135 0 (") :::r: z > z z > (") z > >-l >-l ...... z 0 ...... c:: Cll o LARS D CNATTINGIUSSVERIGES KYRKOR VÄSTERGÖTLAND NANNA CNATTINGIUS Habo kyrka Habo kyrka VARTOFTA HÄRAD, VÄSTERGÖTLAND BAND Il: 1 Av LARS D CNATTINGIUS och NANNA CNATTINGIUS VOLYM 135 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockholm 1970 Föreliggande upplaga av skriften Habo kyrka är en facsimilutgåva av 1970 års publikation, utförd på initiativ av Habo församling med tillstånd av utgi- varen Sveriges Kyrkor / Riksantikvarieämbetet samt av författarna. Facsimiltekniken utesluter revide- ring av texten, varför läsaren göres uppmärksam på att smärre förändringar i kyrkan efter 1970 eller nya forskningsrön publicerade efter detta år ej har kun- nat införas. Texten är dock i allt väsentligt giltig och aktuell. 1993 Facsimilutgåva Grunditz & Forsberg tryckeri, Lidköping Innehåll HABO KYRKA Inledning 9 Kyrkogården 9 Kyrkobyggnaden 15 Byggnadshistoria 28 Målningar 37 Inredning och inventarier 55 NOTER 83 KÄLLOR OCH LITTERATUR 86 FÖRKORTNINGAR 88 SUMMARY 89 Föreliggande upplaga av skriften Habo kyrka är en facsimilutgåva av 1970 års publikation, utförd på initiativ av Habo församling med tillstånd av utgi- varen Sveriges Kyrkor /Riksantikvarieämbetet samt av författarna. Facsimiltekniken utesluter revide- ring av texten, varför läsaren göres uppmärksam på att smärre förändringar i kyrkan efter 1970 eller nya forskningsrön publicerade efter detta år ej har kun- nat införas . Texten är dock i allt väsentligt giltig och aktuell. 1993 Facsimilutgåva Grunditz & Forsberg tryckeri, Lidköping Förord Med föreliggande volym återupptar verket Sveriges Kyrkor det av olika skäl - främst ekonomiska - under många år vilande arbetet i Västergötland. Ett första initiativ till beskrivningen av Habo kyrka togs av församlingen själv år 1958. Oro för att en brandkatastrof skulle kunna allvarligt skada eller rasera kyrko- byggnaden föranledde en framställning till riksantikvarieämbetet om hjälp med en dokumentering av kyrkan, dess inredning och inventarier. Första steget härtill togs genom en uppmätning av kyrkan, kompletterad med en genomfotografering av mål- ningarna. En efterföljande beskrivning och vetenskaplig bearbetning av materialet utfördes som licentiatspecimen vid Stockholms universitet av dåvarande fil kand Lars D Cnattingius. Det är denna licentiatavhandling, som utgör stommen i före- liggande publikation. Författarens maka, fil kand Nanna Cnattingius, har anförtrotts uppdraget att utarbeta kapitlet om kyrkans inredning och inventarier. Till de båda medarbetarna önskar utgivarna härmed framföra sin stora tacksamhet. Författarna och verket Sveriges Kyrkor har att tacka Habo församling för effektiv hjälp vid beskrivningens utarbetande och publicering. Tacksamheten riktas inte minst till kyrkoherden Bertil Alberius och hans familj , till kyrkvaktmästaren Herbert Ols- son samt till kyrkans ciceron Anton Lundqvist. Snickarmästare Sven Darefors och byggmästare Ruben Nilsson har generöst delat med sig av sitt grundliga vetande om kyrkobyggnaden. En rad tjänstemän vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museum har lämnat värdefullt bistånd: antikvarien Aron Andersson vid utarbetande av beskrivningarna av äldre träskulptur, antikvarien Rune Norberg beträffande skulptur och dopfunten, antikvarien Inger Estham ifråga om textilier samt antikva- rien R Axel Unnerbäck beträffande orgeln. Till samtliga framföres ett varmt tack. Stockholm i maj 1970 Sten Karling Per-Olof Westlund Armin Tuulse HABO KYRKA Västergötland, Skaraborgs län, Vartofta härad och kontrakt, Skara stift Vid Vättern och i Skaraborgs läns sydöstra hörn ligge r Habo. Socknen har alltid lytt under skara- biskopen men hör naturligare samman med Södra Vätterbygden , där Jönköping är huvudort. Sedan a nnexförsam lingen Gustav Adolf bildades 1780 kring den flyttade Fiskebäcks kyrka, ligge r Habo kyrka nästan mitt i socknen på kanten av ett öppet höjdparti i en skogig trakt (fig 2). Sju vägar sam- manstrå la r i närheten av kyrkan men ändå ligger den vid sidan av allfarvägarna (fig 3). Annexet låg tidigare a lldeles invid Vättern och smålandsgränsen, enl igt traditionen skänkt av en jungfru som tack för a tt hon överlevde ett skeppsbrott där. Om Habo kyrkas tillkomst berättas att en 62 x 27 m stor, fyr- sidig halvmeterhög mur i skogen mell a n Håknarp och Vagnhult, 5 km västsydväst om kyrkan skulle vara grunden till en aldrig fullbordad kyrka. 1 Vad som byggdes upp om dagen, revs nämligen ned om natten av ondskefulla krafter, så ma n fick lov att spänna ett par tvillingstutar för en stock och där de sta nnade, byggde man upp kyrkan. Sägnen om »Kyrkmuren» och det rituella platsvalet torde här Kyrkogården Kyrkogården har numera en lå ng öst-västlig ut- sträckn ing, delad av en väg mot Jönköping (fig 4). Äldst är partiet kring kyrkan, omlagt 1850 enligt inskrift på muren närmast den östra grinden . En ny kyrkogård a nlades 1895 öster om den gamla, på a ndra sidan den nord-sydliga vägen. En utvidgning gjordes mot öster 1933 och 1966 utlades sluttningen tillgrip its för att förk lara anläggningen, som om- gives av rösen och domarringar på en höjdsträck- ning i skogen. Socknens namn möter vi första gången 1287, då konung Magnus I bekräftar en donation till Alvastra kloster av»... Darraengum in prouincia wartopthae . . . paroch ... bodhem .. .».2 Utan tvivelärdetDaräng i Habo socken, Vartofta härad, som avses, särskilt om man betraktar namnets skrivning så som det åter- kommer fram till I 500-talets mitt: Haghabodha. Namnet är sammansatt av fornsvenska haghi = inhägnad och bod = fäbod, och då detta står i plura- li s, blir betydelsen ungefär »de inhägnade fäbo- darna».3 U nder 1400-talet sammandrages namnet till Hagabosokn, Hagabo, och Haboth . Efter reforma- tionen förekommer Habodhe och Hagbo och den nuvarande stavningen syns första gången 1550. Haubo är den vanligaste formen under 1600-talet - tyd ligen med småländskt utta l och först ett stycke in på 1700-talet slå r den nuvarande stavningen helt igenom. väster om den äldsta kyrkogården till begravnings- plats.4 Den äldsta kyrkogården (fig 4, 1-5) omgives av en kraftig polygonmur av fältsten och kilad gråsten i kallmur (fig 6). Den är omkring 120 cm bred och lika hög på insidan. På södra och halva östra sidan stöder muren en utfyllnad i sluttningen. Fig I. Interiör av Habo kyrka mot öster. Kyrkans målningsutsmyckning utfördes I 741 - 43. Foto L D Cnatt ingi us 1966. lnteriOJ· looking E The paintings in the church were executed 1741- 43. 