Tyresö rka SVERIGES KYRKOR SÖDERMANLAND. BARBRO FLODIN Tyresö kyrka ./ Tyresö SOTHOLMS HÄRAD, SÖDERMANLAND BAND III: 3 Av BARBRO FLODIN VOLYM 179 AV SVERIGES KYRKOR, KONSTHISTORISKT INVENTARIUM GRUNDA T A V SIGURD CURMAN OCH JOHNNY ROOSVAL UTGIVET A V RIKSANTIK V ARIEÄMBETET OCH KUNGL VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETs AKADEMIEN Almqvist & Wiksell International Stockholm 1979 REDAKTIONSKOMMITTE: ARON ANDERSSON, EVALD GUSTAFSSON, STEN KARLING , R AXEL UNNERBÄCK FOTO GABRIEL HILDEBRAND (där ej annat angives) Beskrivningen. av Tyresö kyrka avslutades i maj 1977. Manuskriptet har granskats av Aran Andersson, Sten Karting och R Axel Unnerbäck . Redigeringen har utförts av Ingrid Rose/l. Översättning till engelska av bildtexter och sammanfattning har utförts av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Omslagsbilden. återger Gabriel Gustafsson Oxenstiernas porträtt , målat av Corne­ lius Arentz 1640. Detalj av Oxenstiern.ska epitafiet, fig. J. Foto 1978. På omstående sida: 5otholms härads sigill (Ständernas beslut och försäkringar N6-1569-N2, RA). ALMQVIST & WIKSELL , UPPSALA 1979 ISBN 9 1-7402-057-9 ISBN 91-7402-059-5 (inb) Förord Tyresö kyrka uppfördes för att fylla den dubbla uppgiften att vara församlingskyrka och samtidigt slotts- och gravkyrka för ägarna till Tyresö slott. Kyrkans byggherre var riks­ drotsen friherre Gabriel Gustafsson Oxenstierna (1587-1640). Hans porträtt återges på volymens omslag. Tyresö slott övergick genom donation av den 1930 bortgångne markis Claes Lagergren 1932 i Nordiska Museets ägo. Museets dåvarande styresman professor Andreas Lindblom hyste ett varmt intresse för kyrkan. Vid hans bortgång 1977 hyllades hans minne genom gåvor, som genom hans makas försorg ställdes till Sveriges Kyrkors förfogande för att möjliggöra färgillustrationer i här föreliggande volym . Från Tyresö församling har verket fått mottaga ett värdefullt bidrag till tryckningskostnaderna. Fil dr Barbro Flodin har genom sin avhandling » Murmästaren Hans Ferster. Verksamhe­ ten i Sverige 1634-1653 » (1974) gjort sig särskilt väl ägnad att lösa uppgiften att författa volymen om Tyresö kyrka, uppförd 1638-40 av Hans Ferster. Det rika arkivmaterialet, såväl Tyresö kyrkoarkiv i landsarkivet i Uppsala som olika arkiv rörande ägarna till Tyresö slott i Riksarkivet har genomgåtts av författaren. Hon har även noggrant följt den restaure­ ring kyrkan genomgick 1977-78. I Sveriges Kyrkors arkiv föreligger en tidigare , kortfattad beskrivning av kyrkan, utförd 1934 av fi! lic Henrik Alm. Vid beskrivningen av några avsnitt har olika specialister ställt sig till förfogande . l :e antikvarien Inger Estham, som har ägnat stor möda åt kyrkans rika textilskatt i samband med restaureringen, har granskat textilavsnittet och framfört konstruktiva synpunkter. Undertecknad R Axel Unnerbäck har bearbetat orgelavsnittet. Under arbetets gång har välvillig hjälp lämnats av kyrkoherden Erik Grundberg samt personalen på Tyresö pastors­ ämbete .. Tjänstemän vid Nordiska museet och Sjöhistoriska museet har beredvilligt med­ verkat i samband med illustreringen av volymen. Stockholm i mars 1979 Aran Andersson Sten Karling Eva/d Gustafsson R Axel Vnnerbäck Innehåll TYRESÖ KYRKA Inledning 9 TVÅ ÄLDRE KAPELL KYRKAN Medeltiden - 1600-talets början 11 Inventarier 13 Kapellet på 1620- och 1630-talen 16 Inredning och inventarier 19 Kyrkogården 25 Kyrkobyggnaden 31 Kyrkans byggnadshistoria 46 Kyrkans konsthistoriska ställning 51 Inredning och inventarier 53 HUVUDSKÄRS KAPELL 107 Inredning och inventarier 108 BILAGA 110 NOTER 111 KÄLLOR OCH LITTERATUR 115 FÖRKORTNINGAR 118 SUMMARY 119 TYRESÖ KYRKA Södermanland, Stockholms län, Sotholms härad, Stockholms stift, Södertörns kontrakt Inledning Tyresö socken är belägen på nordöstra Södertörn och begränsas på två sidor av vatten ; i norr och öster av Erstaviken, Ägnö-, Ingarö- och Grönöfjärdarna. Öarna Ägnö och Härsö tillhör Tyresö socken. I norr fast­ landsgräns mot Nacka, i nordväst Stockholms kom­ mun och i väster och söder Haninge kommun. Land­ skapet är kuperat , i synnerhet i sin östra del , och till stora delar skogklätt. Åkermark och skärgårdsnatur finns också inom socknens gränser liksom koncentre­ rad , tät bebyggelse. De viktigaste näringsgrenarna i äldre tid var jordbruk och fiske. En större havsvik, Kalvfjärden, delar socknens östra del i två delar. Längst in i Kalvfjärden, på en halvö , ligger Tyresö slott och nordväst om detta kyrkan . Väster om slottet och kyrkan rinner en å, Kålbrinkströmmen , som avvattnar Fatburen och Albysjön. Strax väster om ån, nära dess utlopp, ligger Lilla Tyresö , som i äldre tid var omflutet av vatten. Här låg den äldre Tyresö gård, föregångaren till slottet. En större väg leder norr om kyrkan västerut mot Stockholm. Viktigare än landförbindelserna var dock vattenvägarna under äldre tid. Detta bekräftas inte ba­ ra av slottets läge utan även av de relativt talrika forn­ lämningarna, som visar att den tidiga bebyggelsen låg i anslutning till vatten . De flesta lämningarna utgöres av gravfält , men det finns även ett par fornborgar. Grav­ fälten ligger i huvudsak längs vattenvägen mellan Al­ bysjön och Drevviken vid socknens västgräns. Grup­ per av högar finns vid Alby, Gudö, Södergården och på ömse sidor om Kumla. Vid Bollmora finns en tresidig stensättning, några högar och ett kummel. Längre ös­ terut, vid Bonduddby, några kullar. Söder om Tyresö­ Flaten finns en fornborg och ytterligare en norr om Stensjön . Bland några äldre namnformer för Tyresö märks Thyrisedhe, Tyrizö, Töresö och Törsöö. Samt­ liga anger platsens läge vid vatten.' Det medeltida namnet på Södertörn var Tör (Töör, Thör, Thörh) , känt från 1200-talet. 2 Marken tillhörde då Kronan. Sotholms härad benämndes yttre Tör (i olika stavningsformer) . >> Töre , tyre» användes i äldre tid i betydelsen kådig furuved och torr ved .3 Det är troligt att den dominerande tallskogen givit trakten dess namn. Det är okänt hur länge Tyresö varit bebott herresäte . Ägarelängden kan dock ledas tillbaka till 1300-talets mitt. Den förste kände ägaren till Tyresö var lagman­ nen i Södermanland , riddaren Erengisle Nilsson av Hammersta , tillhörande ätten Natt och Dag. Efter ett par byten inom släkten kom gården sedan att gå i arv en längre tid . Då den ärvdes även på kvinnolinjen , kom genom giftermål ägarna att under ett par sekel tillhöra släkterna Bielke , Lillie och Ryning (bilaga). 4 Karin Ax­ elsdotter Bielke , maka till Nils Ryning, var under en längre tid »fru till Törissö». Vid hennes död 1613 över­ gick Tyresö till systern Barbro Axelsdotter Bielke , mor till Axel och Gabriel Oxenstierna. Med henne slutar en epok i Tyresögodsets historia. Herresätet hade hittills varit förlagt till vad vi kallar Lilla Tyresö, där även ett gårdskapell fanns. Utgrävningar 1934 blottlade här grunden till ett senmedeltida hus. 5 Bevarade inventa- Fig. l . Gabriel Gustafsson Oxenstiemas epitafium. Troligen polskt krigsbyte , utfört omkr 1620, upp­ satt i Tyresö 1641. Oxenstiemas porträtt målat av Comelius Arentz 1640, sekundärt insatt. Foto 1978. Gabriel Gustafsson Oxenstierna' s memorial tab/et , probah/y a war trophyfrom Po/and, executed c 1620, p/aced in Tyresö Church in 1641. The portrait of Oxenstierna, pain t ed by Comehus Arentz in 1640, was added later . 10 TYRESÖ KYRKA rier talar för att kapellet tillkommit omkring år 1500. Det är dock troligt att det funnits en barfred på öns högsta punkt, som under tidigare medeltid utgjort både försvarsanläggning och bostadstorn. 6 Utgrävningar, som kan klargöra dessa förhållanden, har ej företagits. Kyrkligt sett tillhörde Tyresö Österhaninge fram till 1633. Friherre Gabriel Gustafsson Oxenstierna, från 1634 riksdrots, fick Tyresö i arv efter sin mor 1624. Redan före hennes död hade han dock påbörjat sin byggnads­ verksamhet här. Efter en brand 1613 återuppfördes Tyresö gård, en tegelbyggnad, på den medeltida sten­ grunden. Ungefär samtidigt, 1620 enligt en uppgift hos Palmskiöld, påbörjade Oxenstierna sitt slottsbygge. 7 Efter uppehåll under en del av 1620-talet pågick verk­ samheten intensivt under 1630-talets första del. Först uppfördes huvudbyggnaderna med två hörntorn och trapptorn. Senare tillkom flyglarna med hörntorn mot norr. I spetsen för arbetet stod murmästaren Hans G rot. 8 Anläggningen torde ha stått fårdig 1636, men kan ha tagits i bruk något år tidigare. Genom byggnadsverksamheten och de industriella anläggningar, som kom till stånd tack vare strömmen, pappersbruk, kvarn och stångjärnshammare, ökade be­ folkningen avsevärt i Tyresö på 1620-talet. För att till­ godose behovet av en gudstjänstlokal inreddes därför ett kapell. Enligt traditionen skulle detta ha legat nord­ öst om slottet i en byggnad, som senare användes som stall. Tyresö blev egen socken 1633 genom att 23 gårdar avsöndrades från Österhaninge och tre från Brännkyr­ ka.9 I gengäld återgick Ornö, Utö, Nämndö och Run­ marö till Österhaninge, varifrån de avsöndrats 1607. Påsken 1633 fick Tyresö ~in förste kyrkoherde, Petrus Brunnius, då kallad >>comminister». 10 Han var tidigare hovpredikant hos fältherren Pontus de laGardie, far till Gabriel Oxenstiernas hustru Brita de la Gardie. I mars 1634 hölls sockenstämma, den äldsta antecknade, var­ vid församlingen fattade beslut om en ny roteindelning. Varje predikodag skulle en rote samlas för förhör efter predikan. 11 Behovet av i första hand en begravnings­ plats framstod som stort. Vägen till Österhaninge var lång och besvärlig för många gårdar. De kom sällan eller aldrig till gudstjänsten och kunde inte begrava sina döda > uthan ståppa them nedher uthi backar och mooraas, t her willdior the m undertijden upprijffua och örnkeligen förthära>>. 12 Den 8 september 1634 skänkte Gabriel Gustafsson Oxenstierna >>åkeren och platzen>> till en ny kyrkogård och förklarade sig vilja inrätta ett särskilt pastorat samt på egen bekostnad bygga >>Herranom edt hues och tämpelh> på samma plats och med >>första tijdhzens lägenhet>>. 13 Redan samma månad ägde den första be­ gravningen rum. I mars 1636 bekräftade biskopen i Strängnäs, Laurentius Paulinus Gothus , sockenbild­ ningen och gav sin välsignelse till kyrkobygget. 14 Den 20 juni samma år beviljade förmyndarregeringen tionde till kyrkoherden i Tyresö .15 Kyrkan uppfördes åren 1638-1640 under ledning av murmästaren Hans Pers­ ter. Oxenstierna avled i november 1640. Hans begrav­ ning och kyrkans invigning skedde samtidigt den 9 mars 1641. Kyrkan tillkom således på bekostnad av godsherren, kyrkans patronus, med hjälp av dagsverken utförda av församlingsborna. Detta samarbete och denna ekono­ miska fördelning kom att gälla även för kyrkans fortsat­ ta historia och i hög grad prägla den miljö som skapa­ des. De flesta inventarierna är donationer av slotts­ herrskapet. Bogården med dess gravplatser innanför muren blev av särskild angelägenhet för sockenbön­ derna. Den står med sina nischer med inristade gårds­ namn på stenplattor som ett unikt minnesmärke i vårt land. Tyresö ärvdes av riksdrotsens son Gustaf Oxen­ stierna och efter hans död 1648 av dennes maka, den driftiga Maria Sofia de la Gardie. Hon ledde den indu­ striella blomstringen i Tyresö under 1600-talets andra hälft.'6 Vid denna tid tillkom det nya fiskarkapellet på Huvudskär 1646 och kapellet i Dalarö omkring 1650. Båda var direkt underställda Tyresö. Slottet och godset kom sedan att gå i arv på kvinnalinjen till 1794, då det såldes . Omväxlande arv och försäljningar präglar ägar­ bytena på 1800-talet. Den siste private ägaren, markis Claes Lagergren, donerade vid sin död 1930 slottet till Nordiska museet (bilaga). Tyresö bildade tillsammans med Dalarö eget pasto­ rat under Tyresö slotts patronat till den l maj 1923. Båda blev då komministraturer och annex till Saltsjö­ baden. Den l januari 1944 blev Tyresö egen försam­ ling. Efter att tidigare ha tillhört Strängnäs stift över­ fördes Tyresö 1942 till det då nybildade Stockholms stift. MEDELTIDEN- 1600-TALETS BÖRJAN Il Fig 2. Flygbild över Tyresö slott och kyrka med omgivningar. Nedtill i mitten den s k Prinsvillan på platsen för det äldre Tyresö hus G fr kartan , tig 3 a). Foto Nord M. Aeria/ photo of Tyresö Palace with the church and surroundings. In the middle, at the bottom , is the so-ca/led Prince Villa, on the sit e of the o/der Tyresö M anor H ou se (cf the map in flg 3 a). TV Å ÄLDRE KAPELL Medeltiden-1600-talets början Tyresö gård, föregångaren till slottet , anlades på en ö längst in i Kalvfjärden . Gården är synlig på Bodings karta från 1748-52 ovanför texten KROG (fig 3 a) . Vid utgrävningar 1934 blottlades stengrunden till ett medel- tida hus vid den s k Prinsvillan och delvis dold av denna. Bland fyllnadsmassorna fanns medeltida murte- gel och gotiska formtegeL Till de senare hör avfasade tegel av olika slag, profiltegel tillhörande dörr- eller fönsteromfattning samt ett formtegel tillhörande en tri - foliebågfris eller fyrpassfris (fig 4) . 17 Den sistnämnda är av speciellt intresse , då den är tämligen unik i dessa trakter. En fris av detta slag är endast känd från U ppsa- la domkyrkas torn från omkr 1400 samt dess efterfölja- re i Skepptuna och Björksta. 18 Formtegel av samma typ finns i en fris under koromgångens taklist på S Petri- kyrkan i Malmö från 1300-talets förra hälft. 19 Grunden visar att huset haft ett utbyggt trapptorn mitt på ena långsidan. Samma plantyp fanns bl a i Ervalla hus i 12 ÄLDRE KAPELL Fig 3 a. Karta över Tyresö av G Boding 1748-52, detalj . LMV Map ofTyresö by G Boding, 1748-52; detail. södra Västmanland, uppfört vmkr år 1500.2 °Fynden i Tyresö talar för att byggnaden måste ha varit huvud­ byggnad och ej någon magasinsbyggnad . Det kapell , som fanns i Tyresö under medeltiden , kan inte ha varit något annat än ett gårdskapelL Det torde ha varit förlagt till någon av gårdsbyggnaderna , troligen den ovan nämnda sten- och tegelbyggnaden eller möjligen utgjort en egen byggnad i nära anslutning till de övriga. Som redan sagts i inledningen, talar de bevarade inventarierna för att kapellet tillkom omkr 1500. Omfattande utgrävningar skulle möjligen kunna bringa någon klarhet i saken. Kapellet torde ha varit i bruk ett stycke in på 1600-talet. 1613 ärvdes Tyresö gård av Barbro Bielke, mor till Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Samma år, på annan­ dag påsk, utbröt en eldsvåda, som förstörde de tre bästa byggnaderna.21 Om kapellet låg här , räddades Fig 3 b. Kyrkan . Detalj av tig 3 a . The church . Det a il fromfigure 3 a . Fig 3 c . Stall . Detalj av fig 3 a. I denna byggnad inrymdes troligen kapellet åren 1628-1640. Stable . Detailfromfigure 3 a. The chapel was probah/y in this building during the years 1628-40. dess inventarier eller en del av dem undan branden. Åtminstone en av byggnaderna på gården, det ovan nämnda stenhuset , reparerades eller återuppfördes dock inom en ganska snar framtid. Vid utgrävningarna 1934 påträffades som fyllnadsmassa stora mängder te­ gel av samma slag som ingår i såväl slottets som kyr­ kans murar. Detta tegel tillverkades vid tegelbruket i Tyresö. Den sekundära tegelbyggnaden på den medel­ tida stengrunden har av Sällström daterats till 1600-ta­ lets andra fjärdedel. Huset revs senare och ersattes på 1660-talet av ett nytt stenhus, uppfört av Maria Sofia de laGardie och använt som arrendatorsbostad. 22 De omfattande arbeten , som finns dokumenterade för » Töresöö Cappel» åren 1628-33, måste ha gällt inredandet av ett nytt kapell. 23 Denna period behandlas därför för sig. - - - -, --~ .-----~- ;_ -·­( - ­ L__ _______ ' --­ r··:.~·-·_-:·.-_··-:·_·~-s-;; ' ..· :. - -- - -- .. -------- -----_j.' x::~:,:~:;,/:":,,~',:~::,";;_:::: Fig 4. Formtegel från Tyresö hus. Efter Sällström. Ur Fata­ buren 1935. Moulded bricks from Tyresö M anor House. Inventarier Träskulptur Stående madonna med barnet , skuren i ek (fig 5). Skulpturen fullrund, Maria i lätt kontrapost , vänster knä något böjt, huvudet något framåt-nedåtböjt. Bar­ net i halvprofil med huvudet framåtvänt. Marias krona har ring med pärlrand vid basen . Håret vid tinningarna i horisontalborstade vågor, övergående i rika parallella våglockar, som omsorgsfullt utarbetade täcker ryggen. Klänningen har rund urringning med bård , ett finvec­ kat, korslagt tunt halslin sticker fram; det tättslutande livet har ett fåtal lodräta åsar, som vid midjan mjukt övergår i ett invecklat brutet vecksystem, då kjorteln är lyft diagonalt från höger fot och upp under den böjda vänstra armen; rik, mjuk veckning av fållen mot sock­ eln. Underklänningens fållveck synliga i vänster sida, brutna över vänsterskon. Skon har tunn sula, sandalar­ tad skärning. Manteln faller slätt över axlarna, bildar en mjuk båglinje på Marias vänstra sida och på högra sidan en oregelbunden serpentinlinje ner till marken . INVENTARIER 13 Ryggsidan täcks av lodräta mantelveck , som först vid basen bryts mot sockelkullen. Sockeln sexsidig. Bar­ nets huvud runt, hjässan täckt av små runda hårringlar. Dräkten består av en löst hängande rock, sammanhål­ len i halsen under den utvikta kragen med en knapp; kroppen blottad , i vänstra handen ett världsklot Po­ lykromin delvis bibehållen: Marias mantel gyllene med målad oregelbunden geometrisk mönstring, blått foder; klänningen gyllene med brokadmönstring intryckt i kritgrunden , underklänningen vit, skospetsen undertill spår av rött ; barnets kappa gyllene, slät med rött foder. Skador: Marias krona saknar tinnar, vänster hand sak­ nas, vänster tåspets skadad, vänstra mantelflikens kant skadad, barnets högra hand borta, liksom höger fot och tårna på vänster. Höjd 112. Marias ansikte omhugget på 1600-talet, då den ommålade karnationen säkerligen även tillkom . 24 Rhenländskt influerat arbete , sannolikt utfört i Li.ibeck, omkr 1500.25 Dep hos SHM, inv nr 6267. Konserverad 1975 av konservator Peter Tånge­ berg. Nådastolen , skuren i ek (fig 6). Gud fader sitter fron­ talt på tronstol med båda händer stödjande den törne­ krönte Kristi sårmärkta kropp, vid Kristi fötter världs­ klotet. Gud fader, iförd hög spetsig tiara med spets­ knopp och tre bladkantade kronor, har skarpkonture­ rade ögon , lång, spetsig näsa och liten , fast sluten mun. Finlockigt, långt hår. Långt, finstrimmigt skägg med mittmarkering. Slät kåpa över axlarna och bröstet, hö­ ger slag in över knäna bakom Kristusgestalten , dalma­ tika med ärmar. Höger fot blottad, naken. Kristusfigu­ ren mindre än Gud fader, höger hand vid bröstsåret, hopfallande med knäande mot höger vriden gångställ­ ning. Ansikte och ögon insjunkna, lång, spetsig näsa, sluten mun , kort, kluvet skägg, öglesnodd törnekrona. Smalt, tvärveckat ländkläde med lång flik mitt fram. Hela skulpturen djupt urholkad. Stolen har snett ställ­ da sidor, som antyder att skulpturen varit infogad i skåp eller dorsale med skrånande sidor. På en teckning i A T A från omkr 1870 har skulpturen avbildats med en fialprydd stolskarm. 26 Polykromin skadad men tillräck­ lig för bestämning av fargschemat; Gud fader i gyllene, blåfodrad mantel , gyllene tiara, Kristus med gyllene blåfodrat ländkläde; ljus karnation , rödbruna ögon, grön törnekrona. Skador: tiarans blad till största delen förlorade, sockelns framkant naggad. Höjd 117, bredd vid sockeln ca 42,5. Mellansvensk verkstad. Omkr 1500. Dep hos SHM 1878, inv nr 6267. Prinsessa från St Göransgrupp , skuren i ek (fig 7). Knäböjande gestalt, lätt lutad åt vänster, huvudet och blicken riktad uppåt. Krona med låg ring ovan det rent tecknade ansiktet , smala ögonslitsar, smal näsa, liten 14 ÄLDRE KAPELL Fig 5. Madonna med barnet. Rhenländskt influerat arbete , sannolikt utfört i Lii­ beck, omkr 1500. Marias ansikte omgjort på 1600-talet. SHM inv nr 6267. Foto ATA. Virgin and Chi/d. Shows Rhenish influence, and was probah/y executed in Liibeck, c 1500 . The Virgin' s face was re-mode/led in the 17th century. Fig 6. Nådastolen. Mellansvensk verkstad , omkr 1500. SHM inv nr 6267. Foto ATA. The Mercy Seat,from a central Swedish workshop, c 1500. 15 IN VENTARIER Fig 7 a-b. Prinsessa frän S Göransgrupp. Tillskriven Henning von der Heide, Liibeck, omkr 1500 . Th prinsessan bakifrån. SHM inv inv nr 6267. Foto ATA. The princess from a St George group . Ascribed to Henning von der H e ide, Li.ibeck, c 1500. Right, rear view of the princess. mun, lätt öppnad så att en övre tandrad skymtar. Håret i vågor vid tinningarna, fritt fallande på båda sidor och över ryggen, midjel ånga paral lella skruvlockar. Klän­ ningen tättsittande, djup spe tsig ringning fram i vilken den släta underklänningen med smal fåll syns, slätt bälte, kjol med lodräta veckåsar fram och bak. Manteln nerfallen till sitshöjd, bildar på ryggen brett foderslag , där nedanför ett svall av brutna veck ut över sockeln ur vilket ytterst sticker fram en sandalsula, fritt skuren. Den djupt, rikt veckade manteln drages framåt in under prinsessans böjda vänsterarm. Svagt kullrig sockel med ornerad gräsimitation i låg relief. Tapp i prinses­ sans huvud . Polykromin något bevarad , karnationen delvis kvar ; markering av ögon med brun iris , håret mörkt brunt, gyllene slät mantel med blått foder, gylle­ ne slät kl änning på rött underlag , spår av grönt på markytan . Delvis textilunderlag för fargen. Skador: Prinsessans krona saknar blad , vänster hand borta, hela höger arm, som varit infälld i höger a xel, borta; näsan något skavd, sandalsulan avbruten ; svår sprick­ bildning i vänster sida, mindre i höger. Höjd 78, bas­ plattans djup 51, bredd 43. Tillskriven Henning von der Heide , Li.ibeck. Omkr 1500 _27 Dep hos SHM 1878, inv nr 6267. 16 ÄLDRE KAPELL Fig 8. Ciborium av gjuten malm. Senmedeltid. SHM inv nr 26687. Foto ATA. Ciborium , east bell-meta/, late medieval. Nattvardskärl Ciborium , av gjuten malm (fig 8). sexpassformad fot , pyramidformigt stigande mot det sexkantiga, uppåt av­ smalnande skaftet. Vid övergången mellan fot och skaft en nod i form av ett plant, sexkantigt brätte. sexsidig behållare, profilerad upptill och nedtill , men i övrigt släta, plana sidor. Scharner av koppar för ett nu förlorat lock . På askens sidor sekundärt ristade tecken: TL 62 och HR samt bomärke. Höjd 17. Senmedeltid . Dep hos SHM 1961, inv.nr 26687. Kalk av silver, förgylld. På fotens ena sida ett kruci­ fix, på den andra sidan ett vapen samt bokstäverna KADB (=Karin Axelsdotter Bielke). 28 Troligen skänkt av Karin Bielke (d 1613), maka till Olof Ryning (d 1589), ägare till Tyresö från 1578.29 - Tillhörande pa­ ten i förgyllt silver, dekorerad med >Blomwärck». Från 1755 nyttjade som sockenbudstyg (0 1). Patenen gjor­ des då något mindre och av det som avklipptes tillver­ kades en oblatask. Denna ask ingick sedan i den omar­ betning, som gjordes 1812 (inv 1773, tillägg), se kyr­ kans sockenbudstyg. Kalk av tenn med tillhörande paten. 1734 beskrivs kalken som >liten aldeles obrukelig>> (inv). -Halvstop av tenn . På 1740-talet gavs dessa föremål tillsammans med ytterligare tennföremål till glasmästaren som er­ sättning för fönsterlagning .30 Övriga inventarier Bland de inventarier, som upptages i ett inventarium från 1634 (C 1), torde en del härröra från det här be­ handlade gårdskapellet. Främst märks: - En >> Altartaf­ la , gammal>>. Kan ha bestått av ett skåp innehållande den ovan behandlade träskulpturen Nådastolen. ­ Textilier: En mässhake av svart >> Kafhsammet>> . En gammal >> Mässesärk». Gammalt altarkläde. Gammal duk av >> Ryswärck>>.31 - Gammal ekkista med en nyckel. - Två stora, släta, gjutna malmstakar. Tre fötter med lejonbilder. Försålda 1839, behandlas även under kyrkans Försvunna ljusredskap. Kapellet på 1620- och 1630-talen Enligt traditionen skulle det äldre kapellet i Tyresö ha 1748-52 står det angivet som >> Stall>> (fig 3 c). Vi ser här legat ca 200 meter nordost om slottet , i en byggnad som en rektangulär byggnad med förstuga och högt sadeltak senare kom att användas som stall . Denna uppgift står med vimplar på gavlarna. Enligt senare uppgifter skulle att läsa i Geografiskt lexikon 1866 och återkommer murverket på några undersökta ställen ha vendiskt för­ senare i litteraturen. Detta hus, 25 meter långt och Il band.32 Byggnaden skulle således till vissa delar kunna meter brett och med en bred portgång genom mittpar­ vara uppförd före 1600-talet.33 I övre delen av murarna tiet, är bevarat i ombyggt skick (fig 9) . Huset är finns runt om hela byggnaden ankarslutar av typisk orienterat i sydost-nordväst. På Bodings karta från 1600-talskaraktär. KAPELLET PÅ 1620-1630-TALEN 17 Fig 9. Förrådsbyggnad , belägen ca 200m nordöst om Tyresö slott , under 1700-talet använd som stall Ufr fig 3 c). I denna byggnad inrymdes troligen kapellet ären 1628-1640. Foto 1978. Storehouse , situated about200 m northeast of Tyresö Palace, used during the 18th century as a stab/e (cf fig 3 c). The chapel was p robab/y in this building du ring the years 1628--40. Några skäl , som talar för att denna byggnad anlagts som medeltida gårdskape ll , finns inte . Orienteringen är något oegentlig och huset påfallande stort , om de ur- sprungliga måtten var desamma som dagens, större än gårdens huvudbyggnad , som var 17 meter lång och Il meter bred. Vidare förefaller det inte rimligt att förläg- ga kapellet på så långt avs tånd från gården, som det här skulle ha varit fråga om. Då denna dessutom låg isole- rad på en ö , måste en relativt stor å passeras för att nå kapellet. Genom Gabriel Gustafsson Oxenstiernas byggnads- verksamhet på 1620-talet kom förh ållandena att ändras i Tyresö. Antalet hantverkare och andra anställda samt deras familjer ökade. Tillkomsten av tegelbruk , pap- persbruk , stångjärnshammare och kvarn bidrog till be- folkningsökningen. Kravet på en gudstjänstlokal, stör- re och av en annan karaktär än gårdskapellet , mås te ha varit en realitet. Kapellets räkenskaper påbörjades 1628 (C 1). Av ut- gifterna här framgår att kapellet var inrymt i en befint- lig byggnad , som krävde genomgripande förändringar. Med tanke på dessa omständigheter förefaller det tro- ligt att en del av det nämnda »stal let >> , under äldre tid möjligen magasins- eller ladugårdsbyggnad , med sitt 2- 795584 Tyresö kyrka fria läge i närheten av slottet , togs i anspråk för inre- dandet av ett kapell. Den första utgifte n 1628 gällde lagningar av fönstren , som tjuvar brutit sönder. 1629 gjordes golv och läktare . Till insamlingen för detta bidrog bl a murmästarna Hans Grot samt Daniel och Olof. 1630 betalades 30 daler kopparmynt för >> heel a målningen den nygiorda >> . Samma år lades golvet i förstugan. Om denna >> förstu- ga>> eller vapenhus motsvarade förstugubyggnaden på 1700-talets stall , skulle det innebära att kapellet in- rymts i den sydöstra delen av huset. 1632 skänkte Mäster Hans glasmästare i Stockholm två fönster att infattas vid predikstolen. Samma år gjordes en fönster- karm >> öffuer altareth >> . Om det är samma fönster som avses i båda fallen , skulle altaret och predikstolen ha varit placerade vid samma vägg mot sydost. 1633 upp- fördes sakristian av >> Husens bygningz Män >>. Det rör- de sig här om en nybyggnad till en kostnad av 77! daler kopparmynt. Melcherdt Snickare gjorde dörren med foder och karm , fönsterkarm, en liten skiva samt en fotpall. Anders Hofslagare gjorde galler till fönstret och järn till dörren samt en skoning för klockkläppen . Det är okänt var klockan haft sin plats. Någon klockstapel omtalas inte . 18 ÄLDRE KAPELL Päsken 1633 kom Petrus Brunnius till Tyresö som dess förste komminister. Hans förrättningar under 1633 bestod av två vigslar, fyra begravningar och nitton barndop (C 1). Kapellet torde ha upphört att fungera som guds­ tjänstlokal när kyrkan invigdes 1641. En stor del av inventarierna flyttades också över dit. Enligt arkivaliska uppgifter skulle predikan ha hällits på »stenhuset>> vid tre tillfållen 1635 och vid två tillfål­ len 1636 (C 1) . Med »stenhuset>> avsägs slottets huvud­ byggnad, som då torde stått inflyttningsklar. Någon gudstjänstlokal i slottet är inte känd och torde inte Fig. l O a. Predikstol med dekor i intarsia. Utförd av Melcherdt snickare 1630 för kapellet i Tyresö, senare överförd till Dalarö kyrka. Foto A T A. Pulpit with marquetry ornament. Made by Melcherdt the Joiner in 1630 for the chapel at Tyresö, later moved to Dalarö Church. Fig 10 b (t h). Spejama från Kanaan bä­ rande vindruvsklasar. Detalj av fig IOa. Foto ATA. The spies returning from Canaan with bunches of grapes. Deta il from figure JO a. Right. heller ha funnits, utan dessa predikningar kan ha varit tillfålliga företeelser. En andaktsplats fanns dock på slottet, men den inskränkte sig förmodligen till ett alta­ re av mera privat karaktär eller möjligen en bönekam­ mare. I en förteckning över de >> Mobilier>> , som fanns på Tyresö vid Gustaf Oxenstiernas död 1648, under­ tecknad av Maria Sofia de la Gm·die 1692, upptages bl a: >>Till altaret i huuset, som dag! behöfs , 2 st silkes sydda Nattduukar med fergor guld och silfr spetsar, 2 st dito silkes sydda med fårgor, l sydd duuk med swardt silke.>>34 INREDNING OCH INVENTARIER 19 Inredning och inventarier Tack vare ett bevarat inventarium frän 1634 (C l) samt uppgifter i räkenskaperna är det möjligt fä en bild av kapellets inredning och inventarier. Altartavlor Tvä altartavlor finns upptagna i inventariet. Den ena betecknas som >> gammal» och torde ha överförts frän det äldre kapellet , den omnämns i samband med detta. 1633 skänkte Gabriel Gustafsson Oxenstierna >en sköön Altar Tafla» (räk). Denna överflyttades sedan till kyrkan och är ännu i bruk. Behandlas närmare under kyrkans Inredning och inventarier. Predikstol Kapellets predikstol gjordes av Melcherdt Snickare 1630 och han fick för denna en ersättning a v 53 daler kopparmynt (räk). De insamlade medlen uppgick sam­ ma är till 117 daler och av dessa hade Melcherdt själv bidragit med fernissa för fyra daler. Taket över pre­ dikstolen tillkom 1632, utfört av samme mästare, till en kostnad av 35 daler kopparmynt. Predikstolen flyttades senare till Dalarö kyrka, som stod fårdig 1652, och är där ännu i bruk35 (fig 10 a). Predikstolens korg är fyrsidig med tre mellanliggan­ de, avfasade hörnpartier. De fyra sidorna upptages av vardera tvä rektanglar inom listverk, en större och en mindre. De övre och större av dessa innehäller figur­ motiv i intarsia; tvä av fälten med spejarna frän Kanaan bärande vindruvsklasar (fig l Ob), de övriga tv ä fälten med läsande man. Motiven äterges tvä gånger i samtli­ ga fålt i växlande ljusa och mörka färger. De nedre liggande fälten har ytfyllande dekor i intarsia i form av arabesker. Hörnpartierna har nedåt avsmalnande pi­ lastrar. Skaften och kapitälen pä dessa bestär av fålt med intarsia; arabesker upptill avslutade med stilisera­ de huvuden. N ed till lyrformiga konsoler. Korgen av­ slutas upptill med profilerade listverk . Underdelen är vulstformig och avslutas med en knopp . Ramverket är målat i brunt och underdelen marmorerad. Det sjusictiga ljudtaket, avpassat till korgens sidor och hörnpartier, är platt och avslutas upptill och nedtill med listverk. Pä sidornas mittpartier infällda fålt med arabesker i intarsia. Takets undersida har sju smala, trapetsformiga fält med arabesker samt ett centralt sju­ sidigt fålt med en flygande duva i intarsia, samtliga fålt inramade av listverk. Predikstolens stomme är av furu, medan intarsiafäl­ ten är av andra, olika träslag .36 Det är därför troligt att endast de sistnämnda kvarstår av den ursprungliga predikstolen. Vid ombyggnaden av Dalarö kyrka 1787 tillhörde predikstolen de inventarier, som blev »slätt panelade >> . 37 Förmodligen överfördes d ä de dekorativa intarsiafälten till en ny stomme. A v takfältens form att döma fick den nya korgen samma grundform, som den tidigare haft. Vid kyrkans reparation 1936 restaurerades predik­ stolen av konservator Sven Dalen. Den tidigare vita målningen togs dä bort sä att den underliggande mar­ moreringen pä underdelen framträdde och ramverket brunmälades. Trappan med sitt bröstvärn, indelat i rombiska fält, tillkom också vid detta tillfåll e (AT A). Till predikstolen hör ett bokstöd, pä vars skiva äter­ ges i intarsia Oxenstiernas och Bielkes vapen , initialer­ na G O (Gabriel Oxenstierna) och M B (Margareta Bielke) samt ärtalet 1630. Fält med figurmotiv i intarsia frän denna tid är säll­ synta i Sverige. Liknande arbeten finns pä Tidö slott, predikstolen i Brahekyrkan pä Visingsö och i Österha­ ninge samt en dörr frän Tyresö slott (nu i Lund) , samt­ liga ungefår samtida med den här behandlade predik­ stolen.38 Den ornamentala dekoren, arabeskerna, äter­ kommer i riklig mängd hos senare arbeten av Mel­ cherdt Snickare. Som förlagor för dessa kan ha tjänat stick av tyska » Kleinmeister>>, t ex Peter Flötner och Virgil Solis. 20 ÄLDRE KAPELL Bänkinredning 1629 fö1fårdigades e n präs tbä nk. Åre t därpå, 1630, renoverades >>Herrens bä nk>> och 1632 >> frue ns Bä nk >> . Det mås te ha inneburit a tt gods he rrs kapets bänkar fl yt- tats över från det ä ldre gårdskapell et. 1632 gjordes sju fasts lagna pall ar till kvinnfolksbänka rna , to lv lösa pa l- la r >> på gålfhueet >>, en >> Upslagzbä nk >> fra mför Pehr Erikson, Oxenstie rnas befallningsman , samt en bänk fra mför »fruen s Bänk». För sa mtliga dessa a rbeten svarade Melc hert Snic kare (räk). Läktare ,, Läc htarna >> uppfördes 1629. Pluralforme n tyder på att det fann s minst två läkta re. 1632 gjordes lä ktarna bre- dare och för de tta fick E rik Jönsson tre daler koppar- mynt (räk). Fig Il a-c. Kanna av silver, tysk eller nederländsk bröll opskanna. 1600-talets börj an. SHM inv nr 26687 . Ovan och t h detaljer. Foto A T A. S ilver f lagan, a wedding flagan from Germany or the Ne ther/ands. Ear/y 17th century. Delails above and right . Dopredskap 1632 fick Melcherdt Snickare sex dale r koppa rm ynt för a tt ha n >> giordt Döpelse fundt >> (räk). Det ä r tro ligt att denna do pfunt flytt ades över till kyrkan och seda n vidare till Dalarö kyrka, då T yresö kyrka f ick s in nu va- rande do pfunt 1653 och Da la rö kyrka samtidigt stod fård ig.'39 Mathias Mölnare skänkte 1632 ett bäcken till funte n , värde ra t ti ll sex daler kopparmynt (räk). Detta tord e vara identiskt med ett koppa rbäcke n , so m nu förv aras i ki stan i kyrkans sakris tia. Det har dr ivna spiralbucklor och i botten bokstäverna IH S. Övre di am 26. Nattvardskärl Kalkar: l . Av förgyllt s ilve r med tillhörande paten. Från det ä ldre kapellet , se detta. - 2. A v tenn med tillhörande paten samt halvstop. Frän det äldre kapel­ let , se detta. - 3. Av tenn med tillhörande paten samt flaska. Inköpta 1628 för 10 mark att användas som sockenbudstyg (räk). Flaskan stulen 1674 (inv 1670, tillägg), resten samt ovan nämnda tennföremäl avyttra­ de pä 1740-talet som ersättning till glasmästaren för fönster! agning. 