Värö och Stråvalla '· . . ... SVERIGES KYRKOR MERETH LINDGREN HALLAND Värö och Stråvalla kyrkor Värö och Stråvalla kyrkor VISKE HÄRAD , HALLAND Av MERETH LINDGREN VO LYM 180 AV SVERIGES KY RKOR , KONSTHI STOR IS KT I NVENTARI UM GR UN DA T AV S IGURD CU RMAN OC H J OHNNY ROOSVAL UTG IV ET AV RIK SANTIK VAR IEÄMBETET OCH KUNGL. V ITTERHETS HISTO RIE OCH ANTI KV I TETs AKAD EM IE N Almqvist & Wiksell International Stockholm 1979 REDAKTIONSKOMMITTE: ARON ANDERSSON , EVALD GUSTAFSSON, STEN KARLING, R. AXEL UNNERBÄCK UTGIVET MED ANSLAG FRÅN STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD FOTO VARBERGS MUSEUM 1976-78 (där ej annat angives) Beskrivningen av Värö och Stråvalla kyrkor är avslutad i november 1978. Excerperingen iLLA har utförts av Inga Bernander. Översättning av bildtexter och sammanfattning till engelska av Albert Read. Bildmaterial, anteckningar och excerpter förvaras i ATA. Omslagsbilden återger en detalj av den gamla predikstolen från Värö kyrka (jig 14-17). Färgbilderna har bekostats av Värö och Stråvalla församlingar. På omstående sida: Wiske härads sigill Anno 1738 (RA). Almqvist & Wiksell, 1979 ISBN 91-7402-065-X (inb) ISBN 91-7402-063-3 (häft) Innehåll VÄRÖ OCH STRÅVALLA KYRKOR Förord 7 Inledning 9 VÄRÖ GAMLA KYRKA Kyrkogården JO Kyrkobyggnaden Il Målningar 15 Inredning och inventarier 16 VÄRÖ NYA KYRKA Kyrkogården 39 Kyrkobyggnaden 42 Byggnadshisto ria 46 Inredning och inventarier 51 Noter 64 STRÅVALLA KYRKA Kyrkogården 69 Kyrkobyggnaden 72 Byggnadshistoria 75 Målningar 81 Inredning och inventarier 91 Kapellet i Löftaskog 110 Noter 110 BUA KAPELL 112 KÄLLOR OCH LITTERATUR 114 FÖRKORTNINGAR 116 SUMMARY 117 Förord Med föreliggande volym, författad av antikvarien, fil. mag. Mereth Lindgren, påbörjas publiceringen av Hallands kyrkor. Innevarande är utkommer även en volym behandlande kyrkorna i Varberg. De övriga kyrkorna i Viske och Himle härader kommer också att inom kort inventeras och dokumenteras för en kommande publicering. Värö pastorat har välvilligt bidragit med ett anslag ä 5 000 kr för utarbetandet av beskriv­ ningen av Värö och Strävalla kyrkor samt 5 000 kr för volymens fargbilder. Ett anslag ä 2 000 kr har även inkommit frän en privat givare. Utan dessa anslag hade inte den om­ fattande dokumenteringen och beskrivningen kunnat föras i hamn. Utgivarna av Sveriges Kyrkor framför härmed sitt varma tack för detta stöd. Ett speciellt tack riktas till musikdirektör Inga Bernander, som bidragit med excerpe­ ringen av kyrkornas arkivalier i Lunds landsarkiv och som också genom sina kunskaper om trakten och traktens kyrkor har varit till utomordentlig hjälp för författaren. Ett varmt tack riktas också till länsmuseichefen Bengt Arne Persson i Varberg för hans stöd och engagemang i Sveriges Kyrkors verksamhet och för den fotografering som utförts genom Varbergs museum och dess fotograf Karin Pettersson. Vid arbetet i kyrkorna har vänlig hjälp lämnats av församlingarnas prästerskap och kyrkvaktmästare. Som vanligt har dessutom värdefull hjälp lämnats av tjänstemän inom Raä och SHM samt av andra med redaktionen regelbundet samarbetande fackmän inom olika områden. Stockholm i april 1979 Aran Andersson Eva/d Gustafsson Sten Karting R Axel Unnerbäck VÄRÖ OCH STRÅVALLA KYRKOR Halland, Hallands län, Viske härad, Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt, Värö pastorat Värö pastorat införlivades vid årsskiftet 1970/71 med Varbergs kommun. Folkmängden uppgick 1977 till 4 337 personer. Värö pastorat har sedan medeltiden omfattat två socknar, Värö och Stråvalla, belägna norr om Varberg. Socknarna sträcker sig i väster till havet. Den södra gränsen mot Ås socken utgörs av Viskan. Angränsande socknar i öster och norr är Veddige och Frillesås. De äldsta sockenbeskrivningarna återfinns i Jacob Richardsons >> Hallandia Antiqua et Hodierna>> , tryckt 1752 , där författaren dock huvudsakligen beskri­ ver socknens fornminnen . År 1818--19 utgav Sven Peter Bexell >> Hallands historia>>, där han relativt utförligt be­ skriver pastoratets socknar. Topografien är bergig. Högst är den 120 m höga Öaknalten, tidigare kallad stråvalla Ö, som på 1800­ talet enligt Bexell >> såsom ett märke för sjöfarande är tecknad! på sjökorten >> (s 263). Om pastoratets natur skriver Bexell: »Större delen af detta Pastorat äger en sidländ local och hela Pastoratet saknar skog, utom några få löfträdslundar w id och omkring byar och hem­ man. ,, Deima skoglöshet var under 1700- och 1800­ talen utmärkande för praktiskt taget hela Halland, som systematiskt utsattes för en hårdskövling i detta av­ seende. Bexell säger därom: » . .. hwad som fordom kallades Hallands skogsbygd är flerstädes fullkomligt berättigad! att tillgodonjuta en namnförändring uthi be­ nämningen bergsbygd . . . wåra förhållande till skogh­ arna har hittils liknat vulkanden , som endastt ägher förstörande , inga återupprättandhe krafter ... » Idag är området dock på nytt skogbevuxet, främst beroende på den effektiva skogsodling som i synnerhet Hallands skogsodlingssällskap bedrivit från 1870-talet. Värö är en gammal kulturbygd, rik på fornminnen. 1 De äldsta kända spåren av bebyggelse är resterna av en stenåldersboplats i Videbergshamn från omkring 3500 fKr. Ca 420 fasta fornlämningar återfinns i om­ . rådet, varav ca 275 i Värö och ca 144 i Stråvalla. De är av olika slag , bl a bronsåldersrösen, järnåldersgrav­ fått och älvkvarnar samt en fornborg . Främst bör näm­ nas det stora järnåldersgravfältet Jättahögen , 550 m sydost om Värö kyrka, kartlagt första gången redan 17~1 -av prosten Carl Brag (not 5) för Jacob Richard­ sons verk. Det omfattar ett 40-tal fornlämningar, bl a 10 gravhögar, 13 runda stensättningar, 12 resta stenar samt några långhögar eller skeppssättningar. Detäldsta skriftliga belägget på namnet Värö härrör fråi) 1378.2 Ordet har då formen Waerae. Under sen­ . medeltiden förekommer många stavningsvarianter, vanligast dock Waere eller Werre. 3 Namnets etymologi är osäker , men ordet kan antas vara besläktat med »Vaera» i betydelsen »vistelseort». Man kan jämföra det ännu brukade halländska ordet husvära - husrum , bostad. Detta ord ingår även i Sunvära och Norvära, namn på byar inom socknen . Sockennamnet Stråvalla härleds av Bexell (s 273) Lir orden »strå» (da »stra») och »Vall». Samme för­ fattare nämner att kyrkan enligt traditionen byggts på en valplats. Namnet Bua kan skriftligt beläggas från 1492, då byn kallades Westrebwda. Ordet återgår på det fornnor­ diska »budh» eller »bodh», i denna miljö närmast lik­ Wdigt med fiskebod. De flesta av bynarunen inom pastoratet tyder lika­ ledes på hög ålder. Så lär namnet Skällåkra (i medel­ tida form Skellaghrae) gå tillbaka till folkvandrings­ tiden och ha betydelsen »mager åker». Bexell beskri­ ver också jordmånen i Skällåkra by som »mylla, mer och mindre uppblandad med hafssand» (s 263). Nam- Fig l. Värö nya kyrka från sydost. Foto P Rittsel 1976. Värö Church from southeast JO VÄRÖ GAMLA KYRKA nen Ambjörntorp och Källstorp har ett personnamn i förl eden och kan antas gå tillbaka till vikingatid eller tidig medeltid . Traktens näringar har, vid sidan av jordbruket , ut­ gjorts av sjöfart och fiske . Hall ands näst största fiske­ läge , Bua, är beläget i pastoratet. Fisket är fortfaran­ de mycket viktigt , men drivs numera med moderna fi skemetoder och inte längre i kombination med jord­ bruk . I pastoratet byggdes på 1960-talet Värö bruks sulfat­ fabrik samt Ringhal s kärnkraftverk . Industrialiseringen har givetvis starkt förändrat bygdens karaktär av fi ske­ och jordbruksbygd. Så har exempelvis Bua fi skeläge byggts ut till ett modernt bostadssamhälle (om Bua ka­ pell se nedan). VÄRÖ GAMLA KYRKA Värö gamla kyrka, som var belägen på samma plats som den nuvarande , revs med undantag för tornet år 1855 i samband med att den nya och större kyrkan byggdes . Uppgifter om kyrkan kan dock hämtas ur rä­ kenskaper och protokoll. Räkenskapsböckerna , som är de i Halland tidigast bevarade, går tillbaka till 1651.4 De kompletteras ytterligare av Skånska kommis­ sionens inventering av 1667. Sockenstämmoprotokol­ len finns bevarade fr o m 1740, enstaka handlingar dock redan fr o m 1669. En utomordentligt värdefull källa till kunskaper om socknen och Värö och Stråvalla kyrkor utgör vidare de s k >> Memorabili a>> över händelser inom socknen, som påbörjades år l740 av prosten Carl Brag5 och sedan Kyrkogården Den äldsta kyrkogården ,8 inhägnad av en gråstensmur, omgav kyrkan på alla sidor. Strax väster om tornet finns under marken betydande rester av en mur med nord-sydlig sträckning, förmodligen den ·medeltida kyrkogårdsmuren. Den äldsta anteckningert angående kyrkogården omtalar att danskarna 1657 förstört in­ gångarna till denna, varför en ny port och fyra ny å stig­ luckor anskaffades9 (räk). mer eller mindre ambitiöst fortsattes av efterföljande präs ter fram till 1868, med undantag för åren 1819­ 1840.6 U tgångspunkten för denna >> sockendagbob ut­ gjordes av en rundskrivelse från biskopen Jacob Ben­ zelius.7 Brag skriver härom: >> Anno 1733 utfärdade detta Stiftetz högt berömmeliga Biskop , Högwördige Herr Doctor Jacob Benzelius, ett ciculairbref till alla Probstar att de utaf sina Contractister skulle fordra inn svar på medsände memorial som war denna . . . » Därefter följer 19 frågor angående kyrkorna och sock­ nen , utförligt besvarade av Brag. Vissa av kyrkans inventarier har deponerats på Var­ bergs museum ~ller överförts till nya kyrkan (se nedan) . ·· En år 1747 av prosten Bragutförd ski ss (fig 2) visar murens dåvarande sträckning (mem) . Enligt hans upp­ mätning mätte dess inre omkrets 885 fot. Vidare fram­ går av skissen portens och de fem stigluckornas belä­ genhet. Kyrkogårdsporten låg i västra muren. Den fick nya dörrar l 748 (räk), varav den ena är i behåll och nu förvaras på Värö hembygdsmuseum. I södra muren låg Backabo lucka och klockarens lucka , i östra murens södra del Sunvära lucka , samt i norr präs teluckan och >> Nohlwära lucka >> . Varje byalag ansvarade för under- hållet av sin del av muren . Jämning av kyrkogården skedde 1757 och gravförteckning upprättades 1761 (st prot). I samband med en utvidgning av kyrkogården på 1850-talet (fig 35) borttogs alla äldre gravstenar med undantag för några prästgravstenar. Dessa behandlas nedan under Nya kyrkan . Benhus Ett benhus var byggt invid östra sidan av det västra vapenhuset (fig 3 a). Dess byggnadstid är okänd , men det stod i va1je fall färdigt ganska lång tid före 1749, då en ny nyckel till gravhusdörren anskaffades (ver). Vid en visitation 1773 påpekades , att de ben som even- tuell t rå kade komma ovan jord på kyrkogården borde läggas >> Uti det på Wärö kyrkogård redan uppmurade benhuset >> (vis prot) . I samband med en 1776 planerad utvidgning av fönstret invid predikstolen på söd ra si- dan beslutades, att gravhuset skulle rivas därför att det vore >> hinderligt wid fenstrets nedsänkande och utwid- gande >> (st prot) . Emellertid genomfördes tydligen inte beslutet om gravhusets rivning (mem 1776). Först 1855 blev det rivet tillsammans med kyrkan , varvid dess innehåll grävdes ned på kyrkogården. Klockstapel På kyrkogården stod under 1700-talet en klockstapel av gran, 10 uppförd 1705 och inklädd med bräder året därpå (räk). Eftersom tornet vid denna tid var i dåligt skick , Kyrkobyggnaden Medeltidskyrkan Värö socken o mtalas, såsom tidigare näm nts, första gången år 1378. Den gamla kyrkan bör därför i s ina äldsta delar ha stammat från medeltiden . Byggnaden var uppförd av gråsten och utgjordes av ett rektangu- lärt långhus med smalare raks lutet kor. Kyrkan upp- mättes i samband med en ombyggnad på 1770-talet (mem 1774, 1775, 1776). Långhuset hade de inre måt- ten 37'/2 X l3'/4 a lnar (omkr 22 x 8 m) och koret 10x9 alnar (omkr 6x5,4 m) (fig 3). Långhusets proportionellt avsevärda längd tyder på att en utbyggnad skett å t väster, möjligen redan under senmedeltiden. KYRKOBYGGNADEN Il Fig . 2. Värö gamla kyrkogård. Skiss av kyrkoherden C Brag 1747. b. Klockaren s lucka; c. Backabo lucka; f. kyrkogårds- porten ; i. Nohlwära lucka ; k. prästeluckan ; o. Sunwära lucka. LLA. Th e old churchyard of Värö. Sketch by Vicar C Brag, 1747. b. The sexton' s stile; c . the Backaba st ile ; f. th e churchyard entrance; i. Noh lwära stile; k. the priest's stile; o. Sumvära st ile. men man inte ansåg sig ha råd att reparera det grund- ligt , kan klockstapeln antas ha tjänat som ett billigare provisorium. 1742 skrev prosten Carl Brag i ett brev: >> Nu är den granstapel , i hwilken Klåekan några åhr på Kyrck iogården hängt så aldeles förfallen , att hon icke längre med någon flickning står till att hielpa: hwarfåre iag måst med sambråd af Församblingens älsta för- leden Torsdag låta Klåekan aldeles afstanna. >> Ingen uppgift finns om när klockstapeln revs , men förmodligen skedde detta i samband med att tornet ombyggdes 1749-51. Om den medeltida byggnadens fönster och dörröpp- ningar är ingenting känt, och inte heller är några medel- tida inventarier bevarade. Senare förändringar Kyrkan var tillbyggd med ett torn i väster utan förband med kyrkobyggnaden. Detta beskrivs i memorialet 1751 på följande sätt : >> Tillförene stod wid Kyrkian ett torn ... med slä tt tak och två gaflar , af hwilka den östra stod på Kyrkians Wästra gafvel och således, att Kyr- kian warit bygt en tid förut , ty torngaflen war spitsat 12 VÄRÖ GAMLA KYRKA l . / • · l tf{, -..._::) r. .. , - ···· ~ ·' ··.,.). .. _;,,;_,. ....:., , l~/..;..( ~':""'~ .('tl rJk r,'o/~ , ,.,F' "'' ~ Il Fig 3 a. Plan och sydfasad av gamla kyrkan. Osignerad ritning 1824. RA . Foto A TA. Plan and southfront of the old church. Unsigned drawing . på Kyrkiogaflen i fråga ofwan ned efter takröst- ningen. >> Tornets byggnadstid ä r okänd, men det måste ha byggts åtskillig tid före 1654, eftersom det redan detta å r var moget för repa ra tion (räk). l samband med denna reparat ion tillbyggdes äve n e tt vapenhus på södra sidan (fi g 3). Det var förse tt med blytak och hade ett fön ster. 1662 upptogs ett nytt för tiden stort fönster vid pre- dikstolen , dvs i kyrkans södra mur (räk) . 1686 utvidga- des samtliga fönster i kyrkan och försågs med nya kar- mar av ek (räk) . Ett nytt fönster upptogs 1755 i söd ra murens väs tra del. Med und antag för en större reparation 1707 (räk) , då bl a tornet invändigt förstä rktes med bind verk , tyc ks dock försam lingen ha underhå llit s in kyrka då ligt , ef- tersom den 1729 beskriv s på följ ande sätt i Hallands land sbeskrivning : ,, Kyrckian re gall och mycket bri st- fäll ig. Har ringa medel att komma utj stånd . Des åhrlig och wisse Inkomster bes tå r af Tjonden , som efter års- wexten utgår samt Hemmansrentor till 90 Rdl smt. >> Särski lt hade man problem med to rnet , vi lket fram - går av att det på 1740-talet var »sedan långliga tider tillbaka bröstfå lligt , så att nederrifning ofta warit proiecterad ... som dock förmedelst medellöshet och Socknemännens oenighet ey kunde wärkställas >> (mem 1751 ). Denna bristande enighet kom dock att stä soc- kenborna dyrt , eftersom västra sidan av tornet föll ned 1743 . Memorialet detta ä r innehå ll er följande dramati ska beskrivning av tornets instörtande: >> En minut förr än n det fö ll komb en hustru Kerstin Jönsdoter i Bua ifrån Kiel storp , i dåvarande stora regn , som gick ända inn under tornfall et , hvilken då hon var kommen inn i Kl äckarens stuga och satt s ig neder, hörde med de KYRKOBYGGNADEN 13 Fig 3 b. Utvecklingsplan. M Lindgren och G. Wiren 1978. l. Den medeltida kyrkan ink! vid okänd tidpunkt utförd förlängning åt väster. - 2. Tornet uppfört vid okänd tidpunkt. - 3. 1653-54. Till­ byggnad av vapenhus.- 4. 1774---1776. Nytt korparti . Development of plan. l . Th e medieval church including the extension to the west made at some unknown time. 2. The tower, date of erection unknown. 3. Erection of porch in 1653-54. 4. 1774-76, new chance/. andre en don och sade: Gud skie !of, att iag komb inn förrän åskan slog: ty då hade iag blefvit illa förskräkt. Men då man derpå utgick, fick man se tornet wara fal­ lit, som gjordt donen. En Providentiam Sillinam! >> Inte ens denna händelse fick dock sockenmännen mer samarbetsvilliga . En följd härav blev bl a att vid en svår höststorm året därpå, 1744, det ännu kvarhängan­ de taket slets a v. Många gravstenar krossades, bl a » 2 stora gravhallar vid Chordörren, så att de skredo en twärhand i öster af sin fot». Men » Härwid Gud w isade den nåden att sielfwa Kyrkan icke tog den ringaste skada» (mem 1744). I ytterligare fem år förde kyrkoherden Carl Brag (not 5) en seg kamp med sina sockenbor , varvid han förgäves sökte stöd både hos landshövdingeämbetet i Halmstad och biskop och konsistorium i Göteborg. »Men fruktlöst till dess änteligen åhr 1749 Almogen lät sig till ny byggnad beqväma» (mem 1751) . Man slöt ackord med murmästaren August Scheffer från Var­ berg (fig 4 a). 1751 stod tornet äntligen färdigt till en kostnad av inemot 2 700 Daler Smt (räk). Det byggdes utan förband med kyrkan med syftet att denna skulle kunna >> nedertagas, ombyggas och utwidgas , hwilket i annseende till skröpelige murar och Församblingens tahlrikhet will behöfwas, så snart giörliget är» (mem 1751). Tornet fick vid uppförandet rundbågiga fönster i ne­ dervåningen samt stora likaledes rundbågiga ljudglug­ gar (se nedan) . Det kröntes av en >>s pira med flögel och utarbetade blommor» (ver). Ett förgyllt klot på tor­ net omtalas även (mem 1785). Tornets höjd var 12m, inklusive tornspiran 23m . 1766 befanns blytaket vara alltför bristfälligt att be­ hållas, varför kyrkan istället täcktes med tegel (mem). Samtidigt uppfördes ett nytt innertak , en s k himling. Detta ord betecknar i Västsverige ett innertak av plan eller rundad typ. Rimlingen i Värö, som ritades av prosten Brag, var rundad och hade en höjd av 12'/4 alnar (ca 7,35 m; mem 1766 och 1776). Två år senare målades den , tillika med hela kyrkan , av Johan Nord­ man, målarmästare från Göteborg. 11 Efter en laga syn och besiktning av kyrkan i februari 1774 beslöts att man för att vinna större utrymme skulle riva koret och utvidga kyrkan åt öster med 16 alnar. Det nya partiet , som stod färdigt 1776, byggdes lika brett som kyrkan i övrigt , och försågs med en tre­ sidig avslutning i öster (fig 3 a). Kortaket kröntes med ett klot och en sol, båda förgyllda (mem 1785). Rim­ lingen försågs några år senare, 1783, med figurmål­ ningar av Henrik Wibeck (se nedan). I samband med korutvidgningen uppfördes på norra sidan en sakristia (fig 3 b) med kvadratisk grundplan , 14 VÄRÖ GAMLA KYRKA .. Fig 4a. Ritning till ny tornbyggnad av August Scheffer 1749. LLA . Dr01ving for a new tower, by August Scheffer, 1749. 6x 6 alnar stor (räk). Pä södra sidan byggdes ytterl igare ett vapenhus , mindre än det äldre och placerat mitt emot sakristian i anslutning ti ll koringången (inv 1830, fig 3 b). Fönstret vid predikstolen förstorades även (räk). Till minne av den stora ombyggnaden målade Henrik Wibeck en tavla som uppsattes pä norra väggen (se nedan fig 30b). Efter uppförandet av den nya himlingen uppgick kyr- kans yttre höjd till ca Il ,40 m, vilket gav ett opropor- tionerligt intryck i förhällande ti ll tornets höjd pä 12 m (fig 3 a). Förmodligen var detta anledningen till att man beslöt höja tornet med 6 meter. Ritningen (fig 4 b) , som godkändes av Överinten- dentsämbetet den l O februari 1824, var utförd av arki- tekten Johan Abraham Wilelius. 12 Arbetet stod färdigt •• --.~ ·~ Fig 4 b. Ritning till förhöjning av tornet av Johan Abraham Wilelius 1824. RA . Dr01ving for the heightening of th e tower by Johan Abraham Wilelius , 1824 . 1826 och tornet fick härigenom sitt nuvarande utseen- de . Murskarven markeras av ankars lutarna . Det för- sägs med den ännu befintliga huven med krönande lan- ternin . Samtidigt rev man en del av innermuren mellan länghuset och tornet och inredde tornkammaren med bänkar för att utöka antalet si ttplatser i kyrkan (inv 1830). Spär av den nya tornbågen avtecknar sig i torn- kammare ns östra mur. Dock gav ombyggnaden den ef- fekten , att de som måste sitta i tornrummet hade svårt att se och höra och >> mås te hafva föga hugnad af guds- tjenstens förrättande >> (st pro t) . Den gamla kyrkobyggnaden visade sig trots allt vara för liten och alltför bristfällig. Pä en sockenstämma är 1850 beslöt man att bygga ny kyrka (st prot). Ar- betet härmed päbötjades 1854 (mem). Murarna lades i ans lutning till tornet och utanför den gamla kyrkan, sä a tt gudstj änst kunde firas där ända till och med päsken 1855. Därefter hölls i apri l månad auktion pä den gamla kyrkan. Den kunde säljas för en sä hög summa som l 472 riksdaler riksmynt , beroende pä att mycket bly fanns i takås och vinkelfogningar (mem). Samma må­ nad revs den gamla kyrkobyggnaden med undantag för tornet. Vissa av inventarierna överfördes till den nya kyrkan (se nedan). Interiör Kyrkan ägde vid rivningen en praktfull och fargrik interiör. Fönster och dörrar var målade med röd farg (räk 1781). Främst präglades interiören dock av tak- Målningar Efter den sista utvidgningen av gamla kyrkan lät man 1783 bekosta en målad utsmyckning av det nya taket, vilket arbete uppdrogs åt Henrik Wibeck, mästare i Varberg. 13 Ingenting återstår av dessa målningar, som dock är utförligt beskrivna i 1830 års inventarium: >> Tak-Hvalfvet är i bottnen ljusblått och har öfverst, här och der emellan skyar, Englahufvuden med vingar. Midt uti Hvalfvet föreställes: Gud sjelf och öster ifrån Honom: En Engel, med inskrift: I skolen bedja alltså: samt i vester derifrån en annan Engel , med denna: Fader vår, som äst i Himlom. I sluttningen af Hvalf­ vet åt sidorna, finnas åtskilliga, från h varandra skiljde, målningar, som föreställa, å södra sidan: l") Englar och menniskor, som tillbedja, med underskrift Helgadt varde titt namn. 2°) Nådens Rike med underskrift: Till­ komme titt Rike. 3") En Engel , hållande ett bräde, hvarå synes tecknadt: Fiat, och inunder läses: Ske tin vilie såsom i Himmelen så ock på jorden. 4") En Engel, hållande en sädeskärfva och en korg med bröd och frukt uti , med underskrift: Wårt dagliga bröd gif oss i dag. På norra sidan: 5°) Syndaförlåtelsen, sålunda föreställd: EnEngel håller en tafla, hvarpå läses num­ mertalen 4000-69.000-70.000-224.000-3.2 I0.000­ 8.570.000-90.032 ; och en gammal man håller i ena han­ den en tafla, med påskrift: I .200-4000-96.000, och hvar och en af dem håller en svamp, hvarmed de ut­ plåna alla nummer-talen. Underskriften: Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förläte dem oss skyldige äro. 6°) Adam och Eva samt Ormen i Paradiset , el: Frestelsen med underskrift: Och inled oss icke i fres­ telse. 7") En menniska, af djefvulen bunden med käd­ jor, då enEngel kommer och förlossar henne; med un- MÅLNINGAR 15 målningen samt av den rika barockinredn ing, som ännu styckevis är bevarad. Den omfattade altaruppsats, präst- och predikstol, bänkar samt läktare med figur­ målningar på tre sidor i kyrkorummet (se nedan). Det utförliga inventariet av år 1830 ger en detaljerad bild av målningar och föremål. De inventarier - dopfunt , ljuskronor m m - som ännu är i bruk, omnämns endast nedan för att utförligt behandlas i anslutning till beskrivningen av Värö nya kyrka. derskrift: Utan fräls oss ifrån ondo. 8°) Herrlighetens Rike. Midt uti taflan en blå Himmel , med ordet: Reg­ num . Underskrift: Ty Riket är titt och makten och herrligheten i evighet. Amen. Frammanför dessa mål­ ningar, öfver Choret, äro fyra andra, 2"" på hvarje sida af Takhvalfvets sluttning, föreställande , på s. sidan: 1°) Moses, då han på Sina i mottog de Tio Budorden; med underskrift: Tu skalt älska Gud af alt hiertta och tin nästa som tig sielf. 2") Tron personifierad, med un­ derskrift: Jag tror på Gud Fader, Gud Son och Gud then Heliga Anda. På norra sidan , midt emot de sist­ nämnda: 3°) Döpelsen, med underskrift: Döper them i namn Faders och Sons och then H: Andes. 4") Natt­ varden , med underskrift: Äter af thetta bröd och dric­ ker af thenna kalk till min åminnelse .» De motivkretsar , som Wibeck valt, Lag och Evange­ lium, Fader Vår samt Sakramenten , kan sägas vara mycket centrala i efterreformatorisk ikonografi . Takets program utgör i själva verket en sammanfattning av hela den lutherska katekesen med dess fem huvudstyc­ ken. Det första huvudstycket, tio Guds bud, kompri­ meras i bilden av Moses som mottar Lagens tavlor. Texten »Tu s kalt älska Gud af alt hiertta och tin nästa som tig sielf» kan sägas vara summan av lagen, som också Kristus själv vid upprepade tillfallen hänvisar till [Matt 5:43, 19: 19, Mark 12:31 , Luk 10:27]. Tros­ bekännelsen , som utgör katekesens andra huvud­ stycke, representeras av den personifierade Tron med den essentiella sammanfattningen av Credo: »Jag tror på Gud Fader, Gud Son och Gud then Heliga Anda. » Det tredje huvudstycket, Fader Vår, har Wibeck där­ emot illustrerat i detalj med dess 7 böner samt inled­ 16 VÄRÖ GAMLA KYRKA ning och avslutning. Framställningen av sakramenten ger slutligen katekesens fj ärde och femte huvudstyc­ ken . I övrigt väs tsvenskt 1700-talsmåleri är dessa motiv relativt vanliga, även om målarna inte alltid genomför ett helt katekes program, som här är fallet. Exempel på utförliga sådana finns dock också . I Habo kyrka , Väs­ tergötland , är alla fem huvudstyckena, alltså även de enskilda buden och credosatserna, illustrerade i detalj. Fader Vår , som Wibeck lagt tyngdpunkten vid , illustre­ rades redan i 1500-talets bönböcker, men motivtypen blir vanlig i tak- och väggmålningar fö rst på 1700-talet, då man har en förkärlek för allegoriska framställningar. Motivet finns eller har funnits i veterligen minst nio kyrkor i mellersta Sverige, målade på 1700-talet: för­ utom i Habo även i Torpa, Halland samt i sju kyrkor i Småland: Furuby, Gränna , Lenhovda, Näsby, S Sandsjö, Tofteryd och Vireda .14 Den ikonografiska ut- Inredning och inventarier Altaranordning Den äldsta bevarade notisen beträffande altaret härrör sig från 1651 , då en ny altarskiva anskaffades (räk). 1686 får Ola Snickare och Nils Smed betalt för >> galle­ riet framför Herrans altar>>, dvs altarringen. l öster ovanför altaret byggdes 1778 en orgelläktare (se ne­ dan) . 1782 ersattes det gamla altaret av ett nytt sten­ altare . Altarringens form efter korutvidgningen fram­ går av fig 3 a. Den äldsta kända altarprydnaden utgörs av en på 1600-talet uppsatt, rikt snidad och i rött , blått och grönt bemålad altaruppsats av ek , som ännu till största delen är bevarad (tig 5-12). I sin fullständiga form bestod den av predella , corpus med rektangulärt mittparti , vingar och överstycke (fig 5). Dess olika delar förvaras nu del s på kyrkvinden , del s på Varbergs museum. 15 Det nu tomma bildfältet i mitten (H 83, Br 75,5) omges närmast av breda orna­ mentala bårder. De flankerande , nu bortbrutna figurer­ na utgörs av skulpterade bilder av Moses och Johannes Döparen (tig 6-7). Båda saknar nu vänster arm och polykromien är skadad. Höjd 91 cm resp 89,5 cm. Moses har förmodligen varit placerad t v om mittfältet och Johannes Döparen t h. Figurerna tolkades i in v formningen skiljer sig dock ganska avseväJt i de olika kyrkorna, närmast beroende på vilken förl aga som an­ vänts. Hur ikonografien i Värö av beskrivningen att döma kan ha tett sig , kan man få en uppfattning om vid j ämförel se med de bevarade målningssviterna i Habo, Näsby , Lenhovda och Vireda, där målarna åtminstone delvis synes ha följt samma förlagor. Om Henrik Wibecks stil och färghållning kan vi få en uppfattning i de bevarade takmålningarna i Svartrå, Gunnarp och Torpa i Halland samt i Hajoms kyrka i Västergötland. Vidare finns bevarade fragmentariska målningar av hans hand från Veddige kyrka i Halland , dels på Varbergs museum , dels i privat ägo (Anders Lundgren , Ryd) . Hans måleri är troskyldigt naivt med figurerna inplacerade i mjukt och skickligt tecknade förtonande landkap . Hans fårger är relativt mörka med övervikt för blå och gröna toner samt dessutom brunt, gult och något rött. 1830 som >> Lagen och Evangelium>>. Konsolerna under profilörerna pryds av änglaansikten (tig 10). Åt sidorna har altaruppsatsen avslutats av två stora vingar , orne­ rade med drakhuvuden och fruktgirl ander samt för­ sedda med ovala fält med reliefframställningar av t v Fides (=Tron) med kors och bok och t h Spes (=Hop­ pet) med ankare och fågel (tig 8, 9). Vingarna har krönts av skulpterade bilder av Fågel Fenix resp Peli­ kanen . Predellan bär inskriften > Jesu Christi Gudz Sons blod renar oss af alla Synder Joh l v 7>> . På pre­ dellans sidostycken står t v >> Carl Brag P & p ,, (pastor et praepositus, dvs prost; se not 5) och t h årtalet 1768. Altaruppsatsens nu lösbrutna överstycke (fig Il) vi­ lar på en bred gesims med följ ande målade inskrift: >> Han är sargat för wåra synders skul Es 53 v 5». Över­ stycket, utformat som en bruten fronton , har i mitten monogrammet G 3, krönt och omslutet av en lage r­ krans, flankerad av rika fruktkl asar, fås ta i ringar. Ne­ danför står »Vivat Gustavus Tertius Rex Sueciae» (=Leve Sveriges konung Gustaf III) . Under denna text syns spår av en äldre inskrift. Likaså urskiljs under det målade monogrammet ett skuret C. Bildfältet i mitten , som nu är tomt , innehöll en nu Fig. 5. Parti av den nedmonte­ rade och delvis fragmentariska altaruppsatsen från 1640-talet. Sannolikt utförd av halländsk verkstad. Part ofthe dismant/ed and part/y fragmentary reredos dating from the 1640's. Probably made in a workshop in Halland. förkommen oljemålning, föreställande en kalvarie­ grupp, eller som inv 1830 formulerar det »Jesus på kor­ set åskådad afMaria och Johannes>>. Denna målning på väv kan knappast ha varit ursprunglig, utan har säker­ ligen ersatt en målad pannå, vilket är det normala för denna typ av altaruppsatser (se nedan). Ytterligare en skulpterad figur, en kvinnogestalt (fig 12), har möjligen hört till altaruppsatsen. Bilden är sku­ ren i ek, höjd 44 cm. Ansiktet är skadat. Dräkten är målad i rött och blått med gyllene bårder. K v innan är en allegorisk gestalt, men utan attribut. I inv 1830 nämns i beskrivningen av altaruppsatsen »Hoppet» och »Tålamodet» . Tänkbart är att kvinnan utgör en av dessa annars försvunna figurer. Altaruppsatsen har flera gånger blivit ommålad. 1673 lät kronabefallningsman Erich Memsen renovera den på egen bekostnad (räk, se även not 28). 1704 slöts kontrakt med »Målaren uthi Giötheborg Swen Wern­ berg angående altartaftans reparation» (ver) .16 Denna ommålning bekräftas av memorialet 1740, där prosten Brag beskriver altaruppsatsens dåvarande utformning: »På altaretallan står öfwerst C 4. Det är Christianus Quartus och är i sielfwa trädet utarbetat. Anno 1704, 2- 795595 Värö Stråvalla kyrkor INREDNING OCH INVENTARIER 17 då taflan ånyo blef målad, sattes under det förre nam­ net Vivat Carolus Rex Sueciae Duodecimus.» Det år­ tal som nu anges på predellan, 1768, syftar på den sista ommålningen av altaruppsatsen. Man hade då byggt en ny himling (se ovan), och då denna samt hela kyrkan i övrigt skulle målas tog man tillfållet i akt att samtidigt renovera altaruppsats och predikstol. Arbetet utfördes av Johan Nordman (not Il). Vid detta tillfålle försågs alltså överstycket med den nuvarande hyllningen till Gustaf III. Det ovan nämnda skurna monogrammet »C 4», som också går att urskilja under det nuvarande målade »G III» bekräftar den datering av altaruppsatsen, som ges i inv 1740. Där sägs att den är »gjord i Danska Konungens högst sal. Christiani den 4des tid», alltså före 1648. En datering till tiden omkring 1640-50 stäm­ mer väl överens med altaruppsatsens barockmässiga karaktär. Dateringen bekräftas ytterligare av tre andra halländ­ ska altaruppsatser, som mer eller mindre fast kan kny­ tas till Värö-tavlan. -De återfinns alla i Värös relativa närhet, nämligen i Fagered, Gällared och Okome. Altaruppsatsen i Fagered står stilistiskt så nära den i 18 VÄRÖ GA MLA KYRK A Fig . 