Burskyrka
SVERIGES KYRKOR GOTLAND

ERLAND LAGERLÖF BENGT STOLT

Burs kyrka 


Burskyrka 

BURS TING, GOTLAND BAND VI:l Av ERLAND LAGERLÖF och BENGT STOLT

VOLYM 115 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETs HISTORIE OCH ANTIKVITETSAKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND

Almqvist & Wiksell Uppsala 1967

UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD

Beskrivningen av Burs kyrka påbörjades 1965, samt avslutades i januari 1967. Excerperingen i ViLA har utförts av fi"u Karin Svahnström. Fotografierna är, där ej annat anges, tagna av S ören Hallgren. Översättningen av bildtexter och sammanfattning till engelska har utförts av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Foto Sören Hallgren Grafisk formgi vning Vidar Forsberg Omslagsbilden återger detalj av fig. 42 På omstående sida Burs pastorats sigill 1828

ALMQVIST & WJKSELLS BOKTRY C KERI AB UPPSALA 1967

Förord 


Med föreliggande volym författad av fil. lic. Erland Lagerlöf (arkitektur, kalkm ål­ ningar och glasmålningar) och docent Bengt Stolt (inredning och inventarier) på­ börjas publiceringen av kyrkorna i Burs ting . Det sker i samband med att verket SVERIGEs KYRKOR utkommer i en något förändrad utformning. En måttfull moder­ nisering av lay-out och typografi har känts nödvändig efter över femtio års utgiv­ ning. Samtidigt har beslutats att åtminstone vad Gotl and beträffar utge en kyrka i va rj e volym , detta för att öka utgivningstakten samt för att stimulera spridningen av ve rket. Det är utgiva rn as förhoppning att de förändringar som härmed företa­ gits skall vara till nytta för läsarna av verket. V ad den fortsatta utgivningen av Gotlands kyrkor beträffar beräknas Alskog, Stå nga och Hemse kyrkor utkomm a under 1968 . Förberedelser h ar även gjorts för publiceringen av kyrko rn a i Alva, Fardhem, När och Lau . Vid utarbetandet av beskrivninga rn a h ar råd och anvisningar med stor bered­ villighet lämnats av tj änstemännen vid Statens historiska mu seum, Nordi ska mu seet och Gotlands Fornsal. Excerperingsarbetet vid lands arkivet i Visby h ar utförts av fru Karin Svahnström. Fö r allt detta tackar utgivarna varmt. Vid undersökningsarbetet i kyrkan har välvillig hjä lp lämn ats av pastoratets kyrkoherde Ragnar Larsson och hans hu stru , för vilket framföres ett varmt tack. Stockholm i augusti 1967. Sten Karling Per-O lof W estlund Armin Tuulse

Innehåll 


FÖRORD

5


BURS KYRKA Kyrkogården Kyrkobyggnaden Kyrkans byggnadshistoria Kalkmålningar Glasmålningar Inredning och inventarier
NOTER KÄLLOR OCH LITTERATUR FÖRKORTNINGAR SUMMAR Y

9

13 


37 
 38 
 38 
 44 
 74 

77 


78 
 79 


BURS KYRKA 

Gotland, Gotlands län, Burs ting, Visby stift sudertredingens kontrakt

Kyrkogården
Kyrkogårdens äldsta del närmast kyrkan (fig 2 A-B-C- D) höjer sig något över omgivande ter­ räng, framför allt i söder och öster. Den omges av en kallmur av kalksten till största delen om­ lagd 1860 (räk) . Mur fanns dock tidigare. Vid en visitation 1765 anmärktes att hägnaden kring kyrkogården bestod av stenmur med undantag för ett stycke »åt prästgården» , som utgjordes av »Trä plank» . Ingångar finns i sydöst, söder och väster. De flankeras av murade portstolpar täckta av låga pyramidliknande sandstensplattor krönta med kulor tillkomna 1860-64 (räk). Grindar av svartmålat smidesjärn utförda av smeden Axel Pettersson 1922 (räk). - Samtliga ingångar i ös­ ter, söder och väster har ursprungligen haft stig­ luckor, vilket bl a framgår av en teckning från 1842 1 (fig 3). De revs förmodligen i samband med kyrkogårdsmurens omläggning 1860. Den östra och södra luckan synes ha varit uppförda av sten, medan den västra var av trä. I en kungörelse från predikstolen den 11.7.1830 meddelade Pastor föl­ jande: »Redan för 2 a 3 år sedan, då jag, i sam­ manhang med Stånga Sockns nybyggnad å prest­ gården, äfven i rät linea uppsatte stenmuren åt gatan och byggde en ny inkörsel-Port, ett par al­ nar utanför den gamla, som var af huggna stenar, med nedfallet Spetshvalf under brädtak, men hvars återuppbyggande och flyttning församl. ej ville bekosta tillböd jag församlingen desse herr­ liga stenar, med villkor, att de skulle användas till en ny Kyrkaport för västra delen af (oläsl ord) i stället för den nuvarande trä-porten , men har ald­ rig derpå erhållit något svar.»
K yrkan s torn från sydost. Foto Sören H allgren 1967.
Tow er from S E.

Utmed kyrkogårdsmuren står planterade löv­ träd. Trädplantering företogs 1867 (räk). Vid omläggning av muren 1860 utvidgades denn a äldre del av kyrkogården åt öster (st prot) . Ut­ vidgningen fortsattes åt samma håll 1904 (räk) till nuvarande utsträckning. Kyrkogården utvidgades 1953 med ·ett stort ·område åt norr (fig 2 B-E-F-C) efter förslag av länsarkitektkontoret i Visby. I söder avgränsas det nya området från den gamla kyrkogården ge­ nom den kvarliggande muren från 1860, medan nya murar av kalksten i kallmur har uppförts i väster, norr och öster. Ingångar i öster och söder, vars portstolpar utformats som de gamla. Grindar av svartm ålat smidesjärn. Lövträd och h äckar har planterats på och omkring det nya området. I norra delen har en ceremoniplats anordnats i vars centrum ett svarttj ärat kors av trä är uppställt. Norr om kyrkan invid kyrkogårdsmuren ligger en magasinsbyggnad, numera använd som mate­ rialbod (fig 6). Den är uppförd av kalkstensflis, putsad och vitkalkad, samt täckes av ett sadeltak klätt med tegel på bräder. Breda ingångar i öster och väster med dubbla dörrar av tjärade furu­ bräder, och en mindre troligen ursprunglig ingång i söder. Små ljusgluggar i öster och väster. In­ vändigt delas byggnad en i två våningar förenade genom en trappa av trä. Byggnaden uppföreles 1807 för att tjänstgöra som sockenmagasin. 1853 planerad e man att bygga ett nytt magasin enligt st prot: ». . . åtgärder borde vidtagas vid Maga­ zins byggnaden till förekommande af den skada, som genom råttors innästlande derstädes föror­ sakades. Directionens ledamöter och föreståndare upplyste härvid att . . . reparationer icke syntes hjälpa, och hemställdes derföre till Församlingens

9

BURS KYRKA

Fig. l. Kyrkan med omgivningar från sydost, 1905. Foto J W Hamner. Church and surroundings from SE, 1905.

o
--lO
Fig. 2. Kyrkogårdsplan samt plan över prästgårds­ byggnaderna. l : 2 000. Uppm J Söderberg 1966. Plan of churchyard and plan vicarage buildings.

KYRKOGÅRDEN

Fig. 3. Kyrkan och prästgården från sydväst omkr 1842. Efter teckning av okänd konstnär. I Schröder-Laurin, Upsala 1842.
Church and vicarage from SW, ca. 1842. A/ter a drawing by an unknown artist.
~

afgörande . . . att ett nytt Magazin af trä på stol­ par uppbyggdes, hvartill församlingen sam­ tyckte. » Detta enklare sockenmagasin av trä synes ha uppförts 1855 (st prot), strax utanför kyrko­ gårdens ö mur. På kyrkogården söder om kyrkan finns en tär­ ningsformad timsten av kalksten (fig 4) på en åttkantig profilerad sockel samt med ett enkelt ut­ format uppochnedvänt kapitäl som bärplatta. Sol­ visaren har inhuggna siffror och spår av timvisare av järnplåt på två sidor. Solvisarens mått: 23X23, sockelns H 38. Vid vägskälet ca 400 m sydost om kyrkan står ett medeltida minneskors 2 av grå kalksten (fig 5). Det har i stort sett samma form som Valdemars­ korset vid Visby. På korsstammens övre del är kalk och oblat ristade. Den svårt skadade minus­ kelinskrift, som löper i två rader på korsets tvär­ arm, är nu mycket svårtolkad. Här återges den i tolkning och översättning från ett arbete av L F Läffler: Hae eruee signatus loeus, in quo morte gravatus quondam (?) euratus Rangwaldus lauque loeatus med, quatuor x ae oeto die miehaelis, omnipotens o rex! Cui pius esse velis! ( = Medelst detta kors är den plats utmärkt, på vilken Ragnvald, fordom kyrkoherde och (nu) be­

graven i Lau, drabbades av döden år 1448 på Michaelis dag (den 29 sept); mot vilken Du, o allsmäktige konung, må täckas vara huld). - In­ skriften som enligt Läfflers läsning består av tre hexametrar, de två första s k leoniska, samt en pentameter, återges av Lindström utan metrisk uppställning och med omvänd ordning mellan tex­ terna på korsets båda sidor. Denne förklarar även inskriften, med undantag av orden »med rex », vara omöjlig att översätta. På korsets baksida finns i korsringen tre runor: bil, troligen början till en runinskrift som aldrig fullbordats. Inskriften skulle förmodligen ha inne­ hållit en uppmaning att bedja för den döde. Enligt Rannsakningar skulle korset ursprungli­ gen ha varit rest i När socken . . . »ved en gaard kaldiss Leickere, huor en Prest j Naehr Sochn der hand haffde vaereth i sogneth och ville rijde hiem, med Hesten er falden och död bleffuen. » - Den plats korset nu är placerat på är under alla förhållanden ej den ursprungliga. Enligt Krö­ nikebok återuppsattes korset 1919 på den nuva­ rande platsen, efter att länge ha legat sönderbrutet »på en bondes gård». Av en teckning av P A Säve 1850 (fig 5) framgår att korset varit placerat längre åt söder. - Korsets mått: H ca 31 O, B 160. 11

Bl.JRS KYRKA

Fig. 4. Timsten av kalksten. Mell an basen och timstenen ett kapitäl , ursprungligen i tornets ga ll eri. Foto 1966. Lim estone gnomon. Between the base and th e gnomon is a capita! original/y in the ga llery oj th e tower. 	

Fig. 5. Kors av kalksten till minne av prästen Ragnvald, död 1448. Efter teckning av P A Säve i Planscher 1850, ATA. Limestone cross in memory of R agnva ld, a priest, who died in 1448. After a dra wning by P A Säve in Plan· scher, 1850 .

Fig. 6. Magas insbygg nad vid kyrkogå rd ens nor ra mur, upp,. fö rd 1807. Foto 1966. Storehouse at N wa ll of churchyard, erected 1807.

KYRKOBYGGNADEN

Fig. 7. Kyrkan från söder. Foto 1964.
Church from S.

Kyrkobyggnaden
Burs kyrka består av ett stort rakslutet kor, ett lägre långhus, ett torn i väster med sidagallerier samt en sakristia på korets norra sida. Den tillhör således vad sammansättningen av byggnadsde­ larna beträffar de gotländska s k klövsadelkyr­ korna (jfr grannkyrkan Lye, SvK Go V s 8). Den äldsta byggnadsdelen är långhuset, uppfört under 1200-talets första hälft. Därefter följer tornet, som tillkommit vid 1200-talets mitt. Det mäktiga koret, som utgör första etappen i en stor ny­ byggnadskampanj härrör från 1300-talets andra fjärdedel, medan sakristian tillkommit under sen­ medeltiden.
Material

Kyrkan är uppförd av grå till övervägande delen tuktad, men i portaler och omfattningar huggen kalksten. Dessutom förekommer sandsten och te­ gel i nedan angivna arkitekturdetaljer. Hela kyr­ kobyggnadens yttermurar är putsade och vitkal­ kade. Oroputsning företogs senast under den etappvis genomförda restaureringen 1960-65.

13

BURS KYRKA

Alla byggnadsdelar har hörnkedjor av huggen kalksten med putsrand på varierande avstånd från murhörnen, 20-27 cm. De äldsta byggnads­ delarna, långhuset och tornet, har låg sockel med skråkant, medan koret har hög sockel med rund­ stav över skråkant (fig l 0). sakristian saknar soc­ kel.
Ingångar

Kyrkan har fyra ingångar, två i söder, en i väster och en i norr. Långhusets södra portal (fig 13) är rundbågig och ensprångig. I den inre omfatt­ ningen står kolonnetter på attiska baser med hörnblad samt med veckkapitäL De uppbär en rätvinklig arkivolt. Tröskelsten av röd kalksten, övrigt material i portalen grå kalksten. Den un­ dersta basplattan på båda sidor förnyades 1870­ 71 (räk). - Dörr av stående tjärade furubräder med kantlist som följer portalens kontur. Dubbla lager bräder, på insidan liggande. Enkla beslag av smidesjärn. Dörren torde ha tillverkats 1728, då tre dörrar nygjordes (räk). Portalens inre smyg har på sidorna omfattning av huggen kalksten samt avslutas uppåt i en trub­ big triangelbåge. Bomrännor i smygarna, den västra längst och försedd med träskoning, ca 200 cm. Träbommen kvm·sitter. Tornets portal, placerad på västra sidan, är rundbågig och ensprångig (fig 14). I den inre om­ fattningen står på ömse sidor kolonnetter på enkla baser. De uppbär kapitäl med stiliserade slingor och blad i låg relief (fig 16). Det södra kapitälets ornamentik upprepas i större skala på en relief som kröner portalomfattningen (fig 15). - Både kolonnetter och baser samt portaltrappans ne­ dersta steg har förnyats i sen tid , troligen 1870­ 71 (räk). Två halvdörrar av stående tjärade furu­ bräder, troligen från 1700-talet. Portalens inre smyg avslutas uppåt i en trubbig triangelbåge. Bomrännor i smygarna, den södra längst (över 200 cm) och med träskoning. Bom­ men av trä kvarsitter och användes fortfarande. - Vindfång av brunmålade bräder med glasad dörr, tillkommet 1865 (räk). Långhusets norra portal (fig 17) har stora över­ ensstämmelser med den södra portalen. Den är således ensprångig och har kolonnetter, som upp­ 14

bär veckkapitäL Arkivolten är dock rikt profile­ rad i motsats till den på södra sidan som är rät­ vinklig. - Dörr av utvändigt stående tjärade brä­ der, invändigt liggande brunmålade bräder. Rikt utformade beslag av smidesjärn, medeltida. Dessa har förmodligen ursprungligen varit placerade på annan dörr, troligen på södra sidan, som var skå­ desidan. Den nuvarande dörren tillkom sannolikt 1728 (räk). Portalens inre smyg är uppåt avslutad i en trub­ big triangelbåge och har på sidorna omfattning av huggen kalksten. Bomrännor i smygarna, den västra längst och med träskoning (ca 200 cm). Bommen kvar. östra smygens bomränna är igen­ satt med en stockända för dörrlåsets skull. Koret har på södra sidan kyrkans största och märkligaste portal (fig 19-25). Materialet är grå och gulgrå kalksten. Den tresprångiga spetsbågiga portalomfattningen har i vinklarna kolonnetter, som i spetsbågen fortsättes i form av rundstavar. Under arkivolten rikt skulpterade kapitälband av finkornig grågul kalksten. R Poster och tympa­ nonsten täcks av en mantel utformad som en rundbågsfris i svicklarna prydd med huggna sti­ liserade blad- och blomornament (fig 19). Vimpergen täckes av hålkälade kalkstensplattor. I dess mitt en stående välsignande Kristus med bok i vänster hand och iförd en veckrik klädnad (fig 24). På kapitälbanden framställs de visa och de få­ vitska jungfrurna i hög relief. På det östra de fåvitska (fig 21) vilka anförs av judendomens symboliska gestalt, Synagoga, som i sin högra hand bär ett bockhuvud, en symbol för judarnas blodiga offer. I det västra kapitälbandet framstäl­ les de visa jungfrurna (fig 20) ledda av Ecclesia, den kristna kyrkan, som i sin vänstra hand bär en korsmärkt fanstång. Därjämte förekommer yt­ terst på de båda kapitälbanden stiliserad blad­ och blomornamentik (fig 23). - I tympanonfältet (fig 25) framställes Kristus tronande på en altar­ liknande bänk, höger hand i en välsignande åt­ börd, i vänster hand en bok. Han flankeras av Maria och Johannes båda med händerna höjda i tillbedjan. Där nedanför två flankerande till­ bedjande helgon, varav det på östra sidan ifört munkdräkt synes vara ett ordenshelgon.

KYRKOBYGGNADEN

Fig. 8. Kyrkan från nordost. Foto 1964.
Church from NE.

15

Fig. 9. Tvärsektion genom tornet mot väster samt längdsektion mot norr, l : 300. Uppm J Söderberg 1940 ändr 1966.
Section of tower /ooking W and longitudinal seetian Iaoking N.

Fig. 10. Plan, l : 300, samt långhusets och korets sockelprofiler, l : 20. Uppm J Söderberg 1940. Uppm J Söderberg 1940.
Plan and skirting stone profiles in nave and chancel.

SKARN l NG E> -E>

A
SOCKEL 1. SOCKEL
~.

L

10

'lO

30

40

50 CM

Fig. 11. Kyrkans södra fasad, l: 300. Uppm J Söderberg 1966.
S front of church.

Fig. 12. Sektioner genom långhuset och koret mot öster, l : 300. Uppm J Söderberg 1940, ändr 1966.
seetians of nave and chancel L aoking E.

o

ol
FASAD MOT

S
5 1O 15 20 Nv. 


DM.10

O 1

2

3 4

:lllnLLLLLI-~-- J __

. -- ==+=- - -L

SKARNI NG D- D

2 - 67 1546 Burs k y rka

BURS KYRKA

Fig. 13. Långhusets södra portal, 1200-talets andra fjärdedel. Foto 1966. S portal of nave, seeond quarter of 13th century. Fig. 14. Tornets västra portal med reliefprydda kapitäl samt krönsten, 1200-talets andra fjärdedel. Foto 1966. W portal of tower with capita/ decorated with reliefs und coping stone, seeond quarter of 13th century. Fig. 15. Tornportalens krönsten med Jiljeornament. Foto 1966. Coping stone of tower portal with Iily ornament. 
 Fig. 16. Tornportalens norra kapitäl. Foto 1966. N capita! of tower portal. 