40 Tre oblataskar. Den ena, ett ciborium av malm, be­ handlas i samband med det äldre kapellet. Vinkanna av silver, gjuten , graverad och ciselerad dekor (fig Il). Cylindrisk pä hög fot, svängd grepe, lock med kupigt , förhöjt mittparti , genombrutet tum­ grepp. Fotens nedre parti en bred vulst med driven och punsad dekor i form av tre kerubhuvuden samt tre fruktknippen. Fotens övre parti nedåt avgränsat av en veckad silverträd och ett smalt brätte med naggad kant ; uppåt av ett bredare, äggstavformat brätte. Partiet de­ korerat med sjölandskap i drivet och punsat arbete; en sjöhäst , olika havsvidunder , en mussla, en tagel , tv ä metande fiskare, en stadsmur och ett skepp. Livet med rik och säkert utförd gravyr. Inom en oval renässanskartusch Kristus välsignande två äkta ma­ kars förening och en ängel, som lyfter kransar över de i rika 1600-talsdräkter utstyrda kontrahenternas huvu­ den . Medaljongen flankeras av två kvinnliga genier, Hoppet med falk och ankare samt Kärleken med ett diande barn och ett annat barn vid fötterna. Ytfyllande dekor i form av beslagsornamentik, voluter, festonger, blomsterknippen , ansiktsmaskaroner, en påfågel och en Fenix-fågel samt under grepen en spindel i si tt nät. Kannans liv avgränsas uppåt av en veckad silverträd under en profilerad kant. Grepens utsida med gjuten reliefdekor av en naken och en klädd Venus-figur , två hermer och en fågel. Pä grepens sidor graverade bladfri ser och vid dess undre fäste ett friplastiskt, gjutet änglahuvud . Locket har en yttre bred vulst med samma dekor som fotens undre part i. Pä lockets upphöjda mitt drivna beslagsornament och pä dess runda, plana krön graverat bomärke , en kringla, ärtalet 1638 och inskriften: >> Christofer Kits Dorthea Lars Dot. » Tumgreppet i form av ett be­ slagsornament med en manlig och en kvinnlig profilör. Kannan invändigt försedd med fyra mätt­ knoppar . Stämplar saknas. Lockets inskrift sekundär. Tum­ greppets voluter i ena sidan bortbrutna . Höjd 30,2. Br-öllopskanna , troligen av tysk eller nederländsk här­ komst. 1600-talets början. 41 Av inskriften att döma är kannan skänkt 1638 av bagaren Christofer Kitz och hans hustru Dorothea Larsdotter. 42 Dep hos SHM 1961 , inv nr 26687. INREDNING OCH INVENTARI ER 21 Ljusredskap Två stora, gjutna malmstakar , troligen frän det äldre gärdskapellet , se detta . Vaxljus till stakarna skänktes av Gabriel Gustafsson Oxenstierna och Brita de la Gardie 1631 (räk) samt 1633 (inv 1634). Textilier Antependier: - l . Gammalt altarkläde . Troligen frän det äldre gärdskapellet. - 2. Av brun »blommerat» sammet med fransar. Skänkt av Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1634 (inv). Överfört till kyrkan , beteckna­ des 1830 som »obrukbart» (inv). - 3. Av röd »blomme­ rat» sammet. Skänkt av Brita de laGardie 1633 (räk). 22 ÄLDRE KAPELL Överfört till kyrkan , se närmare under kyrkans Tex­ tilier, antependium nr l . Mässhakar: - l. Av svart >> Kafhsammet». - 2. A v svart »blommerat» sammet. Skänkt 1633 av Brita de la Gardie. - 3. En gammal »förnödt» av gyllenduk , dvs guldbrokad. Skänkt 1633 av Gabriel Gustafsson Oxen­ stierna. - 4. Av röd guldbrokad med symmetriskt gra­ natäpplemönster (fig 12). Guldtråden nu mörknad. Ita­ lien. Omkr 1500 eller något senare. På ryggsidan brode­ rat kors med silke- och guldbroderi i relief, framstäl­ lande en ranka med granatäpplen och tistelblommor. Fig 12 a-b. Mässhake av röd guldbro­ kad med broderat kors på ryggen . Tyget från Italien , omkr 1500 eller något sena­ re. T h detalj. SHM inv nr 26688. Foto 1978. Chasuble , red go /d brocade with an embroidered cross on the back. The cloth is Italian , c 1500 or samewhat later. Detailleft. Överst ett krucifix och nedanför två medaljonger inne­ fattande Petrus resp en helig biskop. Senmedeltid? Konserverad av Pie tas 1933 , nr 1463. Mittlinjens höjd bak 126, fram 107. Skänkt 1633 av Gabriel Gustafsson Oxenstierna (räk). De p hos SHM 1961, inv nr 26688. Mässärkar: - l. En gammal. - 2. En ny. Skänkt 1630 av Per Svensson, Oxenstiernas befallningsman. ­ 3. En ny. Skänkt 1633 av M Arnoldt Kopparslagare. Dukar: - l. En gammal. - 2. En gammal av »Rys­ wärck». - 3. En med »Knytning och nipper». Kan vara det kalkkläde , som 1633 skänktes av Junker Gab­ 24 ÄLDRE KAPELL Fig . 12c. Detalj av tig 12 a . Foto 1978. Detailfromfigure 12 a. riel Oxenstierna (räk). - 4. Kalkduk. Inköpt 1629 för två daler kopparmynt (räk). Två band . - Två armkläden. Skänkta 1632 av Brita de la Gardie. - Två sammetshyenden. Skänkta 1632 av Brita de la Gardie. - Kollekthåv av brun »blommerat» sammet. Skänkt 1631 av Pähr Eriksson i Gimmerstad (räk). - Bärkläde med kors av vit atlas. Skänkt 1635 av Brita de la Gardie. Skepp Behandlas närmare under kyrkans Inredning och in­ ventarier. Böcker l. Bibel med gammalt tryck . Renoverades 1628 (räk) . - 2. Rudbeckii evangeli- och psalmbok . Skänkt 1629 av Pähr Eriksson i Gimmerstad (räk). - 3. Nytryckt sångbok. - 4. Gammal evangeliebok. - 5. Handbok. - 6. Bibel med nytt tryck , in quarto. Skänkt 1637 av pastor Petrus Brunnius till minne av hans avlidna hust­ ru . Övriga inventarier Timglas. Skänkt 1633 av Melcherdt Snickare, kostnad fem daler kopparmynt (räk). - Timsten med ställ. Gjord 1632 av Melcherdt Snickare , kostnad tre daler kopparmynt (räk). Kistor: - 1. Av ek , gammal, med en nyckel. - 2. Av ek , stor, ny, med två nycklar. Tillverkad 1633 av Mel­ cherdt Snickare (räk) . Omgjord 1838, se kyrkans Övri­ ga inventarier. KYRKAN Kyrkogården Kyrkan med kyrkogården är relativt högt belägen i det kuperade landskapet. Den femkantiga kyrkogården sluttar svagt mot söder och brant mot norr. Kyrkan är belägen i kyrkogårdens norra del med en orientering av koret i svagt nordöstlig riktning (fig 13). Kyrkogården omgärdas av en bogårdsmur med ingångar i söder och väster. I nordöstra hörnet ligger ett bårhus och norr om kyrkan , i direkt anslutning till denna, tillbyggnader för förråd och hygienutrymmen. Söder om kyrkan växer en stor alm. Själva kyrkogården är indelad i två stora kvarter söder om kyrkan samt en ca 350 cm bred remsa med gravplatser längs östra, södra och västra sidan av bogården. Den 8 september 1634 hade Gabriel Gustafsson Oxenstierna donerat platsen för den nya kyrkogården och redan samma månad ägde också den första be­ " gravningen rum där. En inhägnad av plank uppsattes runt kyrkogården och en port med lås gjordes av Mel­ cherdt Snickare (räk). Planket stod kvar som ett provi­ sorium tills bogårdsmuren uppfördes. Bogården Längs kyrkogårdens fria sidor löper den ca 200 cm höga och 80 cm tjocka bogårdsmuren. Östra muren och östra delen av sydmuren har på utsidan synlig sockel i Fig. 13. situationsplan . Skala l :2 000. Uppm G Wiren 1976. Kompletterad 1978. General plan. granit. Norra muren har mot den branta utsidan en hög socke l i råhuggen granit. Muren är uppförd i tegel och vitrappad med överkragat, putsat takparti , täckt med enkupigt tegel. På västra delen av sydsidan finns ringar för fastbindning av hästar. Muren har på insidan 58 stycken stickbågiga nischer (fig 14). De sexton ni­ scherna på sydsidan har inmurade röda sandstensplat­ tor med inristade gårdsnamn. Förberedelserna för bogårdsmurens uppförande på­ börjades 1645 genom att material anskaffades. Nästa år, 1646, uppfördes själva muren. Den bekostades av GustafGabriel Oxenstierna och hans maka Maria Sofia de la Gardie, som svarade för tegel, kalk , taktegel, arbetslöner samt portalen. 43 1648 betalades l daler 24 öre silvermynt för »iärn till Kyrkiomurringar>> (räk). Ytterligare kalk och mursten förärades av Maria Sofia de laGardie åren 1649 och 1653. Arbetet med bogårds­ taket pågick från 1651 till 1654 då det spånlagda taket tj ärades. Till utgifterna för detta bidrog även försam­ lingen (räk). A v Erik Dahlbergs teckning till Suecia antiqua et hodierna från 1661 och kopparsticket till samma verk framgår att bogårdsmurens nuvarande sträckning och utformning är ursprunglig (fig 15-16). Den l maj 1678 delades bogården upp mellan försam­ .,, 26 TYRESÖ KYRKA Fig 14 . Bogårdsmuren , insidan med nischer. l bakgrunden Tyresö slott. Foto S Hall- gren 1976. The inside of the churchyard 1val/ , with the niches . In the background is Tyresö Palace. lingsmed lemmarna så att bönderna fick sju alnar var, dvs en nisch med jordremsa innanför, medan två torpa- re fick dela en nisch. Mjölnaren , skräddaren och pap- persmakaren vid Uddby kvarn fick vardera en nisch , smeden Hindrich fick dela en med en torpare. Var och en sku ll e svara för s in del av muren och täcka med näve r ell er bräder. En längd över >> Boogårdzskifftningh A o 1680 >> bekräftar att 48 gravplatser då utdelats.•• Bogårdsmurens underhåll kom att bli en källa till ständiga problem . Inget ärende återkommer så ofta i sockenstämmoprotokoll en som just bogårdsmurens re- paration. Systemet med att var och en sku ll e und erhål- la sin del fungerade inte, då inte alla fullgjorde sina plikter. En övergång till kollektiv skötsel skedde därför under 1730-talet. Enligt föreskrifterna skulle dagsver- ken och materiallevera nser utföras i proportion till går- darnas mantal. 1730 fattade sockenstämman beslut om att bogårds- muren skulle beläggas med bräder. Detta skedde dock inte förrän 1748 , då muren lagades , rappades och insi- dan vitlimmades samt ett nytt b rädtak tillkom (0 l). 1778 befann sig muren i då ligt skick >>e medan en stor del deraf lutar till fall och taket mäst öfweralt är bort- ruttnadt och förfallit >> (st prot). En reparation ansågs angelägen och det tidigare trävirket föreslogs bli utbytt mot takpannor. l brist på pengar kom dock inte detta förslag att genomföras förrän 1851 (st prot). Taket bela- des då med l 200 tege l och delar av muren rappades. 45 1855 framfördes önskemål om att den bristfälliga muren skulle ersättas med ett järnstaket. På grund av ekono- Fig 15-16. Tyresö. Teckning och förlaga till kopparstick för Erik Dahlberghs Sue- cia antiqua et ho- diema. Foto NordM. Tyresö . A dra wing and a sketch for Suecia antiqua et hodierna. / l - .l . r ~ -1- ,-l Tj · l 'J n ·l '!lio _i. '_, . ~-~Il 1: :! c; !lit ',t., ·l~ • t ' ,_ 11 . r ;, l l ' . U J ~ / '· l 'l . . -. l . ~. '!\• ... ....., ... J l 28 TYRESÖ KYRKA Fig 17. Södra bogårdsporten. På grindstolparna inmurade vapentavlor i sandsten , t v Oxenstiemas vapen och t h de laGardies vapen. Foto S Hallgren 1976. The south entrance to the churchyard. On the gate-posts are sandstone coats-of­ arms; to the leJtthe Oxenstierna arms , to the rightthe de la Gm·die arms. miska svårigheter konstaterades det dock att »denna fråga ... troligen länge kommer at hvila och höra till de fromma önskningarna>> (st prot). 1892 gjordes en besiktning och reparation av muren ; 2 000 murtegel och 500 taktegel kompletterades då. Vid en mera omfattande reparation 1897 revs tegelmuren och grundmuren längs hela norra sidan fram till sakri­ stian samt 25 fot av den västra muren från norra hörnet räknat. Även sydmuren väster om ingången samt två meter av det sydligaste partiet av västmuren revs. I samtliga fall lades ny grund och muren uppfördes till det utseende den tidigare haft. Det gamla teglet äteran­ vändes i största möjliga mån.46 Vid restaureringen 1933 förstärktes sockeln i de öst­ ra och västra murarna och dessa restes , skadade par­ tier kompletterades, takteglet lades om och samtliga murar avfargades med kalkfarg. Ingångar Bogärden har två ingångar, en i söder och en i väster. Till den södra leder en väg kantad av alle från slottet. Porten flankeras av kvadratiska hörnstolpar med in­ fallda , bevarade partier av en äldre, huggen portal i sandsten. På vardera grindstolpen en vapentavla sandsten, till vänster Oxenstiernas vapen och till höger de la Gardies vapen. Svarta grindar av smidesjärn (fig 17). i KYRKOGÅRDEN 29 Fig 18 . Tyresö kyrka och slott. Framför slottet sockenstugan från 1776, riven i början av 1900-talet. Akvarell av Elias Martin. Nat mus. Foto ATA. Tyresö Chu rch and Palace . Jnji-ont of the palace is the parish hall , built in 1776 and demolish ed at the beginning of the 20th century . Painting by Elias Martin. Denna ingång tillkom vid murens uppförande 1646. Gustaf Gabriel Oxenstierna och Maria Sofia de la G a r- die lät då uppföra en portal. De två vapentavlorna och de utsparade delarna i hörnstolpa rna torde vara rester av denna. Smeden och snickaren gjorde en port med lås (räk) och Mårthen Kopparslagares änka skänkte 2 lispund koppar till >> boogårdz portz täckning >> (0 1) . Portalen e ller dess skulptura la utsmyckning torde vara ett verk av bildhuggaren Didrik Blume. Denne utförde år 1646 arbeten åt Gustaf Gabrielsson Oxenstierna och Maria Sofia de la Gardie och betalades för detta 3 13 daler kopparmynt. Arbetena kan ha gällt både denna portal och kyrkans västportal , som av allt att döma tillkom detta å r. 47 Den höga kvaliteten samt utförandet av bogårdsportens vapentavlor talar också för at t samme mästare utfört både dessa och västportalen; den senare behandlas i samband med kyrkobyggnaden. Enligt Klingspor hade portalen följande inskrift: >> In honorem Dei et ornamentum ternpli hunc murum lllu- strissimus & Generosiss imus Gustavus Gabrie llis Oxenstierna Liber Baro de Kimitho , Dominus in Tö- resjöö S.R.M.tis et Regni Sueciae Senator cum libitis- sima Conjuge Maria Sophia de la Gardie , nata Comitis filia de Lecköö, Baranissa de Kimitho , Domina in Tö- resjöö Anno Domini MDCXXXXVI extrux it >> (=Till Guds ära och kyrkans prydnad är denna mur uppförd av högt uppsatte och högvälborne Gustaf Gabriel Oxenstierna, Friherre till Kimito , Herre till Tyresö , Hennes Majestäts och Sveriges Rikes Råd tillika med s in ä lskade hustru Maria Sofia de la Gardie , dotter till Greven av Läckö, Friherrinna till Kimito, Fru på Ty- resö , år 1646) .48 Portalen är synlig på Bodings karta från 1748-52 (fig 3 b), även om den ej kan studeras i detalj. l förstoring framgår dock att det rörde sig om e n överbyggd portal med toppformig avslutning. På 1800-talet, troligen 1870-ta let , togs portalen bort och ersattes av fyrkantiga hörnstolpar med pyramidformiga tak samt gall ergrin - dar av järn , avbildade i Ny illustrerad Tidning år 1887. 49 Vid restaureringen 1933 murades de två vapen- tavlorna in på hörns tolparna, efter att tidigare ha förva- rats bakom ett skåp i kyrkan (A T A). En konsol av kalksten i form av änglahuvud med vingar kan möj ligen ha tillhört den ursprungliga bogård sportalen ; behandlas närmare under kyrkans Övriga inventarier. Den västra portgången flankeras av fyrkantiga hörn- 30 TYRESÖ K YR l<. A stolpar. Grindar av svartmålat smidesjärn av samma utseende som sydportens. Till ingången , uppför den branta sluttningen, leder en trappa i två lopp , huggen i granit. Svartmålatjärnräcke . Porten tillkom 1909 efter ett förslag av arkitekt Sigge Cronstedt. 50 Den ursprung­ ligen relativt smala och branta trappan av cement ersat­ te s 1956 av den nuvarande trappan i granit, efter ritning av arkitekt Ingeborg Wae rn Bugge . 51 Bårhus l kyrkogårdens nordöstra hörn i direkt anslutning till bogårdsmuren ligger ett bårhus. Byggnaden är femkan­ tig, grunden av cement och sten. Väggar av tegel , som invändigt är slätputsade och utvändigt spritputsade samt avfärgade med vit kalkfärg. Dörrar av profilerade , tjärade bräder. Taket täckt med enkupigt, svartglaserat taktegel. Bårhuset uppfördes 1933 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. 52 1650 betalades sex daler kopparmynt ,,för Båår­ h•Juset >> (räk). Detta torde ha gällt uppförandet av det första bårhuset. 1694 och 1698 finns uppgifter, som tyder på att bårhusets spåntak lagades (räk) . 1739 repa­ rerades bårhuset och belades med nytt spåntak (s t prot). 1837 framfördes förslag om byggandet av ett benhus , men detta uppsköts. En materialbod för veden skulle dock uppföras av resv irke och bräder nästkom­ mande sommar (st prot). Före byggandet av det nya bårhu set 1933 revs en på platsen befintlig material- och lik bod. Prästgård Nordväst om kyrkan , ca 600 m bort , ligger prästgår­ den . Den består av en två våningar hög byggnad , 13m lång och 10,7 m bred , över en hel källarvåning. Huset är uppfört av tegel , putsat och avfärgat i vitt. Prästgår­ den eller kyrkoherdebostället uppfördes 1939 efter rit­ ningar av arkitekt K M Westerberg. 53 Redan innan kyrkan uppfördes, den 18 oktober 1635 , uppl ät Gabriel Gustafsson Oxenstierna frälsegården Alby med tillhörande egendom »till en beständigh präs­ tegård» (0 1). Gården , som ligge r 3,5 km väster om kyrkan, togs genast i besi ttning av Petrus Brunnius, den förste kyrkoherden i Tyresö. Alby kom att förbli präs tboställe ända till 1939. Under de mer än trehundra åren genomgick den timrade huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna många ombyggnader och föränd­ ringar . Alby används numera som friluft sgård . Hospital och sockenstuga l sitt testamente föreskrev riksdrotsen Gabriel Gus­ tafsson Oxenstierna att ett hospital skulle upprättas för sex fattiga från församlingen. Ett kapital på l 000 daler silvermynt anslogs och avkastningen skulle användas för ändamålet. Tyresö besittare samt kyrkans pastor skulle svara för översynen av hospitalet eller fattigstu­ gan.s4 Huset uppfördes 1642 sedan en del sockenbor bidra­ git med ytterligare penningmedel och »Hustru Doro­ thea» förärat 16 sågstockar (0 1). 1647 fick »de fattiga i Hospitalet» en bryggkittel , inköpt hos Mäster Hendrik Kopparslagare i Vättinge (0 I). 1645 uppfördes »sochnestufwun», troligen av de 16 sågstockar M Arnoldt skänkt året innan (0 I). Hospita­ let och sockenstugan torde ha utgjort en gemensam, timrad byggnad , belägen sydväst om kyrkan i slutt­ ningen ner mot ån. 1729 förklarades sockenstugan vara så dålig att en ny borde byggas. Arbetet skulle göras gemensamt och ma terial framföras av var och en. En ny stuga tillkom också under de närmaste åren (st prot 1729-33) . Vid visitation 1743 sades sockenstugan »wara i godt stånd », medan »fattigstugan begynner at blifwa bofäl­ lig». Den skulle därför förbättras eller en ny uppsättas om den gamla var mycket fö rfallen , så att socknens fattiga »icke måtte lida mera» (L I a nr 1) . På Bodings karta från 1748-52 är sockenstugan synlig sydväst om kyrkan (fig 3 a-b) . På 1770-talet uppfördes en ny sockenstuga. Den 5 maj 1776 hölls »Sochenstämma för första gången uti den ansenliga och wackra Stenhusbyggnad», som riks­ rådet Carl-Fredrik Scheffer låtit uppföra på egen be­ kostnad förutom »några så nödiga dagswerken» av sockenborna (st prot). Byggnaden bestod av fem rum, nämligen »en Stor och rymlig Sochenstuga, ett wäl inrätta t Fattighus samt 3ne Kamrar» (st prot). Huset finns avbildat på en målning av Eli as Martin (fig 18) . Det var uppfört i två våningar, med tre fönsteraxlar på långs idan, mansardtak och två skorstenar. Denna byggnad kvars tod till i början av 1900-talet. Fig 19. Kyrkan från norr . l bakgrunden s lottet. Foto NordM 1933. The church from north , with the palace in the background. Kyrkobyggnaden Tyresö kyrka ä r en salkyrka, bestående av västtorn , långhus och tresidigt avs lu tat kor. Västtornet ä r något smalare än kyrkan i övrigt. På sydsidan , i vinke ln mel- lan torn oc h långhus , finns ett litet runt trapptorn med trappa tillläktare och vi nd . sakristia i norr (fig 19-23) . Runt kyrkan finns strävpela re. Dessa nå r ej upp till taket utan sluta r ett stycke under en profilerad lis t. På strävpelarna och vid bjälklagen finns dekorativt utfor- made , svartmålade anka1järn. Kyrkobyggnaden är uppförd i ett sammanhang åren 1638-40. På kyrka ns nord sida finns en tillb yggnad in- nehåll ande sk rudkam mare , för råd och hygienutrym- men , uppförd 1977-78. Kyrkan i dess ursprungliga form fi nns avbi ldad i Suecia antiqua et hodierna och teckningen till denna från 166 1 (fig 15-16). Teckninge n ger här den mest vederhäft iga bilden. Hos sticket ha r kyrkan blivit e n trave för lång, fö nstren större och bredare än de är och tornspiran lägre än den torde ha KYRKOBYGG NADE 31 varit. De enda yttre fö rändringa rna kyrkan ge nomgått sedan uppförandet gäll er taket och tornspiran . Material Runt he la kyrkan löper en sockel av slät huggen gran it med överliggand e skråkant i sandsten. Kyrkan är upp- förd av tegel i renässansförband, som bildar ett re- gelb undet rutmönster. De relat ivt små stenarna , ca 26 x 13 x 7 , är jämnt slagna , delvis hårdbrända och upp- visar stora fårgvariat ioner. Dessa färgskillnader före- kommer inte bara mellan de enstaka teglen utan även me llan större murpartier. En markant, men horisonte ll t ej regelbunden gräns finns vid fönstrens övre del runt om kyrkan (tig 26). Det nedre partiet har ljusare grund- ton än det övre. Ä ven västtornet består av omväxl ande lju sare och mörkare partier med tydliga horisonte ll a grä nser. Dessa färgvariationer torde bero på att tegel levererades från två sk ilda hå ll . Från tegelbruket i Ty- 32 TYRESÖ KYRKA Fig 20a-{;. Kyrkan från sydväst. På motstående sida, söder och sydost. Foto S Hallgren 1976. The churchfrom southwest on the opposite side, south and southeast. resö kom sammanlagt 290 000 tegel. A v dessa leverera- des 218000 under 1639 och resterande 72000 under 1640. Resten av teglet slogs vid Margaretelund och fraktades med Kronans och Oxenstiernas egna skutor över till Tyresö; sex resor företogs. 57000 tegel kom därifrån 1639 och 76000 tegel sommaren 1640.55 Något mer än två tredjedelar av teglet slogs således vid Tyresö och då huvudsakligen under den första de- len av byggnadstiden. Resten kom från Margaretelund och då företrädesvis under den senare delen av bygg- nadsperioden . Av murverket utgöres ca två tredjedelar av ljusare och en tredjedel av mörkare partier, de sena- re avslutar byggnaden. stutsatsen måste bli att det ljusare teglet kom från Tyresö medan teglet från Mar- garetelund fått en mörkare grundton. Kalken till kyr- kobygget kom från Åland. 56 strävpelarna är ursprungliga, på syd- och västsidan dock senare klädda med rött , maskinslaget tegel. Detta skedde vid en restaurering 1896, då sex tum av strävpe- larna bilades bort och försågs med nytt tegel. Samtidigt fick samtliga strävpelare nya takplåtar av koppar , som ersattes av nya 1978. Maskinslaget tegel finns även under fönstren . Ändringarna härrör från samma repa- ration 1896, då också fönsterbleck av koppar lades in. 57 Tegelskiftet närmast ovanför strävpelarnas avslut- ning, ett skift löpare , har tegel i något längre format än de nedanför liggande murpartierna. Ovanför detta skift följer en profilerad list , utförd av tegelkärna och gulak- tig puts, samt ytterligare fyra skift tegel i renässansför- band. Muren avslutas upptill med en profilerad taklist av tegel och gulaktig puts. Ankarjärnen, som håller takbjälklaget , är delvis dolda under taklisten. Murarna ovanför strävpelarna härrör från reparationen 1748. Genom åsknedslag den 27 juni 1740 hade taket förstörts KYRKOBYGGNADEN 33 3- 795584 Tyresö kyrka 34 TYRESÖ KYRKA helt av brand (0 l). Vid reparationen revs de övre skadade delarna av muren och ersattes med nya tegel. Murarna, och troligen även strävpelarna, drogs dock ej upp till tidigare full höjd utan blev ca en meter lägre än de ursprungligen varit. A v teckningen till Suecia anti­ qua et hodierna framgår att kyrkan även från början haft en profilerad taklist och att strävpelarna slutat under denna (fig 15). Spår av rödfärgad rappning finns på ställen för de tidigare bomhålen, på smärre partier vid nedre delen av ett par fönster samt omedelbart öster om sydportalen. Enligt uppgift skulle kyrkan ha rappats och rödf:irgats vid reparationen 1748 (0 I). Ingångar Kyrkan har två ingångar, huvudingången i väster samt en mindre ingång i söder. Sydportalen, av grå sandsten, är rundbågig med tre slutstenar på bågen och flankerad av kvaderstenspryd­ da , bandade pilastrar (fig 24). Dessa vilar på låga, fyr­ kantiga baser. Överstycket vilar på konsoler, dekorera­ de med änglahuvuden och små voluter, och flankeras av två putti, vilande mot voluter. Attributen, klot och lamm, tyder på att figurerna symboliserar Jesus resp Johannes . I centrum av överstycket vapentavla med Oxenstiernas och de laGardies vapen under gemensam friherrekrona. Mellan vapnen har inkomponerats en ornamental ansiktsmask. På ömse sidor om vapenste­ nen voluter, upptill avslutande segmentbåge med klot (fig 25) . A v det omgivande murverket framgår att portalen uppsattes samtidigt som kyrkan uppfördes, således un­ der dess första byggnadsår, 1639. Murningen har ut­ förts från öster till väster och jämna förband utgår från portalens västsida. Den 12 april 1639 utbetalades 50 daler kopparmynt till bildhuggaren Jost Henne, som då lämnade slutkvit­ tens för >>der Kirchen arbeit auff Törresöö». Den första utbetalningen gjordes den 30 oktober 1638 och den totala ersättningen uppgick till l 000 daler kopparmynt samt åtta tunnor korn. 58 Uppdraget kan inte ha gällt något annat än sydportalen, möjligen också den skrå­ kantade överliggaren på sockeln. Summans storlek ta­ lar för att stenhuggaren själv svarade för materialet, som ofta var fallet vid denna tid. Jost Henne var en välkänd mästare och tidigare under 1630-talet anlitad av Gabriel Gustafsson Oxenstierna vid slottsbygget i Tyresö. 59 Dörr av stående, kraftiga plank, invändigt målad i brunt, utvändigt klädd med sex kopparplåtar. Tillver­ kad av Melcherdt Snickare 1640 (räk). Portalen restaurerades 1969. Ett tidigare uppsatt skyddstak av plåt avlägsnades då. Den figurala ut­ smyckningen rengjordes och kompletterande lagningar och förstärkningar utfördes av stuckatören B Videlius (ATA). Västportalen är även den i huggen sandsten (fig 27) . Den stickbågiga öppningen flankeras av bandade, to­ skanska pilastrar och sidostycken med voluter vid ba­ sen. Bågomfattning av rusticerade kvaderstenar. Enta­ blement med bruten segmentgavel och Oxenstiemas och de laGardies vapen under friherrekronor. Portalen övergår upptill i ett fönster, omramat av broskverk. stickbågigt överstycke med klotprydnader vid sidorna. Portalen är troligen ett verk av stenbildhuggaren Didrik Blume och uppförd 1646, samtidigt med sydpor­ talen i bogårdsmuren. Tyresö västportal är en före­ gångare till Didrik Blu mes portal till Lennart Torstens­ sons palats vid Fredsgatan i Stockholm. De båda porta­ lerna visar samma arkitektoniska uppbyggnad genom det inkomponerade stora fönstret i övre partiet. Båda portalerna har också rusticerad omfattning och banda­ de sidostöd. 60 Porten är av grova plank och tvådelad. I den ena halvan har en mindre dörr tagits upp. Insidan är målad i grågrönt och utsidan klädd med koppar. Porten gjordes av Melcherdt Snickare 1640 (räk). Den beslogs med koppar 1646 av Mäster Anders Andersson Kopparsla- Fig 21-23 . Tvärsektion mot öster, plan och längdsektion , l: 300. Uppm Slackeli 1933. Komp! G Wiren 1976-78. Cross seetian Iaoking east, plan and longitudinal section. 5!Jit'" 0 1 .f 3 ~ liElER KYRKOBYGGNADEN 35 DM]~~1111~~:=t:JL=t=l:=t::=:=:=:=:=!r:=:=:=:=:=~----~----~~------------r-----------+'f~11 , ' ' OH "• 36 TYRESÖ KYRKA KYRKOBYGGNADEN 37 Fig 24. Sydportalen , huggen av Jost Henne 1639. Foto S Hallgren 1976. The south portal , earved by lost Henne , 1639. Fig 25. Vapentavla med Oxenstiernas vapen t v och de la Gardies vapen t h. Detalj av fig 24. Foto 1978. Coats-of-arms; left , of the Oxenstierna family , right, of the de la Gardiefami/y. Detailfromfigure 26a. Fig 26 . Fönster på sydsidan . Vid fön­ strens övre del syns en tydligt märkbar gräns mellan tegel med ljusare grundton i murarnas nedre partier och mörkare grundton i de övre. Foto S Hallgren 1976. Window on the south front. At the upper part of the window can be seen a dis­ linet boundary between bricks with a paler s hade in the lower part of the wall and a deeper s hade in the upper part . 38 TYRESÖ KYRKA Fig 27. Västportalen, uppförd 1646, tro­ ligen av Didrik Blume. Foto 1978. The west portal, built in 1646, probably by Didrik Blume . Fig 28. Torn~t från öster. Svart rand efter det ursprungliga taket. Foto S Hallgren 1976. The tower from east. The black Iine shows the height of the original roof. gare i Vättinge, som även skänkte kopparen (0 I). Den 4 oktober samma år fick Lennart Smedh 12 öre för , Kyrkionyckeln» (räk). Vid en reparation 1897 lagades, riktades, tvättades och fogströks västportalen , allt till en kostnad av 300 kronor. 6 ' 1970 restaurerades portalen på nytt av stuc­ katör B Videlius (A TA). Fönster Kyrkorummet har höga, spetsiga fönsteröppningar, fy­ ra på nordsidan, fyra på sydsidan och en på korets östsida. Samtliga är av samma utförande och format, utom fönstret ovanför sakristian, som ej går lika långt ner som de övriga. Fönsteromfattningarna är upptill betonade genom mönstermurning, radiellt ställda tegel, begränsade av ett skift löpare. Fönstren är indragna i nischer, som slätputsats och vitkalkats. Spröjsverk i huggen kalksten delar in fönsteröppningarna i tre lan­ cetter, upptill med en rundel som avslutning (fig 26). Fönsterkarmar och -bågar av gråmålat trä. Dubbla fönster , de inre med rutor av större format. sotbänkar av kopparplåt från 1896. KYRKOBYGGNADEN 39 1640 fick Casper Meyier Glasmästare 439: 16 daler kopparmynt i betalning för åtta stora fönster, >> i huart Rum 18 firkantiga fenster , der hos 6 stora Ronning:' och 2 små» samt ett fönster >> öfuer Sakerstian » med »9 firkantiga f enster och 6 stora Ronning;~"lthem 2 små>> . 62 1866 gjordes nya fönster efter ritningar av Kungl Över­ intendentsämbetet (st prot). Ekplank till nya fönster­ bågar och spröjsar hade levererats av sockenborna 1862 (st pro t). Vid restaurering 1933 målades de tidiga­ re vitmålade bågarna om i grått. En ny ommålning i grått gjordes vid restaurering 1978. Västtornet Tornet, som är i förband med kyrkan i övrigt, är indelat i tre våningar. I väster snedställda strävpelare . På nordsidan, i vinkeln mellan torn och långhus, ett utfyllt strävparti . På sydsidan, i vinkeln mellan torn och lång­ hus, ett runt trapptorn. strävpelarna och trapptornet når en höjd motsvarande ca två tredjedelar av tornet. Både västtornet och trapptornet avslutas med en dub­ bel taklist av samma utformning som kyrkans taklist. Trapptornet täcks av en konisk, spånklädd huv. Väst­ 40 TYRESÖ KYRKA tornet har en låg, pyramidformig, spåntäckt huv i två avsatser. Överst en tupp av svartmålad plåt. Tornhu­ vens utformning härrör frän 1740-talet. Pä östsidan av tornet en svart linje , som anger den tidigare taklinjen. Denna går ca en meter högre än nuvarande taklinje och visar en något uppåtsvängd nock (fig 28). Första väningen ingår i kyrkorummet, till detta kommer man genom västportalen . Fönstren, ett i norr och ett i söder, har samma utformning som kyrkans övriga fönster. I tornrummets sydöstra hörn leder en dörröppning till spiraltrappan i det runda trapptornet. Trappan har golvsten av tegel och tunnvalv. En öpp­ ning, med trädörr, leder till läktaren. Trappan fortsät­ ter till tornets andra våning. Andra väningen har dubbla ljudöppningar pä södra, västra och norra sidan, 220 cm höga, indragna i nisch­ er. Öppningarna är stickbägiga, omfattningsbågen svagt spetsig. Den fjärde sidan, östsidan, har en öpp­ ning mot vinden av samma storlek som de övriga torn­ öppningarna. Denna vindsöppning flankeras av två stickbågiga nischer, ca 120x 250x60 cm. Golv av plank pä bjälklag. l denna våning hänger de två kyrkklockor­ na . En trappa av trä leder till tornets tredje våning. Pä västsidan dubbla ljudöppningar av samma utseende som de i andra våningen, men något lägre. Samtliga öppningar kan tillslutas inifrän genom jalusiluckor av trä. Även pä sydsidan fanns kopplade ljudöppningar, men dessa murades igen pä utsidan i samband med att ett urverk sattes in 1782. Pä nordmurens utsida finns två stickbågiga blinderingar. Golv av plank pä bjälklag. Murverket i nordöstra delen av tornets andra och tred­ je våning är på insidan svartf>, fick han l 000 daler kopparmynt eller 500 svenska silverpenningar. 65 Den 2 november 1640 var > tak och torn fullkomligt förf:irdi­ gat och hanen på tornet uppsatt>, en! anteckningar av kyrkoherden Brunnius (O l). Det är dock tveksamt om det ursprungligen fanns någon tupp på tornspiran. Samma är fick hovsmeden Hans Frijslagh 70 daler kopparmynt för >l kårs som är op i Tornet af sidt egit >. 66Jern För målningen av detta kors fick Thomas Må­ lare en daler kopparmynt. Han fick också 78: 24 daler kopparmynt för »egidt Guldh>> samt tio daler koppar­ mynt i arbetslön för förgyllningen av de fem kulorna på korset. 67 Åren 1642-45 belades tornhuvarna med spån (räk). Dessa levererades av socknens bönder och torpare . Torntaket lagades och tjärades åren 1680--83 samt 1696 (räk) . Nedersta tornhuven spånlades och tjärades pä nytt 1731 (0 I, räk) . Åren 1737-38 beslogs tornspiran med förtent bleck , bekostat av Maria Gustava Gyllen­ stierna och Johan Christofer von Diiring (0 l) . Ett par år senare, 1740, gick >>det skiöna tornet>> dock sin un­ dergång till mötes. 1949 kom förslag från församlingen om att en ny tornspira skulle uppföras med Suecia antiqua et ho­ dierna som förebild. Ritningar upprättades av arkitekt O Leijonhuvud . Byggnadsstyrelsen avslog ärendet 1951. I samband med omläggning av taket pä tornhu­ ven 1952 höjdes huvens övre del ca 2,5 m och huven fick därigenom en förändrad form. Efter åläggande frän Kungl Byggnadsstyrelsen äterställdes huven i den form den haft sedan branden 1740 (ATA). Ett nytt förslag om en spira i >gotisk>> stil framfördes 1965. Även denna gång avslogs förslaget (K-byrån). sakristia Sakristian i norr är uppförd av tegel samtidigt med kyrkobyggnaden . I östmuren stickbågig fönsteröpp­ ning med tvådelat , kopplat fönster. Karmar och bågar av gråmålat trä . Pä insidan inmurat järngaller. I östmu­ ren finns partier av maskinslaget tegel och spär av lagningar i samband med omläggningen av värmesy­ stemet under 1900-talet. l nordmuren har bomhålen bevarats . Två blinderingar i form av ett kors , synliga på sueciabilderna, har lagts igen med lösa tegel. Sadel­ Fig 29. Sakristian , inte ri ör mot ös te r. T h om fönstre t Kristus i Ge tsemane , oljemålning frå n 1700-talet. Foto 1978. The vestry, interiorlooking east. To the right of the window, Christ in Gethsemane: 18th century oil-painting . ta ke t ä r täckt me d s på n , på ös ts icl an e n lu c ka till vin- el e n. Dörrö ppning me llan lå nghu s och sakris ti a. Dö rr a v grova pl a nk . Det kvadratiska rummet ä r kryssvälvt , väggar och valv vitputsade (fig 29). Go lv av tegel frå n 1944 (A T A). Vid nordmure n a lta rbo rd av trä, v itmå la t med guldka nt runt o m . Knäfa ll spa ll kl ädd med brunt skinn . Bo rd och knäfa ll spa ll gjo rd a 1978 v id l var Rehns Möbelsnickeri , Linköping . På bord et kru c ifi x, be hand- las unde r Inredning och in ventarie r. Till väns ter om a ltarbord e t pi scina i kalksten med lägerhu gge n ka nt , sockel av tegel, tunt s la mmad i vit gotl a nd ska lk. l östmure n e n ni sch me d jä rndö rr , tidigare a nvänd fö r förvaring av ky rkans natt vard skärl. l väs te r öppning mo t s krudk a mm aren. De nna ö ppning togs upp vid re- staure ringe n 1977- 78 oc h samma nfa lle r me d e n då på- trä ffad ige nmurad öppning. s krud ka mm are ns vägga r vitputsade. Dess syclvägg, tidiga re uts id a av kyrka ns no rdmur , s la mm ad i vit gotl and skalk . Skåp och lådut- rymme n i vitmå lat trä. Go lv a v bruna , saltglase rade ke ra miska pl attor. Dörre n samt å tta fön s terbåga r till sa kri sti a n gj o rd es 1640 a v Me lcherclt Snic ka re.';s We idt Timme rman sva - KYRKOBYGGNADEN 41 ra de fö r ta kl age t och fick fö r de tta e n e rsättning av 20 da le r koppa rm ynt _H!l För de å tta fö ns tren fi c k Casper Mey ie r Glas mästare 14 d ale r ko pparm ynt. 70 1642 be ta- lades l ~ da ler ko pparm ynt fö r låse t till sa kristi an (räk). J ärngallre t för fö nstre t sattes in 165 1 (rä k). Åre n 1733- 1905 fann s kakelu gn i sakri s ti a n , se nä r- ma re unde r Uppvärmning. 