j Vec alms SVERIGES KYRKOR UPPLAND INGRID ROSELL Veckholms kyrka Veckholm kyrka TRÖGDS HÄRAD, UPPLAND BAND VIII: 1 Av INGRID ROSELL VOLYM 155 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDAT AV SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL PÅ UPPDRAG AV KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN UTGIVET AV STEN KARLING, ARMIN TUULSE OCH PER-OLOF WESTLUND Almqvist & Wiksell Stockholm 1974 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖREN HALLGREN GRAFISK FORMGIVNING VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Veckholms kyrka avslutades i juni 1973. Manuskriptet har granskats av Sten Karling. Arkivmaterialet har genomgåtts av förf, som dock har kunnat utnyttja excerpter ur Veckholms kyrkoarkiv av E Björkman 1952. Översättning till engelska av bildtex ter och sammanfattning har utförts av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Omslagsbilden återger Veckholms kyrkas orgelfasad, utförd till ett tidigare orgelverk från 1654 troligtvis enligt ritning av Jean De la Vallee. Skulpturutsmyckning av Hans Jerling 1665; sidopartiernas krönande änglar av annan hand. Foto 1973. På omstående sida Trögds härad sigill (Ofrälse ... till Elfsborgs lösen 1571, S 3, RA). ALMQVIST & WIKSELL, UPPSALA 1974 ISBN 91-7192-145-1 Innehåll VECKHOLMS KYRKA Inledning 7 Kyrkogården 9 Kyrkobyggnaden 16 Byggnadshistoria 34 Inredning och inventarier 55 Veckholms hospitalskyrka 128 Ekholmens kapell 133 NOTER 139 KÄLLOR OCH LITTERATUR 144 FÖRKORTNINGAR 146 SUMMARY 147 VECKHOLMS KYRKA Uppland, Uppsala län, Trögds härad, Uppsala ärkestift, Trögds och Åsunda kontrakt Inledning Veckholms socken är belägen vid Norra Björkfjär- den av Mälaren och omfattar en halvö mellan Grysta vik och Torsvi vik. Landskapet är kuperat och relativt rikt på skog. Kyrkan ligger vid en knutpunkt av vägar, som strålar ut över södra Trögd. Åt norr går vägar mot respektive Enköping och Litslena med förbindelse med Stockholmsvä- gen. Åt väster går en väg till Kungs-Husby och åt söder till Torsvi . Längs en väg omkring tre km öster om kyrkan ligger Ekholmens gård, som har haft stor betydelse för kyrkans byggnadshistoria. Av övriga större gårdar i socknen må nämnas Amnö, Grysta, Hedsta, Härjarö och Segla. Myc- ket av den gamla kulturbygden runt kyrkan är be- varad: delar av vägnätets sträckning, en äldre prästgård , nu hembygdsgård, strax norr om den nuvarande. Öster om kyrkan ligger en byggnad, som tidigare nyttjades som hospital och ålderdoms- hem. På samma plats låg det hospital , även inrym- mande kyrka och skola, som på 1660-talet inrätta- des av Magnus Gabriel De la Gardie. Vid Ekhol- men kvarstår delar av ett kapell, som här uppför- des av De la Gardie. Socknen är rik på minnen från förhistorisk tid. På ekonomiska kartan över Sverige är 75 forn- lämningar markerade i socknen, därav ett trettio- tal gravfält, nio runstenar och en offerkälla, »Wäppeby källa». Trögds härad var under den ti- digare stenåldern sparsamt bebott, då stora delar av bygden låg under vatten. Det är sålunda känt, att häradet hade sitt tingsställe på en ö.1 Enligt en karta över Upplands nivåförändringar i förhisto- risk tid gick nuvarande Torsvi vik ända till Veck- holms och Kungs-Husby kyrkor. 2 Många ortnamn minner om en fornskärgård med vikar och öar. Sockennamnet »vecul» har tidigast påträffats i samband med den sk sexårsgärden 1314, då från Veckholms kyrka levererades »III marc. denar» (SD 1946). Samma summa lämnades bl a från Litslena kyrka. Enligt ortnamnsforskningen bör namnformen »vecul» innehålla adjektivet vek i en äldre betydelse: tunn, böjlig.3 Namnet har tolkats härröra från en vik, som på grund av sin böjda form fått namnet »vecul». En sådan böjd vik kan även enligt ovannämnda förhistoriska karta ha gått upp till den plats kyrkan nu ligger. Ett gårdsnamn på Oknön i Bondarnö, Weckhål , samt några små öar i viken norr om ön, Weckhålsskären, torde ha samma ursprung. Vattenförbindelserna spelade stor roll för byg- den. Landförbindelserna fick, då Stockholm hade blivit rikets huvudort, större betydelse.4 Från Lag- Fig l. Nikodemus Tessin d ä. Ritning till Jakob De Ja Gardies gravkor 1658 vid Veckholms kyrka (Veckholmsprojekt Il). THC 4800. Nationalmuseum. Nikodemus Tessin the Elder, Drawing fora memorial chapelfor Jakob De la Gardie, 1658, at Veck_holm Church. 7 YECKHOLMS KYRKA unda till Håbo gick Stockholmsvägen över run- stensbron vid Bälsunda. Över sundet vid Ekolsund förmedlades förbindelsen mellan Trögd och Håbo. Ännu under sen tid hade emellertid förbindelsen sjöledes stor betydelse, i synnerhet för godstranspor- ter. Under Magnus Gabriel De la Gardies inten- siva byggnadsverksamhet forslades byggnadsma- terial på skutor till byggnadsplatserna runt Mäla- ren. Med material från Ekholmens tegelbruk, som låg vid den nu utdikade sjön Häcklans utflöde i Mälaren, avgick farkoster till Drottningholm och Jakobsdal.5 Ägarna till Ekholmen har som nämnts haft bety- delse för olika skeden i kyrkans byggnadshistoria. 6 Häradshövdingen i Trögd, lagmannen i Uppland Karl Ulfsson (Sparre) av Tofta, bebodde Ekholmen i varje fall från 1370-talet och uppförde där ett stenhus. Då han avled 1407, övertogs gården av dottern Margareta, gift första gången med riddaren Knut Tordsson Bonde, andra gången med riksrå- det Sten Turesson Bjelke. I äktenskapet med den förre föddes Karl Knutsson, kung i Sverige och Norge. En son till den senare, riksrådet och lag- mannen i Uppland Knut Stensson Bjelke, skrev sig till Ekholmen. Han avled emellertid barnlös 1431 och gården ärvdes av hans syster Brita Stensdotter, gift med riksrådet Gustaf Sture och mor till Sten Sture, riksföreståndare. Efter Gustaf Stures död gifte hon om sig med Gustaf Karlsson Gumsehuvud, riksråd och lagman i Uppland. Enligt ett brev 1471 avyttrade Sten Sture sin andel i Ekholmen till denne. År 1474 gav Gustaf Karlsson sin andra hustru, Ingeborg Filipsdotter Tott, Ekholmen med allt underlig- gande gods i morgongåva. Gården övergick senare till hennes andre man rådsherren och lagmannen i Närke Erik Trolle, med vilken hon ingick äkten- skap 1487. Ekholmen synes ha varit centrum i fa- miljens godskomplex. Fru Ingeborg dog något av åren omkring sekelskiftet. Enligt traditionen drunk- nade hon under en färd på Mälaren. Hennes sista bevarade brev är daterat 1495 men andra brev an- tyder, att hon har levat åtminstone ytterligare ett par år. Sten Sture berättas senare genom klagomål hos kung Hans ha återfått Ekholmen och behållit det till sin död 1503, då gården ånyo kom i Erik Trolles ägo. Som äldsta barnet i Erik Trolles äk- tenskap med Ingeborg föddes sonen Gustaf, seder- mera ärkebiskop och avsatt som sådan . Riksrådet fråndömde Gustaf Trolle egendomen på 1520- talet, då han hade fört avog sköld mot riket. God- set räknade då ett fyrtiotal underliggande gårdar i Veckholm och närbelägna socknar. Ekholmen, som 1547 uppges vara kunglig avels- gård, förlänades 1571 som friherreskap åt Pontus De la Gardie, Johan III:s fältherre och även gift med hans dotter. År 1585, då han hade utnämnts till ståthållare i Estland och Ingermanland, avled han genom drunkning. Enligt reglerna för de_t av Erik XIV inrättade friherreskapet ärvdes Ekhol- men av äldste sonen Jakob De la Gardie, sedermera riksmarsk, vanligen kallad fältherre. När denne 1615 utnämndes till greve, övertog hans yngre bror Johan De la Gardie friherreskapet. Egendomen övergick vid Johans död 1640 ånyo till Jakob De la Gardie och 1647 till dennes son Magnus Gabriel De la Gardie, rikskansler. Riksrådet Gustaf Adolf De la Gardie, son till den senare, övertog 1673 Ek- holmen. Godset reducerades 1681, men ägaren och hans hustru Elisabeth Oxenstierna, död 1721, fick disponera egendomen under sin livstid. Då äkten- skapet var barnlöst, såldes gården 1736 till lands- hövdingen Erik Odelström, som i sin tur 1748 sålde den till kammarherren Israel Broman. Denne var ogift och gjorde egendomen till fideikommiss för två brorsbarn, Sofia Agneta Broman och Fred- rik Erland Broman och efter dennes tidiga död till systern Fredrika Ulrika Broman. Gården fick där- efter ett stort antal ägare genom köp och arv. Av dessa nämnes nedan flera av innehavarna i sam- band med kyrkans historia, donationer, gravmin- nen mm. 8 KYRKOGÅRDEN F ig 2. Veckholms kyrka och den omgivande bygden. T v om klockstapeln prästgården, t h om kyrkan f d hospitalet. Foto J 973. Veckholm Church and surroundings. L ejt of the bell-tower is the vicarage, right of the church the former hospital. Kyrkogården Kyrkan med kyrkogården är relativt högt belägen i det kuperade landskapet (fig 2). Den mot söder sluttande kyrkogården har närmast rektangulär planform (fig 3). En jämförelse med kartor från 1670-talet och från 1766 visar, att kyrkogården har utvidgats åt söder (fig 4). 7 Utvidgningen ägde san- nolikt rum i samband med en omläggning av kyrko- gårdsinhägnaden, påbörjad på 1770-ta let. Kyrkogården omges av en gråstenskallmur av valda och k luvna block. År 1770 beslöt man att omlägga hela kyrkogårdsmuren. Detta arbete, som påbörjades först 1779, anförtroddes sockenmura- ren i Villberga, dalkarlen Olof Olofsson. Den ä ldre inhägnaden skulle nedrivas, sten framföras och sprängas genom gångled (st prot, räk 1779). Ar- bete med bogårdsm uren pågick ännu 1809 och 1811 (räk). År 1860 beslöt man att omlägga norra delen av muren (st prot). En tidigare inhägnad, täckt av trätak, kan studeras på en teckning av kyrkan och kyrkogården av Olof Grau 1748 (fig 5). Brädslag- ning, spåntäckning och tjärstrykning av bogården upptas i kyrkans äldsta räkenskaper, bevarade se- dan 1669. Längs kyrkogårdsmuren är lövträd plan- terade. På kyrkogården leder a lleer av lövträd från ingångarna i nordväst, nordost och sydost fram till kyrkan. År 1653, då en ombyggnad av kyrkan var aktuell, planerade man även en upprustning av kyrkogår- den. I ett odaterat memorial av Magnus Gabriel De la Gardie, vilket kan tidfästas till 1653, uppger han sålunda: »item kyrkiegården besettes medh trä och målas runtt medh skrifne språk».8 Trädplan- tering på kyrkogården omnämns vidare 1804 (st prot). År 1814 planterade trädgårdsmästare Lind- berg, Ekholmen, 40 träd på kyrkogården delvis på gårdens bekostnad (st prot). Eljest var kyrkogår- 9 VECKHOLMS KYRKA PRA5TGÅQD S/TUATI ONS PLAN KUNGS~ J(' 0 + KLOCKSTAPEL ID 10 30 40 50 60 70 :i::· .... ! : --;----t=__;_!_ den långt in på 1800-talet föga planterad. År 1837 förbjöd man sålunda klockaren att utnyttja kyrko- gården som betesplats och anvisade honom ett område på kyrkogårdens norra del, vilket skulle inhägnas (st prot). Ingångar Till kyrkogården leder ingångar i nordväst, nord- ost och sydost. De båda förstnämnda ingångarna har stig! uckor av putsat tegel med korgbågiga genom- gångar och plåttäckta tak med svängd kontur (fig 6). Vid vardera sidan av genomgången en sittnisch. Stigluckorna är avfärgade i en ljust gul färgton med vita slätputsade genomgångar, lister samt run- del över valvbågen; svartmålade tak. I ingångarna rakslutna, svarttjärade dubbelportar av furu. Båg- fältet ovanför av svarttjärat trä med en snidad sol, målad i gult. Magnus Gabriel De la Gardies ovannämnda memorial omkring 1653 angående kyrkogårdens upprustning, uppger även: »Alla ingångarne medh hufvar, portar».9 År 1654 anskaffades material till kyrkans ombyggnad och reparation bl a 5 000 mur- tegel till en ny stiglucka.10 Enligt en instruktion 20/6 1655 skulle en stiglucka uppföras i södra kyrko- gårdsmuren i anslutning till en ny väg från Ekhol- Fig 3. Situationsplan, 1 : 2 000. Uppm J Söderberg 1952, ändrad 1972. General plan. bO M -+: men.11 På ovannämnda karta från omkring 1670 är stigluckor markerade på nuvarande platser. En främre gräns för stigluckornas datering ger även en uppgift i kyrkans räkenskaper 1683, då murmästaren Erich Andersson lagade båda »steg- 1 ucksportevalven». På Olof Graus teckning av kyr- kan 1748 är stigluckorna avritade (fig 5). De är här täckta av sadeltak. En stiglucka med motsvarande uppbyggnad lät De la Gardie uppföra omkring 1680 till Varnhems klosterkyrka.12 Taken fick sannolikt sin nuvarande form i samband med kyrkogårds- murens omläggning, påbörjad 1779. I ett besikt- ningsinstrument 1739 uppges sålunda stigluckorna vara bofälliga.13 Den nordvästra stigluckan på- kördes 1949 av en stridsvagn men återuppfördes ånyo enligt uppmätning (K-byrån) . Ingången i sydost omges av granitblock med fästen efter grindar. Den ledde ursprungligen till den här belägna klockargården (fig 4). Strax söder om den nordvästra stigluckan är upp- byggd en stätta av sten över kyrkogårdsmuren. Denna synes ha tillkommit i samband med kyrko- gårdsmurens omläggning, påbörjad på 1770-talet. I början av 1800-talet uppges sålunda att kyrkogårds- portarna måste hållas stängda som skydd mot krea- turen, som betade omkring kyrkan (st prot 1807). 10 Q,~:~z . ~- . . ·· 1b; .. ::.i··. \~ I - ~ · \i . • :.....·.·.. :·.·:.· ::·.·: ..·::~:·.~·- .... ...... .. . . .. - ~\... ~ \ i •:•1• \~\~~~onc~--~~·~~~,__..~~_.~,,....._~•~L~i•~•~=~F~•-- · ~~~--•;ad-.A~_.1 -~h-.!'lll!'!""!~~*""•~~·...~ - - - - . - 5 · ~ - - · ~ · Fig 4. Karta över kyrkan och dess omgivningar omkr 1670. T h hospitalet, norr om klockstapeln prästgården. ULA. Map oj the church and surroundings c 1670. Right, the hospital, N of the bell-tower the vicarage. Fig 5. Kyrkan från norr 1748 enligt Olof Grau (UFT 8). The churchfrom N in 1748. 11 VECKHOLMS KYRKA Klockstapel På en höjd väster om kyrkan ligger klockstapeln, till vilken en svängd väg leder upp från kyrkogår- den (fig 7, 8). Byggnaden är uppförd på rektangu- lär plan med strävor i öster och väster. Stapeln är helt inklädd med svarttjärade bräder och karakteri- seras framför allt av sitt originellt utformade tak- parti: ett högt, pyramidformat tak, krönt av en åttasidig genombruten lantemin med kamissvängd huv med lökformat krön samt spira. Pyramidtaket har fyra vitmålade solur samt konturskuma ut- smyckningar. Å soluren är målade årtalen 1846, 1848 och 1849, syftande på en reparation av tak- partiet (se nedan). Byggmästaren Andreas Bretzel från Stettin, som 1664 trädde i Magnus Gabriel De la Gardies tjänst, utförde i april 1668 en modell till klockstapeln, efter vilken den skulle uppföras.14 Bretzels namn kan knytas till flera av De la Gardies byggnadsfö- retag.15 Han utförde sålunda kopior av Matthias Rolls originalritningar för Hapsals slott i Balti- kum, nu bevarade i Nationalmuseum. Han arbetade vidare i Rolls anda vid slottet Höjentorp i Väster- götland, påbörjat 1654 enligt ritningar och under ledning av Matthias Holl.16 År 1667 är Bretzel Fig 6. Nordvästra stigluckan, ursprungligen uppförd under 1600- talets andra hälft. Taket fick sanno- likt sin nuvarande form vid 1700- talets slut ; tidigare sadeltak (se fig 5). Foto 1972. NW lich-gate, built originally during the second hal/ oj the 17th century. The roof was probably given ils present shape at the end oj the 18th cenlury; earlier it was a pitched roof (see Jig 5). verksam vid Ekholmen, där han förfärdigar en trappa med sex pelare av ek samt två större korin- tiska och två joniska kolonner.17 I samband härmed synes han ha an litats för Veckholms kyrkas klock- stapel. Till den originella utformningen av takpar- tiet, som visar likheter med hömtomen till Hapsals slott, synes Bretzel ha inspirerats under sin verk- samhet för Matthias Holl.18 För klockstapelns uppförande svarade tombygga- ren Johan Oudsvich, till vilken 1668 utgick flera summor i avräkning på hans kontrakt rörande klockstapeln.19 Denne tombyggare, av namnet att döma av holländskt ursprung, uppförde även ett lusthus i Ekholmens djurgård. 20 Ett dylikt är av- ritat i Ekholmens djurgård å en karta i LMS 1688.21 Johan Oudsvich, som sålunda var en kvalificerad tombyggare, som kunde arbeta efter modell, kan även tänkas vara identisk med den ej namngivne tombyggare, som 1672 uppförde Varnhems kloster- kyrkas originella mittom, av Sten Karling tillskri- vet Matthias Holl. 22 Johan tombyggare var i De la Gardies tjänst ännu 1680, då han beordrades att sätta upp korset på tornet till Ödeby kyrka i När- ke.23 Klockstapeln har ·genom århundradena under- 12 Fig 7. Klockstapeln, uppförd 1668 av den holländske tombyggaren Johan Oudsvich efter modell av byggmästaren Andreas Bretzel från Stettin. Foto 1973. Bell-tower, erected in 1668 by Johan Oudsvich, a Dutch tower builder, after a mode/ by Master Builder Andreas Bretzel from Stettin. 13 VECKHOLMS KYRKA Sekt ion J{ -1- Pi o n Fig 8. Klockstapeln. Plan och sektion, 1 : 300. Uppm J Söderberg 1972. Bell-tower, plan and section. gått omfattande reparationer men synes dock ha bibehållit sitt ursprungliga utseende. På Olof Graus teckning 1748 har byggnaden sålunda sin nuvarande form (fig 5). Räkenskaperna 1670-71 upptar spån- täckning och tjärstrykning av klockstapel. År 1685 inköptes 10 stockar till stödjeband i byggnaden (räk). En större reparation, då bl a brädbeklädna- den på södra sidan förnyades, genomfördes 1766 (st prot 1765- 70). År 1783 upptogs ånyo arbete på klockstapeln innefattande brädbeklädnad på två sidor, nya luckor mm (st prot). En större repara- tion genomfördes 1816-17, då arkitekten Gustaf af Sillen,24 uppgjorde ett detaljerat reparationsför- slag (st prot). Byggnadsarbetet anförtroddes åt byggmästaren Eric Ersson, Hedsta. Bland bygg- nadsmaterialet upptages 1815 (räk) 15 grova stockar, 12 tolfter bräder och 10 järnstänger. Sol- urens årtal 1847, 1848 och 1849 åsyftar ett omfat- tande arbete å takpartiet. Hela taket med alla ut- byggnader och prydnader uppges ha förnyats (st prot 1849). Man har därvid emellertid enligt Graus avbildning följt det äldre takets utformning. Klock- stapeln försågs vid samma tillfälle med starka stöd och bjälkar. Delar av brädbeklädnaden förnyades. År 1858 drabbades klockstapeln av ett åsknedslag, varvid smärre brandskador uppkom på norra sidan enligt en inskrift i klockstapeln (st prot). Kyrkohärbärge På ovannämnda karta från omkring 1670 är ett kyrkohärbärge markerat invid norra kyrkogårds- inhägnaden (fig 4). Detta förekommer även i rä- kenskaperna på 1670-talet. En bod med samma läge synes på Olof Graus teckning 1748 (fig 5). Benhus En benkammare fanns å kyrkogården fram till tiden omkring 1670. År 1671 uppges sålunda, att man grävt ned ben, som hade förvarats i den för- fallna benkammaren (räk). Benhus brukade pla- ceras intill kyrkväggen, jfr Teda kyrka, (SvK Up XI, s 166). Spår efter ett takfall - ett mörkare gavelformat fält avtecknade sig före kyrkans res- taurering 1972 i putsen rakt ovanför kyrkans igen- satta sydportal (se nedan). Gravvårdar Några äldre gravhällar är uppställda vid södra kyr- kogårdsmuren. En gravhäll av rödbrun sandsten med inristat kors har följande inskrift: DÖDE- 14 MINNE I ÖFVER . SAL I E: ERSON I I . ALSÄTRA I H MARGARETA I MATSDOTER I CHRISTUS ÄR MITT LIJF I DÖDEN ÄR MIN VINNING / ANNO 1682. Mot muren står även två gravhällar med inristade kors, den ena med spår av inskrift. Ett gravrninne av smidesjärn är uppställt på samma plats. Framför kyrkans västgavel står ett lutande trä- kors, vid vilket följande sägen är knuten (fig 9) .25 En prästgårdsdräng utsändes för att skrämma pros- ten Melchior (levde på 1530-talet), när denne sent på kvällen gick från sina vanliga andaktsövningar. När prosten fick se den till spöke utklädde drängen, bad han till Gud, varvid drängen sjönk levande ned i jorden. Till minne av denna händelse restes korset. Korset utbyttes 1971 mot ett nytt med samma ut- formning. Runstenar En runsten av grå granit, U 696, är uppställd i klockstapelbacken öster om klockstapeln. Stenen har inskriften: » ... resa stenen efter Alver, sin fri- givne (?) ... (Gud) hjälpe hans själ». Höjd 150, bredd 100. Stenen flyttades till sin nuvarande plats Fig 10. Äldre präst- gård, nu hembygds- gård. Östra delen av byggnaden äldst, möjligen från 1600- talets slut. Foto 1973. An ofder vicarage, now cfassed as an ancient monument. The E part of the building is the o!dest, dating possibly from the end of the 17th century. KYRKOGÅRDEN Fig 9. Träkors, till vilket en sägen är knuten (s J 5). Framför kyrkans västgavel. Foto N Lagergren J 952. Wooden cross, to which a legend is attached (p 15). In front of the west gable of the church. 15 VECKHOLMS KYRKA 1954 genom Raä:s försorg (handl, ATA). Dessför- innan stod den lutad mot södra kyrkogårdsmuren. En nu försvunnen runsten, U 701, uppges 1717 vara placerad »intra januam templi». Stenen har senare förkommit möjligen i samband med bogårds- murens omläggning. Enligt Peringskiölds Monu- menta fanns stenen på 1600-talet i Kynge by i Veckholms socken. Prästgård Nordväst om kyrkan ligger prästgården. Den nu- varande huvudbyggnaden uppfördes 1944. Omedel- bart norr om denna ligger en äldre huvudbyggnad, nu nyttjad som hembygdsgård, församlingshem och museum (fig 10). Veckholms hembygdsför- ening bildades 1948 för att rädda byggnaden, som Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden består av ett relativt långt rek- tangulärt långhus, som även inrymmer kor ; sak- ristia i norr och vapenhus i söder. En korsarm, som ansluter sig till kyrkan i söder, är införlivad med kyrkorummet. Den har tidigare nyttjats som grav- kor för Johan De la Gardie och medlemmar bl a av ätterna Broman och Burenskiöld. Jakob De la Gardies gravkor, sedermera De la Gardieska grav- koret, är fogat till kyrkans korparti (fig 11- 14). De olika huvuddelarnas relativa kronologi är föl- jande: I. En rektangulär gråstenskyrka, sträckande sig åt öster till sakristians västmur, åt väster till vapenhusets östmur. 2. Utvidgning åt väster. 3. Valvslagning och välvt vapenhus. 4. Utvidgning åt öster och sakristia. Valvslagning i de nybyggda delarna. 5. Korsarm i söder. 6. Gravkor vid kyr- kans östgavel. Murarna är uppförda av vald och kluven grå- sten med inblandning av tegel. Tegel har använts i gravkorets murar, gavelrösten, i södra korsarmens strävpelare och blinderingar samt valvsystem och omfattningar. Murarna är utvändigt putsade och avfärgade i en ljust gul färgton med slät vit puts i omfattningar och blinderingar. Sockel är ej mar- kerad. Ytterputsen förnyades delvis och avfärga- var dömd att rivas. År 1950 överlämnades präst- gårdsbyggnaden till hembygdsföreningen. Marken ägs dock fortfarande av pastoratet. 26 Den lång- sträckta envåniga byggnaden i reveterat trä har en tvåvånig mittfronton. Byggnaden är tillbyggd åt väster. Den östra delen av huset bestod ursprung- ligen av en förstuga och sal, omgiven av respektive kök och kamrar. 