Kulla och Hjälsta ANN CATHERINE BONNIERSVERIGES KYRKOR UPPLAND ROBERT BENNETT Kulla och Hjälsta kyrkor Kulla och Hjälsta kyrkor LAG UNDA HÄRAD, UPPLAND BAND XII: 1 Av ANN CATHERINE BONNIER och ROBERT BENNETT VOLYM 134 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Aln1qvist & Wiksell Stockholm 1970 UTGIVET MED ANSLAG F R ÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖREN HALLGREN G RAF ISK FORMGIVN ING VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Kulla och Hjälsta kyrkor avslutades i oktober 1969. Excerperingen i ULA har utförts av fil stud Carin Olsson. Översättningen till engelska av bildtexter och sDPPDQIDWWQLQJ har utförts av Albert R ead. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i A TA . Omslagsbilden återger en detalj av den gotländska dopfuntsfoten från ca 1250 i Kulla kyrka. Foto S Hallgren 1969. På omstående sida Lagunda härads sigill ( Riksens Ständers Beslut o. Biafsked. 1602, s 18. RA) ALMQVIST & WI KSELLS BOKTRYCK E RI AB U PPSA LA 1970 Förord Med föreligga nde volym påböUjas publiceringen av Lagunda härad, som omfattar tio kyrkor, varav de flesta ä r medeltida och av stort konsthistoriskt intresse. Ku lla kyrka ha r beskrivits av fil kand Ann Catherine Bonnier och Hjälsta kyrka av fil lie Robert Bennett. Av samma författare utkommer även en beskrivning av Fittja kyrka, medan F röslunda kyrka i samma härad är under utarbetande av fil kand Gerd Edgren. Värdefull hjälp vid utarbetandet av beskrivningen har lämnats av tjänstemän vid Riksantikvarieämbetet och Statens histori ka museum, t ill vil ka u tgivarna härmed framför sitt varma tack. Detsamma gäller komminister Lars Magnus Holmbäck, som granskat och kompletterat uppgifter om kyrkklockorna. Komminister Sven Tjern­ berg och kyrkvärdarna i Kulla och Hjälsta har med stort t illmötesgående under­ lättat arbetets utförande i samband med undersökningar och förberede lser för denna beskrivning och tackas därför hjärt ligt. Stockholm i januari 1970 Sten Karling Armin Tuulse Per-Olof West/und Innehåll KULLA KYRKA Inledning 9 Kyrkogården 9 Kyrkobyggnaden 10 Byggnadshistoria 17 Inredning och inventarier 21 NOTER 55 KÄLLOR OCH LITTERATUR 57 FÖRKORTN I NGAR 57 SUMMARY 58 HJÄLST A KYRKA Inledning 61 Kyrkogård och klockstapel 62 Kyrkobyggnaden 65 Byggnadshistoria 73 Inredning och inventarier 79 NOTER 98 KÄLLOR OCH LITTERATUR 99 FÖRKORTN I NGAR 100 SUMMARY 101 KULLA KYRKA Uppland, Uppsala län, Lagunda härad, Uppsala ärkestift, Lagunda kontrakt Inledning Kulla socken ligger ca två mil söder om Uppsa la och gränsar mot Hjälsta, Fittja och Holm socknar samt mot mäla rviken Oxen. Socknen bestå r till större delen av slättland och kan sägas va ra en typisk jordbruksbygd. Järnåldersgravar finns vid Val sta, Yreta och Gryta. En runsten vid Gryta vittnar om den äldsta k ri stna tiden. »Knut och Arnborg och Gudve(?) och Gunnar och Halvdan och Ingefast reste denna sten i Gryta och likhus och bro. Gud hjälpe hans ande nu» (U 818) . Kulla omtalas första gången 1303 vid ä rke­ biskoparna Nils Allessons och Olofs visitationsresor (SD nr 2218). 1314 omnämns församlingen i sam­ band med utbetalandet av den s k sexårsgärden Kyrkogården Kyrkogården har rektangulär plan med sin största utsträckning norr och söder om kyrkan (fig 2). 1835 skänktes jord för en planerad utvidgn_ing åt norr, vi lken dock beslöts först 1885 (st prot) . Inhägna­ den bestå r utom i den utvidgade norra delen av en mur av valda och kluvna gråstensblock lagda i kalkbruk. Murens utvändiga högsta höjd ä r ca J50 cm, i söder, och dess lägsta ca 100 cm, i väs ter Bogårdsmur omtalas tidigast 1626 (räk) och sägs Fig J Kyrka med to rn och takrytta re. Gave l (nr 4, norra sidan) från kyrkans bänkinredning, snidad 1628- 29, trol igen av Jöns sn ickare. Fo to 1969. Church J11 ilh toJ11er and ftech e. Bench end ( 110 4, N side) from church pellls, carved 1628- 29, probably by Jöns the Cmpe11/er. (SD nr 1946). Kulla ka llas dä r Bondekulla (»de bondakullum») för att kunna sk iljas från Biskops­ ku lla (»de kullum»). I socknen finns bl a herrgår­ den F riberg, som under 1600- och 1700-ta len ägdes av släkte rna Fo rbus och De la Gardie. Kulla kyrka ligger på en kulle mitt i socknen. Vid kyrkan möts tre av socknens stö rsta vägar. Församlingen lydde länge under Holm. J868 sam­ manslogs flera församlingar till Hjäl staholms pastorat och Kulla kyrka upphörde därvid att vara gudstjänstlokal. Den underhöll s dock hjä lp ligt och försam lingen tillhör nu sedan 1962 Gryta pastorat. Kyrkans räkenskaper finns bevarade sedan 1620­ talet.1 1735 vara »nog bofä llig» (vis prot). Dess träöver­ klädnad avlägsnades 1758 . »Likmätigt förra afs lu t­ -f Fig 2. Kyrkogå rds­ plan , J . 2000 . Uppm J Söder berg J958. Plan of churchyard. 9 KULLA KYRKA Fig 3. Kul la kyrka från nordost. Foto 1969. Kulla Church from NE. ning kommer Bogårdsmuhrens gl. taak, som dageli­ gen rubbas och af wanartiga menniskior bortstiäles, at bortsäljas om lördag wil Gud .» (st prot).2 Kyrkogården har tre ingångar. Huvudingången, som är belägen i söder, stängs av järngrindar mel­ lan murade vitputsade stolpar med korskrönta plåthuvar De båda övriga ingångarna ligger i väs­ ter och har grindstolpar av huggen gråsten. Stig­ luckor, troligen medeltida, omtalas 1628 och 1663 (räk). På en karta från 1699 syns stigluckor i söder och väster (fig 4). Den södra stigluckan revs 1803, då den nuvarande ingången iordningställdes (räk). Kyrkobyggnaden Kulla kyrka är salformad utan särkilt markerat kor och försedd med torn i väster, vapenhus i söder samt sakristia i norr (fig 6-10). Planen visar att kyrkan smalnar av mot öster (fig 8). Långhusets västra del härstammar troligen från ca 1200. Tornet samt kyrkans östra del är något yngre, medan vapen­ huset tillkommit under senmedeltiden. Kyrkan har en karakteristisk profil med sitt satta torn och sin valmade takavslutning i öster (fig 3). Den västra revs troligen först 1870, då kyrkostäm­ man beslöt, att »helt och hållet nedrifva allt teglet i den så kallade stigluckan». Klockstapel omnämns första gången 1640 och syns på en karta från 1734 (fig 5) vara av klock­ bockstyp. Den revs 1738, då den dåvarande enda klockan flyttades till kyrktornet (räk).3 År 1678 uppfördes ett numera försvunnet kyrko­ härbärge (räk). Inga äldre gravstenar finns på kyr­ kogården, vilken kantas av lövträd planterade i samband med utvidgningen åt norr Material Kyrkans murar är uppförda av valda och kluvna gråstensblock, som i långhus och torn ligger i täm­ ligen jämna skift i skärvspäckat bruk. Medeltida tegel finns i gavelrösten, dörromfattningar, bå­ gar och valv, i vapenhusets och sakristians gesimser, i tomtrappan och klockvåningen samt i form av flisor i tornets murverk. 10 KYRKOBYGGNADEN Kyrkans murar är putsade och vitkalkade. Den nuvarande putsen härstammar från 1832 (vis prot) , men rappning omtalas redan 1786 (vis prot). Röd färg skymtar under vitkalkningen. Under medel­ tiden var långhuset eventuellt oputsat, eftersom inga putsrester syns på den norra muren mot sakristievinden (fig 12). Hadorphs teckning4 av kyr­ kan J681 (fig 11) visar blinderingar på vapenhu­ set i form av ett nischflankerat kors och på tornet i form av rundlar, vilka omger ljudgluggarna. Alla spår efter dessa blinderingar är nu försvunna. Kyrkan saknar sockel. Tornets, långhusets och vapenhusets murar är förstärkta med ankarjärn. Ingång Ingången mellan vapenhus och långhus är svagt spetsbågig med en tegelomfattning i två språng (fig 13). I brösthöjd sitter ett tvärband av tegel , som går tvärs över omfattningen. Dörrnischen är stick­ bågig; bomhål saknas. Dörren, som öppnas in mot långhuset, är gjord av breda stående betsade plankor Den medeltida dörringens beslag (fig 14) är rombformat med lilje­ formade ändar. Höjd 50 cm. Ringen är ornerad och försedd med vulster. Diameter 19 cm. Även låsbe­ slaget är medeltida och av samma form som dörring­ ens beslag. Höjd 60 cm. Dörren återinsattes på sin forna plats 1950. Över dörren finns på långhusväggen en målad text: »Huru lustige äro tine boningar herre Z. Psal. 84: v 2». Texten tillkom troligen i samband med en större reparation av kyrkan 1832. En liknande text har funnits på långhusets väst­ vägg. Fönster Fönsteröppningarna härstammar i sin nuvarande form från 1832, då korfönstret, de två sydfönstren och fönstret i tornets bottenvåning vidgades (vis prot). Vid samma tillfälle togs två nya fönster upp mot norr Fönstren har gråmålade träkarmar och solbänkar av plåt, utom tornfönstret, vars solbänk är gjord av tjärat träspån. Korfönstret har antikglas. Sakristiefönstret är försett med dubbla järngaller Hadorph visar två relativt stora rundbågiga fönster i söder på de nuvarandes plats (fig 11 ). Ett ursprungligt fönster har bevarats i långhusets västgavel mot tomvinden (fig 15). Det har delvis ~o- - - - - Fig 4. Kulla kyrka