fallfärdig, altaretanan farlig för prestens lif och lemmar och dess färgor afplånade, golfwet med dess redar genommultet och wådeligt att beträda, fönstergluggarne alldeles för små och försedda med grofwa jerngaller, korteligen: allt, med undantag af de swåra murarna i totalt förfalL>> Om reparationen lämnas följande uppgifter: > > Följande förbättringar äro nu snart werkställda: Det gamla innanredet borttaget, de många likkistor, som i ett con­ tinuum uppfyllde gången och choret, upptagne och i kyrkogården nedsatte, de stora lager af menniskoben och menniskohufvuden som uppfyllde jorden under Choret (hwilket chor före kyrkans förlängning utgjorde en del af kyrkogården vederbörligen graflagde i kyrkogården), andra stenkar och redar nedsatta, nytt golf med nya (och) wackra stolar gjorda, ny och större altarring med välformade balustrar, annan och wacker prestestohl med gallerwerk, ny och wacker läktare med annan upp och ingång än förut (nemligen från wapenhuset) och försedd med tvenne fönster som nu gifwer ljus åt läktaren, gången och wapenhuset täckte med nya hällar af skiffersten, altaret framflyttadt till wäggen, genom hvilken ändring choret blifwit rymligare, nya zink­ beklädda debattangdörrar i st f de gamla fula portarne, med trösklar belagde med plåtar af zink, ett nytt fönster i form af halfcirkel anbragt öfver södra ingången m. m.>> ­ Vad fönstren beträffar omtalar BoHLIN, att >>gluggarne blifwit dels sänkta (neml. l aln och 3 tum) och dels höjda, jerngallren blifwit bottagna, med iakttagande dock af em­ brassurernas docering till samma planer som förut, nya rutor och större dito insätta, hvarigenom kyrkan tillförne mörk som ett grafkor, blifwit tillräckligt ljus.>> Ledare för renoveringsarbetena var C. J. Pettersson, Gamla Lödöse. En smärre renovering skedde 1882, då orgel anskaffades till kyrkan. Orgelläktaren >renoverades> > och >al­ byggdes om, kyrkans hela inredning ommålades, predikstolen > taretaflan>> renoverades med >>förgyllning>> (sT.PROT., fig. 322). FÖRÄNDNästa renovering, 1905, omfattade huvudsakligen kyrkans inredning. KalkrappRINGAR ningen på innerväggarna nedknackades, ojämnheter i murytorna avlägsnades och vägUNDER 1900-TALET garna slätputsades med kalk och cement. Väggarna från bänkhöjd upp till taklisten målades i marmorerade kvaderfält i grönt och gulbrunt. Golvet i kor och mittgång belades med cementplattor i svart och vitt, s. k. Viktoriaplattor. Bänkarna ombyggdes, dörrarna borttogs och gavlarna fick treklöverformade krön (se fig. 323). Vidare genom­ gick takmålningarna en hårdhänt restaurering och kormålningen ersattes med en ny av M. B. Wallström (s. 308 not 54), Gamla Lödöse. Wallström var även ledare för renove­ ringarbetet i dess helhet, kontrollant var arkitekt Adrian Peterson. 5 RESTAUKyrkans interiör fick sitt nuvarande utseende vid en större restaurering 1955. Syftet RERING 1955 med denna var att i möjligaste mån återge kyrkan dess 1700-talskaraktär. Bland vikti­ ADRIAN CRISPIN PETERsoN, f. 1835, t 1912, arkitekt. Utbildades vid Chalmerska slöjdskolan i Göte­ borg och Konstakademien i Stockholm. Var huvudsakligen verksam som kyrkaarkitekt och har bl.a. byggt Balingsta kyrka i Uppland 1872 och Lysekils kyrka, Bo, 1901. 5 ROlVIELANDA KYRKA 377 Fig. 324 . DeLalj av långhusvalveLs målnin ga r av Lars Holm 1743. Foto 1965. Abschnilt d er Lnnghau snusm a lun g von Lnrs I-Iolm 1743. Deln il of painUngs in vauHing of navc , by Lars I-Iolm , 1743. garc åtgärder kan näm nas rengöring och konservering av takmålningen, renovering av altaruppsatsen, framtagande av ursprunglig färg på predikstolen och framtagning av övermålade inskr. Vidare ombyggdes bänkarna och nytt golv inlades i gången och koret, väggdekoren från 1905 borttogs och väggarna vitputsades ånyo. Arbetet stod under ledning av arkitekt Sigfrid Ericson, Göteborg (s. 309, not 56). Konserveringsarbetena utförd es av konservator Thorbjörn Engblad, Alingsås. Värmekamin till kyrkan anskaffades 1894. Denna ersattes med en ny 1936. E lektrisk uppvärmning installerad es 1946. UPP­ Vi\.HMNING TAKMÅLNINGAR Kyrkans brädtunnvalv är dekorerat med målningar (fig. 324- 326), som utgöres av molnformationer och figurgrupp er mot en blå himmel. Längs N resp. S lå nghus­ väggen begränsas kompositionen av tre mindre scener inom kartuscher med rokoko­ 1700-TALS­ MÅLNINGAH 378 LANDS SÖDRE H ÄRA D F ig. 325. Interi ör mol Q. Folo 1965. J{ircheninn crcs nnch O. Interior loo ldn g E. ornament: akantus, fl ätverk och fruktgirlander. - De olika figurgrupp ern a i valvet framställer: - l. Längst i Ö, i det tres idigt brutna takfallet, Tre e nigh ete n. T . h. Gud Fader med spiran, t. v. Kristus med korset, båda sitta nd e med ena foten viland e på världsldotet. Över deras huvud en svävar den H eliga Andes duva inom en strålkrans. Grupp en inram as av molnformationer och ä nglahuvud (fig. 325).- 2. (Över långhuset) Yttersta Dom e n. Närmast koret tronar Kristus på regnbågen, omgiven av tolv mantlad e gestalter med glorior (fig. 324) . Något längre åt V skymtar bland molnmassor en grupp av de saliga, t. v. därom Moses med lagens tavlor och t. h. Joh ann es Döparen. Dessutom svävar bla nd molnen ett antal ängl ar, jämte uppstå ndna (fig. 324). - 3. (Längst mot V över läktaren) Hel vete t. - Yttersta Domskildringen åtfölj es av målad e ROMELANDA KYRK A 379 F ig. 326. Interiör mot V. Fo to 1965. J{ irch eninn cres nach \V. Interio r loo ldn g \ V. textband. Närmast koret: THERAS SOL SJ>Treenighetsmotivet över koret är emellertid målat av Wall­ ström 1905 (jfr s. 376). Under påmålningen upptäcktes under restaureringen 1955 res­ ter av Holms målning, en triangel, troligen med Jehovatecknet, vilken dock inte framtogs. Holms takmålningar anknyter i sitt framställningsschema med Treenigheten i koret, Yttersta domen över långhuset och längst i V helvetesframställningen till traditionen inom det västsvenska kyrkomåleriet. Vid sidan av ett äldre kompositionsschema med bibliska scener indelade i fält (jfr Säve kyrka, SvK, Bo I: l s. 9-11), blir den illusio­ nistiska framställningen av himlavalvet med mer eller mindre lösligt insatta figurer alltmer vanlig under 1700-talet. Samma disposition använder Holm även för Kareby kyrkas takmålningar 8 år senare (se s. 338). Takmålningen och taklisten har i senare tid övermålats, främst i samband med reno­ veringarna av kyrkan 1882 och 1905. 