Kungälvs SVERIGES KYRKOR BOHUSLÄN KARIN AASMA Kungälvs kyrkor Kungälvs kyrkor INLANDS SÖDRE HÄRAD, BOHUSLÄN BAND IV: 1 Av KARIN AASMA VOLYM 132 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockholm 1969 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖREN HALLGREN GRAFISK FORMGIVNING VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Kungälvs kyrkor är avslutad i mars 1969. Excerperingen har utförts dels av för/altaren, dels av stiftssekr F Wildte, över­ sättningen av bildtexter och sammanfattning till engelska av Albert Read. Bild material, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Kungä/vs-Rödbo Kyrkoråd har frikostigt bidragit till framställningen av volymens färgbild. Omslagsbilden återger en detalj av Erik Grijs' takmålningar frdn 1697-98 samt domsängeln över koret (se fig 25). På omstdende sida: Kungälvs stads medeltida sigill ( Peringskiö/d, Genealogica 72, RA) . ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB UPPSALA 1969 Förord Med föreliggande volym, nr 132 av Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, vilken omfattar kyrkorna i Kungälv, påbörjas publiceringen av stadskyrkorna i Bo­ huslän. Beskrivningen har utarbetats av museilektor fil lie Karin Aasma i Göteborg, vilken tidigare även behandlat kyrkan i Kareby och tillsammans med fil lie Ursula Larsson kyrkan i Romelanda. Utgivarna framför ett varmt tack till författaren för hennes stora intresse för uppgiften liksom för hennes samvetsgranna arbete. Det är utgivarnas förhoppning att den nu aktuella volymen i en snar framtid kommer att följas av en beskrivning över kyrkan i Marstrand, även den författad av museilektor Karin Aasma. Förarbeten för publicering av kyrkorna på Orust har påbörjats av docent Maj-Brit Wadell i Göteborg. Utgivarna vill framföra ett tack till de institutioner och personer som på olika sätt bistått författaren vid beskrivningens utarbetande. Granskning av takmålning­ arnas latinska inskrifter har företagits av professor Dag Norberg och docent Ulla Westerbergh, för vilket redaktionen härmed framför sitt uppriktiga tack. Råd och anvisningar har lämnats av tjänstemännen vid Statens Historiska Museum och Riks­ antikvarieämbetet. Kyrkoherde Algot Erlandsson samt personalen på Pastorsäm­ betet, kyrkvaktmästare Eric Leek, ingenjör Harry Berg, föreståndaren för Kungälvs Hembygdsmuseum, Olof Bärtzner och förste mätningstekniker Sonny Baldenstam vid Stadsingenjörskontoret i Kungälv har lämnat värdefullt bistånd under arbetets gång. Stiftssekreterare Fridolf Wildte har visat generös hjälpsamhet vid arkivforsk­ ningen. Stockholm i december 1969 Sten Kar/ing Armin Tuulse Per-Olof Westlund Innehåll KUNGÄLVS KYRKOR FÖRSVUNNA KYRKOR Kungahälla 9 Stadskyrkan vid Bohus fästning 12 Slottskyrkan 16 Den första kyrkan i nuvarande Kungälv 16 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Kyrkogårdar 19 Kyrkobyggnaden 23 Byggnadshistoria 27 Takmålningar 32 Inredning och inventarier 42 NOTER 67 KÄLLOR OCH LITTERATUR 72 FÖRKORTNINGAR 74 SUMMARY 75 KUNGÄLVS KYRKOR Bohuslän, Göteborgs och Bohus Län, Inlands Södre härad, Göteborgs stift, Älvsyssels södra kontrakt, Kungälvs pastorat FÖRSVUNNA KYRKOR Kungahälla Den nuvarande staden Kungälv har haft två före­ gångare, den medeltida staden Kungahälla och Kongelf nedanför Bohus fästning. Kungahälla låg väster om Kungälv, på nuvarande Kastellegårdens ägor i Ytterby socken (fig 3). Sta­ dens tillkomst och tidigaste historia är höljd i dunkel och de relativt få arkeologiska vittnesbörden ger endast en antydan om stadens utsträckning. Be­ byggelsen var troligen koncentrerad längs stranden till Nordre Älv, sträckande sig mot Klosterkullen åt nordost samt med en utlöpare till s k Lilla Kunga­ hälla i Ytterby socken.1 Stadens forna storhet som internordisk handelsstad och residensstad till Sigurd Jorsalafar, samt dess ödeläggelse av venderna år 1135 beskrives av Snorre Sturlason. 2 Efter den ven­ diska katastrofen återuppbyggdes staden och fort­ levde under skiftande öden fram till 1612, då den grundligt förstördes av svenskarna. Namnet Kunga­ hälla (Konungahellu) härledes av »hälla»: naturlig lastningsplats för mindre båtar, medan namnets första led antyder platsens betydelse som hamn och mötesplats för nordiska konungar.3 Kastalakyrkan Dokumentariskt belagda är i den forna staden tre kyrkor och två kloster. Dessutom beskrives en kyrka, den s k Kastellkyrkan eller Kastalakyrkan av Snorre Sturlason. Den byggdes av Sigurd Jorsalafar i dennes borg, Kastellet, och invigdes 1127.4 Den kallades även Helga Korskyrkan. Kyrkan var enligt Snorre byggd av trä samt ägde betydande inventa­ rier. Som dess främsta klenod nämnes en relik av det heliga korset, hemfört av kungen från hans pil­ grimsfärd. Kyrkan förstördes av venderna 1135. Kastellet med kyrkan förmodas ha legat på Kloster­ kullen, som bjuder ett naturligt läge för ett fäste, och där sedermera ett kloster byggdes. Inga säkra lämningar eller fynd har påträffats från denna halvt mytiska kyrka. Ett relikskrin i Cammins domkyrka i Pommern (nuvarande Kamien, Polen) (fig 2) härstammade enligt Haakon Shetelig från Kastalakyrkan. Skrinet, som försvann (1945) under andra världskriget, var dekorerat med djur- och växtornament skurna i älghornsplattor samt försett med förgyllda brons­ beslag. Det anses ha varit ett skandinaviskt arbete från 1000-talet. Shetelig förmodar, i anslutning till Snorres berättelse, att skrinet bortfördes av ven­ derna, när de 1135 plundrade Kungahälla.5 Nikolaus kyrka I biskop Eysteins Jordebog (s 329) uppräknas 1388 några jordlotter tillhörande »Nichulos Kirkiu j Konungaello», dvs Nikolaus kyrka. Denna kyrka omnämnes dock bara en enda gång i äldre doku­ ment. Uppgifter om dess läge och utseende saknas Fig 1. Kungälvs äldre centrum med kyrkan t v och Bohus fästning i bakgrunden. Utsikt från Fontinberg~t mot söder. Foto 1968. Old centre of Kungälv with the church (le/I) and Bohus Castle i;z the background. View from " Fontinberget", looking south. 9 CL & 0 ;ei KUNGÄLVS KYRKOR helt. Förmodligen blev den förstörd under något av de fientliga anfallen redan under medeltiden (jfr nedan).6 Mariakyrkan Förutom Nikolaus kyrka upptages i Eysteins för­ teckning även Mariakyrkan i Kungahälla. 1388 upp­ räknas jordlotter till prästbolet och kyrkan (s 328 f) och 1399 omnämner biskopen kyrkans gamla skulder (s 530). Kyrkans namn förekommer redan tidigare. Ett brev från 1330 är undertecknat av bl a »Halvardo curato ecclesiae beate Marie Kongirellie» och i ett testamentsbrev från 1331 omnämnes »Mariu Kirkia j Kononghellu». 7 Av »Halvardo curato» framgår att kyrkan hade en egen präst, och enligt Eystein ägde Mariakyrkan mer jord än Nikolaus kyrka. - I den ovannämnda handlingen 1331 testamenterades 3 pund vax för liksång och själamässor i tre kyrkor i Kungahälla. Förutom Mariakyrkan torde i dessa tre inberäknats Nikolaikyrkan samt Ytterby kyrka. Den sistnämnda var då självständig sockenkyrka väster om staden.8 I biskop Jens Nilss0ns Visitats­ b0ger omtalas på 1590-talet endast »Kongelffs Kircke» och Ytterby socken som annex till Kong­ elff.9 Om Kongelfs kyrka hänsyftar på Mariakyrkan eller Nikolaikyrkan eller om det är fråga om en ny kyrka, kan ej avgöras. I litteraturen har man tillskri­ vit Mariakyrkan rangen av den egentliga stadskyr­ kan, då den under medeltiden ägde ansenligt med jordagods. I S J Ströms historiska anteckningar från 1760 kallas stadens kyrka Korskyrkan »som skatta­ des för en Moder til the andre.»10 På en karta från 1750 finns vid Kastellegårdens nuvarande uthus­ byggnader en fyrkant med texten »Rudera af gamla Konghäls Kyrcka». 11 Vid provgrävningar i juli 195812 påträffades på platsen murrester av en bygg­ nad, samt väster om denna skelett och skelettdelar och kistor härrörande från en begravningsplats (fig 3). Byggnadens plan och begravningsplatsens om­ fattning framgår inte av provgrävningen. Mer syste­ matiska grävningar kunde inte företagas, då delar av fyndområdet sträcker sig under uthusbyggnader. - Detta är egentligen det enda påträffade arkeolo­ giska materialet efter stadens församlingskyrkor, 13 men inte ens i detta fall kan med säkerhet avgöras om byggnadsresterna härrör från en kyrka. Klosterkyrkor Mer omfattande utgrävningar har företagits på platserna för stadens två kloster. Det äldsta klostret anlades enligt W Berg mellan 1190 och 1202. Det förmodas vara identiskt med Fig 2. Camminskrinet, skandi naviskt arbete från 1000-talet. Möjligen från Kastalakyrkan. Nu för­ svunnet sedan 1945. Foto i ATA. The Cammin reliquary, a Scandinavian work from the i lth century, last in 1945. Possib!y from the Kasta/a Church. 10 Fig 3. Situationsplan över Kastellegården, Ytterby socken, med utgrävningsområden markerade: - 1. 1892. - 2. 1953-54. - 3. 1958. 1 :4000. Efter en karta upprättad av Stadsingenjörskontoret i Kungälv och kompletterad av J Söderberg 1969. General plan of Kastel/egdrden, Ytterby parish, with excavation sites marked: 1. 1892. 2. 1953-54. 3. 1958. After a map drawn by the Office of the Borough Engineer, Kungälv, complemented by J Söderberg 1969. Kastala- eller Kastelleklostret - namnen förekom­ mer omväxlande i äldre handlingar - och beboddes av augustinermunkar.14 Klostret har legat på nu­ varande Klosterkullen, där ungefär 60 år tidigare det förmodade kastellet och Kastalakyrkan ödela­ des. Synliga ruiner efter »Castellet» omtalas vid mitten av 1700-talet.15 1891-92 företog Wilhelm Berg utgrävningar på platsen, varvid tydliga grund­ murar efter ett byggnadskomplex framkom (fig 3). Enligt W Berg och de av E Lundberg 1941 företagna och korrigerande undersökningarna utgjordes klos­ terkyrkans grundplan av ett enskeppigt långhus med lika brett kor med rak avslutning samt tvärskepp.16 De inre måtten är: längd ca 28 m, bredd ca 7 m. Ruinerna på Klosterkullen har nu återigen blivit nästan igenvuxna. - Av de fynd som framkom KUNGAHÄLLA 1892 framstår som ett av de finaste en emaljerad kopparplatta (SHM 9520) troligen härrörande från ett resealtare och daterad till 1200-talet.17 Kloster­ kyrkans inventarium från 1485 vittnar inte om några större rikedomar.18 I inv nämnes bl a 2 kalkar av oförgyllt silver, 1 monstrans av förgylld koppar, 3 krucifix, 1 Mariafigur, 1 S Göransfigur, 4 tennsta­ kar, 1 kopparskrin, 3 klockor i tornet och 3 prim­ klockor. - År 1529 fick fargen Steens0n förlänings­ brev på »Castell(kloster) udenfor Konghelle»19 vilket torde innebära att klostret då indragits. Det är obekant hur länge efter reformationen som kloster­ kyrkan användes. Det andra klostret var uppfört för franciskaner­ munkar och omnämnes första gången 1272-73.20 I ett brev 1532 från konungen till hövitsmannen på Bohus 11 KUNGÄLVS KYRKOR fästning, Claus Bilde, talas det om ett »Graabrödra­ kloster» som brändes ner tillsammans med staden, och att murarna skall nedbrytas och »föres til Baa­ hus og befäste Slottet dermed».21 - Franciskaner­ klostret låg förmodligen på den s k Tomtflaten på Kastellegårdens åkerfält, dvs inne i den forna staden. Utgrävningar på platsen (fig 3) har företagits 1953 och 1954 under ledning av A Tell resp NLagerholm.22 Vid grävningarna framkom dels grunderna till en kyrka, dels ett komplicerat ruinområde söder om denna. Resterna av kyrkans grundmurar visar dess ungefärliga grundplan bestående av ett långhus med polygonalt avslutat kor utan yttre kormarkering, även lämningar efter strävpelare kan iakttagas. Ma­ terialet var tegel. De inre måtten är: längd 30 m, bredd 7 m. - Ruinerna eller rättare en »tomtning» har på denna plats iakttagits redan av Brusewitz, som även förmäler att vid grävningsarbeten tegel och annat byggnadsmaterial framkommit. 23 På Uddevalla museum förvaras sedan länge några före­ mål, som enligt uppgift har påträffats på Tomtflaten omkr 1862. Dessa utgöres av: - 1. Gravhäll, hug­ gen i kalksten, s k liljesten av västgötsk typ. Längd 133 cm, bredd 48 (38) cm, tjocklek 15,5 cm (nr 277). - 2. Gavelsten till ett gravmonument med halvrund avslutning. Ornerad med inhugget kors och två vo­ luter. 1100-talstyp. Höjd 73 cm, bredd 38 cm, tjock­ lek 12 cm (nr 279). - 3. Del av fönsterpost, av huggen sten, till tvådelat gotiskt fönster. Höjd 96 cm, bredd 30 cm, tjocklek 18 cm (nr 278).24 Fynden kan givetvis icke med säkerhet anknytas till franciskaner­ kyrkan, gavelstenen torde dessutom vara äldre än själva kyrkan, men tyder dock på en gammal be­ gravningsplats inom området. Det medeltida Kungahälla ödelades helt år 1612 under Gustaf Il Adolfs krig mot Danmark. Kung­ ligt förbud utfärdades mot vidare bosättning på stadsområdet och borgarna uppmanades att åter­ uppbygga staden nedanför Bohus fästning vid Göta älv.25 Namnet Kungahälla tycks försvinna redan mot slutet av 1500-talet till förmån för Kongelf. 26 Stadskyrkan vid Bohus fästning Ett bevarat dokument från 1616 antyder att Ny­ Kongelfs uppbyggnad kom igång omkring detta år. 27 I ett protokoll från samma år beskrives hur en stad­ planekommitte utväljer »Plads och beleiligh. Baade thill Kierckesteden Raadhus och torgestedtt, Samptt och thill Boninger Och bögningsteder med dess thil­ börlig gaader och streder, der thill enn Kiöbsted kring Nordstrom ...» (KSA E 1). Stadens ungefär­ liga plan framgår av situationsplaner över Bohus fästning från 1600-talets mitt (fig 4) samt två kop­ parstick, det ena från 1658, det andra odaterat28 (se nedan). - Kyrkan fick en tämligen egendomlig pla­ cering i stadsbilden, inte i stadens centrum vid torget och rådhuset, utan intill fästningsmuren vid den s k Larmposten vid fästningens sydvästra hörn. Kyrkan låg parallellt med muren och fick därmed oriente­ ringen nordost-sydväst. Vid kyrkan anlades en kyrkogård. 1618 framför­ des stenar till en mur omkring denna (KSA A 1:1). Kyrkogården var antagligen tämligen liten, ty redan 1622 anlades en ny kyrkogård på fastlandet (sene­ dan). Av kyrkogårdens omfattning vet man att den sträckte sig 7 m väster om kyrkan (se nedan). På en plan över Bohus fästning 1683 (KrA nr 94) upptar begravningsplatsen ett rätt stort område, sträckande sig längs fästningsmuren från dess sydvästra hörn till ingångsportarna i norr. Men 1683 hade staden redan flyttats till fastlandet. Begravningsplatsen blev sannolikt utvidgad, då den efter stadens flytt­ ning användes för fästningens garnison, troligen fram till 1783 då fästningen övergavs. Begravnings­ platsen kallades också slottskyrkogården. 29 Det är icke känt när kyrkan blev invigd. 1615 fick ståthållaren på Bohus, fargen Lunge, en kunglig skri­ velse med befallning» ... udi Kongelf en Kirke, muret imellem Strenger, af ny at lade opbygge ...».30 1616 utsågs två »Kierkewerger» och 1618 sammanträdde prästen, kyrkvärdarna, prosten och borgmästaren på rådhuset angående kyrkans räkenskapsbok (KSA A 1:1).31 - Uppgifter om kyrkans utseende och ma­ terial är mycket knapphändiga. Att den troligen var av korsvirkeskonstruktion framgår av den ovan­ nämnda skrivelsen 1615. »Korswarkz Bygningh» nämnes också tydligt i en skrivelse från 1668 (ses 15). 12 Fig 4. Karta över Bohus fästning och staden Kungälv med stadskyrkan och rådhuset , av Isaac van Geelkerck J648. (Efter Widerberg, Isaac van Geelkerck, fig 6). Map of Bohus Castle and Kungälv with the to1vn church and town hall, by Isaac va11 Ceelkerck, 1648. Fig 5. Bohus fästning och staden Kungälv .1658. Detalj av koppar­ stick, utfört av A Perelle efter Erik Dahl­ berg (ur S Pufendorf, De rebus a Carolo Gustavo, J729). Bohus Castle and the /OIV/I of Kungälv, 1658. Detail from a copper engraving by A Perelle , af/er Erik Dahlberg. .. ' \ (; ) I \ i , . J f I ' · ~ I I ( f.'L F F ~...........__~;_...;...__,_~~& ~~ ..._ ­ 13 KUNGÄLVS KYRKOR Isaac van Geelkercks karta över Bohus fästning från omkr 1648 visar kyrkans ungefärliga grundplan (fig 4). Enligt kartan är kyrkan en salkyrka med troligen polygonal avslutning åt nordost (koret) och saknar torn.32 Ett odaterat kopparstick visar en avlång byggnad utan torn.33 På Erik Dahlbergs bild från 1658 (fig 5) framstår kyrkan som en ståtlig byggnad med höga fönster mellan strävpelare och torn i söder. Varken byggnadens storlek eller konstruk­ tion på detta kopparstick torde dock motsvara det verkliga förhållandet. Kyrkan var snarare en ganska oansenlig byggnad, som det inte tog lång tid att ned­ riva (se nedan). - Att kyrkan enligt det odaterade kopparsticket och van Geelkercks plan ursprungligen varit tomlös bevisas av räk 1652. Detta år uppdrogs åt en mäster Bertell att bygga ett klocktorn. Tornet uppfördes intill sydvästra muren av ekstockar och furutimmer på murad fot samt blev troligen brädklätt (räk 1652). I tornet uppsattes ett urverk med »Soell­ shiffuen» (räk 1652). Kyrkan hade också en sakristia, men platsen för denna är okänd. 1632 omtalas ett »inbrutt udi sachristiit ij kirchem> (KSA A I: 1 ). Kyrkan hade sannolikt tegeltak (räk 1652). 1654 utfördes murningsarbeten vid kyrkan (räk). 6 000 mursten anskaffades, tydligen till en pelare och ett valv vid denna: »huelliningen Wed pillem>, men in­ tet är närmare angivet om denna pelares beskaffen­ het. 34 - Bevarade handlingar ger inte mycket led­ ning beträffande kyrkans interiör och inventarier. 1658 köptes 68 murstenar för att »legge gulwet udj Coret» (räk). Stolplatser på loftet antyder att en läktare fanns och 1653 gör Peder Snedker »den Lille Loge», antagligen en herrskapsbänk (räk). Nya »stoelle Neder i Kierchen» bygges 1654. Ett orgel­ verk omnämnes 165335 (räk). - Vid den ovan­ nämnda stölden 1632 stals en förgylld silverkanna på 52 lod, som »welb. frue Sissela Passberg36 gaff til kierken», en silverskål på 19 lod och två silverskedar. Tjuven, en svensk, dömdes till »galge och gren». Kyrkan hade tre ljuskronor av mässing, en från 1630, två från 1655 samt ett par ljusstakar av mäs­ sing från 1649. De finns nu i Kungälvs nuvarande kyrka (se nedan). 1653 gjorde Peder Snedker en lik­ bår (räk). I tornet uppsattes åtminstone två klockor, »den store kloche» omnämnes 1653 (räk). - Kyrkan har troligen haft en medeltida dopfunt. Ett tiotal fragment av en dopfunt av täljsten (fig 6) har näm­ ligen vid skilda tillfällen hittats på kyrkans område samt på gården Lid, Hisingen, däribland bottnen av cuppan samt större delen av foten. Dopfunten har haft ett uttömningshål i mitten. Cuppan har varit ornerad med ett brett band med spiralformade ran­ kor. Cuppans rand hade ett uthugget zig-zagband. Mellan cuppan och foten, som är huggna i två stycken, löpte en kraftig vulst. Orneringen samt cup­ pans runda form visar släktskap framförallt med funten i Nödinge kyrka, Vg, vilken kan dateras till tämligen sent 1200-tal. - De dunkla fyndom­ ständigheterna gör dock att dopfunten inte med säkerhet kan bindas vid kyrkan och inte heller vet man om den möjligen tidigare kan ha tillhört Kungahälla kyrka.37 I samband med restaureringsarbeten i Bohus fäst­ ning utgrävdes 1926 delar av kyrkans grundmurar. Av grävningsresultaten framgår såsom ovan nämnts att kyrkan låg parallellt med den sk Larmpostens västmur, i nordostlig-sydvästlig riktning och med tornet åt sydväst. Utanför kyrkans östra och västra långmurar framkom ytterligare två parallellt med dessa löpande grundmurar. Bredden mellan de yttre långmurarna mättes till 13 m, och bredden mellan de inre 8,21 m. Enligt undersökningarna är de yttre murarna senare än de inre. Jorden vid undersök­ ningsområdet var blandat med murbruksrester, tegel­ skärvor och större stenar. Under nerrasade murmas­ sor utanför östra muren, vid Larmposten, framkom även spår av brandlager. 7 m utanför västra lång­ muren påträffades en del av kyrkogårdsmuren. I hörnet mellan kyrkans sydvästra mur och tornets sydöstra mur påträffades skelett och skelettrester i två skikt. Fragmentariska rester av träkistor fram­ kom i det undre skiktet. Bland fynden märkes ett danskt mynt från 1621. Utgrävningarna leddes av byggmästare A Tell, biträdd av osteologen G Bexell. Ytterligare ett provschakt tvärs över långhuset upp­ togs av arkitekt G Fischer, Oslo.38 - Grävnings­ området är nu tämligen vildvuxet. Kyrkplatsen är utmärkt med ett träkors och en minnesplatta. Undersökningarna av kyrkan på Fästningsholmen har givit vid handen att den blivit tillbyggd vid något tillfälle. S Gardell förlägger detta till 1658, 39 vilket dock motsäges av arkivaliska uppgifter och två situationsplaner från 1676 (se nedan). Kyrkans be­ varade räkenskaper f o m 1651 antyder inga större 14 STADSKYRKAN VID BOHUS FÄ ST N I NG Fig 6. Delar av medeltida dopfunt, funna vid platsen för kyrkan på Fästningsholmen. Foten (tv) och del av cuppan. Foto H Berg 1968. Fragments of a medieval font, found on the si te of the church 011 the fortress is/and. Base andpart ofbo111/. ombyggnaderutom tombygget 1652. Man är således hänvisad till enbart spekulationer beträffande en ut­ vidgning av kyrkan. I en skrivelse 27.8.1648 utlovas staden skattefrihet i två år på grund av förstörelse, först av eldsvåda, sedan av krig.40 Det är möjligt att kyrkan vid någon av dessa katastrofer skadades så svårt att en ombyggnad var nödvändig. 