1739 skä nkte Catha rina Marga re ta Bo nde j ärnpl å tar a tt be kl äda sakristi edö rre n med , så a tt de n skulle bli >> fulk o mlig s ta rk» och förhindra n ya inbro ttsfö rsök (0 1). Vid branden 1740 fö rs töreles ta ke t till sakris tia n , me n å te ruppfördes 1748 . Det tidigare ste ngo lvet by ttes 1772 ut mo t trägo lv .71 182 1 fattad es bes lut om ini äg- ga nde t av e tt nytt trägolv (s t pro t). Beslute t verk s tä ll- des 1837 sed an greve Stackelbe rg till skjutit mede l (st prot). Vid res taurering 1897 lad es go lve t o m på nytt. Sa mtidigt fö rsto rades fön stre t och fö rsågs med nyt t ga lle r oc h fö nste rbleck av koppa rpl å t (0 1: 1). Vid re- s ta UJ·e ring 1933 tillkom a lta re, e tt kru c ifix pl ace rades på d e tta, o ch n ya fö nster sattes in. Trägo lv et e rsattes 1944 med tegelgolv (ATA) . Vid re sta ure ring 1977-78 putsades väggar och va lv o m, inredningen förn yades och skrudka mm a ren byggdes till .'2 42 TYRESÖ KYRKA Fig 30. Interiör mot öster. Foto 1978. Interior looking east. Yttertak Kyrkan har sadeltak över länghus och kor , valmat i öster. Takbeklädnaden bestä r av tjärade furu spån frän 1952 (A T A). Vid en reparation de tta är byttes inte bara spå nen utan även ruttnade del ar av takstol a r och un - derpanel. Hela takbeklädnaden tjärades på nytt 1978. Taket uppfördes 1748 samt täcktes med spån och tj ä ra- des de närmast följ:·.nde åren (0 l , räk). Kostnader för takens spånande och tjärande var ofta ä terkommande utgifte r, större sädana redovi sas 1765 , 1774, 1784, 1805 , 1859, 1872 och 1883 (räk, st prot). Spånen levere- rades av socknens bönder och torpare i proportion till gå rd arnas storlek (st prot). Det ursprungliga taket var ca en meter högre och något svängt , enligt den kvarvarande linjen på tornets östsida (fig 28). A v sueciabilderna framgår , att det på östgavelns nock fanns en liten takrytta re med päron- form ad nederdel och vimpel. På norra sidan fanns tre takfönster i låga kupor med pulpettak. Fönstrens antal framgår av räkenskaperna frän 1640. Melcherdt Snick- are gjorde då » 7 stycken rens terbogar med h Carmar op i Kyrchiotacket >> och Casper Meyier Glasmäster leve- rerade >> 7 s tfenster .. . uthi Tacket >> .73 Det bör således ha funnits fyra fönster på södra sidan . Taket lades med spån och tjärades und er 1640-talets förs ta ä r. Större omläggningar gjordes å ren 1678-83 samt 1730 (räk, st Fig 3 1. Interiö r mot väster. Foto 1978 . Interior Iaoking wes t. prot). Sockenborna hade hela tiden skyldighe t att leve- rera spån. Tack vare det höga taket blev vindsutrym- met ovan valven mycket stort och det är tänkbart att v inden använd es som magasi n. Den stora öppningen me ll an västtornet och vinden talar också för detta. Genom branden 1740 mis te kyrkan sin »Utwärtes pryd- nad», taket och torns pi ra n (0 l ). KYRKOBYGGNADEN 43 Interiör Det öppna och ljusa kyrkorummet har fått en mycket enhetl ig prägel ge no m den jämna ljusföri ngen och av- saknaden av avskärmningar. Inredn ingen frän kyrkans äldsta tid samt grav minnena understryker det enhetliga intrycket och ger rummet en prägel av stormak tstid (fig 30 , 3 1). 44 TYRESÖ KYRKA Fig 32. Formtegel ti ll valvribborna. Foto 1978 . Moulded brickforthe vau/t ribs . Hela kyrkorummet är putsat och vitka lkat. Thomas Målare var den som först >> Vitlimmade» kyrkan 1640.7-1 Kyrkans väggar och valv förbättrades och vitlimmades 1748 (0 1). 1783 målades kyrkan inuti . Den vit limmades på nytt 1866 (st prot). Vid restaurering 1933 rengjordes och kalkades väggar och valv i en svagt grågrön fårg. 1978 putsades väggar och valv och kalkades om med vit , obrute n gotlandskalk. I väster vi ndfång av trä. Dörrar, sidaposter och överstycke indelade i fält genom profilerade li ster. Över utgången triangelgavel med snid ade bladorna- ment. Målat i v itgrått. Vindfånget uppfördes 1905 efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg (0 l: l). E n tidigare träavbalkning med dörrar togs då ner. Den hade uppförts 1878 på bekostnad av kyrkans patronus (inv 1882). Valv Kyrkorummet täcks av fy ra valv, slagna i tegel. Valv- mönstret i koret och långhusets östra trave består av e n fyruddig stjärna , vars spetsar ligger på transversalbå- garna, samt diagonalbågar. Långhusets västra trave har ett åttadelat valv och traven i tornrummet är kryss- välvd. De större valvkapporna är starkt konkava , medan de mindre , inom stjärnuddarna, visar e n jämn och betydligt svagare rundning. Dessa förhållanden är ännu mer märkbara från vinden. Valvkapporna är här överd ragna med puts. Valvstrålarna är uppbyggda av tunna, profilerade ribbor av formtegeL En lös sådan sten finns bevarad (fig 32) . Den har närmast formen av ett lat in skt kors , där den översta delen utgöres av e n rundstav . Storlek 31 x 19,5 x 6. Den runda delen samt en del av dess basparti , den mindre korsarmen , är syn liga i kyrkorummet. Ribborna är ej synliga från vinden. 75 Vid valvslagningen har valvkappornas all - s lutningsstenar ti ll ribban sned huggits e ller kantställts. Genom variationer har o lika konkav form åstadkom- mi ts hos valv kapporna. Ribbornas » k01·stegel » tillver- kades på Rörstrand , varifrån Mårthen Rosenstierna le- vererade 3 l 00 st till ett pris av 20 daler kopparmynt/ l 000 st. m 1640 målades valvribborna grå. T homas Målare fick då 20 daler kopparmynt för att han »Understrukit kan- terna under hu alfwedt medh ferga i Kyrchian ». De material målare n hade till s itt förfogande var » Klitha, Lijm , Kimrök och O lia »Y Målningen på ribborna för- nyades 1866 (st prot). Den grå få rgen behölls till restau- reringen 1933 , då ribborna fick samma fårg som valven. Av äldre fotografier framgår att de målade valvribbor- na var dekorerade med tvärränder i avvika nd e fårg (fig 35 c). Valven led tydlige n ingen större skada vid branden L 740. Senare ha r e ndast mindre sprickor noterats. En sådan blev 1845 föremål för undersökning (st prot). Vid restaureringen 1933 lagades några smärre sprickor. De två görde lbågarna mellan kor- och långhu svalven är svagt spetsiga och uppförda av likadana formtegel som valvribborna. Görde lbågarna utgår från väggfasta tre- kvartskolonner, v ilka behandlas närmare nedan. Den släta, avt rappade tornbågen är svagt spets ig. Genom bågens vidd och höjd integreras tornets neder- sta våning i kyrkorummet. Kolonner och kapitäl Valvstrålarna och gördelbåga rn a i de två långhusval- ven löper samman i ko lo nner , sammanlagt åtta styc- ken. Kolonnerna är trekvartsformade , har fyrkantiga , uppåt avsmalnande baser , likaledes uppåt avsmal nan- de skaft samt kapitä l i grå sandsten. Kolonnerna vi lar mot kontrefarter av sam ma höjd . Kolonnskaften har inmurade raka anka rslutar, som korresponderar mot a n kaijärnen på de yttre strävpelarna. Samtli ga åtta kapitäl har korintiserande bladverk med in komponerade vapensköldar. De två kapitäle n på korets sydsida har de laGardies vapen under friherre- krona . Nordsidans två kapitä l har Oxenstiernas vapen under fr iherrekrona (fig 34). De fyra kapitälen i långh u- set är dekorerade med oxhorn och a nsiktsmasker , som smälte r samman med lövverket (fig 33). Dessa an- siktsmasker är av samma typ so m den , so m äterfinns mellan vapenskölda rna p ä sydporta len . Valvsträlarna i tornrummet löper ner till kragstenar i hörnen . Dessa är huggna i sandsten , med korintiseran- de bladverk och vapensköldar, två med de la Gardies vapen och två med Oxenstiernas vapen , diagonalt pla- cerade. Kapitälen höggs av Jost Henne hösten 1640 av hans egen sten . Åtta s tycken >> Corinti ske Capiteler>> samt fyra stycken >> Kräckstenar >> betingade ett pri s av tio riksdaler per styck. För att han >> uth stack wapnen pä Capitelerne >> , ett arbete som tog fem dagar, fick Henne fem daler kopparmynt. 78 Golv Golvet är lagt med röda och grå ka lkstenspla tto r utom i bänkkvarteren , so m har trägolv pä cementgrund frän 1933 , ca lO cm högre än kyrk ans golv . l främre delen av länghuset är å tta gravhällar inmurade. De behandlas närmare under Gravminnen. Koret ligger två trappsteg högre än länghuset och golvet innanför a lta rringen ett trappsteg högre än koret. Genom utfyllnad med tegel fick detta golv sin segmentform vid den nya a ltarring- ens tillko mst 1877. Det tidiga re golvet hade fyrk antig pl an med mätten 250x 320. Kyrkans stengolv tillkom 1640. 200 a lna r >> Ruch- golffsten >> leve rerad es dä frän Stockholms slott till e n kostnad av 37: 16 daler kopparmynt. 7H 1798 krävdes ett omläggande av golvet i gängen , som var >> Ojemn och Gropig>> (st prot). Kostnaderna för detta uppgick till 24 riksdaler 20 skilling (räk). 186 1 reparerades kyrkans golv. stengolvet i gängen jämnades med hjälp av sand- fyllning samt höjdes. Nytt pl ankgolv lades in i bänk- kvarteren (s t prot). Det är troligt att de tre gravhälla r, som tidigare legat pä kyrkogå rden , dä togs in och pla- cerades i mittgången. 1956 flyttades de till sin nuva ran- de plats i länghusets östparti (0 l: 3). Oxenstieruska gravvalvet Nedgängen till Oxenstiernska gravvalvet är nästan mitt för a ltare t , med någo n förskjutning ä t söde r , nedanför trappan till koret. Gravvalvet ä r beläget und e r högko- re t (fig 21-23). En kalkstenshä ll , längd 220 och bredd 170 , med sex lyftringar av jä rn , täcker de tre trappste- gen och gängen till gravvalvet. Detta bestär av ett välvt rum med tryckt kryssvalv med tunna ribbor i puts, so m målats i gråblå färg. l östmuren en sand stensomfattad , ga lle iförsedd glugg. Sex kistor av norm al storl ek oc h en barnkista finns. De behandlas närm are i samband KYRKOBYGGNADEN 45 Fig 33. Kapitäl i sand s te n , långh uset. Dekorerat med oxhorn oc h ansiktsmask , so m smälter sa mman med lövverket. Hug- get av Jos t Henne 1640. Foto 1978. Sandstone capita/, 1wve . Decarated 1vith ax horns and a./tlce mask which b/end s with the f oliage . e arved by lost Henne, 1640. Fig 34. Kapitä l i sands ten , korets nordsida. Oxe nstiernas va- pen under fri herrekrona n. Hugget av Jost Henne 1640 . Foto 1978. Sandstone capita/ , north side of the dwncel. Th e Oxenstiema coat-oFarms be/o"' a baron hd coron et. e arved by l ost henne , 1640. l 46 TYRESÖ KYRKA med kyrkans gravminnen . Vid restaureringen 1933 ordnades kistorna parvis på järnställningar (ATA). sitt testamente uttryckte Gabriel Gustafsson Oxenstierna den bestämda viljan att bli begraven i Ty­ resö kyrka. Då emellertid gravrummet inte var färdigt , kunde sakristian användas som gravrum så länge. 80 Arbetet med gravvalvet pågick under vintermånaderna 1640-41. Den 18 december 1640 >>Kiöptes 3 Tunnor gråt salt till Herrens Graff i Tyresöö Kyrchia>> för 27 daler kopparmynt. 8 1 Vid begravningen i mars 1641 var gravvalvet ännu så fuktigt att ki stan sattes ner endast tillfålligt. Oxenstiernska gravvalvets belägenhet under högko­ ret får betraktas som en traditionell anordning inom familjen Oxenstierna . Gabriel Gustafsson Oxenstiernas föräldrar , riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (d 1597) och hans hustru Barbro Bielke (d 1624), fick sitt gravrum under det medeltida koret i Jäders kyrka. Brodern, rikskanslern Axel Oxenstierna (d 1654), lät 1642 utvidga kyrkan åt öster med ett nytt kor av samma bredd som kyrkan , med underliggande gravvalv för sig och sin familj. 82 I sitt testamente å r 1650 föreskrev rikskanslern samma enkelhet i samband med begrav­ ningen som brodern i Tyr-esö tidigare uttryckt önske­ mål om .83 1635 hade Esterna kyrka vid Mörby slott utvidgats åt öster med ett nytt kor samt underliggande gravvalv , bekostat av riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna (d 1656), ku sin till Axel och Gabriel 84Oxenstierna. Samma förändring genomgick Öster- Kyrkans byggnadshistoria Uppförandet 1638-1640 Den 21 maj 1638 stakades platsen för >> Tyresöö kyr­ chia>>och avsynades av riksdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Grundläggningen påbörjades samma år, den 29 juni , av Hans Murmästare, dvs Hans Ferster. Dessförinnan , åren 1637-38 , hade Oxenstierna låtit »förskaffa och tillföra allehanda praepa ratoria och ma­ terialia >> till kyrkans uppbyggnad (0 I). 1639 fortsattes uppmurandet av kyrkan under Per­ ste rs ledning. Den skulle ha stå tt klar samma år om inte pesten drabbat socknen och >> arbe tarna förskingrath >>, enligt kyrkoherden Brunnius (0 I) . Det är ovisst hur långt arbetet då framskridit eller om något verkligt avbrott skedde. Den markanta färgförändringen hos teglet , som skapat gränser i murverket , berodde som åkers kyrka i Uppland , då den 1647 utvidgades åt öster genom Brita Kureks försorg , maka till riksrådet Gabriel Gabrielsson Oxenstierna (d 1647) , son till Gabriel Gus­ tafsson Oxenstierna i Tyresö. 85 I samtliga dessa fall utgjorde gravkoret inte en egen byggnad utan bildade tillsammans med kyrkan i övrigt en enhet. Kyrkobyggnaderna, patronatskyrkor, kom därigenom att som helhet stå som monument över de­ ras beskyddare . Uppvärmning Kyrkan fick central uppvärmning genom varmluft 1905 . En tillbyggnad för värmepanna tillkom då väster om sakristian samt en skorsten i vinkeln mellan sak­ ristia och kor efter ritningar av arkitekt Fredrik Falken­ berg. Varmluften leddes in i kyrkan genom galler under och öster om predikstolen (ATA). 1928 installerades en anl äggning för lågtrycksånga med radiatorer , som byt­ tes ut och kläddes in 1961 , då en ny varmvattenanlägg­ ning tillkom. 1978 ersa ttes denna med elvärme. Pann­ rummet och skorstenen revs vid restaureringen 1977­ 78. Före 1905 fanns uppvärmning endast i sakristian . 1733 murades en järnkakelugn in här , skänkt av Maria Gustava Gyllenstierna (inv 1734) . 1821 fa ttades beslut om försäljning av den gamla kakelugnen och insättande av en ny eldstad (st prot). Detta verkställdes 1837 se­ dan greve Stackelberg tillslgutit medel (st prot). 1897 sattes en ny kakelugn in , som togs bort 1905 (0 I). redan påvisa ts på olika tegelleveranser. Nedgången i produktionen vid tegelbruket i Tyresö kan dock i sin tur ha berott på sjukdomens härjningar och gjort det nödvändigt med bidrag av tegel från Margaretelund. Verksamheten torde ha varit intensiv under år 1640, då kyrkan fullbordades detta år. Den 2 november stod den »till sine taak och torn fulkomligh förfärdigat >> (0 I). En minnestavla över kyrkans uppbyggande finns inmurad i sydväggen strax ovanför ingången. Oxenstierna höll sitt löfte från 1634 att på egen be­ kostnad låta uppföra >> Herranom ed t hues och tämpell» (0 I) . Utgifterna för kyrkobygget under år 1640 finns redovisade i Oxenstiernas privata räkenskaper. 86 Här framgår varifrån material hämtades och vilka hant­ verksmästare som anlitades, som redan nämnts i redo­ BYGGNADSHISTORIA 47 Fig 35 a. Kyrkan och bogårdsmuren från söder. Foto S. Hallgren 1976. The church and churchyard wallfrom southeast. görelsen för kyrkobyggnaden. Murmästaren Hans Perster stod i spetsen för uppförandet. 1640 kvitterade han ut 500 daler silvermynt; den totala ersättningen torde dock ha varit större. stenhuggaren Jost Henne svarade för sydportalen och kapitälen, Weidt Tim­ merman för taklaget och glasmästaren Casper Meyier för fönstren. Bland Tyresö egna hantverkare fanns Mårthen Bertigh Kopparsmedh, Anders Hoffslager, Melcherdt Snickare, Hans Frijslagh Hoffsmedh samt Thomas Målare. Då Tyresö kyrka avsågs vara även sockenkyrka, bidrog bönderna med dagsverken, >> hwilka sig till en ansenlig Post belöpa kan>>. De svara­ de även för takspån och trävirke. Oxenstiernas sam­ manlagda utgifter för kyrkobygget under år 1640 samt delar av 1639 uppgick till 2 638: 20 daler silvermyntY Kyrkan invigdes den 9 mars 1641 i samband med Gabriel Gustafsson Oxenstiernas begravning. Åren närmast efter invigningen fortsatte arbetet med spån­ läggningen och tjärandet av taket. De byggnadsarbeten som sedan mer eller mindre kontinuerligt förekom gäll­ de underhåll av i första hand spåntaket samt insättan­ det av nya fönsterrutor. Då sockenborna svarade för dagsverken och sammanskott av material redovisas re­ lativt små utgifter i kyrkans räkenskaper. Ibland bekos­ tade slottsherrskapet på Tyresö dessa arbeten. 1658 lät Maria Sofia de laGardie tjära taket och tornet; till detta åtgick 28 tunnor tjära. På 1730-talet utfördes omfattan­ de takarbeten, bekostade av Maria Gustava Gyllen­ stierna och Johan Christoffer von Diiring (O I). Spånta­ ket lades om och tornspiran kläddes med förtent bleck. Gabriel Gustafsson Oxenstiernas begravning och kyrkans invigning Knappt någon svensk kyrka har fått en så uppmärk­ sammad invigning som Tyresö kyrka. Detta på grund av att invigningen skedde samtidigt med byggherrens , 48 TYRESÖ KYRKA riksdrotsen GaLriel Gustafsson Oxenstiernas, begrav­ ning den 9 mars 1641. Denna skildras i två bevarade brev, daterade den 13 mars 1641 ; det ena från sederme­ ra Karl X Gustafs informator Bengt Baaz till sin disci­ pels fader , pfa lzgreven Johan Casimir , och det andra , skrivet på franska , från Johan Rosenh ane till samme mottagare. 88 Med breven finns också en avskrift av processionsordningen , upprättad av den avlidnes bror. rikskanslern Axel Oxenstierna.89 Bland de ca 2 000 gäs­ terna fanns den 14-åriga drottning Kristina . Oxenstier­ nas räkenskaper för år 1640 innehåller en detaljerad redovisning av utgifterna för »Saligh Rijchz Drotzen Her Gabriel Oxzenstierna Gustaffzsåns Jordefardh »yo Här får man en bild av ramen omkring den avlidne och förberedelserna för begravningen. Oxenstierna avled den 27 november 1640 i sitt hu s i Stockholm. 91 Här fick han vila i en kista av ek i »S tore salen>>, som klätts in med svart kläde liksom >>fruns Cammare >>, bevakad av »Cronones Opwachtare>> . Bårklädet med Oxenstiernas vapen och kors gjordes av pärlstickaren Påwel Rolandt. Den stora tjänarstaben uttrustades med sorgkläder till en sammanlagd kostnad av l 247: 13 daler silvermynt. Likvaka hölls i sorgehu­ set, till detta inköptes 360 glas. Väktarn a bjöds på marsipan , frukt och konfekt av olika slag. Begravningsakten tog sin början i St01·kyrkan på morgonen den 9 mars 1641. Efter predikan av kyrko­ herden Doctor Oluf vidtog processionen mot Tyresö under kanonsalut från Tre Kronor. Biskopen i Sträng­ näs , Jacobus Zebracynthius, höll jordafardspredikan i Tyresö och »tillika den skiöna och härliga kyrkia sam­ manstädes inwijgde , effter första predikan den gången der inne skedde». Närvarande var även ärkebiskopen och biskopen i Linköping. Under salut från kanoner och musköter nedsattes kistan i graven. Som minne gavs till >> Presterna och annat folk» nio stycken kre­ denser. Dessa var i olika storlekar från 20 7/8 lod till 66! lod , och hade en sammanlagd vikt av 368 l / 16lod. Kredenserna var gjorda av guldsmeden Hindrich Wulff. Hans ersättning uppgick till603: 27 daler silver­ mynt. 92 Gästerna förplägades och inkvarterades på slottet samt i närliggande gårdar och byar. Omkostna­ derna för begravningen och förberedelserna för denna , sorgdräkterna ej inräknade , uppgick till 3 114: 17 daler silvermynt, och torde ha överstigit de utgifter Oxen­ stierna haft för kyrkobygget. I sitt testamente av den 24 november 1640 framförde Oxenstierna sin vilja att bli begraven i Tyresö kyrka .93 Då gravkammaren inte var fårdig »kunne i migh i Sac­ restigan nedsättia låta >> . Vid gravsättningen nedsattes kistan tillfälligt i gravvalvet. Oxenstiernas önskan att läggas »inwicklat i en waxduuk uti en Ekekista» och inte i >> Gutne eller sölfslagne Kijstor» respekterades enligt uppgifterna i räkenskaperna. Han ville inte heller bli begravd >> medh pråål eller många Ceremonier» utan »Som en ehrlig Suensk adelzman til jorden komma». Oxenstiernas begravning med processioner, kanonsa­ lut och gästabud var representativ för den svenska högadelns begravningsskick vid denna tid. 94 Oxen­ st iernas önskemål om ett epitafium kom även att verk­ s tällas , det behandlas närmare under Oxenstiernska gravmonumentet. Branden I 740. Efterföljande reparationer Den 27 juni 1740 slog åska n ner i tornet och spiran bö1jade brinna. Elden spred sig mycket snabbt och »det var lika som en hade skutit af en bössa, at in nom en timmas tid war både torn och taak ned brunnit och låg i as ka» (0 1). Senare på hösten lät general Johan Christoffer von During täcka kyrkan med ett provisoriskt brädtak. Församlingen svarade för brädtaket över tornet (st prot). Den koppar , som suttit på >> Små tornen » och strävpelarna och som tillsammans vägde sexton lis­ pund och fyra märker , fördes till N y fors kopparham­ mare den 18 december 1741. Med >> Små tornen » kan ha avsetts övre delarna av tornspiran. 1746 täcktes torn­ muren med »Ordenteligit » brädtak , skänkt av Cathari­ na Margareta Bonde. 1748 företogs en omfattande reparation . Kyrkoher­ den Hesselberg lämnar en redogörelse i sex punkter över de arbeten, som utfördes (0 1): l. N ya bräder lades på kyrkta kets norra och södra sidor samt på sakristietaket. 2. Väggarna och »hwalfwet >> i kyrkan förbättrades och vitlimmades. 3. >> Murarna utanpå rappade och rödfårgade .>> 4. Bogå rdsmuren lagades , rappades, belades med brädtak samt vitlimmades på insidan. 5. Nytt spåntak över »Östra Kyrkogafweln >>, dvs det valmade takpartiet i öster. 6. Av malmen från de två kyrkklockorna, som smält ner vid branden , be­ ställdes nya klockor. Dessa tillverkades av Johan Fahl­ sten och uppsattes 1750. Södra sidan av kyrkotakel spånades och tjärades 1752 och norra sidan 1754. Omkostnaderna delades mellan Catharina Margareta Bonde och församlingen. Under resten av 1700-talet fortsatte underhåll av främst tak och fönster som tidigare. Inköpen av tjära var kyr­ kokassans största utgifter. Förändringar under 1800-talet Första delen av 1800-talet innebar en nedgå ngsperiod för kyrkans till stånd. Endast små summor redovisas också för kyrkans underhåll. Vid en sockenstämma 1837 bestämdes vilka reparationer , som skulle »med BYGGNADSHISTORIA 49 y Fig 35b . Kyrkan från nordost. Skorstenen borttagen vid restaurering 1977-78. Foto S Hallgren 1976. The churchfrom northeast. The chimney was removedin the restauration of 1977-78. första företagas » (s t prat) . Dit hörde lagaodet av fönstren, täckaodet av tornuret och anskaffaodet av en ny kakelugn till sakristian. Vid visitation den 28 juni 1840 konstaterades >> att fönstren vore mycket irregu- liera och till en del bristfälliga >> och en reparat ion av nöden (N 2). E n stor brist ansägs ligga i avsaknaden av ett orgelverk. Då kyrkokassan saknade medel för detta star tades en insamling inom församlingen för ändamå- let. Orgeln anskaffades 1842. Frågan om kyrkfönstren måste dock uppskjutas >> i anseende till Kyrka-Cassans ringa behållning>> (st prat 184 1 ). Sommaren 1846 lagades fönstren vid orgelläkta- ren provisoriskt så att orgelverket inte skulle ta skada (st prat). 1856 framfördes förslag om att byta ut hällar- na av sandsten under fön stren mot järnhällar, men vid närmare eftertanke ansågs förslaget alltför kostnads- krävande. 1859 reparerades fön stren nödtorftigt och fönsterbleck av plå t sat tes in . 1861 före skrevs hund- skatt inom socknen och inkomsten av denna skulle under första året användas till iståndsättaodet av kyrk- 4-795584 Tyresö kyrka fönstren. 1862 ålades sockenborna leverera ekplank till nya fönsterbågar. 1866 , efter trettio å r av diskussioner och ekonomiska problem , byttes de gamla blyinfattade fönstren ut mot nya med träbågar. Samtidigt vitlimma- des kyrkan invändigt och färgen på valvstrålarna för- bät trades. E tt par strävpelare på kyrkans norra sida reparerades också. Taket lagades och tj ärströks e tt flertal gånger , främst åren 1859, 1872 och 1883. Altar- ringen ombyggdes 1877. Vid socke nstämma 1879 kon- sta terades att >> kyrkans till ständ ta rv ade ej någon repa- ration på många å r>> (samtl uppg ur st prat). På hösten 1896 gjorde arkitekten I sak Gustaf Ciason på uppdrag av markis Claes Lagergren ett förslag till reparat ion av kyrkan (0 I: l ). På grund val av detta slöts den Il augusti 1897 kontrakt med byggmästaren L Pet- tersson om reparationen samt material till denna. Det som utfördes eller tillkom var: nedbilning av sex sträv- pela re till sex tums djup samt påmurning med nytt tege l, kopparpl åt till tio sträv pelare, vinkelplåt mot tornet , tio fot takrännor, fjorton solbänkar av koppar- 50 TYRESÖ KYRK A plåt, lagning , riktning, tvättning och fogstrykning av västportalen samt cementputsning av två sättsteg till altaret. s akristian fick nytt golv, ny kakelugn , fönster med galler och fönsterbleck av kopparplåt. Samma år reparerades även bogårdsmuren, se denna . 1900-talets restaureringar Centralvärme infördes 1905 och pannrummet närmast väster om sakristian tillkom då. En hög skorsten på kyrkans norra sida byggdes efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg. Denne gjorde även ritningen till vindfånget i väster, uppfört samma år. 1919 upprättades ett restaureringsförslag av arkitekt Sven Brandel och konstnären Filip Månsson (0 I: 1). På grund av ekonomiska svårigheter kom dock inte någon restaurering a tt äga rum. Ett nytt förslag gjordes av arkitekt Erik Fant 1932 (O I: 1) . En omfattande restaurering av kyrkan genomfördes 1933. Denna inne­ bar en total renovering av kyrkobyggnaden och inven­ tarierna, dock utan att kyrkorummet eller interiören nämnvärt förändrades . Kyrkan återinvigdes den 24 september 1933. För byggnadsarbetena svarade byggmästaren Edvin Rundlöf. De yttre arbetena omfattade: lagning av mur­ pelaren väster om entren, lagning av kopparplåt på dörrarna, utbyte av ruttna takbräder och spån, tjär­ strykning av taket , reparation av murlisten under tak­ foten . En brandlucka togs upp på takets norra sida, sprickor i valven lagades, bogårdsmuren lagades , va­ pentavlorna på de södra portstolparna uppsattes, Oxenstiernska gravvalvet rustades upp och ett nytt bårhus uppfördes. Invändiga åtgärder: Bänkarna änd­ rades så de blev bredare och bekvämare , bänkkvarte­ ret vid gravmonumentet togs bort utom en bänk, ny dörr insattes i denna , nytt golv i bänkkvarteren , sido­ skåp vid vindfånget, altare i sakristian , panel vid pre­ dikstol strappan , justering och komplettering av kalk­ stensgolvet, inklädning av elementen, nya ståndare för nummertavlorna , omkittning av fönstren . Målningsarbetena utfördes av målarmästare J H Wal­ lerholm och omfattade: väggar och valv rengjordes och kalkades, den gamla oljefargen på bänkarna lutades bort , snickerierna (läktare, vindfång och skåp) bättra­ des, fönsterbågar målades. Konserveringsarbetena utfördes av konservator Al­ fred Nilsson och omfattade följande inventarier: pre­ dikstol , altarring, altaruppsats, Oxenstiernas epitafi­ um , begravningsvapen , fyra oljemålningar, Oxen­ stiernska gravmonumentet, dopfunten samt portalerna. Textilierna, fyra äldre mässhakar, renoverades av Pietas. Som kulturhistorisk kontrollant vid kyrkans re­ staurering fungerade fillic Henrik Alm . 19521ades kyrkans tak om med nya furuspån; skada­ de delar av underpanel och takstolar byttes ut. 1956 gjordes en omplacering av några gravhällar i stengol­ vet. 1975 isolerades valven med mineralullsmattor. Åren 1977-78 genomgick kyrkan en ny omfattande restaurering , som innebar en total upprustning av kyr­ kobyggnaden och inventarierna samt en större till­ byggnad vid kyrkans norra sida, även denna gång utan att kyrkorummet eller interiören genomgick någon egentlig förändring. Kyrkan återinvigdes den 4 juni 1978 av biskopen i Stockholms stift, Ingmar Ström. Till grund för restaureringen låg ett förslag upprättat 1976 av ingenjör Ture Jangvik, K-Konsult , Linköping, som var konsult och byggledare för restaureringen (se not 72) . Generalentreprenör var HB Västerviks Fasad­ reparationer, Salomon & Schäfer. För byggnadsarbetena svarade byggmästare Horst Salomon , Västervik. De yttre arbetena omfattade: till­ byggnad vid kyrkans nordsida innehållande skrud­ kammare , förråd och hygienutrymmen , rivning av skorsten , utbyte av skadade tegel, lagning av taklist samt fogar i murar och masverk , ny kopparavtäckning på strävpelarna, skyddsplåtar av bly på syd- och väst­ portalen. Inre åtgärder: lagning och putsning av väggar och valv , utbyte av skadade tegel i gravkammaren mot ingjuten betong, rengöring av kalkstensgolv och lag­ ning av fogar, uppsättning av skyddsräcke på !äktar­ bröstningen , fas tsättande av lösa detaljer på prediksto­ len, lagning av bänkar , fogning av tegel i trappan till läktare och klocktorn samt uppsättande av ledstång. Målningsarbetena utfördes av målarmästare Bengt Nyqvist , Nyköping, och omfattade: kalkfårgoing av väggar och valv , målning av bänkar, läktare, orgelfa­ sad, fönsterbågar , nummertavlor, ljuskronors länkar och kulor samt inredningen i tillbyggnaden , ytbehand­ ling av trägolv , bänkgavlar och predikstol , förgyll­ ningsarbeten på läktare och orgelfasad. Konservator Lars Göthberg, Tullinge , svarade för restaureringsarbeten av följande inventarier: Oxen­ stiernska epitafiet, altartavlan, Oxenstiernska gravmo­ numentet , vapensköldarna, tre oljemålningar, översyn och rengöring av övriga oljemålningar, nummertav lor­ nas ramar . Tre ljuskronor restaurerades vid V Fongs Gelbgjute­ ri , Gränna. Översyn av orgeln gjordes av orgelbygga­ ren Walter Thiir, Stockholm. Elarbeten utfördes av Tyresö Elbyrå AB och VVS-arbeten av Tyresö Värme AB. Larmanordning installerades av firma Securitas och automatisk styrning av klockringningen av Berg­ holz klockgjuteri , Sigtuna. Kulturhistorisk kontrollant var Byggnadssektionen , Kulturminnesbyrån, Raä. Fig 35 c. Inte riör mot öster. Äldre foto , tage t före 1913. Den gustavianska predikstolen , gjord av Pehr Ljung 1780, uppsatt 1780-1913 , då den ursprungl iga predikstolen å terinsattes . Valvribbornas målning ursprunglig , förn yad 1866, övermålad 1933. Gravstenarna i gången har senare flyttats fram till koret, där en del bänka r tagits bort. Foto NordM. Interior looking east . A photograph taken bej01·e 1913. The Gustavian pulpit , made by Pehr Ljung in 1780, was used untill 913, when the original pulpitwas re-installed. The original painting of the vault ribs 111as renerved in 1866, and painred over in 1933 . The grave slabs in the a i sie rvere later mo ved in to the chancel, from where som e benehes have been removed. Kyrkans konsthistoriska ställning Tyresö kyrka , uppförd 1638-40 under ledning av mur- mästaren Hans F ers ter, är en god representa nt för kyr- kobyggnadskonsten vid denna tid. Till sin allmänna karaktär a nslute r kyrkobyggnaden till den baltiska te- gelgotiken, vars dominerande område sträckte sig från Nederländerna till Baltikum och omfattade även södra Skandinavien. Tiden närmas t efter reformationen in- nebar en stagnation för kyrkabyggandet och endast ett få tal nya kyrkor uppfördes i detta område under 1500- och bötjan av 1600-talet. Då någo n ny , protestantisk byggnad sstil ännu ej utbildats , levde traditionen frå n sengotiken kvar i kyrkornas planlösning och a llmänna uppbyggnad . Gemensamma, karakteristiska drag för dessa kyrkor 52 TYRESÖ KYRKA är de ljusa kyrkorummen, utformade som sal- eller hallkyrkor, ofta med stora spetsbågiga fönster, yttre strävpelare och västtorn. 95 Ett flertal föregångare till Tyresö kyrka finns i området söder om Östersjön. Ett i tid nära liggande exempel är Wegerzewo (Angerburg) i forna Ostpreussen från 1610-talet.96 Bland de svenska kyrkorna märks främst Klara kyrka i Stockholm från senare delen av 1500-talet och Mariestads kyrka från början av 1600-talet. Medan de kvardröjande gotiska dragen präglar själva kyrkobyggnaden i Tyresö, återfinns den nya renäs­ sansstilen i vissa element och detaljer. Murförbandet är s k renässansförband, allmänt förekommande under senare delen av 1500-talet. Tyresö kyrka är genom sina jämnstora tegel och sin höga kvalitet i murningen ett fint exempel på detta slags förband. De båda portalerna i senrenässans är typiska. Åtskilliga liknande portaler finns på både sakrala och profana byggnader från den­ na tid, en del utförda av samma mästare som i Tyresö. Som exempel kan nämnas portalerna till Jakobs kyrka och Tyska kyrkan i Stockholm samt en hel del borgar­ hus och palats i Gamla stan. Den ursprungliga tornspiran i Tyresö tillhörde den då mest aktuella modellen i renässansspirans utveck­ ling inom Östersjöområdet. Ursprunget kan härledas till Nederländerna, där flera kyrkor i Amsterdam under senare delen av 1500-talet fick höga spiror, uppbyggda av svängda huvar med mellanliggande lanterniner. In­ flytandet från N ederländerna spred sig i hela Östersjö­ området. I Danmark är Kronborgs, Frederiksborgs och Rosenborgs slott exempel på tornrika byggnader med spiror av nämnda typ. I Gdansk (Danzig) fanns både rådhus och kyrkor med nederländskt influerade spiror. Till Sverige kom inflytandet genom bröderna Hubert och Gerhard de Besche. De uppförde nya spiror på St Tuna, Uppsala domkyrka och Tyska kyrkan i Stock­ holm, samtliga från 1600-talets första decennier. Tornspiran i Tyresö utgjorde en stramare och mera modifierad variant av denna renässansspira. Som nära föregångare får räknas ett par spiror i Tallinn (Reval): rådhustornet från 1626-28 och Heligandskyrkans spira från 1630-talet. Estland låg vid denna tid under svensk överhöghet och det kulturutbyte, som förekom, kan ha varit av betydelse även i detta sammanhang. Denna typ av sammansatt spira kom att bli mycket vanlig, både i Sverige och på kontinenten, under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet. Som när­ maste efterföljare till spiran i Tyresö får räknas Kristi­ ne kyrka i Falun, även den ett verk av murmästaren Hans Ferster. Ritningen till Kristine kyrka, bevarad i en kopia från 1668, gjordes senast 1642, således i nära samband med uppförandet av Tyresö kyrka, vilket tor­ de förklara de stora likheterna mellan de båda spirorna. Tyresö har troligen även spelat en roll som förebild för spiran på Askersunds landsförsamlings kyrka. Starka anknytningar till Tyresö fanns här. Byggherre i Asker­ sund var Johan Oxenstierna, son till Gabriel Gustafs­ son Oxenstierna. Utförande murmästare var Matthias Jacobsson, gesäll till Hans F ers ter. 97 Mästaren till Tyresö kyrka, Hans Ferster, var den ledande murmästaren i Sverige från 1630-talets mitt till början av 1650-talet. Han stod i spetsen för uppföran­ det av en rad profana och kyrkliga byggnader. Tyresö kyrka var hans första fårdigställda kyrkobyggnad . Samtidigt pågick fullbordandet av Jakobs kyrka och ombyggnaden av Tyska kyrkan. Något senare, 1642­ 55, uppfördes Persters huvudverk, Kristine kyrka i Falun. Under senare delen av 1640-talet gjordes en ombyggnad av Österåkers kyrka i Uppland. Omkring 1650 fick Sollentuna kyrka genom tillbyggnad ett nytt kor, Berndeska gravkoret. Hos samtliga dessa kyrko­ byggnader finns gemensamma drag, och Tyresö kyrka låter sig väl inpassas i den utveckling av vissa detalj­ former, som är påvisbar. Västtornet med det lilla, runda trapptornet har sin motsvarighet i Kristine kyrka i Falun. Koravslutning­ ens tresidiga form återfinns även hos de övriga kyrkor­ na. Ett annat gemensamt drag är de yttre strävpelarna, som ej når ända upp till taket utan slutar strax under en profilerad list. Fönstren är i samtliga fall stora och breda. En viss förändring av bågformerna hos dessa samt hos gördel- och arkadbågarna kan konstateras. Från att vara markerat spetsbågiga i de tidigare verken, Jakobs, Tyresö och Tyska kyrkan, blir de mindre spet­ siga i Österåker, svagt spetsiga - nästan runda i Kri­ stinekyrka och helt runda i Berndeska gravkoret; såle­ des en övergång från gotiska till mer renässansmässiga former. Valven i Tyresö kyrka och Tyska kyrkan från 1640 anknyter till den tidigare traditionen med valvstrålarna utförda av formtegel och relativt stora valvkappor. Persters senare valv, utan synliga ribbor och med små, konkava kappor, äger den personliga särprägel, som kännetecknar denne murmästares valv. Sammanfattningsvis kan sägas att Tyresö kyrka är ett verk av sin tid, med den dualism som råder i en övergångsperiod. Traditionen från sengotiken fullföljs i byggnadens planlösning och utformning. De stora de­ korativa elemeten, murförband, portaler och tornspira, tillhör renässansen. Tyresö kyrka är inget verk präglat av provinsialism eller retardering utan tillhör den aktu­ ella utvecklingen inom Östersjöområdet. Kyrkatypen INREDNING OCH INVENTARIER 53 tillhör den baltiska tegelgotiken , som den tog sig ut­ tryck ända in på 1600-talet i områden söder om Öster­ sjön. Murmästaren Hans Perster kom också troligen från Danzig-området. 