9 Fig 2. Habo kyrka från söder. Foto 1968. Habo Church from S. Fig 3. Kyrkan med omgivning 171 9. Deta lj av karta . LMS. The church and ils surroundings, 1719. 10 1 KYRKA 2 K LOC K.S T AP EL 3 F6RSAMLIHG SHUS / I~-1.JONKÖl'INC 4 SOCKENS T UGA 5 K APELL Fig 4. Situationsplan, 1 : 2000. Uppm J Söderberg 1958. Kompletterad 1970. General plan. Fig 5. Kyrkan från norr omkring 1820 med klockstapel och vapenhus på norra sidan samt timmer- plank omkring med spånhus och ingång. Teckning av läkaren och barnboksförfattaren »Onkel Adam» (CA Wetterbergh), född i Habo. Churchfrom N ca 1820 with bell-tower andporch on the N side and timber hoarding around, with shingle house and entrance. 11 HABO KYRKA Även de nyare östra kyrkogårdspartierna har såda- na murar. Före kyrkogårdsomläggningen 1850, då söd ra si- dan fylldes ut mot en stödmur och då den beskrivna muren byggdes, skildrar ha bosonen Onkel Adam (CA Wetterbergh) kyrkan »- - - omgifven med ett så kalladt borgpla nk a f timmer som lemnade ingå ng genom två prydligt byggda portar, spå n- täckta, som kyrkan och stape ln , men nu borta Fig 6. K yrkan och kl ocksta peln från öster. Vapenhuset från l 907 och den medeltida, murade sa krist ian synliga på norra sida n. Foto 1968. Church and bell- tower from E. The porch, 1907, and medieval, masonry vestry can be seen on the N side. likso m träden , hvilka skuggade öfver grafvarna - - - ».5 Till den citerade skildringen hör en teckning, som ytterligare åskådliggör beskriv- ningen (fig 5) . Borgplanket är detsamma som bal- ka r, bäst kända från Södra Råda gamla kyrka. 6 Konstruktionen synes dock närmare svara mot den , som förekommer runt grannförsamlingen Bra.nds- torps kyrka. D är vilar ett tak på stöd , som står utanfö r tvärbalka rna. Att balka rna i Habo varit 12 KYRKOGÅRDEN K..LOCKSTAPEL Pig 7 a- b. Klockstapeln från 1760, reparerad 1830, sedd från väster. Foto N Cnattingius J964. Tv uppm, I : 300. J Söderberg J958.PLAN VIO A -A Bell-tower erected in 1760, repaired in 1830, seenjrom W. Lejt , scale drawing oj bell-tower. spånade och takförsedda framgår av st prot, likaså Ingångar att spåntäckningen 1795 ersattes med bräder. En På den äldsta kyrkogårdens norra och östra sida är särskild balkdelningslängd samma år anger dess- öppningar med fyrsidiga, vitputsade och plåtav- utom vi lka balkar som varje rote skulle underhålla. 7 täckta stolpar med smidesgrindar (fig 6). Från den Varje sida anges där bestå av fem balkar och på norra leder en grusgång mot kyrkans gamla, nu östra sidan nära det norra hörnet fanns en port och igensatta nordingång. Den östra ligger förskjuten därbredvid ett spånhus. mot norr troligen på grund av markens lutning. 2 - 701610 Habo k y rka 13 HABO KYRKA Gången leder till kyrkans östra och nuvarande norra ingång. Ingångarnas lägen motsvaras på Onkel Adams teckning av portar med karnisformade huvar. Mellankyrkogården på andra sidan vägen har en ingång vid sockenstugan ungefär mitt emot den nämnda östra och en mitt på norra sidan. Även på den västra begravningsplatsens norra sida är en så- dan öppning belägen. Klockstapel Vid den äldsta kyrkogårdens nordöstra hörn står den resliga klockstapeln (fig 7 a- b). Över de spån- klädda strävbenen är klockorna inbyggda i ett ku- biskt rum, klätt med rödfärgade bräder. På varje sida sitter två tjärade, rundbågiga luckor med vit- målade foder omkring och vita , halva balustrer un- der. Över är en svarttjärad, spåntäckt karnishuv, som bär en åttkantig, vitmålad lanternin med svarta öppningar. Överst är en tjärad och spånad spira med insvängda sidor, krönt av en tupp av koppar- plåt. Den iståndsattes grundligt 1830 men uppfördes i sin nuvarande form 1760 av sergeanten Sven Mel- lin, möjligen efter förslag av den märklige tombyg- garen Uhrberg i Kåslätt. 8 Dessförinnan hade den nuvarande kyrkans arkitekt, Swen Nilsson Swan, repa rerat stapeln 1721.9 Så hade även skett 1683,10 varför det är troligt, att de bägge klockor, som finns upptagna i kyrkans äldsta inv hundra år tidigare, också hängde i en stapel.11 Bodar Det av Onkel Adam nämnda spånhuset var inte den enda byggnaden vid kyrkogården. 1674 näm- nes sockenstugan första gången 12 och halvtannat de- Fig 8. K yrka n från sydost. Foto 1968. The church from SE. 14 KYRKOBYGGNADEN cennium senare ett »Hospitatzhus»,13 tydligen iden- ett kyrkstall.16 Ett timrat hemlighus byggdes 1843.17 tiskt med sockenhärbärge och fattigstuga senare. Ett Idag finns endast en sockenstuga i sen 1800-tals- bisättningshus skulle byggas 170214 samt ett benhus dräkt nordost om kyrkan samt prästgården från med fyra alnars sida 173715 och I 762 nämnes också 1830 och ett modernt församlingshem söder därom.18 Kyrkobyggnaden Habo kyrka är till formen en rektangel med sneda hörn (fig 8- 11). Det nordöstra hörnet är dock rät- vinkligt i bottenvåningen på grund av den medel- tida, kvadratiska stensakristian, medan hörnet är sneddat i övervåningen (fig I 5). På västra gaveln befinner sig ett stort, tvåvånigt vapenhus och på norra sidan ett mindre (fig 9, 6). Ett kraftigt torn rider på det övre takpartiets västände (fig 9, 16). Stensakristian torde vara byggd till en medeltida kyrka, som säkerligen var uppförd i trä. Kyrkans västra hälft byggdes I 680 och den nuvarande