1658, samma år som Bohus fästning övergick till svenskarna, bör­ jade man rivningen av kyrkan. Den svenska förvalt­ ningen ansåg tydligen stadens belägenhet invid fästningen olämplig ur försvarssynpunkt och på kunglig order flyttades staden efter sin ca 45-åriga tillvaro norröver till fastlandet.4 L I en skrivelse till konungen 1664 klagar stadens borgare över de stora kostnaderna för att ». .. å nijo uppbyggia most Kyrkia, Schola .. . hwilket alt tillförendhe medh Stadhen bleff förstördt och ruinerat .. . ».42 I en skri­ velse från den 21 maj 1668 ber borgarna om kro­ nans ekonomiska hjälp: »Efftersom och så Borge­ skapet haffuer effter Eders Kongl: Maij :ttz Nådige Willie och befalningh icke allenast måst flöttia dess egne huuss och gårdar, uthaff den innerste Hållmen i från Fästningen och uppå den Yttre Hollmen, och fasta Landet, Uthan haffuer och måst Demolieera Sielffua Kiorkan, Som på dhee Tijdher aff een Korswarkz Bygningh bestodh, och nu Zedermehra mast opnegotiera någre nödige Materialer af T rä­ werkie, Teegell, och Kalk, och sigh någott lengre ifrån Slottet uthpå Fasta Landet een Kiörkia up­ sättia, dher uthi Gudztienster nu hållas kan, och emädan samma Materialer, ähnnu ähre till största dheelen obetalte .. . »43 - I räk 1658 omtalas riv­ ningen av kyrka, skola och prästgård. Under mid­ sommaren 1658 höll man ännu gudstjänst i kyrkan. Ur kyrkkassan utbetalas nämligen »St. Hans dag for at Maj Kiercken», d v s lövpryda kyrkan, men i september samma år ä r »gifuet for Klockerne at kiöre Ud» och en kista gjordes för nerpackning av orgelpiporna för deras förvaring på rådhuset. Längre fram år 1658 får Hans Erichson betalt för »Kierchens Nedbrydelse» och Peder i Sunerödh för klocktornets rivning »udj 5 dagars tid». Peder Snec­ ker fick i uppdrag att nertaga »taflorne i kierhen sarnpt Prädikestollen». Tiden omkring 1658 betecknar således slutet för staden på Fästningsholmen. Under denna period hade stadens församling utökats med församlings­ bor tillhörande Röd bo socken på Hisingen sydväst om Fästningsholmen.44 Socknen hade en träkyrka, om vars utseende och ålder ingenting är känt. Kyrkan utdömdes troligen omkring 1640 och församlingen övergick som annex till Kungälv samt använde hädanefter Kungälvs kyrka. Arbeten vid Rede (Röd bo) kyrkogård omtalas i Kungälvs kyrkoräken­ skaper år 1658. Rödbo kyrka stod troligen på den nu övergivna lilla kyrkogården intill den nya vägen till Säve. 1906 anlades en ny kyrkogård ett stycke sydväst om den gamla (se nedan). 15 Slottskyrkan Ännu en kyrka har haft samband med församlingens historia, nämligen kyrkan i Bohus fästning. - Kyr­ kan ingick i fästningens s k västflygel, mellan port­ byggnaden och Kyrktornet (fig 4). Den bestod av ett rektangulärt rum med platt tak. Rummet över kyrkan användes som magasin. Kyrkan var byggd intill den medeltida ringmuren och var orienterad nordost-sydväst med koret åt nordost. Kyrkan om­ byggdes 1610, då den antagligen ersatte en medeltida kyrka på samma plats. Enligt en plan över fäst­ ningen 1781 var kyrkorummet ca 20 m långt och 8-9 m brett.45 Av planen framgår att kyrkan var in­ vändigt tegelklädd med yttermurar av gråsten. Detta bekräftas av undersökningarna 1926-36, som även fastställde att golvet var belagt med tegel. ­ Kyrkans inredning framgår i stora drag av den ovan­ nämnda planen från 1781. Kyrkan hade läktare i sydvästra kortändan och längs långmurarna över bänkraderna. Altare i nordöstra kortändan, i norra hörnet tydligen dopfunt och vid sydöstra långväg­ gen i koret predikstol. Bänkrader längs långmurarna med bred mittgång. - Vid 1700-talets mitt användes kyrkan som garnisonskyrka, 46 men övergavs troligen 1783 då garnisonen flyttades från fästningen. 1798 hölls offentlig auktion på inventarier från slotts­ kyrkan med bl a delar av predikstolen, 3 »bilder>> och 11 st bänkar.47 Vid restaureringsarbeten av Bohus fästning 1926­ 36 blottlades och konserverades de återstående mur­ resterna av kyrkan under ledning av arkitekt G Fischer, Oslo. Under 1500-talet hade slottskyrkan egen predi­ kant. Enligt S J Ströms anteckningar hade staden (Kungahälla) åren 1560-69 ingen präst utan slotts­ predikanten höll predikan även i staden. Under nordiska sjuårskriget och fram till 1572 hade slotts­ predikanten Ytterby socken till sitt underhåll och under 1500-talets senare del även Rödbo som pre­ bende.48 1592 fick prästen i Kungälv Ytterby socken som annex och skulle mot detta hålla gudstjänst även på slottet eller också hålla en kaplan där­ till.•9 Den första kyrkan i nuvarande Kungälv På kunglig befallning uppfördes den tredje och nu­ varande staden Kungälv längs Nordre älv på in­ landssidan, med stadens centrum med kyrka och rådhus mittöver Högebron (jfr s 20). Stadens första plan upprättades 1696 av lantmätaren Eric Kuus (fig 8). Stadens bebyggelse framgår redan av situa­ tionsplaner upprättade under belägringen av Bohus fästning 1678. En av dem är osignerad (fig 7), den andra är av Kietell Clason.50 Staden har med endast små förändringar bevarat denna sin första plan­ läggning nästan till våra dagar. Den nya kyrkan, liksom skola, prästgård, hospi­ tal och rådhus byggdes på stadsbornas egen bekost­ nad.51 Redan samma år som kyrkan på Fästnings­ holmen nedrevs påbörjades arbetet med den nya kyrkan (räk 1658). Man kan antaga att kyrkan byggdes på den plats, som redan 1622 hade upplå­ tits till begravningsplats (jfr s 12). - Av den osigne­ rade kartan från 1678 att döma hade kyrkogården en något oregelbunden, fyrsidig plan (fig 7). Kyrkan stod vid södra delen av området. I samband med ny­ bygget omändrades även denna äldre begravnings­ plats. Arbeten med kyrkogården omtalas 1660 (räk). Året innan anlades en väg utanför kyrkan, belagd med stenhällar (räk 1659). 1662 företogs grävningar kring kyrkogården och sten kördes fram (räk). Samma år flyttades »Ligstene aff kierche garden och lod i den Ny kierche». Dessa »likstenar» var möj­ ligen äldre gravstenar som vid kyrkogårdens om­ läggning togs upp och flyttades in i kyrkan. Kyrko­ gården hade en stenmur och två portar (räk 1667). År 1671 företogs troligen en utvidgning av begrav­ ningsplatsen. Portarna flyttas då och ny sand forslas fram (räk). Kyrkan torde ha färdigställts under åren 1658-62. I maj 1659 var kyrkan tydligen nödtorftigt under tak. Då betalas nämligen för »May till Kierken». Samma år körs stenhällar upp från älven och tim­ 16 DEN FÖRSTA KYRKAN I NUVARANDE KUNGÄLV Fig 7. Situationskarta över Bohus fästning och staden Kungälv under belägringen 1678. Osignerad. KrA nr 87. Map of Bohus Cast/e and the town of Kungälv during the siege of 1678. mer flottas dels från Göteborg och dels från Hi­ singen. 1660 pågick arbeten inne i kyrkan , med bänkinredning och tak. Den 9 maj 1661 står anteck­ nat: »Haffuer Her Borgemester och Raad i dagh betinget Tömrnermand till Kiercken och Klocke­ tornet som i Jesu naffn strax Skall i werkstel lis .. . » (KSA A 1:2). »Klåcketornet blef opsatt» samma år samtidigt som stora utbetalningar gjordes till »Ar­ beidz folck och dag Lön nere». 1662 blåste kyrktaket ner, men förövrigt pågick arbeten med inredningen (räk). En Mäster Bertell tycks ha fungerat som le­ dare för bygget, antagligen samme mästare som uppförde klocktornet vid den föregående stadskyr­ kan 1652 (jfr ovan). - Om kyrkans utseende och in­ redning är uppgifterna mycket knapphändiga. På situationskartan från 1678 (fig 7) är kyrkan marke­ rad som en rektangulär öst- västligt riktad byggnad utan kormarkering, men möjligen med tresidigt av­ slutat kor. Mitt på södra resp norra långväggarna anges två små utbyggnader, vi lka antagligen utgör vindfång eller vapenhus till ingångarna. Ritningens tillförlitlighet är dock tvivelaktig. Tornet är inte markerat på denna, men enligt räkenskaperna bygg­ des klocktorn av timmer på murad fot. Att tornet var sa rnmanbyggt med kyrkan och antagligen stod i väster framgår av uppgiften att Nils Snecker med medarbetare fodrade »Kierche Gafflen Wed Tor­ nit» (räk 1662). En sakristia byggdes 1661 (räk). Kyr­ kan var byggd av timmer och hade antagligen tegel­ tak - »tagsten» omnämnes i räk 1662. Samma år omtalas även »Klocketorns dörren» och »Kierche­ dörren». Kyrkan och tornet blev först tjärade, men 1663 kläddes ytterväggarna och 1665 rödmålades kyrkan (räk). - Golvet i kyrkan var stenbelagt (räk 1662). Kyrkan hade en läktare; stolar under »loftet» gjordes 1671 , medan »stolerne udj kierken» förfär­ digades redan 1660 (räk). - Ett orgelverk tillverka­ des av mäster Jörgen från Skövde och uppsattes 2 - 695518 Kungälvs k yrkor 17 KUNGÄLVS KYRKOR 1668 (räk). Orgelpiporna hade förts över från den föregående kyrkan (se ovan). Till orgeln gjordes »68 drejede Piller», möjligen till ett slags skrank om­ kring orgeln. Olof Målare52 målade under »Loftet» och strök orgeln på sidorna och »under» (räk J668). 1667 tillverkades bänkar åt »herr Ranke»53 och hans fru, varvid hela stolraden måste flyttas (räk) . - Altartavlan, predikstolen, ljuskronorna och ljus­ stakarna av mässing, jämte ringklockorna, flyttades över från den äldre kyrkan. Antagligen även torn­ uret, för 1662 får Pär Snecker betalt »for Säyer Wercket och tauflor at opsete» (räk). - Nya inven­ tarier i den nya kyrkan var en stor förgylld kalk av silver på 40 lod med tillhörande paten på 7 7 /8 lod, skänkta 1658 av slottskrivaren på Bohus Frantz Jonsson (inv 1736). En förgylld oblatask av silver på 23 lod skänktes 1665 av rådman Jöns Holst54 (inv 1736). Den stod på fyra fötter och hade en in­ graverad nattvardsframställning på locket. Både kal­ ken med paten och oblatasken är nu försvunna (se nedan). En ljuskrona av mässing från 1670 hänger i den nuvarande kyrkan (se nedan). Den första kyrkan i nuvarande Kungälv blev inte F ig 8. D etalj av karta över Kungä lv, upprättad 1696 av lantmäta ren Eric Kuus. Stadsi ngenjörsko n­ toret i Kungäl v. Foto Leon-Foto, Kungälv 1969. Delai/ f rom a 11wp of K1111gälv, drmv11 in 1696 by Eric K1111s, surveyor. gammal. År 1676 nerbrändes staden av svenskarna inför den hotande belägringen av Bohus fästning. 55 Återigen hade staden drabbats av militärstrategiska åtgärder. De båda ovannämnda kartorna från 1678 visar staden under belägringen samma å r med stora delar av bebyggelsen märkta med »afbränt» (fig 7). Efter detta hårda slag är man redan 1677 i färd med förberedelserna för en ny kyrka, vilka dock måste av­ brytas under den sista och långa belägringen 1678. En ligt räk 1677 upprättades en bok »... at Ind­ skrifua uthj Jrnad Gwiftmilde Menniskor will for­ ähre till en Ny Kyrke här i Staden igien». I april samma å r lät man göra \:länkar i rådhuset, som sko­ nades av branden, »till at holdhe Gudztjiänst udj» (räk). Några av kyrkans dyrbarheter räddades och fördes över till Ytterby kyrka. Bland »Ornamenten> nämnes mässingsföremålen och »Orgewerckis Py­ berne» (räk 1677). Ett timglas anskaffas och en gam­ mal mässhake göres iordning. Samtidigt repareras »Klåcketorns Porterne och Stabelen», som tydligen syftar till iordningställande av det som var kvar av kyrktornet efter branden. 18 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Kyrkan, som uppfördes 1679-83, har bevarats i tämligen oförändrat skick. Kyrkan med kyrkparken är belägen vid nordöstra delen av stadens äldre centrum, torget, som i sin grundplan ännu påmin- Kyrkogårdar Området runt kyrkan är numera i norr anlagt till en liten park (fig 9). Kyrkoparken är försedd med gräsmatta och planterad med almar och askar. Den inhägnas i öster och väster av järnstaket från 1800­ talet, samt är försedd med två ingångar med järn- ner om de första stadsplanerna (fig 7 och 8) samt är omgivet av äldre bebyggelse, bl a rådhuset från 1700-talet (fig 19). grindar. Mot norr avgränsas parken av en busk­ häck. I områdets sydvästra del är iordningställd en liten minnesplats, där de vid kyrkorestaureringen 1935 framkomna skelettdelarna är jordade. Platsen är markerad med fyra stenstolpar från Fontins ÄLV SITUATIONSPLAN 1 KYRKA 2 F.D. KYRKOGÅRC' 3 RÅDHUS 4 PO LI S 5 HOTELL 10 0 10 20 30 40 1111111111! I I I I Fig 9. Situationsplan, 1 :2000. Uppm J Söderberg 1968. 50 M_, General plan. I 19 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA gamla kyrkogård (se nedan). Söder om kyrkan finns en smal plantering med gräsmatta, buskar och träd. Kyrkparken täcker delvis den förutvarande kyrko­ gården, som anlades 1622. Borgerskapet beslöt näm­ ligen detta år, att >mdi thenne Helliga Trefaldighz naffn» stifta en kyrkogård >mdenn for Höjgbrou», dvs Högebron som förband Fästningsholmen med fastlandet, på en redan bebyggd tomt (KSA: AI:l). Kyrkogården omgärdades av en stenmur. I samband med den första kyrkans byggande på platsen iord­ ningställdes även kyrkogården (se ovan). Enligt kartor från 1678 och 1696 (fig 7 och 8) hade kyrko­ gården då betydligt större omfattning än den nu­ varande kyrkparken (jfr fig 9). I samband med stads­ planeändringar förminskades kyrkogården undan för undan, särskilt i den östra delen, såsom framgår av situationsplanerna från 1799 resp 1876(fig10 och 11). En ny gata drogs fram 1841 strax öster om kyrkan (handlingar i PÄ) och även området söder om kyr­ kan borttogs vid 1800-talets mitt (jfr fig 19). 1858 klagar församlingsbor över att besökande till gäst­ givaregården sydväst om kyrkan »ställa sina med­ hafwande hästar inwid kyrkowäggen» och att boll­ kastning och andra olägenheter förekommer, då det saknas staket mellan kyrkan och gatan (st prot). Något staket blev dock aldrig uppsatt där. Begravningarna på kyrkogården upphörde om­ kring 1800. Vid visitationen 1814 konstaterades att inga begravningar förekom i kyrkan eller på kyrko­ gården i staden utan endast på Fontins kyrkogård (vis prot). En ny grind och omläggning av muren omtalas 1830 (räk) och i samband med den nya ga­ tan gjordes 1841 en ny grind i öster som beströh med tjära och rödmålades. Samtidigt fick kyrko­ platsen en ny mur av sten, 2 alnar hög, som på 1860­ talet utbyttes mot nuvarande järnstaket. Området planterades med träd 1847 (räk) samt dränerades och iordningställdes med gräsmatta 1871 (handl i PÄ). Numera finns inga synliga rester av gravar i kyrk­ parken, men enligt uppgift har skelettdelar påträffats vid tillfälliga grävningsarbeten såväl intill kyrkans norra mur som på den obebyggda tomten öster om kyrkan (jfr fig 9). Fontins gamla kyrkogård Den andra av Kungälvs äldsta kyrkogårdar är be­ lägen på det mäktiga Fontin-berget norr om staden. Den är anlagd på en sluttning intill en skogsdunge (fig 12, 13). Kyrkogården är tämligen liten och av näs­ tan kvadratisk grundplan. Den omgärdas av en låg kallmur av gråsten. Ingången är på södra sidan och består av en järngrind mellan granitstolpar. Kyrko­ gården är planterad med granar och olika lövträd. Gravarna ligger mycket tätt. De äldsta är förmod­ ligen två mossbelupna liggande hällar. På den ena kan svagt skönjas spår av text: »... född Scharn­ weber .. .». Enligt inv 1830 lyder texten: »Här­ under hvilar det forgängliga af Enkefru Sara Elisa­ beth Lessler född Scharenweber och dess Måg, Handelsmannen Herr Anders Ericsson Palmgren,56 född i Skulltorp och Partilled Socken d 4 Jan 1765, död i Kongelf d 25 Jan 1826. - Förvara hulda Jord i ömma modersfamnen, det wärda stoft af dem, som burit dessa namnen.» Kyrkogården användes fort­ farande, huvudsakligen för familjegravar. Kyrkogårdens anläggningstid är okänd. Enligt traditionen anlades den 1566, efter den »Bahusiska smällen» under nordiska sjuårskriget. Kyrkogården låg förr långt från all bebyggelse på en ödslig betes­ mark, och liktransporterna var synnerligen besvär­ liga, särskilt vintertid, då kistorna fick hissas uppför det branta berget.57 I räk 1658 omtalas begravnings­ platsen på »Vontin.» Den är även markerad på situationskartan 1678 (fig 7). 1682 blev »funtins kiörckegårds hagge» upplagd, vilket tyder på en stenmur. Ny omhägnad nämnes i vis prot 1814. Fontin-berget var helt kalt fram till 1877, då det planterades med skog,58 nuvarande Fontinskogen. Västra kyrkogården 1864 anlades en ny begravningsplats i staden. Den ligger vid slutet av Västra gatan, ca 1,5 km väster om kyrkan, i närheten av stadens nuvarande centrum och intill en park eller »promenadplats» som an­ lades samtidigt. 59 Kyrkogården har långsmal plan och ligger på en starkt lutande sluttning, mot norr och söder avgränsad och stödd av terrassmurar. Den inhägnas av ett enkelt nätstängsel och har två in­ gångar, vid västra resp östra kortsidorna. Längs nedersta delen mot söder är en alle av almar, mot öster en buskhäck, planterade 1886 (räk). Intill kyrkogårdens västra sida, inbyggt i sluttningen, finns ett gravkapell med likvagnsbod. Fasaden är av hug­ gen sten med två järnportar. Kapellet är byggt 1945 20 KYRKOGÅRDAR Fig JO. Detalj av karta över Kungälv, upprättad 1799 av R Hallberger. Stadsingenjörskontoret i Kungälv. Foto W Uuskyla 1962. Detail from a map of K1111gälv, drawn in 1799 by R Hallberger. Fig 11. Detalj av karta över Kungälv, upprättad 1876 av t f stadsingenjören löjtnant A Nordenswan. Stadsingenjörskontoret i Kungälv. Foto W Uuskyla 1962. Detail from a map of Kungälv, drmvn in 1876 by Lie11te11ant A Nordenswan, acting borough engineer. efter ritningar av professor Gunnar Hoving (stads­ arkitekt i Kungälv l 935- 44). I räk 1895 omtalas en likvagnsbod, som stod vid kyrkogårdens östra sida och flyttades bort för ett vägbygge norr om kyrko­ gården. Fontins nya kyrkogård Stadens yngsta och största kyrkogård, även kallad Östra begravningsplatsen, är anlagd 1916- 18 i Fon­ tinskogen på berget med samma namn. Kyrkogår­ den , som om.fattar ett vidsträckt område, ligger syn­ nerligen vackert på den skogbevuxna svagt slut­ tande bergsplatån. Mot väster och mot norr är kyrkogården omgärdad av kallmur av tuktade sten­ block. Mot söder avgränsad av en skogbevuxen klippa. Ingen inhägnad åt öster. Ingångarna är tre, en mot väster och två mot norr, försedda med järn­ grindar mellan granitstolpar. Längs muren på kyrko­ gårdens äldre del ä r granar planterade, medan träd­ beståndet för övrigt består av naturskog. Invid klip­ pan i kyrkogårdens södra del står en brunmålad klockstapel av klockbockstyp, uppförd 1957. Kyrkogården utvidgades åt öster l 962- 64. I den nya delen iordningställdes en ceremoniplats med högt träkors, bänkar och katafalk av sandsten. Rit­ ., ( } ,/((i)7(,~~ /!I_' 1,l EJ ,. 21 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA 1 KUNGÄLVS KYRKA MED KYRKPARKEN 2 FONTINS G'LA KYRKOGÅRD 3 VÄSTRA KY RK r>GÅROEN 4 NYA KYRKOGÅRDEN 5 PLATSEN FOR KYRKAN VID BOHUS FÄSTNING 6 RÖOBO G LA KYRKOGÅRD 7 ROoso NYA KYRKOGÅRD 0 100 200 300 400 500 Fig J2. Karta över Kungälvs stad. Efter karta upprättad 1967 av Stadsingenjörskontoret i Kungälv, utf av J Söderberg 1969, l : 25 000. Map of Kungälv: - i . Church and c/wrch park. - 2. Old cemetery 011 " Fontinberget " . - 3. West cemetery. - 4. Ne111 cemetery. - 5. Site of the church at Bohus Castle. - 6 . Ok! churchyarc/ of Röc/bo . - 7. Röclbo 11e111 cemelery. After a map c/rcnvn in 1967 by lhe Office of 1l1e Borough Engineer, Kungälv. ningar och förslag till utvidgningen har utförts av arkitekt J Samuelsson och trädgårdsarkitekt L Barnö. Rödbo församlingsbor har förutom den ovan nämnda gamla begravningsplatsen en kyrkogård sydväst om denna, på en skogig ås längre inåt Hisingen. Den anlades 1906 och utvidgades 1927 och 1955. Ett enkelt begravningskapell av trä bygg­ des 1929 (se not 44). Fig 13. Gamla kyrkogården på Fontinberget, sedd från syd­ öst. Foto J968. Old cemelery on " Fonl inberge1", from SE. 22 Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnadens grund plan bildar ett latinskt kors. Hörnen mellan tvärskepp, långhus och kor är snett avskurna, varigenom korsmitten har fått oktogonal form (fig 15). Byggnaden är i väster försedd med ett torn, som i sin bottenvåning inrymmer vapenhuset. Vid korets norra sida är sakristia och pannrum, byggda 1935. Kyrkan är byggd av furutimmer på grundmur av gråsten. Utvändigt är kyrkan klädd med stående lockpanel. Locklisterna mot söder och väster är profilerade. Lockpanelen stöds av kraftiga lisener av trä. Profilerad, bred taklist. Tornets bot­ tenvåning är murad av gråsten och utvändigt sprit­ putsad med vitlimmade hörnkedjor. De övre de­ larna är däremot uppförda av timmer och klädda med panel. Sakristian är byggd av plank och klädd med stående lockpanel. Kyrkan är vitmålad sedan 1800-talets slut. Yttertaket utgöres av ett sadeltak, som över koret och tvärarmarna är avvalmat. Taket är belagt med enkupigt tegel. Tornets fyrsidiga huv och å ttsidiga Fig 14. Kyrkan från sydväst. Foto 1968. Kungälv Clrurch from S W. 23 mD D SEKTION A-A DM.10 0 1 2 '3 4 5 10 20 " Fig 15. Längdsektion mot norr och plan (t h), 1: 300. Uppm J Söderberg 1968. Longitudinal section looking N and plan (right). 