98 Mästarna till portalerna, Jost Henne och Didrik Blume, som tillhörde de ledande Inredning och inventarier Altaranordning Altarbord av tegel , murat mot östväggen i samband med uppförandet av kyrkan. Skiva av breda plank. Altarring, segmentformad med raka sidopartier, be­ stående av fyrtiofem balusterdockor av trä, grå-grön­ marmorerade . Knäfall klätt med brunt skinn. Altar­ ringen uppsattes 1877 (st prot). 99 Det äldre skranket hade raka sidor och vinkelräta hörn. Storlek och läge kan avläsas i det utfyllda golvet innanför altarringen: bredd 320, djup i kyrkans längdriktning 250. Altarpall av trä , grå-grönmarmorerad , klädd med brunt skinn, på undersidan årtalet 1933. Altaruppsats Altartavla med predella, omgivna av arkitektoniskt ramverk med inkomponerade figurer i skulpterat, kre­ derat , målat och förgyllt trä , upptill avslutat med kruci­ fixgrupp (tig 36). Huvudmotivet, oljemålning på pannå, skildrar Josefs dröm om flykten till Egypten (fig 36 b-c). I förgrunden den vilande familjen framför ett skjul. Bredvid Josef, som stöder huvudet i ena handen , en stående ängel , som breder en mantel över Josef, nedanför en liggande hund . Röda, gula och bruna färger dominerar förgrun­ den. I bakgrunden skildras flykten till Egypten i ett >> klassiskt >> landskap med rundtempel, en avgudabild som störtar ner från sin kolonn , ruiner, torn utan tak , vattenfall och höga berg; allt hållet i en blågrön fargska­ la. I övre vänstra hörnet änglar med Kristi lidandes attribut: Veronicas svetteduk, törnekrans , kors , tre Fig 36 a. Altartavla. Målningen i mittpartiet daterad 1613. Troligen polskt krigsbyte , skänkt till Tyresö kapell 1633 av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Foto NordM 1933. Reredos. The painting in the m id d/e is date d 1613. Probah/y a war trophyfrom Poland, presenled to Tyresö Chapel in 1633 by Gabriel Gustafsson Oxenstierna. mästarna inom sitt område, kom även de från trakter söder om Östersjön. Den kyrka som skapades i Ty­ resö, och som kvarstår i stort sett oförändrad, bildar tillsammans med slottet en fullödig miljö , som är repre­ sentativ för stormaktstiden i Sverige. 54 TYRESÖ KYRKA spikar , kolonn och lans . I nedre högra hörnet bokstä­ verna PS samkomponerade, en hammare samt årtalet 1613. Tavlans mått: bredd 73 , höjd 140. Målningen utförd efter det att pannån satts i ramen . På predellan en martyrscen (fig 36 b) . Biskop Stani­ slaus i Krakow dödas framför altaret av konung Bole­ slav , klädd i mantel med mönster av liljor och med krona på huvudet ; bakom honom en soldat. Till höger land skap med ruiner, vissna träd , berg och vatten samt örnar , som vakar över spridda likdel ar . Enligt legenden symboliserar örnarnas skydd av helgonets styckade kropp Polens delning och återförening. Mordet inträf­ fade å r l 079 och benen skrinlades senare i hemlighet. Stanislaus kanoniserades år 1253 och blev Polens skyddshelgon. 100 Målningen utförd på trä sedan detta satts inom ramen. Mått: bredd 77 , höjd 37. Målningarnas arkitektoniska ram består av en ko- Fig 36 b. Målningar med motiven Josefs dröm om flykten till Egypten upptill, nedtill mordet på biskop Stanislaus är 1079. Pä kolonnfundamenten vapen­ sköldar för Oxenstierna t v och de la Gardie t h, sekundärt insatta. Detalj av fig 36a. Foto NordM 1933. Paintings depicting Joseph' s dream of the jlight inta Egypt and, below, the murder of Bishop Stanis/aus in 1079. On the plinths of the colums are the coats­ of-arms of the Oxenstierna farni/y (/eft) and the de la Gardie farni/y (right), added secondarily. Detail from figure 36a. lonnställning med svängd , bruten gavel. Vridna kolon­ ner på fyrkantiga postament och som krön en kartusch med kerubhuvud. Nedtill på kolonnskaften heraldiskt ställda gripar , i övrigtrankor med vinlöv och druvkla­ sar som slingrar sig uppåt och korintiska kapitäl med skulpterade huvuden. Kolonnerna förgyllda, ramver­ ket målat i brunt, med förgyllda profiler. Kolonnernas höjd 130. Bakom kolonnerna grund ni sch med mussla upptill. Basplattan mindre än kolonnbasen. Det är där­ för tänkbart a tt kolonnerna ursprungligen ej var avsed­ da för denna altaruppsats eller att de här fått en sekun­ där placering. Sidopartier med voluter i broskverk och änglahuvu­ den. På överstycket goticerande vimperger med ståen­ de änglafigurer, målning i brunt och guld . I vardera vinkeln mellan postament och predellamålningen en stående putto. På postamenten har sekundärt insatts Fig 36 c. Josefs dröm om flykten till Egypten . Detalj av fig 36 a. Foto 1978. f oseph's dream of the f/ight in to Egypt. Det a il fromfigure 36 a. 56 TYRESÖ K YRKA Oxenstiernas och de la Gm·dies vapen . Mått på ram- verket utan sidostycken : bredd 150, höjd 240. Uppsatsen avslutas upptill av en golgatagrupp. Högt kors med treklöve1formade ändstycken , en stege upp- ställd mot korset , höjd ca 150. Sidofigurerna , Maria och Johannes, utförda som rundskulpturer, stora par- tier av den ursprungliga förgyllningen bevarad, Maria- gestaltens händer är bortslagna. Figurenas höjd 44 (fig 36 d). Krucifixgruppen samtida med altaruppsatsen men av allt att döma ej utförd av samma hand som figurskulpturerna i övrigt. skulpturgruppen fick sin plats på ·överstycket vid restaureringen 1933. Dess- förinnan fanns där , troligen sedan 1700-talet, ett vitt Fig 36d. Maria och Johannes. Rund- skulpturer med rester av förgyllning, pä altartavlans överstycke. Detalj av fig 36a. Foto 1978 . Mary and John . Sculptures in the round with traces of gilding, on the headpiece of the reredos. Det a il from figure 36 a. Fig 36 e. Änglafigurer pä överstycket. Detalj av fig 36a. Carved angels on the headpiece of the reredos. Det a il from figure 36 a. lamm vilande på en bok på ett blått, stjärnbestrött klot , total höjd 68. Denna skulpturgrupp i trä förvaras nu på torn vinden. Altaruppsatsen är troligen den altartavla , som upp- tages i 1634 års inventarieförteckning gällande det tidi- gare kapellet , och som uppges ha skänkts år 1633 av Gabriel Gustafsson Oxenstierna (räk). Altartavlan finns upptagen i kyrkans inventarieförteckning 1670. 1830 sägs den vara >> gammal och något urblekt >> med ett krucifix framför och >> öfverst ett Lamb med fana >> (in v) . Altaruppsatsen torde vara ett polskt krigsbyte och närmast härröra från Ostpreussen och trakterna kring Danzig. Dessa områden var ockuperade av svenskarna åren 1629-35 och en hel del kyrkainventarier fördes därifrån till Sverige under denna tid. Vissa likheter finns också med andra samtida krigsbyten från dessa trakter. Altaruppsatsen i Rimbokyrka (U p) från 1600- talets början har arkitektoniskt ramverk i tre våningar, där i synnerhet de förgyllda kolonnerna med omsling- rande vinrankor samt flygelpartierna med voluter och änglahuvuden företer likheter med Tyresö-altaret. Skoklosters kyrka (Up) har altaruppsats, predikstol och dopfunt från 1612 , förda till Sverige som krigsbyte från klostret i Oliva utanför Danzig. Den rika ornamen- tala utsmyckningen , voluter och änglahuvuden, visar INREDNING OCH INVENTARI ER 57 stora likheter med motsvarande element hos uppsatsen i Tyresö.' 0' Krucifix Krucifix av förgylld brons , kors och fot av trä (fig 38). Mått : total höjd 82, Kristusfiguren höjd 50. Har tidigare suttit på locket till Maria Sofia de la Gardies ki sta från 1694. Det betingade vid inköpet ett pri s av 84 daler kopparmynt. 102 Vid restaureringen 1933 togs krucifixet upp ur gravvalvet och fick sin plats på altaret i sakristi- an. 58 TYRESÖ KYRKA Fig 36f. Del av överstycke . Detalj av tig 36a. Foto 1978. Part of the headpiece, detail from flgure 36 a. Kors Kors av järn, re liefmönstrat med inlagda bergkristaller (fig 37). Höjd 28 , bredd 16 ,5. Dopgäva 1961 av konst- nären Loström (inv 1951-). Predikstol Predikstol av ek med sniderier och inläggningar i ljusa- re och mörkare trä (tig 39). sexkantig korg med under- rede i avsatse r, ljudtak samt trappa med bröstvärn och dörr. Korgen indel as i fyra falt genom nedät avsmal- nande pilastrar med snidade kapitäl, i fälten ni scher med ramverk. Nedre delen med kvadrati ska fyllningar inom brutet ramverk och trekantgavel , övre delen upp- delad i bägfält inom segmentformat ramverk. Korgen avs lutas upptill och nedtill av olika typer li stverk. Den avtrappade underdelen avslutas med en svarvad knopp. Trappans bröstvärn och dörren indelade i fält genom pilastrar och listverk. Den ornamentala intars i- an bestär av ytfy ll ande rankor med knoppformiga av- slutningar, antydan till broskverk . I bägfälten kandela- bermotiv och ra nkor med stili serade djurhuvuden . Det s istnä mnda motivet finns även i de re ktangulära fälten pä entablementet (tig 39b). Pä väggen mellan predikstolen och ljudtaket panel , begränsad av pil as trar och li stverk , i mittfältet intarsia inom ramverk i form av en bägställning av kvadersten. l nedre delen ett 24 cm högt sekundärt parti. Det sexkantiga ljudtaket ä r inuti indelat i fält genom ra m- och lis tverk , i mitten en bild av en duv a i intars ia. Runt ljudtaket li stve rk , intarsiafält och bygelkonsoler , va1je parti avslutat med en bruten trekantgavel med uppskj utande spets. Pä pred ikstolen bokstöd i e k med intars ia i mörkare trä , fastsatt med en skruv av trä. Häl för bokstödet finns i korgens kant pä fältet rakt i söder, förmodligen den ursprungliga platsen , riktad mot herrskapsbänkar- na. Predikstolen tillverkades i Tyresö ären 1637-40 av snickaren Mäster Melcherdt, som var i Oxenstiernas tjänst under hel a 1630-talet. Till arbetet med prediksto- len bidrog församlingen år 1637 med 50 daler silver- mynt och år 1638 med 13 daler silvermynt (räk). Snic- karen svarade sj älv för virket. Ersättningen frän Gab- riel Gustafsson Oxenstierna är inräknad i den summa på l 000 daler kopparmynt eller 500 svenska silverpen- ningar , som Mäster Melcherdt fick för inredningen och snickerierna till kyrkan . 103 Bokstödet gjordes något se- nare ; den 2 1 mars 1651 betalades 2 daler kopparmynt till »Snickaren för bokstolen i predikstolen » (räk). Predikstolen ersattes 1780 av en numera försvunnen predikstol, som behandlas nedan. Först förvarades den ä ldre predikstolen på läktaren (inv 1773 , till ägg) och senare på tornvinden . 191 O väcktes förslag om att den yngre , då fuktskadade predikstolen skulle bytas ut mot kyrkans gamla predikstol. Denna eller resterna av den togs ner från vinden och fraktades till Dalarö , där snickaren J P Johansson reparerade den till en kostnad a v l 600 kronor. 104 1913 återuppsattes predikstolen pä sin ursprungliga plats. Vid restaureringen ersattes ska- dade och saknade partier av nya , dock utan a tt predik- stolens karaktär förändrades. 1933 restaurerades pre- dikstolen på nytt av konservator Alfred Nilsson. Repa- rerad 1978 av byggmästaren Horst Salomon. Mäster Melcherdt och hans verksamhet har tidigare behandlats av Raben. 105 Predikstolen i Tyresö har av denne hänförts till li.ibecksk intars iastiL De närmaste förebilderna finns hos Heinrich Sextras och Michael Sommers inredningsarbeten i Jacobikirche resp Ägi- dienkirche i Li.ibeck från omkr 16 10-30. Denna stil var i sin tur starkt influerad av sydtysk möbelkonst. Den arkitektoniska uppbyggnaden och ornamentiken i in- tarsianerinrar också mycket om sydt ys ka , österrikiska och schweiziska skå pfasader från 1500- och 1600-ta- len . '06 Melcherdt snickare arbetade säkert med hj älp av förlagor , och förebi lderna till pred ikstolen i Tyresö står främst att finn a hos snickaren och ornamentstickaren Gabriel Krammer samt » Kleinmeister>; som Peter Flötner och Yirgil Solis. Ornamentiken ä r av samma art , som de a rabesker i intarsia Melcherdt snickare utförde på predikstolen till kapellet 1630 (fig l 0). Mäs- ter Melcherdt svarade tydligen , enligt räkenskaperna , för samtliga snickerier i Tyresö under huvudsakligen 1630-talet, från de enklaste bruksförem ål som lå rar i fä huset till förnämliga konstprodukter som prediksto- larna i Tyresö , dörrar till Tyresö och Tidö slott samt en kista i Tidö, samtliga med rik dekor i intarsia. Ti ll hans verk räknas även en herrskapsbänk i Österhaninge . Försvunnen predikstol En ny predikstol , »dyrbar och prydelig>>, skänktes till kyrkan år 1780 av Carl Fredrik Scheffer och invigdes den 24 december samma år (0 1). Den med tiden svårt fuktskadade predikstolen togs ner år 1913 , men kan INRE DNING OCH INVENTARI ER 59 Fig 38. Krucifix av förgylld brons . Har tidigare suttit på lock- et till Maria Sofia de laGardies kista från 1694, sedan 1933 pl acerat på altaret i sakristian . Foto 1978. Crucijix , gi/ded bronze . Former/y on the lid of the coffin of Maria Sofia de la G{//·die , 1694, since /933 on the altar in the ves try . studeras på ä ldre fotografier (fig 35 c). Delar av den finns bevarade på tornvinden. Predikstolen hade fyrkantig korg med avfasade hörn , karnissvängt underrede, avs lutat med stor bladknopp. Gråmålad med förgyllda , snidade ornament. I mittfåt- ten hängande gir lander, i hörnen och längs korgens nederkant bandornament , längs överkanten knippe- Fig 37. Kors av järn , reliefmönstrat med inlagda bergkristal- ler. Gåva av konstnären Loström 196 1. Foto 1973. Iron cross , IVith a reliefpa ttern in mountain crys tals. INREDNING OCH INVENTARIER 61 stav. På underredet bandornament och rosetter samt Diirings och Scheffers vapen under grevekronor (inv 1830). Predikstolstrappans bröstvärn indelades i två fålt och en stor rosett i mitten. Dörromfattning med blad­ knopp och bandornament. Panel på väggen bakom pre­ dikstolen med bandornament på sidopostema, mittfält med IHS under kors, upptill triangel med Guds öga inom strålsol. Fyrkantigt ljudtak med fasade hörn och dekor i form av änglahuvuden på de tre fria sidorna, upptill kors med palmkvist , i nederkanten lambrequin, på undersidan fritt hängande duva. Snidade, målade och förgyllda delar av predikstolen, som förvaras på tornvinden: Knopp från korgens ne­ derdel , bladomhöljd , diameter 32, höjd 35. Knopp till trappuppgången , samma utförande som föregående, höjd 23 . Fruktgirlander, två stycken, längd 115. Frukt­ knippe, höjd 70. Knippestav , längd 85. Kors , höjd ca 50-60. Palmkvist, längd 33. Änglahuvud med vingar, ena vingen något skadad , höjd 28. Duva, ena vingen borta, längd 25. Predikstolen tillverkades av >>Bilthuggaren Ljung i Stockholm>> (0 1), vilket torde avse Pehr Ljung. 107 Den kan i uppbyggnad och ornamental utformning närmast jämföras med predikstolen i Lidingö kyrka , utförd av Pehr Ljung 1779.108 Stora likheter finns även med pre­ dikstolen i Adolf Fredriks kyrka, utförd efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz från 1770-talets början, ornamentsniderierna av Pehr Ljung 1786. 109 Predikstolen uppsattes hösten 1780 av kyrkvaktaren , som för fjorton dagsverken fick l riksdaler 8 shilling (räk) . Samma år gjorde snickaren Meslin i Tyresö en bibelpulpet samt en liten pall (räk) , båda troligen av­ sedda för predikstolen. Timglas Timglas för fyra glas i metallställ på ståndare av snidat trä i form av en kolonn; fyrkantig fot med pärlstav, uppsvälld bas med bladhölje , kannelerat skaft , kubiskt mittparti med rosetter, bladhöljt kapitäl och knopp . Vitmålad och förgylld. Höjd 74. Fäst vid predikstols­ korgen. Tillverkat av Pehr Ljung och skänkt av Carl Fredrik Scheffer i november 1782 (0 1). Glasen från 1773, inköpta av församlingen till en kostnad av 88: 16 daler kopparmynt (räk) . 1670 fanns ett >> Timglas , a 4 rum på Predikstolen >> Fig 39a. Predikstol av ek , snideri och intarsia. Utförd av 1637-40. Foto 1978. Fig 39b. Detalj av fig 39a. Foto NordM 1933. Detailfromfigure 39 a. (inv). Det torde vara det timglas, som skänktes av Melcherdt snickare år 1633 till kapellet och som senare överflyttades till kyrkan (inv 1634, 1644). Nya glas inköptes av kyrkans medel 1645 (räk) . Foten, som 1773 försetts med nya glas, betecknades 1830 som oduglig och förvarades sedan en tid i sakristian (inv) . Bänkinredning Kyrkan har sluten bänkinredning med tretton bänkar på vardera sidan om mittgången , upphöjt brädgolv (fig 30, 31). Yttersidor, gavlar och dörrar i svagt brunlase­ rad furu , överliggare målade i brunt. Gavlama dekore­ rade med stående , rektangulära fålt med stiliserad bladdekor i nedsänkt relief, på ovansidan märken efter hål och hållare för ljus. Dörrama indelade i två större fålt, omgivna av partier med samma bladdekor som på gavlarna; det övre fältet kvadratiskt med brutet ram- Melcherdt snickare Oak pulpit, with earving and marquetry. Made by Melcherdt the Joiner 1637-40. 62 TYRESÖ KYRKA verk, det undre rektangulärt inom profilerad ram (fig 40) . Kvarterens framsidor mot öster indelade i fält mel­ lan pilastrar med samma bladdekor som på gavlarna; rektangulära, brutna ramverk med mellanpartier i dia­ mantsnitt. Upptill en fris med listverk, tandsnitt , trigly­ fer och rektangulära mellanpartier med bladdekor. Norra kvarteret har tidigare öppnats framåt genom en numera igensatt dörr längst till vänster. Ryggstöd och säten målade i brunt och sittdynor klädda med tyg i ljusare brunt. Vid sydväggen, öster om sydportalen, står en sluten bänk , numera tjänstgörande som kyrkvä rdsbänk . Framsidan indelad i fyra rektangulära Hilt med brutna ramverk , åtskilda genom pilastrar med stilise rad blad­ dekor. Överstycke med återkommande bladdekor. Ga­ vel med stiliserad bladdekor. Dörr med bild av grip (Södermanlands landskapsvapen ?) i intarsia inom pro­ filerad ram (fig 41). Dörren sattes in vid restaureringen 1933 (AT A) . Placeringen är dock sekundär. Det är möjligt att denna dörr tillhört den prästbänk, som Mel­ cherdt snickare gjorde till kapelle t 1629, då dess ut­ formning skiljer sig från kyrkans övriga bänkinredning. Storfigurig intarsia dominerade också den predikstol Melcherdt snickare gjorde till kapellet 1630. På tornvinden förvaras en lös dörr samt fyra bänk­ dörrar med gavel av samma utformning som den nuva­ rande bänkinredningen och ursprungligen tillhörande denna . Bänkinredningen gjordes av Melcherdt snickare år 1640 och bekostades av Gabriel Gustafsson Oxen­ stierna. Den omfattade : » l Herrestol och der strax effter 3 Andre Benckiar , l Fru 'äänk .och der effter en annan Bänk , 12 stycken Mandfolckz Bänkiar , 14 styc­ ken Qwinfolkz Bänkiar, l Prästbänk.»110 Enligt en bänkdelningslängd från 1680 fanns 19 kvinnfolksbänkar och 17 manfolksbänkar (C 2). I en bänkdelningslängd 173 1 sägs att »de fyra första bän­ karna tillhörde Tyresö gård, begränsades av lilla Kyr­ chiodörren >>. I bänkkvarteren fanns då 17 bänkar, till­ hörande de olika gårdarna (C 1). På våren 1784 betalades 22 riksdaler 22 shilling för >>Målningen i Kyrkan med alla omkastningar >> samt l riksdaler 2 shilling för >> 24 st Bleck-liusplåtar med dertil hö ra nde spikar>> (räk). Troligt är att bänkkvarterens ytters idor , för att bättre ansluta till den nya prediksto­ len , då målades i den vitgrå färg de hade fram till restaureringen 1933 , då de avlutades . Bänkinredningen reparerades 1978 av byggmästare Horst Salomon (l ag­ Fig 40 . Bänkgavel med dörr , furu. Gjord av Melcherdt snickare omkr 1640. Foto G Hildebrand 1973. Pe•v-end with door, pine-IVood. Made by Melcherdt the Joiner c /640 . Fig 4 1. Grip i intarsia. Detalj av dörr. Gjord av Melcherdt snickare, troligen för Tyresö kapell 1629. Foto 1978. Griffin in marquetry , detailfrom a door. Made by Melcherdt the Joiner, prob- ab/y for Tyresö Chapel. Fig 42. Ritning till orgelfasaden av R Brouhn 1842. Foto 1973. Drmving for the organ front by R Brouhn in 1842. ning) och målarmästare Bengt Nyqvi st (målning, ytbe- hand ling). Då bänkplatserna inte räc kte till den kyrkobesökan - de menigheten , fick kyrkvärden Landqvi st hösten 1844 i uppdrag att göra så många nya bänkar som krävdes och utrymmet under orgelläktaren medgav. De öppna bä nkarna målades av kyrkvärden Hags tröm >> i likhet med Kyrkans öfriga bänkar» (st prot , räk). På 1910-talet togs de sex första bänkarna på norra sidan bort. Vid restaureringen 1933 av lägsnades kvar- teret med de fyra herrskapsbänkarna på sydsidan, e n- dast en bänk lämnades kvar , den nuvarande kyrk- värd sbänken. I den upphöjd a delen av koret fanns , INREDNING OCH INVE TAR l ER 63 ( c..:. ( f}!; f ~ / en ligt äldre fotografier , på vardera sidan en sluten bänk med slä ta fyllningar begränsade av profilerade li ster , ljusmålade (fig 35c). Även dessa bänkar togs bort vid restaureringen 1933 liksom bänkarna i tornrummet. 1670 fanns två brudbänkar i kyrk an (in v) . 1734 upp- tages de som » Twå gama! Modiga brude stohlar» och å terkommer under samma benämning i in ventarierna 1773 och 1830. De torde ha avytt rats, då de ej om- nämns senare . Läktare Läktaren i väs ter uppbäres av fyra pelare i trä, fyrsidi- ga med förgylld a lister (fig 3 1). Slät läkta rbarr iär, profi- 64 TYRESÖ KYRKA lerade, delvis förgyllda lister nedtill samt i överkanten, svagt framspringande mittparti . Grämälad. Uppgäng frän kyrkan genom torntrappan i söder. Läktaren uppfördes 1842 efter ritning av R Brouhn vid Kungl Överintendentsämbetet 1841 (s t prot). Den äldre läktaren , utförd av Melcherdt sni ckare 1640, 111 togs då ner och överblivnajärn frän bjälklaget försäldes (st pro t). Orgel Orgelverket byggdes ursprungligen är 1842 av orgel- byggaren Peter Zacharias Strand 11 2 " i Stockholm. Det omfattade åtta stämmor , en manual och bi hängd pe- dal. Vid en om- och tillbyggnad 1932 enligt förslag , utarbetat av professor Oskar Lindberg , 1120 tillbyggdes en andra manual och ett pedalverk på pneumatiska lådor. Orgelfasaden, som tidigare var ställd på !äkt ar- barriären , flyttades bakåt och kompletterades med ett sockelparti . Ett nytt , fristäende spelbord placerades framför orgeln. Det ursprungliga spelbordet , inbyggt i. orgelhusets södra gavel , bevarades dock på plats, fast- än ur funktion . Det mekaniska Iraktursystemet behöll s i det gamla verket men nytillverkades. II manualen och pedalen konstruerades med rörpneumatisk traktur. Samtliga ursprungliga stämmor bevarades . 1965 gjordes en ny ombyggnad enligt förslag av domkyrkoorganisten Gotthard Arner. 1933 års till - byggnader ersattes med ett nytt svällverk och ett pe- dalverk med mekani sk traktur. I I manualen tillkom en Mixtur. Ett nytt spelbord byggdes in i fasadens sockel- parti . 11 2 c Vid visitation 1815 påpekades att kyrkan saknade orgelverk (N 2). Samma förhällande konstaterades 1837 och 1840. Vid sockenstämma den l november 1840 presenterade kyrkans patronus, Fritz Adolf Stackelberg, ett kostnadsfårslag på 2 000 Riksdaler Riksgäld för ett passande orgelverk (s t prot) . En avbe- talnings- och insamlingsplan inom församlingen gjordes därför upp . I maj 1841 slöts kontrakt med orgelbygga- ren P Z Strand om nämnda orgel , som skulle vara fårdig päs kd agen 1842 (st prot). Orgelfasaden bestär av ett slätt sockelparti , avslutat upptill av en ~onsolburen list samt överdel med fem släta pipfålt , det mellersta med rundbågig avs lutning , s idofälten raka . Ramverk i form av pilastrar , som bär en arkitrav och ett rektangulärt överstycke. Över- styckets skulpterade dekor bestär av en fris med ran- kor och änglahuvud i mitten , bladvoluter på sidorn a, upptill avslutning med korslagda trumpeter under bladkrans med girlander. Grämålad med förgyllda lister och ornament. Orgelfasaden tillverkades hösten 1842 och mälades sommaren 1843 (räk). För de huvudsakliga kostnader- na svarade greve Stackelberg, men även frivilliga bi- drag inflöt från församlingsborna. Den 6 februari 1842 hade en ritning, utförd av R Brouhn vid Kungl Överin- tendentsämbetet , förelagts sockenstämman. Sedan rit- ningen godkänts fastställdes den av Carl Johan den 20 april (tig 42). Nummertavlor Två nummertavlor, rektangulära i förgyllda ramar med snidad rosett på överstycket, ljushällare vid sidorna. Vridbart fästade vid golvfasta ståndare i sva rvat trä , grä-grönmarmorerade , höjd 205. Siffror i mässing. Tav- lorna med siffror skänktes är 1772 av Carl Fredrik Scheffer och ha ns hustru Gustava Sabina Diiring (inv 1773). Ständarna tillkom vid restaureringen 1933. Tidi- Fig 43. Dopfunt av sandsten. Skänkt av Anna von Staden 1653. Foto 1978. Sandsrone fon r, presenred by Anna von Staden 1653. Fig 44. Dopfat av mässing. Skänkt av Anna von Staden 1653. Foto 1973 . Brass baptismal dish. Donated by Anna von Sraden 1653. gare satt nummertav lorna fastade intill kolonnerna vid korets östvägg. Dopredskap Dopfunt av grå sandsten bestående av fot , skaft och cuppa (fig 43). Foten ä ttkantig och ka rnissvängd . Skaf- tet ättkantigt med dubbel ka rnisform och indraget , s lätt mittparti ; i de sexton fälten blomdekor i plan relief. På skaftet bomärke i sköld med omgivande broskverk , krönt av lejon med kopparslagarhammare. Cuppa n åttkantig ; nedtill en kraftig äggstavslist, dä röver en slä t , karnissvängd mellandel , och överst en rak kant med texten: MARTEN BERTIGH KVPPERSLAGER AN A VON STADEN . Höjd 89, cuppans diameter 47. Skänkt av Anna von Staden 1653 (0 1). 11 3 Dopfat av driven mäss ing , punsad och ciselerad de- kor (tig 44). Inrullad kant , på brättet blomrankar och sköld med initia lerna MB och AS , bomärke samt ä rta- let 1653 . l botten figurscen ; Jesu dop inramat av blom- rankar. Diam 53. Skänkt av Anna von Staden 1653 (0 I) . Strängnäsutställningen 191 O nr 182 . Dopskä lss täll av snidat och målat trä, ursrungligen förgyllt (tig 45). Rektangulär sockel på lejonfötter, runt 5-795584 Tyresö kyrka INREDN ING OCH INVENTA RI ER 65 kanten akantusdekor. Stäende putto , klädd i lä ndkl äde , bär upp platta för dopskål. På pl a tt ans undersida akan- tusdekor. Grämål ad i ljusare och mö rkare nyanser. Höjd 85. Skänkt 1710 av Maria Gustava Gy ll enstierna. Den bärande figuren sades då vara »en änglabild , s kön och wäl utarbetat heel öfr med förg yllning öfrdra- gen>>. 114 1734 beskrivs ställ et som ,, E n Funt af Trä som e n förgyll Ängel med vingame afbrutne >> (in v) . Det var då inte längre i bruk utan anges vara >> borttagit ». Det är dock troligt att ställ et senare äter kom till anvä ndning (in v 1773 , 1830). Numera uppstä llt unde r prediksto le n. Dopskäl av si lver (tig 46) . Kallskäl , rund och bukig med plan öv re kant. Tre kulfötter , omslutna av gripklor med s ic ksack-sgrafferad yta. Två volutformade grepar med plastisk modellering, mell anliggand e part ier med sgrafferad yta. Greparnas krön bestä r av tredelade palmetter , utå tsvängda och med fyra spetsar. På skä- lens ena sida inskrift i gravyr: >> L B Cris topher Gul- denstie rna » (=Libe r Baron C G) , på motstäende sida: »C Gustaviana Oxenstierna» (=Comtesse G 0). 11 5 Höjd Il , inre diam 20 ,4 , dia m ink! grepar 31 ,5 . l botten Nyköpings s tadsstämpel och >> HP>>, vilket avser guld- s meden Henning Petri, verksam 1657-1 703. 116 lnskrip- 66 TYRESÖ KYRKA tionen gjord tidigast 1669, dä Cristopher Gyllenstierna och Gustaviana Oxenstierna gifte sig detta är. Enligt 1734 ärs inventarium är skälen skänkt av de nämnda makarna. Denna uppgift kan dock vara felaktig. Skälen kan ha köpts av församlingen eller möjligen varit pant- satt en tid . 1708, äret efter Gyllenstiemas begravning, inlöstes nämligen till kyrkan en s ilverskål , vägande något mer än 64 lod , för 149: 26 daler kopparmynt. 117 Det torde vara denna skål, som avsågs , då det är den enda silverskål , som funnits i kyrkans ägo. Deponerad hos SHM 1961 , inv nr 26687. Dopkanna av tenn. Koni sk form , slät , profilerad fot- ring. På locket ett mynt med Oscar Il: s bild och årtalet 1897. På undersidan texten: >> F Santesson , Stockholm , Hvitmetall, T6. >> Höjd 23. Gäva av kyrkvärden John Beskows sterbhus (inv 1951-) . Stulen vid inbrott i no- vember 1976. Nattvardskärl Kalk av silver, delvis förgylld (fig 47). Vulstformig fot med pärlstav runt nederkanten. Cylindriskt skaft i två led på ömse sidor om nod med pärlstav . Slät , cylindrisk cuppa, förgylld inuti och längs överkanten, med in- skriften: » Tyresös Kyrka tilhörig. » Stämplar: F 3 (= 1812) , tre kronor , Stockholms stadsstämpel, SWS ( =Stephan Westerstråhle). 11 8 Höjd 26, cuppans di am 12,5, fotens diam 15. Omarbetning 1812 av en äldre kalk , som enligt uppgifter från 1690 och 1773 var för- gylld. Skänkt 1690, se närmare under Oblatask (l). Patener: - l. Av förgyllt silver , rund (fig 48). Stämp- lar: F3 (= 1812), tre kronor, Stockholms stadsstämpel , SWS (=Stephan Westerstråhle). Diam 15 ,5. Omgjord 1812, samtidigt som kalken . Tidigare fanns ingraverat ett vapen samt bokstäverna BBB samt årtalet 1649 (inv 1773). Skänkt 1690, se närmare under Oblatask (1). Stulen vid inbrott i november 1976. - 2. Av silver , slät. Pä undersidan inskriften: Tyresö kyrka 1978. Stämp- lar: M Ö (=Martin Öhman). H, Tre kronor, S , M Ö (i inskrift) , 925, ·D lO( = 1978). Diam 6,4. Oblastaskar: - l. Av förgyllt silver , å ttkantig , slät (fig 48). På locket graverat IHS och årtalet 1649. På undersidan ätten Baners vapen och bokstäverna GB samt ätten Bielkes vapen och bokstäverna BB. Vapnen avser fältmarskalken Gustaf Baner (1618-1689) och hans första hustru Brita Bielke (d 1670) , vilka gifte sig 1642. Längd 8, bredd 7, höjd 2,8. Kalken , patenen och oblatasken skänktes till Tyresö kyrka den 18 april 1690 av Märta Elisabeth Oxenstierna, från 1672 gift med Gustaf Baner. 11 9 Föremålen torde ha skänkts till minne av Gustaf Baner , som avled året innan. Stulen vid inbrott i november 1976. - 2. A v silver (fig 50). Fyrsi- digt skrin, profilerat listverk kring de plana sidorna och locket , som är fås t med dubbla scharner , varav det ena saknas, och stänges genom en spärrhake på ovansidan, infälld i en från asken genom locket uppskjutande mär- la. Askens sidor graverade med voluter och mas karo- ner i en tämligen enkel broskverksstil , locket med en volutkartusch kring en lagerbladskrans med två blom- mor. Stämplar saknas. Längd 9,2, bredd 7,7, höjd 4,6. Svenskt arbete , 1600-talet. Inköpt av församlingen 1642 för l 7! daler silvermynt (räk). '20 Deponerad hos SHM 1961, inv nr 26687. - 3. Av silver, åttkantig. På Fig 45 . Dopskålss täll av snidat och må- lat trä . Skänkt av Maria Gu stava Gyl- lenstierna 1710. Foto 1973. Stand f or a baptismal bowl , earved and paintGd wood . Presented by Maria Gus- tava Gyllenstierna in 1710. Fig 46 . Dopskål av silver. Gjord av Henning Petri , Nyköping, omkr 1700. SHM inv nr 26687 . Foto A TA . Sil ver baptismal bowl, made by Hen- ning Petri , Nyköping, c 1700. Fig 47 . Kalk och kanna av silver. Kal- ken (t v) en omarbetning av S Wester- stråhle 181 2 av en äldre kalk , skänkt 1690 av Mä rta Eli sabeth Oxenstierna. Kannan (t h) gjord av Ate lier Borgi la 1965 efter ritn ing av l Waern-Bugge. Foto 1973. Silver chalice and flagan. The chalice (lejt) is a re-mode/led o/der chalice (re-mode/led in 1812), presenled in /690 by Märta Elisabeth Oxenstierna. The flagan (right) was made in 1965. locket gravera t IHS inom krans. På undersidan inskrif- ten: Tyresö kyrka 1978. Stämplar: M Ö (= Ma rtin Öh- man) , H , tre kronor , S , M Ö (i inskrift) , 925 , D JO (= 1978). Längd 8 ,3, bredd 7,2, höjd 4. Vinkannor: - l. A v sil ve r (fig Il ). Öve1förd från det äldre kapellet , tidigare behand lad under Nattvardskärl ti llhörande kapellet på 1620- och 1630-ta len. - 2. Av silver , delvis förgylld (fig 49) . Konisk form med snås , plant lock med vulstform igt överskjutande kant , löv- form igt tumgrepp och vinkelböjd grepe. Profi lerad fot- ring, snås ens faste i form av plant , konturerat ekblad INREDNING OCH INVENTARIER 67 med punsade nerver, på den del av locket , som skjuter över snåsen , ett pålagt ekblad i liknande utförande . Tumgrepp i form av ett pl ant , uppstående , konturerat ekblad . Grepen bred , plan , på ova nsidan med pålagt ekblad ; insidan mjukt välvd , dess undre avslu tning smal, insvängd och med taggig bladkontur. Fotringen förgy lld , liksom mynningsranden , snåsen , ekbladsor- na menten , ett runt mittfält på locket och breda band i grepens kanter samt kärlets insida. På li vet grave rad kartu sch med alliansvapen Brahe-Bonde-Gyllen- stierna, å rtalet 1694 och initi alerna E MB-CB-MGGS 68 TYRESÖ KYRKA (Carl Bonde ( 1648-99) , g l :o med Elon01·a M Brahe (d 1690) , 2:o med Maria Gusta va Gyllensti e rna (d 1737)) . På unders idan å ldermansranka, å rsbokstaven F (= 1694), Stockholms stadsstämpel och C R (=Chri- stopher Richter). 12 1 Höjd 27. Skänk t av Maria Gustava Gyll enstierna 1702- 1704. 122 Deponerad hos S HM 196 1, in v nr 26687 . 123 - 3. A v s il ver (fig 47). Koni sk form med snås, pl ant lock med vu lstformigt överskjutande kant , lövform igt tumgrepp och vinke lböjd grepe . Profi- lerad fo tring. Snåsens fås te i form av plant , konturerat bladornament. Tumgrepp i form av plant , uppstående ekbl ad. Gre pen bred , pl an, med mjukt välvd insida, dess undre avs lutning smal, insvängd och med taggig bladkontur. Stämplar: Skepp, BORG ILA, Stockholms stadsva pen , Tre kronor , S , årsbokstaven P 9 (= 196S) , STERLI G. Ritad av arkitekt Ingeborg Waern-Bugge och utförd av Atelier Borgila. Kann ans form och utfö- rand e eri nra r om den ovan behandlade vinkannan. Höjd 23 ,S. Stul en vid inbrott i november 1976. 