och kyrkogård 1699. Kyrkogården har stigluckor i söder och väster. Detalj av karta, LSt. Kulla Church and churchyard, 1699. There are fich-gates in the S and W parts oj the churchyard. Detaif from a map. Fig 5. Kyrkan och dess omgivningar 1734. Detalj av karta, LSt. The church and ils s11rro1111dings, 1734. Detaif from a map. brutits upp för att möjliggöra passage mellan tornet och långhusvinden. Fönstrets yttre omfatt­ ning (mot tornet) har varit rundbågig (fig 16). De sneda smygarna är putsade och i dageröppningen finns en ränna efter fönsterinsatsen. Rännan är ca 2 dm djup och har bevarat en bit trä. Solbänken är rak. Inget tegel kan skönjas i omfattningen. Dager­ öppningens höjd 108, bredd 38 cm. Yttre omfatt­ ningens höjd 125, bredd 90 cm. Fönstret är något förskjutet mot söder i förhållande till gavelns mitt­ axel. Mot långhusvinden visar muren enstaka puts­ 11 KULLA KYRKA rester samt ca I ,5 m över och på båda sidor om fönstret hå l efter inmurade trästänger I långhusets södra mur syns från vapenhusvinden övre delen av ett igensatt medeltida fönster (fig I 7). Fönstret, som troligen varit spetsbågigt, har murats igen i samband med att långhuset vä lvdes och vapen­ huset byggdes till (se nedan). Fönstersmygen samt muren närmast intill fönstret är stark t putsade, vilket möjligen tyder på att fönstrets form inte är den ursprungliga. Tornet Tornet är kraftigt och relativt lågt (fig I 0). Det sak­ nar förband med långhusets murar, men rider på Fig 6. Kyrkan från söder. Foto 1969. The church from S. dess västgavel. Från långh usvi nden kan konstateras att tornets nordöstra hörnkedja vilar på långhusets mur. Långhusets ursprungliga västgavel är troligen delvis riven och kan inte längre urskiljas på grund av lagninga r och sprickor i murverket. Tornets bottenvåning förenas med långhuset genom en vid spetsbåge utförd i tege l. Tornkamma­ ren täcks av ett tegelvalv En avsats i väggarna i norr och söder ca 2 m över nuvarande golvnivå markerar troligen läget för ett tidigare bjälktak. Rummet var då lägre än det är nu , även om golvet i tomkam­ maren med säkerhet blivit höjt under senare tid . Upp i tornet leder ett trapphus av tegel i nord­ västra hörnet. Öppningen till trappan är rundbågig 12 5l'..AR.NING 5 5 Fig 7 Tvärsektion mot öster, I 300. Uppm J Söderberg J958 . Cross section /ooking E. SKÄRNING A-A 10 0 1 i 3 4 5 10 15 w M-. :mn11uLJ±LLl____ I ' '~---~---~ Fig 8. Längdsektion mot norr samt plan 1 .300. Uppm J Söderberg 1958. Longitudina/ section /ooking N, and plan. B Arm B ~ c ~ o IBiJ 13 KULLA KYRKA Fig 9. Kyrkan från nordost. Foto 1969. The church from N E. med en ensprångig omfattning och försedd med en dörr av grova stående plankor. I tornets västra mur finns ovanför varandra anbragta smala ljus­ öppningar. Också i den södra muren finns en ljus­ glugg i nivå med en li kadan, men igensatt, öppning i norr Två kraftiga bjälkhål efter en tidigare innan­ byggnad i tornet finns ovanför de nord-sydliga ljusgluggarna (fig 8). Den nuvarande bjälklagsindel­ ningen i två våningar härstammar från 1738 (räk). Tornets översta del utgörs av en ca 2,5 m hög tegelförhöjning i munkförband med snedstrukna fogar. Denna klockvåning har fyra stora ljudöpp­ ningar, som stängs med träluckor. Öppningarnas nuvarande form härrör från 1832 (vis prot), men redan på Hadorphs teckning finns ljudgluggar i tornet. Eftersom klockan under 1600-talet hängde i stapel och först 1738 flyttades till tornet,3 tyder detta på att man redan under senmedeltiden hade klocka i tornet. Tornet täcks av en karnissvängd spånklädd huv med ett plåttäckt vasformat krön. Huven ti llkom troligen vid en större reparation 1745.5 Innan dess var tornet försett med ett sadeltak med trägavlar (fig 11). Sakristia Sakristian har stötfog mot kyrkans norra mur och är alltså uppförd senare än denna (fig 9). De put­ sade och vitkalkade murarna avslutas uppåt av en tegelgesims av samma typ som på vapenhuset. Murarna är starkt lagade. Gaveln saknar blindering­ ar. Från vinden kan konstateras att gavelns för­ band består av omväxlande kopp- och löparskift, d v s ett renässansförband. Ingången från kyrkans kordel har en rundbågig ensprångig tegelomfattning. Dörren, som öppnas in mot sakristian, är gjord av stående breda plan­ kor och helt järnbeslagen mot koret. Sakristian är täckt av ett omålat platt trätak, men hade valv till 1680 (räk). Väggarna är vitputsade. Längs norra 14 väggen löper en murad avsats av tegel. Höjd 130, djup 30 cm. I avsatsen finns en 60 cm djup nedsänk­ ning, som avdelats med en trähylla (fig 18). En nisch i västra väggen har något förstorats i samband med insättandet av ett kassaskåp. Nuvarande mått: höjd 47, bredd 47 cm. Vapenhus Vapenhuset (fig 6) stöter stumt mot långhusets södra mur. De putsade murarna avslutas uppåt av en enkel profilerad tegelgesims av sen medeltida typ. Portalen är svagt spetsbågig med en omfattning i två språng. Dörren är gjord av breda stående plan­ kor och är utvändigt klädd med brungulmålade bräder i rombmönster Det hjärtformade låsbesla­ get inköptes 1656 (räk). Vapenhusets väggar är putsade och vitkalkade. Rummet täcks av ett tegelvalv Över portalen fö ljande text: »Wi vilje gå uti Guds boningar och Tilbedja för hans fotapall. Psal. 132.v·7.» Texten har tillkommit samtidigt med den på södra lång­ husväggen, troligen 1832. Yapenhusgavelns tegelförband har snedstrukna fogar, vilket syns från vapenhusvinden. Yttertak Yttertaken på långhus, vapenhus och sakristia är spåntäckta och tjärade. Långhuset har sedan 1700­ talet en valmad avslutning i öster, vilken eventuell t utfördes på 1740-talet (fig 6, 9).5 Takstolen härrör troligen delvis från en reparation 1762- 63, då byggmästaren betaltes för »takstolarna underslaget o spånandet på kyrkotaket». Vapenhusets takstol tillverkades I 782 enligt ett på en bjälke inristat årtal. Taken reparerades senast i samband med restaureringen 1949- 50. Interiör Kyrkans inre (fig 19, 20) får en ljus luftig karaktär genom de stora 1800-talsfönstren. Tomkammaren bidrar till att betona kyrkorummets längdutsträck­ ning. Väggar och valv är vitputsade. Vitkalkning av kyrkorummet omtalas tidigast 1786 (vis prot). Golvet består av tegel lagt i mönster. Korets golv befinner sig en tegelbredd högre och tomkam­ marens tre tegelbredder högre än långhusgolvets nivå. 1686 höjdes »golfvet i hög Choret, som neder- KYRKOBYGGNADEN Fig 10. Tornet från sydväst. Foto 1969. The tower from S W sänkt var» (räk). Golvet lades senast om i samband med restaureringen 1949- 50. Valv Kyrkorummet är täckt av tre senmedeltida tegel­ valv med halvstensribbor. Valven vilar på rund­ bågiga sköldbågar och ensprångiga väggpilastrar. Gördelbågarna är svagt spetsbågiga och förstärkta av järnband. Korets valv är det rikaste och utgörs av ett sk sturevalv6 med spetsiga tvärstenar på diagonalribborna (fig 23). Hjässan utmärks av en 15 KULLA KYRKA Fig J I. Kyrkan från sydost J681. Efter Afritningar. The church from SE, 1681. rund putssköld. Mittvalvet har en enkel stjärnform utan egentliga diagonalribbor, vilken delas av två transversalribbor. Ribbkorsningarnas helstensribbor har en »krusad» profil (fig 24). Västvalvet är åtta­ delat med ett fyrpassformat tvärband i hjässan (fig 25). I tornets bottenvåning fi nns ett åttadelat valv, som åt a lla sidor vi lar på sköldbågar Halvstens­ ribborna har tvärstenar, vilka i valvhjässan bildar en cirkel. Hjässans mitt markeras av en rund sköld. Även vapenhusets valv är åttadelat (fig 26). Det vi lar direkt på murarna utom i norr, där det bärs av en sköldbåge. Valvet är ett s k gubbvalv 7 Den öst-västliga transversalribban avslutas näm­ ligen nedtill av starkt överputsade gubbhuvuden. Diagonalribborna samt deras skärningspunkt i hjässan markeras av runda putssköldar, på vilka det finns spår efter medeltida målning i form av geometriska motiv i rött och gråblått (fig 27). Fig J2. Kyrkans norra mur, sedd från sakristievinden. Foto .1969. N wa// ofclwrch, from the vestry aflic. 16 BYGGNA DSH ISTOR I A Fig 13. Långhusets södra portal , sedd från vapenhuset. Foto 1969. S portal af nave, from the porch. Byggnadshistoria Den äldsta byggnadsperioden i Kulla kan inte med säkerhet fastställas, eftersom murarna är överput­ sade och ingen utgrävning företagits. 