27 Den kan tänkas vara identisk med den nya byggnad med stor sal, kammare och förstuga , som upptages i ett syneprotokoll 1692. Under Nordiska museets överinseende har en genomgripande restaurering genomförts av bygg- naden, som 1956 registrerades som kulturminnes- märke enligt lagen 12/6 1942. 26 Präsigården är ej byggnadsminnesförklarad enligt nu gällande lag av den 12/9 1960. des senast vid en yttre renovering 1972. Vid reno- veringen framkom spår av äldre vit puts. I ett re- parationsprogram 1770 upptages, att hela kyrkan skall rappas utvändigt (st prot). Reparationen ägde rum 1772. Murborste, kalk m m i kyrkans räken- skaper antyder, att rappningen genomfördes detta år. Långhusets västra gavelröste, vapenhusets och södra korsarmens gavelrösten samt södra korsar- mens murar har tegelblinderingar (fig 15). Västra gavelröstet har tre höga, svagt spetsbågiga nischer, den mellersta högre och tvåbågig med formte- gel i inre anfanget till de båda Mgarna (fig 16). Under nischerna ett horisontalt strömskift samt i gavelspetsen en rundel. Vapenhusets gavelröste prydes av en trebågig nisch (fig 13). Södra kors- armen har ett kors med ändplattor i röstets spets, stående på slätt horisontalband, som trappstegsvis fortsätter nedåt längs röstets båda sidor (fig 18). Gavelröstets nedre del har två låga tvåbågiga nischer. Södra korsarmens murar prydes av en horisontal bård, bestående av en trappfris och ett slätt horisontalband. Södra korsarmens båda sträv- pelare har vardera två blindnischer, vilka synes ha varit försedda med vapen. I korets strävpelare till 16 -I J( ­ PLAN ~-· /3 '.00~23 !, 5 70 15 zo Z5 30 35M :::c;::i! ---==- . - . ~ - _; -- ! _ _ _, - - 1- - --1~ L - ---,- 11 ! ~ 111 I 51'.ARN ING ,4 -A 10 0 1 z 3 4 5 10 15 zo 25 30 35,f,f :lunhm f=l=l=l=--=::....::;:==±==---===±=-====== l~-======r Fig 11. Plan och längdsektion mot söder, 1: 300. Uppm J Söderberg 1952. Ändrad 1972. Plan and longitudinal section looking S. - 7 J52JJ Veckholms kyrka 17 YEC ·>LMS KYRKA Fig 12. Tvärsektion mot öster, l: 300. Uppm J Söderberg 1952. Ändrad 1972. Cross section looking E. 5KARNING B-B 10 0 1 2 3 4 10 15 20 den närbelägna Arnö kyrka fanns sålunda enligt J Hadorphs Afritningar en blindnisch med Jakob Ulfssons vapen. Östra gavelröstet saknar nu blin- deringar. Östgaveln blev till stor del ombyggd i samband med att Jakob De la Gardies gravkor fogades till kyrkans korparti. Fönsteröppningar Kyrkorummet har höga, rundbågiga fönsteröpp- ningar, två i sydmuren, fyra i nordmuren, en i kors- armens sydmur samt en i västra gavelmuren, den senare insatt i en spetsbågig nisch (fig 11 , 14- 15). Fönsteröppningarna har korsindelade, brunmålade karmar av järn ; i övre bågfältet masverk. Solbänkar av svartmålad plåt. Fönsteröppningarna fick sin nuvarande utformning på 1840-talet. År 1841 upp- gjordes ett större reparationsprogram , som skulle utföras av byggmästaren Robert Palmer, verksam vid flera kyrkor invid Enköping. 28 Då fönsteröpp- ningarna var små och för högt placerade, beslöt man att förstora sex fönsteröppningar (st prot). Spå r efter ett östfönster framkom vid senaste restaureringen ovanför gravkorets tak (fig 17). In- nan gravkoret var fullbordat, skildes kyrkorum- met från detta av en »brädgavel», i vilken ett föns- ter var upptaget (räk 1676). På en avritning av kyr- kan från nordväst av Johan Hadorph 1684 mar- keras två högt sittande, rundbågiga fönsteröpp- ningar i östra delen av nordmuren samt en fönster- öppning i västgaveln (fig 19). Olof Graus teckning av kyrkan 1748 visar ännu en fönsteröppning i nordmuren (fig 5). År 1772 upphöggs den väst- ligaste fönsteröppningen i nordmuren samt en fönsteröppning i sydmuren närmast vapenhuset (st prot). Ingångar Kyrkan har två ingångar, dels en huvudingång i söder genom vapenhuset, dels en ingång till södra korsarmen likaså i söder. Dörröppningen mellan vapenhuset och kyrkorummet har i nedre delen tvåsprångig omfattning (fig 24). Ingången har minskats sannolikt i samband med orgelläktarens tillkomst. Dubbeldörr av brunbetsad furu med snidade rundla r och konturerade järnbeslag. I bågfältet är insatt glas med spröjsar i form av blomrankor i jugendformer. Mot kyrkorummet rak- slutna vindfångsdörrar, klädda med snedställd ek- panel, utförda enligt förslag 1958 av ingenjör Uno Söderberg, Sthlm (K-byrån). Före vapenhusets uppförande synes denna ingång ha tjänstgjort som kyrkans sydportal. Mellan fönstren i sydmuren framkom vid restaureringen 1972 spår av den äldsta kyrkans sydportal, en 1,58 m bred tegelom- fattad rundbågig muröppning (fig 20). Väggpilas- tern framför ingången visar, att ingången var igen- 18 satt vid kyrkans välvning vid tiden omkring 1400- talets mitt (fig 11 ). Ingången till södra korsarmen med korgbågig omfattning är upptagen i anslutning till dess föns- ter (fig 18). Tre trappsteg av sten leder upp till in- gången, som har dubbeldörr av brunmålat trä. En sandstenstrappa till ingången anskaffades 1832 (räk). Portöppningen har möjligen upptagits vid detta till- fälle. Trappan omlades vid restaureringen 1972. Yttertak Yttertaken erhöll nuvarande beklädnad med Häl- singespån 1972- 73. På östra och västra gavelnoc- karna är uppsatta korsformiga spiror med klot och flöjlar, den östra med å rtalet 1795 hänsyftande på en nedan nämnd ombyggnad av taket. Den västra flöjeln är utformad som en bevingad drake. Gavel- röstena har svarttjärade vindskidor av trä; svart- tjärade hammarband. Spåntäckning av yttertaken upptages i kyrkans äldsta räkenskaper ( 1669-). Arbete med spån täckning, bl a av södra korsarmens tak, ägde rum på 1680-talet (räk). En omfattande ombyggnad av taket genomfördes på 1790-talet (räk 1795- 99). År 1798 inköptes 76 stockar till tak- stolar. 80 tolfter bräder upptages i räkenskaperna 1799, då även byggmästaren fick betalt för istånd- sättande av taket. År 1840 förnyades södra kors- armens yttertak och spåntäckning (st prot, räk 1839- 40). 600 mursten upptages i räkenskaperna bland m1terialet till takarbetet. Korsarmens murar synes enligt denna uppgift ha påmurats i samband med ombyggnaden av taket. Interiör Det långsträckta kyrkorummet präglas framför allt av den rika inredningen från medeltid och stor- maktstid: altarskåp och korstolar från medeltiden, predikstol och orgelfasad från stormaktstiden (fig 21 - 22). Gravkoret med minnen från samma skede öppnar sig bakom altaret. En vid båge är upptagen till södra korsarmen, som nu är införlivad med kyrkorummet. Kyrkorummet täckes av sex kryssvalv av tegel, nr 1- 4 från väster räknat (fig 11) med helstens- ribbor vilar på rundbågiga sköldbågar och fler- språngiga väggpilastrar samt åtskiljes av svagt spetsbågiga gördelbågar. De två östligaste valven KYRKOBYGGNADEN (nr 5- 6 å fig 11) har fasade halvstensribbor, vilka utgår från konsoler och från korets hörn. Södra korsarmen täckes av ett stjärnvalv med halvstens- ribbor. Valvet !n r hjässplatta samt bredare för- eningslänkar i valvens skärningspunkter. Valvrib- borna utgår från rummets hörn. Mellan väggpi- lastrarna i de båda traveerna väster om prediksto- len löper vid nordmuren en sittbänk av sten, san- noli kt tillkommen i samband med välvningen (fig 11). Korsarmen öppnar sig mot kyrkorummet medelst en vid båge. Då denna upptogs blev vägg- pilastern mellan valv 4 och 5 fristående. Väggar och valv rengjordes och vitkalkades se- nast vid en inre renovering 1963 enligt förslag av firma All-Tak, Falun, med konservator Sven Dalen som kulturhistorisk kontrollant (ATA; K-byrån). 29 På norra kormuren är insatt en kvadratisk sten med vapen i relief för ätten Tott (fig 23). På väggpilast- rarna är uppsatta följande målningar, må lade i akvarell på kartong, av kyrkoherden C G N Ry- deman. 30 2. På norra sidan från väster räknat: I. Veckholms kyrka med omgivningar. Inskr: JOHAN- NES 8: 12. Jesus framför nordvästra stigluckan. lnskr: JOHANNES 14 : 6 (Jag är vägen och san- ningen oc!1 livet). 3. Den gode herden. Jnskr: JOHAN NES I 0 : 11. På södra sidan: I. Vapenhuset, Inskr: JOHANNES LO: 9 (Jag ä r dörren). 2. Jesus i en alle, som bildar kyrkvalv. Inskr: JOHANNES 11 : 25 (Jag är uppståndelsen och livet). 3. Jesus i ett sädesfält. Jnskr: JO HANNES 6: 35. Golvet är lagt med kalkstensplattor i koret och mittgången med gravhällar. Bänkkvarteren har golv av trä. Tre trappsteg av trä leder upp till det högre belägna korgolvet. I ett reparationsprogram 1770 ingick att koret ånyo skulle läggas med sten och huggna stentrappor (st prot). Södra korsar- mens golv är ett trappsteg högre än den övriga kyrkans golv. Fem trappsteg leder upp till en högre belägen avsats i södra delen av rummet. Vapenhus Vapenhuset i sydväst är uppfört av gråsten med gavelröste, valv och omfattningar av tegel (fig 13). Vapenhusportalen är rundbågig, ensprångig och omfattad av en hög, spetsbågig nisch; dörr klädd med brunmålad snedpanel samt försedd med stort, lågt placerat stocklås. Portalen är ej centralt pla- 19 VECKHOLMS KYRKA , ' cerad i gavelmuren utan förskjuten åt väster, san- nolikt med tanke på ett altare vid östra vapenhus- väggen (se nedan). Byggnaden har sadeltak, vilket erhöll ny spån beklädnad vid restaureringen 1972- 73. Vid gavelröstet tjärade vindskidor av trä; på gavelnocken smidd spira med flöjel. I gavelröstets trebågiga blindering är insatt ett snidat solur med brungulmålad ram samt årtalet 1807. Renoverat vid ovannämnda restaurering. Interiören (fig 24) täckes av ett kryssvalv med helstensribbor, utgående från rummets hörn, av samma typ som valven i kyrkorummets fyra väst- ligaste traveer, ehuru här sekundära. I östväggen Fig 13. Kyrkan från sydväst. Foto 1973. The churchfrom SW. finns på 70 cm:s höjd från golvet en rundbågig nisch (höjd 140, bredd 170), invid vilken sannolikt har funnits ett altare. Golv av tegel av medeltida for- mat (14 x 29). Sakristia Sakristian i norr är uppförd av gråsten med valv och omfattningar av tegel (fig 14). I nordmuren är upptagen en rundbågig fönsteröppning, av trä- spröjsar indelad i rutor. Spår efter en igensatt fönsteröppning i östmuren framkom vid restau- reringen 1972 (fig 25). I ett besiktningsinstrument 1739 uppges, att sakristian upplyses av »ett föns- 20 Fig 14. Kyrkan från nordost. Foto 1973. The church from N E. Fig 15. Västra gavelröstets, vapenhusgavelns och södra korsarmens gavelblinde- ringar, 1 : 300. Uppm U Walukiewicz 1972. Upplands fornminnesförening. Ornamental brickwork in the W gab!e, the porch gable and the gable oj the S tran- sept. D!IllIIllIIllllIIlllIIIllllilllITlillIIll I'~ ( L_____I L ~ . ~-'1-~ 21 Fig J6. Detalj av västra gavelröstets blinderingar. Foto L Gezelius 1972. Detail of the ornamental brickwork in the W gable. Fig J7. Spår efter östfönster ovanför gravkorets tak, blottade vid en restaurering J972. Foto L Gezelius 1972. Traces of an E window above the roof oj the memorial chapel, Jound during a restoration in 1972. Fig 18. Södra korsarmen, uppförd vid tiden omkr 1500, möjligen som privatkapell eller gravkapell för ägare till Ekholmens gård. Murarnas blinderingsbå rd blottades vid en restaurering 1972. Foto 1973. S transept, built around 1500, possibly as a private chapel or a memorial chapel for the owners oj Ekholmen manar. The ornamental brickwork in the walls was found during a restoration in 1972. 22 Fig 19. Kyrkan 1684 enligt Afritningar (Johan Hadorphs resor). The church in 1684. I I . Fig 20. Spår efter kyrkans ursprungliga sydportal, fram- komna vid en restaurering 1972. Foto L Gezelius 1972. Traces of the original S portal of the church, found during a restoration in 1972. 23 VECKHOLMS KYRKA terluft med ett fönster mycket litet» och att detta bör upphuggas till 10 »kvarters» höjd och åtta »kvarters» bredd.31 Med detta fönster torde avses fönstret i nordmuren, synligt på Hadorphs avrit- ning 1684 (fig 19). Byggnaden har sadeltak, vid restaureringen 1972- 73 täckt med spån; tidigare svartmålad plåt. Vindskidor av svarttjärat trä. Dörröppningen mellan kor och sakristia är korg- bågig med tvåsprångig omfattning (fig 26 a) . Dörren är klädd med sammannitade järnplåtar på furu- plankor. Den har dörring med två djurhuvuden vända mot varandra, dörringsbeslag med fyra liljor samt stocklås (fig 26b). Rummet täckes av ett kryss- valv av tegel med fasade halvstensribbor, bredare Fig 21. Interiör mot öster. Foto 1972. Interior looking E. Fig 22 (t h). Interiör mot väster. Foto 1972. Interior looking W. Right. föreningslänkar i hjässan samt bredare slutstenar på ribborna, av samma typ som valv nr 5 och 6 i kyrkorummet, ehuru nr 6 ej så utarbetat (fig 11). Ribborna går ned i rummets hörn och vilar på sköldbåge blott mot långhusets mur (fig 27). Val- vet har två bärringar. I rummets sydöstra hörn en skorstensstock. I nischen till det igensatta fönstret i nordmuren är insatt ett järnskåp för nattvardssil- ver, omnämnt 1790 (inv). Nischen stänges med dörr av järnplåt med järnslå. Söder om fönsternischen i östmuren en liten nisch med inbyggt skåp för nattvardsvin (96 x 70) med dörr av järnplåt. Rum- met är vitkalkat. I norra fönsternischen målningar utförda av kyrkoherden C G N Rydeman: 30 Överst 24 T • • 25 VECKHOLMS KYRKA inskrift: GUD / TALAR /ORDET 1526 / PÅ / SWENSKT TONGAMÅL. I nischens vänstra sida framställes Ans- gar med ett kors av björkstammar. Inskrift: OM JAG I ÄR VÄRDIG I ETT UNDER I GÖR MIG DÅ I TILL EN GOD / MÄNNISKA. Nederst: 830. I nischens högra sida framställes Ansgarskapellet. Inskrift : HELGON I ÄRO DE I SOM I LIV I 0 GÄR-/ N!NG VI-/ SA ATT GUD / LEVER. Nederst: 1930. Golvet är lagt med tegel av medeltida format , två trappsteg högre än korgolvet. År 1771 genomfördes en reparation av sakristian, då denna rappades och vitkalkades (st prot, räk). Nytt trägolv inlades. Vidare uppsattes bröstpanel runt väggarna samt bänkar, under vilka gjordes skåp för silver, böcker mm. År 1806 beslöt man att inlägga nytt trägolv, varvid ett ä ldre tegelgolv skulle behållas under detsamma. En kakelugn upp- sattes samtidigt (st prot; räk). Fig 23 (ovan tv). Sten med vapen för ätten Tott i relief, insatt i norra kor- väggen . Foto J973 . Stone with the coat- of-arms af the Tott family in relief, fitt ed inta the N wall af the chancel. Above lejt. Fig 24. Interiör av vapenhuset. I öst- väggen en nisch, sannolikt för altare. Foto 1973. Interior af the porch. In the E wall is a niche, probably for an altar. 26 KYRKOBYGGNADEN Fig 25. Sakristians östmur med spår efter fönster , fram- komna vid restaure- ringen J972. Foto L Gezelius 1972. E wall of vestry, with !races of window, found during a restoration in 1972. De la Gardieska gravkoret De la Gardieska gravkoret framför kyrkans öst- parti utgöres av en korsformad centralbyggnad med dubbla pilasterställningar på a lla sidor (fig 28). Pilastrar är vidare uppförda i korsarmarnas hörn samt i vinklarna mellan korsarmarna. Mur- ytan mellan pilastrarna indelas i fält, de övre med sandstensornament: ovaler, omgivna av festoner och krönta av dödskallar med ormar, vidare orna- ment med fruktfestoner och draperier (fig 29 b, c). Byggnaden är uppförd av putsat tegel på sockel av granitkvadrar. Vid restaureringen 1972 avfärga- des putsen i sin ursprungliga rosa färgton med in- blandning av tegelmjöl. Tidigare var gravkorets puts i likhet med den övriga kyrkans avfärgad i gult. Mot den rosa putsen avtecknar sig sandstens- detaljerna: ovannämnda ornament samt ovanför sockeln sandsten upp till höjd med pilasterbaserna, kapitäl och lister likaså av sandsten; vit profilerad taklist. Gravkoret har i norr, söder och öster rund- bågiga fönsteröppningar med samma spröjsindel- ning som den övriga kyrkans fönster; stjärnmönst- rat glas, överst i masverket färgat, mönstrat glas. Fönsteröppningarna fick sina nuvarande järnbå- gar vid en restaurering på 1880-talet (Klingspor, s 314). Som framgår av ett besiktningsinstrument 1739 hade en fönsteröppning börjat att upptagas på södra sidan .31 Nedanför sydfönstret är upptagen en sandstensomfattad glugg till gravvalvet med järngaller och lucka av svartmålad plåt. Ned till gravvalvet leder i östmuren en sandstensomfattad dörröppning med voluter. Den stänges av en kop- 27 Fig 26 a. Sakristieportalen i korets nordmur. Foto 1972. Portal of vestry in the N wall of the chancel. Fig 26 b. Smidesbeslag på sakristians dörr. Foto 1972. Iron-work of the door of the vestry. 28 Fig 27. Sakristians interiör mot sydost. I nischen efter östfönstret (jfr fig 25) ett skåp för nattvardssilver. Foto l 973 . lnterior af vestry looking SE. In the niche where the E window was (cf Jig 25) is a I cupboard/ar the communion vessels. i Fig 28 . De la Gardieska gravkoret framför kyrkans östparti. Uppfört för fältherren Jakob De la Gardie, död 1652. Foto 1973. The De la Gardie memorial chapel in front af the E part af the church. Built for Field Marshal Jakob De la Gardie, who died in 1652. 29 VECKHOLMS KYRKA parklädd dörr. En nedgång till gravvalvet framför altaret, täckt av en täljstenshäll med fyra bärringar, omnämns 1739.31 I sydm·urcns västra del leder en likaså sandstensomfattad dörröppning med plåt- beslagen dörr till en rundel med urtag för trappor, från början avsedd att leda upp till gravkorets övre plan. En motsvarande rundel i gravkorets norra del , nu försatt , synes från kyrkans vind. Gravkoret täckes av ett pyramidformat tak, be lagt med svart- målad plåt och krönt av ett kors med trepassfor- migt avslutade armar. I interiören är pilastermotivet blott delvis genom- fört (fig 11, 30). Korsarmarna har högt belägna nischer, flankerade av pilastrar, vilkas övre del övergår i ett listverk ovanför nischerna. Även öv- rig pilasterindelning är blott delvis genomförd. Vid ingången till gravkoret synes sålunda baser till ej utförda pilastrar. I nischerna i östra korsarmen samt i norra och södra korsarmarnas östra väggar är skulpturer insatta (se nedan). De övriga nischerna saknar s! avsåg arkitekten till grav- koret. Av Börje Abraha mssons brevväxling framgår emellertid, att det är byggnadsingenjören Kirste- nius, som har denna titel (se nedan). Den svåra och komplicerade välvningen skulle Kirstenius själv utföra med sitt folk. Fundamentet skulle upp- muras med gråsten till markytan, ett stycke där- efter med huggen sten »effter Architecteurens In- formation, näst derpå medh steenhuggne Lister omkring, och sedhan medh muuhrtegel, och uth- huggen steen ibland, efter Affrijtningem>. Beträf- fande murens tjocklek, längd och höjd inhämtas även besked av »architecteurem>, som när han kallades till platsen skulle få kost, husrum samt skjuts till kyrkan. I ett förslag till byggnadsmaterial och arbetsstat kostnadsberäknades gravkoret till ett belopp av 21 168 dlr kmt. Bland byggnadsmaterialet märkes 176 lass gråsten till fundamentet, 280 alnar »fyr- kantta grååsteenar» till sockeln, .477 920 tegelste- nar, 280 alnar stenlister och 180 alnar trappsten. För valv skulle utgå en särskild betalning a 100 dlr kmt. För Börje Abrahamsson utfärdades en särskild instruktion, enligt vilken han skulle skaffa fram material till byggnadsplatsen. Förbindelsen med Drottningholm var viktig. Härifrån skulle material hämtas såsom timmerstockar och huggen sten. Om stenhuggaren kom från Runsa , skulle han först undersöka, om sten fanns i kyrkans närhet eller på holmarna däromkring. Eljest måste han resa till Drottningholm. Den redan huggna stenen, som fanns vid Drottningholm, skulle medan isen ännu låg, köras utmed strandkanten till Veckholm. Verktyg, material till ställningar m m skulle fram- s1rnffa s. Fredsförhandlingarn~ uppsköts och De la Gar- die stannade ända till sensommaren 1658 i Livland. l september finner vi honom jämte sin hustru på Själland, där de hade sin bostad på Kronborgs slott. Karl X Gustaf hade nu påbörjat det andra danska kriget och Köpenhamn började belägras i augusti. Hösten 1658 ökades kontakten rörande byggnadsverksamheten. I ett brev till De la Gardie den 14 oktober 1658 meddelar befallningsmannen Börje Abrahamsson, att »lagh nu nästkomande den. 16 huius som ärh öfuermorgon, tager Mons : Christenium medh migh att uthrita grundwalen» till gravkoret.86 Kirstenius höll enligt ett brev den 16 oktober pi att förfärdiga en kopia av den ritning till Veckholms kyrka och gravkor, som De la Gar- die egenhändigt hade underskrivit före sin avresa. Han skulle även utföra »5. Prohfill undt abrisse» till Veckholms kyrka och gravkor. 87 Börje Abra- hamsson berättar senare under hösten, att han lå- tit gräva grunden till gravkoret som Kirstenius låtit utrita.88 I detta brev gives även den intressanta upplysningen, att Kirstenius m fl uppgivit, att De la Gardie »Grafuen på annat Maneer Låter afrita, och fördenskull förwäntade samma afritning». ett brev den 18 november 1658 ber Börje Abra- hamsson, att De la Gardie »nådigst behagade för- blifua wed förre Desseinen angåendhe kyrckiobyg- 48 I ningen, aldenstundh iagh med Architecteuren Mons: Christinio effter Nicodemi afritningh hafucr giordt godh anstelningh till dess fortsettiande, accorderat med steenhuggaren i winter steenen förferdiga och andra der till hörighe Materialer opkiöpt, att fram- kiöra». Dessa båda citat styrker Mårten Liljegrens anförda skäl för att två projekt vid denna tid före- legat till Jakob De la Gardies gravkor. 89 I ett brev från Tessin till De la Gardie den 14 maj 1658 meddelar arkitekten, att han har skrivit till Kirste- nius efter en tidigare avfattad dessein rörande Veckholms kyrka.90 Liljegren har i anslutning till denna uppgift identifierat två gravkorsprojekt i Nationalmuseum, de ovannämnda Veckholms- projekt I och IL Veckholmsprojekt I föreligger i plan och fasad, THC 4797, 4802 (fig 40, 41).91 Den korsformade byggnaden med sitt rika nischsystem har envånig uppbyggnad på hög sockelvåning. De tre korsar- marna har gavelrisaliter med dubbel pilasterställ- ning, flankerande nischer. Samma nischsystem upp- repas i fasaden till det kraftiga kupolpartiets tambur. Veckholmsprojekt Il, som föreligger i plan och fasad, visar en korsformad, tvåvånig gravbyggnad med kupol på sexsidig tambur, CC 924, THC 4800; (fig I , 42). Ljuset infaller uppifrån från tamburens och attikavåningens fönster för att uppnå en en- hetlig rumsverkan. Fasaderna har rik pilaster- och fältindelning med festoner och sköldar i huggstens- ornamentik. Projektet står i uppbyggnad och fa- sadindelning Bondeska gravkoret vid Spånga kyrka nära. Fasadritningen, THC 4800, visar dock en ytterligare utveckling mot rikare ornamentut- smyckning. Hörnen, som har parställda pilastrar, krönes ovan taklisten av skulpterade trofegrupper. Det kraftiga kupolpartiet, uppbyggt på en tambur med tio fönsteröppningar, smyckas vidare med ur- nor. Även planen, CC 924, visar vissa likheter med Bondeska gravkoret. 