KYRKOBYGGNADEN

Portalen är väl bevarad, men har komplette­ rats med en kolonnett på östra sidan (1870~71, räk) s·amt med några bågspetsar (blommor) på manteln längst ned på samma sida. - Mycket svaga spår av troligen ursprunglig färg på det västra kapitälbandets inre delar, mörkbrunt, samt på manteln, ljusrött. Portalen har tillkommit i direkt samband med korets uppförande under 1300-talets andra fjärde­ del. Både till sin arkitektoniska uppbyggnad och vad stenskulpturen beträffar uppvisar den stora överensstämmelser med korportalerna i Lye och Garde och långhusportalerna i Stånga och Norr­ landa, vilka tillskrivits den anonyme stenmästa­ ren »Egypticus». Uppenbarligen har denne sten­ mästare ingått i, eller varit ledare för, en stor byggnadshytta, som även omfattat en stenhuggar­ verkstad. 4 Korportalen i Burs synes ej vara ett enhetligt arbete av en och samme mästare, utan torde ha utförts av flera stenhuggare under ge­ mensam ledning. Sålunda har synbarligen porta­ lens tympanon med dess figurreliefer huggits av samma hand som utfört den rikt och skickligt arbetade korbänken (fig 39), medan övrig sten­ skulptur på kapitälbanden är arbeten av en mindre förfaren medhjälpare eller lärling. Dörr av stående tjärade furubräder, invändigt klädd med liggande brunmålade bräder. Beslag av svartmålat smidesjärn, delvis ornerade, möj­ ligen medeltida.

Fig. 17. Långhusets norra portal, 1200-talets andra fjär­ dedel. Foto 1966.
N portal of nave, seeond quarter of 13th century.

Portalens inre smyg, som uppåt avslutas med en trubbig triangelbåge, har på sidorna omfatt­ ning av huggen kalksten. Bomrännor i båda smy­ garna, den östra längst och försedd med träsko­ ning (ca 200 cm) . Bommen av trä är bevarad .

Fig. 18. Triumfbågga­ velns östra mur från korvinden med ingång till långhusvinden samt förv a ringsnischer, l : 60. Uppm J Söderberg 1940. s 25.
E wall of rood arch gable from chancel attic with entrance to na ve attic and storage niches.

kQ.
FASAD

19

BURS KYRKA

Fig. 19. Korportalen och korets södra fönster, 1300-talets andra fjärdedel. Foto 1966.
Portal and S window of chancel, seeond quarter of 14th century .

20

KYRKOBYGGNADEN
Fig. 20. Korportalens västra kapitälband, De visa jungfrurna, anförda av Ecclesia. Foto 1966.
W capita/s of chancel portal, Th e Wise Virgins led by Ecclesia.

Fig. 21. Korportalens östra kapitälband, De få­ vitska jungfrurna anförda av Synagoga. Foto 1967.
E capita/s of chancel por­ tal, The Foolish Virgins, led by Synagoga.

21

BURS KYRKA

Fig. 22. Detalj av korportalens östra kapitälband. Foto 1966.
Detail of E capita/s of chancel portal.

Fönster
Fig. 23. Detalj av korportalens västra kapitälband. Foto 1966.
D etail of W capita/s of chancel portal.

Koret har fönster på östra och södra sidan. Det östra är trekopplat (fig 8) med omfattningar, så­ väl yttre som inre, av huggen kalksten. Under fönstergruppen en utskjutande profilerad solbänk av kalksten, en karakteristisk detalj'" i de kyrko­ byggnader som uppfördes vid samma tid och av samma byggnadshytta (jfr Lye, SvK Go V, s 22). Det mellersta fönstret är något högre än de två flankerande. De tre bevarade medeltida glasmål­ ningsrutorna beskrivs nedan. I östra korfasadens översta del finns en rek­ tangulär ljusglugg uppåt triangelbågigt avslutad med omfattning av huggen kalksten. Korets södra fönster (fig 19) är rikare utformat än den östra fönstergruppen. Det har mittpost, masverk och yttre omfattning av huggen kalk­ sten. Mittposten förnyades 1866 (st prot). - Vid den etappvis genomförda restaueringen 1960-65 blottades och återupptogs en liten sekundär föns­ teröppning vid predikstolstrappan, väster om kor­ portalen. Detta fönster härrör förmodligen från 1600-talet.

22

KYRKOBYGGNADEN

Långhusets samtliga fyra fönster, två på södra och två på norra sidan är förstorade eller upp­ brutna under nyare tid. De är alla trubbigt spets­ bågiga i den yttre smygen, medan den inre om­ fattningen av huggen kalksten är rundbågig. Fönstren delas genom en mittpost av huggen kalk­ sten. De båda fönsterhalvorna avslutas uppåt i rundbågar, som krönes av en cirkelrund omfatt­ ning. Under fönstren utskjutande trappformigt lu­ tande solbänkar av kalksten. Ett fönster uppbröts på södra sidan 1693 (inv) och ett på norra sidan 1737 med an de övriga två fönstren upptogs 1756, ett på norra och ett på södra sidan (vis prot). De försågs med omfattningar och mittposter av kalksten 1865, vilket utfördes av stenhuggaren Holmqvist (st prot). I samband h ärmed förstora­ des fönsteröppningarna något. Vid omputsning av långhuset 1964 iakttogs på norra sidan i det östra fönstrets östra yttre smyg två fint huggna stenar, som utgjort delar av yttre omfattningen till ett förmodligen medeltida föns­
ter. n

Tornet har i väster strax ovanför portalen ett litet rundbågigt fönster med omfattning av huggen kalksten (fig 26). Omfattningens översta sten är ornerad med växtslingor i nedsänkt relief. Föns­ teröppningen har förstorats något i sen tid, vilket framgår av att smygen skär in i dekoren. sakristian har ett brett rundbågigt fönster i norra muren, nu delvis igenmurat (fig 32), om­ fa ttning av huggen kalksten och sandsten. Det se­ nare insatta blyinfattade fönstret har liggande rek­ tangulär omfattning av trä. På insidan skyddas fönstret av ett grovt galler av smidesjärn. Igen­ murningen av fönstret och insättningen av järn­ galler före togs sedan annexkyrkan samgas sakris­ tia hemsökts av tjuvar i mars 1803 (vis prot). Ovanför detta fönster finns en stor rundbågig nu igenmurad öppning med omfattning av huggen sandsten. Den har förmodligen använts för intag av varor, då sakristians vind tjänstgjort som tiondelada7 eller sockenmagasin.
Yttertak

Fig. 24. Korportalens vimperg, Välsignande Kristus. Foto 1966. Gable of chancel portal, Christ Blessing. Fig. 25. Korportalens tympanon, Tronande Kristus om­ given av Ma!"ia och Johannes samt två helgon . Foto 1966. Tym panum above chancel portal, Christ Enthroned, sur­ rounded by Mary and John and two saints.

Den snedstöttade takstolen över långhuset är för­ nyad i sen tid (troligen 1844, räk), dock till stor del med begagnande av äldre material och med 23

BURS KYRKA

Fig. 26. Fönsteromfattning i tornets västra mur med bladornament på översta stenen. Smygen är vidgad uppåt. Foto 1966.
Window surround in W wall of tower with leaf orna­ ment on top stone. The splay widens upwards.

Fig. 27. Rundbåge i tornets södra mur, nedre delen mot nordost med sittbänk av kalksten. Foto 1966.
Round arch in S wall of tower, lower part Iaoking NE, limestune bench.

~

.. .

':--'

'.' .-

24

KYRKOBYGGNADEN

medeltida förebilder vad konstruktionen beträf­ far. Takstolen över koret synes vara ursprunglig med undantag för några ersatta bjälkar. - Taken på långhuset, koret och sakristian täcks av vatt­ randade och tjärade bräder, s k faltak, vilka delvis förnyades vid den etappvis genomförda restaure­ ringen 1960-65. - Långhustaket var under lång tid, troligen från 1700-talets början till 1844 (räk), belagt med tegel, medan korets tak uppen­ barligen sedan l 700-talets början haft bräder och spån som täckning. Att man avstod från tegel­ täckning på långhustakets södra sida 1844 be­ rodde enligt st prot på att » Tegeln altjemt af­ blåsa och äfv,e n förorsaka kyrkokassan en ständig utgift till nya Tegels anskaffande och påläg­ gande ... » På långhusets norra sida täcktes dock taket med tegel ända fram till senaste restaurering 1960-65. Således hade långhustaket olika täck­ ningsmaterial, bräder på södra sidan och tegel på norra, i mer än l 00 år. Mellan långhus- och korhusvinden finns en uppåt triangelbågigt avslutad öppning (fig 18) i vars båge skålbräder ännu kvarsitta. Detta visar bl a att kyrkan ej brunnit sedan den färdigställ­ des på 1300-talet, åtminstone ej i denna del. ­ Från korvinden syns i korets västra mur två nischer på ömse sidor om den nyss omtalade öpp­ ningen (fig 18). De har kvadratiska öppningar med omfattningar av delvis huggen kalksten och vidgas betydligt inåt. Förmodligen har nischerna använts som depositorier (förvaringsutrymmen), vilka kan ha utnyttjas i orostider.

Tornet Det höga galleritornet är den romanska kyrkans bäst bevarade byggnadsdeL Det har på norra och södra sidan under gallerierna stora rundbågar (fig 7), en ovanlig anordning i gotlandskyrkorna, vilken dock ej sällan användes i borgarkitek­ turen. 8 I bågarnas nedre del är sittbänkar anord­ nade genom inmurade kalkstenshällar (fig 27). Ringkammaren förenas med långhuset genom två sammanfogade rundbågar. De täckes av ett kryssvalv med i puts,en markerade grater. I den västra tornbågens södra anfang finns ingången till en trappa, som leder upp till tornets övre vå­ ningar. Ingången är rakövertäckt med omfattning

av huggen kalksten (översta hällen av sandsten). Dörr av stående furubräder med svartmålade järnbeslag. Den omsorgsfullt byggda spiraltrappan är till övervägande delen utförd av sandsten. Den har en spindel av grovt reffelhuggen sandsten (jfr Etelhem, SvK Go V s 109 och Klinte, SvK Go III s 316). I långhusvindens sydvästra hörn är kupan till tornets murtrappa tydligt synlig. Spiraltrappan löper sålunda i tornets östra mur samt även delvis i långhusets västra mur, varefter den mynnar i tornets södra galleri. Gallerierna har pulpettak täckta av tjärade bräder. De belyses av tre rundbågiga gluggar med mittkolonnett och sido­ omfattningar av huggen kalksten (fig 29). Samt­ liga kolonnetter med kapitäl förnyades vid reno­ vering 1870-71; arbetet utfördes av Carl Johan Carlström från Etelhem, materialet var »god s. k. Gardasten» (Handlingar 1870). I västra muren ljusgluggar med omfattning av huggen kalksten. I galleriöppningarnas yttre bågar har tegel an­ vänts sannolikt främst som dekorativt element (jfr grannkyrkan Lye, SvK Go V s 25 och not 1). Från sidagallerierna leder rundbågiga muröpp­ ningar in till mellersta avdelningen, som täckes av ett bjälktak. Vid muröppningarna står på in­ sidan bjälkar med anslag för dörrar och hål efter gångjärn (fig 28). Detta tyder på att mittrummet kunnat av­ stängas från gallerierna och att det sålunda en tid kan ha tjänstgjort som förvaringsrum. 0 Rum­ met har i västra muren en ljusglugg med inåt starkt sneda smygar. Utmed västra muren leder en trappa av sandstensblock upp till de övre vå­ ningarna (fig 31). Blocken är förankrade i muren, vilket tyder på att trappan tillkommit i samband med tornets uppförande (jfr Hörsne, SvK Go IV s 38, fig 28). Tornets andra våning, som även den täckes av ett bjälktak, har i västra muren en ljusglugg i form av ett fyrpass uthugget i en kalkstensplatta; sneda smygar. En trappa av sandstensblock av samma konstruktion som den nyss beskrivna leder vid östra muren upp till tornets tredje våning. Den tredje våningen täckes av ett romerskt kryssvalv, som stödes av en kolonnett av trä10 med enkelt utformat kapitäl och bas (fig 30). I västra muren en avlastningsbåge. Rummet upp­ 25

BURS KYRKA

Fig. 28. Tornets första våning med ingång från galleriet. Märk bjälken med dörranslaget till höger om ingången. Foto 1966. First floar of tower with entrance from gallery. Observe the beam right of entrance. Fig. 29. Tornets södra galleri mot väster. Foto 1966. S gallery of tower, looking W.

lyses av en liten ljusglugg i södra muren. Till klackvåningen för en stege av trä samt en kort stentrappa. Klackvåningen har stora rundbågiga ljudglug­ gar, två i varje väderstreck (se fig 7), samtliga med omfattningar av huggen sandsten. Gluggarna uppdelas av kolonnetter av kalksten med bägar­ liknande kapitäl, en i varje glugg. Båda kolonnet­ terna jämte kapitäl på södra sidan och en på västra sidan förnyades vid renoveringen 1870 (räk). Några av de ursprungliga kapitälen ligger nu på kyrkogården. Gavlar med en ljudglugg i varje väderstreck avslutar tornmurarna uppåt. Ljudgluggarna är utformade i likhet med dem i klockvåningen. De är således delade med kolon­ nett och har omfattningar av huggen sandsten. Tornspiran, som krönes av en hjärtstock (fig 7), tillkom 194 7 med en äldre spira från 1829 som förebild. Den äldre hjärtstock, som borttogs 1947 hade följande inskrift: »År 1829 Pastor J. P. Laurin, 11 Mästare P. Lindström. Kiörko­ värdare Jöran Höglun, P. Vanges, J. Sixarve, A. Västlaus; Säxmän Mårten A. Ands, Jöran Amunde.» Tornspirans enkla form torde gå till­

baka på medeltida förebilder (jfr Stånga, Mäs­ terby, SvK Go III, fig 195 m fl). Flöjel av järn­ plåt med genombruten stjärna.
sakristian

Sakristian, vars murar ej ligga i förband med ko­ rets, synes ha uppförts under senmedeltiden och är sålunda kyrkans senast tillkomna byggnadsdeL Enligt inventarium renoverades sakristian »med alt som nu ses» 1647. Den saknar sockel, dess fönster samt gluggen i norra muren är rundbågiga. Den täckes helt av ett sadeltak med tjärade vatt­ randade bräder, tidigare tegel. Ingången från koret (fig 52) är rundbågig med omfattning av huggen kalksten. Brunmålad dörr av stående furubräder, på utsidan fodrad med liggande bräder. Beslag och lås av svartmålat smidesjärn. Portalens inre smyg avslutas uppåt i en trubbig triangelbåge. sakristians väggar och valv är vitputsade. Gol­ vet, som täckes av bräder, ligger betydligt lägre än det angränsande korgolvet (ca 40 cm), varför två trappsteg av kalkstenshällar förenar de båda rummen. sakristian är genom en murad mittko­ lonn delad i tre rum (fig 33), av vilka det norra

26

KYRKOBYGGNADEN

Fig. 30. Kryssvalv stöttat av kolonnett av trä, ursprung­ lig anordning i tornets tredje våning. Foto 1966. Cross vault supporled by woodcn colonnette, original arrangement of third floar of tower.

Fig. 31. Trappa av sandsten vid västra muren i tornets första våning. Foto 1966.
Sandstone staircase, W wall of first floar of tower.

27

BURS KYRKA

Fig. 32. Sakristian från nordväst. Foto 1966.
Vestry from NW.

täckes av ett tunnvalv medan de båda södra täc­ kes av två små kryssvalv. Det norra rummet är betydligt högre än de båda södra. Det västra av de båda södra rummen är entresolerat, varför dess golv ligger ca l 05 cm över övrig golvnivå. Detta övre golv täckes av huggna kalkstensplattor och en trappa av kalksten för upp till detta plan. Mitt­ kolonnen samt de båda kryssvalven tillkom vid en restaurering 1923-25, då pannrum anordna­ des under sakristians södra del. Ritningar till för­ ändringen av sakristian utfördes 1917 av seder­ mera riksantikvarien Sigurd Curman. I sakristians nordvästra hörn finns en öppen spis (nu igen­ murad), som enligt en huggen inskrift på omfatt-

ningen av sandsten tillkommit 1816 (jfr även räk) . I östra muren är ett stort skåp inmurat, nu an­ vänt som skrudskåp. Omfattning och fodring av bräder, utvändigt målat i mörkgrönt. I västra mu­ ren finns en rektangulär nisch helt brädfodrad och med omfattning och dörr av grönmålade furu­ bräder. Kraftiga beslag av smidesjärn.

Interiör
Kyrkans interiör domineras av det högvälvda ljusa korrummet, som förenas med långhuset ge­ nom en hög och bred spetsbågig triumfbåge med omfattning av huggen kalksten. Det ganska breda långhuset kännetecknas främst av sitt rikt bemå­

28

KYRKOBYGGNADEN

Fig. 33 . sakristian, interiör mot norr. Murrelaren i förgrunden tillkom 1923. Foto 1966.
V estry, interior Iaoking N ; masonry pillar in toreground added 1923.

Jade trebrutna innertak. I väster stänger en läk­ tare insynen mot ringkammaren, som täckes av ett kryssvalv. Rummet är vitputsat utom å huggna stendetal­ jer som omfattningar och hörnkedjor. Långhusets väggar närmast koret är betydligt förtunnade, för vilket klargöres i samband med redogörelsen för kyrkans byggnadshistoria.
Bågar

lagts intill den äldre västra långhusmuren. Den östra bågen är något högre än den västra (se fig 9). Triumfbågen, mellan kor och långhus, är trubbigt spetsbågig, vid och hög (fig 51) med om­ fattning av huggna kalkstensblock samt med rikt profilerade anfangslister av kalksten.
V alv och innertak

Långhus och tornkammare förenas genom två sammanfogade rundbågar, av vilka den östra har hörnkedjor upp till bågens anfang samt lister av huggen kalksten. Tornets östra mur har således

Korrummet täckes av ett högt tältvalv med i put­ sen markerade grater. Det har synbarligen till­ kommit i direkt samband med korets uppförande under 1300-talets andra fjärdedel. Långhusets innertak (fig 34) består av bräder med figurmåleri från 1706 och ornamentalt må­

29

BURS KYRKA

Fig. 34. Långhuhets innertak mot väster med figurm å lninga r fr ån 1706 och ornamentm ål­ ning fr ån 193 0. Foto 1966. Ceiling of nave Iao k ing W with figure paintings dating from 1706 and ornamental painting from 1930. F ig. 35. Schema över långhusta kets m å lningar. Ritn av J Nommik 1967. Jdentification of paintings on nave ceiling.
N

v

0
0
s

ö

Fig. 36. a- f. D etalj bilder från långhusets innertak med målninga r fr ån 1706. a. Synd afa llet, b. Ja kobs dröm , c. Orkeste r inom be vingat hj ärta, d. Gol ga ta, e. Kr isti fö­ delse, f. Kristus bes pisar 5 000 män. Foto 1966 . D elails of ceiling of nave with paintings dating fr om 1706. a. The Fa ll, b. Jacob's Dream , c. Orchestra in winged heart, d. Golgo th a, e. Birth of Christ, f . Christ feeding th e Five Thousand.