östra delen plus torn och vapenhus i väster tillkom 1723. Det norra vapenhuset stammar från 1907 års stora restaurering. Byggnaden vilar på en låg, murad sockel av klu- ven gråsten, som är putsad. Väggarna är knuttim- rade och klädda med ny rak, kluven och tryckimpreg- nerad furuspån på sydsidan och sågad rödfärgad furuspån på nordsidan medan tornavtäckningen är försedd med tjärad ekspån. Stensakristian synes vara murad i gråsten och är nu rödputsad och del- vis spåntäckt men var tidigare vitputsad. Fönster Kyrkans långsidor har vardera fyra stora, småru- tade tvåluftsfönster med vitmålade foder, karmar och bågar. På de bägge snedsidorna mot väster finns två motsvarande fönster. Till varje »kur» i kyrkorummets ändar hör ett litet kvadratiskt, fyr- rutat fönster, dvs sammanlagt åtta fönster med vit- målade snickerier men utan foder. I kyrkans östra ände har det s k skrifterummet i övervåningen ett liggande rektangulärt och smårutat tvåluftsfönster med vitmålade snickerier på varje sida, dvs fem fönster. Den nuvarande sakristian därunder har ett sådant fönster i öster. Från ett gammalt fönster finns bevarad en del av en fönsterbåge på tre sidor omgiven av träram. Nederst stormjärn. Grönt glas i rundbågsslutade blyspröjsar. Höjd 19, bredd 39 cm. Över ingången till det västra vapenhuset sitter i övervåningen ett kvadratiskt, fyrrutat fönster med vitt foder, karm och bågar. Likadana fönster sitter över varandra vid långsidornas innerhörn. Takets vertikala mellanled rymmer på varje långsida fyra liggande, rektangulära fyrrutade fönster med mitt- post - ett för varje spegelvalv i kyrkorummet samt ett i öster. Dessa fönster fick sin nuvarande storlek 1773 i likhet med de stora, som av spår att döma tidigare varit 120 cm breda och 215 cm höga.19 För att belysa de skumma sidoläktarna upptogs 1872 nio takfönster med bågar av järn (fig 8). Ingångar Kyrkan har nu tre ingångar - i norr, öster och väs- ter. Två äldre öppningar - i norr och söder - med omkring 3 m breda vapenhus, belägna mitt på kyr- kans västra hälft, sattes igen 1872 (fig 17). Invändiga märken i väggarna och utvändiga, synliga vid om- spåning av södra väggen I 969 visar, att de inre dörrarna var omkring 190 cm höga, 90- 115 cm breda och med korgbågig avtäckning, den ena med bevarad gåt. En trädörr, I 55 cm hög och 115 cm bred, med profilerad zigzagpanel, som hänger i den s k övre sakristian, härrör sannolikt från en av dessa ingångar. På östra gaveln befinner sig ingången till den nu- varande sakristian i sydöstra hörnet samt till en trappa som leder till det s k skrifterummet eller övre sak- ristian, herrskapsstolarna och sidoläktarna. Två stensteg ligger framför en inåtgående, tjärad dörr 15 16 KYRK OB YGGNADEN med liggande täckbräder, vars kanter är profilerade (fig 6). Foder och karm är vitmålade. D et västra vapenhuset har också en stentrappa och sva rt, inåt- gående dubbeldörr med profilerad, fi skbensspikad panel samt vitmålad karm och fod er (fig 9). Ett svartplåtklätt vattentak i sadelform över ingå ngen tillkom 1908 men förenklad es vid 1952 å rs restau- rering, då även dubbeldörren vid norra vapenhuset ersattes med en, som har den beskrivna i väster till fö rebild. I norr ä r porten försedd m ed om fatt ning av empiretyp från 1908 med gavelfält , buret av pilastrar, a ll a snickerier vitmå lade (fig 18) . Att kyrkan sa kna r sydingång kan synas eget. Dock har, som nämnts, en såda n funnits. Att den satts igen bero r sannolikt på kyrkogårdens kraftiga lutning mot söder och på vägkorsn ingen i nordost. Yttertak Det stora taket är valmat mot gavlarna och över de sneda hörnen samt delat i två delar av en knappt meterhög, vertikal vägg (fig 8, 13, 14). D etta mellan- led erin rar om formen hos ett säteritak eller snarare om klerestori et i en basilika, eftersom fö nstren i mellanledet ve rkligen belyser kyrkorummet. Ytter- taket är sedan 1897 täckt med galvaniserad och svartmålad järnplåt. Dessfö rinnan var även taket spå nat och rödtj ärat. Mellan ledet är spånat och röd- färgat. »Pinnkyrkan» kallas en meterlång modell , som förvaras i stensakristian (fig 86, beskriven nedan). Dess inbrända årtal är fe laktiga, varför tillkomst- tiden är osäker. Efterso m tak konstruktio nen är noggrant utförd men vägga rna blott a ntydda med glest stående stolpar, kan den antagas vara förfär- digad som före bild vid bygget 1723. Torn Det kraftiga västtornet har samma bredd som kyr- kans mittskepp och är väl inkomponerat i västpar- tie ts tresidiga plan och komplicerade takform (fig 9, 13). Spå nklädda brädväggar på en sto lpkonstruk- tion täckes av en karnisfo rmad huv med å ttkantig lanternin. Motivet upprepas ännu en gång i mindre skala och avslu tas med en huv, krönt av ett kors m ed klot och so lskiva . Tornet, som aldrig burit några klockor, uppfördes i samba nd med takko n- st ruktionen vid den stora o mbyggnaden 1723. Interiör Golvet är nu so m fö rr belagt med bräder. Koret är ett steg högre. Väggarnas in sidor utgöres av det sk rädda, bilade timret, överall t må lat liksom inner- taken (fig 1, I 9- 23). Tre par pelare - trästolpar, som inklä tts i fo rm av unggo ti ska knippepelare och som vi la r på synliga stenfundament, - delar kyrkorummet i tre skepp (fig 13, 14). Mittskeppet, som täckes av fyra spegel- va lv med plafondmålninga r, har överljus eller kle- resto ri um i form av ett par små fönster i varje »trave» - dvs i yttertakets mellanled. Sidoskeppen nå r upp till takfoten och bar invändigt dekorerade brädtak (fig 23). Ova n dessa, under snedtake n, är utrymmet utnyttjat som läkta re eller emporer, skilda frå n det högre mittskeppet medelst plankbröst- ninga r och vertikala stolpar, där var fjärde utgö r fortsättningen av en pela re (fig 21 ). Orge lläktaren , so m stödes av två extra stolpa r, sammanhänge r med sid oläktarna och fy ller större delen av den västra traven (fig 20). Kyrkorummets uppbyggnad