123 " Sockenbudstyg: Kalk av s ilver , delvis förgylld . Vul stfo rmig fot med pärl stav runt nederkanten. Cy- lindri skt skaft i två led på ömse sidor om nod med pärl stav . Slät , cylindrisk cuppa, förgylld inuti och längs överkanten. Stämplar: SWS (Stephan Westers tråhle), Tre kronor , å rsboksta ven F 3 ( = 18 12). Höjd l S, fotens diam 8 , cuppans diam 6,S. Omarbetning 1812. - Till- höra nd e paten i fö rgyllt si lver, slät. Samma stämpla r som på kalken . Diam 9. Kalken och pa tenen är en omarbetning från 18 12 av kyrkans ä ldre sockenbuds- tyg. Dessa na ttva rd skärl tillhörde ursprungligen det ä ld sta kända gårdskape ll et i Tyresö , behandl as närma- re under Nattva rd skä rl tillhörande kape ll et på medelti- den - 1620-ta let. -Obla task i nys ilve r, rund , slät , med utåtvikt kant. På locket ringkors. På lockets insida Fig 48. Paten och oblatask av silver. Patenen (t h) från 1649 , omgjord 1812 av S Westerstråhle. Oblatas ken (t v) från 1649. Foto 1973 . Paten and bread box , sil ver. Th e paten (right) da tes ji-om 1649, re-mode/led in 1812 by S Westerstråhle. Th e bread box (lej t) dates /rom 1649. texten : Libraria ALP. Diam 6,3, höjd 2,S. 1960-talet. - Flaska i silver, cylindetformad , driven i ett stycke , inuti förgylld . Runt över- och nederkante n pålödd pärl- stav. Stämpla r: SWS (Stephan Westerstråhl e) , tre kro- nor, å rsbokstaven F3 (= 1812). Diam 6,3, höjd 10. - Sockenbud styget förv aras i läderfodral i svartmålat etui av trä. Flaska av koppar , cylinderformig, förte nt inuti. Diam 17, höjd 2S. Inköpt av församlingen 16S7 till en kostnad av 12 daler koppa rm ynt (räk). 1734 upptages den som »En Koppar flaska med Ten skruf gama l och a lde les od ugel'ig» (inv). Stul en vid inbrott i november 1976. Försvunna nattvardskärl Från de äldre kape llen överfördes två kalk ar med till- hö rande patener , ett halvstop och en fl aska, samtliga föremål i tenn . Flaskan stulen 1674, reste n avy ttrade på 1740-talet. Behandlas närmare under resp kapells Nattvardskärl. Brudkronor och smycken Brudkrona (l) av silver och bergkrista ll (fig S 1). Kro- nan sammansatt av invä ndigt förgylld ring och sex fastnitade spetsar i genombrutet arbete med rik besätt- ning av facettslipade bergkrist? ller , spetsarna något in- å tböjda i en sluten mitraform . Mönstret i spetsarna består av blo mmor och bladverk ; varje spets har en besättning av fem större och 27 mindre bergkristaller av växlande storlek , dessutom bergkristalle r fasta på ringe n mellan spetsarna. Skador: En bergkristall bort- fallen på ringen , en av spetsarn a saknar en större och en mindre bergkristall. Dia m 8, höjd 8,S. Svenskt arbe-' te , 1700-talets mitt . Till kronan hör en hu va av skinn . Brudsmycken av silver och facettslipade bergkristal- ler (fig 53): - l . Hi;\ngkors, fem större. och fyra mindre bergkristall er. En bergkrista ll sakn as, bäröglan defekt. Höjd 4. - 2. Kedja , omväx lande en större och parvis ställda mindre bergkristaller. En bergkristall saknas. Längd 26 ,5. - 3. Nål med tre bergkristaller, en mindre omgiven av två större. Nålen defekt. Längd 10,5. - 4 . Sölja med fem bergkristaller, tre större och två mindre , omgivna av voluter i sil ver. - 5. Fragmentarisk brosch med tretton kvarvarande bergkristall er i vari erande storl ekar. - 6. Fragment av smycke med sex bergkri - stall er. Längd 2,5. - 7. Fragment av smycke med fem bergkrista lle r och e n tom fattn ing. Längd 3,5. - 8. Fingerring, en stor bergkrista ll omgiven av to lv mind- re. Kl ackens bredd 2,3 - 9. Fingerring, en stor och fy- ra s idoställ da mindre bergkristaller. Besättningens bredd 2, l - l O. Två örhängen med parvis ställda ovala glasbitar, imiterande cabochonslipade opaler, inom kransar av bergkristall er; på ömse s idor symmetri ska, stiliserade blomornament av bergkristaller. Längd 3,5, höjd 3,5. Smyckena omgjorda för användning som skärpspä nne n (?) , fattning av silver, ena fästöglan sak- nas. T illhörande e tui av röd ma rokäng med pressat guldmönster , invändigt blå samme tsklädsel; spärrhake saknas, skinnet defekt. - Pärlhalsband av glas, defekt. På ett sil versnöre finns uppträdda sju hela, sex defekta och en fragmentari sk vit pärla , en defekt och en frag- mentari sk violett pärl a . - Kedja av förgy lld koppar och facettslipat , blått glas. Fragmentarisk , i tre delar, Fig 49. Kanna av sil ver. Gjord av Christopher Richte r 1694. SHM in v nr 26687 . Foto ATA. Silver flagan , made by ChrisTopher RichTer in 1694. Fig 50 . Oblatask av silver. Svenskt a r- bete , 1600-talet. Inköpt av församlingen 1642 . S HM inv nr 26687. Foto ATA. S ilver bread box, S111edish 111ork , 1640's . Purchased by The paris h in 1642. INREDNING OCH INVENTARIER 69 70 TYR ESÖ KYRKA Fig 5 1. Brudkrona av silver och bergkristall. Svenskt a rbete , 1700-talets mitt. SHM inv nr 26687 . Foto ATA. Bridal C'I'O\V/1 , s ilve r a11d 1nountai11 crystals . Su ·edish work , 1nid-l8th century . Fig 52. Brudkrona av silver, besa tt med almandiner. Formgi- ven av Barbro Littmarck 1960. Foto 1978. Sil ver bridal crown se t with alma11dines . Made i11 1960. Fig 53. Brudkrona samt brudsmycken av silve r och bergkii s- tall. Skänkta 1759 av Gu stava Sabina von Du,; ng att '' bepryda bondbrudar med på deras Hedersdag >> . SHM inv nr 26687. Foto ATA. Bridal crown and j ewelry , sil ver and m ountai11 CJ)'s tals , presenled in 1759 by Gus ta va Sabina von Diiring to »adorn pea.\'a/1/ brides o n the i r great day» . bestående av större hörnställda rombiska glas omväx- lande med parvis ställda mindre glas av samma form. N i o större och å tta mindre glasbitar bevarade . Delar- nas längd 12, 7,2 resp 4 ,6. - Brudkronan , smyckena och en brudpäll , som beha ndlas under kyrkans tex- tilier, skänktes till Tyresö kyrka den 29 augusti 1759 av Gustava Sabina von DUring »til at utsmycka och be- pryda bondbrudar med på deras Hedersdag>> mot en betalning till kyrkan på nio daler kopparmynt (0 I). Deponerade hos SHM 1961 , in v nr 26687. Brudkrona (2) av silver (fig 52). Tio spiror i form av stiliserade , genombrutna blad , nedtill fören ade genom en ring, besatta med rödaktiga almandiner. Inskrift: Gåva av Tyresö församling 3.12.1961. Höjd 7, diam 8,5 . Stämplar: W AB, Tre kronor , S , årsbokstaven K 9 ( = 1960), BL. Enligt stämplarna är brudkronan formgi- ven av silversmeden Barbro Littmarck och utförd hos W A Bolin i Stockholm. Ljusredskap Ljuskronor av malm eller mäss ing: - l . Av mäss ing (fig 54). För 24 ljus i tre kransar. Profilerad mittstam , krönt av fyra sköldar med Oxenstiernas och de la Gar- dies vapen samt årtalet 1635 , nedtill avslutad med en s tor kula. Nedåtsvängda ljusarmar; runda , profilerade droppskålar . Höjd ca 190. Den l januari 1666 skänkte Maria Sofia de laGardie >> till Tyresöö Kyrchio enstoor och mycket sköön liuskrona >> (0 I). Det mås te vara denna ljuskrona donationen gällde. Kronan hade tidi- gare tydligen tillhört Gabriel Gustafsson Oxenstierna och Brita de la Gardie och troligen haft sin plats i Tyresö slott. 124 Renoverad 1978 vid V Fongs Gelbgju- teri , Gränna . - 2. Av mäss ing. För 20 ljus i tre kransar. Profilerad mittstam med gjutna figurer i form av basun- blåsande änglar och som krön sköldbärande man ; på skölden Oxenstiernas vapen och bokstävern a HIG OS (= Herr Junker Gustaf Oxenstierna?). Mittstammen nedtill förtjock ad och avslutad med gjutna lejonmas- ker. Uppåtsvängda ljusarmar med stiliserade blomor- nament och runda droppskålar. Höjd ca 90. Möjligen skänkt till kyrkans invigning, upptagen i 1644 å rs in- ventarium. Renoverad 1978 . - 3. Av malm. Profilerad mittstam , nedåt avslutad med en stor kula med häng- ande droppe . Sex uppåtsvängda armar med ljushållare, mellan dessa rent dekorat iva armar. Höjd ca 60. Inköpt 1839 för 43 riksdaler banco (räk). Ursprungligen av- sedd att hänga på läktaren (s t prot 1837). Ljuskronor av glas: - l . För å tta ljus i en krans. MässingsstälL Profilerad mittstam av glas, slipade blad och kläppar, nedtill päronformad ändkula. Höjd ca 100. 1700-talets mitt. Renoverad 1963 och 1978. - 2. För INREDNING OCH INVENTAR IER 7 1 Fig. 54. Ljuskrona av mässing för 24 ljus . På stammen vapensköld med Oxenstiernas och de la Gardies vapen samt årtalet 1635 . Skänkt 1666 av Maria Sofia de la Gardie. Foto 1978. Brass chandelier for twenty-four candles. On the stock are the coa ts-of-arms of the Oxenstierna and de la Gardie fa- milies and the date 1635. Donated in 1666. sex ljus i en krans. Mässingsstä ll , profile rad mittstam av blås ta glas , slipade blad och kl äppar , nedtill tillplat- tad kula . 1700-talets mitt. Renoverad 1963. Stulen vid inbrott i juni 1975. - En ljuskrona av glas , någon av ovanstående , skänktes av greve Stackelberg 1856 (inv). Den andra glaskronan fanns då redan, men torde ha tillförts kyrkan strax innan, då den ej finns upptagen i någon tidigare inventarieförteckning. Ljusplåtar: Ett par av målad och förgylld bleckplåt på träkärna . Åttkantiga med vulstformig kant , upptill avslutade med mussla och nedtill med ett lejonhuvud , som håller en ljusarm av plåt ; den ena ljusplåten saknar arm. I mitten IHS med kors och hjärta inom en sol och bladkrans med fyra blomornament. Inskrift på den ena ljusplåten : G 1667 E. Höjd 69. Skänkta av >> M'" Jöran >> (inv 1670). Ljusstakar : - l . Ett par av silver (fig 55). sexpass- formad fot med vriden dekor , vridet skaft med man- schett nedtill , rund ljusmanschett. Samtliga del ar med driven , punsad och ciselerad blomdekor. På foten von DUring-Bondes alliansvapen och inskriften: »Gifwit till Töreshöö Kyrkia d. 2 Jull y A" 1721 ». Stämplar: Stadsmur med tre vimplar, IB (?). Tillverkade i Ham- 72 TYRESÖ KYRKA burg und er 1600-ta lets senare del.' 25 Höjd 34 , fotens diam 22. Gäva av Johan Chri stoffer von Diiring och Catharina Margareta Bo nde, troligen till minne av dot- tern G ustava Sabinas föde lse den 22 juni 172 1. Stulna vid inbrott i november 1976. - 2. Ett par av silver. Läg , rund fot , nedåt avs malnande skaft , ha lvsfäriska Fig 55 . Ljusstakar i sil ver. Tillverkade i Hamburg, 1600-talets senare del. Foto 1973. Silver candlesticks , made in Hamburg during the latter part of the 17th cen- twy . Fig 56. Ljusstakar i mässing , tidigare fö rs ilvrade. 1600-talet. Foto 1973. Brass cwidles ticks , earlier silver- plated; 17th century. Right. Fig 57 (t h) Lj uss take i silver. Gjord av Martin Öhman 1978 . Foto 1978. Silver candles tick , made in 1978. ljushällare med punsad dekor. Inskrift runt fo ten pä den ena staken : Gäva till Ty resö kyrka 15 juni 1965 Till Minne av fru Thea Ederyd . Inskrift runt foten pä den andra staken: Gäva till Tyresö kyrka 14 april 1963 till minne av fru Waldis Erlandsson. Stämplar: W A Bolin , Stockholms stadsstämpel , Tre kronor, S, årsbokstave n I 9 ( = 1959). Höjd 16,5, fotens dia m l O. - 3. Sex styc- ken av s ilver (fig 57). Rund fot på sarg , pärlrand runt kanten. Cylinderformat skaft med ge nombruten nod , omgiven av pärlränder. Täckt , skålfo rm ad ljushå llare. På unders idan inskriften : Tyresö kyrka 1978. Stämp- lar: M Ö (=Martin Öhman), H , Tre kronor , S , M Ö (i in skrift) , 925 , D JO (= 1978). Höjd 31, foten s diam 15,5, lju shå lla ren s di a m l O. - 4. Ett pa r av mäss ing med spå r av försilvring (fig 56). Rund , vulstformig fot med slät , utåtvikt kant , vridet skaft med manschett nedtill och rund ljusmansc hett. Samtliga de lar med driven, punsad och ciselerad växtdekor. Höjd 30, fotens diam 24,5. Skänkta av Ma ria Sofia de la Gardie de n 18 december 1691. 126 1734 var stakarna försilvrade (in v). Stulna vid inbrott i november 1976. - 5. E tt pa r av tenn. Fyrkan- tig, avtra ppad fot med akantusornamentik runt neder- kanten , kulfötter. Obeliskformat skaft med ljushå ll a re i form av urna, rund a ljus manschette r. På undersidan i relief: P Hö yer Örebro. 127 Höjd 27 , fotens längd 12, bredd 12 . 1800-talets börj an . Gåva av nämnd eman Lars G Olsson i Båthuset 1856 (inv). Stulna vid inbrott i november 1976. - 6. Ett par av trä och marm or. Fyr- kantig fot av vit marmor . Skaft i form av refflad kolonn av brunmåla t trä , bas och ljushå ll are av malm. Höjd 25 , foten s längd 8,5, bredd 8,5. Omkring 1800. Stuln a vid inbrott i november 1976 . Ljusänglar: - Fyra svävande änglar, skulp te rade i trä. Vitgrå målning , fö rgy llning på hå r och ländkläden. Delvis defekta. Höjd 50--60. Två uppsatta på tornbå- gen , två förvaras på tornvinden . - Änglafigur av gips , förgylld . l ena handen j ärnten , den a ndra hand e n sak- nas . Höjd ca 70. Uppsatt på läktarbarri äre n. Skänkta av Maria Gustava Gyllenstierna 1726. De fyra mindre ängla rn a, ursprungligen >> försilfrade >> och >> med Jä rn- bläckz pipor i händerna >> var placerade >> på Grefbän- karna >> . Ursprungligen fanns två förgyllda ängl a r på läkta ren (in v 1734). 1830 angavs träängla rn a vara sönd- riga och samtliga sex ängla r upplagda i tornet (inv). Vid restaure ringen 1933 uppsattes två av träängl arna samt gipsängeln . Försvunna ljusredskap Ljusstakar: - >> Twå s tora gutna släta Malm-Ljus-sta- kar, med tre fötter , hwarwid äro små Lejonbilder>> (inv 1773). Upptagna i inventarier från 1634 och framåt1 således överförda från det äldre kapellet , se detta . 1827 uppges de vara skadade. Försålda 1839. - Ljus plå tar: >> Twå gutna släta Malm-Ljus-Plåtar med trenne Pipor>> (in v 1773). Upptagna i inventarium första gången 1731 . 1827 uppges de vara skadade. 1839 försålda tillsam- IN REDN ING OCH INVENTARI ER 73 mans med de ovan beha ndlade stakarna för att finan - siera inköpet av malmljuskronan. 128 Textilier Antependier: - l . A v tre olika sorters tyg: a. Mönstrad sammet ; b. Membranguldbrokad ; c. Sidendamast. Delarn a : - a. Sammet, j ämn , hel lugg . Symmetriskt , med jämnbreda linjer tecknat mönste r av liljor och bladliknande snirklar i rött mot svart. Tre våder , var- dera med bredd ca 48 , parallellt sammanfogade. Tota l bredd 139, höjd 93. 1500-talets slut eller 1600-talets första del. Skänkt av Brita de laGardie 1633 so m ante- pendium till det dåvarande ka pellet (räk). - b. Halvsi- denbrokad med mönste r beståe nde av s tj ärnliknande , starkt stiliserade träd , granatäppleornament , fågla r och hjortar i sy mmetri sk uppställning , i nu mörknat mem- branguld mot blekbrun , ursprungligen röd botten (fig 58). Bredd 103 , höjd 42 ,5. Troligen Tyskland , 1400- 74 TYRESÖ KYRKA Fig 58. Membranguldbrokad, ingående i antependium (detalj). Troligen Tysk­ land , 1400-talets senare del. SHM inv nr 22654. Foto 1978. Membranous go/d brocade, part of an altar frontal (detail) . Probah/y from Germany, latter part of the 15th cen­ tury. Fig 59 a-{; (nedan och t h). Linnekam­ marduk . Detaljer av bårder, broderi i guld och silke. 1600-talets första hälft. Foto 1978. Line n cambric cloth: details ofbarders, embroidery in go/d and silk. First ha/fof the 17th century . Below and right. INREDNING OCH INVENTARIER 75 talets senare del. - c. Sidendamas t, nu blekbrun , ur­ sprungligen sannolikt röd , i granatäpplemönster. Två fragment , vardera med längd omkr 90, bredd omkr 20. Italien , 1400-talets slut.- Konserverad av Pietas 1941 , nr 2041 . Deponerad hos SHM 1941 , in v nr 22654.129 ­ 2. Av röd sammet med broderier i guld, silver och lila; i mitten kors , vid sidorna blomrankor, guldfrans. Bredd 110 , längd 236. 1800-talets början (inv 1830). - 3. Av svart sammet. Kors av silvergaloner. Bredd 116, längd 415. Inköpt 1835 (inv 1830). - 4 . Av gulvit damast , småmönstrat blad- och blommotiv i guld och vitt. Brun av rött linne med applikationer och broderier i rött, blått och grönt; tre rundlar med motiven: Jakob brottas med ängeln , två män vid ett kors , Marie bebådelse. Bredd 112 , längd 242. Komponerad av Bror Geijer­ Göthe , tillverkad hos Libraria 1941. - 5. A v violett 76 TYRESÖ KYRKA Fig 60-61. Linnekammarduk. Detaljer av bårder, broderi i guld öch silke. 1600-talets första hälft. Foto 1978 . Line n cambric cloth, details ofborders, embroidery in gold and silk. First halfof the 17th century. damast. Applikationer i siden och broderier i guld före­ ställande >>Kristi fem sårmärken utförda som rosor». Bredd 110, längd 240. Komponerad av Inga Johansson, utförd hos Licium 1963. Gåva från Tyresö kyrkliga syförening. - 6. Av gråsvart ylle med inslag av lin . Kors av silvertyg i applikation. Bredd 110, längd 330. Gjord av Signe Gunge 1963. - 7. Av grön damast. Applikation i guldväv med guldbroderier i form av run­ del med kors. Bredd 110, längd 244. Komponerad av Inga Johansson, utförd hos Licium 1968.- 8. Av grönt linne . Rött kors i applikation och broderi. Bredd 98, längd 196. Komponerad av Märta Gahn, utförd hos Libraria 1947. Till tidigare altaret i sakristian. - 9. Av svart sammet. Silverkors i applikation. Bredd 95, längd 225. Tidigare på altaret i sakristian. Konserverad av Pietas 1933, nr 1478. - 10. Skyddstyg för antependium av grått linne med broderier i svart. 1900-talet. Altardukar: - l. A v vitt linne med infallda nätspet­ sar, olika sorter, samt knypplade spetsar. Pä tvären av duken är infällda tre stycken 13 cm breda bårder, ut­ förda i en rik, reticellaartad sömnad på ett grovt, knutet nät. Mönstret är geometriskt, av den art som före­ kommer i italienska mönsterböcker frän 1500-talets mitt (t ex hos Pagone). Längs framkanten en knypplad uddspets, bredd 2,5 , ät ena kanten tillskarvad med en nätspets. Längd 260, bredd 137. 1500-talets mitt eller senare del. Konserverad hos Pietas 1941, nr 1963 . De­ ponerad hos SHM 1941 , in v nr 22554. 130 - 2. A v linne­ kammarduk (fig 59 a-c). Sammansatt av fyra olika bär­ der. Blommotiv i guld och flerfärgat silkebroderi, smal knypplad guld- och silverspets längs kanterna. Längd 369, bredd 70. 1600-talets första hälft. Troligen skänkt 1643 av Gustaf Oxenstierna och Maria Sofia de laGar­ die (0 1). Konserverad av Pietas 1940, nr 1489. - 3. Av linnekammarduk (fig 60-61). Längs ytterkanten påsyd­ da bårder, två olika, med blommotiv av guld och fler­ färgat silkebroderi resp flerfärgat silkebroderi , smal knypplad uddspets i grönt silke och guld . Längd 112, bredd 84. 1600-talets första hälft. Troligen skänkt 1647 av Gustaf Oxenstierna och Maria Sofia de la Gardie (0 1). Konserverad av Pietas 1940, nr 1960. - · 4. Av >>Hollandslärft» (fig 62). Pä kortsidorna breda bryssel­ spetsar, längs framkanten smalare, sydd spets. Längd 270, bredd 96. Skänkt 1736 av kyrkoherdehuset (inv 1773). Konserverad av Pictas 1940, nr 1961. - 5. Av linne, randigt i väven, hr ed spets. Längd 330, bredd 11 O. 1700-talet? - 6 . Av lärft, med knypplad spets . Längd 240. 1800-talet? - 7. A v linne, med knypplad vadste­ naspets. Gjord hos Licium 1965. - 8. A v vitt linne med bred uddspets, geometriskt mönster. Spetsens bredd 24, längd 135. Gjord och skänkt av fru Margareta Öst­ regärd 1978. Duk: - Av kammarduk (fig 63). Runt om rika guld­ och silkebroderier, kandelabermotiv , smal knypplad kantspets i metall. Längd 116 , bredd 115. 1600-talets första hälft. Troligen skänkt 1647 av Gustaf Oxen­ stierna och Maria Sofia de la Gardie (0 1). Konserve­ rad av Pietas 1940, nr 1490. Altarringsdukar: - l. A v lärft, troligen maskingjord spets. Tvä delar, längd 600 resp 180, bredd 60. 1800-ta­ let? - 2. Av linne, med handknypplad spets, mönster »Hästsko». Längd 840, bredd 60. Inköpt 1967 (in v 1951-). Kalkkläden:- l. Av kammarduk (fig 64) . Rika guld­ och silkebroderier, i hörnen kransar . Längd 74, bredd 72. 1600-talets första hälft. Troligen skänkt av Gustaf Oxenstierna och Maria Sofia de laGardie 1643 (0 1). Konserverad av Pietas 1940, nr 1962. - 2. A v knypplad guld- och silverspets av 1600-talstyp, åtta hopkastade INREDNING OCH INVENTARIER 77 Fig 62. Detalj av brysselspets, tillhörande altarduk. Skänkt 1736 av kyrkoherdehuset. Foto 1978. De ta il ofBrussels face , belonging to an altar c/oth. Presented in 1736 by the vicar and his household. längder. Kantad med smal guldspets av 1700-talstyp. Längd 57, bredd 56 . Foder av taft. Konserverad av Pietas 1940, nr 1973. 131 - 3. Av svart sammet med silverbroderier; i mitten kors med strålsol , i hörnen buketter, silverfrans. Längd 52, bredd 52. 1800-talets mitt. Skänkt av greve Stackelberg vid döttrarnas första nattvardsgång (inv 1854). - 4. Av rött ylle med invävt vitt kors. Längd 50, bredd 50. Vävd 1968 av Hillevi Kjellhard , Tomelilla(inv 1951-). - 5. Av grön damast. Rundel med kors i applikation och guldbroderi (samma utförande som antependium nr 7). Längd 68, bredd 58. Komponerad av Inga Johansson, utförd hos Licium 1968. Gäva från fru Margareta Östregård (in v 1951-). ­ 6. A v violett siden . I mitten två fiskar i guldbroderi. Längd 50, bredd 49. Utförd hos Licium 1966. Mässhakar: - l. Av röd guldbrokad med broderat kors på ryggsidan (fig 12). Överförd från kapellet, de­ ponerad hos SHM 1961, inv nr 26688, behandlas när­ mare under Textilier , mässhake nr 4, tillhörande kapel­ let på 1620- och 1630-talen. - 2. Av vit, blommönstrad silverbrokad (fig 65). Tyget möjligen från Frankrike, 78 TYR ESÖ KY RKA Fig 63---M. Duk och kalkkläde av kammarduk. Detalj er av broderi i guld och silke. 1600-talets första hälft. Foto 1978. Cumbric c/oth and chalice veil , cambric . Details of the embroidery in go/d and silk. First ha/fof the 17th century. 1600-talets senare hälft. Dekor a v fyra olika sorters guldband från 1700-talet. På ryggsidan klöverbladskors av breda band , längs kanterna vågformigt band , runt hal sen och på axlarna smalare band . På framsidan IHS broderat med guldtråd i hög relief. Foder av vit taft. Mittlinjens höjd bak 120 , fram 102. Skänkt 1772 av Carl Fredrik Scheffer och Gustava Sabina von Diiring (inv 1773) . Konserverad av Pietas 1933 , nr 1464. Deponerad hos SHM 1961 , inv nr26688. 132 - 3. Av svart sammet. På ryggen kors av silvergaloner, på framsidan triangel med Jahve i hebreiska tecken inom strålknippen. Möj­ ligen skänkt av advokatfiskal Hörstadios (inv 1854). ­ 4. Av svart sammet. Kantad med guldgaloner runt om, längs axelsömmarna samt runt hal sringningen . På ryg­ gen kors i breda guldgaloner , runt korsmitten törne­ krona med omgivande strå!ar i guldbrode1i, nedtill korslagda lager- och palmkvistar. På framsidan s trål sol. 1900-talets början. - 5. Av vitt he lsiden. Tyget vävt i Venedig efter svenskt mönster . På ryggsidan rosafargat kors, applikation och broderi i guld och olikfärgat silke. På framsidan palmkvist i broderi , omramande texten : Nåd vare med Eder. Stoff och dekor komponerade av Märta Gahn, sömnaden utförd hos Libraria 1948. Re­ noverad hos Liciurn 1965 (N2).- 6. Av grönt handvävt ylle, med invävda s k axränder. På ryggen kors av handknypplad spets med broderat guldkors i korsmit­ ten. På framsidan likarmat mindre kors av handknypp­ lad spets. Inköpt 1961 (inv 1951 -).- 7. Av violett ylle. På ryggen vitt, likarmat kors av vävda band , broderat med guld i korsmitten. Komponerad av Inga Johans­ son, utförd hos Licium 1966. - 8. Av rött ylle , ingen dekor. Vävd 1968 av Hellevi Kjellhard, Tomelilla. Mässhakekors: - Två del ar , guldband med mönster av dubbel ranka, uddade kanter. Bandets bredd 10,5. Korsets höjd 79, bredd 63. 1700-talet. Deponerad hos SHM 1961 , inv nr26688. Pred ikstol skl äden: - l. Av gulvit damast. Små­ mönstrat blad- och blommotiv (samma som antependi­ um nr 4) . Röd linnerand med broderad text: Ord av ev ighet. Bredd 45 , höjd 55. Utförd hos Libraria 1941. ­ 2. Av violett damast (samma som antependium nr 5). Guldbroderi ; fem kvadrater sammanställda till ett gre­ ki skt kors . Bredd 45 , höjd 56. Komponerad av Inga Johansson, utförd hos Licium 1%3. Gåva från Tyresö kyrkliga syförening (in v 1951-) . - 3. A v grön damast (samma som antependium nr 7) . Rundel i blått , omgi­ ven av en guldsnodd , innehållande Kristusmonogram i guldbroderi. Bredd 45 , höjd 56. Komponerad av Inga Johansson , utförd hos Licium 1968. Gåva av Tyresö kyrkliga syförening (in v 195 1-). Bokstöd : - l. Av trä , klätt med röd sammet. Brode­ rier i guld och grönt, röd fra ns. Bredd 34, höjd 44. 1800-talet. Stulet vid inbrott i november 1976. - 2. Dyna av svart sammet. Silverbroderier och silverfrans. Bredd 47, höjd 35. 1800-talets mitt. Skänkt av greve Stackelberg vid döttrarnas första nattvardsgång (inv 1854). Stulen vid inbrott i november 1976. Mattor : - l . I ryateknik med geometriskt mönste r i olika färger , »Livets mosaik». Komponerad av Märta Gahn . Längd 305 , bredd 108. I sakristian. Gåva 1956 av Tyresö församling, Tyresö syförening och Tyresö kon­ firmanders syförening (inv 1951-). - 2. l röllakan. sti­ liserat mönster, symboliserande >> Himmelrikets port >>, milda fårger i grått, turkos , gult och blått. Längd 385, bredd 21 O. Komponerad av Inger Sarin , v ä vd vid Visby vävstuga. Inköpt 1978 med bidrag från bl a Tyresö kyrkliga syförening och Bollmora kyrkliga syförening. I koret. - 3. I röllakan. Stiliserat mönster , symbolise­ rande >> Fiskafänget>>, milda fårger i grönt , gu lt , grått och turkos . Längd 372, bredd 174 . Komponerad av Inger Sarin , vävd vid Visby vävstuga. Inköpt 1978 med bidrag från bl a Tyresö kyrkliga syförening och Bollmo­ ra kyrkliga syfören ing. I koret. Kollekthåvar: - l. Av röd sammet, foder av läder. Guldfrans, guldgaloner. Hylsa av silver , svarvat trä­ skaft. Mycket sliten , ej i bruk . Skänkt 1686 av rådman­ nen Oloff Hansson.' 33 På håven fanns ursprungligen en si lverbjällra, deponerad hos SHM 1961 , in v nr 26687. - 2. Av röd sammet, foder av läder. Guldfrans , gu ldga­ loner och gu ldtofs. Hylsa av mässing , brunt träskaft. 1900-talet. - 3. Av violett damast , foder av skinn. Guldgaloner , passpoaler av guld , gu ldtofs. Broderi i gu ld och olika violetta nyanser , geometriskt mönster. Svart träskaft. Gjord hos Licium 1964. Brudpäll i rött atlassiden med praktfullt guldbroderi i relief (fig 66 a-c). I varje hörn ett lejon inom medaljong, omgiven av hög , kandelaberliknande blombukett. På sidorna en större blombukett omgiven av två mindre . Mellan buketterna små rundlar av den röda atlasen, var och en med broderier i form av en blom­ krona. Hela broderiet är utfört med guldtråd , Jan , kan­ tiljer, snoddar och paljetter samt något s ilke i läggsöm och plattsöm. Runt kanten i tungor knypplad guld­ spets, överströdd med paljetter , bredd 17. Foder av grönt atlassiden. I hörnen hankar av blå- och vitrandiga linneband , varav tre stycken återstår, bredd 5,5. Brud­ pällens längd 113 ,5 , bredd 108. 1600-talet. Skänkt 1759 av Gustava Sabina von Diiring tillsammans med en rad brudsmycken, behandlas närmare under Brudkronor INREDNING OCH INVENTARIER 79 Fig 65. Mässhake i vit , blommönstrad si lverbrokad . Tyget troligen frän Frankrike . 1600-talets senare hälft. Dekor av band frän 1700-talet. SHM inv nr 26688. Foto 1978 . White chasuble, flo iVer-pattemed silver brocade. The cloth probah/y from France , latter ha/f of the 17th century . The orphreys date from the 18th century . och smycken , att användas av traktens bondbrudar på deras högtidsdag (0 1). Konserverad 1976 av Pietas , nr 5494."14 Försvunna textilier Förutom de textilier , som omtalas i samband med ka­ pellen , märks följande: - Antependier: - l . >> Af fint blommerat swart Kaff. >> Skänkt 1643 av Gustaf Oxen­ stierna och Maria Sofia de laGardie (0 1). - 2. >> Et utwalt skönt altarkläde .. . af pärlsticker arbethet. » Skänkt 1647 av Gustaf Oxenstierna och Maria Sofia de la Gardie. - 3. »Af gy llendook blomerat och mz 3 tuar Fig 66 a-b. Brudpäll av rött a tlassiden med guldbroderier i relief. 1600-talet. T h detalj. Foto 1976. Bridal canopy ofred arias silk with gold embroidery in relief; 17rh cen tury. Right, derail. 6- 795584 Tyresö kyrka 82 TYRESÖ KYRKA Fig 66c. Spets, guld , detalj av fig 66a. Foto 1978. Go/d /ace , detailfrom figure 66 a. händers bred gullknyttningh.» Skänkt 1667 av Maria Sofia de la Gardie (O I). 1773 var antependiet obruk­ bart och spetsarna bortsprättade (inv). Spetsarna sål­ des 1833 (inv 1830). - 4. >Af hwitt Silfwer-Moir, fast­ satt på en Trädram, med två rader breda Guld-Galoner omkring.>> Skänkt 1772 av Carl Fredrik Scheffer (inv 1773). 135 - 5-6. Ett rött av bomull samt ett vitt dito med spetsar. Skänkta av änkefru Råstrand (inv 1854). - 7. Ett vitt med spetsar. Skänkt av greve Stackelberg till döttrarnas första nattvardsgång (inv 1854). Mässhakar: - l. >> Aff öfwer alla mätton skön gyllen­ dook underfordrat med Röde tafft och med härligh bred gullknyttningh. >> Skänkt 1667 av Maria Sofia de laGar­ die (0 I). 1830 var mässhaken icke längre i bruk; spet­ sarna såldes 1835 (inv 1830). - 2. >> Af swart sammet fordrat med swart bast. Ett stort Crucifix på ryggen fastsydt utaf silfwerduk med silfwer galoner omkring; samt under Crucifixet årtalet 1753 och öfwerst på Cru­ cifixet IHS. >> Skänkt 1753 av Catharina Margaretha Bonde (0 I). >> Et utwalt sköönt hyende på altaret, mechta skööna barn christningz kläder>>. Skänkta 1649 av Maria Sofia de laGardie (O I). Bårkläde med Oxenstiemas vapen och kors, gjort av pärlstickaren Påwel Roland t 1640, som för detta fick en ersättning av 30 daler kopparmynt. Omtalas i samband med Gabriel Gustafsson Oxenstiernas begravning (se not 90) . Oxenstiernska gravmonumentet Monumentet består av två sammanfogade huvuddelar; tumba med vilande figurer och väggepitafium med om­ givande skulpturer. Uppsatt mot korets sydvägg på en plattform i höjd med högkoret. Materialet är gråsvart , vit och gråstrimmig marmor (fig 67). Tumbans framsida består av två breda, förkroppade pilastrar med en utanpåliggande fyllning i ljusare mar­ mor och ett mittparti med Oxenstiemas och Bielkes vapen inom en hjärtsköld , omgiven av lövverk och inramad av oval kartusch med broskverk. Tumbans mått: längd 194, bredd 128, höjd 132. De vilande gestal­ terna föreställer Gabriel Gustafsson Oxenstierna och hans första hustru Märta Agneta Bielke (d 1620). Han klädd i rustning, med ett brett band från höger axel ned till vänster sida. Hon i slät blus , veckrik kjol och fotsitt dok. Vid fotändan stående hjälm med bladbuske. Figu­ rernas längd ca 170. Överdelen består av en kolonnställning, som bär ett entablement med bruten gavel och attika. Den predella­ liknande sockeln flankeras av två putti. l mittpartiet minnestavla flankerad av korintiska kolonner med grå­ strimmiga skaft , vita baser och kapitäl. På vardera sidan sexton anvapen , delvis kompletterade vid restau­ reringen 1933. 136 Vid yttersidorna broskverk med an­ siktsmasker och två kvinnliga gestalter, Fortitudo (Styrkan) hållande en kolonn och Justitia (Rättvisan) med svärdfåste, högra handen har tidigare hållit en våg. De har mantelhöljda överkroppar och löst draperade , långa ländkläden. Kropparna, i synnerhet den hos For­ titudo, visar en manieristisk vridning, och ansikten och lemmar är väl utformade. Figurernas höjd ca 115. På entablementets gavlar vilande , uppåtblickande kvinnliga gestalter, rikt draperade. Upptill ovalt fålt inom kartusch i broskverk. Överst Farna (Ryktet) i Fig 67 a. Oxens tiemska gravmonumen- tet. Gråsvart , vit och gräs trimmig mar- mor. Gjord av Heinrich Wi lhelm , troli- gen i Hamburg , uppsatt omkr 1643. Fo- to 1978. The Oxenstierna mausoleum. Greyish- black , white and grey-veined marble . Made by Heinrich Wilhelm , probah/y in Hamburg; installed c 1643 . INREDNING OCH INVENTA RIER 83 84 TYRESÖ KY RK A Fig 67 b . Gabriel Gustafsson Oxenstierna och hans första hustru Märta Agneta Bielke . Deta lj av fig 67 a. Foto Nord M 1933. Gabriel Gustafsson Oxenstierna and his j/rst wife, Märta Agneta Bielke. Detail from j/gure 67 a . frisku lptur med numera försvunne n basun . Monumen- tets tota la höjd ca 720. Inskrift på minnestavlan: D. O. M. / ET .'ETERN/E MEMORI IE / DILECT ISS IMORUM PA REN T IUM / DN I GABR IELIS GUSTAV J E. L. BARON IS I N K IMITO / DN IN TÖRESÖÖ ET STU REFORSA / QV J / EX I LLUSTR ISS IM A ET ANT JQV JSSIMA / OXENSTIERNIORUM FAM ILIA A. C. CICICLXXXV JJ ORI UNDUS / IN JUVEN ILI .'ETATI STUDIJ S ET PEREGRI NATION IB. CLA RUIT / IN VJRI- 1.1 PRIM UM CELS JSS: OSTROGOTHIE DU CI JOHANN J/ POST- EA POT EN TI SS. REG I GUSTAV I MAGNO CONC ILJ ARI US. / SENATORI A AU TORITATE ET VARYS IN DAN JAM ANG L.l - AM. / BELLICUM ET GERM A JAM L EGA TI ON IB US CON- SPECTUS FU lT/ TANDEM./ COM MU N IBUS REGNI ORDI- UM VOTIS / REG INIE AUGUST!E T UTOR SUEC J;E DROTZET ET/ ADM I ISTRATOR / PIUS PENDENS MIRA COM ITATE ET FA- CUN DI A / REGNO CUM C!ETER IS QUATOUR CO LLEGIS. / GRATISS: OMN IUM SUECORUM APPLAUSU / SEPTEM AN- NOS PR !EFU IT / DONEC /A. C. CICICX L IETATIS SU !E LI V./ SATU R GLORl iE DIGNUMO. PI A VITA APPETENS MORTEM./ TR ISTE SU I DESI DERI UM PATR IIE RELIQU JT / NEC NON/ DN . M/E RT/E TU RON IS FILl iE / EX JNCLUTA BI ELK JORUM FAMILIA A. CJC ICLXXXV NATIE / AN O CICICCXX DE- NATIE / MONUMENTUM HOCCE FI L Y/ GUSTA VUS. TURO. IOH A NES. GABRIEL / OXE STI ER Y POSUERU 'T / QUORUM PRIM US / PR!EDY HU IUS TOR ESOE1 SIS PATERNIE Fig 67 c. Kartusch på tumbans fra msida, hjä rtformad sköld med Oxenstiernas och Bielkes vapen. Detalj av fig 67 a. Foto 1978. eartouche on the fro nt of the tomb-chest, a heart-shaped shield with the Oxenstierna and Bielke coats-oj:arms . Det a i/ from f igure 67 a. IN REDN ING OCH INV ENTARI ER 85 Fig 67 d och e. Fortitudo och Justitia . Detaljer av tig 67 a. Foto 1978. Fortitudo and Justice. Det a ils from figure 67 a. Q. V IRTUTIS H!ERES l R. S. SENATOR ET CONCI LIARI US CANCE LLAR IUS l A. CICICCXLV III l IPSO IETATIS FLORE ABREPTUS l CUM SORORE MARGARETHA OXE1 STIERNA l HIC PARENTIBUS IU CTUS EST. (=Till Guds Den Högstes Ära. Och till evigt minne av Våra ä lskade föräldrar Herr Gabriel Gustafsson Friher- re till Kimito Herre till Tyresö och Sturefors som född av den berömda och gamla Oxenstiernska familjen är efter Krist i börd 1587 i s in ungdom idkade utrikes s tu- dier i sin mannaålder var kansler åt ha ns höghet hertig Johan av Östergötland och hans majestä t konung Gus- taf den store rik sräd samt avg ick på o li ka besk ickning- ar efter varandra t ill Danmark, England , Nederländer- na och Tysk land. Efter rikets ständers sa mfä llda begä- ran stod ha n i sju är med a lla svenskars tacksamma bifall i spetsen för regeringen tillika med övriga fyra 86 TYRESÖ KYRKA Fig 67 f. Putto i svickeln mellan tumba och epitafium. Detalj avfig67a. Foto 1978 . Pullo in the spandrel between the tomb-chest and the memorialtablet. Detail.fi"om jigure 67 a. rege ringskolleger säsom förmyndare för Sveriges vör- dade Drottning såsom Drots och ledare saktmodig , stödjande sig på en förunderlig mildhet och vältalighet till dess a tt han år efter Kri sti börd 1640 i sitt 54:e levnadsär mätt av ära och värdighet under e n from levnad eftertraktande döden lämnade å t sitt fädernes- land en bitter sakn ad , och Fru Märta , Tures dotter av den berömda Bielkeska familjen född är 1585 och död är 1620. Detta monument upprestes av sönerna Gustaf, Ture , Johan , Gabriel Oxenstierna av vilka den förste är arvtagare till detta gods Tyresö och faderns utmärkel- se . Riksräd och kansliräd . År 1648 bortryckt i själva blomman av sin ålder tillika med sin syster Margaretha Oxenstierna här förenad med sina föräldrar.) A v in- skriften framg är a tt den utförts tidigast 1648 , efter Gus- taf Oxenstiernas död . I sitt testamente före skrev Gabriel Gustafsson Oxenstierna, att l 000 riksdaler skulle ansläs till ett epitafium över honom samt de fyra sönernas moder och syster. De tvä sistnämnda, som begravts i Linkö- ping , skulle tvä av sönerna resa ner för att hä mta och gravsätta i Tyresö. 