92 Då vi saknar sektionsritning till Veckholmspro- jekt If, få r vi genom ett annat gravkorsförslag, THC 4798, avsett för Skoklosters kyrka, möjlighet att bilda oss en uppfattning om den planerade rumsgestaltningen av Veckholmsgravkoret (fig 43 ; Rosell , De la G ardie, s 38). Å planen till Veckholmsprojekt I kan en iakt- tagelse göras: dess båda rundlar för spiraltrappor, BYGGNADSHISTORI A avsedda att leda upp ifrån gravvalvet till gravkorets övre delar, återfinns i den utförda byggnaden (fig 40). Dessa saknas däremot å planen till Veckholms- projekt lI (fig 42). Man hade enligt Börje Abra- hamssons ovan nämnda brev den 18 november 1658 framskaffat material och vidtagit åtgärder enligt det tidigare projektet. Bland byggnadsma- terialet nämnes sålunda ovan 180 alnar trappsten. [ ett memorial den 26 november 1658 uppger Kirstenius, att han väntar på »die Profill undt ab- risse von Mr: Nicodemo wegen des kirchen baues auf Weckholm , auf das meister Marcus die Ziraden von Gottlandtstein, so viel möglich diesen winter so viel verfertigen kan , sonderlich was auserlich an das begräbnis kommen soll».93 Under vintern framföres material till byggnads platsen. Den I0 februari sändes 86 par »ökar» efter den huggna gråstenen, som låg på Hostadsberget på Lovön och fördes till Veckholms kyrka. Den 22 februari sändes 83 par ökar och den 28 februari 98 par ökar till Runsa efter gråsten till kyrkan. 94 Trots alla förberedelser synes dock byggnadsarbetet åter ha avstannat. I juli 1659 meddelar Börje Abrahams- son, att man icke kommit längre med gravkorsar- betet än att grunden är grävd, ekar till grunden och huggen gråsten framförd samt att järn och tegel hålles i beredskap.95 Vi kan i Börje Abrahamssons brev icke vidare följa arbetets fortgång. På grund av ekonomiska oegentligheter avskedade De la Gardie hösten 1662 Börje Abrahamsson ur sin tjänst. 96 Dessa oegentligheter synes även ha drab- bat byggnadsarbetet vid kyrkan och bidragit till att detta stoppats upp. Den 22 mars J 662 befaller De Ja Gardie, att kyrkans räkenskaper genomgås under kyrkoherdens och Börje Abrahamssons när- varo. På lång tid hade icke redogjorts för admini- streringen av Veckholms kyrkas medel.96 År 1660 återvände De la Gardie till Sverige. Han utnämndes samma år till rikskansler. Den viktigas- te byggnadsuppgiften efter hemkomsten blev upp- rustningen av Jakobsdal (Ulriksdal) med dess stor- slagna trädgårdsanläggningar i huvudstadens när- het. Strax efter åte rkomsten återupptog han även problemet med faderns gravkor. Den l maj J 660 slöt han sålunda kontrakt med bildhuggaren Henrik Lichtenberg rörande s_kulpturutsmyckningen av gravkoret.97 4 - 735200 Veckholms kyrka 49 VECKHOLMS KYRKA Hösten 1661 finner vi stenhuggarna Markus He- bel och Hans Eriksson med sitt arbetsfolk »på arbete widh grafuen i Wekholms kyrkia».98 Trots det aktuella gravkorsbygget antyder andra formu- leringar, att detta arbete gällde Johan De la Gar- dies gravmonument i södra korsarmen (se nedan). Vi erinrar oss, att man 1655 hade planerat södra kors- armen som en del av kyrkorummet och att igen- sätta gravvalvet. Planerna hade nu vänts i annan riktning. Intill södra korsarmens östra sida synes ännu ett gravkor ha planerats vid denna tidpunkt. Som nedan skall visas, skulle i detta uppställas ett motsvarande gravmonument. Fig 44. Plan till gravkorsförslaget fig 45, fogad till södra korsarmens östra sida. CC 2090. Nationalmuseum. Plan of memorial chapel shown in Jig 45, added to the E side of the S transept. Gravkorsprojekt för Jakob Casimir De la Gardie År 1658 under sista skedet av Sveriges krig mot Danmark stupade Magnus Gabriel De la Gardies yngre bror, den 29-årige generalen Jakob Casimir De la Gardie. Denne härförare utmärkte sig i syn- nerhet under Karl X Gustafs polska krig och deltog efter tåget över Bält i belägringen av Köpenhamn , under vilken han stupade. 99 Hans hustru Ebba Sparre »la belle comtesse», var drottning Kristinas gunstling, som brukade spela Venus' roll vid drott- ningens festligheter. Hon avled 1662 och förord- nade i sitt testamente medel till ett gravkor för sin avlidne make.100 Ebba Sparre fick tills vidare sitt 50 Fig 45. N Tessin d ä, förslag till gravkor vid Veckholms kyrka för generalmajoren Jakob Casimir De la Gardie, död 1658 och broder till Magnus Gabriel De la Gardie. CC 2241. Nationalmuseum. Nikodemus Tessin the Elder, proposed memorial chapel at Veckholm Church for Major General Jakob Casimir De la Gardie, t 1658, brother oj Magnus Gabriel De la Gardie. 51 VECKHOLMS KYRKA vilorum i Sparreska gravkoret vid Norrsunda kyr- ka.101 En förfrågan om ritningar rörande Veckholms kyrka vid nämnda tid kan tänkas ha samband med planeringen av det nya gravkoret. I augusti 1662 bad sålunda De la Gardie sin sekreterare Erik Månsson Hasselgren att uppsöka byggnadsingen- jören Johan Peter Kirstenius och »hoos honom affordra dee Planter och afrijtningar han för op- giordt, huariblandh i synnerhet ähr een af kyrckian här widh Ekhollmen».102 De la Gardie hade även tillskrivit Kirstenius rörande dessa ritningar. Enligt ett brev från Kirstenius 1662 översände denne 56 st ritningar, därav 9 rörande Veckholms kyrka. 103 Det planerade gravkoret möter oss åter i arki- valierna först 1684, då De la Gardie uppger, att han avser att »en ny graf åt min Sal Broder Hr: Jacob byggia låta». 104 Ännu i mars 1695 hade emellertid inga ytterligare åtgärder vidtagits för Jakob Casimir De la Gardies gravkor. Ebba Spar- res broder Gustaf Sparre bad då Magnus Gabriel De la Gardie att ombesörja att broderns kista fick ett slutgiltigt vilorum. I Sparreska gravkoret i Norrsunda kyrka förvaras ännu Ebba Sparres kista. Jakob Casimir De la Gardies kista har satts i samband med en stöld av en kopparkista av kloc- karen i församlingen 178 J.105 Till Jakob Casimir De la Gardies gravkor, som enligt ovanstående planerats vid Veckholms kyrka tror vi oss kunna identifiera ett gravkorsprojekt i Cronstedtska samlingen i Nationalmuseum, CC 2241 , 2090 (fig 44, 45). Projektet, som före ligger i plan och sektion, är fogat till en byggnad med snedstä lld strävpelare, vilkens mått överensstäm- mer med korsarmen vid Veckholms kyrkas södra sida. Även gravkorets plan (fig 44) med dess blygsamma mått, ca 7,5 x 7,5 m, låter sig infogas vid södra korsarmens östra sida. Vid utformningen av planen har man nödgats taga hänsyn till den äldre byggnaden med dess snedställda strävpelare. Själva gravkoret gestaltas emellertid som ett lik- armat kors med en absidformad nisch åt söder. Framför denna är uppställt ett gravmonument som en motsvarighet till Johan De la Gardies balda- kingrav i det äldre gravkoret. Monumentet, till vilket trappor leder upp, markeras på planen. På sektionsritningen återges dess närmare utformning. Generalmajoren framställes till häst på ett högt postament. På sarkofagen nedanför sitter tvenne kvinnofigurer, Viktoria, som räcker generalen seger- kransen, och Clio, historiens musa, skrivande i en bok. I nischer i östra och västra korsarmarna är porträttbyster insatta. Intressanta är även de fi- gurer i relief, som är inpassade i svicklarna till andra våningens valvbåge. Valvbågen krönes av en vapensköld . Kupolpartiet är uppbyggt med tio fönsteröppningar, flankerade av joniska pilastrar. Det är sålunda ett vad interiören beträffar rikt gestaltat gravrum, som här träder oss till mötes. Någon ritning till fasadens närmare utformning föreligger tyvärr inte. Ej heller planen ger oss när- mare upplysning härom. Uppförandet av Jakob De la Gardies gravkor Rörande Jakob De la Gardies gravkor finner vi i det följande sporadiska försök att fullfölja det- samma. Under 1600-talets första år koncentrera- des byggnadsverksamheten i socknen till Ekhol- mens gård.106 Veckholms hospital med dess kyrka fullbordades 1665-66 (se nedan). Vid ungefär samma tid erhöll orgelfasaden i Veckholms kyrka sin skulpterade utsmyckning och förfärdigades bänkinredning i kyrkan. En insats för Veckholms kyrka av betydelse var även klockstapelns uppfö- rande 1668. Vid denna tid synes De la Gardie ha övergett tanken på Veckholms kyrka som sin egen grav- kyrka. Vid Varnhems klosterkyrka, vilkens res- taurering han hade återupptagit 1668, utvalde han sålunda sin egen gravplats väster om södra tvär- skeppet, som planerades som gravkapell eller minneshall. År 1669 omnämner han ritningar till gravkoret, och gravkammaren rapporteras vara färdigbyggd 1670.107 Vid Veckholms kyrka åter- stod dock uppgiften att fullfölja gravkorsprojekten för fadern Jakob De la Gardie samt brodern Jakob Casimir De la Gardie. I Veckholms kyrka var dess- utom flera av hans barn begravda. En uppgift i rä kenskaperna 1669 gällde sannolikt faderns grav- kor. År 1669 utbetalades sålunda 120 dlr kmt i av- räkning med dalkarlarna »För grundwahlen som dee gräfvit hafwer till H.H. Grf: Excel l:s graf wedh kiörkian». I en specifikation meddelas, att dal- karlen Nils Jönsson hade slutit kontrakt med De 52 la Gardie att »gräfia en graf widh Ekholms kyrkia siu famn i bredd och längd».108 Uppgiften kan ses mot bakgrunden att modern Ebba Brahe (född 1596) 1668 kände sig sjuk och svag och skrev sitt testamente.109 Först efter Ebba Brahes död 1674 igångsattes emellertid arbetet på allvar. Den 24 ja- nuari 1675 meddelade Magnus Gabriel De la Gar- die sålunda sin son Gustaf Adolf, till vilken han I 673 hade överlämnat Ekholmen, att han »numehra giort den fullkomliga anstalt at låta förfärdiga» Sahl: H: faders graf widh Weekholms kyrkia», så att arbetet kunde påbörjas första vårdagen.110 De la Gardie bad nu sonen att befordra verket och gå dem tillhanda, som skulle arbeta vid gravkoret, med vad som kunde behövas. Som byggnadsledare för gravkorets uppförande antog De la Gardie Franz Stimer. I samband här- med och på grund av hans långa tjänstetid upplät De la Gardie åt Stimer hemmanet Hellestad under Ekholmen på Iivstid.m Denne byggmästare och arkitekt bördig från Elbing i Tyskland hade i bör- jan av 1650-talet anlitats av De la Gardie för om- byggnadsförslag till Arensburgs slott på Ösel. Han verkade vidare som byggnadsledare vid Läckö slott.112 Stimer uppgjorde i samband härmed 1654 ritningar till en om- och tillbyggnad av den invid Läckö belägna Otterstads kyrka och ombyggde även flera kyrkor i Läckö grevskap, bl a Mellby och Öglunda.113 Stimer företrädde en annan bygg- nadsstil än den rent klassicistiska med en friare ch mera germansk prägel och anslöt sig i sina kyrko- planer ofta till äldre, goticerande former. När han sålunda fick ledningen av byggnadsarbetet vid Ja- kob De la Gardies gravkor var detta en för honom ovanlig arbetsuppgift. Ett liknande byggnadsföre- tag hade han emellertid 1671 genomfört vid upp- förandet av Ekholmens kapell (se nedan). Gravkoret torde vid denna tidpunkt ha förts upp till sin nuvarande höjd. Av den storslaget projek- terade byggnaden realiserades blott nederpartiet (fig 28). Material och stenhuggararbeten av Markus Hebel fanns av allt att döma i beredskap sedan 1658. Dylika förvarades ännu vid 1700-talets början i två bodar norr om kyrkan.114 Vi får i det följande blott torftiga uppgifter om gravkoret. År 1677 utbetalades en mindre summa till Carl murmästare för arbete på »Ekholms grafwen».115 I januari 1684 BYGGNADSHISTORIA skänkte riksmarskalken Johan Stenbock och kungl rådet Anders Torstensson 600 dlr kmt till deras »Sahl. Morbroders grafs reparation». Man synes vid denna tid ha täckt byggnaden med ett provi- soriskt brädtak. I mars anskaffades sålunda spik »att befästa sparlaget öfwer grafwen i kyrkan». Med takarbete på gravkoret var vidare en bygg- mästare Oluf Carlsson från Stockholm sysselsatt i tolv dagar. I maj månad 1684 spånslogs taket på »Nykyrkian eller grafwen».116 De la Gardies av- sikt var dock att fullfölja arbetet. I juli samma år framställde han sålunda önskemål att få soldater till arbete vid Ekholmens tegelbruk. Tegel behöv- des till Veckholms kyrka och »i synnerhet min Sal. Her faders graf» samt till brodern Jakob Casimir De la Gardies gravkor. 117 Reduktionen, som inletts 1680, drabbade emellertid De la Gardie hårt och minska- de hans möjligheter att skaffa medel till byggnads- verksamheten. Fullbordandet av gravkoret efter De la Gardies död I april 1686 avled Magnus Gabriel De la Gardie på Venngarns slott, som efter reduktionen jämte Höjentorp hade upplåtits åt honom på livstid. I ett antal handlingar i De la Gardieska samlingen i LUB kan vi fram till I 700-talets mitt följa för- samlingens energiska försök att fullborda det pro- visoriskt avslutade gravkoret över Jakob De la Gardie. Framför allt gravkorets tak och kyrkans östra gavelmur, som hade öppnats mot gravkoret, vållade församlingen bekymmer. Öppningen i östra gavelmuren va r nu tillstängd av en enkel brädvägg. År 1705 skrev kyrkoherden i försam- lingen till Jakob De la Gardies son Axel Julius om kyrkans besvär med det ofullbordade gravkoret.118 Det provisoriska brädtaket hade då delvis nedfallit och brädväggen framför öppningen i östra gavel- muren var lätt att bryta igenom för tjuvar. År 1707 fick man avslag på en begäran om 500 dlr smt av De la Gardies indragna medel till grav- korets fullbordande.119 Man framhöll , att han vid fördelningen av arvet efter fadern hade avräknat 7 000 rdr till Jakob De la Gardies gravkor. För- samlingen vände sig till berörda medlemmar av ätten De la Gardie, som kunde tänkas vara intres- serade av gravkoret, främst riksrådet Axel Julius De la Gardie, död 1710; och Magnus Gabriel De 53 VECKHOLMS KYRKA la Gardies sonhustru Elisabeth Oxenstierna, Ek- holmen. Huvudintresset upptogs emellertid efter Magnus Gabriel De la Gardies död av Varnhems- gravkoret. Sonen Gustaf Adolf avled 1695 och hans gemål Elisabeth Oxenstierna insatte under 1700- talets första årtionde all sin kraft på arbetet med inredningen av detta gravkor.120 Öster om minnes- hallen inreddes sålunda här en särskild gravkam- mare för Gustaf Adolf De la Gardie. Det segdrag- na fullbordandet av Varnhemsgravkoret nådde sitt slut under 1700-talets andra årtionde. Först vid tiden omkring 1740 återupptogs pro- blemet med Jakob De la Gardies gravkor åter med kraft. År 1739 upprättades ett besiktningsinstru- ment, där man beskrev byggnadens dåliga till- stånd.121 Det provisoriska brädtaket var nu helt förstört, så att regn och snö slog in på valvet och på altaret genom den brädvägg, som avskilde kyr- kan från gravkoret. Även Johan De la Gardies grav- kor i södra korsarmen krävde reparation. Valvet var sprucket och östmuren »utskutem>. En repara- tion av det förra gravkoret kostnadsberäknades till 4 539: 6 dlr kmt, av det senare till 2 808 dlr kmt. År 1744 annonserade man i Post- och Inrikes Tidningar om gravkorens reparation, varvid ar- vingar och intresserade skulle anmäla sig före 1 maj 1745.122 Eljest skulle gravkoren hemfalla till kyrkan. Först 1751 anmälde emellertid Axel Julius De la Gardies sonson Pontus De la Gardie, som hem- kommit från Frankrike, sitt intresse för gravkoret.123 Denne besökte i slutet av året Veckholms kyrka och förklarade sig vil lig att iståndsätta Jakob De la Gardies gravkor. Södra korsarmen hade då redan reparerats med hjälp av kollekter och synes i sam- band därmed ha införlivats med kyrkorummet (se ovan). Iståndsättandet av Jakob De la Gardies gravkor drog emellertid ånyo ut på tiden. Ännu 1790 klagade man över det förfallna gravkoret (vis prot). Reparationen synes ha ägt rum vid Pontus De la Gardies död följande år, då även en marmor- sarkofag över denne uppställdes i gravkoret (sene- dan). Vid samma tid genomfördes den omfattande ombyggnaden av kyrkans yttertak (se ovan). I rä- kenskaperna för denna tid upptages emellertid icke gravkorets reparation, då den bekostades av Pon- tus De la Gardies medel. Vid 1800-talets slut, då intresset för äldre arki- tektur och inte minst stormaktstidens byggnader hade vaknat, blev en restaurering av gravkoret ak- tuell (se ovan). Denna leddes av arkitekten Magnus Isaeus.124 Efter Isaeus' död 1890 synes arkitekten E V Langlet125 ha övertagit uppgiften. I Veckholms kyrka förvaras sålunda en ritning över gravkorets södra fasad , signerad E V Langlet 1892. Vid detta tillfälle uppsattes Johan De la Gardies gravmonu- ment i östra gravkoret (se nedan). Förändringar av kyrkobyggnaden under 1900-talet Under 1900-talet har genomförts ett antal åtgär- der, som utförligare behandlas under olika avsnitt. En inre restaurering ägde rum omkring 1930 enligt förslag av arkitekten Sven Brandel (K-byrån). Ny värmeanläggning installerades, väggar och valv och inredning ommålades. År 1963 restaurerades ånyo kyrkans inre: väggar och valv rengjordes och omkalkades, fönsterkarmar målades, medeltida föremål konserverades. Restaureringen övervakades av konservator Sven Dalen, Stockholm (AT A).126 En yttre restaurering genomfördes 1972- 73 en- ligt förslag av S-E Bjerking Ingenjörsbyrå AB, Uppsala (K-byrån). Antikvarie Lars Gezelius, Upp- sala, var kulturhistorisk kontrollant. Fasadernas spritputsbeklädnad Jagades och ersattes delvis med ny puts samt avfärgades i en gul färgton. Gravkorets murar erhöll en rosa färgton enligt framtagnings- prov av den ursprungliga putsen. Yttertakens as- faltpreparerade, rötskadade spånbeklädnad ersattes av tryckimpregnerad spån, sk Hälsingespån. Plåt- detaljer utbyttes mot nya, hängrännor och stuprör uppsattes. Skorstenen erhöll nytt rökrör. Ovanpå valven lades värmeisolerande mineralullsmatta. Dräneringsarbeten utfördes. Marken vid vapen- husdörren , som låg högre än kyrkans golv, ned- schaktades. 54 Inredning och inventarier Altaranordning Altarbordet är inklätt med grönmarmorerat trä. - Halvcirkelformad altarring, indelad i rektangu- lära fält, åtskilda av kannelerade pilastrar. Grön- marmorerad med förgylld dekor. Knäfallspall och bröstvärn är klädda med grönt ylle, vävt av fru Karin Lennartsson, Basta (inv 1963-). Medeltida altarskåp Altarskåp av ek, skulpterat, krederat, målat och förgyllt (fig 46)126a . Corpus har två par dörrar och förhöjt mittparti med två separata dörrar. Nederst predella. I corpus samt i en nisch i predellans mitt- parti framställes skulpterade scener. Dörrarna bär målade framställningar på in- och utsidorna. Huvudscenen i corpus' mittparti återger kors- fästelsen (fig 47). Jesus omges av två änglar samt flankeras av de båda rövarna. Området runt kor- sets fot är fyllt av figurer, perspektiviskt framställda: i förgrunden t v Maria, dignande i Johannes armar samt omgiven av Maria från Magdala och Maria, Jakobs moder. Runt korset ridande figurer, bland vilka urskiljes den från sin blindhet botade Longi- nus, vilken för ena handen till sitt öga, och t h den gode hövitsmannen, som lyfter handen, pekande mot Kristi kors (fig 48). I mittpartiets baldakin två mindre scener: tv Jesus avklädes manteln, t h Jesus i dödsriket. Corpus' vänstra sidoparti återger »Ecce Homo». Den törnekrönte, gisslade Jesus föres ut på Pilati trappa, nedanför vilken folket begabbar honom (fig 49). Under trappan två pojkar, som gäckas med en apa. I baldakinen ovanför två mindre scener: tv gisslandet, t h törnekröningen. Mellan scenernakonsol fören mindre statyett, som nu saknas. Corpus' högra sidoparti återger Kristi begråtan- de (fig 50). I baldakinen är infattade två mindre scener: tv Kristus bäres till graven, t h gravlägg- ningen (fig 51). Även här saknas den mindre staty- ett, som haft sin plats mellan scenerna. I en båg- formad nisch i predellans mittparti framställes den helige Laurentius' martyrium , visande hur helgonet halstras på ett galler (fig 52). De målade scenerna å dörrarna till corpus åter- ger, då altarskåpet är öppet, från vänster till höger: Jesus gripes i örtagården, Jesus rannsakas inför Pontius Pilatus, uppståndelsen och himmelsfärden (fig 54, 55). Å dörrarna till corpus' förhöjda mitt- parti framställes t v den heliga Birgitta, t h hennes dotter Katarina av Vadstena. Då altarskåpet slutes, bär dörrarna målade framställningar ur Johannes Döparens historia, från vänster till höger: Johannes predikar och dö- per i floden Jordan, Jesus döpes av Johannes, Jo- hannes bestraffar Herodes, Johannes' halshugg- ning (fig 53). Å dörrarna till corpus' förhöjda mittparti återges S Eskil, Södermanlands apostel, och S Sigfrid, Smålands apostel. Predellan bär fyra målade vapen, från vänster till höger: i svart sköld gul örnfot (Jakob Ulfsson); i svart sköld tre gula kronor (riksvapnet); kvadre- rad sköld, 1 och 4 gul, 2 och 3 röd (Tott) ; i svart sköld gult huvudlöst troll (Trolle). Sköldarna är försedda med upphängningsremmar. Altarskåpet står på en underbyggnad med volu- ter i hörnen. Å dennas mittparti ett rektangulärt fält med följande inskrift: CRUX CHRISTI NOBIS TOTIVS. I BEATITUDINIS CAUSA EST. ITEM. I MEMORIA CRUCIFIXI CRUCIFIGAT / iN NOBIS OMNE VITIUM: AVGUSTINUS ( = »Kristi kors är för oss orsaken till all salighet». Likaså: »Minnet av den korsfäste korsfäster i oss all synd». Augustinus.) De skulpterade scenerna är krederade och rikt förgyllda . Å dräktbårderna majuskelinskrifter. De målade scenerna har följande huvudfärger: blått, brunt, rött och grönt. En tavla på altarskåpets bak- sida bär inskriften: MÅLAD / OCH / FÖRGYLD / AF / AND : EKLUND / ÅR / 1757.127 Altarskåpet konserve- rades 1952 av konservator Sven Dalen, varvid alltför störande äldre retuscheringar av dörrarnas mål- ningar borttogs (ATA). Altarskåpet bär å pilastrar, som åtskiljer sce- nerna i corpus, Brysselstämplar (fig 56). J Roosval har med ledning av dessa samt på grund av den karakteristiska figurframställningen hänfört altar- skåpet till en mästare, · som har utgått från Jan 55 VECKHOLMS KYRKA Bormans verkstad i Bryssel men med en livligare mindre aristokratisk stil än denne. 