10 15 SEKTION B - B DM.ID 0 1 2 4 5 ' Fig 16. Tvärsektion mot öster, 1: 300. Uppm J Söderberg 1968. Cross section looking E. 24 KYRKOBYGGNADEN ' · ' · '· A t-! / / A --t r-'f~=--~--'11~~..._,,,~ ~~~~~~~ (lJ / ~~~~~~· - - -~ DMIO O 1 Z '3 4 5 10 15/.l.. '·. spira är sedan 1888 täckta med kopparplåt. De var tidigare spåntäckta med endast tomspetsen klädd med blyplåt. Tornet krönes av en förgylld ståndare med flöjel och knopp, uppsatt 1948. Kyrkans fönster är upptill stickbågigt avslutade (fig 18). Fönsterkarmar och-bågar av trä är grönmå­ lade. Sakristian har ett litet fönster åt öster. Tornet har smala ljudgluggar samt tre smärre fönster åt norr. Mellan ljudgluggarna är ett tornur placerat, anskaffat 1914i stället för ett tornur från 1600-talet. Kyrkan har tre ingångar, en i väster, en i vardera norra och södra korsarmarnas gavlar, samt dess­ utom en ingång till sakristian. Ingångarna i norr och söder har vindfång med dubbeldörrar av trä från 1935. Den västra ingången (fig 17) är rundbågig med vitlimmad omfattning samt stänges av en kraftig dörr av trä. Alla dörrarna är på utsidan grönmålade. Invändigt är väggarna klädda med spåntade, stående bräder, målade i gråvitt. Dörrarna i interi­ ören är målade i grått med gråmarmorerade speglar. Väggarna förbindes med målade kronbjälkar, en i vardera korsarmen och fyra i korsmitten. En kron­ bjälke över långhuset borttogs på 1870-talet (se ne­ dan) och ersattes av ett bindjärn 1935. - Innertaket utgöres av ett tunnvalv av trä, som över korsmitten bildar ett kryssvalv. Taket är försett med mål­ ningar från 1697-98 (se nedan). Taklisten är rikt profilerad och målad. Över korsmitten bäres taket av fyra åttsidiga pelare på fyrsidiga höga postament. Pelare och postament är marmorerade i mörkbrunt, baser och kapitäl är gråmarmorerade. - Golvet i gångarna och i koret är täckt med kalkstensplattor. I bänkkvarteren är golvet lagt av bräder. Golvet i vapenhuset täckes av stenhällar. Sakristian har grå­ målade väggplattor, vitmålat tak och golv av bräder. 25 Byggnadshistoria Kyrkan har, som tidigare nämnts, med endast mindre ändringar bevarat sitt utseende från bygg­ nadsåren. Sedan den föregående kyrkan härjats av brand 1676 började man redan året därpå, dvs mitt under Gyldenlöwefejden, med förberedelser till en ny kyrka (jfr ovan). Större delen av staden var nerbränd och Kungälv hade ont om medel till uppförandet av en ny kyrka. I en skrivelse till Konungen 1680 tackar stadens borgare för beviljad skattefrihet under tre års tid. Vidare talas det om den » ... Ehlebrandh i Krijget då Kiyrkia Klåkor och alle dess ornamen­ ter. .. blef afbränt ...». I en annan skrivelse anhålles om kungligt tillstånd att med en stambok » ... Be­ sökia Christmylda Meniskor, dhe höga Herrar, sampt Ryckssens Ständher och Kiyrkio församb­ lingerne ...»för att samla in medel för kyrkobygget. 60 Den 19 april 1680 vägrar borgarna att bygga en ny prästgård, eftersom staden ännu inte hade någon kyrka och 600 människor saknade bostad (KSA).61 Anläggningsåret för den nya kyrkan är okänt - rä­ kenskaper fram till 1681 saknas - men grund­ läggningen torde i varje fall ha skett efter beläg­ ringen 1678. 62 Kyrkan uppfördes på platsen för den nedbrunna kyrkan (jfr fig 7), sålunda på den syd­ västra delen av kyrkogården. 1681-82 inköptes virke i betydande omfattning. 1682 hade man kom­ mit så långt att gudstjänst kunde hållas. Till pingsten rengjordes kyrkan och pryddes med »löf och mau­ gres» (egentl majgräs; räk). Yttertaket var då täckt med taksten från Amsterdam och större delen av inredningen med bänkar, predikstol och altare var på plats (jfr nedan). Altaruppsatsen uppsattes 1683 och kyrkans trätunnvalv gjordes 1683-84 (räk). Kyrkans beklädning med furubräder skedde 1684 (räk). Tornet började byggas 1683. Tornhuven och spiran spåntäcktes 1688 och 1695 uppsattes en flöjel samt en knopp av koppar av mäster Caspar Wollfart (räk).63 Kompletterande arbeten med in­ redningen skedde fram till 1700-talets början. Av de mera omfattande arbetena kan nämnas målningen Fig 17. Kyrkan från nordväst . Foto 1968. Kungälv Church from NW. av tunnvalvet 1697-98, golvläggningen med sten­ plattor 1698 och 1706, samt tillkomsten av orgel­ verk och -läktare 1699-1700. Kyrkan rödmålades 1703 (räk). En handling från byggnadstiden antyder att kyr­ kan var planerad som en korskyrka med torn eller takryttare över korsmitten. I rådhusrättens proto­ koll 27/3 1682heter det bl a: »... att dhen (=kyrkan) uppbyggis så wida som wäggarne sträckia (sig) och dhå kan tagass i betänckiande om tornetz byggi­ andhe, huru det antingen mit på Kierckian eller före ändhen byggias skall» (KSA). Av citatet kan utläsas att själva kyrkan var färdig före tornets resande. Kyrkan byggdes således inte som en centralkyrka, som först efterhand fick en förlängd västarm. Den nuvarande planen med långhus, tvärskepp och något indraget korparti är den ursprungliga. Genom sned­ ställda väggar mellan korsarmarna har korsmitten vidgats, vilket ger interiören karaktären av central­ kyrka. - Korskyrkor var en vanlig kyrkotyp vid sidan om salkyrkorna under 1600-talet. Förutom i Sverige förekommer korskyrkor av trä bl a i Norge och i Schlesien. Både kyrkor med västtorn och torn över korsmitten byggdes. Centralkyrkor med en kom­ bination av en åttkant och likarmat kors utvecklades i det reformerta Holland och förekommer under 1600-talets senare hälft och under 1700-talet även i lutherska länder, utan att dock bli någon vanlig form för kyrkobyggen.64 I Sverige introducerades central­ kyrkan genom Jean de la Vallees kyrkobyggen i Stockholm. Här kan erinras om Katarina kyrka, byggd 1656-90, till planen ett grekiskt kors med mittorn och den oktogonala Hedvig Eleonora kyrka, som påbörjades 1665.65 Av speciellt intresse för Kungälvs kyrka är S Olovs kapell från 1673-74, rivet 1774 för Adolf Fredriks kyrka.66 Kapellet var byggt av trä som en likarmad korskyrka med sned­ ställda väggar mellan korsarmarna samt mittorn, alltså samma utformning som korsmitten i Kungälvs kyrka egentligen skulle ha fått. En liknande form har den ännu bevarade träkyrkan i Roslagskulla, Upp­ 27 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Fig 18. Kyrkan från nordost. Foto K Aasma 1969. The church from NE. land , byggd 1705- 06, men troligen överförd från F inl and. 67 Rådmansö träkapell i grannsocknen byggdes redan på 1630-talet som en likarmad kors­ kyrka med mittorn, men det är osäkert om även denna kyrka hade snedstä llda väggar mellan kors­ armarna .68 Typen med den oktogonala korsmitten var i varje fall känd och använd i svenska träkyrkor före Kungälv kyrkas uppförande. Kungälvs kyrka kan karaktäriseras som en bland­ ning av centralkyrka av typ S Olovs kapell och kors­ kyrka med västto rn av äldre kyrkotyp. Ett närmande till central kyrkotypen hade givetvis erhållits genom ett torn över korsmitten. Det är möjligt att de fyra pelarna i korsnlitten även var avsedda som bärande led i tornkonstruktionen i likhet med Roslagskullas mittorn. Den ovannämnda diskussionen om ett centraltorn och den slutliga lösningen kan måhända tolkas som de lokala myndighetspersonernas mot­ stånd mot nya byggnadstyper i en landsända som så helt domineras av medeltida kyrkor med sin klara längdriktning. Även de två stora 1600-talskyrkorna i Göteborg, Domkyrkan och Tyska kyrkan , byggdes ju som traditionella långkyrkor. Byggmästaren för Kungälvs kyrka var Christopher Brack69, en schwei­ 28 BYGGNA DSH ISTORIA Fig 19. Kungälvs gamla torg från söder med kyrkan och 1700-talsrådhuset tv. Foto T Frölen 1901. ATA . Old market-place, Kungälv , from S, with church and (lejt) J8rh century 1011111 hall. Fig 20. Kyrkan från nordost med gamla sak rist ian. Foto B Berthelsson 1934. ATA. The church from NE wirh rhe old vestry . zare och således från ett reformert land. I vad mån byggmästarens härkomst och bakgrund varit av be­ tydelse för den ovanliga planlösningen, är svårt att belägga . Greppet med den oktogonala korsmitten med­ verkar till bättre belysning och bättre sikt mot alta­ ret, men det inverkar dock inte på inredningen, som helt följer de traditionella linjerna (se nedan) . Senare ändringar och restaureringar Efter byggnadstiden sker vid kyrkan endast de sed­ vanliga reparations- och underhållsarbetena såsom ommålningar, vissa omändringar i inredningen samt slutligen 1900-talets restaurerings- och konserve­ ringsarbeten. Ändringar och reparationer på 1700-talet kan ej dokumenteras, då räkenskaper mellan 1709 och 1796 saknas på grund av branden i prästgården sist­ nämnda å r. Under den nuvarande takstolen finns en ca 1 m lägre och klenare takstol. Det kan tyda på en höjning av taket just under 1700-talet, men den dubbla takstolskonstruktionen kan likaväl stamma från själva byggnadstiden . Ett virrvarr av ilapp­ ningar i tak konstruktionen tyder för övrigt på ota­ liga reparationer. 70 Bland mindre omändringar under 1800-talet 29 F ig 21. Interiör mot öster. Foto 1968. lnteri01· looki11g E. F ig 22. Interiör mot väster. Foto 1968. lnteri01· /ooki11g W. 30 BYGGNA DSH ISTOR I A Fig 23. Interiör mot öster. Foto från bö1jan av 1900-talet i Kungälvs hem bygdsm use um. lnterioi· looking E. Photograph taken al beginning oj the present century, in Kungälv Local History Museum. kan nämnas en yttre ingång ti ll sakristian, som upphöggs 1825 (vis prot). Vid samma t illfälle på talas sakristians a nvändning som skräphus. Den nämnda ingången till sakristia n medförde tydligen ingen förbättri ng, ty vid visitationen 1842 anmärkes att sakristian blivit a llmänt genomgångsrum. 1827 upphöggs ny fönsteröppning i snedväggen bakom pred ikstolen (räk) och kyrkans fönster fick nya fönsterbåga r 1850 (räk). Större underhållsa rbeten vid kyrkan skedde 1841 (v is prot 1842) och 1849 (räk) då bl a tornet (utom spiran) fick brädtak, samt allt trävirke oljades och rödmålades. Den nya brand­ skyddsordningen medförde att torntaket fick kop­ parbeklädning 1888 (räk) . Större må lningsarbeten skedde l 852 (räk), då kyrkan målades både ut- och invändigt. Kyrkan hade, troligen vid 1800-talets bör­ jan, målats utvändigt med vit färg, men enba rt mot söder och väster. U nder visitationen 1825 framhå l­ les att kyrkans bägge sidor borde målas med sam­ ma fä rg. Beslut om detta fattades 1833 (kr prot), men verkställdes ej. 1852 inköptes emellertid ett stort parti blyvitt och rödfärgen bortskrapades. An­ tagligen målades samtidigt även hela inredningen i vitt och guld, då även färgstoffer till guldfärg in­ köptes (se nedan : inventarier). Men ännu 1869 heter Fig 24. Slu tna bänkrum under läk taren. Byggda under 1870­ ta let. Foto .1 968. C/osed pews under the gallery , mode in the 1870s. 31 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA det »Att kyrka och tombyggnad, denna senare lik­ väl endast till den del, som redan förut befinnes hvitmålad ... bestrykas med hvit oljefärg ...» (kr prot 1869). 1870 fick kyrkan nytt orgelverk och i sam­ band därmed företogs även en ombyggnad av orgelläktaren (se nedan). 1878-80 skedde större re­ parations- och renoveringsarbeten, varvid tornet reparerades. För inredningens renovering och mål­ ning av bl a altare, predikstol och bänkar, svarade M B Wallström.71 - Den första värmeanordningen installerades 1884 (räk). En ny och större värmein­ stallation skedde 1899, då en värmekammare bygg­ des intill sakristian, som samtidigt ändrades om för att inhysa en värmeapparat (vis prot 1913). Sakris­ tians dekorerade träpanel förstördes genom denna anordning (Reseberättelse 1921). Varmluften blåstes in i kyrkan genom en stor öppning i väggen bakom predikstolen. Som sakristia inrättades utrymmet bakom predikstolen. Det avskärmades medelst en enkel brädvägg, försedd med små fönster (fig 23). Denna brädvägg ersattes 1925 av en äldre bänk­ skärm tills ny sakristia byggdes 1935. El-belysning installerades 1912. Omfattande ändrings- och restaureringsarbeten utfördes 1935 efter ritningar av länsarkitekt Takmålningar Kyrkans tunnvälvda tak är helt täckt med mål­ ningar, utförda i oljefärg. Målningarna består ~v figurscener inplacerade i en illusorisk framställning av himmel med molnformationer. Himmelen är målad i ljusblått, molnen är hållna i grå och brun­ aktiga toner. De figurala scenerna är målade i blå, bruna och röda toner. Mot väggarna begränsas tak­ målningarna av en taklist dekorerad med målade bladstavar och tandsnitt. Kronbjälkarna är dekore­ rade med stiliserade akantusblad och bandorna­ ment. Målningarna är utförda av Göteborgsmålaren Erik Grijs.73 Åren 1697-98 betalades till Mäster Eric Grijs, som tillsammans med en gesäll och den­ nes son målade valvet, »effter accord» sammanlagt 300 daler silvermynt. Allan Berglund i Skövde. Konservator var Sven Gustafsson från Göteborg och kontrollant fil dr Stig Roth vid Historiska museet i Göteborg. Den gamla sakristian (fig 20) med värmerummet revs och en ny sakristia med pannrum och bränsleförråd byggdes. Utanför norra och södra ingångarna upp­ fördes nya vindfång med yttertrappor, i stället förde gamla, som var något längre och hade inbyggda trappor. I kyrkans inre gjordes golvförstärkningar och takisolering. Långskeppets väggar riktades och förstärktes med hjälp av ett järnstag i stället för den sedan 1870 saknade kronbjälken. Nytt golv lades i kyrkans kor och mittgång, varvid en del av de gamla kalkstensplattorna kom till användning, antagligen de »godtlands golfstenar», som handelsmannen Anders J Palmgren72 omkr 1790 skänkte till kyrkan (vis prot 1795). Bänkarna ombyggdes och nytt bräd­ golv lades under bänkkvarteren. Väggar, dörrar och bänkkvarter nymålades. Takmålningarna rengjordes och konserverades och större delen av kyrkans trä­ inventarier konserverades. Under den gamla golv­ beläggningen påträffades en mängd likkistor och skelett samt bl a en grav kammare i södra tvärskeppet. I en furukista söder om korsmittens sydvästra pelare påträffades ett mansskelett med en välbevarad 1700­ talsperuk, som efter undersökning återbördades. Figurscenerna illustrerar med anknytning till olika bibelställen döden, domen och himmelriket. ­ Över korsmitten framställes liknelsen om de fem fåvitska och de fem visa jungfrurna enligt Matt 25:1-13. De tio jungfrurna med sina lampor är fritt grupperade bland molntapparna (fig 30). I valvens skärningspunkt återges 14 små figurer omkring ett runt bord inom en i trä skuren och bemålad blom­ krans (fig 29). Denna scen kan sannolikt tolkas som det stängda rummet, bröllopssalen enligt Matt 25 : 10. Motivet omgärdas av molnkrans och himmelska härskaror. - Över koret, i östra takfallet, illustreras Upp 4-5. Här framställes Gud Fader sittande på sin härlighets tron, omgiven av regnbågen, de sju eld­ blossen, Lammet och de fyra bevingade väsendena. 32 Fig 25. Takmålninga r över korsmittens no rdöstra del och över koret (j fr fig 21 ). Foto 1968. - De å terger änglaskaror bland mo lnen och t h skymta r en del av kortakets illustrat io ner till Upp 4-5 (se fig 26). D en knäböjande gesta lten är troligen Jo ha nnes. Må lni ngarna är utfö rda i o lja av götebo rgsmå la- ren Er ik Grijs 1697- 98. - D o msä ngeln över koret ä r en skulpte rad och må lad t rä figur (jfr fig 26) frå n o mkr 1684. D en ä r sanno likt utfö rd av Marcus Jäge r d ä , mästaren till a lta ruppsatsen och flera träsk ulpturer i kyrkan (jfr fig 35- 37, 45, 46). 3 - 6955 18 Kungiilvs kyrkor Ceiling pai11ti11gs above tlte crossing and tlte cltance/ (cf Jig 21) . - The pai11ti11gs depict a11ge/s among tlte clouds a11d 10 tlte rigltt are same of tlte il/11stratio11s of Rev iv-v (see Jig 26) . The k11eeli11g figure is probably Jolt11 tlte Divi11e. The pai11ti11gs are i11 oil, by a Gotlte11b11rg pai11ter, Erik Gnjs, in 1697- 98 .- Tlte A nge/ of J11dg 111ent above tlte clta11ce/ is a carved a11d pai11ted woode11 scu/pture (cf Jig 26). It dates from about 1684 and is probably by Marcus läger tlte e/der, tlte master of lite a/tarpiece a11d severa/ woode11 sc11/p/11res i11 tlte clturch (see Jigs 35- 37, 45, 46) . 33 K UNGÄ LV S NU VARA N D E KYRKA Fig 26 . Östra delen av kyrkans trätunnvalv med må lninga r utfö rda J697- 98 av Erik Grijs. Framställ­ ning av Gud Fader omgiven av Lammet och de fyra bevingade väsendena en! Upp 4- 5. Foto 1968. E part of barrel vault of church , 111ith pai11ti11gs executed 1697- 98 by Erik Gnjs. R epresentation of God the Father s11rro1111ded by the /amb and the Jour 1vi11ged beasts, Rev iv-v. I knät håller han boken med de sju inseglen (fig 26). böjande figur, som antagligen framställer Johannes Över scenen är triangeln, symbol för treenigheten, själv. Det övriga utrymmet fram till korsmitten med ordet Jahve i hebreiska bokstäver. Bland mol­ upptas av änglafigurer bland molnen . - I väster, nen på ömse sidor om Gudstronen är de tjugofyra över långhuset, utgöres det dominerande motivet av äldste avbildade, i södra takfallet dessutom en knä- den till domen kommande Kristus inom en strål­ 34 F ig 27. Kristus på Sions berg. Detalj av takmålningen i norra korsarmen , utförd av Erik Grijs 1697- 98 . Foto J968. Chris/ 0 11 tv/011111 Z ion. Scene from cei/i11g pai11ti11gs in N tra11sepl , by Erik Grijs, 1697- 98. F ig 28. Örn med åskviggar. Takmålning i sydöstra hörnsvickeln , utförd av Erik Grijs 1697-98. Foto 1968. Eagle witli t/wnderbo/ts. Pai11ti11g on SE pe11de11tive, by Erik Grijs, 1697-98. 35 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Fig 29. Kryssvalv av trä över korsmitten, målat av Erik Grijs .1697- 98, med bl a framställning av liknelsen 0111 de visa och de fåv itska jungfrurna. Foto .1968. Wooden cross vault over crossi11g , pai11ted by Erik Gri}s, 1697- 98, illustrating the parable oj the Wise and Foo/ish Virgins. krans, omgiven av domsänglar och nakna männi­ skoskaror (fig 33). Över Kristi huvud är målat ett språkband med texten: »Veniet. in. Maiestate. et. Gloria.» (Han skall komma i härlighet och ära). Två språkband på ömse sidor om Kristusfiguren är för­ sedda med texter: »Abite» (gån bort) resp »Venite» (kommen). Den centrala scenen beledsagas i södra takfallet av en framställning av de dödas uppstån­ delse med texten : » Reddent suos mortuos» (de skola återgiva sina döda) enligt Upp 20:13 (fig 31) samt en skildring av helvetets fasor med texten: »Fvmvs eorum in secvla secvlorvm» (deras rök i evigheters 36 TAKMÅLN I NGAR Fig 30. De visa jungfrurna. Detalj av takmålningarna fig 29. Foto I 968 . The Wise Virgins, detail from painling Jig 29. evighet) enligt Upp 14:11. I norra takfallet skildras Abraham» (Abrahams sköte) enligt Luk 16:12. ­ den yttersta dagen eller Guds dags tillkommelse en­ I norra tvärskeppets gavelfält framställes Kristus ligt 2 Petr 3:10 (fig 33). Texten över scenen lyder: som världshärskare stående på Sions berg. Scenen »Soluentur igne» (de skola upplösas av eld). Längst syftar på Upp 14:1 (även Ps 48 :2-3). På språkbandet i väster återges den tronande Abraham med de över scenen är skrivet: »Fundationem suam inter saligas skaror med palmblad och texten: »Sinvs mon tes sanctitatis. Jerusalem montes. Jehova popu­ 37 KUNGÄLVS NUVA R ANDE KYRKA F ig 31. De dödas uppståndelse. Deta lj av västra delens takmålningar, utförda av Erik G rijs J697- 98. Foto 1968. The Resurrection o f the Dead. Scene from the W part oj the ceili11g pai11ti11gs, by Erik Crijs, 1697- 98. Jum suum.» Texten har hämtats ur Ps 87:1 och torde betyda Jehova (älskar) det han gru ndat bland helig­ hetens berg, Jerusalems berg, och sitt fo lk (fig 27). - I södra tvärskeppets gavelfält avbildas paradisets lustgård som en geometriskt anlagd trädgård vid något 1600-talsherresäte. På ömse sidor om träd­ gården sticker ur molnen fram huvuden - en alle­ gorisk framställning av vindar. Språkbandet över scenen har texten : »Evigila aqvilo ven i auster perfla hortum. meum perfluant aqvae. aromata ejus.» 38 TAKMÅLNINGAR Fig 32. Paradisets lustgå rd och de saliga. Takmålning i södra korsarmen , utförd av Erik Grijs I 697- 98 . Foto 1968. The Garden af Eden and lite Blessed. Ceiling painlings in lite S lransept, by Erik Grijs, 1697- 98. (vak upp nordanvind, kom sunnanvind, blås genom min örtagård , låt dess vattens vällukt strömma), enligt Höga visan 4: 16 (fig 32). - Övrigt utrymme i tvärskeppets tak fylles av bland molnen vandrande grupper av saliga . - De fyra hörnsvicklarna över korsrnitten har framställningar av emblematisk karaktär. I hörnet bakom predikstolen har sålunda målats ett landskap med några träd och regnbåge. På textbandet står: »Terras deevinxit olimpo» (den har förenat jorden med himmelen). I sydöstra hör­ 39 Fig 33. Västra delen av kyrkans trätunnvalv med må lningar av Erik Grijs från l 697- 98 . Framställning av Kristus som världsdomare samt de uppståndna . Längst ner t h del av Den Yttersta dagen. Foto 1968. W part oj barret vau/t with paintings by Erik Grijs, 1697- 98. Representation oj Chris/ as Judge oj the World and lhe risen dead. Bollom righl, part oj lhe Lasl Day. 40 TAKM Å L N I N GAR ' '\7' - • j .