8 Den älds­ ta delen av kyrkan utgörs dock troligen av långhu­ sets västra del. Kyrkans konvergens mot öster (fig 8) antyder nämligen att kyrkan anslutit sig till en grupp upplandskyrkor från ca 1200, vars känne­ tecken var ett tämligen kort avsmalnande långhus och ett smalare, vanligen absidförsett kor Så har tex varit fallet i de närbelägna kyrkorna i Yttergran och Övergran (SvK Up VII, s 453 f, 528). Det finns alltså en viss anledning att anta att så varit fallet även i Kulla. Den förmodade äldsta kyrkan hade alltså lång­ hus och ett smalare kor, eventuellt försett med absid. I söder fanns en smal ingång, som under 1400-talet vidgades till den nuvarande sydportalen. Mitt på södra långhusfasaden fanns troligen ett senare vidgat romanskt fönster (se nedan) och i västgaveln fanns det ännu bevarade fönstret (fig 15). Med tanke på gavelfönstrets höga placering få r man anta att kyrkan varit försedd med öppen takstol eller trätunnvalv, vilket varit fallet i Angarn (SvK Up V, s 85 f) , som haft ett liknande föns­ ter. - En övre gräns för dateringen av den ur­ sprungliga kyrkan ges av de äldsta bevarade in­ 2 - 69 1603 Kulla och Hjälsta kyrkor 17 K UL LA KYRKA Fig 14. Medeltida järnbeslag på södra långhusportalens dörr. Foto 1969. Medie val iromvork an door af nave portal. ventarierna, nämligen en gotländsk dopfunt och ett triumfkrucifix. Dessa har tillverkats omkring 1250 och anskaffades troligen först då kyrkan stod fär­ dig. I nästa byggnadsskede har tornet tillbyggts. Dess östra mur lades ovanpå långhusets troligen delvis rivna västgavel, ett förfarande som var van­ ligt under hela medeltiden och som varit falle t it ex Övergran. Tornkammaren, vars golv låg lägre än nu, täcktes av ett platt trätak och upplystes even­ tuell t av ett fönster i väster på det nuvarandes plats. Förbindelsen mellan torn och långh us gick genom en tombåge som var lägre och smalare än den nuvarande. - Eftersom tornets murverk visar ganska stor överenstämmelse med det i lång­ husets västra del (se ovan), borde tornet ha till­ byggts tämligen snart, troligen redan under 1200-ta­ lets senare del. Fig 15. Romansk fönsteröppning i västra långhusgaveln, sedd från torn­ vinden. F oto .1969. Ro111anesq11e windo 1v in W gable af nave, from the lower attic. 18 FASAD PLAN Fig 16. Romansk t fönster i västra Jånghusgaveln, 1 : 40. U ppm J Söderberg 1969. Ro111a11esq11e wi11dow i11 W gab/e of 11a 11e. Fig 17 Ovan t h. [gensatt medeltida fönster i södra långhus­ muren, sett fr« n vapenhusets vind. Foto .1969. Above lo tlre riglrt. Bricked up 111edie1•a/ wi11do111 in S wa/l of 11a 11e, from tlre porch attic. Fig 18. Avsats med hylla i sakristians norra vägg. Foto 1969. Ledge witlr s!relf in N wa/l of vestry . 19 KULLA KYRKA Då tornet stod färdigt revs det äldre koret och kyrkan utvidgades mot öster till en rakt avs lutad salkyrka, den nuvarande kyrkan. Det romanska fö nstret i södra långhusmuren vidgades därvid till samma storlek som kyrkans övriga fönster Sakris­ tian ä r svår att datera, men bör ganska snart ha byggts intill den färdiga salkyrkan. - För detta skede i kyrkans byggnadshisto ria finns inget säkert daterings underlag, men salkyrkans i förhållande ti ll bredden relativt stora längdutsträckning, ca tre kvadrater, tyder på att den inte tillhör denna kyrko­ typs ä ld sta utveckling,9 vilken inföll under 1200­ talets sena re del, utan snarare borde hänföras till 1300-talet. På 1400-talet inleddes en ny stor byggnadsperiod. I likhet med ett stort antal upplandskyrkor försågs hela kyrkan med stjä rnva lv av tegel, som i lå nghus och kor vilar på sköldbågar I söder tillbyggdes vapenhuset, vars valv uppfördes samtidigt med mu­ rarna. T samband med tillkomsten av vapenhuset igensattes det äldre sydfönstret (fig 17) och sydpor­ talen förstorades och fick en tvåsprångig tegelomfatt­ ning (fig l 3). I tornet vidgades bågen in mot lång­ huset och ett trapphus byggdes i tomkammarens nordvästra hörn samtidigt som denna välvdes. En klockvåning av tegel med ljudgluggar byggdes till och tornet försågs med sadeltak (fig 11 ). - Sakris­ tian, som ovan antagits ha uppförts strax efter sal­ kyrkans tillkomst, torde i samband med någon lagning av mu rarna under 1500-ta let ha få tt si n nu varande gavel. Den senmedeltida byggnadsperioden inföll under 1400-talets sista fjärd elel. Valven i Kulla (fig 23- 26) ha r nämligen karakteristiska fo rmer, som återfi nns i grannkyrkan Hjälsta (fig 97- 99), bl a det enkla stjä rnvalvet med krusade ribbor,10 det åttade lade valvet med fy rpassfo rmat band i hjässan samt de spetsiga tvä rstenarna. Hjä lsta, vars byggnadshisto­ ria kan fö ljas med hjäp av en avskri ft av den medel­ t ida räkenskapsboken (se nedan), ha r troligen välvts redan före 1474, då ytte rtaket spånades, eller senast under perioden 1489- 96, då räkenskaper saknas. Hjälstavalven är strama och eleganta och har med största sannolikhet varit förebild för de något tyngre valven i Kulla. Även sydportalen har samband med Hjälsta genom sitt typiska tvär­ band (fig 13), som återfinns i grannkyrkans vapen­ husporta l (fig 90). Denna senare portal stod färdig 1486, då dörren enligt räkenskaperna sattes in . ­ Flera av kyrkans bevarade inventarier kan sättas i samband med denna byggnadsperiod, nämligen resterna av ett altarskåp, en madonnaskulptur samt en primklocka. Restaureringar 1680 revs sakristievalvet (räk). 1742 ansågs Kulla kyrka vara i »ganska use lt skick» (vis prot) och 1745 bestämdes att kyrkan skulle »til sin bofellighet både innan och utan med torn och tak förbettras» (st prot). 1786 rappades kyrkans mura r och den fasta inredningen målades med »Pärlfärga samt förgulda Listor på Predikstolen och altaret» (vis prot). 1832 påbörjades en omfattande resta urering. Kyrkan blev »så utan som innan brukslagen och hvitlimmad» och nya fönster togs upp (vis prot). Golvet lades om, varv id man avlägsnade några gravhällar, och klockvåningen fick nya stora ljud­ öppningar. År 1949- 50 restaurerades kyrkan efter ett förslag av ark itekt Ärland Noreen, varvid kyrkorummet vitkalkades och inredningen fick en enhetlig grå­ grön färgton. Bänkar i tomkammaren togs bort och den övriga bänkinredn ingen moderniserades, dock med bibehå!Jande av de gamla bänkgavla rna från 1600-talet. Ett dopkapell inrättades i tomkammaren och gravhä lla rna, som 1832 flyttats ut på kyrkogår­ den, ställdes upp i vapenhuset. Den medeltida dörren till sydpo rtalen sattes tillba ka, golvet lades om och äldre inventarier konserverades. - Elekt­ risk uppvärm ning in stallerades efter ett förslag 1949 av Älvka rleby kraftverk och en transformator­ kiosk ano rdnades i ·östra kyrkogårdsmuren. 20 Inredning och inventarier Altaranordning Altarbordet av grönmålat trä tillverkades 1784 av snickare Lindqvist (räk). Höjd J05, bredd 90, längd 155 cm. Den samtida slutna altarringen har ut­ buktande framparti och är indelad i profilerade fält. Knäfallspallen är klädd med ljusgrått läder Altarringen vilar på en murad uppbyggnad . Golvet är av trä. På altarbordet står ett silverkrucifix med sockel och kors av ebenholtz (fig 28). Kristusfiguren är försedd med en förgylld bygelkrona. Höjd (med sockel) 98 Fig 19. Interiör mot öster. Foto 1969. lnterior looking E. cm. Krucifixet är ett östeuropeiskt arbete från 1600-talets början, troligen krigsbyte,11 och skänk­ tes till kyrkan av Ebba Brahe 1671 (Lla.1). 12 Vid samma tillfälle skänktes också tre stycken nu för­ svunna tavlor, som framställde Passionshistorien. Enligt ett tillägg i 1671 års inv satt silverkrucifixet 1690 »öfr Chordörn», medan tavlorna hängde »kring om fenstret öfver altaret». I inv 1713 omnämns en »litten gl. altartafla af gambla Modelet med förgylt Bilthuggare arbete». Från detta altarskåp härrör troligen de fem figurer 21 22 Fig 20. Interiör mot väster. Foto 1969. 111teri01· looking W Fig 21 Interiör mot öster före restau reringen 1949- 50. Foto ATA. Juterior /ooki11g E before restoratio11 1949- 50. (fig 33), som nu sitter uppsatta på korets södra vägg. - I Stående diakon (S Lars) med lå ngt lockigt hå r (fig 34 a) . Ansiktet skadat. Bok i vänstra handen. Höjd 61 cm. 2. Stående helig konung (S Er ik) med långt lockigt hår. Klädnaden hå lls ihop av ett brett bälte. R ik säpple i vänster hand, den högra saknas. Höjd 59 cm. - 3. Sittande Maria med krona och händerna ko rsade framför bröstet. Vänd mot nr 4. Höjd 59 cm. - 4. Sittande Kristus med krona och höger hand lyft till välsignelse, den vänstra hå ll er världsk lot. Vänd mot nr 3. Höjd 59 cm (f ig INREDNING OCH I NVENTAR I ER 34 b). - 5. Stående helig biskop (S Henrik) med avslagna händer Höjd 58 cm. A ltarskåpet, som i corp us framställt Marie krö­ ning, har tillverkats av en svensk mästare under 1400­ talets senare del.11 Figurerna har enstaka må lnings­ rester och konserverades l 950 av konservator Sven Dalen (konserveringsrapport i ATA). Medeltida träskulptur Triumfkrucifix av lind (fig 29, 30) med enstaka färg- och krederingsrester Armar och kors saknas. 23 Fig 22. Interiör mot väster före restaure­ ringen 1949- 50. Foto K-byrån, Raä. lnteriOI· /ooking W before restoration 1949- 50. Fig 23 . Senmedeltida valv i koret, sk sturevalv. Foto 1969. Late medieval vau/t in chancel, so-ca/led Sture vault. 