Q

b

c

d

e

BURS KYRKA

lerifrån 1925. Ar 1835 höjdes taket, som tidigare varit platt, och gjordes trebrutet I samband här­ med ersattes det gamla taket med undantag för de figurmålade partierna, vilka infogades i det nya inom profilerade ramar av trä med svart målning. Vid restaureringen 1923-25 målades taket med akantusrankar i ljusrött och grönt på gråvit bot­ ten av konservatorn C Wilhelm Pettersson med målaren J A Svensson som medhjälpare (enl in­ skrift på taket längst i väster). De femton figurmålningarna (fig 36 a-f), vilka placerats i tre rader, återger scener ur Gamla och Nya Testamentet. Nedanstående beskrivning12 på­ börjas i takets sydöstra hörn (fig 35): - l. strål­ sol över landskap, inskrift: [Splendet haud clarior ullus. l ( = Ingen strålar klarare). - 2. Syndafal­ let (fig 36 a), inskrift: Trislis mors criminis arrha. Gen: 3 v: 13. ( = Den dystra döden är en syndens pant). - 3. Jacobs dröm (fig 36 b), i bakgrunden ett stadslandskap, inskrift: Tuta hac itur ad astra. ( = På denna väg går man tryggt till stjärnorna). - 4. Den blödande pelikanen med sina ungar, inskrift: En charitas, charitas, in hac reviviscimus omnes. ( = Se kärleken, kärleken, genom den få vi alla nytt liv). - 5. Landskap samt därovan svä­ vande med två stora vingar ett hjärta, i vars innandöme sju figurer med musikinstrument (fig 36 c), inskrift: Semper laus tendit ad astra. A ö: 1706. ( = Ständigt stiger lovsången mot stjär­ norna. Ar 1706). - 6. (I takets mitt) Kristi in­ ridande i Jerusalem, inskrift: Rex tuus ecce venit, Zion. ( = Se, din konung kommer, Sion). - 7. Kristus på korset (fig 36 d), omgiven av de två rövarna, inskrift: Semper hic medius inter; ( = in­ terest.) ( = Han är alltid mitt ibland os• s). - 8. Kristi gravläggning, inskrift: Noster hic [tegitur amor.] ( = Här gömmes vår kärlek). - 9. Kristi uppståndelse? inskrift: In [mortem] vita tlf'iumphat. ( = Livet triumferar över döden). 10. Kristi himmelsfärd, inskrift: Mundi [salutem] dieile Je­ sum. [Esa. 49.6.] ( = Sägen, att Jesus är världens frälsning). - 11. (N sidan) Kristi födelse (fig 36 e), inskrift: Conf (?) erct ( = trol. conferetur med nu­ mera bortfallet förkortningstecken) gaudete puel­ lus. Luc: 2 v: Il. ( = Glädjen er, ett gossebarn kommer att skänkas er). Jfr Jesaja 9: 6.13 - 12. Kristi dop. överst strålsol med pater, inskrift: 32

Trini en numinis amor. ( = Se den treenige Gudens kärlek). - 13. Kristus bespisar 5 000 män (fig 36 f), inskrift: Hoc pane vivimus uno. ( = Av detta bröd allena leva vi). - 14. Kristus mottager en man omgiven av två änglar i himmelen (?), in­ skrift: Coelestia regna petamus. ( = Må vi söka efter himmelriket). - 15. örn flygande med sina ungar på ryggen, in·skrift: Alis portamur ab illo. ( = Vi bäras av honom på vingar). Jfr Andra Mo­ sebok 19: 4. Tavlornas nuvarande placering i taket är ej den ursprungliga. I inv 1830 anges följande ordnings­ följd: (södra sidan från öster). l. Kristi himmels­ färd. 2. Syndafallet. 3. Kristi födelse. 4. Pelika­ nen. 5. Kristus mottager en man. - (mellersta raden från öster). 6. Kristi dop. 7. Kristus bespi­ sar 5 000 män. 8. Korsfästelsen. 9. Gravlägg­ ningen. l O. Uppståndelsen. - (norra raden från öster) 11. Inridandet i Jerusalem. 12. Jakobs dröm. 13. Strålsol. 14. Flygande örn. 15. Orkester inom hjärta. Samtliga målningar är utförda i ganska mörka färger i företrädesvis brunt, rött, grönt och gult. Målningarna, som sålunda är daterade 1706, är osignerade, men kan möjligen ha utförts av konst­ nären Christian Lorentz Numens från Holstein, 14 som var verksam på Gotland vid denna tid. Lik­ som de flesta kyrkornålare under 1600- och 1700­ talen har mästaren till takmålningarna i Burs an­ vänt sig av förlagor vid kompositionernas utar­ betande. Långhuset synes ej ha varit välvt. Åtminstone har ej några spår upptäckts, som kunde tyda på välvning. Sannolikt har det ursprungligen haft platt trätak (jfr Lye, SvK Go V s 32). Ringkammaren är täckt av ett kryssvalv (nu endast synligt ovanför läktaren) med d jup a gr ater och spetsig hjässa. Välvningen är möjligen sekun­ där och skulle i så fall ha utförts under 1200­ talets tredje fjärdedel.
Golv

Korgolvet består nästan undantagslöst av grav­ stenar av kalksten och sandsten. De härrör från medeltiden samt från 1600- och l 700-talen. Gol­ vet i korets östra del, kring altaret, ligger tre trappsteg högre än det övriga golvet (ca 40 cm).

KYRKOBYGG NA DEN

Tra'p pan av fernissad ek. Långhusets golv består i sin helhet av omålade furubräder och ring­ kammarens golv, som höjer sig ett trappsteg över långhusgolvet, är också av trä.
Nischer

I korets innermurar finns tre nischer, vilka alla är ursprun gl iga. - l. (i östra muren) Dubbelkopp­ lade, upp åt avslutade i starkt rakspetsiga om­ fattningar av huggen kalksten (se fig 39). Den norra nischen har i bottenplattan av kalksten en uttömningsskål (piscina) i form av en fyr­ passformad fördjupning samt ett utrinningshåL Nischernas mått: H 156, B 140, Dj 50. - 2. (i norra muren) Nisch uppåt avslutad i en spetsig triangelbåge, förmodligen ursprungligen använd som sakramentsskåp (fig 52) . övre delen har en rikt skuren omfattning av trä ornerad med drakar samt blad- och liljeornament (fig 37). Dörrarna och nedre delens omfattning av trä med beslag av smidesj ärn härrör troligen från 1700-talet. M ått: H 240, B 125, Dj 60. Nischen flankeras av två i v~i ggen inmurade kapitäl av grå kalksten (fig 52). Det östra kapitälet är ett vanligt knopp­ kapitäl vars nedre del bortslagits, vilket troligen skett i sam band med en skriftestals placering i detta hörn på 1600-talet. Det västra kapitälet är betydligt rikare utformat med blad- och blom­ ornament (fig 38). Båda kapitälen har ursprung­ ligen varit bemålade. Spår av grön färg kvarsitter främst på det östra kapitälet. På båda kapitälen ligger nu baser av kalksten, vilka säkerligen ur­ sprungligen varit placerade på golvet som under­ lag för kolonnetter, vilka avsetts uppbära en edikula kring nischen.
stenbänk

Fig. 37. Sakramentsskåp i ko rets norra mur, öv re delen med ursp runglig omfattning av trä. Foto 1966. Sacram ent cupboard in N wall of chance/, upper part with original wooden surround. Fig. 38. Kapitäl och kolonnettbas invid sak ramentsskå­ pet i korets norra mur, västra sidan, 1300- talets andra fjärdedel. Foto 1966. Capita/ and colonnetle base by sacram ent cupboard in N wall of chancel, W side, seeond quarter of 14th century.

Vid korets södra mur bredvid altaret står en märklig bänk av grå kalksten (fig 39) synbarligen tillkommen samtidigt med korets uppförande. Den består av ett säte samt två höga flankerande gavlar, allt infogat i muren.!;; Gavlarna är rikt skulpterade på de sidor som vetter mot kyrko­ rummet, figurscener i hög relief samt som inram­ ning till dessa arkitekturdetaljer i form av krabbor och fialer. På den östra gavelns skådesida ses en scen framställande Kristi födelse (fig 40) i stort
3 - 671 546 Burs k yrka

33

BURS KYRKA

34

KYRKOBYGGNADEN

Fig. 39. Bänk av kalksten vid korets södra mur med relief­ prydda gavlar, 1300-talets andra fjärdedel. Foto 1966. Limesto11e bench by S wall of chance/; with reliefs on gab­ les, seeond quarter of 14th century. Fig. 40. Kristi födelse, relief på stenbänkens östra gavel. Foto 1966. Birth of Christ, relief on E gable of stone benc/1. Fig. 41. Bebådelsen, detalj av stenbänkens västra gavel. Foto 1966. The A nnunciation, detail of W gable of stone bench. Fig. 42. Marias och Elisabels möte, detalj av stenbänkens västra gavel. Foto 1967. Meeting of Mary and Elizabeth, detail of W gable of stone bene h.

35

B U RS KYRKA

F ig. 43. Fra mgrä vda grundmura r i lå nghu sets östra del i samba nd med kyrka ns restaurerin g 192 3- 25 . L å nghuse ts ursprungliga beg rän sning åt öste r sa mt sid oaltaren tydligt synl iga. Foto A E dle 1924.

E xcavated joun da tions in E part of na ve, revealed durin g restoration oj church 1923-25. Original E limit of na ve and side altar e/ear/y visib le.

sett i överensstämmelse med utformningen av samma scen på kapitälb anden till de portaler ut­ förda av den stora stenhuggarverkstad, som var verksam p å Gotland vid denna tid (jfr grann­ kyrkorna Stånga och Lye). övre delen av denna gavel synes ha varit avslagen att döma av en spricka som löper snett uppåt från vänster till hö­ ger omedelbart ovanför Marias och J osefs huvu­ den. Den västra gavelns skådesida är del ad i tv å avdelningar, vardera med en scen i hög relief. överst Marie bebådelse (fig 41) , märk duvan ovanför Marias huvud, symbolen för den Heli ge A nde. Mellan ängeln och Maria ett språkband, som förmodligen ursprungligen burit målad in­ skrift. - Nederst Marias och Elisabets möte, de två kvinnorna omfam na varandra innerligt (fig 42). 36

stenbänken, som förmod li gen tj änat som präst­ bänk, IG tillkom i nära anslutning till korportalen, vars reliefer uppvi sar stora överensstämmelser med bänkens skulpturdetaljer. Särskilt gäller detta portalens tympanonfält, vars reliefer synbarligen har utförts av samma hand (jfr fig 25), förmod ­ ligen huvudmästaren i ovan nyss omtalade skulp­ turverkstad. Denna märkliga skulpterade bänk är fö r­ vånansvärt väl bevarad . Detta framgår kanske tydl igast av att den ursprungliga bem ålnin gen i ovanligt stor utsträckning är bib ehållen. 17 De färger som använts är främst grönt i oli ka nyan­ ser, brunrött och svart (troli gen nu svartnad cin­ nober). Bänkens mått: L 217, gavlarna s H ca 220, gavlarnas B ca 68, sittstenens B 50, sitthöjd ca 58.

KYRKANS BYGGNADSHISTORIA

Kyrkans byggnadshistoria 

Burs romanska kyrka bestod av nuvarande lång­ hus och torn samt ett kor, vars utformning är obekant, men som troligen hade absid i öster. Grävningsundersökningar under nuvarande kor­ golv kunde möjligen ge klarhet härom. 18 Den nuvarande kyrkobyggnadens äldsta be­ varade del är långhuset, som av allt att döma uppförts under 1200-talets första hälft. Date­ ringsmöjligheter ger bl a de båda portalerna på södra och norra sidan med deras typiska veck­ kapitäl (fig 13). Till uppbyggnad och detalj­ utformning påminner de t ex om tornportalen i Etelhem (SvK Go V, fig 108) och långhusporta­ len i Fardhem, båda daterade till 1200-talets andra fjärdedel. - Långhuset, som förlängdes åt öster vid korets uppförande på 1300-talet, var ursprung­ ligen ca 12 m långt. Bredden förändrades ej vid detta tillfälle. Till långhuset fogades något senare tornet med gallerier på södra och norra sidan och en ståtlig portal i väster (fig 14). Långhusets västra mur med dess tornbåge fick härvid kvarstå, var­ för ringkammaren förenas med det övriga kyrko­ rummet genom två sammanfogade bågar. Av tornportalens kapitälornamentik (fig 16) samt galleriernas utformning att döma torde tornet ha uppförts under 1200-talets andra fjärdedel, således strax efter tillkomsten av Visby Maria­ kyrkas västtorn, 10 med vilket det uppvisar stora överensstämmelser. Enligt en medeltida förteck­ ning skall Burs kyrka ha uppförts 1240. 2° För­ modligen syftar detta årtal på invigningen av hela den romanska kyrkan, då tornet färdigställts. Under 1300-talets andra fjärdedel, således ca l 00 år längre fram i tiden, påbörjades ett nytt byggnadsföretag, som säkerligen planerades om­ fatta en helt ny kyrkobyggnad. Det romanska koret revs och i dess ställe uppfördes ett stort gotiskt kor, det nuvarande. Långhuset förenades med det nya koret genom tunna murar, vilka förmodligen avsågs vara tillfälliga i väntan på ett nytt långhusbygge. Det stora praktfulla koret är ett verk av den mest betydande byggnads­ hyttan och stenhuggarverkstaden under 1300-talet

med den anonyme mästaren »Egypticus » som le­ dande kraft. 21 Koret försågs med en ståtlig, rikt skulpterad portal i söder (fig 19), glasmålningar i fönstren (fig 46, 4 7), en praktfull stenbänk vid södra innermuren (fig 39-42) samt en nisch flankerad med kolonnetter med bladkapitäl vid norra innermuren (fig 52). Med hänsyn till stenskulpturens och de östra fönstrens utformning bör koret i Burs räknas till byggnadshyttans tidigare arbeten. Den rikt utformade, skickligt huggna bänken i koret samt korportalens tym­ panonreliefer har säkerligen utförts av skulptur­ verkstadens huvudmästare. Vad dateringen beträffar torde det av ovan angivna skäl vara riktigast att föra korbygget i Burs till 1300-talets andra fjärdedel. Det skulle således ha uppförts ungefär samtidigt med grann­ kyrkans i Lye kor, men tidigare än långhuset och övre delen av tornet i annexkyrkan Stånga. Kyrkans senast tillfogade byggnadsdel är sak­ ristian norr om koret. Med sitt något enklare utförande, den saknar sockel och täckes av ett brett tunnvalv, synes den ha tillkommit efter den gotländska kyrkoarkitektekturens storhetstid, förmodligen under senmedeltiden. Restaureringar Sedan sakristian uppförts vid medeltidens slut och kyrkan därmed var fullbordad har den stått så gott som orörd fram till vår tid. Några ingrepp gjordes dock på l 700-talet då de stora fönstren i långhuset bröts upp för att göra interiören ljusare. I övrigt har församlingen endast företagit de underhålls- och reparationsarbeten, som an­ setts nödvändiga. Under åren 1835-40 genomfördes en omfat­ tande yttre och inre renovering: tornhuven för­ nyades helt, det inre platta trätaket över lång­ huset nygjordes trebrutet, dock med undantag för de figurm ålade rombiska rutorna, som in­ fogades i det nya taket, brädgolv inlades i hela kyrkan och murarna vitlimmades invändigt. Ar 1870 rappades och vitkalkades kyrkan ut­ vändigt, samtidigt lagades socklarna på södra sidan och tornets ljudgluggar och gallerier åter­ fick av kalksten huggna kolonnetter med kapitäl samt vattenbänkar. 37

BURS KYRKA

Nästa större restaurering företogs 1923-25, då värmeledning infördes. Härvid inlades nytt trägolv på betongunderlag i långhuset samt nytt trägolv i sakristian, som delvis ombyggdes för att under sin sydvästra del kunna hysa pannrum­ met. Triumfkrucifixet flyttades från korets södra mur till sin ursprungliga plats i triumfbågen, trätaket över långhuset, altarskåpet och predik­ stolen renoverades av konservator C W Petters­ son. I samband med omläggningen av golvet i långhuset utfördes grävningsundersökningar av dåvarande amanuens Alfred Edle. Han påträf­ fade härvid det romanska långhusets östra mur­ grunder och rester av det romanska korets grund­ murar samt sidoaltaren, som dels tillhört det ur­ sprungliga långhuset, dels härrörde från för­ längningen i samband med det gotiska korets tillkomst (fig 43). Grävningsrapport och upp­ mätningsritningar saknas. U nder åren 1960-65 genomfördes etappvis en omfattande restaurering. Yttermurarna oroputsa­ des och vitkalkades, sakristians tak omlades och täcktes nu med bräder i stället för tidigare tegel, fönstren oroglasades och innermurarna kal­ kades. Aven inredning och inventarier renovera­ des, sålunda rengjordes och retuscherades lång­ hustakets målningar, altarskåpet, triumfkrucifixet, predikstolen och bänkinredningen. Konserverings­ arbetet utfördes av konstnären Erik Olsson.

Den räddade scenen på långhusets västra mur söder om tornbågen, delvis dold av läktaren, är en framställning av S Göran och draken (fig 44, 45). överst till höger den knäböjande prinsessan och till vänster hennes föräldrar, som från sitt torn­ krönta slott betraktar striden. Målningen är ut­ förd i rödbrunt, gult, svart och grönt med kon­ turerna målade i svart. Under denna scen en galopperande häst i svart konturmålning, tro­ ligen 1500-tal. Dessa målningar har direkta motsvarigheter i många gotländska landskyrkor. Scenen med S Gö­ ran och draken förekommer bl a i Hemse, Norr­ landa, Anga och öja kyrkor. 22 Samtliga är ut­ förda av »Passionsmästaren» eller hans verkstad under 1400-talets senare hälft och brukar vanligt­ vis ingå i en större målningssvit med ·~n passions­ serie oftast placerad på långhus·ets norra mur som huvudmotiv. Målningarna framtogs och konserverades vid restaureringen 1923-25 av konservator C Wil­ helm Pettersson.

Glasmålningar
I korets Ö>tra ·trekopplade fönster finns :några dyrbara rester av kyrkans medeltida glasmål­ ningar bevarade, tre rutor, varav en med figur­ framställning. l. Kristi uppståndelse (fig 46), i det mellersta fönstret. Kristus iförd röd mantel med korsstav krönt av fana i vänster hand stiger ur grav·en, en sarkofagliknande grön kista. Vid hans fötter tre rustningsklädda soldater. Scenen utspelas mot en mörkblå fond. - 2. Baldakin­ torn (fig 4 7), i det södra fönstret, färgskala: rött, grönt, brunviolett, gult och vitt. - 3. Bladorna­ ment, i det norra fönstret, färgskala: rött, blått, vitt och gult. Rutornas nuvarande placering härrör från 1945 då de återinsattes efter krigsslutet. Tidigare hade alla en tid suttit i det mellersta fönstret. A v rutornas mått framgår att ornament- och baldakinrutorna även ursprungligen hört till de smalare sidofönstren, medan rutan med framställ­ ningen av Kristi uppståndelse varit placerad i en

Kalkmålningar
Av kyrkans säkerligen en gång rika medeltida målningsskrud återstår ej mycket. Målningarna överkalkades helt vid en genomgripande reno­ vering av interiören 1802 (inv 1830), en vid denna tid vanlig åtgärd. En än mer radikal förändring företogs enligt Handlingar omkr 1870 då all puts borthöggs »ända till stenen. En gam­ mal arbetare har berättat att man fått stränga order att göra rent.» Vid detta tillfälle synes kyrkans medeltida målningar helt ha raserats med undantag för en ännu bevarad scen på lång­ husets västra mur, troligen räddad endast på grund av att Jäktartrappan var placerad här och arbetet härigenom omöjliggjordes. 38

KALKMÅLNINGAR

F ig. 44. D eta lj av S:t Göran oc h dra ken, ka lkmå lnin g på långhu sets västra mur, 1400­ ta let. Foto 1967. Delai/ of 51. G eorge and lhe Dragon, mural on W wa ll of nave, 15/h cenlury.