-<­ -,.. ' Fig. 34. Basunblåsande ängel. Detalj av väst ra delen av kyrkans takmålningar, utförda av E rik Grijs 1697- 98. Foto J968. Ange! pfaying the bassoon . Detail of W part of ceiling paintings, by Erik Cnjs , 1697- 98. net avbildas en svart örn med åskviggar samt tex­ ten: »Mervit ove timeri» (han har förtjänat att fruk ­ tas av få ret ; fig 28). I sydvästra hörnet syns tre segelfartyg på öppet hav med texten: »Nvsqvam data littora transit» (det går ingenstans över be­ stämda stränder) samt i nordväst en fågel i flykt och texten: »Semper svblimis» (alltid höjd över jorden). Bildernas symboli ska innehåll framgår inte klart. Bilden med regnbågen hänsyftar tyd ligen på Guds förbund med jorden enligt 1 Mos 9:12- 17. Örnen med åskviggarna kan syfta på Guds vrede och skep­ pen på det begränsade människolivet. Den flygande 4 - 6955 18 K ungälvs ky rkor 41 KUNGÄLVS N U VARANDE KYRKA fågeln liknar paradisfågeln i emblemböcker, fågeln som höjer sig över det jordiska, och syftar därmed på andens flykt. 74 Erik Grijs takmålningar hör till de äldsta bevarade takmålningarna i Västsverige. Målaren hade här den ovanliga uppgiften att fylla två kryssande tunnvalv med målningar. Han löste uppgiften på ett enkelt men effektfullt sätt genom att måla taket som en sam­ manhängande »himling» utan fältindelningar, vilket eljest var det vanliga kompositionssättet vid denna tid. Även med sin rika ikonografi skiljer sig mål- Inredning och inventarier Altaranordning Altaret är murat av sten. På baksidan finns en nisch med måtten: höjd 30 cm, bredd 26 cm, djup 33 cm. Har möjligen använts till förvaring av nattvardsvin. Altaret är på tre sidor klätt med vitmålad träpanel. På framsidan är tre spegelfält med snidad och för­ gylld dekor. På mittfältet kors, ankare och hjärta, symboler för tron, hoppet och kärleken. Till vänster en sädeskärve, till höger en vindruvsklase, symboler för nattvardsgåvor. Dekoren är utförd av M B Wall­ ström 1878 (räk). Altarets nuvarande träpanel er­ sätter en äldre utförd 1682 (räk). Altaruppsatsen av trä består av en vertikalt tre­ delad rikt snidad och målad arkitektonisk upp­ byggnad (fig 35). Mittpartiet omges av två spiral­ vridna kolonner med korintiska kapitäl och omvi­ rade av blomrankor. De uppbär ett kraftigt profi­ lerat och förkroppat entablement samt överstycke omgivet av akantusornament. På ömse sidor ommitt­ partiet står på akantusprydda plintar skulpturer av Petrus och Paulus. På entablementet är uppställda två änglafigurer med Kristi pinoredskap. Uppsatsen krönes av Kristus med segerfana, trampande på draken. Carl XI:s och Ulrika Eleonoras namn­ chiffer, skurna i relief, pryder kolonnernas posta­ ment. Altaruppsatsens tre spegelfält är försedda med målningar. Predellans målning återger Nattvardens instiftelse. I mittfältet framställes Jesus på korset om­ given av Maria och Johannes samt på överstycket Kristi gravläggning. Altaruppsatsens stomme är målad i mörkbrunt, listverket rött med svarta och ningarna från de yttersta-domsskildringar, som efter förebild från målningarna i Christine kyrka i Göte­ borg ofta förekommer i bohuslänska kyrkor.75 Den som troligen utformade det ikonografiska program­ met var den dåvarande kyrkoherden Jacob Rattrey. 76 Takmålningarna renoverades 1880 av M B Wall­ ström. I samband med restaureringen 1935 ren­ gjordes målningarna från äldre fernissa och påmål­ ningar samt konserverades av konservator Sven Gustafsson. mörkröda idragningar. De snidade delarna har grönt, silver och guld som dominerande färger. Altaruppsatsen tillverkades av bildhuggaren Mar­ cus Jäger d ä och målades av Johan Hammer, båda mästare i Göteborg samt välkända och ofta anlitade för de västsvenska kyrkorna. 77 Altaruppsatsen leve­ rerades från Göteborg och uppsattes i kyrkan 1683 (räk). En målad text på altaruppsatsens baksida upply­ ser: »År 1789, Är denna Alta- / re, Tafla renoverad på / Handelsmannen Herr= / Anders Joh : Palm­ grens = be= / kostnad, af Johan M. Trapp.»78 Altaruppsatsen försågs 1878 av Wallström med ny förgyllning. Den var då, liksom de flesta av kyrkans fasta inventarier, målad i vitt och guld. Denna om­ målning skedde antagligen vid mitten av 1800-talet (jfr s 31). 1935 renoverades altaruppsatsen av konservator Sven Gustafsson, varvid de ursprungliga färgerna framtogs. Under den senaste vita påmålningen fanns ytterligare två målningsskikt, det ena i gråblått, det andra i blått. Segerfanan, som nu har de ursprungliga färgerna rött och vitt, hade under det vita skiktet en målning i blått och gult. 1952 utfördes en ny kon­ servering av konservator David Sundbaum, då bl a de trämaskangripna delarna impregnerades samt skadade guld- och silverytor kompletterades. Altarringen har fyrsidig form. Den består av ba­ lusterformade dockor och hörnen markeras av breda akantusvoluter. De två grindarna har snidad 42 Fig 35. Altaruppsats frå n J683 . Skulpterad av Marcus Jäge r d ä , målad av Johan Hammer. Foto 1968. Reredos, 1683, carved by J\1arcus Jäger the ek/er, pai11ted by Johan Hwnmer. 43 I I I KUNGÄLVS UVARA DE KYR KA j F i ~ 36. Moses, träskulptur på korskranket. Utfö rd på 1680­ ta let , sa nno lik t av Ma rcus Jäge r d ä . Foto 1968. /Vloses. Woode11 f igure 0 11 chancel screeu. Executed d11ri11g the 1680's, probably by Marcus Jäger the ek/er. dekor med rosetter och blomfesto ner. Framsida n li vas av ett rektangulärt fält med snidade akantus­ ornament, som omger en oval spegel med målade bladornament i guld mot sva rt. På ovalens baksida ä r målat å rtalet 1789. Altarringens ramverk är brun­ ma rmorerat, dockorna är målade i blå tt och orna­ menten i guld. Ringen och knäfa llet är kl ädda med brunt skinn . Altarr ingen gjordes 1699 av »Bildthuggaren Mäs­ ter Nils Persson» frå n Göteborg och stofferades av Christian von Schönfeldt samma å r (räk). 7 ~ 1789 ommålades a ltarri ngen samtid igt med a lta rupp­ satsen. 1866 skedde a lta rringens »omlägga nde» uta n nä rma re fö rkl aringa r (räk) , men syftar a ntagligen på omkl ädsel av ringen. Altarringen va r tidigare klädd med rött kläde med sil kefra ns (in v 18 14). 1935 framtogs de ursp rungliga fä rge rn a under ett vitt och ett gråb lått sk ikt. Träskulpturer Ingå ngen till koret fl ankeras av två figurer, skulpte­ rade i trä och målade i vitt och guld . Norr om mitt­ gången stå r Johannes Döparen med korss tav (fig 37). På plinten är målat: »S. Jo ha nnes Bapt.» Höjd med plinten 125 cm. Söder om mittgå ngen stå r Mo­ ses i rikt drape rad klädnad , hå ll a nde lagens tavlor (fig 36). H öjd med plinten 122 cm.80 Under kortaket, vänd mo t korsmitten , sväva r en stor basunblåsande ängel (f ig 26). Ländklädet och vingarna ä r målade i guld , ba ndrosetten i sil ve r och ländkl ädets flika r i rött. I ängelns vä nstra ha nd va r tidigare fäst en in skriftstavla med texten : »Stå r upp I döde, och kommer för domen» (Bexell , 1835, s 184). l 878 förgy lldes »Engelbilden» av Wall ström (räk). 1935 framtogs de ä ldre färgerna under ett sk ikt av vitt och guld . lngen av de tre skulpturerna är omnämnd i rä ­ kenskaperna. Tro ligen skä nktes de t ill kyrkan i li k­ het med en sto r del av kyrkans övriga inventa ri er. Moses och Johannes uppsattes antagligen 1684 till­ sammans med »Afdelningen thill Corret» (se nedan) och ka n, av st ilen att döma, hänföras t ill Ma rcus Jägers skola (jfr a ltaruppsa tsen) . Predikstol Pred iksto len är placerad intill nordöstra pelaren i korsmitten (fig 37, 38). Den består av portal , trapp­ räcke, korg och ljudtak (fig 6 1) samt är tillver­ kad av ek. Speglar, bågställ ningar m fl ytor är täckta med moreskornamen t i intars ia och platt­ skä rning. Listverket ä r målat i gråvitt och guld . ­ Ingå ngen till predikstolen utgöres av en porta lskä rm med gavelstycke. Dörren ä r försedd med två speg­ la r, varav den övre ha r en bågställning med tre­ ka ntsgavel , inom vilken står å rtalet 1790 i guld un­ 44 Fig 37. Predikstol från omkr 1630 överfö rd 1682 frå n Göteborgs domkyrka. Ko rgens sk ulpterade figurer utförda på 1680-talet. Ängeln över prediksto len ut förd av Ni ls Persson 1698. T h, på kor­ skranket, Johannes, pendang till Moses fi g 36. Foto 1968. Pulpil , ca 1630, lransferred from Gothenburg Cathedral in 1682. The carved Jigures executed in the 1680's. The ange/ over the pu/pil 1vas nwde by N ils Persson in 1698. Righl, 0 11 chance/ screen, John the 82plist , a pendanl lo Moses Jig 36. 45 KUNGÄLVS NU VARA DE KYRKA F ig 38. Gångjärn i smidesarbete på dörren till predikstolen . Foto 1968. Forged iron hinge 0 11 pu/pit door. der en kunglig krona. Gångjärnen ä r utförda i praktfullt smidesarbete med stili serade, mot var­ andra vända ansikten (fig 38). Dörren flankeras av räfflade, joniska pilastrar på postament, prydda med beslagsornament i plattskärning. På entable­ mentets fris står, utfört i intarsia, bomärken och bokstäverna P B och A A inom två sköldar, upp­ repat även på baksidan av portalen. Gavelstycket upprepar portalens tema med bågställning, pilastrar och trekantsgavel, samt flankeras av vingar i form av fläkta örnar i plattskärning. Portalen krönes av urnor. - Trappbarriären har sva rtmålade speglar med moreskornament. - Korgen är åttsidigt bruten. Hörnen markeras av räfflade kolonnetter med joniska kapitäl och plattskurna tvärband nertill. De vilar på fyrsidiga postament samt bär upp ett framspringande överparti . Nertill är kor­ gen kantad med lövsågade ornament och svarvade ändkulor. Korgen vil ar på en pelare försedd med kraftiga voluter. Inom bågställningarna på bröstningens mittfält stå r sk ulpterade fi gurer, må­ lade i benvitt och guld. De framställer, från norr till söder: Matteus, Markus, Lukas, Salvator M undi , Johannes, samt Rättvisa n, Hoppet, Tron. - Ljud­ taket är åtts idigt brutet och uppbyggt i tre avsatse r. Den nedersta har öppna trekantsgavlar med sva r­ vade urnor, den mellersta är försedd med drak­ formade voluter och en liten balustrad med svarvade kulor, den översta avslutas med voluter. Varje av­ sats prydes av stående, basunblåsande putti , må­ lade i karnationsfärg. Under ljudtaket hänger en snidad duva. I taket över predikstolen hänger en snidad och målad änglafigur. I ena handen håller den en palmkvist, i den andra ett språkband med texten : »Pauperes evangelisantur» (för de fattiga förkunn as glädjebudskapet, enligt Matt J J :5). Predikstolen har ursprungligen tillhört domkyr­ kan i Göteborg. Den överläts till Kungälvs kyrka efter skriftlig framställning därom av kyrkans före­ ståndare till konungen (Kungelf Skrifvelser och be­ svär. U. å . RA): » . .. man är kommen i Erfarenheet, att Giötheborgs Swenska Ky rckas gambla Predike­ stohl är nedhtagen , och i stället een annan ny Opsatt hwillken nu således Jedigh och obruukat står ... att wår fattige Stadh som ... ganska swagh sigh be­ finner kunde ... till bem:te Predikestohl blifwa promoverat.» ... Predikstolen uppsattes i kyrkan 1682 av en mäster Nils Pederson från Göteborg (räk) . Samme mästare klädde även pelaren bakom predikstolen. En snidad och målad träplanka, som sedan 1935 står på tomvinden, har prytt pelaren (fig 23). Plankan är dekorerad med änglahuvud , fruktknippe och kartusch , samt är målad i vitt och guld. Längd 136 cm, bredd 26 cm. Predikstolen tillverkades troligen till Göteborgs domkyrkas invigning 1633. Den ansluter sig till den tysk-nederländska typ som utbildades mot 1500­ talets slut. Bl a Li.ibeck var känt för snickararbeten med intarsia och plattskärningar.8 1 Mästaren till predikstolen kan troligen sökas bl and de inflyttade nordtyska hantverkarna i Göteborg. - Överflytt­ ningen från den större kyrkan till Kungälv har syn­ barligen medfört vissa förändringar av predikstolen . Korgens bröstning är något ihoptryckt och trappan 46 I RED I NG OCH I NVENTA RIER med barriä ren verkar vara fö rkortad. Den åttsidiga platta som kröner ljudtaket har säkerligen uppburit en figur. De skulpterade figurerna inom bågställ­ ningarna ä r senare tillsatser. Bågfälten har ur­ sprungligen haft målningar (konserveringsrapport 1935). När dessa figurt illsatser tillkom är ovisst. 1698 gjorde bildhuggaren N il s Persson »ett dufwe bildt» och »3 Englebildtern till predikstolen, jämte änglafigu ren över predikstolen (räk). De 3 ä nglabi l­ derna är tydligen kompletteringar på ljud taket. Inget motsäger att Nils Persson även t illverkade figurerna på korgen. Dopfuntens Kristusfigur, gjo rd av denne mästare (se nedan), visa r samma, något klumpiga figurstil. Predikstolen renoverades 1790 antagligen av samme Johan Trapp som renoverade altaruppsatsen. 1878 omförgylldes predikstolen av Wallström (räk). Vid resta ureringen 1935 framtogs den äldre må l­ ningen på figurer och listverk, saknade delar av intarsian ersattes och figurerna på ljud taket återfick sin ursprungliga karnation. Ett timglas (fig 39) för fyra glas är med en järn­ ståndare fastsatt på predikstolen. Behållaren av trä är försedd med skurna ornament och fö rgylld , stån­ daren är spiralvriden och vitmålad samt avslutas upptill med förgyllda voluter. Höjd 40 cm, bredd 23,5 cm. 1600-talet. Timglaset omnämnes i inv 1736 som »fehlachtigt». Korskrank Koret avskiljes från fö rsamlingsdeJen medelst ett lågt korskrank med dörrar. Sjä lva korskranket ut­ göres av två längs bänkraderna gående och något över bänkarna höjda skärmar med enkla, rekta ngu­ lära spegla r, målade i brunt. 1682 betalades för »tuende Snedkare för körret at affsk iffta ...» (räk). Kordörrarnas speglar är dekorerade med skulpte­ rade akantusblad och lekande putti , målade i ben­ vitt (fig 46) mot ett mörkbrunt ramverk. »Afdel­ ningen thill Corret som blef förärratt I från Giötte­ borglrn fraktades till kyrkan 1684 (räk). Kordör­ rarna är sammanbyggda med dopskranket och be­ handlas närmare nedan. Bänkinredning Bänkarna är indelade i sex kvarter, två i vardera korsarmen, samt vända mot korsmitten. Bänkkvar- Fig 39. Timglas från slu tet av 1600-talet. Foto 1968. Hourglass, e11d af 171'1 ce11tury. teren är slutna, dörrarna har enkla, gråmarmorerade speglar, sitsar och ryggstöd är mörkröda. Den syd­ östra bänkradens fasad mot predikstolen ä r deko­ rerad med bågställningar och skurna mussel- och kandelaberornament i samma färgsättning som bänkdörrarna (fig 40). - Bänkinredningen byggdes 47 KU NGÄ LVS NU VARANDE KYRKA 1681- 82 (räk). Bänkarna var före 1935 försedda med numrering och lås. En plan över kyrkans bänk­ indelning från 1825 (vis prot) visa r att bänkarna nr 13 till 20 i långhuset var avsedda för Röd bo försam­ ling. Den första bänken på var sid a om mittgången va r sedan 1786 avsedd för herrskap (bänkrumsläng­ der 1827 och 1850). - 1880 ommålades bänka rn a av Wallström. 1935 om byggdes de och fick bekvämare sitsar och ryggstöd, dörrarn a och skärmarn a ren­ gjordes från äldre färg och ommålades. I koret, på var sin sida om alta ret, stå r två slutna bänkar, enligt uppgift använda av kyrkvärdar. På var sida om södra och norra ingångarna stårtvå inbyggda bänkar, försedda med trägaller. Speglarna ä rmar­ morerade i gröngrått, ramverket målat i blågrönt. Enligt bänkrumsplan 1825 var de numrerade, dvs avsedda för uthyrning såsom bättre bänkar, utom den onumrerade nordöstra bänken, som troligen var reserverad åt någon kyrklig myndighetsperson. Under läktaren i väster är två slutna bänkrum, för­ sedda med nerfällbara fönster och ingångar med dubbeldörrar (fig 24 och 22). Dörrspeglarna ärmar- F ig 40. Skärm till sydöstra bänk radcn. 1600-ta let. Foto 1968. Front oj SE ro1v ofpe1vs, 171/i ce11/ 11ry . morerade i grö ngrått , pilastra r och ramverk är blå­ gröna. Pi lastra rna ä r dekorerade med målade orna­ ment i guld . Dessa bänkrum byggdes på 1870-talet i samband med läkta rens ombyggnad (se nedan), men ersatte då äldre, slutna bänkrum, 1825 för­ sedda med nummer 21 och 22. 82 En präststol om nämnes i vis prot I 842. Den skulle då förses med dubbelfönster för undvikande av drag och andra olägenheter. Präststolen fanns då troligen i hörnet bakom predikstolen (vis prot I 825), och blev mot 1800-talets slut omvandlad till sa kri stia (jfr ovan). Vid korets syds ida, mellan sydöstra pelaren och väggen, ä r sedan 1935 en bänkskärm uppställd. Den är till utförandet lik den ovannämnda bänkfa­ saden mitt emot predikstolen . 1921 var den placerad i gamla sakristian (snabbinv 1921), men blev 1925 uppställd som avskärmning för sakristian bakom predikstolen (jfr ovan). Vid uppställningen i koret blev skärmen något avkortad, den nuvarande längden är 230 cm. På 1890-talet bortauktionerades en del av kyrkans äldre inventarier, bl a delar av bänkskär­ 48 F ig 41. Del av läktarbarriären med målning framstä llande Abrahams offer, utförd av Erik Grijs J704. Foto J968. Part of gal/ery front, wilh painting represen I ing Abraham's Sacrifice, by Erik Crijs , 1704 . Fig 42. David spelande på harpa. Må ln ing inom skulpterat ramverk från omkr J700. Har troligen varit I uppsatt på kyrkans äldre orgelverk från .1600-ta let . ~ Foto 1968. I David p/aying the harp. Painting in carved framework, ca 1700. Was probably 011 the old organ of !lie church, dati11g from lhe 171'1 cenlury . 5 - 695518 Kungä lvs kyrkor 49 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Fig 43. Nummertavla från början av 1700-talet. Foto 1968. Early 181'1 century hymnboard. mar. Några fragment har återbördats till kyrkan, och utgör nu dörrarna till ett litet skåp, uppställt i koret.83 Bänkskärmarnas ursprungliga antal, mått och p lacering är oviss. Orgelläktare Orgelläktaren i väster vilar på tio fyrsidiga trä­ pelare med gråmarmorerad målning. Uppgången till läkta ren är sedan 1871 anordnad inne i kyr­ kan i form av två trappor på var sida om väst­ ingången . Den äldre trappuppgången från vapen­ huset med en trätrappa har nu förvandlats till en skrubb. - Läktarbarriären är indelad i tre rektangulära fält, försedda med målningar och omgivna av skurna och förgyl lda ramlister. Mål­ ningarna framställer från vänster : Abraham off­ rar Isak (fig 41), Moses och den brinnande busken samt Jacobs dröm, alla mot landskapsbakgrunder och målade i grått brutna toner. Mellan mål­ ningarna är skurna och målade blomfestoner. Bar­ riären kantas nertill av snidade och målade akan­ tusvoluter. På bröstvärnet är efter 1925 fastsatta tre likaledes snidade och målade akantusornament. Läktarbarr iären är målad i Jj usgrå färgtoner, orna­ menten sparsamt förgyllda. - Läktaren är från kyrkans byggnadstid. 1698 utförde bildhuggaren Nils Persson en del arbeten på »orgelwärckz Rum­ met» och på läktaren. Målningarna utfördes av Erik Grijs 1704 (räk; jfr takmåln ingarna). - Läkta­ ren ombyggdes 1871 i samband med installat ionen av en ny orgel (se nedan), då bl a hela läktaren fick sänkas på grund av orgelfasadens storlek (brev J8/6 1870 från orgelmästaren till borgmästaren, PÄ). En­ ligt en uppgift hade det före ombyggnaden funn its två läktare, varav den ena var avsedd för det gamla orgelverket. 84 Det enda som tyder härpå är det 1698 omnämnda »orgelverksrummet» (se ovan) samt spår i norra och södra väggarna strax nedanför taklisten för förankring av något tyngre föremål , vilket skulle betyda att orgelläktaren varit nästan utan belysning. - De tre skulpterade ornamenten på läktarbröst­ ningen härrör, jämte ytterligare fem ornament­ stycken, från den ursprungliga läktaranordningen och orgeln. De deponerades i kyrkan 1925.85 Ett av dem är anbragt över västingången medan fyra n1indre ä r fastsatta under fönstren i koret. De har tydligen tillverkats av två olika bildhuggare. 1935 rengjordes och konserverades målningarna på läktarbarriären och ramverket och ornamenten ommålades i nuvarande färgställning i stället för den äldre vita färgen. 1959 utfördes mindre kon­ serveringsarbeten på må lningarna av konservator Thorbjörn Engblad från Alingsås. Orgel Orgelfasaden (fig 22) är utförd i nygotisk stil och målad i grått med förgyllda ornament. Såväl fasaden som orgelverket tillverkades 1870 av Marcussen & S011 i Aabenraa, Danmark86 (st prot). Orgelverket har 22 stämmor, 2 manualer och pedal. Då or­ geln är betydligt större än den äldre, ombyggdes samtidigt läktaren och en kronbjälke, som skymde fasaden , borttogs (st prot 1869). - Orgelverket re­ parerades 1900 av orgelbyggare S Molander, Göte­ borg (st prot). 