24 Fig 24. Senmedeltida valv i långhusets östra del. Foto 1969. Late medieval vauft in E part of nave. F ig 25. Senmedeltida valv i långhusets västra del. Foto 1969. Late medieval vault in W part of nave. 25 KULLA KYRKA Fig 26. Senmedeltida valv i vapenhuset. Foto 1969. Late medieval vault in porch. Fig 27 Nedan. Senmedeltida ornamental kalkmålning i vapenhusets valv. Foto 1969. Be/01v. Late medieval painti11g on porc/1 vault. Kroppen är svagt böjd åt höger och fötterna står åtsk ilda på ett suppedaneum. Huvudet kröns av en starkt skadad kungakrona, som barfördjupningar efter inlagda stenar Håret, som lämnar öronen fria, har fallit i två flätor över axlarna. Skägget ligger i mjuka lockar och a nsiktet har ett milt uttryck. Överkroppens revben är fint stiliserade. Ländklädets strama parallella veck är samlade til l en knut på högra höften. Höjd 142 cm. Hänger på korets norra vägg över sakristiedörren. - Krucifixet kan dateras till 1200-talets andra fjärdedel eller mitt och tillhör en inhemsk skulptu rskola i Mälardalen, vilken visar engelska sti ldrag.13 Stående madonna (fig 31, 32). Maria har långt lockigt hå r och krona. Kristusbarnet håller en uppslagen bok. Några färgspår visar, att Maria varit iklädd röd livklädnad och en förgylld mantel med blått foder. Höjd 123 cm. Madonnan står vid triumfbågen. - Madonnan är troligen utförd 26 omkring 1500 av en gesäll t ill mäster Lars Ger­ mundsson i Enköping.11 Prediksto1 Predikstolen (fig 35, 36) på norra väggen är av snidat grönmålat trä och består av korg med underrede, ljudtak och trappa med bröstvärn. Korgen är poly­ gonal och indelad i nischprydda fält, vi lka åtskiljs av kolonner med ornerade hylsor Kolonnerna vilar på förkroppningar mellan rektangulära fält med kraf­ tiga ramlister Underredet är pokalformat och av­ slutas nedåt av en knopp. Ljudtaket är också poly­ gonalt och pryds av höga profilerade gavelstycken. Bröstvärnet är oornerat. Under predikstolstrappan finns rester av en ä ldre bemålning i form av slingor i grått och vitt på röd botten. Spår efter en li knande bemålning finns i första bänkkvarteret på norra si­ dan. Predikstolen har en rik dekor i plattskärnings­ teknik med bl a beslagsornamentik, speciellt i nisch­ ernas omramning och på ljud takets frontoner Tekni­ ken och vissa ornamentdetaljer gör att predikstolen kan attribueras till den träsnidare, möjligen Jöns snickare,14 som tillverkat bänkgavlarna (se nedan) på 1620-talet. Predikstolen ans luter sig i sin allmän­ na uppbyggnad till den s k bergslagstypen, som uppträder tidigast omkring 1620.15 Timglas På predikstolen står ett timglas för fyra glas i en ställning av förgylld plåt med ståndare av snidat och förgyllt trä (fig 37). Höjd (med fot) 55 cm. Timglaset skänktes 1778 till kyrkan av dess dåvaran­ de komminister Åberg16 (inv J 787). Ett ä ldre timglas omtalas i inv 1713 som »nästan obrukelig». Bänkinredning Den moderna bänkinredningen i grönmålat trä är sluten och försedd med äldre snidade gavlar och bröstning.17 Bröstningen mot koret och mot gången från vapenhuset är prydd med bågfält. 25 stycken bänkgavlar finns bevarade från 1600­ talet, 19 i kyrkan och 6 i Statens historiska museum (inv nr 24959). De är snidade i furu och har i sin övre del utsmyckning i plattskärningsteknik. De flesta gavlarna har en beslagverksliknande orna- INREDNING OCH INVENTARIER Fig 28. Altarkrucifix av si lver, skänkt .167.1 av Ebba Brahe. Foto 1969. Silver altar crucifix , dona/ed in 1671 by Ebba Brahe. mentik i form av rundlar, lyror och kors samman­ komponerade med stjärnor och. liljor eller med yxor och andra redskap. På några gavlar framställs fabeldjur, st ili serade fåglar och kyrkbilder samt medeltida motiv som Livets hj ul och Pelikanen matande sina ungar Initialer och årtalen 1628 och 1629 förekommer i några fall. Vaije gavel har två 27 Fig 29. Triumfkrucifix av lind , svenskt arbete från ca 1250. Foto 1969. Road, af lime wood, Swedish work, ca 1250. Fig 30. Detalj av triumfkrucifixet fig 29. Foto 1969. Detail af rood,fig 29. 28 KULLA KYRKA Fig 31 Maria med barnet. Svenskt arbete från ca 1500. Foto 1969. The Virgin and Chile!, S1vedish 1vork, ca 1500. inskurna rosettornament ett stycke nedanför den övriga utsmyckningen. Gavla rna visar tyd liga tec­ ken på att ha gjorts smalare vid någon ombygg­ nad av bänkinredningen, eventuellt 1754- 55 (räk) eller 1832 (vis prot). Norra sidan. - I. Lyrformat ornament. - 2. Lyr­ format ornament. - 3. Ornament i form av rundlar. - 4. Stiliserad kyrka med torn, takryttare, ljuskrona och altare. På taket sitter två fåglar Två stjärnor markerar himlen(fig 1). - 5. Initialerna DEVS(on?), KHD(otter). Ansiktsmask, ur vilken växer fram slin­ gor med liljeformade ändar (fig 38 a). 6. Stort djur med böjd svans ochutsträckt tunga. Benmed sporrar och klor. På ryggen två vingar eller horn (fig 38 b ). Troligen en grip. - 7 Pelikanen matande två ungar med sitt eget blod. Fåglarna har ett hjärtformat ornament på kroppen. I nedre vänstra hörnet en kyrka, i det högra ett monogram AV (fig 39 a) . Pelikanen var bl a symbol för Kristi död ocl1 uppståndelse.18 - 8. Stor kartusch med initialerna ATD(otter) och årtalet 1628. Under kartuschen ett ornament (monogram AV?) (fig 39 b). - 9. Kors med flera tvärbjälkar och ornament. I 0. Diago­ nala rutor - Mått: Höjd 87, bredd 25-26 cm. Södra sidan: - I Dubbelörn, utformad som ett ornament (fig 40 a). - 2. Ornament med t re verk­ tyg i mittfält. - 3. Fyrfotadjur med horn i pan­ nan, böjd svans samt ett träd på ryggen. l övre vänstra hörnet ett mindre djur (fig 40 b). Troligen enhörn ing (symbol för det goda, kyskhet), livsträd och svin (symbol för det onda, otukt).19 - 4. Hjul med ekrar, omgivet av stjärna, liljor och andra ornament. 5. Ornament i form av rund la r med inskrivna liljor. - 6. Ornament i form av kors och halvcirklar. - · 7 Fågel med lång kluven tunga (orm?), som bär sin unge på ryggen (fig 41 a). Tro­ ligen storken, som vördades för sina goda egenska­ per, bl a kärleken till sina ungar. 20 - 8. Ornament bestående av fyra stjärnprydda rundlar inskrivna i större cirkel. Överst å rtalet 1629 (fig 41 b) . 9. Ornament i fo rm av kors med liljor. Under korsar­ ma rna å rtalet I 629 samt rosettornament. - Må tt: höjd 87, bredd 23-24 cm. Statens historiska museum (fig 42, 43) : I Lyr­ format ornament med inskrivna verktyg och stjär­ nor. Rosettornamenten uppflyttade. - 2. Cirkel­ format ornament. 3. S-format ornament om­ givet av lilja och yxa. - 4. Livets hjul. Behornad djävul griper efter människan på hjulets topp. Nedtill till vänster en dödgrävare vid en öppen grav 30 I NREDNING OCH INVENTARIER Fig 32. Detalj av Maria med barnet fig 31. Foto 1969. Detail from the Virgin and Child,fig 31 - 5. Ornament i form av rundlar 6. Stiliserad växt i bågfält. Mått: höjd 105, bredd 25 cm. Symbolspråket i bänkgavlarna bygger på a rv från medeltidens rika föreställningsvärld. Äldre gra.­ fiska förlagor kan möjligen ha använts, men det medeltida stoffet har omtolkats till folkkonst. På predikstolen som utförts av samme konstnär täcks varje liten del av utsmyckning, en tendens som är besläktad med medeltidens »horror vacui». Orna­ mentiken på predikstol och bänkgavlar, vanligen beslagverk, är dock den för senrenässansen typiska. Träsnidaren har antagits vara identisk med den Jöns snickare,21 som finns upptagen i räkenskaperna 1626 och 1627 (Lla. l , p 27), möjligen en man från trakten.22 En korbänk i Nysätra kyrka (Up) har tillverkats av samme träsnidare. I inv 1738 upptas »en prästbänk behållen». Denna torde vara identisk med den bänk av omålad furu som stå r framme i koret (fig 44). Ryggen avslutas uppåt av en rad svarvade pinnar och de profilerade sidostyckena har inskurna rosettornament av samma slag som på bänkgavlarna. Höjd 124, längd 158, 31 Fig 33. Träskulpturer från altarskåp, svenskt arbete från 1400-ta lets senare del. Mittscenen har framstä llt Marie kröning. Foto 1969. Wooden sculptures from. a triptych, late l 5th century S wedish work. The cent re scene was a representation of the Crowning of the Virgin . Fig 34 a. S Lars, trä­ skulptur från medel­ tida alta rskåp. J fr fig 33 . Foto 1969. St Lawrence, 1vooden sculpture from a medieval lriptych. Cffig 33. b. Kristus, trä­ skulptur från medel­ tida a lta rskå p. Jfr f ig 33. Foto 1969. Chris!, wooden sculpture from a medieval triplych. Cf Jig 33. 32 Fig 35 . Pred ikstol, troligen ti llverkad på 1620-ta let av Jöns snickare som också gjort bänkinred­ ningen. Foto J969. Pulpil , made in !he 1620's, like lhe pe1vs probably by Jöns lhe Carpen/er. 3 ·- 69 1603 Kulla och Hjälsta kyrkor 33 Fig 36. Detaljer av predikstolen fig 35: a. frontoner på Jjudtaket ; b. ett av korgens fält. Foto J969. Details ofpu/pit , Jig 35: a. pediments 011 the sounding-board; b. one of the .fields of the pu/pit. 34 Fig 37 Timglas, skänkt J778 . Foto J969. Hourglass, dona/ed in 1778. Fig 38 a. Ovant h. Initialer och renässansornament på bänk­ gavel (nr 5, norra sidan) , snidad 1628- 29, troligen av Jöns snickare. Foto 1969. Above to the right. initials and R e11aissa11ce orna1nent on. bench end (110 5, N side), carved 1628- 29, probably by Jöns Jhe Carpenter Fig 38 b. Fabeldjur, troligen grip, på bänkgavel (nr 6, norra s idan) från 1628- 29 . Foto 1969. Fabulous beast , probably a griffin, on bench end (no 6, N side), dating fi'om 1628- 29. 