erinrar a ll tså om en basil ika: högre mittskepp med över- ljus och läktare samt lägre sidoskepp. Kyrkan är rikt försedd med lä ktare och dessutom loger eller kurer för herrskapsfolk. I väster finns på ett m ell a npla n den s k torparläktaren, där- över den långt frambyggda orgelläktaren. Fram ti ll resta ureringen 1907 fanns däröver dessutom den s k Sjunde himlen, en extra läktare på var sida om orgeln. På ömse sidor om vapenhusingången fa nns dess uto m ett par inklädda bänkar med tresidiga tak, burna av svarvade balustrer (f ig 22) . D e nä mns av J ungmarker senast I 780. På korväggen gå r sidoläktarna ett stycke runt hörnen. D ärunder finns herrskapsloger inbyggda i ett mellanpla n; i h örnen är sneda, tvåvån iga kurar med ingång frå n övre sakri stia n resp från koret (fig 23, 24). Fig 9. Kyrka n och klockstape ln frå n sydväst. Trätornet och det tvåvåniga vapen huset härrör från 1723. Foto 1968. The church and be/1-toiver from SW. The ivooden toiver and the tivo-storeyed porch date from 1723. 17 HABO KYRKA + Fig 10- 11. Plan av bottenvåningen. Nedan , plan av läktarvåningen, I : 300. Uppm J Söderberg 1958 . ATA. Plan oj ground floor. Bottom, gallery storey. P lAN J..Vl.O.K.TA~VAN. Sakristior Stensakristian, vars rätvinkliga hörn bryter kyrkans åttkantiga plan, har de östra och norra murarna synliga (den norra dock numera delvis spåntäckt (fig 6, 15). Det utstickande partiet har plåttak med två fall. Den södra muren är synlig från trappan vid den östra ingången upp till skrifterummet. Mu- ren mot kyrkorummet är däremot dold av korets timrade östvägg. Rummet har ett vitputsat tunn- valv i kyrkans längdriktning med anfang strax över golvet (fig 25). Det stora östfönstret, ett rakav- täckt, sexrutat tvåluftsfönster, torde ha vidgats efter sakristians beskrivning i 1829 års inv. I östmuren bredvid fönstret är en rakavtäckt nisch, 35 cm bred 18 Fig 12- 14 (t h). Längdsektioner mot norr samt tvärsektioner mot väster och öster. 1: 300. Uppm J Söderberg 1958. ATA. Longitudinal section looking N. Cross sections looking Wand E. 0 0 0 'bmbml=± ' ' '===---~ --- _; -- .:-..=.--::-1M..= '1==±=1==i 19 HABO KYRKA Fig 15. D en mede ltida, murade sakristian sticker utanför det avskurna nordöstra hörnet. Foto 1968. The 1nedieual masonry ueslry extends oulside the oblique N E corner. och 30 cm djup. Under brädgolvet skall finnas en vinkällare. 20 Stensakristian nås genom en rngång till vänster om altaret på korväggen. Två trappsteg ned från korgolvet sitter en sannolikt medeltida dörr, smidd av ho risontella järnlameller innanför en rakavtäckt smyg (fig 26a) med en liten nisch till höger, 12,5 cm i fyrkant (rest av bomhål?). Dörrens insida, som har samma utseende, har två horisontella och ett vertikalt stag samt två låsanordningar, varav det ena är ett stocklås av trä. Dörringen något till höger om dörrens mitt har tre godronnerade vulster som dekoration. I jämnhöjd med denna en nyckelskylt med hörnen utvikta i dekorativa flikar (fig 26 b ). Ytterligare en nyckelskylt ovan denna har en dia- gonal placering. Höjd 196 cm, bredd 94 cm. Dörr av liknande typ finns bl a i Suntaks gamla kyrka. 21 D en nya sakristian ligger i östpartiets södra del mellan trappan upp till skrifterummet och elcentral , käll a rnedgång och skrudkammare utmed den södra väggen. Utrymmet tjänade tidigare som vapenhus Fig 16. K yrkan och klockstapeln från väster före 1895, innan taken kläddes med järnplåt. K yrkvakten i dörren hå ller kyrkstöten, fig 87. Foto A G Andersson före 1895, K-byrå n, Raä. Church and be/1-tower }iom W before 1895, before the roof was couered with sheet-iron. The uerger in the doorway has the church slaf{, lig 87 . 20 KYRKOBYGGNADEN Fig 17. Spår efter igensatt dörr från 1680 och skarv av sekundärt virke på södra väggens insida . Uppm L D _/ " Cnattingius J966. I I Traces af a c/osed door dating from I I 1680 and joint af secondary timber an inside af S wa/I. Scale drawing. ' \ I I I ·- ·-I n I -- l - I Il Il ' ;:: D. B AN KSKARM A R 1 GO LV DM10 0 3 llv ::J i :::w:i:::t:::n i för den östra ingången men är nu inrett efter ett förslag frå n 1928 av dåvarande länsarkitekten Malte Erichs i Jönköping. Väggar och tak är klädda med omålad panel, på södra väggen är bräderna balusterformade (fig 27). Vapenhus Det västra vapenhuset är tvåvå nigt och uppfördes i samband med den stora ombyggnaden 1723 (fig 9, 16). Byggnadssättet är identiskt med själva kyrkans, Fig 18. Norra vapenhuset från 1907, takfönstren från 1872 synliga. Foto N Cnatt ingius J964. N porch, dating from 1907; the roof windows instal/ed in 1872 can be seen. dvs spå nade timmerväggar och ett numera plåtklätt sadeltak. Vapenhuset har brädgolv, omå lade tim- mer- och plankväggar samt bjälktak. En dubbel- trappa för till mellanplanet, där sena, omålade tre- fyllningsdörrar leder ut till »torpa rläkta ren» (fig 28). Upp till orgelläktaren med en sen deuxbattant i samma utförande leder en brant trappa. Spår i väg- garna visar, att bjälklagen höjts och fönstren flyttats samt att före 1723 års ombyggnad ett mindre vapen- hus funnits. 21 Fig 19. K yrkorummet sett från orgelläktaren, före 1907 års restaurering. Järn- kamin , invändigt vindfång på norra sidan och ä ldre bänkindelning. Foto Holm, Jönköping, före 1899, A TA. The church from the organ loft , before the restoration af 1907. One iron stove, interna! porch an the N side and old pews can be seen. 22 Fig 20. Mittskeppet från koret. Feto 1968. The rrave .fron1 the charrce /. 