1922 skedde en ombyggnad med bl a 50 elektrifiering av bälgtrampningen av J Magnus­ sons orgelfabrik i Göteborg.87 Fristående spelbord byggdes året dä rpå. Det äldre orgelverket nedtogs och försåldes 1870 (st prot). Enligt uppgift anskaffades detta 1687 från Göteborg (räk). Delar av en äldre orgel hade dock räddats undan kyrkbranden 1676 (jfr ovan) och förmod ligen härstammade en del av orgelpiporna från 1640-talets orgelverk i kyrkan på Fästnings­ holmen (jfr ovan). 1698- 1700 betalas orgelbyg­ gare Johan Georg Amthor88 i Göteborg för en ombyggnad av orgelverket, som då troligen fick en ny fasad (räk). För orgelfasadens utsmyckning ut­ förde bildhuggaren Ni ls Persson 1699 »10 genom­ skårne stycken» och b ildhuggaren Nils Läse89 år 1700 »3 zeratern (räk). Orgeln målades 1704 av E ri k G rij s (räk). 1835 fa nns överst på orgelverket »David med sin harpa och en man i fots id mantel, hållande i handen en wigtskål, hwarpå ligger en lyra» (Bexell , s 184). Beskrivningen stämmer väl överens med de två oljemålningar på duk, som nu är upp­ satta över södra resp norra ingången och som fram­ stä ller Salomo resp David (fig 42). Tavlornas skulp­ terade och målade ramverk är nästan identiskt med ornamenten på läktarbarriären, vilka är utförda av Ni ls Persson. Tavlornas höjd är ca 130 cm, bredd I62cm. Sniderierna är således troligen utförda avNi ls Persson, medan själva målningarna bör ha utförts av E rik Grijs, mästare även till läktarens och takets dekorationer (jfr ovan). Ca 21 mindre bladornament, skulpterade i trä och förgyllda, förvaras i tornet. De är av 1600-talstyp och stammar sannolikt även från denna orgelfasad . Reparationer av orgeln utfördes 1820 av orgelbyggaren Eberhard (Everhardt) (räk) och 1847 av J N Söderling90 (räk). Orgelverket hade 9 stämmor, varav endast 6 var brukbara vid visita­ tionen 1842. I äldre inv betecknas o rgelverket som »l itet». På tomvinden förvaras en äldre orgelklavia­ tur. Det är dock ovisst, från vilken av ombyggna­ derna den härstammar. All tsedan restaureringen 1935 har man önskat ersätta den nuvarande orgeln frå n 1870 med ett nytt orgelverk eller ombygga fasa­ den. För närvarande är ett nytt orgelverk under ar­ bete hos Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göte­ borg. Den föreslagna fasaden, som bygger på rit­ ningar av arkitekt H Norgren och orgelbyggare N Hammarberg, är mindre än den nuvarande. I REDNING OCH INVENTAR I ER Fig 44. Dopfunt av trä, utförd J697 av Nils Persson. Foto 1968. Woode11 font , mode in 1697 by Nils Persson. Nummertavlor - l. Nummertavla av trä med t illhörande nummer­ skåp (fig 43). Den snidade ramen är målad i vitt och guld. Överstycket utgörs av akantusornament, som omger en svartmålad medaljong med delvis över­ struket N . 0. och därpå målat N°. Två lj ushållare av järnplåt är fästade vid ramen. Höjd 98 cm, bredd 51 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA 57 cm, skåpets djup 7 cm. Vitmålade siffror på svarta träskivor. Uppsatt på korets södra vägg. Om­ kring 1700. Sannolikt identisk med den nummertavla som omnämns i inv 1736 av »Sal: Hans Hansson förährat» (rådman i Kungälv). - 2. Av gråmålat trä med enkel , profilerad ram. Överstycke med blad­ ornament i grisaillemålning och en svart medaljong med N°. Vita plåtsiffror. Höjd 95 cm, bredd 55 cm. Hänger på norra väggen i koret. Omnämns i inv 1795 som en ny nummertavla, »af Palmgren an­ skaffad wid Fonten». - 3. Ett par, med snidade och förgyllda ramar av trä. Överstycken med akantus­ ornament och musslor, skurna i genombrutet ar­ bete och förgyllda. Vitmålade plåtsiffror. Höjd 129 cm, bredd 74 cm. Den ena av nummertavlorna ä r tvåsidig. Försedda med ståndare och uppställda i korsmitten. Utförda 1878 av M B Wallström (räk). - 4. Ett par med enkla, gråmålade ramar i trä . Svarta metallsiffror mot vitmålad botten. Höjd 87,5 cm, bredd 57,5 cm. Hänger på tvärskeppets väggar. Anskaffade 1935 (inv 1964). - 4. Fyrsidig, av svart­ målat trä, med förgyllda ramlister. Vita plåtsiffror. Fig 45. Dörrspegel på dopskranket, sannolikt utförd av Marcus Jäger d ä på 1680-talet. Foto 1968. Panel in daar af baptistry screen, prabably by Marcus Jäger the elder during the J680's. Fig 46. Dörrspegel till korskranket, sannolikt utförd av Marcus Jäger d ä 1684. Foto 1968. Panel in daar af chancel scree11, prabably by Marcus Jäger tlre ek/er 1684. Höjd 61 cm, bredd 42 cm, djup 41 cm. Uppställd på dopskranket. Anskaffad 1945 (inv 1964). Dopfunt Dopfunt och lock av furuträ med skulpterad dekor samt målad (fig 44). Den sexsidiga cuppan uppbärs av en sexsidig fot med balusterformat skaft. Locket och cuppan är ornerade med akantusvoluter och fruktknippen, cuppans hörn markeras av änglahu­ vuden . Locket krönes av en snidad Kristusfigur med ett barn på armen. Dopfuntens stomme är målad i svart, listverket är brunmarmorerat medan orna­ menten och figurerna är målade i benvitt med spar­ sam förgyllning. Runt cuppans fris löper en guld­ målad text : »Låter Barnen - komma till migh ­ och förmener them icke - ty sådana hörer - Gudz Rike till. - Marcvs. Cap. 10 v. 14.» Höjd med locket 204 cm, diameter 100 cm. Dopfunten är pla­ cerad intill predikstolen i korsmitten. 1697 betalades fraktpengar till den tidigare i kyrkan verksamme »Bildthuggaren Mäster Nils Pärson ... före en Njy döpe F unt han här upfördt och upsat, hwilken är af 52 INREDNING OCH INVENTARIER Hr Commissarien David Amia och Hr Sebastian Tham91 gifwen hijt till Kyrkan . . . » (räk). 1698 stof­ ferades funten av den tidigare anlitade Erik Grijs (räk). Dopfunten, som restaurerades 1935, hade på den då framtagna ursprungliga målningen ett grå­ blått och ett blått och vitt målningsskikt. Dopskrank Dopfuntsskranket är sammanbyggt med korskranket (jfr ovan). Dopskranket utgörs åt söder och väster av en balustrad med bladornerade dockor. De båda dörrarnas fyllningar är dekorerade med akantus och lekande putti i genombrutet arbete (fig 45). Dop­ skranket är målat i brunt, ornamenten i ben vitt samt dockorna i ljusblått, svart och benvitt. Runt dop­ skrankets överliggare löper en guldmålad text på svart botten med fortsättning på kordörrarna och korskranket: »Går uth och lärer alt Folck och döper them i Namn Faders och Sons och thens Helige Andes - Math. 28 -then ther tror och blifver döpt 53 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Han skall warda Salig; Men Then ther icke tror han skall warda Fördömd. Marc: 16 - Jag döper eder i watn till bättring, men then efter mig, kommer, han skall döpa eder med then H. anda och eld. Genom Mosen är Lagen gifwen, nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum, Joh, 1, -Och en röst gick af stolen, och sade: Lofwer war Gud, i alle Hans Tienare, Uppenb: Bo: 19 C:5.» Golvet innanför dopskranket är av bräder och höjt över kyrkans golvnivå med två trappsteg vid de två dörrarna. - Dopskranket uppsattes troligen samtidigt med kor­ dörrarna 1684. Figurerna och akantusornamenten i dörrfyllningarna på de båda skranken är tämligen lika i utförandet. Tillverkaren av dessa arbeten är inte känd, men de har tillskrivits Marcus Jäger d ä.92 Då formerna har likheter med altaruppsatsens sniderier, är det inget som direkt motsäger denna attribution (jfr ovan). - 1935 framtogs de nuvarande ursprung­ liga färgerna. Den senaste påmålningen var gråblå med vita ornament; därunder fanns en gråblå mål­ ning. Dopredskap - 1. Dopfat av mässingsplåt med smalt, helt slätt brätte. Odekorerat. I dopfunten. Diameter 61 cm, höjd 9 cm. Inv 1736 nämner ett mässingsbäcken, fastsatt i funten och skänkt tillsammans med denna av Sebastian Tham och David Amija 1697 (jfr ovan). - 2. Dopskål av nysilver. Runt brättet inskrift: »Låter barnen komma till mig och förmener dem icke ty sådana hörer Guds rike till. Mr. 10-14.» I bottnen står: »Skänkt af Johanna Christens-dotter i Österhög93 till Kongelfs kyrka 1904». Dopskålens diameter är 28 cm. På undersidan otydlig tillverkar­ stämpel samt NS. - Bland mässingsföremålen i inv 1736 nämnes »Ett Bäcken att hämpta Wattn utj», möjligen använt för dopvatten. »2ne Mässings Bäcken» skänktes enligt inv 1795 av sjötullvaktmäs­ taren i Göteborg, Peter Boustedt. De tre mässings­ föremålen är nu försvunna, men två av dem an­ vändes 1861 »wid Döpelseacten» (inv). Nattvardskärl Vid ett inbrott i kyrkan den 6 mars 1811 stals kyrkans nattvardskärl från 1600-talet. Till det stulna hörde en kalk med paten från 1658, en oblatask från 1665 (jfr ovan) jämte en kanna av silver med »låcket och understa dehlen af drefwet arbete - 56 lod» (inv 1736). Silverkannan var troligen från 1600-talets mitt, anskaffad efter den år 1632 bortstulna vin­ kannan (se ovan). 1698 lagades kyrkans förgyllda kanna av Sven Wallman (mästare i Göteborg 1679­ 1706; räk). I stället för det stulna nattvardssilvret inköptes redan samma år en ny uppsättning natt­ vardskärl av mässing, men några år senare fick kyrkan även en uppsättning i silver. Kalk av silver, cuppan förgylld inuti (fig 47). Klockformad, rund fot, balusterformat skaft och stor, nedåt avsmalnande cuppa. Runt cuppans liv läses: »I Herrans namn gifvit till Kongelfs Kyrka den 4 Augusti 1817 af Brigitta Christina Siwertson i Dess 71 år94 - Och när Du sist besluta må att jag etc Sv. Psalm B. No 264 v 4». Under foten står: »Väg med Paten 54 1/2 lod». Enligt stämplarna tillverkad av Johan Malmstedt 1817 i Göteborg (mästare 1783-1831). Höjd 26,5 cm, cuppans dia­ meter 13,5 cm. - Tillhörande paten av silver med förgylld ovansida. Samma stämplar som på kalken. Diameter 15,5 cm. Vinkanna av silver med rund fot och kraftigt pro­ filerat liv (fig 47). Locket är halvrunt och krönes av liten kula. Foten, nedre delen av livet samt locket är dekorerade med godronnering. Runt livet inskrift: »Till Guds ära och Kongelfs Kyrkas prydnad gifven af Brigitta Siwertson den 4 Augusti 1817». Samma stämplar som på kalken. Kannans höjd 35,5 cm. Oblatask av silver (fig 47). Asken är av oval form, dekorerad med pärlstavar. Det platta locket är godronnerat. Under bottnen är ingraverat: »Till Guds ära och Kongelfs Kyrkas prydnad gifven af Brigitta Siwertson den 4 Aug 1817, väg 20 3/8 lod». Samma stämplar som ovan. Längd 12,5 cm, höjd 8,5 cm. En kalk med paten och oblatask av förgylld mäs­ sing inköptes för kyrkans medel år 1811 (inv 1814) och förvaras sedan 1967 på Fontinhemmet i Kung­ älv. - Kalken har stor, något svängd cuppa, slät nod och profilerad rund fot. Höjd 22 cm, cuppans diameter 12,5 cm. - Patenen mäter 16 cm i diame­ ter. - Oblatask, enkel, av oval form. Längd 17 cm, höjd 8 cm. 1736 hade kyrkan en »Trä ask at hämpta Oblater utj» (inv), vilken dock ej nämns senare. - »En 54 Fig 47. Nattvardskärl av delvis förgyllt silver. Tillverkade J8J 7 av Johan Malmstedt, Göteborg. Foto J 968. Parce/ gill silver communion vessels, made in 1817 by Johan Ma/111stedl, Golhenburg. Fig 48. Ljusstake (J) av mässing från J 649. Har tillhört kyr­ kan på Fästningsholmen. Foto J 968. Brass candleslick (!), 1649. Be/onged lo the c/111rch 011 the fortress is/and. F ig 49. Ljusstake (2) av mässingsplåt. J 600-ta lstyp. Foto 1968. Sheel brass candleslick (2), 171'1 century sly/e. 55 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA F ig 50. Ljuskrona (2) av mässing från .1 655. Har tillhört kyrkan på Fästningsholrnen. Foto 1968. Brass chande/ier (2) , 1655. Belonged ta the clwrch an the fortress is/and. Flaska utaf Teen til winhämtning» fanns 1795 (inv) men är ej längre upptagen i inv 1861. Sockenbudstyg f inns i två uppsättningar: - 1. Ka lk av silver, cuppan förgylld inuti . Rund, slät cuppa, profilerat skaft med liten nod, rund fot. Runt cuppan står: »Kongelfs Sochnebuds Kalk». På foten: »10 lod». Enligt stämpla rna tillverkad 1796 av Johan Malmstedt i Göteborg. Höjd 15 cm, fo­ ten s diameter 7,5 cm. - Paten , ovanti ll förgy lld. Väger 2 lod. Stämplar samma som på ka lken. Dia­ meter 8 cm. - Fodral av brunt läder, fodrat med sämskskinn. - 2. Kalk av sil ver, cuppan förgylld inuti och ru nt brämet. Cuppan ha r något svängd profil , smalt skaft med rund nod samt profilerad rund fot. På cuppan inskriften : »Till Kongelfs Kyrka Gifven af Kopparslagare Joh . Malmström 1840». En ligt stämplarna tillverkad 1841 av Carl Teng­ stedt i Göteborg (f 1793, verksam 1819- 1862). Höjd 10,5 cm, fotens diameter 5,5 cm. - Paten av förgyllt si lver. Samma stämplar som på kalken. Dia­ meter 7 cm. - Oblatask av nysilver, förgylld inuti. Rund form, nyrokoko. Saknar stämpla r. Troligen från mitten av 1800-talet. Höjd 2,5 cm, diameter 5,5 cm. - Ett »foderal» har tillhört även socken­ budstyg nr 2 (vis prot 1842). Vid en brand i prästgården den 23 maj 1796 för­ stördes kyrkans ä ldre sockenbudstyg, som en ligt inv 1736 bestod av en mindre förgylld kalk utan inskrift och paten vägande 40 1/2 lod (39 1/2 lod i inv 1795). Det skadade silvret ingick delvis i det 1796 nytill­ verkade socken buds tyget. Brudkrona Brudkrona av förgyllt silver. Kronringen ä r hög och slät och bär åtta bladformade, högsmala ståndare. Mellan ståndarna liljeformade ornament i genom­ brutet arbete. Kronan är sparsamt dekorerad med turkoser, granater och bergkristaller. Runt kron­ ringens innerkant inskriften: »Gåva till Kungälvs kyrka . 1958. Av Ida Andersson Oxhagen.»95 Kro­ nans höjd 8,3 cm, diameter 7 cm. Enligt stämplarna tillverkad 1957 av Thore Eldh96 i Cesons Guldva ru AB (K & E Carlsson), Göteborg. Ljusredskap Ljuskronor av mässi ng: - I. För 16 ljus i två kran­ sar. Mittstången profilerad och avs lutad med rund ändkula. Kraftigt svängda ljusarmar med tallriks­ formade droppskåla r. Krönt av en dubbelörn . På ändkulan inskriften: »Anno 16.30. blef. denne. krone. forerret. til. Kongelf. kirke. af. Tolle. Pe­ dersen.» samt graverad sköld med bomärke. Höjd 82 cm. Monterad för elektri skt ljus. Har tillhört kyrkan på Fästningsholmen (se ovan). Hänger i väster framför läktaren. - 2. För 16 ljus i två kran­ sa r (fig 50). Profilerad mittstång med rund ändkula. Krönt av dubbelörn. S-formade ljusarmar, dropp­ skålar i form av musslor. Reflexornamenten i nedre kransen ä r blomkalksformade, i övre kransen blad­ formade i genombrutet arbete. På ändkul an in­ skriften: »Er· Gvd ·med · os ·hvem ·kan· vere ·i· mod os - ·Anno· 1655 ·den · 18 · october· · hafver · Hans· Sticker· radmand97 · • medt · hands · keirre · hvstrv · Ristin · Olves · Daater · medt · derres · b0rn · forerret · dene · · crone ·tel· Kongelf · keircke ·Gvd · gifve · · det· maate · verre ·Gvd ·tel· erre · og · dennem · ·tel ·megen · 56 10cke·og·velsengnelse:», samt graverad sköld med bomärke och Kristi monogram. Höjd 118 cm. Nu monterad för elektriskt ljus. Hänger i norra korsar­ men. Har tillhört kyrkan på Fästningsholmen. - 3. För 16 ljus i två kransar. Profilerad mittstång med rund ändkula. Krönt av en örn. Ljusarmarna är s-formade, droppskålarna har musselform, reflex­ ornamenten utgöres av blad i genombrutet arbete. På ändkulan ett graverat band med inskriften: » ·Gott· zv · ehren ·hat· Peter· Bahrum98 • dise ·Kron· verehrt· Ano· 1655». Höjd 127 cm. Monterad för elektriskt ljus. Hänger i södra korsarmen. Har till­ hört kyrkan på Fästningsholmen. - 4. För 16 ljus i två kransar. Profilerad mittstång med rund ändkula samt krönt av en fågel med basunblåsande putti. Ljusarmarna är s-formade, droppskålarna mussel­ formade. Reflexornamenten utgöres av blad i ge­ nombrutet arbete. På ändkulan inskriften : »Anno· 1670 ·den· 17 ·may ·blef ·denne· krone · belofvet · Gvd · til · rere · och · til · Kongelfs · kiercke · til · sirat · af· Kort· Andersen99 • och · hans · hvstrv ·Kiersti ·Niels· Daater · Herren · hand · er· den · rette ·ned· ·hielpe­ re.» samt tudelad sköld med bomärke och Kristi mo­ nogram. Höjd 124 cm. Monterad för elektriskt ljus. Hänger i korsmitten. Har tillhört den år 1676 ner­ brända kyrkan (se ovan). - 5. För 12 ljus i två kransar. Profilerad mittstång och rund ändkula. Krönt av en dubbelörn. Brutna ljusarmar, mussel­ formade droppskålar och reflexornamenten i form av genombrutna blad och blomkalkar. Utan in­ skrift. Höjd 66 cm. Monterad för elektriskt ljus. Skänkt 1681 av Maria Eleonora von Ascheberg (räk).100 Hänger i koret. - 6. Kopia av ljuskrona nr 5 och tillverkad 1935. Höjd 67 cm. Hänger i koret som pendang till nr 5. Ljusstakar. - I. Ett par av mässing (fig 48). Med kraftigt profilerad fot och skaft. Droppskålen är bred och tallriksformad. En ängel med kors och kalk i handen bär upp ljuspiggen. På foten inskriften: »Dise Levchters vorehret hatt· Hans PahJ101 von Lvbch zvr Ehre Gott· vnd der Kirche zvm Getziehr · selgh Christian Pahl zvm Gdechtnis hir. Anno· 1649·adi · 12· April::.» ( = Dessa ljusstakar har Hans Pahl från Li.ibeck förärat Gud till ära och kyrkan till prydnad, salig Christian Pahl till åminnelse, år 1649 e Kr den 12 april.) Höjd 73 cm, diameter 27,7 cm. Står på altaret. Har tillhört kyrkan på Fästnings- INREDNING OCH INVENTARIER holmen. - 2. Ljusstake med stor, klockformad fot av mässingsplåt, bred mellanbricka och gjutet profi­ lerat skaft med ljuspip. Foten dekorerad med stili­ serade rankor (fig 49). På mellanbrickan är inristat: ».A.S.S. - bomärke-K.M.D.» På foten en stäm­ pel, som består av två S-former omkring en ljussax. Höjd 26 cm, diameter 18 cm. Ljusstaken är av 1600­ talstyp. Tillhör Göteborgs historiska museum (GM 222 A). - 3. Av mässing. Till formen liknande nr 2, men med annat rankmönster på foten. I bottnen är inristat ett sammansatt AMF. Höjd 25,5 cm, dia­ meter 18,5 cm. Tillhör Göteborgs historiska museum (GM 222 B). I museets katalog står de två ljus­ stakarna som ursprungligen tillhörde Kungälvs kyrka och nu är deponerade i kyrkan av museet. Ljusstakarna är inte upptagnai kyrkans äldre in­ ventarieförteckningar, men inv 1814 nämner 2 mindre ljusstakar av malm, inköpta 1811.102 - 4. Fem stycken, av mässing. Kopior av ljusstake nr 2. Tillverkade 1935 och skänkta av lasarettsläkaren Ver­ ner Hellgren. - 4. Ett par kandelabrar av pläter, för 3 ljus. Åttkantig fot, fyrsidigt, uppåt avsmal­ nande skaft, böjda ljusarmar. Höjd 47 cm. Skänkta 1820 av häradshövding C W Werming (inv 1814­ 23). - 5. Ett par kandelabrar av pläter, för 2 ljus. Senempiretyp med rund fot, cylindriskt skaft och böjda ljusarmar. Något otydliga stämplar: J x M­ OVEL(?)-0 4 (?). Höjd 41 cm. Skänkta 1854av glas­ mästare M Jansson. -6. Ett par kandelabrar avplä­ ter, för 3 ljus. Rund fot, smalt, balusterformat skaft, böjda ljusarmar. Höjd 39 cm. Enligt stämplarna till­ verkade av Skultuna bruk. Senare delen av 1800-talet. lnv 1736 och 1795 nämner »Twenne Liusestakar oförgylda väger 122 lod» av silver. Stulna 1811 till­ sammans med nattvardssilvret (jfr ovan). I kyrkan är 15 st väggplåtar uppsatta. De är av driven och punsad mässingsplåt med rund vägg­ bricka och böjd ljusarm. Diameter 16,5 cm, längd 32 cm. 3 st är från början av 1700-talet, resten ko­ pior 1935. Inv 1736 nämner »Fyra Liusplåtar med sina armar fast på pehlarne upslagne». - Samma år omnämnes dessutom »2ne liusplåtar, 1 af mäs­ sing och 1 af Bläck med 2 Iius Saxar». - Ett par väggarmar av mässing, för 2 ljus, är fästade vid orgelfasaden. Ljusarmarna har jugendornament, är sidledes rörliga. Bredd mellan armarna 40 cm. Omkr. 1900. 57 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Fig 51. Mässhake (1) av röd silkesammet. Skänkt 1787. Foto 1968. Chasuble (I) ofred ve/vet. Presented 1787. Textilier Inventarieförteckningen 1736 upptar under »Klä­ der» bl a följande: »En Mässe Hake af Fiolett Sam­ met med Borderat Crusfix af ächta Gull och Silfwer trådar samt galoner omkring med rödt Sars foder» (betecknas 1795 som »bort såld»). - En gammal af blott Sammet Borderat med Gull och Silke, gammalt lappat foder och nästan alldeles obrukel:-EttAltare Kläde af Rödt Silke med Silfwer Bordering af Sal. Hans Calms förähradt. - Ett af Rödt Blommerat Sammet. - Ett in under af hvitt Blomerat Sidentyg. - Ett in under ofwan nämbde af hwitt lärfft och med Frantser omkring. - Silkläde med Bordering på. - Ett gammalt uthslitet med Silke af åthskillige slag färgor». Inv 1795 nämner inget om de ovan­ nämnda textilierna utom den »bortsålda» violetta mässhaken, men av de där nytillkomna textilierna är ännu följande bevarade: »Ett Altare Kläde af Rödt sammet med förgylda Frantsar skänkt af handelsm: H. Conrad Andersson. - 2ne Kling Pungar af rödt sammet guld dofser och galoner i sömmarne af Fru Rådmanskan Maygren gifne. ­ En Mässe Hake af Rödt sammet med guld= galoner och en brodderad Sol ... Förärad af H Ands Jansson Palmgren och dess hustru - En duk af Sidensarts med Brodderad guldpottieler, til Nattwardssaker­ nas öfverläggande skänkt af Fru Rådmanskan Elf­ ström.» Mässhakar: - l. Av röd silkesammet, kantad med guldgaloner (fig 51). Framtill strålgloria med Jehova­ tecknet inom en triangel, broderat med guldtråd. På baksidan kors av guldgaloner och guldbroderad text: »ANNO 1787». Skänkt av handelsman A J Palm­ gren med hustru. Konserverades 1949 av Pietas. ­ 2. Av cremefärgad sidendamast. På baksidan applicerat rött kors av sidendamast med brode­ rier av silke, guld- och silvertråd. På framsidan broderat IHS inom applicerad fyrkant av röd sidendamast. På fodret broderad inskrift: »Skänkt till Kungälfs kyrka av församlingsbor Julen 1929 E. P. Licium 1929». - 3. Av ljusgult, kyprat siden med broderier av silke, guld- och silver­ tråd. På framsidan ett likarmat kors med ett skepp, på baksidan ett latinskt kors inom mandorla, i mitten en krona. Signerad: »Agda Österberg, Varnhem, 1958.»103 - 4. Av rött ylle, dekorerad med röd-svartmönstrade handvävda sidenband. På bak­ sidan Kristusmonogram inom krans av stiliserade droppar, broderade med guldtråd. Enligt uppgift tillverkad av Emma Malmquist, Göteborg,104 1960­ talet. Antependier: - l. Av röd sammet med frans av guldtråd. Har blivit vänd med nederkanten uppåt. Sammeten mycket sliten. I den ursprungliga neder­ kanten syns tydliga spår efter borttaget broderi: år­ tal 1785 samt bokstäverna C A B A under draperi­ liknande former. Skänkt av Conrad Andersson, (handelsman i Kungälv, d 1792). - 2. Av rött kläde, dekorerat med mönstervävda sidenband med om­ växlande kors och IHS. På mitten latinskt kors med 58 Alfa och Omega, broderat med gult silke. Enligt svart märkeslapp tillverkat i Göteborg. 