SVERIGES KYRKOR ERLAND LAGERLÖF GOTLAND BENGT STOLT Hemse kyrkor Hemse rkor HEMSE TING, GOTLAND BAND VI:3 Av ERLAND LAGERLÖF och BENGT STOLT VOLYM 131 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockholm 1969 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖREN HALLGREN GRAFISK FORMGIVNING VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Hemse kyrkor, avslutad i mars 1969, har utarbetats av antikvarie Erland Lagerlöf (arkitektur, byggnadshistoria och kalkmålningar) samt av docent Bengt Stolt (inredning och inventarier). - Värdefulla upplysningar har lämnats av rektor Paul Norrby, Hemse. Excerperingen är utförd av fru Ada Block. Över­ sättningen till engelska av bildtexter och sammanfattningar har utförts av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Hemse församling har frikostigt bidragit till framställningen av färgbilden. Omslagsbilden återger triumfkrucifix, sannolikt utfört av tysk mästare, verksam pd Gotland vid 1100-talets slut. Foto S. Hallgren 1968. ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB UPPSALA 1969 Innehåll HEMSE KYRKOR Inledning 173 Kyrkogården 173 STAVKYRKAN 181 NUVARANDE KYRKAN 193 Kyrkobyggnaden 193 Kyrkans byggnadshistoria 204 Kalkmålningar 214 Glasmålningar 231 Inredning och inventarier 233 NOTER 261 KÄLLOR OCH LITTERATUR 263 FÖRKORTNINGAR 265 SUMMARY 266 Hemse kyrkor Av ERLAND LAGERLÖF och BENGT STOLT HEMSE KYRKOR Gotland, Gotlands län, Hemse ting, Visby stift Sudertredingens kontrakt, annex till Alva Inledning Sockennamnet Hemse skrives i Linköpingsförteck­ ningen över biskopsvisitationer från 1300-talet Hemsij (i en annan handskrift Henpsa).1 På Rone kyrkklocka daterad 1345 står Hemso (med förkort­ ningstecken för m). 2 I Ivar Axelsons räkenskapsbok 1485-87 finner man Hemsse och Hemesse tingh, i Sören Norbys skattebok 1523 Hemsse Sogen.3 Lars Nilsson Neogard skriver i sockenförteckningen i Kyrkogården Kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen. Den äldsta delen närmast omkring kyrkan (fig 186 A-B­ C-D) omges i söder av en kallmur av kalksten, me­ dan den i öster (i höjd med den östra delen av den Fig 185. Detalj av stavkyrkans portalomfattning med snidad ornering. Foto I Anderson 1944. Detail of portal of stave church with carved ornament. Fig 186. Kyrkogårdsplan, 1:2000. Uppm J Söderberg 1967. Plan of churchyard. Gautau Minning4 Remsa, vilket motsvaras av ett uttal 'emmså eller Hämså, upptecknat av P A Säve i Rone. 5 Namnet har alltså i senare tid uppfattats som ett svagt femininum (typen krakå på södra Gotland). Som ett kuriosum kan nämnas, att den på sin tid berömde konsuln, greven ro ro Jacob Gråberg skrev sig Jacques Gråberg di Hemsö. 6 Sockennamnet är hittills oförklarat. 7 stora graven vid absiden) nu saknar synlig begräns­ ning. I norr är muren flyttad vid en utvidgning 1951 och i väster består inhägnaden av ett svartmålat järnstaket. Från 1880 hade kyrkogården kringgär­ /,\,.10. 0 10 20 JO 40 50 öO M.,. :lr:::ll: j_ i 173 HEMSE KYRKOR dats av ett enkelt trästaket, eftersom den gamla kyrkogårdsmuren av sten användes till uppförandet av det ännu bevarade skolhuset strax söder om kyrkan. Härom berättar ett stämmoprotokoll: »... och beslöt stämman att låta nedtaga kyrko­ gårdsmuren till dess halfva höjd, så väl på vester som norra och östra sidorna, deraf tillräckligt ma­ terial ansågs böra vinnas.» Man hade redan tidigare beslutat om hela den södra murens nedrivning för samma ändamål. Enligt stämmoprotokoll 1874 skulle »Kyrkogårdsmuren vid vägen och klockare­ gården på den yttre sidan pinnas och irappas». Detta torde tyda på att den gamla muren var lagd i bruk samt rappad på utsidan. Ingångar Till kyrkogårdens äldsta del leder två ingångar, en i väster och en i söder. Två av ingångarna markeras genom stigluckor. Den västra stigluckan (fig 190), som fick sin nuvarande utformning vid en ombygg­ nad 1854 (st prot) är kyrkogårdens huvudingång. Den är tryckt spetsbågig, uppförd av sandsten och kalksten, putsad och vitkalkad samt täcks av ett tegeltak. Vid bågens inre anfang profilerade lister av kalksten och sandsten. På östra sidan är i kapitäl­ höjd två huvuden av kalksten inmurade, på norra sidan Petrus med nyckel (fig 189) och på södra sidan troligen Paulus, attribut saknas (fig 188). Båda hu­ vudena är starkt vittrade, vilket försvårar tidsbe­ stämningen. I sitt ursprungliga skick torde stig­ luckan ha uppförts under I 200-talet. Förberedelser görs, när detta skrivs (1969), att rekonstruera den medeltida stigluckan. Den södra stigluckan (fig 192) uppfördes 1944 efter ritningar av sedermera landsantikvarien Gun­ nar Svahnström med äldre beskrivningar samt andra Fig 187. Kyrkan och kyrkogården från sydost. Efter teckning av P A Säve 1864. ATA. Church and churchyardfrom SE. After a drawing by P A Säve, 1864. 174 ·' ./. .:. ,. f , r 1~ .~ <: , ·~ ... _.,... .­· Fig 188. H uvud av kalksten, Paulus (?), på västra stigluckans Fig 189. Huvud av kalksten , Petrus, på västra stigluckans östra sida. Foto 1967. östra s ida . Foto 1967. Limestone head, St Paul ( ?), an E side af lichgate. Limestone head, St Peter, an E side af lichgate. Fig l 90. Västra stigluckan från nordost, medeltida, men ombyggd l 854. Foto 1967. W lichgate from NE; medieval, but rebuilt in 1854. ~ ,_4, -~ , • 175 HEMSE KYRKOR FASAD MOT vJGill*~~1~Y * ~OP~RVt -:..-- 230 Fig 264. Runinskrift (sön- dagsbokstäverna fuj:Jorkh upprepade) på korets västra mur söder om triumfbågen. Foto 1967. Runic inscript ion (repetition oj the juporkh) 0 11 W wa/I oj chancel, south oj rood arch. GLASMÅLN ING AR F ig 265. S Martin delar sin mantel med en tiggare, målning på långhusets östra mur, 1400-talet. Foto 1967. St Martin dividing his c/oak with a beggar, painling on E 1vall of nave, 15th century . Fig 263. (tv) S Göran och draken , målning på långhusets östra mur, 1400-talet. Foto 1967. St George and the Dragon, painting on E wall of nave, 15th century. Glasmålningar Kyrkans fönster hade under medeltiden glasrnål­ ningar i rika färger. Av dessa finn s nu intet kvar på plats. År 1780 omtalas i räkenskaperna att ma n »Bortsåldt 8 st garnJa Kyrkofönster». Det kan möjligen ha gällt medeltida glasmå lningar. Vid re­ staureringen 1896 påträffades under golvet ett stort antal glasskärvor, av vilka å tskilliga hade en tydligt bevarad, målad dekor (fig 266). Fragmenten såldes 1897 till SHM, där de ännu förvaras (inv nr 10291). Fig 266. Medeltida glasmålningsfragment påträffade vid restaureringen 1896. Foto 1969. Fragments of medieval stained glass, f ound during the restoration of 1896. .231 232 Fig 268. Nattvardens instiftande, detalj av fig 267. Foto 1967. Institution of the Holy Communion, detail from Jig 267. Fig 267 (t v). Altaruppsats av sandsten tillverkad 1699, målad 1729. På muren, Kristus som världsdomare, målning från 1400-talet. Foto 1967. Sandstone reredos, made in 1699, painted in 1729. On the wa//, Chris! as Judge of the World, 15th century. Inredning och inventarier Altaranordning Altarbord av huggen sandsten (fig 236), täckt av altarskiva av kalksten. Före 1963 var altaret inklätt med tjock slät puts. Skivan hade använts att riva färg på. Vid restaureringen 1963 rengjordes altar­ skivan och den tjocka putsen togs bort (konserve­ ringsrapport i ATA). På altarbordets framsida finns en liten, nu igen­ murad öppning (relikgömma), försedd med täck­ sten. Framför altaret ligger en trampsten av kalk­ sten med avfasade hörn. Altarskivans mått 123 x 99 cm, altarets höjd 103 cm. INREDNING OCH INVENTARIER Altaruppsats av skulpterad, målad, förgylld och försi lvrad sandsten (fig 267). Mittfältet med natt­ vardsscen i relief (fig 268), däröver änglahuvud om­ givet av kartuscher med målad inskription: »Anno / 1729». Mittfältet flankeras av kolonnetter med do­ riska kapitäl. På sidorna, som profilörer, fristående figurer: Moses och Aron. De bär uppslagna böcker med målad text : »Lagen är gifven igenom Mose», resp »Nåd och sann ing igenom Jesum Christum». Skulpterat understycke med mittkartusch flankerad av mindre kartuscher, änglahuvuden och voluter. 