Fig. 45. Detalj av S:t Göran och draken , kalkm å ln ing på lå nghusets västra mur. Nederst ga lopperande häst, troligen från 1500-talet. Foto 1966. Delail of 51. George and !h {! Dragon, mural on W wa ll of na ve. BelolV, ga lloping horse, probably 161h cenlury.

39

BURS KYRKA

Fig. 46. Kristi uppståndelse, glasmålning i korets östra fönster av >>Lyemästaren», 1300-talets andra fjärdedel. Foto A Edle 1942.
The Resurrection of Christ, stained glass in E window of chancel, by the "Lye-master", seeond quarter of 14th century.

40

GLAsMÅLNINGAR

Fig. 47. Baldakintorn, glasmålning i korets östra fönster av »Lyemästaren», 1300-talets andra fjärdedel. Foto A Edle 1942.
Baldaquin tower, stained glass in E window of chancel, by the "Lye-master", seeond quarter of 14th century.

41

BURS KYRKA

Fig. 48 . Glasmålningar i korets södra fönster, 1600-talet. Foto 1966.
Stain ed glass in S window of chancel, 17th centw·y.

passionssvit i det något bredare mittfönstret. Alla rutornas blynät förnyades i samband med evakueringen av glasmålningarna under andra världskriget. De ursprungliga blynäten förvaras i SHM resp G F. De glasmålningar, som ursprungligen fyllde ko­ rets samtliga fönster, varav de bevarade således endast är en liten rest, bör ha tillkommit i direkt samband med korets uppförande under 1300­ talets andra fj ärdedel. De har sammanställts med glasmålningarna i Lye 23 från samma tid och är 42

troligen utförda av samme mästare, »Lyemästa­ ren» . I det södra korfönstret är två små glasmål­ ningar från 1600-talet insatta (fig 48) . Den ena bär inskriptionen: »Herre hjelp mig. Allt mitt hopp är till Dig. Her Jorgen Jorgen spn.» 24 Färgskala: brunt, rött, gult, grönt och svart. 2 ;3 Tavla av målat glas inom ram av ek (fig 49). Inom blypröjsar tio målade tavlor med scener ur Jesu liv. I mittfältet Kristus på korset, om­ given av knäböjande äkta par i 1500-talskläder.

GLASMÅLNINGAR

Fig. 49. Glasmålning med scener ur Kristi levnadshistoria, troligen 1500-talet. Foto 1966.
Stained glass with scenes from the Iife of Christ, probably 16th century.

Runt mittfältet med början i nedre högra fältet, l. Herdarnas tillbedjan, - 2. Ko­ motsols: nungarnas tillbedjan, - 3. Jesus döp~s av Jo­ 5. Gisslandet, hannes, 4. Nattvarden, 6. Pilatus tvår sina händer, 7. Kristus

föres bort, - 8. Uppståndelsen, - 9. Yttersta domen. H 79, B 75, utan ram H 63, B 59. A ko­ rets norra vägg, tidigare å dess östra. Antagligen 1500-talsarbete, möjligen sydtyskt

43

BURS KYRKA

Fig. 50. Interiör mot öster. Foto 1966.

Inredning och inventarier
Altaranordning

Interior Zooking E .

Altaret av huggen grå kalksten (fig 53) täckes av en ovanligt tjock altarskiva, L 243, B 135 (9 resp 5 stångafot), Tj 21, med släthuggna kort­ sidor och rikt profilerad främre kant samt fem inhuggna likarmade kors. På altarets framsida, som består av ett enda block, en nu tom relik­ gömma, B 11, H 12, Dj 40. På baksidan en nisch klädd med huggen sten, B 45, H 50, Dj 35. På altarets södra sida en piscina, L 24, B 26. 44

Inga sidoaltaren har bevarats. Från ett nu för­ svunnet sidoaltare härrör troligen en spräckt altar­ skiva av grå kalksten, som nu ligger i korgolvets norra del, 182 x 120. På stenens ena hälft fem ristade, likarmade kors samt en nu igenmurad, kvadratisk fördjupning, förmodligen en relik­ gömma, 12,5 x 12,5. Vid en utgrävning i samband med restaureringen 1923-25 påträffades fundament till flera sido­ altaren i långhuset. A v dessa var två placerade

INREDNING OCH INV E NTARIER

Fig. 51. Interiör mot väster. Foto 1966. Interior Iaoking W .

45

BURS KYRKA

Fig. 52. Korets norra mur med sa'kristians ingång samt sakramentsskåp med flankerande kapitäl. Foto 1966.
N wall of chancel, with entrance to vestry and sacra:mertt cupboard with
flankin~g

capitals.

i långhusets nuvarande nordöstra och sydöstra hörn, medan de två övriga, som tillhört den romanska kyrkan, återfanns ca 6 m från lång­ husets nuvarande östra vägg (fig 43). Altarskåp av snidad, krederad, målad och för­ gylld ek (fig 54-58), bestående av earpus och två flyglar på predella. Under rikt utformade

baldakiner snidade figurer åtskilda av kolonnetter. I corpus mittfält Marie kröning (såsom Marie förhärligande, fig 55), flankerad av apostlar och helgon med sina attribut, tre på var sida i corpus samt fyra i varje flygel. Under figurerna inskrifter i minuskler, svarta bokstäver med an­ fanger i rött. Figurerna med sina attribut och

46

INREDNING OCH INVENTARIER

inskriptionerna med upplösta förkortningar är från vänster i vänstra flygeldörren: (l betecknar ny rad, försvunnen text inom parentes, uteläm­ nad text inom klammer). l. S Filippus, med uppslagen bok. sanctus philippus l descendit ad l inferna ( = nederstigen till helvetet). - 2. S Jakob d y med bok. Sanctus iacobus minor l as­ cendit ad celos l sedel ad dexteram [dei patris omnipotentis l. ( = uppstigen till himmelen, sittande på [ allsmäktig Gud Faders ] högra sida). 3. S Johannes sanctus iohannes l passus sub pon­ cio pilato l eru(cifixus) [mortuus et sepultus l ( = pinad under Pontius Pilatus, korsfäst [död och begraven ]. 4. S Bartolomeus, med bok och knivskaft. sanctus bartolomeus l credo in spiri / tum sanc(tu)m ( = Jag tror på den Helige Ande). I cJrpus: 5. S Andreas, med X-kors och bok . »Sanctus andreas l et in ihesum christum l filium eius unicum dominum [nostrum J» . ( = och på Jesus Kristu s, hans enfödde son, [vår J Herre). 6. S Petrus, med bok. sanctus petrus l credo in deum patrem omni l polenlem creatorem celi [et terre l. ( = Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens [och jordens ] skapare) . - 7. S Bir­ gitta, med uppslagen bok, texten i denna frag­ mentarisk. sancta birgilla l gracias tibi ago do­ mine l quoniam exaudisti me ( = Jag tackar Dig Herre, för att Du har hört mig. - jfr Vulgata Ps 117 v 21). - 8. Marie kröning (såsom Marie förhärligande), Kristus och Maria iförda kronor, därunder text i två fält: talis est elileetus meus l filie iherusalem hunc pre l omnibus amernus laudemus. ( = Sådan är min älskade son, Jerusa­ lem, honom skola vi älska och lova framför alla) . -- deus deorum rex re l gum plasmatar omnium / et dominus dominancium. ( = Gudarnas Gud, ko­ nungarnas konung, alltings skapare och herrar­ nas H orre ; jfr Vulgata l Tim 6 v 15). 9. S Laurentius, med bok, iklädd dalmatika. sanctus laurencius l interrogatus christum l confessus sum ( = Då jag tillspordes bekände jag Kristus). 26 l O. S Paulus, med bok och svärd. sanctus paulus l nos predicamus christum crucifixum ( = Vi predika en korsfäst Kristus; l Kor l v 23. 11 . S Jakob d ä, med bok och pilgrimshatt. sanctus iacobus l qui conceptus est de spiritu l sancta natus ex rnaria virgine. ( = Vilken är avlad

Fig. 53. Höga ltaret med rikt profilerad a ltarskiva och piscina. Foto 1966.

High altar with richly moulded altar s/ab and piscina.

av den Helige Ande, född av jungfrun Maria): I högra flygeldörren: - 12. S Matteus, m ed bok. sanctus mateus l inde venturus est l indicare viuos et m ortuos. ( = därifrån igenkommande till att döma levande och döda).- 13. S Tomas med bok. sanctus tornas l tercia die resurre l xit a mor­ tuis. ( = på tredje dagen uppstånden igen ifrån de ·döda). - 14. S Mattias, med bok. sanctus ma­ tias l carnis resurrex l cianem et vitam eternam ( = köttets uppståndelse och ett evigt liv). - 15. S Simeon. sanctus sirnon l sanctam ecclesiam ka l tolicam sanctarum communionem ( = en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund). Texten under apastiafigurerna utgöres sålunda av den apostoliska trosbekännelsen. Genom att Paulus medtagits som pendang till Petrus har i stället Judas Taddeus med textraden remissianem peccatorum ( = syndernas förlåtelse) utelämnats. Trosbekännelsen skall läsas med ordningsföljden 6, 5, 11 , 3, l , 13, 2, 12, 4, 15 (lucka), 14. 27 På skåpets baksida fragment av figurmålning i grönt, vitt och rött. Färgskala: Lister: rött med gult schablonmöns­ ter samt grönt; baldakinverk: guld, rött, blått; figurer mot förgylld bakgrund: klädnader i guld

47

Fig. 54. Altarskåp, tyskt arbete från 1400-talets förra hälft. Foto 1966.
Triptych, German work dating from first ha/f of 15th century.

Fig. 55. Marie kröning, detalj av fig 54. Foto 1966.
The Crowning of Mary, detail of fig 54.

Fig. 56. D e visa och de fåvitsk a jungfrurn a, m ålning å altarskåpets predell a . Foto 1966.
Th e Wise and The Faofish Virgins, painting on predella of triptych .

Fig. 57 . Vä lsjgnande Kristus. Detalj av f ig 55. Foto 1966.
Christ Blessing, detail of fig 55.

Fig. 58 . Den heliga Birgitta, detalj av fig 54. Foto 1966.
St. Bridge /, detail of fig 54.
4Burs k y rka 67 1546

BURS KYRKA

Fig. 59 . Detalj av fig 60. Foto 1966.
D etail of fig 60.

med blått foder över vita underplagg; övriga färger: svart, rött, gult och blått. Färgerna torde till största delen vara ursprungliga. Mått: H 125, dörrarnas B 111 , corpus B 204, med utskjutande list 214, Dj 12. Skåpet står på en predella av trä med figur­ målning av hög kvalitet: Kristus omgiven av de 50

visa och de fåvitska jungfrurna mot röd bak­ grund (fig 56). Liksom på korportalens kapitäl­ band anföres de visa jungfruurna av ·Ecclesia (kyrkans personifikation) med kalk och korsfana medan de fåvitska jungfrurna leds av Synagoga (judendomen) med bockhuvud och bruten lans. Predellans mått: H 47, L 214, B 39.

INREDNING OCH INVENTARIER

Altarskåpet renoverades 1925 av C W Petters­ son, Stocksund, varvid alla kolonnetter utom tre nygjordes. Det rengjordes 1952 av Erik Olsson (konserveringsrapport i A T A). Altarskåpet kan i likhet med skåpet i grann­ kyrkan Lau (ursprungligen i När) dateras till 1400-talets förra hälft och torde ha utförts av en nordtysk mästare, troligen i Ltibeck. 28 Altarskrank av brunmålad furu (se fig 52), överliggare och knäfallsdyna klädda med blått linne 1960 (ämbctsberätt). Skranket, som är ut­ fört i nygotisk stil, tillkom 1881 (räk). I samband härmed borttogs ett äldre skrank från 1684 (räk), vilket enligt ett äldre fotografi gick rakt över kor­ rummet från norr till söder och var försett med kontursågade dockor. Enligt inv 1830 hade det följande målade inskription: »Kommer, låtom oss aff allo hierta sökia Herran. Knäböia och till­ bedia honom; så vill han vara oss nådig, förlåta oss våra synder, och hielpa uthur all nöd. Anno 1703, den 12 sept. » Bekännelsepall av målad furu på två kon­ tursågade ben. På framsidan femkantigt mittfält, omramat med lister, på sidorna kontursågad~ vingar utformade som drakar. Färger: blått, rött, guld, baksidan rödbrun. - H 96. Torde ha hört samman med altarskranket från 1648 (jfr Lye, SvK Go V s 67, fig 68). Triumfkrucifix Triumfkrucifix med ringkors av snidad och målad ek (fig 59, 60), hänger i triumfbågen. I korsets ring 12 listomgivna medaljonger. Fyr­ kantiga ändplattor med snidade och förgyllda figurer , evangelistsymbolerna med namnen må­ lade i majuskler. Nederst S:MA THEVS, på cor­ pus högra sida S:MARCVS, överst S:JOHAN­ NES, samt på corpus vänstra sida S:LVCAS. Korsets baksida är målat i rödbrunt, nederst figurmålning (se fig 34): lindat barn vilande på vitt bolster, därovanför en hand som övergjuter barnets huvud med vatten blandat med blods­ droppar. Inskription: Haec abluit unda ( = detta renar genom vatten), däröver nästan helt ut­ plånad text, bl a bibelcitat. Nedre korsarmen slutar i en tapp med två runda hål för träpluggar. Kristusfiguren har gulvit karnation, svart hår
Fig. 60. Triumfkrucifix av snidad och målad ek, 1300­ talets början. F o to 1966.
R oad, earved and painled oak, ear/y 14th century.

och skägg samt förgylld törnekrona. Ländklädet är målat i ljusbrunt och blågrönt Målningen torde till största delen härröra från 1706 (inv). H 450, B 21 O. 1300-talets början. 2 9 Den latinska inskriptionen på korsets baksida tyder på att dopfunten under l 700-talet stått under triumfkrucifixet (jfr Stånga). Detta togs ned 1839 för »putsning» av målaren C P Nord­ ström, Visby. I samband härmed heter det i stämmoprotokollet: »Ordföranden, enl. befall­ ning, framstelde antingen församlingen ville bort­ taga det och förflytta det till ett annat ställe i kyrkan eller det skulle åter uppsättas på sitt gamla ställe? Härtill svarades, att som Christus 51

BURS KYRKA

var grunden och pelaren . . . så kunde de icke borttaga hans bild än mindre sätta den på ett annat mindre upphöjt ställe i kyrkan t. ex. i ring­ kammaren. Församlingen jemte ordföranden ... ansåg, att bästa platsen för dess bevarande var i Choret, der Sacramenten efter Jesu instiftelse utdelades, så!. jemte altaret vid Dopfunten. » Vid restaureringen 1923- 25 konserverades triumf­ krucifixet av C W Pettersson, Stocksund, sam­ tidigt som det flyttades till triumfbågen. Här hängdes det högre än ursprunglig hängning och fö rsågs med en trabes. Den senare togs bort vid restaureringen 1960- 65 i samband med att krucifixet sänktes till ursprungligt läge.
Processionskrucifix

Processionskrucifix av snidad och målad ek (fig 61); hänger på korets östra vägg norr om altaret. Kristusfiguren har gulvit karnation, svart hår och skägg samt vitt, guldkantat ländkläde. Corpus med tre spikar (tränaglar), av vilka den genom fötterna saknas, fästat vid korset. D etla har röd korsstam, kantad med gröna och vita blad. Korset har runda listomgivna ändplattor med snidade evangelistsymbol er målade i rött, svart och vitt. Nederst matteusängeln (språk­ bandet oläsligt), på corpus vänstra sida S Lucas, överst S Johannes. Den fjärde plattan är tom. Runt Kristi huvud urtag för törnekronan. H 72, B 48, corpus H 36. 1300-talet. Har en tid suttit fästat överst på nummertavlan.
Predikstol

Fig. 61. Processionskrucifix av snidad och må lad ek. 1300-talet. Foto 1966. Processional crucifix, earved and painled oak, 14th cen­ tury. Fig. 62. Predikstol tillverk ad av J Dunderhake 1756, må lad 1761. Foto 1966. Pulpit, by J Dunderhake, 1756, painted 1761.

Predikstol av snidat och målat trä, bestående av polygonal korg med ljudtak, trappa och dörr (fig 62). Korgen indelas av fält flankerade av kolonnetter med korintiska kapitäl. Mellan kor­ gen och ljudtaket ett rektangulärt ryggstycke med ett fält flank·erat av snidade sidostycken krönta av kvinnohuvuden. Det polygonala ljudtaket krö­ nes av en snidad träfigur, den uppståndne Kris­ tus med s•egerfanan, uppburen av S-formigt svängda ribbor. Därunder en oval tavla med konung Adolf Fredriks namnchiffer i guld mot blågrå botten samt omgiven av snidade kvistar och krönt av en krona. Tavlan flankeras av snidade figurer. Under ljudtaket hänger en snidad 52

och försilvrad duva av trä. Korgens underrede har s·a mma utformning som ljudtakets ribbverk . . Trappans barriär är indelad i fält, som åtskiljs av kolonnetter. Dörrens omfattning krönes av svarvade kulor med pinakler (se fig 51). I krönfältet läses årtalet 1756. Predikstolens färg­ skala: ramverket mörkblått, lister blågrå, grå­ vita samt förgyllda, kolonnetter gråmarmorerade, kapitäl förgyllda. Predikstolen tillverkades 1756 av Johan Dun­ derhake30 och Hans öman (räk). »En försilfrad

INREDNING OCH INVENTARIER

53 


BURS KYRKA

Dufva» skänktes 1761 av Lars Köhler (vis). Predikstolen målades 1761 av J H Dreutz. 31 En äldre predikstol med tillhörande timglas hade enligt ett visitationsprotokoll 1765 sålts till Ala kyrka 1757 (SvK Go V, s 632). Timglas med ställ av koppar (?) med fyra glas, på ståndare av förgylld furu i form av en obelisk, krönt av en krona. På predikstolen. Gåva omkr 1760 av skepparen Jöran Wijberg (vis 1761). Obeliskens H 51 , fodrets H 23, B 22. Ett äldre timglas, inköpt 1682 (inv), såldes 1757 till Ala kyrka (vis 1765). Bänkinredning Kyrkans bänkinredning är sluten (fig 51). På södra sidan ett mindre bänkrum i höjd med pre­ dikstolen, 13 bänkrum numrerade 1-13 samt un­ der läktaren två bänkrum, på norra sidan 15 bänkrum jämte två under läktaren, de på norra sidan något lägre än de på södra. I tornrummet finns dessutom sex bänkrum på varje sida om mittgången. Bänkkvarteren har överliggare med äggstav och tandsnitt Med undantag av kvarteren i tornkammaren har de ornament i plattskärning, på södra siclan fjällmönster, på norra sidan band­ flätning, samt å dörrarna listomgivna fält prydda med figurmålning och inskriptioner. Bänkarna i tornrummet har enkla listomgivna fält utan fi­ gurmålning. Färg rödbrun, dekoren i rött, blått, vitt och grönt. Ryggstöden är indelade i speglar och på baksidan målade med bladslingor i gult, rödbrunt, blågrönt och grönt på vit botten. Skärmen som avslutar södra bänkkvarteret är målad med dekorativt mönster och bokstäverna A. B. R., troligen syftande på målningens dona­ tor Anton Bulmering32 (inv). Motsvarande bänk­ skärm på norra sidan är indelad i fyra listomgivna fält med målade bibelspråk. övriga bänkdörrar under läktaren har fält med akantusslingor; bän­ karna i tornrummet har gråvita marmorerade fält. Ryggstödens baksida målad med akantus i flera färger, utom i tornbänkarna, som är gråvita med gröna girlander i diagonalmönster. Bänkdörrarnas figurmålningar utförda i många färger på mörk botten. De båda främsta fälten på norra sidan har bågfält och omges av orna­ ment i plattskärning (fig 64). De målade namnen 54