1800-talets slut. Skänkt av Ingeborg Olsson, f Grundell. - 3. Av svart kläde, garnerat med svart- och vitmönstrade sidenband. På mitten gloriaförsett kors med Alfa och Omega samt text: »Det är fullkomnadt», brode­ rade med cremefärgat silke. 1800-talets slut. - 4. Av grön sidendamast. Dekorerat med IHS och vin­ rankor i broderi med mörkare och ljusare brunt samt blått silke och guldtråd. På fodret broderad text: »Skänkt år 1935 av bageriidkaren Carl Johansson». Signerat av Inga Wedel,105 Göteborg. - 5. Av vio­ lett linne i olika schatteringar och med invävda guldtrådar. Broderier med guldtråd och lingarn. På mitten Guds Lamm samt A och Q, på sidorna olika kyrkliga symboler. Signerat av Inga Wedel, Göte­ borg. Skänkt 1935 av pastor Torsten Bergfelt.106 Kalk kläden: - I. Av blekt blått siden, fodrat med tryckt bomullstyg i rött och vitt mönster. Dekorerat med broderade fågelfigurer och blommor i guldtråd och blått silke, tämligen slitna. Mått: 54 x 57 cm. 1700-talet. Antagligen identiskt med »En duk af Si­ densarts . . . skänkt af Fru Rådmanskan Elfström» (inv 1795) (se ovan). Förvaras sedan 1879 i Göte­ borgs historiska museum (GM 368). - 2. Av mörk­ blå, nästan svart silkesammet. Dekorerat med törne­ krona, vinrankor och sädesax i reliefbroderi med silvertråd. Runtom frans av silvertråd. Mått: 94 x 95 cm. Anskaffad 1881 (inv 1954-64). - 3. Av grönt, damastvävt siden. Dekorerat med kors i reliefbroderi med guldtråd. Frans av guldtråd runt­ om. Mått: 58 x 60. Skänkt 1935 av pastor Torsten Bergfelt. - 4. Av violett linne i olika schatteringar (lika med antependium 5). Enkelt dekorerat med guldtråd i läggsöm runt kanten. Signerat av Inga Wedel. Mått: 72 x 72 cm. Gåva 1935 av pastor Torsten Bergfelt. Predikstolskläden: - 1. Av rött kläde. Enkel de­ kor med applikationer och broderi i blått och gult. Garnerat på kanterna med vävda sidenband med gult och rött mönster (samma som på antependium nr 3). Broderat!med gult silke: »Vår Guds Ord blifver evinnerliga». Nertill frans av rött och gult silke. Höjd 80 cm, bredd 60 cm. 1890-talet. Skänkt av Ingeborg Olsson, f Grundell. - 2. Av rött kläde. Dekorerat med kors och IHS i applikation och silke­ broderi i blått och guldgult. Garnerat med siden- INREDNING OCH INVENTARIER band med guldgult och rött mönster (lika med före­ gående). Nertill frans av rött och gult silke. Höjd 90 cm, bredd 68 cm. 1890-talet. - 3. Av violett, schatterat linne (samma som antependium nr 5 och kalkkläde nr 4). Dekorerat med kors och palmblad i guldbroderi. Signerat av Inga Wedel. Höjd 41 cm, bredd 60 cm. Gåva 1935 av pastor T Bergfelt. - 4. Av vit sidendamast med samma mönster som kalk­ kläde 3. Dekorerat med kors, törnekrona och IHS i applikation med guldband och vit taft samt relief­ broderi med guldtråd. Nertill frans av guldtråd. En­ ligt fastsydd läderbit med guldtext tillverkad av Gust. Barthels Kyrkliga textilier i Göteborg. Höjd 81 cm, bredd 60 cm. Gåva 1935 av pastor T Bergfelt. ­ 5. Av grönsidendamast(sammasomantependiumnr 4). Dekorerat med rankor, blommor och Kristi mo­ nogram i guld-och silke broderi. Enligt inskrift skänkt år 1935 av Disp och Fru Axel Ekstedt i Kungälv. Signerat Inga Wedel. Höjd 40,5 cm, bredd 60 cm. - 6. Av gråvitt melerat siden med invävd brunröd rand. Dekoren består av en uppgående sol, brode­ rad med guld- och silvertråd, vitt silke, samt paljet­ ter. Kort silkesfrans. Signerat av Inga Wedel. Höjd 38,5 cm, bredd 60 cm. - 7. Av svart kläde, utan dekor. Svart silkesfrans runt 3 sidor. Upptill hål för mikrofonen. 125 x 108 cm. Kollekthåvar: - I. Ett par av ursprungligen röd sammet, prydda med tofs och frans av guldtråd samt guldgaloner. Mycket slitna. Skaft av trä. Förvaras på tornvinden. 1700-talet. Förmodligen identiska med de två »klingpungar» som skänktes 1785 (vis prot 1787) av rådmanskan Maijgren107 (se ovan). - 2. Av ursprungligen gyllengul sammet med tofs och snörmakerier i silke- och guldtråd. Skaft av trä. Förvaras på tomvinden. Inv 1736 nämner » Twenne Kling pungar med små Silfwer Klåckor» och »2ne dito utan Klåckor». Inv 1795 omnämner utom de Maijgrenska »2ne Klingpungar gamla», varav den ena användes ännu 1861 (inv). Kormatta, vävd i flossa. Livligt, mångfärgat mönster med rött som dominant. Komponerad av textilkonstnärinnan Barbro Nilsson 108 och vävd på M Måås-Fjetterströms atelje, Båstad, 1961.-Altar­ matta inom altarringen. Består av sammansydda, korsstygnsbroderade fyrkanter. Enkelt geometriskt mönster med gröngult, blått och grönt ullgarn. Bro­ derad och skänkt 1946 av församlingsbor. 59 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA Fig 52. Gravhäll av ka lksten över Anna Wibling och Mar­ gareta Hauber, 1698. Foto 1968. Limestone grave stab in memory oj A1111a Wibli11g and Marga­ reta Hauber , 1698. Gravminnen Gravstenar: - 1. Häll i korgolvet framför altaret. Av grå kalksten med rik reliefdekor (fig 52). Text­ plattan är försedd med en portalliknande uppbygg­ nad och omges av ornament i broskverksstil. Kant­ bården har rankdekor, i hörnen rosetter. Inskriften lyder: »ANNO 1689 D .5 IAN.AFSOMNADE I HER / RANOM SALIGEN DEN FORDOM EHRBOR / NE OCH DYGDESAMME HUSTRU / ANNA WJBBLING FÖDD I SÖDERKIÖ / PINGS STAD A~ 1649 D:8 IUNII / ANNO 1695 AFSOMNADE I HERRANOM SAUGEN DEN FORDUMEHRBORNE / OCH DYGDESAMME HUSTRU MARGARETA / HAUBER109 FÖDD I STOCKHOLM A° 1665 / DEN 17 AUGUSTl­ ESAl.26.V.19. TINA DÖDA SKOLA LEFWA / OCH MED LEKAMEN UPSTÅ IGJEN WA / KER UP OCH BERÖMMER EDER I SOM / LIGGEN UNDER JORDEN TY TIN DAGG / ÄR SOM EN GRÖN MARKS DAGG OCH JOR­ DEN / SKAL GJFWA IFRÅN SIG SINA DÖDA.» Gravstenen är enligt inskrift huggen: »ANNO 1698». Längd 209 cm, bredd l 55 cm. - 2. Häll av grå ka lk­ sten i södra tvärskeppets golv. Försedd med oval kartusch och broskverksornament i relief. Inskriften lyder: ».PSL:90.Y.12. / LÄR OS BETÄNCKTA / AT WI DÖ MÅSTE / PÅ THET Wl MAGE / FÖRSTÅNDIGE WARDA. - ANNO 1684 / D.24.MARTII AFSOM / NADE I HERRANOM SALI / GEN DEN FORDUM EHRBOR / NE OCH WÄLFÖRSTÅNDIGE / CORNELIUS JOHANSON110 BOR / GARE OCH HANDELS­ MAN I KONG / ELF FÖDD PÅ TJÖRN 1622 / D. 22 JANUARI / ANNO 1696 DEN ... EMBER AF / SOMNADE I HERR(anom sal)IGEN / DEN FORDVM EHRBORNE / DYGDESAMME HUSTRU JNGEBOR / ANDERSDOTTER NIE­ MAN / FÖDD I KONGELF A~ 1644 / D : 25 SEPTEMB(er)». Gravstenen är huggen 1698 en­ ligt inhugget årtal. Längd 209 cm, bredd 152 cm. Huvudbaner över H J Rehbinder, död 1734, upp­ satt på korets norra vägg. Det är skulpterat i trä och målat i guld, silver, rött, svart och blått (fig 53). Höjd omkr 200 cm. Inskriptionsplattan är kartusch­ formad och omgiven av trofeknippen. Texten lyder: »Kong.a May•tts. / Tro Man öfuerste och Com­ rnendant på. / Bohus fästning Höguällborne Herr Baron. / Hinrich Johan Rehbinder. 111 född. Den / 19. Januarij. Anno. 1672. / dödde. Den. 6. Januarij Anno. 1734.» En värja har tidigare hängt i kyrkan. Kallas i vis prot 1861 »det Tranfeldtska112 swärdet». - I Göte­ borgs militärmuseum, Skansen Kronan , förvaras en värja från Kungälvs kyrka (GMM 569). Värjan har svenskt officersfäste från 1700-talets mitt. Klingan är eneggad, s k pallaschklinga, troligen av ryskt ur­ sprung. På klingan är etsad en d ubbelörn. 11 3 Längd 89,7 cm. Begravningsplåtar: - 1. Av ursprungligen för­ silvrad mässingsplåt. Oregelbunden form med dri­ ven och graverad dekor (fig 54). Krönt av en krona och fastlödd och -nitad strålgloria med triangel i mitten. Inom kartuschen inskriften: »Här Hwilar / 60 I N R E DNING OCH INVEN TARIER Herr Probsten och Kijrko- / Herden Magister Andreas / Tranchelius114 / Född Den 19 Septemb: 1697: / Död Den. 18 Martii: / 1766». Nertill till höger en liten lejonfigur med en bok med texten: »Joh :3:V 16». Höjd 47 cm, bredd 62 cm. Förvaras i Göteborgs historiska museum (GM 224 a). - 2. Av ursprungligen försilvrad mässingsplåt med dri­ ven och graverad dekor. Kartuschramen är försedd med kristna symboler: a nkare, kors, kalk samt dess­ utom en bokhylla med bokband. Överst en krona. Inskrift: »Jag Hafwer Kämpat en / god Kamp, iag Hafwer Fulbord / loppet: iag Hafwer Hall it Trona: / Här efter är mig Förwarad rättfärdig / Hetenes Krona, Hwilken Herren mig / Gifwa Skall , på Then Dagen Then / Rättfärdige Domaren men icke / mig allenast utan ock a llom Them, / Som älska Hans uppenbarelse: / Then 2 Timoth : 4.V.7.8:». Höjd 27 cm, bredd 52 cm. Förvaras på Göteborgs historiska museum (GM 224 b). - Omkring 42 st enkla begravningsplåtar förvaras på tornvinden. De är mycket skadade och inskrifterna för det mesta helt utplå nade. 11 st av dem har trekantig form och bredd varierande mellan 26 och 32 cm, 31 st är av oval form med längder mellan 21och40 cm. Två av dem är fästade på en avbruten trästav. Spår av in­ skrifter kan skönjas på tre plå tar: - l. »Postmäs­ taren ... Herr C... M . Rooth död i Kongelj a 10 okt 1814». - 2. »Handl.Bokhållar Carl Gustaf Wer­ ming ...». - 3. »Landsfiskalen ... Anders Cas. Rooth född den JO december 1797 död d ... jan 18.. 9». - Seden att i kyrkan förvara minnesplåta r över församlingens döda är att betrakta som en efterbildning av de adliga begravningsvapnen. Den togs upp på 1700-talet först av prästerskapet, sedan även av allmoge och borgare (se SvK, Bo 1 :2, s 212 f). Votivskepp Ett votivskepp hänger i lå ngh uset (fig 55, 56). Det ä r ett tremastat örlogsskepp om 52 kanoner av 1600-talstyp. Skeppet är byggt på spant, däcket och bordläggningen ovan vattenlinjen är täckt med väv. Riggen är i nuvarande skick i huvudsak sekundär och troligen tillkommen vid renoveringen 1880. Vissa äldre drag har emellertid bevarats, såsom latinmesanen och blindan under bogsprötet. Röj­ Jarna och en mängd stagsegel är 1880-talsföreteelser Fig 53. Huvudbaner över Henrik Johan Rehbinder, ·j· 1734. Foto 1968. Hatchment for Henrik Johan Rehbinder 'i' 1734. Fig 54. Begravningsplåt över Andreas Tranchelius, 'i' 1766. Förvaras på Göteborgs historiska museum (GM 224 a) . Foto G Holmgren J 968. Memorial p!ate lo Andreas Tranche!ius ·j· 1766. 111 the Gothenburg M11se11111 oj History. 61 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA som tillkommit vid detta tillfälle. En del av seglen är möjligen original. Skrovet är målat i ljusgult och svart, undervattenskroppen är vit och grön och ut­ smyckningen förgylld. Skeppet är r ikt utsmyckat med skulpterade detaljer. Galjonsbilden består av ett lejon som bär en trekronor-sköld (lilla riksvap­ net). På akterspegeln snidad framställning av det engelska riksvapnet av god kvalite, målad i flera färger. Över spegeln tre kampanlyktor. På akter­ spegeln stå r: »Reparerat av H. Palmborg' 15 och N . Stenqvist den 28.8.1804». Längd omkring 200 cm. Skeppet är troligen av engelskt ursprung och skänktes till kyrkan av »Sal: Rådman Tormo Claes­ son»116 (inv 1736). Skeppet reparerades 1804 (se ovan) ock J880 av M B Wallström. Det konserve­ rades 1935 och rengjordes 1959. 11 7 Övriga inventarier Böcker: - 1. Carl X Gustafs bibel (fig 57), tryckt i Stockholm 1655. Nytt skinnband med ursprungliga, Fig 55. Votivskepp från 1600-talet. Foto 1968. Votive ship, 17th century. Fig 56. Akterspegel til l votivskeppet fig 55. Foto 1968. After-body oj votive ship Jig 55. 62 I N RED N I NG OCH I NVENT A RI ER F ig 57. Carl X Gustafs bibel .1655. F oto J968. Charles X Custaf's Bible, 1655. ornerade mässingsbelag. Inköpt 1699 (räk). På pre­ d ikstolen. - 2. Carl XII:s bibel från 1703 i svart skinn band med konungens namnchiffer i guld, samt mässingsbeslag, ornerade med Carl XII:s namnchif­ fer. På altaret. - 3. Faksimiltryck av Gustaf Vasas bibel , tryckt 1938 och skänkt 1945 av Kungälvs Köpmannaförening. - I sakristian för­ varas psalmböcker, den äldsta från 1820, hand­ böcker, evangelieböcker och en bibel från J917. ­ Bland böckerna i inv 1736 mä rkes : »En Ny Bibel af Åhr 1703. En gammal men behå llen 1655. Peringskiölds Bibliska SlächtRegister», psalmboken 1697, handboken 1693, »Skrivers Siähleskatt, Sym­ boliske Böckerne». I sakri stian fö rvaras ett li tet skåp av fö r­ gyll t trä, med glasade dörrar (fi g 58). Nederdelen av skåpet är rektangulärt, överdelen är betyd­ ligt mindre och ha r oval öppning. Nederdelens höjd 43,5 cm, bredd 65 cm, djup 15 cm. Den övre delens höjd 38 cm, bredd 27,5 cm. I skåpet stå r små figurer av alabaster, sparsamt polykromerade. I det nedre skåpet en madonnabi ld, Kristus som smärto­ rnannen samt två kvinnofigurer. Överst en vig­ vattenskål med Mariafi gur mot en baldakinlik­ nande fond. F igurernas höjd varierar mellan 24 och 27 cm. - Ett fö rgyllt skåp »som fö restä ller döpel­ sen» förärades mot slutet av 1700-ta let av stadsfi ska­ Jen Olof Westergren, d 1806 (inv 1795). Skåpet har tidigare stå tt på dopskranket, men utan överdelen. Det omnämnes som en av kyrkans mä rkvärdigheter i alla äldre kyrkobeskrivningar. Inv prot 1830 om­ nämner 4 alabasterfigurer i ett förgyllt skåp, de kvinnliga fi gurerna kallas »serafer». Bexell och Holmberg beskriver även en M aria fi gur, omgiven av 5 änglar. 118 Omkr 1920 va r endast två av fi gurerna hela, resten i fragment, och skåpets övre del om­ nämnes som delar av klockfodral i sakri stian (snabb­ inv 1921). Skåpet och figurerna repa rerades enligt Fig 58. Förgyll t skåp med alabasterfigurer av okänd pro­ veniens. 1700-ta let. Foto 1968. Gill cupboard ivith alabaster f igures, oj u11k 11ow11 origin, 18th century . 63 KUNGÄLVS NUVA RANDE KYRKA Fig 59. Järnbeslagen offerkista från J600-talet. Underredet nygjort. FotQ J968. Offertory chest 111it'1 iron f itlings, 17th century . Base new. inskrift 1949 av H Bergfelt och E Leek (kyrkvakt­ mästare) . Figurernas u rsprung är obekant. De stammar sannolikt från ett sydeuropeiskt katolskt land. Kistor: - 1. Offerkista av ek med dekorativa järnbeslag och neråt avsmalnande form (fig 59). I locket tre olika stora springor för ursprungligen tre kollektlådor. På kortsidorna smidda järnhandtag. Försedd med tre lås, varav två för hänglås. Under locket enkel dekor med sti liserade blommor och IHS målade i gult. Kistans höjd 49,5 cm, längd upptill 66,5 cm, bredd 44 cm. Står i koret. Från 1600-talet. U nderredet med svarvade ben och tvärslåar är ny­ gjort. Upptagen i inv 1736 och nämnes i inv 1795 som en kistebänk för »Hof-penningarnas» insam­ lande. - 2. Enkel, järnbeslagen kista av ek med tre lås. Står i koret. Höjd 54 cm, längd 110 cm, bredd 5 l cm. - 3. L iten, järnbeslagen kista av ek, försedd med tre lås. På kortsidorna smidda järnhandtag. Har ursprungligen haft två lådor. Höjd 3 l cm, längd 61 cm, bredd 44,5 cm. Står på tomvinden. - 4. Furukista med ett lås, utan järnbeslag. Skadad. Höjd 50 cm, längd 145 cm, bredd 52 cm. Står på tomvinden. - Alla fyra kistorna är upptagna i inv 1736 och 1795. Stol av omålad ek (fig 60). Svarvade ben med tvär­ slåar. Höjd 92,5 cm. 1600-talet. Ryggstycket av en liknande stol finns på tom vinden. Inv 1736 om­ nämner »3ne stn Trästohlarn. - 6 stolar av ek, med ryggar och sitsar ski nnklädda. Ben och tvärslåar spiralsvarvade. Höjd 107 cm. 1600-talstyp. Skinn­ klädseln nygjord. Står i koret. 4 stolar »med läder öfwerdragne» omta las i inv 1795. Ett gråmålat bord av trä står i sakristian. Bock­ bordstyp. I stället för tvärslåar är en låda med lock fastspänd mellan benen. Rund bordskiva. Höjd 77,5 cm, skivans diameter 92 cm. Ett bord till sakristian tillverkades 1683 (räk) och var 1736 täckt med »Rödt kläde» (inv 1736). Spegel med förgylld ram, dekorerad med pärlstav. Krönt av porträttmedaljong, målad i blått och vitt samt omgiven av rosetter och bladornament. På baksidan finns inbränt NPG. Höjd 62 cm, bredd 30 cm. Hänger i sakristian. 1700-talets slut. Stånd ur av polerad valnöt. Stiernsundsverk med signatur »B. G.» På urtavlan står »Sic volvitur aetas» ( = Så går tiden sin gång). Modern tillverkning efter 1700-talstyp. Skänkt 1947 av disponent Theodor D ahlbom från Göteborg, född i Kungälv. Jubelfesttavla inom enkel, svart träram. Med ri k ka ll igrafisk utformning, illustrerad med änglar, allegoriska figurer och ornament. Av Ambrosius Hedengran. Överskriften lyder: »Säker Wäg och Jubel-Frögden Af Gudz klara Ord enfald igst wist och förestäld wid Jubel-Festen. Som efter ... Frid­ richs den Förstes Christeliga Påbud och Befalning uti hela Swea Riket Andra gången firades den 17 Martii 1721 Til Ihugkommelse af den rena Evange­ liska Lärans begynnelse och förkunnande här i Nor­ den ...» Hänger i sakristian. Anskaffad 1741 till­ sammans med en liknande på tyska (inv 1736: till­ lägg). Var tidigare uppsatta i koretjämteflera tryckta tavlor, bl a tre kungatal (inv 1814). Kollektbössor av koppar, 3 stycken. Höjd 35 cm. Anskaffade 1898 (st p rot). Är placerade på enkla, gråmålade ställ av trä, höjd 83 cm, vid var­ dera ingången. Fotställen nämnes som gamla i inv 1900 och är troligen de »3ne Bäcken stockar» som 64 omtalas första gången i inv 1795. På dem har 3 mässingsbäcken varit placerade för upptagning av kollekten vid ingångarna (vis prot 1861). - En »Kiyrche Block» tillverkades 1683 (räk). Inv 1736 upptar en »gammal Tafla» för kollekten. Ej bevarad. I tornet förvaras utom de ovannämnda föremålen ytterligare några äldre inventarier. - Två par presta­ ver, klädda med svart flor. Längd 209 resp 204 cm. Det ena paret är försett med försilvrade träkors. - Likbår av äldre typ, svartmålad. Längd 380 cm. Eventuellt från 1700-talet (inv 1795). - Delar av kyrkans gamla tornur, med timvisare, lod av trä och sten. Anskaffades 1687 av mäster Anders Andersson i Göteborg119 (jfr ovan). - Pulpet av trä, försedd på framsidan med bågställningar och pilastrar i grått, vitt och guld. Inskrift: »Herre, din ögon se efter trona». Höjd 95 cm, bredd 121 cm. 1800-talet. Har före 1935 stått i koret, antagligen för undervis­ ning av läsbarn. - Två ljussläckare för ljuskronorna, före 1912, samt två eldsläckare av plåt, med trä­ handtag och text: »Kyrka». - Tornspira av järn. Defekt. Nedtogs 1948, då en ny uppsattes. 1600­ talet? - Under fönstret bakom predikstolen är fastsatt en svartmålad tavla med Series Pastorum, anskaffad 1936. Klockor I tornet hänger tre klockor av vilka lillklockan är äldst: - Lillklockan har enkla bladbårder kring kanten och halsens överdel. På kroppen följande in­ skription: »Uti Konung Gustaf IV Adolphs 16 regerings år Blef dena klocka orngiuten med någon til hielp på Kongelfs stads och Rödbo församlingars bekostnad af And Öfverström120 i Göteborg år 1808». Klockans diameter 75 cm. - Mellan­ klockan har enkel bladbård kring halsen och på kroppen Carl XII :s namnchiffer med överskrift: »Gloria in excelsis Deo» (Ära vare Gud i höj­ den). Texten kring halsen lyder: »Hörer du mitt rop och liud lyft ditt hierta up till Gud gack till kyr­ kan fall der ned hör Guds ord lär sucka bed.» Runt slagringen står: »Denna klocka har Kong­ elfs försambling låtit orngiuta i Giötheborg af Petter Böök121 Anno 1704 den 3 iunius. Omgjuten C:o 1221907 af Joh. A. Beckman & i Stockholm». Klockans diameter 120 cm. - Storklockan har på manteln ett Kristushuvud i relief samt följande in- INREDNING OCH INVENTARIER Fig 60. Stol av omålad ek, .1600-talstyp. Foto 1968. Chair, 11a/11ral oak, 17th ce11/11ry type. skrift:» +Tacken Herren ty han är god ty hans nåd varar evinnerligen! År 1935 efter Frälsarens Jesu Kristi födelse då Gustav V var Sveriges konung, C. E. D. Block biskop över Göteborgs stift, G . F. Melander kyrkoherde och A. V. Simonsson kommi­ nister i Kungälv och Rödbo N. A. Andree kantor och organist samt H. Bergfelt och A. Andersson kyrkovärdar, skänktes denna klocka vid kyrkans restaurering av okänd givare i församlingen. Gjuten av M & 0 Ohlsson123 i Ystad. Lyssna ti ll mitt ma­ nande ljud kom o kom till Herren din Gud ty hans gåva är nåd och frid och oförgängligt liv genom hans son Herren Jesus Kristus vår herre. I dag, om i fån höra hans röst, mån i icke förhärda edra hjärtan!» Klockans diameter 138 cm. De två äldre klockorna har en tämligen invecklad historia. Från kyrkan på Fästningsholmen fördes klockorna över till den första kyrkan, men förstördes eller skadades illa av branden 1676 (se ovan). En av 6 - 695518 Kungälvs k yrkor 65 KUNGÄLVS NUVARANDE KYRKA klockorna omgöts 1683 av klockgjutaren Hans Ternandt124 i Göteborg (räk). Ännu en klocka om­ göts 1704 av klockgjutaren Peter Böök i Göteborg. Formen till Carl XII:s namnchiffer gjordes av bild­ huggaren Nils Läse (räk, not 89). 