233 HEMSE KYRKOR Fig 269. Den uppståndne Kristus, alta ruppsatsens krön. Nu i sakrist ian . The Risen Chris!, cro111n oj reredos, 110 1v in !lie vestry. Mittkartuschen med målad inskription: »N ils P. Åkerman / Anna P. D. Lytlrn. I de mindre ka r­ tuscherna inskriptionen »Anno», resp. »1699». På listen under mittfä ltet må lad inskription : »denne målni ng är bekostad af Johan N. Åkerman».45 A ltaruppsatsen krönes av två putti, flankerade av två änglahuvuden. Mellan dessa fanns enligt inv 1830 en rektangulär sandstensplatta med snidad och skulpterad framställning av den uppståndne Kristus med segerfanan, omgiven av tvenne änglar (fig 269), samt däröver en kartusch med Karl XII:s namn­ ch iffer, krönt av en krona. Uppståndelsescenen och det krönta namnchiffret avlägsnades vid restaure­ ringen 189646 för att inte skymma valvmålningarna. Den förra ä r sedan 1963 uppsatt på sakristians vägg, medan det sena re förva ras i tornet. Färger : guld , silver, blått, rött, ljusbrunt, gu lvitt och karnation. Altaruppsatsen har således en ligt inskri fterna ut­ förts 1699 och målats 1729. Den målades åter 1864 på bekostnad av apotekare Frithiof Lilja samt vid restaureringen 1896 av Johan Gardelin, Hemse. De ursprungliga färgerna framtogs 1963 av Erik Olsson, Sanda (konserveringsrapport i ATA). Mått: Höjd 180 cm, bredd 207 cm. Altarskrank av kalkat trä, genombrutet, be­ stående av överliggare på stöd, parallell t med trapp­ steget i absidbågen. På trapp teget dynor av gult skinn. Mittpartiets överliggare är löstagbar och an­ vändes endast vid nattvardsgång. Höjd 67 cm. Till­ kommen 1963. Detta altarskrank ersatte ett nygo­ tiskt sådant från 1896 (kr prot 1896) av furu , med knä fall och överliggare klädda med röd sammet (se fig 234). Närmast föregående altarskrank (se fig 235) uppsattes 1846 (Alva N I). Bekännelsepall av målad furu (fig 271) på två kontursågade ben. Framsidan krönes av en profi­ lerad överliggare. På det Jistomramade mittfältet en målad framstä llning av publ ikanen i templet. Fär­ ger : blått, rött, svart, vitt. Målad inskrirt ion : »Gud ij / miskunda tigh / öfwer / migh syncz re!» Höjd I 08 cm, största bredd 52 cm. Troligen identisk med den »pall för Al taret» ·~om enligt räkenskaperna t illverkades av Anders l ruse 1693, och möj ligen med »skriftestohlen», som ' 768 målades av Magnus Möller (räk). Förvaras n u i tomkammaren. Alta rkrucifix, snidat och skulpterat i almrot. Ut­ fört 1955 av Bertil Nyström, Slite. Sockeln utgör samtidigt ett ciborium. Höjd med sockel 52 cm. På altaret. Antemensale av snidad och målad ek i två register (fig 270), indelade i vardera fem fä lt. I övre mitt­ fältet tre gotiska trepassbågar under gavla r vila nde på kolonnetter, i det u nd re ett fyrpass, omgivet av de fyra evangelistsymbolerna i svickla rna. I övre sidofälten trepass under gavlar klädda med krabbor och krönta av korsblommor, mellan gavlarna tou­ reller. Tde undre sidofälten trepassbågar vila nde på en mittkolonnett samt pilastrar invid mittfältet. Pilastrar saknas vid gallerverkets kortsidor, vilka verkar oregelbundet avsågade. Har enligt Säve varit belagd med kritgrund och färger, men var vid hans besök öv~rstruken med kalkvälling. Längd ca 200 cm, höjd ca 90 cm. 234 I N R ED N ING OCH I N VENTARIER F ig 270. Antemensale av ek, J200-ta let. Nu förkommet. Efter teckning av P A Säve J855 . Oak altar frontal, J3th century, now /ost. After a dra111i11g by P A Säve, 1855. Fig 27.1. Bekännelsepall , må lad av Magnus Mö ller J768. Confessiona/ stoo/, painted by Magnus Mo/ler, 1768. Vid ett besök av P A Säve 1855 avritades ga ller­ verket. Det satt då innanför fönstret i tornets väst­ vägg, men har sedan dess förkommit. Enligt af Ugg­ las skulle det dateras till l 200-talets m itt eller senare hälft. Till sin uppbyggnad påminner gallerverket om ett antemensale från Bergs kyrka i Småland, nu i SH M. Om det från början u tgjort en del av ett antemen­ sale, kan detta på grund av måtten inte ha ti llhört Hemse nuvarande höga ltare. Däremot stämmer må t­ ten ganska väl överens med högaltaret i moder­ kyrkan Alva. Säve fö rmodar, att föremålet från början varit ett korskrank,47 af Ugglas att det kan ha ingått i ett lektorium. Triumfkrucifix Triumfkrucifix av snidat, målat och fö rgyll t trä (fig 272-274). Kristusbilden bär krona med målade sten­ imitationer i form av röda och blågröna fält. Hå r, skägg och mustasch finräfflade, svartbruna. Håret är mittbenat och ligger i en båge bakom öronen, av­ slutat med två fria ändar på vardera axeln. Huvudet är lutat mot höger axel, kroppen bågböjd, benen parallella med brett mellanrum och brutna i vid vin­ kel, med knäna överförda mot bildens högra sida . De smala fötterna vilar i starkt framåtsl uttande ställning på ett suppedaneum. 235 Fig 273. Triumfkrucifix sannolikt utfört av tysk mästare, verksam på Gotland vid 1100-talets slut. Foto 1967. Rood, probably by a German master active on Gotland at end of 12th century. Fig 272. Detalj av fig 273. Foto 1957. Detail of fig 273. 2376 - 695505 H emse kyrkor HEMSE KYRKOR Fig 274. Detalj av fig 273 . Foto 1967. Detail ojJig 273. Ländklädet är förgyllt med rött foder, vid dess nedre få ll rombiska, blåmålade stenim itationer. Armarna är horisontell t utsträckta, händerna svagt bågböjda nedåt, med slutna fingrar och inåtböjda tummar. Karnation gulvit. Korset ha r förgyllda kanter med målade sten­ imitationer i form av röda och blågröna fält. Mitt- partiet ä r blått med strödda, gyllene prickar. Mått: korsets höjd 153 cm, corpus' höjd 101 cm. K rucifixet vilar på en rekonstruerad trabes. En­ ligt 1830 års inventarium hängde triumfkrucifixet vid denna tid ovanför triumfbågen. I samband med resta ureringen 1896 blev det målat och förgyllt av Johan Ga rdelin och upphängdes på korets norra 238 Fig 275. Predikstol tillverkad av Olof Westberg 1768, målad av Magnus Möller samma år. Foto 1968. Pu/pit, made by Olof Westberg in 1768, painted the same year by Magnus Möller. 239 HEMS E KYRKOR Fig 276. Evangelisten Matteus, detalj av fig 275. Foto 1968. St Matthew, detail ofJig 275. vägg. 1941 konserverades det av C W Pettersson och hängdes upp i triumfbågen. Originalfärgen framtogs 1958 av Erik Olsson, Sanda. Den var en­ ligt konserveringsrapporten så välbevarad, att endast obetydliga kompletteringar var nödvändiga. Krucifixet har sammanställts med madonnan från Viklau och triumkrucifixen från Väte, Alskog och Endre. Det torde ha tillkommit under 1100­ Fig 277. Timglasstativ av järn, skänkt till kyrkan 1691. Nu i GF. Foto 1968. !ron hour-g/ass stand, presented to the church in 1691. talets senare hälft och utförts av en västeuropeiskt fint skolad, på Gotland verksam mästare.48 Predikstol Av snidat och målat trä, bestående av polygonal korg med ljudtak och ryggstycke (fig 275). Korgen indelas i fält flankerade av pilastrar. I fälten figur­ målningar inom listramar med indrag, föreställande 240 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 278. Bänkskärm av furu med årtalet J683, detalj av fig 281. Foto 1969. Pinewood bench screenfrom 1683, detail ojJig 281. Fig 279. Bänkgavel av ek, tillkommen 1896 efter ritning av E Lallerstedt. Nu i GF. Foto 1968. Bench end, oak, made in 1896, designed by E Lallerstedt, now in the Gotland Museum, Visby. de fyra evangelisterna med attribut (fig 276), flan­ kerande en Kristusfigur som håller en våg med ett hjärta i ena vågskålen i sin högra hand. Däröver den helige Andes duva inom strålkrans. Underst i varje fält inskrift: »Matthaei», »Marci», »Christi Ret­ färdighet» (under Lukasfiguren saknas inskrift), »Johannis». Det polygonala ljudtaket krönes av en krona över kartusch med Adolf Fredri.ks namnchiffer, uppburet av S-fof'migt svängda stöd. Mellan dessa snidade och målade krönornament. I ljud takets listomgivna fält finns inskriptioner. I sydöstra fältet otydlig text med namnen »Ollof Wäsbärg se / M : Möller. Pinx». I de övriga är träplattor med följande text insatta : »År 1768 är denna / Predikstohl Bygd och / Målat, då warande / Kiörkio herde Herr / Lars Malm­ sten.»49 En duva i strålkrans är målad på Jjudtakets undersida. Ryggstycket består av två fält på södramuren samt en omfattning till trappan. De är indelade av pi­ lastrar och flankeras av voluter. På fältet över mur­ öppningen inskriptionen: »J9h: 1Ep:v23» (cit). Färger: pilastrarna marmorerade i blått och rött, övriga färger blått, grönt, svart, vitt och gult. 241 HEMSE KYRKOR Predikstolen byggdes av snickaren Olof West­ berg50 1768 och målades samma år av Magnus Möl­ ler51 (räk). Ny målning 1896 av Johan Gardelin, Hemse, då bl a de fem bildfälten fick ny figurmål­ ning, föreställande de fyra evangelisterna, samt en blomslinga. Originalmålningen framtogs 1963 av Erik Olsson, Sanda (konserveringsrapport i ATA). Genombrottet i muren gjordes 1768 (räk) och samma år såldes en äldre predikstol.52 Timglas Timglas (fig 277) bestående av smidd ståndare av järn, upptill utformad som en blomma med ranka, jämte fastsittande träskiva. Färger: svart och rött, träskivan röd, med svart målat årtal, 1769. Ett glas bevarat, trasigt. Höjd 47 cm, glasens höjd ca 20 cm. Skänkt 1691 av Nils Åkerman (C 1). Deponerat i GF 1916 (inv nr Dep C 428). Bänkinredning Bänkar av kalkat trä, med knäfallsbräden och rek­ tangulära sidogavlar utan dörrar (se fig 233). På norra sidan 8 bänkar, på södra 9. Gavlarnas höjd 90 cm, bredd 40 cm. Bänkinredningen tillkom vid restaureringen 1963. Utförd av Nils Lundgren, Levide (inv 1963). Före 1963 ägde kyrkan 35 bänkar i nygotik från 1896 (fig 279). Två bänkar överlämnades 1963 till GF. Före 1896 hade kyrkan slutna bänkkvarter (fig 235), som hade överliggare med tandsnitt och dörrar med listomgivna fält och målade nummer. Från denna inredning har bevarats två dörrspeglar av furu, prydda med målade bladornament i blå­ grönt på gulaktig botten. Dörrarnas baksida röd­ brun. Höjd 52 cm, bredd 29 cm. Den ena förvaras i tomkammaren. Den andra (Asarve gårds) hos Hans Norrby, Hemse. Nya bänkar omtalas 1725och1775 (räk). 1768 målade Magnus Möller 8 bänkar (räk). Bänkinredningen som borttogs 1896 vilade vid långhusets norra och södra murar på långbänkar av trä. Enligt en teckning av Säve från omkring 1850 (fig 280), fanns två bänkar på norra sidan, försedda med urtagningar i form avtrifoliebågar och ornerade i;ned ristade hel- och halvcirklar. Höjd ca 45 cm, längd ca 420 resp 450 cm. På södra sidan fanns en liknande bänk, där ur­ tagningarna åtskildes av kolonnetter med tre vuls­ ter. Längd ca 480 cm. Bänkarna togs bort 1896 för att sändas till SHM, men tycks aldrig ha blivit in­ förda i museets katalog och är nu förkomna. 