35 F ig 39 a. Pelikanen matar sina ungar, medeltida fabelmotiv på bänkgavel (nr 7, norra sidan) från 1628- 29. Foto 1969 Pelica11 feeding her young, medieval fable motif 011 bench end (110 7, N side), dati11g from 1628- 29. Fig 39 b. Ovant h. Kartusch med initialer och å rtal på bänkgavel (nr 8, norra sidan) från 1628- 29. Foto 1969. Above 10 the right . Cartouche with initials and date 011 be11ch. end (110 8, N side), dating from 1628- 29. Fig 40 b. Nedan t h. Enhörning livsträd och svin, medeltida fabelmotiv på bänkgavel (nr 3, södra sidan) från 1628- 29. Fotc 1969. Belo111 lo the right. Unicom, tree oflife a11d s111i11e, medieval fable motifs , 011 be11ch end (110 3 S side), dating from 1628- 29. Fig 40a. Ovant h. Dubbelörn, motiv på bänkgavel (nr 1, Fig 4Ja. Nedan. Storken med sin unge på ryggen, medeltida södra sidan) från 1628- 29. Foto 1969. fabelmotiv på bänkgavel (nr 7, södra sidan) från 1628- 29. Foto 1969. Above lo the right . Double eagle, motif on. bench end (no 1, S Below. Stork wilh young 011 ils back, medieval fable motif side), dating from 1628- 29. on bench end (n.o 7, S side), dating from 1629- 29. KULLA KYRKA sitthöjd 49 cm. -1738 omtalas också en nu försvun­ nen »ofärd ig» klockarbänk. Läktare Vid en visitation I 787 befanns kyrkan vara »tämmel. ljus och inrymmer ännu socknens ledamöter, men en Läcktare-byggnad bak uti kyrkan torde framdeles Fig 4 .1 b. Ornament och årtal på bänk­ gave l (nr 8, södra sidan) från I 628- 29. Foto 1969. Ornament and date on bench ene/ (110 8 , S side), dating fi'o111 1628- 29. blifva nödig». En läktare (fig 22) omnämns tidigast 1861 (vis prot). Den togs bort vid restaureringen 1949- 50. Orgel Orgeln, som har nio stämmor, två manualer och fristående pedal, kommer från Åkerman & Lunds 38 Fig 42. Livets hjul samt ornament på bänkgavlar från 1628- 29, nu i SHM. Foto SHM 1954. The wheel oj lije and omaments on bench ends, 1628- 29. Now in the Museum oj National A11tiq11ities, Stockholm . Fig 43. Verktyg och ornament på bänk­ gavlar från 1628- 29, nu i SHM. Foto SHM 1954. Tools ana ornaments on bench ends, 1628-29. Now in the Museum oj National Antiq11ities, Stockholm. ~'' r- ., \yJ ~ 1\ ~ ~ 39 F ig 46. Nummertavla, skänkt l 750. Foto l 969. Hymnboard, donated 1750. Fig 44. Ovan t v. »Prästbänk» i koret, tidigast omta lad 1738 Foto 1969. Above lo the left . " Priest 's bench" in the chancel, mentioned first in 1738. Fig 45 . Nummertavla , 1800-talets mitt . Foto 1969. Hymnboard, mid-19th century . 40 I NREDNING OCH INVENTARIER Fig 47 Dopfunt av kalksten . Foten gotländskt arbete från ca .1250, cuppan modern. Foto .1969. Limestone baptismaf font. The base is Gotland work, ca 1250, the bo1vf modern. Nya Orgelfabriks AB. Den installerades 1957 och står på ett podium, som anordnades i långhusets nordvästra hörn vid restaureringen. Orgeln ersätter tidigare orgelharmonier från 1856 och 1925 (inv). Nummertavlor I koret står en nummertavla på en snidad, vitmålad och förgylld fot (fig 45). Tavlans ram är förgylld och kröns av akantusornament. Höjd 97 cm (utan fot) . Anskaffades troligen 1861 (inv). - Jfr fig 114. I sakristian förvaras två äldre nummertavlor. - I Tavla av svartmålat trä med ljusare ram med vågig överdel samt målad påskrift »lnspectoren Hans Bastian sk iänckt Anno 1750» (fig 46). Höjd 66, bredd 43 cm. - 2. Tavla av svartmålat trä i super­ ellipsform med omålad ram. Höjd 66, bredd 52 cm. Troligen tillverkad 1786 (räk). I inv 1713 omtalas en »svart tafla med sine till­ hörige ziffrorn, nu förkommen. Dopredskap Dopfunten (fig 47) är av gotländsk kalksten och består av en medeltida fot med skaft och bas samt en modern cuppa. Basen har en närmast attisk profil med två vu lster Skaftet har en svagt konisk form och kröns av en vulst med fyra utskjutande 41 Fig 48. Manshuvud, detalj av dopfunten fig 47 Foto 1969. Head ofma11, detai/ of font ,fig 47 Fig 49. Manshuvud, detalj av dopfunten fig 47 Foto 1969. H ead ofman, detail offont, Jig 47 42 Fig 50. Manshuvud , deta lj av dopfunten fi g 47 Foto 1969. Head of man, detai/ of fo nt,fig 47 Fig 51 Manshuvud, detalj av dopfunten fig 47. Foto 1969. Head of man, detail offont,fig 47 43 KULLA KYRKA manshuvuden (fig 48- 51 ). Vulsten har mångkantig genomskärning. Övre sidan har en 0,5 cm djup cirkelrund försänkning för cuppans botten. Av de fyra symmetriskt placerade manshuvudena har vartannat skägg. Uttömningshålet har livlig profile­ ring i såväl bas som skaft.23 Höjd 50, diameter ned­ till 63 , bredd upptill 56 cm. Foten är ett gotländskt arbete från ca 1250.24 Cuppan av romansk typ tillverkades I 951 av AB Bröderna Gustafssons stenhuggeri efter en ritning av fil lie Rune Norberg. Funtens nuvarande placering i tomkammaren härrör från 1951 , då foten hämtades hem från Uppsala, där den blivit kvar efter utställningen 1918 (Upps utst nr 28). Till dopfunten hör ett dopfat av silver med en i botten ingraverad duva samt inskriften »Kulla kyrka 1951 ». Dopfatet är ritat av fil lie Rune Nor­ berg och tillverkat av i församlingen insamlat silver, bl a gamla snusdosor. Diameter 45 cm . I inv 1636 omtalas »En koppar kitell I funten» och ett trälock ti ll funten finns upptaget i 1713 års inv I 787 byttes en tennkanna bort mot en »döpelse­ skål». N attvardskärl Kalk av delvis förgyllt silver med bägarformad cuppa, rund fot och profilerad nod (fig 52). Inskrift på fotens översida . »Pontus Delagardie, Charlotta 175225 Taube 40 3/4 lod. » Under foten märkt »Kulla kyrka tillhörig».26 Enligt stämplar under foten och cuppan tillverkad l 752 av Henrik Witt­ kopf d ä (mästare i Stockholm 1724-1756). Höjd 24, cuppans diameter 11 cm. Paten av förgyllt silver. Inskrifter och stämplar som föregående. Diameter 14,5 cm. Vinkanna av delvis förgyllt silver (fig 52). Päron­ formad med snås, handtag och tumgrepp samt lock krönt av en profilerad knopp. Kannan är försedd med inskriften »Adam Carl Dela Gardie, Anna Juliana Horn». 27 Enligt stämplar på undersidan tillverkad 1751 av Gustaf Henning (mästare i Stockholm 1731- 1757). Höjd 23,5 cm. Rund oblatask av silver (fig 54). Locket har inskriften »DDDPK, LNSGH A:o 1711 14 Maij» inom en graverad krans. Enligt stämplar tillverkad 171 l av Anders Bengtsson Starin (mästare i Stock­ holm 1694- 1715-1717). Höjd 4, diameter JO cm. Sockenbudstyg av delvis förgyllt silver (fig 53). Kalk med bägarformad cuppa, rund profilerad fot och skaft. Höjd 14, diameter 5,5 cm. Paten med oblatgömma. Diameter 9 cm. Sockenbudstyget sak­ nar stämplar. Inköpt mellan 1738 och 1751 (inv). ­ Tillhörande fodral av trä. Höjd 17,5, diameter 11 cm. Rund oblatask av trä med lock. Höjd 6, diameter 15 cm. Omtalad i inv 1849. Försvunna nattvardskärl Vid Gustav Vasas reduktion 1545 indrogs silver från Kulla kyrka enligt en bevarad avskrift av det ursprungliga kvittot : »Wij Gustaf medh Gudz nåde Sveriges Giötes och Wändes konung Giör vitterligit medh thenne wår Qwitt :e uppå vårt Slott Stock­ holm then förste dagen Julij Anno 45 /' genom wåhr Tienare Hans Sunerson och Rasmus Nielsson ./ hafva anamma och upbära låtit af oss Elskelig H:r Päder Kyrkiepräst i Kulla sampt Staffan i Brunna och Niels Pädersson i Nyby kyrkievärdarne ther sammastädes the effter :ne kyrkio sölfr af Kulla, som ähr ett förgyllt Monstrans med en förgyllt koppfoot, en hvijt kalck, förgyllte ; Ett lijtet Agnus Dei och ett lijtet korss wegh sexton löde mk:r fjorton lodh, item förgyllt Monstrans weg half Tridio !öde mk :r. Summa uppå förb .:m kulla kyrkio sölfr sexton lödemk :r sex lodh, undan­ tagandes koppfooten, hvarför giffve wij förb. :m Hrr Päder sampt menige socknebond:ne i förbe:m Kulla her med quitt ock frij för att ydhermehr till­ taal om förb:m kyrke sölfr Och thess ti ll visse låthe wij tryckia vårt signet her nedanför och medh egin hand underskrifvit. Dat. loco et tempore ut supra. Gustafvus. Jocis Sigilli» (LTa. 2, p I) . I inv 1634 omtalas »Kalk förgylt l st, Paatin förgylt I st, Soknebudzkalk 1 st, Vijnflaskor 2 st, Teenkanna 1 st, Oblatz ask aff blek 1 st». I räk 1700 finns följande anteckning : »Blef den om­ giorda socknebudz kalcken ifrån gullsmeden Stockholm inlöst, hvilcken nu är svarfvader och innan uti förgylter, Een kantigh flaska uthi foothen till vijnet och een lijten ask för oblatet under Pate­ net som i socknebudh till den si uka skall bäras, bägge aff sölfwer giorde.» 