å figurerna i dessa fält börjar med stor bokstav, följda av små, medan övriga kvinnonamn skrivs med idel stora bokstäver. Figurerna på norra si­ l. J: dan föreställa enligt inskriptionerna: Maria,- 2. Elizabeth,- 3. Eva, - 4. Sara, ­ 5. Rebecca, - 6. Rachel, - 7. Judith, - 8. Susanna, - 9. Debora, - 10. Cananrea, - 11. Anna, - 12. Hanna, - 13 . Maria Magd:, ­ 14. Salome, 15. Johanna, samt å främsta bänken under läktaren »Maria, Jacobi ». I de fyra fälten å sista bänkskärmen på norra sidan inskriptioner i form av bibelcitat: - l. Luc: 16. v 21 (cit) - 2. Matth: 5 v: 3, (cit) - 3. Jac: 2. v: 5 (cit) - 4. (fältets norra del avsågad för att få rum med en av pelarna till läktaren) (Apg) v: 10, v: 34 (cit). På de 13 numrerade bänkdörrarna på södra sidan avbild as följande fi­ l. S: Paulus med gurer med inskriptioner: 33 svärdet och text: l Cor: l et 2. (cit). - 2. S: Pet­ rus med nyckeln: »Jagh troor på Gudh fa- l der alz l l mächtigan l himmelens l l och jordenes l ska- l l pare;» - 3. S: Andreas med andreaskors: - »Och på Jesum Christum l hans l l enda Son l wår l IHERra ». - 4. S: Jacobus. Major med bok, barhuvad: »Hwilken aflad är af then l Helga Anda l l födder af Jungfr: l l Maria;» - 5. S: Johannes, med kalken: »Pinter under Pontio l Pilato. korssfäster: döder l och be l l grafwen. » - 6. S: Philippus med latinskt kors: »Nederstigen til helwetit. l På tridie l l dagen up l standen l l igen ifrå l the l l döda. » - 7. S: Bartholo­ meus, med kniven: »U pstigen til Himbla: sit l tiande på l l alzmächtig l Gudz l l Faders l högra l l hand; » - 8. S: Thomas med lans och bok: »Tädan igen kommande l til at döma l l lefwande l och l l döda». - 9. S: Matheus, med bok: »Jagh troor på then l Helga Anda; » - 10. S: J acobus Minor, med bok och tygvalkarträ: »Ena helga allmenneliga l kirckio: l l the heli­ l gas sam l l fund: » - 11. S: Simon, med såg: »Syndernas förlåtelse. » - 12. S: Judas Thadeus, med bok: »Kötsens upståndelse; » - 13: S: Mat­ hias, med bila och bok: »Och ewinnerligit lijf. » (tecknet l betyder ny rad, l l att figurerna delar raden i två hälfter.) I de fyra fälten å södra bänkkvarterets västra sida lyda inskriptionerna fr norr: - l. Ängel med

INREDNING OCH INVENTARIER

Fig. 63. Korbänk från 1600-talet, målad 1706. Foto 1966. Ch oir bench, 17th century, painled in 1706.

uppslagen bok, vari läses: »Kommer / kommer l hijtt l Syndare.» - 2. Ansikten nederst till vänster och överst till höger, mellan dem språk­ band, på tvären i detta ordet »Nådig»; text från vänster: »Ach: Herre du mig», från höger uppoch­ nedvänt: »Ja: syndare jagh dig». - 3. Hand med kristusbild inom hjärtformad medaljong och in­ skr.: »Ty där har tu mitt hierta» - 4. Knäbild av gående mansfigur, inskr.: »Och publicarren gick tädan l heem igen rättfärtigat. » Främsta bänkrummet på södra sidan (fig 65) kallas i inv 1830 »prestbänken» och »säges hafva varit den gamla predikstolen». Den saknar fält med plattskärning i listverket och är försedd med stora gångjärn av rödmålat smidesjärn. I det inre två sittbräden mitt emot varandra, det östra H

65, det i väster H 50. Kan möjligen ha tjänst­ gjort som skriftestol. 3 4 På östra sidan spegel med figurmålning: inom ett hjärta en man med en trave säckar och inskription: Abunde ( = i överflöd), på bänkdörrens spegel en knäböjande präst med handflatorna hoplagda till bön med inskription Superne ( = det därovan). Bänken kan ursprungli­ gen ha stått i korets nordöstra hörn. Den nedre delen av det östligaste kapitälet i norra väggen har bilats bort, möjligen för att bänken skulle få rum. Bänkens H 110, L 120, B 105. I bänkens inre bibelspråk målade med vit text, på dörren »Psalm. 51 V: 17,» (cit). På östra sidan »Jerem: l V 7, 89.» (cit). På södra sidan »Luc: 12 V: 12» (cit). På västra sidan »Luc: 11», (cit). Enligt inventarium målades »bänckarne som 55

BURS KYRKA

sochnen bekåstatt» år 1706. Sannolikt gäller detta bänkskärmarna samt de bänkar, vilkas dörrspeg­ lar har figurmålningar. Dessa bänkar målades 1740 invändigt av Johan Hemeli (räk). 1726 blev fem bänkar i långhusets västra del nygjorda och målade. 1864 beslöt man inrätta 6 bänkar på norra och södra sidan i ringkammaren (st prot). Vid restaureringen 1923-25 borttogs främsta bänkkvarteret på norra sidan, som sköt fram un­ der triumfbågen, samt tre bänkar i samma kvarter mitt för långhusets norra portal. Bänkdörrama flyttades ett steg nedåt. Dörren med inskriften »Maria J acobi» blev härigenom främsta dörren i kvarteret under läktaren. Gångjärnen till dör­ rarna utbyttes mot nya, utom i de tre främsta bänkarna på norra och den främsta på södra si­ dan. Målningen konserverades och komplettera­ des av C W Pettersson, biträdd av J A Svensson. Härvid målades akantusslingor på norra kvarte­ rets främre bänkskärm, i ett fält på södra kvar­ terets främre bänkskärm och på dörrfälten till

bänkarna under läktaren. På magasinsvinden för­ varas fyra bänkdörrar, två målade och två omå­ lade, sannolikt sådana, som borttogs 1923-25. Korbänk av snidat och målat trä med bröst­ ning och ryggstycke (fig 63). Bröstningen är ge­ nom snidade ornament i plattskärning indelad i rektangulära, målade fält. Det omålade ryggstyc­ ket är indelat i fält och avslutas uppåt av en må­ lad list med äggstav och tandsnitt, samt är krönt med pinakler. Bänken är målad i flera färger. l bröstningens fält figurer i flera färger mot bak­ grund med text i vitt. Fälten i bänkens västra del är stympade och inskriptionerna ofullständiga. Fältens inskriptioner från väster (tecknet l be­ tyder ny rad, l l att figurerna delar raden i två hälfter):- 1. (å bänkgaveln) »... Herran; Halle­ luja; l ... s ultimo.» - 2. (å bröstningens fram­ sida): »... NES l l Cap: l. - 3. (å bänkdörr) »Lucas l l Cap: 15: v: 2» (cit), - 4. »Jesus l l Joh: 6 v: 47,» (cit), - 5. »Johannes l l Bapt: Joh: I. v: 29 (cit). - 6. »Mattheus l l Cap l v:

Fig. 64. Norra sidans främsta bänkar med m å lning från 1706. Foto 1966.
Front pews on N side, with paintings executed in 1706.

56

INREDNING OCH INVENTARIER

Fig. 65. Detalj av bänkinredningen på södra sidan, ursprungligen skriftestol (?). 1700-talets förra hälft. Foto 1966.

Detail of pews on S side, original/y confessional (?). First half of 18th century.

21» (cit). - 7. »Marcus l l Cap: 7: v: 37,» (cit), - 8. (å bänkdörren på östra sidan): »Apoc: 5: v: 12», (cit). Evangelisterna har sina attribut, Je­ sus bär ett lamm över en bok, Johannes döparen en korsstav; nederst å nr 8 tre män i 1700-tals­ kläder. Mått: ryggstyckes H 150, L 485, bröst­ ningens H 113, B åt öster 128, åt väster (i triumf­ bågen) 61, framsidan L 575. De målade fältens B 76, dörrfältets B 58, fält nr l B 31, nr 2 B 38. Utmed hela överliggaren finns utsågningar efter ett ganerverk av stående bräder. Bröstningens to­ tala längd kan uppskattas till minst 660, om de avsågade fälten antas vara lika breda som de be­ varade. Möjligen kan detta tyda på att bröst­ ningen ursprungligen varit korskrank I inv 1684

anmärkes: »chorets alle stooler nye upsatta», vil­ ket kan tolkas som en ny- eller ombyggnad av kor­ bänken. 1706 blev »Choret med de figurer udstof­ ferat. » Ar 1757 bekläddes muren bakom »bänkarna i koret» med bräder (räk). Korbänken var dubbel till reparationen 1864-71, då den gjordes enkel. Vid restaureringen 1923- 25 fann man på magasin­ vinden bänkspegeln med aposteln Johannes bild. Denna insattes i korbänken, som härvid utökades åt väster. Samtidigt fann man ett par gamla pinak­ ler. Dessa placerades på ryggstyckets överliggare och kompletterades med nygjorda, svarvade av G Olsson (Reparationer). Medeltida korstol (» biskopsstol») av snidad 57

BURS KYRKA

Fig. 66. Korstol av furu med rikt snidade gavlar. 1300­ ta let. Nu i SHM. Foto 1967.
Pin e choir bench with ricflly earved gables, 14th century.

furu med sits och tvenne armstöd (fig 66-68), av­ sedd för en person. stolen har formen av ett torn, vars spira har samma form som ännu åter­ finnes på många gotlandskyrkor. stolens öppna framsida avslutas uppåt av ett spetsbågigt trepass. överstycket är prytt med ornerade koncentriska cirklar samt tre utsågade cirkelrunda öppningar, en av dessa ett snidat malteserkors. De övriga si­ dorna i genombrutet arbete med växt och djur­ ornament (fig 67). Färgspår efter en röd ram­ list finnes runt bakstyckets sniderier. De snidade ornamenten på bakstyckets och det högra sido­ styckets insidor är helt släta, däremot ej det vänst­ ra sidostyckets insida. På utsidan av hörnstol­ parna, utom på de sidor som flankerar bakstyc­

58

INREDNING OCH INVENTARIER

Fig. 67 (t v). Detalj av korstolen fig 66 . Foto 1967.
D etail of e/wir bench, fig 66.

Fig. 68 . Detalj av korstolen fig 66. F oto 1967.
D etail of e/wir bench, fig 66.

ket, finns rosetter av Jarn på ca l O cm avstånd. Stolen är uppenbarligen avsedd att ses bakifrån eller från högra sidan. Den torde därför ha haft sin plats i korets norra del, troligen vänd antingen mot söder eller öster. 3 G Möjligen har den varit avsedd för kantor eller försångare, som i många kyrkor hade en rikare utsmyckad plats på ko­ rets norra sida. 36 Den nuvarande sitsen är sekun­ där. Stolen är troligen från 1300-talet. Mått: H ca 400, B 72, Dj 52. På en skiss av Säve, daterad 2.8.1848, står an­ tecknat med blyerts: 37 »Denna märkvärdiga Char­ stol vräktes i Doct. J. Ph. Laurin's tid ur Kyrkan och såldes för l pl till Båtsman »Bönedag», hvar­

est den flere år stod utanför hans stuga; men då Bg fått spö för tredje resan, åter köptes den i tysthet af den förståndiga Doctorinnan L. och ställdes i trädgården (flere år), der jag först såg den.» Stolen såldes 1870 till SHM (inv nr 4429). Medeltida stol (fig 69) av svarvad och snidad, delvis målad ek och furu. I hörnen fyra svarvade och ornerade hörnstolpar, de bakre med svar­ vade knoppar. Ryggstycke och gavelfält består av ramar med svarvade stavar, av vilka de flesta i ryggstycket saknas. Hörnstolparna förenas av bräder, ornerade med cirklar och halvcirklar. Mellan dessa bräder svarvade balustrar med en vulst på mitten, ursprungligen tre på fram- och 59

BURS KYRKA

Fig. 69. Medeltida stol av svarvad och snidad ek och f uru . Nu i GF. Foto 1967.
M edieval chair of earved and turned oak and pine. Now in the G otland Museum.

baksidan och två p å varje gavel. Runt hörnstol­ par och svarvade stavar målade band i svart och rött. Sitsens H 56, främre B 62, bakre B 58, Dj 53, främre hörnstolpar H 92, bakre H 120. I GF (inv nr Dep C 1421).

Barriären innehöll 12 speglar. 18 81 förstorades läktaren för att ge plats åt orgeln. Vid restaure­ ringen 1923- 25 tog man bort en trappa till läk­ taren utmed långhusets västra vägg, söder om tornbågen, vilken tillkommit 1881. Före restaure­ ringen var läktaren målad i gulockra.
Orgel

Läktare

L äktare av trä (fig 51) med tresidig, genombruten bröstning, vilande på l O träpelare i långhusets västra del och 2 i tornkammaren. M ålad i grå­ vitt med grön marmorering. Ursprungligen upp­ förd 1761 , målad samma år av J H Dreutz (räk). Enligt inv 1830 gick den över hela kyrkans bredd.

Orgelverket, som har 7 stämmor, en manual , bi­ hangspedal och mekanisk traktur, är byggt av orgelfirman Åkerman & Lund, Stockholm, år 1882. Orgelfasad (fig 51) i nygotik, vertikalt tre­ delad med blindpipor i tre fält, vitmålad med för­ gyllda lister.

60

INREDNING OCH INV ENTA RIER

Nummertavla
Nummertavla av snidat och målat trä (fig 70). Kring det svarta sifferfältet en röd ramlist med vit dekor, omgiven av snidat ramverk med blad och blommor i rött, blått, grönt och vitt. På över­ och understycket listomgivna fält med inskriptio­ ner i gult på svart botten. På överstycket »Anno 1758 », på understycket »Til guds hus och pryd­ nat, hafwer Wissentören wid Hans Kon: Maij: Lantut i Wisby welacktade Jacob Genh~rg och hans Kiä: hustru Christina Ge: skienckt denna nommer tafla til Burs kiörkia. »38 Sifferfältet har nu plats för sex psalmer. Inskärningar i ramlisten visar, att den ursprungligen med två vågräta lister varit indelad i fält för tre psalmer. De äldre psalmsiffrorna, vitmålade på svarta fält, har be­ varats och förvaras nu i ett skåp på läktaren. H 122, B 76.

Dopredskap
Dopfunt av målad sandsten (fig. 71 ), bestående av kvadratisk, basliknande fotsten , skaft i balus­ terform med fyra änglahuvuden i relief samt en skål , vars utsida prydes av fruktgirlander i relief. Dekoren är målad i rött och guld. På skålens överkant är målat med svarta bokstäver på gul botten: »Så många som döpte äro, hafva iklädt sig H erran Jesum Christum .» H 110, cuppans D 75, fotens sida L 44. Enligt inventarium anskaf­ fad 1683. Funten är nu placerad på en rektangu­ lär plint med rundade hörn, ursprungligen en gravsten, vid triumfbågen. Till funten hör ett dopfuntslock av snidat och mål at trä. Locket är åttkantigt och består av åtta svängda stöd, prydda med pinakler; mellan dessa kontursågade krönornament, prydda med dia­ mantskärning. Färger: rött, guld, blått. H 95, si­ dans L 28. Ar nu placerat på läktaren. Dopfat av mässing (fig 72) runt, med brett brätte och flat skål. I skålens botten relief före­ ställande bebådelsen, runt denna 4 ggr upprepad inskription: W I S H N B I R A T H E, spegel­ vända N, några bokstäver osäkra. D 36,5. Tro­ ligen id entisk med »Eth Becken till Funten» i inv 1594. Liknande inskription på dopskålen Stånga.30

Fig. 70. Nummertavla av snidat och må lat trä skänkt av visitören Jacob Genberg och hans hustru 1758. Foto 1966.
Hymnb oard of earved and painled wood, presenled by lnspector Jacob Genberg and his vife, 1758.

»En gammal Funt», troligen kyrkans medeltida dopfunt, såldes 1740 till Jesper Kork (räk).

Nattvardskärl Kalk av delvis förgyllt silver (fig 73) med sex­ kantigt skaft. Rikt arbetad nod, prydd med tre huvuden i relief, på foten pålött krucifix. Stplr: »J N Palm», tre kronor samt W (J N Palm, mäs­ tare i Visby 1842-50). H 24, cuppans D 13, fo­ tens D 14,5. Paten av förgyllt silver, stplr som kalken. D 15,7. Kalk och paten anskaffade 1853 (räk), se­ dan föregående kalk och paten stulits natten mel­ lan den 11 och 12 oktober 1852 (räk). Oblatask av silver, oval, på fyra klotformade fötter, på locket stående kors. Stplr: GAB ­ tre kronor - S Erik - G 6 (1885). På under­
61

BURS KYRKA

sidan inskription: »Till Burs kyrka af A. W. 19.7.1885 .» L 13. H 13. Gåva av fröken Anna Westling, Stockholm (inv). Sockenbudstyg av tenn, bestående av kalk och paten. Enligt räk inköpt 1850. Inga stplr. Kalkens H 14,5, patenens D 11. Ciborium av förgylld koppar, sexkantigt (fig 75). Runt cupparr inskription i minuskler: »hilf got czu all erst unt» ( = Hilf Gott zu aller Stund). Fot utan prydnader, noden prydd med sexbladiga rosor. Platt snkantigt lock av koppar med knoppformat handtag, i locket sex hål. Locket har med ett nu trasigt gångjärn varit fästat vid cuppans kant. H utan lock 18,5, med lock H 20,5, cuppans största B 9,6. 1891 dep i GF (inv nr B 831). Enligt uppgift hos Lindström torde ciboriet vara utfört i mellersta Tyskland, troligen i Thiiringen, under 1500-talets första fjärdedel.4° Brudkrona av guld med sex flikar, mellan dessa liljor. Enligt inskrift på silverplåt i etuiet skänkt av kyrkliga syföreningen 1966. H 8,5, ringens D 6,5. Ljusredskap Ljuskronor av malm eller mässing. l. Av malm med 6 ljusarmar. Stammen krönes av en örn och avslutas nedåt av ett lejonhuvud med ring i munnen. Inskription: »Erasmus Lutteman h. t. Pastor et Helena Köler offerunt 1716.» Hänger över orgelläktaren. H 44. - 2. Av mäs­ sing med fyra kransar om vardera åtta ljusarmar. Inskription: »Skänkt till Burs kyrka år 1900 af hemmansegaren Mathias Grönström Sigdes. » Hänger som nr 2 från koret räknat. H 140. - 3. Av mässing med fyra kransar om vardera nio ljusarmar. Inskription: »Skänkt af husbonden Reinhold Nilsson och hans hustru Christina. Hägvide i Burs 1902.» Hänger som nr 4. H 140. - 4. A v mässing med två kransar om vardera åtta ljusarmar. Inköpt 1900. Hänger i koret. 5. Som föregående . Inköpt 1900. H 90. Hänger som nr 3. H 110. Ljusstakar
l. Ett par för vardera ett ljus (fig 74) av malm med runda profilerade skaft, vilande på

Fig. 71. Dopfunt av sandsten tillverkad i Burgsvik 1683 . Foto 1966.
Sandsto11e font, made at Burgsvik, 1683.