6-7. Moses och Johannes Döparen. Har ingått i altarupp- satsen fig 5. Nu i Varbergs museum . Moses and John the Baptist. Original/y in the reredos shown in figure 5. Now in the Varberg Museum. Fig . 8. Detalj från altaruppsatsen fig 5. Vänstra vingen, krönt av Fågel Fenix samt med en bild av Tron med kors och bok i medaljongen. Detail from the reredos in figure 5. The /eji hand wing , crowned with a Phoenix and a picture of Faith with cross and book in the medal/ion. INREDNING OCH INVENTARIER 19 Fig . 9. Altaruppsatsens högra vinge med Hoppet med ankare och fågel. The right wing ofthe re redos with Hope with anchor and hird. f \ \ Fig. JO . Änglahuvud från altaruppsatsen. Head ofan angelfrom the reredos. Fig. Il. Altaruppsatsens överstycke . Gustav III:s monogram målat ovanpå ett ursprungligt , utskuret C (=Christian IV). Nu i Varbergs museum. The top of the reredos. The monogram of King Gustaf III paintedona earved letter C (=Christian IV). Now in the Var­ berg Museum. 20 VÄRÖ GAMLA KYRKA Fig 12. Allegorisk kvinnofigur. 1600-talet. Har möjligen till- hört altaruppsatsen tig 5. Nu i Varbergs museum. Allegorical fema le .figure , 17th century. May have belonged to the reredos in .figure 5. Now in the Varberg Museum . Värö , att man kan våga pås tåe ndet att de ä r utförda av samma hand. Den är inte daterad , men av inskriften >> C 4» kan utläsas att den likaså är utförd före 1648. Gällaredsuppsatsen är något yngre , daterad J 65 J och med inskriften >> C R S» (=Carolus Rex Svecie, dvs Karl X Gustaf). Den följer samma kompositions- schema som Värö och Fagered och har också i stort samma ikonografiska program (Moses, Johannes Döparen , Dygderna , Pelikanen och Fågel Fenix). Den kröns däremot av ett betydligt större och mer figurrikt överstycke. Altaruppsatsen i Okome slutligen , daterad red an J636 , är likarta t uppbyggd , men av betydligt högre kvalitet än de tre nämnda. De övre s idostyckena med sina krönande figurer tycks dock vara utförda av en annan hand än uppsatsen i övrigt. Dessa del a r upp- visar stora likheter med Värötav lan och kan förmodas utgöra en senare komplettering , skuren av samma verkstad som alta ruppsatserna i Värö, Fagered och Gällared. Träskulptur Ingen mede ltida skulptur från kyrkan ä r känd . Från J 600- och 1700-ta len är vissa träskulpturer bevarade. E n skulpterad basunängel (fig J3), ett i västsvenska kyrkor van ligt föremål, förvaras på Varbergs museum (inv nr 850). Den bär en dräkt som lämnar vänster bröst bart och ä r åtdragen i midjan med ett bälte . Dräk- ten är målad i rött och grönt med rött foder samt del- vis förgylld. Det mörka håret är långt och lockigt. En- das t höger vinge finn s kvar, fästad med en tapp. Spår av försilvring på vingen återstår. Vänster arm , fingrar- na på höger hand samt höger fot är bortfa llna. E n järn- krok för upphängninge n finns kvar i ryggen. Höjd J 14 cm. E n inskriftstavla , som tillhört basunängeln , hitta- des i Värö kyrka och deponerades 1972 på Varbergs Fig 13. Basunängel , inköpt 1705. Förmodligen utfö rd av Marcus Jäger d ä. Nu i Varbergs museum . Angel with trumpet , purchased in 1705. Probah/y made by Marcus J äger the e/der. Now in the Va rberg Museum . Fig 14. Pred ikstol, utförd 1641 av Ludovicus Sommenweis, san- nolikt verksam i norra Halland. Nuvarande målning av Johan Nordman 1768. Nu i Varbergs museum . Pulpit , made in 164 1 by Ludo- vicus Sommenweis , who was probah/y active in northern Halland. The present painting by Johan Nordman , 1768. Now in rhe Varberg Museum. museum (inv nr 30.969) . Den bär inskriften: »Står opp i döde och kommer för domen. >> l inv 1830 beskrivs basunängelns ursprungliga ut- seende. Den är >> af ett större barns storlek med en om lifvet åtbunden klädsel och förgy llning derå; i högra handen hå ller han en basun och i den venstra en tafla med pås krift: Står opp I döde och kommer för domen >> . Den hängde >> under en bjelke fram i Kyrkan >>. Bilden är inköpt 1705 , då försam lingen betalade 26 dl smt för den (räk). skulptörens namn nämns ej i beva- rande handlingar. Basunängeln har emell ertid med stor sannolikhet utgått från den vid denna tid ledande Göte- borgsb ildhuggaren , Marcus J äger d ä. 17 Väröängeln är stili stiskt mycket närbesläktad med bilder av hans hand , exempelvis änglafigurerna på altaruppsatsen i Västerlanda (Bohuslän) , utförda 1704. Av Marcus Jäger dy, 18 den ovannämnde bildhuggarens son och efterträdare, inköpte Värö församling å r 1717 e n skulpterad duva att hänga ovanför dopfunten. Denna är nu förkommen . En allegorisk kvinnofigur av 1600-talstyp (Varbergs museum inv nr 838) kan ha hört till altaruppsatsen (se ovan fig 12). INREDNING OCH INVENTARIER 21 Predikstol Predikstolen (fig 14- 17), som hade sin plats på södra sidan av kyrkan (räk) , är sedan 1926 deponerad på Varbergs museum. 19 Huvudparten av ljudtaket för- varas dock på kyrkvinden. Predikstolen är utförd i ek. Korgen är rikt snidad och bemålad i grönt, rött , blå tt och gu ld . Den har en sexsidig plan , varav en sida är avsedd att placeras mot väggen och en är öppen, tidi- gare ansluten till predikstolstrappan . Barriärens fyra övriga s idor uppvisar i relief sku lpterade bildfålt. Sce- nerna är figurrika och stilen utmärks av stor kraft och rörlighet. Motiven inramas av hermer, vi lka uppbär en broskornerad bågställning. Svicklarna pryds av ängla- hu vuden , samtliga nu svårt skadade. Bildfälten skiljs å t av rektangulära mellanstycken framför vi lka bilder av Kristus samt de fyra evangelisterna har varit place- rade. Endast två evangelistfigurer ä r nu bevarade . Soc- kel partiet , som skiljs från den egentliga barriären av en kraftig ornerad vu lst med maskaraner i hörnen , bär in- skrifter, anpassade till de på barriären placerade moti- ven . Under inskrifterna kan även andra bokstäver ur- ski lj as. Hörnen mellan inskriftsfälten markeras med änglahuvuden. Ovanför bildfälten löper en list med 22 VÄRÖ GAMLA KYRKA Fig 15 a. Kristus i Getsemane. Detalj frän predikstolskorgen tig 14. Christ in Gethsemane. Derail from the pulpit in flgure 14. texten: »Går ut i hela verldena och prediker Evange­ lium allom creaturom. Marc. 16: 15. >> Också på denna övre list har änglahuvuden placerats i hörnen. Predik­ stolskorgen avslutas uppåt av en kraftig gesims, prydd av en bladstav. Underrede saknas. Bildfält och texter: l. Kristus i Getsemane (fig 15 a). Kristus ligger på knä med lidandets kalk framför sig. De sovande lärjungarna syns invid honom. Text: >>Min fader är det mögeliget gånge denne Kalken ifrä mig Math. 26: 39.>> - 2. Till­ fångatagandet (fig 15 b). Kristus är placerad i mitten med Judas på sin vänstra sida och en soldat på den högra. I bakgrunden upprättstäende lansar och hille­ barder. Framför Kristus Petrus med höjd högerhand över Malkus, som ligger på marken. Text: >>Juda för­ räder du människones son med kyssande Luc 22: 48. >> - 3. Korsfästelsen (fig 14). Kristus är korsfäst mellan de båda rövarna, vars kroppar, till skillnad frän Kristi kropp, är förvridna med krökta ben och med armarna uppdragna runt korsens tvärslåar. De sörjande Maria och Johannes står nedanför korset på Kristi högra resp vänstra sida. Text: >Och de korsfäste honom och de ogerningsmen med honom Luc 23: 33. > - 4. Uppstån­ delsen (fig 16) . Kristusgestalten i kraftig kontrapost sti­ ger upp ur graven. Han är omgiven av en molnsky. Fig 15 b. Tillfängatagandet. Detalj frän predikstolskorgen fig 14. Christ taken Captive . Detail from the pulpit in flgure 14. Soldater ligger på marken i förgrunden. Text: >> Han är uppstånden , han är icke här, si rummet der de hade lagt honom Marc 16: 6.>> Ljudtaket (fig 17), som förvaras på kyrkvinden i Värö, är sexsidigt. Det har krönts av brutna frontoner med tandsnitt och liljor, varav 3 är bevarade på Var­ bergs museum. Där äterfinns också 5 skulpterade lister och 2 sidostycken med rester av en inskrift: >> ... Basume o,; kundgi0r mit folek . .. >> . Enligt inv 1830 löd inskriften i sin helhet: >>Opl0ft din rost som en Basun oc kundgi0r mit folck deris 0fwerträdelser och Jacobs hus deris synder.>> Fragmenten är målade i blått , rött och guld. Predikstolsdörren är nu förkommen med undantag för en omfattningslist, förvarad på Varbergs museum (not 19). På denna står följande inskrift: >Beder för oss at Gud wille upplåta oss ordsens dörr till at tala Christi hemlighet Coloss 4: 3.> Enligt inv 1830 har denna list varit placerad strax ovanför dörren under initialerna >J.R.R.M>> . På sidan om dörren lästes överst: >>He­ ren gifwer Ordet med en stor Evangelisters skara Ps. 68.2>> och därunder »Salige äro de som höra Guds ord och gömma det Luc. 11.28>> . På predikstolen fanns tidigare en inskrift, som om­ Fig 16. Uppståndelsen. Skulpterat fyllningsfalt från predikstol skorgen fig 14 , utförd 1641 av Ludo- vicus Sommenweis. Nu i Varbergs museum. Th e Resurrection. Carved panel ji-om the pulpit shown in figure 14, made in 164 1 by Ludovicus Sommenweis. Now in the Varberg Museum. 24 VÄRÖ GAMLA KYRKA Fig 17. Ljudtak till predikstolen frän 1641 (fig 14). Sounding board for the pulpit, made in 1641 (fig 14). talade att den var förfärdigad eller målad år 1641 av mästaren Ludovicus Sommenweis (mem 1768). Denna datering överensstämmer väl med den skulpterade ut­ smyckningens karaktär. Redan 1665 blev predikstolen reparerad >och med färgylning samt annan målning förbättrad > (mem 1762 samt räk). Inv 1740 beskriver den såsom > uhråldrig och til listwärchet af fuchtighet mycket förfallen>>. Den målades 1768 av Johan Nordman (not Il), som engage­ rats för att måla hela kyrkan samt förbättra altare och predikstol. Säkerligen förnyade han texterna på predik­ stolen, med undantag för ljudtakets, eftersom språk­ dräkten är hämtad från 1718 års bibel. De äldre inskrif­ terna, som skymtar under de nuvarande , återgav för­ modligen motsvarande texter ur den danska bibeln. Härpå tyder den bevarade 1600-talstexten på ljudtaket , vilken kvarstår i sin danska form. Ytterligare två halländska predikstolar tycks stam­ ma från samma verkstad. Predikstolen i Okome, som genom inskrift är daterad 1649, är synnerligen välbeva­ rad. Den har samma uppbyggnad och ornamentik som Väröstolen. Gemensamma motiv är Getsemane, Till­ fångatagandet och Korsfästelsen. De ursprungliga dan­ ska texterna är här bevarade. 20 Texten på ljudtaket är identisk med den i Värö. Att döma av de stora likhe­ terna mellan predikstolarna bör Väröstolens förlorade underrede ha varit utformat på liknande sätt som det i Okome, vilket är karnissvängt och vilar på en fyrsidig pelare. Från korgens sockel hänger under bildfälten or­ nament med bevingade änglahuvuden omväxlande med svarvade knoppar, vilka markerar hörnen . Också pre­ dikstolstaket är i Okome bevarat i sin fullständiga form. Varje sida kröns av ett ornamentalt överstycke. Hörnen markeras av stående putti . Predikstolen i Fjärås visar likaledes stor släktskap med den i Värö. Den är dock idag målad i vitt och guld, och fot och underrede är utformade i klassicistisk anda. Rimligen har Värö kyrka ägt en äldre predikstol. Möjligen är det delar av denna som ingår i ett skåp från 1873 i privat ägo (fig 18). Skåpet har två dörrar, sam­ manfogade med tre tvärstycken med skurna och måla­ de inskrifter. Överst står: >> JEG · VIL · VERE · I · DIT · HIERT . .. l MVND · lEG · VIL · SETTE · MINE ... l MVD · OCH · DER · MTE · HEDERS · SRV .. .1.>>På mel­ lanstycket läses : ». . . 0GER · HERREN · DEN · STVND · l HAND · FINDIS · KALDER · PAA · l ...M · DEN · STVND · HAND · ER · N .. . l> (Jes 55 : 6: >>Söken Her­ ren , medan han låter sig finnas; åkailen honom medan han är nära>>). Båda inskrifterna är något stympade, den övre i slutet, den nedre i båda ändar. Nederst på skåpet finns en datering: »ANNO l 1576 · DECebr l 23» . På den övre dörren en målad inskrift »P:S:S» samt >1783». Skåpet är målat i rött, blått och vitt. Höjd Fig 18. Skäp frän 1783 sammanfogat av listverk och fyllningar frän träinredningen i Värö gamla kyrka, möjligen frän en äldre predikstol. I inskrifterna ingår ärtalet 1576. Privat ägo. Foto I Bernander. Cupboard, 1783, made from woodwork in the old church of Värö, possibly an o/der pulpit. Th e date 1576 is inc/uded in the inscriptions. In private ownership . 178,5 cm. bredd : öv re listen 100 cm . skåpet 85 cm. In skriftsbrädornas storlek 52 x 12 cm. 2 ' Timglas Fy ra glas i träställning på kannelerad kolonn , ståend e på hög fyrsidig fot (fig 19). Höjd 55 c m. Sedan 1929 deponerat på Varbergs museu m (inv nr 833). Det in- köptes 1789 från Peter Sande li i Göteborg (S tråvall a not 7) och uppsattes »i det Gamlas stä lle som var odu- geligt >> (räk). Därmed åsyft as förmod ligen det timglas , som 1746 hade skänkts av skepparen N il s Svensson i Backa och som sattes upp först 175 1 (i nv till) , tydligen i sa mband med återin vign inge n efte r to rnbygge t. Det hade likaledes fyra glas samt mäss ings ra m. Bänkinredning Om den ä ldsta bänkinredningens utseende ä r inge nting känt. 1722 repa rerades 9 >> manfå llkzstoo lar>> (räk). I samband med en s tor ombyggnad av läktarna 1748 >> omgiordes och förnyades alla stola r i Wärö Kyrkio >> (mem). Dessa bänkar beskrivs i 1830 års in venta rium: >>Wanliga Bänkar fö r Åhörare , så ställde , att de lemna en stor gå ng långs efter Kyrka n midtuti . De ä ro a ll a o ljefårgade, med h varjehanda prydnader på dö rrarna. >> En ny präs tstol , som användes som sakri st ia Ufr Stråvall a) , anskaffades 172 1 (räk). Den målades först 1727 på bekos tnad av skeppa ren Lars Andersson i Bac ka (i nv 1740) , vilket också angavs i en inskrift på dörren (in v 1830). Präststolen hade ytte rliga re två in- skrifter , del s >> Sij så ä r Jesus a lt i a llom >>, del s följande vers: >> Mitt hjerta som af djefvul , verld l ej blindas skall med fåfång fl ärd l Men al ltid stiga med stor fröjd l Till Tig som bor i Himblahöjd. l När jag är renad i titt blod , l Ingjut ock tå tinande god I l hjertat som tig höre r til l Och Tig med a ll var tjena will. >> På präststolen var placerat ett skulpte rat lamm .22 Längd 35 cm, höjd 12 cm, grå målat (nu på Varbergs museum in v nr 23.476). Bilden var gjord i Göteborg 1754 och skänkt till kyrkan av tre syskon i socknen , Johan Chri stenson och Johanna och Helena Christens- dotter (inv tillägg). 1830 stod även ovanpå präs tstolen målade porträt t av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika (nu i sakri stian, se nedan N ya kyrkan). En klockarestol, tillverkad 1688. omta las i in v 1740. Möj ligen är det densamma som nämns i inv 1830. Den ä r nu förko mmen. Läktare På 1700-talet hade kyrkan tre läktare: e n långläkta re längs större delen av no rra sidan , e n mindre orgelläk- 3-795595 Värö Stråvalla kyrkor INR EDN IN G OC H INVENTARIE R 25 Fig 19. Timglas , inköpt 1789 från Pe te r Sande li i Göteborg. Nu i Varbergs mu seum. How ·glass, purehas ed in 1789 .fi'om Peter Sa ndel/ in Co then- burg. Now in th e Va rberg Mus eum. ta re >> på qwins idan inn till Choret >> (mem 1765), dvs också på norra s idan öste r om långläktare n , samt en läk tare i väster. Räkenskaperna ge r besked om när dessa läktare byggdes. 1662 byggdes en lång läktare ut- efter norra vägge n . Den stoffe rades 1665 av måla ren N ie ls Erichsson frå n Göteborg. När o rgeln skänktes till kyrkan 1673 byggdes förmodligen också läktare n därtill. 172 1 slutlige n o mnämns >> bräder till e n läktare >> . Notisen kan givetv is syft a på en reparation , men for- muleringen tyder på en nybyggnad , i så fall av den väs tra läktaren . 1748 gjorde man om stolarna på den långa läktaren så att de hädanefter löpte i öst-väst längs efter läktaren i stället för tvärs över som tidiga re (mem). Man byggde även e n ny trappa i väster med ett räcke i mitten och o rdnade att >> de nedgående gå på den sidan om räcket som weter till qwinfolcken > och de uppgåe nde på mot- satt sida (s t prot 1413 1757). Läktartrappan finns ma r- kerad på ritningen fig 3 a. Att utrymmet på läktarna verkligen behövdes fram- går av en diskussion på en sockenstä mma 1761. Då före slogs att >> det på Lilla Läktaren stående gam bia Pos itivet >> , som alldeles förstörts av fukten i kyrkan, 26 VÄRÖ GAMLA KYRKA t'J.f i:t'Jl / ~r·u .. /,;,V l :t,IJI -~- .!!.'·· o .. 1dua~?N 1 l rJ.•A-a/. . . ) ... sk ulle skaffas bort och säljas. Därefter skulle läktaren >> utrömmas och inrättas med bänkerum , som wäll be- höfdes i denna folkrika församblingen >> (st prot 11/2 176 1 ). Först 1765 blev det dock resultat: inte endast positivet uta n även hela den öst ligaste läktaren togs bort (me m 1765). I stället för längdes den länga läkta- ren. Man tog vara på de med evange li stbi lder bemå- lade fyllningsfålten, som prytt längläktarens östsida, och satte upp dem på det nybyggda partiet. / Fig 20 . Ritning till orgelfasad från 1778, sannolikt utförd av Olof Tempelman. LLA. Orenving for the organ front , 1778. probalJ/y by 0/ofTempe/- /11{//1, Fyllningsfälten på de båda läktarna är inte längre be- varade , men motiven beskrivs i 1830 å rs inventarium : >> P ä tvärl äktaren , ä Kyrka ns ves t ra gafve l, förestäl las i Oljefärg: Moses, David , Esaias , Malachias och S. Johannes Döparen ; och på Långläktaren: Salvator Mundi , S Petrus , S Jacobus Major , S Johannes , S Andreas, S Philippus, S T homas, S Bartholome us, S Jacobus Minor , S Mattheus , S Simon, S JudasThad- deus , S Matthias , S Paulus samt de fyra evangelisterna Fig 21. Förslag till orgelfasad. Osignerad och odaterad ritning , förmodligen utförd av Lars Strömblad 1778. Originalet fö r- varas i PÄ , Värö. Foto ATA . Proposa/for an organ.fi'ont, unsigned and undatecl; probably by Lars Strömblad. 1778 . The original is at Värö. särsk ild t. » På långlä kta re ns östra korts ida fanns må lad e n Series Pastorum , i sin helhet återgive n i in ventariet 1830. 23 Som ersättning för den ga ml a o rgell äktare n uppför- des 1778 i det nya koret , som byggts två å r tidigare, en ny o rgell äktare över a lta ret. 1783 må lades lä ktare och o rge lve rk av Henrik Wibeck (tav la i kyrka n , fig 30b , samt räk ; se not 13). ln v 1830 beskriver de n nya orgellä kta ren som »ma rm o tfargad med derå teck- nade guirl anden>. Överst fa nn s ett J a h ve-tecke n med hebreiska bokstäver och därunder G II l samt >> Vivat G ustavus Tertius , Rex Sveciae » . Mitt på lä kta re n fa nn s på » 2ne s lutta nde pallar: 2ne mindre E nglabi lde r Fig 22. Skulpterad ängel av barocktyp. Sannolikt från den ä lds ta orgeln 1673 , men senare place rad på 1700-talso rgeln. Nu i Varbergs museum. Carved angel, baroque type. P robab /y fi'om the jirst organ , built in 1673 , but later phiCed on the organ built in the 18th cen- tury. Now in the Varberg Museum. INR EDN ING OC H INVENTARIER 27 i ligga nd e ställning , stödjande s ig på ena a rmkroken» . E n änglabild som överensstämmer med denna beskriv- ning (fig 22) finns på Varbe rgs museum (in v nr 839). Den kan eme llert id även vara id enti sk med en av de mindre basun ängla r , so m var placerade ovanfö r orge ln (se besk ri vning neda n). Orgel Kyrka n fö rsågs med o rge l redan 1673. 2'1 Den utgjo rd es av ett pos itiv med fem stämmor, byggt i Hamburg , och var, som nämnts ovan , placerad på en liten läk ta re på kyrkan s no rra sida nä ra koret. Positivet var en gåva 28 VÄRÖ GAMLA KYRKA från amiralen Cornelius Johansson i Hamburg »til hans åminnelse, som föd affattiga föräldrar gick i ungdomen här ifrån at söka sin lycka i främmande land , den han ock genom Guds wälsignelse fan> (inv 1740). Det måla­ des 1685 (räk) och reparerades 1731 , då skepparen Lars Andersson i Backa skänkte nytt läder till >> Positi­ vetz Bälg , som sönderfallen är>> (gåv). 1761 omnämns det dock som >>alldeles förfallit >> (st prot). Även om det vore möjligt att reparera , skulle det ändå inte kunna hållas i stånd >> förmedelst Kyrkans stora fuktighet , som de starkaste Limningar på kort tid urlösa>> (st prot). Positivet togs ned 1765. Först 1778 i samband med utbyggnaden av kyrkan kom dock en ny orge l till stånd, vilken placerades på en läktare ovanför altaret. Den var tiostämmig och byggd av Lars Strömblad och Petter Lundström. Den 1778 stadfästa ritningen till orgelfasaden är signerad av Olof Tempelman (fig 20) . Denna fasadritning tycks dock förutsätta en annan placering av orgeln än den ovannämnda i öster ovanför altaret. Emellertid för­ varas i församlingens arkiv en laverad ritning, osigne­ rad och utan årtal (fig 21). Orgeln är här placerad på en hög sockel på golvet mellan altaret och läktarbarri­ ären. Fasadens utsmyckning är betydligt mer rokoko­ betonad än Tempelmans rent gustavianska. Den krönande dekoren utgörs av kartuschliknande orna­ ment med musikinstrument , bl a harpor och violiner, till skillnad från den officiella ritningens mer strama utformning. Möjligen är denna ritning utförd av Lars Strömblad. I september samma år avsynades orgeln av organis­ ten i Sätila, Jonas Askergren. 1783 målades orgeln tillika med den övriga nybyggnaden av Henrik Wibeck (not 13). Enligt 1830 års inventarium blev då >>Orgel­ werket ljusblå tt med en och annan matt förgyllning>>. Vidare fanns >Ofvanpå Orgelverket: En Dufva med på­ skrift: Spiritus Sanctus; samt på hvarje sida å afsattser, 2ne mindre Englabilder med Basuner>> . Intet av detta återfinns på någon av ritningarna . Anledningen härtill är förmodligen att såväl duvan som änglabildem a över­ förts från den äldsta orgeln. För detta talar utseendet på den i trä skulpterade putto (fig 22), som förvaras på Varbergs museum (inv nr 839) och som sannolikt är en av de omtalade änglabildema. Det är en liggande ängel med kort ländkläde. Den har vilat på den nu försvunna högerarmen och har i vänster hand hållit ett föremål, som att döma av storleken på hålet i handen väl kan ha varit en basun. Figuren och i synnerhet håret med s in uppåtsträvande panntofs har en tydlig barockkaraktär, som väl överensstämmer med den första orgelns till­ komsttid, 1673. Fig 23. Nummertavla, skänkt 1750 av skepparen Henric lngemarsson , ommålad 1783. Sannolikt utförd av Johan Joa­ chim Beckman. Nu i Varbergs museum. Hymnboard, presenled in 1750 by Skipper Henric lngemars­ son, repainled in 1783. Made probah/y by Johan Joachim Beckman. Now in the Varberg Museum. Nummertavlor På Varbergs museum förvaras en nummertavla (inv nr 837, fig 23). Ramen är rikt skulpterad. Den kröns av en kartusch med inskriften >> H.J.S . - O. Hindricson 1783>>. Den mindre kartuschen under tavlan bär ingen inskrift. Ramen är målad i rött , grönt och blått samt delvis förgylld. Själva tavlan är svart med två not­ system målade i vitt. Höjd 115 cm, bredd 77 cm . Initialerna på kartuschen syftar på skepparen Henric lngemarsson, som år 1750 skänkte nummertavlan jämte 40 siffror av mässing till kyrkan (inv 1740). 1768 var tavlan i behov av en reparation , och öve renskom­ melse slöts med målaren Johan Nordman (not Il ) att sätta den i stånd så snart man talat med donator, som då ännu levde (st prot 12/9 1768). Tydligen skedde dock ingenting förrän det på tavlan angivna året 1783, Fig 24. Dopfat av mässing med centralmotivet Pauli omvändel­ se . Tyskt arbete från 1600-talets första hälft. Nu i Varbergs museum. Brass baptismal bowl with the centre motif The Conversion of Paul. German work da ting ji-om the first ha/f of the 17th century. då givaren förmodligen var död , och hans son, Olof Hindrichson , lät ombesörja reparationen. Eftersom Johan Nordman avlidit ett år tidigare, måste ommål­ ningen ha utförts av någon annan målare, förmodligen Henrik Wibeck, som detta år målade hela kyrkan och dess inventarier. Eftersom nummertavlan var en dona­ tion , nämns i arkivalierna ingenting om dess upphovs­ man. I Caroli kyrka i Borås finns emellertid ett par nummertavlor , som i stilistiskt hänseende ligger myc­ ket nära Värötavlan. Deras utformning är något rikare, men kartuschernas form och placering är nära nog identiska och ornamentikens karaktär mycket likartad. De är utförda 1762, troligen av Joachim Beckman. 25 Denne Göteborgsbildhuggare var vid 1700-talets mitt också engagerad av Värö församling. 1742 hade han levererat skulpterade ramar till 2 jubelskrifter (räk). Fem år senare kompletterade han den gamla nummer­ tavlan i Stråvalla med skurna ornament (räk). 1748, två år före donationen av nummertavlan , utförde han predikstolen till stråvalla och 1750 levererade han altaruppsatsen till samma kyrka (se nedan). Mycket INREDNING OCH IN VENTARIER 29 talar alltså för atL aven nummertavlan i Värö utförts av Joachim Beckman. Då församlingen år 1750 mottog den ovan nämnda donationen , kasserades en äldre nummertavla från 1717 (inv till). Detta år hade anskaffats en »siffertavla, som hänger på Kyrckiowäggen till allmogens effterrät­ telse när mässängen begynnes> (räk). Vem som skar nummertavlan nämns inte, men den stofferades och förgylldes av målaren Sven Wernberg , som vid samma tillfalle också målade bl a duvan över funten (not 16). Denna tavla var placerad vid klockarstolen , men var redan 1740 >>af fuchtighet förderfwadt> (inv). Dopredskap Kyrkans dopfunt var så länge Halland var danskt pla­ cerad i kyrkans västra parti, förmodligen i mittaxeln enligt följande anteckning av kyrkoherden Jonas Bengtsson Gothenius: 26 >Anno 1674 den ib /6/ May flyt­ tes funten effter.min begäran af Anders Muus kyrkio­ värjeren och Oluf båtsman nedan ifrån gången och op till Choret.>>Härmed anpassades dopfuntens placering 30 VÄRÖ GAMLA KYRKA till det efterreformatoriska bruket i Sverige. Stenfun­ ten , som ej är bevarad, omnämns sista gången i inv 1830 med tillägget »som numera icke brukas >> (jfr ne­ dan Stråvalla). 1784 inköptes den mässingsfunt, som ännu är i bruk i nya kyrkan (se nedan, tig 49) . Två anteckningar i räkenskaperna så sent som från 1785 resp 1788 synes dock märkligt nog syfta på den gamla stenfunten. 1785 fick klockaren Engberg ersättning »för det han av Egit Ekewirke gjort en ny fot under döpelsefunten jemte 12 st drägade pelare dertil samt sedan både fot och Pe­ lare målat». Tre år senare betalas för en »Järnboga om­ kring dopFuntenjämte tilsläptjärn och dess öfwertäck­ ning med oljefarg». Den senare anteckningen måste rimligen tyda på att stenfuntens cuppa var sprucken och måste stagas. Till stenfunten nyttjades ett »pocklat » dopfat av mäss ing, nu förvarat på Varbergs museum (inv nr 840, fig 24). Det runda mässingsfatet har en rikt driven, punsad och graverad dekor. I fatets botten återges Pauli omvändelse. Motivet domineras av en kraftfullt tecknad stegrande häst med tillbakakastat huvud , med tydlig möda hållen av en tjänare. T h återfinns Paulus på knä , just avkastad från hästen . Med en kraftig spi­ ralrörelse av kroppen riktar han blicken uppåt mot Kristus, som visar sig inom en molnkrans. Ett strål­ knippe faller ned från himlen över Paulus , som skuggar sina ögon med höger hand. Två genremässiga detaljer kompletterar scenen: i förgrunden en hund och i bak­ grunden en ryttare, antagligen en man ur följet. Runt fatets bräm framställs ett jaktmotiv. En enhörning, en hjort och två hindar jagas av fyra hundar. Ornamen­ tiken är kraftfull och yttäckande och utgörs av relativt realisti skt återgivna graverade bladformer. Diam 70 cm, djup 9,5 cm, brämets bredd 13 cm. Dopfatet är ett tyskt arbete från 1600-talets första hälft. 1706 omtalas »en ny teen Skåhl ved funten» (ver), vilken tydligen fick ersätta mässingsfatet. In v 1740 om­ talar att den gjorts av en gammal tennflaska. Denna hade inköpts 1660 (räk), och omnämns i Skånska kommissionens inventarium 1667 som »en then fladska att haempta wijn uthi ». Tennskålen finns inte med i 1830 års inventarium. Över funten hängde en skulpterad duva , inköpt 1717, nu förkommen (se ovan). Nattvardskärl Kyrkan ägde tidigare ett nattvardstyg, som i inv 1830 beskrivs på följande sätt: »En förgylld Communion Kalk med Paten, som tillsamman wäga 58. lod . På kal­ kens fot föreställes genom gravur: De wise Männerna , tillbedj ande frälsaren. Widare : En quinna , hållande ena handen på bröstet och i den andra en Bok, i hvilken läses Maria + I.H.S. Widare: En mansperson, som hål­ ler ett ljus i handen, samt Herdarnas besök hos Maria i Bethlehem under det hon håller Jesus på sitt knä. På denna Kalk läses: I Herr Jens Anderssen Lack27 och Nils Jensen oc Böre Sveningsens tid är denna Kalk giord vid 1575 samt ofvanomkring: Wärö Kyrko-Kalk utvidgad 1786. Mag Petro Wetterberg P . & Pr. Loci » (not 38). Räkenskaperna bekräftar 1786 att »Guld- och Silf­ verarbetaren P. Gillberg gjort om pocalen till kyrkakal­ ken och en ny Paten». l stämmaprotokollet ges moti­ veringen till utvidgningen: altarringen , »disken», hade i samband med kyrkans tillbyggnad utvidgats , och kal­ ken borde därför rymma tillräckligt med nattvardsvin för hela duklaget. På den gamla patenen, som förmodligen smältes ned som material till den nya , fanns ingen inskrift (mem 1740). Ett tillägg till inventariet 1830 omtalar att kalken och patenen stals från kyrkan 1831 . Ett nytt nattvards­ tyg inköptes 1834 och är fortfarande i bruk i nya kyr­ kan (se nedan fig 50). 1657 inköptes en tennkalk , nu förkommen . Förmod­ ligen nyttjades den som sockenbudskalk (räk) . Ett sockenbudstyg av förgyllt silver inköptes 1686 (beskrivning under Nya kyrkan, fig 53). Medel härtill hade skänkts av kronabefallningsman Henrich Mern­ sen. Denne hade fem år tidigare fått »oäkta» tvillingar med en köpmansdotter i socknen och därefter inte till­ låtits gå till nattvarden förrän han »absolverats» samt sonat sitt brott med denna donation. 28 Till nya kyrkan överfördes också ett oblatskrin av förgyllt silver, skänkt 1734 av skepparen Sven Anders­ son (se nedan , tig 51). Den »then fladska att haempta wijn uthi» (inv 1667), som inköptes i Göteborg 1660 (räk) , gjordes år 1706 om till dopskål (se ovan). A v de två glasflaskor för nattva rdsvin , som om­ nämns i inv 1830, är den ena bevarad . Ljusredskap Samtliga ljusredskap från gamla kyrkan har överförts till den nya (se nedan). Man innehade 5 ljuskronor , en från 1699, inköpt av församlingens sammanskott, en skänkt 1729, två inköpta 1785-S6 i samband med kyr­ kans utvidgning samt en, inköpt 1835. Vidare överför­ des ett par mässingsstakar från 1600-talet (fig 54) samt ett mindre par, skänkta 1829. INREDNING OCH INVENTARIER 3! Fig 25. Epitafium över kyrkoherden Lars Olufsson Warberg, död !672, samt hans båda hustrur Anna Christensdatter, död !658, och Bothilda Larsdotter Hvallingia, död 1672. Nu i Varbergs museum. Memorial fabler to Vicar Lars Olufsson Warberg (t 1672) and his two wives, Anna Chrisrensdatter (t 1658) and Bothi/da Larsdotter H vallingia (t 1672). Now in 1he Varberg Museum. Textilier Av äldre textilier ä terstå r nu en svart mässhake med silvergaloner frän 1791 , ett antependium av röd sam­ met inköpt 1788, samt tvä kalkdukar, vilka föremäl för­ varas i nya kyrkan (se nedan, fig 55-57) . Enligt Skänska kommissionens inventering av ä r 1667 begränsade s ig det textila fö rrådet till en mäss­ skjorta, ett rött altarkläde av sammet samt en grön mässhake, som betecknas som gammal. Den syddes 1697 om till >>collectpung ... med oächta Galoner och 2 biellror> (inv 1740). Till en brudpäll inköptes 1692 grön dubbel taft och grönt silke (räk). 1704 inköptes ett nytt rött altarkläde av slät sammet, en kalkduk av rött siden samt >> l skierp att binda om lifwet ä Mässesärken>>(räk), dvs ett cingulum. Av des­ sa ting ä terstod i inv 1740 endast altarklädet. Det gamla röda antependiet nämns även, men det betecknas nu som slitet. Kyrkan ägde 1740 även tvä röda mässhakar. Av dessa hade den ena, som var av atlas med oäkta ga­ loner, anskaffats 1679. Året innan hade utgått en kung­ lig förordning, som stadgade att de i Sverige inlemmade landskapen skulle anskaffa liturgisk skrud i enlighet med svenska kyrkans ordning (jfr Strävalla Textilier) . Medel för inköpet, 40 dl smt, hade man fätt frän läns­ man Sven Andersson Rytter som bot för att han avlat ett oäkta barn med en flicka i socknen (gäv). 