1955 avlägsnades dessa påmålningar och ursprung­ lig färg framtogs, där detta var möjligt, skadade partier bättrades och målningarna konserverades av konservator Thorbjörn Engblad (s. 377). Den ursprungliga målningen var utförd i mager tempera, vissa partier med limfärg. Senare påmålningar har gjorts i oljefärg. Färger: Bottenfärgen klart ljusblå (ej ursprunglig), gråbruna moln, figurernas karnation relativt mörk med brunröda skuggor. Kartuschernas ramverk är målat i grisaille mot mörkröd botten. ÄLDRE TAK­ I taket har tidigare funnits en målning, utförd 1673 av en målare vid namn Olaus MÅLNINGAR (jfr s. 374), >>hvilken målning å hvalfvet föreställde några de förnämsta i Biblen orotalte > (INV. 1830). Händelser före Syndafloden, jemte Christi lidandes Historia> INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER ALTA RE ALTAR­ UPPSATS Altare av trä, nygjort 1905. Altaruppsatsen (fig. 327) av snidat och polykromerat trä, har ett förkroppat sockelparti, samt rektangulärt huvudparti med en infälld, målad korsfästelsescen med Maria och Johannes, vilka omger ett snidat krucifix. Scenen inramas av två vridna kolonner med fantasikapitäl och två basunblåsande änglar, samt en hög överbyggnad med en målad framställning av Kristi uppståndelse, krönt av en snidad Kristusfigur med segerfana. Sidostyckena består av akantusvoluter, ymnighetshorn och ovala lager­ kransar, innefattande t. v. ett kors och palmblad, t. h. ett ankare och palmblad. I sockelfältet inskr.: SI GUDS LAM. Altaruppsatsen är utformad och målad av M. B. Wallström (s. 376) 1905, varvid delar av en äldre altaruppsats har använts. Den äldre uppsatsen beskrives i INV. 1830 som >>en i 3ne afdelningar inrättad målning, på den medlersta och största: Frälsaren på korset, på den öfre: Christi uppståndelse, samt på den nedersta: den Hel. Nattvardens ROME LANDA KYRKA 381 F ig. 327. Alta ruppsats, sa mm an­ s l äll d 1905 av lVf. B . W alls lröm. Skulpturern a, kolonn ern a sa m t aka n t uso rn a men ten h ärrör fr å n k y rk a ns äldre alta rupp sats fr å n 1700-talet. F oto 1965 . Altam ufbn u , 1905 zusa m mcngcs tell t vo n l\ 1. B. \ • \ 'a ll ström , Plas tik, Säulen und A l,anlhu sornam cnte s tnn1n1cn vo m ä lte ren Alta r d es 18 . J h. Hc redos, composed in 1905 b y i\f. B . \ '\'a lls tröm. Th e sculpturcs , column s and nca n thu s o rnmn ent nre fron1 th e 18 th cenlury reredo s of th e church. instiftelse. - P å midten de 4 Eva ngelist erna i bilder med 4 större utsirad e pelare, på hvilkas sp ets sitta 2"e serafer. >> - Denna beskrivning åt erger sannolikt, av de bevarade delarn a att döma, en altaruppsats frå n 1700-talets förra del m ed en då vanligt för ekom­ m and e uppbyggnad och ikonografi. Frå n 1700-talsuppsatsen in går i den nu varand e de snida de figurerna, de vridna kolonnerna (dock ej kapitälen) , aka ntusrankarn a på och 9-G I0 25G 382 INLANDS SÖDRE HÄRAD F ig. 328 . Krucifix, provin siellt arb ete från omkr. 1300. Foto ATA. Kruzirix, provinzicllc Arbcit um 1300. Crucifix, provinciul work, ca. 1300, ROMELANDA KYRKA 383 kring överstycket och i mittpartiets svicklar. 1858 såldes på auktion >>diverse efter altar­ tavlan» jämte några >>Bilden> (AUKT.PROT), troligen åsyftande evangelistfigurerna. Altaruppsatsen renoverades 1955 (s. 377), varvid målningen från 1905 i gråbrunt och guld avlägsnades. Ett äldre målningsskikt framtogs på skulpturer och kolonner, övriga delar målades i anslutning till kyrkans inredning för övrigt. De i brunt stämda figurmål­ ningarna av Wallström omstämdes i 1700-talets färgskala. - Färgsättning: Stomme brunröd, kolonner grågula, lister marmorerade i rött och grått mot benvit botten, karnation ljusröd, övrig dekor i grönt, vitt, guld och silver. Text i guld mot svart botten. En ny altarprydnad, bestående av ett förgyllt kors av trä med strålkrans upp­ sattes 1858 (se fig. 322). Den nedtogs 1905 och förvaras nu på tornvinden. Altarring, rund, med svarvade balustrar från 1858. En äldre altarring, >>fyrkantig>> och med klädsel av kalvskinn ombyggdes och gavs oval plan 1831 (sT.PROT.). Krucifix (fig. 328), av ek, upphängt på N långhusmuren. Kristusgestalten är fästad med tre spikar vid korset. Korsets ändplattor i klöverbladsform med målade evange­ listsymboler avslutas med en tvärribba. Parställda, treflikiga palmettblad på korsarmarna symboliserar livsträdet. H med bärtapp 84. - Övre delen av korsstammen är en komplettering från 1918, då krucifixet blev hårt restaurerat. Vid den förnyade mål­ ningen följde man 1600- eller 1700-talets färgsättning. Färger: karnation skär, kors­ gloria vitt och guld, blad i grönt och vitt, korset rött med gröna kanter. Före äldre påmålningar torde Kristusfiguren ha haft halvslutna ögon. Spikar och taggar i törn e­ kronan är även de senare kompletteringar. Den korsfästes grova proportioner, liksom utvidgningen på korsstammen bakom Kristusfiguren, erinrar om nordvästtyska arbeten från 1200-talet. Andplattornas form är karakteristisk för norska krucifix från samma tid. stilistiskt ansluter sig krucifixet till liknande i Tossene och Öckerö kyrkor, Bohuslän. Troligen ett provinsiellt arbete från omkr. 1300.6 På GHM förvaras två skulpturer, inköpta 1928, vilka ursprungligen tillhört Romelanda kyrka (fig. 329): - l. Moses (G. M. 10913) med stav och lagens tavlor. Färger: svart skägg, gulvit fotsid dräkt och blågrön mantel. H med fotplatta 46. - 2. Aron (G. M. 10914) som överstepräst. Färger: Blått, rött, vitt och guld. H med fotplatta 48. Skulpturerna såldes troligen vid auktionen 1858. Kan ursprungligen ha tillhört altar­ uppsatsen. - 1700-talets början. Predikstolen (fig. 330) har en snidad och målad korg av ek, fyrsidigt bruten på en åttkantig plan. Barriärens fält är i sin tur indelade i tre horisontella fält. De övre av dessa fält är prydda med målade texter, mittfälten har målade framställningar av evangelis­ terna inom snidade rundbågar, burna av refflade pilastrar. De nedre fälten, vilka in­ ramas av smala lister är liksom de övre textprydda. Predikstolens fyra hörn markeras överst på gesimsen av framskjutande änglahuvuden, mellan mittfälten av hermpilastrar 6 Se R. NoRBERG, Bohusläns m edeltida träskulptur, i: GBFT, 1939, s. 26 ff; A. ANDERssoN, English influence in Norwegian and Swedish Figure sculpture in wood 1220-1270, s. 159 not 3. ALTARRING KRUCIFix sKuLPTURER PREDIKsToL 384 INLANDS SÖDRE I-IÄRAD F ig. 329. Aron och Moscs, Lräs kul plurcr, 1700-La lcls börja n. Har sa nn olik t Ullh ör t kyrkans äldre altar­ upp sa ts. J fr fi g. 327. GH~ l. Fo lo 1965. Aron und il!oses, Holzschnilzcrci vo m A n r. d es 18. J h ., wa hrsch ei nlic h vom ä lleren Altar der K ireh e. Aaron a nd Moses, wooden n ~ ures ci ating from th e beginnin g of 18lh ce n tu ry. H ave probably belonged to older re­ r ed os o f c hurch . er. fig. 327. f ramställa nde de fy ra k ardinalel ygelern a - Tron, Kärleken, Rättvisa n och I-loppet ­ samt nederst av refflade bygelkonso ler . Det ättsicl iga !j ud taket av furu med fristående ä nglafig urer på k r a nsgesimsen h a r ett genombrutet bald akinartat k rön med en lu r­ b låsande domsängel överst. T rappbarriären h a r en kla må lade speglar. De övre textfälten har sam ba nd med m ittfältens eva ngelistframställningar, Matteus, Markus, L ukas och Joh a nnes, m eda n t re av de nedre textfälten utgö r en enda samman­ h ä ngan de text. I öv re textfä lten läses (frå n v. till h. ): - l. MATT H. (VII?), resten oläs­ ligt. - 2. MAR C. Vll . I-I0HEH. M IG A LLE OC F0H.STAAR . - 3. LUC X I. 28. SALIGE EH.E DE SOM H 0H.E GUDS OH.D OC BE W ARE DET . 4. JO H AN: V m. 47. H UO SOM ER AFF GUD HAND L YS TIL GUDS ORD. På sockelfälten följ a nde inskr.: l. H AND SKAL ICKE l VANDERE I M0R l KE MEN HAND SKI AL HAFVE L! FSENS L!US . 2. JOHAN X I CAP . (dol t av Övre listen)1 lEG ER OPSTANDEL l SEN OC LI FVET l I-IVO SOM TROR PAA M I G HAND - 3. SKAL LEVE ALLIGElVELAT HAND D0R ALDR I G D 0 7 l OC HVO SOM LE I VEH. OCH TROER - 4. PAA MIG HAND l SKAL l AUGUSTINUS AMOR l MEUS DEUS MEUS . Inskr. enli gt restaurerin gs rappor t 1955. HOMELANDA KYRKA 385 F ig. 330. P r edik s tol av Sve nd Sncd­ kcr i Marslrancl 1627. L ju cl la kc l lro­ ligcn fr å n 1700-La lc ls början. Evan­ gcli stb ilcl crna ulom Lu kas ulfiircl a av La rs Holm 17-13. Folo 19 65. I\:nn:zcl von Svend Sn edk er in ) fars l rnnd 1627, Scha lldcci En ny praedikestol med himmel oven> utfördes 1627 av Svend Snedker i Marstrand8 (KIRKEREGNSK.). Den är en av de äldsta bevarade predikstolarna i Bohuslän och en god, om än tämligen enkel exponent för danska snickararbeten från denna tid. Predikstolen har under seklernas lopp flera gånger ommålats och även kompletterats. Möjligen är hela ljudtaket, i varje fall huvudparten av dess dekorativa utsmyckning från 1700­ talets början. Troligen ombyggdes ljudtaket i samband med kyrkans utvidgning 1706. 