1 6 4 Brandstorps rka S V E R I G E S K Y R K O R V Ä S T E R G Ö T L A N D BARBRO JESPERSON Brandstorps kyrka B r a n d s t o r p s k y r k a V A R T O F T A H Ä R A D , V Ä S T E R G Ö T L A N D B A N D I l : 2 A v B A R B R O J E S P E R S O N V O L Y M 1 6 4 A V S V E R I G E S K Y R K O R , K O N S T H I S T O R I S K T I N V E N T A R I U M G R U N D A T A V S I G U R D C U R M A N O C H J O H N N Y R O O S V A L P Å U P P D R A G A V K U N G L V I T T E R H E T S H I S T O R I E O C H A N T I K V I T E T S A K A D E M I E N U T G I V E T A V A R O N A N D E R S S O N , S T E N K A R L I N G O C H A R M I N . T U U L S E A l m q v i s t & W i k s e l l S t o c k h o l m 1 9 7 5 UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO SÖREN HALLGREN, där ej annat angives GRAFISK FORMGIVNING VIDAR FORSBERG Beskrivningen av Brandstorps kyrka avslutades i mars 1975. Manuskriptet har granskats av Sten Kar/ing. Översättningen till engelska av bildtexter och sam­ manfattningar har utförts av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och ex­ cerpter förvaras i ATA. Omslagsbilden återger Brandstorps kyrka med stockgärdesgården från söder. Foto 1975. På omstående sida: Vartofta härads sigi/11571 (frälse - Elfsborgs /ösen 1571, s 15. RA). ALMQVIST & WIKSELL, UPPSALA 1975 I n n e h å l l B R A N D S T O R P S K Y R K A I N L E D N I N G 1 0 1 K y r k o g å r d e n 1 0 2 K y r k o b y g g n a d e n 1 0 6 K y r k a n s k o n s t h i s t o r i s k a s t ä l l n i n g 1 1 7 M å l n i n g a r 1 1 8 I n r e d n i n g o c h i n v e n t a r i e r 1 2 7 N O T ( R 1 5 0 K Ä L L O R O C H L l l T E R A T U R 1 5 1 F Ö R K O R T N I N G A R 1 5 3 S U M M A R Y 1 5 3 F ö r o r d M e d v o l y m 1 3 5 , H a b o k y r k a , å t e r u p p t o g v e r k e t S v e r i g e s K y r k o r 1 9 7 0 a r b e t e t m e d b e s k r i v n i n g e n a v k y r k o r n a i V ä s t e r g ö t l a n d . M e d f ö r e l i g g a n d e v o l y m h a r y t t e r l i g a r e e n k y r k a i V a r t o f t a h ä r a d b l i v i t b e s k r i v e n . T v å k y r k o r i s a m m a h ä r a d , D a r e t o r p s o c h V e l i n g a k y r k o r , ä r v i d a r e u n d e r u t a r b e t a n d e . T i l l g r u n d f ö r b e s k r i v n i n g e n a v B r a n d s t o r p s k y r k a l i g g e r l i k s o m f a l l e t v a r m e d H a b o k y r k a e n l i c e n t i a t a v h a n d l i n g , f r a m l a g d v i d S t o c k h o l m s u n i v e r s i t e t . A v h a n d - l i n g e n u t a r b e t a d e s 1 9 7 2 a v d å v a r a n d e f i l . k a n d . B a r b r o J e s p e r s o n , T i d a h o l m . U t g i - v a r n a ö n s k a r f r a m f ö r a s i n t a c k s a m h e t t i l l f ö r f a t t a r e n f ö r h e n n e s o m s o r g s f u l l a a r b e t e . F ö r f a t t a r e n o c h v e r k e t S v e r i g e s K y r k o r h a r a t t t a c k a B r a n d s t o r p s f ö r s a m l i n g , p r ä s t e r s k a p o c h k y r k v a k t a r e , s o m u n d e r l ä t t a t a r b e t e t m e d b e s k r i v n i n g e n o c h s t ö t t f ö r f a t t a r e n i h e n n e s a r b e t e . V ä r d e f u l l h j ä l p h a r l ä m n a t s a v f r i h e r r e n o c h f r i h e r r i n n a n H a l v o r v o n E s s e n , H ä l d e h o l m . E t t v a r m t t a c k r i k t a s ä v e n t i l l T i d a h o l m s S p a r b a n k , s o m g e n e r ö s t l ä m n a t b i d r a g t i l l o m s l a g s b i l d e n i f ä r g . S t o c k h o l m i j a n u a r i 1 9 7 6 . A r o n A n d e r s s o n S t e n K a r l i n g A r m i n T u u l s e BRANDSTORPS KYRKA Västergötland, Skaraborgs län, Vartofta härad, Kåkinds kontrakt, Skara stift Inledning Brandstorps socken ligger vid Vättern, i Skaraborgs läns sydöstra del. Den ingår i K åkinds kontrakt och tillhör sedan senaste pastoratsindelningen 1962 Fågelås pas- torat. Som egen socken nämns Brandstorp först 1783, tidigare ingick den dels och huvudsakligen i Daretorps socken, dels också i Velinga.1 År 1602 införlivades åtta västgötasocknar, däribland Daretorp, i det Braheska grevskapet. 