1740 var dock denna mässhake >>af möss sönderskuren >>, varför den kasserades samma är (inv) . Galonerna flyttades över till en nyanskaffad mässhake av grön ostindisk damast. Denna nämns ännu i inv 1830, men är nu för­ kommen. Damastens utseende känner vi dock. Av samma gröna tyg syddes nämligen samtidigt besättning till e n ä ldre mässkjorta. Dessa uppslag är ännu beva­ rade, medan a lba n i övrigt kasserats. Den andra mässhaken , som nämns i inv 1740, var av röd sammet med >> ächta Galoner>> . Den hade inköpts 17 12 av församlingens sammanskott >> til åminnelse af Fahrsoten som ähret förut här i Socknen hade grasse­ rat >>.29 1740 ägde kyrkan vidare tvä mässkjortor, varav den e na, skänkt samma är , var försedd med röda sammets­ uppslag. Den andra förnyades, som nämnts ovan, sam­ tidigt med gröna damastuppslag. Vidare fanns tvä kalk­ dukar. Den ena, som är bevarad men i mycket skadat s kick, uppges vara sydd av nättelduk med >> borderade gullrosor i a lla 4 hörnen >> och fodrad med rött tyg (se nedan, fig 56). Den hade skänkts 1727 av Christina Helena Fabelia, »Magisterens och Kyrkjohe rdens i Marstrand Jonas Brags Kjärsta>> . Den andra kalkduken var sydd av >> holländskt lärft utsydt med Sillkeskrantz och blommor». Den var skänkt 1730 av >>Rytmeste r Alsings änckja, Fru pä Ambjörntorp, Fru Annica Winc­ kelman>>. Slutligen nämns en >Röck till stöten (=kyrkstöten) af brunt kläde med blommerant kraga och uppslag», samt den ovannämnda omsydda gröna kollekthåven. 1743 fick församlingen en ny guldbroderad häv av 32 VÄRÖ GAMLA KYRKA Fig 26 a-b. Anna Christensdatte r och Bothilda Larsdotter Hvallingia. Detaljer av epitafiet fig 25. Anna Christensdaller and Bothi/da Larsdotter Hvallingia. Delails .fi"om the table! in .figure 25. röd sammet (inv tillägg). Den var skänkt av Madame Britta Gothenia i Göteborg, moster till den dåvarande kyrkoherden i Värö, Carl Brag (not 5). En tredje kalkduk av vi t nättelduk och guldbroderad, skänktes 1746 av »Siöfarande unge drängen Jon Bengt­ son i Bua». Den ä r ännu bevarad och står inom glas på altaret i sakristian (fig 57). Epitafium Epitafium över kyrkoherden i Värö Lars Olufsson Warberg3° (Varbergs museum inv nr 832). Tavlan av ek är utformad som en triptyk med två rörliga dörrar (fig 25-29). Av den vänstra dörre n är nu blott det mit­ tersta partiet bevarat. På detta dörrstycke (fig 27) av­ bildas Laurentius Olai, klädd i den danska präst­ dräkten med pipkrage. Han håller ett par kraghandskar och en pappersrulle i den högra handen samt en bok i den vänstra. Ovanför hans huvud finns en nu fragmen­ tarisk inskrift: >> Lucern Omnipoten . .. l Laurentius Olai ... >> Inskriften löd i sin helhet enligt inv 1830: >> Lucern Omnipotentis Videbo l Laurentius Olai Var­ bergens is. Natus . . . Obiit 1672. d. 25. Nov . Aetatis 58>> (=»Jag skall se den a llsmäktiges ljus l Lars Olofs­ son Warberg född . .. död 25 november 1672 i en å lder av 58 å r»). På mittavlan åte rges Lars Olufssons första hustru Anna Christensdatter samt hans tre barn, en flicka och två gossar (fig 25). Hustrun var änka efter O lufssons företrädare Simon Hög (not 37), vars gravsten ännu är bevarad (se nedan tig 35). Anna Chri stensda tte r (fig 26 a) , som ä r klädd i frumössa, bär i höger hand en nej­ lika31 samt i vänster en bok. Alla tre barnen bär i vän­ ster hand en bok, den minste sonen en uppslagen ABC­ bok, de båda andra slutna böcke r. Inskrift: »Amicus Christus Fidelissimus l Anna Christiani Filia l Nata 1602 Obiit 1658 Aetat: suae 56» (=»Kristus den trog­ naste vännen l Anna Christensdaner l född 1602, död 1658, hennes å lder 56 å r»). Vid barnen står: »OLV (Oluf Larsson Warberg) Aetat: 5 1672>> , >>LLV (Lars Larsson Warberg) Aetat: 7 1672» samt >ALD (Anna Lars Datter) Aetat: Il 1672». Den högra fl ygeln slut­ ligen visar kyrkoherdens andra hustru (fig 26 b). Också hon ä r klädd i frumössa, bär en kvist med blommor INREDNING OCH INVENTARIER 33 Fig 28. Kristus på korset. Detalj av målning på utsidan av den vänstra dörren till epitafiet tig 25. Endast dörrens mitt­ Fig 27. Kyrkoherden Lars Olufsson Warberg. Detalj av epi­ parti bevarat. tafiet tig 25. Christ on the Cross. Detail ofa painting on the left door of the Vicar Lars 0/ufsson Warberg. Detailfrom the table! in.figure t ab/et in figure 25. On/y the central part of the door is pre­ 25. served. 34 VÄRÖ GAMLA KYRKA i den högra handen och en öppen bok med hebreiska bokstäver i den vänstra. Inskrift: >> Benedicti Laetis­ sima Fruentur l Haereditate l Bothilda Laurentii Filii Hvallingia l Aetat: suae 33 l Anno 1672 l Obiit 14 Maii Anno eodem>> (= >> De välsignade skall njuta ett glädje­ fyllt a rv . Bothilda Larsdotter Hvallingia l hennes å lder 33 l år 1672 l Hon dog den 14 maj samma år>>). På ramen ovanför hennes huvud stå r : >> Ev Math : 25 v 34>>. På flygl arnas utsida återges t v Korsfasteisen (fig 28) och t h Uppståndelsen (fig 29). l Korsfåstelsesce­ nen , varav endast mittpartiet är bevarat , är korset pla­ cerat på Adams skalle. Strålar omger Kristi kropp. Två Fig 29. Uppståndel­ sen. Målning på utsi­ dan av den högra dör­ ren till epitafiet fig 25. The Resurrection. Painting on the out­ side of the right door of the table t in jigure 25. ofullständiga inskrifter återfinns, på ramen >> ... Chris­ tus mortuus ... > samt nederst t v några fragmentar iska ord, bl a >> ... vocatur . . . cruci ... eum W 33>>. Tex­ terna bör i sin ursprungliga form ha lytt : >> l In hoc eniml Christus mortuus est >> (= >>Ty därför har Kristus dött >> Rom 14: 9) samt >>Et postquam venerunt in locum , qui vocatur Calvariae , ibi crucifixerunt e um >> (= >> Och när de hade kommit till den plats, som kallades 'Huvud­ skallen' korsfäste de honom där>> Luk 23 : 33) . Den uppståndne Kristus på den andra flygeln bär en kors­ fana i höger hand och har vänster arm rakt utsträckt med handen i välsignelsegest.32 Han är omgiven av en INREDNING OCH INVENTARI ER 35 Fig 30a. Minnestavla över kyrkoherden Arvid Brag. 1700­ talets början. Nu i Varbergs museum. Memorial tablet to Vicar Arvid Brag. Ear/y 18th century . No11· in the Varberg Museum. strålkrans. Inskrift överst på ramen : >> Et resurrexit ad nostri iustificationem>>(= >>Och uppväcktes för vår rätt­ färdiggörelses skull >> ). 33 Inskrifterna på epitafiet har tidigare tolkats så, a tt icke blott Lars Olufsson Warberg och hans andra hustru avled 1672, utan även de tre barnen (Bexell · s 279 , Skarstedt s 661). Emellertid anges icke på tavlan att barnen avlidit , utan endast deras respektive ålder vid tiden för faderns död. Samtliga barn uppnådde i själva verket mogen älder. 34 1830 var epitafiet placerat pä kyrkans södra vägg (inv). Minnestavlor En tavla (fig 30 a), som hängde pä norra väggen i kyr­ kan , har i mänga är befunnit sig i Gällareds kyrka, men har nu äterförts till Varbergs museum (inv nr 835) , där den tidigare förvarades. Den beskrivs i inv 1830: >>En E ngel med Basun i handen samt e n qui st. Unde r honom är en krans, inuti hvilken läses : 'Allt det anda hafwer lofwe Herren, Halleluja' och unde r kransen står: A . Brag L: Past: >> Höjd 90 cm . Bredd ca 37 cm . Tvä verifikationer frä n 17 17 kan möjligen avse denna tavla. Enligt dessa skulle tavlan ha utfö rts av mä laren Sven Hall och ramen skulpterats a v Ma rcus Jäger d y (not 18) . Den pä ta vlan nämnde kyrkoherde n Arvid Brag i Värö avled emellertid redan 17 1O, och om tavlan är utförd först 17 17 måste den betraktas som en min­ nestavla ö ver ho nom .35 Minnes tavla (fig 30b) , trä , inramad i blåmå lad lis t , målad av Henrik Wibeck till minne av kyrkans om­ byggnad 1778-83. Höjd 120 c m, bredd 89 cm. Öve r­ förd frän gamla kyrkan , nu i sakristian . Ett fragment av en äldre minnestavla förvaras nu pä tornvinden . Följande dela r av den ursprungl iga in­ skriften kan läsas: >>Åhr 176 . . . af Högw. .. Arved . . . Fig 30 b. Minnestavla, målad av Henrik Wibeck 1783 i anled­ ning av de då avslutade renoveringsarbetena i kyrkan. Foto ATA. Tablet painled by H enrik Wibeck in 1783 in conjunction with the completed restoration of the church. 36 VÄRÖ GAMLA KYRKA Docture ... är den ... Kyr ... kioh ... förs ... må .. . J. O... . Gesel ... >> Höjd 95 cm, bredd 9,5-23,5 cm. Tavlan är sannolikt tillkommen 1768 i samband med uppförandet av den nya himlingen. Kyrkan målades vid detta tillfalle av Johan Nordman (se ovan not Il). Initialerna >> J. 0 .>> syftar säkerligen på Nordman, vil­ ken alltså bör ha målat även minnestavlan. Den togs förmodligen ned redan några år senare; i samband med den stora ombyggnaden av kyrkan 1776-83. I inv 1740 omtalas två jubelskrifter från 1717 resp 172 I. Först I742 anskaffades förgyllda ramar till dessa, skurna av Joachim Beckman (not 25). Jubelskrifterna uppsattes i kyrkan mellan läktaren på norra sidan och koret (inv 1742 samt kontrakt I769). Redan I768 togs de emellertid ned igen (inv till) och ramarna användes till nymålade porträtt av kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika (se Nya kyrkan fig 58-59). Övriga inventarier Skarnpall (fig 31) förvarad på Varbergs museum (inv nr 831). Trä, omålad, med 4 hål. Höjd 49,5 cm, längd I48 cm. Pallen anskaffades I757 till >> ungdomens war­ riing>> (räk). En äldre >plichtepall» omnämns i I740 års inventarium. Votivskepp (fig 32), endast skrovet bevarat. I aktern två skulpterade sjöjungfrur, som mellan sig håller e~t hjärta, samt årtalet I730. På akterspegeln bokstäve rna K B samt K A, nedanför på babordssidan en svensk flagga. Ornamenten f ö bortfallna. Färgerna är rött, mörkblått, grönt och guld. Längd 117 cm. Votivskep­ pet är av den typ som var vanlig under 1600-talets slut och 1700-talets början .36 Det inköptes för församling­ ens sammanskott år 1730 (inv 1740). Ingen församlings­ bo hade tydligen varit i tillf::i.lle att som tack för rädd­ ning ur sjönöd donera ett skepp till sin kyrka. Votiv­ skeppet hängde först i kyrkan . 1761 behövde det ren­ göras, vilket utfördes av >>en förståndig siöman» som fick betalt av gåvopengar. Skeppet hängdes därefter på norra sidan i kyrkan mellan orgelläktaren och långläk­ taren, dock så att inte altaret skymdes (st prot 11 /2 1761 ). Senare, sannolikt i samband med att orgelläkta­ ren revs och långläktaren byggdes ut 1765, flyttades det till stora vapenhuset (inv 1830), där det förmodligen fick hänga kvar tills kyrkan revs. Det är nu placerat i vapenhusets norra fönstersmyg. Solur av kalksten, tidigare placerat på stora vapen­ husets södra vägg och förmodligen tillkommet i sam­ band med att detta byggdes 1654. Förvaras i hem­ bygdsmuseet. Likbår av svartmålat trä. Inskrift: »Swep hans kropp efter tillbörlighet l låt komma honom ährliga till grafwa. Syr. 38: 16» samt å rtalet 1764. Längd 370 cm, bredd 70 cm, höjd 52 cm. Förvaras på tornvinden i nya kyrkan. Ståndur (fig 60), tre kistor (fig 61--{i3) samt skåp behandlas under Nya kyrkan (se nedan) . Försvunna inventarier 1704 anskaffades en >> prästepall >> , som 1717 kläddes med ryssläder. Den fanns kvar ännu 1875. En »stöte­ kjäpp >> inköptes likaledes 1704. Två å r senare a nskaffa­ des en pall, avsedd för kyrkogångshustrur. Samtidigt köptes en brudstol , tydligen som ersättning för en ut­ tjänt sådan från 1667. Båda var omålade (inv 1740). Den förra nämns sista gången 1830, medan den senare vid inventeringen I875 hade förts över till prästgården. l inv 1740 nämns >>en gammal tafla i Choret, hwarpå Fig 31. Skampall, omålad , an­ skaffad 1757. Nu i Varbergs museum. Stocks, unpainted, acquired in 1757. Now in the Varberg Museum. INREDNING OCH INVENTARIER 37 Fig 32. Votivskepp , inköpt 1730. Överfört till Nya kyrkan. Votive ship , purchased in 1730. Transferred to the new church. den första nattwarden är målad >> . Den omnämns ej längre 1830. Klockor Kyrkan ägde två klockor , vilka båda överfördes till nya kyrkan . storklockanomgöts senare , medan lillklockan ännu är bevarad , sedan 1975 dock ej längre i bruk (se Nya kyrkan fig 66). StorkJockan beskrivs i in v 1830 ha en inskrift av >> nU­ mera svårläst munkstil och h vad man deraf kan läsa är gjutningsåre t 1505 . Der nemnes vida re en viss Domi­ nus Sveno, St Olof och Baptista Johannes. >> Av inskrif­ ten framgår att prästen vid denna tid hette Sven och att kyrkans skyddspatroner var S Olof och Johannes Döparen . Denna medeltida klocka sprack 1853 genom oförsiktig klämtning. Den lagacles dock av >> Artisten A. Larsson från Skåne >> och blev 1855 >> med bibehå llande af sitt fordna vackra ljud upphängd >> (mem). Vid detta tillfälle övergick man också till att ringa klockorna med >>spjut>> eller järnstänger. Klockan smältes ned 1878 vid gjutningen av den nya storklockan (se Nya kyrkan). 38 VÄRÖ NYA KYRKA KYRKOGÅRDEN 39 VÄRÖ NYA KYRKA Kyrkogården Värö kyrka (fig l, 33) med omgivande kyrkogård är be­ lägen drygt 20 km norr om Varberg vid en sidoväg ca l km öster om E6. Den nuvarande kyrkogården (not 8) är placerad på ömse sidor om vägen (fig 34 a). Den äldsta delen av kyrkogården ligger runt kyrkan och har sin största utsträckning i söder och väster. Den är om­ given av en gråstensmur samt av planterade a lma r och lönnar. Ingångarna i öster, söder och norr är försedda med järngrindar i fyrkantiga grindstolpar av granit, krönta av granitklot. En liten ingång från klockargår­ den finns även i söder. Utanför muren vid norra grin­ den ligger ett gravkapell kombinerat med bårhus, upp­ fört 1964 efter ritning av arkitekt Kai Christensen, Varberg. Den nya kyrkogården öster om vägen är omgiven av en häck på östra och södra sidorna samt på den västra av ett staket av tryckimpregnerat virke. På norra sidan avgränsas den av en bäck med damm. Den har tre in­ gängar: två på västra sidan och en på den södra. Kyrkogården har utvidga ts vid flera tillfållen. Strax väster om kyrkan har man i samband med gravöpp­ ningar vid upprepade ti llfållen funnit rester av den för­ modligen medeltida kyrkogårdsmuren . Den sträcker sig i syd-nordlig riktning ungefår i linje med de nuva­ rande grindarna i söder och norr. När utvidgningen västerut har skett är okänt. l samband med att den nya kyrkan byggdes 1854-55 beslöts om en mindre utökning av den då drygt ett tunnland stora kyrkogården (st prot 1853), vars ut­ sträckning framgår av kartbilden fig 34 b. Här finns även de nytillkommande partierna markerade . Av prästgärdsjord tillsläpptes 6 kappeland på västra, norra och södra sidorna (fig 34 b, nr 5), och av klockargär­ dens ägor knappt 2 kappeland i sydvästra och sydöstra hörnen (fig 34 b, nr 3 och 4). Den gamla muren revs tillsammans med porten och alla stigluckorna, och man höll auktion på trävirket (st prot). Benhuset på kyrkans södra sida revs likaledes. 1863 skedde sämjedelning av kyrkogården , och i samband därmed borttogs alla äldre gravstenar, med undantag för några prästgravar (se nedan fig 35). Den yngsta delen av kyrkogården på andra sidan vägen har tillkommit i tre etapper, 1886, 1935 och 1973. l samtliga fall har prästgärdsmark upplåtits för ändamålet. Vid utvidgningen 1935 måste kyrkstal let, som var beläget på området , flyttas. Det står nu strax norr om gamla kyrkogården. Ett församlingshem bygg­ des 1976 på södra s idan om den 1973 invigda kyrko­ gärdsdelen . Tre pestkyrkogårdar frän den svära pestvintern 1711-12 (not 29) finns ännu delvis bevarade. De ligger i Skälläkra, Backa och Bua . Av de äldre gravminnen som bevarats kan nämnas tre prästgravstenar (fig 35). Strax söder om kyrkan ligger en gravhäll av granit över kyrkoherden Simon Hög,37 död 1645. Längd 198 cm, bredd 130 cm. Inskrif­ ten lyder: >> Her under hviler haederlig og vellerd mands Her Simon Hög, som var sogneprrest till Vrerö og Straavalde sogner paa det 17 aar, Salig hensof udi Herren den 4 marts 1645 i sin alders 51 aar. Gud gifve hannem med alle Guds udvalde en gladelig og rerefuld opstandelse paa den yderste dag. >> >> Denne sten hafver erlig dygdig og gudfryctig Quinde Anna Christensd. bekostet, Som og hensof den 24 April 1658 i sin alders 56. lefvede i ecteskab med H .S. H. (= Herr Simon Hög) i 16 aar og med h.L .O.V . (= Herr Laurentius Olai Varbergensis) udi 12 aar. >> Kring stenens kanter läses: ,, Voris omgengelse i himelen är l hvorfra vi vente vor Frelsere kier l som skal vort legeme forklare l Naar hand Sig i Skyen Vii aabenbare . >> Enligt Bexell (s 266) låg stenen tidigare inne i kyrkan »straxt utanför a lta­ ret». Den fl yttades ut då gamla kyrkan revs. De båda övriga kalkstenshä llarna ä r lagda över kyrkoherdarna i Värö Peter Wetterberg, död 18033~ och Johan Fredrik Ladau , död 1840 (not 22). Invid södra muren äterfinns en gravsten, som fl yttats frän pestkyrkogården i Skälläkra. Den bär initialerna »l B D> och >>PB S». Fig 33. Värö nya kyrka. Exteriör från väster med det från gamla kyrkan bevarade tornet, förhöjt 1826. Foto P Rittsel 1976. The new church of Värö. Exterior from the west with the tower of the old church, heightened in 1826. 40 VÄRÖ NYA KYRKA Fig34 a. Situationsplan , l :2000. UppmGWiren 1976. General plan, sca/e l :2000. i \ i ' l. ~ . ' -.. .... ..._ __ \ __ _____ ____ _ ------------ ------- l ====~========~==============~·~'~" Fig 34 b. Karta över Värö kyrkogård med av präst- och klockargårdarnas ägor tillagd utvidgning 1855 . Siffrorna avser: l. Gamla inhägnade kyrkogården. - 2. Ett jordstycke utom inhägnaden. - 3. och 4. Mark av klockaregårdens ägor. - 5. Mark av prästgårdens ägor. LMV. Map of Värö churchyard, >vith the land added .fi'om the vicw·' s and the sexton' s ho/dings , 1855 . l. The old , ene/osed churchyard. 2. An unenclosed piece of land. 3 and 4. Land taken .fi'om the sexton' s ho/dings. 5. Land takenfrom the vicar's ho'tdings. Fig 35. Tre präs tgravstenar över Simon Hög, död 1645 , Peter Wetterberg, död 1803 , och Johan Fredrik Ladau, död 1840. Three bu ria/ stabs in memory of viears Simon Hög (t 1645), Peter W ellerberg ( t 1803) and Johan Fredrik Ladcul (t 1840). 4- 795595 Värö Stråvalla kyrkor KYRKOGÅRDEN 41 42 VÄRÖ NYA KYRKA Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden (fig l , 33, 36, 38 a-d) är orienterad i öster-väster. Den utgörs av en stor rektangulär sal­ kyrka med halvrund koravslutning (fig 38) fogad till det frän gamla kyrkan kvarstäende tornet. Långhuset, som är uppfört av marksten, omslute r det östra partiet av det något smalare tornet. Kyrkan är utvändigt grovt spritputsad och vit­ målad. Sockeln , som är gråmålad , är svagt utskjutan­ de. Väggarna avgränsas uppåt av en kraftigt utskjutan­ de profilerad taklist, målad i mörkgrått. Taket är täckt av svartmålad plåt. Kyrkans exteriör har förblivit oför­ ändrad sedan byggnadstiden. Tornet har en murad , gråmålad sockel, ca 110 cm hög. På västra väggen står med svartmålade siffror av järnsmide årtalet 1826, året för den höjning av tornet, som också markeras av krafti ga ankarslutar Ufr ovan­ fig 4 b) . Taktäckningen utgörs av koppar. Tornet av­ slutas uppåt av en korskrönt lanternin . Fönster och ingångar Kyrkans samtliga fönster är rundbågiga och har grå­ målat spröj sverk samt solbänkar av granit. Korpa rtiet har fyra fönster medan långhuset upplyses av sex fön­ ster i varje långvägg. Längst i öster finns ovanför sakristiedörren dessutom ett litet halvrunt fönster. På norra sidan täcks det andra och tredje fönstre t från väster till hälft~n av en tillbyggd värmecentral. I lång­ husets västra vägg finns två små rundfönster med radierande spröj sar , ett på var sida om det smalare tornet. Tornet har i nedervåningen ett stort fönster i resp söder och norr. I mellanvåningen finns ett litet rundfönster i södra , västra och norra väggarna, insatta vid förhöjningen 1826 på de ursprungliga ljudgluggar­ nas plats före förhöjningen. De nuvarande ljudgluggar­ na, en i varje väderstreck , är liksom fönstren rund­ bågiga och stängs av gråmålade luckor. Kyrkan har tre stora ingångar i söder, väster resp norr samt en mindre ingång till sakristi an i öster. Hu­ vudingången i väster leder in i kyrkan genom tornkam­ maren , som fungera r som vapenhus. Två trappsteg av cement leder upp till dörren som omges av en utskju­ tande klassicerande omfattning. Denna består av en plåttäckt fronton på ett kraftigt bjälklag, som vilar på släta pilastrar , krönta av enkla, närmast doriska kapi­ täl. Dörröppningens profilerade rundbåge vilar på mindre, likartade kapitäl. Dörröppningens övre del ut­ görs av ett halvcirkelformat fönster. Listen därunder är prydd med ett tandsnitt . Dörren är en rak, gråmålad pardörr, försedd med svartmålade järnbeslag med stili­ serade blad, imiterande romansk ornamentik. Södra och norra ingångarna är placerade mitt på resp mur. De är sinsemellan identiskt utformade och i stort sett lika den västra ingången. Rundbågen över. resp dörr är dock här slät. Till båda ingångarna leder två trappsteg av sten. Ovanför södra ingången står med förgyllda bokstäver på en i gesimsen inmurad kalkstensplatta: >> Under Kon. Oscar lstes Regering Blef Wärö Kyrka nybyggd 1855.» Över norra dörren står på likartat sätt: »Kommer låter oss tillbedja och knäböja för Herran­ om Ps 95 v 6.» Till sakristie ingången i öster leder en stentrappa med tre steg och med svartmålade handle­ dare__av järn. Omfa ttningen är , liksom beträffande de andra dörra rna , klassicerande , men med en något enk­ lare utformning. Dörröppningen är stickbågig. Fig 36. Södra ingångsportalen. Dörrarna från 1897. Foto P Rittsel 1976. The south portal. The doors date from 1897. KYRKOBYGGNADEN 43 Fig 37. Interiör mot öster. Foto P Rittsel 1976. Interior Iaoking east. På norra sidan strax väster om ingången finns en värmecentral med en hög tegelskorsten, som skjuter upp över takgesimsen. Tillbyggnaden är otympligt an­ sluten till kyrkan och byggd delvis över ingångens om­ fattning. Interiör Kyrkans innerväggar är putsade och avfargade i vitt (fig 37, 39). De avgränsas mot taket av en profilerad list , målad i grått , uppåt avslutad av ett tandsnitt i mörkblått. Innertaket i långhuset utgörs av ett flackt tunnvalv av trä , kassetterat och indelat i 7 sektioner med 39 kassetter i varje. Det avgränsas mot det lika­ ledes kassetterade kortaket med en kraftig bjälke , som följer takets form och som vilar på fyrkantiga vägg­ pilastrar i söder och norr. En viss markering av koret uppnås härmed, något som ytterligare understryks av att taket i långhuset är målat i ljusgrått och i koret i ljust gråblått. Den östligaste delen av kyrkan är inredd till sakristia bakom den triumfbågsformade altarupp­ satsen med ingångar från kyrkorummet i söder och norr . Golvet är belagt med bräder och fernissat. Koret markeras genom ett lågt trappsteg. Fönsterbågar och karmar samt alla dörrar är målade i grått. Innanför södra och norra ingångarna finns små vindfång. Ovanför södra ingången står på en tavla föl­ jande inskrift : >>Gån in i hans portar med tackande , uti hans gårdar med lofvande , tacken honom, lofven hans namn Ps 100: 4. > Över norra ingången läses : >>Halle­ luja. Lofven Gud i hans helgedom: lofven honom i hans makts fås te Ps 150: l.>> l l l Fig 38 a-d. Plan och sektioner, l: 300. Upp m G Wiren 1976. Plan and sections , sca/e l :300. 46 VÄRÖ NYA KYRK A Fig 39. Interiör mot väster. Foto P Rittsel 1976. Interior Iaoking 111est. Byggnadshistoria l en redogörel se för >> Kyrkornas till ständ uthi Göthe- borgs stift och Bohuslän >>, som stammar frän 1850, be- skrivs Värö gamla kyrka pä följande sätt: >>Wärö kyrka är för liten för folkmängden , och till tak, mur och in- nanrede sä förfa lle n att den ta1fvar ombyggnad. >> P ä en a llmän sockenstä mma den 3 maj 1850 beslöts därför att ny kyrka skulle byggas . Vid syneförrättningen samma är kostnadsberäknades den nya kyrkan till 17 311 rdl banco . För a tt finansiera kyrkobygget ansöktes om me- del hos K Majt och i bö1jan av 1852 >> Bevilljade Kongl. Majst i Nåder Stambok och Collect för Wärö nya kyrkobyggnad >> (mem). En osignerad ritning av en kyrka av enkel klassi- cistisk typ (fig 40) utfördes av en arkitekt i Göteborg och underställdes Överintendentämbetets prövning. Ämbetet acce pterade dock inte denna ritning uta n lät uppdraget gä vidare till a rkitekten E E von Rothstein39 (fig 41 ). Enligt detta förslag skulle kyrkan a nta en mer modern , nygoti sk ka raktär. Tornet är hä r försett med en hög och rikt utformad tornspira med fialer samt e n bägfris , som sedan löper under takli sten runt hela kyr- kan. Framför ingångarna i norr och söder har placerats utbyggda vapenhus av samma höjd som länghusmurar- na och med en arkitektonisk utformning motsva rande tornets bottenvå ning. Till det tresidigt avslutade kor- partiet ha r fogats tv å sakristior med separata ingångar. Kyrkorummet ä r även planerat för såväl västläktare som sidol äktare och uppges totalt rymma l 230 sittplat- ser. Den nya 1itningen förelades sockenstämman i maj 1851 men godkändes ej av församlingen . Man ville ha en ljus kyrka utan skymmande läktare och önskade inte Fig 40. Förslag till ny kyrkobyggnad om- kring 1850. Osignerad och odaterad. RA. Proposed ne111 church , c 1850. Un- signed and undated . bygga om tornet , som ju hade blivit om- och påbyggt så sent som 1826. Ett förenkl at fö rslag uta rbetades av von Rothstein , vilket accepterades av församlingen och godkändes av K Majt. I dett a slutliga förslag ingår det a v Wilelius ombyggda tornet oförändrat (fig 4 b). Kyrkorummet med utrymme för l 160 sittplatser har givits en motsvarande nyklass ic istisk utformning med klassicerande porta lomfattningar i norr och söder samt hal v runt korparti (fig 42) . Entreprenadauktion höll s första gängen i december 1852 . Det lägsta anbudet löd på 9947 Rdl Bco , till vilket ku nde läggas torparnas 2 650 dagsve rken , för vilka för- samlingen ansvarade. Byggmästare blev Sven Johans- son i Thunhem. Eftersom denne dock ej kunde förete acce ptabel borgen , måste ny auktion hå ll as följ ande är. Hemmansägare Sven Pehrson i Backa ropade in a r- betet för 9 999 R dr Bco, men ge nom särskild öve rens - kommel se öve rlä t han ledningen av bygget till den ovannämnde byggmästaren. Byggnadsarbetet påbö1jades 1854, men den gamla kyrkobyggnaden fick till sv id are stä kvar inom de nya murarna, så att gudstjänst kund e hållas. Gamla kyrkan revs först i april 1855, sedan auktion hållits på mate- BYGGNADSHISTO RI A 47 ., rialet. Redan i november samma år kunde de n nya kyrkobyggnaden tagas i bruk . Inredningen va r dock ännu ej målad , vi lket utfördes å ret därpå av spegel- fabrikören J H Ruthenbeck frän Uddevalla. Först de n 12 augusti 1860 skedde den egentliga in vigningen. Senare förändringar En grund lig renovering av kyrkan ge nomfördes 1897 under ledning av arkitekten Adrian C Pe terson i Göte- borg.40 Arbetet utfördes av M B Wall ström i Gam la Lödöse. Kyrkan täcktes med plåt och centra lvärme insta llerades. Va rmluften passerade genom gjutjä rn s- gall e r i golvet. Interiörens kl ass ici sti ska karaktär för- ändrades radikalt i enlighet med det sena 1800-ta lets ideal (fig 43-44). Kyrkorummet försägs med e tt n ytt tunnvalv av trä , lägre än det ursprungliga. Det utfördes av pärl spånt och indelades medel st listve rk i kasse tter. Tak och väggar dekorerades med målat ra mverk med fyllningar och renässans inspirerade kartuscher. Altar- uppsatsen försägs likaledes med dekorativa må lningar, och det ursprungliga korset ersattes av ett brunmåla t träkors med förgyllda strå la r (fig 46). Kyrkan fick ny, öppen bänkinredning , målad i brunt. Trearmade kan- 48 VÄRÖ NYA KYRKA l. ' r . -r BYGGNA DSHI STO RI A 49 .. .• 1--.:.~~ .:·_. 77 4;-t.:....-.?7-r-··--'- .y..:/, .•. <~ c o r r r· r: r r r Fig 42 . Ritn ing till ny kyrka av E E von Rothste in , stadfas t 185 1. RA. Drcnl'ing for a new church , by E E von Roth stein , approved in /85 1. Fig 41. Förs lag till ny kyrka av E E von Ro thstein 185 1. Förslaget förk astat av fö rsamlingen. RA. Propos ed ne11· church . 185 1, bv E E von Roth stein. This proposa / was rejected by th e parishioners. 50 VÄRÖ NYA KYRKA Fig 43. Interiör mot öster efter 1897 års restaurering, ledd av Adrian Peterson. Foto S Gunnäs 1918. ATA. Interior Iaoking east after the restoration of 1897 under the supervision ofAdrian Peterson. delabrar av bronseratjärn uppsattes på varannan bänk­ gavel utefter såväl mittgäng som sidogångar. 1932 skedde en ommålning av kyrkans interiör. Vid detta tillf::ille borttogs även bl a det kors, som placerats på altaret 1897 (tig 46), och det ursprungliga klassice­ rande altarkorset sattes på nytt upp (tig 45). Altarupp­ satsen ommålades i sina ursprungliga fårger och de or­ nament, som tillagts 1897, avlägsnades (fig 43 och 45). 1960--61 utfördes en beträffande interiören delvis ge­ nomgripande restaurering under ledning av arkitekten Kai Christensen, Varberg. Konservator C O Svensson Fig 44. Interiör mot väster efter 1897 års restaurering. Foto S Gunnäs 1918. ATA. Interior Iaoking west a.fter the restoration of 1897. utförde målningsarbetet. De viktigaste förändringar som genomfördes var följande: l . A vs tåndet mellan bänkarna samt bänksitsarnas bredd utökades så att kyrkorummet fick 960 sittplatser istället för de ur­ sprungliga l 160. 2. Altaret flyttades åt väster för att ge större utrymme åt en sakristia i öster bakom al taret. 3. Kyrkan fick delvis ny armatur och.de befintliga ljus­ kronorna omplacerades och höjdes. 4. Det blästrade glaset i länghusfönstren utbyttes mot klart glas. I koret användes även svagt färgade rutor. INREDNING OCH INVENTARIER 51 Fig 45. Altare och a ltaruppsats från 1855. Må lningen utförd av M B Wallström 1897. The altar andreredos ciat ingfrom 1855 . The painting u·as executed by M B Wallström in /897 . Inredning och inventarier Altaranordning Altaret är placerat 1 oster mot väggen ti ll sakristian (fig 37 och 45). Det är fö1fardigat av trä och omges i ans lutning ti ll von Rothsteins förslag 185 1 (fig 42) av en a rkitektonisk altaruppställning i klass icerande st il. Denna utgörs av fyra kraftiga , kannelerade kolonner med antikiserande ka pitäl , uppbärande en tung gesims med fronton i mitten. Mittpart iet inrymmer ett rund- 52 VÄRÖ NYA KYRKA Fig 46. Altarkors av trä, brunmålad ekimitation. Uppsatt på altaret i samband med restaureringen 1897, nedtaget 1932. Wooden altar cross, painred to imitate brown oak. Placed on the altar in conjunction with the restoration of 1897, removedin 1932. bågigt falt, inramat av pilastrar och krönt av ett skulpterat änglahuvud. I mittfältet finns en målning i ljusa färger, föreställande utsikt över Jerusalem. Moti­ vet utgör bakgrund till det höga, på altaret stående kor­ set. Detta är förgyllt, och över dess armar hänger en skulpterad svepduk, blå med strödda gyllene stjärnor , samt en förgylld törnekrona; Altaranordningen, med undantag för den centrala målningen, tillverkades 1855 av snickaren Johannes Johansson i Tokabo , son till den snickare Johannes Andersson, som samtidigt utförde predikstolen (mem). Målning och förgyllning utfördes 1856 av spegelfabri­ kören J H Ruthenbeck från Uddevalla med >>Utmärkt artistisk skickelighet och noggranhet>> (mem). Vid re­ staureringen 1897 utfördes den nuvarande bakgrunds­ målningen av M B Wallström, Gamla Lödöse. Vid det­ ta tillfälle ersattes också det gyllene korset enligt arki­ tekten Adrian Petersons förslag med ett kors i brun­ målad ekimitation med detaljer i rött och blått och med förgyllda strålar mellan korsarmarna (fig 43, 46). Detta kors stod på altaret till restaureringen 1932, men utbyttes då mot det ursprungliga och placerades på tornvinden , där det nu förvaras. På altaret står en liten gipskopia !lY Bertel Thor­ valdseos år 1820 utförda bild av den välsignande Kris­ tus. Den halvrunda altarringen har svarvade baluster­ dockor, marmorerade i gulbeige färg, träöverliggare samt knäfall, de båda senare klädda i beigefärgat ylle­ tyg. Predikstol Predikstolen är placerad vid den norra långväggen . Så­ väl korg som ljudtak och väggstycke har en rik , snidad dekor i klassicerande stil (fig 47). Korgen är rund och indelad i sex fält, vartannat med balusterdockor, vart­ annat med en rektangulär fyllning med ett hängande blomsterornament Pulpeten är utformad so in eh öppen bok, vilande på olivkvistar, kors och ankare. Korgen avslutas nedtill av en kraftig vulst i form ~v en band­ lindad lagerkrans. Väggpartiet inramas ~v lindade papyrusknippen . I mitten står mot en mÖIJStrad bak­ grund ett förgyllt kors med törnekro~a, svepduk och överskrift. Det tillhörande ljudtaket kantas ay en ned­ hängande lambrequin och kröns av en brinnande olje­ lampa. Under ljudtaket en gudssymbol i form av Jahve­ triangel inom strålkrans samt en hängande duva. Pre­ dikstolen är målad i blågrönt med förgyllda ornament. Predikstolen tillverkades 1855 av snickaren Johan­ nes Andersson i Öhlsbo, Mjöbäcks socken, ()Ch måla­ Fig 47. Predikstol , utförd 1855 av Johannes Andersson. Pulpit , made in 1855 by Johan- nes Andersson. INREDNING OCH INV ENTA RI E R 53 54 VÄRÖ NYA KYRKA Orgelläktare Orgelläktaren är placerad utmed västra väggen (fig 39) och uppbärs av 12 kolonner. Barriären är indelad i rektangulära fält. Dessa är grämarmorerade liksom kolonnerna. Läktaren är i övrigt mälad i grätt. Orgel Orgelfasaden är utförd efter en ritning signerad A R Pettersson 1858 (fig 39 och 48). Den har klassicistisk ,;r karaktär med tureller , omväxlande med plana pipfält Fig 48. Ritning till orgelfasad , s ignerad AR Pettersson , stad- fås! 1858. RA. Drmving for the organ .fi"ont by AR Pellersson, approved in 1858. des äret därpä , tillsammans med kyrkans övriga inred- ning, av spegelfabrikören J H Ruthenbeck frän Udde- valla. Bänkinredning Bänkinredningen är öppen och indelad i fyra kvarter samt mälad i ljusgrätt med mörkgrä , ljuslil a och för- gyllda detaljer. Kyrkan inreddes ursprungligen med slutna bänk- kvarter med enkla rektangulära dörrar. En dörr är ännu bevarad och förvaras pä kyrkvinden. Vid den genom- gripande restaureringen 1897 ersattes denna bänkinred- ning med den nuvarande enligt ritning av arkitekten Adria n Peterson. Den var ursprungligen brunmäl ad. Den nuvarande färgsättningen härrör frän 1960. Vid denna restaurering togs även nägra bänkar bort och av- ständet mellan de övriga ökades. Bänksitsarna bred- dades och höjdes framtill. och är mälad i grätt med förgyllda ornament. Den övre utsmyckningen , bl a en lyra, mäste stympas dä kyrkan 1897 fick ett nytt lägre innertak. Det nuvarande orgelverket (not 24) är byggt 1947 av orgelbyggaren Nils Hammarberg , Göteborg .4 1 Det är helmekaniskt och ha r 26 stämmor , 2 manualer och pedal. 