44 i I NREDNING O C H INV ENTA RIER Brudkrona Brudkrona av förgyllt silver med pärlkrönta spetsar och hängen i form av hjärtan. Tillverkad 1960 av Atelje Göthe i Enköping och skänkt till kyrkan av Kyrkliga syföreningen. Höjd 6, diameter 14 cm. Ljusredskap Ljuskronor av mässing: - I För sex ljus i en krans, relativt små droppskålar (fig 55). Fyra prydnadsar­ mar i en övre krans. Profilerad stam, som avs lutas nedtill i en stor kula med inskriften »IHS, MP 1585» samt en kartusch med ett namnchiffer Hän­ ger i långhusets västra del. Höjd 54 cm. - 2. För sex ljus i en krans, runda droppskålar (fig 56). Armarna pryds på mitten av stili serade djurhuvu­ den. Sex prydnadsarmar i en övre krans. Profilerat skaft, som nedtill avs lutas i en kula och upptill i en dubbelörn med graverade fjädrar. Hänger i vapenhuset. Höjd 42 cm. Denna krona är troligen identisk med en »Lithen liuskrona aff messingh» som omtalas i 1634 å rs inv - 3. För sex ljus i en krans, runda droppskålar. Elva prydnadsarmar med reflexblommor i två kransar. Hänger i tom­ kammaren. Skänkt av Kyrkliga syföreningen I 950. - 4. Med fem armar för elektriskt ljus. Hänger i sakristian. Skänkt 1950 av fru Anna Åkerblom. Fig 53 . Sockenbudstyg av delvis förgyl lt silver, 1700-talets mitt. Foto 1969. Silver viat icum communion vessels, parcel-g ilt , mid-18th century. F ig 52. Nattvardskärl av delvis förgyllt silver, tillverkade 1752 av Henrik Wittkopf d ä, Stockholm. Foto 1969. Parce/-gilt si/iier conm11111ion vessels, made in 1752 by Henrik Wittkopf the e/cler, Stockholm. Fig 54. Oblatask av silver, til lverkad J 71 J av Anders Bengts­ son Starin, Stockholm. Foto 1969. S ilver bread-box, made in 1711 by Anders Bengtsson Stari11, Stockholm. 45 I ' Fig 55 . Ljuskrona ( I) i lå nghuset, daterad J585. Foto J969. Chande/ier (1) in the nave, dated 1585. Fig 56. Nedan t v. Ljuskrona (2) i vapenhuset, tidigast omta lad J634. Foto 1969. Be/ow lo the lejt. Chande/ier (2) in the porch, mentioned f irst in 1634. Fig 57 Kristallkrona (l) i långhuset, 1700-tal. Foto 1969. Cut-g/ass chande/ier (/) in. the nave, IBOOth century. 46 INR EDN ING OCH INVENTAR I ER Fig 58. Väggarm (1) i triumfbågen , renässanstyp. Foto l 969. Candfe bracket (1) in the rood arch , Renaissance type. Fig 59. Väggarm (3) i långhuset , 1600-ta lstyp . Foto 1969. Candfe bracket (3) in the nave, 17th century type . Kristallkronor · - 1 För sex ljus i en krans med hängen i form av löv och prismor (fig 57), 1700-tal. Profilerad stam, en arm defekt. Hänger i långhusets östra del. Höjd 80 cm. Enligt inv 1844 skänkt av klockareCFSahlström. 28 - 2. Förfyra ljus i en krans. Avslutas nedåt i kula , hängen i form av löv och prismor Hänger i koret. Höjd 60 cm. Skänkt 1828 av kyrkvärden Johan Hagenborg (se gravsten 4). Väggarmar · l Rund väggbricka och S-formad ljusarm med päronformad ljushå lla re och rund droppskål, av mässing (fig 58) . Ljusarmen ä r fäst vid väggbrickan genom en knuten hand. Bric­ kan har initialerna OTS ingraverade. Sitter på syd­ väggen i triumfbågen. Diameter 21 , längd 35 cm. 1600-talstyp. - 2. Tre stycken av driven och punsad mässing. Rund välvd väggb ricka med blomdekor och vriden ljusarm med vul st och rund droppskå l. F ig 60. Mässingskandelaber på prediksto len, renässanstyp. Foto 1969. Brass candelabra on pufpit, R enaissance type. 47 KULLA KYRKA Fig 62. Tennstakar (2 och 3), tillverkade ca l 700 av Christian Wickman och Mårten Kasper Rokus, Stockholm. Foto 1969. Pew/er candleslicks (2 and 3), made ca 1700 by Christian Wick1nan and Mår/en Kasper Rokus, Stockholm. Fig 61. T v. Väggplåt i sakristian, tidigast omtalad 1849. Foto .1969. To the leji. Sconce in the veslry, menlioned first in 1849. Två av väggarmama har »A» inristat på brickan. Sitter på korets norra och östra vägg. Diameter 24, längd 32 cm. Inköpta 1742 (räk). - 3. Ett par av driven och punsad mässing med åttkantig välvd väggbricka, svängd omerad lj usarm med vulst samt åttkantig droppskål (fig 59). På långhusets södra och norra vägg. Diameter 15, längd 29 cm. Omtalas tidigast i inv 1738. - 4. Ett par av mässing med två svängda ljusarmar för elektriskt ljus. På var sin sida om tombågen på tomkammarens östra vägg. Skänkta 1968 av Kyrkliga syföreningen. Väggplåt av bleckplåt med hög avrundad vägg­ bricka och hylla för ett ljus (fig 61). I sakristian. Höjd 31 cm. Omtalad i inv 1849 Fig 63. Trästake i sakristian, tidigast omtalad 1849. Foto 1969. Wooden candleslick in the veslry, menlioned first in 1849. 48 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 64. Antependium av vitt ripssiden med sammetsapplikationer i flera färger. Skänkt 1642 av Arvid Forbus och Margareta Boije. Foto ATA J951. Antependium, white silk with ve/vet app/ique in severa/ colours. Donated in 1642 by Arvid Forbus and Margareta Botje. Ljusstakar· - 1 Trearmad gjuten mässingskan­ delaber (fig 60). Profilerad stam, rund fotplatta, två runda droppskålar samt päronformade ljus­ hållare. På predikstolen. Höjd 37, fotens diameter 22 cm. Renässanstyp. Omtalas tidigast i inv 1636. - 2. Ett par av trestämplat tenn med rakt skaft, rund fot samt skaftring; ingen droppskål (fig 62). Under den ena en svag inskrift: »Andreas Odman .».Höjd 24, fotens diameter 18 cm. Enligt stämplar under foten tillverkade 1696 och 1697 av Christian Wickman (verksam i Stockholm 1688- 1711). Sta­ karna troligen identiska med ett par som skänktes 1698 av Lars Öberg (räk). - 3. Ett par av trestämplat tenn med rakt skaft och vulst ovanför den runda foten , ingen droppskål (fig 62). Enligt stämplar under foten tillverkade av Mårten Kasper Rokus (verksam i Stockholm 1683- 1714). Årsstämpel sak­ nas. Höjd 20, fotens diameter 16 cm. Skänktes möj­ ligen 1735 av »Hof Jägaren vid Ekholms Sund, H:r Stillström». - 4. Tvåarmad trästake med målning i grönt och gult (fig 63). Höjd 46 cm. Omtalad i inv 1849. - 5. Sex stycken golvstakar av järn med ljuspigg. Höjd 90 cm. Anskaffades J955 (inv). Textilier Antependier· - 1 Vitt ripssiden med applikationer i flera färger av sammet samt något siden (fig 64­ 66). Applikationerna kantade med snodder i lägg­ söm i si lke, guld- och silvertråd. Dessutom dekor i silke i schattersöm, läggsöm, knutstygn och paljet­ ter Mönstret i renässansstil med blomsterornamen­ tik och rullverk i en över hela ytan täckande dekor där varje tomrum är utfyllt av knut- och stjärnstygn. Antependiet är hopsytt av en bård, som sitter upp­ till och vid sidorna, samt kvadratiska stycken. Mitt på övre bården två vapen . friherrliga ätten Forbus med tre björnhuvuden och en månskära samt adliga ätten Boije af Gennäs med tre bojar (?), allt omgivet av bokstäverna »A.F - M.B. 1642».29 Foder av naturfärgat lärft. Höjd 105, längd 250 cm. Högklassigt 1600-talsarbete.30 - 2. Av rött linne med applikationer och broderier i guld i form av kors och flammor. Signerad »Licium 1950». Skänkt av Kyrkliga syföreningen 1950. - 3. Av violett linne med broderier och guldband. Skänkt av Kyrkliga syföreningen 1954. - 4. Av grön siden­ 4 - 691603 Kulla och Hjälsta kyrkor 49 KULLA KYRKA brokad. Skänkt 1957 av dåvarande v pastor B I Kilström (inv). Mässhakar · - l. Av brun sammet (ursprungligen svart?) med silverapplikationer i form av Jehovah­ sol och kors. Inköpt 1855 (räk) . - 2. Av mönster­ vävd benvit sidendamast. Dekor av rött band i form av Kristusmonogram och kors. Signerad »S.W Licium 1950» ( = Sofia Widen).31 Skänkt av syföreningen samma år. - Tillhörande vit stola. - 3. Av violett linne med kors av guldband och broderad Jehovahsol. Signerad »Ersta 1955». Skänkt av syföreningen. - Tillhörande stola. - 4. Av grön sidenbrokad med gaffelkors av mönster­ vävt band. Skänkt 1956 (inv). Kalkkläden. - I. Av brun(ursprunglingensvart?) sammet med dekor av si lverspets. 1800-talets mitt. - 2. Av grön sidenbrokad. Modernt. Predikstolskläden. - l Av röd sidensatin med broderier i guld och silver (fig 67). I mitten krans med den katolska Mariainskriften. I varje hörn 50 Fig 66. Detalj av antepend ium fig 64. Foto ATA. . 1951. Detail of a11tepe11­ di111n , fig 64. Fig 65. T v. Detalj av antepend ium fig 64. Foto ATA 1951. To the lejt. Detail of antepe11di11111, Jig 64. diagonalt ställda blomsterornament omgivna av mindre blommor på varje sida. Inskrift förutom Maria. »As, Dn, ZKS, RSW» samt å rtalet 1629. Längd 55, bredd 43 cm. Polskt arbete. Tidigare använt som kalk kläde (inv 1849). - 2. Av gult linne med broderade flammor och guldfrans. Modernt. Håvar · - I Av brun (ursprungligen svart?) sammet med silverband och silvertofs (fig 68). Svart svarvat träskaft. Längd J26 cm. 1800-talets mitt. - 2. Av mörkblå sammet med band i natur­ färgat linne och silver. Svart svarvat träskaft. Längd 130 cm. Mattor- J. Rya i koret i blått, vitt och grönt. Längd 205, bredd 125 cm. Modern. - 2. Rya innan­ för altarringen i blått, brunt, grått och grönt. Längd 170, bredd 88 cm. Modern. Försvunna textilier 1634 års inv upptar följande textilier· »Altarkläde gammalt 1 st, Altareduk gammal I , Handkläde gambla 3, Altare borded u k grönt I , Kalkdukar en ny öfver sydd mz rödt silke och en gammal.» Inv 1636 innehåller bl a en »Chorkåpa»32 på altaret samt en »Tiggiarpungh». J67 l fick kyrkan av Ebba Brahe en mässhake INREDN ING OCH INV ENTARIER »af rött blomerat atlask med underfordrat rött lärfft och med Gyllendukz kors på ryggen framman och rundt om aff gullgalonern (Lla. I) . Sophia Hansdotter Lund skänkte 1691 »itt altarkläde eller duk af vackert lärfft och knytning med sin sahl. mans och sitt nampn på,33 desslikes till sielfva di sken en duk af lijka arbete» (inv). 