53 Bänkskärm av snidad, målad furu (fig 281), ge­ nom drakslingor i plattskärning indelad i fyra rek­ tangulära fält. Skärmen har krönlist prydd med ägg­ stav och tandlist. De rektangulära fälten är inramade av profilerade lister och prydda med målade akan­ tusrankor. På insidan fragmentarisk bemålning i form av röda och vita blomslingor. Färger: röd­ brunt med svarta drakslingor, lister blått och vitt, fält roströda med grå slingor. Inskrift: »ANNO / 1683», samt »H. I. I. C.». Vänstra fältets nedre ramlist bortfallen. Längd 217 cm, bredd 65 cm. Bänkskärmen torde ha utgjort bröstning i den sångarbänk i koret, som nämns i inv 1830: »en bänk af tvänne rader för Församlingens Sångare på norra sidan af Choret». Gåva till Nordiska museet 1910 (inv nr 115.622), deponerad i SHM 1943 (inv nr 23003:93).54 Läktare År 1888 uppfördes en orgelläktare av trä i tomrum­ met. Den togs ned redan 1896, då den skymde en del av de nyupptäckta målningarna. Vid en visitation 1887 var orgelharmoniet placerat på »en mycket simpel och vanprydande träställning» i tomrummet. Orgel Orgelverket har två manualer, självständig pedal, svällare och sedvanliga koppel. 5 stämmor i 1 :a manualen, 5 i 2:a och 3 i pedalen. Mekanisk traktur. Inköpt 1963 från Frobenius & Co orgelbyggeri, Köpenhamn. En äldre orgel, byggd 1912 av orgelfirman Åker­ man & Lund skänktes till kyrkan 1914 av järnhand­ lare Otto Svahn, Hemse. Den omfattade 6 stämmor och en manual. Såldes 1963 till församlingens kan­ tor, Lennart Olsson (inv). Före denna orgel fanns ett orgelharmonium, inköpt 1876 (st prot). Det an­ vänds nu i församlingshemmet. Nummertavlor Nummertavlor: - 1. Av snidat, målat och förgyllt trä (fig 282). Rikt utformat överstycke. med snidade 242 Fig 280. Detaljer av medeltida bänk av trä. Nu förkommen. Efter teckning av P A Säve 1855. Wooden bench, medieval, 1101v /ost. After a drmving by P A Säve, 1855. F ig 281 (nedan). Bäokskärm av furu , enligt inskrift från .1683. Foto 1969. Pinewood benc/1 screen, dating, according to an inscription, from 1683. 243 HEMS E KYRKOR Fig 282. Nummertavla, troligen utförd av Johan Hernell , 1700-talets mitt. Foto l 968. Hymnboard, probably by Johan Hernell, mid-18th century. blommor och blad. Färger: blad gröna, blom­ stänglar ljusbruna, blommor bruna och förgyllda. Det svarta sifferfältet omges av svart listram med snidade och förgyllda blad . Listen omges av från överstycket nedhängande snidad girlang med gröna blad och förgyllda frukter. Höjd 107 cm, största bredd 70 cm. Nummertavlan liknar mycket nummertavlorna i Lye och Alskog (SvK Go V, s 79, 217). I likhet med dessa torde den ha tillverkats i mitten av 1700-talet, sannolikt av Johan Hernell.55 Den restaurerades 1963 av konservator Erik Olsson, Sanda. Då bort­ togs övermålning från 1863 (räk), de ursprungliga färgerna framtogs och tavlan ändrades från plats för tre, till fem psalmer. - 2. Av snidat och målat trä, med triangelformat överstycke krönt av lilja och prytt med två drakhuvuden. Korsblommor runt kan ten. Brunmålad ram. Höjd 180 cm, bredd 110 cm. Nygotisk, från 1896. Förvaras i tornkammaren. - 3. Fragment av snidad, målad och förgylld furu , utgörande del av en solros. Längd 26 cm, bredd 13 cm. Ha r troligen utgjort del av en nummertavla. Upptagen vid snabbinventeringen 1924. I tornkam­ rnaren. Dopredskap Dopfunt (fig 283) bestående av cuppa av grå kalk­ sten samt fot av sandsten. Cuppan är åttpassformad. Utsidan ä r, genom från ba en utgående strålar för­ enade med gotiska trepass, indelad i fält av samma typ som de s k musselcupporna. I sv icklarna bl a bladrosetter, klöverblad och sexudd ig stjärna. Ut­ tömningshål saknas. Vid övre kanten fyra hål, an­ tagligen fästanordning för ett nu försvunnet dop­ funtslock. Foten krönes av en vulst; under denna fyra o­ djurshuvuden (fig 284) och mellan dessa inom cir­ kelrunda medaljonger: - 1. Sittande figur med båda handflatorna lyftade snett uppåt (fig 285). - 2. Fi­ gur sittande på en bänk täckt med dyna. Vänster hand lyftad, med pekfiogret pekande uppåt, i höger hand ett svärd (fig 286). - 3. Krigare, hållande en hjälm med vänster hand, ett spjut i den högra (fig 284). - 4. Lejon, med höger framtass högt lyf­ tad, hög-svansföri ng. Spår av bemålning i grönt och blått samt marmo­ rering i rött. Mått: höjd 107 cm, fotens höjd 38 cm, cuppans största diameter 86 cm. Står sedan 1963 i långhusets nordöstra hörn på en medeltida, åttkan­ tig profilerad plint av kalksten, troligen samtidig med cuppan. Dopfuntsfoten är romansk och har daterats till 1100-talets senare del. Den kan föras till mästa ren »Hegvalds posthuma verkstad», jfr funtarna i Gant­ hem, Halla och Sjonhem (SvK Go IV s 236, 281 , 310). Cuppan är gotisk och torde härröra från 1300­ talet.56 Funten målades 1768, troligen av Magnus Möller (räk). Dopfat av silver, avsett för dopfunten. I botten den helige Andes duva, samt inskriptiooen: »Låten barnen komma till mig.» Enligt stämplar tillverkat av Samuelsons Silversmedja, Stockholm, 1951. Dia­ meter 74 cm. Inköpt 1951. 244 Fig 283. Dopfunt av sandsten och kalksten. Foten från J JOO-talet, cuppan från 1300-talet. Foto I 967. Baptisma/ font of sandstone and limestone. Base 12th century, bowl 14th century . 7 - 695505 H emse kyrkor 245 Fig 284. Detalj av dopfuntens fot. Foto 1968. Detail oj base oj font . 246 Fig 285 . Detalj av dopfuntens fot. Foto 1968. Detail af base af font. Fig 286. Detalj av dopfuntens fot. Foto 1968. Detail of base af font. 247 HEMSE KYRKOR Dopskålar: - 1. Av mässing, åttkantig (fig 287). Skålens insida förtent. På brättet hamrade druvkla­ sar, blommor och vinlöv. Diameter 24 cm. 1700­ talet. - 2. Av förgyllt nysilver, i botten den Helige Andes duva, omgiven av samma inskription som på dopfatet. Diameter 22 cm. Inköpt 1918. Nattvardskärl Paten av förgyllt silver (fig 288). I botten välsig­ nande hand, omgiven av bladbesatt ranka mellan koncentriska cirklar. Skålens kant är utformad som ett åttpass som omges av bladslingor. Brättet prytt med fyra graverade kors. Runt yttre kanten löper en inskription i majuskler (felande partier inom paren­ tes, kompletterade enligt Läffler): ED!TVR HIC IESVS RE(MANET TA)MEN INTEGER ESVS AVE SA(LYS MYNDI) VERBVM PAT(RIS HOSTIA VERA YIYA CA)RO DE!TAS INTEGRA VERUS (HOMO). Översättning enligt Läffler: Här förtäres Jesus, men födan förbliver dock Fig 287 (ovan). Dopskål av mässing, J 700-talet. Foto 1967. Brass baptismal bowl, 18th century . Fig 288. Paten av förgyllt silver, J 200-talet. Nu i SHM. Foto ATA. Silver-gift paten, 13th century, now in the Museum oj National Antiquities, Stockholm. 248 F ig 289. Sockenbudstyg av tenn från omkr 1800. Foto 1968. Pe1111er vialicum vessels, ca 1800. Fig 290. Oblatask av svarvat trä, 1800-talets slut. Foto 1967. Fig 291. Ljusstake (I ) av mässing, 1600-talet. Nu i GF. Foto 1968. Bread box, turned 111ood, end oj 19th century. Brass candlestick (!), 17th century . No1v in the Gotland M useum. ,, 249 HEMSE KYRKOR oskadd. Hell Dig, världens frälsning, faderns ord, sann hostia, levande kött, hel gudom, sann män­ niska. 57 - 1200-talet. Diameter 14,7 cm. År 1761 (räk) förgylldes och lagades patenen. Den såldes 1870 till SHM i utbyte mot en ny (inv nr 4471). Till patenen har hört en kalk, omgjord 1784 (se nedan), men den bar dessförinnan enligt Wallins Analecta följande inskription i majuskler runt bot­ ten: TOTTO ME FECIT IN DIEBUS CARVLI PREPITERI VIVENTE HEGNOS PREPOSITO ( = Totto gjorde mig i prästen Carls dagar, då prosten Hegnos levde). ­ Mitten av 1200-talet, troligen av tysk mästare, möj­ ligen bosatt i Visby. 58 Kalk av silver med invändigt förgylld cuppa och cirkelrund fot. Skaftet över och under noden deko­ rerat med omväxlande ovaler och akantusblad. En­ ligt stplr tillverkad 1784 av Johan Lindbom, Visby (mästare 1784-1803). Räk 1785 upptar en utbetal­ ning till Johan Lindbom för »ett st förnyad och om­ gjord kalk med förgyllning och förbättring». Fru Maria Åkerman vid Sindarfve bidrog med extra silver och mer än halva kostnaden för kalken. Höjd 22 cm, cuppans diameter 12 cm. Paten av förgyllt silver. På brättet ristat latinskt kors. Stplr B L, tre kronor, I, 0 5 ( = 1870). Dia­ meter 15 cm. Sockenbudstyg: - I. Av silver, bestående av kalk och paten, den senare med inskrift »K. Andersson». Enligt stämplar tillverkad i Stockholm 1900. Dia­ meter 9,5 cm. Kalken med klockformig, inuti för­ gylld cuppa. Enligt stämplar tillverkad av Guld­ smedsaktiebolaget, Stockholm, 1894. Höjd 15,5 cm, cuppans diameter 8 cm. Inköpta 1900 (räk). För­ varas i församlingshemmet. - 2. Av silver, be­ stående av kalk med invändigt förgylld cuppa, pa­ ten, oblatask och glasflaska. Förvaras i etui med sil­ verplåt med inskription: »Hemse kyrka 1956.» Gåva detta år av fröken Gunhild Helling (inv 1963). Kalkens höjd 14 cm, cuppans resp patenens diameter 6 och 8 cm. - 3. Av tenn (fig 289) bestående av kalk och paten. Kalken har låg vid cuppa och rund nod. Inga stplr. Kalkens höjd 12 cm, cuppans resp patenens diameter 8 och 9 cm. Upptages första gången i inv 1830. Förvaras i församlingshemmet. Oblatask av silver, invändigt förgylld. Löstagbart lock krönt av stående, grekiskt kors. Höjd 15 cm, lockets diameter 13 cm. Gåva 1932 av De ungas sy­ förening. Oblatask av svarvad ek (fig 290), med tre fötter och löstagbart lock med knopp. Målad i rött, guld och mörkgrönt. Höjd 14 cm, dimeter 10 cm. I för­ samlingshemmet. 