42 Det renoverades 1964. Det äldre orgelverket byggdes av orgelbyggaren Fig 49. Dopfunt av mäss ing , utförd 1784 av Johan Jacob Humbla. Ursprungligen i gamla kyrkan. Foto S Gunnäs, 191 8. ATA. Brass baptismcd fon t , made in 1784 by Johan Jacob Humbla. Original/y in the old church. Fig 50. Kalk av sil ver, invändigt förgylld med tillhörande paten av förgyllt silver. Tillverkade 1833 av J D Blomsterwall , Göteborg. Från gamla kyrkan. Parcel-gift silver chalice with silver-gift paten. Made in 1833 by J D B/omsten va/1 . Gothen- burg . From the old church . J F Ahl strand 1858-60. 43 Orgeln hade 20 stämmor, två manua ler och peda l. Den uppvisade dock a ll va rliga bri s te r , och då Ahl strand inte lyckades av hjä lpa dessa öppnades rättegång mot honom 1864 . Först 1867 god- kändes orge ln av församlingen . 1898 anm äldes orgeln bri stfällig (st prot) , men re pa rat ion skedde först 1907 av o rgelbygga ren Es kil Lund en i Götebo rg.•• En min- dre reparation utfördes 192 1 av o rge lb yggare n Anders Magnusson .45 Nummertavlor l . Två stycken med svängda överstycken samt trappor (fig 37). Målade i pä rlgrått med förgy llda ornament. Anskaffade till kyrkans in vigning 1855. Urs prungligen placerade mell an korfönstren på no rra och södra sidor- na (ti g 43) , numera v id övergången mellan långhus oc h kor. - 2. Två stycken målade i pärlgrått och gu ld. An- skaffade 19 13, då de var försedd a med hi ssanordni ng. Nedtagna vid restaureringen 1960-6 1, men på nytt upp- satta 1974 , dock så att de sto ra övers tyc ke na togs bort och tav lorna vändes upp och ned med und erstyckena som krönande o rnament. Placerade på norra och södra s ido rna i höjd med s idoingångarna. Hissanordningen nu borta. S iffro rna sätts upp med hjä lp av tänge r. Dopredskap Dopfunten (fig 39 , 49) av driven mäss ing stammar från gamla kyrkan . Den ha r en nä rmast halvklo tformad cup- pasamt ett lock av samma form . Cuppan är slät medan INREDN ING OC H INVENTARIER 55 locket ä r utsmycka t med ett drivet mönster av druv- kl asar och granatäpplen, förenade av o rnamenta la ran- kor i stjärn form. Skaftet ä r försett med en kraft ig, rund nod och vi la r på en rund fotpla tta med en dekoration i form av drivna bucklor runt kante n. l skålens botten står i spegel skrift : >>Johan Jaco b Humbla46 Ao 1784 ». Höjd l 08 c m , skålens diameter 50 c m. Räke nskape rn a bekräfta r inköpet av funten 1784 och omta la r att den kostade l 0: 32 r iksdaler. Fu nten utgör en sen utlöpare av e n traditio n, som ha r sina rötter i senmedeltid ens gj utna mässingsfunta r , men so m i synnerhet var levande från mit:en av 1600- ta let (Eri xon s 277 ff) . E tt stort anta l rikt utsmyckade mäss ingsfuntar är bevarade i synne rhe t i Me llansve- rige , tex i Ö Stenby , Östergöt land , och V Ämtervik, Värm land , båda från o mkring 1700. Väröfunte n är i jämförelse med dessa barockfunta r st ramare i sin ut- formning med sin slä ta cuppa och s itt s kaft , e nd ast ut- s mycka t med vul ster. Do pskå l av nys il ver med inskriften: »Lå ter ba rnen komm a till mig och färme ner dem icke , ty sådana hö re r Guds rike till. » På bottnens utsida: , Vä rö kyrka 18l90». l n köpt 1890 från guld smedsfirman Kje rn ås , Göteborg. Nattvardskärl Ka lk av silver , invändigt förgylld (fi g 50). Rund profil e- rad fot , run d , någo t tryc kt samt refflad nod , bäga ifo r- mad cuppa. På fo tens nederkant läses: »Wärö Kyrko- 56 VÄRÖ NYA KYRKA Fig 5 1. Oblatskrin av s il ve r , invändigt förgy llt. Tillverkat av Johan Wallman, Varberg. Skänkt till kyrkan 1734. Ursprung- ligen i gam la kyrkan. Foto A T A. Parcel-g ilr silver brec((l box. Made bv Joltall Wallman , Va r- berg , and donared ro rhe cllllrch in 1734 . Original/y in rhe old ch urch. kalk , väger jämte Paten 60 lod , inköpt a f Wärö kyrkas mede l år 1834 , Magister I F Lada u Pr & P. L. >> (not 22). Höjd 28 ,2 cm, cuppans öv re diameter 13,5 cm. Enligt stämpl arna tillverkad 1833 av Johan Daniel Blomsterwall i GöteborgY Den tillhörande patenen av förgyllt si lver är he lt slät. Diameter 16,8 cm. Samma stämpla r so m kalken. Nattvardstyget förv aras i ett skrin av trä med vä lv t lock (fig 50). Skrinet är klätt med grönt skinn med stämpl ade ornament i guld samt fodrat med rött sämsk- sk inn . Längd 3 1 cm , bredd 19 cm . Oblatskrin av sil ve r , invändigt förgyllt (fig 51) . Rek- tangulär form , fy ra kulfötter, lås . Lock med vulst , lik- som skrin et försett med rik växto rnamentik i driven teknik. På locket ingraverat ini tia lerna S A S. I skrinets botten inskriften >> Värö Kyrkias 245/ ~ lod >> samt ålde r- mansranka . Längd 14 cm, bredd 9,5 cm , höjd 8,2 cm. En ligt stämplarna tillverkat i Varberg av gu ldsmeden . Johan Wallman. 4~ Skänkt 1734 av skepparen Sven An- dersson , so m var född i Skällåkra men bosatt i Amster- dam (gåv). 2 vi nkannor av nysi lver (fig 52) , in vändigt förgylld a, med graverad dekor . Höjd 49 cm. Inköpta 189 1 från guld smedsfirman Kjern ås , Götebo rg. Fig 52. Vinkanna av sil ver, in vä ndigt förgy lld . In köpt 1891 från gu ldsmedsfirman Kjernås, Göteborg. Parcel-gill silver .flagon, pureftased in 1891 .fi-om Kjernås. Gorhenburg. Fig 53. Sockenbudstyg av förgyllt silve r. Enligt stämplarna till verkat i Varberg 1686 . Svarvat träfodral från 1707 , kl ätt med läder. Från gamla kyrkan. Silver-gill vialictun chalice. made. according ro rhe marks. in Varberg in 1686. Turn ed wooden case co 1•ered wirh learher made in 1707. From rhe old church. Fig 54. Lj uss take av gjuten mässi ng. Sannolikt frän 1600- ta lets börja n. Ursprungligen pä gamla kyrkans a ltare. Cast brass candles tick , probab/y ear/y 17th century . Origi- nal/y on the altar o.f the old church. Vi nkan na av s ilver. Höjd 38 cm. T ill ve rkad 1969 av gu ldsmeden Ej nar Lj ungberg. Skänkt av fru Hilma Back . Backa. T re svarta vinkannor av keramik frän Höganäs samt ett oblats krin i samma utförande , skänkta 1883. Sockenbudska lk med tillhörande paten av förgy ll t s il ver, båda starkt slitna (fig 53) . Ka lken ha r slät , rund cuppa , he lt förgylld , rund profilerad fot samt cylinde r- fo rma t s kaft med rund , tryckt och profilerad nod. Ne- derst pä kalken stå r: >> Ao 1686 J B G » (= Gothenius, se not 26) samt vikten 10 ~ lod. H öjd 13 cm , cuppans dia- meter 7 cm. Patenen är förgy lld pä övers idan och har nedsänkt mittparti med bokstäverna I H S ingraverade. Pä undersidan stå r »W K 2» (=Värö kyrka 2 lod). Diameter 9,3 cm. Enligt s tämpla rna tillverkade i Var- be rg. Sockenbudstyget inköptes 1686 för gåvomedel, skä~1kta av kronabefa llnings man Henrich Memsen (gäv; se vida re under Gamla kyrkan not 28). Sockenbudstyget fö rvaras i ett fodral av svart trä 5-795595 Vä rö Stråvall a kyrkor INREDN ING OC H INVENTAR IER 57 med s kinnfoder , till verkat ä r 1707 (ve r). De t kompl et- te ras av en liten trädosa av sena re da tum . nyttj ad som oblatask samt av en liten glasfl as ka för vin i e tt kop- pa rfod ra l med o rna ment pä locket. Längd 14.5 cm. bredd 7,5 cm . Brudkrona Bru dk rona, gul d , med 24 stånd are, 12 större oc h 12 mindre, var och en krönt av en od lad pärla. Den bä r inskriften »VÄRÖ KYRKA PINGSTAFTON 1968 ». Kronan utfördes samma ä r av guld smedsfi rman Albrektsson. Varberg , och skänktes till kyrkan av Ester och Ka rl Erik Svensson, Värö. Ljusredskap Lju skronor av mäss ing (fig 37, 39) , samtliga monterade för elektriskt ljus: l . För 16 ljus i tvä kransar. Profile- rad mitt stam krönt av so l och måne . Ändklot med genombrutet ornament och knopp. Runda droppskälar med urnfo rmade pipor . Ljusarm arna prydda med fack- lor. l ned re kransen prydnadsarmar med kalkformiga blommor. Ovanför ytte rliga re tvä kransar pryd nads- armar. Höjd 120 cm. Kronan , som är kyrkans ä ldsta, inköptes 1699 i Stockholm för försam lingens samm an- skott som en s lags försonin gsgärd efte r »de t stora tu - multet» 1673 (i nv 1740 samt räk; se not 26). Hängde mit t i gaml a kyrkan (me m 1785) , nu i mittgängen so m den fjärd e frän öster. 49 - 2. För 12 ljus i tvä kra nsar. Profil erad mitts ta m, avslutad med ändklot. Runda droppskålar. Höjd 50 cm . 2 ljusarmar i ned re kransen nygjorda. Skänkt 1729 av Cornetten Ba lze r Alsing och skepparen Lars Andersson i Backa (in v 1740). Hängde i västra delen av gamla kyrkan (mem 1785). Nu pä orgell äkta re ns no rra sida. - 3. För 16 ljus i tvä kransar. O mvänt balustetformad mitts tam med stort klot ne- derst samt litet öve rst. Musse lska lsformade droppskå- la r. l kransarna prydnad sarmar med blomformade reflexorna ment. Överst en krans prydnad sarmar med so lrosformad e reflexo rna ment . Höjd JOO cm. T ill ver- kad 1785 av mässingsslagaren G ustaf Siödahl , Göte- borg. Anskaffad , liksom den följande , i samba nd med kyrka ns utv idgning. Hä nge r i mittgängen som den tred - je frän öster. - 4. För 12 ljus i tvä kransa r. Smal mitts tam , omvänt balusterformad , s tort ändklot , öve rst litet klot. Runda droppskå lar. T re kransar med pryd- nadsarma r , de tvä nedersta med blomformade reflex- o rn ament , den översta med solrosformade. Höjd 100 cm. Tillverkad 1786 av mäss ingsslagare n G ustaf S iödahl , Göteborg. Hänger i mittgängen som den andra frä n öster. - 5. För 16 ljus i tv ä kransar. Mittstam o mvänt balusterformad, krö nt av lite t klot och med 58 VÄRÖ YA KYRKA stort ä ndk lot. Tre kransar med pryd nadsa rmar, denne- de rsta försedd med blomkalksformade retlexorn a- ment. de två öve rsta med speglar . Höjd 95 c m. Ti ll- ve rk ad 1835 av mäss ingss lagare n Lars Knut sson , Vill- stad (räk). Hänger i mittgången närmast a lta ret. - 6. För 16 ljus i två kransar. Dä reme llan en krans pryd- nad sa rma r med ka lkformade blommor. l n köpt 196 1 från Eked alsve rken , Skara, i samband med kyrkans resta ure ring. Hä nger i mittgången so m den femte från öster.- 7. För 6 1jus i e n krans. Inköpt 1961 från Eke- dalsve rken , Skara. Hänge r i mittgå nge n närmast orgel- läkt aren. - 8. För 12 ljus i två kransar. Re plik av ljus- kron an från 1729 (nr 2). Skänkt 196 1 och utförd av Ekeda lsverken. Skara. Hänge r på orgel läkta ren s södra s ida . - 9. För 6 ljus. Gjuten mässing. Inköpt 1961 i Varberg . Hänger i vapenhuset. - Kri sta llkrona, skänkt 1860 i samband med nya kyrkans invigning av hand- landen Frans Nordblom , Göteborg . l sakri s tian . Hängde före 1961 i kyrka n närmas t a lta ret (tig 43) . Ljusstakar av mäss ing: l . Ett par gjutna stakar , nu pl ace rade på altare t (fig 54). Rund , hög fot , upptill av- smalnande , profilerat skaft , rund dropps kå l med ljus- pigg . Inskription saknas. Höjd 33,8 cm . Stakarna om- nämns första gången i Skånska kommissionens inven- tariel is ta av å r 1667. Förmodligen från 1600-ta lets bör- jan. - 2. E tt par gjutna staka r , nu på predikstolen . Rund fot. balusterformat skaft med ornerande pärl s tav , rund lju shå ll are. På var och en av sta ka rna finns föl- j ande inskrift: >> Ti llhör Wärö kyrka gifn af A W & PW 1829 >> samt >> Gud welsigne Däsa Hiertan >> . Höjd 30,3 cm, foten s diameter 11 ,7 cm. Tillverkade vid N y- köpings mäss ingsbruk och skänkta till kyrkan av gäst- givaren Anders Wettergren och hans hus tru Pernilla (rä k) . Nu placerade på predikstolen (fig 47) . - 3. Ett pa r lika rtade stakar. Utan inskrift. Höjd 29 ,8 cm . Ut- förda vid Skultuna bruk och skänkta 1869 av de ovan- nämnd a makarnas son , Carl Johan Wettergren . Övriga ljusstakar: l . 96 trearmade ljuss takar av bron- serat j ärn . Ti llverkade 1896 för placering på gav larna till de vid restaureringen ombyggda bänkkva rteren (tig 43-44). Stakarna mot mittgången borttogs 1947, de öv- riga vid restaureringen 1962 . De förvaras nu på torn- vinden. - 2. Sex golvljusstaka r av trä, må lade i pärl- grått och gu ld. Höjd 105,5 cm. Tillverkade och skänkta 1951 av fabrikör Rudolf Andersson , Nyebro. Placerade i koret på högtid sdagar samt runt kistan vid begrav- ningar. Textilier Antependier: l . A v röd sammet utan ornering. Anskaf- fat 1788 (räk). Förvaras nu i ki sta i koret. - 2. Av Fig 55. Mässhake av svart sammet med s il ve rgaloner. An- skaffad 187 1. Chasuble of black velve t with silver orphreys. Acquired in 187 1. Fig. 56. Deta lj av kalkduk av vit nättelduk med guldbrode- ri er. Skänkt 1727 till gamla kyrkan. Detail from a chalice veil of white nettle cloth with go/d embroidery . Presented to the old church in 1727. Fig 57. Kalkduk av vit nättelduk med guldbroderier. Skänkt 1746 till gamla kyrkan, nu uppsatt i sakristian . Chalice ve il of white nettle el o t h with go/d embroidery. Presented to the old church in 1746 , now .fi'amed in the vestt-y. rött kläde med broderier. I mitten ino m en rundel G uds lamm bärande korsfana med Kristusmonogram. Text : »Se Guds lamm som borttager världens synder. » Gåva 1932 av Kyrkliga syfören ingen . - 3. Av svart kläde. I mitten ett broderat gyllene kors med strå lar. Skänkt 1932 av Kyrkliga syföreningen. - 4. A v grön linne- damas t utan ornering. Gåva 1962. Predikstolskläden: 2 st sammanhörande med ante- pendierna 2 och 3. Båda skänkta 1932 av Kyrk liga sy- föreningen. l . A v rött kläde med smala gu ldgaloner. Text: >> Herrans ord varar evinnerligen. » - 2. Av svart kläde med på ena sidan broderat kors , på den andra texten: »Det är fullkomnat. >> Mässhakar: l. Av sva rt sammet med sil vergaloner, på ryggs idan i form av ett kors , på fram sidan en lod- rät ribba. Sydd 179 1 av fröken Adolpha Jana Natt och Dag (räk). Överförd från gamla kyrkan. - 2. Av sva11 sammet med s ilvergaloner. På ryggs idan ett kors med törnekrona , på framsidan Jahvetriangel , från vilken strå lar utgå r (fig 55). Anskaffad 1871 (inv). - 3. Av vitt siden med broderier i rött och grönt si lke samt gu ld- tråd . På ryggs idan gaffelkors med IH S-monogram inom ma ndorla i korsmitten , på framsida n enkelt gaffelkors. Fodrad med rött s iden . Belgiskt importarbete. Gåva INREDNING OCH INV ENTAR IER 59 195 1. - 4. A v grö n linnedamast med broderier i rött , bl å tt och gu ld . På ryggsida n la tin skt kors med runt korsmitten en ring av 12 små korsmärkta cirk lar. På framsidan en triangel , sammankomponerad med en krona. Komponerad av Marianne Eklund, Bohusslöjd 1962. Kalkdukar: l . Av vit nättelduk med guldbroderier i hörnen (fig 56). Svårt skadad . Skänkt 1727 . - 2. Av vit nättelduk med gu ldbroderier (fig 57). Monterad ba- kom glas. I sakri stian. Skänkt 1746 (se ovan under Gamla kyrkan) . - 3. Av svart sammet med broderi i form av en törnekrona. Gåva 1933 av Kyrkliga sy- föreningen. Böcker En rel ativt stor samling äldre danska och svenska böc- ker är bevarad . 50 Äldst är en svensk handbok , tryckt 1671. Den har fö lj ande anteckning: ,, The n n e Wäröe Kiyrckas Handbook ähr af mig Undherskrefwen Pas- tore Loci Köpt uthi Götheborg den 4 Julii Ano 1679 för l Dir, Gudh giffwe Lycka. Jonas Gothenius >> (not 26). Vidare märks kyrkolagen av år 1686, tryckt 1688 , e n handbok från 1693 samt en upplaga av de lutherska bekännel seskrifterna från samma å r. A v bibla r är beva- 60 VÄRÖ NYA KYRKA Fig 58-59. Porträtt i olja på duk , föreställande konung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. Målade 1768 av Johan Nordman. Ramarna skurna 1742 av Joachim Beckman och avsedda för två jubelskrifter. Från gamla kyrkan. Porfrails in oil on canvas, ofKing AdolfFredrik and Queen Lovisa Ulrika. Painted in 1768 by Johan Nordman. The frames were earved in 1742 by Joachim Beckman and were intended for two jubilee documents. From the old church. rade Karl XII:s bibel från 1703 samt Gezelii bibelut­ gåva i fyra band , tryckta 1724-28. Likpredikningar och personalia över flera svenska konungar och drottningar är bevarade, bl a » Klageprädikan» över drottning U !rika Eleonora från 1693 samt hennes personalia i två upplagor, båda utan tryckår. Ärkebiskopens likpre­ dikan över Karl XI finns i ett tryck från 1736 och en tysk likpredikan över samme konung från 1697. Enligt en kunglig förordning av 1678 skulle samtliga danska handböcker i de halländska kyrkorna utbytas mot svenska. Eftersom förordningen dåligt efterlevdes , ålades kyrkoherdarna år 1685 att sända in alla danska böcker till domkapitlet. Men trots dessa stränga för­ ordningar för att uppnå enhetliga svenska kyrkobruk i Halland har i Värö bevarats »Danmarks och Norgis Kirke-Ritual>>, tryckt 1685 i Köpenhamn. Den är skänkt av kyrkoherden i Värö Anders Hagraeus (not 35). Som denne var svärson till kyrkoherden Jonas Gothenius (not 26), kan man antaga att boken stammar från dennes dödsbo . En annan dansk handbok , som in­ köpts av Gothenius ägs fö av Stråvalla kyrka (se ne­ dan). Övriga inventarier Två porträtt i olja på duk , föreställande konung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika (fig 58, 59). Höjd 81 cm, bredd 65 cm. I sakristian. Porträtten målades 1769 av Johan Nordman (not Il) . Enligt kontraktet med denne skulle »de 2 Tatlor som sittja på wäggen emillan Läcktaren och choret, på hwilcka de insatte Jubel-Skrifter äro aldels förfallna >> skickas till Nord­ man. Denne skulle >> insättja wår Nådiga Konungs och Drottnings Portreter, målade med oljofårg på fin duk och tunna bräder bakom, samt låta göra den större ra­ men Lika med den mindre , och dem bägge öfwerdraga med ächta guld , samt änteligen på eller öfwer dem med en liten tjenlig Zirat och Crona insättja deras Majestä­ Fig 60. Ståndur , nu gråmå lat. Skänkt av Hans Arvedsson 1765. Överfört frå n gamla ky rkan. Langease e/ock , now painted grey. Presented by Hans Ar- vedsson in 1765. Tran5:ferred.fi·om the old church. Fig 6 1. Kista av ek med järnbeslag. Inkö pt 1693. Frän gamla kyrkan . Iron-bound oak chest , purehosed in 1693 . From the old cl111rch . IN REDN ING OC H IN VEN T ARI E R 61 Fig 62. Kista av furu med järnbeslag. Inköpt 1747. Frän gam- la kyrkan. Iron-bound pine11·ood ch es t , purehosed in 1747. From the old church . Fig 63. Kista av furu, inkö pt 1787 och må lad 1789. Frän gamla kyrkan. Pinewood ches t , purehosed in 1787 and painled in 1789. From the old ch urch. te rs Höga Na mn, fö r 45 d smt .» 1830 var dessa porträtt pl acerade ovanpå präs tsto len (inv). Beträffa nd e de nämnda jubel skri fte rna, se ovan un- der Ga mla kyrkan . Ständur (fi g 60), nu grämålat fodra l. Höjd 250 cm. Rikt o rna me nterad urtav la med fö lj ande initi a ler: >> G .N. E. , A .I. C ., H. A.S. >> Inskrift på fodra let : >> Skänkt till Wärö kyrka ä r 1765 af Hans Arvedsson .>> Fodra let var tidigare ljusblått (in v 1830). Den nu varan- de målningen härrör sig frän 1897 . Inve ntariefö rteck- ningen fö r 1765 bekräfta r donatio nen men ger ingen fö rklaring till de två fö rstnämnda initialgruppe rn a. Den ursprungliga texten a nges i in v 1830: >> Guds hus till 62 VÄRÖ NYA KYRKA ära l uti Kyrkan Wära l Gifvet af Hans Andersson (skall vara Arvedsson) 1765. >> Stär nu vid kyrkans norra vägg ~ · Kistor: l. A v ek , rikt järnbeslage n (fig 6 1 ). Handtag pä kortsidorna, mynthä l samt tre läs , varav ett s k stj ärnl äs. Inskrift pä framsidan: >> Waeroe Kyrkias >>. Längd 130 cm, bredd 56-6 1 cm, höjd 64 cm. Inköpt 1693 (räk). Placerad pä södra sidan i koret. - 2. A v furu med järnbeslag, handtag pä kortsidorna samt ett läs (fig 62). I n skrift pä framsidan: ,, W ä rö Kyrkias anno 1747>> . Längd 129 cm, bredd 57-64 cm , höjd 59 cm. Inskriftens datering bekräftas av räkenskaperna . Pä tornvinrl en. - 3. Av furu , järnbeslage n i hörnen (fig 63). Ett läs samt handtag pä kortsidorna. Inskrift pä frams idan: >> Anno 1789 >> . Längd 11 7 cm, bredd 52-60 cm, höjd 55 cm. Inskriften syftar pä det är dä kistan blev målad . Den hade inköpts 1787 (räk). Stär nu pä norra s idan i koret. Skäp med dubbla dörrar. Grämälat. Inskrift: >> Archi- vum ecclesiarum Waeroe & Strawall ae. Adornatum anno MDCCLXIIX >> . Stä r i tornkammaren. Vase r: 2 st av tenn , skänkta 1947 av prästfamiljerna Glemme och Muhl. - 2 st av mäss ing, skänkta 195 1 av ungdomarnas arbetskrets. - 2 st av silver. Skänkta 196 1 av familje n Larsson, Bua. Klockor Fig 64. Storklockan, gjuten 1878 av K G Bergholtz , Stockholm. Th e grea r bel/ . casr in 1878 by K G Bergholrz , S rockholm . I kyrkans torn hänger en stor- och en lillklocka, båda gjutna efter nya kyrkans byggnad. Storklockan (fig 64) är rikt ornerad med palmett- ranka och girlander kring hal sen samt med akantusbård kring brämet. Den bär följande inskrifter: >> Gjuten af K. G. Bergholtz, Stockholm.5 ' Wärö kyrka 1878>> samt >> MDCCCLXXV III Have Gud Allena Äran >> . Vid gjut- ningen 1878 nedsmältes den äldre storklockan frän 1505 (se ovan Gamla kyrkan). Klockan fick 1914 en spricka, som dock kunde repare ras. Lillklockan (fig 65) invigdes 1973. Pä livets ena sida en inristad bild av den väl signande Kristus i mandorla . Klockan är för övrigt helt slät. Inskrifter i versaler: l . Ovanför Kristusbilden: >> KOMM EN TY NU ÄR ALL T REDO. >> - 2. Pä motstäende sida: >> MIN FÖRETRÄDARE TILLKOM 1749. GENOM EN SPRICKA l MALMEN FÖR- LORADE HON SIN KLANG. ÅR 1973 BL EV JAG GJUT EN A V M & E OHLSSONS K LOCKGJUTERI l YSTAD FÖ R A TT l HENNES STÄLLE KALLA FOLKET l VÄRÖ TILL GUDS- TJÄNST. »52 Den äldre lillklocka, som omnämns i inskriften , är ännu bevarad (fig 66) . Den är rikt ornerad med akantus- bärder och profilerade li ster kring hals och bräm . Livet är dessutom prytt med en krona samt fyra änglahuvu- INREDN ING OCH INVENTARIER 63 Fig 65. Lillklockan , gjuten 1973 av Ohlssons klockgjuteri , Ystad. The small bel/, east in 1973 by Oh/sson's of Ystad. Fig 66. Den gamla lillklockan, gjuten 1749 av Johan Daglieb, Göteborg. Nedtagen 1973 och placerad i vapenhuset. Ur­ sprungligen i gamla kyrkan. The old small bel/, east in 1749 by Johan Daglieb , Gothenburg. Taken down in 1973 and plaeed in the porc·h. Original/y in the old ehurch. 64 VÄRÖ NYA KYRKA den. Inskrifter: l. På halsens ena sida: >>SOLI DEO GLORIA» (>>Gud allena äran>>). - 2. Därunder på livet: >>REGE FRIDERICO PRIMO l PROVINC: GUBERN : BAR : ET : EQUITE : REGI l DN : CAR : MART : FLEETWOOD l EPISC : DIOECES : S.S. THEOL : DOCTORE l DN : GEORG lO WALLIN 53 l PASTORE CAROLO BRAG l MIHI EX DONIS PAROECORU M ORTAE l FORMA M DEDIT GOTHOB : 1749 l IOHAN DAGLIEB>> 54 (>>Då Fredrik I var konung, baronen och riddaren herr Carl Martin Fleetwood landshöv­ ding, teol dr herr Georg Wallin stiftets biskop samt Carl Brag kyrkoherde formades jag, genom försam­ lingens gåvor, i Göteborg 1749 av Johan Daglieb>>). - 3. På motstående sida: >>MIN SYSTER FÖDD I PÅFWISK TÖCKEN l ÅHR TUSEND OCH FEMHUNDRA FEM l SEN Noter l. Om fornlämningarna i Värö, se närmare Lindälv, E, Fornfynd och fornminnen i Norra Halland , Varberg 1967. 2. Brev av 6.6 1378, undertecknat av bia broder Petrus, abbot i Ås kloster och Nils av Värö. Brevet utgör en kopia av ett brev frän 1362, skrivet av Magnus Eriksson. Originalet förvaras i det danska diplomatariet , Köpen­ hamn. 3. För denna och följande uppgifter om Värö och Strävalla hänvisas till B-A Persson och Th Petersson, Bygder kring Värö - en krönika genom fem tusen är , Varberg 1972 . Boken är opaginerad. 4. Verifikationerna är dock inte bevarade i obruten följd. De finns för följande är: 1704, 1706-07, 1708-10, 1741-43, 1745-55 , 1800. 5. Carl Brag, f 1706, d 1772, prästvigd 1731 , kyrkoherde i Värö 1739, prost 1762. Son till kyrkoherde A Brag, not 35. 6. Memorialet finns i ett handskrivet exemplar på LLA. Dess fullständiga titel lyder: »Per amorem quo Natalem omnes amplectimur Locum, Memorabilia Haecce Parae­ tiarum Wärö et Strävalla in Hallandia Boreali a se collecta et a Posteritale continuanda inter Thesauros Ternpli Wäröensis reposuit. Carl Brag Pastor Loci 1740.» Memo­ rialet är också, i något varierad form, avtryckt i Göte­ borgs Allehanda ärg 1774, nr 59ff. 7. Jacob Benzelius, f 1683, d 1747, biskop i Göteborg 1731­ 44, ärkebiskop 1744-47. 8. En utförlig beskrivning av kyrkogårdens historia äterfinns i Inga Bernander, Gamla anteckningar berättar om Värö kyrkogårds historia, Hallands Nyheter 3/10 1973. Uppgif­ ten om muren väster om kyrkan vilar på äterkommande iakttagelser i samband med gravöppningar. 9. Kyrkoherden i Värö Lars Olufson Warberg beskriver 1669 >>huorledis ieg udi forgangen Krig frem for andre CHRISTUS KOM l WERLDENS ÖCKEN l TÅ HALLAND LYDDE DANA MÄN l lAG ÄNTLIG GIFWEN ÄR TILL LISA l l HENN ES HÖGA ÅLDERS ÅHR l OM lAG SKAL SlUNGA SÅ LÅNG WISA l WET HAN SOM ÖFWER WERLDEN RÅR.>> Klockan anskaffades i samband med tornets om­ byggnad är 1749. Härom skriver prosten Carl Brag (not 5): >>Hemkomb frän Giötheborg till Wärö Kyrkio en ny Kläcka hwilken Församblingen sielf betalt med sina gäfwopenningar. Den wäger 3. skeppund, 5 lis­ pund>> (mem 19110 1749). Klockan kostade med axel och kläpp l 016: 30 Rdlr. I samband med gjutningen av den nya lillklockan 1975 togs Dagliebklockan ned och placerades i vapen­ huset. Kläppen hänger på vapenhusets södra vägg. atskillige PressUI·er hafver vaeret underkastet , oc fornem­ metig Anno 1657 blef af Rigens Fiender, de danske Trop­ per, saa aldelis hu u s mfvet oc plyndrit, at ieg e y h afde det , ieg kunde skiule mig ud i; foruden det de mig som en Misdedere fra min Gaard til Kiercken barfod oc barhofvet forde , mine Bern oc Folck med mange Hug oc Slag for­ fulde, Kiercken mfvede oc saa Tyranniske sig beteede , at ieg det ey med faa Ord kand udsige.>> K Fabricius, Skaanes overgang fra Danmark til Sverige I 1645- 1660. 10. En ritning av en klockstapel, som med tvekan antagits stamma frän Värö , förvaras på LLA. Då dess krönande flöjel bär ärtalet 1734 samt initialerna LAM, vilket inte kan syfta på någon präst eller annan betydande person i Värö, är det troligast att ritningen har med någon annan församling att göra. Il. Johan Nordman, d 1782, målarmästare i Göteborg 1751, ålderman i Göteborgs mälareämbete 1767- 74. Verksam även i strävalla kyrka. 12. Johan Abraham Wilelius, f 1801, d 1842 , murrnästare i Stockholm 1826. Har bl a ritat Nottebäcks nya kyrka , Småland. Se M Ullen , Granhult och Nottebäck , s 343f. 13. Henrik Wibeck , Varberg , inskriven i Göteborgs mälar­ ämbete 1742 , mästare 1756, »dock med det förbehåll , at han icke deraf gör sig någon rättighet at här i staden handtwercket, detta Embete til förfång , idka» (S A Hall­ bäck, Det efterreformatoriska dekorativa kyrkamåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige l, s 124). 14. Jfr S A Hallbäck , Det efterreformatoriska dekorativa kyrkamåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige J, s. 320. Om Ha bo se L D och N Cnattingius, Habo kyrka , Stock­ holm 1970 (Sveriges Kyrkor vol 135). Om Smålands­ kyrkorna se M Ullen, Lenhavda och Herråk ra kyrkor , s 16ff. NOTER 65 15. På Varbergs museum förvaras följande delar av altarupp­ satsen: Moses (inv nr 848), Johannes Döparen (inv nr 841 ) samt överstycket (inv nr 849). Den eventuellt till­ hörande kvinnofiguren har inv nr 838. 16. Sven Wernberg, d 1739, målarmästare i Göteborg, bur­ skap 1702. Arbetat i åtskilliga västsvenska kyrkor, i syn­ nerhet i Västergötland . Har bia 1734-35 utfört takmål­ ningar i Seglora kyrka, nu pä Skansen i Stockholm. För­ utom reparationen av altaruppsatsen utförde han 1717 stoffering av fö rsamlingens nummertavla samt av en ny­ inköpt duva ovan funten . 17. Marcus Jäger d ä, f 1626, d 1707, inflyttad frän Stral­ sund, burskap i Göteborg 1683. Ålderman i snickarämbe­ tet. Utförde i Göteborg bl a predikstolarna i Krisline tyska kyrka 1672 (nu i Lysekil) samt i domkyrkan 1674. Har vidare utfört en mängd arbeten för kyrkor i Göteborgs­ trakten , bl a altaruppsatserna i Kungälv och Västerlanda, Bohuslän samt Styrsö, Västergötland. Se vidare Lilly Ahl­ mark. Marcus Jäger , E n tysk bildhuggare i Göteborg i slu­ tet av 1600-talet, i Konsthistoriska studier tillägnade Sten Karling, Stockholm 1966, s 189-199, samt K Aasma , Kungälvs kyrkor och M B Wade/1 , Hjärtum och Väster­ landa kyrkor, fig 62--63. 18. Marcus Jäger d y, gesäll i Göteborg 1683 , burskap 1685, son till Marcus J äger d ä (se not 17). 19. De skilda delarna av predikstolen är pä Varbergs museum betecknade med följande inv nr: delar av korgen 833-34 samt 843--47, delar av taket 851 , 5881-83, 5916-17, li st med text frän predikstolsdörren 5915. Det stora antalet inv nr beror på att predikstolen tidigare förvarades isär­ tagen. Korgen är numera sammanfogad och utställd pä museet. Diskussioner förs med församlingen om att den­ na till museet skall överlämna stommen till ljudtaket, eventuellt i utbyte mot de på museet deponerade delarna av altaruppsatsen , vilken i sä fall skulle sammanfogas och uppsättas i vapenhuset. 20. De tre texter, som i Okome åtföljer de med Väröstolen gemensamma bildfalten är följande: Getsemane - >>Min sjael er bedrefvit intil döden, Vaager oc beder at i icke skulle fal de i fristelse Math. 26»; Tillfångatagandet ­ »Min ven somjeg forlod mig paa, som ad mit bmd, traade mig under fadder. Psal. 41 »; Korsfästelsen - »Ligesom Moses ophejde en hugorm i 0rcken: saa skal menniskens Son ophejes J oh. 3». 21. Skäpet finns i privat ägo på gärden nr 9:2 Norvära, »Skrivers». Den förstnämnda inskriften äterfinns ej i Bibeln , vare sig i dess kanoniska eller apokryfiska skrif­ ter. 22. Det skulpterade lammet skänktes, när gamla kyrkan revs , till en av prosten Ladaus döttrar (st prot). Det överläm­ nades dock 1946 till Varbergs museum (inv nr 23.476). Johan Fredrik Ladau , f 1773, d 1840, prästvigd 1801 , kyrkoherde i Värö 1818, prost 1827. 