23 HABO KYRKA Det norra vapenhuset (fig 18), spån klätt och täckt av plåt, ersatte 1907 ett invändigt vindfång från 1800-ta lets mitt (synligt på fig 19). In vändigt är se- dan 1951 kalkstensgolv, omålad pa nel på väggar och i tak samt fyrrutade fönster i öster och väster. Yt- terligare två vapenhus fanns som nämnts på lå ng- sidorna, ungefär mitt på långhusets västra hälft (fig 17). De torde ha tillkommit 1680 men slopades 1872. Det ena är synligt på Onkel Adams teckning (fig 5). F ig 22. Interiör mot väster före 1907. Foto k-byrå n, Raä. lnterior looking W prior lo 1907. F ig 21. Norra sido läktaren mot kore t. Foto L D Cnatt ingius 1966 . The N lateral ga//ery looking towards the chancel. Av det östra vapenhuset återstår nu i botten- vån ingen en förstuga med trappa till skr ifte rummet, även bilat övre sakristia n (fig 29). Även där är väggar och tak omålade och i den norra delen mar- kerar en 30 cm hög plattform den underliggan de stensa kristia ns valv. Ett par »kurar» bakom altar- väggen och ett par i de fasade hörnen nås frå n sk rifterummet. En trappa i tre lopp leder upp till orgelplanet. 24 Fig 23. Södra sidoskeppet mot koret. Foto 1968. The S ais/e looking towards the chance/. Fig 24. Södra herrskapslogen i två våningar med minnestavla över Swen Nilsson Swan. Foto L D Cnattingius 1966. The S gentry pews in two storeys with memorial to Swen Nilsson Swan . 25 26 Fig 25. Stensakristia n, interiör mot öster med det under 1800-talet vidgade fönstret. Foto L D Cnattingius 1966. The masonry vestry, interi01· looking E with the window enlarged during the 19th century. F ig 26 a- b. Medeltida järndörr mellan koret och sakristian. T h detalj av dess dörr ing och nyckelskylt. Foto 1968. Medieval iron door between chancel and vestry. Right: detail oj ring and key escutcheon. Fig 27. Brädpanel i den nya sakristian . Foto 1968. Panelling in the new vestry. Fig 28. Västra va penhusets övervåning med trappa till orgelläktaren. Foto L D Cnattingius 1966. Upper floar of the W vestry with stairs fo the organ loft . 27 HABO KYRKA Byggnadshistoria »Halfwa denna Kyrkan som tilförne war en Kors- kyrk ia Bygdes i wäster som wäggorna ännu stå, i Probstens Sahlig Magister. Brynolphi Lundelii tid åhr 1680, och åhr 1723 lät Sahl: Herr Probsten Martin Seth med Kyrkans och församblingens medel och bekostnad till bygga den östra hälften, med nytt tacklag bepryda och med Prediko stohl altare Tafla och stohlar inreda». Dessa, som det skall visa sig, korrekta uppgifter lämnar en textkartusch, som målades under orgel- läktaren senast 1743 (fig 30). I allt väsentligt be- varar kyrkan det utseende den fick vid den stora ombyggnaden 1723 plus målningsskruden 20 år se- nare. Kyrkans form före 1680 - texttavlans kors- kyrka - och äldre stadier får rekonstrueras med hjälp av de sparsamma arkivalierna och de iakt- tagelser, som en undersökning av byggnaden kan ge. Till den hypotetiska rekonstruktionen av äldre Fig 29. Skrifterum- met el ler övre sakristian. Foto 1968. Room for private confession, or upper vestry . byggnadsskeden bidrar följande: stensakristian av tämligen säkert medeltida ursprung samt två äldre stoldelningslängder, från 1643 och 1680. Skarvar i långväggarna samt räkenskaperna kom pletterar bilden. Habo kyrka nämnes första gången vid 1200-talets slut (se nedan) . Från samma tid stammar de bägge äldsta bevarade inventarierna: en träskulptur före- ställ ande Johannes Döparen (fig 59, 60) och dop- funten (fig 71), den senare dock möjligen fråi1 1300- talets början (se nedan). Att en kyrka funnits i Ha bo redan under 1200-talet står alltså utom tvivel. Vid 1700-talsombyggnaden påträffades i altaret en me- deltida relikgömma (se nedan) . Stensakrist ian, som mäter 6,5 x 5,8 m, har metertjocka gråstensmu- rar, tunnvalv, n isch och ett i sen tid förstorat fönster på östra muren samt ingång med en medeltida järn- dörr i väster. Stensa kristian nämnes första gången i räk 1680, då »- - - munkakammaren upprät- 28 tades, som alldeles wä r oduglig - - - .» A Tuulse ha r fäst uppmärksamheten vid träkyrkor, som för- setts med stensakri st ior, innan de, som oftast va ri t fa ll et, ersatts med långhus av sten .22 Av den senare typen nä mnes Sjösås gamla kyrka, men också Han näs och Tryserums gamla kyrkor i Småland hör hi t. Exempel på den förra kategorien är Tidersrum och den försvunna träkyrkan i Edsås men även Korsberga, samt Haurida och Vireda, ehuru de senare även har kor av sten. Stensakrist ians orientering med öst-västligt tunn- va lv och ingång i väster och läget vid det nord- östra hörnet av kyrkans kor gör, att det är omöjligt att med någon säkerhet rekonstruera kyrkans me- deltida utseende. Medeltidssakristior ligger ju regel- mässigt på norra sidan med ingång genom korets nordvägg. I väntan på en undersökning av sak- ristians murverk och eventuell äldre öppning samt av grunden under nuvarande kyrkans korparti får frågan om medeltidskyrkan stå öppen. Korskyrkan Kyrkans sigi ll (fig 31) från år 1622 är nu försv unnet men bevarade avtryck visar en rund textring med orden SIG ILLUM ECCLESIA3 HAGBOENS IS, innan- för denna årtalet 1622 samt en byggnad i form av en li ggande rektangel. Denna krönes av en asymmetriskt placerad takryttare, utformad som en lökkupol och flankerad av mindre sna rlika . På dessa liksom på de förmodade gavelröstena sitter tvåtungade flöjlar. Takryttare och drabanter har fått en fjälliknande markering, som osökt för tan- ken t ill spåntäckning. Rektangeln - kyrkan - däremot är rutmönstrad , vilket varken låter sig tol- kas som spån eller fönster utan snara re som dekora- tion, där möjligen några kraftigare linjer skulle kunna markera korsarmar och takfot. Sigillet före- kom senast 1829.23 Den äldsta stoldelningslängden 1643 24 nämner in- tet om någon ombyggnad utan endast, att på mans- sida n funnes bänkarna 1- 7 och 7- 33. »Quinfolkz- Stollarn var 1- 10 och 11- 26. Vidare fanns fem sto- lar för inhyseskarlar och torpare på läktaren . Upp- delningen av mansbänkarna i två avde lningar och kvinnosidans på samma sätt kan tolkas så, att de stö rre en heterna (7-33 el ler snarare 8- 33, respek- tive 11-26) avser bänkkvarteren i lå nghuset, medan BYGGN ADSHISTORIA de mindre enhete rna (l-7 respektive 1- lO) avser korsarma rnas bänkar. Korsarmarnas bredd , dvs öst-västliga