1799 ägde kyrkan »twå askar, af träd för com: bröd». Mellan 1863och1870 erhöll kyrkan en oblat­ ask av papper. Vinkanna av silver, krönt av kors. Enligt stämplar utförd 1956 av konstsmed F Holmström, Arvika. Höjd 28,5 cm. Gåva 1956 av föreningen Kyrkopryd­ nad. Två vinkaraffer av slipat glas, anskaffade på 1860-talet. Den ena rund, den andra med polygonal genomskärning. Ena karaffen har propp med rund kula, krönt av upprättstående kors, den andras är avbruten och förkommen. Förvaras i tomkamma­ ren. Höjd 30 cm. Vinflaska av brunt glas. Storbukig, hoptryckt på sidorna. Höjd 33 cm. I församlingshemmet. 1745 inköptes » 1 st Boutaille», 1779 två glas­ flaskor och 1799 ytterligare en. 1594 och 1684 fanns en större och en mindre tennflaska och en tredje in­ köptes 1758. Dessa är nu försvunna. Brudkrona av förgyllt silver, med fem flikar och prydd med röda stenar. Enligt stplr tillverkad av atelje Borgila, Stockholm. Gåva 1951 av Syföreningen. Ljusredskap Ljuskronor av mässing: - 1. Med 8 ljusarmar och 16 pipor på olika höjd, bildande två kransar. Överst prydd med blommor med taggiga blad. En ljushål­ lare i nedre kransen saknas. Höjd 100 cm. Omkring 1800. Hänger i tombågen. - 2. Med två kransar om vardera 7 ljusarmar. Inskription på kulan: »Skänkt af Kyrkovårdaren Petter Paulsson Hulte / Och dess Hustru Magdalena Olofsdotter År 1857.» Höjd 110 cm. Kostade enligt inv 1860 » 112 Rd Rmt». - 3. Med två kransar om vardera 8 ljusarmar. På kulan inskription: »Skänkt till Hemse Kyrka genom fri­ villiga bidrag 1896.» Enligt inv 1899 skänkt 1896 av järnhandlaren Otto Svahn, Hemse. Höjd 80 cm. Nr 2 och 3 hänger i långhuset. - 4. Med 8 ljusarmar i en krans. Enligt kyrkorådsprotokollet beställd från Gusums bruk 1896. Höjd 50 cm. Hänger i ko­ ret. Samtliga kronor är elektrifierade. 250 IN R EDN I NG OCH INVENTAR I ER F ig 292. Bänkkläde i korsstyngs- och tvistsöm av ullgarn på glestrådig linnevävnad, daterat 1728. Nu i GF. Foto 1968. Be11ch c/oth , /oose /i11e11 c/oth with cross-stitch and t1vist-stitch in wool/en yam, dated 1728. Now in the Gotland Museum. Ljusstakar: - l . Av mässing, ett par för vardera ett Jjus (fig 291). Rund fot med åttkantig nederdel. Åttkantiga Jjusmanschetter överst och på mitten, prydda av halvklot samt drivna bladrankor och druvklasar. Skaftet spiralvridet. 1600-talsstil. Höjd 22 resp 23 cm. Enligt inv 1799 skänkta av K L Lange. Deponerade i GF 1892 (i nv nr Dep B 842, 843).59 - 2. Av tenn, ett par med tre pipor, rund fot och profilerat skaft. Varje stakes fot har inskrip­ tionen: »Till Hemse kyrka af Otto Svahn 1895.» Höjd 50 cm. I församlingshemmet. - 3. Av tenn, sex stycken för vardera ett ljus. Inskription på in­ sidan: »N. Vredeby, Svenskt Tenn». Höjd 14,5 cm. Gåva 1963 av fru Margit Appelkvist. - 4. Av tenn, en för ett ljus. Höjd 15 cm. Enl igt inskription under foten gåva av Berl ingske Tidenes Kirketure 1963. - 5. Av malm, två för ett ljus. Rund fo t, runt skaft med tre vulster, 1600-talstyp. Höjd 23 cm, fotens diameter 15 cm. Gåva 1936 av Syföreningen. -6. Avjärn, två stycken med sju pipor. Höjd 140 cm. Avsedda att användas vid begravningar. Enligt inv skänkt av fru Lilly Georgsson, Hemse, år 1967. - 7. Av tenn, två stycken. Gåva 1943 av kantor W K up­ per. I gravkapellet. Textilier Alta rbrun av gråvitt ylle, broderat i guld, svart, vitt, grönt och olika nyanser blått. I mitten Kristusmono­ gram, flankerat av triangel respektive kalk, allt inom cirklar. Broderat på fodret : »LIBRARIA / KOMP. 251 HEMSE KYRKOR Fig 293. Håv av svart sammet, skänkt J768. Foto 1968. Black ve/vet col/ection bag, presentec/ in 1768. MSA. / 1967» (=Märta Swartling-Andersson). Längd 124cm, höjd 16 cm. Enligtinv skänkt av förre kyrkvärden skomakarmästare Karl Laugren, Hemse, och hans syster fru E lsa Lerberg, Lärbro. Antependier: - I. Av röd sammet. I mitten Gudslammet inom fyrpass, flankerat av bokstä­ verna A och 0. Längd 195 cm. Anskaffat 1916 (inv). - 2. Av vitt yl le, modernt. - 3. Av grönt ylle, samma material som i mässhake nr 4. - 4. Av vio­ lett, mönstrat siden, samma material som mässhake nr 3. Mässhakar : - J. Av brunaktig, ursprungligen röd sammet. På ryggsidan kors, på framsidan slå av tre parallella silvergaloner, ej ursprungliga. Rygg­ längd 126 cm. Inköpt 176 l (räk), renoverad 1957 (inv) av Cedergren & Eriksson, Visby. - 2. Av vitt mönstrat siden. Ryggsidan rektangulär, med la­ tinskt kors av brunt enfärgat siden, kantat med band i rött och guld. Inskription på fodret : »G H LICIUM 1924» (=Gurli Hillbom). Rygglängd 114 Fig 294.Kollekttavlor av trä, den mellersta från 1400-talet. Nu i GF. Foto 1968. Wooc/en col/eclio11 lrays, the midclle 011e c/ating from the 15th century. Now in the Gotland Museum. 252 cm. Inköpt 1924 (räk). - 3. Av violett mönstrat si­ den. Broderat på fodret: »E. P. LICIUM 1953» (=Elin Pettersson). Rygglängd 121 cm. För kyr­ kans prydande, skänkt av syföreningen 1954 (räk). - 4. Av grönt ylle. Broderat på fodret: »Cedergren& Eriksson, Visby. Hemse kyrka 1957. Till minne av Elin och Karl-Fredrik Jonsson skänkt av barnen.» Rygglängd J 12 cm. - 5. Av vitt mönstrat siden. På ryggsidan slå med Kristusmonogram, runt halsen krage av rött siden, broderier i grönt och guld. På fodret: »LIBRARIA KOMP. MSA J963» ( = Märta Swartling-Andersson). Rygglängd 1I2 cm. Gåva av Syföreningen till kyrkans prydande. Stolor: - 1. Av vitt mönstrat siden, prydd med fem röda, broderade kors. Längd 246 cm, bredd 9 cm. Anskaffad 1958 (inv). - 2. Av vitt mönstrat siden, samma material som mässhake nr 5. Längd 265 cm, bredd 8 cm. Anskaffad 1963. - 3. Av violett iden, samma material som mässhake nr 3. Med fem kors av påsydda guldgaloner. Längd 245 cm, bredd 9 cm. Gåva av Kyrkoprydnad J 958. - 4. Av grönt ylle, samma stoff som mässhake nr 4. Prydd med fem kors av påsydda guldgaloner. Längd 245 cm, bredd 9 cm. Gåva 1958. - 5. Av röd sammet, en­ färgad, prydd med sju kors av påsydda silvergaloner. Längd 245 cm, bredd 9 cm. Skänkt 1958 av Kyrko­ prydnad. - Nr 1, 3- 5 utförda av firma Cedergren & Eriksson, Visby. Kalkkläden: - l. Av vitt mönstrat siden, samma stoff som mässhake nr 5. Kristusmonogram av på­ sydda röda band, kantade med guldtråd. Kvadra­ tiskt. Sidans längd 58 cm. Utfört på Libraria 1963. - 2. Av grönt ylle, samma stoff som i den gröna mä shaken. Kors av påsydda guldgaloner. Sidans längd 60 cm. Skänkt tillsammans med den gröna mässhaken 1958. - 3. Av violett mönstrat siden, samma stoff som i mässhaken nr 3. Kors av på­ sydda guldgaloner. Kvadratiskt, sidans längd 60 cm. Gåva av Kyrkoprydnad 1958. - 4. Av röd omönst­ rad sammet, samma stoff som i röda stolan. Kva­ dratiskt, kantlängd 60 cm. Gåva 1958 av Kyrko­ prydnad. - Nr 2- 4 utförda av Cedergren & Eriks­ son, Visby. Bursor: - 1. Av vitt mönstrat siden, samma stoff som mässhake nr 5. Utförd på Libraria 1963. ­ 2. Av grönt ylle, samma stoff som i den gröna mäss­ haken. Skänkt tillsammans med denna 1958. - 3. INRED 1 I N G OCH I VENTARIER Fig 295. Tronande biskop, detalj av kollekttavla från 1400­ talet. Foto J968. Enthroned bi shop, detail oj15th ce11t11ry co/lection tray,fig 294. Av violett mönstrat siden, samma stoff som mäss­ haken nr 3. Skänkt tillsammans med denna 1958. - 4. Av röd omönstrad sammet, samma stoff som i den röda stolan. Gåva 1958. - Nr 2-4 utförda av Cedergren & Eriksson, Visby. Predikstolskläden: - l. Av röd sammet, prytt med broderad, vit duva, omgiven av strålar. Kantat med påsytt gult band och guldfrans. Fodret broderat med : »H. A. 1916» (Helena Anschi.itz). Bredd 37 cm, höjd 43 cm. - 2. Av vitt ylle, samma stoff som det vita antependiet. Bredd 37 cm, höjd 47 cm. Skänkt av Kyrkopry~nad 1957. - 3. Av grönt ylle, samma stoff som gröna antependiet. Bredd 37 cm, höjd 47 cm. Gåva av Kyrkoprydnad 1957. - 4. Av vio­ lett mönstrat siden, samma stoff som det violetta 8 - 695505 H emse kyrkor 253 HEMSE KYRKOR Fig 296. Gravsten med runinskrift från 1459. Foto G Svahnström 1962. Gravestone with runic inscription, 1459. antependiet. Anskaffat 1958. Bredd 37 cm, höjd 42 cm. - N r 2- 4 utförda av Cedergren & Eriksson, Visby. Bänkkläde i korsstyngs- och tvistsöm med ull­ ga rn på glestrådig linnevävnad (fi g 292). Ytan täckt av palmettliknande mönster mot blå botten . Längs kortändarna bå rder av triangelornament. Färger: rött, blått, gult och vitt. Vid nedre långsidan bro­ derat med rött: »Anno 1728 M M». Längd 86 cm, bredd 35 cm. Har enligt uppgift ursprungligen legat på bekännelsepallen. Gåva till GF 1922 av Sara Stengård, Hemse (inv nr C 4836).60 Håvar: - I. Av svart sammet (fig 293), ett par, på läderstomme och ornerade med galoner, fransar och tofs, allt i silver. Svarvat, svartmålat träskaft med par av hängande klockor. Längd J18 cm, hol­ kens längd J6,5 cm, diameter vid öppningen 11 cm. EnJigt räk skänkta 1768 av nämndemannen Olof T iengdarfwe och kyrkvärden Per Linwede. - 2. Av vitt linne, ett par, på läderstomme med broderier i 254 I N REDNING O C H INV EN TARIER guld, grönt, rött och grått. Skaft av ljus ek. Längd 172 cm, holkens längd 22 cm, diameter vid öpp­ ningen 12 cm. Gåva av kyrkorådets ledamöter vid kyrkans återinvigning 1963. Tillverkade av Ceder­ gren & Eriksson, Visby. Ryamatta, i brunt, gråblått, ljusblått och vitt, ligger framför altaret. 