62

INREDNING OCH INVENTARI E R

Fig. 72. Dopfat av mässing, troligen tyskt arbete, 1500-talet. Foto 1967.
Brass baptismal bowl, probah/y German work, 16th century .

tre fötter med sittande djurfigurer. 1500-talet. H 39. På altaret. - 2. Ett par av mässing med vardera fem pipor. H 41. 1890-tal. - 3. Tre av malm med vardera tre armar och tre pipor. H 36. En anskaffad före 1896, de två övriga inköpta 1900 (räk). - 4. Ett par av malm med vardera två armar och två pipor. H 32. Skänkta 1900 av hemmansägaren Mathias Grönström, Sigdes. - 5. Två par av mässing för vardera ett ljus. H 14 resp 18. sekelskiftet. - 6. 6 st golv­ stakar av järn, avsedda för begravningar. H 74. Gåva 1953 från kyrkliga syföreningen. 1582 fanns »ij Liwse stage» och »2 smaa messinsk liwstage til alter». Det sistnämnda paret såldes under 1600-talet till Linde kyrka.
Textilier

Antependier: - l. A v rött kläde med kors av guldgalon. Gåva 1915 av ungdomsföreningen,

sytt av Helena Anschiitz, Visby. L 510. - 2. A v röd mönstrad linnedamast. Skänkt av borg­ mästare Hjalmar Torpadie på makans fru Ma­ thilda Torpadies, 75-årsdag, den 28.5.1935. Kom­ ponerat av Ella Hellgren, Gotlands hemslöjd, Visby. 3. Av grön och vit finnvävnad i mönster av snedställda kvadrater, i några ett kors. I ena kanten broderat: »19 Hoke 53.» Komponerat av Anne-Marie Hoke, Gotlands hemslöjd. Gåva av kyrkliga syföreningen. L 208 , H 85. Fästat vid altarfotens övre kant. Mässhakar: l . A v röd sammet. På rygg­ sidan kors av guldband, kantat med genom­ bruten guldgalon, runt kanterna samma galon, på framsidan kors av påsydda band jämte strålar. Rygglängd 116. Inköpt 1712 (inv). Renoverad 1895 (räk). - 2. Av grön och vit finnvävnad . På ena sidan broderat »Hoke 1952». I vävt mönster på ryggen kors, utmed nedre fållen 63

BURS KYRKA

64

INREDNJNG OCH INVENTARIER

Fig. 73. Kalk och paten av silver, ~illverkade av J N Palm, Visby, anskaffade 1853. Foto 1966.
Chalice and paten, silver, by J N Palm, Visby. Acquired 1853.

Fig. 74. Ljusstake av mässing, 1500-talet. Foto 1966.
Brass candlestick, 16th century.

Fig. 75 (t v). Ciborium av förgylld koppar, troligen tyskt arbete, 1500-talets början. Nu i GF. Foto 1967.
Ciborium, capper gill, probably German work, beginning of 16th century. Now in the Gotland Museum.

evangelistsymbolerna, på framsidan slå med IHS. L 111. Predikstolskläden: l. A v rött kläde med 2. kors och påsydda band. L 43, B 37. Av grön och vit finnväv, med påsydda guld­ trådar. Anskaffat 1953, samtidigt med ante­ pendium och mässhake. L 51, B 38. 3. A v rött linne, broderat med kors i vitt och blått. A fodret: »Burs kyrka 1960 l Gotlands Hem­ slöjd MB» (Monica Bertilsson) L 38, B 39. Kormatta i röllakan, flera färger. L 400, B 247. Komponerad av Anne-Marie Hoke. Gåva 1952 av Oscar Olsson, Västerlaus. Mitt på kor­ golvet. Altarmatta i röllakan, färger gult, grått, brunt.
5 - 671546 Burs kyrka

Gåva till visitationen 19 53 av kyrkliga syför­ eningen. L 208, B 65. Bänkdyna av röd gåsögondräll, broderad med cirklar och bårder i blått linne samt blad i vitt linne och vitt skinn. Komponerad av Ella Hell­ gren och vävd av Elsa Gustafsson, Gotlands hem­ slöjd, Visby. Gåva av borgmästaren Hjalmar Torpadie 41 på hans 75-årsdag den 15.12.1933. Mönstret av en kopia av en kudde från Stånga, nu i GF. L 175, B 50. Ligger på stenbänken i koret. Håvar, ett par, av blå sammet på läderstomme, ornerade med silvergalon. Brunmålat, svarvat skaft av trä, hängande klocka. L 14 7. Kollekttavlor: - l. A v snidad och målad ek 65

BURS KYRKA

1600-talet. L 37, B 13, H 23, bottenplattans H 3. Färger: grönt, rött, gulvitt, svart. 4. Replik av föregående, men ändgavelns framsida prydd av sittande figur, trol Johannes döparen. Försvunna textilier I 1597 års inventarium upptagas följande tex­ tilier: »Eth Alterklaed och en Alterdwgh, iiij Messehageler. En chor kaabe, iij Messe saercker. j R0ckelin, iij Iange faege r.» 4 ~ Efter notisen om korkåpan är tillagt med annan hand: »Som doger intett. » Kåpan, som redan 1713 användes »till bordkl äde på Sac­ restiebordet », såldes på auktion 1858. 1597 fanns »enn gamell alterklede » samt »Enn Nij alterklede aff rödt och grönn aaraske kiöfft anno 95». Dessa var utslitna 1683, då »preste hustrun » skänkte ett »nyett rödt altar kläde ». 1713 hade tillkommit »Ett hwijtt dito af slessingh med kniplingar omkring ». Vid visita­ tionen 1795 hade detta ersatts av ett av vitt linne, utslitet 1847 och sålt p å auktion 1858. 1888 skänkte prostinnan Fredrika Lyth »en full­ ständig altarbeklädnad ». Av de fyra mässhakarna återstod 1682 endast en. 1689 »giordes en nij ». Gravstenar l. Av rödaktig kaksten (Lindström 34), text
i minuskler på graverade mässingsband, infällda i stenen parallellt med kanterna (fig 78). Or­
Fig. 76. Kollekttavla av ek , mede ltida. Foto 1966.

M edieval collection tray , oa k .

(fig 76). Rektangulär med triangelformig av­ slutning, krönt av snidad korsblomma. Urholk­ ning i form av en klöverbladsformad spetsbåge. Handtag och ändgavel saknas. På undersidan röda färgspår. L 27, B 15. Medeltida. 2. Enkelt rektangulärt, mot ena kortsidan rundat trästycke med urholkning. Handtag saknas. L 16,5, B 10,5, H 2,5. - 3. Av målad ek (fig 77). På den kontursågade ändgaveln målad fram­ ställning av Kristus i Getsemane, p å dess andra sida välsignande Kristus med korsglob. Runt kanten otydlig målad inskrift: »Fönered af ... » 66

den åtskilda av dubbla kors eller tredubbla ringar: Anno domini m eec l xxx (tomrum) cano­ nicus lundensis et lincapensis obiit dominus Johannes prepositus In stangghe Grate pro co, ( = Herrens år 1380 dog kaniken i Lund och Linköping Herr Johannes prost i Stånga. Bedjen för honom). 43 L (synlig) 145, B 155 . I korgol­ vet, omedelbart nedanför trappstegen. Enligt Lindström är det tvivelaktigt, om minuskelskrif­ ter brukades på Gotland så tidigt som 1380. Han tänker sig därför, att stenen förfärdigats så lång tid efter Johannes' död, att man glömt bort det exakta dödsåret. Hildebrand däremot antar, att Johannes i livstiden själv beställt stenen i utlandet. Af Ugglas menar, att stenen av Johan­ nes beställts härhemma eller i Nordtyskland. 44

INREDNING OCH INVENTARIER

Fig. 77. Kollekttavlor av ek med figurmålningar, 1600-talet. Foto 1966.
Oak collection trays with figure paintings, 17th century.

2. Av grå kalksten (Lindström 36, Lätfler 11). Inskrift i minuskler: m 0 :cd0 :de: fluxis: annis: quadraginta: quater: bis+ p'.biter halvidus: august + quarto: ruit: idus o rate .pro:eo. Artals­ bokstäverna m och d åtföljda av ett litet o i övre kanten, varför årtalet enligt Läffler45 bör läsas mocedo. Detta ger då versrytm. över­ sättning enligt Läffler: »När det fjortonhundrade (året) (och) fyrtio år (och) fyra gånger två (år) förflutit, den l O:de Augusti störtar prästen Hall­ vid ned död. Bedjen för honom!» Dödsåret blir således 1448, möjligen 1449. L (synlig) 245, (enligt Hilfeling 4 alnar 13 tum), B 157. I kor-

golvet söder om föregående. 3. Av ljusgrå kalksten, svagt trapezoidal. Runt stenens kant två parallella ristade linjer. Mitt på stenen ristad kalk och hostia. L 206, största och minsta B 120 resp 111. I korgolvet - 4. A v rödaktig kalksten. Runt tre kanter två parallella ristade linjer, mellan dem en nött inskription, av vilken bara enstaka bokstäver kan läsas. L (synlig) 93, B 90. I korgolvet framför södra bänkkvarteret - 5. Av rödaktig kalksten, skadad. Runt kan­ terna två parallella ristade linjer. Inga spår av inskription. L 210, B 175. I korgolvet söder om nr 2. - 6. Av grå kalksten. Tjänstgör som

67

BURS KYRKA

Fig. 78. Gravsten med textband av m ässing till minne av kaniken i Linköping och Lund Herr Johannes, prost i Stånga, död 1380. Gra ve m onument with. brass inscription in memory of the canon of Linköping and Lund, dean of Stånga, t 1380.

Fig. 79. Lukas evangelistsymbol, detalj av fig 78. Foto 1966. The symbol of Luke, the evange­ list, detail of fig 78.

68

I-NREDNING OCH INVENTARIER

Fig. 80. Fattigstock av ek, möjligen ursprungligen an­ vänd som krucifixpiedestaL Foto 1966. S 71.
Poor-box, oak, possibly origi­ nally used as a pedestal of a crucifix.

plint under dopfunten. Hörnen avfasade, ste­ nens kortsidor halvcirkelformigt avslutade. Ristad inskription: nederst initialerna BPS och KOD samt bomärke inom kartusch, över denna: »... r· under·ligger· begrafven. J ... / . . . erthelson · som · d!<}de · ao · 16... l item · Barbara · Berthelsd · og • J l<} rg .../ Berthelson · som · begge · d!<}de · ao · 16 l Gvd · forlene · . nnem · med · alle · tro... l n e · en · glredelig · opstandel . . . l pa · den · yderste · domme · dag. » Mått: L 165, B 110. Enl inv 1942 låg denna gravsten före 1924 i prästgårdens träd­ gård. - 7. Av sandsten. I hörnen dubbla ristade cirklar, parallellt med kanterna en ristad linje.

Inga spår av inskription. L 176, B 115. I kor­ golvet öster om dopfunten, norr om nr 3. - 8. A v sandsl'en. Inskriptionen mycket nött, nedan kompletterad efter Kristianssons 46 uppteckning: »Under thenna sten l wilar sina ben l ährlig (a och gudfrychtiga) l hu(stru Margareta O) lofs l Dotter (Wanges som) dödde l an(no 1722 thes alders ahr) war 73 l (ahr) » Mått: L 180, B 130. I korgolvet söder om nr 3. - 9. Av sandsten. I hörnen rosetter inom ristade cirklar, parallellt med kanterna två ristade linjer. Nederst urskiljes bokstäverna HL och B inom kartusch. inskription fragmentarisk: »Det.stoft.har. . . der l fi. . . l som ater.wid. basunens.klan.. . 69

BURS KYRKA

med fragmentarisk text: »...r be gr. . . l ... 
 li d . . . l . . . e den . . . epi . . . em l . . . l 
 ...n 'e ... l .. . opstandelse.» Mått: L 168, 
 B 118. I korgolvets norra del. - 13. Av sand­
 sten. Parallellt med kanterna en ristad linje. 
 Texten oläslig. L 140, B 114. I korgolvet framför 
 kordörren. 14. A v sandsten. Parallellt med 
 kanterna en ristad linje. Inga spår av text. 
 L 180, B 120. Väster om trappstenen framför 
 långhusets södra portal. - 15. Av sandsten med 
 örn och lejon (evangelistsymbolerna) i relief 
 inom hörncirklar. L 150, B 70. Ligger som tramp­ 
 sten utanför långhusets norra portal. Utgör hälf­
 ten av den ursprungliga gravstenen. 
 Bildstenar 
 Vid restaureringen 1924 fann man under golvet 
 i långhuset fragment av två bildstenar av kalksten, 
 utan inskriptionY - l. övre delen av en rest 
 sten med dekor på ena sidan. Mellan övre hör­ 
 nen L 56, vid brottet L 42,5, bevarad H 52,5, 
 Tj 12. - 2. Fragment av liggande häll, utmed 
 långsidan dekorerad bård. L 81 , B 50, Tj 14. 
 Båda stenarna förvaras i sakristian. 
 Övriga inventarier 


Fig. 81. Ornerade järnbeslag på kista av ek, 1700-ta\et. Foto 1966.
Ornamental iron-work of oak chest, 18th century .

l på.stora.domsdag. . . pstå. . . l och.härligt. .. l här.hwila.nemligen. . . l Lars.Iacobsson . .. Stela...S l föde.d.22.a...s . .. 59... och l Catha­ rina.H. . . l född.d.20.n. . . j död.d... » Mellan de parallella linjerna urskiljes på ett annat ställe »Ano 17... » Mått: L (synlig) 145. B 124. I korgolvet norr om nr l. - l O. A v sandsten. I hörnen ristade cirklar, runt kanterna två paral­ lella ristade linjer, den inre mitt på kortsidorna löpande i en spets. Inskriptionen, av vilken 1887 endast kunna läsas namnet Lutteman, lyder enligt inv 1830: »Her under ligger begrafven then verlden 22 år nog kringseglat herr Lars Köhler, född 1712, dödde 1767, väntar på liuva maka, madame Helena Maria Lutteman som thenna sten bekostat jämte sig här få hvila till · dess Jesus oss till salighet uppväcker. » Mått: L 217, B l 05. I korgolvet mellan nr 5 och nr 8. - 11. Av sandsten. Två ristade hörn­ cirklar synliga, allt annat utplånat. Mått: L 205, B 140. Söder om nr 10. 12. Av sandsten,
70

Bokpress, sandstensplatta med finslipad yta i 
 infattning av furu (fig 82) . Infattningen består av 
 ram av fyra slåar, fästade vid stenen med träplug­
 gar, jämte bottenplatta. På stenens översida in­
 skription, löpande parallellt med stenens kortsi­
 dor: Prelum l hiantes codices l pra:cludens l 
 muscis. l curo.nte l Erasmo Lutteman. l 1729. 
 ( = Tyngd för gapande böcker, för att utestänga 
 flugor, ombesörjd av Erasmus Lutteman 1729). 
 Under texten en druvklase. Två av stenens hörn 
 avslagna, så att flisor av 0,5 cm tjocklek saknas. 
 Mått med ram: L 26, B 23,2, H 4,8. Stenens 
 mått: L 21 ,5, B 18, H 3,8. 
 Bokpressen liknar ett medeltida rese altare.48 Infattningen är dock knappast medeltida men kan ha tillagts eller förnyats i senare tid. Rese­ altaren, som ej var i bruk, förvarades stundom på ett altare fixum . Detta kan förklara, hur dylika resealtaren med tiden kunnat apteras som bok­ tyngder.4 8 De avslagna hörnen tyder på att sten­ skivan ursprungligen kan ha saknat infattning.

INREDNING OCH INVENTARIER

Fig. 82. Bokpress av sandsten inom ram av furu med årtalet 1729, möjligen ursprungligen ett medeltida resealtare. Foto 1966.
Sandstone book press with pine­ wood frame dated 1792, possibly original/y a medieval portable altar.

Bokbräda för altaret av snidat och målat trä. Mittfältet är omgivet av en snidad list av ek och täckt av en glasskiva. Under denna silverglän­ sande språkband på svart botten: »Ära vare Gud!» Enligt inskrift på baksidan skänkt av »Fru Doktorinnan Lyth». 49 H 22,5, L 37, B 23. I sakristian. Fattigstock, krucifixpelare (fig 80) av svarvad och snidad ek. Runt stocken dels snidat flät­ verk, dels snidat vågband med liljor, det senare dock med ett l O cm långt parti utan sniderier. översidan med snidad rosett och myntspringa; på sidan av stocken lucka av smidesjärn. Målad med ljusbrun färg. H 92, övre D 26. Medeltida. Kista av ek, brunmålad med kupigt lock och rikt konturerade järnbeslag (fig 81). På lockets mellersta beslag bokstäverna P. L. S. Q. - L 140, B 67, H 72. 1700-tal. I sakristian.

Pilgrimsmärke av bly (fig 85), påträffat vid restaureringen 1923-25 under kyrkans golv. Rek­ tangulär platta med bild av S Andreas på sitt X-formade kors, iklädd gördlad, fotsid tunika. Något fragmentariskt. 50 H 4,8, B 3,7. I SHM (inv nr 22 931: 2). Medeltida kofot (gtl »kobain» ), järnten med ungefär kvadratisk genomskärningsyta (fig 84). I ena änden en rund knopp, andra änden svagt böjd, avsmalnande mot en trubbig egg. L 53, Tj c 1,5x1 ,5, knoppens D 2. I GF (inv nr C 10212). Har varit inbäddat i korvalvets medel­ tida putslager och tillvaratogs vid konserverings­ arbeten 1960-62. 51 Porträtt av konung Karl XIV Johan, gravyr av C D Forssell efter målning av F Gerard, i svart snidad ram. L 68, H 83. Bilden inköpt 1832, ramen 1854-55 (räk). I materialboden. 71

BURS KYRKA

Fig. 83 . Medeltida handskriftsfrag­ ment, bladet har ingått i ett graduaic eller i ett sekventionarium och inne­ håller två mariasekvenser. Nu i GF. Foto UUB.
Fragm ent o f m edieval manuscript; the page was part of a gradual or a sequence, and contains two Mary se­ quences . N ow in th e G otland Museum .