137 Trots att nägra arkivaliska uppgifter om vem som var mästaren till monumentet ej stät t att finna , kan detta av flera skäl med stor säkerhet tillskrivas den kände bild- huggaren Heinrich Wilhelm , en uppfattning som ocksä redan är allmänt vedertagen. Redan 1634 hade Gabriel Gustafsson Oxenstierna kontakt med Heinrich Wil- helm , som dä hade s in verkstad i Ha mburg, för en beställning av ett epitafium över Svante Stenbock . Det- ta epitafium uppsattes 1637-38 i Uppsala domkyrka. 138 Det ter sig därför naturligt , om Oxenstiernas arvingar vände sig till denne bildhuggare med beställningen av ett epitafium över sin fader. Att epitafiet är ett beställ- ningsarbete och ej utfört pä pl atsen framgär bl a av att det varit nödvändigt urholka en del av en murpelare för att få plats med den ena av sidofigurern a, Fortitudo. 1643 eller tiden närmast därefter var Wilhelms gesäll Jörgen Meintz verksam i Tyresö , 139 förmodligen med uppsättandel av epitafiet. Det är troligt , att även Hein- rich Wilhelm själv vistades i Sverige vintern 1643-44 och då arbetade med uppsättandel av sina beställ- ningsverk.140 Heinrich Wilhelm kom att bli familjen Oxenstiemas specielle bildhuggare och utförde ett fler- tal epitafier för denna . Stora stilistiska likheter finns också mellan monumentet i Tyresö och andra kända verk av Wilhelm , t ex i Stockhoms Storkyrka, Riddar- holms kyrkan, l äders kyrka , Uppsala domkyrka och Österäkers kyrka . 141 Enligt en uppgift från 1654 skulle Maria Sofia de la Gardie detta är ha !ätit ,, förfärdiga sin Sal. Swärefa- dhers Epitafium» (0 I). Den 9 mars 1655 betalade hon l 00 daler kopparmynt till Bengt Pijhll för , Epitaphiums Ahrbethe» . 142 Bengt Pihl (Pijhll , d 1671 ) var bokhällare och gift med Catharina Wilhelms (d 1681), dotter till Heinrich Wilhelm. 143 Det är troligt att arvingarna var ansvariga för fullbordandet av verk beställda hos Hein- rich Wilhelm. Nägot bildhuggeri har Pihl dock knap- past utfört , utan hans uppdrag i Tyresö gällde förmod- ligen uppsättandel av inskriftstavlan eller eventuellt en komplettering av texten pä denna . Samtliga här nämnda faktorer tal ar för att Heinrich Wilhelm var mästaren till gravmonumentet i Tyresö. Det torde ha utförts i Hamburg ären 1641-43 , uppsatts i Tyresö 1643-44 , troligen av Heinrich Wilhelm själv med hjälp av gesällen Jörgen Meintz samt arbetet med inskriftstavlan slutförts 1654-55 av svärsonen Bengt Pihl. Restaurerat 1933, varvid en del anvapen komplette- rades. 1978 restaurerat av konservator Lars Göthberg. Fig 68 a. Gabriel Gustafsson Oxen- stiemas epitafium. Kvinnofigurer på sidostycken. Detalj av fig l. Foto 1978. Memorial tablet to Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Female figu res at the sides. Detail from figure l . Gabriel Gustafsson Oxenstiernas epitafium Epitafium i sn idat, målat och förgyllt trä, uppbyggt i avsatser, med arkitektoni sk inramning (fig 1). Mittpartiet består av en olj emålning med motivet Kristi förklaring , kopia av Rafael s målning med samma na mn . Rundbågig inramning, i svicklarna lövverk . Målningen flankeras av korintiska kolonner ; bas parti med beslagsverk , skaft med slingrande vinrankor. I s idorna stående änglar i halvfigur , voluter och beslags- verk (fig 68 a). Ovanför målningen ett smalt bjälklags- liknande parti med texten: ET NOS IMMVTAIMVR l I. COR.XV. (=Och vi skola förvandlade varda.) Texten flankeras av förkroppade konsoler med kvinno- och änglahuvuden , som bär upp ett entablement. · Den övre delen har i mittpartiet en oljemålning före- INREDN ING OCH INVENTARIER 87 ställande Kristi himmelsfärd. Målningen fl ankeras av reffiade doriska pilastrar med änglahu vud på socklar- na, som bär ett bjälklag med text och e n trekantsgavel med Jehova i hebreiska bokstäver. Texten på bjälkla- get lyder: ASCENDIT DEVS I IVBILO l PSAL.XLIV (=Gud är uppfare n med fröjd). I s idorna bladverk och vi n- druvsklasar samt socklar med stående kvinnogestalter (fig 68 a). T ill vänster Fides (Tron) med en kalk och till höger Spes (Hoppet) med ett ankare. Överstycket fl ankeras av volutliknande partier med överst Caritas (Kärleken) med ett barn på armen och ett äpple i andra handen , vid fötterna ett andra barn (fig 68c). Under det stora mittpartiet ett rektangulärt basparti med oval inskriftstavla inom volutkartusch. Inskrifts- 88 TYRESG K YRK A Fig 68 b . Sidopa rtier av överstycket . Detalj av fig l . Foto 1978 . Th e >vings of the head-piece. Det a il ji-om f igur e l . Fig 68 c. Ca ritas, krönfigur. Detalj av tig l. Foto 1978 . Charity, the crowning figure. Det a il ji-om flgure l . tav lan består av en ko pparpl atta med text i guld mot svart botten , sekun därt insa tt med e tt par enkla spikar. Under finns en inskriftstavl a av ekpannå med rester av grundering men med utpl ånad text , endast små gu ldres- ter i öve rkanten . Förkroppade konsoler med spetsiga sköldar ; till höge r en bevingad drake med stj ärten lin- dad kring nedre delen av ett kors, på ömse sidor om korset bokstäverna TT l ev. Till vänster hj ä rtsköld med kors och bokstäverna IH ~ omslingrade av en orm, flan- kerad av tex ten HOC SAPE. Sidos tycken med voluter och kvinnoansikten . Text på inskriftstavl an: IN M EMO- RIAM CARISS IM I PATR IS l I LLVSTRI SS IM I D: l GAB RI ELI S OXE STIERN l R.S.ARCHI DA PI FER I ET T EMPLI HVI VS ORNAMENTUM HOCCE POSV IT FILIVS GABRI EL l OXEN- STIERNA LI B. BA RODE K IM ITO: l DOM INVS l SM EDB Y ET NORDV I K A NO CHRI STI MDCXLI. (=Till minne av vår Fig 68 d . Gabriel Gustafsson Oxenstie rna. Porträtt , målat av Cornelius Arentz 1640 . Detalj av fig l. Foto 1978. Gabriel Gustafsson Oxenstierna, a portrait painred in 1640 by Cornelius A rent z. Detail f rom flgure l . 90 TYRESÖ KYRKA • käre fader Riksdrotsen högtberömde Herr Gabriel Oxenstierna och till denna kyrkas prydnad har sonen Gabriel Oxenstierna , Friherre till Kimito , Herre till Smedby och Nordvik upprest detta monument å r efter Kristi börd 1641. ) Epitafiet avs lutas nedtill a v en ~artusch med band- verk , voluter och fruktknippen samt en o ljemålning på kopparpl atta med Gabriel Gustafsson Oxenstiernas porträtt (fig 68 d). På målningen inskriften: Anno Suae AEtatis 53. Christi 1640. Porträttet , som är av hög kv alitet , kan med vi sshet tillskrivas konterfejaren Cor- nelius Arendtz, då denne var verksam i Tyresö vid denna tid. •·•·• Under den sekundärt insatta kopparplat- tan finn s en ekpannå av samma form at, med rester av grundering samt med lösa , smärre bitar av o ljefärg tillhörande ett porträtt. Av dessa bita r har kunnat fogas samma n texten: »Anno 164>> (fig 68e). Epitafiets tota la höjd ca 650. Restaurerat 1978 av konservator Lars Göthberg , varvid förgyllningen fästes , smärre retu- scheringar gjordes och målninga rna fernissades. Ett mycket likarta t epitafium finns i Stockholms Storkyrka. Storlek , komposition och materia lbehand- ling överensstämmer så nära a tt de båda epitafierna mås te anses härröra frå n samma kulturkrets . Epitafiet i Storkyrkan är polskt krigsbyte och kommer från det forn a ostpreussiska biskopsdömets huvudstad Frauen- burg , som intogs , plundrades och förstördes av sven- ska rn a år 1626. Delar av den ursprungliga inskriften på epitafiet är synliga , och av dessa fra mgår , att det upp- sattes i domen , troligen som altartavla, av en av des s kaniker, Andreas Steinhalsen. 145 Före förstörelsen av domen i Frauenburg fann s där nitton altaren med upp- satser, och därefter endast ett fåtal. 146 Det är tänkbart att även epitafiet i Tyresö togs vid detta tillfälle. Date- ringen av epitafiet måste då sättas till före 1626. Efter Fig 68 e. Fragment av tidigare porträtt med texten: Anno 164 . Foto 1978. A fragment of an earlier portrait with the text: Anno 164 . 30-åriga kriget tillkom ett stort a ntal altaruppsatser i Frauenburg, vilka i stora drag visar en gemensam stil- riktning och a rkitektoni sk uppbyggnad med epitafiet i Tyresö. Begravningsvapen Begrav ningsvapen av snidat , målat och förgyllt trä. l . Vapen för friherreliga ätten Oxenstierna. Bladkrans med änglahuvud och voluter , omgivande lövverk av målad och förgylld pl åt. Hjälmprydnad: friherrekrona , oxpanna med horn. Höjd 94, med bärstång 277. Bars vid rik sdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstiernas be- gravning den 9 mars 1641. - 2. Vapen för grevliga ätten Oxenstierna. Blad krans med änglahuvud , omgivande lövverk av målad och förgylld plåt. Hjä lmprydn ad : grevekrona , oxpanna med horn . Höjd 107 , med bär- stång 277. Bars vid Gustaf Oxenstiernas begrav ning den 22 oktober 1648. - 3. Huvudbaner för riksrådet Kri stoffer Gyllenstierna av Eriksberg , begrave n den 16 april 1707147 (fig 69). Huvudskölden , indelad i nio va- penfält , fl ankeras a v a kantusverk med inkomponerade stående odjur. Tre hjälmar, krönta med adel skronor. Hjälmprydnader: stående grip med bila , uppåtsträckta armar hå ll ande spegel omgiven av palmblad , St Görans strid med draken. Nedtill inskriftstavl a, inramad av a kantus och voluter, fl a nkerad av putti , med inskrift : ,, Kong!. May' ' Troo Man, Råd , Öfwer-Ståthållare och GeneralLieutenampt af Infanterie , Den Högwälborne Herren och Grefven Herr Christophe r Gyllenstjerna , Grefve till Eriksberg , Frijherre till E rikslund , Giällnäs och Öjern etc. ä r Född A" 1639 d . 17 Nov . på Wijborgs Slått och i Herra nom afsomnade utji Stockholm A" 1705 d. 14 lunii .>> Höjd 202. Burchart Prechts stil. - 4-5 . Anvapen till föregående , ett för fädernet och L!tt för mödernet (fig 69b) . De med adelskronor krönta Fig 69a-b. Begravningsvapen , huvudbaner för riksrådet Kristoffer Gyllenstierna, död 1705. Ovan anvapen , mödernet. Burchard Prechts stil. Foto 1978. Funerary coat-of-arms for Privy Counciltor Kristoffer Gyl­ lenstierna , t 1705 . Ancestral excutcheon, maternal , above. Burchard Precht's sryle. Fig 70. Begravningsvapen, huvudbaner för faltmarskalken Christopher von Diiring, död 1759. Foto 1978. Funer01y coa t-of-arms ofField Marshal Christopher von Diir­ ing, t 1759 . 92 TYRESÖ KYRKA Fig . 71. Välja i s tål. Tillverkad i Solingen , 1600-talets början. Har tillhört Gabriel Gustafsson Oxenstierna . Foto A T A. Steel sword, made at Solingen , beginning of the 17th century. Belonged to Gabriel Gustafsson Oxenstierna. vapnen har inkomponerats på fem olika ni våer bland lövverk , fl ygande draperier, lansspetsar och kanon- mynningar. N ed till avslutning med mussla , akantus- blad och korallstammar. Vapen för fädernet: Gyllen- stierna, Grip, Bielke , Hogenschild , Ribbing , Stenbock , Kagg, Forstena; för mödernet: Yxkull , Anrep , Yxkull , Ungern, Oxenstierna , Trolle , Gera , Färla. Höjd 195 . Restaurerades 1978 av konse rvator Lars Göthberg . - 6. Huvudbaner för fä ltmarskalken greve Chri stopher von Di.iring , död 1759 (fig 70). Fyrdelad sköld med hj ärtsköld , omramad av serafimerkedja. Flankerande rödmålade gripar. Tre hjälmar, krönta med adelskro- nor. Hjälmprydnader: bevingat kors med fyra kronor på e n stolpe , bockhuvud mellan vessel horn , stäende grip hällande två fanor . Inskriftstavla , nedtill avs lutad med lagergirlander , med inskrift: >> Kongl. May15 Högt- betrodde Man Fältmarskalk, Öfverstäthällare , Ridd . och Comm. af K . May15 Orden Högvälb . Hr Grefve Iohan Christopher von Di.iring, Född d. 22 lulii 1695 , Död d. 5 Ianuarii 1759. Blef Gift d . 2 Febr. 1720 med Kongl. Rådets Grefve Carl Bondes dotter Fröken Ca- tharina Margaretha Bonde. >> Höjd 206. - 7. Vapen över Philip Henrik von Truchsess de Wetzhausen med ärtalet MDCLXV. Helt plant, målat i rött och gult. Sköld med två schackrutiga bjälkar i rött och vitt, för- gylld botten. Hjälmprydnad: helgonbild inom vessel- horn . Inskriftstav la med oläs lig text. Höjd 85 , med bär- stäng 218. Försvunna begravningsvapen l. - Till Gabriel Gustafsson Oxenstiernas begrav ning 1641 målade »Jahan Asmund Conterfeijer >> sex ton anor på svart taft , vilka bars på ömse sidor o m kistan enligt den uppgjorda processionsordningen . För sitt a rbete fi ck mälaren 50 daler sil vermynt. 148 Tillhörande hu- vudbaner utfördes på sva rt damas t, fa norna samt häs- tens kl ädnad av svart taft. 149 Det ä r tro ligt att samtliga föremäl gjordes a v samme målare, vilke n torde ha varit identi sk med Johan Assman. 15 0 1830 hängde ännu Oxenstieruska sorgfanan på läktare n (inv). - 2. Till Gustaf Oxenstiernas begravning 1648 gjorde Johan Må- lare »Salig Herrens anor >>, till en kostnad av 80 daler silve1m ynt (räk). Ä ven i detta fa ll torde mälaren ha varit Johan Assman. Värjor Vä1jor: - l . Fäste av gjutet stål; korgformigt , omslu- tande handen, böjda skänklar med knoppformig av- slutning (fig 71 ). Handtaget lindat med tvinnade och kedjetlätade trådar. Päronformad knopp . Dekor bestä- ende av rankverk och bevingade fantasigestalter i re- lief. På klingan inskrifterna: SOLI DEO GLOR IA (=gudi allena äran); SP ES MEA EST DEO (=Gud är mitt hopp) samt solingensmeden Jaspar Bongens stämpel. 1600-ta- lets bö1jan.15 1 Har tillhört Gabriel Gustafsson Oxen- stierna , tidigare fåst vid dennes begravningsvapen (nr 1). Stulen vid inbrott i juni 1975. - 2. För civilt bruk. Fäste a v silver med knopp , vridna skänklar , avs lutade med knopp . Gjuten och ciselerad dekor; ansiktsmas- ke r, voluter, stiliserade bladmotiv . Klinga av järn . Längd l 06. 1600-talets mitt. 152 Har tillhört Gustaf Gab- riel sson Oxenst ierna , tidigare fåst vid dennes begrav- ningsvapen (nr 2). Gravhällar Gravhälla r: - l. Av röd polerad ma rmor (fig 72) . Ram med broskverk i plattskärning , förgylld inskrift: HAR NEDH AN UNDE R l LIGGER FORDOM l DYGDESAMMA MA- TRONA l HEDH ERLIGH H: l A ROLLON I A PASTORIS l PETRI BRUNN l l S:HUSTRU OCH l TH ERAS LI L LA l SON ANDREAS l BEGRAFFNE THEN l 14 IANUARY l ANNO CHRISTI l 1637. IN REDN ING OCH INVENTARI ER 93 Längd 90, bredd 58. Inmurad i norra väggen, väs ter om predikstolen . Enligt inskriften skedde begravningen innan kyrkan uppfördes . Vid golvläggningsarbe ten år 1956 påträffades under golvet , i mittgången, rakt söder om prediksto len, resterna av en tegelmurad gravkam­ mare, som skadats vid tidigare värmeledningsarbeten (A T A). Det är möjligt att det var på denna grav hällen ursprungligen hade sin plats men fl yttades vid kyrkans uppförande . 2. Av rödaktig kalksten . Ram med rundlar i hörnen . I mitten oval med inskrift : HÄR VNDER HWILA l ARW OCH WÄLLÄRD l HER PETRUS BRUNN IUS l FÖDD 1604 ORDJNT 630 l BLE F PAST 633 l TÖRESÖ l SAL: AFSO MNADE 668 l MÄD 2 SINA HUSTROR l SAL: l APOLLON IA PAUL! l PAST" DOTT l NÄSHULTA l OCH l CECILIA SAMUELUS l PASP DOTT l WÄR MDÖÖ l GUD GLÄDJE S IÄLARNE. Längd 210, bredd 135. I koret. 3. Av rödaktig kalksten . I hörnen rosor inom rund­ lar. Strax under mitten oval med timglas samt död­ skal le över korslagda ben . Inskrift i nedsänkt relief: HÄR LIGGER BEGRAFWEN /1 TULFÖRWALTERS WEDH l DALERÖÖN CHRISTIANN l BREDSCHNEIDERS DOTTER l tY NGFRU E USBET HENNES l ÅLDER WAR 10 ÅHR OCH l BLEF BEGRAFWEN l DEN 14 MAY ANNO 1648. Längd 210, bredd 150. I koret. Har tidigare haft sin plats i mitt­ gången. 4. Av grå kalksten . Rektangulärt inskriftsparti, under detta rundel med insignierna: Passare, hålyxa, bila, skarvyxa, vinkelhake och hammare. Inskrift: DENNA · STEN · OCH · LÄGERSTAD · HÖ RER l MEST · JOH AN LABAN·OCH·HANS· KÄRE/ HYSTROR ·OCH BARN · TILL · SOM · HÄR l YNDER · LIGGA · BEGRAFNA · NÄMBLIGA l H: MARGARETA · ANDERSDOTTER · ME l OH · S IN DOTTER · MARGARETA · LABAN l SAMPT · H . EMERENTIA · LARSDOTTER l LUNG · MEDH · S IN · DOT­ TER · EMERANTIA l LABAN · SA: OCH · H . CHRISTINA · PEDER l DOTTER · NORRE · MEDH S INA 2 DÖTTRAR l MARIA · LABAN · OCH · MAGDALENA · LA l BAN · HYARS SJÄLAR · GUDH · EVUNNER l LIGA FRÖGD E · AO 1690. Längd 204, bredd 154. I koret. Ursprunglig plats på kyrkogården (inv 1830), flyttades till mittgången tro­ ligen 1861 (st pro t) och till koret 1956 (ATA). 5. Av grå kalksten. I hörnen rundlar med rosor. I mitten rundel med passare , vinkelhake och hjul inom ram med förkrympt broskverk. Inskrift runt kanten : SA · ELSKADE GVD ·l WERDENA · AT · HAN · VTGAF · SIN· EENDA ·SON· l PA · TH ET · AT · HWAR ·OCH l EN · SOM · TROOR · PA · HONNOM · SKAL · ICKE · FÖRGAAS l YTAN · FA · EWINNERLIGIT · UlF · IOH · 3 · CAP · Inskrift i mittpartiet: H ER · L!GER · BEGRAVEN ·l S · M · MA TIAS · MOLLER · MEDH l EN · SINLILLE · DOTTE R · l YIELREN · Fig 72. Gravhäll över pastor Petrus Brunnius' hustru och son, 1637. Röd marmor. Foto 1978. Grave s/ab in memory of the wife and son of Vicar Pe1rus Brunnius , /637. Red marble. SGELGVDH · NA l DIG · WARRE ·ANNO 1679. Längd 196 , bredd 124. I koret. Har tidigare legat i mittgången. 6. Av grå kalksten . Ingen dekor. Sliten. Inskrift : 1753 l LÄT KYRKIOHERDEN I TYRES IÖ l D: CHRI ST: HESSEL­ BERG l T ILLREDA DENNA STEN l FÖR SIG SIN HUSTRU l OCH BARN ATT HWILA l UNDER. Längd 180, bredd 142. I koret. Ursprunglig plats på kyrkogården , flyttad till mittgången 1861 , till koret 1956. 7. Av rödaktig kalksten (tig 73) . Dekor och inskrift i nedsänkt, hög relief. I hörnen rundlar; i de övre ängla­ huvuden , i de nedre rosor. Runt kanten textband med inskrift: S · M · AREN D · SCLOTT l GESTORBEN YFF VD BY DEN · Il · l MARTY ANNO 1644 l GOTT SEY MIR GNEDIG. I mitten sköld inom blad- och rosenkrans, i skölden hj ärta med kors och initialerna A S. På ömse sidor om bladkransen konsoler med bladornament , på konso­ lerna dödskalle resp timglas. Inskriftstavlor med volut­ 94 TYRESÖ KYRKA kartuscher. Inskrift på hällens övre del: HIER LIEGET ARENOT SCHLOTT l DER GUT PAPIER KUND MACHEN l DER DIE WISSENSCHAFFTEN l SCHWEDEN ERST GE­ BRACHTDER l ACHT VND SECHZICH IAHR DER l TUGEND NACH GETRACHTDER l KUNT ENTLAVFEN NICHT DEM TOD l AUS SEINEM RA- EN . Inskrift på hällens nedre del: ANNO 1651 DEN 5 NOVEMBER l IST D1EHRVNDTV1 EL­ TVGENT l SAHM-RAWDORETHEADAMES l LARSVLRICHS­ DOCHTERS ELIGIN l HERRENENTSCHLAFENGOTVER l LEIHEVNSSAMPTIHREINFR-LICHE l AVFERSTEHVNGA­ MIVNGSTENTAG. Enligt inskriften var Arendt Schlott Fig 73. Gravhäll över Arendt Schlott, död 1644, den förste pap­ persmakaren i Sverige. Rödaktig kalksten. Foto 1978. Grave s/ab in memory ofArendt Schlott, t 1644, the first paper­ maker in Sweden. Reddish limes­ tone. Fig 74 (t h). Minnessten över kyr­ kans tillkomst. Av rödaktig, pole­ rad sandsten. Foto 1978. Stone in memory of the creation of the church . Polished, reddish sandstone. Right. den som införde pappersmakeriet i Sverige. ' 53 Längd 21 O, bredd 150. I koret. Ursprunglig plats på kyrko­ gården, flyttad till mittgången 1861 , till koret 1956. 8. Av grå sandsten. l hörnen små rosor. Inskrift runt kanten: CHRISTVS ÄR MIT l LIIF OCH DÖDHEN ÄR MIIN WINNIING. PHILIPPliGAlAR BORDE MIGH I DAGH TIGH SYR 38. Inskrift på hällens övre del: HÄR LIGGER BEGRAFVEN l SALIGH HVSTRO GERTRUD l OLOFSDOTTER · MEDH · TVÅ l SINA SONER · OCH · EEN · l DOTTER · HVILKEN · GVDIELIGEN · AFSOMPNADE · EFITER · ET · HART BARNSENGE l THEN · 18 · OKTOB ANNO 1613 l GVDH · FÖRLÄN E · THEM ·AL/LE E FRÖGDEFVL · VP/STONDELSE. I mitten inom ram bomärke samt initialerna E · P · s l G · O · D / P · E · S / O · E · S. /M · E/ D. Inskrift på hällens nedre del: QVINNAN ·HON· VARDER/ SALIGH ·GENOM· BARNS-/BYRDEN ·OM· HON · BLIF·/vER · I · TROONNE · OCH KÄRL-/EKEN · OM · OCH· l · HELGHEL-/SE · MEDH · KYSK H EET ·I · TI-/MOTH ·Z ·. Stenen är över en kvinna och hennes tre barn, trillingar, som dött i svår barn­ säng. Längd 166, bredd 95. I koret. 9. Av rödaktig kalksten. Strax nedanför mitten oval innehållande bomärke i nedsänkt relief. Inskrift på hällens övre del, i nedsänkt relief : HIE L!GET BE­ GRABEN JOHAN VON/ HORNS HAVSFRAW SELJGE /ANNA SCHNELLJNGS VND IHRE l TOCHTER. WELCHE IN KINDES / NÖTHEN GESTORBENDEN / XVI DECEMBRIS ANNO / M.DC.IL.IX / ABER DER GERECHTEN SEELEN / SIND IN GOTTES HAND, VND /K ElNE QVAL RYRET SIE AN , / OB SIE WOLFVR DEN MENSCHEN / VIEL LEIDENS HAB EN , SO SIN D l SIE DOCH GEWISSER HOFNUNG l DAS SIE NIMMER­ MEHR STER-/BEN , SAPIENT ·CAP. III. Längd 188, bredd 105. I koret. Har tidigare haft sin plats i mittgången . Minnesstenar Minnesstenar: - l. A v rödaktig, polerad sandsten (fig 74). Rektangulär med profilerad ram, upptill segment­ format mittparti. Förgylld inskrift: DEO l OPTIMO · MAXIMO / ET · ECCLESIA E · TOERESOENSJ · / QUAE · OB · DISSITA · HANINGENSlUM · SACRA · l CULTU · DIVINO · SAEPE · VACAVIT ·/ET· MORTUOS ·I N · DEVIIS ·MON­ TIUM · LATERBRIS · l UBI ·A · FERIS · LANlABANTUR · CONDIDIT · / TEMPLUM ·HOC · l ANNO · DOMINI · MDCXXXIX · FUNDATUM · /ANNO · VERO · SEQVENTI PERFECTE ABSOLUTUM · l ET· E · BONIS · ALLODIAL!BUS DOTATUM · / PROPRIIS · SUMPTIBUS · EXTRUX IT · / GABRIEL· OXENSTIERNA · GUSTAVI ·F·/ L· BARO · IN· KIMOTHO · DOMINUS · IN ·TOERESO · ET · / STURE­ FORSA · S · R · M · TI S • ET · REGN! SVECIAE · TU: /TOR · ET · ADMINISTATOR · SENATOR · ARCH!DAPIFER · / COLLGJI · IUSTITIA E ·/PER · REGNUM · SVECORUM · / PRAESES · ET · IUDEX · PROVINC!ALIS · VESTGOTHIAE · DALIAE 2 VE/· CUM · D!LECTIS: CON INGE · l BIRGITTA · DELAGARDIE · l NATA · BARONIS · FILJADE · EEKHOL­ MEN · l BARONISSA · DE · KIMITHO DOMINA · IN TOE · l RESO · SAETUNA · ET LEMBSIOHOLM · l IOH · FERSTER · AEDIFICAV!T · (=Åt Gud, den Allgode och Högste, samt Tyresö församling, vilken, då det var långt till gudstjänsten i Haninge, ofta fick försaka denna och be­ gravde de döda i bergens otillgängliga gömslen, där de sönderslets av vilda djur, blev denna kyrka Herrens år 1639 grundad av Gabriel Gustafsson Oxenstierna och följande år helt fullbordad och berikad med arvegods, INREDNING OCH INVENTARI ER 95 uppförd med egna medel av denne, som var frihen·e till Kimito, herre till Tyresö och Sturefors, Hennes Kungl. Maj:ts och Sveriges rikes förmyndare och sty­ resman , riksråd, riksdrots, president i kollegiet för rättskipningen i Svea rike och lagman över Västergöt­ land och Dal, jämte hans innerligt älskade maka Brita De la Gardie, född friherredotter till Ekholmen, fri­ herrinna till Kimito och fru till Tyresö, Sätuna och Lemsjöholm. Hans Perster var byggmästare.) Texten talar om kyrkans tillkomst , donatorer och byggmäs­ tare. Höjd 182, bredd 107. Inmurad i väggen ovanför södra utgången. 2. Av grå sten. Svartmålad inskrift: MEMOR IAE SACRUM. / PL.REVER. ET DOCT!SS. DN. ANDREAS BRUN l DELIUS SUIR. CANDORF. ERUD!TIONEAC l PIETATE. CLA­ RUS. NAT. EST. D.XII. IA N. A0 MDCLXVI /ORD. SAC RO. A0 MDCXC. ADSCRIPTUS. MDCXCIJVL l RO. COMJN IS T. ECCL. TYRESO ET. DALAROFACT / UXOREM. HAB. HONEST. MATRONAM MARG / BRANDT. EX. QUA · IIFILIOSET. 96 T YR ESÖ KYRKA VI FILI AS . l PROCREAVIT · A MDCCV II EA R. ECCL ES- CO ST l PASTOR. CU IM UN ERI. QUUM. PER · XX III · ANN l PIE AC.SEDULO. PRAEFU ISSETU ITAE SATUR l D.XX.-OC- TOB. AN. MDCCXXIX. l BEATE. DECESS IT l TERRA. TE- GIT. CORPUS. SED. SPIRI TUS l ASTRA . TR I UMPHANS. INCOLIT. TU. DICTA l PACE. VIA TOR. AB I. l POSUIT L. B. FILI US (=Helgat ät minnet. Den högst vördnadsvärde och lärde herr Andreas Brundelius , berömd bland sina landsmän för redbarhet , lärdom och fromhet , föddes den 12 j anuari 1666, prästvigdes 1690 och utsägs till komminister i Tyresö och Dalarö församlingar 1692. Han hade till maka den hedervärda husfrun Margareta Brandt , med vilken han fick tvä söner och sex döttra r. År 1707 utnämndes han till kyrkoherde i Tyresö fö r- samling. Sedan han i 23 ä r fromt och niti skt förvaltat detta ämbete , avled han saligt, mätt pä livet , den 20 oktober 1729. Jorden höljer kroppen , men anden bebor segrande stjärnorna. Du vandringsman , gä härifrän efter fridshäl sning! Sonen Lars Brundelius satte upp [epitafiet].) Höjd 57 , bredd 55. Inmurad i nordväggen. Stenen har ingätt i ett epitafium över kyrkoherden Andreas Brundelius (d 1729), uppsatt 1735 av sonen Lars , patron vid stärkelsebruket i Tyresö. Epitafiet >> i huggen sten med förgylt ram omkring» fick sin plats mellan sakristiedörren och predikstolstrappan. 154 En ram, som troligen tillhört detta epitafium , förvaras pä tornvinden. Den är av trä , skulpterad och med spär av förgyllning. Runt om bandverk i plattskärning, Be- rainstil. Vid nedre hörnen voluter med akantusblad, i mitten mussla . Triangelgavel , mittpartiet saknas dock . Dageröppning: höjd 72, bredd 60. Kistor i Oxenstieruska gravvalvet Kistor: - l. A v koppar . Enkel typ , locket sakn as. Ti llhör Gabriel Gustafsson Oxenstierna (d 1640). 2. Av koppar. Enkel typ , med lock. Tillhör den för- res första hustru , M ärta Bielke (d 1620), begraven först i Linköping, sedan i Tyresö pä 1640-talet. Den döda klädd i grönt s iden med brunt sammetsliv, garnerat med sammetsbitar , ärmarna prydda med pärlrosetter. 3. Av koppar. T idigare helt överdragen med brun sammet , stora delar av denna bevarad pä locket. Vid fotä ndan ä rta let 1648 i applikation , endast ettan beva- rad. Ti llhör de föregåendes son Gustaf Oxenstierna (d 1648). 4. Av koppar. Ursprunglige n överdragen med brun sammet , rester av denna kvar vid handtag och emblem. Förgy llda inskriftsplåtar och handtag. Pä locket fanns tidigare et t förgyllt bronskrucifix , sedan 1933 uppstä llt pä a ltaret i sakri stian , behandlas närmare under Kruci- fix. Tillhör den föregåendes hustru Maria Sofia de la Gardie (d 1694). INREDNING OCH INVENTARIER 97 Fig 75 a. Oxenstieruska gravvalvet. Kistorna tillhör Kristoffer Gyllenstierna och Gustava Juliana Oxenstierna. Foto Peter Myhr 1978 . The Oxenstierna burial vault. The cof­ fins of Kristoffer Gyllenstierna and Gustava Juliana Oxenstierna. Fig 75 b. Detaljer av kistorna på fig 75 a. Foto Peter Myhr 1978. Delails of the coffins , figure 75 a. 5. Av koppar. Helt överdragen med brun sammet. Rik besättning av akantusrankar och ornamentala kantlister i förgylld koppar, något ärgade men ännu till största delen glänsande. På locket förgyllt krucifix , längd 45 cm. Mycket praktfull och välbevarad kista . Tillhör de två föregåendes dotter, Gustava Juliana Oxenstierna (d 1675), maka till Kristoffer Gyllen­ stierna . På fotändan en liten barnkista av trä (fig 75 a­ c). Fig 75 c. Kista tillhörande Gustava Ju­ liana Oxenstierna. Foto Peter Myhr 1978. Coffin ofGustava Juliana Oxenstierna . 7-795584 Tyresö kyrka 6. Av tenn . Praktkista i Tessin-Prechtska stilen med gjutet vapenemblem på huvudändan. På locket krucifix i tenn med förgyllt ländkläde, något skadat, längd 93 cm. Tillhör Kristoffer Gyllenstierna (d 1705) , begraven 1707 (fig 75a-b). Skallen uppvisar två sabelhugg i hj äs­ san , skador från slaget i Lund 1676, där Gyllenstierna gjorde uppmärksammade insatser. Vid restaureringen 1933 ordnades kistorna parvis på järnställningar, som förbättrades 1978. 155 Ben och delar 98 TYRESÖ KYRKA Fig 76. Porträtt av Anders Brundelius, kyrkoherde i Tyresö 1707-29. Foto 1973. Portrait ofAnders Brundelius , Vicar ofTyresö 1707-29. av förstörda kistor samlades i en ny kista och kisthand­ tag m m i en annan . Rikare kistbeslag, lösa vapensköl­ dar , namn- och bibelspråks plåtar , de flesta försilvrade , uppsattes i ett för ändamålet nygjort skåp, som nu hänger på tornvinden. Prydnader från följande perso­ ners kistor finns där : Carl Adolf Gyllenstierna (d 1733), systern Maria Gustava Gyllenstierna (d 1737) , dennas måg och dotter, Johan Christopher von Diiring (d 1759) och Catharina Margareta Bonde (d 1755) samt deras måg Carl Fredrik Schetfer (d 1786). Målningar, minnestavlor, ritningar Målningar: - l. Prästporträtt (fig 76). Oljemålning på tunn träskiva. Förgylld träram , svagt profilerad. In­ skrift i övre , vänstra hörnet : >> And. Brundelius. Kiörkioherde i .Tyresiö ock Dahl e rö Förs h. Född 1663 . Död 1729. >> På baksidan stå r på en fastklistrad pappers­ lapp : >> Till Tyresö Kyrka överlämna undertecknade denna tavla såsom gåva på undertecknad Lage rgrens 75-årsdag den 20 oktober 1928 till församlingens erin­ ran av Anders Brundelius, kyrkoherde i Tyresö åren 1707-1729, vilken >> med tro och flijt denna församling uti 22 åhr berömlige före stått>>. David Frostej , Kyrko­ herde i Tyresö 1916--1920. Claes Lagergren , herr af TyresÖ.>> Höjd 30, bredd 23,5. Ovanför uppgången till predikstolen . Restaurerad 1977 vid Nationalmusei atelje . 2. Smärtomannen, bröstbild (fig 77 a). Oljemålning på duk. Rikt snidad , förgylld, oval ram i Prechtstil. 1600-talets senare del. Höjd 62. Ovanför uppgången till predikstolen . Troligen skänkt 1709 av Maria Gustava Gyllenstierna. ' 56 Restaurerad 1978 av konservator Lars Göthberg . 3. Kristi korsfästelse (fig 77b). Oljemålning på duk. Förgylld träram med påsatta metallornament i Herain­ stiL Huvudfiguren , med fl addrande ländkläde , omges av en mängd figurer samt symboliska föremål och em­ blem. Längst upp sol och måne samt texten: >> Tänk på JeSum Christum .>> På ett papper runt korsets huvud­ ända står bokstäverna INRI. På ömse sidor om korset finns en veronicaduk, törnekronan och andra föremål erinrande om Kristi passion . I bakgrunden Jerusalem med stadsmur och åtskilliga kupolförsedda torn . Vid korsets fotända Adamsskalle. Nedanför korset en skylt med text , vilken börjar: >> Thenne dom är funnen i Sta­ den Agilla. Wij Pontus Pilatus The Romrnares öfwersta rådet .. . >> Längs vardera långsidan tretton porträtt med tillhörande språkband. Porträtten före ställer, i vänstra raden : Pilatus , Caiphas, Sarcas, Fesaphat, Pu­ liphares, Theras, Rosmophin, Samec , Leproch , Mesa, Folket , Kricksknekten , Petrus ; i högra raden : Hero­ des, Ptolemeus , Nicodemus , Joseph aff Arimatia, Achias, Subat , Foram, Raban, Ebiris, Riphars, Diara­ bias , Judas , Pigan. Höjd 184, bredd 142. På långhusets norra vägg.Skänkt 1724 av bröderna Abraham och Carl Grill, patroner vid oljebruket i Tyresö. 157 Restaurerad 1978 av konservator Lars Göthberg. Tavlor med sam­ ma motiv, innehåll och komposition , troligen utförda efter samma förlaga, finns i Järlåsa kyrka och i Arvids­ jaurs kyrka .158 4-10. En serie på sju målningar med motiv ur Jesu liv (fig 78). Oljemålning på duk. Förgyllda träramar med stiliserade bladornament i hörnen och mitt på sidorna. Motiv: Kristus frambäres i templet , Kristi dop , Natt­ varden, Kristus i Getsemane, Ecce homo , Kristi kors­ fastelse , Kristi uppståndelse . Höjd 75 , bredd 58 . I väst­ ra delen av långhuset. Skänkta av Maria Gustava Gyl­ lenstierna 1722. Ursprungligen ingick åtta tavlor i se­ rien, som uppsattes på pelarna i koret. 159 1772 angavs en av tavlorna (troligen Födelsen) vara borta (inv 1734, tillägg). Senast 1773 flyttades tavlorna till sakristian (inv). Il. Kristus i Getsemane . Oljemålning på duk. Rikt snidad träram i senbarock, spår av förgyllning. Måleri i Fig 77 a (t v). Smärtamannen. Oljemål ­ ning, 1600-talets senare del. Ram i Bur­ chard Prechts stil. Foto 1973 . Man of Sorrows, oil-painting, latter part of the 17th century. Frame in the style ofBurchard Precht . Lejt. Fig 77 b. Kri sti korsfastelse. Oljemål­ ning , omkr 1700. Skänkt av Abraham och Carl Grill 1724. Foto 1978 . The Crucifixion. Oil-painting , c 1700. Presented by Abraham and Carl Grill in 1724 . INREDNING OCH INVENTARIER 99 klassicerande 1600-talsstil, en ängel stödjer Kri stus, en annan lyfter en kalk och pekar mot skyn; ljusa farger. Höjd 126, bredd 96. Omkr 1700. 12. Kristus i Getsemane (fig 29) . Oljemålning på duk. Spegelram med förgy llda ornament i trä ; bandorna­ ment, urnor, voluter, lövverk. Rikt sku lpterat över­ stycke. Målningen med ljusa, lätta farger. Höjd 134, bredd 65 . 1700-talet. I sakristian. l nköpt 1818 från hol­ ländska reformerta kyrkan i Stockholm och skänkt av bokhållaren Anders Hoffman vid Uddby kvarn , med förbehållet >> att denna prydnad aldrig må ifrån Tyresö kyrka afskiljaS >> . Tavlan uppsattes ursprungligen >> bakom sista Qvinno-bänken >>, dvs på långhusets nordvägg (inv 1830). Restaurerad 1978 av konservator Lars Göthberg. Minnestavlor: - l. Gustaf III :s tal till riksdagen 1772. Tryckt 1772. Förgy lld träram med äggstav; över­ stycke med lilla riksvapnet. Höjd 52, bredd 40. Tornets sydvägg. - 2. Gustaf lll:s tal till riksdagen 1771. Tryckt 1774. Förgylld träram med äggstav ; överstycke med lilla riksvapnet. Höjd 52 , bredd 40. Tornets nord­ vägg. - 3. Av plåt. Minnestavla över greve Christo­ pher von Diiring (1695-1759) och hans hustru Catha­ 100 TYRESÖ KYRKA Fig 78a-b. Ecce Homo och Uppståndelsen (t h). Olj emålningar omkr 1700. Ingår i en serie om åtta målningar med motiv ur Jesu li v. Ursprungligen uppsatta i koret. Skänkta av Maria Gustava Gyllen- stierna 1722. Foto 1978. Ecce Homo and the Resurrection , right. Oil-paintings, c 1700. Like figure 78 a, this is one of a series of eight paintings IVith subjectsfrom the Iife of Ch rist. Original/y in the chance/. Presen ted in 1722 by Maria Gustava Gyllenstierna. rina Margareta Bonde ( 1697-1755). Otyd lig text. Höjd 40, bredd 57. På tornvinden . Har troligen suttit på huvudbanerets bärs tå ng . Ritningar : - l . T ill orgelfasaden (fig 42). I bläck , laverad och farglagd. Slät, profilerad ram , må lad och förgylld. Utförd 1842 av R Brouhn vid ÖIÖ. Höjd 62 , bredd 44. - 2. Plan över Tyresö kyrka 1916. l bläck , laverad och farglagd. Inra mad 1934. Höjd 20 , bredd 32 . Försvunna tavlor ,, Ett skylleri Christi uthi Örtagården uth an Ra m >>, upp- tagen i inv 1734. Enligt randanteckning från 1772 var det då »bortta ». - >> Ett Christi Nattvard med swart Ram >>, uppt age n i inv 1734 . - >> En Tafla KongCarl XII för sc hl eif: religions Frihet Åh r 1707 , med s w art Ram. en Dito Kong Carl XI begrafning 1697. Noch en Dito öfwer Jubelfäst som firades Åhr 1693 Domino Esti Mihi . E tt öfwer Narviska sege rn 1700 >> , samtliga upp- tagna i inv 1734. Kasse rade 1772 en ligt marginalan- teckn ing i in v. Pendyl Pendyl i empiresti l, förgy lld (fig 79). Två bevingade gripar, sittande rygg mot rygg , bär upp urverket, som kröns av bevingade sfinxer ; sockel i form av en bladfris med bladkonsol och girland. På urtavlan stå r: »lon: Cederlund . Stockholm. >> Höjd 83. Skänkt av kyrko- herden Axel Joha nsso n 1965 genom testamente (inv 195 1-). I sakristian . Restaurerad 1978. Böcker Böcker , bl a: - l. Kyrkoha ndbok (fig 80). Tryckt hos lgnatius Meurer i Stockholm å r 1637. 