120 x 68 cm. Knuten och skänkt 1955 av förre kyrkvärden Jacob Jacobsson, Likmide. Konfirmanddräkter inköptes 1962 en ligt kyrko­ rådets beslut, för medel ur Svahnska fonden. Försvunna textilier Inventarium 1594 upptar en korkåpa, en mäss­ hake och ett röcklin.61 Korkåpan fanns kvar 1684, likaså mässhaken. Den senare såldes 1765 (räk). 1697 inköptes »hwalmar till att kläda altaret och predikstohlen med till att contestera den sorgh, som .. . Konung Carl d 11 s dödel iga frånfälle» för­ orsakat (räk). Tyg till prästkappa inköptes första gången 1840.62 I inv 1799 nämns en »Gammal Fahne», som enligt en senare anteckning i samma inventarium »blifwit insänd till Wisby». Kollekttavlor Kollekttavlor (fig 294): - I. Av snidad, skulpte­ rad ek (fig 295). På gavelns frånsida inristat »NPA» och årtalet 1688. Framför gaveln snidad figur, tro­ nande biskop, med väl bevarad polykromi. Färger: rött,vitt, grönt, svart och silver. Händersaknas.Längd 32 cm, höjd 27,5 cm, bredd 15 cm. Figurens höjd J 9,5 Fig 297. Medeltida gravhäll (2) av grå kalksten . Foto J W Hamner 1921. Medieval grave stab (2), grey timestone. Fig 298. Detalj av medelt ida gravhä ll (5) av grå kalksten. Foto J W Hamner 1921. Detail oj medieval grave stab (5), grey timestone. 255 H EMSE KYRKOR cm. Daterad till 1400-talets förra hälft. I GF (inv nr Dep B 838). - 2. Av snidad furu. Gavel med listverk och kolonnetter. Framsidan röd med målade svarta bokstäver »PPS» och »L». Handtaget ornera t med ristade koncentriska cirklar. Ram.listen defekt. Längd 29 cm, ändgavelns höjd 13,5 cm. 1600-talet. I GF (inv nr Dep B 839). - 3. Av ek med skaft av furu. Utan ändgavel. Urkarvningen ornerad med ristade ringar. 1600-talet. I GF (inv nr Dep B 840).63 Fig 300. Figur av koppar med emaljinläggningar, fragment av ett limogeskrucifix, J200-talet. Foto 1969. Copper figure wilh e11amel, frag111e111 of a Limoges cruc1fix, 131/i ce11111ry . Fig 299. Svarvad fattigstock av furu, 1700-talet. Foto 1968. Turned poor-box, pinewood, /81/i century . Gravstenar - 1. (G55, i korgolvet norr om altaret). Av ljusgrå kalksten, rektangulär (fig 296). På mittytan kors på fot samt gården Ocksarves bomärke. Kring kanten runristning som i översättning lyder: »Bot- . . . från Ocksarve (?) h(an el hon?) lät hugga denna sten över Budaid (?) från Hageby och till Ocksarve. Då jag blev skriven , då var runan h söndagsbokstav, 256 -r primstav i tolfte raden på tavlan [ = 1459]. Peter i Ocksarve han skrev mig. Amen.» Längd 196 cm, bredd 100 cm. Stenen låg ursprungligen på kyrko­ gården söder om kyrkan, på den gravplats som till­ hörde Ocksarve gård . Någon gång efter 1855 place­ rades den mot tornets norra mur, där den stod 1923. När stenen vid restaureringen 1963 lades i korgolvet, hade den sedan 1940 stått rest på kyrkogården norr om kyrkan.64 - 2. Av grå kalksten (Lindström 109), trapezoidal (fig 297), med likarmat kors. Utmed kortsidorna inskription i majuskler: Hic Jacet A i­ mundus (=Här vilar Aimund). Längd I 80 cm, största resp minsta bredd 95 och 70 cm.65 Ligger sedan 1963 i korgolvet söder om altaret, men var tidigare från 1940 rest på kyrkogården bredvid nr I. Dessförinnan låg den vid tornets norra mur liksom nr I. - 3. Av röd- och grönaktig kalksten, rektangu­ lär. Inskription: »Tingz Domaren / Pehr N ilson Åkerman / Anno 1701 den 22 septemb: / Elin Lars Dotter / Ao 1707 den 23 Martij / Tjengdarfwe / bekåstat af N. P. Åkerman / Memento Mori» (mi nns, att du är dödlig). Längd 197 cm, bredd 180 cm. Ligger på ursprunglig plats i korgolvet, m itt för altarringen. - 4. Av grå sandsten, rektangulär, med ristade cirklar i hörnen och ristad rand utmed kan­ terna. Ingen inskrift läsbar. Längd 160 cm, bredd 85 cm. Ligger som trampsten utanför korporta len. Kyrkan äger ytterligare ett antal äldre gravstenar. Nr 5 (nedan) låg vid Säves besök 1855 på kyrkogår­ den söder om kyrkan. I samband med restaureringen 1896 placerades stenarna utmed långhusets södra yttermur. Vid 1960 års restaurering lades gravste­ narna i tre staplar på andra sidan vägen, öster om kyrkogården. Efter stämmobeslut grävdes de 1968 ned i tre schakt under kyrkogårdens torvlager och är f n inte tillgängliga för studium. Nedanstående iakttagelser gjordes sommaren 1967 av de stenar som var åtkomliga. - 5. Av grå kalksten (fig 298) (Lindström 110). På mittytan kors, utmed kanterna inskription i majuskler mellan två parallella ränder: »Hic iacet Sigielmus . .. Haldiavd» (=Här vilar Si­ giel mus . . . Haldiaud '). Det felande ordetmellan de båda namnen torde enligt Lindström kunna vara filius (=son). Längd 160 cm, bredd 135 cm. 65 K Kristiansson, som på 1880-talet gjorde av­ skrifter av stenarna, som vid denna tid var placerade på kyrkogården, förtecknade ytterligare tre gravhäl- I RED NIN G OCH INVENTARIER Fig 301. Rökelsekar av brons, 1300-talet. Nu i GF. Foto 1968. Bro11ze censer, 14/h cenlury, 1101v in lhe Gotland Mitseum. lar, nämligen: - 6. »Anno 1658 d0de Jacob Clauson Oxarve, Barnaf0d i Rone t il Tomte af redige oc gudfrychtige foreldre, d0de i sit alders aar - - - i Herrenthensof, der hand hafde lefvet i denne 42 aar.» - 7. över »Pär Jacobson Asarfve samt des hustru Gärtru Matheias dotter». - 8. över »hustru Catha­ rina Bottelsdotter, som var Olof Pärson Oxarfve hustru, född 1707 och döde 1742». Möbler Bord av furu med låda. Benen förenade nedtill genom slåar. Färger: rött och blått, framtagna vid restaureringen 1963 (konserveringsrapport i ATA). Längd 98 cm, bredd 65 cm, höjd 76,5 cm. Första gången upptaget i inv 1799. I sakristian. 257 HEMSE KYRKOR F ig 302. Porträtt (gravyr) av Jacob Gråberg, svensk generalkonsul i Tripolis. Foto 1968. Portrait (engraving) of Jacob Gråberg, . Swedish Consul General in Tripo/is. , . AF Stolar: - 1. 3 stycken, av furu . Samtliga fyra ben förenade genom slåar. Färger : brunt och rött. På ryggstödet vitt fält med dekor i blått. Höjd 91 cm, sitsens höjd 49 cm. Upptagna i inv 1799 och av allt att döma frå n samma tid som bordet. I sakristian, samt en stol i församlingshemmet. Enligt Ambrosiani66 fanns 1893 rester av en me­ deltida stol. Omnämns ej vid snabbinventeringen 1924. Böcker I 1830 års inventa rium upptages dels en gammal dansk bok, dels nio av konsul Gråberg donerade böcker. Den förra har ej kunnat återfinnas. De se­ nare deponerades enligt stämmobeslut den 18 ja­ nua ri 1892 i Visby läroverks bibliotek, och har därifrån överförts t ill Länsbiblioteketi Visby. Endast följande bok är äldre än från 1800-talet : Biblia 258 I RED N ING OCH INVENTAR IER Fig 303. Klocka av Apengetertyp, 1400-talet. Foto 1967. Bell oj Apengeter type, 15th century . Sacra, vu/gata editionis Sixti V Pontificis maximi jussu secognite et Clementis VIII auctoritate. Lug­ duni Celtarum ( =Lyon) 1688. Folio. Ej återfunnen 1968. Övriga inventarier Fattigstock (fig 299), bestående av svarvad och pro­ filerad stock av furu, fastgjord vid bräda med tri­ angelformat överstycke. På stockens översida järn­ beslag med myntspringa. Överstycket, vars båda kanter är försedda med en list, bär målad inskrip­ tion: »Gifwer så Warder eder gifwet. Luc. 6:38.» Färger: mörkbrunt, mörkblått, grönbrunt. Stockens höjd 94 cm, bakstyckets höjd 130 cm, det triangel­ formade fältets höjd 34 cm, största bredd 52 cm. 1700-talet. Originalfärgen framtagen 1963 (konser­ veringsrapport i ATA). Fäst mot södra muren väs­ ter om tomportalen. Figur av koppar (fig 300), härrörande från ett limogeskrucifix, troligen från 1200-talet. Höjd 5,5 cm, bredd 2,3 cm. I SHM (inv nr 12508). Rökelsekar (fig 301) av brons, med halvsfäri sk botten och sexsidig genombruten överdel , avsl utad med sexkantig ten. De tre glidstängerna bevarade, kedjor saknas. Hål i bottnen. Höjd 11 cm. 1300­ talets mitt. 67 1892 deponerat i GF (inv nr Dep B841). Krucifix, corpus av brons på kors av trä . Enligt inv 1963 utfört 1955 av en fransk konstnä r i Paris. Hänger i kedjor i sakristians östfönster. Höjd 29 cm. Gåva av föreningen Kyrkoprydnad . Vaser: - 1. En silverbägare, inuti förgylld , med förgyllt band runt övre kanten och runt foten . Längs överkanten inskription : »La urentius Johan Oxenwaldt.» Enligt stplr tillverkad av Bernt Falken­ gren, mästare i Visby 1737-1785. Höjd 18 cm. Gåva 1959 av Amanda och Emma Bodin, Hemse (inv 259 HEMSE KYRKOR ... 1963). - 2. Två blomvaser av silver, utförda av AB Fleming, Stockholm (inv 1963). Höjd 24,5 cm. Gåva 1952 av Syföreningen för kyrkans prydande. På altaret. - 3. En blomvas av silver, modern. Ut­ förd av C G Hallbergs AB, Stockholm. Inskription: »Till Hemse Kyrka. / Gåva av / Ida och F rans Sjö­ gren, / U. S. A.», genom fru Märta Sjögren. Höj d 18,5 cm. På predikstolen. Kopparmynt, p lå tar, tre st I-da ler med årtal resp 1711 , 1726 och 1735. En st I/2-daler med årtal 1733. Sakristian. Kassaskrin av furu med enkla j ärnbeslag, fyra myntöppningar, tre lås och två handtag. Blåmålat. Längd 35 cm, bredd 25 cm, höjd 20 cm. I torn kam­ maren. Inköpt 1851- 52 (räk). Hedengranstavla,68 till minne av rel igionsfriheten i Schlesien 1707. Sva rt Iistram. I09 x 80 cm. Tavla och ram anskaffade 1712 (räk). I tomkammaren. Enligt räkenskaperna anskaffades även de tre äldre hedengranstavlorna från 1693, 1697 och 1700. Fig 304. Inskrift runt klockans hals med bön t ill S !lian, kyrkans skyddshelgon. Efter teckning av P A Säve 1855. ATA. lnscription round 11eck of the be/I, 1vith a prayer to St !lian, the patron saint of the c!wrch. After a dra1vi11g by P A Säve, 1855. Nu fö rkomna. Tavlorna hängde före restaureringen 1896 i lå nghuset (se fig 235). Kungatal : - 1. Gustaf III :s tal till ständerna 1772, i blå listram. 