-­
•
På sakristians östra vägg hänger tre fotografier över tidigare kyrkoherdar. Ett bär texten »Anton Julius Lyth , Teol. och Fil. Doktor, Kontraktsprost. Kyrkoherde i Burs och Stånga församlingar 1858­ 1886. » De båda övriga föreställer kyrkoherdarna Johan Asberg och Adrian Kronqvist. 5 ~ Ett votivskepp såldes på auktion 1858.
Möbler Böcker l. Niels Jespersl/lns Gradual, troligen 1606

Äldre stolar: - l. av omålad furu, som torde ha stått i predikstolen. H 102, sitthöjd 62. I sak­ ristian. - 2. Två st av furu , målade i rödbrunt med svarta kantbårder. Brudstolar? H 97, sitt­ höjd 57. Står på södra sidan om mittgången vid predikstolen. Troligen 1700-tal. 3. Två st av furu , målning som föregående. Rygg med lodräta ribbor. H l 09, sitthöjd 49. Under orgel­ läktaren. 4. Kopia av medeltidsstolen. Sit­ sens H 55, bakre hörnstolparna H 120. På södra sidan i koret.
72

års upplaga. Boken börjar med p 13. Lakuner pp 35- 48, 337-360, 415-416. Sista oskadade blad är p 452; pp 453-456 defekta. På inhäftat blad har bibliotekarien C F Hennerberg lämnat upplysningar om gradualet. 53 Förvaras i ViLA . - 2. Calovius, Abraham: Commentarii in augus­ tanam confessionem. Lpz 1646. Välbevarat per­ 3. Coneardia pia. Strängnäs gamentband. 1669. 4. 1686 års kyrkolag, tr 1687. På pärmens insida: »Förärat af Mäst. Tomass book­ bindare till juhlgåfva Anno 1687. G. D. Brodin». Välbevarat skinnband. 5. Samma arbete i pergamentband. Titelbladet saknas. Lös från pär­ men. 6. Opitz, H einrich: Novum lexicon Hebneo Chaldceo biblicum. Lpz 1692. Har enligt anteckning tillhört Martin B. Berg. 54 - 7. 1693 års handbok. Titelblad saknas. - 8. Karl XII:s bibel 1703. 9. Gezelii bibel­

INREDNING OCH INVENTARIER

verk, GT del I, Abo 1724, NT del I, 2 ex. Stockholm l 711. Ett av de senare köpt på auktion efter »Enkefru Pastorskan Lutteman år 1808 ».
Handskriftsfragment
Fig. 84. Medeltida kofot (got! GF. Foto 1967. S 71.
» kobajn »)

av jä rn . Nu

Handskriftsfragment, 55 utgörande övre hälften av ett pergamentsblad (fig 83), oregelbundet av­ skuret ned åt. Text och noter i svart, notlinjer och anfanger i rött och grönt. Bla det har ingått i ett medeltida graduale eller sekventionarium och innehåller två mariasekvenser. På rectosi­ dan och i versasidans första spalt »Ave praeclara rnaris stella», verserna 4 b, 5 a, 5 b, 6 b, 6 a, 7 b, 8 a, 8 b och 9, 5 6 i versasidans andra spalt »Stella solem praeter morem », v 2-4. 57 Bladets största H 34, B 31. Nu i GF (inv nr B 927).
Klocka

M edieval crowbar, iron. Now in the G otland Museum.

Kyrkans enda klocka har runt halsen följande inskrift, där orden åtskiljas av små runda platFig. 85. Pilgrimsmärke av bly, H 4,8 cm, S:t Andreas på sitt X-formade kors. Foto ATA. S71.
L ead pilgrim's badge, St. Andrew on his cross.

tor: HERI VRGEN IVRGENSE TIL BVRS OCH STANGE TH0GERKI l KIRNE MADS AMVND IOCOB l WESTERL0S IOEN BVNDORFVE RVDOLFVS BORCKHARTVS l MEFECIT ANN 6z5 Herr Jörgen Jörgen­ sen till Burs och Stånga, Thöger Kärne, Mats Amunde, Jakob Västerlaus, Jon Bondarve. Ru­ dolf Borckhart gjorde mig år 1625). 58 Enligt Säve kallade roneboma vid mitten av 1800­ talet klockan för »Burs bylte» på grund av dess svaga ljud. 59 Mått: D 103, H 100, utan krona H75.

73

Noter 


13. 	 Enligt tolkning och översättning av doc Ulla Wester­ bergh, Sthlm. 14. 	 Christian Lorentz Numens, konstnär härstammande Schröder och C J O Laurin. De paroeciis Goth­ landiae Burgs et Stånga, Upsala 1842. från Holstein, verksam på Gotland under 1600-talets 2. 	SvR, Gotlands runinskrifter l av S B F Jansson slutskede och 1700-talets början. Utförde bl a figur­ och E Wessen, Sthlm 1962, nr 90, PI 37 och där målningar på bänkdörrar i Lau ka, nu i GF och i SHM. Signerade i allmänhet: CLN. anförd litteratur. 15. 	 På samma plats i grannkyrkan Lyes kor finns en 3. 	Denna kalksten härrör sannolikt från ett stenbrott i Garde, norr om kyrkan på gården Bjerges ägor. likartat utformad bänk av kalksten. Den saknar dock höger gavel och är oornerad. SvK Go V s 78, fig 4. 	 E Lagerlöf, De gotiska portalerna i Hablingbo, 40. i: Konsthistoriska studier tillägnade Sten Karling, 16. 	 En bänk avsedd för prästerskapet vid långa sång­ Sthlm 1966, s 31 f. passager av kören under mässan, eller dyl. 5. 	 J Roosval, Kirchen, s 194. 17. Se färgbild 	i: Gotländska stenmästare, Festskrift till 6. Välvilligt 	 meddelat av landsantikvarie Gunnar Johnny Roasvals 80-årsdag, Malmö 1959, s 137. Svahnström, kulturhistorisk kontrollant i samband 18. 	 Utgrävning företogs i samband med restaureringen med restaureringen 1960-65. 1923- 25 av dåv amanuensen Alfred Edle. Grävnings­ 7. 	Avsedd för förvaring av kyrkan tillkommande skat­ rapport och uppmätningsritningar saknas. tepersedlar i säd mm. Se Kulturhist lex nord me­ 19. 	 J Roosval, Kirchen, s 125 f. deltid VIII, sp 403 f. 20. Taxuslistan, 	Förteckning över de gotländska kyrkor­ 8. 	 A Tuulse, Borgar i västerlandet, Sthlm 1952, s 141, nas taxus till biskopen i Linköping under medel­ 193, PI 35, 60. Brunius (II s 103) anger en annan or­ tiden, enligt Linköpings handskr o a (publicerad av R sak: >>Vi har flerstädes sett att gallerier h vila på Steffen i: Gotländskt Arkiv V, 1935). fulla undermurar, hvadan första afdelningens tak­ 21. 	 J Roosval, Kirchen, s 193 f, med dateringen 1326 hvalf har mycket grofva kantbågar, som uppbära de för koret i Burs. Se även E Lagerlöf, De gotiska öfra afdelningarnas indragna sidomurar. Då första portalerna i Hablingbo, i: Konsthistoriska studier afdelningen för ifrågavarande torns takhvalf icke tillägnade Sten Karling, Sthlm 1966, s 31 f. har några grofva kantbågar å södra och norra sida­ 22. 	 B Söderberg, Passionsmålningarna, s 42 och s 319. muren, och då der likväl finnas åt nämnda håll Se även J Roosval, Nya S Göransstudier, Sthlm gallerier utanför andra afdelningen; så äro, enär ofantligt tjocka sidamurar ej blifvit der anbragta, 1924, s 23. Enligt Roasval tillhör målningarna i samma nischfördjupningar rentaf nödvändiga.» Burs kategorien »Beriden S. Georg med inlagd lans, typ nedåtriktad Jansgalopperare» . 9. 	 Liknande utrymmen har genom avplankning anord­ 23. 	 Corpus vitrearum, s 98 f, Taf. 21, 96, 97. Se iiven nats i Lye (SvK Go V s 26), Hörsne (SvK Go IV s 40), Hablingbo (E Lagerlöf, Kyrkan och kyr­ Roosval, Vitriarius, s 46 f, Pl 49. 24. 	 Jprgen Jprgensen , var pastor i Burs 1625 (nämnd kogården, i: Boken om Hablingbo, Visby 1966, s. 62) i inskrift på klockan), död 1669. och Alskog. 25. 	 B Söderberg, Glasmålning från nyare tid på Got­ 10. 	 Denna stödjande anordning tillkom sannolikt för att land, i: Rig 1931, s 155- 173.- Densamme, Fönster­ man var ovan vid denna breda valvkonstruktion gåvor och fönstergille n, i: Gotländskt Arkiv 1954, och härigenom ville förhindra att valvet störtade s 55-72. in. 11. 	 Johan Philip Laurin, f 1765 i Visby, kyrkoherde i 26. 	 Jacobus a Voragine, Legenda aurea, rec Th Graesse, Dresden och Leipzig 1846, s 491. Burs 180 l till sin död 1854, kontraktsprost 1831­ 42, riksdagsman. 27. 	 B l Kilström, Den apostoliska trosbekännelsen i vår medeltida kyrkokonst, FV 47 (1952), s 129-151; 12. 	 De latinska inskrifterna har tolkats och översatts dens, Den kateketiska undervisningen i Sverige un­ av fil kand Svante Nyberg. Ord inom [ ] har der medeltiden, Uppsala 1958, s 163 f . Uppdel­ hämtats ur uppteckningen i inv 1830, ATA.
l. 	Denna teckning jämte en exteriör av kyrkan och prästgården från nordost är reproducerad i: J H

74

NOTER

ningen av trosbekännelsen på de olika apostlarna avviker i skåpet i Burs från de schemata, som där återges. Bl a har apostlarna nr l och 13 i Burs fått dela på ett led, medan nr 14 fått de två sista leden. 28. 	 K K Meinander, Medeltida altarskåp och träsnide­ rier i Finlands kyrkor, Helsingfors 1908, s 123. C A Nordman, Medeltida skulptur i Finland, Helsingfors 1964, s 281, 284. För råd och anvisningar tackas dr phil Erik Moltke, Köpenhamn. 29. 	 af Ugglas, Träskulptur 508-509, fig 149. 30. 	 Johannes Zachariaesson Dunderhake, som bl a ut­ fört altaruppsatsen i Alskogs kyrka. E Lundmark, Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands Forn­ sal, handkatalog II, Sthlm 1925, s 22. 31. 	 Johan Hindrik Dreutz, f 1718 i Grötlingbo, död i Visby 4.1.1785, löjtnant, hovkvartermästare. Han har bl a må lat altartavlan i Östergarn (Sv K Go IV s 668) och predikstolen i Lau. - Visby stadsförs. A I: 22, C 7, ViLA. 32. 	 Anton Bulmering, Köpman i Visby, rådman, v. borg­ mästare. F 1682 i Visby, död 1755. G 1710 m Elisabet Köhler f 1687, död 1751 (Nyberg). 33. 	 B l Kilström, Den apostoliska trosbekännelsen i vår medeltida kyrkokonst. FY 47 (1952), s 150 f. 34. 	 Under medeltiden mottog prästen bikt, sittande i kyrkans kor. Efter reformationen har för detta ända­ mål i vissa kyrkor inrättats särskilda skriftestolar. I vissa landsändar, framför allt i de landskap, som hört under Danmark, var sådana skriftestoJar i bruk långt in på 1800-talet. I Danmark och Norge är många dylika bevarade. 35. 	 E Ekhojj, S:t Clemens kyrka i Visby, Stockholm 1912, s 27-28. Ekhoff anser att stolen varit vänd mot öster. 36. 	 Namnet biskopsstol, som även är belagt på Got­ land (SvK Go III s 21), tyder på att dylika stolar varit hedersplatser, t ex för patronus (J C Cox, English Church fittings, furniture and accessoires, London 1923, s 115- 116. R Hausen, Från Ålands forntid I, Åland 4, 1916, s 113). Detta utesluter inte att de använts av försångarna (Bureus' Sumlen, De svenska landsmålen, Bih l: 2, 1886, s 45). 37. 	P A Säve, Ritningar, Aqvarellskitzer och handskrifna utkast om Gottländska fornföremåL Foliokapsel i UU B, mapp nr 87, signum S 170: 2. 38. 	 Jacob G enberg, f i Gebjenne i Burs 22.8.1724, död i Visby 2.6.1785, visitör eller landtullbesökare. Christina Genberg f Schultz, död i Visby 14.9.1782. -(Burs C 2, Visby stadsförs C 7, ViLA). 39. 	 Dopfat i Stånga säges enligt Säve vara »skänkt af Wisby Rådhus». (P A Säve, Ritningar, Aqvarell­ skitzer och handskrifna utkast om Gottländska forn­ föremål. Foliokapsel i UUB, mapp nr 88, signum S 170: 2). Detta är en folksetymologi. Samma in­ skription förekommer bl a på dopfat i Niirnberg,

Leningrad och Skåne. H Kjellin, Ornerade massmgs­ fat (dopfat). Aldre kyrklig konst i Skåne, Lund 1914, s 234 f. 40. 	 Lindström II s 63- 64. Tidsbestämningen gjord av »Hr C Teske i Schwerin». 41. 	 Hjalmar Torpadie, f 15.12.1858, död 13 .7.1939. Borg­ mästare i Visby 1919. E Hellgren, Förnämlig bänk­ dyn a till Burs' kyrka. GA 15.12.1933. 42. 	 Fäga, gotländskt ord för den långa kommunionduk, som kom i bruk under medeltidens sista århund­ raden. Den hölls av två akolyter (korgossar) under hakan på de knäböjande nattvardsgästerna för att hindra smulor av hostian att falla på kyrkgolvet. Ef­ ter reformationen finns belägg för att duken hållits av kyrkvärdarna (SvK, Blekinge II, s 174). Då sär­ skilda altarskrank infördes, lades kommunionduken på dettas överliggare. Dess ursprungliga innebörd föll småningom i glömska. På duken lades också pengar i offer åt prästen i samband med kommunionen. Vid ett prästmöte i Visby på 1570-talet säges bruket av kommuniondukar vara tillåtet, vilket innebär en avvikelse från förhållandet i andra delar av det danska väldet. O Wa/lquist, Ecclesiastique Sam­ lingar II (Stockholm 1791), s 516; jfr C-M Edsman, Offer och mässoffer. Svensk teologisk kvartalskrift 26 (1950), s 167-198. H Gustavson, Gotländsk ordbok I (Uppsala 1918- 1940) översätter ordet med »hand­ kläde, (lång)duk, omgång af nattvardsgäster vid natt­ vardsgång» . 43 . Om kaniken Johannes se Lindström, s 418, 429. 44. 	 H Hildebrand, Sveriges medeltid III (1879- 1903), s 465; aj Ugglas, Träskulptur, s. 14; Lindström, s 61. 45. 	 L Fr Läffler, Latinska medeltidsinskrifter på vers från Gotland, Stockholm 1908, s 5. 46. 	 K Kristiansson, Gotländska inskriptioner I, 1887, ms i ViLA. 47 . 	S Lindqvist, Gotlands Bildsteine Il, Sthlm 1942, s 35-36. 48 . 	Enligt kanoniska bestämmelser fick mässan en­ dast läsas V"id ett invigt altare. Detta kunde be­ stå av en lös altarskiva, 10-30 cm i fyrkant. Efter första årtusendet var ett sådant resealtare alltid av sten, i regel med infattning av trä eller metall. Först mot slutet av 1400-talet började man pryda sten­ skivan med inhuggna konsekrationskors. Resealtaren fick ursprungligen endast innehas av högre andliga och världsliga stormän. Sedermera utsträcktes rätten till ordensmedlemmar, kaniker m fl. 1494 fick hela prästerskapet i Åbo stift rätt att under vissa för­ hållanden använda resealtaren. De förnämas rese­ altaren var ofta mycket påkostade, men enkla rese­ altaren liknande bokpressen i Burs förekom också. Bokpressar med liknande utseende och inskription som i Burs förekommer i Fide, Grötlingbo (ramen saknas), Källunge och Roma kyrkor på Gotland.

75

BURS KYRKA

Litt.: J Braun, Der christliche Altar I-II, Freiburg 1924; Finlands medeltidsurkunder l, nr 301, V nr 4549; Svenskt diplomatarium fr o m 1401 III nr 2415; Högsrum, öl., inv 1830, ATA; H Johansson, Resealtaret i Bjärtlanda kyrka, SvD 13.12.1951 ; SvK Go I s 586-588. SvK Sm II: l, s 28. 49. 	Se not 51. Bokbrädan var en del av en större donation, omfattande »fullständig altarbeklädnad så­ som alta rduk, rödt öfverdrag kring altarfoten, öf­ verdrag på altardisken af rödt kläde, dito öfver al­ tarpallarne, svart öfverdrag öfver predikstolspulpe­ ten>>. 50. Statens historiska museums utställningar. 	Rehker och relikvarier från svenska kyrkor. Stockholm, 1951, s 41. 51. Konserveringsrapport av E Olsson 1.11.1962 i ATA. 52. 	F 1816, utn. kyrkoherde i Burs och Stånga 1856, prost över egen församling 1857, kontraktsprost 1864, död 1886. Gift 1851 med Margareta Fredrika Wilhelmina Enequist, f 1825, död 1911. - F Bol­ ling, Gotländska släkten Lyth, 1947, s 70 f. Lars Johan Åsberg, f 1847, utn. kyrkoherde i Burs och Stånga 1887, död 1914. Gustaf Adrian Kronqvist, f 1876, kyrkoherde i Burs och Stånga 1915, kon­ traktsprost 1938, död 1959. 53. Enligt 	 Hennerbergs undersökning överensstämmer pappersstämplar och typografi i exemplaret från Burs med KB:s exemplar av 1606 års upplaga. Den senare innehåller Fredrik II:s porträtt och vapen, Kungl kungörelse angående ifrågavarande graduale (2 opaginerade sidor), företal (7 opaginerade sidor), själva gradutalet (pp 1- 460) samt register (7 opa­ ginerade sidor). - Danskt-Norskt Literatur lexicon, Kbhvn 1818. - Boken konserverad och ombunden 1915 i Riksarkivet.

54. 	 Martin B Berg, f 1698 12.9, kh i Roma 1723, död 1750.- Lemke s 209. 55. 	 B Stolt: Ett gradualefragment från Burs. Sv guds­ tjänstliv 41 (1966), s 50-53. 56. 	 Text och versnumrering efter Analecia Hynwica 50 (1907), s 313. Melodin i C-A Moberg, Die schwedischen Sequenzen des Mittelalters, 1-2 (1927). Nr 36. Denna hymn återfinnes i många svenska källor, exempelvis Graduale arosiense impressum , ed Toni Schmid (1963), p 425 f. 57. 	 Analecia Hymnica 54 (1914), s 417, vars text till­ lika med fyra andra nytryck uppges gå tillbaka på Missale Upsalense novum 1513, p ccxxv. De förete dock textvarianter inbördes, på vissa punkter över­ ensstämmande med fragmentet från Burs. Melodin, som var okänd för C-A Moberg, har återfunnits av Toni Schmid på ett räkenskapsomslag i Kam­ mararkivet (Småland 1555, n 21), men är ej ännu publicerad. Den överensstämmer med fragmentet från Burs. Utgivarna tackar dr Schmid för hän­ visningen till denna handskrift. 58 . 	L M Holmbäck, Visby stifts kyrkklockor III, södra tredingen, i: Julhälsn Visby 1959 s 58 f. Rolf Bor­ chart(sen), Kgl Stykkestylber, Giethuset, Köpen­ hamn, verksam 1601-1625. P S Rung-Keller, Danske sognekirkers klokker og deres Stylbere. Kbhvn 1943, s 15. 59. 	 P A Säve, Gotländska sägner III nr 281 (UUB, R 623: 3). Säves sagesman var Per Ronander från Domerarve i Rone (1791- 1868). R Bjersby, Tradi­ tionsbärare på Gotland vid 1800-talets mitt, U p p­ sala 1964, s 253-4. >>Bylte>> en! Gotländsk ordbok, ungefär klippstycke, knölar.