1743 ommålades predikstolen av Lars Holm (s. 380). I INV. 1830 beskrives predikstolen såsom )>grillerad - perlfärgad)>, vilket tyder på att den ånyo blivit ommålad. Kanske skedde detta i samband med att prästbänken om­ byggdes 1823 (s. 387). Målningarna i barriärens fyllningar lämnades dock orörda (jfr fig. 322). Nytt underrede byggdes 1905 då predikstolen renoverades av M. B. Wallström (s. 376) och målades i ljusbrunt med den snidade dekoren i guld. Även målningarna i fyllningarna övermålades och försågs med nya evangelistframställningar och namn­ underskrifter (fig. 323). Vid 1955 års restaurering avlägsnades övermålningarna från 1800- och 1900-talen och korgens ursprungliga färg och texter från 1600-talet framtogs. Det visade sig då att i det övre textfältet i skiktet närmast över de danska texterna stod att läsa MOSES - ARON ­ SALVATOR MUNDI - JOHANNES BAPTISTA, men några målningar av dessa motiv har ej kunnat påträffas i målningsskikten på mittfältets fyllningar. På dessa framtogs det mellersta målningsskiktet (1743), utom på Lukasbilden som återger det äldsta tillståndet. Den nedre textytan var något stympad genom senare omändringar, dessutom doldes en stor del av texterna av breda ramar, vilka nu borttogs och ersattes av smala lister. På ljudtaket framtogs 1700-talets målningsskikt. Timglas i träställ för fyra glas; vriden ståndare av järn, upptill avslutad av ett tre­ flikigt blad. Fastsatt på predikstolen. H 87. Omnämnes i INV. 1691 (LANTK.), reparerades 1787 (RÄK.). I INV. 1748 uppgives ett timglas vara placerat på altaret. Korskrank har funnits. 1628 byggdes )>et skillerum mellem koret og kirkem och betalades en )>Suoruer ( = svarvare) for 11 dages arbejde på de stolper som koret med skillerum fra kirken blef afdelb (KIRKEREGNSK.). De nuvarande bänkarna är öppna med rakslutna gavlar. Färger: brunröda bänkar, gråmålade gavlar med ljusblå marmorering på speglarna. - Bänkkvarteren var ur­ sprungligen slutna. Reparationer har skett vid flera tillfällen, den tidigast dokumenterade 1627, då Svend Snedker i Marstrand )>g0r 8 ny stole, flytter alle stolene i kirken, g0r ROMELANDA KYRKA 387 opst0dning til mandfolkenes stole>> (KIRKEREGNSK.). 1858 byggdes nya slutna bänkar med enkla dörrar (BoHLIN, fig. 322). Bänkarna förändrades helt 1905 då dörrarna borttogs, och nya gavlar med treklöverformade krön gjordes (jfr fig. 323). Dessa gavlar ersattes med de nuvarande rakslutna vid restaureringen 1955. Tidigare har funnits en prästbänk vid uppgången till predikstolen. Denna försågs 1823 med en överbyggnad av trägaller (sT.PROT., jfr Kareby s. 347). Bänken fungerade som sakristia fram till1905, då gallerverket borttogs och bänken ombyggdes (utrymme för sakristian bereddes då bakom altaruppsatsen). Samtidigt anordnades en liknande bänk mittemot vid S korväggen (sT.PROT.), i stället för en äldre sluten bänk därstädes (jfr fig. 322 o. 323). Dessa bänkar borttogs 1955. Orgelläktaren (fig. 326) är försedd med en enkel barriär med framspringande mittparti. Läktaren är byggd 1858, barriären nygjordes 1882, då kyrkans orgel anskaf­ fades. På läktarens undersida en inskr., framtagen 1955: »DENNA KYRKAs HELA INNAN­ DÖME NYGJORDES ..\R 1858, o..\ C. J. BOHLIN VAR KYRKOHERDE OCH SVEN PERSSON I TORP KYRKOVÄRD. MALNINGEN VERKSTÄLLDES AF C. J. PETTERSSON FR..\N G. LÖDÖSE.>) ->>Et popeltur (läktare) med stoollarne> >byggdes redan 1624 av Hans Snedker i Kungälv (KIRKEREGN.). En större reparation av denna verkställdes 1671 (LANTK.). 1858 be­ tecknades den som fallfärdig och ersattes med den nuvarande (BoHLIN). Orgel anskaffades 1882. En inskriptionstavla som nu förvaras på tornvinden ger följande upplysningar: > Denna Orgel är skänkt till Romelanda församling af Kyrko­ herden Herr J. P. Magnusson. 9 Är byggd af Eriksson och Molander i Göteborg. Samt invigdes af Direktör Elfåker den 19 Dec. 1882.>>10 Orgeln, som ursprungligen hade 8 stämmor, fördelade på l manual och en bihangspedal, ombyggdes och försågs med nytt spelbord 1954 av orgelbyggare O. Hammarberg, Göteborg, och har nu 14 stämmor, för­ delade på två manualer och pedal. Nummertav lor, 2 st., på höga fotställningar med snidade, förgyllda ramar, inköpta 1904. Tavlans H med ram 124. - En äldre nummertavla från 1700-talet såldes 1858 (AUKT.PROT.), och en ny med enkel, förgylld ramlist inköptes (jfr fig. 322). Denna förvaras på tornvinden. Dopfunt (fig. 331) av gnejs, huggen i ett stycke. Rund, bukig, reliefdekorerad cuppa, kraftig vulst, utformad som en repstav samt rund, uppåt avsmalnande fot utan skaft dekorerad med repstavsornament. Funten saknar uttömningshåL H 77, B 70, Dj 30.- Längs cuppans överdellöper ett upphöjt, odekorerat band. Under detta inom arkadbågar figurer och ornament i tämligen grovt utförande av vilka följande kan 8 SvEND SNEDKER omnämnes även i samband med Harestads kyrkas inredning 1625-26. SvK, Bo I: 2, s. 116. 9 JOHAN PETER MAGNUSSON, f. 1816, t 1884, kh i Kareby 1871- 1884. 10 SALOMON MoLANDER, f . 1833, t 1905, orgelbyggare. Avlade orgelhyggarexamen i Stockholm vid slutet av 1860-talet, ingick 1874 kompanjonskap med orgelbyggaren E. G. ERIKSSON under firmanamnet Molander och Eriksson. Verksam till 1903. Se SvK, Bo II: 1, s. 118 not 1. ORGEL­ LÄKTARE ORGEL NUMMER­ TAVLOR DOP­ REDSKAP 388 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 331. Dopfunl av g nej s, 1200-Lalet s förr a hälfl. Fo to 1965. Taufstcin aus Gn cis, c rs lc J-Iälflc d es 13. Jh . Gn ciss fon t, firs t ha)[ of 13 lh ccnlury. urskiljas: krucifix, gesta lt ståend e på U-format föremål, malt eserkors, stående figur, blomster ornament, tronand e figur, träd , ståend e figur med staY, st ående figur, orna­ ment. ÖYer nästan samtliga figurgrupp er ansiktsmasker. Funten är ett troligen västgötskt arbete i sen roma nsk stil frå n 1200-talets förra hälft. Formen på cupp a n liksom repstavarna åt erfinn es i västgötsk a funtar från 1100­ och 1200-talen, t. ex. 1-Iajom , I-lyssna, Brismene och Näs. Ursprungligen återgår denna typ på engelska funtar frå n 1100-talet.U 1905 övermålades funten med grå olj efärg, foten reparerades med cement och cuppaa fylld es med cement. Den åt erställel es i sitt ursprungliga skick vid restaureringen l 955 och placera des på en rund stensock eL 11 Beskrivn in gen följ er i huvudsak S. A. HALL B;\cK, i\Ied eltid a dop funl ar i Bohuslän, Väners borg 1961, s. 28, 53 f. Jfr äve n U TST . 1923, funla r fr å n Brisme ne och Hajom; J. R oosvAL, Dopfun ta r i Statens Hi s lori ska Mu seum, St hlm 19 17 s. 63. ROMELANDA KYRKA 389 Ett träskrank omkring funten bottogs 1823 såsom varande >>till Chorets vanprydnad samt till olägenhet vid Döpelseaktens fö rrättande>> (sT.PHOT., jfr Kareby s. 349). Dopfat: - l. (Fig. 332). Av driven och punsad mässing. I botten en framställning av syndafallet, omgiven av en bård av parvis vinkelstä lld a, up phöjda blad som bildar uddar. På brättet dubbla bladkransa r. 1600-talet. D 50. Svårt skadat. Omnämnes i JNV. 1691. - Ytterligare ett dopfat med samma motiv har funnits, ty INV . 