51 x 45 cm. Texten mycket ska­ dad. Anskaffat 1775 (räk). - 2. Ca rl XJII:s tal 1817, i svart listram. 59 x 47 cm. - 3. Tavla av furu med svart ram, möjligen till kungatal. Pappersfrag­ ment utan text mellan ramen och själva tavlan. 58 x 48 cm. Samtliga kungatal förvaras i tornkam­ maren. Porträtt (fig 302), oval gravyr på fuktskadat vitt papper under glas, infattat i bred svart ram. U nder gravyren text : »J. Gråberg af Hemsö.»69 34 x 28 cm. Upptages första gången i inventarium 1863. Hängde till 1963 på en vägg i sakristian. Nu i skåp i sakri­ stian. Kto~ka Kyrkans enda klocka (fig 303) har runt halsen följ ande plattyska inskription i romanska majuskler: 260 GOT GHEVE DAT ET VNS MYT YVWER KLOCKEN WOL GA HERE ZYNT YLYAN (= Gud give, att det må gå oss väl med Eder klocka! Herr Sankt Ilian!7°). Som skiljetecken mellan orden ha använts 12 små figurreliefer. Under skriftbandet är följande figurreliefer utplacerade (fig 304). ­ Noter 1. Scriptores rerum suecicarum Ill :2, s 293. 2. G Lindström, Anteckningar om Gotlands medeltid 2, s 98. 3. Excerpt i Svenska Ortnamnsarkivet i Uppsala. 4. Manus i UUB, lhre 181. 5. Manus i UUB, R 623:2 (Ortn nr 86). 6. W Mo/er, Bidrag till en gotländsk bibliografi. Sthlm 1914, s 53. 7. Inledningen har utarbetats av f arkivarien fil dr Herbert Gustavson, till vilken utgivarna riktar ett varmt tack. 8. G Svahnström, Den nyuppförda stigluckan vid Hemse kyrka. i: Julhälsningar till församlingarna i Visby stift 1944, s 108 f. 9. I Åkerman, Berättelse om ett Urminnes-Märke, hittat på Gothland och Hemse Kyrkogård år 1767. Sthlm 1774. JO. I Åkerman, a a, s 9. 11. I Åkerman, a a, s 13. 12. En handskriven redogörelse för den 1813 företagna ut­ grävningen förvaras i ATA. 13. E Ekhoff, Svenska stavkyrkor. Sthlm 1914-16, s 120f. 14. S Lindqvist, Forngutniska altaren och därtill knutna studier. i: K Humanistiska vetenskaps-samfundets årsbok 1962-63, s 90. 15. A Tuulse, Två utgrävningar i Värmland sommaren 1947. i: FY 1948. 16. E Ekhoff a a, s 23 . 17. W Karlsson, Studier i Sveriges medeltida möbler, Lund 1928. 18. L Dietrichson, De norske stavkirker, Kristiania-Kj0ben­ havn 1891-92. - A Bugge, Norske stavkirker. Oslo 1953. 19. Ekhoff ifrågasätter om ej kolonnskaftet med kapitäl tjänstgjort som »fotsycke» till en dopfunt med hänsyn till hålet genom stockens kärna. Detta skulle i så fall ha varit avloppskanal för dopvattnet. Han avvisar dock själv denna tanke, eftersom hålet ej visar spår av röta, a a, s 120 not 1. 20. I de norska stavkyrkorna bildas hörnen av stolpar, i vilka de närmaste väggplankorna ingår i djupa nåtar. Inne i kyrkorummet utgörs hörnet således ej av två sam- INREDNING OCH INVENTARIER 1. Majestas domini. - 2. Pilgrimsmärke? - 3. Apengeterbilden, en gående vildman eller apa. ­ 4. Ett dubbelt V. Mått: diameter 115 cm, höjd 112 cm. Ton Fiss. Klockan tillhör Apengetergrup­ pen och torde vara gjuten under 1400-talets förra hälft. 71 manstötande väggplankor, utan har en stor del av hörn­ stolpens omkrets synlig. Stolparna står på syllarnas sam­ manskärning och i deras översta del är hammarbanden djupt nedskurna. L Dietrichson, a a, s 256. 21. Detta är förhållandet t ex i Uvdal (1150-1200) och i H0ijord (ca 1250). A Bugge, a a, s 24. 22. Se t ex kyrkframställningen på bonaden från Skogs kyrka i Hälsingland, där både långhuset och korets tak syn­ barligen har spånbeklädnad. - A Tuulse, Romansk konst i Norden. Sthlm 1968, färgbild mot s 14. 23. A Bugge, a a, s 34. - A Andersson och P Anker, !'Art Scandinave 1, 1969, s 331 f. 24. 0 Olsen, 8''Jrg, hov og kirke, K0benhavn 1966, och där anförd litteratur. 25 . Uppgifterna om utgrävningen i Garde kyrka 1968 har hämtats ur manus till en uppsats av antikvarie Gustav Trotzig, vilket välvilligt ställts till förfogande av för­ fattaren. Uppsatsen skall publiceras i FY 1969. 26. E Mol/er och 0 Olsen, Danske trrekirker, i: National­ museets Arbejdsmark 1961. 27. E Ekhoff, a a, s 292 f. 28. A Tuulse a a, s 20 och där anförd litteratur. - För­ fattaren tackar också dr Martin Blindheim, Oslo, för givande diskussioner om ornamentiken och dess date­ ring. 29. R Blomqvist, En stavkyrka från 1000-talet. Thulegräv­ ningen 1961. Lund 1963. 30. A Andersson och P Anker, a a, s 386, 405. 31. Hemse tillhör »sandstensområdet», dvs den södra delen av Gotland, där kyrkorna till största delen är uppförda av sandsten, som bröts på Sudret. 32. P Norrby, Sankt Ilians kyrka i Hemse. De hundra kyr­ kornas ö 1963, s 142. 33. A Tuulse, a a, s 20. 34. A Tuulse, a a, s 21. 35. Erik Lallerstedt, f 1864, d 1955. Arkitekt, professor vid Tekniska högskolan i Sthlm 1905-29. Bland hans verk 261 HEMSE KYRKOR märks ombyggnaden av Konstakademien (1892-96), Tryggs hus vid Engelbrektsplan (1910) samt Tekniska högskolans nya huvudbyggnad (1914-22). 36. B G Söderberg, De gotländska passionsmålningarna och deras stilfränder, Sthlm 1942. 37. Georg Philip Hallenberg, f i Visby 1767, d 1825. Kyrko­ herde i Alva och Hemse 1807-1822, då han kallades till kyrkoherde i Hablingbo. (Lemke s 395). 38. Thomas Alexis Sätervall, föreståndare och rektor vid Gotlands läns folkhögskola och lantmannaskola i Hemse 1876-1910. 39. Axel Herman Hägg, f 1835, d 1921. Grafiker, tecknare, målare och arkitekt. Som arkitekt utförde H bl a några mycket omfattande kyrkorestaureringar på Gotland i medeltidsromantisk anda: Ardre (1900--02), Visby dom­ kyrka (1899-1903), Dalhem (1899-1914). Dessutom ut­ fördes om- och tillbyggnad av Floda ka i Södermanland efter Häggs förslag och ritningar. 40. Knut Henning Gezelius von Scheele, biskop i Visby stift 1885-1920. 41. B G Söderberg, Svenska kyrkomålningar från medel­ tiden. Sthlm 1951, s 108. 42. S Brigida, Irlands skyddshelgon. Kallades för »Guds moder av Irland» (452-525). Kon som hon oftast fram­ ställs tillsammans med syftar på att när hon mjölkade brukade kon lämna tre gånger så mycket mjölk som den annars gjorde. 43. S Katarina av Vadstena, S Birgittas dotter (1331-81). Hon bär lampa eftersom hon var en »förståndig jungfru». Hinden syftar på att hon under en pilgrimsfärd räddades från att bli bortförd av en friare genom en hind. 44. SvR 11, Gotlands Runinskrifter I, Sthlm 1962, s 73, (G 56). 45. Nils Persson Akerman, f 1654, länsman i Hemse ting 1692, bosatt vid Tjengdarve i Hemse, d 1739, g m Anna Persdotter Lyth, dotter till kyrkoherden i Roma, Petrus Lyth, f 1678, d 1761, begraven i Hemse kyrka. - Nyberg s 664 f. Johan Nilsson Akerman, son till de föregående f 1703, strandridare på När och Rone, d 1759. - Gunnar och Bo Bergström, Gotländska strandridare. i: G Arkiv 1965, s 80. 46. Uppgiften att altaruppsatsens övre del avlägsnades 1896 från P Norrby, Sankt Ilians kyrka i Hemse. De hundra kyrkornas ö, 1963, s 148. Även utgiven separat. 47. P A Säve, Ritningar, Aqvarellskitzer och handskrifna utkast om Gottländska fornföremål. Foliokapsel i UUB, mapp nr 86, signum S 170:2. -af Ugglas, Träskulptur, s 508 not. Af Ugglas anser sannolikt, att föremålet »ut­ gjordt del just af en korbröstning (dock eventuellt också ett antemensale)». Antemensalet från Berg, som icke nämnes av af Ugglas, är avbildat i exempelvis Växjö stift i ord och bild. Sthlm 1950, s 438. 48. A Andersson, Viklaumadonnans mästare, Antikvariskt Arkiv 18, 1962. A anser sig utom de franska influenserna kunna påvisa drag från kölnsk konst. Skulpturgruppen dateras till tiden 1170-90. Den verkstad där den tillkommit, anser Andersson ha legat i Köln, Gotland eller något mellanliggande område. - Se även G Ask, A woodcarver on Gotland in the 12th century. Formae Vol 36, Borås 1962, s 10 f. - Jfr C R af Ugglas, Gotlands medeltida träskulptur, Sthlm 1915, och J Roosval, Gotlands kyrko­ konst, Sthlm 1952, s 52. 49. Lars Malmsten, f 1706, kyrkoherde i Alva och Hemse 1750, d 1778. - Lemke s 384 f. 50. Olof Westberg, möjligen identisk med en snickare med samma namn, f i Visby 11.10. I 707, d i Visby 1.10.1775. - Visby stadsförs AI: 3 b & C 3, ViLA. 51. Magnus Möller, f 26.12.1710i Ystad, di Visby 6.10.1775, dekorationsmålare. Möller målade 1758 predikstolen i Atlingbo, 1759 altaruppsatsen i Alskog, I 761 tak, predik­ stol och bänkinredning i Fårö, 1760 predikstolen och 1768 korbänk och skärmvägg i Gammelgarn. - Visby stadsförs A I: 3 a & C 6, ViLA; E Lundmark, Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands Fornsal, Handkataloger Il, Sthlm 1925, s 29; SvK Go Ils 5, 7, III s 117, IV s 340, 344, 750, 772, V s 209. 