utsträckning, kan , om bänkarna för- utsättes stå på samma ledd som i långhuset, efter kvinnosidans 10 bänkar beräknas ti ll omkring 7 m. Manssidans 26 bänkar torde ha rymts i ett långhus med en lä ngd av omkring 16 m. Kvinnosidans 16 bänkar ka n dessutom ha lämnat plats för en ingå ng, en trappa till läkta ren eller fö r dopfunten. Arkiv- uppgifter och vissa spår i väggarna i den nu varande kyrkan ger stöd för en sådan tolkning av sto ldel- ningslängden från 1643 . Trots att koret helt omgestaltades vid den stora ombyggnaden 1723, kan dess korskrank, vars läge framgår av de bevarade sidostöden och märken efter mellanstöd, antagas markera grä nsen även mellan det äldre koret och långhuset (fig 32). Avståndet mella n detta stöd och skarvarna med kraftiga stå- ende bjälkar, där stockändarna infä llts, ungefär mitt på lå ngväggarna motsvarar de 10 kvinnobänkarna, so m a ntagits ha stått i den norra korsarmen. De 26 mansbänkarna i det förmodade lå nghuset når från samma korgräns bak till en rad ska rvar på både norra och södra sida ns lå ngväggar (fig 17). Väggarnas nedre del antages ha flyttats ut, då lång- huset utvidgades 1680. Långhuset torde ha varit smalare än nu, men liksom fallet är med koret, är måtten okända. Rhyzelius25 och den citerade text- kartuschen är eniga om , att kyrkan före I 680 hade korsform. Arkivalierna tiger om tidpunkten , då Habo kyrka fick korsform, dvs sannolikt då en äldre lå ngkyrka försågs med grunda tvärarrnar närmast väster om koret. Det vanligaste sättet efter reformationen att få fler sittplatser i en trång kyrka var a tt lägga till utbyggnader på sidorna. Om sigillet skall kunna tillmätas någon evidens, bör kyrkan ha fått denna form före 1622, enligt stoldel ni ngslängden i varje fall före 1643. Närmast efter reformationen hade landsförsamlingarna små möjligheter, va re sig med avseende på ekonomi eller självstyre, att genomföra några stö rre ombyggnader av sina kyrkor. A tt kyrkan åtmin stone på 1670-talet hade någon form av torn, vilket sigillet visar, framgår av räk 1674. Ett liknande trätorn beskriver Rh yzelius för a nnexkyrkan Fiskebäck. 3 - 701 6 10 H a bo ky rka 29 HABO KYRKA Ombyggnaden 1680 »In Nomine Jehsu! Anno 1680 then JO September, tå Hagbo Kyrkia war reparerad , lectarna bortagne men Kyrkian merkeligen utwidgad och reparerad - - - ». Så inledes nästa stoldelningslängd, 26 som noga beskriver alla de åtta bänkkvarterens lä- gen, antalet bänkar och platser i varje kvarter, till- hopa 593 platser mot högst 400 tidigare. Rhyzelius skriver, att kyrkan »- - - merkeli- gen utwidgades och större gjordes år 1680, så hon blef i anseende till widden mycket låg; therföre be- höfwer wäl at blifwa upförd til ansenligare högd. Hon - - - är dock mycket lius, ty hon hafwer fenster på alla sidor.» Slutligen uppräknas alla kyrkans nackdelar som argument för nästa ombyggnad, 1723 : »- - - 2) Fig 30. Textkartusch under orgelläktaren . Inskriften nämner att kyrkans västra del byggdes 1680, resten 1723. Foto M Bratt Gustafsson 1964. ATA. Cartouche below the organ loft. The in- scription mentions that the W part af the church was built in 1680, the rest in 1723. kyrkian som til gawelwäggen är allenast 7 alnar hög är i proportion till 24 alnar alt för låg, men kan nu med hwalf förhöjas , hwaraf 3) kommer at Orge!- wercket står til en stor del oppe i takordningen - - - . 4) Kyrkiones form och skapnad är af en oförståndig byggmestare så i Westergafwelen danad , som den borde wara i östra, och thermed gifwer ett sellsamt anseende. 5) Östersödra hörnet har en oformlig indragning och 6) en lutande wegg som wid om huggning rähtas kan - - - .»27 Källorna ta lar samstämmigt för, att det gamla långhuset 1680 breddades så, att långväggarna kom i liv med korsarmarna, vilka alltså kom att uppgå i lå nghuset (fig 33). Längden ökades med 5- 6 m plus det tresidiga gavelpartiet på omkring 2 m. Bredd- ningen synes ha gått till så, att det gamla långhuset 30 plockades ned, varefter en del timmer å teranvändes på motsvarande ställen i de nya långväggarna. Så förklaras ska rvarna 1,2 m väster om de igensatta ingångarna på dessa väggar. På den södra sidan är skarven skönjbar från den döljande panelen av f d bänkskärmar till drygt 2 m höjd , medan den norra sidan endast bevarar synliga några få stockar vid omkring 2 m höjd (fig 17). Av räk 1689 framgår, att stenfoten var ka lkslagen och att hela kyrkan spånades. Yttertaket va r tyd- ligen lågt. Arbeten på tornet redovisas i flera sam- manhang, sannolikt gäller det reparationer av det på 1622 å rs sigill synliga tornet. Det nya långhusets ingångar var tre: de bägge nu igensatta i norr och söder, vilkas vapenhus visar märkena efter hammarbanden , va r I ,8 m breda och 2,6 m höga över nuvarande golvnivå (fig 17). Mär- ken efter spån kring västingången visa r, att denna först saknat vapenhus. Detsamma antyder en 120 cm bred öppning i Torparläktarens bröstning ovanför dörren (fig 34). Tre sid or är fasade för foder, medan översidan saknas. Öppningen har tydligen tjänat som överljus över dörren , då inget vapenhus fanns. Av ett anta l bomhål på samma F ig 31. Avtryck av kyrkans sigill frå n 1622 på inventarieförteckningen 1829. Foto N Lagergren 1967. lmpression oj the church seal oj 1622 on an inventory dated 1829. B YGGNADS HISTORIA väggparti tillhör tre torparläktarens bjälklag, medan två and ra säkerligen markera r väggbanden till ett vapenhus, 3,3 m brett och 2,2 m högt över nuvaran- de go lv. Fö nstren i det nya långhuset hade samma lägen som nu, vilket styrkes av Rhyzelii beskrivning och avsaknaden av spår efter a ndra öppningar. I st prot 1706 påpekas, att kyrkorummet är för lågt för både o rgel, predikstol och alta rtav la , varför ett valv borde byggas mellan pela rna. Kyrkan hade allt- så knappast valv innan, utan troligen plant trä tak. I räk J680 näm nes»- - - fodret dher pela rne sithia uthi - - - ». Vid bi skop Spegels visita ti on sju å r sena re lovade församlingen a tt »- - - pelare sätta uti fög ningen.»28 Det verkar troligt, att byggnad spla nern a siktade till att giva hela kyrkobyggnaden en regelbunden form. D en tresidiga avs lutningen var vid denna tid den normala för kor och den citerade uppfatt- ningen, att västgaveln såg ut so m den östra borde, visa r att detta var önskvärt. I ark ivali erna ebbar uppgifterna om byggnadsarbeten ut under 1680- ta lets lopp och sedan dröjer det av olika skäl ända till 1723, innan idealen förverkligas. 