2 Det är emellertid oklart, när dess gräns norrut mot Fågelås fastställdes. Ännu 1611 tillhörde den del av socknen, där Brandstorps kyrka sedermera kom att uppföras, F ågelås och så var också fallet med en landremsa längs Vättern. Gudstjänst och själasörj- · ning i den kyrka, som var belägen vid Häldeholm strax intill Vättern, ombesörjdes av prästerskapet från Fågel- ås.•a »Men sedan orten blifvit Grefskap till den Bra- heska Famillen, lät Riks Drotset Gr. Magnus Brahe flytta kyrkan till hemmanet Brandstorps ägor 1626, och lade den till Daretorps Pastorat, der han utöfvade Jus Patronatus», skriver P E Lindskog i sin beshivning .över Skara stift och baserar därvid sina uppgifter i en akt från 1687.3b Namnet Brandstorp, »Branzthorp» nämns första gången i handlingar från 1241. Första ledet är antingen genitiv av ordet brand i betydelsen »svedjeland» eller genitiv av det fornsvenska mans- namnet »Brand». Sista ledet är torp i betydelsen »ny- bygge».4 Cirka en halvkilometer norr om kyrkan ligger Skäm- ningsfors. Egendomen kom 1601 i ätten Hård af Seger- stads ägo och blev 1605 sätesgård. Gården förblev i Fig 91. Treenigheten och Försoningen. Målning i koret av Johan Kinnerus 1748. Foto 1975. ·The Holy Trinity and the Atonement. Paintings in the chancel .by Johan Kinnerus, 1748. denna ätts ägo till 1786. Huvudbyggnaden sannolikt från 1600-talet (fig 94) revs 1813 för att lämna plats åt det ännu bevarade lilla empireslottet. Det är inte ute- slutet, att kyrkans placering vid flyttningen 1626 kan ha dikterats av Skämningsforsherrskapets önskemål om ett närbeläget gudstjänstrum. Såväl under ätten Hårds tid som senare har gårdens ägare i hög grad bidragit till kyrkans utsmyckning och underhåll. N -1_:__ KYRKA STAPEL BAR HUS FÖRRAO S KOLA ÅLDERD.HEM f. TJ DAHOL M M.10 50 100M. fi~ 92. Situationsplan, 1: 2 000 .. Uppm J Söderberg 1975. General plan . 2 - 755391 Brandstorps kyrka 101 BRANDSTORPS KYRKA F ig 93. Brandstorps kyrka med klockstapel från norr. Foto J 975. Bra11dstorp Church 1vith bel/ tower, from N. För kyrkans historia under 1900-talet har fri herre Hans von Essen (1863- 1929), och hans maka Emy von Essen (1875- 1963), Skämningsfors och Alvasjö, haft stor betydelse. Tack vare makarna von Essens insats kunde en restaurering 1923 genomföras. På deras be- kostnad inköptes 1927 en prästgård åt fö rsamlingen, Kyrkogården Kyrkan ligger i den närmast kvadratiska kyrkogårdens nordvästra hörn (fig 92). Äldst är partiet närmast kyrko- byggnaden. Arealen har sedermera utökats i två etap- per: första gången 1896 då ett markområde åt öster om 1 560 m 2 inköptes, (kr prot) andra gången 1933 då kyrkogården utvidgades söderut med omkring 1 700 m 2 (kr prot). Vägar följer kyrkogårdens sträckning ut- med tre av dess sidor. 102 varvid komministertjänsten förflyttades från Velinga till Brandstorp. Uppförandet av socknens församlings- hem 1954-56 finansierades vidare av friherrinnan von Essen. Tack vare henne kunde också ett nytt bårhus uppföras 1930. Genom sina donationer har hon även gjort stora insatser för kyrkan. Inhägnad Kyrkogården hägnas av en timrad stockgärdesgård (fig 97- 98). Inhägnaden är av en ålderdomlig typ och endast ett fåtal exempel härpå finns bevarade i vårt land. Stockgärdesgården består av 51 sektioner, »balkar». En sådan balk är uppbyggd av på varandra lagda stockar, vid ändarna ihopknutade i rektangulära stöd. Stockän- darna är infodrade med bräder. Balkarna är av varie- Fig 94. Karta från J 686, visande Skämningsfors, kron- hemmanet Brandstorp och kyrkan. Detalj . LMV. Map dating from 1686, showing Skämningsf ors, Crown farm Brandstorp and tlie church. Detai/. rande längd, den längsta omkring tio meter ( = stock- längd av ett fullmoget träd), den kortaste omkring fyra meter. Höjden håller sig på omkring 1,4 meter. Balkarna är täckta av ett mot kyrkogården sluttande pulpettak, belagt med enkupigt tegel. Virket är struket med röd- färg. Hägnadens södra sträckning är av sent datum (1940-43), medan de övriga föreskriver sig från äldre tid. Den 24 maj 1767 upprättades för de tre socknarna Daretorp, Velinga och Brandstorp en balkdelnings- längd, vi lket för Brandstorps del innebar, att varje mantal skulle stå för underhållet av 17 1/4 aln . Sock- nens hemman slogs ihop med avseende på storleken, parvis eller i grupper om tre eller fyra, så att ett mantal uppnåddes. 