52. På Gotland har man i regel följt bestämmelsen i Peder Palladius' Tractat 1553, enligt vilken predikstolen skall vara placerad på södra sidan i kyrkan. H F Rordam, Danske Kirkelove I, Kbhvn 1881-1883, s 346. Jfr E Lundmark, a a, s 6. I Alskog, Martebo, Lokrume och Stånga har dock predikstolen stått under triumfbågen. SvK, Go I s 84, 345. G Arkiv 2, Visby 1930, s 10 f. 53. Bänkarna avbildade i P A Säve, Ritningar, Aqvarell­ skitzer och handskrifna utkast om Gottländska fornföre­ mål. Foliokapsel i UUB, mapp nr 86, signum S 170:2. Uppgiften att bänkarna 1896 levererades till SHM i E Ekhoff, S:t Clemens kyrka i Visby, Sthlm 1912, s 29. Rekonstruktion av bänkarna i E Ekhoff, En nyfunnen stafkyrka vid Hemse på Gotland, Ny illustrerad tidning 1896, s 374-75, 382-83, där även uttalas en förmo­ dan, att bänkarna kan vara samtida med stavkyrkan. 54. S Ambrosiani, Gotländska kyrkoinventarier, Sthlm 1912, s 79, 81, betecknar bänkskärmen som läktarbröstning. Vid visitationen 1887 talas om »en mycket simpel och vanprydande träställning», uppförd för det 1876 in­ köpta orgelharmoniet. 55. Johan Hernell, f omkring 1680, d 1759, målare och trä­ snidare från Växjö. Verksam i Småland, Östergötland och på Öland, mot slutet av sitt liv på Gotland. E Lund­ mark, a a, s 21. SvK Öl 1:1, s 125, 158, Go I, s 491, 611, IV s 636. 56. J Roosval, som 1918 i Steinmeister, s 199, betecknar dop­ funtsfoten som ett byzantiosarbete, hänför den i Revision I, FV 1925, till Hegwalds posthuma verkstad. Dennas verksamhet förlägges i Gotlands kyrkokonst, Sthlm 1952, s 25, till tiden 1130-1160. Cuppan säges i Steinmeister, s 199, vara tidigast från slutet av 1200-talet och hänföres i texten till plansch 66 till 1300-talet. 57. L Fr Läffler, Latinska medel tidsinskrifter på vers från Got­ land, Sthlm 1908, s 12, omtryckt i Antiqvarisk tidskrift 21, Sthlm 1924, hft 5. - Patener från 1300-talet med 262 liknande inskription i A Andersson, Silberne Abend­ mahlsgeräte in Schweden aus dem XIV. Jahrhundert, Sthlm 1956, s 229, där hemsepatenen nämns i not 2. 58. C R af Ugglas, En gotländsk 1200-talspyxis, i : Bidrag till den medeltida guldsmedskonstens historia Il, VHAA Handlingar 64, Sthlm 1948, s 121-212, spec s 170 f. Af Ugglas menar, att namnformen Totto »pekar mot tyskt kulturinflytande», och stöder sig härvid på en undersök­ ning av Elias Wessen (ms i SHM). Sedan denna gjordes, har dock utkommit ordböcker, där namnformerna Tote och Toti förtecknas från nordiskt område. Namnet Hegnos är ännu oförklarat. - Kalkens inskription an­ förd och översatt enligt Lindström Il, där dock efter Wallin både kalkens och patenens inskriptioner hänföras till kalken. - H Hildebrand, Sveriges medeltid 3, Sthlm 1879-1903, daterar ås 700 hemsepatenen till 1100-talet. 59. E Lundmark, a a, s 48. Deponerade enligt stämmobeslut 18.1.1892. - Hemse K IV:l. 60. E Lundmark, a a, s 26 och 53, pi 15. Statens historiska museums textilutställning 1929, Supplement till katalo­ gen, Sthlm 1930, s 300, nr 535 A. - Uppgiften om bänk­ klädets ursprungliga användning från frkn Stengårds syster fru Brita Löfvenberg, vilken tillsammans med frkn Stengård tagit vara på bänkklädet då det kasserades. Fru Karin Svahnström tackas för denna uppgift 61. På ett biskopsmöte i Köpenhamn 1540 bestämdes, att stola, huvudlin och handlin skulle avläggas. Röcklinet kom därför i det danska väldet att ersätta mässkjortan som underplagg till mässhaken. H F Rerdam, Danske Kirkelove I, Kbhvn 1881-1883, s 153. B Stolt, Kyrklig skrud enligt svensk tradition, Sthlm 1964, s 70. 62. Jfr B Stolt, a a, s 11 ff. 63. Depositionen i GF enligt stämmobeslut 1892, 18.1. - Hemse K IV: 1. - J Roosval, Medeltida konst i Gotlands Fornsal, Handkataloger I, Sthlm 1928, s 75. - E Lund­ mark, a a, s 65. 64. Tolkning och utförlig behandling i: SvR 11, Gotlands runinskrifter I, Sthlm 1962, s 71-73 . Årtalet enligt påsk­ tavlan i N Lithberg-E Wessen , Den gotländska runka­ lendern 1328, VHAA Handlingar 45:2, Sthlm 1939, s 64. 65. Lindström 11, s 83. Blyertsteckning i P A Säve, Ritningar, Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR RA: ED:s konseljakter 1874 11/9, 196 15/5. - KB; J Wallin, Analecta Gotlandica 1, s 81; 2 s 1383 (dep nr 32); C G Hil­ feling, Resedagböcker (sign F.m. 57:1-13). - ATA: A E KÄLLOR OCH LITTERATUR Aqvarellskitzer och handskrifna utkast om Gottländska fornföremål. UUB S 170:2, mapp nr 86. 66. S Ambrosiani, a a, s 79. 67. J Roosval, Medeltida konst i Gotlands Fornsal, Hand­ kataloger I, Sthlm 1928, s 61, hänför rökelsekaret till contragotiken. 68. Ambrosius Hedengran, kanslist i Kungl Maj:ts kansli, tecknare och kopparstickare. F 1660 i Hedemora, d 1741 i Stockholm. Tecknade ett stort antal minnestavlor, vilka graverades av honom själv, Eric Geringius och Claude Haton. Dessa tavlor utfördes till minne av hundra­ årsminnet av Uppsala möte 1693, Karl XI:s begravning 1697, segern vid Narva 1700, återställandet av religions­ friheten i Schlesien 1707, tvåhundraårsminnet 1717 av reformationen och 1721 samt 1730 av den rena evange­ liska lärans predikande. - SvK, Go IV: 2, s 768. 69. Jacob Gråberg, privatlärd, f 1776 vid Gannarve, Hemse. svensk generalkonsul i Tripolis, kammarherre och över­ bibliotekarie hos hertigen av Toscana, av påven adlad greve Gråberg di Hemsö. Död i Florens 1847. - Själv­ biografi i Biographiskt Lexicon 5, Uppsala 1839, s 221­ 261 ; osignerad minnesteckning, förf av Henrik Reuter dahl, i K Vetenskapsakademiens Handlingar 1847, s 133-138; Reuterdahls manuskript i X 225, UUB; K V Zettersteen, De orientaliska urkunderna i svenska riks­ arkivet, i: VHAA Handlingar 80, Historiska studier I, Lund 1953, s 223 f. 70. llian eller Ylian, annat namn på den helige Egidius, vars dag inföll den 1.9. S Pira, Om helgonkulten i Linköpings stift , Lund 1952, s 117; N Lithberg- E Wessen, Den got­ ländska runkalendern 1938. VHAA Handlingar 45: 2, Sthlm 1939, s 101 f. - Pilgrimsmärket, som även här återfinnes på klockan i Gothem, har tidigare ansetts föreställa S Olof. M Åmark, Pilgrimsmärken på svenska medeltidsklockor. Lund 1965, s 15; C R af Ugglas, Kult­ bild och pilgrimsmärke. FY 39, 1944, s 129- 145. 71. M Åmark, Sveriges medeltida kyrkklockor, Sthlm 1960, s 175 f; L M Holmbäck, Visby stifts kyrkklockor III, södra tredingen. i: Julhälsn Visby 1959, s 64. Apengeter, grupp av klockgjutare i Liibeck, som prydde sina klockor med »Apem>, figurer eller sirater. T Hack, Liibecker Glockenkunde, Uibeck 1913, s 182 ff. Kalmberg, Berättelse öfver den uppå Hemse kyrckogård för­ rättade Grafning ... 1813; Inv 1830; P A Säve, Atlas till Be­ rättelse 1855 (tuschteckn av dopfunt, »korskrank» och klock­ inskrift); P A Säve, Berättelse 1864, s 195 (tuschteckn av 263 HEMSE KYRKOR kyrkan fr sydost); handlingar rörande restaureringen 1896, särskilt beträffande kalkmålningarnas framtagande och kon­ servering; Anteckningar av E Ekhoff om stavkyrkan, jämte brev fr byggmästare N Pettersson; Konserveringsrapport rörande kalkmålningarnas framtagande 1896 av C W Petters­ son (daterad 1914); Snabbinv av R Gabrielsson 1924; hand­ lingar rörande värmeledning 1932; rörande taktäckning 1937; rörande flyttning av triumfkrucifixet 1941 ; rörande södra stigluckans rekonstruktion efter ritn av G Svahnström 1944; konserveringsrapport (triumfkrucifixet) av E Olsson 1958; handlingar rörande restaureringen 1962-63 ; konserverings­ rapport av E Olsson 1963. - Uppmätningar samt fotografier. BSt: Ritningar: 1 bl orgelläktare av L Hawerman 1874; 1 bl restaurering, fönsterutvidgning, skåpdörrar av N Pettersson 1896; 4 bl bänkar, altarskrank m m av E Lallerstedt (C Malmström) 1896; 1 bl orgel och förändrad orgelplacering N Pettersson 1913; i bl elektr uppvärmn och belysning av Bäckströms el inst 1932; 1/4 bl armatur av Bäckströms el inst 1932; 1/8 bl bårhus av H Du Rietz 1941; 1 bl placering av bår­ hus av S Forsselius 1940; 1/8 bl stiglucka av G Svahnstråm 1944; I bl utvidgning av kyrkogården av 0 Karth 1950; I bl placering av lyktstolpe 1956; 5 bl restaurering av 0 Karth 1960; 4 bl invändig restaurering av 0 Karth 1963; 3 bl elektr inst för värme, kraft och belysning av ingeniörsfirman L Träff 1963. - Handlingar rörande ovan nämnda åtgärder samt fotografier. UUB: P A Sä:·e, Gotland 18641- 11 (S 40:m, n); dens., Ritningar, Aqvarellskitzer och handskrifna utkast om Gottländska fornföremål, mapp nr 86 (S 170:2); dens., Gottländska sägner Il, (R 623:2). - ViLA: För beskriv­ ningen värdefulla uppgifter finns i följande avdelningar: räk 1743-1799 (Lla:I), 1801-1843 (Ll:a2), 1801-1844 (Llb:l), 1796-1800 (i Alva D Il : 2), 1844--1915 (Lla : 3), 1842-1940 (Llb: 2), 1845-1884 (L IV:l); kr prot 1886-1899 (K IV:l); st prot 1849-1882 (K 11:1) inv 1684-1730 (med räk i C:l); vis prot 1796-1905 (N:l). - Yngre arkivalier förvaras i pas­ toratets arkiv i Alva prästgård. - Visby domkapitels arkiv i ViLA: H Spegels inv 1680-1682 (D 11:1), inv bok för södra tredingen 1594 (D 11:3), inv 1689- 1936 (F lll:l-5), prästmö­ teshandlingar 1764-1928 (F IV:l-7). - K Kristiansson, Gotländska inskriptioner I, 1887. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Ambrosiani S, Gotländska Kyrkoinventarier. Sthlm 1912. Andersson A, Silberne Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV Jahrhundert. Sthlm 1956. Andersson A , Viklaumadonnans mästare, Antikvariskt Ar­ kiv 18. Sthlm 1962. Andersson A , Medieval wooden sculpture in Sweden. Vol IJ. Sthlm 1966. Andersson A och Anker P, L'Art Scandinave 1. La Pierre­ qui-Vire 1969. Ask G, A woodcarver on Gotland in the 12th Century. Formae. Vol 36. Borås 1962. Bergström B och G, Gotländska strandridare. i: G Arkiv 1965. Blindheim M, Norwegian romanesque decorative sculpture 1090-1210. London 1965. Blomqvist R, En stavkyrka från 1000-talet. Thulegrävningen 1961. Lund 1963. Brunius C G, Gotlands konsthistoria 1-3. Lund I 864-66. Bugge A, Norske stavkirker. Oslo 1953. Dietrichson L, De norske stavkirker. Kristiania-Kbhavn 1891- 92. Ekhoff E, Svenska stavkyrkor. Sthlm 1914-16. Ekhoff E, S:t Clemens kyrka i Visby. Sthlm 1912. Ekhoff E, En nyfunnen stafkyrka vid Hemse på Gotland. i: Ny illustrerad tidning 1896. Gotländskt Arkiv, Meddelanden från föreningen Gotlands Fornvänner. Visby 1929-. Hack T, Liibecker Glockenkunde. Liibeck 1913. Hildebrand H , Sveriges medeltid 1-3. Sthlm 1879- 1903. Holmbäck L M, Visby stifts kyrkklockor 111, södra tredingen. i: Julhälsningar Visby 1959. Jansson S B F och Wessen E, Sveriges Runinskrifter 11, Got­ lands runinskrifter I. Sthlm 1962. Karling S, Viklaumadonnans mästare, Konsthistorisk tid­ skri;t 1962, rec. Karlsson W, Studier i Sveriges medeltida möbler. Lund 1928. Lagerlöf E och Svahnström G, Gotlands kyrkor. En vägled­ ning. Sthlm 1966. Lemke 0 W, Visby stifts herdaminne. Örebro 1868. Lindqvist S, Forngutniska altaren och därtill knutna studier. i: Kungl Humanistiska Vetenskaps-Samfundet, årsbok 1962- 63. Lindström G, Anteckningar om Gotlands medeltid 1-2. Sthlm 1892-95. Lithberg N-Wessen E, Den gotländska runkalendern. VHAA Handlingar 45 : 2. Sthlm 1939. Lundberg E , Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden. 1000-1400. Sthlm 1940. Lundmark E, Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands Fornsal. Handkat Il. Sthlm 1925. Läffler L F, Latinska medeltidsinskrifter på vers från Got­ land. Sthlm 1908. Moler W, Bidrag till en gotländsk bibliografi. Sthlm 1914. Mol/er E och Olsen 0, Danske trrekirker. i: Nationalmuseets arbejdsmark 1961. Norrby P, Sankt Ilians kyrka i Hemse. i: De hundra kyr­ kornas ö, 1963. Även utgiven separat. Nyberg E, Gotländsk släktbok. Norrköping 1910. Olsen 0, H0rg, hov og kirke. Kbhavn 1966. Roosval J, Die Kirchen Gotlands. Sthlm 1911. Roosval J, Die Steinmeister Gottlands. Sthlm 1918. Roosval J, Medeltida konst i Gotlands Fornsal. Handkat I. Sthlm 1928. Roosval J, Gotlandskyrkor och kastaler i det medeltida för· · svarets tjänst. i: Julhälsningar Visby 1941. Roosval J, Gotlands kyrkokonst. i: Visby stift i ord och bild, Sthlm 1951. Även utgiven separat. Rordam H F, Danske kirkelove I. Kbhvn 1881-83. Stolt B, Kyrklig skrud enligt svensk tradition. Sthlm 1964. 264 Svahnström G, Den nyuppförda stigluckan vid Hemse kyrka. i: Julhälsningar Visby 1944. Svahnström G och Lagerlöf E, Gotlands kyrkor. En vägled­ ning. Sthlm 1966. Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg på uppdrag av VHAA. Sthlm 1912-{SvK). Söderberg B G, De gotländska passionsmålningarna och deras stilfränder. Lund 1942. Söderberg B G, Svenska kyrkomålningar från medeltiden. Sthlm 1951. Tuulse A, Romansk konst i Norden. Sthlm 1968. Tuulse A, Två utgrävningar i Värmland sommaren 1947. i: Fornvännen 1948. af Ugglas C R, Gotlands medeltida träskulptur till och med höggotikens inbrott. Sthlm 1915. Förkortningar AT A Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Stockholm. BSt K Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm. FV Fornvännen, tidskrift för svensk antikvarisk forskning, Stockholm. G Gotlands runinskrifter, se Jansson S B F och Wessen E. GA Gotlands Allehanda. G Arkiv Gotländskt Arkiv, Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner, Visby. GF Gotlands Fornsal, Visby. G Folkbl Gotlands Folkblad. Go Gotlänningen. inv inventarieförteckning. inv 1830 en på grund av en kg! förordning 17/4 1828 före­ tagen inventering av forntida minnesmärken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevs i flera exemplar, varav en serie förvaras i respektive kyrkoarkiv och en serie i ATA. KB Kungliga Biblioteket, Stockholm. kr prot kyrkorådsprotokoll PÄ Pastorsämbetet. RA Riksarkivet, Stockholm. Raä Riksantikvarieämbetet, Stockholm. räk räkenskaper. SHM Statens Historiska Museum, Stockholm. snabbinv en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbestånd av konst- och kulturhistoriskt värde, utförd under åren 1917-32. Samtliga FÖRKORTNINGAR af Ugglas C R, Kultbild och pilgrimsmärke. i: Fornvännen 1944. af Ugglas C R, En gotländsk 1200-talspyxis. i: VHAA Hand­ lingar 64. Sthlm 1948. Zettersteen K V, De orientaliska urkunderna i Svenska riks­ arkivet. i : VHAA Handlingar 80. Lund 1953. Åkerman I, Berättelse om ett Urminnes-Märke, hittat på Got­ land och Hemse kyrkogård år 1767. Sthlm 1774. Åmark M, Sveriges medeltida kyrkklockor. Sthlm 1960. Åmark M, Pilgrimsmärken på svenska medeltidsklockor. Lund 1965. Silverstämplar tydda enligt: Guld- och silverstämplar, Svenskt silversmide 1520-1850, IV. Sthlm 1963. Tidningsartiklar: GA 8/12 1941 , 2/12 1955, 6/10 1958, 31/12 1960, 30/12 1962, 5/9 1963; - Go 8/12 1962; G Folkbl 17/10 1961, 22/8 1963. snabbinventeringslistor förvaras i ATA. Ett ex har tillställts varje inventerad kyrka samt veder­ börande domkapitel. st prot sockenstämmoprotokoll. SvK Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium utg på uppdrag av VHAA, Stockholm 1912­ VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Akade­ mien, Stockholm. UUB Uppsala universitetsbibliotek. ViLA Visby landsarkiv. vis prot visitationsprotokoll. ÖIÄ Överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Stock­ holm. LANDSKAPSNAMNENSFÖRKORTNINGAR Bl Blekinge Nä Närke Bo Bohuslän Sk Skåne Dr Dalarna Sm Småland Ds Dalsland Sö Södermanland Go Gotland Up Uppland Gä Gästrikland Vb Västerbotten Ha Halland Vg Västergötland Hs Hälsingland Vr Värmland Hr Härjedalen Vs Västmanland Jä Jämtland Ån Ångermanland La Lappland Ög Östergötland Me Medelpad Öl Öland Nb Norrbotten 265 Summary HISTORY OF BUILDINGS The first church was built of timber, much of which is pre­ served and is now in the Museum of National Antiquities, Stockholm (fig 197); the famous stave church from Hemse. During a thorough restoration of the stone church in 1896 huge oak planks were found when the floor of the church was broken up. On the lower side, these planks were convex, and some of them were carved with ancient ornamentation. lt was immediately clear that these planks had been part of a very old building, a stave church. Since the sills were well preserved in the whole of their length, it was possible to reconstruct the plan of the timber church (fig 206). It was found that the building had consisted of a rectangular nave (ca 7,7 x 3, l m) and an almost square chancel (ca 3,4 x 3,1 m). Thus, the total length of the stave church was slightly more than 11 m. Much can be found about the construction of the church from the surviving material. The wall planks were joined together with loose tongues, i e thin laths fitting into grooves, one in each plank. The planks rested on an oak frame of sills and the tops were fitted into breast timbers. The chancel wa~ attached to the nave by two planks with wide grooves on their outer, convex sides; the shape shows that they were intended to fit into a wall plank of the ordinary planoconvex type. The portal surround, which seems to have been in the west wall of the nave, is the most richly ornamented of the surviving parts (fig 200). The planks preserved show that the head of the portal was decorated with ribban ornamentation and animal figures in rune-stone style. The stave church of Hemse was probably the oldest place for divine service in the parish, or possibly originally a manor church which later became the parish church. There is no doubt that it was on the same site as the present church. Many important archaeological excavations made in medieval churches \ ' + Rute ;'J\ \ 1 \ + Eli nghem _, .. 1 / I'---. Ste~.kyrka+ \ Gann + + ·· '--,, , / V Lummelunda+ U t,WME- \. Lärbro Hellv1+ ;-\\)/'\. ; : LUNDA "-l TING ; \ r1 M~~tebo+ TING +" - i i /' ~UTE~OSETTING SETTI~G-~·vl;~~g~~ode .AOthem .· 1 \,,J "+"\/ _, BRO · , ..,..,... -"'"'\ Slit•+\ n - s:t Olofsholm Väskinde+ Lokrume l -- \-' \J , + [ 1 + ' /:""-..'2_ Bro,+ TINGt.,,)+Hejnum "' ~o,ge / , , "1-~'- Fole B;fLS \.? ) VISBY . /E!vDRE) .. .:" .,..( + Böl I ' . , .t:$j~eby+ Kaiitrfge TING ,.i_/ _,,.-- i<.,.;;, / -.. Endre + TING +f\.+Vol lstena ·--, Västerh'ejde' fol_l ingb9+ ''Ekeb + \( 'Bar/ ; !< ·· + '· '\. DEDEi y -:-- + v + Gothem / , Tra kumlo+'\ NC.' +Bq_rlingbo+ Hö rsne . \ / STENKUMLA '[I ., __,,/ + I .· A.' " 1 Ste_nk,umla+ Akebä~k+ +R-11ma Da~hemLIN--! Tlflf_G, HEJ~E .+T_oft~ Vall+ ) Rqrpdkloster GanthemK R AKUNGE + Gnisvords + TING + :+/ + + I N . rt1d \ ~äp. + ·---,Hog[än-~j§rke H;~l_a h! + )frSo~'ToT!NG BANDA Eskelhem ·• + Atlingbo ·.Hl?LnleAm, - + ...,_ ' + }--~, ~ + V-kl 0 ,, ';Ango • i/\ .11i1~Gw.iästerby ~ + Väte + " .. · ,_/-KRÅ°!~LINGjtJ -.+ Vostergorn/ · .-' ., Vonge_ + _., .·-. __15 d + IHejde ; )+Guldrupe ~ '- ,, · ___, Kräklingb~-ciKO.tthammarsvik 0 0 \ ." / + ~ l TING ) tAla +Ös~ omr ,f~-j HEJD!; '\. Bullle+ ,1 Gommelgorn + .•-, / g Klinteham~'b+·Klinte TING )l"-.-..-.A--""'--..·•... +Ardre _Tj}Y.G V S f T T l l'\fG _j• r'"(.A,~ GARDE TING \;:~Gu~,fi