160 s . Pärmarna klädda med rödbrun sammet , gjutna s ilverbeslag. På vardera pärmen fem fastsatta mynt ; nio av dessa är salvators-ha lvriksdaler med bi ld av drottning Kristina å r 1640. Det tionde myntet , som lossnat före 1830 (inv) , ersattes vid restaureringen 1935 med ett mynt från det- ta år med Gustaf V:s bild. Stulen vid inbrott i novem- ber 1976. - 2. Kyrkohandbok med psalmbok. Tryckt 1697. Brunt skinnba nd. 1150 s+ register . På altaret i sakristian. Stulen vid inbrott i november 1976. - 3. Psalmbo k (fig 8 1). Tryckt i Stockholm 17 18. Band med pärmar av förgyllt silver, kantrand av flä tad si lvertråd, rygg och knäppen av rik sil verfiligran i blad- och blo mmö nster pä fö rgylld botten. Den flätade sil vert rå- de n defekt kring pärmarna och saknas t ill stö rre delen på främre pärme ns vänstra sida; mindre filigranpart i bortbrutet pä ryggen nedtill till höger. Stämplar saknas . Höjd 15,9, bredd 6,6. Enligt inskrift pä försättsb ladet bru kad av Carl Fredrik Scheffer , som skänkt den till kyrkan 1784. Deponerad hos SH M 196 1, in v nr 26687. Skepp Skepps modell i trä , som visar ett medelstort örlogsfar- tyg , av den typ som kallas pinass, frän 1620-30-talet (fig 82). Skrov med rester av målning; vita , stiliserade ornament pä grå botten . Däck av ek i två delar samt skansdäck med hytta ovanfö r huvuddäc keL Tolv ka- noner i slute t batteri . Galjonsbild i form av fiskliknande varelse; det rund a, uppsvällda huvudet , t rubbiga käk - parti et och den breda munne n gör dock a tt den närmast liknar en delfin . Övre akterspegeln up påt avs malnande. Galle ri med obetydliga mälningsrester. T re master samt bogspröt med full ständig fregattack ling, där rigg, rundhult och utrus tning i stort sett är origi nal. Skrovets längd 75 , största bredd 17, med tackling längd 90, höjd 89. Skeppet upptages i 1634 års inventarium för Tyresö INREDN ING OCH INVENTARI ER 10 1 Fig 79 . Pendyl, empirstil. Pä urtav lan s tär: lon: Cederlund . S tockholm. Foto 1973. Clock in Empire Style . On the dia/ is the text: lon : Cederlund. S tockholm . Fig 80. Kyrkohandbok . Pärmen klädd med rödbrun sammet , mynt med dro ttning Kristinas bild 1640. Foto ATA. Service-book. The covers are of reddish-brown velvet, with coins of Queen Chri- stina, 1640. 102 TYRESÖ KYRKA kapell (C I) . Det överfördes senare till kyrkan, där det upphängdes ovanför läktaren . Restaurerat 1934 av sjö- kapten Hjalmar Börjesson (A T A). I samband med det- ta placerades skeppet i en monter i västligaste delen av långhuset. En ny restaurering och konservering gjordes 1953 av kapten Sam Svensson , konservator vid Statens Sjöhistoriska Museum . '60 J samband med kyrkans re- stam·ering 1978 placerades skeppet i en ny , väggfast monter vid tornrummets nordvägg. Tyresöskeppet är a v stort skeppsbyggnadshistoriskt intresse , då det är Sveriges äldsta fregattriggade far- tygsmodell och troligen den enda modell i världen från . denna tid , som har kvar s in ursprungliga tackling. Det är ej känt vilket fartyg skeppet eventuellt utgör modell av. Galjonsfiguren talar dock för att det kan ha varit någo t örlogsfartyg med namnet Delfin . 11" Övriga inventarier Vaser: - l . Av silver, pokalform , förgylld runt foten , mynningen och inuti . Rund fot med punsad dekor i form av stiliserade bladornament , pärlstav. Runt myn- ningen graverad ranka. Inskrift på mitten : »Julen 1900 af H . >> Stämplar: K Andersson , Stockholms stadsva- pen , tre kronor , X6 (= 1900). Höjd 19, fotens diam 9, mynningens diam 13 ,5. Skänkt 1978 av fru Margareta Östregård. - 2. Ett par , av s ilver. Åttkantig, nedåt avsmalnande form . Stämplar: B HEDLUND , Stockholms stadsvapen , tre kronor , S, årsbokstaven C9 (= 1953). Inskrift: >> Georg och Walborg Wallenholm 1968.» Stul- na vid inbrott i november 1976. Bokstöd , hopfällbart av trä , lackerat i brunt med inläggningar i pärlemor och måleri i guldfärg. På fram- sidan IHS inom strålkrans samt geometriskt mönster, på baksidan bladrankor. Mått: bredd 3 1, höjd 54. Skänkt 1667 av Maria Sofia de laGardie (0 1). Bokstö- det fick sin plats på altaret (inv 1734, 1773). 1830 an- gavs det vara söndrigt och ej längre i bruk (inv). Re- stam·erat omkr 1950 (inv 1951-). Stulet vid inbrott i november 1976. Konsol av kalksten i form av änglahuvud med ving- ar. Mått: bredd 20, höjd 20. 1600-talets mitt. Sekundärt placerad i torntraven. Kan möjligen ha tillhört den äldre portalen ti ll bogårdsmuren. Skrivtyg i Mariebergsfajans . Blomdekor i olika får- ger. Bl å text på undersidan: M B 381 72 (bomärke) 4 V. Skänkt av Carl Fredrik Scheffer 1772 . Stulet vid inbrott i november 1976. Kollektbössa av mäss ing , på trebent ställning av järn. Total höjd 107 . Inköpt 1955. Kollektbössa av järn, på fyra fötter , med påsmidda, hamrade bitar i olika geometriska former. Myntned- släpp upptill. I botten lucka med hänglås. Längd 25,5 , bredd 25,5 , höjd 42 . Komponerad och tillverkad av smeden Karl Erik Nygren 1958. Skänkt 1978 av Tyresö-Vendelsö Hantverks & Företagareförening. Kyrknycklar, två stycken , järnsmide (fig 83). 1640- talet. Längd 34 resp 39. Kista i ek. Smidda j ärnbeslag, tre lås , varav två Polhemslås. Indelad i två större och ett mindre fack samt fyra lådor. Två sparbässeinsläpp i locket. Längd 123 , bredd 60 , höjd 55. l sakristian . Tillverkad 1633 av Melcherdt snickare , till en kostnad av sex daler sil ver- mynt. För j ärnen ti ll kista n fick Anders Hoofslagare tolv daler silvermynt och Lennart Smedh fick fyra da- ler silvermynt för låset (räk). 1838 gjordes kistan om av kyrkvaktmästaren . Några ekbräder anskaffades för ändamålet (s t prot) och två stora Polhemslås inköptes till en kostnad av 24 shilling styck (räk). Kistan skadad vid inbrott i november 1976. l kistan förvarades bl a: - Kopparbäcken , med driv- na spira lbucklor , i botten IHS. Övre diameter 26. An- Fig 81. (t v). Psalm- bok . Pärmar av för- gyllt silver med mön- ster i filigran pä ryg- gen. Skänkt av riks- rädel Carl Fredrik Scheffer 1784. SHM inv nr 26687. Foto ATA. Hymna l. Cove rs of silver-gilt with a fili- gree partern on the spine . Presented by Privy Council/or Ca rl Fredrik Scheffer in 1784. Left . Fig 82 a. Skepp , mo- dell , 1620-30-talet. Foto ATA. Ship, mode/, 1620's to 30's. INREDN ING OCH INVENTARI ER 103 Fig 82 b-d. Detaljer av skeppet, fig 82 a . FotoATA. Th e ship, jigure 82 a. Details. 7t- 795584 Tyresö kyrka 106 TYRESÖ KYRKA Fig 83. Kyrknycklar , järnsmide, 1640-talet. Foto 1973. Wrought iron church keys , 1640's . vänd som dopskål , ursprungligen tillhörande Tyresö kapell. Skänkt 1632 av Mattias Mölnare och då värde- rat till sex daler silvermynt (räk). - Kopparbäcken , låg cylinderform , utåtvikt kant. Driven ·i ett stycke. Dia- meter 26. Använd som kollektbössa. 1600-talet (inv 1644) . - Träask , i svepteknik med karvsnitt , rödbrun . Längd 20 , bredd 13 , höjd 10. Samtliga föremål stulna vid inbrott i november 1976. På tornvinden förvaras bl a: - Ram i skulpterat trä. Växtmotiv och änglafigurer i hög relief, nästan fri- skulptur, hög kvalitet. Dageröppning: höjd 122, bredd 92. 1600-ta lets senare del. - Överstycke i skulpterat trä. I mitten kvinnoansikte inom mussla , omgiven av akantusblad , som övergår i voluter och andra växtmo- tiv. Höjd 92 , bredd 150. 1600-talets senare del. - Un- derstycke i skulpterat trä. Utdragna öronmusslor, broskverk. Höjd 28, bredd 90. 1600-talets mitt . Klockor Kyrkans två· klockor är upphängda i kloekbock i väst- tornet: - l . Runt nederkanten palmettbård . Upptill två bårder med rankornament. Inskrift på e na sidan: »Åhr 1740 d. 27 juni har höga himlars eld mig ned i askan lagdt. l Åhr 1750 har höga himlars nåd i fordna form mig bragdt, af Johan Fahlsteen >> . Inskrift på andra si- dan : »Igenom Tyresiö församblings sockne Patro n Rid- daren af Seraphims orden, och Commeodören af Kongl. May:ts Swärds orden, samt Generalen för Svenska Cavalleriet, Högvälborne Herr Baron Johan Christoph: von Durings och des högt älskade Grefvin- nas Fru Catharina Margareta Bondes trägna och högst bepriseliga försorg» . Diameter 110. - 2. Samma utfö- rande som föregående. Inskrift på ena sidan: »Åhr 1740 jag ock af j ungeld stjelptes , l Å hr 1750 jag med till rätta hjelptes, l af l l oh an Fahlsteen». Inskrift på andra sidan: »H vad här wår wärda fahr,/ Och hulda mohr har gjordt,/ Till hennes ähra wij l Och wörda som wij bordt. Gustava Sabina von Dliring , Ulrika Eleonora von During. » Diameter 85 . A v inskrifterna framgår att klockorna är gjutna 1750 av Johan Fahlsten i Stockholm och är omgjutningar av de äldre klockorna, som förstördes i branden 1740. Den större klockan väger 5 skeppund 4 lispund l O skålpund och den mindre 2 skeppund 19 lispund 4 skålpund. Materialet från de äldre klockorna vägde dock mera ; ett överskott på 2 skeppund 14 lispund 18 314 skålpund ersattes därför av Fahlsten (räk 1750). De äldre kloc- korna var således större än de nuvarande. Räkenska- perna bekräftar , att de överskjutande kostnaderna för omgjutningen bestreds av kyrkans patronus, Christo- pher von During. r november 1640 fanns ännu inga klockor i kyrkan. A v Gabriel Gustafsson Oxenstiernas testamente fram- går , att »Så hafuer min brodher lofuat migh en, och i kunne nu ·strax skaffa en der till om 6 eller 7 skepp, hwilke när dhe tijl komma kandhet wara nogh ». Den 12 juni 1641 betalades 2! daler silvermynt för »Dragen till Kl åckorna» (räk). Båda klockorna mås te då ha fun- nits; den ena skänkt av rikskanslern Axel Oxenstierna och den andra av kyrkans byggherre , Gabriel Gustafs- son Oxenstierna. HUVUDSKÄRS KAPELL Fig 84 a. Karta över Huvudskär är 1711. LMV. Map of Huvudskär, 1711 . Läge och historik I Stockholms södra ytterskärgård , ca 35 km fågelvägen från Tyresö , ligger en samling mindre öar, kobba r och skär, som går under den gemensamma benämningen Huvudskär. Öarna är låga och med ringa växtlighet , träd saknas. De tre största öarna kallas Lökskär , Ålandsskär och Manskär (fig 84 a). Vattnet mellan dessa erbjuder en fin hamn. 193 1 uppfördes en fyr på Ålandsskär. Permanent bebyggel se finns dock ej längre på Huvud skär ; de kvarvarande s tugorna används en- dast sommartid . I äldre tid , medeltiden och århundradena närmast därefter , var fisket i dessa trakter , främst strömmings- och torskfisket , av s tor betydel se. Det förnämsta fiske- läget var Huvudskär. Från 1282 tillhörde fi sket i skär- • ·. ' ·. u;:. .. o.,. . .,~ iJ~A ... 6) 2 gården kungen , och dennes fogde uppbar skatt av fi s- karna . De lagar , som gällde vid fi skeskären , samman- fördes i en skrås tadga. Den äld sta skråordningen för fi ska rna skrevs på Huvudskär år 1450, på kung Karl Knutssons vägnar av lagmannen i Södermanland , rid- daren Erengisle Nilsson , i samverkan med den försam- lade all mogen . Detta hamnskrå kom att med moderni- seringar och tillägg gäl la ända till 1852. Avskrifter från olika tider finns bevarade . 162 Ytterligare en nedteck- ning , utförd senast 1640, då den undertecknats av Gab- riel Gustafsson Oxenstierna , finns bland Tyresö kyr- koarkivalier.163 De ursprungligen nitton punkterna har här utökats till fyrt io. 1533 kom fi sket på Huvudskär i Tyresöherrens ägo genom byte med Gustaf I . 164 Fisket bedrevs sommar- 108 TYRESÖ KYRKA tid . För den tillfålliga bosättningen , fi skare samt upp­ köpare frän Stockholm, uppfördes mindre trähus och bodar. 1711 fanns åtta bodar på Lökskär, tre på Man­ skär (el Malmskär) och fem på Åland sskär. 165 Då fi sket vid denna tid var i starkt avtagande , är det troligt att det tidigare funnits ännu fl er bodar. 1719 ödelades Hu­ vud skär av ryssarna. Sä småningom äteruppstod fiske­ läge t, men sin gamla betydel se äterfick det inte. 166 Kapellet År 1638 gjordes en insamling till >> Hufwuudhskärs ca­ peJl », som bland de fjorton givarna inbringade 8 riksda­ ler 24 öre. A v dessa användes 6 riksdaler 8 öre till inköp av nattvardstyg i tenn. »Anno 1641 upräthades Hufuudhskärs capell förstufu ändh .» 167 Det torde ha va­ rit ett vapenhus, som då uppfördes . Till detta bidrog Lökskärs borna med transport av stockarna, som Cap­ pel skärsborna huggit ner. Pastor Petrus Brunnius i Ty­ resö bidrog med bräder och Anders Pärson skänkte l 00 spik. Taket lades av Malmskärsborna . Samtliga dessa uppgifter torde avse ett äldre kapell, som redan då fanns på Huvudskär. I dessa notiser samt i en uppgift frän 1646 kallas Ålandsskär för Cappelskär, och detta torde indikera kapellets läge. Detta kapell , som kan ha varit senmedeltida , kom dock snart att ersättas av ett nytt. Det nya kapellet uppfördes 1646. Det finns avbildat på en karta över Huvudskär av är 1711 (fig 84 b). Ka­ pellet låg på Lökskär tillsammans med åtta fiskarstu­ gor , något som också stämmer med en samtida be­ skrivning till kartan. 168 Enligt kartbilden bestod det av en rektangulär byggnad med sadeltak. Över västra ga­ veln en uppbyggnad , troligen för en klocka , och över den östra gaveln en vindflöjel. Vid uppförandet av kapellet högg bönderna i Win­ äker och Wisswass (gärdar under Tyresö) materialet , troligen timmer, förde det dit och satte upp byggnaden , allt till en kostnad av 60 daler silvermynt. Gustaf Inredning och inventarier l nredning och inventarier i Huvudskärs kapell torde ha varit sparsamt förekommande och av enkel beskaffen­ het. Några notiser i arkivalierna antyder vad som fun­ nits. Oxenstierna skänkte fyra tolfter bräder, pastor Brunni­ u s en fönsterkarm och befallningsmannen Anders Söf­ ringzson två nya fönster. 53 daler si lvermynt insamla­ des bland fiskarna och uppköparna (O 1). 1653 förbätt­ rades brädtaket på kapellet genom gemensam insats av »hee la Skärelaget», som förärades öl fö r 3 daler 9 öre. En klinka till »Cappelsdören » skänktes samma är av OlufNilsson i Stockholm. Nya takförbättringar gjordes 1659 , 1682 och 1691. 169 En klocka inköptes 1664 av befallningsman , bekostad av »skärelaget». Den 12 au­ gusti 1707 uppfördes en ny klockstapel genom ålder­ mannen Matz Bengtssons pådrivande och under pastor Andreas Brundelius överinseende (0 1). Det måste ha varit kloekstälJningen över västgaveln som avsägs, då någon fristäende klockstapel ej finns på 1711 års karta. Kapellet brändes av ryssarna sommaren 1719. Ett nytt uppfördes senare, men på 1800-talet , sedan fisket avtagit, flyttades detta till Dalarö , där byggnaden an­ vändes som postkontor. 170 Huvudskärs kapell torde ha varit mycket likt några ännu bevarade kapell i den ångermanländska skärgår­ den , t ex Ulvö gamla kapell frän 1622 och Barsta kapell frän 1665 , uppförda av gävlefiskarna , som dominerade fisket längs Bottenhavets kust. 17 1 De bestär av rektan­ gul ära, timrade byggnader med lågt sadeltak och en­ das t ett litet fönster i östväggen. Barsta saknar vapen­ hus och den lilla klockan sitter i en ställning på västga­ veln . l Ulvö finns vapenhus och fristäende klockstapel, båda dock sekundära. I Stockholms ytterskärgärd har funnits kapell för den tillfålliga fiskarbefolkningen även på Stora Högarna , Gillöga och Härsten, samtliga troligen ungefår samtida med kapellet på Huvudskär och av likartat utförande som detta. I Humbles beskrivning frän 1744 sägs om dessa kapell: »De äro alla byggda av trä och täckta med latt or, samt utrustade med altare, predikstol och bän­ kar , men icke därutöver försedda med prydnader». Inget av dessa kapell finns ännu i behäll. 172 Predikstol Vid sockenstämma den 28 a ugusti 1682 sade sig Mons. Olof Ragualdzson nästa är »willia utzira Predikstolen». (C 4) Predikstol troligen osmyckad, fanns således . Fig 84 b. Lökskär med kapelle t. Detalj av fig 84 a . LMY . Lökskär with the chapel . Nattvardskärl 1638 inkö ptes fl aska, ka lk och pa ten av tenn fö r 6 riksd a le r 8 öre (C l ). Dessa, som va r avsedd a för det tidigare ka pell e t , to rd e äve n sena re ha ko mmit till a n- vändning. Textilier Ante pe ndier : - l. Den 8 se pte mbe r 166 1 inköptes e tt »Aita rkl ädhe » . Till d e tta bet alade va1je lag på Lökskär 8- 795584 Tyresö kyrka INREDNING OCH INV ENTARI ER 109 och Malmskä r 4 ö re, medan va1je lag på Alandss kär be talade 8 ö re. Dessuto m togs »20 Dr af inne hafwande pe nningar >> i a nsprå k (0 1) . - 2. De n 28 a ugus ti 1682 skä nkte >> Mons. O lo f Raguald zson >> e tt >> rödt Kl äde på a lta re t i Ca pell e t >> (C 4). G ivare n to rde ha varit uppkö - pa re frå n S tockh o lm. - 3. De n 26 a ugusti 1692 fö rärade Mari a Sofia de la Ga rdi e >> e tt lijte t blå t taft s A lta rkläde medh guldkn yttning och the r unde r liggiand e H w itt T a fft , som fö rblifwe r wijd skäre t >> . '7 '1 110 TYRESÖ KYRKA Bilaga Ägare till Tyresö 1300- Erengisle N ilsson till Ham mers ta (d 1406), riddare. talet Överlåtelse till dennes första hust rus farbror , Nils Tu­ resson Bielke (d 1364), riksd rots, riddare. 1364 Hans sys terson Erik Carlsson (d 1390) , riddare. 1369 Hans syskonbarn Sten Bengtsson Bielke (d 1408), rid­ dare . 1390- Erengisle N ilsson till Hammersta (andra gängen). talet 1406 Hans dotter Catharina Erengisledotter. Hennes dotter Ingeborg Gregersdouer Blå (d 1455) , g m riksrådet Matts Ödgisslesson Lillie (d 1443) . 1455 Deras son Greger Mattsson Lillie (d 1493), riddare , riksräd . 1493 Hans son Bengt Gregersson Lillie (d 1501), riddare, riksråd . 1514 Hans dotter Anna Bengtsdotter, g m l :o riksrådet Erik Ryning (d 1520), 2:o Gudmund Persson (d 1542). 1542 Hennes son Nils Ryning (d 1578), rådsherre, g m Inge­ borg Eriksdotter Troile (d 1590). 1 57~ Deras son Olof Ryning (d 1589) , hovmarskalk , g m Karin Axelsdotter Bielke (d 16 13) , hovmästarinna . 1589 Deras son Nils Ryning (1588-1610). 1610 Hans mor Karin Axelsdotter Bielke (d 1613). 161 3 Henne s syster Barbro Axelsdotter Bielke (1556-1624), änka efter tiksrädet, friherre Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (d 1597). 1624 Deras son Gabriel Gustafsson Oxenstierna (1587­ 1640), friherre , riksdrots, g m l :o Märta Bielke (1585­ 1620), 2:o Margareta Bielke (d 1629), 3:o Brita de la Gardie (1581-1645). 1640 Hans son GustafGabrielsson Oxenstierna (1613- 1648), 1648 friherre, g m Maria Sofia de la Gardie (1627-1694), grevinna . 1694 Hennes dotterdotter Maria Gustava Gyllenstierna (1672- 1737), grevinna , g m greve Carl Bonde (1648­ 1699). 1737 Deras dotter Catharina Margareta Bonde (1697-1755), grevinna , g m greve Johan Christoffer von Diiring (1695- 1759). 1755 Deras dotter Gustava Sabina von D iiring (1721-1778), 1778 g m Carl Fredrik Scheffer (1715-1786) , greve, riksråd. 1786 Hans svägerska Ulrika Eleonora von Di.iring (1728­ 1793). 1794 Flera släktingar, genom köp till en av dem , Robert Vilhelm de Geer (1750-1820) , fri herre , landshövding. 1800 Genom köp Gabriel Christian Kasehell (1743-1810), kommerseråd , g m Maria Elisabeth Conradi (1751­ 1822). 1822 Deras barn , som sålde godset till 1824 Sven Fredrik Selander, brukspatron . 1826 Genom köp Carl Adolf Ludvig Stackelberg (1775­ 1859), greve , g m Eva Sofia Adelsvärd (1787-1855), friherrinna. 1838 Deras son Fritz Adolf Göran Louis Stackelberg (1805­ 1882). greve , g m Actamina Viihelmina Reutersköld (1811-1880) . 1853 Genom köp Johan Erik Hörstadius (1782-1859). 1859 Hans brorson Johan Gustaf Ferdinand Hörstadius (1812-1900), advokatfiskal. 1892 Genom köp Claes Lagergren (1853-1930), markis, påv­ lig kabinettskammarherre , g m l :o Caroline Russel , 2:o Mary Moore . 1930 Genom testamente Nordiska Museet. NOTER III Noter l. Uppgifter om socknen har hämtats i bl a: Geografiskt­ statistiskt handlexikon öfver Sverige; Sverige. Geogra­ fisk topografisk statistisk beskrifning; Ekonomiska kar­ tan . 2. Svenskt Diplomatarium, Vol I, s 585. Den 13 juli 1281 fick prosten Peter en jordlott i »thörh » i förläning av konung Magnus l. Ortsnamnet återkommer ett flertal gånger i akterna under medeltiden. 3. E Hellqvist, Svensk etymologisk ordbok. Lund 1964. 4. C A K/ingspor, Svenska slott och herresäten , s 2 ff. 5. F Sällström, Tyresö hus , s 187 ff. 6. Ibidem, s 206. 7. S Kar/ing, Tyresö slott, s 38ff. 8. B F/odin, Murmästaren Hans Ferster, s 26. 9. Gårdarna var, från Österhaninge: Tyresö gård, Vättinge bruk , Uddby kvarn, Kumla, Näsby , Vinåker, Åva, Vissvass , Uddby , Gimmersta, Strand , Rudmar, Dyvik, Brevik, Myran, Englemar, Sishammar, Elmora, Nytorp, Öringe, Dalarö, Grönö och Ragstad. Från Brännkyrka: Gåsö , Älgö och Ägnö. Senare har fördelningen och gränsförhållandena ändrats genom nya sockenbildningar följda av kommunsammanslagningar. 10. ULA , Tyresö kyrkoarkiv, C l. Il. Ibidem. 12. Ibidem, O l , skrivelse från konsistoriet i Strängnäs den 31 mars 1636. 13 . Ibidem , O l , anteckningar av Petrus Brunnius. 14. Ibidem, C l. 15 . Svenska riksrådens prot 1636. 16. B Boethius, Tyresöindustriema. 17. Sällström aa , s 187ff. Ytterligare bildmaterial från ut­ grävningarna finns i Nordiska museet , Tyresöhandl. 18. G Boethius och A Romdah/, Uppsala domkyrka 1258­ 1435 , s 151ff; G Boerhius, De tegelornerade grå­ stenskyrkorna i norra Svealand, s 140; M Reutersköld, Tegelblinderingar på medeltidskyrkor i Mälardalen , s 17 och 22. 19. Sällström a a , s 203 f. 20. Ibidem, s 208. 21. Ibidem, s 198. 22. Ibidem, s 196ff. 23 . ULA , Tyresö kyrkoarkiv, C l. 24. P Tångeberg, Madonnan frän Tyresö kyrka i Söderman­ land , s 171 ff. 25. Skulpturen har tidigare tillskrivits Henning von der Hei­ de , se: Medieval wooden sculpture in Sweden , vol IV, s 260, vol V, pl271; W Paatz, Bemt Notke und sein Kreis , s 166 , kat nr 93. - Henning von der Heide (Heyde), skulptör, målare och grafiker från Liibeck, belagd verk­ samhet 1484-1519. Heide var Bemt Notkes förnämste lärjunge och medhjälpare i arbetet på St Göran och dra­ ken i Stockholm 1484-87. 26. A T A, handteckningssaml , teckning av de här tre be­ handlade träskulpturerna, utförd av Karin Arosenius (1851-1932), skulptris , studier vid Konstakademien 1870-74 . Det valhänta utförandet av teckningen tyder på att den gjorts i böJjan av hennes studietid . Innan skulp­ turerna överlämnades till SHM 1878 förvarades de på kyrkans vind (st prot 1878, 15 okt). 27. Medieval wooden scu/pture in Sweden, vol IV , s 261; vol V, pi 268; W Paatz, Be m t Notke , s 152, kat nr 92 , Texttafel Va, Abb 192 ; J Roosval. Henning von der Heyde , s 14. 28. Kalken beskrivs i inv 1773 (N 1) . 29. Enl inv 1734 (L I a: 2) skulle kalken vara skänkt av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Denna uppgift har upprepats i senare inv. Då andra uppgifter om donatorer i samma inv har visat sig vara felaktiga , måste även denna uppgift ställas i tvivelsmål. 30. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, L l a: l , vis p rot 1743; in v 1734, tillägg. 31. »Rijswärck» eller >> Rysswärck» är en tygsort. 32. Denna och andra uppgifter om iakttagelser i samband med en ombyggnad omkr 1910 har lämnats av Tyresö­ byggmäs taren Richard Jonsson, f 1855 , och återges av H Alm i ett manuskript om Tyresö kyrka 1935. Två ingångar fanns i sydmuren , en i östra och en i västra delen. Fönstren var tidigare större och högre (välvda en! O Carlen, Tyresö gods och slott , s 19) . Takstolen öppen med fasade och kälade bjälkar, nu in­ passade i det platta taket. Alnstjocka ekbjälkar i mitt­ gången och längs denna underlag och delar av stöd för takstol eller läktare. 33. Enl G Boerhius var det vendiska förbandet sällsynt un­ der medeltiden , men fick på 1500-talet en mera genom­ gående användning. (De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand, s 23). 34. RA , Oxenstiemas saml , E 1146. Förteckningen upptar endast textilier. 35. H Raben, Mäster Melcherdt; densamme , Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige , s 79f; E A Jansson, Dalarö, s 41 ff; I Schnel/ , Dalarö samhälle och kyrka. 36. ATA, Acta-arkivet, Dalarö kyrka, in v 1937. 37. E A Jansson , a a, s 66. 38. H Raben, Träskulptur och snickarkonst, s 77 ff. 39. En! inv 1830 fanns då i Dalarö en dopfunt av trä (A T A). Den nuvarande funten gjordes 1936. Någon äldre dop­ funt omtalas ej i samband med restaureringen detta år, varför den troligen var försvunnen eller obrukbar redan tidigare . Enl Qvist skulle 1930 ett flertal inventa rier från 1630 ha funnits i kyrkan. Endast predikstolen omnämns dock (A Qvist, Dalarö, s 14). 40. Se not 30. 41. Strängnässtudier II , s 157, fig 24; Silverutställning 1910, nr 26; Gustav II Adolfsutställningen 1932, nr 1408. 42. Några sammanvigda med dessa namn har ej påträffats i 112 TYRESÖ KYRKA Tyresö kyrkobok för år 1638 samt åren däromkring (C 1). Kannan finns upptagen i 1644 års inv. 43 . ULA , Tyresö kyrkoarkiv, O I , ant av prästerskapet om kyrkan . LUB , De la Gardieska arkivet, Oxenstiernas sam! vol nr 13. 44. ULA, Tyresö kyrkoarkiv , C 2, st prot 1678 och fol 130. 45 . Ibidem, L I a: 8, ver 1851. 46. Tyresö PÄ, O 1: l. 47 . LUB, De laGardieska arkivet , Oxenstiernas sam! vol nr 13 . 48. C A Klingspor, Svenska slott och herresäten , s 33 f; J G Beskow, Tyresö kyrka, s 8f. 49. »Skizzer från TyresÖ>>, litografi av Vi/h Behm, Ny illu­ strerad Tidning 1887. 50. RA , ÖIÄ T~- 51. Raä, K-byrån. TyresöPÄ,OI:3. 52. Tyresö PÄ, O I: l. 53. Ibidem, O II: 4. 54. RA , E 1073 , Gabriel Gustafsson Oxenstiernas testamen­ te. 55. RA , Kantzowska arkivet , Gabriel Gustafsson Oxen­ stiernas räk , Huvudbok 1640, E 4343 , fol 423 . - Marga­ retelund kom i Oxenstiernas ägo genom giftermål med Margareta Bielke. 56. Ibidem , fol 72. 57. Tyresö PÄ , O 1: l. 58. RA, E 4344 , V er 1633-39, ver 4. 59. lost Henne (d 1644), stenbildhuggare, inkallad från Tyskland i slutet av 1620-talet. Verksam vid bl a Stock­ holms slott , Tyska kyrkan , Riddarholmskyrkan , läders kyrka och ett flertal borga rhus (G Axel-Nilsson, Dekora­ tiv stenhuggarkonst i yngre vasatid, s 402) . 60. Didrik B/u me (d 1668), stenbildhuggare, från Bremen, till Sverige i bötjan av 1630-talet. Omfattande verksamhet, bl a vid Ny köpings slott , Makalös , Riddarholmskyrkan , Stockholms slott, adelspalats (G Axel-Nilsson aa, s 389 f). 61. Tyresö PÄ, O 1: l. 62. RA, E 4343, fol 133. 63. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, L I b: l , ver 1834. 64 . G Boethius , Kristine kyrka, Sv K; B F/odin , Murmästa­ ren Hans Ferster, s 26ff. 65. RA, E 4343, fol 65. 66. Ibidem, fol 137. 67. Ibidem, fol135 . 68 . RA, E 4343 , fol 125. 69. Ibidem , fol 65. 70. Ibidem, fol 136. 71. Räk 1773 , O I, st prot 1763 . 72. Som grund för uppgifter rörande restaureringen 1977-78 ligger dels självsyn , dels de rapporter över restaurering­ ens åtgårder och framåtskridande, som kontinuerligt översänts från ingenjör Ture Jangvik , K-Konsult i Lin­ köping , konsult och byggledare för restaureringen av Tyresö kyrka. För detta tillmötesgående ber förf att få framföra ett varmt tack. 73. RA, E 4343 , fol 125 och 133. 74. Ibidem, fol 140. 75 . Valven isolerades med skumgummi i november 1975 och kan därför ej längre studeras från vinden. 76. RA, E 4343 , fol 55. 77. Ibidem, fol 135 och 140. 78. RA , E 4343 , fol 62 och i40. 79. Ibidem, fol 57. 80. RA, E 1073, Gabriel Gustafsson Oxenstiemas testamen­ te. 81. RA , E 4343 , fol 271. 82. G Axel-Nilsson, Dekorativ stenhuggarkonst, s 177 ff; M Liljegren, Stormaktstidens gravkor, s 126ff. 83 . G Lindahl, Grav och rum, s 153 ff. 84. A Tuulse, Mörby, s 114f. 85. Wennberg-Bohrn , Österåkers kyrka , s 582 ff; B F/odin, Murmästaren Hans Ferster, s 36 ff. 86. RA , E 4343. 87 . Ibidem , fol 140. 88. C Adlersparre, Historiska samlingar l, 1793, s 186 ff; C A Klingspor, Svenska slott och herresäten, s 11 ff; den­ samme , Byggherrens jordafärd , s 75 ff; G Lindahl, Grav och rum, s 91 ff. 89. Pub) hos Kling spor, a a, s 13 f. 90. RA, E 4343 , fol 268ff. 91. Troligen huset på Västerlånggatan 68, även kallat von der Lindeska palatset. Oxenstierna köpte detta hus år 1636 av Erik Larsson von der Lindes arvingar. 92 . RA, E 4343 , fol 83 och 271. Hindrich Wulf (Henrik Wolff) , juvelerare och guldsmed , var leverantör till ho­ vet 1627-1658 (Svenskt silversmide 1520-1850, guld- och silverstämplar, s 57). 93 . RA , E 1073 . 94. N Lagerholm , Den svenska stormaktstidens högadliga begravningsskick 1650-1700; G Lindahl, aa , s 84ff; M Liljegren , Stormaktstidens gravkor, s 22 ff. 95. Förutom allmänna handböcker och topografiska verk som B au- und Kunstdenkmäler se t ex: Der Kirchenbau des Proteslantismus von der Reformation bis zur Ge­ genwart; F A J Vermeu/en , Handboek to t de Geschiede­ nis der nederlandsche Bouwkunst; S Karling, Baltikum och Sverige; P G Hamberg, Tempelbygge för protestan­ ter; N Zaske, Gotische BacksteinkirchenNorddeutsch­ lands. %. Die Bau- und Kunstdenkmäler der Provinz Ostpreussen, Heft VI, s 9 f. - Vid en studieresa sommaren 1972 kunde förf konstatera likheterna med Tyresö kyrka. 97. B F/odin , Murmästaren Hans Ferster, s 58ff. 98. Ibidem, s 99. 99. Vid restaureringen 1977-78 borttogs den tidigare röda sammetsklädseln från knäfall och balustrad och ersattes med brunt skinn, dock enbart på knäfal let. På dess trä­ underrede framkom då, skrivet i blyerts med stora bok­ stäver, texten: >> Klätt och målat af Sadelmakaren L. P. Holmgren 1877 .>> 100. Om Stanislauslegenden, se J Roosval, Sveriges och Danmarks östliga konstförbindelser under medeltiden. 101. I Wilcke-Lindqvist, Rimbo kyrka, s 250ff; A Tuulse, NOTER 113 Skoklos ters kyrka , s 204 ; H Raben, Träskulptur och snickarkonst , s 215ff. Z Lakocinski, Polonica svecana artistica ; A Ulbrich , Geschichte der Bildbauerkunst in Ostpreussen, Band I. 102. Klingspor, Svenska slott och herresäten , s 49. 103. RA , E 4343, fol 125 . 104. Tyresö PÄ, K Il a : 3. 105 . H Raben, Mäster Melcherdt ; Densamme, Träskulptur och snickarkonst , s 63 ff. 106 . O von Falke, Deutsche Möbel des Mittelalte rs und der Renaissance , s 194 f. J07. Pehr Ljung (1743-1819) var son till ornamentbildhugga­ ren Johan Ljung (J717- J787) , utbildad och först verk­ sam hos denne. Omfattande verksamhet främst på J780-90-talen , egen verkstad från omkr 1780, hovbild­ huggare , inredningar och möbler vid kungliga slotten samt kyrkor, bl a predikstolen i Strängnäs domkyrka 1789. Johan och Pehr Ljung har behandlats av Hertha Boman f Segerdahl, Två stockholmskonstnärer på 1700-talet. - Predikstolen i Tyresö finns dock inte om­ nämnd här. 108. S Brandel , Lidingö kyrka, s 149. 109. O Mannström, Adolf Fredriks kyrka, s 80 ; S Fogel­ marck , Carl Fredrik Adelcrantz, arkitekt, s 391. 110. RA , E 4343 , fol 125 . JIl . Ibidem. l J2 a. Pehr Zackarias Strand (1797-1844), orgelbyggare . Har utfört bl a orgelverk för Arnö (1828) och Adelsö (1829) samt reparationer i Veckholm (1822). J 12 b. Oskar Fredrik Lindberg, född 1887. Tonsättare, orga­ nist bl a i Engelbrektskyrkan, lärare i harmonilära vid Musikhögskolan , professors titel 1936. Bland L:s verk kan nämnas en symfoni , flera kantater , sångspel och orgels tyc ken . 11 2c . Orgelverkets urspr disposition okänd . Disposi tion före 1932: Manual . Borduna 16'8/D , Principal8' , Dubbelflöjt 8', Salicional 8' , Oktava 4' , Flöjt 4', K v inta 3' , Oktava 2', Pedal. Bihängd. -Nuvarande disposition : Manual J. Principal 8' , Gedackt 8', Salicional 8' , Oktava 4', Flöjt 4', K v inta 3', Oktava 2' . Manual II. Gedackt 16' (1932), Spetsflöjt 8' (1932) , Dulciana 8' (1932), Voix celeste 8' (1932) , Fl ute actaviante 4' (1932), Oboe 8' (1932), Eko­ bas 16 ' (1932) . Pedal. Subbas 16', Pedalflöjt 8' , Ekobas 16' . (E Erici, In ventarium över bevarade äldre kyrkorg­ lar i Sverige). 113 . Mäster Mårten Bertigh (d 1648) fick 1629 tillstånd sätta upp en kopparhammare inom Tyresödomänerna. Hans hustru Anna von Staden drev denna till 1659 (B Boerhi­ us, Tyresöindustrierna, s 91 och 94). 114. ULA , Tyresö kyrkoarkiv , L I a: 2, fol 9. 115 . Gristopher Gyllenstierna (af Ericsberg) (1639-1705) , greve. 1669 g m Gustaviana Oxenstierna (1644-1675), dotter till Gustaf Gabrielsson Oxenstierna och Maria Sofia de la Gardie. 11 6. Henning Petri (Petters, Pettersson) , guldsmed , verksam 1657-1703 , I Nyköping 1657, förenade sig med ämbetet i Arboga 1662 , bisittare 167 1, ålderman 1681 , avgick 1694. Mycket stor , känd produktion av främst kyrksil­ ver (G Upmark , Guld- och silversmeder i Sverige 1520­ 1850, s 593 t). 11 7 . ULA, Tyresö kyrkoarkiv , L I a: 2, räk 1708-1 805, fol 6 och 43. 118. Stephan Westerstråh/e (1764-1 8 14) , guldsmed , från Västervik , mästare i Stockholm 1789-1812, ålderman 1807-1811. Har utfört bl a kalk till Huddinge kyrka (1790) och dopskål i Odensala (1793) (Guld- och silver­ stämplar , s 151). 119. ULA , Tyresö kyrkoarkiv , L I a: 2, f o l 3. M ärta Elisa­ beth Oxenstierna (1645-1698), grevinna, dotter till Gus­ taf Gabrielsson Oxenstiena och Maria Sofia de la Gar­ die. 120. Enligt räk skulle den inköpta oblatasken väga 17! Lodh ( =223 g). Det här behandlade skrinet väger 222 ,3 g (ett scharner saknas). 121. Christopher Richter (f 1664), guldsmed, verksam 1689­ 1708, son till Friedrich Richter, i lära hos fadern 1679, gesäll 1683 , mästare i Stockholm 1689, bisittare i ämbe­ tet 1700. Har utfört bl a endryckeskanna 1702 , Nordiska Museet (G Upmark , Guld- och silversmeder i Stockholm 1520-1850, s 77 t). 122. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, L I a: 2, fol6 . Kannan skänk­ tes till minne av den avlidne Carl Bonde. Datum för donationen var den 24 augusti , årtalet ej angivet; det måste dock röra sig om åren 1702-1 704 , av omgivande noteringar att döma. 123. För detta och andra silverföremål, deponerade hos SHM, har förf kunnat nyttiggöra sig beskrivningar ut­ förda av docent Aran Andersson; Strängnässtudier II , s 162; Silverutställning 1910, nr 89. 123 b. En ny silverkanna, ersättning för den stulna kannan, är under utarbetande (hösten 1978) av silversmeden Martin Öhman. Modellen är avsedd att anknyta till kannorna av Ch Richter och I Waern-Bugge (fig 47, 49). M Öhman kommer även att utföra två vaser i silver för Tyresö kyrka . 124 . I en förteckning över inventa rierna vid Tyresö slott år 1646 upptages tre ljuskronor. Den ena beskriv s som »Stoor messingslius krona hänger i stora sahlen >> (för­ teckn pub! hos Kling spor, Svenska slott och herresäten, s 40ft) . 125. Strängnässtudier Il , s 175, tig 150; Silveruts tällning 1910, nr 204 . 126. ULA, Tyresö kyrkoarkiv , L I a: 2 fol4. 127 . Petter Höijer (1748-1819) , tenngjuta re, verksam i Nykö­ ping och Örebro. Ljusstakar var hans specialitet (B Bru­ zelli , Tenngjutare i Sverige). 128. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, In v 1773 , tillägg; N 2, in v 1837, 1840; K I: 2, st prot 1837, 8 okt . - Enl st prot skulle stakarna ha en vikt av 2 lispund 5 skålpund ; i detta torde även ljusplåtarna ha inbegripits. l lispund = 20 skålpund = 8,5 kilo. Den sammanlagda vikten skulle så­ ledes vara 19,25 kg. 129. Som grund för beskrivningen av det textil a ligger en 114 TYRESÖ KYRKA beskrivning av fil dr Agnes Geijer, upprättad 1941 samband med depositionen. 130. Ibidem. 131. Som grund för datering och beskrivning av altarduk !-{i, altarringsduk l samt kalkduk 1-3 ligger en inventering av kyrkans äldre textilier, utförd 1972 av fil lic Inger Estham. 132. Som grund för beskrivningen ligger en beskrivning av fil lic Anne-Marie Franzen, upprättad 1961 i samband med depositionen. 133. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, L I a: 2, fol 3. 