31 HABO KYRKA 1723 års ombyggnad De båda huvudagera nde i J 723 års o mbyggnad kan vara värda en presentatio n. Prosten Martinus Seth född es 1659 i en familj med 13 bröder och en råd- och handelsman i Göteborg som far. Farfadern av holländ sk patri- ciersläkt hade inkalla ts som ingenjör vid Göteborgs grundande. Efter skolgång i Helsingör och Köpen- hamn tjänade den unge Martin som informato r bl a för överste Gustaf H å rd s båda mell ansöner, vilka han följde till U ppsala a tt biträda vid deras studier i ma tematik och fortifikation. Seth passade också på att Jäsa huma niora och teologi , innan ha n med sina discipla r infann sig i Göteborg som fän- riksaspirant vid generalmönstringen 1683. Dä r före- slogs han överraskande som regementspräst vid Västgöta Skaraborgs Infanteri och fi ck konungens fullmakt samma kvä ll. Han fann sig i denna gudom- liga vink och återvä nde till Uppsala för vidare teo- logiska studier. Prästvigd 1685 förordnades Mar- tin us Seth till pastor i Valstad l 69 1, inna n han fyra år senare blev kyrkoherde i H a bo, där han dog 173 l so m prost över Va rtofta , Mo och R ed vägs hära- der. 29 Inspira tionen till kyrkbygget kan Seth ha få tt i a rv frå n de reformerta Nederländerna med dess rad ikala kyrkoa rkitektur. Vidare bör hans tekniska studier under informa torstiden ha kunnat påverka honom liksom byggnadsverk på de olika studieor- terna. Det är dock omöjligt a tt peka på en viss byggnad eller händelse och säga: här är förebi lden till Habo kyrka. Seth förefaller att ha varit intresse- rad av bygga nde. Ny prästgå rd byggde han åt sig 1713 efter bevarade ritningar. Unnaryds kyrka invigde han enligt Rhyzelius 1714 efter en stor om- byggnad och till nybyggnaden av Vättaks kyrka tog han initiativet 171 8. Swen Nilsson Swa n, den a ndre för kyrkbygget ansvarige, är mera gåtfull. Han bor på Högsbäcks gård i socknen 1710,30 innan ha n omkring 1714 slå r sig ned på Stora Kärr, en av de största gårdarna i trakten , och kallar sig inspector. Några å r senare an- söker han att få bli och utnämnes till »Liquidations Commissarie» vid G öta Hovrät t, en titel som när- mast motsvarar auktoriserad revisor, som kunde anl itas av rätten eller enskilda för enklare, huvud- sakligen ekonomiska uppdrag. 31 [ kyrkobyggnadsfråga n nämnes Swa n första gå ngen 1715, då ha n i st prot uppmanas gö ra ett förs lag till ombyggnad, vilket han acceptera r, seder- mera i samarbete med kyrkoherden. I väntan på ombyggnaden av Habo leder Swa n reparationen av Fiskebäcks kyrka och bygger frivilligt ett a nsenligt torn över spå nhuset där. På samma genti la sätt istå ndsä tter ha n Habo klocksta pel och när han presenteras en diskretion på 20 dlr smt, lägger han strax till en summa och beställer en ny, snidad och stofferad dopfunt för Fiskebäck av Jonas Ulberg32 (se även not 85). När omsider de stora arbetena på Habo kyrka kommer igång 1723, förefaller Swans roll huvudsakligen vara kontrollantens och mecena- ten s, varefter han försv inner ur rampljuset, tills han dör 1740, »- - en ähr lig och förståndig Man uti architecteur, Muur Mästarärenden, wettenskaper .»33samt Liquida tions Commissarius - - Någo n förklaring till Habo kyrkas omgestaltning 1723 åte rfinnes inte heller i de sparsamma uppgif- terna om Swen Nilsson Swan. G enast efter sitt tillträde 1704 tog den nye kyrko- herden Martinus Seth initiativet till en reparation av kyrkobyggnaden . Krig, inflation, missväxt och pest fördröjde dock ombyggnaden ända till 1723. Till en börja n var det tak och väggar, so m tarvade under- hå ll , men seda n kommer krav, »- - - a tt Kyr- ki a n måtte blifwa regulier» och liknande estetiska värderingar. 34 Vid sin visitation 1709 förordade biskop Swed- berg, at t kyrka n borde nyuppföras i sten, vi lket föranledde Seth att utreda behovet av material , körslo r, dagsverken och andra utskylder för ett stenbygge.35 Beräkningen av murarprestationerna visar, att väggytan för den ifrågasatta stenkyrkan m2med blott 10 understiger den nuvarande kyr- kans. Seth har tydligen haft den nuvarande kyrkan i tankarna eller t o m på papperet, när han polemise- rade mot en stenkyrka. En sådan skulle draga med sig väldiga uppoffringa r, meda n en träkyrka, » .. . såsom wi äro öfwerenskomne här i Församb- lingen , at nästkommand e wåhr, wil Gud, företaga» blott skulle kosta församlingsborna några bjälkar mm. Ta kombyggnaden var beslutad att äga rum 1716 men uppsköts till förmån för en reparation av Fiskebäcks kyrka och Ha bo klockstapel (st prot 32 B YGGNADS HISTORfA Fig 32. Läge för 1723 års kor- skrank och kvarstående stöd vid väggarna. Uppm L D Cnattingius 1964. Position of chancel screen in 1723 and the remaining support by the wa!ls. Scale drawing. r 195 / / / / STOD VIDA 1716- 17). I mars 1722 hade virke lagts upp (st prot), men när kyrkoherden började redogöra för eko no- mien, utskylder och Swans ombyggnadsförslag, »- - - yppades i eftersta hopen ett stort sorl , be- gynte och en stor hop så gasta och storma, at man ei samla kunde hwad som sades ...». Motståndet för- dröjde starten ett år, men sedan drevs ombyggnaden i kyrkorådets regi till en början raskt, men spåningen dröjde ända till 1731. Ombyggnaden innebar i plan, att det gamla koret ersattes av ett nytt med samma bredd som kyrkan i övrigt (fig 10). Vidare inbyggdes den medeltida stensakristian i en tresidig avslutning på samma sätt som västpartiet hade utformats 1680 så, att endast ett hörn av stensakristian stack ut rätvinkligt. I rr-:i i:;i 11 11 -'----;'=-=;r----~ /\1 I I I . 