5 Enligt ett st prot, daterat Brandstorp 19 maj 1823: (§ 4) » ... åtogo sig sockenmännen att till kyrkogårdens prydnad plantera vi lda löfträn omkring kyrkomuren, hvar och en omkring sitt balkstycke». Ingångar I stockgärdesgårdens norra sida är en öppning, flan- kerad av rödfärgade, fyrkantiga stolpar, vilka bär ett KYRKOGÅRDEN sadeltak, täckt med tjärade bräder (fig 97). Det yttre takfallet pryds av ett träkors. De dubbla grindhalvorna av tjärat trä stängs med en klinka av järn. I hägnadens västra sträckning, strax intill bårhuset, finns kyrko- gårdens andra öppning. Grind som ovan, dock utan taköverbyggnad. I balkens östra sträckning är ytterligare två öppningar med insatta grindar av smidesjärn. Klockstapel Klockstapeln ä r placerad utanför kyrkogården, mitt för kyrkans nordsida och cirka tio meter från stock- gärdesgården (fig 96a, b). Stapeln är av klockbockstyp. Klockkammaren och dess takkonstruktion bärs upp av tre hjärtstockar och åtta strävor. Klockorna hänger i ett utrymme, bildat av två korsade sadeltak, över vi lkas skärningspunkt en å ttkantig takryttare reser sig. Dess spira kröns av ett kors, vars armar avslutas i klot samt av en järnflöjel med årtalet 1872. Bortsett frå n de tre hjärtstockarna är stapeln helt spånklädd. Klockkam- marens gavlar är rödmålade, i övrigt är stapeln struken med tjära/kimrök. Klockstapeln uppfördes 1708 (räk). 1860 blev den bärande delen , strävor och hjärtstockar, inklädd med 103 BRANDSTORPS KYRKA bräder (räk, fig 103). Detta foder, som var rödmålat, avlägsnades 1963, då de frilagda strävorna ånyo för- sågs med spån. Vid samma restaurering fick stapeln sin nuvarande färgsättning. Bårhus Sydväst om kyrkan, strax intill kyrkogårdsbalkens västra sträckning, ligger ett bårhus (fig 95). Det är uppfört av liggande, rödfärgat timmer. Taket ä r täckt med en- kupigt tegel och dess vindsk idor är strukna med tjära. Vid en sockenstämma, hå llen i Brandstorp den 3 juni 1792 beslöts !:il a, att ett »kyrkohärbärge» skulle upp- föras i närheten av kyrkan . Denna bod, som förlades utanför kyrkogården , var ämnad som förvaringsut- rymme för redskap, ved och dylikt. När kyrkostämman 1930 fått byggnadsstyrelsens tillstånd att uppföra ett bårhus inne på kyrkogården, nyttjade man det gamla »härbärgets» virke i gavlarna, medan timret från en nyligen riven äldre byggnåd i trakten kom till använd- ning i långväggarna. Gravstenar Gravstenar : - 1. Av sandsten. rektangulär,utan orna- ment. Vänstra övre hörnet är spräckt. Stenen har föl- 104 Fig 95. Bårhus, uppfört 1930 av timmer från äldre byggnader. Foto 1975. Mortuary, built i11 1930 oj timber from old buildi11gs. jande inskrift i versaler: »Här huilar i Herranom / Hans Hög. grevl:ns / Grefwe Pehr B: Glasm. / Sal. Anders löns s: som/ afsombnade A 16 .. / sampt hans k : hustro H Engrid Erekezd: som / afsombnade A 16 .. / medh 11 sine barn Gud / . ör. . ne them an frögde/ ful upståndelse / A:o 1680.» - Höjd 98, bredd 51. - Vid västra korsarmens sydvägg. - 2. Av sandsten , med avfasade hörn, utan ornament. Gravstenen är spräckt snett över. Inskrift i versaler : »Här under huilar / i Herranom ehrlig / och förståndig man / Anders Jönsson for/dom mölnare wid Häl/deholm Quarn / huilken afsombnade den 16 jan Anno 1683 sampt hans / k . hustru . H . Maria Nils/dotter huilken afs/ .. . den Anno ... aflat tilsammans 7 barn / 4 söner och 3 döttrar / Gudh förläne them medh alla Christro/gna en frögdeful upståndelse.» Höjd 100, bredd 43 . Vid västra korsarmens sydvägg. - 3. Enkel vård av furu, bestående av en tjock bräda, rundad upptill. Vården är gråmålad och prydd med blomsterornament och en so l i ljusa färger. Text (fraktur) på såväl fram- som bak- sida. Höjd 85, bredd 29. Ursprungligen rest på kyrko- gården över 11 syskon, barn till Anders Johansson och hans hustru Anna Britta Jönsdotter i Björnhult. 