23 . Series Pastorum enligt 1830 års inventarium: »På långläk­ tarens östra gafvelläses: Församlingens Kyrkoherdar (förgyllda bokstäver) 6- 795595 Värö Stråvalla kyrkor Herr Sven lefde 1505 Herr Boerge lefde efter i samma seculo Herr Thorbioem likaledes Herr Jens Lack, Kyrkoh . 1570, sedan Prost , lefde 1602 Herr Hans Frantz, Kyrkioherde 16 10, sedan Prost Herr Jacob Larsson, Kyrkioherde 1628, doed 1645, gama! 51 Herr Lars Warberg, Kyrkioh. 1645, doed 1672, 58 år gam­ mal Herr Jonas Gothenius, foed i Gbrg, Kyrkioh. 1672, doed 1707, gama! 75 Magister Arvid Brag, doed i Marstrand , foe ret raedarens måg, Kyrkioh. 1696, doed 171 0, gamma142 Herr Andreas Hagraeus, foed i Gbrg, gift med foeretrae­ darens Enka, Kyrkioh . 171 1, Prost 173 1, doed 1738 Herr Carl Brag, son af Magister Arvid Brag, foed haer i Waeroe 1706, prest och Adjunct 173 1, Kyrkioherde 1739, Prost 1762, lefde vid Kyrkians målning 1768, doed d . 22 jan. 1772 Magister Peter Wetterberg, född i Torup 1724, Adjunct i Harplinge 1747, förs t Comminister 1755, sedan Kyrko­ herde 1761 i Svenljunga, Riksdagsman 1771, Kyrkoh. i Wärö 1773, Prost 1776, Riksdagsman 1778, Hä radsProst 1782, Theol Doctor 1800 och död d. 9 Oct. 1803 Magister Sven Wetterberg, född 1757, Academiae Docens 1779, Leetor och Consistorial i Gbrg 1785, efterträdde sin salig fade r i Kyrkoherde- och ContractsProst-Embetet 1805, Theol. Professor 1812, död d . 22 Apr. 1817» Denna avskrift är delvis felaktig. Jacob Larsson blev kyrkoherde 1625. De för Jacob Larsson angivna data hör istället till Simon Hög , vars namn har överhoppats i in­ ventariet. 24. En utförlig redogörelse för kyrkans orgelbestånd äterfinns i J Bernander, Orgelinventarium i Värö pastorat ,Var­ bergs museums årsbok 1970, varifrän uppgifterna om orglarna är hämtade om ingen annan källa anges . 25. Johan Joachim Beckman, f 1697, d 1787 i Göteborg. Bur­ skap i Göteborg 1736. Under gesälltiden i tjänst hos bild­ huggaren Burchhardt Prechi och därefter någon tid hos sonen Gustaf Precht, som övertagit faderns verkstad. 1750 uppstod oenighet mellanBeckman och målarämbetet i Göteborg angående Beckmans rätt att också >> staffrera», dvs mäla och förgylla sina arbeten. Som stöd för sin ståndpunkt a tt detta ej vore att anse som brott mot skrå­ stadgan anför Beckman följ ande intyg frän GustafPrechi (Gbgs målarämbetes handlingar A 151: F: 3). Den i intyget nämnde åldermannen var Johan Ross. »Aldenstund Bildhuggaren konstförfarne Johan Joachim Beckman anmodat mig att lemna bewis angående stafrering pä det arbete, som uti ens egen wärkstad för­ färdigas, hwilket bestrides och emotstås af Målare Ålder­ mannen Ross i Göteborg; altsä intygas härmedelst , at stafrerkonsten är en fri konst eller wettenskap, som aldrig hört eller hörer under något skrå eller ämbetet, utan eho som den förslåd t har den al tid fått obehindrad öfwa; hwil­ ket aldrig af någon öfwerhet blifwit nekat; warandes dess­ 66 VÄRÖ NYA KYRKA utom altid ansedd såsom e tt bihang till Bildhuggerie wärk­ s täder i synnerhet som af ungefår sjuttio å rs ä rfarenhet här i Stockholm widare bestyrks. Dessutom kan Bildhuggaren Beckman sielf wittna om det han sedt i den mig tillhöriga Bildhuggene wärkstaden den tiden ha n war i mitt hus . Det wore för widlyftigt anföra allt hwad widare härom nämnas kunde. Warder a ltså ofwan anförde bewis san­ ningen till styrka lemnat af Gustaf Precht Kgl Hofconducteur Stockholm den Il febr 1751 » Angående nummertav lorna i Borås , se S Kar/ing, Kyrkor­ na i Borås och Brä mhult , s 154f. Nummertavlan i Värö utstä lldes på Göteborgsutställningen 1923 (nr 480 A). 26. Jonas Bengtsson Gothenius , f 1632, d 1707. Prästvigd 1660, kyrkoherde i Värö 1672- 1695, då han avstod pas­ tora te t till mågen , Arvid Brag (not 35). Till Gothenii per­ son är knuten en dramatisk händelse i församlingens his­ toria , en präststrid , för vilken Bexe/1 utförligt redogör (s 279ff). Gothenius hade 1672 blivit vald till kyrkoherde efter Laurentius 0/ai Warbergensis och fått konsistoriets fullmakt. Hovpredikanten Johan l äransson Warberg ut­ verkade dock samtidigt kunglig fullmakt på pastoratet. Han hade också några förespråkare i församlingen , efter­ som han , enligt Bexe/1, »ganska wäl talade det ännu icke aflagda Danska språket». Väröborna lämnade in en böne­ skrift till konungen att Gothenii utnämning skulle stad­ fäs tas, men uta n resulta t. Jöranson , som tydligen var av hetsigt temperament , spelade dock själv Väröborna i hän­ derna geno m att vid ett tillfä lle förgripa sig på Golhenius. Av denna orsak förkla rades Järansson pastoratet förlus­ tig och Go!henius fick 13 augusti 1673 kunglig fullmakt. Vid meddelandet om detta begav sig Järansson till Värö kyrka. Trots att det var söndag och mitt under guds~änst­ tid , gav sig l äransson in i kyrkan oc:h släpade handgrip­ ligen Golhenius från altaret . Resultatet av detta övervåld blev a tt Jöransson sattes i arrest på Varbergs fästning, där han senare avled . I Värö kyrka fick sedan , enligt kon­ sistoriets beslut , ingen gudstjänst hållas, förrän rannsak­ ningen i detta mål avslutats. Denna händelse ka llades >>det stora tumultet», och den äldsta mässingskronan i kyrkan (se ovan fig 37, 39) sägs vara inköpt av försam­ lingens sammanskott som en försoningsgärd för denna händelse (1699). 27. Jens Andersson Lack, kyrkoherde 1570-1609. Hans dot­ ter Anne Jensdaller var gift med Jesper Laurissen, »en förmögen mann , som bodt i Stråvalla sockn och gården By>> (mem 1740). Dessa tre personer skänkte 1602 ett par ljusstakar till stråvalla kyrka (se nedan). 28. Gåvaboken 25 jan 1681: >>Absolverat Beata 0/ssd. Pijh/ som fick 2 barn och s traxt dödde, barnefadren sades Henrich Memsen wara.>> 16mars 1681: »Tillåtit H Mern­ sen at gå til alters emoot ett löfte at gifua til Wäröe Kyrckia een Sochenbudz Kalck och Paten af Silfuer. » Kalken är dock försedd med initialerna J B G =Jonas Benglsson Gothenius (not 26), den dåvarande kyrkoher­ den. Henrich Memsen var bror till den Erich Memsen som år 1673 på egen bekostnad hade låtit renovera altar­ tavlan samt skänkt en svensk bibel >in folio >> (gäv). 29. Härmed åsyftas den pest som 17 11 drabbade socknen och som krävde 80 dödsoffer. Se vidare Bexe/1 s 273 f. 30. Lars 0/ufsson Warberg. f 16 14, d 1672. Kyrkoherde i Värö 1645, prost. G m l. Anna Chrislensdotler, företrä­ daren Simon Högs änka, d 1658, 2. Boet Larsdatler Hval/ingia, d 1672. Epitafiet , som inte nämner Warbergs födel seår, anger dock hans å lder vid hans död 1672 till 58 å r, vaJför Skars!ed!s uppgift att han föddes 1621 måste vara felaktig. En liknande tavla har också funnits i Strå­ valla kyrka (se nedan). 3 1. Nejlikan symboliserar Kri sti lidande och därmed kvin­ na ns tro på Kristi försoning. Se l Bergs/röm , Den sym­ boliska nejlikan. 32. Egendomligheten a tt Kristus välsignar med vänster hand kan möjligen förklaras med a tt förlagan spegelvänts. 33. Formuleringen går närmast tillbaka på Rom. 4:25, där texten i Vulgata dock lyder »... et resurrexit propter iustificationem nostram». 34. Av Lars 0/ufsson Warbergs barn gifte sig Anna med kyrkoherden Jörgen Erici Skyrling i Hunnestad. Lars blev kyrkoherde i Friliesås 170 l och Getinge 1703 samt avled 1739. Olof blev komminister i grannförsamlingen Veddige. Samtliga antog tillnamnet Wärling efter sin födelseort (Skars tedt). 35. Arvid Brag, f 1668, d 17 10, prästvigd 1692, kyrkoherde i Värö 1696. Gift med Catharina Gothenia, dotter till före­ trädaren Jonas Bengtson Gothenius. Hans efterträdare var Anders Hagraeus , 1677-1738, prästvigd 1703, kyrko­ herde i Värö 1711 på villkor att han konserverade före­ trädaren prosten Brags änka e ller dotter. Då han 1710 tillfrågades om vilkendera han önskade , svarade han a tt han helst ville gifta sig med dottern men skulle resa till Värö för a tt se om han kunde få tycke för änkan, vilket också blev fallet (Skarstedt s 662). Beställningen av tavlan kan möjligen ha skett genom HagraetiS' och hans hustrus försorg. 36. Muntlig uppgift från Sjöhistoriska museet. 37. Simon Hög , f 1594, d 1645. Kyrkoherde i Värö 1628. Gift 1630 med Anna Christensdatter, som är avbildad på epitafiet efter sin andre man, Högs efterträdare Lars 0/ufsson Warberg (se ovan fig 25-29 samt not 30). 38. Peter Wetterberg, f 1724, d 1803. Riksdagsman 1771 och 1778, kyrkoherde i Värö 1773, prost 1777, kontraktspros t 1782, teol dr 1800. 39. Edvard von Rothstein, f i Uppland 178 1, d 1890. Utbildad vid Königliche Allgemeine Bauschule i Berlin 1845-48, e o arkitekt vid Överintendentsäl)lbetet i Stockholm 1848, ordinarie 1862, arbetschef för Stockholms stads vatten­ byggnader, lära re i husbyggnadslära vid Akademien för de fria konsterna, professor 1871. 40. Adrian Crispin Peterson, f 1835, d 1912, arkitekt . Stude­ rade vid Chalmerska Slöjdskolan i Göteborg med exa­ NOTER 67 men 1858 och vid Konstakademien i Stockholm 1861­ 1866 såsom elev till prof Scholander. Arkitekt i Över­ intendentsämbetet 186~1904 . Från 1872 praktiserande arkitekt i Göteborg, verksam framför allt såsom kyrka­ arkitekt. Peterson har i Västsverige rita t ett 40-tal lands­ kyrkor och restaurerat ett stort antal. Jfr SvK, Bo I : 3, s 376. 41. Nils Hammarberg, orgelbyggmästare i Västra Frölunda, Göteborg. Innehavare av Olof Hammarbergs arge/byg­ geri. 42. Disposition : Manual l. l . Principal 8 fot , 2. Oktava 4 fot; 3. Kvinta 22/ 3 fot ; 4. Oktava 2 fot ; 5. Comett 4 chor; 6. Trumpet 8 fot (Lunden 1907); 7. Gedackt 8 fot (ny); 8. Flöjt 4 fot (ny); 9. Mixtur 4 chor (ny) repetition påfiss; l O. Dulcian 16 fot (ny). Manual 1/. l . Rörtlöjt 8 fot; 2. Princi­ pal 4 fot (Ahlstrands Basetthorn 8 fot manual I); 3. Wall­ flöjt 4 fot (både namnet och stämman från gamla orgeln. Piporna koniska.) 4. Nasard 2 2/ 3 fot ; 5. Gemshorn 2 fot ; 6. Ters 1'/3 fot; 7. Oktava l fot (sifflöjtmensur); 8. Scharf 3 kor repetition på ess; 9. Regal 8 fot . Pedalen . l. Fagott 16 fot ; 2. Subbas 16 fot ; 3. Principal 8 fot (gammal stäm­ ma i fasaden) ; Hakkoppel för Il/I , II/Ped , I/Ped.; 4. Ge­ dackt 8 fot ; 5. Koralbas 4 fot (gamla Oktava 4 fot); 6. Skalmeja 4 fot ; 7. Kvintactena 2 fot ; Trampa för jalusi­ svällare till manual II . 43. Johan Ferdinand Ah/strand, f 1822, d 1889, orgelbyggare och organist i Istorp , Halland . 44. Eskil Ragnar Lunden, f 1881 , d 1946. Orgelbyggare. Organistexamen 1898. Från 1897 lärling hos orgelbygga­ ren Salomon Molander i Göteborg. Efter en studieresa till olika orgelbyggerier i Danmark och Tyskland 1903 över­ tog han firman samma är. Orgelbyggeriet var vid 1900­ talets böljan ett av de ledande i Västsverige . Se L H Nilsson, Jörlanda kyrka, Sv K Bo II: l , s 118, not l. 45 . Anders Magnusson . f 1882, västsvensk orgelbyggare. Son till orgelbyggaren Johannes Magnusson . f 1852. A Mag­ nussons Orgelbyggeri AB i Mölnlycke grundlades 1888 av Johannes Magnusson. 46. Johan Jacob Humbia (andra namnformer Humla. Hum­ blad), burskap i Göteborg 1778, mästare 1784. Utfört ar­ beten för Krisline kyrka i Göteborg samt för Tyska kyr­ kan i Stockholm. Har även utfört en nu förkommen dop­ skäl med lock samt en ljuskrona för Stråvalla kyrka . 47. Johan Daniel Blomsterwall. f 1786, d 1841, mästare i Gö­ teborg 1810, burskap 1813, son till den Jacob Blomster­ wall, som 1779 tillverkade ett oblatskrin för Stråvalla kyrka (se Strävalla not 15). 48 . Johan Wallman , guldsmed , burskap i Varberg 1 70~39 . Har bl a utfört kanna och ljusstakar till Varbergs kyrka . Skrinet utstäfldes på Göteborgsutställningen 1923 (nr 1032). 49. Eftersom det krönande ornamentet , sol och måne , vid denna tid var sällsynt annat än på Skultunakronorna, kan det tänkas att denna ljuskrona var tillverkad vid Skultuna bruk . Se S Erixon, Gammal mässing, s 20. 50. Bokförrådet beskrivs mer utförligt i I Bernander, När Halland blev svenskt , Varbergs museums årsbok 1974. 51. Kristian Gabriel Bergho/tz, f 1839, d 1918, klackgjutare i Stockholm. 50 klockor bevarade , bland vilka märks kloc­ kan i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm frän 1884 (Holmbäck ). 52. Ohlssons klockgjuteri, Ystad, tillverkade klockor frän 1905 . A v de 142 bevarade klockorna märks den i Göte­ borgs domkyrka från 1923 (Holmbäck). 53. Georg Wallin d y, f 1686, d 1760, biskop i Göteborg 1744. 54. Johan Daglieb, klackgjutare i Göteborg, verksamhetstid 1742-57 (Holmbäck). KYRKOGÅRDEN 69 STRÅVALLA KYRKA Kyrkogården stråvalla kyrka med omgivande kyrkogård (fig 68) lig­ ger ca 5 km nordost om Värö kyrka. Den nuvarande kyrkogården är belägen dels omkring kyrkan, dels öster om den angränsande vägen. Äldst är partiet runt kyrkan, inhägnat av en gråstensmur samt planterade lövträd. Området har tre grindar: huvudingången i öster rakt framför koret samt två s idoingångar i norra och södra murens västra del. Ingångarna är försedda med järngrindar i fyrkantiga grindstolpar av granit , krönta av granitklot. I muren strax söder om den östra ingången syns spår av det nu rivna kyrkstalle t (fig 68). Den nya kyrkogå rden är omgiven av en stenmur. Den har en ingång i väster, försedd med grindstolpar av granit samt järngrind, ritad av folkskollärare Eric Qvarnström 1942. 1835 beslöt församlingen att kyrkogården sku lle pla­ neras samt >> att liken hädanefter skola begrafvas jemte hvarandra i rad öfver hela kyrkogården, hvadan såle­ des alla enskitta ättebackar upphö ra >> (s t prot). Varje familj skulle därför hämta hem sina gravstenar och jämna s in >>ättebacke >> . Ännu fem år senare hade man dock inte efterkommit denna uppmaning. Stämman lät därför kungöra att alla hällar inom en månad skulle av­ hämtas av sockenborna: >> ... uraktlå ta de detta så har hvem som häldst ägande-Rätt till nämnda hallar. > Inga äldre gravminnen finns därför bevarade. 1864 omlades kyrkogårdsmuren och tre grindar an­ skaffades. Ett kyrkstall uppfördes invid östra muren strax söder om huvudingången. På 1870-talet plantera­ des träd innanför muren. De nuvarande grindstolparna med sina grindar uppsattes 1909. Ett förs lag till utvidgning av kyrkogården på vägens östra sida antogs år 1938. Fyra år senare invigdes den nya kyrkogårdsdelen. I samband härmed revs det gam­ la kyrkstallet och ett nytt uppfördes öster om nya kyrkogården . I ena änden av denna byggnadslänga in­ reddes 1961 ett bårhus. Klockstapel Klockstapeln är placerad öster om kyrkan (fig 69 och 72) . Den med bräder helt inklädda , vitmålade stapeln är uppbyggd av 2 master och 10 snedsträvor, varav 6 röd­ målade fyrkantiga eksträvor och 4 runda av gran, pla­ cerade på en tiokantig cementerad sockel. På en av granspirorna är inskuret årtalet 1761 samt bokstäverna AE, vil ket bör syfta på Anders Ericksson, snickare i . Norvära , som skötte besiktningen av stapeln efter en omfattande reparation (räk). Huven är åttkantig med karnissvängt takfall , spån­ klädd och krönt av en flöjel av järn. Stapeln har en ingång på norra sidan samt fyra brunmålade ljud luckor, enkla i söder och norr och dubbla i öster och väster. Flera klockstaplar har föregått den nuvarande. 1666 omnämns >> syllar til Klåckehuset >> (räk). En ny klock­ stapel byggdes 1695 och dess tak reparerades 1706 (räk). Den nuvarande stapeln byggdes 1739. Detta år nämns i gåvoboken >> en Klockestapel , som de detta åhr af egna medel upbygt och kostat 79 dir 27 öre smt>> . Stapeln var då öppen och rödfargad (räk 1747). 176 1 omtalas >> Klockstapelens beklädning med Bräder och öfwerstrykning med Tjära» . En genomgripande repara­ tion utfördes 1846-47. 1916 sökte församlingen tillstånd att riva den då ganska förfallna stapeln , men ansökan avslogs av överintendentämbetet och klockstapeln blev istället reparerad. Fig 67. "Mundus"-en personifikation av Världen eller världsligheten med maktens spira i sin hand och globen runt sitt huvud . Detalj från helvetesscenerna i den Yttersta Domsframställning, som åter­ ges i Stråvalla kyrkas tak. 1700-talets slut. Jfr fig 83. Foto M Lindgren. "Mundus", a personification of the World or worldliness with the sceptre of might in her hand and the globe round her head . Detail from the Hell scenes in the Last Judgement, on the ceiling of Stråvalla Church; end of 18th century. Cf.figure 83. 70 STRÅVALLA KYRKA ..-....,.~. .,...,.l .. - -~ :_ --........._ ­ l .· .l ~-l •' /~ - ---. Fig 68. situationsplan , l: 2000. Uppm G Wiren 1976. General plan , sca/e l : 2000. l l L l 'l~ 'f. Fig 70. Kyrkan med omgivande kyrkogård, inlagd på karta för laga skifte 1826. LMV. The church with the surrounding churchyard, inserred inta a map for the re-distribution of land, 1826 . Fig 69. Stråvalla kyrka med klockstapel, exteriör från sydost. S tråvalla Church with bel/ tower; exterior from southeast. Fig 7 1. Klock stapeln , uppförd 1739, inklädd med bräder 176 1. Foto P Rittsel 1976 . The bel/ tower, erected in 1739, ene/osed in boards in 176 1. KYRKOGÅRDEN 71 Fig 72. Plan och sektion av klockstapeln . Uppm G Wiren 1976. Plan and seerian of the bel/ tower. 72 STRÅVALLA KYRKA Fig 73. Exteriör från nordost. Foto P Rittsel 1976. Exterior from nortireast . Kyrkobyggnaden stråvalla kyrka (fig 69 och 73) är till sina huvudsakliga del ar medeltida. Det östra partiet är dock ombyggt på 1700-talet. En sakri stia är tillbyggd på kyrkans norra sida. Material och teknik Kyrkobyggnaden är en salkyrka med tresidig korav- slutning (fig 68-70, 73, 74a-i). Längd 20,5 m, bredd 9,3 m. De 1-1 ,25 m tjocka murarna ä r uppförda av vald och kluven marksten , med undantag för korpartiet och sakristi an , som ä r byggda av tegel. Kyrkan är utvändigt putsad och vitkalkad utan mar- kerad sockel. Fönsteröppningarna ma rkeras genom en omfattning av slätput s. Taket är på kyrkan täckt med enkupigt tegel , på sakri st ian med papp samt tjära t. På taknocken ovanför koret finns en flöjel av svartmålad plåt med ärt alet 1671 . Den är en år 1975 utförd kopia av den ursprungliga flöje ln . Ovanför kordörren ä r en sten inmurad i väggen , svm1målad med inhuggna, vit- målade bokstäver »L O y ,, samt årtalet 1671. Initia ler- na avser kyrkoherden Lars Olufsson Warberg (Värö not 30) . Båda de nämnda föremålen har säkerligen varit place rade på ett nu rivet vapenhus , vilket byggdes detta är (jfr nedan) . Över långhuset reser sig en ta kstol av ek , vars kon- struktion är av gotisk karaktär. 1 Den tycks ej ha stå tt öppen utan ha varit dold av ett välvt e ller pla nt trätak. En senare taks tol av fur som uppbär det nuvarande tunnvalvet är inpassad mellan den medeltida takstolens hanbjä lkar (fig 74). KYRKOBYGGNADEN 73 Fig 74a-e. Plan samt fasader och sektioner mot öster och väster, l :200. Uppm G Wiren 1976. Plan and fronts and seetians Jooking east andwest, sca/e l: 200. mm 7-795595 Värö Stråvalla kyrkor 74 STRÅVALLA KYRKA m m Fönster och ingångar Kyrkorummet har 9 fönster , 4 i södra väggen och 3 i norra, l i östra korväggen samt ett mindre fönster ovanför sakristian, samtliga rundbågiga och med breda solbänkar av sten. Karmar och bågar är av trä, brun- målade utvändigt, vita invändigt. Korfönstret är dock försett med spröjsverk av trä och järn samt glas i rött, blått och gult. Fönstret täcks på insidan av en lös skärm med en utsparad rosett , som endast släpper ige- nom det gula ljuset från fönstret (fig 88). I väster ovanför ingången i höjd med orgelläktaren finns ett upptill tresidigt avslutat fönster i en stick- bågig nisch. Spår av äldre , igenmurade fönster syns i innerväggarnas puts på södra och norra sidan. sak- ristian har ett fönster i östra väggen och ett i västra. Ingångarna utgörs av en huvudingång i väster, en koringång i söder samt en ingång genom sakristian. Till huvudingången i väster (fig 74) leder två breda trappsteg av granit. Ingången har en enkel omfattning med en fronton. Dörrarna utgörs av dubbla pardörrar. De yttre är klädda med snedställd panel upptill och lig- gande nedtill samt brunmålade. De inre är spegelför- sedda och målade i pärlgrått och vitt. Koringången är Fig 74 f- i. Fasader och längdsektioner mot söder och norr, l: 200. Uppm G Wiren 1976. Fronts and seetians Iaoking south and north. sca/e l :200. stickbågig. Dörren är brunmålad på utsidan och mörk- blå på insidan . l den inre dörrsmygen, som vidgar sig kraftigt inåt , finns spår av en äldre dörr: ett övre dörr- hängsle på västsidan och ett hål för låsbom på östsidan. Som trappsten utanför kordörren är placerad en sten- häll med två fördjupningar, flyttad från gården nr l: 2 Stråvalla. l södra långhusväggen syns igensättningar efter två äldre portaler (se nedan). Interiör Kyrkorummets interiör (fig 75, 76) präglas av takets rika målningsdekor samt i övrigt av den enhetliga in- redningen , vilken med undantag för bänkarna stammar från 1872. Murarna är putsade och avfärgade i vitt. På södra och norra långhusväggarna finns en delvis välbevarad målningssvit från 1500-talets början. Väggarna avgrän- sas uppåt av en kraftigt profiterad taklist , målad i grå~ blått. Taket utgörs av ett relativt flackt tunnvalv med målningar från 1700-talets slut. Två kraftiga tvärbjälkar stöttar taket i dess östra parti. Märken efter ytterligare en tvärbjälke kan urskiljas ovanför taklisten strax öster om läktaren. Koret markeras genom en liten nivåskill- nad, ett trappsteg hög. Golvet i koret samt i länghusets mittgäng bestär av sågad och slipad Ölandskalksten. Under bänkkvarteren är golvet lagt av lackerade furu- plankor. Byggnadshistoria Den medeltida kyrkan strävalla kyrka har i stort sett bevarat sin medeltida ut- sträckning . Det nuvarande länghuse t var dock försett med en rak östmur (fig 74). Vid restaureringen 1964 framträdde dennas grundmur tydligt under det nuva- rande korgolvet (fig 77). Dessvärre utfördes inga upp- mätningar och endast ofullständig fotografering innan hela golvet göts med betong.2 I samband med dessa ar- BYGGNADSHISTORIA 75 Under läktaren är två mindre förvaringsutrymmen avskärmade med laserad brädpanel. Kyrkorummets nuvarande fargsättning, huvudsakli- gen i vitt och grått , stammar frän den senas te restau- reringen 1964. beten påträffades i golvfyllningen en tjurhuvudbrakteat frän 1300-talets slut (diameter 14 mm ; nu på Hallands museum 15887). 1741 utgjordes fönstren fortfarande endast av tre öppningar, »mycket små och irregulaire >> (mem , jfr ne- dan). Av dessa var två belägna i den södra muren . Det ena, längst i väster, hade enligt räkenskaperna uppta- gits 1666. Den medeltida kyrkan tycks alltså ha haft 76 STRÅVALLA KYRK A Fig 75. Interiör mot ös ter. Inrerior Iaoking easr. endast två fönster, ett i södra långhusmuren och ett i kore t. Den höga och smala huvudin gången va r placerad på söd ra väggen (fig 74). Innertake ts ursp rungliga from ä r okänd men av den mede ltida taksto len att döma har kyrkorummet täc kts antinge n av ett plant trätak e ller av ett tunnvalv av trä. Taksto len ha r ej stått öppe n (se ovan). Go lvet bestod ä nnu 1741 av jordgolv i bänk- kvarteren och stenhällar i gå nge n. Två träskulpturer , en madonnabild (fig 92) och e n S Olof (fi g 93) från 1200- talet, nu i Va rbergs museum , visar att kyrkan på van- ligt sätt varit försedd med två sidoalta ren i långhuse t. Beträffande kyrkobyggnadens å lde r förmodas i prästmemorialet att kyrkan skulle byggts som en e r- sättni ng för det med tiden fölfallna kapell et vid Löfta- bro , va rs klocka skulle förts över till den nya kyrkan (se nedan). Denna klocka bar dock årtalet 1404. Säker- l igen ä r kyrkan betydligt ä ldre. Fö r en tidigare datering ta la r de bevarade medeltida in ve ntarie rn a, de nyss nämnda träskulpturerna samt ett krucifix (fig 9 1) och en dopfunt (fig l 04) , vi lka al la kan dateras till tiden 1250-1300 . Ifråga om a rkitekturen kan sägas, att sa l- kyrkotypen , som är re lat ivt vanlig i Halland (t ex l dala , Gälli nge) , föreko mmer under största delen av medel- tiden och ingalunda ä r ovan lig unde r 1200-talet. Också takstolen (fig 74) kan hänföras till samma tid . Den ä r av a llmän gotisk typ, no rm al för mindre kyrkorum (Lund- berg s 200) . Senare förändringar och tillbyggnader De beva rade räkenskaperna för Stråvall a kyrka omfa t- tar tiden från å r 1663. Detta å r täcktes taket om med spån . Underhå ll sarbete på takläggningen upprepas se- dan i sto rt sett vart tjugonde å r ( 1686, 1704, 1727, 1746, Fig 76 . Interiör mot väster. Interior Iaoking we st . 1759), tills taket å r 1769 täcktes med tegel (räk). År 1666 näm ns »ett Nytt Winduue Näderst i K yrki an på den Sönder Sijden» . Utanför ingången byggdes 1671 ett vapenhus . Detta kröntes säkerligen av den flöjel med inskriften ,, L O V 1671 », som nu ä r place rad på kortaket. Initia le rna syftar på kyrkoherden Lars Olufs- son Warberg (Värö not 30 samt fig 25 , 27). På vapen- BYGGNADSHISTORIA 77 huset satt förm od lige n också den ste ntav la med samma inskrift , som nu ä r inmurad ovanför koringången (jfr ovan). Nästa större ingrepp i kyrkan skedde 1689, då en ny »Himbling» uppfördes som ersättning för e tt äldre in- nertak. Detta hade förmodli gen varit plant , att döma av notiser om ett rättsfa ll , som ut spe lade sig 168 1 (V iske 78 STRÅVALLA KYRKA häradsrätts dombok). Då avrättades nämligen en man vid namn Jon Ring för att han stulit segel, som varit utbredda till tork på kyrkans vind (se även not 16). Huruvida den nya himlingen var ett plant trätak eller ett välvt är ovisst. Ordet kan i Västsverige beteckna båda taktyperna. Anteckningen av 1689 åsyftar dock icke det nuvarande innertaket , som uppfördes först 1787. Utöver diverse reparationer, i synnerhet av kyrk­ dörrarna , samt uppförande av en ny klockstapel (se ovan) skedde inga större förändringar förrän år 1741 , då i präs tmemorialet gjordes följande anteckning: »Ut­ rymdes de 3 fenstren på Stråwalla Kyrkia, som til­ förene warit mycket små och irregulaire , samt giordes det främsta fenstret på norre sidan aldeles å nyo» (mem). I räkenskaperna noteras att detta skett »enligt landshövdingens resolution>>. Att ett så stort ingrepp inte var utan ekonomiska problem för den fattiga för­ samlingen visar följande anteckning av prosten Carl Brag: »Herr Handelsmannen Gomer Lagerbohm beha­ gade låta utskicka 6 skof godt tyskt glas , som icke äro för mycket gångne sönder; såsom ock detta glas behöf­ wes till min fattiga annexe Kyrckia Stråwalla, så täckes Herr Handelsmannen gifwa det bästa pris som han kan ... » (ver). Samma år lades för första gången brädgolv i hela kyr­ kan »som tillförene icke warit hade, utan allenast hallar på gången och i stolarna intet» (mem). I samband med att ny predikstol och ny altaruppsats hade anskaffats , målades 1752 hela kyrkan av Johan Nordman från Göteborg (Värö not Il) . »Tillförne var i hela Kyrkian ingen målning , så att nu allt innandöme, heta hwad det heta will, med wapnhus och Kyrkians hembling målat blef. Samma arbete kostade 234 daler Smt och blef af Församblingen med gåfwopenningar betalt» (mem 1752). I början av 1760-talet noterades i kyrkan vissa all­ varliga brister och syneförrättning företogs 16 juni 1763. Därvid fann man »Murar, Tak av Ekespån , Fen­ ster, Stolerum, Läcktare , Altare Tafla, Prediko-Stol och Klockare Stol med mera i godt och uprätt Stånd; rnen Kyrkans Östra Gafwel i bägge hörnen remnad twärt igenom och mot en aln i buckt utfallen öfwer perpendiculairen, hwilken, om han af s ig s ielf skulle nedfalla torde på innandömet, besynnerligen påther in­ til stående Altaretafla, Predikostol , Preste- och Klåc­ kare-Stolar göra stor skada, samt blifwa uti Gudstien­ stens förrättande til stort hinder». Man föreslog, att muren, som alltså buktade ut närmare en halv meter utanför s itt ursprungliga läge , skulle tas ned och muras upp på nytt , men att den då skulle »utföras i rundel , hwarmedelst ock Kyrkan kan få en liten Sacrestie til sina Mobiliers förwar, hwilka hittils måst hängas i en fuktig Kista, theraf de tagit skada». Denna stora reparation genomfördes 1768-70 (mem, räk). Det nya koret murades av tegel. En koringång upptogs i norra väggen. I samband med ombyggnaden tog man tillfället i akt att ersätta spåntaken med tegel- Fig 77. Grunden till medeltids­ kyrkans östra korvägg, frilagd i samband med restaureringen 1964. Foto Allan Johansson , Frillesås. The foundations of th e eastern wall of the nav e of the medieval church, revealed in conjunction with the restoration in /964. Fig 78. Interiör mot ös te r före 1964 å rs res taurering. Foto S Gunnäs , 191 8. ATA. lnt eriorlooking east before the res toration in ! 964. tak . Den föreslagna sakri st ianordningen kom dock a ldrig till utförande. Präste n skrudades i den med pre- dikstolen sammanbyggd a präststolen Ufr Värö) . l långhuset upptogs 1774 i » himlinge ns rund e n öp- ning som e n stor tunnbotn a tt så wäl sjuklig ånga må utdragen blifwa som ock ljudet af sången mera wara befordrat >> (s t prot). En ny välvd himling , också den försedd med e tt hå l i mitten , förfä rdigades 1787 och målades två å r senare i >> ljus perlefårga av måla rna Peter Sandeli och Olof Hagström >> (räk ; not 7). Den nuvarande målade ut- smyckningen i taket måste a lltså ha tillkommit efte r 1789. Därom finn s dock inga uppgifter i kyrkans anna- ler (se nedan) . Vid samma tillfälle renoverades även in- redningen : läk ta re, predikstol och alta re (se nedan). 1789 gjordes i samband med rappning av kyrkan en ny dörröppning på södra s idan i koret. Denna fick er- sätta den ga ml a koringånge n på norra s idan , vilken murades igen . Också en ny fön ste röppning togs upp öster om den nya dörren i korets södra mur. Fönstret i västra väggen upptogs 1820 (s t prot) . År 185 1, i samband med att ny orgel anskaffades och läktaren byggdes om (se nedan), togs en ny fön steröpp- ning upp på norra väggen längst å t väs ter (s t prot). Där hade tidigare funnits e n dörröppning som igensatts vid okänd tidpunkt. Först 1870 blev det nödvändigt med en större öve r- BYGGNADSHISTORIA 79 sy n av kyrk an. En kyrkostämma 18 juli 1870 fattade ett detaljerat restaureringsbes lut , dä r de största för- ändringarna bestod i att vapenhuset skulle ri vas , torn och sakristia uppföras samt inred ninge n, med und an- tag för orgel och läk ta re , he lt förny as . Resta ure ringen skedde under led ning av a rkitekten Otto August Man- kell. :1 1872 stod kyrkan i stort sett få rdig i sitt nya skick (fig 78). De förändringar som vidtagit s var fö lj ande: l . Vapenhuset revs och söd ra långhus ingången mura- des igen . Ett fön ster av samma sto rlek som de övriga öp pnades i stä ll et på denna pla ts. - 2. Hu vudingången fl yttades till kyrkans väst ra sida , dä r en ny bred dörr- öppning bröts upp . - 3. Ko ringången på södra s idan murades igen . - 4. Den gamla å r 1789 igenmurade kordörren på norra s idan togs upp på nytt och vidga- des för att användas som ingång till e n ny sakri stia. Ovanfö r denn a dörr upptogs ett ha lvfönster med sam- ma övre profil som övriga fön ster. sakristi an uppfördes av tege l med pulpettak , täckt av z inkplåt. Takformen valdes med hänsyn till fön stret. - 5. Det östra fönstret vidgades och försågs med färgade glas i spröj sar av järn . Samtliga övriga fön ster vidgades nedåt med unge- fär l fot. - 6. Enligt beslut 1870 skulle alla tvärbjäl- karna tas bort >>såsom varande a llde les onödige och mycket van pryd lige >> . I kyrkans östra de l hade dock grund en alltid visat s ig då lig , och det hade uppstått 80 STRÅVALLA KYRKA Fig 79. Jesu barndomshistoria. Medeltida kalkmålningar på norra långhusväggen ca 1520. Överst Jesu födelse , Frambärandet i templet och första scenen av Konungarnas tillbedjan. Nederst Flykten till Egypten och Skördeundret . Foto P Rittsell976. The Childhood of Jesus. Medieval murals on the north wall of the nave, c 1520. Top: the Birth of Christ, Christ Presented in the Temp/e and the .first scen e of the Adoration of the Magi. Bottom: The F/ight in to Egypt and the M irae/e of the H arve st. sprickor i skarven mellan det hundra år tidigare till­ byggda koret och den övriga kyrkan. Därför blev det nödvändigt att bibehålla de båda östliga tvärbjälkarna, medan den västliga togs bort. - 7. Takmålningarna täcktes med ljus oljefarg. - 8. Nytt golv lades i hela kyrkan och inredningen förnyades (se nedan) . Församlingens beslut om att ett torn av sten eller trä skulle uppföras i väster blev dock aldrig genomfört. Kostnadsförslag togs in, men eftersom ett stentorn skulle belöpa sig till 10 000 riksdaler och ett torn till hälften byggt av sten, till hälften av trä till 7 000 riks­ daler, bedömdes kostnaden för hög för den lilla annex­ församlingen (st prot 11/9 1873). 