128 Mästaren till Yeckholms altarskåp synes ha överflyttat sin verk- stad till Antwerpen. Ett passionsaltarskåp i Ytter- enhörna med samma innehåll i corpusframställ- ningen som Veckholms altarskåp samt ett altar- skåp i Nordingrå, båda med Antwerpens stämplar kan sålunda hänföras till samma krets.129 Med led- ning av Veckholm-altarskåpets Brysselstämplar får man antaga, att det har utförts vid den tid , då mästaren stod i direkt förbindelse med Jan Bormans verkstad. Hållpunkter för altarskåpets datering ger pre- dellans vapen. Vapnen för ätterna Trolle och Tott kan hänföras till Erik Trolle och hans maka Inge- borg Filipsdotter Tott, med vilken han 1487 ingick äktenskap och därmed övertog Ekholmen (se in- ledn). Erik Trolle valdes 1512 till riksföreståndare av riksrådet, men valet omintetgjordes av Sten Sture d y. Riksvapnet på altarskåpet synes erinra om den korta period, under vilken Erik Trolle innehade ämbetet. Donator till altarskåpet var av vapnet att döma även ärkebiskop Jakob Ulfsson, vilken 1514 frånträdde sitt ämbete till förmån för Erik Trolles son Gustaf Trolle. De målade framställningarna till corpus' för- höjda mittparti visar, att altarskåpet var utfört för Sverige. Målningarna av Smålands och Söderman- lands apostlar hänsyftar av allt att döma på de jordegendomar, ätten Trolle innehade i dessa landskap. Målningarna av den heliga Birgitta och hennes dotter Katarina av Vadstena antyder för- bindelse med Vadstena klosterkyrka. Rörande äga- re till Ekholmen äger vi kännedom om att Sten Stures mormors far Karl Ulfsson av Tofta begrovs i Vadstena klosterkyrka och att Sten Sture d ä:s illegetima dotter Birgitta dog som nunna i Vadstena. Medeltida träskulptur, krucifix Stående madonnafigur, skuren i ek (fig 57, 58). Maria bär krona, fotsid livklädnad, sammanhål- len av ett bälte, brett draperad mantel och ett dok, som faller över axlarna. Håret är utformat i kork- skruveliknande lockar. Barnet bär en fotsid kolt. Barnets vänstra hand är avslagen. Karnation samt å dräkterna spår av förgyllning ; rester av blå färg i mantelns foder samt röd färg i livklädnaden. Höjd 143. Nordtyskt arbete från 1400-talets början. Konserverades 1965 av konservator Sven Dalen , då påmålningar från tidigare restaureringar av- lägsnades och polykromien fästes (A TA). Stående manligt helgon, skuret i lövträ (fig 59, 60). Den vänstra handen håller en bok ; höger hand pekar mot ett nu förlorat föremål på boken, san- nolikt Guds lamm. Helgonet bär livklädnad och mantel. Fötterna är nakna. Karnation samt spår av förgyllning, röd och blå färg. Höjd 165. Svenskt arbete (?) från I 400-talets förra del. Klädnaden samt de nakna fötterna kunde antyda, att figuren framställer en apostel. Om boken har burit ett lamm, är det dock Johannes Döparen som avses . Konser- verad samtidigt med madonnafiguren 1965 (ATA). Triumfkrucifix av snidat, målat och förgyllt trä (fig 61). Kristusbilden, skuren i lövträ, bär törne- krona med lå nga, spretiga taggar. Inskriftsband ovanför Kristi huvud. Korset avslutas med fyrpass- formade ändplattor med upphöjda kantlister. I fyrpassen framställes de fyra evangelistsymbolerna. Kristusbilden är målad i grått, ländklädet samt kor- set i blått och guld. Svenskt arbete från 1400-talet. Krucifix av svartmålat trä med inläggningar i sköldpadd. Höjd 74. På altaret. Upptages tidigast i inv 1774. Kristusbild , bröstbild, av gips, målad i blågrått och brunt. Signerad: JARL. Höjd 33. Utförd av ar- tisten Jarl från Wien 1920 till söndagsskolans altare (inv 1963- ). På den fristående väggpilastern vid ingången till södra korsarmen. Nischskulpturerna i De la Gardieska gravkoret Till De la Gardieska gravkorets skulpturala ut- smyckning hör fyra allegoriska figurer, insatta i Fig 46. Altarskåp utfört av en mästare från Jan Bormans verkstad i Bryssel, öppet och slutet. Enligt vapen gåva av rådsherren, lagmannen i Uppland Erik Trolle och hans hustru Ingeborg Tott samt ärkebiskop Jakob Ulfsson. 1500-talets början. Foto 1972. Polyptych executed by a master from Jan Borman's workshop in Brusse/s, open and closed. According to coats-of-arms donated by Erik Tro/le and his wife Ingeborg Tott and Archbishop Jakob Ulfsson. Early 16th century. 56 53 Fig 48. Den från sin blindhet botade Longinus, en av de runt korset ridande figurerna. Foto 1972. Longinus, cured oj his blindness, one oj the mounted jigures round the Cross. F ig 47 (tv). Altarskåpets mittparti. Huvudscenen återger korsfästelsen; tv Ecce Homo, t h Kristi begråtande. Målningarna till corpus' förhöjda mittpa rti framställer tv den heliga Birgitta, t h hennes dotter Katarina av Vadstena. Foto J 972. The central panel oj the polyptych. The main scene is the Crucifixion; lejt Ecce Homo, right, La ment for Christ. The paintings j /anking the upper part oj the panel are oj (lejt ) S t Bridgetand (right) her daughter, Katarina oj Vadstena. L ejt. 59 60 Fig 49. Detaljer av Kristus samt å mot- stående sida av den begabbande hopen i scenen »Ecce Homo» på corpus' vänstra sidoparti. Foto l 973. Details oj Christ and, on the opposite side, oj the mocking crowd in the Ecce Homo scene oj the lejt side oj the central panel. 61 62 Fig 50 (tv). Kristi begråtande på corpus' högra sidoparti. Å motstående sida detaljer. Foto 1972. Lejt . Lamenl for Chris/ on the right side oj the central panel. Details on the opposite side. Fig 51. Gravläggningen. En mindre scen infattad i baldakinen ovanför corpus' högra sidoparti . Foto 1972. The Deposition. A small scene in the baldachin above the right part oj the mainpanel. Fig 52. Den helige Laurentius' martyrium, framställt i en nisch i predellans mitt- parti . Foto 1972. The martyrdom oj St Lawrence, in a niche in the central part of the predella. 64 Fig 53. Johannes predikar och döper i floden Jordan, Je,us döpes av Johannes. Detaljer av altarskåpets målade scener, då det är slutet. Foto 1972. St John preaching and baptising in the River Jorclan, the Baptism of Chris!. Detai/s from the painted scenes of the cl osed polyptych. 5 - 735200 Veckholms kyrka 65 66 F ig 54. Jesus gripes i ö rtagården och Jesus rannsakas inför Pontius Pilatus. Målade scener på dörrarna till corpus' vänstra sidoparti. Foto 1972. Jesus taken captive in the garden, and Jesus before Pontius Pi/ale. Painted scenes on the doors of the lejt part of the main panel. Fig 55. Uppståndelsen och himmelsfärden. Målade scener på dörrarna till co rpus' högra sidopa rti. Foto J 972. The Resurrection and the Ascension. Painted scenes on the doors oj the right part oj the main panel. 67 YECKHOLMS KYRKA 68 Fig 56. Brysselstämpel på pilaster mellan scenerna i corpus. Foto 1973. A Brussels mark on a pilaster between the scenes in the main panel. Fig 58. Å motstående sida, detalj av madonnafiguren fig 57. Foto M Bratt-Gustafsson 1964. On the opposite side, detail oj the figure oj the Virgin . högt belägna nischer i den östra korsarmen samt i norra och södra korsarmarnas östra väggar (fig 62 a, b). Skulpturerna, som är utförda av stuck eller möjligen trä med stuckpåläggningar framstä ller fyra stående figurer med olika attribut, hänsyftan- de på krig och fred . l. Virtus, iklädd höftskynke av djurhud ; i höger hand en klubba. - 2. Gloria (?), iklädd romersk rustning, med rnurkrona på huvudet, stödjande ena handen mot ett föremål (en lur /?/), lindat med lager. - 3. Pax i veckrik kläd- nad; i höger hand skriftrulle, i vänster hand oliv- kvist. - 4. Viktoria i veckrik klädnad, med diadem smyckat av stjärnor samt lindat svärd med lager- krans vid fästet. Höjd nr 1- 4 ca 180. Den 1 maj 1660 slöt De la Gardie kontrakt med bildhuggaren Henrik Lichtenberg rörande visst arbete för Jakob De la Gardies gravkor.130 Enligt kontraktet skulle bildhuggaren åtaga sig »auff F ig 57. Madonnafigur, skuren i ek. Nordtyskt a rbete från 1400-talets början. Foto M Bratt-Gustafsson 1964. Carved oak Virgin . North German work from the ear/y years oj the 15th century. 69 Fig 60. Detalj av träskulpturen fig 59. Foto M Bratt-Gustafsson 1964. Detail from the wooden figure in figure 59. Fig 59. Johannes Döparen(?). Träskulptur av svenskt arbete, 1400-talets förra del. Foto M Bratt-Gustafsson 1964. St John the Baptist (?). Wooden sculpture, Swedish work, first hal/ of the 15th century. 70 INREDNING OCH INVENTARIER orth und weise wie es Ihm angedeutet werden soll, in allerhand zierlicher arbeit und sculpturen bis zu gänzlichen vollfiihrung zu ververtigen». Denne bildhuggare, som med detta kontrakt trädde i De la Gardies tjänst, möter vi åren I 661- 65 och I 669 vid Jakobsdal, där han bl a utför skulpturut- smyckningen i slottskapellet samt två figurer till slottets frontespis. 131 Även till Riddarhusets båda frontespiser levererade Lichten berg på I 660-talet den skulpturala utsmyckningen.132 En jämförelse Fig 61. Triumfkrucifix. Svenskt arbete från 1400-talet. Foto 1973. Road, 15th century Swedish work. med figurerna från Riddarhusets frontespiser, som nu är nedtagna och ersatta av kopior, visar att de stilistiskt står nära de manliga nischfigurerna i Veckholms kyrka. De båda kvinnliga figurerna har av Bertil Walden hänförts till bildhuggaren Hans Jerling,133 vilken 1665 erhöll betalning för två skulpturer »Victoria och Pax».134 Hans Jerling anlitades även samma år för skulpturutsmyckning av kyrkans orgelfasad (se nedan). 71 72 F ig 62a. Virtus (Tapperheten) och Gloria? (Äran). Skulpturer i stuck eller möjligen trä med stuck- påläggningar av bild huggaren Henrik Lichtenberg. Omkring J 660. Insatta i nischer i De la Gardieska gravkoret. Foto B Walden. A TA. Virtus and Gloria? Sculptures in stucco, or perhaps wood with stucco application by Henrik L ichtenberg, c 1660. In niches in the De la Gardie memorial chapel. Fig 62 b. Pax (Freden) och Viktoria (Segern). Skulpturer av bildhuggaren Hans Jerling 1665. Insatta i nischer i De la Gardieska gravkoret. Foto B Walden. ATA. Pax and Victoria. Sculptures by Hans Jerling, 1665. In niches in the De la Gardie memoria/ chape/. 73 INREDNING OCH INVENTARIER Predikstol Predikstol av snidat, målat och förgyllt trä, be- stående av polygonal korg med pokalformat under- rede, ljudtak samt trappa med bröstvärn och dörr (fig 63- 66 b ). I T-formade fält å korgens sidor är upptagna nischer, i vilka följande figurer är in- satta, frå n vänster till höger; Johannes och Matt- heus med respektive evangelistsymboler, Kristus med vä rldsklotet, evangelisterna Markus och Lu- kas med respekt ive symboler, Johannes Döparen med lamm och Paulus med nedåtriktat svärd. Korgens hörn smyckas av herrnpilastrar framstäl- lande apostlar, från vänster till höger : Petrus, Andreas, Johannes, apostel med stav och bok, apostel med stav och bok, apostel med bok, apos- tel med förlorat attribut samt apostel med stav och bok. Herrnpilastrarna är nedanför figurerna utformade med broskverksornamentik, masker och änglahuvuden. I hörnen ovanför och nedanför pilastrarna änglahuvuden. Under korgens listverk smala rektangulära relieffält med framställningar av ä nglahuvuden samt en dygd , Prudentia, infat- tade i broskverksornament. Korgen är i övrigt rikt dekorerad med broskverksornament och avslutas nedtill av hängande ornamentplattor med ansikts- masker samt i hörnen druvklasar. På väggen bakom predikstolen snidad Jehovahsol. Runt de polygonala ljudtakets listverk är upp- ställda putti med Kristi pinoredskap; mellan dessa vapensköldar, av vilka tre bär vapen för ätterna De la Gardie, Oxenstierna och Posse, hänsyftande på Johan De la Gardie och hans hustrur i första och andra giftet Catharina Oxenstierna och Görvel Posse. De övriga sköldarna smyckas av druvklasar och frukter. Ljudtaket är ovanför listverket pyra- midformat uppbyggt med putti i mindre skala än list verkets figurer. Under takets listverk relieffält, framställande varannan en kvinnlig dygd , varan- nan ett änglahuvud, infattat i broskverksornament. Dygderna Caritas, Spes och Fides å terges liggande med sina attribut ; i bakgrunden en stad. Ljudtaket avslutas nedtill i likhet med predikstolskorgen av hängande ornamentplattor och druvklasar av samma utförande som predikstolskorgens. Takets undersida smyckas av snidade änglahuvuden med en duva i mitten. Predikstolstrappans bröstvärn indelas i bågfä lt, inom vilka ä r insatta skulpturer, framställande tre biskopar samt aposteln Filippus. Bågfälten omges av bandfläta i plattskärning. Mellan bågfälten står på konsoler fem snidade dygder: Fides, Pru- dentia, Caritas, Temperantia och Fortitudo. Bröst- värnet krönes av en kartusch med inskriften : ANNO / · I · 6 · 4 0 / · DEN· 2 · / · 1vu. På barriären även en herrnpilaster med framställning av a posteln Tomas. Dörromfattning med herrnpilastrar med framställningar av apostlarna Simon och Matthias. Dörrkrönet med änglahuvud flankeras av dygderna Spes och Justitia , den senare skadad. Predikstolen är marmorerad i grågrönt med för- gyllda och vitmålade figurer och ornament ; kor- gens fält är marmorerade i rödgrönt med nischer målade i blå tt. Inskrift på trappbarriärens insida: FÖRG: OCH MÅHL I ANNO I 1756. Enligt ljudtakets vapen samt inskriftskartuschen på trappbarriären med dateringen den 2 juli 1640 är predikstolen utförd till minne av Johan De la Gardie, död den 5 mars 1640. En kartusch å över- byggnaden till Johan De la Gardies gravmonument bär samma å rtal och datum »den Il iuli», vilket synes hänsyfta på begravningen. Som Hans Raben har påvisat upptages bildhuggaren Hans Hebel i Ekholmens räkenskaper i början av 1640-talet för arbete rörande Veckholms kyrka. Brodern Markus Hebel , som i slutet av 1630-talet och i början av 1640-talet utförde fasadskulpturer för Jakob De la Gardies Makalös, förekommer 1646 i Ekholmens räkenskaper. 135 Sannolikt kan båda dessa bildhug- gare sättas i samband med predikstolen. Dess kraftiga plastiska utformning och inte minst nisch- figurernas rörliga veckbehandling talar för att delar Fig 63. Predikstol från bröderna Hans och Markus Hebels verkstad. En kartusch på trappbarriären bär å rtalet 1640. Delar av skulpturutsmyckningen sannolikt från 1650-talet. Foto 1973. Pulpit from the workshop of the brothers Hans and Markus Hebel. A cartouche 011 the staircase gives the date 1640. Parts of the scu/ptural omamentation are probably from the /650's. 75 Fig 65 a. Bokbräde med änglar samt relieffä lt under predikstolskorgens Ji stverk. Foto J 973. Bookrest with angels and relief panel below the fillet oj the pulpit. Fig 64 (t v) . Kristus med världsklotet, trä- skulptur insatt i.nisch i predikstolskorgen. Foto 1973. Chris! with globe, wooden figure in a niche in the pulpit . L ejt . Fig 65 b. Herrnpilaster med apostlafigur i predikstolskorgens hörn . Foto J 973 . H erm pilaster with figure oj apostle 011 the corner oj the pulpil. 77 Fig 66 b. Biskop, flankerad av två dygder, Caritas (Kärleken) och Temperantia (M åttfullheten) på predikstolstrappans barriär. Foto 1973 . Bishop, jlanked by two virtues, Caritas and Temperantia, on the barrier oj the pu/pit staircase. Fig 66a (tv). Fides (Tron), trä- skulptur på predikstolstrappans barriär. Ansiktsmask på herrnpilaster. Foto 1973. Fides, wooden sculpture on the barrier oj the pulpit. Mask on a herm pilaster. Lejt. av skulpturutsmyckningen har tillkommit senare än inskriftskartuschens årtal. En uppgift i ett bygg- nadsmemorial 1654 kan tänkas avse detta arbete. Bland byggnadsfolket vid Ekholmen upptages här mäster Markus med sin bror och fyra gesäller, vilka skulle förfärdiga portaler, spisar och vad som behövdes till kyrka, altare och predikstol.136 Vid 1650-talets mitt synes De la Gardie ha planerat ut- bildning i skulpturutsmyckning vid Ekholmen. I mars 1654 utsåg han sålunda åtta drängar, av vilka Markus Hebel skulle upplära fyra i snickar- ämbetet samt fyra i stenhuggarämbetet och beläte- snidande.137 Bildhuggaren fick följande år tillstånd att ha fler lärodrängar, om han så önskade.138 Det var sålunda vid Ekholmen denna tid en sju- dande aktivitet vad skulpturarbetet beträffar. Predikstolens ovanligt rika figurutsmyckning kan tänkas vara ett resultat av denna. Flera predikstolar i grannskapet har tidigare av Raben knutits till Hans Hebel , såsom prediksto- larna i Torsvi 1645, Lillkyrka 1649, Torstuna och Bro 1650, Löt och Långtora odaterade.139 Timglas Timglas för fyra glas på ståndare av snidat trä i form av en palmkvist, krönt av en ängel ; nederst INREDNING O C H INVENTARIER rocaille. Grönmålad, ängel och rocaille förgyllda. Höjd 74. Fästat vid predikstolskorgen. Upptages som nyförvärv i inv 1739 (supplement). Bänkinredning Kyrkan har sluten bänkinredning (fig 21, 22). Gav- larna indelas av rektangulära fält med halvcirkel- formiga bågar upptill och nedtill , dörrarna av bre- dare rektangulära fält med en halvcirkelformig båge upptill. Överst profilerat listverk. Bänkinred- ningen är marmorerad i grågrönt med gavelfält marmorerade i blått samt dörrfält i rött. På insidan av en bänkdörr i norra bänkkvarteret är framtagen en målad inskrift med årtalet 1667, som synes åsyfta bänkinredningens tillkomstår. Nedanför är må lat årtalet 1926, hänsyftande på en restaurering detta å r. Enligt ett restaureringsförslag av arkitek- ten Sven Brandel 1926 skulle bänkarna göras be- kvämare medelst breddning av sitsarna och till- bakalutande av ryggarna (K-byrån). Bänkinred- ningen, som var målad i gulvitt med ljusbrun färg under, skulle enligt Brandels förslag ommålas i grönblå marmorering. I norra bänkkvarteret vid predikstolen kvarstår bänkar med smalare sitsar. Längst fram i norra bänkkvarteret är anordnad en herrskapsbänk, omfattande två bänkrader (fig 79 VECKHOLMS KYRKA 67). Gavlarna har kvadersrnyckade, refflade herrn- pilastrar, dörrarna ovalt fält , omgivet av bandfläta i plattskärning. Ovalen är infattad i en spegel, om~ given av rankor i plattskärning. Överkanten är ut- arbetad med tandsnitt samt en fris med ett triglyf- Jiknande motiv. Bänken är grågrönrnarrnorerad , det ovala fältet marmorerat i blått, spegeln i . röd- grönt. Pilastrarna är målade i vitt. Rikt utformade genombrutna gångjärnsbeslag, svartmålade inot rödmålad bakgrund. Bänkens utsmyckning åter- kommer på bänkinredningar och predikstolar, da- terade till 1600-talets första hälft. 140 Herrnpilast- rarna och den triglyfliknande frisen återfinns· så- 80 Fig 67. Herrskaps- bänk i norra bänk- kvarteret. J 600- talets förra hälft. Foto 1973. Gentry pew in the N block of pews. First half of 17th century . lunda på predikstolarna i den närbelägna Överselö kyrka samt i Solna kyrka, daterade till 1640-talet. Till bänkinredningen i södra korsarmen har an- vänts delar .av äldre bänkskärmar eller korskrank med rektangulära speglar samt övre listverk med tandsnitt. Enligt en bänkdelningslängd 1717 hade kyrkan då 25 kvinnfolks- och 20 manfolksbänkar.m Korstolar Korstolar av snidad ek, av svängda armstöd inde- lade i sex platser med uppfällbara säten (fig 68). Armstöden är anbringade i en höjd avsedd för stå- 6 -- 735200 Veckholms kyrka Fig 68. Korstolar av snidad ek. Högt ryggstycke med nedhängande ba ldakin. Gavla r med fi gurfram- ställningar i relief. J 500-talets bö1jan. Foto J 973. Choir stalls, carved oak. High backs with canopies. Figure reliefs 0 11 the ends. Early 16th century . · 81 VECKHOLMS KYRKA ende. Högt ryggstycke samt bänkskärm med sni- dade gavla r. Under ryggstyckets övre list löper en nedhängande genombruten baldakin, i vilken föl- jande vapen är infattade: Sture, Tott, Gumsehuvud, Bjelke, Örnfot, Bonde, Trolle och Tott (fig 69). På ryggstycket nedanför baldakinlisten är i svart må- lad följande inskrift i rnajuskler : SALUE MARIA P IA ROSA SPLENDIDA FLOR IDA VITIS SIS SUNA1 MITIS : RECOLE~TI~ : TE COLO : DYO : SOL : RELUCEUS2 STELLA: MEIS3 : [ ... ]4 : PULCRA: PUELLA ( = Var hälsad , du fromma Maria, praktfulla ros, blomstrande vin- ranka. Må Du vara en mild måne åt den som tillber Dig ... Lysande sol, havsstjärna, ... sköna jung- fru).141a Ryggstycket krönes av snidade spetsar med krabbliknande bladskott med nedtill breda, frodiga 82 Fig 69. Detalj av korstolarnas baldakin med in- fattade vapen. Foto 1973. Detai/ af canapy af chair stalls, with caats-af-arms. njurformigt sammanhållna blad. Gave lstyckena är rikt skulpterade med framställningar i relief. Det östra gave lstycket har två framställninga r under baldakiner: S Sebastian (fig 70) och S Erasmus med grytan; staven förlorad . Å det västra gavel- stycket återges Jesse rot, en bladranka st iga nde ur Jesse bröst med sju profeter i bröstbild med språk- band (fig 71, 72). På de senare spår av inskrift. På ett språkband urskiljes namnet Josafat. Bänkskär- mens gavelstycken har snidade figurer i relief, in- satta i bågfä lt. Det östra gavelstycket: Barbara med torn ; i bågfä ltet är snidat Sparrevapnet (fig 73). Det västra gavelstycket: Johannes Döparen med lamm på bok ; i bågfältet en sköld med majuskeln E (fig 74). Skärmens gavelstycken avslutas upptill av sädeskärvar. Inv 1829 uppger, att korstolarna hade avskurits på mitten och ena hälften vänts mot altaret för att ge rum åt andra bänkar. Spår efter avskärningen synes å ryggstyckets västra gavel. Framställningen av Jesse rot med profeterna är inspirerad av den under medeltiden gängse före- ställningen av Kristi stamträd. Den förekommer exempelvis på korstolarna i Kölnerdomen från 1300-ta let.142 Ett gavelstycke från korstolar i Väs- terås domkyrka visar en liknande framställning. 143 En brudbänk i Svinnegarns kyrka har armstöd från en senmedeltida korstol av likartad utformning som Veckholms kyrkas korstolar. 