1694 inköptes en tredje klocka från Stockholm (räk). Enligt inv 1736 och 1795 hade kyrkan en stor och två mindre klockor. 1806 beslöts att den »spruckna ringklockan jämte den mindre ... skola omgjutas till en bättre och i ljudet svarande mot stora klockans ljud» (st prot). De två 1600-talsklockorna omgöts således 1808 till den nuvarande lilla klockan. Den av Peter Böök omgjutna 1600-talsklockan omgöts ännu en gång, år 1907, av Joh. A. Beckman & Co i Stock­ holm och fungerar nu som mellanklocka. Fig 61. Ljudtaket på predikstolen, detalj av fig 37. Roof of pulpit. Detail ofJig 37. 66 Noter 1. W Berg, Augustinerklostret i Konungahälla, 1893, s 6 ff. Bohusläns historia, 1963, s 94. - Enligt en förteckning från 1485 över Kastelleklostrets ägor i »Kwngeldeby» finns »Kwngelde litle oc j Ytherbysokn ...»,DN XIV s 128. 2. Snorres Kongesagaer, Oslo, 1943: Magnus Blindes saga, kap 9 f och Magnuss1mnenes saga kap 32. 3. Bohusläns historia, s 92 f. Se även Ortnamnen i Göte­ borgs och Bohus Län V (1939), s 112. 4. Snorres Kongesagaer: Magnuss0nnenes saga kap 32. Se även S Gardell, Kungälvs kyrkor, 1928, s 12 ff; G Fischer, Norske kongeborger I, 1951, s 32 ff med upp­ gifter om kastellet. 5. Se Haakon Shetelig, Helgenskrinet fra Kongehelle, i GBFT 1932-33, s 28-30. Shetelig framhåller även, att Snorres uppgifter om Kongahälla måste bedömas äga betydande källvärde, då prästen Andreas i Kastell­ kyrkan var fosterfar till Snorres sagesman Jon Lofts0n. - Jfr även A Goldschmidt, Die Elfenbeinskulpturen aus der Zeit der Karolingischen und Sächsischen Kaiser. VIII.-XI. Jahrhundert. Bd Il. 1918, s 59, Taf LIV-LXIX, samt H Shetelig, To danske pragt­ skrin fra vikingetiden. Kunst og Haandverk. i: Fest­ skrift till Johan Bogh, 1918, s 193-199, skrinet av­ bildat på s 194 och s 196. 6. Brusewitz förlägger Nikolaus kyrka till Ragnhildsholmen på Hisingsidan av älven. G Brusewitz, Elfsyssel, 1864, s 31. Även Holm berg vill placera kyrkan på Ragnhildshol­ men, eftersom borgen där även kallades Niklaborg. A E Holmberg, Bohusläns Historia och Beskrifning, 1867, bd 3, s 155. Ingen av dessa författare kände dock till biskop Eysteins förteckning från 1388, då Ragnhilds­ holmen redan var övergiven. 7. DN IV:l, s 170 resp Il, s 148. 8. Se SvK, Bo 1:3, Ytterby kyrka, s 270 f. 9. Biskop Jens Nilssons Visitatsb0ger og Reiseoptegnelser 1574-97, s XCVII 1592, s 180-183, 1594, s 509, 1597. 10. Severin Jacobsson Ström, kh i Slöinge, f 1718 i Kungälv, d 1788. Var sonsonson till Peder Söffrensen Ström, f 1604, kh i Kungälv, d 1677. S J Ströms historiska an­ teckningar om Kungälvs präster finns nu i GUB och lär enligt S Gardell, Ny-Kongelfs Krönika, s 4, basera sig på P S Ströms historiska notiser. Gardell anlitar S J Ström som källmaterial i beskrivningar om Kungälvs kyrkor. En del av Ströms handskrift från 1760 torde dock ha för­ kommit. Handskriften slutar nu helt plötsligt med år 1612, medan Gardell har kunnat anlita anteckningarna rörande 1600-talets kyrkliga händelser i Kungälv. Om Ström se vidare SvK, Bo I:3, s X. - Om Mariakyrkan se även W Berg, Augustinerklostret i Konungahälla, s 36 och S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 16. 11. Kartan upprättad av Sam Anthelius 1750, och finns i Länslantmäterikontoret i Göteborg. Återgiven i S Gar­ del!, Kungälvs kyrkor, s 21, i N Lagerholm, Kungahälla, Fornvännen 1959, s 140, samt i A Lilienberg, Stadsbild­ ningar och stadsplaner, 1928, s 30. 12. Kjerstin @vergaard, 1958 års utgrävningar i Bygden kring älvarna, s 458-460, Kjerstin 0vergaard-Cullbergs egna anteckningar, samt N Lagerholm, Kungahälla, Fornvännen 1959, s 142 f. 13. Holmberg förmäler att mängder av människoben har framkommit i Kastellegårdens trädgård och vid ladu­ gården. A E Holmberg, Bohusläns Historia och Beskrif­ ning, 1. uppi, 1842-45, s 361. 14. W Berg, Augustinerklostret i Konungahälla, s 41 ff. ­ Klostret omnämnes tex i DN III s 40, 1293; III s 148, 1331; XIV s 124-128, 1485/1500. 15. J Oedman, Chorographia Bahusiensis, 1746, s 80. Ruinerna efter klostret är utmärkta även på 1750-års karta över Kastellegården. Se not 11. -I vis prot 1842 påbjudes att ruinerna vid Kastellegården skall fredas, utan att närmare plats för dessa ruiner anges. 16. W Berg, Augustinerklostret i Konungahälla, s 57 ff och plankartor, samt E BLundberg, Klosterruinerna i Drags­ mark och Gamla Kungahälla, i GBFT 1942, s 76 ff. 17. H Wideen, Ett altarfragment från Kungahälla, i Bohus­ läns Hembygdsförbunds Årsskrift 1962, s 11-16. Plattan avbildad i färg i W Berg, Augustinerklostret, plansch 16. 18. DN XIV, s 124-128. 19. NRR I, s 21. 20. W Berg, Augustinerklostret, s 38 ff. 21. NRR I, s 36 f. - SJ Ström, som uppenbarligen blan­ dar ihop de båda klostren, förlägger gråbrödraklostret till »Castella-högen». Han berättar vidare om den lutherska prästens »ordeträtor» med klosterbröderna och att de till slut tvingades med våld »wid pass 1559» från staden. Teglet från klostret lär ha tagits till det s k Röde torn på Bohus slott. 22. A Tells fältanteckningar och kartor, Uddevalla mu­ seum; N Lagerholm, Kungahälla, i Fornvännen 1959, s 137-142, samt Densamme, Utgrävningarna inom Kastel­ legården 1953, i Bygden kring älvarna, s 455-457. 23. G Brusewitz, Elfsyssel, s 292. 24. Uppgifterna enligt museikatalogen lämnade av Udde­ valla museum. Enligt katalogen har föremålen påträffats vid dikning på Tomtflaten 1862 och överlämnats till museet av lantbrukaren Kihlman på Tofta Kastelle­ gården. Samtidigt framkom även murrester av en bygg­ nad. - Fynden är avbildade i Bygden kring älvarna, s 55 och 56, liljestenen beskriven dessutom av S Gardell, Sepulkralminnen från medeltidens Bohuslän, i GBFT IV, 1932-36, s 167. 25. NRR I, s 483, 1613. Se även V Lorenzen, Christian IVs Byanlreg, 1937, s 233 f. - En viss bebyggelse nedanför Bohus fästning fanns tydligen redan under 1300-talet. Under krigshandlingarna 1368 nerbrändes alla husen 67 NOTER på Bågaholmen (äldre namn på Fästningsholmen) som stod utanför muren. Se G Fischer, Norske kongeborger I, 1951, s 284 f. 26. Biskop Jens Nilssems Visitatsb0ger, s 180, 181, XCVIII. 27. NRR IV, s 568: » ...at den (staden) under vort Slot Baa­ hus igjen skulle upbygges». 28. Två situationsplaner avbildas i V Lorenzen, a a, s 235, en från omkr 1648 i S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 55, och en icke tillförlitlig karta av Johan Meyer i G Sarauw, Studier rörande Bohu$ som norsk fästning, GBFT 1927, s 56-57. - Isaac van Geelkercks karta är avbildad i C S Widerberg, Norges förste Militreringeniör Isaac van Geelkerck, 1923, s 15. - Kopparsticket från 1658 är stucket av A Perelle efter Erik Dahlberg, samt avbildas i S Pufendorf, De rebus a Carolo Gustavo, 1729, plansch 80. - Det odaterade kopparsticket »Das Schloss Bahuss in Norwegen» är avbildat i S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 56, daterat till före 1638, S'1mt i V Lorenzen, a a, s 237 och daterat till ca 1678, då staden redan var ödelagd, samt i A Lilienberg, a a, s 42. 29. S Gardell, Ny-Kongelfs krönika, 1927, s 29 f. 30. NRR IV, s 565. 31. Gardell, som stöder sig på Ströms historiska anteck­ ningar, anger kyrkans invigning till 1616. Enligt samma källa skulle kyrkan kallats för Kristi Korskyrka. S Gar­ dell, Kungälvs kyrkor, s 54 f. 32. Isaac van Geelkercks schematiska grundplan av kyr­ kan torde dock tillmätas visst källvärde, då teck­ ningen i någon mån får stöd även av de ovannämnda kopparsticken. Kyrkan var således av traditionell lång­ kyrkotyp. Det ovanliga i dessa trakter var korsvirkes­ tekniken, som eljest förekom i sydligare områden, till­ hörande Danmark och i Nordtyskland. Som exempel på schlesiska kyrkor i korsvirkeskonstruktion kan näm­ nas de stora Friedenskirchen, såsom i Jauer 1654, Schweidnitz 1657, samt kyrkan i Kriegheide 1656, en salkyrka med polygonalt avslutat kor, alla visserligen senare än Kongelfs kyrka, men säkerligen anknytande till äldre korsvirkestradition. Se A WiesenhUtter, Der evangelische Kirchbau Schlesiens, Diisseldorf, 1954, s 27 ff. 33. Se not 28, »Das Schloss Bahuss in Norwegen». Kyrkan, som är mycket schematiskt tecknad, har sadeltak och höga fönster. 34. Gardell förmodar att »pillen» var en strävpelare och finner därvidlag bekräftelse av Erik Dahlbergs bild av kyrkan 1658, med dess strävpelarsystem. S Gardell, Ny-Kongelfs Krönika, s 21 och Densamme, Kungälvs kyrkor, s 57. 35. Gardell som använder SJ Ströms försvunna manuskript som källa, anger att orgeln anskaffades 1638, och att även altartavla och predikstol sattes upp detta år. S Gar­ dell, Kungälvs kyrkor, s 58. 36. Sidsel Parsberg (Sissela Passberg), f 1585, d 1640; gift med guvernören Jens Sparre, enligt S Gardell, Ny-Kong­ elfs Krönika, s 20. 37. Uppgifterna om dopfunten jämte fotos och uppmät­ ningar av funtdelarna har lämnats av ing Harry Berg, Kungälv. De fragment, som hittades på gården Lid, Hisingen, har troligen hamnat där i samband med jord­ hämtning från ruinområdet. Dopfunten är rekonstrue­ rad av H Berg och uppsatt i nya Kastalakyrkan, invigd den 16 sept 1969 i Komarken i Kungälv. - Två funt­ delar är avbildade i SA Hal/bäck, Medeltida dopfuntar i Bohuslän, 1961, s 56, efter ett foto från 1929 av A Tell, som meddelar att funtdelarna sannolikt är från Kunga­ hälla. Hall bäck attribuerar funten till »Lödösemästaren» som utfört cuppan i Nödinge (Vg) och funtfragment i Tunge. Se Densamme, Medeltida dopfuntar i Älvsborgs län, s 135 f. 38. ATA: Bohus fästning 1926-36, nr 2: Christian IVs stads­ kyrka på Fästningsholmen, underskriven E Lundgren, nr 1: G Fischer, Ruinerne av Stadskyrkan. - Se även S Gardell, Ny-Kongelfs Krönika, s 30 ff och teckning av skeletten i läge. 39. S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 59 f. 40. NRR, IX s 100. 41. L Linge, Slottet och staden, i Bygden kring älvarna, s 108 ff. 42. Daterad »Kunghelff d 20 Aprilis Ao 664», i Kungelf Skrifvelser och besvär, RA. 43. Kungelf Skrifvelser och besvär, RA. 44. S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 66, samt SvK Bo 1:1 s 74 f: Rödbo socken. 45. Uppgifterna om slottskyrkan är, om intet annat anges, hämtade från restaureringsrapporter i ATA: Bohus fästning 1926-36, nr 7, 9, 10, 11; G Fischer, Undersök­ ningar i Bohus, i GBFT, Bd III, 1928, s 40 ff, 1929, s 41 ff, 1931 , s 17 ff, samt G Stedt, Bohus, i Bidrag till känne­ dom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, Bd V, s 1-190 jämte planscher: 1781-års kyrko­ plan samt ett längdsnitt av slottskyrkan 1683 är åter­ givna på plansch VI. 46. J Oedman, Chorographia Bahusiensis, 1746, s 74. 47. Bygden kring älvarna, s 137, återger hela handlingen. 48. SvK Bo 1:3, s 270 och SvK, Bo I:l, s 74. 49. Kungligt brev till Hannibal Gyldenstierna 27/11 1592, i NRR III s 268. - I Ströms anteckningar från 1760 nämnes Michael Basse som pastor i staden, slottet och Ytterby fram till dennes död 1608, och efterträdd på denna post av prosten Holger Ovessen. Men i Biskop Jens Nilss0ns Visitatsb0ger s 511 omnämnes 1597 fort­ farande slottspredikanten. 50. Kartorna finns i KrA: nr 87 - den osignerade kartan; nr 88 - Kietell Clasons karta, som är något mindre de­ taljerad än den föregående. Ytterligare en situationsplan från 1678 är avbildad i G Stedt, a a, plansch IV. 51. Svar på stadens besvär, givet av Kungl. Maj:t 15/91664, i KSA E 1. 52. Om Olof Målare se S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 60. Möjligen samme mäster Olaus, som 1673 målade taket i Romelanda kyrka, SvK, Bo 1:3, s 374, 380. 68 53. Sven Andersson Ranck till Marieberg i Ytterby sn och Blomsholm i Skee sn, Bo; f 1616, kommendant i Bohus 1659, landshövding i Halland 1678, d 1684 på Halmstads slott, g m Anna Bergengren f 1638, d 1716 i Marieberg. 54. Jens Hansson Ho/st figurerar ofta i räkenskaperna. En­ ligt sina egna historiska notater, varav en avskrift finns i GLA: Kungälvs kyrka P:l, vigdes han i den nya kyrkan den 19 jan 1662. Han omnämner även kyrkobranden den 12 augusti 1676. 55. G Stedt, a a, s 75 ff, samt L Linge, a a, i Bygden kring älvarna s 109 f. Se även not 54. 56. A E Palmgren var möjligen släkting till handelsmannen Anders Jansson Palmgren, d 1819, som bekostade en del renoveringar i kyrkan. Se nedan. 57. S Gardell, Ny-Kongelfs Krönika, s 34. -I räk 1657 om­ talas dock begravningar dels »wed Kierken» och dels på den »Nye Kierkegaard», som mycket väl kan hänsyfta på en nyanlagd kyrkogård på Fontin. 58. Bygden kring älvarna, s 178 ff. 59. Karta öfver Kongelfs stads nya Kyrkogårds- och Pro­ menadplattsanläggning, uppmätt 1863 af A J Fagerdahl. Färglagd karta i P Ä. 60. Kungelf Skrifvelser och besvär, RA: Den första skrivel­ sen odaterad, men den kungliga resolutionen är given 3.12.1680. Den andra likaledes odaterade skrivelsen kan med hjälp av räk 1677 fastställas till samma år (se ovan). 61. Protokollet citerat i Bygden kring älvarna s 121. 62. Enligt S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 69, firades grund­ läggningen den 23 april 1679. 63. Casper Wollfart, kopparslagarmästare i Göteborg, f 1640, d 1702. Av gammal kopparslagarsläkt, invandrade från Niirnberg. Burskap 1670. W Berg, Samlingar till Göteborgs historia, 1882, s 27. 64. Set ex P G Hamberg, Tempelbygge för protestanter, s 78, 96 ff, 162 ff, A Wiesenhiitter, a a, s 24 ff, H Vreim, Norsk Trearkitektur, s 177 ff, Norges Kirker, Ostfold 1, s 61; E Wiggert und L Burgemeister, Die Holzkirchen und Holztiirme der Preussischen Ostprovinzen, 1905, s 6 och 59, Taf 37. - Korskyrkor av trä med mittorn är även kyrkorna i Brandstorp och Bottnaryd i Västergöt­ land; Skara stift i ord och bild, 1949, s 665, 666. 65. P G Hamberg, a a, s 192 ff; SvK, Stockholm VII:2 och III:2. 66. SvK, Stockholm V:l, s 6 ff och s 34 ff. 67. SvK, Uppland 1:4, s 649 ff. 68. I Wilcke-Lindqvist, Kapellet i Rådmansö. Fornvännen 1942, s 206-217; SvK, Up 11:3, s 315 ff. 69. Christopher Brack var verksam som valvbyggare vid Kristine kyrka i Göteborg, vid Caroli kyrka i Borås, samt hade uppdrag även i Varberg för Kronans räk­ ning. Han dog 1696 i Göteborg. Se A B;eckström, Till Tyska kyrkans i Göteborg byggnadshistoria, 1917, s 189 samt S Karling, Kyrkorna i Borås och Brämhult, 1955, s 76. 70. Beträffande takstolen har arkitekt Wello Uuskyla, Kungälv, konsulterats. NOTER 71. Martin Bernhard Wallström, Lödöse, d 1917. Målare, träsnidare, kyrkorestaurerare. Har arbetat vid flera bo­ huslänska kyrkor. Se SvK, Bo 1:3 register. - Vid res­ taureringen 1935 påträffades instucken i taklisten en trä­ bit med följande text: »År 1878 gjorde jag nytt altarbord, nummertavlor samt omförgyllde altartavla och predik­ stol och i år har jag renoverat och fernissat taket samt målat väggar och bänkar och rengjort kronor och för­ gyllt kulorna. 27/8 1880 M B Wallström från Gamla Lödöse». 72. Anders Johansson (Jansson) Palmgren, handelsman och kyrkvärd i Kungälv, d 1819, har på 1790-talet lämnat åt­ skilliga gåvor till kyrkan, samt låtit reparera och reno­ vera på egen bekostnad en del av inredningen (se Inred­ ning och inventarier). 73. Erik Eriksson Grijs, f omkr 1650, d 1720 i Göteborg. Ålderman i Konst- och Målareämbetet i Göteborg 1702­ 1720. En broder var även verksam som målare i Norr­ köping. Har utfört målningsarbeten i flera bohuslänska och västgötska kyrkor, tex Ytter by 1703, Torp 1707 (Bo), Kållered 1711-16 (Vg). Se SA Hal/bäck, Det efterrefor­ matoriska dekorativa kyrkomåleriet I, samt SvK 1:3, s 281 not 18. 74. Emblemata, Handbuch ...ausgeg. von A Henkel und A Schöne, 1967, nr 758, 799, 800. - S Gardell, Kung­ älvs kyrkor, s 87 f, tolkar fågelbilden som fågel Fenix, örnen som symbol för djävulen, och trädet i land­ skapsbilden som livsträdet, och lägger dessutom en dubbel betydelse i bilderna, vilka således även kunde symbolisera de fyra elementen. 75. Se SA Hallbäck, Christian von Schönfeldt, s 31 f. Den­ samme, Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomå­ leriet I, s 211 ff, samt SvK, Bo I, s 281 (E Grijs för­ svunna takmålning i Ytterby kyrka), s 82 (Öckerö kyrka), s 338 f (Romelanda kyrka), s 377 ff (Kareby kyrka). 76. Jacob Rattrey (Ratteray), kh 1682-1709. Studier i Tysk­ land och Uppsala. Magister, regementspastor, kungl. hovpredikant, även slottspastor i Bohus fästning. Lär ha utmärkt sig för sin lärdom. 77. Marcus Jäger d ä, f omkr 1626, d 1707 i Göteborg. In­ flyttad från Stralsund. Fick borgarbrev 1683. Åldermani snickarämbetet. Var den ledande bildhuggaren i Göte­ borg och fick flera efterföljare. Till hans skola hörde bl a sonen Marcus, Nils Läse (Läsberg) och sannolikt även Nils Persson. Utförde arbeten för ett flertal kyrkor i Västsverige, bl a predikstolar i Kristine kyrka och i Domkyrkan, 1672 resp 1674, altare i Caroli kyrka Borås 1684 mm. Se även SvK, Bo 111:1, s 64 och not 57. Lilly Ah/mark, Marcus Jäger. En tysk bildhuggare i Göteborg i slutet av 1600-talet, i Konsthistoriska studier tillägnade Sten Karling. Stockholm 1966, s 189-199. - Johan Hammer, f omkr 1640, d 1693 i Göteborg. Miniatyr-, batalj-, porträtt- och kyrkomålare. Mästare i Stockholms målarämbete 1669. Arbetade för Mag­ nus Gabriel De la Gardie. I Göteborg från 1681. i 69 NOTER Har bl a gjort altarmålningen i Husaby kyrka (Vg) 1675, i Kristine kyrka (Gbg) på 1670-talet, takmål­ ningar i samma kyrka 1682 (nu försvunna). Svk, Bo 11:1, s 90. 78. Johan Martin Trapp, målarmästare i Kungälv. Var 1766 verksam i Harestads kyrka, SvK, Bo 1:2, s 116. Har sannolikt även renoverat predikstolen, dopfunten och dopskranket i kyrkan. Blev 1773 förordnad till uppsy­ ningsman över brännvinssäljandet i Kungälv, Bygden kring älvarna, s 125. 79. Av bildhuggaren Nils Persson från Göteborg är inget annat känt än hans arbeten i Kungälvs kyrka. Av hans figur- och ornamentstil att döma, hörde Nils Persson till Marcus lägers krets. (En Nils Persson stenhuggare är upptagen i Göteborgs stads borgarlängd 1693). ­ Christian von Schönfeldt, f omkr 1662 i Tyskland, d 1742 i Göteborg. Kyrkomålare. Har utfört en rad arbeten för kyrkor i Västsverige och bildade som ämbetsmålare skola med en rad efterföljare. Se SA Hal/bäck, Christian von Schönfeldt, 1956. SvK, Bo 111:1, s 48 f och not 54. 80. Stora figurskulpturer på var sin sida om mittgången är inte ovanligt i västsvenska kyrkor. Kungälvsfigurerna är de äldsta bevarade. I Nödinge och Mossebo kyrkor, Vg, finns liknande anordningar och även Garnisonskyrkan i Göteborg (var inrymd i Kronhuset), Bollebygds kyrka, Vg samt Västerlanda kyrka, SvK, Bo 111:1 s 65, har haft sådana. (Se K Aasma, Kyrkoinredning i Västsverige, s 70). 81. Se Die Bau- und Kunstdenkmäler der Freien und Han­ sestadt Liibeck, bd 3, 1920, s 389, 390, samt H Raben, Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renäs­ sans och barock, 1934, s 63 ff. 82. S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 84, antar att ett av dessa bänkrum kan ha använts för kyrktagningskvinnor, vilket dock motsäges av att bänkarna med sina fönster kom till först på 1870-talet. Dessa bänkar hade snarare högre hyreskostnader än de vanliga bänkarna. 83 . Vid auktionen hamnade delar av bänkskärmar i den forna Rydbergska smedjan på Östra gatan, men åter­ bördades till kyrkan av en släkting till smedmästaren J A Rydberg. Meddelande av kyrkvaktmästare Eric Leek. Det är inte känt, vad det övriga auktionsgodset bestod av. 84. Enligt meddelande av dövstumspastorn och kyrkvärden Hilding Bergfelt, f 1896, son till kontraktsprosten Bengt Martin Bergfelt, f 1856, kh 1900-1926. 85. Enligt inventarieförteckningar deponerade 1925 av kon­ traktsprosten B M Bergfelt. 86. Firman grundades 1816 i Satrup under namnet Marcus­ sen och Reuter. Grundläggaren var Jiirgen Marcussen, f 1781, d 1860. 1830 flyttades firman till Aabenraa.1847 ingick sonen Jiirgen Andreas Marcussen i firman, vars namn nu ändrades till Marcussen & Son. Firman har ut­ märkt sig för några uppseendeväckande uppfinningar. Bland uppdragen märkes ombyggnaden av Lunds dom­ kyrkas orgel, samt byggandet av en orgel i Christian­ borgs slott, Köpenhamn. Se C F Hennerberg och N P Norlind, Handbok om orgeln, 1912, s 65 ff, samt N Friis, Marcussen & Son, Aabenraa 1956. 