1830 redo­ visar >>Tvenne dopfat av Messing hvaruti m ed uphöjclt arbete förestä lles Adam och Eva i Paradiset på hvar sin sida om ett omslin gradt träd >>. Båda betecknas som trasiga och odugliga. - 2. Av mässing, utan dekor och stplr, enligt n:\K. tillverkat av J. Lundholm 1859. Användes numera vid mullkastning. D 42. - 3. Av nysil ver, sexkantigt, med inskr. ROli'IELANDA KYRKA 1905. Skänkt av hemmansägaren Natanael Olsson och hans hustru Maria Eriksdotter. Enligt stplr ti llverkad av C. A. Kjernås, Göteborg. D 33. ­ 4. Av driven och punsad mässing. D 52. Fatet är en kopia , utförd 1955, av Jonssons Gj el bgj ut er i i Skara efter dopfat nr 1. Kalk (fig. 333), av förgyllt silver med stor slät cuppa, sexpassformad fot, sexkantigt skaft och nod. På nodens sex rombiska knoppar ingraverat bokstäverna: TD VA cs DB vH IC, på cuppan : SKÄNKT TILL ROMELANDA KYRKA AF HR S. TH. AHRENBEHG l GÖTHEBORG (s. 328, not 2).- H 25. - Av elen ursprungliga kalken som omnämnes i JNV. 1691 är endast skaftet med nod en bevarad. Enligt n i\K. 1737 (LANTJ<.) omgjordes kalken och patenen av C. J . Ertman. Stplr på foten: CEiVI (upprepat 3 ggr), åldermansranka och · r -.:ATTVARDS­ 1{ ;\R L Fi g . 332. Dopfat av driven och pun sa ct mässing, 1600-tale t, Foto 1965. Taufschnlc a us getrichen em und gcpu nztcn l\[essing, 17. J h. Baplismal bowl of driven and cm­ bosscd brass, 17th ccntury. 390 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 333. Kalk av förgyllt silv er. Skaft och nod fr å n 1600-talet , fot från 1737 av C. J. Ertman, cuppan förstorad 1858 av C. Tengstedt. Foto 1965. Kclch, silbervergo ld ct, Schaft und Nod u s 17. Jh., F u ll 1737 vo n C. J . E rtman , Cuppa ver­ gr öJ3ert von C. T engs tedt 1858. Silver-gilt c ha lice. Slem a nd nod c 17th cen­ tury, foot 1737, h y C. J. E rtman, the c up cnlarged in 1858 h y C. Tengstcdt. ingraverat 21 Y4 LOD v;\.GER FOTEN.l 2 1753 förgylld es kalken och patenen av Johan Björckman (RÄK.). Cuppan ytterligare förstorad 1858, enligt stplr av Carl Tengstedt (f. 1793, mästal'e i Göteborg 1819). P a te n av förgyllt silver, enligt stplr av Carl Tengstedt 1858. Samma inskr. som på cuppan. D 15,5. Oblataskar: - l. (Fig. 334), av silver, ovaL Dekorerad med blomrankor och på 12 Någon C. J . EHTMAN finn s ej upptagen i vare sig UPMARK eller GSstplr. Räkningen är da terad Kroken den 31 dec. 1737. Nam net Kroken är ett vanli gt by namn i Götebo rgstrakten, troli ge n rör det sig om Krol; en i Rom ela nda sn. ROMELANDA KYRKA 391 Fig. 334 . Oblatask av sil ver. Sven J. 'Nallman, Gbg, omkr. 1700. Folo 1966. Si lbcrnc Ob lntendose von Sve n .J . vVallmnn in Göteborg um 1700. Silver wafer casc. Sven J. \~Vallman, Golhcnburg, ca. 1700. lockets mitt en fruktkorg i drivet arbete. På lo ckets und ersida inskr. 1 .J ANDERSSON PÅ HEDE GIFVIT TILL ROMELANDA KYRKA 1811_1 3 En ligt stplr av Sven Jönsson \Vallman (Walman), Göteborg (mästare 1679- 1706). Sannolikt utförd omkr. 1700. Bör ursprung­ ligen varit avsedd för profant ändamå l. L 11, B 9, H 5. - 2. Av silver, invändigt för­ gylld, åttkantig med graverad dekor. E nligt stplr utförd av C. A. Kjernås, Göteborg 1925. H 7, D 13,5. - 3. Av tenn, oval, utan stplr. Tidigast nämnd i INV . 1738 (LANTJ<.) . L 13, B 9, H 5. Vinkannor: - l. Av nysilver i konisk form. Inskr. på co rpu s: DETTA ;\H MIN BLOD, DESS NYA TESTAMENTSENS. En ligt stplr utförd av C. A. Kj ernås 1888. 2. Av sterling­ silver, med balusterformad, sexuddig fot. På lo ckets krön Lammet med fana och I HS . En ligt stplr utförd 1959 av gelbgjutare Erik Jonsson, Skara . - H 33. Sked av silver med invändigt förgyllt blad, av C. A. Kj ernås 1922. Sockenbudstyg: Kalk av silver, invändigt förgylld. P å cuppan inskr.: SKXNKT TILL ROMELANDA KYHKA AF H ERH TH A RHODI 1 GÅRDEN 13 14 OCH DESS FRU C LACHONIUS Pr \ LYSE­ 1823.14 En ligt stplr utförd 1790 av Henrik Ruthenbeck (verksam i Uddevalla l. J. ANDERSSON, f. 1773, t 1859, gäs t givare på H ede gå rd. Om TH . RHODI:-1 se s. 370. 392 INLANDS SÖDRE HÄHAD 1794-1819). H 10,5. Tillhörande paten av silver, förgylld på ovansidan . Enligt stplr till­ verkad 1823 av Johan Malmstedt, Göteborg (mästare 1783-1831). En äldre, nästan utplå­ nad Göteborgsstämpel finns även på patenen samt på brättet inristat årtalet 1691. Socken­ budstyget förvaras i ett fodral av svarvat trä, tillverkat av A. Hindriksson 1859 (RÄI<). ­ Ett äldre sockenbudstyg, som omnämnes i JNY. 1788, förstö rd es vid prästgårdsbrand en 181 5. Brudkrona av förgyllt silver, prydd med ak va marin er. tförd av guldsmedsfirm an Ha­ rald L ind er, Uddevalla, 1951. Gåva av Rom e­ la nda kyrkl iga syförening. H 8,5, D 6,6. Ljuskronor, 3 st., av mässin g med balus­ terformad mittstav. Två av dessa har 20 l j us­ armar i två kra nsar, den tredj e 16 ljusarm a r i t vå kransar. Tillverkade i Skultuna, inköpta 1908. H 130. - Kyrkan ägde tidigare tre ljus­ Juonor av glas: två från 1700-talet, inköpta 1842 (H ;.:.,c), och en från 1800-talet, skänkt sam ma år av en hovslagare från Honeröd (se fig. 322). Dc äldre kronorna med stomme och eklövsformade prismor av glas, en lju skra ns av mässing för 8 lju s. Den y ngre med kedjor aY glas och en lju skra ns med 8 ljushåll are av metal l. Glaskronorna såldes 1908 (R);,K. ). Ljusplåtar, 10 st., avmässing,förtvåljus. l\Iodernt arbete i 1600-talsstil. Anskaffade 1942. H 50. Ljusstaka r: - l. Ett par a \· mässing (fi g. 335) . Balusterformat skaft, lj uspigg, foten vi­ la nde på tre sittande lejon . Gotisk t yp. Tidigast omn ä mnd a 1738 (1Nv.). H 39. - 2. Ett par av mässing (fig. 336). Hög, profilerad ättkan tig fot och mell a nbri cka i drivet och punsat ar­ bete, gjutet, balusterformat skaft. 1600-talct. H 29. Tid igas t omnämnda i INV. 16 91. - 3. Ett pa r a,· mässing. Empirestil. H 20. För­ varas på tornvinden . DHt.:DKr.tO::-\A L.Jl: S­ REDS J\:AP F ig. 335 . LjussLake av mäss in g, go Li sk lyp. FoLo 1965. ~f ess in g l c u ch le r go li sc hcn T~· ps. Brnss cand lcs tic k , Got hic lypc. ROMELANDA KYRK A 393 Fig. 336. Ljusslake av mäss in g, 1600­ talet. Fo lo 1965 . llf css ingleu c htcr , 17. J h . B ra ss ca ndlcstick, 17tll cc nlury . Kandelabrar: - l. Ett par av nysilver med 5 lju sarmar, inköpta 1891 (HÄK.). H 57. - 2. Ett par av nysilver med 5 ljusarmar. Inskr. runt foten: GÅFVA TILL noME­ LANDA KYRKA AF JANNE OCH ANNA- LISA RASSMUSSON l SOLBEHGA ÅR 1921. H 60. Av äldre nu förs vunna ljusredskap ka n nä mnas »211 e Portelins Ljusestakar förährt af Cap. P. Tranchell»15 (I NV. 17 88). I I NV . 1853 beteckn as de som söndriga. Antependier: - l. Av rött kläde. På mitten applicerat grekiskt kors i guld galon med broderat Kristusmonogram omgivet av en krans av rosor i applikationsteknik i guld , svart, rosa och grönt siden. Gåva 1923 av kronofogd e J. Holm ertz i Kungälv. - 2. Av grönt ylletyg med broderier. Enkel geometriserand e komposition med korsform er och symboler för tron, hopp et och kärleken. Komponerad av Agda Österberg (s. 317 not 70), Varnhem. 1950-talet. - 3. A v svart kläde ka ntat med sil vergaloner. P å mitten kors med strålkrans i broderi. Kalkkläden: - l . Av vitt siden, kantad med silkesfrans. Broderat kors, palmblad, sol och gudsöga i guldt råd . Broderad inskr. i silke: DU ÄR FÖR oss P Å KOHSET DÖD j 1• TEXT I LIER Troli gen en släkting till kyrkoherde PEn A. TnA NC HELL, kh i Kareby 1747- 68. 