144 Baldakinlistens vapen synes hänsyfta på ägare till Ekholmen. Sture- och Tottvapnen kan hänföras till Sten Sture d ä och hans maka Ingeborg Åkes- dotter Tott, vapnet med ett gurnsehuvud till hans styvfader Gustaf Karlsson Gumsehuvud, vapnet för ätten Bjelke till Knut Stensson Bjelke, gift med Margareta Ulfsson Sparre i hennes andra gifte, vapnet med en örnfot till ärkebiskop Jakob Ulfs- son , vapnet för ätten Bonde till Knut Tordsson Bonde, gift med Margareta Ulfsson Sparre i hen- nes första gifte, vapnen för ätterna Trolle och Tott till E rik Trolle och hans maka Ingeborg Tott.145 Vapnet för ätten Sparre på bänkskärmens östra gavelstycke synes åsyfta någon ägare till Ekhol- rnen av Sparreätten. Av denna ätt nämnes i inled- ningen Karl Ulfson Sparre och hans dotter Mar- gareta, såsom ägare till Ekholmen. Ätterna Trol- les och Totts vapen samt Jakob Ulfssons vapen återfinns på altaruppsatsen. Korstolarna och altar- uppsatsen synes ha anskaffats i samband med kyr- kans utvidgning åt öster samt tillfoga ndet av södra korsarmen vid tiden omkring 1500. En främre tids- gräns ger förekomsten av Trolles vapen på de båda föremålen. Ingeborg Filipsdotter Tott , innehavare av Ekholmen, ingick 1487 äktenskap med Erik Trolle.14s Läktare Läktaren i väster uppbäres av sex fyrsidiga pelare av trä med förgyllda korintiska kapitäl (fig 75). Fig 70. S Sebastian. Framställning i relief på ryggsty<-kets östra gave l. Foto J 973. St Sebastian. Relief 011 the E end of the back of the choir stalls. INREDNING OCH INVENTARIER 83 84 Detalj av Jesse rot , fig 71. Profeter i bröst bild, omfattade av blad- ranka, stigande ur Jesse bröst. Foto 1973 . Detail of the Root of Jesse, figure 71. Busts of prophels in a climbing p lant groiving from Jesse's breast. Fig 71 (tv). Jesse rot. Framställning i relief på ryggstyckets västra gavel. Foto 1973. L e/I, lhe Root of Jesse. Relief 011 lhe W end of lhe back of 1he choir stalls. Fig 73. S Barbara. Framställning i relief på bänkskärmens östra gavel. Foto l 973 . St Barbara. Relief 011 the E e11d oj the choir stalls. Läktarbarriären har framspringande mittparti och sidoläktare i norr och söder (fig 75). Mittpartiet smyckas av snidade, målade och förgyllda vapen, åsyftande Magnus Gabriel De la Gardie och hans INREDNING OCH INVENTARIER Fig 74. Johannes Döparen. Fra mställning i relief på bänk- skärmens västra gavel. Foto J 973 . St John the Baptist. Relief 011 the W e11d oj the choir stalls. gemå l Maria Euphrosyne; ovanför vapnen en bokbräda, uppburen av en konso l med snidad krona, hängande girlander, snäckor mm. Fälten å ömse sidor om mittpartiet har svartmålade rund- 85 VECKHOLMS KYRKA !ar med förgyllda inskrifter och snidade ramar med broskverksornament (fig 76). Rundlarna flankeras av hängande fruktklasar. foskrift på södra rundeln: LOFFUER HERRAN: I TY ATT LOFFWA WÅR GUDH I ÄR EN KOSTELIGH TINGH. THET LOFFWIT ÄR I LJUFLIGIT OCH DEGELIGIT: f SIUNGER TILL CRISSTES HERRANOM MED I TACKSÄYELSE OCH LOFFUER WÅR GUDH I MED HARPO: / PSALM 147. Inskrift på norra rundeln: GLÄDJENS HERRANOM I ALL WELDEN PRIJSER OCH LOFFUER I LOFFWER HERREN MED HARPOR I HARPOR OCH PSALMER. MED TRUMMER j OCH BASUNER. FRÖGDENS FÖR I HERRANOM KONUNGENOM I PSALM 98 I LOFFUA MIN SJÄL HERRAN I HALLELUJA I PSALM 104. Läktarbarriären är grågrönmarmorerad med förgylld dekor. Läktaren fick sin nuvarande utformning 1772, då den ombyggdes, försågs med sidoläktare samt ny barriär enligt ritningar av dåvarande ägaren till Ekholmen kammarherren Fale Henrik Lohe-Buren- skiöld147 (st prot). I räkenskaperna 1772 och 1776 upptages sex pelare med korintiska kapitäl, som sålunda härrör från ombyggnaden. Till läktarbar- riärens utsmyckning synes man delvis ha använt ornament från en äldre läktarbarriär, enligt vap- nen uppförd av Magnus Gabriel De la Gardie. Som nedan framgår, hade De la Gardie 1654 be- ställt ett orgelverk till kyrkan, vilket beräknades vara färdigt till midsommar 1655. I samband med det arbete som 1654-55 ägde rum vid kyrkan har sannolikt även läktarbarriären tillkommit (se ovan). Som ovan nämnts hade bröderna Hebel med fyra gesäller sin verkstad vid Ekholmen 1654 och synes sålunda vara de bildhuggare som närmast kan ha anlitats för läktarbarriärens skulpturutsmyckning vid denna tid. Orgel Det nuvarande orgelverket med 15 stämmor och 2 manualer byggdes 1914 av Åkerman & Lunds Orgelfabriks AB (inv). Från den tidigare 1600- talsorgeln härrör blott den sk fågelstämman (fig 77). Den består av tre pipor i en träram. Pipornas ljud får passera genom vatten, varvid uppstår en om fågelkvitter erinrande ton. Fågelstämman an- vänds vid midsommardagens högmässa. Magnus Gabriel De la Gardie uppges 1653 ha skänkt ett orgelverk med 4 stämmor till Veckholms kyrka.148 Enligt en förbindelse med orgelbyggaren Frantz Bohl hade De la Gardie följande år av denne beställt ett större och förnämligare orgelverk till kyrkan.149 Frantz Bohl skulle enligt skrivelsen även utföra ett orgelverk till Drottningholms slottskyrka, vilken upprustades samtidigt med den planerade ombyggnaden av Veckholms kyrka.150 Veckholms kyrkas orgelverk beräknades, som ovan nämnts, vara färdigt vid midsommar 1655. Orgelverket genomgick, innan det utbyttes 1914, flera repara- tioner. År 1772 genomfördes sålunda ett omfat- tande arbete å orgeln av orgelbyggaren Nils Söder- ström, då även läktaren ombyggdes (se ovan).151 Enligt ett kostnadsförslag av Nils Söderström be- räknades reparationen uppgå till en summa av 3 500 .190 Jost Schutze fick även 1653 betalt för vapen som han snidat i samband med be- gravningen av en minderårig son till Magnus Gab- riel De la Gardie. 191 Epitafier Epitafier: - 1. Bestående av oljemålning på pannå med ramverk av snidat och målat trä (fig I 06). Oljemålningen framställer den korsfäste Kristus, vi lkens blod uppsamlas i kalkar av två änglar under korsarmarna. Vid korsets fot knäböjer en familj , bestående av fader med sju söner, av vilka tre spädbarn och moder med fem döttrar, av vilka ett spädbarn. Ramverket består av två refflade kolon- ner på socklar med beslagsornament, vilande på konsoler samt uppbärande ett profilerat bjälklag med kluven gavel. Å ramverket bakom kolonnerna må lade rankor. Nederst mellan konsolerna ett fält med följ ande inskrift: HER LIGGER BEGRAFVEN. s DAVID DOMINICVSSON / FORDAM LANDBOFOVGTE OPÅ ECHOLMS GÅRD. HVILLEKEN / SIN S. FADER TILL EN ÅM INNELSE OCH GVDS FÖRSAMLING I TILL EN PRID- NINGH. HANS EFTERLÅDTENE BARN. DENNE / TAFLA VTHI VECHOLMS SOCHNE KYRCKIA VPSÄTIA LÅTHET / HAFVA DEN 20 SEPTEMBRIS ANNO 1634. Huvudfärger: rött, blågrönt, svart, ljusblått och något guld. Höjd 270. I södra korsarmen. 2. Av snidat, målat och förgyllt trä (fig I07). Mittpartiet bestå r av en oljemålning på trä, fram- ställande den korsfäste Kristus, vilkens blod upp- samlas av två änglar, en på vardera sidan om kor- set. Vid korsets fot står en familj, bestående av fader (markerad död medelst ett kors ovanför hu- vudet) och sex söner (av vilka fyra markeras döda) och moder med fyra döttrar (av vilka tre mar- keras döda). Målningen är infattad i ett ramverk, bestående av en kolonnställning med socklar, smyckade av änglahuvuden och vilande på kon- soler. Kolonnerna uppbär ett bjälklag med sni- dade rankor och änglahuvuden: på bjä lklaget en oljemålning, framställande Kristi uppståndelse, in- fattad i en snidad ram med voluter. Målningen fl ankeras av putti, hållande dödskalle och timglas. Epitafiet avslutas nedtill av en kartusch, omgiven av broskverksornament samt försedd med ini- tialerna: E.(ricus) P. L.(euchovius) I.(ustina) I. 116 Fig 106. Epitafium över landbofogden vid Ekholmen David Dominicusson, uppsatt 1634. I södra korsarmen. Foto ATA. Tablet in memory oj David Dominicusson, Bailijj oj Ekho/men, erected in 1634. D.192 Mellan konsolerna ett fält med följande in- skrift: CURA GREGIS CHRISTI FUERAT COMISSA PA- RENTI CONIUNX BISQVINA FECERAT ME PROLE PA- RENTE I - 1586 - QUI IN WEECHOLM CJEPI QVANDO VIDERE DIEM 1621. PROPOSUI HIC POPULO DOGMATA SACRA DE!/ - 1607 - UBSALICAS VISO POST THEU- TONICASQ. CAMANAS 1641. STAMINE FATAL! VULSO NUNC JRE SUB UMBRAS I - 1614 - GRIPSVALIO 29 MARTII LAURU TEMPORA C!NCTUS EO HOR 11 NOCT. VITAE AUCTORQ. NECIS PRAECEPIT: IST HUC EO / - 1615 - SALANAE MIHI CURA SCHOLAE DATUR ESSE SUPER- INREDNING OCH INVENTARIER STES OSSA C IUSQ. MEUS SITUUS DUM DANGIT IN JERBRA I -1615 - IN NATIS VOLV! HINC FlEDERA PANGO TORI IOVJE CEU SOMNO MERSA QVIETA CUBANT. (Inskriften är svår att översätta och sannolikt fel- aktigt målad.) Huvudfärger: blått, rött, svart, grått och guld. Höjd ca 200. På norra korväggen invid predikstolen. Epitafiet visar stilist iska över- ensstämmelser med verk av bröderna Hans och Markus Hebel, jfr predikstolen. 3. Bestående av oljemålning på duk inom svart profilerad ram med svag förgyllning (fig 108). 117 VECKHOLMS KYRKA Oljemålningen framställer den korsfäste Kristus. Vid korsets fot står en familj bestående av fader med sju söner och moder med åtta döttrar. Nedan- för målningen ett rektangulärt fält med följande in- skrift: DÖÖ WII MED . SÅ SKOLA Wll LEFWA MED. 2 TIM: 2 V. 11 I HÄR LIGGER BEGRAFVEN SALIG LARS OLOFSSON JUNG. FORDOM BEFALLNINGSMAN j PÅ 118 Fig 107. Epitafium över Ericus P Leuchovius, kontraktsprost 1637. Från bröderna Hans och Markus Hebels verkstad. Norr om predik- stolen. Foto .I 973. Tablet in memory af Ericus P Leuchovius, rural dean in 1637. From the workshop oj the brothers Hans and Markus H ebel. EKHOLM. 69 ÅHR GAMMAL. TILLIKA MED SIN FROM- MA SALIGA KIÄRA HUSTRU GIORL DOMI/ NICI DOTTER 84 ÅHR GAMMAL. OCH NÅGRA DERAS BARN. Huvud- färger: brunt, gult, svart och rött. Höjd ca 180. I södra korsarmen. Jfr gravhäll nr 5. 4. Av gråspräcklig marmor med förgyllda mäs- singsrosor i hörnen. Rektangulärt med gavelfor- mad avslutning upptill. Överst rundel med Lohe- Burenskiöldska vapnet jämte valspråket: ACTERI s1 SIBI VIVENDUM. Förgylld inskrift: FÖDD. 1739. DÖD. 1779 I HÄR. HVILAR I KONGL: KAMMARHERREN. FAHLE. HINRIC. I VON . LOHE . BURENSKIÖLD. 193 I MERA . ÄDEL . I GENOM . UTÖFN ING . AF SAMFUNDS . PLIGTER. I ÄN. AF. SIN. URGAMLA . ÄTT . I MERA . LYCKELIG . UTI . SITT . OMDÖME . I ATT . GENOM . SIN . EGENDOM . TIENA . ANDRE . I ÄN . ATT . SIELF . DEN BEGAGNA . I MERA . HEDRAD . EFTER . SIN . DÖD · / GENOM · TORFTIGES. OCH · BETRYCKTES · TÅRAR . I ÄN . DEN . HÖGT . UPSATTE . I GENOM . OFTA . OFÖRTIENT . BERÖM . I DE . SOM . ÄLSKAR . EN . STILLA . DYGD . I SE . HÄR . DITT . EFTERDÖME . I DU . SOM . SÖKER . EN WÄRKLIG . ÄRA . I SE . HÄR . HURU . DEN . WINNES . I HANS . SÖRJANDE . MAKA . I AGNETA . CARLSDOTTER . BROMAN . I HAR . MED . STÖRRE . ÖMHET . ÄN . KOSTNAD . I LÅTIT . UPRESA . DENNA . GRAFWÅRD . Höjd ca 150. I södra korsar- men på östra väggen. 5. Av målat trä. Enligt en på latin avfattad in- skrift över kyrkoherden i Veckholm Jacobis Gis- lonis, död 1583 den 15 sept vid 62 års ålder. Enkel, rektangulär ram, krönt av en gavel med tandsnitt samt en målning, framställande Rex mundi. Huvudfärger: blått, guld, rött och gult. Tidigare uppsatt i koret ovanför sakristieportalen. Inskriften återges av Klingspor (s 303 f). Gravhällar Gravhällar: - 1. Av grå kalksten, avsmalnande åt fotändan. Inga spår av inskrift. Längd 240, bredd 115- 80. Högmedeltida typ. I mittgången. 2. Av grå kalksten, avslagen vid vänster sida (fig 109). Med inhugget vapen för ätten Sparre. Höjd 93, bredd ca 42. Hällen framkom 1972 vid ned- schaktning framför vapenhusingången; låg tidi- gare under markytan. Skall uppställas i vapen- huset. Klingspor uppger på 1870-talet, att han ti- digare hade iakttagit hällen »i yttre trappan vid södra dörren», men att hällen då var försvunnen (s 309). Hällen avbildas i Afritningar (fig 110). Medlemmar av Sparreätten bebodde Ekholmen i varje fall sedan 1370-talet och in på 1400-talet (se inledn). 3. Av grå kalksten (fig 111). I gravhällens mitt två bomärken. Längs kanten löper följande inskrift INREDNING OCH INVENTARIER Fig 108. Epitafium över befallningsmannen vid Ekholmen Lars Olofsson Jung, död 1694. I södra korsarmen. Foto 1972. Tablet in memory af Lars Olofsson Jung, Joreman at Ekhol- men, f 1694. i majuskler, fördelad på två rader: ANNO · DNI • M · CDXL · EPI · OBIIT / DOMINUS · LVDOVIC · DE • WEN/ DEN · CVIVS · AJA · IN · X · REQVIESCAT · AME . I ANNO . DNI . MCDL I Ill . I . DIE • AMBROSII . OBIIT . DOMIVS . I BERNARDVS I VAN . HOVEN . CVIVS . ANIMA . IN . PACE ( = Herrens år 1440 den helige Lamberts dag dog herr Ludvig de Venden, vil- kens själ må vila i Kristus. Amen. Herrens år 1454 Ambrosii dag dog herr Bernhard van Hoven, vil- kens själ vile i frid). 194 Längd 245, bredd 145. I mitt- gången. 4. Av rödaktig kalksten. På mitten inom lager- krans kalk jämte initialerna E(rik) A(brahamsson) F(ilmerus) och S(ara) A(brahams)D(otter). Mitt- fältet flankeras av basunblåsande änglar. I hörnen framställs evangelistsymbolerna. Inskrift å hällens övre del: HÄR UNDHER LIGGIE BEGRAFNE / THEN FORDOM ÄHREWYRDIGE OCH I HÖGHLÄRDE NUMERA HOOS GUDH I SALIGE MAN MÄSTER ERICH ABRAHAM! / FILMERus195 PROWES! OCH KYRKIEHEERDHE / WEEKHOLM KONGS HUUSBY OCH TORSWIJ / SOCHNAR I 119 VECKHOLMS KYRKA Fig 109. Gravhäll av grå kalksten med vapen för ätten Sparre. Återfunnen vid restaureringen 1972. Medlemmar av Sparreätten bebodde Ekholmen i varje fall sedan slutet av 1370-talet och in på 1400-talet. Foto 1973. Grave stab of grey limestone with the coat-of-arms of the Sparre Jamily. Found during the restoration of 1972. Members of the Sparre family lived at Ekholmen in any case from the end of the 1370's inta the 15th century. HWILKEN HERRANOM AFSOMBNADHE I DEN FEBROARI ÅHR 1658. Inskrift å hällens nedre del : SÅ OCH HANS FORDOM ELSKELIGE KIÄRA HUSTRU / DEN EHREBORNE GUDEFRUCHTIGE OCH MYCKET DYDE / RIK MATRONA HUSTRU SARA ABRAHAMSDOTER L ·J Fig 110. Gravhällen fig 109 enligt Afritningar. Grave slab in figure 109. Drawing 1681. THEN I OCH I HÄRRANOM AFSÅMNADHE DEN NOVMB- RIS I ÅHR I 657 SAMPT BEGGES THERAS LILLA SON ABRAHM / ERICHSSON HWILKEN OCH GUDH IGENOM THEN TIME I LIGA DÖFHEN HEDANKALLADHE DEN ..• I HWILKAS SIÄLAR GUDH EWINNERLIGEN FRÖGDDAR I OCH FÖRLÄNE KROPPARNA MEDH ALLA CHRIS I TROGNAS PÅ THEN YSTERSTA DAGEN EEN / FRÖGDE- FULL UPSTANDELSE. Inskrift runt kanten: SALIGE ÄHRE THE DÖDHE SOM I I HERRANOM DÖÖ I A ANDEN (sic) SÄGER ATT THE SKOLA HWILA / SIGH IFRÅ SITT ARBETE THY I THERAS GÄRNINGAR FÖLLIA THEM EFTER. APOGAL 14. Längd 205, bredd 160. I mitt- gången. 5. Av grå kalksten. På mitten ovalt fält, omgett av lagerkrans, med följande inskrift: HÄR LIGGER / BEGRAVEN SALIG I LARS OLOFSON I JUNG FORDOM I 120 Fig 111. Gravhäll över Ludvig de Wenden, död 1440, och Bemardus van Hoven, död 1454. I gravhällens mitt två bomärken. I mittgången. Foto 1973. Grave stab in memory of Ludvig de Wenden, f 1440, and Bernardus van Ho ven, f 1454. Two owners' marks in the middte of the stab. 121 VECKHOLMS KYRKA Fig 112. Johannes Döparen. Medeltida målning av okänd bysantinsk konstnär. Sannolikt hemförd av Jakob De la Gardie från dennes fälttåg i Ryssland. Foto 1972. St John the Baptist. Medieval painting by an unknown Byzan- tine artist. Probably brought ta Sweden by Jakob De la Gardie from a campaign in Russia. BEFALNINGSMAN PÅ EKHOLM I FÖDD AO 1626 8 SEP DÖD / 1694 (D 5) IAN MED SIN / SALIGE KIÄRE HUSTRU I GIÖRL DOMINICI/DOTTER FÖDD AO 1636 I 3 NOV DÖD Ao (årtal och dag ej ifyllda). Längd 205, bredd 160. Framför kortrappan norr om gravhäll nr 4. 6. Av rödaktig kalksten. Inskrift : SOLATIUM MORTUORUM I IN I EXEMPLO LAZARI I IOH. CAP. XL I LAZARUS WÅR WEN SOFWER I MEN IAGH GÅR AT UPWECKIA I HONOM AF SÖMPNEN I HAC SPE HIC REQUIESCUNT I M. ANDREAS MA. LEUFSTADIUS I P. ET p. WEKHOLMENSIS AB AO 1660 I 1 MAy AD ANNUM 1696 I NEC NON UXOR I BIRGITTA L. FORNELIA I MATER X. LIBERORUM j PIE DEFUNCTA 29 APRIL 1677 / UNA cuM FILIIS 2 ET 2 FILIAB. ( = De dödas tröst ligger i Lazarus' föredöme ... med detta hopp vilar här magister Andreas Ma. Leufstadius, prost och kyrkoherde i Veckholm från 1660 till 1 maj 1696, samt hans hustru, Birgitta L Fornelia, mo- der till 10 barn, som fromt avled 29 april 1677; de vilar här tillsammans med 2 söner och 2 döttrar) . Mått: 120 x 120. I koret ovanför kortrappan, när- mast sydväggen. 7. Av rödaktig kalksten, reffelhuggen. Å mitten oval med inskrift, till hälften dold av korstolarna: MAG. Ml ... I OLAI BOS ... I PAST. ET p ... I WEK ... / BRIGITTA .. . / SCHYL ... / AO 16 ... / .196 Längd175. 8. Av grå kalksten. Inskrift: UNDER . DENNA . STEN . OCH . GRAFWÅRD . ÄR I PROBSTEN . OCH . KYRKIOHERDEN I MAG: LAURENTIUS . ÖIER I PÅ SITT . 52. ÅLDERS ·ÅHR . BEGRAFWEN I DEN . 14. JANUAR . ANNO . 1718 I SAMT I DES . HUSTRU . CHRISTINA . FLODMAN I PÅ SITT . . . ÅLDERS ÅHR TILL SAMMA HWILORUM / BEFORDRAD DEN ... ANNO (Datum och år ej ifyllda). Längd 200, bredd 145. Ovanför kor- trappan framför altarringen. 9. Av grå kalksten. Å mitten nedsänkt oval med inskrift: CHRISTUS / ÄR MITT LIF OCH DÖDEN ÄR MIN WINNING I HERUNDER I HWILAR SIG s PROBSTEN HERR I SAMUEL BOGMANS / ... I CATARINA LEUFSTADIA197 MED SINA BARN / Ao 1739. Längd 165, bredd 115. Nedanför kortrappan närmast norra väggen. 10. Av grå kalksten. Hörnringar. Inskrift: RÄTT- VIS WANDRINGSMAN I HÄR NEDRE FÖRWARAS I STOFTET I AF EN NITISK OCH UPPBYGGELIG LÄRARE j EN GOD CHRISTEN EN FROMM MAKA EN HULD FAR I PROBSTEN ÖFWER TRÖJDS CONTRACT I OCH I KYRKO- 122 INREDNING OCH INVENTARIER Fig 113. Porträtt av okänd präst och hans hustru. I sakristian. Foto 1973. Portrait of an unknown clergyman and his wife. HERDEN I WECKHOLMS KUNGSH(U)SBY OCH TORSWI FÖRSAMLINGAR I HÖGÄREWÖRDIGE OCH HÖGLÄRDE HERR MAGISTER I JOHAN WIMAN / 198 FÖD D. 3 MAR- TII ÅR 170 l I DÖD D 14 AUGUSTI 1779 I SEDAN HAN BURIT HERDASTAFWEN 33 ÅR I HANS MINNE I SOM FÖRWARAS UTI EN SÖRJANDE MAKAS OCH ANHÖRIGAS HIERTAN I SOM WÄNTA I SINOM TID NEDSÄTTAS I I DETTA HWILORUM j ÄR OCH AF DEM RISTAT DENNA STEN j EMOT TIDENS OCH WANSKLIGHETENS OTACK- SAMMA GLÖMSKA . På stenens nedre del bibelcitat, Mattheus 25, kap 23, delvis avskuret av altarringen. Längd 225, bredd 165. Ovanför kortrappan när- mast norra väggen. 11. Gravstensfragment, två st, av rödaktig kalk- sten: a) Inskrift: ... TU CHRISTU . • . / .. . DÖDEN ÄR Fig 114. Porträtt av skräddaren Jan Fröjd i Veckholm, död 1873. Oljemålning av Agnes Börjesson. I sakristian. Foto 1973. Portrait of Jan Fröjd, a tailor of Veckholm, f 1873. Oil- painting by Agnes Börjesson. 123 VECKHOLMS KYRKA M ... I södra korsarmens mittgång. b) Inskrift: ... T LIJF OCH ... I ... NNING PAILI ... I ... 93. LIT- TORIJ / ... I. IN WECHOLM. I gången till vapenhuset. Runstenar Runsten av röd sandsten, U 695. Inskrift: » ... och Sigrid de läto resa stenen efter Olav, sin son.» Höjd 140, bredd 85. Inskriften torde vara jämförel- sevis ung, snarast från 1100-talets början. I vapen- huset. Stenen, som tidigare stod lutad mot södra kyrkogårdsmuren, flyttades 1954 genom Raä:s för- sorg till sin nuvarande plats (ATA). Fig 115. Tavla med stamträd för ätten De la Gardie. Sannolikt från Ekholmens kapell, uppfört J 67 J. I södra korsarmen. Foto 1973. The Jamily tree oj the De la Gardie family , probably from the Ekholmen chapel, erected in 167 I. Försvunna runstenar Försvunna runstenar : - I. En figurristad sten, U 694, uppges tidigare ha legat i vapenhuset. På ste- nen, som avbildas bl a av J Rhezelius och J Ha- dorph, framställdes en fågelbild. Runt fåge lns ben slingrade sig en orm, som hade sitt huvud riktat mot fågelns bröst. - 2. U 697 uppges i Pering- skiölds Monumenta ha funnits i »Wekholms östra kyrkemur innan till.» Inskrift: » .. . läto resa stenen efter Eliv fader ...). - 3. U 698, uppges ha legat i vapenhuset. Inskrift : »... lät resa stenen efter Åsger, sin son. Han föll ute i Livland i Frögers här (?).» 124 INREDNING OCH INVENTARIER Fig J 16. Timsten av sandsten från I 759. I vapenhuset. Foto 1972. Sandstone sundial, 1759. Målningar, minnestavlor mm Målning i temperaartad teknik å krederat trä, framställande Johannes Döparen som föresprå- kare för mänskligheten hos Kristus (fig 112). Jo- hannes Döparen framställes i helfigur, face å t hö- ger och med huvudet lutat åt höger. Figuren har gloria, långt skägg samt axellångt hår ; veckrik underklädnad samt kåpa. Å ömse sidor om glorian inskrift, sannolikt: »Hagios Johannes». Figuren är sirligt och elegant framställd med tecknad kontur mot förgylld bakgrund ; blå kåpa och gul under- klädnad. Snidad träram. Hö.id 117, bredd 44,5 med ram: höjd 126, bredd 52. Av okänd bysantinsk konstnär. Johannes Döparen har sannolikt utgjort Fig 117. Fattigbössa av koppar med årtalet J672. Foto N Lagergren 1952. Copper poor-box dated 1672. den vänstra figuren i en sk Deesisgrupp, som för övrigt bestått av den tronande Kristus i mitten och Maria till höger. Målningen är möjligen hemförd av Jakob De la Gardie från dennes fälttåg i Ryss- land (Upps utst nr 706) Porträt t : - 1. Prästporträtt, bröstbild, oljemål- ning på duk, oidentifierat. Obehandlad träram. Höjd ca 150, bredd 100. På sakristi ans östra vägg norr om nischen för nattvardssilver (fig 113). - 2. Kvinnoporträtt av samma utförande som före- gående och synes framställa prästens hustru. Sö- der om nischen för nattvardssilver. - 3. Framstäl- lande prosten Johan Börjesson.199 Bröstbild, olje- målning på duk. Förgylld träram. Höjd ca 125, 125 VECKHOLMS KYRKA Fig 118 a, b. Senmedeltida klocka. Nedan detalj med gjutarmärke på klockans liv. Foto 1973. Late medieval bel!. Below, detail with the founder's mark on the body of the bel!. bredd ca 100. Ovanför nischen för nattvardssilver. - 4. Framställande prosten Lars Hydren.200 Bröstbild, oljemålning på duk. Förgylld träram. Höjd ca 75, bredd ca 75. Gåva av räntmästaren jur dr M D Schedvin, Uppsala (inv 1842). I sakris- tian ovanför sakristieportalen. - 5. Framställande skräddaren Jan Fröjd (fig 114). Oljemålning på duk. Enligt inskrift i blyerts på baksidan framställer målningen skräddaren Jan Charles Fröjd i Veck- holm, död den 2/9 1873 80 år och 2 månader gammal. Inskriften uppger vidare, att målningen är utförd av Agnes Börjesson och skänkt till prosten A A Afzelius och av hans arvtagare över- lämnad till Veckholms kyrka den 4/7 1899. Höjd 37, bredd 31. På sakristians södra vägg. Minnestavla över uppförandet av Veckholms hospital. Består av oljemålning på duk, infattad i ett ramverk av snidat, målat och förgyllt trä. Olje- 126 Fig 119. Klocka skänkt av Johan De la Gardie 1631. Foto före om- gjutningen 1926. ATA. Bell donated by Johan De la Gardie in 1631. Photograph taken before the bel! was re-cast in 1926. målningen framställer Magnus Gabriel De la Gar- die med skriftrulle i handen ; i bakgrunden skymtar Ekholmens gård. Ramverket utgöres av två refflade kolonner, uppbärande ett profilerat listverk. Ne- derst rektangulärt fält med följande inskrift: TILL / GUDS H . NAMBNS LÅF OCH ÄHRA SALIGE FÖRFÄDERS ÄHREÅMINNELSE I SAMT I SIGH SIÄLFF OCH DELA- GARDIANISKE FAMILJEN TILL ETT ODÖDELIGIT OCH BEPRISLIGIT NAMPN I ÅHR AO 1665 I WEHOLMS HOSPITAL MEDH ÄGEN BEKÅSTNADH UPBYGT OCH FÖRFÄRDIGAT, DESS FATTIGA MEDH RIJKLIGIT I UPPHÄLLE FÖRSÖRGDA AFF HANS HÖGGREFL. EXCELL RIJKSCANZLEREN G. MAGNUS GABRI/ EL DE LA GARDIE, SAMT DESS KYRCKIA INWIGD DEN 1 JANUARIJ 1666. MATTH. 5. VERS. 7. PS. 112 VERS 9. Huvudfärger: grått, rött, grönt och guld. Höjd ca 200. På sakri- stians västra vägg. Målad av kyrkoherde C G N Rydeman (se not 30). Ramverket uppges härröra INREDNING OCH INVENTARIER från altartavlan i hospitalskyrkan . Inskriften efter titelbladet till »Ekholms Hospitals Bok», depo- nerad i PÄ, Veckholm. Tavla med stamträd för ätten De la Gardie (fig 115). Tavlan av sten(?) omfattas av två gråmarmo- rerade pilastrar av sandsten med kapitäl av trä, uppbärande ett profilerat bjälklag och vilande på profilerad sockel av sandsten. Höjd ca 240. I södra korsarmen på västra väggen . Stamträdets namn och vapen återges av Klingspor (s 310 f). Sannolikt identisk med en stamträdstavla, som upptages bland inv i Ekholmens kapell (se nedan). Övriga inventarier Timsten av sandsten, kubisk med halvklotformad överdel. Graderad på alla sidor (fig 116). Inskrift: TIL ÅMINEL I OCH FÖRSAMLING I TIL TIÄNST A. F. M. s. B. ANNO 1759. Höjd 38, bredd 23 . I vapen- 127 VECKHOLMS KYRKA huset. Enligt inv 1739 skänkt till åminnelse av soldaten L Jung från Östra Dalby roten, död i Pommern, av en släkting "i Stockholm. Uppges ha varit placerad på kyrkogården. Kopparbössa, rund, på ställ av svarvat rödmålat trä med rund fot och profilerat skaft (fig 1I7). På stället målat årtalet: 1672. Höjd 87, bössans dia- meter 22. Under läktaren. Fattigbössa, kubisk . Av brunmålat trä, järn- beslagen. Höjd 43, bredd 34. 