134. Som grund för beskrivningen ligger en rapport från kon­ serveringen 1976 av Anna Borggren, SHM. 135. Enl H Alm (manuskript 1935) identisk med den duk av silverbrokad med Scheffers och Diirings vapen i broderi, som senare använts på slottet (avbildad i En bok om Tyresö , s 127). 136. Anvapnen (representerande fjärde ledet från 1400-talets slut) är parvis följande för Gabriel Gustafsson Oxen­ stierna (de icke kursiverade var före restaureringen ned­ fallna , skadade eller förlorade): Oxenstierna - Slaveka, Sehested - Pogwitsch (en björn , bör vara en springande varg), Troile - Gedda, Gyllenstierna (blank)- Vinstor­ pa, Bielke - Körning (den danska), yngre Bese - Ged­ da, Posse- Römer , Vinstorpa - Lilliesparre. För Märta Bielke : Bielke - Körning (den danska) , Två sparrar (till Wik) (blank) - Brok av Estrup (bör vara med spets nedifrån), Hogenskild - Schakrutor och halv örn på längden (bör enligt Dansk Adels Aarbog vara Tisen­ huus, en hjort), Tott (blank) - Gyllenstierna, Natt och Dag - Gedda, Gyllenstierna - Baner, Leijonhufud ­ Natt och Dag (blank), Vasa - Vinstorpa (enligt fil lic H Alm (manuskript 1935), kulturhistorisk kontrollant vid restaureringen 1933). 137. RA , Oxenstiernska sam!, E 1073 . 138. Svante Stenbocks epitafium består av ett stort väggepi­ tafium i flera avsatser; minnestavlan flankeras av anva­ pen , korintiska kolonner och allegoriska kvinnogestal­ ter. Till monumentet hörde ursprungligen en tumba med vilande figurer , förstörd i branden 1702, av samma ka­ raktär som tumban i Tyresö (B F/odin, Svante Sten­ bocks epitafium i Uppsala domkyrka, Antikvariskt arkiv nr 67). 139. RA, Brev till Axel Oxenstierna från näringsidkare och hantverkare, E 766 , brev från Jörgen Meintz. 140. Den 22 december 1643 anställdes Heinrich Wilhelm som >> baumeister» för Riddarhusbygget (G M Silfverstolpe, Riddarhuspalatset, s 106). Kontraktet har ej påträffats , men väl en ver , utfardad av Clas Fleming den 6 januari 1644, där > Heinrich Wilhelm bildhauer» egenhändigt kvitterar en ersättning på 50 riksdaler för sin >>bestel­ lung>> (RhA , kassaräkningar 1643 , ver). Wilhelm torde därför ha vistats i Stockholm vid denna tid . När Svante Stenbocks epitafium levererades från Hamburg , med­ följde Wilhelm transporten och svarade själv , med hjälp av lokala krafter, för uppsättandel av monumentet i Uppsala. Det är därför troligt att samma förhållande upprepades i Tyresö. 141. Heinrich Wilhelm (d 1652), från 1620-talet verksam i Hamburg, från 1646 bosatt i Sverige, utförde främst gravmonument och epitafier, >>Baumeister>> vid Riddar­ husbygget 1646-52 (G Axel-Nilsson, Dekorativ stenhug­ garkonst, s 312 ff, 427 f samt anförd litteratur). 142. LUB, De laGardieska arkivet , Oxenstierna , vol 17 , kas­ saräkningar 1655 , fol 106. 143. SSA , Mantalslängd 1652. Bouppteckning 1681; 90. G Axel-Nilsson, aa , s 319. 144. Cornelius Arentz , porträttmålare, påvisbar verksamhet 1608- 55. En av de ledande vid denna tid i Sverige , son till den under Johan III:s tid inflyttade målaren Arendt Lamprechtz. Arendtz förekommer i räk förTyresö åren 1636, 1637, 1639, 1640, 1647 och 1648 (räk endast delvis bevarade). A:s verksamhet har behandlats av K E Ste­ neberg, Kristinatidens måleri, s 40 ff. 145 . J Roosva/ , Storkyrkan , s 387 ff. 146. A Ulbrich, Geschichte der Bildhauerkunst in Ostpreus­ sen , Band l , s 185. 147. Kristoffer Gyllenstierna (1639-1705) , greve, riksråd, g m Gustava Juliana Oxenstierna (1644-1675) , dotter till Gustaf Oxenstierna och Maria Sofia de la Gardie. 148 . RA , E 4343, fol 122 och 137. 149. Ibidem, fol 32 och 122. 150. Johan Assman (d tro! 1667), porträttmålare hos bl a Carl Carlsson Gyllenhielm (K E Steneberg, Kristinatidens måleri , s 47ff). Målade även fanorna till Jakob de la Gardies begravning 1652 (N Lagerholm , Den svenska stormaktstidens högadliga begravningsskick 1650-1700, s 108) samt målningar på drottning Christinas triumfbåge i Stockholm 1650 (S Karling , Drottning Christinas tri­ umfbåge i Stockholm, s 79f). 151. Strängnäsutställningen 1910, nr 363. 152 . Ibidem, nr 370. 153. Verksamheten vid Uddby kvarn har behandlats av B Boethius. Tyresöindustrierna. 154. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, L I a: 2, fol 14. 155. ATA, acta-arkivet , rapport över restaureringen 1933 , av dess kulturhistoriske kontrollant fil lic Henrik Alm. Textilierna undersöktes samtidigt av fil dr Eva Berg­ man. Denna rapport samt självsyn i samband med re­ staureringen 1978 ligger till grund för beskrivningen av kistorna. 156. ULA , Tyresö kyrkoarkiv , L I a : 2, fol 9. Visserligen kallas tavlan här >> en skön Crucifixtafla till Körkan med förgylt Ram omkring>, men det måste vara denna mål­ ning, som avses. I inv 1734 benämns den »Christi Törn­ kröning med förgylt Ram>>. 157. Ibidem , fol Il. !58. Meddelat av fil dr Ingrid Roseli (l Rosel/ , lärlåsa kyrka). - ATA, bildarkivet, Arvidsjams kyrka . 159. Se not 157. 160. AT A, Acta-arkivet. Sam Svenssons utförliga redogörel­ KÄLLO R OCH LITTE RAT UR 115 se frän konserveringen 1953 har legat till grund fö r be­ skrivningen av skeppet . 161 . I den svenska flottan fanns ett fartyg med namnet Delfi ­ nen , byggt 1626, om 150 läster, 12 kanoner , 46 sjöfolk och 40 knecktar (S Svensson, konserv rapp i A T A). I en skeppslista för är 1644 upptages ett fartyg med namnet Stora Delfin (även Lilla Delfin fanns), tillkomstär 1634 , med 12 kanoner, sänkt i Stockholm är 1648 (Sve nska Flottans historia . del I , s 500). Den för sin atlantsegling kända pinassen Kalmar Nyckel , inköpt 1629 frän Hol­ land , tillhörde troligen samma fartygstyp som Tyres.ö­ skeppet. 162. E Alfred Jansson, Skärgårdsliv i forna tider, del I , s 21 ff. 163 . ULA , Tyresö kyrkoark iv , C2 , fol 12ff. 164. E A Jansson, a a , s 33. Herre till Tyresö vid denna tid var Gudmund Petersson Slatte, tidigare ståthällare vid Västerås slott och en av Gus taf: s ! :s närmaste män , och Källor och litteratur OTRYCKTA KÄLLOR Stockholm RA: Kantzowska arkivet , Gabriel Gustafsson Oxenstiernas räk , Huvudbok 1636 (E 4342), 1640 (E 4343), Verifikationer 1633-1639 (E 4344). - Oxenstiernska sam/ , Skrivelser (E 1073-1074), Hand! rö rande Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (E 1144), Maria Sophia de laGardies arkiv (E 1145- 1146) , Huvudbok 1669 (E l 156 B). - Brev till Axel Oxenstierna från näringsidkare och han tverkare , brev frän Jörgen Meintz (E 766). SSA : Mantal slängder 1652 ; Bouppteckning 1681. RhA: Kassaräkningar 1639-1 65 1. Nordi ska Museet : Tyresöhand l, Bildsa mi ; A v skrifte r (utdrag) av 1636 och 1640 å rs huvudbok (o1ig i RA) samt O I och C 2 (orig i ULA). SHM : Inventariebok och ätkomsthandl för är 1878 och 1961 ; Pietasrapport nr 1463-64, 1489-90, 1960--63, 5494. VH AA: ATA , Handteckn sam! , teckning av K Arosenius; Fotosaml ; Ritn ingar: monter för uppstälin av vo ti vskepp av D Blomberg och E Fant 1934 (3 st) , skiss av koret av E Gustafs­ son 1956, teckni ng av sydportalen av G Ameen, förslag till anordning att lyfta Oxenstiernska gravhällen av l Waern-Bug ge 1958 ; Ac ta-sam!: in v 1830 och 192 1, hand! och förs lag rör restaureringar , förändri ngar, anskaffningar m m 1919-1977 , Tyresöskeppet rest 1934 och 1953 , gamla präs tgå rden i Alby , tidningsurklipp . Dalarö kyrka, inv 1830. 1937; K-byråns ar­ kiv , Hand! och förslag för restaureringar, förändringar , an­ skaffningar 1919-75; Ritningar: orgelve rk 1842, vindfång av Fr Falkenberg 1905 , centraluppvärmni ng 1905 , läktare och ombyggn av orge l 1932 , uppmätn ritn och bänkändr förslag av E Fant 1932 , tornluckor och tegelgolv av E Fant 1932 , upp­ mätn ritn av Ragnar Jonsson 1950 (7 st) , trappa till muren i Anna Bengtsdotter Lillie , genom arv ägarinna till Tyresö (Kiingspor, Svenska slott och herresäten , s 7 f). 165. E A Jansson, a a, s 33. 166. Huvudskär, kallat >>Österskär>>, skildras av August Strindberg i romanen »I havsbande t» frän 1889-9 1. 167. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, C l. 168. Se not 165. 169. ULA, Tyresö kyrkoarki v, O I och C 4, hamnstämmoprot 168 1-94 . 170. EA Jansson , a a, s 39f. 171. Kjell E G Söderberg, Ulvö gamla kape ll . 172. l Wilcke-Lindqvist, Kyrkor i Frötuna och Länna skepps­ lag , s 415ff; S Brandel , E O Johansson och J Roosval m fl , Kyrkor i Värmdö skeppslag , s 565; E A Jansson, a a, s 49 f, s 58ff. 173. ULA, Tyresö kyrkoarkiv, L I a nr 2, fo t 4. väs ter av l Waern-Bugge 1955 (4 st), omplace ring av gravhäl­ lar av l Waern-Bugge 1955 , uppmätn och ombyggn av orgel av Åkerman & Lund 1965 (3 st), förslag till inredn av skrud­ kammare m m av I Waem-Bugge 1970, fö rslag till ändr av belysn 1972. Gävle LMV: Karta över Hu vudskär år 17 11. - Karta öve r Tyresö av G Boding 1748-52 . Lund LUB : De la Gardieska arkivet, Oxenstiernas sam!, vol 13, 14, 15 och 17 (räk 1646-55) - Topografica , Södermanland , Ty­ resö , I a (räk 1646-47) . Uppsala ULA : Ty resö kyrkoarkiv , räk 1628-70 (C 1) , 1670-82 (C 2) , 1683- 1705 (C 4) , 1670-1 707 (L l a: !), 1708-1805 (L I a: 2). 1838-60 , spec (L I a: 8), 1838-97 (L I a: 9) , ver 1740 (L I a: 3), 1746-1860 (L I b: l) ; st prot 1670-81 (C 2), 1681, 1684- 1703 (C 4) , 1724-34, 1737-38 (C l ), 1758-1843 (K 1:2) , !843-62 (K 1: 4); vis prot 1675, 1679 (C 2) , 172 1, 1733-73 (L I a:!) , 1815-56 (N 2); in v 1634, 1644 , an t om in v ti llökn 1637-44 (C 1), inv 1651 (0 1) , 1670 (C 2) , 1706 (0 I) , 1670, 1702 , 173 1, 1734, ant om inv ti llökn !686-94, 1702-04, 1734-73 (L I a: 2) , inv 1773-1854 (N 1), 181 5-56 (N 2) ; bänkdelnings längd 1680 (C 2), 1731 (C 1) . kyrkogårdsdelning 1680 (C 2), ant om kyrkan 1634-67, 1729-82 (0 l); hand! ang kyrkan, kyrkliga boställen 1718-1860 (O 2) ; Gåvor till Hu vudskärs kape ll 1638. 1641 (C 116 TYRESÖ KYRKA 1), ant om Huvudskärs kapell 1646--66 (O 1), hamn st prot för Huvudskär 1674--80 (C 2), 1682-94 (C 4), 1707 (0 1). Tyresö PÄ, Tyresö kyrkoarkiv: Yngre hand! ; räk 1861-1910 (L I a: l) ; st prot 1863-1908 (K Il a: l) , 1909-1936 (K II a:3); vis prot , ämbetsberättelser 1877- (N l); inv 1882-1967 (N 2), 1951- (N 3) ; hand! rör kyrkans rest 1897, 1905 , 1933 (O 1), hand! rör nya prästgården , ritnav K M Westerberg 1937-38 (O II: 2). TRYCKTA KÄLLOR OCH KÄLLPUBLIKATIONER Dahlberg E, Teckningarna till Suecia antiqua et hodierna , Del III. Sthlm 1968. Densamme, Suecia antiqua et hodierna. Sthlm 1965. De laGardieska arekivet .. . Utg af P Wieselgren. Sthlm 1831, Lund 1832--44 . Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling. Avd II , b 3. Brev från Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1611--40. Sthlm 1890. Svenska medeltidsregister. Förteckning över urkunder till Sveriges historia 1434-1441 . Utg av S Tunberg. Sthlm 1937. Svenska Riks-arekivets Pergamentsbre/från och med år 1351. Vol I (1351-1382), vol II (1383-1400), vol Il! (1351-1400). Sthlm 1866--1872. Svenska riksrådens protokoll 1636. Utgav Riksarkivet genom S Bergh. Sthlm 1891. Svenskt diplomatarium, vol I-VI (t o m år 1355) , b VIII, h 1--4 (åren 1361-1365), vol I-III (ny se r) (åren 1401-1420). Sthlm 1820-1976. LITTERATUR A/be G, Om fartygsmodeller, i: Föreningen för Sveriges Sjö­ fartsmuseum i Stockholm . Årsbok 1941. Sthlm 1941. Alm H, Tyresö kyrka. (Manuskript i Sv K.) Sthlm 1935. Densamme, Tyresö kyrka 300 är, i: Till Hembygden 1941. Almquist J A , Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. l. Stockholms och Uppsala län . Sthlm 1931. Axel-Nilsson G, Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastiL Sthlm 1950. Beskow J G, Tyresö kyrka. Dess historik och märkligare minnesmärken. Sthlm 1941. Boethius B , Tyresöindustrierna på Maria Sofia de laGardies tid , i: En bok om Tyresö. Sthlm 1933. Boethius G, De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svea­ land. Sthlm 1921. Densamma, Kristine kyrka, i: Sv K Dr Il: l. Sthlm 1941. Boethius G - Romdahl A, Uppsala domkyrka 1258-1435. Uppsala 1935. En bok om Tyresö. Utgav Nordiska Museet. Sthlm 1933. Boman f Segerdahl H , Två stockholmskonstnärer på 1700-ta­ let. Ornamentbildhuggarna Johan och Pehr Ljung, i: SSEÅ 1964.- Lic avh Stencil, Konstvetenskapliga insti tutionen, Stockholms universitet. Brand el S, Lidingö kyrka , i: Sv K Up I : l. Sthlm 1918. Erandel S, Johansson E O och Roasval J , Kyrkor i Värmdö skeppslag, i: SvK Up I :4, Sthlm 1950. Bruzelli B, Tenngjutare i Sverige under kontrolltiden 1754­ 1912. Sthlm 1967. Börjesson Hj , Sjökrigsmaterial och skeppsbyggnad åren 1612-1679, i: Svenska Flottans historia . l. Sthlm 1942. Carlen O, Tyresö gods och slott. Sthlm 1877. Elgenstierna G, Den introducerade svenska adelns ättartav­ lor. I-IV . Sthlm 1925-36. Eric i E, Inventarium över bevarade äldre kyrkorglar i Sverige. Sthlm 1967. von Falke O, Deutsche Möbel des Mittelalters und der Re­ naissance. Stuttgart 1924. Flodin B , Murmästaren Hans Ferster. Verksamheten i Sveri­ ge 1634-1653 . Lidingö 1974 . Densamma, Svante Stenbocks epitafium i Uppsala domkyr­ ka, Antikvariskt arkiv nr 67, Sthlm 1979. Foge/marek S, Carl Fredrik Adelcrantz. Arkitekt. Sthlm 1957. Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige. Utarb av C M Rosenberg. Sthlm 1883 . Gustav IIAdolfs-u tställningen 1932 . Katalog. Sthlm 1932. Hagström K A, Strängnäs stifts herd aminne. 3. Strängnäs 1899. Hamberg P G, Tempelbygge för protestanter. Sthlm 1955. Hellqvist E, Svensk etymologisk ordbok. Lund 1964. Historiskt-geografiskt och statistiskt Lexikon öfver Sverige. Sthlm 1866. Humbia Ph , Votivskepp. En studie . Svenska kulturbilder 3:5. Sthlm 1933 . Indebetou H O, Södermanlands minnen frän äldsta till närva­ rande tider. Sthlm 1877. Jansson E A , Dalarö. Sthlm 1936 och 1966 (ny uppl). Densamme , Skärgärdsliv i forna tider. 1-11 . Sthlm 1964-65 (ny upp!). Karling S, Tyresögraven i Stockholms Storkyrka, i: Konst­ historisk Tidskrift 1934. Sthlm 1934. Densamme, Tyresö slott, i: En bok om Tyresö. Sthlm 1933. Densamme, Baltikum och Sverige, i: Antikvariska studier III. Sthlm 1948 . Densamme, Drottning Christinas triumfbåge i Stockholm, i: SSEÅ 1969. Der Kirchenbau des Protes lantismus von der Reformation bis zur Gegenwart . Herausgegeben von den Vereinigung Ber­ liner Architekten. Berlin 1893. Klingspor C A, Byggherrens jordafard , i: En bok om Tyresö. Sthlm 1933 . Densamme , Tyresö , i: Svenska slott och herresäten. Sthlm 1885 . Lagerholm N, Den svenska stormaktstidens högadliga be­ gravningsskick 1650-1700. Sthlm 1965. Lakociftski Z, Polonica svecana artistica, i: Rocznik Historii Sztuki, t III . Krakow 1962. Liljegren M, Stormaktstidens gravkor. Sthlm 1947. Lindahl A , Votivskepp i sörmländska kyrkor , i: Sörmländska kyrkor. B 4 . Eskilstuna 1945 . Lindahl G , Grav och rum. Sthlm 1969. Lönnroth C, Grafminnen i Tyresö kyrka, i: Till Hembygden 1906. Mannström O, Adolf Fredriks kyrka , i: SvK Sthlm V: l. Sthlm 1924. Medieval wooden sculpture in Sweden. Vol IV. The museum collection catalogue. Sthlm 1975. Vol V. The museum collection plates. Sthlm 1964. Nisser W, Brahegraven i Västerås domkyrka. Ett bidrag till kännedomen om det stora epitafiets utveckling i 1600-ta­ lets Sverige. Tidskrift för konstvetenskap 1939. Paatz W, Bemt Notke und sein Kreis . Text und Tafeln . Berlin 1939. Quist A , Dalarö. Några anteckningar ur en söderförsamlings historia. Sthlm 1930. Raben H, Mäster Melcherdt ," konstsnickaren i Oxenstiernas tjänst, i: En bok om Tyresö. Sthlm 1933. Densamme , Träskulptur och s nickarkonst i Uppsverige under renässans och barock intill den prechiska stilens genom­ brott. Sthlm 1934. Reuterskiöld M, Tegelblinderingar på medeltidskyrkor i Mä­ lardalen. C l-uppsats i konstvetenskap , Stockholms uni­ versitet. Stencil. 1974. Roasval J , Henning von der Heyde , i: Konsthistorisk tidskrift 1936. Densamme , Storkyrkan eller S Nicolai. i: SvK Sthlm I: 2. Sthlm 1928. Densamme, Sveriges och Danmarks östliga konstförbindelser under medeltiden , i: Konsthistoriska Sällskapets publika­ tion 1917, Sthlm 1917. Roseli I, Järlåsa kyrka. Upplands kyrkor 95. Uppsala 1959. Densamma , Veckholms kyrka. i: SvK Up VIII : l . Sthlm 1974. Schne/1 I , Dalarö samhälle och kyrka . . Sörmländska kyrkor 64. Nyköping 1958. Densamme, Kyrkorna i Södermanland. Nyköping 1965. Densamme , Tyresö kyrka. Sörmländska kyrkor 119. 1976. Strindberg A, I havsbandet. Sthlm 1945 . Svenska Flottans historia . l. Sthlm 1942. Sverige. Geografisk Topografisk statistisk beskrifning. Utgav K Ahlenius och A Kempe . Sthlm 1909. Sällström F , Tyresö hus. Grävningsundersökningarna vid Ty­ resö 1934, i: Fataburen 1935 . Sthlm 1935. Söderberg B G, Tyresö, i: Slott och herresäten i Sverige. Malmö 1968. KÄLLOR OCH LITTERATUR 117 Söderberg Kj E G, Ulvö gamla kapell . Örnsköldsvik 1972. Tuulse A, Mörby . En adelsborg i Uppland. Sthlm 1952. Densamme , Skoklosters kyrka. Upplands kyrkor 125. Uppsa­ la 1967. Densamme , Sollentuna kyrka , i: SvK Up VI:4. Sthlm 1958. Tångeberg P, Madonnan från Tyresö kyrka i Södermanland - ett rhenländskt arbete? i: Fornvännen 1977: 3-4, Sthlm 1977. Ulbrich A, Geschichte der Bildhauerkunst in Ostpreussen vom Ausgang des 16. bis in die 2. Hälfte des 19. Jarhun­ derts . Erster Band . Königsberg in Preussen 1929. Utställning af äldre kyrklig konst från Strängnäs stift . Kata­ log . Strängnäs 1910. Utställningen afäldre kyrklig konst i Strängnäs 1910. Studier. I-11. Sthlm 1913. Upmark G, Tyresö kyrka, i: Teknisk Tidskrift. Byggnads­ kons ten 1893. Vennberg E och Bohm E, Österåkers kyrka, i: SvK Up I: 4. Sthlm 1950. Vermeulen F A J, Handboek tot de Geschiedenis der neder­ landsche Bouwkunst. I-III . ' s-Gravenhage 1928-31. Wallin S, Pintorpafruns gravsilver och silvergåvorna från hennes släkt , i: Kyrkoinredning för herremän. Sthlm 1948. Wilcke-Lindqvist I , Rimbo kyrka, i: SvK Up V: 3. Sthlm 1956. Densamma , Kyrkor i Frötuna och Länna skeppslag, i: SvK Up II: 3, Sthlm 1945. Zaske N, Gotische Backsteinkirchen Norddeutschlands . Leipzig 1968. Tidningsartiklar rörande : restaureringen och återinvigningen av Tyresö kyrka 1933 i Dagens Nyheter !.3 och 22.7 1933, Svenska Dagbladet 12.8 och 24 .9 1933, sattsjöbaden 29.7 1933 ; utgrävningarna av gamla Tyresö i Dagens Nyheter 11 .9 .1934; Tyresöskeppets restaurering i Nya Dagligt Al­ lehanda 21.11.1934, Svensk sjöfartstidning 28.11.1934, Svensk Flagg 29.11.1934; gamla prästgården i Alby i Af­ tonbladet 25.9 1939, Svenska Dagbladet 13.11.1944 ; Ty­ resö kyrkas nya antependium av E von Zweigberg i Da­ gens Nyheter 6.3 . 1941 ; Tyresö kyrka 300 år av H Alm i Svenska Dagbladet 9.3.1941; Kyrkans 300-årsj ubileum av sign Hi m. i Socialdemokraten 10.3.1941; tomhuvens om­ byggnad i Stockholms Tidningen 21.4.1953 . Silverstämplar tydda enligt Upmark G, Guld- och silverstämp­ lar i Sverige 1520-1850. Sthlm 1925, och Guld- och silver­ stämplar, Svenskt silversmide 1520-1850. IV. Sthlm 1963 . 118 TYRESÖ KYRKA Förkortningar ATA Antikvarisk-topografi ska arkivet i VHAA, LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTNINGAR Stockholm In v Inventarieförteckning Bl Blekinge K-byrån Kulturhistoriska byråns arkiv, Raä, Stock- Bo Bohuslän hol m Dr Dalarna LMV Lantmäteriverkets arkiv , Gävle D s Dalsland LUB Lunds unive rsitetsbibliotek Go Gotland Prot Protokoll G ä Gästrikland PÄ Pastorsämbetet Ha Halland RA Riksarkivet, Stockholm H s Hälsingland Ra ä Riksantikvarieämbetet , Stockholm Hr Härjedal en R hA Riddarhusets arkiv, Stockholm J ä Jämtland Räk Räkenskaper La Lappland SHM Statens Hi storiska Museum Me Medelpad SSA Stockholms stadsarkiv N b Norrbotten SSEÅ Samfundet Sankt Eriks å rsbok Nä Närke St prot Sockenstämmoprotokoll Sk Skåne Sv K Sveriges Kyrkor , konsthistoriskt inven- Sm Småland tari um utg av Raä och VHAA, Sthlm Sö Södermanland och Uppsal a 1912-. Up Uppland ULA Uppsala landsarkiv V b Västerbotten Ve r Verifika tioner V g Västergötland VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Yr Värmland Akademien , Stockholm Vs Västmanland Vis prot Visitationsprotokoll Ån Ångermanland ÖlA Överintendentsämbetets arkiv i RA , Ö g Östergötland Stockholm Öl Öland SUMMARY 119 Summary Tyresö Church is on a peninsula, Södertörn, in Söderman­ land , about 20 km southeast of Stockholm. The parish is bounded by water on two sides, and the surmunding country is l arge! y wooded, bu t there are also farm land , an archipelago and densely populaled areas. Not far from the church is Tyresö Palace. The estate and its owners played a decisive part in the creation and maintenance of the church, which was a patronage living until 1923. The church was built during the years 1638-40, on the initiative and at the expense of Lord High Steward of the Realm Gabriel Gustafsson Oxenstierna (1587-1640) . !t was intended as a palace chapel and burial place for the Oxenstierna family, and as a church for the newly-formed parish , created in 1634. The parish had no burial ground, so the churchyard was used for internments a few years before the church was bui l t. The farmers and cottagers of the paris h contributed to the erection and maintenance of the church with labour and materials . The Tyresö estate remained in the Oxenstiernafamily until the end of the eighteenth century, and the n changed owner­ ship by inheritance and sale (see appendix). Many well -known aristocratic families have been owners of the Tyresö estate. Among those of importance in the history of the church ma y be mentioned Oxenstierna's daughter-in-law , Maria Sofia de la Gardie (1627-94), who also led the industrial upswing at Tyre sö during the seventeenth century, her grand-daughter , the learned Maria Gustava Gyllenstierna (1672-1737) , Field Marshal Johan Christoffer von Diiring (1695-1759) and Privy Councillor Carl Fredrik Scheffer (1715-86) . Tyresö Church and its furnishings date from the great period of Swedish history. Since i t has been altered only very little , it is uniform in character and is one of the best speci­ mens of the church buildings of its period. Although i t stands in a rural area, it is not at all provincial in character, but is related to developments in the Baltic Sea region. The church itself has Gothic features, whi le the original spire , the or­ namentation and the furnishings are in Renaissance style . Tyresö estate is known from the fourteenth century . Before the palacewas built in the 1620's and 30's there was an older rnanor house there , Tyresö Manor, on an istand a couple of hundred metres west of the palace. The foundations of a medieval house were found during archaeological excava­ tions. There was a chapel attached to thi s house. During the 1620's the population of Tyresö increased, due to building activities and the establishment ofindustrial plants , such as a fulling-mill, apaper-milland a helve-hammer works . A new chapel was then built in the vicinity of the palace , and was used until the new church was consecrated in 1641. TWO EARLlER CHAPELS The Middle Ages to the beginning ofthe seventeenth century There are no documents telling where the chapel was situated. 1t seems most Iikel y that it was a rnanor chapel belonging to the Tyresö estate in the medieval stone house , the foundations of which we re found in 1934. On a map dating from 1648-52 the rnanor house is shown above the text KROG (fig 3 a-c). The foundations show that the plan of the house was of a type known from other buildings built around 1500. The surviving furnish ings from the chapel also date mainly from around 1500. One particularly interesting find is a moulded brick from a trefoil areading frieze or quatrefoil frieze , very uncommon in these regions , and found in , among other buildings , the tower of Uppsala Cathedra! , dating from about 1400 (fig 4). Furnishings Among important surviving fumi shings are mainly earved wooden figures: a standing Virgin and Child and a princess from a St George group (figs 5, 7) , both earved in oak, the latter attributed to Henning von der Heide in Liibeck, c 1500. Now in the Museum of National Antiquities, Stockholm. The Mercy Seat, earved in oak, from a central Swedish workshop, c 1500 (fig 6) ; now in the Museum of National Antiquities . A east belt-metal ciborium (fig 8) , late medieval , is in the Museum of National Antiquities. A silver-gilt chalice with paten. Probably donated by Karin Axelsdotter Bielke (t l613), re-modelled in 1812 , now used as viaticum vessels. 1620's to 30's According to an old tradition , this chapel stood about 200m northeast of the palace , in a building laterusedas a s table (fig 3 c). The re was probably an older building there which, in 1628 and the following years, was enlarged and fumished as a chapel. Then the windows were repaired , a tloor laid, gal­ leries and pews installed and a vestry built . Furnishings Several valuable items have been preserved: a reredos (fig 36), probably a war trophyfrom Poland, presenled in 1633 by Gabriel Gustafsson Oxenstierna, dated 1613 and signed PS or SP; now in the church . The pulpit , with figures and ornament in marquetry (fig 10), was executed in 1630 by Melcherdt the Joiner; transferred in the 1650's to Dalarö Church. C as t silver tlagon , with engraved and chased decoration (fig Il). A wedding tlagon , German or Netherlands work , early 120 TYRESÖ KYRK A seventeenth century. Presented in 1638, now in the Museum of National Antiquities. A chasuble , red gold brocade with an embroidered cross on the back (fig 12) . Late medieval Halian cloth. Donated in 1633 by Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Now in the Museum of National Antiquities. A modet of a medium-sized warship, 1620's-30's (fig 82). Probably the oldest surviving modet in the world with the original rigging. Now in the church. THE CHURCH Erection The church is a hall church, comprising a west tower, nave and a chancel with a three-sided termination. In the angle between the west tower and the nav e in thenorthis a buttress , in the south a round staircase tower. The church is built of brick in Renaissance (cross) bond. The roof is shingled. Un­ der the chancel is the Oxenstierna burial vault, a traditional arrangement in the Oxenstierna family. The foundations were laid in 1638 and the church was erected during the years 1639-40 under the supervision of Hans Ferster, the leading master builder in Sweden in those days. Other well-known master artisans contributed: Jost Henne built the south portal in 1639 (fig 24) and Didrik Blume the west portal in 1646 (fig 27), both of them celebrated sculptors. Much of the furnishing was executed by Melcherdt the Joiner , who was active for a Iong time at Tyresö. The parishioners also took part in the work and provided logs and shingles . The church was practically finished by November 1640, the month in which the builder, Gabriel Gustafsson Oxenstierna, died. The church was consecrated in conjunction with his funeral on 9 March 1641. The burial , with about 2000 mour­ ners, including Queen Christina, is known through contem­ porary letters and a preserved order of the procession, drawn up by Axel Oxenstierna, Chancellor of the Realm. During the 1640's the roof was covered with shingles and tarred. The west portal was made in 1646. In the same year the churchyard wall , with a earved sandstone entrance in the south, was built (figs 14, 17). On the inside the wall is divided into niches , in some of which are sandstone tablets with names of farms . The parishioners who were responsible for the maintenance of the wall were given burial places here. Restorations In the summer of 1740 the spire and the roof of the church we re destroyed in a fire eaused. by lightning. Their original appearance is shown in a copperplate engraving in Suecia antiqua et hodierna and in the drawings made for the plate (tigs 15 , 16). After having been equipped with a temporary wooden roof, the church was restored in 1748. A new shingle roof was laid and the tower was crowned with a low pyramidal roof, the shape of which still survives. A black Iine on the east side of the tower shows that the original roof of the nave was a metre higherthan the present one (fig 28). The top, damaged parts of the Iong walls were removed. The interior of the church was improved and whitewashed. The vaults had not been injured in the fire. The two bells, which had been dam­ aged, were recast in 1750 by Johan Fahlsten in Stockholm. During the rest of the eighteenth century and the whole of the nineteenth , no great changes were made to the church, only a little maintenance work was performed, mainly on the roof, the windows and the churchyard . In 1866 the old leaded windows were replaced by new ones with wooden frames. A more comprehensive restoration was made in 1897 according to a proposal made by Isak Gustaf Clasen. The buttresses were partly reconstructed, plates, benehes and roof gutters were renewed , thewestportal re-aligned and cleaned and the joints were pointed, a new floor was laid in the vestry, which was al so provid ed with a new window . Central heating was iostalled in 1905, and replaced in 1977-78 with electric heating. The church was extended northwards in 1977-78 to provide space for a vestments chamber, storage rooms and lavatories. A thorough restora­ tion of the church was made in 1933 according to proposals made by Erik Fant, with Henrik Alm as culturat and historical adviser. This restoration comprised a complete renovation of the whole building and its furnishings , without, however, altering the appearance of the church and its interior to any great extent. A new restoration was made in 1977-78 accord­ ing to proposals by Ture Jangvik, engineer. The church and furnishings were thoroughly renovated and the extension mentioned above was added. Furnishings There are many interesting and valuable objects belonging to the church, most of them presented by the patrons during various periods. The darninating furnishing-pews , pulpits, reredos , funerary monument and memorial tablet-date from the seventeenth century, whi leoil-paintings and church silver date from the eighteenth. The re redos (fig 36) was transferred from the chapel; see the section on the chapel. The oak pulpit (fig 39). The joinery and marquetry are closely related to the marquetry style of Li.ibeck and south German cabinet making. Executed in 1637-40 by Melcherdt the Joiner at Tyresö. He also made the pews (tigs 40 , 41) and a gallery, later replaced by another one. During the years 1790-1913 the pulpit was dismantled and replaced by one presented by Carl Fredrik Scheffer, in Gustavian style and made by Pehr Ljung, wood carver (tig 35 c). The grey sandstone baptismal font (fig 43) , with its chased brass dish (fig 44), was presented by Anna von Staden in 1653. A silver christening bowl (fig 46) , now in the Museum of National Antiquities , was made around 1700 by Henning Petri. Among the communion vessels are a silver chalice and paten, remodelied in 1812 (figs 47, 48) and a b read box (tig 48), presentedin 1690. A box dating from the 1640's (fig 49) and a flagon made by Christopher Richter in 1694 (fig 50) are in the Museum of National Antiquities. A silver brictal crown set with mountain crystals (fig 51), presentedin 1759 tagether with other brictal ornaments (fig 52) are in the Museum of National Antiquities. Among the candiesticks are a pair in silver (fig 55), made in Hamburg during the latter part of the seventeenth century , and given to the church in 1721 by J C von Diiring and C M Bonde. A pair made of silver-plated brass (fig 57) were pre­ sentedin 1691 by Maria Sofia de la Gardie , who made many donations to the church, among other things a !arge brass chandelier dating from 1655 (fig 54). The . church has a rich collection of old textiles, very val­ uable from the aspect of the history of textiles. A seventeenth century brictal canopy, red atlas silk with gol d embroidery in relief (fig 66). A sixteenth century altar cloth with lace. Four cambric altar cloths with embroidery (figs 59, 60, 61), first half of the seventeenth century, donated by Maria Sofia de la Gardie and Gustaf Oxenstierna in the 1640' s. A chalice veil of gold and silver lace, seventeenth century. The Oxenstierna mausoleum is in white and greyish-black marble (fig 67) , made in Hamburg in 1641-43 by Heinrich Wilhelm. It consists of a tomb-chest with two recumbent figures representing Gabriel Gustafsson Oxenstierna and his first wife, Märta Bielke , and, on the wall above, a memorial tablet flanked by two Corinthian columns and the figures of Fortitude and Justice, and above is a figure representing Farne. Gabriel Gustafsson Oxenstiema' s sepulchral tablet, of carved, painted and gilded wood, with paintings depicting the SUMMARY 121 Transfiguration of Christ (a copy of Raphael's work) and the Resurrection (figs I, 68), has, below, a portrait of Oxenstier­ na, added secondarily, and painted by Cornelius Arentz in 1640 (fig 68 d). They are war trophies from Poland, perhaps from Frauenburg Cathedra!. The burial vault contains seven coffins , among them a child's. One of the larger coffins is a magnificent one in the Tessin-Precht s ty!e, and was made for the re mains of Christ­ offer Gyllenstierna (t1705) (fig 75 a-c). HUVUDSKÄR CHAPEL In the southern part of the Stockholm Archipelago is a group of islands called Huvudskär, where there was once an ancient fish i ng community. Up to the 1530's i t was the property of the Crown, but was then transferred to the Tyresö estate. A new chapel, toreplace an older one, was erected here in 1646. l t is shown on a map of Huvudskär made in 1711 (fig 84). The buildings on the islands were burnt down by the Russians in the summer of 1719. The chapel was probably a timber building, simple in design and with simple furnishings , like the still existing fishermen's chapels, dating from the same period, along the coast of Norrland , at , for instance, Ulvö and Barsta. Among the known objects in the chapel were a pulpit, pewter communion vessels and several altar cloths , one of blue taffeta with gold lace, presented by Maria Sofia de laGardie in 1692 . FÖLJANDE KYRKOR l SÖDERMANLAND HAR UTKOMMIT l SERIEN SV ERIGES KYRKOR. KONSTHISTORISKT INVENTARIUM: Botkyrka kyrka, Södermanland IV : l , volym 161. Fors kyrka, Södermanland V: l, volym 168. Strängnäs domkyrka I: l , Medeltidens byggnadshistoria , Södermanland 1: l (Text och planscher), volym Strängnäs domkyrka 1: 2, Nyare tidens byggnadshistoria samt beskriv­ ning av kyrkogården och begravningsplatsen, Södermanland 1: 2, volym 124. Strängnäs domkyrka II: l , Gravminnen, Södermanland JI: l , volym 159. Strängnäs domkyrka Il: 2, Inredning, volym 176. Sorunda kyrka , band III: J, volym 146. Ösmo kyrka , band Il!: 2, volym 132. Tyresö kyrka , band TII: 3, volym 179. UNDER UTARBETANDE: Strängnäs domkyrka I: 3, Kalkmålningar. Källor och använd litteratur. Register till band l. Sve~iges Kyrkor KONSTHISTORISKT INVEN TARIUM VOLYM 179 L " SÖDERMANLAND Band III , häfte 3 Sotholms härad + Kyrka, kape ll + Ödekyrka, ky rkoruin ~ Stad - Landsko psgrän s -- Länsgröns ---- Häradsgräns = Större väg O 5 1 O 15 20 km KARTOGRAFISKA INSTITUTET ISBN 91-7402-057-9 Almqvist & Wiksell International ISBN 91 -7402-059-5 (inb)