1800- talets mitt. I vapenhuset. SEKTION ~z \ lHillil'. -+ PLAN DM.10 0 10M . ;! i' I I I I ' I Fig 96a. Klockstapeln, 1: 300. Uppm J Söderberg 1975. The bel/ tower. Fig 96 b. Klockstapeln, uppförd 1708, sedd från sydväst. Foto 1975. The bel! tower, erected in 1708, from SW. Fig 97. Stockgärdesgården vid kyrko- gårdens norra sträckning med ingång till kyrkogården. Foto 1975. The log fence at the north side oj the churchyard with entrance info churchyard. KYRKOGÅRDEN ..~··-· . . ,-. ·-:. ·::: . ,. ·".:' .. .... ·.i.'i. : _____ .:·: 105 Kyrkobyggnaden Brandstorps kyrka har närmast planen av ett grekiskt kors (fig 98- 101). De södra och norra korsarmarna är något mindre än de östra och västra (5 x 4 resp 6,5 x 6 m). Den 1697 fullbordade korskyrkan förlängdes mot väster 1700 då vapenhuset uppfördes. 1754 byggdes sakristian direkt mot korets östvägg. Byggnaden vilar på en låg delvis murad och putsad sockel av granit och huggen sandsten. Väggarna består av slätbilat, (lax-)knutat timmer. Korskyrkans väggar är klädda med raka sågade furuspån , strukna med rödfärg/järnvitriol. Enligt en skiss, utförd av Nils Månsson Mandelgren 1829 var spånen på ömse sidor om fönstren då lagda i rombiska mönster (fig 102). Detta förhållande framkommer också i Kinnerus' mål- ning i norra korsarmens tak (1748), där kyrkan avbil- das (fig 110). Kyrkan har spånats om ett flertal gånger och när mönsterspåningen försvann vet man inte, kanske i samband med de stora förändringarna 1877- 78. De båda tillbyggnaderna, vapenhuset och sakristian, har en ytterbeklädnad av stående panel med smala lock lister. Kyrkan var från början helt rödmålad, » ... och sedermera lika med taket äfven till väggarna spån- lagd och rödfärgad» (inv 1829). Uppgiften bekräftas av Kinnerus ' ovannämnda målning. Så sent som 1781 ströks taket med »... Rödfärg och Sillsälta till dess conservering» (st prot). Fönster De östra och västra korsarmarna har två fönster var- dera, mot norr och söder, medan de södra och norra bara har ett på respektive gavel (fig 101 ). Samtliga fönster, utom det i södra korsarmen, är delade i mitt- och tvärpost. Varje fönster har 28 rutor av antikglas, insatta 1923. Fönstret i södra korsarmen, placerat ovanför ingången, har 20 rutor jämt fördelade i två lufter. De kälade fönsterfodren är grågröna, karmar och spröjsar gråvita. De ursprungliga »2 alnar breda och 3 d:o höga» (inv 1829) fönstren förstorades 1877 med »4 fot circa» (kr prot) en yta, som motsvarar de 12 övre smårutorna (partiet ovanför tvärposten). Ingångar Ingången i väster leder genom vapenhuset (fig 99). Den södra dörren togs upp 1774,6 medan ingången i sakristians sydvägg gjordes i samband med 1878 års restaurering (kr prot). Den västra ingångsdörren är på utsidan belagd med tjärad zig-zag-panel, fäst med hand- smidd spik. Dörrvredet, nyckeln och den hjärtformiga nyckelplåten från 1754 (räk) är av smidesjärn. Det kä- lade dörrfodret är grågrönt. Dörren in till kyrkan har speglar, käl och ramverk, vred av handsmitt järn och har marmorimiterad målning i brunvitt och gröngrått. Tröskeln av ek är omålad. Trappan består av två på varandra lagda sandstenshällar, varav den undre är delad och sammanfogad med järnkrampor. De in- huggna bokstäverna »I PS» i trappans övre steg är må- hända stenhuggarens initialer. Den ursprungliga trap- pan var av trä.' Ovanför ingången är upphängd en lykta med gröntonat ~ntikglas i infattning av smides- järn. Modern. Dörren i södra korsarmen liknar i stort sett den i den västra. Panelens mönster är något avvikande från dennas. Trappan med tre steg av sandsten lades 1850 (räk). Utanför ingången är monterad en lykta med gult råglas i infattning av smidesjärn. Modern. Ytterbeklädnaden på sakristians dörr består av tjärad panel, lagd i rombiskt mönster. Lås och beslag är av smidesjärn. Dörrfoder saknas. Trappan med två steg är gjuten i cement. Utanför sakristieingången är uppsatt en lykta med gult råglas i infattning av smidesjärn. Modern. Yttertak Kyrkan har ett högt och brant sluttande tak, vid gav- larna valmat (fig 101). Takfallet är svängt. Över kors- mitten reser sig en takryttare. Yttertaket är täckt med sågade ekspån, impregnerade