1800-talet. Kyrkvaktarstav av svartmålat trä upptill avslu- tad av knopp, krönt av kors av förgyllt silver. På staven inskriftsplåt av silver med graverad text: WEKHOLMS I FÖRSAMLING I KYRKAE BATOG I ÅR I 1854. Inskrift vid knoppen: WÄGER 9. LOD. Förvaringskista av gråmålat trä med välvt lock, beslagen med järnband. Två lås, fyra bärringar; två å vardera kortsidan. Två myntspringor i locket. Höjd 50, längd 96, bredd 50. Inv I 739 upptar två järnbeslagna kistor, inv 1790, 1803 och 1867 blott en kista, sannolikt identisk med ovanstående. Nyckel. Längd 32. I sakristian. Klockor I klockstapeln hänger kyrkans fyra klockor: - 1. Runt halsen löper ett av dubbla linjer begränsat tomt skriftband (fig 118 a, b ). På klockans liv är ris- tade fyra figurer: tre ojämnt tecknade hjulkors (diameter 4- 5) samt ett gjutarmärke (höjd 5) ett kors ställt på ett vågrätt streck med ett från kor- sets skärningspunkt mot höger uppstigande streck. Höjd 125, diameter 117. Samma gjutarmärke åter- finns på lillklockan i Bladåker i Uppland, dock med Veckholrns hospitalskyrka På en höjd öster om Veckholms kyrka ligger en röd träbyggnad med brutet tak, vilken I 798 uppfördes som socknens hospita l (fig 120). Den nuvarande byggnaden har föregå tts av två hospitalsbyggnader, den tidigaste inrymmande en kyrka.203 Jakob De la Gardie framförde i sitt testamente 1650 önskemålet, att ett hospital skulle uppföras i socknen. Sonen Magnus Gabriel De la Gardie full- följde denna tanke och utfärdade 1653 ett donations- den skillnaden att det uppstigande strecket här går till vänster. På klockan i Bladåker återfinns även de tre hjulkorsen. Troligen har de båda kloc- korna haft samme gjutare. Klockorna kan genom sin form dateras till senmedeltiden.201 2. Runt halsen löper följande av linjer begrän- sade inskrift i två rader: DENNE KLOCKA HAFVER JAGH IAHAN DE LA GARDIE. FRIHERRE TIL EKHOLM LATID GIVTA TIL DENNE MIN KYRK!A: VEKHOLM. MIGH OCH DE MINE. TIL EN ÅMINNELSE. ANNO. 1631. GLORIA. IN EXCELS!S. DEO. (Ära vare Gud i höjden). Ovanför inskriften bladranka, nedanför en fris av änglahuvuden. Inskrift på klockans liv: SPRÄCKTES ÅR 1920 I OMGJUTEN ÅR 1926 I TILL SAMMA UTSE- ENDE / AV K G M BERGHOLTZ / I STOCKHOLM. På mot- satta sidan: FÖRNYELSEN / MÖJLIGGJORDES GENOM ENSKILDA GÅvoR. På klockans liv krönta vapen för ätterna De la Gardie och Oxenstierna, åsyftande Johan De la Gardie och hans första hustru Catha- rina Oxenstierna. Höjd ca 125, diameter ca 125 (fig 119). 3. Runt klockans hals följande inskrift: GLORIA · IN · EXCELSIS · DEO · IN · TERRA · PAX · ANNO · 1672 ( = Ära vare Gud i höjden , frid på jorden. År 1672). Inskrift kring slagringen: LAVDATE . DOMIVM . IN . CYMBALIS ·IN· CYMBALIS ·BENE ·SONANTI BUS· HOLMIAE · ME . FVNDEBAT . JOHAN . MEYER ( = Loven Herren med cymbaler, med välljudande cymbaler. I Stock- holm göt mig Johan Meyer). 202 På klockans liv va- pen, åsyftande Magnus Gabriel De la Gardie och hans maka Maria Euphrosyne. Höjd 45, diameter 63. 4. Samma inskrift och vapen som föregående men med årtalet 1673. Höjd ca 100, diameter ca 100. brev för Veckholms kyrka och dess hospitat. 204 »Hus» till hospital och skola upptages i ett koncept av De la Gardie från tiden omkring 1653.205 Först på 1660-talet genomfördes emellertid planerna. I bakgrunden till Sveciabilden över Ekholmen avbildas hospitalet i liten skala som en flervånig pyramidformigt uppförd byggnad (fig 121). På ovannämnda karta i kyrkoarkivet från omkring 1670 markeras även hospitalet på nuvarande plats 128 Fig 120. Veckholms hospital från 1798, nu privatbostad. På samma plats låg den ursprungliga hospitals- byggnaden, uppförd av Magnus Gabriel De la Gardie 1665. Foto 1972. Veckholm hospital from 1798, now a private dwelling. The original hospital, built by Magnus Gabriel De la Gardie in 1665, stood on the same spot. (fig 4). Närmare uppgifter om byggnaden ges i en särskild volym rörande hospitalet, »Ekholms Hos- pitals Bok», med inventarier från 1668 och 1696.206 Enligt dessa hade byggnaden 12 kamrar, grupperade runt en kyrksal. Efter samma princip har Magnus Gabriel De la Gardie utfört skisser till flera hospi- talsbyggnader (fig 122). En skiss till ett »Armhaus» förmodligen för Arensburg, har sålunda 16 rum runt en kyrksal. En annan skiss återger en likartad uppbyggnad med 24 rum.207 Veckholms hospitals- kyrka synes i likhet med dessa skisserade byggnader ha upplysts av fönster ovanför kamrarnas tak. Kyrksalen hade sålunda 8 fönstertavlor, vardera med 4 fönster, samt 7 fönster mellan kyrkan och kamrarna, från vilka gudstjänsten kunde följas. Byggnaden kröntes av ett torn med klocka. Till kyrkan ledde en portal, prydd med Magnus Gab- riel De la Gardies och hans gemåls, Maria Eu- phrosynes, vapen. Interiören beskrives summariskt i de båda inventarierna. Kyrksalen hade vitlim- made träväggar, smyckade av sex målade tavlor med bibliska figurer. Här upptages vidare en må- lad altartavla på duk, predikstol med ljudtak, slu- ten bänkinredning med 8 manfolks- och 5 kvinn- folksbänkar. Bland inventarierna nämnes timglas, ljusarmar av mässing på väggarna, mässingsljus- stakar samt fattigbössa av koppar. En liten natt- vardskalk, som tillhört hospitalskyrkan, uppges 1729 ha omgjorts till en vinkanna för Torsvi kyrka (inv). VECKHOLMS HOSPITALSKYRKA Uppförandet av hospitalet kan sättas i samband med den ökade byggnadsverksamheten vid egen- domarna efter De la Gardies hemkomst 1660 från sin långa vistelse utomlands som krigsledare och krigsförhandlare. Framför allt koncentrerades de första årens arbete till Jakobsdal men även vid Ek- holmen och Veckholms kyrka återupptogs bygg- nadsarbetet. Vid Ekholmen pågick restaurerings- arbete å stenhuset samt uppförande av en ny trä- byggnad (se nedan). I februari 1662 framforslades material till hospitalet. Ett stort antal hästkörslor med stockar till byggnaden redovisas denna må- nad. 208 Den 16 maj 1663 begärde fogden vid Ek- holmen Mathias Olofson, att konduktör Olof Falk kommer till Ekholmen för att avsticka hospitals- byggnaden.209 Denne var mycket anlitad av De la Gardie inom byggnadsverksamheten för enklare planer till gårdar och som uppsyningsman över byggnadsarbetet. Enligt ett odaterat byggnadskon- cept av De la Gardie skulle skola och hospital med kyrka uppföras efter Dikmans avritning.210 Med denne avses J Dickman, byggnadsingenjör i De la Gardies tjänst, som bl a svarade för Veckholms kyrkas uppmätning 1653 (se ovan). I likhet med byggnadsingenjören Johan Peter Kirstenius ut- förde J Dickman vanligen blott arbetsritningar till byggnaderna och är förmodligen icke heller upp- hovsman till själva förslaget till hospitalsbyggna- den. Som Göran Lindahl framhållit, anknyter ut- 9 - 735200 Veckholms kyrka 129 oooeooooeeo 0 0 0 0 EfIIITT 0 0 HEJ 0 0 0 0 tlrrrrl 0 0000000000 Fig 121 . Ekholmen. Teckning till Svecia antiqua et hodierna. I bakgrunden tv av- bildas hospitalet som en flervånig pyramid- formigt uppförd byggnad. KB. Ekholmen. Drawing for Svecia antiqua et hodierna. In the back- ground to the lejt the hospital can be seen as a pyramidal building in several storeys. GAR.D I I I I I~IrtJ I I I Il KÖK 8 K~KA 18 i IllllilIIIIJ 50 l, 67 130 VECKHOLMS HOSPITALSKYRKA Fig 123. Ekholmen. Utkast av Magnus Gabriel De la Gardie till ny huvudbyggnad med paviljonger och tvenne flyglar, den ena inrymmande ett kapell. Tottska sam!, E 5796. RA. Ekholmen. Sketch by Magnus Gabriel De la Gardie for a new main building with pavillions and two wings, one containing a chapel. I f ! r formningen av hospitalet till senmedeltida förebil- der, som De la Gardie hade kunnat studera i bal- tiska och nordtyska städer.211 Ett förslag till hos- pital med kyrka för Malmö av Tessin d ä visar en annan princip vid utformningen av denna bygg- nadstyp. Rummen grupperas här kring två gårdar, åtskilda av kyrkan, lagd på tvären i anläggningens mittparti. 212 Bland arbetsuppgifterna i maj 1663 upptages att hospitalet skall »efter dessins» förfärdigas. I okto- ber samma år skriver De la Gardie till befallnings- mannen vid Ekholmen Mathias Olofsson att ar- ..,,.. . ~ . - . . . . ·~;;; · . ' .'• betet med hospitalet måtte påskyndas. 213 År 1664 körde soldater sten vid Ekholmens gård och hos- pitalet men först följande år synes arbetet på allvar ha tagit fart. 214 I Ekholmens räk 1664-65 upptages en murmästare från Enköping, vilken uppförde hospitalet.215 Enligt titelbladet till »Ekholms Hos- pitals Bok» uppfördes hospitalet 1665 och hos- pitalskyrkan invigdes den 1 januari 1666. Några bildhuggare, som är påvisbara vid Ekholmen vid denna tid , kan även tänkas ha utnyttjats för hos- pitalskyrkans skulpturala utsmyckning. Den 17 augusti 1665 kallades sålunda Clas Hebel till Ek- Fig 122 (tv). Skisser till hospital av Magnus Gabriel De la Gardie. Renritningar efter G Lindahl, Magnus Gabriel De la Gardie. Lejt. Sketches of hospitals by Magnus Gabriel De la Gardie. Fair copies. 131 ('._ " .· ~~~I / c 7/ '/// V((.U ffti i.tid {/J:K.7111.Y':. //.'/'. fff:;'lt . .Jl.f}.'i,/.~ i //t.C.Jr.7t:f!..i~/l.f f'/IJG.7([;f-~ Y/; J/y:iY.,1.~ r/!rt~ //Jj/.f .t;,.1,N ./111J: r11.1 .~ l._YJ.#.7i::L" ,~LI. f1..;r~.7e, Fig 124. Ekholmen. Detalj av karta av Hans Barckhus 1688. Kapellet, markerat K, synes strax söder om huvudbyggnaden med dess flyglar. LMS. Ekholmen. Detail from a map by Hans Barckhus, 1688. The chapel can be seen immediately S oj the main building with its wings. Fig 125. Ekholmens kapell, uppfört 1671 av Magnus Gabriel De la Gardie. UUB. Drawing oj Ek- holmen chapel, made in 1671 by Magnus Gabriel De la Gardie. 132 holmen för att under sex veckors tid förfärdiga det arbete, som blev honom förelagt. 216 Clas Hebel var samma år verksam vid Venngarns slottskapell. Även den där verksamme bildhuggaren Christoffer Weiditz upptages bland Ekholmens arbetsfolk om- kring 1666.217 År 1701 härjades hospitalet av eld. Byggnads- Ekholmens kapell I Magnus Gabriel De la Gardies byggnadsprogram för Ekholmen 1653 ingick även ett gårdskapell, som sålunda planerades samtidigt med Jean De la Vallees nybyggnadsprojekt för Veckholms kyrka. Uppförande av gårdskapell förekom vid många större egendomar under 1600-talet. För Magnus Gabriel De la Gardie blev inrättandet av gårds- kapell i en flygel eller som fristående byggnad en angelägen uppgift, som ofta står som första punkt på hans byggnadsmemorial.221 De la Gardies in- tresse för slottskyrkor och gårdskapell kan må- hända ledas tillbaka till morfadern Johan 111. Magnus Gabriel De Ja Gardie var icke den förste som planerade ett kapell vid Ekholmen. Redan Pontus De la Gardie, gift med Johan III:s naturliga dotter, uppges ha slutit ett kontrakt med »Hans Italienare» om ett fyrvånigt hus vid Ekholmen med en kyrka i övre våningen.222 Detta projekt blev emellertid icke realiserat. Anläggningarna vid Ekholmen hade under år- hundradenas lopp fått en komposition, som inte stämde med det begynnande 1650-talets krav på ordning och symmetri. Ett stenhus på gården upp- ges ha uppförts av Karl Ulfsson (Sparre), död 1407.223 Den »gambla Slåtzmuhren», sannolikt efter detta stenhus, bortbröts 1654.224 Jakob De la Gardie lät 1647 uppföra ett nytt stenhus, avbildat för Svecia antiqua et hodierna (fig 121 ). Som huvudbyggnad för Johan De la Gardie upptages en röd träbyggnad. 225 Enligt Magnus Gabriel De la Gardies byggnadsprogram vid 1650-talets början skulle en ny huvudbyggnad med flyglar och pavil- jonger förläggas till en annan plats än det nyss uppförda stenhuset. En generalplan för anlägg- ningen upprättades av Jean De la Vallee. Ett EKHOLMENS KAPELL arbetet för ett nytt hospital igångsattes snabbt. År 1703 inköptes en äldre byggnad, som uppsattes på den gamla grunden. 218 Denna ersattes 1798 av nu- varande byggnad , vilken 1876 genomgick en om- fattande reparation. 219 Byggnadens yttre utform- ning bibehölls dock. Hospitalet, som 1925 invigdes till ålderdomshem, försåldes 1966 till privatperson.220 memorial, daterbart till 1653 uppger, att man skall uppföra: »l. En pavilion och fundamenthett till retta huset. 2. twenne flyghlar i den ena stall och ridhus medh dess logementer i den andra ett Ca- pell» m m. 226 Enligt ett annat memorial av De la Gardie över byggnadsverksamheten vid Ekholmen 1653 skulle man »mura op ett Gallerie och en flyghel medh Capell item Fundamenthett till stora husett». 227 En skiss av De la Gardie visar anlägg- ningen med dess huvudbyggnad , förenad genom smala terrasser med två paviljonger vid husets södra sida (fig 123). I norr inramas borggården av två långa, smala flyglar, den ena avsedd för stall, den andra bl a för kapell enligt ovannämnda me- morial. 228 Arbeten med anläggningarna påbörjades men som vid flera andra av De la Gardies bygg- nadsföretag innebar hans deltagande i kriget ett avbrott. Först vid 1670-talets början förverkligades pla- nerna på ett kapell vid Ekholmen. Gården var då en stor anläggning, såsom den återges på en karta av Hans Barckhus 1688 med storjordbruk, väder- kvarnar, trädgårdsodlingar, djurgård, tegelbruk mm (fig 124). Kapellet uppfördes enligt en nedan återgiven inskrift till 100-årsminnet av Ekholmens friherreskap, vilket tilldelades Pontus De la Gardie 1571. Ekholmens gård härjades 1686 av en eldsvåda, som ödelade det av Jakob De la Gardie uppförda stenhuset och troligtvis även delar av flyglarna. 229 På Carl Gripenhielms Mälarkarta 1688 synes den avbrända huvudbyggnaden. 230 På Barckhus' karta 1688 avbildas söder om denna en centralbyggnad, markerad med bokstaven »K:» (kapell, kyrka?). Byggnadens karakteristiska belägenhet i västra 133 21=L I E Ftg. 126 Ekholmen. · Gårdsbyggnad söder om huvud- byggna d n med dess e högra flyglar . Den delen av gårds- byggnaden, ur- sprungligen fn- stående, inrymd~! Ekholmens kape . Ekholmen. Building S oj the main building, origin~lly detac hed , contained Ekholmen chapel. BOM. . ationsplan över Fig 127. S1tu J SöderbergI I Ekholmen. Uppm 1973. Genera/plan oj Ekholmen. 134 EKHOLMENS KAPELL Fig 128. Ekholmens kapell. Uppm av gårds- byggnaden fig 126. J Söderberg 1973. Ekholmen chapel. Scale drawing oj the building shown in figure I 26. '·····- ··· ·· · ·--- ~- - - - ! trädgårdsinhägnaden talar för att den återger Ek- holmens kapell. En odaterad avbildning av Ek- holmens kapell i Kart- och planschavdelningen i UUB återger sålunda kapellet omgivet av träd- gårdsinhägnader (fig 125). Kapellet bestod ur- sprungligen av en fristående kvadratisk byggnad, Ovre p lan N~ I ·--~· - ······ ··· ··· ··· ~.Ji _; l.=..! Plan ..,.. DM.10 0 1 3 5 10 12 ,\.0 . lrn i1ul l I I I I I I I I 13,2 x 13,2 m, vilkens murar ännu kvarstår i en gårdsbyggnad söder om huvudbyggnaden med dess båda flyglar (fig 126-128). Till kapellet har fogats till- byggnader i norr och öster. Å murarna från kapellet kan spår av byggnadens ursprungliga funktion iakttagas. Huvudingången i väster samt ingången i 135 Fig 129. Ekholmens kapell. Östra yttermuren med spår efter äldre byggnadsdetaljer. Foto 1973. Ekholmen chapel. E externa! wall with traces af older building details. Fig 130.·lnteriör mot öster med nisch efter altaret. Foto 1973. Interior looking E with altar niche. 136 Fig l 31. Inskriftstavla, tidigare placerad ovan- för kapellets huvud- ingång. Uppsatt i hallen till Ekholmens nuvarande huvud- byggnad . Foto 1973. Jnscription tablet , jormerly above the main entrance oj the chapel, now in the hall oj the present principal building oj Ekholmen. sydmuren synes vara ursprungliga; en ingång fanns även enligt nedan angivna beskrivningar i östra delen av nordmuren, sannolikt mitt emot den södra. I östra yttermuren, där putsen är avslagen, synes spår efter en altarnisch samt där ovanför tre högt belägna igensatta fönster, ett större, omgivet av två mindre (fig 129). Altarnischen finns ännu kvar i byggnadens interiör, där även ett igensatt fönster kan iakttagas i sydväggen (fig 130). Enligt avritningen i U UB täcktes byggnaden ursprungligen av en spånklädd huv med lanternin. Murarna kröntes av gaveluppsatser, vilka hade förts upp ovan taklisten. Nedanför gavlarna löpte en list, vilken i byggnadens hörn fått en rikt pro- filerad utformning. Även den fyrsidiga lanterninen, i vilken rundbågiga fönsteröppningar var upptagna, indelades av listverk. Avritningen återger kyrkan från väster med huvudingången samt å ömse sidor därom två upptill tresidigt avslutade fönsteröpp- ningar. Ingången kröntes av en rektangulär in- skriftstavla av brunröd sandsten med änglahuvud i hörnen, utförda i relief (fig 131). Tavlan som nu är EKHOLMENS KAPELL uppsatt i hallen till Ekholmens nuvarande huvud- byggnad, bär följande inskrift: PSALM CXVI V J2 / HURU SKAL IAGH WEDERGELLA HERRANOM I ALLA HANS WÄLGÄRNINGAR SOM HAN MIGH GJÖR I ÅHR EFTER CHRISTI BÖRDH 1671 DÅ ETHVNDRADE ÅHR I WORE FÖRFLUTNE SEDAN ECK- HOLMS FRIJHERSKAP WART AF I HÖGHPRIJSELIGH I ÅMINNELSE KONUNG IAHAN DEN TRIDIE I BEBREFWAT TIL HERR PONTVS DE LA GARDIE OCH DES SUCCES/ SORER SOM SKIEDDE 1571 DEN 27 IULIJ HAFWER DEN HÖGHWÄL/ BORNE HERRE HR MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE GREFWE TIL LÄCKÖÖ I TORP OCH WÄNNEGARN SWERIGES RIJKES RÅDH RIJKS CANTZLER OCH I LAGMAN ÖFWER WÄSTERGÖTLAND OCH DAHL LÅTIT DETTA CAPPELLET I UPBYGGIA TIL GVDS NAMPNS ÄHRA OCH TIL EEN TACKNÄMBLIGH I IHOUGKOM- MELSE AF SÅDAN GUDS OCH SWERIGES KONVNGARS NÅDE I SOM DENNE DE LA GARDISCHE FAMILJEN NU I 100 ÅHR IN TIL DENNE I TIJDEN HAFWER ÅTHNUTIT MEDH INNERLIGH OCH TROGEN ÖNSKAN / OCH MEDH ALL LYCKSALIGHEET BEKRÖNA BEWARA OCH BE- SKYDDA I SWERIGES RIJKE WÅRT K FÄDERNESLANDH 10 - 735200 Veckholrns kyrka 137 VECKHOLMS KYRKA SÅSOM OCH HÅLLA I ÖFWER DENNE DE LA GARDISCHE FAMILJEN ÄN WIDARE I SIN GUDOMELIGE WÅRDH OCH VTHBRDA (sic) ÖFWER / HENNE MEHR OCH MEHR SIN NÅDERIJKA I WÄLSIGNELSSE. Även om kapellets interiör och inredning får vi kunskap genom samtida handlingar och äldre beskrivningar. Ett inv 1682 återges av A Hahr. 231 Beskrivningar av kapellet återfinns i Palmskiöldska samlingen i UUB, i L Salvius' beskrivning över Upland 1741 och i en beskrivning över Yeckholms socken av Broman 1781 i ATA. Klingspor har vidare publicerat en beskrivning efter Neschers samlingar i KB.232 Ett livfullt med målningar och inskrifter rikt smyckat kyrkorum träder oss till mötes. Ovanför och på ömse sidor om altaret fanns målningar med bibelcitat samt årtalet 1673. Målningen ovan- för altaret framställde jungfru Maria. Vidare fanns i kapellet sex målningar med tillhörande inskrifter. I taket var infattad en plafondmålning. Dörrarna till huvudingången samt till de båda ingångarna i koret var samtliga försedda med inskrifter. För- kärleken för riklig dekoration med målningar och inskrifter gällde även kapellets inredning. Den förgyllda altartavlan framställde Marie bebådelse med tillhörande inskrifter. Predikstolen hade ut- vändigt sex målningar, av vilka fyra framställde evangelisterna. Invändigt återgavs bibelcitat »inom tvänne förgylda löfverk». Det »blinda» orgelverket var smyckat av sex målningar, av vilka fyra fram- ställde änglarna Gabriel, Mikael, Rafael och Uriel; två hade följande inskrifter: TÅ SANG MOSE OCH ALLA QWINNOMEN FÖLGDE MIRIAM EFTER I DANTS OCH TRUMMOR. EXOD. J5: 1 : 20. DAVID DANTSADE MED ALLO MACHT FÖR HERRANOM. 2:E SAMUELS 6: 14. Ovanför och nedanför de sex målningarna löpte även inskrifter. Altaruppsats, predikstol och orgel var samtliga uppställda i korpartiet. Orgeln var placerad på orgelläktare t v om altaret. T h därom ledde en trappa upp till predikstolen, som stod på sex marmorerade träpelare. Över predikstolen, altaret och orgeln löpte en gemensam inskrift: LOFWA HERRAN MIN SJÄL. PSAL. 104. 1. HIMLARNE FÖR- TÄLJA GUDS ÄHRO. PS. 19. J. OCH FÄSTET FÖRKUNNAR HANS HÄNDERS WÄRK, HELIG, HELIG, HELIG HERRAN ZEBAOTH. ESAI. 63. MITT HJERTA ÄR REDO, GUDH MITT HJERTA ÄR REDO ATT JAG SKALL SJUNGA OCH LÅFWA. PSAL. 57. V 8,9. Flera släkttavlor var uppsatta på väggarna, bl a en tavla med stamträd över De la Gardieska ätten. En sten inmurad t h om huvudingången hade följande inskrift: HERR PONTUS DE LA GARDIE, SWERIGES RIKES RÅD OCH GENERAL KRIGS ÖFWERSTE, BLEF MED EKHOLMS FRIHERRESKAP BENIFICERAD ÅR 157 l DÖD 1585. På orgelläktaren förvarades åtta ovala sköldar av trä, enligt förgyllda inskrifter över ägare till Ekholmen. Om kapellets byggnadshistoria finns spridda uppgifter i Ekholmens byggnadsräkenskaper samt i Magnus Gabriel De Ja Gardies memorial. Bygg- mästaren Franz Stimer, som vi 1675 mött som byggnadsledare för arbetet med Jakob De la Gar- dies gravkor, synes några år tidigare haft hand om kapellets uppförande. I ett odaterat memorial, som torde härröra från tiden omkring 1670, upp- drages sålunda åt Stimer att överlägga med mur- mästare rörande kapellet vid Ekholmen samt kyrko- byggnad och gravkor.233 Enligt Ekholmens bygg- nadsräkenskaper pågick ännu sommaren 1672 arbeten med kapellets inredning. 234 Man hade då förfärdigat en stor »List neder på muren under walfuet inne i kiörkian». Snickaren Birger Rafwal- son arbetade i tre veckor på predikstolen. Man var vidare sysselsatt med bänkinredningen, varvid uppges, att särskilda bänkar förfärdigades för greven och hans gemål. Snickarna Nils Arfueds- son, Birger och Anders Rafwalson omnämns i samband med kapellets inredande. Birger (Börje) Rafwalson tillhörde Ekholmens arbetsfolk redan 1663-64.235 Av mera kvalificerade konstnärer om- nämns i samband med arbetet på kapellet den franske målaren Nicolas Vallari. Denne av De la Gardie mycket anlitade målare var i början av I 670-talet bosatt på Ekholmen, där han arbetade med plafonder till Karlbergs slott. 236 För Ek- holmens kapell utförde han sannolikt en plafond- målning, som omnämns i beskrivningen av kapellet. Den kvadratiska centralbyggnaden, obetydligt större än De la Gardieska gravkoret vid Veckholms kyrka, synes ha utformats enligt klassicismens ideer. Om detta vittnar även uppställningen av predikstol och orgel på ömse sidor om altaret i likhet med Jakobsdals (Ulriksdals) slottskapell och 138 NOTER Läckö slottskyrka. För Stimers insats talar fönster- formen, som överensstämmer med Läckö slotts- kyrkas och Otterstads kyrkas, vilka båda kan sättas i samband med denne byggmästare. 237 Trefönster- gruppen i kormuren har av allt att döma även till- kommit på Stimers initiativ. Denne anslöt sig vid sina ombyggnader av kyrkor ofta till äldre, goticer- ande former, såsom den tresidiga koravslutningen till Otterstads kyrka. Interiörens utformning visar Magnus Gabriel De la Gardies förkärlek för livfull dekoration av kyrkorummet med målningar och inskrifter som uppbyggelse för gårdens folk. En Noter l. 0 Lundberg, Fornstig, väg och bygd, s 45. 2. J V Eriksson, Studier öfver Upplands förhistoriska geografi, utvikningskarta. 3. S Henning, Trögd. Ett tolkningsförsök, s 113 f. - Boken om södra Trögd, s 55. 