1916 uppgjorde församlingen ett restaureringsför­ slag , som bl a omfattade uppförande av ett torn, vilket förkastades av Överintendentsämbetet. Ett nytt förslag presenterades församlingen, som dock avvisade det, varför åtgärderna begränsades till nödvändiga repara­ tioner. Bl a skedde en omläggning av tegeltaket. 1964 utfördes en restaurering under ledning av arki­ tekten Kaj Christensen, Varberg. De medeltida vägg­ målningarna samt takmålningarna från 1700-talet fram­ togs av konservator C O Svensson, Göteborg . Bänkar­ na förnyades och mellanväggar uppsattes under läkta­ ren till förvaringsutrymmen, garderob m m. MÅLNINGAR 81 Fig 80. Jesus vid 12 års ålder i templet? Detalj av. de senmedel­ tida kalkmålningarna på norra långhusväggen. Foto P Rittsel 1976. Christ, aged twelve years, in the temp/e (?). Deta il from the late medieval murals on the north wall of the nave. Målningar Medeltida kalkmålningar På långhusets väggar återstår en delvis fragmentarisk kalkmålningssvit från senmedeltiden .4 Dessa målningar nämns ingenstans i kyrkans bevarade annaler. Det är därför antagligt att de var överkalkade redan 1671 , när den i räkenskaperna tidigast omnämnda inre kalkslag­ ningen skedde. Målningarna framtogs och konservera­ des 1964 av konservator C O Svensson. De är till dels relativt väl bevarade , även om stora partier förstörts av fönsterupptagningarna. Målningarna (tig 79-82) löper i en dubbel fris på lång­ husets norra och södra väggar. F risen är uppdelad i två register av en virad bladstav . Nedtill avslutas den av en dubbel sicksackbård med infållda fyrbladiga blommor. Nederst löper en bandl;lård . Bildsviten är in­ delad i arkader målade i omväxlande rött och grönt. Kolonnerna är uppbyggda av två vridna »stjälkar >> , en röd och en grön, medan kapitälet utgörs av en stor ros­ formad blomma. I svicklarna återges änglar med ut­ bredda vingar (fig 81 a) . Norra sidan upptas i stort av Jesu barndomshistoria fram till dopet, södra sidan av passionshistorien. 82 STRÅVALLA KYRKA MÅLNINGAR 83 Fig 81 a. Kristi passionshistoria. Överst Fottvagningen och Natt­ vardens instiftande. Nederst Korsbärandel och Korsf:istel­ sen. Parti av södra långhusväg­ gen . Kalkmålningar från om­ kring 1520. Foto P RittseL The Passion ofChrist. Top: The Washing of the Feet and the In­ stitution of the Eucharist. Bot­ tom: Christ Bearing the Cross and the Crucifixion. Murals dat­ ing/rom around 1520. Fig 81 b. KorsbärandeL Detalj av fig 81 a. Foto P Rittsel 1976. Christ Bearing the Cross, detail fromfigure8/a. Förteckning över motiven: Norra väggen, övre registret frän väster (fig 79): l. I det fragmentariska faltet närmast öster om mitt­ fönstret ses ett lamm, vilket kan tyda på att här fram­ ställts Bebådelsen för herdarna. ~ 2. Jesu födelse. Maria ligger på knä inför barnet på marken. Josef anas i bakgrunden. Stjärnan lyser tydligt under stalitakeL ~ 3. Fragment. Det altarliknande föremålet i mitten tyder på att här kan ha framställts Omskärelsen eller Frambärandet i templet. ~ 4. Konungarnas tillbedjan. Maria med barnet samt Betlehemsstjärnan syns tydligt. Framför dem knäböjer den förste av konungarna. Östra delen av bilden har skadats genom upptagning av fön­ stret. ~ 5-6. Ytterligare två fält bör ursprungligen ha rymts i detta register. I falt 5 har sannolikt de två äter­ stäende konungarna framställts. På andra sidan fön­ stret syns fragment av en häst. Möjligen kan här konungarnas hemfard ha återgetts. Norra väggen, nedre registret frän väster (fig 79): 7. Fragment av häst. Oidentifierat motiv. -' 8. Flykten till Egypten. Bakom åsnan med Maria och barnet samt Josef syns en såningsman, iklädd byxor, med sånings­ skäppan under vänster arm och en säck med utsäde på marken. Han hör till den apokryfiska legend, vars fortsättning vi finner i de två följande falten. ~ 9-10. Skördeundret. Såningsmannen och hans hustru skör­ dar den säd, som de för fä timmar sedan sätt . En av Herodes soldater på en ståtlig häst frågar dem efter rymlingarna. De kan helt sanningsenligt uppge att fa­ miljen passerat, när de sådde sin säd, varför soldaterna ger upp sitt förföljande. ~ 11. Bakom predikstolen finns fragment av en svärtydbar scen (fig 80). Kristus 84 STRÅ V ALLA KYRKA Fig 82 a. Kristus inför Kaifas. Detalj av södra väggens pas­ sionshistoria. Foto P Rittsel 1976. Christ before Caiaphas. Det a il from the Passion on the south wall. lyfter s ina händer i talar- eller välsignelsegest mot en biskop. Scenen kan tänkas föreställa Jesus vid 12 års ålder i templet, eftersom även judiska präster och skriftlärde under medeltiden framställdes i kristen prästdräkt. - 12. Jesu dop . Fragment. Man ser t v endast en ängel som håller upp Kristi klädnad , men denna detalj är tillräcklig för säker identifikation av motivet. Södra väggen , övre registret från öster (fig 81 a): l . Fotatvagningen. Kristus, som bär ett stolaliknande band över axlarna, omges av fem av lärjungarna och är i färd med att två Petri fötter. Denne lyfter högra han­ den i en talande gest. - 2. Nattvarden. Kristus sitter vid bortre sidan av bordet, omgiven av lärjungarna och med Johannes lutad mot sitt bröst. Han böjer sig fram och räcker brödet till Judas , som - utan gloria - är placerad vid bordets motsatta sida. - 3. Fragment. En Fig 82 b. Kristi uppståndelse. Nu fragmentarisk kalkmålning på södra långhus väggen. Foto P Rittsel 1976. The Resurrection ofChrist. A now fragmentary mural on the south wall ofthe nav e . lykta syns tydligt , vilket tyder på att Tillfångatagandet med Judaskyssen här haft sin plats. - 4. Kristus fram­ för Kaifas (fig 82 a). Kristus förs fram av två soldater mot sin domare, vilken bär mitra. Den ene av soldater­ na lyfter s in hand mot den fångne. Södra väggen , nedre registret från öster (fig 81 a): 5. På höger sida om den nu igensatta portalen syns en man med ett armborst invid ett träd. Han riktar sitt vapen snett uppåt mot ett nu utplånat mål, vilket kan ha befunnit sig ovanför dörren. - 6. Korsbärandel (fig 81 b) . Med hjälp av Simon från Cyrene bär Kristus sitt kors. Han vänder sig om mot Maria och en annan glorieförsedd, sörjande kvinna , medan en bödel med karikerade anletsdrag drar honom framåt med ett rep, fäst om hans midja . - 7. Korsfästelsen, utformad som en Kalvariegrupp, dvs med de sörjande Maria och Jo­ hannes på var sida om den korsfäste Kristus. 8. Upp­ ståndeisen (fig 82 b). Kristus står i graven med lyft högerhand , i vilken han hållit en uppståndelsefana. Fragmentariskt bibehållen. De beva rade fårgema är röd- och gulockra, svart (i vissa fall eventuellt dekomponerat rött) samt grönt. Målningarna på de båda väggarna skiljer sig någo t från varandra ifråga om fåltens komposition och figurernas storlek. På norra väggen är figurerna i all­ mänhet omkring 90 cm höga , på den södra omkring 120 cm. Två konstnärshänder bör alltså ha varit verk­ samma, även om uppläggningen av målningarna skett av en person. Den medeltida målningssviten i Stråvalla är den enda som i sin helhet bevarats i Halland. Senmedeltida muralmålningar är dock också kända i Landa kyrka , där man år 1915 framtog några fragmentariska scener, som emellertid åter kalkades över. A v bevarade bilder i A T A framgår att likheterna med Stråvallamålningarna var mycket stora: samma arkadindelning med den ka­ rakteristiska fårgväxlingen rött-grönt , samma blom­ kapitäl, likartad figurteckning. En och samma verkstad bör alltså ha arbetat i båda kyrkorna. Målningarna uppvisar många drag, som tyder på att de tillkommit under senmedeltiden. Inte minst gäller detta ifråga om dräkter , exempelvis den ridande sol­ datens rustning på norra väggen. Målningssviten kan dateras till 1500-talets första fjärdedel , förmodligen så sent som omkring 1520. I andra fönstret från öster på södra väggen finns rester av dekorativ målning av senare datum: en dubbel vinkelbård i rött. Takmålningar Taket befriades vid restaureringen 1964 från den ljusa oljefårg , som täckt det sedan 1872. Därvid blottades en välbevarad målningsdekoration (fig 67, 83-87) i ljusa pastellfårger, omfattande hela taket. Huvudmotivet ut­ görs av Yttersta Domen. I kortaket över altaret åter­ ges Treenigheten (fig 83): Gud Fader med långt, vitt skägg och härskarsymbolerna glob och spira , Kri stus (fig 85) i yngre gestalt och hållande ett kors samt emel­ lan dem den Helige Andes duva. Nederst tillbedjande änglar. Längre åt väster över långhuse t tronar Kri stus som domare på regnbågen med fötterna stödda på moln , burna av putti (fig 84). Han lyfter högra handen och sänker den vänstra till tecken på evig salighet respektive fördömel se för människosjälarna. På var sida om honom återfinns bisittarna i domen: de tolv apostlarna, sittande bland molnen på eleganta rokoko­ stolar. De saligas själar syns i ett moln , som lyfts av två änglar. Därintill bär en ängel fram Livets bok , som MÅLNINGAR 85 stöds av en putto . På Kristi högra sida ses en sittande man med fjättrade händer samt Moses med lagens tavlor (fig 86). Längre åt väster står en ängel med sköld och flammande svärd. Helvetets kval skildras drama­ tiskt i det västra partiet , där ormar och djäv lar angri­ per förvridna kroppar och där människor sliter s itt hår eller sitter hopsjunkna i total förtvivlan. I nordvästra hörnet sitter en kvinna, som uppenbarligen hör till hel­ vetets härskarklass (fig 67). Hon bär kläder, till skill­ nad från de nakna själarna runt omkring henne, hon bär en spira i sin högra hand och en orm i den vänstra. Hennes huvud omges av en glaskupa. Kvinnan är Mun­ dus , Världen eller världsligheten, som har fått många av de omgivande fördömda på fall under deras jordeliv. Glaskupan är ett världsklot, hennes vanliga attribut, som ibland placeras i hennes hand, ibland på hennes huvud .5 I Örgryte gamla kyrka, målad 1741 av Johan Ross , där exakt samma bildprogram återfinns i taket, möter vi också denna kvinna med samma utstyrsel. Där röjer ormen sin identitet tydligare än i Stråvalla: han bär ett äpple i munnen och kan alltså identifieras med Frestaren, den gamle Ormen . Också taket i Skepplanda, Västergötland , målat 1770 av Johan Bur­ man , uppvi sar samma bildprogram, som förmodligen går tillbaka på en gemensam förlaga , antagligen ett kopparstick. Frågan om målningarnas datering och at tribuering visar sig vara ytterst problematisk. stilistiskt hör mål­ ningarna hemma under 1700-talets andra hälft. U n der denna period målades hela kyrkan första gången 1752 av Johan Nordman (mem ; Värö not Il ). Denna notis kan dock ej avse figurmålningen , eftersom stora in­ grepp sena re gjordes i kyrkorummet. Efter utvidgning­ en av kyrkan 1770 målades en del av inredningen samt »det nya tilökta Choret» av Johan Adolf Spaak6 från Varberg (räk). Dennes blygsamma arvode - 50 riks­ daler - ger dock ett mått på arbetets begränsade om­ fattning. Avgörande i sammanhanget är dessutom att kyrkan försågs med en ny himling år 1787. Räkenska­ perna omtalar följande: >> 22 juni 1787 Anders Erl ands­ son och Swen Persson i Sefshult och Hjeltaljunga för 4 tolfter timmer och l O tolfter bräder , 14 J u Iii Bengt Andersson, Börge Jönsson och Samuel Jönsson för det de förfårdigat en ny, hwälfd himling i Kyrckjan fritt i Arbetslön 25:-, tillsläppt l 000 st dubbel och 2000 enkel Lächtspik 4: - , 3 st Järnboltar och stora järn­ wräklingar att befåsta Sparrwärket och murleijderna 2: 24 . .. Wid dessa Reparationer äro medgångne icke allena de efter denna Räkning inkjöpte Materialier , utan äfwen de efter 1786 Års Räkning i behåld warande 30 Tolfter Bräder>> (räk). Två år senare målades det 86 STRÅ V ALLA KYRKA Fig 83. Den målade himlingen över kyrkorummet, sedd mot öster. Målningarna sannolikt utförda på 1790-talet, möjligen av Johan Blomberg , mästare i Halmstad . Över koret ses Treenigheten. Jfr även fig 67. Den runda öppningen i takets mitt var avsedd för ventilation. The ceiling paintings Iaoking east. The paintings we re probah/y executed during the 1790's, possibly by Johan Blomberg, a master from Halmstad. Above the chancel is a representation of the Holy Trinity. See also figure 67. The circu/ar opening in the middle of the ceiling was for ventilation. Fig 84. Yttersta Domen. Detalj av takmålningen fig 83. Kristus såsom Domaren omges av apostlarna, placerade på tidstypiska rokokostolar. The Last Judgement. Detail from the ceiling paintings in jigure 83. Christ as Judge of the World is surrounded by his Apostles, silting on typic·a/ Rococo chairs . MÅLNINGAR 87 nya taket, enligt av bl a biskopen Johan Wingård (not 9) godkänt beslut , i »hwit eller ljus perlefårg utan bilder, som uplyser Kyrkan » (res 27.7 1789). Kontrakt slöts härom med målarmästaren Peter Sandeli , Göteborg. 7 Arbetet bekräftas i räkenskaperna: > Likmätigt Hög­ wederbörligt tillstånd . .. är Hemlingen målad med ljus perlefårga, alla stolarna såwäl å mans- som Qwins­ sidan , öfwerstrukna med oljofårg, förnyat alla skadade ställen å målningen på Läcktaren, Prädiko- och Präste­ stolen , jemwäl förnyat försilfringen på Altaret och Prä­ dikostolen, der den warit skadat, hwarföre målaren Peter Sandeli bekommit för Färgor och Arbetslön .. . 108: 16.>>Trots att ingenting nämns härom i räkenska­ per eller gåvobok måste målningarna alltså vara ut­ förda efter 1789, förmodligen på 1790-talet. Detta är dess mer förvånande som den rådande smaken vid den­ na tid gick i riktning mot ett >> kl assiskt>> skönhetsideal. Den ovannämnde biskopen av Göteborg , Johan Win­ gård , uttryckte tanken med all önskvärd klarhet vid en visitation i Rävinge kyrka 1796, då han rådde försam­ 88 STRÅVALLA KYRKA lingen att måla sitt tak >>med någon ensam och lius, helst perleferg såsom vida prydeligare än de i lands­ kyrkorna vanligen förekommande och mindre lycke­ ligen träffade sinnebilder>> (not 8). Vid en visitation 1807 i Stråvalla antecknar biskop Wingård till proto­ kollet, att kyrkan är ''IT1ärkeligen förbättrat att den­ samma blifwit invändes målad>> . Härmed åsyftar han säkerligen endast en år 1805 utförd kalkslagning av kyr­ kans innerväggar, till vilken åtgick bl a 3 tunnor kalk (räk). Någon övermålning av taket kan då inte ha skett, Fig 85. Kristus. Detalj av Tre­ enigheten i fig 83. Foto P Rittsel 1976. Christ. Detai!.fi"om the Ho/y Trinity in figure 83. eftersom målningarnas motiv beskrivs i inv 1830. Först 1872 doldes målningarna, som ovan nämnts, med vit oljefärg. I samband med den planerade restaureringen 1916 diskuterades på kyrkostämman takmålningarnas värde inför en eventuell framtagning. Stämmans uppfattning kommer till tydligt uttryck i protokollet: >> ... finnes ta­ kets målningar vara af sådant konst- eller kulturhisto­ riskt värde, att de böra tillvaratagas , så skänker för­ samlingen gerna hela taket till ett museum där dess Fig 86. Moses med lagtavlorna. Detalj av takmålningen tig 83. Foto P RittseL Moses ll"ith the Decalogue . De­ roi! fi"om the cei/ing paintings in .figure 83. rätta plats då är. >> Man kan inte inse varför kyrkan »skulle belamras med sådana målningar, som utan egentligt värde endast i vår tid uppväcker hån och spe mot den religion som skall upplysa och vägleda oss . Kyrkan är enligt vår uppfattning intet museum . .. Då nu intet af den gamla målningen får renoveras , blir fö ljden den , att vi få ett gammalt lappadt tak med gräs­ liga målningar och hvad prydnad det kan vara för vår kyrka kunna vi icke förstå. Då är det bättre som det är. » Såsom nämnts framtogs målningarna först 1964. 8- 795595 Värö Stråvalla kyrkor MÅLNINGAR 89 Vid stilistisk jämförelse med andra målningar från samma tid i Västsverige framgår, att ingen av de mäs­ tare som var knutna till Göteborgs målarämbete kan tänkas ha utfört arbetet. Det fanns dock ett fåtal må­ lare, som arbetade självständigt. En av dessa var den ovan nämnde Johan Adolf Spaak, som var verksam i Varberg. Han målade 1767 taket i Styrsö,Västergöt­ land , en himling av ungefår samma form som den i Stråvalla. Denna nu försvunna målning hade enligt be­ skrivning ett mycket likartat program . Dekorativa mål­ 90 STRÅVALLA KYRKA ningar av Spaaks hand är bevarade i Abild , Halland. De ä r utförda 1767 och har ren rokokokaraktär. Om Spaak levde så länge som in på 1790-talet har dock ej gått att fastställa. Figurmålningar av relativt likartad karaktär som de i Stråvall a finns dock bevarade i två andra Hallands- kyrkor, Kvibille (1771) och Rävinge ( 1774) . Figurteck- ning , ans iktsformer och molnformationer är nära be- släktade med motsvarande element i Stråvalla, men i den senare kyrkan saknas de rena rokokoornament , som återfinns i de förra. Upphovsman till målningarna Fig 87. En av de sa liga sjä la rna i Yttersta Domen. Detalj av tak- må lninge n fig 83. Foto P Ritt seL On e of the blessed souls in the Last Judgement. Detail.fi'omthe ceiling paintings in .figure 83. var Johan Blomberg , mästare i Halmstad. 8 Denne över- tog 1769 verkstad och änka efter Bernhard Christian Dahm. Som Blomberg dog först 1802 vid 80 å rs å lder är det tänkbart att han på 1790-talet utförde målnings- dekorationen i Stråvall a. De förvånande sena rokoko- mässiga dragen i figurteckning och färghållning kan då förklaras som en retarderad stil hos en å ldrig målare . Frånvaron av rokokoornament kan däremot tolkas som ett försök till förnyelse. De måttliga stilskillnaderna mellan Kvibille och Rävinge å ena sidan och Stråvalla å den andra blir naturliga med tanke på tidsintervallet. Fig 88. Alta re t med dess ut- smyckning frä n 1872. Altar- sta karna a v mäss ing frä n 1602. Th e altar and its adammen t , 1872. Th e brass altar candie- sticks date fi'om 1602. Inredning och inventarier Altaranordning Altaret (fig 88) är placerat mot korets östra vägg nedan- för korfönstret. Det är utfört av trä i kl ass icerande stil , målat i vitt och guld samt prytt med stili se rade rosor i hörnen. Det utfördes 1872 av Johannes Johansson i Stocken (st prot) . Den samtida altarprydnaden utgörs av ett högt för- gyllt kors av trä (höjd 180 cm), på vilket fåsts en för- gylld törnekrona samt ett i trä skulpterat ländkläde . Kl ädet är vitmålat och prytt med skulpterade , förgyllda stjärnor i relief. Korset står på en vit sockel med bok- stäverna IHS samt dä runder tre förgylld a spikar. Soc- keln avslutas å t sidorna med voluter , prydda med stili- serade, förgyllda rosor. Om förhållandena före 1780 ger räkenskaperna, bortsett från diverse uppgifter om al- tartextilier, endast upplysningen att man 1768 anskaffat »2ne små låsar til 2 skåp , som äre innebygde under INR EDNING OCH INV ENTARI ER 91 Altaret och vid Prästestolen ». Frånvaron av egentlig sakristia gjorde givetvis sådana skåp nöd vändiga . 1780 muras emellertid ett nytt altare av sten »med s itt behöriga Bord och sidor af Furu bräder>> (räk). Alta- ret var rödmålat (räk 1782). 1820-21 förfärdigades å ter ett nytt altare. Rä kenska- perna 1820 talar om arvode till murarmästare samt ut- gifter för sni~kararbete . I inventariet 1830 å terges in- skriften nederst på det nya altarets framsida : , Epis- copo C . Fr. af Wingård , Praefecto Provinsiae Arnell , Pastore J . Fr . Ladau , haec Altaria e recta sunt anno 1821 ». 9 En anteckning 1842 om »lås till altares kåpet» (räk) kan möjligen tyda på att ett förvaringsskåp fanns också i detta altare . Den tidigare altarprydnaden anskaffades år 1750 och betalades med 130 daler (räk) . Den var e tt verk av Göteborgsbildhuggaren Joha n Joachim Beckman (Värö 92 STRÅVALLA KYRKA Fig 89 . Aposte ln Paulu s . Träskulptur från en ej beva rad a lta r- uppsats, utförd av Johan Joachim Beckman 1750. Nu i Var- be rgs mu seum. S t Paulthe Apostle . Carved wooden .fig111·e .fi"om a no ll" lost re redos , made by Johan J oachim Beckman , 1750. Now in the Varberg Museu111. not 25) , som ett pa r å r tidiga re också tillverkat >> en ny prädiko- och präs testohl>> åt församlingen (se ned an). l inventa ri eförteckn ingen av å r 1830 beskriv s a lt arupp- sa tsen på följande sätt: >> Aita rtafl an före ställer i Bild- huggeri: Den H. Nattvardens Instiftelse , och inunder läses: ' Detta görer till min åminne lse'. På sidorna stå 2ne Bilde r, af hvilka den ena hå ller en Ka lk och en Staf och den a ndra ett Paten och e n Bok. Öfverst före stäl- les: Jes u Himmelsfard. Årta let 1750 finnes ock å Taflan tecknad!. > Av detta a rbete återstå r nu endast de två sidobilderna, som utgörs av två apastiabilder (fig 89, 90), nu deponerade i Varbergs museum (inv nr 828, 829). De har båda e n höjd av 63 ,5 cm. Den ene bär en bok med texten: >>The n a ka lk är t het nya testa- mente i m inom blod >> ( l Kor Il: 25). På gru nd val av c itatet kan bilden tolkas som S Paulus, vars andra attri- Fig 90. S Matteus. Träskulptur från den 1750 .~.ltförda a ltar- uppsatsen. Jfr fig 89. Nu i Varbergs mu seum. S t Matth e 11 ·. Ca rved ll"ooden .figure./i"OIII th e reredos made in 1750. Cf.figure 89 . Now in the Va rberg museum . but , av texten att döma, bör ha utgjorts av en ka lk. Förmod ligen ha r en förväxling skett i den ovannämnda beskrivningen. Den andra bildens armar ä r nu borta, med sockeln bär inskriften S M ATTHÄUS . T räskulptu- rerna är utförda i en senbarock stil med fl addrande drapering , som väl överensstämmer med de predik- s tol sreliefer som utfördes av samme mästare (fig 95- 99). Beckmans a lta ruppsats ersatte en ä ldre a lta rtavla , som 1750 flytt ades från altaret och hängdes på kyrkans norra vägg (mem 1750). Den fanns kv ar ännu 1870 men ä r nu förkommen. In venteringe n av å r 1830 be- skriver den på följande sätt: >>På norra vägge n hänger en afdankad Altartafla, som af sina qvarlemnade ströd- da målningar tyckes hafva före stä llt : Nattva rden, och her Kyrkoh . Warbergs samt dess begge Hustrurs Namn tecknade inunder, på samma egna sätt, som samma Namn blifvit skrifne på en Tafla i Wärö Kyrk a. >> Detta >> egna sätt » är närmare beskrivet av prosten Carl Brag (Värö not 5) i memoria let 1740 i svaret på frågan om inskrifter i kyrka n: ,, På Altaretaf- lan finnes intet mer , än dett att hon är stofferat e ll er målat i Sa lig Herr Lars Warbergs tid hwars namn derpå ock läses med hans wanliga SymboiO . >> Brags uppgifter om inskriften ä r identiska med utformningen av kyrko- herdens namn på den ovan beskrivna Värötavlan (fig 25, 27; se även Värö not 30). Man kan dä rför antaga att de båda hustrurnas namn också var utformade på samma sätt som på Värötavlan (fig 26a och b). Alta rringen ä r halvcirkelformad med rektangulära fy llningar och målad i gråblå marmorering . Överligga- re och knäfall är klädda i gråblå tt ylle med linnei nslag. l memorialet omtalas 1746 att >> Disken , som tillförne gick tw ärs öfwer he la Kyrkian b le f och dragen i den nu stående fyrka nten >> . 1780 tillverkades >> en ny disk om- kring altaret med nya Pelare >> (räk). Denna rymde blott lO personer (st prot) , men stod trots klago mål från för- samlingen kvar tills den ersattes av den nuvarande a ltarringen vid den stora restaureringen 1872. Knäfallspall vid altaret med inskuret å rtal >> 1748 >> samt därunder två nedsänkta fält med rester av målad blomorna mentik . Pallen nu klädd med samma blågrå tyg som altarringen. Längd 50 cm, bredd 24 cm. Skänkt 1746 av Lars Andersson i Hansegård och målad två å r senare (räk). En ä ldre >>prästepall >> anskaffades 1704, men var 1746 obrukbar (räk). Medeltida träskulptur På Varbergs museum förvaras tre medeltida träskulp- turer, en Kri stusbild från ett triumfkrucifix (inv nr 825), en madonnabild (inv nr 826) samt en bild av S Olof (inv nr 827). De två sistnämnda bilderna depo- nerades på museet 1918. Kristusbilden (fig 91) , som är skuren i lövträ och har varit krederad och målad , ä r delvi s fragmentarisk . Ar- marna , som varit fästade med tappar, saknas liksom a nsiktet . Kroppss tällningen är rak , men huvudet har lutat något åt höger. Sirligt inrullade lockar faller ned på axlarna. Fötterna är lagda i kors med höger fot ovan- på den vänstra och fästade med en stor spik med kraf- tigt , upptill avfasat huvud . Ländklädet är knälångt och osymmetriskt draperat. Det hänger långt ned på höger sida men lämnar vänster knä och underben fr ia. Runt midjan bildas e n vu lst med en nedhängande flik mitt fram. Karnationen är vitgul med lätt antydda blod- strömmar frå n såren . På ländk lädet urskiljs rester av förgyllning . Höjd 67,5 cm. Korset är ej bevarat. INREDNING OCH INVENTARIER 93 Fig 9 1. Fragme ntarisk Kristusbild från triumfkrucifix . 1200- talets mitt e lle r andra hälft. Nu i Varbergs mu seum . Fragmentary figure of Christ ji-om a rood; mic/clle or seeond ha/f of the 13th cen tury. Now in the Varberg Museum. Kristusbilden , som är ett välgjort arbete med sk ick- ligt å tergiven a natomi , är av unggoti sk typ och kan da- teras till 1200-talets mitt eller andra hälft. Färgresterna kan delvis hänföras til l den »stoffering» som skedde 1704 (räk) . Vid denna tidpunkt hängde krucifixet ännu i kyrkan. >> 2 krokar til Crucifi xet >> anskaffas nämligen 1705 (räk). l inv 1830 ä r det inte längre omnämnt. Madonnabilden (fig 92) är skuren i ek samt krederad och målad . Madonnan trona r front a lt på e n bänk med profilerade sidostycken och hå ller Jesusbarnet på vän- ster knä. Hennes ansikte är stramt utformat med stora välvda ögonglober. Håret faller i två stili serade länkar över ax larna. Hon bär en krona av trä , skuren i ett stycke med hu vudet. A v kronans ursprungligen sex spetsar är endast den bakersta bevarad . Maria är klädd i en finplisserad klädnad med bälte samt mantel , som bildar en uppstående kant över höger skuldra . Jesus- barnets hu vud saknas. Han hå ller höger hand i en väl- 94 STRÅ VALLA KYRK A Fig 92 . Madonnabild . Mitte n eller andra hä lfte n av 1200-ta let. Nu i Varbe rgs museum . Madonna. M idelie or seeond ha!f of th e 13th eentury. Now in the Va rberg Museum. s ignande gest. Barnets benställning är tafa tt utförd: höge r knä är krafti gt uppskjutet ovanfö r det vä nstra, me n fötterna är trots detta parall e ll stä llda. Betydande rester av krede ring och målning är bevarade. Madon- nans karnation är ljus med röda kinder. Hennes dräkt har varit vit med gul halslinning och gult bälte, medan manteln varit blå. Barn ets livklädnad har varit vit med rött bälte . Höjd 88 cm. Så sent som 18 16 anges ma- donnabilden vara placerad vid kyrkans ös tra vägg, dvs i koret (brev Sven Wette rberg till S P Bexelll 8/6 1816). Bilden ä r e tt prov insiellt a rbete av unggotisk typ. Ansikte och hår är summa ri skt utförda. Den fint pa- ralle llplisserade dräkten är unggotiskt klass icerande medan ögonens välvda form är ett å lderdomligt stil - drag. Liksom krucifixet har även madonnabilden paral- le lle r i Skånes unggotiska skulptur , och dess tillkomst bör ha skett under 1200-tale ts mitt e lle r andra hälft. Fig 93 . S O lof. 1200-talets a nd ra hä lft. Nu i Varbe rgs museum . St O/af. Seeond ha/f of th e 13th cen tury . Now in the Var- berg Museum. S Olofsbilden (fig 93) är skuren i ek , krederad och målad. Helgonkonunge n är placerad stra mt fro ntalt på en profil erad tron, upptill täckt av ett skulpterat kläde. Trone ns högra s ida är skuren fö r sig och fast med tap- par. Gestaltens vertikala linje är kl art markerad och överbenen sta rkt underdimensionerade, varfö r det inte är ö verraskande att inv 1830 uppfattar hono m som »Upprättstående». Hår och skägg är elegant fri se rade. Kronan är skure n i ett med hu vudet, som i sin tu r är skulpterat för s ig och fås t vid kroppen med en tapp. Kronan har haft 5 spetsar, vars tappa r ännu sitter kvar i ta pphålen. Helgonet är kl ätt i livkl ädnad med bälte samt hermelinsbrämad mantel. Vänster hand griper med övlig ges t i mantelbandeL Höger a rm är avbruten strax nedanfö r armbågen, men av in v 1830 vet vi att S Olof i höger hand burit sitt vanliga a tt ribut , en lång- skaft ad strid syxa. Ett runt omålat märke i få rgen på höge r knä tyder på att yxan varit stödd mot knäet . U n der bildens fötter betinner sig den traditionella un- derliggaren , e n numera svårt skadad mansgestalt, vi l- ken kan iden tifi e ras so m Kalf Arn esön. S Olofs drå- pare. Visserligen kan varken huvudbonadens typ e ll er eventuell förekomst av svärd fastställas, eftersom bä- de huvud och a rm ar saknas. Men den manskolt i vilken figuren är klädd räcker so m underlag för identifika- tionen . Bildens ursprungliga fä rger ä r relativt väl bevarade. Helgo nets livkläd nad ä r blå och den hermelin sbrämade manteln röd . Krona, mante lband och bälte är mönstra- de i en randning av ockragult och svart. Hä r och skägg är svarta. Höjd 122 cm, tronens bredd 49 cm. Sku lp- turen ä r ett arbete av re lativt enkel kvalitet. Den kan typo logisk t föra s samman med exempelvis den kvali- tativt betydligt mer högts täe nd e S Olofsbi lden i grann- församlingen Säll storp. De båda bilderna ha r flera ga nska säll synta ikonografiska drag gemensamma. De stöde r , respektive ha r s tött , yxskaftet på höger knä och underligga ren är i båda fallen placerad på rygg , inte på mage, vilket ä r den vanliga formen vid denna tid. Til l- samma ns med detaljer som de specie ll a vecken på båda figurernas vä nsterä rmar kan detta tyda på att strävalla- bilden utgör en provinsiell efterhärmning av den e le- ganta , ungefar samtida helgonkonungen i Sälls torp. Sk ulpturen bör dateras till 1200-talets andra hälft. S Olof har förmodligen varit kyrkans skyddspatron. Den medeltida kyrkklockan ska ll ha burit ins kriften >> OLAF >> (mem 1740) . Fö rmod li gen har träskulpturen haft sin plats på kyrkans söd ra sidoalta re. Övrig träskulptur Basunängel (fig 94) deponerad på Varbergs museum (inv nr 830). Änge ln har kvinnlig kroppsform och lock- frisyr. Dräkten är överfallande i midjan och uppslitsad över knäna. Höger hand har hä llit ett föremål. Vänster arm , fingrarna på höge r hand samt tä rna på höger fot avs lagna. l ryggen tappar efter vingar samt en upp- hängningskrok. Håret är förgyllt och dräkten målad i rött , grönt och gu ld . Höjd 94 cm. l in v 1830 beskrivs änge ln på följande sätt: >> Under Hvalfvet hänger e n Engel , med Basun i högra ha nden och e n Pappersrulle i den venstra , hvarä läses: 'Stär upp , l döde, och kommer för domen'. >> Domsängeln skänktes 1730 av Lars Andersson i Hansegärd (inv 1740). Krucifix, sydtyskt arbete frän 1600-ta lets slut. Cor- pus' höjd 70 cm , korsets höjd 98 cm. Skänkt 1957. Hänger pä korets nordöstra vägg (fig 75). Krucifix , modernt, skulpterat av Eric Nilsson, Harp- INREDNING OCH INV ENTARIER 95 F ig 94. Basunängel, skänkt 1730 . Nu i Varbergs muse um . Angel ll"ith Immpel, presenled in 1730. Noll" in 1he Varberg Museum. !inge. Höjd 57 cm. Skänkt 1963 av familjen Sven Agärd i samband med restau reringen . Hänger ovan södra kor- dörren (fig 75). Predikstolen Den nuvarande predikstolen ä r placerad på länghuse ts norra sida (fig 75 och 95). Den ä r utförd i klassicerande st il och målad i pärlvitt och guld . Korgen ä r inde lad i 7 fält , varav två döljer predikstolstrappan. Ursprung- ligen fanns där fyra falt, varav två borttogs vid restau- reringen 1964. Fältindelning genom kannelerade pi- lastrar med fantasikapitäl av kombinerad jonisk-kOJ·in- tisk art och i varje falt rundbågig arkad med släta pilastrar. Predikstolen tillverkades i samband med restau- reringen 1872 av Johannes Johansson i Stocken, so m också utförde altaret (st prot 15.9 1872) . Den mälades och förgylldes 1874. Frän en ä ldre predikstol har bevarats 6 fyllningar (fig 96-98) samt ett parti av trappräcket (nu i SHM , in v nr 6608). Två av bildfalten är ännu infogade i barri- 96 STRÅYALLA KYRKA Fig 95 . Predikstol, uppställd 1872. Pulpit , installed in 1872. äre n till pred ikstol strappan , medan de öv riga fy ra varit placerade på ko rgen . Bildfa lten vi sar : l . Tillfå nga- tagandeL Fältet ha r ro mboid fo rm . l mitte n Kri stu s, gripen av två soldater i romerska ru stningar. Därovan- för ytte rligare tre so ldate r med lansar och en lykta. Nederst Pe tru s med höjd högerha nd med svärd (nu av- brute t), i begre pp att hugga ö rat av Malkus . Höjd 39,5 c m , bredd 3 1,5 cm . - 2. Kri stus infö r Ka ifas. T v på ett podium öve rstepräs ten Ka ifas sittande i en hög- ryggad sto l und er en ba ldakin . Framfö r ho no m s tå r Kri stu s , bunden och o mgiven av två soldater i ro mer- ska rustningar. Stö rsta höjd 49 cm, bredd 26 cm. - 3. Kristus föres bort från Pilatu s. Tv Pila tus sitta nde på e n utsirad tron på ett podium. Ha n bär långt skägg, vid mantel och turbanliknande hu vudbonad . En tjänare hå ll e r fram ett fat fö r handtvagningen . Kannan so m poj ke n lyft i vänster hand samt Pil atu s' händ er är nu avs lagna . T h förs Kri stus , bunden och med tö rne- krona , bort av två soldater. Höjd 49 cm , bredd 25 cm. Fältet tyc ks vara komplett trots s in ringa bredd (j fr fälten 4-6). - 4 . Korsbä rand eL O mgiven av fem sol- da ter bär Kri stus sitt ko rs. Han ha r just fa llit och stö - de r vänster knä mo t marken . S imon från Cyrene går bakom hono m och lyfte r nedre delen av korset. Höjd 49 cm , bredd 37 cm. Såsom förl aga ha r använts e tt koppa rstick av Wie ri x (se Chri stie II , s 122). Det märk- liga tomrummet i fä ltets nedre vänstra hö rn få r vid jä rn- fö re lse med fö rlagan sin fö rkl aring: ko nstnä ren har i s itt evangeli ska bildprogram utesluti t S Veronika med svetted uken . - 5. Korsfäs te lsen . Kri stu s är kors- fäs t i mitten av bild få lte t. Hans hu vud ä r böjt å t hö- ger och länd klädet fl add rar ut å t vänste r. Korset kröns av e n fanliknande inskrifts tav la med bokstäverna IN RI. Vid ko rse ts fo t Adams skalle . Kring korset de sörj ande Maria och Joha nn es samt i ba kgrunde n två kvinnor , varav den bredvid Jo hannes fö rm od lige n är Mari a Magdalena . På sidorn a de båda rö va rna , fas ta på kors som är rund slammiga t ill s killnad från Kri s ti plana kors. Rövaren på högra sida n o m Kri stus fås ter blicken på ho no m, medan den andre vände r sig bort. Höj d 49 c m , bredd 29 cm. Fälte t är något stympa t på höge r s ida. Sto ra likhe te r fö re ligge r me llan denna re lief och ett koppa rstick av Zacha rias Dolendo efter Kare l van Mande r (C hri stie Il , s 130) - 6. G rav läggningen och Uppstånde lsen . Bildfä ltet ä r de lat i två scene r av en klippformation. Nede rst läggs Kri stu s i graven av Nikode mus och Josef från Arima tea. Bakom sarko- fage n Mari a och Johannes. Ovanfö r gravens klipptak uppstår Kri stu s i en molnsky, omgiven av strå lar. Han lyfter blicken och högra a rmen uppåt och ha r burit en segerfana i vänste r hand (hände rna , vänster ben och fanstången avslagna). På ömse sido r ryggar vaktsolda- tem a tillbaka . Den ene lyfte r sin skö ld mot ljuset , den and re ha r stö rtat till marken. Höjd 49 cm , bredd 37 cm. Fy llningarn a ä r skulpterade i va lnöt. Re liefen är av fin kv a li tet och mycket hög. F igurern a ä r delvi s rund- skulpte rade , v ilket ger e n rik skuggverka n. Fälten står nu helt utan få rg. Ursprunglige n var de förmod ligen målade, enligt den ovan nämnda no tisen att Johan No rdman 1752 målade predi ks to le n j ämte a ll annan inredning i kyrkan (mem). E n anteckning från å r 1789 (räk) omtala r , a tt må laren Peter Sandeli (not 7) >> för- nyat fö rsilfringen på Altare t och Prädikosto len der den warit skadat» . Fyllningsfälten på trappba rriä ren skilj s av kra fti ga skulpterade girl and er av blad och blommor , hängande frå n bandrosette r. De ä r må lade i g rönt , rött och blått . A v trappba rriä ren är också de övre och und- Fig 96. Del av trappbarriären till den äldre, endast delvis be- varade predi kstolen, skuren 1748 av Joachim Beckman. Reliefscenerna visar tillfångatagandet av Kri stus i Getsemane och Kristus inför Kaifas. Nu i SHM . Foto G Hildebrand 1979. Part of the staircase barrier of the the old, on /y part/y pre- served pulpit , earved in 1748 by Joachim Beckm w1. The reliefs show Christ taken caplive in Gethsemane and Christ before Ca iaphas. Now in the Museum of Na tional Antiqui- ties, S tockholm . INREDN ING OCH INVENTARIER 97 98 STRÅVALLA KYRKA Fig > ... En förargelse och grekomen ... >> Nedtill finns inskrifter­ na: >>Matth. 