med tjära med tillsats av kimrök. Det lades senast om vid 1923 års restaurering, då de gamla spånen från 1910 byttes. Före 1877 var såväl vapenhusets som sakristians tak täckta med tegel (kr prot). Den över korsmitten byggda takryttaren har aldrig haft någon praktisk funktion utan har endast som upp- gift att ge kyrkans exteriör en högre resning. Dess inre rymmer en invecklad bjälkkonstruktion, som bär upp det höga, spetsiga tälttaket med dess svängda fall. Tak- ryttaren är helt klädd med tjärade ekspån. Den pryds av ett gulmålat träklot, placerat direkt på taket och kröns av en flöjel av järnplåt i form av en tupp, uppsatt 1950 (inv). Nils Månsson Mandelgrens skiss från 1829 visar, att dess ursprungliga krönprydnad var mera de- 106 Fig. 98. Kyrkan med stockgärdesgården från söder. Foto 1975. The church with log fence from S. 107 +-t PLAN D M.10 0 10 20 M . ' Fig 99- 100. Plan och längdsektion mot norr, l: 300. Uppm J Söderberg 1975. Plan and !ongitudinal section !ooking N. 108 KYRKOBYGGNADEN korativ till sin uppbyggnad än den nuvarande: överst var en stjärna eller krona, därunder en flöjel och sedan dubbla kringelliknande ornament. Därnäst följde, fort- farande bevarade, det ovan nämnda träklotet och det koniska parti, som utgör själva takets avslutning uppåt. 1877 ersattes den ursprungliga krönprydnaden av nu- varande (kr prot). Interiör Interiören får en jämnt fördelad belysning genom de sex fönstren (fig 104-105). Taket är plant, i korsmitten förhöjt, och är helt täckt av målningar. Väggarna be- står av slätbilat timmer och är försedda med mål- ningar. Genom väggytornas sparsamma dekor och färgsättningens dova och måttfulla karaktär får kyrko- rummei ett lugnt och samlat intryck. Golvet är nu, liksom ursprungligen, belagt med bräder, de nuvarande lagda 1923. Korgolvet ligger ett steg högre än den övriga kyrkans. Sakristia Sakristian uppfördes 1754 (räk, fig !OJ , 141). Den tim- rades direkt mot kyrkan och stockändarna i dess nord- och sydväggar möter stumt östra korsarmens östvägg. Planen är kvadratisk, ca 4 x 4 m. Yttertaket är valmat mot öster med samma svängda profil som vid kors- kyrkans gavlar. Takbeläggningen består av tjärat spån. Sakristians östvägg har ett fönster indelat i sex rutor. Mellan ytter- och innerfönster finns ett handsmitt galler. Fönsterfodret är kälat. Innertaket är plant och består av numera omålade bräder, varpå man kan skönja svaga spår av vit färg. Väggarna är putsade och stänkmålade : mörkgrått och rött mot mellangrå grund. Målningen är utförd 1923. Under brädgolvet finns en vinkällare, som alltjämt är i bruk. Sakristian nås från kyrkan genom en ingång i korets östvägg mellan altaret och sydväggen. Sakristian be- finner sig på två stegs lägre plan än kyrkan. Dörren mellan de båda rummen är mot kyrkan klädd med zig- zagpanel, marmorerad i två grå nyanser. Panelen är fäst med handsmidd spik. Det enkelt utformade .dörr- handtaget är av smidesjärn. Den mot sakristian vända sidan är slät, frånsett tvenne kälade tvärslåar, horison- tellt lagda, i jämnhöjd med gångjärnen. Virket är- grå- målat. Nyckelskylten på dörrens släta sida är-.dropp- formad. En direkt ingång från sakristian togs upp 1878 (kr prot). Den spegelförsedda innerdörren har handsmitt vred och är marmorerad i mörkgrått och rott mot mellangrå botten. Dörren sattes in vid restaureringen 1923. 3 - 755391 Brandstorps kyrka Vapenhus Vapenhuset från år 1700 (räk) är en i det närmaste kvadratisk byggnad, uppförd av liggande timmer direkt mot västra korsarmens gavelsida (fig 101). Exteriörens locklistpanel tillkom först 1822 (räk). Yttertaket är valmat, svängt och spånat. Innertaket är plant och består av bräder, strukna med mager, blågrå färg. I mötet mellan tak och väggar löper lister, marmorerade i rödbrunt, svart och vitt. Tre av väggarna, den västra, södra och norra, saknar beklädnad. De skrädda stockarna är strukna med la- serande, blågrå färg. Golvets bräder döljs av en ljus- grå, heltäckande matta. Utbyggnader i rummets nord- östra och sydöstra hörn döljer trappuppgångarna till läktaren. Den norra byggdes 1877 medan