394 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 337. Begravningsvapen över rytt­ mästare Didrik Grubb cnfclcll, t 1683. Hårt reslaurerat 1918. Folo 1965. Totenwnppen d es Rillmcistcrs Didrik Grubbcnfeldt (t 1683), vcrrcslnuricrt 1 918 . Funeral cont-of-a rm s of Ca ptain-o f-Horsc D idrik Grubbcnfeldt, t 1683. Gr eatly r es torcd , 1918. liAR FH)iLSAT i\JIG FH:\N SOHG OCH NÖ D PS . l DET )i.H. \"ÅR TRO O J ESU . l SVENSKA PSALi\IBOKEN l 53 155 4 VEHS. - HA N ÄH SARGAD FÖH \" ÅRA M I SSGERN IN GAR SKULL OCH SLAGEN FÖR \ ) , RA SYNDER S K ULL : l NÄ PSTEN LÅG UPPÅ H ONOM, PÅ DET ATT VI SKULLE FR I D HAFWA, VERS . SYDD OCH G IFWEN AF NELLI F . OC H GE 1 OM H ANS SÅR. i\HO V I HELADE . ESS 10 JU(LI) 1831.1 6 Mått 54 x 46. lVIonte­ rad på väv och inramad, upphängd på Ö korväggen b akom altaret. - 2. A v vitt atlassi­ den med broderat kors och IHS . Längs ena kanten frans av guld och silke. Utförd av Emma Ma lmquist, 17 Göteborg. Gåva av Ramelanda kyrkliga sykrets 1960. 58 X 52. Pr e dikstol skl ä el e n: - l. Av rött kläd e med brod erier i guld. Sign. E lisabeth Bastholm, Göteborg.l 8 1900-talets början. - 2. Av grönt ylle med frans aY guld. Av AN DERSS ON VID DESS FÖRSTA NATTVARDSGANG DEN 10 PETRO:-IELLA FRE D R IK A A:-T ånga blå)>, sign. AB MMF BN (=AB Märta Måås-Fjetterström, Barbro Nilsson, s. 317 not 71). 225 x 310. Gåva 1959 av Ramelanda kyrkliga syförening. )> I Mässehagel af rödt biomat Sameb> fanns 1691 {INV.), omnämnes sista gången i FÖRSV U NNA INV. 1748, där den beskrives sålunda: )>En Mässehake utaf Rödt blommerat Sammet, TEXTILIER med Förgylta Silfwertrås Spetzar, sydda i Kors på Ryggen och en Strimla Framanpå )> . -Ett )>grönt blomact alter Kläde med Silf:r Knypplingen> omnämnes även i INV 1691. ­ Ny kollekthåv med )>gl: Silfwer Klåeka utj )> upptages 1748 (INv.). På S långhusmuren hänger ett begravningsvapen (fig. 337), i snidat, krederat och GRAV­ målat trä över friherre Didrik Grubbenfeldt. 19 På inskriftstavlan följande inskr: KONGL. MINNEN MAJTS TROTJENARE j ••••• j JOHAN PERSSON BRAUN j ME FECIT A:O 1683 j IN OCTOBRIS MDCLXXXIII. 20 Hjälmbekröning saknas. H 135, B 95.- Vapnet blev 1918 hårt restau­ rerat, varvid all äldre kredering och målning borttvättades och vapnet ommålades. Färgerna är således inte ursprungliga, inte heller mästarsignaturens placering som tidigare stod att läsa i hjälmen. I kartuschen lästes tidigare enligt BExELL (s. 195) följande inskr.: KONGL. MAJ:TS TRO TJENARE WÄLBESTÄLTER RYTTMÄSTARE UNDER ÖSTGÖTHA CAVALLERIE OCH ÖFWERSTEN BARON BLECKERT WACHTMEISTERS REGEMENTE DEN ÄDLE OCH WÄLBORNE HERREN DIDRICH GRUBBENFELDT FÖDD 1635, I HERRANOM AFSOMNADER I JÖNKÖPING D. 11 AUG. 1683. I INV. 169 1 omnämnes ))Ny tafla elr monu­ ment efft. H: Hyttmester Grubenhelldb>. 19 DIDRIK PERSSON GRUBB, adlad GRUBBENFELDT, f. i Normlösa prästgård (Ög) 1635, ryttmästare 1675, adlad 1679, t i Jönköping 1683. Son till PETRUs CLEMENTIS, kh i Normlösa. Vapnet företer ingen likhet med det Grubbenfeldtska vapnet, däremot finns vissa likheter med brodern, översten och kom­ mendanten CLEMENS GRUBBENHJELMS (f. 1620 i Normlösa, t 1675) vapen. Möjligen har tillverkaren förväxlat brödernas sköldemärken.- En examinering av vapnet under jämförelse med övriga svenska sköldemärken synes emellertid ge vid h anden att man även måste räkna med möjligheten av en för­ växling m ed vapnet för adliga ätten nr 775 MANNERFELT (enl. uppg. av statsheraldiker G. ScHEFFER). - D et har inte kunnat utrönas varför G:s vapen är uppsatt i Romelanda kyrka. Denna omständighet är möjligen skulden till de rykten som återges i SERIES PASTORUM JI, hos BEXELL S. 173 f OCh SKARSTEDT, 2 uppl., s. 273, att G. skulle vara son till JENS LAURITZÖN DAAL, kh i Kareby 1624-71. •o Om JoHAN PERssoN BRAUN saknas uppgifter. Han har inte tillhört n ågon skråorganisation i västra Sverige. Inskr. äkthet är dessutom tvivelaktig, eftersom begravningsvapnens tillverkare inte brukade signera sina arbeten. 396 INLANDS SÖDRE HÄRAD >> l a nn at Monument med phaner efftr h. Capt. Lieut - uti I-lee>> fanns i kyrka n enligt samma INV. 1 69 1. Med >>I-lee>> avses H ede gård, som under ind elningsverkets tid var ryttmästarbo­ ställe. E tt vä rjf äste av järn förvarades enligt SNABBrNv. 1918 på tornvinden. Rapporterades saknat 1930. I INV. 1830 omtalas att Grubben­ feldts värj a var uppsatt i kyrkan bredvid vapnet. Begravningsplåtar (fig. 338), 15 st. av klippt och pressa d bleckplåt, ovala och utan t exter (jfr SvK, Bo 1: 2, s. 213, 21 5) . Två storlekar, L 25 resp. 28. Hunt kanten pärl­ stavsbård och i de fl esta fall en yttre, genombruten krans av lager- ell er eklö v samt upptill drap eri. Några krön es av t venn e ned­ åtvända fa cklor, a ndra åt er av en stjärna, en av en kron a ( = Livets krona). 3 st. saknar både draperi och yttre bladkrans. Konserve­ rad e av GHM 1956. Förvaras på tornvind en. I rNv. 1830 omnämnes en målad tavla av trä på V muren över läktaren, >>lwarpå finn es af­ målad en Engel förkunn ande desse påt ecknad e ord : Soli Deo Gloria. > Försvunnen. >2 11 e H edengran s Likal edes försvunna är > Jubel Taflor», vilk a enligt INV. 17 48 fann s i kyrkan. En Series Pastarum med målad text samt en minn estavla ÖYer resta ureringen 1955 utförd es 1957 av konser vator Th. Engblad, Alingsås. TAVL011. Fig. 338. Begravn in gs pl å tar av kl ippt och pressad bleckpl åt. 1800- talets förra hälft. Foto 1965. Bccrdigungsplakcttcn aus gesch ni tte ncm und gcpr cl3tcn B lcch. A n f. d es 19. J h. F un era l platcs of clipp ed and prcsscd tinplate. First half of 19th ccntury. ROMELANDA KYRKA 397 Fig. 339. Brudbä nk av furu med vändbart ryggstöd. I nk öpt 1698. Foto 1965. B ra ulbank, Fichtc 1nit schwenl hamgsler og kramper til en ny kirkebcenk og skriftestole11»21 (KIHK EHEGNSK.). Stå nd u r, svartlackerat fod er med kineserier i g uld . U rtavlan signerad J. F. Lundström.22 Omkr. 1800. Skänkt till kyrkan på 1890-talet av dåvarand e kyrkavärd B engt Andersson. H 237. - Ett tidigare >>Wägg ulm>inköptes 1774 (Ri\ K.). Det för varades 1823 i prästgård en (sT.PROT.) m en r apporteras 18< 11 stulet (I Nv.). Vägguret var tillverkat av urmakare Simson i Göteborg 23 (I NV. 183 0). Fattigsto c k , >>med 3ne L åsar, som är fa stsl agen til upst å ndaren und er Lächtaren» (r Nv. 17 48). Troligen avlägs nad 1858. Ej bevarad. E n g a p e st o c k med b eslag anskaffad es 1729 (Ri\ K.). INV. l 748 omn ämner denna liksom en plikt e pall, som uppgavs vara gammal. Ej bevarad e. Mä s sin gsa ln a nskaffades 1754 > >efter höga L a ndzhöfdinge Emb et ets ordres>>. (Ri\K). JNV. från samma år upptar även en j ä rn a ln. Bå da försvunn a. 21 22 23 n n u n B;\ :-~ K sK nrFT Es T oL sT} . NDun D JVEnsE Sl; riftes lol , jfr Sv K , Bo I : 2, s. 181 n o t l. SID ENB LADH s. 98 upp ger fela kti gt Linds tröm . D a ta om L uN DSTR ÖM sa kn as. LAns SrMSON, f. 1743 , t 1794, mm a ka re i Göteborg. 