1713 å rs inv uppta r en mässhake »af grönt Attelask med virkat silfz:r kors af gullblommor insänkt på Ryggen och Framman sampt lijka galo­ ner omkring med A och W framman till, 17 11 på Ryggen sytt». I inv 1777 upptas en »Kyrkovak tare­ Råck helt ny och köpt 1775». 1783 inköptes en mässhake »af blått atlas, med ägta Silfver-Galoner, so l på bröstet och kors på ryggen» (räk). Övriga inventarier Böcker· - I Gustav Yasas bibel. Söndrig, saknar försättsblad . - 2. Koral handskrift från 1600-talet.34 - 3. Karl XII:s bibel, skinnband . Tryckt 1703. - 4. »Concordia Pia. Tros och Läros Bekännelse». Tryckt i Norrköping 1730 hos Carl Friedrich Broocman. Skinnband. - 5. Psalmbok från 1739, skinnband. - 6. »Hand-Bok», tryckt i Stockholm 1772. Skinn­ band med Gustav III:s namnchiffer. 51 KULLA KYRKA Möbler· - I Rektangulärt bord med grönmålad skiva på brunmålat stativ Längd 128, bredd 72, höjd 78 cm. - 2. Rektangulärt bord med grågrön skiva och utdragslåda. Längd 92, bredd 63, höjd 69 cm. - 3. Två bord med rund skiva, profilerad stam samt tre profilerade ben. Må lade i brun marmorering. Höjd 76, diameter 49 cm. - 4. Fyra brunmålade sto lar med rak rygg. Höjd 96, bredd 49, sitthöjd 49 cm. - 5. Rödmålad stol med rak rygg. Höjd 78, bredd 42, sitthöjd 45 cm. - 6. Brunmålad stol med uppåt avrundad rygg. Höjd 96, bredd 40, sitthöjd 45 cm. Nummer 1- 4 för­ varas i sakristian. Kyrkkistor· Fyra stycken rödmålade järnbeslag­ na kistor med plant lock; två med myntspringor I vapenhuset. Kistplåt av bleckplåt (fig 69) med inskriften. »Omhägna med nattliga friden / Den trötte, o graf! i din gömma / När natten en gång är förliden / Skall Herren sin afbi ld ej glömma. Ps. 492 v 11». Ljussläckare av mässing med träskaft. Längd J50 cm. Fig 68. Håv (l) av bnm sammet, 1800-talets mitt. Foto 1969. Collection bag (i), bro1vn ve/vet , mid-19th century . Fig 67 Tv. Predikstolskläde av röd sidensatin med guld­ och si lverbroderier. Polskt arbete daterat 1629. Foto 1969. Ta the lejt. Pulpit pall, red silksatin withgo/d and silver embroi­ dery. Polish work dated 1629. Försvunna inventarier Ett gammalt trasigt rökelsekar av trä skall ha fun­ nits i kyrkan på 1600-talet.35 I inv 1751 omtalas en »stor tafla med förgylder ram, som u tvisar en Bot­ färdig syndares gång til Christum, skänkt af Pastor Loci 1751». Samma tavlas öde nämns i 1792 å rs inv · »taflan öfver Sacristiedörren, som skänktes af framledne kyrkoherden Agrivillius36 d. 2 Maiji 1751 , blef 1787 af kyrkotjufvarna på golfvet up­ bränd.» Gravstenar I vapenhuset förvaras fyra gravhällar, som 1950 flyttades in från kyrkogården.37 - l. Av röd kalk­ sten. Rektangulär med timglas, dödskalle och ansiktsmasker i de fyra hörnen (fig 70). I en rull­ verkskartusch på stenens högra hälft följande in­ skrift: »Här ligger beg/ ravd den gud/fruktige oc dy/gderike matrona / hustru D orothea / Michels­ dotter / hvilken i Herr/anom afsomnade / den 6 May / anno 1636». I en mittrundel initialerna ENS, DDM och årtalet 1673, omgivande ett bomärke. 52 I REDNING OCH I VE TARIER Runt kanten. »Phil I cap / Christus är (mitt liv) och / död.herr är min / vinning». Längd 192, bredd 118 cm. - 2. Av grå kalksten. Rektangulär med ringar och rundlar med timglas, dödskalle och puttin i de fyra hörnen. I ovalt insänkt fält följande inskrift: »Denna steen och graf/ställe hörer under / Vijfärna gård och / rymmer Johan Månson / och des k. hustru Mar/gareta Ericksdot­ ter / des barn och efter / kommande rätta / arfwin­ gar till / (monogram) A:o 1708». Runt kanten. »Ro 14. Lefwe wij / så lefwe Herranom dö uij så dö uij Her/ranom ehvad uij nu / lefwe eller dö så höre vij Herranom till». Längd 187, bredd 118 cm. - 3. Av grå kalksten , rektangulär Inskrift: »Här under hwilar rusthå llaren / ock nämde (mannen) / Anders Anderson br / i Brunna / född år 1708 död åhr 1764 / och des k:i hustru / Christina Eriksdotter / född år 1713 / des liktext war tu leder mig / Psalm 73 v 4». Längd 205, bredd 138 cm. - 4. Av grå kalksten, rektangulä r. Inskrift: »Här under hvilar / Iohan Anderson / död i Wiferna A :o 1769 / samt des kiära hustru / Chärstin Matsdo­ ter / död år 1774 / samt/des kiära son / Iohan Hagen­ borg / död den 28 juni å r 1789 / samt sonson nämde /man lohan Hagenborg / född den 23 1767 / död de J9 apr 1818 / och des son / kyrkovärden ioh G Hagen/ borg född. de 13 oct 1797 / död:de / 28 mari 1825». Utmed vänstra kanten. »Deras dattr Anna Helena Hagenborg född i Kulla den 23/2 1797 död den 1840 / War 2:ne gnger gift sörids af 5 barn ock ett bbarn. Lys up .». Längd 178, bredd 119 cm. Försvunnen gravsten. lhrfors nämner i Uplandia sacra (I. 2, s 752-61) en gravsten i Kulla med följande text: »Riksdagsman och Nämdeman/Johan Ericson / Uti Kulla socken och Gryta by / Född d. 6 Octob: 1759 / Dödd d. 1 Novembr 1815 / Til Tacksamt Minne / Reste en sörjande Maka och dotter / Denna sten». KJockor 1796 omtalas att kyrkans båda klockor hänger i tornet (st prot). Den äldre klockan har hängt där sedan 1738, då klockstapeln revs (räk). Redan under senmedeltiden hängde dock åtminstone en klocka i tornet (se ovan). - I. Storklockan har på ena sidan en medaljong med Oscar II:s porträtt Fig 69. Kistplåt i sakristian, 1800-tal. Foto 1969. Coffi11-plate, 191/r ce11t11ry, i11 tlre vestry. Fig 70. Gravsten ( I) från 1636 i vapenhuset. Foto 1969. Jncised stab (/) , 1636, i11 the porc/1. 53 KULLA KYRKA Fig 71. Lillklockan, gjuten 1685 av Michel Bader, Stockholm. Foto 1969. The small bel/, cast in 1685 by Michel Bader, Stockholm. samt följande text: ÅR 1796 BLEF DENNA KLOCKA GJUTEN MEN ÅR 1897 / UNDER KONUNG OSCAR II:S JUBILEUMSÅR BLEF HON PÅ / BEKOSTNAD AF GODSÄGAREN OCH KYRKOVÄRDEN J.P PETTERSSON / PÅ FRIBERG OCH HANS MAKA JOHANNA PETTERSSON, FÖDD TIBBLlN,38 / ÅNYO OM­ GJUTEN OCH TILLÖKAD MED 200 KILO NY METALL, TILL / KULLA FÖRSAMLING. G.E. LEVANDER VAR DÅ KYRKOHERDE / OCH DEN ANDRA KYRKOVÄRDEN VAR J.G. LANDTN. / GJUTEN I STOCKHOLM AF FIR­ MAN JOH. A. BECKMAN & CO. / VÄGER 614 KILOGRAM. På andra sidan texten . KOMMEN OCH LÅTEN OSS GÅ UPP TILL HERRENS BERG, / TILL JAKOBS GUDS HUS ATT HAN MÅ LÄRA OSS SINA V ÄGAR, / OCH VI MÅ VANDRA PÅ HANS STIGAR! ES. 2:3. Runt halsen. KOM, ACK KOM ATT LOFVA GUD, ALLT HYAD LIF HAR, RÖST OCH LJUD. Dia­ meter 105, höjd 70 cm. Klockan blev redan 1816 omgjuten och lagades efter sprickbildningar 1847 och 1861 (räk). - 2. Lillklockan (fig 71) har runt halsen följande text: SOLI DEO GLORIA ANNO 1685. På kroppens ena sida. ANNO 1685, MED KONGL. MAYTZ RÅDZ OCH / FÄLTMARSKALCK LEUTENAMPTS, HÖG­ WÄLBORNE / GREFWES OCH HERRES HERR 54 NOTER Fig 72. Primklocka, troligen senmedeltida. Foto 1969. Prime be/I, probab/y late Midd/e Ages. AXELS IULY DELA / GARDIES, GREFWES TJLL LÄCKÖÖ OCH ARNSBORGH / ETC: ETC: SAMT DESS HÖGTÄLSKELYE GEMÅLS, HÖG /WÄLBORNA FRU FRU SOPHTAE JULTANAE FORBUS39 / BOREN FRYHERRE DOTTERS TJLL CUMO ETC. ETC. / BEKOSTNAD OM­ GUTEN / BESTÄLD AF IOHAN GESTRINIO PAST HOLM. Runt slagringen GLORIA IN EXCELSIS DEO M E FUNDEBAT HOLMIAE MlCHEL BADER.(0 (I inskriften saknas prickar över å, ä och ö.) Diameter 85, höjd 57 cm. - 3. Prim klocka av malm med järnkläpp, i senare upp­ hängningsanordning av brunbetsad furu (fig 72) . I koret. Diameter 12, höjd utan kläpp 9 cm. Tro­ ligen senmedeltida. Omtalas tidigast i 1634 års inv Noter J . Uppgifterna om socknen är till stor del hämtade från Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Uppsala län IV 2. Av räk och st prot från J800-ta let framgår inte om hela kyrkogårdsmuren lades om vid detta tillfä lle. Eftersom muren är lagd i kalkbruk och har putsrester bl a vid syd­ västra ingången, är det möjligt att åtminstone en del av den medeltida bogårdsmuren bevarats. 3. Enligt ett kvitto 1738 (LI b:l): »Undertecknad tilstår hafva bekommit arbetslön utaf Kulla kiörkia för mitt besvär med klåckans nedtagande utur den gl:a klåcksta­ peln samt des nedrifvande, äfven och bygande uti tornet och k låckans inrymmande därstädes med ett hundrade dlr sm. 29 October I738. A W Erickson». 4. J Hadorph, Afritningar, pi J 16 (fe laktigt benämnd Biskopskulla). 5. I st prot 1745 sägs att kyrkan ska ll »til sin bofellighet både innan och utan med torn och tak förbettras» och under 1740-talet finns flera stora poster upptagna till »bygmästaren», »arbetaren på Kyrckian» m fl (räk). 