76

Källor och litteratur 


HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNINGs­ SAMLINGAR

ViLa inv 1594, ,inv 1680. - KB: Vallins Analecta l , s 102, 683 ll, s 1311, III, s 21, 135 ; Hiljelings Journal 1799, s 26. - ATA: inv 1830; P A Säve, Berättelse 1864, s 209 (med tuschteckn. av kyrkan fr SO, altarskåp samt 5 rutor medeltida glasmålningar) ; Snabbinv 1924 (Ruben Gabrielsson); Hand! rörande restaurering 1923­ 25; rörande takbeläggning och tornhuv 1946-47; rörande elektrisk installation 1951-55; Konserveringsrapport (a ng altarskåpets predella) av E Olsson 1956; Handlingar rörande omglasning av fönster (5 st) 1957; rörande res­ ta urerin g 1960-65 ; KonservePingsrapport av E Olsson 1962; Fotografier och avbildn. före och efter restaure­ ringarna 1923-25 samt 1960- 65. - BSt: l bl orgelfasad av C Grundström 1882; l bl uppm pl an sektion, fasader av N Pettersson 1909; 1 / , bl uppvärmningsanordning av C Hansson AB 1917/1923; l bl förs! till än dr av sak­ ristian av S Curman 1917; 1 / , bl dekorering av taket i långhuset av C W Petterssson 1924; 3 bl förslag till kyrkogårdsutv·idgn plan, sektioner av Länsarkitektkonto­ ret, Visby 1952; 2 bl förslag till elinstallation av AB Gotlands kraftverk 1955, 2 bl uppmätn av fönster, LBF 1956; l bl förslag till omglasning av fönster, LBF 1959.
KYRKANS ARKIVALIER

ViLA: För beskrivningen värdefulla uppgifter finns i föl­ jande avdelningar: räk 1704- 1839 (L la: 1- 4, L lb 1- 2); st pro t 1772-1868 (K 1: 1-3 ); in v bok för Burs och Stånga 1582- 1802 (N: l); vis prat för Burs och Stånga 1737-1799 (N:2); Kyrkobok för Burs och Stånga 1682­ 1712, inventarier och reparationer (C: l, 4); Handlingar rö­ rande Burs och Stånga 1765- 1870, inventarier och kon­ trakt (1:1).- PA, Burs prästgård: räk 1839-1941 (L Ia:5, L Ib:3-4); st prat 1869-1931 (K II:l-2, K III:l- 2); vis prat 1802-1908 (N:3); krönikebok 1914- 1951, behandlar främst de restaureringar, som utförts under denna tid (P: 19); Handlingar rörande kyrka och kyrkogård, yttre och inre reparationer 1913-1933 (0:3).
TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR

Bjershy R, Traditionsbärare på Gotland vid 1800-talets mitt, Uppsala 1964. Bolling B, Gotländska släkten Lyth, Sthlm 1947.

J Braun, Der christliche Altar, Freiburg 1924. Brunius C G, Gotlands konsthistoria 1-3, Lund 1864-66 (Brunius). Corpus vitrearum m edii aevi, Skandinav·ien, Die Glasma­ lerei des Mittelalters in Skandinavien , Sthlm 1964 (Cor­ pus vitrearum). Cox J C, English curch fittings, furniture and accesso­ ires, London 1923. Edsman C-M, Offer och mässoffer, i: Svensk teologisk kva rtalskrift 1960. Ekhoff E, S:t Clemens kyrka i Visby, Sthlm 1912. Gotländskt Arkiv, Meddelanden från föreningen Gotlands Fornvänner, V isby. Gotlands runinskrifter l , S B F Jansson och E Wessen, Sthlm 1962. Gotländska stenmiistare, Festskrift till Johnny Roasvals 80-årsdag, Malmö 1959. Gustavson H , Gotländsk ordbok l, Uppsala 1918- 40 (G otländsk ordbok). Hausen R, Från Ålands forntid l, i: Å land 4, 1916. Hildebrand H , Sveriges medeltid 1-3, Sthlm 1879- 1903. Holmhäck L M , Visby stifts kyrkklockor lll, södra tre­ dingen, i: Ju lhälsningar Visby 1959. Kilström B l, Den apostoliska trosbekännelsen i vår me­ deltida kyrkokonst, Fornvännen 1952. - D ens. Den kateketiska undervisningen i Sverige under medeltiden, Uppsala 1958. Kjellin H , Ornerade mässingsfat, i: Äldre kyrklig konst i Skåne, Lund 1914. Lagerlöf E, De gotiska portalerna i Hablingbo, i: Konst­ historiska studier tillägnade Sten Karling, Sthlm 1966. Lagerlöf E och Svahnström G, Gotlands kyrkor, en väg­ ledning. Sthlm 1966. Lemke O W, Visby stifts herdaminne, Örebro 1868 (Lemke). Lindqvist S, Gotlands Bi ldsteine II, Sthlm 1942. Lindström G , Anteckningar om Gotlands medeltid 1- 2, Sthlm 1892-95 (Lindström) . Lundberg E, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000-1400, Sthlm 1940 (Lundberg l). Lundmark E, Kyrklig konst efter reformationen i Got­ lands Fornsal, Sthlm 1925. Lätfler L F, Latinska medeltidsinskrifter på vers fr[m Gotland, Sthlm 1908 (Läffler). Meinander K K, Medeltida altarskåp och träsniderier i Finlands kyrkor, Helsingfors 1908.

77

BURS KYRKA
Moberg C-A, Dber die schwedischen Sequensen, 1- 2, Uppsala 1927. Nyberg E , Gotländsk släktbok, Norrköping 1910. Roasval J, Den gotländske ciceronen, 2 upp!, Sthlm 1950 (Roosval ciceronen). Roasval J, Gotländsk vitriarius, Sthlm 1950 (Roosval vitriarius). Roasval J, Die Kirchen Gotlands, Sthlm 1911 (Roosval Kirchen) . Roasval J, Nya S:t Göranstudier, Sthlm 1924. Rung-Keller P S, Danske sognekirkers klokker og deres stSZ)bere, Kbhvn 1943. Schröder J H och Laurin C J O, De paroeciis Gothlan­ diae Burgs et Stånga, Upsala 1842. Stolt B, Ett gradualefragment från Burs, i: Svenskt guds­ tjänstliv 1966. Strelow H N, Cronica Guthilandorum, Den Guthilandiske Cronica. Kbhffn 1633 (Strelow). Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg på upp­ drag av VHAA, Sthlm 1912- (SvK). Sveriges Runinskrifter, utg av VHAA, Sthlm 1900- (SvR). Söderberg B, De gotländska passionsmålningarna och de­ ras stilfränder, Lund 1942 (Söderberg, Passionsmål­ ningarna). Tuulse A, Borgar i västerlandet, Sthlm 1952. af Ugglas C, Gotlands medeltida träskulptur till och med höggotikens inbrott, Sthlm 1915 (af Ugglas, Träskulp­ tur). Wallqvist O, Ecclesiastique samlingar Il, Sthlm 1791.

Tidningsartiklar i samband med kyrkans restaureringar 1923-25 och 1960-65 Go 10/ 9 -24, GA 23 j 12 -24, N Dag! Alleh 18 / 4 - 25, GA 20 / 4 -25, Bibel och mis­ sionsvännen, stiftstidning för Gotland nr 5 1925. ·­ samt GA 6/ 12 1960, G Folkbl 7 j 12 -60, Go 19!12 -60, 27 / 9 -63.

Förkortningar
Antikvariskt-topografiska a11kivet i VHAA, Stoekholm. BSt 	 K Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm . Ed handlingar Ecklesiastikdepartementets konselj­ akter i RA , Stookholm. FV Fornv.ännen, tidskrift för svensk antikvarisk forskning, Stockholm. GA 	 Gotlands Allehanda . G Arkiv Gotländskt Arkiv, Meddelanden från För­ eningen Gotlands Fornvänner, Visby. G Folkbl Gotlands Folkblad. GF Gotlands Fornsal, Visby. Go Gotlänningen. GT Gamla Testamentet. Inv Inventarieförteckning. Inv 1830 en på grund av en kg! förordning 17 l 4 1828 företagen inventering av forntida minnesmär­ ken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevs i flera exem­ plar, varav en serie förvaras i respektive kyrko­ arkiv och en serie i ATA. KB 	 Kungliga Biblioteket, Stockholm. NT 	 Nya Testamentet. Pastorsämbetet. PÄ 	 Riksarkivet, Stookholm . RA 	 Raä 	 Riksantikvarieämbetet, Stookholm . Räk 	 räkenskaper. SHM 	 Statens Historiska Museum, Stockholm. Snahbinv 	en preliminär inventering av de svenska kyr­ kornas föremålsbestånd av konst- och kulturATA 	 historiskt värde, utförd under åren 1917-32. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i ATA. Ett ex har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel. St Prot sockenstämmoprotokoll. 
 Sv K Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium 
 utg på uppdrag av VHAA, Stockholm 1912­ Visby landsark,iv. ViLA VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Akade­ mien, Stockholm . Vis prot visitationsprotokoll. ÖlÄ överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt) , Stock­ holm.

LANDSKAPSNAMNENSFÖRKORTNINGAR
Bl Bo Dr Ds Go Gä Ha Hs Hr Jä La Me Nb Blekinge Bohuslän Dalarna Dalsland Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Härjedalen Jämtland Lappland Medelpad Norrbotten Nä Sk Sm Sö Up Vb Vg Yr Vs Ån Ög Öl Närke Skåne Småland Södermanland Uppland Västerbotten Västergötland Värmland Västmanland Ångermanland Östergötland Öland

78

Summar y 


HISTORY

l. The Romanesque parish church of Burs consisled of the present nave and tower and a chancel, the appearance of which is unknown. Excavations under the present chancel floor might possibly provide some information. The oldest part of the church as the nave, which, as far as can be judged, was built during the first half of the 13th century. The typical capita ls of the two portals on the S and N sides are evidence of the age of the nave (figs 13, 17). II.The tower with galleries on the S and N sides (fig 7) and a stately W portal (fig 14) were added to the nave. The W wall of the nave was allowed to remain standing, and the ringing chamber was joined to th e rest of the church by two connected arches. Judging from the orna­ mentation of the capitals of the portal (fig 16) and the design of the galleries, the tower was probably built during the seeond quarter of the 13th century, immedi­ ately after the W tower of Visby Mari a Church, to which it is very similar. According to a medieval document, Burs Church was built in 1240. This date probably refers to the conseeration of the whole of the Roman­ esque church, after the tower was finished. Hl. In the middle of the 14th century, rebuilding, which was probably intended to be a completely new curch, was begun . The Romanesque chancel was demolished and a !a rge Gothic chancel, the present one, was built. The nave was connected with this chancel by thin walls, which were probably intended to be only temporary, un­ til a new nave was erected . The new chancel is the work of a building workshop and a sculptor's workshop, which at that time dominated the art of church building on Gotland. It was under the leadership of an experienced master, who had probably worked on the great cathedra! of Uppsala or at Linköping. The chancel was given a stately, richly sculptured S portal (fig 19), a splendid stone bench inside at the S wall (figs 39-42) and a niche flanked with colonnettes with leaf capitals on the N inner wall (fig 52). In view of the design of the stone sculptu­ res and the E windows, the chancel of Burs Church must be an early work of the builders. The richly formed, skil­ fully earved choir benehes and the tympanum relief of the chancel portal are undoubtedly the work of the mas­ ter of the workshop. For the reasons given above it should be most correct to date the chancel of Burs Church to the seeond quarter

of the 14th century. Thus it was probably erected at about the same time as the chancel in the neighbouring church at Lye, but earlier than the nave and the upper parts of the tower at the annex church at Stå nga (see below). IV. The most recent part of the church is the vestry north of the chancel. With its somewhat similar execu­ tion-it is without skirting and is covered with a wide barre! vault-it seems to have been built after the great period of church building on Gotland, pwbably during the late Middle Ages. Since the vestry was built, the church has stood practica.]]y untouched up to our own limes. Some alterations were made in the 18th century, however, when the !arge windows in the nave were made to admit light into the interior. Otherwise, the parish has only maintained the church and repaired it when neces­ sary.
MURALS

The medieval murals In the church have almost disappe­ ared. Only a small fragment on the W wall of the nave, St. George and the Dragon (figs 44, 45), executed in the middle of the 15th century, remains. This scene has equi-

A

Fig. 86. Kyrkans planutveckling, l : l 000.
Deve/opment of plan of church.

79

BURS KYRKA

valents in several rural churches on Gotland, e.g. Hemse, Non·tanda, Anga and öja. All these paintings are by the "Passion master" or his workshop, and are usually part of a !arge suite with a Passion series as principal motif, often painled on the N wall of the nave.
STAINED GLASS

A few valuable remains of the medieval stained glass of the church, three panes, one with a representation of the Resurrection, can be seen in the triple E window of the chancel (fig 46). The stained glass were probably inserled at the same time as the chancel was built during the seeond quarter of the 14th century. The panes have been campared with the stained glass in Lye Church, and a re probably by the same master, the "Lye Master". There are two stained glass pictures, dating from the first half of the 17th century, in the S window of the ohan­ cel (fig 48). The church also has a picture with stained glass in an oak frame (fig 49). It comprises nine panes with scenes from the Iife of Christ; in the middle is Christ on the Cross, with a genuflecting married couple in 16th century clothes. It is probably south German work, dating from the 16th century. The painled scenes with figures on the wooden ceiling of the nave {figs 34, 36), illustrating Old and New Testa­ ment subjects, are dated 1706.
FURNISHINGS

The rood now hanging in the Gothic rood arch belonged to the Romanesque church (fig 60). It was acquired at the

beginning of the 14th century before the Gothic chancel was erected. The medieval turned chair (fig 69), now in the Gotland Museum, probably also belonged to the first stone church. The weil-preserved triptych, with earved and painled figures (figs 54-58) is north German work dating from the first ha lf of the 15th century. In the centre panel is the Crowning of Mary, in the wings apostles and saints, and on the predella a painled representation of the Wise and Foolish Virgins. An oak processiona l cross also be­ tongs to the Gothic period (fig 61), with earved Evange­ list symbols on the end-ptates of the cross, 14th century. A unique chancel pew, possible a bishop's chair, is now in the National Museum of Antiquities. It is in the form of a tower, the sides with perforaled work with plant and animal ornamentation (fi·gs 66-68) . A grave-stone in me­ mory of a priest, Johannes, who died in 1380, dates from the same period. The inscription on the stone is engraved on a brass ribbon, with the Evangelist symbols in the corners, a very unusual type of stone on Gotland (figs 78, 79). The rich post-Reformation furnishings date mainly f rom the 17th and 18th centuries. Most of the pews in the nave, and the chancel stalls date from the end of the 17th century (fig 50). The sandstorre font (fig 71), with the bowl decorated with garlands of fruit in relief, was acquired in 1683. The richly earved pulpit was made in 1756 and pai nted in 1761 (fig 62). The W gallery (fig 51) was built in 1761. The seven-register organ with its neo-Gothic front was iostalled in 1882.

80

FÖLJANDE KYRKOR PÅ GOTLAND HAR UTKOMMIT I SERIEN SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM :

Akebäck, band I: 5, volym 35 
 Ala, band IV: 4, volym 84 
 Anga, band IV: 4, volym 84 
 Ardre, band IV: 5, volym 97 
 Atlingbo, band III, volym 54 
 Bara, band IV: l, volym 61 
 Barlingbo, band 1: 4, volym 33 
 Björke, band 1: 5, volym 35 
 Boge, band II, volym 42 
 Bro, band 1: 3, volym 31 
 Bunge, band Il, volym 42 
 Burs, band VI: l, volym 115 
 Buttle, band IV: 3, volym 68; tillägg i band IV: 6, 
 volym 101 
 Bäl, band II, volym 42 
 Dalhem, band IV: 2, volym 66 
 Eke by, band I: 4, volym 33 
 Elinghem, band Il, volym 42 
 Endre, band 1: 4, volym 33 
 Eskelhem, band III, volym 54 
 Etelhem, band V: l, volym 105 
 Fleringe, band II, volym 42 
 Fole, band 1:3, volym 31 
 Follingbo, band I: 5, volym 35 
 Fröjel, band III, volym 54 
 Fårö, band Il, volym 42 
 Gammelgarn, band IV: 5, volym 97 
 Gann, band Il, volym 42 
 Ganthem, band IV: 2, volym 66 
 Gnisvärds kap, band III, volym 54 
 Gothem, band IV: l, volym 61; tillägg i band IV: 6, 
 volym 101 
 Gotska sandöns kap, band II, volym 42 
 Guldrupe, band IV: 3, volym 68 
 Gunfiauns kap, band IV: 5, volym 97 
 Halls kap, band II, volym 42 
 Ralla, band IV: 2, volym 66 
 Hangvar, band II, volym 42 
 Hejde, band III, volym 54 
 Hejdeby, band 1: 4, volym 33 

UNDER UTARBETNING:

Hejnum, band II, volym 42 
 Helgemannens kap, band II, volym 42 
 Hellvi, band II, volym 42 
 Hogrän, band III, volym 54 
 Hörsne, band IV: l, volym 61 
 Klinte, band III, volym 54 
 Kräklingbo, band IV: 4, volym 84 
 Källunge, band Il, volym 42 
 Lokrume, band 1: 3, volym 31 
 Lummelunda, band 1: l, volym 3 
 Lye, band V: l, volym 105 
 Lärbro, band II, volym 42 
 Martebo, band 1: l, volym 3 
 Mästerby, band III, volym 54 
 Norrlanda, band IV: I, volym 61 
 Othem, band Il, volym 42 
 Roma sockenkyrka, band 1: 5, volym 35 
 Rute, band II, volym 42 
 Sanda, band III, volym 54 
 S Olofsholms kap, band II, volym 42 
 S Äulas kap, band II, volym 42 
 Sjonhem, band IV: 3, volym 68; tillägg i band IV: 6, 
 volym 101 
 Stenkumla, band III, volym 54 
 stenkyrka, band 1: l, volym 3 
 Tingstäde, band 1:2, volym 21 
 Tofta, band III, volym 54 
 Träkumla, band III, volym 54 
 Vall, band III, volym 54 
 Vallstena, band II, volym 42 
 Viklau, band IV: 3, volym 68 
 Vänge, band IV: 3, volym 68; tillägg i band IV: 6, 
 volym 101 
 Västergarn, band III, volym 54 
 Västerhejde, band III, volym 54 
 Västkinde, band 1: 3, volym 31 
 Väte, band III, volym 54 
 Östergarn, band IV: 5, volym 97 


Alskog, Alva, Fardhem, Garde, Hemse, Lau, När, Stånga.

Sveriges Kyrkor
VOLYM NR 115

KONSTHISTORISKT INVENTARIUM

GOTLAND
Band VI, häfte l Burs ting

o

1l.ik

+ +

Köping Kyrka, kapell Ödekyrka , kyrkoruin
väg

D"

-==-=- Större

- - settingsgräns ----· Tingsgräns

o ~------1~ 0 ______~ 20km

KARTOGRAFISKA INSTITUTET

Almqvist & Wiksell

Pris 25 kr