10- 610 256 398 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 340. Detalj av k y rkan s ringkl ocka av malm, gjulcn 1567 i \Vismar av Han s B ra nl. Foto 1965. E in zclh ci t von d eJ" 1567 in \\'isma r vo n J -lans Dra nt gcgossc ncn Glocke. Dcta il o[ c hurc h hell, east 1567 in \\lism a r h y lia ns Bra nt. KLOCKA Lik b å r av trä, sva rtmålad, med trinda skaft. L 322, B 65. Ringklocka av malm (fig. 340). Runt halsen in skr.: stT' NOMEN ' noli'IINl 'nENED ICTUM 'DATUM 'vviSMEH 'ANNO ' l ' 5 '67 'HANS ' BRA T' (= Välsignat vare Herrens namn Givet Wismar år 1567 Hans B ra nt). Efter inskriften två medalj onger med romerska kejsar­ porträtt. På klo ckans mantel fyra reliefgrupper: - l. Lagen och Evangeliet (fig. 340). T. v. om den korsfä te Kristus Johannes Döparen, pekand e på korset, samt en knäböjande naken man, t. h. Moses med lagens tavlor och en man m ed svä rd , i bakgrund en ytterligare två gestalter. - 2. Bebådelsen, inramad av renässansornament. - 3. Ett brett, med vin lövsrankar sirat band. Därund er ett ker ubhu vud. - 4. Samma motiv som nr 3. ­ H 65, D 83. Enligt inskriften ova n gj uten i Wismar 1567 av l-Ians Bra nt. Enligt traditionen lär norske kommendanten på Bohu s fästn in g, Ivar Krabbe (kom­ mendant 1648- 1658), ha tagit denn a klo cka från Bergums kyrka (i Vättie härad, Vg.), som vedergällnin g för att svenskarna bortrövat Ramelanda kyrkas gamla klocka (BEXELL S. 195). 2 ·1 24 l\Iotsvaranclc lracl ili on anföres för Bcrgums kyrka. Jfr F. H. 1928, s. 88. EoGREN, Väclllc härad, 2 upp!. ROMELANDA KYRKA 399 SAMMANFATTNING I. Romansk kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor, tornlös (fig. 341 A). Troligen uppförd vid 1200­ A talets början. Ett kistlock av granit från 1100-talet är använt som hörnsten i SV hörnet av långhuset (fig. 318). Inv.: Dopfunt av gnejs med 12 figurgrupp er i reli ef, troligen väst­ götskt arbete från 1200-talets förra hälft (fig. 331). II. 1300-talet. Inv.: Krucifix av ek (fig. 328). Omkr. 1300. j: III. 1500-talet. Inv.: Ringklocka av malm (fig. 340). Gjuten 1567 i \Vismar av Hans Brant. IV. 1600-talet. Ett torn av trä uppföres för andra gången 1685 (fig. 341 B). Utvidgning av kyrkans två fönst er 1626- 27, nytt in­ n ertak över långhuset (troligen tunnvalv) 1627- 28. Taket målas 1672 av Mäster Olaus. Läktare uppföres 1625, ny bänkinredning 1627, korskrank 1628. Fig. 341. Kyrkans planutveck­ Inv. : Predikstol (fig. 330) av Svend Snedker i Marstrand 1627, ling, l : 1 000. begravningsvapen över ryttmästare Didrik Grubbenfeldt t 1683 Grundri13entwicklung. Development of pla n of church. (fig. 337), brudbänk från 1698 (fig. 339), dopfat (fig. 332), mässings­ ljusstakar (fig. 335- 336). V. 1700-talet. Kyrkan utvidgas 1706 mot Ö och ett nytt kor med polygonal avslutning ersätter det medeltida koret (fig. 341 C). Samtidigt höjes kyrkans murar och ett nytt yttertak och nytt tunnvalv uppföres. Nya fönster, ny ingång till koret upptages. Innertaket dekoreras 1743 av Lars Holm (fig. 324- 326). Samtidigt m ålas och dekoreras kyrkans inredning, däribland altaruppsats och predikstol av Holm. Stigluckor uppföres 1725 (fig. 317). Inv.: Altaruppsats, av vilken delar ingår i den nuvarande (fig. 327), predikstolens ljudtak (fig. 330), oblatask av silver (fig. 334) av S. Wallman, Gbg, omkr. 1700, oblatask av tenn. VI. 1800-talet. Omfattande renovering 1858: kyrkans fönster utvidgas, ny läktare, ny bänkinredning, ny altarprydnad (fig. 322). Orgel anskaffas 1882 byggd av Eriksson och Molander, Gbg. Inv.: Mässhake från 1815, kalkkläde 1831, förstorad kalk (fig. 333) och ny paten av C. Tengstedt, Gbg! 1858, ståndur från omkr 1800, skänkt till kyrkan på 1890-talet, begravningsplåtar (fig. 338). VII. 1900-talet. Renovering 1905; predikstolen ommålas, bänkar ombygges, takmålningarna r eno­ veras, ny kormålning av M. B. Wallström (fig. 325). Restaurering 1955 under ledning av arkitekt S. Ericson. Takmålningarna rengöres och konserveras, predikstolen återställes i sitt ursprungliga skick, inskriptioner framtages i kyrkan och vapenhuset. Inv.: Altaruppsats från 1905 (fig. 327), vinkanna av silver 1959, brudkrona 1951. D et mesta av kyr­ kans textila utrustning härstammar från 1950-talet. ZUSAMMENFASS UNG I. Romanisch e turmlose Kirche aus Stein mit r echteckigem Langhaus und schmalerem, gerade geschlossenen Chor (Abb. 341 A), wahrscheinlich im Anfang d es 13. Jh . errichtet. Ein Sarkophagdeckel aus Granit aus dem 12. Jh. ist in der SW-Eck e des Langhanses als Eckstein venvendet (Abb. 318). 400 INLANDS SÖDRE HÅRAD Ausstattung: Taufstein aus Gneis mit 12 Figurengruppen in Reliefarbeit, wahrscheinlich aus der 1. H. des 13. Jh. und in Västergötland gearbeitet (Abb. 331). II. 14. Jh. - Ausstattung: Kruzifix aus Eiche (Abb. 328), um 1300. III. 16. Jh. - Ausstattung: Gloeke (Abb. 340), gegossen 1567 von Hans Brant in Wismar. IV. 17. Jh. - Ein Holzturm wird an der Stelle eines Vorgängers 1685 crrichtet (Abb. 341 B). Er­ weiterung von zwei Penstern der Kirche 1626- 27, neue Decke (wahrscheinlich Tonnengewölbe) iiber dem Kirchenraum 1627-28, bernalt von Meister Olaus. Einziehung einer Empore 1625, neues Gestiihl 1627, Aufbau einer Charschranke 1628. Ausstattung: Kanzel (Abb. 330) von Svend Snedker in Marstrand 1627; Totenwappen des Ritt­ meisters Didrik Grubbenfeldt, t 1683 (Abb. 337); Brantbank von 1698 (Abb. 339), Taufschale (Abb. 332); Messingleuchter (Abb. 335, 336). V. 18. Jh.- Die Kirche wird 1706 nach O hin erweitert und ein neuer Chor mit polygonalem SchluO ersetzt den mittelalterlichen (Abb. 341 C). Gleichzeitig werden die Mauern der Kirche erhöht, um einen neuen Dachstuhl und ein Tonnengewölbe aufzufiihren. Neue Fenster, neuer Choreingang. Deckell­ dekoration von Lars Holm 1743 (Abb. 324-326). Gl!~ichzeitig wird die Ausstattung, darunter Altar und Kanzel von Holm mit Malerei geschmiickt. 1725 werden Kirchhofsportale errichtet (Abb. 317). Ausstattung: Allaraufbau, von dem Teile in dem Ileutigen erhalten geblieben sind (Abb. 327); schall­ deeke der Kanzel (Abb. 330); Silberne Oblatendase (Abb. 334) von S. Wallman in Göteborg um 1700; Oblatendase aus Zinn. VI. 19. Jh. - Durchgreifende Restaurierung 1858: VergröOerung der Fenster, Einziehung ein er Empore, neues Gestiihl, Erneuerung des Altaraufbaus (Abb. 322), Orgel von Eriksson und Molander in Göteborg 1882. Ausstattung: MeOgewand von 1815, Kelchtuch 1831, Umarbeitung des Kelches (Abb. 333) und neue Fatene von G. Tengstedt in Göteborg 1858, Standuhr um 1800 (der Kirche geschenkt in den 1890er Jahren), Beerdigungsplaketten (Abb. 338). VII. 20. Jh.- Renavierung 1905: neue Bemalung der Kanzel, Umbau des Gestiihls, Erneuerung der Deckenmalerei, Ansmalung des Chors von M. B. Wallström (Abb. 325). Restaurierung unter Leitung von S. Ericson 1955: Reinigung der Deckenmalerei, Wiederherstellung der Kanzel in ursprunglicher Form, Freilegung von Inschriften. Ausstattung: Altaraufbau von 1905 (Abb. 327); Silberne W einkanne 1959; Brautkrone 1951. Die meisten Stiicke der Textilausstattung stammen aus den 1950er Jahren. SUMMARY I. Romanesque stone church with rectangular nave, narrower, straight-ended chancel, without tower (fig. 341 A). Probably early 13th century. A 12th century granite coffin-lid built into the SW corner of the nave (fig. 318). Furnishings: Gneiss font with 12 groups of figures in relief, probably Västergötland work, first half of 13th century (fig. 331). II. 14th century. Furnishings: Oak crucifix (fig. 328), ca. 1300. III. 16th century. Furnishings: Bell (fig. 340), east 1567 in Wismar by Hans Brant. IV. 17th century. A wooden tower built for the seeond time in 1685 (fig. 341 B). The two windows of the church enlarged 1626-27, new ceiling in nave (probably barre! vaulting) 1627-28, painted in 1672 by Master Olaus. Gallery erected 1625, new pews 1672, chancel rail 1628. ROMELANDA KYRKA 401 Furnishings: Pulpit (fig. 330) by Svend Snedker of Marstrand, 1627, funeral coat-of-arms of Captain­ of-Horse Didrik Grubbenfeldt, t 1683 (fig. 337), bride's bench, 1698 (fig. 339), baptismal bowl (fig. 332), brass candiesticks (figs. 335, 336). V. 18th century. The church was extended eastwards in 1706, and a new, polygonally-ended chancel replaced the medieval chancel (fig. 341 C). At the same time, the church walls were heightened and a new roof and barre! vaulting erected. New windows, new entrance into the chancel made. Vaulting decorated by Lars Holm (figs. 324-326). Other woodwork in church, including reredos and pulpit, painted and decorated by Holm. Lich-gates built 1725 (fig. 317). F urnishin gs: Reredos, parts of which are included in the present one (fig. 327), tester above pulpit (fig. 330), silver wafer box (fig. 334) by S. Wallman, Gothenburg, ca. 1700, p ewter wafer box. VI. 19th century. Extensive restoration, 1858: windows enlarged, new pews, new r eredos (fig. 322). Organ acquired 1882, built by E riksson and Molander, Goth enburg. Furnishings: Chasuble, 1815, chalice veil, 1831, enlarged chalice (fig. 333) and new paten by C. Teng­ stedt, Gothenburg, ·1858, tall clock, ca . 1800, presenled to church in the 1890s, funeral plates (fig. 338). VII. 20th century. Restoration 1905: pulpit repainted, pews r ebuilt, vault paintings renovated, new painting in chancel by M. B. Wallström (fig. 325). Restoration in 1955 under supervision of Architect S. Ericson. Painting on vaulting cleaned and preserved, pulpit restored to its original condition, inscrip­ tions in church and porch un covered. Furnishings: Reredos, 1905 (fig. 327), silver wine flagon, 1959, bridal crown, 1951. Most of the textiles in the church date from the 1950s. 402 INLAN D S SÖDRE HÄRAD Fi g. :3-12. Ho mcla ncl a ], a pcll fr å n S. Folo S. Curm a n 1965. 1\:a pell c z u Romcla nd a. H.omcla nda Chape l from S. ROMELANDA KAPELL I ROMELANDA SOCKEN Beskrivningen utförd av Ursula Larsson 1965. TRYCKTA KÄLLOR OCH BEARBETNINGAR: GMP. 29/4 1919. - G. STIFTST!DN. 29/8 1919. GP 10/10 1919. - Kgl Maj:ts kung. 26 /11 1920. - JuLBOK 1936, 1939. HANDSKR. KÄLLOR OCH AVB.SAML.: ATA: Hand!. ang. kap:s uppförande, jämte hand!. rör. församlingens övertagande av kap. - BSt: plan; exteriör frå n S, N, V och Ö; sektion fr. S (vitkopior). Ritn. av A. och C. vV. GusTAFssoN, Borås 1918. Hos PÄ, Romelanda, förvaras Kapellstiftelsens RÄK. och PROT., hand!. rör. tomt, stiftelse m. m. , INV.: 1920, 1957. RorneJanda kapell, beläget i N delen av socknen, är uppfört p å skänkt tomt, tillhörande lägenheten Normanneho Östra n :r 2. - Kapellet som uppfördes på privat initiativ, tillhörd e från invigningen 1919 fram till 1963 Rorn eJanda Kapellstiftelse. 1963 övertogs kap ell et av församlin gen, som em ellertid från 1959 bidragit m ed ett årligt underhåll till kapellets skötsel. - KAPELLBYGGNADEN Kapellet (fig. 342, 344), är uppfört av rött t egel, efter ritningar av A. och C. W. Gustafsson i Borås 1918- 1919.1 Det består av ett l ånghus med lägre och smalare kor, samt sakristia på korets N sida. Över långhusets V gavel är uppfört ett torn. V gavelröstet och tornet är spånklädda. Långhusets och korets sadeltak som ursprung­ ligen var spånklädda, belades med tegelpannor 1934. Tornhuven och spiran sedan 1938 täckt med koppar, ursprungligen spånklädseL Tornspiran krönes av en flöjel av järn, från 1842, vilken tidigare varit uppsatt på Ramelanda kyrka (INV. 1920). I stilistiskt hänseende får kapellet betraktas som tillhörande nationalromantikens efterklang. Typiskt nationalromantiska drag är tornets utformning med dess drag av svensk senbarock. Långhuset är skilt från koret genom en triumfbågsmur (fig. 343) . Innerväggarna är slätputsade i ljusgrå ton . Över långhuset ett brädtunn val v med femuddig genom­ skärning, målat i ljusgrått. Över koret ett stjärnvalv målat i ljusblått. En muralmål­ ning på långhusets Ö mur över triumfbågen framställer två änglar knäböjande vid korset. Utförd av Teodor Wallström 2 1919. På triumfbågen mot långhuset en målad 1 ALBIN GusTAFssoN, f. 1875, t 19t0, byggmästare i Borås och CARL-WILHELM GusTAFssoN, f. 1876, 1937, bror till föregående och liksom denne byggmästare, har uppfört ett fl er tal kyrkor och kapell­ byggnader i Västsverige, bl. a . Hagens kap ell i Göteborg, Hindås, Rultafors och Skene. - RorneJanda kapell är uppfört efter ritningar som ej godkänts av BSt. 2 KARL T EODOR vVALLSTRÖ~I , f. 1874 i S:t Peder, Gamla Lödöse, t 1943. Målare. Se SvK, Bo I: 2, s. 188 not 1. PLA N OCH MATERIAL INTERiöR t 404 INLANDS SÖDRE HÄRAD Fig. 343. Inlcriör mot ö . Fo lo 1965. J(npcllcninn crcs nach O. fnl crior Jool>. TAKMÅL­ NINGAR TORSLANDA KYRKA T R Y CK T A K Ä L L OR O CH B E AR B E T N I N GAR: K. LIND AL, Tarslanda SOCkens historia, i: Torslanda, En sockenskildring, Lund 1956, s. 151- 161. - Tidningsartiklar om Tarslandas kyrkas restaurering: Göte­ borgs-trakten nr 28, 13/7 1956; Göteborgs Posten 18/12 1956. HANDSKR . KÄLLOR OCH AVB.SAML.: ATA: Konserveringsrapporter av T. ENGBLAD; foto av interiör och föremål före och efter konserveringen. - BSt: Förs!. t. utv. av kyrkogården av A. FoRsSEN 1942; rest. förs!. med ritn . av S. EmcsoN 1954; div. hand!. rör kyrkans rest. 1956. Tarslanda kyrka restaurerades 1956 enligt förslag av arkitekten Sigfrid Ericson. Kon­ servator var konstnären Thorbjörn Engblad. Kyrkan återinvigdes den 21 december 1956. Restaureringens mål var, att så långt möjligt återställa interiör och inredningsföremål i deras äldre skick efter den hårdhänta reparation som kyrkorummet utsattes för 1898. Restaureringsarbetena omfattade utvidgning av korgolvet, ny golvbeläggning av kalkstensplattor i kor, gångar och vapenhus, kalkning av väggarna, målning av taket, nya fönster i koret, nytt fönster i vapenhusets N vägg, ny sluten bänkinredning, ombygg­ nad och utvidgning av sakristian samt installering av elektrisk uppvärmning. På samt­ liga äldre inredningsföremål framtogs och konserverades den äldre färgsättningen från 1600- och 1700-talen. Det senmedeltida a l tarskåp et (fig. 346) befriades i möjligaste mån från de tillsatser och den övermålning, som skåpet utsattes för vid restaureringen på 1890-talet. Överstycket, vilket ursprungligen tillhört den av Johan Lilljedahl2 år 1786 förfärdigade altarpryd­ 1 KRISTIA N TURE LUNDSTEDT, f. 1894 i Göteborg, t 1959. Målare, tecknare, grafiker. Har utfört deko­ rationer i ett flertal kyrkor i Bohuslän, bl. a. i Öckerö nya kyrka. Se Bo I: 1, s. 80- 81 samt s. 80 not 2. 