4. Lundberg a a. 5. G Lindahl, Magnus Gabriel De la Gardie, s 17 f. - LUB, De la Gardieska samt, Topographica, Ekholmen 6, gårdsräk 1654- 55: Till Drottningholm levererades 1654 mursten med skepparen Matz; Ibidem, Ekhol- men 8, gårdsräk 1661, s 79: Stora partier murtegel skeppades från Ekholmens tegelbruk till Jakobsdal. 6. Uppgifter rörande innehavare av Ekholmens gård har inhämtats i: J A Alm1uist, Frälsegodsen i Sverige un- der storhetstiden, s 600 f; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden, s 54; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa, s 711 f ; B Sch/ege/, Ekholmen. i: C A Klingspor & B Sch/egel, Uplands herregårdar; P Sjögren, Släkten Trolles historia, s 256 ff, 265. 7. ULA, Veckholms kyrkoarkiv, 0 2k, Karta över präst- gården, odat. - LMS, B 74 151, storskifte å präst- gården. Jöns Sah/man 1766. 8. RA, E 1317-18, De la Gardieska samt, M G De la Gardie, Egenhändiga ant och planritn till byggnads- företag, odat memorial. - Jfr memorial från omkr 1654 rörande Lovö kyrka, Up: »Kyrkiegården repare- ras och setties mädh trän» (! Rosell, Magnus Gabriel De la Gardies kyrkobyggnadsverksamhet, s 55). 9. RA, E 1317-18, ibidem. 10. RA, E 1716, De la Gardieska samt, MG De la Gardies godshandl, De smärre upplandsgodsen, räk 1654-55. 11. RA, E 1732, De la Gardieska samt, M G De la Gardies godshandl, Samtliga godsen. 12. I Rosell, Magnus Gabriel De la Gardies kyrkobygg- parallell är Höjentorps gårdskyrka, inredd 1669, vi! ken emellertid gick förlorad vid en brand 1722.238 Helt orört står emellertid ännu Venngarns slotts- kapell från 1665, där inredningen är rikt smyckad med målningar jämte tillhörande inskrifter. Kvar finns även ett kapell i Torpa slott i Västergötland, inrett av Magnus Gabriel De Ja Gardies syster Christina Catharina med samma fönsterform som Ekholmens kapell , här väl närmast influerad av Läckö slottskyrka i samma landskap. 239 I broderns anda lät grevinnan på kapellets väggar måla tavlor med tillhörande bibelspråk. nadsverskamhet, s 98 (I det följande citerad: Rosell, De la Gardie). 13. LUB, De la Gardieska samt, Topographica, Uppland, Veckholm, fasc Veckholms kyrka och De la Gardieska graven, besiktningsinstr 1739. 14. RA, E 1356, De la Gardieska sam!, Skr till M G De la Gardie, Från enskilda, Andreas Bretzel 13.4 1668. - G Eimer, Carl Gustaf Wrangel, s 99. 15. Andreas Bretzel från Stettin antogs 28. I 1664 för 3 år i De la Gardies tjänst för att arbeta med vattenkonst samt förestå arkitekturen speciellt snickararbetet. Bretzel synes ha engagerats som ett slags ersättare för Holl och delvis även för den från Läckö kände bygg- mästaren Franz Stimer (S Karling, Matthias Holl, s 56). 16. S Karling, Matthias Holl, s 56 ff. 17. RA, E 1255, De la Gardieska samt, M D De la Gardie3 koncept, memorial 15.2 1667. 18. Andreas Bretzel upptages bland Jakobsdals byggnads- folk 1665-68. År 1665 synes han haft ledningen av in- redningen av Venngarns slottskapell och utförde mo- deller till arbete vid slottet (Rosel/, De la G ardie, s 69 f, 74). 19. RA, E 1733, De la Gardieska samt, MG De la Gar- dies godshandl, Samtliga godsen, Strödda byggnads- räk mm, arbetslista till den l nov 1668. 20. S Kar/ing, Matthias Holl, s 13 f. 21. LMS, A 152 2-4, Geometrisk avmätn av H Barckhus 1688. Återgiven i: S Karling, Trädgårdskonstens his- toria, s 347 och G Lindah/, Magnus Gabriel De la Gardie, s 16. 22. Rosell, De la Gardie, s 86. - S Karling, Matthias Holl , s 132 r. 23. T O:son Nordberg, Magnus Gabriel De la Gardies om- byggnad av Ödeby kyrka, s 36, 39. 24. Gustaf af Sillen, född "1762 död 1825, har bl a byggt 139 VECKHOLMS KYRKA Uddevalla kyrka och svarat för inredningen av Rosers- bergs slott. 25. C A Klingspor, Bidrag till. Upplands beskrifning, s 321 (citerad Klingspor ). 26. A-M Berg, Hembygdsföreningarna i Uppsala län, s 148 f. 27. ATA, Rapport rörande prästgården av E Lundberg till Raä 1942. 28. Bland Carl Robert Palmers arbeten märkes uppföran- det av Breds kyrka nordväst om Enköping och elva kyrkor i trakten omkring Jönköping, bl a Rumskulla och Ingatorps kyrkor. Palmer anlitades även för en reparation av Sparrsätra kyrka (l Rosell, Sparrsätra och Breds kyrkor, s 293, 337). 29. Återinvigning av Veckholms kyrka. Osign artikel i UNT 1I.I I 1963. 30. Carl Gunnar Natanael Rydeman, född 1877, död 1938. Kyrkoherde i Veckholm. 31. LUB, De la Gardieska sam!, Topographica, Uppland, Yeckholm, fasc Yeckholms kyrka och De la Gardieska graven, besiktningsinstr 5.10 1739. 32. Se vidare avsnittet Uppförandet av Jakob De la Gar- dies gravkor. 33. N Sundquist, S:t llians kyrka och kloster, s 13 ff. 34. A Tuulse, Torsvi kyrka, s 3. 35. G Boethius, De tegelornerade gråstenskyrkorna, s 101. 36. Boethius a a, s 39. 37. I Rosell, Sparrsätra och Breds kyrkor, s 29. 38. F Nordström, Tensta kyrkas arkitektur, s 27. 39. Se avsnittet om Ekholmens ägare ovan i inledningen. 40. H Gil/ingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa, s 711 f. 41. I Schnell, Kyrkorna i Södermanland, s 198 f. - E Bohrn, Toresunds kyrka, s 14ff. 42. Ett annat exempel på Sten Stures byggnadsintresse är hans grundläggande av Mariestads kloster 1493 (Schnell a a, s 198 f). 43. 0 Ehn, Yaksala kyrka, s 120 ff. 44. C-F Mannerstråle, Simtuna kyrka, s 36. 45. S Karling, Arent Passer. - Svenskt biografiskt lexikon, Pontus De la Gardie. 46. LUB, De la Gardieska sam!, Topographica, Uppland, Veckholm, fasc Yeckholms kyrka och De la Gardieska graven, besiktningsinstr 5.10 1739. 47. M Liljegren, Stormaktstidens gravkor, s 138. - En avskrift av testamentet även i: RA, E 1961, De la G ar- dieska sam!, Jakob De la Gardies och Ebba Brahes papper. Utgående skr, strödda hand! och räk. 48. Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brefvex- ling. Femte bandet. Jakob De la Gardies bref 1611 - 1650. 49. M Li/jegren, Stormaktstidens gravkor, s 127 ff. 50. Avsnittet rörande Magnus Gabriel De la Gardies in- satser för Veckholms kyrka bygger på förf:s avhandl: Magnus Gabriel De la Gardies kyrkobyggnadsverk- samhet i Sverige. Sthlm 1972. 51. Jfr G Lindahl, Magnus Gabriel De la Gardie, s 7. 52. Det De la Gardieska arkivet kom efter rikskanslerns död 1686 i statens ägo, nu i RA. Detta arkiv innehål- ler även faderns Jakob De la Gardies arkiv. Efter Mag- nus Gabriel De la Gardies död övertog hans syskon de arkivalier, som inte hade samordnats eller införlivats med detta arkiv. De samlades på Sjöö slott i Uppland, som innehades av De la Gardie-ätten. I slutet av 1700- talet flyttade en medlem av ätten, greve Magnus G ab- riel De la Gardie, över till Estland och tog då med sig en betydande del av De la Gardieska handlingarna, som så småningom samlades i Dorpats universitets- bibliotek. De på Sjöö kvarvarande handlingarna flyt- tades efter godsets försäljning till Löberöd i Skåne. År 1848 överlämnades dessa till LUB (S Hedar, Enskilda arkiv under karolinska enväldet, s 37 ff - De la Gar- dieska archivet ... Utg af P Wieselgren). 53. A Hahr, Konst och konstnärer, s 20. 54. RA, E 1940, De la Gardieska sam!, Maria Euphrosynes papper, osign meritlista 1651- 58, av innehå llet kan slutas: av J P Kirstenius. 55. Brevet påträffat av A Hahr a a, s 20 f. - RA , E 1386, De la Gardieska sam!, Inkomna brev, Från enskilda, De la Yallee. 56. RA, E 1213, De la Gardieska sam!, MG De la Gardies koncept 1653. 57. S Karling, Trädgårdskonstens historia, s 407. - LUB, De la Gardieska sam!, släktarkiven, De la Gardie. 58. Liljegren a a, s 138 ff, fig 66, 67. 59. S Karling, Matthias Holl, s 136, not I. - RA , E 1317- 18, De la Gardieska sam!, M G De la Gardie, Egen- händiga ant och planritn till byggnadsföretag, odat memorial. 60. RA, E 1313, De la Gardieska sam!, M G De la Gardies koncept, Egenhändiga ekonomiska ant. 61. Liljegren a a, s 141. - RA, E 1317- 18, De la Gardieska sam!, M G De la Gardie, Egenhändiga ant och planritn till byggnadsföretag, odat memorial. 62. Rosel/, De la Gardie, s 48 ff. 63. Rosell, De la Gardie, s 51. 64. G Axel-Nilsson, Dekorativ stenhuggarkonst, s 420. - J Schutze anlitades även för begravningsvapen 1652- 53 (se nedan). Jfr även S Karling, Drottning Christinas triumfbåge i Stockholm, s 77 och E Lundmark, Jost Schutze, s 69 ff. 65. Rosel/, De la Gardie, passim. 66. T O:son Nordberg, Magnus Gabriel De la Gardies om- byggnad av Ödeby kyrka, s 23 ff. 67. RA, E 1213, De la Gardieska samt, M G De la Gar- dies koncept 1653. 68. Brevet publ i: F Berg, Yeckholms hospital, bil I, s 131 ff. - Avskrift av donationsbrevet bl a i: LUB, De la Gardieska samt, Topographica, Ekholmen 7. 69. RA, E, 1215, De la Gardieska sam!, MG De la Gar- dies koncept 7.3 1654. 70. Ibidem. 71. Ibidem, 30.3 1654. 140 NOTER 72. RA, E 1733, De Ja Gardieska sam!, M G D e la Gar- dies godshandl, Samtliga godsen, Memorial 29.3 1654. - Jfr S Karling, Matthias Holl, s 136, not I. 73. LUB, De la Gardieska sam!, Topographica, Ekhol- men 9, s 40. 74. Ibidem, Ekholmen 6, byggnadsräk 1654- 55. - Jfr Liljegren a a, s 156, not 34. 75. LUB, De la Gardieska sam!, Topographica, Ekhol- men 7, räk 1654- 55. 76. RA , E 1215, De la Gardieska sam!, M G De la Gar- dies koncept. Memorial 21.4 1654 till kamrer Peter Berentsson. 77. RA , E 1732, De la Gardieska sam!, MG De la Gardies godshandl, Samtliga godsen. - Jfr S Karling, Matthias Holl, s 136, not I. 78. M Liljegren, Stormaktstidens gravkor, s 159 f. 79. Se nedan avsnitten om predikstol och Johan De la Gardies gravmonument. 80. RA, E 1923, De la Gardieska sam!, M G De la Gardie, Allehanda koncepträk 1654-77. 81. RA , E 1456, De la Gardieska sam!, Skr till M G De la Gardie, Från enskilda, J P Kirstenius 2.5 1656. 82. RA , E 1677, De la Gardieska saml, M G De la Gar- die3 godshandl, godsräk 1648- 64. - Daniel Johansson upptages bland arbetsfolket i byggnadsräk för Drott- ningholm (E 1675, De la Gardieska saml, M G De la Gardies godshandl, Drottningholm). 83. RA, E 1716, De la Gardieska saml, M G De la Gardies godshandl, De smärre Upplandsgodsen, fasc Veckholms kyrka . 84. Ibidem. 85. Jbid ; m. - Koncept till kontrakt och instruktioner även i Ra, E 1940, D e la Gardieska sam!, Maria Euphrosynes papper. 86. RA , E 1645, De la Gardieska saml, Skr till M G De la Gardie från befallningsmän å godsen i Uppland, Börje Abrahamsson 14.10 1658. 87. RA, E 1456, De la Gardieska sam!, Skr till M G De la Gardie, Från enskilda, J P Kirstenius 16.10 1658. 88. Ibidem, odat (ett brev av den 8.11 1658 omnämnes). 89. Liljegren a a, s 158 ff. 90. 0 Siren, Tessinska kyrkobyggnader, s 549. 91. En variant av planen till Veckholmsprojekt I finner vi fogad till Skokloster kyrkas korparti, THC 4803. - Även Veckholmsprojekt Il har Tessin prövat för olika kyrkor. Själva gravkorsiden, »Planta af ett Capell», åter- ges på en planritning CC 800, utan närmare angivelse av placeringen. Samma plan är även fogad till ett icke identifierat korparti med snedställda strävpelare CC 574 (Rosell, De la Gardie, s 37, fig 23- 25.) 92. I Rosel/, Järlåsa kyrka, s 44, not 39, fig 25. 93. RA, E 1456, De la Gardieska sam!. Skr till M G De la Gardie, Från enskilda, J P Kirstenius memorial 26.11 1658. 94. LUB, Topographica, Ekholmen 8, s 740, specifikation på frälseböndernas körslor 1659-62. 95. RA, E 1645 enl not 86, 7.7 1659. 96. RA, E 1248, De la Gardieska saml, M G De la Gardies koncept 30.10, 15.111662. 97. Se nedan avsnittet Nischskulpturerna i De la Gardieska gravkoret. 98. LUB, De la Gardieska sam!, Topographica, Ekholmen 8, gårdsräk 166 1, verifikation nr 446. 99. Svenskt biografiskt lexikon, De la Gardie. 100. LUB, De la Gardieska saml, Släktarkiven, De la Gar- die, 93: 2, G Sparre till MG De la Gardie 30.3 1685. 101. E Eriksson, Sparreska gravkoret vid Norrsunda kyrka, s 23. 102. RA, E 1248, De la Gardieska saml, M G De la Gardies koncept, 20.8 1662. 103. RA, E 1456, De la Gardieska sam!, Skr till M G De la Gardie, Från enskilda, J P Kirstenius 20.8 1662. 104. LUB, enl not 100, 95: I, memorial till överste Tunge! juli 1684. 105. Eriksson a a, s 26. 106. LUB, De la Gardieska saml, Topographica, Ekholmen 8, gå rdsräk. - RA, E 1645, De la Gardieska saml, Skr till M G De la Gardie, Från befallningsmän å godsen i Uppland, Börje Abrahamsson. 107. Rosell, De la Gardie, s 11 6 f. 108. RA, E 1676 De la Gardieska sam! , MG De la Gardies godshandl, Ekholmen. 109. RA, E 1963, De la Gardieska sam!, Jakob De la G ar- dies och Ebba Brahes brev och hand!. 110. LUB, De la Gardieska sam!, Släktarkiven, De la Gardie 87, hand! rör Gustaf Adolf De la Gardie och Elisabeth Oxenstierna . 111. Ibidem; RA E 1270, De la Gardieska saml, MG De la Gardies koncept 25.1. 75. 112. S Karling, Matthias Holl, s 103. 113. S Karling, Matthias Holl, s 19. 114. LUB, De la Gardieska saml, Topographica, Uppland, Yeckholm, Skr från I Björkman 29.12 1746. 115. RA, E 1924, D e la Gardieska sam!, MG De la Gardies räkenskaper, Allehanda koncepträk. 116. ULA , Yeckholms kyrkoarkiv, LI: I, räk 1684. 117. LUB , enl not 110, 95: I, memorial till överste Tunge! juli 1684. 118. LUB, De la Gardieska saml, Topographica, Uppland, Veckholm, fasc Yeckholms kyrka och De la Gardieska graven, skr 2.9 1705. 119. LUB, ibidem, resolution maj 1707. 120. Rosell, De la Gardie, s 122. 121. LUB, ibidem, besiktningsinstr 5.10 1739. 122. ULA, Domkap, F VI: 4, Adliga gravar, Skr till Lands- hövdingeämbetet 31.8 1744. 123. ULA, Domkap, E V: 153, Veckholms församl till domkap 9.2 1752. - Pontus De la Gardie, född 1726, död 179 I. Generallöjtnant, son till Magnus Julius De la Gardie. Innehavare av bl a Sjöö slott, Up . 124. Magnus Jsaeus, född 18.41 , död 1890. Arkitekt, har bl a utfört ritningar till Skandias hus vid Mynttorget i Sthlm. 141 VECKHOLMS KYRKA 125. E V Langlet, född 1824, död 1898. Arkitekt, arbetade bl a med centralkyrkoproblem. Har utfört ritningar till bl a Caroli och Pauli ·kyrkor i Malmö. L upprät- tade 1891 ett förslag till restaurering och ombyggnad av Järlåsa kyrka i Uppland (I Rosell, Järlåsa kyrka, s 10). 126. Återinvigning av Veckholms kyrka anslående högtid . Artikel i: UNT 11.111963. 126 a . Docent Aron Andersson har välvilligt granskat av- snitten om kyrkans altarskåp, medeltida träskulptur och korstolar, för vilket framföres ett varmt tack. 127. Anders Eklund (Ekelund), född omkr 1737, död 1802. E verkade som porträttmålare i Stockholm från omkr 1760. E uppträdde även som kyrkomålare och har bl a utfört 16 målningar på läktarbarriären i Ljustorps kyrka, Västmanland (1760), samt målat en altartavla i Skederids kyrka i Uppland (1773). 128. J Roosval, Om altarskåp i svenska kyrkor, s 71. 129. H Cornell, Den svenska konstens historia, s 113. 130. RA, E 1246, De la Gardieska sam!, MG De la Gardies koncept. - Jfr S Karling, Matthias Holl, s 136, not 3. 131 . Rosel/, De la Gardie, s 62 f. 132. T O:son Nordberg, Karlbergs slott, s 54. - Senare på 1670-talet anlitades Lichtenberg för arbeten vid Karl- berg, bl a den konstnärliga utsmyckningen av slotts- kapellet därstädes. Ända till sin död 1680 hade Lich- tenberg sin verkstad på Karlberg och förfärdigade här altarprydnader och predikstolar även till andra kyrkor på uppdrag av De la Gardie (a a, s 55, 60). 133. Hans Persson Jer/ing, född i Jäder okänt år, död 1695 i Sthlm. J förekommer som gesäll hos Markus Hebel 1654 och som mästare från 1666 och fick burskap i Sthlm 1670. Arbeten av honom kan beläggas på Venn- garn , i S:t Olof, Sthlm, Jakobsdal (nuv Ulriksdal), samt för kungahuset på Sthlms och Drottningholms slott, i hovstallet och i Kolbäcks kyrka i Västmanland (Svenskt biografiskt lexikon, artikel i korrektur). 134. B Walden, Nicolaes Millich och hans krets, s 194 f. 135. H Raben, Träskulptur och snickarkonst, 141 ff. 136. RA, E 1317- 18, De la Gardieska sam!, M G De la Gardie, Egenhändiga planritn till byggnadsföretag mm, memorial 1654. 137. RA , E 1215, De la Gardieska sam!, M G De la Gar- dies koncept 7.3 1654. 138. Ibidem, memorial 21.4 1654 till Peter Berentsson. 139. Raben a a, s 138. 140. Raben a a, s 122 ff, 229 ff. 141. ULA, Veckholms kyrkoarkiv, 0 l, Bänkdelnings- längd 28 .7 1717; 25.10 1772. 141 a. 1Bör läsas LUNA. 'Bör läsas RELUCENS. 3Bör läsas MARIS. 4 0läsligt ord, skrivet med 7 staplar. Tolkningen och översättningen av inskriften är utförd av fil dr Hedda Roll. Foto av inskriften i ATA. 142. Hj Öhman, Medeltidens korstolar, s 59 f. 143. Öhman a a, pi XIX. 144. I Rosel!, Svinnegarns kyrka, s 72. 145. Se ovan i inledningen avsnittet rörande Ekholmens ägare. 146. Elgenstierna. 147. Fale Henrik Lohe-Burenskiöld, född 1739, död 1779, kammarherre. Gift 1765 med Sofia Agneta Broman, död 1826, innehavare till Ekholmen. 148. ULA, Veckholms kyrkoarkiv, Domkap, EV: 153, Be- rättelse av prosten Wiman och komministern Åkerman till ärkebiskopen Troilius 8.12 1763. 149. LUB, De la Gardieska sam!, Släktarkiven, De la Gardie, 88 d. 150. År 1657 erhöll Frantz Bohl betalning för orgelverket till Drottningholms slottskyrka (Rose/l, De la Gardie, s 52). 151. ULA, Veckholms kyrkoarkiv, 0 1, Förslag till orgelns reparation av N Söderström; Räk 1772- 74. - Nicolaus (Nils) Söderström, född 1730, död 1810. Har bl a ut- fört orgelverk för Litslena (1779) och Tensta (1780) kyrkor, det senare nu i Musicum i Uppsala. 152. Pehr Zacharias Strand, född 1797, död 1844. Har bl a utfört orgelverk för Arnö (1828) och Adelsö (1829) kyrkor. 153. Per Olof Gul!bergson, född 1780, död 1864. Mellan 1832 och 1850 verksam som orgelbyggare i Uppland . Bland G :s arbeten märkes orglar i Öregrunds kyrka, Uppsala Trefaldighetskyrka och Gräsö kyrka. 154. Se ovan not 133. 155. B Walden, Nicolaes Millich och hans krets, s 194 f. - H Raben, Träskulptur och snickarkonst, s 149 f. 156. RA, E 1665, De la Gardieska sam!, MG De la Gardies koncept. 157. F Berg, Veckholms hospital och barnaskola, s 20, 26. 158. Rosell, De la Gardie, s 70 f. 159. RA, E 1676, De la Gardieska sam!, M G De la Gardies godshandl, Ekholmen, fasc »Arbetsfolket vid Ekhol- men», arbetslista, odat. 160. R Norberg, Medeltida dopfuntar i Sörmland, s 14, 18. 161. F Nordström, Romanska dopfuntar i Uppland, s VIII, fig l. - Jfr även J Roosval, Die Steinmeister Gottlands, s 221 f. - Upps utst, nr 12. 162. Ang Anders Eklund, se not 127. 163. Avsnittet om kalkarna är utfört på grundval av be- skrivningar av kalkarna av A Andersson febr 1952 i ATA samt: A Andersson, Silberne Abendmalsgeräte, kat nr 86. - Beträffande ett flertal inv i det följande har förf kunnat nyttiggöra sig beskrivningar, utförda av förste antikvarie Åke Nisbeth. 164. A Andersson a a, s 116. 165. ULA, Domkap, Berättelse av prosten Wiman och kom- ministern Åkerman till ärkebiskopen Troi!ius 8.12 1763. 166. RA, E 1716, De la Gardieska sam!, MG De la Gardies godshandl, De smärre Upplandsgodsen, fasc Veck- holms kyrka och skola. 167. Lars Hydren, född 1738, död 1803. Kyrkoherde i Veck- holm 1773, prost 1777, kontraktsprost 1787. 142 NOTER 168. RA, E 1963, De la Gardieska sam), Jakob de la Gar- dies och Ebba Brahes brev och handl. 169. Sofia Agneta Broman, se ovan not 147. 170. Erland Broman, född 1704, död 1757. Friherre, presi- dent i kommerskollegium. Gift l: o med Eva Johanna Drakenhjelm, född 1704, död 1747, 2: o med Vilhelmina Magdalena Taube, född 1720, död 1757. 170 a. Översättningar av inskrifterna är granskade av fil dr Hedda Roll och docent Jan Öberg. 171. G Axel-Nilsson, Dekorativ stenhuggarkonst, s 228 f, fig 57. 172. Suomen kirkot, Finlands kyrkor. Del H, s 45, fig 58. 173. LUB, De la Gardieska saml, Topographica, E kholmen 8, gårdsräk 166 1, verifikation 446, 573. 174. Axel-Nilsson a a, s 196 f. 175. H Raben, Träskulptur och snickarkonst, s 141 f. 176. RA, E 1213, De la Gardieska saml , MG De La Gar- d ies koncept. 177. RA, E 1828, De la Gardieska saml, MG De la Gardie, Kamrerares och kassörers m fl räk, verifikation 23.2; 25.2 1654. 178. RA , E 1732, De la Gardieska saml, M G De la Gardies godshandl, Samtliga godsen, Strödda handl och räk. - Även enligt en instruktion 1655 sk ulle Hebel utföra gravkorets skulpturutsmyckning (se ovan kap Bygg- nadshistoria). 179. Rosell, De la Gardie, s 68. 180. A Hahr, Konst och konstnärer, s 26. - B Walden, Nicolaes Millich och hans krets, s 49, 196. - M Liljegren, Stormaktstidens gravkor, s 164. - G Axel- Nilsson, Dekorativ stenhuggarkonst, s 372. 181. LUB, De la Gardieska saml, Topographica, Ekholmen 8, gårdsräk 1661, verifikation 449, 453, 454. 182. A Hahr, Läckö slott, s 185. - Arfued Björsson, mur- mästare och stenhuggare upptages bland byggnadsfol- ket vid Läckö 1669 (RA, Gref- och friherreskap, Läckö räkenskaper 1669, s. 1717). 183. Vid Höjentorp omtalas Hans Eriksson som ledare av byggnadsarbetet. Vid Varnhem tillhörde Eriksson den fasta arbetsstyrkan och var en viktig medhjälpare vid det svåra och komplicerade arbetet med kyrkans mitt- torn (Rose//, De la Gardie, s 83 ff) . 183 a. Se ovan s 37. 183 b. K Fremantle, The baroque Town Hall of Amsterdam, s 121 f; E Panofsky, Tomb sculpture, s 88, figs 413- 16. Förf vill uttrycka sin tacksamhet för värdefulla samtal i denna fråga med dr Jochen Becker, Kunsthistorisch Instituut der Rijksuniversiteit te Utrecht. 184. RA, E 1963, De la Gardieska saml, Jakob De la Gar- dies och Ebba Brahes brev och handl. 185. Rapport ang kistorna av C G Hesselblad 31.10 1946; Rapport av E Bergman 18.11 1946. A TA. 186. N Lagerholm, Den svenska stormaktstidens högadliga begravningsskick, s 34. 187. RA , E 1716, De la Gardieska sam!, MG De la Gardies godshandl, De smärre Upplandsgodsen, fasc Veck- holms kyrka, Lista på gravar i gravkoret 4.8 1683. 188. RA, E 1248, De la Gardieska saml, MG De la Gardies koncept, till sekr Hasselgren 20. I I 662. 189. Konserveringsrapport av Pietas 1964. 190. Lagerholm a a, s 35, 49, 50. 191. RA, E 1826, De la Gardieska sam!, MG De la Gardie, Kamrerares och kassörers räk, sept J653, s J8. 192. Ericus P Leuchovius, student 1600, kontraktsprost 1637. 193. Se ovan not 147. 194. S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid. I. Text, s 364; IL Avbildningar nr 4i0. 195. Ericus Abrahami Filmerus, död 1658. Kyrkoherde i Veckholm 1739, riksdagsman 1740, kontraktsprost 1745. 196. Michael Bostadius, död 1668. Kontraktsprost 1650, riks- dagsman 1649, 1655. Kyrkoherde i Veckholm 1659. 197. Catharina Leufstadia var dotter till kyrkoherden i Veckholm Anders Leufstad ius (se gravhäll nr 6). Gift med Samuel Bogman, kyrkoherde i Giresta. 198. Johan Wiman, född 1701 , död 1772. Kyrkoherde i Veckholm 1739, riksdagsman 1740, kontraktsprost 1745. 199. Johan Börjesson, född 1790. Kyrkoherde i Veckholm 1828, prost 1840. 200. Lars Hydren, född 1738, död 1803. Kyrkoherde i Veck- holm 1773, prost 1777, kontraktsprost 1787. 201. M Åmark, Sveriges medeltida kyrkklockor, s 24, 48 . 202. Johan Meyer, död 1679. Mästare 1655, verksam Stockholm 1660-1679. 