87. Salomon Molander, orgelbyggare, f 1833, d 1905. S Mo­ lander och E G Eriksson övertog 1874 den Söderlingska orgelbyggarfabriken i Göteborg. Se SvK, Bo 11:1, s 118 not 1. - Magnussons orgelbyggarfirma grundades 1888 av Johannes Magnusson, f 1852, och övertogs av sonen Anders Magnusson 1923. Nu A Magnussons Orgel­ byggeri AB, Göteborg. SvK Bo 1 :3, s 312 not 58. 88. Johan Georg Amthor är sannolikt identisk med Johan Georg Amdor från Franken, Tyskland, verksam i Ystad, enligt E Erici, Inventarium över bevarade äldre orglar i Sverige, 1965, s 244, 277, bild s 257: Orgeln i Östra Ljungby kyrka, Sk, 1707. - Vid identifieringen av de olika orgelbyggare som har varit anknutna till Kungälv har vänlig hjälp lämnats av fil lie R Axel Unnerbäck. 89. Ni/Is Lööss eller Lääs (Nils, Nikolaus, Läsberg, Läse osv), bildhuggare, tillhörande snickarämbetet i Göte­ borg, burskap 1702, d 1718. Bördig antagligen från Kungälv. Hörde till Marcus lägers krets och har utfört ett flertal arbeten i västsvenska kyrkor. Se SvK, Bo 1:3, s 346 not 15. 90. Troligen Johan Everhardt j :r, f 1760 i Skara, d 1847 i Stockholm. Arbetade 1816 med Göteborgs domkyrko­ orgel. Fadern verksam som orgelbyggare i Västergöt­ land. Se E Erici, a a, s 280. - J N Söderling, tillhörde känd orgelbyggarsläkt i Göteborg, f 1802, d 1890. Se SvK, Bo 1:2 s 131 not 1. 91. Sebastian Tham, f 1666, d 1729. Av framstående Göte­ borgssläkt, inflyttad från Sachsen omkr 1650. Hand­ lande, kommerseråd, rådsherre 1702-1711. - Svåger till David Amija, f 1652, d 1706, klädesfabrikör i Göteborg. Rådsherre 1691-1706. Ägde flera hus i staden. Släkten Amija kom från Aachen 1626. W Berg, Samlingar till Göteborgs historia, 1882, ss 80, 87, 121, bil 113. 92. S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 77. 93 . Gården Österhög ligger i Rödbo socken, Hisingen. 94. Brigitta Christina Siwertson, f 1747, d 1827, begraven på kyrkogården i Torsby, Bo. Syster till Gustaf Lorenz Si­ wertson, kh i Torsby 1798-1839. Hon testamenterade hela sin kvarlåtenskap till hemstaden Kungälvs skola. Därav togs en summa till ny vinkanna för Torsby kyrka med liknande utförande som vinkannan i Kungälvs kyrka. Se SvK, Bo 1:2, s 150 och 205. 95. Oxhagen är en gammal gård i Rödbo socken, Hisingen. Utmärkt på det kopparstick från 1658, varav en detalj är återgiven i fig 5. 96. Thore Eldh, se SvK, Bo 1:2, s 207 not 1. 97. Hans Sticker, rådman, sedan borgmästare, d 1685 och begraven i kyrkan. Se S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 91. 98. Peter Bahrum finns antecknad som fadder i Tyska (Kri­ stine) kyrkans i Göteborg böcker. Se S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 98. 99. Kurt Andersson i Kungälv, d 1695 och begraven i kyr­ kan. Se S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 91. 100. Maria Eleonora von Busseck, f 1632, d 1690, g 1676 med 70 NOTER fältmarskalken Rutger von Ascheberg, friherre och greve, ägde bl a Kastellegården, f 1621, d 1693. Båda två begravda i Aschebergska gravkoret vid Kristine kyrka i Göteborg. 101. Hans Pahl betecknas av S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 61 som Kungälvsbo. Har även bidragit med penning­ hjälp till den år 1658 uppbyggda kyrkan i Kungälv. 102. Upptagna även i inv 1861 under Malm och mässing. År avritade i N M Mandelgrens samling i LUKI (avd 6 pi 103, nr 864) som ljusstakar av malm. 103. Agda Österberg, f 1891 , innehar sedan 1933 textilatelje i Varnhem. Se SvK, Bo 1:2, s 141 och Bo 1:3, s 317. 104. Emma Malmquist, textilkonstnärinna, f 1885, egen atelje för kyrkliga textilier i Göteborg. Se även SvK, Bo 1:3, s 394 och 355. 105. Inga Wedel, textilkonstnärinna, f 1901. Utför huvudsak­ ligen kyrkliga textilier. Se även SvK, Bo 1:2, s 210. 106. Torsten Bergfelt, f 1902, d 1963, son till prosten B M Bergfelt, kadj i Backa 1947-56. 107. Christina Maijgren, d 1818. Dotter till handelsman Con­ rad Andersson som 1785 skänkte ett antependium till kyrkan (se ovan), gift med rådman Martin Maijgren i Kungälv. Uppgifterna lämnade av stiftssekreterare F Wildte, Göteborg. - En fru Christina Maijgren om­ talas som vinskänk i Kungälv 1799. Se Bygden kring älvarna, s 139. 108. Barbro Nilsson, textilkonstnärinna, f 1899. Sedan 1942 konstnärlig ledare för AB Märta Måås-Fjetterström, Båstad. 109. Anna Wibling, dotter till Herman Wibling, borg­ mästare i Söderköping, och Helena Henriksdotter Krus. Gift 1680 med kyrkoherden Jacob Rattrey (se not 76). - Det har inte kunnat utrönas varför Mar­ gareta Haubers namn finns på samma gravhäll. M H var möjligen befryndad med Anna Wibling. En Anna­ Maria Haubers son gifte sig 1720 med en dotter till Jacob Rattrey. Uppgifterna vänligen meddelade av stiftssekreterare F Wildte. llO. Cornelius Johansson bodde 1675 i Göteborg. Flyttade före 1682 till Kungälv och nämnes då som skeppare. 1685 omtalas änkan Ingebor Andersdotter Nieman i samband med arvskifte efter Cornelius Johansson. Uppgifterna av professorskan Olga Dahl. Il I. Henrik Johan Rehbinder, f 1672, d 1734, friherre. Ägare till Duveholm, Blomsholm (Skee sn, Bo), Vä­ linge (Vg) och Stora Källtorp. Major 1703, överste och kommendant på Bohus fästning 1722. Tillfångatagen i Poltava, i rysk fångenskap till 1722. Gm 1. Anna Christina Soop, 2. Gertrud Neiidahl (i Ryssland), 3. Anna Margareta Björnsköld, dotterdotter till major Sven A Ranck (se not 53). l12. »Det Tranfeldtska swärdet» syftar antagligen på Johan Werner Tranefeldt, f 1730 på Lida, Sö, d 1806 i Kung­ älv. Överste 1781 för Bohusläns dragonregemente. 1788 tillfångatagen med 900 man vid Kvistrum, Bo, avsatt 1790. G 1780 m friherrinnan Lovisa Ulrika Hierta, d 1837 i Kungälv. 113. Värjan beskriven och daterad enligt museets katalog. ­ Data om värjan gör det troligare att knyta värjan till Rehbinder än till Tranefeldt. Beskrivningen av värjan granskad av styresman Olle Cederlöf, Armemuseum, Stockholm. 114. Andreas Tranche/ius, kh i Kungälv 1736-1766, riksdags­ man 1742, prost 1762. 115. H Palmborg, antagligen släkt till Petter Palmborg, som 1799 skänkte två bärkläden till kyrkan (inv 1802). En rådman Palmborg omnämnes 1787 i Kungälv. Bygden kring älvarna, s 134. l16. Tormo Claeson (Classon) var handelsman och kyrkvärd i Kungälv, d 1704 och begraven i kyrkan. S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 92. 117. Beskrivningen utförd av intendent Jonas Berg, Statens Sjöhistoriska Museum, Stockholm. 118. A E Holmberg, Bohusläns historia och beskrifning, 2. uppi, 1868, s 142, och S P o J G Bexell, Götheborgs stifts historia och herdaminne, 1-2, 1835, s 184. 119. Uppgiften hämtad ur S Gardell, Kungälvs kyrkor, s 102. 120. Anders Öfverström, klockgjutarmästare i Göteborg, d 1819. W Berg, Genealogiska anteckningar om Göte­ borgs-släkter, ser Il vol 11-12. 121. Petter Arfvidsson Böök, d 1723, klockgjutarmästare i Göteborg. G 1692 m Maria Ternant. Sonen Arvid Böök f 1706, d 1740, var även klockgjutare. W Berg, Genealo­ giska anteckningar, ser I vol 1. 122. Johan A Beckman & C:o, klockgjuteri i Stockholm 1873-1912. Jfr SvK, Bl V:2. Generalregister samt L M Holmbäck, Klockor och klockringning. 123. M & 0 Ohlsson, klockgjuteri, Liibeck 1898- omkr 1920, därefter i Ystad. Uppgifterna lämnade av L M Holm­ bäck (1965). 124. Hans Ternant (Ternandt), f 1619, d 1691, klockgjutare i Göteborg. Inflyttad från Frankrike. Omtalas som mäs­ tare i Gördelmakar- och Gelbgjutarämbetet 1674- 80. Se W Berg, Samlingar till Göteborgs historia, s 92 och s 326. 71 Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Stockholm RA: Kungelf Skrifvelser och besvär. Före Frihetstiden. R 5305 (Kungälv). - ATA: Karta över Kastellegården med utgrävningsområden 1892, 1953-54, 1958 utmärkta; två kartor över 1958 års utgrävningar å Kastellegården, Kjerstin @vergaard-Cullberg; Bohus 1926-36, nr 1, 2, 7, 9, 10, 11, rapporter m m över konserveringsarbeten vid Bohus fäst­ ning; diverse brev och handlingar rörande restaurerings­ arbeten i kyrkan 1935; konserveringsförslag av S Gustafsson 1935; rapport om likkistfynd av S Roth 1935; förslag till kon­ servering av votivskepp av S Gustafsson 1935; konserverings­ rapport av S Gustafsson 1936; brev om konservering av mäss­ hake 1949; handlingar och rapport om konservering av altar­ uppsatsen av D Sundbaum 1952; konserveringsrapport om läktarbarriären av Th Engblad 1959; äldre fotografier av kyrkans exteriör, interiör och inventarier; inv 1830; snabbinv 1918 av N Wollin och 1921 av S Gardell, sammanställd av E Bergman 1930. - BSt: Reseberättelse 1921 ang Kungälvs kyrka av Erik Lundgren (Reseberättelse 1921); brev 9/5 1922 från BSt till PÄ ang förbättringar i kyrkan, underskr av S Curman; brev och prot utdrag 1934 om värmesystem i kyrkan; diverse brev och handlingar om restaureringen 1935, bl a preliminär kostnadsberäkning; PM 12/3 1934 om värmeled­ ning, av Helge Eriksson; brevväxling mellan ark Allan Berg lund och BSt om ändringar av orgelfasaden, 1935; diverse brev 1967, 1968 ang ny orgel, bl a K-byråns utlåtande. - KrA: Sverige, Stads- och fästningsplaner: Bohus, situations­ karta 1678, osign (nr 87), situationskarta av Kietell Classon, 1678 (nr 88), situationskarta 1683, osign (nr 94). Göteborg GLA: Kungälvs kyrkas arkivalier: st prot (spridda år) 1786-1849 (Kl:!); kr prot 1801-1849 (K III:l); räk 1658­ 1697 (lucka 1669-1680) (LI :2), 1698-1709 (LI :4), 1796-1815 (Ll:5), 1816-1857 (Ll:6-9), 1861-1870 (Ll:lO), 1875-1899 (Ll:ll-12); special räk 1651-1665 (LI:!), 1671, 1677-78 (Ll:3); vis prot 1795-1830 med inv 1795, 1802, 1814, 1825 (N: l); avskrift av Jens Hansen Holsts notater från 1600­ talet (P: I). Domkapitlets arkiv: inv 1736 (FI: 32), vis prot 1728-1861 (FII:l, 3-5, 7, 8, 12, 17). KSA: Domböcker och prot: 1615-1648, »Kongelffwe Byes Bogh» (Al: 1), 1658-1674 (Al:2), 1680--1700 (Al:4); inkomna handlingar och skrivel­ ser (E:l): 8/7 1616 ang Kongelfs planering, samt brev av Kg! Maj :t 15/9 1664 om stadens nyuppbyggnad. - GUB: S J Ströms historiska anteckningar om Kungälvs-präster, oavslutad, 1760; W Berg, Genealogiska anteckningar om Göteborgs-släkter, maskinskriven kopia. Förslag till orgelfasad 1968, hos orgelbyggaren N Hammar­ berg, Göteborg. - Fältanteckningar mm från 1958 års utgrävningar på Kastellegården, av Kjerstin @vergaard Cullberg, (hos K 0vergaard-Cullberg) Göteborg. Kungälv Kungälvs hembygdsmuseum: Kyrkans interiör mot öster, foto från 1900-talets början. - PÄ i Kungälv: yngre ar­ kivalier för kyrkan, däribland handlingar om kyrkan fr 1827 (Ola: 1), om kyrkogårdarna (Olb: l); kartor och ritningar: kyrkan (la: 1-13): ångvärmeledning av Magnus Ericsson 1933, förändringsritningar av A Berglund 1934, Uppmätnings­ ritningar av A Berglund före rest 1935, diverse ritningar om värmeanläggning 1934-35, orgelfasad med förslag till för­ ändring av A Berglund 1935; förslag till stadsplaneändringar av A Lidvall 1948, av W Uuskyla 1957, mm; kyrkogårdar (lb: 1-24): karta över Västra kyrkogården med parken av AJ Fagerdahl 1863, karta över Gamla och Nya kyrkogården av A Magnusson 1905, föreslagen ny begravningsplats av C Magnusson 1918, d:o av R Halmgren 1916, kartor över kyrkogårdarna av J Samuelsson 1932, ideskisser och förslag till utvidgningen av Nya kyrkogården av L Barnö och J Samuelsson 1962-64, ritning till stödmur å Västra kyrko­ gården av B Magnusson 1953, m f1 diverse kartor och skisser om ordnandet av begravningsplatser; ritningar för bårhus~t vid Västra kyrkogården, av G Hoving, Göteborgs allmänna byggnadsbyrå 1944 (Id: l); kartor över Rödbo nya kyrko­ gård och kapell 1906, 1927 (S Ljungman), 1955 (Ila: 1-6). - Kungälv, Stadsingenjörskontoret: »Charta öfwer Staden Kungelf ... år 1696 af framlidne Lantmätaren Eric Kuus»; »Charta öfwer Kongelfs-stads ägor ... affattad år 1696 af framlidne landmätaren Eric Kuus»; karta över Kungälv, upp­ rättad 1799 av R Hal/berger; karta över Kungälv, upprättad 1876 av t f stadsingenjören A Nordenswan. Lund LUKI: N M Mandelgrens samling, avd 6, Kungälvs k:a, 3 ljusstakar (pi 101, 103) skiss av takmålningar (pi 370); avd 9, Bohus fästning 1683 (pi 207). Uddevalla Uddevalla museum: Avskrift av A Tells fältanteckningar från undersökningar på Kastellegården 1953, jämte 15 foto­ grafier och 2 kartor. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Aasma K, Kyrkoinredning i Västsverige under 1600- och 1700-talen. 1960 (lic-avh, stencil). 72 KÄLLOR OCH LITTERATUR Ahlmark L, Marcus Jäger. i: Konsthistoriska studier till­ ägnade Sten Karling. Stockholm 1966. Baekström A, Till Tyska kyrkans (Christine kyrkas) i Göte­ borg byggnadshistoria. Ver Sacrum. Göteborg 1917. Die Bau- und Kunstdenkmäler der Freien und Hansestadt Liibeck, bd 3. Liibeck 1920. Berg W, Augustinerklostret i Konungahälla. Göteborg 1893. - Densamme, Samlingar till Göteborgs historia, bd I. Göteborg 1882. Bexell S P och J G, Götheborgs stifts historia och herda­ minne, 1-2, Götheborg 1835 (Bexell). Bohusläns historia, under redaktion av Erik Lönnroth. Uppsala 1963. Brusewitz G, Elfsyssel. Götheborg 1864. Bygden kring älvarna. Kungälv under 1000 år, huvudredak­ tör B G Söderberg. Vänersborg 1959. Diplomatarium Norvegicum. Oldbreve ... Samt og udg af Chr CA Lange, C R Unger m fl, 1-, Christiania 1847-, (DN). Erici E, Inventarium över bevarade äldre kyrkorglar i Sverige. Stockholm 1965. Eystein, Biskop Eysteins Jordebog (Den rnde Bog). Forteg­ nelse over det geistlige Gods i Oslo Bisped0mme omkr Aar 1400 .. . Udg ved H J Huitfeldt. Christiania 1879. Fischer G, Bohus. i : GBFT, bd 3, 1928, 1929, 1931. - Den­ samme, Norske kongeborger I, Oslo 1951. Friis N, Marcussen & S0n 1806-1956. Aabenraa 1956. Gardell S , Kungälvs kyrkor genom tiderna. Göteborg 1928. - Densamme, Ur Ny-Kongelfs Krönika 1613- 1676. Göte­ borg 1927. - Densamme, Sepulkralminnen från medel­ tidens Bohuslän. i: GBFT, bd 4, 1932-36. Goldschmidt A, Die Elfenbeinskulpturen aus der Zeit der Karolingischen und Sächischen Kaiser. VIII.-XI. Jahr­ hundert. Bd Il, Berlin 1918. Hallbäck S A, Det efterreformatoriska dekorativa kyrko­ måleriet på I 600- och 1700-talen i Sverige. Del I. Göteborg 1947. - Densamme, Del Il. Christian von Schönfeldt, kyrkomålaren. Vänersborg 1956. - Densamme, Medel­ tida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg 1961. - Densamme, Medeltida dopfuntar i Älvsborgs läns norra västgötadel. i: VFFT 1963. Hamberg P G, Tempelbygge för protestanter. Stockholm 1955. Henkel A & Schöne A, Emblemata. Handbuch zur Sinn­ bildkunst des XVI. und XVII. Jahrhunderts. Stuttgart 1967. Hennerberg C F och Norlind N P, Handbok om Orgeln. Stockholm 1912. Holmberg A E , Bohusläns Historia och Beskrifning, I-111. Uddewalla 1842-45, samt 2 uppi. bd III. Örebro 1867. Holmbäck L M, Klockor och klockringning. Stockholm 1951. Jens Nilsson, Biskop Jens Nilss0ns Visitatsb0ger og Reise­ optegnelser 1574-97. Kristiania 1885. Karling S, Kyrkorna i Borås och Brämhult. Borås 1955. Koht H (l), Opphavet till Konungahella. i: Bygden kring älvarna. Lagerholm N, Kungahälla. Redogörelse för bebyggelse­ undersökningar inom Kastellegården, Ytterby socken, Bohuslän, under åren 1953-1958. i: Fornvännen 1959. - Densamme, Utgrävningarna inom Kastellegården 1953· i: Bygden kring älvarna. Lilienberg A, Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde. Skrifter utg till Göteborgs stads tre­ hundraårsj ubileum ... 7. Göteborg 1928. Linge L, Slottet och staden. i: Bygden kring älvarna. Lorenzen V, Christian IVs Byanlaeg og andre Bybygnings­ arbejder. Köbenhavn 1937. Lundberg E B, Klosterruinerna i Dragsmark och Gamla Kungahälla. Nya undersökningar sommaren 1942. i: GBFT, bd 6. 1942. Lönnroth E, Bohusläns medeltid. i: Bohusläns historia, 1963. Mellinkoff R, The Horned Moses in Medieval Art and Thought. University of California Press. Nilsson L H , Kungälvs kyrka 1679-1959. i: Bygden kring älvarna. Norges Kirker. 0stfold I. Utgitt av Riksantikvariatet, Oslo 1959 (NoK). Norske Rigs-Registranter, 1-12, Christiania 1861-1891 (NRR). Pufendorf S , De rebus a Carolo Gustavo. Norimbergae 1729. Raben H, Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock. Stockholm 1934. Sarauw G, Studier rörande Bohus som norsk fästning. i: GBFT, 1927. Shetelig H , Helgenskrinet fra Kongehelle. i: GBFT, bd 4, 1932-33. - Densamme, To danske pragtskrin fra vikinge­ tiden. Kunst og Haandverk. i: Festskrift till Johan B0gh, 1918. Skarstedt C W, Göteborgs stifts herdaminne. Ny upplaga, Göteborg 1948. Snorres Konge Sagaer. Oslo 1943. Stedt G, Bohus. i: Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, bd 5, 1894 (G Stedt). Söderberg B G, Historisk gränsbygd. i: Bygden kring älvarna. Wideen H, Ett altarfragment från Kungahälla. i : Bohusläns Hembygdsförbunds Årsskrift 1962. Widerberg C S , Norges f0rste Militreringeni0r Isaac van Geelkerck og hans Virke 1644-1656, Skrifter utg av Videnskapsselskapet i Kristiania 1923. Kristiania 1924. Wiesenhiitter A, Der evangelische Kirchbau Schlesiens. Dlisseldorf 1954. Wiggert E und Burgemeister L, Die Holzkirchen und Holz­ tiirme der Preussischen Ostprovinzen. Berlin 1905. Wilcke-Lindqvist I, Kapellet i Rådmansö. i: Fornvännen 1942. Vreim H , Norsk Trearkitektur. Oslo 1947. Oedman J, Chorographia Bahusiensis, Thet är : Bahus-Läns Beskrifning. Stockholm 1746. (l)vergaard K, 1958 års utgrävningar inom Kastellegården, i: Bygden kring älvarna. TIDNINGSARTIKLAR Om utgrävningar på Kastellegården: GP 19/7 1953. - Om kyrkogårdar och kyrkor: Sölve Gardell, Kungälvs ståtliga 73 FÖRKORTNINGAR barocktempel, GTr 6/3 1925. - Densamme, Kungälvs kyrka, GTr 20/2 1925. - GP 10/12 1960. - Restaure­ ringsarbeten: Nya Dagligt Allehanda 28/10 1932, 18/8 1935. - GP 29/5 1934, 13/11 1935. - Bohus-Posten 11/5 1935, 27/71935, 24/121935 (Uddevalla). - MT 27/7 1935. -GMP 15/4 1936, 12/2 1949 (kort historik och präster). - GHT Förkortningar ATA Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Stock­ holm. BSt K Byggnadsstyrelsens arkiv, Stockholm. DN Diplomatarium Norvegicum. Oldbreve ... Sam! og udg af Chr CA Lange, CA Unger mfl, 1-. Christiania 1847-. GBFT Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift. GHT Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. GLA Göteborgs Landsarkiv. GM (GHM) Göteborgs Historiska Museum. G MP Göteborgs Morgon Post. GP Göteborgs-Posten. GTr Göteborgs-Trakten. GUB Göteborgs Universitets Bibliotek. inv inventarieförteckning. inv 1830 en på grund av en kgl förordning 17/4 1828 före­ tagen inventering av forntida minnesmärken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevs i flera exemplar, varav en serie förvaras i respektive kyrkoarkiv och en serie i A TA. KSA Kungälvs Stadsarkiv i GLA. KrA Krigsarkivet, Stockholm. kr prot kyrkorådsprotokoll. LUKI Lunds Universitets Konsthistoriska Institution. MT Morgontidningen. NoK Norges Kirker. Utgitt av Riksantikvariatet. Oslo 1959-. NRR Norske Rigs-Registranter 1-12. Christiania 1861­ 1891. prot protokoll. PÄ Pastorsämbetet. 21/12 1935. - Bohuslänningen 21/10 1948. - Mindre ar­ beten, målning utvändigt mm: GP 31/1 1961, 9/8 1961, 24/8 1961. - GTr 1/9 1961. - Göteborgs Stifts Tidning 6/10 1961. - Om inventarier: Ny Tid 18/2 1951, 13/12 1952. - Bohuslänningen 12/3 1959. - Arbetet 25/3 1968. - Ny småkyrka i Kungälv: GHT 19/10 1968. RA Riksarkivet, Stockholm. räk räkenskaper. st prot sockenstämmoprotokoll. SvK Sveriges Kyrkor, Konsthistoriskt inventarium ut­ givet på uppdrag av K Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm 1912-. snabbinv 1918, 1921 snabbinventering av kyrkornas inred­ ning och inventarier utförd under ledning av fil dr B Hegardt inför Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i AT A. Ett ex har tillställts varje inventerad kyrka samt domkapitlet. VFFT Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm. vis prot visitationsprotokoll. LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTNINGAR Bl Blekinge Nä Närke Bo Bohuslän Sk Skåne Dr Dalarna Sm Småland Ds Dalsland Sö Södermanland Go Gotland Up Uppland Gä Gästrikland Vb Västerbotten Ha Halland Vg Västergötland Hr Härjedalen Yr Värmland Hs Hälsingland Vs Västmanland Jä Jämtland Ån Ångermanland La Lappland Ög Östergötland Me Medelpad Öl Öland Nb Norrbotten 74 Summary CHURCHES NO LONGER IN EXISTENCE The present town of Kungälv, which was built after 1658, when Bohuslän was ceded to Sweden by Norway, has had two forerunners. One, the medieval Kungahälla, was situated in the parish of Ytterby, west of the present town. It was destroyed by the Swedes in 1612 and the inhabitants were moved to the recently founded town of Kongelf, by Bohus Castle. KUNGAHÄLLA Kungahälla attained its greatest importance as an inter­ Scandinavian trading centre