6. Om sturevalv, se E Lundberg Il, s 127 ff. 7 Om gubbvalv, se E Lundberg Il, s I 30. 8. En l G Boethius uppfördes kyrkan med långhus, rakslutet kor samt torn senast omkring I 200. Därefter skulle allt utom tornet ha rivits och ett nytt rakslutet långhus byggts till under 1300-talets förra hälft. Mot denna teori talar dock, att tornet bär alla tecken på att ha blivit fogat till lå nghuset i stället för tvärtom. Se G Boethius 1921, s I 51. 9. B Berthe/son , Kyrkoplanens utveckling, s I I. 10. E Lundberg har daterat Kullavalven till 1500-talets första decennier på grund av förekomsten av krusade ribbor (mittvalvet) ti llsammans med sturevalv (koret) , men inte observerat att samma valvtyp förekommer Hjälsta. E Lundberg Il, s 131. 1I. Ett liknande si lverkrucifix skänktes samma år, 167I, av Ebba Brahe till Eds kyrka (SvK Up VI, s 744). Da­ teringen av silverkrucifixet, a ltarskåpsfigurerna och madonnaskulpturen har meddelats författaren av antikva­ rie R Norberg. i 55 KULLA KYRKA 12. Ebba Brahe, f 1596, va r dotter till riksdrotsen greve Magnus Brahe och ägde bl a Arnö i Övergrans sn. 161 1 blev hon hovfröken hos ä nkedrottning Kristina och 1613 friade den unge Gustav Adolf till henne. Hon gifte sig 1618 på Stockholms slott med riksmarskalken och generalfältherren friherre Jakob De la Gardie, åt vilken hon födde fjorton barn. Ebba Brahe dog 1674 och ligger begravd i Veckholms kyrka. 13. A Andersson 1949, s 271. Upps utst nr 95. 14. H Raben 1934, s J 11. 15. H Raben 1934, s 1JO. 16. Pehr Åberg, 1741- 1791. Komminister i Holm och Kulla kyrkor 1777 17. Bänkarna breddades vid restaureringen 1949- 50, då man avlägsnade en grupp bänkar i tomkammaren, vars gavlar nu förvaras i SHM (inv nr 24959). Rapport i ATA 195 1. På ett foto av 0 Janse 1904 i ATA syns en nu försvunnen bänkgavel med en snidad fågel, möjligen en papegoja. 18. F Dalby J963, s 32. 19. F Dalby 1963, s 57 (enhörningen); D Fors/ner 1961 , s 2 10 f (livsträdet), 432 (svinet). 20. D Forstner 1961, s 344. 21. H Raben, 1934, s 111. 22. R Norberg, Kulla kyrka, s 8. 23. Beskrivningen av dopfunten är hämtad från en rapport i ATA 1951 av a ntikvarie R Norberg. 24. E n snarlik dopfuntsfot i Buttle (SvK Go IV, s 402 f) ha r attribuerats till stenmästaren Calcarius. Jfr R Strömbom, Calcarius, en gotländsk ~tenhuggartverkstad under I 100-talets slut och 1200-ta lets förra hä lft. 25. Pontus Fredrik De la Gardie, f 1726, var son till Magnus Julius De la Gardie, sonson till Axel Julius De la Gardie (se not 39). Blev generalmajor 1769 och en av rikets herrar 1778. Han dog 1791 och ligger begravd i Veck­ holms kyrka tillsammans med sin första gemå l, Catharina Charlotta Taube, f 1723, d 1763. 26. Vid en visitation 1849 bestän~des att a ll t silver som till­ hörde kyrkan skulle märkas »Kulla kyrka ti llhörig». 27 Adam Carl De la Gardie, f 1665, var son till Axel Julius De la Gardie och Sofia Juliana Forbus (se not 39) och ägde Friberg i Kulla sn. Han var bl a överste vid faderns livländska infa nteriregemente och blev landshövding i Ka lmar län och på Öland J710. Han dog .172 1 och ligger begravd i Forbuska graven i Riddarholmskyrkan till­ sammans med si n gemål Anna Juliana Horn af Kanckas, f 1667, d 1753 på Friberg. Eftersom vinkannan är daterad 1751, är den tro ligen omgjord av en ä ldre som skänkts av Adam Carl De la Gardie och hans hustru. 28. Carl Fredrik Sahlström, f 1790, d 1838, k lockare i Kulla. I en husförhörslä ngd (A I:6) sägs han vara »ärlig, haft smittkoppor, änkling». 29. Initialerna syftar på Arvid Forbus, f i Borgå 1598, ägare till bl a Friberg i Kulla sn. Han började som menig soldat i svenska armen och slutade som general och riksråd. Arvid Forbus dog 1665 och ligger begravd i Riddar­ holmskyrka n tillsammans med sin gemål Margareta Boije af Gennäs, f 1604, d 1668. 30. Beskrivningen av texti lierna är granskad av a ntikvarie I Bergman, SHM. A ntependiet och predikstolsklädet konserverades 1951 vid textilavdelningen, SHM. 31. Sofia Widen, f 1900, d 1961, textilkonstnär. Förestå ndare och konstnärl ig ledare för Licium 1930-51 Från 1952 ledare för »Sofia Widens textilier» i Hyttinge. 32. Vid konserveringen av a ntependiet hittades tre fragment av ett senmedeltida fla ndriskt figurbroderi, som troligen framställt Konungarnas til lbedjan. Fragmenten, som t illsamma ns med a ntependiet nu sitter uppsatta i en mo nter i tomkammaren, kan möjligen härröra frå n kor­ kåpan. 33. Sofia Hansdotter Lund var gift med Gabriel A lm, son till kyrkoherde Petrus Alm i Fittja. Gabriel Alm blev 1654 komminister i F ittja och 1678 kyrkoherde i Åkerby. Sökte 1680 til l Fittja på grund av »försa mlingens ka ll­ sinnighet, hårdhet och ovilja emot sig» och dog där 168 1. 34. Förvaras i PÄ i F ittja. 35. Se Rannsakningar, s 45 samt UUB, Palmskiöld, vol 275, p 411. Om föremå let verk ligen var ett rökelsekar, måste det fö r att fungera ha haft en insats av metall. Troligen har det dock rört sig om en ljus- eller lykt­ stav. 36. Johan Agrivillius, f 1706, d 1776. Komminister i Kulla J737, kyrkoherde 1750. 37 I inv 1829 (ATA) sägs att »2:ne äldre Grafstenar ligga på G ången. De äro begge af grå Marmor, med årtalen på den ene .1636 och på den andra 1708, men utan vidare historisk Märkvärdighet». Vid den stora reparationen .1832 blev »Kyrkans hela Chor och gångar omlagde och de i sjelfva Bänkarne befintlige Grafgroparne igenfyllde» (vis prot). Mellan 1832 och 1950 förvarades gravhällarna på kyrkogården. 38. Johan Petter Pettersson, f i Balingsta 1830, d i Kulla 1924, ägare till Friberg. G m Johanna Tibblin, f 1832, d .1919. 39. Axel Julius De la Gardie, f 1637, d J7JO, var son till Jakob De la Gardie och Ebba Brahe (se not 12) och gre­ ve ti ll Läckö och Arensborg. Han blev 1674 befälhavare över finlä ndska och livländska styrkor och general­ guvernör över Estland 1687 Han gifte sig 1664 med fri­ herrinnan Sofia Juliana Forbus, f 1649, d 1701 , dotter till Arvid Forbus och Margareta Boije (se not 29). 40. Michel Bader, kunglig styckgjutare i Stockholm, verk­ sam 1681 - 94. Se l -M Holmbäck 1951. 56 Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Stockholm RA : ED:s konselj handlinga r 26.7 1855. KA: Gustaf Yasas kopieböcker, si lver 1545, s 78. ATA. E Ilu fors, Uplandia sacra 1:2, s 752- 761, inv 1829; inv 1917 (G Boethius); konserveringsrapport av S Dalen 1950 (altarskåpsfigurer, madonnaskulptur); beskr av ä ldre inven­ tarier av R Norberg 1951 , skr ang elinstallation mm; foton tagna före restaureringen 1949- 50. R aä. K-byråns arkiv: Ritning ti ll o rgelfasad av L H edin 1855; uppm av A Noreen 1935; restaureringsförslag av A Noreen .1936; elektrisk värmeanläggning I 949; fö rs lag till orgelfasader av Åkerman & Lund J 956; restaure ringsförs lag o uppm av E Le/fler 1933; restaureringsförslag av A Noree11 J 935; ha nd I rör elvärme; skr ang ny o rgel mm; foton tagna före restaureringen J 949- 50. KB: M Asclra11e11s, Investigatio Antiqvitatis (F b 12); J Hadorph, Annotationskladd rörande kyrkor och forn­ minnen i Uppland (F f JO); Ra11sak11i11gar efter Antiqviteter, från å tskilliga lähn och Stifft. Del I Uppland m fl (F 1 9). LMS: Kartor över Kulla socken, bl a »Räfsta by uthi Uppland Lagunda Harad Kulla sockn, afmätt anno J 699» (B 38: 12: I) ; »Geometrisk Charta öfwer Fänsgärdet och Fäns­ ängen>> (B 38:6:3). Uppsala ULA. Räk 1626- 1688, 1694-1777 (Lla: l , Lla:2, C:2); st prot 1600-talet, 1736- 1791 (Lla:I, KI:J) ; vis prot 1600-talet (Lla:2), med Holm 1777- 1844 (N:2); inv 1600-talet, 1713 (Lla: l , Lla:2), 1738, 1751 (Kl: J); ant om gåvor 1634- 1671 (Ua:l). Yngre arkivalier förvaras i PÄ i Fittja. UUB: Palmskiöldska sam/, vol 275, p 411 (Pa/111skiöld). TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Andersso11, A, English influence in Norwegian and Swedish figuresculpture in wood 1220- J 270. Stockholm J949. Förkortningar ATA Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Stockholm E D K Ecklesiastikdepartementet inv inventarieförteckning Berthe/son, B , Kyrkoplanens utveck ling, i: Sörmländska kyr­ kor I. Esk ilstuna J 943. Boethius, G, De tegelo rnerade gråstenskyrkorna i Norra Svea­ land. Stockho lm 1921. Dalby, F, De heliga tecknens hemlighet. Stockho lm 1963. Forst11er, D, Die Welt der Symbole. Innsbruck 1961. Hadorph, J, Afritningar af kyrkor och kyrkovapen i Uppland (utgav E Ve11nberg). Stockho lm 1917 (Afritningar). Ho/111bäck , L M, Klockor och klockringning. Stockholm 1951 Kli11gspor, CA, Anteckningar under resor i Uppland somma­ ren 1869, i: UFT I- V Uppsala 1871 - 1876. Lundberg, E, Byggnadskonsten i Sverige. Sengo tik och re­ nässans. Stockholm J 948. Norberg, R, Kulla kyrka. Upplands kyrkor 49. Uppsala 1965. Rabe11, H , Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock. Stockholm .1934. Rannsakningar efter antikviteter I (utg av I Olsson, N-G Stahre, C I St