203. Veckholms hospital har utförligt behandlats i: F Berg, Veckholms hospital och barnaskola .U ppsala 1969. 204. RA, E 1961, De la Gardieska saml, Jakob De la Gar- dies och Ebba Brahes papper, Utgående skrivelser, strödda hand! och räk. - Jfr M Li/jegren, Stormakts- tidens gravkor, s 138. 205 . RA, E 1317- 18, De la Gardieska saml, M G De la Gardie, Egenhändiga ant och planritn till byggnadsföre- tag m m, fasc Ekholmen med Veckholms kyrka. 206. Deponerad i PÄ, Veckholm. 207. G Lindahl, Magnus Gabriel De la Ga rdie, s 67. 208 . LUB, De la Gardieska sam!, Topogra phica, Ekholmen 8, gårdsräk 1662. 209. RA, E 1645, De la Gardieska saml, Skr till M G De la Gardie, Från befallningsmän m fl å godsen i Upp- land, M Olofson 16.5 1663. 210. RA, E 1317- 18 enl ovan. 211. Lindahl a a, s 70. 212. Rosell, De la G ardie, s 45, fig 45-46. 213. RA, E J676, De la Gardieska sam!, M G De la Gardies godshandl, Ekholmen, M G De la Gardie till M Olof- son 13. I 0 1663. 214. Ibidem, byggnadsräk 1664. 215. RA, Gref- och friherreskap, Ekholmen, räk 1664- 65. 216. RA, E 1235, De la Gardieska sam!, MG De la Gardies koncept. 217. Rosell, De la Gardie, s70 f. 143 YECKHOLMS KYRKA 218. Bergaa,s 43. 219. Berga a, s 95, l 15. 220. Berga a, s 120, 128. 221. Rosell, De la Gardie, s 46. 222. L Salvius, Beskrifning öfver Sveriget. T. Upland, s 251. 223. B Schlege/, Ekholmen, spalt 18. 224. LUB, De la Gardieska saml, Topographica, Uppland, Ekholmen 9, räkning för gårds- och landboräntan 1/9 1654- 1/9 1655, s 54. 225. Reparationer av »Sahl herrens Hr Johan Pontessons bygning» upptages i räk 1655 (Ibidem, s 46). Byggnaden tenämnes i ett mv över Ekholmen l 661 »Stora Röda forcom Herre Träbygningen» (Ibidem, Ekholmen 8). 226. RA , E 1317- 18, De la Gardieska saml, M G De la Gardie, Egenhändiga ant och planritn till byggnads- företag, memorial odat (i memorialet upptages en dessein till Veckholms kyrka 1653). 227. Jbidem. 228 . S Karling, Trädgårdskonstens historia, s 415, bild I 70. - RA , E 5796, Tottska sam!, godshandl, Ekolsund. Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Stockholm RA: De la Gardieska samI, Jakob De la Gardies och Ebba Brahes papper, Utgående skrivelser, strödda hand! och räk (E 1961, 1963); Magnus Gabriel De la Gardies sam/, Koncept 1653 (E I 213), I 654 (E 1215), 1660 (E 1246), 1662 (E l 248), 1667 (E 1255), 1675 (E l 270), Egenhändiga ekonomiska ant och beräkningar (E l 313), Egenhändiga ant och planritn till byggnadsföretag (E l 317- 18), Jnkomna brev, från enskilda: Andreas Bretzel (E 1356), Jean De la Vallee (E l 386), Johan Peter Kirstenius (E 1456), från befallningsmän å godsen i Uppland: Börje Abrahamsson, M Olofson (E I 645), Gods- handl , Uppland: Drottningholm (E 1675), Ek holmen (El 676, l 677), De smärre upplandsgodsen (E 1716), Samtliga godsen (E 1732, 1733), Räk, Kamrerares, kassörers m fl räk (E l 826, l 828), Allehanda koncepträk (E I 923, l 924); Maria Euphro- synes papper (E I 940). - Tottska saml, Clas Totts papper, hand! Ekolsund (E 5796). - Gref- och friherreskap, Ek- holmen räk, Läckö räk. KB : Kart- och planschavd, Teckn till Sveciaverket, Ekhol- m~n. Raä : K-byråns arkiv, Förslag till förändrad orgeluppställ- ning med bibehållande av den gamla orgelfasaden av 0 H ök erberg, fastst l 914 (J bl); restaureringsprogram av S Brandel 1926; förslag till värmeanläggning med lågtrycks- ånga av G Lindström, fastst l 930 (I bl); förslag till återupp- förande av västra stigluckan efter rasering, fastst l 949 (3 bl); skr ang värmeinstallation (oljeaggregat) 1956; förslag till vindfångsdörrar av E Lundberg och U Söderberg l 958; skr 229. 1 varje fall västra delen av södra flygeln synes kvarstå från en äldre byggnad. 230. G Berefelt, Bilder från en Mälarfärd år l 688, s 56 f, 174 fig 74. 231. A Hahr, Konst och konstnärer, s 22. 232. C A Klingspor, Bidrag till Upplands beskrifning, UFT H, s 325 ff. 233 . RA, E l 317-18, De la Gardieska saml, M G De la Gardies egenhändiga ant och planritn till byggnads- företag, odaterat memorial. 234. RA , E 1617, De la Gardieska saml , MG De la Gardies godshandl, Ekholmen, byggnadsräk 1672. 235. Ibidem, lista över arbetsfolk l 663- 64. 236. T O:son Nordberg, Karlbergs slott, s 63. 237. S Karling, Matthias Holl, s 19, 103. 238. Rosell, De la Gardie, s JOS ff. 239. l luthander, Torpa, s 89 f, exteriör å s 83, interiör å s 93. ang inre renovering l 963; ang yttre restaurering l 968- 72 (besiktning av S E Bjerking lng AB l 968, byggnadsbeskriv- ning över restaureringsarbeten l 970, förslag till ny spån- täckning, fastst l 971 ); hand! ang elektrisk klockringning 1972. VHAA: ATA, E Ihrfors, Uplandia sacra I: 2, s 351 ff; inv 1829; rapport ang prästgården av E Lundberg l 942; förslag till restaurering av kistorna i gravvalvet till De la Gardieska gravkoret av C G Hesselblad I 946; rapport ang kistorna av C G Hesselblad 1946; restaureringsrapport ang kistorna av E Bergman I 946; beskrivning av medeltida kalkar med patener av A Andersson l 952; hand! ang konserverings- arbeten, mässhake l 950, altarskåp l 952, stolsbeklädnad från mässhake l 955, begravningsfana l 964, madonna och manlig träskulptur I 965. Nationalmuseum: Cronstedtska saml, CC 574, 762, 800, 924, 2090, 2241; Tessin-Hårlemanska sam!, THC 4797, 4798, 4800, 4802, 4803. LMS: Storskifte å prästgården av J Sohlman 1766 (B 74 151); Geometrisk avmätning av C Barckhus I 688 (A l 52 2-4). Lund LUB : De la Gardieska saml, Släktarkiven, De la Gardie; Topographica, Ekholmen, 6- 8, 9, Veckholm. Uppsala ULA: Veckholms kyrkoarkiv: st prot l 764- 92 (K I: l), 1791- 1862 (K I: 2, K I: 4), 1863- l 921 (i Kungs-Husby kyrko- arkiv K I: 3), kr prot 1806- 22 (i K I: l), 1829 (i K I: 4); räk 1669-98 (i C: l), 1670- 86 (LI: l) , 1719-70 (LI: 2), 1770- 144 1801 (LI: 4), 1801 - 58 (LI: 6); vis prot 1719 (i 0 l), 1741 (i LI: 2); inv 1739 med supplement -1760 (i LI: 2), 1774 (i K I: l), 1829, 1842 (i K I: 4); synehandl ang prästgården 1692, bänkdelningslängd 1717, 1792, hand! ang orgelrep 1771 - 72 (0 l); karta över prästgården u å (omkr 1670, O 2k). - Uppsala domkapitels arkiv, handl o rdnade efter pastorat (E V: 153); Adliga gravar (F VI: 4). UUB: Palmskiöldska samt; Kart- och planschsaml, topo- grafiska planscher, Uppland, Ekholmen (Å Davidsson, Katalog, s 322). Veckho/m PÄ Veckholm: Veckholms kyrkoarkiv, Yngre hand!; Uppm vid å teruppsättande av Johan De la Gardies gravmonument, odat (1880- 90-talen), 3 bl rörande monumentets plan och uppbyggnad (ett signerat E V Lang/et), 8 bl skisser av olika detaljer av monumentet och dess plan, gravkorets södra fasad (I bl) med förslag till förändring av takpartiet av E V Lang/et 1892. - En särskild vol rörande Veckholms hospital »Ekholms Hospitals Bok» med inv 1668 och 1696 är depo- nerad i PÄ. TRYCKTA KÄLLOR OCH KÄLLPUBLIKA- TIONER Dahlberg E, Svecia antiqua et hodierna. Sthlm 1965. De la Gardieska archivet .. . Utg af P Wieselgren. Sthlm 1831, Lund 1832- 44. Grau 0, Hushålds anmärkningar under resan igenom Upsala och Stockholms län år 1748. Tillika med socknekyrkior uti Upsala och Stockholms läner, aftecknade wid deras förbi resa år 1748. Utgav S T Kjell berg. UFT 8: bil 1. Upp- sala 1919. Hadorph J , Afritningar af Kyrkor och Kyrkvapen i Upland 1676- 1685. Utgav E Vennberg. Sthlm 1917 (Afritningar). Svenskt dip/omatarium 1- 6 (tom år 1335) och (ny ser) 1-4 (åren 1401- 20). Sthlm 1820- 1946 (SD). Sveriges runinskrifter. Uppland. Utg av VHAA. Sthlm 1900- (U). LITTERATUR A/mquist JA, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. 1. Stockholms och Uppsala län. Sthlm 1931. Almquist J E, Herrgårdarna i Sverige under reformations- tiden ( 1523- l6ll). Sthlm 1960. Andersson A, Silberne Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV. Jahrhundert. Uppsala 1956. A xel-Nilsson G, Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil. Lund 1950. Beref elt G, Bilder från en Mätarfärd år 1688. Gripenhielms Mätarkarta och dess vyer. Sthlm 1966. Berg A-M, Hembygdsföreningarna i Uppsala län. i: Upp- land. Upplands fornminnesförenings å rsbok 1970. Uppsala 1970. KÄLLOR OCH LITTERATUR Berg F, Veckholms hospital och barnaskola. En donation av Magnus Gabriel De la Gardie. Minnesskrift. Uppsala 1969. Boethius G, De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand . Sthlm 1921. Bohrn E, Toresunds kyrka. i: Sörmländska kyrkor bd V. Eski lstuna 1945. Densamme, Veckholms kyrka. i: Upplands kyrkor bd VIT. Uppsala 1960. Boken om södra Trögd. Västerås 1961. Cornell H, Den svenska konstens historia. Del I. Sthlm 1944. Davidsson Å, Katalog över svenska handteckningar i UUB. Uppsala 1958. Ehn 0 , Vaksala kyrka. i: Upplands kyrkor bd VIII. Uppsala 1964. Eimer G, Carl Gustaf Wrangel som byggherre i Pommern och Sverige. Sthlm 1961. Elgenstierna G, Svenska adelns ätta rtavlor. Bd 2. Sthlm 1926. Eriksson E, Sparreska gravkoret vid Norrsunda kyrka. i: Uppland . Årsbok för medlemmarna i Upplands forn- minnesförening 1957. Uppsala 1957. Eriksson J V, Studier öfver Upplands förhistor iska geografi. i: UFT bd 7. Uppsala 1913- 17. Fremantle K, The baroque Town Hall of Amsterdam. Ut- recht 1959. Gardell S, Gravmonument från Sveriges medeltid. I. Text. IL Avbi ldningar. Sthlm 1945- 1946. Gillingstam H, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medel- tiden . Sthlm 1952. Hahr A, Konst och konstnärer vid Magnus Gabriel De la Gardies hof. Uppsala 1905. Densamme, Läckö slott och andra De la Gard ieska monu- mentalbyggnader i Västergötland. Göteborg 1923. Hedar S , Enskilda arkiv under karolinska enväldet. Studier i svensk ark ivhistoria och räfstepolitik . Sthlm 1935. Henning S, Trögd . Ett tolkningsförsök . i: Namn och bygd 14. Lund 1926. Karling S, Arent Passer. Lisand Tallinna Kunstiajaloole (Bidrag till Tallinns konsthistoria). i: Vana Tallinn (Gamla Tallinn) 3 ( 1938). Densamme, Armt Pass ~r. i: Konsth istorisk tidskrift VIH 1939. Sthlm 1939. Densamme, Drottning Christinas triumfbåge i Stockholm. i: Samfundet S:t Eriks årsbok 1969. Sthlm 1969. Densamme, Jakob och Magnus Gabriel D ;: la Gardie som byggherrar i Estland. i: Svio-Eston ic1 V. Tartu 1938. Densamme, Matthias Holl från Augsburg och hans verksam- het som arkitekt i Magnus Gabriel De la Gardies tjänst i Sverige och Balticum. Göteborg 1932. Densamme, Trädgårdskonstens historia i Sverige intill Le Nötre-st ilens genombrott. Sthlm 1931. Klingspor CA, Bidrag till Upplands beskrifning. i: UFT bd 2. Sthlm 1877- 1890 (Kl ingspor). Klingspor C A & Sch/eget _B, Uplands herregårdar. Med beskrifvande text. Sthlm 1881. 145 VECKHOLMS KYRKA Lagerholm N, Den svenska stormaktstidens högadliga be- gravningsskick 1650- 1700. Sthlm l 965. Liljegren M, Stormaktstidens gravkor. Sthlm l 947. Lindahl G, Magnus Gabriel De la Gardie. Hans gods och hans folk. Uppsala l 968. Lundberg 0, Fornstig, väg och bygd. i: En vägbok för Uppsala län. Uppsala l 937. Lundmark E, Jost Schutze. i: Personhistorisk tidskrift 1931. Sthlm l93J. Luthander L , Torpa. i Slott och herresäten i Sverige, bd 2. Malmö 1968. Mannerstråle C-F, Simtuna kyrka. i: Upplands kyrkor bd Vm. Uppsala l 964. Norberg R , Medeltida dopfuntar i Sörmland. i: Sörmländska kyrkor bd Il. Eskilstuna l 944. Nordberg T O:son, Karlbergs slott. En byggnadshistorisk skildring. Sthlm 1945. Densamme, Magnus Gabriel De la Gardies ombyggnad av Ödeby kyrka. i: Från Bergslag och bondebygd 1959. Örebro läns hembygdsförbunds å rsbok. Örebro l 959. Nordström F, Romanska dopfuntar i Uppland. i: Upplands kyrkor bd IX. Uppsala 1967. Densamme, Tensta kyrkas arkitektur i: Uppland. Årsbok för medlemmarna i Upplands fornm innesförening l 951 . Upp- sala l 951. Panofsky E, Tomb sculpture. Its changing Aspects from Ancient Egypt to Bernini. London 1964. Raben H , Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock intill den Prechtska stilens genom- brott. Sthlm 1934. Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling. Femte bandet. Jakob De la Gardies bref 1611- 1650. Sthlm 1893. Roosval J, Die Steinmeister Gottlands. Sth lm l 918. Densamme, Om altarskåp i svenska kyrkor och museer ur mäster Jan Bormans verkstad i Bryssel. Sthlm l 903 . Förkortningar ATA Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Stock- holm. Domkap Uppsala domkapitel och dess arkiv. lnv Inventarieförteck ning. KB Kungliga biblioteket, Stockholm. K-byrån Kulturhistoriska byrån i Raä, Stockholm. LMS K Lantmäteristyrelsens arkiv, Stockholm. LUB Lunds universitetsbibliotek. Prot Protokoll. PÄ Pastorsämbetet. RA Riksarkivet, Stockholm. Raä Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Räk Räkenskaper. SHM Statens Historiska Museum. Rosell I, Järlåsa kyrka. Ett kyrkobygge på Gustaf Rosen- hanes initiativ. Antikvariskt arkiv 19. Lund 1962. Densamma, Magnus Gabriel De la Gardies kyrkobyggnads- verksamhet i Sverige. Sthlm l 972. Densamma, Sparrsätra och Breds kyrkor. SvK Up XI: 3. Sthlm 1969. Densamma, Svinnegams kyrka. i: SvK Up XI: J. Sthlm 1966. Salvius L, Beskrifning öfver Sverige!, Första Tornen om Upland. Sthlm l 74J. Schnell I, Kyrkorna i Södermanland. Nyköping l 965. Sirén O, Tessinska kyrkobyggnader. i: Nordisk tidskrift 1912. Sthlm 1912. Sjögren P, Släkten Trolles historia intill l 505. Uppsala 1944. Sundqvist N , St Ilians kyrka och Franciskanklostret. En- köping l 965. Suomen kirkot, Il Osa, Finlands kyrkor, Del Il. Helsinki 1961. Svenskt biografiskt lexikon. Bd l 0. Sthlm l 931. Tuulse A , Adelsö kyrka. i: SvK Up VI: J. Sthlm 1958. Densamme, Torsvi kyrka. i: Upplands kyrkor bd V. Sträng- näs 1972. Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918. Katalog (nr 12, 42, 85, 417, 418, 423, 424, 566, 706, 931) . Uppsala 1918 (Upps Utst) . Walden B, Nicolaes Millich och hans krets. Studier i den karolinska barockens bildhuggarkonst. Sthlm l 942. Åmark M, Sveriges medeltida kyrkk lockor. Sthlm 1960. Öhman Hj, Medeltidens korstolar i Tyskland, Skandinavien och Finland. Helsingfors l 900. Tidningsartikel rörande å terinvigningen av Veckholms kyrka efter restaureringen 1963. Osign i: Uppsala Nya Tidning l 1/ 11 1963. Silverstämplar tydda enligt Upmark G, Guld- och si lver- stämplar i Sverige 1520- 1850. Sthlm 1925, och Guld- och silverstämplar, Svenskt silversmide 1520-1850. IV. Sthlm 1963. St prot Sockenstämmoprotokoll. SvK Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium utg på uppdrag av VHAA. Sthlm och Uppsala 1912-. UFT Upplands fornminnesförenings tidskrift. l 871-. ULA Uppsala landsarkiv. UUB Uppsala universitetsbibliotek. VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Akade- mien, Stockholm. Vis prot Visitationsprotokoll. LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTNINGAR Bl Blekinge Dr Dalarna Bo Bohuslän Ds Dalsland 146 c SUMMAR Y Go Gotland La Lappland Gä Gästrikland Me Medelpad Ha Halland Nb Norrbotten Hs Hälsingland Nä Närke Hr Härjedalen Sk Skåne Jä Jämtland Summary Veckholm Church is situated on a peninsula in north Björk- fjärden in Lake Mälaren southeast of Enköping. Its inter- esting history and its rich furnish ings dating from med ieval times and the period of Sweden's greatness make it one of A D B [c 11 D E Sm Småland Yr Värmland Sö Södermanland Vs Västmanland Up Vb Vg Uppland Västerbotten Västergötland Ån Ög Öl Ångermanland Östergötland Öland the most important rural churches in Sweden. Several of the most prominent families in the kingdom, owners of Ek- holmen manor in the parish of Veckholm, have influenced the history of the church. Among these may be mentioned Erik Trolle, councillor and Lagman of Uppland (married in 1487 to Ingeborg Tott of Ekholmen), Sten Sture the Elder (c 1440- 1503) Regent of Sweden, Field Marshal Jakob De la Gardie ( 1583-1652), Johan De la Gardie (1582- 1640), Justice of Appeal, and Privy Councill or Magnus Gabriel De la Gardie (1622- 1686). Much of the old cultural country in the vicini ty of the church is sti ll in existence~an old vicarage and a bui lding used formerly as a hospital, originally established in 1665 (figs 4, I0, 120). On a hill west of the church is the bell- tower, erected in 1668 by a Dutch tower builder, Johan Oudsvich, after a mode! by Master Builder Andreas Bretzel (figs 7, 8). Lich-gates lead into the churchyard, bui lt origi- nally in the second half of the I 7th century (fig 6). HISTOR Y Middle Ages I. A rectangular church of gramte rubble, c 20 x 11.5 m. Of this building only the walls of the central part of the nave remain in the present bui lding (fig l 32 A). Du ring a restora- tion of the exterior in l 972, joints in the masonry were found to east and west (fig l 1, 32 a- 34). This type of rectan- gular church, a hall church, spread over Uppland from the last quarter of the l 3th century. The architecture of the mendicant friars seems to have influenced the erection of this type of church . A Franciscan monastery, with its rectan- gular church, fo unded during the second half of the 13th century at the nearby town of Enköpi ng, may ha ve provided the pattern for Veckholm Church. It is highly probable that, in view of the importance of the place, this was not the first church at Veckholm. The baptis- mal font, of a type dating back to the s::cond quarter of the J2th century, was probably taken from an older church. IL The church extended westwards (fig 132 B) . As the high, Fig 132. Kyrkans planutveckling, I : 1 000. Dzvelopment of the plan of the church. 147 VECKHOLMS KYRKA pointed west gable shows, this extension was probably made when the Gothic demands on height began to influence Uppland church architecture "(fig 15). The ornamental brickwork and the pointed-headed window splays of the west gable are related to brickwork details in the churches of Tensta and Vendel. JTT. Cross-vaulting with one-brick ribs erected in the church. A porch, with vaulting of the same type, and a portal in a tall, pointed-arched niche, was built in the south- west (fig 132 C, 13, 15). The type of vaulting dates this period to the years 1430 to 1460. IV. The church enlarged by two bays in the east (fig l 32 D) . At the same time, cross vaulting with bevelled, half-brick ribs was built over the extension of the church. A vestry was built at the north side with vaulting of the same type (fig 14). End of l 5th century. Judging by the coats-of-arms on the north wall of the chancel and the polyptych above the altar, the owners of Ekholmen, Erik Trolle and Ingeborg Tott, and Archbishop Jacob Ulfsson contributed towards the costs of the extension. V. As a final step in the late medieval alterations a tran- sept was built in the south (fig 132 E). The building was equipped with richly ornamented brickwork on the gable and the walls (fig 18). A stellar vault with broad lierne ribs between the main ribs, and a boss. The type of vaulting dates this period to about l 500. The transept may have been built as a private chapel for the owners of Ekholmen. Of these, it is probable that Sten Sture, who bad a similar transept erected at Toresund Church in Södermanland, con- tributed to the building. Modern limes In l 571, Pontus De la Gardie was granted Ekholmen as his barony. The members of this family, as holders of the barony, became of great importance in the further history of the church . Pontus' son, Johan De la Gardie c-1 1640), chose the south transept for his memorial chapel. The latter's brother, Jakob De la Gardie, who succeeded to Ekholmen, stipulated in his will ( 1650) that a memorial chapel was to be erected for him and his family opposite that of Johan De la Gardie. After the death of Jakob De la Gardie in l 652, his son, Magnus Gabriel, began planning radical alterations to make the church the burial place of the family . These plans were part of an extensive building programme which in- cluded plans for new and up-to-date buildings on mast of his estates. For the rebuilding of Ekholmen manar-house, De la Gardie engaged the architect Jean De la Vallee. Sketches made by De la Gardie and proposals for rebuilding by Jean De la Vallee in conjunction with these sketches, made in 1653, show the planned alterations to the church. According to these plans the church was to have north and south transepts with small square buildings in the angles of the transepts (fig 36- 38). In l 654, however, a new project emerged for the rebuilding of the church. This was restricted to a restoration of the church, to which a memorial chapel in the east and a north transept were to be added. The architect was then Nikodemus Tessin the Elder. Tessin presented two proposals for the burial chapel, called Veckholmsprojekt I & lI by Mårten Liljegren (figs l, 40-42). With the help of information in archives these projects can be dated to 1655 and 1658 respectively. It is possible that a copy of still another memorial chapel project with descriptive text by J P Kirstenius, building engineer, who was chosen to supervise the construction of the chapel, may be related to Veckholm Church (fig 39). Plans for yet another memorial chapel became urgent in l 658, when Magnus Gabriel De la Gardie's younger brother, Jakob Casimir De la Gardie was killed in battle outside Copenhagen. His wife, Ebba Sparre ( t l 662), left in her will funds for a memorial chapel for her husband . A project by Nikodemus Tessin the Elder, intended, judging from the measurements and buttresses, to be added to the south transept of Veckholm Church, probably referred to this chapel (figs 44, 45). Of interest is the equestrian statue planned for the inside of the chapel. Unfortunately, this project was not realized. The construction of Jakob De la Gardie's memorial chapel was not begun in earnest until after the death of his wife, Ebba Brahe, in 1674. Magnus Gabriel De la Gardie engaged Franz Stimer, known for his participation in the work of rebuilding Läckö Castle, to supervise the work. It seems likely that material and stone-work were available from 1658 when Markus Hebel was engaged to execute the sandstone ornamentation on the exterior of the chapel. The chapel seems to have been built up to its present height around 1675 (fig 28) and covered with a temporary wooden roof. From then we can, in documents, follow the efforts of the parish to complete the memorial chapel up to the middle of the l8th century. In 1751 , a member of the De la Gardie family, Fredrik Pontus De la Gardie, took responsibility for the completion of the memorial chapel , but it was not until after his death in l 791 that the work was finislied. In the l 880's the interior of the chapel was restored under the Ieadership of the architect M Isreus. It was then that the paintings on the walls and vaults, reminiscent of stucco, were executed (fig 30- 31). Restorations of the church have been carried out