den södra torde förskriva sig från kyrkans äldsta tid. 8 De till uppgångarna hörande dörrarna är av enkelt utförande och består av laserade bräder. Lås och nycklar är av enkelt slag. Skrubbar är inrymda under båda trapporna. Gravkammare En kammare, inrättad för familjen H ård, befinner sig under kyrkans kor (fig 106). En kort trappa av natur- sten leder från kammaren upp i kyrkan. En låsförsedd lucka i korgolvet försluter öppningen. Kammaren har två gallerförsedda fönster i stenfoten mot norr och sö- der. Kammaren fullbordades tidigt under kyrkans bygg- nadsstadium, ty däri bisattes redan 1694 stoftet av Eberhard Hård. Medlemmar av familjen Hård i tre generationer har fått sitt sista vilorum under kyrkans kor. Den siste var häradshövdingen Thure Hård, död 1786. Kammaren rymmer 13 kistor, varav 7 barnkistor. Utrymmet ordnades vid 1923 års restaurering. Den första kyrkan i Brandstorp Uppgifterna om den ursprungliga kyrkan i Brandstorp är sparsamma. På sin ursprungliga plats, vid Hälde- holm uppges den ha existerat 15299 och det finns an- ledning antaga, att den uppfördes under medeltiden, kanske redan före 1300-talets mitt. En passus ur krono- fogden Anders Urlanders år 1689 sammanställda rap- port tyder på, att byggnaden var av hög ålder: »... Capellet Brandstorps är ... nu så förfallet och förderf- wat att thet intet annorlunda står til att reparera ...» Kyrkan, som med största säkerhet var av trä, tjänade tydligen under en period av sin existens endast som gårdskapell vid Häldeholm, ty den står inte nämnd i Skara stifts kyrkliga jordebok från 1540.10 Inte heller omtalas den i Biskop Jacobs inventarium för kyrkorna i Skara stift 1583." Ursprungligen kan den ha tjänat som gudshus i den by, som utgjordes av Häldeholm, 109 BRANDSTORPS KYRKA Bredegården, Månsabolet och den numera försvunna Bosgården.12 Enligt uppgift skall kyrkan ha legat ovan- för Häldeholm. Då man på 1930-talet uppförde en ny ladugårdsbyggnad, borttogs de stenar, som sades ut- gjort kyrkans stenfot. Kyrkan flyttas »(1626) är Kyrkian blefwen flöt från Häldeholm ... till Brandstorp /och/ på en siön och Beqwääm ort och plats upbygd ...» skriver överjägmästaren Adolph Hård 1687. ' 3 Den gamla kyrkan, uppförd på samma plats som den nuvarande, låg på en avsats av Hökensås sluttning ner mot Vättern. 1• Den är utmärkt på en karta i LMV från 1686 (fig 94). En väg, som i stort sett har samma sträckning som den nuvarande förde från Vättern , förbi kyrkogården och vidare västerut mot Falbygden. "' Adolph Hårds insats Tvenne brev, daterade den 11 augusti 1687, är de första i en serie skrivelser, vilka alla berör striden för och emot Brandstorps kyrkas fortsatta existens. 1 Bägge• har i stort sett likalydande innehåll och är författade av häradshövdingen Tyres Gunnarsson," som före- träder de » ... Underdåni- och Ödmjukaste samt Hör- samersta Tienare Åboerna o Crono och Frelse(-bön- derna) i Daretorps och Willinge Socknar». I de båda breven, varav det ena är adresserat till landshövdingen (Peter Örneklou) och det andra jämte bilaga är ställt till biskopen (Haquin Spegel) och Skara Konsistorii medlemmar, uttrycks en klagan över de missförhållan- den som råder: Brandstorps »Capell» är på alla sätt gynnat på de »uhrgamble» sockenkyrkornas bekostnad. Man ifrågasätter rentav om kapellet verkligen uppförts med Kungl Maj :ts tillstånd, och harmas över, att gudstjänsterna alltmer blivit förlagda dit, medan för- rättningarna samtidigt minskat i kyrkorna i Daretorp och Velinga. Tyres Gunnarsson kan sålunda rappor- tera, att gudstjänstfördelningen från jultiden 1686 intill skrivande datum varit : i »Säteskyrkan Daretorp» 38 gånger, i »Gamble Socknekörkian Willinge» 35 gånger men i »Capellet Brandstorp» 42 gånger. Man klagar också över de tidpunkter, på vilka gudstjänsterna är förlagda i Daretorp och Velinga - tidigt på mornarna, medan de i Brandstorp hålls » ... dock ofelbart altijd i rättan tijd», dvs på ordinarie gudstjänsttid. Socken- borna anser, att de åtminstone borde få slippa avlöna den kaplan, som de låtit sig övertala att taga emot. Alla dessa olägenheter tillskrivs den » ... respect och fruchtan», som kyrkoherden och kaplanen hyser för överjägmästaren Hård på Skämningsfors. 