26 v 57>> samt >>Matth. 26 v 50>>. Predikstolen beskrivs på följande sätt i inventariet 1830: >>Predikstol ... på hvilken, i Bildhuggeri, före­ ~tällas åtskilliga händelser ur Jesu Christi Lidandes Historia, samt Hans Uppståndelse; och öfverst läses: 'Wi predika den Korsfäste Christum, Judomen en för­ argelse och Grekomen en galenskap' C or l: 23. N ed­ omkring stä följande citater: Matth. 27: 60 - Matth. 28:6 - Luc. 23:33 - Matth. 27:31 - Joh. 19: 17 ­ INREDNING OCH !NYENT ARIER 99 Matth. 27: 2 - Matth. 26: 57 - Matth. 26: 50 - Matth . 26: 49- Matth. 26: 36.>> Under predikstolstaket hängde en duva. Denna beskrivning kan bidraga till en rekonstruktion av predikstolen. Eftersom inskriften på trappbarriären fortsatte >> ... en galenskap. Cor 1: 23>> måste denna ursprungligen ha varit ett gott stycke längre. De båda bibelställen, som anges sist i inv 1830 och varav inget passar till de bevarade bildfålten, visar mer exakt, att den försvunna delen har omfattat ytterligare två fyll­ ningar. A v de angivna bibelställena att döma bör dessa JOO STRÅVALLA KYRKA falt ha framställt Judaskyssep respektive Kristus och lärjungarna i Getsemane. Att fler bildfält än de beva­ rade har funnits antyds i en odaterad skrivelse (A T A) , som omtalar att en fyllning stulits från kyrkan innan resterna av predikstolen skänktes till SHM. Predikstolen stammar från 1700-talets mitt. 1742 ha­ de församlingen fått ett anbud av bildhuggaren Nils K i hl man i Borås att för 200 dr Smt erhålla en ny predik- Fig 98 a. Korsfåstelsen. Fyll­ ningsfålt från predikstolskorgen. Jfr fig 97 a. Nu i SHM. Foto G Hildebrand 1979. The Crucifixion. Pan elfrom the d rum of th e pulpit. C f jigure 97 a. Now in the Museum of National Antiquities. stol med »prästestohl under ett» (st prot). Man ansåg sig dock icke ha råd att anta detta anbud utan startade istället en insamling för ändamålet. 10 Till att utföra predikstolen utsåg man bildhuggaren Johan Joachim Beckman, mästare i Göteborg (Värö not 25) , vilken senare även utförde altaruppsatsen (se ovan). 1746 kunde arbetet påbörjas (gåvoboken) och från 1748 finns följande anteckning i memorialet: Fig 98 b. Gravläggningen samt Uppståndelsen. Fyllningsfalt från predikstolskorgen. Jfr fig 97a. Nu i SHM. Foto G Hilde­ brand 1979. The Entombment and Resurrec­ tion ofChrist. Panel from the drum ofth e pulpit. Cffigure 97a. Now in the Museum of National Antiquities . ,,Uppsattes i Stråvalla Kyrkio en ny prädiko- och präs­ testohl , som Församblingen med gåfvo penningar och sammanskott sjelf inn löst ... kostade 280 Dr Smt. Ti ll­ förene stod Prädikostohlen i Söd-östra hörnet och Prästestohlen i Nord-östra hörnet , men nu sattes bägge i ett wärk sammanhängande, i det senare hörnet. På besagde nya prädikostohl hölts första prädikan dca VIII. Trinitates d. 24 Julii af Pastore Carl Brag. » Pre­ dikstolen jämte präststolen (se nedan) och all annan inredning i kyrkan målades dock först 1752 av Johan Nordman från Göteborg (mem; Värö not Il ). INREDNING OCH INVENTARIER 101 Joachim Beckman har också utfört de ännu bevarade predikstolarna i Hjärtum och Bokenäs , Bohuslän , Lerum , Västergötland samt Veinge, Halland, vidare altaruppsatserna i hallandskyrkorna Veinge och Y s by. 11 A v dessa står predikstolen i Hjärtum, utförd 1758, stilmässigt närmast den i stråvalla med sina motivreliefer i korgens fyllningar. De övriga, vilka alla är något yngre och tycks härröra från 1760-70-talen, representerar en stramare och mer klassicerande stil. Av ännu äldre predikstolar finns nu inga rester, en­ dast vissa notiser i arkivalierna. Den första anteck­ 102 STRÅVALLA KYRKA Fig 99. Dörr till präststol av J J Beckman 1748, utförd sam­ tidigt med predikstolen fig 95-98 . Målad av J Nordman. Nu i Varbergs museum. Door of the vicar' s chair by J J Beckman, 1748, made at the same time as the pulpit in figures 95-98 . Painted by J Nord­ man. Now in the Varberg Museum. ningen angående predikstol i stråvalla härrör från 1693 . Då anskaffas »7 i al : Swart Bög til Altaretz och Pred­ jekstohlens beklädning>>(räk) . Kyrkans i ordningen förmodligen andra predikstol omnämns i räkenskaperna år 1699, då den reparerades . Samtidigt nämns att den är av >Warbergs Kiörckia förert> (räk) . Denna predikstol hade tillverkats 1619 av Suend Snedicher i Varberg och målats av Jens Söff­ renssen Maller frän Hälsingborg- (Karlsson s 79f) . Dä Varbergs kyrka brann 1666 räddades den av samma mästare förfardigade dopfunten ur lågorna. Möjligen skedde så även med predikstolen, som, i förmodligen något skadat skick, därefter skänktes till landskyrkan Stråvalla. Av den bevarade dopfunten (Karlsson fig 2) kan man i sä fall fä en uppfattning om predikstolens stilistiska karaktär: tysk-holländsk manierism av i Syd­ sverige ofta förekommande slag (jfr Varbergs kyrka, SvK, vol 181). 1744 var emellertid denna predikstol inte längre användbar. I inventarieförteckningen detta är noteras >>l Prädikestohl mycket gl. och förfallen. l Prestestohl af samma beskaffenhet». Timglas Timglasställ för ett glas med skaft av järn, spiralvridet och nedtill gängat för nu försvunnen fot, ställning av trä med målade ornament , sköldformat bleck med ut­ stansat årtal »1708>>. Höjd 47 cm. Glaset borta , stället i övrigt tämligen skadat. 1679 nämns ett timglas , vilket i inv 1695 fått tillägget »Som stadnar». Det bevarade timglaset anskaffades tydligen 1708, men bekräftelse i räkenskaperna kan ej fäs , eftersom dessa saknas för tiden 1705-26 (>> Ny Räc­ kenskapsbok opbränd i Giödestad» räk 1727). Tim­ glaset fungerade i varje fall till 1779, men betecknas i inv 1799 och 1830 som odugligt. Präststol Av Joachim Beckmans präststol (se ovan) har endast bevarats dörren (fig 99), nu förvarad påVarbergs mu­ seum (inv nr 856). Den är 170 cm hög och 70,5 cm bred . Utsidan är rödmålad och försedd med ett grönt galler på det övre partiet. Innersidan är helt grönmålad. På den yttre sidan finns inskriften >Måhlat af J. Nordman, Mr från GÖtt: borg> (Värö not l 1), pä innersidan>>1748 Pastore Carolo Brag» (Värö not 5). Präststolen har haft ytterligare en inskrift. Över ingångsdörren kunde läsas >Vivat Adolphus Fredricus , R.S .>> (=rex Sueciae, Sve­ riges konung) (inv 1830) . Vidare meddelas: >Pä Preste­ stolen står en mindre Engel, med Basun i ena handen > (inv 1830). Denna ängel är nu förkommen. Präststolen var sammanbyggd med predikstolen och placerad på kyrkans norra sida (mem). Den utgjorde enligt västsvensk tradition det lilla rum i vilket prästen skrudades . Den har antagligen varit utformad i likhet med den av Beckman är 1758 utförda präststolen i Hjärtum, Bohuslän (not Il) . Klockarstol Klockarstol av furu (fig 100). Lågt, profilerat ryggstöd, armstöd, höga ben . Nu utan fårg. Höjd 108 cm, höjd till sitsen 64 cm, bredd 50-60 cm, djup 50 cm . Klockarstolen anskaffades 1744. Den hade följande inskrift: > Lärer och förmaner eder inbördes med Psal­ mer och Lofsänger etc . Col. 3: 16>> (inv 1830). Stolen reparerades 1846 och försägs 1860 med en pall. En äldre, omålad klockarstol nämns i inv 1740. Fig 100. Klockarestol frän 1744. Se.rton' s e/wir. made in 1744. Bänkinredning Bänkkvarteren (fig 75) är öppna och bänkarna har enk la, gråmålade gav lar, försedd a med målade num- mer. De ti ll verkades 1963-64 och ersatte då de öppna bänkkvarteren från 1872. v il ka var målade i ekimita- t ion. 1830 beskriv s bänkarna vara >> van liga bä nkar för Åhörare , så s tällde ned i Kyrkan , att de lemna en s törre gång midtuti. De äro a ll a oljefargade , med van- liga prydnader >> . När des sa bänkar anskaffades fram - går ej av beva rade arkivalier. Läktare Orgelläktaren i väster (fig 76) vil a r på fyra gråmålade pelare med förgy llda kapitä l. Läktarbarriären med ut- skjutande halvrunt mittparti är indelad i 13 få ll samt målad i gu lbeige med förgyllda li ster. Fyllningsfalten är 63 cm höga men med oregelbunden bredd , varieran- de mellan 20 och 33 cm. l varje fåll rundbågig fy llning med målad framställning av Kri stus och apostlarna. U n der vatje bildfalt finns inskriftsfalt med apostlarnas INR EDN ING OCH INV ENTA RIER 103 Fig 101. Kri stu s som Salvator mundi . Må lat fyllningsfalt frä n orgelläktaren. Christ as Sa viour of tl1 e World . Painted panel.fi·om the organ lo.fi . Fig 102. Parti av orgelläktaren med må lningar frän 1600-ta lets mitt. Part of th e organ /o.fi. with mid-17th century paintings. 104 STRÅVALLA KYRKA Fig 103 . Fragmentarisk dopfunt av kalksten från omkring 1300. Har möjligen ursprungligen tillhört Värö kyrka. Fragmentary limestone fon/ , dating from around /300. May original/y have belonged to Värö Church. namn . Figurer och namn har dock i flera fall blivit om­ kastade , troligen vid läktarens ombyggnad 1852 i sam­ band med anskaffaodet av den nya orgeln (se nedan). I fälten framställs från söder (fig 76, 101, 102): l. S Bartolomeus med kniv(?). Text: MATHIAs. - 2. Apos­ tel med stav (?) . Text: JACOBUS M. - 3. Apostel med stav . Text: THOMAs . - 4. S Jacob d y med knölpåk. Text: JACOBUS MI:. - 5. S Tomas med lans. Text: BARTHOLOM EUS. - 6. S Matteus med bok och penna. Text: MATH EUS. - 7. Kristus som Salvator Mundi med världsklot. Text: SALVATOR. - 8. S Petrus med nyckel. Text: PETRUs. - 9. S Andreas med diagonal­ kors. Text: SIMON. - 10. Apostel med stav och bok. Text: ANDREAS. - Il. Apostel. Text: FILIPPUS. - 12. Apostel utförd av konservator C O Svensson 1966. Text : JUDAS TADeus. - 13. S Johannes med kalk. Text: JOHANNEs. Gestalterna är tecknade med lösa konturer och stora fladdrande mantlar. Läktaren fanns i kyrkan år 1681, då några stolar därtill reparerades (räk). Ingenting nämns f ö om läktaren eller dess mål­ ningar i de äldre räkenskaperna , som är bevarade forn 1663. stilmässigt hör målningarna också hemma före denna tid, förmodligen omkring 1600-talets mitt. 1852 gjordes en stor ombyggnad av läktaren i sam­ band med a tt en orgel anskaffats två år tidigare (räk). Läktaren, som förut haft rak front , utvidgades nu så att mittpartiet fick den nuvarande halvrunda utformning­ en. Orgel Orgelfasaden är utförd 1850-52 i klassicerande stil med tre tureller och två mellanliggande plana pipfält över en slät sockel. Den är målad i pärlvitt och guld. Det nuvarande orgelverket 12 byggdes 1920 av orgel­ byggare J Magnusson, Göteborg (Värö not 45). Det har 9 stämmor, 2 manualer och transmitterad pedal samt fristående spelbord . Orgeln omintonerades 1948 av orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg (Värö not 41). Kyrkans äldre orgelverk byggdes 1850-52 av orgel­ byggaren och organisten i Istarp Johan Ferdinand Ahl­ strand (Värö not 43) . Den utgjordes av ett enmanualigt 7-stämmigt fyrafotsverk med bihangspedaL Nummertavlor En rektangulär nummertavla (fig 75) med ram av snidat trä, krönt av två voluter och en lyra. Målad i pärl­ grått och guld . Höjd 146 cm, bredd 59,5 cm. Det krönande överstycket stammar från den num­ mertavla , som anskaffades 1861 (räk). En äldre num­ mertavla omnämns i inv 1740. 1749 betalades Johan Joachim Beckman (Värö not 25) , som vid detta tillfälle var syssel satt med arbetet på den beställda altarupp­ satsen , för »en Z i rat till Kyrckians Ziffertafla >> . 40 styc­ ken mässingssiffror anskaffades 1758. Förmodligen är det samma tavla som nämns i inv 1779 och 1830. Dopredskap Den nuvarande dopanordningen, som härrör från 1964, bestå r av ett modernt dopfat, placerat på en fragmen­ tarisk medeltida dopfunt (fig 103) . Dopfatet är av nysilver, på brämet smyckat med ett kors samt en graverad duva med utfålida vingar i en stjärna med åtta strålar. Diam 35 ,8 cm . Runt brämet läses : »Låter barnen komma till mig och förmener dem det icke , ty sådana hö re r Guds rike till Matt. l O: 14». Under fatet står ingraverat »Stråvalla kyrka 1889>>. Fatet är tillverkat av firma Kjernås , Göteborg. Före den senaste restaureringen var fatet placerat på Fig 104. Dopfunt av tä lj sten med spår av bemå lning . 1200-ta lets a ndra hä lft. Nu i S HM . Foto N Lagergren 196 1. ATA. Soapstonefont with traces of painting . SecO/l(/ ha(f"oft he 13th ce!ltury. ett v itmålat , lådartat underrede (fi g 78) . 1964 byttes de tta dock ut mot den nuvarand e dopfunten. Denna är huggen i kalksten , har rund fo t samt cy lindri skt , uppät nägot avs malnande skaft med vu lst. Av cuppan ä ter- står e ndas t det understa partie t. Funten kan dateras till omkring 1300. Urspru nget till denna rudim entära funt är okänt. Frän kyrkan härrö r en annan medeltida dopfunt, nu i S HM (in v nr 6608, fig l 04). De n ä r hugge n i tä lj ste n, 9- 795595 Värö Stråva ll a kyrkor INRE DNING OCH INVENTARIER · 105 förm odlige n hä mtad frän T ö l ö socke n i Ha ll and . ':' Dop- funten ha r fot , ornerad med tvä ho ri sonte lla band samt rund cuppa, pryd d med ett stili sera t bladmönster i re- lief. Uttömnings häl saknas . Funte n bär gulgröna och vita fårgspär. Höjd 75 cm , diameter 6 1 c m, cuppans djup 24 cm. Dopfunten hör st ili sti skt samman med en grupp västsvenska funt a r, där bl a funte n i s tarrkärr , Västergötland , ingär. Den re lati vt lilla cuppan, frän- varon av uttömningshä l samt orn ame ntikens ka raktär 100 STRÅVA LLA KYRKA tala r fö r en datering till 1200-ta lets andra hälft , närmas t o mkring 1250- 75. Denna medelt ida funt nyttjades i varje fall så sent som 1830 (in v), då lock och dopskäl till funten om- nämns. Någon gång under de närmaste å rtiondena där- efter kasserade man den dock och fö rde över den till förvaring i klockstapeln . År 1880 beslö ts a tt >> till Statens fornsamlinga r öfver- läta den gamla Kyrkans do pfunt , som förva ras här i Kl ockstapeln , hvilke n för sin å lders skull hade värde fö r dessa samlingar» (s t pro t l 0/5 1880). Likaså med- gav man a tt >> de gamla bilderna och annat som var q var af de gamla Kyrkoprydnaderna, och som kunde hafva något konstvärde ell e r hi storiskt be tydelse , fin ge på samma gäng afsändas fö r samma ändamäl, då detta sker utan all sköns kos tnad för Kyrkan>> (s t pro t). Det e nda som utöver funten sändes till Stockh olm var dock delar av gamla predikstolen (se ovan). Det fö rvänande faktum att kyrkan äger två samtida medelt idsfuntar kan möjligen fö rkla ras med att den rudimentära funten är identi sk med den ovan omtalade frän Värö kyrka. Dopskäl av mäss ing, på senare tid använd som kol- lektskål. Noti ser om två olika mäss ingss kålar att pl a- cera i dopfunten finn s i räkenskapern a. 1747 inköptes för gävapenningar en mäss ingss käl på Varbergs mark- nad (gäv), förmodlige n den nu bevarade. 1779 kö ptes e n do pskål, likaledes av mässing, med tillhöra nde lock , tillverkade av mässingsslagaren Johan Jacob Humbia e ller Humblad, Göteborg (Värö not 46) . Båda skålarna nämns ännu i 1870 års in ventarium , medan man 1875 endast omtala r en skäl. E n förgylld trädu va att hänga över dopfunten skänk- tes 1733 av N il s Svensson i By (inv 1740). Duvan om- nämns ännu 1830 (in v) , men är nu förko mmen. Nattvardskärl Kalk av silver, invändigt förgylld (fig 105). Sexpassfor- mad , profile rad fo t , sexkantigt skaft med rund nod , mönstrad med 6 par motstä llda bågar, c uppan re lati vt vid och låg. Höjd 22 ,3 cm, cup pans diameter Il ,8 c m. På cuppan läses: »Strävalla Kyrcko kalck wäg'" 52 lod. Omgord Större 10/8 1775 Pastore Loc i Mag:ro Petro Wetterberg> (Värö not 38). Stä mplad av Melchi or Faust , Göteborg, 1775 . 14 Vid detta till få lle t ill ko m den stora c uppan, medan den tillhörande patenen be höll sin storl ek. Den är av s ilver , s lät och med förgyll d ovan- sida. Diameter 15,4 cm. Samma stämplar som på kal- ken. Kalken och pate nen omtalas fö rsta gänge n i Skänska ko mmiss ione ns inve ntering 1667. 1695 beskri vs kalken som >> Söndrig och fö rlijten >> (inv) . ln ve ntarieförteck- F ig 105. Kalk av s ilver , in vändigt förgy lld. Fot och skaft från 1600- ta let , c uppan o mgjord 1775. Parcel-gift silver cha/ice . S tem and foot 17th cen tury, bowl remodelied in 1775. Fig 106. Oblatask av s ilve r, in vä nd igt fö rgy lld . T ill ve rkad 1779 av J Blo msterwall , Göteborg. Parc·el-gilt silverbread box , made in 1779 by J 8 /omstenva /1 , Gothenburg . Fig 107. Fodral till na tt va rd ssi lvre t av läde rklätt trä , tillver- kat 1784. Case for lhe cornmunion silver. II'Ood covered ll'ilh lea lher; made in 1784. ningen 1740 betecknar kalken som >> nu mycket sliten och söndrig >> . Den vägde i s in ursprungliga form 36 1/ 4 lod och patenen 7 5/ 8 lod (inv 1740). Varken på kalk eller paten fanns några inskrifter (mem 1740) . Oblatask av silver (fig l 06) , invändigt förgylld . Rund med lagerkransar, högt lock med äggstav , kannelering och som krön en pinjekotte. Höjd 12 ,5 cm, di ameter Il ,2 cm. Inskrift : >> Stråwalla Kyrkia tilhörig wäger 24 7/ 8 lod Magr Peter Wetterberg P et Pr Anno 1781>>. Enligt stämplarna tillverkad 1779 av guldsmeden Jacob Blomsterwall i Göteborg. 15 Inskriften bekräftas i räken- skaperna 1781 , där det omtalas att guldsmeden erhållit 32 riksdaler banko för s itt arbete . Kalk , paten och oblatask förvaras i ett fodral av läderklätt trä med sam- metsfoder och mäss ingsbeslag (fig l 07). Det tillverka- des 1784 av klockaren Anders Engberg (räk). Vinkanna av nys ilver , invändigt förgylld och med graverad dekor. Identisk med de två nysilverkannorna i Värö kyrka (fig 52). Höjd 49 cm. Kannorn a tillverka- des 1891 av guldsmedsfirman Kjernås i Göteborg (räk). INREDNING OCH INVENTARI ER 107 Vinkutting av trä. Höjd 25 cm. Förmodligen identi sk med den som inköptes 1866 (räk). Beträffande äldre nattvardskärl noteras 1680 inköp av en oblatask. Den nämns ej i inventarierna vare sig 1695 eller 1740. 1747 köptes för gåvomedel ett nytt oblatskrin av mässing på Varbergs marknad (gäv). Det omtalas i inventa riern a fram t o m 1830, men noteras 1870 vara förkommet (inv). En tennfl aska för vin nämns 1667 (Skånska kommissionen) och finns med i inv 1695 men ej senare. En träfl aska för kommunions- vin inköptes 1680 (räk) samt en glasflaska för samma ändamål 1801. Båda är nu förkomna, liksom en 1830 omnämnd >> Winkutting med jernband af 3 kannors rymd >> . Ljusredskap Ljuskronor av mäss ing , alla monterade för elektriskt ljus ( 1924): l . För 12 ljus i 2 kransa r (fig l 08) . Stam om- vänt balusterformad , nedtill avs lutad med s-tor utdra- gen kula. 12 s-formade ljusa rmar med runda dropp- skå lar. Blomkalksformade reflexornament i tre kran- sar. Höjd 93 cm. Inköpt 1747 på Varbergs marknad för gåvomedel (räk). Hänger mitt i kyrkan. - 2. För 8 ljus i en krans. Balustetformad sta m med · stor ändkula. Musselskalsformade droppskålar. Överst en krans prydnadsarmar med stjärnformade reflexornament. Höjd 55 cm. Kronan utfördes 1795 av mässingslaga ren Johan Jacob Humblad i Göteborg (Värö not 46) för 23 Fig 108. Ljuskrona av mäss ing , inköpt 1747. Brass chandelier, purchased in 1747. 108 STRÅVALLA KYRKA Dr specie. Den betalades med gåvomedel (räk). Hänger närmast orgelläktaren . - 3--4. Två lika kronor för var­ dera 8 ljus i en krans . Profilerad stam, nedtill avslutad med stor kula , runda droppskålar. Höjd 56 cm. Till­ verkade vid Ekedalsverken , Skara, och skänkta i sam­ band med restaureringen 1964 av Johan och Amanda Bernandersson, Åkraberg. Hänger i koret. En ljuskrona av metall med glasprismor inköptes 1892 men nedtogs 1964. Ljusstakar av mässing: l . Ett par för ett ljus (fig 88). Rund fot , balusterformat skaft, rund droppskål, ljus­ pigg av trä . Omkring nedre kanten läses på den ena: >>H: IENS: AND ERS0N : LACH ANNO l :6:002>>och på den andra >>JESPER: LAURISEN : ANNE IENSDAATER>> . Höjd 37 cm . Står på altaret. Skänkta av kyrkoherden Jens Andersson Lack och hans dotter och svärson 1602 (Värö not 27). - 2. Sjuarmad ljusstake med rund fot, profilerat skaft och ornamentalt utformade ljusarmar (fig 88). Höjd 51,5 cm. Modern . Inköpt 1930 i Varberg. Står på altaret. - 3. Två stakar på predikstolen , skänk­ ta 1976 av Elin och Gunnar Henriksson, Väröbacka. - 4. 13 ljusstakar. Höjd 74 cm . Anskaffade 1964 från Ekedalsverken . Placerade på bänkgavlarna invid lång­ väggarna samt två stycken på orgelläktaren (fig 76) . Lampetter av mässing med elektrisk installation. An­ skaffade 1949 och ursprungligen monterade på lång­ husets väggar. Lampetterna nedtogs vid restaureringen 1964, varvid två sattes upp på orgelhuset (fig 76). Två golvstakar av trä , målade i pärlgrått och guld, av lika utförande som de i Värö (fig 75). Höjd 105 ,5 cm. Skänkta 1964 av Selma Johansson i Hansagård. I koret. Textilier Vit mässhake av linnedamast med på ryggsidan ett bro­ derat kors och en blomsterranka samt på framsidan en Jahvesol. Blomsterranka runt kanten. Tillverkad av Agda Österberg, Varnhem 1950. Antependier: l. Av röd sammet, anskaffat 1928. ­ 2. Av svart sammet , anskaffat 1929. I koret ligger en ryamatta i blå och röda nyanser samt vitt , 150x200 cm , ritad av konservator C O Svensson i samband med restaureringen 1964. Vävd av CKF-kvinnorna i Stråvalla . Av äldre textilier finns ingenting bevarat. Efter Hal­ lands inlemmande i Sverige utkom en kunglig förord­ ning år 1678, vilken ålade församlingarna att anpassa sig till de svenska förhållandena i avseende på kyrkliga textilier. Detta avspeglas i Stråvalla kyrkas gåvobok, som för 1684 har följande anteckning: >För ofuanstå­ ende Penninga Summa till fyretijo och Sex daht r smt Ähr kiöpt een Röd Attlask Mässehaake medh spitzer ... wedh samma Kyrckio tillförene aldrigh någon Mes­ sehaake warit och man wille gierna effter Högha In­ Kombna ordres De Uniformiteti Uthj de Swänske Kiyrckio ceremonier sigh Ombetlijta.>>Mässhaken för­ nyades 1757 med >>8 ahlnar ächta Guld GalJoner >> (räk) . Denna röda skrud var den enda kyrkan förfogade över ännu 1830 (inv) . Ett > brokot schierp>>följer med i inv till 1830. 1695 äger man dessutom 2 mässkjortor av >>Ciosterläroft>>, varav den ena skänkts till kyrkan en­ dast fem år tidigare av >>pastorens hustru>> (gåvobok) , dvs hustrun till dåvarande kyrkoherden Jonas Bengts­ son Gothenius (Värö not 26). Vidare fanns ett tämligen nytt altarkläde av rött sars, 16 skänkt av kyrkvärdarna år 1686 (gåv), samt en »söndrig Collectepung>>. Inv 1740 innehåller påfallande få nyanskaffningar. Det gamla röda altarklädet har försetts med en kappa av rött sars med vita band, skänkt av Jöns Bengtsson i Kärra 1736. Redan länge tycks man ha använt sin enda >> altareduk af hörgarns drägel l (= linnedräll), gam­ mal och af möss sönderskuren>>. Slutligen nämns en handduk vid funten . 1742 och 1756 inköptes nya mässkjortor av svenskt lärft med röda uppslag av sidendamast respektive sam­ met. Den senare hade kyrkans namn samt årtal inbro­ derat på bröstet. 1743 skänkte fru pastorskan Brag ett >>Öfwerkast öfwer kalk och disk med inbundit namn W:B>> (Värö not 5). En prästkappa skänktes 1766 av skepparen John Andersson. Dessa föremål användes ännu 1830. Inventariet detta år upptar f ö endast den nämnda röda mässhaken , skärpet , en drällduk till al­ taret (möjligen inköpt redan 1751; räk), en handduk vid funten och en gammal håv. 1870 äger annexkyrkan var­ ken mässhake eller alba. Fattigdomen på textilier är i stråvalla hela tiden påfallande i jämförelse med huvud­ kyrkan Värö. Böcker och övriga inventarier Bland böckerna märks Petrus Palladius' danska evan­ geliebok,17 tryckt 1666, och bevarad trots ett år 1685 utfårdat kungligt förbud mot att behålla de danska handböckerna. De skulle samtliga insändas till dom­ kapitlet. Boken har på titelbladet följande anteckning: >>Anno 1675 16 Maij hafuer Jonas Gothenius kiöpt den­ na booken för l dir uthi Halmstad åth Stråwalla Kyrc­ kia. >> I boken är också nedskriven >>Een böön at bruka ifrån Wåhr- intill Höstetijder för Jordenes Frucht skrefuen af Jona Gothenio d . ib Maij 1675>>. - Vidare märks ett skadat exemplar av Peringschölds Bibliska Släcktregister, Stockholm 1713 . - Samtliga böcker för­ varas i Värö kyrka . Fig 109. Kollek tskrin a v trä , avsett för in samling till J J Beck- mans pred iksto l. s känkt 1742 . Wooden collection box , imended fo r contributions to J J Beckman's pulpit. donaled in 1742. Kollektskrin av trä (fig 109) med myntspringa. Ini- tialerna S K (Stråvalla kyrka) samt å rta let 1742 in- skurna. Längd 43,5 cm , bredd 34 cm, höjd 24 cm. Place rat nedanför prediksto len. Skänkt 1742 av den ovannämnd e La rs Andersson i Hansegård (gåvobok 1742) at t a nvänd as för insamlinge n ti ll den nya pred ik- stolen (se ovan samt not l 0). Kollektskå l av trä , höjd 13,5 cm , diameter 18,5 cm. Utfö rd av Patrik Skantze 1964. Alnmått av j ärn . Inköpt 175 1 (räk). Dörrl ås av 1600-talstyp. 1676 note ras inköp av två lås, 1680 av ett. l 1740 å rs inve ntarium nämns bl a också följ and e, nu försvunna inventarie r: » l Sk iep m ycket ga mmalt och merendel s förfa llit. l Brudes tool utan målning. l Pa ll ti ll Kyrkjogångs hustrur, utan målning. l Plichte pa ll , gammal och fördärfwad. l Ki s ta af Eek ti l Mässeklä - derna. Låsen fördärfwad. » Votivskeppets å lder är okänd. 174 1 noteras a tt det >> aldeles nederföll och sloog isönder >> (inv till ). Brud- sto len fanns med ännu 1870. Pa llen hade anskaffats 1726 och nämns i 1830 å rs in ventarium. >> Piichtepal- len>> omnämns 1695 men kallas redan då gammal. Den reparerades 1704 , men är försv unnen i 1779 å rs inven- tarium . E kki stan nämns ännu 1870. Klocka l klockstapeln hänger en klocka av malm , gj uten 1948 av Bröderna O hl son , Ystad (Värö not 52) . Inskrift i versale r: >> År 1948 i konung Gustaf V: s 4 1:sta rege- ringsår l då D: r C. D. E. Block var bi skop över Göte- INREDN ING OCH INVENTAR IE R 109 bo rgs stift l Carl-G ustaf Muhl kyrkoherd e i Värö pas- torat l Inga John sso n kantor Carl And ersson och Emil l Börjesson kyrkavä rda r John Stenberg kyrkvaktmäs- tare l blev denna klocka omgj uten av M. och E . Ohl s- sons klackgjuteri i Ystad. >> Höjd 88 cm , med krona 100 cm, diameter 101 cm. T ill de nn a kl ocka användes malm från en äldre kloc- ka (fi g 110), gjuten 1806. Inskrift : >> 1806 l då l G ustaf IV Ado lph l war konung i Sverige l Frihe rre A: E: Gy llenstje rna l Höfdi nge öfver Hallands län l Doctor J oh: Wingå rd l Göteborgs stifts bi skop l Magister Swen Wetterberg l Wärö pastorats Kyrkoherde l blef denna klocka omgjuten l till Stråwa lla församlings tjenst l af And : Öfverström i Göteborg. >> Höjd 94 cm , diameter 104cm. l räkenskaperna fö r 1806 upptas följande utgifter: >> He rr Lektorn och Contracts prosten magister Sven Wetterberg för utgifter vid ansökning om Ringklockans o mstöpning 3:32 . . . Wågmäs ta ren Wemnell för kloc- kans wägning med mera l :26.8 . . . klackgjutaren Öfwerström bekommit för klockans omgj utning, efte r Fig 110. Den gamla klockan , omgju te n 1806 av Ande rs Öfver- ström, Göteborg . Nedsmält 1948. Foto ATA . Th e old bel/ , re-east in 1806 bv Anders Öji;erström , Gothen- burg. melt ed down in 1948. 110 STRÅVALLA KYRKA wederbörligt tillstånd 124:-. >> Memorialet anger den fullständiga kostnaden till 360 Rdr Rgs. Den äldre klocka , som i sin tur blev omgjuten 1806, var medeltida. Den bar inskriften: >>'Anno domini m cd iv' d.v.s. 1404>> (mem). Memorialet fortsätter: >>Desutan står ett läseligt ord Olaf ... hwilket synes styrka förre meningen att Kyrkian är consecrerat Sanct Olof. Eller ock har då warande kyrkioherde hetat Kapellet i Löftaskog Vid Löftabro nordväst om Stråvalla kyrka låg tidigare ett kapell, 18 varav restema idag ligger under nuva­ rande väg E6. En källa strax intill är ännu bevarad invid vägen. Enligt ett stadfästelsebrev av år 1491 19 uppläts mark till detta kapell av Bengt Ageson Tott och Bent Krabbe till abboten Anders Bentsön på Ås­ kloster. Kapellet skulle enligt detta dokument helgas åt >>the heliae trefaldighet>>. Vid 1700-talets mitt var grundstenarna ännu rätt väl bevarade. Enligt en upp­ mätning , som gjordes år 1753 av prosten Carl Brag, var Noter l. Uppgifterna kontrollerade av antikvarie Karin Anders­ son, Riksantikvarieämbetet. 