0 . _p - - -- + KORSKRA-NKI., I B ' ·. ~ PLAN AV KORET ~" STOD VID B DM 10 0 1 2 3 4 5 10 /\\.. Jc:n!::::::::±=-- I --!::- I - =- -+. väster byggdes det stora vapenhuset istället för det mindre från 1680, som skildrats tid igare. Kyrkans uppbyggnad förändrades så radikalt, att endast långhusets ytterväggar kvarstår från den ä ldre kyrkan . I stä ll et för ett troligen plant innertak och flackt yttertak tillkom den nuvarande märkliga konstruktionen med förhöjt mittskepp och överljus samt sidoläktare och de många herrskapskurarna i ändarna (fig 11 - 13). Det kraftiga trätornet över väständan kompletterade till sammans med inred- ningen kyrkans omgestaltning. Till den radikala för- nye lsen bör också räknas Jonas Ulbergs a ltarupp- sats och predikstol mm, Johan Niclas Cahmans orgel och slutligen målningsskruden av Kinnerus och Pettersson (se nedan). ~~ murnmrm !: rr===ni1111 Fig 33. Rekonstruk- tion av kyrkan efter 1111111111111111 1680 års ombyggnad ,, med inlagd bänk- indelning. L D Cnaltingius 1968. [[[[I ~~-·"'12=dl jj[[illllll lillllllllllllll FLJ R econstruction of the ------------ I '' church after the 1680 U1lllllJI[U 11111 !i rebuilding showing 11 Lidistribution of pews. Ll..:i i::-!J 33 HAB O KY R KA ~ 6 V - - - - rxi~/- ~I'- D ·- - - ---~ - · ~ F D BÄ.°\J. ti:l 0 7':: -< :;i;:1 ~ )> )> < r-< )> ~ IZl CJ n z ')> I >-l >-l ...... z () 1 I 2i C/l 0 (") :i:: , z . ')> Z ' Z 1 ')> (") \ z l ')> I >-l >-l ...... z . 0 ...... ~ e . C/l '\ f Sveriges Kyrkor KONSTHISTORISKT IN VENTARIUM VOLYM 135 , VÄSTERGÖTLAND Amne~ .~~ ( \ ~ · ~~"\. !! t7 \Band Il, häfte 1 ~ (l1'"o11erbäcken \ Vaartofta härad ~\J ~elo !'./\ ~ J \ "-Alga rås\ V fmas~+! .~ + "" Tbnö+ f ~o ss l e / 7 / Lyrestad \ I l .., ~ ) + ,, \ + Kyrketorps llf1} f "\1 Q ' B-, r + / + +.'\ kap Skaga+ I I '-1 , , r ergo / F d Fredsberg ,; > V MARIESTA~ ' / are \: ' .. fp~ .> ' V l}jorkang -tl Toreboda ( \\\'-1 \.J \ {lh-,f',):J ~l"\ /..,,),Leksb~9 ) I H 'f \ l 1\J Bocks10 ..1 1/ JS 1 /fvi '1 k <:JJ i " / +, / ; Ba,ck VADSBO HD 71 kap. +/ '-0 10 0 '-ar1 P· ,,,.B1arsater' • ~ T + ' ' + u d /...J/-1 + :t-u11erva>- 1.1 Y ' Fa\ re>\ ) 11 \ > r-"" ~,.-i{ap. Ost / + + Forshem Lu ':-;,ås + \ Ek+ +. HJalstad Mo Ektcsko I '~\ ( ) Medefpt rrl>/, K!NN E H f) • g / Ek~y + + ;'t -f \ ~ Beateberg i 0 ""'-- Stro+ Sun nefs berg "o+0"o +Fullosa , 4 > , v\'?ne_9y ....r;I- ' \tBalleforsr• ,J+ '\-~, ) """fl,_a~eby+ + j y , 1 + + Kes tad , :• ;' ,, , \~ ;' Va ' ·.;-i_ \ ~ \I •.r-' Ska lu_'lda+ + Gosslunda Krnn ~ -Kleva:j:: o" +Holmestad _,/ I \, ! ' I V', .., ,, ,s + Sone / .. Huiaby + ' +Sri +Gotene ' ( .J , ' ,;Karls&org-q'~{': ~ LIDKOPING Ka ll b ', · / '. , ! I/ + /; ~'~ :+- 0' 'oi ene +Hq _f-eds10 , emm ings- " \ " 1 \.. Ransberg J; ~ ''..... -+a + + / =t- y.,o-.f 0~~+Savare IJ9e) _...i.~O la'ndo1 0 r p ~F-l a mslatt - ---- --- ~ +~- // l <;:-.1Friel + ' Grll stad+ ;\\'<>";+ + + + + '<"· +"-, l'JAH/)J!"GS-,o,;; ++ \ + t : ' ,. Suntelo[ p - Sun torps ~ ap~-- --/ +.. Tun + L'avad , tJ<.e Skorteizy Lindarva - Sl<ån rngs- lslrum J.' +Og lu nda + + , Brev1k' I l )t.Kara bL ,('' + Haggesle'(+Tra~soef9 1jf +Haj~ losa Åsaka Skarv~ Eggby / SKOVDE ' O+T~br~ f Il . j -/< (/TSE -'ia,,l++T~ng t~ora+ V ;c:kt~esville ./ + f-;! a ndene '. ~ skark'e Våmb~ + + sventorp yr e a a ( I JEL•slad+' + Håle-Tangv edum Saleby+ 'sk't11- + Synnerby w - N Ving~N+ Yarnhem;, Fors Y,e\Of~ KÅK! ' DS H [J 7 .r'~'\'.'.3a i '+l+ As,-1/ DSJadene+ Ja rpt, ti..Har1~+odme10 ·+ Maf~~ARA Lundbr. . '"'--7 Gb mia + 'f..i'"'' eloe<9 ( + ' i,,,_ "-,. B1arli'l Sparlos"t- Uve~cd~:,\.o;'" Å -~v"(;.;:t?m Stonu ;I; VAJ.,L'E l/D sk'ultarpO+.i;l< +Y>"") + + Mofalla 1Grcvback ? Fio +, G ':;{+ Flakebe rg +Levene r(,' +~~ngN//\ GS+Vrnko i"f Hai'IUnd a.Bo/Ju+m Haggum, + Nya '+-+V Vla\s,a~-, , i 1l , rostorp -- - ''-;,,.~ +. r + "Y"..._ + 1 + S109erstad f oro ai/ 'i / V .., Tennene\+ ,;_Hyrrnga·, )r,LongHal!um Ottum HDB1arklundat ' BJprk,~- + j)_foddeti) + -- , ) ' 7 Ko rsöerga f.i1> 111~TE -r ' Ryda + + Skarslad+. ' H • -~ ...~ ... ''s~ rp + Borgunda J ..., + •' + 1 HJO / + Langn um + /. 4 ,,.,/ 1 + Kvanum 1.. , ang~~tA'Saluna tens- + EdÖsa F d 1Trokorna~ dh + + Ha lfås + Vara ,!:, (('+ Fyrunga N. Vånga 1 -'GUDHE~ + Borga Slacl<å 99 'h :+-+ \l~rpi".' +'f~o9 .po + , omb ( Fro1ered/ '. ,.- kap. KedumlYassbr.+ + °""' + ) 0. Tun ,em .:;." + ' •--,,_,' Kun9S1ena ( ' ,) \. Barebergft / BA 'E , , ~ L SKE 't' l ·•· r Vrlske-+ Frrgger- T b 1 ' ,« I A kl ,/ ,............._~ \...-. Essunga i Y +Larv a erY. 'l't 1orn- f+-""'"" ':.,/ R/\ S Lundb t A Bd - lslorpit- - - '' Kleva ' k 'il- ; , ,o +Va rv c i" 0 S F' age 1as·+ orp . "( °{ ' +LasRe>t Edumf/D}iUJlen e ' +Gokhe~tLKOPING + Ås\\ 0 <'\Drn\bo 0 TIDAHOLM } ' } Barn ~ - ~/l)9}::' 1J + Ved/J,m Trav~~~ + + + - sir~•+ '-+ \..'<" ::i,oBaltak \ ~ +owa~ K k " f+_ + 4 <' + O . B1tterna _, V!LSKr + SorbyMarka· ~6 +kar\e'oi +OGe rum , + ,ÅJjsaka yr ~~ I . Lekläsa Brllerna j I') F'I b ·+' + LuTJra+-?+ Skors! + +. ':l' Sun} k Daretor p '--/1 o9 um 1,_,,..,.._,._,,_.,,...-....,_,.I' l .' ~ y Got ~:~ ,Smeby + f ~>rp H , Va~stf? + Velinge ( \....,...,...,... 1,.. Vrst + Skarv um \ Slola + Kalveangs a ,a + 1 Il, "--; HD > Vårkumla .+ + ne +V. ,attak Brandslorp.. /· [ + Grqla'nda + ~,..,/ + Nos Ky mbo' / + Härja .'. ' Kinneved / Var1ofJa- + y11 t d I ;J l i Br ismJne Å~ka i s a ) ;+ Utvän gstorp /! '\ + J'!( + M~ssla l + Mosse,berg '(' + Kyrka, kapell \. rn0~1NDS4t' V~lorp + lj VA RTOFTA HO / Ödekyrka, kyrkoruin Dö~"e+ +Börslig \ Sa ~ dhem+ ....-. .HD) '- /'Större väg v \ ,,, \\' Gus--- Länsgräns l N k \~'ko Hä radsgräns ""\,.{ y1,\+ o Mu jö Habo · 0 10 20 km ,/ \\. . abo OI n . / Bjurbäck Fi s~ "'tll..,... .. L~ } ./\ r ..., l l"'-1KARTOGRAFISKA INSTITUTET Almqvist & Wiksell