18 Denna hans sätesgård var, jämte ett fjärdingshemman och »några oskattlige Torpare», beläget strax intill Brandstorps kapell. Kyrkoherden, vilken beskrivs såsom en mycket gud- fruktig och redig prästman, måtte i detta sammanhang haft en föga avundsvärd roll. Han måste å ena sidan taga hänsyn till opinionen hos sockenborna i Daretorp/ Velinga, å den andra försöka vara Hård till lags. Kaplanen, som också sades vara ansatt av bävan för Hård och som tydligen hade en stor del av sin gärning förlagd till Brandstorp, har gått till eftervärlden med betydligt mindre goda vitsord än sin överordnade. 1 • Den av socknarnas båda klagoskrifter, som var ställd till landshövdingen, överlämnades till Hård för ytt- rande. Härds långa svarsskrift med vilken han be- mötte Tyres Gunnarssons skrivelser återges här nedan i utdrag. Den synes vara dikterad under indignation och rättmätig harm och är späckad med motiveringar, invändningar och förklaringar. Inför en sådan för- krossande argumentering måste adressaterna åtmin- stone i någon mån påverkats i en för honom rätt rikt- ning. Vilket så småningom ledde till , att hans strävan- den kröntes med framgång. Han andrager följande: att kyrkan legat på sin plats i » ... inemot Etthundrade Åhr» och blivit vigd av biskopen enligt kyrkobalkens första kapitel. att den fyllt en levande församlingskyrkas alla funk- tioner. Och att den fordom, enligt vad de gamle hört sina föräldrar berätta, legat på Stenbocksgodset Hälde- holms20 ägor men blivit . flyttad därifrån 1626, på riksdrotset greve Magnus Brahes order. Med dessa uppgifter ansåg H ård sig ha bevisat, att kyrkan funnits sedan urminnes tider, fastän den » ... för sina wichtiga orsakers skull på ett annat ställe är blefwen flyttat». Han preciserar inte skälen närmare. En faktor, som måste haft samband med kyrkans flytt- ning torde vara den, att en ny kyrka blivit uppförd i Fågelås socken, Södra Fågelås kyrka, »Capellet» kal- lad. Man har ännu inte kunnat bestämma kyrkans till- komstår men tiden är satt till 1600-talets början. Med denna, moderkyrkan Norra Fågelås och den seder- mera, 1767, rivna Nykyrkan var denna del av Vättern- bygden väl försedd med gudshus. En annan orsak kan ha varit, att Adolph Härds fader, riksjägmästaren Carl Hård önskade ett gudstjänstrum så nära sin sätesgård som möjligt, fastän Magnus Brahe fick stå som den verkställande parten bakom flyttningsaktionen. Hård fortsätter sina motiveringar med, att han från sin gård Skämningsfors har 1t mil till moderkyrkan i Daretorp och ännu längre till Velinga. För somliga av invånarna i hans hemtrakt är kyrkvägen ännu drygare. 110 Vägen är besvärlig - den går genom » .. . lång skoog och wildmark» och är somliga vintrar helt oframkomlig genom snöhinder under 3 a 4 veckors tid. Nästa argument: Daretorps och Velinga kyrkor är så små (medeltidskyrkorna där byggdes om 1761 resp 1752) att de inte ens rymmer sina egna församlingsbor, långt mindre Brandstorpsborna, som, då de kommer fram måste åhöra gudstjänsten utifrån kyrkbacken, vilket » . . . uthi kalt och wåtwäder alltför beswärligt är». För egen del beklagar Hård livligt, att han inte har något »stolarum» - som här väl får tydas som herr- skapsbänk - i Daretorps kyrka. Hans fader hade, »såsom Cavalier» en egen kyrkbänk (i Norra Fågelås?) KYRKOBYGGNADEN ·- -~ ' / .... ~ Fig 101. Kyrkan från sydväst. Foto 1975. The church from S W. och Adolph Hård passar på att nämna, att det måtte utses en särskild plats åt honom i Daretorps kyrka. Vidare anser han att Brandstorps socken - här talar Hård om Brandstorp såsom socken, fastän det skulle dröja till 1783 innan trakten blev eget gäll - är av den storleken, att den borde ha en egen kyrka. Han vederlägger Tyres Gunnarssons uppgifter - denne var tydligen inte så välbevandrad i de Hårdska domänerna - och omtalar, att » ... hwad min sätezgård anbelangar så består den aff 2 hela hemman och dessutom 3 aparte i z hemman samt har iagh i socknen 6 rustningshem- man, finnez ock en H. Gref