2 JoHAN (JEAN) LILLJEDAHL, f. 1756, t 1811 i Gbg. Elev till Gustaf III:s dekorationsmålare Lars BoJander i Sthlm. Blev 1785 mästare i Gbg. Liksom sin lärare speciellt intresserad av blomstermålningar. RESTAURE­ RI NG 1956 ALTARsKÅP Utfört en rad altartavlor och dekorationer i västsvenska kyrkor bl. a. i Öckerö gamla kyrka (s. 413). Se även H. HEGARDT, studi er i västsvensk kyrklig konst, Gbg 1923 samt S. A. HALLBÄCK, a. a. 408 TILLÄGG OCH RÄTTELSER Fig. 345. Torslanda k y rka . Interi ör mol ö . Folo 1966. K.irchcninn crcs nnch O . rnt cri or J oo king E. naden, borttogs och ersattes med en strålsol med Gudsöga från sam ma alta rpryd­ nad. Den 1898 förfärdigad e predellan ersattes med en ny i lämpligare utformnin g. P å såväl skåpet som figurern a framtogs den und erligga nd e välbevarade färgsättningen från 1690. Av den ursprungliga, senmedeltida färgen fanns endast några mindre frag­ ment i rött och svart bevarade. P å sockeln under mittfiguren - en tronande Gud Fader - framtogs texten ANO 1690. Altarskåpets figurer åt erfick vidare sin ursprungliga placering en ligt de beva rad e mark erin garna. Figurern a är frå n v. till h.: S. Judas Tadeus, S. Johannes, S. Olof, S. Simon, S. Tomas, S. Paulus, S. P etrus, S. Mattias, S. Matheus, S. Jacobus Major (felaktigt försedd med kors istället för stav), S. Bartholomeus, S. Andreas. Den spira och korsglob, som Gud Fader håller istället för det ursprun gliga krucifixet, tillkom sannolikt i samband med 1690 års renovering. I MEM. BOKEN (påbörjad i början av 1700-talet) beskrives alta rskåpet på följand e sätt: TILLÄGG. OCH RÄTTELSER 409 Fi g. 346. Altarskåp från 1400-lale ts slut, omm åla t och renoverat 1690. Foto 1966. Altaraufsatz, E nde des 15. Jh., r en ov iert 1690. Triptych from th e end o[ th e 15 th century, res tored 1690. ( r F ig. 347. D e talj a v lä ktarbarri ä ren. D en hö gra fi gurm ålnin ge n ulförd 1672, de b å da vänstra utförd a 1786 av J. Lillj cda hl. Folo 1966 D e ta i! d er E mporenschranlAltaretafla är af gl. snickarearb et e, på hwilken the 12 ap. med sine martyrteckn äro uthugna. Mit uti Salvator Mundi med sit vaxklot och korset ther ofwan uppå i handen. Neder under står Joh: 6: 54 med fulle bokst äfwer utskrifwit, här under åt er på vänstra sid an thesse bokstäfwer: H.L.I.S . K ; K. T. D. Thesse senare lära bet eckn a ofva nnemnte kyrkio­ h ercles (Herr L ars Jonsson Kolleback, kh i Tarslanda 1668(?)- 1691) hustrus namn , som h et K aren Jöns Dotter. P å högra siclan o. R .S.K.w och åhret alet 1690.>> Det senmedeltida triumfkru ci f i xe t (fig. 345) befriades likaså frå n den gro va över­ målningen. De vid restaureringen framtagna välb evarade färgerna h ärst ammar troligen från 1690. P å den basunblåsand e dom s än ge l e n, vilken nu är placerad i S delen av koret , framtogs den ursprun gliga målningen från börj a n av 1700-t alet. Pr e dikst o l e n (fig. 348), vilken ursprungligen är tillverkad på 1600-talet , ombyggdes år TILLÄGG OCH RÄTTELSER i i 411 L---------, l l l '' l ,..------, ' l L--.J l l l Fig. 349. R ekonstruktion av den medeltid a k yrkans plan efter m åttuppgifter i M E M.­ BOKEN . Skala l :300. R ekonstruktion d es mittelalterlichen Grund­ risses der Kirche. Reconstruction of plan of m edieval church. .---.J l l L-----.J /J o 2 3 4 10 1 5 20 M ~~~=L ' =L~~~==~========~====~~~ 1898. Nya delar från detta år visade sig efter färgens borttagande vara korgens nedre fält och listverk samt ramverket bakom kolonnetterna. Från samma tid är även predik­ stolens murade fot. De nya trädelarna målades enligt den äldre färgsättningen å de ursprungliga delarna. Fyllningarnas figurmålningar, vilka ej varit övermålade, ren­ gjordes. Dessa målningar är av allt att döma utförda 1786 av Johan Lilljedahl, vilken detta år förutom den ovan nämnda altartavlan även målade kyrkans inredning. Under dessa finns äldre målningar, vilka enligt MEM.BOKEN utgöres av de fyra evangelisterna >>med sitt unden>. På ljudtaket framtogs texten RAAB HOGT SPAR I CKE OPLOFT DIN ROST SOM EN BASUNE OCKUNDGlOR MIT FOLCK DERIS OVERTRJEDELSE . ESAIAS LVIII. Av skranket, vilket är uppbyggt av hopplockade delar av olika ålder, visade sig de nedre speglarna samt en del av ramverket vara nygjorda 1898. På läktarbarriären (fig. 347) framtogs den ursprungliga målningen från 1672. Fyllningarnas på papper målade framställningar av Kristus och apostlarna, vilka utfördes 1786 av Lilljedahl (jfr Öckerö kyrka), rengjordes och lagades. Figurerna utgöres enligt in­ skrifterna av från v.: > > Thomas, Jacobus Minor, Philippus, Andreas, Jacobus Maior, Johan­ nes, (Kristus), Petrus, Mathias, Simon, Matheus, Bartholomeus, Judas T. > >Under dessa figurer finns en äldre framställning från 1672 av Kristus och apostlarna. Målningen av S. Simon, vilken var den enda som utan risk gick att lossa, borttogs och den under­ liggande äldre figurmålningen framtogs under en vit övermålning. S. Simon placerades å den intilliggande fyllningens dåliga framställning av S. Mathias, vilken sannolikt tillsammans med S. Thomas utförts 1898 (fig. 347). Enligt MEJIL E OKEN fanns ursprung­ ligen på pelaren mitt under läktaren bokstäverna HLISKIDR(?) :Kw samt årtalet 167 2 (jfr altaruppsatsen ovan). Den medeltida d o p f u n t s c up p a n befriades från sin övermålning. 3 På kyrkans dopfunt av trä framtogs på cuppanden ursprungliga färgen från 1690 medan foten, 3 Dopfuntscuppan har å avbildningen i SvK, Bo I: l, fig. 52 förväxlats m ed dopfuntscuppaa från Öckerö k yrka fig. 99. Om dopfunten se även S. A. HALLBÄCK, Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Väners­ borg 1961. L Ä KTAR E o o P Fu :-~T 412 TILLÄGG OCH RÄTTELSER VOTIVSKEPP GLAs­ MÅLNINGAR vilken sannolikt tillkom vid 1898 års restaurering, avtvättades och ommålades i från cuppan något avvikande färg. Av övriga inventarier behandlades även stånduret, på vilket den ursprungliga mål­ ningen framtogs, samt J. Rodins målning av Susanna i Babylon, vilken rengjordes och och lagades. En rekonstruktion av kyrkans votivskepp från början av 1700-talet av vilket endast det svårt skadade skrovet var bevarat, har utförts av Göteborgs Sjöfartsmuseum. Skeppet är placerat framför orgelläktaren. 1957 insattes i kyrkans korfönster två glasmålningar av konstnären Fritiof Swens­ son4, Göteborg. Kyrkogården utvidgades 1947-48 med ett 400 kvadratmeter stort område Ö om den dåvarande kyrkogården efter förslag av arkitekten Axel Forssen. BACKA KYRKA Inför Backa kyrkas hundraårsjubileum år 1964 utsmyckades det tresidigt avfasade kortaket med en monumentalmålning av konstnären Joel Mila 5 , Göteborg, med motivet >>Det stora gästabudet». Samtidigt ommålades kyrkan invändigt. Långhusets trätunn­ valv målades i blått medan bänkinredningens och läktarbarriärens färger avstämdes mot den nya takmålningen. ÖCKERÖ GAMLA KYRKA TRYCKTA KÄLLOR OCH BEARBETNINGAR: H. WIDEEN, Öckerö gamla kyrka (Sv. Fornminnesplat­ ser nr 32), Sthlm 1944.- N. 0DENVIK, Öckerö socken. Ur dess historia från forntid till tiden efter första världskriget. Gbg 1957, s. 26-46. - Tidningsartiklar om Öckerö gamla kyrkas restaurering: Göteborgs Morgon Post 20/11 samt 18/12 1944.- Göteborgs Posten 18/ 12 1944. HANDSKR. KÄLLOR ocH AVB.-SAML.: ATA. Konserveringsrapport av S. Gu sTAFssoN; foto av exteriör och interiör samt inredning före och efter konserveringen. - BSt: Rest.förslag med ritn. av A. FoRss:EN, 1942; div. hand!. rörande kyrkans rest. 1943-44. RESTAURE­ RING 1943-44 Öckerö gamla kyrka genomgick 1943-44 en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Axel Forssen. För konserveringarbetena svarade konservator Sven Gustafs­ son. Kyrkan återinvigdes den 17 december 1944. Vid restaureringen utfördes förstärkning av grundmurarna, ytterväggarna reparerades 4 FRITIOF SwENSSON, f. 1889. Målare, tecknare. Har bl. a. utfört glasmålningar för Västerås domkyrka 1955-58. 5 JoEL MILA (urspr. MATTssoN), f. 1895 i Jönköping. Målare, t ecknare. M. har utfört sin viktigaste in­ sats på muralmåleriets område. Har utfört dekorativa uppdrag i ett flertal kyrkor, huvudsakligen Göteborgs och Skara stift, bl. a. Träslövsläges, Tvååkers, Hunnestads, Nårunga och Skallsjö kyrkor. TILLÄGG OCH RÄTTELSER 413 F ig. 350. Öckerö ga mla kyrka fr ån S. I bak grunden nya kyrkan. Foto 1966. D ie nlte ](irch e von Öcke rö von S. Im J-Iinte•·grund di e neue K irch e. ·o und th e n ew c hurch. Öcl