2. Uppgift ur privat brev från konservator C O Svensson till musikdirektör Inga Bernander. 3. Otto August Mankell , f 1838, d 1885, arkitekt, tecknare. Studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg samt vid Konstakademiens byggnadsskola. F o m 1867 lärare vid Konstaka:Jemien. Skicklig arkitekturtecknare och har utgivit i litografiskt färgtryck utsikter över Göteborg, Stockholm och Visby. 4. Jfr A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100--1600. Scania, Halland, Ble­ kinge . Kobenhavn 1976. Ett tack riktas till utgivarna av detta verk, dr teol Knud Banning och mag art Soren Kas­ persen, för diskussion i tolknings- och dateringsfrågor. 5. För hjälp med identifieringen tackas professor Sixten Ringbom, Åbo. 6. Johan Adolf Spaak, f omkr 1725, målare i Varberg. Har utfört dekorationer i västsvenska kyrkor, bl a Styrsö och Älvsered (Vg) samt Abild (Ha). 7. Målaren Peter Sandeli och hans medhjälpare Olof Hag­ ström har felaktigt tillskrivits utförandet av figurmålning­ arna (Hal/bäck s 96, 304, 309). Dessa båda har därför Olaf.>> Den första tolkningen kan vara riktig med tanke på den bevarade medeltida träskulpturen av S Olof. Memorialet anger också en lokal tradition att klockan skulle överförts till kyrkan från >>munkekapellet>> vid Löftabro. Kyrkan synes dock vara betydligt äldre än kapellet, vars instiftelsebrev först stammar från 1491 (se nedan). kapellets yttre mått 34x 17 alnar och altarfundamentet 3x 4 alnar. Braganger att kyrkan ännu kallas >Munke­ Capellet>> (mem). Enligt en spridd tradition, bl a åter­ given hos Bexell, skulle Stråvalla kyrka ha byggts >>se­ dan det fordna Munk-Capellet wid Lyftabro blef så för­ fallit att Gudstjenst der icke mer kunde hållas>> (Bexell 274). Kyrkklockan från 1404, helgad åt S Olof, skulle då ha överförts till den nya kyrkan. Traditionen synes dock vara felaktig, då Stråvalla kyrka bör vara byggd redan på 1200-talet (se ovan Byggnadshistoria) . oförtjänt fått sig tillägnade artiklar i Svenskt Konstnärs­ lexikon. Inga andra figurmålningar av dessa båda perso­ ner är kända. 8. Om Johan Blomberg, se S A Hal/bäck , Hallands kyrkor och Göteborgs målarämbete. För uppgiften om Blom­ bergs födelse- och dödsår tackas musikdirektör Inga Bernander (LLA, Halmstad C, 1802). Om målningarna i Kvibille och Rävinge se C G Gustafson, Kvibille kyrka, Årsboken Halland 1968 samt C M Andersson, Rävinge kyrka, Årsboken Halland 1974. 9. Johan Wingård, f 1738, d 1818. Hovpredikant hos kron­ prins Gustav 1769, kyrkoherde i S Jacobs församling i Stockholm 1775, teol dr 1779, biskop i Göteborg 1780, ledamot av Svenska Akademien 1786. -Carl Fredrik af Wingård, f 1781, d 1851. Son till biskopen Johan Win­ gård. Biskop i Göteborg 1818, teol dr samma år, ärke­ biskop 1839, ledamot av Svenska Akademien 1837. Johan Fredrik Ladau, se Värö not 22. 10. Åtskilliga uppgifter finns angående denna insall)ling. >> Socknemännen ... erbiudo sig efter hand med friwilliga gåfwopenningar och sammanskott när tillf:ille synes till ett sådant wärk wilia giöra sambling. Till hwilken ände ock Socknemännen högeligen påstodo, att de gåfwopen­ NOTER III ningar , som hädanefter gifwas till besagda wärk intet mätte inndragas i de wanliga Kyrkio-räkningar utan läg­ gas till Församblingens egen disposition i e n liten i Kyr­ kian stäende Kista, med 2 !åsar före, af hwilkas nycklar Pastor förvarar den ena och en mann, som Socknemän­ nen dert ill utwälia, warda en andra» (st prot 3/4 1742). l den nämnda kistan (fig 109) , som nu är placerad framför predikstolen (se nedan) , lades bidrag: »för ett åhrs hö­ bergning på Kyrkio-gården 24 öre» (gåvobok 1742), >> inn­ kommit för en Hare ... för 2 räfwar, som blifwit fa ldepå Socknejakt och skänkt härtill 3 dal. » (gåvobok 1744) , »plikt för bruten by-ordning, som af Byemännen ä r skänkt härtill af Nils Swenson i By 2:-» (gåvobok 1746). Il. Om Hjärtum , Bokenäs och Lerum se SvK Bo 3: l , fig 26-27 samt not 23. Om Y s by och Veinge se Svenskt Konstnärslex1'kon , art Beckma11. 12. Disposition: en ligt} Magnusson 1919 enligt Nils Hammar­ berg 1948 Manuall F lute harmonique 8 fot Hälflöjt 8 fot Principal 8 fot Principal 8 fot Borduna 16 fot Borduna 16 fot Gamba 8 fot Oktava 4 fot Oktava 4 fot Oktava 2 fot Manual/l Violin 8 fot (från c") Svegel 2 fot (dito) Rörflöjt 8 fot Rörflöjt 8 fot Aeolin 8 fot Gemshorn 4 fot Voix celeste 8 fot Nasard 2 2/ 3 fot (dito) (från C0 ) Den transmillerade pedalen Subbas 16 fot Subbas 16 fot (dito) (=Borduna 16 fot) Violoncell 8 fot Koralbas 4 fot (=Gamba 8 fot) (=Oktava 4 fot) Se vidare l Bernander, Orgelinventarium i Värö pastorat, Varbergs museums årsbok 1970. 13. Johnny Roosval, Dopfuntar i Statens Hist01iska Museum, Stockholm 1917. 14. Melchior Faust, f 1734, d 1819 . Guldsmed i Göteborg, mästare 1767. 15. Jacob Blomstenva/1, d före 1806, guldsmed i Göteborg. Mästare 1778, burskap 1779. Hans son, Johan Daniel Blomsterwa/1 , tillverkade 1833 ett nattvardstyg för Värö kyrka (se ovan tig 50 samt Värö not 47). 16. De båd:> nämnda donationerna utgjorde säkerligen en di­ rekt fö ljd av en stö ld av bl a en del av kyrkans textilier , som en viss Jon Ring gjort sig skyldig till, och för vilken han avrättades 1681. I stöldgodset ingick bl a ett rött altar­ kläde, en mässärk , fyra handdukar samt segel, som legat utbredda till tork på kyrkans vind. Textilierna sålde Jon Ring till sockenbor, som sydde om dem för privat bruk (prot Viske häradsrätts dombok 1681). Se vidare I Ber­ nander, Tjuven Jon Ring i Stråvalla - ett 1600-talsöde, Hallandsbygd 1978 s 65-70. 17. Bokens full ständiga titel lyder: »Aiterbogen , Det er San­ dagis oc Hellige Dagis Episteler oc Evangelia med Col­ lecter oc andet at bruge udi Christi Nadvere effter Ordi­ nantzens liudelse. D. Petrus Palladius ». Om införandet av svenska handböcker se vidare I Bernand er, När Halland blev svenskt, Varbergs museums Årsbok 1974 , s 5-18. 18. Se vidare I Bernander, Munkkapellet i Löftaskog, Strä­ valla, i: Halland 1972. 19. K 80, Asklosters arkiv , RA. 112 BUA KAPELL Fig III. Exteriör av Bua kape ll från sydost. Exterior o.f' Bua Chapel from southeast. BUA KAPELL Bua fiske läge i sydväst ra delen av Värö församling ut- byggdes omkring 1970 i a nslutning till Värö bruks sul- fatfabrik och Ringhals kärnkraftverk till ett modernt bostadso mråde. Här uppfördes 1971-72 en s mäkyrka med ans luta nde försam lingslokale r (fig III ), vi lke n in- vigdes i augusti 1972 av bi s kop Berti l Gärtner. Kapellet med dess försam lings lokaler och klock stapel är ritad av arkitekt He~ry Åkesso n , Malmö. Byggnaden är orienterad i s ydost- nordväst och har rektangulär planform med må tten 30x 20 m (fig 112 , 113) . Den är uppförd på regelstomme med ytskikt av polyesterskivor och med fasadyta av v it marmorkross . Yttertaket är täckt med sägact sk iffer. För innerväggar- na har a nvänts vävk lädda gipsskivo r och innertaket ut- görs av profilspontad furupaneL Golvet är gjutet av betong och täckt av grä viny'! matta. De höga spets iga INREDNING OCH INVENTARIER 113 Fig 112. Situationsplan , I: 2000. General plan, sca/e l :2 000. gavelröstena är genombrutna och glasade. Spröjsver­ ket fär pä bäda sidorna markera ett stort kors , vilket alltså tjänar som utsmyckning bäde i fasaderna och inät kyrkorummet. I koret finns dessutom tvä mindre fön­ ster i långväggarna, genom vilka ljuset faller pä altaret. I anslutning till kyrkorummet ligger sakristia och för­ samlingssal samt entre, toalett, kapprum och pentry. Församlingssalen, som är 50 m2 , är med vikdörrar di- Inredning och inventarier Kyrkorummets inredning är liksom byggnaden utfor­ mad av arkitekt Henry Åkesson, Malmö. Interiören är stram och enkel, sammanhällen av furuinredningens naturfärg. Kyrkan rymmer ca 160 sittplatser,fördelade pä fast a bänkar i rummets främre del och lösa stolar i den bakre. Altaret utgörs av ett fristäende bord av trä. Altar­ korset av hamrat silver stär pä en sockel av sjödränkt ek och är försett med ett pålött Kristusmonogram. Höjd 80 cm. Korset är utfört 1973 av guldsmeden Wik­ tor Nygren, Örby, liksom de bäda silverstakar i samma teknik som stär pä altaret. Det tresidiga altarskranket är av naturrårgal trä. Knäfallet är klätt med rött ylletyg. Predikstolen är likaledes utförd i naturfärgat trä. Dopanordningen utgörs av ett dopfat placerat pä ett underrede av trä. Dopfatet av hamrat silver har runt rekt ansluten till kyrkorummet, sä att detta vid behov kan utvidgas. Klockstapeln är uppbyggd av fyra snedsträvor med en spetsig pyramidformad takhuv , täckt av sågad skif­ fer . Klockan , som är skänkt av Södra Sveriges Skogs­ ägare .~ Förbund , ä r gjuten av Ohlssons klackgjuteri i Ystad . Den bär pä ena sidan inskriptionen: >Ring frid över hav och kust, och frid över bygden därinom. >> kanten en graverad text: »Jesus sade: Läten barnen komma till mig .» Diameter 55 cm. Fatet utfördes 1972 av guldsmeden Wiktor Nygren, Örby, och skänktes till kapellet av Varbergs sparbank. Nattvardskärl av hamrat silver, samtliga utförda 1973 av guldsmeden Wiktor Nygren. Nattvardskalk, höjd 22,3 cm, cuppans diameter 12 cm. Paten, diameter 20,5 cm. Vinkanna , höjd 31,5 cm. Oblatskrin av ny­ silver, invändigt förgyllt. 8-kantig form , graverad , ornamental bärd runt kanten , locket krönt av kors pä glob . Höjd 12 cm inkl korset , diameter 14 cm . Enligt stämplarna tillverkat 1890 av guldsmedsfirman C A Kjernäs, Göteborg. Kapellet äger en vit mässhake av ylle , utförd i snärj­ vävnad och med ett i vävnaden utsparat kors pä rygg­ och framsida. Mässhaken är utförd 1973 av textilkonst­ närinnan Ingrid Brobeck , Skene. 114 BUA KAPELL ij U-J SAKRISTIAam ~ OQ ~ Jl FORSA.LINGSSALDU ~ O! - - - ~- '~ - l ... - . m --U ~ : : n ...... ...... I koret ligger tre mattor i röda och bruna nyanser, en framför altaret, en framför altarringen samt en under dopfunten. De är alla utförda i röllakansteknik, den förstnämnda enfärgad, de övriga med invävt kors­ mönster. Samtliga är vävda av textilkonstnärinnan Källor och litteratur OTRYCKT A KÄLLOR VÄRÖ KYRKA Stockholm RA: Ritn av gamla kyrkan samt skrivelser angående tornhöj­ ning 10/2 1824 i Allm verks skrivelser till K Majt vol 353 (Ö lÄ till K Majt 1824); ritn till påbyggnad av tornet av J A Wil~lius 1824 ; projektritn till ny kyrka 1851, osign; dito av E E v Rothstein 1851 ; dito av densamme 1851; ritn till orgel­ fasad av A R Pettersson 1858. ATA: Inv 1830; H Hofberg , Hallands fornlemningar och minnesmärken med stöd af Kong!. Vitt. His t. och Ant. Aka­ demien undersökte och beskrifne af Herm. Hofberg. 4. Himle och Viske 1879, s 218-220; diverse handlingar rörande repara­ tioner och restaureringar; diverse tidningsurklipp , fotografier och uppmätningar. - K-byråns ark iv : hand! rör ommålning 1932; PM ang elektrisk belysningsanläggning 1932; förslag samt diverse hand! rörande kyrkogårdens utvidgning 1932-35; hand! ang elektrisk klockringning 1953; förslag till restaure- Fig 11 3. Ritning till Bua kapell med ans lutande församlings­ lokaler, l : 300. H Åkesson, Malmö 1971 , omritad av G Wiren 1979. DrQ\ving f or Bua Chapel and surrounding premises, sca/e l :300. Ingrid Brobeck, Skene. Dopmattan är skänkt av Ester och Karl-Erik Svensson, Värö. Orgeln byggdes 1972-73 av orgelhyggarfirman A Magnusson i Mölnlycke . Den omfattar 4 stämmor med bihangspedaL ring av K Christensen samt diverse hand! rör denna restaure­ ring 1960-61; beskrivnav gravkapell av K Christensen 1963; förslag till utvidgning av kyrkogården av A L Ericson 1970 samt dithörande hand!. Gävle LMV: >> Karta över Wärö kyrkogård med af Preste- och Klockargårdarnas ägor tillagd utvidgning> (M85-l: 1) . Upp­ rättad /855 av H B A Hansson. Halmstad Landsan tikvariens arkiv. Lund LLA: Handskrivet ex av memorialet: >> Per amorem quo Natalem omnes ampleelimur Locum, Memorabilia Haecce Paretiarum Wärö et Stråvalla in Hallandia Boreali a se collecta et a Posteritale continuanda inter Thesauros Ternpli Wäröen­ sis reposuit. Carl Brag Pastor Loci 1740>>. - Skr m m (J: 1-5) 1720-1 756 (ingår i K l a: 2) , 1734-1810, 1734-1861 , 1749-1849, 1756--1 762 (ingår i Kla:3), 1762- 1777, 1850-1866; st prot (K la: 1-6) 1740-1762, 1741-1760, 1761-1803, 1762-1844, 1805-1840, 1840-1844; st hand! (K l b: 1-4) 1669-1861 , 1728­ 1834, 1745-1860, 1752 (ingår i K I a : 2) , 1761 (ingår i K I a: 2), 1821-1862, 1853 (ingår i Kla:3); räk huv (Lla:l-5) 1651­ 1663 (ingår i L l b: 1) , 1662-1702, 1703-1727, 1726--1750, 1751­ 1803, 1804-1872; räk spec (L l b: 1-5) 1673- 1737 (ingår i C: 2), 1674-1690, 1734-1757 (ingår i C: 3) , 1748--1750 (ingår i C: 4), 1757-1827, 1773-1780, 1783-1802, 1819-1840; inventarie- och arkivförteckningar (N II) 1740-1773 (ingår i OI: 1-2), 1754 (ingår i K l a: 3), 1870 (ingår i M-N); hand! rör kyrka och kyrkogård (01: 1-2) 1722-1810, 1747 (ingår i Kla: 2), 1752­ 1859; övr hand! (P: 1-2) 1683- 1881 (Memorialet). Yngre arki­ valier förvaras hos PÄ i Värö. Varberg Varbergs museums arkiv. STRÅ VALLA KYRKA Stockholm ATA: Inv 1830; H Hojberg (se ovan) s 221- 222; utdrag ur kyrkostämmoprot (odat avskrift) ; hand! rör elektrisk upp­ värmningsanordning 1938, omgjutning av kyrkklocka 1947, omläggning av taket på klockstapeln 1963 ; hand! angående restaureringen 1963--{i4; diverse hand! ang inv förvarade i SHM (predikstol, dopfunt) . - K-byråns arkiv: Förslag till restaurering 1915 av E Thorburn; PM samt förslag till elektrisk uppvärmningsanordning 1938; hand! rör kyrkogårdsutvidg­ ning 1936--38; förslag till restaurering 1963 av K Christensen; diverse hand! rör denna restaurering; hand! rör ev överföran­ de av altaruppsats från 1600-talet från Värö till Stråvalla. SHM: Accessionskatalog samt inventariekatalog. Gävle LMV: Karta över Stråvalla, 1826. M 63- 9: l. Göteborg GLA: Göteborgs målarämbetes handlingar A 151: F: 3 (bl a intyg från GustafPree/u rörande J J Beckman ). Halmstad Landsantikvariens arkiv. Lund LLA: K I a 1741-1844 st hand l i Värö; räk huv (L I a : 1-3) 1662-1705, 1726--1761 (Luckan 1706--1725 finns i Hallands landskontors arkiv serie G X a-), 1762-1870; räk spec (L I b) 1673-1747 (C: l Värö), 1748--1862 (Lib: l , gåvoboken), 1773­ 1780 och 1783-1802 och 1819-1840 (Llb Värö: 3, 4, 5); Hal­ lands Landskontor D III h: 4 1775-1787 resolutionen om tak­ målningen i Stråvalla; ver 1704 (GXa: 32) , 1706 (GXa:35), 1707 (GXa: 37), 1708 (GXa:38), 1709 (GX a: 39), 1710 (G X a: 41), 1741 (G X a: 73), 1742 (G X a : 75), 1743 (G X a: 77), 1745 (GXa: 79), 1746 (GXa:81), I747 (GXa:83), 1748 INREDNING OCH INVENTARIER 115 (GXa:85), 1749(GX a: 87) , 1750(GXa:89),1751 (GXa:91), 1752 (GXa:93) , 1753 (GXa:95), 1754 (GX a: 97). - Yngre arkivalier förvaras hos PÄ i Värö. Varberg Varbergs museums arkiv. BUA KAPELL Stockholm A TA, K-byråns arkiv: Hand! rörande ny kyrka i Bua; rit­ ningar, byggnadsbeskrivning samt förslag till fast inredning av ny kyrka 1972 av H Åkesson; diverse hand! rörande kyrk­ bygget. TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR Aasma, K, Kungälvs kyrkor. SvK, Bo IV: l. Uppsala 1969. Ah/mark, L , Marcus Jäger. En tysk bildhuggare i Göteborg i slutet av 1600-talet, i: Konsthistoriska studier tillägnade Sten Karling. Stockholm 1966. Andersson, C M, Rävinge kyrka, i: Årsboken Halland 1974. Bergström, I, Den symboliska nejlikan i senmedeltidens och renässansens konst. Malmö 1958. Bernander, / , Furstliga besök i Värö, i: Hallandsbygd 1973­ 74. - Densamma, Gamla anteckningar berätta om Värö kyrkogårds historia, i: Hallands Nyheter 3/10 1973. ­ Densamma, Klockarna i Värö pastorat, i: Varbergs mu­ seums årsbok 1971. -Densamma, Munkkapellet i Löfta­ skog, Stråvalla, i: Årsboken Halland 1972. -Densamma, När Halland blev svenskt, i: Varbergs museums årsbok 1974. -Densamma, Orgelinventarium i Värö pastorat, i: Varbergs museums årsbok 1970. - Densamma, Så kom posten till Värö, i: Hallandsbygd 1974-75. - Densamma, Tjuven Jon Ring i Stråvalla - ett 1600-talsöde, i: Hal­ landsbygd 1978. Bexell, S P , Hallands historia och beskrifning. Götheborg 1818-19. Bogren, U, Den kyrkliga försvenskningen av skånelandska­ pen och Bohuslän. Lund 1937. A Catalogue of Wall Paintings in the Churches of Medieval Denmark, Scania, Halland, Blekinge 1100-1600. K0ben­ havn 1976. Christie, S , Den lutherske ikonografi i Norge inntil 1800 I-II . Oslo 1973. Cnattingius, L D och N , Habo kyrka. SvK, V g II: l. Uppsala 1970. Erici, E, Orgelinventarium. Stockholm 1965. Erixon, S , Mässing. Lund 1948. Fabricius, K , Skaanes overgang fra Danmark til Sverige I 1645- 1660. Köpenhamn 1906. Gustafsson , C G, Kvibille kyrka, i: Årsboken Halland 1968. Hal/bäck, S A, Det efterreformatoriska dekorativa kyrko­ 116 INREDNING OCH INVENTARIER måleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige l. Göteborg 1947. -Densamme, Hallands kyrkor och Göteborgs må­ larämbete , i: Svenska Turistföreningens årsbok 1976. Hegardt, H , Studier i västsvensk kyrklig konst. Göteborg 1923. Holmbäck, L M, Förteckning över klockgjutare. Stencil. K(//·ling, S, Kyrkorna i Borås och Brämhult. Borås 1955. Karlsson, T, När »Varberg på Platsarna >> fick kyrka, i: Var­ bergs museums årsbok 1978. Lindälv, E , Fornfynd och fornminnen i Norra Halland. Var­ berg 1967. Lundberg , E, Trä gav form. Stockholm 197 1. Löfgren, O, Fiskarna vid Båtfjorden , i: Varbergs museums årsbok 1969. Nilsson , L H, Jörlanda kyrka. Sv K Bo II: l . Stockholm 1962. Persson, B A och Peterson, T, Bygder kring Värö - en krö­ nika genom fem tusen år. Varberg 1972. Richardson, J , Hallandia Antiqua et Hodierna , thet är: Hal- Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiska arkivet , Riksantikva­ rieämbetet och Statens historiska museer, Stock­ holm m v inventarieförteckning inv 1830 en på grund av en kgl förordning 17/4 1828 före­ tagen inventering av forntida minnesmärken i kyrkor och på kyrkogårdar. Protokollen, som fördes av prästerna, utskrevs i flera exemplar, varav en serie förvaras i respektive kyrkoarkiv och en serie i A T A K-byrån Kulturhistoriska byråns arkiv i ATA, Raä, Stockholm LLA Lunds landsarkiv LMV Statens lantmäteriverk , Gävle me m Memorial PÄ Pastorsämbetet RA Riksarkivet , Stockholm Raä Riksantikvarieämbetet , Stockholm räk räkenskaper räk huv huvudräkenskaper räk spec specialräkenskaper SHM Statens Historiska Museum, Stockholm sk r skrivelser st prot stämmoprotokoll Sv K Sveriges Kyrkor , Konsthistoriskt inventarium, Stockholm 1912­ VHAA K Vitterhets Historie och Antikvitets Akade­ mien, Stockholm ~ visprot visitationsprotokoll ÖIÄ Överintendents Ämbetet (efter 1918 KBS) , Stockholm lands , et af Götha rikets 1andskaper , historiska beskrif­ ning ... Stockholm 1752-53. Roosval, J , Dopfuntar i Statens Histori ska Museum. Stock­ holm 1917. Salven , E, Medeltida ark itektur i Hallands kyrkor , i: Vår Bygd 1940. Skarstedt , C W, Göteborgs stifts herdaminne , 2 upplagan. Göteborg 1948. Ullen , M, Granhult och Nottebäck. Sv K, Sm II: 4. Stockholm 1972. - Densamma, Lenhovda och Herråkra. SvK, Sm VI: 2. Stockholm 1977. Wade/1 , M B , Hjärtum och Västerlanda kyrkor. SvK, Bo III: l. Stockholm 1968. Silverstämplar tydda enligt Upmark , G, Guld- och silversme­ der i Sverige 1520-1850, Sthlm 1925 , samt Guld- och si l­ verstämplar, Svenskt silversmide 1520-1850, IV , Sthlm 1963. LANDSKAPSNAMNENS FÖRKORTNINGAR Bl Blekinge Bo Bohuslän Dr Dalarna D s Dalsland Go Gotland G ä Gästrikland Ha Halland Hr Härjedalen H s Hälsingland J ä Jämtland La Lappland Me Medelpad N b Norrbotten Nä Närke Sk Skåne Sm Småland Sö Södermanland Up Uppland V b Västerbotten V g Västergötland Yr Värmland Vs Västmanland Ån Ångermanland Ö g Östergötland Öl Öland SUMMARY 117 Summary The deanery of Värö, comprising the parishes of Värö and Strävalla, lies on thewestcoast of Sweden, north of Varberg. The region is an ancient culturat centre, rich in prehistorie remains. The old church of Värö, which stood on the same site as the present one, dated from the Middle Ages. !t was demolished in 1855 , when a new , targer church was built. The annex church at strävalla is mainly medieval. The old church of Värö Building history l. The medieval church was built in granile rubble, and comprised a rectangular nave with the intemal measurements 37.5 x 13.25 Swedish ells (c 22x8 m) and a narrower, straight­ ended chancel, IO x9 Swedish ells (c 6x 5,4 m) in area (fig 3 a-b). Nothing is known about windows and doorways . The length of the nave suggests that the church was extended westwards du ring medieval times or during the sixteenth cen­ tury at the latest. Il. At some unknown time, but much earher than the middle of the seventeenth century , a we st tower was built, not bonded with the church (fig 3 a-b). III. During the years 1653-54 a porch was built round the south entrance of the church (fig 3 b). All the windows of the church were enlarged . IV. A number of radical alterations were made during the eighteenth century. The old tower, which had been neglected, collapsed in 1743 , and was not rebuilt until 1749-51 (fig 4a) , 12 m high , crowned with a spire 23 m high. Although a new gallery was iostalled in 1765, the church was found--during the 1770's-to be too small , and the chancel was demolished and the church extended by about lO m (fig 3 a). This exten­ sion, which was completed in 1776, was as wide as the rest of the church, and had a threesided termination in the east. A vestry was built on the north side and on the south side at the chancel entrance a small porch was built. V. I n 1826 the to w er was heightened 6 m (fig 4 b). l n order to increase the seating accommodation , part of the wall be­ tween the tower and the nave was removed. The church was not , however, !arge enough for the popu­ lous parish , and so it was demolished in 1855 and a new , targer church was erected (figs l, 38). Paintings When the church was demolished i t had a splendid and colour­ ful interior, with ceiling paintings and baroque furnishings. The ceiling paintings were executed in 1783 by Henrik Wi­ beck. They depicted the principal items of post-Reformation iconography : allegorical illustrations of the Law and the Gospels , the Lord' sPrayer and the Holy Sacraments. Furnishings No medieval fittings have survived . However, much of the baroque furniture remains, some of it in the new church and some m the Varberg Museum. From the first half of the seventeenth century are two brass candiesticks (now in the new church, fig 54), as weil as a baptismal bowl (fig 24), also of brass, with an unusual centre motif, the Conversion of Paul. The pulpit (fig 14) dates from 1641 and the reredos (fig 5) from the 1640's; much of both is preserved , and they may be ascribed to two workshops active in northern Hal­ land. A memoriaL tablet (fig 25) to Vicar Lars Olufsson War­ berg was painted in 1672. Memorial tablets are rather rare in this poor area, for it had few great landowners. A parcel-gilt silver viaticum chalice (fig 53) , made in 1686, is now in the new church, where also hang four brass chandeliers dating from the seventeenth and eighteenth centuries, the oldest made in 1699, one in 1729 and two in 1785-86 (fig 37). A earved angel with a trumpet (fig 13), an object rather common in west Swedish churches, was acquired in 1705 and may be attributed to Marcus Jäger the elder. A votive ship (fig 32) , seriously damaged , dating from 1730 is now in the porch. In 1750 a hymnboard (fig 23) was presented to the church; it was probably earved by Joachim Beckman, who performed work for the parish at this time. The brass font (fig 49), now in use in the new church, was made in 1784 by Johan Jacob Humbla. The New Värö Church In 1850 it was found that the old Värö Church was inadequate for the needs of the parish , and the parishioners decided to build a new one. Plans by an architect narned E E von Rothstein for a Gothic revival building (fig 41) were rejected. The architect submitled a new proposal (fig 42) , of a neo­ classical charac ter (figs l, 37, 39), w h ich was ap proved, and the present church was erected during the years 1854-55 , but the conseeration did not take place until August 1860. The church was restored thoroughly in 1897 under the supervision of Adrian Peterson, an architect from Gothen­ burg. The classical character of the interior was then allered in accordance with the ideals of the period (figs 43 , 44) . Dur­ ing a re-painting in 1932 the paintings on the walls and ceil­ ing were removed and the church was restored to its original pale colour scheme. The latest restoration of the church was in 1960-61, w hen the seating accommodation was reduced and the altar mo ved to make room for a vestry. Apart from the furnishings transferred from the old church , the most important items of which are mentioned above, the interior filtings are uniform in character and date mainly from the time when the church was bu il t. An oil painting was added to the re redos (fig 45) in 1897, w hen the church was al so equipped with open seating in place of the old, closed pews. Stråvalla Church Building history l. The medieval building, of w h ich all the wall s except the east on e remain (fig 77) , was a rectangular church, the chancel 118 SUMMARY of which was not marked in the plan. The main en trance was in the south wall of the nave . The medieval oak roof-trusses, of which much is preserved , are Gothic in character. Three earved wooden tigures and two baptismalfonts are preserved. The furnishings support a dating of the building to the seeond half of the thirteenth century . II. In 1671 a porch was added on the south side. A new wooden ceiling, flat or vaulted , was installed in 1689. III . The east wall of the church , which was in a bad condi­ tion , was demolished in 1768-70 and a chancel with three­ sided termination , as wide as the nave , was built (fig 73) . A new , vaulted ceiling was installed in 1787 , on w h ich tigure paintings were later executed (tigs 67 , 83- 87). In 1789 a new doorway into the chancel was made on the south side , and the corresponding entrance in the north was blocked up . IV . The church was thoroughly restoredin 1872 under the supervision of Otto August Mankell , architect . The porch was demolished , and the main entrance was moved to the west side. The south doorway into the chancel was blocked up and the one in the north was opened again, now as the entrance into a newly-built vestry. The ceiling paintings were painled over and the furnishings renewed. V. A proposal for a restoration , made in 1916, implying, among other things, the erection of a tower, was never real­ ized . It was tirst in 1964 that the church was restored by Kaj Christensen, an architect from Varberg. Then the medieval murals and the ceiling paintings executed at the end of the eighteenth century were uncovered . Paintings The murals (tigs 79-82), which are partly only fragmentarily preserved, comprise the targest existing sequence of medieval murals in Halland . On thenorthis a series depicting the Child­ hood of Christ from the Birth to the Baptism. Of particular interest is a subject rather rare in medieval Scandinavian art, namely the Miracle of the Harvest. On the south wall is the Passion of Christ from the Washing of the Feet to the Resur­ rection . The colours preserved are brown- and yellow-ochre, black and green. The paintings wer~ executed around 1520. They were whitewashed at some till]e unknown, probably al­ ready in the seventeenth century , and uneovered in 1964 by C O Svensson of Gothenburg. The ceiling is completely decorated with a !arge figure composition in pale pasteJ colours (tigs 67 , 83-87) . The se­ quence of pictures is typical of western Swedish paintings of the eighteenth century. In the chancel is a representation of the Holy Trinity. The rest of the ceil ing contains the Last Judgement, in which the central figu re is Christ as Judge of the World, surrounded by His apostles . To the far left is Hell , with a personitication of Mundus , and lost souls being tor­ mented by devils and snakes . lt is remarkable that there exists no documentary evidence,of when the paintings were executed or of the identity of the artist. However , the y must have been painted after 1787 , w hen the new cei ling was made , probably some time in the 1790' s. According to a contract and accounts, the painter, Peter Sandell, to whom the decora­ tions have been attributed earlier, only painled the new ceiling white , in 1789. On the evidence of style , the paintings may be attributed to Johan Blomberg , a Halmstad master , who exe­ cuted, among other things, the ceiling paintings in Kvibille Church. Furnishings Three medieval earved wooden tigures are preserved-a tigure of Christ from a rood , a Madonna and a tigure of St Olaf. The tigure of Christ (tig 91), earved in hardwood , is only fragmentarily preserved . 1t is of early Gothic style with paral­ lels in Seanian sculptures dating from the same period , i e, the middle or seeond half of the thirteenth century. The Madonna (tig 92), earved in oak , dates from the same period, but is much more provincial in execution. The same applies to the St Olaf tigure (tig 93) , also dating from the seeond half of the thirteenth century . 1t ma y be re gard ed as an imita­ tion of a much more refined figure of St Olaf in the neigh­ bouring church of Sällstorp. A weil-preserved fon t and parts of another stone font date from the Middle Ages. The intact font (fig 104, SHM no 6608) is earved in soapstone and is without drainage hole. !t is a western Swedish type with a relatively small bowl , decorated with stylized leaf ornamentation. The font may be dated to the seeond hal f of the thirteenth century. A cylindric s tem with round foot and the under part of a circular bo w l are all that is preserved of a limestone font dating from c 1300. !t may be identical with the medieval font fo und earlier in Värö Church. 1t is now used at stråvalla as the support for the baptismal bowl. A pulpit was acquired in 1748 and a reredos in 1750, both earved by Joachim Beckman , who had been attached earlier to the workshop ofBurchhard Precht . Only six panels , earved in relief, remain from this pulpit (tigs 96-98) , now in the Museum of National Antiquities , Stockholm (no 6608), and of the re redos there remain only two tigures of apos tles (tigs 89 , 90), now in the Varberg Museum (nos 828, 829). The chalice and paten (tig 105), acquired in 1667, were remodelied in 1775, and the communion vessels were completed in 1781 by the addition of a bread box (tig 106) . Among the lighting units are two brass candiesticks dating from 1602 (fig 88) and two chandeliers dating from 1747 and 1795 respectively. Most of the furnishings (tig 75- 76) date from 1872 , while the pews and colour scheme are a result of the restoration of 1964. Bua Chapel Bua Chapel (tig III ) was erected in 197 1-72 accord ing to plans by Henry Åkesson , Malmö. The furni shings and the parochial buildings are by the same architect. :rh e altar crucitix, com­ munion plate and baptismal bowl were made by Wiktor Ny­ gren, goldsmith. FÖUANDE KYRKOR l HALLAND HAR UTKOMMIT l SERIEN SVERIGES KYRKOR. KONSTHISTORISKT INVENTARIUM: Värö och Stråvalla kyrkor , Ha, volym 180. Varbergs kyrkor , Ha, volym 181. Under inventering: Viske och Himle härader. Sveriges Kyrkor KONSTHISTORISKT INVENTARIUM VOLYM 180 HALLAND Viske härad + Församlingskyrka + Ödekyrka, kyrkoruin - Större väg ....... Häradsgräns 10 15 20 ISBN 91-7402-065-X (inb) ISBN 91-7402-063-3 (häft) Almqvist & Wiksell International