Nilz Sätezgård (Häldeholm) + I +' -/ + ~/ )J + I / L J ·--- , + Traslena .I Undenas I ) ;!f.:tt1ers tad Honsate rs Bredsater l + u\b ' + +·, Ha lno(J ~ , ' 5en al~J'<+.S ta Katari na ko~ + '--~, ' y Fa gre"< ( \~ r~I /~Kap. Os1 / + + Forshem Lu nås + .' Ek+ +. Hialstai Mo Ektesko " ' J~ }Mede/pl '/'J>/ K/NNL /ID g Tidava d Ek}>Y + \~- -+' \ ~Bcatcber e0Stro+ Sunne sberg af"o+ ">0 +Fullosa ' 4' =+- Svenn,eby~+Vad ,+ BalleforsJL.,'+ +1 ''· ackcby+ + + + Kestad / (B11a Fl>St d.i! G" 1 d+ I 6r~v1k bruVaster plona + +K rnne-Vedum ~ t +.' r"' ~+ ot un a -1 I Skal~da+ +G os1lunda Kinn ~ - K l evq:t' 0 +Holmestad / + Låstad <)!ensaker \ <.. __, + Sone / . Husaby , +Sd +G 1 T .+ Sinne- -+'Horn I \ rls&ori)<~ly_ ,_ :7. LID~OPINGKall b + <, a ene ',mr;;ep berg+ \ ' t ,,0 . ··~ Örslosa + Råda' SI Y+ +Sko; + Vattlosa I v + -+':. + varing l 1 /1 ro1fa">)1<ÄLLA N IJS + 'l,,.J>-s0~1c?r+KINNE - ~""' B1 'urumlerd~[',;9 Fros\ve +Locketorp I l Mo ll to rp.' 1Vala J//~<>~( T"~+"'? + z~os'l>J~ " ene +Ho +Ov?~Leds1o~e mtrfirngs--+' + Sater '. 1 z i Rg,pS'berg ' ''._ + /.!f y..o~ '?-~~,+ Savore '19~/,~ _ ... i-~Ölä'nda or~f"'F lamsla t f ~ \ _ i__ ____ _ ---- ,.-- //I.,_,Frrel ' G listad+ :<>"\+ ++ +"' + . f J ·IRD/Nus-o~ ++ , + ' y ' . SunletorR Suntorps kap~ --/B / Tun+ L'- ·' d"' ' IJe<'Y/~J +H~3~losa Åsaka ,SkarvdEggby / sKOVDE ) + - +~ ~~efalla , 11" ·(/! S LJ>'Q'/. / ++Tang \ Hora + "11 +Ryckt~esvdle . +Ha ndene Ska ~ke + Våmb'p (_ + ,vcntorp y i I Sa e~ad+ •+ Hå l ~-Tang ed,t'.m Sa leby+ \; kt;11-+Synnerby Js~R~in g+,N+ '1j.yarnhem;:tJForsby~e\or? AÅKINIJS J/U ~~I++ s~ ,11/JSladene+Jarpås 1j4.Har1e+odme1a ,, +Marum Lundbr. -- - G' 1 + 'f-~' ' e\'oer9 ( + 0 '' "· Biar b'l Sparlos 'lt- Uvered++-1' 0 nn° , , -- +v ·G;.U'm St~nu;t VALLL HD sk'uitgr"~3+~ +0"'0\ + • .• • +Mofatrev backGl FI + '.:< ' r('<-, S/\,, N INCS · H ·j Botum H um Nya ++ Varsas- la o " G . t' + -.., Flakeberg +Le'!,~~ ' +,\ (e + Jung + + Vinkol '+ 9r und~ /+ agg+ \ -tSiogerstad VarolaV ~ \ , /'\. Teng~~~~p +H yrrnga· , , : Long Hallum Otlum l/ /JB1 ar klun da t ~~'~-+:;-B.!;> ~ '!e10, -- ~-,) ') Korsilerga ' / Jl/S 7T+Langnilm !Va?+., +S ~arstad"!t Kvanum / Hånge g,. Saluna Sfens- 1:'. + Borgunda Ed Ösa J d + i HJO Tro'korna+ \ + + HalfOs+ Vara 4.+Fyrunga N. Vånga -'GUD l lL'i\l .S 11/Jd + +torp ,,1<-etorp Ed hemv " ene / 1+ ( Frrd hem • " 1 / ' ~ "' 1 + Segersla + f:• D I +,L - h N F" 1•f +.~ /1 /) Mal,ma '.t._0/ +On~rp '....- ~u''. Bp.vum HåkontorP+ +s ~ a,,,,a...._J~ 1ung e:; 1 age as Frammestad 'fl'\ +M I +. +N'' T '° "'d <:,Oj +Edsvara • ' Uggl~m +. + Gudhem + 0 0 g1feli 0 +1-lomb( Froiered / { ___ /. 1ka~a ~ d oyV~~srbayva+°'..._..,..tBorga ~a~l(a O .T unh,cm=+~o.\\~P+ ',._+_.....-\ + K-un Qs lena ~ \, Ba rebergi+- ,/!JA RNI ,~ U!Jl( \Kl' ":f=) ·- • j Vdske-+ Frrgger- Torbi~rn- +1 <>'\ /t.'e.ckiina / ''- .'+ 1~.......,...~........, , ...... ...- E " , S. Lund byt- + Larv Ba.J{lorp " Kleva å ker / torp + ' Var~ /,// S. Fage las - ....."\ -+' ssunga \ +Lask-e f Edum // /J~Ullene + Gokhe n11ftLKOPING + Åsl\ 0 <'<+D1mbo ~TIDAHOLM I c 1} Borne- Eling+ > Ved um ! + + + · + · :~Soyene+ '- + 1-A" + 611r0 " 0saltak - K rkål+- Åsa~a 1D.{ / ++O, Brtte~naTra~p t~f1..SKc+SorbyMar'ka~•6++1(0 ,1el:>i +OGeru;S ~ k + '', _ ' _- y FÖ lum + ' Lek'åsa B1tterna I t "'7 Floby + +. ~unra ?+ Skors':' + +va'lstaudn!J° etor p ( 9 ,_.,_,,,.,__,....,,...-.._,~JI" ( p\ Gotp~ Smeby + torp Hå n sdala + Vel a 1.,.,..,,_.,..... }J- :Vrst + Skar,vum I •·- Slota + Ka.lveneg +:v0···ttak Brandstor+p,'/ . "---1 H D / VarJq;mla ..+ ' + . .. . t + Grql.anda + ~,._' +Nos Ky_mb·o.. ~ +Har1a \ Kin neved I Var1~a- +Yll es tad !/ + .. ( j BrismJne Åsaka + 11 Utvangstorp 7/ \. + J'' I + Mi ss la l + Mosseberg / + Kyrka, kapell \, rnO~INDS+/ V~torp + / VARlOFTA HD + Ödekyrka, kyrkoruin Döv'e + + Börstig \ Sandhem '--~"-HD\ "-. 1. =""'""""""'= Större väg v"' ' + ,l ~ Gustav Adolf J )--- Lönsgräns v-N ykyr.ka /! ------ Hö ra dsgräns \,) ~, Habo ,+ 0 Hullsjo 0 " Habo o , 10 20 km 1 KARTOGRAFISKA INSTITUTET ) B1ur}k ..f;skeb«~ks kat' 1 + ""'"' ...""\...:,... ~,./'\ j - "- Almqvist & Wiksell ISBN 91-7402-034-X